Förslag att behålla krav på tillstånd för farliga kemikalier

[11 2026-7011 Kemikalieinspektionens framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter.pdf] Miljöförvaltningen Miljö och hälsoskydd 112 26 Stockholm amanda.salguero.engstrom@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (7) Kemikalieinspektionens framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter Remiss från Klimat- och näringslivsdepartementet, dnr KN2026/00510 Förvaltningens förslag till beslut 1. avstyrka förslaget om att avskaffa tillståndskrav vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. 2. tillstyrka övriga delar av förslaget med de synpunkter som framförs i detta yttrande. 3. Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning Förvaltningen avstyrker förslaget om att avskaffa tillståndskrav vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. Skälen till avstyrkandet är att förvaltningen ser en risk att förslaget kommer att innebära en ökad försäljning av de farligaste kemiska produkterna, en sämre egenkontroll och medvetenhet hos återförsäljarna samt sämre möjligheter till prioritering av tillsynen eftersom det blir svårare att identifiera relevanta tillsynsobjekt om tillståndskravet tas bort. Förvaltningen tillstyrker förslaget om att ta bort anteckningsskyldigheten för den som överlåter särskilt farliga kemiska produkter till andra företag. Förvaltningen ser ingen betydande nytta med anteckningsskyldigheten vid överlåtelse till företag men vill framföra synpunkten att detta medför att det finns en risk att återförsäljare glömmer bort att föra anteckningar vid försäljning till privatpersoner och att denna risk bör beaktas. Handläggare Amanda Salguero Engström Telefon: 08-50828762 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-05-19, p. 11 Miljöförvaltningen Miljö och hälsoskydd Tjänsteutlåtande Dnr 2026-7011 2026-04-17 112 26 Stockholm amanda.salguero.engstrom@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr 2026-7011 Sida 2 (7) Kemikalieinspektionens framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter Förvaltningen tillstyrker förslaget om att införa undantag för produkter som omfattas av lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter och lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer. Förvaltningen delar bilden att det dubbla regelverket leder till en onödigt stor ekonomisk och administrativ börda för företagen. Förvaltningen vill dock framföra att det finns risker med den låga kunskapsnivå inom kemikalielagstiftningen som idag finns hos återförsäljare av e-vätskor och att förslaget skulle kunna förvärra detta ytterligare. Ökad information till företagen eller mer tillsyn högre upp i leveranskedjan skulle kunna minska detta problem. Bakgrund Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat Kemikalieinspektionens (KEMI) framställan om ändring i regleringen av särskilt farliga kemiska produkter i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer (KEMI:s dnr H25-09142) till Stockholms stad, departementets dnr KN2026-00510, bilaga 1. I framställan föreslår KEMI att tillståndsplikten vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter avskaffas samt att anteckningsskyldigheten ändras så att den enbart aktualiseras vid överlåtelse till privatpersoner. Vidare föreslår KEMI att det införs undantag för produkter som omfattas av lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter och lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. Slutligen föreslår KEMI ett antal mindre korrigeringar och redaktionella ändringar i den berörda förordningen. Syftet med förslaget är att ta bort regler som inte tillför ytterligare skydd i sådan utsträckning att de motiverar extra kostnader eller strängare villkor än de som gäller på den gemensamma EU- marknaden. KEMI bedömer att de föreslagna ändringarna bidrar till regelförenkling för företagen utan att påverka skyddsnivån för privatpersoner som hanterar särskilt farliga kemiska produkter. Ärendet Ärendet har remitterats till nämnden från kommunstyrelsen för yttrande direkt till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 5 juni 2026. Ärendet har beretts av avdelningen Miljö- och hälsoskydd. Förvaltningens synpunkter Nedan följer förvaltningens synpunkter på KEMI:s förslag. Rubriksättning och numrering följer remissens disposition så långt möjligt. Tjänsteutlåtande Dnr 2026-7011 Sida 3 (7) Kemikalieinspektionens framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter 6.1 Avskaffa tillståndskrav vid yrkesmässig överlåtelse Förslaget innebär att kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter i 7 § 2 förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer tas bort. Förslaget innebär att företag som säljer sådana produkter inte längre behöver inneha tillstånd, oavsett om försäljning sker till andra företag, yrkesmässiga användare eller privatpersoner. Förändringen syftar till att åstadkomma en regelförenkling samt att minska företagens kostnader och administrativa börda. Förvaltningen ser flera risker med förslaget. Förvaltningen bedömer att kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse gör företagen mer medvetna om att produkterna de säljer är särskilt farliga. Detta kan bidra till en mer försiktig hantering av produkterna samt mer och bättre information till kunderna vid försäljning. Förvaltningen upplever att kunskapen om kemikaliereglerna ofta är bristfällig hos distributörer längst ner i leverantörskedjan. Det är vanligt att återförsäljare förlitar sig på att leverantörer längre upp i kedjan har kontrollerat att produkterna följer regelverken. Att det krävs tillstånd för butiken för att få sälja särskilt farliga kemiska produkter kan göra att distributören blir tvungen att skaffa sig mer kunskap om kemikaliereglerna alternativt väljer att inte sälja de farligaste produkterna. Med den föreslagna ändringen kommer privatpersoner fortsatt att behöva ha tillstånd för att få köpa särskilt farliga kemiska produkter, vilket förvaltningen ser som positivt. Vid överlåtelsetillfället måste säljaren kontrollera att tillstånd finns. Förvaltningen bedömer att det finns en risk att överlåtare glömmer bort att kontrollera privatpersoners tillstånd när det inte längre finns något krav på tillstånd för dem själva, vilket annars kan fungera som en påminnelse om att tillstånd behövs i dessa fall. Förvaltningen upplever att tillståndskravet för yrkesmässig överlåtelse till viss del är substitutionsdrivande, vilket även nämns i KEMI:s framställan. Förvaltningen har vid flera tillfällen erfarit att en butik väljer att sluta sälja en särskilt farlig kemisk produkt när de får veta att den räknas som just särskilt farlig. Med anledning av detta bedömer förvaltningen att förslaget riskerar att medföra en ökad försäljning av de allra farligaste kemiska produkterna. KEMI anger att ett av skälen till förslaget är att många av de produkter som omfattas av reglerna om särskilt farliga kemiska produkter också omfattas av bestämmelser i annan lagstiftning. Som exempel nämns krav på tillstånd vid miljöfarlig verksamhet. Förvaltningens erfarenhet är att mycket få av de som överlåter särskilt farliga kemiska produkter bedriver en anmälnings- eller tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. De flesta överlåtarna i Tjänsteutlåtande Dnr 2026-7011 Sida 4 (7) Kemikalieinspektionens framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter Stockholms stad är vanliga butiker som inte omfattas av någon annan tillstånds- eller anmälningsplikt. Undantaget är återförsäljare av e-vätskor som har anmälningsplikt till kommunen enligt tobakslagstiftningen. I konsekvensanalysen som inkluderas i KEMI:s framställan nämns att kommuner har uttryckt att tillståndsansökningar utgör underlag vid tillsyn och har farhågor att det blir svårare att identifiera relevanta tillsynsobjekt om reglerna tas bort. KEMI bemöter detta med att motsvarande information är tillgänglig genom andra kanaler, t.ex. anmälningsplikten till kommunen för den som säljer e- vätskor. Förvaltningen håller med om att information om just återförsäljare av e-vätskor kan fås på andra sätt, dock inte information om återförsäljare av övriga särskilt farliga kemiska produkter. Om förslaget genomförs kommer det därför att bli svårare att kunna prioritera att rikta tillsynen mot de aktörer som säljer de farligaste produkterna. Mot bakgrund av vad som anges ovan anser förvaltningen att kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter bör finnas kvar och avstyrker därför förslaget. Förvaltningen delar däremot delvis bilden av att de nuvarande reglerna är komplexa och svåra att tolka för både företag och tillsynsmyndigheter. Till stor del beror detta på att det finns flera undantag för vilka produkter som kräver tillstånd för överlåtare respektive privatpersoner och även undantag från undantagen. Förvaltningen ser därför gärna att det görs en översyn av reglerna i syfte att förenkla dem. 7.4.1 Konsekvenser för människors hälsa och för miljön och 7.4.5 Konsekvenser för privatpersoner I konsekvensanalysen av förslaget anför KEMI att deras bedömning är att förslagets påverkan på människors hälsa är marginell eftersom de tillståndsregler som föreslås att tas bort inte tillför ytterligare skydd utöver det som följer av andra regler. Vidare bedömer KEMI att det inte blir någon påverkan på grupper som är sårbara eller har särskilda behov eftersom reglerna föreslås vara oförändrade när det gäller privatpersoners skyldighet att ansöka om tillstånd för sin hantering. Förvaltningen anser att konsekvensanalysen avseende påverkan på privatpersoner och människors hälsa är förenklad. Att reglerna för privatpersoner inte ändras innebär inte att privatpersoner inte kan komma att påverkas. Förvaltningen bedömer att