Uppföljning av äldreomsorgens mål första delen 2026

[(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande - Tertialrapport 2026 för äldrenämnden.pdf] Äldreförvaltningen Administrativa avdelningen Älvsjö stationsgata 21. Box 4 125 21 Älvsjö Växel 08-50836200 aldreforvaltningen@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (2) Tertialrapport 1 2026 för äldrenämnden Förvaltningens förslag till beslut 1. Äldrenämnden antar tertialrapport 1, med bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Äldrenämnden godkänner att årsmålet för indikatorn Inköpta förbrukningsartiklar i plast sänks med 50 kg till 0,35 ton. 3. Äldrenämnden godkänner tillägget av en nämndaktivitet under nämndmålet 3.3.1 Äldrenämnden deltar i arbetet för att alla i Stockholm ska ha rätt till ett bra boende som de har råd med. 4. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Förvaltningen har under tertial 1 arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Förvaltningen gör bedömningen att de mål, aktiviteter och indikatorer som framgår av nämndens verksamhetsplan i huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året. Bakgrund Utifrån kommunfullmäktiges budget med inriktningsmål, mål för verksamhetsområdena, indikatorer och aktiviteter upprättar respektive nämnd en verksamhetsplan med budget för kommande år. Nämndernas verksamhet följs upp i tertialrapport 1 och 2, samt i verksamhetsberättelsen med bokslut. Stadsledningskontoret tar fram anvisningar för arbetet med planering, uppföljning och prognos. I tertialrapport 1 sammanställs och analyseras nämndernas prognoser, utifrån perioden januari till och med april, mot budget och verksamhetens mål. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningsledningen i samråd med chefer och nyckelpersoner inom respektive avdelning. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i förvaltningsgruppen den 3 juni 2026. Kommunstyrelsens pensionärsråd har tagit del av ärendet den 2 juni 2026. Det för socialnämnden, äldrenämnden och Handläggare Eva-Lena Eirefelt Telefon: 08-50836267 Till Äldrenämnden 9 juni 2026 Äldreförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2026/63 2026-05-11 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2026/63 Sida 2 (2) Tertialrapport 1 2026 för äldrenämnden överförmyndarnämnden gemensamma rådet för funktionshinderrådet har tagit del av ärendet den 4 juni 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen har under tertial 1 arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Förvaltningen gör bedömningen att de mål, aktiviteter och indikatorer som framgår av nämndens verksamhetsplan i huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året. I bifogad tertialrapport, med bilagor, redogörs för förvaltningens arbete med att nå målen. Förvaltningen föreslår att nämnden antar tertialrapport 1, med bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. Förvaltningen föreslår även att nämnden godkänner att årsmålet för indikatorn Inköpta förbrukningsartiklar i plast sänks med 50 kg till 0,35 ton samt godkänner tillägget av en nämndaktivitet under nämndmålet 3.3.1 Äldrenämnden deltar i arbetet för att alla i Stockholm ska ha rätt till ett bra boende som de har råd med. Karin Bülow Äldredirektör Äldreförvaltningen Bilagor 1. Tertialrapport 1, äldrenämnden 1a. Uppföljning av budget 2026, tertialrapport 1 1b. Plan för upphandling 1c. Rapport GNVO 2025 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Karin Bülow, Förvaltningschef 2026-05-20 --- [Bilaga 1 - Tertialrapport 1 äldrenamnden.pdf] Äldrenämnden, Tertialrapport 1(36) Tertialrapport 1 2026 för äldrenämnden Äldrenämnden Bilaga 1 Äldrenämnden, Tertialrapport 2(36) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................5 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ....................................................................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ........................................................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................12 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................13 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................13 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................14 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................15 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................16 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................23 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................24 Äldrenämnden, Tertialrapport 3(36) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................27 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................32 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................33 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................33 Investeringar .....................................................................................................................................35 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) .....................................................................................................36 Äldrenämnden, Tertialrapport 4(36) Sammanfattande analys Nämnden har under tertialet arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Nämnden gör bedömningen att de mål, aktiviteter och indikatorer som framgår av nämndens verksamhetsplan i huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året. Redogörelse för nämndens arbete för att nå målen beskrivs i huvudsak under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Nämnden strävar efter att i relevanta situationer och uppdrag synliggöra och analysera eventuella könsskillnader samt föreslå hur dessa skillnader kan jämnas ut. Analysen av nämndens resultat har i aktuella stycken kompletterats med jämställdhetsanalyser. I kommunfullmäktiges budget anges en rad direktiv som är gemensamma för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Dessa direktiv berör i varierande grad äldrenämndens verksamhet. Nämnden har valt att integrera de direktiv som berör nämnden under respektive mål för verksamhetsområdet enligt den målstruktur som kommunfullmäktige beslutat om. Andra direktiv är inte lika konkreta och har därför inte samma specifika måltillhörighet utan fördelas över flera mål. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att tre av fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Under de två verksamhetsområdesmålen som berör barn och ungdomar har nämnden inte tagit fram några nämndmål i verksamhetsplanen och rapporterar inte under dessa. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder till en rättvis klimatomställning Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att de fyra målen för verksamhetsområdet som är kopplat till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att de sju målen för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Äldrenämnden, Tertialrapport 5(36) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt uppdrag med att nå inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Inga data KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Inga data KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras och nämndmålet bedöms kunna uppnås. Omställning till framtidens socialtjänst och äldreomsorgens utveckling Den nya socialtjänstlagen innebär en stor omställning för hela socialtjänsten med ökat fokus på tillgänglighet, förebyggande perspektiv, kunskapsbaserade insatser och ökade möjligheter att ge insatser utan föregående behovsprövning. Omställningen pågår inom ramen för projektet Framtidens socialtjänst, som genomförs gemensamt med socialnämnden. Arbetet sker i nära dialog med kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, stadsdelsnämnderna och andra berörda nämnder. Under tertialet har fokus legat på första linjens socialtjänst, som Äldrenämnden, Tertialrapport 6(36) omfattar insatser utan behovsprövning. Ett 20-tal insatser har beslutats om och införts i hela staden från och med den 1 mars däribland hälsofrämjande samtal, stödsamtal till anhöriga och samtalsgrupp med social inriktning för äldre. Projektet har under perioden bistått stadsdelsnämnderna genom att ta fram stödmaterial om dokumentation för insatser utan behovsprövning. Dessutom har ett tillfälligt system för utförandedokumentation av insatser utan behovsprövning satts i drift, Debi. På sikt kommer en ny e-tjänst att utvecklas för att hantera insatser utan behovsprövning. Först ut kommer vara begäran om trygghetslarm för personer över 65 år. Ett aktivt arbete pågår för att sprida goda exempel och inspirera i utvecklingsarbetet med de arbetssätt som alla stadsdelsnämnderna ska tillämpa kring uppsökande arbete och tillgänglighet på andra platser. Projektet arbetar nära stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta- Vantör, Järva, Skarpnäck och Södermalm, som genomför stadens pilotprojekt av insatsen flexibelt socialt stöd samt utvecklar ytterligare fyra arbetssätt inom första linjens socialtjänst. Arbetssätten avser en tydlig ingång, drop-in, tillgänglighet utanför kontorstid och teambaserat arbete. Nämnden har, tillsammans med övriga facknämnder som är involverade i projektet, varit involverade i pilotstadsdelarnas arbete med att komma igång med uppföljning av arbetet och följer nu resultatet kontinuerligt. I syfte att stötta stadsdelsnämnderna att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst har även en utbildning anordnats i individbaserad systematisk uppföljning (ISU). Nämnden har genomfört en informationskampanj enligt konceptet "Hej 65+" för att nå ut till Stockholms äldre invånare och deras anhöriga. Kampanjen har genomförts genom olika kanaler och nämnden har också utvecklat stadens webbplats för att möta behovet av information om nya insatser utan behovsprövning. Jämställdhetsanalys Den nya socialtjänstlagen (SoL), har ett tydligare jämställdhetsperspektiv än tidigare vilket innebär att socialtjänst, inkluderat äldreomsorgen, ska främja människors jämlikhet i levnadsvillkor och verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. I uppföljning av insatser utan behovsprövning tas hänsyn till att kön kan påverka vilka behov som uppstår och hur de tillgodoses. Detta inkluderar även utbildning i individbaserad systematisk uppföljning (ISU) där kunskap och medvetenhet om strukturella skillnader behöver lyftas och inkluderas. I uppföljningsarbetet tas könsuppdelad statistik och analyser ut för att identifiera och åtgärda eventuella skillnader i hur kvinnor och män får tillgång till stöd. God och nära vård och hälso- och sjukvård Nämnden är, tillsammans med socialnämnden, utbildningsnämnden och förskolenämnden samt i dialog med Region Stockholm, ledande och sammanhållande i arbetet med en praktisk omställning till en god och nära vård och omsorg med utgångspunkt i den stadsgemensamma handlingsplanen. Omställningen till God och nära vård handlar om att skifta fokus från att enbart behandla sjukdom till att proaktivt främja hälsa och förebygga ohälsa. I april beslutade äldrenämnden om fördelning av årets statsbidrag för God och nära vård. Nämndens arbete med att verkställa den stadsgemensamma aktivitetsplanen pågår. Årets Äldrenämnden, Tertialrapport 7(36) aktiviteter fokuserar på hälso- och sjukvård och de utvecklingsområden som beskrivs i förordningen om statsbidrag. Bland annat har ett arbete påbörjats med att identifiera var i staden personer med respiratoriska tillstånd kan erbjudas en god vård och omsorg. Vidare har dialog påbörjats angående förutsättningar för att inrätta kliniska träningscentra (KTC) i varje stadsdelsregion, som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning. Nämnden fortsätter stärka samverkan och samarbetet med Region Stockholm, kommunförbundet Storsthlm, läkarorganisationer och hälso- och sjukvårdspersonal på stadens särskilda boenden för att den äldre ska få en sammanhängande hälso- och sjukvård oavsett huvudman. För att uppnå detta deltar nämnden bland annat i läkarorganisationernas framtagande av en samordnad process vid inflyttning till särskilt boende. Nämnden är involverad i att ta fram en stadsövergripande riktlinje gällande gallringsframställan för patientjournaler och övrig vårddokumentation för Stockholms stads stadsdelsnämnder och socialnämnden. Nämnden har även tecknat ett nytt avtal gällande nytt utförarsystem som på sikt kommer att möjliggöra informationsdelning med Region Stockholm. En överenskommelse gällande IT-stöd för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har antagits. Nämnden fortsätter att bevaka den översyn som pågår av samtliga överenskommelser i Stockholms län inom hälsa, vård och omsorg. Nämnden ska gemensamt med stadsdelsnämnderna utveckla arbetssättet med tryggt mottagande i hemmet så att arbetssättet blir likställt över staden. Ett förslag till funktionsbeskrivning för tryggt mottagande har tagits fram under tertialet och kommer att revideras utifrån inkomna synpunkter från stadsdelsnämnderna innan ett beslut kan tas. Jämställdhetsanalys I nämndens arbete uppmärksammas jämställdhetsperspektivet, med fokus på risker för ojämlikhet mellan könen. I de fall skillnader finns görs prioriteringar i syfte att motverka skillnader i nyttjande av insatser och aktiviteter inom äldreomsorgen. Exempelvis i uppdragen om att minska eller motverka ensamhet väljer nämnden att genomföra vissa insatser i stadens fokusområden med prioritering på grupperna män, utrikesfödda och ensamstående. I uppdragen kopplade till hälso- och sjukvård och samverkan med Region Stockholm är målet alltid att uppnå en jämställd, personcentrerad och patientsäker vård och omsorg för de enskilda oberoende av kön. När det är möjligt redovisas resultaten uppdelat på kön för att identifiera eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna, i enlighet med den nya socialtjänstlagen ta fram förslag och i vissa fall besluta om vilka insatser inom första och andra linjens socialtjänst som ska erbjudas av staden. Likaså om dessa insatser bör organiseras och erbjudas lokalt, regional eller centralt 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden, Tertialrapport 8(36) Nämndmål: 1.3.