Samråd om Spårväg Syd Flemingsberg-Skärholmen
Region Stockholm bjuder in till samråd om Spårväg Syd, en ny spårväg som planeras att gå mellan Flemingsberg och Skärholmen. Syftet med spårvägen är att förbättra kollektivtrafiken och möjliggöra stadsutveckling med nya bostäder och arbetsplatser i södra Stockholm. Stockholm stad ser positivt på utbyggnaden men understryker vikten av att hela spårvägen byggs ut mellan Flemingsberg och Älvsjö samt att projektet håller den avtalade budgeten. Synpunkter på förslagen kan lämnas fram till den 29 mars 2026, och ett öppet hus hålls den 17 mars 2026 på Flemingsbergs bibliotek.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-05-28. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
[Inbjudan till samråd om Spårväg Syd Flemingsberg till Skärholmen..pdf]
Från: "SvF Spårväg Syd" <ip-spvsyd@regionstockholm.se>
Skickat: Wed, 4 Mar 2026 16:03:05 +0100
Till: "ip-spvsyd@regionstockholm.se" <ip-spvsyd@regionstockholm.se>
Ämne: Spårväg Syd - Inbjudan till samråd om Spårväg Syd Flemingsberg till Skärholmen
Detta e-postmeddelande kommer från en extern avsändare. Klicka inte på länkar och öppna inte
bilagor om du inte känner igen avsändaren och vet att innehållet är säkert.
Inbjudan till samråd om Spårväg Syd Flemingsberg till Skärholmen mellan 5 mars och 29
mars 2026.
Hej,
Region Stockholm planerar för Spårväg Syd – en ny spårväg i södra Stockholm. Spårväg Syd
planeras att byggas ut i etapper, där den första etappen omfattar sträckan Flemingsberg till
Skärholmen.
Spårväg Syd syftar bland annat till att förbättra kollektivtrafiken i sydvästra Stockholm så att fler
kan välja att resa med kollektivtrafiken. Med utbyggd kollektivtrafik kan stadsutveckling ske och
fler bostäder byggas.
Ni får denna inbjudan då ni berörs av projektet.
Det här samråder vi om nu
Vi samråder om förslag på spårlinjer och hållplatslägen. Samrådet är en del av arbetet med att
tidigt få in synpunkter om förslagen inför fortsatt planering av Spårväg Syd. Vi samråder även
om tre utökningar av lokaliseringskorridoren vid Kästa, Loviseberg och Skärholmen. Samrådet
utgör underlag för avgränsning av järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning.
Välkomna att lämna era synpunkter under samrådsperioden som pågår mellan 5 mars
och 29 mars 2026. Samrådshandlingen finns tillgänglig på vår webbsida:
https://regionstockholm.se/samradspvs
Ni kan lämna synpunkter på underlaget via ett formulär på vår webbsida eller genom att mejla in
era synpunkter till denna e-post (ip-spvsyd@regionstockholm.se) alternativt genom att skicka
brev till:
Region Stockholm, Trafikförvaltningen
Lindhagensgatan 100
105 73 Stockholm
Skriv ”TN 2022-1003 Samråd 1 Spårväg Syd’’ i ämnesraden eller på kuvertet. Insända
synpunkter blir offentliga handlingar och personuppgifter hanteras i enlighet med
Dataskyddsförordningen (GDPR).
Lämna dina synpunkter senast 29 mars 2026.
Öppet hus – kom och träffa oss den 17 mars 2026 kl. 16:00 – 18:30.
Välkommen att ta del av samrådshandlingen och ställa frågor om projektet i Flemingsbergs
bibliotek, Ebba Bååts torg 20.
Vänliga hälsningar,
Trafikförvaltningen
Projekt Spårväg Syd
---
[Samrådshandling_Spårväg_syd_Flemingsberg_Skarholmen.pdf]
Spårväg Syd
Flemingsberg till Skärholmen
Samråd 1 järnvägsplan
2026-03-05 – 2026-03-29
© 2026 Trafikförvaltningen, Region Stockholm
Spårväg Syd
Flemingsberg-Skärholmen
Samrådshandling
Datum: 2026-03-05
Diarienummer: TN 2022-1003
Version: 1.0
Författare: Region Stockholm, Trafikförvaltningen
Projektledare: Malin Ingemarson Havrén
Illustration framsida: &Rundquist
Om Samrådet
Under mars 2026 samråder Region Stockholm om Spårväg Syd
mellan Flemingsberg och Skärholmen, som en del av arbetet att
tidigt få in synpunkter om förslagen inför fortsatt planering av
Spårväg Syd.
Det här önskar vi synpunkter på nu
Syftet med det aktuella samrådet är att presentera och få in
synpunkter på de spårlinjer och hållplatslägen som studeras just nu.
Ett annat syfte är att samråda om tre utökningar av
lokaliseringskorridoren vid Kästa, Loviseberg och Skärholmen.
Samrådet sker enligt lagen om byggande av järnväg, miljöbalken
samt plan- och bygglagen. Samrådet är det första som genomförs för
järnvägsplanen sedan beslutet om val av lokalisering i mars 2025.
Inkomna synpunkter under detta samråd tillsammans med
fördjupade utredningar inom projektet kan komma medföra
förändringar i anläggningens utformning.
Det här samråder vi om i kommande skede
I ett senare skede kommer ytterligare ett samråd hållas om
järnvägsplaneförslaget. Detta samråd kommer att redogöra för mer
exakt utformning och placering av spårlinje, hållplatser och
markanspårk samt projektets effekter och konsekvenser i mer detalj.
Lämna synpunkter
Samrådsperioden pågår mellan 5 mars och 29 mars
2026. Lämna dina synpunkter på webben:
regionstockholm.se/samradspvs
Det går också bra att skicka e-post till:
ip-spvsyd@regionstockholm.se eller brev till:
Region Stockholm
Trafikförvaltningen
Lindhagensgatan 100
105 73 Stockholm
Skriv "TN 2022-1003 Samråd 1 Spårväg Syd’’ i
ämnesraden eller på kuvertet. Insända synpunkter blir
offentliga handlingar och personuppgifter hanteras i
enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR).
Lämna dina synpunkter senast den 29 mars 2026.
När samrådsperioden är avslutad sammanställs
synpunkterna i en samrådsredogörelse. Den kommer
att finnas tillgänglig på vår webbplats,
regionstockholm.se/samradspvs.
Öppet hus
Den 17 mars 2026 kl. 16:00 – 18:30 kan du besöka oss
och få svar på dina frågor. Besök oss på
Flemingsbergs bibliotek.
Innehållsförteckning
1 Inledning ................................................................................. 6
1.1 Ändamål och mål .................................................................. 6
2 Plan- och miljöprövningsprocessen ........................................ 6
2.1 Genomförda samråd ............................................................. 8
2.2 Avgränsning och miljökonsekvensbeskrivning .................... 8
2.2.1 Avgränsning av miljöaspekter ........................................... 8
2.3 Miljöprövning, tillstånd och dispenser ................................ 9
2.4 Påverkan på gällande detaljplaner ....................................... 9
3 Utökning av lokaliseringskorridor ........................................ 10
3.1 Utökad lokaliseringskorridor vid Kästa .............................. 11
3.2 Utökad lokaliseringskorridor vid Loviseberg ...................... 11
3.3 Utökad lokaliseringskorridor vid Skärholmen .................... 11
4 Övergripande planeringsförutsättningar .............................. 12
4.1 Framtida resande ............................................................... 13
4.2 Målpunkter ......................................................................... 13
4.3 Stadsutveckling i Spårväg Syds närområde ....................... 13
4.4 Infrastrukturprojekt i Spårväg Syds närområde ................ 14
4.5 Riksintressen ...................................................................... 14
4.6 Utformningsprinciper för Spårväg Syd .............................. 14
5 Spårväg Syds sträckning ........................................................ 16
5.1 Flemingsberg ...................................................................... 17
5.1.1 Huvudalternativ spårlinje ............................................... 18
5.1.2 Alternativ spårlinje .......................................................... 18
5.1.3 Bortvalda spårlinjer ......................................................... 18
5.1.4 Miljökonsekvenser ........................................................... 18
5.2 Kästa – Loviseberg............................................................. 20
5.2.1 Huvudalternativ spårlinje ................................................ 21
5.2.2 Alternativ spårlinje .......................................................... 21
5.2.3 Bortvald spårlinje ............................................................ 21
5.2.4 Miljökonsekvenser ........................................................... 21
5.3 Glömstadalen ..................................................................... 24
5.3.1 Huvudalternativ spårlinje ................................................ 25
5.3.2 Alternativ spårlinje .......................................................... 25
5.3.3 Bortvald spårlinje ............................................................ 25
5.3.4 Miljökonsekvenser ........................................................... 25
5.4 Masmo ............................................................................... 28
5.4.1 Huvudalternativ spårlinje ............................................... 29
5.4.2 Alternativ spårlinje ......................................................... 29
5.4.3 Bortvalda spårlinjer ........................................................ 29
5.4.4 Miljökonsekvenser .......................................................... 29
5.5 Kungens kurva södra ..........................................................32
5.5.1 Huvudalternativ spårlinje ................................................ 33
5.5.2 Alternativ spårlinje .......................................................... 33
5.5.3 Bortvalda spårlinjer ......................................................... 33
5.5.4 Miljökonsekvenser ........................................................... 33
5.6 Kungens kurva – Skärholmen ............................................36
5(47)
5.6.1 Huvudalternativ spårlinje ............................................... 37
5.6.2 Alternativ spårlinje .......................................................... 37
5.6.3 Bortvalda spårlinjer ......................................................... 37
5.6.4 Miljökonsekvenser ........................................................... 37
5.7 Övergripande miljökonsekvenser ....................................... 39
5.7.1 Stadsutveckling och kommunal planering ...................... 41
5.7.2 Påverkan på befintlig infrastruktur ................................. 41
5.7.3 Sociala konsekvenser ....................................................... 41
5.7.4 Elektromagnetiska fält .................................................... 41
5.7.5 Risk och säkerhet ............................................................. 41
5.7.6 Markföroreningar ............................................................ 42
5.7.7 Ras och skred ................................................................... 42
5.7.8 Artskydd .......................................................................... 42
5.7.9 Grundvatten..................................................................... 42
5.7.10 Yt- och dagvatten ........................................................... 43
5.7.11 Översvämningsrisk ........................................................ 44
5.7.12 Kumulativa effekter med övriga projekt........................ 44
6 Byggskede och genomförande ............................................... 45
7 Fortsatt arbete ....................................................................... 45
6(47)
1 Inledning
Region Stockholm planerar för Spårväg Syd, en ny spårväg i
södra Stockholm. Spårväg Syd planeras att byggas ut i etapper,
där den första etappen omfattar sträckan Flemingsberg till
Skärholmen. Tidigare har Spårväg Syds utretts mellan
Flemingsberg och Älvsjö.
I denna samrådshandling redovisas sträckan Flemingsberg till
Skärholmen. Längs denna cirka tio kilometer långa sträcka
planeras åtta hållplatser och en spårvagnsdepå.
Spårväg Syd är en del av Sverigeförhandlingen och finansieras av
staten, Region Stockholm, Huddinge kommun och Stockholms
stad.
1.1 Ändamål och mål
Målen med Spårväg syd är att:
• Förstärka kollektivtrafikens attraktivitet och
konkurrenskraft för tvärgående resor i stråket
Flemingsberg-Skärholmen.
• Understödja långsiktigt hållbar stadsutveckling, inklusive
nya bostäder och arbetsplatser, i och mellan de regionala
stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva –
Skärholmen.
• Bidra till ökad jämlikhet och förstärkt social inkludering
utmed spårvägens sträckning.
• Bidra till ett resurseffektivt transportsystem.
De tre första målen utgör tillsammans ändamålet för Spårväg
Syd.
2 Plan- och miljöprövningsprocessen
Planeringen av spårvägen följer planläggningsprocessen för
järnväg som regleras av lagen om byggande av järnväg. Att ta
fram ett planförslag är en del av planläggningsprocessen som
leder fram till en färdig järnvägsplan. Processen omfattar även
samordning med andra aktörers planering och ger goda
möjligheter till insyn och påverkan för de som berörs. Som en del
i arbetet med planförslaget genomförs samråd om Spårväg Syd
löpande.
Då Spårväg Syd bedöms medföra betydande miljöpåverkan och
det finns flera möjliga spårdragningar, ska en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram tillsammans med
planförslaget.
Planläggningen av Spårväg Syd är i samrådshandlingsskedet, se
Figur 1.
Figur 1: Planläggningsprocessen för järnväg. Planläggningen av Spårväg Syd är i
skedet samrådshandling.
7(47)
Det utredningsarbete som genomförts i planläggningsprocessens
tidigare skeden har resulterat i ett val av korridor för spårvägen
samt en vald lokalisering av depån. Se Lokaliseringsutredningen
samt PM Bortvalda alternativ för sträckningar och depålägen
som har valts bort i tidigare utredningar. Beslut om val av
korridor för sträckan mellan Flemingsberg och Skärholmen samt
val av lokalisering för depån fattade Region Stockholm i mars
2025
1. Beslutet innefattade då två korridorer på sträckan mellan
Kungens kurva och Skärholmen.
Hösten 2025 tecknades ett tilläggsavtal
2 mellan parterna i
Ramavtal 6 (Sverigeförhandlingens storstadsavtal i Stockholm)
med syftet att möjliggöra genomförandet av Spårväg Syd mellan
Flemingsberg och Skärholmen (etapp 1). I tilläggsavtalet
tydliggjordes att spårvägens passage mellan Kungens kurva och
Skärholmen ska ske under E4:an via Smistavägen. Beslutad
passage och tillhörande val av korridor informerades i
trafiknämnden februari 2026
3. Beslutad korridor och föreslagen
lokalisering av depån kan ses i Figur 2.
Fortsatt studeras möjliga spårsträckningar och hållplatslägen
inom den valda korridoren. Längre fram kommer ytterligare ett
samråd att genomföras. Vid detta tillfälle kommer även en
preliminär miljökonsekvensbeskrivning redovisas.
1 Beslut i trafiknämnden den 18 mars 2025, dnr TN 2025-0001, § 47 Val
av lokalisering för Spårväg Syd
2 Tilläggsavtal till Ramavtal 6 inom Sverigeförhandlingen, 2025-10-24
3 Informationsärende i trafiknämnden den 18 februari 2026, dnr TN
2020-0642, § 24 Informationsärende om hantering av val av
lokalisering för Spårväg Syd
Länsstyrelsen i Stockholm fattade den 30 augusti 2022 beslut om
att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan
4,
därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.
En detaljplan behöver även tas fram för Spårväg Syds depå.
Arbete med detta sker parallellt med framtagandet av
järnvägsplanen och hanteras inte inom det här samrådet.
4 Beslut om betydande miljöpåverkan för byggande av Spårväg Syd,
sträckan Flemingsberg – Skärholmen – Älvsjö, beteckning 3431-29047-
2022
Figur 2: Beslutad lokalisering och beslutad lokalisering för depå.
8(47)
2.1 Genomförda samråd
Under de tidigare utredningar som genomförts för Spårväg Syd
har flera samråd hållits. Under arbetet med
lokaliseringsutredningen 2020– 2024 genomfördes två samråd,
ett om betydande miljöpåverkan kring årsskiftet 2021– 2022 och
ett om val av lokalisering under hösten 2022. Båda samråden
omfattade sträckan Flemingsberg – Älvsjö. Se mer i
Samrådredogörelsen för inkomna synpunkter.
I mars 2024 genomfördes ett riktat samråd till berörda sakägare
om utökad korridor i Masmo.
Samråd i form av möten och informationsutbyte sker
kontinuerligt med exempelvis berörda kommuner,
infrastrukturägare och länsstyrelsen.
2.2 Avgränsning och miljökonsekvensbeskrivning
Denna samrådshandling utgör underlag för avgränsning av
järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 28
och 29 §§ miljöbalken.
Den geografiska avgränsningen för Spårväg Syd smalnas av
under projektets gång i takt med att utredningarna fördjupas och
detaljeringsgraden ökar. I nuvarande samrådshandlingsskede
utgörs utredningsområdet av beslutad korridor samt utvidgning
av korridoren vid Kästa, Loviseberg och Skärholmen, se Figur 3.
För de flesta miljöaspekter behöver dock den geografiska
avgränsningen vara större och inkludera ett influensområde. Ett
exempel är ytvatten där den geografiska avgränsningen utgörs av
avrinningsområdet för berörda recipienter. Den geografiska
avgränsningen skiljer sig åt för de olika miljöaspekterna.
Byggandet av Spårväg Syd bedöms tidigast kunna påbörjas cirka
år 2030 om alla handlingar, beslut och tillstånd är klara och
godkända. Byggtiden beräknas till cirka 6 år.
