Handlingsplan för jämställt Stockholm 2030

Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. [R9 - Utl - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030.pdf] 1 (102) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/1616) Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 Förslag till beslut Föredragande borgarråd Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, bilaga 2 till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022 (dnr 434-21/2017) upphör därmed att gälla. 2 (102) stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Akademikerförbundet SSR Stockholms stad, DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, Länsstyrelsen Stockholm, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges kvinnoorganisationer, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholms stad och Vårdförbundet Stockholms stad. DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm och Vårdförbundet Stockholm stad har inte inkommit med svar. Arbetsmarknadsnämnden är positiv till framtagandet av handlingsplanen och bedömer att den kan bidra till att stärka arbetet med jämställdhet. Nämnden lyfter en del förslag på justeringar i handlingsplanen. Exploateringsnämnden bedömer förslaget som positivt. Nämnden lyfter samtidigt behovet av stöd för tillämpning av intersektionella analyser samt vissa förtydliganden kring ansvarsdelning och uppföljning mellan de ansvariga nämnder som arbetar med stadsutveckling och offentliga miljöer. Fastighetsnämnden anser att handlingsplanen är ett användbart verktyg för att förstärka och systematiskt arbeta vidare med jämställdhet i staden. Nämnden anser att stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret bör läggas till som ansvariga för att öka tryggheten för flickor och kvinnor i det offentliga rummet. Förskolenämnden är positiv till Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 och menar att dess struktur bidrar till tydlighet och möjlighet att nå målet om stockholmares lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Idrottsnämnden ser positivt på förslaget till en handlingsplan för ett stärkt jämställdhetsarbete inom staden. Då flera av stadens verksamheter har barn som huvudmålgrupp anser nämnden att flickor och pojkar bör nämnas mer konsekvent i planen. Kulturnämnden ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med nämndens uppdrag och ambitioner. 3 (102) Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för jämställdhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att förslaget till handlingsplan för arbete för ett jämställt Stockholm är väl genomarbetat. De tre fokusområdena som identifierats medför en tydlig vägledning och riktning med stadens arbete för jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare. Servicenämnden ser positivt på handlingsplanen då den samlar och tydliggör stadens jämställdhetsarbete. Nämnden anser att planen skulle vinna på ett ännu tydligare fokus på stöd i genomförandefrågor, inklusive utbildningsinsatser och samordning på stadsövergripande nivå för att stärka implementeringen. Socialnämnden ställer sig överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030, men anser att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor skulle behöva lyftas tydligare och ser skäl till att belysa situationen för personer med funktionsnedsättning mer konsekvent i planen. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen ger ett bra övergripande stöd för att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för ett jämställt Stockholm. Trafiknämnden gör bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm. Utbildningsnämnden ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet för ett jämställt Stockholm och är positiv till att det intersektionella perspektivet är tydligt i planen samt att ickebinära personer och personer med transerfarenhet är synliggjorda. Nämnden föreslår några ändringar i planen för att göra den tydligare. Äldrenämnden ser positivt på att stadens arbete för ett jämställt Stockholm förtydligas i en handlingsplan samt att äldreperspektivet kan stärkas i handlingsplanen. Överförmyndarnämnden tillstyrker handlingsplanen och lyfter att det är viktigt att säkerställa att resurser ges till de små förvaltningarna i staden för jämställdhetsanalyser, för att de ska kunna utbilda medarbetare och sedan ajourhålla kunskapen. Bromma stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen är ett viktigt steg i stadens jämställdhetsarbete, men att tydligare målgruppsprioritering och utvecklad uppföljning kan stärka genomslaget ytterligare. 4 (102) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd välkomnar handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Stadsdelsnämnden anser att handlingsplanen har ett tydligt syfte, mål och ansvarsfördelning samtidigt som nämnden anser att vissa delar kan utvecklas. Farsta stadsdelsnämnd ställer sig bakom ambitionerna i handlingsplanen och välkomnar att programmet för mänskliga rättigheter nu konkretiseras i en handlingsplan som bygger vidare på stadens jämställdhetsarbete. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd välkomnar att staden samlar sitt arbete för ett jämställt Stockholm i ett enhetligt program och att handlingsplanen därtill pekar ut en tydlig riktning i de utvecklingsområden som ska stärka arbetet. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ser positivt på att staden samlar och tydliggör jämställdhetsarbetet i en gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning. Nämnden tror dock att en tydligare målgruppsprioritering och en mer utvecklad uppföljning skulle kunna ge ett större genomslag. Järva stadsdelsnämnd ställer sig överlag positiv till handlingsplanen och lämnar förslag på tillägg som enligt nämnden kan tydliggöra stadens prioriteringar för jämställdhetsarbetet ytterligare. Kungsholmens stadsdelsnämnd är överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den är ett viktigt styrdokument för stadens arbete med jämställdhet. Samtidigt saknas tydliga prioriteringar och riktade insatser för utsatta grupper, och arbetet med maskulinitetsnormer behöver utvecklas. Norra innerstadens stadsdelsnämnd anser att ambitionen med handlingsplanen, att konkretisera stadens arbete för att bli en jämställd stad är både god och efterfrågad. Nämnden anser dock att handlingsplanen endast till viss del uppfyller ambitionen och lämnar ett antal synpunkter, både på övergripande nivå och vad gäller specifika mål. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ser positivt på att en handlingsplan för jämställdhet har tagits fram och instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete. Skärholmens stadsdelsnämnd anser att föreslagen handlingsplan ger förutsättningar att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete. Nämnden ser positivt på att arbetet ska fokusera på jämställdhetsintegrering samt att genomförande och uppföljning ska ske i ordinarie processer. 5 (102) Södermalms stadsdelsnämnd ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete med att bidra till ökad jämställdhet. Stockholms Stadshus AB tillstyrker den föreslagna handlingsplanen. Ett antal dotterbolag lyfter vikten av centralt stöd för att handlingsplanen ska få genomslag. Kommunstyrelsen råd för Agenda 2030 välkomnar att Stockholms stad har tagit fram ett program för mänskliga rättigheter där en handlingsplan för jämställdhet är en viktig del. Rådet ser fram emot att följa genomförandet av planen och bidra med expertis i det fortsatta arbetet. Akademikerförbundet SSR Stockholms stad ser positivt på att staden tar fram en handlingsplan för att tydligare arbeta med jämställdhetsfrågor, men önskar att den även kommer att användas för att förstärka arbetet med jämställdhet inom personalfrågorna. Länsstyrelsen Stockholm lyfter att en av styrkorna med handlingsplanen är att den utgår från de utmaningar som Stockholms stad särskilt noterat. Länsstyrelsen anser att det på flera ställen i planen kan vara värt att nämna vikten av ett intersektionellt perspektiv i analyserna samt chefers betydelse för jämställdhetsarbetet. Sveriges kvinnoorganisationer ser att handlingsplanen behöver ha en tydligare och mer enhetlig definition av jämställdhet, mer genomgående behöver beakta ett majoritets- respektive minoritetsperspektiv samt att planen behöver tydliggöra metoderna för intersektionella analyser och könsuppdelad statistik. Vision Stockholm stad ställer sig positiv till kommunens handlingsplan. Föredragande borgarrådets synpunkter Ojämlikheten mellan könen är fortfarande stor i Sverige. Kvinnor är strukturellt underordnade män i samhället när det gäller makt och inflytande, inkomst, karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. I snitt har kvinnor nästan dubbelt så många sjukpenningdagar som män enligt en rapport från Försäkringskassan. Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent år 2024 och livslönen för en kvinnlig akademiker var i genomsnitt 15 procent lägre i jämförelse med manliga akademiker år 2022, vilket ger en skillnad på hela 3,9 mnkr kronor över en livstid. Samtidigt mördas i genomsnitt 14 personer per år av en partner eller tidigare partner, där de allra flesta är kvinnor som dödas av en man. I den senaste nationella kartläggningen av brott i nära relationer svarade 15,2 procent av kvinnorna att de blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor och 6 (102) hedersrelaterat våld och förtryck är ett av våra största samhällsproblem och att bekämpa våldet är en avgörande del i arbetet för jämställdhet. De strukturella skillnaderna mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, kan aldrig accepteras. Samhället måste arbeta aktivt och målinriktat för att eliminera orättvisor mellan könen och skapa ett jämställt samhälle fullt ut. I arbetet för jämställdhet har Stockholms stad en mycket viktig roll. Genom denna handlingsplan pekar vi ut riktningen för och konkretiserar stadens arbete för jämställdhet. Handlingsplanen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser och sträcker sig till år 2030. Den är en av sex handlingsplaner som tillhör stadens program för de mänskliga rättigheterna. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för jämställdhet i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. Bilagor 1. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/1616- 2. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, slutlig version, dnr KS 2025/1616- Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Att delvis godkänna förslag till beslut. Att därutöver anföra För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. 7 (102) Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av Socialnämnden handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet 3. Att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. 8 (102) En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 9 (102) Ärendet Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2026 betonas att stadens verksamheter ska bidra till ökad jämställdhet. Det framgår även att arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsanalyser ska utvecklas. Denna inriktning stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan. Jämställdhetsarbetet har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheternas mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Jämställdhetsarbetet är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Arbetet har en särskilt stark koppling till Mål 5, Jämställdhet, i Agenda 2030. I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet. 10 (102) Det styrdokument, Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt jämställdhetsarbetet, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ett ökat fokus och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Kunskapshöjande insatser är grundläggande för att stadens medarbetare ska kunna bemöta alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstå hur den egna verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Staden ska även bidra till en fördjupad kännedom om jämställdhet via stadens information till stockholmare. Jämställdhetsintegrering ska fortsatt vara den huvudsakliga strategin för stadens jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik är centrala verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet är bärande princip. Stockholmare ska, oavsett kön, ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska även ha långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Stadsledningskontoret kommer att fortsätta följa upp alla nämnder och bolagsstyrelsers arbete för barnets rättigheter och inflytande inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra 11 (102) innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Akademikerförbundet SSR Stockholms stad, DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, Länsstyrelsen Stockholm, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges kvinnoorganisationer, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholms stad och Vårdförbundet Stockholms stad. DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm och Vårdförbundet Stockholm har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................10 Exploateringsnämnden .............................................................................11 Fastighetsnämnden ..................................................................................12 Förskolenämnden .....................................................................................13 Idrottsnämnden .........................................................................................13 Kulturnämnden .........................................................................................14 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................16 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ..............................................................16 Servicenämnden .......................................................................................17 Socialnämnden .........................................................................................18 Stadsbyggnadsnämnden ..........................................................................20 Trafiknämnden ..........................................................................................21 Utbildningsnämnden .................................................................................22 Äldrenämnden ..........................................................................................24 Överförmyndarnämnden ...........................................................................25 Bromma stadsdelsnämnd .........................................................................26 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .................................................26 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................28 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ...........................................................29 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ........................................................29 Järva stadsdelsnämnd ..............................................................................30 Kungsholmens stadsdelsnämnd ...............................................................32 12 (102) Norra innerstadens stadsdelsnämnd ........................................................33 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ....................................................................35 Skärholmens stadsdelsnämnd .................................................................37 Södermalms stadsdelsnämnd ..................................................................38 Stockholm Stadshus AB ...........................................................................39 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 .................................................39 Akademikerförbundet SSR Stockholms stad ............................................41 Länsstyrelsen Stockholm ..........................................................................41 Sveriges kvinnoorganisationer .................................................................44 Vision Stockholm stad ..............................................................................46 Reservationer m.m. ..................................................................................47 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen Reservation av Per Rosencrantz (M), se Reservationer m.m. Reservation av Christina Tufvesson (L), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till framtagandet av en handlingsplan för ett jämställt Stockholm. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet för jämställdhet. Förvaltningen anser att det är bra att nämnder och bolag själva får ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer gällande de områden arbetsmarknadsnämnden omnämns som särskilt ansvariga. Förvaltningen konstaterar att den höga ambitionsnivån i arbetet med att ta fram flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter är välgrundad. Samtidigt bör det uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter inom området samt leda till en mer komplex struktur och tungrodd hantering. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Förvaltningen anser att arbetssättet bör beskrivas även i 13 (102) handlingsplan för ett jämställt Stockholm liksom det presenteras i handlingsplan mot rasism. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgänglig och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. Ett annat förslag är att påminna läsaren om definitionen av vad som menas med effektmål och resultatmål. Det skulle hjälpa läsaren att förstå vad det är man ska göra och vad handlingsplanen strävar efter. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Gabriel Kroon (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 som positivt. Exploateringskontoret arbetar redan idag systematiskt med jämställdhetsfrågor i stadsutvecklingsprocessen. Kontoret har en intern rutin för jämställdhetsanalys som används i samband med markanvisningar och investeringsbeslut. Rutinen innebär att tilltänkta markanvisningsområden och projektförslag analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv, med stöd i könsuppdelad statistik för aktuell stadsdel, för att identifiera behov och prioritera relevanta åtgärder i projekten. Denna analys följs sedan upp i det fortsatta planarbetet och projektgenomförandet. Handlingsplanen lyfter även intersektionell analys som ett viktigt verktyg för att synliggöra hur kön samspelar med andra faktorer som påverkar människors livsvillkor. Att kön samverkar med andra maktstrukturer har uppmärksammats i det tidigare Program för jämställt Stockholm 2018–2022, men handlingsplanen tydliggör i högre grad behovet av att använda intersektionell analys som ett praktiskt verktyg. Kontoret bedömer att detta kan bidra till mer nyanserade analyser och därmed stärka beslutsunderlagen i kontorets verksamhet. Samtidigt innebär detta ett utvecklat arbetssätt jämfört med tidigare program. För att underlätta tillämpningen i stadens verksamheter och bolag kan det därför vara värdefullt att detta perspektiv beaktas i de utbildningsinsatser och kunskapshöjande aktiviteter som planeras inom ramen för handlingsplanens genomförande. 14 (102) Exploateringsnämnden har även en central roll i stadens arbete med bostadsförsörjning genom att initiera bostadsprojekt och bidra till projektens inriktning utifrån lokala behov. I stadens budget framgår att en mångfald av boende- och upplåtelseformer med rimliga boendekostnader ska planeras i hela staden. Exploateringsnämnden har även indikatorer kopplade till markanvisningar i syfte att bidra till minskade boendekostnader. Tillgången till bostäder till rimliga kostnader har en tydlig social och i vissa avseenden även könsdimension. Samtidigt saknas i dagsläget en tydlig definition inom staden av vad som avses med prisrimliga bostäder, vilket kontoret bedömer kan försvåra arbetet med att följa upp målsättningar inom området. Kontoret noterar även att exploateringsnämnden anges som särskilt ansvarig för mål om attraktiva och trygga offentliga miljöer, men inte i de delar som rör kunskap om vad som skapar trygghet för kvinnor och flickor i offentliga miljöer. Mot bakgrund av exploateringsnämndens roll i att initiera och genomföra stadsutvecklingsprojekt kan det övervägas om även exploateringsnämnden bör omfattas av detta ansvar eller om ansvarsfördelningen mellan nämnderna bör förtydligas. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Henrik Virro m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 24 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret anser att handlingsplanen är ett användbart verktyg för att förstärka och systematiskt arbeta vidare med jämställdhet i staden. Handlingsplanen lyfter fram att kompetensen vad gäller jämställdhetsanalyser behöver utvecklas inom staden. Kontoret behöver utveckla sin kompetens inom området och samarbetar gärna med andra förvaltningar med liknande verksamhetsområden, till exempel inom förvaltning av byggnader och offentliga miljöer. Hur tryggheten kan förstärkas för flickor och kvinnor i offentliga miljöer är prioriterat och något som kontoret behöver fortsätta utveckla kompetens inom i samverkan med övriga förvaltningar. Kontoret anser att även stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret är betydelsefulla för denna aktivitet, då strukturen i stadsdelar troligen har stor påverkan på upplevelsen av trygghet. 15 (102) Inom området välfärd och service – kultur, idrott och fritid finns ett mål om att stadens verksamheter ska vidta åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid. Detta berör i första hand de förvaltningar som är verksamhetsutövare, men även fastighetskontoret berörs då anläggningar och lokaler behöver utformas för att passa alla. De former för delaktighet och inflytande som kontoret är med och skapar, till exempel dialog med barn i barnkonsekvensanalyser, ska ha ett jämställdhetsperspektiv där både flickor och pojkar får komma till tals. I stadens handlingsplan för hbtqi-personer (under framtagande) framkommer att transpersoner berättar om en oro att besöka idrottsanläggningar. Kontoret arbetar med flexomklädningsrum (individuella könsneutrala omklädningsrum) på sim- och idrotts- hallar, vilket har blivit ett uppskattat inslag generellt. Kontoret har dock ännu inte följt upp om flexomklädningen har förbättrat särskilt transpersoners tillgång till och nyttjande av sim- och idrottshallar. Det vore lämpligt att göra en sådan utvärdering som en del av kontorets kvalitetsarbete. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Ismail Ali (C), se Reservationer m.m. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till Handlingsplan för ett jämställt Stockholm och menar att dess struktur bidrar till tydlighet och möjlighet att nå målet om stockholmares lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Förvaltningen är även positiv till att staden antar en handlingsplan för ett jämställt Stockholm som gäller samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Inom förskolans verksamhet bedrivs arbete som ligger i linje handlingsplanens intentioner. Detta inkluderar bland annat likabehandlingsarbete, systematiskt trygghetsarbete, dokumentation av barns utveckling och lärande samt förebyggande arbete mot kränkande behandling. Förskolan arbetar sedan länge med att skapa inkluderande lärmiljöer och med att stödja barn att utveckla sin identitet och sina förmågor oavsett kön. Förvaltningen noterar att det omväxlande står samtliga nämnder och bolagsstyrelser och alla nämnder och bolagsstyrelser vid information om särskilt ansvariga under de olika målen och föreslår att samma skrivning används genomgående. Idrottsnämnden 16 (102) Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Idrottsnämnden förklarar ärendet för omedelbart justerat. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på förslaget till en handlingsplan för ett stärkt jämställdhetsarbete inom staden. Kopplingen till MR-programmet är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Överlag anser förvaltningen att texterna är för långa och ibland upprepande och bör komprimeras. Ett kortare dokument gör det mer tillgängligt för fler medarbetare i staden. Vidare anser förvaltningen att flickor och pojkar bör nämnas i samband med skrivningar om kvinnor och män mer konsekvent, särskilt i målformuleringarna. Detta då flera av stadens verksamheter har barn som huvudmålgrupp. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart Reservation av Niclas Peyron (L), se Reservationer m.m. Reservation av Kristina Lutz m.fl. (M), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 9 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens uppdrag och ambitioner. MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar och bolag. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis kunskapshöjande insatser, informationsinsatser och framtagande av relevant statistik 17 (102) och andra underlag som kan ligga till grund för analyser samt gemensamma metoder och arbetssätt. Stadsledningskontoret bör ta ansvar för att underlätta styrning och uppföljning av handlingsplanernas olika perspektiv och säkra ett intersektionellt perspektiv i stadens samlade arbete för mänskliga rättigheter. Kulturnämnden lyfts fram som ansvarig nämnd för mål under två fokusområden. Nedan kommenterar kulturförvaltningen särskilt dessa mål. Fokusområde Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstår hur verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Handlingsplanen lyfter att kulturnämnden, som en av flera nämnder, har ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kulturförvaltningen bedömer att målet ligger i linje med förvaltningens uppdrag, särskilt inom ramen för samordningsuppdraget för verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid. Kompetenshöjande insatser för personal på stadens öppna fritidsverksamheter är där ett av förvaltningens huvudsakliga ansvarsområden. Jämställdhet är ett självklart perspektiv i dessa utbildningsinsatser. Fokusområde: Välfärd och service Mål 5: Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid, oavsett kön. Detta innebär: Att stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid. Att staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar om kön inom kultur, idrott och fritid. Kulturförvaltningen tycker att det är positivt att värdet av kultur och en meningsfull fritid för barn och ungas liv och utveckling lyfts fram så tydligt i handlingsplanen. En meningsfull fritid bidrar positivt till psykisk hälsa, skolresultat och innebär skyddsfaktorer som sociala sammanhang och extra vuxna som förebild och stöd. En meningsfull fritid för stadens barn och unga är en av kulturförvaltningens huvuduppgifter och viktigaste prioritering. Kulturförvaltningen arbetar med att erbjuda en meningsfull fritid utifrån ett flertal olika strategier och riktlinjer. Några exempel på dessa är kulturskoleplanen, biblioteksplanen, program för barns rätt till kultur samt strategierna för fritids- och ungdomsgårdar respektive parklekar. Dessa styrdokument betonar alla vikten av att ge alla barn och unga likvärdiga möjligheter att delta i kultur eller fritidsverksamheter. Likvärdiga möjligheter att ta dela av och utöva kultur- och fritidsverksamheter oavsett kön är en viktig aspekt som både är styrande och som följs upp som en del av genomförandet av dessa strategiska dokument. 18 (102) Pojkar i alla åldrar tar idag i mindre utsträckning del av kulturaktiviteter, inklusive stadens egen kulturskoleverksamhet. Pojkar är därför en prioriterad målgrupp i både Stockholms stads program för barns rätt till kultur och i Stockholms stads kulturskoleplan. Tjejer är idag underrepresenterade på stadens fritids- och ungdomsgårdar. Detta trots ett intresse för verksamheten hos tjejer. Inom kulturförvaltningens samordningsansvar för verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid är målet därför att öka antalet tjejer som besöker gårdarna. Kulturförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna arbetar mot detta mål på olika sätt. Analyser visar att en kombination av programaktiviteter med fokus på unga tjejers preferenser, ledarskap, trygghet, öppettider, lokalers utformning, andelen kvinnliga fritidsledare samt riktade kommunikationsinsatser är viktiga inslag i arbetet att nå fler tjejer. Uppföljningen av arbetet med stadens strategi för fritids- och ungdomsgårdar visar att stadens samlade insatser ger resultat. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023, från drygt 73 000 år 2023 till drygt 92 000 år 2025. Kulturförvaltningen fortsätter att utveckla sitt arbete med att utveckla formerna för delaktighet och inflytande, då detta är en viktig aspekt för att skapa verksamheter som är jämställda och attraktiva för alla, oavsett kön. Stadsarkivets synpunkter Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhälle, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av information för framtida forskning. Stadsarkivet ska fortsätta att lyfta fram kvinnor och andra grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program, och öka kunskapen om hur genusnormer och andra sociala strukturer påverkar människors livsvillkor genom att bidra med det historiska perspektivet. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 april 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt yttrande över remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för jämställdhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 19 (102) Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Torbjörn Erbe m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Edin (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Joakim Rönnbäck (L), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen anser att förslaget på handlingsplan för arbete för ett jämställt Stockholm är väl genomarbetat. De tre fokusområdena som identifierats medför en tydlig vägledning och riktning med stadens arbete för jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare. Fokusområdena innehåller betydelsefulla mål där det även tydligt framgår vilka verksamheter som är särskilt ansvariga för respektive mål. Förvaltningen vill också framhålla att det är fördelaktigt att arbetet och uppföljningen ska utgå från stadens ordinarie processer. Miljöförvaltningen ser det som positivt att handlingsplanen tydliggör nämndernas ansvar för att vid informationsarbete uppmärksamma samt vidta åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Förvaltningens möjlighet till att bidra till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor är dock begränsade. I handlingsplanen framgår att samtliga nämnder ska använda könsuppdelad statistik vid uppföljning och översyn av verksamheter. I rapporter och uppföljning av stadens verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och analyseras uppdelat på kön. Detta är dock ofta svårt att tillämpa inom förvaltningens verksamhetsområden eftersom det inom tillsynen tillämpas ett likabehandlingsprincipen där åtskillnad inte görs mellan könen utan lagstiftningen betonar likabehandling. Däremot prioriteras särskilt känsliga grupper, exempelvis gravida kvinnor, barn eller äldre, när insatser planeras. Ett exempel är arbetet med utfasning av farliga kemikalier inom stadens förskoleverksamheter, som vid sidan av barnen även gynnar de anställda då arbetsmiljön förbättras (och i detta fall primärt kvinnor då förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats). På liknande sätt prioriteras insatser inom äldreomsorgen, där utfasning av farliga kemikalier och plaster gynnar inte bara de boende utan även de anställda. Miljö- och hälsoskyddsnämndens huvudsakliga fokus ligger på att säkerställa en hållbar miljö, sunda levnadsförhållanden och säkra livsmedel för alla människor, oavsett bakgrund eller identitet. Servicenämnden 20 (102) Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 mars 2026 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Serviceförvaltningen ser positivt på handlingsplanen då den samlar och tydliggör stadens jämställdhetsarbete i en gemensam inriktning samt bidrar till att stärka kunskapen om kvinnors och mäns levnadsvillkor. Förvaltningen anser att gemensamma mål skapar tydlighet och att det är en grund för en god implementering. Det finns även vinster med att handlingsplanen utgör ett gemensamt underlag för stadens nämnder och bolag samtidigt som flexibiliteten att utforma nämndspecifika aktiviteter är ändamålsenlig för att fungera i respektive nämnds styrning och uppdrag. Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser för genomförandet av handlingsplanen. För att ytterligare stärka kvaliteten och därmed genomslaget av dessa analyser föreslår förvaltningen att handlingsplanen med fördel kompletteras med metodstöd, vägledning och gemensamma verktyg. Detta är särskilt viktigt för att stärka förmågan att analysera skillnader och omsätta resultat i konkreta åtgärder. Förvaltningen ser även ett behov av att sådant stöd utformas så att det är tillgängligt och användbart för olika typer av verksamheter med olika förutsättningar och resurser. För att stärka implementeringen och skapa goda förutsättningar för genomförande bedömer förvaltningen att handlingsplanen skulle vinna på ett ännu tydligare fokus på stöd i genomförandefrågor, inklusive utbildningsinsatser och samordning på stadsövergripande nivå. Detta kan bidra till ökad likvärdighet i tillämpningen samt underlätta styrning, uppföljning och samverkan. Implementeringen skulle också kunna stärkas ytterligare om införandet tydligt kopplas till budgetaktiviteter i kommande budgetar, vilket kan bidra till gemensamma styrsignaler och underlätta styrning, uppföljning, samverkan och tillämpning. För att säkerställa långsiktig effekt av såväl handlingsplanen som MR-programmet är det vidare strategiskt viktigt att kommunstyrelsen även fortsättningsvis har ett övergripande ansvar för samordning, stöd och uppföljning. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. 21 (102) Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Arbetet med en öppen, jämställd och jämlik stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden. Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR-programmet, vilket innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser samtidigt stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR- programmet och tillhörande handlingsplaner. Jämställdhet och arbete mot våld. När det gäller handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 finns en särskild utmaning gällande samordning och styrning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor, som inkluderar våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Trots att detta utgör en viktig del i stadens jämställdhetsarbete ingår det inte i handlingsplanen utan hanteras i programmet mot våld (revidering av programmet pågår). Det innebär i praktiken att två av de jämställdhetspolitiska målen, 6 och 7, ska hanteras i ett annat program. Förvaltningen anser att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor skulle behöva lyftas tydligare i handlingsplanen för ett jämställt Stockholm, för att tydliggöra på vilket sätt det är en del av jämställdhetsarbetet. Arbete med jämställdhet inom socialtjänsten. Handlingsplanens tre fokusområden går till stor del hand i hand med intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Såsom lyfts i handlingsplanen syftar den nya socialtjänstlagen bland annat till att främja jämställda levnadsvillkor. Ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv behöver också finnas med i omställningen för att kunna uppnå lagens övriga intentioner. Exempelvis behöver de insatser som socialtjänsten erbjuder vara lätt tillgängliga för alla individer, oavsett kön och andra diskrimineringsgrunder. I handlingsplanen lyfts risken att könsstereotypa normer och föreställningar kan leda till att individer inte får stöd och insatser utifrån sina faktiska behov. Det speglas även i ett av resultatmålen: ”Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och utan inverkan av stereotypa föreställningar om kön.” Det är en mycket viktig målsättning, men förvaltningen menar att målet har en övergripande formulering och inte tillräckligt väl beskriver ”den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter” vilket är syftet med resultatmålen. Förvaltningen bedömer att mer konkreta och avgränsade resultatmål hade varit ett bättre stöd i arbetet för att uppnå det övergripande effektmålet. Förvaltningen ser däremot positivt på målet som fokuserar på att skapa jämställda förutsättningar på bostadsmarknaden, med fokus på särskilt utsatta personer. Som konstateras i handlingsplanen är ett första steg att ha kunskap om den egna verksamheten, även ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Detta hänger nära 22 (102) samman med arbetet för en kunskapsbaserad socialtjänst som också är en central del i omställningen utifrån den nya lagen. Det pågår mycket arbete för att öka kunskapen om socialtjänstens insatser, bland annat i undersökningen nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO). Det kommer att förbättra förutsättningarna för att följa upp och analysera, bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv. Övriga synpunkter. Handlingsplanen är relativt omfattande och innehåller flera beskrivande avsnitt med fakta och statistik. Förvaltningen bedömer att dessa avsnitt skulle kunna kortas ner, så att handlingsplanen blir mer lättläst med ett tydligare fokus på det som ska genomföras. Eftersom data och statistik förändras över tid finns det en risk att handlingsplanen kan komma upplevas som daterad. Förvaltningen uppfattar även att handlingsplanen inte är helt konsekvent vad gäller inkludering av ett intersektionellt perspektiv och personer som inte identifierar sig som kvinnor eller män. I vissa sammanhang nämns detta men i andra sammanhang står det enbart ”kvinnor och män/flickor och pojkar.” Detsamma gäller personer med funktionsnedsättning, som i några delar av handlingsplanen lyfts fram som särskilt utsatt grupp, men i många andra sammanhang inte nämns. Förvaltningen anser att det finns skäl att lyfta fram personer med funktionsnedsättning mer konsekvent i handlingsplanen. Exempelvis är kvinnor och flickor med funktionsnedsättning en särskilt utsatt grupp som löper avsevärt högre risk att utsättas för våld i nära relationer, sexuella övergrepp, kränkningar och diskriminering. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen ger ett bra övergripande stöd för att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för ett jämställt Stockholm. Stadsbyggnadskontoret har en upparbetad rutin för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de förslag och beslut som kontoret tar fram. Översiktsplanen slår fast att all stadsutveckling ska vara socialt värdeskapande. Alla delar i staden ska erbjuda trygga offentliga miljöer där människor kan delta och engagera sig. Stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploateringskontoret arbetar aktivt med att identifiera och förbättra platser som upplevs som otrygga och otillgängliga, till exempel genom de socialt värdeskapande analyser där jämställdhetsperspektivet ingår. Dessa görs i samtliga stadsutvecklingsprojekt. Kontoret redovisar även, sedan 23 (102) ett antal år tillbaka, respektive ärendes konsekvenser för jämställdhet i planbeskrivningar samt inför beslut i stadsbyggnadsnämnden. Kontoret arbetar med att utveckla kommunikation, dialog och inkludering kring stadsutveckling. På samrådsmöten följer kontoret upp vilken andel som uppfattas som kvinnor respektive män för att få en bild av vilka som deltar på mötet och vilka grupper som kontoret behöver nå ut extra till. Kontoret prövar även olika mötestyper, bland annat digitala möten, för att se om det kan leda till att fler målgrupper kan delta. Till exempel kan vi se att färre kvinnor än män deltar i fysiska möten. Kontoret ser att ett par form- och innehållspunkter i handlingsplanen skulle kunna förtydligas. Handlingsplanen är relativt informationstung och den skulle bli tydligare som en målstyrd handlingsplan om informationsdelen kortades ner, alternativt läggas som en kunskapsbilaga. Målen går in varandra och stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen skulle vinna på att måluppdelningen renodlas. Till exempel skulle målet om inflytande i stadsutvecklingsprocessen flyttas från välfärd och service till dialog och inflytande. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 6 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet. 24 (102) Det styrdokument, Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt jämställdhetsarbetet. Trafikkontorets bedömning är att det är angeläget att staden antar föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål, vilket bör bidra till ett ökat fokus och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Kunskapshöjande insatser är grundläggande för att stadens medarbetare ska kunna bemöta alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstå hur den egna verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Trafikkontoret ser med tillförsikt fram emot de utbildningar som kommer tas fram inom ramen för arbetet med MR- programmets olika handlingsplaner. Trafikkontoret bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att förbättra kontorets arbete med jämställdhet. Målsättningen är att Trafikkontoret ska vara en aktiv part i arbetet med att skapa tillgängliga och trygga offentliga rum för alla. Arbetet med att tillgängliggöra staden för alla invånare har varit en viktig del av Trafikkontorets arbete under många år och det finns flera lärorika exempel från det utvecklingsarbete som pågår inom kontoret för att öka jämställdheten i staden. Till exempel har kontoret arbetat med att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att röra sig fritt i hela staden. Kontoret har under de senaste åren utvecklat arbetet med att göra staden mer barnvänlig och inkluderande. Kontoret skapar förutsättningar för att inkludera unga i aktiveringen av offentliga rum. Unga bjuds in för att tillsammans med kontoret skapa kultur och upplevelser i det offentliga rummet. Det är viktigt att barn och unga ska kunna ta plats i det offentliga rummet och växa i sin roll som kulturutövare. Kontoret arbetar aktivt med att involvera unga i olika utvecklingsprojekt. Ungas innovativa tankar och förväntningar på stadens utveckling är en viktig aspekt att lyfta fram i stadsplaneringen. Jämställdhetsintegrering ska fortsatt vara den huvudsakliga strategin för stadens jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik är centrala verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet är bärande princip. Stockholmare ska, oavsett kön, ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska även ha långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Sammantaget gör trafikkontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm. Utbildningsnämnden 25 (102) Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande behandling. Arbete för jämställdhet är prioriterat och utbildningsförvaltningen har flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen berör. Handlingsplanens övergripande mål är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Många elever som är folkbokförda i Stockholm går i skolor som drivs av andra huvudmän och förvaltningen kan enbart styra över de aktiviteter som når elever i stadens kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet för ett jämställt Stockholm. Därtill är förvaltningen också positiv till att det intersektionella perspektivet är tydligt i handlingsplanen och att det finns konkreta exempel. Dock ser förvaltningen att staden kan introducera begreppet ”intersektionalitet” tidigare i dokumentet. Förvaltningen välkomnar även att ickebinära personer och personer med transerfarenhet är synliggjorda i handlingsplanen. Kommunfullmäktige ska under 2026 ta beslut om Stockholms stads program mot våld, förtryck och utnyttjande och förvaltningen anser därför att handlingsplanen bör referera till det nya programmet under rubriken Andra styrdokument. För resultatmålet Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att bidra till olika förutsättningar på grund av kön och cementera stereotypa föreställningar om kön, som tillhör effektmål 2 under fokusområdet Välfärd och service, önskar förvaltningen byta ut ordet ”cementera” eftersom det ger intryck av att normer inte förändras. Förvaltningen föreslår istället ordet ”förstärka”. Detsamma gäller för resultatmålet Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i informationsarbetet som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön, som tillhör effektmål 2 under fokusområdet Kunskap och information. Förvaltningen ser vidare en risk i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till 26 (102) exempel genom vedertagna begrepp, konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Sammantaget innebär styrningen att antalet mål och aktiviteter som ska knytas till MR-programmet och de tillhörande handlingsplanerna blir väldigt många. För utbildningsförvaltningens del finns redan parallell styrning, till exempel i stadens budget och nationell skollagstiftning. Färre mål med tydligare krav på förflyttningar vore sannolikt bättre för att uppnå tydliga resultat. Samtidigt anser förvaltningen också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Äldrenämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Reservation av Margita Jacobsson (L) och Malin Frick (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att stadens arbete för ett jämställt Stockholm förtydligas i en handlingsplan. Handlingsplanen kommer att vara ett stöd för förvaltningen i arbetet med att synliggöra Svar på remiss av handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 resultat och utmaningar i jämställdhetsarbetet i samband med ordinarie uppföljningsprocesser. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön. Förvaltningen tar årligen fram en stadsövergripande rapport för äldreomsorgen inklusive en analys av utvecklingen. Syftet med årsrapporten är att ge en samlad bild av äldreomsorgen i Stockholms stad. Rapporten är även tänkt att fungera som ett underlag i arbetet med likställighet inom stadens äldreomsorg samt att användas i dialoger med stadsdelsförvaltningarna. Rapporten ska vara ett underlag för beslut, planering och utveckling. Alla uppgifter i rapporten baseras på statistik och annan relevant fakta för att ge en samlad bild av äldreomsorgsåret. I årsrapporten synliggörs, så långt det är möjligt, vilka skillnader det finns mellan kvinnor och män exempelvis i livslängd eller i fördelningen av insatser som vård- och 27 (102) omsorgsboende, servicehus, hemtjänst och dagverksamhet. Genom att synliggöra skillnaderna kan årsrapporten bidra till att säkerställa stockholmarnas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Äldreförvaltningen vill särskilt lyfta fram vikten av ett äldreperspektiv i stadens arbete med jämställdhet. Hög ålder innebär ofta ett större beroende av andra människors stöd och hjälp vilket också kan medföra en större risk för utsatthet eller för att inte kunna utöva inflytande och delaktighet. Cirka 15 procent av personer över 65 år uppger, i både svenska och internationella studier, att de är utsatta för någon form av våld, av dessa är över 80 procent kvinnor. Till våld räknas emotionellt, fysiskt, sexuellt eller ekonomiskt övergrepp. Stadens biståndshandläggare använder evidensbaserade skattningsinstrument för att fråga om våldsutsatthet och på så sätt hitta utsatta personer och kunna erbjuda stöd. Utöver det har omvårdnadspersonal utbildats i att uppmärksamma tecken på våld. Men kunskapen om tecken på våld och hur stöd kan ges behöver finnas hos alla medarbetare som i olika situationer och verksamheter möter äldre. Med ökad kunskap och kännedom kan utsatta personer erbjudas relevant stöd och hjälp. Ekonomisk utsatthet påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande och det är av stor vikt att information ges om de möjligheter till stöd som finns. Förvaltningen ser positivt på att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt stöttar nämnder och bolagsstyrelser med Svar på remiss av handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett stadsgemensamt arbetssätt. För att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart är det nödvändigt att det ingår i respektive verksamhetsplanering och följs upp i stadens befintliga uppföljningsprocesser. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande, vilket tillstyrker handlingsplanen, och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Ewa Samuelsson (KD), se Reservationer m.m. Reservation av Johan Brege m.fl. (M) , se Reservationer m.m. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen är tydlig med behovet av medarbetare som har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Det är viktigt att säkerställa att resurser ges till de små förvaltningarna i staden, för att de ska kunna utbilda medarbetare och sedan ajourhålla kunskapen. 28 (102) Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Findel Madison (SD), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att staden samlar och tydliggör jämställdhetsarbetet i en gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning. Stödfrågor och konkreta exempel på insatser bedöms utgöra en styrka i implementeringen och kan bidra till att skapa en mer enhetlig tillämpning i stadens verksamheter. Förvaltningen vill samtidigt betona vikten av att handlingsplanens intentioner tydligt förankras i verksamheternas faktiska utmaningar, så att arbetet får ett reellt genomslag i det dagliga arbetet och inte stannar vid övergripande ambitioner. Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser som en central del i utvecklingsarbetet. Förvaltningen bedömer att detta bör kompletteras med metodstöd och vägledning i syfte att stärka verksamheternas förmåga att identifiera och analysera skillnader mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det är av särskild betydelse att resultaten av analyserna också kan omsättas i verksamheten på ett sätt som ger verklig effekt. Sammantaget är förvaltningen positiv till handlingsplanen För ett jämställt Stockholm och bedömer att den utgör ett viktigt steg i stadens fortsatta jämställdhetsarbete. Förvaltningen bedömer dock att en tydligare målgruppsprioritering samt en mer utvecklad uppföljning skulle kunna bidra till ett ökat genomslag för handlingsplanens intentioner och därmed stärka effekterna av arbetet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. 