Motion om att stärka och utveckla stadens trygghetspunkter

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad ska stärka och utveckla sina trygghetspunkter genom att utöka antalet, förbättra deras geografiska spridning, säkerställa bemanning och utrustning samt öka invånarnas kännedom om deras funktion. [R1 Utl Motion om att stärka och utveckla stadens trygghetspunkter.pdf] 1 (13) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/702) Motion om att stärka och utveckla stadens trygghetspunkter Motion av Jonas Naddebo (C) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad ska stärka och utveckla sina trygghetspunkter genom att utöka antalet, förbättra deras geografiska spridning, säkerställa bemanning och utrustning samt öka invånarnas kännedom om deras funktion. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, trafiknämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Energimyndigheten, Länsstyrelsen Stockholm och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Energimyndigheten, Länsstyrelsen Stockholm och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret bedömer att stadens arbete med civil beredskap redan omfattar flera av de åtgärder som efterfrågas i motionen och att staden bör avvakta pågående statliga utredningar och eventuell kommande lagstiftning innan ytterligare trygghetspunkter etableras för att undvika investeringar som senare kan behöva omprövas. Trafiknämnden instämmer i vikten av tydlig skyltning till trygghetspunkter, men anser att frågan är större än för en enskild kommun. Jämfört med skyltar till skyddsrum anser nämnden att frågan om skyltarnas utformning i denna fråga bör ledas av Myndigheten för civilt försvar (tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). 2 (13) Bromma stadsdelsnämnd ser positivt på förslaget om att utöka trygghetspunkterna men anser att detta behöver följas av en tydlig resurssättning och ambitionsnivå. Nämnden ser även positivt på förslaget om att ta fram en samlad beredskapsplan och en lokalt anpassad version av broschyren ”När krisen eller kriget kommer”. Järva stadsdelsnämnd anser att utredningsarbetet med fördel kan påbörjas redan innan den nya lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap (LKRB) träder i kraft, men att större beslut och investeringar bör invänta lagen för att säkerställa att stadens insatser harmoniserar med kommande nationella krav. Skarpnäcks stadsdelsnämnd delar uppfattningen att trygghetspunkterna utgör en mycket viktig del av stadens civila beredskap och är positiv till stadsgemensamt arbete för ökad kännedom, enhetlig skyltning som kan nyttjas vid behov och samordnad planering för bemanning och utrustning. Samtidigt framhåller nämnden att dimensioneringen av trygghetspunkter behöver utgå från befolkningsmängd och geografiska förutsättningar samt att resurstillgång och bemanning är avgörande för att säkerställa funktion vid aktivering. Föredragande borgarrådets synpunkter Det allt mer osäkra omvärldsläget gör att frågor om säkerhet och beredskap blir allt viktigare. Vi behöver bygga ett motståndskraftigt samhälle som står stadigt under press – oavsett om det gäller säkerhetshot, organiserad brottslighet, pandemier eller klimatrelaterade kriser. Det förutsätter långsiktiga satsningar på beredskapslager, cybersäkerhet, robust infrastruktur och en stark civil beredskap. Stockholms stad driver ett ambitiöst och strukturerat säkerhetsarbete som präglas av tydliga mål och ett långsiktigt fokus. Stockholms stad har etablerat 31 trygghetspunkter som kan aktiveras vid mer långvariga krissituationer, exempelvis vid omfattande strömavbrott eller större störningar i kommunikationerna. Staden bör invänta resultatet av pågående statliga processer, samt kommande lagstiftning och finansieringsbeslut, innan fler trygghetspunkter etableras, för att undvika större investeringar som i ett senare skede kan visa sig strida mot nationella krav eller behöva anpassas. I nuläget är det dessutom mer angeläget att säkerställa att de skyddsrum som staden äger är fullt användbara. Stockholms stad arbetar med långsiktig och strategisk