Motion om att utreda hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige.I motionen anges att staden har potential att ytterligare stärka och utveckla föreningslivet, bland annat genom att staden tar ett helhetsgrepp för att förenkla och förbättra förutsättningarna för föreningslivet. Motionärerna föreslår att staden ska kartlägga de hinder och problem som stadens föreningar upplever. [Utl R2 Motion om att utreda hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat.pdf] Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2025/913) Motion om att utreda hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat Motion av Jan Jönsson m.fl. (alla L) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anges att staden har potential att ytterligare stärka och utveckla föreningslivet, bland annat genom att staden tar ett helhetsgrepp för att förenkla och förbättra förutsättningarna för föreningslivet. Motionärerna föreslår att staden ska kartlägga de hinder och problem som stadens föreningar upplever. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, idrottsnämnden, kulturnämnden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), RF-SISU Stockholm och Stockholm läns bildningsförbund. Stadsledningskontoret anser att pågående och planerat arbete, särskilt föreningspolicyn 2026, redan möter motionens syfte. Idrottsnämnden lyfter föreningslivets betydelse och beskriver ett pågående arbete för att förenkla stöd och stärka samverkan. Nämnden poängterar vikten av att fokusera på de aktörer inom föreningslivet som riskerar att hamna mellan stolarna. Kulturnämnden poängterar att nämnden redan arbetar i linje med motionens intentioner och är positiv till att delta i ett fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra förutsättningarna för föreningslivet. MUCF är positivt till en eventuell utredning. RF-SISU Stockholm anser att det behövs ett förstärkt ekonomiskt stöd och sänkta kostnader till idrottsföreningar i Stockholmsdistriktet. 1 (12) Stockholms läns bildningsförbund är positivt till en eventuell utredning. Föredragande borgarrådets synpunkter Stockholm ska ha ett rikt och brett föreningsliv och folkrörelser av olika slag ska ha goda förutsättningar att verka i Stockholm. Som stadsledningskontoret påpekar ska staden under 2026 ta fram en föreningspolicy som i stort fyller det syfte som motionärerna efterfrågar. Mot bakgrund av att regeringen försvårar för det svenska föreningslivet att verka är detta särskilt viktigt. Regeringen minskar till exempel folkbildningens statliga medel. Den infrastruktur som studieförbunden bidrar med är dock avgörande för civilsamhällets utveckling. Stockholms stad har de senaste åren förstärkt stödet till det civila samhället såväl inom idrott, kultur som sociala verksamheter. I samband med senaste budget förstärktes exempel föreningsstödet till idrotts- och sociala verksamheter med 10 miljoner kronor samtidigt som ett stöd infördes för att implementera miljö- och klimatarbete i ordinarie bidragsgivning. Parallellt med detta har den rödgröna majoriteten de senaste åren arbetat för att förbättra villkoren för föreningarnas verksamhet exempelvis genom att växla upp arbetet för fler idrottsanläggningar. Allt detta är avgörande för att Stockholm ska vara en stad där idrottsrörelsen kan fortsätta att vara en stark kraft för demokrati, rörelse och gemenskap. Med hänvisning till detta föreslår jag att motionen besvaras. Bilaga Motion om att utreda hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat, dnr KS 2025/913 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att bifalla motionen 2. Att därutöver anföra Liberalerna välkomnar förvaltningarnas svar som styrker vår uppfattning om att föreningslivet spelar en helt avgörande roll för stockholmares gemenskap, folkhälsa och demokratiska delaktighet. Det staden redan i dag arbetar kontinuerligt med, att utveckla stöd, rutiner och dialogformer gentemot föreningarna är välkommet. 2 (12) Samtidigt visar remissvaren tydligt att de utmaningar som motionen lyfter delas av flera centrala aktörer inom civilsamhället. Mer behöver därför göras. Det är just denna komplexitet, och den bredd av aktörer och frågeställningar som finns i staden, som gör en samlad och strukturerad utredning nödvändig. I sina svar beskriver stadens förvaltningar flera viktiga pågående insatser, exempelvis arbetet med föreningsstöd, bokningssystem och icke-monetärt stöd. Dessa delar är betydelsefulla, men de berör endast vissa av de hinder som föreningar återkommande lyfter fram. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) framhåller i sitt remissvar att Liberalernas motion är ett bra initiativ och att en översyn kan bidra till att förenkla processer, förbättra samordningen och minska den administrativa bördan för föreningarna. Myndigheten pekar också på att många föreningar upplever att information om bidrag är svår att hitta och att ansökningsprocesser kan vara komplicerade, något som riskerar att göra stöden mindre tillgängliga. Detta stärker bilden av att det behövs en mer övergripande kartläggning för att säkerställa att staden inte enbart utvecklar enskilda funktioner utan också skapar ett sammanhållet system av stöd som är lätt att förstå och navigera. Stadens förvaltningar lyfter behovet av att arbeta med likvärdighet och att särskilt uppmärksamma de aktörer som riskerar att hamna mellan stolarna. Liberalerna instämmer helt i detta. Just därför behöver utredningen få ett tydligt uppdrag: att identifiera vilka grupper av föreningar som i dag har svårast att ta del av stadens stöd, varför det ser ut som det gör, och vilka konkreta förändringar som kan öka jämlikheten. MUCF:s analyser visar samtidigt att många föreningar upplever att bidragssystemens utformning och osäkra intäkter gör det svårt att planera verksamheten långsiktigt. Detta understryker vikten av att staden ser över hur stödformer och regelverk kan utformas så att de skapar mer stabila och förutsägbara förutsättningar för civilsamhället. Utan ett sådant helhetsgrepp riskerar förbättringsarbetet att fortsätta vara fragmenterat och därmed missa viktiga behov. Det är även värdefullt att staden redogör för sin samverkan med RF-SISU och andra aktörer. Samverkan är central, men dagens ansvarsfördelning mellan olika förvaltningar, nämnder och externa organisationer är inte alltid tydlig för föreningslivet. För många föreningar är det svårt att veta vart man ska vända sig, vilka stödformer som finns och hur ansökningsprocesser fungerar. RF-SISU Stockholm bekräftar i sitt remissvar vår problembild och delar uppfattningen att många föreningar har svårt att navigera bland olika regelverk, tillstånd och bidragsformer som kan vara både komplicerade och tidskrävande. Organisationen lyfter dessutom vikten av hållbara resurser för föreningslivet och pekar på behovet av bättre ekonomiska förutsättningar för idrottsföreningar. Detta visar tydligt att de utmaningar som motionen pekar på inte är teoretiska utan delas av centrala aktörer i föreningslivet. En utredning som samlar stadens olika berörda aktörer kan därför bidra till att skapa en mer överskådlig struktur som underlättar både för föreningarna och för stadens egen organisation. 3 (12) Avslutningsvis, ser Liberalerna också positivt på att förvaltningarna i sina remissvar nämner behovet av att utveckla stadens interna samverkan. Detta stärker ytterligare vår uppfattning att en gemensam, nämndövergripande utredning är rätt väg framåt. Just ett sådant helhetsperspektiv är syftet med motionen: att samla stadens insatser, synliggöra bristerna och föreslå tydliga, konkreta åtgärder för att förenkla, förbättra och långsiktigt stärka förutsättningarna för föreningslivet i Stockholm. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 29 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 4 (12) Ärendet Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att motionärerna anser att föreningslivet är en viktig del av det civila samhället och att föreningar ger människor möjlighet att utveckla sina intressen, engagera sig i samhällsfrågor och bygga värdefulla nätverk. I motionen anges att staden har potential att ytterligare stärka och utveckla föreningslivet, bland annat genom att staden tar ett helhetsgrepp för att förenkla och förbättra förutsättningarna för föreningslivet. Motionärerna föreslår att staden ska kartlägga de hinder och problem som stadens föreningar upplever. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, idrottsnämnden, kulturnämnden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), RF-SISU Stockholm och Stockholm läns bildningsförbund. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................3 Idrottsnämnden ...........................................................................................4 Kulturnämnden ...........................................................................................5 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ....................6 RF-SISU Stockholm ...................................................................................7 Stockholms läns bildningsförbund ..............................................................8 Reservationer m.m. ....................................................................................9 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret delar motionärernas syn om vikten av att föreningslivet ska ha goda förutsättningar för att verka i Stockholm. Stockholm har ett levande och inkluderande föreningsliv, med föreningar som spelar en central roll för demokratisk delaktighet, gemenskap och möjligheten för människor med olika bakgrund att utvecklas och engagera sig i samhället. Stockholms stad arbetar kontinuerligt med att skapa goda förutsättningar för civilsamhället att verka i Stockholm. Ett gott exempel på det är den föreningspolicy som kommunstyrelsen ska ta fram under 2026. Inom ramen för detta kommer dialog föras med berörda nämnder och bolag för att inhämta perspektiv på hur stadens arbete med föreningar kan utvecklas. Exempel på arbete som genomförts under tidigare år är 5 (12) upphandlingen av ett digitalt system för handläggning av föreningsstöd under 2025 samt den kartläggning som stadsledningskontoret genomförde under 2023 om hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet i Stockholm med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat. Under kartläggningen fördes samtal med berörda förvaltningar och representanter från föreningslivet. Det som framkom under kartläggningen har omhändertagits inom ramen för det nätverk som stadsledningskontoret samordnar för medarbetare inom staden som arbetar med frågor kopplade till samverkan med föreningslivet. Sammanfattningsvis bedömer stadsledningskontoret att det kommande arbetet med en föreningspolicy, tillsammans med det arbete som redan görs avseende samverkan med föreningslivet, tillgodoser behovet av den utredning som efterfrågas i motionen. Stadsledningskontoret föreslår att motion av Jan Jönsson, Isabel Palmqvist-Smedberg och Hanna Wistrand (samtliga L) om att utreda hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat anses besvarad med hänvisning till vad som anförs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 december 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner och överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Föreningslivet aktiverar många stockholmare genom idrott, motion och friluftsliv och fyller därmed en viktig roll i stadens folkhälsoarbete. Idrottsförvaltningen är dagligen i kontakt med olika föreningar i allt ifrån bokning av anläggningar, handläggning av föreningsstöd, drift, service och utveckling av anläggningar till evenemangsfrågor och samverkan kring verksamhet och utvecklingsfrågor av olika slag. Samverkan finns även med RF-SISU Stockholm som är förvaltningens primära samtalspart när det kommer till utvecklingsfrågor som rör föreningslivet i Stockholm. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med utveckling för att förbättra och förenkla för föreningslivet gällande exempelvis boknings- och ansökningsförfaranden och regelbunden dialog förs med föreningar i olika former och på olika nivå. Under 2025 pågår ett arbete där förvaltningen undersöker behov av icke-monetärt stöd till föreningar i stadens fyra fokusområden. Det kan gälla exempelvis information, utbildning eller liknande insatser. Förvaltningen deltar i stadens olika nätverk och samverkar kring frågor som rör föreningslivet. 6 (12) Förvaltningen anser att det är viktigt att föreningslivet har goda förutsättningar att verka. Därför är förvaltningen positiv till att delta i arbetet med att utveckla, förenkla och förbättra förutsättningarna för föreningslivet samt stadens interna samverkan vad gäller stöd till föreningslivet. Det finns också ett behov av att fokusera på de aktörer inom föreningslivet som riskerar att hamna mellan stolarna. Likvärdighet inom staden är ett annat viktigt perspektiv. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 januari 2026 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stockholm har ett levande och inkluderande föreningsliv, med stor potential att stärkas ytterligare. Föreningsverksamhet spelar en central roll för demokratisk delaktighet, gemenskap och möjligheten för människor med olika bakgrund att utvecklas och engagera sig i samhället. För att föreningslivet ska kunna fortsätta växa och nå fler krävs stabila och tydliga förutsättningar samt regler och krav som är enkla att navigera i. Ett långsiktigt stöd till aktiva och publika föreningsverksamheter samt aktörer och en utvecklad samverkan mellan föreningsliv och offentliga aktörer är viktiga delar i detta arbete. Kulturförvaltningen arbetar därför kontinuerligt med att stärka förutsättningarna för föreningar genom att förenkla och förtydliga ansökningsprocesserna och utveckla ansökningsformulären. Förvaltningen erbjuder även, i samband med utlysningar, digitala informationstillfällen för att ge sökande vägledning i ansökningsprocessen. Förvaltningen arbetar vidare med att stärka befintliga samlingslokaler och särskilt stötta nya initiativ som Kungsholmens föreningsråd och Tensta Träff. Samtidigt möjliggörs nya etableringar där behov finns, i nära samverkan med stadsdelsförvaltningar, föreningsliv och andra lokala aktörer. I Hässelby Gård och Slakthusområdet pågår processer för att etablera nya samlingslokaler. Utöver detta har förvaltningen, i samarbete med utbildningsförvaltningen och idrottsförvaltningen, utarbetat en rutin för bokning av skollokaler för att göra dem tillgängliga för föreningar. Förvaltningen verkar redan i linje med motionens intentioner och är positiv till att delta i ett fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra förutsättningarna för föreningslivet. Under 2023 kartlade stadsledningskontoret, i nära dialog med berörda fack- och stadsdelsförvaltningar, stadens arbete med förenings- och 7 (12) civilsamhällesfrågor. Kartläggningen visade på ett antal utvecklingsområden som staden fortsatt arbetar med. Mot bakgrund av stadsledningskontorets samordnande roll och deras ansvar för nätverket Sveriges bästa föreningsklimat bedömer förvaltningen att stadsledningskontoret även fortsatt bör leda och koordinera utvecklingsarbetet. Det säkerställer en helhetssyn och en effektiv samordning av de insatser som krävs inom hela staden. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) MUCF:s yttrande daterat den 13 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande utgår från regeringens mål att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen samt från regeringens mål att förbättra villkoren för det civila samhället. Motionen är ett bra initiativ med ambition att förbättra villkoren för föreningslivet. En översyn kan bidra till att förenkla processerna, förbättra samordningen och minska den administrativa bördan för föreningarna, vilket är av stor vikt. I motionen tydliggörs att det finns utmaningar för föreningar kopplat till olika regelverk, tillstånd och bidragsformer som kan vara komplicerade och tidskrävande samt skapar onödiga hinder för verksamheter som skulle kunna växa och nå fler människor. I propositionen ”En politik för det civila samhället” lyfts att det är viktigt att information om möjliga bidrag som finns att söka är både lättillgänglig och lätt att förstå, då det påverkar människors förutsättningar att engagera sig (Prop. 2009/10:55). Om bidragsinformation är svår att hitta eller om ansökningsprocessen upplevs som alltför komplicerad riskerar det att leda till att bidrag som finansieringsform inte blir lika tillgängliga för alla grupper i samhället. Kopplat till detta framgår det i Stabila steg trots svårigheter, MUCF:s Uppföljning av ideella föreningars villkor 2024, där man bland annat kan läsa att: Av alla som besvarat enkäten är det 44 procent som anger att det stämmer mycket eller ganska bra att det är lätt att hitta information om de kommunala bidrag som finns att söka, medan 22 procent tycker att det stämmer ganska eller mycket dåligt. Det är 45 procent som svarat att det stämmer mycket eller ganska bra att det är lätt att förstå hur man söker kommunala bidrag och vilka krav som måste uppfyllas, medan 22 procent menar att det stämmer ganska eller mycket dåligt (32). I enkäten ställs också en fråga om föreningarna upplever bidragsprocessen som tydlig