Education budget 2027-2029: School priorities and funding

I underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 beskriver och analyserar förvaltningen de kommande årens utveckling. Fokus ligger på de frågor och faktorer som har störts påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden 2027–2028, utifrån förändringar i omvärlden och i den egna verksamheten.Alla barn och ungdomar ska erbjudas en undervisning av hög kvalitet som ger grunden för en god utbildning, möjlighet att göra egna livsval och uppleva tro på framtiden, oavsett var i staden de bor eller vilken bakgrund de har. Genom ett tydligt fokus på en effektiv resursanvändning skapas förutsättningar för att stärka kärnuppdraget. Så mycket som möjligt av nämndens ekonomiska resurser ska gå till undervisning, vilket betyder att kostnader för lokaler och administration måste anpassas till elevantalsutvecklingen. Skolan påverkas av och samspelar med samhället i övrigt. Utmaningar med kriminalitet, klimatförändringar och krig i vårt närområde sätter prägel på de prioriteringar och insatser nämnden behöver genomföra.I underlaget identifierar förvaltningen följande fyra centrala utmaningar som påverkar verksamheten den närmaste treårsperioden:Likvärdighet – fortsatt stora skillnader i förväntade skolresultat mellan olika grupper och geografiska områden.Sjunkande elevantal i grundskolan – får ekonomiska och organisatoriska konsekvenser.Dimensionering av gymnasieskolan – vikten av att säkerställa ett brett utbud och samtidigt tillgodose arbetsmarknadens behov.Förberedelse inför lagförändringar inom skolområdet – beslut om och förslag på flera omfattande reformer. [Underlag for budget 2027 med inriktning 2028 och 2029.pdf] Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Drn: UTBF 2026/613 Sid 1 (74) Handläggare Till Jessica Atterling Utbildningsnämnden Telefon:08-508 330 53 2026-04-23 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för utbildningsnämnden Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens förslag till Underlag för budget för 2027 med inriktning 2028 och 2029, inklusive tillhörande bilagor. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen. 2. Beslutet justeras omedelbart. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 2 (74) Innehållsförteckning 1 Strategisk inriktning ............................................................................................................. 4 1.1 Likvärdighet ................................................................................................................................ 5 1.2 Minskat elevantal i grundskolan .................................................................................................. 7 1.3 Dimensionering av gymnasieskolan ............................................................................................ 8 1.4 Förberedelse inför lagförändringar inom skolområdet .............................................................. 10 2 Lokala utvecklingsbehov ..................................................................................................... 11 2.1 Samverkan inom stadens fokusområden + Hässelby-Vällingby ............................................... 12 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden .................................... 14 3.1 Hemkommun- och huvudmannauppdraget ............................................................................... 14 3.2 Demografisk utveckling ............................................................................................................ 15 3.3 Perspektiv på utbildningsförvaltningens verksamhet ................................................................ 17 3.4 Förändringar inom skolområdet ................................................................................................ 20 3.5 Kompetensförsörjning ............................................................................................................... 22 3.6 Säkerhet och beredskap ............................................................................................................. 23 3.7 En grön och fossilfri skola ......................................................................................................... 24 3.8 Digitalt stöd ............................................................................................................................... 24 4 Sammanfattande ekonomisk analys .................................................................................. 25 4.1 Drift ........................................................................................................................................... 25 4.2 Investeringar .............................................................................................................................. 35 4.3 Verksamhetsprojekt ................................................................................................................... 35 4.4 Extern finansiering .................................................................................................................... 37 4.5 Tid för undervisningsuppdraget ................................................................................................. 38 5 Lokalförsörjningsplan ........................................................................................................ 38 5.1 Sammanfattning......................................................................................................................... 38 5.2 Planeringsförutsättningar ........................................................................................................... 38 5.3 Hyreskostnadsutveckling utbildningsnämnden ......................................................................... 43 5.4 Samverkan ................................................................................................................................. 50 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet .............................................................................. 53 5.6 Lokalplanering- Pedagogiska lokaler utbildningsnämnden ...................................................... 54 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 3 (74) Bilagor: 1. UtbN 2027–2029 2. Schablongrundande samt interkommunala elever 2027–2029 3. Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 4. Lokalplanering för grundskola per stadsdelsområde 2027–2034 5. Lokalplanering för gymnasieskola 2027–2034 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (74) 1 Strategisk inriktning Alla barn och ungdomar ska erbjudas en undervisning av hög kvalitet som ger grunden för en god utbildning, möjlighet att göra egna livsval och uppleva tro på framtiden, oavsett var i staden de bor eller vilken bakgrund de har. En likvärdig skola spelar en avgörande för barns rätt till jämlika uppväxtvillkor och rätten till utbildning. Genom ett tydligt fokus på en effektiv resursanvändning skapas förutsättningar för att stärka kärnuppdraget. Så mycket som möjligt av nämndens ekonomiska resurser ska gå till undervisning, vilket betyder att kostnader för lokaler och administration måste anpassas till elevantalsutvecklingen. Nu när elevantalet minskar är det särskilt viktigt att vända den långvariga trenden med ökade lokalkostnader. En kostnadseffektiv lokalplanering är en förutsättning för att värna resurser till undervisningen med bibehållen kvalitet. Att lokalkostnaderna minskar är också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering med ett ökande antal äldre. Skolan påverkas av och samspelar med samhället i övrigt. Utmaningar med kriminalitet, klimatförändringar och krig i vårt närområde sätter prägel på de prioriteringar och insatser nämnden behöver genomföra. Samverkan med andra aktörer är en viktig del för att möta utvecklingen och skapa trygghet i skolan. Inför underlag för budget 2026 med inriktning för 2027 och 2028 identifierade förvaltningen tre centrala utmaningar som påverkar nämndens möjligheter att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål under den kommande treårsperioden. Dessa utmaningar är också förvaltningen strategiska prioriteringar. 1.Likvärdighet – fortsatt stora skillnader i förväntade skolresultat mellan olika grupper och geografiska områden. 2.Minskat elevantal i grundskolan – ekonomiska och organisatoriska konsekvenser 3.Dimensionering av gymnasieskolan – säkerställa ett brett utbud inom gymnasieskolan och samtidigt tillgodose arbetsmarknadens behov. Inriktningen bedöms vara fortsatt prioriterad men förvaltningen har identifierat ytterligare en utmaning under kommande treårsperiod: start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 5 (74) 4.Förberedelse inför lagförändringar inom skolområdet – beslut om och förslag på flera omfattande reformer. 1.1 Likvärdighet Ökad likvärdighet och en jämlik skola är fortsatt en av nämndens främsta prioriteringar. Trots att betydande insatser genomförts för att öka likvärdigheten mellan Stockholms kommunala skolor finns fortfarande stora skillnader i kunskapsresultat inom och mellan skolor. 1.1.1 Strategiska prioriteringar likvärdighet grundskola och anpassad grundskola Ökad likvärdighet inom och mellan skolor gällande elevers utbildning Den socioekonomiska faktorn har avgörande påverkan för elevernas resultat, där elever i socioekonomiskt svaga områden har svårare att nå goda utbildningsresultat. Förvaltningen ska bedriva ett aktivt arbete för att så långt som möjligt kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar. För att ge elever likvärdiga förutsättningar ska elevhälsoarbetet utvecklas med fokus på det hälsofrämjande och förebyggande perspektivet och utgöra ett gemensamt ansvar för all personal på skolan. Fokus ska vara på att skapa tillgängliga och anpassade lärmiljöer som kan möta elever i behov av stöd och särskilt stöd, främja elevers skolnärvaro och elevers psykiska hälsa. Dessa faktorer hänger ofta ihop. Tillgången till det svenska språket skiljer sig åt mellan olika elevgrupper vilket inte ger eleverna likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan. Det svenska språket ska ges ökad uppmärksamhet i de tidiga åren och samverkan med förskolan kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt behöver fortsatt vara i fokus som en del i att stärka de tidiga insatserna. Utveckling av undervisning med särskilt fokus på matematik och elevers läsförmåga Matematikresultaten är sviktande i stadens skolor och behöver prioriteras i flera år framöver. Detta påverkar gymnasiebehörigheten och föranleder vidare analys för att kunna ta fram adekvata åtgärder. Ur ett likvärdighetsperspektiv är både matematik och läsning prioriterade områden. Skolnärvaro Skolnärvaro är en avgörande skyddsfaktor för en lyckad skolgång. Andelen elever med frånvaro är högre i årskurs 7–9 men i socioekonomiska svaga områden är frånvaron hög även i förskoleklass och årskurs 1. Förvaltningens nyligen genomförda kartläggning om elevers frånvaro kommer ligga till grund för långsiktiga åtgärder för ökad skolnärvaro. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 6 (74) Ökade behov av platser i anpassad grundskola Förvaltningen behöver möta det snabbt ökande antalet elever i anpassad grundskola. De senaste sju åren har antalet elever i denna skolform ökat med cirka 55 procent i stadens kommunala skolor, från 740 elever vårterminen 2018 till 1201 elever vårterminen 2025. Detta ställer krav på utveckling inom organisation, kvalitet, anpassning av lokaler och kompetensförsörjning. Särskilt stöd Förvaltningen behöver fortsatt genomföra insatser för att stärka skolors kompetens kring elever i behov av stöd och särskilt stöd samt tillgängliga lärmiljöer för eleverna. Detta bland annat genom att kvalitetssäkra organisationen med särskilda undervisningsgrupper på olika nivåer samt att intensifiera arbetet för att öka skolnärvaron. Meningsfull fritid Många elever saknar tillgång till meningsfulla och vuxenledda aktiviteter efter skoltid. Detta kan påverka elevernas hälsa, trygghet och skolresultat. En meningsfull fritid är en viktig skyddsfaktor för att inte hamna i utanförskap. Förvaltningen behöver stärka fritidshemsverksamheten samt verksamheten i fritidsklubben som komplement till skolan för ökad språk- och kunskapsutveckling och ge förutsättningar för en meningsfull fritid. Detta gäller i synnerhet i svaga socioekonomiska områden. Avgiften för fritidsklubben togs bort sommaren 2025 i syfte att få fler elever att delta i verksamheten. Förvaltningen kommer att bevaka hur borttagandet av föräldraavgiften påverkar verksamheterna och om beslutet föranleder behov av ytterligare organisatoriska eller ekonomiska åtgärder. 1.1.2 Strategiska prioriteringar likvärdighet gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Utveckling av undervisning Undervisningens kvalitet har en avgörande betydelse för elevernas engagemang och motivation att lära. Därför är det centralt att prioritera utvecklingen av undervisningen för att stärka närvaron, öka måluppfyllelsen och förbättra likvärdigheten. Med en gemensam förståelse för vad likvärdig utbildning innebär ska ett ramverk tas fram inom det systematiska kvalitetsarbetet för att stödja styrning och uppföljning. Ramverket behöver tydligt beskriva vilka aspekter av likvärdighet som ska följas upp, så att analyserna blir relevanta och de prioriteringar och åtgärder som görs får avsedd effekt. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 7 (74) De gemensamma insatserna ska bygga på konkreta analyser som gjorts på ämnesnivå eller på enskilda skolor. Arbetet behöver särskilt inriktas på att förbättra resultaten i de skolor och klassrum som, i förhållande till förväntad måluppfyllelse, bedöms ha störst utvecklingspotential. För att stärka undervisningens kvalitet tar verksamheten stöd av ledande forskare inom området. Utgångspunkten är att koncentrera de gemensamma ansträngningarna så att det kompensatoriska uppdraget kan utvecklas på ett effektivt och samordnat sätt. 1.1.3 Behov av samverkan Förvaltningen fortsätter att utveckla det pågående samarbetet med stadsdelsförvaltningar, socialförvaltningen, kulturförvaltningen, idrottsförvaltningen, Region Stockholm och Polisen. Syftet är att ge eleverna de bästa förutsättningarna för en välfungerande skolgång och självständigt liv i alla delar av staden. Förvaltningen samverkar också med arbetsmarknads- och socialförvaltningen i arbetet med de elever som riskerar att hoppa av gymnasieskolan eller som står utan sysselsättning. Samverkan med lärosätena är viktig för att fortsätta utveckla undervisningskvalitet. Förvaltningen vill understryka betydelsen av att arbeta strategiskt och samordnat inom de samverkansforum som finns inom staden. Samordningen är särskilt viktig inom stadens fokusområden där det finns ett flertal interna och externa samverkansforum och det pågår olika insatser och utvecklingsarbeten. 1.2 Minskat elevantal i grundskolan Elevantalet i Stockholms skolor väntas minskas över tid som en följd av befolkningsförändringar. Minskningen är inledningsvis störst i grundskolans lägre åldrar. Det innebär stora förändringar i planeringsförutsättningarna och ställer höga krav på en god planering av lokaler, personal och organisation. Mer om den demografiska utvecklingen finns under 3.2 och om de ekonomiska konsekvenserna av den i kapitel 4. 1.2.1 Strategiska prioriteringar minskat elevantal Öka de kommunala skolornas attraktivitet Att bibehålla eller öka andelen elever som väljer kommunala skolor är av stor betydelse. För att bättre förstå vad som påverkar vårdnadshavares val av skola arbetar förvaltningen med att fördjupa kunskapen om vilka faktorer som är avgörande för valet. Genom en samordnad kommunikation där förvaltningen visar de kommunala grundskolornas styrkor och möjligheter är målet att fler ska välja en skola nära hemmet. Många skolor har egna aktiviteter start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 8 (74) tillsammans med stadsdelsförvaltningen som synliggör verksamheten för boende i närområdet. En hög fyllnadsgrad i stadens skolor En hög fyllnadsgrad i skolorna är avgörande för att begränsa lokalkostnadernas andel av nämndens budget. Förvaltningen har som mål att upprätthålla 90 procents fyllnadsgrad i grundskolan på en stadsövergripande nivå. Fram till 2034 planerar förvaltningen att minska antalet elevplatser i lokalbeståndet. Det sker i första hand genom en avveckling av lokaler med tidsbegränsade bygglov. Arbetet beskrivs närmare i lokalförsörjningsplanen. Anpassning av skolors organisation utifrån ett förändrat elevantal Skolorna behöver kontinuerligt se över hur organisationen kan anpassas utifrån förändrat elevantal. Detta arbete behöver ske i samklang med lokalplanering, skolval och kompetensförsörjning. Förvaltningen kommer särskilt att prioritera stöd till skolledningarna i organisationsförändringar och personalplanering. Syftet är att organisationsförändringarna genomförs på ett så bra sätt som möjligt för såväl elever som medarbetar och säkerställer att undervisningskvaliteten bibehålls. Behov av samverkan Under kommande tioårsperiod planerar SISAB att genomföra omfattande underhåll på drygt 50 av stadens skolor där det kommer att krävas hel- eller delevakuering av skolans verksamhet. Elevantalsminskning innebär samtidigt att mer kostnadseffektiva lösningar finns för de evakueringar som behöver göras i samband med underhåll. Förvaltningen ska fortsätta utveckla sin samverkan med SISAB kring att planera lämpliga evakueringslösningar inom ramen för stadens befintliga lokalbestånd. Arbetsmarknadsförvaltningen är en annan viktig samverkanspart utifrån möjligheten att nyttja lokaler för utbildning resurseffektivt inom staden. Samverkan med kulturförvaltningen och idrottsförvaltningen är av stor betydelse för att nå ett effektivt nyttjande av kommunala skollokaler utanför skoltid. Samverkan med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret är central när det gäller behov av nya skollokaler längre fram i tiden. 1.3 Dimensionering av gymnasieskolan Elevökningen inom gymnasieskolan pågår fram till och med 2026 för att därefter plana ut. Tydliga minskningar väntas först 2033. De kommunala skolorna hade endast ett fåtal lediga platser vid slutantagningen 2025 vilket ger förvaltningen ett bra utgångsläge. Det är däremot start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 9 (74) angeläget att motivera fler elever att välja ett yrkesprogram för att möta arbetsmarknadens behov. Andelen elever som läser i anpassade grundskolan ökar i Stockholms stad. Till stor del beror ökningen på att fler barn tas emot tidigare i den anpassade grundskolan, vilket i sig inte påverkar antalet sökande till gymnasieskolan. I planeringen och dimensioneringen av den anpassade gymnasieskolan blir det dock viktigt att följa elevantalsökningen i den anpassade grundskolan. Eleverna inom den anpassade gymnasieskolan omfattas inte av regionens samverkansavtal, vilket innebär att Stockholms stad behöver uppfylla hemkommunsansvaret och säkerställa tillräckligt antal utbildningsplatser. Elever från andra kommuner som söker till nationella program eller inriktningar som inte erbjuds i deras hemkommun prövas dock på samma villkor som elever i Stockholms stad. Mer om den demografiska utvecklingen finns under 3.2 och om de ekonomiska konsekvenserna av den i kapitel 4. 1.3.1 Strategiska prioriteringar dimensionering gymnasieskolan Öka attraktiviteten på yrkesprogram Det är angeläget att motivera fler elever att välja ett yrkesprogram och förvaltningen gör insatser för att förändra sökmönster. För att möta arbetsmarknadsbehovet i Stockholms län bedömer Skolverket att andelen erbjudna platser på yrkesprogram i länet behöver öka från 22 till 33 procent fram till år 2035. Samtidigt behöver antalet platser på högskoleförberedande program minska i motsvarande grad. Förändringen kan dock medföra ökade kostnader, både på grund av dyrare utbildningar och risken för lägre fyllnadsgrad, då efterfrågan på yrkesprogram generellt är låg. Förvaltningen behöver stärka samverkan med branscher, riktade kommunikationsinsatser samt studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Den nya lagstiftningen gällande planering och dimensionering innebär att gymnasieutbudet i högre grad ska anpassas efter arbetsmarknadens behov. Det förutsätter fortsatt samplanering inom både staden och gymnasieregionen för att möjliggöra en ekonomiskt hållbar tillväxt samt anpassa utbud och dimensionering av gymnasie- och vuxenutbildning. Öka antalet platser på individuella programmet i anpassad gymnasieskola Arbetet med att utöka antalet platser på individuella programmet inom anpassad gymnasie- skola fortsätter att utvecklas för att bättre möta elevernas behov och förbättra arbetsmiljön. Säkerställa dimensioneringen av platser på introduktionsprogrammen För att garantera hemkommunens ansvar för obehöriga elever ska arbetet med dimensioneringen av introduktionsprogrammen utvecklas ytterligare. Eftersom stadens start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 10 (74) obehöriga elever inte ingår i den gemensamma gymnasieregionens samverkansavtal behöver förvaltningen ombesörja att dessa elever får plats på det introduktionsprogram som bäst motsvarar respektive elevs behov. 1.3.2 Behov av samverkan Det finns ett fortsatt behov av att samverka med gymnasieregionens huvudmän, särskilt de huvudmän som ligger i eller geografiskt nära Stockholms stad. Även samarbetet med arbetsmarknadsförvaltningen gällande utbildningar inom Komvux ska fortsätta. När det gäller lokaler ska samverkan med stadens skolfastighetsbolag SISAB fortsätta. 1.4 Förberedelse inför lagförändringar inom skolområdet Regeringen har lämnat tio propositioner till riksdagen med förslag på ändringar i skollagen. Sedan tidigare har beslut fattats om att införa en tioårig grundskola som börjar gälla från hösten 2028. Ämnesbetygsreformen Gy25 infördes till terminsstarten hösten 2025. Omfattningen av de föreslagna reformerna och den snäva tidsramen för införande kan komma att kräva omfattande insatser av både huvudmannen och skolorna om lagförslagen går igenom. För att säkerställa att arbetet med förändringarna inte går ut över undervisningen behöver förvaltningen avsätta resurser och förbereda implementeringarna väl. 1.4.1 Strategiska prioriteringar inför lagförändringar Upprätta implementering- och kommunikationsplaner På grund av de nya lagändringarna behöver förvaltningen ta fram implementerings- och kom- munikationsplaner för att synliggöra kostnader, tydliggöra ansvar och rutiner samt säkerställa att det skapas förståelse och kunskap kring förändringarna, både inom organisationen och för barnen och vårdnadshavare. Eftersom både elever och vårdnadshavare är viktiga målgrupper behöver kommunikationen vara tydlig och bidra till att målgruppen känner trygghet när för- ändringarna genomförs. 1.4.2 Behov av samverkan Den fackliga samverkan kommer vara särskilt viktig i framtagandet av planerna för att säkerställa att planerna blir det tänkta stöd som planerat. Förvaltningen ingår i nätverk med Göteborg och Malmö som står inför liknande utmaningar och i detta forum delas erfarenheter och tillvägagångssätt. Skolverket tar fram särskilda stödmaterial inför förändringarna som förvaltningen kommer ta stöd utifrån. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 11 (74) 2 Lokala utvecklingsbehov Mellan förvaltningarna i Stockholms stad och andra externa aktörer finns det flera olika etablerade samverkansforum där olika perspektiv möts och kompletterar de uppdrag respektive förvaltning har som ansvarsområden. Det pågår flera satsningar för att stärka samverkan generellt i staden. I detta avsnitt lyfts några av dessa aktiviteter. Inför redovisningen av de lokala utvecklingsbehoven har stadsdelsförvaltningarna, i de stadsdelar som är så kallade fokusområden, genomfört workshop eller på annat sätt involverat utbildningsförvaltningen. I avsnittet finns även beskrivningar utifrån befintliga forum för att stärka redovisningen kring de tematiska områdena som berör utbildningsförvaltningen. Stadens skolor har en central roll för att minska ojämlikhet, stärka livsvillkor och skapa en mer sammanhållen stad. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan stadsdelarna men utbildningsförvaltningens generella utgångspunkt är att lokal samverkan bör rikta särskild uppmärksamhet åt att uppnå följande aspekter: • Ökad likvärdighet inom och mellan stadens skolor En del av utbildningsförvaltningens grunduppdrag. Nycklar är det pedagogiska ledarskapet och strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet med särskilt fokus på skolnärvaro, språkförstärkande insatser, matematik samt stöd till barn med särskilda behov. För att minska frånvaron i förskoleklass krävs tidiga insatser i samverkan med vårdnadshavare, ökad samverkan mellan förskola och skola samt tydliga strukturer som stödjer barnens skolstart. • Goda uppväxtvillkor för barn och unga Barn som upp i hushåll med sårbara livsvillkor ska gå i förskola kännetecknad av en god språkförstärkande verksamhet. Barn med sårbara livsvillkor ska i samma utsträckning som övriga delta i meningsfulla och vuxenledda aktiviteter efter skoltid. Genom samverkan med idrottsförvaltningen, kulturförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och externa föreningar är målet att ge möjlighet till ökad aktivitet under och i direkt anslutning till skoldagen. • Minskad koncentration av hushåll med sårbara livsvillkor Över tid utveckla utbudet och sammansättningen av bostäder på lokal nivå i syfte att minska koncentrationen av hushåll med sårbara livsvillkor. Samarbete mellan exploaterings- och stadsbyggnadskontoret, stadsdelarna samt privata och stadens fastighetsbolag. Förvaltningen kommer se över vilka underlag som behövs för att ansvariga parter från utbildningsförvaltningen kan bidra i samverkan utifrån sitt ansvarsområde. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 12 (74) 2.1 Samverkan inom stadens fokusområden + Hässelby-Vällingby Under detta avsnitt kommer exempel på fokusområden att presenteras utifrån ovanstående samverkansformer där aktuella prioriteringar kommer att lyftas. Arbetet med tidiga insatser är ett långsiktigt arbete där samverkan och innehåll ständigt behöver stärkas och utvecklas. Samverkan sker utifrån följande tematiska områden: uppväxtvillkor och utbildning, demokrati och trygghet samt välbefinnande och hälsa. 2.1.1 Skärholmen I samverkan med stadsdelsförvaltningen arbetar förvaltningen med skolsociala team (SST) med målet att minska skolfrånvaron. I Skärholmen är skolfrånvaron högre i yngre åldrar i jämförelse med staden som helhet. Stadsdelen och förvaltningen konstaterar att detta blir synligt redan i förskolan och har gemensamt fokus på att framöver lyfta vikten av närvaro redan i förskolan. I samverkan med idrottsförvaltningen har ett särskilt stödmaterial med strategier för att lära sig simma tagits fram i syfte att förbättra resultaten i idrott och hälsa. En stadsövergripande workshop har genomförts för att tillsammans diskutera hur olika aktörer kan bidra till en meningsfull fritid för barn och unga. Utifrån detta har en aktivitetsplan upp- rättats som stöd i det fortsatta arbetet. I samarbete med förskolorna i stadsdelen riktas extra uppmärksamhet mot kartläggningsverk- tyget Hitta språket som en del i det språkutvecklande arbetet både i skolan och förskolan. Skolorna redovisar inom vilka områden de ser särskilda utmaningar eller var eleverna har sina språkliga styrkor. 2.1.2 Rågsved Inom ramen för Platssamverkan Rågsved genomförs dialoger med målet att öka tryggheten kring skolgårdar och områden nära centrum. Genom insatsen Meningsfull fritid med fritidslots är målet att öka fritidssysselsättningarna och samordna skolornas aktiviteter i fritidsklubben med parkleksverksamheten för att möjliggöra att flera elever kan delta i respektive verksamhet och att inte konkurrens mellan verksamheterna uppstår. Samverkan inom SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) har fokus på att öka kvaliteten kring samverkan både på grupp- och individnivå. Förra året initierade stadsdelsförvaltningen ett projekt i samarbete med utbildningsförvaltningen för att förstå mer om flyttmönster. Utgångspunkten var barn i Rågsveds grundskola och närliggande förskolor och deras familjer. Den gemensamma start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 13 (74) målsättningen är att eleverna i högre utsträckning ska gå kvar hela sin skolgång i samma skola. 2.1.3 Järva I Järva är inskrivningsgraden av barn i förskola lägst inom staden. Utifrån liknande erfarenheter som Skärholmen ska stadsdelen samverkar med förskolan för att gemensamt öka närvaron i respektive verksamhet. För att minska frånvaron i skolan samverkar skolan och stadsdelen inom ramen för skolsociala team (SST) och för att hantera de mest utmanande ärendena har insatsen SST plus gått från att vara ett pilotprojekt till en implementerad insats. Trångboddheten i Järva är utbredd och kan leda till försämrade studiemöjligheter och påverka att kunskapsresultaten inte uppnås. Förvaltningen finns med i ett särskilt forum med fastighetsbolagen och stadsdelen för att belysa detta. Tidigare trenden med stor utflytt från området har dämpats. Utifrån elevens perspektiv är det då kontinuitet som är en viktig faktor för barns utveckling. För att ge eleverna en meningsfull fritid ska varje skola i Järva ha minst fyra olika samarbeten med kulturaktör eller lokal idrottsförening. Denna insats syftar till att stärka deltagandet i föreningslivet även efter skoltiden. I Järva finns flera olika samarbeten i syfte att stärka kunskapsresultaten - Läslandet genom Läsfrämjarinstitutet, Vetenskapens Hus och Tekniska museet i Tensta är exempel på det. 2.1.4 Farsta Farsta arbetar med skolsociala team (SST) i samverkan med socialförvaltningen och stadsde- larna. Syftet med insatsen är primärt att öka elevens skolnärvaro och måluppfyllelse genom att ge eleven och familjen stöd utifrån ett helhetsperspektiv. Målgrupp för insatsen är grund- skoleelever i årskurs F–9 med upprepad eller längre skolfrånvaro och deras vårdnadshavare, som bor i Stockholms stad. Skolan samarbetar med stadsdelen gällande fritidslots, parklekar, fritidsgårdar samt lokal samordning mot kriminalitet bland barn och unga. Målet är att tillgången till fritidsaktiviteter för barn i mellanstadieåldrarna efter skoltid ska öka genom att underlätta för barnen att hitta till aktiviteterna. 2.1.5 Hässelby-Vällingby Samverkan i stadsdelen har ett särskilt fokus på unga i riskzon för destruktivt beteende. Förvaltningen deltar aktivt för att utveckla arbetet med att fånga upp och ge stöd till barn i unga i riskzonen. En särskild koordinator är anställd inom SSPF (skola, socialtjänst, polis, start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 14 (74) fritid) för att stödja arbetet i de olika samverkansgrupperna. Särskilda workshops kring hur samverkan ska se ut för att stoppa och motverka digital rekrytering av unga har genomförts. För att öka skolnärvaron sker en särskild samverkan mellan skola och socialtjänst genom skolsocionomer med fokus på elever i årskurs 4–9. Stadsdelens trygghetssamordnare leder ett särskilt trygghetsarbete som förvaltningen ingår i. Genom detta finns en gemensam lägesbild som grund för att agera och samverka kring trygghetsfrågor. 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden 3.1 Hemkommun- och huvudmannauppdraget Utbildningsnämndens ansvar omfattar såväl ett hemkommunsuppdrag som ett huvudmannauppdrag. Hemkommunuppdraget omfattar samtliga elever som är folkbokförda i Stockholms stad. Huvudmannauppdraget omfattar ansvaret för de kommunala skolornas verksamhet med elever från såväl Stockholm som andra kommuner. 3.1.1 Hemkommunsuppdraget Utbildningsnämnden ansvarar för att säkerställa att barn och unga bosatta i Stockholms stad har tillgång till ett brett utbud av utbildningsplatser inom grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. För grundskola och gymnasieskola innebär hemkommunsuppdraget att betala bidrag för alla stockholmselever oavsett huvudman, och att bidra till insyn i alla huvudmäns verksamhet. Uppdraget omfattar även viss myndighetsutövning för elever i alla skolor oavsett huvudman, såsom beslut kring anpassad grund- och gymnasieskolas, beslut om tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd samt skolpliktsbevakning. Tabell 3.1: Antal folkbokförda elever 2026 per skolform Därav i stadens Därav i andra huvudmäns Totalt skolor skolor Grundskola och anpassad grundskola 100 488 74 292 26 196 Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 32 621 12 782 19 839 Summa 133 109 87 074 46 035 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 15 (74) 3.1.2 Huvudmannauppdraget Som huvudman för den kommunala verksamheten har utbildningsnämnden ansvar för kommunala fritidshem, grund- och gymnasieskolor samt anpassade grund- och gymnasieskolor. Tabell 3.2: Antal elever i stadens skolor 2026 per skolform Därav från andra Totalt Därav från Stockholm kommuner Grundskola och anpassad grundskola 75 907 74 292 1 615 Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 19 569 12 782 6 787 Summa 95 476 87 074 8 402 3.2 Demografisk utveckling Efter femton år av kraftig ökning av antal barn har trenden nu vänt. Färre barn föds och färre flyttar in från andra länder både i Stockholm och i landet i stort. De mindre årskullarna är nu i grundskoleåldern. Sen toppåret 2022 har elevantalet i stadens kommunala grundskolor redan minskat med cirka 2 900 elever och minskning med ytterligare 4 700 elever förväntas fram till år 2029. År 2034, som är det sista året i stadens elevantalsframskrivning, förväntas 67 200 elever gå i stadens kommunala grundskolor, en minskning med 9 500 elever sedan hösten 2025. Elevökningen inom gymnasieskolan pågår fram till och med 2026 för att därefter plana ut. Prognosen visar att antalet 16‑åringar i Stockholm därefter ligger kvar på en historiskt hög nivå, även om minskningar väntas först 2033, och sedan en ny lägre nivå från 2038. Trots dessa nedgångar bedöms antalet 16‑åringar inte sjunka under nivån från 2018, som då utgjorde ett toppår. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 16 (74) Diagram 3.1: Elevantalsframskrivningar 2025–2034 för grund- och gymnasieskolor i Stockholms stad efter regi 2 000 -233 0 -1 382 -2 000 -2 790 -4 000 -6 000 -8 000 Kommunal grundskola Fristående grundskola -10 000 Kommunal gymnasium -9 498 Fristående gymnasium -12 000 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Det sjunkande elevantalet innebär att överkapacitet uppstår i grundskolan. För att bibehålla en hög fyllnadsgrad krävs en kontinuerlig avveckling av lokaler men också en anpassning av många skolors organisation till de nya förutsättningarna med minskat elevantal. Det sjunkande elevantalet kan dock innebära bättre förutsättningar för att hitta evakueringslösningar i samband med att skolor behöver genomgå större underhållsarbete. Det sjunkande elevunderlaget i grundskolan innebär också att nya sökmönster kan uppstå mellan skolor. Ett överskott av platser på skolor med attraktiva lägen i innerstaden eller närförort kan få till följd att fler elever från ytterstaden söker sig skolor i mer centrala lägen. Behovet av att minska antalet utbildningsplatser inom gymnasieskolan i regionen kommer främst att påverka de skolor som har ett lågt söktryck. Vid slutantagningen 2025 fanns endast ett fåtal lediga platser på Stockholms stads skolor. Det ger staden ett starkt utgångsläge inför de kommande minskningarna av elevantalet i regionen. Se mera under kapitel 5 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 17 (74) 3.3 Perspektiv på utbildningsförvaltningens verksamhet En viktig del av omvärldsbevakningen i en kommun är att jämföra sin egen verksamhet både med andra kommuner och över tid. Just jämförelse med andra kan vara en utmaning, eftersom förutsättningarna spelar så stor roll både för skolresultaten och kostnaderna. För att jämförelser ska bli relevanta är det viktigt att justera resultat- och kostnadsmått för ökad jämförbarhet. Sådana justerade nyckeltal finns i databasen Kolada. 3.3.1 Perspektiv på grundskolan I diagrammen nedan jämförs utbildningsförvaltningens kommunala grundskola med genomsnittet för de tre storstäderna, med avseende på resultat1 (andel i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram) och kostnader2 (strukturjusterad kostnad per elev). Sammanfattningsvis har förvaltningens grundskolor 2024 goda resultat som förbättrats över tid, och relativt höga kostnader. Strukturjusterade data för andel behöriga till yrkesprogram finns i Kolada från 2015. Vid den tiden var resultatet för stadens grundskolor 2 procent sämre än förväntat givet elevsammansättningen, vilket var ungefär samma nivå som genomsnittet för storstäderna. 1 Nyckeltalet visar skillnaden mellan andel behöriga till yrkesprogram och den statistiskt förväntade andelen, då hänsyn tas till elevgruppens socioekonomiska sammansättning. Skillnaden redovisas i procent. En positiv avvikelse betyder att andelen är högre än förväntat, och en negativ avvikelse att andelen är lägre än förväntat. Nyckeltalet är framtaget av SKR, baserat på data från Skolverket och SCB. 2 Den strukturjusterade kostnaden per elev i kommunal grundskola baseras på de kostnader kommunerna redovisar i Skolverkets kostnadsstatistik. En justering har gjorts så att hänsyn tas till förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Justeringen bygger på kostnadsutjämningens modell för förskoleklass och grundskola, och är framtagen av RKA baserat på underlag från SCB och SKR. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 18 (74) Över tid har sedan resultatet förbättrats så att stadens skolor 2024 låg 1,5 procent bättre än förväntat. Även genomsnittet för storstäderna har förbättrats men ligger fortfarande under förväntat värde. Malmös resultat har 2023–2024 höjts till ungefär samma nivå som Stockholms, men Göteborg har haft en negativ utveckling som drar ned genomsnittet för storstäderna. Strukturjusterad kostnadsnivå kan i Kolada följas från 2011 och framåt. Under hela perioden har Stockholm haft högre kostnadsnivå än snittet för storstäderna, på ungefär samma nivå som Göteborg men klart högre än Malmö. 3.3.2 Perspektiv på gymnasieskolan I diagrammen nedan jämförs utbildningsförvaltningens kommunala gymnasieskola med genomsnittet för storstäderna respektive kommunerna i Stor-Stockholm, med avseende på resultat3 (andel elever med examen inom 4 år) och kostnader4 (programvalsjusterad kostnad per elev). Sammanfattningsvis har förvaltningens gymnasieskolor lägre resultat (under förväntat) – som dock förbättrats över tid – och relativt låga kostnader. 3 Nyckeltalet visar skillnaden mellan andel elever i kommunal gymnasieskola som tar examen inom 4 år och den stat- istiskt förväntade andelen, då hänsyn tas till elevgruppens socioekonomiska sammansättning. Skillnaden redovisas i procent. En positiv avvikelse betyder att andelen är högre än förväntat, och en negativ avvikelse att andelen är lägre än förväntat. Nyckeltalet är framtaget av SKR, baserat på data från Skolverket och SCB. 4 Den programvalsjusterade kostnaden per elev i kommunal gymnasieskola baseras på de kostnader kommunerna redovisar i Skolverkets kostnadsstatistik. En justering har gjorts så att hänsyn tas till skillnader i verksamhetens pro- grammix, eftersom olika program är olika kostsamma att erbjuda. Justeringen har gjorts med hjälp av riksprislistan. Nyckeltalet är framtaget av RKA, baserat på underlag från SCB och Skolverket. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 19 (74) Uppgifter finns från 2015, och det året är det strukturjusterade resultatet avseende andel som tar examen inom 4 år för stadens gymnasieskolor mer än 7 procent under förväntat, betydligt sämre än genomsnittet för de tre storstäderna. Genomsnittet för storstäderna ligger kvar på samma nivå hela perioden, men Stockholms resultat förbättras och är i slutet av perioden bara någon procent sämre än snittet för storstäderna. År 2024 är resultatet för Stockholms gymnasieskolor drygt 3 procent under förväntat. Om man i stället jämför med kommunerna i Stor-Stockholm så var Stockholms resultat något bättre 2015. Medan Stor-Stockholms resultat i stort sett ligger kvar på samma låga nivå hela perioden, så förbättras Stockholms resultat därefter. Nedan jämförs också kostnaderna med först storstäderna, sedan Stor-Stockholm. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 20 (74) Den programvalsjusterade kostnaden per elev i gymnasieskola kan jämföras från 2016. I början av perioden ligger Stockholms kostnader lite högre än genomsnittet för storstäderna, men från 2019 är den i princip densamma. Jämfört med genomsnittet för Stor-Stockholm ligger Stockholms kostnader lägre hela perioden, med ganska stora variationer i hur mycket. För 2024 är skillnaden cirka 10 000 kronor per elev. 3.4 Förändringar inom skolområdet Den 1 juli 2025 infördes ämnesbetygsreformen Gy25 och från och med hösten 2028 införs tioårig grundskola. Utöver detta har regeringen lämnat tio propositioner med förslag om ändringar i skollagen till riksdagen och några av förslagen kommer att belysas i detta avsnitt. Om förslagen beslutas kommer flera omfattande reformer att implementeras under en snäv tidsperiod. Organisatoriskt kommer förändringarna kräva betydande insatser av huvudmännen särskilt i kombination med att flera omfattande förändringar börjar gälla under samma tidsperiod. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 21 (74) Beslutade reformer 3.4.1 Gy25 Reformen Gy25 infördes läsårsstarten 2025/2026 och innebär bland annat en övergång från kursbetyg till ämnesbetyg i gymnasieskolan. Under två läsår kommer två parallella betygssystem att användas vilket ställer krav på tydlig struktur och anpassade uppföljningsperioder. 3.4.2 Tioårig grundskola Riksdagen har beslutat om lagändringar i enlighet med regeringens proposition En tioårig grundskola. Beslutet innebär att från och med hösten 2028 kommer förskoleklassen ersättas med en ny årskurs 1. Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. För förskollärarna som idag arbetar i förskoleklass är kompetensutvecklingsinsatser påbörjade i framför allt ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Först vid ansökan om lärarlegitimation hos Skolverket blir det klart om de kompetensutvecklingsinsatser som genomförts är tillräckliga för att förskollärarna ska bli behöriga. Det kan finnas behov av ytterligare insatser under perioden. Förvaltningen kommer bevaka påverkan av digitala systemstöd och genomföra de ändringar som behöver göras som följd av den nya skolformsindelningen. Propositioner 3.4.3 Nytt betygssystem Regeringen har lämnat förslag på ett mer likvärdigt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärde. Förslaget innebär bland annat att det införs en tiogradig betygsskala och att nationella slutprov införs. Ändringarna ska i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2028. Förändringen kräver att huvudmannen genomför kompetensutvecklingsinsatser men även kommunikationsinsatser för att elever och vårdnadshavarna ska få förståelse för vad det nya systemet innebär. Digitala stödsystem behöver anpassas till det nya betygssystemet. 3.4.4 Nya läroplaner i grundskolan Regeringen har lämnat förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska utformas med syfte att åstadkomma en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2028 och ska tillämpas från och med höstterminen 2028. Reformen kommer att kräva kompetensutvecklingsinsatser, kommunikationsinsatser och eventuellt även utveckling av digitala systemstöd. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 22 (74) 3.4.5 Tid för undervisningsuppdraget Regeringen har lämnat förslag om att reglera lärares tid för såväl undervisning som planering och uppföljning av undervisning i syfte att ge lärare bättre förutsättningar för undervisningsuppdraget. Om förslaget beslutas kommer förvaltningen att behöva kartlägga och analysera nuvarande undervisningstid för att kunna bedöma konsekvenserna i termer av rekryteringsbehov och kostnader. Förslaget är att regleringen införs från 1 juli 2027, vilket är en ytterst snäv tidsplan. 3.4.6 Förbättrat stöd i skolan Propositionen om förbättrat stöd i skolan innehåller förslag som bland annat innebär att elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skeende, att standardiserade tester ska genomföras för att identifiera stödbehoven och att bestämmelserna om särskilt stöd ska ändras. Om förslagen beslutas behöver förvaltningen beräkna vad det innebär i form av exempelvis lokalkostnader utifrån att stödinsatser kan behöva bedrivas i andra lokaler. Det kan också uppstå behov att öka den specialpedagogiska kompetensen. Övriga propositioner som är överlämnade till riksdagen är Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte, Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet, Utökade registerkontroller i skolväsendet, Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan och Bättre förutsättningar för yrkesutbildning. 