privatpersoner och människors hälsa kan påverkas av att det blir enklare för företag att sälja särskilt farliga kemiska produkter, att försäljningen av dessa kan öka samt av att risken att företag glömmer att kontrollera om Tjänsteutlåtande Dnr 2026-7011 Sida 5 (7) Kemikalieinspektionens framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter privatpersoner har tillstånd att köpa en särskilt farlig produkt kan öka. 6.2 Ändring av anteckningsskyldigheten Förslaget innebär att skyldigheten att föra anteckningar för den som överlåter särskilt farliga kemiska produkter med stöd av 9 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer enbart aktualiseras vid överlåtelser till privatpersoner. Anledningen till förslaget är att nyttan med det nuvarande kravet, som innebär att anteckningar ska föras även vid överlåtelse till andra företag, inte bedöms vara tillräckligt stor för att motivera den administrativa bördan. Förvaltningen delar bilden av att det finns en begränsad nytta med anteckningar vid överlåtelse mellan företag. Eftersom den som yrkesmässigt ska använda produkterna inte behöver inneha tillstånd för att få köpa dem behöver det inte antecknas hur säljaren har kontrollerat att köparen har tillstånd. Dessutom finns ofta informationen som anteckningsskyldigheten omfattar redan i företagens affärssystem, vilket nämns i bakgrunden till förslaget. Förvaltningens erfarenhet är att det vid inspektioner framgått att företag brukar vara registrerade ”företagskunder” som oftast gör sina beställningar digitalt, ofta av samma varor regelbundet. Däremot kan en enskild person från ett företag komma in i en butik och då måste de visa på något sätt att de är yrkesmässiga användare för att få köpa särskilt farliga produkter. Förvaltningen tillstyrker förslaget men med nedanstående synpunkt. Förvaltningen vill framföra att det kan finnas en risk att den som överlåter särskilt farliga kemiska produkter glömmer bort att föra anteckningar vid försäljning till privatpersoner om det inte alltid krävs anteckningar för de aktuella produkterna. Vid tillsyn av företagen kommer det även att bli svårt för tillsynsmyndigheten att verifiera om anteckningar har förts vid försäljning till privatpersoner eftersom det helt kan saknas anteckningar och butiken då kan hävda att de inte har sålt alls till privatpersoner. Det bör därför övervägas om anteckningar ska föras även i de fall näringsidkare som inte finns registrerade i systemet handlar produkter i en butik, dvs. anteckning om hur säljaren säkerställt att köparen är behörig. Dessa risker bör beaktas innan man går vidare med förslaget. 6.3 Införa undantag för e-vätskor, tobaksfritt snus och liknande produkter Förslaget innebär att det införs undantag för produkter som omfattas av lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter och lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter i 8 § 2 förordningen Tjänsteutlåtande Dnr 2026-7011 Sida 6 (7) Kemikalieinspektionens framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter om kemiska produkter och biotekniska organismer så att dessa produkter undantas från förordningens tillämpningsområde. Skälen för förslaget är att produkter som omfattas av dessa bestämmelser och också räknas som särskilt farliga kemiska produkter träffas av flera regelverk vilket leder till ökad administration och kostnader för företagen utan att bidra till en tydlig riskminskning. Vidare finns redan ett undantag i förordningen för produkter som jämställs med livsmedel, vilket tobaksfritt snus gör. Ur ett likabehandlings- perspektiv bör det enligt KEMI därför även finnas ett undantag för övriga produkttyper inom dessa produktkategorier, exempelvis e- vätskor. Förvaltningen delar bedömningen att det leder till en onödigt stor ekonomisk och administrativ börda för företagen att både behöva göra en anmälan till kommunen enligt tobakslagstiftningen och ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen enligt kemikalielagstiftningen för att kunna sälja e-vätskor. Förvaltningen delar också bilden att förslaget skulle innebära en välkommen minskning i arbetstid för länsstyrelser och kommuner kopplat till de många tillståndsansökningar för överlåtelse av särskilt farliga e-vätskor som prövas av länsstyrelserna och remitteras till kommunerna varje år. Förvaltningen upplever att det finns vissa problem med tillståndsprocessen idag, exempelvis att den skiljer sig åt mellan olika län, att många företag skickar in likadana ansökningar som skrivna efter en färdig mall och att de flesta beviljas tillstånd enkelt. Som tillståndsprocessen ser ut idag bedömer förvaltningen därför att den inte gör särskilt stor nytta. Mot den bakgrunden tillstyrker förvaltningen förslaget. I detta sammanhang vill förvaltningen dock framföra att det finns risker med förslaget som bör beaktas. E-vätskor säljs av ett mycket stort antal återförsäljare, exempelvis livsmedelsbutiker och mindre kiosker. I de mindre butikerna är e- vätskor ofta den enda typen av kemisk produkt som säljs. Kunskapsnivån gällande kemikalielagstiftningen är därför ofta mycket låg hos återförsäljare av e-vätskor enligt förvaltningens erfarenhet. Om förslaget genomförs och tillståndskravet för överlåtelse av e-vätskor tas bort finns en risk att kunskapen om kemikalielagstiftningen, t.ex. CLP-förordningen, minskar ytterligare hos återförsäljarna. Vid tidigare kontroller har förvaltningen upptäckt många brister på produkterna. I tillsynen och anmälningsplikten enligt lagen om tobak och liknande produkter och lagen om tobaksfria nikotinprodukter ingår inte kontroll av CLP-regler, exempelvis att det finns barnskyddande förslutning, taktil varningsmärkning och korrekta faroangivelser såsom ”giftigt vid förtäring”. Att de e-vätskor som behöver märkas med symbolen dödskalle idag kräver överlåtelsetillstånd fungerar Tjänsteutlåtande Dnr 2026-7011 Sida 7 (7) Kemikalieinspektionens framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter ofta som en upplysning till säljarna om att e-vätskor inte bara omfattas av tobakslagstiftningen utan även av kemikalielagstiftningen. Om tillståndskravet tas bort anser förvaltningen att kunskapsnivån och medvetenheten om kemikalielagstiftningen hos återförsäljarna behöver höjas på något annat sätt. Till exempel skulle ökad information till företagen eller mer tillsyn högre upp i leveranskedjan kunna åstadkomma detta. 6.4.1 Begreppet yrkesmässig användning Förslaget innebär att begreppet använda i 9 § 1 i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer ersätts med begreppet hantera. Syftet är att göra bestämmelsen mer lättolkad. Förvaltningen anser att förslaget är bra och tillstyrker det. Övriga ändringsförslag I 6.4.2, 6.4.3 och 6.4.3.1 beskrivs övriga ändringsförslag och följdändringar som följer av förslaget. De handlar bland annat om tidsfrister för länsstyrelsens handläggning och följdändringar som kan behövas i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer respektive Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer om huvudförslagen genomförs. Förvaltningen har inget att erinra mot följdändringarna om huvudförslagen genomförs. Anna Hadenius Monika Gerdhem Förvaltningsdirektör Avdelningschef Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Bilaga 1. Framställan om ändring i regleringen av särskilt farliga kemiska produkter, dnr H25-09142 --- [11 2026-7011 Bilaga 1 Remiss - Framställan om ändring av regleringen avseende särksilt farliga kemiska produkter.pdf] Framställan Datum: 2025-12-03 Diarienr: H25-09142 Till: Regeringen kn.registrator@regeringskan sliet.se Framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter Kemikalieinspektionen framställer om ändring i regleringen av särskilt farliga kemiska produkter i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Förslagets omfattning Kemikalieinspektionen föreslår att tillståndsplikten vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter avskaffas samt att anteckningsskyldigheten ändras så att den enbart aktualiseras vid överlåtelse till privatpersoner. Vidare föreslår Kemikalieinspektionen att det införs undantag för produkter som omfattas av lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter och lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. Slutligen föreslår Kemikalieinspektionen ett antal mindre korrigeringar och redaktionella ändringar i den berörda förordningen. Skälen till ändring i regleringen av särskilt farliga kemiska produkter Syftet med förslaget är att ta bort regler som inte tillför ytterligare skydd i sådan utsträckning att de motiverar extra kostnader eller strängare villkor än de som gäller på den gemensamma EU-marknaden. Kemikalieinspektionen bedömer att de föreslagna ändringarna bidrar till regelförenkling för företagen utan att påverka skyddsnivån för privatpersoner som hanterar särskilt farliga kemiska produkter. Framställan, inklusive författningsförslag redogörs för i sin helhet i bilaga. Beslutat av Per Ängquist, 2025-12-08 Kemikalieinspektionen Postadress Besök & leverans Fakturaadress Kontakt Webbplats Orgnr Box 2 Löfströms Allé 5 PEPPOL-ID: 08-519 41 100 www.kemi.se 202100-3880 172 13 Sundbyberg 172 66 Sundbyberg 0007:2021003880 kemi@kemi.se I detta ärende har generaldirektören Per Ängquist beslutat. Juristen Cecilia Österwall har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också chefsjuristen Gerda Lind deltagit. Detta beslut har signerats digitalt och saknar därför underskrift. Bilaga: Framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter. 2 (2) Datum: 2025-12-03 Diarienr: H25-09142 Framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter Beslutat av Per Ängquist, 2025-12-08 Kemikalieinspektionen Postadress Besök & leverans Fakturaadress Kontakt Webbplats Orgnr Box 2 Löfströms Allé 5 