2.2.1 Avgränsning av miljöaspekter
De miljöaspekter som bedöms vara betydande och som föreslås
miljöbedömas samt redovisas i järnvägsplanens
miljökonsekvensbeskrivning är följande:
• Stads- och landskapsbild
• Kultur- och naturmiljö
• Rekreation och friluftsliv
• Buller, stomljud och vibrationer
• Elektromagnetiska fält
• Risk och säkerhet – avgränsad till olycksrisk, plötsligt
inträffade händelser orsakade av spårvägen vilket påverkar
omgivningen eller verksamheter och annan infrastruktur som
påverkar spårvägen.
• Ytvatten
• Grundvatten
• Ras och skred
• Förorenad mark
• Översvämningsrisk
• Hushållning med mark och naturresurser – avgränsas till
jord- och skogsbruksmark samt masshantering
• Klimatpåverkan
Nedanstående aspekter bedöms inte som betydande och
avgränsas därför bort.
Luftkvalitet
En spårväg drivs med el vilket innebär att den inte medför några
utsläpp av avgasrelaterade luftföroreningar. Bland annat slitage
9(47)
av bromsar genererar slitagepartiklar men mängden är
försumbar och spårvägen medför inte någon nämnvärd
uppvirvling av partiklar från gatan. Spårvägen har därmed endast
en försumbar påverkan på den lokala luftkvaliteten.
Översiktliga beräkningar för prognosåret 2050 visar att det inte
kommer att finnas några överskridanden av
miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10)
inom korridoren. Spårväg Syd kommer passera genom vissa
områden med förhöjda luftföroreningshalter men resenärerna
inne i spårvagnarna exponeras inte för dessa luftföroreningar.
Vissa hållplatser kommer vara belägna i områden med något
förhöjda luftföroreningshalter men halterna beräknas ligga under
miljökvalitetsnormerna och resenärerna utsätts för en kortvarig
exponering. Under byggskedet kommer damning, utvädring av
spränggaser och arbetsmaskiner påverka luftkvaliteten. Denna
påverkan är lokal och begränsad till byggskedet.
Klimatanpassning
Klimatanpassning är avgränsad till översvämningsrisk samt
förändrad markstabilitet (ras och skred). Klimatanpassning med
avseende på extrema temperaturer bedöms inte vara en
betydande miljöaspekt. Höga temperaturer kan utgöra hälsofara
och skada på teknik men detta omhändertas i senare skede.
Design och projektering kommer att beakta solinstrålning och
möjligheter till skuggande strukturer såsom tak och träd samt
säkerställa avkylande lösningar för värmekänslig utrustning.
2.3 Miljöprövning, tillstånd och dispenser
Byggandet av tunneln genom Masmoberget och tunneln under
Kästa medför bortledning av grundvatten vilket kräver tillstånd
för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Även andra
delar av anläggningen kan kräva tillstånd eller anmälan om
vattenverksamhet.
Spårväg Syd gör intrång i Gömmarens naturreservat vilket kräver
dispens eller tillstånd enligt 7 kap. miljöbalken från kommunen.
Söder om Glömstadalen kan Spårväg Syd komma att påverka
fornlämningar. Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd
enligt 2 kap. kulturmiljölagen och ingrepp i fornlämning kräver
tillstånd från länsstyrelsen.
En stor del av Spårväg Syd kommer att ligga inom den sekundära
skyddszonen för Östra Mälarens vattenskyddsområde,
undantaget är delar av Flemingsberg. Det medför särskilda krav
vid utformning och anläggande av spårvägen för att inte
dricksvattenförsörjningen ska påverkas negativt. Det kommer
eventuellt att krävas en dispensansökan till tillsynsmyndigheten.
Längre fram i processen kan andra tillstånd komma att behövas,
bland annat för hantering av dagvatten.
2.4 Påverkan på gällande detaljplaner
Längs Spårväg Syds föreslagna sträckning mellan Flemingsberg
och Skärholmen finns ett fyrtiotal gällande detaljplaner som
bedöms påverkas av spårvägen. En detaljplan är juridiskt
bindande och regleras enligt plan- och bygglagen. För att en
kommande järnvägsplan ska vinna laga kraft krävs att
järnvägsplanen inte strider mot bestämmelser i gällande
detaljplaner. Detta kan medföra behov av ändring, upphävande
eller framtagande av nya detaljplaner som tillåter spårväg. I det
fortsatta planarbetet kommer denna fråga hanteras i samarbete
med berörda kommuner. Berörda detaljplaner kommer att
redovisas i planförslaget vid nästa samråd.
3 Utökning av lokaliseringskorridor
Efter samrådet om val av lokalisering 2022 och genomförd lokaliseringsutredning har det konstaterats att tre utökningar av
lokaliseringskorridoren behövs, se i Figur 3.
Figur 3: Beslutad korridor och korridors utvidgningar inringade i rosa.
3.1 Utökad lokaliseringskorridor vid Kästa
På sträckan förbi Kästa planeras spårvägen huvudsakligen
förläggas i tunnel under befintligt bostadsområde. I
lokaliseringsutredningen identifierades PFAS-föroreningar i
grundvattnet samt en lågpunkt med översvämningsrisk i södra
delen av korridoren. Hantering av PFAS-föroreningar är
komplicerat och kan medföra höga kostnader. Med tanke på
klimatförändringana är det viktigt att om möjligt undvika
lågpunkter eftersom de, även med genomförande av åtgärder för
att reducera översvämningsrisken, kan utgöra risker.
För att i möjligaste mån undvika dessa utmaningar har
utredningar genomförts för att finna en bättre spårlinje, även
utanför den ursprungliga korridoren. Detta har resulterat i
förslag på en spårsträckning norr om korridoren varför
korridoren vid Kästa utökats efter lokaliseringsutredningen.
I Kästa finns sedan tidigare ett flertal bortvalda alternativ, läs
mer om dessa i Lokaliseringsutredningen samt i PM Bortvalda
alternativ.
3.2 Utökad lokaliseringskorridor vid Loviseberg
På sträckan genom det planerade stadsutvecklingsområdet i
Loviseberg, har spårlinjen anpassats med hänsyn tagen till
kommande stadsutveckling och gatustruktur, därav har
utredningskorridoren utökats något väster ut.
3.3 Utökad lokaliseringskorridor vid Skärholmen
I Skärholmen finns många olika beroenden till befintligheter och
kommande planering, vilket gör placering av spårvägen komplex.
För att skapa möjligheter att hitta den mest optimala placeringen
har lokaliseringskorridoren utökats något längs Smistavägen, i
söder.
4 Övergripande planeringsförutsättningar
Planeringen av Spårväg Syd tar hänsyn till ett antal övergripande förutsättningar som påverkar och påverkas av spårvägen; befolknings-
och resandeprognoser, viktiga målpunkter, andra infrastrukturprojekt, planerad stadsutveckling och riksintressen, se Figur 4.
Figur 4: Karta över de viktigaste övergripande förutsättningarna utmed Spårväg Syds planerade sträckning.
4.1 Framtida resande
Med Spårväg Syd blir restiden mellan de regionala stadskärnorna
Flemingsberg och Kungens kurva-Skärholmen kortare, den totala
restiden beräknas bli mellan 15 - 20 minuter. Med dagens
kollektivtrafik tar resan cirka 30 minuter. Spårväg Syd beräknas
få cirka 3 950 påstigande under förmiddagens maxtimme och 34
500 påstigande per dygn år 2050.
Spårväg Syd kommer att möjliggöra byte till pendeltåg och buss i
Flemingsberg samt till tunnelbana och buss i Masmo och
Skärholmen. I Skärholmen och Kungens kurva kommer byte att
kunna ske till stombussar som trafikerar norra Stockholm via
Förbifart Stockholm. Därigenom skapas nya resmöjligheter. Två
expressbusslinjer planeras att anslutas till Spårväg Syd:
• Expressbusslinje J som binder samman de södra och norra
regionala stadskärnorna via Tvärförbindelse Södertörn och
Förbifart Stockholm.
• Expressbusslinje N som kopplar ihop Tyresö med Norsborg
genom de södra regionala stadskärnorna
4.2 Målpunkter
Längs spårvägens sträckning finns ett stort antal målpunkter,
bland annat arbetsplatser, handelsområden och bytespunkter för
kollektivtrafik. I Flemingsberg finns exempelvis Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge, Södertörns högskola och
Södertörns tingsrätt. Här finns även en regional järnvägsstation
som är en viktig bytespunkt för kollektivtrafikresenärer. Kungens
kurva är regionens största externhandelsområde och Skärholmen
är ett av regionens större detaljhandelscentrum. I Masmo och
Skärholmen finns tunnelbana.
4.3 Stadsutveckling i Spårväg Syds närområde
I dagsläget pågår planering för nya bostäder, arbetsplatser och
verksamheter i flera områden. Huddinge kommun ska i enlighet
med Sverigeförhandlingens tilläggsavtal möjliggöra byggande av
15 500 bostäder. Därutöver planerar kommunen för ytterligare
stadsutveckling på längre sikt.
I Flemingsberg pågår ett flertal utvecklingsprojekt och enligt
Utvecklingsplan för Flemingsberg (2022) finns det utrymme att
utveckla området med cirka 15 000 nya bostäder samt
arbetsplatser, kulturverksamheter, restauranger och
handelsverksamheter. Flemingsberg ska stärkas som bytespunkt
för resande med tåg, spårväg och buss. Ett planprogram för
Flemingsbergsdalen antogs år 2020 och detaljplaner är under
framtagande. Längs Hälsovägen sker förtätning genom
byggnation av nya bostäder.
I Loviseberg planeras för en ny stadsdel med cirka 5 800 nya
bostäder, arbetsplatser, centrum, förskolor och skolor. Ett
planprogram som anger en inriktning för områdets struktur och
utveckling är under framtagande. Spårväg Syd samplaneras med
denna utveckling och medför att den nya stadsdelen ges god
tillgång till kollektivtrafik.
Vid Masmo och Vårby udde planeras för nya bostäder och
arbetsplatser. Bland annat pågår planläggning i anslutning till
Masmo tunnelbanestation för nya bostäder, handel och service
samt en ny utformning av Masmo torg inom ramen för detaljplan
Drakskeppet 1 m.fl.
I Kungens kurva pågår ett flertal utvecklingsprojekt och enligt
Utvecklingsplan för Kungens kurva (2023) är målet att tillföra
cirka 10 000 nya bostäder samt mötesplatser och arbetsplatser.
14(47)
I Skärholmen pågår ett flertal projekt som kommer tillföra fler
bostäder, arbetsplatser och centrumverksamhet i området. Bland
annat pågår en utveckling av centrala Skärholmen med nya
bostäder och arbetsplatser. I Skärholmsdalen planeras cirka 800
nya bostäder, vårdboende, verksamhetslokaler och förskolor.
Skärholmsvägen planeras också att byggas om till en stadsgata
med omkringliggande bebyggelse.
4.4 Infrastrukturprojekt i Spårväg Syds närområde
Längs spårvägens förslagna sträckning finns ett flertal
infrastrukturprojekt olika skeden.
Tvärförbindelse Södertörn är Trafikverkets planerade
vägförbindelse mellan E4/E20 vid Vårby och väg 73 vid Jordbro.
Den har en stor påverkan på planeringen av Spårväg Syd då
anläggningarna kommer att angränsa till varandra. Samordning
mellan projekten pågår i de aktuella beröringspunkterna.
Vägplanen för Tvärförbindelse Södertörn har vunnit laga kraft
och Trafikverket inväntar nu byggstartsbesked. Byggstart av
Tvärförbindelsen sker sannolikt före Spårväg Syd, men projekten
kommer troligtvis att byggas, till viss del, parallellt. Samordning
mellan projekten kommer därför krävas även under byggtiden.
Byggnation av Förbifart Stockholm påbörjades år 2016 och
trafikstart planeras för hela sträckan år 2030. Vid Skärholmen
pågår slutförande arbeten med tunnlar som påverkar Spårväg
Syds planering.
Trafikverket genomförde år 2015– 2016 en åtgärdsvalsstudie för
väg 226 där en nedsänkning av Huddingevägen vid Flemingsberg
och en planskild korsning med Hälsovägen/Regulatorbron
studerades. Mellan åren 2023– 2025 genomförde Trafikverket en
fördjupad utredning och objektet finns nu med som namngivet
objekt, Väg 226, planskildhet Flemingsberg, i förslag till
länsplan. Länsplanen förväntas fastställas hösten 2026.
Det finns översiktliga utbyggnadsplaner för en breddning av
Västra stambanan vilket kommer beröra Flemingsberg. Idag
finns ett spårreservat öster om järnvägen.
4.5 Riksintressen
Inom utredningskorridoren finns ett antal riksintressen.
• Riksintresse för kommunikation: E4/E20, Tvärförbindelse
Södertörn, väg 259 samt Västra stambanan
• Riksintresse rörligt friluftsliv – Mälaren med öar och
strandområden i Stockholms län
• Riksintresse totalförsvar – civila anläggningar med
tillhörande påverkansområden
Riksintresset Tvärförbindelse Södertörn utgörs av ett
markanspråk eftersom denna väg ännu inte är byggd. Korridoren
berör även ett påverkansområde för riksintresse avseende
totalförsvarets militära del.
4.6 Utformningsprinciper för Spårväg Syd
Spårväg Syd kommer att gå genom både befintlig stadsmiljö och
obebyggda områden vilket möjliggör utveckling av befintliga och
nya stadsdelar. Där det är möjligt ska Spårväg Syd minska sociala
och fysiska barriärer. Det krävs omsorgsfull utformning och
gestaltning för att spårvägen ska bli en välanpassad del i den
lokala miljön och minska barriäreffekter. Detta innebär olika
utformningar beroende på var längs sträckan man befinner sig.
Utformning, gestaltning och tekniska prestanda kommer att
detaljeras i det fortsatta arbetet med planförslaget. Ett
konstprojekt kommer ingå i Spårväg Syd.
15(47)
Spårväg Syd planer
as med dubbelspår längs hela sträckan.
Hastigheten kommer att variera beroende på spårvägens
placering och utformning. Spårvagnarna motsvarar ungefär de
fordon som idag trafikerar Tvärbanan. Utformningen av Spårväg
Syd utgår från tre spårvägstypologier; Spårväg på särskild
banvall, Spårväg i tunnel och Spårväg i gatumiljö på reserverat
utrymme. Som utgångspunkt ska spårvägen alltid ligga avskild
från övrig trafik på särskild banvall eller i reserverat utrymme.
Det är en förutsättning för god framkomlighet och därmed god
restid, kapacitet och resenärsnytta. Det är också en viktig faktor
för trafiksäkerheten och den övriga trafikens framkomlighet.
Spårväg på särski
ld banvall innebär att spåren ligger avskilt från
det lokala vägnätet, se Figur 5. Beroende på omgivning kan
denna utformning möjliggöra högre hastigheter. Denna
principlösning planeras i områden utanför tätbyggt område eller
i anslutning till större trafikleder. Beroende på omgivning kan
utformningen möjliggöra högre hastigheter. Denna
principlösning planeras i områden utanför tätbebyggt område
eller i anslutning till större trafikleder. Vid behov inhägnas
spåren för att hindra att personer vistas i spårområdet.
Figur 5: Illustration spårväg på särskild banvall.
På vissa sträckor beh över Spårväg Syd gå i tunnel för att få en
genare sträckning eller undvika känsliga miljöer. Principen för
spårväg i tunnel liknar den på särskild banvall, med skillnaden
att spårväg i tunnel saknar korsningspunkter med övrig trafik.
Spårvägen kan antingen anläggas i berg- eller betongtunnel.
Spårväg i gatumiljö på reserverat utrymme, kan antigen placeras
bredvid körbanan för vägtrafiken eller mittförlagt. I Figur 6
illustreras spårvägen mittförlagt.
Figur 6: Illustration spårväg i gatumiljö på reserverat utrymme.
En fördel med sidoförlagd spårväg är att svängrörelser för
biltrafiken endast påverkas i ena riktningen. Det är framförallt
fördelaktigt på sträckor där korsningspunkter ligger på ena sidan
vägen. Där det finns korsningspunkter på båda sidor av vägen
kan det därför vara mer lämpligt att placera spårvägen mitt i
körbanan, med körfälten på varsin sida av spåren. Mittförlagd
spårväg möjliggör att gator kan utformas som stadsboulevarder,
vilket kan vara positivt ur gestaltningssynpunkt.
Längden på hållplatsernas plattformar är cirka 60– 70 meter,
vilket ska rymma två sammankopplade fordon. Plattformarnas
bredd och placering varierar beroende på hållplatsens läge.
Spårvägen kräver även utrymmen för exempelvis teknikhus och
likriktarstationer, dessa markanspråk kommer redovisas i
kommande samråd.
