Inrättande av Gökdalens biotopskyddsområde i Farsta

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.Ett av de föreslagna områdena är Gökdalen i Farsta stadsdelsnämndsområde. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har förslaget reviderats utifrån inkomna förbättringsförslag. Dialog har förts med Ellevio AB kring befintliga elledningar inom biotopskyddsområdet. [Bilaga - Förslag till beslut Gökdalens biotopksyddsområde.pdf] Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde Mars 2026 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde Mars2026 Dnr: 2025-17063 Utgivare: Stadsbyggnadskontoret Omslagsfoto: Gundula Kolb Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 3 (16) Beslut om inrättande av Gökdalens biotopskyddsområde på del av fastigheten Gubbängen 1:1 och Farsta 2:1 i Stockholms kommun Innehåll Beslut ......................................................................................................... 4 Syftet med biotopskyddsområdet ............................................................... 4 Grund för beslutet....................................................................................... 4 Gällande planer och anläggningar ............................................................. 5 Målbild för biotopskyddsområdet ............................................................... 6 Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet ................................................................................. 6 Naturvårdsförvaltning och tillsyn ................................................................ 8 Skötsel ........................................................................................................ 8 Upplysningar .............................................................................................. 9 Bilagor ........................................................................................................ 9 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 4 (16) Beslut Med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken och 7 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. beslutar kommunfullmäktige i Stockholms kommun den XX månad 202X att det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) ska utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Arealen är cirka 12,3 hektar. Namn på biotopskyddsområdet är Gökdalens biotopskyddsområde. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön får inte utföras inom biotopskyddsområdet. Syftet med biotopskyddsområdet Syftet är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. För att bevara naturvärden, arter och biologisk mångfald i biotopskyddsområdet behövs viss skötsel, se information under rubrik ”Skötsel”. Grund för beslutet Skogen i Gökdalen utgörs av mark med mycket gamla träd med arter som är knutna till sådana biotoper. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. För att ett område ska kunna bli biotopskyddsområde måste det överensstämma med någon av det 30-tal biotoptyper som finns med i bilaga 2 och 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Mark med mycket gamla träd är en av dessa biotoptyper. Definitionen är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. Skogsområdet i Gökdalen utgörs av en äldre flerskiktad naturskogsartade barrblandskog med lång kontinuitet och stor variation. Skogen består till större delen av barrskog med senvuxen tall på hällmarkerna och gran som dominerar i svackor och i sluttningar. I de något fuktigare svackorna växer grova lövträd av asp, björk, al och sälg. Det finns också gläntor och bryn med grova ädellövträd och lundartad vegetation. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 5 (16) I området förekommer många naturvårdsarter som indikerar höga naturvärden, främst knutna till barrskogsmiljöer, men även till ädellövmiljöer och fuktig lövskog. Området innehåller mycket lämpliga livsmiljöer för flera fladdermusarter. Delar av området utgör också mycket lämpliga livsmiljöer för mindre hackspett (NT, nära hotad) och entita (NT). Andra delar utgör mycket lämpliga livsmiljöer för barrskogsmesar. Gökdalen har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, framför allt för arter knutna till barrskog. Gökdalen utgör både ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) och utgör en länk mellan Majroskogen i norr och Fagersjöskogen i söder. Området är även del av den regionala grönstrukturen och ingår i Hanvedenkilen samt i en regionalt viktig spridningskorridor för barr- och barrblandskog. Områdets naturvärden beskrivs mer ingående i bilaga 2. Områden av tillräcklig storlek och kvalité på strategiska platser är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. Genom att skydda sådana områden som biotopskyddsområde eller någon annan form av områdesskydd förbättras förutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald långsiktigt. Tätortsnära