PEPPOL-ID: 08-519 41 100 www.kemi.se 202100-3880 172 13 Sundbyberg 172 66 Sundbyberg 0007:2021003880 kemi@kemi.se Innehållsförteckning Framställan om ändring av regleringen avseende särskilt farliga kemiska produkter ...............................................................................1 Innehållsförteckning.............................................................................2 1. Sammanfattning ........................................................................4 2. Författningsförslag.....................................................................5 2.1 Förslag till förordning om ändring av förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer.............................................5 3. Inledning ....................................................................................7 4. Bakgrund ...................................................................................7 4.1.1 Översyn av regelverket ...................................................................8 5. Beskrivning av gällande rätt ......................................................9 5.1 Särskilt farliga kemiska produkter kräver tillstånd...............................9 5.2 Regler vid överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter .............10 5.3 Kemiska produkter som anses vara särskilt farliga ..........................10 5.4 Undantag från reglerna i förordningen..............................................11 5.5 Ansvaret för tillsynen är uppdelat .....................................................11 6. Överväganden och förslag ......................................................12 6.1 Avskaffa tillståndskrav vid yrkesmässig överlåtelse .........................12 6.2 Ändring av anteckningsskyldigheten ................................................14 6.3 Införa undantag för e-vätskor, tobaksfritt snus och liknande produkter 15 6.4 Övriga ändringsförslag......................................................................18 6.4.1 Begreppet yrkesmässig användning.............................................18 6.4.2 Tidsfrister för länsstyrelsens handläggning...................................19 6.4.3 Följdändringar som följer av förslaget...........................................19 7. Konsekvensutredning ..............................................................20 7.1 Problemanalys – aktuellt problem och eftersträvad förändring.........20 7.2 Nollalternativet – konsekvenser om inga åtgärder vidtas .................21 7.3 Beskrivning av alternativen...............................................................22 7.3.1 Alternativ 1: Kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga produkter tas bort..................................................................22 7.3.2 Alternativ 2: Ersätta tillståndskravet med anmälningsplikt ............23 2 (29) 7.3.3 Alternativ 3: Ta bort tillståndskravet vid överlåtelse till andra än privatpersoner ..............................................................................................23 7.3.4 Alternativ 4: Ta bort tillståndskravet i sin helhet............................23 7.4 Det lämpligaste alternativet ..............................................................24 7.4.1 Konsekvenser för människors hälsa och för miljön.......................24 7.4.2 Berörda företag .............................................................................25 7.4.3 Konsekvenser för berörda företag.................................................25 7.4.4 Konsekvenser för myndigheter .....................................................27 7.4.5 Konsekvenser för privatpersoner ..................................................28 7.5 Kostnadsminimerande åtgärder........................................................28 7.6 Ikraftträdande, informationsinsatser .................................................29 7.7 Utvärdering .......................................................................................29 7.8 Bedömning av överensstämmelse med EU-rätten ...........................29 3 (29) 1. Sammanfattning Kemikalieinspektionen föreslår ett antal ändringar i regleringen av särskilt farliga kemiska produkter i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Kemikalieinspektionen föreslår att tillståndsplikten avskaffas vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter samt att anteckningsskyldigheten ändras så att den enbart aktualiseras vid överlåtelse till privatpersoner. Vidare föreslår Kemikalieinspektionen att det införs undantag för produkter som omfattas av lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter och lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. Slutligen föreslår Kemikalieinspektionen ett antal mindre korrigeringar och redaktionella ändringar i den berörda förordningen. Syftet med förslaget är att ta bort regler som inte tillför ytterligare skydd i sådan utsträckning att de motiverar extra kostnader eller strängare villkor än de som gäller på den gemensamma EU-marknaden. Kemikalieinspektionen bedömer att de föreslagna ändringarna bidrar till regelförenkling för företagen utan att påverka skyddsnivån för privatpersoner som hanterar särskilt farliga kemiska produkter. 4 (29) 2. Författningsförslag 2.1 Förslag till förordning om ändring av förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Härigenom föreskrivs att 7-12 §§ förordningen (2008:254) om kemiska produkter och biotekniska organismer ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Det krävs tillstånd för att 1. hantera särskilt farliga kemiska produkter, om hanteringen inte är yrkesmässig, eller 2. yrkesmässigt överlåta särskilt farliga kemiska produkter. Tillståndskraven i 7 § gäller inte 1. yrkesmässig överlåtelse från den som enligt 2 kap. 1 § lagen (2009:366) om handel med läkemedel har rätt att driva detaljhandel med läkemedel till konsument, eller 2. produkter som omfattas av livsmedelslagen (2006:804), lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter eller läkemedelslagen (2015:315). Särskilt farliga kemiska produkter får inom Sverige överlåtas endast till den 1. som yrkesmässigt ska använda produkterna, 2. som har tillstånd för sin hantering av produkterna enligt 7 §, eller 3. vars hantering av produkterna omfattas av undantagen i 8 §. Föreslagen lydelse 7 § Det krävs tillstånd för att hantera särskilt farliga kemiska produkter, om hanteringen inte är yrkesmässig. 8 § Tillståndskraven i 7 § gäller inte produkter som omfattas av livsmedelslagen (2006:804), lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter, läkemedelslagen (2015:315), lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter eller lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. 9 § Särskilt farliga kemiska produkter får inom Sverige överlåtas endast till den 1. som yrkesmässigt ska hantera produkterna, 2. som har tillstånd för sin hantering av produkterna enligt 7 §, eller 3. vars hantering av produkterna omfattas av undantagen i 8 §. 5 (29) 10 § Den som överlåter produkter med Den som överlåter produkter med stöd av 9 § ska föra anteckningar stöd av 9 § 2 ska föra anteckningar om överlåtelserna. om överlåtelserna. 11 § Frågor om tillstånd enligt 7 § prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden bedriver den rörelse inom vilken hanteringen är avsedd att ske eller, om sökanden inte bedriver någon sådan rörelse, där sökanden är bosatt. I ett ärende om tillstånd enligt 7 § 2 ska länsstyrelsen besluta i ärendet inom åtta veckor efter det att en fullständig ansökan kom in till länsstyrelsen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas. En sådan förlängning får inte göras mer än en gång i ärendet. Förlängningen får inte avse mer än fyra veckor utöver de ursprungliga åtta veckorna. Sökanden ska informeras om förlängningen och skälen för den innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas till sökanden när en fullständig ansökan har kommit in och om innehållet i ett sådant bevis finns i 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden. Frågor om tillstånd enligt 7 § prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden är bosatt. Länsstyrelsen ska fatta beslut i ärendet inom åtta veckor efter det att en fullständig ansökan kom in till länsstyrelsen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas. En sådan förlängning får inte göras mer än en gång i ärendet. Förlängningen får inte avse mer än fyra veckor utöver de ursprungliga åtta veckorna. Sökanden ska informeras om förlängningen och skälen för den innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas till sökanden när en fullständig ansökan har kommit in och om innehållet i ett sådant bevis finns i 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden. 12 § Tillstånd enligt 7 § 1 får ges Tillstånd enligt 7 § får ges endast endast till den som har fyllt 18 år till den som har fyllt 18 år och som och som behöver produkterna för behöver produkterna för ett ett konstnärligt, tekniskt, konstnärligt, tekniskt, vetenskapligt vetenskapligt eller liknande eller liknande ändamål. ändamål. 6 (29) 3. Inledning De nationella reglerna om tillstånd för särskilt farliga kemiska produkter behöver revideras. De är i vissa delar föråldrade och inte i samklang med EU-gemensam lagstiftning. Bestämmelserna finns i 7-14 §§ förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer samt i 4 kap. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Reglerna innebär att det krävs tillstånd för yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter samt för privat hantering av sådana produkter. Syftet med reglerna är att uppnå en god skyddsnivå genom att kontrollera och begränsa försäljning och användning av de allra farligaste kemiska produkterna. De nationella reglerna har funnits länge, samtidigt som nya EU-rättsliga bestämmelser och typer av produkter har tillkommit. Det gör att reglerna i vissa delar blivit svåra att tolka och tillämpa. Nyttan av regleringen behöver därför vägas mot den administrativa bördan som regelverket innebär för företagen. 