29 (102) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen välkomnar handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Stadsdelsförvaltningen anser att handlingsplanen har ett tydligt syfte, mål och ansvarsfördelning. Handlingsplanen lyfter aktuell forskning och lägesbilder som har tydlig koppling till nämndernas och bolagens fortsatta jämställdhetsarbete. Det är även positivt att handlingsplanen förklarar olika begrepp såsom kön, ickebinär och likvärdighet så att det blir tydligt för läsaren. I handlingsplanens inledning på sidan 2 står ”Denna handlingsplan fokuserar på jämställdhet, det vill säga att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” Eftersom handlingsplanen berör även flickor och pojkar bör dessa även inkluderas i meningen. Stadsdelsförvaltningen tycker det är positivt att ickebinära lyfts och synliggörs i handlingsplanen, då det är viktigt att inkludera invånare som inte definierar sig som kvinna eller man. Handlingsplanen lyfter att könsuppdelad statistik kan användas för att visa på skillnader mellan könen. Stadsdelsförvaltningen vill problematisera att de individbaserade indikatorerna som rapporteras i stadens interna ledningssystem (ILS) enbart är uppdelad i kvinnor och män. På så sätt osynliggörs ickebinära i stadens övergripande rapportering. Detta anser stadsdelsförvaltningen är ett utvecklingsområde för staden. I handlingsplanen under fokusområde välfärd och service finns ett stycke om skola och förskola. Stadsdelsförvaltningen anser att det saknas information och statistik om förskola, då stycket framförallt rör skolelever. Under den andra målformuleringen ”I stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma möjligheter att uppnå goda studieresultat och alla känner sig trygga och inkluderade, oavsett kön” anser stadsdelsförvaltningen att skolan och förskolan bör separeras eftersom studieresultat för förskolan inte är aktuellt. Stadsdelsförvaltningen anser även att ett mål om förskolan som enbart fokuserar på trygghet och inkludering blir för övergripande. Stadsdelsförvaltningen föreslår ett eget mål för förskolan som handlar om att inspirera och utmana barn att beredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypiska val med utgångspunkt från läroplanen. På sidan 18 i handlingsplanen föreslås ”Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal” skrivas om till ”Lärare, förskollärare samt annan skol- och förskolepersonal”. I handlingsplanen på sidan 19 anser stadsdelsförvaltningen att det saknas exempel på insatser som rör förskola. Under fokusområde välfärd och service lyfts även socialtjänstens och äldreomsorgens arbete, där könsstereotypiska normer riskerar att påverka stadens stöd och insatser negativt. Stadsdelsförvaltningen tycker att det är viktigt att fortsätta utveckla det interna arbetet och kompetensen så att insatser erbjuds utifrån individens behov och inte utifrån föreställningar och normer kopplade till kön. 30 (102) I utvecklingen av den offentliga miljön pekar handlingsplanen på vikten av att involvera statistik om invånarnas upplevelser kopplat till trygghet och otrygghet utifrån kön. Stadsdelsförvaltningen använder sig bland annat av medborgarundersökningen för att följa upp hur invånare upplever stadsmiljön, men anser att det är svårt att dra slutsatser av resultatet. Det beror bland annat på den låga svarsfrekvensen och att det inte är säkert att de grupper som behöver höras svarar på medborgarundersökningen. Stadsdelsförvaltningen efterfrågar mer robust statistik för att genomföra träffsäkra insatser kopplade till stadsmiljön. I handlingsplanen nämns även att fördjupade dialoger kan användas för att kartlägga problem och identifiera åtgärder inom den offentliga miljön. Stadsdelsförvaltningen vill lyfta att det kan vara svårt att genomföra dialoger för projekt med nuvarande budgetramar. Exempelvis är det en utmaning för stadsdelsförvaltningen att genomföra dialoger kopplade till ansökningar om trygghetsmedel, då åtgärderna behöver genomföras under samma år som medel tilldelas. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att ett jämställt Stockholm. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Det är positiv att förslaget till ny handlingsplan bygger vidare på, och konkretiserar vissa delar av, det tidigare jämställdhetsarbete i Stockholms stad. Det ger verksamheterna förutsättningar att fortsätta utveckla och bygga vidare på det arbete som redan påbörjats. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen av MR-programmets handlingsplaner på ett tydligt sätt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen för ett jämställt Stockholm formuleras 10 effektmål och 20 resultatmål, varav 17 av resultatmålen riktar sig till stadsdelsnämnderna. Inom ramen för det samlade MR- programmet finns sex framtagna handlingsplaner som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. I de handlingsplaner som tagits fram finns det 82 – av totalt 90 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen 31 (102) vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av att avsätta resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. Förvaltningen saknar en viktig aspekt i handlingsplanen, den om stadens ansvar som arbetsgivare och vikten att staden löpande arbetar med att stärka sitt jämställdhetsarbete i fråga om rekrytering och medarbetare. Frågan nämns i inledningen men förvaltningen menar att den också bör formuleras som ett eget mål i handlingsplanen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Robin Nilsen (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar att staden samlar sitt arbete för ett jämställt Stockholm 2030 i en handlingsplan och att planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbete för att stärka jämställhetsarbetet. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda och samordna det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Pär Gustavsson (SD), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 32 (102) Förvaltningen ser positivt på att staden samlar och tydliggör jämställdhetsarbetet i en gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning. Stödfrågor och exempel på insatser bedöms vara en styrka i implementeringen. Förvaltningen vill samtidigt betona vikten av att handlingsplanens intentioner tydligt förankras i verksamheternas konkreta utmaningar, så att arbetet får genomslag i det dagliga arbetet. Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser. Förvaltningen bedömer att detta med fördel kan kompletteras med fortsatt metodstöd och vägledning för att stärka förmågan att analysera skillnader och omsätta resultat i konkreta åtgärder. Det finns ett lokalt behov inom arbetet med placerade barn och unga där konstaterade könsskillnader i skolresultat och livsvillkor behöver mötas med ett stärkt jämställdhetsperspektiv samt ökat stöd till verksamheterna i att analysera skillnaderna och omsätta resultaten i konkreta och verkningsfulla åtgärder. Förvaltningen ser positivt på att handlingsplanen uppmärksammar situationen för särskilt utsatta kvinnor och flickor. Genomslaget bedöms kunna stärkas ytterligare genom ett tydligare intersektionellt perspektiv och målgruppsprioriteringar. I områden med socioekonomiska utmaningar samverkar kön med faktorer såsom ekonomisk utsatthet, funktionsnedsättning och migrationsbakgrund, vilket gör ett intersektionellt angreppssätt och metodstöd för denna analys avgörande för att insatser ska nå dem med störst behov. Sammantaget är förvaltningen positiv till handlingsplanen För ett jämställt Stockholm och ser att det är ett viktigt steg i stadens jämställdhetsarbete. Förvaltningen tror dock att en tydligare målgruppsprioritering och en mer utvecklad uppföljning skulle kunna ge ett större genomslag för handlingsplanens intentioner Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Robert Westerlund (SD), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser överlag positivt på förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm och anser att den bidrar till att konkretisera vad staden behöver arbeta med för att öka jämställdhet. Förvaltningen ser särskilt positivt på sättet som aktuella lägesbilder, statliga offentliga utredningar och utmaningar inom jämställdhetspolitiken lyfts fram under rubriken Bakgrund i handlingsplanen. Det här förtydligar behovet av, och prioriteringar som behöver göras inom, jämställdhetsarbetet i staden. 33 (102) Under rubriken Bakgrunden anges till exempel att Länsstyrelsen har pekat Tjänsteutlåtande på ett antal prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering i Stockholms län. Handlingsplanen listar ett urval utifrån stadens rådighet. Förvaltningen ser samtidigt en möjlighet att förtydliga på vilket sätt dessa prioriteringar och de andra utmaningar som nämns i bakgrunden påverkar och/eller kopplas till målsättningar inom respektive fokusområden. Detta förtydligas först delvis under respektive fokusområde. Där nämns dessa prioriteringar/utmaningar bland andra prioriterade områden eller arbetssätt. Om de identifierade jämställdhetsutmaningarna som nämns i bakgrunden hade varit mer styrande för vad som togs upp under respektive fokusområde, och tydligare avspeglats i målbeskrivningarna, hade det enligt förvaltningen kunnat skapa ökad tydlighet kring prioriteringar i stadens jämställdhetsarbete. I nuvarande förslag till handlingsplan, som förvaltningen uppfattar som mer omfattande jämfört med övriga handlingsplaner under MR-programmet, blir det i större utsträckning upp till respektive nämnd eller bolag att göra prioriteringar i jämställdhetsarbetet. Förvaltningen anser att det här riskerar att göra jämställdhetsarbetet splittrat och inte lika strategiskt som det skulle kunna vara med färre och gemensamma prioriteringar. Förvaltningen ser positivt på sättet som handlingsplanen lyfter fram behovet av att analysera andra faktorer än kön för att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser, och att intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta. I avsnittet om fokusområdet Kunskap och information anges under mål 2 att stadens information bidrar till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor. I handlingsplanens definition av jämställdhet lyfts även icke-binära fram varför förvaltningen anser att staden i den mån det är möjligt ska bidra med kunskap om även den här gruppens levnadsvillkor och att detta bör framgå i målbeskrivningen. Förvaltningen anser att handlingsplanen, utöver att uppmärksamma hur olika faktorer som kön, ålder, etnicitet och/eller sexualitet kan samverka sett till enskildas utsatthet, i större utsträckning kan synliggöra att detta även gäller enskildas möjlighet att utöva makt/få handlingsutrymme. En person kan till exempel både drabbas negativt av könsmaktsordningen och samtidigt gynnas av till exempel funktionsnormer eller en socioekonomisk situation. En intersektionell jämställdhetsanalys visar inte bara hur människor kan utsättas för flera begränsande normer och maktstrukturer samtidigt utan lägger också vikt vid och synliggör normen och strukturen som skapar denna maktobalans och ojämlikhet. Det här perspektivet kan enligt förvaltningen förtydligas i handlingsplanens beskrivning av ett intersektionellt och normkritiskt arbetssätt. Det Tjänsteutlåtande kan också förtydligas i de exempel som handlingsplanen ger på hur fler faktorer än kön spelar roll och därmed blir viktiga att beakta i analysen. Ett sådant exempel finns under rubriken Andra styrdokument i handlingsplanen: ”en stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en sexualitet eller könsidentitet som inte överensstämmer med normen, vara utsatt för rasism och tillhöra någon av de nationella minoriteterna”. Den här sortens exempel kan förslagsvis kompletteras med exempel som visar hur olika faktorer och normer får 34 (102) betydelse inte bara för utsatthet utan även för möjlighet till maktutövning/handlingsutrymme. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Liliane Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser i stort positivt på den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för ett jämlikt Stockholm. Jämställdhetsarbetet har betydelse för flera av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheternas mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Jämställdhetsarbetet är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Förvaltningen ser en möjlighet att genom implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet, öka verksamheternas kunskap om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Detta ska säkerställa att invånare som kommer i kontakt med våra verksamheter möts med respekt och känner sig delaktiga i beslut som rör dem, oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Bedömningen är att handlingsplanen är väl förankrad i ett rättighetsbaserat perspektiv och innehåller en analys av jämställdhetsutmaningar i staden. Den ger en bred och inkluderande bild av könsskillnader och beaktar även intersektionella aspekter. Handlingsplanen identifierar även några särskilt utsatta grupper, såsom utrikes födda kvinnor och barn och unga med annan könsidentitet. Förvaltningen ser dock att prioriteringsordning samt vilka konkreta insatser som ska riktas till dessa grupper behöver tydliggöras. 35 (102) Planen tar vidare upp att normer kring maskulinitet är viktiga, men förvaltningen tycker inte att det utvecklas tillräckligt vad som ska göras i praktiken, och vill samtidigt lyfta en oro över att fokus blir ensidigt, och att pojkar och mäns utmaningar glöms bort. Det är viktigt att arbetet med jämställdhet ska ligga i linje med det som beskrivs i handlingsplanens inledning att för att bli en jämställd stad ska ingen diskrimineras på grund av sitt kön. Kommunfullmäktiges budget för 2026 betonar att stadens verksamheter ska bidra till ökad jämställdhet och att arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsanalyser ska utvecklas. Även handlingsplanen lyfter att statistik, analyser och rapporter ska användas, exempelvis könsuppdelad statistik, men det finns en obalans mellan analys och styrning. Det finns en risk att arbetet då ensidigt fokuserar på uppföljning och analys snarare än på genomförande av konkreta förändringsinsatser. Utan tydlig styrning finns en risk att ambitionerna inte fullt ut omsätts i praktiken. Förvaltningen vill även lyfta att stadens många styrdokument och handlingsplaner ofta överlappar varandra. Ett ökat antal dokument riskerar att göra styrningen otydlig. I remissvar för de tre tidigare handlingsplanerna har förvaltningen exempelvis lyft att arbetsgivarperspektivet saknats, och att om arbetsgivarperspektivet exkluderas vore det bra om avgränsningen motiverades och att handlingsplanen beskriver hur dessa frågor ska hanteras på annat sätt inom staden. I den föreslagna handlingsplanen för ett jämställt Stockholm, har arbetsgivarperspektivet avgränsats och hänvisning till Stockholms stads personalpolicy gjorts, under rubrik Andra styrdokument (s 4), vilket förvaltningen tycker är bra. Som arbetsgivare har staden en viktig roll med att integrera jämställdhetsperspektivet. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Petra Gardos Ek m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att ambitionen med handlingsplanen, att konkretisera stadens arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön, är både god och efterfrågad. Förvaltningen anser dock att handlingsplanen endast till viss del uppfyller ambitionen. Nedan redovisas förvaltningens synpunkter 36 (102) på den föreslagna handlingsplanen. Först beskrivs förvaltningens övergripande synpunkter och därefter de synpunkter som berör specifika mål. Övergripande synpunkter Förvaltningen anser att nivån på målformuleringar i handlingsplanen är ojämn, från detaljerade texter för exempelvis stadens Jobbtorg, till ospecifika skrivningar för de olika verksamheterna inom socialtjänstområdet som till exempel äldreomsorg. Förvaltningen uppfattar inte att detta skulle bero på att arbetsmarknadsinsatser har högre prioritet än det jämställdhetsfrämjande arbetet inom exempelvis äldreomsorgen. Därför menar förvaltningen att mer verksamhetsspecifik styrning inom fler områden hade varit att föredra om syftet är att bidra till en likvärdig och effektfull tillämpning över hela staden. Överlag anser förvaltningen att äldreperspektivet har tappats bort i handlingsplanen. Exempelvis påpekar Sveriges Kommuner och Regioneratt snedvriden biståndsbedömning och könsskillnader i hälsa och våldsutsatthet är några av de jämställdhetsutmaningar som äldreomsorgen ställs inför. Förvaltningen ser även att bland annat ofrivillig ensamhet, stöd till anhöriga och det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen är områden där det finns jämställdhetsutmaningar. Detta menar förvaltningen på ett tydligare sätt kunde ha nämnts som något staden ska arbeta med. Avseende ansvarsfördelning så anser förvaltningen att det är bra att särskilt ansvariga nämnder och bolag benämns under varje mål. Det förutsätter dock att det är tydligt vilka som är just särskilt ansvariga. I flera fall är samtliga nämnder och bolagsstyrelser särskilt ansvariga, alternativt att det är många särskilt ansvariga nämnder eller bolag per mål. Detta gör det otydligt vilka nämnder och bolag som ansvarar för vad. Stadsdelsnämnderna är, tillsammans med andra, särskilt ansvariga för 17 av 20 resultatmål i handlingsplanen. I övriga fem handlingsplaner ser det ungefär likadant ut, även om antalet mål varierar något i de olika handlingsplanerna. Många av de resultatmål som finns i handlingsplanen berör förvaltningens verksamheter och målgrupper, vilket förvaltningen i sig ser positivt på – samtidigt riskerar denna mängd mål att göra styrningen svårgripbar och otydlig. Ett alternativ till denna uppbyggnad hade kunnat vara att nämnder och bolag uppmanades att göra en lokal nulägesanalys och utifrån den prioritera relevanta insatser och mål, alternativt att handlingsplanen pekade ut vilka mål som är särskilt prioriterade att arbeta med. Förvaltningen anser även att facknämndernas ansvar hade kunnat tydliggöras ytterligare, främst vad gäller fokusområdet Kunskap och information. Förvaltningen menar att flera facknämnder med fördel hade kunnat ges ansvar för att, inte bara bevaka och informera, utan även samordna, ta fram och anordna kunskapshöjande insatser och material samt stödja stadsdelsnämndernas arbete. Det skulle även kunna innefatta att ta fram information till invånare om deras rättigheter. Genom att facknämnderna ges ett tydligare ansvar för kunskap och information menar förvaltningen att det skulle komma hela staden till nytta. 37 (102) I handlingsplanen lyfts, avseende offentliga miljöer, att staden ska vara lyhörd för alla stockholmares förutsättningar och behov oavsett kön. I dagsläget saknas möjligheten att sortera synpunkter som inkommer via Tyck till utifrån kön. Om detta hade varit möjligt hade det kunnat utgöra ett värdefullt underlag för att göra jämställdhetsanalyser. Förvaltningen vill därför poängtera att detta är efterfrågat. Vidare beskrivs i avsnittet om offentliga miljöer att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger. Förvaltningen vill framhålla att uppgifter om könsidentitet alltid samlas in i de medborgardialoger som förvaltningen själv genomför. Huruvida detta görs av andra stadsdelsförvaltningar, stadsbyggnadskontoret eller exploateringskontoret vet förvaltningen inte. Förvaltningen anser dock att det vore intressant om sådan statistik kunde föras inom hela staden för att få en bättre bild av om deltagandet och inflytandet i stadens samhällsplaneringsprocesser är jämställt eller om det finns utmaningar kopplat till kön. Ett sådant underlag skulle även med fördel kunna inkludera ålder. Synpunkter för specifika mål Under fokusområde Kunskap och information, mål 1, är ett resultatmål att Stadens medarbetare har god kunskap om kvinnors och mäns levnadsvillkor och hur dessa kan skilja sig åt beroende på kön. Förvaltningen anser att det även bör stå flickors och pojkars levnadsvillkor, så som det gör i andra mål i handlingsplanen. Ett annat resultatmål under fokusområde Kunskap och information är att Stadens medarbetare har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Förvaltningen anser att kunskap om jämställdhetsanalyser är mycket viktigt, bland annat för att identifiera utmaningar i verksamheten kopplat till kön, följa upp verksamhetens resultat och identifiera åtgärder för att utveckla verksamheten. Däremot anser förvaltningen att det är en orimlig förväntan att samtliga medarbetare i stadens stora organisation ska ha god kunskap om detta. Möjligen skulle målet kunna omformuleras till att stadens verksamheter har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras, vilket skulle tydliggöra att varje enskild medarbetare inte förväntas ha god kunskap om detta. Även kunskap om normkritik menar förvaltningen skulle vara meningsfullt i detta sammanhang. Förvaltningen ser också gärna ett stadsövergripande stöd i att göra jämställdhetsanalyser där flickor/kvinnor, pojkar/män och icke-binära ingår. Under fokusområde Välfärd och service är ett resultatmål som berör förskolor och skolor att Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på grund av kön i digitala miljöer. Förvaltningen anser att detta inte bör begränsas till enbart digitala miljöer. Enligt skollagen ska var och en som verkar inom skolväsendet främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka all form av kränkande behandling. Därför ställer förvaltningen sig frågandes till varför detta arbete enbart skulle avse digitala miljöer. Skarpnäcks stadsdelsnämnd 38 (102) Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Gunnar Caperius (C) och Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Reservation av Johan Brege m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Maria Sawon (SD), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan för jämställdhet har tagits fram. Förvaltningen instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen ser en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen bli otydlig, framförallt om dessa går in i eller överlappar varandra. Handlingsplanen beskriver vikten av att använda könsuppdelad statistik. Förvaltningen vill lyfta vikten av att centrala undersökningar och enkäter, när det är möjligt, tar fram statistik som inte enbart utgår från juridiskt kön eller personnummer. Detta för att säkerställa att även ickebinära personer inkluderas i underlaget. Exempelvis kan svarsalternativen inkludera kvinna, man, annan könsidentitet och kan/vill inte uppge. Förvaltningen vill lyfta att handlingsplanen saknar ett tydligt fokus för äldreomsorg och funktionsnedsättning. Inom dessa områden är könsskillnader särskilt framträdande, exempelvis när det gäller hälsa, ensamhet, våldsutsatthet, omsorgsbehov och ekonomiska förutsättningar. Samtidigt vill förvaltningen framhålla att handlingsplanen innehåller viktiga och relevanta mål kopplade till bland annat förskola och kultur. Handlingsplanen lyfter att stadens medarbetare behöver god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan genomföras och att dessa utformas med intersektionella perspektiv för att fånga de olika förutsättningar som finns inom grupperna kvinnor och män/flickor och pojkar. Förvaltningen instämmer i vikten av att genomföra jämställdhetsanalyser av hög kvalitet. Förvaltningen ställer sig även positiv till att intersektionellt perspektiv lyfts in i analyserna. Förvaltningen vill betona att det finns behov av fortsatt metodstöd och kunskapshöjning för att möjliggöra välgrundade jämställdhetsanalyser. Med ett stärkt centralt stöd i staden kan analyserna genomföras med större likvärdighet mellan 39 (102) stadens förvaltningar och bolag och resultaten lättare omsättas i konkreta åtgärder i förvaltningens verksamheter. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning att handlingsplanen för ett jämställt Stockholm är ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att föreslagen handlingsplan ger förutsättningar att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete och delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm. Förvaltningen ser positivt på att den nya handlingsplanen utgår från fokusområdena i Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. På detta sätt har handlingsplanen har en tydlig koppling till stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna och utgör en fördjupning. Förvaltningen ser även positivt på att jämställdhetsintegrering fortsatt är den huvudsakliga strategin för stadens jämställdhetsarbete samt att genomförande och uppföljning av handlingsplanen sker i ordinarie processer. Detta tydliggör att jämställdhetsarbetet inte är ett sidospår utan en förutsättning för en rättssäker myndighetsutövning och en inkluderande välfärd. Genom att bedriva arbetet utifrån ett jämställdhetsperspektiv säkerställs att kvaliteten i verksamheterna blir likvärdig för alla invånare. Vidare ser förvaltningen positivt på att de mer visionära effektmålen konkretiseras genom resultatmål och att det framgår tydligt vilka nämnder som har ett ansvar för genomförandet. Handlingsplanen upplevs mer konkret än det föregående programmet som handlingsplanen ersätter. Förvaltningen konstaterar att merparten av målen i handlingsplanen berör förvaltningens verksamheter. Redan idag sker förvaltningens arbete i stor utsträckning i linje med handlingsplanens mål och intentioner. Ett 40 (102) jämställdhetsperspektiv integreras i alla verksamheter genom analyser av könsskillnader och genom att beakta jämställdhet vid planering, genomförande och uppföljning av insatser. Förvaltningen vill lyfta att det finns en utmaning i att omsätta krav på normkritik i praktiken då arbetet kräver kompetens, reflektion och tidsutrymme hos medarbetare. Det finns även en risk att grupper som äldre, personer med funktionsnedsättning och personer inom socialpsykiatrin förbises. För att motverka detta krävs en intersektionell analys, som handlingsplanen framhåller. En annan utmaning är att det inom vissa delar av utförarverksamheterna saknas möjlighet att följa könsuppdelad statistik. Detta beror främst på att brukarundersökningarna ofta omfattar för få personer för att kunna redovisas könsuppdelat med bibehållen anonymitet. Avsaknaden av data försvårar analysen och uppföljningen av jämställdhetsmålen. Utifrån Skärholmens demografiska kontext vill förvaltningen även lyfta att jämställdhetsperspektivet ibland kan krocka med det interkulturella perspektivet i arbetet med att skapa representation och igenkänning i den externa kommunikationen. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Martin Westmont (SD), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Stefan Carneros (KD) som instämde i reservation anförd av Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C). Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete med att bidra till ökad jämställdhet. Jämställdhetsarbetet har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheternas mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska 41 (102) ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en möjlighet att implementeringen av handlingsplanen kan öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck. Förslaget till handlingsplan är ett långt dokument. Det skulle kunna kortas ned och vara mer kärnfull och förslagsvis kan delar av det som texten hänvisar till, exempelvis rapporter, istället sammanställas i en litteraturförteckning eller bilaga. Förvaltningen föreslår att benämningar i texten genomgående ändras från ”skola och förskola” till ”förskola och skola” då förskolan är den första verksamheten man möter av dessa två. I handlingsplanen står det om vikten av att ha god kunskap om att genomföra jämställdhetsanalyser. Förvaltningen anser att kunskapshöjande insatser bör samordnas inom staden så att alla verksamheter får en gemensam grund att utgå ifrån. Det ökar förutsättningarna för likställighet i staden. Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering på grund av kön. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där delaktighet och inflytandefrågorna ingår. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för jämställdhet. Om det perspektivet inte ska ingå behöver avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med jämställdhet ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Stockholm Stadshus AB Stockholm Stadshus AB:s yttrande daterat den 15 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen tillstyrker den föreslagna handlingsplanen. Koncernen omfattar bolag med skilda verksamhetsinriktningar, storlekar och organisatoriska förutsättningar. Det innebär att förmågan att genomföra handlingsplanens alla delar fullt ut i löpande processer varierar. Ett antal dotterbolag lyfter vikten av centralt stöd för att handlingsplanen ska få genomslag. Ett möjligt tillvägagångssätt kan vara att samla ett sådant material på stadens utbildningsplattform. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 24 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. 42 (102) I handlingsplanen anges att den sträcker sig fram till 2030 och att stadsledningskontoret vartannat år ska göra en bedömning av stadens arbete gällande mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I detta arbete ingår även handlingsplanerna som hör till programmet för mänskliga rättigheter. Rådet anser att om arbetet för jämställdhet ska få verklig effekt behövs tydligare uppföljning, gärna med hjälp av exempelvis indikatorer, men också en tydligare styrning. Rådet för Agenda 2030 noterar att handlingsplanen i sin nuvarande form har en hög ambitionsnivå men saknar de konkreta verktyg som krävs för en effektiv implementering. Vi ser ett behov av följande: Fastställande av indikatorer Handlingsplanen nämner effekt- och resultatmål, men saknar definierade indikatorer. Rådet vill att staden fastställer mätbara nyckeltal kopplade till FN:s globala mål 5. Utan en tydlig mätning och kvantifierbara mål blir det omöjligt att utvärdera om stadens insatser faktiskt leder till ökad jämställdhet fram till år 2030. Vissa av de nationella indikatorerna kan vara ett stöd, men med fördel kompletteras med ytterligare egna indikatorer som man ser som en del av lösningen och som staden förfogar över (t ex andelen kvinnor med heltidsarbete respektive tillsvidareanställning i kommunalt ägd eller kommunalt finansierad verksamhet som komplettering till de nationella indikatorer som avser tillräcklig inkomst). En jämlik bostadsmarknad för alla Enligt Jämställdhetsmyndigheten är bostadsmarknaden strukturellt ojämlik (gäller både unga och ensamstående kvinnor med barn som är en mycket utsatt grupp). Rådet anser att staden behöver tillgodose behovet av hyresrätter till överkomligt pris, som en integrerad del av jämställdhetsarbetet, och i hela bostadsbeståndet, såväl befintligt som kommande, kommunalägt som privatägt. Tätare uppföljningsintervall Att uppföljning sker vartannat år är otillräckligt för att säkerställa kontinuitet och kurskorrigering. Handlingsplanen har knappa fyra år på sig för genomförande. Förtydligat operativt ansvar På flertalet ställen i handlingsplanen anges att ansvariga är "samtliga nämnder och bolagsstyrelser", det är självfallet lovvärt och jämställdhetsfrågor berör också samtliga verksamheter. Dock riskerar det i ett ansvarsperspektiv att göra ansvarsfördelningen diffus. Ett alternativ är att utpeka de nämnder som är särskilt betydelsefulla för specifika frågor och också ge dem en möjlighet att samordna med annan verksamhet då frågornas lösning kräver det. Det behöver framgå hur staden avser att stödja och utkräva ansvar från de verksamheter som inte uppvisar progression i sitt jämställdhetsarbete. Resurssättning 43 (102) Implementering av kunskapshöjande insatser kräver både tid och ekonomiska medel. Rådet saknar en beskrivning av hur dessa insatser ska finansieras och prioriteras inom ramen för befintliga resurser för att säkerställa att arbetet får genomslag i hela organisationen. Akademikerförbundet SSR Stockholms stad Akademikerförbundet SSR Stockholms stads yttrande daterat den 21 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till bland andra Akademikerförbundet SSR Stockholm stad. Akademikerförbundet SSR är ett akademiskt förbund och företräder drygt 3000 medlemmar med anställning i Stockholms stad. De största medlemsgrupperna är socialsekreterare och biståndshandläggare, men förbundet organiserat diverse medlemsgrupper på i stort sett samtliga stadens förvaltningar. Akademikerförbundet SSR arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor och arbetsvillkor för förbundets medlemmar. Sedan ett antal år tillbaka driver förbundet frågan om att Stockholms stad ska förse personaltoaletterna mensskydd i händelse av oförutsedd menstruation. Förbundet ser detta som en naturlig del av att arbeta med en jämställd arbetsmiljö. Vidare arbetar förbundet med frågor om jämställda löner och samhällsproblem kring företrädesvis kvinnors obetalda arbete. Det är av yttersta vikt att staden arbetar med jämställdhetsfrågor och Akademikerförbundet SSR ser behov av en handlingsplan. Handlingsplanen åsyftar främst nämnder och bolags arbete för stockholmarna. Akademikerförbundet SSR önskar att staden genom handlingsplanen även förstärker sitt arbete med jämställdhetsfrågorna inom personalfrågorna. Vidare medskick är att respektive förvaltning behöver ges vägledning för att ta fram nya arbetssätt för hur verksamheterna ska kunna arbeta med att förverkliga målen i handlingsplanen. Ett sådant arbete behöver föregås av dialog med skyddsombud och övriga medarbetare inom verksamheterna. En ytterligare aspekt är hot och våld i arbetslivet, något som tyvärr sker frekvent inom socialtjänsten. Arbetsmiljöverket har i en kunskapsöversikt inom socialtjänsten lyft avsaknaden av ett köns- och genusperspektiv likväl som ett intersektionellt perspektiv på säkerhet och sårbarhet. Myndigheten menar att en ökad förståelse av hur olika grupper inom socialtjänsten upplever och hanterar hot skulle bidra till mer träffsäkra och jämlika insatser. Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholms yttrande daterat den 9 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Övergripande synpunkter 44 (102) Stockholms stad har presenterat en handlingsplan med många intressanta förslag till aktiviteter som kan få positiva effekter. En av styrkorna är att planen utgår från de utmaningar som Stockholms stad särskilt noterat. Flera av beskrivningarna av problemen, målsättningarna och åtgärderna är i linje med dem i Länsstrategi för jämställdhetsintegrering Stockholms län 2024–2027. Länsstyrelsen Stockholm anser att användningen av ett MR-perspektiv i stället för ett jämställdhetsperspektiv kan vara relevant, så länge detta inte används på bekostnad av jämställdhetsperspektivet. Det är därför bra att det nämns i planen att jämställdhetsintegrering fortsatt ska vara den huvudsakliga strategin och att man betonar vikten av jämställdhetsanalyser. Under avsnittet Välfärd och service (sid. 14) nämns vikten av intersektionella analyser. Det kan vara värt att understryka vikten av ett intersektionellt perspektiv i analyserna på flera ställen i handlingsplanen. Stockholms stad har delat in handlingsplanen i tre fokusområden: Kunskap och information Välfärd och service Delaktighet och service. Att fokusera på vissa områden mer än andra kan ge ökad effekt. Länsstyrelsen Stockholm kan inte avgöra om de tre fokusområdena är de mest relevanta. Det saknas dock åtgärder inom områdena civilt försvar och krisberedskap. Staden kan med fördel genomföra kunskapshöjande insatser om jämställdhet och mänskliga rättigheter för de som planerar övningar och utbildningar inom dessa områden. I handlingsplanen används effekt- och resultatmål. Det underlättar uppföljningen och utvärderingen. Tillsammans med kommun-styrelsens samordning, stöd och uppföljning skapar det en tydlig styrning. Däremot kan chefers och ledares betydelse för utvecklingen av arbetet och uppföljningen av medarbetarnas arbetssätt betonas på flera ställen. Särskilda synpunkter Fokusområde: Kunskap och information I handlingsplanen anges sex exempel på kunskapshöjande insatser. Utbildning är viktigt, för att stadens anställda ska veta vad, varför och hur de ska bedriva arbetet för mänskliga rättigheter. Jämställdhetsutbildningar som verksamhetsanpassats ökar känslan av meningsfullhet och förbättrar chanserna att medarbetarna använder ett jämställdhets- eller MR-perspektiv i sitt arbete. I skrivningarna om jämställdhetsanalyser bör också betydelsen av att hitta orsakerna till problemen nämnas. Fokusområde: Välfärd och service 45 (102) Handlingsplanen betonar vikten av att analysera konsekvenserna för könen liksom att synliggöra resursfördelningen (mellan kvinnor/flickor å ena sidan jämfört med män/pojkar å andra sidan) i arbetet med jämställdhetsintegrering. Vikten av att hitta orsakerna till resursfördelningen bör också nämnas. Begreppet likvärdig förekommer flertalet gånger i handlingsplanen. I samband med att resurstilldelningen, handläggningstid eller service kan det vara av värde att beskriva varför likvärdigheten ska gälla framför en lika tilldelning mellan könen. På sidan 13 nämns ”en sexualitet som avviker från normen”. Meningen bör ändras. Uttrycket kan bidra till synen på vissa grupper som anormala. Handlingsplanen betonar vikten av att synliggöra normer, maktstrukturer och värderingar. Det är bra. Skrivningarna kring detta är mycket viktiga som ledstjärnor i medarbetarnas arbete. Upphandling Det är bra att staden vill använda ett MR-perspektiv vid upphandling. Förvaltningar och bolag uppmanas att ställa krav på leverantörers kompetens avseende lika rättigheter och möjligheter. Hur detta ska gå till framgår inte och kan utvecklas Skola och förskola En av orsakerna till ojämlikheterna på arbetsmarknaden, de ojämställda lönerna och människors möjligheter i livet, som en följd av dessa, beror bland annat på flickors och pojkars studieval i skolan. Enligt forskningen torde uppfattningar bland unga om vilka studieval som är lämpliga formas redan i ung ålder. Då studievalen har en så avgörande betydelse för gruppernas framtid vore det betydelsefullt att skapa en målsättning för detta i handlingsplanen. Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare Vad gäller mål 3 bör medborgarnas inflytande över insatsernas utformning nämnas. Forskning visar att det inflytandet ibland saknas. Arbetsmarknadsinsatser Handlingsplanen tar på sidan 23 upp att kvinnor med utländsk bakgrund jämte kvinnor med funktionsnedsättningar möter särskilda hinder. Kvinnorna med utländsk bakgrund har en mycket sämre förankring på arbetsmarknaden jämfört med männen i Stockholms län. Den gruppen utgör en särskild utmaning av sådan grad att ett mål för dem borde skapas. Kultur, idrott och fritid Målen är väl formulerade. Det vore av värde att synliggöra resurstilldelningen till idrotter där det finns en överrepresentation av enderas könet (exempelvis ridning och ishockey). Vikten av årliga dialoger med idrottsföreningarna, om deras arbete ur ett 46 (102) MR-perspektiv och uppföljningar av detta, kan också vara värt att skriva om i handlingsplanen. Offentliga miljöer I detta avsnitt nämns området stadsbyggnad. Då kvinnor och äldre liksom grupper med lägre inkomster eller personer med funktionsvariationer är mer beroende av kollektivtrafiken än genomsnittet borde en diskussion om transportplaneringen och infrastrukturen för dessa grupper vara relevant. Fokusområde: Delaktighet och inflytande Det saknas uppgifter och statistik över olika gruppers deltagande och inflytande. Det är därför bra att handlingsplanen nämner detta. Målen för arbetet för ökat deltagande och inflytande är väl formulerade. Sveriges kvinnoorganisationer Sveriges kvinnoorganisationers yttrande daterat den 14 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Definitionen av jämställdhet I handlingsplanen definieras jämställdhet enligt följande: ”Jämställdhet – det vill säga att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.”. Sveriges jämställdhetspolitiska mål Sveriges Kvinnoorganisationer vill påminna om att Sveriges jämställdhetspolitiska mål definierar jämställdhet som ”Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Att skilja på kön och könsidentititet är avgörande för att arbetet med jämställdhet ska få verkan. Praktiskt jämställdhetsarbete kräver att kön konsekvent synliggörs och det från juridiskt kön. Sverige har två juridiska kön: kvinna och man. Om man utöver juridiskt kön vill adressera andra perspektiv, så som könsidentitet, är det bättre att göra det här samtidigt som man konsekvent adresserar kvinnor och män, flickor och pojkar. Handlingsplanen lyfter likaså: ”Alla identifierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholm stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet.” Jämställdhet är ett majoritetsperspektiv som omfattar hela befolkningen, kvinnor och män är stora grupper som i sig rymmer olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Könsidentitet och könsöverskridande uttryck är, liksom andra diskrimineringsgrunder, ett minoritetsperspektiv som kräver riktade insatser och analyser för att inte tappas bort. 47 (102) Handlingsplanen för jämställdhet gör tyvärr inte denna viktiga åtskillnad mellan minoritets- och majoritetsperspektiv, vilket innebär att den riskera missa större jämställdhetsproblem och minoritets-gruppers specifika behov. Alltid kön, men inte bara kön Handlingsplanen för jämställdhet lyfter löpande vikten av intersektionella analyser för träffsäkra jämställdhetsanalyser som tar hänsyn till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Intersektionalitet handlar mycket riktigt om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar påverkar och förstärker varandra, vilket är viktigt att ta hänsyn till. Samtidigt finns det risk för perspektivträngsel som i sin tur kan försvåra möjligheten att urskilja mönster, där jämställdhetsperspektivet i sin tur riskeras att tappas bort. I Jämställdhetsmyndighetens förordning ges en god beskrivning av hur man bör hantera att anlägga flera perspektiv: ”maktordningar baserade på kategorier så som sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder” ska beaktas ”när det bidrar till bättre prioriteringar och större träffsäkerhet i utformningen av insatserna och genomförandet av jämställdhetspolitiken”. För att säkra att jämställdhetsperspektivet inte tappas bort, är det viktigt att handlingsplanen poängterar att intersektionella analyser alltid måste utgå från principen alltid kön, inte bara kön, som är ett majoritetsperspektiv och att andra perspektiv inkluderas där så är lämpligt. Att synliggöra kvinnor och män – metoder för könsuppdelad statistik Sveriges Kvinnoorganisationer delar handlingsplanens skrivning att ”arbetet med jämställdhetsintegrering är att synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag, aktiviteter och fördelning av resurser får för kvinnor och män.” Jämställdhetsintegrering är den strategi som Sverige, EU och FN beslutat att man ska arbeta utifrån för att uppnå ett jämställt samhälle. Detta förutsätter att kön konsekvent synliggörs och att jämställdhetsperspektivet beaktas i alla beslut, på alla nivåer och i alla steg av processen. Jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik utgör grunden för jämställdhetsintegrering och för att genomföra träffsäkra insatser och riktade åtgärder för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Handlingsplanen poängterar att stadens verksamheter ska dela upp statistik på kön, och andra relevanta faktorer vid uppföljning av översyn av verksamheten. Handlingsplanen anger också att: ”i de fall statistik tas fram genom enkäter som inte kopplas till det juridiska könet/personnumret går det att även inkludera ickebinära personer genom att lägga till fler svarsalternativ än kvinna/flicka och man/pojke. Enligt statistikförordningen ska all individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Precis som handlingsplanen anger 48 (102) är det möjligt att i undersökningar inhämta information om könsöverskridande identitet eller uttryck. När det här görs är det viktigt att notera att enligt dataskyddsförordningen GDPR, är könsidentitet tillskillnad från kön en känslig personuppgift. Vidare är det viktigt att beakta att gruppen ickebinära och transpersoner är en liten grupp, där det kan vara svårt att få så många svar som behövs för att använda resultaten. Utifrån det här kan det vara mer gångbart att inhämta kunskap om gruppen genom referensgrupper eller konsultation med fristående experter. Eftersom kön och könsidentitet är olika saker, kan frågor om könsidentitet aldrig ersätta frågor om kön. När det är befogat och juridiskt möjligt att samla in data uppdelat på könsidentitet, kan frågan om könsidentitet ställas utöver frågan om kön, i vad som brukar beskrivas som tvåstegsmodellen. Tvåstegsmodellen innebär att man ställer två frågor om könsaspekter enligt nedan exempel: Vilket är ditt kön? Den här frågan ställer vi för att följa upp kommunens resultat uppdelat på kön och säkerställa en jämställd verksamhet med lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män.Vi utgår från det kön som du har i folkbokföringen, så kallat juridiskt kön. I Sverige finns två juridiska kön: kvinna och man. [ ] Kvinna [ ] Man [ ] Vill inte svara Vilken är din könsidentitet? Könsidentitet är det kön du själv känner dig som. Den här frågan ställer vi för att kunna följa upp kommunens resultat och säkerställa en jämlik verksamhet för alla oavsett könsidentitet. [ ] Kvinna [ ] Man [ ] Annat [ ] Vill ej uppge * I exemplet ovan efterfrågas information om juridiskt kön. Det är också möjligt att samla in information om biologiskt kön, som är en viktig grund för jämställdhetsarbetet. Det kan till exempel göras genom att fråga vilket kön personen registrerades som vid födseln. ** Tänk på att även frågan om könsidentitet bör vara könad så att skillnader mellan transkvinnor och transmän kan upptäckas. Registerbaserad statistik gör det möjligt att se strukturella mönster på gruppnivå i stora grupper, vilket är avgörande för jämställdhetsarbetet. Vision Stockholm stad Vision Stockholm stad yttrande daterat den 24 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Vision Stockholms stad ställer sig positiv till kommunens handlingsplan. 49 (102) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz (M) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Christina Tufvesson (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar 50 (102) ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och Arbetsmarknadsnämnden helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. 51 (102) Exploateringsnämnden Reservation av Gabriel Kroon (SD) 1. att delvis bifalla kontorets förslag samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Reservation av Peter Öberg (L) 1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet, samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. 52 (102) Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Fastighetsnämnden Reservation av Henrik Virro m.fl. (M) 1. att nämnden beslutar att delvis godkänna kontorets förslag samt 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga 53 (102) förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet 54 (102) ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD) 1. Att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet. 2. Att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens 55 (102) frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Stockholmana förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl kommer till krita att stå upp för jämställdhet. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Ismail Ali (C) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. 56 (102) Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl Förskolenämnden den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga 57 (102) förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. 58 (102) Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. 59 (102) Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Något som även idrottsförvaltningen lyfter i sitt utlåtande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. 60 (102) Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Kulturnämnden Reservation av Niclas Peyron (L) att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Vi anser att programmet har för många brister och att kommunstyrelsen bör återremittera ärendet till berörd nämnd. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. 61 (102) Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Kristina Lutz m.fl. (M) att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med 62 (102) hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD) – att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet – att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. 63 (102) Stockholmarna förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl kommer till krita att stå upp för jämställdhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Torbjörn Erbe m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, Miljö- och hälsoskyddsnämnden mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 64 (102) Reservation av Anders Edin (SD) 1. att nämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Reservation av Joakim Rönnbäck (L) 1. att återremittera ärendet samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När 65 (102) ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. 66 (102) Socialnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C) 1. att återremittera ärendet, samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. 67 (102) Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av Socialnämnden handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 68 (102) Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) 1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet, samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och Socialnämnden yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi 69 (102) kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor. Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska termer –men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar. Trafiknämnden Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M) 1. att nämnden beslutar att delvis godkänna kontorets förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. 70 (102) Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Anders Lindman (SD) 1. att nämnden beslutar att delvis bifalla kontorets förslag, samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt inom i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. 71 (102) Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Reservation av Sara Svanström (L) 1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet, samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. 72 (102) Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD) – att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet – att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. 73 (102) Stockholmana förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl kommer till krita att stå upp för jämställdhet. Utbildningsnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 74 (102) Reservation av Jan Jönsson (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. 75 (102) Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) 1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade 76 (102) pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och Äldrenämnden Reservation av Nike Örbrink (KD) 1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade 77 (102) pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor. Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska termer – men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar Reservation av Margita Jacobsson (L) och Malin Frick (C) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. 78 (102) Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. 