Skydda skogen i Gökdalen – mer natur för Farstaborna

[(Godkänd - R 1) Samråd om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde.pdf] Farsta stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Avdelningen för stadsutveckling Dnr FAR 2026/46 2026-01-29 Sida 1 (4) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Klara Allenmark Farsta stadsdelsnämnd Telefon: 08-50818088 2026-02-19 Samråd om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde Svar på remiss från stadsbyggnadsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsbyggnadsnämnden som svar på samrådsremissen om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde. Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag om att inrätta ett biotopskyddsområde i Gökdalen, beläget inom Farsta stadsdelsområde. Syftet är att bevara och utveckla naturvärden knutna till äldre trädmiljöer samt att stärka områdets funktion inom stadens gröna infrastruktur, särskilt avseende barrskogsmiljöer. Biotopskyddet innebär restriktioner mot verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön. Det finns möjlighet att ansöka om dispens om särskilda skäl föreligger. För att bevara naturvärden krävs särskild skötsel, främst röjning av sly och gallring för att skydda äldre träd. Förvaltningen är positiv till förslaget men anser att exploateringsnämnden, utöver gränsmarkering och skyltning, även bör ansvara för färdigställande skötsel vid inrättandet av området. Förvaltningen efterfrågar även en tydlig rutin för hantering av biotopskydd inom staden. Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till beslut om att inrätta ett biotopskyddsområde i Gökdalen. Förslaget har remitterats till ett antal instanser, däribland Farsta stadsdelsnämnd. Farsta stadsdelsförvaltning Ärendet Avdelningen för stadsutveckling Skogen i Gökdalen utgörs av mark med mycket gamla träd med Storforsplan 36, 11 tr. Box 113 arter som är knutna till denna typ av biotop. Sådana miljöer utgör 123 22 Farsta viktiga livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. Mot Växel 08-50818000 Fax denna bakgrund föreslås att ett biotopskyddsområde inrättas i farsta@stockholm.se start.stockholm/farsta Tjänsteutlåtande Dnr FAR 2026/46 Sida 2 (4) Gökdalen i syfte att bevara och på sikt utveckla de naturvärden som är knutna till äldre trädmiljöer. Området har en viktig funktion inom stadens gröna infrastruktur, framför allt för arter knutna till barrskog. Gökdalen utgör ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) och utgör en länk mellan Majroskogen och Fagersjöskogen. Området är även del av den regionala grönstrukturen och ingår i Hanvedekilen samt i en regionalt viktig spridningskorridor för barr- och barrblandskog. I området förekommer många naturvårdsarter som indikerar höga naturvärden och som utgör lämpliga livsmiljöer för fler bland annat flera fladdermusarter, mindre hackspett och barrskogsmesar. Det föreslagna biotopskyddsområdet är beläget inom Farsta stadsdelsområde, på en del av fastigheten Gubbängen 1:1, mellan Örbyleden i norr och Högdalstopparna i söder. Figur 1: Kartan visar gränsdragningen för Gökdalens biotopskyddsområde. Samråd om förslag till Gökdalens Genom att skydda naturområden som biotopskyddsområden biotopskyddsområde Tjänsteutlåtande Dnr FAR 2026/46 Sida 3 (4) förbättras förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald. För att bevara områdets naturvärden krävs särskild skötsel. För detta område omfattar det främst regelbunden röjning av uppkommande sly samt gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd i brynmiljöer och kantzoner till skogen. Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken är det inom ett biotopskyddsområde inte tillåtet att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Exempel på sådana åtgärder är avverkning av träd, borttagande av död ved, uppförande av byggnader och anläggningar samt körning med maskiner och motorfordon i terräng. Vid planering av en åtgärd ska alltid en bedömning göras om åtgärden kan skada naturmiljön. Det finns möjlighet att ansöka om dispens om särskilda skäl föreligger. Inom området löper en gasledning samt delar av en hundrastgård. Drift och underhåll av dessa anläggningar bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte under förutsättning att fastställda riktlinjer följs. Stockholms stad är tillsynsmyndighet enligt 2 kap. § miljötillsynsförordningen (2011:13). Tillsyn sker enligt 26 kap. miljöbalken. Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken prövas dispensansökningar av Stockholms stad. Ansvarig nämnd regleras i stadens reglementen. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för stadsutveckling. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om att inrätta ett biotopskyddsområde i Gökdalen. Förslaget bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad. Under rubriken Naturvårdsförvaltning och tillsyn beskrivs att exploateringsnämnden ansvarar för obligatoriska investeringar så som gränsmarkering och skyltning, samt att ansvaret för skötsel och underhåll i övrigt fördelas i enlighet med överenskommelser inom staden. Stadsdelsförvaltningen anser att exploateringsnämnden, utöver detta, även bör iordningsställa området i samband med inrättandet, och att stadsdelsnämnden därefter upprättar driften enligt gällande föreskrifter. Exempel på iordningsställande åtgärder är inventering och vid behov åtgärder av riskträd längs fastighetsgränser, parkvägar och utpekade stigar. Detta gäller även hantering av eventuella förekomster av invasiva arter, så som tysklönn, samt borttagande av olovligt utplacerade föremål eller tippat avfall. Samråd om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde Tjänsteutlåtande Dnr FAR 2026/46 Sida 4 (4) Förvaltningen önskar även att en tydlig rutin tas fram för stadens hantering av biotopskyddsområden, i syfte att förenkla och tydliggöra processen i samband med inrättande av nya biotopskyddsområden. Mänskliga rättigheter Genom att säkerställa att området blir skyddat stärks rätten till tillgång till grönområden och naturupplevelser. Detta ökar möjligheten till god boendemiljö, hälsa och rekreation som är nära sammankopplad med mänskliga rättigheter. Klimat- och miljökonsekvenser Inrättandet av biotopskyddsområdet går i linje med Stockholms stads ambitioner inom klimat- och miljöområdet genom att skydda ett område med höga naturvärden. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsbyggnadsnämnden som svar på remissen. Karin Kollberg Johanna Löfvenius Stadsdelsdirektör Avdelningschef Farsta stadsdelsförvaltning Farsta stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde Samråd om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Karin Kollberg, Stadsdelsdirektör 2026-02-03 Johanna Löfvenius, Avdelningschef 2026-02-03 --- [Inbjudan till samråd om förslag till Gökdalens biotopskyddsområde (3/3).pdf] Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde Samrådsförslag, januari 2026 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsförslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde Januari 2026 Dnr: 2025-17063 Utgivare: Stadsbyggnadskontoret Omslagsfoto: Gundula Kolb 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 3 (15) Förslag till beslut om inrättande av Gökdalens biotopskyddsområde på del av fastigheten Gubbängen 1:1 och Farsta 2:1 i Stockholms kommun Innehåll Beslut ......................................................................................................... 4 Syftet med biotopskyddsområdet ............................................................... 4 Grund för beslutet....................................................................................... 4 Gällande planer & anläggningar ................................................................. 5 Målbild för biotopskyddsområdet ............................................................... 6 Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet ................................................................................. 6 Naturvårdsförvaltning och tillsyn ................................................................ 7 Skötsel ........................................................................................................ 8 Upplysningar .............................................................................................. 8 Bilagor ........................................................................................................ 8 Bilaga 1: Beslutskarta ................................................................................ 8 Bilaga 2: Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel .... 10 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 4 (15) Beslut Med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken och 7 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. beslutar kommunfullmäktige i Stockholms kommun den XX månad 202X att det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) ska utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Arealen är cirka 12,2 hektar. Namn på biotopskyddsområdet är Gökdalens biotopskyddsområde. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön får inte utföras inom biotopskyddsområdet. Syftet med biotopskyddsområdet Syftet är att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfalden som är knutna till de äldre trädmiljöerna i området. För att bevara naturvärden, arter och biologisk mångfald i biotopskyddsområdet behövs viss skötsel, se information under rubrik ”Skötsel”. Grund för beslutet Skogen i Gökdalen utgörs av mark med mycket gamla träd med arter som är knutna till sådana biotoper. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. För att ett område ska kunna bli biotopskyddsområde måste det överensstämma med någon av de 30-tals biotoptyper som finns med i bilaga 2 och 3 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Mark med mycket gamla träd är en av dessa biotoptyper. Definitionen är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. Skogsområdet i Gökdalen utgörs av en äldre flerskiktad naturskogsartade barrblandskog med lång kontinuitet och stor variation. Skogen består till större delen av barrskog med senvuxen tall på hällmarkerna och gran som dominerar i svackor och i sluttningar. I de något fuktigare svackorna växer grova lövträd av asp, björk, al och sälg Det finns också gläntor och bryn med grova ädellövträd och lundartad vegetation. 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 5 (15) I området förekommer många naturvårdsarter som indikerar höga naturvärden, främst knutna till barrskogsmiljöer, men även till ädellövmiljöer och fuktig lövskog. Området innehåller mycket lämpliga livsmiljöer för flera fladdermusarter. Delar av området utgör också mycket lämpliga livsmiljöer för mindre hackspett (NT, nära hotade) och entita (NT). Andra delar utgör mycket lämpliga livsmiljöer för barrskogsmesar. Gökdalen har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, framför allt för arter knutna till barrskog. Gökdalen utgör både ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) och utgör en länk mellan Majroskogen i norr och Fagersjöskogen i söder. Området är även del av den regionala grönstrukturen och ingår i Hanvedenkilen samt i en regionalt viktig spridningskorridor för barr- och barrblandskog. Områdets naturvärden beskrivs mer ingående i bilaga 2. Områden av tillräcklig storlek och kvalité på strategiska platser är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. Genom att skydda sådana områden som biotopskyddsområde eller någon annan form av områdesskydd förbättras förutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald långsiktigt. Tätortsnära natur är även viktig för rekreation och naturupplevelser och bidrar till stadens attraktivitet. Ett skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Gällande planer & anläggningar Majoritet av det förslagna biotopskyddsområdet är planlagt som allmän platsmark, natur: Dp 2007-03732 från 2009, Dp 2016-10106 från 2018. Mindre område är planlagt som Park: stadsplan Pl. 3499 från 1947 0ch Dp 2016-05809 från 2016. Enbart mindre delar ligger utanför detaljplanelagt område. Ett biotopskyddsområde bedöms vara förenligt med gällande detaljplaner. Inom området finns delar av en hundrastplats. Vidare löper en gasledning från angränsande gasblandstation genom området och fortsätter under angränsande våtmark. Drift och underhåll av dessa anläggningar bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte eller riskera att skada naturmiljön 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 6 (15) under förutsättning att inga uppvuxna levande eller döda träd tas ner eller skadas med avseende på stammar, trädkronor eller rötter och att skydd sker enligt Stockholms stads tekniska handbok. Målbild för biotopskyddsområdet Biotopskyddsområdet utgörs av en flerskiktad naturskogslikande skog med rik förekomst av gamla träd och död ved i olika nedbrytningsstadier. I biotopskyddsområdet växer många gamla solbelysta tallar i olika stadier uppe på hällmarkerna. Skogen är flerskiktad med olika trädslag i olika åldrar. I de mer slutna partierna växer äldre gran, tall och lövträd. Träd- och buskskiktet utgörs av flera olika inhemska arter. Skogskänslan och känsla av vild natur finns kvar. Brynmiljöerna är luckiga och variationsrika och fria från invasiva främmande arter. Ädellövträd och tallar står ljusöppna och har tillräckligt med plats att utveckla sig. Träd som dör står kvar som trädruiner så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behövt tas ner av säkerhetsskäl ligger kvar i området, utan att blockera gångväg eller stigar. Det finns gott om död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier i området. Området är en bra lokal för fåglar, vedlevande svampar och insekter knutna till äldre barrskog. Befintliga gångvägar genom området är lättframkomliga och underhålls och utvecklas i samklang med bevarandet av äldre träd. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet Inom ett biotopskyddsområde är det enligt 7 kap. 11 § miljöbalken inte tillåtet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde är avverkning av träd, borttagande av död ved, uppförande av byggnader och anläggningar, ledningsdragning, körning med maskiner och motorfordon i terräng, grävning, schaktning, utfyllnad, tippning, upplag och plantering. Observera att dessa angivna verksamheter och åtgärder endast utgör exempel. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet. Vid planering av en åtgärd behöver alltid en bedömning göras av om åtgärden kan skada naturmiljön. Enligt 8 § i Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. gäller bestämmelserna för ett biotopskyddsområde inte för de delar av området som är beläget i 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 7 (15) omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inträdde. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Enligt 8 a § Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. får inom ett mark- eller vattenområde som är ett biotopskyddsområde en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas, om • en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglag (2010:900) antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna. • en nätkoncession för linje enligt Ellag (1997:857) meddelades för en starkströmsledning innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla kraven enligt Elsäkerhetslag (2016:732) och ellagen. Det är möjligt att ansöka om dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Intresset av att vidta åtgärder eller bedriva verksamhet i sådana mark- eller vattenområden ska vägas mot de konsekvenser som förlusten av, eller skadan på biotopen för med sig. Naturvårdsförvaltning och tillsyn Stockholms stad är förvaltare i naturvårdshänseende för biotopskyddsområdet i enlighet med 2 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Exploateringsnämnden står för obligatoriska investeringar så som gränsmarkering och skyltning av biotopskyddsområdet. I övrigt fördelas ansvaret för skötsel och underhåll i enlighet med överenskommelser inom staden. Stockholms stad är tillsynsmyndighet enligt 2 kap. 9 § miljötillsynsförordningen (2011:13). Tillsyn sker enligt 26 kap. miljöbalken. Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken prövas 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 8 (15) dispensansökningar av Stockholms stad. Ansvarig nämnd regleras i stadens reglementen. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet över fornlämningar. Skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11 § miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I detta biotopskyddsområde behövs skötsel främst i form av regelbunden röjning av uppkommande sly samt gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd i brynmiljöer och kantzoner till skogen. Större delen av skogen behöver ingen regelbunden skötsel, utöver punktinsatser för att hålla gångvägar framkomliga och säkra. Unga efterträdare till gamla ekar och tallar väljs ut och lämnas kvar vid röjning så att trädkontinuiteten säkerställs. Rönn, hassel och andra inhemska bärande buskar gynnas, medan tysklönn och andra invasiva arter tas bort. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Skötsel av området beskrivs mer ingående i bilaga 2. Om vårdåtgärder utförs av någon annan part än kommunen regleras detta med särskilda avtal. Till dessa avtal ska även bifogas skötselinstruktioner. Upplysningar Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken ska ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Bilagor 1. Beslutskarta 2. Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 9 (15) 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 10 (15) Bilaga 2: Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Skogen i Gökdalen är belägen på del av fastigheten Gubbängen 1:1. mellan Majroskogen på andra sidan Örbyleden i norr och Högdalstopparna i söder i Farsta stadsdelsområde. Figur 1. Gökdalens biotopskyddsområde ligger inom Farstas stadsdelsområde. Naturmiljö Skogsområdet i Gökdalen utgörs av en äldre flerskiktad blandskog med lång kontinuitet med inslag av mycket gamla träd. Skogen består till större delen av barrskog med gran och tall, lövblandade barrskogar och hällmarker som domineras av äldre tall. Det finns också gläntor och bryn med grova ädellövträd och lundartad vegetation. I de något fuktigare partierna växer grova lövträd av asp, björk och al. Trädmiljöerna är typiska för Stockholms sprickdalslandskap och med gamla trädmiljöer. I området förekommer många naturvårdsarter som indikerar höga naturvärden, främst knutna till barrskogsmiljöer, men även till ädellövmiljöer och fuktig lövskog. 