natur är även viktig för rekreation och naturupplevelser och bidrar till stadens attraktivitet. Ett skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Gällande planer och anläggningar Större delen av det förslagna biotopskyddsområdet är planlagt som allmän platsmark, natur: Dp 2007-03732 från 2009 och Dp 2016- 10106 från 2018. Ett mindre område är planlagt som Park: Stadsplan Pl. 3499 från 1947 och Dp 2016-05809 från 2016. Enbart mindre delar ligger utanför detaljplanelagt område. Ett biotopskyddsområde bedöms vara förenligt med gällande detaljplaner. Del av en hundrastgård ligger inom området. En gasledning från angränsande gasblandstation löper genom området under mark och fortsätter under angränsande våtmark. Markförlagda 33kV- ledningar som är del av ett befintligt regionalnätstråk löper också genom området. Norr om biotopskyddsområdet löper en 220 kV luftledning. Linjekoncessionen omfattar en befintlig ledningsgata Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 6 (16) där löpande åtgärder, såsom kantfällning och annan trädsäkring, för att upprätthålla driftsäkerheten får genomföras. Målbild för biotopskyddsområdet Biotopskyddsområdet utgörs av en flerskiktad naturskogslikande skog med rik förekomst av gamla träd och död ved i olika nedbrytningsstadier. I biotopskyddsområdet växer många gamla solbelysta tallar i olika stadier uppe på hällmarkerna. Skogen är flerskiktad med olika trädslag i olika åldrar. I de mer slutna partierna växer äldre gran, tall och lövträd. Träd- och buskskiktet utgörs av flera olika inhemska arter. Skogskänslan och känsla av vild natur finns kvar. Brynmiljöerna är luckiga och variationsrika och fria från invasiva främmande arter. Ädellövträd och tallar står ljusöppna och har tillräckligt med plats att utveckla sig. Träd som dör står kvar som trädruiner så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behövt tas ner av säkerhetsskäl ligger kvar i området, utan att blockera gångväg eller stigar. Det finns gott om död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier i området. Området är en bra lokal för fåglar, vedlevande svampar och insekter knutna till äldre barrskog. Befintliga gångvägar genom området är lättframkomliga och underhålls och utvecklas i samklang med bevarandet av äldre träd. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet Inom ett biotopskyddsområde är det enligt 7 kap. 11 § miljöbalken inte tillåtet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Naturmiljön som helhet är skyddad i biotopen, och det är den skada som åtgärden kan orsaka på naturmiljön och livsbetingelserna för arter i biotopen som är av betydelse och ska bedömas. Förbudet mot att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde gäller enligt bestämmelsen åtgärder som kan komma att skada naturmiljön. Det räcker således att det finns en risk för skada. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde är avverkning och skada av träd inklusive deras rötter, borttagande av död ved, uppförande av Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 7 (16) byggnader och anläggningar, påverkan på hydrologin, ny ledningsdragning utanför befintliga ledningsgator, ny belysning, körning med maskiner och motorfordon i terräng, sprängning, grävning, schaktning, utfyllnad, tippning och upplag. Observera att dessa angivna verksamheter och åtgärder endast utgör exempel. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet. Verksamhetsutövaren ska bedöma om en planerad åtgärd kan innebära risk för att naturmiljön skadas. Detta behöver göras redan vid planeringen av åtgärden. Hänsynsbehovet skiljer sig åt beroende på årstid. Generellt bedöms perioden 1 november – 1 mars som mest lämplig för åtgärder. Den som planerar en åtgärd bör kontakta Stockholms stads miljöförvaltning för råd och information. Drift och underhåll av hundrastgården bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte eller riskera att skada naturmiljön under förutsättning att inga uppvuxna levande eller döda träd tas ner eller skadas med avseende på stammar, trädkronor eller rötter och att skydd sker enligt Stockholms stads tekniska handbok. Det är möjligt att ansöka om dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Intresset av att vidta åtgärder eller bedriva verksamhet i sådana mark- eller vattenområden ska vägas mot de konsekvenser som förlusten av, eller skadan på biotopen för med sig. Generella undantag I 7 kap. 11 a § miljöbalken, samt i 8, 8 a och 8 b §§ Förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) regleras när vissa verksamheter och åtgärder kan utföras utan hinder av det förbud som annars gäller i biotopskyddsområden. Bestämmelserna för ett biotopskyddsområde gäller inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inträdde. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 8 (16) Enligt 8 a § FOM får inom ett mark- eller vattenområde som är ett biotopskyddsområde en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas, om • en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglag (2010:900) antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna. • en nätkoncession för linje enligt Ellag (1997:857) meddelades för en starkströmsledning innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla kraven enligt Elsäkerhetslag (2016:732) och ellagen. Naturvårdsförvaltning och tillsyn Stockholms stad är förvaltare i naturvårdshänseende för biotopskyddsområdet i enlighet med 2 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Exploateringsnämnden står för obligatoriska investeringar så som gränsmarkering och skyltning av biotopskyddsområdet. I övrigt fördelas ansvaret för skötsel och underhåll i enlighet med överenskommelser inom staden. Stockholms stad är tillsynsmyndighet enligt 2 kap. 9 § miljötillsynsförordningen (2011:13). Tillsyn sker enligt 26 kap. miljöbalken. Stockholms stad prövar dispensansökningar enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Ansvarig nämnd regleras i stadens reglementen. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet för fornlämningar. Skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11 § miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I detta biotopskyddsområde behövs skötsel främst i form av regelbunden röjning av uppkommande sly samt gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd i brynmiljöer och kantzoner till skogen. Större delen av skogen behöver ingen regelbunden skötsel, utöver punktinsatser för att hålla gångvägar framkomliga och säkra. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 9 (16) Unga efterträdare till gamla ekar och tallar väljs ut och lämnas kvar vid röjning så att trädkontinuiteten säkerställs. Rönn, hassel och andra inhemska bärande buskar gynnas, medan tysklönn och andra invasiva arter tas bort. Vid behov ska enstaka tallar friställas för att skapa solbelyst ved samt möjliggöra utveckling av vidkroniga tallar. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Skötsel av området beskrivs mer ingående i bilaga 2. Om vårdåtgärder utförs av någon annan part än kommunen regleras detta med särskilda avtal. Till dessa avtal ska även bifogas skötselinstruktioner. Upplysningar Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken ska ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Bilagor 1. Beslutskarta 2. Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 10 (16) Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 11 (16) Bilaga 2: Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Skogen i Gökdalen är belägen på del av fastigheten Gubbängen 1:1 och Farsta 1:1. mellan Majroskogen på andra sidan Örbyleden i norr och Högdalstopparna i söder i Farsta stadsdelsområde. Figur 1. Gökdalens biotopskyddsområde ligger inom Farstas stadsdelsområde. Naturmiljö Skogsområdet i Gökdalen utgörs av en äldre flerskiktad blandskog med lång kontinuitet med inslag av mycket gamla träd. Skogen består till större delen av barrskog med gran och tall, lövblandade barrskogar och hällmarker som domineras av äldre tall. Det finns också gläntor och bryn med grova ädellövträd och lundartad vegetation. I de något fuktigare partierna växer grova lövträd av asp, björk och al. Trädmiljöerna är typiska för Stockholms sprickdalslandskap och med gamla trädmiljöer. I området förekommer många naturvårdsarter som indikerar höga naturvärden, främst knutna till barrskogsmiljöer, men även till ädellövmiljöer och fuktig lövskog. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 12 (16) Fynd av rödlistade arter som tallticka, ekticka, mindre hackspett och nordfladdermus, samt signalarterna stor aspticka, citronfläckad kärrtrollslända, åttafläckig praktbagge, björksplintborre, granbarksgnagare, blåsippa och grön sköldmossa är kvitton på att skogen har höga värden som utvecklats under en lång tid. Skogen gränsar till Gökdalens våtmark med lekmiljöer för flera groddjursarter. Åkergroda, vanlig groda och mindre vattensalamander är noterade där. Omgivande skog erbjuder med sina blockiga och ojämna markstrukturer livsmiljöer och övervintringsmiljöer för groddjuren under vinterhalvåret. Skogen har därmed sannolikt stor betydelse för groddjurspopulationens förutsättningar. Gökdalen har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, framför allt för arter knutna till barrskog men också för groddjur. Området utgör ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO), dvs som källa varifrån arter sprider sig till andra delar av Stockholms gröna infrastruktur. Figur 2. Området utgör ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 13 (16) Skogen ingår också i en regionalt viktig spridningskorridor för barrskog i den regionala grönkilen Hanvedenkilen. Gökdalen utgör en viktig länk mellan Majroskogen i norr och Fagersjöskogen i söder, särskilt för arter knutna till