3.5 Kompetensförsörjning För att erbjuda en skola av hög kvalitet är det avgörande att stadens skolor är attraktiva arbetsplatser som har förutsättningar för att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Sammantaget bedöms utbildningsförvaltningen ha goda förutsättningar att möta kommande kompetensförsörjningsutmaningar. Förvaltningens storlek och samlade resurser skapar möjligheter till strategiskt omplaceringsarbete, långsiktig planering och genomförande av riktade insatser. Förvaltningens attraktivitet skapar förutsättningar för att rekrytera och behålla medarbetare. Detta tillsammans med det systematiska arbetet utifrån stadens kompetensförsörjningsprocess ger en stabil grund för en långsiktig hållbar kompetensförsörjning. Samtidigt präglas planperioden av betydande osäkerhet. Minskade barn- och elevkullar, förslag om reglerad undervisningstid för lärare samt flera parallella reformer kan var för sig och tillsammans få stor påverkan på personalbehov, behörighetskrav, ekonomi och start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 23 (74) organisation. Sammantaget innebär detta att prognoser behöver tolkas med försiktighet och kontinuerligt revideras. Förvaltningen behöver kunna arbeta proaktivt utifrån olika möjliga scenarios och ha beredskap för både snabb omställning och gradvisa justeringar över tid, exempelvis vid kombinationer av elevminskningar och ökat personalbehov till följd av reformer och omorganisationer. Det innebär att planering, rekrytering, omställning och kompetensutveckling behöver följas upp oftare och anpassas löpande. Det också viktigt att förvaltningen snabbt kan ställa om bemanning och kompetens mellan skolor för att upprätthålla kvalitet och effektivitet. Olika behörigheter, ämnen och befattningar påverkas olika mycket av elevminskningar och reformer. Vissa kompetenser riskerar överskott i delar av organisationen samtidigt som brist kan kvarstå eller förstärkas inom andra områden, exempelvis inom anpassad skola, vissa ämnen samt elevhälsans professioner. Detta kräver fortsatt arbete med riktade kompetens- och behörighetshöjande insatser, omplaceringar och differentierade strategier för olika personalkategorier. Kompetensförsörjningsarbetet ska bidra till ökad likvärdighet. Förändringar i personalstruktur och bemanning får inte leda till ökade skillnader i undervisningens kvalitet mellan skolor och elevgrupper. Riktade stödinsatser, ett fortsatt fokus på behörighet och undervisningskvalitet samt stärkt pedagogiskt ledarskap är avgörande för att säkerställa att alla elever, oavsett skolområde, skolform eller förutsättningar, möter en likvärdig utbildning även i en period av hög osäkerhet och omställning. Förvaltningens arbete med kompetensförsörjning beskrivs mera i bilaga 3. 3.6 Säkerhet och beredskap Säkerhetsläget i Europa har de senaste åren inneburit ökade krav på en stärkt beredskap på skolorna och central förvaltning. Arbetet är långsiktigt och kommer att kräva resurser under de kommande åren – både i form av kompetens på central förvaltning och genom att skolledningar och andra nyckelgrupper avsätter tid och personella resurser. Det förändrade säkerhetsläget medför också ökade krav på hög it-säkerhet och därmed ökade kostnader. Samarbetet med stadsledningskontoret och andra nämnder är betydelsefullt för arbetet med att stärka beredskapen. Under de senaste åren har flera allvarliga incidenter och våldsdåd ägt rum i anslutning till skolor. Förvaltningen har under en längre tid prioriterat säkerhetsarbetet. Beredskapen för att hantera allvarliga incidenter är överlag god inom stadens kommunala skolor. Samtidigt behöver skolans beredskap mot allvarliga incidenter fortsätta stärkas genom kontinuerlig övning, kompetensstöd och lokal samverkan. Den 1 juli 2025 infördes ett nytt kapitel i skollagen om skolsäkerhet. Lagändringen innebär tydligt höjda krav på skolornas säkerhetsarbete vilket kommer kräva resurser såväl på varje skola som på central förvaltning. Polisen och andra myndigheters stöd för att utveckla start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 24 (74) skolornas säkerhetsarbete behöver fortsätta utvecklas och stärkas. Även det lokala säkerhetsarbetet vad gäller den fysiska såväl som personella beredskapen kräver utökade resurser. 3.7 En grön och fossilfri skola Stockholms stads miljöprogram med underliggande handlingsplaner innebär en tydlig ambitionshöjning med konkret påverkan på skolornas verksamhet de kommande åren. Ambitionshöjningen är särskilt tydlig när det gäller klimatpåverkan från konsumtion, där utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till 2030. Förvaltningen har identifierat sex övergripande insatser för miljö- och klimatarbetet den kommande treårsperioden: • klimatanpassade och gröna skolmiljöer • giftfri miljö för barn och unga • minskad klimatpåverkan från skolmåltider • hållbar konsumtion och cirkulära flöden • lärande för hållbar utveckling • hållbara upphandlingar och inköp. Giftfri skola och minskad klimatpåverkan från skolmåltider är de områden där förvaltningen bedömer att arbetet kan göra störst skillnad de kommande åren. Ett stort fokus kommer vara på utfasning av skadliga kemikalier från skolorna, minskad plastanvändning och minskat matsvinn. I samband med budget 2026 har förvaltningen erhållit budgetjustering från kommunfullmäktige för särskilda insatser inom dessa områden. Förvaltningen bedömer att insatserna kommer behöva fortsätta under flera år. Arbetet med minskad klimatpåverkan från skolmåltiderna kommer under 2026–2028 i huvudsak bedrivas inom ramen för det ESF-finansierade projektet Hållbara skolmåltider. Ökat återbruk och cirkularitet är centrala arbetssätt för mer hållbara konsumtionsmönster. En viktig förutsättning är att det finns praktiska lösningar i form av lagerutrymmen för förvaring. Det gäller såväl storskaligt återbruk av möbler och andra större inventarier, som mer nischade återbruksprodukter som storköksutrustning och kemikalier för undervisningen. Förvaltningen vill lyfta behovet av en stadsövergripande samordning för att erbjuda lämpliga lagerlokaler för återbruk. 3.8 Digitalt stöd Arbetet med digitala systemstöd påverkas av förändringar i lagstiftning och politiska beslut. Den snabba utvecklingen inom teknik, lagstiftning, pedagogik och stadens egna prioriteringar påverkar i hög grad inriktning och förutsättningar. Förändringar i omvärlden leder till nya start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 25 (74) krav på systemstöden – både vad gäller funktionalitet, säkerhet och användarupplevelse – och påverkar därmed kapaciteten för förvaltning och utveckling. Vissa påverkansfaktorer är av tvingande karaktär och kräver direkta anpassningar av systemstöden inom en given tidsram, vilket kan innebära att tidigare planerade insatser behöver omprioriteras och att resurser omfördelas. Den snabba globala utbyggnaden av datacenter leder till en akut komponentbrist. Denna utveckling bidrar till skenande priser på konsument- och arbetsdatorer och tillhörande digital utrustning. Prisökningarna är svåra att förutse på grund av omvärldsläget. 4 Sammanfattande ekonomisk analys 4.1 Drift Nämndens budgetram bygger i huvudsak på kommunfullmäktiges (KF) ersättning per elev – så kallade schabloner – i de verksamheter som förvaltningen fördelar resurser till. Det betyder att budgetramen per automatik anpassas till förändringar i antalet elever (prestationer). Förvaltningens övriga intäkter består främst av strukturersättning från KF, statsbidrag och föräldraavgifter för fritidshem. Kostnaderna består till stor del av lönekostnader för den egna personalen och för lokaler. Kostnadsökningar i den kommunala skolverksamheten kan hanteras genom effektivisering av verksamheten, genom justering av schablonernas nivåer eller genom en kombination av de två. Samtliga beräkningar som redovisas i detta underlag utgår från budget och prisnivå 2026, och bygger på nu kända förhållanden och antaganden om utvecklingen de närmaste åren. En översyn behöver göras inför det slutliga arbetet med budget 2027. 4.1.1 Sammanfattning av driftkostnadsutvecklingen I tabell 4.1 visas kommunfullmäktiges budgetram och de prestations- och kostnadsförändringar som prognostiseras under planperioden. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 26 (74) Tabell 4.1 Budgetram 2026 och beräknat behov 2027–2029 jämfört med KF 2026, mnkr Plan Plan 2029 jfrt Utbildningsnämnden, mnkr KF 2026 Plan 2028 Plan 2029 2027 KF 2026 Kostnader 21 436 21 436 21 436 21 436 0 Intäkter -279 -279 -279 -279 0 KF:s budgetram 21 157 21 157 21 157 21 157 0 Ändrade behov, årlig förändring, mnkr -79 213 130 263 Prestationer5 -373 -155 -241 -769 Kostnadsökning kommunal verksamhet 294 368 371 1 032 Löneutveckling6 324 314 314 952 Lokalkostnadsökning som inte -318 54 57 80 finansieras av schablonintäkter7 Jämfört med budgetramen för 2026 bedöms förvaltningen 2027 behöva en 79 miljoner kronor lägre budgetram (Ändrade behov, årlig förändring i tabell 4.1). Vid en given kostnad per elev leder färre elever till lägre kostnader med 373 miljoner kronor. Samtidigt väntas kostnaderna för löner och lokaler i den kommunala verksamheten öka med 294 miljoner kronor, vilket ger netto -79 miljoner kronor. Över hela perioden är det lönekostnaderna som väntas stå för huvuddelen av kostnadsökningen för den egna verksamheten. Som framgår av känslighetsanalysen i tabell 4.11 nedan har exempelvis löneutveckling och internränta stor betydelse för kostnaderna. En osäker omvärld och den kommande avtalsrörelsen 2027 kan leda till att kalkylen förändras snabbt. Beräkningarna bygger också på att skolornas fyllnadsgrad är i linje med förutsättningarna i lokalförsörjningsplanen. 4.1.2 Kostnader i den kommunala verksamheten 2027 I tabell 4.1 redovisas en kostnadsökning i kommunal verksamhet på 294 miljoner kronor år 2027. I tabell 4.2 och 4.3 nedan redovisas den uppdelad på grund- respektive gymnasieskola.9 5 Se tabell 4.5 nedan 6 Se tabell 4.8 nedan 7 Se tabell 4.9 och 4.10 nedan 8 År 2027 sjunker lokalkostnaderna mer än den minskning av utrymmet för lokalkostnaderna som schablonintäkternas utveckling medför, därför är tecknet negativt. Det betyder att det i princip finns utrymme för högre lokalkostnader, med nuvarande schablon och med en skolpeng till skolor i egen regi motsvarande 71 % av schablonen. Från och med 2028 väntas lokalkostnaderna öka mer än schablonintäkterna medger. 9 En mer detaljerad redovisning av kostnadsutvecklingen följer i kommande avsnitt. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 27 (74) Vidare redovisas i tabellen tillräcklig schablonhöjning för att kompensera för kostnadshöjningen i den kommunala verksamheten. En lägre schablonhöjning kräver effektivisering av verksamheten för att få budgeten i balans. Tabell 4.2 Kostnadsutveckling kommunal grundskola 2027 Grundskola, fritidshem och anpassad grundskola Kostnadsökning, mnkr 234 Tillräcklig schablonhöjning, procentenheter 2,2 Skolpeng kommunal skola, % av tillräcklig schablon 71,9 Kostnadsökning KF till följd av höjda schabloner (inklusive effekt på ersättning 306 till andra huvudmän), mnkr För Stockholms stads kommunala grundskolor ger förväntad löneutveckling 258 miljoner kronor högre kostnader 2027 jämfört med 2026. Lokalkostnaderna och lönekostnader på central förvaltning ger sammanlagt -23 miljoner kronor, utöver den minskning av utrymmet för kostnader på central förvaltning som färre elever medför. Nettot om +234 miljoner kronor motsvarar en schablonhöjning på 2,2 procent. Skolpengens andel av schablonen skulle då bli 71,9 procent. En höjning av schablonen med 2,2 procent skulle också påverka bidragen till fristående och andra kommuners skolor. Den totala kostnadsökningen för KF beräknas uppgå till 306 miljoner kronor, vid full täckning av kostnadsökningarna i den kommunala verksamheten. För gymnasieskolan är beräkningen av tillräcklig schablonhöjning mer komplex eftersom resultatet beror på den totala effekten av volymförändringar, hur schablonerna inom kommunförbundet Storsthlms samverkansområde utvecklas och på hur respektive huvudmans program-mix ser ut. Tabellen nedan bygger på antagandet att länsprislistan höjs med lika mycket som Stockholms stads schablon. Tabell 4.3 Kostnadsutveckling kommunal gymnasieskola 2027 Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Kostnadsökning, mnkr 59 Tillräcklig schablonhöjning, procentenheter 2,3 Skolpeng kommunal skola, % av tillräcklig schablon 67,6 Kostnadsökning KF till följd av höjda schabloner (inklusive effekt på ersätt- 97 ning till andra huvudmän), mnkr start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 28 (74) Kostnadsökningen om 59 miljoner kronor är så gott som helt konsekvensen av förväntad löne- utveckling. Beräkningen att en höjning av schablonen på 2,3 procent behövs baseras på beho- ven för egen regi. Om höjningen av länsprislistan blir lika stor, beräknas merkostnaden för KF år 2027 uppgå till 97 miljoner kronor. 4.1.3 Intäkter av prestationer (antal elever) och schablonersättning, utbildningsnämnden I tabell 4.4 visas förväntade förändringar av antal elever som bor i Stockholm 2027–2029. För 2027 visas förändringen jämfört med antagandena i kommunfullmäktiges budget 2026. Elevantalsutvecklingen per verksamhet och typ av huvudman redovisas i bilaga 2 Schablongrundande samt interkommunala elever 2027–2029. Tabell 4.4 Årliga förändringar av antal folkbokförda elever, samtliga huvudmän Verksamhet Plan 2027 2028 2029 Summa tre år Fritidshem -1 464 -491 -636 -2 591 Grundskola -3 420 -1 397 -1 747 -6 564 Anpassad grundskola 110 77 51 238 Gymnasieskola 23 -130 -324 -431 Anpassad gymnasieskola 60 -1 -6 53 En stor minskning av antalet elever i fritidshem och grundskola noteras för 2027, jämfört med antagandet för 2026 i KF:s budget. Elevantalsantagandena i KF:s budget bygger på antal elever i grundskoleåldern i mars föregående år, och för gymnasieelever på den senast framtagna framskrivningen vid färdigställande av budget. Förvaltningens uppgifter bygger på bedömningen för innevarande år i VP-arbetet och den senaste elevantalsframskrivningen. Vid förändringar i elevantal kan skillnaden bli stor mellan KF:s antagande för innevarande år, och förvaltningens bedömning för planperiodens första år. Utvecklingen år två och tre i planperioden stämmer överens med utvecklingen i Swecos elevantalsframskrivning. De senaste åren har andel Stockholmslever som går i anpassad grundskola ökat. Förvaltningen har antagit att andelen fortsätter att öka 2027–2029, vilket gör att antalet elever i anpassad grundskola ökar trots att det totala antalet elever i grundskoleåldern minskar.10 Antalet elever i gymnasieskola antas minska något under planperioden, efter många år av ökande volymer. 10 Andelen har antagits öka med 0,07 procentenheter per år, vilket är årlig ökningstakt 2024–2026. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 29 (74) Budgeteffekten av de årliga förändringarna av antal elever på kommunfullmäktiges schablonersättning (Prestationer i tabell 4.1), baserat på 2026 års schabloner, redovisas per verksamhet i tabell 4.5. Tabell 4.5 Budgeteffekt av årliga förändringar av antal elever, samtliga huvudmän, mnkr Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Summa tre år Fritidshem -88 -29 -38 -155 Grundskola -373 -152 -190 -716 Anpassad grundskola 62 43 29 133 Gymnasieskola 3 -16 -39 -52 Anpassad gymnasieskola 24 -0 -2 21 Summa prestationsförändringar -373 -155 -241 -769 Som framgår av tabellen väntas förvaltningens intäkter från KF för prestationer minska med 373 miljoner kronor 2027, vid oförändrad schablon. 4.1.4 Intäkter av prestationer (antal elever) och schablonersättning, kommunal skola Budgeteffekten av de årliga elevantalsförändringarna för den kommunala verksamheten, vid nuvarande schablonnivåer, redovisas i tabell 4.6. För elever från andra kommuner har effekten beräknats utifrån Stockholms schabloner. Tabell 4.6 Budgeteffekt av förändringar av antal elever kommunal skola, mnkr Plan Plan Plan Summa 2027 2028 2029 tre år Stockholmselever i kommunal grundskola, fritidshem och anpas- sad grundskola -300 -99 -152 -551 Elever från andra kommuner i kommunal grundskola, fritidshem och anpassad grundskola 1 -1 -2 -2 Stockholmselever i kommunal gymnasieskola och anpassad gym- nasieskola 35 9 -8 36 Elever från andra kommuner i kommunal gymnasieskola och an- passad gymnasieskola 19 10 -0 28 Summa förändring egen regi -245 -82 -162 -489 Jämfört med KF:s budget 2026 förväntas en intäktsminskning för kommunal grundskola 2027 till följd av färre elever, och en intäktsökning för kommunal gymnasieskola. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 30 (74) 4.1.5 Lönekostnadsutveckling i kommunal verksamhet I tabell 4.7 visas löneökningen på utbildningsförvaltningen de senaste åren, och antaganden för 2026–2029. Tabell 4.7 Löneutveckling, procent Genomsnitt, hela 2024 2025 Antagande Anta- Antagande Medel 2 år Medel 5 år förvaltningen 2026 gande 2028–2029 2024–2025 2021–2025 2027 Procent 3,3 3,4 3,0 3,0 2,8 3,4 3,0 Lönekostnaderna 2027–2029 inklusive personalomkostnadspålägg ökar enligt tabell 4.8 nedan. Beräkningarna baseras på: • lönesumman för samtliga anställda i förvaltningen i januari 2026 • antagande om löneökningar enligt tabell 4.7 • samma personalomkostnadspålägg som 2026 (40,0 procent) • antagande om en minskning av antal anställda med en procent om året, vilket ungefär motsvarar elevantalsförändringarna. Kostnadsökningen nedan beräknas som effekten av löneökningarna på respektive års antal anställda. Tabell 4.8 Lönekostnadsökning, mnkr Plan 2026 Plan 2027 Plan 2028 Summa tre år Ökning jämfört med föregående år 324 314 314 952 Lönekostnaderna är de belopp som redovisas som Löneutveckling i tabell 4.1. 4.1.6 Lokalkostnader i kommunal verksamhet En översyn av samverkansavtalet mellan SISAB och staden pågår. Resultatet av översynen kan ha stor påverkan på utbildningsnämndens budget både när det gäller hyreskostnader och förutsättningar för underhåll i skolorna. Den totala lokalkostnaden för de kommunala skolorna beräknas, under nuvarande förutsättningar, vara 11 miljoner kronor högre 2029 jämfört med 2026. Grundskolans lokalkostnad minskar med 24 miljoner kronor, och gymnasieskolans ökar med 35 miljoner kronor. I kommande tabeller 4.9 och 4.10 analyseras lokalkostnadsutvecklingen för grund- respektive gymnasieskola. I tabellerna tas utgångspunkt i de hyreskostnader som redovisas i lokalförsörjningsplanen. Årshyran för 2026–2029 baseras på nuvarande internränta 3,16 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 31 (74) procent (KF:s internränta 2,8 procent samt tillägget för samverkansavtalet med SISAB 0,36 procent). För att fånga behovet av resurser för planperioden läggs en prognos för årliga hyreshöjningar till, liksom ett avdrag för förväntade kostnader för lokaler som inte används i undervisningen och därför inte ska ingå i underlaget för beräkning av grundbeloppet. Slutligen läggs också övriga kostnader till, varpå total lokalkostnad för respektive år kan beräknas. Då antalet elever förändras i verksamheten förändras också intäkterna. Vid en given andel av schablonen som betalas ut till skolor i egen regi i form av skolpeng (grundskolan) eller programpeng (gymnasiet), förändras därmed budgetutrymmet för att bekosta lokalerna, om schablonerna är oförändrade. I tabellerna redovisas en uppdelning av den årliga lokalkostnadsutvecklingen på effekten av förändrade schablonintäkter, och resterande ofinansierade lokalkostnadsutveckling. Det är den ofinansierade lokalkostnadsutvecklingen som leder till krav på effektivisering, eller kompenseras vid en schablonhöjning. Grundskola och anpassad grundskola I tabell 4.9 redovisas lokalkostnadernas utveckling under planperioden, tillsammans med förväntat antal elever och kostnaden i kronor per elev. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 32 (74) Tabell 4.9 Lokalkostnad grundskola och anpassad grundskola Budget Plan Plan Plan 2026 2027 2028 2029 Årshyra exklusive hyreshöjning, inklusive tomställda lokaler, mnkr11 2 333 2 277 2 270 2 252 Hyreshöjning, mnkr12 0 11 34 56 Avdrag ej grundbeloppsgrundande lokalkostnader13 -96 -96 -96 -96 Övriga lokalkostnader, mnkr14 128 128 128 128 Summa lokalkostnader, mnkr 2 365 2 321 2 336 2 341 Lokalkostnadsförändring mot föregående år, mnkr -45 16 5 Lokalkostnadsförändring som täcks av schablonintäkter, mnkr -15 -29 -45 Ofinansierad lokalkostnadsökning (+) eller budgetutrymme (-), mnkr -30 45 49 Total elevantalsprognos kommunal skola, antal 75 907 74 842 73 859 72 552 Lokalkostnad per elev, kronor 31 160 31 005 31 634 32 269 Lokalkostnadens andel av schablonen 22,2% 22,1% 22,6% 23,0% Kapacitetsminskning planeras med cirka 3 670 platser till och med 2029. Samtidigt väntas elevantalen sjunka med cirka 3 355 för samma period. Trots att kapaciteten minskar mer än antalet elever beräknas förvaltningens lokalkostnader öka med 1 108 kronor per elev mellan 2026 och 2029. Den viktigaste förklaringen till det är förväntade hyreshöjningar inom ramen för hyresavtalen. Lokalkostnaderna per elev beräknas fortsätta öka i ungefär samma takt till 2034, med nuvarande planering. Förvaltningens arbete med att både på kort och lång sikt 11 Årshyra exklusive hyreshöjning men inklusive kostnad för tomställda lokaler är lika med den årshyra som redovisas i lokalförsörj- ningsplanen. 12 Avtalen med SISAB innebär en årlig uppräkning av befintliga hyror genom indexering, och effekten av det redovisas separat på ra- den Hyreshöjning, mnkr. Indexeringskostnaden har beräknats med 80 % av KPI enligt SKR:s senaste prognos för egna lokaler, och 100 % av KPI för lokaler med privata hyresvärdar. 13 Från och med 2025 ingår inte kostnaderna för lokaler som inte används i utbildningsverksamheten vid fastställande av grundbe- loppet. Det handlar om tomställda lokaler och kostnader för samhällsplanering, samt föreningslivets nyttjande av utbildningsför- valtningens idrottslokaler. 14 Ett flertal poster, främst direktkostnader relaterade till projekt som detaljplaner, utredningar med mera, datakommunikation och kapitalkostnader. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 33 (74) minska lokalkostnaderna och anpassa dem till effekterna av det förväntade elevtappet fortsätter. Lokalkostnaderna som andel av schablonen ökar med 0,8 procentenheter under perioden, från 22,2 till 23,0 procent. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola I tabell 4.10 redovisas lokalkostnadernas utveckling för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan under planperioden, tillsammans med förväntat antal elever i egen regi samt kostnaden i kronor per elev. Tabell 4.10 Lokalkostnad gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Budget Plan Plan Plan 2026 2027 2028 2029 Årshyra exklusive hyreshöjning, inklusive tomställda lokaler, mnkr15 488 501 510 508 Hyreshöjning, mnkr16 0 3 9 15 Avdrag ej grundbeloppsgrundande lokalkostnader17 -8 -8 -8 -8 Övriga lokalkostnader, mnkr18 27 27 27 27 Summa lokalkostnader, mnkr 507 523 538 543 Lokalkostnadsförändring, mnkr 16 15 4 Lokalkostnadsförändring som täcks av schablonintäkter, mnkr 17 6 -3 Ofinansierad lokalkostnadsförändring (+) eller budgetutrymme (-), mnkr -1 9 7 Total elevantalsprognos kommunal gymnasieskola, antal 19 569 19 966 20 113 20 047 Lokalkostnad per elev, kronor 25 929 26 213 26 765 27 068 Lokalkostnadens andel av schablonen 20,5% 20,8% 21,2% 21,4% En kapacitetsminskning på 40 platser planeras till 2029, samtidigt som antal elever väntas öka. Förvaltningens lokalkostnad per elev beräknas trots det öka med 1 139 kronor mellan 15 Årshyra exklusive hyreshöjning men inklusive kostnad för tomställda lokaler är lika med den årshyra som redovisas i lokalförsörj- ningsplanen 16 Avtalen med SISAB innebär en årlig uppräkning av befintliga hyror genom indexering, och effekten av det redovisas separat på ra- den Hyreshöjning, mnkr. Indexeringskostnaden har beräknats med 80 % av KPI enligt SKR:s senaste prognos för egna lokaler, och 100 % av KPI för lokaler med privata hyresvärdar. 17 Från och med 2025 ingår inte kostnaderna för lokaler som inte används i utbildningsverksamheten vid fastställande av grundbe- loppet. Det handlar om tomställda lokaler och kostnader för samhällsplanering, samt föreningslivets nyttjande av utbildningsför- valtningens idrottslokaler 18 Ett flertal poster, främst direktkostnader relaterade till projekt som detaljplaner, utredningar med mera, datakommunikation och kapitalkostnader. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 34 (74) 2026 och 2029, vilket främst förklaras av kostnader för det nya Slakthusområdets gymnasium och de hyreshöjning som följer av hyresavtalen. Kostnadsökningen per elev beräknas fortsätta fram till 2034. För att begränsa kostnadsökningen per elev är det avgörande att kapacitetsutvecklingen följer elevantalsutvecklingen i gymnasieskolor i egen regi. Lokalkostnaderna som andel av schablonen ökar med 0,9 procentenheter under perioden, från 20,5 till 21,4 procent. 4.1.7 Känslighetsanalys Kalkylerna i planeringsunderlaget bygger på de förutsättningar som gäller i början av 2026, men behöver vid ändrade förutsättningar justeras inför budgetarbetet för 2027. I tabell 4.11 redovisas hur kostnader och intäkter i den kommunala verksamheten påverkas då olika faktorer förändras jämfört med nuvarande antaganden. Tabell 4.11 Känslighetsanalys Faktor Effekt av förändring med en procentenhet eller procent, mnkr Internränta 70 Inflation 36 Lönenivå 110 Personalomkostnadspålägg (PO) 78 Antal anställda 110 Antal elever, tusental Grundskola 140 mnkr, gymnasieskola 126 mnkr19 4.1.8 Statsbidrag Förvaltningens intäkter från statsbidrag var 1,2 miljarder kronor under 2025. Statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling I statens budget för 2026 har bidraget för stärkt kunskapsutveckling utökats från 8,2 miljarder kronor till 9,4 miljarder kronor för år 2026. Bidraget beräknas minska till 7,6 miljarder kronor 2027, och därefter till 5,8 miljarder kronor 2028. Stockholms stad får 485 miljoner kronor för 2026 till verksamheten i egen regi, vilket är en ökning med 53 miljoner kronor (drygt 12 procent). Med nuvarande plan kan intäkterna från 19 För antal elever redovisas intäktseffekt av en förändring med 1 000 elever. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 35 (74) bidraget för stärkt kunskapsutveckling väntas minska under planperioden. Osäkerheten är dock stor eftersom budgetsatsningar ofta presenteras i höstens budgetproposition. 4.2 Investeringar Investeringsmedel används dels till nyetableringsbidrag för nybyggda skolor och befintliga skolor där kapacitetshöjande åtgärder har gjorts, dels till satsningar på digitala stöd, utbyte av möblemang, köksutrustning, klimatåtgärder och tillgänglighet. Utbildningsnämndens investeringsbudget för 2026 är 90 miljoner kronor. Även i KF:s plan för 2026–2028 är ramen 90 miljoner kronor. Bokslutet 2025 visade på ett utfall på 104 miljoner kronor. Utbildningsnämnden bedömer att investeringsbehovet uppgår till cirka 90 miljoner kronor 2027–2029. Investeringsbehovet är dock i hög utsträckning styrt av när olika lokalutvecklingsprojekt blir färdigställda, vilket gör det svårt att med precision förutse när i tiden en viss investeringsutgift realiseras. Kapitaltjänstkostnaderna är beräknade på befintliga, inte avskrivna anläggningstillgångar. Den årliga internräntan uppgår till 2,8 procent i denna kalkyl. Kapitaltjänstkostnaderna har beräknats till 86 miljoner kronor årligen 2027–2029, se bilaga 1. Kapitaltjänstkostnaderna finansieras inom den kommunala verksamhetens schablontilldelning. 4.3 Verksamhetsprojekt Sedan 2022 pågår förnyelse av flera digitala systemstöd inom skolornas IT-stöd (USP, Upphandling digitalt stöd för stadens pedagogiska verksamheter). Det handlar om system för hantering av frånvaro och närvaro, schemaläggning, elevdokumentation samt planering och bedömning, som används också av arbetsmarknadsförvaltningen, förskoleförvaltningen och av stadsdelsförvaltningarna. Under 2024 har förvaltningen också påbörjat förberedelserna för en upphandling av ett nytt barn- och elevregister (BOE) som ska ersätta det nuvarande systemstödet ”BER” från och med 2029. Under 2025 ansökte och beviljades förvaltningen extern finansiering från Europeiska socialfonden (ESF) för utbildningssatsningen Hållbara skolmåltider. Projektet ses som en viktig del i att förbättra resultaten för klimatpåverkan från skolmåltiderna. De budgetmässiga konsekvenserna av verksamhetsprojekten redovisas nedan. 4.3.1 Nya digitala systemstöd - USP I tabell 4.12 nedan redovisas budgeterade externa kostnader för upphandlingen, uppdelat på utbildningsförvaltningen och övriga förvaltningar, samt utfall 2023–2025. Upphandlingarna start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 36 (74) genomfördes 2022 och 2023. Under 2024 och 2025 har det nya systemstödet införts i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Införande av systemstöd för förskolan har en förlängd tidplan för att möta verksamhetens behov och ska avslutas under 2026. I samband med detta flyttas en del av förskolans kostnader från 2025 till 2026 för att täcka införandefasen. Det blir dock inga extra kostnader utöver projektets totala budgetram. Tabell 4.12 Projektbudget för upphandling och införande USP, mnkr Miljoner kronor 2023 2024 2025 2026 2023–2026 Budgeterat UtbF 18,4 36,9 27,4 1,6 84,3 Budgeterat AmF och SdF 2,4 4,9 3,6 - 10,9 Budgeterat totalt 20,8 41,8 31,0 1,620 95,2 Utfall 9,2 39,9 22,8 3,721 75,617 Som framgår av tabellen väntas kostnaden för projektet bli cirka 20 miljoner kronor lägre än budgeterat. 4.3.2 Barn och elevregister – BOE Nuvarande systemstöd ”BER” används idag av 15 förvaltningar med cirka 10 000 användare. Systemet förser stora delar av den pedagogiska verksamhetens digitala stöd med grunduppgifter kring barn, elever, vårdnadshavare, lärare, behörigheter, klasser, ämnen med mera. Ett nytt systemstöd upphandlas då nuvarande avtal inte kan förlängas efter december 2028. Projektet är indelat i tre etapper. En första etapp hanterar krav- och processinsamling från alla verksamheter och kringliggande systemstöd som använder nuvarande BER och infrastruktur och pågick under 2024 och 2025. Upphandlingsetappen pågår under 2026, och den tredje etappen med införande är planerad för åren 2027–2029. Tidplanen är preliminär, och projektbudgeten för 2027–2029 är ännu inte fastställd. Nedan redovisade kostnader är preliminära uppskattningar. Kostnaderna delas mellan utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna, med en andel för utbildningsförvaltningen på knappt 73,5 procent. 20 För 2026 är i skrivande stund budgeten 1,6 miljoner kronor. Projektet har äskat budgetökning till 3,7 miljoner kronor, men beslut är ännu inte fattat. 21 Prognos för 2026. För hela perioden har utfall 2023–2025 summerats med prognos 2026. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 37 (74) Tabell 4.13 Beräknade kostnader BOE, mnkr 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2024–2029 Etapp 1: Krav och Process 1,5 6,0 - - - - 7,5 Etapp 2: Upphandling - - 9,9 - - 9,6 Etapp 3: Införande - - - 29,0 29,0 29,0 87,0 Summa beslutat/beräknat belopp 1,5 6,0 9,9 29,0 29,0 29,0 104,2 Varav UtbF 1,1 4,0 7,3 21,3 21,3 21,3 76,5 Utfall / Prognos* 0,8 5,4 9,9* 29,0* 29,0* 29,0* 103,1* 4.3.3 Hållbara skolmåltider – ESF Förvaltningen genomför 2025–2028 ett treårigt projekt med en strategisk satsning för att möta klimatmålen och höja personalens kompetens inom alla kommunala skolor från skolledningen till skolmåltidspersonal. Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska Socialfonden (ESF). Syftet är att personalen ska bli trygga och kompetenta i att servera god och näringsriktig mat med låg klimatpåverkan, och att stärka stadens ledarskap i den gröna omställningen. Tabell 4.13 Budget för Hållbara skolmåltider, mnkr 2025 2026 2027 2028 2025–2028 Extern kostnad 0,7 5,9 6,8 4,8 18,3 Intäkt ESF 0,7 4,7 5,6 3,8 14,7 Netto 0,0 1,2 1,2 1,0 3,5 Tack vare stödet från ESF uppgår förvaltningens externa nettokostnad, utöver kostnad för deltagande personal, endast till 3,5 miljoner kronor. 4.4 Extern finansiering Utbildningsförvaltningen har en omfattande extern finansiering i form av statsbidrag. Flertalet bidrag söks direkt av skolorna, medan andra hanteras från central förvaltning. Två handläggare på förvaltningen arbetar heltid med att informera om statsbidrag och stötta skolorna. Förvaltningen har också tillgång till stadens Bidragsportalen, där stöd kan sökas för olika projekt. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 38 (74) Som nämns i föregående avsnitt bedrivs 2025–2028 ett projekt med en betydande medfinansiering från Europeiska socialfonden. 4.5 Tid för undervisningsuppdraget I budgetpropositionen för 2026 aviserar regeringen medel 2027–2029 för kompensation av merkostnader för reglerad undervisningstid, i enlighet med förslagen i SOU 2025:26 Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet. Regleringen planeras införas från och med höstterminen 2027. Om riksdagen beslutar i enlighet med förslagen i betänkandet och ett tak på undervisningstid per lärare införs från hösten 2027, visar preliminära beräkningar att konsekvenserna för utbildningsförvaltningens verksamhet kan bli betydande. Förvaltningen kommer att kartlägga och analysera nuvarande undervisningstid och potentiella konsekvenser av regleringen, så att budgetbeslutet inför 2027 kan bygga på ett stabilt faktaunderlag. 5 Lokalförsörjningsplan 5.1 Sammanfattning Lokalförsörjningsplanen är ett styrdokument för respektive nämnd där nämndens kort- och långsiktiga lokalbehov och planerade lokalförändringar presenteras. Nämndernas lokalförsörjningsplaner aggregeras till stadens övergripande lokalresursplan som årligen föreläggs kommunstyrelsen. Elevantalet förväntas minska under flera år framöver. Minskningen påverkar redan grundskolan och på sikt även gymnasiet. För att hålla hög fyllnadsgrad, i takt med att elevantalet sjunker, behöver nämnden se över sin planering. Förvaltningen kommer därför under 2026 att arbeta med en scenarioplanering för grundskolan. Målsättningen är en skolstruktur med hög fyllnadsgrad, hållbar ekonomi och som bidrar till en likvärdig skola för stadens elever. Nämndens sammanlagda årshyra uppgår år 2026 till 2 850,4 miljoner kronor. Fram till år 2029 förväntas årshyran minska med 60,5 miljoner kronor och fram till 2036 med 151,5 miljoner kronor på grund av rak amortering och avveckling av tidsbegränsade lokaler. Hyreskostnaderna minskas dock inte i takt med elevantalet. Det gör att hyreskostnader per elev förväntas öka. Omfattande underhållsbehov riskerar samtidigt leda till höjda hyror. 5.2 Planeringsförutsättningar Planeringen är huvudsakligen prognosstyrd, men behovet av elevplatser påverkas även av organisatoriska behov, ekonomiska förutsättningar och ansvar som skolhuvudman och start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 39 (74) hemkommun. En likvärdig skola för stadens elever handlar huvudsakligen om barnrättsperspektiv, likvärdighet i lokalnyttjande och tillgång till en skola nära hemmet. Utöver rätt antal elevplatser ska staden erbjuda ändamålsenliga pedagogiska miljöer. Detta innebär underhållsplanering, riktlinjer för både skollokalernas och skolgårdarnas utformning samt uppfyllnad av stadens miljömål. Prognosstyrd planering Av stadens budget framgår att planeringen ska vara prognosstyrd. Stadens befolkningsprognos är det viktigaste planeringsunderlaget och är grunden för elevantalsframskrivningen. Elevantalsframskrivningen tar inte hänsyn till skollokalernas kapacitet eller möjliga förändringar i utbudet, som nya skolor eller skolor som byggs ut eller läggs ned. Det behöver därför även ske strategiska bedömningar utöver elevantalsframskrivningen. Organisatoriska förutsättningar Antalet sökbara utbildningsplatser per årskurs i grundskolan eller per program i gymnasieskolan är avgörande för skolans elevantal och möjlighet att anpassa organisation till förändringar i elevantalet. Det är särskilt viktigt att sträva efter hög fyllnadsgrad i de årskurser där skolorna tar in flest nya elever, det vill säga i förskoleklass, årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet. En elev som har blivit placerad vid en viss kommunal skola har, som huvudregel, rätt att gå kvar i den skolan. Organisatoriska förändringar på skolan behöver därför planeras med god framförhållning. Lokalplanering och organisatorisk planering behöver alltid ske simultant för att säkerställa att förändringar sker vid rätt tidpunkt. Förvaltningen värnar grundskolor med årskurs F-9 då det minskar antalet skolbyten och leder till generellt högre fyllnadsgrad än vid årskurs F-6. Anledningen är främst att mellanstadiet successivt utarmas när elever söker sig till skolor med högstadium eller fristående skolor med årskurs 4–9. Från och med 2025 ska dimensioneringen av programutbudet för gymnasieskolan ta hänsyn till arbetsmarknadens behov. Vidare är målsättningen att en större andel unga, som är folkbokförda i Stockholm, över tid ska gå i en kommunal skola i staden. Hemkommunsansvar Stockholms stad har ett hemkommunansvar att erbjuda en ändamålsenlig placering till alla grundskoleelever boende i kommunen. Stadens gymnasieelever ingår däremot i den gemensamma gymnasieregionen Storsthlm och hemkommunsansvaret gäller introduktionsprogram och anpassad gymnasieskola som inte ingår till länets samverkansavtal. Detta ansvar gör att viss tillgång till lediga elevplatser behöver finnas inom den kommunala huvudmannens organisation. Fyllnadsgraden påverkas därför bland annat av hemkommunansvaret. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 40 (74) Ett fokus i hemkommunsansvaret är att i stadsutbyggnadsprojekts tidiga skeden säkerställa mark för nya skolor i de fall befintliga skolor inte bedöms kunna tillgodose behovet av elevplatser. Planering för att säkerställa mark för skolor sker inom ramen för SAMS, se avsnitt 5.4. Kostnadseffektiv lokalplanering Lokalkostnaderna finansieras av kostnadsschabloner nämnden erhåller per elev. Under prognosperioden förväntas både minskande elevantal och ökande hyreskostnader per elev. Detta innebär att lokalkostnaderna utifrån nuvarande planering förväntas utgöra en större andel av skolans totala budget. Förvaltningens främsta möjligheter att påverka hyreskostnadsutvecklingen är att i lokalplanering och organisatorisk planering säkerställa hög fyllnadsgrad och att förändringar sker vid rätt tidpunkt för att undvika tomgångshyror. Samtidigt ska förvaltningen ha både ett kort- och långsiktigt driftkostnadsperspektiv i sin lokalplanering så att kommunkoncernens samlade lokalkostnader hålls nere. Målet är att investeringskostnader ska bäras av framtida prestationer. I kommande inriktnings- och genomförandeärenden kommer förvaltningen redovisa hyrans andel av skolans totala intäkter och därmed bidra till att stärka den ekonomiska styrningen. Nyckeltalet redovisas i avsnitt 5.3. Det minskande lokalbehovet kräver strategiska bedömningar om hur lokalöverskottet ska hanteras. I en stad där mark är en bristvara är skolor svåra och kostsamma att nyanskaffa, om eller när, behoven ökar igen och ställningstagande i det enskilda fallet kan vara komplext. Förvaltningens prioriteringsordning för lokalavveckling används för att säkerställa likvärdig hantering över staden men hänsyn behöver även tas till övriga planeringsförutsättningar, såsom verksamhetens förutsättningar. Förvaltningen har även tagit initiativ till att ta fram en koncerngemensam prioriteringsmodell. Förvaltningens nuvarande prioriteringsordning: 1. Avveckling av tidsbegränsade lokaler 2. Avveckling av lokaler med stadsexterna hyresvärdar – i linje med stadens lokalpolicy 3. Intern omstrukturering: Permanenta skollokaler där skollokaler kan behållas som utbildningslokaler genom att användas för annan utbildningsverksamhet 4. Samverkan inom staden: Permanenta skollokaler som inte behövs som utbildningslokaler men kan användas för annan verksamhet inom staden 5. Total lokalavveckling start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 41 (74) Likvärdighet En likvärdig skola för stadens elever handlar om tillgång till en skola nära hemmet, likvärdig tillgång till lokaler och ur ett barnrättsperspektiv rätt till inflytande och icke-diskriminering. Närheten till skolan är en grundförutsättning för en likvärdig skola. Kommunala grundskolor ska finnas i alla delar av staden. Vidare ska staden säkerställa skola nära hemmet enligt stadens tillämpning av skollagens krav för de grundskoleelever som vill det. I Stockholm innebär detta 2–4 kilometer hemifrån beroende på elevens årskurs. Förvaltningens modell för kapacitetsbedömning bidrar till likvärdighet i elevers tillgång till skollokaler. Modellen för grundskolor tar hänsyn till olika behov beroende av årskurs och socioekonomiska förutsättningar. Modellen för gymnasieskola bygger huvudsakligen på gymnasieprogrammens olika lokalbehov. Barnrättsperspektivet i lokalförsörjning är en central aspekt för att säkerställa att barns rättigheter beaktas i planeringen och utformningen av skollokaler. Eftersom barn och unga tillbringar majoriteten av sin tid på skolan blir dessa platser centrala när det gäller att efterleva barnkonventionen. Det handlar det om att skapa ändamålsenliga och trygga skollokaler, och hänsyn till barnets bästa är en av faktorerna som påverkat utformningen av förvaltningens funktionsprogram. Även att kontinuerligt analysera befolkningsutvecklingen och framtida behov av elevplatser är en del av barnrättsarbetet. Barnrättsperspektiv integreras i förvaltningens lokal- och organisationsplanering. Innan beslut fattas i ärenden som påverkar barn, ska en bedömning göras av vad som bedöms vara barnets bästa. Syftet är att beakta detta i beslutsprocessen. Om negativa konsekvenser identifieras så eftersträvas kompensatoriska insatser. Barn ska även ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli hörda i frågor som rör dem, i enlighet med deras ålder och mognad. Dialogarbetet prioriteras utifrån hur stor påverkan olika ärenden har på barns bästa och eftersträvar att fylla kunskapsluckor kring barns egna perspektiv på sin byggda miljö. Underhållsbehov av befintliga lokaler Flera av stadens skolor ägda av SISAB är i behov av omfattande underhåll, vilka initieras och genomförs av fastighetsägaren. Förvaltningen ansvarar för att säkerställa fungerande evakueringslösningar och kommer i första hand nyttja lokaler inom det befintliga lokalbeståndet. Tidsbegränsade inhyrningar för evakueringar ska undvikas. Funktionsprogram Nämndens funktionsprogram för skollokaler tillämpas vid om- och nybyggnation av skolor. Programmet används främst i byggprojekt för grundskolor men relevanta delar används även i start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 42 (74) byggprojekt för gymnasieskolan samt för anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. I ombyggnadsprojekt begränsar byggnaden tillämpningen av programmet. Fokus i funktionsprogrammet ligger på aspekter som trygghet, likvärdighet och en variation av rum med stor flexibilitet. Revidering av funktionsprogrammet sker vid behov i eget ärende. Lekvärdesriktlinjer Kommunfullmäktige beslutade om lekvärdesriktlinjer för förskolegårdar och skolgårdar 2025. Riktlinjerna ska säkra tillräckliga ytstorlekar, en hög pedagogisk kvalitet samt grönska i utemiljön. Lekvärdesriktlinjer ska även säkerställa att framtida förskole-och skolgårdar i staden uppnår de goda lekvärden som staden eftersträvar och att de samhällsviktiga synergier som gårdarna skapar når sin fulla potential. En bedömning med hjälp av beräkningsverktyget lekytefaktor (LYF) ska göras av aktörer som planerar och bygger förskola eller skola, såväl privata som kommunala. Verktyget kommer under 2026 att implementeras i förvaltningens arbete. Gröna skolgårdar Utbildningsförvaltningen fortsätter att utveckla befintliga skolgårdar utifrån målsättning om att öka lekvärden. Fokus ligger även på att skapa utomhusmiljöer som är bättre rustade för klimatförändringar, stötta pedagogik och rastverksamhet och bidra till områdets biologiska mångfald. Prioriterat är skolgårdar i behov av tillgänglighetsanpassningar för att säkerställa att stadens skolgårdar är gestaltade för alla barn och unga. I urvalet tas även hänsyn till hur sårbara gårdarna är för värmebölja och socioekonomiskt index. Förslag till åtgärder tas fram i dialog med elever. SISAB har bedömt att förvaltningen årligen kan beställa 2–3 mindre ombyggnationer av befintliga skolgårdar. Projektet utvärderas löpande och bland annat behövs tydligare krav ställas i upphandlingen i genomförandeskedet samt för drift och skötsel i förvaltningsskedet. Gröna skolgårdar innebär även andra förutsättningar för skolors personal, barn och vårdnadshavare än mer traditionella gårdar. För att stötta skolorna ingår förvaltningen i ett samarbetsprojekt med Naturskyddsföreningen Stockholms län. Projektet har som mål att utveckla material och metoder för att utveckla skolors arbete med lärande för hållbar utveckling. Fastighetsägaren är enligt plan- och bygglagen skyldig att underhålla lekplatser för att begränsa risker för olycksfall. Därför besiktigas skolgårdarna årligen för att säkerställa att gårdarna bedöms som säkra. De kriterier som skolgårdar och lekplatser bedöms efter är framtagna för mer programmerade ytor så som utrustning med fallskydd och är inte anpassade efter återskapande av naturliga lekplatser. Allt fler kommuner arbetar därför med en start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 43 (74) balanserad riskbedömning som syftar till att barn ska få testa gränser inom rimligt säkra förhållanden. I dagsläget saknar staden erfarenhet och kunskap kring balanserad riskbedömning. Utbildningsförvaltningen ingår i ett forskningsprojekt där dessa frågor ska studeras mer ingående. Tills vidare anpassas gestaltningen av de gröna gårdarna utifrån leksäkerhetsbesiktningens normer. Klimatanpassningar Stadens miljöprogram 2030 anger bland annat stadens prioriteringar för att hantera effekter av klimatförändringarna. Ett prioriterat delmål är att hantera effekterna av skyfall. Skolans tomt behöver vara utformad så att skyfall kan hanteras inom skolgården. I samverkansavtalet mellan staden och SISAB är hyresgästen ansvarig för dagvattenåtgärder. I stadens miljöprogram ingår även att hantera värmeböljor som är en effekt av klimatförändringarna. Värmeböljor i skolmiljö ska ses som ett arbetsmiljöproblem för elever och personal och kan även utgöra en hälsorisk, särskilt för barn som tillhör en riskgrupp. Förvaltningen ser också ett ökat antal förfrågningar från skolor kring åtgärder för att förbättra inomhusklimatet under sommarhalvåret. Utöver åtgärder som solavskärmning och installation av kyla är en åtgärd för att skapa svalka att anlägga hållbar grönska på skolgårdar, som klarar slitaget från skolverksamheten. Förvaltningen har i samarbete med miljöförvaltningen tagit fram ett verktyg där samtliga grundskolor graderas utifrån hur sårbara de är för värmebölja. Detta verktyg är en del i förvaltningens strategi för gröna skolgårdar. Verktyget syftar till att prioritera vilka skolor som är i störst behov av klimatanpassade åtgärder. Det är viktigt att staden tar ett helhetsgrepp kring ekonomin vad gäller att hantera effekter av klimatförändringarna. Det mest effektiva sättet att begränsa klimateffekter för nybyggda skolor är att anvisad mark är ändamålsenlig. I de fall detta inte är möjligt så ökar kostnaderna i byggprojekten för att begränsa höga temperaturer och översvämningar. Det finns även ett behov av att anpassa befintliga skolgårdar för att bättre hantera effekterna av klimatförändringar. Förvaltningen önskar att staden tar ett samlat grepp kring klimatanpassning av skolfastigheter och planerar för en hållbar finansiering. 5.3 Hyreskostnadsutveckling utbildningsnämnden Bedömd hyreskostnadsutveckling ska redovisas tio år framåt, fram till år 2036. Då elevantalsframskrivningen endast sträcker sig till och med år 2034 så grundar sig kostnadsberäkningarna fram till dess på faktisk planering medan kostnadsökningen år 2035 och 2036 endast är en extrapolering. Förvaltningen ser ett behov av att prognosperioden för hyreskostnaderna förkortas så att den överensstämmer med elevantalsframskrivningen och första planeringsperioden alternativt att elevantalsframskrivningen och första planeringsperioden förlängs. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 44 (74) Den sammanlagda årshyran uppgår år 2026 till 2 850,4 miljoner kronor inklusive tomställda skollokaler och lokaler som upplåts till idrottsnämnden. Enligt budget 2026 ska hyror för lokaler som inte används i undervisningsverksamheten och hyror för idrottslokaler som upplåts till idrottsnämnden för föreningar inte finansieras av utbildningsnämnden och därmed inte belasta elevschablonen. Kostnaden för tomställda lokaler beräknas till 72 miljoner kronor och kostnaden för idrottsförvaltningens andel av idrottslokaler till 31,4 miljoner kronor under 2026. I lokalförsörjningsplanen beräknas dessa kostnader vara konstanta under hela planeringsperioden och ingår enligt anvisningarna i redovisningen av kostnader för grundskolor och gymnasieskolor. • År 2026–2029 minskar årshyran med 60,5 mnkr, exklusive indexering. • År 2026–2036 minskar årshyran med 151,5 mnkr, exklusive indexering. De kostnader som utbildningsnämnden har för strategisk planering ska ersättas särskilt. Detaljplanekostnaderna under 2026 beräknas bli 3,0 miljoner kronor, det är till största delen redan genomförda detaljplanearbeten som inte utfallit än eftersom de inte vunnit laga kraft. En osäkerhet i hyreskostnadsutveckling är den stora volymen av planerat underhåll som kan leda till hyreshöjningar. Det kan komma kostnadspåverkande myndighetskrav som behöver genomföras i samband med framtida underhåll. Även tidsplanerna är osäkra, både sett till SISABs genomförandetakt av underhållsprojekten och förvaltningens möjligheter till evakueringslösningar under byggtiden. Ett lägre elevantal har resulterat i sjunkande fyllnadsgrad och ökande hyreskostnader per elev. Kostnaden per elev ökar ytterligare om inte avvecklingen av elevplatser genomförs i samma takt som elevantalsminskningen. En effektiv lokal- och organisationsplanering är viktig för att begränsa kostnadsutvecklingen. Nämnden riskerar dock, trots en effektiv planering, att på sikt hamna i en situation där man av strategiska skäl vill behålla skollokaler för framtida användning trots att de inte behövs i dagsläget. Konsekvensen av detta blir då högre hyreskostnader för tomställda lokaler där nämnden inte har några prestationer som kan täcka kostnaden och är beroende av annan finansiering. Nämnden hyr majoriteten av sina lokaler av kommunala hyresvärdar, främst SISAB. Lokalernas skick, geografiska placering och utformning varierar vilket påverkar hyreskostnaden. I genomsnitt är hyran per kvadratmeter cirka 1 750 kronor i grundskolor och 1 810 kronor i gymnasieskolor. Lokaler som hyrs av kommunala hyresvärdar har i dagsläget en lägre genomsnittlig hyra per kvadratmeter än de lokaler som hyrs av externa hyresvärdar. Den genomsnittliga hyran per kvadratmeter för tidsbegränsade lokaler, specifikt paviljonger, är högre än för permanenta lokaler. Majoriteten av paviljongerna ägs av extern hyresvärd. I enlighet med anvisningarna för lokalförsörjningsplanen inkluderas alla paviljonger samt andra lokaler som förvaltningen start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 45 (74) hyr av SISAB men ägs av extern hyresvärd under kategorin extern hyresvärd. Administrativa lokaler Kostnaderna för de administrativa lokalerna är i princip oförändrade under första planeringsperioden. För mer information om planeringen se avsnitt 5.5. Kostnaderna för verksamhetsanknutna administrativa lokaler såsom START Stockholm och Skolslussen återfinns inom kostnadsförändringarna för grundskola och gymnasieskola. Grundskolor Diagram ovan presenterar förväntad hyreskostnadsutveckling (i mnkr) för grundskolan under perioden 2026–2036 per skede. De olika färgerna i staplarna representerar olika kostnadsposter, den beigea delen av staplarna avser befintliga hyror inklusive planerade avvecklingar, medan övriga färger representerar kostnader för byggprojekt fördelade per skede. Skedesindelningen tydliggör i vilken mån kostnadsutvecklingen påverkas av kommande inriktnings- och genomförandebeslut. Hyreskostnaderna inom grundskolan förväntas minska med cirka 157 miljoner kronor fram till år 2036. Minskade hyreskostnader vid avveckling uppgår till totalt 151 miljoner kronor. Kostnaderna för nybyggda skolor uppgår till ca 103 miljoner kronor under perioden. Kostnaderna för om- och tillbyggnationsprojekt i befintliga lokaler uppgår till 185 miljoner kronor. Avbetalade hyrestillägg för befintliga lokaler uppgår till 185 miljoner kronor i årskostnad. Kostnaderna för tomställda lokaler start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 46 (74) beräknas till cirka 66 miljoner kronor under hela perioden, baserat på kostnaderna 2026 och kostnaderna för idrottsförvaltningens andel av idrottslokaler till ca 30 miljoner kronor. Kostnaderna ingår i diagrammet ovan. Planeringen för grundskolan beskrivs närmare i avsnitt 5.6. samt i bilaga 4. Grundskolans hyreskostnader som andel av verksamheten uppgår år 2026 till 17,4 procent. Med verksamhet avses skolornas kostnadsbudget inklusive hyreskostnader. Hyreskostnaderna är exklusive tomställda lokaler och den del av grundskolans hyror som är för upplåtelser av idrottssalar till idrottsförvaltningen. Lokalkostnadernas (inklusive skolornas kostnader för till exempel städning och vaktmästeri) andel som omfattar mer än hyra uppgick 2025 till 21,9 procent. I diagram ovan visas den förväntade utvecklingen för de hyreskostnader som ska täckas av grundskolans schablonintäkter (inklusive intäkter från andra kommuner för deras elever i nämndens skolor) i relation till dels antal elever, dels antal platser. Hyra presenteras per intäktsgrundande elev och fyllnadsgrad, utveckling år 2026–2034, i kronor och procent. Årshyra exklusive tomställda lokaler och andel av idrottslokaler har dividerats med det intäktsgrundande antalet elever respektive totalt antal platser i stadens egna grundskolor. Intäktsgrundande elever beräknas som ett genomsnitt av förväntat antal elever under kalenderåret. Både stockholmselever och elever från andra kommuner i Stockholms stads grundskolor ingår. Elevantalen och fyllnadsgraden skiljer sig något från de elevantal avseende respektive års hösttermin som ligger till grund för redovisning av elevantalsframskrivning och behovsanalyserna. Kostnadsökningen per plats väntas bli måttlig under perioden, men kostnaden per elev ökar start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 47 (74) tydligt. Skillnaden beror på den sjunkande fyllnadsgrad som blir följden med nuvarande elevantalsframskrivning och lokalplanering. Att kostnaden per elev ökar innebär, i avsaknad av schablonhöjningar, att allt större andel av schablonen kommer att behöva reserveras för lokalkostnader. Gymnasieskolor Diagram 6 ovan presenterar förväntad hyreskostnadsutveckling (i mnkr) för gymnasieskolan under perioden 2026–2036 fördelat per skede. De olika färgerna i staplarna representerar olika kostnadsposter, den beigea delen av staplarna avser befintliga hyror inklusive planerade avvecklingar, medan övriga färger representerar kostnader för byggprojekt fördelade per skede. För gymnasieskolorna befinner sig alla större projekt i genomförandeskede och projekt med påverkansmöjlighet i tidigare skeden är marginella. Hyreskostnaderna inom gymnasiet förväntas öka med cirka 5 miljoner kronor till och med år 2036 vilket till stor del beror på den nya gymnasieskolan vid Slakthusområdet. Två tidsbegränsade lokaler kommer att avvecklas under perioden. Kostnaderna för tomställda lokaler beräknas årligen till cirka 6 miljoner kronor under hela perioden och kostnaden för idrottslokaler som nyttjas av idrottsnämnden till cirka 1 miljoner kronor baserat på kostnaderna 2026. Dessa lokalkostnader ingår i diagrammet ovan. Planeringen för gymnasiet beskrivs närmare i avsnitt 5.6 samt i bilaga 5. Gymnasieskolans hyreskostnader som andel av verksamheten uppgår år 2026 till 17,7 procent. Med verksamhet avses skolornas kostnadsbudget inklusive hyreskostnader. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 48 (74) Hyreskostnaderna är exklusive tomställda lokaler och den del av grundskolans hyror som är för upplåtelser av idrottssalar till idrottsförvaltningen. Lokalkostnadernas (inklusive skolornas kostnader för till exempel städning och vaktmästeri) andel som omfattar mer än hyra uppgick 2025 till 21,5 procent. Diagram 7 ovan visar den förväntade utvecklingen för de lokalkostnader som ska täckas av gymnasieskolans schablonintäkter (inklusive intäkter från andra kommuner för deras elever i stadens skolor) i relation till dels antal elever, dels antal platser. Hyran visas per elev och fyllnadsgrad i gymnasieskola, utveckling år 2026–2034. Årshyran, exklusive tomställda lokaler och andel av idrottslokaler, har dividerats med det intäktsgrundande antalet elever respektive totalt antal platser i stadens egna skolor. Intäktsgrundande elever beräknas som ett genomsnitt av förväntat antal elever under kalenderåret. Både stockholmselever och elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor ingår. Elevantalen och fyllnadsgraden skiljer sig något från de elevantal avseende respektive års hösttermin som ligger till grund för redovisning av elevantalsframskrivning och behovsanalysen. Kostnadsökningen 2026–2028 leder till en initial kostnadsökning per plats, men efter det sker en viss minskning då den totala kostnaden minskar men antalet platser är stabil. Elevantalsökningen i de första åren gör att kostnaden per elev ökar i lägre takt än kostnaden per plats i början av perioden, men därefter fortsätter kostnaden per elev att öka något under hela perioden. Förklaringen är att elevantalet och därmed fyllnadsgraden sjunker något mer än kostnaderna. Liksom i grundskolan kommer därmed en allt större andel av gymnasieschablonen att behöva reserveras för lokalkostnader. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 49 (74) Diagrammen under 5.3.1 för administrativa lokaler, 5.3.2 för grundskolor och 5.3.3 för gymnasieskolor som finns nedan skapas automatiskt i stadens integrerade ledningssystem (ILS) och avvikelser förekommer mellan diagram och den analys som redovisas i text. Hyreskostnaderna i diagrammen är exklusive tomställda lokaler och den del av grundskolans hyror som är för upplåtelser av idrottssalar till idrottsförvaltningen. 5.3.1 Administrativa lokaler Bedömning hyreskostnad 23 057 729 Befintlig hyreskostnad 23 057 729 5.3.2 Grundskolor - Hela staden Bedömning hyreskostnad 2 275 700 000 Befintlig hyreskostnad 2 222 911 092 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 50 (74) 5.3.3 Gymnasieskolor - Hela staden Bedömning hyreskostnad 470 600 000 Befintlig hyreskostnad 450 647 041 5.4 Samverkan Förvaltningen samverkar löpande med flera av stadens förvaltningar och bolag. I och med det minskande elevunderlaget i stadens skolor bedömer förvaltningen att samverkan med stadens förvaltningar och bolag är en förutsättning för en ekonomiskt effektiv lokalförsörjning. Successivt kommer förutsättningarna för att hyra ut eller överlåta lokaler för nyttjande av andra verksamheter i staden att öka. På så sätt kan staden behålla lokaler på strategiskt viktiga platser. Motsvarande hantering finns vid nyetableringar då initialt ledig kapacitet kan användas för annan verksamhet. SISAB är förvaltningens viktigaste samverkanspart vad gäller lokalförsörjningen. Samverkan med SISAB är av stor vikt under de kommande åren när SISAB planerar att underhålla drygt 50 skolor varav flera med evakueringsbehov, se avsnitt 5.6.2. Vid samverkan kring lokaler för gymnasieverksamhet är förvaltningen delaktig i Stor- Stockholms forum för samarbete inom regionen. Åsö Grundskola avvecklas och lämnar lokaler på Campus Åsö under sommaren 2027. Lokalerna hyrs i andra hand av arbetsmarknadsförvaltningen som i samband med detta har möjlighet att utöka sin vuxenutbildning. Avvecklingen är i linje med förvaltningens prioriteringsordning för lokalavveckling. Förvaltningen konstaterar att det finns ärenden där det inte räcker med samordning, utan att det även krävs styrning i prioritering mellan stadens olika behov. Över tid har tillgång till tillräcklig friyta varit den dominerande frågan inom olika skolprojekt och de nya lekvärdesriktlinjerna är exempel på ökad styrning, men andra exempel är kostnadsfördelning start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 51 (74) vid klimatåtgärder och för byggnation av skyddsrum. Lokaler för föreningslivet Utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen, idrottsförvaltningen och SISAB har under flera år samarbetat för att tillgängliggöra skollokaler efter ordinarie skoltid för förenings- och idrottsverksamhet. Det har främst resulterat i upplåtelse av idrottslokaler, men i viss mån även andra lokaler. Förvaltningen kan konstatera att det finns utvecklingspotential vad gäller samverkan med stadsdelsförvaltningar, kulturförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen om andra lokaler än idrottslokaler. I framtiden då upplåtelse av andra lokaler än idrottslokaler förväntas att öka i omfattning är det rimligt att se över finansieringen av dessa hyreskostnader på motsvarande sätt som för nämndens idrottslokaler. En viktig aspekt är att upplåtelserna inte ska belasta de kostnadsschabloner nämnden erhåller per elev. I och med ett vikande elevunderlag bör det även utredas vidare vilka möjligheter som finns för kulturförvaltningens egna verksamheter att hyra lokaler i skolor. Cirka 100 av stadens skolor upplåter delar av sina lokaler till föreningsliv och andra aktörer. Av dessa skolor är tolv övernattningsskolor, vilka är geografiskt utspridda över staden. Den största volymen av upplåtelser är idrottssalar. Ambitionen är öka upplåtelserna till att även omfatta loven, vilket nu testas. Det är viktigt att den schablonersättning som går ut till skolorna för att täcka merkostnader för lokalupplåtelse uppdateras årligen för att följa konsumentprisindex (KPI). På så vis underlättas samverkan då de enskilda skolenheterna är viktiga för att fler bokningsbara pass och fler lokaler ska kommer in i bokningssystemet. Av samma orsak är det viktigt att förtydliga ansvarsfördelningen för dessa upplåtelser. I samtliga lokalprojekt initierade av förvaltningen ska möjligheten till upplåtelse genom timbokning utredas i tidigt skede. För närvarande pågår ett tiotal lokalprojekt i samverkan med kulturförvaltningen och idrottsförvaltningen. Fullstora idrottshallar Utbildningsförvaltningen samverkar med idrottsförvaltningen vid planering av fullstora idrottshallar. De beställs i huvudsak av idrottsförvaltningen. Ett uppdrag att utreda utbildningsnämndens förutsättningar att beställa fullstora hallar finns i budget 2026. Samplaneringen säkerställer genom förtur i bokningssystemet skolors tillgång till idrottslokaler och säkerställer idrottsförvaltningens hyresintäkter. En sammanställning av pågående samplaneringsprojekt vid planering av fullstora idrottshallar finns i tabellen nedan. Beslut om samplanering tas i samband med genomförandebeslut. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 52 (74) Samplaneringsprojekt Fastighetsägare Behov (UTBF) Behov (IdF) Enskede-Årsta-Vantör Årstafältet 1: Ny F-9 skola SISAB 2035–2040 Idrottshall behövs tidigare men måste byggas samtidigt som skolan. Slakthusområdet: Ny Extern 2026 Idrottshallen försenats till 2028 gymnasieskola Hägersten-Älvsjö Älvsjödalen: 1-2 nya skolor Ej fastlagd Efter 2040 En idrottshall Hässelby-Vällingby Björnbodaskolan: Om- och SISAB 2034 En ny idrottshall behövs redan i området tillbyggnation av skolan Järva Dalhagens bollplan: Ny F-9- SISAB Efter 2045 IdF behov i närtid och ser även över en skola temporär idrottshall Kungsholmen Kristinebergshallarna FSK Omgående IdF planerar tre nya idrottshallar i Kristineberg 2032-2034. Norra innerstaden Loudden: Ny F-9 skola Ej fastlagd 2036–2043 En sim -och idrottshall Södra Värtan: Ny F-9 skola Ej fastlagd 2036–2043 En idrottshall Skarpnäck Skarpnäcks skola: byggs ej ut FSK 2026 Gränsbergets idrottshall Hammarbyskolan södra: byggs FSK 2031–2032 Hammarbyhöjdens idrottshall ej ut Skärholmen Ny skola Vårbergsvägen FSK Efter 2045 IdF ser över behov i sedan tidigare planerad multihall Lillholmsskolan SISAB 2027–2029 Det bör uppmärksammas att det finns en tidsmässig utmaning i samplaneringsprojekt av utbildnings- och idrottsförvaltningarnas behov av idrottshallar. Det finns ett flertal nya skolor med i planeringen där planerat färdigställande skjuts framåt i tiden men där idrottsbehovet inte gör det. Samtidigt möjliggör inte alltid tomtens förutsättningar att skola och idrottshall kan byggas under olika år. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 53 (74) Samordnad skolplanering i Stockholm Stockholms stad har ett mål om att bygga 140 000 bostäder år 2010–2035. Cirka hälften av de bostäder som ingår i målet är påbörjade. Det stora antalet bostäder kräver att tillhörande infrastruktur och samhällsservice byggs ut, varför samverkan inom staden är viktigt. Samordnad skolplanering i Stockholm (SAMS) är en förutsättning för att staden ska lyckas avsätta mark för nya skolor som matchar bostadsbyggandet och där skolbyggnationen bidrag till minskad skolsegregation och att staden uppfyller sitt hemkommunsansvar. När en ny skola planeras undersöker förvaltningen möjligheter till samverkan med andra förvaltningars verksamheter. Samordningen behövs även i nuvarande situation när skolprojekt flyttas fram i tid eller helt utgår ur nämndens planering. Även när projekt utgår från nämndens planering kan det finnas behov av att reservera mark för eventuella framtida skolbehov. Inom ramen för SAMS har en fokusgrupp bildats för att identifiera platser lämpliga för tillfälliga eller permanenta äldreboenden. 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 Kapacitet Totalgruppering Area Hyreskostnad Summering arbetsplatser Administrativa lokaler Area Total kapacitet Befintlig Hyreskostnad/area 9 370 411 hyreskostnad 2 461 23 057 729 Kostnad/Plats 56 102 Tabellen ovan skapas automatiskt i stadens integrerade ledningssystem (ILS) och omfattar lokaler för förvaltningens centrala administration samt facklig verksamhet. Förvaltningens centrala administration finns huvudsakligen på Hantverkargatan 2F och 2H. I förvaltningskontoret finns 265 kontorsplatser för totalt cirka 400 medarbetare. Därutöver finns inhyrningar av administrativa lokaler för pedagogisk verksamhet. Antal arbetsplatser och kostnaderna för administrativa lokaler för pedagogisk verksamhet bokförs inom grundskola respektive gymnasium, inte som administration. Ur ett planeringsperspektiv är de dock att kategorisera som administrativa lokaler. I de verksamhetsanknutna administrativa lokalerna, såsom START Stockholm och Skolslussen finns cirka 130 arbetsplatser som inte syns i tabellen ovan. Som ett led i budgetuppdrag från 2024 pågår en översyn av fackliga/administrativa lokaler med målsättningen att hyra lokaler av stadens kommunala fastighetsbolag. Förändringar under 2025 • Central förvaltning övergick under hösten 2025 till opersonliga kontorsplatser i start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 54 (74) renoverade lokaler på Hantverkargatan 2F och 2H. Tidigare kontorslokaler på Hantverkargatan 3A och 3B (Glasriket) sades upp i slutet av 2025. • Under 2025 samlade Sveriges lärare all facklig verksamhet på Heleneborgsgatan 2a vilket innebär att tidigare lokaler på Björngårdsgatan 14, Högbergsbergsgatan 20 samt Warfvinges väg 32 har sagts upp. • Sofia distans flyttade i december till nya lokaler i Hammarby allé 150. • Enheten för digital arbetsplats (före detta IKT-enheten) lämnade under hösten den kvarvarande lokalen på Gustavslundsvägen 168a och i samband med detta sades lokalen upp. 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) Förvaltningens översyn av administrativa lokaler fortsätter där fokus vidare ligger på verksamheter i stadsexternt inhyrda lokaler. Målsättningen är att under planeringsperioden ersätta dessa med stadsinterna inhyrningar. 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) För närvarande planeras inga förändringar. 5.6 Lokalplanering - Pedagogiska lokaler utbildningsnämnden Mer detaljerade beskrivning över nuläget, lokalbehov och planering av lokaler per stadsdelsområde för grundskolan finns i bilaga 4 och för gymnasieskolan i bilaga 5. 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026 Area och antal Lokalförändrin Totalgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare gar Pedagogiska lokaler Area Total kapacitet Hyreskostnad/a - Hela staden 1 566 186 112 434 Befintlig rea Bedömning av hyreskostnad 1 707 Hyresgenerera behov 2 673 558 133 Area/kapacitet nde 104 243 426 investeringsutg Differens Kostnad/Plats ift (mnkr) 8 191 23 779 8 417 Area och antal Huvudgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare Grundskolor - Hela staden Area Total kapacitet Total kapacitet Hyreskostnad/are 1 318 084 91 603 91 603 a Bedömning av Befintlig 1 686 behov hyreskostnad Area/kapacitet 83 655 2 222 911 092 161 Differens Kostnad/Plats 7 948 24 267 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 55 (74) Area och antal Huvudgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare Gymnasieskolor - Hela staden Area Total kapacitet Total kapacitet Hyreskostnad/are 248 102 20 831 20 831 a Bedömning av Befintlig 1 816 behov hyreskostnad Area/kapacitet 20 588 450 647 041 265 Differens Kostnad/Plats 243 21 633 Tabellen ovan skapas automatiskt i stadens integrerade ledningssystem (ILS) och avvikelser förekommer till tabellen nedan. Till "grundskolor – hela staden" ingår grundskola, anpassad grundskola samt administrativa lokaler för pedagogisk verksamhet. Till "gymnasieskolor – hela staden" ingår gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och administrativa lokaler för pedagogisk verksamhet. Kapacitet – sett till antal elevplatser presenteras både i tabellen ovan och nedan. Tabellen nedan visar kapacitet i de kommunala skolorna per skolform och stadium samt elevantal i alla skolorna i Stockholm. Skolornas fyllnadsgrad visar balansen mellan elevantalet och lokaltillgångar. För att bedöma fyllnadsgraden på ett likvärdigt sätt mellan stadens skolor använder förvaltningen en kapacitetsmodell för att bedöma skolors kapacitet och lokaltillgångar. Det finns naturliga fluktuationer som påverkar fyllnadsgraden, exempelvis att olika årskullar är olika stora. Samtidigt finns det stora skillnader i fyllnadsgraden mellan skolorna och olika områden i staden. Kapacitet, Läsår 2025– Kapacitet, varav Elevantal, Elevantal Fyllnadsgrad 2026 antal platser tidsbegränsade stockholmare22 lokaler Kommunala Kommunala Kommunala Kommunala Fristående skolor skolor skolor skolor skolor Grundskolor 90 400 7 700 76 700 85% 22 600 (142 kommunala, 104 fristående) ÅK F-3 36 800 31 900 86% 6 700 ÅK 4–6 27 800 23 400 83% 6 800 ÅK 7–9 23 300 21 300 90% 9 100 Annat23 2 000 22 Endast elever folkbokförda i Stockholm är inkluderade till elevantalet för fristående skolor 23 Annat avser både cirka 1400 elevplatser i grundskolorna som till exempel kan användas för extra pucklar och är därmed inte kopplade till en viss årskurs samt cirka 600 elevplatser för elever med särskilda behov. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 56 (74) Kapacitet, Läsår 2025– Kapacitet, varav Elevantal, Elevantal Fyllnadsgrad 2026 antal platser tidsbegränsade stockholmare22 lokaler Grundskolor 89 400 77 700 87% 22 900 (läsår 2024– 2025) Gymnasieskolor 20 400 300 19 000 94% 12 200 (27 kommunala och 68 fristående) Gymnasieskolor 19 900 18 900 95% 11 900 (läsår 2024– 2025) AGR24 1 100 1 200 104% 200 AGY 400 400 100% 100 Alla skolformer 112 300 97 300 87% 35 100 Tabellen ovan visar kapacitet i de kommunala skolorna samt elevantal i alla skolorna i Stockholm. Skolornas fyllnadsgrad visar balansen mellan elevantalet och lokaltillgångar. För att bedöma fyllnadsgraden på ett likvärdigt sätt mellan stadens skolor använder förvaltningen en kapacitetsmodell för att bedöma skolors kapacitet och lokaltillgångar. Det finns naturliga fluktuationer som påverkar fyllnadsgraden, exempelvis att olika årskullar är olika stora. Samtidigt finns det stora skillnader i fyllnadsgraden mellan skolorna och olika områden i staden. Kommunala grundskolors fyllnadsgrad på 85 procent innebär att det i början av läsåret 2025– 2026 fanns ett överskott av 13 700 elevplatser. Överskottet av elevplatser innehåller både tillgängliga platser där elever kan placeras omgående och platser som är inte tillgängliga det här läsåret. Inför höstterminen 2025 hade förvaltningen tillgängliggjort cirka 80 200 platser i stadens grundskolor varav de flesta sökbara utbildningsplatser var för förskoleklass och årskurs 7. Detta betyder att det finns cirka 10 200 platser som är inte tillgängliga. Dessa platser finns i skolor som saknar förutsättningar att starta hela klasser, exempelvis på grund av skolans parallellitet eller att det saknas tillräckligt elevunderlag för att starta en hel klass. Det finns även organisatoriska skäl till att en skola vissa år tar in färre elever än vad lokalkapaciteten medger, som planerade underhållsprojekt eller planerade förändringar i 24 Anpassad grundskola (AGR) och anpassad gymnasieskola (AGY) – kapacitet innefattar endast anpassade platser. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 57 (74) skolans verksamhet. Det finns cirka 3 500 tillgängliga elevplatser som skolorna inte har kunnat fylla. Huvuddelen av dessa platser finns i skolor med få sökande eller i årskurs 4–6 som har generellt lägre fyllnadsgrad. Det finns ett flertal skolor i staden som tappar elever till andra kommunala eller fristående skolor inför årskurs 4 och 6. Detta är speciellt tydligt i ytterstadsområden med många F–6-skolor. Samtidigt blir elevtappet oftast så litet att skolorna inte kan minska antal klasser vilket leder till mindre klasstorlekar och därmed ökade lokal- och personalkostnader per elev. Stockholms stad ingår i den gemensamma gymnasieregionen Storsthlm. Idag finns cirka 90 000 elever i samverkansområdets nästan 200 gymnasieskolor. Stockholms stad är gymnasieregionens största huvudman med 21 procent av regionens gymnasieelever inskrivna i stadens skolor. Tillsammans med Stockholms fristående skolor går cirka hälften av alla gymnasieregionens elever på en skola i Stockholm. Hösten 2025 fanns över 31 000 gymnasieelever folkbokförda i Stockholms stad och de utgör drygt en tredjedel av det totala elevunderlaget i regionen. Av dessa gick 77 procent på en gymnasieskola i Stockholm, varav hälften i kommunala och hälften i fristående skolor. Drygt 7 000, cirka 23 procent, av eleverna pendlade till skolor utanför staden. Kommunala gymnasieskolors fyllnadsgrad läsåret 2025–2026 uppgår till 93 procent. Detta motsvarar ett överskott av 1 400 elevplatser. Nästan häften av dessa platser finns i Kärrtorps gymnasium där antagningen har stoppats inför enhetens avveckling år 2027. I gymnasieskolan finns det i regel fler elever inskrivna i årskurs 1 än i årskurs 2 och 3 vilket påverkar skolornas fyllnadsgrad. Lokalförändringar under 2025 Kommunala skolor: • 50 nya elevplatser i anpassad grundskola. • Ekensbergsskolan har tomställts och en ny paviljong har ställts upp vid Blommensbergsskolan. • Ny paviljong har ställts upp vid Björnbodaskolan. • Några externa inhyrningar har avvecklats, som annexlokal till Björngårdsskolan. • Midsommarkransens gymnasium har utökat sin verksamhet med 120 elevplatser. Fristående skolor: • Två grundskolor har avvecklats. • Tre grundskolor har flyttat till andra lokaler. • Tre gymnasieskolor har avvecklats och en ny skola har startat. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 58 (74) Särskild redovisning av förändringar i skolornas kapacitet Enligt anvisningar för lokalförsörjningsplanen ska förvaltningen redovisa förändringar i skolors kapacitet efter genomförandebeslut. Förvaltningen har tittat på större byggprojekt som färdigställts under de senaste tio åren. Generellt finns det tre anledningar till förändrad kapacitet: • Beslut om skolans inre organisation/ klasstorlekar. När utbildningsnämnden beställer nya lokaler dimensioneras de ofta till en o kapacitet på 30 elever per klass för grundskolan och 32 elever för gymnasieskolan för att säkerställa flexibel användning av lokalerna och jämnstora elevgrupper per årskurs. Nya grundskolor har byggts med hemvister för 90 elever eller fler. Detta motsvarar dock inte alltid den organisation som skolan väljer att ha och rektor är enligt skollagen beslutande om skolans inre organisation. En generell uppfattning med traditionell klassorganisation i Stockholm är 28 elever per klass i årskurs F-6 och 30 elever i årskurs 7–9. Detta innebär att det kan finnas nämndbeslut för en F-9 skola med 900 elever, men att kapacitet i vissa fall skrivits ner till 858 elevplatser. Under den period som granskats gäller det Bobergsskolan och Kämpetorpsskolan. Förvaltningens kapacitetsöverenskommelser tar hänsyn till skolors o socioekonomiska index. Skolor med högt socio-ekonomiskt index kompenseras ekonomiskt och använder ofta bidraget till att minska klasstorlekar. Under de senaste tio år har förvaltningen inte byggt ut skolor med högt socio-ekonomiskt index. • Anpassad grundskola Behov av elevplatser i anpassad grundskola har ersatt grundskolekapacitet. o Elevplatser i anpassad grundskola är ofta ytkrävande och i många projekt har detta krävt att kapacitet i grundskolan minskas när elevplatser i anpassad grundskola har utökats eller tillkommit. Det avser förändringar av kapacitet i Hästhagsskolan, Konradsbergsskolan (även särskilda undervisningsgrupper), Midsommarkransens skola, Rödabergsskolan och Skanskvarnsskolan. • Felbeställning eller brister i kapacitet som har identifierad efter lokaler har tagits i bruk. Farsta grundskola: Skolan har idag en parallell mindre på högstadiet på grund o av brist på helggruppsrum efter ombyggnation. Sjöviksskolan: Skolan är i dag organiserad i tre grupper per hemvist istället för o fyra som var den ursprungliga planen. Projektet har utvärderats och visar att begränsningarna ligger i högstadiets hemvister, kommunikations- och allmänutrymmen, flöden mellan funktioner samt för få specialsalar. Kämpetorpsskolan har en parallell mindre än genomförandebeslutet i årskurs o start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 59 (74) 7-9. Projektet har utvärderats och visar att begränsningarna ligger i högstadiets hemvister. Tellusborgsskolans har en parallell mindre än i genomförandebeslutet. o Projektet har utvärderats och visar att begränsningarna ligger i högstadiets hemvister, kommunikations- och allmänutrymmen. 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027–2034 (första planeringsperioden) För utbildningsnämnden finns mer detaljerade lokalbehov och planering av lokaler per stadsdelsområde för grundskolan i bilaga 4 och för gymnasieskolan i bilaga 5. Metod för att bedöma lokalbehov har tre steg: 1. Ta fram nuläge 2. Bedöma framtida behov av elevplatser (elevförändring) 3. Planera för lokalförändringar (väga nuläge mot elevförändringar). Metodens två första steg, ta fram nuläge och bedöma framtida behov av elevplatser, vägs mot varandra och balansen/obalansen av de två leder till planering av de lokalförändringar som behövs för att nå godtagbar kapacitet och fyllnadsgrad i stadens skolor. 5.6.2.1 Lokalbehovet under den första planeringsperioden Analysunderlag Framskrivning elever grundskolor - Egen regi start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 60 (74) Analysunderlag Framskrivning elever gymnasieskolor - Egen regi Grundskolor - Uppföljning av privata aktörer Gymnasieskolor - Uppföljning av privata aktörer Diagram ovan skapas automatiskt i stadens integrerade ledningssystem (ILS). Den visar elevantalsframskrivningen för stadens kommunala grundskolor och gymnasieskolor samt fristående gymnasieskolor i Stockholm för alla elever. Framskrivningen för fristående grundskolor inkluderar endast elever folkbokföra i Stockholm. Tabellen nedan visar grundskolans (övre) och gymnasieskolans (undre) elevantal och elevantalsutveckling år 2025–2034. För grundskolans elevantalsframskrivning ingår alla elever i stadens kommunala skolor samt elever folkbokförda i Stockholm hos andra huvudmän. För kommunala grundskolor ingår även så kallat 0-område som innebär nya stadsdelar som inte finns 2025. Cirka 500 elever som förväntas att bo i 0-område har inkluderats till kommunala skolornas framskrivning sett till hemkommunens ansvar. För gymnasieskolans elevantalsframskrivning ingår alla elever i stadens kommunala skolor samt start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 61 (74) elever folkbokförda inom gymnasieregion. Elever hos andra huvudmän sammanfattar fristående skolor, statliga skolor samt kommunala skolor i andra kommuner. Elever från andra Regi År Stockholmselever Totalt kommuner GRUNDSKOLOR Stockholms 2025 75 000 1 600 76 700 kommunala skolor 2034 65 600 1 600 67 200 Förändring -9 400 -100 -9 500 Andra huvudmän 2025 26 000 2034 22 900 Förändring -3 000 Totalt 2025 102 800 2035 90 100 Förändring -12 600 GYMNASIESKOLOR Stockholms 2025 12 200 6 800 19 000 kommunala skolor 2034 11 800 6 900 18 700 Förändring -300 100 -200 Andra huvudmän 2025 19 300 51 300 70 600 2034 17 900 50 600 68 500 Förändring -1 400 -700 -2 100 Totalt 2025 31 500 58 100 89 600 2034 29 700 57 500 87 200 Förändring -1 800 -600 -2 400 Behovsanalys för grundskolan Färre barn föds i Stockholm, och i landet i stort, och dessa mindre årskullar är nu i grundskoleålder. Sedan toppåret 2022 har elevantalet i grundskolorna i Stockholm minskat med nästan 3 700 elever varav cirka 2 900 i stadens kommunala grundskolor. En ytterligare minskning av cirka 12 600 elever under de kommande tio åren förväntas enligt stadens start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 62 (74) elevantalsframskrivning, varav cirka 9 500 i stadens kommunala grundskolor. Samtidigt växer behovet av platser i anpassad grundskola. Grundskolans elevantalsframskrivning utgår från dagens skolutbud, marknadsandel av olika skolformer och elevernas geografiska spridning. • Den tar inte hänsyn till kända förändringar i skollokaler. • Den antar att dagens antagningsmönster kommer att fortsätta. Detta betyder att även under framskrivningsperioden antas nästan hälften av grundskoleeleverna gå i en skola i sitt närområde och cirka 80 procent i det stadsdelsområde (SDO) där eleven bor. Elevers benägenhet att söka skola längre bort från hemmet och i fristående skola ökar med åldern. Det är troligt att förändringar kan ske när det kommer till elevernas sökmönster, både vad gäller balansen mellan kommunala och fristående skolor och geografisk spridning när elevantalet minskar och ledig skolkapacitet kan finnas i nya ställen. Under de senaste åren har elevantalsminskningen varit relativt större i de kommunala skolorna än i de fristående skolorna. Detta beror framför allt på elevernas åldersstruktur. Antalet elever har minskat mest i förskoleklass och årskurs 1–3. Inför hösten 2027 kommer de mindre årskullarna nå årskurs 4. Flertalet fristående skolor i staden startar sin verksamhet i den årskursen. Det är än så länge oklart hur elevantalsminskningen kommer att påverka fristående skolornas antagning och dess påverkan vidare för kommunala skolornas elevantal. På SDO nivå minskar antal grundskoleelever i alla områden under 2025–2034. Detta betyder att det finns omfattade behov av att minska lokalbeståndet i många delar av staden. Enbart på Södermalm förväntas antalet elever minska med cirka 2 100 elever. På lokal nivå förväntas dock ökning i elevantalet i Bromsten, Mariehäll, Kista, Årsta samt i delar av Farsta SDO. Denna elevantalsökning är kopplad till både planerade och nyligen färdigställda bostäder. Den största minskningen förväntas ske i innerstaden. I diagram nedan visas elevantal i stadens kommunala grundskolor per SDO år 2025 samt framskriven förändring fram till 2034. I parentes finns framskrivet elevantal år 2034. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 63 (74) Behovsanalys för gymnasieskolan Elevantalet i kommunala gymnasieskolor förväntas att nå sitt högsta elevantal hösten 2028 och i de fristående gymnasieskolorna hösten 2026. Därefter minskar elevantalet stadigt även i gymnasieskolorna. År 2034 förväntas cirka 1 600 färre elever gå i gymnasieskolor i Stockholm jämförelse med dagens nivå, varav en minskning av cirka 200 elever i kommunala gymnasieskolor. Även antal stockholmselever i gymnasieskolor i andra kommuner förväntas minska med 200. Gymnasieskolans elevantalsframskrivning utgår från dagens skolutbud, marknadsandel av olika skolformer och elevernas geografiska spridning över kommungränser. Årets elevframskrivning beaktar dock stadens nyetablering i Slakthusområdet hösten 2026. Effekten blir att andelen stockholmselever i stadens kommunala skolor ökar från 39 procent till 40 procent på bekostnad av andelen som går i fristående gymnasium som minskar i motsvarande omfattning. Detta innebär att kommunala gymnasieskolor förväntas att få en mer gynnsam elevantalsutveckling, speciellt under de närmaste åren. Totalt sett förväntas nästan 80 procent av stockholmseleverna gå i en gymnasieskola belägen inom Stockholms stad oavsett regi under hela framskrivningsperioden. Sammanfattningsvis betyder detta att år 2034 skulle det finnas totalt cirka 24 900 vakanta elevplatser i stadens grund- och gymnasieskolor om elevantalsframskrivningar stämmer och inga förändringar sker i lokalerna eller i verksamheten. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 64 (74) 5.6.2.1.1 Tabeller för bedömt platsbehov Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Grundskolor - Hela Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av staden behov behov 2027 behov 2028 behov 2029 behov 2030 83 655 82 823 81 472 79 914 78 555 Total kapacitet 91 603 Differens 7 948 Gymnasieskolor Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av - Hela staden behov behov 2027 behov 2028 behov 2029 behov 2030 20 588 20 803 20 903 20 674 20 654 Total kapacitet 20 831 Differens 243 Tabellen ovan visar hur många elevplatser det skulle behövas i kommunala skolor för att nå 90 procents fyllnadsgrad i grundskolorna samt 95 procents fyllnadsgrad i gymnasieskolorna. 5.6.2.2 Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden Planerade lokalförändringar i grundskolan I diagram nedan beskrivs kommunala grundskolornas planerade kapacitet, framskrivet elevantal och fyllnadsgrad under 2025–2034. Den nuvarande planeringen överstiger det förväntade behovet sett till elevantalsframskrivningen. Enligt förvaltningens planering kommer grundskolans lokalkapacitet minska till 86 200 fram till år 2034. Detta skulle innebära att fyllnadsgraden i stadens kommunala grundskolor förväntas att minska från dagens 85 till 78 procent fram till start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 65 (74) 2034. För att sträva efter hög fyllnadsgrad i stadens grundskolor krävs förändringar för befintliga och planerade skollokaler utöver nuvarande planering. Förvaltningens nyckeltal för fyllnadsgrad är 90 procent för stadens samlade grundskolor. Olika planeringsförutsättningar som vissa naturliga fluktuationer, hemkommunens ansvar och olika faktorer som påverkar fyllnadsgraden är grund för nyckeltalet som ska ses som ett stöd i bedömningen av möjliga lokalavvecklingar. Sett till 90 procent fyllnadsgrad i grundskolorna är en rimlig kapacitet 74 600 elevplatser år 2034. Detta är 15 800 elevplatser färre än dagens grundskolekapacitet. I nuvarande planeringsinriktning ska förvaltningen minska antalet elevplatser i grundskolan med 4 200 fram till 2034. Minskningen är en nettoförändring utifrån en utökning av 4 700 tillkommande elevplatser och avveckling eller tomställning av 8 900 elevplatser. I tabellen nedan sammanfattar olika typer av lokalförändringar. Bruttoökning Avvecklingar Nettoförändring Nya skolor 2 400 -1 300 1 100 Om- och tillbyggnation av befintliga skolor 2 000 -700 1 300 Åter i bruk / tomställningar 300 -800 -500 Avvecklingar/ organisationsförändringar -6 000 -6 000 Totalt 4 700 -8 900 -4 200 Förvaltningen kommer under 2026 arbeta med en scenarioplanering med målsättningen att skapa en skolstruktur som motsvarar organisationernas behov, framtidens lokalbehov och en likvärdig skola för stadens elever oavsett var de bor. Detta betyder att det kommer krävas ytterligare förändringar i nämndens lokalbestånd utöver vad som redovisas i detta kapitel. Minskning av 4 200 platser fram till 2034 kan jämföras med förra årets lokalförsörjningsplan då 6 100 elevplatser planerades att avvecklas fram till 2033. Den stora förändringen i planeringsinriktningen är att i förra årets planering föreslog förvaltningen områdesspecifika utredningar för lokalavvecklingar i områden med störst behov om totalt 2 900 elevplatser. I årets lokalförsörjningsplan är utredningarna borttagna och arbetet kommer att inkluderas i scenarioplaneringen. Den största minskningen i kapaciteten sker genom avveckling av 7 000 elevplatser i tidsbegränsade lokaler. Detta betyder att nästan alla nuvarande tidsbegränsade lokaler planeras att avvecklas fram till 2034. Några få tidsbegränsade lokaler kommer att ersättas i byggprojekt. De största planerade avvecklingarna av tidsbegränsade lokaler utan att de ersätts är: • Ekens skola, -450 elevplatser: Skolenhet avvecklas år 2029 och samtidigt ställs Lugnets skola om till en F-9. • Tidsbegränsade lokaler mellan 200–250 elevplatser avvecklas vid Backluraskolan, start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 66 (74) Bandhagens skola, Hjorthagens skola, Hägerstenshamnens skola, Nya Elementar, Observatorielundens skola, och Årstaskolan utan att ersättas. Ytterligare minskning av cirka 2000 elevplatser innebär: • Åsö grundskola: Skolenhet med 500 elevplatser avvecklas år 2027. Majoriteten av lokalerna hyrs i andra hand av arbetsmarknadsförvaltningen och sägs i samband med detta upp. ESS-gymnasiet önskar överta hyresavtal för bl a kök och matsal, idrott och fåtal klassrum. • Sjöstadsskolan: Skolans lokaler i kvarteret Godsfinkan med 360 elevplatser avvecklas 2032. • Delar av Hjulsta grundskola (250 elevplatser) och Observatorielundens skolas permanenta lokaler (340 elevplatser) kommer att tomställas och användas som evakueringslokaler. • Elevplatser kommer att minska i flera skolor på grund av planerade organisationsförändringar. Den största minskningen sker i Beckombergaskolan då 200 elevplatser i grundskolan kommer att ställas om till 30 elevplatser i anpassad grundskola. Det planeras fyra nya grundskolor. Alla ersätter i delvis befintliga lokaler. I parentes finns förändring i antal elevplatser (brutto/netto): • Adolfsbergsskolan: Utredning om ny F-6 skola i Mariehäll, Bromma att ersätta tidsbegränsade lokaler (+630/-18). • Björnbodaskolan: Utredning om att ersätta skolans tidsbegränsade lokaler, uttjänta permanenta lokaler samt kapacitetsökning (+630/+300). • Ekensbergsskolan: Utredning om att ersätta skolans tidsbegränsade lokaler samt uttjänta permanenta lokaler. Verksamhet flyttad till Blommensbergsskolan från hösttermin 2025 (+240/0). • Nya Sandåkraskolan i Stora Sköndal: Utredning om ny F-9 skola i Farsta. Ersätter Sandåkraskolans tidsbegränsade lokaler samt utöka antal elevplatser i årskurs 7–9 och anpassad grundskola (+930/+360). Det finns fyra pågående tillbyggnationsprojekt varav alla syftar till att utöka permanent kapacitet i årskurs 7–9. • Bäckahagens skola: Omfattande tillbyggnation och underhåll. Kapacitetsökning av +120 elevplatser kvarstår i sista pågående etappen. • Nya Enskede skola: Genomförande pågår för att ställa om gymnasielokaler i Enskede som görs om till ett nytt gymnasium och årskurs 7–9 skola. Ersätter tidsbegränsade lokaler vid Enskede skola och Örbyskolan (+540/0). • Vasa Real: Omfattande tillbyggnation och underhåll. Kapacitetsökning av +430 platser start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 67 (74) kvarstår på grund av intern evakuering under pågående underhåll. • Vällingbyskolan: Omfattande tillbyggnation och underhåll. Kapacitetsökning av +180 platser kvarstår i sista pågående etappen. Utöver kapacitetsförändrande byggprojekt finns det en större mängd av mindre byggprojekt i skolorna, som skolgårdsutveckling, HIN och verksamhetsanpassningar i samband med fastighetsägarens underhållsprojekt. Förvaltningen ska starta en mobil akutskola med inriktning mot yngre elever så att elever, lärare och annan skolpersonal i ökad utsträckning kan få stöd i utmanande situationer. Under våren 2026 kommer förvaltningen arbeta fram en modell för hur mobil akutskola ska genomföras. I bilden nedan syns planerade projekt 2026–2034 för grundskolan på kartan. Större projekt är namngivna. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 68 (74) Planerade lokalförändringar i gymnasieskolan Enligt nuvarande planering kommer förvaltningen öka gymnasieskolans lokalkapacitet till 20 600 fram till år 2034, en nettoökning av 200 elevplatser. Detta innebär att fyllnadsgraden i stadens kommunala gymnasieskolor förväntas att minska från dagens 93 till 91 procent fram till 2034. Samtidigt är förvaltningens nyckeltal för fyllnadsgrad 95 procent för stadens samlade gymnasieskolor. Gymnasieskolornas nyckeltal är fem procentenhet högre än för grundskolor sett till att det finns enbart tre årskurser i gymnasieskolan och man har inte samma krav att säkerställa skola nära hemmet. Nyckeltalet ska ses som ett stöd i bedömningen av möjliga lokalavvecklingar. För en fyllnadsgrad på 95 procent i gymnasieskolan skulle det finnas behov av 19 700 elevplatser år 2034. Det är 900 elevplatser färre än idag. Fram till 2034 tillskapas drygt 1 300 nya elevplatser. Under samma period avvecklas cirka 1 100 elevplatser, varav 800 i permanenta lokaler och 300 i tidsbegränsade lokaler. I diagram nedan finns kommunala gymnasieskolornas planerade kapacitet, framskrivet elevantal och fyllnadsgrad under 2025–2034. Gymnasieskolornas fyllnadsgrad förväntas att hålla sig på inom ramen av 93–97 procent 2025–2032 men sjunka i takt av elevantalet i slutet av framskrivningsperioden. Gymnasieskolans lokalförändringar per typ finns nedan. Bruttoökning Avvecklingar Nettoförändring Nya skolor 800 0 800 Om- och tillbyggnation av befintliga skolor 425 0 425 Åter i bruk / tomställningar -800 -800 Avvecklingar/ organisationsförändringar 100 -325 -225 Totalt 1 325 -1 125 200 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 69 (74) Tre större kapacitetsökande projekt färdigställs under första planeringsperioden: • Slakthusområdets gymnasium med en kapacitet på 800 elevplatser startar på hösten 2026. Verksamheten utökas successivt och blir fullt utbyggd hösten 2028 • Betty Petterssons gymnasium: Etapp två av ombyggnationsprojektet färdigställs till hösten 2026. Samtliga lokalfunktioner färdiga och kapaciteten kan utökas med 200 elevplatser till totalt 600 elevplatser. • Ombyggnation av kök och matsal på Thorildsplans gymnasium färdigställs till hösten 2029. Projektet innebär att skolans permanenta kapacitet utökas med drygt 200 elevplatser, samtidigt som motsvarande kapacitet i paviljong avvecklas. ESS – gymnasiet kommer att utöka sin kapacitet inom introduktionsprogram i Campus Åsö med 100 elevplatser. Åsö grundskola kommer att avvecklas i successivt fram till sommaren 2027 och i samband med detta frigörs lokaler som kommer att delas mellan ESS-gymnasiet och arbetsmarknadsförvaltningen. Utöver dessa projekt finns det ett antal mindre verksamhetsanpassningar i samband med fastighetsägarens underhållsprojekt i ISSR, S:t Eriks gymnasium och i ESS gymnasiet i Campus Åsö. Kärrtorps gymnasium med 800 elevplatser kommer att avvecklas helt sommaren 2027. Därefter planerar förvaltningen att nyttja Kärrtorps gymnasium som en evakueringsskola för att tillgodose flera skolors evakueringsbehov. Jämfört med förra årets lokalförsörjningsplan har förvaltningen avbrutit projektet för Hedvigsbergssalarna för att undvika ett överskott av idrottskapacitet i samband med Kristinebergshallarna på Kungsholmen. Underhåll och evakueringar I SISAB:s skolor pågår det i dagsläget underhåll i sex befintliga skolor. Enligt SISAB:s underhållsplanering finns det omfattande underhållsbehov av cirka 50 skolor under de kommande tio åren, vilka kommer kräva hel- eller delevakuering av skolans verksamhet. Förvaltningen ansvarar för att säkerställa evakueringslösningar under byggtiden. Förvaltningen avser att i största möjliga utsträckning undvika inhyrningar och i stället nyttja lokaler inom befintligt lokalbestånd. Under förutsättning att planerat underhåll genomförs kommer det under en längre tid finnas behov av dessa evakueringslokaler. Skollokaler som enligt nuvarande planering är aktuella för att nyttjas för evakueringar beskrivs i tabell nedan. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 70 (74) Skola Evakueringsberedskap Hjulsta grundskola Skolans nuvarande ’yngredel’ ska användas för evakueringar av andra skolor Konradsbergsskolan Delar av skolan ska användas för evakueringar av andra skolor Kvickentorpsskolan Evakuering av flera skolor under kommande åren. Kan startas som egen enhet om utökad elevkapacitet behövs i området till följd av planerad bostadsbyggnation i Farsta Kärrtorps gymnasium Verksamhet avvecklas 2027 och lokaler används för evakueringar därefter Observatorielundens Verksamhet avvecklas 2027 och permanenta lokaler används för evakueringar därefter. skola Skolans tidsbegränsade lokaler avvecklas samtidigt med verksamheten. Roslagstull Tidigare skolans paviljonger används för evakueringar fram till 2033 och avvecklas därefter Sankt Jacobi Evakuering av flera skolor under kommande åren. Kan startas som egen enhet om utökad elevkapacitet behövs i området till följd av planerad bostadsbyggnation i Vinsta- Johannelund Stora Sköndal Ny skola med förväntat färdigställande år 2032. Delar av skolans tillkommande kapacitet ska användas för evakuering av annan verksamhet under första åren. Vårbergsskolan För evakuering av Lillholmsskolan, Slättgårdsskolan och Söderholmsskolan. Kan därefter startas som egen enhet Det finns även ett antal tidsbegränsade lokaler som innan avveckling planeras användas i evakueringssyfte. År 2026 fortsätter förvaltningen arbete med att ta fram underhållsplaner för de lokaler som inte hyrs av SISAB och där underhållsansvaret enligt hyresavtalet helt eller delvis ligger på nämnden. Planerade lokalförändringar hos andra huvudmän Förvaltningen utgår i sin planering av skollokaler ifrån att antal elever i fristående grund- och gymnasieskolor i Stockholm samt stockholmselever i andra kommuner följer utvecklingen enligt elevantalsframskrivningar. För att få information om fristående skolornas planer är förvaltningen beroende av sin roll som remissinstans inför godkännande av en fristående skola eller utökning som aktören har sökt från Skolinspektionen. Ansökningar om att starta nya utbildningar har minskat de senaste åren. Samtidigt har elevantalsframskrivningar skrivits ned, kostnaderna ökat generellt och det har blivit svårare att hitta passande lokaler inom staden när möjligheter för tidsbegränsade inhyrningar har blivit svårare. Även nya lagkrav påverkar. Från och med ansökningsomgången 2024 kräver skollagen om en ansökan avser gymnasieskola att utbildningen ska bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 71 (74) arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas. I ansökningsomgången 2025 var detta den mest förekommande grunden för avslag i ansökningar om nyetablering eller utökning av fristående gymnasieskola. Det finns även pågående utredningar om hur kraven på ägare och huvudmän för fristående skolor kan skärpas samt se över finansieringsmodeller. Nedan redovisas beviljade och nu föreliggande ansökningar om tillstånd för fristående skola som remitterats till staden. I dagsläget är det oklart vilka av de nu remitterade ansökningarna som kommer att godkännas. Det kan även tillkomma ytterligare ansökningar. • Under 2025 har två fristående grundskolor fått godkännande för utökning av en befintlig verksamhet avseende fritidshem. Under vårterminen 2026 har utbildningsförvaltningen fått två ansökningar som avser nyetablering respektive en ansökan om utökning av befintlig verksamhet på remiss från Skolinspektionen. • Under 2025 har en huvudman fått godkänt om utökning av befintlig verksamhet med ett yrkesprogram. En huvudman har fått tillstånd att bedriva nationell idrottsutbildning inom fyra sporter. Vidare har en huvudman fått godkännande som huvudman för riksrekryterande gymnasial spetsutbildning, särskild variant. Under vårterminen 2026 har utbildningsförvaltningen fått nio ansökningar om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning på remiss från Skolinspektionen. Vidare har fyra ansökningar om att utöka verksamhet vid befintlig skolenhet inkommit, där samtliga är yrkesprogram. Det har även inkommit två ansökningar som avser nyetablering. • Under 2025 har en internationell skola fått godkännande som huvudman för internationell skola på grundskolenivå. Det inkom även två ansökningar avseende internationell skola på grundskolenivå respektive rätt till bidrag för internationell skola på gymnasienivå varav båda huvudmännen fick avslag. Under vårterminen 2026 har utbildningsförvaltningen fått en ansökan om godkännande som huvudman för internationell skola på grundskolenivå och rätt till bidrag för internationell skola på gymnasienivå. Ansökan avser nyetablering. 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035–2046 (andra planeringsperioden) Lokalbehovet under den andra planeringsperioden Under den andra planeringsperioden baseras bedömningen av behovet av elevplatser utifrån stadens befolkningsprognos samt strategiska bedömningar som för grundskolans del i stort sett fokuserar på hemkommunsansvar sett till skola nära hemmet. Enligt stadens befolkningsprognos minskar antalet barn i åldrarna 6–15 år med cirka 14 000 fram till år 2037 från dagens nivå för att sedan öka. År 2045 förväntas 95 400 barn i grundskoleåldern bo i Stockholm. Stora delar av den prognostiserade ökningen av 6 900 barn och unga 6–15 år mellan år 2037–2045 förväntas ske i anslutning till större start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 72 (74) exploateringsområden. Men den sammantagna tillväxten är långsam på grund av att befolkningsminskningen förväntas fortsätta i många andra delar av staden. Sett till stadsdelsområden förväntas antal barn och unga 6–15 år öka i alla ytterstadsområden men i många områden räcker det inte till att kompensera kommande minskning. År 2045 förväntas antal barn och unga överstiga dagens nivå i Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skärholmen. I dessa områden behöver förvaltningen se över hur lokaler på bästa sätt kan användas till dess att behovet åter uppstår, då det kan bli väldigt svårt och dyrt att nyanskaffa denna kapacitet när behoven ökar igen. Det kan handla om allt från tomställning, användning som evakueringslokaler eller tidsbegränsad andrahandsuthyrning. I diagram nedan syns befolkning 6–15 år per SDO år 2025 samt förväntat barnantal år 2034 och 2045 enligt befolkningsprognos 2025. Om samma antaganden över hur eleverna går i skolan sett till skolans regiform eller geografiskt läge, som i den tioåriga elevantalsframskrivningens används under den andra planeringsperioden, skulle det finnas 71 600 elever i kommunala grundskolor år 2045 vilket med 90 procents fyllnadsgrad innebär 79 500 elevplatser. Detta är 10 900 elevplatser färre än dagens antal elevplatser. Antalet unga i gymnasieåldern i Stockholms län förväntas att minska med cirka 9 000, varav 2 300 i Stockholms stad under andra planeringsperioden. Det lägsta prognostiserade antal unga 16–18 år förväntas år 2043. Därefter förväntas antalet återigen öka något för att vara 27 100 år 2045. Om samma antaganden över hur eleverna går i gymnasieskolan sett till skolans regiform eller geografiskt läge som i den tioåriga elevantalsframskrivningens används fram till år 2045, skulle det då finnas 17 000 elever i kommunala gymnasieskolor. Med 95 procents fyllnadsgrad innebär 17 900 elevplatser. Detta är 2 200 elevplatser färre än dagens antal elevplatser. Behovet av lokalförändringar kommer att prövas utifrån befolkningsprognosen, start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 73 (74) hemkommunsansvar, likvärdig skola och beslutade riktlinjer - stadens befintliga beslut om tillämpning av skollagens krav om skola nära hemmet och lekvärdesriktlinjer för friytans lämplighet sett till plan- och bygglagens krav på friyta. Eftersom prognosen avseende antalet barn och unga vänder uppåt igen mot slutet av andra planeringsperioden, kommer ett visst överskott av elevplatser under några år vara nödvändigt. Det är viktigt att bibehålla flexibilitet för att hantera både tillväxt och minskning av elevantalet på sikt. Bra balans mellan att behålla större delar av lokalbeståndet utifrån långsiktigt behov och strävan efter högre fyllnadsgrad under kommande åren kräver att förvaltningen ser över bland annat ökat samutnyttjande eller alternativt användande av permanenta lokaler inom förvaltningen och med andra förvaltningar och bolag i staden. Planerade lokalförändringar under den andra planeringsperioden Nuvarande planeringsinriktning för år 2035–2045 innebär en avveckling av alla kvarstående tidsbegränsade lokaler samt etablering av sex nya grundskolor med 5000 elevplatser. Om dessa elevplatser skulle skapas, skulle det betyda en fyllnadsgrad på 77 procent år 2045. Behovet av nya skolor är direkt knutet till bostadsplanernas genomförandetakt och omfattning. En bostadsbyggnation som är utsträckt i tid ökar förutsättningarna att klara behovet genom befintliga skolor förutsatt att de ligger på rätt plats. Det finns därför stor osäkerhet både sett till tidsplan och kapacitet. Alla planerade nya skolor kommer inte behöva byggas men det är svårt att på skolnivå avgöra vilka som kommer bli av eller inte på grund av osäkerheten i bostadsbyggandet och dess tidsplaner. Nya grundskolor med i planeringen: • Gröndalsskolan: Tillskapa elevplatser i årskurs F-9 i området kopplat till planerad bostadsbyggnation i Lövholmen och Marievik. Ersätter tidigare Gröndalsskolan. • Kista Äng: Nya skola för att tillskapa elevplatser i årskurs F-9 kopplat till planerad bostadsbyggnation i Kista. • Loudden & Södra Värtan: Två nya skolor för att tillskapa elevplatser i årskurs F-9 samt anpassad grundskola kopplat till planerad bostadsbyggnation i Norra Djurgårdsstaden. • Årstafältet 1: Ny skola för att tillskapa elevplatser i årskurs F-9 kopplat till planerad bostadsbyggnation på Årstafältet. • Älvsjödalen 1: Ny skola för att tillskapa elevplatser i årskurs F-9 kopplat till planerad bostadsbyggnation i Älvsjö. Att starta om dagens befintliga och planerade evakueringsskolor som egna enheter kan också vara ett alternativ om de ligger på rätt plats och förutsatt att behov finns. För gymnasieskolan har förvaltningen inga planerade lokalförändringar mellan 2035 och 2045. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 74 (74) Vidare medverkar förvaltningen inom ramen för SAMS i att se över möjligheter att säkerställa mark för ytterligare framtida skolor på olika platser runt om i staden, men baserat på stadens befolkningsprognos fram till år 2045 saknas konkreta behov. start.stockholm --- [Bilaga 1 UtbN 2027-2029.pdf] Utbildningsnämnden Sida 1 Bilaga 1 UtbN 2027-2029 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Utfall KF Nämndens Nämndens Prognos för Förändring Nämndens Prognos för Förändring Nämndens Prognos för Förändring mnkr budget vp underlag omslutnings- jämfört med underlag omslutnings- jämfört med underlag omslutnings- jämfört med 2025 2026 2026 2027 förändring budget 2028 förändring nämndens underlag 2029 förändring nämndens underlag exl 2027 2026 exl 2028 till budget exl 2029 till budget omslutnings- ( 4-2) omslutnings- 2027 omslutnings- 2028 förändring förändring (8-4) förändring (12-8) 1 2 3 4 5 7 8 9 11 12 13 15 Driftverksamhet Kostnader 22 844,5 21 350,0 23 935,9 21 350,0 2 585,9 0,0 21 350,0 2 585,9 0,0 21 350,0 2 585,9 0,0 Förskola 9,9 0,0 1,6 0,0 1,6 0,0 0,0 1,6 0,0 0,0 1,6 0,0 Grundskola inkl. fritidshem 16 992,1 16 117,1 17 532,3 16 117,1 1 440,7 0,0 16 117,1 1 440,7 0,0 16 117,1 1 440,7 0,0 Gymnasieskola 4 548,8 4 089,7 4 916,8 4 089,7 1 014,5 0,0 4 089,7 1 014,5 0,0 4 089,7 1 014,5 0,0 Anpassad grundskola 549,6 896,0 756,6 896,0 32,0 0,0 896,0 32,0 0,0 896,0 32,0 0,0 Anpassad gymnasieskola 316,6 236,9 309,4 236,9 61,9 0,0 236,9 61,9 0,0 236,9 61,9 0,0 Nämnd och övergripande verksamhet 427,4 10,4 419,2 10,4 35,2 0,0 10,4 35,2 0,0 10,4 35,2 0,0 Intäkter (-) -2 778,1 -279,3 -2 865,2 -279,3 -2 585,9 0,0 -279,3 -2 585,9 0,0 -279,3 -2 585,9 0,0 Förskola -12,7 0,0 -1,6 0,0 -1,6 0,0 0,0 -1,6 0,0 0,0 -1,6 0,0 Grundskola inkl. fritidshem -1 615,4 -279,3 -1 720,0 -279,3 -1 440,7 0,0 -279,3 -1 440,7 0,0 -279,3 -1 440,7 0,0 Gymnasieskola -974,7 0,0 -1 014,5 0,0 -1 014,5 0,0 0,0 -1 014,5 0,0 0,0 -1 014,5 0,0 Anpassad grundskola -48,7 0,0 -32,0 0,0 -32,0 0,0 0,0 -32,0 0,0 0,0 -32,0 0,0 Anpassad gymnasieskola -63,4 0,0 -61,9 0,0 -61,9 0,0 0,0 -61,9 0,0 0,0 -61,9 0,0 Nämnd och övergripande verksamhet -63,1 0,0 -35,2 0,0 -35,2 0,0 0,0 -35,2 0,0 0,0 -35,2 0,0 Verksamhetens nettokostnader exkl kap kostnad 20 066,4 21 070,7 21 070,7 21 070,7 0,0 0,0 21 070,7 0,0 0,0 21 070,7 0,0 0,0 avskrivningar 98,3 80,0 80,0 80,0 0,0 0,0 80,0 0,0 0,0 80,0 0,0 0,0 internräntor 8,1 6,0 6,0 6,0 0,0 0,0 6,0 0,0 0,0 6,0 0,0 0,0 Summa kostnader 22 950,8 21 436,0 24 021,9 21 436,0 2 585,9 0,0 21 436,0 2 585,9 0,0 21 436,0 2 585,9 0,0 Summa intäkter -2 778,1 -279,3 -2 865,2 -279,3 -2 585,9 0,0 -279,3 -2 585,9 0,0 -279,3 -2 585,9 0,0 Netto 20 172,7 21 156,7 21 156,7 21 156,7 0,0 0,0 21 156,7 0,0 0,0 21 156,7 0,0 0,0 4, 8 och 12 I kommunfullmäktiges budget redovisas endast kostnader/intäkter för nämndens egen verksamhet. Beräknade omslutningsförändringar skall anges av nämnden i verksamhetsplanen och redovisas till kommunstyrelsen. 5, 9 och 13 Prognos för omslutningsförändringar till följd av köp och försäljning av tjänster mellan olika nämnder, externa transaktioner, kompetensfonden och miljömiljarden redovisas här. Kommunfullmäktiges beslutade budget KF budget 2026 och plan för 2027 och 2028 2026 2027 2028 Summa kostnader inkl kapitalkostnader -21436,0 -21436,0 -21436,0 Drift och underhåll -21436,0 -21436,0 -21436,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Internränor 0,0 0,0 0,0 Intäkter 279,3 279,3 279,3 Netto -21156,7 -21156,7 -21156,7 Sida 2 Bilaga 1 UtbN 2027-2029 Utbildningsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Specifikation av förändringar i driftverksamheten (-) = ökade kostnader/minskade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget 2026 0 -21 436,0 279,3 Av kommunfullmäktige beslutad plan för 2027 0 -21 436,0 279,3 Av nämnden beräknade förändringar 2027 Minskade kostnader: Fritidshem 87,8 Grundskola 372,9 Lokalkostnader, utöver effekt av schablonintäktsförändring 30,6 Ökade kostnader: Anpassad grundskola -61,7 Gymnasieskola -2,8 Anpassad gymnasieskola -23,6 Löneutveckling -324,2 Summa prestationsförändring 372,6 Summa kostnadsförändring -293,6 Effektiviseringskrav vid oförändrad ram -79,0 Nämndens underlag till budget för 2027 -21 436,0 279,3 (ska överensstämma med av KF beslutad plan för 2027) Av nämnden beräknade förändringar 2028 Minskade kostnader: Fritidshem 29,4 Grundskola 152,3 Gymnasieskola 15,7 Anpassad gymnasieskola 0,4 Ökade kostnader: Anpassad grundskola -43,2 Löneutveckling -313,9 Lokalkostnader, utöver effekt av schablonintäktsförändring -53,8 Summa prestationsförändring 154,6 Summa kostnadsförändring -367,7 Effektiviseringskrav vid oförändrad ram 213,1 Nämndens underlag till plan för 2028 -21 436,0 279,3 (ska överensstämma med av KF beslutad plan för 2028) Av nämnden beräknade förändringar 2029 Minskade kostnader: Fritidshem 38,1 Grundskola 190,5 Gymnasieskola 39,0 Anpassad gymnasieskola 2,4 Ökade kostnader: Anpassad grundskola -28,6 Löneutveckling -314,1 Lokalkostnader, utöver effekt av schablonintäktsförändring -56,5 Summa prestationsförändring 241,4 Summa kostnadsförändring -370,6 Effektiviseringskrav vid oförändrad ram 129,2 Nämndens underlag till plan för 2029 -21 436,0 279,3 Sida 3 Bilaga 1 UtbN 2027-2029 Utbildningsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Kapitalkostnader i ett tioårsperspektiv (löpande prisnivå, mnkr) Utfall 2025 Budget 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Kapitalkostnader Kapitalkostnader på befintliga, ej avskrivna anläggningstillgångar. Internränta 8,1 6,0 6,0 6,0 6,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 Avskrivningar 98,3 80,0 80,0 80,0 80,0 81,0 81,0 81,0 81,0 81,0 81,0 81,0 Summa kapitalkostnader 106,4 86,0 86,0 86,0 86,0 88,0 88,0 88,0 88,0 88,0 88,0 88,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Pågående och beslutade projekt Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Planeringsprojekt, uppbunden investeringsplan Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Nya planeringsprojekt Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt, inkl. kapitalkostnader på samtliga nya investeringar Internränta 8,1 6,0 6,0 6,0 6,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 Avskrivningar 98,3 80,0 80,0 80,0 80,0 81,0 81,0 81,0 81,0 81,0 81,0 81,0 Summa kapitalkostnader 106,4 86,0 86,0 86,0 86,0 88,0 88,0 88,0 88,0 88,0 88,0 88,0 kapitalkostnader Sida 4 Bilaga 1 UtbN 2027-2029 Utbildningsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Investeringsplan 2027 och kommande år Prognos (mnkr) Prognos Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Plan 2031 Plan 2033-- Utfall 2025 Plan 2032(7) 2026 (1) (2) (3) (4) (5) (6) (8) Inventarier och maskiner 106,3 90,0 90,0 90,0 90,0 90,0 90,0 90,0 90,0 1. Prognos 2026 2-5. Nämndens underlag för budget 2027-2030, inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget 2026. 6-8. Nämndens plan för 2030 och framåt 2026-03-02 09:38 Invent o maskiner Sida 5 Bilaga 1 UtbN 2027-2029 Utbildningsnämnden Prognos för ej aktiverbara utgifter hänförliga till investeringar som omklassificeras till drift Prognos (mnkr) VP 2026 Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Plan 2031 Ej aktiverbara utgifter med stabil nivå över tid (utredningar i tidiga skeden m.m.) Ej aktiverbara utgifter som varierar över tid 38,1 10,5 99,3 (sanering, rivning m.m.) Ej aktiverbara utgifter (summa) 38,1 10,5 99,3 0 0 0 Ej aktiverbara Inkomster med stabil nivå över tid (bidrag och ersättning för åtgärder i tidiga skeden m.m.) Ej aktiverbara inkomster som varierar över tid ( bidrag, ersättning för sanering m.m.) Ej aktiverbara inkomster (summa) 0 0 0 0 0 0 Betty Petterson hus H 2026 1,6 Björnbodaskolan rivning 2026 7,3 Ekensbergsskolan rivning 2026 10 Gröndalskolan rivning 2026 12,5 Lillhol, rivning idrottshall 2026 5 Solbegaskolan rivning 2026 1,7 Björnbodaskolan rivning 2027 10,5 Ekensbergsskolan - sanering 2028 99,3 Sida 6 Bilaga 1 UtbN 2027-2029 Utbildningsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ackumulerat utfall Budget Prognos Totalt Period t o m 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 Beslutat Prognos Beslutat Prognos Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt KostnadIntäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Start Slut Start Slut (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Mnkr Projekt Hållbara skolmåltider (ESF) 1 -1 6 -5 6 -5 7 -6 5 -4 0 0 0 0 18 -15 18 -15 25-10-01 28-09-30 25-10-01 28-09-30 Upphandling skolplattformen (USP) 72 0 2 0 4 0 95 0 76 0 22-01-01 26-06-30 22-01-01 26-06-30 Upphandling barn och elevregister (BOE) 6 0 10 0 10 0 29 0 29 0 29 0 103 103 0 24-09-30 28-12-31 24-09-30 29-12-31 Varav UtbF 5 0 7 0 7 0 21 0 21 0 21 0 76 76 0 Summa 79 -1 17 -5 20 -5 36 -6 34 -4 29 0 0 0 217 -15 197 -15 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP 2026, gäller hela 2026 - även i uppföljningsärenden Kolumn P-S Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. 2024-09-30—2028-12-31 (ursprunglig plan, projektdirektiv godkändes 30 september 2024 på Portföljsstyrgruppsmötet). 2024-09-30 – 2029-12-31 (prognos) Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Sida 7 Bilaga 1 UtbN 2027-2029 Utbildningsnämnden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Nämnderna ska redovisa samtliga taxor och avgifter som nämnden beslutar om. Redovisningen ska innehålla en kortfattad beskrivning av bakgrunden för avgiftsuttaget, till exempel koppling till lagrum med mera, och grunderna för beräkning av avgifterna. Taxor och avgifter Nuvarande Total intäktGrund för avgiftsuttag Planerad nivå VP 2026 (lagrum, reglemente Grund för beräkning Eventuell Beslut om taxa/avgift fattas Taxa/avgift (namn) Senast justerad justering (kr) (mnkr) etc.) av taxa/avgift indexreglering av Kommentar Maxtaxe- Intäkten avser föräldraavgifter för stadens Avgifter för fritidshem 266,0förordningen - Ja Skolverket/KF fritidshem Maxtaxa ska betalas om hushållets sammanlagda Heltidstaxa 2026-01-01 2027-01-01 inkomst är 61 560 Barn 1 2 % av hushållets inkomster, dock högst 1 231 kr/månad kronor/månad eller mer Barn 2 1 % av hushållets inkomster, dock högst 616 kr/månad Barn 3 1 % av hushållets inkomster, dock högst 616 kr/månad Barn 4 och följande Ingen avgift Avgift för barn 10-12 år som deltar i öppen fritidsverksamhet i kommunal regi. Avgiften är en Självkostnad / subventinering av kostnaderna, och ett bidrag för Öppen fritidsverksamhet (fritidsklubb) Kommunallagen subventionering Nej Kommunfullmäktige delar av kostnaderna för måltider och aktiviteter. Terminsavgift 2025-07-01 0 Ingen avgift från och med höstterminen 2025 Intäkten är uppskattad och därmed osäker och avser bokningar via Interbook. Skollokalerna Självkostnad / Ja, PKV enlig upplåts på vardagkvällar kl. 18-22 samt helger Taxor för hyra av övriga skollokaler 0,2Kommunallagen subventionering anvisning Kommunfullmäktige under vissa förutsättningar. Subventionerad taxa2025-01-01 2027-01-01 Klassrum 105,0 T.ex. musiksal, slöjdsal, bildsal, danssal, Specialsal 210,0 kunskapssal, bibliotek m.m. Aula/matsal, liten 260,0 Max 200 pers. Aula/matsal, mellan 525,0 201-500 pers. Aula/matsal, stor 785,0 Fler än 500 pers. Privat taxa Klassrum 260,0 T.ex. musiksal, slöjdsal, bildsal, danssal, Specialsal 625,0 kunskapssal, bibliotek m.m. Aula/matsal, liten 785,0 Max 200 pers. Aula/matsal, mellan 1 570,0 201-500 pers. Aula/matsal, stor 2 360,0 Fler än 500 pers. --- [Bilaga 2 Schablongrundande samt interkommunala elever 2027-2029.pdf] Schablongrundande elever samt interkommunala elever 2027 - 2029 Fritidshem VB 2024 VB 2025 KF 2026 VP 2026 2027 2028 2029 Stockholmsbarn i Stockholms skolor 31 399 30 586 30 761 29 950 29 516 29 124 28 604 Stockholmsbarn i annan kommun 254 239 250 220 199 198 199 Stockholmsbarn i fristående fritidshem 7 092 7 245 7 334 7 240 7 166 7 068 6 951 Totalt Stockholmsbarn i fritidshem 38 745 38 070 38 345 37 410 36 881 36 390 35 754 Barn från andra kommuner i Stockholms skolor 274 285 300 302 300 297 Grundskola VB 2024 VB 2025 KF 2026 VP 2026 2027 2028 2029 Stockholmselever i Stockholms skolor 75 307 74 203 74 527 73 100 71 985 70 946 69 613 Stockholmselever i annan kommun 873 837 871 810 734 730 733 Stockholmselever i fristående skolor 23 516 23 218 23 261 22 820 22 544 22 188 21 773 Stockholmselever i fristående resursskolor 844 916 930 930 950 970 990 Stockholmselever i internationella skolor 1 374 1 369 1 380 1 350 1 336 1 318 1 296 Totalt Stockholmselever i grundskola 101 914 100 543 100 969 99 010 97 549 96 152 94 405 Elever från andra kommuner i Stockholms skolor 1 637 1 665 1 600 1 611 1 600 1 582 Anpassad grundskola VB 2024 VB 2025 KF 2026 VP 2026 2027 2028 2029 Stockholmselever i Stockholms skolor 1 104 1 159 1 138 1 192 1 231 1 298 1 342 Stockholmselever i annan kommun 20 17 22 23 21 21 21 Stockholmselever i fristående skolor 240 256 256 263 274 284 291 Totalt Stockholmselever i anpassad grundskola 1 364 1 432 1 416 1 478 1 526 1 603 1 654 Elever från andra kommuner i Stockholms skolor 14 20 15 15 15 15 Gymnasieskola VB 2024 VB 2025 KF 2026 VP 2026 2027 2028 2029 Stockholmselever i Stockholms skolor 11 994 12 246 12 607 12 462 12 702 12 769 12 709 Stockholmselever i annan kommun 3 422 3 563 3 700 3 692 3 698 3 678 3 641 Stockholmselever i fristående skolor 14 987 15 406 16 042 15 892 15 972 15 795 15 568 Totalt Stockholmselever i gymnasieskola 30 403 31 215 32 349 32 046 32 372 32 242 31 918 Elever från andra kommuner i Stockholms skolor 6 558 6 636 6 693 6 842 6 919 6 915 Anpassad gymnasieskola VB 2024 VB 2025 KF 2026 VP 2026 2027 2028 2029 Stockholmselever i Stockholms skolor 278 302 266 320 326 328 326 Stockholmselever i annan kommun 49 48 41 45 45 45 44 Stockholmselever i fristående skolor 166 193 217 211 212 209 206 Totalt Stockholmselever i anpassad gymnasieskola 493 543 523 576 583 582 576 Elever från andra kommuner i Stockholms skolor 97 93 94 96 97 97 --- [Bilaga 3 Kompetensförsörjningsplan 2027-2029.pdf] Utbildningsförvaltningen Bilaga 3 Avdelningen för personal och Sida 1 (45) kompetensförsörjning Utbildningsförvaltningen Avdelningen för personal och kompetensförsörjning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm 08-508 33 000 utbf.personalavd@stockholm.se Bilaga 3 Sida 2 (45) Bilaga 3 Sida 3 (45) 1. Inledning ............................................................................................... 4 2. Vilka förändringar står vi inför?.......................................................... 5 2.1 Minskade barn- och elevkullar ............................................................. 5 2.2 Tid för undervisningsuppdraget............................................................ 7 2.3 10-årig grundskola ............................................................................... 8 2.4 Professionsprogrammet ....................................................................... 8 2.5 Ändringar i skollagen gällande skolbibliotek ........................................ 9 2.6 Dimensionering av gymnasial utbildning för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov ................................................................ 9 2.7 En förbättrad elevhälsa ...................................................................... 10 2.8 Förbättrat stöd i skolan ....................................................................... 11 2.9 Nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området .......................................... 12 3. Vilken kompetens har vi och vilken behöver vi? ............................ 13 3.1 Personalbehovsprognos .................................................................... 13 3.2 Nuläge legitimationsgrad och ämnesbehörighet i stadens grund- och gymnasieskolor .............................................................................. 17 3.3 Personalomsättning ........................................................................... 26 4. Hur möter vi framtidens kompetensförsörjningsutmaningar? ..... 29 4.1 Kompetens och behörighet inom anpassad skola ............................. 29 4.2 Ämnesbehörighet i vissa ämnen ........................................................ 30 4.3 Yrkeslärare ......................................................................................... 31 4.4 Bemanning inom skolbiblioteken ....................................................... 31 4.5 Tioårig grundskola .............................................................................. 32 4.6 Matematik i grundskolan .................................................................... 33 4.7 Utvecklingsområden inom ledarskap ................................................. 34 4.8 Fortsätta stärka arbetsgivarvarumärket ............................................. 34 4.9 Omställning till följd av minskade elevantal ....................................... 35 5. SKR:s nio strategier för att säkra kompetensförsörjningen ......... 36 6. Slutsatser ............................................................................................ 41 Bilagor till kompetensförsörjningsplanen ........................................... 42 Bilaga K1. Personalbehovsprognos ......................................................... 42 Bilaga K2. Personalomsättning ................................................................ 43 Bilaga 3 Sida 4 (45) 1. Inledning Utbildningen i skolan syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska ta hänsyn till elevers olika behov, och elever ska ges det stöd och den stimulans som behövs för att utvecklas så långt som möjligt. Därför är det viktigt att utbildningsförvaltningens chefer och medarbetare är kompetenta och engagerade samt har goda förutsättningar att genomföra sina uppdrag – oavsett skolområde, skolform och skola. För att säkerställa detta arbetar utbildningsförvaltningen utifrån kompetensförsörjningsstrategin UBARA – utveckla, behålla, attrahera, rekrytera, introducera och avsluta. Detta innebär ett fokus på att utveckla befintliga medarbetare och skapa goda förutsättningar för att de ska kunna utföra sina uppdrag med hög kvalitet och engagemang samt vilja stanna kvar i staden. Genom att vara en förebild som arbetsgivare är utbildningsförvaltningen också attraktiv för arbetssökande och kan anställa de mest kompetenta cheferna och medarbetarna. De som väljer att lämna staden ska göra det som ambassadörer. Att arbeta systematiskt med kompetensförsörjning ger goda förutsättningar för att utbildningsförvaltningen har rätt kompetens på både kort och lång sikt. Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare med högt söktryck på utlysta tjänster.1 Löneläget är gott och utbildningsförvaltningen i Stockholms stad är löneledande jämfört med andra kommunala huvudmän i regionen inom flera befattningar, däribland lärare. Förvaltningens AMI2 är högt och låg 2025 på 80 och 90 procent av medarbetarna tycker att arbetet är meningsfullt. Systematiskt arbete med kompetensförsörjning är emellertid fortsatt viktigt för att klara förvaltningens uppdrag, skapa likvärdighet i skolan, möta omvärldens utmaningar och nå fastställda mål. Under planperioden ligger fokus bland annat på hanterandet av minskade elevantal och att höja elevernas kunskapsresultat. Skolan står dessutom inför flera nyligen genomförda samt föreslagna förändringar under den kommande perioden med stor påverkan på kompetensförsörjningen. Bland annat regleringen av lärares 1 Resultat från analysföretaget Universums årliga undersökningar av arbetsgivare bland studenter och personer i arbetslivet. 2 Aktivt medskapandeindex (AMI) består av nio frågor som tillsammans bildar ett totalindex samt tre delindex; Motivation, Ledarskap och Styrning. Bilaga 3 Sida 5 (45) undervisningstid, vilket medför stor osäkerhet kring det framtida lärarbehovet. Samtliga förändringar beskrivs närmare i avsnitt 2. I kompetensförsörjningsplanen arbetar utbildningsförvaltningen utifrån stadens kompetensförsörjningsprocess. I första steget identifieras och kartläggs kommande kompetensbehov och förvaltningens befintliga kompetens. Skillnaden utgör verksamhetens kompetensgap där det finns en befintlig och/eller framtida risk för kompetensbrist. I andra steget redogörs för hur förvaltningen ska arbeta för att minska de identifierade kompetensgapen. Planen svarar på följande frågor:  Vilka förändringar står vi inför?  Vilken kompetens har vi och vilken behöver vi?  Hur möter vi framtidens kompetensförsörjningsutmaningar? För att svara på frågorna har förvaltningen tagit fram och tagit del av undersökningar och statistik, intervjuat referensgrupper samt bedrivit omvärldsbevakning. Detta har sedan analyserats för att kompetensplanera och ta fram insatser som svarar mot de identifierade kompetensgapen. I kompetensförsörjningsplanens sista del beskrivs det hur utbildningsförvaltningen arbetar enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nio strategier för att säkra kompetensförsörjningen. 2. Vilka förändringar står vi inför? I avsnitt 2.1–2.9 presenteras kommande, nyligen genomförda och föreslagna förändringar med påverkan på kompetensförsörjningen till utbildningsförvaltningens skolor. Dessa är minskade barn- och elevkullar, förslag på reglering av undervisningstid, införandet av 10-årig grundskola, professionsprogrammet, ändringar i skollagen gällande skolbibliotek, dimensionering av gymnasial utbildning för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov, en förbättrad elevhälsa, förbättrat stöd i skolan samt nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området. Förändringarna kan få stor påverkan på personalbehov, behörighetskrav, ekonomi och organisering. 2.1 Minskade barn- och elevkullar I slutet av 2025 bodde cirka 103 000 barn i grundskoleåldern i Stockholm. Under de kommande åren beräknas antalet skolbarn i Stockholm sjunka stadigt, främst på grund av det minskade Bilaga 3 Sida 6 (45) barnafödandet. Enligt stadens befolkningsprognos 2025 minskar antalet barn i åldrarna 6–15 år med cirka 12 600 fram till år 2034 vilket är en minskning med 12,3 procent.3 Sedan toppåret 2022 har elevantalet i stadens kommunala grundskolor minskat med cirka 2 900 elever och en minskning med cirka 4700 förväntas från 2025 års nivå fram till år 2029. År 2034 som är det sista året i stadens elevantalsframskrivning förväntas 67 200 elever gå i stadens kommunala grundskolor, en minskning med 9 500. Stadens kommunala gymnasieskolor förväntas nå sitt högsta elevantal på cirka 19 900 elever hösten 2028. Därefter förväntas elevantalet minska även i gymnasieskolorna med en förväntad minskning med cirka 200 elever från 2025 års nivå fram till 2034. Diagram 1. Elevantalsförändringar i kommunala grundskolor 2025 - 20344 0 -2 136 -2 000 -3 519 -4 000 -3 843 -6 000 Kommunala, åk F-3 Kommunala, åk 4-6 -8 000 Kommunala, åk 7-9 -9 498 Totalt -10 000 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 För anställda i grundskolan kommer elevminskningen innebära att omplacering från en skola till en annan blir vanligare. Elevantalet kan även påverkas ytterligare av hur väl förvaltningen lyckas konkurrera med friskolorna om eleverna. Hur elevminskningarna påverkar personalbehovet går att läsa om under rubriken 3.1 Personalbehovsprognos. Det minskade elevantalet ställer särskilt höga krav på planering av förvaltningens lokaler för att lokalkostnaderna inte ska öka sin andel av skolpengen, vilket går att läsa mer om i Lokalförsörjningsplanen5. 3 Statistik om Stockholm, Befolkningsprognos 2025. 4 Elever i den anpassade skolan är inte inkluderade i statistiken över den kommunala grund- och gymnasieskolans elevantalsförändringar. I den anpassade skolan är trenden den motsatta och går att läsa mer om i avsnitt 4.1. 5 Lokalförsörjningsplanen är en bilaga till Planeringsunderlag för budget. Bilaga 3 Sida 7 (45) 2.2 Tid för undervisningsuppdraget I mars 2025 överlämnades slutbetänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet (SOU 2025:26) till regeringen. I januari 2026 presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag på ändringar i skollagen, och planerar att lämna en proposition till riksdagen den 17 mars. Förslaget innebär att det regleras i skollagen vad som ingår i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. I undervisningsuppdraget ska det ingå undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Förslaget kan få betydande konsekvenser för förvaltningens kompetensförsörjning, framför allt i grundskolan. Enligt mycket preliminära beräkningar bedöms regleringen medföra ett behov om cirka 650–1 200 tillkommande heltidslärare i stadens grundskolor. För gymnasieskolan kan det enligt beräkningarna komma att behövas antingen 25 färre lärare än idag eller tillkomma 120 heltidstjänster. Antalet tjänster som kommer att behövas beror på hur undervisningstiden beräknas, hur regeringen väljer att reglera undervisningstiden och hur efterföljande kollektivavtal kommer att se ut. På kort sikt kan förändringen leda till att en ökad andel undervisning bedrivs av obehöriga lärare samt att förvaltningens möjlighet att rekrytera behöriga lärare och uppehålla en hög legitimationsgrad försvåras. Även hur skolorna organiserar sig kan påverkas till exempel genom att andra grupper kan behöva ta över ansvaret för vissa av de uppgifter som i dagsläget genomförs av lärare. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 utan övergångsbestämmelser. Förvaltningen följer reformarbetet noga och genomför kartläggningar för att bättre uppskatta kostnader och organisatoriska konsekvenser av en sådan reglering. Arbetet försvåras då detaljerna fortfarande är oklara. Bilaga 3 Sida 8 (45) 2.3 10-årig grundskola Riksdagen tog 2025 beslut om att grundskolan blir tioårig från och med hösten 2028. Syftet med en tioårig grundskola är att ge alla elever ytterligare ett år att utvecklas mot målen och kunna fokusera på läs- och skrivinlärning samt på matematik. Förändringen innebär att förskoleklass upphör som skolform och ersätts av en ny årskurs 1 i grundskolan samt att årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs 1. Som huvudregel kommer eleverna att börja i nya årskurs 1 på höstterminen det år som de fyller sex år. En konsekvens av den 10-åriga grundskolan blir att förskollärare inte har behörighet att undervisa i det nya lågstadiet. I utredningen om en 10-årig grundskola föreslås övergångsbestämmelser om fem, eller i vissa fall åtta år. Detta för att huvudmän ska ha tid att säkerställa rätt behörighet och att de förskollärare som idag arbetar i förskoleklass ska ha tid att genomgå behörighetsgivande fortbildning. För utbildningsförvaltningen innebär detta ett minskat behov av förskollärare och ett ökat behov av lärare. Reformen kan även komma att innebära svårigheter för fritidshemmet då den som är lärare i förskoleklassen på förmiddagen ofta också arbetar i fritidshemmet på eftermiddagen. 6 För närvarande finns ingen specifik information från Skolverket om vilka kompletterande utbildningar som krävs för behörighet i den nya årskurs 1 och lågstadiet. Frågan kan aktualiseras först efter att regeringen har fattat beslut om ändringar i behörighetsförordningen. 2.4 Professionsprogrammet Skolverket har på uppdrag av regeringen arbetat fram ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet består bland annat av ett nationellt ramverk för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare och bygger vidare på behörighetsgivande examen. För legitimerade lärare och förskollärare erbjuds även ett meriteringssystem. Meriteringssystemet ger legitimerade lärare möjlighet att få sin yrkesskicklighet erkänd. I framtiden planeras meriteringsprogrammet komma att kopplas samman med 6 En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, SOU 2021:33 Bilaga 3 Sida 9 (45) karriärstegsreformen, vilket skulle innebära att endast de som har uppnått en viss meriteringsnivå kommer att kunna anställas som förstelärare eller lektor med karriärtjänst. Kompetensutvecklingen inom ramen för professionsprogrammet består till stor del av poänggivande utbildningar på universitet och andra lärosäten i syfte att utveckla yrkesskickligheten. Bestämmelser om professionsprogrammet trädde i kraft i skollagen den 1 september 2025. Förvaltningen har det senaste året arbetat med professionsprogrammets möjligheter och konsekvenser för lärare på stadens skolor. Inom kort och på önskemål från stadens rektorer kommer en samlad rekommendation tas fram som anger hur förvaltningen på ett likvärdigt sätt ska hantera professionsprogrammet kopplat till bland annat utbildningar, studieledighet och kostnader för meritering. 2.5 Ändringar i skollagen gällande skolbibliotek Den 1 juli 2025 trädde ändringar i skollagen gällande skolbibliotek i kraft. Ändringarna syftar till att stärka elevers tillgång till ett bemannat och ändamålsenligt skolbibliotek. Lagändringen innebär att varje huvudman ska sträva efter att anställa personal som i första hand har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand annan relevant akademisk examen.7 Hur utbildningsförvaltningen arbetar med de nya ändringarna i skollagen gällande bemanning går att läsa om i avsnitt 4.4. 2.6 Dimensionering av gymnasial utbildning för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov Under 2025 genomfördes ändringar i skollagen kring utbildning i gymnasieskolan och Komvux på gymnasial nivå. Ändringarna i skollagen syftar till att:  öka det tillgängliga utbudet av utbildning på gymnasial nivå,  underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och,  förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. 7 Stärkta skolbibliotek, prop. 2023/24:164 Bilaga 3 Sida 10 (45) Ändringarna innebär bland annat att arbetsmarknadens behov ska få betydelse när kommuner, enskilda huvudmän och regioner planerar och dimensionerar utbildningar inom gymnasieskolan.8 Skolverket bedömer att det bör ske en omdisponering av utbildningsplatser från de högskoleförberedande programmen till yrkesprogrammen och att andelen erbjudna platser i Stockholms län bör ökas för följande sju yrkesprogram:  bygg och anläggningsprogrammet  el och energiprogrammet  fordons och transportprogrammet  industritekniska programmet  restaurang och livsmedelsprogrammet  VVS och fastighetsprogrammet  vård och omsorgsprogrammet Skolverket bedömer vidare att andelen erbjudna platser i Stockholms län bör minska på:  samhällsvetenskapsprogrammet  ekonomiprogrammet  estetiska programmet  teknikprogrammet Myndigheten skriver även att andelen erbjudna platser kan minska något för naturvetenskapsprogrammet. För detta program bedömer SCB att det finns risk för överskott på utbildade och att andelen förstahandssökande har minskat över tid. 9 Skolverkets statistik över ansökningar till gymnasieskolans yrkesprogram läsåret 2025/2026 visar att intresset för yrkesprogrammen ökar och om elevintresset för yrkesutbildningarna är i linje med den nya dimensioneringen kan det för förvaltningen leda till ett ökat behov av yrkeslärare10. 2.7 En förbättrad elevhälsa Den 26 november 2025 överlämnades slutbetänkandet En förbättrad elevhälsa till regeringen. Utredningen innehåller förslag som syftar till att ge elevhälsan en tydligare och mer strategisk roll i skolans arbete med att främja fysisk, psykisk och social hälsa, förebygga ohälsa samt stödja elevers lärande och utveckling. 8 Prop. 2021/22:159: Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning 9 Planeringsunderlag för gymnasial utbildning: Stockholms län. Skolverket 2023. 10 PM − Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2025/26. Skolverket 2025. Bilaga 3 Sida 11 (45) Förslagen har flera kompetensförsörjningsmässiga konsekvenser för utbildningsförvaltningen som huvudman. Bland annat föreslås det att psykologer ska bidra med stöd till elevers lärande och vara en aktiv del i elevhälsans arbete med att främja psykisk hälsa samt förebygga och tidigt identifiera psykisk risk. För flera skolor bedöms detta innebära ett ökat rekryteringsbehov av psykologer, eftersom inhyrd psykologkompetens inte är tillräcklig för att motsvara förslagets intentioner. Utredningen föreslår även att det på varje skola ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, hälso- och sjukvårdskurator samt specialpedagog eller speciallärare för att fullgöra elevhälsans uppdrag. Ett särskilt förslag innebär att elevhälsans psykosociala insats ska utföras av hälso- och sjukvårdskurator, med motsvarande utbildningskrav som inom regionens hälso- och sjukvård. Förslaget skulle innebära ett omfattande behov av kompetensutveckling eftersom inga av förvaltningens kuratorer i dagsläget är legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer. För utbildade socionomer, vilket de flesta av kuratorerna är, skulle detta innebära en utbildning på ett år heltid eller två år på deltid. Övergångsbestämmelser föreslås där personer anställda som kuratorer i elevhälsan före 1 januari 2027 får fortsätta tjänstgöra utan att uppfylla de nya kraven fram till 30 juni 2033. Ytterligare ett förslag är att elevhälsan ska erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser vid lättare fysiska och psykiska vårdbehov. Utredningen föreslår även en förstärkning och tydligare reglering av hälsobesök och hälsosamtal i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Förslagen skulle innebära en ökad arbetsbelastning för elevhälsan, däribland skolsköterskor, vilket kan leda till ett ökat rekryteringsbehov för att leva upp till kraven. Ändringarna i skollagen och hälso- och sjukvårdslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som bedrivs efter den 30 juni 2028.11 2.8 Förbättrat stöd i skolan Förslag på förändringar kring hanteringen av stödinsatser i skolan bereds av regeringen och beslut i riksdagen förväntas före sommaren. Förslag har lämnats i betänkandena Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) och En förbättrad elevhälsa (SOU 11 En förbättrad elevhälsa, SOU 25:113 Bilaga 3 Sida 12 (45) 2025:113). Utredningen föreslår att avskaffa regleringen om extra anpassningar och garantin för tidiga stödinsatser. I stället ska det i skollagen förtydligas att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de ska kunna följa undervisningen samt förslag om stödundervisning. Förslaget syftar till att skapa en tydligare avgränsning av vilka stödinsatser som förväntas genomföras av läraren i den egna undervisningen och elevens stödbehov ska styra om en elev ska ges undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt. Förslaget betonar även vikten av att avlasta lärare och stärka elevnära funktioner för att förbättra elevernas förutsättningar att nå utbildningens mål. Förslaget om stödundervisning kan innebära ett ökat ansvar för speciallärare och specialpedagoger, som i större utsträckning förväntas bidra till bedömning, planering och genomförande av stödundervisning. En ökning av stödundervisningen kan för förvaltningen innebära ett ökat behov av lärare, speciallärare och specialpedagoger. Kravet på att alltid samråda med speciallärare eller specialpedagog vid utredningar av en elevs behov av särskilt stöd kan också leda till ökad arbetsbelastning för dessa yrkesgrupper. En lagrådsremiss har lämnats till lagrådet i januari 2026. Propositionen planeras att lämnas till riksdagen 17 mars och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. 2.9 Nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur dagens utbildningar till speciallärare och specialpedagog kan ersättas av en ny, mer flexibel och elevnära utbildning. Syftet är att säkerställa att fler barn och elever i behov av stöd får undervisning av personal med relevant specialpedagogisk kompetens och att kompetensen används mer ändamålsenligt i skolväsendet. Bakgrunden är bland annat brist på speciallärare, samtidigt som nationella prognoser visar ett överskott av specialpedagoger, samt att dagens utbildningar ger för snäva undervisningsbehörigheter. Utredningen ska därför föreslå en utbildning som ger bredare behörighet att undervisa inom särskilt stöd, med större fokus på direkt arbete med elever och tidiga insatser, särskilt inom läs-, skriv- och matematikutveckling. Bilaga 3 Sida 13 (45) Utredningen ska även:  föreslå möjligheter för redan utbildade speciallärare och specialpedagoger att komplettera sin utbildning för bredare behörighet,  se över behörighetsreglerna så att lärar- eller förskollärarlegitimation, snarare än examen, kan vara grund för vidareutbildning inom området,  analysera konsekvenser för huvudmäns rekrytering, planering och kompetensförsörjning. Uppdraget ska redovisas senast 16 juni 2026.12 3. Vilken kompetens har vi och vilken behöver vi? I personalbehovsavsnittet presenteras statistik över antalet medarbetare i de största personalgrupperna samtidigt som framtida behovet av medarbetare och rekryteringsbehov de kommande åren prognosticeras. Avsnittet om legitimationsgrad och ämnesbehörighet ger en nulägesbild av vilka lärar- och ämnesbehörigheter förvaltningens skolor har. Personalomsättningsavsnittet presenterar det senaste årets omsättning och är ett av underlagen för att bedöma förvaltningens rekryteringsbehov. Tillsammans svarar avsnitten på frågorna vilken kompetens har vi? och vilken kompetens behöver vi? 3.1 Personalbehovsprognos På utbildningsförvaltningen arbetar cirka 15 950 medarbetare varav runt 14 450 är tillsvidareanställda13. Det är en ökning med cirka 26 medarbetare jämfört med samma period 2024. Ökningen består huvudsakligen av visstidsanställda. Personalbehovsprognosen avseende utbildningsförvaltningens pedagogiska verksamheter har tagits fram av Sweco och avser årsarbetare. Prognosen utgår från befintlig bemanning och baseras på förväntat barn- och elevantal, förväntad personalomsättning samt ett antagande om en oförändrad marknadsandel av skolmarknaden. 12 Kommittédirektiv: Nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området (Dir. 2025:93) 13 Totalsiffran avser visstid- och tillsvidareanställda medarbetare september 2025. Bilaga 3 Sida 14 (45) Prognosen beaktar inte förändringar i lagstiftning, prioriteringar eller omvärldsfaktorer, vilket innebär att den är förenad med betydande osäkerheter. Eftersom den utgår från nuvarande bemanningsnivåer riskerar den dessutom att underskatta behovet inom befattningar där det i dagsläget råder brist. I bilaga 1 presenteras statistik per befattning för de största personalgrupperna i stadens grund- och gymnasieskolor. Elevantalet i anpassad grund- och gymnasieskola har inte påverkats av den generella trenden med sjunkande födelsetal och verksamheterna har därför exkluderats från avsnittet då statistiken blir missvisande. Skolformen utgör cirka 1,7 procent av förvaltningens totala elevantal och bedöms därmed ha begränsad påverkan på det totala personalbehovet. Prognosen visar ett generellt minskat personalbehov, främst inom grundskolan. För gymnasieskolan bedöms behovet vara oförändrat vid planperiodens slut år 2029, varefter en minskning prognostiseras fram till 2035. Det externa rekryteringsbehovet av tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare inom förvaltningens pedagogiska verksamheter, inklusive anpassad grund- och gymnasieskola, bedöms uppgå till cirka 1 700 per år under planperioden varav cirka 690 lärare14. 3.1.1 Grundskola I grundskolan förväntas ett minskat behov av samtliga personalkategorier. Jämfört med 2025 års nivåer prognostiseras ett minskat behov av personal med cirka 6 procent fram till 2029 och med cirka 13 procent till år 2035, vilket motsvarar 720 respektive 1 545 årsarbetare. Lärare Det totala behovet av lärare i grundskolan förväntas minska med cirka 13 procent fram till 2035 jämfört med 2025 års nivå. Antalet lärare minskar från 6 450 årsarbetare år 2025 till 6 056 år 2029 (cirka 6 procent) och vidare till 5 596 år 2035. Det motsvarar en minskning med 394 årsarbetande lärare till planperiodens slut och 854 till år 2035. Beräkningen omfattar lärare i samtliga verksamheter och stadier, inklusive lärare i fritidshem och 14 Siffran är exklusive befattningen lärare mot fritidshem. Inkluderas den uppgår det årliga rekryteringsbehovet av lärare under planperioden till cirka 800. Bilaga 3 Sida 15 (45) förskollärare15. Den största volymmässiga minskningen av personalbehovet avser lärare i årskurs 7–9. Elevhälsans professioner Jämfört med 2025 års bemanning minskar behovet av speciallärare från 261 årsarbetare till 246 år 2029 och vidare till 226 år 2035. För specialpedagoger ses en minskning från 212 till 200 och därefter till 184 vid prognosperiodens slut. Behovet av skolsköterskor minskar från 156 till 147 och vidare till 135, medan psykologer minskar från 44 till 42 och därefter till 38. Minskningen för kuratorer går från 146 årsarbetare till 138 och sedan till 127 vid prognosperiodens slut. För studie- och yrkesvägledare minskar behovet från 44 till 41 årsarbetare vid 2029 och därefter till 38, år 2035. Barnskötare, elevassistenter och lärarassistenter Behovet av barnskötare minskar från 1 278 årsarbetare år 2025 till 1 188 år 2029 och vidare till 1 109, år 2035. För elevassistenter minskar behovet från 543 till 506 under planperioden och vidare till 470, år 2035. Även behovet av lärarassistenter minskar successivt, från 357 årsarbetare år 2025 till 335 år 2029 och 309 år 2035. 3.1.2 Gymnasieskola Behovet av anställda i gymnasieskola bedöms vara relativt oförändrat fram till 2029 för att därefter minska med cirka 7,7 procent, motsvarande 131 årsarbetare, till 2035 jämfört med år 2025. Lärare Antalet lärare uppgår till 1 116 årsarbetare år 2025 och bedöms vara i stort sett oförändrat vid planperiodens slut 2029. Därefter minskar behovet med cirka 8 procent till 1 029 årsarbetare år 2035. Det motsvarar en minskning med 87 lärare under prognosperioden. Den största volymmässiga minskningen avser lärare i allmänna ämnen, medan behovet av yrkeslärare minskar i mer begränsad omfattning. 15 Prognosen tar inte hänsyn till att förskollärare inte kommer vara att behöriga att undervisa i nya lågstadiet i och med införandet av 10-årig grundskola. Det prognostiserade behovet av förskollärare kommer emellertid att övergå i ett behov av i huvudsak lågstadielärare. Bilaga 3 Sida 16 (45) Elevhälsan Behovet inom elevhälsans professioner i gymnasieskolan är relativt stabilt under planperioden och minskar svagt fram till 2035. Speciallärare och specialpedagoger ligger oförändrat till 2029 och antalet specialpedagoger minskar något till 2035. Behovet av skolsköterskor minskar marginellt från 30 årsarbetare år 2025 till 28 år 2035. För kuratorer och studie- och yrkesvägledare ses ett minskat behov till prognosperiodens slut med 3 årsarbetare vardera. Elevassistenter och lärarassistenter Behovet av elevassistenter och lärarassistenter är i stort sett stabilt under planperioden men minskar något fram till 2035. Antalet elevassistenter minskar från 37 årsarbetare år 2025 till 34 år 2035. För lärarassistenter minskar behovet från 34 årsarbetare år 2025 till 31 år 2035. 3.1.3 Slutsatser om det kommande personalbehovet Personalbehovsprognosen visar att utbildningsförvaltningen står inför en period av successivt minskande personalbehov, främst inom grundskolan och därefter även inom gymnasieskolan. Minskningen är tydligt kopplad till de demografiska förändringarna som beskrivs i avsnitt 2.1, där minskade barn- och elevkullar får direkt genomslag i bemanningsbehovet. Samtidigt präglas perioden av betydande osäkerhet till följd av konkurrens mellan huvudmän om eleverna samt pågående och föreslagna reformer, särskilt regleringen av lärares undervisningstid. Inom grundskolan minskar behovet av samtliga personalgrupper fram till 2035. För gymnasieskolan är utvecklingen mer utdragen och personalbehovet bedöms vara relativt stabilt fram till 2029, men bedöms därefter minska fram till 2035. Vid prognosperiodens slut 2035 prognostiseras ett sammanlagt minskat behov av cirka 1 749 årsarbetare i förvaltningens grundskolor och gymnasieskolor. Detta innebär att förvaltningen behöver ha en hög beredskap för omställning, omplacering och anpassning av organisationen. Hur förvaltningen arbetar med det minskade elevantalet går att läsa mer om i avsnitt 4.9. Bilaga 3 Sida 17 (45) 3.2 Nuläge legitimationsgrad och ämnesbehörighet i stadens grund- och gymnasieskolor I avsnittet redovisas legitimationsgrad och ämnesbehörighet i utbildningsförvaltningens grund- och anpassade grundskolor samt gymnasie- och anpassade gymnasieskolor.16 Att elever undervisas av ämnesbehöriga lärare bidrar till en hög kvalité på undervisningen. Det utgör emellertid inte en garant för detta och fler faktorer spelar in när det kommer till lärarnas undervisningsskicklighet och elevers lärande och resultat. Förvaltningen behöver därför, utöver att följa upp lärarnas legitimationsgrad och ämnesbehörighet, arbeta för att säkerställa lektionernas undervisningskvalitet. Utbildningsförvaltningen definierar legitimationsgrad som antalet lärare med lärarlegitimation delat med det totala antalet lärare. Ämnesbehörigheten mäts utifrån hur stor andel av alla undervisningstillfällen som bedrivs av en behörig lärare17. Detta sätt skiljer sig från hur Skolverket mäter och gör att siffrorna i kompetensförsörjningsplanen inte blir jämförbara med Skolverkets nationella statistik18. Vad gäller ämnesbehörighet är det viktigt att veta att mindre skolor kan ha svårare att planera för att varje undervisningstillfälle bedrivs av en ämnesbehörig lärare. Detta då färre antal lärare gör schemaläggningen mindre flexibel. 16 Statistiken avser månadsavlönade medarbetare med en tillsvidare- eller en visstidsanställning och som arbetar i grundskolans årskurs 1–9, anpassad grundskola, gymnasieskola och/eller anpassad gymnasieskola. Statistiken i avsnittet hämtas i kompetenskartläggningsverktyget KOLL och bygger på uppgifter som finns i stadens personaladministrativa system Lisa, uppgifter om registrerad undervisning per lärare via Barn- och elevregistret samt Skolverkets uppgifter om legitimation och behörigheter per lärare. 17 Med behörig lärare menas en legitimerad lärare med behörighet i respektive ämne, årskurs och verksamhet hen undervisar i. 18 Skolverkets nationella statistik baseras på av skolornas inrapporterade uppgifter om undervisande lärare. Uppgifterna samkörs sedan med uppgifter om behörighet från Skolverkets lärar- och förskollärarregister. För att räknas som behörig lärare i ett ämne ska läraren ha behörighet för den skolform, det stadium/de årskurser och det ämne som undervisningen avser. Skolverket publicerar två övergripande mått kring lärarbehörighet vilka är; andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne samt andel lärare (uttryckt i heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet. Bilaga 3 Sida 18 (45) 3.2.1 Legitimationsgrad och ämnesbehörighet i grundskola och anpassad grundskola Legitimationsgraden har ökat med en procent i stadens grundskolor sedan föregående års mätning. Ämnesbehörigheten har däremot minskat med en procent. I grundskolans årskurs 1– 9 har 94 procent av lärarna legitimation och 69 procent av alla undervisningstillfällen bedrivs av en ämnesbehörig lärare. I anpassad grundskola har den genomsnittliga legitimationsgraden ökat med tre procentenheter sedan förra mätningen och ligger nu på 89 procent. Även om legitimationsgraden och ämnesbehörigheten ligger på en hög nivå finns skillnader mellan stadens skolor. Förvaltningen behöver fokusera på att höja ämnesbehörigheten i vissa skolor varav flera ligger i socioekonomiskt utsatta områden. För några grundskolor behöver även legitimationsgraden höjas. Grundskola Nedan redovisas legitimationsgrad och ämnesbehörighet inom grundskolan per stadsdelsnämndsområde. Tabell 1. Andel legitimerade lärare samt ämnesbehörighet i grundskolans årskurs 1–9 per stadsdelsnämndsområde Stadsdelsnämndsområde Legitimationsgrad Ämnesbehörighet (%) i grundskolan (%) i grundskolan År 2025 2024 2023 2025 2024 2023 Bromma 96 94 93 77 78 77 Enskede-Årsta-Vantör 95 95 94 71 72 73 Farsta 93 94 92 70 67 64 Hägersten-Älvsjö 93 91 91 71 71 69 Hässelby-Vällingby 92 93 90 64 61 60 Järva 94 94 92 68 68 66 Kungsholmen 92 94 92 74 78 75 Norra innerstaden 95 96 95 75 76 77 Skarpnäck 94 97 96 58 67 74 Skärholmen 88 82 81 61 58 59 Södermalm 95 94 92 69 75 72 Total 94 93 92 69 70 69 Bilaga 3 Sida 19 (45) Legitimationsgraden varierar och ligger mellan 88–96 procent i stadsdelsnämndsområdena. Högst ligger Bromma (96 procent) och lägst ligger Skärholmen (88 procent). Sedan förra mätperioden har legitimationsgraden ökat i fyra stadsdelsområden, minskat i fem och legat konstant i två områden. Även ämnesbehörigheten skiljer sig åt mellan stadsdelsområdena och varierar mellan 58–77 procent. Högst ligger Bromma (77 procent) medan Skarpnäck ligger lägst (58 procent). Järva stadsdelsområde ligger i någorlunda linje med stadens genomsnitt i både legitimationsgrad och ämnesbehörighet. Skolorna i Skärholmen hade vid förra mätningen en lägre legitimationsgrad och lägre ämnesbehörighet än genomsnittet. Området har sedan dess lyckats höja legitimationsgraden med 6 procent och ämnesbehörigheten med 3 procent19. I Skarpnäck har den samlade ämnesbehörigheten minskat med 9 procent. Minskningen är generell inom området och kan inte kopplas till någon enskild skola. Nedan redovisas grundskolans legitimationsgrad och ämnesbehörighet uppdelade på socioekonomisk kvartilstillhörighet. Tabell 2. Andel legitimerade lärare och ämnesbehörighet i grundskolans årskurs 1–9 per kvartil Kvartil20 Legitimationsgrad (%) Ämnesbehörighet (%) År 2025 2024 2023 2025 2024 2023 Kvartil 1 95 95 93 72 74 75 Kvartil 2 94 94 93 73 72 71 Kvartil 3 94 94 92 68 72 68 Kvartil 4 92 90 90 63 63 64 I kvartil 4, skolor med ett högre socioekonomiskt index, har legitimationsgraden ökat med 2 procent från tidigare år. Skolorna med lågt socioekonomiskt index (kvartil 1) har i genomsnitt både högre legitimationsgrad och högre ämnesbehörighet jämfört med skolorna som har ett högre socioekonomiskt index. Förvaltningen arbetar för att stödja 19 Ökningen kan bero på ett förbättrat rekryteringsläge samt en minskning av antalet anställda modersmålslärare som i stället hyrs in via Språkcentrum. 20 Skolornas kvartilstillhörighet kan skilja sig åt från år till år vilket kan förklara förekomsten av större förändringar mellan mätningar. Bilaga 3 Sida 20 (45) rektorer och skolledning i att höja ämnesbehörigheten samt kartlägga legitimationsgraden. Det strategiska arbetet för att höja kunskapsresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar fortsätter för att öka likvärdigheten och för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Det råder samtidigt skillnader mellan olika skolor både inom och mellan de olika kvartilerna. Skolornas kvartilstillhörighet kan skilja sig åt från år till år vilket kan vara en anledning till förändringar mellan år inom och mellan de olika kvartilerna. Bland grundskolorna varierar legitimationsgraden mellan 74–100 procent och ämnesbehörigheten mellan 40–91 procent. Flertalet skolor inom samtliga kvartiler har en legitimationsgrad mellan 90– 100 procent och en ämnesbehörighet över 80 procent. Tabell 3 visar ämnesbehörigheten i grundskolans olika stadier. Ämnena bild, teknik och svenska som andraspråk är fortsatt de ämnen där minst andel undervisningstillfällen bedrivs av behöriga lärare. För att höja kvalitén och ämnesbehörigheten inom svenska som andraspråk erbjuds lärare som saknar behörighet och undervisar i ämnet att läsa upp sin behörighet via en uppdragsutbildning21 i samarbete med Högskolan Väst. 21 Uppdragsutbildningen kan innebära att ämnesbehörigheten höjs i svenska som andraspråk och förutsätter att deltagarna ansöker om utökad behörighet hos Skolverket. Bilaga 3 Sida 21 (45) Tabell 3. Ämnesbehörighet per ämne i grundskolans olika stadier 22 Ämne Åk 1–3 Åk 4–6 Åk 7–9 Total* Bild 36 64 79 53 (56) Biologi - 65 52 66 (67) Engelska 59 66 67 63 (62) Franska, årskurs 6–9 - 67 92 86 (84) Fysik - 63 46 62 (61) Geografi - 62 50 65 (63) Hem- och - 54 69 63 (63) konsumentkunskap Historia - 67 74 73 (78) Idrott och hälsa 86 89 89 88 (86) Kemi - 64 52 64 (66) Matematik 91 80 72 82 (84) Musik 70 87 86 80 (77) Religion - 66 60 68 (71) Samhällskunskap - 67 58 69 (67) Slöjd 69 75 82 76 (73) Spanska, årskurs 6–9 - 66 88 82 (78) Svenska 90 84 71 83 (84) Svenska som andraspråk 54 29 58 46 (46) Teknik 50 46 54 49 (49) Tyska, årskurs 6–9 - 62 94 85 (80) Genomsnitt 69 (70) *Gråmarkerade rutor indikerar att undervisning i ämnet inte bedrivs i det aktuella stadiet *2024 års siffror inom parentes Förväntade pensionsavgångar bland ämnesbehöriga lärare Fram till 2030 beräknas runt 6 procent av stadens ämnesbehöriga lärare går i pension. Högst andel pensionsavgångar finns bland lärare som är behöriga i ämnena slöjd (14 procent), bild (12 procent), musik (10 procent) hem- och konsumentkunskap (9 procent), spanska, biologi och svenska som andra språk (7 procent). Pensionsavgångarna skulle kunna komma att påverka ämnesbehörigheterna negativt men samtidigt är rekryteringsmöjligheterna i nuläget gynnsamma. Anpassad grundskola I tabell 4 visas legitimationsgraden i anpassad grundskola per stadsdelsnämndsområde. 22 Schemaläggning i block kan påverka ämnesbehörigheten i SO- och NO- ämnena negativt. Felmarginal kan därför finnas i ämnesbehörighetsstatistiken för dessa ämnen. Bilaga 3 Sida 22 (45) Tabell 4. Andel legitimerade lärare i den anpassade grundskolans årskurs 1–9 per stadsdelsnämndsområde Stadsdelsnämndsområde Legitimationsgrad (%) i anpassad grundskola År 2025 2024 2023 Bromma 87 88 86 Enskede-Årsta-Vantör 93 93 94 Farsta 88 89 95 Hägersten-Älvsjö 85 89 92 Hässelby-Vällingby 85 85 86 Järva 92 90 90 Kungsholmen 95 76 86 Norra innerstaden 86 88 90 Skarpnäck 84 93 96 Skärholmen 79 82 94 Södermalm 92 93 91 Genomsnitt 89 86 90 Som tabell 4 visar har 89 procent av lärarna i stadens anpassade grundskolor en lärarlegitimation. Den genomsnittliga legitimationsgraden har ökat med tre procentenheter sedan i fjol och ligger på liknande nivå som vid 2023. En genomlysning av undervisningsbehörigheten i verksamheten läsåret 2024/2025 visade att behörigheten bland de undervisande lärarna låg på en låg nivå. Bland personalen som undervisade i anpassad grundskola hade 18 procent en speciallärarexamen eller var behöriga att undervisa elever i behov av särskilt stöd avseende intellektuell funktionsnedsättning utifrån sin lärarexamen. Ytterligare 19 procent av de som undervisade inom anpassad grundskola hade annan behörighet23 för undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Dessa hade dock inte en speciallärarutbildning vilket innebär att de inte bör anses som fullt behöriga att undervisa i skolformen. Bland de som undervisade i anpassad grundskola saknade därmed 14 procent en lärarlegitimation och 63 procent formell kompetens24. Att behörigheten är låg i anpassad grundskola jämfört med 23 Med annan behörighet avses här behörighet att undervisa inom vissa ämnen i anpassad skola eller bedriva undervisning för elever i specialskolan. 24 Med formell kompetens menas här att en lärare har dokumenterad examen som speciallärarexamen, behörighet mot intellektuell funktionsnedsättning eller annan behörighet att undervisa elever i behov av särskilt stöd och att den finns registrerad hos Skolverket. Bilaga 3 Sida 23 (45) grundskolan speglar Skolverkets nationella bild av behörighet inom verksamheten25. Legitimationsgrad bland lärare i fritidshem Legitimationsgraden bland lärare mot fritidshem har ökat med 3 procent sedan föregående år och är nu 88 procent. Även antalet anställda med befattningen har ökat sedan föregående år. För att öka andelen lärare mot fritidshem har förvaltningen sedan 2018 haft en pågående insats där vikarieersättning betalats till de skolor med barnskötare som läser en erfarenhetsbaserad utbildning till lärare i fritidshem. I och med att antalet anställda inom befattningen samt legitimationsgraden har ökat utvärderas det fortsatta behovet av satsningen. 3.2.2 Legitimationsgrad och ämnesbehörighet i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola I gymnasieskolan ligger legitimationsgraden på samma höga nivå som vid föregående mätning (97 procent) medan ämnesbehörigheten har sjunkit med 4 procentenheter till 86 procent. I den anpassade gymnasieskolan har legitimationsgraden ökat med 1 procent sedan förra mätningen. Förändringar i ämnesbehörighet mellan mätperioder kan oftast förklaras av bland annat ändring i schemaläggning och användandet av vikarier som saknar rätt behörighet. Årets mätning visar att ämnesbehörigheten inom de gymnasiegemensamma ämnena är fortsatt hög, men att förvaltningen särskilt behöver arbeta för att höja ämnesbehörigheten i svenska som andraspråk och i naturkunskap. Avsnittet visar också att behörigheten bland lärarna i den anpassade gymnasieskolan ligger på en betydligt lägre nivå jämfört med gymnasieskolan. Förvaltningen behöver därför fortsätta att arbeta för att öka behörigheten och kompetensen bland lärare och medarbetare i skolformen. Gymnasie- och anpassad gymnasieskola Tabell 5 visar att legitimationsgraden i både gymnasieskolan och i den anpassade gymnasieskolan ligger på en fortsatt hög nivå och i båda verksamheterna har fler än 9 av 10 lärare en lärarlegitimation. I gymnasieskolan är legitimationsgraden fortsatt höga 97 procent. 25 Lärarprognos 2024, Skolverket 2025. Bilaga 3 Sida 24 (45) Tabell 5. Andel legitimerade lärare samt ämnesbehörighet i stadens gymnasie- och anpassade gymnasieskolor Legitimationsgrad (%) Ämnesbehörighet (%) Gymnasiegemensamma ämnena År 2025 2024 2023 2025 2024 2023 Genomsnitt 97 97 96 86 90 89 gymnasieskolan Genomsnitt 92 91 93 N/A* N/A* N/A* anpassade gymnasieskolan *Uppgifter om behörighet inom anpassad gymnasieskola redovisas enskilt i text nedan Nedan visas ämnesbehörigheten i de gymnasiegemensamma ämnena, de naturorienterande ämnena och teknik samt genomsnittet för alla undervisningsämnen på gymnasiet. Tabell 6. Ämnesbehörighet i de gymnasiegemensamma ämnena samt de naturorienterande ämnena och teknik Ämne 2025 2024 2023 Biologi* 98 97 99 Engelska 98 98 98 Fysik* 99 100 100 Geografi* 95 97 N/A Historia 95 94 93 Idrott och hälsa 97 92 89 Kemi* 100 99 99 Matematik 92 90 90 Naturkunskap 52 60 58 Religionskunskap 94 97 97 Samhällskunskap 92 93 91 Svenska 97 95 96 Svenska som 60 58 51 andraspråk Teknik* 90 89 89 Genomsnitt för de 86 90 89 gymnasiegemensamma ämnena Genomsnitt för alla 71 72 N/A undervisningsämnen * Biologi, fysik, geografi, kemi och teknik ingår inte i de gymnasiegemensamma ämnena. * Alla undervisningsämnen avser alla ämnen i gymnasieskolan. Andelen undervisningstillfällen som bedrivs av behöriga lärare i de gymnasiegemensamma ämnena, de naturorienterande ämnena samt i teknik, med undantag för naturkunskap och svenska som Bilaga 3 Sida 25 (45) andraspråk, är fortsatt hög i gymnasiet. I genomsnitt bedrivs drygt 7 av 10 av alla undervisningstillfällen av ämnesbehöriga lärare. Förväntade pensionsavgångar bland ämnesbehöriga lärare Fram till 2030 beräknas att 8 procent26 av stadens ämnesbehöriga lärare går i pension. Högst andel pensionsavgångar finns bland de lärare som är behöriga i ämnena teknik (17 procent), fysik (11 procent), samhällskunskap (11 procent) samt naturkunskap och svenska som andraspråk (9 procent). Naturkunskap och svenska som andraspråk är också de ämnen med lägst ämnesbehörighet och pensionsavgångarna kan komma att påverka ämnesbehörigheten i ämnena negativt. Yrkeslärare Legitimationsgraden bland yrkeslärarna i gymnasieskolan ligger på 84 procent och ämnesbehörigheten på 48 procent. Legitimationsgraden bland yrkeslärarna i den anpassade gymnasieskolan är 88 procent. En anledning till att legitimationsgraden och ämnesbehörigheten är lägre bland yrkeslärare jämfört med andra lärarkategorier är att yrkeslärare är undantagna legitimationskravet för tillsvidareanställning. Samtidigt är legitimationsgraden relativt hög givet att legitimation inte är ett krav för tillsvidareanställning, vilket indikerar ett aktivt arbete med behörighetsfrågor. Behörighet i anpassad gymnasieskola Som tabell 5 visar har drygt 9 av 10 lärare i den anpassade gymnasieskolan en lärarlegitimation. En genomlysning av verksamheten läsåret 2024/2025 visade dock att behörigheten bland de undervisande lärarna låg på en betydligt lägre nivå. Bland personalen som undervisade i anpassad gymnasieskola hade 13 procent en speciallärarexamen eller var behörig att undervisa elever i behov av särskilt stöd avseende intellektuell funktionsnedsättning utifrån sin lärarexamen. Ytterligare 32 procent av de som undervisade inom anpassad gymnasieskola hade en annan behörighet27 för undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Dessa hade dock inte en speciallärarexamen med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning vilket krävs för att vara fullt behörig för undervisning i skolformen. 26 Siffran avser de gymnasiegemensamma ämnena samt naturorienterande ämnena och teknik i gymnasieskolan. 27 Med annan behörighet avses här behörighet att; undervisa inom vissa ämnen i anpassad skola eller bedriva undervisning för elever i specialskolan. Bilaga 3 Sida 26 (45) 3.3 Personalomsättning28 Personalomsättning är ett viktigt nyckeltal och bör varken vara för hög eller för låg. Hög omsättning ökar belastningen på skolor genom rekrytering och introduktion samt riskerar att påverka elevernas kontinuitet i undervisningen negativt. En låg personalomsättning kan tyda på trivsel och motivation, men kan också innebära risk för stagnation om ny kompetens inte tillförs. En högre omsättning kan signalera utmaningar i exempelvis arbetsmiljö, ledarskap eller kompetensförsörjning. Statistiken behöver samtidigt tolkas med försiktighet och sättas i sitt sammanhang, bland annat utifrån variationer mellan år och att små personalgrupper kan ge stora procentuella utslag. Utbildningsförvaltningens externa personalomsättning29, som avser medarbetare som slutar på utbildningsförvaltningen, uppgick under 2024–2025 till 7,2 procent och har minskat under de tre senaste mätperioderna. I denna siffra ingår pensionsavgångar som motsvarar cirka 2,1 procentenheter. Om pensionsavgångarna exkluderas uppgår den externa rörligheten därmed till cirka 5,1 procent. Den interna personalomsättningen30, som avser medarbetare som byter tjänst eller enhet inom förvaltningen, uppgick under perioden till 4,4 procent. I och med ett stort antal neddragningar och omplaceringar av personal som blivit övertaliga i grundskoleverksamheterna beror den interna rörligheten inte endast på medarbetare själva tar initiativ och söker sig vidare. Tillsammans utgör den externa och interna rörligheten en total personalomsättning på 11,6 procent. Detta är en ökning från föregående mätperiod, men den bedöms ligga på en lagom nivå. Samtlig statistik gällande personalomsättningen redovisas i bilaga 2. 28 Personalomsättningssiffrorna beräknas utifrån förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare. För att minimera risken för dubbelräkning inkluderas inte medarbetare med fler än en anställning på förvaltningen. Mätperioden för samtliga år följer skolåret och är mellan september-september. I personalomsättning ingår samtliga skäl för att lämna anställningen, inklusive ålderspension och omplacering till annan skola i samband med övertalighet. För mindre enheter och befattningar med få medarbetare kommer de naturliga variationerna mellan åren vara stora då ett fåtal avgångar får en stor inverkan. En bör därför vara försiktig med att dra slutsatser om effekterna av eller orsakerna bakom en hög personalomsättning vid ett enstaka år. 29 Medarbetare som avslutat sin tjänst och inte har påbörjat en annan tjänst vid förvaltningen dividerat med totala antalet medarbetare vid den första mätpunkten. 30 Medarbetare som påbörjat en tjänst på en ny enhet på förvaltningen dividerat med totala antalet medarbetare. Bilaga 3 Sida 27 (45) Den totala personalomsättningen har ökat något inom grundskola och anpassad grundskola och uppgår nu till 12 procent, främst till följd av en ökad personalrörlighet inom förvaltningen. Inom gymnasieskola och anpassad gymnasieskola är personalomsättningen betydligt lägre och fortsätter att minska, och ligger nu på 7,3 procent. En jämförelse mellan grundskolans inner- och ytterstadsskolor visar inga större skillnader i personalomsättning. Fördelat på socioekonomiska kvartiler31 är omsättningen relativt jämn, med en spridning på 10,7–14 procent, där kvartil 3 ligger högst med 14 procent och kvartil 4 lägst med 10,7 procent. För kvartil 1 ligger den totala personalomsättningen på 11,1 procent och för kvartil 2 på 12,4 procent. Sedan förra mätperioden har den interna rörligheten ökat i samtliga kvartiler. I grundskolan har den externa personalomsättningen sjunkit för de flesta befattningarna, däribland lärare som ligger på en fortsatt låg nivå och under förvaltningens snitt. Lärare mot fritidshem och fritidspedagoger visar en sammantaget lägre personalomsättning än året innan, även om skillnaderna är små. Barnskötare uppvisar en minskad total omsättning tack vare lägre extern rörlighet, medan elevassistenter i grundskolan har sett en ökning i den externa rörligheten jämfört med föregående period. För elevassistenter i anpassad grundskola är ökningen särskilt tydlig, där både extern och intern rörlighet stigit, vilket innebär en betydligt högre omsättning än tidigare. Bland grundskolornas rektorer och biträdande rektorer syns en ökning i personalomsättningen efter att förra året legat på en låg nivå. Ökningen i personalomsättningen bland rektorer kan till stor del förklaras av pensionsavgångar som även är en bidragande faktor till de biträdande rektorernas externa rörlighet.32 För administrativa chefer har den interna rörligheten ökat vilket driver upp den totala omsättningen. 31 Stadens skolor indelas i fyra kvartiler beroende på socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos elevgruppen vid skolan. Skolor i kvartil 1 har mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningar och kvartil 4 har minst gynnsamma förutsättningar. Det socioekonomiska indexet baseras på följande variabler; behörighet i gymnasieskolan, kön, vårdnadshavares utbildningsnivå, invandringsår, ekonomiskt bistånd, vårdnadshavares inkomst, familj, syskon och bostadsområdets socioekonomiska status. 32 Under 2025 genomfördes en uppföljning av rektorers rörlighet som visade att rektorer i kommunala skolor i Stockholm stannar kvar på sina uppdrag längre än rektorer i samtliga jämförelsegrupper och i samtliga jämförelseår (kommunala/enskild huvudman). Bilaga 3 Sida 28 (45) För elevhälsans personal skiljer sig utvecklingen mellan befattningarna. Skolsköterskor, som tenderar att ha en något högre personalomsättningen, har en lägre total omsättning då både extern och intern rörlighet sjunkit. Även kuratorernas personalomsättning har minskat och ligger på en bra nivå. För speciallärare och specialpedagoger har omsättningen ökat sedan förra mätperioden. Medan den externa rörligheten för psykologerna har minskat, har den interna rörligheten stigit kraftigt, vilket innebär att omsättningen totalt sett har ökat jämfört med förra mätningen. Studie- och yrkesvägledare har den största ökningen av extern rörlighet av alla befattningar, vilket gör att gruppen nu har en betydligt högre personalomsättning än föregående år, trots en oförändrad intern rörlighet. I gymnasie- och anpassad gymnasieskola har personalomsättningen minskat för nästan samtliga befattningar och är generellt på en låg nivå. För lärarna har både extern och intern rörlighet sjunkit något, vilket innebär en låg personalomsättning. Endast 2,2 procent av lärarna i gymnasiet går till en annan arbetsgivare när de slutar. Även speciallärarna uppvisar en tydlig minskning, där den interna rörligheten helt har upphört och den externa endast ökat marginellt. Elevassistenterna i gymnasieskolan och i den anpassade gymnasieskolan har sett en markant förbättring och den totala omsättningen ligger numera på en låg nivå. Personalomsättningen för rektorer och administrativa chefer har minskat överlag sedan förra mätperioden och för administrativa chefer var rörligheten obefintlig under perioden. För biträdande rektorer har den legat kvar på en jämn nivå. Rörligheten för elevhälsans professioner har också minskat kraftigt och ligger på en låg nivå. För studie- och yrkesvägledare, som bortsett från rektorer ligger högst, har den ökat något men ligger inte på en alarmerade nivå. Bilaga 3 Sida 29 (45) 4. Hur möter vi framtidens kompetensförsörjningsutmaningar? I avsnitt 4 presenteras de identifierade kompetensgapen, där det finns en befintlig och/eller framtida risk för kompetensbrist eller personalöverskott. Avsnittet innehåller även en kompetensplanering samt insatser som förtydligar hur förvaltningen ska möta kompetensförsörjningsutmaningarna. Utöver insatserna som presenteras nedan går det att i avsnitt 5 läsa mer om hur förvaltningen arbetar mer generellt för att säkra kompetensförsörjningen. 4.1 Kompetens och behörighet inom anpassad skola I avsnitt 3.2 visades att legitimationsgraden bland lärarna i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan är hög men att undervisningsbehörigheten är låg. Till skillnad från övriga skolformer där antalet elever minskar har antalet elever i anpassad skola ökat de senaste åren. Mellan 2018 och 2026 har antalet elever i Stockholms stads kommunala anpassade skolor ökat med 89 procent och ökningen förväntas fortsätta. Det totala elevantalet i den anpassade grund- och gymnasieskolan motsvarade 2025, 1,7 procent av förvaltningens elevantal. Under hösten 2026 startar förvaltningen två nya anpassade grundskolor. Därmed finns ett fortsatt och ökat behov av behöriga speciallärare med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning. Antalet rapporterade Hot- och våldsincidenter i stadens incidentrapporteringssystem (IA) ökar i stadens grundskolor och anpassad skola är överrepresenterade i detta. Med anledning av det intensifierar förvaltningen arbetet med att stötta skolorna för att förebygga och bemöta elever med utagerade beteenden genom kompetenshöjande insatser och ett nytt stödmaterial till medarbetare i skolformen. För att all personal i skolformen, såsom barnskötare och elevassistenter, ska ha god kompetens för att möta elevernas behov i anpassad skola arbetar förvaltningen med ytterligare kompetenshöjande insatser för flera olika befattningar. Insatser:  fortsätta uppmuntra medarbetare att läsa kurser inom ramen för Lärarlyftet för utökad behörighet inom anpassad skola,  utreda möjligheten att komplettera statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare med ytterligare Bilaga 3 Sida 30 (45) medel för lärare som läser speciallärarutbildning med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning.  översyn av lärarbefattningar i anpassad skola för ökad tydlighet kring kompetenskrav och befattningsstruktur,  fortsätta samarbetet med Stockholms universitet och erbjuda verksamhetsförlagda fältstudier (VFF) för speciallärare och specialpedagoger,  fortsatt uppföljning av behörighet i skolformen,  erbjuda barnskötare, elevassistenter, lärare och andra medarbetare i anpassad grundskola utbildning inom bland annat neuropsykiatriska funktionsvariationer, lågaffektivt förhållningssätt, tydliggörande pedagogik och relationsskapande arbetssätt,  fortsätta erbjuda nätverksträffar till skolledare och medarbetare inom anpassad skola. 4.2 Ämnesbehörighet i vissa ämnen I avsnitt 3.2 visades att ämnesbehörigheten i ämnena svenska som andraspråk, teknik och bild är lägre än den genomsnittliga ämnesbehörigheten i grundskolan. För svenska som andraspråk gäller det särskilt årskurs 4–6 och för bild årskurs 1–3. Bild är också ett av de ämnena där en stor andel behöriga lärare (12%) förväntas gå i pension fram till 2030. Den högsta andelen pensionsavgångar återfinns bland lärare i slöjdämnena, vilka i förvaltningens undersökningar om rektorers rekryteringsutmaningar pekats ut som särskilt svåra att rekrytera. I gymnasieskolan ligger ämnesbehörigheten i ämnena svenska som andraspråk och naturkunskap betydligt lägre än för de gymnasiegemensamma ämnena. Till 2030 förväntas 9 procent av den behöriga personalen gå i pension inom de två ovannämnda ämnena. Elevminskningarna och arbetet med omställningar riskerar att påverka ämnesbehörigheten negativt, eftersom omplacerade lärare inte alltid innehar samtliga ämnesbehörigheter som den nya tjänsten omfattar. Insatser:  stöd till rektorer och skolledning i arbetet med tjänstefördelning för att höja ämnesbehörigheten samt kartlägga legitimationsgrad genom kompetensverktyget KOLL,  riktat stöd inom ramen för Lärarlyftet för att öka behörigheten bland lärare inom ämnen där det råder brist, Bilaga 3 Sida 31 (45)  informera skolor och medarbetare om kompetensutveckling för utökad behörighet,  fortsätta erbjuda lärare som undervisar i svenska som andraspråk behörighetsgivande kurs inom ramen för den uppdragsutbildning förvaltningen anordnar i samarbete med Högskolan Väst. 4.3 Yrkeslärare Antal sökande till yrkeslärartjänsterna ligger långt under andra lärarkategoriers och vissa rekryteringsutmaningar har framkommit i undersökningar. Trots att legitimationskrav för tillsvidareanställning av yrkeslärare saknas strävar förvaltningen efter att anställa legitimerade och behöriga yrkeslärare. Legitimationsgraden och ämnesbehörigheten bland yrkeslärarna ligger idag på 84 respektive 48 procent i gymnasieskolan medan legitimationsgraden för befattningen i anpassad gymnasieskola är 88 procent. För att hålla en fortsatt hög legitimationsgrad bland yrkeslärare som, i och med dimensioneringen för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov, förväntas öka framöver (avsnitt 2.6), ska förvaltningen arbeta vidare för att attrahera och rekrytera befattningen. Insatser:  genomlysning av ämnesbehörigheten bland yrkesämnena i gymnasieskolan för att synliggöra ämnen där behörigheten är lägre,  informera skolor och yrkeslärare om möjlig komplettering av behörighet via Lärarlyftet,  kommunikationsinsatser för att underlätta framtida rekrytering av befattningen. 4.4 Bemanning inom skolbiblioteken Ändringar i skollagen avseende skolbibliotek innebär att de ska vara bemannade för att uppnå ändamålen med verksamheten. Ändringen innebär att huvudmän ska sträva efter att anställa personal som i första hand har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand har en annan relevant akademisk examen till exempel kandidatexamen i litteraturvetenskap. Förvaltningen har ett pågående arbete för att öka andelen fackutbildade bibliotekarier i skolbiblioteken. Andelen fackutbildade bibliotekarier har ökat successivt de senaste 10 åren och låg 2025 på runt 33 procent. Bilaga 3 Sida 32 (45) Ändringarna i skollagen speglas i den reviderade Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad, som beslutades i kommunfullmäktige 2026-01-26. Där specificeras också att skolorna ska ha en bemanningsgrad i biblioteket som är anpassad till elevernas behov och förutsättningar, skolans storlek samt till de kvalitetskrav som beskrivs i skolbiblioteksplanen. Förvaltningen stöder därför rektorer och skolor i att implementera skolbiblioteksplanen, till exempel vid rekrytering och introduktion av nyanställda bibliotekarier. Bibliotekarier fortsätter att erbjudas nätverksträffar, kompetensutveckling, inköpsstöd med mera. Insatser:  se över personalens utbildning samt bemanningsgrad på skolbiblioteken för att följa skollagens riktlinjer samt Skolbiblioteksplanens kvalitetskrav,  fortsätta verka för att öka andelen fackutbildade bibliotekarier bland annat genom information och stöd till rektor samt samarbete med Södertörns högskola kring praktikplatser för bibliotekariestuderande,  fortsätta erbjuda bibliotekarier nätverksträffar, kompetensutveckling och inköpsstöd. 4.5 Tioårig grundskola I avsnitt 2.3 redogjordes det för den tioåriga grundskolan som införs 2028. En konsekvens av förändringen blir att förskollärare inte kommer vara behöriga att undervisa i det nya lågstadiet. De förskollärare som arbetar på förvaltningen efter övergångsbestämmelserna och undervisar i nya lågstadiet behöver därför komplettera sin utbildning. I dagsläget finns endast förberedande kurser i matematikinlärning samt läs- och skrivinlärning och det är oklart om dessa kommer vara tillräckliga för att få behörighet. Förvaltningen inväntar därför ett beslut om vilka behörighetskrav som ska gälla för att få bedriva undervisning i de nya första årskurserna. I januari 2026 hade förvaltningen cirka 286 tillsvidareanställda i befattningen förskollärare. Av dessa hade 211 enbart förskollärarlegitimation, 49 både förskollärar- och lärarlegitimation, 10 enbart lärarlegitimation och 16 saknade både förskollärar- och lärarlegitimation. Bilaga 3 Sida 33 (45) Det är gruppen med enbart förskollärarlegitimation som behöver genomgå kompetensutvecklingen för att bli behöriga för undervisning i nya lågstadiet. Av dessa 211 medarbetare beräknas cirka 70 gå i pension33 under övergångsperioden som sträcker sig till och med den 31 juli 2033. Förvaltningen för dialog med förskoleförvaltningen om förskolans framtida behov av förskollärare, i syfte att kunna hantera en eventuell övertalighet inom utbildningsförvaltningen. Anställningsstopp gäller för befattningen från och med mars 2026. Insatser:  kommunikation till skolor och berörda medarbetare om behörighetsgivande utbildningar efter besked från Skolverket,  bevaka och informera om ytterligare eventuella utbildningar för personal i nya årskurs 1. 4.6 Matematik i grundskolan Trots en hög ämnesbehörighet bland undervisande lärare i matematikämnet kvarstår utmaningar i elevernas måluppfyllelse. Matematikresultaten är den vanligaste anledningen till att elever inte får godkända slutbetyg och är därför ett fortsatt prioriterat område för stadens grundskolor. Under 2025 har förvaltningens grundskolerektorer undersökt orsaker till matematikresultaten och förvaltningen avser att under 2026 fördjupa analyserna av skolornas resultat i syfte att kunna erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser för utvalda skolor för att nå ökad måluppfyllelse. Utifrån analysen avses en större satsning genomföras på matematikundervisningen i mellanstadiet. Detta genom en utbildning i matematikmetodik som ska erbjudas lärarna. De skolor som bedöms ha störst behov av förbättrade kunskapsresultat i matematik kommer att prioriteras och utbildningarna startar snarast möjligt. Förvaltningen erbjuder även seminarier för skolledare under året. 33 Beräknas utifrån en pensionsålder på 67 år. Bilaga 3 Sida 34 (45) Insatser:  analysarbete kring utvecklingsbehov bland matematiklärare i grundskolan,  utbildning i matematikmetodik för mellanstadielärare som undervisar i ämnet,  seminarier för skolledare. 4.7 Utvecklingsområden inom ledarskap Förvaltningen har många skickliga skolledare. För att rusta dem inför de utmaningar de dagligen möter behöver förvaltningen fortsätta att stärka cheferna i deras uppdrag. Bland annat har utvecklingsområden identifierats inom det pedagogiska ledarskapet för att stärka undervisningskvaliteten. Vidare krävs fördjupad kompetens inom tjänstefördelning, ekonomi samt personalfrågor som till exempel rekrytering och facklig samverkan. Det finns också ett behov av att ytterligare stärka ledarskapet, där mod och tydlighet kan behöva utvecklas. Förvaltningen bör därför fortsätta detta arbete genom att stötta skolledare och erbjuda riktade utvecklingsinsatser. Insatser:  utveckla och erbjuda ledarskapsutbildningar till rektorer och biträdande rektorer som stärker det pedagogiska ledarskapet i syfte att säkerställa undervisningskvalitén,  erbjuda utbildningar inom HR-området, exempelvis kring kompetensbaserad rekrytering, tjänstefördelning för högre ämnesbehörighet, omställningsarbete och facklig samverkan,  utveckla stöd och verktyg till rektorer kopplat till budget och det systematiska kvalitetsarbetet. 