Motion om att revidera markanvisningspolicyn för att främja stadens bostadssociala arbete

Jan Jönsson m.fl. (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras i syfte att bättre främja Stockholms stads bostadssociala arbete. Motionärerna anser att staden bör kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel kopplat till upplåtelseformer eller målgrupper. De föreslår också att socialnämnden får en tydligare roll i samverkan mellan stadens nämnder och bolag i frågor som rör bostadsförsörjning för grupper med särskilda behov. [R1 Utl Motion om att revidera markanvisningspolicyn för att främja stadens bostadssociala arbete.pdf] 1 (12) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/679) Motion om att revidera markanvisningspolicyn för att främja stadens bostadssociala arbete Motion av Jan Jönsson m.fl. (L) Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Jan Jönsson m.fl. (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras i syfte att bättre främja Stockholms stads bostadssociala arbete. Motionärerna anser att staden bör kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel kopplat till upplåtelseformer eller målgrupper. De föreslår också att socialnämnden får en tydligare roll i samverkan mellan stadens nämnder och bolag i frågor som rör bostadsförsörjning för grupper med särskilda behov. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, Stockholms Stadshus AB, Fastighetsägarna, Stadsmissionen och Sveriges Allmännytta. Fastighetsägarna, Stadsmissionen och Sveriges Allmännytta har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret bedömer att motionens intentioner i huvudsak redan tillgodoses inom ramen för befintligt arbete. Frågan om eventuell revidering av riktlinjer för markanvisning är inte nödvändig. Exploateringsnämnden konstaterar att motionen, att främja stadens bostadssociala arbete, överensstämmer med inriktningen i stadens budget. I förslaget till handlingsplan för bostadsförsörjning, som just nu är ute på remiss, föreslås en rad insatser som syftar till att främja stadens bostadssociala arbete. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. 2 (12) Stockholms Stadshus AB konstaterar att verktyg redan finns i dagens befintliga markanvisningspolicy. Koncernledningen ser positivt på att staden följer upp arbetet i enlighet med markanvisningspolicyn över tid för att säkerställa att syftet uppnås. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag vill börja med att tacka motionärerna för att de uppmärksammar den viktiga frågan om hur bostadsbristen i Stockholm drabbar människor, näringsliv och välfärd. Jag håller helt med motionärerna om att de sociala frågorna är en mycket viktig del av bostadsförsörjningen. Stockholm behöver utvecklas på ett sätt som inte bara skapar fler bostäder utan också stärker sammanhållningen och stadens attraktivitet. Stadsutveckling och bostadsbyggande är viktiga verktyg för att göra just det. Därför har vi under den här mandatperioden tagit ett helhetsgrepp om stadsutvecklingspolitiken. Staden måste klara av att möta högt ställda mål för bostadsförsörjning så att segregationen minskas och stockholmarnas livsvillkor förbättras. Med de nya riktlinjerna för markanvisning har vi tagit ett tydligare grepp om vad som ska åstadkommas när det byggs på stadens mark. Ett av syftena är att tydligare koppla markanvisningarna till översiktsplanens mål och styra mot social hållbarhet. Vi har exempelvis skärpt kraven så att fler fastighetsägare ska tillämpa skäliga inkomstkrav och godta hyresgäster med olika former av bidrag och ekonomiska ersättningar som inkomst. En annan boendesocial fråga som berörs är blandade boendeformer, till exempel att fler radhus byggs i områden som domineras av hyresrätter i flerfamiljshus och att öka antalet bostäder med fler rum för att minska trångboddheten. Dessutom ska samtliga stadsutvecklingsprojekt arbeta med socialt värdeskapande analys för att identifiera hur de kan bidra till att stärka sociala värden som trygghet och gemenskap i områdena. Utöver de nya riktlinjerna för markanvisning