Stockholms kommun

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholm ska bli en grönare och roligare stad genom att ta vara på outnyttjade ytor som platta tak, platser under broar och kajer, samt skapa nya miniparker och badplatser. De vill att exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden identifierar sådana platser och att staden tar fram en åtgärdsplan. Stadsledningskontoret och flera nämnder håller med om intentionen men anser att mycket av detta arbete redan pågår inom ramen för befintliga projekt och strategier, som "Grönare Stockholm" och kajstrategin. De menar att det inte behövs nya uppdrag och att ansvaret för dessa frågor främst ligger hos trafiknämnden och stadsdelsnämnderna, inte exploaterings- och stadsbyggnadsnämnderna.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm ska ta fram en plan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder. De menar att det behövs större bostäder för familjer och att radhus kan ge mer variation i bostadsutbudet. Kommunstyrelsen anser att en särskild handlingsplan inte behövs eftersom frågan redan hanteras inom befintliga planer och att fokus ligger på att bygga många bostäder effektivt, även om de ser ett behov av fler stora bostäder och radhus på vissa platser för att minska segregationen.

Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att införa en ”flyttlots” för äldre. Tanken är att en flyttlots ska hjälpa äldre som vill flytta till en mer anpassad bostad, särskilt de som saknar anhöriga, eftersom många bor kvar i otillgängliga hem. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket betyder att en flyttlots inte anses vara den mest lämpliga lösningen i nuläget, då staden redan arbetar med liknande stöd via äldrekoordinatorer och hemtjänsten, men att frågan kan utredas bredare framöver.

Motionärer från Moderaterna föreslår att utvalda bibliotek i Stockholm ska ha öppet nattetid under skollov och kulturnatten 2025, så att barn och vuxna kan sova över bland böckerna och delta i sagostunder och poesimaraton. Detta för att öka läslusten och främja en kärlek till litteratur, särskilt bland unga som läser mindre idag. Stadsledningskontoret och kulturnämnden välkomnar initiativ för läsfrämjande, men vill inte detaljstyra hur biblioteken planerar sina aktiviteter, då de redan erbjuder många lovaktiviteter och anpassade program för barn och unga, inklusive de med funktionsnedsättning.

Centerpartiet har föreslagit en "potthålsgaranti" i Stockholm, vilket innebär att staden ska laga anmälda potthål på gator och cykelbanor inom 24 timmar. Detta för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Kommunstyrelsen avvisar förslaget, då de anser att en 24-timmarsgaranti inte är kostnadseffektivt eller hållbart, och istället prioriterar förebyggande underhåll och större satsningar på att laga potthål via ökade driftsmedel för trafiknämnden.

Centerpartiet föreslår att Stockholm stad inrättar ett cykelråd för att förbättra planeringen och dialogen kring cykelinfrastruktur. Detta råd, med politiker, tjänstemän och representanter från civilsamhället och näringslivet, ska bidra till samsyn och en gemensam målbild för att undvika problem som blockeringar och farliga felkonstruktioner på cykelbanor. Kommunstyrelsen, med stöd från flera förvaltningar, avstyrker motionen och menar att en nyanställd cykelsamordnare på trafikkontoret kan lösa de flesta problemen genom att stärka den interna och externa samverkan. Centerpartiet menar dock att cykelsamordnaren behöver ett bredare uppdrag och representation utanför stadens förvaltningar för att vara effektiv.

Centerpartiet föreslår i en motion att Stockholms stad ska arbeta aktivt för att förbättra cyklisternas framkomlighet. De vill bland annat åtgärda "luckor" i cykelnätet, minska köer vid trafikljus och vägarbeten, samt använda AI-teknik för att effektivisera trafikflöden. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande åtgärder, såsom att bygga ut cykelnätet, optimera trafiksignaler och testa AI, och därför inte anser att fler uppdrag behövs.