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 11 (15) Fynd av rödlistade arter som tallticka, ekticka, mindre hackspett och nordfladdermus, samt signalarterna stor aspticka, citronfläckad kärrtrollslända, åttafläckig praktbagge, björksplintborre, granbarksgnagare, blåsippa och grön sköldmossa är kvitton på att skogen har höga värden som utvecklats under en lång tid. Skogen gränsar till Gökdalens våtmark med lekmiljöer för flera groddjursarter. Åkergroda, vanlig groda och mindre vattensalamander är noterade där. Omgivande skog erbjuder med sina blockiga och ojämna markstrukturer livsmiljöer och övervintringsmiljöer för groddjuren under vinterhalvåret. Skogen har därmed sannolikt stor betydelse för groddjurspopulationens förutsättningar. Gökdalen har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, framför allt för arter knutna till barrskog men också för groddjur. Området utgör ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO), dvs som källa varifrån arter sprider sig till andra delar av Stockholms gröna infrastruktur. Figur 2. Området utgör ett kärnområde i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 12 (15) Skogen ingår också i en regionalt viktig spridningskorridor för barrskog i den regionala grönkilen Hanvedenkilen. Gökdalen utgör en viktig länk mellan Majroskogen i norr och Fagersjöskogen i söder särskild för arter knuten till barrskog. Figur 3. Gökdalen utgör en viktig del av det kommunala barrskogsnätverket. Historisk markanvändning, kulturhistoriska värden Skogspartiet Gökdalen ligger inom det som åtminstone från 1600- talet var Örby säteris utmarker. På 1860-talet ingick det i vad som benämndes Storskogen. Namnet Gökdalen kommer från ett torp som låg ungefär en kilometer mot sydväst. I slutet av 1800-talet såldes Örbys ägor och marken började säljas av som tomtmark. Kring det aktuella skogsområdet förblev marken länge obebyggd. Först vid mitten av 1900-talet uppfördes lamellhus och punkthus öster om skogen, där Hauptvägen ligger närmast. Bostadsområdet planerades enligt folkhemsarkitekturens ideal med barnomsorg, 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 13 (15) butiker och gemensamhetslokaler. Husen grupperades kring en stor, grön innergård med anslutande parkmark. Figur 4. Utsnitt från häradsekonomiska. Kartan är hämtad ur Lantmäteriets historiska kartarkiv. Närliggande grönområden var ett viktigt inslag i stadsplaneringen för de boendes möjlighet till rekreation. Samtidigt planlades ett arbetsplatsområde längre österut, närmare Högdalens tunnelbanestation. På 1970-talet drogs Örbyleden fram norr om Gökdalen och en av de tre konstgjorda Högdalstopparna (Hökarängstoppen) skapades i söder av schakt- och rivningsmassor samt slagg från Högdalsverket intill. Verket hade börjat producera el år 1970 och dess höga skorsten dominerar ännu industriområdet, synlig från långt håll. Högdalstopparna används idag som rekreationsområde. Radhusområdet vid Budbärarvägen omedelbart söder om Gökdalen 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 14 (15) uppfördes på 1990-talet och intill anlades en BMX bana, invigd 2023. Figur 5. Ortofoto från början av 60 talet visar hur Storskogen breder ut sig i området. Rekreativa funktioner Gökdalen är genomkorsad av stigar och är ett välbesökt område av närboende för promenader och motion. Området utnyttjas av skolor och förskolor för utflykter och lek i naturen. Det finns också en hundrastgård där hundar kan släppas okopplade. Anläggningar i området Delar av en hundrastgård finns inom området. En gasledning från angränsande gasblandstation går genom området och under angränsande våtmark. Ledningar till el och belysning går främst i gångvägar. 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut för Gökdalens biotopskyddsområde 15 (15) Skötsel För att områdets brynmiljöer och kantzoner inte ska växa igen behövs regelbunden röjning av uppkommande sly och gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd som tidigare stått mer ljusöppet. Många arter knutna till äldre träd gynnas när de grova stammarna med mycket struktur blir solbelysta. Samtidigt är det viktigt att främja yngre ekar och tallar så att det finns efterträdare till de gamla träden. Gamla träd vårdas och finns kvar genom hela sin livscykel. Död ved sparas i området. Träd som dör ska stå kvar som trädruiner eller högstubbar så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behöver tas ner av säkerhetsskäl lämnas kvar i området, utan att blockera strandpromenad eller stigar. Grenar och ris kan läggas upp i högar som faunadepåer inom området. Så kallade veteraniseringsåtgärder kan också bli aktuella för att gynna den biologiska mångfalden. Det kan handla om katning av unga tallar och om att tillskapa högstubbar och konstgjorda håligheter i unga träd av samtliga trädslag. Tillskapande av stående död ved i fuktlövskogen gynnar många arter, bland annat mindre hackspett som häckar i området. Tysklönn och andra invasiva arter ska regelbundet eftersökas och bekämpas så fort de upptäcks. 36071-5202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG