← Tillbaka till arkivet
Budget & skatter Stockholms kommun Kommande möte Stockholm Avfall AB · Möte 2026-06-11 · Kortfattat 2026-06-03

Ekonomisk rapport: Vatten och Avfalls lån ökar

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB ska behandla den finansiella månadsrapporten för mars 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgick till 35 470 miljoner kronor i mars, en ökning med 477 miljoner kronor från föregående månad, och 82,5% av den godkända ramen på 43 000 miljoner kronor är nu utnyttjad. Räntan för mars var 2,62 procent och stadens borgensåtagande för bolaget var 4 miljoner kronor.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-06-11. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.

Bilagor

Från originalhandlingen
[5_Finansiell månadsrapport mars 2026.pdf] 2026-06-02 Dnr: 26SVOA46 1 (1) Ekonomiavdelningen Maria Ålander Petrén Styrelsen för Stockholm Avfall AB Finansiell månadsrapport – Mars 2026 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna lämnad redovisning Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef, Ekonomi Bakgrund Finansavdelningen på stadsledningskontoret i Stockholms stad har uppdraget att fungera som kommunkoncernens gemensamma finansfunktion. Syftet är att garantera stadens framtida finansiering till bästa möjliga villkor. Bolagets finansiering ligger på checkräkningskrediten. Räntan för låneportföljen sätts utifrån den faktiska kostnaden för kommunkoncernens skuld. I praktiken innebär det att bolagets skuldportfölj blir en kopia av kommunkoncernens externa skuldportfölj. Rapporten per 31 mars 2026 redovisar att bolagets låneskuld uppgår till 35 470 mnkr, vilket är en ökning med 477 mnkr jämfört med föregående månad, 82,5% av ramen är utnyttjad. Bolaget begärde i samband med styrelsemötet den 17 december 2025 att limiten skulle utökas till 43 000 mnkr för 2026 vilket godkänds av kommunkoncernens ekonomi och trygghetsutskott 17 december 2025. Hela skulden är placerad på checkkrediten i enlighet med policyn. Räntan för mars månad var 2,62 procent. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Diagram 3 i rapportbilagan visar ränteprognosen för rullande 12 månader och osäkerhetsintervallet, medan tabell 3 i rapporten visar stadens kalkylerade ränteprognos. Bilagor: Finansiell månadsrapport 260331 Stockholm Vatten och Avfall AB Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten och Avfall AB Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 35 470 mnkr. Totalt är det en ökning med 477 mnkr sedan förra månaden, 82,5% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,62%. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2026-03-31 2026-02-28 Internt lån 35 470 34 993 82,5% Borgensåtagande 4 4 Totalt 35 474 34 997 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2025 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 17 december 2025 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från den 1 januari 2026. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* Limit Extern upplåning totalt (mnkr) max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) Duration (år) inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år max 75% Kapitalförfall inom 1 år max 30% Betalningsberedskap (mnkr) min 10 000 * Finansiell månadsrapport för mars 2026 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 29 april 2026. Extern skuldförvaltning hanteras i en skuldportfölj. mars 2026 21 717 43,0% 1,90 21 835 1,88 88 43588 338 44,2% 16,8%13,4% 83 610 83 587 2026-02-282026-03-31 UtnyttjatLimit 43 000,0 -40 000 -35 000 -30 000 -25 000 -20 000 -15 000 -10 000 -5 000 0 mar-21 sep-21 mar-22 sep-22 mar-23 sep-23 mar-24 sep-24 mar-25 sep-25 mar-26 Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning * Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 januari 2026 och gäller till den 30 juni 2026. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,22 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 1 033,3 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 1388 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 354,7 mnkr. 