Patientsäkerhet inom äldreomsorgen – resultat och mål 2025
Sätra vård- och omsorgsboende presenterar sin patientsäkerhetsberättelse för 2025, som beskriver arbetet med att minska vårdskador för boende inom äldreomsorgen och socialpsykiatrin. Rapporten lyfter fram mål och strategier för att förbättra patientsäkerheten, exempelvis genom utbildning i fallprevention och nutritionsvård, samt utveckling av dokumentation och avvikelsehantering. Under 2025 uppmärksammades bland annat brister i att upprätta hälsoplaner kopplat till riskbedömningar, och att 92% av patienterna hade aktuella riskbedömningar för fall.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.
Från originalhandlingen
[Bilaga 1 Patientsakerhetsberattelse Satra vard- och omsorgsboende.pdf]
Patientsäkerhetsberättelse 2025 för
Sätra vård- och omsorgsboende samt
socialpsykiatri
Sätra vård- och omsorgsboende
Handläggare
Lena Forsberg
Till
Sätra vård- och omsorgsboende
Telefon:08-50824938
Sätra vård- och omsorgsboende
start.stockholm
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 2(29)
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................... 4
Sammanfattning ....................................................................................................................... 4
Grundläggande förutsättningar för säker vård .................................................................... 5
Engagerad ledning och tydlig styrning ...............................................................................................5
Övergripande mål och strategier ...................................................................................................5
Organisation och ansvar ................................................................................................................6
En god säkerhetskultur .....................................................................................................................10
Adekvat kunskap och kompetens .....................................................................................................11
Patienten som medskapare ...............................................................................................................13
Agera för säker vård .............................................................................................................. 15
Egenkontroll .....................................................................................................................................15
Öka kunskap om inträffade vårdskador ............................................................................................17
Tillförlitliga och säkra system och processer ...................................................................................18
Säker vård här och nu .......................................................................................................................19
Riskhantering ..............................................................................................................................20
Stärka analys, lärande och utveckling ..............................................................................................21
Avvikelser ...................................................................................................................................22
Klagomål och synpunkter ............................................................................................................23
Öka riskmedvetenhet och beredskap ................................................................................................23
Mål, strategier och utmaningar för kommande år ............................................................. 24
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 3(29)
Anvisning
Mallen är ett stöd för att skriva patientsäkerhetsberättelsen och utgår från lagkrav och följer
strukturen för den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. I de fall lagkrav
finns görs hänvisningar under respektive rubrik. Fullständiga lagtextbeskrivningar finns i
dokumentet Korsreferenslista för lagkrav kopplat till mallen för patientsäkerhetsberättelse.
Mallen utgår även från metodiken för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.
PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 4(29)
Inledning
Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse.
Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och
resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet
med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i
verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses.
Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för
den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens
ledningssystem för patientsäkerhet.
Källa:
Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
2020–2024”
Sammanfattning
Anvisning
Kort sammanfattning av året som gått till exempel viktiga åtgärder och resultat samt en
blick framåt.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 5(29)
Grundläggande förutsättningar för säker vård
Nedan beskrivs mål och strategier, organisation och struktur för arbetet med att minska antalet
vårdskador.
För att kunna nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det
nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande
förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet.
Engagerad ledning och tydlig styrning
En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och
tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer.
Övergripande mål och strategier
Anvisning
PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 §
Beskriv övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet i syfte att säkra
verksamhetens kvalitet. Ange hur dessa mål och strategier har koppling till resultat från
tidigare år. Sträva efter mätbara mål och att strategier är kopplade till målen.
Övergripande mål och strategier
PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 §
Under 2025 hade verksamheten följande mål och strategier för att uppnå en säkrare vård- och
omsorg för patienter som bor på Sätra vård- och omsorgsboende.
Prioriterade mål för 2026
• Utveckling av det fallpreventiva arbetet
• Utveckling av arbetet med nutritionsvårdsprocessen
• Utveckling av avvikelsehanteringen enligt tidigare upprättad handlingsplan, för att
kunna följa vilka åtgärder som vidtagits och på vilket sätt dessa följts upp.
• Utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR).
Förutom prioriterade mål ska verksamheten verka för att patienterna får en jämlik vård och
behandling utifrån behov oavsett ålder, kön/könsidentitet, funktionsnedsättning, etnicitet, eller
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 6(29)
sexuell läggning. Hälso- och sjukvårdspersonal ska även arbeta utifrån vetenskap och
beprövad erfarenhet, samt säkerställa att vård ges utifrån lagstiftning, förordningar,
föreskrifter, riktlinjer och rutiner.
Strategier för att uppnå målen under 2026
• Utbildning för samtlig hälso-och sjukvårdspersonal av en processhandledare i Vodok
för att förbättra hälso-och sjukvårdspersonalens möjligheter att dokumentera, med
särskilt fokus på upprättandet av hälsoplaner.
• Dokumentationsdagar för hälso-och sjukvårdspersonal.
• Månatlig uppföljning avseende andelen gjorda riskbedömningar, samt vidtagna
åtgärder.
• Utbildning i nutritionsvårdsprocessen tillsammans med medicinskt ansvarig
sjuksköterska (MAS) och dietist som arbetar inom stadsdelsförvaltningen med
övergripande kvalitetsfrågor.
• Utbildning i fallpreventivt arbete tillsammans med medicinskt ansvarig för
rehabilitering (MAR).
• Fallmöten avseende patienter som har hög risk för fall och som ramlat återkommande.
• Individuell utvecklingsplan som tagits fram utifrån verksamhetens och medarbetarens
behov av fortbildning inom utvalda områden.
• Föreläsning för omvårdnadspersonal i vad olika mätvärden innebär och hur dessa kan
påverka patientens välbefinnande. Omvårdnadspersonal kommer även att få praktisk
utbildning.
Organisation och ansvar
Anvisning
PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1
Beskriv kort roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av
patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer. Här kan stödfunktioner som t ex chefläkare,
Strama, smittskydd, vårdhygien, patientsäkerhet- och kvalitetsenhet, kliniskt
träningscenter, patientnämnden ingå.
PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1
Stadsdelsnämnden har som ansvarig vårdgivare det övergripande ansvaret för att planera, leda
och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och
sjukvårdslagen (HSL) upprätthålls för att förhindra att vårdskada uppstår.
Verksamhetschef enligt 4 kap. 2 § HSL ansvarar för att hälso- och sjukvården är organiserad
så att den tillgodoser hög patientsäkerhet genom att fastställa och dokumentera rutiner för hur
det systematiska patientsäkerhetsarbetet kontinuerlig ska bedrivas.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att patienterna får en säker och
ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde enligt 11
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 7(29)
kap. 4 § HSL och 4 kap 6 § hälso- och sjukvårdsförordningen. Verksamhetschef och MAS
samverkar och samråder i frågor som rör verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet.
Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att arbeta i enlighet med vetenskap
och beprövad erfarenhet genom att följa lagar föreskrifter, förordningar, riktlinjer, regler och
lokala rutiner. Det finns utsedda ansvariga sjuksköterskor inom områdena basal hygien,
läkemedelshantering, palliativ vård, BPSD, inkontinens- och kostfrågor, samt kvalitetsfrågor
inklusive avvikelsehantering.
Egenkontroller och observationer av arbetssätt är något som tillämpas för att säkerställa att
medarbetarna arbetar utifrån exempelvis basala hygienrutiner. Genom att använda sig av
egenkontroller, eller observationer kan verksamheten uppmärksamma inom vilka områden
som medarbetarna behöver kompetenshöjning. Verksamheten granskas även via
verksamhetsuppföljning vartannat år enligt Stockholms stads riktlinjer.
Samverkan för att förebygga vårdskador
Anvisning
SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3
Beskriv hur och inom vilka processer och områden som samverkan identifierats och äger
rum för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada, till exempel vårdens
övergångar med överenskommelser mellan olika vårdenheter, medicintekniska enheter,
mellan primärvård och sjukhus samt mellan region och kommun. Beskriv även om det
finns processer och områden där samverkan saknas.
SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3
Intern samverkan
För att avvikelsehanteringen ska fungera krävs det att samtliga medarbetare har kännedom om
vilka händelser som ska rapporteras och vilken person som då initialt ska kontaktas.