kommunikationsplanering som omfattar både stadens eget ansvar, såsom trygghetspunkter, och invånarnas personliga beredskap. Informationen sprids genom stadens webbplats, sociala medier och stadsinformationstavlor, men även via verksamheter som har nära kontakt med invånare och besökare. I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Bilaga Motion om att stärka och utveckla stadens trygghetspunkter, dnr KS 2025/702-1 3 (13) Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 11 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Kristin Jacobsson (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att tillstyrka motionen i sin helhet 2. Att därutöver anföra följande Vi vill inledningsvis tacka för remissvaren, och välkomnar att man också är angelägna om att utveckla och stärka arbetet med stadens trygghetspunkter. Vi håller med om att skyltningen till stadens trygghetspunkter behöver vara tydlig. Problemet är att skyltningen till Stockholms stads trygghetspunkter idag över huvud taget inte existerar. I MSB:s rådande rekommendationer för kommunala trygghetspunkter återfinns skyltningen som första punkt på checklistan – ”för att hitta trygghetspunkten behöver den vara tydligt skyltad”. Vidare är det givetvis glädjande att frågan är aktuell för nationell samordning, och att funktionen formaliseras och förtydligas som särskild samlingsplats. Därför är det olyckligt att remissvaren så tydligt efterlyser enhetlig nationell utformning. Vi kan till exempel konstatera att enhetlig nationell utformning av skyltning är inget som omnämns i utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). Med bakgrund av ovan så anser vi att Stockholm bör gå före och inte inväntar resultat på ett uppdrag som MSB inte ännu har fått. Skyltningen till trygghetspunkter är en så pass viktig beredskapsfråga att landets största kommun bör ha kapacitet till att både vara delaktig och drivande i det nationella arbetet, men även säkerställa att skyltar emellertid sätts upp – något flera mindre kommuner redan lyckats med, oavsett om en enhetlig utformning i framtiden tas fram eller ej. Till sist så instämmer i svarens synpunkter om att en lokal version av broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”, precis som den nationella utgåvan, behöver anpassas till olika språk- och målgrupper. 4 (13) Ärendet Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår en utökning och förstärkning av Stockholms stads trygghetspunkter. Motionen tar sin utgångspunkt i erfarenheter från Ukraina där trygghetspunkter etablerats för att säkerställa tillgång till värme, vatten, elektricitet mm. Motionären konstaterar att Stockholms stad i nuläget har 31 trygghetspunkter och påtalar att fördelningen är ojämn samt att det finns behov av både utökat antal samt större geografisk spridning för att underlätta tillgängligheten. Motionären betonar vikten av att trygghetspunkterna placeras strategiskt, är väl utrustade och bemannade samt att stadens invånare får ökad kännedom om deras funktion och lokalisering. För att uppnå detta föreslår motionären att stadsledningskontoret i samverkan med stadsdelsnämnder och relevanta myndigheter utreder en strategisk utökning av trygghetspunkterna samt tar fram en samlad beredskapsplan för bemanning, teknisk utrustning, underhåll och övning. Vidare föreslår motionären att en lokalt anpassad version av Myndigheten för civilt försvars (tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” tas fram med särskilt fokus på Stockholms stads krisberedskap. Slutligen föreslår motionären att trafiknämnden i samråd med stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att säkerställa tydlig och enhetlig skyltning vid och till trygghetspunkterna, både på plats och i närliggande områden. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, trafiknämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Energimyndigheten, Länsstyrelsen Stockholm och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Energimyndigheten, Länsstyrelsen Stockholm och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................ 