Motion om att Stockholms stad borde satsa på frystorkning av överbliven mat – en väg till ökad krisberedskap och minskat matsvinn
Kristin Jacobsson and Claes Nyberg (C) proposed that the City of Stockholm investigate freeze-drying leftover food in public services, such as schools and nursing homes, to reduce food waste and strengthen food security during crises, including a pilot project in schools and exploring a municipal crisis reserve. However, the City Executive Board suggests rejecting the motion, as the city already actively works to reduce food waste and builds up emergency stocks, and a freeze-drying pilot project would require costly investments.
This item is scheduled for the meeting on 2026-05-04. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.
From the original document
I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (båda C) att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ska utreda om frystorkning av överbliven mat kan införas i stadens offentliga verksamheter, samt i samråd med utbildningsnämnden inleda ett pilotprojekt för att testa detta i utvalda skolor.I motionen föreslås även att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ska utreda möjligheten att etablera ett kommunalt krislager för att stärka stadens livsmedelsberedskap.
[R1 Utl Motion om att Stockholms stad borde satsa på frystorkning av överbliven mat - en väg till ökad krisberedskap och minskat matsvinn.pdf]
1 (10)
Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/624)
Motion om att Stockholms stad borde satsa på
frystorkning av överbliven mat – en väg till ökad
krisberedskap och minskat matsvinn
Motion av Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (båda C)
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Karin Wanngård
Sammanfattning av ärendet
I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Kristin Jacobsson och Claes Nyberg
(båda C) att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ska utreda om
frystorkning av överbliven mat kan införas i stadens offentliga verksamheter, samt i
samråd med utbildningsnämnden inleda ett pilotprojekt för att testa detta i utvalda
skolor.
I motionen föreslås även att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder,
ska utreda möjligheten att etablera ett kommunalt krislager för att stärka stadens
livsmedelsberedskap.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden,
Energimyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och
Totalförsvarets forskningsinstitut.
Totalförsvarets forskningsinstitut har inga synpunkter på förslaget.
Energimyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte
inkommit med svar.
Stadsledningskontoret bedömer sammantaget att det redan pågår ett aktivt arbete för
att minska matsvinnet och stärka livsmedelsberedskapen i stadens
måltidsverksamheter och något ytterligare uppdrag bedöms därför inte vara
nödvändigt.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
2 (10)
Utbildningsnämnden delar motionärernas uppfattning att det är av stor vikt att minska
matsvinnet och att ha en god livsmedelsberedskap i händelse av kris eller störningar i
livsmedelsförsörjningen. Samtidigt betonar nämnden att det sedan ett par år pågår ett
arbete med att bygga upp och etablera ett centralt beredskapslager av livsmedel i
staden, och att samtliga skolor successivt har byggt upp egna omsättningslager.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag delar motionens intentioner om att minska matsvinnet inom stadens verksamheter
och att stärka livsmedelsberedskapen inom stadens måltidsverksamheter. Däremot
vill jag tydliggöra att kommuner idag inte har något lagstadgat ansvar för att försörja
allmänheten med livsmedel, utan ansvaret är begränsat till den egna
måltidsverksamheten inom skola, vård och omsorg.
Stockholms stad arbetar aktivt med beredskap i ett brett perspektiv där livsmedel är
en av många frågor. Staden har beredskap för att kunna hantera olika typer av
störningar i våra verksamheter och har särskilt vidtagit åtgärder för att kunna fortsätta
servera mat på stadens förskolor, skolor och boenden. Stadens verksamheter har
lokala omsättningslager och stadens ledning kan vid behov aktivera ett centralt
beredskapslager.
Minskat matsvinn är en nyckelfråga för att minska stadens miljö- och
klimatbelastning. Genom god planering, effektiv användning av resurser och
medveten hantering av råvaror kan matsvinnet minska både i kök, servering och på
tallriken. Stadens verksamheter arbetar med att utveckla arbetssätt för att minska
matsvinnet. Matavfall som inte kan undvikas ska samlas in och tas om hand för
återvinning.
God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram, som är ute på
remiss till den 3 mars 2026, ska bidra till att stärka stadens livsmedelsberedskap. Med
programmet tar staden ett samlat grepp om livsmedel och måltider. Det gäller såväl
stadens egen måltidsverksamhet som stadens möjligheter att främja en levande
matstad där fler har tillgång till hälsosam mat med liten miljö- och klimatpåverkan.
Vad gäller det specifika förslaget om frystorkning av mat så bedömer
utbildningsnämnden att det inte finns förutsättningar idag att bedriva ett pilotprojekt
eftersom det skulle kräva kostsamma investeringar i särskild utrustning.
I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Bilaga
Motion om att Stockholms stad borde satsa på frystorkning av överbliven mat – en
väg till ökad krisberedskap och minskat matsvinn, dnr KS 2025/624-1
3 (10)
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 18 februari 2026
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att tillstyrka motionens i sin helhet
2. Att därutöver anföra
Centerpartiet är ser det som centralt att alla delar av det svenska samhället stärker sin
beredskap för kriser och ytterst konsekvenserna av en väpnad konflikt där Sverige
blir inblandade. Hur väl ett samhälle hanterar en kris, visar motståndskraft och snabbt
kan återgå till mer normala förhållanden efter en sådan är direkt relaterat till hur väl
förberedelser görs och den infrastruktur och lagerhållning som byggs upp och testas
på förhand.
Skolan kommer att spela en avgörande roll vid en kris för elever och deras familjer.
Pandemin som vi precis lämnat bakom oss visade det tydligt. Inte minst har
Rysslands anfallskrig mot Ukraina visat hur avgörande en fungerande skola är för att
ge elever trygghet, men också se till att andra behov kan tillgodoses till barnen som är
där. Det kan handla om tillgång till samtal och första linjen vård, men inte minst att
skolan kan vara en plats där ett mål mat serveras när familjer av olika skäl inte kan
göra detta under en kris eller på grund av hemförhållanden som inte är stabila.
Vi är väl medvetna om det arbete som redan görs kring att minska matsvinn i stadens
skolor och äldreboenden, där inriktningen förtydligades föregående mandatperiod när
Centerpartiet var del i stadens majoritetsstyre. Det är givetvis ett arbete som ska
fortsätta där vi förutsätter en stegvis förbättring och effektivisering som i all
verksamhet. Men motionen handlar inte heller om detta utan om hur det avfall som
trots allt produceras tas om hand, oavsett om den totala mängden minskar eller inte.
Att skolorna ska ha beredskap att laga mat under fem dagar utan nya leveranser är
bra, men kan även det te sig kort. Stadens utbyggnad av ett centralt beredskapslager
är välkommen där vi under lång tid påpekat att för lite skett. Även nu är takten
långsam och kan stärkas betydligt för att bli långsiktigt hållbar och uthållig. Att
frystorkad mat redan ingår i strategin är vi väl medvetna om, vilket också just öppnar
upp för ett ordnat mottagande och metod för redistribution av omhändertaget
matsvinn om det samlas in på ett korrekt sätt.
4 (10)
Det är också värt att framhålla att även ett beredskapslager som byggs upp också det
måste omsättas löpande för att livsmedel och andra inköpta varor ska vara godkända
för konsumtion eller användning. Inköpt frystorkad mat för ytterligare nya råvaror
blir därför en extra kostnad samt en ytterligare klimatpåverkan inklusive transporter.
Det blir därför i sig ingen besparing vare sig för stadens budget eller klimatavtryck.
Att rutiner och utrustning som förstärkts i skolorna för att kyla ner och på annat sätt ta
hand om överproduktion är just en av grunderna till varför Centerpartiet ser att det är
av vikt att undersöka nästa steg i att stärka beredskapen på ett uthålligt sätt. Det som
redan införts borgar för att det går att sluta kedjan från att maten produceras till att
den frystorkas. Att frystorka mat på ett effektivt sätt ger stora vinster i att hantera
överskott så att det kan nyttjas för flera syften och ytterligare minska den mängd som
i slutänden behöver förverkas eller vara råvara i nästa skede för att tillverka
biobränsle, jordförbättring eller andra slutprodukter.