16(47)
5 Spårväg Syds sträckning
Under framtagande av planförslaget för Spårväg Syd utreds och
analyseras olika spårlinjealternativ utifrån teknisk
genomförbarhet samt effekter och konsekvenser för trafik och
resande, social hållbarhet, miljö, stadsutveckling och kostnad.
Val och bortval av alternativ görs med utgångspunkt i de mål som
finns för projektet.
I detta kapitel beskrivs det förslag på spårlinjer och
hållplatslägen som utgör projektets huvudinriktning mellan
Flemingsberg och Skärholmen, se översikt i Figur 7. Enligt
tilläggsavtalet ska anslutningen till Flemingsberg möjliggöra en
eventuell kommande förlängning till Flemingsbergsdalen och
anslutningen till Skärholmen ska möjliggöra en kommande
förlängning till Älvsjö.
Beskrivningen är uppdelad i sex delområden;
• Flemingsberg
• Kästa – Loviseberg
• Glömstadalen
• Masmo
• Kungens kurva södra
• Kungens kurva – Skärholmen
För vissa delområden finns i nuläget bara ett bedömt
genomförbart alternativ medan det i andra finns flera möjliga
sträckningar. Där det finns flera genomförbara alternativ
beskrivs dessa samt motiv till varför de inte utgör projektets
huvudalternativ. I kapitlet redovisas även alternativ som har valts
bort från fortsatt utredning i detta skede samt motiv till bortval.
Alternativ som har valts bort i tidigare skeden beskrivs i PM
Bortvalda alternativ.
Figur 7: Översiktskarta som visar föreslaget huvudalternativ, alternativa
sträckningar samt hållplatser. Hållplatsernas namn är arbetsnamn och kan
komma att ändras innan spårvägen är i drift.
5.1 Flemingsberg
Spårväg Syd går på Hälsovägen från Flemingsbergs station i söder fram till Kästa, se Figur 8. Två hållplatser planeras längs sträckan.
Figur 8: Karta över föreslaget huvudalternativ och alternativa sträckningar i delområde Flemingsberg.
5.1.1 Huvudalternativ spårlinje
Sträckan börjar i söder med en hållplats på Regulatorbron vid
den norra änden av Flemingsbergs station. Hållplatsläget
möjliggör effektiva byten till framförallt pendeltåg samt fjärr- och
regionaltåg. Hållplatsläget är också gynnsamt placerat för de
målpunkter som finns på båda sidor om järnvägen och väg 226
samt för planerad stadsutveckling i Flemingsbergsdalen.
Därefter korsar spårvägen Huddingevägen/väg 226 och fortsätter
längs Hälsovägen. Spårvägen föreslås ligga mittförlagd i
Hälsovägen. Vid Flemingsbergs centrum/Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge planeras för ytterligare en
hållplats. Denna hållplats skapar närhet till viktiga målpunkter
och ligger i närheten av många bostäder, arbetsplatser, affärer
och annan service samt möjliggör för effektiva byten till buss.
Efter hållplatsen passerar spårvägen genom en cirkulationsplats
som behöver byggas om och övergår därefter till den södra sidan
av Hälsovägen. Spårvägen planeras att sänkas gradvis för att
kunna passera under Ambulansgatan. Detta görs för att bland
annat inte påverka framkomligheten för ambulanser.
5.1.2 Alternativ spårlinje
Längs Hälsovägen har inga alternativa spårlinjer studerats då
utrymme har reserverats för spårvägen mitt i befintlig gata vid
tidigare ombyggnation.
Efter cirkulationsplatsen finns ett alternativ där spårvägen korsar
Ambulansgatan i plan, vilket kan komma att påverka
framkomligheten för ambulanser. Alternativet möjliggör för en
sträckning förbi Kästa längre söderut, se avsnitt 5.2.2.
5.1.3 Bortvalda spårlinjer
Inga bortvalda alternativ finns på sträckan.
5.1.4 Miljökonsekvenser
Spårvägen går i markplan genom eller intill bebyggda områden
som kännetecknas av storskalig bebyggelse och
trafikinfrastruktur. Viss grönska i form av alléer och gräsmark
påverkas vilket ökar omfattningen av hårdgjord mark men i
övrigt är påverkan på stadsbilden begränsad. Spårvägen påverkar
alléer längs Hälsovägen, som består av unga träd vilka inte
omfattas av generellt biotopskydd, se Figur 9. I övrigt bedöms
inte spårvägen påverka några naturvärden längs sträckan.
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Grantorp är
utpekade som särskilt värdefull byggnad respektive särskilt
värdefull bebyggelse i Huddinge kommuns kulturmiljöprogram,
se Figur 9. Spårvägen bedöms inte påverka några kulturmiljö-
värden i Flemingsberg.
Flemingsberg är idag bullerutsatt från befintlig infrastruktur.
Spårväg Syd medför något ökat buller vid bostäder och vid
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Det finns även risk
för stomljud och vibrationer. Åtgärder för att begränsa buller,
stomljud och vibrationer kommer att behöva utredas vidare.
I Flemingsberg finns riskobjekten helikopterplattan på
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt Södertörns
fjärrvärmeverk. Helikopterplattans inflygningsområde tangerar
Regulatorbron men vid denna plats bör helikoptern hålla hög
höjd och risken att spårvägen skulle påverkas bedöms vara
mycket liten. Fjärrvärmeverket hanterar brandfarliga varor vilket
kan utgöra en risk. Detta kommer utredas vidare för att
säkerställa acceptabel risk för spårvägen.
Figur 9: Kultur- och naturvärden i Flemingsberg.
20(47)
5.2 Kästa – Loviseberg
På sträckan mellan Kästa och Loviseberg planeras en hållplats för Spårväg Syd, se Figur 10.
Figur 10: Karta över föreslaget huvudalternativ och alternativa sträckningar i delområde Kästa – Loviseberg.
5.2.1 Huvudalternativ spårlinje
Efter Ambulansgatan fortsätter spårvägen att sänkas under mark
för att passera i bergtunnel under Kästaskolans skolgård,
Katrinebergsvägen och Kästa. Här utökas lokaliserings-
korridoren, se avsnitt 3.1. Spårvägen går i tunnel under Kästa och
övergår till ytläge strax väster om området. En hållplats föreslås
utanför tunneln, i den östra delen av det nya stadsutvecklings-
området Loviseberg. Hållplatsläget kommer att medföra god
kollektivtrafikförsörjning för den södra delen av det nya
bostadsområdet samt för boende i Kästa och norra Tullinge.
Hållplatsen skapar även potential för att bidra till en
sammankoppling mellan befintlig och ny bebyggelse.
Därefter fortsätter spårvägen i ytläge genom skogen och vidare
mot Glömstadalen där spåren svänger västerut mot Masmo.
Längs hela denna sträcka planeras den nya stadsdelen Loviseberg
att byggas. Spårvägen föreslås löpa centralt genom stadsdelen,
mittförlagd med stadsgator på båda sidor. Sträckningen har
arbetats fram översiktligt tillsammans med Huddinge kommun
och kommer att detaljeras i det fortsatta arbetet. Lokaliserings-
korridoren har utökats något för att anpassas till planerad
gatustruktur, se avsnitt 3.2. Spårlinjen har tagits fram med
hänsyn till topografi, intrång i fastigheter samt naturmiljö och
artskydd. På denna sträcka passeras den planerade tunneln för
Tvärförbindelse Södertörn.
5.2.2 Alternativ spårlinje
Det är inte möjligt att bygga spårvägen i ytläge på sträckan förbi
Kästa på grund av topografi och befintlig bebyggelse.
Geotekniska undersökningar har visat att det är långt till fast
berg under större delen av Kästa, vilket har försvårat arbetet med
att hitta en genomförbar tunnelsträckning.
En alternativ spårlinje studeras där spårvägen ligger i markplan
väster om Ambulansgatan. Spårvägen fortsätter därefter i tråg
och betongtunnel söder om Resedavägen. Denna sträckning
innebär en kortare bergtunnel jämfört med huvudalternativet.
Spårlinjen berör ett område där grundvattnet är förorenat av
PFAS samt ett lågt liggande område med översvämnings-
problematik. Alternativet innebär en något längre sträckning än
huvudalternativet.
Efter hållplatsen studeras en spårlinje längre österut jämfört med
huvudalternativet. Denna spårlinje innebär en något genare
sträckning, men en något sämre anpassning till planerad gatu-
och bebyggelsestruktur i Loviseberg.
5.2.3 Bortvald spårlinje
En sträckning längre västerut jämfört med huvudalternativet
mellan Kästa och Glömstadalen har studerats. Alternativet
medför intrång i en privat fastighet och påverkar en
övervintringsplats för kräldjur.
5.2.4 Miljökonsekvenser
Kästa utmärks av småhus omgivna av småkuperad skogsmark.
Spårväg Syd går i tunnel under bostadsområdet som därmed
endast påverkas visuellt där spårvägen övergår till ytläge väster
om området. Här tas en del av skogen bort för spåranläggning
och hållplats. Spårvägen genom skogen vid Loviseberg kommer
döljas av skog och därför påverkas inte landskapsbilden
nämnvärt. När den nya stadsdelen byggs kommer spårvägen att
kantas av bebyggelse.
Väster om Kästa finns fornlämningar som Spårväg Syd riskerar
att påverka, bland annat stenåldersboplatser. Den gamla
22(47)
färdvägen Göta landsväg kommer passeras. De fornlämningar
som påverkas kommer undersökas och vid behov tas bort.
Centralt i Kästa finns en liten hällmarkstallskog. Delar av skogen
har klassats med visst naturvärde, klass 4. Spårväg Syd passerar
området i tunnel. En hällmarkstallskog är inte beroende av
grundvatten för sin vattentillgång och tunneln bedöms inte
påverka naturvärdena.
Korridoren omfattar delar av en stor skog väster om Kästa.
Skogen är en del av Stockholms läns gröna kil Bornsjökilen.
Spårvägen kommer korsa skogen och medföra ett mindre
intrång. Delar av gammal granskog med naturvärdesklass 3 och
4, det vill säga påtagligt och visst naturvärde, kommer att
påverkas. I detta område passerar spårvägen även en bäck,
Lovisebergsbäcken, med påtagligt naturvärde.
Spårväg Syd berör rekreationsvärden väster om Kästa. Det stora
skogsområdet väster om Kästa är viktigt för rekreation för
boende i framförallt Kästa, Tullinge och Glömsta. Här finns flera
markerade leder och spår, bland annat vandringleden
Huddingeleden. I området finns även en mountainbikebana.
Spårvägen kommer att gå i ytläge genom centrala delar av skogen
och ta naturmark i anspråk, vilket skapar en barriär samt medför
ökat buller i rekreationsområdet.
Spårvägen kommer till stora delar gå i tunnel under Kästa vilket
begränsar bullret. Kästaskolan och ett fåtal bostäder i Kästa kan
dock komma att beröras av ökat buller där spårvägen ligger i
ytläge. Spårvägen genererar vibrationer och stomljud som
påverkar Kästaskolan och vissa bostäder i Kästa framförallt
under byggtiden. Åtgärder för att begränsa buller och vibrationer
kommer att behövas.
Delar av skogen väster om Kästa som i nuläget är relativt tyst
kommer påverkas av buller från spårvägen. När Loviseberg är
byggt bedöms planerade bostäder begränsa spårvägens buller i
kvarvarande skogsområden.
Tunneln under Kästa planeras bli cirka 700 - 1200 meter lång
beroende på vald spårlinje. Ett säkerhetskoncept som bland
annat hanterar utrymning och räddningsinsatser kommer tas
fram för att säkerställa acceptabel risknivå i tunneln.
Figur 11: Natur- och kulturvärden i Kästa – Loviseberg.
24(47)
5.3 Glömstadalen
Sträckningen genom Glömstadalen innefattar korsningspunkt med Tvärförbindelse Södertörn, se Figur 12. En hållplats planeras på
sträckan.
Figur 12: Karta över föreslaget huvudalternativ och alternativa sträckningar i delområde Glömstadalen.
5.3.1 Huvudalternativ spårlinje
I Glömstadalen passerar spårsträckningen strax söder om
Glömstadiket. Här föreslås ytterligare en hållplats. Hållplatsen
kommer medföra god kollektivtrafikförsörjning för den norra
delen av det nya bostadsområdet inom planprogram Loviseberg
och för delar av Glömsta. Detta hållplatsläge bedöms även ha
potential att sammankoppla befintlig och kommande bebyggelse.
Hållplatsen ökar även tillgängligheten till friluftsområdet
Flottsbro.
Väster om hållplatsen börjar spårvägen stiga för att kunna
passera Häggstavägen och Tvärförbindelse Södertörn på bro.
Därefter föreslås spårvägen fortsätta söder om planerad
trafikplats Masmo och under planerad ekodukt. Både
trafikplatsen och ekodukten är en del av och byggs av
Trafikverkets projekt Tvärförbindelse Södertörn. Masmovägen
och Myrstuguvägen passeras i plan vilket medför behov av
signalreglering.
Huvudalternativets förslag på bro över Tvärförbindelse
Södertörn, ombyggnad av Häggstavägen och omfattande
markförstärkningar i området är kostsamt och medför höga
klimatutsläpp. Bron medför en negativ visuell påverkan på det
kulturhistoriska värdefulla öppna landskapet i Glömstadalen.
5.3.2 Alternativ spårlinje
Längs Glömstadalen studeras en alternativ spårsträckning längre
söderut. Alternativet innebär en genare sträckning samt en
kortare bro över Tvärförbindelse Södertörn. Markförhållandena
är även bättre och kräver därför inte markförstärkningsarbeten i
samma utsträckning. Sträckningen kräver inte en ombyggnad av
Häggstavägen. Alternativet medför en mindre central hållplats i
det nya stadsutvecklingsområdet Loviseberg samt längre avstånd
från Glömsta. Sträckningen medför även en negativ påverkan på
höga naturvärden.
5.3.3 Bortvald spårlinje
Inga bortvalda alternativ finns på sträckan.
5.3.4 Miljökonsekvenser
Spårvägen går genom Glömstadalen som är ett flackt, öppet,
småbrutet jordbrukslandskap. Dalen ramas in av kuperade
skogsområden i söder och väster samt av villabebyggelse i norr.
Här erbjuds vida utblickar och området har höga
landskapsbildvärden. Tvärförbindelse Södertörn kommer
påverka de västra delarna av Glömstadalen där motorvägen går i
ytläge och där en trafikplats ska byggas. Öster om Häggstavägen
går Tvärförbindelse Södertörn ned i tunnel och Spårväg Syd
kommer att utgöra den främsta fysiska barriären i landskapet.
Spårvägen behöver passera på bro över motorvägen och får
därmed en stor visuell påverkan på landskapet genom sitt höga
läge.
Glömstadalen är utpekat som ett särskilt värdefullt
kulturmiljöområde av Huddinge kommun. Spårväg Syd passerar
i de centrala delarna av Glömstadalen, en del av dalen som inte
påverkas av Tvärförbindelse Södertörn. Spårväg Syd innebär att
ytterligare en infrastrukturanläggning tillkommer och att
landskapet ytterligare fragmenteras och att kulturhistoriska
samband bryts.
I Glömstadalen finns fornlämningar som Spårväg Syd riskerar att
påverka, bland annat stenåldersboplatser. Den gamla färdvägen
Stockholmsvägen kommer passeras, se Figur 13.
26(47)
I Glömstadalen berör spårvägen till övervägande del mark utan
några nämnvärda naturvärden, se Figur 13. Glömstadiket som
har ett visst naturvärde och omfattas av generellt biotopskydd
påverkas inte av spårvägen. Glömstadalen fungerar som ett svagt
grönt samband mellan Gömmarens och Flottsbros skogsområden
i Bornsjökilen. Den största barriären utgörs idag av väg 259 där
det sker ett stort antal viltolyckor per år. Spårväg Syd blir
ytterligare en barriär i området.
Spårväg Syd innebär även en ökad barriäreffekt för bland annat
boende i Glömsta avseende att nå kvarvarande skogsområden
söder om Glömstadalen.
Glömstadalen är bullerutsatt från väg 259 idag och kommer att
vara påverkad av buller från Tvärförbindelse Södertörn i
framtiden. Spårvägen passerar på relativt stort avstånd från
Glömsta och innebär därmed inte någon nämnvärd påverkan på
bullernivåerna vid bostäderna. Spårvägen kommer dock medföra
ökat buller i dalen och i intilliggande skogsområden. När
Loviseberg är byggt bedöms framförallt planerade bostäder
påverkas av spårvägens buller.
Figur 13: Natur- och kulturvärden i Glömstadalen.
28(47)
5.4 Masmo
Föreslagen sträckning för Spårväg Syd från Masmo fram till Gömmarravinen omfattar bro över Botkyrkaleden, hållplats på bro, tunnel
genom Masmoberget och under Gömmarens naturreservat samt bro över Gömmarbäcken, se Figur 14.