Tom Hedrup (M) har föreslagit att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka universitet minst en gång innan examen och att samarbetet med högskolor ska utvecklas. Syftet är att inspirera fler elever, särskilt de från studieovana hem, till högre studier. Kommunstyrelsen svarar att staden redan har samarbeten med universitet och Vetenskapens Hus för att erbjuda besök och aktiviteter, och att rektorer har ansvar för att planera sådana utifrån skolans behov. Motionen avslås med hänvisning till att det redan finns liknande initiativ på plats.

Stockholms stad reviderar sina riktlinjer för barnomsorg på obekväm arbetstid med start 17 augusti 2026. De nya riktlinjerna innebär bland annat utökade öppettider för att barnen ska kunna äta middag och frukost på lämpligare tider och att fler föräldrar kan lämna och hämta. Möjligheten att få barnomsorg i hemmet begränsas och ansvaret för vårdnadshavare med delad vårdnad ökar. Dessutom kommer staden inte längre att ge bidrag till fristående aktörer för denna typ av omsorg.

Annika Elmlund (M) frågar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) om vilka krav som ställs på biografer som får ekonomiskt stöd från staden. Detta efter att Biograf Zita, som får stora bidrag, markerat att de är en "Apartheid fri zon" och anslutit sig till en bojkott mot Israel, vilket tolkats som antisemitiskt. Frågan är om staden tycker det är lämpligt att offentligt finansierade aktörer tar ställning i utrikespolitiska frågor och om riktlinjerna för kulturstöd bör ändras.

Dennis Wedin (M) har frågat trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om varför Stockholms stad inte informerar om istjockleken på populära platser som Årstaviken och Riddarfjärden. Han menar att staden har ett ansvar att tillhandahålla denna information för att öka tryggheten för stockholmarna, särskilt barnfamiljer och ovana, och vill att trafikförvaltningen får i uppdrag att införa ett system för regelbundna ismätningar till nästa vintersäsong.

Andréa Hedin (M) frågar trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om Skolsociala team plus (SST+), som hjälper elever med hög frånvaro. Projektet har varit framgångsrikt men har haft organisatoriska problem och nådde inte tillräckligt många elever, då endast 28 av 60 platser fylldes. Andréa Hedin undrar hur borgarrådet ser på det låga deltagandet, hur SST+ ska utvecklas för att nå fler, och när alla Stockholms elever ska ha tillgång till stödet. Alexander Ojanne svarar att hög skolfrånvaro är ett stort problem och att staden arbetar brett med frågan, bland annat genom SST. Han menar att SST+ har gett många positiva effekter och att staden nu permanentar SST+ i budgeten för 2025, med målet att nå alla fokusområden först. En ny, förbättrad modell där SST och SST+ integreras testas nu i en pilot i vissa stadsdelar och ska utvärderas sommaren 2026, innan den sprids till fler delar av staden. Samtidigt förstärks de vanliga SST-teamen i övriga stadsdelar.

Svante Linusson (C) frågade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att förbjuda bensindrivna fordon på cykelbanorna i Stockholm, då dessa bidrar till luftföroreningar och utgör en hälsorisk för cyklister. Lars Strömgren (MP) håller med om problemet och att det är oacceptabelt med avgaser från fossila mopeder på cykelbanor. Dock saknar kommunen laglig möjlighet att förbjuda enbart bensindrivna mopeder och skulle i dagsläget behöva förbjuda alla mopeder (även eldrivna) på specifika cykelbanor. Detta skulle tvinga eldrivna mopeder ut i biltrafiken, vilket medför andra risker. Strömgren har därför kontaktat infrastrukturministern för att undersöka möjligheten till lagändringar som tillåter kommuner att införa miljözoner eller andra åtgärder som riktar sig specifikt mot fossildrivna mopeder, utan att drabba eldrivna.

Moderaterna genom Andréa Hedin har frågat skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om en planerad marknadsföringskampanj för kommunala skolor. Hedin menar att pengar borde läggas på kvalitetshöjning istället för marknadsföring och att förskolor inte ska involveras för att styra barn till kommunala skolor. Emilia Bjuggren svarar att målet är att kommunala skolor ska vara bäst och att valfriheten består. Utbildningsförvaltningen gör riktade informationsinsatser vid skolvalet för att få fler vårdnadshavare att delta på informationsmöten om stadens skolor. Hon menar att det är självklart att skolor och förskolor samarbetar för barnens bästa och att informera om de kommunala skolornas erbjudande, som skollokaler och legitimerade lärare, ger vårdnadshavare möjlighet att göra ett informerat val.

Tom Hedrup (M) har ställt frågor till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den stora skuldsättningen i Stockholms stads allmännyttiga bostadsbolag (Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder). Bolagens skulder är nu cirka 36 miljarder kronor, vilket kostar ungefär en miljard kronor i ränta per år. Detta trots att byggtakten har minskat.

Johan Paccamonti (M) ifrågasätter den nya bostadspolitiken i Stockholm. Han menar att policyn, som bland annat innebär att fler flerbostadshus ska byggas i villaområden och att grönytor minskas, går emot invånarnas önskemål. Paccamonti frågar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om hon är beredd att ändra inriktningen för att möta stockholmarnas önskan om att kunna flytta till villa och för att bättre skydda stadens grönområden.

Nike Örbrink (KD) frågar finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms stads motstridiga signaler kring den planerade Östliga förbindelsen. KD menar att det är problematiskt att staden undertecknat en avsiktsförklaring med regeringen och andra kommuner om att säkra den Östliga förbindelsen, samtidigt som ett borgarråd sedan uttalat att staden säger nej till projektet och kommer att motarbeta det. Detta skapar osäkerhet kring stadens signaturers trovärdighet. Karin Wanngård (S) svarar att avsiktsförklaringen var ett krav från regeringen för att staten skulle betala sin del av kostnadsökningar för tunnelbaneutbyggnad och Spårväg Syd. Hon förtydligar att avsiktsförklaringen bara innebär att parterna ska följa lagen och bidra med underlag om regeringen går vidare, samt att Stockholms stad inte ska bidra ekonomiskt. Den rödgröna majoriteten i Stockholm är fortfarande tydlig med att Östlig förbindelse inte bör byggas, då de anser att det är en olönsam investering som ökar utsläppen och riskerar att tränga undan viktig kollektivtrafik.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms företagsklimat, som enligt Svenskt Näringslivs mätningar försämrats under de senaste åren. Örbrink undrar vilka åtgärder som vidtas för att vända trenden, hur stadens upphandlingar kan utvecklas för att bli mer företagsvänliga och vad styret gör för att främja ett livskraftigt företagsklimat. Karin Wanngård svarar att hon inte delar bilden av ett försämrat företagsklimat, utan menar att andra rapporter visar att Stockholm är en attraktiv stad för företag. Hon nämner att staden vidtar åtgärder som en ny näringslivspolicy, en etableringsstrategi och förbättrad kommunal service, samt att de ska införa "en väg in" för företagare och anställa lokala näringslivsutvecklare.

Styrelsen för Stockholm Parkering föreslås anta tre nya ägardirektiv från Stockholms stad. Dessa handlar om att arbeta efter en kemikalieplan för att minska användningen av farliga ämnen, en näringslivspolicy som ska underlätta för företag att starta och växa i Stockholm, samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion som syftar till att främja hållbart resande och minska bilberoendet i staden.

Stockholms Stads Parkerings AB rapporterar sin ekonomiska månadsrapport för december 2025. Bolagets lån uppgår till 1 505 miljoner kronor, en ökning med 10 miljoner från föregående månad, och räntan för månaden var 2,59 procent. Styrelsen föreslås godkänna denna redovisning, som syftar till att säkerställa stadens framtida finansiering till bästa möjliga villkor.