5 Trafiknämnden ........................................................................................... 7 Bromma stadsdelsnämnd........................................................................... 8 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................... 9 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 10 Reservationer m.m. .................................................................................. 12 5 (13) Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 4 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stockholms stad bedriver ett ambitiöst och målinriktat säkerhetsarbete som tar avstamp i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge och den lagstiftning som finns på området. Kommunfullmäktiges budget och Stockholms stads säkerhetsprogram ger förutsättningar för att arbeta systematiskt och nå framgång i arbetet i stadens alla verksamheter. Stadsledningskontoret instämmer i motionärens bedömning att händelseutvecklingen i Ukraina erbjuder värdefulla lärdomar för stadens fortsatta planering inom civil beredskap. I fullmäktiges budget framgår att stadsdelsnämnderna ska ha en permanent beredskap och organisation för iordningsställande av trygghetspunkter inom sitt geografiska område och, som motionären skriver, har staden inrättat 31 trygghetspunkter. Dessa platser kan öppnas vid långvariga kriser, till exempel vid ett större strömavbrott eller en omfattande kommunikationsstörning. Trygghetspunkternas främsta syfte är att ge invånare uppdaterad och tillförlitlig information om händelsen. Vid behov kan enklare resurser finnas tillgängliga på plats, såsom möjlighet att ladda mobiltelefoner eller få tillfällig hjälp. På så sätt bidrar trygghetspunkterna till att invånarna kan få stöd och nödvändig service vid störningar i samhällets ordinarie funktioner. Idag finns det inget tydligt nationellt krav eller en enhetlig definition av vad en trygghetspunkt är, hur den ska utformas eller när den ska vara aktiverad. Flera statliga utredningar har föreslagit både krav på trygghetspunkters utformning och ytterligare tillkommande uppgifter för kommuner som kan omhändertas vid en trygghetspunkt. Stockholms stad har i sitt remissvar angående Kommuner och regioners grundläggande beredskap för kris och krig, SOU 2024:65, uttryckt att det är olämpligt att i lag reglera att kommuner ska ha en viss typ av lokal som ska användas för vissa utpekade uppgifter. Stadsledningskontoret bedömer att dessa olika syften kräver olika typer av lösningar och att det är mer ändamålsenligt att i författning ange uppgifter för kommunen än att reglera funktionalitet för en specifik byggnad. Inget av dessa förslag har omsatts i lag eller annan styrning. Stadsledningskontoret konstaterar att de kommunala trygghetspunkterna i en svensk kontext har sitt ursprung i fredstida kriser, såsom stormen Alfrida år 2018, då stora områden blev strömlösa. I och med kriget i Ukraina har Ukrainas spontana lösningar som uppstått i en akut krigssituation tolkats som relevanta för svenska trygghetspunkter, vilket enligt stadsledningskontoret riskerar att skapa en förenklad bild av deras funktion. Behov som ofta bättre hanteras inom ramen för kontinuitetshantering av samhällsviktig verksamhet tillskrivs trygghetspunkterna. Stadsledningskontoret har också noterat att det även förekommer sammanblandningar mellan trygghetspunkter och skyddsrummen. De byggnadstekniska kraven som omgärdar skyddsrummen gör att dessa är olämpliga att omvandla till trygghetspunkter. Trygghetspunkterna som staden har inrättat syftar till att möta invånarnas behov av information och annan service under en långvarig 6 (13) samhällsstörning. Skyddsrummen är endast utformade för att ge invånarna fysiskt skydd under ett pågående väpnat angrepp. Stadsledningskontoret bedömer vidare att det är mer angeläget att säkerställa användbarheten för de skyddsrum där staden är fastighetsägare än att i nuläget etablera fler trygghetspunkter. Arbetet med upprustning pågår, men utmaningar kvarstår för att säkerställa deras funktion över tid. Stadsledningskontoret konstaterar vidare att både behovet av och förutsättningarna för att inrätta trygghetspunkter skiljer sig markant mellan olika kommuner. Trygghetspunkter och delar av deras funktion används i andra kommuner som tillfälliga samlingsplatser efter hastigt uppkomna händelser, såsom skjutning eller brand. Staden har redan en väl utvecklad förmåga att vid behov öppna tillfälliga lokaler för krisstöd eller tillfälligt uppehållande i väntan på exempelvis evakuering. Stadsledningskontoret anser dock att denna förmåga inte ska förväxlas med trygghetspunkterna och dess syfte. Vid plötsligt inträffade händelser kan trygghetspunkter användas om det bedöms lämpligt, men i de flesta fall krävs flexibilitet och anpassning utifrån lokala förutsättningar och händelsens karaktär. Stadsledningskontoret konstaterar att även frågan om utmärkning och skyltning av trygghetspunkter är föremål för nationell utredning, och förordar att staden avvaktar dess resultat för att undvika otydlighet gentemot invånarna. Mot denna bakgrund bedömer stadsledningskontoret att staden bör avvakta pågående statliga processer samt kommande lagstiftning och finansiering, för att undvika omfattande investeringar som i efterhand riskerar stå i konflikt med nationella krav. Stadsledningskontoret konstaterar att den plan gällande teknisk utrustning och bemanning som motionären efterfrågar i allt väsentligt motsvaras av den tillämpningsanvisning till säkerhetsprogrammet som stadsledningskontoret har tagit fram. Anvisningen anger förutsättningar, mål och inriktning för arbetet med trygghetspunkter och omfattar såväl lokalisering, aktivering och organisering, inklusive detaljerade checklistor för utrustning och bemanning. Enligt anvisningen ansvarar stadsdelsnämnderna för att upprätta lokala trygghetspunktsplaner, att checklistor regelbundet uppdateras samt att personal med uppgifter kopplade till trygghetspunkterna utbildas. Detta syftar till att undvika kunskapsglapp som kan försvåra aktivering. Anvisningen anger också att trygghetspunkterna skall övas årligen. Stadsledningskontoret bedömer att tillämpningsanvisningen bör uppdateras när den statliga styrningen är fastställd. Stadsledningskontoret gör bedömningen att bemanning av trygghetspunkterna kan vara utmanande under höjd beredskap då många samhällsviktiga verksamheter samtidigt kräver tillskott av personal. Detta omhändertas inom stadens pågående arbetet med krigsorganisationernas bemanning. Stockholms stad bedriver långsiktig kommunikationsplanering som omfattar både stadens ansvar, exempelvis trygghetspunkter, och invånarnas egen beredskap. Informationen förmedlas via kanaler såsom stadens webb, sociala medier och stadsinformationstavlor, men också av de verksamheter som har nära dialog med 7 (13) invånare och besökare. Utöver detta finns en pågående budgetaktivitet i budget 2025 som behandlar framtagande av ett systematiskt arbetssätt för återkommande kommunikation om egen beredskap. Som syftar till att ytterligare systematisera och utveckla stadens övergripande arbete med att kommunicera egenberedskap till invånare samt egna verksamheter. Stadens verksamheter deltar aktivt i den årliga beredskapsveckan där årets tema var "Du är en del av Sveriges totalförsvar". I år deltog 31 nämnder och bolag med olika aktiviteter riktade både till invånare och medarbetare. Möjligheten att ta fram en lokal anpassning av informationsmaterialet Om krisen eller kriget kommer har tidigare övervägts. Bedömningen är att det är svårt att utforma ett sådant material på ett träffsäkert sätt, samtidigt som det skulle innebära betydande kostnader. Stadsledningskontoret kommer dock att fortsätta analysera behovet av riktad kommunikation till invånarna och beroende på resultat från målgruppsanalyser och identifierade kommunikationsbehov kan direktutskick till hushåll komma att övervägas som en del av framtida planering. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Motion om att stärka och utveckla stadens trygghetspunkter av Jonas Naddebo (C) besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Svante Linusson m.fl. (C), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret instämmer i vikten av tydlig skyltning till trygghetspunkter, men anser att frågan är större än för en enskild kommun. Det finns idag ingen lag som reglerar kommunens inrättande av trygghetspunkter. Det finns inte heller någon etablerad och vedertagen ordning för hur kommunernas trygghetspunkter i grunden bör vara utformade och vilka hjälpfunktioner som bör finnas tillgängliga på sådana platser. Ny lagstiftning på området väntas dock. Under hösten 2024 publicerades Betänkande av Utredningen om kommuners och regioners beredskap (SOU 2024:65). Utredningen föreslår en ny lag som ska ersätta Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och den nya lagen föreslås betecknas lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap med ett ikraftträdande satt till den 1 januari 2027. 8 (13) Utredningen föreslår att det övergripande syftet med den nya lagen ska vara att säkerställa att kommuner och regioner under fredstida krissituationer och höjd beredskap har en ändamålsenlig och likvärdig förmåga att fullgöra sina författningsenliga uppgifter och upprätthålla sina samhällsviktiga verksamheter. Kommuner och regioner ska därigenom under sådana förhållanden ha en förmåga att värna människors liv och hälsa, upprätthålla grundläggande värden i samhället samt rädda egendom eller miljön. I betänkandet ges förslag om att ersätta det många kommuner, inklusive Stockholms stad, kallar trygghetspunkter med särskilda samlingsplatser. Frågan om människors trygghet är en fråga för hela kommunsverige, därför anser kontoret anser att skyltningen till trygghetspunkter bör vara enhetlig och likvärdig i hela landet. Skyltning till trygghetspunkter kan jämföras med skyltning till skyddsrum. Skyddsrumsskyltarna är standardiserade och ser lika ut i hela landet. Skyddsrum, likt trygghetspunkter, är tilltänkta att användas av människor i dess direkta närhet, oavsett var personen bor eller uppehåller sig för tillfället, varför det vore olämpligt om dess skyltning ser olika ut runt om i landet. Med tanke på att ny lagstiftning om trygghetspunkters användning väntas, finner kontoret det lämpligt att invänta denna innan vidare beslut om skyltning fattas. I likhet med skyltar till skyddsrum anser kontoret vidare att frågan om skyltarnas utformning med fördel skulle kunna ledas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 2 oktober 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och översänder det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Johan Duvdahl (C) och Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 juli 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på förslaget om att utöka trygghetspunkterna men anser att detta behöver följas av en tydlig resurssättning och ambitionsnivå. Förvaltningen ser även positivt på förslaget om att en samlad beredskapsplan ska tas fram samt en lokalt anpassad version av broschyren ”När krisen eller kriget kommer”. Bromma har fyra trygghetspunkter varav en är i en skola. Detta kan innebära ett problem i och med att skolans verksamhet ska fortgå i den mån det är möjligt vid kris och krig. Förvaltningen undersöker därför möjliga alternativ med flexibla trygghetspunkter. 9 (13) Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på motionens förslag om att utveckla stadens trygghetspunkter. En strategisk utökning av trygghetspunkterna kan stärka redundans, tillgänglighet och rättvis geografisk spridning i staden. Förvaltningen instämmer i behovet av en samlad beredskapsplan för bemanning, teknisk utrustning, underhåll och övning. En sådan plan skulle bidra till ökad kvalitet och likvärdighet mellan stadsdelarna, men ansvarsfördelningen mellan lokala och centrala funktioner behöver tydliggöras. Vidare ser förvaltningen positivt på framtagandet av en lokalt anpassad version av broschyren Om krisen eller kriget kommer. För att insatsen ska bli verkningsfull är det dock avgörande att informationen anpassas till olika språk och målgrupper. På samma sätt är förvaltningen i grunden positiv till en bred kommunikationsinsats för att öka kännedomen om trygghetspunkterna, och framhåller vikten av att använda flera kanaler, däribland skolor, föreningsliv, sociala medier och lokala mötesplatser. När det gäller förslaget om en tydlig och enhetlig skyltning delar förvaltningen uppfattningen om att det kan underlätta för invånarna att hitta till närmaste trygghetspunkt. Skyltningen behöver dock samordnas med stadens övriga kriskommunikation och utformas på ett sätt som är enhetligt, lättförståeligt och tillgängligt. Förvaltningen anser att förslagen i motionen bör stämmas av mot det pågående arbetet inom stadens sektorsorganisation, där åtgärder redan har identifierats och utredningar kopplade till dessa har föreslagits. På så sätt kan stadens resurser användas effektivt och dubbelarbete undvikas. Förvaltningen bedömer också att större beslut och investeringar bör invänta ikraftträdandet av lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap (LKRB), för att säkerställa att genomförda åtgärder ligger i linje med de nationella krav och riktlinjer som lagen kommer att innebära. Det är också troligt att upprustningen av trygghetspunkterna helt eller delvis kommer att kunna finansieras med statliga bidrag, vilket gör det fördelaktigt att avvakta den nya lagstiftningen innan större beslut fattas. 10 (13) Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Skarpnäcks stadsdelsnämnd överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning delar uppfattningen att trygghetspunkterna utgör en mycket viktig del av stadens civila beredskap. Förvaltningen ställer sig positiv till motionens intentioner och vill särskilt framhålla vikten av att detta arbete bedrivs stadsgemensamt och med en central samordning. Ett strukturerat arbete med dimensionering, bemanning, utrustning och informationsinsatser, grundat på befintliga erfarenheter och förstärkt genom gemensamma övningar, är en viktigt för att höja stadens samlade krisberedskap och säkerställa att trygghetspunkterna kan fungera effektivt vid behov. Antalet trygghetspunkter bör även fortsättningsvis dimensioneras utifrån befolkningsmängd i respektive stadsdel och kompletteras med hänsyn till tillfälliga befolkningsökningar, t.ex. i innerstaden genom turism och evenemang. Geografisk täckning är viktig, men utökning behöver ske strategiskt och i balans med tillgängliga resurser. Dimensioneringen är också i hög grad avhängigt vilken funktion respektive trygghetspunkt ska fylla. Det är intressant att ta lärdom från Ukrainas etableringar men att jämföra direkta nummer blir missvisande då Ukraina befinner sig i en aktiv väpnad konflikt medan trygghetspunkterna i Stockholms stad syftar till att användas vid alla typ av samhällsstörningar. Bemanning utgör en av de mest centrala utmaningarna. Det är viktigt att även säkerställa kontinuitet i bemanningen vid längre kriser genom planering för avlösning och reservpersonal. Förvaltningens inventering visar att det, med nuvarande personalresurser, är svårt att avsätta kvalificerad personal för krishantering utan att påverka ordinarie samhällsviktig verksamhet. En stadsgemensam plan för bemanning, inklusive utbildning och övningar, bedöms som nödvändigt. Gemensamma övningar i hela staden skulle öka förmågan och ge invånare likvärdigt bemötande vid en kris oavsett stadsdel. Plan för utrustning finns redan men kan behöva revideras utifrån erfarenheter från Ukraina och samhällsutvecklingen. Staden förfogar över många lokaler som kan nyttjas vid kris, men vissa måste fortsätta användas i ordinarie verksamhet (exempelvis skolor och äldreboenden). En central inventering där även stadens bolag involveras vore värdefull. Förvaltningen är positiv till ökad information till medborgarna och ser möjligheter med en stadsgemensam informationsinsats, gärna i samverkan med MSB:s material och med lokala anpassningar. Tydlig skyltning är viktigt vid en kris men bör kunna 11 (13) aktiveras vid behov för att undvika missförstånd när trygghetspunkterna inte är öppna. En enhetlig och färdigproducerad skyltning som snabbt kan tas i bruk rekommenderas. Förvaltningen ser även värde i att samordna informationsinsatser med kommunens övriga krisinformation, inklusive digitala kanaler Jämställdhetsanalys En välplanerad och lättillgänglig struktur för trygghetspunkter stärker tryggheten för hela befolkningen i krissituationer. Detta är särskilt viktigt för grupper som generellt upplever större utsatthet, såsom kvinnor, äldre och personer med funktionsnedsättning. Genom att planera bemanning, lokalisering och information med ett jämställdhetsperspektiv kan trygghetspunkterna bli mer inkluderande och tillgängliga för alla. Förvaltning föreslår att detta tjänsteutlåtande överlämnas som svar på remissen. 