4.8 Fortsätta stärka arbetsgivarvarumärket Att fortsatt vara en attraktiv arbetsgivare är en central förutsättning för att utbildningsförvaltningen långsiktigt ska kunna säkra tillgången till rätt kompetens. Förvaltningen har i dag ett starkt utgångsläge med ett högt söktryck där det under 2025 inkom i genomsnitt cirka 55 ansökningar per utlyst tjänst. Utbildningsförvaltningen uppfattas även som den mest attraktiva huvudmannen att arbeta för, både bland lärarstudenter och yrkesverksamma lärare34. Samtidigt präglas planperioden av betydande osäkerheter kring framtida personalbehov och rekryteringsläge. Mot denna bakgrund är det strategiskt viktigt att 34 Resultat från analysföretaget Universums årliga undersökningar av arbetsgivare bland studenter och personer i arbetslivet. Bilaga 3 Sida 35 (45) långsiktigt stärka och utveckla arbetsgivarvarumärket för att även framöver kunna attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. En bred satsning på arbetsgivarvarumärket bidrar till att attrahera befattningar och behörigheter där det råder brist. Detta kan sedan kompletteras med mer riktade och differentierade strategier för att nå specifika målgrupper. Genom ett stärkt arbetsgivarvarumärke ökar även förutsättningarna att attrahera och rekrytera de mest kompetenta medarbetarna, vilket i sin tur bidrar till att förvaltningen når sina mål och stärker elevernas lärande och utveckling. I ett läge med minskade elevantal och omplaceringar inom förvaltningen får dessutom det interna arbetsgivarvarumärket en särskild betydelse. Tydlig kommunikation om fördelarna med att arbeta i staden som en stor arbetsgivare kan bidra till ökad trygghet för medarbetare och skapa bättre förutsättningar för att prestera i sitt arbete. Insatser:  fortsatt arbete med att stärka och utveckla utbildningsförvaltningens arbetsgivarvarumärke,  stärka arbetsgivarvarumärket i den anpassade skolan,  riktade kommunikationsinsatser för att locka svårrekryterade befattningar och behörigheter,  stärka den interna kommunikationen i syfte att utveckla det interna arbetsgivarvarumärket, underlätta omplaceringar och öka medarbetares motivation,  fortsatt uppföljning av arbetsgivarvarumärket. 4.9 Omställning till följd av minskade elevantal Staden står inför betydande elevminskningar, vilket påverkar förvaltningen och dess verksamheter. Under planperioden berör detta främst grundskolan, där skolor kan komma att behöva stängas och medarbetare omplaceras. Det minskade elevantalet medför att omplaceringar även kan bli aktuella i övriga skolor. Samtidigt är förvaltningen en stor arbetsgivare med ett kontinuerligt rekryteringsbehov, vilket skapar förutsättningar för omplacering av berörd personal i den egna organisationen. Förvaltningen ser emellertid risker för övertalighet inom vissa personalgrupper till exempel modersmålslärare och förskollärare. För att hantera dessa utmaningar behöver förvaltningen vara restriktiv med nyanställningar och i första hand arbeta med omplaceringar. Detta ställer krav på ett effektivt och strukturerat omställningsarbete samt tydliga rutiner för rekrytering och Bilaga 3 Sida 36 (45) nyanställningar. Förvaltningen fortsätter även att arbeta proaktivt med att tydliggöra och utveckla skolornas erbjudande för att öka antalet elever som väljer kommunala grund- och gymnasieskolor. Insatser:  kommunikationsinsatser för att öka antalet elever som väljer kommunala grund- och gymnasieskolor,  fortsätta arbetet för att effektivt kunna omplacera övertaliga medarbetare,  fortsätta kommunicera personalplaneringsprocessen till chefer,  fortsatt arbete med restriktioner för nyrekryteringar. 5. SKR:s nio strategier för att säkra kompetensförsörjningen Utöver insatserna kopplade till kompetensgapen genomför utbildningsförvaltningen årligen en rad olika insatser för att säkerställa rätt kompetens på kort och lång sikt. Avsnittet redogör för olika insatser som utbildningsförvaltningen arbetar med kopplat till SKR:s nio strategier för att säkra kompetensförsörjningen. Strategierna är olika aktuella utifrån utbildningsförvaltningens nuvarande situation, och även om arbetet omfattar samtliga strategier ligger fokus på några utvalda. Strategierna är:  Främja medarbetarnas utveckling och möjlighet till omställning  Använd kompetensen rätt  Arbeta med friskfaktorer  Värna arbetstiden  Underlätta för fler att arbeta mer och längre  Synliggör lön, villkor och förmåner  Stärk chefens förutsättningar att leda  Rekrytera och attrahera bredare  Utnyttja teknikens möjligheter Främja medarbetarnas utveckling och möjlighet till omställning För att utveckla och behålla medarbetare erbjuder utbildningsförvaltningen kontinuerligt olika kompetensutvecklingsinsatser för all skolpersonal. Utbudet av Bilaga 3 Sida 37 (45) kompetensutvecklingsinsatser styrs av verksamheternas behov och ska leda till förbättringar för förvaltningens elever. FoU-enheten stöttar lärare och skolledare med att utveckla undervisningen och verksamheten på vetenskaplig grund. Genom FoU kan lärare till exempel få stöd i olika utvecklingsprojekt som rör deras undervisning, men även till ämnesdidaktisk forskning genom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Kompetensförsörjningsenheten erbjuder olika typer av kompetensutveckling för fritidsledare, barnskötare, elevassistenter och vaktmästare. Det kan handla om kurser, längre utbildningar och seminarier inom konflikthantering, lågaffektivt bemötande, intellektuell funktionsnedsättning och autism, relationsskapande arbetssätt samt tydliggörande pedagogik i anpassad skola. Medioteket erbjuder pedagogisk personal lärresurser, kompetensutveckling och rådgivning inom områden som läs- och språkutveckling, naturvetenskap och teknik, kultur i undervisningen samt IT- och mediepedagogik. Enheten ger också stöd till bibliotekarier genom bland annat yrkesspecifik introduktion, nätverksträffar och utbildning i bibliotekssystemet. Genom enheten för elevhälsa erbjuds medarbetare inom elevhälsans professioner bland annat befattningsspecifika introduktioner, kompetensutveckling, professionsstöd, samt nätverksträffar. Enheten utbildar även pedagogisk personal och elevhälsans personal, som arbetar i stadens särskilda undervisningsgrupper, i positivt beteendestöd – PBS. Skolor erbjuds även utbildning i workshopformat inom utredning gällande särskilt stöd. För måltidspersonal erbjuds bland annat basutbildning, utbildning inom specialkost och kurs i livsmedelssäkerhet. Genom medel från Europeiska Socialfonden (ESF) genomförs en omfattande kompetensutvecklingsinsats i syfte att skapa hållbara skolmåltider. Förvaltningen erbjuder även nätverksträffar för kökschefer och köksansvariga. HR-enheten erbjuder chefer, skoladministrativ personal och fackliga företrädare stöd och utbildning inom personalområdet såsom grundläggande arbetsmiljöutbildning, stresshanteringskurs och samverkansutbildning. Staden och utbildningsförvaltningen möjliggör även genom sin storlek variation, förflyttningar, karriärvägar och karriärväxling. Bilaga 3 Sida 38 (45) Använd kompetensen rätt För att säkerställa att lärarkompetens används rätt tar utbildningsförvaltningens rektorer stöd av kompetenskarläggningsverktyget KOLL. Systemet möjliggör för skolor att få en överblick av lärarnas behörigheter för att kunna planera verksamheten effektivt. Vidare uppmuntras samarbete mellan skolor för att dela på viktig kompetens vars anställning på en skola inte uppgår till en heltid. Detta för att skapa mer attraktiva anställningar och behålla medarbetare. För att tillvarata kompetens säkerställer även utbildningsförvaltningen att medarbetarnas kompetens är uppdaterad för att kunna lyckas i deras respektive roller. Arbeta med friskfaktorer Förvaltningen arbetar aktivt med friskfaktorer för att förbättra arbetsmiljön, minska sjukfrånvaron och för att medarbetare ska må bra samt ha goda förutsättningar för att prestera på arbetet. Bland annat genomförs utbildningarna Hållbart ledarskap- leda mot friskfaktorer och en två dagars grundläggande arbetsmiljöutbildning med fokus på bland annat organisatorisk och social arbetsmiljö. Ett särskilt fokus ligger på arbetsmiljön i den anpassade grundskolan. Förvaltningen samordnar och bekostar även en stresshanteringskurs för hälsa och livsbalans som genomförs av företagshälsovården. Värna arbetstiden Förvaltningen värnar arbetstiden för samtliga personalgrupper. För lärare görs detta genom principer för tjänstefördelning och schemaläggning som syftar till hållbara arbetsvillkor och balans i arbetslivet. Genom samverkan inför varje läsår ska arbetets omfattning och innehåll planeras med hänsyn till uppdragets helhet, rimlig arbetsbelastning över tid och behov av återhämtning, samtidigt som verksamhetens och elevernas behov tillgodoses. I december 2025 har SKR, Sobona och Sveriges Lärare genom ett samsynsdokument enats om en gemensam syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning och den process som i skolan ofta benämns tjänsteplanering. Underlätta för fler att arbeta mer och längre Huvudregeln på utbildningsförvaltningen är att anställningar sker i form av heltid och möjligheten till heltid ska alltid prövas innan en eventuell deltidsanställning. Chefer prövar även kontinuerligt möjligheten att utöka sysselsättningsgraden för deltidsanställda Bilaga 3 Sida 39 (45) samt planerar för fler heltidsanställningar utifrån verksamhetens behov. Synliggör lön, villkor och förmåner En väl sammanhållen lönebildning och lönesättning är en viktig förutsättning för lön som strategiskt styrmedel. Lönen på utbildningsförvaltningen är individuell och differentierad och ska spegla prestation och måluppfyllelse. Lönerna sätts i största möjliga mån lokalt men en förvaltningscentral styrning kan komma ifråga för att förbättra möjligheter att behålla och rekrytera. Förvaltningen har arbetat för att samtliga medarbetare ska känna till lönekriterierna och följer årligen upp kunskapen om detta i medarbetarenkäten. Vilka lönetillägg förvaltningen använder samt eventuella ändringar utanför löneöversyn har strukturerats upp det lönestrategiska dokumentet. Förvaltningen är löneledande i stockholmsregionen inom de flesta befattningarna och detta kommuniceras externt via Pedagog Stockholm, i kampanjer och på relevanta arbetsmarknadsmässor. Stärk chefens förutsättningar att leda Utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att stärka förutsättningarna för att leda och bland annat har den centrala chefsrekryteringsfunktionen utökats under 2025. Nu finns stöd för rekrytering av rektorer, biträdande rektorer och administrativa chefer. Förvaltningens chefsprogram utbildar och stöttar chefer för att de ska kunna leda och utveckla stadens grund- och gymnasieskolor. Inom ramen för arbetet erbjuds förvaltningens chefer seminarier, utbildningar, handledning, coachning, mentorsstöd, ledningsgruppsutveckling, ledarutveckling och nätverk. Vidare stöttar förvaltningen chefer med en rad olika expertkompetenser för att underlätta i deras arbete. Bland annat inom HR, IT, ekonomi, upphandling och lokaler. Rekrytera och attrahera bredare För att locka fler till arbete i skolan och till Stockholms stad som arbetsgivare bedriver förvaltningen ett utåtriktat arbete inom kompetensförsörjningsområdet. Detta genom arbetsgivarprofilering i interna och externa digitala kanaler samt deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar. I kommunikationen ingår information om olika vägar till läraryrket, exempelvis för utlandsutbildade lärare eller akademiker för att de snabbt ska kunna komplettera sina utbildningar och börja arbeta som lärare. Utbildningsförvaltningen arbetar dessutom med kompetensbaserad rekrytering som syftar till att se till varje persons Bilaga 3 Sida 40 (45) kompetens och därmed motverka diskriminering. För att säkerställa rekryteringskompetens genomförs en omfattande rekryteringsutbildningsinsats för samtliga förvaltningens chefer. Stockholms stads skolors vikariepool, som tillhandahåller kvalificerade lärarvikarier, barnskötare och elevassistenter till stadens skolor, samt den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarstudenter är viktiga rekryteringsplattformar och mångas första kontakt med förvaltningen som arbetsgivare. Detta ger möjlighet till att fler får en bild av hur det är att arbeta i Stockholms stads skolor och bidrar till att öka intresset för att arbeta inom skola och med staden som arbetsgivare. Utnyttja teknikens möjligheter För att utnyttja teknikens möjligheter har förvaltningen flera enheter som specialierar sig på tekniskt stöd i lärandet. Enheten digitalt undervisningsstöd säkerställer bland annat tillgången till säkra digitala verktyg för undervisning och elevhälsa och Medioteket erbjuder medarbetare rådgivning inom it- och mediepedagogik. Förvaltningen erbjuder metodstöd, erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling, med syfte att bidra till innovation och verksamhetsutveckling. Forsknings- och utvecklingsprojektet AI i undervisning fortsätter i syfte att utforska och samla erfarenheter av lärares undervisning med AI. Ett utforskande arbete med AI förbereds för administrativa processer. Kompetensutveckling riktad till skolornas pedagogiska personal om användningen av generativ AI i förhållande till media och informationskunnighet (MIK) fortsätter att genomföras löpande. Läsåret 2025/2026 erbjuds alla grundskolerektorer kompetensutveckling kring att leda förändringsarbete i transformation med AI som tema. Tekniska lösningar används även för att digitalisera och tillgängliggöra olika utbildningar. Bland annat olika introduktionsutbildningar för nya medarbetare. Bilaga 3 Sida 41 (45) 6. Slutsatser Kommande treårsperiod präglas av stor osäkerhet rörande hur stora kompetensförsörjningsutmaningar utbildningsförvaltningen kommer att ha. Minskade barn- och elevkullar, förslag om reglerad undervisningstid för lärare samt flera parallella reformer kan var för sig och tillsammans få stor påverkan på personalbehov, behörighetskrav, ekonomi och organisering vilket gör att prognoserna behöver tolkas med försiktighet. Sammantaget bedöms utbildningsförvaltningen dock ha ett gott utgångsläge för att strategiskt arbeta med personalplanering, omställning så väl som nyrekrytering. Detta tillsammans med det systematiska arbetet utifrån stadens kompetensförsörjningsprocess ger en stabil grund för en långsiktig hållbar kompetensförsörjning. Olika behörigheter, ämnen och befattningar påverkas olika mycket av elevminskningar och reformer. Inom vissa befattningar kan övertalighet uppkomma samtidigt som brist kan kvarstå eller förstärkas inom andra områden, exempelvis inom anpassad skola, vissa ämnen samt elevhälsans professioner. Detta kräver fortsatt arbete med riktade behörighetshöjande insatser, omplaceringar och differentierade strategier för olika personalkategorier. Slutligen är likvärdigheten för eleverna en övergripande utgångspunkt i kompetensförsörjningsarbetet. Förändringar i personalstruktur och bemanning får inte leda till ökade skillnader i undervisningens kvalitet mellan skolor och elevgrupper. Riktade stödinsatser, ett fortsatt fokus på behörighet och undervisningskvalitet samt stärkt pedagogiskt ledarskap är avgörande för att säkerställa att alla elever, oavsett skolområde, skolform eller förutsättningar, möter en likvärdig utbildning även i en period av hög osäkerhet och omställning. Bilaga 3 Sida 42 (45) Bilagor till kompetensförsörjningsplanen Bilaga K1. Personalbehovsprognos Tabell A. Personalbehov i grundskolans årskurs F-9, fritidshem och fritidsklubb* Befattning Antal Antal Antal Årligt externt årsarbetare årsarbetare: årsarbetare: rekryterings- 2025 prognosticerat prognosticerat behov behov 2029 behov 2035 2027–2029 Lärare 4 889 4 602 4 234 530 Lärare i fritidshem 930 865 807 113 Förskollärare 266 244 238 25 Övrigt lärararbete 366 345 317 48 Fritidsledare 174 162 151 27 Barnskötare 1 278 1 188 1 109 178 Elevassistent 543 506 470 128 Speciallärare 261 246 226 37 Specialpedagog 212 200 184 27 Kurator 146 138 127 15 Psykolog 44 42 38 9 Skolsköterska 156 147 134 29 Skolläkare 24 22 20 5 Studie- och 44 41 38 6 yrkesvägledare Rektor 130 122 113 11 Biträdande rektor 340 320 294 31 Administrativ chef 107 100 92 10 Lärarassistent 357 335 309 53 *Den anpassade skolan har exkluderats från prognosen eftersom elevantalet inte följer trenden med sjunkande födelsetal, vilket annars skulle ge ett felaktigt personalbehov. Den ingår dock i kolumnen för årligt externt rekryteringsbehov 2027–2029. Bilaga 3 Sida 43 (45) Tabell B. Personalbehov i gymnasieskolan* Befattning Antal Antal Antal Årligt externt årsarbetare årsarbetare: årsarbetare: rekryterings- 2025 prognosticerat prognosticerat behov behov 2029 behov 2035 2027–2029 Lärare 1 116 1 112 1 029 132 Elevassistent 37 37 34 26 Speciallärare 5 5 5 3 Specialpedagog 28 28 26 4 Kurator 35 35 32 4 Skolsköterska 30 30 28 6 Studie och 38 38 35 6 yrkesvägledare Rektor 25 25 23 3 Biträdande 53 53 49 6 rektor Administrativ 19 19 18 2 chef Lärarassistent 34 34 31 8 *Den anpassade skolan har exkluderats från prognosen eftersom elevantalet inte följer trenden med sjunkande födelsetal, vilket annars skulle ge ett felaktigt personalbehov. Den ingår dock i kolumnen för årligt externt rekryteringsbehov 2027–2029. Bilaga K2. Personalomsättning Tabell C. Personalomsättning 2020–2025 År Extern rörlighet Intern rörlighet Total rörlighet 2024–2025 7,2 % 4,4 % 11,6 % 2023–2024 7,6 % 3,3 % 10,9 % 2022–2023 8,8 % 3,5 % 12,3 % 2021–2022 9,7 % 3,9 % 13,6 % 2020–2021 7,6 % 2,7 % 10,3 % Tabell D. Personalomsättning 2023–2024 per skolform35 Verksamhet Extern Intern Total rörlighet rörlighet rörlighet Grund- och anpassad 7,4 % (7,7) 4,5 % (3,6) 12 % (11,3) grundskola Gymnasie- och anpassad 5,3 % (7,4) 1,9 % (2,1) 7,3 % (9,4) gymnasieskola 35 Förra årets resultat anges inom parentes. Bilaga 3 Sida 44 (45) Tabell E. Personalomsättning i grund- och anpassade grundskola per befattning 2024–2025 Befattning Extern rörlighet Intern Antal rörlighet medarbetare36 Lärare37 5,9 % 3,9 % 5 197 Speciallärare 11,9 % 3,6 % 253 Lärare mot fritidshem 5,6 % 3,9 % 533 Fritidspedagog 7,6 % 3,4 % 353 Barnskötare 7,6 % 4,3 % 1 314 Elevassistent 11,6 % 2,6 % 345 Elevassistent särskola 12,7 % 9,3 % 291 Rektor 10,2 % 9,4 % 127 Biträdande rektor 7,5 % 7,2 % 345 Administrativ chef 6,9 % 11,8 % 102 Skolsköterska 8,9 % 2,1 % 146 Specialpedagog 12,3 % 7,6 % 211 Psykolog 5,4 % 18,9 % 37 Kurator 9,7 % 3,5 % 144 Studie- och 17,3 % 3,8 % 52 yrkesvägledare Tabell F. Personalomsättning 2024–2025 per kvartil i grundskolan3839 Kvartil Extern rörlighet Intern rörlighet Total rörlighet Kvartil 1 7 % (7,5) 4,1 % (2,8) 11,1 % (10,5) Kvartil 2 8,2 % (7,7) 4,2 % (3,5) 12,4 % (11,2) Kvartil 3 7,2 % (7,6) 6,8 % (4,7) 14 % (12,2) Kvartil 4 7,5 % (7,6) 3,2 % (3,9) 10,7 % (11,4) 36 Antalet medarbetare som personalomsättningen baseras på och därmed antalet i mätperiodens början. För mätperioden 2024–2025 så visar siffran antalet medarbetare september 2024. 37 Avser alla lärarkategorier exklusive lärare mot fritidshem och speciallärare. 38 Stadens skolor indelas i fyra kvartiler beroende på socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos elevgruppen vid skolan. Skolor i kvartil 1 har mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningar och kvartil 4 har minst gynnsamma förutsättningar. Det socioekonomiska indexet baseras på följande variabler; behörighet i gymnasieskolan, kön, vårdnadshavares utbildningsnivå, invandringsår, ekonomiskt bistånd, vårdnadshavares inkomst, familj, syskon och bostadsområdets socioekonomiska status. 39 Förra årets resultat anges inom parentes. Bilaga 3 Sida 45 (45) Tabell G. Personalomsättning i gymnasie- och anpassad gymnasieskola per befattning 2024–2025 Befattning Extern Intern Antal rörlighet rörlighet medarbetare40 Lärare41 4,3 % 1,7 % 1 303 Speciallärare 7,7 % 0 % 13 Elevassistent 8,9 % 0 % 56 Elevassistent anpassad skola 7,4 % 1,1 % 95 Rektor 16,7 % 0 % 24 Biträdande rektor 8,5 % 1,7 % 59 Administrativ chef 0 % 0 % 17 Skolsköterska 3,0 % 6,1 % 33 Specialpedagog 6,1 % 6,1 % 33 Kurator 2,7 % 2,7% 37 Studie- och 13,3 % 0 % 30 yrkesvägledare 40 Antalet medarbetare som personalomsättningen baseras på och därmed antalet i mätperiodens början. För mätperioden 2024–2025 visar siffran antalet medarbetare september 2024. 41 Avser alla lärarkategorier exklusive speciallärare. --- [Bilaga 4 Lokalplanering för grundskola per stadsdelsområde 2027-2045.pdf] Bilaga 4 Bilaga 4: Lokalförsörjning för grundskolan 2026–2045 Innehåll Inledning .................................................................................................... 1 Anpassad grundskola och elever i behov av särskilt stöd .................. 2 Norra stadsdelsnämndsområdena ......................................................... 6 Bromma ...................................................................................................... 7 Hässelby-Vällingby ................................................................................... 11 Järva 16 Kungsholmen ............................................................................................ 20 Norra innerstaden ..................................................................................... 24 Södra stadsdelsnämndsområdena ....................................................... 28 Enskede-Årsta-Vantör .............................................................................. 28 Farsta33 Hägersten-Älvsjö ...................................................................................... 38 Skarpnäck ................................................................................................. 42 Skärholmen .............................................................................................. 46 Södermalm ............................................................................................... 50 Inledning För att lättare få inblick i planeringsinriktningen för skollokaler nära hemmet och säkerställande av fyllnadsgrad, redovisas planeringen för grundskola både stadsövergripande och per stadsdelsområde (SDO). Närhet till skolan är en viktig faktor för många vårdnadshavare och elever och staden har en skyldighet att erbjuda en grundskola nära hemmet. I de följande kapitlen redovisas behovsbedömningar och planerade lokalförändringar under första planeringsperioden 2026–2034, samt andra planeringsperioden 2035–2045 för varje SDO. För att få bättre förståelse över hur olika SDO relateras till varandra finns även en jämförelse inom norra och södra stadsdelsområdena. Planerade projekt i denna lokalförsörjningsplan redovisas efter förväntat färdigställande år. Byggprojekt som innebär förändringar i skolans kapacitet kan påverka skolans organisation redan flera år innan tillkommande förändring. En elev som har blivit placerad vid en viss kommunal skola har, som huvudregel, rätt att gå kvar i den skolan. Eventuella organisatoriska förändringar på skolan kan därför behöva planeras och genomföras med mycket god framförhållning för att förändringar i lokaler ska vara möjlig. Den organisatoriska planeringen och lokalplaneringen behöver därför alltid ske simultant för att säkerställa speciellt att avvecklingen av lokaler sker i rätt omfattning och på rätt plats i staden. Godkännande av denna lokalförsörjningsplan innebär att utbildningsnämnden ställer sig bakom planeringsinriktningen. Varje enskilt projekt beslutas i enlighet med stadens delegationsordning. Anpassad grundskola och elever i behov av särskilt stöd I stadens kommunala grundskolor finns elever med olika behov. Staden erbjuder lokala särskilda undervisningsgrupper (LSU) samt centrala SU-grupper (CSU) och regionala SU- grupper (RSU). För elever med intellektuell funktionsnedsättning finns anpassad grundskola. Anpassad grundskola Det finns 1 232 elever i anpassad grundskola i stadens kommunala skolor vid årsskiftet 2025/2026. Det är en ökning med 7,6 procent från årsskiftet 2024/2025. I vissa fall kan eleven gå kvar som integrerad elev i grundskoleklass. Cirka 70 av de 1 232 eleverna som är mottagna anpassad grundskola går som integrerad elev i grundskolan. Staden har idag 38 skolor som har verksamheten anpassade grundskolan. Dessa kan erbjuda cirka 1 175 elevplatser från vårterminen 2026 och cirka 1 200 från höstterminen 2026. Elever kan antas till anpassad grundskola från årskurs 1. I Stockholm kan dock elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning gå som lokalintegrerad elev på en anpassad grundskola i förskoleklass, vilket cirka 100 elever under de senaste två åren har beviljats. Under 2026 förväntas det öka till 120–130 elever. Antalet elever som har behov av elevplatser i anpassad grundskola har ökat i hela landet och även i Stockholm under de senaste åren. I den elevantalsframskrivning som skolplaneringen utgår ifrån framgår inte behovet för elever i behov av anpassad grundskola, vilket leder till att förvaltningen planerar utifrån ett procenttal baserat på erfarenhet. Förvaltningen räknar med att 1,5 procent av det totala elevantalet i staden tillhör målgruppen som behöver bli mottagna i anpassad grundskola, men utvecklingen under de senaste åren har visat att andelen skulle behöva höjas något. Det finns därför behov av ytterligare kapacitet i anpassad grundskola och risk för underskott av elevplatser. Sid 2 (53) Figur: Skolor med anpassad grundskola läsår 2025–2026 Elever i anpassad grundskola har behov av större yta per elev än elever i grundskola. I befintliga skolor kan därför en utbyggnad av eller nyetablering av anpassad grundskola påverka kapaciteten för övriga grundskolan. Även att den anpassade grundskolan har fler timmar i hem- och konsumentkunskap, musik, bild, slöjd samt idrott och hälsa kan påverka skolornas totala kapacitet. Sid 3 (53) Tabell 1: Antal elever i anpassad grundskola i Stockholm 2018–2025 samt förändring Totalt antal elever Årlig ökning sedan Stockholms stads folkbokförda i föregående år i kommunala skolor Stockholms stad kommunala skolor 2018 998 652 2019 1049 736 12,27% 2020 1146 831 13,52% 2021 1235 965 16,12% 2022 1246 1012 4,87% 2023 1342 1088 7,51% 2024 1392 1128 3,68% 2025 1507 1232 9,22% Ökning totalt Cirka 51% Cirka 89% Planerade lokalförändringar i AGR Totalt planeras cirka 260 nya elevplatser i anpassad grundskola mellan 2026 och 2034. Mellan 2035 och 2045 planeras anpassad grundskola i flera nya grundskolor som planeras i anslutning till nya bostadsområden. Inriktningen är 30 elevplatser för anpassad grundskola i en fullstor F-9 skola. Om planerade nya skolor utgår eller skjutas fram i tid behöver platserna till viss del inrättas i befintliga skolor. LSU-, RSU- och CSU-grupper Cirka 2 500 grundskoleelever som är folkbokförda i Stockholm går i särskilda undervisningsgrupper eller i skolor för elever med behov av särskilt stöd. Cirka 1900 av eleverna går i stadens skolor. En lokal särskild undervisningsgrupp (LSU-grupp) är till för att ge elever extra stöd i enskilda ämnen, eller under en större del av skoldagen. För att skapa åldersadekvata undervisningsmiljöer bör varje skola ha möjlighet att bedriva en LSU-grupp per stadium. LSU-grupper finns på de flesta kommunala grundskolor och ett antal fristående skolor. För elever med större behov av särskilt stöd finns regionala särskilda undervisningsgrupper (RSU-grupper). Dessa grupper samlar kompetens och resurser som normalt inte finns inom elevens hemskola. Förvaltningens målsättning är att RSU-grupperna ska ha en geografisk spridning över staden som möjliggör att de flesta elever kan få det stöd de behöver i närheten av hemmet och sin hemskola. Centrala SU-grupper (CSU) finns på vissa kommunala grundskolor. Målgruppen är elever med mer omfattande behov av stöd. Placering sker efter central behovsprövning. Fristående resursskolor är fristående grundskolor som enbart tar emot elever med behov av särskilt stöd. Skolorna har en egen kö och gör sin egen behovsprövning. Sid 4 (53) Målet med undervisning i särskilda undervisningsgrupper är ofta att eleven så snart som möjligt ska kunna återgå till undervisning inom den ordinarie verksamheten. Ur ett lokalperspektiv innebär detta att särskilda undervisningsgrupper skapar ett större behov av lokalresurser. För en elev som läser på heltid inom exempelvis en RSU-grupp används RSU- gruppens lokalresurser, samtidigt som en elevplats hålls inom elevens klass för att möjliggöra återgång till den ordinarie verksamheten. Elever i CSU-grupp byter skola och behåller inte sin plats. Planerade lokalförändringar i LSU-, RSU- och CSU-grupper I dagsläget pågår ett projekt att utöka RSU-grupper i Järva samt ett projekt att utöka CSU- grupper i Skarpnäck. Flera projekt förväntas att komma under närmaste åren. Sid 5 (53) Norra stadsdelsområdena Det finns flera gemensamma utmaningar i planeringen av lokalförsörjningen för de kommunala grundskolorna i de norra stadsdelsområdena. Under den första planeringsperioden förväntas en nedgång av elevantalet i samtliga av stadsdelsområdena, varför det finns behov av att anpassa lokalbeståndet för att säkerställa en effektiv lokalförsörjning. Detta görs bland annat genom planerade avvecklingar av tidsbegränsade lokaler. Vidare planeras ett stort antal underhållsprojekt på skolorna, vilka i flera fall innebär behov av evakuering av de berörda verksamheterna. Evakueringsbehovet ställer höga krav på samordning mellan samtliga stadsdelsområden, utifrån bland annat ambitionen om att tillskapa evakueringslösningar i befintligt lokalbestånd. Generellt förväntas en nettominskning, utifrån dagens nivå, av antalet barn och unga 6–15 år i de norra stadsdelsområdena fram till 2045. Trots denna förväntade nettominskning i de norra stadsdelsområdena planeras två nya skolor under den andra planeringsperioden, vilka främst planeras utifrån principen att erbjuda en elevplats nära hemmet. Det finns ett utbrett pendlingsmönster vad gäller vilka kommunala skolor barn och unga i grundskoleålder boende i SDO går på. Pendlingsmönstret visar på att eleverna i hög utsträckning rör sig över gränserna för stadsdelsområdena, sett till skolans plats och elevernas folkbokföring. Detta är ytterligare en faktor i planeringen av lokalförsörjningen som ställer höga krav på ett tätt samarbete i området. I synnerhet krävs ännu mer av det med anledning av det minskade elevunderlaget, då man i lokalplaneringen behöver beakta att olika skolor inte ska dränera varandra sett till elevantal. I detta är planeringen av utbudet av elevplatser, både sett till geografiskt läge och antal, ett viktigt styrmedel. Sid 6 (53) Bromma Nuläge, läsår 2025–2026 17 kommunala skolor Stadsdelsområdets (SDO) skolor har varierande organisationsstrukturer. Flera skolor har ojämn parallellstruktur. Ett tapp sker också till friskolor, speciellt inför årskurs 4 och 7. Nockebyhovsskolan (F-3), Ulvsundaskolan (F-3) och Bromma kyrkskola (F-2) är organisatoriskt knutna till större enheter. Adolfbergsskolan bedrivs helt i tidsbegränsade lokaler och sex andra skolor har tidsbegränsade lokaler. Anpassad grundskola (AGR) finns på Olovslundsskolan och Nya Elementar. 7 fristående skolor ÅK Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 AGR Pucklar mm Kommunala skolor 7–9 Antal elevplatser 9581 4024 2826 2250 61 471 Fyllnadsgrad 88% 89% 89% 98% Fyllnadsgrad i kommunala skolor Bromma SDO har stadens tredje högsta fyllningsgrad. Trots hög beläggning finns ett överskott på drygt 1000 elevplatser. Kapaciteten är ojämnt fördelad, med fler platser i lågstadiet än i mellan- och högstadiet. Lågstadiets höga fyllnadsgrad följer stadens generella mönster där kommunala skolor har ett stort lokalt intag av elever i de lägre årskurserna. Samtidigt har fyllnadsgraden sjunkit något de senaste åren i takt med att årskullarna minskat. Högstadiets fyllnadsgrad är mycket hög, delvis på grund av inpendling från andra SDO. Trots detta bedömer förvaltningen att antalet högstadieplatser räcker för att erbjuda Brommas folkbokförda elever en elevplats nära hemmet. Elevernas rörelsemönster 78 procent av antalet barn och unga boende i SDO går i en kommunal skola i Bromma. Av högstadieeleverna går cirka 35 procent i fristående skolor (inom/utanför SDO) eller i kommunala skolor i andra SDO. Många elever går också till friskolor i närliggande kommuner, exempelvis i Sundbyberg. Detta gäller särskilt elever från Mariehäll, som har kort avstånd till dit. Inpendling till SDO:s skolor sker huvudsakligen från Hässelby-Vällingby och Järva. Brommas skolor är attraktiva och elevplatser som inte fylls av folkbokförda Brommabarn tas snabbt i anspråk av elever från andra SDO. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 9530 8573 -957 9130 558 Elever F-9, totalt 10 223 8845 -305 Kommunal skola 8464 7366 -1097 Fristående skola 1761 1634 -127 Förändringar i elevantalet Den största minskningen av elevantal bedöms ske i Bromma SDO:s västra och södra delar, med sammanlagt cirka 1 100 färre elever. I norra Bromma förväntas antalet elever däremot öka, och årets elevantalsframskrivning visar en större ökning än föregående års bedömning. Detta hänger samman med att området är ett av Brommas största utvecklingsområden, där omfattande bostadsbyggnation planeras och pågår. Sid 7 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Enligt elevantalsframskrivningen bedöms antalet grundskoleelever i Bromma minska under den första planeringsperioden. Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 2300 lediga platser i Brommas kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Förvaltningen uppskattar att det år 2034 kommer att behövas cirka 7 400 kommunala elevplatser. Samtidigt visar befolkningsprognosen att antalet barn och unga 6–15 år förväntas öka igen mot mitten av andra planeringsperioden och nå dagens nivåer omkring år 2045. Detta innebär att ett visst överskott av elevplatser under den första planeringsperioden är nödvändigt för framtida behov. För att säkerställa att lokaler med långsiktigt behov nyttjas effektivt under perioder med lägre beläggning undersöker förvaltningen olika alternativ. Exempelvis prövas möjligheten till samnyttjande med andra förvaltningar samt att använda lokalerna för skolformer där behovet av elevplatser är större, såsom AGR. Planerade lokalförändringar Efter den lokalplaneringen som presenteras nedan skulle SDO:s fyllnadsgrad sjunka till 84 procent. För att sträva efter en högre fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. Den planerade minskningen under första planeringsperioden uppgår till drygt 830 elevplatser. Som framgår av projekttabellen nedan sker majoriteten av denna minskning genom avveckling av tidsbegränsade lokaler i samband med SISAB:s underhållsprojekt. Underhållsprojekten varierar i omfattning och innebär att flera skolor behöver hel- eller delevakueras. Blackebergsskolan och Abrahamsbergsskolan planeras evakueras till Sankt Jacobi i Vällingby. Att hitta lämpliga evakueringslokaler är en stor utmaning och i nuläget saknas fastställda lösningar för övriga projekt. Adolfsbergsskolans tidsbegränsade lokaler ska ersättas med permanent kapacitet i Norra Bromma och olika alternativ för lösning ses över. För att möta SDO:s ökande behov av elevplatser i AGR och samtidigt hantera ett minskande elevunderlag i grundskolan etableras AGR på Beckombergaskolan med planerad start höstterminen 2026. Intaget sker successivt och verksamheten dimensioneras för cirka 30 elevplatser. Etableringen innebär att kapaciteten i ordinarie skolform minskas med en parallell, vilket gör Beckombergaskolan till en F–6-skola med två paralleller samt AGR. Skolan har redan minskat sitt intag och fortsätter successivt att göra detta tills skolan når två paralleller runt 2030. Åtgärden är en del av arbetet med att anpassa lokalbeståndet till områdets behov, samtidigt som en omställning till AGR möjliggör ett effektivt lokalnyttjande även under perioder med lägre elevantal. Sid 8 (53) Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Kapacitets Färdig- Huvudsaklig Nämnd- Skola Syfte/mål - ställande t syfte beslut* förändring år G 2024-10- Underhåll Abrahamsbergsskolan Underhåll och evakuering 0 2028 24 Höglandsskolan Underhåll o delevakuering 0 2028 G 2025-11- Blackebergsskolan Underhåll och evakuering 0 2030 20 Olovslundsskolan Underhåll och evakuering 0 2030 I 2025-05-21 Nockebyhovsskolan Underhåll 0 2034 Adolfsbergsskolan Ersätta tidsbegränsade Nya skolor 630 2031 I 2025-06-12 (perm) lokaler Om- och/eller Ombyggnad kök (ersätta Olovslundsskolan 0 2029 I 2025-05-21 utbyggnad tidsbegränsade lokaler) Beckombergaskolan AGR 30 2026 Avveckling Alviksskolan Tidsbegränsade lokaler -180 2026 Äppelviksskolan Tidsbegränsade lokaler -104 2028 Abrahamsbergsskolan Tidsbegränsade lokaler 0 2028 Blackebergsskolan Tidsbegränsade lokaler -104 2028 Olovslundsskolan Tidsbegränsade lokaler 0 2028 Kapacitetsminskning pga Beckombergaskolan -196 2030 AGR Adolfsbergsskolan Tidsbegränsade lokaler -648 2031 Nya Elementar Tidsbegränsade lokaler -250 2031 Totalsumma -822 *Datum UTBN. U=utredningsbeslut, I=inriktningsbeslut, G = genomförandebeslut, IH=inhyrningsmedgivande Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Under andra planeringsperioden planeras ett stort antal bostäder att färdigställas i SDO, med särskilt stor koncentration i de norra delarna av Bromma. Befolkningen förväntas börja öka igen under denna period, men den sammantagna tillväxten är långsam på grund av den kraftiga befolkningsminskningen i södra och västra SDO under första planeringsperioden. Ett generationsskifte som leder till befolkningsökning i befintlig bebyggelse förväntas dock stabilisera befolkningstalet, och därefter bör effekten av nybyggnationen bli mer märkbar i befolkningsprognosen. Återhämtningen av antal barn och unga 6–15 år till nuvarande nivåer förväntas först omkring år 2045. Även om kapaciteten på SDO-nivå således kan verka tillräcklig, måste förvaltningen säkerställa att alla elever kan erbjudas en skolplats nära hemmet. Detta utgör en planeringsutmaning då Bromma flygplats och stora geografiska avstånd inom SDO förhindrar Sid 9 (53) att södra delen kan avlasta den norra delens behov av elevplatser. Förvaltningen behöver därför säkra mark för det långsiktiga behovet av elevplatser i norra Bromma. Antal nya elevplatser, geografisk placering och tidplan är dock helt och hållet relaterat till planprogrammens genomförandetakt och omfattning. Planerade lokalförändringar Inga lokalförändringar planeras i dagsläget under den andra planeringsperioden. Flera planerade skolor, som tidigare var planerade att färdigställas under andra planeringsperioden, saknar idag elevunderlag utifrån befolkningsprognosen, bland annat skolprojekten Riksby 1 och Solvalla, varför dessa skjutits fram i planeringen till efter 2045. Sid 10 (53) Hässelby-Vällingby Nuläge, läsår 2025–2026 14 kommunala skolor Det finns 14 kommunala grundskolor i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde (SDO). Sex har årskurserna F-9 och sex har årskurserna F-6. En skola har årskurserna 4–9 och en har årskurserna F-3. Åtta av stadsdelens kommunala skolor har delar av sin verksamhet i tidsbegränsade lokaler. Anpassad grundskola finns vid fyra skolor. Fd Sankt Jacobiskolan är i dagsläget en evakueringsskola. Det är flera skolor i SDO som står inför underhållsbehov, vilket kommer innebära evakuering av verksamheterna. 3 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar mm Antal elevplatser 8077 3 476 2 400 1 895 120 186 Fyllnadsgrad 85% 86% 82% 90% Fyllnadsgrad i kommunala skolor Den totala fyllnadsgraden i de kommunala skolorna i SDO uppgår till 85 procent. Det innebär ett överskott på nästan 1 300 elevplatser. Det finns färre elevplatser i högstadiet än i låg- och mellanstadiet, vilket innebär en högre fyllnadsgrad i högstadiet. En betydande andel elever söker sig till skolor med högstadium, kommunala och fristående, redan mitten av mellanstadiet för att säkra en plats på en h ögstadieskola. Detta leder till den lägre fyllnadsgraden i mellanstadiet. Elevernas rörelsemönster Drygt 60 procent av antalet barn och unga boende i SDO går i en kommunal skola inom SDO. Cirka 10 procent av eleverna i de kommunala skolorna pendlar in till SDO för att gå i kommunal skola. Däremot pendlar cirka en fjärdedel av, folkbokförda i SDO, barn och unga i grundskoleålder ut till kommunala skolor i annat SDO, till annan kommun eller till fristående skolor. Störst utpendling sker till Spånga och Bromma. Utpendlingen är störst bland högstadieelever. Av de cirka 7 500 elever som går i skola i stadsdelen, går knappt 800 elever i fristående skola. Vilket motsvarar drygt 10 procent. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 9 992 7 932 -2 060 8 410 +478 Elever F-9, totalt 7 549 6 109 -1 440 Kommunal skola 6 762 5 481 -1 281 Fristående skola 787 628 -159 Förändringar i elevantalet Elevantalet i de kommunala skolorna förväntas minska med nästan 1 300 elever fram till 2034. Även friskolorna antas minska sitt elevantal under samma period. Det är en minskning av planerade bostäder i SDO som påverkar. Riddersvik är ett exempel på utbyggnadsområde som utgått ur planeringen fram till 2034. Utöver det har ytterligare planerad bostadsbyggnation utgått. I Nälstastråket, Vinsta-Johannelund och Smedshagen planeras fortfarande viss bostadsbyggnation fram till 2034. Den förväntade minskningen av antal barn och unga 6–15 år i SDO,är -2300 fram till 2034, den näst största minskningen i staden. Sid 11 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Enligt elevantalsframskrivningen förväntas Hässelby-Vällingbys elevunderlag minska under den första planeringsperioden. Förvaltningen uppskattar att det år 2034 kommer att finnas behov av cirka 5 500 kommunala elevplatser. Om inga åtgärder vidtas kommer det år 2034 finnas cirka 2 600 lediga elevplatser sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen. Mot slutet av första planeringsperioden förväntas den lägsta fyllnadsgraden finnas i mellanstadiet, samtidigt förväntas fyllnadsgraden i högstadiet hållas uppe något till och med år 2034. Största nedgången i antal i både folkbokförda 6–15 åringar och elevantalet i skolorna förväntas i de södra delarna av SDO som Nälsta, Vällingby och Grimsta. Den största nedrevideringen i befolkning och antal skolelever har skett i norra delen av SDO, från Backlura till Hässelby Villastrand. Den stora påverkansfaktorn är att de planerade nya bostäderna i Riddersviksområdet utgått. Symtomatiskt med befolkningsprognosen så väntas störst överskott i skolorna i de södra delarna av SDO. I de södra delarna syns dessutom viss utpendling av elever till skolorna i Bromma. Då det redan idag finns en utpendling av elever till andra SDO, och att det finns en förväntad minskning av antalet elever i staden i stort, finns det en risk att skolorna i SDO urholkas ännu mer med anledning av nettoutpendlingen. I det fall det kommer finnas fler lediga elevplatser i till exempel Brommas skolor eller Spångas skolor kan effekten bli att fler från Hässelby- Vällingby söker och antas i skolor i andra SDO, vilket potentiellt kan försämra fyllnadsgraden ytterligare. Planerade lokalförändringar Den planerade nettominskningen av kapacitet i SDO under första planeringsperioden är cirka 500 elevplatser. Efter den lokalplaneringen skulle SDO:s fyllnadsgrad sjunka till 72 procent, den näst lägsta i staden. För att sträva efter en högre fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. Byggprojektet på Vällingbyskolan syftar till; större underhållsarbete, utökat antal högstadieplatser, utökat antal elevplatser i anpassad grundskola samt avveckling av tidsbegränsade lokaler. Då den kapacitetsökande delen i projektet planerades och startades fanns en större brist av högstadieplatser i SDO. Då projektet kommit långt i processen har det inte funnits möjlighet att avbryta det med anledning av flera beroenden i projektet. Under byggprojektet kommer skolan vara delvis internevakuerade i skolan, och delvis i tidsbegränsade lokaler. Delar av de tidsbegränsade lokalerna (paviljongen vid Nälstaskolan) kommer avvecklas när projektet är klart. Det ses över om andra delar av de tidsbegränsade lokalerna kan nyttjas vidare i evakueringssyfte. Björnbodaskolan bedriver sin verksamhet i tidsbegränsade lokaler. En ytterligare paviljong har uppförts på skolgården under 2025. Den nya paviljongen ersatte funktioner, som bland annat kök och matsal, som stängdes under 2023 på grund av dålig inomhusmiljö. Under 2025 Sid 12 (53) påbörjades rivning av skolans byggnader med dålig inomhusmiljö och det kommer fortsätta under 2026. Det tidsbegränsade bygglovet för skolans stora paviljong, där majoriteten av undervisningen bedrivs, går ut 2031. Skolans verksamhet planeras då att evakueras till Sankt Jacobi. På sikt planeras en ny skola på platsen. I samband med detta ska Vinsta grundskola västras organisation ses över. Björnbodaskolans planering innebär ett eventuellt färdigställande av ny skolbyggnad under första planeringsperioden. I dagsläget planeras en skola med årskurserna F-6 i tre paralleller samt anpassad grundskola. En skola i detta område är viktigt utifrån principen att alla yngre elever ska erbjudas en elevplats nära hemmet. Då en stor minskning av barn i grundskoleålder förväntas i SDO kommer det behövas noggrann strategisk bedömning avseende omfattning av nya elevplatser, vilka årskurser samt var dessa ska tillskapas. På Sörgårdsskolan finns två paviljongbyggnader som planeras att avvecklas under första planeringsperioden. Områdets elevunderlag förväntas minska fram till och med 2034 så behovet av dessa lokaler måste ses över. Detta sker i samplanering med den strategiska inriktningen av framtida Björnbodaskolan. Backluraskolans paviljong med tidsbegränsat bygglov planeras att avvecklas senast 2029 på grund av vikande elevunderlag. Skolan kommer behålla sina årskurser, men minska sin lokalkapacitet. Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Nämnd- Skola Syfte/mål ställande syfte förändring beslut* år G 2022-04- Underhåll Grimstaskolan Underhåll och evakuering 0 2026 28 Maltesholmsskolan Underhåll 0 2029–2030 Hässelbygårdsskolan Underhåll och evakuering 0 2030–2032 Ersätta tidsbegränsade Nya skolor Nya Björnbodaskolan 660 2034 lokaler m.m. G 2021-09- Om- och/eller Kapacitetsökning, Vällingbyskolan 320 2028 23, rev G utbyggnad underhåll och evakuering 2023-03-30 Avveckling Backluraskolan Tidsbegränsade lokaler -240 2029 Björnbodaskolan Rivning av uttjänta lokaler 0 2026 Björnbodaskolan Tidsbegränsade lokaler -336 2031 Loviselundsskolan Tidsbegränsade lokaler -156 2027 Nälstaskolan Tidsbegränsade lokaler 0 2028 Sörgårdsskolan Tidsbegränsade lokaler -90 2027 Totalsumma 158 *Datum UTBN. U=utredningsbeslut, I=inriktningsbeslut, G = genomförandebeslut, IH=inhyrningsmedgivande Sid 13 (53) Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Den negativa utvecklingen i befolkningen prognosticeras vända runt 2037, dock antas inte hela nedgången återhämtas. I nettotal förväntas antalet barn och unga i grundskoleålder, under den andra planeringsperioden, öka med nästan 500. Trots vändning till positiv utveckling innebär ökningen inte att antalet uppgår till dagens nivå, således förväntas en nettominskning med nästan 1 600 barn i grundskoleålder fram till och med 2045 i Hässelby- Vällingby. De främsta exploateringsområdena i SDO är i området Vinsta-Johannelund där det planeras för cirka 3 500–4 000 bostäder. Bostadsbyggnationen sträcker sig över båda planeringsperioderna med flest bostäder under den andra. Projektet är, för tillfället, pausat i väntan på vidare utredningar. Staden arbetar dock vidare med området, det är fortsatt utpekat som ett stadsutvecklingsområde. I övrigt finns mindre områden där det planeras något hundratal nya bostäder. Det förväntas en minskning av antalet barn och unga i grundskoleålder i befintligt bostadsbestånd. De planerade nya bostäderna i Hässelby-Vällingby förväntas inte generera något behov av nya elevplatser under perioden sett till hela SDO. Behovet kan dock öka lokalt utifrån att kunna säkerställa elevplats nära hemmet. Planerade lokalförändringar Under den andra planeringsperioden planeras den sista evakuerade skolan till Sankt Jacobi flytta ut. Efter det är skolfastigheten tillgänglig för en ny permanent skola med cirka 900 elevplatser om inte finns behov av ytterligare evakueringar. Skolan ligger strategiskt bra till sett till planerad bostadsbyggnation i Vinsta-Johannelund och kan omhänderta ett eventuellt ökat behov av elevplatser i närområdet. Sid 14 (53) Sid 15 (53) Järva Nuläge, läsår 2025–2026 18 kommunala skolor De kommunala skolorna i Järva stadsdelsområde (SDO) har varierande organisationsstrukturer. Hälften har årskurserna F-6, och sex skolor har årskurserna F-9. Två skolor är har årskurserna 7–9 och en skola har årskurserna F-5. Detta gör att ett betydande antal elever behöver byta skola vid stadieövergångar. Det finns färre elevplatser i högstadiet än i låg- och mellanstadiet i SDO, vilket innebär ett beroende av andra högstadieplatser. I sju av SDOs skolor finns verksamhet för anpassad grundskola F lera skolor i SDO har behov av underhåll vilka kräver evakuering av verksamheterna. 13 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar mm Antal elevplatser 9 790 4 040 2 942 2 500 184 124 Fyllnadsgrad 80 % 83 % 74 % 78 % Fyllnadsgrad i kommunala skolor Den totala fyllnadsgraden i de kommunala skolorna i Järva SDO ligger på 80 procent vilket är den näst lägsta i staden. Även fyllnadsgraden i årskurs 7–9 är den lägsta i staden. Skolorna tappar ofta elever i mellan- och högstadierna då många elever söker sig till fristående skolor som ofta startar från årskurs 4 eller 7. Alla skolorna i SDO utanför Spångaområdet har högt socioekonomiskt index. Elevernas rörelsemönster Cirka 60 procent av antalet barn och unga barn boende i SDO går i en kommunal skola inom SDO. För barn i högstadieåldern är siffran endast 45 procent vilket tyder på en ökad utpendling i de högre åldrarna. Elever väljer i stor utsträckning fristående skolor men det är även en betydande utpendling till kommunala skolor i andra SDO som Hässelby-Vällingby, Bromma och Norra innerstadens, men också till andra kommuner. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 12 274 11 167 -1 107 11 704 537 Elever F-9, totalt Kommunal skola 7 671 6 970 -701 Fristående skola 2 706 2 173 -533 Förändringar i elevantalet Elevantalet i de kommunala skolorna förväntas minska med cirka 700 elever fram till 2034. Detta är en nedrevidering jämfört med förra årets elevantalsframskrivning. I Bromstensskolan, Kvarnbackaskolan och Kista grundskola förväntas ett ökat elevantal, om än något blygsam. Skolorna ligger i anslutning till områden där det har byggts eller planeras byggas nya bostäder, som Bromstenstaden och Kista äng. Sid 16 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Enligt elevantalsframskrivningen bedöms antalet grundskoleelever i SDO minska under den första planeringsperioden. Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 2800 lediga platser i Järvas kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Förvaltningen uppskattar att det år 2034 kommer att behövas knappt 7 000 kommunala elevplatser. Det finns lokala skillnader i förväntat över- eller underskott av elevplatser. I till exempel Rinkeby och Tensta-Hjulsta finns idag ett överskott av elevplatser samtidigt som befolkningen prognostiseras minska och så även elevantalen i dessa områden. I Kista drivs befolkningsutvecklingen uppåt på grund av planeringen av nya bostäder här. Även exploateringsområdet Bromstensstaden i Spånga håller befolkningsutvecklingen uppe lokalt i området, vilket får positiv effekt på Bromstensskolans elevantalsframskrivning, framför allt för de yngre eleverna. Men i områden runtomkring ses en negativ elevutveckling i skolorna. Områdets skolor kommer därför kunna ta hand om behovet av de lokalt ökade elevunderlagen. Möjlig omallokering av elevplatser mellan årskurser kan behöva ses över. Många av skolorna i SDO har stort underhållsbehov i liknande omfattning då de byggdes under samma tidsperiod. Förvaltningen planerar tillsammans med SISAB underhåll av flera skolor. Detta kommer innebära del- och helevakueringar. Planerade lokalförändringar Efter den lokalplaneringen som presenteras nedan skulle SDO:s fyllnadsgrad sjunka till 75 procent. För att sträva efter en högre fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. Den planerade minskningen under första planeringsperioden är cirka 250 elevplatser. Det finns ytterligare ambitioner att minska lokalkapaciteten och arbete med detta fortsätter, särskilt i Rinkeby och Tensta sett till framtida behovet. På flera skolor finns behov av omfattande underhåll. Planeringsinriktningen är att samtliga evakueringar ska ske inom befintligt lokalbestånd. Hjulsta grundskola har idag en låg fyllnadsgrad på under 50 procent. Förvaltningen har startat ett byggprojekt för att använda delar av skolans lokaler för evakueringar under både första och andra planeringsperioderna. Första planerade skola att evakueras dit är Bromstensskolan. Dock kommer det behövas en ytterligare evakueringslösning för att kunna lösa behovet av underhåll i samtliga skolor i SDO. Kök- och matsalspaviljongen på Solhemsskolan står idag på tidsbegränsat bygglov och behöver ersättas under den första planeringsperioden. Tidigare planering att öka kapaciteten på Solhemsskolan har utgått. Den tidsbegränsade lokalen (kök- och matsal) kommer avvecklas i samband med projektets färdigställande år 2030–2031. Sid 17 (53) Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Nämnd- Skola Syfte/mål ställande syfte förändring beslut* år G 2020-06- Underhåll Bromstensskolan Underhåll och evakuering 0 2029 17 Hjulsta grundskola (F-6) Underhåll och evakuering 0 2027 Hjulsta grundskola (7-9) Underhåll 0 2031 Husbygårdsskolan (4-9) Underhåll och evakuering 0 2029 G 2024-06- Kista grundskola Kök 0 2026 13 Kista grundskola (F-3) Underhåll och evakuering 0 2030-2031 Underhåll och Kvarnbyskolan 0 2030 del/internevakuering Kvarnbackaskolan Underhåll 0 2033-2034 Oxhagsskolan Underhåll och evakuering 0 2033 Om- och/eller Askebyskolan Anpassningar för AGR 0 2026 Ersätta tidsbegränsade utbyggnad Solhemsskolan 0 2030-2031 lokaler (kök/matsal) Avveckling Solhemsskolan Tidsbegränsade lokaler 0 2030-2031 Tomställning för Tomställning Hjulsta grundskola -246 2027 evakuering Totalsumma -246 *U=utredningsbeslut UTBN, I=inriktningsbeslut UTBN, G=genomförandebeslut UTBN, IH=inhyrningsmedgivande UTBN. Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Runt år 2037 prognosticeras befolkningsutvecklingen av 6–15 åringar vända från negativ till positiv. Dock kommer antalet grundskolebarn inte komma upp till dagens nivåer under andra planeringsperioden. År 2045 förväntas cirka 560 färre 6–15 åringar bo i SDO. Ökningen av barn är relaterad till den planerade bostadsbyggnationen i Kista. Samtidigt förväntas barnantalet fortsätta att minska i Rinkeby, Tensta och Hjulsta. Planerade lokalförändringar Förvaltningen bedömer att behovet av en ny skola i Kista Äng uppstår mellan 2035–2040. Fram till dess kan flera närliggande skolor omhänderta ökningen av barn i grundskoleålder Därefter antas att det kommer uppstå behov för en ny skola efter 2045. Det behovet skulle kunna omhändertas av en ny skola på Dalhagens BP. Förvaltningen jobbar tillsammans med SISAB med planeringen av tidsplan för de skolor som kräver evakuering. Sid 18 (53) Sid 19 (53) Kungsholmen Nuläge, läsår 2025–2026 7 kommunala skolor I Kungsholmen stadsdelsområde (SDO) är majoriteten av skolorna F-6 organisationer eller renodlade högstadium (årskurs 7–9). Klastorpsskolan har dock årskurserna F-3 och Konradsbergsskolan årskurserna 4–9. Anpassad grundskola (AGR) finns på Konradsbergsskolan och Kungsholmens grundskola. Fyra skolor bedriver idag delar av sin verksamhet i tidsbegränsade lokaler. 6 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar mm Antal elevplatser 4 287 1672 1272 1170 45 128 Fyllnadsgrad 81% 87% 81% 78% Fyllnadsgrad i kommunala skolor Den totala fyllnadsgraden i SDO är bland de lägsta i staden. Den lägre nivån påverkas bland annat av att Klastorpsskolan anpassat sin verksamhet inför paviljongavveckling och att intaget till högstadiet vid Kungsholmens grundskola och Rålambshovsskolan har begränsats till följd av underhållsprojekt. På lågstadiet är fyllnadsgraden fortsatt hög, då vårdnadshavare ofta väljer en närliggande kommunal skola. På mellanstadiet fyllnadsgraden sjunker, främst eftersom många fristående skolor startar i årskurs 4. Elevernas rörelsemönster 37 procent av de folkbokförda mellanstadieeleverna på Kungsholmen går i andra skolor än de kommunala inom SDO. Av dessa går 22 procent i fristående skolor på Kungsholmen, medan resterande har sin skolplacering i antingen fristående eller kommunala skolor i andra SDO. Detta tyder på att många som lämnar kommunala skolor i årskurs 4 ändå stannar inom SDO. På högstadiet väljer drygt 50 procent av det folkbokförda elevunderlaget skolor i andra SDO, främst i Norra innerstaden. Förutom utpendling sker omfattande inpendling av högstadieelever från andra SDO, särskilt från västerort. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 4992 4582 -410 4250 -332 Elever F-9, totalt 5530 5226 -304 Kommunal skola 3439 3108 -331 Fristående skola 1914 1941 27 Förändringar i elevantalet Elevantalet i de kommunala grundskolorna förväntas minska med cirka 330 elever fram till 2034. Antalet elever på låg- och mellanstadiet kommer att fortsätta minska under första planeringsperioden, med en särskilt tydlig nedgång i mellanstadiet. En lokal ökning förväntas i Stadshagen, Kungsholmens stora utvecklingsområde, där drygt 1 400 bostäder planeras. Trots nybyggnationen förväntas ingen nettoökning av antalet barn och unga 6–15 år. Sid 20 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Enligt elevantalsframskrivningen förväntas Kungsholmens elevunderlag minska under den kommande tioårsperioden. Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 1200 lediga platser i Kungsholmens kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Förvaltningen uppskattar att det år 2034 kommer att finnas behov av cirka 3 100 kommunala elevplatser. En stor del av det förväntade överskottet förklaras av elevtappet i mellanstadiet, vilket resulterar i tomma elevplatser. Samtidigt kan förvaltningen inte minska kapaciteten i motsvarande omfattning, eftersom alla inskrivna elever måste ges möjlighet att fullfölja sin skolgång vid sina nuvarande skolor. Detta innebär att ett visst mått av överskott av elevplatser behöver accepteras under perioden. Att omkring hälften av elevplatsöverskottet återfinns i tidsbegränsade lokaler skapar dock goda förutsättningar att successivt minska SDO:s kapacitet i takt med att elevunderlaget sjunker. Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är behovet av flexibilitet, så att lokaler med långsiktigt behov kan användas effektivt även vid lågt elevantal. Exempel på detta är att nyttja lokaler med låg fyllnadsgrad för evakuering eller för verksamheter i samverkan med andra förvaltningar. På så sätt möjliggörs ett effektivt lokalnyttjande utan att permanenta elevplatser i kommunal regi behöver avvecklas. Behovet av idrottslokaler i SDO är stort, och många skolor är beroende av tider i Konradsbergshallen för att tillgodose undervisningen i idrott. Planerade lokalförändringar Efter den lokalplaneringen som presenteras nedan skulle SDO:s fyllnadsgrad hålla sig ungefär på samma nivå som idag. För att sträva efter en högre fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. Under den första planeringsperioden planerar SISAB att utföra underhållsprojekt på ett antal skolor i SDO. Vid behov beställer förvaltningen verksamhetsanpassningar i samband med underhållsprojekten. Underhållsprojekten medför att flera skolor måste evakueras. Ledig kapacitet på Konradsberg kommer att användas för evakuering. Samtliga tidsbegränsade lokaler i SDO planeras att avvecklas under den första planeringsperioden. Dessa lokaler har tillsammans en kapacitet på omkring 500 elevplatser. Utbildningsförvaltningen har – med hänsyn till minskande elevunderlag och för att undvika ett överskott av elevplatser i samband med Kristinebergshallarna – beslutat att avbryta Sid 21 (53) projektet för Hedvigsbergssalarna. Om behovet förändras framöver finns möjlighet att återuppta detaljplanearbetet. Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Nämnd- Skola Syfte/mål ställande syfte förändring beslut* år Kungsholmens G 2023- Underhåll Underhåll och evakuering 0 2026 grundskola (7–9) 05-25 Klastorpsskolan Underhåll och evakuering 0 2028-2031 Rålambshovsskolan Underhåll och evakuering 0 2030 Essingeskolan Underhåll och evakuering 0 2031 Avveckling Klastorpsskolan Tidsbegränsade lokaler -100 2026 Rålambshovsskolan Tidsbegränsade lokaler -120 2026 Kristinebergsskolan Tidsbegränsade lokaler -120 2027 Essingeskolan Tidsbegränsade lokaler -140 2029 Totalsumma -480 *Datum UTBN. U=utredningsbeslut, I=inriktningsbeslut, G = genomförandebeslut, IH=inhyrningsmedgivande Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Trots nybyggnationen i östra Stadshagen förväntas antal barn och unga 6–15 år att fortsätta minska under den andra planeringsperioden. Nedjusteringen i befolkningsprognosen innebär att det i dagsläget inte finns elevunderlag som kan motivera tillskapande av elevplatser i SDO. För att säkerställa en hög fyllnadsgrad i SDO planerar förvaltningen att genomföra en översyn av skolornas årskursindelningar och paralleller. Detta görs i syfte att eventuellt kunna anpassa skolornas kapacitet och organisation i förhållande till den demografiska utvecklingen. Planerade lokalförändringar Den del av Konradsbergsskolan som nyttjas som evakueringslokal kan åter tas i bruk av skolan om behov skulle uppstå. Inga ytterligare lokalförändringar planeras i dagsläget mellan 2035 och 2045. Sid 22 (53) Sid 23 (53) Norra innerstaden Nuläge, läsår 2025–2026 16 kommunala skolor Skolorna i Norra innerstadens stadsdelsområde (SDO) består framför allt av årskurs F-6 och årskurs F-9 skolor, Adolf Fredriks musikklasser har årskurs 4-9, Karlbergs skola och Olaus Petri skola är F-3 skolor. Flera av skolorna har hela eller delar av sin undervisning i externa lokaler som Observatorielundens skola, Lilla Adolf Fredriks skola och Karlbergs skola. Anpassad grundskola (AGR) finns idag på R ödabergsskolan, Gärdesskolan och Matteusskolan. 20 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar mm Antal elevplatser 10 498 3 784 3 144 3 306 104 160 Fyllnadsgrad 83% 80 % 87 % 84 % Fyllnadsgrad i kommunala skolor Fyllnadsgraden som presenteras i tabellen motsvarar ett överskott av cirka 2000 lediga elevplatser. Det finns ett större överskott av elevplatser på Östermalm än Norrmalm. Den låga fyllnadsgraden kan delvis förklaras av mindre årskullar i de lägre årskurserna. Rödabergsskolan och Gärdesskolan har en låg fyllnadsgrad på grund av dessa skolor har nyligen haft byggprojekt och har inte hunnit fylla på sina organisationer än. Elevernas rörelsemönster Det är en relativt liten utpendling av barn, men däremot väljer en tredjedel en fristående skola, främst inom SDO. Det är en stor inpendling av elever till skolorna i SDO från andra kommuner, vilket delvis beror på att Adolf Fredriks musikklasser har ett nationellt intag av elever. Det är även en stor inpendling f rån andra SDO, framför allt Kungsholmen och Södermalm. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 11 462 9 992 -1 470 10 532 +540 Elever F-9, totalt 13 750 12 012 -1 739 Kommunal skola 8 615 7 501 -1 114 Fristående skola 5 135 4 510 -625 Förändringar i elevantalet Fram till 2034 förväntas en minskning av elever i SDO. Minskningen är lite större på Norrmalm än Östermalm. Det beror främst på att avvecklingen av Observatorielundens skola visar på en större minskning än föregående år, vilket beror på att skolan är beslutad att avvecklas. I SDO finns två större exploateringsområden dit majoriteten av nybyggnationen är koncentrerad som genererar en befolkningsökning; Hagastaden och delar av Norra Djurgårdsstaden. I övriga delar av SDO minskar elevantalet, vilket leder till en nettominskning totalt sett. Sid 24 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 3000 lediga platser i Norra innerstadens kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Däremot förväntas antalet barn öka under andra planeringsperioden. Ökningen antas ske i Norra Djurgårdsstaden och är relaterat till den bostadsbyggnation som planeras där. Det finns ett mindre överskott av elevplatser i området, vilka förväntas fyllas på under andra planeringsperioden. Det finns även en viss osäkerhet i siffrorna angående Observatorielundens skola. Då nya elevpendlingsmönster inte hunnit stabiliseras efter beslutet om nedläggning under föregående år. Förvaltningen bevakar utvecklingen löpande och kommer vid behov göra omprövningar/åtgärder. Sett till anledningarna ovan, att fylla klasserna på ett bra sätt och att säkerställa en skola nära hemmet finns det behov av att minska cirka 2200 elevplatser fram till 2034. Planerade lokalförändringar Efter den lokalplaneringen som presenteras nedan skulle SDO:s fyllnadsgrad sjunka till 76 procent. För att sträva efter en högre fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. På ett flertal skolor planerar SISAB underhåll som kräver evakuering av skolverksamheterna. Förvaltningen kommer genomföra anpassningar i samband med detta. Med mera tidigare Roslagstullsskolans paviljonger samt Observatorielundens skolas permanenta lokaler kommer att användas som evakueringslokaler. På Vasa Real genomför SISAB ett underhållsarbete. Eftersom skolan nyligen byggts ut finns ett överskott av elevplatser som möjliggör för internevakuering. Skolan utökas till sin nya kapacitet när underhållet är färdigställt. I 2024 års lokalförsörjningsplan kommunicerades att en utredning skulle initieras för att minska antalet elevplatser i SDO med 1000. Under våren 2025 beslutades att Observatorielundens skola kommer avvecklas 2027. Förvaltningen har tidigare kommunicerat att de två tidsbegränsade lokalerna skolan huserat i kommer avvecklas. De två kvarvarande permanenta lokalerna kommer användas som evakueringslokaler. Ett flertal skolor i SDO har annex i externa lokaler. Flera av dessa kommer avvecklas. På Karlbergs skola har elevantalet minskat senaste åren. Skolan består av tre lokaler. Med anledning av det minskande elevantalet kommer en av skolans lokaler att avvecklas och skolans kapacitet kommer därmed halveras. Sid 25 (53) Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Nämnd- Skola Syfte/mål ställande syfte förändring beslut* år Underhåll Vasa Real Underhåll och evakuering 514 2026 G 2025-08- Matteusskolan Underhåll och evakuering 2029 28 Gustav Vasa skola Underhåll och evakuering 2031 Adolf Fredriks musikklasser Underhåll och evakuering 2032 Östermalmsskolan Underhåll och evakuering 2033 Avveckling Observatorielundens skola Avveckling -224 2027 Hjorthagens skola Tidsbegränsade lokaler -252 2030 Rödabergsskolan Tidsbegränsade lokaler 2026 Roslagstullskolan Tidsbegränsade lokaler 2033 Engelbrektsskolan Avveckling av annex 2026 Vasa Real Avveckling av annex 2026 Lilla Adolf Fredriks skola Avveckling av annex 2026 Lilla Adolf Fredriks skola Avveckling av annex 2028 Avveckling av extern Karlbergs skola -112 2027 lokal Tomställning för G 2025-05- Tomställning Observatorielundens skola -336 2027 evakuering 22 Totalsumma -410 *U=utredningsbeslut UTBN, I=inriktningsbeslut UTBN, G=genomförandebeslut UTBN, IH=inhyrningsmedgivande UTBN. Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Efter 2034 förväntas antalet barn i grundskoleålder fortsätta minska fram till 2037. Antalet barn i grundskoleålder börjar sedan öka igen för att år 2045 passera 2034 års nivå. Jämfört med dagens nivå innebär det en minskning med cirka 1000 individer i grundskoleålder. Utifrån befolkningsprognosen bör det därför inte medföra ett ytterligare behov av elevplatser. Däremot antas det finnas lokala skillnader i befolkningsutvecklingen. I Norra Djurgårdsstaden planeras för ett omfattande bostadsbyggande. Det innebär att det kommer behövas elevplatser i Norra Djurgårdstaden, eftersom området ligger relativt långt ifrån befintliga bostäder och skolor. Från Norra Djurgårdsstaden finns få eller inga befintliga skolor som är inom ett avstånd av 2, 3 eller 4 km. I detta område finns det behov cirka 1800 elevplatser fram till 2045. Behovet av elevplatser är direkt knutet till antalet bostäder som färdigställs, storleken på dessa och tid för färdigställande. Utifrån ett antagande om att planerade bostäder i Norra Djurgårdsstaden bidrar till ett ökat behov skulle det innebära att antal barn i befintlig bebyggelse minskar. Det innebär att lokaler i befintliga skolor behöver ses över för att säkerställa en hög fyllnadsgrad. Sid 26 (53) Planerade lokalförändringar Det finns fortsatt ett stort underhållsbehov under andra planeringsperioden. Två nya skolor planeras i Norra Djurgårdsstaden; en i Södra Värtan och en i Loudden mellan 2036–2043. Enligt stadens nuvarande planering kommer bostäder börja byggas i respektive område runt 2032. På grund av osäkerheter i stadens bostadsplanering är det inte fastställt vilken av skolorna förvaltningen ser behov av först. En av skolorna kommer behöva färdigställas först för att sedan fyllas på innan den andra byggs. Efter 2045 finns det behov av ytterligare en ny skola i Loudden/Frihamnen. Förvaltningen gör bedömningen att denna kan vara en tillfällig skola. Sid 27 (53) Södra stadsdelsområdena Det finns flera gemensamma utmaningar i planeringen av lokalförsörjningen för de kommunala grundskolorna i de södra stadsdelsområdena. Under den första planeringsperioden förväntas en nedgång av elevantalet i samtliga av stadsdelsområdena, varför det finns behov av att anpassa lokalbeståndet för att säkerställa en effektiv lokalförsörjning. Detta görs bland annat genom planerade avvecklingar av tidsbegränsade lokaler. Vidare planeras ett stort antal underhållsprojekt på skolor i söderort, vilka i flera fall innebär behov av evakuering av de berörda verksamheterna. Evakueringsbehovet ställer höga krav på samordning mellan samtliga stadsdelsområden, utifrån bland annat ambitionen om att tillskapa evakueringslösningar i befintligt lokalbestånd. I vissa av de södra stadsdelsområdena förväntas en ökning av antalet barn och unga 6–15 år under den andra perioden, men det är endast tre SDO som förväntas ha en nettoökning av antalet barn fram till 2045, utifrån dagens nivå. Det finns ett utbrett pendlingsmönster som redogör för vilka kommunala skolor barn och unga 6–15 år boende i söderort går på. Pendlingsmönstret visar att eleverna i hög utsträckning rör sig över gränserna för stadsdelsområdena, sett till skolans adress och elevernas folkbokföring. Detta är ytterligare en faktor i planeringen av lokalförsörjningen som ställer höga krav på ett tätt samarbete i området. I synnerhet krävs ännu mer av det med anledning av det minskade elevunderlaget, då man i lokalplaneringen behöver beakta att olika skolor inte ska dränera varandra sett till elevantal. I detta är planeringen av utbudet av elevplatser, både sett till geografiskt läge och antal, ett viktigt styrmedel. Enskede-Årsta-Vantör Nuläge, läsår 2025–2026 Sid 28 (53) 15 kommunala skolor Totalt finns 15 kommunala grundskolor i Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsområde (SDO). Knappt hälften av skolorna i SDO har årskurserna F-9. Flertalet skolor i SDO bedriver delar av sin verksamhet i tidsbegränsade lokaler. Användningsområdet varierar från evakueringslokaler för planerad/pågående byggprojekt till lokaler för RSU-verksamhet. Anpassad grundskola (AGR) finns vid fyra skolor. 4 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar mm Antal elevplatser 11 119 4670 3435 2334 82 424 Fyllnadsgrad 79 85 74 93 Fyllnadsgrad i kommunala skolor Den totala fyllnadsgraden är den lägsta i staden. Det bör dock uppmärksammas att det finns flera nyligen utbyggda skolor vars organisationer fortfarande är under uppbyggnad, som Skanskvarnsskolan, Lindeskolan och Bäckahagens skola. Årstaskolan har också begränsat sin antagning inför avveckling av tidsbegränsade lokaler. Det förekommer även betydande variationer i fyllnadsgraden mellan enskilda skolor och framför allt mellan olika stadier, framför allt på mellanstadiet. Det finns inget entydigt svar varför elever väljer att söka sig ifrån i mellanstadiet, men flera olika faktorer såsom konkurrens från fristående skolor, brist på högstadieplatser samt en relativt hög andel behovsväljare påverkar. Elevernas rörelsemönster Av elever folkbokförda inom SDO väljer drygt 80 procent en kommunal skola, varav 70 procent väljer en kommunal skola inom SDO. Utpendlingen från SDO sker primärt till Hägersten-Älvsjö och till Södermalm. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 11 642 11 202 -440 12 642 +1 441 Elever F-9, totalt 9938 9466 -473 Kommunal skola 8 758 8 690 -69 Fristående skola 1 180 776 -404 Förändringar i elevantalet Elevantalet och barn i grundskoleåldern förväntas minska fram till 2034. För kommunala skolor inom SDO förväntas elevantalet ligga relativt stabilt fram till 2034. Elevantalsutvecklingen är relaterad till förväntad bostadsbyggnation i Slakthusområdet och Årstafältet. Första planeringsperioden 2027–2034 Sid 29 (53) Behovsbedömning Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 2400 lediga platser i Enskede-Årsta-Vantörs kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Det befintliga överskottet kan härledas till olika faktorer såsom tidigare strategiska bedömningar, ett förändrat prognosunderlag samt en förhållandevis hög andel av elever som väljer bort kommunala skolor till fördel för fristående skolor redan under mellanstadiet. I takt med att elevantalet förväntas minska ytterligare behöver förvaltningen vidta åtgärder för att undvika ett alltför stort överskott. Ett visst överskott kommer dock alltjämt att behöva kvarstå för att hantera en förväntad befolkningsökning under den andra planeringsperioden. Förvaltningen räknar med att elevtillväxten i SDO primärt koncentreras till de norra delarna och är knutet till exploateringsområdena kring Årstafältet och Slakthusområdet. Den fortsatta befolkningsutvecklingen är därigenom avhängig utbyggnadstakten varför det finns stora osäkerheter i det långsiktiga utfallet. Elevplatser i befintliga skolor bedöms dock mäta upp behovet för tillkommande elever i områdena kring Årstafältet och Slakthusområdet under första planeringsperioden, Planerade lokalförändringar Efter den lokalplaneringen som presenteras nedan skulle SDO:s fyllnadsgrad öka till 84 procent. För att sträva efter en högre fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. Större ny- och tillbyggnadsprojekt under planeringsperioden är Nya Enskede skola samt Bäckahagens skola. Nya Enskede skola ersätter tidsbegränsade högstadieplatser på Enskede skola och Örbyskolan. Sammantaget ger dessa två projekt en kapacitetsökning om totalt 660 permanenta elevplatser. Ytterligare platser för anpassad grundskola byggs på Skanskvarnsskolan och Bäckahagens skola. SISAB genomför större underhållsprojekt på Enskede skola samt på Årstaskolan med verksamhetsanpassningar. Utbildningsförvaltningen räknar med att avveckla knappt 1300 tidsbegränsade elevplatser under planeringsperioden. Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Skola Syfte/mål ställande Nämnd-beslut* syfte förändring år Underhåll Gamla Enskede skola Kök och matsal 2027 Sturebyskolan Underhåll 2026 Nya skolor Nya Enskede skola Ny skola för åk. 7–9 540 2026 G 2023-02-23 (rev) Sid 30 (53) Om- och/eller Bäckahagens skola Om- och tillbyggnad 120 2027 G 2023-12-14 (rev) Om- och tillbyggnad utbyggnad Skanskvarnsskolan 30 2026 (AGR) Snösätraskolan Om- och tillbyggnad 0 2029 Om- och tillbyggnad och Årstaskolan 0 2029 evakuering 2029- Avveckling Bandhagens skola Tidsbegränsade lokaler -230 2034 Bäckahagens skola Tidsbegränsade lokaler 0 2027 Bäckahagens skola Tidsbegränsade lokaler 0 2027 Hammarbyskolan södra Tidsbegränsade lokaler -120 2032 Gamla Enskede skola Tidsbegränsade lokaler -330 2026 Snösätraskolan Tidsbegränsade lokaler -60 2029 Sturebyskolan Tidsbegränsade lokaler 0 2026 Årstaskolan Tidsbegränsade lokaler -360 2029 Örbyskolan Tidsbegränsade lokaler -180 2026 Totalsumma -590 *U=utredningsbeslut UTBN, I=inriktningsbeslut UTBN, G=genomförandebeslut UTBN, Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Utbildningsförvaltningen räknar med att elevantalet mellan åren 2034–2045 ökar med drygt 1400, den högsta ökningen i staden. Befolkningsutvecklingen är tätt sammanflätad med planerad bostadsbyggnation i SDO, vilken främst är koncentrerad till de större exploateringsområdena Årstafältet, Slakthusområdet och Fokus Hagsätra-Rågsved. För SDO som helhet visar befolkningsprognosen att antalet barn och unga i åldern 6–15 år börjar öka igen och når dagens nivå i mitten av 2030-talet. Inom projektet Årstafältet planerar staden cirka 7300 nya bostäder fram till år 2045. Omfattningen av den planerade bostadsbyggnationen inom Årstafältet, det geografiska läget i förhållande till befintliga skolor och riktlinjen om en skola nära hemmet gör att förvaltningen bedömer att det finns ett behov av en ny grundskola om 900 elevplatser, inom exploateringsområdet. Planerade lokalförändringar Givet nuvarande utbyggnadstakt räknar förvaltningen med att en ny skola inom projektet Årstafältet behöver uppförs någon gång mellan 2035–2040. Utbildningsförvaltningen säkerställer skolbehovet genom ytterligare två markreservationer för möjliga framtida skolor, ytterligare en möjlig skoltomt i Årstafältet samt en i Slakthusområdet. Behovet av dessa skolor ligger dock för närvarande bortom den andra planeringsperioden, efter 2045. Sid 31 (53) Sid 32 (53) Farsta Nuläge, läsår 2025–2026 10 kommunala skolor Det finns tio kommunala grundskolor i Farsta stadsdelsområde (SDO), varav fyra har årskurserna F-9 och sex har årskurserna F-6. Hälften av skolorna bedriver idag delar av sin verksamhet i tidsbegränsade lokaler varav Sandåkraskolan i omfattande del. Hästhagsskolan och Hökarängsskolan har även anpassad grundskola (AGR). 6 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar mm Antal elevplatser 6 153 2 574 2 171 1 258 90 60 Fyllnadsgrad 84 % 91 % 73% 86% Fyllnadsgrad i kommunala skolor Farstas kommunala grundskolor har hög fyllnadsgrad i årskurs F-3. Samtidigt är fyllnadsgraden den lägsta i staden i årskurs 4-6. Detta kan sannolikt delvis förklaras med få högstadieskolor i SDO, då många elever väljer att söka sig vidare till skolor med högstadium redan under mellanstadiet. En ytterligare förklaring är att flera skolor i fristående regi i närområdet startar sin verksamhet från årskurs 4 eller 6. Elevernas rörelsemönster I linje med fyllnadsgraden tar kommunala skolor in elever lokalt i årskurs F-3. Utpendling till andra SDO och till fristående skolor ökar från årskurs 4 och igen från årskurs 6 och 7. Endast cirka 40 procent av eleverna i årskurs 7-9 boende i Farsta SDO går i en kommunal skola i Farsta. Detta betyder att Farstas högstadieelever har stadens högsta utpendling, speciellt till skolor i Enskede-Årsta-Vantör och Södermalm. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2034– 2025–2034 2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 7 617 6 764 -852 7 732 +1 000 Elever F-9, totalt 6 546 5 936 -610 Kommunal skola 5 092 4 586 -507 Fristående skola 1 454 1 351 -103 Förändringar i elevantalet Elevantalet i de kommunala grundskolorna förväntas minska med cirka 500 elever fram till 2034. Elevantalet förväntas minska främst i de norra och centrala delarna av Farsta SDO till följd av mindre barnkullar i områdena. Samtidigt förväntas barn- och elevantalet öka i de sydöstra delarna av Farsta där det byggs nya bostäder kring Larsboda, Telestaden och vid Drevviken. I Sköndal förväntas elevantalet minska något de närmsta åren innan bostadsbyggnationen i Stora Sköndal påbörjas. Sid 33 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Fram till 2034 förväntas antalet folkbokförda barn och unga 6-15 år minska med cirka 900 i Farsta SDO. Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 1600 lediga platser i Farstas kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Förvaltningen uppskattar att det år 2034 kommer finnas behov av cirka 4 600 kommunala elevplatser. Det är dock viktigt att ta hänsyn till att elevantalet i SDO förväntas att öka igen under andra planeringsperioden samt att det finns utmaningar med dagens fyllnadsgrad. Hälften av dagens överskott på elevplatser utgörs av det förväntade elevtapp som sker på mellanstadiet i flera skolor i SDO. Det här elevpendlingsmönstret innebär tomma elevplatser samtidigt som förvaltningen inte har möjlighet att avveckla antalet elevplatser i motsvarande utsträckning, i och med att samtliga elever inskrivna på en skolenhet ska ha möjlighet att gå kvar på densamma. Således innebär det att det kommer finnas ett visst överskott av elevplatser i SDO så länge som elevtappet kvarstår. Planerade lokalförändringar Efter den lokalplaneringen som presenteras nedan skulle SDO:s fyllnadsgrad sjunka till 73 procent. För att sträva efter en höger fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. Mot bakgrund av det vikande behovet av elevplatser, samt att flera lokaler i SDO är tidsbegränsade, planeras ett flertal avvecklingar. Avvecklingar av tidsbegränsade lokaler kommer ske bland annat på Fagersjöskolan, Sandåkraskolan samt på Sköndalsskolan. Sett till behovet av elevplatser finns det lokala skillnader i SDO. Det finns behov av att tillskapa permanent kapacitet i Sköndal. I området finns det i dagsläget en stor andel tidsbegränsade lokaler, varför ett byggprojekt för att tillskapa permanenta elevplatser pågår på Sköndalsskolan. Vidare är majoriteten av Sandåkraskolans lokaler tidsbegränsade, vilket innebär att dessa måste avvecklas mot slutet av planeringsperioden. I och med behovet av elevplatser som avvecklingen av lokalerna innebär, samt planeringen av nya bostäder i exploateringsområdet Stora Sköndal, planeras en ny skola i området, Nya Sandåkraskolan i Stora Sköndal. Initialt kommer den nya skolan innebära ett överskott på elevplatser i SDO. För att hantera kapacitetsöverskottet ska delar av den nya skolan nyttjas som evakueringslösning under de första åren. Tidplan för färdigställande av den nya skolan är strikt beroende och motiverad av Sandåkraskolans nuvarande lokalsituation. SISAB planerar att utföra underhåll på flera skolor i Farsta SDO, i vissa fall planeras även verksamhetsanpassningar utföras i anslutning till underhållsprojekten. Vid genomförande av Sid 34 (53) underhållsprojekten kan hela eller delar av skolornas verksamhet behöva evakueras under en period. Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Nämnd- Skola Syfte/mål ställande syfte förändring beslut* år Underhåll Tallkrogens skola Underhåll och evakuering 0 2029 Gubbängens skola Underhåll och evakuering 0 2034 Fagersjöskolan Underhåll och evakuering 0 2031 Magelungsskolan Underhåll och evakuering 0 2030 Nya Sandåkraskolan i Ny F-9 skola samt anpassad I 2025-05- Nya skolor 930 2032 Stora Sköndal grundskola 22 Om- och/eller Tillbyggnation samt G 2023-03- Sköndalsskolan 162 2026 utbyggnad anpassning av RSU lokaler 30 Skönstaholmsskolan Anpassningar 0 2026 Avveckling Sköndalsskolan Tidsbegränsade lokaler -108 2026 Fagersjöskolan Tidsbegränsade lokaler -112 2027 Tallkrogens skola Tidsbegränsade lokaler -54 2027 Sandåkraskolan Tidsbegränsade lokaler -324 2029–2032 Tomställning Sandåkraskolan Tomställning inför underhåll -208 2032 Nya Sandåkraskolan i Tomställning för evakuering -270 2032 Stora Sköndal Nya Sandåkraskolan i Kapacitetsökning efter Kapacitetsökning 270 2034 Stora Sköndal evakuering Totalsumma 286 *U=utredningsbeslut UTBN, I=inriktningsbeslut UTBN, G=genomförandebeslut UTBN, IH=inhyrningsmedgivande UTBN. Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Under perioden 2035–2045 förväntas antalet folkbokförda barn och unga 6–15 år öka med cirka 1 000 i Farsta SDO. Dock innebär ökningen endast en nettoökning om drygt 100 barn och unga 6–15 år utifrån dagens nivå, i och med den nedgång som förväntas under första planeringsperioden. Samtidigt är Farsta en av de tre SDO var antal 6-15 år förväntas att överstiga dagens nivå i slutet av andra planeringsperiod. Den förväntade ökningen är relaterad till den planerade bostadsbyggnationen i SDO. Bostadsbyggnationen är främst planerad i Stora Sköndal och i Telestadsområdet. Ett eventuellt behov av elevplatser är direkt knutet till dessa planprogram, vilket gör att tidplan och kapacitet för nya elevplatser är relaterat till planprogrammens genomförandetakt och omfattning. Sid 35 (53) Planerade lokalförändringar Den förväntade ökningen av antalet elever och behovet av elevplatser som det medför kommer tillgodoses av befintligt överskott av elevplatser i SDO, kapacitet som tillskapats under första planeringsperioden samt av de elevplatser som tillgängliggörs på Nya Sandåkraskolan efter att denna delvis har nyttjats för evakuering av annan verksamhet. Kvickenstorpsskolan, vilken idag är tomställd för att kunna nyttjas som en evakueringsskola, är belägen i anslutning till de områden som främst kommer exploateras under den andra planeringsperioden. Det pågår ett arbete för ändring av detaljplanen i anslutning till den tomt där Kvickenstorpsskolan är idag, för att möjliggöra en eventuell framtida utbyggnad av skolan från dagens cirka 600 elevplatser till 900. Förvaltningen bedömer dock att ett behov av permanent skolverksamhet på Kvickentorpsskolan inte finns under en överskådlig tid på grund av den sjunkande elevantalsutvecklingen samtidigt som förvaltningen ser att det kan finnas behov av att nyttja skolbyggnaden som evakueringslokal under en längre tid på grund av det stora underhållsbehov som finns på andra skolor. Tillsammans med andra förvaltningar inom staden arbetar utbildningsförvaltningen med att säkerställa en tomt för en ny skola i Farsta i närhet av bostadsbyggnation i Telestaden- Drevviken bortom år 2045, i det fall behov av ytterligare elevplatser skulle uppstå. Sid 36 (53) Sid 37 (53) Hägersten-Älvsjö Nuläge, läsår 2025–2026 18 kommunala skolor Det finns 18 kommunala grundskolor i Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde (SDO). Åtta har årskurs F-9 och nio har årkurs F-6. Därutöver finns även Tellusborgsskolan som har årskurs 6-9. Anpassad grundskola (AGR) finns på Aspuddens skola, Blommensbergsskolan, Fruängens skola, Solbergaskolan o ch Midsommarkransens skola. 15 fristående skolor ÅK Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 AGR Annat* Kommunala skolor 7–9 Antal elevplatser 13 834 5 711 4 342 3 495 146 140 Fyllnadsgrad 87% 85% 86 % 95 % Fyllnadsgrad i kommunala skolor I Hägersten-Älvsjö SDO är den totala fyllnadsgraden i skolorna 87 procent, vilket innebär att det finns ett överskott på cirka 1 800 elevplatser idag. Mindre årskullar gör att fyllnadsgraden i årskurs F-3 sjunkit jämfört med tidigare år. Fyllnadsgraden på högstadieskolorna i SDO är hög, men ojämn då vissa av s kolorna har högre söktryck i jämförelse med andra. Elevernas rörelsemönster Ungefär 90 procent av eleverna som bor i Hägersten-Älvsjö går i skolor inom SDO, varav cirka 80 procent i kommunala och 20 procent i fristående skolor. Detta innebär att majoriteten av eleverna boende i SDO väljer att gå i skolor inom densamma. Cirka 15 procent av högstadieeleverna boende i SDO pendlar till andra SDO, framför allt Södermalm, Enskede-Årsta-Vantör och Norra innerstaden. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2034– 2025–2034 2045 Folkbokförda elever 6– 15 år boende i SDO 14 848 12 852 -1 996 13 641 +789 Elever F-9, totalt 15 609 13 595 -2 014 Kommunal skola 11 953 10 326 -1627 Fristående skola 3 656 3 270 -386 Förändringar i elevantalet Fram till 2034 förväntas antalet folkbokförda barn och unga 6–15 år minska med cirka 2 000 i Hägersten-Älvsjö SDO, vilket är ytterligare nedskrivningar jämfört med föregående år. Elevantalet i de kommunala grundskolorna förväntas minska med cirka 1 600 elever fram till 2034. Elevantalet förväntas minska speciellt i de södra delarna av Älvsjö. Sid 38 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 3500 lediga platser i Hägersten-Älvsjös kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Förvaltningen uppskattar att det år 2034 kommer finnas behov av cirka 10 300 kommunala elevplatser. Det är dock viktigt att ta hänsyn till att elevantalet i SDO förväntas att öka igen under andra planeringsperioden, dock inte till dagens nivå. Det finns också utmaningar med dagens fyllnadsgrad. Högstadiets fyllnadsgrad är generellt mycket hög. Planerade lokalförändringar Efter den lokalplaneringen som presenteras nedan skulle SDO:s fyllnadsgrad sjunka till 77 procent. För att sträva efter en höger fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. Mot bakgrund av det vikande behovet av elevplatser, samt att flera lokaler i SDO är tidsbegränsade, planeras ett flertal avvecklingar. Avvecklingar av tidsbegränsade lokaler kommer ske bland annat på Fruängens skola, Sjöängsskolan och på Mälarhöjdens skola. För att möta det ökade behovet av fler elevplatser i anpassad grundskola kommer en tidigare förskolelokal i anslutning till Västertorpsskolan att anpassas för att kunna ta emot upp till 35 elever i anpassad grundskola. I juni 2025 godkände utbildningsförvaltningens inriktningsförslag för nybyggnation av Ekensbergsskolan. I och med beslutet kan det bli nödvändigt att minska antalet elevplatser på andra skolor i området. Paviljongen som ställdes upp på Blommensbergsskolans skolgård kommer avvecklas i samband med uppförandet av nya Ekensbergsskolan. SISAB planerar att utföra underhåll på flera skolor i Hägersten-Älvsjö SDO, i vissa fall planeras även verksamhetsanpassningar utföras i anslutning till underhållsprojekten. Vid genomförande av underhållsprojekten kan hela eller delar av skolornas verksamhet behöva evakueras under en period. Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Nämnd- Skola Syfte/mål ställande syfte förändring beslut* år Underhåll och Underhåll Långbrodalsskolan 0 2028 G 2025-08-28 evakuering Underhåll och Nybohovsskolan 0 2030 evakuering Sid 39 (53) Mälarhöjdens skola Underhåll 0 2032 Nya skolor Ekensbergsskolan Nybyggnad 240 2031/2032 I 2025-06-12 Om- och/eller Västertorpsskolan Ombyggnad, AGR 35 2026 utbyggnad Avveckling Fruängens skola Tidsbegränsade lokaler -112 2026 Sjöängsskolan Tidsbegränsade lokaler -112 2026 Hägerstenshamnens skola Tidsbegränsade lokaler -252 2029 Mälarhöjdens skola Tidsbegränsade lokaler 0 2029 Aspuddens skola Tidsbegränsade lokaler -112 2031 Totalsumma -313 *U=utredningsbeslut UTBN, I=inriktningsbeslut UTBN, G=genomförandebeslut UTBN, IH=inhyrningsmedgivande UTBN. Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Efter en förväntad minskning av antalet barn i grundskoleåldern i SDO under den första planeringsperioden visar befolkningsprognosen en långsam ökning mellan 2038 och 2045, med cirka 800. Däremot väntas antalet fortfarande inte nå upp till dagens nivå år 2045. Samtidigt planeras flera större nybyggnationsområden, vilket gör att förvaltningen måste säkerställa att skolor finns nära de nya bostadsområdena, så att barn i dessa områden erbjuds en elevplats nära hemmet. Exploateringskontoret har i samarbete med stadsbyggnadskontoret startat ett gemensamt programarbete för att utveckla markområdena kring Älvsjö-Örby, som kallas stadsutvecklingsområde Älvsjödalen, med cirka 7 000 bostäder. Planerade lokalförändringar Trots den förväntade nettominskningen av antalet barn i grundskoleåldern, innebär den pågående och planerade nybyggnationen i Hägersten-Älvsjö ett långsiktigt behov av nya elevplatser bortåt 2040. Förvaltningen bedömer att en ny F-9 skola med 900 elevplatser behöver byggas i norra Hägersten, speciellt sett till bostadsplanerna i Lövholmen och Liljeholmen. Enligt dagens planering kommer den nya skolan att uppföras på platsen där Gröndalsskolans ursprungliga lokaler ligger. Behovet av skolan är kopplat till beslutet om uppförandet av nya Ekensbergsskolan, vilket innebär att byggnationen av nya Gröndalsskolan kan flyttas fram i tiden. Inom planeringen för stadsutvecklingsområde Älvsjödalen bedömer förvaltningen att det är nödvändigt att säkerställa två skoltomter. Den första skolan planeras preliminärt att färdigställas tidigast 2040. Den andra skolan i området kan eventuellt vara en tidsbegränsad lösning under den period då behovet av elevplatser är som störst, och förvaltningen bedömer att den i så fall behövs först efter 2045. Tidplanen för skolornas färdigställande är i strikt beroende av planprogrammets omfattning, tidplan och genomförandetakt. Förutom dessa planer finns en tomt i Mälaräng med en antagen detaljplan som möjliggör byggnation av en ny skola. Behovet av skolan ligger utanför prognosperioden efter 2045. Sid 40 (53) Sid 41 (53) Skarpnäck Nuläge, läsår 2025–2026 6 kommunala skolor Det finns sex kommunala grundskolor i Skarpnäcks SDO, varav två är F-6-skolor och övriga är F-9- skolor. Två av områdets skolor är beroende av inhyrning i idrottsförvaltningens hallar för att möjliggöra idrottsundervisning. På Skarpatorpsskolan och Skarpnäcks skola finns anpassad grundskola (AGR). Flera skolor i SDO bedriver delar av sin verksamhet i tidsbegränsade lokaler. 