När det gäller avvikelser som rör hälso-och sjukvården ska baspersonal kontakta
sjuksköterska i samband med att en händelse inträffar eller uppmärksammas. Sjuksköterskan
är den som gör bedömningen om vilka åtgärder som ska vidtas och som registrerar avvikelsen
i Vodoks avvikelsemodul. Även Rehab personal registrerar avvikelser i Vodok, samt åtgärdar
sådant som exempelvis rör medicintekniska hjälpmedel, eller sätter in åtgärder vid fall. Vid
allvarliga händelser ska verksamhetschef/enhetschef och MAS kontaktas omgående.
På kvalitetsrådet, som äger rum en gång per månad, träffas representanter från
omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, HSL ansvarig , sjukgymnast och kvalitetsansvarig
Silviasyster med uttalat ansvar för kvalitetsfrågor för att gå igenom avvikelser och inkomna
klagomål/synpunkter från föregående månad, men avvikelserna lyfts självfallet även inom
teamet på berörd avdelning. Syftet med kvalitetsrådet är att uppmärksamma vilken typ av
avvikelser, klagomål och synpunkter som inkommit och diskutera förslag som kan leda till
verksamhetsförbättringar, exempelvis gällande läkemedelshantering, förebyggande åtgärder
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 8(29)
och intern samverkan. Representanterna har ett ansvar att diskutera det som tas upp på
kvalitetsrådet med sina kollegor på enheterna. Silviasystern, som sammankallar rådet,
ansvarar även för att föra statistik på antalet inkomna avvikelser, vilket presenteras i en årlig
sammanställning. På arbetsplatsträffar (APT) tas även punkter från bland annat kvalitetsrådet
upp för att synliggöra vilka förbättringsområden som finns inom verksamheten.
Under 2026 kommer verksamheten fortsätta arbetet för att utveckla arbetet med hälsoplaner
och att riskbedömningar uppdateras utifrån patienternas behov, samt att det finns en planering
i teamet kring vilka åtgärder som är lämpliga att vidta, samt när och hur dessa ska följas upp.
En ny handlingsplan är under upprättande och kommer att följas under 2026.
Målet är att avdelningarna ska ha tio inplanerade temamöten per år. På dessa träffas
omvårdnadspersonal, omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt arbetsterapeut/fysioterapeut för
att gemensamt gå igenom patienternas behov av hälso-och sjukvård, omsorg och hjälpmedel.
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska och rehab personal ska även mellan temamötena
regelbundet följa upp patienternas status samt uppmärksamma baspersonalens behov av
förtydligande information.
Verksamhetschef och hälso- och sjukvårdspersonal har även regelbundna avstämningar
inplanerade i syfte att diskutera hälso-och sjukvårdsfrågor och eventuella brister. All hälso-
och sjukvårdspersonal träffas dessutom minst tre gånger i veckan för avstämningar, utöver
ordinarie överrapporteringar.
I verksamheten finns det olika ombud som arbetar med olika typer av frågeställningar,
exempelvis anhörigombud, hygienombud och palliativa ombud. Inom verksamheten arbetar
även 12 Silviasystrar och två Silviasjuksköterskor. Verksamheten strävar efter att vara en
lärandeorganisation där kunskap och evidensbaserade arbetssätt ska förmedlas till samtliga
medarbetare
Extern samverkan
I enlighet med den lokala samverkansöverenskommelsen med Familjeläkarna i Saltsjöbaden,
som ansvarar för läkarinsatserna i särskilt boende, ska samverkan mellan verksamhetschef,
MAS samt läkarorganisationen äga rum minst en gång per år. Under 2025 hade verksamheten
och Familjeläkarna två samverkansmöten. På samverkansmötena ska frågor som leder till
förbättrad hälso-och sjukvård för patienterna tas upp och eventuella avvikelser ska diskuteras.
I december månad 2024 uppdaterades samverkansöverenskommelsen, som uppdaterats med
bland annat ett förtydligande om kommunikationsvägar vid kris-och katastrofsituation.
Samverkansöverenskommelsen beskriver ansvarsfördelningen mellan läkarorganisationen och
det kommunala hälso-och sjukvårdsansvaret i form av sjuksköterskeinsatser på särskilt
boende. Ansvarig läkare ska samverka med sjuksköterskorna och tillsammans arbeta för att
patienterna ska få en god hälso- och sjukvård och insatser utifrån behov och evidens.
Verksamheten hade under 2025 ett samverkansmöte tillsammans med Högdalens vård- och
omsorgsboende och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Högdalens vård- och omsorgsboende
är dem som tillhandahåller nattsjuksköterska utifrån avtal mellan klockan 21:00- 07:00 och
även på dessa samverkansmöten ska frågor som leder till förbättrad hälso-och sjukvård och
eventuella avvikelser diskuteras.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 9(29)
Med anledning av pandemin har verksamheten även utvecklat en nära samverkan med
Vårdhygien Stockholm och Smittskydd Stockholm. Verksamheten samverkar även med
apotekare/farmaceut från Apoteket AB vid extern kvalitetsgranskning av
läkemedelshanteringen enligt avtal.
Därtill ska verksamheten följa övriga överenskommelser som finns mellan region och
kommun, samt följa Stockholms stads uppdragsbeskrivning som gäller för särskild
boendeform för äldre.
Även om samverkan med läkarorganisationen som är kopplad till särskilt boende fungerar
bra, finns det vissa utmaningar som är kopplad till att det ibland är svårt att få kontakt med
läkare för de patienter som väljer att vara fortsatt listade på den vårdcentral de hade innan de
flyttade in på boendet. Under pandemin upparbetade verksamheten en samverkan med
Familjeläkarna som kvarstår vilket innebär att patienter kunnat få vaccin mot covid-19, såväl
som mot den årliga influensan, på boendet utan att de behövt lista om sig, vilket fortsatt
gagnat boende som på ett smidigt sätt kunnat få påfyllnadsdoser av nämnda vaccin.
Verksamheten har även en samverkan med Röda korsets högskola och tillhandahåller
verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskestudenter som går termin 2. Under året tar
verksamheten emot fyra studenter som får gå bredvid omvårdnadspersonal och sjuksköterskor
utifrån lärandemål och kursplan.
Informationssäkerhet
Anvisning
HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 §
Beskriv hur ni arbetat med informationssäkerhet dvs.
1. de uppföljningar av informationssäkerheten som har gjorts som är av större betydelse,
2. de riskanalyser som har gjorts,
3. de åtgärder som har vidtagits för förbättring av informationssäkerheten
som är av större betydelse,
4. den utvärdering vårdgivaren har genomfört av skydd mot olovlig åtkomst till
datornätverk och informationssystem,
5. den granskning som har gjorts av hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring.
HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 §
Verksamhetschefen är ansvarig för behörig hälso-och sjukvårdspersonal har behörighet till de
olika digitala systemen för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. De datasystem som används
är de som Stockholms stad tillhandahåller, registrering i det nationella kvalitetsregistret
Senior Alert och svenska palliativregistret, samt Symfoni om patienterna samtycker till
nödvändig tandvård i hemmet som Region Stockholm tillhandahåller. Utifrån bedömning
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 10(29)
tilldelas behörighet till Vodok och Nationell patientöversikt (NPÖ). Därtill ska ansvarig
läkarorganisation förse sjuksköterskorna med nödvändig information gällande patienterna.
Samtliga medarbetare genomgår Stockholms stads grundkurs i dataskydd samt
informationssäkerhet för medarbetare i staden. Hälso- och sjukvårdspersonal ska även
säkerställa att ingen utomstående har tillgång till access till journalsystem eller andra system
genom att inte låta SITHS-kortet sitta kvar i datorn, eller genom att låta kollegor dokumentera
på deras inloggning. Under 2025 har ingen olovlig åtkomst till datornätverk eller
informationssystem uppmärksammats.
Utifrån riskbedömning att längre oförutsedda driftstopp kan inträffa finns även pappersjournal
utskriven för varje enskild patient, som regelbunden ska uppdateras i syfte att tillgängliggöra
viktig information om patientens hälsotillstånd.
Egenkontroller av hälso-och sjukvårdsdokumentationen visar att det fortfarande finns brister i
dokumentationen utifrån rådande lagstiftning och föreskrifter för vad en journal bör innehålla.