har vi också tagit fram en ny handlingsplan för bostadsförsörjning. Den innehåller konkreta uppdrag och åtgärder för att skapa fler bostäder och öka den sociala hållbarheten. En viktig del är att i större uträckning än idag planera efter stadsdelsnämndernas lokala behov och efterfrågan gällande upplåtelseformer, bostadstyper och bostadsstorlekar. Förslaget till den nya handlingsplanen har tagits fram i nära samverkan mellan berörda förvaltningar, inklusive socialförvaltningen, och utgör en gemensam plattform för fortsatt utveckling i enlighet med vad motionärerna efterfrågar. Motionärerna anger att mark behöver upplåtas till aktörer med avsikt att bygga bostäder som kan efterfrågas av dem med ”smalare plånböcker”. Detta är viktiga delar i både de nya riktlinjerna för markanvisning och den nya handlingsplanen för bostadsförsörjning. För mig är det viktigt att Stockholm är en stad där vanliga människor har råd att bo. Alla ska kunna hitta en bostad oavsett var i livet de befinner sig. 3 (12) En viktig aktör som bygger hyresrätter med pressade hyror är allmännyttan. För att bostadsmarknaden i stort ska fungera och bostäder vara tillgängliga för socioekonomiskt svagare grupper krävs ett fortsatt högt byggande av hyresrätter. När Alliansen styrt staden har politiken inneburit ett missgynnande av allmännyttan i markanvisningar. Målen för markanvisningar till stadens egna bolag togs till och med bort. Därtill stoppades beslutade Stockholmshus med lägre hyror. Fokus har istället legat på att sälja ut befintliga allmännyttiga hyresrätter, ofta de med lägst hyror. Totalt har mer än 38 000 allmännyttiga hyresrätter sålts ut av borgerliga majoriteter i Stockholms stad de senaste 25 åren. Det om något har försämrat den bostadssociala situationen på bostadsmarknaden och gjort det svårare att hitta en hyresrätt med överkomliga hyror. Det har vi satt stopp för. Vi har höjt ambitionerna för allmännyttan, Stockholmshusen är återigen prioriterade och stegvis ska vi bygga bort trångboddheten och segregationen i vår stad. I riktlinjerna för markanvisning och handlingsplanen för bostadsförsörjning läggs markpolitiken om med stort fokus på de bostadssociala frågorna. Det som saknas är snarare en regering som hade gjort sin del och agerat med åtgärder för att hantera den nationella byggkrisen. Bilaga Motion om att revidera markanvisningspolicyn för att främja stadens bostadssociala arbete, dnr KS 2025/679-1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att tillstyrka motionen 2. Att därutöver anföra Liberalerna välkomnar att förvaltningen delar vår problembild, men att man ändå avstår från att ta det avgörande steg som krävs är enligt oss synnerligen problematiskt. Kontoret pekar på att motionens syfte ligger i linje med stadens budget men frånvaron av konkreta och bindande krav i markanvisningspolicyn är det som gör att resultaten uteblir. Så länge det inte finns tydliga verktyg för att styra byggandet mot bostäder som också hushåll med små ekonomiska resurser kan efterfråga riskerar ambitionerna att stanna vid välmenande men verkningslösa ord. Bostadsmarknaden i Stockholm som den ser ut i dag exkluderar alltför många människor. Den strukturella hemlösheten, där människor under lång tid utestängs från bostadsmarknaden utan att ha andra problem än en svag ekonomi, är ovärdig en välfärdsstad. Den som saknar kontakter eller kapital hänvisas ofta till osäkra andrahandslösningar med hyror som ligger långt över vad en vanlig löntagare klarar. 