Patientsäkerhet i Järva 2025 – lägesrapport för vård och omsorg

Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vårdgivaren senast den första mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse för föregående år. Syftet med att upprätta patientsäkerhetsberättelser är att vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens arbete med patientsäkerheten. Det ska även underlätta utförandet av tillsyn och förenkla informationsspridning till andra samverkanspartners som till exempel andra vårdgivare, patienter och patientorganisationer.I Järva stadsdelsförvaltning har patientsäkerhetsberättelse för 2025 upprättats för Kista vård- och omsorgsboende, Kista servicehus samt dagverksamhet Violen och Minnesträffen, Rinkeby vård- och omsorgsboende samt Elinsborgsbacken bostad med särskild service för psykosociala insatser. Elinsborgsbacken drivs på entreprenad av Novelia Omsorg AB. Arbetet för 2025 i respektive verksamhet beskrivs separat i respektive patiensäkerhetsberättelse, se bifogade bilagor.Under 2025 har alla verksamheterna utifrån identifierade behov och uppdrag, arbetat systematiskt för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården. Sammantaget bedöms verksamheterna bedriva hälso- och sjukvård med god patientsäkerhet. [(Godkänd - R 1) Patientsäkerhetsberättelsen 2025.pdf] Järva stadsdelsförvaltning Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Elinsborgsbacken 3 Box 4066 163 04 Spånga Växel 08 508 01 000 Fax jarva@stockholm.se Sida 1 (4) Patientsäkerhetsberättelse 2025 Patientsäkerhetsberättelse för Kista servicehus, Kista vård- och omsorgsboende, Rinkeby vård- och omsorgsboende samt Elinsborgsbacken bostad med särskild service för psykosociala insatser. Förvaltningens förslag till beslut Järva stadsdelsnämnd godkänner patientsäkerhetsberättelsen för 2025 och lägger dessa till handlingarna. Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vårdgivaren senast den första mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse för föregående år. Syftet med att upprätta patientsäkerhetsberättelser är att vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens arbete med patientsäkerheten. Det ska även underlätta utförandet av tillsyn och förenkla informationsspridning till andra samverkanspartners som till exempel andra vårdgivare, patienter och patientorganisationer. I Järva stadsdelsförvaltning har patientsäkerhetsberättelse för 2025 upprättats för Kista vård- och omsorgsboende, Kista servicehus samt dagverksamhet Violen och Minnesträffen, Rinkeby vård- och omsorgsboende samt Elinsborgsbacken bostad med särskild service för psykosociala insatser. Elinsborgsbacken drivs på entreprenad av Novelia Omsorg AB. Arbetet för 2025 i respektive verksamhet beskrivs separat i respektive patiensäkerhetsberättelse, se bifogade bilagor. Under 2025 har alla verksamheterna utifrån identifierade behov och uppdrag, arbetat systematiskt för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården. Sammantaget bedöms verksamheterna bedriva hälso- och sjukvård med god patientsäkerhet. Bakgrund För att upprätthålla en patientsäker vård och omsorg arbetar verksamheterna kontinuerligt med att förebygga, riskbedöma, åtgärda och följa upp patientsäkerheten inom verksamhetsområdet. Patientsäkerheten är viktig för att säkerställa att mål och strategier i Handläggare Ulrika Karlsson Lindgren Telefon: 08–50801121 Till Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsförvaltning Avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/165 2026-02-04 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/165 Sida 2 (4) Patientsäkerhetsberättelse 2025 enlighet med hälso- och sjukvårdslagen fullföljs inom förvaltningens verksamheter. För att säkerställa arbetet med patientsäkerheten har medicinskt ansvarige sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ett övergripande ansvar. De ska tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal inom verksamhetsområdena bedriva och säkra en god patientsäkerhet. Av patientsäkerhetsberättelsen ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Det finns flera olika syften med patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens arbete med patientsäkerhet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kan lättare utföra tillsyn och det blir enklare att tilldela information till andra samverkanspartners som till exempel andra vårdgivare, patienter eller patientorganisationer. Patientsäkerhetsberättelsen är en del av verksamhetens ledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ärendet Under 2025 har förvaltningen fortsatt att utveckla det systematiska patientsäkerhetsarbetet i syfte att säkerställa en god och trygg vård. Den samlade bedömningen är att verksamheterna, utifrån givna förutsättningar, har bedrivit ett gott arbete för att stärka patientsäkerheten. Rinkeby vård- och omsorgsboende har under 2025 arbetat med fokusområden inom fallprevention, läkemedelshantering, dokumentationskvalitet, basala hygienrutiner och avvikelsehantering. Antal rapporterade avvikelser har ökat vilket bedöms spegla förbättrad rapporteringskultur. Förebyggande arbete har inkluderat riskbedömningar, åtgärdsplaner, läkemedelsgenomgångar och personalutbildning. Boende och närstående har varit delaktiga i vårdplanering och synpunkter har använts för förbättringar. Vissa mål har inte uppnåtts under året på grund av brist på sjuksköterskor exempelvis gällande registrering i Senior Alert och Palliativa registret. Verksamheten har blivit Stjärnmärkt enligt Demenscentrum, vilket ska säkra ett personcentrerat arbete med trygghet, säkerhet och livskvalitet för personer med demenssjukdom. På Kista vård- och omsorgsboende har fokus legat på att stärka HSL-dokumentationen samt arbetet med kvalitetsregister såsom Senior Alert och Palliativa registret. En sjuksköterska har utbildats till certifierad utbildare i BPSD, vilket möjliggör fortsatta utbildningsinsatser under 2026. Under året har verksamheten Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/165 Sida 3 (4) Patientsäkerhetsberättelse 2025 förberetts för att ta emot boende med mer komplexa sjukvårdsbehov, i enlighet med stadens arbete med God och nära vård. Personal har genomgått specialistutbildning kopplad till vård vid omfattande andningsproblematik. Flera kvalitetskontroller har genomförts under året, bland annat av läkemedelshantering, medicintekniska produkter, livsmedelshantering, miljö och vårdhygien. Det fortsatta kvalitetsarbetet omfattar bland annat införande av QUSTA- (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och ansvar- vilket är ett instrument för självskattning), fortsatt utveckling av digitala arbetssätt samt åtgärder för att stärka följsamheten till basala hygienrutiner. Hälso- och sjukvårdspersonalen vid Kista servicehus ansvarar för eventuella vårdbehov under vistelsen på de två dagverksamheterna i egen regi för personer med demenssjukdom. Under året har ett utvecklingsarbete genomförts på Kista servicehus inom läkemedelshantering med fokus på delegeringar, säker hantering och korrekt signering. Kvalitetsråden har omstrukturerats för att öka medarbetarnas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet och kvalitets- och egenkontrollverktyget QUSTA har introducerats. Elinsborgsbacken är en bostad med särskild service enligt Socialtjänstlagen med entreprenaddrift av 20 lägenheter. Verksamheten riktar sig till personer mellan 18 och 64 år inom socialpsykiatrin. Två sjuksköterskor är knutna till verksamheten med daglig närvaro på vardagar samt beredskap dygnet runt. Under 2025 har fokus legat på att fördjupa personalens kunskap om de boendes behov och sjukdomshistorik samt att stärka patientsäkerheten genom förbättrade rutiner, ökad närvaro av hälso- och sjukvårdspersonal, utvecklad dokumentation och systematisk uppföljning av avvikelser. Barnrättsperspektiv Patientsäkerhetsberättelsen bedöms inte ha någon direkt påverkan på barn eller barnets rättigheter enligt barnkonventionen. De aktuella verksamheterna riktar sig till vuxna och främst äldre personer. En patientsäker vård och omsorg i dessa verksamheter kan dock bidra till stärkt social trygghet och välbefinnande hos äldre och personer med funktionsnedsättning vilket kan medföra positiva effekter även för barn i deras närhet. Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/165 Sida 4 (4) Patientsäkerhetsberättelse 2025 Funktionshinderperspektiv Patientsäkerhetsberättelsen omfattar även verksamheter för personer med funktionsnedsättning och psykosociala behov. Arbetet bidrar till att säkerställa en trygg och säker vård och omsorg av god kvalitet anpassad efter individens behov. Jämställdhetsperspektiv Patientsäkerhetsarbetet bedrivs strukturerat och systematiskt inom samtliga verksamheter och omfattar alla patienter oavsett kön. Arbetet bidrar till en likvärdig och jämställd vård för alla patienter. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Förvaltningens synpunkter och förslag Verksamheten bedriver i dag hälso- och sjukvård som uppfyller kraven på god patientsäkerhet. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner 2025 års patientsäkerhetsberättelse och lägger dessa till handlingarna. Toni Mellblom Ingrid Brännström Stadsdelsdirektör Avdelningschef Järva stadsdelsförvaltning Järva stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Patientsäkerhetsberättelse för Kista vård- och omsorgsboende 2. Patientsäkerhetsberättelse för Kista servicehus, Violen dagverksamhet och Minnesträffens dagverksamhet 3. Patientsäkerhetsberättelse för Rinkeby vård- och omsorgsboende 4. Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgsbacken, bostad med särskild service för psykosociala insatser Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Toni Mellblom, Stadsdelsdirektör 2026-04-09 Ingrid Brännström, Avdelningschef 2026-04-09 --- [Patientsäkerhetsberättelse Kista Servicehus och Dagverksamhet 2025.pdf] 2026-02-01 Dnr. JÄRVA Upprättad av: Marianne Ankersjö, Medicinskt ledningsansvarig Kista Servicehus och dagverksamheter Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Godkänd av: Maria Venderlöf, Områdeschef Eva Ingstrand, Verksamhetschef Patientsäkerhetsberättelse 2025 Kista Servicehus Dagverksamhet Violen och Minnesträffens dagverksamhet 2 Inledning Patientsäkerhetsberättelsen är skriven utifrån den nationella mallen, utgår från lagkrav och följer strukturen för den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet är att öppet redovisa strategier, mål och resultat av arbetet för att förbättra patientsäkerheten. Berättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det är möjligt att bedöma hur det systematiska och fortlöpande kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet har bedrivits inom verksamhetens olika delar samt tillgodose externa intressenters informationsbehov. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdigställd senast den 1 mars varje år, hållas tillgänglig för allmänheten och vara utformad så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Källa: 3 Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024” Mallen är framtagen inom ramen för kunskapsstyrningsorganisationen, på uppdrag av den nationella samverkansgruppen (NSG) inom patientsäkerhet, 2021-09-23. I syfte att förtydliga har mindre justeringar i inledning och bilaga genomförts, 2022-05-18. 4 Innehåll SAMMANFATTNING ...............................................................................................................4 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD .......................................................5 Engagerad ledning och tydlig styrning ...................................................................................5 Övergripande mål och strategier .......................................................................................5 Organisation och ansvar ...............................................................................................5 Samverkan för att förebygga vårdskador ..............................................................6 Informationssäkerhet ....................................................................................................9 En god säkerhetskultur ..........................................................................................................9 Adekvat kunskap och kompetens ........................................................................................10 Patienten som medskapare .................................................................................................11 AGERA FÖR SÄKER VÅRD .........................................................................................................11 Agera för säker vård ..........................................................................................................11 1. Rätt patient – rätt insats ......................................................................................11 2. Läkemedelssäkerhet .............................................................................................12 3. Trygg och säker vårdmiljö ...................................................................................12 4. Infektionsförebyggande arbete .........................................................................13 5. Informationsöverföring och kommunikation .................................................13 Fortlöpande förbättringsarbete ..............................................................................14 Egenkontroller .............................................................................................................14 Öka kunskap om inträffade vårdskador ...............................................................................16 Tillförlitliga och säkra system och processer .......................................................................16 Säker vård här och nu ..........................................................................................................17 Riskhantering ...................................................................................................................17 Stärka analys, lärande och utveckling ..................................................................................18 Avvikelser .........................................................................................................................18 Klagomål och synpunkter .................................................................................................19 Ökad robusthet och resiliens i ett totalförsvarsperspektiv ..................................................20 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR 2026 ....................................................................20 Kvarstående mål från 2025 års patientsäkerhetsberättelse för Servicehuset. ................21 Identifierade tillkomna utvecklingsområden 2026 för servicehus och dagverksamhet ..22 5 6 SAMMANFATTNING Patientsäkerhetsberättelsen är skriven för Kista servicehus och dagverksamheterna Violen och Minnesträffen och beskriver verksamheternas systematiska patientsäkerhetsarbete 2025. Kista Servicehus hälso- och sjukvårdspersonal ombesörjer de eventuella vårdbehov som uppkommer under vistelsen på dagverksamheten. Under 2025 har insatserna på Violen och Minnesträffen i huvudsak bestått i inskrivning och utskrivning. Den kommunala primärvården på Kista servicehus, Violen och Minnesträffen har under året bedrivit ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med rutiner i verksamhetens ledningssystem. Hälso- och sjukvården på Minnesträffen har under årets 3:e kvartal återgått från att ombesörjas av underleverantör Klara T till kommunalt ansvar och kommer, liksom Violen, ombesörjas av servicehusets hälso- och sjukvårdspersonal 2026. Verksamheten har aktivt arbetat för att förbättra patientsäkerheten, med målet att förebygga uppkomst av vårdskador och tillvarata lärdomar från inträffade händelser. Ett förbättringsarbete har genomförts på Servicehuset inom området läkemedelshantering, med särskilt fokus på delegeringar, säker hantering och korrekt signering av läkemedel. Årlig besiktning och översyn av verksamheternas medicintekniska produkters tekniska livslängd har genomförts, vilket resulterat i att äldre vårdsängar bytts ut mot nya. För att öka medarbetarnas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet har kvalitetsråden på Servicehuset omstrukturerats så att all personal i tjänst deltar. Avvikelserna bereds så långt som möjligt och sammanfattas på kvalitetsmötet, där såväl avvikelser utifrån hälso- och sjukvård och socialtjänst hanteras. Kvalitets- och egenkontrollverktyget Qusta (bilaga 2) har introducerats. Kapitlet avseende läkemedelshantering har bearbetats och övriga delar planeras under 2026. Under året har ingen avvikelse lett till vidare utredning av misstänkt allvarlig vårdskada och därmed har ingen anmälan enligt Lex Maria varit aktuell. 7 Inför 2026 kvarstår samma utvecklingsområden som för 2025, som är fokusområden i patientsäkerhetsarbetet, samtidigt som fler områden tillkommit. En prioritering kommer att behöva göras i verksamheten för vilka av dessa mål som är möjliga att genomföra. På Kista Servicehus och dagverksamheter, bedrivs idag en hälso- och sjukvård som uppfyller kraven för en god patientsäkerhet, där utvecklingsområden finns som kan öka kvaliteten. Patientsäkerhetsberättelsen är upprättad i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). 8 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD Den nationella handlingsplanen lyfter fram fyra grundläggande förutsättningar för en säker vård, som är centrala för patientsäkerhetsarbetet. • Engagerad ledning och tydlig styrning • En god säkerhetskultur • Adekvat kunskap och kompetens • Patienten som medskapare Engagerad ledning och tydlig styrning PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3§ En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Övergripande mål och strategier Det övergripande målet för Kista servicehus och dagverksamheterna Violen och Minnesträffen är att säkerställa en god, säker och jämlik vård och omsorg där patienten och eventuella anhöriga känner sig delaktiga och trygga. En stark, öppen och transparent patientsäkerhetskultur ska prägla hela organisationen. Ledningens aktiva engagemang ska vara tydligt, genomsyra samtliga verksamhetsnivåer och skapa förutsättningar för att bedriva en vård av god kvalitet där risker identifieras i tid och där patienten inte drabbas av undvikbara vårdskador. Ledarskapet ska vara tillitsbaserat vilket förutsätter en kompetent och kommunikativ ledning och kompetent hälso- och sjukvårdspersonal tillika omvårdnadspersonal. Ur verksamhetens ledningssystem framgår det systematiska patientsäkerhetsarbetet genom rutiner, egenkontroll och avvikelsehantering som syftar till att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 9 Organisation och ansvar Kista Servicehus och dagverksamheterna Violen och Minnesträffen är organiserade under samma områdeschef vars område omfattar servicehuset och de förebyggande verksamheterna. För servicehuset finns också en enhetschef. Driftsansvaret inkluderat personalansvar för servicehuset åligger enhetschef och ytterst områdeschef, och för dagverksamheterna åligger drifts- och personalansvaret områdeschef. Verksamhetschefsuppdraget enligt 4kap 2§ HSL, är övergripande organiserat över äldreomsorgens alla utförarenheter. Till sin hjälp har områdeschefen och enhetschefen på servicehuset en medicinskt ledningsansvarig (MLA), för att säkerställa medicinsk kompetens i servicehusets ledningsgrupp. Medicinskt ledningsansvarigs uppdrag är att säkerställa att processer och egenkontroller genomförs i enlighet med ledningssystemet för hälso- och sjukvård och att återkoppla detta till enhetschef, områdeschef och verksamhetschef. I stadsdelen finns en Medicinskt Ansvarig sjuksköterska, MAS, och en Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens 11kap 4§. MAS och MARs funktion är att stötta och följa upp verksamheten och säkerställa att en god och säker vård bedrivs i enlighet med rutiner och rådande lagstiftning Andra exempel på stödfunktioner för hög patientsäkerhet är vårdhygien - för att säkerställa en vård med god hygienisk standard, apoteket - för säker hantering av läkemedel och delegeringar, smittskydd för det smittförebyggande arbetet och palliativt kunskapscenter – för en god vård i livets slut. Den kommunala primärvården på Kista Servicehus och dagverksamheter består av 3 sjukskötersketjänster, en fysioterapeut och en arbetsterapeut på dagtid måndag till fredag, samt tillgång till konsulterande dietist. Kvällar och helger finns tillgång till joursjuksköterska med inställelsetid på 30 minuter via företaget Klara Team. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 En välfungerande samverkan är en förutsättning för att kunna erbjuda en god, säker och sömlös hälso- och sjukvård utan försvårande gränser mellan huvudmän och verksamheter. Informationen ska följa patienten genom hela vårdkedjan i syfte att säkerställa hög patientsäkerhet och kontinuitet. 10 På länsövergripande nivå regleras samverkan genom Huvudöverenskommelse (HÖK) om hälsa, vård och omsorg mellan kommunerna och Storsthlm. Överenskommelsen konkretiseras i riktlinjer och lokala samverkansöverenskommelser mellan berörda huvudmän och verksamheter. Samverkan enligt omställningen till God och Nära Vård syftar till att vård och omsorg ska samordnas bättre, särskilt för personer med långvariga eller komplexa behov. Genom tidiga insatser, förebyggande arbete och ökad kontinuitet ska vårdskador och onödigt vårdbehov förebyggas. Patientens delaktighet ska stärkas och vården ska, när det är möjligt, ges i hemmet för att skapa en mer personcentrerad, effektiv och sammanhållen vård där rätt insats ges på rätt vårdnivå. Servicehusets hälso- och sjukvårdspersonal arbetar kontinuerligt med förebyggande insatser och systematisk uppföljning för att minska risken för vårdskador. Genom kontinuitet, god planering och tillämpning av kvarboendeprincipen eftersträvas rätt vårdnivå och onödiga besök på akutmottagning förebyggs. Inom dagverksamheten finns möjlighet att vid behov vidareutveckla samverkan med den regionala primärvården, exempelvis kring träningsprogram, uppföljning av läkemedelsbiverkningar, blodsockerkurvor och andra medicinska åtgärder, i syfte att säkerställa en samordnad och trygg vård för den enskilde Enligt lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska nödvändig information till verksamheterna ske samma dag som patienten skrivs ut, så att den fortsatta vården och omsorgen ska kunna ges på ett tryggt och säkert sätt. Vid inskick medföljer en såkallad transportjournal med väsentliga uppgifter om patienten och kontaktuppgifter till servicehuset. Under 2025 har tre avvikelser skickats till S:t Görans sjukhus akutmottagning, då information inte medföljt 11 patienten åter. I samtliga fall har bristen bekräftats och en översyn av rutiner genomförts. Läkarresurserna ansvaras av regionen och tillhandahålls via Capio (läkare i SÄBO). Samverkan regleras genom en överenskommelse för att säkerställa ett strukturerat och effektivt samarbete. Den digitala rondplattformen Collabodoc används för hantering av enklare patientärenden och kommunikation som inte kräver rond. Detta effektiviserar rondtiden, möjliggör ökat fokus på komplexa ärenden och patientkontakt, samt stärker patientsäkerheten genom systematisk uppföljning och avslut av ärenden. Under året har flera läkarbyten förekommit, vilket har påverkat kontinuiteten i patientkontakter och samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal. Den bristande kontinuiteten har medfört risk för fördröjning av vissa medicinska åtgärder, exempelvis minnesutredningar, vilket kan påverka patientsäkerheten. Läkarorganisationen har därför vidtagit åtgärder och Kista Servicehus har tilldelats en läkare med geriatrisk specialistkompetens, vilket är mycket uppskattat. Tillgången till medicinteknisk utrustning och förbrukningsvaror regleras genom en kostnadsöverenskommelse mellan kommun och region, där respektive part ansvarar för olika produkter. Kommunens kostnadsansvar och tillgång säkerställs genom ramavtal för upphandlat sortiment och beställs i inköpssystemet Agresso. Produkter inom regionens kostnadsansvar beställs genom förtroendeförskrivning, där personliga hjälpmedel hanteras via Sodexo och förbrukningsvaror via läkarorganisationen. Under året har leveransproblem förekommit från Sodexo, avseende såväl hyrprodukter enligt kommunens avtal som regionfinansierade hjälpmedel samt underhåll och besiktning. Avtalsförvaltare inom region och kommun arbetar långsiktigt med åtgärder. Bristande leveranser medför patientsäkerhetsrisker när rätt hjälpmedel inte finns tillgängliga eller när fel och brister inte åtgärdas i tid, vilket kan kräva tillfälliga alternativa lösningar i väntan på leverans. 12 Enligt lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska nödvändig information överföras samma dag som patienten skrivs ut, så att fortsatt vård och omsorg kan ges tryggt och säkert. Vid inskick följer en transportjournal med väsentliga patientuppgifter och kontaktuppgifter till servicehuset. Under 2025 har tre avvikelser rapporterats till S:t Görans sjukhus akutmottagning då information inte följt med patienten tillbaka. Bristerna har bekräftats och rutinerna har setts över. Kvalitetsgranskningar avseende läkemedelshantering utförs av Apotek AB och är samtidigt ett lärande. Servicehuset hade några få mindre förbättringsområden, vilka snabbt kunde åtgärdas. För Munhälsobedömning sker samverkan med avtalad leverantör Oral Care, som återkopplar resultaten till sjuksköterskan. Fotsjukvård för patienter på servicehuset som erhållit remiss via läkare ombesörjs av det upphandlade företaget Fot & Hälsagruppen och bekostas av Servicehuset. I samverkan meddelar företaget vilka personer och vilken dag som besöken planeras, samt återkopplar till sjuksköterskan vid behov. Samverkan kring logopedinsatser och dysfagi har identifierats som ett utvecklingsområde för 2026 och ett utvecklingssamarbete har påbörjats. Logopedverksamhet är regionens ansvar och bedrivs inom vårdval enligt lagen om valfrihetssystem, vilket innebär att olika logopedaktörer möter olika patienter på servicehuset. Antal patienter med logopedkontakt på servicehuset avseende sväljproblematik är förhållandevis få. Kontakter initieras ofta från slutenvården och sker ibland utan samverkan med servicehusets hälso- och sjukvårdspersonal, vilket kan påverka patientsäkerheten särskilt som avsaknaden av en samordnad individuell plan (SIP) i dessa ärenden är vanlig. För en god dysfagivård behövs en god samverkan mellan patienten, nutritionsansvarig sjuksköterska, logoped och vid behov dietist, arbetsterapeut och fysioterapeut. På servicehuset är patienten själv ansvarig för sin mathållning och köksutrustning, vilket kan innebära utmaningar avseende möjlighet till konsistensanpassning av mat. Vid behov beviljas måltidsinsatser och matinköp via socialtjänstlagen. 13 SBAR som standardiserad kommunikationsmodell har introducerats på Servicehuset så att överföring av information blir säker och tydlig. SBAR används dels av hälso- och sjukvårdspersonal emellan, men framförallt mellan omvårdnadspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal och i samverkan med sjuksköterskejouren Klara T. Under 2025 har hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal genomgått utbildning. En välfungerande samverkan mellan beställarenhetens biståndshandläggare, god man/förvaltare, boendestöd samt servicehusets samtliga funktioner – i dialog med patient och närstående – är en förutsättning för att nödvändiga hemtjänstinsatser ska beviljas och genomföras så att en patientsäker vård med god kvalitet kan säkerställas. Detta omfattar bland annat adekvat stöd vid måltider (med målsättning om högst 11 timmars nattfasta), tillräcklig tid för omvårdnad och förflyttningar, stöd vid assisterad egenvård samt resurser vid palliativ vård. En särskild utmaning uppstår när patient av kostnadsmedvetenhet avstår från beviljade insatser enligt SoL, vilket kan begränsa förutsättningarna att upprätthålla en god och säker hälso- och sjukvård. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdspersonal dokumenterar i journalsystemet VODOK. Omvårdnadspersonal har inte läsbehörighet till patientjournalen, däremot kan hälso- och sjukvårdspersonal dokumentera och läsa i SoL-dokumentationen. I SoL- dokumentationen dokumenterar hälso-och sjukvårdspersonal information av särskild vikt. Patientinformation i form av pappersdokument för arkivering liksom journalanteckningar som förs i enlighet med rutin vid driftstopp, förvaras i ett inlåst och brandsäkerhetsklassat dokumentskåp med lås. 14 Samtycke från patienten avseende närståendekontakt, tillgång till NPÖ och information om kvalitetsregister dokumenteras i journal. Loggkontroller av Vodok har gjorts i enlighet med rutin och inga avvikelser har noterats. Loggkontroll NPÖ har inte utförts under 2025 och är ett utvecklingsområde för 2026. Egenkontroll av dokumentation och stickprov har visat att dokumentationen är god. Inför eventuella akuta inskick till sjukhus finns en förberedd transportjournal med patientuppgifter samt id-band utskrivna, som förvaras hemma hos patienten i dennes läkemedelsskåp. Ett särskilt sökord i journalen finns avseende intolerans och överkänslighet som kan innebära allvarlig risk för patientens liv eller hälsa. Även 0-HLR dokumenteras. 0-HLR finns också som en fysisk markör hemma hos patienten så informationen är tydligt för all personal i en akut situation. En god säkerhetskultur En god säkerhetskultur är en grundförutsättning för säker vård. Verksamheten arbetar aktivt för att skapa organisatoriska förutsättningar som främjar öppenhet, delaktighet och lärande. Tydligt och närvarande ledarskap, gemensamt ansvarstagande och systematisk uppföljning är centrala delar i detta arbete. Enhetschefen leder dagliga morgon- och eftermiddagsrapporter där all tjänstgörande personal deltar. Eftermiddagsrapporten ger utrymme för dialog om komplexa patientärenden, inträffade händelser, uppföljning av insatser samt kortare kvalitetshöjande genomgångar. Detta skapar samsyn, tydlighet och säkerställer att insatser, inklusive delegerade uppgifter, utförs korrekt. Dagverksamheterna har egna planeringsmöten inför dagens start. Rapportering och dialog kring händelser, risker och tillbud är en central del av det förebyggande arbetet. En hög rapporteringsgrad ses som ett tecken på en mogen och öppen säkerhetskultur. Vårdavvikelser rapporteras när en boende skadats eller riskerat 15 skada, dokumenteras i avvikelsemodulen i Vodok och följs upp av berörd profession eller team. Regelbundna reflektionsgrupper stärker det gemensamma lärandet. Också transparens är centralt vid avvikelser. Avvikelserna återkopplas vid kvalitetsråd, professionsmöten och APT, och allvarliga eller återkommande händelser analyseras för att åtgärder ska följas upp systematiskt. Medarbetare involveras i avvikelsehantering, riskbedömningar och uppföljning av kvalitetsresultat, vilket stärker systemförståelse och kunskap om förbättringsarbete – en central del av det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Vid risk för allvarlig vårdskada informeras MAS och MAR omgående och intern utredning initieras, där den enskilde och vid behov anhöriga involveras. Analysen fokuserar på bakomliggande systemfaktorer, och inte i huvudsak på individ, i syfte att förebygga återupprepning och utgör underlag för eventuell anmälan enligt Lex Maria. Under 2025 har ingen händelse föranlett sådan anmälan. Patientsäkerhet och arbetsmiljö är ömsesidigt beroende. Vid längre vakanser har bemanningspersonal och timanställd personal satts in. Omvårdnadspersonalens arbetsfördelning och arbetskort analyseras och justeras löpande utifrån kontaktmannaskap, kompetens och arbetsbelastning, ofta på initiativ av medarbetare. Basala hygienrutiner följs samtidigt som verksamheten under 2025 bedrivit ett arbete för att minska plastanvändning och säkerställa korrekt användning av engångsprodukter. Genom ett strukturerat, transparent och lärande arbetssätt skapas en hållbar säkerhetskultur där både patienter och medarbetare kan känna trygghet Adekvat kunskap och kompetens En förutsättning för en säker vård är att verksamheten har tillräcklig bemanning med medarbetare som har rätt utbildning, erfarenhet och kompetens för uppdraget. Kompetensförsörjning planeras långsiktigt och följs upp kontinuerligt av enhetschef i samverkan med områdeschef, verksamhetschef och legitimerad personal. Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens säkerställs dels genom strukturerad introduktion för nyanställda med bredvidgång och handledning och dels när ökat behov 16 av kompetens lyfts av medarbetare utifrån patientarbetet. Också i medarbetarsamtalet lyfts kompetens upp och individuella utvecklingsplaner upprättas vid behov. Pågående är en sammanfattning av årets behov av kompetensutveckling hos hälso- och sjukvårdspersonal inkluderat chefer. Under 2026 ska revidering av introduktionsmaterialet göras, då det framkommit synpunkter på introduktionen från tidigare medarbetare och nya arbetssätt tillkommit såsom Collabodoc rondplattform och smarta lås. Återkommande utbildningsinsatser genomförs inom områden som basala hygienrutiner, förflyttningsteknik, hjälpmedel, läkemedelshantering och delegering. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter föregås sedan 2025 av Apotekets digitala utbildning och prov, samt praktisk genomgång samt kunskapskontroll som följs upp årligen av sjuksköterska. Övriga delegeringsområden föregås av utbildning inom respektive område. Utbildning i SBAR som kommunikationsverktyg har genomförts under 2025 Legitimerad personal handleder och stödjer omsorgspersonal i det dagliga arbetet för att stärka klinisk bedömning och riskmedvetenhet. Omvårdnadspersonalens bemanning och arbetsfördelning planeras utifrån boendes aktuella behov, vårdtyngd och kompetens och erfarenhet. Kontinuitet eftersträvas genom kontaktmannaskap och genom att erfaren personal fördelas över arbetspassen och tillgänglig hälso- och sjukvårdspersonal. Den legitimerade personalens närvaro under dagtid möjliggör teamarbete, gemensamma bedömningar och tidiga insatser, vilket stärker patientsäkerheten. Patienten som medskapare På servicehuset sker i huvudsak patientens delaktighet i vårdmötet med den legitimerade personalen, där boende ges möjlighet att uttrycka åsikter, önskemål och frågor om sin vård. Det kommer också frågor från anhöriga direkt till hälso- och sjukvårdspersonal men vanligen kommer många av patienters och anhörigas frågor hälso- och sjukvårdspersonalen tillhanda via omvårdnadspersonalen. Patientens delaktighet i sin vård och omsorg tydliggörs också vid biståndsbedömarens besök. All hälso- och sjukvård är frivillig och samtycket är centralt. 17 Synpunkter och klagomål tas emot direkt i dialog med hälso- och sjukvårdspersonal, omvårdnadspersonal, via administrativ personal eller direkt till chef. Svar på synpunkter och klagomål återkopplas till patient och i förekommande fall till närstående. Blankett för synpunkter och klagomål finns tillgänglig utanför kontor och biläggs inflyttningsinformationen. Synpunkter och klagomål används för att identifiera förbättringsområden och utveckla rutiner. Under 2025 har tre klagomål avseende hälso- och sjukvård förekommit och åtgärdats. I huvudsak har det handlat om händelser av mindre allvarlig karaktär, men väl så viktiga för patienten. Bristerna orsakats av missförstånd baserat på otydlig kommunikation. Inga klagomål har inkommit via patientnämnd eller IVO. Journalgranskningar har visat att dokumentationen av patientens delaktighet i åtgärder kan förbättras. Detta är ett identifierat utvecklingsområde för 2026, och åtgärder planeras för att stärka dokumentationen av hur patienten medverkar i sin vård, vilket är centralt för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, i jämförelse med andra verksamheter, nationella och regionala uppgifter. Agera för säker vård Verksamheten arbetar systematiskt för att säkerställa patientsäkerheten utifrån de fem nationella fokusområdena. Egenkontroll och uppföljning genomförs kontinuerligt för att säkra kvaliteten och förbättra vården. Under hösten 2025 har en årsklocka för hälso- och sjukvårdens egenkontroller och uppgifter påbörjats och utvecklas löpande. Årsklockan tas upp på varje HSL-möte som sker månadsvis. 1. Rätt patient – rätt insats 18 God samverkan med patient, teamarbete, individuella hälsoplaner och samverkan med läkarorganisation, säkerställer att varje boende får rätt insats vid rätt tidpunkt. Den digitala rondplattformen Collabodoc ger möjlighet till snabb hantering av enklare ärenden, vilket frigör tid till mer komplexa ärenden under ronddagen. Under året har genomgång av journaler genomförts som egenkontroll, vilket visade att dokumentationen var god och att vården kunde följas. Ett problem som identifierats är att information om kallelser till undersökningar via post till patienten eller företrädare, inte alltid kommer sjuksköterskorna tillhanda för planering och besöket uteblir. Som boende på servicehuset hanterar alla sin egen post antigen själv, med beviljad assistens via biståndsbeslut eller via företrädare. Vid kognitiv svikt eller annan problematik kan posten bli liggandes och viktiga undersökningar missas. När detta uppmärksammas av hälso- och sjukvårdspersonal lyfts frågan till enhetschef för ansökan om stöd via socialtjänsten. 2. Läkemedelssäkerhet Sjuksköterskor följer rutiner för ordination, hantering och administrering av läkemedel. Årligen sker en apoteksgranskning för att säkerhetsställa följsamhet till gällande rutiner och lagstiftning. Sjuksköterskan dokumenterar de läkemedelsövertag som görs där sjuksköterskan tar över läkemedelsansvaret från patienten. Administrering av läkemedel till patient delegeras av sjuksköterskan till omvårdnadspersonal efter genomgången digital apoteksutbildning samt teoretiskt och praktisk prov. Delegeringen följs upp enligt rutin. Avvikelser upprättas vid fel. Vanligaste felen är osignerade läkemedel följt av missad dos. Signering görs manuellt och en egenkontroll av signeringslistorna görs månadsvis. Missad dos hanteras i samband med upptäckt, och avvikelse upprättas. Under året har en läkemedelsavvikelse av mer allvarlig karaktär relaterat till osignerat läkemedel inträffat. Patienten till följd av utebliven signering ytterligare dos av sömnläkemedel, vilket upptäcktes strax efter att den dubbla dosen hade givits. Patient hölls under övervakning och fick inga men av händelsen. 19 Under 2025 har stort fokus lagts på att åtgärda brister avseende uteblivna signeringar. Åtgärderna har inte givit önskad effekt och verksamheten har beslutat att under 2026 se över möjligheterna att införa APPVA - ett digitalt system för signering. Qustas egenkontrollsverktygs kapitel om läkemedelshantering har bearbetats där vissa mindre behov av uppdatering av lokal rutin har noterats. 3. Trygg och säker vårdmiljö Riskbedömningar för fall, trycksår, nutrition och munhälsa erbjuds löpande, minst 1 gång per år och vid förändrat hälsotillstånd liksom också förflyttningsstatus och ADL- bedömning. Övriga status och frekvens av dessa görs utefter individuella behov såsom exempelvis smärta, oro och rörlighet, dock minst 1 ggr/år. Senior Alert registreras för 80% av patienterna, övriga 20% har tackat nej till registrering i kvalitetsregistret. Egenkontroll av riskbedömningar görs i samband med egenkontroll av dokumentation. Egenkontrollen påvisade att riskbedömningar inte alltid erbjuds och genomförs inom 14 dagar efter inflytt, vilket är ett utvecklingsområde 2026 Utbildning inför erhållandet av delegering har under året övergått till Apotekets digitala utbildning och kunskapstest, innan den praktiska delen genomförs tillsammans med sjuksköterska. Utfärdad delegering följs upp av sjuksköterska. Egenkontroll görs via Vodok, där det framgår när delegeringen löper ut. Också den som mottagit delegering ansvarar för att påtala när det är dags att förnya. För basala hygienrutiner finns två hygienombud utsedda bland omvårdnadspersonalen som särskilt lyfter frågor avseende basala hygienrutiner och användning av förbrukningsmaterial. Ämnet har återkommande lyfts på rapport. I samband med morgonrapporten är omvårdnadspersonalen aktiv och påminner varandra om någon glömt att ta av smycken etc. Egenkontroll av basala hygienrutiner genomfördes senast i september 2025 med gott resultat. Besiktning av sängar och personlyftar görs årligen av behörig fackman och funktionskontroller av övriga produkter utan krav på fackman, utförs av leg. personal. Egenkontroll över genomförda funktionskontroller görs årligen av leg. personal, genom kontroll av excelfil. En analys och egenkontroll lämnas till chef. 20 Utbildning i förflyttningsteknik och hjälpmedelskunskap har genomförts för sommarvikarier, timvikarier och ordinarie personal. Inkontinenshjälpmedel. Under 2025 har sjuksköterskorna påbörjat arbetet med att följa upp samtliga patienters individuellt förskrivna hjälpmedel vilket kommer att fortsätta under 2026. Möjligheten att använda förskrivarstödet ”Guide” ses över. Två inkontinensombud finns bland omvårdnadspersonalen. Palliativ vård. Under 2025 har totalt 7 patienter avlidit varav 4 på sjukhus. En god samverkan mellan dagsjuksköterskor och patrullsjuksköterskor har skett. Egenkontroll görs via palliativregistret, men inget av de tre dödsfallen har registrerats. Registrering i palliativregistret är ett utvecklingsområde 2026. Egenkontroll av avvikelser sker månadsvis inför kvalitetsråd. Genom att jämföra statistik fångas trender upp, dels på individnivå, men dels för hela verksamheten i stort. 4. Infektionsförebyggande arbete Under året har dialog och utbildning kring basala hygienrutiner utifrån en minskad plastanvändning och korrekt användning av engångsprodukter i samband med omvårdnad hållits. Dialoger har förts avseende vilka omvårdnadsmoment som plasthandskar och förkläden ska användas. Avseende egenkontroll basala hygienrutiner, se punkt 3 ovan. Verksamheten följer smittskydds rutiner vid smittutbrott och avtal finns med smittskydd/vårdhygien som regelbundet följer upp verksamheten. Genom goda rutiner och en snabbt mobiliserad kohortvård har smittspridning framgångsrikt kunnat förebyggas och enstaka covid- och influensautbrott isolerats. Smittskydds riktlinjer följs. Erbjudande om vaccination av säsongsinfluensa, covid och pneumokock har erbjudits alla patienter. Alla givna doser finns registrerade i Vaccinera. Våren 2025 var 63% vaccinerade och Hösten 2025 var 78% vaccinerade med minst 1 dos. 21 En ny PPM-mätning kommer att introduceras via äldreförvaltningen för 2026. Mätningen sker 2 ggr/år 5. Informationsöverföring och kommunikation Överrapportering vid morgon- och eftermiddagsrapporter samt dokumentation i Vodok och till viss del ParaSol säkerställer att information följer patienten. En överrapporteringspärm till kvälls och nattpersonal, där instruktioner vid behov framgår, lämnas omvårdnadspersonalen. Avvikelser och risker diskuteras vid kvalitetsråd och professionsmöten, vilket bidrar till transparens och lärande. Ur dokumentationen ska erhållen och utförd informationsöverföring framgå. Den pågående vården ska vara tydlig och baserat på dokumentationen tas över av kollegor. Vid akuta inskick medföljer en transportjournal patienten med väsentliga uppgifter, däribland kontaktuppgifter till verksamheten. Tre avvikelser har förekommit där patienter som kommit åter efter sjukhusbesök/akutbesök, utan att servicehuset har meddelats hemgång och där skriftlig information saknats vid ankomst till servicehuset. Avvikelser har skickats. Avvikelser har också förekommit där patienter kommit åter till servicehuset jourtid där omvårdnadspersonalen inte har informerat joursjuksköterskan om att patienten är åter, vilket är av yttersta vikt ur patientsäkerhetsperspektiv. Information om skyldighet att kontakta sjuksköterska när patient kommer åter från sjukhus har gjorts och enskilda samtal med berörd omvårdnadspersonal har förts. Vidtagna åtgärder har fallit väl ut. Informationen från signeringslistor för läkemedel ska vara överskådlig och tydlig. En översyn påbörjades under senhösten 2025 där utvecklingsområden identifierats. Inga ändringar kommer att göras förrän beslut om eventuellt införande av digital signering gjorts. Genom Rondplattformen Collabodoc har kommunikationen mellan Servicehusets hälso- och sjukvårdspersonal och läkarorganisationen samt jourpatrullsjuksköterskorna underlättat. Arbetet med rondplattformen har minskat risken för missförstånd och informationsbortfall. 22 Ett utvecklingsområde 2026 är fortsatt förbättrad av dokumentation kring patientens delaktighet i vård och behandlingsbeslut tillika åtgärder och uppföljningen av dessa. Fortlöpande förbättringsarbete Verksamheten använder reflektionsgrupper, kvalitetsråd och systematisk egenkontroll som grund för förbättringsarbetet. Erfarenheter från avvikelser, kvalitetsregister och egenkontroller analyseras och används för att utveckla rutiner och förbättra arbetssätt. Målet är ett lärande och hållbart patientsäkerhetsarbete där både boende och medarbetare känner trygghet. Egenkontroller Egenkontroll frekvens Analys Åtgärd Dokumentation kollegialgranskning och stickprov. 2ggr/år Inga 1. Rätt patient – rätt insats Collabodoc – egenkontroll genom stickprov MAS/MAR 1ggr/år Nytt under 2025. En första analys har visat på förbättrat infomationsflöde, minskat informationsbortfall och frigörande av tid för mer komplexa ärenden och patientmöten. Görs 2026 Apoteksgranskning 1ggr/år Små brister som omgående justerades 2. Läkemedelssäkerhet Läkemedelsavvikelser, kvalitetsråd 1ggr/mån Flera avvikelser avser utebliven signering. Flera åtgärder vidtagna utan nämnvärd förbättring Se över möjligheten att använda APPVA digital signering 2026 23 Riskbedömningar fall, nutrition, trycksår och munhälsa. 2ggr/år Dokumentation vid inflytt enligt rutin dag 1-3-14 Kvalitetsregister: Senior Alert 2ggr/år Senior Alert 80%. 20% tackat nej. Överföring till SoL är otydlig Resultatet tas på teammöte. ADL och förflyttningsbedömning Övriga status utifrån behov. 2ggr/år Palliativ vård. Dokumentationsgransking, Två palliativa ombud Palliativregistret 2ggr/år 1ggr/år Dokumentationen är god och vården kan följas. Palliativregistret: 0%. Tre patienter avlidna i hemmet. Registrering ska göras 2026 Delegering 1ggr/år Apotekets digitala utbildning och prov tillsammans med praktiskt prov. Svårt att hinna med när flera delegeringar löper ut samtidigt, samt inför sommaren Om möjligt fördela löptid jämt över året september till april. I maj och juni fokus på sommarvikarier. Läggs i årshjul 3. Trygg och säker vårdmiljö Medicintekniska produkter. Egenkontroll av genomförd besiktning, funktionskontroller samt analys av teknisk livslängd och investeringsbehov. 1ggr/år Egenkontroll utförd 2024, men saknas för 2025. Under 2025 har funktionskontroller och besiktning av hjälpmedel utförts, Görs våren 2026 24 men har inte sammanfattats i analys. Förflyttningsteknik och ergonomi. Egenkontroll för att säkerställa att all personal genomgått utbildning. 1ggr/år Ny rutin sedan hösten 2025, ännu inte utvärderat. Görs hösten 2026 QUSTA- egenkontrollsverktyg med 17 fokusområden 1ggr/år Under hösten 2025 har användningen av verktyget Qusta påbörjats. Fokusområdet för läkemedelshantering har prioriterats. Resultatet är gott, men delar av läkemedelsrutinen behöver uppdateras Slutföras och sammanfattas 2026 Uppdatera lokal rutin för läkemedelshantering. Inkontinenshjälpmedel. Förskrivning och egenkontroll genom Qusta 2026 1ggr/år Guide som förskrivarstöd Påbörjas 2026 Basala hygienrutiner kollegialobservation 2ggr/år September visade på gott resultat, viss överanvändning av handskar. Återkoppling av resultat på APT gjord. Film om minskad plastanvändning har visats. 4. Infektions- förebyggande arbete Vaccination. Samverkan med läkarorganisationen 1ggr/år Täckningsgrad hösten 2025, 78% vaccinerade med minst 1 dos. 25 Hygienrond. Vårdhygien Löpande Ingen genomförd 2025. Planera för hösten 2026 PPM 2ggr/år Mallen stängdes 2024 Ny mall 2026 Dokumentationsgranskning 2ggr/år Dokumentationen uppfyller ställda krav. Se Collabodoc punkt 1. 5. Informations- överföring och kommunikation Överföring av väsentlig hälso- och sjukvårdsinformation till dokumentationen enl. SoL 1 ggr/år Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Under 2025 har ingen allvarlig händelse med misstanke om vårdskada inträffat som föranlett anmälan till IVO utifrån patientsäkerhetslagen 2010:659 3kap.5§, Lex Maria. Händelser diskuteras löpande med god transparens vid rapporter, kvalitetsråd, reflektion och APT. Tillförlitliga och säkra system och processer Enhetschef mottar hälso- och sjukvårdsavvikelser som påbörjar bearbetning och därefter överlämnas till hälso- och sjukvårdspersonal för registrering i avvikelsemodul. En särskild blankett för fallavvikelser används och statistik över utebliven signering av läkemedel registreras separat för god överblick. Avvikelserna bearbetas och återkopplas på kvalitetsråd och vid behov ex. vid rutinändringar på APT. När brister med behov av utbildning har upptäckts, har behovet av utbildning kunnat ombesörjas av verksamhetens egen hälso- och sjukvårdspersonal. 26 Tillgängligt i Servicehuset finns en utrustad utbildningslägenhet med möjlighet till bland annat utbildning, förflyttning, hjälpmedel, vitala parametrar, konsistensanpassning av mat, HLR med mera kan göras. I utbildningslägenheten finns träningsdockan Anne. En noterad brist i avvikelseprocessen är den fördröjning som sker från det att händelsen registreras på papper och bearbetning påbörjas tills händelsen registreras i avvikelsemodulen. Ett arbete har påbörjats för att se över processen och vilka delar som med små ändringar kan effektiviseras. Ett nytt verksamhetssystem inkluderat ett helt digitalt avvikelsesystem är under upphandling med målet att det ska introduceras under hösten 2028. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården kännetecknas av komplexa samspel mellan människor, teknik och organisation. Förändringar i verksamheten kan snabbt påverka förutsättningarna för en säker vård och ställer krav på skyndsamt, tryggt och samordnat agerande från såväl ledning som medarbetare. Under början av 2025 tillsattes en vakant sjukskötersketjänst, vilken avslutades under hösten samma år. Detta sammanföll med längre sjukskrivningar i hälso- och sjukvårdsgruppen samt semesterperioder. Behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser har säkerställts genom inhyrd och timanställd personal. Kontinuiteten för patienterna har delvis påverkats. Patientsäkerheten bedöms ha bibehållits tack vare ordinarie personals goda kompetens tillika inhyrd och timanställd personal med lång erfarenhet och adekvat kompetens. Verksamhetens prioritering har varit att upprätthålla en god och säker vård, vilket inneburit att visst utvecklingsarbete och vissa administrativa rutiner tillfälligt har nedprioriterats. Parallellt har även läkarbyten skett. Ny sjuksköterska har rekryterats och under våren 2026 beräknas hälso- och sjukvårdsorganisationen vara fulltalig med personal med lång erfarenhet och hög kompetens inom äldreomsorg. Läkarorganisationen har samtidigt sett över bemanningen och tilldelat servicehuset en läkare med geriatrisk kompetens. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Genom att metodiskt använda riskbedömningar för fall, nutrition, trycksår och munhälsa samt status för ADL och förflyttning, upprättas vid identifierade risker 27 hälsoplaner för att förebygga skada. Det förebyggande arbetet är teambaserat. Om händelse inträffar trots förebyggande åtgärder görs en individuell riskanalys i avvikelsen. Analys görs av hur hög sannolikheten är för att händelsen ska återupprepas samt graden av negativa konsekvenser för patienten, som händelsen kunnat medföra. Riskbedömningar visar att • 5% av alla patienter har ingen fallrisk. 95% har fallrisk. • 77% av alla patienter har en normal nutrition. 23% har eller har risk för undernäring. • 81% av alla patienter har ingen trycksårsrisk. 19% har en trycksårsrisk. • 95% alla patienter har en bra munhälsa. 5% har en dålig munhälsa. Utförda Riskbedömningar: 2025 Antal personer Risk Fallrisk Downton fallriskindex 66 1-2p låg risk 3p ökad risk 4p-5p hög risk 6p< mycket hög risk 3 personer 15 personer 31 personer 18 personer Undernäring MNA initial 65 12-14p normalt 8-11p risk för undernäring 0-7p undernärd 50 personer 13 persoer 2 personer Trycksårsrisk Norton 65 21p < låg risk 20p > ökad risk 55 personer 11 personer Munhälsa ROAG 59 0-9p god munhälsa 10-18p lindrig förändring 19-27p tydlig förändring som kräver åtgärd 56 personer 3 personer 0 personer Stärka analys, lärande och utveckling Genom analys av avvikelser på individnivå identifieras patientens specifika riskområden och relevanta åtgärder vidtas och följs upp. 28 På aggregerad nivå möjliggör avvikelseanalys, tillsammans med resultat från kvalitetsregister, identifiering av systembrister och behov av förändrade rutiner eller processer. Effekten av vidtagna åtgärder utvärderas genom systematisk uppföljning. Jämförelser med föregående år försvåras då patientunderlaget 2023–2024 var betydligt lägre. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Enhetschef mottar hälso- och sjukvårdsavvikelser som påbörjar bearbetning och därefter överlämnas till hälso- och sjukvårdspersonal för registrering i avvikelsemodul. En särskild blankett för fallavvikelser används och statistik över utebliven signering av läkemedel registreras separat för god överblick. Avvikelserna bearbetas och återkopplas på kvalitetsråd och vid behov ex. vid rutinändringar på APT. Under 2025 noterades att det fanns en viss fördröjning mellan att pappersavvikelsen börjar bearbetas och registrering sker i avvikelsemodulen, framförallt avseende läkemedelsavvikelser. Fördröjningen kan innebära en försenad utredning om risk för allvarlig vårdskada initialt bedöms, där berörda vid fördjupad utredning inte längre har händelsen färskt i minnet och viktig information går förlorad. En översyn av processen har gjorts och fortsätta under 2026. Avvikelser för trycksår ska registreras om de uppkommit i verksamheten. Servicehuset har inga registrerade avvikelser men vid journalgranskning framkommer att trycksår förekommer och att några av dessa uppkommit i verksamheten. Registrering av trycksår är ett utvecklingsområde 2026. Fallavvikelser: • Majoriteten av fallavvikelserna har skett vid egen förflyttning. • 28% av fallolyckorna har skett nattetid (21-07) • Ingen skillnad i fallfrekvens mellan vardag eller helg. • 8 patienter har fallit mer än 5 gånger under 2025, av dessa har 3 fallit mer än 10 gånger. • 6 frakturer varav en (1) höftfraktur • Majoriteten av fallolyckorna sker inomhus och är signifikant högre under oktober–mars, i jmf med april-september. Läkemedelsavvikelser: • Vanligen vardagar • 67% (28st) av avvikelserna avser utebliven dos 29 • 5% (2st) läkemedel har saknats i patientens läkemedelsskåp • 2% (1st). Förväxling av tidpunkt • 2% (1st). Fel administrerat läkemedel Specifik omvårdnad: • Brist i munvård, informationsöverföring mellan SoL och HSL samt brist i egenvård Vårdkedjan: • Utebliven informationsöverföring från omvårdnadspersonal till patrullsjuksköterska • Utebliven information. Behandlingsmeddelande inte medföljt patienten åter från sjukhus. Trycksår: • Under året har inga trycksår i verksamheten avvikelserapporterats. • Trycksår är vanligtvis underrapporterat som avvikelse • Vid journalgranskning finns ca 10 trycksår kategori 1-2, ett kategori 3 som är läkt. • Avvikelsehantering vid trycksår är ett utvecklingsområde 2026 Avvikelse 2025 Konsekvens 2024 Fall 98 6 frakturer varav en(1) höftfraktur. 8 övriga skador såsom sår, bula, blåmärke 79 Läkemedelsavvikelser 42 Ingen allvarlig konsekvens 16 Specifik omvårdnad 4 1 Vårdkedjan 6 Brister i informationsöverföring 1 Trycksår 0? 2 Totalt 147 99 Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 30 Klagomål och synpunkter inkommer vanligtvis muntligen till verksamheten från patient eller anhörig. Mottagare är administrativ personal och chefer, omvårdnadspersonal, händelsevis skriftligen via mejl och mycket sällan via blanketten för synpunkter och klagomål. Blanketten är bilagd inflyttningsinformationen samt finns lättillgänglig utanför chefsexpeditionen. Klagomål och synpunkter hanteras skyndsamt i verksamheten i enlighet med rutin för Klagomål och synpunkter. Under 2025 har tre klagomål inkommit servicehuset avseende hälso- och sjukvård. Inga klagomål avseende hälso- och sjukvård har inkommit dagverksamheterna. Klagomålen på servicehuset har varit av varierande innehåll. Samtliga klagomål har lösts och återkoppling givits den som framfört klagomålet. Inget av klagomålen har föranlett anmälan enligt Lex Maria. Att utreda klagomål, synpunkter och avvikelser är ett lärande och ett kvalitetshöjande arbete där lärdomar finns att hämta och spridas. Inget klagomål har inkommit via patientnämnden eller IVO. Ökad robusthet och resiliens i ett totalförsvarsperspektiv Verksamheten har under året varit del av stadsdelens arbete med att stärka organisationens robusthet och resiliens, även utifrån ett försvars- och höjd beredskapsperspektiv. Förmågan att upprätthålla en patientsäker vård vid såväl kortvariga störningar som mer långvariga samhällspåverkande händelser har delvis analyserats. Väsentlighets- och riskanalyser har sedan tidigare genomförts med fokus på el- och IT- bortfall, brand, störningar i läkemedelsförsörjning, personalbortfall samt brister i externa leveranser. En särskild prioriteringsordning för hälso- och sjukvård finns upprättad men inte anpassad till höjd beredskap bör ses över. Särskild uppmärksamhet har riktats mot tillgång till mat och vatten, läkemedelsbehandling och förbrukningsvaror. Frågor som behöver bearbetas vidare är hur vård prioriteras vid resursbrist och hur resurser kan omdisponeras samt etiska överväganden. Även vilken samverkan som kan göras med regionens hälso- och sjukvård och en tydlig ansvarsfördelning i och mellan 31 olika huvudmän behöver säkras. Försörjningen av medicintekniska produkter och eventuellt nya behov av produkter ur ett beredskapsperspektiv är ett område som inte diskuterats lokalt och inte heller på nationell nivå. I dagsläget inväntas socialstyrelsens kommande vägledning och rekommendationer, inför fortsatt arbete med kontinuitetsplaner. MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR 2026 Mål för 2025 års patientsäkerhetsarbete för att nå en säkrare vård har varit: • Minska antalet fall på enheterna jämfört med 2024. • Minska antalet läkemedelsavvikelse jämfört med 2024. • Arbeta förebyggande för att undvika trycksår. • Målet är även att förbättra HSL-dokumentationen. • Systematiskt arbete med kvalitetsregister såsom Senior Alert, Palliativa registret. Jämförelser med föregående år försvåras då patientunderlaget 2023–2024 var betydligt lägre. Sammanfattningsvis kan ses att antalet incidenter inom respektive område inte ser ut att ha ökat, men inte heller ser ut att ha minskat. Ny statistikföring av osignerade läkemedelsdoser påbörjades 2025, och därmed inga jämförbara data. Antalet rapporterade avvikelser kan dels relatera till ett visst ökat patientunderlag, men också till en tendens till förbättrad följsamhet till rapportering. Dokumentationen är god men synliggörandet av den enskildes delaktighet i sin vård kan förtydligas. Följsamhet till kvalitetsregistret Senior Alert är god, emedan Palliativregistret kvarstår som ett utvecklingsområde. Utifrån analys av 2025 års arbete, kvarstår samma mål även för 2026 då dessa områden är centrala delar i patientsäkerhetsarbetet. En prioritering mellan de olika utvecklingsområdena kommer att behöva göras. De områden som vid analys av 2025 framträder som särskilda utvecklingsområden för servicehuset under 2026 är: • signering av läkemedel ska ske korrekt • trycksår, förebyggande och avvikelseregistrering • palliativa vård – registrering i palliativregistret • avvikelserapportering och dess hantering – effektivare flöde • individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel. Utöver dessa finns utvecklingsområden såsom 32 • 11timmars nattfasta där det är möjligt • Beredskapsstrategier för resiliens i verksamheten. Projekt • Dysfagiscreening i samarbete med logopedi Västra. De områden som vid analys framträder som särskilda utvecklingsområden för dagverksamheten 2026 är översyn och utveckling av kvalitetsråd/avvikelsehantering för hälso- och sjukvård. Fortsatt arbete med egenkontroller och implementering av det nyintroducerade egenkontrollsverktyget Qusta för hälso- och sjukvård. Årshjulet ska fortsätta justeras och vara ett levande verktyg i verksamheten. Under 2026 ska Servicehusets hälso- och sjukvårdspersonal också ombesörja insatserna på Minnesträffens dagverksamhet på samma sätt som för Violens dagverksamhet och planering för det behöver inledas. Kvarstående mål från 2025 års patientsäkerhetsberättelse för Servicehuset. Område Mål 2026 Planerade åtgärder 2026 Ansvarig Uppföljning Fall Minska antalet fall 1. Särskild fallrond för personer med många fall. 2. Tränings och studiecirkel riktat till personer med många fall och hög fallrisk, utifrån Open- konceptet 1. Fysioterapeut ansvarar med stöd av MLA och enhetschef för utformning och sammankallande till fallrond. 