← Tillbaka till arkivet
Skola & utbildning Farsta Farsta stadsdelsnämnd · Möte 2026-04-23 · Kortfattat 2026-07-18

Remiss om barnsäkerhet i förskolor

Farsta stadsdelsnämnd behandlade kommunstyrelsens remiss om en reviderad riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Olof Peterson (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog bland annat skarpare åtgärder mot ”megaförskolor”, utökade bakgrundskontroller för personal och bättre stöd för att upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck samt för att hantera orosanmälningar.
Detta ärende har uppdaterats med information från protokollet för mötet den 2026-04-23.

Bilagor

Från originalhandlingen
§ 19 Remiss av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Svar på remiss från kommunstyrelsen FAR 2026/157 Beslut Stadsdelsförvaltningen överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Förslag till beslut Ordföranden Marre Mayr (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltnings förslag till beslut. Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) anmälde ett gemensamt förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt det (Bilaga). Beslutsgång Ordföranden Marre Mayr (V) ställde förslagen mot varandra och konstaterad att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservationer Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt egna förslag till beslut (Bilaga). Sammanfattning av ärendet Förskoleförvaltningen skriver att uppdelningen av säkerhetsområden syftar till att ge en struktur för riktlinjen och främja läsbarheten i dokumentet. De menar också att i arbetet med barnsäkerhet behöver dokumentet ses i sin helhet. De skriver vidare att säkerhetsområden kan ha en koppling till varandra och riktlinjer kan återkomma. Farsta stadsdelsförvaltning anser att uppdelningen av säkerhetsområden i sig är bra och tydlig men i förhållande till de listade områden där det enligt stadens riktlinjer ska finnas rutiner på varje förskoleenhet blir det otydligt. Kopplingen mellan säkerhetsområden och områden där det ska finnas rutiner skulle kunna vara tydligare till exempel genom att lista de rutiner som ska finnas under varje säkerhetsområde under en tydlig rubrik. Sida 39 (57) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23 Förskoleförvaltningen skriver att arbetet med barnsäkerhet är mångfacetterat och involverar flera perspektiv som delvis sammanfaller, samtidigt som olika områden omfattas av olika regler. Det kan göra ett strukturerat upplägg mer komplicerat men struktur behövs för att riktlinjen ska fungera vid introduktion och vara en överskådlig helhet för medarbetare som ska ha kännedom om handlingsplaner och rutiner. En tydligare struktur i dokumentet skulle också vara till större hjälp för rektorer och ledning i det systematiska arbetet med barnsäkerhet. Fasta stadsdelsnämnd menar också att beskrivning av utrymning, inrymning och utestängning som nu står under egen rubrik med fördel skulle kunna läggas in under ett eget säkerhetsområde för överskådlighet. För övrigt anser nämnden att riktlinjen är välformulerad. Barnkonsekvensanalys Den reviderade riktlinjen för barnsäkerhet stärker barnets bästa genom att tydliggöra ansvar, arbetssätt och rutiner som ska bidra till en trygg och säker förskolemiljö. Genom att samla och strukturera säkerhetsarbetet i ett gemensamt dokument får förskolorna ett tydligt stöd för både det förebyggande arbetet och för hur de ska agera vid risker och incidenter. Detta skapar ökad förutsägbarhet och trygghet för barnen och minskar risken för att säkerhetsrutiner hanteras olika mellan verksamheter. Den tydligare strukturen och de samlade riktlinjerna gör det lättare för förskolans medarbetare att arbeta systematiskt med barnsäkerhet, vilket bidrar till att barnens fysiska och psykiska trygghet stärks och att de får en stabil och säker pedagogisk miljö. Miljö- och klimatanalys Den reviderade riktlinjen för barnsäkerhet bedöms ha neutral till svagt positiv påverkan på miljö och klimat. Riktlinjen innebär inga åtgärder som ökar resursförbrukning eller utsläpp. Däremot kan tydligare rutiner för inne- och utemiljö, inklusive hantering av väderlek och brandrisk, bidra till mer hållbar skötsel, energieffektivitet och bättre klimatanpassning. Sammantaget bedöms riktlinjen inte innebära någon negativ miljöpåverkan. Jämställdhetsanalys Förvaltningen ser inga direkta konsekvenser med påverkan på jämställdhet. Handlingar i ärendet • FAR 2026/157-2 (Godkänd - R 1) Yttrande över remiss - Revidering av riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor • FAR 2026/157-1.2 Bilaga - Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Sida 40 (57) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23 Sida 41 (57) Farsta stadsdelsnämnd 22/4-2026 Ärende 19 Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Dnr FAR 2026/157 Olof Peterson m.fl. (M) Christer Eriksson (C) Camilla Bergman (L) Förslag till beslut Att 1. delvis godkänna förslag till beslut. Att 2. därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Sida 42 (57) Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Sida 43 (57) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.