79 (102) Överförmyndarnämnden Reservation av Ewa Samuelsson (KD) 1. Att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet 2. Att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor. 80 (102) Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska termer –men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar. Reservation av Johan Brege m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala Överförmyndarnämnden frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att återremittera ärendet. 81 (102) 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå Bromma stadsdelsnämnd detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar 82 (102) ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också tillräckliga verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Findel Madison (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt 83 (102) förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i sånär all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Peter Backlund (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. 84 (102) Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot 85 (102) kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD) Sverigedemokraterna konstaterar att handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 innehåller höga ambitioner, men präglas av en alltför omfattande och abstrakt styrning som riskerar att få begränsad faktisk effekt i verksamheterna. Planen ställer långtgående krav på att jämställdhetsperspektiv, analyser och normkritiska arbetssätt ska genomsyra samtliga delar av stadens verksamhet. Samtidigt saknas tydliga prioriteringar, konkreta åtgärder och mätbara resultat som gör det möjligt att följa upp vilka förbättringar som faktiskt uppnås för stockholmarna. Sverigedemokraterna ser en risk i att ytterligare styrdokument av denna karaktär leder till ökad administration och mer omfattande processer, snarare än till förbättringar i kärnverksamheterna. Tid och resurser riskerar att tas från verksamheter som förskola, socialtjänst och äldreomsorg, där behoven redan i dag är stora. Vidare fokuserar handlingsplanen i hög grad på normer och perspektiv, medan konkreta samhällsproblem som otrygghet, bristande studiero i skolan och kvaliteten i omsorgen inte ges motsvarande tyngd. Det riskerar att skapa en obalans mellan politiska ambitioner och de faktiska utmaningar som invånarna möter i sin vardag. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete i första hand ska prioritera kärnuppdraget och insatser som ger tydlig effekt för invånarnas trygghet, livskvalitet och välfärd. Mot denna bakgrund är vi kritiska till handlingsplanens omfattning, inriktning och brist på konkretion. 86 (102) Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För våra partier handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För våra partier är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 87 (102) Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med 88 (102) funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Robin Nilsen (L) 1. Att avslå förvaltningens förslag. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av ´stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning´. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte ´tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter`. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. 89 (102) Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning." Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. 90 (102) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C) Centerpartiet ser positivt på arbetet för utökad jämställdhet, men vill samtidigt betona vikten av att insatserna leder till konkreta resultat i verksamheterna. Arbetet bör i högre grad fokusera på individens behov och undvika att skapa onödig administration genom omfattande analyskrav. Centerpartiet vill därför understryka vikten av att jämställdhetsarbetet utformas effektivt och med tydlig koppling till faktiska förbättringar för stadens invånare Särskilt uttalande av Pär Gustavsson (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga 91 (102) förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Robert Westerlund (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. 92 (102) Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt 93 (102) genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förslag till beslut; och 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi bedömer att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig 94 (102) utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Liliane Åkerlund (SD) 1. Kungsholmens stadsdelsnämnd bifaller delvis tjänsteutlåtandet 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. 95 (102) Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Petra Gardos Ek m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: 96 (102) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt inom i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Gunnar Caperius (C) och Lena Kling (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan 97 (102) central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Johan Brege m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till 98 (102) stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Maria Sawon (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. 99 (102) Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen m.fl. (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att 100 (102) stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Södermalm stadsdelsnämnd Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade 101 (102) badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. 102 (102) Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Särskilt uttalande av Martin Westmont (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i stort sett i all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön --- [Bilaga 1 - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 remissversion med spårade ändringar utifrån remiss.pdf] Stadsledningskontoret Välfärdsavdelningen Ragnar Östbergs plan 1 10535 Stockholm Telefon 08 508 29 456 sophia.fensby@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (31) f Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 Innehåll Inledning ...................................................................................................2 Andra styrdokument ...................................................................................3 Bakgrund ...................................................................................................5 Ansvarsfördelning .......................................................................................7 Uppföljning ..................................................................................................8 Fokusområde: Kunskap och information ..............................................9 Fokusområde: Välfärd och service .......................................................13 Skola och förskola ....................................................................................15 Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare ...............19 Arbetsmarknadsinsatser ...........................................................................22 Kultur, idrott och fritid ................................................................................24 Offentliga miljöer .......................................................................................26 Fokusområde: Delaktighet och inflytande ...........................................29 Stadsledningskontoret Välfärdsavdelningen Handlingsplan 2026-01-2605-13 Ragnar Östbergs plan 1 10535 Stockholm Telefon 08 508 29 456 sophia.fensby@stockholm.se start.stockholm Handlingsplan Sida 2 (31) Inledning Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på jämställdhet, det vill säga att flickor och kvinnor, pojkar och män ochsamt ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön. I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet betyder att det inte ska finnas idéer och stereotypa föreställningar om kön som ska bestämma eller begränsa individers identitet eller vad individer kan och får göra. Jämställdhet markerar jämlikhet mellan könen och att könen har samma värde.2 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. 2 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Vad är jämställdhet? , hämtad: 2025-07-02. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Ett intersektionellt jämställdhetsarbete innebär att arbeta och analysera enligt ”alltid kön, inte bara kön”. Handlingsplan Sida 3 (31) Inledning Jämställdhetspolitiken utgår från en analys av det rådande könsmaktssystemet. Könsmaktssystemet består av en uppdelning av människor i två kön som uppfattas som motsatta och där mannen/det manliga utgör norm och värderas högre än kvinnor/det kvinnliga. Jämställdhetspolitiken strävar efter att förändra denna strukturella ordning. Därför är grupperna flickor/kvinnor och pojkar/män centrala i analys och målformulering kring jämställdhetsarbetet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet. Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur könsnormer kan samspela med andra normer kopplat till exempelvis ålder, hudfärg och funktionsförmåga och därigenom förstärka utsatthet. Stadens jämställdhetsarbete ska även inkludera ett barnrättsperspektiv. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: ● Kunskap och information ● Välfärd och service ● Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Kön, kvinnor, män och ickebinära Med kön menas antingen det kön som tilldelas en person vid födseln, det kön en person identifierar sig med eller det juridiska könet. I Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man. Det är dock välkänt att alla inte definierar sig som antingen kvinna eller man. För personer som identifierar sig som varken kvinna eller man, både och eller något annat används i denna handlingsplan benämningen ickebinär. Handlingsplan Sida 4 (31) Inledning De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet har stor betydelse för jämställdhetsarbetet eftersom olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra. En stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en sexualitet eller könsidentitet som inte överensstämmer med normen, vara utsatt för rasism och tillhöra någon av de nationella minoriteterna. VåldMäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld utgör allvarliga konsekvenser av , och bidragande orsaker till, ett ojämställt samhälle. Stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet utgör även riskfaktorer för våldsutövare.3 ArbetetÅtgärder mot våld och förtryck är en viktig del av stadens jämställdhetsarbete som i första hand tas upp i Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Arbetet är nära sammankopplat och har ömsesidiga synergieffekter med det arbete för jämställdhet som beskrivs i denna handlingsplan. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: ● Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, ● Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stad ska vara en arbetsgivare som ger anställda stabilitet, trygghet och reella möjligheter att utvecklas, oavsett kön. Stadens arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Jämställdhetsperspektivet är en integrerad del i arbetet med rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar. Stadens förhållningssätt till jämställdhet som arbetsgivare beskrivs närmare i Stockholms stads personalpolicy. Bakgrund FN:s generalförsamling antog år 1979 Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women (CEDAW eller kvinnokonventionen). CEDAW var den första av en lång rad internationella ramverk och åtaganden med definitioner 3 Jämställdhetsmyndigheten, 2026, Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, hämtad: 2026-05-11. Handlingsplan Sida 5 (31) Inledning och rättigheter på jämställdhetsområdet. Andra centrala internationella överenskommelser är Beijing Plan for Action, eller Pekingplattformen, en global handlingsplan för jämställdhet från 1995. På europeisk nivå finns det juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor, Istanbulkonventionen från 2011, som beskriver att avskaffandet av våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå jämställdhet. År 2015 kom sedan Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, där jämställdhet både är ett eget mål och ska integreras i alla andra mål. Sverige är internationellt ett föregångsland när det gäller jämställdhetsarbetet och rankas högst av alla EU-länder i det index över utvecklingen som The European Institute for Gender Equality årligen presenterar. Indexet visar dock att utvecklingen i Sverige har planat ut vid en jämförelse de senaste tio åren. Att förändringen i princip har avstannat i Sverige gör även att skillnaden i relation till andra EU-länder minskar.4 Det finns många lagar i Sverige som rör jämställdhet, exempelvis skollagen och högskolelagen, socialtjänstlagen, föräldraledighetslagen, diskrimineringslagen, abortlagen och samtyckeslagen.5 Sedan år 2006 är det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns idag också sju delmål som anger riktning och prioriteringar: ● Jämn fördelning av makt och inflytande ● Ekonomisk jämställdhet ● Jämställd utbildning ● Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ● Jämställd hälsa ● Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra ● Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.6 Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin lägesbild över måluppfyllelsen av det jämställdhetspolitiska målet att varken det övergripande målet eller något av delmålen har uppnåtts. Inom området ekonomisk jämställdhet kvarstår betydande skillnader i inkomster mellan kvinnor och män, där kvinnors disponibla 4 European Institute for Gender Equality, 2025, Gender Equality Index 2025 – Sweden. 5 Jämställdhetsmyndigheten, u.å., Fakta om jämställdhet, hämtad: 2025-07-02. 6 Regeringen, 2025, Mål för jämställdhet, hämtad: 2025-10-29. Handlingsplan Sida 6 (31) Inledning inkomst under lång tid i genomsnitt legat på omkring 80 procent av männens. Kvinnor bär samtidigt det största ansvaret för både omsorgen om de egna barnen och om äldre närstående. Inom andra områden går utvecklingen mot mer ojämställda utfall, däribland hälsa, där flera indikatorer tyder på att kvinnors hälsa försämras i relation till män. Till exempel har könsskillnaderna i sjukfrånvaro ökat markant sedan 1980-talet och kvinnors sjukfrånvaro var 2024 nästan dubbelt så stor som mäns.7 I en statlig offentlig utredning om transpersoners levnadsvillkor framkommer att transpersoner upplever en högre utsatthet och lägre hälsa än befolkningen i övrigt och att många transpersoner uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Det framkommer även att ickebinära personer i högre utsträckning skattar sin hälsa som dålig, och i högre utsträckning uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet, jämfört med andra transpersoner.8 Länsstyrelsen har pekat på ett antal prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering i Stockholms län. Följande är ett urval utifrån stadens organisation och rådighet: ● Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder. ● Organisationer ska identifiera, analysera och åtgärda ojämställdhetsaspekter i arbetet med civilt försvar och krisberedskap. Särskilt sårbara grupper ska beaktas. ● De systematiska och strukturella hinder på arbetsmarknaden som finns för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättningar ska undanröjas. ● Könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön. ● Våldet i skolan ska upphöra. Destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas. Ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet mot våld.9 7 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Jämställdheten i Sverige: Lägesbild över de jämställdhetspolitiska målen, april 2025. 8 SOU 2017:92, Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. 9 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan Sida 7 (31) Inledning Stockholms stad har länge arbetat för ökad jämställdhet och jämställdhetsintegrering är den strategi som staden använder i kombination med riktade insatser. Sedan nästan tio år tillbaka redovisas i princip samtliga individbaserade indikatorer könsuppdelade i stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS). År 2021 genomförde stadsledningskontoret en uppföljning av stadens jämställdhetsarbete. I rapporten gjordes en sammanställning och analys av könsuppdelad statistik från stadens ordinarie uppföljning av verksamheten år 2020. För många av indikatorerna framkom små eller inga skillnader mellan kvinnor och män. De tydligaste undantagen gällde utsatthet för sexuella trakasserier, oro för att utsättas för brott samt personer som utsätts för våld i nära relationer som är kända av socialtjänsten, där en genomgående större utsatthet och högre grad av oro framkom bland kvinnor än bland män. För vissa andra indikatorer framkom inga könsskillnader i utfall sett till hela staden, men tydligare skillnader mellan vissa stadsdelar. Ett sådant exempel är ekonomiskt bistånd, som hade ett jämställt utfall på stadsövergripande nivå, men där kvinnor var överrepresenterade bland personer som får ekonomiskt bistånd i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen, vilket även var de stadsdelar med högst andel personer med ekonomiskt bistånd. Detta visar på vikten av att kön analyseras tillsammans med andra faktorer som påverkar människors möjligheter.10 Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa stockholmares lika rättigheter oavsett kön. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än 10 Stockholms stad, 2021, Jämställdhet i staden, en uppföljning. Handlingsplan Sida 8 (31) Inledning andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i jämställdhetsarbetet. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan Sida 9 (31) Fokusområde: Kunskap och information Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om jämställdhet och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. Institutet för mänskliga rättigheter har undersökt människors kännedom om mänskliga rättigheter och drar bland annat slutsatsen att det i Sverige finns behov av att utveckla arbetet för att sprida en mer fördjupad kännedom om de mänskliga rättigheterna.11 Människors syn på samhället och dess normer och värderingar präglar bemötandet av andra människor, både i privatlivet och i arbetslivet. Jämställdhetsundersökningen, som samlas in av Jämställdhetsmyndigheten, visar att attityder kring jämställdhet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Män anser i högre utsträckning än kvinnor att vi lever i ett jämställt samhälle (87 respektive 79 procent av svarande). Könsskillnaderna är störst i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år.12 Könsskillnader i attityder kring jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att adressera jämställdhetsproblem och visar på ett fortsatt behov av att sprida kunskap om jämställdhet och jämställdhetsutmaningar. Enligt samma undersökning är det även vanligare att kvinnor har känt sig diskriminerade på grund av sitt kön jämför med män. Det är vanligast att uppleva diskriminering på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Av kvinnorna i undersökningen har 40 procent någon gång känt sig diskriminerade på grund av sitt kön på arbetsplatsen och 48 procent någon gång upplevt diskriminering på grund av kön i offentliga miljöer. Bland männen är motsvarande andel 15 respektive 18 procent. Stadsrevisorerna genomförde en granskning av stadens jämställdhetsarbete 2023. Granskningen visade att analys av jämställdhet inte prioriteras och att flera av stadens verksamheter 11 Institutet för mänskliga rättigheter, 2023, Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023. 12 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022, om attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. Handlingsplan Sida 10 (31) Fokusområde: Kunskap och information saknar kompetens vad gäller analysarbete generellt och jämställdhetsanalys specifikt.13 Kunskapshöjande insatser är viktiga för att kunna utveckla nya, jämställda arbetssätt och för att kunna följa upp resultatet av arbetet. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstår hur verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Stadens medarbetare har god kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor och hur dessa kan skilja sig åt beroende på kön. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetareverksamheter har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att stadens medarbetare ska kunna bemöta kvinnor, män och ickebinära likvärdigt kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: ● Deltagande i stadens egna utbildningar ● Deltagande i andra myndigheters utbildningar ● Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser ● Studiebesök och studieresor ● Spridning av relevanta rapporter ● Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer Vid utformningen av kunskapshöjande insatser för likvärdigt bemötande oavsett kön bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter att prioritera kunskap om hur kön kan samspela med andra diskrimineringsgrunder eller påverka levnadsvillkoren för personer som av olika anledningar har särskilda behov eller en utsatt levnadssituation. Det kan exempelvis handla om personer som är kvinnor och som inte har 13 Stadsrevisionen, 2023, Årsredogörelse 2023. Likvärdighet ska vara en grundläggande princip i all offentlig verksamhet, från bemötande till myndighetsutövning. Likvärdig service och bemötande handlar om att agera respektfullt, transparent och anpassat till individens behov. Handlingsplan Sida 11 (31) Fokusområde: Kunskap och information svenska som modersmål, som har funktionsnedsättningar eller som utsätts för våld. Att ha god kunskap om jämställdhetsanalyser och hur dessa kan genomföras har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan. Analyserna ska ge en bild av utmaningar i verksamheterna kopplat till könsskillnader och ska även inkludera förslag på åtgärder som utvecklar och gör verksamheten mer jämställd. Det kan exempelvis handla om att göra jämställdhetsanalyser då ett beslut ska fattas eller för att analysera verksamhetens resultat. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden bidrar till en fördjupad kännedom om jämställdhet. Stadens information bidrar till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor. Särskilt ansvariga: AllaSamtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i informationsarbetet som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: AllaSamtliga nämnder och bolagsstyrelser. Att bidra till en fördjupad kännedom om jämställdhet kan göras på många olika sätt. Det kan exempelvis handla om att informera om en lyckad insats, att synliggöra ojämställdhet eller att uppmuntra stockholmare att öka jämställdheten i sina egna liv. Det är viktigt att alltid ha ett jämställdhetsperspektiv i informationsarbetet och vara uppmärksam på normer som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Exempel på hur det kan göras är: Handlingsplan Sida 12 (31) Fokusområde: Kunskap och information ● Undersök verksamhetens informationsmaterial. Innehåller det stereotypa föreställningar om kön? Speglar det en mångfald av stockholmare? ● Undersök verksamhetens webb och senaste inlägg på sociala medier. Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar de en mångfald av stockholmare? ● Titta på alla bilder som publicerats av verksamheten den senaste månaden/året. Hur ser könsfördelningen ut på bilderna? Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar bilderna en mångfald av stockholmare? Handlingsplan Sida 13 (31) Fokusområde: Välfärd och service Fokusområde: Välfärd och service I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Länsstyrelsen Stockholms prioritering för länets jämställdhetsarbete bör vara en utgångspunkt för arbetet under detta fokusområde: ”Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.”14 Jämställdhetsintegrering är den främsta strategin för nationellt och internationellt arbete med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och även i Stockholms stad ska jämställdhetsintegrering fortsatt vara den huvudsakliga strategin. Det innebär att jämställdhetsarbetet till stor del ska genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet och att stadens kärnverksamheter ska bidra till ökad jämställdhet. Grundläggande för arbetet med jämställdhetsintegrering är att synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag, aktiviteter och fördelning av resurser får för kvinnor och män, flickor och pojkar och därigenom få ökad kunskap om hur jämställdheten kan stärkas. Detta görs genom jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik. Med utgångspunkt i analyserna görs riktade insatser för att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsmyndigheten framför i sina resultatrapporter att myndigheter visar mer resultat när styrningen är tydlig i form av konkreta målformuleringar och/eller riktade insatser. Den nationella styrningen av delmål 6 om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett gott exempel på detta.15 Insatser för ökad jämställdhet och jämställdhetsanalyser utgår alltid från kön, och ofta de juridiska könen kvinna och man. Det finns dock stora skillnader inom grupperna kvinnor och män som handlar om andra faktorer än kön och som har betydelse för vilka levnadsvillkor människor har. Det kan handla om utbildning, inkomst eller födelseland. Det kan också handla om en funktionsnedsättning, en sexualitet som avviker från normensexuell läggning, eller en persons ålder. Alla identifierar sig inte heller som kvinna eller man. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser 14 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 15 Se bland annat Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Resultatrapporten 2025 – Jämställdhet som strategi för att hantera och förebygga vår tids samhällsutmaningar. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. Handlingsplan Sida 14 (31) Fokusområde: Välfärd och service behöver stadens verksamheter ta hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta. I jämställdhetsarbetet ska man alltså förutom kön beakta om andra relevanta maktordningar bör inkluderas. Detta kan sammanfattas i ”alltid kön, inte bara kön”. För att öka jämställdheten och motverka diskriminering behövs också kunskap och arbetssätt för att få syn på normer och värderingar som cementerar förväntningar och förutsättningar för personer utifrån kön, både i samhället och i stadens verksamheter. Det kan exempelvis handla om stereotypa förväntningar på vad pojkar respektive flickor vill göra på fritiden, eller på vilka utbildningar och arbeten människor förväntas vara intresserade av utifrån stereotypa föreställningar om kön. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Stereotypa föreställningar om andra människor handlar ofta om kön i kombination med andra faktorer såsom könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder – det vill säga diskrimineringsgrunderna.16 Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Välfärd och service Mål 1: Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra allt arbete som rör stockholmare. Staden använder könsuppdelad statistik vid uppföljning och annan översyn av verksamheter. Särskilt ansvariga: Alla Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. 16 Diskrimineringsombudsmannen, u.å., Bli medveten om dina normer, hämtad: 2025-07-02. Handlingsplan Sida 15 (31) Fokusområde: Välfärd och service Staden genomför jämställdhetsanalyser som underlag till beslut och åtgärder som rör stockholmare. Särskilt ansvariga: AllaSamtliga nämnder och bolagsstyrelser. I stadens verksamheter ska statistik delas upp på kön och andra relevanta faktorer vid uppföljning och annan översyn av verksamheten. Detta är en förutsättning för att kunna få syn på om verksamhetens arbete bidrar till att kvinnor och män får likvärdig service, handläggning, beslutsfattande och bemötande. I stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS) ska samtliga individbaserade indikatorer redovisas uppdelade på kön. Vid ett ojämställt utfall, alltså om utfallet skiljer sig mellan kvinnor och män, ska en analys göras. Den berörda verksamheten behöver sedan arbeta med att identifiera orsaker till skillnaderna och ta fram åtgärder som bidrar till att det ojämställda utfallet minskar. Även i andra former av rapporter och uppföljning av stadens verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och analyseras uppdelat på kön. I de fall statistik tas fram genom enkäter som inte kopplas till det juridiska könet/personnumret går det att även inkludera ickebinära personer genom att lägga till fler svarsalternativ än kvinna/flicka och man/pojke.17 Jämställdhetsanalyser ska göras inte bara vid uppföljning utan även som underlag till beslut och åtgärder som berör stockholmare. Det kan gälla allt från äldreomsorg till stadsbyggnadsprocessen och åtgärder i det offentliga rummet. Det kan också handla om att synliggöra skillnader i resurstilldelning till verksamheter som kommer kvinnor/flickor respektive män/pojkar till del. Syftet med jämställdhetsanalyser är att få ökad kunskap om staden, dess invånare och utmaningar utifrån skillnader och likheter mellan kvinnor och män/flickor och pojkar. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter även ta hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna kvinnor och män/flickor och pojkar. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta.18 Med faktabaserad kunskap om hur det ser ut finns stora möjligheter att påverka och förändra staden så att allas rättigheter kan tillgodoses. 17 Se vidare stadsledningskontorets vägledning Att arbeta med perspektiven jämställdhet och hbtq samtidigt. 18 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. Handlingsplan Sida 16 (31) Fokusområde: Välfärd och service Skola och förskola I skolan och förskolan finns stora möjligheter att lägga grunden till ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster. Jämställd utbildning är det tredje nationella jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att alla flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma möjligheter och villkor när det handlar om utbildning, studieval och personlig utveckling.19 Skolan och förskolan är central för alla barns levnadsvillkor, oavsett kön, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än genomsnittet för riket. Könsskillnaderna är något mindre än i riket som helhet. År 2024 var andelen flickor och pojkar i Stockholms stad med resultat motsvarande behörighet till yrkesprogram 87,2 procent (flickor) respektive 87,1 procent (pojkar). Flickors genomsnittliga meritvärde var lite högre än pojkarnas, 255 respektive 241. Skillnaderna i skolresultat mellan pojkar och flickor har minskat de senaste åren, genom att pojkars resultat har förbättrats samtidigt som flickors resultat har försämrats. Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor mellan skolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar och har ökat något i jämförelse med föregående år.20 Flickor upplever mer krav på sig själva än vad pojkar gör, både från sig själva och andra. De känner också mindre trygghet och tillhörighet till skolan än vad pojkar gör. 78 procent av flickor i 15- årsåldern känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbete. Motsvarande siffra för pojkar är 51 procent.21 Flickor skattar också sin hälsa sämre än killar, det gäller för både fysisk och psykisk hälsa. I högstadiet uppger 53 procent av tjejerna och 26 procent av killarna att deras psykiska hälsa inte är bra. I gymnasiet har siffrorna ökat till 56 procent för tjejerna och 33 procent för killarna.22 Något fler pojkar än flickor uppger att de har utsatts för hot eller våld i skolmiljön. Flickor uppger dock en större utsatthet för sexualbrott jämfört med pojkar. Störst våldsutsatthet finns dock hos 19 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 20 Stockholms stad, 2025, Stockholms stads årsredovisning 2024. 21 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 22 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. Handlingsplan Sida 17 (31) Fokusområde: Välfärd och service barn som uppger en annan könsidentitet än flicka eller pojke. En ungefär dubbelt så stor andel av barnen med en annan könsidentitet uppger att de har utsatts för våld jämfört med flickor och pojkar.23 Forskning har även kunnat visa på vissa könsskillnader kopplat till utsatthet för kränkningar i digitala miljöer. Till exempel är det vanligare att flickor utsätts för nätmobbing gällande sitt utseende, att kränkande information läggs ut på internet och att privat information avsiktligt delas av någon annan. Det finns också forskning som tyder på att risken ökar för både pojkar och flickor att utsättas för nätmobbing om de identifierade sig med kulturellt definierade kvinnliga drag. Mobbning och kränkningar på nätet får i många fall även konsekvenser i skolan. Forskning har visat att utsatta presterar sämre i skolan och känner sig mindre trygga i skolan. Många som är utsatta för mobbing och kränkningar på nätet är även samtidigt utsatta i skolan.24 Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det fortfarande finns stora problem med ojämställdhet inom utbildningsområdet och nämner bland annat att arbete behöver göras för att: ● Förbättra studieresultat och minska könsskillnader i studieresultat ● Motverka könsskillnader i utbildningsval ● Förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och förbättra elevers studiemiljö.25 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering är en prioritering att våldet i skolan ska upphöra, destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas och att ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet mot våld.26 23 Brottsförebyggande rådet, 2024, Hot och våld mot elever i skolmiljö. 24 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet – En internationell forskningsöversikt om nätmobbing bland barn och unga. 25 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 26 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan Sida 18 (31) Fokusområde: Välfärd och service Välfärd och service Mål 2: I stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma möjligheter att uppnå goda studieresultattill god utveckling och alla känner sig trygga och inkluderade, oavsett kön. Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att bidra till olika förutsättningar på grund av kön och cementera stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Lärare, förskollärare och annan skolpersonalskol- och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld, sexuella trakasserier eller diskriminering mot barn och unga på grund av kön eller stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på grund av kön i digitala miljöer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor vidtar åtgärder för att förbättra studieresultat för att motverka könsskillnader mellan flickor och pojkar. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden. Insatser för att ge flickor, pojkar och ickebinära samma möjligheter att uppnå goda studieresultat och för att skapa trygghet i stadens skolor och förskolor för barn och unga oavsett kön ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever/barngrupper. Insatserna bör även omfatta att motverka normer kring studieval som riskerar att upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Handlingsplan Sida 19 (31) Fokusområde: Välfärd och service Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet är ett väl fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar. Det handlar om att lyssna på vad barn och unga berättar, utreda händelser som uppstår, genomföra åtgärder och följa upp arbetet. Det krävs också att arbetet utgår från att barn och unga kan utsättas både i skolan och på nätet. I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter Mentorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån när de ser eller hör våld eller kränkningar.27 Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och vidta åtgärder mot destruktiva maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Fler exempel på insatser är: ● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. ● Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. ● Att använda elevundersökningar för att få syn på könsskillnader gällande upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser ska skolor och förskolor ha i åtanke att flickor respektive pojkar inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare I socialtjänsten och andra verksamheter som möter stockholmare ska service, handläggning, beslutsfattande och bemötande vara likvärdigt för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära. Den nya socialtjänstlagen syftar bland annat till att främja jämställda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att socialtjänsten ska säkerställa att kvinnor och män bemöts utifrån sina individuella förutsättningar, och inte utifrån könsstereotypa 27 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete med dem. Handlingsplan Sida 20 (31) Fokusområde: Välfärd och service föreställningar. Det handlar också om att verksamheten inte ska bidra till att upprätthålla omotiverade skillnader mellan könen.28 Forskning visar på tydliga mönster i socialtjänstens olika verksamhetsområden. Mest framträdande är traditionella föreställningar om kvinnor som passiva, hjälpsökande omsorgsgivare medan män ses som aktiva, självständiga familjeförsörjare.29 Det kan också handla om att föreställningar om kön och ansvar för hushållsarbete leder till att kvinnor och män beviljas olika mängd eller typer av stöd inom äldreomsorgen.30 Dessa könsstereotypa normer och föreställningar får konsekvenser för socialtjänstens, inklusive äldreomsorgens, brukare/klienter och drabbar både flickor och kvinnor samt pojkar och män negativt, men på olika sätt. Om insatsen som beviljas styrs av föreställningar om kön och inte av den enskildes behov finns det stor risk att insatsen inte är den mest lämpade. Stödet riskerar ytterst att inte bli träffsäkert och av dålig kvalitet.31 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns en prioritering som handlar om att service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.32 Förutsättningarna för att få tillgång till, ha råd med och behålla en bostad ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor med lägre inkomster eller i utsatta livssituationer är särskilt utsatta. En av fem kvinnor uppger att de inte kan lämna sin relation på grund av svårigheter att få tillgång till boende, och 57 procent av kvinnorna har inte råd att bo kvar i sitt hem efter en separation.33 Bostadsfrågan hänger därmed tydligt samman med kvinnors möjligheter att forma sin livssituation och visar på vikten av att beakta jämställdhetsperspektivet i den fortsatta bostadsplaneringen. 28 Socialstyrelsen, 2025, Om nya socialtjänstlagen 2025, hämtad: 2025-08-25. 29 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. 30 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2021, Utmaningar för en jämställd äldreomsorg. 31 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. 32 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 33 Hyresgästföreningen, 2025, Ett eget rum: Bostadsfrågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Handlingsplan Sida 21 (31) Fokusområde: Välfärd och service Välfärd och service Mål 3: Staden erbjuder likvärdig tillgång till bostad, stöd, vård och omsorg, oavsett kön. Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och utan inverkan av stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, äldrenämnden, och stadsdelsnämnderna. Staden arbetar för att skapa jämställda förutsättningar på bostadsmarknaden, med särskilda vägar in för individer i utsatta situationer såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i socioekonomisk utsatthet. Särskilt ansvariga: exploateringsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna, bostadsbolagsstyrelserna, Bostadsförmedlingen och SHIS. För att staden ska kunna erbjuda insatser som är likvärdiga och ändamålsenliga för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna.34 Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar om kön påverkar beslut. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus. Fler exempel på insatser är: ● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på att erbjuda likvärdiga insatser och ett normkritiskt arbetssätt. ● Att se över verksamhetens rutiner ur ett jämställdhetsperspektiv. ● Att använda statistik från verksamheten och stadens undersökningar för att få syn på och utveckla arbetet utifrån könsskillnader. 34 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. Handlingsplan Sida 22 (31) Fokusområde: Välfärd och service För att staden ska kunna säkerställa jämställda boendevillkor behöver ett jämställdhetsperspektiv beaktas i bostadsplanering och särskilda vägar in för individer i utsatta situationer, såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i socioekonomisk utsatthet, fortsätta att främjas. Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att flickor och pojkar samt kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Arbetsmarknadsinsatser Att både kvinnor och män förvärvsarbetar och på så sätt har ekonomisk självständighet är grundläggande för jämställdheten i samhället. Ekonomisk jämställdhet är det andra nationella jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete. Idag är kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst35 drygt 20 procent lägre än mäns, och skillnaden har ökat. En viktig förklaring till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat och att män äger mer kapital än kvinnor. Andra orsaker till kvinnors lägre inkomster är att de arbetar deltid och i låglöneyrken i större utsträckning än män. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar längre än män och har en högre sjukfrånvaro.36 Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Yrken som domineras av kvinnor, exempelvis inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade yrken. Könssegregeringen har minskat över tid vilket framför allt beror på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken.37 Andra faktorer som påverkar möjligheten till arbete tillsammans med kön är ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning. Exempelvis tar det längre tid för utrikesfödda kvinnor än för utrikesfödda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, 35 Disponibel inkomst baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus skatter. 36 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. 37 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. Handlingsplan Sida 23 (31) Fokusområde: Välfärd och service både jämfört med män med funktionsnedsättning och med kvinnor och män i den övriga befolkningen. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen.38 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns prioriteringar om att hinder på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättning ska undanröjas samt att kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön.39 Välfärd och service Mål 4: Staden ger lika förutsättningar till ekonomisk självständighet, oavsett kön. Stadens jobbtorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt som befäster könssegregeringenriskerar att upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden. och främjar jämställda val och möjligheter för kvinnor och män. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. Stadens vuxenutbildning identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella könsrelaterade hinder för att fullfölja utbildning samt motverkar skillnader i studieresultat mellan kvinnor och män. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden . För att stadens jobbtorg och vuxenutbildning ska kunna bidra till att kvinnor, män och ickebinära har lika möjligheter till ekonomisk självständighet måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna. Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra 38 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. 39 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan Sida 24 (31) Fokusområde: Välfärd och service ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar om kön påverkar beslut. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: ● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi kvinnor och män i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når? ● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de kvinnor och/eller män som vi inte når idag? ● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Kultur, idrott och fritid Fritiden är en viktig del av barn och ungas liv och utveckling. Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen.40 I Stockholms stad finns goda möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som kan bidra till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och unga oavsett kön kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda samt att barns rättigheter säkerställs.41 Exempel på arbete i staden inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo. Ett tydligt mönster i stadens undersökning Ung livsstil är att tjejer genomgående har en sämre hälsosituation än killar. Könsskillnaderna är i stor utsträckning generella och likartade oberoende av ungdomarnas ålder och sociala bakgrund. Skillnaderna har varit ungefär desamma de senaste tio åren.42 40 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1. 41 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. 42 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. Handlingsplan Sida 25 (31) Fokusområde: Välfärd och service De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, med det finns grupper av unga som inte är det, exempelvis känner sig endast varannan ung tjej med utländsk bakgrund nöjd med sin fritid.43 Det finns även könsskillnader i vilka aktiviteter som unga tar del av. Det är exempelvis mindre vanligt att killar tar del av kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker.44 Flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar i alla åldersgrupper.45 Välfärd och service Mål 5: Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid, oavsett kön. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar om kön inom kultur, idrott och fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. För att staden ska kunna erbjuda alla kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver verksamheterna arbeta för att jämställdheten ska öka. Könsskillnader gällande exempelvis fysisk aktivitet och deltagande i kulturaktiviteter ska ligga till grund för riktade insatser som uppmuntrar unga att ta del av stadens utbud, oavsett kön. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga, oavsett kön. Det innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården, 43 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 44 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 45 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Handlingsplan Sida 26 (31) Fokusområde: Välfärd och service i kulturskolan eller i simhallen, och vidta åtgärder mot destruktiva maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: ● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi flickor och pojkar i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når? ● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de som vi inte når idag? ● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Offentliga miljöer Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna har stor betydelse för människors hälsa, förutsättningar och livskvalitet. Den fysiska planeringen av staden måste vara lyhörd för alla stockholmares förutsättningar och behov, oavsett kön. Enligt en nationell undersökning är det främst kvinnor som upplevt diskriminering på grund av sitt kön i offentliga miljöer, 48 procent av alla kvinnor i undersökningen har någon gång upplevt diskriminering i offentliga miljöer jämfört med 18 procent av männen. I den yngsta åldersgruppen (18–29 år) uppger hela 75 procent av kvinnorna att de har upplevt sig diskriminerade i offentliga miljöer på grund av sitt kön. Inom gruppen män finns inga större skillnader mellan åldersgrupperna.46 I polisregion Stockholms trygghetsundersöknings resultat för Stockholms stad framkommer att det är betydligt vanligare att kvinnor är otrygga än män. 2025 svarade 24 procent av kvinnorna att de var otrygga i sitt lokalområde på kvällen jämfört med 13 procent av männen. Även om otryggheten har minskat i båda grupperna sedan 2020 och mest för kvinnor, så är skillnaden mellan könen fortfarande stor. Skillnaden blir än mer markant när andelen som inte alls går ut undersöks, där 8 procent av kvinnor anger detta medan 3 procent gäller för männen.47 I stadens undersökning Ung livsstil framkommer att tjejer genomgående i mycket högre utsträckning än killar uppger att de känner rädsla (alltid eller ganska ofta) i sitt bostadstadsområde, i city, i det lokala centrumet, på tunnelbana/buss/tåg samt på väg till en fritidsaktivitet. Högst andel upplever rädsla på tunnelbana/buss/tåg, 44 procent av tjejerna och 12 procent av 46 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022 om attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. 47 Resultat från den regionala trygghetsundersökningen 2025, egna beräkningar. Handlingsplan Sida 27 (31) Fokusområde: Välfärd och service killarna. Av de offentliga platserna är det i city som flest känner rädsla alltid eller ganska ofta, 36 procent av tjejerna och 8 procent av killarna.48 Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner och regioner.49 Välfärd och service Mål 6: Offentliga miljöer i staden är attraktiva och trygga för alla, oavsett kön. Stockholmare har, oavsett kön, inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för kvinnor och flickor i offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: FastighetsnämndenExploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, trafiknämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. Stadens offentliga miljöer ska utvecklas tillsammans med stockholmare, och med ett jämställdhetsperspektiv, så att miljöerna blir attraktiva och trygga för alla. Det finns mycket statistik om stockholmarnas upplevelser av trygghet/otrygghet, uppdelad på bland annat kön och ålder, som visar att kvinnor och flickor upplever en högre otrygghet än män och pojkar. 48 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. 49 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati. Handlingsplan Sida 28 (31) Fokusområde: Välfärd och service Riktade insatser och fördjupade dialoger med kvinnor och flickor är ett sätt att kartlägga problemen och identifiera åtgärder. Statistiken bör även vara utgångspunkt för att identifiera behov av fördjupande dialoger med grupper bland kvinnor och flickor som inte brukar få sina röster hörda eller som sticker ut i statistiken som mer otrygga än andra. I alla medborgardialoger är det bland annat viktigt att fundera på vem som får möjlighet att vara delaktig, vilka mötesformer och metoder som används samt hur representationen ser ut. Några frågor att ställa sig för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i projekten är: ● Hur arbetar vi? ● Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det? ● Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar? ● Vem är det som planerar och vem bygger? ● Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de tagna besluten i?50 50 Boverket, 2023, Jämställdhet i samhällsplaneringen, hämtad: 2025-08-01. Handlingsplan Sida 29 (31) Fokusområde: Delaktighet och inflytande Fokusområde: Delaktighet och inflytande I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en bärande princip. Genom delaktighet får stadens verksamheter mer kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det ger i sin tur högre kvalitet och bättre service. Genom att på olika sätt bjuda in och ge alla stockholmare oavsett kön möjlighet till delaktighet och inflytande kan staden också öka deras tillit till demokratin. 