Då flera kommuner redan infört detta är det givetvis möjligt även för Sveriges största
kommun att göra detsamma. Om Uppsala kan det samt även Lycksele är det svårt att
se varför just staden har särskilda omständigheter som skulle försvåra ett införande
och en första pilot. Särskilt med tanke på de i jämförelse kortare avstånden, en
befintlig god infrastruktur och en i jämförelse god ekonomi där piloter innebär en
mindre andel som krävs för investering. Det korta avståndet till Uppsala gör även att
det för en pilot vore möjligt att undersöka att nyttja samma anläggning för
frystorkning som dem för att genomföra ett pilotprojekt. Det är inte heller säkert att
eget inköp och installation av utrustning för frystorkning är nödvändig då det finns
leverantörer av detta där stordriftsfördelar kan finnas för fler intressenter. I en reell
utredning är det precis den typen av avväganden som ska göras där erfarenheter direkt
inhämtas av kommuner som redan infört detta som grund för beslut.
Vi ser den avoga inställningen från vänstermajoriteten till att stärka även denna länk i
beredskapskedjan mer som ett tecken på ett fortsatt passivt förhållningssätt än att de
faktiska hindren varken praktiskt eller till kostnadsram är så stora att det inte kan
genomföras. Särskilt när kraven på beredskap kommer att öka de närmaste åren.
Centerpartiet yrkar fortsatt på att motionens tre attsatser att utreda och genomföra en
pilot.
5 (10)
Ärendet
I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Kristin Jacobsson och Claes Nyberg
(båda C) att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ska utreda om
frystorkning av överbliven mat kan införas i stadens offentliga verksamheter, samt i
samråd med utbildningsnämnden inleda ett pilotprojekt för att testa detta i utvalda
skolor. I motionen föreslås även att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda
nämnder, ska utreda möjligheten att etablera ett kommunalt krislager för att stärka
stadens livsmedelsberedskap.
Motionen lyfter två utmaningar för Stockholms stad: matsvinn i offentliga
verksamheter och behovet av stärkt livsmedelsberedskap vid kris. I motionen uppges
att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar kommuner
att ha en beredskap för att kunna försörja sin befolkning med mat under minst 100
dagar, och att Stockholm idag saknar en långsiktig strategi för detta. Matsvinn är
enligt motionen oacceptabelt både ur hållbarhets- och krisberedskapssynpunkt.
Frystorkning av överbliven mat skulle enligt motionen kunna bidra till både stärkt
livsmedelsberedskap och, genom minskat matsvinn, till stadens miljömål. Det görs en
hänvisning till att andra kommuner redan har implementerat system där skolmat
frystorkas och lagras för framtida bruk.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden,
Energimyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och
Totalförsvarets forskningsinstitut.
Totalförsvarets forskningsinstitut har inga synpunkter på förslaget.
Energimyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte
inkommit med svar.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 3 november 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Stadsledningskontoret konstaterar att såväl kommunfullmäktiges budget för 2025 och
Miljöprogram 2030 lyfter vikten av både minskat matsvinn och stärkt
livsmedelsberedskap inom stadens måltidsverksamheter.
Genom olika svinnprojekt och utbildningsinsatser har stadens måltidsverksamheter
under många år arbetat aktivt för att minska matsvinnet. I samband med
budgetuppdraget om att revidera Stockholms stads matstrategi – God, hälsosam och
klimatsmart mat, identifierades ytterligare åtgärder för att stärka arbetet.
Utbildningsnämnden framhåller att stadens skolkök arbetar efter ett väl etablerat
system för egenkontroll för att servera säker mat, och att detta i kombination med en
6 (10)
modern och effektiv utrustning möjliggör att köken kan kyla ner en eventuell
överproduktion och servera vid annat tillfälle.
Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) reglerar en kommuns ansvar vid kris
och krig. En kommun har idag inget lagstadgat ansvar att tillhandahålla livsmedel till
allmänheten. Så sent som i den kompletterande promemorian till betänkandet
Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) konstaterades det att kommuners
ansvar avseende livsmedelsförsörjningen är begränsad till den egna
måltidsverksamheten inom skola, vård och omsorg.
Stadsledningskontoret konstaterar att det har etablerats ett strategiskt och långsiktigt
arbete för att stärka stadens förmåga att hantera fredstida kriser eller höjd beredskap.
På stadsövergripande nivå sätter Stockholms stads säkerhetsprogram ramarna för
nämnders och bolagsstyrelsers arbete. I stadens verksamheter utgår säkerhetsarbetet
från aktuella och verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyser. Efter beslut i
kommunfullmäktiges budget för 2023 har berörda nämnder med måltidsverksamhet
etablerat lokala beredskapslager för att kunna laga mat under flera dagar utan att
förlita sig på externa leveranser, i syfte att ha viss uthållighet i händelse av större
samhällsstörning, kris eller krig. Samma år fick servicenämnden i uppdrag att utreda
och påbörja etablering av ett centralt beredskapslager med bland annat vissa
livsmedel. Förmågan är under uppbyggnad.
Utbildningsnämnden bedömer att det inte finns förutsättningar att bedriva motionens
föreslagna pilotprojekt. För att kunna genomföra och utvärdera projektet krävs en
kostsam investering i en frystorkningsutrustning. Nämnden framhåller också att
matsvinnet i första hand ska minimeras och att köken inte ska överproducera måltider
för att sedan frystorka mat.
I motionen lyfts Linköping fram som ett exempel på en kommun som frystorkar
skolmat för framtida bruk. Stadsledningskontoret kan konstatera att det åtminstone i
detta fall inte är överbliven mat som frystorkas, utan mat som lagas i det specifika
syftet att frystorkas. Det måste gå att säkerställa att all mat som frystorkas är säker,
vilket kräver särskilda recept och labbtest.
Stadsledningskontoret bedömer sammantaget att det redan pågår ett aktivt arbete för
att minska matsvinnet och stärka livsmedelsberedskapen i stadens
måltidsverksamheter. Beredskapslager är under uppbyggnad. Något ytterligare
uppdrag bedöms därför inte vara nödvändigt.
Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att
Motion om att Stockholms stad borde satsa på frystorkning av överbliven mat – en
väg till ökad krisberedskap och minskat matsvinn, besvaras med hänvisning till vad
som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
7 (10)
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande.
1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Reservation av Claes Nyberg (C), se Reservationer m.m.
Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen delar motionärernas uppfattning att det är av stor vikt att minska
matsvinnet inom stadens verksamheter och att ha en god livsmedelsberedskap i
stadens verksamheter i händelse av kris och/ eller störningar i
livsmedelsförsörjningen.
Dagligen tillreder och serverar förvaltningen ett stort antal måltider. Cirka 100 000
luncher serveras i stadens 170 skolkök genom egen tillagning eller genom
upphandlade måltidsleverantörer. Utöver luncher tillkommer frukost och mellanmål
för grundskolans verksamheter.
Förvaltningen har genom olika svinnprojekt och utbildningsinsatser arbetat aktivt i
många år med att minska matsvinnet i stadens kommunala skolor. Stadens skolkök
arbetar efter ett väl etablerat system för egenkontroll för att servera säker mat. Detta i
kombination med en modern och effektiv utrustning möjliggör att köken kan kyla ner
en eventuell överproduktion och servera vid annat tillfälle.
Under 2023 startade förvaltningen ett projekt med målet att bygga en
måltidsberedskap i de kommunala skolorna. Varje skola ska kunna laga mat under
fem dagar, utan att förlita sig på externa leveranser. Syftet är att skolan ska kunna
vara självförsörjande och ha viss uthållighet i händelse av större samhällsstörning,
kris eller krig.
Serviceförvaltningen har uppdraget att bygga upp och etablera ett centralt
beredskapslager för stadens alla verksamheter. Det centrala lagret ska bland annat
omfattas av frystorkade produkter och livsmedel.
Förvaltningen bedömer att det inte finns förutsättningar för att bedriva det
pilotprojekt som motionärerna föreslår, av flera skäl. Investeringen för att köpa in och
installera frystorkningsutrustningen skulle bli kostsam och vore en förutsättning för
att kunna genomföra och utvärdera det föreslagna pilotprojektet. Förvaltningen anser
även att matsvinnet ska minimeras och att köken inte ska överproducera måltider för
att sedan frystorka mat.
Eftersom serviceförvaltningens centrala beredskapslager håller på att byggas upp för
stadens olika verksamheter finns inte heller ett direkt behov av ytterligare krislager.
Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet
8 (10)
Då ärendet är ett svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen
egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns
rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av
kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet.
9 (10)
Reservationer m.m.
Utbildningsnämnden
Reservation av Claes Nyberg (C)
1. Att tillstyrka motionens i sin helhet.
2. Att därutöver anföra:
Centerpartiet är ser det som centralt att alla delar av det svenska samhället stärker sin
beredskap för kriser och ytterst konsekvenserna av en väpnad konflikt där Sverige
blir inblandade. Hur väl ett samhälle hanterar en kris, visar motståndskraft och snabbt
kan återgå till mer normala förhållanden efter en sådan är direkt relaterat till hur väl
förberedelser görs och den infrastruktur och lagerhållning som byggs upp och testas
på förhand.
Skolan kommer att spela en avgörande roll vid en kris för elever och deras familjer.
Pandemin som vi precis lämnat bakom oss visade det tydligt. Inte minst har
Rysslands anfallskrig mot Ukraina visat hur avgörande en fungerande skola är för att
ge elever trygghet, men också se till att andra behov kan tillgodoses till barnen som är
där. Det kan handla om tillgång till samtal och första linjen vård, men inte minst att
skolan kan vara en plats där ett mål mat serveras när familjer av olika skäl inte kan
göra detta under en kris eller på grund av hemförhållanden som inte är stabila.
Vi är väl medvetna om det arbete som redan görs kring att minska matsvinn i stadens
skolor, där inriktningen förtydligades föregående mandatperiod när Centerpartiet var
del i stadens majoritetsstyre. Det är givetvis ett arbete som ska fortsätta där vi
förutsätter en stegvis förbättring och effektivisering som i all verksamhet. Men
motionen handlar inte heller om detta utan om hur det avfall som trots allt produceras
tas om hand, oavsett om den totala mängden minskar eller inte.
Att skolorna ska ha beredskap att laga mat under fem dagar utan nya leveranser är
bra, men kan även det te sig kort. Stadens utbyggnad av ett centralt beredskapslager
är välkommen där vi under lång tid påpekat att för lite skett. Även nu är takten
långsam och kan stärkas betydligt för att bli långsiktigt hållbar och uthållig. Att
frystorkad mat redan ingår i strategin är vi väl medvetna om, vilket också just öppnar
upp för ett ordnat mottagande och metod för redistribution av omhändertaget
matsvinn om det samlas in på ett korrekt sätt.
Det är också värt att framhålla att även ett beredskapslager som byggs upp också det
måste omsättas löpande för att livsmedel och andra inköpta varor ska vara godkända
för konsumtion eller användning. Inköpt frystorkad mat för ytterligare nya råvaror
blir därför en extra kostnad samt en ytterligare klimatpåverkan inklusive transporter.
Det blir därför i sig ingen besparing vare sig för stadens budget eller klimatavtryck.
Att rutiner och utrustning som förstärkts i skolorna för att kyla ner och på annat sätt ta
hand om överproduktion är just en av grunderna till varför Centerpartiet ser att det är
10 (10)
av vikt att undersöka nästa steg i att stärka beredskapen på ett uthålligt sätt. Det som
redan införts borgar för att det går att sluta kedjan från att maten produceras till att
den frystorkas. Att frystorka mat på ett effektivt sätt ger stora vinster i att hantera
överskott så att det kan nyttjas för flera syften och ytterligare minska den mängd som
i slutänden behöver förverkas eller vara råvara i nästa skede för att tillverka
biobränsle, jordförbättring eller andra slutprodukter. Då flera kommuner redan infört
detta är det givetvis möjligt även för Sveriges största kommun att göra detsamma.