Bland annat måste hälsoplaner upprättas i de fall risker uppmärksammas och egenkontrollen
för 2025 visade att det saknas i 8 %av fallen där risk uppmärksammats via riskbedömning.
Under året uppmärksammades totalt 139 risker, men i 10 av fallen saknades en aktuell
hälsoplan. Egenkontrollen visade att många hälsoplaner behöver utvecklas, där kartlagt
hälsotillstånd, samordning, åtgärder och uppföljning tydligt framgår. Något som hälso-och
sjukvårdspersonal måste planera och dokumentera är hur uppföljningen av hälsoplanerna går
till. Riskbedömningar avseende ROAG måste även göras högre omfattning. Det ska till
exempel vara lätt att förstå patientens behov och vilka åtgärder som vidtagits i samband med
exempelvis nedsatt hälsotillstånd eller fall. Arbetet med hälso-och sjukvårdsdokumentationen
kommer fortsättningsvis att vara ett prioriterat område.
En god säkerhetskultur
En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen
ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet.
Anvisning
Beskriv hur ni arbetar för att säkerhetskulturen ska genomsyra alla delar av vården och
främja en öppen kommunikation i det dagliga arbetet kring identifierade risker. Beskriv
även hur ni skapar tid för lärande och reflektion. Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger
ihop och påverkar varandra, beskriv hur dessa aspekter beaktas och hur arbetet drivs.
Beskriv gärna vilka verktyg ni använder för att följa upp och skapa dialog kring
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 11(29)
säkerhetskulturen som till exempel Säkerhetskulturtrappan från A till E och Hållbart
Säkerhets Engagemang (HSE).
Verksamheten strävar efter att bidra till ett arbetsklimat där medarbetarna vågar lyfta upp
brister, avvikelser och tillbud. Varje månad har verksamheten ett kvalitetsråd i syfte att
uppmärksamma inkomna avvikelser, med möjlighet till diskussion och förslag på
förbättringsområden. Det kan till exempel handla om att rutiner behöver förtydligas, eller att
dela med sig om goda exempel på hur en avdelning tänkt kring det förebyggande arbetet för
att minska risken för att avvikelser ska inträffa. En god säkerhetskultur handlar om mer än att
skapa goda förutsättningar för att patienterna ska få en god vård- och omsorg, då även en god
arbetsmiljö för medarbetarna är betydelsefullt. Det kan handla om att medarbetarna ska ha
tillgång till rätt hjälpmedel anpassade utifrån patienternas behov vid till exempel
förflyttningar, att det finns tillräckligt med personal för att kunna tillämpa dubbelbemanning
vid omvårdnadsmoment, eller att ingen medarbetare ska känna sig tvingad att ta emot eller ge
delegering av hälso-och sjukvårdsinsatser om detta inte är förenat med en god och säker vård
för den äldre. Att nyanställda får en introduktion som är anpassad utifrån individuella behov,
eller att medarbetare regelbundet får möjlighet att genomgå en förflyttningsutbildning är även
av vikt för att skapa goda förutsättningar för medarbetarna att kunna utföra sitt arbete på bästa
möjliga sätt. Varje år får även medarbetarna en utbildning i Lex Sarah, Lex Maria, samt en
brandutbildning för att de ska känna sig trygga i att veta vad de ska göra, eller till vem de ska
vända sig om problem uppstår.
En analys av hanteringen av inkomna avvikelser visar att det finns ett fortsatt behov av att
följa avvikelseprocessen, vilket handlar om att det ska vara tydligt att se vilka åtgärder som
vidtagits i dokumentationen och att det finns en följsamhet till Stockholms stads riktlinjer och
lokala rutiner.
Adekvat kunskap och kompetens
En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som
har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete.
Anvisning
Beskriv hur yrkeskompetens och kunskap om patientsäkerhet säkerställs genom
kompetensutveckling och fortbildning på alla nivåer. Beskriv hur säker bemanning och
schemaläggning tillämpas utifrån kunskap om medarbetarnas erfarenhet och kompetens.
Beskriv även hur ni arbetar för att skapa systemförståelse och kunskap om förbättrings- och
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 12(29)
implementeringsarbete.
Verksamheten är Silviahemscertifierad sedan 2013 och arbetar för att patienterna ska få en
personcentrerad vård med utgångspunkt från de fyra hörnstenarna vilka utgörs av
symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till anhöriga. Målsättningen vid
anställning av omvårdnadspersonal är att de ska ha en undersköterskeutbildning, vilket är i
enlighet med Stockholms stads uppdragsbeskrivning. Generellt sätt har verksamheten en hög
personaltäthet, där schemaläggningen anpassas utifrån avdelningarnas inriktning och
patienternas behov. Under 2023 infördes scheman enligt EU´s direktiv och verksamheten har
även erbjudit samtliga medarbetare att gå upp till 100 procent, vilket innebär att det finns en
överkapacitet av resurser som ytterligare kan bidra till en god omsorg. Verksamheten arbetar
även för att undersköterskor ska vidareutbilda sig till Silviasystrar och väljer årligen ut ett
antal medarbetare som får möjligheten till en utbildning som sker under en tvåårsperiod.
Under 2024 ansökte verksamheten även om medel via Äldreomsorgslyftet för att möjliggöra
för en medarbetare att vidareutbilda sig till undersköterska. Verksamheten har även satsat på
att utbilda palliativa ombud via Palliativt kunskapscenter, vilket är en del i arbetet för att bidra
till en god palliativ vård för patienter som befinner sig i livets slut. Därtill anpassas
kompetensutvecklingen till viss del även utifrån vilken målgrupp medarbetarna arbetar mot,
för att på ett bättre sätt kunna möta de boendes behov av stöd och hjälp.
I samband med exempelvis sommarvikariat får de sökande genomgå språktest, för att
säkerställa att den sökande uppfyller vissa språkkrav för att exempelvis kunna ta till sig olika
instruktioner och rutiner som verksamheten har. Verksamheten har även satsat på ytterligare
språkutbildning för medarbetare som behöver utveckla sig inom det svenska språket, vilken
fortsatt även under 2024.
Kommunen har hälso-och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå, varav verksamheten har
sjuksköterska på plats 07-21.15 veckans alla dagar, samt tillgång till sjuksköterska jourtid
mellan 21.15-07.00. Sjuksköterskorna är omvårdnadsansvariga för cirka 18–22 patienter
vardera. Enheten hade en vakant sjukskötersketjänst som tillsattes under april månad 2024.
För att täcka behov under sommarperioder har verksamheten även behövt bemanna vakanta
sjuksköterskepass och behovet ökade ytterligare i slutet av våren när Vårdförbundet tog ut
Stockholms stad i en blockad. Verksamheten hade under året även en vakant
sjukgymnasttjänst som tillsattes under maj månad. En tjänst som dock varit svår att tillsätta är
en vakant arbetsterapeuttjänst, vilket inneburit att verksamheten behövt boka personal via
bemanningsföretag under en längre period för att täcka behov. Den rekryteringsprocess som
verksamheten hade i slutet av året har dock lett till att en arbetsterapeut börjar på 100 % från
och med maj månad 2025. För att främja kontinuitet har verksamheten i den mån det varit
möjligt försökt att boka samma bemanningskonsulter till de olika yrkeskategorierna.
Familjeläkarna är den läkarorganisation som är kopplad till verksamheten, vilka
tillhandahåller läkarinsatser för patienterna som väljer att lista sig hos dem, patienter på
socialpsykiatrin undantaget då dessa är listade inom primärvården om patienten
överhuvudtaget valt att lista sig någonstans.
Verksamheten satsar mycket på observationer och uppföljningar under året där syftet är att
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 13(29)
säkerställa att patienterna får den hjälp som de är berättigade. Genom observationer av
exempelvis arbetssätt kan verksamheten få en indikation på områden där medarbetarna
behöver kompetensutveckling, vilket kan leda till specifika inriktningar på temaveckor som
verksamheten infört. Under 2025 hade verksamheten fokus på symtomkontroll som är en av
de fyra hörnstenarna i den palliativa vårdfilosofin.
Implementering av arbetssätt är något som tar tid, även om pandemin visat att det i vissa fall
kan gå snabbt gällande exempelvis användning av skyddsutrustning och åtgärder för att
minska smittspridning. Men även om det i perioder går snabbare, så gäller det att hålla
arbetssätt levande inom organisationen och för att göra detta möjligt har verksamheten under
åren inför olika typer av råd. Bland annat har verksamheten råd där det finns medarbetare
representerade från samtliga avdelningar, där syftet är att skapa bästa möjliga kvalitet
gällande exempelvis palliativ vård, hygien, kost, anhörigstöd eller inkontinens. Även om
råden diskuterar sådant som fungerar bra eller dåligt, måste samtliga medarbetare visa
engagemang för att rutiner gällande exempelvis hur hygienrutiner ska efterlevas. Ett projekt
som initierats under 2025 är ett projekt om att införa nyttigare mellanmål, där recept tagits
fram av kostrådet i samverkan med stadsdelens dietist. Ledningen arbetar utifrån en
resultatbaserad styrningsmodell, där medarbetarna får återkoppling på hur verksamheten
ligger till i förhållande till olika mål, samt områden där det finns förbättringsmöjligheter.
Utgångpunkten för verksamheten är att alla arbetssätt ska utgå från evidens och att
medarbetarna följer lagstiftning, förordningar, författningar, riktlinjer, lokala regler och
rutiner. Verksamheten har ett ansvar för att rutinerna ska vara lätta att förstå, för att
medarbetarna ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Med anledning av att många
medarbetare inte har svenska som modersmål behöver rutinerna således skrivas på ett sätt som
gör att det är lätt för medarbetarna att förstå rutinerna. Verksamheten har under 2024 arbetat
för att implementera en samarbetsyta där rutiner och information ska vara lätt att tillgå för
medarbetarna och samtliga rutiner hat gåtts igenom för att säkerställa att dessa är aktuella och
uppdaterade.
Förutom ovanstående har samtliga medarbetare även en utvecklingsplan som tydliggör vilka
utbildningar som ska genomföras under året. Utbildningarna kan väljas ut antingen utifrån den
enskilda medarbetarens behov, en analys av föregående års resultat, samt utifrån de mål som
verksamheten ska arbeta för att uppnå under verksamhetsåret.
Patienten som medskapare
En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet.
Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt
som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med
respekt skapar tillit och förtroende.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 14(29)
Anvisning
PSL 2010:659 3 kap. 4 §
Beskriv struktur och aktiviteter för hur patienter, brukare och närstående erbjuds möjlighet
att medverka i patientsäkerhetsarbetet.
Ge exempel på hur patienterna görs delaktiga i den egna vården, hur patient och
närståendes synpunkter och klagomål tas tillvara, hur patientmedverkan sker i
utvecklingsarbeten för att stärka patientsäkerheten.
PSL 2010:659 3 kap. 4 §
Patienten, men även anhöriga, ska även inkluderas i sin egen vård och omsorg, då delaktighet
är något som är högt prioriterat oavsett insats för att utfallet ska bli så bra som möjligt. Som
tidigare nämnts arbetar verksamheten för att främja en personcentrerad vård- och omsorg och
samtliga medarbetare som är fast anställd får genomgå Silviahemmets tredagars utbildning
där de bland annat får lära sig om demenssjukdomar och hur dessa kan påverka patienterna
beroende på vilken diagnos de har. Eftersom verksamheten främst är inriktad mot personer
som har en demensdiagnos, där vissa patienter ibland har svårt att uttrycka behov så krävs det
är att medarbetarna är lyhörda och uppmärksamma på förändrat hälsotillstånd.
Verksamheten arbetar för att patienternas önskemål gällande vård- och omsorg ska beaktas
och att vården ska utformas på ett sätt där patienten upplever största möjliga välbefinnande.
Därtill ska vården vara jämlik och insatser ska följas upp regelbundet. Många av patienterna
avlider inom verksamheten och därför är det viktigt med ett brytpunktsamtal för att fånga upp
patienternas/anhörigas tankar och önskemål. I samverkan med Familjeläkarna har
verksamheten även betonat läkarorganisationens ansvar när det kommer till bland annat
brytpunktsamtal och att läkaren är delaktig i planeringen av insatser för patienter som
exempelvis har risk för undernäring, trycksår och fall. Förutom att inkludera patienterna i sin
egen vård, ska medarbetarna föra journal oavsett om det handlar om dokumentation enligt
socialtjänstlagen eller hälso-och sjukvårdslagen då patienterna har rätt att följa sin egen resa
inom vården och kunna förstå vilka insatser hen fått och varför. Eftersom överföring av
information är viktigt för att säkerställa en god och säker vård betonas överrapporteringar
mellan arbetsgrupper som särskilt viktigt, oavsett yrkeskategori. Rutinen för överrapportering
utvecklades under 2023 och observation av hur överrapporteringar fungerar gjordes under
2024.
I samband med att patienten flyttar in erbjuds hen och närstående/god man även ett
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 15(29)
välkomstsamtal tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska och kontaktperson.
Patienten och anhöriga/god man får bland annat få information om möjligheten att kontakta
Patientnämnden om de upplever sig missnöjda med verksamhetens vård. Information om
patientskadeförsäkringen lämnas också. Patient och närstående/god man uppmanas att komma
in med synpunkter och klagomål om eller när de uppmärksammar brister i verksamheten.
Verksamheten har en utsedd Silviasyster som ska kontakta anhöriga och erbjuda enskilda
samtal eller gruppsamtal. Syftet är bland annat att fånga upp eventuella frågor gällande
verksamhetens insatser eller att utifrån önskemål öka närståendes kunskaper om demens.
Agera för säker vård
Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en
förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete.
Egenkontroll
Anvisning
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 §
Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den
omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet.
Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare
resultat, i jämförelse med andra verksamheter, nationella och regionala uppgifter.
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 §
Att verka för en säker vård innebär att samtliga medarbetare, oavsett funktion måste arbeta för
att få till ett fungerande teamarbete där kommunikation och informationsöverföring är av stor
betydelse, särskilt mellan passbyten. Patienter och anhöriga ska även inkluderas, då
delaktighet är essentiellt för en god vård och omsorg. Samtliga medarbetare måste även arbeta
för en god patientsäkerhet, genom bland annat följsamhet till lagstiftning och rutiner.
Verksamheten har upparbetade arbetssätt vilket innebär att teammöten ska ske regelbundet,
utifrån patienternas olika behov, samt att reflektion ska ske regelbundet för personalgrupperna
där medarbetare som gått en reflektionsledarutbildning har till uppgift att driva samtalen
framåt. Varje medarbetare ska utgå från en personcentrerad vård, vilket innebär att ledningen
satsat på att samtliga medarbetare som är fast anställda får genomgå en tre dagars utbildning
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 16(29)
via Silviahemmet. Därefter tillkommer en individuell utvecklingsplan för varje enskild
medarbetare, utifrån medarbetarens erfarenhet och hur verksamhetens uppdrag är formulerat
utifrån bland annat uppdragsbeskrivningen.
Verksamhetens ledning ser regelbundet även över medarbetarnas behov av
kompetensutveckling och beroende på vilka patienter som flyttar in, kan behoven se olika ut
för olika avdelningar. Medarbetarnas förutsättningar att möta patienternas behov är bra ur ett
organisatoriskt perspektiv. Däremot finns det ett fortsatt behov av att utveckla
dokumentationen för samtliga yrkesgrupper, för att det ska vara tydligt vilka insatser som den
enskilde patienten är i behov utav men även vilka önskemål som hen har gällande omvårdnad
och hälso-och sjukvårdsinsatser. Skulle det flytta in en patient som har stora behov rent
medicinskt, finns det i dag möjlighet för sjuksköterskorna att få utbildning via ASIH, för att
de sjuksköterskor som normalt sätt inte är vana vid att hantera exempelvis PICC-line ska
känna sig trygga med hanteringen av en sådan infart.
Verksamheten arbetar med uppföljning via avvikelserapportering, granskning av hälso-och
sjukvårdsjournaler och den sociala dokumentationen, upprättande av riskanalyser på
organisatorisk nivå och individnivå, samt med rutiner för att säkerställa att arbetsmoment
utförs på ett så säkert sätt som möjligt. Varje år väljer verksamheten även ut olika områden
som ska observeras. Den kollegiala observationen som genomfördes vid överrapportering
mellan arbetsgrupper visade att det finns saker som fungerar bra och att det finns sådant som
behöver förbättras, varav möjlighet till förbättring tagits upp med respektive enhet. Sedan
tidigare visar egenkontroller bland annat att patienternas individuella riskbedömningar som
berör exempelvis risk för självskadebeteende, hot och våld, risk för förtäring av kemikalier
med mera skattas för högt och att dessa inte alltid står i proportion till bedömd risk. Arbetet
med riskbedömningar kommer således att fortsätta under 2026.
Vissa patienter har mer omfattande behov av insatser än andra, varav det är viktigt att hälso-
och sjukvårdspersonal med stöd av teamet på avdelningen och den enskilde patienten ser vilka
risker som föreligger genom användningen av olika riskbedömningar för fall, undernäring,
trycksår, inkontinens eller munhälsa. Genom upprättandet av hälsoplaner där risker finns eller
föreligger, så kan teamet lättare möta och förebygga dessa. Förutom riskbedömningar och
hälsoplaner, vilket är ett område som måste förbättras, registrerar hälso-och
sjukvårdspersonalstatistik i hälso-och sjukvårdsindikatorer, samt infektionsregistrering
månadsvis vilket ger verksamheten en indikation på om det finns risker för spridning av
vårdrelaterade infektioner.
1. Identifiering
Verksamheten har granskat hälso-och sjukvårdsdokumentationen och uppmärksammat att det
finns brister i dokumentationen. Bland annat ska hälsoplaner upprättas i de fall risker
föreligger för att teamet kring den boende ska ha en samsyn kring vilka åtgärder som ska
vidtas. Se resultat av egenkontroll i bilaga 1.
Utöver dokumentationen följer verksamheten även andelen statistik som sjuksköterskor och
rehab personal skriver in i hälso- och sjukvårdsindikatorer och infektionsregistrering.
2. Analys
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 17(29)
Analys av dokumentationen visar att det finns ett stort behov av att komma tillrätta med
brister i hälso-och sjukvårdsdokumentationen. Under 2025 har den legitimerade personalen
fått fortsatt handledning i dokumentation, samt genomgång av MAS och MAR, men detta
arbete kommer att fortsätta då det finns brister i dokumentationen vilket bland annat kan leda
till ökad risk för vårdskada.
Åtgärder
Under 2025 har samtal förts med hälso-och sjukvårdspersonal om vikten av att dokumentera i
enlighet med lagstiftning och att anpassa insatser utifrån individens behov, vilket bland annat
kräver individuellt anpassade hälsoplaner. För att den enskilde ska få en så god vård- och
omsorg som möjligt krävs ett fungerande teamarbete, vilket innebär att samtliga yrkesgrupper
måste få information om den boendes status och aktuella behov för att adekvata åtgärder ska
kunna sättas in i ett så tidigt skede som möjligt.
Verksamhetschef har även förtydligat sjuksköterskornas och rehab personalens
ansvarsområde i olika forum, bland annat tillsammans med MAS. Verksamheten har
förtydligat lokala rutiner, samt haft återkommande samtal med hälso-och sjukvårdspersonal
gällande ansvarsfördelning, samt vikten av att dokumentera information av relevans och att
det finns en spårbarhet gällande insatser.
Uppföljning av åtgärd
Att hälso-och sjukvårdsdokumentationen följer lagstiftning och riktlinjer är av betydelse för
insatsernas utfall. Teamarbetet behöver således fungera för att omvårdnadspersonalen som
arbetar närmast patienterna i den dagliga omvårdnaden ska veta vad de behöver vara
observanta på och på vilket sätt insatserna ska utföras. Det är viktigt att insatserna är
individuellt anpassade för att på bästa sätt kunna möta patientens behov, samt att insatserna är
rimliga utifrån allmänna tillstånd. Eftersom dokumentationen är ett utvecklingsområde, den
sociala såväl som hälso- och sjukvårdsdokumentationen är det svårt att avgöra om det under
året blivit några signifikanta skillnader för den enskilde patienten.
Öka kunskap om inträffade vårdskador
Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om
vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om
bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av
åtgärder och prioritering av insatser.
Anvisning
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 18(29)
SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap.
3 §
Har vården varit säker
Beskriv hur händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada utreds och
följs upp. Det ska framgå hur många händelser som har utretts och hur många vårdskador
som har bedömts som allvarliga.
Gör en samlad analys utifrån utredning av händelser, vårdskador och allvarliga vårdskador,
till exempel upptäcks vårdskador i rimlig tid? Beskriv identifierade riskområden som är
relevanta inom er organisation och hur ni arbetar med att förbättra dem till exempel
vårdskador, vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår.
SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 §
Utifrån att det fortfarande finns brister i hälso-och sjukvårdsdokumentationen vad gäller
exempelvis andelen gjorda riskbedömningar och upprättandet av hälsoplaner så finns det en
risk för att vårdskador kan inträffa.
Ett förebyggande arbete är essentiellt för att förebygga att vårdskador inträffar och en
systematisk uppföljning av inträffade händelser är avgörande för att insatser ska kunna sättas
in i tid. Verksamheten kan exempelvis inte begränsa patienters möjlighet att röra sig för att
förhindra fall, men om dessa personers hälsotillstånd och behov följs upp kontinuerligt i
teamet så kan adekvata åtgärder sättas in. Detsamma gäller det förebyggande arbetet avseende
risk för undernäring, där teamets gemensamma målsättning med hänsyn taget till patientens
egna önskemål kan leda till att rätt åtgärder sätts in såsom exempelvis rätt konsistens på
maten, ett korrekt beräknat energibehov, samt hur och på vilka tider patienten får i sig
regelbundna måltider under dygnet.
Samtliga medarbetare uppmuntras regelbundet till att vara observanta på förändrat tillstånd
hos patienterna och att omgående kontakta sjuksköterska i tjänst. En tydlig ansvarsfördelning
där bedömningar görs av personal med adekvat kompetens är även något som ledningen
framhåller i samtal med medarbetarna, oavsett om det är samtal med omvårdnadspersonal
eller legitimerad personal, vilka i sin tur har läkarorganisationen att konsultera eftersom
läkaren är den som är ytterst ansvarig för medicinska bedömningar och ordinationer.
Tillförlitliga och säkra system och processer
Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av
verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet
bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 19(29)
Anvisning
Hur tillförlitliga är arbetsprocesser och system
Beskriv identifierade områden som är relevanta inom er organisation och hur ni arbetar för
att förbättra dem, till exempel basala hygienrutiner och klädregler (BHK),
läkemedelsgenomgångar hos äldre, suicidriskbedömningar, antibiotikaanvändning med
flera.
Verksamheten satsar aktivt på att kompetens höja medarbetarna inom olika områden för att
bidra till en god och säker vård- och omsorg för patienterna. Utifrån observationer av
arbetssätt fokuserar verksamheten exempelvis på temaveckor där medarbetarna får arbeta
aktivt med specifika ämnen. Ett öppet arbetsklimat där medarbetarna även kan påminna
varandra om följsamhet till olika rutiner är även av vikt, då det kan göra stor skillnad gällande
huruvida medarbetarna exempelvis använder handskar på rätt sätt eller inte. Under APT,
”dagens mail”, eller på teammöten kan medarbetarna även bli uppmanade till att följa basala
hygienrutiner, med en motivering till varför det är viktigt. Verksamheten arbetar fortsatt med
att bland annat använda handscanningsmaskiner för att synliggöra hur bra medarbetaren är på
att desinfektera sina händer utifrån Vårdhygiens riktlinjer.
Ibland kan enskilda medarbetare behöva förtydliganden för att budskapet kring vikten av
följsamhet gällande basala hygienrutiner ska kunna tas emot på ett så bra sätt som möjligt.
Även om medarbetarna redan i dagsläget genomgår en webbutbildning och får praktiskt
handledning av sjuksköterskor så kommer den praktiska utbildningen att behöva genomföras
på ett mer systematiskt sätt utifrån lagkrav. Pandemin har tidigare visat att medarbetare har
förmågan att kunna förändra arbetssätt relativt snabbt, vilket är positivt.