Figur 14: Karta över föreslaget huvudalternativ i delområde Masmo.
5.4.1 Huvudalternativ spårlinje
Efter plankorsning med Myrstuguvägen föreslås spårvägen ligga
på den sydvästra sidan av Botkyrkaleden, nedanför
Myrstuguberget. Strax öster om Masmo går spårvägen på bro
över Botkyrkaleden fram till en hållplats vid Masmo torg, invid
tunnelbanestationen. Hållplatsen kommer att ligga upphöjd,
cirka 15 meter högre än torget. Hållplatsen planeras att utformas
med mittplattform.
Hållplatsen i Masmo kommer att möjliggöra effektiva byten
mellan tunnelbana och spårväg samt förbättra
kollektivtrafikförsörjningen för boende i Masmo. Masmo är den
sydligaste tunnelbanestationen som Spårväg Syd når och den blir
därför en viktig bytespunkt för resande till och från
Flemingsberg. I det kommande arbetet blir det viktigt att
säkerställa att kopplingen mellan spårvagnshållplatsen och
tunnelbanestationen blir tydlig, trygg och gen. I Masmo kan även
byte till buss göras. Hållplatsen medför även ökad tillgänglighet
till Gömmarens naturreservat. Samordning sker även med
kommunens planläggning av detaljplan Drakskeppet 1 m.fl.
Det upphöjda läget på hållplatsen behövs för att spårvägen
därefter förläggs i tunnel ovanför tunnelbanan förbi Masmo fram
till strax söder om Gömmarbäcken. Spårsträckningen är
anpassad till tunnelbanan och Tvärförbindelse Södertörn som
kommer gå i tunnel i öst-västlig riktning om Masmo. Spårväg Syd
passerar i tunnel under Tvärförbindelse Södertörn och över
tunnelbanan.
Gömmarbäcken passeras på bro och därefter går spårvägen i
ytläge genom skogen fram till Kungens kurvaleden.
5.4.2 Alternativ spårlinje
Inga alternativa sträckningar utreds just nu i delområdet Masmo.
5.4.3 Bortvalda spårlinjer
En spårsträckning på den nordöstra sidan av Botkyrkaleden har
studerats men valts bort på grund av svårigheter att korsa
Tvärförbindelse Södertörn. En hållplats inne i berget vid Masmo
har utretts, men är inte genomförbart på grund av att
sträckningen hamnar i konflikt med anläggningar för
Tvärförbindelse Södertörn. En hållplats i berg innebär också
större berguttag samt medför ökade krav och kostnader kopplade
till säkerhet.
Olika tunnelsträckningar norr om Masmo har studerats och
avfärdats på grund av dålig bergtäckning och stora intrång i
Gömmarens naturreservat under byggskedet.
5.4.4 Miljökonsekvenser
Öster om Myrstuguberget löper Spårväg Syd i markplan längs
med Botkyrkaleden. På denna sträcka medför spårvägen att den
totala bredden som tas i anspråk av infrastruktur ökar. Spårväg
Syd passerar nedanför det högt belägna bostadsområdet
Myrstuguberget. Eftersom det är ett kraftigt kuperat område
bedöms den visuella påverkan på Myrstuguberget som
begränsad.
Hållplatsen och tunnelmynningen föreslås ligga cirka 15 meter
ovanför torget vilket medför att en del av grönskan i branten tas
bort. I övrigt går spårvägen i tunnel förbi Masmo och påverkar
därmed inte stadsbilden. Norr om Masmo ligger Spårväg Syd till
övervägande del i tunnel. En del av tunneln behöver byggas som
betongtunnel vilken sannolikt kommer att byggas ovanifrån.
Söder om Gömmarravinen går spårvägen upp i markplan och
30(47)
medför att naturmark, delvis intill E4/E20 tas i anspråk. Den
totala bredden av infrastruktur ökar även här, men den visuella
påverkan av Spårväg Syd bedöms som begränsad.
Masmotunneln planeras bli cirka 700 – 800 meter lång. Ett
säkerhetskoncept som bland annat hanterar utrymning och
räddningsinsatser för att säkerställa acceptabel risknivå i tunneln
har tagits fram.
Spårväg Syd passerar precis nedanför Myrstuguberget som är
utpekat som ett särskilt värdefullt kulturområde av Huddinge
kommun, se Figur 15. Spårvägen bedöms inte påverka
Myrstugubergets kulturmiljövärden. Hållplatsen i Masmo
kommer att ligga vid tunnelbaneentrén, intill torget och på kort
avstånd från Ormen Långe som är utpekad som särskilt värdefull
kulturmiljöbyggnad av Huddinge kommun. En del av skogen
närmast torget kommer att behöva tas bort och kopplingen
mellan Ormen Långe och övriga byggelsen i Masmo till
omgivande topografi bedöms påverkas något.
Norr om Masmo berör korridoren naturreservatet Gömmaren
som är en del av Bornsjökilen. Spårvägen kommer till stora delar
gå i tunnel under Gömmarens naturreservat vilket begränsar den
negativa påverkan på naturvärden. Spårvägen innebär dock ett
tunnelpåslag, en cirka 50 meter lång sträcka i ytläge och en bro i
reservatet. Utöver det kommer ett område med skog behöva
avverkas för byggandet av betongtunneln vilken sannolikt
kommer att byggas ovanifrån. Efter byggskedet kan denna mark
successivt återgå till naturmark. Spårlinjen placeras längs
E4/E20, för att begränsa påverkan på naturreservatet.
Spårvägen i ytläge berör en barrblandskog och hällmarkstallskog
med påtagliga naturvärden (klass 3), Gömmarravinen som har
högt naturvärde (klass 2) samt ett område visst naturvärde (klass
4) norr om ravinen. Den del av tunneln som byggs som
betongtunnel påverkar en barrblandskog med påtagligt och visst
naturvärde. Berörd del av Gömmarravinen är klassad som
nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och här finns skyddsvärda träd
och växter. Ett antal skyddsvärda träd kommer behöva tas ned.
Gömmarens naturreservat erbjuder en variation av
rekreationsmöjligheter över året och de rekreativa värdena
bedöms vara höga. Här finns stigar och vandringsleder, såsom
Huddingeleden. Många skolor och förskolor använder
naturområdet i sin verksamhet. Tillgängligheten till Gömmarens
naturreservat är i dagsläget relativt begränsad, dels på grund av
infrastruktur (väg 259 och E4/E20), dels på grund av områdets
kuperade terräng. Den västra delen av reservatet är påverkat av
trafikbuller från intilliggande E4/E20. Efter byggnation av
Tvärförbindelse Södertörn kommer trafikbullret öka ytterligare.
Spårväg Syd kommer att lokaliseras inom det mest bullerutsatta
området. På grund av det höga bullret bedöms detta område inte
vara attraktivt för rekreation och friluftsliv. Tillkommande buller
från Spårväg Syd bedöms till stor del maskeras av det höga
vägtrafikbullret. Spårvägen tillför dock visst buller och
bullerskyddsåtgärder i form av bullerplank kan bli aktuellt för att
begränsa spårvägens buller i Gömmarens naturreservat. Spårväg
Syds påverkan på rekreationsvärden inom reservatet bedöms
som begränsad.
Masmo är bullerutsatt i nuläget. Spårvägen kommer till stora
delar gå i tunnel förbi Masmo men en kort sträcka i ytläge och
hållplats i den södra delen av Masmo innebär något ökat buller
vid närmast belägna bostäder och vid en förskola.
Flerbostadshusen riskerar att utsättas för stomljud. Åtgärder för
att begränsa buller och stomljud kommer att behövas.
Figur 15: Natur- och kulturvärden i Masmo.
32(47)
5.5 Kungens kurva södra
Efter Gömmarbäcken går spårvägen i ytläge på särskild banvall fram till Kungens kurvaleden och fortsätter därefter i befintlig gata. Inom
delområdet planeras för ett hållplatsläge samt en anslutning till Spårväg Syds depå, se Figur 16.
Figur 16: Karta över föreslaget huvudalternativ i delområde Kungens kurva södra.
5.5.1 Huvudalternativ spårlinje
Söder om Kungens kurvaleden, mellan spårvägen och E4/E20,
planeras att depån för spårvägen lokaliseras. I detta område
byggs även anslutningsspår mellan spårvägen och depån.
E
n hållplats planeras strax söder om Kungens kurvaleden, öster
om depån. Idag finns ingen bostadsbebyggelse i området,
däremot finns en gymnasieskola, Stockholms Transport- och
fordonstekniska gymnasium. Då platsen är ödslig på kvällar och
helger är det viktigt att depåområdet upplevs som tryggt alla
tider på dygnet. God belysning, god orienterbarhet med fria
siktlinjer och tydliga gångstråk för fotgängare som exempelvis
ska mellan depå eller gymnasium och spårvagnshållplats
kommer att behövas. Hållplatsen ökar även tillgängligheten till
Gömmarens naturreservat.
S
pårvägens anslutning till Kungens kurvaleden och spårvägens
placering i gatan på Kungens kurvaleden behöver studeras
vidare. Kungens kurva nordost om planerad depå präglas i
dagsläget av detaljhandel, verksamhetsområden och stora
bebyggelsevolymer omgivna av parkeringsytor som betjänas av
breda slingrande gator. I dagsläget finns inga boenden men
Huddinge kommun har stora exploateringsplaner som ska
omvandla området till en tätt bebyggd stadsdel med blandning av
bostäder, skolor, grönytor, handel och kultur. Spårvägens
tillkommande är en viktig förutsättning för den stadsutveckling
som planeras i Kungens kurva.
F
rån Kungens kurvaleden svänger spårvägen in på Dialoggatan.
5
.5.2 Alternativ spårlinje
Inga alternativa sträckningar utreds just nu i delområdet
Kungens kurva södra.
5
.5.3 Bortvalda spårlinjer
Inga bortvalda alternativ finns på sträckan.
5
.5.4 Miljökonsekvenser
Korridoren utgörs delvis av ett område som nyttjas som
bergkross. Även en mindre del av Gömmarens sammanhängande
skogsområde omfattas av korridoren. Kungens kurvaleden och
Dialoggatan kantas av alléer. Skalan upplevs som stor,
bebyggelsen är hög, gles och utgörs av stora volymer. Spårväg
Syd bedöms påverka landskapet i begränsad omfattning. Hänsyn
behöver dock tas till den del av Gömmarens skogsområde som
ligger inom korridoren så att intrång och påverkan minimeras.
S
öder om Kungens kurva tar spårvägen i anspråk ett litet område
i kanten av en tallsumpskog med påtagligt naturvärde (klass 3).
Sumpskogen har pekats ut som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen år
1997. Sedan Skogsstyrelsens inventering har skogen väster om
sumpskogen avverkats, vilket kan ha bidragit till att minska
objektets naturvärde från högt till påtagligt. Öster om
tallsumpskogen kan spårvägen komma att påverka en liten del av
en hällmarkstallskog med tallar. Även detta område har påtagligt
naturvärde.
Spårväg Syd kommer medföra ett mindre intrång i Gömmarens
naturreservat norr om Gömmarbäcken. Eftersom det är ett
bullerstört och mindre attraktivt område intill E4/E20 som tas i
anspråk bedöms påverkan på områdets värde för rekreation och
friluftsliv som marginell. Spårväg Syd kommer innebära en ökad
tillgänglighet till Gömmarens naturreservat eftersom två
hållplatser planeras nära reservatet, i Kungens kurva och i
34(47)
Masmo. Ökad tillgänglighet kan dock medföra ökat slitage inom
reservatet.
Spårväg Syd bedöms inte medföra några konsekvenser med
avseende på buller, vibrationer och stomljud då avstånd till
bostäder är långt samt då närliggande verksamheter inte bedöms
vara känsliga för buller.
Figur 17: Natur- och kulturvärden i Kungens kurva södra.
36(47)
5.6 Kungens kurva – Skärholmen
Från Dialoggatan fram till Skärholmen ligger spårvägen i markplan och följer befintliga gator i reserverat utrymme. Två hållplatser
planeras inom delområdet, se Figur 18.
Figur 18: Karta över föreslaget huvudalternativ i delområde Kungens kurva – Skärholmen.
5.6.1 Huvudalternativ spårlinje
Spårvägen följer Dialoggatan för att sedan vika av in på
Ekgårdsvägen. En hållplats planeras på Dialoggatan i höjd med
Heron City. Hållplatserna kommer att öka tillgängligheten till
handelsområdet och även medföra god kollektivtrafikförsörjning
för de bostäder som planeras i Kungens kurva.
Efter cirkulationsplatsen på Ekgårdsvägen går spårvägen vidare
på Smistavägen. Placering längs Smistavägen behöver studeras
vidare då det är en komplex plats med flera intressenter och
beroenden till befintlig infrastruktur samt kommande planering,
såsom exempelvis stombusslinje J.
En hållplats planeras vid Skärholmen centrum. Fortsatt
utredning krävs för hållplatsen som kan komma att placeras på
eller under Skärholmsplan alternativt vid eller under korsningen
mellan Skärholmsvägen och Smistavägen. Hållplatsläget blir en
viktig bytespunkt och kommer möjliggöra effektiva byten till buss
och tunnelbana. Hållplatsläget är också gynnsamt placerat för
boende i närområdet.
5.6.2 Alternativ spårlinje
Inga alternativa sträckningar utreds just nu i delområdet
Kungens kurva – Skärholmen.
5.6.3 Bortvalda spårlinjer
Inga bortvalda alternativ finns på sträckan.
5.6.4 Miljökonsekvenser
Området inom och intill korridoren domineras av hårdgjorda
ytor, infrastruktur och storskaliga kontor, handels- och
industriverksamheter. Dialoggatan sluttar ned mot ett flackt
område intill E4/E20. Skalan upplevs som stor, bebyggelsen är
hög och gles samt utgörs av stora volymer. E4/E20 utgör en stark
fysisk och visuell barriär mellan Kungens kurva och Skärholmen.
Alléer finns längs Dialoggatan och Ekgårdsvägen som skapar
rumslighet och minskar skalan i området. Det finns risk att
spårvägen påverkar alléerna vilket medför negativ påverkan på
stadsbilden.
IKEA-varuhuset är utpekat som kulturhistorisk byggnad av
Huddinge kommun. Miljön i området är storskalig och bedöms
därför vara tålig. Att Spårväg Syd kommer gå förbi IKEA bedöms
inte påverka byggnadens kulturhistoriska värde.
Nordost om korsningen Smistavägen/Skärholmsvägen kan
spårvägen komma att påverka ett naturvärdesobjekt med ek och
äldre tallar som har visst naturvärde, klass 4. Alléerna längs
Dialoggatan och Ekgårdsvägen består av unga träd vilka inte
omfattas av det generella biotopskyddet.
Spårvägens sträckning genom Kungens kurva och vid
Skärholmen medför inte några förhöjda buller-, stomljud- eller
vibrationsnivåer i befintliga bostäder.
Figur 19: Natur- och kulturmiljövärden i Kungens kurva – Skärholmen.
39(47)
5.7 Övergripande miljökonsekvenser
Nedan redovisas övergripande konsekvenser för ett antal aspekter. Vid nästa samrådstillfälle kommer även en preliminär
miljökonsekvensbeskrivning att redovisas, men för utförligare beskrivningar av miljökonsekvenser hänvisas i detta skede till
Miljöredovisningen tillhörande lokaliseringsutredningen.
Figur 20: Övergripande förutsättningar, grönstruktur och riksintressen (Källa: LST/NV, SKS, LST, TRV).
40(47)
Figur 21: Övergripande förutsättningar, mark och vatten (Källa: LST, LST/NV, SGU, WSP, Stockholms stad, TRV).
5.7.1 Stadsutveckling och kommunal planering
Järnvägsplanen för Spårväg Syd tas fram i samverkan med
planerad stadsutveckling i Huddinge kommun och Stockholms
stad. Spårvägen anpassas och integreras i möjligaste mån utifrån
kommunernas kommande exploatering – såväl utvecklingsplaner
och planprogram som pågående detaljplaner.
5.7.2 Påverkan på befintlig infrastruktur
Omkringliggande trafikmiljö kan behöva anpassas för att
säkerställa trafiksäkerhet och framkomlighet. Det innebär behov
av både längsgående ombyggnader och ombyggnation i
korsningspunkter.
5.7.3 Sociala konsekvenser
Spårvägen ökar tillgängligheten till olika målpunkter vilket
underlättar för fler människor att ta sig till och från arbete,
utbildning och aktiviteter. Bland annat medför Spårväg Syd
bättre koppling till högskolor, sjukhus och rättsväsendet i
Flemingsberg samt till handel i Kungens kurva och Skärholmen.