4. Bakgrund Kemikalieinspektionen har i regleringsbrevet för 2024 fått ett återrapporteringskrav att redovisa vilka förenklingsåtgärder myndigheten har vidtagit med inriktning på effekter för företag. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten har arbetat med förenkling av föreskrifter och andra regelverk samt hur myndigheten har beaktat företagsperspektivet. Kemikalieinspektionen ska även arbeta för att underlätta för företagen att göra rätt och minimera den administrativa bördan för företagen. Under sommaren 2024 fick Kemikalieinspektionen ett ytterligare uppdrag att se över och förenkla föreskrifter och allmänna råd samt att lämna förslag beträffande lagar och förordningar inom myndighetens verksamhetsområde. Syftet med uppdraget är att förenkla regelverk för att minska regelbördan för företag. 1 1 Regeringsbeslut, dnr KN2024/01546. 7 (29) 4.1.1 Översyn av regelverket Bland annat med anledning av ovanstående uppdrag har Kemikalieinspektionen gjort en översyn av de nationella reglerna om tillstånd för särskilt farliga kemiska produkter. Fokus i översynen var att förenkla reglerna, främst för företagen, samtidigt som skyddsnivån för privatpersoner bibehölls. För att bedöma reglernas ändamålsenlighet har Kemikalieinspektionen kontaktat företag, branschorganisationer, kommuner och länsstyrelser och efterfrågat deras erfarenheter av att tillämpa de aktuella reglerna samt för- och nackdelar med olika ändringsförslag. Myndigheten har också frågat om vad de berörda aktörerna anser att nuvarande krav fyller för funktion. 4.1.1.1 Inhämtande av erfarenheter Kemikalieinspektionen har genomfört telefonintervjuer med sju företag 2 och fyra branschorganisationer3. Myndigheten har även tagit del av generella synpunkter från Näringslivets regelnämnd4 som föreslår regelförenklingar kopplade till de nationella tillståndsreglerna. Kemikalieinspektionen skickade vidare ut en enkät till samtliga 21 länsstyrelser som alla besvarade enkäten. Myndigheten efterfrågade uppgifter om bland annat hur många tillståndsansökningar för särskilt farliga kemiska produkter som inkommit till dem mellan åren 2020 och 2023 samt hur många av dessa som avsåg nikotinhaltiga vätskor till e-cigaretter, så kallade e-vätskor. Vidare skickade Kemikalieinspektionen ut en enkät till sju kommuner i de län där många tillståndsansökningar hade inkommit. Sex kommuner 5 besvarade enkäten. Myndigheten frågade bland annat om kommunerna prioriterade tillsyn av reglerna för särskilt farliga kemiska produkter och om de hade nytta av de uppgifter som inkom via tillståndsbesluten. 2 Akzo Nobel Industrial Coatings AB, Brenntag Nordic AB, Eciggkedjan Skandinavien AB, Flinks Järn AB, Granngården AB, Henkel Norden AB, MICAB Marin Industri Center AB. 3 Branschföreningen Professionell Hygien & Rengöring (BPHR), Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Kosmetik- och hygienföretagen (KoHF), Sveriges Färg och Lim Företagare (SvEFF). 4 Näringslivets Regelnämnd företräder näringslivet och har som medlemmar 27 svenska näringslivsorganisationer och branschförbund som tillsammans representerar ca 300 000 företag. 5 Göteborg, Jönköping, Malmö, Solna, Stockholm och Örebro. 8 (29) 4.1.1.2 Sammanfattning av intressenternas erfarenheter Kemikalieinspektionens undersökning visade att företag och näringslivet i huvudsak är positiva till regelförenkling när det gäller de nationella tillståndsreglerna. Det gäller särskilt vid yrkesmässig överlåtelse. Däremot uttryckte kommuner och länsstyrelser farhågor kring att möjligheten till kontroll minskar och var mer negativa till förslagen. Det fanns en stor samstämmighet bland tillfrågade företag och myndigheter kring att det är viktigt att begränsa tillgången till särskilt farliga kemiska produkter för privatpersoner. 5. Beskrivning av gällande rätt Reglerna om tillstånd för yrkesmässig överlåtelse och privat hantering av särskilt farliga kemiska produkter återfinns i 7–14 §§ förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Reglerna kompletteras av 4 kap. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 5.1 Särskilt farliga kemiska produkter kräver tillstånd Enligt 7 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer krävs tillstånd för yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter samt för hantering av dessa produkter om hanteringen inte är yrkesmässig, det vill säga för privat hantering. Enligt 8 § förordningen gäller dock inte tillståndskraven för yrkesmässig överlåtelse från den som har rätt att driva detaljhandel med läkemedel till konsument enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel, eller för produkter som omfattas av läkemedelslagen (1992:859), livsmedelslagen (2006:804) eller lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter. Enligt 11 § förordningen är det länsstyrelsen i det län där sökanden bedriver rörelse, alternativt är bosatt, som prövar frågan om tillstånd. Länsstyrelsen tar ut en avgift för sin prövning. 6 Förordningen anger inte vilka kriterier som ska gälla vid prövningen av en ansökan. Av 12 § framgår dock att när ansökan gäller privat hantering får tillstånd endast ges till den som fyllt 18 år 6 Möjligheten att ta ut avgift regleras i 34 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer. Avgiften är 3 300 kronor för en ansökan om tillstånd för yrkesmässig överlåtelse och 990 kronor för en ansökan om privat hantering. 9 (29) och som behöver produkterna för ett konstnärligt, tekniskt, vetenskapligt eller liknande ändamål. Enligt 13 § förordningen är ett tillstånd tidsbegränsat och får gälla högst fem år, oavsett om det avser yrkesmässig överlåtelse eller privat hantering. När länsstyrelsen beviljar ett tillstånd meddelar den vissa villkor i beslutet. Vilket underlag länsstyrelsen kräver för prövning eller utformning av villkor är inte reglerat i lagstiftningen. 5.2 Regler vid överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter Enligt 9 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer får särskilt farliga kemiska produkter inom Sverige endast överlåtas till den som yrkesmässigt ska använda 7 produkterna, till den som har tillstånd för sin hantering av produkterna eller till den vars hantering av produkterna omfattas av ett av undantagen i 8 §. Enligt 10 § förordningen är den som överlåter särskilt farliga kemiska produkter skyldig att föra anteckningar om överlåtelserna. Av 4 kap. 4 och 7 §§ Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer framgår att anteckningarna ska omfatta datum för försäljningen, produktnamn och mängd, köparens namn eller firmanamn och adress samt uppgift om produkten överlåtits för yrkesmässig hantering eller för privat bruk. Om produkten har överlåtits för privat bruk ska det finnas uppgift om hur köparen visat sin behörighet. Anteckningarna ska sparas i 3 år. 5.3 Kemiska produkter som anses vara särskilt farliga Av 4 kap. 2 § Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer framgår att särskilt farliga kemiska produkter är sådana produkter som, vid klassificering och märkning 7 Vad som ska anses som yrkesmässig användning är inte helt tydligt. I Kemikalieinspektionens numera upphävda allmänna råd till föreskrifterna (KIFS 1986:5) om tillståndskrav för livsfarliga och mycket farliga kemiska produkter anges att överlåtaren normalt kan utgå från att det är fråga om yrkesmässig hantering när köparen är en näringsidkare. 10 (29) enligt CLP-förordningen8, tillhör någon av faroklasserna och farokategorierna: - Akut toxicitet i farokategorierna 1, 2 eller 3, - Cancerogenitet, Mutagenitet i könsceller eller Reproduktionstoxicitet i farokategorierna 1A eller 1B, - Specifik organtoxicitet – enstaka exponering i farokategori 1, eller - Frätande på huden i farokategori 1A. 5.4 Undantag från reglerna i förordningen I Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer finns ett antal undantag från tillståndskraven i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer. Enligt 4 kap. 3 § föreskrifterna ska tillståndsreglerna inte tillämpas på natrium- och kaliumhydroxid som ämnen eller ingående i blandningar eller på explosiva varor, eldningsoljor och bränslen avsedda för motordrift. Genom undantag från det föreskriva undantaget krävs dock, enligt 4 kap. 3 a §, tillstånd för yrkesmässig överlåtelse av metanolprodukter som används som bränsle för motordrift samt för privat hantering av produkter avsedda för rensning eller rengöring av avlopp, så kallade propplösare, som innehåller natrium- eller kaliumhydroxid. Enligt 4 kap. 3 b § föreskrifterna ska tillståndskravet i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer inte heller tillämpas på yrkesmässig överlåtelse av frätande produkter i farokategori 1A eller privat hantering av nikotinhaltiga vätskor till e-cigaretter, så kallade e-vätskor, som innehåller nikotin i en halt om högst 20 mg/ml. 5.5 Ansvaret för tillsynen är uppdelat Nationella regler omfattas inte av EU:s marknadskontrollförordning9, tillsyn över dessa regler utövas enligt miljöbalken. Ansvaret för tillsynen av reglerna om tillstånd för särskilt farliga produkter är uppdelat mellan kommunerna och Kemikalieinspektionen. Det innebär att 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 11 (29) Kemikalieinspektionen ansvarar för tillsynen av primärleverantörer10 och kommunerna för tillsynen över de företag som köper av svenska leverantörer. 