Säker vård här och nu
Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och
organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på
störningar i närtid.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 20(29)
Anvisning
Är vården säker idag
Beskriv identifierade områden som är relevanta inom er organisation till exempel
vårdprevention, utlokaliserade patienter, överbeläggningar, leveransproblem av produkter
och läkemedel, inhyrd personal.
Riskhantering
SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4
Verksamheten arbetar aktivt med risk- och sårbarhetsanalyser sedan 2022 och upplever sig ha
en bra beredskap framåt i händelse av olika typer av kriser. Arbetet med riskanalyser i det
dagliga arbetet är något som måste vara levande i verksamheten och beroende på vilket
område risken berör kan skyddsombuden ibland behöva involveras. Verksamheten har bland
annat riskanalyser som avser eventuella bortfall i bemanningen, leveranser och sådant som
kan kopplas till exempelvis virus, värmebölja och dylikt.
Riskhantering
Anvisning
SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4
Beskriv hur ni hanterar risker för vårdskador. Gör en samlad analys av riskhantering samt
beskriv några viktiga lärdomar. Exempel på riskhantering: Riskanalys, Gröna korset,
FRAM (Functional Resonans Analysis Method) samt inrapporterade risker i
avvikelsehanteringssystemet.
SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4
Verksamheten arbetar aktivt med risk- och sårbarhetsanalyser sedan 2022 och har under 2023
och 2024 kommit ännu längre i detta arbete, vilket är positivt då det ger verksamheten en
indikation och en föreställning gällande olika typer av scenarier som skulle kunna inträffa.
Arbetet med riskanalyser i det dagliga arbetet är något som måste vara levande i
verksamheten och beroende på vilket område risken berör kan skyddsombuden ibland behöva
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 21(29)
involveras. Verksamheten har bland annat riskanalyser som avser eventuella bortfall i
bemanningen, leveranser och sådant som kan kopplas till exempelvis virus, värmebölja och
dylikt.
Under 2024 har verksamheten fortsatt varit beroende av bemanningspersonal, främst vad
gäller rehab, för att täcka vakanta pass. En målsättning har dock alltid varit att försöka boka
samma bemanningskonsulter i den mån det är möjligt för att skapa en kontinuitet i
arbetsgruppen, där inhyrda personal har god kännedom om verksamheten och patienterna.
Men ett intag av bemanningskonsulter innebär alltid en risk, varav verksamheten i bokningar
informerar om EU´s direktiv gällande dygnsvila och ser till att bokningar görs utifrån detta.
Däremot har verksamheten inte kännedom om hur mycket bemanningskonsulten ifråga
arbetar och hinner vila innan hen tar sig an ett uppdrag.
Stärka analys, lärande och utveckling
Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och
sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet,
önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och
säkerheten ökar och risken för vård skador minskar.
Anvisning
I vilken mån förbättras system och arbetssätt utifrån tillgänglig information
Beskriv identifierade områden som är relevanta inom er organisation till exempel lex
Maria, lex Sara, journalgranskning och nationella register.
Verksamheten anpassar arbetssätt utifrån lagstiftning och riktlinjer och utgångspunkten är att
allt som medarbetarna gör ska baseras på evidens. Rutiner är anpassade utifrån exempelvis
riktlinjer från Stockholms stad och Region Stockholm och kontinuerliga samtal förs med
medarbetare för att skapa en djupare förståelse inom personalgrupperna. Att skapa en trygg
vård där patienter och anhöriga känner att de kan lita på medarbetarnas förmåga att möta
behov är något som verksamheten arbetar för. Utveckling av arbetssätt, för att kunna möta
mål från politik och lagkrav genomsyrar hela verksamheten. Hälso-och sjukvården och den
sociala omsorgen är väl sammankopplade, där alla parter inklusive ledning måste vara
överens om riktningen för verksamheten, där säkerheten för patienterna är något som alltid
ligger höst prioriterat, oavsett insats. Verksamheten är väldigt styrd av lagkrav och att det
finns rutiner som främjar en säker vård, varav rutiner ständigt ses över för att säkerställa att
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 22(29)
dessa är uppdaterade utifrån exempelvis nya föreskrifter eller riktlinjer. Att kvalitetssäkra
rutiner, för att de ska hållas levande inom organisationen är även ett ständigt pågående arbete,
som aldrig kan anses vara klart.
Avvikelser
Anvisning
PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5
Beskriv hur verksamheten arbetar för att personalen rapporterar risker för vårdskador samt
händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada. Beskriv om samlade analyser
av avvikelser utförts samt några viktiga lärdomar som har spridits. Beskriv gärna i en tabell
med antal och typ av avvikelser samt exempel på genomförda förbättringar som haft effekt.
PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5
Hur verksamheten hanterar avvikelser framgår under rubriken Intern samverkan. Hanteringen
av avvikelser är något som verksamheten regelbundet pratar om med medarbetarna för att
säkerställa att dessa skrivs och rapporteras in. Eftersom enhetschefer är ansvariga för
verksamheten tar cheferna även del av rapporterade avvikelser och diskuterar vid behov dessa
med sjuksköterskor, rehab personal eller omvårdnadspersonal. Verksamhetschef har som
stående punkt på dagordningen med hälso-och sjukvårdspersonal att avvikelser ska tas upp i
syfte att kunna få stöd och hjälp med eventuellt avvikelser av svårare karaktär.
Utifrån att det fortfarande finns brister i hälso-och sjukvårdsdokumentationen vad gäller
exempelvis andelen gjorda riskbedömningar och upprättandet av hälsoplaner så är
bedömningen att det under 2025 funnits risk för vårdskada för ett antal personer som haft
återkommande fallolyckor, samt i vissa fall sårskador. Patienterna ifråga har dock haft en
riskbedömning för fall och det har funnits en målsättning med vården, men det har saknats
åtgärder vilket kontinuerligt måste följas upp och det ska tydligt framgå om åtgärderna är
aktuella utifrån patientens behov. Anledningen till att verksamheten dock gör bedömningen
om att det funnits en risk för vårdskada är bland annat på grund av att riskbedömningen
Downton ska uppdateras för personer som ramlar återkommande och åtgärder för att
förhindra dess fall ska tydligt framgå i en hälsoplan. I regeln för fallprevention framgår att
riskbedömningen ska uppdateras ”inom en vecka när en patient har fallit två gånger inom
tidsramen fyra veckor”.7 fall ledde fallolyckan till en fraktur vilket kan anses vara en
vårdskada eftersom personen inte hade en uppdaterad riskbedömning, med tillhörande
hälsoplan.
Under 2023 uppdaterades bland annat avvikelseblanketterna i syfte att lättare kunna följa vad
som skett och om det finns något som bland annat hälso-och sjukvårdspersonal måste vara
observanta på, vad gäller exempelvis fallolyckor där det finns risk för att personen ifråga
slagit i huvudet. Vid risk för att det uppstått ett trauma mot huvud i samband med fall ska
sjuksköterska påtala detta för läkarorganisationen, som utifrån riktlinjer från Region
Stockholm bör skicka in patienter för DT skalle om patienten står på blodförtunnande
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 23(29)
läkemedel.
Klagomål och synpunkter
Anvisning
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6
Beskriv hur klagomål och synpunkter som kommer till verksamheten, via patientnämnden
och Inspektionen för vård och omsorg, sammanställs och analyseras. Beskriv era samlade
analyser av klagomål och synpunkter samt några exempel på åtgärder som vidtagits och
lärdomar som har spridits. Beskriv gärna i en tabell med antal och typ av klagomål och
synpunkter.
Klagomål och synpunkter kan inkomma antingen skriftligt eller muntligt och ska hanteras
skyndsamt. Tillsammans med berörda medarbetare utreds och analyseras ärendet av enhets-
eller verksamhetschef som avgör om åtgärder behöver vidtas. Personen som lämnat in
klagomålet/synpunkten bör informeras om åtgärder om sekretessen tillåter detta. Beslutade
åtgärder dokumenteras på blanketten för klagomål/synpunkter och diarieförs. Verksamheten
har tillgång till en processkarta som synliggör hur klagomål/synpunkter hanteras och utgår
även från Skärholmens stadsdelsförvaltnings blankett gällande klagomål och synpunkter.