Spårvägen kommer även bidra till ökad sammankoppling mellan
områden med olika socioekonomiska förutsättningar och på så
vis minska såväl sociala som fysiska barriärer. Spårvägen kan
också upplevas som mer pålitlig och mindre föränderlig, än till
exempel buss, vilket ökar den upplevda fysiska
sammankopplingen mellan områdena. Samtidigt finns också
risken att spårvägen på vissa ställen förstärker redan befintliga
barriärer eller skapar en ny barriär.
Ett antal samråd och dialoger har hållits med bland annat skolor,
förskolor och verksamheter. Fler dialoger kommer genomföras
med verksamheter längs sträckningen, för att samla in fler
perspektiv.
5.7.4 Elektromagnetiska fält
Spårväg genererar elektromagnetiska fält, dels längs
spårsträckningen, dels i de likriktarstationer som behövs längs
sträckningen. Enligt Socialstyrelsen och
Strålsäkerhetsmyndigheten har forskning visat på att det inte går
att se någon ökad risk för sjukdom för den som utsätts för
elektromagnetiska fält med ett årsmedelvärde under 0,4
mikrotesla. Nivån på de elektromagnetiska fälten längs
spårvägen kommer att vara långt under 0,4 mikrotesla.
Likriktarstationerna kan vid behov skärmas så magnetfälten
endast påverkar det direkta närområdet till stationerna. En
översiktlig analys visar att likriktarstationer kan lokaliseras längs
spårsträckningen utan att 0,4 mikrotesla överskrids vid
närliggande bebyggelse. Elektromagnetiska fält bedöms
sammantaget, med eventuella åtgärder i likriktarstationer,
medföra acceptabel hälsopåverkan.
Spårväg kan på grund av elektromagnetiska fält ge upphov till
störningar på känslig teknisk apparatur, som exempelvis finns
inom verksamheter längs med Hälsovägen. Detta kommer
utredas vidare.
5.7.5 Risk och säkerhet
Det finns ett antal generella risker från spårvägen som kan
medföra negativ påverkan på omgivningen eller internt inom
anläggningen. Dessa är:
• Urspårning
• Plankorsningsolyckor, påkörningsolyckor
• Elsäkerhetsolyckor
• Sabotage
• Suicid
42(47)
• Olyckor med tung trafik
• Brand i spårvagn
Åtgärder för att begränsa dessa risker utreds i fortsatt arbete.
Ett antal transportleder för farligt gods finns längs spårvägens
sträckning. E4/E20 och väg 259 är primära transportleder för
farligt gods. Tvärförbindelse Södertörn kommer att bli en primär
transportled för farligt gods när den är byggd och då avlastas väg
259. Väg 226 är sekundär transportled för farligt gods och Västra
stambanan utgör transportled för farligt gods.
Fyra drivmedelsstationer finns längs spårvägens sträckning, tre i
Kungen kurva och en i Skärholmen. Lokalisering i förhållande till
dessa kommer utredas vidare för att säkerställa att tillräckligt
skyddsavstånd hålls.
Tre tillståndspliktiga verksamheter (NCC Roads, APL [Apotek
Produktions Laboratorier] och Tamro AB) ligger i nära
anslutning till spårvägen genom Kungens kurva. Detta kommer
utredas vidare för att säkerställa att de inte medför för hög risk
för spårvägen.
Närheten till vissa riskobjekt behöver beaktas i kommande skede
men sammantaget bedöms risknivån för Spårväg Syd bli
acceptabel.
5.7.6 Markföroreningar
Utifrån de undersökningar som hittills genomförts finns ett fåtal
områden med markföroreningar längs spårsträckningen. Invid
och öster om Katrinebergsvägen i Kästa har föroreningarna PAH,
PFAS och ftalater hittats. Även i det område söder om Kungens
kurvaleden där en depå ska lokaliseras har markföroreningar
konstaterats. Längs övrig spårsträckning bedöms risken för
markföroreningar som låg. Fortsatt provtagning av
markföroreningar kommer genomföras.
5.7.7 Ras och skred
Längs spårlinjen finns ett flertal områden med risk för ras eller
skred i samband med exploatering, bland annat vid Kästa, i
Glömstadalen, söder om Masmo och vid Gömmarravinen.
Riskområden kommer kartläggas i samband med fortsatt
utredning och stabiliserande åtgärder genomföras vid behov.
5.7.8 Artskydd
Alla fåglar, fladdermöss, kräldjur och groddjur är fridlysta i
Sverige. Fördjupade artinventeringar har genomförts för dessa
arter. Ett stort antal fågelarter finns inom spårvägens korridor.
Vissa av fåglarna är mindre känsliga för påverkan medan andra
sannolikt kommer kräva skyddsåtgärder.
Vid inventering av kräldjur inom korridoren hittades kopparödla
och vanlig snok. Potentiella övervintringsmiljöer identifierades
på ett flertal platser. Glömstadiket, Gömmarbäcken och ett litet
vattendrag söder om Kästaskolan är möjliga lekvatten för
groddjur. På dessa platser finns även observationer av vanlig
groda. Eventuell påverkan på skyddsvärda arter kommer utredas
vidare i fortsatt arbete.
5.7.9 Grundvatten
Spårväg Syd påverkar framförallt grundvattnet längs sträckorna
med tunnel samt där brostöd och berg- och jordschakt behövs.
De hydrogeologiska förhållandena bedöms bitvis vara svåra inom
korridoren där tunneln under Kästa planeras. Huvudspårlinjen
bedöms vara den sträckning som medför lägst risker ur ett
43(47)
hydrogeologiskt perspektiv. Tunneln, både i bygg- och
driftskedet, innebär påverkan på grundvattennivåer ovanför
tunneln och i omkringliggande områden. Här finns både
dricksvatten- och energibrunnar som kan påverkas. Det finns
också risk för påverkan på byggnader i närområdet om dessa står
på lera.
Grundvattnet öster om Kästa är förorenat av PFAS, ftalater, bly,
krom, nickel och zink. Det finns uppgifter om att det funnits en
brandövningsplats söder om korridoren och PFAS-föroreningen
kommer sannolikt från den platsen. Vid byggande av tunnel
under Kästa finns risk för inläckage av förorenat grundvatten.
Huvudspårlinjen passerar i den norra delen av korridoren där
risken för föroreningar är som lägst. I fortsatt arbete behövs
eventuellt ändå åtgärder för att säkerställa att PFAS och andra
föroreningar inte påverkar närliggande mark och vattendrag.
Det finns artesiskt grundvatten
5 i delar av Glömstadalen som
riskerar att påverkas under byggskedet.
Masmoberget där tunneln vid Masmo planeras, är ett
förhållandevis tätt berg med ett tunt jordlager. På en sträcka
korsar spårtunneln under Tvärförbindelse Södertörn vars tunnel
har en viss dränerande effekt på grundvattnet. Dessa
omständigheter bedöms medföra ett begränsat inläckage av
grundvatten till spårtunneln. Spårväg Syds tunnel kommer ligga
högre än angränsande bebyggda områden och påverkar därför
inte grundvattnet i dessa områden.
5 Artesiskt grundvatten står under högt tryck och kan strömma upp ur
marken vid perforering av marklager.
Norr om Masmo finns tjockare jordlager ovan berget och tunneln
kan innebära grundvattensänkning, både i bygg- och driftskedet.
Risk för påverkan på anläggningar och på naturvärden i
Gömmarens naturreservat kommer utredas.
Kästatunneln, Masmotunneln samt brostöd och andra
byggmoment i vatten som medför bortledning av grundvatten
kräver tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken: I
miljödomen kommer skadeförebyggande åtgärder att regleras för
att minimera de negativa konsekvenserna.
Den sumpskog som finns söder om Kungens kurvaleden är
troligen främst beroende av nederbörd för vattentillförsel, men
eventuell påverkan i form av ändrade dräneringsförhållanden
kommer utredas vidare.
5.7.10 Yt- och dagvatten
Ytvatten är det vatten som ansamlas i våra hav, sjöar och
vattendrag. Dagvatten är det vatten som tillfälligt ansamlas på
markytan till följd av exempelvis nederbörd. Påverkan på
ytvatten är beroende av markanvändning. En ökad andel
hårdgjorda ytor ökar mängden dagvatten medan
föroreningsmängden i dagvattnet är beroende av vilka
verksamheter som finns inom avrinningsområdet och huruvida
dagvattnet renas innan det når recipienten.
I anslutning till beslutad lokalisering för Spårväg Syd finns fem
vattenförekomster i form av sjöar och tre ”övrigt vatten”. De
delar av sträckningen som går i urban miljö kommer att
avvattnas till befintliga dagvattensystem. Varken flöden eller
44(47)
föroreningsinnehåll förväntas förändras mer än marginellt
jämfört med nuläget. Det är framförallt i Glömstadalen och norr
om Masmo som spårdragningen går genom naturmark och där
det kan förväntas en något ökad mängd dagvatten och ökat
föroreningsinnehåll. Inom dessa områden finns ingen
vattenförekomst i direkt anslutning till spårvägen. Bedömningen
är därför att föroreningar i dagvattnet i stor utsträckning hinner
fastläggas innan dagvattnet når berörd ytvattenförekomst.
Påverkan på ytvatten kommer utredas vidare. En översiktlig
bedömning är att spårvägen inte påverkar möjligheten att uppnå
beslutade miljökvalitetsnormer.
5.7.11 Översvämningsrisk
För att sträva mot ett hållbart samhällsbyggande är det viktigt att
redan nu anpassa ny infrastruktur till kommande
klimatförändringar. Risk för översvämning handlar både om
risken för översvämning av Spårväg Syds anläggning och om det
finns risk att Spårväg Syd förvärrar översvämningsrisken i andra
områden.
Längs spårsträckningen finns flera områden med risk för över-
svämning. Det handlar dels om att det finns lågpunktsområden
där vatten ansamlas vid kraftiga regn och dels om att korridoren
korsar befintliga flödesvägar. I utformningen av anläggningen
säkerställs att spårvägen lokaliseras tillräckligt högt i förhållande
till översvämningsrisker samt att befintliga flödesvägar bevaras
för att inte skapa risk för översvämning av spårområdet och för
att inte öka översvämningsrisken i andra områden.
5.7.12 Kumulativa effekter med övriga projekt
Enligt Sverigeförhandlingen är byggande av bostäder längs med
Spårväg Syd en förutsättning för projektets genomförande. Inom
flera områden längs spårsträckningen kommer därför kumulativa
effekter till följd av spårvägen och kommunernas
bebyggelseplaner att uppstå. Det kommer även uppstå
kumulativa effekter till följd av Tvärförbindelse Södertörn.
Huddinge kommuns bebyggelseplaner i Flemingsberg innebär
tillsammans med Spårväg Syd en ökad exploatering i området.
Då området till stor del redan är exploaterat idag bedöms det
innebära en begränsad påverkan. Den största kumulativa
effekten bedöms vara att mer hårdgjord yta kan innebära ökade
risker för översvämning.
De tre projekten Spårväg Syd, Huddinge kommuns planer på den
nya stadsdelen Loviseberg och Tvärförbindelse Södertörn
kommer leda till kumulativa effekter i Glömstadalen och området
kring Loviseberg. De tre projekten bedöms sammantaget
medföra att det kulturhistoriskt värdefulla landskapet i
Glömstadalen inte längre kommer att kunna utläsas. De tre
projekten kommer minska utbudet av livsmiljöer för vissa
skyddsvärda arter, öka andelen hårdgjorda ytor, vilket kan bidra
till större risk för översvämning, barriäreffekter för människor
och djur, påverkan på rekreation, ökad bullernivå samt påverkan
på Gömmarens naturreservat genom markanspråk.
Kommunernas planer i Kungens kurva och Skärholmen innebär
tillsammans med Spårväg Syd en ökad exploatering i området,
bland annat näringsverksamheter, bostäder och skolor.
Sammantaget kan den kumulativa förändringen innebära att de
olika projekten samverkar till en mer utvecklad stadsmiljö.
Utvecklingen kan även innebära ökade risker för översvämning.
Samordning med berörda sker kontinuerligt för att synkronisera
planeringen och hantera eventuella kumulativa effekter.
45(47)
6 Byggskede och genomförande
Byggandet av Spårväg Syd beräknas till cirka 6 år. Större delen av
spårvägen anläggs i markplan och byggmomenten består av
markberedning såsom schaktning och ibland sprängning samt
spontning, uppbyggnad av spårkropp samt byggandet av själva
anläggningen.
De två tunnlarna genomförs med konventionell tunneldrivning,
det vill säga borrning och sprängning. I undantagsfall, då
bergkvalitet eller risk för omgivningspåverkan kräver det, kan
andra metoder bli aktuella, exempelvis hydraulisk spräckning.
Tätning för att förhindra vattenläckage kan komma att behövas.
En stor mängd bergmaterial kommer att behöva schaktas ut
under byggandet, framförallt från tunnlarna. Även jord kan
behöva schaktas bort. Massorna transporteras med lastbil till
mottagningsanläggningar och/eller direkt till andra
anläggningsverksamheter såsom väg- eller bostadsbyggen.
Projektet kommer ta fram en masshanteringsplan med syfte att
minimera masstransporterna. Minimeringen sker bland annat
genom att nyttja massorna inom projektet eller genom
samordning med närliggande projekt som behöver massor.
Byggskedet riskerar att medföra störningar för människor,
speciellt närboende, och negativ påverkan på miljön. I det
fortsatta arbetet kommer åtgärder för att minska störningar
under byggskedet att hanteras fortlöpande.
Spårväg Syd planeras huvudsakligen på kommunal mark, men
till viss del kommer även privat mark att behövas. Det
permanenta markbehovet på kommunal mark ska i första hand
upplåtas med servitutsrätt. Förutom den mark som tas i anspråk
permanent för spåranläggningen krävs tillfälliga ytor i form av
arbets- och etableringsytor. Arbetsytor är den mark som behövs
för att kunna genomföra byggandet, oftast direkt intill själva
spåranläggningen. Etableringsytor används för byggbodar, ställa
upp maskiner och liknande. Vid val av platser för etableringsytor
och transportvägar tas stor hänsyn till närboende och den
omgivande miljön. I det fortsatta arbetet kommer åtgärder för att
minska störningar under byggskedet att hanteras fortlöpande.
Ambitionen är att minimera det permanenta och tillfälliga
markbehovet.
7 Fortsatt arbete
Efter detta samråd fortsätter arbetet med att precisera
utformningen. Ett järnvägsplaneförslag tas fram som visar en
mer detaljerad utformning av bland annat spårsträckning,
tunnlar, brolösningar, hållplatslägen och likriktarstationer.
Ytterligare ett samråd om järnvägsplanen med allmänhet,
myndigheter, organisationer och berörda kommer att hållas
under planprocessen.
Under arbetet med planförslaget fortsätter
miljöbedömningsarbetet vilket innebär en miljöanpassning av
projektet så att negativa miljökonsekvenser begränsas i
möjligaste mån. Sociala aspekter ska fördjupas och bland annat
kommer fortsatta dialoger med särskilt berörda att hållas.
Parallellt med planprocessen kommer även tillståndsprocess för
vattenverksamhet med flera att genomföras. För detta kommer
fler samråd att hållas.
Spårväg Syd kan även medföra att gällande detaljplaner kan
behöva ändras och att nya detaljplaner behöver tas fram. Detta
arbete sker parallellt med framtagandet av järnvägsplanen.
46(47)
Efter ytterligare samråd om järnvägsplaneförslaget kommer
slutligt förslag kungöras och ställas ut för granskning. Därefter
ska länsstyrelsen yttra sig över järnvägsplanen innan den
slutligen skickas till Trafikverkets planprövning för fastställelse.
Det är först när planen är fastställd och lagakraftvunnen som
spårvägen kan börja byggas.
Så här kan du lämna synpunkter
Synpunkter på samrådsmaterialet kan lämnas under perioden 5 mars
till 29 mars 2026.
Så här kan du lämna synpunkter:
• på regionstockholm.se/samradspvs
• med mejl till: ip-spvsyd@regionstockholm.se
• eller brev till:
Region Stockholm
Trafikförvaltningen
Lindhagensgatan 100
105 73 Stockholm
Märk kuvertet eller ämnesraden i e-posten med:
’’TN 2022-1003 Samråd 1 Spårväg Syd’’.
Insända synpunkter blir offentliga handlingar och personuppgifter
hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR).
Skanna QR-koden för att komma till samrådets webbsida. Där finns
handlingar för samrådet och synpunkter kan lämnas direkt via ett
formulär.
Vi vill veta vad du
tycker!
