Farsas ekonomi: överskott och nya prioriteringar för din stadsdel

[(Godkänd - R 2) Verksamhetsberättelse 2025 Farsta stadsdelsnämnd.pdf] Farsta stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: FAR 2026/10 2026-01-26 Handläggare Till Charlotte Sundvall Farsta stadsdelsnämnd Telefon: 08-50818012 2026-02-19 Verksamhetsberättelse VB 2025 för Farsta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner verksamhetsberättelse med bokslut för 2025 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omfördelning av nycklade investeringsmedel om 0,8 miljoner kronor inom stadsmiljö. 0,8 miljoner kronor från investeringsprojektet upprustning av parkleken i Forsängen till projekten byte av belysnings stolpar i Fagersjö motionsspår om 0,6 miljoner kronor, till Ofördelat eventuella medberborgarförslag om 0,1 miljoner kronor samt till projekt renovering av plaskdammar om 0,1 miljoner kronor. 3. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omfördelning av nycklade investeringsmedel om 0,3 miljoner kronor inom stadsmiljö.0,3 miljoner kronor från investeringsprojektet renovering av parkvägar till projektet renovering av trappor. 4. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till Farsta stadsdelsnämnd omfördelning av nycklade investeringsmedel om 0,1 miljoner kronor inom stadsmiljö.0,1 miljoner kronor från Storforsplan 36 investeringsprojekt lekplatsen Persbergsbacken till 0850818012 projekt Sunnanäng 0850818000 charlotte.sundvall@stockholm.se start.stockholm 5. Nämnden godkänner avskrivning av hyresskuld om 208,7 tkr. 6. Nämnden begär att ackumulerat netto om 13,4 miljoner kronor avseende resultatenheter överförs till 2026. Sammanfattning Verksamhetsberättelsen följer upp de mål och indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt i stadens budget 2025. I verksamhetsberättelsen redovisas resultat och analyser av nämndens arbete under 2025. Förvaltningen bedömer att nämnden bidrar till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas helt under året. Nämndens ekonomiska utfall visar på ett överskott om 3,5 miljoner kronor för verksamhetsåret efter resultatöverföring från fond. Bakgrund Verksamhetsberättelsen är en del av den löpande uppföljningen av Farsta stadsdelsnämnds arbete i förhållande till Stockholms stads budget. I aktuell rapport lämnar nämnden en fullständig årsrapport. Stadsdelsnämnden ska redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplan, förväntade resultat samt kommunfullmäktiges mål och budget. Ärendets beredning Ärendet har utarbetats av stabsenheten tillsammans med förvaltningsledning i samråd med chefer och nyckelpersoner inom respektive avdelning. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 2(116) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................6 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ........................................................11 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........................................................................................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................12 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................35 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................40 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................47 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................51 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................55 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................57 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................59 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................60 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................63 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................66 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................69 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 3(116) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................76 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......80 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................87 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................93 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................93 Resultatenheter ...............................................................................................................................108 Investeringar ...................................................................................................................................109 Försäljningar av anläggningstillgångar ...........................................................................................110 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ..................................................................................................110 Ombudgeteringar ............................................................................................................................110 Medel för lokaländamål ..................................................................................................................110 Analys av balansräkning .................................................................................................................110 Övrigt ..............................................................................................................................................113 Särskilda redovisningar ........................................................................................................113 Bedömning av nämndens interna kontroll .........................................................................113 Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................114 Systematiskt arbetsmiljöarbete ...........................................................................................115 Checklista för årlig uppföljning ......................................................................................................115 Övrigt .....................................................................................................................................116 Bilagor Bilaga 1: Sdn18 VB 2025 Bilaga 2: Resultaträkning Bilaga 3: Balansräkning Bilaga 4: Redovisning av medborgarförslag 2025 Bilaga 5: Kvalitetsberättelse Farsta stadsdelsnämnd 2025 Bilaga 6: Patientsäkerhetsberättelse 2025 Farsta stadsdelsnämnd Bilaga 7: Gdpr årsrapport 2025 Farsta stadsdelsnämnd Bilaga 8: Uppföljning lex Sarah 2025 Bilaga 9: Uppföljning öppen fritidsverksamhet Farsta Bilaga 10: Uppföljning av Intern kontroll Farsta stadsdelsnämnd 2025 Bilaga 11: Uppföljning Åtgärdsplan SÖKen 2025 Farsta Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 4(116) Bilaga 12: Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Bilaga 13: Uppföljning av trygghetsinvesteringen Bättre belysning Forsängen Bilaga 14: Uppföljning av trygghetsinvesteringen Frisikt Hökarängen Bilaga 15: Uppföljning av trygghetsinvesteringen Frisikt Klyftan Bilaga 16: Slutrapport av klimatinvesteringen Solsegel Bilaga 17: Bokslutsrapport UH018 ÅB 2025 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 5(116) Sammanfattande analys Nämnden bidrar genom sitt arbete till att kommunfullmäktiges verksamhetsmål, inriktningsmål och visioner kommer att uppfyllas helt under året. Av 16 verksamhetsområdesmål bedömer nämnden att 14 stycken kommer uppfyllas helt under året samt att resterande två uppfylls delvis. Under kommunfullmäktiges inriktningsmål respektive verksamhetsområdesmål redovisas grunder för bedömning av måluppfyllelsen samt en beskrivning av hur nämnden arbetat för att uppnå underliggande nämndmål och dess förväntade resultat. För indikatorer vars årsmål inte uppfyllas helt lämnas en kommentar under respektive indikator. Detsamma gäller även för de indikatorer där det finns skillnad i utfall mellan män och kvinnor. Det ekonomiskt utfallet visar på ett överskott om 3,5 miljoner kronor för verksamhetsåret efter resultatöverföring från fond. Övergripande ekonomiska påverkansfaktorer under året är utveckling av konjunktur, kostsamma placeringar inom barn och ungdom (Trefas), negativ utveckling av barnantal inom förskoleålder, kostsamma insatser för yngre äldre (under 80 år) inom äldreomsorgen samt tilldelning utav statsbidrag. Nämndens arbete under året Nedan beskrivs nämndes arbete under 2025. Stadsdelsnämndens sammansättning och sammanträden 2025 Under året har Farsta stadsdelsnämnd haft följande sammansättning. Laura Roselli (V) ordförande till 2025-02-17, avgick därefter Marre Mayr (V) ordförande tillträdde 2025-02-17 Olof Peterson (M) 1:e vice ordförande Joseph Zamani (S) 2:e vice ordförande Anki Johansson (S) Kjell Backman (S) Moa Sahlin (S) Niklas Aurgrunn (V) Lisa Carlbom (MP) Torbjörn Ebérus (M) Susanne Larsson (M) Leif Söderström (SD) Rikard Werge (L) Christer Eriksson (C) Ersättare: Hans Strandberg (S) Frida Bengtsson (S) Per Sohrabi (S) Vakant (S) till 2025-02-17 Maja Almgren (S) från 2025-02-17 Felicia Diallo Kjellström (V) Anders Carlsson Lind (V) till 2025-02-17, avgick därefter Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 6(116) Christina Bäck (V) från 2025-02-17 Åsa Öckerman (MP) Truls Ljungström (M) Caroline Annink Örtholm (M) Kenneth Hedman (M) Roine Löfgren (SD) Camilla Bergman (L) Olle Eriksson (C) Nämnden har under verksamhetsåret genomfört elva sammanträden, samtliga i konferensanläggningen vid Storforsplan i Farsta centrum. Alla sammanträden utom årets allra första, som enbart utser social delegation och förordnade ledamöter, har varit öppna för allmänheten. Före sammanträdena – Öppet forum med olika teman Direkt före nämndens sammanträden ordnas ett Öppet forum där allmänheten kan ställa frågor och diskutera med nämnden, och där förvaltningen ibland presenterar olika verksamheter. Till Öppet forum bjuds även in de Farstabor vars medborgarförslag ska behandlas, så att de får möjlighet att berätta mer om sina förslag och även lämna synpunkter på förvaltningens förslag till svar innan nämnden tar ställning. Teman under årets Öppet forum har bland annat varit Intensifierad utredning i hemmiljö, Förvaltningens trygghetsarbete, Nya chefsstrukturen, Digital lots och samsjukliga, Välfärdsbrott samt information om årets Sportscamp, Parkleksfester för en ökad trygghet och en mer lättillgänglig socialtjänst, Företagande och arbete, Kommunal förskola och verksamheten Himmel och pannkaka och Förvaltningens arbete utifrån miljöprogrammet samt åtgärder kopplat till sjöarna. Farstabornas intresse för Öppet forum och nämndens sammanträden I genomsnitt har två personer besökt Öppet forum, inklusive de invånare som har lämnat in medborgarförslag. Medborgarförslag Sedan 2007 kan invånare i stadsdelsområdet lämna in medborgarförslag till nämnden. Förslagen ska gälla något sakområde som nämnden ansvarar för. Under 2025 har 22 medborgarförslag lämnats in, sju mer än året innan. De flesta har som vanligt gällt förbättringar och satsningar i den fysiska utemiljön. De inlämnade förslagen och nämndens svar på dem redovisas i bilaga 4. Social delegation Ärenden som gäller myndighetsutövning gentemot enskilda personer behandlas oftast av den sociala delegation som nämnden utser direkt efter nyår. I enlighet med nämndens instruktion för delegationen består den av fem ledamöter och fyra ersättare. Sociala delegationen har under året genomfört sjutton ordinarie och tre extra sammanträden, vilket är samma antal som föregående år. Pensionärsråd Kommunfullmäktige har beslutat att stadsdelsnämnderna ska ha egna pensionärsråd som rådgivande organ i frågor som rör äldres levnadsförhållanden. Rådet utses av nämnden och Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 7(116) består av fem ledamöter och fem ersättare som nomineras av de rikstäckande pensionärsorganisationer som har verksamhet inom stadsdelsnämndens geografiska område. Pensionärsrådet sammanträder en dryg vecka före nämndens sammanträden och lämnar synpunkter på de nämndärenden som på olika sätt berör seniorer. Råd för funktionshinderfrågor Kommunfullmäktige har beslutat att stadsdelsnämnderna ska ha råd för funktionshinderfrågor, som rådgivande organ i frågor som rör levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. Från och med år 2023 är råden regionala, vilket innebär att stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck har ett gemensamt råd. Rådet sammanträder inte längre i anslutning till respektive nämnds sammanträden för att lämna synpunkter på specifika ärenden utan har en mer övergripande strategisk roll. Rådet består av åtta ledamöter som utses av de tre nämnderna för en period om fyra år, efter förslag från Funktionshinderrådens nomineringsutskott som består av företrädare för Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR) Stockholmsavdelningen, Funktionsrätt Stockholms stad och Synskadades Riksförbund (SRF) Stockholms stad. Under året har Farsta stadsdelsförvaltning ansvarat för det administrativa stödet till rådet. Nämndens beredningar Under året har trygghetsberedningen sammanträtt en gång medan hållbarhetsberedningen inte haft något sammanträde. Beredningarna består av ledamöter och ersättare i nämnden. Det övergripande uppdraget för båda beredningarna är att bistå nämnden i arbetet att göra Farsta stadsdelsnämndsområde till en ännu mer attraktiv stadsdel att bo och vistas i. Arbetet utifrån direktiv till samtliga nämnder och bolagsstyrelser Nedan beskrivs nämndens arbete med direktiven. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Årsprognosen visar på ett överskott om 3,5 miljoner kronor för verksamhetsåret efter resultatöverföring från fond. Övergripande ekonomiska påverkansfaktorer under året är utveckling av konjunktur, kostsamma placeringar inom barn och ungdom (Trefas), negativ utveckling av barnantal inom förskoleålder, kostsamma insatser för yngre äldre (under 80 år) inom äldreomsorgen samt tilldelning utav statsbidrag. Under året har nämnden förberett övertagandet av parkdrift i egen regi för att stärka kvalitet och rådighet. I samband med det har nämnden också arbetat med, och hittat en lösning för, en gemensam lokal med andra stadsdelar i söderort som också ska ta över parkdriften i egen regi i närtid. Riktade insatser har genomförts till chefer och nyckelpersoner när det gäller inköp och upphandling. Avtalsuppföljningen har varit särskilt prioriterat, inte minst utifrån perspektivet välfärdsbrott. Omställningsarbete till ny socialtjänstlag har utvecklats under året med ökat fokus på tillgänglighet, förebyggande perspektiv kunskapsbaserade insatser och ökade möjlighet till insats utan behovsprövning. I arbetet med en sammanhållen socialtjänst har under året utbildningsinsatser genomförts, med särskilt fokus på informationsspridning och synliggörande av insatser för barn och unga. Parallellt har arbetet med en mer lättillgänglig Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 8(116) och sammanhållen mottagning för vuxna prioriterats, med utökade öppettider som en del av utvecklingsarbetet. Nämnden har under året arbetat kontinuerligt med att effektivisera sitt lokalutnyttjande för att se över möjligheter till att exempelvis samlokalisera verksamheter samt bevakar uppsägningsbara hyresavtal. Fortsatt översyn av lokalplaneringen har genomförts för att effektivisera och kvalitetssäkra planeringen ytterligare, både utifrån verksamhets- och ekonomiskt perspektiv. Under året har flera nya digitaliseringsverktyg införts och nämnden har aktivt deltagit i flera av de stadsövergripande införandena. Fokus har bland annat varit på den digitala arbetsplatsen, välfärdsteknik inom LSS samt systemstöd kopplat till ny socialtjänstlag. Arbetet med informationssäkerhet går hand i hand med digitaliseringsarbetet och under året har nämndens informationssäkerhetsarbete stärkt ytterligare. Det finns dock behov av att utveckla och stärka arbetet ytterligare. Möjligheten att införa AI i verksamheterna har undersökts under året och målet är att på sikt ta fram en gemensam hållning för alla nämndens verksamheter. Även här i dialog med resten av staden. Innovationschecken har genomförts under året och tre projekt har beviljats medel. Utvärderingen visar på positiva effekter och på en ökad kunskap och förståelse för innovationsmetodiken. Andelen heltidsanställda har under året sjunkit något i nämndens verksamheter. Det speglar dock inte det arbete som har genomförts för att minska andelen visstids- och deltidsanställda. Nämnden har ett aktivt arbete med överanställningar, bemanningsteam och samverkan mellan enheter och kartläggningar visar att det i princip inte förekommer något ofrivilligt deltidsarbete i verksamheterna. Under året har stadens nya chefsriktlinjer implementerats i förvaltningen. Läs mer under mål 3.1, 3.4 och 3.5 En levande och hållbar stad Implementeringen av miljöprogrammet har intensifierats under året. Nämnden har under perioden genomfört flera satsningar med fokus på att stärka den biologiska mångfalden. Inom förskolan har man bland annat utvecklat nätverket för hållbara måltider stärkt kockarnas kompetens och att verksamheterna är på väg mot gemensam och utvecklad kompetens inom bland annat ekologisk mat, ekonomi och matsvinn. Förvaltningens alla chefer har fått information om miljöprogrammet och tillsammans fått titta på vad de kan göra i sina respektive verksamheter. En organisation för arbetet med Fokus Farsta har etablerats och tillsammans med berörda facknämnder, bolag och andra intressenter har en lokal utvecklingsanalys tagits fram och legat till grund för nämndens prioriteringar under året. Samverkan med facknämnder har utvecklats och stärkts under året och flera av de satsningar som presenterades för fokusområdena i budget 2026 har etablerats och utvecklats under året, bland annat arbetet med SSPF. Under året har Lekplatsen Persbergsbacken och utemiljön vid parkleken Odlarängen rustats och anläggandet av en helt ny park Sunnanäng har påbörjats. Nämnden har under perioden Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 9(116) arrangerat ett stort antal firanden, familjefester och offentliga kulturprogram och de sista två veckorna på sommarlovet genomfördes det hittills mest välbesökta daglägret Farsta Sportscamp. Därutöver har också öppettiderna vid både fritidsgårdar och öppna förskolor utökats och de har även haft öppet under lovperioderna, nu senast under jullovet, för att nå fler barn. Läs mer under mål 1.1, 1.5, 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 3.2, 3.3, och 3.6 En trygg och säker stad som håller samman Under året har nämnden genomförts en kartläggning av arbetet med mänskliga rättigheter i olika delar i alla delar av verksamheterna. I samband med det har också alla chefer informerats om det nya programmet och fått en kort utbildning i arbetet med mänskliga rättigheter. Utifrån kartläggningen har det tagits fram prioriterade insatser som utgår från stadens styrdokument samt verksamheternas respektive behov. Flera verksamheter, däribland ledningsgruppen för avdelning äldreomsorg samt enheter inom avdelningen individ- och familjeomsorg genomfört hbtqi-diplomeringar och utbildningar. Medborgarbudget och dialog har genomförts inom alla avdelningar. Inom förskolan har barnen tagit fram inköpsförslag som ska öka tryggheten i förskolan. Medborgardialoger har genomförts i samband med upprustning av lekplatsen Persbergsbacken och parkleken Odlarängen. För att stärka gemenskap och bygga kollektiv gemenskap i Farsta strand och Fagersjö har totalt fem trygghetsträffar genomförts. Trygghetsträffarna är ett samarbete mellan Farsta stadsdelsnämnd, Familjebostäder, polisen, Stadsmissionen och Svenska kyrkan. Som ett led i omställningsarbetet till en ny socialtjänstlag med ökad tillgänglighet deltog socialtjänsten i nämndens parkleksträffar för att sprida information om socialtjänstens insatser och öka kunskapen om socialtjänstens arbete. Träffarna besöktes av mer än 1 000 personer per tillfälle. Under året har två trygghetsinvesteringar genomförts. Det ena projektet rör förstärkt belysning i parkleken Forsängen. Det andra förbättrade sikten genom rivning av höga buskage till förmån för gräsmattor och lägre buskar vid lekplatsen Klyftan. Nämndens arbete med att förebygga våld i nära relation har stärkts och fler våldsutövare har valt att ta emot hjälp samtidigt som äldreomsorgen har stärkt upp sitt arbete med FREDA- kortfrågor som ett sätt att tidigt upptäcka våld i nära relation i deras målgrupp. Rutin för orosanmälningar har implementerats i samtliga förskolor. Nämnden har under året erbjudit ett flertal olika typer av föräldraskapsstödsprogram och under året har två kurser genomförts i samarbete med lokala skolor. Andelen manliga deltagare i utbildningarna har ökat. Inom ramen för samverkansöverenskommelsen med polisen (SÖKen) har orsaksanalyser genomförts för det prioriterade samverkansområdet Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer där fokus är på våld i nära relation. En utvärdering av nämndens trygghetsvärdar har genomförts under året och visat på goda resultat. Arbetet med nämndens handlingsplan för välfärdsbrott som beslutades 2024 har fortsatt. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 10(116) Bland annat har chefer utbildats under året och nämnden har deltagit i projektet samordnad tillsyn. Risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts under året och flera av nämndens verksamheter har under året övat sin krisberedskap. Läs mer under mål 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 3.5, 3.6 och 3.7. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att Kommunfullmäktiges inriktningsmål uppfylls helt. Bedömningen grundas på att samtliga fem verksamhetsområdesmål kopplade till inriktningsmålet uppfylls helt. Nedan redogörs grunderna för bedömningen av respektive verksamhetsområdesmål. Mål 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt, att alla aktiviteter är genomförda enligt plan och att nämnden i huvudsak når upp till kommunfullmäktiges indikatorer. Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har ökat marginellt men ligger fortsatt under KF:s årsmål. Under året har nämnden prioriterat att utöka öppettiderna inom flera av fritidens verksamhet och uppvisar fortsatt hög nöjdhet bland besökarna. Antalet kollodeltagare från prioriterade områden har ökat. Mål 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt och att samtliga aktiviteter som nämnden själv har rådighet över har genomförts enligt plan. Flera av kommunfullmäktiges indikatorer uppfylls delvis men nämnden bedömer ändå god måluppfyllelse då utfallet på aktuella indikatorer ligger nära årsmålet samt att utvecklingen är positiv jämfört med föregående år. Bland annat har inskrivningsgraden ökat, antalet barn per anställt samt antal barn per grupp minskat. Nämnden ser också en positiv utveckling när det gäller vårdnadshavarnas uppfattning om förskolorna, inte minst vad gäller samverkan mellan hem och förskola. Mål 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt och att samtliga aktiviteter är genomförda enligt plan. Några av kommunfullmäktiges indikatorer uppfylls endast delvis och de är koncentrerade till utfallet av brukarundersökningen inom LSS och socialpsykiatrin där vissa resultat blivit bättre men några har blivit sämre. Under våren ska resultaten utvärderas och åtgärder tas fram och presenteras för en ökad måluppfyllelse. Däremot har nämnden förbättrat resultaten på flera indikatorer under året, framför allt när det gäller barn och unga där färre barn återaktualiseras och fler familjehemsplacerade barn klarar grundläggande Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 11(116) behörighet i skolan. Sammantaget bedömer nämnden därför att den samlade måluppfyllelsen är hög. Mål 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet uppfylls helt, att indikatorerna i de flesta fall når upp till årsmålet samt att aktiviteter genomförts enligt plan. Nöjdheten bland omsorgstagarna, i nämndens egna verksamhet har ökat under året. Även årsmålet om att de äldre kan påverka hur hjälpen utförs inom hemtjänsten samt på vård- och omsorgsboenden nås om man bryter ur nämndens egna verksamheter. Andelen rambeställningar inom hemtjänsten har ökat med tio procentenheter under 2025. Kontinuiteten inom hemtjänsten har dock försämrats något under året. Mål 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt samt att nämnden, trots att utfallet på indikatorerna uppfylls delvis, har en hög nöjdhet vad gäller tillgången av kultur, idrott och föreningsliv i stadsdelen. Nämnden har under året ökat föreningsbidragen, förstärkt möjligheten att upplåta lokaler till föreningar samt genomfört kulturupplevelser i alla delar av nämndens verksamheter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt, att alla aktiviteter är genomförda enligt plan och att nämnden i huvudsak når upp till kommunfullmäktiges indikatorer. Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har under året ökat med 0,1 procent till 2 procent. Fortsatta kostnadsökningar senaste åren och en svagare arbetsmarknad har bidragit till att andelen hushåll med barn har ökat. Framförallt är det ensamstående med barn som ökat mest, förmodligen då de är mer sårbara när de nämnda omständigheterna skett. För att motverka detta har ekonomiskt bistånd utvecklat arbetssättet med att synliggöra barn i hushåll med ekonomiskt bistånd. Under året har inga barn berörts av vräkningar. Öppna mötesplatser för barn, ungdomar och föräldrar För att möta målgruppernas behov och nå ut till fler barn, ungdomar och deras föräldrar har nämnden från och med 1 april utökat öppettiderna på flera fritidsgårdar och öppna förskolor. Nämnden har även ökat öppettiderna under sommarlovet genom att slå ihop verksamheter och personal. Under sommaren har tre parklekar och två fritidsgårdar varit öppna. Utöver det har nämnden för första gången kunnat erbjuda öppen förskola hela sommaren. Under året höll även flera fritidsverksamheter öppet i mellandagarna vilket är en förstärkning efter att under Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 12(116) flera år haft stängt under jul- och nyårsveckorna. Årets brukarundersökningar visar på att besökarna är mycket nöjda med verksamheten och känner sig trygga när de besöker nämndens fritidsgårdar (96 procent är nöjda och 95 procent är trygga) och parklekar (96 procent är nöjda och 95 procent är trygga). Under året har 16 065 ungdomar besökt nämndens fritidsgårdar av dem var 55 procent pojkar och 45 procent flickor. Detta kan jämföras med genomsnittet för antalet besök till fritidsgårdarna i staden som helhet som för 2024 var 64 procent pojkar och 36 procent flickor. För att stärka kvaliteten har fritidsverksamheterna arbetat med att utöka antalet ledarledda aktiviteter. Verksamheterna har utvecklat planeringen av aktiviteter och utflykter inför sommaren och har varje vecka lagt upp aktiviteter i kalendariet för Ung i Stockholm. Detta har lett till välbesökta verksamheter. De har också arbetat med olika metoder för att öka besökarnas delaktighet i planeringen och genomförandet av aktiviteter. Fritidsgårdarna i Forsängen, Fagersjö samt Morris har exempelvis infört fasta datum varannan månad för dialogmöte/öppet hus för ungdomar och föräldrar. I början av hösten flyttades fritidsverksamheten som tidigare drivits i Sköndalshallen till Sköndalsgården i centrala Sköndal. Verksamheten bedrivs i samarbete med Sköndalsgården vilket möjliggör ett bredare och mer kvalitativt utbud. Ambitionen är att locka till sig en bredare grupp av ungdomar till verksamheten, få fler tjejer att besöka verksamheten samt förbättra kvaliteten. Antalet besökare har sedan öppnandet legat stabilt på cirka 18-20 personer/kväll, varav cirka 25 procent är flickor. Det är en större andel flickor än den tidigare verksamheten i hallen nådde men arbetet med att nå fler flickor kommer att fortgå under 2026. Inom ramen för fritidslotsprojektet har under året har drygt 100 unika barn lotsats vidare till fritidsaktiviteter från Hästhagsskolan och Farsta grundskola. Lotsningen har bland annat skett till nämndens fritidsgårdar och parklekar men även till föreningsaktiviteter som schack, basket, fotboll, dans och programmering. Fritidsbiblioteket Fritidsbiblioteket i Hökarängen har utökat sina öppettider. En informationssatsning har genomförts för att marknadsföra fritidsbiblioteket både digitalt och fysiskt runt om i stadsdelen. Extra fokus har legat på bland annat Farsta Sportscamp, trygghetskvällar, parkleksfester och som pop-up på olika platser. Under året har fritidsbiblioteket i Hökarängen flyttat till större lokaler och antalet besökare har ökat. Lekplatser och utemiljöer I enlighet med den upprustningsplan för lekplatser inom Farstas stadsdelsområde som beslutades 2023 har linbanan samt småbarnsleken på lekplatsen Odlarängen i Tallkrogen rustats upp. I Larsboda har förvaltningen haft en medborgardialog och baserat på den så har upprustning av lekplatsen Persbergsbacken genomförts. Den planerade upprustningen av utemiljön i parkleken Forsängen skjuts till 2026 för att även möjliggöra inköp av ny klätterställning. Insatserna på dessa platser ökar möjligheten till rörelse och friluftsliv samt till att skapa mötesplatser för barn och unga. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 13(116) Lovverksamhet Under året har aktiviteter genomförts på alla skollov i samverkan med idrottsnämnden, kulturnämnden och det lokala föreningslivet. Nämnden har eftersträvat en bredd i utbudet så att barn och unga i Farsta ska kunna välja mellan allt från kultur till sport och friluftsliv. Sammanlagt för alla lov genomfördes över 280 (200) aktiviteter för mer än 14 650 (12 500) skollediga barn och unga (siffror från 2024 inom parentes). Under året var 47 (47) procent av de som deltog i aktiviteterna flickor och 53 (53) procent var pojkar. Samtliga arrangörer genomför uppskattningar av deltagarnas nöjdhet efter genomförd aktivitet och årets uppföljning visar att nöjdheten i genomsnitt var 9,2 (9,2) på en tiogradig skala. Som en effekt av satsningen har fler barn och unga fått möjlighet till roliga, stimulerande och meningsfulla aktiviteter under året. Siffrorna inom parentes anger förra årets siffror som jämförelse. En av de större återkommande lovaktiviteterna är Full Fart Farsta med fokus på rörelselek. Verksamheten drivs i samarbete med Farsta sim- och idrottshall och FOC Farsta hockeyförening och har under årets alla lov lockat flera hundra deltagare varje dag. De sista två veckorna på sommarlovet genomfördes det hittills mest välbesökta daglägret i Farsta Sportscamps historia med totalt 890 deltagande barn. Hela 15 olika idrotter i samarbete med lokala idrottsföreningar fanns på programmet. Kollo De kolloplatser som staden har tillgång till ska fördelas till boende i stadens stadsdelsnämndsområden utifrån innevarande års resursfördelning av kommunfullmäktiges budget för verksamhetsområdet barn, kultur och fritid. Kollo-broschyrer har spridits till olika ställen där målgruppen finns. 833 barn boende i Farsta stadsdelsområde sökte kolloplats detta år (820 barn 2024, 761 barn 2023 och 801 barn 2022). Enligt stadens befintliga resursfördelningsnyckel har förvaltningen 466 platser. Utöver dessa tillkom således 110 platser. Fördelade medel från donationsstiftelsen har använts för att finansiera kolloplatser. Stockholms stad prioriterar underrepresenterade grupper. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 69 % 72 % 67 % 73 % 73 % 69 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktivit eter Analys Nämnden når inte nämndmålet men till KF årsmål. Under 2025 har 14 650 lovlediga barn deltagit i nämndens avgiftsfria aktiviteter än ökning från 2024 då 12 500 deltog. Under sommaren hade Farsta Sportscamp det mest välbesökta daglägret hittills med 890 deltagare. Årets undersökning vänder sig till delvis annan målgrupp åk 6 och åk 9 (istället för åk 5 och åk 8 som var 2024 års målgrupp) frågorna har också justerats detta kan ha påverkat utfallet och jämförbarheten mellan åren. Andel barn 2 % 1,7 % 2 % 2,7 % VB 2025 som lever i familjer som har Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 14(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor ekonomiskt bistånd Andelen 95,83 % 98 % 93 % 95 % 90 % 2025 nöjda besökare på stadens fritidsgårdar Analys Andelen nöjda besökare på fritidsgårdar är hög 96 procent. Könsfördelningen är relativt jämn, 93% tjejer och 98 % killar, med något fler nöjda killar. Verksamheten arbetar med fler ledarledda aktiviteter och ökade möjligheter för ungdomarna att påverka innehållet i verksamheten. Antal 0 2 0 Tas fram av 2025 vräkningar nämnd som berör barn Analys Indikatorn är svår att bedöma men vi bedömer att rapporteringen ska vara 0. Antalet 16 065 7 239 8 826 19 000 Tas fram av 2025 besök på nämnd stadens fritidsgårdar Analys Årsmålet nås inte. För att stärka kvaliteten och nå fler ungdomar har antalet ledarledda aktiviteter blivit fler och öppettiderna för fritidsgårdarna utökats. Aktiviteterna tas fram i dialog med målgruppen. Indikatorn är ny och metoder för uppföljning och rapportering har utvärderats och förbättras kontinuerligt. Nämndens bedömning är att besökssiffrorna för 2024 som låg till grund för årets målvärde var något överskattad. Nämndmål: 1.1.1 I Farsta har barn och unga en jämlik, trygg uppväxt och en rik fritid Uppfylls helt Beskrivning En meningsfull fritid utgör en skyddsfaktor i många barn och ungas liv och bidrar på så sätt till en tryggare uppväxt. Nämndens fritidsverksamhet ska utjämna livsvillkor och föra samman barn och unga med olika bakgrund. Fritidsverksamheten ska därutöver stimulera och ta tillvara barns och ungas kreativitet och delaktighet. Nämnden har idag en väl utbyggd öppen fritidsverksamhet för barn, unga och deras familjer på tio olika platser som finns utspridda i stadsdelsnämndsområdet. Det är fem fritidsgårdar, sju parklekar och sex öppna förskolor. Därtill möjliggör nämnden för ett antal ytterligare öppna fritidsverksamheter genom samarbete med civilsamhället. Arbetet med fritidsgårdar och parklekar utgår från Stockholms stads strategier för fritidsgårdar samt för parklekar. Nämnden samarbetar även med idrottsnämnden, kulturnämnden och det lokala föreningslivet för att skapa ett rikt utbud av avgiftsfria aktiviteter och dagkollon under skolloven. Förutom ordinarie föreningsbidrag avsätter nämnden särskilda medel som bidrag till föreningar som Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 15(116) vill skapa lovaktiviteter för Farstas flickor och pojkar. Nämnden har en fortsatt nollvision rörande vräkningar som berör barn och att andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd ska minska. Förväntat resultat - Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd minskar - Inga barnfamiljer blir vräkta - Antalet unga som besöker nämndens fritidsgårdar ökar - Ledarledda aktiviteter erbjuds vid nämndens fritidsgårdar vid minst två av tre öppna kvällar. - Ledarledda aktiviteter erbjuds vid nämndens parklekar vid minst två av tre eftermiddagar. - Andelen besökare som är nöjda med nämndens fritidsgårdar är mer än 90 procent - Andelen besökare som är nöjda med nämndens parklekar är mer än 90 procent - Andelen besökare som är nöjda med nämndens öppna förskolor är mer än 90 procent - Antal barn och unga som deltar i nämndens avgiftsfria lovaktiviteter är fler än 15 000 - Andelen deltagande barn från Farsta strand och Fagersjö inom kolloverksamheten ökar Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat i huvudsak uppfyll och att nämnden ser hög måluppfyllelse i relation till uppsatta årsmål. I de fall årsmålen inte nås ligger utfallet nära årsmålet och flertalet insatser har vidtagits för att öka måluppfyllnaden vilket också kan ses i form av förbättrade utfall jämfört med föregående år. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 79,5 % 70 % VB 2025 dagar med ledarledda aktiviteter vid nämndens parklekar Andel 86 % 70 % VB 2025 kvällar med ledarledda aktiviteter vid nämndens fritidsgårdar Andelen 9,2 % 42 58 10 % 2025 barn från Farsta strand och Fagersjö som deltar i kollo Analys Andel pojkar från Farsta strand och Fagersjö är något lägre än andel flickor, vilket kan antas bero på att det över lag är fler Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 16(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor flickor som söker kollo. Fler flickor i området fick också avslag på ansökan. Nytt för 2025 att staden prioriterat barn från de områden som är underrepresenterade i ansökningsstatistiken: Järva, Hässelby-Vällingby, Rågsved-Hagsätra och Skärholmen. Farsta har haft ett förhållandevis högt söktryck, men behöver satsa mer i Fagersjö och i Farsta strand för att fler barn från stadsdelens egna prioriterade grupper ska komma med. Samtliga familjer med barn i kollo-ålder får kollokatalogen med post inför varje ansökningsomgång. Andelen 96,23 % 95 % 2025 nöjda besökare på nämndens parklekar Andelen 97 % 99 % 2025 nöjda besökare på nämndens öppna förskolor Analys Nämnden når inte årsmålet på 99 procent men redovisar en hög nöjdhet på 97 procent. Verksamheten arbetar kontinuerligt med inflyttande, kvalitets och tillgänglighetsfrågor genom till exempel ökat öppethållande och fler ledarledda aktiviteter. Antal barn 14 650 15 000 2025 och unga som deltar i nämndens avgiftsfria lovaktivitete r Analys Nämnden når inte riktigt årsmålet men genomförde ett stort antal avgiftsfria aktiviteter med en stor bredd av olika aktiviteter. Antalet barn och unga som deltar i avgiftsfria lovaktiviteter ökad 2025 jämfört med 2024 då 12 500 deltog. Fördelningen mellan deltagande pojkar och flickor är relativt jämn 47 procent flickor och 53 procent pojkar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska under året utreda hur deltagandet i Farsta 2025-01-01 2025-12-31 Sportscamp bland barn som har en inaktiv fritid kan ökas Stadsdelsnämnden tar initiativ till en fördjupad samverkan med 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsnämnden för att undersöka hur tillgången till fritidsaktiviteter för barn i mellanstadieåldern efter skoltid kan förbättras samt vad som kan göras för att underlätta för barnen att hitta till dessa aktiviteter Utreda möjligheter till att utöka fritidsbibliotek genom samverkan 2025-01-01 2025-08-19 med idrottsförvaltningen KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 17(116) Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt och att samtliga aktiviteter som nämnden själv har rådighet över har genomförts enligt plan. Några av kommunfullmäktiges indikatorer uppfylls delvis men nämnden bedömer ändå god måluppfyllelse då utfallet på aktuella indikatorer ligger nära årsmålet samt att utvecklingen är positiv jämfört med föregående år. Förändrade lokalbehov Under 2025 stängdes förskolorna Växthuset i Sköndal och Krabat i Farsta strand. Verksamheterna stängde på grund av bristande barnantal och kostsamma renoveringsbehov och flyttades till förskolan Håven respektive Skogsbacken. Vidare uppstod en vattenskada på avdelningen på Skogsbackens förskola och verksamheten är tillfälligt flyttad till förskolan Sagoskogen. Barnens lärande i lek och undervisning Under året har förskoleverksamheten stärkt undervisningens likvärdighet och kvalitet genom arbete med utgångspunkt i boken En likvärdig och hållbar förskola och deltagande i Ifous- programmet Förskolebarns förändrade kunnande. Detta har ökat pedagogernas kompetens och fördjupat samtal om barns perspektiv och delaktighet. Fokusord används allt mer i planering för att främja språk- och begreppsutveckling, men behöver förankras tydligare i barnens erfarenheter. Lärmiljöerna har delvis förbättras genom miljöronder och observationer men variationer i kvalitet kvarstår och vissa förskoleavdelningar behöver fortsatt stöd i utvecklingen av lärmiljöerna. Hållbarhetsarbetet har engagerat barn och vårdnadshavare genom praktiska projekt. Vårdnadshavarnas upplevelse av barns lärande har ökat, men vissa enheter behöver synliggöra hållbarhetsarbetet bättre. Förskolorna fortsätter utveckla systematiskt kvalitetsarbete och kollegialt lärande för att höja undervisningens kvalitet. Språket Arbetet med att stärka barns språkliga förmågor har varit omfattande och systematiskt. Högläsning, boksamtal, TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation), bildstöd och det digitala verktyget Polyglutt har skapat en rik språkmiljö. Förskolebibliotek och lärmiljöer har utvecklats för tillgänglighet och kreativitet. Gemensamma dokumentationsmallar har förbättrat uppföljningen, men regelbunden dokumentation och planeringstid är fortsatt utmaningar. Den nya lärplattformen Infomentor ska underlätta, och fokusord införs i alla arbetslag. Vårdnadshavare upplever i högre grad att barnens språkliga förmåga utvecklas, kopplat till språkutvecklande arbetssätt och ökad synlighet i dokumentationen. Samverkan med vårdnadshavare Hem–förskola-samverkan har stärkts genom introduktionspaket, kommunikationsplaner och forum för dialog. Förskoleundersökningen visar att vårdnadshavare upplever att barnen blir sedda och är trygga, även om vissa arbetslag behöver utveckla information till Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 18(116) vårdnadshavare. Kommunikation har förbättrats via lärloggar och projektväggar, men oregelbunden dokumentation är en utmaning. En ny lärplattform 2026 ska skapa mer likvärdig kommunikation. Ledningens tillgänglighet och personalens respektfulla bemötande har ökat förtroendet för verksamheten. Ett stärkt trygghetsarbete i förskolan Alla förskolor har genomfört trygghetsvandringar och barnskyddsronder, vilket lett till förbättrade lärmiljöer och reviderade planer mot diskriminering. Nya rutiner för orosanmälningar och utbildning från Barnafrid har ökat likvärdighet och trygghet. En gemensam introduktionsrutin har införts för en trygg start, men behöver implementeras mer konsekvent. Femårsgruppernas medborgarbudget har stärkt barns delaktighet och förståelse för demokrati, även om genomförandet av idéerna behöver säkerställas bättre. Barns välbefinnande stärks genom hälsofrämjande arbete Samarbetet med regionen har stärkts kring barns fysiska och psykiska hälsa genom barnhälsomöten, trygghetsvandringar och utbildningsinsatser. Ett kocknätverk har ökat medvetenheten om näringsriktig och hållbar kost. Närvarorutiner har införts för ökad kontinuitet, och rörelsestrategin har implementerats på alla förskolor med positiva effekter på barns rörelseglädje och sociala samspel, även om tillämpningen varierar. Goda exempel Deltagande i Ifous-programmet Förskolebarns förändrade kunnande, har stärkt pedagogernas förmåga att systematiskt observera, dokumentera och anpassa undervisning, vilket bidragit till ett gemensamt professionsspråk och mer målinriktade lärprocesser. Kollegialt lärande och gemensamma rutiner har fördjupat kvaliteten i undervisningen. Arbetet med språkutvecklande arbetssätt har gjort att barnens språkliga förmåga utvecklats i högre grad, något som vårdnadshavarna också upplever. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 36,1 % 1,5 % 34,4 % 38,9 % 38,5 % Ökning VB 2025 legitimerad e förskollärar e av totalt antal anställda (årsarbetar e) Analys Målet om 38,5 procent förskollärare har inte uppnåtts. Svårigheten att rekrytera ligger främst i att det redan finns ett överskott av befintlig personal samt ersättning vid tillfällig frånvaro exempelvis föräldraledighet, det är oftast barnskötare som ersätter förskollärartjänster vid tex föräldraledighet. På några avdelningar arbetar förskollärare deltid på grund av små barn hemma. Förskolan har historiskt sett varit ett kvinnodominerat yrkesområde, vilket delvis kan förklaras av traditionella könsroller där omsorg och pedagogiskt arbete med små barn har betraktats som "kvinnliga" uppgifter. Yrket har också länge haft relativt låg lön och status, vilket kan ha påverkat männens intresse negativt. Samtidigt har utbildningar inom vård och pedagogik ofta lockat fler kvinnor, vilket speglas i antalet examinerade förskollärare. Antal barn 5 st 5,2 st 4,8 4,8 VB 2025 per anställd i förskolan Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 19(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor (årsarbetar e) Analys Målet för antal barn per pedagog är svårt att nå, bland annat på grund av variationer i barngrupper under året och behovet av resurspersonal för barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har under större delen av året gått med prognostiserat underskott innan fondöverföring. Under hösten har det ekonomiska läget dock blivit bättre efter bland annat extra statsbidrag samt att det var något fler barn än prognostiserats vilket ökat intäktsramen. Detta har gett en osäkerhet i planeringen inom förskoleverksamheten. Antal barn 15,5 15,8 14,9 14,9 VB 2025 per grupp barn/avd. barn/avd. Analys Målet om 14,9 barn per avdelning nås inte helt. En liten sänkning sker från tertial 2 från 15,8 till 15,5. Enheterna har arbetat restriktivt utifrån sin budget under året med anledning av det osäkra läget och har i samband med det varit försiktiga med att starta upp nya avdelningar utan fyllt på i de befintliga. Antal barn 14,7 st 14,9 st Minskning VB 2025 per legitimerad förskollärar e Inskrivnings 95,8 % 95,5 % 96 % Tas fram av 2025 grad i nämnd förskola Analys Utfallet ligger väldigt nära årsmålet. Det finns tydliga skillnader mellan de olika områdena i Farsta, en stadsdel har 100% inskrivningsgrad och de lägsta har 92,5 procent. På grund av detta ser vi att vi kommer behöva arbeta mer aktivt i vissa stadsdelsområden för att höja inskrivningsgraden där. För åldersspannet 3-5 år är inksrivningsgraden 96,1 procent. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med förskolenämnden, SISAB 2025-01-01 2025-12-31 och övriga relevanta aktörer inventera, prioritera och initiera upprustningar av befintliga förskolegårdar utifrån lekvärdesriktlinjerna Nämndmål: 1.2.1 Barnen i Farsta leker och lär i en likvärdig, trygg och hållbar förskola Uppfylls helt Beskrivning Förskolorna i stadsdelsområdet arbetar för en hög kvalitet och ett uttalat förstärkt fokus på likvärdighet för att säkerställa utbildning för alla barn och varje barn. Kommunala förskolor finns i alla stadsdelsnämndens olika stadsdelar. Barnens förskola ska vara trygg, utvecklande och rolig. Undervisningen som barnen möter är enligt skollagen förskollärares uppdrag och alla barngrupper leds av förskollärare tillsammans med arbetslaget. Varje förskoleområde får i den nya organisationen en specialpedagogisk kompetens som stöd i att arbeta främjande och förebyggande för alla barn och varje barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 20(116) och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Barns hälsa och välbefinnande är centralt liksom alla barns rätt att leka och lära utifrån sina förutsättningar. De kommunala förskolorna kommer under året att synliggöras för att på ett tydligare sätt visa sitt arbete och roll som barnens första skolform. Förväntat resultat - Barnens lärande har stärkts genom lek och undervisning - Barnens välbefinnande har ökat genom hälsofrämjande arbete - Förskolans trygghetsarbete har stärkts - En ökad andel vårdnadshavare är nöjda med samverkan Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls och nämnden ser hög måluppfyllelse i relation till uppsatta årsmål. I de fall årsmålen inte nås ligger utfallet nära årsmålet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 85,01 % 83,96 % 85 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att deras barns språkliga förmåga utvecklas i förskolan. Andel 81,01 % 80,01 % 81 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att förskolan bidrar till att deras barn visar ett intresse för hållbar utveckling Andel 88 % 88 % 89 % 2025 vårdnadsha vare som är nöjda med förskolans arbete med normer och värden. Analys Indikatorn baseras på flera frågor som handlar om upplevelse av trygghet, hur förskolan bidrar till utveckling av empati, tolerans och omtanke, upplevelse av att personalen visar omsorg för barnet, att förskolan bidrar till att barnet får en positiv självbild samt möjlighet att utvecklas på samma villkor oavsett kön. 90 procent av vårdnadshavarna instämmer i att de upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan, vilket är en höjning med en procent jämfört med föregående år. Indikatorn för upplevelsen av utveckling av empati, tolerans och omtanke har också höjts med en procent, från 86 till 87 procent. Likaså har upplevelsen av barnens självbild höjts från 86 till 87 procent. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 21(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Upplevelsen av att personalen visar omsorg om barnet ligger på samma värde som 2024, det vill säga 89 procent. Förskoleundersökningen delas ut och sammanställs under tidig vår, vilket medför att indikatorerna visar resultat av upplevelser som till stor del baseras på året före mätningen. Avdelning förskola har förhoppning om att andel vårdnadshavare som upplever nöjdhet ska öka i och med implementeringen av Hållbar förskola samt som resultat av det nya ifous-programmet Förskolebarns förändrade kunnande. Vårdnadsh 80 % 78 % 80 % 2025 avarnas nöjdhet med samverkan med förskolan Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolorna ska implementera Handlingsplan för att främja psykisk 2025-01-01 2025-12-31 hälsa Implementera Rutin för orosanmälningar i förskolan 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt och att samtliga aktiviteter är genomförda enligt plan. Nämnden konstaterar att utfallet på indikatorerna kräver ett fortsatt utvecklingsarbetet men att flera har förbättrats jämfört med tidigare. Nedan beskriver nämnden hur arbetet med att ge stöd och omsorg där behoven är som störst vilket också varit en del bedömningen av måluppfyllnaden. Ny socialtjänstlag Omställningsarbetet med den nya socialtjänstlagen har utvecklats med ökat fokus på tillgänglighet, förebyggande perspektiv, kunskapsbaserade insatser och ökade möjligheter att ge insatser utan behovsprövning. Arbetet har i stor utsträckning fokuserat på att förstärka och vidareutveckla arbetssätt och insatser i linje med den nya socialtjänstlagens intentioner. Nämndens förändringsledare för omställningsarbetet till nya socialtjänstlagen har deltagit i nätverksmöten som hålls i av socialnämnden och äldrenämnden. Nämnden har slutfört den första inventeringen av insatser som ska ges utan behovsprövning samt deltagit i stadsövergripande workshops inom alla socialtjänstens verksamhetsområden med första linjen i fokus. Under året har nämnden arbetat med en mer lättillgänglig och sammanhållen mottagning med utökade öppettider för vuxna till följd av införandet av ny socialtjänstlag och har därför slagit ihop två mottagningar för vuxna till en. Detta har medfört att medarbetarna under året kunnat ta emot ärenden med många olika typer av behov. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 22(116) I arbetet med att vara en mer lättillgänglig socialtjänst och öka medborgardialoger har socialtjänsten utanför kontorstid deltagit i nämndens samordnade parkleksträffar, trygghetsträffar, anhörigträffar och informationsträffar om LSS. Socialtjänsten har aktivt spridit information till medborgare och samverkanspartners, bland annat polis, skola, förskola och Region Stockholm i syfte att öka kunskapen om den nya lagen och socialtjänstens uppdrag. Enheten för ungdom har i sitt innovationsarbete genomfört öppna föräldraträffar, för att förebygga spridning av desinformation, minska oro, skapa samsyn och informera om rättigheter och insatser utan behovsprövning. Även områdespoliserna har deltagit i diskussioner och svarat på frågor från föräldrar. Utvärderingen har visat ett samstämmigt svar från deltagande föräldrar om hög nöjdhet och önskemål om fortsatta träffar. Arbetet enligt den nya socialtjänstlagen ska ske mer kunskapsbaserat, därför har utbildning i individbaserad systematisk uppföljning (ISU) och en implementeringskurs tillsammans med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Region Stockholm genomförts för att skapa samsyn kring vidare arbete med att införa nya insatser och arbetssätt. Barn och unga Nämnden har under året fortsatt arbetet med Rinkeby utökade hembesöksprogram (RUTH) som riktar sig till alla förstagångsföräldrar och föräldrar som får sitt första barn i Sverige. Totalt har 42 nya familjer i Hökarängen, Farsta strand och Fagersjö tackat ja till insatsen som sker i samarbete mellan socialtjänst och barnavårdscentralen, vilket har genererat 179 hembesök vilket är tio fler barnfamiljer än förra året. Resultat för Nyanlända föräldrars etablering i Sverige (NYFEIS) visar att man når målgruppen väl och skapar stor nytta. Den höga närvaron, positiva utvärderingar och växande samverkan visar att verksamheten effektivt bidrar till integration, självständighet, språkutveckling och ökad tillit till socialtjänsten. Indikatorn andel barn som återaktualiseras inom ett år efter avslutad utredning ligger fortsatt under årsmålet. Sammantaget bedöms skillnader av utfall mellan könen bero på den aktuella gruppen aktualiserade barn och ungdomar och dess individuella omständigheter snarare än skillnader i handläggning mellan könen. Nationellt är det fler pojkar än flickor som orosanmäls. Projektet intensifierad utredning i hemmamiljö har visat på goda resultat och har under året övergått i ordinarie verksamhet. Socialsekreterare och familjebehandlare jobbar tillsammans och är ett gott exempel på ett teambaserat arbetssätt som bidragit till att färre återaktualiseras. Med ett ökat fokus på barns delaktighet genom olika metoder och enskilda möten med barn har indikatorn andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktig och fått återkoppling fortsatt öka från 77,63 procent under 2024 till 81,39 procent under 2025. I Funktionshinderinspektörernas kvalitetsgranskning kring barn med funktionsnedsättnings delaktighet sticker Farsta ut i positiv bemärkelse med en tydligt högre andel delaktiga barn i utredningarna (70 procent) jämfört med de andra tre granskade stadsdelarna (53 procent, 60 procent och 56 procent). Bland annat lyfts Farstas informationskit fram som ett gott exempel. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 23(116) Nämndens gruppverksamhet Humlan, för barn som anhöriga till personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa har haft 12 deltagande barn. Två föräldragrupper har genomförts där barnens föräldrar/anhöriga deltagit. Under 2025 har cirka 2000 elever fått information om insatsen. I indikatorn Andel placerade barn i familjehem som når målen i kärnämnena är utfallet 78,57 procent och når över årsmålet på 75 procent. Årsmålet för indikatorn andel barn placerade i stödboende, hem för vård och boende (HVB), Statens institutionsstyrelse (SiS) som når målen i kärnämnena, var 47 procent och nämnden fick ett utfall på 52,94 procent. Fler placerade barn och unga når målen i kärnämnena, där skolsamordnarnas arbete har varit en bidragande faktor. Funktionen skolsamordnare för placerade barn, som tidigare bedrivits i projektform, har under året implementerats i ordinarie verksamhet. I enlighet med Fokus Farsta trädde ett nytt pilotprojekt med skolsociala team (SST) mellan socialtjänsten och utbildningsförvaltningen i kraft där skolsocionomer, familjebehandlare, skolpsykolog och specialpedagog tillsammans arbetar för att öka barns närvaro i skolan. Utöver arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro har SST deltagit på föräldramöten och hållit workshop för samtliga kommunala skolor i stadsdelen som en del av implementeringen av det nya arbetssättet. Kompassen, en föräldragrupp för föräldrar med barn med problematisk skolfrånvaro, har varit lätt att rekrytera deltagare till, haft fullsatta grupper och en hög nöjdhet hos deltagarna. Barn i behov av särskilt stöd (BUS) är ett samverkansforum där behov av särskilt stöd från skolan, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården lyfts. Under året har styrgruppen arbetat med aktivitet från den lokala handlingsplanen som berör hur samtliga verksamheter kan öka samverkan och bidra till att minska problematisk skolfrånvaro hos elever i grundskolan. Nämnden har som en del i arbetet med att bli en mer kunskapsbaserad socialtjänst deltagit i Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) samt Socialförvaltningens uppföljning av studien och bidragit med underlag till delstudier rörande avslutade utredningar respektive inkomna anmälningar. Lokala resultat har analyserats och en planering pågår kring hur resultaten ska användas lokalt och nationellt inom områdets verksamhetsutveckling. Förskola Personal på samtliga förskolor har gått utbildningen Barnafrid - Våga se, höra och göra. Utbildningen höjer medarbetarnas kompetens i att snabbt kunna misstänka och uppmärksamma när barn far illa. Förskolans specialpedagoger och psykolog är viktig resurs i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Barnkonferenser är ett verktyg med syfte att identifiera enskilda barns behov samt besluta om tidiga insatser och åtgärder som en del i det främjande och förebyggande barnhälsoarbetet. Kriminalitet Under 2025 har 14 ungdomar beviljats insatsen sociala insatsgrupper (SIG). Tillsammans med barn och ungdomspsykiatrin (BUP) ingår SIG i ett pilotprojekt som syftar till att arbeta med barn och unga med allvarligt normbrytande beteende. I piloten samarbetar BUP med Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 24(116) socialtjänst, polis och skola för att hjälpa unga i kriminalitet att sluta begå brott och få en fungerande vardag. Av de 14 ungdomar som beviljats insatsen SIG har 10 ungdomar etablerat kontakt med BUP:s pilotprojekt. SIG-samordnarna höll under våren en uppskattad föreläsning för hela Lokalpolisområde Farsta, i syfte att informera och tydliggöra hela processen från anmälan till placering, inklusive LVU-lagstiftning. Bedömningsinstrumentet Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) för ungdomar i riskzon, har använts i 17 utredningar, vilket är en ökning från föregående år. Sju barn har varit aktuella för insatsen Lokal Samordning mot Rekrytering till Kriminalitet (LOSAM). Samtliga barn har uppgett att de känt sig lyssnad på, respekterad och att kontakten med samordnare hjälpt dem. Även vårdnadshavare har uppgett liknande svar. Arbetet med Trefas och fler lokala avhoppare har bidragit till att fler unga och unga vuxna blir aktuella för sociala insatsgrupper (SIG) och fler unga har skyddsplacerats. Placeringskostnader och placeringstider har ökat under 2025. Verksamhetsområde Barn och Ungdom har deltagit i en kartläggning genomförd av Ramböll för att få stöd i att bättre förstå placeringskostnader och ta stöd av stadens samlade kunskap i frågan. Socialsekreterare hos polis har under året upprättat en rutin för hemsluss för ungdomar som varit placerade utifrån kriminalitet för att säkra en trygg hemflytt och minska risken för att ungdomen utsätts eller utsätter någon för dödligt våld. Under året har flera medarbetare gått en utbildning på 7,5 högskolepoäng, Socialt arbete med unga i och omkring gängkriminalitet på Marie Cederschiölds högskola. Vuxna SIG-samordnare för vuxna har haft kontakt med 17 personer för insatsen och nio av dessa är nya vilket är en ökning från förgående år. Inom ramen för SIG-insats deltar även personer i kriminalitetsbehandling via öppenvård sydost. Sedan 1 januari 2025 ingår Farsta stadsdelsnämnd i piloten Storstadsutbytet som har initierats av Socialförvaltningen. Syftet med piloten är att pröva arbetssätt och upprätta rutiner och skapa en struktur för samverkan mellan Stockholm, Göteborg och Malmö i SIG-ärenden som har behov av omlokalisering och då placeras i annan kommun och tar del av befintliga insatser där. Socialtjänsten har beviljats utvecklingsmedel för studiebesök hos avhopparverksamheten Plattform Malmö med ett fokus på att stärka samverkan mellan område vuxna och område barn och ungdom. Öppenvård sydost har under året arbetat med att utveckla stödinsatser för familjemedlemmar och vårdgivare genom fokusgrupper med medarbetare från både vuxen- och ungdomsenheterna. Koordinatorstöd till föräldrar med barn med funktionsnedsättningar stöttar praktiskt till att etablera myndighetskontakter. 81 procent av de kontakter som efterfrågats har etablerats vilket ligger över årsmålet på 80 procent. Koordinatorn erbjuder digital föräldragrupp tillsammans med anhörigkonsulent till föräldrar i Farsta som har barn med funktionsnedsättning i grundskoleålder. Under året har tio ärenden hanterats inom ramen för koordinatorfunktionen för samordnade Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 25(116) insatser för vuxna i samverkan med Region Stockholm Ärendena aktualiseras via samsjuklighetsforum där 19 ärenden har tagits upp under året och som lett till mer samordnade och anpassade insatser från områdets enheter. Av enkätundersökning som genomfördes under året har 15 personer tillfrågats om deras situation förbättrats av insatserna inom beroende och socialpsykiatri. Av dessa svarar 100 procent att deras situation förbättrats till skillnad från 87 procent föregående år. Under året har 37 personer avslutat sin primärvårdsbehandling i öppenvård. Av de avslutade har under året har nio avbrutit i förtid och 28 fullföljt behandling. Andelen som fullföljer sin behandling ligger därmed på 76 procent med marginal över målet. Socialtjänstens digitala lots som arbetar med att öka kompetens och skapa förutsättningar för digital inkludering kring målgruppen samsjukliga, har under året haft 13 personer aktuella för mer omfattande stöd. Lotsen har träffat betydligt många fler personer via drop-in på medborgarkontoret, Söderledskyrkan, Bryggan Högdalen och Emma träfflokal. Funktionsnedsättning Under året har öppna förskolan TilLiten haft 82 besök. Det är en ökning från föregående år där antalet besök var 29. Undersökningen visar att 81 procent upplever att de fått ökad kunskap inom temana föräldraskap, kommunikation och stödinsatser. Det är med god marginal över målet på 70 procent. TilLiten är ett gott exempel på hur nya flexibla och lättillgängliga sociala stödinsatser kan prövas och utvecklas utan behovsprövning. TilLiten är en del av nämndens omställningsarbete till den nya socialtjänstlagen. Utfall på indikatorn andelen brukare som upplever att de har fått ett gott bemötande från biståndshandläggare har ökat från 63 procent till 81 procent och som är en förbättring från föregående år även om inte årsmålet på 87 procent nås. Under året har en intern undersökning med korta intervjuer på telefon genomförts där 41 brukare eller anhöriga svarat på frågor om bemötande. Av dessa uppger 95 procent att de fått ett gott bemötande, att de fått den information de behöver och att de upplevde att de blev lyssnade på i samtalen med biståndshandläggaren. Under året har Farsta stadsdelsnämnd ansvarat för administrationen kring det funktionshindersråd som nämnden har tillsammans med stadsdelsnämnderna Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör. Bland annat har en insiktsutbildning riktat till nämnderna planerats och genomförts under året. Nämndens utförarverksamheter inom LSS har fortsatt arbetet med utbildningskonceptet pedagogiska ramverket, som alla anställda ska vara certifierade i. Det innefattar bland annat lågaffektivt bemötande, kartläggning av brukare och tydliggörande pedagogik för att skapa en gemensam bild av uppdraget samt säkerställa att alla medarbetare har likvärdig kunskap. Tre stödpedagoger driver metodutveckling, deltar i stadens nätverk och har lanserat nya inslag. Nämnden ser en ökning i antalet personer med funktionsnedsättning inom äldreomsorgens verksamheter och boenden. Socialtjänsten fokuserar, inklusive inom ramen för omställningen till ny socialtjänstlag, på ökad samverkan. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 26(116) Behovsprövning och förebyggande arbete inom äldreomsorgen Beställarenhet äldre genomför regelbundna samverkansmöten med hemtjänstutförare i egen regi och privat regi. Andelen hemtjänstärenden med godkänd genomförandeplan har ökat från 67 procent hösten 2024 till 85 procent i november 2025. Insatsbeslut för insatser inom hemtjänst utformas enligt tillämpningsanvisningar för ramtid för att säkerställa medbestämmande. Andelen hemtjänstärenden med rambeställning har ökat från 78 procent hösten 2024 till 87 procent i december 2025. Äldrekurator har perioden maj till november erbjudit 65 personer i åldersspannet födda 1923- 1937 hälsosamtal. De seniorer som erbjudits samtal har haft trygghetslarm men inga andra insatser beviljade. Av genomförda samtal har, utöver information, sju personer fått stöd i att komma i kontakt med biståndshandläggare, tre personer med rehabilitering, två med vårdcentral, en med anhörigkonsulent och två med digital stödjare/fixartjänst. Enhetscheferna på nämndens vård- och omsorgsboenden, biståndshandläggare och sjuksköterskor har genomfört eller påbörjat utbildningen Posttraumatisk stress, PTSD, hos äldre. Den består av sju korta föreläsningar om posttraumatisk stress hos äldre. Föreläsningarna ligger även som del tre i introduktionsutbildningen för nya medarbetare i äldreomsorgen, Introduktionsutbildning för dig som jobbar inom äldreomsorgen: Posttraumatisk stress, PTSD. De kunskapshöjande insatserna kommer att fortsätta under 2026, i enlighet med avdelningens kompetensutvecklingsplan. Likaså har alla medarbetare inom avdelningen individ- och familjeomsorg erbjudits kompetenshöjande utbildning avseende PTSD. Hälsofrämjande insatser Inom hela utförarområdet har hälsofrämjande insatser genomförts utifrån verksamheternas förutsättningar samt brukarnas önskemål. Aktiviteter som erbjudits har varit bland annat innebandy (30 procent deltagande), utomhusbad (50 procent), promenader (20 procent), utegym (30 procent), motionslopp (40 procent), fiske (50 procent), skogsvandringar (30 procent) samt deltagande i FUB-dagen på Skansen (70 procent). FUB-dagen på Skansen är ett årligt arrangemang som syftar till att främja delaktighet, gemenskap och tillgängliga kultur- och fritidsupplevelser för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Procentsatserna avser andel deltagare av de brukare som erbjudits respektive aktivitet. Samtliga brukare har även erbjudits friskvårdskort som kan användas i stadens idrotts- och badanläggningar. Ett kontinuerligt motivationsarbete har bedrivits, bland annat i samband med verksamheternas husmöten, vilket har bidragit till en ökning av distribuerade friskvårdskort med 27 % jämfört med föregående år. För att underlätta deltagande i utomhusaktiviteter har utförarna investerat i regnställ, musikinstrument och sittunderlag. Personal har regelbundet genomfört särskilda månadsträffar med fokus på information och motivation inför naturvandringar, där gemensam lunch, fika och musikinslag ingått. Sammantaget bedöms insatserna ha haft en positiv effekt på brukarnas fysiska aktivitet, delaktighet och sociala gemenskap. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 27(116) Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 Farsta har under året ansvarat för att samordna Enskede-Årsta-Vantörs, Skarpnäcks och Farstas gemensamma råd för funktionshinderfrågor. Rådet stöttar förvaltningen i att arbeta i enlighet med Program för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029. Programmets fokusområden: 1. Rätten till utbildning och att få det stöd som behövs för att nå kunskapsmålen Förskolans specialpedagoger och psykolog är viktig resurs i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Barnkonferenser är ett verktyg med syfte att identifiera enskilda barns behov samt besluta om tidiga insatser och åtgärder som en del i det främjande och förebyggande barnhälsoarbetet. 2. Rätten till arbete och försörjning Praktiken stärker och utvecklar brukarens möjligheter till att gå vidare till reguljärt arbete som är ett av målen med daglig verksamhet. Hökens dagliga verksamhet har under perioden haft två deltagare som har praktikplats på öppna arbetsmarknaden. Under året har elva personer varit anställda i offentligt skyddat arbete (OSA), i gruppen har fler unga med funktionsnedsättning ökat. 3. Rätten att kunna ta del av den fysiska miljön och garanteras säkerhet i kris Nämnden väger in tillgänglighetsaspekten i alla parkupprustningar och åtgärder i park. Nämnden jobbar löpande med åtgärder som stärker tillgängligheten som till exempel handledare, kontrastmarkeringar och vid val av utrustning. Alla enheter inom område utförare har en kontinuitetsplan, som syftar till att främja beredskap och skapa effektiva responsstrategier för potentiella kriser. Ansvarig person för krislådor finns på alla enheter. Fixartjänsten inom den förebyggande äldreomsorgsenheten har erbjudit cirka 120 äldre i eget boende en säkerhetsrond i hemmet. 4. Rätten till ett fungerande boende Kommunikation och delaktighet främjas bland annat genom husmöten på boenden. Olika metoder som nyhetsbrev och postlådor används för att öka engagemanget. LSS-verksamheterna har påbörjat ett projekt med Omsorgskompassen, ett verktyg som ska stödja medarbetarna i sin roll att arbeta salutogent för att stärka brukarnas önskemål och delaktighet. Under året har verksamhetscontroller genomfört verksamhetsuppföljningar på boenden enligt SOL och LSS i egen regi. Dessa uppföljningar ska bidra till att kvalitetssäkra verksamheterna och se till att rutiner finns och är uppdaterade. 5. Rätten till information och kommunikation samt tillgång till ny teknik Nämndens utförarenheter inom funktionsnedsättning har under perioden fortsatt implementeringen av välfärdsteknik för att utöka boendes självständighet och utforska nya sätt underlätta för brukare att kommunicera och interagera. Socialförvaltningen och äldreförvaltningen höll i våras en inspirationsdag för stadens medarbetare om digital Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 28(116) inkludering, där stödpedagoger hos område utförare inom funktionsnedsättning delade med sig av goda exempel från arbetet med välfärdsteknik. Genom skräddarsydd digital teknologi och sociala aktiviteter ökar brukare inom utförarverksamheterna främjas rätten till information, kommunikation och tillgång till ny teknik. Centrala inslag inkluderar digitala husdjur, som används för att erbjuda sällskap, trygghet och uppmuntrar aktivitet under individuellt stöd. Memoplanerare har implementerats för att ge struktur och tydlighet i boendes dagliga aktiviteter. 6. Rätten till bästa möjliga hälsa Staden arbetar med att motverka hälsorisker bland personer med funktionsnedsättning. Brukare i grupp- och servicebostäder enligt LSS har erbjudits gratis friskvårdskort till stadens simhallar. Nämnden arbetar aktivt med att informera, motivera och vid behov följa med brukare till simhallen. Hittills har 24 brukare tackat ja till friskvårdskortet. Nämndens biståndsenhet för personer med funktionsnedsättning har under perioden gått klart HBTQ-utbildning och diplomerats. Under året har även två utförarverksamheter, Edsvalla och Hökens dagliga verksamheter HBTQ-diplomerat sig. Flera medarbetare inom socialpsykiatri och daglig verksamhet LSS har hållit i workshops för brukare utifrån "VIP-konceptet". VIP står för "very important person" och syftet är att främja förutsättningarna för god hälsa och jämlika relationer med mål är att minska utsatthet för våld genom stärkt självkänsla. Socialstyrelsens FREDA-kortfrågor, ett verktyg för att fråga om våld i enskilda ärenden, implementeras inom område utförare funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Syftet är att identifiera våldsutsatthet och kunna agera utifrån det. 7. Rätten till individuellt stöd Socialtjänsinspektörernas kvalitetsgranskning kring barns delaktighet i LSS-utredningar har genomförts i fyra stadsdelar. Farsta har fina resultat i granskningen. Till exempel var förekomsten av barnkonsekvensanalyser i Farstas utredningar 71 procent, snittet för de fyra granskade stadsdelarna var 34 procent. Andelen anställda stödassistenter ökar i personalgrupperna och valideringsutbildningar hålls löpande. Antalet anställda stödpedagoger fortsätter öka och det finns för närvarande 12 stycken, vilket är sex fler än förra året. Nämndens LSS-verksamheter fortsätter säkerställa ett gott bemötande mot brukare genom att medarbetare kontinuerligt utbildas och certifieras i det pedagogiska ramverket. I enlighet med arbetet med omställning till ny socialtjänstlag har biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning utvecklat arbetet med brukardialoger. Dialog har skett med familjer som genomgått utredning inför korttidsvistelse. Möjlighet har funnits att följa upp om information som getts under utredningen har varit relevant och om hur upplevelsen av bemötandet har varit. Övriga synpunkter har också fångats upp. Resultaten i de dialogerna visar på bra resultat och en hög upplevelse av ett gott bemötande från biståndshandläggaren. Koordinatorstöd till föräldrar med barn med funktionsnedsättningar är en del av nämndens arbete med ny socialtjänstlag. Ett flexibelt socialt stöd som syftar till att ge tidigt och Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 29(116) lättillgängligt stöd. Insatsen stöttar praktiskt i att etablera kontakter med relevanta myndigheter. Under året har 81 procent av de efterfrågade kontakterna etablerats, vilket överstiger årsmålet på 80 procent. Koordinatorn erbjuder även digitala föräldragruppsträffar tillsammans med anhörigkonsulent till föräldrar i Farsta som har barn med funktionsnedsättning i grundskoleålder. 8. Rätten till kultur och fritid Rätten till kultur och fritid har främjats av bland annat museibesök och kulturella aktiviteter för brukare inom LSS. Brukarna har varit med och valt samt planerat aktiviteterna. En kulturfestival som anordnas av område utförare kommer att äga rum i september. Fritidsgården Morris har fått förlängda öppet tider från och med våren. Under sommaren har Morris bland annat genomfört en gemensam aktivitet med Tuben. Man genomförde en gemensam segling med Briggen Tre Kronor. Under året har öppna förskolan TilLiten haft 82 besök. Det är en ökning från föregående år där antalet besök var 29. Undersökningen visar att 81 procent upplever att de fått ökad kunskap inom temana föräldraskap, kommunikation och stödinsatser. Det är med god marginal över målet på 70 procent. Utförarverksamheterna för personer med funktionsnedsättning driver gemensamma trädgårdsodlingar på uteplatser och i odlingslådor/pallkragar där bär, grönsaker, rotfrukter, kryddor och blommor odlas för brukarnas delaktighet och för användning i matlagning och bakning. En kulturfestival ”Kultur för alla” har planerats och genomförts av och med personer med funktionsnedsättning. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 22,9 % 19,9 % 26,1 % 22 % 24 % 24 % VB 2025 och unga som åter blir föremål för anmälan/an sökan efter avslutad utredning Analys Jämställdhetsanalys: Skillnaden mellan andelen pojkar och flickor där utredning inleds igen inom tolv månader har varierat under tidigare mätperioder. Tidigare genomlysningar visar att ärenden återaktualiseras av flera olika skäl. Sammantaget bedöms skillnader bero på den aktuella gruppen aktualiserade barn och ungdomar och dess individuella omständigheter snarare än skillnader i handläggning mellan könen. Nationellt är det fler pojkar än flickor som orosanmäls. Arbetssättet intensifierad utredning i hemmamiljö där socialsekreterare och familjebehandlare jobbar tillsammans hemma hos barnen och deras familjer, är ett gott exempel på arbete som bidrar till att barn inte återaktualiseras Andel 84 % 86 % 81 % 88 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom omsorgen för personer med Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 30(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor funktionsne dsättning som inte upplever diskrimineri ng Analys Utfallet analyseras vidare under 2026. Frågan om diskriminering kan vara svår att förstå för många brukare. För att underlätta ska nämndens utförarenheter använda utökat bildstöd för att göra det lättare för brukare att förstå och att svara. För att motverka diskriminering arbetar enheterna med delaktighet och dialog med brukarna, som bland annat innebär individuella aktivitetsscheman och uppföljning. Löpande diskussioner sker med medarbetare för att utveckla metoder för att möjliggöra ett så självständigt liv som möjligt för brukarna. Andel 83 % 91 % 75 % 73 % 90 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom socialpsyki atrin som inte upplever diskrimineri ng Analys Utfallet analyseras vidare under 2026. Frågan om diskriminering kan vara svår att förstå för många brukare. För att underlätta ska nämndens utförarenheter använda utökat bildstöd för att göra det lättare för brukare att förstå och att svara. För att motverka diskriminering arbetar enheterna med delaktighet och dialog med brukarna, som bland annat innebär individuella aktivitetsscheman och uppföljning. Löpande diskussioner sker med medarbetare för att utveckla metoder för att möjliggöra ett så självständigt liv som möjligt för brukarna. Andelen som uppger att de inte upplever diskriminering har positivt ökat från förra årets mätning och når 83 procent. Andel 84 % 86 % 78 % 87 % 85 % 80 % 2025 brukare som är nöjd med sin insats - Funktions nedsättning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Nämnden når nästan årsmålet och arbetar med utveckling av verksamheten genom att fortsätta certifiera medarbetare i det pedagogiska ramverket och enhetlig yrkestitulatur för att öka kvalitén på stödet. Andel 78,57 70,59 % 90,91 % 75 % 75 % VB 2025 familjehem splacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 31(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor grundskola n Analys I underlaget av rapporterade ärenden är det fler pojkar än flickor som har en neuropsykiatrisk diagnos vilket bedömts ha påverkat förmågan att nå målen i kärnämnena. Samtliga barn som är placerade och som har en problematisk skolsituationen har olika typer av stöd för att förbättra prestation och resultat. Andel 52,94 53,85 % 50 % 47 Fastställs VB 2025 institutionsp 2025 lacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Andel 87 % 91 % 78 % 88 % 90 % 90 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Nämnden når nästan årsmålet och arbetar vidare med resultaten och att öka brukarnas upplevelse av att bli väl bemötta. Jämställdhetsanalys: Skillnader i upplevt bemötande kan ha samband med hur kommunikation och förväntningar påverkas av könsnormer. Kvinnors sätt att uttrycka behov och synpunkter kan i lägre grad uppmärksammas eller tolkas som lika prioriterade, vilket kan bidra till skillnader i upplevt bemötande. Andel 84 % 90 % 71 % 80 % 83 % 80 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 32(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Jämställdhetsanalys: Skillnader i utfall mellan kvinnor och män kan ha samband med hur inflytande, självbestämmande och delaktighet kommer till uttryck i verksamheten. Könsnormer och tidigare erfarenheter kan påverka hur behov uttrycks och hur dessa uppfattas och tillgodoses av personal, vilket kan bidra till att kvinnor i lägre grad upplever möjlighet att påverka insatsens utformning. Verksamheten kommer arbeta med resultaten i vidare planeringsarbete. Andel 82,86 % 88,89 % 76,47 % 78,72 % 85 % 85 % 2025 personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänst en (vuxna missbruk, socialpsyki atri, våld i nära relation) Analys Två undersökningar visar förbättrade resultat 2025 men med få svarande, vilket begränsar tillförlitligheten. I beroendevårdsgruppen rapporterade 100 % förbättring 2025 (antal svar sjönk från 23 till 15) — bättre än Stockholm stads snitt på 87 %. I socialpsykiatrin låg resultatet på 71 %, en förbättring från 67 % 2024 men under målet på 85 % (antal svar minskade från 21 till 17); ingen rapporterade försämring och 29 % uppgav ingen förändring. Slutsatsen är positiv utveckling i båda grupperna, men de låga svarssiffrorna gör att några enstaka svar kraftigt kan påverka procentsatserna. Andel 81,39 79,62 % 79,92 % 77,63 74 % Tas fram av VB 2025 utredningar nämnd av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkopplin g Brukarens 77 % 80 % 63 % 79 % 86 % Tas fram av 2025 upplevelse nämnd av trygghet - LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Nämnden arbetar vidare med att analysera resultaten, satsa på utbildning och ledningsstöd för bättre bemötande och kommunikation samt översyn av bemanningsrutiner och personalplanering för att öka kontinuitet och stärka brukarnas trygghet. Jämställdhetsanalys: Skillnader i upplevd trygghet mellan kvinnor och män kan delvis förklaras av olika livserfarenheter och könsbundna mönster kring upplevelse av risk, integritet och gränssättning. Hur trygghet förstås och upplevs i boendemiljön kan därmed variera, vilket kan påverka resultaten i uppföljningen. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 33(116) Nämndmål: 1.3.1 Farstas invånare får stöd och omsorg utifrån sina behov Uppfylls helt Beskrivning Socialtjänstens kunskapsbaserade insatser och förbyggande arbete ska utvecklas. I syfte att stärka tilliten till nämndens verksamheter i allmänhet och socialtjänsten i synnerhet, ska förvaltningen utreda hur samverkan med grundskolor, civilsamhället och förskolan kan fördjupas. Goda metoder och arbetssätt ska spridas samtidigt som en god arbetsmiljö för medarbetarna säkerställas och kompetensutveckling hos medarbetarna genom vidareutbildning uppmuntras. Snabb etablering för nyanlända i skola, arbetsliv och samhället. En rättssäker, likställig och jämställd handläggning ska säkerställas. Inom biståndshandläggningen har man följsamhet till gällande lagar och riktlinjer för äldreomsorgen. Biståndshandläggning inom äldreomsorgen ska vara rättssäker, likställd och jämställd. IBIC, Individens behov i centrum används som metod för att stärka det personcentrerade arbetssättet och MI, Motiverande Samtal, används som samtalsmetod. Biståndsbeslut för insatser inom hemtjänst utformas enligt tillämpningsanvisningar för ramtid. En välfungerande vård- och omsorgskedja i samverkan med Regionen säkerställs genom en strukturerad informationsöverlämning. Etablerade arbetssätt finns för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, Tryggt mottagande och SIP. Beställarenhet äldre genomför regelbundna samverkansmöten med hemtjänstutförare i egen regi och privat regi. Förväntat resultat - Alla förstagångsföräldrar och föräldrar som får sitt första barn i Sverige har erbjudits utökat hembesöksprogram - Färre barn och ungdomar återkommer inom ett år efter avslutad insats - Fler barn och unga är delaktiga i sin utredning och får återkoppling - Fler personer som befinner sig i eller riskerar att hamna i kriminalitet tar del av insatser för att lämna ett destruktivt beteende - Fler personer med missbruksproblem som söker stöd och hjälp fullföljer sin individuella planering - Fler personer upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänsten - Andelen brukare som är nöjda med sina insatser har ökat Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat i huvudsak uppfylls samt att aktiviteterna är genomföra enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Ansvara för att samordna funktionshinderråd 2025-01-01 2025-12-31 I samverkan med rådet för funktionshinderfrågor ska nämnden 2025-01-01 2025-12-31 erbjudas en gemensam insiktsutbildning Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 34(116) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kompetenshöjande insats för medarbetare gällande 2025-01-01 2025-12-31 posttraumatiskt stressyndrom Medarbetarna vid nämndens utförarverksamheter inom 2025-01-01 2025-08-15 funktionsnedsättning och socialpsykiatri genomför en webbutbildning inför sommaren om värmeböljor. Nämnden ska utreda möjligheten till pilotsamverkan avseende 2025-01-01 2025-12-14 föräldranätverk med utbildningsnämnden kring minst en grundskola i Farsta stadsdelsnämndsområde Nämnden ska utreda möjligheterna att genomföra en pilot med 2025-01-01 2025-12-14 minst en grundskola i Farsta stadsdel avseende stöd till vårdnadshavare ifråga om digitala medier Omställning till framtidens socialtjänst 2025-01-01 2025-12-31 Utreda möjligheterna att genomföra en pilot med 2025-01-01 2025-12-31 föräldrastödsutbildning på minst en grundskola i Farsta Utreda möjligheterna till en pilotsamverkan kring 2025-01-01 2025-12-31 föräldraskapsstödsprogram med en aktör från civilsamhället. Utveckla arbetet med eftervård genom projektet ”Mitt val min väg”. 