2. Fysioterapeut ansvarar med stöd av MLA för upplägg tillsammans med dietist, arbetsterapeut och sjuksköterska 4ggr/år MLA Qusta egenkontroll 33 Läkemedel Minska antalet avvikelser 1. Se över möjligheten att införa digital signering APPVA 2. Se över lokal rutin 1. Huvudansvarig är områdeschef. Projektansvarig: MAS tillsammans med enhetschef 2. SSK tillsammans med MLA Qusta egenkontroll Trycksår Minska antalet trycksår. Avvikelse- rapportera trycksår 1. Webutbildning trycksår i maj via CoS samt APC. 2. Utbildning USK 3. PPM-mätning v.10 1. MLA och enhetschef 2. Enhetschef 3. SSK tillsammans med MLA 4ggr/år MLA HSLmöte Dokumentation Patientens delaktighet ska framgå 1. Öka medvetenhet 2. Återföring egenkontroll dokumentation 3. Ta upp på HSL- möte. Bjuda in dokumentations- resurs 1. Alla som dokumenterar 2. MLA 3. MLA 2ggr/år MLA egenkontroll dokumentation Qusta egenkontroll Palliativregistret 100% registrering Utbildning via PKC vid behov PAS 2ggr/år MLA Qusta egenkontroll Identifierade tillkomna utvecklingsområden 2026 för servicehus och dagverksamhet Område Mål 2026 Planerade åtgärder 2026 Ansvarig Uppföljning Inkontinens- hjälpmedel (SH) Alla hjälpmedel ska vara individuellt förskrivna 1. påbörja arbete med översyn av förskrivning 2. Se över möjligheten att använda förskrivar-stödet ”Guide” PAS 2 ggr/år PAS och MLA 34 Avvikelse- rapportering (SH) Hög rapporteringsg rad i rätt tid Översyn av handläggningsprocess en Gemensamt ansvar; hälso- och sjukvårdspersonal och leding Månadsvis vid kvalitetsråd. MLA och enhetschef Nattfasta (SH) Erbjuda alla patienter där 11 timmars nattfasta underskrids en plan för att minska nattfastan. 1. Identifiera patienter där 11tim nattfasta underskrids. 2. Samverka med biståndshandlägg are vid behov 3. Punkt på teammöte PAS med stöd av dietist Enhetschef på teammöte Dysfagi (SH) Erbjuda alla patienter en dysfagiscreeni ng 1. Bedriva i projektform 2. Genomföra screening 3. Samarbete med logopedi Västra 4. Samarbete med dietist PAS tillsammans med MLA 4 ggr/år Kvalitetsråd dagverksamhe t (Dv) En gott systematiskt kvalitetsarbet e 1. Översyn av struktur för kvalitetsråds- möten där hälso- och sjukvårdspersonal ingår. Områdeschef tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal ansvariga på dagverksamhet 1 ggr/år Beredskap (SH och Dv) En god beredskap utifrån socialstyrelse ns rekommendati oner 1. Avvaktar socialstyrelsens nya kunskapsstöd och rekommendatione r. Områdeschef 1 ggr/år --- [Patientsäkerhetsberättelse Rinkeby Vård och omsorgsboende 2025.pdf] Järva Stadsdelsförvaltning Rinkeby Vård och omsorgsboende Sid 1(16) Patientsäkerhetsberättelse för Rinkeby Vård och Omsorgsboende År 2025 2025-02-17 Ansvarig för innehållet: Winnie Nordangård Enhetschef 2 Inledning Patientsäkerhetsberättelsen för Rinkeby vård och omsorgsboende syftar till att ge en översikt över de åtgärder och initiativ som vidtagits föra att säkerställa patientsäkerheten för 2025. Syftet är att beskriva verksamhetens strävan efter att erbjuda en trygg vårdmiljö av god kvalitet för våra boende. Mallen är ett stöd för att skriva patientsäkerhetsberättelsen och utgår från lagkrav och följer strukturen för den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. I de fall lagkrav finns görs hänvisningar under respektive rubrik. Fullständiga lagtextbeskrivningar finns i dokumentet Korsreferenslista för lagkrav kopplat till mallen för patientsäkerhetsberättelse. Mallen utgår även från metodiken för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. 3 Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024” Innehåll SAMMANFATTNING ..............................................................................................4 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ..................................5 Engagerad ledning och tydlig styrning ..............................................................5 Övergripande mål och strategier ..................................................................5 Organisation och ansvar ...............................................................................6 Samverkan för att förebygga vård skador .................................................7 Informationssäkerhet ...............................................................................7 Strålskydd .................................................................................................7 En god säkerhetskultur .....................................................................................8 Adekvat kunskap och kompetens ................................................................9-10 Patienten som medskapare .........................................................................9-10 AGERA FÖR SÄKER VÅRD ......................................................................................9 Öka kunskap om inträffade vård skador .........................................................10 4 Tillförlitliga och säkra system och processer ..................................................11 Säker vård här och nu .....................................................................................12 Riskhantering ..............................................................................................12 Stärka analys, lärande och utveckling .............................................................12 Avvikelser ....................................................................................................13 Klagomål och synpunkter ............................................................................13 Öka riskmedvetenhet och beredskap .............................................................14 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR KOMMANDE ÅR ....................................15 5 SAMMANFATTNING Under 2025 har verksamheten bedrivit ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen samt Socialstyrelsens föreskrifter. Fokusområden har varit fallprevention, läkemedelshantering, dokumentationskvalitet, basala hygienrutiner och avvikelsehantering. Antalet rapporterade avvikelser har ökat jämfört med föregående år, vilket bedöms vara ett resultat av förbättrad rapporteringskultur snarare än försämrad kvalitet. Verksamheten har även bedrivit ett systematiskt patientsäkerhetsarbete med fokus på att förebygga vårdskador och säkerställa god och trygg vård. Arbetet har omfattat regelbunden uppföljning av avvikelser, riskbedömningar samt kvalitetskontroller. De vanligaste avvikelserna har rört fall och läkemedelshantering. Förebyggande åtgärder har inkluderat individuella riskbedömningar, åtgärdsplaner, läkemedelsgenomgångar samt utbildningsinsatser för personalen. Arbetet med basala hygienrutiner har följts upp genom egenkontroller och kontinuerlig handledning. Boende och närstående har erbjudits delaktighet i vårdplanering genom ankomstsamtal och uppföljning. Synpunkter och klagomål har hanterats skyndsamt och använts i förbättringsarbetet. En del av målen för 2025 har uppnåtts och kommer att fortsätta arbetas med kontinuerligt under 2026 för att säkerställa patientsäkerheten. De mål som inte har uppnåtts kan förklaras av att verksamheten under årets andra halva saknade sjuksköterskor. Detta har påverkat arbetet inom flera områden, bland annat registrering i Senior Alert och Palliativa registret. Verksamheten har under 2025 blivit Stjärnmärkt enligt demenscentrum certifiering. Det innebär att vården bedrivs 6 personcentrerat med fokus på trygghet, säkerhet och livskvalitet för personer med demenssjukdom. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD För att uppnå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” samt det nationella målet att ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada, har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Engagerad ledning och tydlig styrning. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning samt en tydlig styrning av hälso- och sjukvården på samtliga nivåer i organisationen. Verksamheten har en verksamhetschef i enlighet med 4 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetschefen är legitimerad sjuksköterska och ansvarar för att leda, planera, följa upp och utveckla verksamheten så att kraven på god och säker vård uppfylls. Ledningen arbetar systematiskt och strukturerat med patientsäkerhet genom följande insatser: Avvikelsehantering, riskanalyser och förebyggande arbete, egenkontroller och kvalitetsuppföljning, kompetensutveckling och samverkan. Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1–3 § 7 Verksamhets fokus under året har varit bland annat trygghet och säkerhet för de boende. Detta genom att skapa en trygg och säker boendemiljö där varje individ känner sig respekterad och omhändertagen. Tydliga rutiner för läkemedelshantering och riskbedömningar har genomförts och även regelbundna fallrisk- och nutritionsbedömningar även god bemanning med rätt kompetens. Personal har haft kontinuerlig utbildning i exempelvis demens och bemötande. Målet har även varit att stärka den äldres värdighet, självbestämmande och integritet genom delaktighet och möjlighet att påverka sin vardag. Genomförandeplaner upprättas tillsammans med den boende och anhöriga. På Rinkeby vård och omsorgsboende har vården bedrivits personcentrerad. Vård och omsorg har utformats utifrån individens behov, livshistoria, önskemål och resurser. Arbetet med hög kvalitet och kontinuerlig förbättring för att säkerställa god kvalitet genom systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning. Detta har genomförts genom att dokumentation som fokuserar på individens behov. Teamsamverkan mellan professioner både inom hälso- och sjukvård och omvårdnadspersonal har utvecklats under året. Andra målen har varit bland annat att ge de boende en meningsfull vardag genom att främja social gemenskap, aktivitet och livskvalitet. Individanpassade aktiviteter såsom kultur, musik och utevistelse. Även sociala mötesplatser och gemensamma måltider t.ex. temakvällar som pubkvällar har erbjudits och samverkan med frivilligorganisationer. Organisation och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren ansvarar för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på en god och säker vård uppfylls enligt hälso-och sjukvårdslagen. 8 Rinkeby vård och omsorgsboende har ett grundläggande ledningssystem. Ledningssystemet finns digitalt och känt och är tillgängliggjort för all medarbetare. Boende erbjuds trygg och lättillgänglig vård med god kontinuitet. Vården bedrivs med respekt för de boendes integritet och självbestämmande. Områdeschef ansvarar för att vården bedrivs utifrån gällande lagar och föreskrifter och att medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) riktlinjer är kända i verksamheten. Enhetschef ansvarar för att resursanvändning och att bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård. Enhetschef för Hälso-sjukvårdsansvar ansvarar för kvalité- och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvård på Rinkeby vård och omsorgsboende. Hen ansvarar för att avvikelser utreds och används för att utveckla och stärka patientsäkerhetsarbetet och anmäler allvarliga händelser till MAS och MAR för vidare utredning för eventuell anmälan enligt Lex Maria. MAS och MAR följer årligen upp att hälso-och sjukvårdens kvalitet och säkerhet genom verktyget QUSTA (Quality uppföljning säkerhet, tillsyn och ansvar) i dialog med ledningen och hälso- och sjukvårdspersonal. MAS och MAR informerar verksamheten kontinuerligt om förändringar i lagstiftelsen eller andra förändringar som berör hälso- och sjukvården. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonalpersonal dvs. sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet. De ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. Legitimerad personal ansvarar också för att hälso- och sjukvård insatser utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. De bidrar till att en hög patientsäkerhet upprätthålls och rapporterar risker och negativa 9 händelser till enhetschef för hälso- och sjukvård, som i sin tur rapporterar till MAS/MAR. Omvårdnadspersonal med hälso-och sjukvårdsuppdrag efter delegering, följer de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården. Stödfunktioner inom patientsäkerhet som Vårdhygien och dietist. Apoteket AB genomför årlig kvalitetsgranskning av läkemedelshantering. Samverkan för att förebygga vård skador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Läkarsamverkan- Verksamheteten har ett samverkansavtal med läkarorganisationen Capio. Samverkansmöten sker regelbundet under året. Den ansvarige läkaren är på plats en dag i veckan, men finns tillgänglig alla vardagar, dagtid. Jourtid kontaktas jourläkare vid behov. Övriga samverkan som bidrar till att säkra vården sker genom kvalitetsgranskning av läkemedelshantering via Apotek AB, Oral Care som utför munhälsobedömning och erbjuder nödvändig tandvård. Avtal finns med Vårdhygien som ger stöd och utbildning inom det vårdhygieniska området. Fot & Hälsa gruppen utför medicinsk fotvård. Verksamheten har fortsatt med samverkan på korttidsenheten sker i form av SIP (samordnad individuell plan) möten innan patientens vistelse avslutas. I vårdplaneringen samverkar 10 förutom patient och eventuell dess anhörig, utsedd kontaktman på korttidsenheten, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Utifrån beslut som tas på vårdplaneringen, samverkas det eventuella fortsatta hjälpbehovet av vård- och omsorg. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Stockholmsstad har en strikt IT- policy och en strikt informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare inom Stockholmsstad. I stadsdelsförvaltningen finns ansvarig för att dataskyddsförordningens (GDPR) bestämmelser efterlevs. Samtycke inhämtas vid registerhållning och driftleverantör säkerställer att informationen är säkrad och kan inte missbrukas. Allt är anpassat med GDPR. Loggkontroller i journalsystemet Vodok genomförs månadsvis, sammanställs och skickas till MAS en gång om året. Om något avviker i loggkontrollen delges MAS för vidare handläggning. Vid inflyttning tillfrågas alltid patienten om samtycke till att uppgifter hämtas i NPÖ (nationell patientöversikt). Information om samtycke ges både skriftligt och muntligt. MAS utför loggkontroller i NPÖ och informerar verksamheten om något avviker för vidare åtgärder. Egenkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation utförs kontinuerligt och analyseras i verksamheten. Arbetet med att utföra riskbedömningar, kartlägga hälsotillstånd och skapa hälsoplaner är ett fortsatt pågående arbete. Strålskydd SSMFS 2018:5 3 kap. 13 § 11 Inom stockholmsstad finns avdelningen för miljö och hälsoskydd, avdelningen arbetar med tillsyn genom inspektion och granskning. En god säkerhetskultur Alla medarbetare ska ha kunskap om hur rutiner för rapportering av avvikelser fungerar och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda händelse. SITHS är en nationell elektronisk säkerhetslösning som uppfyller Patientdatalagens krav på säker identifiering. SITHS-kort är spårbart och används för inloggning i vårdtjänster såsom Pascal, Nationell Patientöversikt (NPÖ), kvalitetsregister samt utfärdande av tandvårdskort. SITHS inloggning används för att det går att följa hur och när information har hanterats och kommunicerats. När en avvikelse bedöms som allvarlig rapporteras denna till enhetschef och till MAS och MAR som har ansvar för att systematiskt arbeta med ett ständigt förbättringsarbete samt att identifiera och bearbeta kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapport, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffade återförs till medarbetare, brukare, närstående eller andra intressenter. Digitala läkemedelsskåp används i verksamheten. Det innebär en kvalitetssäkring av läkemedelshanteringen, det är endast personal som är behörig kan öppna skåpet. När personal öppnar skåpet sker en digital registrering, det går spåra vem som öppnat skåpet och vid vilken tidpunkt. Sjuksköterskornas läkemedelsrum dörr är försedd med digitalt lås vilket leder till spårbarhet. Kvalitetsrådet som sker en gång per månad, fyller en viktig funktion i ett lärande syfte, då avvikelsen som är avidentifierad och utredd, diskuteras i teamet. 12 Varje patient erbjuds en årlig fördjupad läkemedelsgenomgång enligt överenskommelse med ansvarig läkarorganisation. Nationella kvalitetsregister används för ett systematiskt kvalitetsarbete; • I senior alert följs resultatet för det vårdpreventiva arbetssättet gällande trycksår, fall, undernäring, munhälsa och inkontinens. • I palliativa registret följs hur den palliativa vården fungerade sista veckan i patientens liv och ger indikationer på förbättringsåtgärder inom verksamheten. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Alla medarbetare har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Detta säkerställs genom: • Strukturerad introduktion för ny personal med fokus på patientsäkerhet, dokumentation, läkemedelshantering och hygien. • Fortlöpande utbildning: Regelbundna uppdateringar inom patientsäkerhet, riskbedömning, medicinska rutiner och lagstiftning. • Verksamhetschef och övrig legitimerad personal säkerställer medicinska bedömningar och evidensbaserade metoder. Följsamheten och kompetensnivån bedöms som adekvat under 2025, med fortsatt fokus på utbildning och utveckling under 2026 för att möta förändrade vårdbehov. 13 Patienten som medskapare PSL 2010:659 3 kap. 4 § I enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659) har verksamheten arbetat för att stärka den enskildes delaktighet i vård och omsorg. Målet är att den boende ska vara en aktiv medskapare i planering, genomförande och uppföljning av sin vård. Under året har verksamheten fortsatt med de individuella genomförandeplanerna. Vårdplaner har upprättats i dialog med den boende och, när så är aktuellt, med närstående. Riskbedömningar och förebyggande åtgärder har diskuterats tillsammans för att öka förståelsen och möjliggöra informerade val. Synpunkter och klagomål har tagits emot strukturerat och hanterats skyndsamt. Återkoppling har getts till berörda och erfarenheterna har använts i verksamhetens förbättringsarbete. Genom ett personcentrerat förhållningssätt, tydlig information och respekt för självbestämmande har verksamheten stärkt trygghet, kvalitet och patientsäkerhet. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Egenkontroll syftar till att säkra verksamhetens kvalitet. De kan innefatta jämförelser. Under året har verksamheten haft ett ökat fokus på att förbättra kvaliteten i journalföringen, både inom hälso- och sjukvårdsdokumentation samt social dokumentation. Målet har varit att skapa tydliga, strukturerade och individuellt anpassade hälsoplaner och genomförandeplaner som beskriver relevanta åtgärder för att säkerställa en god och säker vård. 14 För att möjliggöra detta har administrativ tid avsatts för legitimerad personal. Detta har gett bättre förutsättningar för noggrann dokumentation, uppdatering av hälsoplaner och uppföljning av insatta åtgärder. Detta arbete följs upp med egenkontroll i form av journalgranskning en gång per år. Utifrån resultat beskrivs analys, åtgärd och uppföljning. Verksamheten har en väl inarbetad rutin för läkemedelshantering vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter från legitimerad personal till omvårdnadspersonal. Rutinen syftar till att säkerställa att delegeringar sker på ett tryggt och korrekt sätt. Enligt gällande rutin ska delegeringar följas upp efter tre månader. Under året har denna uppföljning dock inte genomförts enligt plan, vilket innebär en avvikelse från fastställd rutin. Egenkontroll Omfattning Källa Dokumentation Två gånger per år Egenkontroll enligt framtagen mall Loggkontroller Månadsvis Logglistor i Vodok Månadsvis Logglistor i Vodok Riskbedömningar fall, trycksår, nutrition, munhälsa och blåsdysfunktion Två gånger per år och vid behov Sammanställning i journalsystemet Vodok och SeniorAlert Basala hygienrutiner Två gånger per år Självskattning Funktionsbedömning ADL En gång per Sammanställning i journalsystemet Vodok Avvikelser Månadsvis Sammanställning i journalsystemet Vodok 15 Uppföljning av hälso- och sjukvården En gång på år Mall för verksamhetsuppföljning av MAS Vård i livets slut En gång per år Svenska palliativregistret Nattfasta Två gånger Framtagen mal Uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet 1 gång per år Qusta (Quality uppföljning säkerhet, tillsyn och ansvar) Öka kunskap om inträffade vård skador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom att verksamheten utifrån sitt kvalitetsledningssystem utreder händelser och tillbud som eventuellt har kunnat leda till en vårdskada uppstår ett värdefullt lärande. Vårdskador i samband med till exempel fallolyckor och felaktig medicinering följs upp genom granskning och uppföljning enligt rutin. Allvarliga händelser rapporteras till områdeschef och MAS/MAR (medicinsk ansvarig sjuksköterska och medicinsk ansvarig för rehabilitering) för fortsatt utredning, risk- och händelseanalys och att anmäla allvarliga händelser till läkemedelsverket och/eller inspektionen för vård och omsorg enligt Lex Maria. Alla avvikelser och risker rapporterades i Vodoks avvikelse modulen. Här ingår även vårdkedjeavvikelser. Identifierade utvecklingsområden omfattade: Tydligare ansvarsfördelning, förbättrad kommunikation och ökad kontroll av att rutiner efterlevs. Under 2025 har verksamheten haft två händelser av allvarlig karaktär: En händelse i samband med insättning av urinkateter och en händelse som resulterade i en höftledsfraktur. Genomförd händelseanalys 16 visade brister i följsamhet till gällande rutiner. Dessa här anmälts till Inspektion av Vård och Omsorg (IVO) enligt Lex Maria. IVO har avslutat ärenden och kommer inte vidta några ytterligare åtgärder då de var nöjda med de åtgärder som verksamheten har vidtagit. Tillförlitliga och säkra system och processer I enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659) har verksamheten även under 2025 fortsatt att säkerställa att det finns tydliga processer för att förebygga vårdskador samt upprätthålla en god kvalitet i vården. Genom strukturerade arbetsprocesser, regelbunden uppföljning och samverkan mellan omvårdnadspersonal, legitimerad personal och ledning. Detta har bidragit till en mer säker och sammanhållen vård för de boende. 2023 2024 2025 Senior Alert 7 37 43 BPSD 0 0 0 Svedem 0 1 16 Palliativa 3 8 4 Säker vård här och nu Verksamheten har under året haft fokus på att säkerställa trygg och säker vård i det dagliga arbetet. Risker identifieras och åtgärdas omedelbart 17 genom fortlöpande bedömningar och snabba åtgärder vid förändrat hälsotillstånd. Rutiner för läkemedelshantering, delegering och dokumentation följs kontinuerligt för att säkerställa korrekt informationsöverföring. Närvaro, samverkan med legitimerad personal och tydlig kommunikation i arbetsgruppen har bidragit till att vårdåtgärder utförs i rätt tid. Arbetet har därmed stärkt säkerhetskulturen och tryggheten för de boende. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Vårdgivare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För att identifiera risker på individnivå görs riskbedömningar enligt standardiserade bedömningsinstrument. Dessa risker utgör grund för förebyggande åtgärder. Avvikelsesystemet utgör även det ett verktyg för en mer genomgående riskanalys. På Rinkeby vård och omsorgsboende har riskanalyser genomförts enligt fastställd rutin under 2025. Dessa analyser har omfattat områden såsom fallrisk, trycksår, nutrition, läkemedelshantering samt vårdhygien. Resultaten har dokumenterats och utgjort grund för riktade förbättringsåtgärder, utbildningsinsatser och revidering av rutiner. Stärka analys, lärande och utveckling I enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659) har verksamheten under året vidareutvecklat arbetet med analys, lärande och kontinuerlig förbättring inom patientsäkerhetsområdet. Syftet har varit att stärka det systematiska kvalitetsarbetet och förebygga vårdskador. Rapporterade avvikelser, tillbud och synpunkter har analyserats strukturerat för att identifiera bakomliggande orsaker och mönster. 18 Resultaten har återkopplats till personalgruppen och legat till grund för reviderade rutiner, riktade utbildningsinsatser och förbättrade arbetssätt. Reflektion och lärande har integrerats i det dagliga arbetet genom regelbundna teammöten och kvalitetsgenomgångar. Genom att uppmuntra en öppen dialog och en kultur där avvikelser ses som en möjlighet till förbättring har verksamheten stärkt säkerhetskulturen. Uppföljning av vidtagna åtgärder har genomförts för att säkerställa effekt och hållbarhet över tid. Arbetet har bidragit till ökad delaktighet, förbättrad samverkan och en mer kunskapsbaserad och säker vård för de boende. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. Rutinen för avvikelserapportering är väl känd av all personal och följsamheten att rapportera avvikelser bedöms som god. Samtliga medarbetare har ansvar för att rapportera händelser som kan påverka patientsäkerheten. Vid de månatliga kvalitetsrådsmötena, där samtliga yrkeskategorier deltar, sker gemensam genomgång av rapporterade avvikelser. Under dessa möten identifieras riskområden och förbättringsområden, och beslut fattas om förebyggande åtgärder. Detta arbetssätt bidrar till en ökad delaktighet och ett gemensamt ansvar för verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Införandet och utvecklingen av digital signering i APPVA har under året bidragit till en säkrare läkemedelshantering och minskat risken för signeringsavvikelser. Detta har stärkt den interna kontrollen och ökat spårbarheten i läkemedelsprocessen. 19 Tabellen nedan visar statistik på de viktigaste avvikelserna relaterat till vårdskada. Den mest förkommande avvikelsetypen är fall, både med och utan fallskada. Avvikelser 2023 2024 2025 Läkemedel 10 33 22 Fall 28 92 122 Specifik omvårdnad 0 2 6 Vårdkedjan 0 1 4 Trycksår 0 1 4 Specifik rehab 0 2 0 Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för hantering och analys av synpunkter och klagomål. Det har under 2025 inkommit sammanlagt tre klagomål och synpunkter som gäller hälso- och sjukvård. Alla har besvarats av enhetschef, legitimerad personal har varit delaktig i utredningen. Områden där det inkommit klagomål och synpunkter inom är: bristande kommunikation, brister i utförda insatser, klagomål på fördröjd leverans av hjälpmedel till en brukares hem samt bemötande från personal. 20 Öka riskmedvetenhet och beredskap Under året har verksamheten stärkt arbetet med att öka riskmedvetenheten och beredskapen i organisationen i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Målet har varit att tidigt identifiera risker, förebygga vårdskador och säkerställa en trygg och säker vård för de boende. Riskbedömningar har genomförts systematiskt vid inflyttning, vid förändrat hälsotillstånd samt regelbundet enligt fastställda rutiner. Särskilt fokus har lagts på fallrisk, undernäring, trycksår och läkemedelsrelaterade risker. Resultaten har legat till grund för individuella åtgärdsplaner och förebyggande insatser. Samverkan med legitimerad personal och ansvarig läkare har varit en viktig del i att minska risker och skapa trygghet. Personalens riskmedvetenhet har stärkts genom kontinuerlig information, utbildning och reflektion i arbetsgruppen. Avvikelser och tillbud har analyserats gemensamt för att identifiera bakomliggande orsaker och förbättra arbetssätt och rutiner. 21 MÅL STRATEGIER OCH UTMANINGAR KOMMANDE ÅR. Förebygga vårdskador • Minska fall, trycksår och läkemedelsrelaterade fel genom strukturerade riskbedömningar och systematisk uppföljning. • Insatser under 2026: nutritionsronder tillsammans med dietist, fallavvikelse-möten och workshops i basala hygienrutiner. Förbättrad dokumentation och hälsoplaner • Säkerställa att alla boendes hälsoplaner är uppdaterade, tydliga och följs upp regelbundet. Stärka analys och lärande • Öka användningen av kvalitetsregister såsom Senior Alert, SVeDEM och Palliativa registret för kontinuerligt lärande och förbättring. Trygg och säker läkemedelshantering • Säkerställa att delegeringar följs upp enligt rutin. • Dokumentera och analysera avvikelser för att förebygga läkemedelsfel. Ökad kompetens och patientsäkerhetskultur 22 • Fortsatt utbildning och handledning av personal i patientsäkerhet, dokumentation, hygien och riskbedömning. • Fortsatt uppföljning och utveckling av arbetssätt enligt Stjärnmärkt. • Implementera BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) i verksamheten för att förbättra vården av personer med demens och minska stress och risk för skador. --- [Patientsäkerhetsberättelse Kista Vård- och omsorgsboende 2025.pdf] Järva stadsdelsförvaltning Kista vård och omsorgsboende Kista torg 7 16442 Kista Telefon 08-50802496 igor.vasin@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (20) Patientsäkerhetsberättelse för Kista vård och omsorgsboende 2025 Datum 2026-02-10 Ansvarig för innehållet Verksamhetschef: Eva Ingstrand Enhetschef: Igor Vasin Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Dnr Patientsäkerhetsberättelse Dnrjhkjhkjh Patientsäkerhetsberättelse Sida 2 (20) Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024” Mallen är framtagen inom ramen för kunskapsstyrningsorganisationen, på uppdrag av den nationella samverkansgruppen (NSG) inom patientsäkerhet, 2021-09-23. Patientsäkerhetsberättelse Sida 3 (20) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ......................................................................................4 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ..............................5 Engagerad ledning och tydlig styrning ............................................................5 Övergripande mål och strategier ...................................................................5 Organisation och ansvar ...............................................................................5 Informationssäkerhet ...................................................................................7 Strålskydd ....................................................................................................9 En god säkerhetskultur .................................................................................9 Adekvat kunskap och kompetens ..................................................................9 Patienten som medskapare .........................................................................10 Synpunkter/klagomålshantering .................................................................10 AGERA FÖR SÄKER VÅRD ............................................................................11 Öka kunskap om inträffade vårdskador .......................................................12 Tillförlitliga och säkra system och process ....................................................13 Riskhantering .............................................................................................13 Avvikelser 14 Klagomål och synpunkter ............................................................................15 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR .........................15 Patientsäkerhetsberättelse Sida 4 (20) SAMMANFATTNING Under 2025 har förvaltningen fortsatt att arbeta med att utveckla och stärka det systematiska patientsäkerhetsarbetet för att bygga en god och trygg vård för våra kommuninnevånare. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheterna har gjort ett gott arbete utifrån de förutsättningar de haft för att öka patientsäkerheten under 2025. Patientsäkerhet är ingen egen aktivitet i sig utan ska vara förekommande och kvalitativ i alla våra verksamheter. • Kista Vård och omsorgsboende har under året arbetat med att stärka HSL dokumentationen, med hjälp av erfaren frikopplad sjuksköterska. Resultat i bl.a. egenkontroller visar på ett gott resultat utifrån av processledare och MAS/MAR, framtagna journal mallar. Stockholms stad står inför ett byte av journalsystem, vilket införs nästkommande år och befaras medföra ett stort arbete med avslut av befintligt journalsystem och uppstart av nytt journalsystem. • Vi har under året arbetat med inom staden obligatoriska kvalitetsregister såsom Senior Alert och Palliativa registret, med relativt gott resultat. Ett mål för året är att bli ännu bättre på att dokumentera och använda kvalitetsregister. Vi har under året låtit utbilda en sjuksköterska till att bli certifierad utbildare i BPSD, vilket också är ett kvalitetsregister. Vår certifierade utbildare kommer under 2026 att få viss tid frikopplad för att utbilda personal på nämndens båda vård och omsorgsboenden, i arbetssättet BPSD vilket vi hoppas på kommer att leda till en ytterligare kvalitetshöjning i våra verksamheter. • Den största förändringen på Kista VOB är att vi tagit ett beslut att ta emot boende med mer komplexa sjukvårdsbehov. Det är något som ingår i stadens handlingsplan gällande God och nära vård. Vi har under året specialistutbildat omsorgspersonal på en enhet samt all HSL personal på Kista VOB, inför mottagande av komplex patient med stora hjälpbehov vid andningsproblematik. Utbildningen har varit både teoretisk och praktisk. Utbildningen har utförts av REMEO och Nationellt Respirationscentrum. Kvalitetskontroller gjorda under året: • Inspektion från livsmedelsverket • Inspektion från miljöförvaltning. • Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering med tillhörande rapport/åtgärdsplan • Kvalitetskontroll av medicintekniska produkter • Verksamhetsuppföljning • VEK (vårdhygienisk egenkontroll) Fortsatt kvalitetssäkring • Uppstart av QUSTA (kvalitetsmätning i särskild boendeform) • Fortsatta läkemedelsdelegeringar med stöd av apotekets utbildningar, även för chefer Patientsäkerhetsberättelse Sida 5 (20) • Fortsatt arbete i det digitala signeringssystemet Appva • Fortsatt användning av rondsystemet Collabodoc • Då brist i följsamhet till Basala hygienrutiner noterats, har handlingsplan skrivits och Vårdhygien handleder hygienombud regelbundet • Regelbundna, strukturerade team-möten som leds av sjuksköterska • HSL möten regelbundet • Strukturerade kvalitetsråd • Fortsatt arbete med utbildning i vår metodlägenhet Övrigt • Ökad trygghet och nöjdhet hos våra boenden enligt egna brukare undersökning 2025. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD Engagerad ledning och tydlig styrning Övergripande mål och strategier Kista vård och-omsorgsboende övergripande kvalitetsmål: 3.1.1 Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 Övergripande mål Den övergripande målsättningen med patientsäkerhetsarbetet är att erbjuda vårdtagarna en god och säker vård. Vi ska främja en hög patientsäkerhet och förhindra att vårdtagarna drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av vård skada Övergripande strategier i syfte att säkra verksamhetens kvalitet • Systematiska evidensbaserade riskbedömningar och bedömningar av patientens hälsa och vårdbehov erbjuds och genomförs enligt upprättade riktlinjer, regler och rutiner. • Bedömningar av patientens behov görs utifrån vårdteamets samlade kunskap och med patienten som medskapare. • Vid palliativ vård i livets slutskede följs upprättade regler och rutiner som säkrar ett gott omhändertagande. • Erfarenheter och data från kvalitetsregister används i förbättringsarbete. • Läkemedelshanteringen säkras genom följsamhet till upprättade riktlinjer och rutiner samt systematiska läkemedelsgenomgångar. • Basala hygienrutiner följs för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner. • Avvikelser, synpunkter och klagomål dokumenteras, utreds och används för att identifiera risker, åtgärda brister och förebygga incidenter och vårdskador. Patientsäkerhetsberättelse Sida 6 (20) • Hälso- och sjukvårdsdokumentationen är följsam till ställda krav och mål i lagar, föreskrifter och riktlinjer. • Säkra och utveckla adekvat kunskap och kompetens för hälso- och sjukvården. • Systematiska egenkontroller. 3.1.2 Organisation och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Stadsdelsnämnden har som ansvarig vårdgivare det övergripande ansvaret för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, upprätthålls för att förhindra att vård skada uppstår. Verksamhetschef enligt 4 kap, 2§ HSL ansvarar för att hälso- och sjukvården är organiserad så kraven på god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandling tillgodoses. Hen ansvarar för att fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet kontinuerlig ska bedrivas. Och för att riktlinjer, regler och lokala rutiner görs kända och följs av all personal. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde enligt 11 kap. 4 § HSL och 4 kap 6 § hälso- och sjukvårdsförordningen. Verksamhetschef, MAS och MAR samverkar och samråder i frågor som rör verksamheternas kvalitet och patientsäkerhet. Legitimerad Hälsa- och sjukvårdspersonal ansvarar för att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet samt för att följa för verksamheten upprättade riktlinjer, MAS regler, och lokala rutiner. Baspersonal ska medverka i patientsäkerhetsarbetet och rapportera risker och negativa händelser. De har skyldighet att vid utförande av delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter följa de lagar, riktlinjer, regler och rutiner som styr hälso- och sjukvården. Verksamhetsutvecklare för hälso- och sjukvård. I uppdraget ingår bland annat ett ansvar för att informera, utbilda och stödja äldreomsorgens verksamheter och utsedda dokumentationshandledare i hälso- och sjukvårdsdokumentation. Externa stödfunktioner inom patientsäkerhet. Stadsdelen har genom avtal tillgång till stödfunktioner som Vårdhygien Stockholm, Oral Care tandvårdsenhet, Palliativt kunskapscenter (PKC) och Apoteket AB. för rådgivning, stöd, utbildningsinsatser och uppsökande verksamhet. 3.1.3 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Patientsäkerhetsberättelse Sida 7 (20) Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 § där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vård skada. Intern samverkan Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och baspersonal har kontinuerliga uppföljningar utifrån de enskilda patienternas behov. Vid två rapporttillfällen per dag träffas baspersonal och sjuksköterska. Rehabiliteringspersonal deltar vardagar. Särskilda teammöten mellan sjuksköterska, baspersonal/kontaktman och rehabiliteringspersonal sker kontinuerligt. Vid dessa möten görs en tvärprofessionell bedömning av identifierade risker hos den enskilde patienten och förebyggande åtgärder planeras. Verksamhetschef för hälso- och sjukvården och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har HSL möten där fokus ligger på lägesanalys, uppföljning och utveckling. Verksamhetschef, MAS, MAR och legitimerad personal samverkar regelbundet i frågor som rör patientsäkerheten. Extern samverkan Verksamheten har en samverkansöverenskommelse med ansvarig läkarorganisation, Capio. I regelbundna samverkansmöten där verksamhetschef för läkarorganisationen, MAS, representanter från legitimerad personal och verksamhetschef deltar diskuteras problem som rör patientsäkerheten på övergripande nivå för att förbygga att vårdskador uppstår. Ansvarig läkare har varje vecka rond med planerings ansvarig sjuksköterska för att gå igenom de enskilda patienternas behov. Verksamheten har genom avtal tillgång till och samverkar regelbundet med hygiensjuksköterska från vårdhygien Stockholm. Samverkan sker också med Apoteket AB för extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen och utbildning i läkemedelshantering. Verksamheten samverkar med tandvårdsenhet för uppsökande verksamhet med munhälsobedömning och för utbildning till personal i munvård. 3.1.4 Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Vårdinformationen i Vodok och NPÖ ska finnas tillgänglig för personal utifrån de krav som ställs på verksamheten. Verksamhetschef ansvarar för att efter bedömning tilldela behörigheter till system med vårdinformation. I samband med anställning skriver samtliga medarbetare på en sekretessförbindelse och informeras muntligt och skriftligt om kravet på sekretess samt att regelbundna kontroller görs genom loggning av åtkomst. Patientsäkerhetsberättelse Sida 8 (20) Egenkontroll av Hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring sker enligt fastställt års hjul och omfattar att information utifrån lag och riktlinjer för upprättande av journal tillförts journalen, att genomförda riskbedömningar dokumenterats samt att förebyggande åtgärder har dokumenterats vid bedömda risker Hälso- och sjukvårdspersonal får skriftlig information om kontroll och uppföljning av logg samt undertecknar en bekräftelse på att hen tagit del av informationen. Information ges på HSL-möte under januari månad. • Loggrapport dras ut från Gem i Vodok och jämförs mot tjänstgöringslista samt Logg över NPÖ • Resultatet ska ingå i patientsäkerhetsberättelsen • 5-8 journaler granskas varje månad på vård- och omsorgsboende • Urval görs slumpmässigt. Varje granskad journal markeras på avsedd lista så att inte samma journal kontrolleras mer än 1 g/år • Under april samt oktober månad granskas även HSL-personalen • Granskningen dokumenteras och analyseras i Loggrapport Parametrar som granskas är: - Patients uppgifter - Specifik anställd har utfört - Skett många gånger avseende en viss patient - Avvikande tider under dygnet Under december månad skickas årets loggkontroller till MAS HSL journaler har granskats två gånger av biträdande enhetschef/HSL-ansvarig chef Enligt egenkontrolls mall visar det sig att 97% (96% år 2024) av insatserna är redovisade. Även en granskning av slumpmässigt valda HSL journaler gjordes och då av 6 olika ordinarie sjuksköterskor där sjuksköterska inte hade ett eget omvårdnadsansvar. Resultatet av den granskningen visar att dokumentationen är ett fortsatt utvecklingsområde för 2026 Åtgärderna som genomfördes: • Togs upp individuellt med respektive PAS samt gemensamt på ssk-möte. • PAS går igenom egen dokumentation/journaler och åtgärdar brister i dokumentationen. • PAS rapporterar till ansvarig chef för HSL när bristerna i dokumentationen är åtgärdad. • Dokumentationen är stående punkt på ssk-möte. • Vi har regelbundet möte för återkoppling/undervisning med dokumentationsstödjare. • Vi har en ssk som är dokumentationsstödjare (Vodok) i HSL-gruppen 3.1.5 Strålskydd SSMFS 2018:5 3 kap. 13 § Patientsäkerhetsberättelse Sida 9 (20) Verksamheten använder ingen utrustning som medför exponering för joniserande strålning. Verksamheten behöver därmed inte redovisa ett strålskyddsbokslut. 3.2 En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Säkerhetskulturen ska genomsyra alla delar av vården och främja en öppen kommunikation i det dagliga arbetet kring identifierade risker. En god säkerhetskultur kännetecknas av ett gemensamt aktivt arbete där alla utifrån sin roll bidrar och agerar för att identifiera och minimera risker och skador och där patienten görs delaktig. All personal ansvarar för att rapportera avvikelser till legitimerad personal när de inträffar eller upptäcks. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal registrerar händelser som medfört eller kunnat medföra en vård skada i avvikelsemodulen i Vodok. Vid allvarliga hälso- och sjukvårdsavvikelser tas direkt kontakt med verksamhetschef och MAS eller MAR . Varje avvikelse hanteras i nära anslutning till när det inträffat och omedelbara åtgärder sätts in. Händelsen och beslutade åtgärder dokumenteras i patientjournalen. Avvikelserna sammanställs och analyseras av verksamhetschef och hälso- och sjukvårdspersonalen. Händelser och beslutade åtgärder på övergripande nivå som berör all personal tas upp och återkopplas regelbundet vid kvalitetsråd. Verksamheten behöver fortsätta att utveckla arbetet med dokumenterad utredning och analys av bakomliggande orsaker vid inträffade avvikelser. Verksamheten behöver även förbättra sin hantering så att samtliga avvikelser hanteras enligt fastställda rutiner och process i avsett system för avvikelsehantering. Informationsöverföring säkerhetsställs i och med samverkan mellan olika yrkesgrupper genom teammöten, enhets möten och ledningsgruppsmöten 3.3 Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för säker vård är att det finns tillräckligt med personal med adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Vi arbetar under året enligt den utbildningsplan som finns formulerad utifrån de mål och utvecklingsområden som styr vår verksamhet. Det finns en utarbetad rutin för introduktion av nya medarbetare. Vi arbetar både med interna som externa utbildningar. Under 2025 har vi haft utbildningar i lågaffektivt bemötande, fördjupning kognitiva sjukdomar och BPSD instrumentet. Vi har under året låtit utbilda en certifierad BPSD utbildare. Vård- och omsorgspersonalen har fått utbildning i rapporteringsstöd, basala hygienrutiner, Dö-bra projekt, palliativa ombud, tidigt palliativt förhållningssätt inom äldreomsorg-hur gör man i praktiken? Sömn inom äldreomsorg, läkemedelsförrådshantering, sårutbildning, fortsätt att jobba säkert med läkemedel, webbutbildning i yrkessvenska speciellt anpassad för personal som arbetar inom äldreomsorg Patientsäkerhetsberättelse Sida 10 (20) Patienten som medskapare Synpunkter/klagomålshantering Synpunkter och inkomna klagomål ser verksamheten som ett viktigt led i att säkra och utveckla en verksamhet av hög kvalitet. Det är nödvändigt för ett förebyggande arbete att använda sig av kunskaper om brister och negativa erfarenheter som förs fram inom olika delar av verksamheten. Kritiska synpunkter ger verksamheten möjlighet till ständiga förbättringar och därmed nöjdare kunder. Vi ser synpunkter från våra brukare som en tillgång och inte ett hot. Synpunkter på patientsäkerheten kan vara både skriftlig och muntlig. Om medarbetare eller chef mottar ett muntligt klagomål/synpunkt ska detta dokumenteras skriftligt. Den som framfört synpunkter eller klagomål ska så fort som möjligt få en återkoppling. Om frågorna är av principiellt viktig natur eller svåra att hantera på enheten ska enhetschef hänvisa till ledningen för stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse Sida 11 (20) AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § 4.1 Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Under år 2025 har vi inga händelser som ledde till vårdsskada. Bakgrund och syfte Trots förebyggande arbete sker ibland händelser som leder till skador eller riskerar att leda till skador. Det kan vara fel eller brister i mänskligt handlande, teknik, organisation, samverkan, medicinsk behandling eller andra insatser i vården som leder till detta. De kan vara av varierande grad och art. De som är av den allvarliga graden kan betrakta som Lex Maria händelser och är anmälningsskyldiga till Inspektion för vård och omsorg (IVO). Syftet med bestämmelserna om rapportering av händelser och Lex Mariaanmälan är att kunskaper om risker och händelser i hälso- och sjukvården ska öka så att händelser kan minimeras, framförallt genom förebyggande åtgärder. Ansvar Alla som arbetar inom verksamheten är skyldiga att rapportera händelser som har betydelse för brukarens säkerhet till sin närmaste chef, vilken i sin tur är skyldig att rapportera till Enhetschef samt stadsdels MAS som har anmälningsplikt. Genomförande Lex Maria anmälan Då en händelse har medfört en allvarlig skada eller skulle kunnat medföra en allvarlig skada ska en Lex Maria anmälan göras till IVO. En händelseanalys ska påbörjas av enhetschef. Med allvarlig skada eller sjukdom menas att det som inträffat medfört eller kunde ha medfört att brukaren avlidit, fått livshotande tillstånd, svår kroppskada, sjukdom eller betydande funktionsnedsättning. Liknande händelser som återkommit och som var för sig inte betraktas som allvarligt kan tillsammans bedömas som allvarlig. Patientsäkerhetsberättelse Sida 12 (20) 4.2 Tillförlitliga och säkra system och process Hälso- och sjukvård omfattar många olika processer med såväl kända som okända riskmoment. Rätt patient ska få rätt vård, på rätt plats, i rätt tid. Med tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner skapas förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonalen att arbeta säkert, effektivt och enligt bästa tillgängliga kunskap. Verksamheten ska inkludera det systematiska patientsäkerhetsarbetet som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen. Verksamheten har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Egenkontroller genomförs enligt årshjul för hälso- och sjukvården enligt beslutade rutiner och följs vid behov upp med handlingsplaner. För att identifiera risker för vårdskador har individuella riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen genomförts enligt riktlinjer med validerade bedömningsinstrument. Enheten har strukturerade teammöten runt patienterna där en tvärprofessionell bedömning av den enskildes risker och behov görs och åtgärder planeras. HSL- möten med sjuksköterskor, sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut genomförs regelbundet i verksamheten där fokus ligger på uppföljning och planering utifrån verksamhetens mål för hälso- och sjukvården. Det förebyggande arbetet för att förhindra smitta och smittspridning har fortsatt varit prioriterat. Personal har genomgått Vårdhygiens webbaserade utbildning i basala hygienrutiner. Handledningstillfällen i hantering och korrekt användning av skyddsutrustning har genomförts. Egenkontroll av följsamheten till basala hygienrutiner har genomförts av hygienombud enligt årshjul under året. Verksamheten har haft kontakter och samverkan med vårdhygien och smittskydd för att säkerställa ett korrekt omhändertagande vid misstänkt eller konstaterad smitta. Infektionsregistrering har genomförts och sammanställts varje månad. I samverkan med Capio har vaccinationer genomförts enligt rekommendationer. Inom området läkemedelshantering och delegering har egenkontroller och extern granskning av Apoteket AB genomförts enligt årshjul. För identifierade utvecklingsområden har handlingsplan upprättats och åtgärdats enligt upprättad handlingsplan. Läkemedelsgenomgångar har genomförts för samtliga patienter i samverkan med ansvarig läkare. Chef och sjuksköterskor har haft utbildning i läkemedelshantering och delegering via Apoteket AB. Sjuksköterskor har erhållit utbildning samt dokumentationsstöd och handledning för hälso- och sjukvårdsdokumentation samt dokumentation av avvikelser. Det förebyggande arbetet med nutritionsvårdsprocessen utifrån fastställda rutiner har fortsatt i samarbete med dietist. För att säkerställa ett gott omhändertagande vid palliativ vård i livets slutskede finns fastställda rutiner och verksamheten registrerar i Svenska palliativregistret och använder resultaten i förbättringsarbetet. Samverkan med ansvarig läkare har stärks och rutiner för reflektion med läkare efter dödsfall, efterlevnadssamtal och implementering av närståendeenkäter efter dödsfall följs. 4.3 Säker vård här och nu SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Patientsäkerhetsberättelse Sida 13 (20) Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på förändringar i närtid. Vårdgivare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivare uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Verksamhetschefen ansvarar för att en riskanalys genomförs vid förändringar inom vård, omvårdnad, organisation och arbetsmiljö som påverkar verksamhetens arbetssätt och rutiner. Verksamheten fortsatt haft hög beredskap för ett eskalerade läge av smittspridning och fortlöpande genomfört riskanalyser. Verksamheten identifierar fortlöpande riskområden genom händelserapporter/avvikelser från personalen. Eventuella inkomna klagomål och synpunkter från patienter/närstående, Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sammanställs och analyseras och används i förbättringsarbete. På individnivå gör planerings ansvarig sjuksköterska i samarbete med kontaktman, sjukgymnast och arbetsterapeut riskbedömningar vid nyinflyttning samt vid förändringar i patientens hälsotillstånd. Risker identifieras och förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra fallskador, undernäring, trycksår samt ohälsa i munnen. 4.4 Stärka analys, lärande och utveckling Riskhantering En riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av en riskbild. En riskanalys görs för att upptäcka risker som kan leda till att en boende skadas och för att ta fram konkreta åtgärder som eliminerar risker. Väsentlighet- och riskanalys genomförs årligen i verksamheten i samband med verksamhetsplaneringen. Enhetschef ansvarar för att den genomförs. Den process som analysen gäller beskrivs genom att identifiera risker i processen och dess bakomliggande orsaker. Vi tar fram åtgärdsförslag för att minska eller eliminera risken. En internkontrollplan upprättas på enhetsnivå. Uppföljning av internkontrollplanen redovisas i verksamhetsberättelsen. Under året har det fortsatta arbetet med att minska smittspridningen i verksamheten haft högsta prioritet. Rutiner och arbetssätt har hela tiden anpassats till nya eller ändrade rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Region Stockholm. Information om vikten att följa hygienrutiner har ständigt betonats för personalen liksom att i övrigt följa de rekommendationer som lämnats av myndigheterna. Även de boende har fått information om hur de ska skydda sig och hur de kan undvika att föra smittan vidare. Stor vikt har lagts vid att godkänd skyddsutrustning ska finnas tillgänglig för personalen. Patientsäkerhetsberättelse Sida 14 (20) Analys och lärande av erfarenheter, insamling av statistik och resultat från egenkontroller är en del av det fortlöpande förbättringsarbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. 4.4.1.Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Alla avvikande händelser som berör hälso- och sjukvård ska rapporteras i hälso- och sjukvårdsavvikelsemodulen i Vodok. För fall gäller att samtliga fall ska rapporteras i avvikelsemodulen i Vodok. När ett fall inte beror på en brist inom hälso- och sjukvård har verksamhetschef bedömt, vanligtvis baserat på teamets bedömning, att fallet inte hade kunnat undvikas med fler eller andra fallpreventiva åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet. Socialstyrelsen ställer i sina föreskrifter krav på att alla allvarliga negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter ska rapporteras till Läkemedelsverket, tillverkare och för kännedom till IVO. Verksamhetschef ansvarar för att i samråd med MAR eller MAS göra en anmälan. Enhetens arbete med avvikelseprocessen Enheten har arbetat med att lyfta avvikelser i Hälso- och sjukvårdsforum samt APT-möten för att lyfta vikten av att arbeta med avvikelser för att förbättra verksamheten. Mål Strategi Åtgärd Resultat 2025(2024) Analys Goda kunskaper i basala hygienrutiner Fortsatt arbete under 2025 Föreläsning av sjuksköterska/hygiensjuksköterska web.-utb. Självskattning visar höga kunskaper hos personalen i basala hygienrutiner 2ggr/år Verksamheten arbetar på ett bra sätt för god kunskap hos personalen Läkemedelsavvikelse Lokala rutiner ska följas upp. Personalen ska påminna varandra om ev. miss vid läkemedels utdelning. Planera arbete innan VoB 18 (34) Kan det vara att personalen upplever vikten av att skriva avvikelse rapport samt sjuksköterskor Patientsäkerhetsberättelse Sida 15 (20) 4.4.2 Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Synpunkter/klagomålshantering ser verksamheten positivt på eftersom då det är ett viktigt led i att säkra och utveckla vår verksamhet. Det är nödvändigt för ett förebyggande arbete att använda sig av kunskaper om brister och negativa erfarenheter som förs fram inom olika delar av verksamheten. Kritiska synpunkter ger verksamheten möjlighet till ständiga förbättringar och därmed nöjdare kunder. Vi ser synpunkter från våra brukare som en tillgång och inte ett hot. Synpunkter på patientsäkerheten kan vara både skriftlig och muntlig. Om medarbetare eller chef mottar ett muntligt klagomål/synpunkt ska detta dokumenteras skriftligt. Den som framfört synpunkter eller klagomål ska så fort som möjligt få en återkoppling men senast inom 14 dagar. Om frågorna är av principiellt viktig natur eller svåra att hantera på enheten ska enhetschef hänvisa till ledningen för stadsdelsförvaltning. 4.5 Kvalitetsregisterarbete Kvalitetsregister används för registrering och kvalitetsutveckling. 4.5.1 Svenska palliativregistret I palliativregistret registreras uppgifter utifrån de kvalitetsindikatorer och måltal som socialstyrelsen fastställt för palliativ vård i livets slutskede. Resultaten används för att se områden som behöver utvecklas och förbättras. 4.5.2 Senior Alert bl.a. upplyser personal. Tack vara appva signeringssystem att antalet av avvikelse sjunkit. Trycksår (uppkommit i egen verksamhet) Undervisning av ssk VoB 0 (2) Uppdatera kunskaper hos personalen, utbildning Fall Alla boende har en aktuell riskbedömning med DFRI och vårdplan för fallprevention. Rutin och riktlinje är färdigställda. För varje fall skrivs en avvikelse som åtgärdas och som sedan går vidare till kvalitetsrådet, händelseanalys kan göras vid ofta återkommande fall. VoB Fall totalt – 109(82) Fall som lett till höftfraktur – 2 (1) Fall som lett till annan fraktur – 1(2) All personal har gått förflyttningsteknik under 2025. Utveckla arbetet med förebyggande åtgärder samt riskanalyser, utbildning 4 undervisningar av Rehabteamet. MTP HSL-personal följer upp rutiner för MTP Planerade kontroller är gjorda 2ggr/år Goda rutiner finns Patientsäkerhetsberättelse Sida 16 (20) Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister som ska användas för att identifiera och registrera risker och bakomliggande orsaker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. Vid identifierad risk ger registret stöd för evidensbaserade åtgärder och ett systematiskt arbetssätt. 5. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Kontinuerliga riskanalyser är en viktig förutsättning för att ha en beredskap och kunna göra nödvändiga förändringar/förbättringar i verksamheten utifrån det aktuella läget. It-avbrott, strömavbrott och smitta kan påverka negativt och vi behöver ha rutiner och åtgärdsplaner i beredskap. Utifrån utförda risk och sårbarhetsanalyser har enheten under året arbetat med uppföljning av åtgärder och rutiner för kontinuitetsplanering. Arbetet fortsätter 2026. Verksamhetens riskhantering sker genom analys och åtgärder på individnivå och på verksamhetsnivå i samband med riskbedömningar avvikelsehantering och egenkontroller. Ett prioriterat område 2026 är att vidareutveckla enhetens arbetssätt med resultatuppföljning och analys för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Verksamheten fortsätter arbetet med att upprätthålla följsamhet till basala hygienrutiner klädregler. Vi kommer också fortsatt arbeta vidare med avvikelsehanteringen och individuella riskbedömningar och bedömningar av patientens hälsa och vårdbehov med fokus på dokumentation, analys, åtgärder och uppföljning. Verksamheten ska fortsätta arbetet med att utveckla nutritionsvårdsprocessen i samverkan med dietist och utsedd sjuksköterska med särskilt ansvar för nutrition (SNUD) i syfte att minska risker för undernäring. Arbetet med att utveckla demensvården fortsätter genom ökat användande av BPSD instrumentet och lågaffektivt bemötande under 2026. Verksamheten ska i samverkan med läkarorganisationen arbeta för att öka följsamheten till kvalitetsindikatorer för en god palliativ vård i livets slutskede samt fortsatt erbjuda samtal inför livets slut s.k. DöBra samtal. Efterlevandesamtal och närståendeenkäter erbjuds och genomförs och kommer att användas i förbättringsarbete. Patientsäkerhetsberättelse Sida 17 (20) 6. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Fokusområde Mål Planerade åtgärder Egenkontroll 1. Smittförebyggande arbete Att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar och vårdrelaterade infektioner. Utbildning i basala hygienrutiner och klädregler och smittförebyggande arbete som genomförs vid introduktion och minst årligen. Vaccinationer genomförs i samverkan med läkarorganisation i enlighet med regionens riktlinjer. Vid misstänkt eller konstaterad smitta följs handlingsprogram och samverkan sker med vårdhygien för att säkra ett korrekt omhändertagande. Reflektion och återkoppling av resultat från genomförda egenkontroller av vårdhygienisk standard sker till personal vid avdelningsmöten och APT. Kontroll av andelen medarbetare som genomgått årlig utbildning i basala hygienrutiner och klädregler. Egenkontroll genom PPM av basala hygienrutiner och klädregler minst 2 gånger per år enligt årshjul för HSL. Egenkontroll av vårdhygienisk standard årligen enligt årshjul för HSL. Uppföljning av infektionsregistrering månatligen. kusområde Mål Planerade åtgärder Egenkontroll Patientsäkerhetsberättelse Sida 18 (20) 2. Strukturerade och evidensbaserade bedömningar av patientens hälsa och vårdbehov 2.1. Alla boende ska erbjudas riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår samt ohälsa i munnen. Bedömningar av ADL förmåga och funktion- och förflyttningsförmåga erbjuds och genomförs. Vid symtom på beteendemässiga och psykiska störningar hos patienter med demensdiagnos ska BPSD skattning genomföras. 