---
[(Signerad) KS 2026_315 Tjänsteutlåtande Inbjudan till samråd om Spårväg Syd mellan Flemingsberg och Skärholmen. Anmäls till maj nämnd 2026-05-28..pdf]
Stockholms stad
start.stockholm
Sida 1 (11)
Stadsledningskontoret Dnr KS 2026/315
Exploateringskontoret Dnr E2026-00796
Kulturförvaltningen Dnr KUL 2026/516
Miljöförvaltningen Dnr 2026-6812
Stadsbyggnadskontoret Dnr 2026-05085
Trafikkontoret
Skärholmens stadsdelsförvaltning
Stockholm Stadshus AB
Dnr T2026-00927
Dnr SKHLM 2026/306
Dnr SSAB 2026/45
Handläggare
Till
Inbjudan till samråd om Spårväg Syd mellan
Flemingsberg och Skärholmen
Remiss från Region Stockholm, trafikförvaltningen
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar följande.
Stadsledningskontoret
Caroline Jansson
Telefon: 08-50829363
Exploateringskontoret
Kajsa Jonsson
Telefon: 08-508 26 498
Kulturförvaltningen
Kristin Lindgren
Telefon: 08-508 31 940
Miljöförvaltningen
Stefan Troëng
Telefon: 08-508 28 938
Stadsbyggnadskontoret
Petter Lindencrona
Telefon: 08-508 27 570
Trafikkontoret
Pierre Savard
Telefon: 08-508 26 241
Skärholmen stadsdelsförvaltning
Charlotta Östholm
Telefon: 08-508 26 484
Stockholm Stadshus AB
Magnus Thulin
Telefon: 08-508 29 938
Kommunstyrelsen
Exploateringsnämnden
Kulturnämnden
Miljö och
hälsoskyddsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
Trafiknämnden
Skärholmens
stadsdelsnämnd
[Nämnd 6]
Gemensamt tjänsteutlåtande
[2026-03-26]
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 2 (11)
1. Som svar på remissen Spårväg Syd mellan Flemingsberg
och Skärholmen, samråd 1 järnvägsplan hänvisas till vad
som skrivs i stadsledningskontorets, exploateringskontorets,
kulturförvaltningens, miljöförvaltningens,
stadsbyggnadskontorets, trafikkontorets, Skärholmens
stadsdelsförvaltnings och Stockholms Stadshus ABs
tjänsteutlåtande.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
3. Ärendet ska anmälas till respektive nämnd/styrelse
Sammanfattning
Region Stockholm har remitterat Spårväg Syd Flemingsberg till
Skärholmen, samråd 1 järnvägsplan bland annat till Stockholms
stad för besvarande.
Kontoren är positiva till utbyggnaden av Spårväg Syd som ligger i
linje med kommunfullmäktiges budget år 2026 om att fler ska
kunna välja att gå, cykla och åka kollektivt samtidigt som
biltrafiken ska minska. I enlighet med Ramavtal 6 – Storstad
Stockholm ska staden bygga bostäder i anslutning till Spårväg Syd
där spårvägens sträckning i sin helhet är en viktig betydelse för
stadens stadsutveckling.
Kontoren är positiva till att Spårväg Syd planeras gå längs
Smistavägen. Kontoren betonar vikten av att bytespunkten placeras
så nära resenärernas målpunkter som möjligt och att bästa
förutsättning ges till trygga, attraktiva och effektiva byten som
tillför platsen kvaliteter. Kontoren förordar därför en
hållplatsplacering på eller under Skärholmsplan.
Spårvägens placering längs Smistavägen och hållplatsens placering
på Skärholmsplan innebär många beroenden till befintlig
infrastruktur och intressenter vilket är viktigt att ta hänsyn till.
Bland annat planeras en ombyggnad av Skärholmsvägen och
Skärholmsplan för att anpassa platsen till utökad busstrafik i
samband med öppnandet av Förbifart Stockholm. För att hitta en väl
fungerande lösningen vill kontoren påtala vikten av fortsatt tät
samverkan mellan projektet och övriga trafikförvaltningen samt
staden, för att tillsammans hitta de bästa lösningarna för platsen.
Kontoren kan konstatera att det finns faktorer längs med Spårväg
Syds sträckning som riskerar att bli tids- och kostnadsdrivande.
Kontoren vill betona vikten av att projektet arbetar
kostnadsmedvetet och håller den avtalade budgeten för objektet.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 3 (11)
Bakgrund
I april 2017 träffades, inom ramen för den statligt initierade
Sverigeförhandlingen, överenskommelsen Ramavtal 6 – Storstad
Stockholm med tillhörande tre objektsavtal. Avtalen reglerar bland
annat kollektivtrafikobjekt Spårväg Syd samt ökat bostadsbyggande
och utbyggnad av några cykelstråk i Stockholms län. Avtalen slöts
mellan staten, Region Stockholm (Regionen), Stockholms stad,
Solna stad, Huddinge kommun, Täby kommun, Vallentuna
kommun och Österåker kommun.
I december 2022 konstaterade styrelsen för Ramavtal 6, med
anledning av genomförda successivanalyser och projektets
bedömning, att avtalad funktion inte rymdes inom avtalad
budgetram. Våren 2024 beslutade styrelsen för Ramavtal 6 att
Spårväg Syd behövde delas in i etapper samt att en förhandling om
finansieringen krävdes för att säkerställa genomförandet av hela
spårvägsobjektet.
Hösten 2025 tecknades mellan parterna ett Tilläggsavtal till
Ramavtal 6 vilket reglerar genomförande av en första etapp av
Spårväg Syd mellan pendeltågsstationen i Flemingsberg och
tunnelbanestationen i Skärholmen. I tilläggsavtalet tydliggjordes att
spårvägens passage mellan Kungens kurva och Skärholmen ska ske
under E4:an via Smistavägen. I avtalet framgår också att etapp 2
mellan Skärholmen och Älvsjö ska byggas men saknar i dagsläget
finansiering.
Projekt Spårväg Syd Flemingsberg till Skärholmen drivs av
Regionen med medverkan från Stockholms stad och Huddinge
kommun. Finansieringen av projektet sker via projektmedel, där
Stockholm stads andel av finansieringen är 6,58 %, exklusive
riskavsättning.
Genom åren har flera samråd för Spårväg Syd genomförts för hela
sträckan Flemingsberg-Älvsjö. Under arbetet med
lokaliseringsutredningen 2020–2024 genomfördes två samråd, ett
om betydande miljöpåverkan kring årsskiftet 2021–2022
(KS2021/1674) och ett om val av lokalisering under hösten 2022
(KS 2022/1019). Våren 2024 genomfördes ett samråd avseende
sammanvägd ståndpunkt för lokaliseringsutredningen
(KS2024/464). Avgränsningssamråd gällande Masmotunneln, inför
ansökan om tillstånd för vattenverksamhet för Spårväg Syd hölls
hösten 2025 (KS2025/1499). Staden har även yttrat sig över
Spårväg Syd innan objektet blev en del av Sverigeförhandlingen
(KS123-1583/2015).
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 4 (11)
Ärendets beredning
Ärendet har beretts gemensamt av stadsledningskontoret,
exploateringskontoret, kulturförvaltningen, miljöförvaltningen,
stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och Skärholmens
stadsdelsförvaltning samt Stockholms Stadshus AB.
Stockholm Stadshus AB har i sin tur remitterat ärendet vidare till
dotterbolagen AB Svenska Bostäder, Stockholms Stads Parkerings
AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i
Stockholm AB, Stockholm Vatten och Avfall AB och AB
STOKAB.
AB Svenska Bostäder, Stockholms Stads Parkerings AB, Micasa
Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i Stockholm AB och
AB STOKAB har inget att erinra mot förslaget.
Stockholm Vatten och Avfall ABs verksamhet berörs både i
Stockholm och i Huddinge kommun varför bolagets synpunkter
delges i detta ärende.
Ärendet
Planeringen av Spårväg Syd följer planläggningsprocessen för
järnväg som regleras av lagen om byggande av järnväg. Detta
samråd redovisar sträckan Flemingsberg till Skärholmen och utgör
underlag för avgränsning av järnvägsplanens
miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 28 och 29 §§
miljöbalken. För att en kommande järnvägsplan ska fastställas och
vinna laga kraft krävs att järnvägsplanen inte strider mot
bestämmelser i gällande detaljplaner. Detta kan medföra behov av
ändring, upphävande eller framtagande av nya detaljplaner som
tillåter spårväg. I den fortsatta planeringen kommer denna fråga
hanteras i samarbete med berörda kommuner och berörda
detaljplaner kommer att redovisas i planförslaget vid nästa samråd.
Det utredningsarbete som genomförts i planläggningsprocessens
tidigare skeden har resulterat i ett val av korridor för spårvägen
samt en vald lokalisering av depån. Möjliga spårsträckningar och
hållplatslägen studeras inom den valda korridoren. Längre fram
kommer ytterligare ett samråd att genomföras. Vid detta tillfälle
kommer även ytor för tillfälligt nyttjande och en preliminär
miljökonsekvensbeskrivning redovisas.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 5 (11)
Figur 1 Beslutad korridor och korridors utvidgningar inringade
I nuvarande samrådshandlingsskede utgörs utredningsområdet av
beslutad korridor mellan Flemingsberg och Skärholmen samt en
utvidgning av korridoren vid Kästa, Loviseberg och Skärholmen se
figur 1. Spårvägssträckan är 10 kilometer lång och planeras med
dubbelspår och 8 hållplatser samt en spårvagnsdepå. Hastigheten
kommer att variera beroende på spårvägens placering och
utformning. Spårvagnarna motsvarar ungefär de fordon som idag
trafikerar Tvärbanan.
I Flemingsberg planeras spårvägen gå på Hälsovägen från
Flemingsbergs station till Kästa. Två hållplatser planeras längs
sträckan, en på Regulatorbron och en vid Flemingsbergs
centrum/Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
På sträckan Kästa-Loviseberg planeras spårvägen gå i tunnel under
Kästaskolans skolgård, Katrinebergsvägen och Kästa. I
lokaliseringsutredningen identifierades PFAS-föroreningar i
grundvattnet samt en lågpunkt med översvämningsrisk i södra delen
av korridoren i Kästa. För att i möjligaste mån undvika dessa
utmaningar har korridoren vid Kästa utökats efter
lokaliseringsutredningen.
En ny hållplats planeras utanför tunneln i östra delen av
stadsutvecklingsområdet Loviseberg. Därefter fortsätter spårvägen i
ytläge genom skogen och vidare mot Glömstadalen där spåren
svänger västerut mot Masmo. I Loviseberg har spårlinjen anpassats
till kommande stadsutveckling och gatustruktur, därav har
utredningskorridoren utökats något västerut.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 6 (11)
I södra delen av Glömstadalen föreslås en hållplats i
stadsutvecklingsområdet Lovisebergs norra delar. Väster om
hållplatsen börjar spårvägen stiga för att kunna passera
Häggstavägen och Tvärförbindelse Södertörn på bro.
Längs Glömstadalen studeras en alternativ spårsträckning längre
söderut. Alternativet innebär en genare sträckning samt en kortare
bro över Tvärförbindelse Södertörn. Markförhållandena är bättre
och kräver inte markförstärkningsarbeten i samma utsträckning.
Föreslagen sträckning för Spårväg Syd från Masmo fram till
Gömmarravinen omfattar bro över Botkyrkaleden, hållplats på bro,
tunnel genom Masmoberget och under Gömmarens naturreservat
samt bro över Gömmarbäcken.
I delområde Kungens kurva södra går spårvägen efter
Gömmarbäcken i ytläge på särskild banvall fram till Kungens
kurvaleden och fortsätter därefter i befintlig gata. Inom delområdet
planeras för en anslutning till Spårväg Syds depå samt ett
hållplatsläge söder om Kungens kurvaleden i anslutning till
Stockholms Transport- och fordonstekniska gymnasium.
Från Dialoggatan fram till Skärholmen ligger spårvägen i markplan
och följer befintliga gator i reserverat utrymme. Två hållplatser
planeras inom delområdet, en på Dialoggatan i höjd med Heron
City och en vid Skärholmen centrum.
I Skärholmen finns många olika beroenden till befintligheter och
kommande planering, vilket gör placering av spårvägen
komplicerad. För att skapa möjligheter att hitta den mest optimala
placeringen har lokaliseringskorridoren utökats något längs
Smistavägen, i söder. Placering längs Smistavägen behöver studeras
vidare då det är en komplicerad plats med flera intressenter och
beroenden till befintlig infrastruktur samt kommande planering,
såsom exempelvis stombusslinje J.
Hållplatsen i Skärholmen centrum föreslås placeras på eller under
Skärholmsplan alternativt vid eller under korsningen mellan
Skärholmsvägen och Smistavägen. Detta kommer utredas i
kommande planering. Hållplatsläget blir en viktig bytespunkt och
kommer möjliggöra effektiva byten till buss och tunnelbana.
Omkringliggande trafikmiljöer kan behöva anpassas för att
säkerställa trafiksäkerhet och framkomlighet.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 7 (11)
Figur 2 Karta över föreslaget huvudalternativ Kungens kurva – Skärholmen.
Byggandet av Spårväg Syd bedöms tidigast kunna påbörjas cirka år
2030 om alla handlingar, beslut och tillstånd är klara och godkända.
Byggtiden beräknas till cirka sex år.
Synpunkter och förslag
Övergripande synpunkter
Av kommunfullmäktiges budget för år 2026 framgår det att fler ska
kunna välja att gå, cykla och åka kollektivt samtidigt som
biltrafiken ska minska. Spårväg Syd ökar förutsättningen för det i
den sydvästra delen av Stockholm. Kontoren ser därför positivt på
utbyggnaden av Spårväg Syd mellan Flemingsberg och
Skärholmen.
Kontoren vill poängtera att det är viktigt att hela spårvägen byggs ut
mellan Flemingsberg och Älvsjö i enlighet med
Sverigeförhandlingen, överenskommelsen Ramavtal 6 – Storstad
Stockholm. I enlighet med avtalet ska staden bygga bostäder i
anslutning till Spårväg Syd där spårvägens sträckning i sin helhet är
en viktig betydelse för stadens stadsutveckling.
Kontoren kan konstatera att det finns faktorer längs med Spårvägs
Syd sträckning som riskerar att bli tids- och kostnadsdrivande.
Spårsträckningen innehåller både komplicerade tunnlar och broar
och ett beroende till Tvärförbindelse Södertörn för vilken
förutsättningarna fortfarande är oklara. Kontoren vill härmed betona
vikten av att projektet arbetar kostnadsmedvetet och håller den
avtalade budgeten för objektet.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 8 (11)
Spårlinjens och bytespunktens placering
Kontoren är positiva till att spårvägen placeras längs Smistavägen.
Spårvägens placering längs Smistavägen kan dock komma att
påverka korsningarna Skärholmsvägen/Smistavägen och
Skärholmsvägen/Harholmsgatan (Förbifartens ramp till
Skärholmsvägen). Det är viktigt att i det fortsatta arbete finna
trafiklösningar som fungerar för samtliga trafikslag dels i dessa
korsningar men också längs hela sträckan inom Stockholm.
Kontoren vill påminna om att korsningen Smistavägen-
Skärholmsvägen ligger inom en privat fastighet, där vägen regleras
genom servitut. Befintligt servitut bedöms inte omfatta spårväg,
vilket innebär att rättigheten sannolikt behöver utvidgas eller
ersättas. Detta behöver hanteras i dialog med berörd fastighetsägare,
då marken inte står under kommunal rådighet.
Hållplatsens placering i Skärholmen är mycket viktig för platsens
framtida utveckling. Kontoren vill betona vikten av att
bytespunkten placeras så nära resenärernas målpunkter som möjligt
och att bästa förutsättning ges till attraktiva och effektiva byten
mellan tunnelbanan, buss och spårvägen vilket är en
hållplatsplacering på eller under Skärholmsplan.
Spårvägens placering längs Smistavägen och hållplatsens placering
på Skärholmsplan innebär många beroenden till befintlig
infrastruktur och intressenter vilket är viktigt att ta hänsyn till.
Bland annat planeras en ombyggnad av Skärholmsvägen och
Skärholmsplan för att anpassa platsen till utökad busstrafik i
samband med öppnandet av Förbifart Stockholm. Kontoren vill
påtala vikten av fortsatt tät samverkan mellan projektet och övriga
trafikförvaltningen samt staden, för att tillsammans hitta de bästa
lösningarna för platsen. Det är av stor vikt att bytespunkten
hanteras som en helhet, där även busshållplatserna omfattas. Det är
också viktigt att stor vikt läggs på att säkerställa trygga och
tillgängliga resenärsmiljöer i hela bytespunkten. Vid val av
hållplatsläge måste även möjligheterna till en framtida förlängning
av spårvägen till Älvsjö beaktas.