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 mar-21 mar-22 mar-23 mar-24 mar-25 mar-26 Duration enligt finanspolicy* Limit 1,25-3,75 år * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Snittränta, utfall och prognos Historik Prognos Övre osäkerhetsintervall Undre osäkerhetsintervall Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Utlåningsränta 2,69 2,76 2,78 2,81 2,89 2,92 2,94 2,98 3,00 3,02 3,07 3,08 3,14 3,16 3,17 3,17 3,18 3,18 3,19 3,19 3,19 3,19 3,20 3,20 3,24 3,23 3,24 3,27 3,27 3,27 3,28 3,28 3,28 3,28 3,30 3,31mar-29 mar-28 feb-28 sep-27 dec-27 jan-28 nov-27 okt-27 feb-29 jul-28 aug-28 sep-28 okt-28 nov-28 dec-28 jan-29 Månad apr-26 maj-28 apr-28 jun-28 aug-27 apr-27 maj-27 jun-27 jul-27 mar-27 jan-27 feb-27 okt-26 nov-26 maj-26 jun-26 dec-26 jul-26 aug-26 sep-26 Marknadskommentarer per 2026-03-31 Bilaga I Sammanfattning Geopolitisk oro i mellanöstern innebär ett fortsatt mycket osäkert marknadsläge. Hormuzsundet, i vilket ca 20 % av all olja och gas passerar, har ännu ej öppnats och har medfört kraftigt stigande oljepriser. Avvaktande konsumenter och låg inflation i Sverige under mars. Internationellt et har varit en månad präglad av osäkerhet och geopolitik styr för närvarande utvecklingen på de finansiella marknaderna. Den pågående konflikten i mellanöstern, som inleddes den 28 februari, har särskilt skakat om råvarumarknaderna. Oljepriset (Brent) har sedan konfliktens start stigit med över 50 % och enligt bedömare kan oljepriset komma att bli ännu högre om sundet förblir stängt. Även andra varor påverkas exempelvis aluminium, gödsel, naturgas, helium som är viktiga insatsvaror och där mycket av dessa i vanliga fall passerar Hormuzsundet. Ungefär 20 % av världens olje- och gasproduktion går igenom det nu stängda Hormuzsundet. Köparna finns framförallt i Asien så där kan det leda till brist, men prisuppgången påverkar hela marknaden. Saudiarabien som är världens näst största producent skickar nu ca 2/3 av sin produktion istället via rörledningar västerut till Röda havet för transport vidare därifrån genom Bab al-Mandeb sundet. Osäkerhet kring konfliktens utgång och långvarighet gör att volatiliteten på världens finansiella marknader är hög. Globalt har såväl korta som långa räntor stigit på förväntad högre inflation. Världsmarknadsindex (MSCI World) minskade med cirka 4,3 procent under månaden. Europa uropa som är en stor importör av olja och gas påverkas av prisuppgången. Den europeiska centralbanken, ECB, som hade ett möte i mitten av månaden behöll sin styrränta oförändrad på 2 % men betonade riskerna för ökad inflation i spåren av olje- och gasprisuppgångarna. Inflationen i Eurozonen för mars månad var 2,6%, en ökning från månaden innan. Inköpschefsindex steg till 51,6 för mars, vilket indikerar en fortsatt återhämtning för ekonomin i Eurozonen. Sverige arknaden förväntar sig att Riksbanken höjer några gånger under det närmste året, det är en rejäl omsvängning från tidigare i år då marknaden trodde på en oförändrad eller sänkt styrränta. Men både Riksbanken själva och flera andra bedömare prognosticerar en oförändrad ränta. Idag är det oklart vilka effekter de nuvarande högre olje- och gaspriserna får. Regeringen D E M mildrar de direkta effekterna från oljeprisuppgången med tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden 1 maj till 30 september 2026. Privatpersoners konsumtion ökade mindre än föregående månad. Inflationen enligt Riksbankens målvariabel för inflation (KPIF) landade på låga 1,6%. Den 1 april sänks matmomsen från 12% till 6%, vilket antas hålla nere inflationen också. Sverige har därmed ett lågt inflationstryck som utgångsläge, men när finansmarknaden ser allt större risk för högre inflation prissätts flera räntehöjningar från Riksbanken. Alla räntor har stigit under månaden, exempelvis har den statliga 10-årsräntan stigit med 0,4 procentenheter. Den svenska kronan tappade under mars mot de flesta större valutor. Euron blev 30 öre dyrare, den amerikanska dollarn stärktes mot kronan i samma omfattning. Vid månadsskiftet kostade en US dollar 9,46 kronor och en euro 10,94 kronor. Stockholmsbörsen, inklusive utdelning, avkastade under mars -7,5 % och ackumulerat under 2026 -1,2 %. . Dnr KS 2025/1196 Sida 1 (4) 2025-12-17 stockholm.se Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Denna bilaga gäller enligt beslut från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) från och med den 1 januari 2026 och ersätter Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 18 december 2024 (Dnr KS 2024/40). 1. Generella principer 1.1 Ram för extern upplåning Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. 