4 (12) Detta slår hårdast mot unga som vill ta sina första steg in i vuxenlivet, mot nyanlända som vill etablera sig, och mot barnfamiljer som redan lever trångt. I Liberalernas Stockholm är rätten till ett hem en grundläggande förutsättning för trygghet, frihet och egenmakt. Vi ser att majoriteten inte tar tillräckligt ansvar för denna problematik. Att hänvisa till SHIS Bostäder eller till framtida handlingsplaner är inte tillräckligt. SHIS fyller en viktig funktion, men kan aldrig ensamt bära stadens bostadssociala ansvar. Strukturell hemlöshet kan inte mötas enbart med genomgångsbostäder eller tillfälliga lösningar. Den kan bara lösas genom att fler bostäder byggs med hyror som människor faktiskt har råd med, och att stadens markpolitik på ett tydligt sätt styr i den riktningen. Liberalerna menar att socialnämndens roll måste stärkas påtagligt i arbetet med stadens bostadsförsörjning. Socialtjänstens kunskap om människors behov är ovärderlig men väger i dag alltför lätt jämfört med ekonomiska kalkyler och tekniska överväganden. När mark anvisas och nya bostadsområden planeras behöver socialnämndens perspektiv vara en självklar del av beslutsunderlaget. Först då kan vi säkerställa att det byggs bostäder som svarar mot de faktiska behoven hos stockholmarna, inte bara för dem som redan har en stark ställning på bostadsmarknaden utan också för de människor som riskerar att hamna utanför. Den strukturella hemlösheten är ett tydligt exempel där socialnämndens erfarenheter måste väga tyngre, eftersom det handlar om individer som stängs ute från bostadsmarknaden enbart på grund av svag ekonomi och som i dag hänvisas till osäkra och dyra boendelösningar. Den kunskap som socialtjänsten har om utsatta grupper, om trångboddhet och om hur olika stadsdelar påverkas av bostadsbristen är avgörande för att skapa långsiktigt hållbara lösningar. Om dessa erfarenheter integreras redan i planeringsstadiet kan staden bygga bostäder som inte bara uppfyller tekniska och ekonomiska mål utan också förebygger sociala problem. I Liberalernas Stockholm ska bostadspolitiken vara en del av välfärden och en förutsättning för människors frihet. Ett hem är mer än en fysisk plats, det är en grund för trygghet, egenmakt och möjligheten att bygga sitt liv. Därför är det nödvändigt att ge socialnämnden större inflytande över markanvisningen för att säkerställa att bostadsförsörjningen blir ett verktyg som minskar klyftorna och motverkar hemlöshet istället för att förvärra situationen. Genom att bifalla vår motion kan staden ta ansvar för att motverka den strukturella hemlösheten och bygga ett Stockholm där fler människor ges möjligheten att rota sig, utvecklas och leva ett självständigt liv. 5 (12) Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 12 november 2025 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 6 (12) Ärendet Jan Jönsson m.fl. (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras i syfte att bättre främja Stockholms stads bostadssociala arbete. Motionärerna anser att staden bör kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel kopplat till upplåtelseformer eller målgrupper. De föreslår också att socialnämnden får en tydligare roll i samverkan mellan stadens nämnder och bolag i frågor som rör bostadsförsörjning för grupper med särskilda behov. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, Stockholms Stadshus AB, Fastighetsägarna, Stadsmissionen och Sveriges Allmännytta. Fastighetsägarna, Stadsmissionen och Sveriges Allmännytta har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att de nya riktlinjerna för markanvisning, antagna av kommunfullmäktige under våren 2025, innebär en tydlig förändring i hur staden använder markanvisningsinstrumentet. Riktlinjerna stärker stadens möjlighet att i större utsträckning styra vad som byggs, inte minst utifrån ett bostadsförsörjningsperspektiv. Riktlinjerna lyfter också behovet av att använda markpolitiken mer aktivt som verktyg för social hållbarhet, bland annat genom krav på upplåtelseformer, bostadsstorlekar och målgruppsinriktning. Stadsledningskontoret konstaterar också att ett förslag till handlingsplan för bostadsförsörjning är ute på remiss, där kopplingen mellan markanvisningar och bostadsförsörjning tydliggörs ytterligare. Arbetet sker i nära samverkan mellan berörda förvaltningar, inklusive socialförvaltningen, och utgör en gemensam plattform för fortsatt utveckling. Mot denna bakgrund bedömer stadsledningskontoret att motionens intentioner i huvudsak redan tillgodoses inom ramen för befintligt arbete. Frågan om eventuell revidering av riktlinjer för markanvisning inte är nödvändig. Stadsledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till vad som sägs i detta tjänsteutlåtande. 