51 Det första nationella jämställdhetspolitiska delmålet lyder: ”Jämn fördelning av makt och inflytande.” Den nationella styrningen och uppföljningen är i stor utsträckning inriktad på representation i maktpositioner i politik, näringsliv och offentlig sektor.52 På kommunal nivå kan det även innefatta olika former av lokalt inflytande genom exempelvis medborgardialog, medborgarbudget och råd. Jämställdhetsmyndigheten beskriver att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner och regioner. Myndigheten lyfter också behovet av mer kunskap om kvinnors och mäns delaktighet och deltagande såväl i informella som formella sammanhang, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar.53 51 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 2025, Stöd och exempel på förbättringsområden moment 9, hämtad: 2025-07-02. 52 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande | Jämställdhetsmyndigheten, hämtad: 2025-07-02. 53 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati. Handlingsplan Sida 30 (31) Fokusområde: Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande Mål 1: Stockholmare, oavsett kön, har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadens verksamheter inkluderar både kvinnor/flickors och män/pojkars kunskaper och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete och verkar för att de som vanligtvis inte får sina röster hörda kommer till tals. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att skapa möjligheter för stockholmare oavsett kön att vara delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog och medborgarbudget. Stadens verksamheter ska samla in könsuppdelad statistik över sitt arbete med delaktighet och inflytande och vidta åtgärder mot skillnader i utfall baserat på kön. De metoder som används i staden ska sträva efter att vara inkluderande samt erbjuda delaktighet och inflytande till personer och grupper bland kvinnor, män och ickebinära som inte vanligtvis får sina röster hörda. Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen, också om att ta om hand de synpunkter och behov som invånarna uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger ska användas för att utveckla verksamheten. Deltagarna i dialogen bör, när så är möjligt, få återkoppling kring hur deras synpunkter tas omhand. Delaktighet och inflytande Mål 2: Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar ökad jämställdhet. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser . Handlingsplan Sida 31 (31) Fokusområde: Delaktighet och inflytande Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor kan se olika ut beroende på nämndens eller bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del. Inhämtande av synpunkter från civilsamhällesorganisationer som företräder jämställdhetsfrågor i samband med utformningen av insatser är ett viktigt verktyg för att säkerställa insatsernas träffsäkerhet. Relevanta insatser kan exempelvis handla om åtgärder för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid, insatser för att bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad eller insatser för likvärdig tillgång till stöd, vård och omsorg för alla, oavsett kön. Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd som kompletterar stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) med en organisation som företräder jämställdhetsfrågor och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka jämställdheten i samhället. --- [Bilaga 2 - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030.pdf] Beslutat av kommunfullmäktige xxxxx Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 3 (33) Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 6 Bakgrund .................................................................................................... 7 Ansvarsfördelning..................................................................................... 10 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 11 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 15 Skola och förskola .................................................................................... 18 Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare .............. 21 Arbetsmarknadsinsatser .......................................................................... 24 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 26 Offentliga miljöer ...................................................................................... 28 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 31 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 4 (33) De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på jämställdhet, det vill säga att flickor och kvinnor, pojkar och män samt ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön. I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet betyder att det inte ska finnas idéer och stereotypa föreställningar om kön som ska bestämma eller begränsa individers identitet eller 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Ett intersektionellt jämställdhetsarbete innebär att arbeta och analysera enligt ”alltid kön, inte bara kön”. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 5 (33) vad individer kan och får göra. Jämställdhet markerar jämlikhet mellan könen och att könen har samma värde.2 Jämställdhetspolitiken utgår från en analys av det rådande könsmaktssystemet. Könsmaktssystemet består av en uppdelning av människor i två kön som uppfattas som motsatta och där mannen/det manliga utgör norm och värderas högre än kvinnor/det kvinnliga. Jämställdhetspolitiken strävar efter att förändra denna strukturella ordning. Därför är grupperna flickor/kvinnor och pojkar/män centrala i analys och målformulering kring jämställdhetsarbetet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet. Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur könsnormer kan samspela med andra normer kopplat till exempelvis ålder, hudfärg och funktionsförmåga och därigenom förstärka utsatthet. Stadens jämställdhetsarbete ska även inkludera ett barnrättsperspektiv. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: ● Kunskap och information ● Välfärd och service ● Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en 2 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Vad är jämställdhet? , hämtad: 2025-07-02. Kön, kvinnor, män och ickebinära Med kön menas antingen det kön som tilldelas en person vid födseln, det kön en person identifierar sig med eller det juridiska könet. I Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man. Det är dock välkänt att alla inte definierar sig som antingen kvinna eller man. För personer som identifierar sig som varken kvinna eller man, både och eller något annat används i denna handlingsplan benämningen ickebinär. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 6 (33) uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet har stor betydelse för jämställdhetsarbetet eftersom olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra. En stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en sexualitet eller könsidentitet som inte överensstämmer med normen, vara utsatt för rasism och tillhöra någon av de nationella minoriteterna. Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld utgör allvarliga konsekvenser av, och bidragande orsaker till, ett ojämställt samhälle. Stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet utgör även riskfaktorer för våldsutövare.3 Åtgärder mot våld och förtryck är en viktig del av stadens jämställdhetsarbete som i första hand tas upp i Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Arbetet är nära sammankopplat och har ömsesidiga synergieffekter med det arbete för jämställdhet som beskrivs i denna handlingsplan. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: ● Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, ● Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stad ska vara en arbetsgivare som ger anställda stabilitet, trygghet och reella möjligheter att utvecklas, oavsett kön. Stadens arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och 3 Jämställdhetsmyndigheten, 2026, Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, hämtad: 2026-05-11. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 7 (33) frihet från diskriminering. Jämställdhetsperspektivet är en integrerad del i arbetet med rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar. Stadens förhållningssätt till jämställdhet som arbetsgivare beskrivs närmare i Stockholms stads personalpolicy. FN:s generalförsamling antog år 1979 Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women (CEDAW eller kvinnokonventionen). CEDAW var den första av en lång rad internationella ramverk och åtaganden med definitioner och rättigheter på jämställdhetsområdet. Andra centrala internationella överenskommelser är Beijing Plan for Action, eller Pekingplattformen, en global handlingsplan för jämställdhet från 1995. På europeisk nivå finns det juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor, Istanbulkonventionen från 2011, som beskriver att avskaffandet av våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå jämställdhet. År 2015 kom sedan Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, där jämställdhet både är ett eget mål och ska integreras i alla andra mål. Sverige är internationellt ett föregångsland när det gäller jämställdhetsarbetet och rankas högst av alla EU-länder i det index över utvecklingen som The European Institute for Gender Equality årligen presenterar. Indexet visar dock att utvecklingen i Sverige har planat ut vid en jämförelse de senaste tio åren. Att förändringen i princip har avstannat i Sverige gör även att skillnaden i relation till andra EU-länder minskar.4 Det finns många lagar i Sverige som rör jämställdhet, exempelvis skollagen och högskolelagen, socialtjänstlagen, föräldraledighetslagen, diskrimineringslagen, abortlagen och samtyckeslagen.5 Sedan år 2006 är det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns idag också sju delmål som anger riktning och prioriteringar: ● Jämn fördelning av makt och inflytande ● Ekonomisk jämställdhet ● Jämställd utbildning 4 European Institute for Gender Equality, 2025, Gender Equality Index 2025 – Sweden. 5 Jämställdhetsmyndigheten, u.å., Fakta om jämställdhet, hämtad: 2025-07-02. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 8 (33) ● Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ● Jämställd hälsa ● Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra ● Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.6 Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin lägesbild över måluppfyllelsen av det jämställdhetspolitiska målet att varken det övergripande målet eller något av delmålen har uppnåtts. Inom området ekonomisk jämställdhet kvarstår betydande skillnader i inkomster mellan kvinnor och män, där kvinnors disponibla inkomst under lång tid i genomsnitt legat på omkring 80 procent av männens. Kvinnor bär samtidigt det största ansvaret för både omsorgen om de egna barnen och om äldre närstående. Inom andra områden går utvecklingen mot mer ojämställda utfall, däribland hälsa, där flera indikatorer tyder på att kvinnors hälsa försämras i relation till män. Till exempel har könsskillnaderna i sjukfrånvaro ökat markant sedan 1980-talet och kvinnors sjukfrånvaro var 2024 nästan dubbelt så stor som mäns.7 I en statlig offentlig utredning om transpersoners levnadsvillkor framkommer att transpersoner upplever en högre utsatthet och lägre hälsa än befolkningen i övrigt och att många transpersoner uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Det framkommer även att ickebinära personer i högre utsträckning skattar sin hälsa som dålig, och i högre utsträckning uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet, jämfört med andra transpersoner.8 Länsstyrelsen har pekat på ett antal prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering i Stockholms län. Följande är ett urval utifrån stadens organisation och rådighet: ● Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder. ● Organisationer ska identifiera, analysera och åtgärda ojämställdhetsaspekter i arbetet med civilt försvar och krisberedskap. Särskilt sårbara grupper ska beaktas. 6 Regeringen, 2025, Mål för jämställdhet, hämtad: 2025-10-29. 7 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Jämställdheten i Sverige: Lägesbild över de jämställdhetspolitiska målen, april 2025. 8 SOU 2017:92, Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 9 (33) ● De systematiska och strukturella hinder på arbetsmarknaden som finns för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättningar ska undanröjas. ● Könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön. ● Våldet i skolan ska upphöra. Destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas. Ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet mot våld.9 Stockholms stad har länge arbetat för ökad jämställdhet och jämställdhetsintegrering är den strategi som staden använder i kombination med riktade insatser. Sedan nästan tio år tillbaka redovisas i princip samtliga individbaserade indikatorer könsuppdelade i stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS). År 2021 genomförde stadsledningskontoret en uppföljning av stadens jämställdhetsarbete. I rapporten gjordes en sammanställning och analys av könsuppdelad statistik från stadens ordinarie uppföljning av verksamheten år 2020. För många av indikatorerna framkom små eller inga skillnader mellan kvinnor och män. De tydligaste undantagen gällde utsatthet för sexuella trakasserier, oro för att utsättas för brott samt personer som utsätts för våld i nära relationer som är kända av socialtjänsten, där en genomgående större utsatthet och högre grad av oro framkom bland kvinnor än bland män. För vissa andra indikatorer framkom inga könsskillnader i utfall sett till hela staden, men tydligare skillnader mellan vissa stadsdelar. Ett sådant exempel är ekonomiskt bistånd, som hade ett jämställt utfall på stadsövergripande nivå, men där kvinnor var överrepresenterade bland personer som får ekonomiskt bistånd i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen, vilket även var de stadsdelar med högst andel personer med ekonomiskt bistånd. Detta visar på vikten av att kön analyseras tillsammans med andra faktorer som påverkar människors möjligheter.10 9 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 10 Stockholms stad, 2021, Jämställdhet i staden, en uppföljning. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 10 (33) Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa stockholmares lika rättigheter oavsett kön. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i jämställdhetsarbetet. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 11 (33) I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om jämställdhet och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. Institutet för mänskliga rättigheter har undersökt människors kännedom om mänskliga rättigheter och drar bland annat slutsatsen att det i Sverige finns behov av att utveckla arbetet för att sprida en mer fördjupad kännedom om de mänskliga rättigheterna.11 Människors syn på samhället och dess normer och värderingar präglar bemötandet av andra människor, både i privatlivet och i arbetslivet. Jämställdhetsundersökningen, som samlas in av Jämställdhetsmyndigheten, visar att attityder kring jämställdhet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Män anser i högre utsträckning än kvinnor att vi lever i ett jämställt samhälle (87 respektive 79 procent av svarande). Könsskillnaderna är störst i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år.12 Könsskillnader i attityder kring jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att adressera jämställdhetsproblem och visar på ett fortsatt behov av att sprida kunskap om jämställdhet och jämställdhetsutmaningar. Enligt samma undersökning är det även vanligare att kvinnor har känt sig diskriminerade på grund av sitt kön jämför med män. Det är vanligast att uppleva diskriminering på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Av kvinnorna i undersökningen har 40 procent någon gång känt sig diskriminerade på grund av sitt kön på arbetsplatsen och 48 procent någon gång upplevt diskriminering på grund av kön i offentliga miljöer. Bland männen är motsvarande andel 15 respektive 18 procent. Stadsrevisorerna genomförde en granskning av stadens jämställdhetsarbete 2023. Granskningen visade att analys av 11 Institutet för mänskliga rättigheter, 2023, Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023. 12 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022, om attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 12 (33) jämställdhet inte prioriteras och att flera av stadens verksamheter saknar kompetens vad gäller analysarbete generellt och jämställdhetsanalys specifikt.13 Kunskapshöjande insatser är viktiga för att kunna utveckla nya, jämställda arbetssätt och för att kunna följa upp resultatet av arbetet. Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstår hur verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Stadens medarbetare har god kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor och hur dessa kan skilja sig åt beroende på kön. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens verksamheter har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att stadens medarbetare ska kunna bemöta kvinnor, män och ickebinära likvärdigt kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: ● Deltagande i stadens egna utbildningar ● Deltagande i andra myndigheters utbildningar ● Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser ● Studiebesök och studieresor ● Spridning av relevanta rapporter ● Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer Vid utformningen av kunskapshöjande insatser för likvärdigt bemötande oavsett kön bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter att prioritera kunskap om hur kön kan samspela med andra diskrimineringsgrunder eller påverka levnadsvillkoren för personer som av olika anledningar har särskilda behov eller en utsatt levnadssituation. Det kan exempelvis handla om personer som är kvinnor och som inte har 13 Stadsrevisionen, 2023, Årsredogörelse 2023. Likvärdighet ska vara en grundläggande princip i all offentlig verksamhet, från bemötande till myndighetsutövning. Likvärdig service och bemötande handlar om att agera respektfullt, transparent och anpassat till individens behov. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 13 (33) svenska som modersmål, som har funktionsnedsättningar eller som utsätts för våld. Att ha god kunskap om jämställdhetsanalyser och hur dessa kan genomföras har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan. Analyserna ska ge en bild av utmaningar i verksamheterna kopplat till könsskillnader och ska även inkludera förslag på åtgärder som utvecklar och gör verksamheten mer jämställd. Det kan exempelvis handla om att göra jämställdhetsanalyser då ett beslut ska fattas eller för att analysera verksamhetens resultat. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Staden bidrar till en fördjupad kännedom om jämställdhet. Stadens information bidrar till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i informationsarbetet som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Att bidra till en fördjupad kännedom om jämställdhet kan göras på många olika sätt. Det kan exempelvis handla om att informera om en lyckad insats, att synliggöra ojämställdhet eller att uppmuntra stockholmare att öka jämställdheten i sina egna liv. Det är viktigt att alltid ha ett jämställdhetsperspektiv i informationsarbetet och vara uppmärksam på normer som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Exempel på hur det kan göras är: ● Undersök verksamhetens informationsmaterial. Innehåller det stereotypa föreställningar om kön? Speglar det en mångfald av stockholmare? Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 14 (33) ● Undersök verksamhetens webb och senaste inlägg på sociala medier. Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar de en mångfald av stockholmare? ● Titta på alla bilder som publicerats av verksamheten den senaste månaden/året. Hur ser könsfördelningen ut på bilderna? Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar bilderna en mångfald av stockholmare? Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 15 (33) I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Länsstyrelsen Stockholms prioritering för länets jämställdhetsarbete bör vara en utgångspunkt för arbetet under detta fokusområde: ”Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.”14 Jämställdhetsintegrering är den främsta strategin för nationellt och internationellt arbete med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och även i Stockholms stad ska jämställdhetsintegrering fortsatt vara den huvudsakliga strategin. Det innebär att jämställdhetsarbetet till stor del ska genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet och att stadens kärnverksamheter ska bidra till ökad jämställdhet. Grundläggande för arbetet med jämställdhetsintegrering är att synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag, aktiviteter och fördelning av resurser får för kvinnor och män, flickor och pojkar och därigenom få ökad kunskap om hur jämställdheten kan stärkas. Detta görs genom jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik. Med utgångspunkt i analyserna görs riktade insatser för att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsmyndigheten framför i sina resultatrapporter att myndigheter visar mer resultat när styrningen är tydlig i form av konkreta målformuleringar och/eller riktade insatser. Den nationella styrningen av delmål 6 om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett gott exempel på detta.15 Insatser för ökad jämställdhet och jämställdhetsanalyser utgår alltid från kön, och ofta de juridiska könen kvinna och man. Det finns dock stora skillnader inom grupperna kvinnor och män som handlar om andra faktorer än kön och som har betydelse för vilka levnadsvillkor människor har. Det kan handla om utbildning, inkomst eller födelseland. Det kan också handla om en funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller en persons ålder. Alla 14 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 15 Se bland annat Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Resultatrapporten 2025 – Jämställdhet som strategi för att hantera och förebygga vår tids samhällsutmaningar. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 16 (33) identifierar sig inte heller som kvinna eller man. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter ta hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta. I jämställdhetsarbetet ska man alltså förutom kön beakta om andra relevanta maktordningar bör inkluderas. Detta kan sammanfattas i ”alltid kön, inte bara kön”. För att öka jämställdheten och motverka diskriminering behövs också kunskap och arbetssätt för att få syn på normer och värderingar som cementerar förväntningar och förutsättningar för personer utifrån kön, både i samhället och i stadens verksamheter. Det kan exempelvis handla om stereotypa förväntningar på vad pojkar respektive flickor vill göra på fritiden, eller på vilka utbildningar och arbeten människor förväntas vara intresserade av utifrån stereotypa föreställningar om kön. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Stereotypa föreställningar om andra människor handlar ofta om kön i kombination med andra faktorer såsom könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder – det vill säga diskrimineringsgrunderna.16 Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra allt arbete som rör stockholmare. Staden använder könsuppdelad statistik vid uppföljning och annan översyn av verksamheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. 16 Diskrimineringsombudsmannen, u.å., Bli medveten om dina normer, hämtad: 2025-07-02. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 17 (33) Staden genomför jämställdhetsanalyser som underlag till beslut och åtgärder som rör stockholmare. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. I stadens verksamheter ska statistik delas upp på kön och andra relevanta faktorer vid uppföljning och annan översyn av verksamheten. Detta är en förutsättning för att kunna få syn på om verksamhetens arbete bidrar till att kvinnor och män får likvärdig service, handläggning, beslutsfattande och bemötande. I stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS) ska samtliga individbaserade indikatorer redovisas uppdelade på kön. Vid ett ojämställt utfall, alltså om utfallet skiljer sig mellan kvinnor och män, ska en analys göras. Den berörda verksamheten behöver sedan arbeta med att identifiera orsaker till skillnaderna och ta fram åtgärder som bidrar till att det ojämställda utfallet minskar. Även i andra former av rapporter och uppföljning av stadens verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och analyseras uppdelat på kön. I de fall statistik tas fram genom enkäter som inte kopplas till det juridiska könet/personnumret går det att även inkludera ickebinära personer genom att lägga till fler svarsalternativ än kvinna/flicka och man/pojke.17 Jämställdhetsanalyser ska göras inte bara vid uppföljning utan även som underlag till beslut och åtgärder som berör stockholmare. Det kan gälla allt från äldreomsorg till stadsbyggnadsprocessen och åtgärder i det offentliga rummet. Det kan också handla om att synliggöra skillnader i resurstilldelning till verksamheter som kommer kvinnor/flickor respektive män/pojkar till del. Syftet med jämställdhetsanalyser är att få ökad kunskap om staden, dess invånare och utmaningar utifrån skillnader och likheter mellan kvinnor och män/flickor och pojkar. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter även ta hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna kvinnor och män/flickor och pojkar. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta.18 Med faktabaserad kunskap om hur det ser ut finns stora möjligheter att påverka och förändra staden så att allas rättigheter kan tillgodoses. 17 Se vidare stadsledningskontorets vägledning Att arbeta med perspektiven jämställdhet och hbtq samtidigt. 18 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 18 (33) I skolan och förskolan finns stora möjligheter att lägga grunden till ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster. Jämställd utbildning är det tredje nationella jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att alla flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma möjligheter och villkor när det handlar om utbildning, studieval och personlig utveckling.19 Skolan och förskolan är central för alla barns levnadsvillkor, oavsett kön, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än genomsnittet för riket. Könsskillnaderna är något mindre än i riket som helhet. År 2024 var andelen flickor och pojkar i Stockholms stad med resultat motsvarande behörighet till yrkesprogram 87,2 procent (flickor) respektive 87,1 procent (pojkar). Flickors genomsnittliga meritvärde var lite högre än pojkarnas, 255 respektive 241. Skillnaderna i skolresultat mellan pojkar och flickor har minskat de senaste åren, genom att pojkars resultat har förbättrats samtidigt som flickors resultat har försämrats. Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor mellan skolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar och har ökat något i jämförelse med föregående år.20 Flickor upplever mer krav på sig själva än vad pojkar gör, både från sig själva och andra. De känner också mindre trygghet och tillhörighet till skolan än vad pojkar gör. 78 procent av flickor i 15- årsåldern känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbete. Motsvarande siffra för pojkar är 51 procent.21 Flickor skattar också sin hälsa sämre än killar, det gäller för både fysisk och psykisk hälsa. I högstadiet uppger 53 procent av tjejerna och 26 procent av killarna att deras psykiska hälsa inte är bra. I gymnasiet har siffrorna ökat till 56 procent för tjejerna och 33 procent för killarna.22 19 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 20 Stockholms stad, 2025, Stockholms stads årsredovisning 2024. 21 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 22 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 19 (33) Något fler pojkar än flickor uppger att de har utsatts för hot eller våld i skolmiljön. Flickor uppger dock en större utsatthet för sexualbrott jämfört med pojkar. Störst våldsutsatthet finns dock hos barn som uppger en annan könsidentitet än flicka eller pojke. En ungefär dubbelt så stor andel av barnen med en annan könsidentitet uppger att de har utsatts för våld jämfört med flickor och pojkar.23 Forskning har även kunnat visa på vissa könsskillnader kopplat till utsatthet för kränkningar i digitala miljöer. Till exempel är det vanligare att flickor utsätts för nätmobbing gällande sitt utseende, att kränkande information läggs ut på internet och att privat information avsiktligt delas av någon annan. Det finns också forskning som tyder på att risken ökar för både pojkar och flickor att utsättas för nätmobbing om de identifierade sig med kulturellt definierade kvinnliga drag. Mobbning och kränkningar på nätet får i många fall även konsekvenser i skolan. Forskning har visat att utsatta presterar sämre i skolan och känner sig mindre trygga i skolan. Många som är utsatta för mobbing och kränkningar på nätet är även samtidigt utsatta i skolan.24 Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det fortfarande finns stora problem med ojämställdhet inom utbildningsområdet och nämner bland annat att arbete behöver göras för att: ● Förbättra studieresultat och minska könsskillnader i studieresultat ● Motverka könsskillnader i utbildningsval ● Förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och förbättra elevers studiemiljö.25 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering är en prioritering att våldet i skolan ska upphöra, destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas och att ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet mot våld.26 23 Brottsförebyggande rådet, 2024, Hot och våld mot elever i skolmiljö. 24 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet – En internationell forskningsöversikt om nätmobbing bland barn och unga. 25 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 26 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 20 (33) I stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma möjligheter till god utveckling och alla känner sig trygga och inkluderade, oavsett kön. Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att bidra till olika förutsättningar på grund av kön och cementera stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Lärare, förskollärare och annan skol- och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld, sexuella trakasserier eller diskriminering mot barn och unga på grund av kön eller stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på grund av kön i digitala miljöer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor vidtar åtgärder för att förbättra studieresultat för att motverka könsskillnader mellan flickor och pojkar. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden. Insatser för att ge flickor, pojkar och ickebinära samma möjligheter att uppnå goda studieresultat och för att skapa trygghet i stadens skolor och förskolor för barn och unga oavsett kön ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever/barngrupper. Insatserna bör även omfatta att motverka normer kring studieval som riskerar att upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet är ett väl fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar. Det handlar om Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 21 (33) att lyssna på vad barn och unga berättar, utreda händelser som uppstår, genomföra åtgärder och följa upp arbetet. Det krävs också att arbetet utgår från att barn och unga kan utsättas både i skolan och på nätet. I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter Mentorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån när de ser eller hör våld eller kränkningar.27 Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och vidta åtgärder mot destruktiva maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Fler exempel på insatser är: ● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. ● Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. ● Att använda elevundersökningar för att få syn på könsskillnader gällande upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser ska skolor och förskolor ha i åtanke att flickor respektive pojkar inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. I socialtjänsten och andra verksamheter som möter stockholmare ska service, handläggning, beslutsfattande och bemötande vara likvärdigt för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära. Den nya socialtjänstlagen syftar bland annat till att främja jämställda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att socialtjänsten ska säkerställa att kvinnor och män bemöts utifrån sina individuella förutsättningar, och inte utifrån könsstereotypa 27 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete med dem. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 22 (33) föreställningar. Det handlar också om att verksamheten inte ska bidra till att upprätthålla omotiverade skillnader mellan könen.28 Forskning visar på tydliga mönster i socialtjänstens olika verksamhetsområden. Mest framträdande är traditionella föreställningar om kvinnor som passiva, hjälpsökande omsorgsgivare medan män ses som aktiva, självständiga familjeförsörjare.29 Det kan också handla om att föreställningar om kön och ansvar för hushållsarbete leder till att kvinnor och män beviljas olika mängd eller typer av stöd inom äldreomsorgen.30 Dessa könsstereotypa normer och föreställningar får konsekvenser för socialtjänstens, inklusive äldreomsorgens, brukare/klienter och drabbar både flickor och kvinnor samt pojkar och män negativt, men på olika sätt. Om insatsen som beviljas styrs av föreställningar om kön och inte av den enskildes behov finns det stor risk att insatsen inte är den mest lämpade. Stödet riskerar ytterst att inte bli träffsäkert och av dålig kvalitet.31 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns en prioritering som handlar om att service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.32 Förutsättningarna för att få tillgång till, ha råd med och behålla en bostad ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor med lägre inkomster eller i utsatta livssituationer är särskilt utsatta. En av fem kvinnor uppger att de inte kan lämna sin relation på grund av svårigheter att få tillgång till boende, och 57 procent av kvinnorna har inte råd att bo kvar i sitt hem efter en separation.33 Bostadsfrågan hänger därmed tydligt samman med kvinnors möjligheter att forma sin livssituation och visar på vikten av att beakta jämställdhetsperspektivet i den fortsatta bostadsplaneringen. 28 Socialstyrelsen, 2025, Om nya socialtjänstlagen 2025, hämtad: 2025-08-25. 29 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. 30 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2021, Utmaningar för en jämställd äldreomsorg. 31 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. 32 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 33 Hyresgästföreningen, 2025, Ett eget rum: Bostadsfrågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 23 (33) Staden erbjuder likvärdig tillgång till bostad, stöd, vård och omsorg, oavsett kön. Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och utan inverkan av stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Staden arbetar för att skapa jämställda förutsättningar på bostadsmarknaden, med särskilda vägar in för individer i utsatta situationer såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i socioekonomisk utsatthet. Särskilt ansvariga: exploateringsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna, bostadsbolagsstyrelserna, Bostadsförmedlingen och SHIS. För att staden ska kunna erbjuda insatser som är likvärdiga och ändamålsenliga för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna.34 Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar om kön påverkar beslut. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus. Fler exempel på insatser är: ● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på att erbjuda likvärdiga insatser och ett normkritiskt arbetssätt. ● Att se över verksamhetens rutiner ur ett jämställdhetsperspektiv. 34 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 24 (33) ● Att använda statistik från verksamheten och stadens undersökningar för att få syn på och utveckla arbetet utifrån könsskillnader. För att staden ska kunna säkerställa jämställda boendevillkor behöver ett jämställdhetsperspektiv beaktas i bostadsplanering och särskilda vägar in för individer i utsatta situationer, såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i socioekonomisk utsatthet, fortsätta att främjas. Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att flickor och pojkar samt kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Att både kvinnor och män förvärvsarbetar och på så sätt har ekonomisk självständighet är grundläggande för jämställdheten i samhället. Ekonomisk jämställdhet är det andra nationella jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete. Idag är kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst35 drygt 20 procent lägre än mäns, och skillnaden har ökat. En viktig förklaring till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat och att män äger mer kapital än kvinnor. Andra orsaker till kvinnors lägre inkomster är att de arbetar deltid och i låglöneyrken i större utsträckning än män. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar längre än män och har en högre sjukfrånvaro.36 Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Yrken som domineras av kvinnor, exempelvis inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade yrken. Könssegregeringen har minskat över tid vilket framför allt beror på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken.37 Andra faktorer som påverkar möjligheten till arbete tillsammans med kön är ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning. Exempelvis tar det längre tid för utrikesfödda 35 Disponibel inkomst baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus skatter. 36 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. 37 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 25 (33) kvinnor än för utrikesfödda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, både jämfört med män med funktionsnedsättning och med kvinnor och män i den övriga befolkningen. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen.38 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns prioriteringar om att hinder på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättning ska undanröjas samt att kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön.39 Staden ger lika förutsättningar till ekonomisk självständighet, oavsett kön. Stadens jobbtorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt som riskerar att upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden och främjar jämställda val och möjligheter för kvinnor och män. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. Stadens vuxenutbildning identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella könsrelaterade hinder för att fullfölja utbildning samt motverkar skillnader i studieresultat mellan kvinnor och män. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. För att stadens jobbtorg och vuxenutbildning ska kunna bidra till att kvinnor, män och ickebinära har lika möjligheter till ekonomisk självständighet måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna. 38 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. 39 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 26 (33) Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar om kön påverkar beslut. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: ● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi kvinnor och män i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når? ● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de kvinnor och/eller män som vi inte når idag? ● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Fritiden är en viktig del av barn och ungas liv och utveckling. Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen.40 I Stockholms stad finns goda möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som kan bidra till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och unga oavsett kön kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda samt att barns rättigheter säkerställs.41 Exempel på arbete i staden inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo. Ett tydligt mönster i stadens undersökning Ung livsstil är att tjejer genomgående har en sämre hälsosituation än killar. Könsskillnaderna är i stor utsträckning generella och likartade oberoende av ungdomarnas ålder och sociala bakgrund. Skillnaderna har varit ungefär desamma de senaste tio åren.42 40 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1. 41 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. 42 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 27 (33) De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, med det finns grupper av unga som inte är det, exempelvis känner sig endast varannan ung tjej med utländsk bakgrund nöjd med sin fritid.43 Det finns även könsskillnader i vilka aktiviteter som unga tar del av. Det är exempelvis mindre vanligt att killar tar del av kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker.44 Flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar i alla åldersgrupper.45 Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid, oavsett kön. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar om kön inom kultur, idrott och fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. För att staden ska kunna erbjuda alla kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver verksamheterna arbeta för att jämställdheten ska öka. Könsskillnader gällande exempelvis fysisk aktivitet och deltagande i kulturaktiviteter ska ligga till grund för riktade insatser som uppmuntrar unga att ta del av stadens utbud, oavsett kön. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga, oavsett kön. Det innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården, i kulturskolan eller i simhallen, och vidta åtgärder mot destruktiva 43 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 44 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 45 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 28 (33) maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: ● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi fli ckor och pojkar i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når? ● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de som vi inte når idag? ● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna har stor betydelse för människors hälsa, förutsättningar och livskvalitet. Den fysiska planeringen av staden måste vara lyhörd för alla stockholmares förutsättningar och behov, oavsett kön. Enligt en nationell undersökning är det främst kvinnor som upplevt diskriminering på grund av sitt kön i offentliga miljöer, 48 procent av alla kvinnor i undersökningen har någon gång upplevt diskriminering i offentliga miljöer jämfört med 18 procent av männen. I den yngsta åldersgruppen (18–29 år) uppger hela 75 procent av kvinnorna att de har upplevt sig diskriminerade i offentliga miljöer på grund av sitt kön. Inom gruppen män finns inga större skillnader mellan åldersgrupperna.46 I polisregion Stockholms trygghetsundersöknings resultat för Stockholms stad framkommer att det är betydligt vanligare att kvinnor är otrygga än män. 2025 svarade 24 procent av kvinnorna att de var otrygga i sitt lokalområde på kvällen jämfört med 13 procent av männen. Även om otryggheten har minskat i båda grupperna sedan 2020 och mest för kvinnor, så är skillnaden mellan könen fortfarande stor. Skillnaden blir än mer markant när andelen som inte alls går ut undersöks, där 8 procent av kvinnor anger detta medan 3 procent gäller för männen.47 I stadens undersökning Ung livsstil framkommer att tjejer genomgående i mycket högre utsträckning än killar uppger att de känner rädsla (alltid eller ganska ofta) i sitt bostadstadsområde, i city, i det lokala centrumet, på tunnelbana/buss/tåg samt på väg till en fritidsaktivitet. Högst andel upplever rädsla på 46 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022 om attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. 47 Resultat från den regionala trygghetsundersökningen 2025, egna beräkningar. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 29 (33) tunnelbana/buss/tåg, 44 procent av tjejerna och 12 procent av killarna. Av de offentliga platserna är det i city som flest känner rädsla alltid eller ganska ofta, 36 procent av tjejerna och 8 procent av killarna.48 Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner och regioner.49 Offentliga miljöer i staden är attraktiva och trygga för alla, oavsett kön. Stockholmare har, oavsett kön, inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för kvinnor och flickor i offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. Stadens offentliga miljöer ska utvecklas tillsammans med stockholmare, och med ett jämställdhetsperspektiv, så att miljöerna blir attraktiva och trygga för alla. Det finns mycket statistik om stockholmarnas upplevelser av trygghet/otrygghet, uppdelad på bland annat kön och ålder, som visar att kvinnor och flickor upplever en högre otrygghet än män och pojkar. Riktade insatser och fördjupade dialoger med kvinnor och flickor är ett sätt att kartlägga problemen och identifiera åtgärder. 48 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. 49 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 30 (33) Statistiken bör även vara utgångspunkt för att identifiera behov av fördjupande dialoger med grupper bland kvinnor och flickor som inte brukar få sina röster hörda eller som sticker ut i statistiken som mer otrygga än andra. I alla medborgardialoger är det bland annat viktigt att fundera på vem som får möjlighet att vara delaktig, vilka mötesformer och metoder som används samt hur representationen ser ut. Några frågor att ställa sig för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i projekten är: ● Hur arbetar vi? ● Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det? ● Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar? ● Vem är det som planerar och vem bygger? ● Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de tagna besluten i?50 50 Boverket, 2023, Jämställdhet i samhällsplaneringen, hämtad: 2025-08-01. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 31 (33) I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en bärande princip. Genom delaktighet får stadens verksamheter mer kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det ger i sin tur högre kvalitet och bättre service. Genom att på olika sätt bjuda in och ge alla stockholmare oavsett kön möjlighet till delaktighet och inflytande kan staden också öka deras tillit till demokratin. 51 Det första nationella jämställdhetspolitiska delmålet lyder: ”Jämn fördelning av makt och inflytande.” Den nationella styrningen och uppföljningen är i stor utsträckning inriktad på representation i maktpositioner i politik, näringsliv och offentlig sektor.52 På kommunal nivå kan det även innefatta olika former av lokalt inflytande genom exempelvis medborgardialog, medborgarbudget och råd. Jämställdhetsmyndigheten beskriver att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner och regioner. Myndigheten lyfter också behovet av mer kunskap om kvinnors och mäns delaktighet och deltagande såväl i informella som formella sammanhang, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar.53 51 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 2025, Stöd och exempel på förbättringsområden moment 9, hämtad: 2025-07-02. 52 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande | Jämställdhetsmyndigheten, hämtad: 2025-07-02. 53 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 32 (33) Stockholmare, oavsett kön, har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadens verksamheter inkluderar både kvinnor/flickors och män/pojkars kunskaper och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete och verkar för att de som vanligtvis inte får sina röster hörda kommer till tals. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att skapa möjligheter för stockholmare oavsett kön att vara delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog och medborgarbudget. Stadens verksamheter ska samla in könsuppdelad statistik över sitt arbete med delaktighet och inflytande och vidta åtgärder mot skillnader i utfall baserat på kön. De metoder som används i staden ska sträva efter att vara inkluderande samt erbjuda delaktighet och inflytande till personer och grupper bland kvinnor, män och ickebinära som inte vanligtvis får sina röster hörda. Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen, också om att ta om hand de synpunkter och behov som invånarna uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger ska användas för att utveckla verksamheten. Deltagarna i dialogen bör, när så är möjligt, få återkoppling kring hur deras synpunkter tas omhand. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 33 (33) Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar ökad jämställdhet. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor kan se olika ut beroende på nämndens eller bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del. Inhämtande av synpunkter från civilsamhällesorganisationer som företräder jämställdhetsfrågor i samband med utformningen av insatser är ett viktigt verktyg för att säkerställa insatsernas träffsäkerhet. Relevanta insatser kan exempelvis handla om åtgärder för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid, insatser för att bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad eller insatser för likvärdig tillgång till stöd, vård och omsorg för alla, oavsett kön. Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd som kompletterar stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) med en organisation som företräder jämställdhetsfrågor och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka jämställdheten i samhället. Anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____________ ______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________