2.2. Utifrån identifierade risker och vårdbehov ska en hälsoplan upprättas. 2.3. Vid försämrat hälsotillstånd hos patient används ViSam beslutsstöd av sjuksköterska som stöd för klinisk bedömning och val av vårdnivå. Sjuksköterska erbjuder och genomför riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår samt ohälsa i munnen vid inflytt och minst årligen enligt riktlinjer. Utbildad SNUD- sjuksköterska med särskilt nutritionsansvar används som stöd för att vidareutveckla arbetet med nutritionsvårdsprocessen. Arbetsterapeut erbjuder och genomför bedömning av ADL förmåga i samband med inflytt och minst årligen enligt riktlinjer. -Sjukgymnast/ fysioterapeut erbjuder och genomför bedömning av funktion- och förflyttningsförmåga i samband med inflytt och minst årligen enligt riktlinjer. -BPSD skattning genomförs för patienter med demensdiagnos vid symtom på beteendemässiga och psykiska störningar vid demenssjukdom. Utifrån identifierade risker och vårdbehov upprättas hälsoplan. - Fortsatt implementering av ViSam beslutstöd för bedömning av försämrat hälsotillstånd hos patient.- Månatlig uppföljning av inrapporterade HSL indikatorer. -Egenkontroll av utförda BPSD- skattningar och bemötandeplaner. Egenkontroll av ViSam användning . Patientsäkerhetsberättelse Sida 19 (20) 3.Informationssäkerhet 3.1.Hälso- och sjukvårdsdokumentationen förbättras för att leva upp till krav och mål i lagar, föreskrifter och riktlinjer. 3.2.Åtkomsten till patientuppgifter i journal och NPÖ säkerställs. 3.1. Utbildningsinsatser utifrån resultat och analys av egenkontroller av vårdprocesser enligt årshjul med stöd av verksamhetsutvecklare och dokumentationshandledare. - Upprättade mallar för egenkontroll används som stöd för Hälso- och sjukvårds- dokumentationen av olika vårdprocesser. 3.2. Översyn av enhetens rutiner arbetssätt för loggkontroller ska genomföras. Egenkontroller av hälso- och sjukvårdsdokumentation utifrån fastställda vårdprocesser genomförs enligt årshjul. Uppföljning av genomförda loggkontroller av åtkomst till patientuppgifter i journal och NPÖ. Fokusområde Mål Planerade åtgärder Egenkontroll 4.Palliativ vård Fortsatt utveckling av en god palliativ vård i livets slutskede som är följsam till riktlinjer och rutiner. Fortsatt implementering av DöBra verktyget för att inventera egna önskemål vid vård i livets slut. -Brytpunktssamtal genomförs och en vårdplan för palliativ vård upprättas vid övergång till vård i livets slutskede för att säkra ett gott omhändertagande Reflektionssamtal ska genomföras tillsammans med läkare efter dödsfall och vården registreras i Svenska palliativa registret. -Efterlevandesamtal och närståendeenkäter erbjuds och genomförs. Uppföljning av resultat av genomförda och dokumenterade kvalitetsindikatorer i svenska palliativ registret rapport var tredje månad. Uppföljning av palliativa indikatorer, genomförda reflektionssamtal, efterlevandesamtal och närstående enkäter vid palliativa ombudsträffar. Patientsäkerhetsberättelse Sida 20 (20) 5. Avvikelsehantering Avvikelser används för att identifiera risker, åtgärda brister och förebygga incidenter och vårdskador Enheten ska arbeta för - Förbättrad utredning, orsaksanalys och åtgärder -Att samtliga avvikelser slut hanteras inom en godkänd tidsram på en månad. - Ökad spridning av avvikelser. -Information om rutiner för avvikelsehantering, rapporteringsskyldighet ges till personal i samband med introduktion och på APT. -Inrapporterade avvikelser utreds, analyseras och planerade åtgärder dokumenteras i avsett system för avvikelsehantering enligt riktlinjer och rutiner. - Avvikelser följs upp i enhetens forum för avvikelsehantering. Risker identifieras och åtgärder planeras och följs upp. Minst månatlig uppföljning i enhetens forum för avvikelsehantering och enhetens system för avvikelsehantering att inrapporterade avvikelser har hanterats och slutbedömts. 6. Utveckla arbetssätt för delegering, rehabiliterings- området Ökad kunskap och tydliggörande av arbetsprocess för delegering för arbets- och fysioterapeuter. Verksamhetens rehabiliteringspersonal (en representant) deltar i arbetsgrupp för framtagande av rutin för delegering. MAR bjuder in. Rutin presenteras på chefs möte för godkännande. Rutin implementeras i verksamheten genom att den gås igenom i olika personal forum. -Följa upp antalet delegeringar 2025 jämfört med 2026 -Att det finns en ny rutin --- [Patientsäkerhetsberättelse Elinsborgsbacken Bostad med Särskild service 2025.pdf] 2026-01-07 Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgsbacken Bostad med Särskild service SOL År 2025 2025-02-11 Verksamhetschef Novelia Omsorg AB Elinsborgsbacken Bostad med särskild service Camilla Westberg Diarienummer: 2 Inledning I berättelse används följande nyckelord och benämningar: Boende: hyresgäst med biståndsbeslut om psykosociala insatser enligt SOL och patient inom HSL Genomförandeplan/Bemötandeplan: skriftligt dokument, utformas efter en samordnande individuell planering, formalia av biståndsbeslut för resp. boende: Fokus med dessa att öka livskvalité och att varje boende ska ha en meningsfull vardag som präglas av integritet och självbestämmande SIP: Samordnande individuell plan, kan alla kalla till kring patienten om man önskar få ett samordnat möte kring behov, oftast tillkallas detta av sjukvårdspersonal eller biståndshandläggare men även boendestödjare, samordnare eller verksamhetschef. (Nytt) Boendestödjare: Baspersonal på Elinsborgsbacken som innehar kontaktmanskap och samordnande roll kring psykosociala stödinsatser, vård och omsorg och upprättande av genomförandeplaner. SSK: legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som Novelia anlitar med tillgänglighet dygnet runt, alla veckodagar, vars uppgift att tillgodose boendens vård och omsorg enligt HSL. Samordnare: ska i samråd med kontaktperson upprätta, genomföra och följa upp samtliga boendes GFP, BMP Verksamhetschef: Ska vara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet samt trygghet, kontinuitet och samordning med legitimerad sjuksköterska, arbetsterapeut och andra samarbetspartners. 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ...................................................................................................................4 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD .......................................................5 Engagerad ledning och tydlig styrning ...................................................................................5 Övergripande mål och strategier .......................................................................................5 Organisation och ansvar ....................................................................................................6 En god säkerhetskultur ........................................................................................................10 Adekvat kunskap och kompetens ........................................................................................11 Patienten som medskapare .................................................................................................11 AGERA FÖR SÄKER VÅRD .........................................................................................................12 Öka kunskap om inträffade vårdskador ...............................................................................13 Tillförlitliga och säkra system och processer .......................................................................13 Säker vård här och nu ..........................................................................................................14 Riskhantering ...................................................................................................................14 Klagomål och synpunkter .................................................................................................15 Öka riskmedvetenhet och beredskap ..................................................................................16 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR ..............................................16 4 5 SAMMANFATTNING Elinsborgsbacken Bostad med särskild service inom SoL – är en verksamhet med upprättat avtal om entreprenaddrift av 20 boendelägenheter, på ett uppdrag av Stockholm Stad, Spånga Tensta stadsdelsförvaltning med uppstart den 16 september 2022. Målgruppen är huvudsakligen personer mellan 18–64 år som är aktuella för insatser inom stadens socialpsykiatri och som har fått biståndsbeslut för bostad med särskild service / gruppboende, där service och omvårdnad kan ges alla tider under dygnet. Verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet är att bedriva hälso- och sjukvård av god kvalitet och med hög patientsäkerhet, dygnet runt. Målet för 2025 var att fördjupa personalens kunskap kring hyresgästerna och deras sjukdomshistorik. Genom att fortsätta att lägga resurser på arbetet med ökad patientsäkerhet utifrån boendes behov och situation på Elinsborgsbacken genom förbättring av rutiner, struktur, utökad närvaro av hälso-och sjukvårdspersonal, analys och uppföljningar av inkomna avvikelser och förbättring av dokumentation. Novelia har en närvarande ledning med verksamhetschef och samordnare som finns tillgänglig i det dagliga arbetet måndag-fredag. Tydligare rutiner och en förbättrad samordning och teamarbete har ökat patientsäkerheten utifrån varje boendens behov och situation. Verksamhetschef och samordnares huvudsakliga uppgift är att säkerställa att verksamheten använder sig evidensbaserade metoder, att stötta boendestödjare i utförande av insatser, bemötande samt upprätta genomförandeplaner, riskanalyser samt bemötandeplaner så att samtliga boende ska få möjligheter och verktyg att leva sitt liv till dess fulla potential. Elinsborgsbacken har två anställda sjuksköterskor som är på plats i verksamheten måndag till fredag mellan 7-11 samt beredskapstid dygnet runt. 6 Personalomsättningen har varit låg under 2025 varav minimalt med nyrekrytering har behövts. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD Engagerad ledning och tydlig styrning Novelias vision är att bedriva verksamheter som tydligt fokuserar på meningsfullhet, delaktighet samt främjar den personliga utvecklingen för både boende och medarbetare. Vårt mål är att alla ska känna sig inkluderade, inspirerade och få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Stödet är alltid individanpassat med tydliga mål och präglas av en hög grad av delaktighet för den boende som bor hos oss. Novelia utgår från en salutogen värdegrund. Vilket innebär att personal och skapar en professionell relation med hyresgästen för att kunna ge stöd och vägledning i det vardagliga livet. Det är kommunikationen som är i fokus för att uppnå de mål som är uppsatta i genomförandeplanen som boendestödjare har utformat tillsammans med hyresgästen. Verksamheten övergripande målsättning för patientsäkerhetsarbete är att förhindra att hyresgäster drabbas av vårdskador, när de bor hos oss, på Elinsborgsbacken bostad med särskild service. Delmålen har valts med kunskap om att det som krävs för att driva säkert vård är insikter om risker och systematiska uppföljningar. Ytterst ansvar ligger på verksamhetens ledning, men det behövs ett gemensamt ansvar och förståelse för 7 alla professioner och med både boende/anhöriga/godeman för att uppnå en trygg och säker vård. Alla professioner behöver arbeta enhetligt, samverka i team, utöva evidensbaserad vård och eftersträva ökad kunskap för kvalitetsutveckling för att höja patientsäkerhet. Verksamheten ska tydligt förmedla beställda insatser inom hälso- och sjukvård enligt biståndsbeslut och följa de kvalitetskrav som ställs på verksamheten, dygnet runt. På Elinsborgsbacken Bostad med särskild service har personal olika kompetenser inom målgruppen – undersköterskor (både med och utan) psykiatriinriktning samt behandlings- och socialpedagoger. De flesta i arbetsgruppen har en yrkeserfarenhet inom socialpsykiatri. Ett utvecklingsområde är att säkerställa att även personal med mindre erfarenhet och utbildning ska vara trygga i sin yrkesroll och ha nödvändig praktisk kunskap. Övergripande mål och strategier Novelia Omsorg är en leverantör som har följande ansvar enligt avtalsdokument – ”att bistå den enskilde att få kontakt med hälso- och sjukvården om det behövs. Vidare ska Novelia omsorg vid behov samarbeta med kommunens MAS och med landstingsfinansierade vården så att hälso- och sjukvården kan genomföras med god kvalitet och i enligheten med gällande lagstiftningen. Novelia Omsorg ska tillhandahålla och bekosta arbetstekniska hjälpmedel, som är nödvändiga för uppdragets genomförande, samt teckna serviceavtal för dessa medel enligt gällande regler. Novelia Omsorg ska se till att all omvårdnadspersonal har nödvändig utbildning för att hantera arbetstekniska medel. Läkemedelshanteringen på verksamheten ska ske enligt utarbetande rutiner av MAS. Vid förändring av stöd- och omvårdnadsinsatser behöver verksamhetschef på Novelia Omsorg uppmärksamma dessa och informera beställaren för omprövning av individuell planering för berörd boende”. 8 Målsättning för verksamheten är att tillgodose varje boendes biståndsbeslutade insatser, leverera efter kvalitetskrav och förväntningar om stödinsatser behöver ändras över tid. Det övergripande målet följs upp utifrån 4 delmål som har långsiktig karaktär: Delmål 1: Utveckla och bibehålla kompetens genom diverse utbildning /fortbildning av boendestödjare Delmål 2: Systematisk implementering av nya rutiner, dokumentationsgranskning, analys och utredning av sjukvårdsavvikelser Delmål 3: Delaktighet och teamarbete kring hälsoplaner i hälso-och sjukvård och GP/BP/riskanalyser i SoL dokumentation och omvårdnadsinsatser Delmål 4: Systematiskt arbete och följsamhet i basala hygienföreskrifter Vi ska utveckla dagligt arbete för att säkerhetsställa god patientsäkerhet, förebygga vårdrelaterande skador och möjliggöra hälsoförbättringar samt ökad livskvalitet. Vårt arbetssätt förutsätter hög trygghet hos samtliga medarbetare och boenden, eftersom riskanalyser tyder på höga risker för hot- och våldssituationer. Därför ska verksamheten Elinsborgsbacken bostad med särskild service präglas av individanpassad bemötande utifrån metoden ESL, förutsägbarhet i vardagen, tydlig struktur och lokalanpassningar för de boende som har stora omvårdnadsbehov i sin vardag. Organisation och ansvar Stadsdelsförvaltningen Enligt 18§ HSL, ansvarar kommunen för att det i bostad med särskild service erbjuds hälso- och sjukvård åt de boende tom på sjuksköterskenivå. Kommunens ansvar omfattar hälso-och sjukvård som en boende har behov av i på boendet, 9 inklusive rehabilitering och habilitering, enligt primärvårdens uppdrag upp till och med nivån för den legitimerade sjuksköterskans, legitimerade arbetsterapeutens och legitimerade sjukgymnastens/fysioterapeutens yrkesansvar. Vårdgivaren - (Novelia Omsorg AB) bistår den boendens att få kontakt med hälso-och sjukvårdens när detta behövs. Novelia ska samarbeta med kommunens MAS. Novelia ska också ta hand om avlidna enligt de riktlinjer och rutiner som finns från Novelias egen MAS. Novelia har yttersta ansvaret för att det bedrivs ett systematiskt för patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda och kontrollera och vidta åtgärder som behövs för att förebygga att boendena drabbas av vårdskador. Novelia Omsorg AB som vårdgivare kan även i vissa fall vända sig till kommunens rutin för omhändertagande av avlidna. Avtal finns med stödfunktioner inom patientsäkerhet som Apoteket AB och Bonliva. Verksamhetschef - enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. VC fråntar inte andra befattningshavare inom hälso-och sjukvården deras yrkesansvar. Verksamhetschef ansvarar för att: - Det finns de rutiner och instruktioner som krävs i verksamheten - Boendestödjarna har rätt kompetens samt att denna upprätthålls - Överförmyndaren informeras när en boende kan antas behöva godeman/förvaltaren - Närstående omedelbart underrättas när en boende avlider eller dennes tillstånd försämras Verksamhetschef har den samlade ledningsansvaret men kan överlåta till en annan befattningshavare inom verksamheten med tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Detta ska dokumenteras. Den lagstadgade uppgifter som åligger MAS/MAR är undantagna från VC:s ledning. Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) uppdraget regleras i HSL och HSF och innefattar bland annat ansvar för att patienten får en säker och ändamålsenlig 10 hälso- och sjukvård av god kvalitet. MAS stödjer verksamheten i utredning av alvarliga händelser och samverkar med verksamhetschef. Om utredningen skulle visa att en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada, ansvarar MAS att rapportera till ansvarig nämnd. Nämnden har delegerat till medicinsk ansvariga att anmäla enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under 2025 har Novelia tagit in en egen MAS som har arbetat med rutiner och riktlinjer i samarbete med sjuksköterskor på Elinsborgsbacken som under hösten har implementerats. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal- avses den som har legitimation inom hälso- och sjukvården- tex legitimerad sjuksköterska, legitimerad arbetsterapeut, legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut och legitimerad dietist. Den ska medverka till hälsofrämjande omvårdnad och personcentrerad vård, samt en hög patientsäkerhet och har i sitt yrkesutövande skyldighet att följa lagar, regler och rutiner. Hälsofrämjande omvårdnad innebär att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara utifrån patientens individuella möjlighet och behov. Det hälsofrämjande arbete utgår från det friska människa genom att tillvarata fysiska, psykiska och intellektuella och sociala resurser, samt stärka och uppmuntra patienten till hög delaktighet. Hälsofrämjande omvårdnadsinsatser är det legitimerad sjuksköterskans spetskompetens, därför är de skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthållas i verksamheten och ska delas vidare med boendestödjare och arbetsterapeut eller fysioterapeut. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och bär själv ansvaret hur hen fullgör sina arbetsuppgifter, handleder boendestödjarna i deras dagliga arbete och planerar för patienter. Elinsborgsbacken har två legitimerade sjuksköterskor , som är tillgängliga för boendestödjarna dygnet runt och på plats i verksamheten 20 timmar i veckan utöver jourinsatser inklusive administriva uppgifter samt håller ordförandeskap på HSL mötet varje vecka. Elinsborgsbacken samverkar med Spånga hem rehab för rehab insatser om någon av våra boenden har behov av hjälpmedel, rehabilitering samt individuell träning 11 samt att vi har ett tätt samarbete med WeMind som erbjuder egna grupper för fysisk träning som de boende är välkomna att delta i. Delegerad personal – boendestödjare / samordnare på Elinsborgsbacken som arbetar alla timmar under dygnet för att utföra vissa hälso-och sjukvårdsinsatser, enligt delegeringsbeslut från legitimerad sjukvårdspersonal. Endast ansvarig sjuksköterska kan ansvara för att delegera ut HSL uppgifter, SSK har ett ansvar att följa upp och säkerställa att kompetens finns genom utbildning och kvalitetsarbete. HSL insatserna får endast delegeras när detta är förenligt med god och säkert vård. Boende stödjare på Elinsborgsbacken bedriver primärt psykosociala insatser enligt genomförandeplaner. Basala omvårdnadsinsatser kan förekomma. Boendestödjarna agerar som kontaktman för boenden och bistår med städ att upprätthålla myndighetskontakter, ställföreträdare, närstående och sjukvården. Har hyresgäster behov av dietist eller logoped skickas en remiss via sjuksköterska eller läkare från primärvården eller slutenvården. Samverkan för att förebygga vårdskador Läkarorganisation På Elinsborgsbacken får varje boende själva välja sina fasta vårdkontakter i primär vård enligt vårdvalprincipen. Detta gäller även den psykiatriska öppenvårdskontakter. Vid inflyttning av en ny boende bedömer verksamhetens sjuksköterska vilken kontakt som är situationsaktuell och rekommenderar de vårdkontakter som är etablerade i Järva området , för att kunna tillgodose språkliga behoven i målgruppens ursprung från andra kulturer än svenska. MAS och sjuksköterskor och verksamhetschef samverkar vid behov vid uppkomna behov och förändringar. Samverkan med psykiatri och primärvården: Elinsborgsbackens verksamhet har samverkan med olika aktörer/vårdgivare, såsom: rättspsykiatri Helix och Löwenströmska, mobila teamet, Tensta vårdcentral, WeMind Järva, Serafen, Alvik psykosmottagning, Spånga Rehab, 12 diverse specialistmottagningar. Samverkansmöten har genomförts med Tensta vårdcentral och WeMind Järva under 2025 för att stärka samarbetet. Elinsborgsbacken har ett avtal med Sodexho för leverans av hälsosam mat till varje boende utifrån särskilda hälsoaspekter, som tex icke kött/fläsk, glutenfri och laktosfria varianter. Dialog sker kontinuerligt med kontaktperson på Sodexo för att förbättra och kunna tillgodose hyresgästernas föränderliga behov när det kommer till näringsrik mat. Elinsborgsbacken har ett avtal med Apoteket AB , som genomfört en inspektion/ granskning under vinter 2025. Där framkom det att det såg mycket bättre ut än efter senaste granskningen. Enligt dokumentation i förbrukningsjournal har narkotikakontroll inte utförts enligt uppsatt rutin, vilket beror på att rutinen sattes den första oktober 2025. Så det är åtgärdat nu. En annan förbättringsåtgärd var att ”dokumentera på signeringslista när läkemedel blivit utbytt enligt generisk substitution. Dokumentera namn på ordinerat läkemedel, snedstrecka och skriv därefter namnet på läkemedlet som ska administreras”. Detta åtgärdades direkt efter att kontroller var genomförd. Ett annat förlag på förbättring var att ” Märk de läkemedel som ska iordningsställas i dosett på läkemedelslistan med överstrykning och skriv “Dosett”. Detta är ett förtydligande för personalen”. Ett bra förslag som implementeras i samband med årskiftet. Verksamheten har även flyttat ut två läkemedelsskåp från boendes badrum enligt rekommendation. Återkoppling sker via protokoll och vid inspektionstillfället vilket används i verksamheten för att stärka patientsäkerheten. Elinsborgsbacken har fortsatt samarbete med Flexident/Oralcare, för att kunna få erbjudande av munhälsobedömningar till samtliga boende i behov. Elinsborgsbackens sjuksköterskor ansvarar för att erbjuda en inskrivning i Symfoni där varje hyresgäst får tacka ja eller nej. När de sedan blivit inskrivna där utfärdas tandvårdintyg av SSK. Uppföljning av tandvård sker i samarbete med SSK, boendestödjare och OralCare. Genom att legitimerad personal använder sig av ordinationsverktyget (Pascal) för både ordination och iordningsställande av dos samt beställning av 13 originalförpackning främjas en säkrare läkemedelsbehandling. Och säkerställer även att SSK kan förnya recept i tid. I dagens läge har verksamheten inget buffertförråd för läkemedel som kan användas vid behov. Detta då alla läkemedel är personbundna. Vi har en standardbuffert för mindre såromläggningar och material för större såromläggningar beställs vid behov. Under 2025 har samverkan fortsatt med Spånga rehab gällande medicintekniska hjälpmedel (MTP) för de boende som haft behov av detta. I det socialpsykiatriska uppdraget behöver personal arbeta kontinuerligt med patientsäkerhet också med perspektiv att minimera risker för situationer med hot och våld. Genom bemötande, arbetsupplägg och förutsägbarhet på aktiviteter, stödinsatser och miljö för varje boende, överrapporteringar, dokumentation samt riskbedömningar som förutsätter patientsäkerhet. Boendestödjarna har kontinuerlig kontakt med anhöriga och närstående till våra boende, vi har haft både fysiska och digitala möten, kommunikation via telefonsamtal sker löpande. På varje våningsplan finns det brevlådor ” klagomål och synpunkter ” för boende och anhöriga. För att tillmötesgå önskemål om hälso- och sjukvårdsfrågor inbjuds boende samtyckeinlämning. Elinsborgsbacken erbjuder varje månad husmöten för de boende, där eventuella önskemål, förbättringsförslag och klagomål lyfts för att diskutera hur arbetet ska ske framåt. Sjuksköterskor, biståndshandläggare, medarbetare, psykiatri och anhöriga/godemän/förvaltare erbjuds till intern samverkan och initierar vårdplaneringar/SIP-möten vid behov. Samverkan sker på daglig basis i arbete. Sjuksköterskorna på Elinsborgsbacken ger depåinjektioner på plats på boendet enligt ordination. I de fall där hyresgästen nekar, finns en kontakt med ansvarig psykiatrisk mottagning som tar beslut om vidare åtgärder. De boenden som kan ta sig till psykiatrisk mottagning/rättpsykiatri själv, uppmuntras att göra detta för att öka självständigheten. 14 Informationssäkerhet För att säkerhetsställa att legitimerad personal använder tillgång till patientuppgifter enligt gällande regelverk genomför verksamhetschef loggkontroller i hälso-och sjukvårdsjournaler. Vid avvikelser sker utredning gemensamt med Verksamhetschef och MAS. Loggrapporter arkiveras på enheten. Intern informationsöverföring och informationssäkerhet på Elinsborgsbacken fungerar via Novelias intranät Shareponit och mejl mellan sjuksköterskor och boendestödjarna. HSL möten på måndagar varje vecka är ett etablerat forum för handledning, kartläggning av informationssäkerhet och förekommande frågeställning mellan boendestödjarna och sjuksköterskor, samt verksamhetschef. En god säkerhetskultur Verksamheten Elinsborgsbacken kommer att fortsätta bygga upp en tydlig struktur, fungerande rutiner och skapa tryggt team mellan verksamhetschef och legitimerad personal, samt inkludera boendestödjare och samtliga samarbetspartners för att kunna utföra säkra och trygga omvårdnadsinsatser med våra boenden. Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överenskommelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patient. Omtanke och respekt ska visas till patient. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har i sitt ansvar att: - Bedöma och vidta nödvändiga åtgärder när en händelse/avvikelser eller risk för skada inträffar - Registrera och rapportera avvikelser till verksamhetschef - Tillsammans med verksamhetschef utreda bakomliggande orsaker, besluta och vidta adekvata åtgärder för att förhindra att händelse inträffar igen 15 - Informera patient/närstående om händelsen lett till en vårdskada och dokumentera i journalen att information lämnats Enligt stadens rutiner för utredning av vårdskada ska boendestödjare kontakta HSL-SSK direkt i samband med att avvikelse inträffat eller upptäckts, alla timmar under dygnet. Sjuksköterska avgör vilka åtgärder som behöver vidtas och om kontakt med läkare måste ske för att avgöra de medicinska konsekvenserna av avvikelsen. Om boendestödjare inte kommer i kontakt med sjuksköterska, enligt dessa rutiner, är det i sig en avvikelse, då förhindrar boendestödjaren åtgärder. Med allvarliga eller ovanliga avvikelse samt vårskada tar verksamhetschef kontakt med MAS omgående, enligt stadens rutin. Detta kan ske både muntligt och via telefon. En av målsättningar för patientsäkerhetsarbetet är att stärka kompetens av personal på Elinsborgsbacken, så att varje boende får situations- och individanpassad vård. Boendestödjarna som utför delegerande uppgifter inom hälso- och sjukvård har samma ansvar och skyldigheter att rapportera risker, avvikelser och händelser, enligt rutin. Adekvat kunskap och kompetens Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har varit på plats kontinuerligt under 2025 och deltagit i uppföljningar med hyresgästerna, boendestödjare och andra kontaktpersoner. Eftersom Elinsborgsbacken saknar egen personal inom sin enhet med arbetsterapeutisk och fysioterapeutisk kompetens, har vi varit i kontakt med Spånga rehab, då bedömning av risk för fall, fysisk skada eller försämring av fysiska hälsa har uppmärksammats hos enstaka boenden. 16 Patienten som medskapare Vid en ny inflytt har verksamhetsansvarig tillsammans med hälso-och sjukvårdspersonal från Elinsborgsbacken större samverkan med andra aktörer som är inblandade i flyttprocessen. Under 2025 har vi haft en inflytt samt en planerad inflytt som flyttar in i början av 2026. Den enskilde kommer oftast hit med ansvarig biståndshandläggare, närstående och ställföreträdare. Sjuksköterskan har inflyttningssamtal med patienten och patienten blir tillfrågad att lista sig på Tensta Vårdcentral då en god etablerad kontakt och samverkan finns. Varje boende är delaktig vid planering och upprättande av genomförandeplan som ligger till grund för stöd och omsorg. Genomförandeplan upprättas minst två gånger /år och i samband med inflyttning och vid uppföljning. När en ny boende flyttar in – utses alltid två kontaktpersoner för att de ska hjälpa och motivera en ny boende att planera sina egna stödinsatser. För att främja delaktigheten anordnar verksamheten gemensamma Husmöten varje månad. Det är viktigt för målgruppen har möjlighet till en meningsfull sysselsättning, som kan förefalla på en extern utförare. Hyresgäster som har större hinder att ta sig iväg, erbjuds stående aktiviteter på Novelias träfflokal Träffpunkten och även i sällskapsrummen. De boende erbjuds olika aktiviteter på boendet så som pingis, sittgympa, promenader, pysselhörna, sällskapsspel, bingo och annat. Verksamheten har även köpt in klippkort på Tensta simhall så de boende kan gå dit och träna eller simma. AGERA FÖR SÄKER VÅRD Utförda egenkontroller på Elinsborgsbacken under 2025 17 Egenkontroll Omfattning Källa Fallskador Var 3 månad Enligt MAS riktlinjer, regler och verksamhetens lokala rutiner Dokumentation i journalsystem VODOK Var 3:e månad Enligt MAS riktlinjer, regler och verksamhetens lokala rutiner Loggkontroll 1 patient/ 1 ssk/ månad Enligt MAS riktlinjer, regler och verksamhetens lokala rutin Extern kvalitetsuppföljning Minst 1 gång /år Farmaceut från Apoteket AB och MAS riktlinjer, regler och verksamhetens lokala rutiner. Protokoll förs. Delegering Minst 1 gång / år samt löpande Enligt MAS riktlinjer, regler och verksamhetens lokala rutiner Avvikelser/ händelser hälso-och sjukvård Löpande samt varje månad Enligt MAS riktlinjer, regler och verksamhetens lokala rutiner Följsamhet i basala hygienrutiner och klädregler Utbildning 1 gång/år Enligt MAS riktlinjer Sammanställning av narkotikaklassade läkemedel Varje månad Enligt MAS riktlinjer, regler och verksamhetens lokala rutiner Protokoll Dagliga överrapporteringar mellan boendestödjarna sker vid varje skift där personal går igenom aktuell status hos samtliga boenden. HSL möten - som är ett etablerat forum för boendestödjarna med utmanande omvårdnadsproblem har varit ett stående inslag under 2025. Ledsagning, dubbelbemanning och tillsyn hade varit till ett mycket hjälpsamt och förebyggande verktyg i väntan på en bättre samverkan eller återkoppling från primär vården och även psykosmottagningar. Elinsborgsbacken verksamhet fördelar samtliga arbetsuppgifter enligt intern struktur i olika färgsättning på varje arbetsmoment. 18 Tillkomna avvikelser ligger som en grund för riskanalys och eventuella åtgärder. Riskanalys utförs vid varje arbetsmoment eller vid kommande arbetsmoment med boende i deras hem, i sällskapsrummet eller ute i samhället. Vid incidenter, tillbud eller en ökad risk för tillbud tillsatts åtgärd i form av extra bemanning. Vid sjuksköterskebedömning av återkommande eller ihållande behov av ökad tillsyn eller risker för personskada som hälsoplanen ej kan tillgodose en aktuell boende insats, var detta ett prioriterad ärendet till psykosmottagning, biståndshandläggare och verksamhetschef att ta initiativ till samordning för inläggning eller nytt biståndsbeslut. Öka kunskap om inträffade vårdskador Vårdplaner och riskbedömningar finns upprättade till alla boende, dessa dokument finns i en boendepärm inlåst på kontoret. Detta för att all personal, ny som gammal ska vara uppdaterade kring hyresgästen. Riskområde 1: samverkan En identifierat riskområde på Elinsborgsbacken är samverkan med andra vårdgivare då SSK inte har tillgång till NPÖ (Nationell Patientöversikt). Åtgärden i nuläget är att SSK tar ett stort ansvar i att inhämta information genom telefon med andra vårdgivare. Tillförlitliga och säkra system och processer Samtliga boendestödjare använder sig av arbetskläder på arbetsplatsen och genomgår kunskapstest om basala hygienrutiner vid anställningen. Introduktion för nyanställda sker löpande och i samarbete med sjuksköterskor. En ny personal ska först jobba in sig i verksamheten och lära känna boende samt enhetens rutiner för att därefter få läkemedelsdelegering. En personal under sina introduktionsdagar följer med fastpersonal/handledare som delar ut läkemedel. Sjuksköterskor bokar in ett möte 19 och tilldelar delegeringsbeslut efter en nyanställd boendestödjare har genomfört kunskapstest ”Jobba säkert med läkemedel” och ”Insulin”. Elinsborgsbacken har 2 boende med insulinhantering idag. En med delegerad administrering och en som utförs via egenvård. En ny personal ska först handskas med vanligt läkemedel och ha jobbat ett tag innan de ska få insulindelegering. Delegering av arbetsuppgift uppdaterar och förnyar kunskaper hos boendestödjare genom given instruktion och utbildning från sjuksköterskor. Säker vård här och nu Riskhantering Vi vill säkerhetsställa läkemedelshantering i både ordinationer, leveranser, samt vid inflytt. Kunskapen hos arbetsgruppen i form av utbildning gällande riskläkemedel och tillstånd kopplat till somatiska sjukdomar. Sjuksköterskor arbetar kontinuerligt med kartläggning av risker samt genomgång för arbetsgruppen kring risker för boendenas läkemedel som kräver snabb behandling. Stärka analys, lärande och utveckling Vi arbetar ständigt med avvikelserapportering vilket gör att vi kan uppmärksamma händelser, åtgärda och förebygga dem. Utredning av händelser: Inkomna händelserapporter, som gäller ej HSL-insatser hanteras internt i ledningsgruppen för vidareutredning och anmälan. HSL avvikelser hanteras enligt verksamhetens lokala rutin och enligt MAS riktlinjer. En allvarligare incident har inträffat under 2025 i samband med att en boende erhöll injektion från WeMind trots att delegering till SSK på boendet givits. Detta ledde till att två injektioner gavs. Wemind har tagit på sig ansvaret för detta, MAS har utrett och funnit att ansvaret låg på WeMind men uppmärksammat att se över kommunikation vid delegering/överlämning. Den boende övervakades kontinuerligt av SSK och boendestödjare i samarbete med SSK enligt rutin från 20 PAL. Den dubbla injektionen ledde inte till biverkningar/ vårdskada. Utredningen avslutades av MAS. Avvikelserna ger oss värdefull kunskap om de områden vi behöver förbättra. Till exempel har det uppmärksammats brister i signering av läkemedel, både enligt stående ordination och gällande vid behovsläkemedel. Det har även framkommit en del avvikelser om upphittade enstaka läkemedel i hyresgästens lägenhet som. Dessa avvikelser är de som finns i en majoritet, men är till antalet ganska få. Åtgärder kring detta är att återkommande på veckomöten ta upp vikten av signering och att se till att hyresgästens läkemedel inte tappas på golvet. Klagomål och synpunkter Verksamheten Elinsborgsbacken tar emot och utreder klagomål och synpunkter från hyresgäster, deras närstående, personal, myndigheter och andra vårdgivare och organisationer. De registreras, sammanställs i en mall, och analyseras månadsvis på avstämningsmöten med ledningsgruppen minst en gång/månaden, för att se trender/mönster som indikerar briser i verksamhetens kvalitet. 21 Boenden informeras om möjligheten att lämna ” klagomål och synpunkter ” vid husmötena varje månad och vid uppföljning av genomförandeplanen, som sker minst en gång/i halvåret. Mall ”klagomål och synpunkter” finns tillgängligt i samtliga våningsplan i sällskapsrummet. Boende kan vara anonym eller kräva en återkoppling från samordnare eller verksamhetschef om inlämnade synpunkter. Under 2025 har det inkommit 2 klagomål från handläggare. Öka riskmedvetenhet och beredskap Under 2025 har vi fortsatt med upplägget att ha HSL möten minst en gång/vecka för att kunna identifiera de risker som kan uppkomma vid olika arbetsmoment eller stödinsats, tex administrering av läkemedel, utdelning av måltid, tillsyn, stödinsatser ute i samhälle eller utförandet av stödinsats/omvårdnad i boendens bostad. Novelia har särskild utformad riskanalys utifrån riktlinjer och arbetsmiljöaspekter. Dagligen sker en bedömning hur verksamheten kan bedriva sitt innehåll utifrån givet uppdrag med grund och minimibemanning. Vid ökat behov av extra tillsyn kallas in extrabemanning. Exempel på en sådan situation kan det vara ökad risk för hot och våldssituationer där verksamheten inte kan räkna med hjälp från hälso- och sjukvården. Annat exempel om fallrisken anses förhöjd eller ökat omvårdnadsbehov hos en boende. Vid olika incidenter, tillbud eller noterat tillbud som föranleder analys om långvarigt behov av extra bemanning eller utökning av antal boendestödjare tar ledningen initiativ att samverka med biståndshandläggare, starta en rekrytering av nya medarbetare eller sätta in extra resurs. Grundregel att en personal måste kunna räkna med omedelbar hjälp av kollega när behovet uppstår. Personlarm finns i verksamheten. MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR 22 Under 2025 har vi lagt stor vikt och många resurser på arbetet med ökad patientsäkerhet på Elinsborgsbacken genom förbättring av rutiner, struktur, utökad närvaro av hälso-och sjukvårdspersonal, analys och uppföljningar av inkomna avvikelserna och förbättring av dokumentation. Även om mycket finns på plats nu så är detta ett arbete som ständigt behöver hållas levande och uppdateras. Sedan Novelia kopplade in en egen MAS under 2025 har arbetet med lokal rutiner och implementering av dessa gjorts kring bland annat läkemedelshantering. Vid varje veckomöte lyfts aktuella HSL-avvikelser för att i ett öppet forum diskutera fram förbättringsförslag. Vi har sedan maj 2025 våra egna sjuksköterskor på plats och kvaliteten kring hela HSL-arbetet har höjts rejält. En farhåga var att implementeringen skulle bli utmanande men arbetet har gått över förväntan. Sjuksköterskorna på plats håller personalen ajour i vad som sker i varje hyresgästs ärende, och är en nyckelperson mellan personalen, hyresgästen och andra vårdinstanser. Individuella riskanalyser kommer att ligga till en grund för strategiskt arbete att minimera risk för vårdrelaterade smittor och skador. Verksamheten erbjuder fortsatt vaccinering till alla boende. De utmaningar som beskrevs inför 2025 har till största delen säkerställts. De punkter som kvarstår inför 2026 och som vi löpande arbetar med är: - Att ha fortsatt fungerande och effektiv informationsöverföring, med ordinerade mottagningar och legitimerade sjuksköterskor på Elinsborgsbackens boende som verkställer boendens läkemedel. Utmaning även inför 2026 då vi inte har NPÖ. - Interna och externa utbildningsinsatser för boendestödjarna om vårdskadebegrepp, ökad kunskap och förståelse om patientsäkerhetsarbete - Säkerställa att dokumentationen förs enligt lagstiftning både i hälso- och sjukvårdsjournaler och den sociala dokumentationen för boendestödjarna 23 - Utveckla det systematiska arbetet kring patientsäkerhet genom att öka antal riskbedömningar och avvikelser, analysera dem redan inom en vecka och föra statistik. - Fortsätta arbete med hälsofrämjande aktiviteter på Elinsborgsbacken. Skapa flertal schemalagda aktivitetsgrupper utifrån boendens intresse och förmåga. Boenden kommer att veckovis bli erbjudna promenadgrupper, sittgympa och simning. Utöver detta så planeras en större utflykt varje månad för att främja fysisk aktivitet. - Loggkontroller ska utföras systematiskt under 2026 - Ökad efterlevnad av basala hygienrutiner bland personal, genom påminnelser och utbildning Under 2026 kommer SSK också att införa rutiner kring hur vi följer upp delegeringar. SSK kommer hålla microutbildningar i samband med vissa måndagsmöten: kontroll av vitalparametrar, grund vid fall och hur/när använda liften, genomgång av riskläkemedel, hypoglykemi och kramp är ämnen som kommer vara aktuella. Under 2026 behöver Verksamhetschef säkerställa att samtlig personal har relevant kunskap om målgrupp och att samtlig personal är trygg med vad som ingår i deras arbetsbeskrivning, både utifrån SoL och HSL.