7 (12) Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att överlämna exploateringskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 25 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret ser positivt på förslag som på ett eller annat sätt underlättar stadens arbete med bostadsförsörjningen. En väl fungerande bostadsförsörjning är en förutsättning för unga vuxna att flytta hemifrån, för barnfamiljer att byta till en större bostad, för pensionärer att flytta till en mer ändamålsenlig bostad, för nyinflyttade att etablera sig och för personer med särskilda behov att hitta en lämplig bostad. Bostadsförsörjningen är också en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad och en hållbar ekonomisk utveckling. Kontoret konstaterar att motionen, att främja stadens bostadssociala arbete, överensstämmer med inriktningen i stadens budget. ”Exploateringsnämnden ska utveckla och implementera modeller så att fler hyresrätter med överkomliga hyror byggs i hela staden, av både allmännyttan och privata hyresvärdar.” ”Exploateringsnämnden ska verka för nya affärsmodeller samt olika bostads- och boendeformer i samband med markanvisning, t.ex. kooperativa hyresrätter, hyrköp, byggemenskaper och kollektivhus. Generellt ska en bredd av aktörer, stora och små, eftersträvas.” Exploateringskontoret deltar i flera projekt inom ramen för dessa uppdrag. Det har på senare år utvecklats olika modeller i syfte att sänka trösklarna för konsumenter som vill in på den ägda bostadsmarknaden. En av dessa modeller benämns vanligen hyrköp. Hyrköp prövas just nu i ett flertal projekt runt om i staden. Nya bostäder är dock ofta för dyra för hushåll med lägre inkomster. Utöver behovet av nya bostäder som hushåll kan efterfråga behöver nyttjandet av befintligt bostadsbestånd bli mer effektivt, något som de allmännyttiga bostadsbolagen arbetar aktivt med. I Stockholms stads budget 2024 fick exploateringsnämnden i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden, socialnämnden, äldrenämnden och Stadshus AB utveckla arbetet med att ta fram Riktlinjer för bostadsförsörjning. I förslaget till handlingsplan för bostadsförsörjning, som just nu är ute på remiss, föreslås en rad insatser som syftar till att främja stadens bostadssociala arbete. Enligt 8 (12) stadens budget ska handlingsplanen för bostadsförsörjning utvecklas som komplement till översiktsplanen och få tydligt genomslag i markpolitiken. Handlingsplanen ska fungera som kunskapsunderlag och vägledning i kommande markanvisningar. I arbetet med handlingsplanen har socialförvaltningen bland annat bidragit med behovsanalys för socialtjänstens målgrupper. Handlingsplanen utgår från nationella och regionala mål, planer och program. Den innehåller stadens övergripande mål och insatser för en bättre fungerande bostadsförsörjning och beskriver även de utmaningar som behöver hanteras. Föreslagna insatser omfattar både nyproduktion och ett mer effektivt nyttjande av befintliga bostäder. En av insatserna syftar till att kartlägga förekomsten av strukturell hemlöshet, långvarig utestängning från bostadsmarknaden, och vidta åtgärder som såväl förebygger som motverkar strukturell hemlöshet. Exploateringskontoret vill även i detta sammanhang framhålla SHIS Bostäder, Stockholms stads bostadssociala resurs. SHIS erbjuder genomgångsboenden för etablerade och nyanlända stockholmare som av sociala eller ekonomiska skäl har hamnat utanför den ordinarie bostadsmarknaden. SHIS är en viktig aktör i arbetet med att förebygga och motverka hemlöshet. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 25 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen konstaterar, vilket också flera av dotterbolagen lyfter fram, att verktyg redan finns i dagens befintliga markanvisningspolicy. Bland dessa ingår tomträtt för hyresrätt och villkor via Bostadsförmedlingen där staden premierar aktörer som löpande förmedlar sitt bestånd, kräver att aktörer godtar bidrag och ekonomiska ersättningar som inkomst samt tillämpar skäliga inkomstkrav. Stadens bostadssociala arbete omfattar även olika former av förturer och kategoribostäder, såsom försöks- och träningslägenheter, Bostad Först och bostäder för hushåll med särskilda behov. Koncernledningen ser positivt på att staden följer upp arbetet i enlighet med markanvisningspolicyn över tid för att säkerställa att syftet uppnås. Underremisser AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse Familjebostäder instämmer i att det är viktigt att de bostadslägenheter som byggs även kan efterfrågas även av de med lägre inkomst. Tillsammans med övriga kommunala bostadsbolag och staden arbetar bolaget intensivt med att hålla nere produktionskostnaderna och ett framgångsrikt exempel är de så kallade Stockholmshusen. Utmaningen är dock komplex och kostnadsutvecklingen för att 9 (12) producera bostäder styrs till stor del av marknadskrafter som på senare tid tyvärr inte varit gynnsamma för bolagen. Vi tycker att det finns goda möjligheter för Exploateringskontoret att ställa riktade krav på byggaktörer med den nya markanvisningspolicyn, vilket man i vissa markanvisningar även har gjort. Om man ska skärpa kraven ytterligare är det viktigt att även utförare, bland andra de kommunala bostadsbolagen, deltar i utredningen avseende hur de nya kraven ska formuleras så att de blir ändamålsenliga, väl fungerande och möjliga att tillämpa i praktiken. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse Bolaget ställer sig positivt till en ökad kunskap om bostadssocial problematik. Om en utredning skulle resultera i konkreta förslag till förändringar önskar bolaget ges möjlighet att lämna synpunkter samt bidra med relevanta kunskaper och erfarenheter. AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse Svenska Bostäder menar att stadens modeller för att möta sårbara grupper på bostadsmarknaden delvis redan finns genom de verktyg som staden har på plats idag. Dessa verktyg utgörs av särskilda godkännandevillkor vid uthyrning av lägenheter i syfte att sänka tröskeln för särskilda grupper, justerade inkomstkrav i förhållande till marknaden, försöks- och träningslägenheter, förturssystemet och SHIS. Bolaget jobbar även till exempel med varsam renovering för att bibehålla ett bestånd med varierad standard så att det ska finnas ett utbud som passar så många som möjligt i det öppna kösystemet. Bolaget menar att ovan metoder, tillsammans med andra möjliga åtgärder kontinuerligt bör ses över och utvärderas i syfte att förbättra arbetet med att sänka tröskeln för sårbara grupper på bostadsmarknaden. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse Micasa Fastigheter upplever att det i motionen görs en viss sammanblandning av den generella bostadsbristen, svårigheter för personer med kortare tid i bostadsförmedlingens kö och/eller lägre inkomster att kunna hyra eller köpa bostäder inom den reguljära hyres- och bostadsmarknaden, vare sig de redan är eller vill bli stockholmare, samt bostadssociala insatser. Vad gäller bostadssociala insatser, brukar det begreppet i första hand avse insatser som främst ges inom ramen för socialtjänstlagen (SoL), vilket bland annat kan omfatta personer som lever i hemlöshet, personer som har missbruksproblematik, personer med psykiska funktionsnedsättningar eller personer som är utsatta för våld i nära relation. Enligt Micasas kännedom finns det en omfattande kunskap och erfarenhet av sådana bostadssociala insatser inom stadens socialförvaltning och även flera olika boendelösningar i dessa fall, såsom försöks- och träningslägenheter för olika målgrupper, ”bostad först” samt skyddade boenden för våldsutsatta personer. 