Verksamhetschef ansvarar för att alltid starta en utredning när klagomål och synpunkter
inkommer från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Patientnämnden. Vid upplevt
behov kan detta ske i samråd med MAS.
Att systematiskt arbeta med klagomål och synpunkter kan leda till en förbättrad vård och
omsorg för individen. Utredning av klagomålet/synpunkten kan leda till att problem i
verksamheten identifieras/synliggörs. En verksamhet som är öppen för, och kommunicerar
kring, eventuella brister som påtalas utifrån förstärks i sin kvalitetsutveckling.
Under 2025 inkom det två klagomål som inkom till verksamheten via Patientnämnden, som
efter svar från verksamheten avslutade ärendet. Ett annat klagomål som kom till verksamheten
handlade om läkarorganisationen, varav den anhöriga inte ville att klagomålet skulle skickas
vidare till dem, vilket innebär att klagomålet inte kunde bemötas.
Öka riskmedvetenhet och beredskap
Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till
kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under
oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 24(29)
Anvisning
Kommer ni att arbeta patientsäkert i framtiden
Beskriv hur detta kan ske genom exempelvis träning, simulering och
kompetensutveckling. Beskriv identifierade områden som är relevanta inom er organisation
till exempel kompetensutveckling, riskfylld läkedelsbehandling, patient kontrakt, m.fl.
Som tidigare nämnts har pandemin visat att verksamheten snabbt måste kunna ställa om och
arbeta utifrån riktlinjer som förändras i takt med ny kunskap. Verksamheten arbetar även med
risk- och sårbarhetsanalyser för att kunna vara så väl förberedda som det går för att kunna ta
hand om de patienter som verksamheten riktar sig till, men även att för att kunna möta
medarbetarnas behov, vilket är den absolut viktigast resursen som verksamheten har att tillgå.
Högst prioriterat är alltid en god vård- och omsorg av patienterna, vilket i stunder av
eventuellt framtida kriser kanske kommer ha inverkan på andra områden, vilka är minst lika
viktiga för en god livskvalitet. Pandemin har redan visat prov på att besöksförbud och andra
restriktioner såsom isolering, smittspårning med mera kan ha inverkan på patienter och
anhörigas upplevelse av hur nöjda de är med den vård- och omsorg som bedrivs, varav detta
ofta framkommer anonymt via Socialstyrelsens brukarundersökningar. De förutsättningar som
kommer att finnas i samhället för att möta framtida kriser kommer såklart att ha inverkan på
verksamhetens möjligheter att tillgodose patienternas behov, oavsett hur väl verksamheten
försöker att förbereda sig på olika typer av scenarier.
Mål, strategier och utmaningar för kommande år
Anvisning
Utifrån analys av året som gått – reflektera över kommande utmaningar. Ange mål,
strategier, planerade åtgärder och aktiviteter samt vilken egenkontroll som behövs inom
respektive fokusområden för att nå en säkrare vård.
Verksamhetsåret 2025 var delvist bra och delvist mindre bra. Det som var positivt är att
verksamheten fortfarande varit förskonad från smittspridning av olika virus, vilket troligtvis
beror på att patienterna har en hög vaccinationstäckning, samt god följsamhet basala
hygienrutiner.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 25(29)
Sett till verksamhetens behov så har medarbetarna bra förutsättningar att kunna ge en god
vård och omsorg, då verksamheten satsar på kompetenshöjande insatser. Fysiska
utbildningsinsatser och workshops är positivt ur ett kompetenshöjande perspektiv då dialog
och interaktion bidrar till ökat lärande. Något som är mindre bra är att det varit och är fortsatt
svårt att rekrytera hälso-och sjukvårdspersonal, oavsett yrkeskategori. Därtill måste
verksamheten fortsättningsvis även arbeta med avvikelsehanteringen och att hälso-och
sjukvårdsdokumentationen uppnår ställda krav. Inte bara för att hälso-och sjukvårdspersonal
ska kunna förstå patienternas behov, men även för att patienten själv har rätt till insyn i sin
egen vårdresa och vilka insatser hen har fått och varför.
Prioriterade mål för 2025
• Säker läkemedelshantering
• Utveckling av hälso-och sjukvårdsdokumentationen, främst vad gäller hälsoplaner
kopplat till riskbedömningar men även dokumentation avseende av den palliativa
vården, brytpunktsamtal inkluderat. Därtill ska samtliga insatser dokumenteras enligt
lagstiftning för att det ska finnas en spårbarhet bakåt i tiden och en möjlighet att kunna
följa patienternas vårdresa.
• Legitimerad personal som palliativa ombud.
• Utveckling av avvikelsehanteringen enligt upprättad handlingsplan, för att kunna följa
vilka åtgärder som vidtagits och på vilket sätt dessa följts upp.
• Praktisk utbildning i basala hygienrutiner i enlighet med Socialstyrelsen föreskrift.
Förutom prioriterade mål ska verksamheten verka för att patienterna får en jämlik vård och
behandling utifrån behov oavsett ålder, kön/könsidentitet, funktionsnedsättning, etnicitet, eller
sexuell läggning. Hälso- och sjukvårdspersonal ska även arbeta utifrån vetenskap och
beprövad erfarenhet, samt säkerställa att vård ges utifrån lagstiftning, förordningar,
föreskrifter, riktlinjer och rutiner.
Strategier för att kunna uppnå målen för 2025
• Utbildning i säker läkemedelshantering via Apoteket AB
• Utbildning av en processhandledare i Vodok för att förbättra hälso-och
sjukvårdspersonalens möjligheter att dokumentera, då de uttryckt att de upplever
dokumentationssystemet som svårnavigerat.
• Dokumentationsdagar för hälso-och sjukvårdspersonal.
• Utbildning till palliativa ombud via Palliativt kunskapscent
• Regelbunden egenkontroll och uppföljning av dokumentationen och
avvikelsehanteringen.
• Användning av handscanner i syfte att medvetandegöra personalens förmåga att hålla
en god handhygien.
Utmaningar
En utmaning är förbättringen av dokumentationen inte är något som sker i en handvändning
utan något som kräver tid, ansträngning och aktiv handling från hälso-och sjukvårdspersonal
för att dokumentationen ska utföras enligt gällande lagstiftning.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 26(29)
Bilaga 1 Resultat av egenkontroll
Mål Strategi/er Åtgärd Resultat Analys
Alla patienter ska
ha aktuella
riskbedömningar
för fall,
undernäring och
trycksår.
Omvårdnadsansvari
g sjuksköterska och
sjukgymnast
genomför
riskbedömningar för
fall, undernäring
och trycksår.
Granskning av
andelen patienter
med aktuella
riskbedömningar för
fall, undernäring
och trycksår sker
enligt mall för
egenkontroll, där
journaler granskas
månadsvis.
Andelen aktuella
riskbedömningar
för fall uppgår till
92%, för
undernäring till
85% och trycksår
till 93%.
Resultatet är ej
godkänt, då det
förebyggande
arbetet är en grund
för de insatser som
ges. I förhållande
till 2024 är
resultatet något
bättre. Värt att
notera är att en
annan mall för
egenkontroll
använts under 2025.
Alla patienter ska
ha en aktuell
munhälsobedömni
ng.
Omvårdnadsansvari
g sjuksköterska
genomför
munbedömning med
bedömningsinstrume
ntet ROAG på de
patienter som
samtycker till
bedömningen.
Omvårdnadsansvari
g sjuksköterska
samverkar med
Oral Care gällande
patienter som är
drabbad av ohälsa i
munhålan.
Granskning av
andelen genomförda
munbedömningar
med
bedömningsinstrume
ntet ROAG sker
enligt mall för
egenkontroll, där
journaler granskas
månadsvis.
Andelen
genomförda
munbedömningar
enligt ROAG
uppgår till 68%
procent.
Resultatet är ej
godkänt. Sämre
resultat än 2024.
Bedömning av
munhälsan är en
viktig del i det
förebyggande
arbetet där patienter
har konstaterad
undernäring
alternativt risk för
undernäring.
Alla patienter ska
ha en aktuell
ADL- bedömning.
Arbetsterapeut gör
en ADL-
bedömning minst 1
gång/år.
Granskning av
andelen patienter
med en aktuell
ADL- bedömning
sker enligt mall för
egenkontroll, där
journaler granskas
månadsvis.