Miljö och kultur
Sträckan Kungens kurva – Skärholmen utgörs av en mycket starkt
urbaniserad miljö med dominerande inslag av hårdgjorda ytor och
barriärer i form av vägar. I den fortsatta projekteringen och
utformningen av sträckan menar kontoren att stor hänsyn bör tas till
de träd och annan växtlighet som finns och målsättningen bör vara
att stärka inslaget av grönska och övriga gröna värden.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 9 (11)
Kontoren anser att sträckan är lämplig ur kulturmiljösynpunkt, men
att påverkan på de kulturhistoriska värdena i Skärholmen behöver
studeras och bedömas närmre när det finns en mer detaljerad
utformning av bland annat spårsträckning och hållplatslägen med
mera. Aktuell spårkorridor är i direkt anslutning till flera fastigheter
som är grönmarkerade i stadens kulturhistoriska
klassificeringskarta. Grön klassificering innebär att Stadsmuseet i
Stockholm har bedömt att fastigheten med bebyggelse har ett högt
kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Stadens fastigheter i Huddinge kommun
Kontoren noterar att föreslaget hållplatsläge för Kungens kurva
södra har flyttats jämfört med det läge som redovisades i
sammanvägd ståndpunkt för lokaliseringsutredningen (2024). I
utredningen föreslogs ett läge söder om Kungens kurvaleden, i höjd
med fastigheten Linjen 3. Det nu aktuella förslaget är istället
beläget längre västerut, inom fastigheterna Polygonen 2 och Masmo
1:1 som ägs av Stockholms stad.
Kontoren vill upplysa om att befintlig stenkrossverksamhet inom
fastighet Masmo 1:1 planeras vara kvar. Det föreslagna
hållplatsläget riskerar därmed att omges av instängslade
verksamhetsområden. Detta kan medföra bristande överblickbarhet
och otrygga miljöer. Staden ser behov av att trygghetsaspekter
analyseras särskilt, inte minst med hänsyn till att hållplatsen
förväntas användas av ungdomar som reser till närliggande
gymnasieskola.
Befintliga och planerade VA-anläggningar
Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) har i detta yttrande sett
över respektive lokaliseringsområde och konstaterat att befintliga
VA-anläggningar finns i samtliga delområden inom Stockholms
stad och Huddinge kommun. Därmed kommer samordning mellan
SVOA och Region Stockholm (Spårväg Syd) att krävas i
kommande arbete med framtagande av planhandlingar samt genom
hela projektet. Nedan återfinns generella synpunkter samt på en
översiktlig nivå befintliga och/eller planerade VA-anläggningar
inom lokaliseringskorridoren.
Flertalet av SVOAs befintliga VA-anläggningar tenderar att hamna
i konflikt med Spårväg Syd där spårlinjen planeras ovan mark.
Kontorens ståndpunkt är att så få anläggningar som möjligt bör
flyttas ur ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv. Detta gäller
särskilt SVOAs större anläggningar så som huvudledningar.
Samordning kommer att krävas mellan SVOA och Spårväg Syd
genom hela projektet. Kontoren anser att projektet bör ansvara för
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 10 (11)
denna samordning och ansvara för att utreda och presentera hållbara
lösningar för SVOAs befintliga anläggningar. Det är av högsta vikt
att samordning mellan alla berörda intressenter fungerar genom hela
processen.
Den kollisionsutredning som Spårväg Syd har tagit fram mellan de
båda parternas anläggningar behöver ligga till grund för kommande
samordning under hela projektet.
Flemingsberg
SVOA har VA-ledningar parallellt och korsande med planerad
spårlinje inom Hälsovägen. SVOA har även en tunnel som korsar
under Hälsovägen. SVOA planerar även för nya huvudledningar
som kommer att korsa Hälsovägen.
Kästa-Loviseberg
I spårlinjens föreslagna huvudalternativ för tunnel behöver hänsyn
tas till befintliga VA-ledningar inom bebyggt område så att dessa
inte tar skada vid vibrationsalstrande arbeten. Befintliga VA-
ledningar finns i alla vägar inom den utökade
lokaliseringskorridoren inom Kästa.
Inom planprogrammet för Loviseberg har SVOA en befintlig
tunnel. Då spårlinjen planeras ovan mark sker inga kollisioner med
tunneln, dock är det viktigt att tillämpa SVOAs riktlinjer för arbeten
nära jord- och bergsanläggningar.
SVOA kommer att bygga ut nya VA-anläggningar i samband med
planerade exploateringar inom Loviseberg. Samordning kommer
därmed att krävas mellan projektet, Huddinge Kommun och SVOA.
Den föreslagna utökade lokaliseringskorridoren inom Loviseberg
påverkar inte SVOAs anläggningar.
Glömstadalen
Huvudalternativet för spårlinjen korsar en befintlig vattenledning i
Häggstavägen, två huvudledningar i Masmovägen och en
vattenledning i Myrstugevägen. SVOA har även en ledning längs
med delar av Glömstavägen inom lokaleringskorridoren. Detta
kräver samordning i kommande planering och genomförande av
spårvägen.
Masmo
SVOA har befintliga VA-ledningar i Snickarkrogsvägen och en
befintlig avloppstunnel under Botkyrkaleden mot Myrstugevägen.
SVOA planerar även för nya huvudledningar längs med
Solhagavägen och Snickarkrogsvägen. Samordning mellan projektet
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 11 (11)
och SVOA kommer att krävas under kommande planering och
genomförande.
Kungens kurva södra
SVOA har befintliga VA-ledningar längs östra sidan av Dialoggatan
samt VA-ledningar i Kungens kurva leden (längsgående och
korsande). Vidare har SVOA en tunnel som korsar under Kungens
kurva leden på två ställen inom lokaliseringskorridoren.
SVOA planerar även för nya huvudledningar längs med Kungens
kurvaleden och vidare sydväst inom spårvägens
lokaliseringskorridor. Samordning mellan projektet och SVOA
krävs i kommande planering och genomförande av dessa projekt.
Kungens kurva -Skärholmen
SVOA har två stycken huvudledningar längs med östra sidan av
Smistavägen. SVOA har även befintliga VA-ledningar längs östra
sidan av Ekgårdsvägen samt i Skärholmsplan och Skärholmsgången
Som svar på remissen Spårväg Syd mellan Flemingsberg och
Skärholmen, samråd 1 järnvägsplan hänvisas till vad som skrivs i
stadsledningskontorets, exploateringskontorets,
kulturförvaltningens, miljöförvaltningens, stadsbyggnadskontorets,
trafikkontorets, Skärholmens stadsdelsförvaltnings och Stockholms
Stadshus ABs tjänsteutlåtande.
Fredrik Jurdell
Stadsdirektör
Thomas Andersson
Förvaltningschef
Exploateringskontoret
Maria Jansén
Förvaltningschef
Kulturförvaltningen
Anna Hadenius
Förvaltningschef
Miljöförvaltningen
Amanda Horwitz
Förvaltningschef
Stadsbyggnadskontoret
Gunilla Glantz
Förvaltningschef
Trafikkontoret
Magnus Borgsten
Förvaltningschef
Skärholmens
stadsdelsförvaltning
Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera
---
[SKHLM 2026/263 försättsblad.pdf]
Skärholmens stadsdelsförvaltning
Avdelning medborgarservice och stadsmiljö
Måsholmstorget 20, 127 48 Skärholmen
Box 503
127 26 Skärholmen
Växel 08-508 24 000
Fax
skarholmen@stockholm.se
stockholm.se
Sida 1 (2)
Inbjudan till samråd om Spårväg Syd
Flemingsberg till Skärholmen
Kommunstyrelsen skickade i mars 2026 en remiss av regionens
inbjudan till samråd om Spårväg syd mellan Flemingsberg och
Skärholmen, till flera förvaltningar och bolag i staden som ombads
yttra sig om remissen. Skärholmens stadsdelsförvaltning var en av
de förvaltningar som ombads yttra sig om den regionala färdplanen
för Kungens kurva- Skärholmen.
Stockholm stads remissvar utformades som ett gemensamt och
samskrivet yttrande som samordnades av stadsledningskontoret.
Stadsdelsförvaltningen yttrade sig om att det är positivt att spårväg
syd planeras och att en av hållplatserna placeras i Skärholmen.
Stadsdelsförvaltningen påtalade att placeringen av bytespunkten
som det nya stationsläget för spårvägen innebär är viktig för så väl
befintlig kollektivtrafik, så som tunnelbana och buss, men även för
tillkommande bussförbindelser som tas i bruk i och med öppningen
av Förbifarten. Torgytan som Spårväg syd förväntas angöra
kommer att bli en trafikintensiv plats och det är viktigt att det
planeras för gena, enkla och effektiva förbindelser mellan de olika
trafikslagen för att säkerställa attraktiviteten för resor med
kollektivtrafik.
Förvaltningen lyfte även att det pågår en långsiktig samverkan över
kommungränserna mellan Stockholms stad och Huddinge relaterat
till bland annat den gemensamma utvecklingen av den regionala
kärnan Kungens Kurva – Skärholmen. Förvaltningen ser därför
positivt på Spårväg syd i ett samverkansperspektiv, eftersom den
underlättar resande över kommungränserna i området och därmed
bidrar till den gemensamma långsiktiga strävan mot den regionala
kärnan som en plats.
Stadsdelsdirektör
Skärholmens
stadsdelsförvaltning
Handläggare
Charlotta Östholm
Telefon: 08-50824684
Till
Skärholmens stadsdelsnämnd
2026-05-28
Skärholmens stadsdelsförvaltning
Avdelning medborgarservice och
stadsmiljö
Anmälningsärende
Dnr SKHLM 2026/263
2026-04-10
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Anmälningsärende
Dnr SKHLM 2026/263
Sida 2 (2)
Inbjudan till samråd om Spårväg Syd
Flemingsberg till Skärholmen
Bilagor
1. Samrådshandling Spårväg syd Flemingsberg Skärholmen
2. KS 2026-315 Tjänsteutlåtande Inbjudan till samråd om
Spårväg Syd mellan Flemingsberg och Skärholmen.
---
[Tjänsteutlåtande - Gemensamt.pdf]
Stockholms stad
start.stockholm
Sida 1 (11)
Stadsledningskontoret Dnr KS 2026/315
Exploateringskontoret Dnr E2026-00796
Kulturförvaltningen Dnr KUL 2026/516
Miljöförvaltningen Dnr 2026-6812
Stadsbyggnadskontoret Dnr 2026-05085
Trafikkontoret
Skärholmens stadsdelsförvaltning
Stockholm Stadshus AB
Dnr T2026-00927
Dnr SKHLM 2026/306
Dnr SSAB 2026/45
Handläggare
Till
Inbjudan till samråd om Spårväg Syd mellan
Flemingsberg och Skärholmen
Remiss från Region Stockholm, trafikförvaltningen
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar följande.
Stadsledningskontoret
Caroline Jansson
Telefon: 08-50829363
Exploateringskontoret
Kajsa Jonsson
Telefon: 08-508 26 498
Kulturförvaltningen
Kristin Lindgren
Telefon: 08-508 31 940
Miljöförvaltningen
Stefan Troëng
Telefon: 08-508 28 938
Stadsbyggnadskontoret
Petter Lindencrona
Telefon: 08-508 27 570
Trafikkontoret
Pierre Savard
Telefon: 08-508 26 241
Skärholmen stadsdelsförvaltning
Charlotta Östholm
Telefon: 08-508 26 484
Stockholm Stadshus AB
Magnus Thulin
Telefon: 08-508 29 938
Kommunstyrelsen
Exploateringsnämnden
Kulturnämnden
Miljö och
hälsoskyddsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
Trafiknämnden
Skärholmens
stadsdelsnämnd
[Nämnd 6]
Gemensamt tjänsteutlåtande
[2026-03-26]
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 2 (11)
1. Som svar på remissen Spårväg Syd mellan Flemingsberg
och Skärholmen, samråd 1 järnvägsplan hänvisas till vad
som skrivs i stadsledningskontorets, exploateringskontorets,
kulturförvaltningens, miljöförvaltningens,
stadsbyggnadskontorets, trafikkontorets, Skärholmens
stadsdelsförvaltnings och Stockholms Stadshus ABs
tjänsteutlåtande.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
3. Ärendet ska anmälas till respektive nämnd/styrelse
Sammanfattning
Region Stockholm har remitterat Spårväg Syd Flemingsberg till
Skärholmen, samråd 1 järnvägsplan bland annat till Stockholms
stad för besvarande.
Kontoren är positiva till utbyggnaden av Spårväg Syd som ligger i
linje med kommunfullmäktiges budget år 2026 om att fler ska
kunna välja att gå, cykla och åka kollektivt samtidigt som
biltrafiken ska minska. I enlighet med Ramavtal 6 – Storstad
Stockholm ska staden bygga bostäder i anslutning till Spårväg Syd
där spårvägens sträckning i sin helhet är en viktig betydelse för
stadens stadsutveckling.
Kontoren är positiva till att Spårväg Syd planeras gå längs
Smistavägen. Kontoren betonar vikten av att bytespunkten placeras
så nära resenärernas målpunkter som möjligt och att bästa
förutsättning ges till trygga, attraktiva och effektiva byten som
tillför platsen kvaliteter. Kontoren förordar därför en
hållplatsplacering på eller under Skärholmsplan.
Spårvägens placering längs Smistavägen och hållplatsens placering
på Skärholmsplan innebär många beroenden till befintlig
infrastruktur och intressenter vilket är viktigt att ta hänsyn till.
Bland annat planeras en ombyggnad av Skärholmsvägen och
Skärholmsplan för att anpassa platsen till utökad busstrafik i
samband med öppnandet av Förbifart Stockholm. För att hitta en väl
fungerande lösningen vill kontoren påtala vikten av fortsatt tät
samverkan mellan projektet och övriga trafikförvaltningen samt
staden, för att tillsammans hitta de bästa lösningarna för platsen.
Kontoren kan konstatera att det finns faktorer längs med Spårväg
Syds sträckning som riskerar att bli tids- och kostnadsdrivande.
Kontoren vill betona vikten av att projektet arbetar
kostnadsmedvetet och håller den avtalade budgeten för objektet.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 3 (11)
Bakgrund
I april 2017 träffades, inom ramen för den statligt initierade
Sverigeförhandlingen, överenskommelsen Ramavtal 6 – Storstad
Stockholm med tillhörande tre objektsavtal. Avtalen reglerar bland
annat kollektivtrafikobjekt Spårväg Syd samt ökat bostadsbyggande
och utbyggnad av några cykelstråk i Stockholms län. Avtalen slöts
mellan staten, Region Stockholm (Regionen), Stockholms stad,
Solna stad, Huddinge kommun, Täby kommun, Vallentuna
kommun och Österåker kommun.
I december 2022 konstaterade styrelsen för Ramavtal 6, med
anledning av genomförda successivanalyser och projektets
bedömning, att avtalad funktion inte rymdes inom avtalad
budgetram. Våren 2024 beslutade styrelsen för Ramavtal 6 att
Spårväg Syd behövde delas in i etapper samt att en förhandling om
finansieringen krävdes för att säkerställa genomförandet av hela
spårvägsobjektet.
Hösten 2025 tecknades mellan parterna ett Tilläggsavtal till
Ramavtal 6 vilket reglerar genomförande av en första etapp av
Spårväg Syd mellan pendeltågsstationen i Flemingsberg och
tunnelbanestationen i Skärholmen. I tilläggsavtalet tydliggjordes att
spårvägens passage mellan Kungens kurva och Skärholmen ska ske
under E4:an via Smistavägen. I avtalet framgår också att etapp 2
mellan Skärholmen och Älvsjö ska byggas men saknar i dagsläget
finansiering.
Projekt Spårväg Syd Flemingsberg till Skärholmen drivs av
Regionen med medverkan från Stockholms stad och Huddinge
kommun. Finansieringen av projektet sker via projektmedel, där
Stockholm stads andel av finansieringen är 6,58 %, exklusive
riskavsättning.
Genom åren har flera samråd för Spårväg Syd genomförts för hela
sträckan Flemingsberg-Älvsjö. Under arbetet med
lokaliseringsutredningen 2020–2024 genomfördes två samråd, ett
om betydande miljöpåverkan kring årsskiftet 2021–2022
(KS2021/1674) och ett om val av lokalisering under hösten 2022
(KS 2022/1019). Våren 2024 genomfördes ett samråd avseende
sammanvägd ståndpunkt för lokaliseringsutredningen
(KS2024/464). Avgränsningssamråd gällande Masmotunneln, inför
ansökan om tillstånd för vattenverksamhet för Spårväg Syd hölls
hösten 2025 (KS2025/1499). Staden har även yttrat sig över
Spårväg Syd innan objektet blev en del av Sverigeförhandlingen
(KS123-1583/2015).
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 4 (11)
Ärendets beredning
Ärendet har beretts gemensamt av stadsledningskontoret,
exploateringskontoret, kulturförvaltningen, miljöförvaltningen,
stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och Skärholmens
stadsdelsförvaltning samt Stockholms Stadshus AB.