6. Överväganden och förslag 6.1 Avskaffa tillståndskrav vid yrkesmässig överlåtelse Förslag: Kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter i 7 § 2 förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer tas bort. Skälen för förslaget Kemikalieinspektionen föreslår att kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter i 7 § 2 förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer tas bort. Den föreslagna ändringen innebär att företag som säljer sådana produkter inte längre behöver inneha tillstånd, oavsett om försäljning sker till andra företag, yrkesmässiga användare eller privatpersoner. Förändringen syftar till att åstadkomma en regelförenkling samt att minska företagens kostnader och administrativa börda. Många av de produkter som omfattas av reglerna om särskilt farliga kemiska produkter omfattas också av bestämmelser i annan lagstiftning. Detta innebär att företag som yrkesmässigt överlåter sådana produkter även måste följa andra bestämmelser som ställer krav på särskild kunskap eller försiktighetsåtgärder. Det kan handla om krav på tillstånd vid miljöfarlig verksamhet, krav på utbildning och utbildningsbevis vid försäljning av växtskyddsmedel samt anmälningsplikt och egenkontroll vid försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare till konsumenter. Det finns alltså flera andra kontrollsystem som syftar till att företag som överlåter särskilt farliga produkter vidtar de åtgärder som krävs för en säker kemikaliehantering. Vidare har EU:s kemikalielagstiftning utvecklats och 10 En primärleverantör är en tillverkare som släpper ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara på marknaden, den som yrkesmässigt för in en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara till Sverige i syfte att släppa ut den på marknaden och den som yrkesmässigt för ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara från Sverige, se 1 kap 3 § miljötillsynsförordningen (2011:13). 12 (29) bidrar till en generellt ökad skyddsnivå. Exempel på detta är utvecklingen av begränsningsreglerna i Reach-förordningen11 samt EU:s tobakslagstiftning som även reglerar e-vätskor. Särskilt om överlåtelse till andra företag för yrkesmässig hantering Flera företag och Näringslivets Regelnämnd har framhållit att reglerna kring särskilt farliga kemiska produkter innebär en konkurrensnackdel för svenska företag, både när det gäller överlåtelse till företag och till privatpersoner. Processen att sammanställa en tillståndsansökan, skicka in den och invänta att få tillståndet beviljat är en administrativ och kostnadsmässig börda för företagen. Ibland får en produkt som redan finns på marknaden en ny klassificering enligt CLP-förordningen som gör att produkten ska anses vara en särskilt farlig kemisk produkt. 12 Om företagen får informationen sent behöver de agera snabbt och informera sina företagskunder så att produkten kan tas från marknaden i väntan på att tillstånd söks och beviljas. När tillståndsprocessen tar lång tid händer det att kunder vänder sig till andra leverantörer, inom eller utanför Sverige. Även om tillståndsreglerna begränsar hanteringen av de särskilt farliga kemiska produkter så innebär de inte i sig att företagen aktivt byter ut dessa produkter mot produkter som innehåller mindre riskabla ämnen. 13 Företagen menar att de säljer de produkter som kunderna efterfrågar. I de fall tillståndsreglerna gör att en produkt inte är tillgänglig, vänder sig kunderna ofta till en annan leverantör. Enligt flera företag köper yrkesmässiga användare in särskilt farliga kemiska produkter direkt från utlandet. Det gör att de svenska reglerna till viss del förlorar sin betydelse och att den kontroll som tillsynsmyndigheter önskar och tror sig ha inte är fullständig. Särskilt om överlåtelse till privatpersoner för privat hantering Privatpersoners lämplighet och behov av den kemiska produkten prövas i samband med att personen ansöker om tillstånd för hantering, inte vid överlåtelsetillfället. Kemikalieinspektionen bedömer därför att kravet på att 11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). 12 Se stycke 5.3 ovan. 13 Några företag har dock uppgett att reglerna är substitutionsdrivande till viss del. 13 (29) ha ett tillstånd för att få överlåta särskilt farliga kemiska produkter till privatpersoner, inte medför något ytterligare skydd. Med den föreslagna ändringen kommer privatpersoner även i fortsättningen att behöva ha tillstånd för att få köpa och hantera särskilt farliga kemiska produkter. Vid överlåtelsetillfället måste säljaren kontrollera att tillstånd finns och föra anteckningar om överlåtelsen. 14 6.2 Ändring av anteckningsskyldigheten Förslag: Skyldigheten att föra anteckningar för den som överlåter särskilt farliga kemiska produkter med stöd av 9 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer aktualiseras enbart vid överlåtelser till privatpersoner. Skälen för förslaget Kemikalieinspektionen föreslår att anteckningsskyldigheten i 10 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer enbart ska gälla vid överlåtelser till privatpersoner. Bestämmelserna kring anteckningsskyldighetens utformning finns i 4 kap. 4-7 §§ Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Syftet med förslaget är att nyttan med det nuvarande kravet inte bedöms vara tillräckligt stor för att motivera den administrativa bördan. Förslaget innebär också regelförenkling eftersom det är svårt att utläsa hur antecknings- skyldigheten ska tillämpas för produkter och typer av produkter som är undantagna tillståndskravet i förordningen eller i föreskrifterna. Kemikalieinspektionen får ibland frågor kring hur anteckningsskyldigheten ska tillämpas. En anledning till frågorna är sannolikt föreskrifternas komplexa utformning. Tillfrågade företag anser att anteckningsskyldigheten inte medför något egentligt extraarbete vid yrkesmässig överlåtelse mellan företag. Den information som anteckningsskyldigheten omfattar finns redan i företagens affärssystem. Vid försäljning i butik orsakar dock anteckningsskyldigheten visst merarbete. Flera företag ifrågasätter också syftet med 14 Se 10 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer samt 4 kap. 4 § Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 14 (29) anteckningsskyldigheten vid yrkesmässig överlåtelse till andra företag, eftersom det är oklart vad uppgifterna används till. Några kommuner har dock uppgett att de kontrollerar anteckningsskyldigheten i samband med inspektion och att de har nytta av dessa uppgifter. Kemikalieinspektionen anser dock att det, ur ett regelförenklingsperspektiv, är motiverat att genomföra den föreslagna ändringen. De företag, länsstyrelser och kommuner som har tillfrågats är eniga om att anteckningsskyldigheten vid överlåtelse till privatpersoner fyller ett syfte. Kemikalieinspektionen instämmer i detta. Det är nödvändigt att kontrollera att en privatperson har tillstånd att hantera särskilt farliga kemiska produkter innan en överlåtelse kan ske. Anteckningsskyldigheten framstår i dessa fall som motiverad. 6.3 Införa undantag för e-vätskor, tobaksfritt snus och liknande produkter Förslag: Ett undantag för produkter som omfattas av lagen om tobak och liknande produkter samt lagen om tobaksfria nikotinprodukter införs i 8 § 2 förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer. Skälen för förslaget Kemikalieinspektionen föreslår att det införs undantag för produkter som omfattas av lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter och lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter i 8 § 2 förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer så att dessa produkter undantas från förordningens tillämpningsområde. Av förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer framgår att kravet på tillstånd inte gäller produkter som omfattas av livsmedelslagen, lagen om foder och animaliska biprodukter och läkemedelslagen. 15 I Sverige jämställs snus och snusliknande produkter, såsom tobaksfritt snus (även kallat vitt snus) 16, med livsmedel och omfattas av livsmedelslagen.17 Reglerna om särskilt farliga kemiska produkter tillämpas därför inte på dessa produkter. Kemikalieinspektionen anser att även sådana produkter som 15 Se 8 § förordningen. Kravet på tillstånd gäller inte heller yrkesmässig överlåtelse från den som enligt 2 kap. 1 § lagen (2009:366) om handel med läkemedel har rätt att driva detaljhandel med läkemedel till konsument. 16 Tobaksfritt snus omfattas även av reglerna om tobaksfria nikotinprodukter. 17 Se 3 § 2 livsmedelslagen (2006:804). 15 (29) omfattas av lagen om tobak och liknande produkter18 samt lagen om tobaksfria nikotinprodukter19, bör undantas från tillståndskraven i förordningen. Tobak och liknande produkter Lagen om tobak och liknande produkter och förordningen (2019:223) om tobak och liknande produkter20 reglerar bland annat innehåll, produktanmälan, årlig rapportering samt produkt- och märkningskrav för vätskor i e-cigaretter och påfyllningsbehållare (e-vätskor). Av regleringen framgår att försäljning av sådana produkter till konsumenter är anmälningspliktig och att anmälan ska ske till kommunen eller Folkhälsomyndigheten. Till anmälan ska även ett egenkontrollprogram bifogas. Produkterna granskas via marknadskontroll enligt EU:s marknadskontrollförordning eller tillsyn enligt miljöbalken. Tobaksfria nikotinprodukter Lagen om tobaksfria nikotinprodukter och förordningen (2022:1263) om tobaksfria nikotinprodukter reglerar bland annat innehåll, produktanmälan, årlig rapportering samt produkt- och märkningskrav för tobaksfria nikotinprodukter. Enligt vad Kemikalieinspektionen känner till är tobaksfritt snus 21 den vanligaste typen av tobaksfri nikotinprodukt på den svenska marknaden, men det förekommer även andra typer av produkter. Återförsäljare av tobaksfria nikotinprodukter till konsumenter måste anmäla sin försäljning till kommunen eller Folkhälsomyndigheten samt utöva egenkontroll. Produkterna granskas via tillsyn enligt miljöbalken. En tydlig regelförenkling Produkter som omfattas av lagen om tobak och liknande produkter och lagen om tobaksfria nikotinprodukter räknas under vissa förutsättningar 22 som särskilt farliga kemiska produkter och träffas då, utöver de bestämmelser 18 Lagens tillämpningsområde avser tobak, elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, örtprodukter för rökning samt andra produkter som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak, se 1 kap. 2 § lagen om tobak och liknande produkter. 