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - Nämnden ger stadsdelsnämnderna stöd i utveckling och samordning i deras arbete med att ge stöd och omsorg till äldre. - Nämnden vidareutvecklar arbetssättet med tryggt mottagande i hemmet Stockholms trygghetsjour bistår stockholmare i behov av hjälp och stöd på jourtid att få sina behov prövade. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att indikatorn och nämndmålen bedöms kunna uppnås. Nämndens riktade kvalitetsutvecklingsarbete under 2026 Det kvalitetsutvecklingsarbete som nämnden har genomfört rörande särskilda boenden, vilket omfattar bland annat vård, omsorg, mat, miljö, aktiviteter, byggnader och utemiljö kommer att slutföras under året. Under tertialet har resultat från intervjuer med äldre och anhöriga samt olika workshops med chefer och medarbetare spridits till utförare i både privat och stadens egna regi. Syftet är att belysa utmaningar, framgångsfaktorer och fungerade arbetssätt för att kunna arbeta vidare med kvalitetsarbetet. I samarbete med stadsdelsnämnderna fortsätter nämnden att utveckla stadens dagverksamheter med fokus på att stärka upp insatserna samt verka för att de håller hög kvalitet. En analys har genomförts av den kartläggning av dagverksamheter som genomfördes av Stiftelsen Stockholms Äldrecentrum på uppdrag av nämnden under 2025. I analysen Äldrenämnden, Tertialrapport 9(36) identifierades ett antal prioriterade områden i kvalitetsutveckling av dagverksamheten, bland annat behov av stöd och samverkan. För att tillgodose detta kommer nätverksmöten hållas regelbundet framöver med syfte att skapa forum för samverkan och för att gemensamt utveckla arbetssätt samt sprida goda exempel utifrån behov och resultat från uppföljningar. Ett arbete med att se över och förtydliga riktlinjerna för handläggning av insatsen dagverksamhet har påbörjats. Arbetet med att förbättra nämndens och stadsdelsnämndernas insatser vid utryckning på trygghetslarm fortsätter. Uppdraget att se över organisation av och ersättning för trygghetslarm har påbörjats och underlag kommer att presenteras för äldrenämnden senare under året. För att säkerställa god omsorg och trygghet dygnet runt arbetsleder nämndens jourhandläggare stadens medarbetare inom äldreomsorg- och funktionsnedsättningsområdet vid oförutsedda och akuta händelser under jourtid. Jourhandläggarna stödjer framförallt i att säkerställa bemanning vid oplanerad frånvaro och med att hantera olika komplicerade situationer som kan uppstå när ordinarie chef inte är i tjänst. Under perioden januari till april 2026 har nämnden bistått stadsdelsnämnderna med drygt 710 arbetsledningsärenden på jourtid, vilket är en ökning mot samma period föregående år. Ökningen kan bero på att flera stadsdelsförvaltningar har tagit tillbaka verksamhet i egen regi i form av kvälls- och natt patrull från privata underleverantörer. Arbetet med att tydliggöra ansvarsfördelning, hur arbetsledning på jourtid i staden framöver ska hanteras och vilket stöd som ska erhållas av äldrenämnden pågår. I kommunfullmäktiges budget för 2026 har äldrenämnden i uppdrag att utreda om stadens gränsdragning för äldreomsorgens insatser ska styras utifrån riktåldern för pension samt vilka följdeffekter en förändring skulle innebära för exempelvis föreskrifter och ersättningar. Ett arbete med att utreda vilka effekter en förändring av gränsdragning för äldreomsorgens insatser skulle kunna ge för socialtjänsten har påbörjats. När effekterna har klarlagts kommer även representanter för stadsdelsförvaltningarna att medverka i arbetet. Ett förslag kommer att presenteras för äldrenämnden under hösten. Uppföljning av äldreomsorgens verksamheter Nämnden har under tertialet arbetat med att följa upp de nya krav som infördes i förfrågningsunderlag för hemtjänstutförare 2024. Under hösten 2025 fick verksamheterna inkomma med självrapportering avseende kraven på anställningsvillkor och andelen utbildad personal. En första sammanställning visar att det finns stora skillnader i hur verksamheterna uppfyller och arbetar med att uppnå kraven. Nästa steg i uppföljningen är stickprovskontroller av inrapporterade underlag samt en liknande uppföljning av vård- och omsorgsboenden i privat regi. Ett annat arbete som pågått inom ramen för uppföljning inom hemtjänst är sammanställning av oanmälda uppföljningar som gjordes under hösten 2025 och där flera verksamheter under tertialet har fått lämna in åtgärdsplaner utifrån de brister som identifierades. Nämnden har beslutat om nya krav i förfrågningsunderlag (LOV) om att arbetsgivaren ska begära utdrag ut polisens belastningsregister vid nyanställning utifrån ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 Äldrenämnden, Tertialrapport 10(36) mars. Ett arbete har påbörjats med att revidera vägledningsmaterialet för verksamhetsuppföljningar inom vård- och omsorgsboende på liknande sätt som gjordes under föregående år inom hemtjänst. Syftet är att få en mer likställig uppföljning och en vägledning som minskar risken för individuella tolkningar av frågorna som ställs vid uppföljning. Under våren pågår kvalitetsobservationer inom dagverksamheter och resultaten kommer ligga till grund för det uppdrag som nämnden har att utveckla dagverksamhet. Statistik och analys Stadens gemensamma statistik utgör det viktigaste underlaget för äldreomsorgens prognoser och är grunden till de beslut som fattas när det gäller riktning och utveckling framåt. Nämnden har påbörjat ett arbete med att kvalitetssäkra och analysera statistikunderlag. Arbetet kommer utvecklas successivt i syfte att stärka uppföljningen och skapa ett förbättrat underlag för styrning och utveckling av äldreomsorgen för Stockholms stad. Arbetet syftar även till att säkerställa att nämndens nuvarande och kommande underlag som tas fram är robusta och grundade i nämndens och äldreomsorgens faktiska behov. En stor del av arbetet att kvalitetssäkra informationen sker inom ramen för socialtjänstens digitalisering och samverkansområde Data och analysstöd. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel äldre personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser 64 % 69 % 69 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna revidera värdegrund för Stockholms stads äldreomsorg 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd utreda förutsättningar och former för meningsfulla aktiviteter för personer över 65 år med funktionsnedsättning efter att daglig verksamhet upphör med fokus på personer och målgrupper som riskerar utanförskap. En verksamhet ska startas upp som en pilot under året för att sedan utvärderas 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna revidera tillämpningsanvisningarna för köhantering inom särskilt boende för äldre 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda behov och förutsättningar för ett kommunövergripande profilboende för äldre med psykisk sjukdom i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen se över ersättningsmodell/ersättningsnivå för hemtjänst, inklusive organisation av och ersättning för trygghetslarm 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden, Tertialrapport 11(36) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda huruvida stadens gränsdragning för äldreomsorgens insatser ska styras utifrån korrigerad riktålder för pension samt vilka följdeffekter en förändring skulle innebära för exempelvis föreskrifter och ersättningar 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna och Micasa Fastigheter i Stockholm AB ta fram ett funktionsprogram för vård- och omsorgsboende som ska ersätta befintligt ramprogram 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med Storstockholms brandförsvar utreda modell, verktyg och kostnader för att stödja stadsdelsnämnder med flera berörda om insatser för äldre med flera riskutsatta i samband med orosanmälan gällande brandsäkerhet 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska initiera ett arbete med att samla in, sammanställa och analysera statistik kopplad till stadens äldreomsorg. Arbetet ska utvecklas successivt i syfte att stärka uppföljningen och skapa ett förbättrat underlag för styrning och utveckling av äldreomsorgen 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska se över hur tryggt mottagande kan förbättras genom bland annat stärkt samverkan med regionen så att den som vårdats på sjukhus vid behov möts upp av någon när de kommer hem 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska se över och utreda möjligheten att öka antalet vård- och omsorgsplatser med finskspråkig inriktning 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska utreda hur växelvård och avlösning för anhöriga kan utökas samt initiera ett arbete kring hur korttidsvården i egen regi kan utökas 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.4.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med förebyggande och hälsofrämjande insatser för äldre Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - Stadsdelsnämnderna får stöd med utveckling och samordning i det hälsofrämjande arbetet. - Stadsdelsnämnderna får stöd med utveckling och samordning i det förebyggande arbetet. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Äldrenämnden, Tertialrapport 12(36) Nämndmål: 1.4.2 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att äldre har en tillvaro som präglas av god omsorg och trygghet Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat -Nämnden utvecklar den systematiska uppföljningen på stadsövergripande nivå. -Nämnden analyserar och använder uppföljningsresultaten i det fortsatta utvecklingsarbetet. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Arbetet med att utveckla mötet med kultur i äldreomsorgen har fortsatt under perioden nämnden har fortsatt informerat äldreomsorgens verksamheter om utbudet av kultur. Äldreförvaltningen och kulturförvaltningen har under perioden informerat anhörigkonsulenter om arbetet med kultur för äldre. Utförare inom hemtjänst och dagverksamheter har fått information om digitala filmer och tillhörande vägledningsmaterial som ett sätt att utveckla sina sociala aktiviteter. En workshop för att utveckla skrivandet på webben för att locka deltagare vid kulturupplevelser har anordnats för medarbetare på stadens träffpunkter. Inom ramen för nämndens arbete med bidrag till ideella föreningar görs ett omfattande arbete med att revidera lokala rutiner, nämndens riktlinjer och att införa det digitala systemstödet Föreningsportalen. Syftet med detta arbete är att kvalitetssäkra processen och på ett bättre och mer strukturerat sätt kunna följa upp den verksamhet föreningarna erhåller bidrag för. Föreningsportalen ger också möjlighet för handläggaren att se om föreningen erhåller bidrag från andra nämnder i staden. Äldrenämnden, Tertialrapport 13(36) Nämndmål: 1.5.1 Äldrenämnden bidrar till att äldre har tillgång till ett rikt, kultur, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden samverkar med kulturnämnden kring att erbjuda kvalitetssäkrade kulturaktiviteter för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Tillsammans med kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna erbjuder äldrenämnden ett brett utbud av aktiviteter för äldre. Förväntat resultat - Nämnden bidrar till att äldre får möjlighet att ta del av mer kultur-, idrotts- och föreningsliv genom samverkan med kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna. - Nämnden ger föreningsbidrag till föreningar riktade till seniorer i Stockholms stad. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt uppdrag med att nå inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras samt att indikatorerna och nämndmålet bedöms kunna uppnås. Inom ramen för nämndens arbete med bidrag till ideella föreningar har föreningarna informerats om att miljö- och klimatarbete premieras vid ansökan om föreningsbidrag. Miljö- Äldrenämnden, Tertialrapport 14(36) och klimatarbete har lagts till som en utvärderingspunkt i samband med ansökningsprocessen. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 0 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 0,35 ton 525 ton 2026 Analys Nämnden sänker årsmålet, från VP 2026, med 50 kg i enlighet med uppmaningen från kommunstyrelsen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.1.1 Äldrenämnden bidrar till minskade utsläpp Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt. Förväntat resultat - Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i syfte att minska matsvinnet inom äldreomsorgen. - Nämnden bidrar till stadens minskade plastanvändning genom att stötta stadsdelsnämnderna i deras arbetet. - Nämnden bidrar till ett cirkulärt tänk genom att ställa krav i upphandlingar och minska användandet av förbrukningsartiklar. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Äldrenämnden, Tertialrapport 15(36) Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att indikatorn och nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämnden bidrar till att målet nås bland annat genom att så långt det är möjligt köpa ekologiska livsmedel. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70 % 70 % 2026 Nämndmål: 2.2.1 Äldrenämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatanpassat. Förväntat resultat - Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna genom att ta hänsyn till miljöaspekten vid upphandling och uppföljning av centrala avtal. - Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i att bedriva äldreomsorg även under extrema väderhändelser. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämnden leasar 13 bilar utifrån stadens ramavtal. Tre av bilarna behöver bytas ut och nämnden har under tertialet lagt beställning på tre nya elbilar. De avropade bilarna möter stadens miljökrav och bidrar genom nyare säkerhetsfunktioner till en tryggare arbetsmiljö för de av förvaltningens medarbetare som, i sitt uppdrag, kör bil regelbundet. Äldrenämnden, Tertialrapport 16(36) Arbetet med att montera lås och installera larm sker utifrån geografiska områden i syfte att effektivisera utförandet samt att minska bilkörning/utsläppen. Serviceärenden har i möjligaste mån planerats in utifrån områden. Nämndmål: 2.3.1 Äldrenämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där framkomlighet ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt. Förväntat resultat - Nämnden bidrar till minskning av växthusgaser genom hållbara transporter. - Nämnden avropar miljöbilar från stadens ramavtal vid behov av nya bilar. - Nämnden bidrar i stadens miljöarbete genom att följa upp att privata hemtjänstutförare följer stadens krav på hållbara transporter. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämnden fortsätter arbetet med att få tillbaka och återbruka så stor andel av trygghetslarm och lås som möjligt. Nämnden ser att bland annat snabb kontakt med utförarna efter insatsen trygghetslarm avslutas har god effekt på antalet återlämnade larm. Under perioden har resurserna behövt prioriteras till andra projekt och uppdrag så som uppgradering av tekniska produkter samt installation av fler digitala lås på portar. Återlämnandet ligger i nivå med slutet av 2025. De trygghetslarm och lås som inte längre kan återbrukas återvinns. Elektronik, metaller och plast separeras ut och återvinns av leverantör. Nämndmål: 2.4.1 Äldrenämnden bidrar till giftfria miljöer Uppfylls helt Äldrenämnden, Tertialrapport 17(36) Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt. Förväntat resultat - Fler lås och larm återlämnas och återbrukas. - Lås och larm som inte kan återbrukas återvinns på ett korrekt sätt. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt uppdrag med att nå inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att indikatorerna och nämndmålen bedöms kunna uppnås. 3.1.1 Äldrenämndens verksamheter drivs inom hållbara och givna ekonomiska ramar Nämndens justerade budget för år 2026 är netto 273,6 mnkr och investeringsbudgeten 3,8 mnkr. Prognosen i tertialrapport 1 uppvisar ett nollresultat i jämförelse med budget. Även prognosen för investeringsbudgeten uppvisar ett nollresultat. 3.1.2 Äldrenämnden deltar i arbetet med lokalplanering för särskilt boende och bidrar med en samordnande funktion Äldreboendeplanering Det är första året som äldreboendeplaneringen ingår i den stadsövergripande lokalresursplanen genom den nya modell som införts för att stärka kopplingen mellan äldreboendeplanering och övrig lokalförsörjning. Modellen ska ge ett tydligare fokus på Äldrenämnden, Tertialrapport 18(36) lokalperspektivet och kapacitetsbehovet. Arbetet i stadens samordnade äldreboendeplanering (SÄB) kommer att utmynna i kartor där planerade och pågående projekt samt behov av nya vård- och omsorgsboenden kommer att redovisas. Nämnden har tagit fram en behovsanalys som används som underlag i det gemensamma arbetet med den samordnade äldreboendeplaneringen inom staden. Som underlag för behovsanalysen används i huvudsak Swecos äldreframskrivning, prognos för antal personer med behov av vård- och omsorgsboenden, stadsdelsnämndernas inrapporterade befintliga platser i kommunal regi och möjliga platser i enskild regi i enlighet med LOV-avtal. Behovsanalysen tar också hänsyn till känd planering av nytillskott samt det evakueringsbehov som uppstått på grund av underhållsbehovet inom stadens vård- och omsorgsboenden. Prognosen visar att det fortsatt finns ett stort behov av fler vård- och omsorgsboenden vilket tas om hand inom stadens samordnade äldreboendeplanering (SÄB). Även för år 2025 observeras en ökning av andelen omsorgstagare i boenden med somatisk inriktning. En delförklaring till ökningen är den avveckling av servicehus som genomförts. Processen med att ta fram ett funktionsprogram för vård- och omsorgsboenden är inledd. En jämförandestudie av andra kommuners befintliga funktionsprogram och ett internt samarbete för att även säkerställa att grundkraven för en digital infrastruktur inom särskilt boende kommer att ingå. En referensgrupp som ska kunna bidra med olika perspektiv och kompetenser är planerad. Köhantering och förmedling av plats Nämnden fortsätter arbetet med att tillhandahålla en effektiv köhantering av vård- och omsorgsboendeplatser genom att utveckla möjligheten att ta fram statistik och utveckla digitalt systemstöd för köhantering och platsförmedling för bland annat särskilt boende inom socialtjänsten. Statistik och systemstöd skapar bättre förutsättningar att följa behov och efterfrågan av platser. Förarbetet till det nya systemstödet är nästan klart och kommer ligga som underlag till utvecklingen av systemet. En första prototyp för det nya systemstödet planeras vara utvecklad till hösten 2026. Arbetet med att se över tillämpningsanvisningarna för köhantering pågår. Översynen syftar till att tillhandhålla en effektiv köhantering där platserna på särskilt boende har en hög nyttjandegrad samt att tillhandahålla en rättssäker och likställd köhantering. 3.1.3 Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen För att möta verksamheternas behov av digital utveckling har nämnden tillsammans med socialnämnden etablerat en samlad portfölj för socialtjänstens digitalisering. Portföljen omfattar fem samverkansområden: • Myndighetsutövning och utförardokumentation. • Välfärdsteknik. • Invånarnära tjänster. • Data och analysstöd. • Digitala bastjänster och säker kommunikation. Äldrenämnden, Tertialrapport 19(36) Portföljen styrs av en stadsövergripande strategisk styrgrupp som sätter mål och inriktning för helheten. Den strategiska styrgruppen har beslutat om en strategi och en kommunikationsplan för socialtjänstens digitalisering under tertialen. Samtliga samverkansområden har godkända planer för 2026 och ett gemensamt nav har etablerats där spetskompetenser samlas för att utföra uppdrag för hela portföljen. Det pågår ett aktivt prioriteringsarbete för helheten för att säkerställa att resurser används på rätt sätt i rätt tid. Nämnden har tecknat avtal med Tietoevry Care AB om ett nytt utförarsystem, Lifecare Stockholm. Lifecare Stockholm kommer stödja stadens utförarverksamheter inom äldreomsorg, socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård i till exempel dokumentation och planering. Samplanering med leverantören och staden pågår och ska resultera i en gemensam projektplan för införandet. Den strategiska styrgruppen kommer ta ställning till projektplanen i juni. Stadens hemtjänstverksamheter kommer vara först ut att börja använda det nya utförarsystemet, preliminärt med start från hösten 2027. I nära samverkan med projektet Framtidens socialtjänst har ett tillfälligt dokumentationsstöd, Debi (dokumentation ej behovsprövade insatser), utvecklats och införts i berörda verksamheter. Debi kommer att användas i avvaktan på att Lifecare Stockholm införs preliminärt under våren 2028. Nämndens arbete med förflyttningen av Paraplyet till en modern teknisk plattform pågår enligt plan. Tre stadsdelsnämnder har deltagit som piloter med stöd från samverkansområdet myndighetsutövning och utförardokumentation. Nämnden ansvarar för stadens trygghetslarm och fördelning av platser på särskilda boenden inom äldreomsorgen. För att nämnden ska kunna arbeta kunskapsbaserat har det identifierats behov av att förbättra förutsättningarna att kunna hantera statistik, prognoser och analyser. Nämnden arbetar därför med att flytta statistikhantering till ett gemensamt analysverktyg som ska underlätta arbetet med att bland annat göra prognoser av platser inom särskilda boenden. I förlängningen ska det också kunna användas för analyser av olika välfärdstekniska lösningar. Inom arbetet med att möjliggöra WiFi i den enskildes lägenhet på särskilda boenden, Stockholm surf +, pågår ett arbete med en ny juridisk prövning av tidigare beslut. Nämnden har tillsammans med socialnämnden genomfört en normerande klassning av tjänsten Säker digital kommunikation (SDK). Det pågår dialog med kommunstyrelsen och servicenämnden för att möjliggöra implementering av både Säker digital kommunikation och digital post. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 100 % 95,1 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens budgetföljsamhet före 100 % 95,1 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Äldrenämnden, Tertialrapport 20(36) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period resultatöverföringa r Nämndens prognossäkerhet T2 0 % -3 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden och äldrenämnden göra fördjupade utredningar och förberedelser med inriktningen att ansvaret för den it-nära förvaltningen av sociala system ska flyttas till antingen socialnämnden eller äldrenämnden 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med äldrenämnden, Stockholms Stadshus AB och Micasa Fastigheter i Stockholm AB se över samverkansavtalet mellan staden och dotterbolaget. I samband med detta även titta på finansieringen för nya vård- och omsorgsboenden 2026-01-01 2026-06-30 Socialnämnden och äldrenämnden ska utreda och föreslå en finansieringsmodell för befintliga och kommande gemensamma digitala lösningar och digital infrastruktur för äldreomsorgen och socialtjänsten 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen genomföra en översyn av ersättningsnivån för dagverksamhet. Utifrån resultatet ska eventuella justeringar av ersättningsnivån och/eller lokalschablonen presenteras 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen utreda de juridiska förutsättningarna för att införa en avgift för aktörer som tecknar nya avtal inom hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.1.1 Äldrenämndens verksamheter drivs inom hållbara och givna ekonomiska ramar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bedriver en effektiv verksamhet som ryms inom tilldelad budget. Förväntat resultat - Verksamheten ryms inom tilldelad budget. - Prognossäkerheten är god. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Äldrenämnden, Tertialrapport 21(36) Nämndmål: 3.1.2 Äldrenämnden deltar i arbetet med lokalplanering för särskilt boende och bidrar med en samordnande funktion Uppfylls helt Beskrivning Genom att kartlägga befintliga särskilda boenden och deras status samt undersöka den äldre målgruppens behov och efterfrågan görs en behovsprognos som ligger till grund för lokalplaneringen för särskilt boende Förväntat resultat - Nämnden bidrar i arbetet med stadsövergripande boendeplanering för äldre - Nämnden utvecklar arbetssätt för att ta fram underlag som bidrar till den samordnade planeringen av särskilda boenden inom staden - Nämnden bidrar till att vård- och omsorgsboenden inom staden uppfyller likvärdiga grundkrav genom att ta fram ett funktionsprogram - Nämnden bidrar till att äldres kunskap om utbudet av boendeformer är god genom målgruppsanpassad kommunikation - Nämnden bidrar i arbetet för att motverka hemlöshet bland äldre. - Nämnden säkerställer en effektiv köhantering genom revidering av tillämpningsanvisningarna för köhantering. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 3.1.3 Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska kraftsamla och arbeta gemensamt i utveckling, införande och förvaltning av digitala lösningar och därmed skapa förutsättningar för att möta verksamheternas behov av nya arbetssätt samt möta stockholmarnas förväntningar på digitala alternativ. Förväntat resultat - Nämnden driver tillsammans med berörda nämnder digitaliseringsutvecklingen inom ramen för portföljen för socialtjänstens digitalisering. - Nämnden samverkar och samarbetar med relevanta aktörer för att främja digitaliseringsarbetet. - Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna genom samordning av digitaliseringsarbetet. Äldrenämnden, Tertialrapport 22(36) Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att indikatorerna och nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämnden ska bidra till att intresset för att arbeta inom äldreomsorgen ökar. Antalet platser för feriejobb har utökats, åtta platser har förberetts för sommarperioden. Genom studiebesök har studenter som genomför sin verksamhetsförlagda utbildning, VFU, i staden getts ökade kunskaper om arbetsmöjligheter inom stadens äldreomsorg. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare har nämnden haft en högskolepraktikant och en praktikant inom ramen för arbetsmarknadsåtgärder. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 0 st 4 st 8 8 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 0 st 1 st 1 1 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 1 st 0 st 2 st 2 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Nämndmål: 3.2.1 Äldrenämnden bidrar till att fler har rätt kompetens för att arbeta inom äldreomsorgen Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden arbeta för att säkerställa den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Inom nämndens uppdrag att samordna och utveckla de akademiska noderna samt för Äldrenämnden, Tertialrapport 23(36) verksamhetsförlagd utbildning, VFU, stödjer nämnden stadsdelsnämndernas arbete samt ökar studenternas kunskap om olika arbetsmöjligheter i staden. Förväntat resultat - Andelen utbildade medarbetare inom äldreomsorgen ökar, bland annat genom äldreomsorgslyftet - Nämnden tar emot feriearbetare, Stockholmsjobb och studenter. - Studenter inom verksamhetsförlagd utbildning, VFU, ges ökade kunskaper om arbetsmöjligheter inom stadens äldreomsorg Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras och nämndmålet kommer att uppnås. Arbetet som hör samman med boendefrågor, boendeplanering, köhantering och platsförmedling beskrivs under verksamhetsområdesmål 3.1. Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB ska i samarbete med exploateringsnämnden, äldrenämnden och Micasa Fastigheter AB se över och inarbeta strategier samt behovs- och efterfrågebedömningar för seniorbostäder i syfte att utöka antalet och andelen seniorbostäder för personer över 65 år. Som en del i detta ska ansvarsfördelning och behov av samordning avseende seniorbostäder utredas 2026-01-01 2026-06-30 Nämndmål: 3.3.1 Äldrenämnden deltar i arbetet för att alla i Stockholm ska ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Beskrivning Genom att kartlägga befintliga särskilda boenden och deras status samt undersöka den äldre målgruppens behov och efterfrågan görs en behovsprognos som ligger till grund för Äldrenämnden, Tertialrapport 24(36) lokalplaneringen för särskilt boende. Arbetet med detta beskrivs under KF:s mål för verksamhetsområdet 3.1 Stockholms ekonomi är stark hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd under rubrikerna ”Planering och utveckling av boende”, Köhantering och förmedling av plats” samt ”Korttidsboende”. Förväntat resultat - Nämnden bidrar i arbetet med stadsövergripande boendeplanering för äldre - Nämnden utvecklar arbetssätt för att ta fram underlag som bidrar till den samordnade planeringen av särskilda boenden inom staden - Nämnden bidrar till att vård- och omsorgsboenden inom staden uppfyller likvärdiga grundkrav genom att ta fram ett funktionsprogram - Nämnden bidrar till att äldres kunskap om utbudet av boendeformer är god genom målgruppsanpassad kommunikation - Nämnden bidrar i arbetet för att motverka hemlöshet bland äldre. - Nämnden säkerställer en effektiv köhantering genom revidering av tillämpningsanvisningarna för köhantering. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet och aktiviteten prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utreda möjligheten att införa flyttlotsar för äldre samt riktad information i syfte att få fler äldre att bo i tillgängliga och lämpliga bostäder 2026-04-22 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att två av indikatorerna bedöms kunna uppnås och en uppnås delvis och nämndmålen bedöms kunna uppnås. 3.4.1 Äldrenämnden bidrar till att stärka kompetensen hos medarbetare inom äldreomsorgen Äldreomsorgslyftet och en ökande andel utbildade undersköterskor Befolkningsutvecklingen tillsammans med kommande pensionsavgångar innebär att kompetensförsörjning är en central fråga för att säkerställa tillgång till en äldreomsorg av god kvalitet. Tillsammans med stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden leder och samordnar nämnden arbetet med kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Inom ramen för detta verkar nämnden för att öka andelen utbildade undersköterskor med skyddad yrkestitel. Äldrenämnden, Tertialrapport 25(36) Nämnden ansvarar för att samordna statsbidraget Äldreomsorgslyftet som används för kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorgen. Fram till och med år 2025 har samtliga ansökningar täckts av medlen för statsbidraget. Antalet utbildningar som ingår i statsbidraget och antalet ansökningar har ökat över åren. Nämnden har därför gett förvaltningen i uppdrag att årligen prioritera ansökningarna till statsbidraget utifrån socialstyrelsens anvisningar och stadens samlade kompetensutvecklingsbehov. 3.4.2 Äldrenämnden ger förvaltningens medarbetare goda förutsättningar att göra ett bra jobb Systematiskt arbetsmiljöarbete inom nämndens egen förvaltning Nämnden bedriver ett främjande och systematiskt arbetsmiljöarbetet genom bland annat delaktighet och god dialog på arbetsplatsträffar. För att skapa goda förutsättningar för dialog, undersökning och genomförande av åtgärder ses nämndens årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet över. Nämndens chefer arbetar aktivt med stadens riktlinje för arbetslivsinriktad rehabilitering för att stödja medarbetares återgång i arbetet efter sjukfrånvaro. Jämställdhetsanalys Sjukfrånvaron för män är högre än för kvinnor, totalt 6,1 procent sjukfrånvaro jämfört med kvinnors 4,8 procent. Även sjukfrånvaron dag 1-14 är högre för män än för kvinnor. I och med att en mindre andel av nämndens medarbetare är män, slår männens sjukfrånvaro även högre i statistiken. Merparten av männen arbetar inom verksamheter som kräver närvaro på arbetsplatsen och där det inte är möjligt att arbeta på distans vid lättare sjukdomstillstånd. Organisering för ett hållbart arbetsliv inom nämndens egen förvaltning Ett närvarande ledarskap med tydliga mandat och befogenheter skapar goda förutsättningar för chefer och medarbetare i verksamheten. Med utgångspunkt i stadens chefsstruktur och den pågående utvecklingen av äldreomsorgen har nämnden undersökt förutsättningarna för avdelningschefer och beslutat att stärka chefsledet med ytterligare enhetschefer. En plan är framtagen för det fortsätta arbetet med att följa upp även enhetschefernas förutsättningar i rollen som chef, ledare och arbetsgivare. I syfte att stärka chefers förmåga att leda med helhetssyn har nämnden etablerat ett samarbete och nya arbetssätt tillsammans med socialnämnden som kommer att fortlöpa framåt. Kompetensförsörjning och trygga anställningar inom nämndens egen förvaltning Kompetensförsörjningsplanen för 2026-2028 redogör för förvaltningens gemensamma riktning och verksamhetskritiska aktiviteter. Det är av vikt att nämnden behåller kompetensen hos nuvarande medarbetare och möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och individuella förutsättningar. Andelen tillsvidareanställningar på heltid fortsatt att öka under tertialet, från 85 procent till 87 procent, vilket främst beror på nyanställningar på heltid. Jämställdhetsanalys Nämnden har totalt 180 månadsavlönade anställda, varav 44 är män och 136 är kvinnor. Skillnaden mellan könen har minskat gällande andel anställda med heltid, 88 procent av männen och 86 procent av kvinnorna har heltidsanställning. Äldrenämnden, Tertialrapport 26(36) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 80 80 81 78 82 82 2026 Analys Nämndens resultat i medarbetarenkäten har ökat med två punkter sedan föregående år, till ett AMI (aktivt medskapandeindex) på 80. Resultatet har ökat något inom alla delområden - motivation, ledarskap och styrning. Arbetet med vidare analys av resultatet samt framtagande av handlingsplaner kopplade till medarbetarenkäten pågår på respektive avdelning och enhet. I samband med det genomförs arbetsmiljöronder/dialoger om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Sjukfrånvaro 5,1 % 6,1 % 4,8 % 4,5 % 4,5 % 4,5 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 1,8 % 2,2 % 1,7 % 1,8 % 1,8 % 1,8 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna och i samverkan med arbetsmarknadens parter ta fram en genomförandeplan som föreslår åtgärder för en mer attraktiv äldreomsorg inom exempelvis arbetsmiljö, arbetstid och lönebildning med syfte att stärka såväl attraktiviteten i omsorgens yrken som möjligheten till ett hållbart arbetsliv och förbättrade arbetsvillkor för äldreomsorgens medarbetare 2026-01-01 2026-04-30 Analys Det partsgemensamma arbetet med att föreslå åtgärder för en mer attraktiv äldreomsorg har pågått sedan i december och har resulterat i ett antal förslag på aktiviteter. Två begränsade piloter för att testa arbetstidsförkortning föreslås genomföras vid en enhet vardera inom hemtjänsten i Skarpnäck respektive Södermalms stadsdelsförvaltningar. Förslaget ska kollektivavtalsförhandlas. Pilotverksamheten bedöms kunna komma igång tidigast efter sommaren. Förslagen på åtgärder och plan för utvärdering ska konkretiseras i en projektplan. Kommunstyrelsen ska i samråd med förskolenämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna samt övriga berörda nämnder analysera kompetensförsörjningsbehoven på kort och lång sikt inom välfärdsverksamheterna och föreslå åtgärder för bland annat ökad omställning 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1 Äldrenämnden bidrar till att stärka kompetensen hos medarbetare inom äldreomsorgen Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för att samordna utbildningsinsatser och kompetensutveckling för medarbetare i äldreomsorgen. Samordning sker inom ramen för äldreomsorgslyftet samt för verksamhetsförlagd utbildning och akademiska noder. Äldrenämnden, Tertialrapport 27(36) Förväntat resultat Nämnden erbjuder övergripande utbildning och kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorgen. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 3.4.2 Äldrenämnden ger förvaltningens medarbetare goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Beskrivning Tillitsbaserad styrning ska prägla förvaltningens arbets- och förhållningssätt. Det ska råda en god social och organisatorisk arbetsmiljö med ett öppet arbetsklimat där medarbetare känner delaktighet, engagemang och trivs på jobbet. Förväntat resultat - Ökat medarbetarindex (AMI) - Minskad sjukfrånvaro - Ökad andel heltids- och tillsvidareanställda - Förvaltningen bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras samt att indikatorerna och nämndmålen bedöms kunna uppnås. 3.5.1 Äldrenämnden deltar i stadens beredskapsarbete och krisorganisation Rådighet och beredskap Nämndens arbete med kris- och kontinuitetshantering, krigsorganisation och övningar Äldrenämnden, Tertialrapport 28(36) fortsätter. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) pågår enligt stadens fastlagda modell och tidsplan. Under mars genomfördes en stadsövergripande krigsledningsövning, STADSÖ26, där förvaltningen deltog. Sektorsorganisation Nämnden har huvudansvar och samordnar arbetet inom verksamhetsområdet ”Hälsa, vård och omsorg” inom stadens sektorsorganisation för civilt försvar. Nämnden har tilldelats statsbidrag från Socialstyrelsen för att utveckla socialtjänstens beredskap. Inriktningen för tilldelade medel är att utreda behovet och möjligheten till reservkraft, ett gemensamt projekt tillsammans med sektorn ”Energiförsörjning”. Informationssäkerhet En ny obligatorisk e-utbildning inom informationssäkerhet är under utveckling. Utbildningen planeras vara färdigställd under andra kvartalet 2026. Arbetet har fördröjts något på grund av förändringar i utbildningsplattformen. En utbildningsinsats har genomförts för samtliga medarbetare på äldreförvaltningen i syfte att höja grundkunskapen inom informationssäkerhet. Arbetet med att uppdatera rutiner för incidenthantering, kontinuitet och behörighetshantering fortsätter. Dataskydd Dataskyddsombudets årsrapport för GDPR 2025 har mottagits, och en handlingsplan med föreslagna åtgärder har tagits fram. Arbetet med att uppdatera rutiner och åtgärder från handlingsplanen fortsätter. Ytterligare resurser har tillsats för att säkra upp det löpande arbetet. 3.5.2 Äldrenämndens upphandlingar är av hög kvalitet Nämnden utvecklar och etablerar enhetliga och hållbara arbetssätt med syfte att förbättra kvaliteten i upphandlingar och avtalsuppföljningar samt för att stärka stödet till verksamheten. Nämnden tar i maj ställning till ett beslutsunderlag om att ge förvaltningen i uppdrag att förbereda en upphandling av ett ramavtal för trygghetsskapande teknik på särskilda boenden (projekt Lisbet). Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 80 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 33 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Äldrenämnden, Tertialrapport 29(36) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna vidareutveckla och sprida arbetet med svala platser för värmebölja till att bli förstärkta trygghetspunkter/beredskapsnoder som hemtjänst med flera kan använda sig av men som framförallt ska stödja personer med särskilda behov 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.5.1 Äldrenämnden deltar i stadens beredskapsarbete och krisorganisation Uppfylls helt Beskrivning Inom området civilt försvar ska nämnden verka både för den egna verksamheten och för hela stadens äldreomsorg, med de äldre stockholmarnas fokus, oavsett regiform. Förväntat resultat - Nämnden har en god beredskap med en krisorganisation som är känd, utbildad och övad. - Nämnden bidrar till att utveckla och stärka stadens beredskap genom att leda och delta inom utpekade beredskapssektorer. - Nämndens medarbetare och chefer har goda kunskaper om informationssäkerhet och dataskydd. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 3.5.2 Äldrenämndens upphandlingar är av hög kvalitet Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - Upphandlade verksamheter bedrivs med hög kvalitet och på ett långsiktigt hållbart sätt. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Äldrenämnden, Tertialrapport 30(36) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Välfärdsbrott Under tertialet har tre fördjupade avtalsuppföljningar genomförts. Som ett resultat av dessa har beställningsstopp inrättats för två av verksamheterna. Beställningsstopp innebär att utföraren inte är valbar för nya kunder under uppföljning och/eller i avvaktan på att utföraren åtgärdar brister. Ett av bolagen har också debiterats en fast avgift kopplat till en av de fördjupade avtalsuppföljningarna. Avgift tas ut om de föreligger brister och dessa inte endast är av ringa karaktär. En av uppföljningarna var även kopplad till djupare granskning av ansökta och beviljade medel genom Äldreomsorgslyftet. En alternativ metod för uppföljning av hemtjänst prövas under perioden. Denna innebär att en utförare själv kan få i uppdrag att genomföra utredning. Syftet är att stadens gemensamma resurser ska användas effektivt och där de gör bäst nytta. Modellen testas nu i två fall där utförare har avvikelser gällande tidsregistrering och som upptäckts genom utredningar som enskilda stadsdelsnämnder genomfört. Redovisning görs sedan på detaljerad nivå till respektive stadsdelsnämnd och på övergripande nivå till äldrenämnden. Återbetalning ska göras av felaktigt utbetald ersättning. Utöver ovanstående arbetar nämnden med att vara ute och besöka verksamheterna. Detta görs bland annat genom korta oanmälda besök när någon av äldrenämndens medarbetare i tjänstens vägnar befinner sig i närheten av en verksamhet. En handfull besök inom hemtjänsten har genomförts med denna metod under första tertialet. Syftet är att besöken ska signalera att nämnden har en närvaro ute i stadsdelsnämndsområdena och att upptäcka verksamheter i behov av djupare uppföljning. Brott mot äldre Att stadens äldre ska känna sig trygga är en angelägen fråga och en del i arbetet att motverka brott mot äldre. Med anledning av att antalet brott mot äldre ökade i början av året har nämnden genomfört informationssatsningar på start.stockholm och senior.stockholm om hur man kan skydda sig mot bedrägerier. Information har spridits till alla äldreomsorgsverksamheter som har direktkontakt med äldre, framförallt träffpunkter och hemtjänst samt genom nämndens egen verksamhet i samband med installation av trygghetslarm. Nämnden har också tillhandahållit informationsmaterial och på förfrågan kunnat förmedla kontakt mellan stadsdelsnämnd och polisen. Stadens och nämndens insatser för att förebygga och stoppa brott mot äldre har hittills byggt på generellt riktade informationsinsatser. Nämnden har påbörjat ett arbete med att hämta in information för att fördjupa kunskapen om vilka målgrupper, inom den större målgruppen äldre, som främst utsätts för brott. Detta ska skapa bättre förutsättningar för ett mer träffsäkert Äldrenämnden, Tertialrapport 31(36) förebyggande arbete. Trygghetslarm och larmmottagning Nämnden ansvarar för att säkerställa en trygg och säker larmmottagning med korta svarstider och ett gott bemötande. Systematiskt kvalitetsarbete i form av egenkontroller, kvalitetskontroller och uppföljning genomförs kontinuerligt. En brukarundersökning har genomförts där 51 personer med insatsen trygghetslarm i samband med hembesök har svarat på frågor om sin upplevelse av insatsen. Undersökningen visar att 98 procent av de tillfrågade instämmer i att de känner sig trygga med sitt trygghetslarm. De tillfrågade som hade använt sitt trygghetslarm uppgav att larmoperatörerna hade ett trevligt bemötande. Åtta av de tillfrågade hade dittills inte behövt använda sitt trygghetslarm och kunde därför inte svara. En enkätundersökning riktad till hemtjänstpersonal i syfte att ta reda på om hur väl hemtjänstutförarna känner till larmmottagningen och de rutiner som gäller vid förmedling av trygghetslarm har genomförts. Undersökningen visar att en stor andel av de svarande känner till larmmottagningens rutiner och tre av fyra uppger att larmoperatörerna har ett gott bemötande vid förmedling av larm. Nämnden har fördjupat dialog och samverkan med hemtjänstutförarna i syfte att fortsätta utveckla sin egen och stadsdelsnämndernas insatser vid utryckning på trygghetslarm. Jämställdhetsanalys Jämställdhetsanalysen visar att det är fler kvinnor än män som begär insatsen trygghetslarm. Analys av genomförda egenkontroller visar att personer som använder sitt trygghetslarm bemöts lika oavsett bakgrund eller kön. Nyckelfri hemtjänst För att säkerställa funktionen för nyckelfri hemtjänst påbörjades ett arbete med att byta ut och uppgradera nyckelfria lås som vid funktionskontroller uppvisar tecken på att inte alltid fungera så som det är tänkt. Detta tros vara en av orsakerna till att hemtjänsten ibland får försöka flera gånger för att få tillgång till den enskildes bostad eller port vilket i sin tur kan resultera i att lås vrids sönder och sedan inte alls går att använda. Initial bedömning var att det handlade om cirka 300 lås som behövde bytas ut och cirka 2 000 lås som behöver uppdateras med ny mjukvara. Arbetet med utbyte och uppgradering har löpt på bra, samtliga identifierade lås har bytts ut och arbetet med uppgradering av mjukvara har gått enligt plan. Nämndens förbättrade kontroller och ökade förmåga att identifiera problemen gör att fler lås som behöver bytas ut eller uppgraderas kan identifieras och åtgärdas. Nämndmål: 3.6.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att äldre känner sig trygga Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Äldrenämnden, Tertialrapport 32(36) Förväntat resultat - Nämnden samordnar arbetet med att förebygga brott mot äldre. - Nämnden har ett systematiskt arbetssätt för att förebygga och upptäcka välfärdsbrott. - Nämnden har säkerställt att staden har en trygg och säker larmmottagning. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nationella minoriteter I konsultation med det samiska folket under 2025 uppnåddes enighet om att införa äldreomsorg med samisk inriktning i samarbete med Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd. Byggnadskomplexet med Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende och servicehus samt Solkattens dagverksamhet och anslutande seniorboende håller på att rustas för att bli ett nav med inriktning samisk kultur. De befintliga äldreomsorgsverksamheterna utvecklas genom att personal får utbildning i samisk historia och kultur och genom att inrätta i lokalerna ett aktivitetscenter öppet för alla. Nämnden har gett stöd till Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende med att starta äldreomsorgsverksamheter för samer. Arbetet utgår från konceptet ”ett samiskt nav”, vilket innebär flera typer av insatser för äldre på samma ställe för att skapa synergieffekter. Arbetet betraktas som en långsiktig pilotverksamhet som formas utifrån efterfrågan av samisk äldreomsorg och utifrån tillgång till personal med samisk språk- och kulturkompetens. Rekrytering av en utbildad undersköterska med samisk språk- och kulturkompetens pågår. Äldreförvaltningen och serviceförvaltningen bistår i processen. Målet är i första hand att Fruängsgården ska kunna erbjuda meningsfulla samiska aktiviteter och samisk gemenskap. Målsättningen är att även kunna erbjuda omsorg på något av de samiska språken i enlighet med socialtjänstlagen. Nämnden har hjälpt till att skaffa böcker bland annat om samisk kultur och historia; detta för att skapa en samling av relevant och intressant litteratur för dagligt bruk både för personal och de samer som vistas i lokalerna. Samiska kulturmarkörer och andra kulturtypiska föremål, såsom textilier och hantverk, håller på att anskaffas. Fruängsgården har fått information om Äldrenämnden, Tertialrapport 33(36) kompetensutveckling i samisk hälsa och demensomsorg. Avsikten är att navet är igång så fort verksamheten har personal som kan bidra med samisk kulturkompetens. Nämnden ansvarar för att följa upp arbetet i samverkan med de berörda verksamheterna och målgruppen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna stötta införandet av äldreomsorgsverksamhet med inriktning samiska och meänkieli samt säkerställa att det finns aktivitetscenter med aktiviteter för samer och tornedalingar 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och i samråd med kommunstyrelsen utreda efterfrågan och behov av teckenspråkig äldreomsorg 2026-01-01 2026-06-30 Nämndmål: 3.7.