Andelen aktuella
ADL- bedömningar
uppgår till 98%
Resultatet är
godkänt.
ADL-bedömningen
är en viktig del för
att säkerställa att
patienterna egna
förmågor tas
tillvara. Underlaget
som ADL-
bedömningen utgör
kan, om de
används på ett
korrekt sätt, bidra
till utveckling av
genomförandeplaner
na.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 27(29)
Inga trycksår
uppkomna i
verksamheten.
Omvårdnadsansvari
g sjuksköterska
upprättar en
hälsoplan med
åtgärder förpatienter
med risk för trycksår
eller med trycksår.
Granskning av
andelen patienter
med trycksår
uppkomna i
verksamheten en
gång per månad.
Inga trycksår
uppkomna på
enheten under året.
Verksamheten har
som målsättning att
inga trycksår ska
uppkomma.
Resultatet är
godkänt. Det
förebyggande
arbetet är i framkant
med åtgärder som
tryckavlastande
hjälpmedel och
lägesändringar.
För att minska
risken för trycksår
krävs att en
individuell plan
upprättas där risk
föreligger.
Förhindra
spridning av
smittsamma
infektioner och
sjukdomar
All personal tillämpar
basala
hygienrutiner.
Självskattning av
följsamhet till
basala
hygienrutiner.
Under höstens
självskattning
svarade 100
medarbetare på
esmakerenkäten
som skickades ut.
Resultatet visade att
de 99% av de
svarande vet hur
händer ska
desinfekteras. Dock
uppgav 8% att de
inte alltid använder
förkläde i samband
med exempelvis
bäddning, vilket är
något som
verksamheten måste
arbeta med.
Observation av
följsamhet till
basala
hygienrutiner.
Genomfördes under
våren och hösten
2025.
Resultatet under
våren var
ofullständigt vilket
innebär att
resultatet inte gick
att analysera.
Under hösten så
ökade andelen
observationer.
Verksamheten
använder
Vårdhygiens
blankett
”observation av
följsamhet till
basala
hygienrutiner”.
Något som dock
skulle kunna
utvecklas är att
även
sjuksköterskornas
följsamhet ska
observeras och inte
enbart
omvårdnadspersonal
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 28(29)
ens.
Överlag visar
resultatet utifrån
mallen att
följsamheten är
god, men andelen
personer som
observeras behöver
utökas inför
nästkommande år.
All personal följer
gällande
handlingsprogram
vid smittsamma
infektioner och
sjukdomar.
Granskning av
andelen
antibiotikabehandlad
e infektioner genom
att följa
infektionsregistrerin
gen och HSL-
indikatorer
månadsvis.
Andelen
genomförda
infektionsregistrerin
gar uppgår till 100
procent.
Infektionsregistrerin
gen visar att
infektioner kopplat
till pneumoni och
urinvägar är de
mest
förekommande,
sårinfektioner och
andra hud- och
mjukdelsinfektioner
står för ca 20
procent av
infektionerna.
Godkänt resultat.
Under 2025 har det
registrerats 3 fall av
covid-19 och 3 fall
av influensa men
ingen spridning på
boendet.
All personal
genomgår
Vårdhygiens
webbaserade
hygienutbildning en
gång per år.
Granskning av
andelen personal
som genomgått
Vårdhygiens
webbaserade
hygienutbildning en
gång per år.
Andelen personal
som genomgått
Vårdhygiens
webbaserade
utbildning
uppgick även
under 2025 till
cirka 95 procent.
Svarsfrekvensen
fortsatt hög bland
de medarbetare
som är i tjänst.
Anledningen till att
diplom inte lämnas
in är på grund av
föräldraledigheter,
längre sjukfrånvaro.
Godkänt resultat.
Verksamhetens egen
uppskattning utifrån
inlämnade diplom.
Sätra vård- och omsorgsboende, Patientsäkerhetsberättelse 29(29)
Under 2025 har totala antalet avvikelser registrerats enligt nedanstående tabell, inriktning demens
Typ av avvikelse Antal
Fall 164
Läkemedel 56
Vårdkedjan 1
Specifik omvårdnad 2
Trycksår 0
Under 2025 har totala antalet avvikelser registrerats enligt nedanstående tabell, inriktning socialpsykiatri
Typ av avvikelse Antal
Fall 17
Läkemedel 8
Vårdkedjan 0
Specifik omvårdnad 0
Trycksår 0
---
[(Godkänd - R 1) Anmälan av patientsäkerhetsberättelse 2025 för äldreomsorgens och socialpsykiatrins särskilda boenden..pdf]
Skärholmens stadsdelsförvaltning
Avdelningen för stöd och service
Måsholmstorget 20, 127 48 Skärholmen
Box 503
127 26 Skärholmen
Växel 08-508 24 000
Fax
skarholmen@stockholm.se
stockholm.se
Sida 1 (2)
Patientsäkerhetsberättelse 2025 för
äldreomsorgens och socialpsykiatrins särskilda
boenden
Sammanfattning
Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en
patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är
att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet
med att förbättra patientsäkerheten. Under verksamhetsåret 2025
har Sätra vård- och omsorgsboende för äldre och socialpsykiatri
genomfört planerade aktiviteter i linje med de prioriterade målen för
året.
Bakgrund
Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en
patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är
att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet
med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska
vara tillräckligt detaljerad för att det ska gå att bedöma hur arbetet
med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten
har bedrivits i verksamhetens olika delar. Den ska också möta
informationsbehovet hos andra intressenter, såsom patienter, andra
vårdgivare och patientorganisationer.
Ärendet
Under verksamhetsåret 2025 har planerade aktiviteter utförts enligt
plan. Verksamheten har fortsatt att satsa på kompetenshöjande
insatser för medarbetare i syfte att säkerställa en god vård och
omsorg. Sätra vård- och omsorgsboende har haft låg smittspridning,
vilket troligtvis beror på god följsamhet till basala hygienrutiner och
en hög vaccinationstäckning bland de boende. Verksamhetens
statistik visar även att andelen fall har minskat jämfört med tidigare
år. Under våren tillsattes en arbetsterapeuttjänst. Samtidigt kvarstår
utmaningar avseende rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal.
Egenkontroller har genomförts under året i syfte att säkerställa att
rutiner följs och som en del i det systematiska förbättringsarbetet.
Under 2025 har en förbättring skett jämfört med föregående år
avseende andelen aktuella riskbedömningar. Arbetet med
riskbedömningar och hälsoplaner utgör ett fortsatt
Handläggare
Frida Petersson
Telefon: 08-50824550
Till
Skärholmens stadsdelsnämnd
2026-04-23
Skärholmens stadsdelsförvaltning
Avdelningen för stöd och service
Anmälningsärende
Dnr SKHLM 2026/316
2026-03-24
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SKHLM 2026/316
Sida 2 (2)
Anmälan av patientsäkerhetsberättelse 2025
för äldreomsorgens och socialpsykiatrins
särskilda boenden. Anmäls till april nämnd.
utvecklingsområde, både vad gäller andelen gjorda
riskbedömningar och att det saknas hälsoplaner i vissa fall där risker
har identifierats. Många hälsoplaner behöver även utvecklas med
tydligare beskrivning av hälsotillstånd, åtgärder och uppföljning. En
handlingsplan för arbetet med hälsoplaner och riskbedömningar ska
upprättas och följas under 2026. Vidare visar egenkontrollen att
inga trycksår har uppkommit i verksamheten under året och att
andelen patienter med aktuella ADL-bedömningar har ökat.
Arbetet med att förbättra dokumentationen har varit prioriterat
under året. Bland annat har den legitimerade personalen har fått
handledning i dokumentation. Förbättring av dokumentation är ett
fortsatt utvecklingsområde som kommer att fortgå även under
kommande år.
Ärendet beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för stöd och service.
Magnus Borgsten Andreas Thorstensson
Stadsdelsdirektör Avdelningschef
Skärholmens
stadsdelsförvaltning
Skärholmens
stadsdelsförvaltning
Bilagor
1. Patientsäkerhetsberättelse 2025 för Sätra vård- och
omsorgsboende samt socialpsykiatri
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Magnus Borgsten 2026-04-02
Andreas Thorstensson 2026-04-02
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.