6 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar mm Antal elevplatser 4 219 1 704 1 304 1 104 71 36 Fyllnadsgrad 93% 94% 91 % 91 % Fyllnadsgrad i kommunala skolor Fyllnadsgraden i skolorna är totalt sett hög i alla årskurser, men marginellt högre i årskurs 7–9. Årskurs F-3 har den högsta fyllnadsgraden i staden. I dagsläget finns ett litet överskott på drygt 200 elevplatser. Det finns 71 elevplatser i AGR och 36 elevplatser för elever med särskilda behov i SDO. Elevernas rörelsemönster Av de barn och unga 6-15 år som bor i Skarpnäck går cirka 68 procent i en kommunal skola i SDO. Utpendlingen går främst till kommunala skolor i Enskede-Årsta-Vantör men också till Södermalm och Farsta. Cirka 20 procent väljer fristående skolor, både i Skarpnäck och i andra SDO. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 5 060 4 432 -637 4 735 +312 Elever F-9, totalt 4 688 4 212 -476 Kommunal skola 3 861 3 472 -389 Fristående skola 827 740 -87 Förändringar i elevantalet Elevantalet minskar i hela SDO fram till 2034 med undantag för en marginell ökning i östra Hammarbyhöjden. Därefter förväntas antalet barn 6–15 år öka fram till 2045. Ökningen överstiger dock inte dagens nivå vilket innebär en minskning med drygt 300 barn 6–15 år fram till 2045 jämfört med år 2024. Sid 42 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 700 lediga platser i Skarpnäcks kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Det finns osäkerheter som kan påverka planeringen i form av förändringar i tillgången på elevplatser i de SDO dit utpendlingen är störst, främst till Enskede-Årsta-Vantör men också till Södermalm och Farsta. Om tillgången på elevplatser i dessa SDO:n minskar kan det skapa ökad efterfrågan på elevplatser i kommunala skolor i Skarpnäck. Samma sak gäller om tillgången på elevplatser i fristående skolor skulle minska så ökar det efterfrågan i kommunala skolor, dock inte givet inom Skarpnäcks SDO. Det är viktigt att ta hänsyn till den förväntade ökningen av barn 6–15 år efter 2034 med drygt 300 fram till 2045. Utifrån dagens antagningsmönster skulle det innebära en ökning med cirka 200 elever. Efter att planerad kapacitet har avvecklats i SDO återstår 400 vakanta elevplatser 2034 och av dessa bedöms 200 platser behöva avvecklas. Planerade lokalförändringar Sett till stora förändringar i elevantalsframskrivningen, motsvarar förväntade behovet av antal elevplatser inte planeringen. Förvaltningen kommer under år 2026 se över planeringen och detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. På Skarpnäcks skola pågår ett underhållsprojekt med anpassningar för att säkerställa nuvarande kapacitet. En ny idrottshall samplaneras intill skolan i idrottsförvaltningens regi. På Skarpatorpsskolan pågår ett byggprojekt för att flytta en del av den anpassade grundskolan från extern lokal till skolans permanenta byggnader för att samla hela den anpassade grundskolan under samma tak. Den lokal som Skarpatorpsskolan lämnar kommer istället att användas för en stadsövergripande CSU-grupp som inrättas i Skarpnäcks skolas regi. Verksamhetens behov innebär en placering på annan geografisk plats än i skolans permanenta lokaler. Ett byggprojekt har startats upp för att anpassa lokalen efter verksamhetens behov. På Skarpatorpsskolan, Brotorpsskolan och Bagarmossens skola finns paviljonger som kommer att avvecklas under planeringsperioden. På Brotorpsskolan pågår ett projekt för att ersätta den kapacitet som försvinner för att klara behovet av en fortsatt rak parallellitet. Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Sid 43 (53) Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Nämnd- Skola Syfte/mål ställande syfte förändring beslut* år Underhåll Skarpnäcks skola Underhåll och evakuering 0 2030 Om- och/eller Skarpnäcks skola Stadsövergripande CSU 10 2028 utbyggnad B r o torpsskolan Helgruppsrum 52 2026 AGR till permanenta Skarpatorpsskolan 0 lokaler Avveckling Skarpatorpsskolan Tidsbegränsade lokal -104 2029 Brotorpsskolan Tidsbegränsade lokal -84 2029 Bagarmossens skola Tidsbegränsade lokal -84 2031 Totalsumma -210 *Datum UTBN. U=utredningsbeslut, I=inriktningsbeslut, G = genomförandebeslut, IH=inhyrningsmedgivande Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Efter minskningen av antalet barn 6–15 år under den första planeringsperioden förväntas antalet öka igen. Därför behöver avvecklingen av elevplatser under den första planeringsperioden anpassas utifrån det ökande behovet fram till 2045. Detta ses fortlöpande över vid planeringen av skollokaler. Vid Bergholmsbacken i södra Skarpnäck finns en tomt med en antagen detaljplan som möjliggör byggnation av en ny skola. Behovet av skolan ligger utanför planeringsperioden, efter 2045. Planerade lokalförändringar Det finns inget behov av att utöka antalet elevplatser i Skarpnäcks SDO under den andra planeringsperioden. Sid 44 (53) Sid 45 (53) Skärholmen Nuläge, läsår 2025–2026 5 kommunala skolor Det finns fem kommunala grundskolor i Skärholmens SDO. Söderholmsskolan är F-6 och övriga är F-9 skolor. Två av områdets skolor är beroende av inhyrning i idrottsförvaltningens hallar för att möjliggöra idrottsundervisning. På Bredängsskolan, Lillholmsskolan och Sätraskolan finns anpassad grundskola (AGR). Alla SDOs skolor har pågående eller planerad underhåll- eller byggprojekt. Vårbergsskolan är en evakueringsskola vart både Söderholmsskolan och Slättgårdsskolans åk 5–9 är numera evakuerade. 3 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar Antal elevplatser 3 069 1 280 918 762 60 49 Fyllnadsgrad 92% 91% 88% 95% Fyllnadsgrad i kommunala skolor Fyllnadsgraden i skolorna är totalt sett hög i dagsläget, det finns ett litet överskott på knappt 100 elevplatser. Den höga fyllnadsgraden beror på minskad kapacitet under ett antal pågående byggprojekt. Fyllnadsgraden är högst i årskurs 7–9 och lägst i årskurs 4–6 då områdets F-6 skola tappar elever till fristående skolor och till kommunala skolor med högstadium. Samtliga skolor i Skärholmens SDO har ett högt socioekonomiskt index, vilket här innebär att man har lägre antal elever per klass för att säkerställa e n högre personaltäthet. Elevernas rörelsemönster Av de barn och unga 6–15 år som bor i Skärholmen SDO går endast 55 procent i en kommunal skola i SDO. Utpendlingen går främst till kommunala skolor i Hägersten-Älvsjö och på Södermalm. Övriga väljer skolor i andra SDO i innerstaden och söderort. Störst andel som pendlar ut är i årkurserna 7–9. Cirka 32 procent väljer fristående skolor, både i Skärholmen och i andra SDO. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år boende i SDO 4 726 4 330 -397 5 314 +984 Elever F-9, totalt 3 411 3 021 -390 Kommunal skola 2 754 2 437 -317 Fristående skola 657 584 -73 Förändringar i elevantalet Elevantalet i Skärholmen minskar i hela SDO fram till 2034, med störst minskning i södra delen, minst i den norra. Efter 2034 ökar antalet barn 6–15 år igen och förväntas år 2045 ha överstigit dagens nivå. Sid 46 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Utifrån elevantalet jämfört med dagens kapacitet finns det ett litet överskott av elevplatser i Skärholmen. Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 600 lediga platser i Skärholmens kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Det ökade överskottet skulle då helt bero på det sjunkande elevantalet. Men efter att kapacitet har återställts genom avslutade internevakueringar samt färdigställda byggprojekt under planeringsperioden kommer överskottet år 2034 i stället motsvara 800-900 elevplatser. De största överskotten av elevplatser kommer att finnas i Skärholmens norra respektive södra del. Det finns osäkerheter som kan påverka planeringen i form av förändringar i tillgången på elevplatser i de SDO dit utpendlingen är störst, främst Hägersten-Älvsjö och Södermalm. Om tillgången i dessa SDO:n minskar kan det skapa ökad efterfrågan på elevplatser i kommunala skolor i Skärholmen. Motsvarande gäller om tillgången på elevplatser i fristående skolor skulle minska. Då ökar efterfrågan i kommunala skolor, dock inte givet inom Skärholmens SDO. Det är också viktigt att ta hänsyn till den förväntade ökningen av barn 6-15 år efter 2034 med knappt 600 fram till 2045. Om dagens antagningsmönster kvarstår så innebär det en ökning med drygt 300 elever i Skärholmens SDO. Som tidigare nämnts kommer det finnas ett överskott av 800–900 elevplatser 2034. Utifrån ovanstående finns behov av att avveckla 500–600 elevplatser under den första planeringsperioden. Planerade lokalförändringar Sett till stora förändringar i elevantalsframskrivningen motsvarar det förväntade behovet av elevplatser inte tillgängligt antal elevplatser under planeringsperioden. Förvaltningen kommer under år 2026 se över planeringen och detta kan innebära stora förändringar i befintliga skollokaler i SDO. På Bredängsskolan pågår ett större underhållsprojekt som inte genererar fler elevplatser än tidigare men kommer att frigöra elevplatser som använts för internevakuering under pågående byggprojekt. På Söderholmsskolan pågår utredning inför underhåll och på Vårbergsskolan samt Sätraskolan planeras underhåll. På Slättgårdsskolan pågår ett byggprojekt för om- och nybyggnation som ger en liten ökning av elevplatser. På Lillholmsskolan pågår en utbyggnation av permanenta lokaler för att ersätta tidsbegränsade lokaler. I samband med den sista etappen av byggprojektet på Lillholmsskolan planeras en ny idrottshall på skolans fastighet i Idrottsförvaltningen regi. Utifrån det ökande Sid 47 (53) behovet av elevplatser i anpassad grundskola planeras en ökning av 18 elevplatser inom Lillholmsskolans verksamhet. På Sätraskolan finns en paviljong som ska ses över för avveckling men något beslut är inte fattat i dagsläget. Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Kapacitets Färdig- Huvudsaklig Nämnd- Skola Syfte/mål - ställande t syfte beslut* förändring år G 2022-08- Underhåll Bredängsskolan Underhåll och anpassningar 285 2027 25 Söderholmsskolan Underhåll och evakuering 0 2029** Vårbergsskolan Underhåll och anpassningar 230 2032 Sätraskolan Underhåll och anpassningar 0 2030–2032 G 2022-08- Om- och/eller Slättgårdsskolan Ny- och ombyggnad 40 2026 25 utbyggnad G 2018-06- Lillholmsskolan Ombyggnad 70 2028 14, rev G 2025-12-11 Lillholmsskolan AGR 18 2027 2030– Avveckling Sätraskolan Tidsbegränsade lokaler -80 2032 Totalsumma 563 *Datum UTBN. U=utredningsbeslut, I=inriktningsbeslut, G = genomförandebeslut, IH=inhyrningsmedgivande ** Utredning beställd, tidplan justeras efter utredning Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Efter minskningen av antalet barn 6–15 år under den första planeringsperioden förväntas antalet öka igen. Det innebär en total ökning mellan år 2024 och 2045 med knappt 600 barn. Detta är den näst högsta ökningen i staden. Om dagens antagningsmönster kvarstår så innebär det en ökning med drygt 300 elever i Skärholmens SDO. Därför behöver avvecklingen av elevplatser under den första planeringsperioden anpassas utifrån det ökande behovet fram till 2045. Intill Vårbergs IP i södra Skärholmen finns en tomt med en antagen detaljplan som möjliggör byggnation av en ny skola. Behovet av skolan ligger utanför planeringsperioden efter 2045. Planerade lokalförändringar Det finns inget behov av att utöka antalet elevplatser i Skärholmen SDO under den andra planeringsperioden. Sid 48 (53) Sid 49 (53) Södermalm Nuläge, läsår 2025–2026 14 kommunala skolor Södermalms stadsdelsområde har 14 kommunala skolor. Två skolor bedriver idag delar av sin undervisning i tidsbegränsade lokaler. Tre skolor i SDO bedriver anpassad grundskola (AGR), med en total kapacitet om cirka 150 elevplatser. 20 fristående skolor Kommunala skolor Totalt ÅK F-3 ÅK 4–6 ÅK 7–9 AGR Pucklar mm Antal elevplatser 10 810 3 860 3 046 3 269 156 227 Fyllnadsgrad 87 % 84 % 92 % 95 % Fyllnadsgrad i kommunala skolor I Södermalms kommunala grundskolor finns tydliga skillnader i fyllnadsgrad mellan de olika stadierna. Den höga fyllnadsgraden i de högre stadierna är kopplat till dels större årskullar och dels fortsatt inpendling från närliggande SDO. Den låga fyllnadsgraden på lågstadiet är kopplat till det sjunkande elevantalet och mindre barnkullar. Totalt finns ett överskott av cirka 800 elevplatser som är tydligare i de lägre årskurserna. Elevernas rörelsemönster I linje med skillnaderna i fyllnadsgrad mellan stadierna, tar de kommunala skolorna i högre grad emot elever boende i SDO i de lägre årskurserna, medan elevernas rörelsemönster är mer synliga i de högre årskurserna. Cirka 76 procent av de barn som är folkbokförda på Södermalm går i en kommunal skola inom SDO. Resterande elever går främst i fristående skolor inom SDO eller i kommunala och fristående skolor i närliggande SDO. Inpendlingen till Södermalm är fortsatt hög, särskilt till högstadiet. Elevantal 2025 och elevantalsframskrivning 2025 2034 Förändring 2045 Förändring 2025–2034 2034–2045 Folkbokförda elever 6–15 år 10 316 7 993 -2394 7030 -962 boende i SDO Elever F-9, totalt 12 008 9613 -2395 Kommunal skola 9301 7226 -2075 Fristående skola 2707 2386 -321 Förändringar i elevantalet Elevantalet förväntas minska under hela planeringsperioden, särskilt i början då stora årskullar successivt går ut och ersätts av mindre. Detta är den främsta orsaken till att överskottet av elevplatser förväntas spridas till högstadiet mot slutet av prognosperioden. Inför höstterminen 2026 har antagningen justerats för att ta in färre förskoleklasser än vad lokalerna medger. Delvis för att undvika halvfulla klasser och delvis för att skapa utrymme inför planerade evakueringar kopplade till SISAB:s underhållsplaner. Sid 50 (53) Första planeringsperioden 2027–2034 Behovsbedömning Enligt elevframskrivningen förväntas Södermalms elevunderlag minska under den första planeringsperioden. Sett till både dagens kapacitet och elevantalsframskrivningen skulle det finnas 3800 lediga platser i Södermalms kommunala skolor år 2034 om inga lokalförändringar sker. Förvaltningen antar att det år 2034 kommer att finnas behov av cirka 7 300 elevplatser. För att möta den nedåtgående utvecklingen pågår en översyn av lokalbeståndet för att anpassa kapaciteten till det långsiktiga behovet. Det innebär dels att se över hur inpendlingen till Södermalms kommunala skolor kan minska, eftersom det finns ett överskott av elevplatser i närliggande SDO. Utöver detta pågår ett arbete med att se över skolstrukturen i SDO. I detta ingår att utreda olika alternativ för hur kapaciteten kan anpassas över tid, vilket kan innebära förändringar lokalernyttjandet. Utöver den långsiktiga översynen av lokalbeståndet pågår även planering kopplat till framtida underhållsplaner i befintliga skolor. Under perioden 2028–2036 förväntas större underhållsprojekt genomföras på flera skolor i SDO. Dessa underhåll sker successivt och innebär att verksamheter tillfälligt behöver evakueras. Arbete pågår för att säkerställa evakueringslokaler. Planerade lokalförändringar Efter den lokalplaneringen som presenteras nedan skulle SDO:s fyllnadsgrad sjunka till 78 procent. För att sträva efter en höger fyllnadsgrad kommer förvaltningen under år 2026 se över planeringen. Detta kan innebära förändringar i SDO:s befintliga och planerade skollokaler. Förvaltningen planerar att avveckla cirka 1400 elevplatser under första planeringsperioden. Det finns ambitioner att minska kapaciteten ytterligare under den andra planeringsperioden, men fortsatt arbete krävs. Åsö grundskola, som är en högstadieskola, avvecklas successivt fram till 2027. Ekens skola, vilken idag bedrivs i tidsbegränsade lokaler planeras att avvecklas. En utredning pågår för att ställa om Lugnets skola från en F–6 skola med fyra paralleller till en F–9 skola med tre paralleller, för att bereda högstadieplatser i området när Ekens skola avvecklas. Den preliminära tidplanen sträcker sig till 2029. Det pågår detaljplanearbete för att säkerställa permanent nyttjande av skola och kontor för Sjöstadsskolans tidsbegränsade lokaler på fastigheten Godsfinkan. I dagsläget finns dock inget omedelbart behov av att permanenta lokalerna. Framtida användning av lokalen är Sid 51 (53) beroende av övrig planering i området, särskilt de underhållsprojekt som kräver evakueringar. Katarina Norra skola har ett annex som planeras att avvecklas. SISAB planerar större underhållsprojekt på Björngårdsskolan, Södermalmsskolan och Eriksdalsskolan. Underhållen innebär att berörda verksamheter tillfälligt behöver hel- eller delevakueras. Sammanställning av planerade byggprojekt i grundskolor 2026–2034 Färdig- Huvudsakligt Kapacitets- Nämnd- Skola Syfte/mål ställande syfte förändring beslut* år Underhåll och Underhåll Björngårdsskolan 2030 anpassningar Underhåll och Södermalmsskolan 2031 anpassningar Underhåll och Eriksdalsskolan 2034 anpassningar Om- och/eller Lugnets skola Anpassning för högstadiet 0 2027-2029 utbyggnad Avveckling Åsö grundskola Permanent skola -504 2027 Ekens skola Tidsbegränsade lokaler -450 2029 Sjöstadsskolan Avveckling av lokaler -360 2032 Katarina Norra annex Tidsbegränsade lokaler -75 2030 Totalsumma -1389 *Datum UTBN. U=utredningsbeslut, I=inriktningsbeslut, G = genomförandebeslut, IH=inhyrningsmedgivande Andra planeringsperioden 2035–2045 Behovsbedömning Södermalm är den enda SDO i staden var antal barn i åldern 6–15 år förväntas att minska konstant både under första och andra planeringsperioden. Under den andra planeringsperioden förväntas antalet barn i åldern 6–15 år minska med ytterligare cirka 1 000. Detta innebär att behovet av elevplatser minskar även på längre sikt. Bedömningen är att det fortsatt kommer att finnas ett överskott av elevplatser under perioden. Planerade lokalförändringar Det finns inga planer att utöka antalet elevplatser i Södermalms SDO under den andra planeringsperioden. På grund av förändrade planer i exploateringsområdet Henriksdalshamnen har skolbehovet utgått helt. För att möta de långsiktiga behoven av att minska antalet elevplatser kommer förvaltningen att fortsätta utreda hur lokalkapaciteten kan minskas samt vilka förändringar som kan bli aktuella. Under den andra planeringsperioden planerar SISAB att genomföra större underhållsprojekt på Mariaskolan, Katarina Norra, Katarina Södra och Sofia skola. Dessa projekt är de fyra sista Sid 52 (53) av de sju skolor som omfattas av SISAB:s långsiktiga underhållsplan för Södermalm. Underhållen kommer att kräva evakueringar. Utredning för evakueringslösning pågår. Sid 53 (53) --- [Bilaga 5 Lokalplanering för gymnasieskola 2027-2045.pdf] Bilaga 5.3 Bilaga 5: Lokalförsörjning för gymnasieskolan 2026–2045 Innehåll Bilaga 4.2 Lokalförsörjning för gymnasieskolan 2026–2045 ............... 1 4.2.1 Sammanfattning .............................................................................. 2 4.2.2 Nuläge ............................................................................................... 2 Kapacitet inom regionen ............................................................................. 4 Kapacitet och fyllnadsgrad i egen regi ....................................................... 2 Hemkommunens ansvar att erbjuda utbildning .......................................... 3 Lagkrav och Budgetuppdrag ...................................................................... 3 Första planeringsperioden 2026–2034 ................................................... 4 Framtida behov av elevplatser ................................................................... 5 Behovsbedömning i egen regi .................................................................... 6 Behovsbedömning hos andra huvudmän ................................................... 7 Planerade lokalförändringar i egen regi ..................................................... 8 Andra planeringsperioden 2035–2045 .................................................. 10 Behovsbedömning .................................................................................... 10 Planerade lokalförändringar ..................................................................... 11 Sammanfattning I Stockholms stads kommunala skolor uppgick fyllnadsgraden till 93 procent hösten 2025. I förhållande till en målsättning om minst 95 procent fyllnadsgrad motsvarar detta ett överskott på omkring 600 elevplatser. Antalet gymnasieelever i Stockholms stad och regionen fortsätter att öka fram till slutet av 2026, då elevkullarna når sin kulmen. Därefter väntas ett successivt minskande elevantal under återstoden av prognosperioden fram till 2034. Elevökningen de närmaste åren påverkar främst de kommunala gymnasieskolorna, som beräknas nå cirka 19 900 elever 2028 för att därefter sjunka till omkring 18 700 elever 2034. Samtidigt finns ett fortsatt kapacitetsöverskott i länet. Den nya lagstiftningen om dimensionering av programutbudet innebär att utbildningsutbudet ska utgå från både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Detta kan på sikt kräva fler platser inom yrkesprogrammen, vilket ställer krav på anpassade och ändamålsenliga lokaler. Stadens målsättning att en större andel stockholmselever ska välja kommunala skolor kan ytterligare öka behovet av kapacitet i egen regi. Fram till 2034 planeras flera större lokalprojekt som sammantaget innebär en nettoutökning av 200 elevplatser. Större lokalförändringar är bland annat nya Slakthusområdets gymnasium, fortsatt tillbyggnation av Betty Petterssons gymnasium samt avveckling av Kärrtorps gymnasium. Flera skolor ska även underhållas. På längre sikt råder större osäkerhet. Under perioden 2034–2045 beräknas antalet ungdomar i gymnasieålder minska kraftigt i både stad och region. Om gymnasieregionens platsutbud bibehålls på dagens nivå riskerar ett betydande lokalöverskott uppstå, vilket kan leda till ökad konkurrens, ekonomiska utmaningar och möjliga avvecklingar, särskilt bland fristående aktörer. Mot bakgrund av detta planeras inga kapacitetsökande projekt under den andra planeringsperioden. Planeringsförutsättningar Gemensam gymnasieregion Stockholms stad ingår i den gemensamma gymnasieregionen Storsthlm som utgörs av länets 26 kommuner samt Håbo. En viktig utgångspunkt för samarbetet är att länets 16–18 åringar ska få tillgång till ett brett utbud av gymnasieutbildning där elever söker och blir antagna på lika villkor. Genom samverkansavtalet får Stockholms stads elever tillgång till samtliga nationella program och nästan alla inriktningar och ett utbud på cirka 200 gymnasieskolor. Kapacitet och fyllnadsgrad i egen regi I Stockholms stads 27 gymnasieskolor finns idag kapacitet för cirka 20 400 gymnasieelever samt 400 platser i anpassad gymnasieskola. Förvaltningen bedömer att det i praktiken är svårt att ha en högre fyllnadsgrad än 95 procent i gymnasielokaler. Skolornas programsammansättning, antalet elevplatser inom introduktionsprogrammen och den Sid 2 (12) anpassade gymnasieskolan samt lokalresurser som nyttjas av vuxenutbildningen är faktorer som begränsar kapaciteten. Gymnasieskolornas attraktivitet är en grundförutsättning för en god fyllnadsgrad, men andra faktorer påverkar också. I regel är fler gymnasieelever inskrivna i årskurs 1 än i årskurs 2 och 3 vilket påverkar fyllnadsgraden. Fyllnadsgraden kan också påverkas av samverkansuppdrag med andra förvaltningar exempelvis vuxenutbildningen som nyttjar lokaler på vissa gymnasieskolor. Hemkommunens ansvar att erbjuda utbildning En viss ledig kapacitet behöver alltid finnas i gymnasieskolans lokalbestånd. Staden måste ha disponibla lokaler och beredskap för kontinuerlig antagning under pågående termin för de elever som omfattas av hemkommunens ansvar. Det gäller exempelvis elever på introduktionsprogram, nyanlända eller nyinflyttade elever samt elever som tillhör målgruppen för den anpassade gymnasieskolan. Undervisning för dessa elevgrupper sker ofta i mindre grupper. Detta ställer krav på flexibilitet i lokalbeståndet och på möjligheten att snabbt kunna anpassa och omfördela lokaler mellan skolor och program. - Elever som saknar behörighet till ett nationellt program kan söka introduktionsprogram. Staden erbjuder i dag cirka 1 000 elevplatser inom introduktionsprogrammen i egen regi, fördelade på flera skolor. - Under år 2025 har stadens kommunala gymnasieskolor tagit emot 1521nyanlända elever. - Anpassad gymnasieskola: Staden disponerar i dag drygt 400 elevplatser, fördelade på sex skolor. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att anpassa och utveckla programutbudet i egen regi. Detta för att möta kommande elevvolymer, förändrade sökmönster hos blivande elever samt för att öka attraktiviteten till yrkesprogrammen. En viktig förutsättning är tillgången till ändamålsenliga skollokaler och förvaltningen behöver kunna möta eventuella behovsförändringar kopplat till ändringar av programutbud. Yrkesprogrammen medför ofta andra lokalbehov jämfört med högskoleförberedande program varför en utökning inom yrkesprogrammen kan kräva anpassningar av befintliga skollokaler. Staden har utökat antalet elevplatser inom yrkesprogrammen från hösten 2025 med försäljning- och serviceprogrammet på Bromma gymnasium. Den politiska målsättningen är att andelen platser på stadens yrkesprogram ska öka och förvaltning har i uppdrag att starta ytterligare ett yrkesprogram på någon av stadens befintliga gymnasieskolor som idag främst erbjuder högskoleförberedande program. Lagkrav och Budgetuppdrag Från och med 2025 ska dimensioneringen av gymnasieskolans programutbud ta hänsyn både till elevernas önskemål och till arbetsmarknadens behov. För vissa utbildningar, särskilt inom yrkesprogrammen, kan detta innebära ett ökat behov av elevplatser och därmed krav på att befintliga skollokaler anpassas eller utvecklas för att möjliggöra ändamålsenlig undervisning. I stadens budget för 2026 uttrycks en politisk ambition att en större andel av de ungdomar i gymnasieålder som är folkbokförda i Stockholm ska gå i någon av stadens kommunala Sid 3 (12) gymnasieskolor. Om fler stockholmselever väljer kommunala alternativ kan det framtida behovet av platser i egen regi därför komma att avvika från den bedömning som baseras enbart på framskrivningar av elevantalen. Nuläge Kapacitet och fyllnadsgrad i egen regi Vid elevavläsningen hösten 2025 var nästan 19 000 elever inskrivna i stadens kommunala skolor och fyllnadsgraden på stadsövergripande nivå uppgick till 93 procent exkluderande anpassad gymnasieskola. Det totala kapacitetsöverskottet i stadens kommunala skolor uppgick till 1 400 elevplatser, i förhållande till en fyllnadsgrad på 95 procent rådde ett överskott på nästan 1000 elevplatser. Fördelning av elever folkbokförda i Elevantal i stadens kommunala Stockholm gymnasieskolor 20 000 23% 38,50% 15 000 6823 10 000 38,50% 12157 5 000 Stadens gymnasieskolor (kommunala) 0 Fristående gymnasieskolor i Stockholm Gymnasieskola utanför Stockholm Bor i Sthlm Från annan kommun Hösten 2025 fanns över 31 000 gymnasieelever folkbokförda i Stockholms stad. Av dessa gick 77 procent på en gymnasieskola i lägeskommun Stockholm, varav hälften i stadens egna skolor och hälften i fristående skolor. Drygt 7 000, cirka 23 procent, av eleverna pendlade till skolor utanför staden. Kapacitet inom regionen Hösten 2025 fanns nästan 90 000 elever inskrivna i samverkansområdets gymnasieskolor. Totalt antogs över 28 000 elever till nationella program inför läsåret 2025/2026, en ökning med ungefär en procent jämfört med föregående år. Merparten, cirka 78 procent, antogs till ett högskoleförberedande program och 22 procent till yrkesprogram. I dagsläget råder ett visst överskott av gymnasieplatser i länet och det fanns cirka 2 000 lediga platser vid slutantagningen 2025. Även om antalet elever inom yrkesprogrammen blivit fler så återfinns merparten av länets lediga platser inom dessa utbildningar. Elevpendling Vad gäller pendlingsmönstret i regionen är Stockholms stad länets tydliga centrum. Idag pendlar elever till Stockholm från alla övriga kommuner. Nästan 20 000 elever pendlar till Sid 4 (12) gynmasieskolor i Stockholm, varav drygt 6 800 till stadens kommunala skolor. Inpendlande elever utgör cirka 35 procent av den totala elevvolymen i stadens kommunala skolor. Störst inpendling sker från kommunerna Huddinge, Ekerö, Nacka, Järfälla och Solna som tillsammans står för mer än hälften av den inpendlande elevvolymen i staden. Nästan 23 procent av Stockholms stads elever pendlar till skolor i andra kommuner. Störst utpendling sker till kommunerna Nacka och Huddinge samt till Värmdö gymnasium, vars skollokaler ligger i Stockholms stad. Stockholm är med marginal den största mottagarkommunen i länet. Pendlingsförhållandet bör dock betraktas som ett ömsesidigt beroende. Även om andelen utpendlande elever är lägre i Stockholm än i andra kommuner, så är det ett omfattande antal elever med anledning av stadens storlek. Idag pendlar cirka 300 fler elever ut från Stockholm än som pendlar in till stadens kommunala skolor. Första planeringsperioden 2026–2034 Antagandet om elevantalet i gymnasieregionens olika skolor baseras på befolkningsprognosen och dagens andelsfördelning mellan olika aktörer sett till kommun och regi. Framtida behov av elevplatser Tabell 1. Framskrivning av elevantal i staden och gymnasieregionen Storsthlm till och med år 2034 och 2045. Elever från Stockholms Regi andra Totalt elever kommuner Stockholms kommunala skolor 2025 12 157 6 823 18 980 2034 11 816 6 931 18 747 Förändring -341 108 -233 Fristående skolor i Stockholm 2025 12 172 12 871 25 043 2034 11 072 12 589 23 661 Förändring -1 100 -282 -1 382 Övriga huvudmän i regionen 2025 7 161 38 419 45 580 2034 6 849 37 987 44 836 Förändring -312 -431 -743 Totalt 2025 31 490 58 113 89 603 2034 29 737 57 507 87 244 2045 27 015 51 256 78 272 Förändring 2025–2034 -1 753 -605 -2 358 Förändring 2034–2045 -2 722 -6 251 -8 973 Sid 5 (12) Källa: Stockholms stads framskrivning av gymnasieelever 2025, Stockholms stads befolkningsprognos 2025 och Region Stockholms befolkning Stockholms län 2025. Efter flera år av ökade elevvolymer i såväl stad som region når antalet 16–18 åringar sin kulmen vid slutet av 2026. Därefter minskar antalet unga i gymnasieålder succesivt. Vid slutet av den första planeringsperioden förväntas det finnas cirka 4 500 färre 16–18 åringar i länet jämfört med idag, varav nästan 2 500 folkbokförda i Stockholm. Antalet elever i Stockholms kommunala gymnasieskolor förväntas vara som störst 2028 med totalt 19 900 elever, nästan 900 fler än idag. Därefter minskar elevvolymen och vid slutet av den första planeringsperioden uppskattas det finnas drygt 200 färre elever i stadens kommunala skolor jämfört med idag. Årets elevframskrivning beaktar stadens nyetablering i Slakthusområdet (2026). Effekten blir att andelen stockholmselever i stadens kommunala skolor ökar något från 39 procent till 40 procent på bekostnad av andelen som går i fristående gymnasium som minskar i motsvarande omfattning. Idag går cirka 25 000 elever i stadens fristående skolor, varav dryga 12 000 är folkbokförda i Stockholm. Elevvolymen antas vara som störst innevarande läsår för att sedan minska succesivt till cirka 23 500 elever vid prognosperiodens slut. Den förväntade minskningen utgörs till största del av stockholmselever, cirka 1 100. Utvecklingen i övriga länet visar en liknanden trend som för Stockholms stad. Utifrån dagens pendlingsmönster bedöms elevvolymen i övriga länet vara relativt stabil under den första planeringsperioden. Elevvolymen antas öka fram till 2027 från dagens 45 500 till 46 500 elever. Omkring 2030 börjar elevantalet i länet minska och vid prognosperiodens slut förväntas det finnas cirka 700 färre elever i övriga länets gymnasieskolor jämfört med idag Behovsbedömning i egen regi Fram till 2028 finns ett behov av cirka 19 900 elevplatser i Stockholms kommunala skolor. Därefter förväntas elevantalet sjunka till cirka 18 700 elever vid prognosperiodens slut 2034, en minskning på drygt 200 elever jämfört med idag. I relation till den stadsövergripande målsättningen om en fyllnadsgrad på 95 procent i stadens kommunala gymnasieskolor, kommer det finnas ett kapacitetsöverskott på nästan 1000 elevplatser 2034. I förhållande till en fyllnadsgrad på 100 procent ökar kapacitetsöverskottet till över 1 800 elevplatser. Antalet elever som tillhör målgruppen som kan söka till ett introduktionsprogram förväntas öka i takt med befolkningsutvecklingen. Därmed finns ett behov av fler elevplatser inom introduktionsprogrammen under de närmsta åren. Kapacitetsbehovet inom den anpassade gymnasieskolan förväntas hålla sig på dagens nivå. En beredskap och planering inför kommande års lokalbehov innebär inte bara att nya elevplatser tillskapas, utan även att befintligt överskott nyttjas. Ska förvaltningen ha rådighet att både tillskapa fler elevplatser inom yrkesprogram och möjliggöra för att en större andel Sid 6 (12) stockholmselever ska kunna gå i stadens gymnasieskolor, krävs ett visst överskott av elevplatser i det egna lokalbeståndet. Behovsbedömning hos andra huvudmän Förvaltningens lokalplanering förutsätter att en viss andel stockholmselever går i fristående skolor och skolor i andra kommuner, samtidigt som en andel av regionens elever förväntas gå i stadens gymnasieskolor. Det är viktigt att gymnasiekapaciteten hos regionens övriga huvudmän dimensioneras i relation till befolkningsutvecklingen. Historiskt har antalet elevplatser i övriga regionen ökat i takt med elevvolymerna, varav merparten i fristående regi. Vilken effekt den kommande elevminskningen får för regionens övriga huvudmän, och vilka strategier de kan komma att tillämpa för att möta utmaningarna på en marknad med krympande efterfrågan, är svårt att förutse. Det saknas tidigare erfarenheter av en sådan situation, utan gymnasieregionen står inför en helt ny och komplex utmaning. Under senare år har antalet ansökningar från fristående aktörer om att starta nya utbildningar minskat. En viktig förklaring är förändringen i skollagen, som innebär att dimensioneringen av utbildningsutbudet inom både gymnasieskolan och komvux ska utgå från arbetsmarknadens behov, och inte enbart från elevernas önskemål. I praktiken innebär detta att fler utbildningsplatser ska tillskapas inom yrkesprogram, medan utbudet av högskoleförberedande program, där merparten av länets utbildningsplatser finns i dag, förväntas minska eller vara mer restriktivt i sin expansion. Utöver dessa förändrade etableringsvillkor, det senaste årens prognosnedskrivningar och rådande samhällsekonomiska läget, kan fristående aktörer drabbas av regeringens förslag om skärpta ekonomiska krav på fristående huvudmän. Till detta kommer att flera fristående gymnasieskolor i staden verkar i lokaler med tidsbegränsade bygglov, vilket skapar osäkerhet kring deras långsiktiga stabilitet och möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet. Sammantaget innebär dessa faktorer att fristående aktörers framtida kapacitet är mer osäker än tidigare. Detta förstärker behovet av att staden planerar för tillräcklig lokal- och platskapacitet i egen regi för att långsiktigt kunna möta stockholmselevernas behov av gymnasieutbildning. Under 2025 har en huvudman fått godkänt om utökning av befintlig verksamhet med ett yrkesprogram. En huvudman har fått tillstånd att bedriva nationell idrottsutbildning inom fyra sporter. Vidare har en huvudman fått godkännande som huvudman för riksrekryterande gymnasial spetsutbildning, särskild variant. Under vårterminen 2026 har utbildningsförvaltningen fått nio ansökningar om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning på remiss från Skolinspektionen. Vidare har fyra ansökningar om att utöka verksamhet vid befintlig skolenhet inkommit, där samtliga är yrkesprogram. Det har även inkommit två ansökningar som avser nyetablering. Sid 7 (12) Skolidrott Många gymnasieskolor, både kommunala och fristående, saknar egna idrottssalar och är beroende av tider i idrottsförvaltningens anläggningar för sin skolidrott. Mot bakgrund av senaste årens elevökning råder idag stor konkurrens om tiderna som idrottsförvaltningen kan erbjuda för skolidrott. Utbildningsförvaltningen och Idrottsförvaltningen har pågående samverkansprojekt avseende nya idrottshallar, exempelvis Kristinebergshallarna på Kungsholmen och en ny idrottshall i Slakthusområdet. Projekten har dock drabbats av förseningar, varför bristen på idrottslokaler bedöms kvarstå till dess att hallarna färdigställs i kombination med förväntad elevminskning i staden. Planerade lokalförändringar i egen regi Figur: Förväntat elevantal och planerad kapacitet i kommunala gymnasieskolor i Stockholm. Förvaltningens planerade lokalförändringar medför en kapacitetsökning i egen regi på 200 elevplatser netto. Fram till 2034 tillskapas drygt 1 300 nya elevplatser, varav 800 genom nybyggnation, cirka 400 genom ombyggnation och cirka 100 elevplatser genom omfördelning av grundskolans lokaler. Under samma period avvecklas cirka 1 100 elevplatser, varav 800 i permanenta lokaler och 300 i tidsbegränsade lokaler. Planerade lokalförändringar innebär att kapaciteten i egen regi utökas till totalt 20 600 elevplatser fram till 2034. Kapacitet i anpassad gymnasieskola kvarstår i 400. I relation till elevframskrivningen medför kapacitetsförändringarna att fyllnadsgraden i egen regi sjunker från dagen 93 procent till 91 procent 2034. Åren däremellan förväntas en genomsnittlig fyllnadsgrad på cirka 93 procent, med en topp på 97 procent år 2028 när elevvolymen bedöms vara som störst. Vad det faktiska utfallet blir är delvis beroende av i vilken utsträckning andelen stockholmselever i egen regi ökar kommande år. Etapp två av ombyggnationsprojektet på Betty Petterssons gymnasium, kv Drivhuset, färdigställs till hösten 2026. Därmed får Betty Petterssons gymnasium tillgång till samtliga lokalfunktioner och kapaciteten kan utökas med 200 elevplatser till totalt 600 elevplatser. Sid 8 (12) Hösten 2026 öppnar Slakthusområdets gymnasium med en kapacitet på 800 elevplatser. Till första läsåret planerar skolan att ta emot cirka 250 elever i årskurs 1. Verksamheten utökas succesivt och blir fullt utbyggd hösten 2028. Ombyggnationen av kök och matsal på Thorildsplans gymnasium innebär att skolans permanenta kapacitet utökas med drygt 200 elevplatser, samtidigt som motsvarande kapacitet i paviljong avvecklas vid projektets färdigställande hösten 2029. Mellan hösten 2026 och 2028 genomförs underhållsarbeten och anpassningar av kök och matsal i fastigheten Segelbåten 9. Köket och matsalen samnyttjas av S:t Eriks gymnasium, Polhems anpassade gymnasieskola och Riksgymnasiet för rörelsehindrade (RgRh). Arbetet med att ta fram alternativ till det så kallade ”Tropikhuset” på Spånga gymnasium har kommenterats i tidigare års lokalförsörjningsplaner. Projektet utgår från förvaltningens planerade lokalförändringar till dess att arbetet utmynnat i konkreta lokalbehov. Sommaren 2026 evakueras ISSR till lediga lokaler på Kärrtorps gymnasium i samband med SISABs planerade underhåll av kök, matsal och ventilation. Underhållsarbetet beräknas pågå i 2 år och ISSR flyttar tillbaka till sina ordinarie lokaler på Södermalm hösten 2028. Avvecklingen av Kärrtorps gymnasium med 800 elevplatser lyftes i fjolårets lokalförsörjningsplan. Skolan antog inga nya elever inför läsåret 2025/2026 och verksamheten kommer att avvecklas helt sommaren 2027. Förvaltningen planerar att nyttja Kärrtorps gymnasium som en evakueringsskola för att tillgodose ett flertal skolors evakueringsbehov, närmast för ISSR följt av Skarpnäcks skolan. Utbildningsförvaltningen har, med hänsyn till minskande elevunderlag på sikt och för att undvika ett överskott av idrottskapacitet i samband med Kristinebergshallarna, beslutat att avbryta projektet för Hedvigsbergssalarna. Om behovet förändras framöver finns möjlighet att återuppta detaljplanearbetet. Förvaltningen undersöker alternativ för att kunna tillgodose skolornas nuvarande behov av idrottstimmar. För att möte platsbehovet inom introduktionsprogram kommer delar av Åsö grundskolas lokaler på Campus Åsö att fördelas till ESS-gymnasiet från hösten 2026. Åsö grundskola avvecklas succesivt fram till sommaren 2027 och i samband med detta frigörs lokaler som möjliggör en utökad kapacitet för introduktionsprogrammen på Campus Åsö. Beroende på behovsbilden kommer ESS-gymnasiet åter minska sin organisation i samband med SISAB:s planerad underhållsprojektet på Campus Åsö. Under 2027 kommer SISAB genomföra vissa brådskande underhållsåtgärder. Först 2030 inleder SISAB ett större underhållhållsarbete i samtliga lokaler på Campus Åsö. Arbetet beräknas pågå i cirka 3–5 år och förutsätter att verksamheterna evakueras. Förvaltningen undersöker evakueringsalternativ Sid 9 (12) för ESS-gymnasiet. Då även arbetsmarknadsförvaltningen har verksamhetslokaler på Campus Åsö, kommer båda förvaltningars behov att beaktas. Utöver Campus Åsö planerar SISAB att genomföra underhållsprojekt på ett flertal gymnasieskolor under den första planeringsperioden. Förvaltningen har löpande avstämningar med SISAB och bevakar eventuella evakueringsbehov med anledning av underhållsprojekten. Tabell: Sammanställning över större planerade byggprojekt på stadens gymnasieskolor Huvudsakligt Kapacitets- Skola Syftemål År Nämnd-beslut* syfte förändring Underhåll ISSR Underhåll kök och matsal 0 2028 G 2020-03-12 Underhåll och anpassning ISSR 0 2028 G 2024-10-24 ventilation Underhåll och S:t Eriks gymnasium 0 2028 G 2025-20-11 kapacitetsökning kök ESS gymnasiet (Campus Åsö) Stambyte mm. 0 2027 ESS gymnasiet (Campus Åsö) Underhåll och renovering 0 2034 Nya skolor Slakthusområdet Kapacitetsökning 800 2026 IH 2022-04-28 Om- och/eller Betty Petterssons gymnasium Kapacitetsökning etapp 2 200 2026 G 2023-02-23 utbyggnad ESS gymnasiet (Campus Åsö) Kapcitetsökning 100 2026 Thorildsplans gymnasium Kök Matsal Kapacitetsökning 225 2029 G 2025-11-20 Tidsbegränsat bygglov Avveckling Thorildsplans gymnasium -225 2029 paviljong Kärrtorps gymnasium Avveckling -800 2027 A 2024-10-02 Tidsbegränsat bygglov Kungsholmens gymnasium -100 2031 paviljong Totalsumma 200 Andra planeringsperioden 2035–2045 Under den andra planeringsperioden förväntas antalet unga i gymnasieålder att minska kraftigt, både i Stockholms stad och i länet som helhet. Befolkningsprognosen visar att det kommer finnas över 9 000 färre 16–18 åringar i länet 2045 jämfört med 2034, varav drygt 3 000 utgörs av minskningen i Stockholms stad. Behovsbedömning I takt med att antalet unga i gymnasieålder minskar, så minskar också det förväntade elevantalet i länets gymnasieskolor. Utifrån hur eleverna är fördelade idag antas elevvolymen i stadens kommunala skolor minska med cirka 1 800 elever mellan 2034 och 2045, varav cirka 1 000 utgörs av stockholmselever. I stadens fristående skolor förväntas det finnas cirka Sid 10 (12) 2 300 färre elever 2045 jämfört med 2034, där ungefär 1 000 utgörs av elever folkbokförda i Stockholm. Under samma period förväntas en minskning på cirka 4 900 elever bland samverkansområdets övriga huvudmän, varav drygt 600 antas bestå av elever som pendlar från Stockholm. Om platsutbudet inom samverkansområdet kvarstår som den gör idag skulle det innebära ett kapacitetsöverskott på cirka 9 000 elevplatser vid slutet av den andra prognosperioden. Det skulle innebära en ökad konkurrens mellan regionens huvudmän där både kommunala och fristående aktörer får svårare att fylla sina platser och upprätta en hållbar ekonomi. Förhållandet kan leda till sammanslagningar, nedläggningar eller konsolidering till färre men större enheter. Här kan mindre aktörer bli särskilt utsatta då ett minskat elevantal snabbt kan påverka deras ekonomiska stabilitet. Förskjutningen från ett system där elevintresse och huvudmännens egna etableringsstrategier i stor utsträckning styrt utbudet, till en modell där samhällsnytta och arbetsmarknadsbehov får större betydelse, kan komma att påverka gymnasiekapaciteten i regionen. För fristående aktörer innebär detta en potentiell begränsning av deras flexibilitet och affärsmodeller, då möjligheten att etablera utbildningar utifrån efterfrågan begränsas. Samtidigt får kommunala huvudmän ett tydligare ansvar att säkra utbildningar som är strategiskt viktiga för arbetsmarknaden och samhället, även om de inte är ekonomiskt attraktiva. Den pågående politiska diskussionen om olika ersättningsmodeller för kommunala respektive fristående huvudmän kan också få konsekvenser som kan påverka fristående aktörers incitament att bedriva skolverksamhet framöver. Mot bakgrund av detta behöver gymnasiekapaciteten i samverkansregionen följas noggrant. Särskilt viktigt blir att följa utvecklingen bland friskolorna, där etableringsförutsättningarna försvagas och ett minskat elevunderlag kan kräva att antalet utbildningsplatser dras ned alternativt att verksamhet avvecklas helt. Planerade lokalförändringar Mot bakgrund av att antalet gymnasieelever i såväl region som i Stockholms stad förväntas minska mellan åren 2034 och 2045, planeras inga kapacitetshöjande projekt under den andra planeringsperioden. I nuläget finns heller inga planer på att minska stadens gymnasiekapacitet. Behovet av Kärrtorps gymnasium som evakueringsskola kommer att kvarstå under merparten av den andra planeringsperioden. Vad lokalerna ska nyttjas till därefter har ännu inte beslutats och är delvis beroende av behovet i staden efter 2045. Sid 11 (12) Figur: Kommunala och fristående gymnasieskolor i Stockholm. De kommunala skolorna redovisas med namn och elevantal i hösttermin 2025. Sid 12 (12)