Stockholm Stadshus AB har i sin tur remitterat ärendet vidare till
dotterbolagen AB Svenska Bostäder, Stockholms Stads Parkerings
AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i
Stockholm AB, Stockholm Vatten och Avfall AB och AB
STOKAB.
AB Svenska Bostäder, Stockholms Stads Parkerings AB, Micasa
Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i Stockholm AB och
AB STOKAB har inget att erinra mot förslaget.
Stockholm Vatten och Avfall ABs verksamhet berörs både i
Stockholm och i Huddinge kommun varför bolagets synpunkter
delges i detta ärende.
Ärendet
Planeringen av Spårväg Syd följer planläggningsprocessen för
järnväg som regleras av lagen om byggande av järnväg. Detta
samråd redovisar sträckan Flemingsberg till Skärholmen och utgör
underlag för avgränsning av järnvägsplanens
miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 28 och 29 §§
miljöbalken. För att en kommande järnvägsplan ska fastställas och
vinna laga kraft krävs att järnvägsplanen inte strider mot
bestämmelser i gällande detaljplaner. Detta kan medföra behov av
ändring, upphävande eller framtagande av nya detaljplaner som
tillåter spårväg. I den fortsatta planeringen kommer denna fråga
hanteras i samarbete med berörda kommuner och berörda
detaljplaner kommer att redovisas i planförslaget vid nästa samråd.
Det utredningsarbete som genomförts i planläggningsprocessens
tidigare skeden har resulterat i ett val av korridor för spårvägen
samt en vald lokalisering av depån. Möjliga spårsträckningar och
hållplatslägen studeras inom den valda korridoren. Längre fram
kommer ytterligare ett samråd att genomföras. Vid detta tillfälle
kommer även ytor för tillfälligt nyttjande och en preliminär
miljökonsekvensbeskrivning redovisas.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 5 (11)
Figur 1 Beslutad korridor och korridors utvidgningar inringade
I nuvarande samrådshandlingsskede utgörs utredningsområdet av
beslutad korridor mellan Flemingsberg och Skärholmen samt en
utvidgning av korridoren vid Kästa, Loviseberg och Skärholmen se
figur 1. Spårvägssträckan är 10 kilometer lång och planeras med
dubbelspår och 8 hållplatser samt en spårvagnsdepå. Hastigheten
kommer att variera beroende på spårvägens placering och
utformning. Spårvagnarna motsvarar ungefär de fordon som idag
trafikerar Tvärbanan.
I Flemingsberg planeras spårvägen gå på Hälsovägen från
Flemingsbergs station till Kästa. Två hållplatser planeras längs
sträckan, en på Regulatorbron och en vid Flemingsbergs
centrum/Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
På sträckan Kästa-Loviseberg planeras spårvägen gå i tunnel under
Kästaskolans skolgård, Katrinebergsvägen och Kästa. I
lokaliseringsutredningen identifierades PFAS-föroreningar i
grundvattnet samt en lågpunkt med översvämningsrisk i södra delen
av korridoren i Kästa. För att i möjligaste mån undvika dessa
utmaningar har korridoren vid Kästa utökats efter
lokaliseringsutredningen.
En ny hållplats planeras utanför tunneln i östra delen av
stadsutvecklingsområdet Loviseberg. Därefter fortsätter spårvägen i
ytläge genom skogen och vidare mot Glömstadalen där spåren
svänger västerut mot Masmo. I Loviseberg har spårlinjen anpassats
till kommande stadsutveckling och gatustruktur, därav har
utredningskorridoren utökats något västerut.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 6 (11)
I södra delen av Glömstadalen föreslås en hållplats i
stadsutvecklingsområdet Lovisebergs norra delar. Väster om
hållplatsen börjar spårvägen stiga för att kunna passera
Häggstavägen och Tvärförbindelse Södertörn på bro.
Längs Glömstadalen studeras en alternativ spårsträckning längre
söderut. Alternativet innebär en genare sträckning samt en kortare
bro över Tvärförbindelse Södertörn. Markförhållandena är bättre
och kräver inte markförstärkningsarbeten i samma utsträckning.
Föreslagen sträckning för Spårväg Syd från Masmo fram till
Gömmarravinen omfattar bro över Botkyrkaleden, hållplats på bro,
tunnel genom Masmoberget och under Gömmarens naturreservat
samt bro över Gömmarbäcken.
I delområde Kungens kurva södra går spårvägen efter
Gömmarbäcken i ytläge på särskild banvall fram till Kungens
kurvaleden och fortsätter därefter i befintlig gata. Inom delområdet
planeras för en anslutning till Spårväg Syds depå samt ett
hållplatsläge söder om Kungens kurvaleden i anslutning till
Stockholms Transport- och fordonstekniska gymnasium.
Från Dialoggatan fram till Skärholmen ligger spårvägen i markplan
och följer befintliga gator i reserverat utrymme. Två hållplatser
planeras inom delområdet, en på Dialoggatan i höjd med Heron
City och en vid Skärholmen centrum.
I Skärholmen finns många olika beroenden till befintligheter och
kommande planering, vilket gör placering av spårvägen
komplicerad. För att skapa möjligheter att hitta den mest optimala
placeringen har lokaliseringskorridoren utökats något längs
Smistavägen, i söder. Placering längs Smistavägen behöver studeras
vidare då det är en komplicerad plats med flera intressenter och
beroenden till befintlig infrastruktur samt kommande planering,
såsom exempelvis stombusslinje J.
Hållplatsen i Skärholmen centrum föreslås placeras på eller under
Skärholmsplan alternativt vid eller under korsningen mellan
Skärholmsvägen och Smistavägen. Detta kommer utredas i
kommande planering. Hållplatsläget blir en viktig bytespunkt och
kommer möjliggöra effektiva byten till buss och tunnelbana.
Omkringliggande trafikmiljöer kan behöva anpassas för att
säkerställa trafiksäkerhet och framkomlighet.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 7 (11)
Figur 2 Karta över föreslaget huvudalternativ Kungens kurva – Skärholmen.
Byggandet av Spårväg Syd bedöms tidigast kunna påbörjas cirka år
2030 om alla handlingar, beslut och tillstånd är klara och godkända.
Byggtiden beräknas till cirka sex år.
Synpunkter och förslag
Övergripande synpunkter
Av kommunfullmäktiges budget för år 2026 framgår det att fler ska
kunna välja att gå, cykla och åka kollektivt samtidigt som
biltrafiken ska minska. Spårväg Syd ökar förutsättningen för det i
den sydvästra delen av Stockholm. Kontoren ser därför positivt på
utbyggnaden av Spårväg Syd mellan Flemingsberg och
Skärholmen.
Kontoren vill poängtera att det är viktigt att hela spårvägen byggs ut
mellan Flemingsberg och Älvsjö i enlighet med
Sverigeförhandlingen, överenskommelsen Ramavtal 6 – Storstad
Stockholm. I enlighet med avtalet ska staden bygga bostäder i
anslutning till Spårväg Syd där spårvägens sträckning i sin helhet är
en viktig betydelse för stadens stadsutveckling.
Kontoren kan konstatera att det finns faktorer längs med Spårvägs
Syd sträckning som riskerar att bli tids- och kostnadsdrivande.
Spårsträckningen innehåller både komplicerade tunnlar och broar
och ett beroende till Tvärförbindelse Södertörn för vilken
förutsättningarna fortfarande är oklara. Kontoren vill härmed betona
vikten av att projektet arbetar kostnadsmedvetet och håller den
avtalade budgeten för objektet.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 8 (11)
Spårlinjens och bytespunktens placering
Kontoren är positiva till att spårvägen placeras längs Smistavägen.
Spårvägens placering längs Smistavägen kan dock komma att
påverka korsningarna Skärholmsvägen/Smistavägen och
Skärholmsvägen/Harholmsgatan (Förbifartens ramp till
Skärholmsvägen). Det är viktigt att i det fortsatta arbete finna
trafiklösningar som fungerar för samtliga trafikslag dels i dessa
korsningar men också längs hela sträckan inom Stockholm.
Kontoren vill påminna om att korsningen Smistavägen-
Skärholmsvägen ligger inom en privat fastighet, där vägen regleras
genom servitut. Befintligt servitut bedöms inte omfatta spårväg,
vilket innebär att rättigheten sannolikt behöver utvidgas eller
ersättas. Detta behöver hanteras i dialog med berörd fastighetsägare,
då marken inte står under kommunal rådighet.
Hållplatsens placering i Skärholmen är mycket viktig för platsens
framtida utveckling. Kontoren vill betona vikten av att
bytespunkten placeras så nära resenärernas målpunkter som möjligt
och att bästa förutsättning ges till attraktiva och effektiva byten
mellan tunnelbanan, buss och spårvägen vilket är en
hållplatsplacering på eller under Skärholmsplan.
Spårvägens placering längs Smistavägen och hållplatsens placering
på Skärholmsplan innebär många beroenden till befintlig
infrastruktur och intressenter vilket är viktigt att ta hänsyn till.
Bland annat planeras en ombyggnad av Skärholmsvägen och
Skärholmsplan för att anpassa platsen till utökad busstrafik i
samband med öppnandet av Förbifart Stockholm. Kontoren vill
påtala vikten av fortsatt tät samverkan mellan projektet och övriga
trafikförvaltningen samt staden, för att tillsammans hitta de bästa
lösningarna för platsen. Det är av stor vikt att bytespunkten
hanteras som en helhet, där även busshållplatserna omfattas. Det är
också viktigt att stor vikt läggs på att säkerställa trygga och
tillgängliga resenärsmiljöer i hela bytespunkten. Vid val av
hållplatsläge måste även möjligheterna till en framtida förlängning
av spårvägen till Älvsjö beaktas.
Miljö och kultur
Sträckan Kungens kurva – Skärholmen utgörs av en mycket starkt
urbaniserad miljö med dominerande inslag av hårdgjorda ytor och
barriärer i form av vägar. I den fortsatta projekteringen och
utformningen av sträckan menar kontoren att stor hänsyn bör tas till
de träd och annan växtlighet som finns och målsättningen bör vara
att stärka inslaget av grönska och övriga gröna värden.
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 9 (11)
Kontoren anser att sträckan är lämplig ur kulturmiljösynpunkt, men
att påverkan på de kulturhistoriska värdena i Skärholmen behöver
studeras och bedömas närmre när det finns en mer detaljerad
utformning av bland annat spårsträckning och hållplatslägen med
mera. Aktuell spårkorridor är i direkt anslutning till flera fastigheter
som är grönmarkerade i stadens kulturhistoriska
klassificeringskarta. Grön klassificering innebär att Stadsmuseet i
Stockholm har bedömt att fastigheten med bebyggelse har ett högt
kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Stadens fastigheter i Huddinge kommun
Kontoren noterar att föreslaget hållplatsläge för Kungens kurva
södra har flyttats jämfört med det läge som redovisades i
sammanvägd ståndpunkt för lokaliseringsutredningen (2024). I
utredningen föreslogs ett läge söder om Kungens kurvaleden, i höjd
med fastigheten Linjen 3. Det nu aktuella förslaget är istället
beläget längre västerut, inom fastigheterna Polygonen 2 och Masmo
1:1 som ägs av Stockholms stad.
Kontoren vill upplysa om att befintlig stenkrossverksamhet inom
fastighet Masmo 1:1 planeras vara kvar. Det föreslagna
hållplatsläget riskerar därmed att omges av instängslade
verksamhetsområden. Detta kan medföra bristande överblickbarhet
och otrygga miljöer. Staden ser behov av att trygghetsaspekter
analyseras särskilt, inte minst med hänsyn till att hållplatsen
förväntas användas av ungdomar som reser till närliggande
gymnasieskola.
Befintliga och planerade VA-anläggningar
Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) har i detta yttrande sett
över respektive lokaliseringsområde och konstaterat att befintliga
VA-anläggningar finns i samtliga delområden inom Stockholms
stad och Huddinge kommun. Därmed kommer samordning mellan
SVOA och Region Stockholm (Spårväg Syd) att krävas i
kommande arbete med framtagande av planhandlingar samt genom
hela projektet. Nedan återfinns generella synpunkter samt på en
översiktlig nivå befintliga och/eller planerade VA-anläggningar
inom lokaliseringskorridoren.
Flertalet av SVOAs befintliga VA-anläggningar tenderar att hamna
i konflikt med Spårväg Syd där spårlinjen planeras ovan mark.
Kontorens ståndpunkt är att så få anläggningar som möjligt bör
flyttas ur ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv. Detta gäller
särskilt SVOAs större anläggningar så som huvudledningar.
Samordning kommer att krävas mellan SVOA och Spårväg Syd
genom hela projektet. Kontoren anser att projektet bör ansvara för
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 10 (11)
denna samordning och ansvara för att utreda och presentera hållbara
lösningar för SVOAs befintliga anläggningar. Det är av högsta vikt
att samordning mellan alla berörda intressenter fungerar genom hela
processen.
Den kollisionsutredning som Spårväg Syd har tagit fram mellan de
båda parternas anläggningar behöver ligga till grund för kommande
samordning under hela projektet.
Flemingsberg
SVOA har VA-ledningar parallellt och korsande med planerad
spårlinje inom Hälsovägen. SVOA har även en tunnel som korsar
under Hälsovägen. SVOA planerar även för nya huvudledningar
som kommer att korsa Hälsovägen.
Kästa-Loviseberg
I spårlinjens föreslagna huvudalternativ för tunnel behöver hänsyn
tas till befintliga VA-ledningar inom bebyggt område så att dessa
inte tar skada vid vibrationsalstrande arbeten. Befintliga VA-
ledningar finns i alla vägar inom den utökade
lokaliseringskorridoren inom Kästa.
Inom planprogrammet för Loviseberg har SVOA en befintlig
tunnel. Då spårlinjen planeras ovan mark sker inga kollisioner med
tunneln, dock är det viktigt att tillämpa SVOAs riktlinjer för arbeten
nära jord- och bergsanläggningar.
SVOA kommer att bygga ut nya VA-anläggningar i samband med
planerade exploateringar inom Loviseberg. Samordning kommer
därmed att krävas mellan projektet, Huddinge Kommun och SVOA.
Den föreslagna utökade lokaliseringskorridoren inom Loviseberg
påverkar inte SVOAs anläggningar.
Glömstadalen
Huvudalternativet för spårlinjen korsar en befintlig vattenledning i
Häggstavägen, två huvudledningar i Masmovägen och en
vattenledning i Myrstugevägen. SVOA har även en ledning längs
med delar av Glömstavägen inom lokaleringskorridoren. Detta
kräver samordning i kommande planering och genomförande av
spårvägen.
Masmo
SVOA har befintliga VA-ledningar i Snickarkrogsvägen och en
befintlig avloppstunnel under Botkyrkaleden mot Myrstugevägen.
SVOA planerar även för nya huvudledningar längs med
Solhagavägen och Snickarkrogsvägen. Samordning mellan projektet
Gemensamt tjänsteutlåtande
Sida 11 (11)
och SVOA kommer att krävas under kommande planering och
genomförande.
Kungens kurva södra
SVOA har befintliga VA-ledningar längs östra sidan av Dialoggatan
samt VA-ledningar i Kungens kurva leden (längsgående och
korsande). Vidare har SVOA en tunnel som korsar under Kungens
kurva leden på två ställen inom lokaliseringskorridoren.
SVOA planerar även för nya huvudledningar längs med Kungens
kurvaleden och vidare sydväst inom spårvägens
lokaliseringskorridor. Samordning mellan projektet och SVOA
krävs i kommande planering och genomförande av dessa projekt.
Kungens kurva -Skärholmen
SVOA har två stycken huvudledningar längs med östra sidan av
Smistavägen. SVOA har även befintliga VA-ledningar längs östra
sidan av Ekgårdsvägen samt i Skärholmsplan och Skärholmsgången
Som svar på remissen Spårväg Syd mellan Flemingsberg och
Skärholmen, samråd 1 järnvägsplan hänvisas till vad som skrivs i
stadsledningskontorets, exploateringskontorets,
kulturförvaltningens, miljöförvaltningens, stadsbyggnadskontorets,
trafikkontorets, Skärholmens stadsdelsförvaltnings och Stockholms
Stadshus ABs tjänsteutlåtande.
Fredrik Jurdell
Stadsdirektör
Thomas Andersson
Förvaltningschef
Exploateringskontoret
Maria Jansén
Förvaltningschef
Kulturförvaltningen
Anna Hadenius
Förvaltningschef
Miljöförvaltningen
Amanda Horwitz
Förvaltningschef
Stadsbyggnadskontoret
Gunilla Glantz
Förvaltningschef
Trafikkontoret
Magnus Borgsten
Förvaltningschef
Skärholmens
stadsdelsförvaltning
Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.