barrskog. Figur 3. Gökdalen utgör en viktig del av det kommunala barrskogsnätverket. Historisk markanvändning, kulturhistoriska värden Skogspartiet Gökdalen ligger inom det som åtminstone från 1600- talet var Örby säteris utmarker. På 1860-talet ingick det i vad som benämndes Storskogen. Namnet Gökdalen kommer från ett torp som låg ungefär en kilometer mot sydväst. I slutet av 1800-talet såldes Örbys ägor och marken började säljas av som tomtmark. Kring det aktuella skogsområdet förblev marken länge obebyggd. Först vid mitten av 1900-talet uppfördes lamellhus och punkthus öster om skogen, där Hauptvägen ligger närmast. Bostadsområdet planerades enligt folkhemsarkitekturens ideal med barnomsorg, Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 14 (16) butiker och gemensamhetslokaler. Husen grupperades kring en stor, grön innergård med anslutande parkmark. Figur 4. Utsnitt från häradsekonomiska. Kartan är hämtad ur Lantmäteriets historiska kartarkiv. Närliggande grönområden var ett viktigt inslag i stadsplaneringen för de boendes möjlighet till rekreation. Samtidigt planlades ett arbetsplatsområde längre österut, närmare Högdalens tunnelbanestation. På 1970-talet drogs Örbyleden fram norr om Gökdalen och en av de tre konstgjorda Högdalstopparna (Hökarängstoppen) skapades av schakt- och rivningsmassor samt slagg från Högdalsverket intill. Verket hade börjat producera el år 1970 och dess höga skorsten dominerar ännu industriområdet, synlig från långt håll. Högdalstopparna används idag som rekreationsområde. Radhusområdet vid Budbärarvägen omedelbart söder om Gökdalen Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 15 (16) uppfördes på 1990-talet och intill anlades en BMX bana, invigd 2023. Figur 5. Ortofoto från början av 60 talet visar hur Storskogen breder ut sig i området. Rekreativa funktioner Gökdalen är genomkorsad av stigar och är ett välbesökt område av närboende för promenader och motion. Området utnyttjas av skolor och förskolor för utflykter och lek i naturen. Det finns också en hundrastgård där hundar kan släppas okopplade. Skötsel För att områdets brynmiljöer och kantzoner inte ska växa igen behövs regelbunden röjning av uppkommande sly och gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd som tidigare stått mer ljusöppet. Många arter knutna till äldre träd gynnas när de grova stammarna med mycket struktur blir solbelysta. Samtidigt är det Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 16 (16) viktigt att främja yngre ekar och tallar så att det finns efterträdare till de gamla träden. Gamla träd vårdas och finns kvar genom hela sin livscykel. Död ved sparas i området. Träd som dör ska stå kvar som trädruiner eller högstubbar så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behöver tas ner av säkerhetsskäl lämnas kvar i området, utan att blockera strandpromenad eller stigar. Vid behov ska enstaka tallar friställas för att skapa solbelyst ved samt möjliggöra utveckling av vidkroniga tallar. Grenar och ris kan läggas upp i högar som faunadepåer inom området. Så kallade veteraniseringsåtgärder kan också bli aktuella för att gynna den biologiska mångfalden. Det kan handla om katning av unga tallar och om att tillskapa högstubbar och konstgjorda håligheter i unga träd av samtliga trädslag. Tillskapande av stående död ved i fuktlövskogen gynnar många arter, bland annat mindre hackspett som häckar i området. Tysklönn och andra invasiva arter ska regelbundet eftersökas och bekämpas så fort de upptäcks. Detta ska ske med hänsyn till befintliga naturvärden. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 --- [Bilaga - Samrådsredogöresle Gökdalens biotopskyddsområde.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2025-17063 Gundula Kolb Sida 1 (6) Tfn 08-508 27 136 2026-03-02 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Samrådsredogörelse för Gökdalens biotopskyddsområde på del av fastigheten Gubbängen 1:1 och Farsta 2:1 i stadsdelen Farsta Innehåll Sammanfattning .......................................................................................1 Bakgrund...................................................................................................2 Förslagets syfte och huvuddrag ............................................................2 Hur samrådet bedrivits ..........................................................................2 Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar ........................................................................2 Statliga och regionala myndigheter och förbund ...................................3 Länsstyrelsen ........................................................................................3 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar......................................3 Exploateringsnämnden..........................................................................3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...........................................................3 Farsta stadsdelsnämnd .........................................................................3 Stockholms stadsmuseum.....................................................................4 Idrottsnämnden......................................................................................4 Trafiknämnden.......................................................................................4 Fastighetsnämnden...............................................................................5 Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA)...............................................5 Berörda sakägare..................................................................................5 Region Stockholms................................................................................5 Ellevio AB ..............................................................................................5 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande...............6 Sammanfattning Syftet med Gökdalens biotopskyddsområde är att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfalden som är knutna till de äldre trädmiljöerna i området. Beslutsförslaget sändes ut på samråd 2026-01-23 – 2026-02-23. Under samrådet har nio yttranden inkommit. Ingen remissinstans avstyrkte förslaget. Länsstyrelsen lämnade förbättringsförslag kring Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17063 Sida 2 (6) en formulering rörande bekämpning av invasiva arter och redaktionella frågor. Region Stockholm hade inga synpunkter. SVOA har inga anläggningar inom området. Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön och önskade en fortsatt dialog. Farsta stadsdelsförvaltning anser att exploateringsnämnden bör iordningsställa området i samband med inrättandet och önskar att en tydlig rutin tas fram för stadens hantering av biotopskyddsområden. Trafikkontoret lyfte generella konsekvenser av biotopskyddsområden. Efter samrådet har dialog förts med Ellevio. Samrådsförslaget har reviderats utifrån inkomna synpunkter. I beslutsdokumentet har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområde” och ”Skötsel” förtydligats. Vidare har redaktionella ändringar genomförts. Vid inmätning i fält har gränsen av biotopskyddsområdet finjusterats för att säkerställa att skötsel och underhåll av befintligare byggnader, anläggningar och vägar inte försvåras. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med Gökdalens biotopskyddsområde är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Hur samrådet bedrivits Samråd om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde har hållits med länsstyrelsen och med berörda sakägare samt med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Farsta stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden från 23 januari till 23 februari 2026. Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer, ställningstagande och ändringsförslag redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17063 Sida 3 (6) Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen ser positivt på att området får ett långsiktigt skydd och tillstyrker planerat biotopskydd. Länsstyrelsen förslår att stycket under rubriken ”Skötsel” i bilaga 2 som rör bekämpning av invasiva arter kompletteras att bekämpningsåtgärderna inte onödigtvis ska medföra skador på naturvärden i biotopskyddsområdet. Vidare lämnade länsstyrelsen några redaktionella synpunkter. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret genomfört de av länsstyrelsen föreslagna ändringar. Vidare har flera redaktionella ändringar i dokumentet genomförts. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Exploateringsnämnden Exploateringskontoret tillstyrker förslaget Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar miljöförvaltningen för ett bra samarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig positiv till föreslaget och lyfte att området är utvalt och prioriterat utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur, som är framtagen inom ramen för budgetuppdraget att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar miljöförvaltningen för ett bra samarbete. Farsta stadsdelsnämnd Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget. Förvaltningen anser att exploateringsnämnden bör iordningsställa området i samband med inrättandet. Exempel på iordningsställande åtgärder inventering och hantering av riskträd, hantering av eventuella förekomster av invasiva arter, så som tysklönn, samt borttagande av olovligt utplacerade föremål eller tippat avfall. Förvaltningen önskar även att en tydlig rutin tas fram för stadens hantering av biotopskyddsområden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar stadsdelsförvaltningen för ett bra samarbete. Kontoret delar delvis stadsdelsförvaltningens synpunkt om att explaoteringskontoret borde bekosta iordningställandet. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17063 Sida 4 (6) Stadsbyggnadskontoret anser att bekämpning av invasiva arter som inte ligger under trafiknämndens ansvar såsom tysklönn utgör en del av iordningställande. Kontoret anser dock att hantering av riskträd och avstädning av området utgör del av stadsdelsförvaltningen ordinarie skötsel där ansvarig stadsdelsnämnd utifrån sin budget genomföra de åtgärder som behöver göras inom stadsdelsnämndens områden. Vidare kommer kontoret i samarbete med miljöförvaltningen ta fram en tydlig rutin för stadens hantering av biotopskyddsområden. Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet har inga invändningar mot förslaget. Idrottsnämnden Idrottsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget. Förvaltningen anser att områdets betydelse för groddjur borde lyftas i beslutet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar idrottsförvaltningens bedömning att området har en viktig funktion för groddjur, detta beskriv i stycket ”Naturmiljö” i bilaga 2. Trafiknämnden Trafikkontoret ställer sig positiv till förslaget och ser ingen konflikt mellan inrättandet av biotopskyddsområdet och allmänhetens nyttjande av området. Biotopskyddsområdet omfattar inte stråk som pekas ut i dagens strategiska dokument men trafikkontoret lyfter den generella risken att biotopskyddsområdet försvårar möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner för att främja hållbara resor och vistelse i framtiden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar trafikkontorets bedömning att det inte finns en konflikt mellan inrättandet av biotopskyddsområdet och allmänhetens nyttjande av området. Stadsbyggnadskontoret bedömer att befintliga gång- och cykelkopplingar i områden även möter framtida behov av strategiska kopplingar och att området lämpar sig som biotopskyddsområde både på grund av områdets höga naturvärden samt strategiskt mycket viktiga funktion för stadens blågröna infrastruktur. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17063 Sida 5 (6) Fastighetsnämnden Fastighetskontoret har inte svarat på remissen. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) SVOA ser generellt positivt på det föreslagna beslutet om att bilda Gökdalens biotopskyddsområde. SVOA har inga anläggningar inom eller i närheten av föreslaget biotopskyddsområde och har därför inga synpunkter Berörda sakägare Region Stockholms Region Stockholm har inga synpunkter på inrättande av biotopskyddsområdet och förutsätter att det inte påverkar möjligheten till de ledningsdragningar intill biotopskyddsområdet som är planerade. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att ledningsdragning intill biotopskyddsområdet inte påverkas. Ellevio AB Inom det område som föreslås omfattas av biotopskydd finns ett befintligt regionnätsstråk bestående av såväl 220 kV luftledning som markförlagd 33 kV-ledning tillhörande Ellevio. 33 kV stråket passerar genom det föreslagna biotopskyddsområdet. I samband med etableringen av fördelningsstation Perstorp planerar Ellevio att förlägga nya kablar i huvudsak samma sträckning som befintligt regionnätsstråk. De nya ledningarna kommer att följa befintlig infrastruktur, och Ellevio behöver även framgent ha möjlighet att förnya och ersätta kablar samt utöva tillsyn, skötsel och underhåll inom området. Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön. Ellevio ser ett behov av fortsatt dialog i ärendet för att säkerställa att Ellevios verksamhet kan bedrivas inom området även framgent. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsnyggandskontoret fört dialog med Ellevio och informerat Ellevio att gällande lagstiftning inte ger utrymme för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön, samt att det finns ett generellt undantag från biotopskyddsbestämmelserna för åtgärder som behöver vidtas för att starkströmsledningar ska uppfylla gällande krav om en nätkoncession för en starkströmsledning meddelades innan biotopskyddsområdet beslutades. Vidare har stycket Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17063 Sida 6 (6) ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön” i beslutsdokumentet förtydligats. Kontoret bedömer att biotopskyddsområdet inte nämnvärt försvårar underhållet av befintliga ledningar. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. För underhåll eller förnyelse av 33 kV ledningar kan vid behov dispens ges då särskilda skäl föreligger. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att bilda Gökdalens biotopskyddsområde. Vidare gör kontoret bedömningen att inga väsentliga förändringar av förslaget har behövt göras efter samråd. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. Carolina Fintling Rue Gundula Kolb Enhetschef, Stadsbyggnadsstrateg Strategi och utveckling Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17063