och transparent när de söker bidrag. På frågan om bidragsprocessen vid ansökan av kommunala bidrag svarar 45 procent av alla föreningarna att det stämmer mycket 8 (12) eller ganska bra att processen är tydlig och transparent, medan 14 procent tycker att det stämmer mycket eller ganska dåligt (33–34). I motionen lyfts även vikten av att föreningslivet får vara en fri och självständig kraft i samhället. För att möjliggöra ett långsiktigt och hållbart civilsamhällesengagemang bör föreningar tillförsäkras stabila verksamhetsförutsättningar. Detta är i enlighet med ett annat identifierat mål för politiken för det civila samhället (Prop. 2009/10:55) om att föreningar har goda, långsiktiga och stabila förutsättningar för sin verksamhet. Detta mål omfattar bland annat stabiliteten i bidragssystemen, de rättsliga förutsättningarna och de generella villkoren för föreningar. Av alla föreningar som svarat på enkäten till Villkorsrapporten är det 51 procent som instämmer i ganska eller mycket hög grad att osäkra intäkter gör det svårt att ha en långsiktig planering. År 2024 svarar 41 procent att det stämmer mycket eller ganska bra att bidragssystemets utformning försvårar långsiktighet. 18 procent av föreningarna tycker att det stämmer mycket eller ganska bra att lagar och regler gör det svårt att ha en långsiktig planering (37). Att bidragssystemets utformning gör det svårt att ha en långsiktig planering anges i högst grad av intresseföreningar och kulturföreningar, och i lägst grad av föreningar med religiös verksamhet. Att bidragssystemets utformning gör det svårt med långsiktig planering anges också av föreningar för barn och unga i högre grad än föreningar för vuxna eller för äldre och i högre grad av föreningar med anställda jämfört med föreningar utan anställda. (38). Att osäkra intäkter gör det svårt att ha en långsiktig planering anges i högre grad av föreningar för barn och unga (63 procent) jämfört med föreningar för vuxna (49 procent) och för äldre (48 procent), och i högre grad av föreningar med anställda (62 procent) jämfört med föreningar utan anställda (45 procent) (38). En utredning kan bryta ner denna statistik och synliggöra hur behoven ser ut i Stockholms stad. Det är också viktigt att en eventuell utredning tydligt klargör ansvarsfördelningen och tar hänsyn till de resursmässiga konsekvenserna. MUCF har i uppdrag att öka kunskapen om civilsamhällets förutsättningar, roll och mervärde hos offentliga aktörer. Myndigheten samlar och sprider kunskap om det civila samhället genom olika kanaler, såsom villkorsrapporten och våra olika nätverk. MUCF kan därmed vara en aktör som bidrar med kunskap och de verktyg myndigheten utvecklat, bland annat MUCF:s samverkansmodell, för att främja samverkan och dialog med civilsamhällets aktörer kopplat till utredningen. RF-SISU Stockholm RF-SISU Stockholms yttrande daterat den 13 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. RF-SISU Stockholm håller med motionens beskrivning av föreningslivets värde i samhället och att många idrottsföreningar har det svårt att navigera bland kommunernas olika regelverk, tillstånd och bidragsformer som kan vara komplicerade och tidskrävande. 9 (12) Vi anser att motionen tar upp en viktig fråga, om hållbara resurser. Idrottsrörelsen och kommunerna bör samverka i detta, så att idrottsföreningar har ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. För att detta ska bli mer hållbart behövs det ett förstärkt ekonomiskt stöd och sänkta kostnader till idrottsföreningar i Stockholmsdistriktet. Vi stödjer motionens mål att stadens berörda nämnder och förvaltningar utreder vilka hinder och problem stadens föreningar upplever med stadens föreningsstöd och vilka åtgärder behöver göras för att förenkla och förbättra stödet till föreningslivet. Stockholms läns bildningsförbund Stockholms läns bildningsförbunds yttrande daterat den 23 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stockholms läns Bildningsförbund värnar liksom motionärerna ett gott föreningsklimat i Stockholms stad. Vi instämmer i att de mötesplatser som föreningslivet erbjuder är viktiga för en levande demokrati, inte minst i en tid av ökad polarisering i samhället och i samhällsdebatten. Mycket av detta föreningsliv har studieförbunden som infrastruktur, bland annat i form av lokaler, cirkelledarutbildningar