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet till en äldreomsorg som är jämställd och inkluderande Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - I nämndens arbete integreras kunskap om äldre som en differentierad målgrupp med olika behov och förutsättningar. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Nämndens budget för år 2026 uppgår, efter budgetjusteringar, till 281,4 mnkr i kostnader och 7,8 mnkr i intäkter. Detta motsvarar en nettobudget om 273,6 mnkr. Nämnden uppvisar ett prognostiserat nollresultat i jämförelse med budget vilket är oförändrat i jämförelse med månadsprognosen för mars. Belopp i mnkr Justerad budget 2026 Justerad bokföring Förväntad budget- justering Prognos Avvikelse Nämnd och råd 1,6 0,5 0,0 1,6 0,0 Äldrenämnden, Tertialrapport 34(36) Belopp i mnkr Justerad budget 2026 Justerad bokföring Förväntad budget- justering Prognos Avvikelse Förvaltningsgemensamma kostnader 7,7 2,2 0,0 7,7 0,0 Administrativa avdelningen 36,5 8,0 0,0 36,5 0,0 Avdelningen för digitalisering & IT 33,1 14,1 0,0 33,8 -0,7 Avdelningen för övergripande äldreomsorgsfrågor 97,1 26,0 0,0 96,4 0,7 Stockholms Trygghetsjour 96,4 29,5 0,0 96,4 0,0 Avskrivningar 8,4 2,8 0,0 8,4 0,0 Internränta 0,6 0,2 0,0 0,6 0,0 Summa kostnader 281,4 83,3 0,0 281,4 0,0 Nämnd och råd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvaltningsgemensamma kostnader 2,0 1,4 0,0 2,0 0,0 Administrativa avdelningen 0,5 0,1 0,0 0,5 0,0 Avdelningen för digitalisering & IT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avdelningen för övergripande äldreomsorgsfrågor 0,0 1,2 0,0 0,0 0,0 Stockholms Trygghetsjour 5,3 1,8 0,0 5,3 0,0 Summa intäkter 7,8 4,5 0,0 7,8 0,0 Netto/avvikelse 273,6 78,8 0,0 273,6 0,0 Även om nämnden prognostiserar ett nollresultat finns det ändå vissa differenser inom nämnden vilka beskrivs nedan. Med utgångspunkt från tidigare års utveckling där prognoserna utvecklats från ett mindre underskott i början av året till ett överskott i bokslutet har vissa generella minskningar inarbetats i budget 2026. Dels gjordes en neddragning av personalbudgeten med 2,0 procent för de enheter där vakanser och sjukdom inte ersätts med vikarier, vilket motsvarar 1,8 mnkr. Detta gjordes med utgångspunkt från tidigare års erfarenheter då överskotten vad gäller budgeterad personal visade sig vara relativt stora på grund av uppkomna vakanser då någon slutat och sjukskrivningar. Utöver det gjordes en generell neddragning inom avdelningarna Stadsövergripande äldreomsorgsfrågor och Digitalisering och it med utgångspunkt från tidigare års utveckling. Avdelningen för digitalisering och it visar ett underskott om 0,7 mnkr. Detta beror på att de neddragningar som gjordes i budget 2026 ännu inte finansierats av motsvarande överskott inom avdelningen. Ett överskott finns inom projekt Lisbet (larm i särskilda boenden i egen regi och entreprenad) vilket beror på att delar av arbetet har utförts av befintlig personal. Förarbeten inför uppstarten av nya uppdrag och projekt inom portföljen har hanterats av Äldrenämnden, Tertialrapport 35(36) resurser inom navet vilket även det bidragit till att delvis täcka dessa generella neddragningar inom avdelningen. Under avdelningen för digitalisering och it är även projekt NU (nytt utförarsystem) organiserat. Under årets första tertial har 3,9 mnkr förbrukats inom projektet. I tertialrapport 2 kommer nämnden att äska om en ökad budgetram för förbrukningen under årets två första tertial. I verksamhetsberättelsen kommer den summa som förbrukas under årets sista tertial att äskas. Detta innebär att projekt NU inte har en påverkan på nämndens prognoser. Avdelningen för stadsövergripande äldreomsorgsfrågor visar ett överskott om 0,7 mnkr. Detta beror främst på att avdelningen under 2026 har ett relativt stort behov av att rekrytera personal och att i vissa fall har denna process senarelagts mot vad som bedömdes då verksamhetsplanen för 2026 togs fram. Dessa rekryteringar avser dels nya uppdrag från i år där personal behöver rekryteras men också på att personal går i pension eller byter arbete. Stockholms trygghetsjour visar liksom i årets tidigare månadsprognoser en budget i balans. Dock visar den del av avdelningen som är inriktad mot inköp och installation av larm och lås ett visst underskott. Underskott beror på en ökad volym av både lås och larm som är en effekt av stadens befolkningsstruktur med ett ökat antal äldre. Detta ger dels ökade kostnader för inköp av dessa produkter men även ett ökat behov av personal som installerar larm och lås, vilket är en utveckling som kommer att fortsätta. Underskottet täcks inom avdelningen av en vakans inom enheten för utveckling och support. Även administrativa avdelningen visar en budget i balans. Dock finns en viss oro för förvaltningens hyreskostnad. I kommunfullmäktiges budget för 2026 minskades äldrenämndens budget med 0,8 mnkr på grund av en ny stadsintern hyresmodell. Under arbetet med Underlag för budget 2027 med inriktning för år 2028 och 2029 fick förvaltningen besked om en hyra för 2027 som var högre än vad en generell indexuppräkning uppskattades vara. Under maj månad förväntas förvaltningen få besked om den definitiva hyran för 2026. Investeringar Uttryckt i mnkr Investeringsram Utfall tertial 1 Förväntad justering Prognos 2026 Avvikelse Inventarier 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 Trygghetslarm 3,6 2,6 0,0 3,6 0,0 Summa utgifter 3,8 2,6 0,0 3,8 0,0 Nämndens investeringsbudget för 2026 uppgår till 3,8 mnkr varav 3,6 mnkr avser trygghetslarm och 0,2 mnkr avser investeringar kopplade till förvaltningens lokaler. Inköpen under årets fyra första månader uppgår till 2,6 mnkr och består i sin helhet av trygghetslarm. Arbetet med utbytet av digitala trygghetslarm som är kompatibla med 4 G-nätet, vilket pågått under drygt tre år, är nu i slutfasen och för närvarande kvarstår 1 200 larm innan utbytet är helt genomfört. Därefter kommer inköpen att avse larm för fortlöpande nyinstallation samt byte av trasiga och borttappade larm. Nämnden gör bedömningen att den beviljade investeringsbudgeten är tillräcklig för att täcka Äldrenämnden, Tertialrapport 36(36) de planerade inköpen för 2026. Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Nämnden har 2026 ett verksamhetsprojekt som uppfyller de kriterier som fastställts i stadens anvisningar för uppföljning, projekt NU, som avser utvecklingen av ett nytt utförarsystem inom socialtjänst, äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. Planeringen per år för projektet redovisas i bilaga 1, verksamhetsprojekt. Projektet kommenteras under rubrik 3.1.3 ”Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen”. --- [Bilaga 1a - ÄN T1 2026.pdf] Äldrenämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. utfall Budget Prognos Mnkr t o m 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Projekt NU-projektet - Sociala system 21,7 13,5 101,5 0,0 77,0 0,0 92,5 0,0 63,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 21,7 13,5 101,5 0,0 77,0 0,0 92,5 0,0 63,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden Kolumn F-O Prognos för angivna år Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Totalt Period Beslutat Prognos Beslutat Prognos Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Start Slut Start Slut 255,0 0,0 255,0 13,5 23-01-01 29-12-31 23-01-01 28-12-31 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 255,0 0,0 255,0 13,5 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Äldrenämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2026-05-27 08:52 Resultatenheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa resultatenheter 0 0 0 0 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 2026-05-27 08:52 Resultatenheter Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Ackumulerad 10 % av Årets resultatöverföring resultat- resultat- till 2027 enheternas överföring % bruttobudget % MAX 10 % 2026 MAX 5 % 7 8 9 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 2026-05-27 08:52 Resultatenheter 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 Ackumulerad 10 % av Årets resultatöverföring resultat- resultat- till 2027 enheternas överföring % bruttobudget % MAX 10 % 2026 MAX 5 % 7 8 9 2026-05-27 08:52 Resultatenheter Uppföljning av resultatenheter Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges) 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 6) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget, vid underskott gäller maximalt 5 % 7) Kontroll av ackumulerad resulatöverföring (max 10 % vid överskott och max 5 % vid underskott) 8) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 9) Kontroll av årets överföring (max 5 %) Om blanketten inte räcker till kan flera rader infogas i tabellen. Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2026-05-27 08:52 Resultatenheter Äldrenämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Uppföljning av investeringsbudget 2026 Prognos (mnkr) Utfall 2025 VP 2026 Avvikelse Prognos 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 Inventarier och maskiner 3,5 3,8 0,0 3,8 3,8 3,8 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. --- [Bilaga 1b - Plan för upphandling.pdf] Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 122 - Äldrenämnden Databaskopia från Kommers/DataMart: 2026-03-26 Rapportuttag från Agresso: 2026-03-26 Inköpskategori Beskrivning Drift & Underhåll Låsöppning Vård & omsorg Trygghetslarm Planerad start av upphandlingen Avtalsstart Uppskattat värde kr Ansvarig Organisation 2026-09-01 2026-12-01 2 000 000 Äldreförvaltningen 2026-09-01 2027-02-01 10 000 000 Äldreförvaltningen Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 122 - Äldrenämnden Databaskopia från Kommers/DataMart: 2026-03-26 Rapportuttag från Agresso: 2026-03-26 Ansvarig upphandlare Kontraktstyp Avtalstyp upphandling.aldre@stockholm.se Tjänster Avropsavtal upphandling.aldre@stockholm.se Varor Avropsavtal Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 122 - Äldrenämnden Databaskopia från Kommers/DataMart: 2026-03-26 Rapportuttag från Agresso: 2026-03-26 Inköpskategori kod Samtliga inköpskategorier 1016; Drift & Underhåll; 1026;102613; Trygghetslarm;Vård & omsorg; Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 122 - Äldrenämnden Databaskopia från Kommers/DataMart: 2026-03-26 Rapportuttag från Agresso: 2026-03-26 Upphandlingens omfattning Diarienr Klient Staden gemensam upphandling för tjänsten låsöppning dygnet runt som ska kunna användas av stadsdelsförvaltningar. ALD 2025/485 122 Upphandling avseende inköp av trygghetslarm till ordinärt boende inom ramen för uppdraget kring drift och förvaltning av trygghetslarm i ordinärt boende som äldrenämnden har. Avser att göra avrop mot Addas ramavtal "Digital trygghetstjänst för ordinärt boende 2025".ALD 2025/484 122 Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 122 - Äldrenämnden Databaskopia från Kommers/DataMart: 2026-03-26 Rapportuttag från Agresso: 2026-03-26 Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 122 - Äldrenämnden Databaskopia från Kommers/DataMart: 2026-03-26 Rapportuttag från Agresso: 2026-03-26 --- [Bilaga 1c - Rapport GNVO 2025.pdf] Dnr ALD 2025/4 God och nära vård och omsorg i Stockholms stad Uppföljning 2025 God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 2 (15) Sammanfattning Under år 2025 har en rad aktiviteter påbörjats eller genomförts inom staden i syfte att i linje med den stadsgemensamma handlingsplanen utveckla en god och nära vård och omsorg. Många aktiviteter handlar om att utveckla lokal samverkan, såväl internt som med regionens olika aktörer. Här finns många goda exempel men också utmaningar. Vid årsskiftet upphörde den överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som tidigare reglerat såväl omställningsarbetet som stimulansmedlen. En förordning med ett tydligt hälso-och sjukvårdsfokus ersatte överenskommelsen, och ansvaret för att hantera statsbidraget fördes över till Socialstyrelsen. Förordningens