10 (12) För personer 65 år och äldre har Micasa därutöver ett uppdrag att förmedla ca 25 seniorbostäder årligen via Stiftelsen Hotellhem (SHIS) till personer som av olika skäl har svårt att komma in på bostadsmarknaden, varav merpaten lever i hemlöshet. I och med det tillhörande stödet av SHIS äldrelots, hade totalt 78 personer som erbjudits en seniorbostad inom ramen för detta arbete fram till slutet av 2024, övertagit sitt hyreskontrakt sedan uppdraget infördes 2018. Angående den generella bostadsbristen inom Stockholms län, bedömer Micasa att staden för egen del arbetar aktivt för att möta behoven genom att bland annat bygga nya bostäder i den takt som det bedöms möjligt. Den planerade nybyggnationen av hyresrätter inom stadens bestånd har också ett uttalat syfte att eftersträva rimliga hyresnivåer för att de ska kunna efterfrågas av personer med lägre inkomster, vilket även gäller för Micasas seniorbostäder. För de allmännyttiga bostadsbolagen inom staden kan även de så kallade Stockholmshusen framhållas som en modell som har till syfte att tillskapa fler hyreslägenheter genom viss standardisering och på så sätt även hålla nere hyresnivåerna. I enlighet med lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2020:1383) ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen, vilket ska syfta till att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. I enlighet med SoL, har kommunen därutöver ett särskilt ansvar för att bland annat inrätta särskilda boendeformer för äldre och bostäder med särskilt stöd för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Med anledning av det sistnämnda innebär det ansvaret att kommunen vid behov av nybyggnation av sådana boendeformer, behöver prioritera dessa i såväl detaljplaner som markanvisningar. Mot bakgrund av att stadens planerade utbyggnad av seniorbostäder främst syftar till att på sikt förebygga eller till och med undvika ett framtida behov av särskilt boende för så många som möjligt av den allt större andelen äldre under de kommande åren, anser Micasa att även markanvisningar för seniorbostäder behöver prioriteras och ges företräde. 11 (12) Reservationer m.m. Exploateringsnämnden Reservation av Peter Öberg (L) 1. att nämnden beslutar att tillstyrka motionen samt 2. att därutöver anföra följande: Liberalerna välkomnar att förvaltningen delar vår problembild, men att man ändå avstår från att ta det avgörande steg som krävs är enligt oss synnerligen problematiskt. Kontoret pekar på att motionens syfte ligger i linje med stadens budget men frånvaron av konkreta och bindande krav i markanvisningspolicyn är det som gör att resultaten uteblir. Så länge det inte finns tydliga verktyg för att styra byggandet mot bostäder som också hushåll med små ekonomiska resurser kan efterfråga riskerar ambitionerna att stanna vid välmenande men verkningslösa ord. Bostadsmarknaden i Stockholm som den ser ut i dag exkluderar alltför många människor. Den strukturella hemlösheten, där människor under lång tid utestängs från bostadsmarknaden utan att ha andra problem än en svag ekonomi, är ovärdig en välfärdsstad. Den som saknar kontakter eller kapital hänvisas ofta till osäkra andrahandslösningar med hyror som ligger långt över vad en vanlig löntagare klarar. Detta slår hårdast mot unga som vill ta sina första steg in i vuxenlivet, mot nyanlända som vill etablera sig, och mot barnfamiljer som redan lever trångt. I Liberalernas Stockholm är rätten till ett hem en grundläggande förutsättning för trygghet, frihet och egenmakt. Vi ser att majoriteten inte tar tillräckligt ansvar för denna problematik. Att hänvisa till SHIS Bostäder eller till framtida handlingsplaner är inte tillräckligt. SHIS fyller en viktig funktion, men kan aldrig ensamt bära stadens bostadssociala ansvar. Strukturell hemlöshet kan inte mötas enbart med genomgångsbostäder eller tillfälliga lösningar. Den kan bara lösas genom att fler bostäder byggs med hyror som människor faktiskt har råd med, och att stadens markpolitik på ett tydligt sätt styr i den riktningen. Liberalerna menar att socialnämndens roll måste stärkas påtagligt i arbetet med stadens bostadsförsörjning. Socialtjänstens kunskap om människors behov är ovärderlig men väger i dag alltför lätt jämfört med ekonomiska kalkyler och tekniska överväganden. När mark anvisas och nya bostadsområden planeras behöver socialnämndens perspektiv vara en självklar del av beslutsunderlaget. Först då kan vi säkerställa att det byggs bostäder som svarar mot de faktiska behoven hos stockholmarna, inte bara för dem som redan har en stark ställning på bostadsmarknaden utan också för de människor som riskerar att hamna utanför. Den strukturella hemlösheten är ett tydligt exempel där socialnämndens erfarenheter måste väga tyngre, eftersom det handlar om individer som stängs ute från bostadsmarknaden enbart på grund av svag ekonomi och som i dag hänvisas till osäkra och dyra boendelösningar. 