19 Lagens tillämpningsområde avser produkter utan tobak som innehåller nikotin för konsumtion, se 3 § lagen om tobaksfria nikotinprodukter. 20 Lagen och förordningen implementerar bestämmelserna i direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG. 21 I Sverige jämställs snus och snusliknande produkter, såsom tobaksfritt snus (även kallat vitt snus), med livsmedel och omfattas därför även av bestämmelserna i livsmedelslagen. 22 Se avsnitt 5.3 ovan. 16 (29) som anges ovan, även av reglerna om tillståndskrav för särskilt farliga kemiska produkter. Det innebär att den som yrkesmässigt vill överlåta sådana produkter måste efterleva kraven i flera regelverk. Enligt Kemikalieinspektionens uppfattning leder detta till ökad administration och kostnader för företagen, utan att bidra till en tydlig riskminskning. Vidare kan Kemikalieinspektionen konstatera att de aktuella produkttyperna, som alla utgör olika typer av njutningsmedel som avsiktligt konsumeras, hanteras olika. På den svenska marknaden förekommer exempelvis såväl e- vätskor som tobaksfritt snus som innehåller så hög halt nikotin att de ska märkas med symbolen dödskalle 23. I dag krävs dock endast tillstånd vid överlåtelse av de e-vätskor som på grund av sin höga halt nikotin anses vara särskilt farliga kemiska produkter eftersom tobaksfritt snus jämställs med livsmedel och därmed omfattas av undantaget för produkter som omfattas av livsmedelslagen. Kemikalieinspektionens huvudförslag i denna framställan - att avskaffa tillståndskravet vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter - skulle självständigt åstadkomma en regelförenkling vid överlåtelse av dessa produkter. Kemikalieinspektionen anser dock att det, både ur ett regelförenklings- och likabehandlingsperspektiv, finns skäl att gå längre och införa ett generellt undantag för alla produkttyper som omfattas av lagen om tobak och liknande produkter samt lagen om tobaksfria nikotinprodukter i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer. Detta skulle innebära likabehandling av de olika produkttyperna och förenkla regelverket för såväl företag som myndigheter. Förslaget innebär ingen ändring i sak för privatpersoner I Kemikalieinspektionens föreskrifter, KIFS 2017:7, finns en undantagsbestämmelse i 4 kap. 3 b § som gör att det inte krävs tillstånd för privat hantering av e-vätskor som innehåller nikotin i en halt om högst 20 mg/ml. Bestämmelsen infördes då det bedömdes oförenligt med bestämmelserna i tobaksdirektivet att kräva att privatpersoner skulle behöva tillstånd för att få hantera e-vätskor som är tillåtna enligt europeisk tobakslagstiftning. 24 23 Akut toxicitet i farokategorierna 1, 2 och/eller 3. Faropiktogram GHS06: Dödskalle med korsande benknotor. Signalord: "Fara". 24 Enligt 2 kap. 10 § p. 2 förordningen om tobak och liknande produkter får vätska som innehåller nikotin inte innehålla mer nikotin än 20 milligram per milliliter. 17 (29) Även tobaksfritt snus, som på grund av att det likställs med livsmedel och omfattas av livsmedelslagen, är redan i dagsläget undantaget från tillståndskravet i förordningen om särskilt farliga kemiska produkter. Kemikalieinspektionen kan därför konstatera att då privatpersoners hantering av e-vätskor och tobaksfritt snus redan i dag är undantaget tillståndskravet i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer, medför inte regleringen om särskilt farliga kemiska produkter något ökat skydd för konsumenterna. 6.4 Övriga ändringsförslag 6.4.1 Begreppet yrkesmässig användning Förslag: Begreppet använda i 9 § 1 i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer ersätts med begreppet hantera. Skälen för förslaget Av 9 § 1 förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer framgår att särskilt farliga kemiska produkter enbart får överlåtas till den som yrkesmässigt ska använda produkterna. Kemikalieinspektionen får en del frågor om vad begreppet använda innebär. Begreppet definieras varken i förordningen eller i 14 kap. miljöbalken. 25 Kemikalieinspektionens uppfattning är att begreppet användning i den aktuella paragrafen måste anses omfatta all yrkesmässig befattning med särskilt farliga kemiska produkter. Detta omfattar allt från yrkesmässig överlåtelse mellan olika aktörer i en distributionskedja, till faktisk yrkesmässig slutanvändning i en verksamhet. En snävare tolkning av begreppet skulle innebära att all hantering som inte utgör yrkesmässig användning i ordets typiska bemärkelse vore otillåten. I syfte att göra bestämmelsen mer lättolkad föreslås därför att begreppet använda ersätts av begreppet hantera i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer. Begreppet hantering är definierat i 14 kap. miljöbalken 26 och har en vidare innebörd som, enligt 25 Av 2 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer framgår att termer och uttryck om som inte definieras i förordningen har samma betydelse som i 14 kap. miljöbalken. 26 Av 14 kap. 2 § miljöbalken framgår att hantering definieras som en verksamhet eller åtgärd som innebär att en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara tillverkas, 18 (29) Kemikalieinspektionens uppfattning, bättre återspeglar den faktiska betydelse som paragrafen måste anses ha. 6.4.2 Tidsfrister för länsstyrelsens handläggning Förslag: Tidsfristen för handläggning i 11 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer föreslås tillämpas på ansökningar om tillstånd för privat hantering av särskilt farliga kemiska produkter. Skälen för förslaget I dagsläget gäller den tidsfrist om åtta veckors handläggningstid 27, som framgår av 11 § andra stycket i förordningen, enbart vid länsstyrelsens handläggning av ansökningar om tillstånd för yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. Såvitt Kemikalieinspektionen erfar tillämpar dock länsstyrelserna redan idag denna tidsfrist för alla ansökningar, det vill säga även för ansökningar om tillstånd för privat hantering. Huvudförslaget i denna framställan är att avskaffa tillståndskravet för yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. I stället för att ta bort bestämmelsen om handläggningstid i 11 § andra stycket, då denna enbart gäller yrkesmässig överlåtelse, föreslås att bestämmelsen justeras så att den ska tillämpas på ansökningar om tillstånd för privat hantering. 6.4.3 Följdändringar som följer av förslaget I linje med de ändringar som föreslås ovan bör även följdändringar göras i 8 och 10-12 §§ i förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer, dels för att ta bort regleringar som enbart rör yrkesmässig överlåtelse, dels för att justera hänvisningar till paragrafer som ändrats. De ändringar som föreslås framgår av avsnitt 2.1 ovan. 6.4.3.1 Särskilt om Kemikalieinspektionens föreskrifter De ändringar av förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer som föreslås i denna framställan möjliggör även för Kemikalieinspektionen att, i ett senare skede, göra följdändringar i Kemikalieinspektionens föreskrifter (2017:7) om kemiska produkter och bearbetas, behandlas, förpackas, förvaras, transporteras, används, omhändertas, destrueras, konverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för något annat jämförbart förfarande. 27 Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet så får dock tiden förlängas vid ett tillfälle. Förlängningen får inte avse mer än fyra veckor utöver de ursprungliga åtta veckorna, se 11 § andra stycket i förordningen. 19 (29) biotekniska organismer. Om föreslagna ändringar i förordningen genomförs avser Kemikalieinspektionen att ändra 4 kap. 3 a, 4 och 5 §§ föreskrifterna, bestämmelsen 3 b § kan utgå helt. Därmed blir föreskrifterna mindre omfattande, mer lättlästa och enklare att följa. 7. Konsekvensutredning 7.1 Problemanalys – aktuellt problem och eftersträvad förändring Nuvarande regler om tillstånd för särskilt farliga kemiska produkter grundar sig i regler som är flera hundra år gamla. Syftet är att kontrollera och begränsa handel med särskilt hälsofarliga produkter. Även om reglerna har ändrats med åren är de i delar fortfarande omoderna och inte helt anpassade efter dagens förhållanden. Till exempel är de inte alltid synkroniserade med EU:s kemikalielagstiftning. Nya handelsmönster, bland annat ökad e-handel och mer komplexa leverantörskedjor, gör att reglerna i vissa fall har förlorat sin betydelse samtidigt som de har blivit otydliga och svåra att tillämpa. Det gäller för såväl företag som myndigheter. För vissa verksamheter, ämnen eller produkttyper innebär tillståndsreglerna en form av dubbelreglering, när tillstånds- eller anmälningskrav även finns i annan lagstiftning. Det gäller exempelvis regleringen av detaljhandel med elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare 28 och tobaksfritt snus29 samt kraven på anmälan eller tillstånd och regler om egenkontroll av vissa miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken. 30 Reglerna om särskilt farliga kemiska produkter är otydliga då de i vissa delar är kortfattade med stort tolkningsutrymme. Samtidigt är reglerna i andra delar komplexa. Detta gör att reglerna kan vara svåra att tillämpa och ibland blir rättsosäkra. Det gäller exempelvis hur skrivningen ”den som yrkesmässigt ska använda produkterna” skiljer sig från begreppen ”hantera” respektive ”hantering”. 31 Det kan vara svårt att motivera för företag vilken nytta de nationella tillståndsreglerna egentligen tillför och vilket syfte de fyller. Det gäller 28 Se 2 kap. 7 § samt 5 kap. 16 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. 29 Se 2 och 5 §§ lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. 30 Se 9 kap. miljöbalken. 31 Se 7 och 9 §§ förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 20 (29) framför allt kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse av sådana produkter som samtidigt omfattas av krav på tillstånd, anmälan, kunskapskrav eller egenkontroll i annan lagstiftning som gäller parallellt med tillståndsreglerna. De förändringar som föreslås syftar till att minska företagens administrativa börda samt att göra reglerna tydligare och lättare att tillämpa. Det ska vara lätt för företagen att göra rätt samtidigt som de regler som innebär skydd av privatpersoner bevaras. Utgångspunkten är att ta bort regler som inte tillför ytterligare skydd i sådan utsträckning att de motiverar extra kostnader eller strängare villkor än de som gäller på den gemensamma EU-marknaden. 7.2 Nollalternativet – konsekvenser om inga åtgärder vidtas Om inga ändringar görs kommer Sverige även fortsättningsvis att ha en särreglering kring särskilt farliga kemiska produkter som innebär en administrativ börda och konkurrensnackdelar för svenska företag. Noll-alternativet innebär fortsatta kostnader och andra negativa konsekvenser för berörda företag. Det handlar bland annat om administration av ansökningar, minskad försäljning av produkter som behöver tas från marknaden under tillståndsprocessen och i vissa fall minskade försäljningsintäkter när kunder väljer att köpa in produkter från andra länder inom EU som saknar liknande regler. Under åren 2020–2023 inkom sammanlagt 2 559 tillståndsansökningar till länsstyrelserna gällande yrkesmässig överlåtelse, varav 1 997 gällande e- vätskor och 562 för övriga produkter. Tillståndsplikt för e-vätskor trädde i kraft under perioden (1 juli 2022). Kemikalieinspektionen gör följande bedömningar om antalet tillståndsansökningar per år i nollalternativet: - E-vätskor: Vi antar att det antal aktörer som sökt tillstånd sedan tillståndskravet trädde i kraft är en rimlig indikation på det antal som kommer att söka tillstånd även framöver. Eftersom tillstånd beviljas för upp till fem år så bedömer vi att antalet tillståndsansökningar avseende e-vätskor kommer att vara (2000/5=) 400 per år i nollalternativet. - Övriga produkter: Vi bedömer att antalet tillståndsansökningar per år för övriga produkter kommer att vara ungefär lika stort som under perioden 2020–2023, alltså (560/4=) 140 per år. 21 (29) Kemikalieinspektionens bedömning är alltså att det totala antalet tillståndsansökningar i nollalternativet är (400+140=) 540 per år. Kommuner och länsstyrelser kommer fortsatt kunna använda uppgifterna som lämnas vid tillståndsansökan för flera ändamål. Exempelvis vid prioritering av tillsyn och i diskussion med företag. Dagens system tillgodoser därför en möjlighet till kontroll hos kommuner och länsstyrelser. De nuvarande reglerna i förordningen och föreskrifterna är komplicerade och till viss del svårtolkade. Det medför en arbetsbörda för företagen, länsstyrelserna och Kemikalieinspektionen vid tolkning och tillämpning. 7.3 Beskrivning av alternativen 7.3.1 Alternativ 1: Kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga produkter tas bort Det alternativ som Kemikalieinspektionen förespråkar, och som utvecklas vidare under avsnitt 6 ovan, är att kravet på tillstånd vid yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter tas bort. Den föreslagna ändringen innebär att företag som överlåter sådana produkter inte längre behöver ha tillstånd, oavsett om överlåtelsen sker till andra företag, yrkesmässiga användare eller privatpersoner. Kravet på att privatpersoner behöver tillstånd för att få hantera särskilt farliga produkter lämnas oförändrat i syfte att bibehålla en hög skyddsnivå. Privatpersoner kommer alltså även fortsättningsvis att behöva styrka sin behörighet att få inhandla produkten, det vill säga uppvisa ett beviljat tillstånd, vid överlåtelsetillfället. Kemikalieinspektionen föreslår även ändring i reglerna kring anteckningsskyldigheten. Den ska enbart aktualiseras vid yrkesmässig överlåtelse av tillståndspliktiga särskilt farliga kemiska produkter till privatpersoner. Kemikalieinspektionen föreslår vidare att tillståndsreglerna inte ska gälla för produkter som omfattas av lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter samt lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. Det innebär att bland annat att e-vätskor undantas från förordningens tillämpningsområde. 22 (29) 7.3.2 Alternativ 2: Ersätta tillståndskravet med anmälningsplikt Ett annat alternativ som Kemikalieinspektionen övervägt är att ersätta tillståndskravet med en anmälningsplikt vid yrkesmässig överlåtelse. Företag skulle då enbart behöva anmäla avsikten att sälja särskilt farliga kemiska produkter och lämna vissa uppgifter såsom verksamhetens namn och adress. Även detta alternativ innebär mindre kostnader, administration och ledtid för företagen, jämfört med idag. Företagen behöver inte ta bort några produkter från marknaden i avvaktan på tillståndsprocessen eller riskera att förlora kunder. En anmälningsplikt kan också till viss del tillgodose det behov av information och kontroll som länsstyrelserna och kommunerna uttrycker att tillståndssystemet ger. Även om detta förslag innebär en regelförenkling jämfört med de nuvarande reglerna, anser Kemikalieinspektionen att ändringarna bör vara mer genomgripande för att verkligen uppnå förenklade rutiner och en administrativ lättnad för företagen. Myndigheten bedömer också att tillsynsmyndigheternas önskemål kring information kan tillgodoses genom andra kanaler, exempelvis genom information från miljöprövning enligt miljöbalken. 7.3.3 Alternativ 3: Ta bort tillståndskravet vid överlåtelse till andra än privatpersoner Ett ytterligare alternativ som Kemikalieinspektionen övervägt är att ta bort tillståndskravet vid överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter till andra än privatpersoner. Företag som enbart överlåter sådana produkter till andra företag och yrkesmässiga användare skulle inte behöva något tillstånd. För den som yrkesmässigt överlåter särskilt farliga kemiska produkter till privatpersoner skulle däremot tillståndskravet kvarstå. Detta alternativ skulle, i likhet med det förslag på ändring som redovisas som alternativ 1, innebära minskade kostnader och administrativ börda för företagen. Myndigheten anser dock att det är möjligt att åstadkomma en större regelförenkling utan att för den skull sänka skyddsnivån för privatpersoner. 7.3.4 Alternativ 4: Ta bort tillståndskravet i sin helhet Kemikalieinspektionen har även övervägt alternativet att ta bort tillståndsplikten i sin helhet, även vid privat hantering. Detta alternativ 23 (29) bedömer Kemikalieinspektionen dock inte vara tillfredsställande, utifrån avsikten att bibehålla en hög skyddsnivå för privatpersoner. Alternativet har heller inte ansetts önskvärt av varken länsstyrelser, kommuner eller företag. 7.4 Det lämpligaste alternativet Kemikalieinspektionen bedömer att det mest lämpliga alternativet, utifrån syftet att förenkla regelverket för företag och samtidigt bibehålla en god skyddsnivå för privatpersoner, är alternativ 1. Innebörden av förslaget beskrivs mer utförligt under avsnitt 6 ovan. 7.4.1 Konsekvenser för människors hälsa och för miljön Kemikalieinspektionens bedömning är att de tillståndsregler som myndigheten föreslår ska tas bort inte tillför ytterligare skydd utöver det som följer av andra regler. Förslagets påverkan på människors hälsa är därför marginell. Förslaget att införa ett generellt undantag för e-vätskor och andra produkter som omfattas av tobakslagen skulle kunna innebära en ökning av försäljningen av e-vätskor som har höga halter nikotin. Det beror på att det i dagsläget förekommer att återförsäljare väljer bort de tillståndspliktiga e- vätskorna, eftersom detta krav medför merarbete och kostnader. Det handlar om e-vätskor med så hög halt nikotin så att de ska märkas med dödskalle enligt CLP-förordningen och därmed blir tillståndspliktiga. Kemikalieinspektionen bedömer dock att den EU-gemensamma tobakslagstiftningen som även gäller e-vätskor, säkerställer en god skyddsnivå för konsumenter. Förslaget att införa ett generellt undantag för produkter som omfattas av lagen om tobaksfria nikotinprodukter bedöms inte heller få några betydande konsekvenser för människors hälsa. Tobaksfritt snus, vilken enligt Kemikalieinspektionens uppfattning är den största produkttypen inom denna grupp, omfattas i dagsläget inte av krav på tillstånd då tobaksfritt snus är att jämställa med livsmedel och därför faller under undantaget för produkter omfattas av livsmedelslagen. De regler som berörs av förslaget avser produkters hälsofarliga egenskaper medan produkternas eventuella miljöfarliga egenskaper inte omfattas av dessa regler. Därmed är förslagets påverkan på miljön marginell. 24 (29) 7.4.2 Berörda företag Antalet företag som berörs av förslaget är svårt att uppskatta, men bedömningen är att det kan röra sig om cirka 370 företag per år som ansöker om tillstånd. 32 Merparten av de företag som ansöker om tillstånd är mikroföretag (cirka 56 procent) och små företag (24 procent). De berörda företagen är främst verksamma inom branscherna parti- och provisionshandel (SNI 46) samt detaljhandel (SNI 47). Underlaget baseras på uppgifter från dels en enkät till samtliga länsstyrelser om antalet tillståndsansökningar som inkommit under en treårsperiod, dels på uppgifter om företag som ansökt om tillstånd i de tre länsstyrelserna Västra Götaland, Stockholm och Skåne. Dessa tre länsstyrelser tillsammans hanterar cirka 60 procent av alla ansökningar. 