uttalade fokus mot hälso-och sjukvård vållade en hel del frågeställningar om hur statsbidraget kunde användas i Stockholms stad och länets övriga kommuner, där utvecklingsarbetet bedrivits med ett bredare fokus mot skola, vård och omsorg. som har koppling till och påverkan på hälso- och sjukvård men inte utförs inom ramen för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Staden har under våren, sommaren och hösten haft dialog med länets kommuner, region Stockholm och StorSthlm kring förordningens inriktning samtidigt som löpande dialog förts med Socialstyrelsen. I oktober gjorde Storsthlm och Stockholms stad en hemställan hos socialdepartementet om att anpassa förordningen till ett bredare perspektiv som skulle kunna inkludera omsorgsområdet. Någon justering av förordningen har inte gjorts inför år 2026, och den tydliga inriktningen mot verksamheter där kommunen har hälso-och sjukvård står fast. Den nya förordningen har begränsat användningsområdet till verksamheter med kommunal hälso-och sjukvård1. Förändringen medförde bland annat att förskoleförvaltningen pausade sin medverkan och att socialförvaltningens medverkan fortsättningsvis avgränsas till LSS/SoL - hälsan. Den 1 juli träder en rad lagändringar i kraft, vars syfte är att utveckla hälso-och sjukvården ytterligare. Med anledning av dessa förändringar behöver staden ta ställning till hur kommunens 1 Särskilda boendeformer och dagverksamheter för äldre samt bostäder med särskild service och dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning. God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 3 (15) verksamheter kan möta dessa förändringar för att den enskildes behov ska tillgodoses på bästa sätt. God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 4 (15) Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 2 Handlingsplanen för god och nära vård och omsorg ........................... 5 Uppföljning av aktivitetsplan år 2025 ..................................................... 5 Aktivitetsplan år 2026 ................................................................................. 5 Ny förordning om statsbidrag med fokus på hälso-och sjukvård ....... 6 Fördelning av statsbidraget ........................................................................ 7 Förändringar i stadens struktur för omställningsarbetet ................... 10 Kommunsamordnarens roll....................................................................... 10 Möten och sammanträden under 2025 ................................................. 11 Den strategiska styrgruppen ..................................................................... 11 Den operativa styrgruppen ....................................................................... 11 Den stadsgemensamma arbetsgruppen .................................................. 11 Nätverk kommunsamordnare (KSA) ......................................................... 11 Länsgemensamt nätverk kommunsamordnare (KSA) ............................. 11 Brukarreferensgrupp ................................................................................. 11 Omställningen framåt ............................................................................. 12 Nationell nivå ............................................................................................ 12 Slutrapport från Myndigheten för vård-och omsorgsanalys ...................... 12 Proposition ”Nästa steg för en god och nära vård” ................................... 13 Förändrade strukturer inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ... 13 Regional nivå ............................................................................................ 14 Region Stockholms handlingsplan -2040 ................................................. 14 Lokal nivå .................................................................................................. 14 Den stadsgemensamma aktivitetsplanen ................................................. 14 Möjlighet att lära av varandra ................................................................... 15 God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 5 (15) Handlingsplanen för god och nära vård och omsorg Äldrenämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden fastställde i mars år 2024 en stadsgemensam handlingsplan för god och nära vård och omsorg. Planen, som även omfattar förskoleförvaltningen, gäller till och med år 2030. Handlingsplanen omfattar socialtjänst, kommunal hälso-och sjukvård, utbildning och förskola och de målgrupper som ingår i dessa verksamhetsområden. Handlingsplanen ska följas upp år 2027. Uppföljning av aktivitetsplan år 2025 I den stadsgemensamma handlingsplanen framgår att en årlig aktivitetsplan ska tas fram, som beskriver prioriterade aktiviteter under kommande år. Aktivitetsplanen för år 2025 beslutades av den strategiska styrgruppen i oktober år 2024. Den förordning om statsbidrag som trädde i kraft vid årsskiftet 2024/2025 var då inte känd, vilket innebar att aktivitetsplanen utformades utifrån tidigare förutsättningar och med det bredare perspektivet som även innefattade omsorg och förebyggande arbete. Diskussionerna kring den nya förordningen och avgränsningen i statsbidragets användningsområde har inneburit en osäkerhet i omställningsarbetets fortsatta riktning, det har till viss del påverkat kommunens arbete med omställningen under året. Trots detta har arbetet ute i stadsdelar fortgått. Uppföljning av 2025 års aktivitetsplan finns som bilaga. Aktivitetsplan år 2026 I början av hösten år 2025 beslutades att 2026 års aktivitetsplan skulle inriktas på de områden som ingår i förordningen om statsbidrag, det vill säga aktiviteter med koppling till hälso-och sjukvård. Arbetsgruppen GNVO, som består av representanter från fack- och stadsdelsförvaltningar, tog under oktober – november fram ett förslag till aktivitetsplan. Den strategiska styrgruppen fastställde planen den 20 januari år 2026. Planen har därefter kommuniceras och distribueras till förvaltningarna. Aktivitetsplanen år 2026 utgår ifrån handlingsplanens fokusområden, i tillämpliga delar God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 6 (15) utvecklingsområden samt den nya (se nedan) förordningens insatsområden. Ny förordning om statsbidrag med fokus på hälso-och sjukvård Fram till årsskiftet 2024/2025 hade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genom en överenskommelse med staden ansvaret för att bland annat fördela statsbidrag med koppling till omställningen. Användningsområdet hade dittills varit ganska brett, för kommunerna hade det till exempel varit möjligt att inkludera socialtjänsten i omställningsarbetet. Överenskommelsen upphörde vid årsskiftet, och ansvaret för att hantera statsbidraget övergick till Socialstyrelsen. Samtidigt som ansvaret för hanteringen övergick till Socialstyrelsen, trädde en ny ”förordning (2024:1253) om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård” i kraft som reglerar statsbidragets användning. Förordningen innehåller åtta specifika insatsområden med fokus på hälso-och sjukvård. När det gäller användningsområde var Socialstyrelsen tydlig – det var inte möjligt att använda statsbidraget till insatser inom skola (undantag för elevhälsan) och socialtjänst. För kommunerna i Stockholms län, som inte har tagit över ansvaret för hemsjukvården, innebar detta en stor förändring. Många av de aktiviteter som med stöd av statsbidraget påbörjats före år 2025 handlade om att utveckla samverkan mellan socialtjänst, skola, förskola och regionens hälso- och sjukvård. Inom Stockholm stad har verksamhetsområdena utbildning och förskola ingått omställningsarbetet, och därmed kunnat ta del av det tidigare statsbidraget. I och med den nya förordningen omfattas inte förskoleområdet. Inom utbildningsområdet omfattades endast den del av elevhälsan som avser hälso-och sjukvård enligt den nya förordningen. Statsbidraget omfattar endast den hälso-och sjukvård som regleras i hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) HSL. Verksamheter inom kommunens ansvarsområde som inkluderas är särskilda boenden och dagverksamheter för äldre samt bostäder med särskild service och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Under våren/hösten 2025 pågick diskussioner avseende hur statsbidraget kunde användas och vilka konsekvenser det skulle få för det pågående arbetet inom ramen för omställningen. God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 7 (15) Stockholms stad uppvaktade bland annat socialdepartementet med en hemställan om att justera förordningen, Någon justering gjordes dock inte och förordningen gäller oförändrad även under år 2026. Fördelning av statsbidraget Stockholms stad erhöll 41 991 440 kronor i statsbidrag för år 2025. Äldrenämnden beslutade den 26 augusti år 2025 (dnr. ALD 2025/157) om fördelningsprinciper samt att uppdra till förvaltningschefen att besluta om fördelning. Då det inte var klart hur statsbidraget ska återredovisas, fick varje stadsdelsförvaltning lämna in ett underlag med beskrivning av genomförda aktiviteter och rekvirerat belopp kopplat till insatsområdena i förordningen. Vid årets slut hade 28 714 265 kronor förbrukats, vilket motsvarar 68 procent av tilldelade medel. Två förvaltningar avstod från att rekvirera. Att hela bidraget inte kunnat användas kan framför allt förklaras med att det under det första halvåret rådde stor osäkerhet kring vad medlen kunde användas till, att skola och omsorg exkluderades och att medlen på grund av osäkerhet nådde stadsdelsförvaltningarna först under hösten. I tabellen nedan beskrivs ett urval av de aktiviteter som genomförts i stadsdelsförvaltningarna. Insatsområde: Kontinuitet i primärvården Exempel på aktiviteter: Utökad samverkan med dietist i syfte att förebygga undernäring, regelbundna samverkansmöten med patientansvarig läkarorganisation, utökad sjuksköterskebemanning på korttidsboende i syfte att utveckla samverkan med regionen, kontinuitetsarbete internt och externt med vårdcentralerna. Förbrukade medel: 3 148 563 kronor. Insatsområde: Tillgänglighet i primärvården Exempel på aktiviteter: Uppstart av projekt med anställning av specialistkompetens i syfte att stärka den medicinska kompetensen hos professioner inom den kommunala hälso-och sjukvården, omställningsarbete i vård- och omsorgsboende för att kunna ta emot personer med omfattande och komplexa vårdbehov, vårdlärare anställd på God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 8 (15) kliniskt träningscentra (KTC) i syfte att stärka den medicinska kompetensen, planerad uppstart av patientråd ii samverkan med läkarorganisation, planerad uppstart av KTC inom LSS/SoL-hälsan. Förbrukade medel: 6 154 998 kronor. Insatsområde: Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom hälso-och sjukvården Exempel på aktiviteter: Utbilda certifierade BPSD-utbildare, utbildning i registrering i Senior Alert, palliativa registret. Utveckla användandet av SWE DEM. Etablering av funktionen äldrekurator. Aktiviteter för att förebygga kognitiv svikt (”Fingermodellen”). Tillsatt tjänster som hälsoprojektledare. Inköp av webbutbildning. Förbrukade medel: 4 1500 000 kronor Insatsområde: Habiliterande och rehabiliterande insatser i hälso-och sjukvården Exempel på aktiviteter: Ökad samverkan med primärvårdsrehab, team rehab i egen regi deltar i teammöten på vård- och omsorgsboenden. Utbildning i hantering av medicintekniska produkter. Utökning av tjänster inom rehabiliteringsområdet. Förbrukade medel: 2 527 078 kronor. Insatsområde: Personcentrering av hälso-och sjukvården Digital läkemedelssignering i vård-och omsorgsboende, trygghetsdagar i samverkan med regionen, kunskapshöjande insatser inom egenvård, utbildningsarbete i personcentrerat arbetssätt. Kartläggning av hur väl samordnad individuell plan (SIP) genomförs. Förbrukade medel: 1 815 651 kronor. Insatsområde: Planering och samverkan mellan kommun och region för hälso-och sjukvården. Exempel på aktiviteter: Utvecklingsledare för god och nära vård, såväl som rollen som KSA: Utveckling av personalens arbetssätt och samverkan med God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 9 (15) regionen, journalföring och överlämning. Samverkansforum med regional hälso-och sjukvård på verksamhetsnivå. Mobila team i samverkan med regionen. Planering och samordning av gemensamma utvecklingsarbeten kopplat till prioriterade målgrupper, exempelvis komplexa ärenden där samarbete