12 (12) Den kunskap som socialtjänsten har om utsatta grupper, om trångboddhet och om hur olika stadsdelar påverkas av bostadsbristen är avgörande för att skapa långsiktigt hållbara lösningar. Om dessa erfarenheter integreras redan i planeringsstadiet kan staden bygga bostäder som inte bara uppfyller tekniska och ekonomiska mål utan också förebygger sociala problem. I Liberalernas Stockholm ska bostadspolitiken vara en del av välfärden och en förutsättning för människors frihet. Ett hem är mer än en fysisk plats, det är en grund för trygghet, egenmakt och möjligheten att bygga sitt liv. Därför är det nödvändigt att ge socialnämnden större inflytande över markanvisningen för att säkerställa att bostadsförsörjningen blir ett verktyg som minskar klyftorna och motverkar hemlöshet istället för att förvärra situationen. Genom att bifalla vår motion kan staden ta ansvar för att motverka den strukturella hemlösheten och bygga ett Stockholm där fler människor ges möjligheten att rota sig, utvecklas och leva ett självständigt liv. --- [Motion om att revidera markanvisningspolicyn för att främja stadens bostadssociala arbete.pdf] Motion av Jan Jönsson (L), André Nilsson (L) och Björn Ljung (L) om att revidera markanvisningspolicyn för att främja stadens bostadssociala arbete. Stockholm stad står inför en stor kompetensförsörjningskris både när det gäller privat och offentlig sektor. I en mätning från Stockholms handelskammare framgår det att var femte person funderar på att flytta från Stockholms län på grund av vad som upplevs som en dysfunktionell bostadsmarknad. Ännu svårare är det för de som vill flytta till Stockholm och tvingas tacka nej till de jobben som skulle göra Stockholms välfärd och näringsliv rikare. De som inte ges tillträde till den konventionella hyres- och bostadsmarknaden hänvisas till dyra bostäder i andrahand vars hyra är 149 procent högre1 än förstahandshyran! Under 2024 har staden tagit fram och berett en ny markanvisningspolicy. I både nämnder och kommunstyrelse har Liberalerna lyft de brister markanvisningspolicyn har för att kunna främja det bostadssociala arbetet i staden. Liberalerna föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras för att innehålla skarpare riktlinjer som medger staden rätt att ställa riktade krav vid markanvisning. Genom att mark upplåts till aktörer som har till avsikt att bygga bostäder som även kan efterfrågas av de med smalare plånböcker. Det finns exempel på aktörer som har som ändamål att erbjuda sociala bostäder och genom att tillämpa olika modeller har de lyckats uppnå det ta. Staden behöver uppmuntra till att mer mark kan anvisas till sådana projekt Som framgår från ordet bostadssocial så existerar det även en social aspekt som måste ges större utrymme. Därför föreslår Liberalerna att socialnämnden ges en större roll o ch genom sin kunskap och erfarenhet samverka med exploateringsnämnden i större utsträckning än idag. 1 Den låsta dörren till hyresmarknaden Liberalerna ser allvaret i de problem som bostadsbristen skapar för individer och genom våra förslag skulle fler ges förutsättningen att få kalla sig stockholmare. Med anledning av ovan anförda föreslår vi att kommunfullmäktige beslutar 1. Att berörda nämnder i staden ges i uppdrag påbörja ett djupare samarbete för att öka kunskapen om bostadssocial problematik. 2. Att berörda nämnder i staden ges i uppdr ag att ta fram förslag på bostadssociala krav i enlighet med motionen som kan föras in i markanvisningspolicyn. Jan Jönsson (L) Björn Ljung (L) Oppositionsborgarråd Ledamot kommunfullmäktige André Nilsson (L) Ledamot kommunfullmäktige