1.2 Ramar för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag Den totala ramen för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag (bolagen) är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 130 000 mnkr. Ramar för varje enskild kommunkoncernintern motpart framgår enligt nedan tabell. Motpart* Limit (mnkr) (mnkr) AB Familjebostäder 11 400 AB Stockholmshem 15 500 AB Stokab 1 400 AB Svenska Bostäder 13 900 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 7 000 Mässfastigheter i Stockholm AB 700 S:t Erik Markutveckling AB 4 900 Skolfastigheter i Stockholm AB 22 500 Stockholm Vatten och Avfall AB 43 000 Stockholms Hamn AB 4 500 Stockholms Stads Parkerings AB 2 000 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 10 Totalt 126 810 *Kulturhuset Stadsteatern och SGA Fastigheter AB lånar fr.o.m. den 1 januari 2016 från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Dnr KS 2025/1196 Sida 2 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska staden och samtliga bolag erbjudas upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank. 1.3 Borgensteckning Alla borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Staden tecknar vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser för bolagens och stiftelsernas räkning, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Vid borgen eller garanti, inklusive pensionsutfästelser, ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelsen fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. 2. Risk 2.1 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar ha en förfallostruktur där maximalt 30 procent av kapitalet förfaller inom ett år. Utöver detta gäller en löptid om maximalt 15 år vid upplåning. 2.2 Likviditetsrisk Kommunkoncernen ska vid varje tidpunkt ha en betalningsberedskap på minst 10 000 mnkr i form av tillgängliga likvida medel. Dnr KS 2025/1196 Sida 3 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2.3 Valutarisk Lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Kontrakterade valutaflöden i utländsk valuta för respektive nämnd, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr för totalt kontrakt eller enskilda valutaflöden ska rapporteras till internbanken i god tid. Internbanken fattar därefter beslut huruvida valutakurssäkring ska ske. Dokumentering av beslutet ska ske. 2.4 Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen ska inte understiga 1,25 år och ska inte överstiga 3,75 år. Kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent av ränteförfallen ligger inom ett år. 2.5 Kreditrisk I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Stockholms stads motparter ha ett kreditbetyg (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten har fler än en rating skall den lägsta ratingen användas. Kommunkoncernens totala kreditexponering anges som ett samlat kreditvärde. Limit för maximalt tillåtet kreditvärde uppgår till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Kreditvärdet beräknas utifrån placeringarnas nominella belopp inklusive upplupna räntor samt marknadsvärdet för derivatkontrakt, Respektive värde justeras för ratingvikter och löptidsvikter. Kreditvärdet kompletteras med en begränsning av kreditexponeringen i kronor per motpart för att diversifiera risken. För exponeringar med kortare löptid än sex månader kan Standard & Poor´s eller Moody´s kortfristiga rating användas. För exponeringar längre än sex månader ska den långfristiga ratingen användas. Derivatkontrakt omfattas således även av nedanstående tabell och exponeringen beräknas som derivatets marknadsvärde. Maximal kreditexponering per motpart framgår av nedanstående tabell. Dnr KS 2025/1196 Sida 4 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Vid det fall en befintlig motpart inte längre erhåller lägsta godkända ratingbetyg får inga nya affärer göras med denne motpart. Befintliga avtal och positioner ska utvärderas av internbanken innan åtgärd vidtas. Detta ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. 2.6 Operationell risk I enlighet med finanspolicyn ska förluster överstigande 200 000 kr rapporteras till kommunstyrelsen. Standard & Poor´s Moody´s Standard & Poor´s Moody´s Obegränsat A-1 P-1 AAA Aaa 6 000 A-2 P-2 AA- Aa3 4 000 A- A3 2 000 BBB+ Baa1 1 000 Kortfristig rating, lägst Långfristig rating, lägst Max exponering per motpart (mnkr) Svenska staten Svenska staten
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.