mellan region och kommun kan bli svårt och resurskrävande Kommunsamordnaruppdraget (KSA) delas mellan verksamhetscontroller och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för att gemensamt utveckla samverkan med Region Stockholm. Projekt biståndshandläggare på akutsjukhus och vårdcentral. Förbrukade medel: 5 0465 580 kronor. Insatsområde: Kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården Exempel på aktiviteter: Inköp av utbildning i urologi och logopedi i syfte att främja patientsäkerheten. Kompetensutveckling av personal för att möte personer med komplexa behov. Utbildningssatsningar för att stärka kompetens för såväl legitimerad om icke legitimerad personal. Utbildning via KTC i till exempel vitalparametrar, hjärt-lungräddning, basala hygienrutiner, palliativ vård. Doktorandtjänst 80 procent inom DöBra i samverkan med Karolinska institutet. Mottagning av sjuksköterskestudenter inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Projektanställning av hälso-och sjukvårdsutvecklare i syfte att utveckla hälso- och sjukvårdsfrågor för ett bättre och säkrare vård. Utveckling av metodrum. Förbrukade medel: 5 369 045 kronor. Tabell 1: Exempel på aktiviteter kopplat till statsbidraget för god och nära vård 2025. God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 10 (15) Förändringar i stadens struktur för omställningsarbetet I april beslutade den strategiska styrgruppen att godkänna att förskoleförvaltningen pausar sin medverkan i omställningsarbetet med anledning av den nya förordningen och inriktningen mot hälso- och sjukvård. Förskoleförvaltningen kommer fortsättningsvis att medverka i arbetet kring psykisk hälsa och suicidprevention, som leds av socialförvaltningen. Området psykisk hälsa och suicidprevention ingår i handlingsplanen. Då detta område har en bredare ansats och involverar flera förvaltningar inom staden, kommer psykisk hälsa och suicidprevention fortsättningsvis att hanteras utanför själva omställningsarbetet. Kommunsamordnarens roll I den länsgemensamma huvudöverenskommelsen om hälsa, vård och omsorg (HÖK) beskrivs former för samverkan på olika organisatoriska nivåer. På lokal nivå, d v s i kommunerna och stadsdelarna, beskrivs att det ska finnas en kommunsamordnare (KSA). På motsvarande sätt ska regionen säkerställa att det inom kommunen/stadsdelen finns en geografiskt samordnade vårdcentral. Beskrivningen av uppdragen i HÖK innehåller inte några närmare detaljer. Därav har uppdraget som KSA kommit att utformas på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. (Uppdraget som GSA regleras i avtalet mellan Region Stockholm och vårdcentralerna i länet). För att stödja kommunerna i utformningen av KSA-uppdraget har Storsthlm tagit fram en länsgemensam uppdragsbeskrivning. Denna godkändes av Storsthlms socialchefsnätverk 2våren år 2025. Under hösten 2025 gjordes en uppföljning av hur KSA:erna upplever sitt uppdrag. Där framkom att uppdraget och förväntningarna skiljer sig åt och att rollen har utformats olika utifrån lokala behov och förutsättningar. Det framkom ett önskemål om en samsyn kring uppdraget i staden. Resultatet från uppföljningen ligger till grund för de aktiviteter kopplat till KSA- rollen (översyn av rollen samt utformning av introduktionsprogram) som beskrivs i aktivitetsplanen för år 2026. 2 I socialchefsnätverket ingår socialchefer från länets kommuner. God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 11 (15) Möten och sammanträden under 2025 Den strategiska styrgruppen Den strategiska styrgruppen för GNVO beslutar i strategiska frågor. När det gäller GNVO handlar det i huvudsak om att besluta om årlig aktivitetsplan. Styrgruppen är gemensam med ”Framtidens socialtjänst” och administreras av socialförvaltningen. Socialförvaltningen är sammankallande. Styrgruppen hade två inplanerade sammanträden under året. Den operativa styrgruppen Den operativa styrgruppen GNVO består av avdelningschefer från fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar samt enhetschef från stadsledningskontoret. Den operativa styrgruppen bereder bland annat frågor till och från den strategiska styrgruppen. Äldreförvaltningen är sammankallande och sammanhållande. Styrgruppen bereder frågor till och från den strategiska styrgruppen samt beslutar i frågor av mer operativ karaktär.. Den stadsgemensamma arbetsgruppen Den stadsgemensamma arbetsgruppen GNVO består av representanter från fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Äldreförvaltningen är sammankallande. Nätverk kommunsamordnare (KSA) I Stockholms stad finns sedan år 2024 ett lokalt nätverk för kommunsamordnare (KSA). Syftet med nätverket är framför allt att möjliggöra erfarenhetsutbyte och sprida goda exempel mellan stadsdelsförvaltningarna. Nätverkhet har haft sex möten under året, varav två fysiska. Det lokala nätverket för KSA sammankallas av äldreförvaltningen. Nätverket har bland annat varit involverade i aktivitetsplanen. Länsgemensamt nätverk kommunsamordnare (KSA) Storsthlm anordnar länsgemensamma sammankomster för KSA- funktionen. Storsthlm är sammankallande. Under året har fyra sammankomster genomförts, varav två fysiska. Syftet med nätverket är i första hand att delge information. Brukarreferensgrupp Kopplat till de båda omställningarna (GNVO och Framtidens socialtjänst) finns en brukarreferensgrupp för barn och unga samt en för vuxna med representation från föreningar med kopplingar till God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 12 (15) området. I referensgruppen för vuxna 3ingår representanter från kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR). Gruppen vuxna har sammanträtt sex gånger under året. Socialförvaltningen är sammankallande. Omställningen framåt Stadens arbete med omställningen påverkas grad av händelse på såväl nationell som regional nivå. Här lyfts fram några händelser som bedöms vara av större betydelse för stadens fortsatt arbete. Nationell nivå På nationell nivå har styrningen mot hälso-och sjukvård och primärvård blivit allt tydligare. Dels genom den nya förordningen om statsbidrag, men också genom den utveckling av omställningen som propositionen ”Nästa steg mot en god och nära vård” lämnat. Slutrapport från Myndigheten för vård-och omsorgsanalys Under år 2025 har omställningen fått en allt tydligare riksting mot hälso-och sjukvård. I januari presenterade Myndigheten vår vård- och omsorgsanalys sin slutrapport ”Omtag för omställning”4. Myndigheten konstaterade bland annat att inget av omställningens mål dittills hade uppnåtts. Den uteblivna måluppfyllelsen bedöms i hög utsträckning beror på att verksamheterna inte fått förbättrade ekonomiska eller personella resurser, vilket krävs för att genomföra förändringarna. Myndigheten konstaterade vidare att det saknas en tydlig beskrivning av det överordnade syftet med omställningen och vad omställningen betyder, vilket medför att tolkningarna av vad omställningen innebär varierar. För att omställningen ska få genomslag krävs en samlad och tydlig styrstrategi. Regeringen måste konkretisera varför omställningen är viktig och vilka mål som ska prioriteras. Alla aktörer måste vara med och ta fram relevanta mål utifrån en gemensam behovsbild. Styrningen måste därefter 3 I brukarreferensgruppen för vuxna ingår följande föreningar: Funktionsrätt Stockholms stad, Nationell samverkan för psykisk hälsa (NNSPH), Autism Stockholms län, Spelberoendes förening, Equal, Conviktus, Neuro Stockholm, Intresseföreningen schizofreni, kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) samt representanter från äldreförvaltningen och socialförvaltningen. 4 Rapport nr 2025/1. ”Omtag för omställning”. Myndigheten för vård – och omsorgsanalys. God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 13 (15) omsättas på alla nivåer från nationell nivå till regioner och kommuner. Proposition ”Nästa steg för en god och nära vård” Den 30 september 2025 presenterade regeringen propositionen ”Nästa steg för en god och nära vård5”. Där föreslogs ändringar i tandvårdslagen, patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Förslagen syftade till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar samt stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Propositionen innehöll följande rubriker: • En väl fungerande kommunal hälso- och sjukvård är avgörande för att nå omställningens mål. • Förtydligande om att regionen och kommunerna ska samverka. • Förtydligande om att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. • Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska finnas i kommunen. • Tillgång till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. • Fast vårdkontakt i kommunal hälso- och sjukvård. • Uppgifter för fast läkarkontakt till den som får kommunal hälso- och sjukvård. • Stärkt informationskrav. • Termen hemsjukvård tas bort. Den 25 februari år 2026 beslutade riksdagen att bifalla samtliga förslag i propositionen. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli år 2026. Förändrade strukturer inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har under flertalet år haft en funktion som samordnat arbetet kring omställningen till en god och nära vård på nationell nivå. Denna funktion, som har varit central för arbetet med omställningen, har drivit vissa frågor, planerat och genomfört utbildningssatsningar, konferenser etc. utifrån omställningens olika faser. Denna funktion upphörde vid 5 Regeringens proposition nr. 2025/26:19. ”Nästa steg för en god och nära vård”. God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 14 (15) årsskiftet 2025/2026, tanken framåt är att det nya stödet ska formas utifrån medlemmarnas aktuella behov. Regional nivå På regional nivå är Region Stockholm stadens huvudsakliga samverkanspartner. Regionens planering framåt kommer därför att ha betydelse för och påverkan på stadens fortsatta arbete med omställningen. Region Stockholms handlingsplan -2040 I juni år 2025 antog Region Stockholm en strategisk plan6 för hälso- och sjukvården som fastställer den långsiktiga inriktningen för hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, i Region Stockholm. Planen innehåller ett övergripande mål samt fem fokusområden med strategiska inriktningar, planen har samma struktur som den länsgemensamma handlingsplanen för god och nära vård och omsorg. Fokusområdena är följande: 1. Personcentrerad vård med stärkta möjligheter till egenvård. 2. Sammanhållen vård efter behov med vårdcentralen som nav. 3. En attraktiv och hållbar arbetsplats där kompetensen ständigt utvecklas. 4. Forskning, utbildning, utveckling och innovation som stärker förmågan att möta framtidens vårdbehov. 5. Ett hållbart, anpassningsbart och robust hälso- och sjukvårdssystem. Lokal nivå - områden att utveckla vidare Förändringar i strukturer på nationell och regional nivå påverkar stadens arbete med omställningen. Den allt tydligare förskjutningen mot hälso-och sjukvård är ett exempel som staden bör väga in i det fortsatta omställningsarbetet. Den stadsgemensamma aktivitetsplanen Enligt stadens handlingsplan för GNVO ska en årlig aktivitetsplan tas fram. Denna ska styra förvaltningarnas arbete inom prioriterade utvecklingsområden. Uppföljningen som gjorts för år 2025 visar att det pågår en mängd aktiviteter i syfte att utveckla vården och 6”Målbild 204 och strategisk plan för hälso-och sjukvården. Region Stockholm. Juni 2025. God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 15 (15) omsorgen utifrån lokala behov som inte alltid kan härledas till aktivitetsplanen och som har ett bredare perspektiv än hälso-och sjukvård. Det kan vara ett incitament till att överväga på vilken nivå aktivitetsplanen ska utformas framöver. Möjlighet att lära av varandra Som beskrivits ovan pågår en mängd aktiviteter runt om i stadsdelarna. Det finns inget formellt forum annat än KSA- nätverket där stadsdelsförvaltningarna kan ta del av varandras pågående arbete. Att bidra till att stadsdelsförvaltningarna får möjlighet att lära av varandras goda exempel är ett område som skulle kunna utvecklas ytterligare. Nästa steg för en god och nära vård De beslutade lagändringarna innebär att staden behöver se över vissa processer och säkerställa att utförare oavsett regiform har tillgång till de funktioner som ska finnas, till exempel medicinskt ansvarig rehabilitering (MAR) och fast vårdkontakt. ”Nästa steg…” tydliggör också att huvudmännen ska samverka kring planering och utveckling av hälso-och sjukvården.