Om Uppsala kan det samt även Lycksele är det svårt att se varför just staden har
särskilda omständigheter som skulle försvåra ett införande och en första pilot. Särskilt
med tanke på de i jämförelse kortare avstånden, en befintlig god infrastruktur och en i
jämförelse god ekonomi där piloter innebär en mindre andel som krävs för
investering. Det korta avståndet till Uppsala gör även att det för en pilot vore möjligt
att undersöka att nyttja samma anläggning för frystorkning som dem för att
genomföra ett pilotprojekt. Det är inte heller säkert att eget inköp och installation av
utrustning för frystorkning är nödvändig då det finns leverantörer av detta där
stordriftsfördelar kan finnas för fler intressenter. I en reell utredning är det precis den
typen av avväganden som ska göras där erfarenheter direkt inhämtas av kommuner
som redan infört detta som grund för beslut.
Vi ser den avoga inställningen från vänstermajoriteten till att stärka även denna länk i
beredskapskedjan mer som ett tecken på ett fortsatt passivt förhållningssätt än att de
faktiska hindren varken praktiskt eller till kostnadsram är så stora att det inte kan
genomföras. Särskilt när kraven på beredskap kommer att öka de närmaste åren.
Centerpartiet yrkar fortsatt på att motionens tre attsatser att utreda och genomföra en
pilot.
---
[Motion om att Stockholms stad borde satsa på frystorkning av överbliven mat - en väg till ökad krisberedskap och minskat matsvinn.pdf]
Motion om att Stockholms stad borde satsa på frystorkning av överbliven mat –
en väg till ökad krisberedskap och minskat matsvinn
Två stora utmaningar som Stockholm stad står inför är matsvinnet i våra offentliga
verksamheter och behovet av en robust livsmedelsförsörjning. För det är det viktigt att maten
är god, så den äts upp, och att vi i Sverige ökar vår självförsörjning.
I händelse av en kris eller samhällsstörning kan tillgången till livsmedel snabbt försämras.
Enligt MSB:s rekommendationer bör kommuner ha en beredskap för att kunna försörja sin
befolkning med mat under minst 100 dagar, idag saknar Stockholm en långsiktig strategi för
detta.
Samtidigt slängs stora mängder livsmedel i Stockholms skolor och offentliga verksamheter,
där fullt ätbar mat ratats av olika skäl. Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som
produceras. Enligt Stockholms stads nu gällande matstrategi slänger vi cirka 19 kg ätbar mat
per person och år och 26 kg mat och dryck hälls ut i avloppet. Både ur hållbarhets- och
krisberedskapssynpunkt är detta inte acceptabelt.
Flera kommuner, såsom Linköping, Uppsala och Lycksele, har redan implementerat system
där skolmat frystorkas och lagras för framtida bruk. Denna metod har visat sig vara både
kostnadseffektiv och hållbar. Genom att frystorka och lagra mat som annars skulle ha kastats,
kan Stockholm stad både minska sitt matsvinn och förbättra sin livsmedelsberedskap.
Genom att införa frystorkning av överbliven mat tar vi i Stockholm stad ett viktigt steg mot en
mer hållbar och motståndskraftig livsmedelsförsörjning. Detta initiativ hade inte bara ökat
krisberedskapen utan även bidragit till stadens miljömål genom att minska matsvinnet.
Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta:
Att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda förvaltningar, utreder möjligheten att införa
frystorkning av överbliven mat i stadens offentliga verksamheter, med fokus på skolor och
äldreboenden.
Att kommunstyrelsen, i samråd med utbildningsnämnden och berörda förvaltningar, inleder ett
pilotprojekt i utvalda skolor för att testa insamling och frystorkning av överbliven mat och
utvärderar dess effektivitet och hållbarhet.
Att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda förvaltningar, utreder möjligheten att etablera
ett kommunalt krislager av frystorkad mat för att stärka stadens beredskap vid kriser eller
störningar i livsmedelsförsörjningen.
Stockholm den 28 april 2025
Kristin Jacobsson (C)
Claes Nyberg (C)
Centerpartiet Stockholms stad
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.