7.4.3 Konsekvenser för berörda företag Företag som överlåter särskilt farliga kemiska produkter berörs direkt av förslaget. För berörda företag innebär förslaget minskade kostnader för administrativt arbete med ansökningar samt ansökningsavgift. Kemikalieinspektionen bedömer att företagens kostnader per ansökan är 4 900–19 200 kronor, vilket baseras på följande: • Avgiften för en ansökan om tillstånd för yrkesmässig överlåtelse är 3 300 kronor oberoende av antal produkter. • Företag som intervjuats som en del av Kemikalieinspektionens utredning har uppgett att arbetstiden varierar från 3 till 30 timmar per ansökan. Kemikalieinspektionen bedömer att företagens kostnader per arbetstimme för denna typ av administrativt arbete är omkring 530 kronor 33. Kemikalieinspektionens underlag visar inga tydliga skillnader i tidsåtgång per ansökan mellan stora och små företag. 32 Uppskattningen baseras på att antalet företag som sökt till någon av länsstyrelserna Stockholm, Västra Götaland och Skåne var omkring 220 per år och att dessa tre länsstyrelser hanterade ca 60% av alla tillståndsansökningar. 220/0,6=370. 33 Baserat på beräkning i Regelräknaren (https://regelraknaren.tillvaxtverket.se/). Utgår från en månadslön på 46 200 kr (Handläggare, privat sektor) samt ett lönepåslag på totalt 84% (inkluderar semesterersättning 12%, arbetsgivaravgifter 31,40% samt overheadkostnader 25%). 25 (29) Eftersom tillstånd vanligtvis medges för fem år, bedömer vi att kostnaden per år med tillstånd är omkring 1 000–4 000 kr. I nollalternativet (se 7.2) bedömer vi att antal ansökningar om tillstånd för yrkesmässig överlåtelse kommer att vara 540 per år. Förslaget innebär att dessa tillståndsansökningar inte behöver lämnas in. Kemikalieinspektionen bedömer alltså att den totala årliga kostnadsminskningen är 2,6–10,4 miljoner kronor per år 34. Vidare innebär förslaget att produkter som fått ändrad klassificering enligt CLP-förordningen inte behöver hållas från marknaden till dess ett tillstånd finns på plats. I nuläget medför detta risk för att företag förlorar intäkter om kunder vänder sig till leverantörer i andra länder i väntan på ärendehandläggningen, och till följd av administrativt arbete för att informera kunder. För företag bör förslaget innebära en stärkt konkurrensförmåga eftersom förslaget innebär att de i större utsträckning får samma villkor som andra företag på EU-marknaden. En följd av förslaget är att det blir enklare att följa kemikalielagstiftningen när en verksamhet, ett ämne eller en kemisk produkt inte längre är föremål för parallella krav i olika regelverk. Flera av de identifierade problemen med lagstiftningen (se 7.1) försvinner med detta förslag. Exempelvis behöver de företag som redan beviljats dispens att få sälja kvicksilver inte längre ansöka om tillstånd. Det gäller även de miljöfarliga verksamheter som omfattas av krav på anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Förslaget innebär också att avsaknaden av definition av begreppet ”yrkesmässig överlåtelse” försvinner. Även problemet med att länsstyrelsernas prövning till stor del är oreglerad minskar kraftigt när kravet på ansökan för yrkesmässig överlåtelse tas bort. Borttagande av kravet på anteckningsskyldighet vid yrkesmässig överlåtelse innebär en förenkling. Kemikalieinspektionen har dock inte underlag för att bedöma i vilken grad denna förenkling leder till minskade administrativa kostnader för de berörda företagen. En möjlig konsekvens är att företagens motivation att arbeta med substitution riskerar att minska. Majoriteten av de företag som 34 540 * 4900 kronor = 2,6 miljoner kronor. 540 * 19 200 kronor = 10,4 miljoner kronor. 26 (29) Kemikalieinspektionen intervjuat i denna översyn menar dock att de nationella tillståndsreglerna inte är drivkraften i deras substitutionsarbete. 7.4.4 Konsekvenser för myndigheter Länsstyrelser, kommuner och Kemikalieinspektionen berörs direkt av förslaget. Förslaget innebär att länsstyrelsernas intäkter från avgifter för tillståndsansökan vid yrkesmässig överlåtelse minskar med (540*3 300 =) 1,8 miljoner kronor per år. Samtidigt får länsstyrelserna en minskad administrativ börda i ungefär samma omfattning. Länsstyrelserna arbetar i genomsnitt 3,5 timmar per tillståndsansökan. Länsstyrelserna lägger även arbetstid på relaterade uppgifter så som rådgivning och information, även om omfattningen av detta är oklar. Sammantaget bedömer Kemikalieinspektionen att avgiften om 3 300 kr per tillståndsansökan generellt täcker länsstyrelsernas administrativa kostnader. Länsstyrelserna har en gemensam e-tjänstportal för tillståndsansökningarna. Den kan komma att behöva justeras om den enbart ska gälla ansökningar från privatpersoner. Det kan innebära en engångskostnad vid själva förändringen. Det går att ifrågasätta om fortsatt förvaltning av e-tjänsten är kostnadseffektiv, med tanke på att det är ett fåtal sådana ansökningar per år. För kommuner sker en viss besparing vad gäller arbetstid kopplat till remitteringen av tillståndsbeslut. Kemikalieinspektionen saknar dock uppgifter om faktiskt arbetstid per remiss. Kemikalieinspektionen kommer att få minskade kostnader vad gäller arbetstid kopplat till tillsyn, remisser från länsstyrelserna och rådgivning samt tillsynsvägledning. Både tillsynen och tillsynsvägledningen gällande dessa regler är integrerade i den löpande verksamheten. Tillsynsprojekt som enbart inriktas på dessa regler är ytterst ovanliga. Det är därför svårt att bedöma hur förslaget påverkar Kemikalieinspektionens kostnader för tillsyn och tillsynsvägledning. Remisser från länsstyrelserna är redan en nedprioriterad uppgift på Kemikalieinspektionen, förslaget innebär därför ingen påtaglig påverkan på kostnaderna för denna uppgift. För närvarande får Kemikalieinspektionen i genomsnitt drygt 100 frågor per år till sin frågetjänst kring hur tillståndreglerna ska tillämpas. Antalet frågor bedöms över tid minska kraftigt till följd av den föreslagna regelförenklingen. Kemikalieinspektionens kostnader för att besvara frågor är i genomsnitt 27 (29) omkring 1 700 kronor per fråga. Det minskade antalet frågor bedöms därmed leda till minskade kostnader för rådgivning på omkring 0,2 miljoner kronor per år. Initialt behöver dock myndigheten informera kring ändringarna, vilket leder till ökat arbete under en kortare period. Kommuner har uttryckt att tillståndsansökningar utgör underlag vid tillsyn och har farhågor att det blir svårare att identifiera relevanta tillsynsobjekt om reglerna tas bort. Därmed riskerar tillsynen att bli mindre effektiv. Kemikalieinspektionen bedömer dock att motsvarande information är tillgänglig genom andra kanaler. Till exempel har den som säljer e-vätskor och tobaksfria nikotinprodukter till konsumenter anmälningsplikt till kommunen, enligt Folkhälsomyndighetens regler. Såväl kommuner som länsstyrelser anser att förslaget innebär förlorade möjligheter till kontroll. Uppgifterna som lämnas vid ansökan används bland annat för ändamål som inte är direkt kopplade till tillståndsplikten eller reglernas syften. Det handlar om att hitta och prioritera verksamheter och möjligheter till överblick över information som kan vara användbar i olika sammanhang. Eftersom företag kan köpa in särskilt farliga produkter från andra länder är myndigheternas överblick av hanteringen av sådana produkter dock ofullständig även med dagens regler. En del kommuner förutser att de behöver lägga mer tid på att identifiera verksamheter om de inte får informationen via remisser och beslut från länsstyrelserna. 7.4.5 Konsekvenser för privatpersoner Eftersom reglerna föreslås vara oförändrade när det gäller privatpersoners skyldighet att ansöka om tillstånd för sin hantering, bedömer Kemikalieinspektionen att det inte är någon påverkan på grupper som är sårbara eller har särskilda behov. 7.5 Kostnadsminimerande åtgärder Eftersom Kemikalieinspektionens förslag inte innebär ökande kostnader har myndigheten inte behövt vidta några särskilda kostnadsminimerande åtgärder för att motverka detta. Våra förslag innebär inte heller några nya krav, utan fokus är regellättnad . 28 (29) 7.6 Ikraftträdande, informationsinsatser Kemikalieinspektionen anser att det är lämpligt att de föreslagna förordningsändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Om förslaget genomförs kommer informationsinsatser att behöva genomföras. Kemikalieinspektionen kommer att behöva kommunicera ändringarna för att nå företag och branschorganisationer, myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Myndigheten kommer även att informera om ändringarna via pressmeddelande, nyhetsbrev och inlägg i sociala medier . 7.7 Utvärdering Förslaget kan utvärderas genom uppföljande frågor till de intressenter som berörs eller har bidragit med synpunkter i genomförda enkäter och intervjuer. Förutom frågor om de ändrade reglernas syfte och tydlighet kan frågeställningarna beröra de farhågor och möjligheter som lyfts fram i denna utredning, till exempel: • tillsynsmyndigheternas farhågor om att de inte längre har samma information om användningen av särskilt farliga ämnen, samt • i vilken mån förändringen har inneburit regelförenkling för de berörda företagen. Utvärderingen behöver också fånga upp andra eventuella konsekvenser som inte förutsågs. En utvärdering kan göras tidigast två är efter ikraftträdandet. 7.8 Bedömning av överensstämmelse med EU- rätten Kemikalieinspektionen bedömer att de föreslagna författningsändringarna överensstämmer med Sveriges skyldigheter ur ett EU-rättsligt perspektiv. 29 (29)