12 (13) Reservationer m.m. Trafiknämnden Reservation av Svante Linusson m.fl. (C) a) Att tillstyrka motionen i sin helhet. b) Att trafiknämnden ger trafikkontoret i uppdrag att påbörja arbetet med skyltning till stadens trygghetspunkter. c) Att därutöver anföra följande: Vi vill inledningsvis tacka trafikkontoret för sitt remissvar, och välkomnar att kontoret också är angelägna om att skyltningen till stadens trygghetspunkter behöver vara tydlig. Problemet är att skyltningen till Stockholms stads trygghetspunkter idag över huvud taget inte existerar. I MSB:s rådande rekommendationer för kommunala trygghetspunkter återfinns skyltningen som första punkt på checklistan – ”för att hitta trygghetspunkten behöver den vara tydligt skyltad”. Vidare är det givetvis glädjande att frågan är aktuell för nationell samordning, och att funktionen formaliseras och förtydligas som särskild samlingsplats. En enhetlig nationell utformning av skyltningen vore därtill självklart önskvärt, men detta är inget som heller omnämns i utredningen om kommuners och regioners beredskap (SOU 2024:65), även om vi instämmer till fullo med de argument för enhetlig skyltning som kontoret lyfter. Därför vore det olyckligt att staden inväntar resultat på ett uppdrag som MSB inte ännu har fått. Skyltningen till trygghetspunkter är en så pass viktig beredskapsfråga att landets största kommun bör ha kapacitet till att både vara delaktig och drivande i det nationella arbetet, men även säkerställa att skyltar emellertid sätts upp – något flera mindre kommuner redan lyckats med, oavsett om en enhetlig utformning i framtiden tas fram eller ej. Bromma stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Johan Duvdahl (C) och Hanna Wistrand (L) Centerpartiet och Liberalerna instämmer med motionären om att fördelningen av trygghetspunkter är ojämn – Norra Innerstaden har flest med fem, medan Skarpnäck enbart har en. Trygghetspunkterna utgörs vanligtvis av skolor, idrottshallar, kyrkor eller andra offentliga lokaler. Trygghetspunkter utgör en viktig del av den civila beredskapen vid krig eller kris, men även vid långvariga samhällsstörningar som omfattande elavbrott kan invånare vända sig till trygghetspunkterna för information. Vi instämmer med motionären och ser ett behov av att utöka antalet trygghetspunkter, öka allmänhetens kännedom om dem, och rusta deras kapacitet i krissituationer. 13 (13) Järva stadsdelsnämnd Reservation av Patric Amofah (C) Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut Att tillstyrka motionen i sin helhet Att därutöver anföra Vi vill inledningsvis tacka förvaltningen för sitt remissvar, och välkomnar att förvaltningen också är angelägna om att utveckla och stärka arbetet med stadens trygghetspunkter. För Järvas del är det viktigt att sprida medvetenhet om var trygghetspunkterna är belägna, att de är tydligt skyltade, men även att stadsdelen får fler punkter än de två existerande på Spånga IP och Husby medborgarkontor och att dessa faller in under en samlad beredskapsplan. Vi instämmer i förvaltningens synpunkter att en lokal version av broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”, precis som den nationella utgåvan, behöver anpassas till olika språk- och målgrupper. Vi har noterat att andra remissinstanser hänvisar ofta till att nationell samordning ska invändas i frågan, särskilt när det gäller skyltningen. Problemet är att skyltningen till Stockholms stads trygghetspunkter idag över huvud taget inte existerar. I MSB:s rådande rekommendationer för kommunala trygghetspunkter återfinns skyltningen som första punkt på checklistan – ”för att hitta trygghetspunkten behöver den vara tydligt skyltad”. Vidare är det givetvis glädjande att frågan är aktuell för nationell samordning, och att funktionen formaliseras och förtydligas som särskild samlingsplats. En enhetlig nationell utformning av skyltningen vore därtill självklart önskvärt, men detta är inget som heller omnämns i utredningen om kommuners och regioners beredskap (SOU 2024:65), även om vi instämmer till fullo med de argument för enhetlig skyltning som kontoret lyfter. Därför vore det olyckligt att staden inväntar resultat på ett uppdrag som MSB inte ännu har fått. Skyltningen till trygghetspunkter är en så pass viktig beredskapsfråga att landets största kommun bör ha kapacitet till att både vara delaktig och drivande i det nationella arbetet, men även säkerställa att skyltar emellertid sätts upp – något flera mindre kommuner redan lyckats med, oavsett om en enhetlig utformning i framtiden tas fram eller ej. --- [Motion om att stärka och utveckla stadens trygghetspunkter.pdf] Motion om att stärka och utveckla stadens trygghetspunkter Kriget i Ukraina har försett omvärlden med en inblick i det moderna krigets fasor, och ger oss samtidigt tillfälle att dra lärdom och på så sätt stärka vår egen beredskap. Under Rysslands storskaliga attacker på Ukrainas kritiska infrastruktur har så kallade oövervinnerlighetspunkter (Пункт незламності) varit avgörande för att förse civilbefolkningen med värme, vatten, elektricitet, internetuppkoppling, första hjälpen och information i sitt närområde. Inom loppet av några månader från krigsutbrottet lyckades Ukraina med bedriften att upprätta närmare 5000 trygghetspunkter runt om i landet. Stockholms stad har i dagsläget 31 designerade trygghetspunkter. Fördelningen är ojämn – Norra Innerstaden har flest med fem, medan Skarpnäck enbart har en. De utgörs vanligtvis av skolor, idrottshallar, kyrkor eller andra offentliga lokaler. Trygghetspunkter utgör en viktig del av den civila beredskapen vid krig eller kris, men även vid långvariga samhällsstörningar som omfattande elavbrott kan invånare vända sig till trygghetspunkterna för information. Centerpartiet ser ett behov av att utöka antalet trygghetspunkter, öka allmänhetens kännedom om dem, och rusta deras kapacitet i krissituationer. Fler trygghetspunkter bidrar inte bara till en ökad redundans i systemet, utan förbättrar även den geografiska spridningen och tillgängligheten. Staden behöver säkerställa att trygghetspunkterna placeras strategiskt, är tillräckligt utrustade och bemannas ordentligt. Under 2024 skickades en uppdaterad version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” ut till svenska hushåll. MSB uppmuntrar kommuner att ta fram egna broschyrer med lokalt anpassad samhällsinformation, vilket även Stockholm bör göra för att öka medvetandet om bland annat stadens trygghetspunkter. Centerpartiet anser även att trygghetspunkterna bör vara tydligt skyltade även i fredstid, så att stockholmarna på egen hand kan lära sig vägen till sin närmaste trygghetspunkt. Skyltning bör uppföras både på platsen i fråga, samt i form av vägvisare från exempelvis lokala centrum eller knutpunkter. Informationsinsatser bör även ske via skolor, sociala medier, kommunens webbplattformar och i tryckt format. Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta: Att staden i samverkan med stadsdelsnämnderna och relevanta myndigheter utreder en strategisk utökning av trygghetspunkterna Att en samlad beredskapsplan gällande bemanning, teknisk utrustning, underhåll och övning för trygghetspunkterna tas fram Centerpartiet Stockholms stad 2 (2) Att en lokalt anpassad version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” tas fram, med särskilt fokus på Stockholm stads krisberedskap Att staden kommunicerar brett till allmänheten för att öka kännedomen om trygghetspunkterna, deras funktion och lokalisering. Att trafiknämnden i samråd med stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att säkerställa tydlig och enhetlig skyltning vid och till trygghetspunkterna Stockholm den 5 maj 2025 Jonas Naddebo (C)