och föreningsstöd. Vi är övertygade om att föreningslivet skulle kunna stärkas och utvecklas ytterligare och ser därmed positiva till att en utredning genomförs med ett sådant syfte. Vi föreslår att en sådan utredning också ser över de ekonomiska förutsättningarna för föreningsliv inklusive stöden till studieförbundens verksamhet. Stabila verksamhetsförutsättningar genom tillräckligt långa bidragsperioder är, som nämns i förslaget, en viktig förutsättning för ett stabilt, levande och fritt föreningsliv. Att skapa en mer inkluderande miljö där alla människor har lika stor möjlighet att starta föreningar och delta i föreningslivet är likaså av stor vikt och där gör flera av studieförbunden sedan länge ett viktigt arbete. Stockholms läns Bildningsförbund bistår gärna med statistik och fakta om folkbildningens roll i Stockholms stad om utredningen genomförs. 10 (12) Reservationer m.m. Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att bifalla motionen. 2. Att därutöver anföra: Liberalerna välkomnar förvaltningens svar och delar uppfattningen att föreningslivet spelar en helt avgörande roll för stockholmares gemenskap, folkhälsa och demokratiska delaktighet. Det är välkommet att förvaltningen uttrycker att man redan i dag arbetar kontinuerligt med att utveckla stöd, rutiner och dialogformer gentemot föreningarna. Men mer behöver göras. Det just denna komplexitet, och den bredd av aktörer och frågeställningar som finns i staden, som gör en samlad och strukturerad utredning nödvändig. Förvaltningen beskriver flera viktiga pågående insatser, exempelvis arbetet med föreningsstöd, bokningssystem och icke-monetärt stöd. Dessa delar är betydelsefulla, men de berör endast vissa av de hinder som föreningar återkommande lyfter fram. En mer övergripande kartläggning behövs för att säkerställa att staden inte enbart utvecklar enskilda funktioner utan också skapar ett sammanhållet system av stöd som är lätt att förstå och navigera. Förvaltningen lyfter behovet av att arbeta med likvärdighet och att särskilt uppmärksamma de aktörer som riskerar att hamna mellan stolarna. Liberalerna instämmer helt i detta. Just därför behöver utredningen få ett tydligt uppdrag: att identifiera vilka grupper av föreningar som i dag har svårast att ta del av stadens stöd, varför det ser ut som det gör, och vilka konkreta förändringar som kan öka jämlikheten. Utan ett sådant helhetsgrepp riskerar förbättringsarbetet att fortsätta vara fragmenterat och därmed missa viktiga behov. Det är även värdefullt att förvaltningen redogör för sin samverkan med RF-SISU och andra aktörer. Samverkan är central, men dagens ansvarsfördelning mellan olika förvaltningar, nämnder och externa organisationer är inte alltid tydlig för föreningslivet. För många föreningar är det svårt att veta vart man ska vända sig, vilka stödformer som finns och hur ansöknings-processer fungerar. En utredning som samlar stadens olika berörda aktörer kan bidra till att skapa en mer överskådlig struktur som underlättar både för föreningarna och för stadens egen organisation. Liberalerna ser också positivt på att förvaltningen nämner behovet av att utveckla stadens interna samverkan. Detta stärker ytterligare vår uppfattning att en gemensam, nämndövergripande utredning är rätt väg framåt. Just ett sådant helhetsperspektiv är syftet med motionen: att samla stadens insatser, synliggöra bristerna och föreslå tydliga, konkreta åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för alla föreningar – stora som små, idrottsliga, kulturella eller idéburna. 11 (12) Vi vill också särskilt lyfta betydelsen av att stärka föreningslivets långsiktiga och självständiga förutsättningar. Förlängda bidragsperioder för seriösa aktörer, mer förutsägbara regler och en ökad användning av idéburna offentliga partnerskap är viktiga verktyg som bör ingå i en sådan utredning. Detta är perspektiv som inte fullt ut adresseras i remissvaret, men som har stor betydelse för föreningars möjligheter att planera och utveckla sina verksamheter över tid. Sammanfattningsvis är Liberalerna glada över att idrottsförvaltningen är positiv till att delta i det arbete motionen föreslår. Förvaltningens synpunkter visar samtidigt varför motionens intention är så viktig: för att Stockholm ska få Sveriges bästa föreningsklimat krävs en samlad, strukturerad och systematisk genomlysning av stadens stöd, processer och samarbetsformer. Med en sådan utredning kan vi lägga grunden för ett mer inkluderande, mer lättillgängligt och mer långsiktigt hållbart föreningsliv i hela Stockholm Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) Sverigedemokraterna är positiva till att en utredning genomförs men vill också peka på vikten av att säkerställa att förenklingar inte leder till att föreningsverksamheter och bidragsgivning oavsiktligt öppnas upp för kriminell exploatering. Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) 1. Att delvis avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att bifalla motionen 3. Att därutöver anföra följande Vi gläder oss åt förvaltningens positiva svar. Förvaltningens synpunkter visar samtidigt varför motionens intention är så viktig: för att Stockholm ska få Sveriges bästa föreningsklimat krävs en samlad, strukturerad och systematisk genomlysning av stadens stöd, processer och samarbetsformer. Med en sådan utredning kan vi lägga grunden för ett mer inkluderande, mer lättillgängligt och mer långsiktigt hållbart föreningsliv i hela Stockholm. 12 (12) --- [Motion om att utreda hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat.pdf] Motion av Jan Jönsson (L), Isabel Palmqvist-Smedberg (L) och Hanna Wistrand (L) om att utreda hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat Som landets största stad, med en rik mångfald, anser Liberalerna att Stockholm har stor potential att ytterligare stärka och utveckla föreningslivet. Genom att stödja och förenkla förutsättningarna för föreningsverksamhet kan vi inte bara främja demokratisk delaktighet, utan också skapa ett samhälle där människor, oavsett bakgrund och förutsättningar, kan hitta gemenskap och utvecklas. Föreningslivet är en viktig del av det civila samhället och har en central roll i att bygga broar mellan människor och skapa en känsla av sammanhållning. Genom föreningar ges människor möjlighet att utveckla sina intressen, engagera sig i samhällsfrågor och bygga värdefulla nätverk. Föreningslivet bidrar också till att stärka demokratin genom att människor får möjlighet att engagera sig i politiska, sociala och kulturella frågor utanför den formella politiska sfären. För många föreningar är det dock svårt att navigera bland olika regelverk, tillstånd och bidragsformer som kan vara komplicerade och tidskrävande. Detta skapar onödiga hinder för verksamheter som skulle kunna växa och nå fler människor. Enligt Liberalerna är det därför av största vikt att staden tar ett helhetsgrepp för att förenkla och förbättra förutsättningarna för föreningslivet. Det handlar inte bara om att ge ekonomiskt stöd utan även om att skapa en enklare, mer tillgänglig och mer inkluderande miljö för alla typer av föreningar, oavsett om de är stora eller små, lokala eller internationella, idrottsliga eller kulturella. Liberalerna vill därför att Stockholm stad ska genomföra en utredning som syftar till att kartlägga de hinder och problem som stadens föreningar upplever. Målet med utredningen ska vara att identifiera konkreta åtgärder för att förenkla och förbättra stödet till föreningslivet, samt att skapa förutsättningar för att Stockholm ska bli den bästa staden i Sverige för föreningsverksamhet. Ur ett liberalt perspektiv är det också viktigt att föreningslivet får vara en fri och självständig kraft i samhället. För att möjliggöra ett långsiktigt och hållbart civilsamhällesengagemang bör föreningar tillförsäkras stabila verksamhetsförutsättningar, bland annat genom förlängda bidragsperioder för seriösa aktörer, samt en utökad användning av idéburna offentliga partnerskap. För att Stockholm ska bli Sveriges bästa stad för föreningsverksamhet måste vi säkerställa att stadens politik och strukturer stödjer detta. Staden ska också arbeta för att skapa en mer inkluderande miljö där alla människor, oavsett bakgrund, har samma möjlighet att delta i och starta föreningar. Med anledning av ovan anförda föreslår vi att kommunfullmäktige beslutar 1. Att Idrottsförvaltningen och kulturförvaltningen tillsammans med andra berörda nämnder och bolag utreder hur staden kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat. Jan Jönsson (L) Isabel Palmqvist-Smedberg (L) Oppositionsborgarråd Ledamot kommunfullmäktige Hanna Wistrand (L) Ledamot kommunfullmäktige