2025-01-01 2025-12-31 Verksamheten säkerställer ett gott bemötande mot brukare genom 2024-01-01 2025-12-31 att medarbetare utbildas och certifieras i det pedagogiska ramverket KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet uppfylls helt, att indikatorerna i de flesta fall når upp till årsmålet samt att aktiviteter genomförts enligt plan. Inflytande och delaktighet Resultatet för Socialstyrelsens årliga brukarundersökning för vård- och omsorgsboenden och hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen visar övergripande att majoriteten av kunderna och boende är nöjda med omsorgen, att de har ett högt förtroende för personalen och känner sig bra bemötta. Även utförd kvalitetsuppföljning på individnivå visar på att majoriteten av de svarande omsorgstagarna är nöjda med sina insatser. Under året har nämndens vård- och omsorgsboenden arbetat aktivt med att stärka trygghet, delaktighet och livskvaliteten för de boende. Resultaten från brukarundersökningen visar en tydlig förbättring, särskilt inom aktiviteter, utevistelse och meningsfull stimulans. Arbetet med genomförandeplaner har utvecklats, både i kvalitet och aktualitet, genom att verksamheten har fler kombinerade språk- och dokumentationsombud, regelbundna egenkontroller, workshops och uppföljningar i teammöten. Fler boende har nu en tydligare beskrivning av sina önskemål, vilket stärker både delaktighet och självbestämmande. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 35(116) Ny organisation och hälsofrämjande arbete En ny förebyggande enhet har skapats under ledning av en enhetschef, som en del i omställningen till ny socialtjänstlag och ny chefsstruktur. Enheten består av dagverksamhet, den öppna seniorverksamheten och ett kommande aktivitetscenter. I enlighet med stadens nya chefsstruktur, med ambition att säkerställa ett närmre ledarskap, har hemtjänsten organiserats om i tre enheter, istället för tidigare två. En tredje enhetschef har rekryterats under året. Nämnden fixartjänst har genomfört 159 säkerhetsronder i eget boende under året. De digitala stödjarna har haft 336 besök under året, varav 157 personer varit nya deltagare. Totalt har det varit en tydlig ökning från 2024. Årets brukarundersökning visar likt tidigare år på att Edö dagverksamhet bedriver en verksamhet som brukarna är nöjda och trygga med. Även i år har verksamheten, i princip genomgående, ett högt resultat i jämförelse med stadens övergripande resultat. Allra bäst resultat ses, likt tidigare år, inom kategorin personal och förhållningssätt där samtliga svarande upplever att personalens förhållningssätt är bra och att de får ett gott bemötande. Det har under flera år pågått en omfattande ombyggnation i den fastighet där dagverksamheten bedriver sin ordinarie verksamhet. Verksamheten har vid flertalet tillfällen på olika sätt påverkats av ombyggnationen under de gångna åren. Sedan i oktober 2024 har verksamheten varit evakuerad till andra lokaler. Nämnden vill därför lyfta fram de fortsatt mycket goda resultat på brukarundersökningen som särskilt aktningsvärt då det visar på verksamhetens och personalens förmåga att under särskilda omständigheter bibehålla en hög och god kvalitet på verksamheten. Måltiden ses som en social stund där gästerna får påverka både matval och upplägg. Den lyhörda personalen och den lugna, förutsägbara miljön skapar trivsel och gemenskap, vilket gör att gästerna känner sig sedda och respekterade. Förvaltningens dietist har hållit i föreläsningar för seniorer om hälsosamma matvanor samt de nya svenska kostråden. Sammanlagt deltog cirka 40 seniorer. En hälsovecka genomfördes i början av december med aktiviteter för seniorer runt om i hela stadsdelen. Dietist, logoped, medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive primärvårdsrehab, simhallen med flera samverkade med syfte att sprida kunskap och inspiration kopplat till kost, fysisk aktivitet och hälsa. Utvecklad hälso- och sjukvård Förvaltningens samverkan med Region Stockholm har utvecklats utifrån stadens handlingsplan för en god och nära vård. Nämndens vård- och omsorgsboenden har i ökande grad arbetat på ett mer enhetligt och systematiskt sätt. Legitimerad personal har fått en tydligare roll i handledning, uppföljning och kvalitetssäkring av det dagliga arbetet. Sjuksköterskorna har genom ökat närvarande handledarskap stärkt stödstrukturen för omsorgspersonalen, särskilt i moment som delegering, läkemedelshantering, riskbedömningar och individuella åtgärdsplaner. Rehabteamets bidrag har särskilt stärkt arbetet kring ADL, funktionsförmåga och förebyggande insatser. Detta har lett till bättre planering, säkrare genomförande och mer personcentrerad vård. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 36(116) De avvikelser som hanterats under året har visar att verksamheten fortsatt behöver arbeta med dokumentationskvalitet, tidig identifiering av risk och återkoppling i teamen, men att utvecklingen går i rätt riktning. Arbetet med att stärka rapporteringskulturen och kvaliteten i analyserna har under året haft en positiv effekt och gett förbättrad samsyn mellan avdelningarna. Förvaltningens har arrangerat ett studiebesök för ST-läkare från närliggande vårdcentraler på förvaltningen för att skapa bra förutsättningar för framtida samarbete, och samverkan med vårdcentraler i stadsdelen har utvecklats, med fokus på hur de kan medverka i den öppna seniorverksamheten samt hur information om nämndens förebyggande arbetet kan spridas. Ett gemensamt arbete med egenvård samt utskrivning från korttidsboende har aktualiserats. De gemensamma aktiviteterna har bidragit till förbättrad kontinuitet, ett mer utvecklat teamarbete och en ökad förståelse för ansvarsfördelningen mellan personalgrupper. Detta har i sin tur lett till bättre förutsättningar för säkra vårdprocesser, bättre riskidentifiering och ökad trygghet för de boende. Utvecklingsarbetet för att använda kvalitetsregister på ett ändamålsenligt sätt har fortgått under året. På nämndens vård- och omsorgsboende har flera BPSD-administratörer (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) utbildats och fler registreringar gjorts. Ett ökat användande av BPSD-registret har exempelvis bidragit till att användningen av läkemedel minskat då teamet fått utökad kunskap om att hantera oro samt upptäcka och behandla smärta. Nutrition, mat och måltider Av tidigare utdelade frågeformulär till hemtjänstkunder för att uppmärksamma ätproblem besvarades 68 formulär. Av dessa svarade 29 kunder ja på en eller flera frågor men tackade nej till dietistkontakt. Sex personer önskade dietistkontakt och bokades in för hembesök. Måltidssituationen har utvecklats på nämndens vård- och omsorgsboenden genom måltidsombud, måltidsobservationer, matsvinnsmätning och ökad variation i menyn. Fler boende upplever att de är nöjda både med maten och måltidsmiljön. Nutritionsutbildning har genomförts och nya recept avseende energi- och proteinrika mellanmål har testats. Nämndens verksamheter deltog i den nationella fokusveckan Uppmärksamma undernäring. Äldrevänlig stad Som en del i tillgänglighetsarbetet har en stentrappa vid Filipstadsbacken i Larsboda renoverats, såväl som en stentrappa vid Finbagarvägen i Sköndal. Efter ett medborgarförslag har en ledstång förlängts samt kompletterats i Gubbängens centrum för att öka tillgängligheten. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel nöjda 78 % 80 % 78 % 80 % 81 % 81 % 2025 omsorgstag are Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 37(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Analysen av utfallet för indikatorn gällande nöjda omsorgstagare inom äldreomsorgen, baserat på svar om frågor från Socialstyrelsens brukarundersökningens om nöjdhet med vård- och omsorgsboende samt hemtjänst (oavsett regiform), visar på en förbättring men att årsmålet inte nås på det sammantagna resultatet. Det totala nöjdhetsindexet för både vård- och omsorgsboende samt hemtjänst ligger något under årsmålet, även om de specifika delindikatorerna når upp till målet (81 procent). Jämfört med 2024 har nöjdheten ökat inom både vård- och omsorgsboende (från 78 procent till 81 procent) samt hemtjänst (från 79 procent till 81 procent). Detta tyder på en positiv utveckling i respondenternas upplevelse av omsorgen. Ökningen gäller både för kvinnor och män, vilket tyder på att förbättringarna är jämnt fördelade över grupperna. Andel nöjda 100 % 100 % 100 % 93 % 93 % 2025 omsorgstag are i dagverksa mhet Andel 84 % 84 % 83 % 84 % 87 % 87 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänste n Analys Andelen omsorgstagare i hemtjänst egen regi som upplever att personalen brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras har ökat inom båda hemtjänstenheterna i jämförelse med år 2024. Farsta hemtjänst centrum har ökat från 83 procent 2024 till 84 procent 2025. Farsta hemtjänst norra har ökat från 75 procent 2024 till 81 procent 2025. Båda enheternas utfall i brukarundersökningen ligger över de respektive årsmålen däremot nås inte KF:s årsmål. Andel 78 % 71 % 81 % 82 % 80 % 80 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsbo ende Analys Målet, oavsett regiform, är 80 procent och resultatet för 2025 78 procent, målet nås alltså inte helt. Andelen omsorgstagare på vård- och omsorgsboende i egen regi som upplever att personalen brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras är dock 84 procent vilket betyder att målet nås med god marginal i verksamhet i egen regi. Andel 0,07 0,06 0,05 Tas fram av 2025 sjuksköters nämnd kor inom särskilda boenden Andel äldre 71 66 69 % 69 % 2025 personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 38(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor hjälpinsatse r Analys I underlaget som hämtas i beslutsstöd finns inte någon könsuppdelad statistik att tillgå. Antal 13,2 11,88 10 Max 10 2025 personal en personer hemtjänstta gare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperio d Analys Kontinuitetsmålet för 2025 nås inte fullt ut. Det har till stor del berott på utmaningar med att rekrytera och behålla vikarier i samband med planerade ledigheter. Arbetet med övertalighet i schemaläggningen fortgår. Fortsatta utmaningar finns i att rekrytera personal med relevant kompetens och erfarenhet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden, i syfte 2025-01-01 2025-12-31 att fortsatt stärka stadens arbete med ramtid, implementera och arbeta efter tillämpningsanvisningarna så att beställare och utförare får en bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt stärka samverkan mellan dem Nämndmål: 1.4.1 Äldre i Farsta är trygga, självbestämmande och har en hög livskvalitet Uppfylls helt Beskrivning Äldre ses som en resurs och görs delaktiga genom inflytande och självbestämmande. Ett äldreperspektiv genomsyrar stadsplaneringen i enlighet med Äldrevänlig stad. Sociala, kulturella och fysiska aktiviteter för äldre finns tillgängliga inom stadsdelsområdet. De äldres hälsa främjas genom förebyggande arbete och den ofrivilliga ensamheten samt sociala isoleringen bland äldre minskar. Arbetet med digital inkludering av äldre fortsätter och utvecklas. Alla äldre på vård- och omsorgsboenden erbjuds, samt har inflytande över, dagliga sociala aktiviteter liksom dagliga utevistelser. Krav och behov styr kontinuerlig kompetensutveckling som ger medarbetare förutsättningar att utföra yrket på ett tryggt, säkert och professionellt sätt. Personcentrerad omsorg, hög kontinuitet, ramtid inom hemtjänsten, stärkt medicinsk kompetens och samverkan med region Stockholm präglar nämndens arbete kopplat till aktuellt nämndmål. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 39(116) Förväntat resultat - Andelen äldre inom nämndens verksamheter som upplever sig ha inflytande och vara delaktiga i utformandet av sina insatser ökar - Andelen äldre inom nämndens verksamheter som upplever att hänsyn tas till önskemål och åsikter om hur hjälpen ska utföras ökar - Andelen äldre inom nämndens vård- och omsorgsboenden som är nöjda med måltidssituationerna ökar - Andelen äldre inom nämndens verksamheter som är nöjda ökar - De äldre inom nämndens verksamhet har en god vård i livets slutskede Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat i huvudsak uppfylls, att nämndens indikatorer uppfylls helt samt att aktiviteterna är genomföra enligt plan. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel nöjda 79 % 71 % 78 % 2025 omsorgstag are i hemtjänste n egen regi Andel nöjda 100 % 100 % 100 % 93 % 93 % 2025 omsorgstag are inom dagverksa mhet egen regi Andel nöjda 87 % 86 % 83 % 2025 omsorgstag are på vård- och omsorgsbo enden i egen regi Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fördjupad och utökad språkförmåga inom äldreomsorgen 2025-01-01 2025-12-19 Kunskapshöjande insatser inom mänskliga rättigheter, med fokus 2025-01-01 2025-12-19 HBTQI bland äldre Skapa en lugn, tydlig och stödjande måltidssituation 2025-01-01 2025-12-19 Tillsammans med stadsdelarna i östra söderort undersöka 2025-01-01 2025-11-30 möjligheterna att under året starta upp en gemensam seniorverksamhet för personer över 65 år med funktionsnedsättning Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 40(116) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt samt att nämnden, trots att utfallet på indikatorerna endast uppfylls delvis, har en hög nöjdhet vad gäller tillgången av kultur, idrott och föreningsliv i stadsdelen. Stöd till föreningar Under våren beslutade nämnden om fördelning av föreningsbidrag om sammanlagt 900 000 kronor till 34 föreningar, varav 278 000 kronor gick till föreningar som sökte för målgruppen barn och unga, 175 000 kronor fördelades som bidrag till lovaktiviteter till åtta föreningar, och 175 000 kronor fördelades till sex föreningar som bidrag för högtider och evenemang. Nämnden har under året deltaget i ett utvecklingsarbete för att möjliggöra för föreningar i staden att söka föreningsbidrag digitalt. I december lanserades föreningsportalen och Farsta stadsdelsnämnd var först ut i staden med att börja använda det nya systemet för 2026 års utlysning av föreningsbidrag. Mötesplats Fagersjö och Tuben i Farsta centrum är två viktiga lokala aktivitetshus med öppen verksamhet för flera målgrupper. De inrymmer även allmänna samlingslokaler som föreningar kan nyttja. Under 2025 har möjligheten att upplåta dessa lokaler till föreningar, genom nya uppdaterade regler för lokalupplåtelse, förstärkts. En informationskampanj kring de nya förenklade möjligheterna för föreningar att nyttja samlingslokalerna har även genomförts. Högtider och evenemang i stadsdelsområdet Nämnden beviljades, i samband med kommunfullmäktiges avstämningsärende för 2025, 700 000 kronor för evenemang och högtidsdagar i syfte att bredda utbudet av kultur samt öka gemenskap och kollektiv förmåga i lokalområdet. Under perioden har föreningar arrangerat firande av högtider som Noruz, nationaldagsfirande och midsommarfirande, evenemangsdagar som Hökarängens dag, evenemangsdag för familjer på Farsta IP, Cykelns dag, samt festivaler som We love Farsta. Därtill har nämnden arrangerat en kulturfestival på Farsta torg med deltagare inom LSS. Nämnden har även arrangerat en barnkulturvecka i Fagersjö, festivalen Way out Farsta samt familjefester i alla stadsdelens parklekar, som tillsammans samlat många barn, unga och familjer från stadsdelsområdet. Under två eftermiddagar i augusti arrangerades för första gången en lindansföreställning på Farsta torg i samarbete med dansistan/cirkusistan. Föreställningarna drog sammanlagt en publik på närmare 1 000 personer. Kultur i verksamheterna Nämnden har under året erbjudit ett omfattande kulturprogram inom alla verksamhetsområden; förskola, fritidsverksamhet, äldreomsorg, socialpsykiatri och funktionsnedsättning. Programmet har innefattat ett brett utbud med bland annat föreställningar, konserter, museibesök, högläsning, och allsång. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 41(116) Kultur är en viktig del i förskolans kompensatoriska uppdrag och ger barn möjlighet att uttrycka tankar, åsikter och känslor. Alla barn i förskolan har fått ta del av minst en professionell kulturupplevelse. Sammanlagt 69 föreställningar har visats för cirka 2 000 förskolebarn. De äldsta barnen har deltagit i Konst i förskolan som genomförs tillsammans med Konsthall C genom ett idéburet offentligt partnerskap. Årets tema var “Barn, buller och kastruller” och uppemot 100 förskolepedagoger och över 500 barn deltog i arbetet med konstutställningen. Dessutom har alla nämndens förskolor deltagit i ljusinstallationen på Barnkonventionens dag, där skapande och demokratiarbete integrerats och barns delaktighet synliggjorts i det offentliga rummet. Inom fritiden har parklekarna erbjudit ett brett utbud av förställningar under sommaren. På höstlovet erbjöds åtta eldshower. Öppna förskolan har visat föreställningar för bebisar och Pyttedans i samarbete med dansmuséet. Nämndens samarbete med kulturnämnden kring Kultur för äldre har utvecklats och subventionssystemet har använts flitigt av vård- och omsorgsboendena och den öppna seniorverksamheten. Vård- och omsorgsboendena har erbjudit 58 kulturaktiviteter för 1200 boende och deltagare. Den förebyggande seniorverksamheten har erbjudit program varje vecka under året, som exempelvis (komplettering kommer). Fler och nya besökare har under året deltagit i den öppna seniorverksamheten. Under året har man erbjudit ett brett utbud av aktiviteter med syfte att motverka ensamhet, bryta social isolering och främja hälsa. Bland annat hälsosamtal, gymnastik, soppluncher, bokcirkel, promenader, mobilhjälpen (digitalt stöd) och samtalsgrupper. I enlighet med verksamhetsplanen har det under året planerats för uppstart av ett aktivitetscenter, detta i samband med att seniorbostäder byggts på Edö. Verksamheter som gruppbostäder, servicebostäder och mötesplatser inom funktionsnedsättning samt mötesplatser, boendestöd och sysselsättning inom socialpsykiatrin har genomfört 94 kulturaktiviteter för 1100 brukare. Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 Programmet är indelat i områden som beskriver stadens prioriteringar för en ökad fysisk aktivitet hos stadens medborgare med särskild inriktning på barn, ungdomar och prioriterade grupper. Programmet har tre fokusområden: en aktiv skola, organiserad motion och idrott för alla samt anläggningar och ytor som främjar rörelse. Den verksamhet och de samarbeten som bedrivs inom stadsdelsnämndens ansvarsområde överensstämmer med många av programmets inriktningar och prioriteringar. Under året har en mängd öppna lovaktiviteter och samarbeten med föreningslivet genomförts. De tre största verksamheterna är Full fart Farsta under alla skollov, lördagsfotboll för ungdomar och Farsta sportscamp. Brukare i grupp- och servicebostäder enligt LSS har erbjudits kostnadsfria friskvårdskort till stadens simhallar. Hökens dagliga verksamhet har utökat sitt fritidsbibliotek med ny lokal i anslutning till Höken. Den öppna seniorverksamheten har arrangerat Stadsdelskampen som är ett idrottsevenemang för äldre som genomförs i samarbete med stadsdelsförvaltningarna Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör. På fritidsgårdar och parklekar genomförs regelbundet Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 42(116) program med inslag av lek, rörelse och idrott. Inom stadsdelsområdet finns ett flertal spontanidrottsytor, utegym, motionsspår och grönområden som utnyttjas flitigt av de boende i stadsdelen. Sjöarna Magelungen och Drevviken är värdefulla för Farstaborna och utomhusbadens betydelse som en samlingspunkt under sommarhalvåret är viktiga. Under sommaren har rensning av vattenväxter genomförts i Drevviken och Magelungen för att skapa bättre lekmiljöer för fisk och stärka de rekreativa värdena. Då växtligheten i Drevviken har tilltagit som en följd av fosforfällningen 2023, har rensningens område utökats i år. Bland annat för att underlätta för fritidsbåtars framkomlighet. I samband med verksamhetsplanen ansökte nämnden om och beviljades delfinansiering för förnyelse av ytterligare en brygga vid Farsta strandbad samt för gångbrygga vid Hökarängsbadet. Bägge bryggorna renoverades under senhösten. Arbetet med rörelsestrategin inom förskolan har under året intensifierats. En gemensam strategi har införts för att göra fysisk aktivitet till en naturlig del av undervisningen och vardagen. Motoriska lekar, bokstavsgymnastik, dans, uteaktiviteter och pulshöjande övningar genomförs regelbundet och främjar barns hälsa, rörelseglädje och sociala samspel. Den ökade användningen av rörelsestrategin har därmed stärkt både barns välbefinnande och förskolans hälsofrämjande arbete. Goda exempel Under året har arbetet med familjefester i nämndens parklekar fått ett uppsving och utvecklats till mycket välbesökta arenor där nämndens verksamheter under informella former kan möta och föra dialog med familjer från lokalsamhället. Syftet med evenemangen är att skapa en mötesplats där personer i lokalsamhället kan träffas och lära känna grannar och närboende för att på så sätt stärka den kollektiva förmågan och öka tryggheten. Familjefester har under året genomförts i Forsängens, Fagersjös, Semlans, Farstaängens, Odlarängens, Starrmyrans samt Nybyggets parklekar. De centrala medel som beviljats från högtider och evenemang har möjliggjort en extra guldkant på evenemangen genom roliga aktiviteter för barn och familjer som karuseller, hoppborg, tipspromenad samt ofta någon form av föreställning. Detta har lett till att familjefesterna ökat kraftigt i popularitet och nått mellan 500 -1000 deltagare vardera. Nämnden har bland annat nyttjat dessa forum till att möta invånare med information om de insatser och det stöd som erbjuds inom ramen för nya socialtjänstlagen och har för avsikt att ytterligare vidareutveckla detta arbete under 2026. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 84 % 87 % 83 % 85 % 85 % 76 % 2025 och ungdomar som deltar i idrottsaktivit eter på fritiden Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 43(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Nämnden når inte riktigt målvärdet men ligger över kommunfullmäktiges målvärde för indikatorn. Farsta har ett rikt utbud av idrottsaktiviteter. Stadsdelsnämnden har många samarbeten med lokalt föreningsliv kring aktiviteter på skollov och under terminerna. Årets undersökning vänder sig till delvis annan målgrupp åk 6 och åk 9 (istället för åk 5 och åk 8 som var 2024 års målgrupp) frågorna har också justerats detta kan ha påverkat utfallet och jämförbarheten mellan åren. Andel barn 57 % 46 % 65 % 59 % 59 % 57 % 2025 och ungdomar som deltar i kulturaktivit eter på fritiden Analys Nämnden når inte riktigt årsmålet men nämnden når upp till kommunfullmäktiges målvärde för indikatorn. Årets undersökning vänder sig till delvis annan målgrupp åk 6 och åk 9 (istället för åk 5 och åk 8 som var 2024 års målgrupp) frågorna har också justerats detta kan ha påverkat utfallet och jämförbarheten mellan åren. Andel barn 84 % 87 % 82 % 77 % 77 % 77 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktivit eter Andel barn 76 % 75 % 78 % 78 % 79 % 79 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktivit eter på fritiden Analys Nämnden når inte riktigt årsmålet. En analys av resultatet kan vara att det är svårt för barn att förstå att det är en kulturaktivitet som de har deltagit i. Årets undersökning vänder sig till delvis annan målgrupp åk 6 och åk 9 (istället för åk 5 och åk 8 som var 2024 års målgrupp) frågorna har också justerats detta kan ha påverkat utfallet och jämförbarheten mellan åren. Andel 61 % 61 % 61 % 64 % 67 % 67 % 2025 ungdomar som deltar i föreningsliv Analys Nämnden når inte årsmålet och utfallet är något lägre än 2024 då 64 % av ungdomarna deltog i föreningsliv. Årets undersökning vänder sig till delvis annan målgrupp åk 6 och åk 9 (istället för åk 5 och åk 8 som var 2024 års målgrupp) frågorna har också justerats detta kan ha påverkat utfallet och jämförbarheten mellan åren. Nämndmål: 1.5.1 Farstas invånare deltar i ett rikt kultur-, idrotts-, och föreningsliv Uppfylls helt Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 44(116) Beskrivning Farsta är ett fokusområde i Stockholms stads översiktsplan, där staden satsar extra på kultur, högtider och evenemang i det offentliga rummet. I samverkan med andra nämnder och lokala aktörer genomför nämnden kulturprogram i parker och på torg. Nämnden arbetar även för att boende, besökare och brukare inom nämndens verksamheter får ta del av professionell kultur och eget skapande. Nämnden erbjuder, i samarbete med föreningsliv och andra nämnder i staden, organiserade idrottsaktiviteter som Sportscamp och Full fart Farsta men också goda möjligheter till spontanidrott och friluftsliv genom områdets många spontanidrottsplatser, utegym, motionsspår, strandbad och grönområden. Friskvårdskort erbjuds till boende på gruppbostäder enligt LSS. Nämndens främjar det lokala föreningslivet genom bland annat föreningsbidrag, idéburet offentligt partnerskap, möjlighet att upplåta möteslokaler samt genom samarbeten kring lokalt viktiga evenemang och andra arrangemang. Förväntat resultat - Andelen Farstabor som är nöjda med kulturlivet ökar - Andelen Farstabor som är nöjda med möjligheten att spontanidrotta ökar - Andelen barn i den kommunala förskolan som får uppleva professionella föreställningar är minst 85 procent - Nöjdheten med kulturupplevelserna i nämndens verksamheter är hög - Andel förskolor som arbetar aktivt med rörelsestrategi har ökat - Fler och nya besökare deltar i den öppna seniorverksamheten Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat i huvudsak uppfylls och hög måluppfyllelse i de indikatorer som nämnden har rådighet över. Andelen farstabor som är nöjda med kulturlivet har sjunkit, det är dock inte ett resultat som nämnden ensamt har rådighet över men en fråga som bevakas inom ramen för bland annat Fokus Farsta. Planerade aktiviteter har genomförts enligt plan. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 91 % 85 % 2025 i den kommunala förskolan som får uppleva professione lla föreställnin gar Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 45(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 35 % 40 31 40 % 45 % 2025 Farstabor som är nöjda med kulturlivet i stadsdelen Analys Nämnden når inte målet om hur många farstabor som är nöjda med kulturlivet i stadsdelsområdet. Nämnden ser, bland annat inom ramen för Fokus Farsta, över möjligheten att bredda kulturlivet inom stadsdelsnämndsområdet. Andel 80 % 79 % 81 % 2025 Farstabor som är nöjda med möjligheten att spontanidro tta Analys Nämnden når inte målet för hur många farstabor som är nöjda med möjligheten att spontanidrotta. Målet är dock 81 procent och utfallet 80, vilket visar på en hög måluppfyllnad. Idrottsnämndens kartläggning visar att Farsta har ett rikt utbud av platser för spontanidrott för både barn och vuxna. Den pågående upprustningen av Hästhagsparken i närheten av Farsta centrum kommer att binda ihop ett större parkstråk och kan stimulera till mer spontana aktiviteter kring rörelse och lek. Andelen 94 % 93 % 2025 brukare/bes ökare/vårdn adshavare/ boende inom förvaltninge ns verksamhet er som är nöjda med kulturupple velserna inom nämndens verksamhet er Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska utreda förutsättningarna för att hyra en lokal i 2025-01-01 2025-12-31 Farsta strand för kultur- och föreningsändamål Inom ramen för arbetet med Fokus Farsta tar nämnden initiativ till 2025-01-01 2025-12-31 en fördjupad samverkan med idrottsnämnden i syfte att öka barn och ungas deltagande i idrottsaktiviteter Planera inför uppstart av Aktivitetscenter inom äldreomsorgen 2025-01-01 2025-12-19 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 46(116) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att Kommunfullmäktiges inriktningsmål uppfylls helt. Bedömningen grundas på att 3 tre av fyra verksamhetsområdesmål kopplade till inriktningsmålet uppfylls helt. Ett nämndmål uppfylls delvis. Nedan redogörs grunderna för bedömningen av respektive verksamhetsområdesmål. Mål 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt, att kommunfullmäktiges indikatorer i huvudsak uppfylls helt samt att de aktiviteter som nämnden själv har rådighet över har genomförts enligt plan. Under året har nämnden genomfört riktade informationsinsatser till både medarbetare och chefer inom förvaltningen samt gentemot farstaborna. Det har bland annat resulterat i minskad plastanvändning och att flera klimatinvesteringar och klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Mål 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt och att aktiviteter har genomförts enligt plan. Nämnden har förbättrat sina resultat vad gäller ekologiska livsmedel och under ett par månader under året har verksamheterna nått målet om 70 procent även om målet på helåret inte nås helt. Nämnden har under året vidtagit flera åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden, bland annat gemensamhetsodlingar, stärka eksamband samt betesdjur. Nämnden har också arbetat med att stärka kommunikationen om arbetet med biologisk mångfald i det offentliga rummet. Mål 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att nämndmålet uppfylls helt samt att aktiviteter är genomförda enligt plan. En handlingsplan för utfasning av fossila bränslen är framtagen och andelen elbilar i fordonsflottan har ökat under året. Då den planerade upphandlingen av vinterväghållning skjutits fram till 2026 finns det inget utfall att rapportera på indikatorn. Mål 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på att nämndmålet uppfylls delvis och att KF:s indikator inte uppfylls alls. Nämnden genomför få bygg- och anläggningsprojekt, förra året var det inga och i år var det ett. Inför nästa år ska utbildning i byggvarubedömningen genomförs. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 47(116) Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt, att kommunfullmäktiges indikatorer i huvudsak uppfylls helt samt att de aktiviteter som nämnden själv har rådighet över har genomförts enligt plan. Pilot-stadsdel för införandet av nya miljöprogrammet Nämnden är pilot för implementering av miljöprogrammet. Under hösten har miljönämnden genomfört uppstartsmöte för framtagande av vägledningspaket för hållbara sociala stödboenden där medarbetare från förvaltningen deltog. Farsta stadsdelsnämnd kommer också att vara pilot för att testa en utbildning om byggvarubedömningen som miljönämnden ska ta fram och ett inledande möte har genomförts. Energieffektiviseringsåtgärder Nämnden har under året analyserat statistik för elanvändning och inlett ett arbete med att bryta ner den på enhets-/verksamhetsnivå. Målsättningen är att enheterna ska få information om elförbrukning på enhetsnivå och använda det som underlag för planering av energisparåtgärder. Nämnden har även ansökt om klimatinvesteringsmedel för att byta till LED-belysning i 17 av nämndens förskolelokaler, men ansökningarna beviljades inte då andra ansökningar prioriterades. Hållbara inköp och konsumtion Under året har en sammanställning över pågående och framtida upphandlingar, för vilka det är aktuellt att ställa miljö- och hållbarhetskrav, tagits fram. Arbete med förfrågningsunderlag har inletts för upphandling av lokalvårdstjänster och vinterväghållning där stöd med att ta fram miljö- och sociala krav inhämtats från miljöförvaltningen och serviceförvaltningen. Under året har Farstas kommunala förskolor arbetat aktivt för att minska matsvinnet och stärka hållbarhetsarbetet. Regelbundna mätningar har visat variationer mellan enheter, vilket lett till spridning av goda exempel och ökat stöd där det behövs. Ett nära samarbete mellan pedagoger och kökspersonal har varit avgörande. Genom måltidspedagogik uppmuntras barnen att ta lagom portioner och delta i samtal om matvanor, medan kökspersonalen samlar in synpunkter för bättre planering. Enheter med tillagningskök har generellt mindre svinn än de med catering, och kockarnas erfarenhet har stor betydelse. Flera förskolor serverar vegetarisk mat som en del av sin hållbarhetsprofil. Samverkan har stärkts genom nätverk som ”Hållbara måltider”, vilket bidrar till effektivare inköp och gemensamma strategier. Måltiderna används också pedagogiskt genom koncept som ”jord till bord”, där barnen odlar, deltar i matråd och lär sig om matens kretslopp. Detta ökar medvetenheten och ansvarstagandet kring miljö och hållbarhet . Kunskapshöjande insatser och utveckling av hållbarhetsarbetet i nämndens verksamheter Implementering av Vägledning för hållbart vård- och omsorgsboende har påbörjats under året med fokus på att minska klimat- och miljöpåverkan från engångsartiklar i plast, minska matsvinn samt fasa ut artiklar som innehåller skadliga ämnen. Inköpsstatistik för engångsartiklar i plast har tagits fram och miljönämnden har presenterat underlaget i samband med uppstartsworkshops på samtliga vård- och omsorgsboenden. Verksamheterna har Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 48(116) analyserat statistiken och tagit fram åtgärder för att minska förbrukningen av engångsartiklar, som exempelvis engångshandskar. På Edö och Postiljonens vård- och omsorgsboende har arbete påbörjats med att byta ut flera engångsartiklar till hållbara alternativ, bland annat tvättbara flergångsartiklar som madrasskydd och haklappar. Personal på samtliga vård- och omsorgsboenden har genomgått grundläggande miljöutbildning. Nämndens miljö- och klimatsamordnare och dietist har genomfört två workshops på vård- och omsorgsboenden där chefer, måltidsombud och beställare deltagit. En workshop handlade om hållbara livsmedel och minskat matsvinn på Postiljonens vård- och omsorgsboende där syftet var att lyfta var och varför matsvinn uppstår i avdelningskök, beredskapslager och vid måltider. Detta resulterade i en handlingsplan med åtgärder för att minska matsvinn. Åtgärderna kommer att följas upp av verksamheten. Klimat och miljö har varit tema på ett av förvaltningens ledarforum under året. Stadens nya miljöprogram presenterades och goda exempel från nämndens verksamheter lyftes fram. En workshop genomfördes också där chefer utbytte erfarenheter och diskuterade åtgärder för det fortsatta arbetet med att nå miljömålen. Klimatanpassningsåtgärder och trädplantering Solsegel har under årets satts upp på lekplatserna Starrmyran, Odlarängen och Regnbågen. Solseglen har satts upp över de sandlådor där de minsta barnen sitter still en längre stund och behöver skyddas mot solen. Under året har markiser satts upp vid två gruppbostäder för att skydda brukare från värme och möjliggöra utevistelse under varma dagar. Markiser är monterade vid Strandvillan och Sköndals gruppbostad 1. Nya träd har planterats i parkleken Odlarängen under hösten, som ersättning för befintliga träd i dåligt skick. De nya trädens kronor kommer på sikt att bidra till ökad skugga på platsen. Insatser mot Farstaborna Nämnden har genomfört kommunikationsinsatser för att stärka farstabornas kunskaper och engagemang i miljö- och klimatfrågor. Budskap om hållbar konsumtion, ökat återbruk och energi- och klimatrådgivning har publicerats via annonser i lokalpress och inlägg i sociala medier. Nämnden har under året tillsammans med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna deltagit i miljö och hälsoskyddsnämndens utredning om förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Goda exempel Nämnden har påbörjat iordningställande av en ny lokal för parkdrift i egen regi tillsammans med Enskede-Årsta-Vantör samt Skarpnäcks stadsdelsnämnder. För att minimera miljö- och klimatpåverkan är en stor del av de möbler och inventarier som är inköpta till lokalen återbrukade. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 49(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 50 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Analys Nämndens planerade upphandlingar för 2025 har inte genomförts vilket medför att det inte finns något utfall att rapportera. Inköpta 32,22 32,64 552 ton 2025 förbrukning sartiklar i plast i stadens verksamhet er Klimatpåver 1,48 kg 1,47 kg 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från CO2 per kg CO2 per kg per kg per kg upphandlad livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel Köpt energi 1,4 GWh 1,3 GWh 1,3 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisatio n Analys Elförbrukningen för perioden januari till december har ökat jämfört med samma period 2024. Avvikelsen beror på att delar av Edö vård- och omsorgsboende byggs om till seniorbostäder och Micasas byggentreprenör använder nämndens elabonnemang vilket medför stor skillnad på förbrukningen. Micasas elanvändning ska regleras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna revidera 2025-01-01 2025-12-31 riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Analys Det nya God mat för hälsa, klimat och miljö - Stockholms stads matprogram, vilket riktlinjerna hör till, är inte beslutat i kommunfullmäktige. Revideringen av riktlinjerna slutförs efter att programmet antas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Stadsdelsnämnderna ska utifrån stadens styrdokument avseende 2025-01-01 2025-12-31 miljö och klimat redovisa hur de jobbar lokalt med implementeringen av programmen Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 50(116) Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter minskar utsläpp och ökar koldioxidlagring Uppfylls helt Beskrivning Nämndens miljöarbete utgår från stadens nya miljöprogram, klimathandlingsplan och tillhörande styrdokument. Nämnden arbetar systematiskt med effektivare energiförbrukning, minskad resursförbrukning, ökad cirkularitet och anpassning till ett förändrat klimat. Verksamheterna förebygger uppkomst av avfall och genomför hållbara inköp. Inköp följs upp, analyseras och rapporteras. Stocket återbrukstjänster ska i första hand användas vid behov av möbler och inventarier och nämnden ska stödja återbruk. Miljö- och klimatpåverkan från inköp av livsmedel och engångsartiklar i plast ska minska. Matsvinnet ska minska i verksamheter som köper in livsmedel. Nämndens miljö- och klimatsamordnare driver och håller ihop arbetet. Personal deltar i utbildningar och workshops för att få verktyg och ökad förståelse för sin roll i arbetet med att nå miljömålen. Förväntat resultat - Klimatpåverkan från livsmedel och måltider i verksamheterna minskar - Krav på cirkularitet ställs i minst hälften av alla genomförda upphandlingar - Matsvinnet inom nämndens verksamheter minskar Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat i huvudsak uppfylls helt samt att aktiviteter har genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Mäta matsvinn i nämndens förskolor 2025-01-01 2025-12-14 Mäta matsvinn på nämndens vård- och omsorgsboenden 2025-01-01 2025-12-14 Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att under året utreda vilka 2025-01-01 2025-12-31 konkreta åtgärder som kan vidtas i enlighet med stadens miljöprogram och som underlättar för farstaborna att minska sin klimatpåverkan från konsumtion Nämnden ska utveckla och implementera former för hur arbetet 2025-01-01 2025-11-30 med miljöprogrammet ska integreras inom ordinarie styrning med målet att programmet ska genomsyra hela organisationen Utveckla och implementera Vägledning för hållbart vård- och 2025-01-01 2025-12-19 omsorgsboende inom nämndens vård- och omsorgsboenden KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 51(116) helt och att aktiviteter har genomförts enligt plan. Nämnden har förbättrat sina resultat vad gäller ekologiska livsmedel och under ett par månader under året har verksamheterna nått målet om 70 procent även om målet på helåret inte nås helt. Inköp av ekologiska livsmedel Den totala andelen inköpta ekologiska livsmedel för året uppgår till drygt 65,77 procent vilket är en liten ökning jämfört med utfallet för helåret 2024 då utfallet uppgick till 65,44 procent. Kostentreprenad ingår inte i indikatorn sedan årsskiftet vilket påverkar resultatet. För oktober månad uppnådde dock nämnden för första gången ett resultat på drygt 70 procent, likaså för november månad. Det visar på en positiv trend och att genomförda åtgärder har effekt. Sedan april får alla enheter månadsvisa utskick med statistik om hur stor andel ekologiska livsmedel de har köpt in vilket underlättar uppföljning och planering av åtgärder för att uppnå målet 70 procent ekologiska livsmedel. Flera enheters kök når långt högre än målet, däribland ett vård- och omsorgsboende och flera förskolor, varav flera samtidigt inte överskrider budget genom att tillaga fler vegetariska och säsongsanpassade måltider. Dessa goda exempel och andra erfarenheter har tagits till vara inom förskolans kocknätverk samt i workshops om ekologiska och klimatsmarta livsmedel där chefer, måltidsombud och beställare från samtliga vård- och omsorgsboenden deltagit. Satsningar som stärker biologisk mångfald Under året har nämnden genomfört flera satsningar för att stärka den biologiska mångfalden. • Anlägga äng Under perioden har den totala ängsytan ökat med 26 000 kvadratmeter. Detta har skett dels genom att tidigare kortklippt gräsmatta fått växa upp för att sedan slås på sensommaren och dels genom anläggande av en äng på Olympiaplan. Det totala antalet kvadratmeter har dock blivit något lägre än planerat då vissa tänkta ytor visade sig vara svårtillgängliga med slåttermaskiner varpå ordinarie gräsklippning fick fortgå. • Betesdjur på Farstanäset Två kor och två kalvar har betat på Farstanäset under sommaren, både för att gynna den biologiska mångfalden och för att öka upplevelsevärdet för besökarna till naturområdet. • Stärka eksambandet Magelungen – Drevviken För att stärka och bibehålla goda ljusförhållanden i eksambandet har aspsly röjts under året. Friställningen av ekar gynnar cirka 1 500 andra arter såsom insekter, fåglar, mossor, lavar och svampar som är mer eller mindre beroende av eken som livsmiljö. • Kompletterande perennplantering I parken Dälden har perennytorna kompletteringsplanterats med växter som blommar såväl på tidig vår som sommar och sen höst. Syftet med detta är att pollinatörer ska hitta föda här under en större del av året. • Gemensamhetsodling Under sommaren har gemensamhetsodlingen på Hästhagens bollplan fortsatt med stort engagemang från medborgarna. Utöver Hästhagens bollplan odlar medborgare på parkmark på ett tiotal platser i stadsdelen. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 52(116) Nämnden har även arbetat med att stärka kommunikationen om arbetet med biologisk mångfald i det offentliga rummet. Syfte är att göra det lättare för invånarna att förstå och värdesätta den natur som finns i deras närhet, samt öka förståelsen för exempelvis varför stockar och ris lämnas kvar i naturen. Nämnden har påbörjat arbetet med att ta fram informativa skyltar som ska placeras på strategiska platser där naturvårdande åtgärder genomförts, till exempel vid Sköndals arboretum och vid slåtterängen på Olympiaplan. Nämnden har samarbetat med berörda nämnder inför inrättande av naturreservat i Majroskogen i Svedmyra och i Fagersjöskogen, samt vid inrättande av två biotopskyddsområden varav ett i Gökdalen nära Högdalens industriområde och ett vid Skönstaholms allé och Drevviken. Under hösten har insatser gjorts i Rågsveds naturreservat gällande olovlig tippning av trädgårdsavfall. Ytan har återställts till naturmark enligt skötselplan, en bom har monterats för att hindra framtida tippning samt att det har skyltats om tippningsförbud. Flera parklekar inom fritidsverksamheten har byggt och satt upp insektshotell och planterat och skött om befintliga växter som gynnar pollinatörer. Flera av verksamheterna har gjort det som en pedagogisk aktivitet tillsammans med besökarna för att öka medvetenheten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Utförarverksamheterna för personer med funktionsnedsättning driver gemensamma trädgårdsodlingar på uteplatser och i odlingslådor/pallkragar där bär, grönsaker, rotfrukter, kryddor och blommor odlas för brukarnas delaktighet och för användning i matlagning och bakning. Odlingsaktiviteterna planeras ofta vid husmöten där intresserade brukare/hyresgäster beslutar vad som ska sås och skördas. Projektering av blivande parken Sunnanäng (tidigare Hästhagsparken) har färdigställts och byggnation har påbörjats, med fokus på biologisk mångfald och klimatanpassning. På den yta som tidigare varit hårdgjord, Hästhagens bollplan, är det nu förberett för att träd ska planteras för att ge skugga och bidra till sänkt temperatur. Växtarter har valts ut som bidrar till resiliens och gynnar pollinerande insekter. Lekutrustning, parkbänkar och jord återbrukas så långt det är möjligt. Multifunktionella dagvattenlösningar är prioriterade i projektet. Goda exempel Nämndens pilotarbete med att anlägga äng (genom att harva en gräsplan med tallriksharv och sedan så ängsblommor istället för att schakta) har lyfts som ett gott exempel i staden och förvaltningen fick under hösten presentera arbetet på miljöförvaltningens forum med bred representation från förvaltningar i staden. Arbetet nådde dels fina resultat i form av en blomstrande äng på Olympiaplan som bidrar till arbetet mot ökad biologisk mångfald och dels till en betydligt lägre kostnad än gängse metoder. Nämndens kostnader för att anlägga äng uppgick till 29 kronor per kvadratmeter att jämföra med andra stadsdelar som uppskattade sina motsvarande kostnader till cirka 500 - 600 kronor per kvadratmeter. Genom höjd matbudget, kompetensutveckling för kökspersonal och gemensamma riktlinjer för hållbar matlagning har både kvalitet och förutsättningar förbättrats i Farstas förskolor. Riktlinjerna omfattar bland annat matlagning från grunden, vegetariska alternativ och minskat socker och salt. Inköp styrs av baslistor med fokus på KRAV-märkta produkter, och Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 53(116) nätverksträffar har gett kökspersonalen fördjupad kunskap om klimatsmart mat. Förskolorna arbetar även pedagogiskt med barnen kring hållbarhet genom odlingsprojekt och koncept som ”jord till bord”. Några förskolor har dessutom påbörjat eller genomfört KRAV-certifiering, vilket stärker arbetet ytterligare. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 65,77 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Analys Den totala andelen inköpta ekologiska livsmedel för året uppgår till drygt 65 procent vilket är en liten ökning jämfört med utfallet för helåret 2024. För oktober månad uppnådde dock nämnden för första gången ett resultat på drygt 70 procent, likaså för november månad. Det visar på en positiv trend och att genomförda åtgärder har effekt. Sedan april får alla enheter månadsvisa utskick med statistik om hur stor andel ekologiska livsmedel de har köpt in vilket underlättar uppföljning och planering av åtgärder för att uppnå målet 70 procent ekologiska livsmedel. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor 2025-01-01 2025-12-31 som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Nämndmål: 2.2.1 I Farsta ökar den biologiska mångfalden Uppfylls helt Beskrivning Nämnden stärker den biologiska mångfalden genom att implementera handlingsplanen för biologisk mångfald i stadsmiljöarbetet. När det gäller åtgärder för biologisk mångfald prioriteras förslag enligt stadsdelsvisa åtgärdsförslag (SÅF). Nämnden stärker de ekologiska värdena genom att friställa ekar, spara död ved och öka andelen ängsyta. Genom att öka andelen ekologiska livsmedel gynnar den biologiska mångfalden. Medborgare erbjuds möjligheter att odla på parkmark. Förväntat resultat - Andelen inköpta ekologiska livsmedel ökar - Andelen ängsyta ökar Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppnås. Indikatorn för nämndmålet uppfylls delvis vilket beror på att det vid en inventering av vissa ytor har visat sig praktiskt ogenomförbart att slåttra dessa. Det förväntade resultatet om en ökning av total ängsyta har dock uppnåtts under året. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 54(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Total 306 000 326 000 2025 ängsyta i kvadratmet kvadratmet stadsdelso er er mrådet Analys Den totala ängsytan för perioden och året uppgår till 306 000 kvadratmeter, vilket är ökning på 26 000 kvm jämfört med tidigare år men nämnden når inte riktigt upp till årsmål på 326 000 kvadratmeter. Vid en inventering av vissa ytor har det visat sig praktiskt ogenomförbart att slåttra dessa. Det förväntade resultatet om en ökning av total ängsyta har dock uppnåtts under året. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att nämndmålet uppfylls helt samt att aktiviteter är genomförda enligt plan. Utfasning av fossila bränslen och sikte på en fossilfri parkdrift Nämnden har under året tagit fram en handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030. Handlingsplanen återfinns i bilaga 12. Inför övertagandet av parkdrift i egen regi har hyresavtal tecknats för en lokal i Högdalens industriområde tillsammans med Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnder. Lokalen har förutsättningar för att ladda ett stort antal fordon och arbetsmaskiner vilket möjliggör en helt fossilfri parkdrift. En gemensam upphandling för vinterväghållning, slåtter med uppsamling samt grönyteskötsel vid trafikleder med krav på fossilfria fordon och arbetsmaskiner har påbörjats och förväntas bli klar under våren 2026. Nämndens fordonsinnehav består i dagsläget endast av elfordon och biogasfordon. Under året har två biogasbilar bytts ut mot elbilar vilket innebär att målet om att andelen elbilar av den totala fordonsflottan vid stadsdelsförvaltningen ska vara minst 54 procent har uppnåtts. Framkomlighet och tillgänglighet på Farstas parkvägar Inom ramen för nämndens parkinvesteringsmedel har tre trappor renoverats för att gynna god framkomlighet och tillgänglighet. Nämnden har inte renoverat några parkvägar under året då det framkom att den befintliga inventeringen ej längre var aktuell. En ny inventering kommer att tas fram under nästa år. Däremot har uppföljning gjorts av ett pilotprojekt där en gång- och cykelväg i Hökarängen renoverats med tre olika typer av geonät (asfaltsarmering). Sprickbildning i parkvägars asfalt på grund av rötter och tjäle är den största anledningen till att renoveringar behöver göras. Uppföljning av testet visar att det inte finns några tecken på sprickbildning vilket tyder på att alla tre geonäten har gett önskad effekt. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 55(116) Goda exempel Inom nämndens vård- och omsorgsboenden har beställningar samordnats i den mån det varit möjligt. Detta har resulterat i fler samordnade beställningar under året. Vid hembesök av äldreomsorgens fixartjänst/digital stödjare har resorna samordnats geografiskt i syfte att minska antalet resor med bil. De bilar som används är eldrivna. Nämndens hemtjänstenheter arbetar för att uppnå målet med en fossilfri verksamhet. Under året har ytterligare en elbil köpts in vilket gör att elbilar nu är i majoritet, övriga bilar är laddhybrider. Laddning är dock en utmaning i personalens scheman. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av 2025-01-01 2025-12-31 fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Nämndmål: 2.3.1 Transporter och resor sker hållbart och klimatsmart Uppfylls helt Beskrivning Nämnden arbetar för ökad framkomlighet och mer klimatsmarta transporter enligt stadens miljöprogram och stadens cykelplan. Nämnden rustar upp gång- och cykelvägar för att framkomligheten ska vara god. Medarbetare känner till stadens rese- och mötespolicy och går, cyklar och åker kollektivt när det är möjligt. Miljö- och klimatkrav ställs och följs upp vid upphandling av arbetsfordon och transporter. Förväntat resultat - Andelen elfordon i nämndens verksamheter ökar - Miljökrav på arbetsfordon och transporter ställs vid minst 90 procent av upphandlingar som genomförs vid förvaltningen Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppnås samt att indikatorerna når årsmålet. Undantaget är andelen upphandlingar som ställt klimat- och miljökrav på arbetsfordon och transporter där planerade upphandlingar inte genomförts enligt plan och att det därmed inte finns något utfall att rapportera. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 58,33 % 54 % 2025 elfordon av den totala fordonsflott an vid stadsdelsfö rvaltningen Andel 100 % 50 % 2025 upphandlin gar där Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 56(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor klimat- och miljökrav på arbetsfordo n och transporter ställts Analys Nämndens planerade upphandlingar för 2025 har inte genomförts vilket medför att det inte finns något utfall att rapportera. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på att nämndmålet uppfylls delvis och att KF:s indikator inte uppfylls alls. Sjöar och vattendrag I enlighet med nämndens skötselplan för Magelungen har nämnden under året röjt vass i syfte att skapa bättre lekmiljöer för fisk, öka de rekreativa värdena och hindra igenväxning av sjön. Vasslåtter har under sommaren och hösten utförts på de platser som pekats ut i skötselplanen. Ferieungdomar har under sommaren bistått med att plocka skräp och kratta fågelbajs längs stränderna. Magelungens fiskevårdsförening, som har tillgång till båt, har under sommaren hjälpt till med att samla in skräp från sjösidan. Insatserna bidrar till att skapa en renare och trivsammare miljö kring Magelungen. Nämnden har under året beviljats och fått 0,4 mnkr för Åtgärder i enlighet med lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster. Under sommaren och hösten har vasslåtter genomförts i Magelungen och Drevviken. Åtgärderna har utförts i linje med de lokala åtgärdsprogrammen, och syftar till att skapa bättre livsmiljöer för fisk, öka de rekreativa värdena samt motverka igenväxning. Nämnden har därutöver finansierat klippning av vattenväxter i Drevviken med egna medel under sommarperioden. Genom ett brukaravtal har scoutkåren i Sköndal rensat sjögräs utanför sin brygga vilket underlättat vid paddling och segling. Kemikaliehantering i verksamheterna Nämnden verkar för att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i den offentliga miljön och i nämndens verksamheter. Kemikalier som innehåller utfasnings- och riskminskningsämnen ska succesivt bytas ut mot mer miljövänliga. Enligt verksamheternas rapportering i Chemsoft är antalet produkter som innehåller riskminskningsämnen oförändrat jämfört med föregående år medan antalet produkter med utfasningsämnen ökat något vilket är en försämring i jämförelse med föregående år. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 57(116) Under året har Farstas förskolor genomfört handlingsplanen i Vägledning för kemikaliesmart förskola. Arbetet har fokuserat på att skapa en giftfri och hållbar miljö genom medvetna inköp från leverantörer med giftfria produkter, begränsad användning av plast och engångsmaterial samt rutiner för återbruk och källsortering. Ändrade städ- och köksrutiner samt användning av kemikaliehanteringssystemet Chemsoft har ökat tryggheten i arbetsmiljön. Insatserna har även integrerats i undervisningen. Barnen deltar i aktiviteter som skräpjakter, återvinningsstationer och arbete med naturmaterial för att lära sig om hållbarhet och kretslopp. Sammantaget har detta lett till mer hälsofrämjande och hållbara miljöer där både barn och personal bidrar till en kemikaliesmart framtid. Goda exempel Inom äldreomsorgen har medarbetarnas kunskaper om kemikaliehantering följts upp genom egenkontroller som inte visar på några avvikelser. Åtgärderna har minskat risker, stärkt kontrollen över kemikalier, ökat säkerheten för personal och boende och bidrar till en ren, trygg och giftfri miljö. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 0 % 100 % 100 % Tas fram av 2025 avslutade nämnd/styr bygg- och else anläggning sentrepren ader där varor miljöbedöm ts och loggats i Byggvarub edömninge n Analys Nämnden har slutfört ett bygg- och anläggningsprojekt under året. Projektets varor har inte miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömningen då implementering av detta system ännu inte slutfört. Utbildning i systemet är planerat till våren 2026. Nämndmål: 2.4.1 Farsta har en ren och giftfri miljö som främjar hälsa Uppfylls delvis Beskrivning Nämnden bidrar till en giftfri miljö, minskade förekomster av kemikalier som innehåller utfasnings- och riskminskningsämnen samt arbetet med förbättrad vattenstatus i Farstas sjöar. Utgångspunkten för nämndens arbete med detta mål är stadens miljöprogram, lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster (LÅP) och stadens kemikalieplan. En annan utgångspunkt för arbetet är nämndens skötselplan för Magelungens stränder. Verksamheterna gör kemikaliesmarta val vid inköp av kemikalier och förbrukningsartiklar där Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 58(116) syftet är att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen för brukare, medarbetare och den omgivande miljön. Verktyg som byggvarubedömning och Chemsoft används för att minska spridning av miljögifter. Förskolorna fortsätter arbetet med kemikaliesmart förskola och arbetar enligt kemikaliecentrums vägledning. Förväntat resultat - Vid samtliga avslutade bygg- och anläggningsentreprenader har de aktuella varorna miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömningen - Samtliga förskolor har genomfört handlingsplanen i Vägledning för kemikaliesmart förskola Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls devis. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls delvis. Samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla nämndens förskolor ska genomföra handlingsplanen i 2025-01-01 2025-12-31 Vägledning för kemikaliesmart förskola KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att Kommunfullmäktiges inriktningsmål uppfylls helt. Bedömningen grundas på att sex av sju verksamhetsområdesmål kopplade till inriktningsmålet uppfylls helt. Resterande bedöms uppfyllas delvis. Nedan redogörs grunderna för bedömningen av respektive verksamhetsområdesmål. Mål 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet och kommunfullmäktiges indikatorer uppfylls helt samt att aktiviteterna är genomförda enligt plan. Nämndens driftresultat visar på ett överskott tack vare större tilldelning av statsbidrag än prognostiserat. Under året har nämnden genomlyst ekonomiska utmaningar och löpande tagit fram och följt upp åtgärdsplaner för verksamheter med budgetutmaningar. Under året har fler medarbetare fått kunskaper i tjänstedesign och innovationschecken har genomförts med goda resultat. Möjligheten att nytta AI har undersökts och arbetet med att stärka nämndens arbete med digitalisering och utveckling har påbörjats. Mål 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet uppfylls helt och att de obligatoriska indikatorerna i huvudsak uppfylls helt. Nämnden har fortsatt låga nivåer av personer med ekonomiskt bistånd samtidigt som antalet feriejobb har ökat jämfört med föregående år. Nämndens verksamheter behöver dock öka antalet stockholmsjobb. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 59(116) Mål 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att både nämndmålet och kommunfullmäktiges indikatorer uppfylls helt. Det vräkningsförebyggande arbetet ligger över kommunfullmäktiges årsmål och arbetet med att etablera en organisation och samverkan med berörda facknämnder och bolag inom ramen för Fokus Farsta har genomförts enligt plan under året. Mål 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet uppfylls delvis och att merparten av indikatorerna uppfylls delvis. Aktiviteterna har till stor del genomförts enligt plan även om några har fått flyttas fram till följd av den organisationsförändring som genomfördes i början av året. Effekterna av den nya organisationen har ännu inte gett effekt i utfall på indikatorerna men nämnden bedömer att resultatet kommer komma på längre sikt. Trots att flera åtgärder har genomförts under året och att det i princip inte råder något ofrivilligt deltidsarbete så har andelen visstidsanställda inte minskat i den utsträckning som nämndens ambitioner och mål. Sjukfrånvaron ser dock en positiv trend. Mål 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att båda nämndmålen uppfylls helt och att alla aktiviteter genomförts enligt plan. I de fall där årsmålet för indikatorn inte har uppnåtts har nämnden vidtagit åtgärder för att öka resultatet och ser en positiv utveckling och bedömningen är därför att måluppfyllelsen därmed är god. Mål 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att båda nämndmål uppfylls helt samt att utfallet på KF:s indikatorer kraftigt förbättrats under året och idag ligger nära årsmålet vilket visar att nämnden arbetar i enlighet med kommunfullmäktiges ambitioner. Bland annat visar utfallet att fler farstabor känner trygghet i den egna stadsdelen, nöjdheten med renhållning har ökat och andelen våldsutövare i nära relation som har kontakt med relationsvåldscentrum har ökat. Mål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet uppfylls helt. Nämnden når inte upp till kommunfullmäktiges årsmål för indikatorn men bedömer är att nämnden arbetar i enlighet med inriktningen i verksamhetsområdet och att indikatorn inte ensamt fångar det arbetet som sker inom ramen för verksamhetsområdesmålet. Nämnden har under året arbetat med att omsätta stadens program för mänskliga rättigheter till konkret handling och arbetar även på flera olika sätt med att stärka dialogen med Farstaborna i syfte att öka tilliten och förtroendet för verksamheten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Ekonomisk utfall Nämndens driftverksamhet visar ett överskott om 16,8 miljoner kronor före överföring till Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 60(116) resultatfonder och ett överskott om 3,5 miljoner kronor efter överföring till resultatfonder. Resultatfonderna ökar med 13,4 miljoner kronor till 39,9 miljoner kronor. Överskott beror främst på större tilldelning av statsbidrag under hösten inom ett flertal verksamhetsområden än prognostiserat. Nämnden har under året löpande genomlyst olika ekonomiska utmaningar utifrån svårighet med budgethållning inom olika verksamheter. Större fokus har lagts på bemannings- och lokalplanering men även avtalsuppföljning. I övrigt har tidigare framtagna åtgärdsplaner av verksamheter med budgetutmaningar löpande följts upp. Fortsatt översyn av lokalplaneringen har genomförts för att effektivisera och kvalitetssäkra planeringen ytterligare, både utifrån ett verksamhets- och ett ekonomiskt perspektiv. Nämnden arbetar kontinuerligt med att effektivisera sitt lokalutnyttjande och att se över möjligheter till att exempelvis samlokalisera verksamheter samt bevakar uppsägningsbara hyresavtal. Innovation Under 2025 har tre projekt beviljats innovationschecken för att testa sina idéer och utveckla verksamheten. Samtliga projekt har fått ta del av en enklare utbildning i design thinking och alla projekt har fått stöttning av innovationsnätverkets representanter för att kunna applicera metodiken i sitt projekt. Utvärderingen i slutet av året visar att projekten upplever att det den nya metodiken har gett de nya insikter och synsätt och kommer bidra i deras arbete framöver. Utöver det har även innovationsnätverket genomgått en mer omfattande utbildning i design thinking. Under 2024 arbetade nämnden med Openlab kring hur man kan nå invånare som är svåra att nå. Rekommendationer från Openlab har anpassats och implementerats, bland annat genom informationsmaterial på Farsta bibliotek. Under 2025 har detta samarbete fortsatt och vidareutvecklats för att nu även innefatta Starrmyrans parklek. Även projektet ”Stu-sup” som också var en del av Openlab under 2024 och som syftade till att på ett bättre sätt fånga in äldre farstabors behov och önskemål kring insatser äldreomsorgen har under året implementerats och testats i verksamheten inom beställarenheten äldreomsorg. Digitalisering Under året har arbetet med den digitala arbetsplatsen fortsatt och flera delar har genomförts för att underlätta medarbetarnas arbetsvardag. Projekt med välfärdsteknik inom LSS har fortsatt och gett positiva effekter för brukarna. Arbetet med att rusta organisationen för den digitala omställningen har påbörjats genom att undersöka behoven och fatta beslut om ett utvecklingsarbete som ska påbörjas under 2026. Under året har möjligheter att nyttja AI inom nämndens verksamheter undersökts och såväl möjligheter som hinder har identifierats och planering för kommande steg har tagits fram. Goda exempel Nämnden har vid stadens temaseminarium för ny socialtjänstlag berättat om insatsen föräldrakoordinator som även blivit nominerad som ett av bidragen till Framsteget. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 61(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 99,8 % 100,5 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Analys Nämndens driftverksamhet visar ett överskott om 3,5 miljoner kronor efter resultatöverföringar. Förklaring till överskott är främst en större tilldelning utav statsbidrag under hösten än prognostiserats. Gäller flera bidrag och flera verksamhetsområden. Nämndens 99,2 % 100,4 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Analys Nämndens driftverksamhet visar ett överskott om 16,8 miljoner kronor före resultatöverföringar. Förklaring till överskott är främst en större tilldelning utav statsbidrag under hösten än prognostiserats. Gäller flera bidrag och flera verksamhetsområden. Nämndens -1 % 0 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Analys Nämndens prognossäkerhet har främst påverkats utav en större tilldelning utav statsbidrag under hösten än prognostiserats. Gäller flera bidrag och flera verksamhetsområden. Nämndmål: 3.1.1 Nämndens verksamheter bedrivs hållbart och långsiktigt inom givna ekonomiska ramar Uppfylls helt Beskrivning Resurser används effektivt och budgeten följs upp regelbundet med budgetansvariga chefer inför månads- och tertialrapporter för en kontinuerlig uppdatering av både ekonomisk och verksamheternas utveckling. Budgetansvariga chefer får stöd för att göra anpassningar utifrån behov för att säkerställa att verksamheterna får goda förutsättningar att uppfylla fastställda mål inom sin budget. Åtgärdsplaner inom verksamheter med negativ budgethållning tas fram löpande med olika åtgärder beroende på vilka utmaningar en enhet/verksamhet har. Digitalisering av processer och tjänster ska ske utifrån verksamheternas behov. Omhändertagande av den digitala utvecklingen i sker enligt den lokalt beslutade förvaltningsstruktur avseende IT-system och -tjänster. Innovationsarbetet bedrivs i enlighet med nämndens innovationsstrategi. Innovationsförmågan stärks genom utbildningsinsatser och innovationsmetodiken Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 62(116) implementeras som ett verktyg för verksamhetsutveckling. Innovationsinitiativ ska uppmuntras och utvecklas genom innovationschecken. Förväntat resultat - Nämnden uppvisar en budget i balans - Stadsdelsnämndens budgetföljsamhet uppgår till 100 procent efter resultatöverföringar - Stadsdelsnämndens prognossäkerhet avviker med max +/- 1 procent mellan tertialrapport 2 och bokslut - Andelen medarbetare som känner att de har grundläggande kunskaper i innovationsmetodiken har ökat Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls helt, samt att aktiviteterna är genomförda enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en översyn av nämndens kvalitetsledningssystem samt 2025-01-01 2025-12-31 dokumentbiblioteket i syfte att stärka det systematiska kvalitetsarbetet Genomföra innovationschecken för medarbetare och verksamheter 2025-01-01 2026-12-31 som vill driva och utveckla innovationsprojekt Upprätta och genomför inventarieförteckning 2025-01-01 2025-11-30 Utforska möjligheter och begränsningar när det gäller införandet av 2025-01-01 2025-12-14 AI i nämndens egna verksamheterna. Utveckla den digitala arbetsplatsen 2025-01-01 2025-12-14 Utveckla och implementera en centraliserad administration inom 2025-01-01 2025-12-31 socialtjänsten KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet uppfylls helt och att de obligatoriska indikatorerna i huvudsak uppfylls helt. Ekonomiskt bistånd Utfall på indikatorn Andelen invånare i förhållande till befolkningen har fortsatt att öka och når nu 1,5 procent med marginal under årsmålet, vilken kan bero på att kostnader i samhället har ökat. Andelen vuxna invånare med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd har marginellt minskat och hamnar på årsmålet med 1,2 procent. Projektet Stockholmskraften ska motverka långvarigt behov av bistånd och är ett intensifierat samarbete med Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen kring aktuella arbetssökande. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 63(116) Under året har särskilt fokus riktats mot barnfamiljer. Arbetet har genererat att åtta personer har fått heltidsjobb och heltidsstudier samt att fem personer har fått praktik med chanser till jobb. En del deltagare har även fått stöd i samverkan med vården. Insatsen har visat ge effekt och kommer fortsätta under 2026 35 personer har beviljats skuldsanering och 25 personer har beviljats insats egna medel. Budget- och skuldrådgivarna har i linje med ny socialtjänstlag arbetat förebyggande med hållit i informationsträffar för att öka kunskap om skuldsanering och förebygga skuldsättning. Aktuella planeringar mot egen försörjning inom ekonomiskt bistånd ligger på 68,3 procent andel kvinnor och 65,4 procent andel män. Fördelningen mellan män och kvinnor har varit jämn under året, men skillnaderna har ökat något. Nämnden bevakar om det är en trend som håller i sig eller om det är en tillfällighet just vid denna mätning. Feriejobb och praktikplatser Nämnden har nått över årsmålet 845 för antal feriejobb under året med 17 platser, vilket har gjort det möjligt att inom ramen för tilldelade medel utöka målet ytterligare. Nya arbetsplatser har skapats, vilket bidrar till en god variation i matchningen. Under året har ett hundratals högskolestudenter genomfört praktik i nämndens verksamheter. Placeringarna har fungerat väl och framför allt inom äldreomsorgen har det gett studenterna en god inblick i omsorgsarbete, arbetsmetoder och professionellt ansvar. Detta arbete ligger i linje med stadens ambition att stärka utbildningskedjan och säkra framtida kompetens inom vård- och omsorgsverksamheter. Insatserna bidrar till introduktion i arbetslivet, spridning av kunskap om äldreomsorg och långsiktig rekrytering och kvalitetssäkring. OSA-anställningar Elva personer har varit anställda i offentligt skyddat arbete (OSA) i gruppen har fler unga med funktionsnedsättning ökat. Ett studiebesök i Köpenhamn hos motsvarande socialtjänst inom ekonomiskt bistånd har genomförts med stadens Medel för Utveckling och Lärande (MUL) för att studera på vilket sätt Beskæftigelses Indikator Projekt (BIP), en forskningsbaserad metod för att stötta personer med ekonomiskt bistånd att komma i arbete eller studier. Näringslivspolicy Stadsdelsnämndens näringslivsarbete utgår ifrån Stockholms stads näringslivspolicy. Under våren arrangerade Stockholm business region (SBR) ett företagsmingel i Farsta. Flera av stadens nämnder deltog däribland Farsta. I september svarade nämnden på remiss av en ny näringslivspolicy inklusive etableringsstrategi för staden. Kommunfullmäktige beslutade om den nya näringslivspolicyn den 1 december 2025. Stadsdelsförvaltningen har träffat SBR under december för att diskutera nästa års arbete utifrån den nya policyn. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 1,5 % 1,78 % 1,67 % 1,39 % 1,6 % 1,5 % VB 2025 personer som har Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 64(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkninge n Andel 1,2 % 1,2 % 1,2 % 1,17 % 1,2 % 1,0 % VB 2025 vuxna med långvarigt e konomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Antal 862 st 823 st 845 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för feriejobb Antal 16 st 25 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för Stockholms jobb Analys Årsmålet nås inte. Efter att arbetsmarknadsförvaltningen tagit över ansvaret för Stockholmsjobb har förändrade arbetssätt försvårat insamlingen av data kring antal tillgängliga platser. Nämnden planerar att under 2026 utveckla arbetet internt med att tillhandahålla platser för Stockholmsjobb. Antal 104 st 33 st 81 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd na praktikplats er för högskolest uderande samt platser för verksamhet sförlagd utbildning Antal 862 st 445 st 417 st 823 st 845 st 11 000 st VB 2025 ungdomar som fått feriejobb i stadens regi Analys Under året har 914 killar mot 902 tjejer ansökt om feriejobb. Matchningen görs utifrån mix på arbetsplatserna med riktmärke 50/50 mellan könen, utfallet kan slå olika utifrån att ungdomar som inte tidigare haft feriejobb hamnar högst upp i lottordningen. Skillnaden mellan kön på prioriterade ungdomar som anställdes 2025, var 46 killar och 50 tjejer. Nämndmål: 3.2.1 Farstas invånare har jobb och kan försörja sig själva Uppfylls helt Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 65(116) Beskrivning Nämnden ska tillhandahålla insatser för att fler invånare ska få ökade möjligheter till jobb och egenförsörjning. Genom individuellt utformade insatser ska klienter med ekonomiskt bistånd stöttas till att bli självförsörjande och undvika långvarigt behov av bistånd. Nämnden ska prioritera arbetet för att unga ska komma i sysselsättning samt se över nya områden för arbetsträningsplatser i syfte att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Det uppsökande och mobila arbetet inom socialtjänsten ska utvecklas för att underlätta stöd och insatser till personer som är särskilt utsatta. Barns behov och situation ska särskilt uppmärksammas. Ungdomar och studenter ska erbjudas feriearbeten och praktikplatser i nämndens verksamheter. Näringslivsarbete bedrivs utifrån Stockholms stads näringslivspolicy. Förväntat resultat - Andel invånare i behov av ekonomiskt bistånd minskar - Andel invånare med långvarigt ekonomiskt bistånd minskar - Antalet feriejobb ökar Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls och att aktiviteter genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Pröva nya områden för arbetsträning inom 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsåtgärder KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att både nämndmålet och kommunfullmäktiges indikatorer uppfylls helt. Planerade aktiviteter är genomförda enligt plan. Vräkningsförebyggande arbete Under året har 95 procent bibehållit sin bostad vilket är långt över målet på 80 procent. Totalt har 624 inkommande meddelanden om risk för avhysning inkommit varav 31 lett till avhysning. Samverkansrutin med de kommunala bostadsbolagen har utvecklats. Genom insatsen avtalat boende i samarbete med SHIS har 39 personer övertagit sina hyreskontrakt vilket är ett av de högsta resultat nämnden haft. Även i insatsen avtalat boende med stöd hos SHIS har sju personer fått ta över sina kontrakt för genomgångsbostad Sju personer har beviljats insatsen Bostad först, samtliga är kvarboende och ingen har avbrutit Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 66(116) insatsen vilket innebär 100 procent måluppfyllelse. 80,5 procent av de personer som erhållit försöks- och träningslägenhet (FoT) har fullföljt sin planering och målet uppnås. Sammanhållen stad Under året har arbetet delats in i tre delar; den första delen med fokus på att samverka med aktuella facknämnder utifrån den lokala analys som togs fram i samband med underlag till budget i våras. Samverkan har fokuserat på att bygga den gemensamma analysen samt arbeta fram gemensamma prioriteringar. Den andra delen har haft fokus på att etablera och förankra prioriteringarna och arbetet internt inom förvaltningen och även ta fram en gemensam bild av vad Fokus Farsta är och vilka frågor som ska prioriteras. Den tredjedelen handlar om att genomföra de uppdrag som nämnden fått av kommunfullmäktige i samband med verksamhetsplanen 2025. En intern färdplan och en ramberättelse för kommunikation har tagits fram. Det har gett effekten att förvaltningsledningen och flera centrala nyckelpersoner nu har en gemensam bild kring prioriteringarna och ett gemensamt sätt att prata om analysen och behovet. Under året har även följande insatser genomförts som en del av fokusarbetet: • Utredning gällande lösning för Mötesplats Fagersjö • Utredning pågår gällande utveckling av medborgarkontoret • Utökade öppettider på fritidsgårdar och öppna förskolor från och med april och tills vidare. • Förberedelse pågår inför start av skolsociala team plus. • Dialog med enhetschef för Fokus uppsök på Jobbtorg unga om hur enheten kan förstärka arbetet i Farsta. • Arbete pågår och samarbete initierat med bostadsförmedlingen gällande underlag och statistik avseende försöks- och träningslägenheter. • Under 2025 har tre trygghetsträffar genomförts i Fagersjö i syfte att stärka områdets kollektiva förmåga. • Omfattande sommarprogram med ca 70-talet aktiviteter för flertalet målgrupper. • Höstlovsaktiviteter, bland annat eldshower på parklekarna och Full Fart Farsta samt jullovsaktiviteter. • Andelen inskrivna barn har ökat tack vare strategiska insatser som likvärdiga föräldravisningar, deltagande i lokala evenemang och samverkan med öppna förskolan och BVC, vilket har gjort förskolan mer synlig och tillgänglig. Under perioden har nämnden arbetat vidare med att utreda de lokalmässiga förutsättningarna för att utveckla nämndens medborgarkontor och reception genom att skapa en helhetslösning med fokus på att erbjuda Farstaborna en ännu bättre service. En dialog med socialförvaltningen respektive kulturförvaltningen har inletts men arbetet kommer fortsätta under 2026. Under året har Farstas förskolor arbetat för att säkerställa att antalet platser motsvarar behovet. Organisationen har visat flexibilitet vid variationer i barnantal, vilket gjort att platserna täcker efterfrågan. Inskrivningsgraden har ökat genom tydligare information till vårdnadshavare, förbättrade visningsrutiner och informationsmaterial på flera språk. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 67(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 95,03 % 95,2 % 85 % Tas fram av VB 2025 avhysninga nämnd r som kunnat avvärjas efter inkommet meddeland e till förvaltninge n från hyresvärde n Antal 3 0 5 Tas fram av 2025 barnfamiljer nämnd som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandr arhem Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Enskede-Årsta-Vantörs, Farsta, Järva och Skärholmens 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnder ska i samarbete med kommunstyrelsen samordna och driva arbetet med lokal områdesutveckling i översiktsplanens fokusområden utifrån målsättningarna om en sammanhållen stad och en rättvis klimatomställning samt med de lokala behoven som utgångspunkt. Arbetet ska ske i samråd med berörda nämnder och bolagsstyrelser Nämndmål: 3.3.1 Behov av bostäder och lokaler möts genom hållbar stadsutveckling Uppfylls helt Beskrivning Arbetet med hemlöshet och att avvärja orsakerna till att människor blir hemlösa ska fortsätta genom såväl förebyggande som akuta insatser. Sociala lägenheter som genomgångsbostäder, Bostad Först-lägenheter och försöks- och träningslägenheter ska öka. Rätten till en fungerande bostad är ett fokusområde i Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och arbetet för det ska utvecklas nämndens verksamhet under året. Inom ramen för en sammanhållen stad samordnar och leder nämnden arbetet med lokal områdesutveckling. I det arbetet är samverkan och dialog med facknämnder, stadsledningskontoret, det lokala lokalsamhället och andra externa aktörer centrala. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 68(116) Förväntat resultat - Andelen personer som fullföljer insatsen Bostad först öka - Etablerat en organisation och arbetssätt internt och med andra nämnder och bolag i arbetet med Sammanhållen stad. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls, och att aktiviteten är genomförd enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utreda de lokalmässiga förutsättningarna för att utveckla 2025-01-01 2025-12-05 nämndens medborgarkontor och reception genom att skapa en helhetslösning med fokus på att erbjuda Farstaborna en ännu bättre service. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet uppfylls delvis och att flera indikatorer uppfylls delvis. Aktiviteterna har till stor del genomförts enligt plan även om några har fått flyttas fram till följd av den organisationsförändring som genomfördes i början av året. Systematiskt arbetsmiljö- och friskfaktorarbete Det uppsatta årsmålet för medarbetarenkäten uppnåddes inte, men en positiv utveckling kan ändå skönjas i årets resultat där exempelvis området ledarskap förbättrades markant jämfört med föregående års resultat. Kvinnor har även i år ett lägre AMI jämfört med män, men förbättrar sitt AMI jämfört med föregående år. Samtliga chefer har tillsammans med sina medarbetare analyserat sina resultat och tagit fram handlingsplaner för fortsatt utveckling. Därutöver ska alla chefer tillsammans med sina medarbetare genomföra en utbildning i aktivt medarbetarskap vilket sannolikt kommer att bidra till en utvecklad arbetsmiljö och verksamhet. Detta, tillsammans med att den nya organisationen ges mer tid att sätta sig, torde bidra till ett ökat AMI under nästa år. Verksamheterna har genomfört arbetsmiljöronder och tagit fram handlingsplaner i de fall det identifierats risker i arbetsmiljön för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö. Alla nya chefer och skyddsombud inom förvaltningen har fått en kompetenshöjande insats inom systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Cheferna har också erbjudits handledning i rehabilitering. Samverkan mellan parterna har utvärderats under året och en partsgemensam arbetsgrupp har arbetat med att se över förvaltningens samverkansöverenskommelse. Samtliga samverkansgrupper, med chefer, arbetsplatsombud och skyddsombud, har erbjudits en partsgemensam utbildning i samverkan i syfte att stärka medarbetardialogen och Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 69(116) samverkan inom nämndens verksamheter. En positiv trend kan skönjas när det gäller den totala sjukfrånvaron som minskat under senare tid och det uppsatta förvaltningsövergripande årsmålet uppnås med god marginal under året. När det gäller korttidssjukfrånvaron ligger utfallet strax över det uppsatta årsmålet men även här kan en positiv trend skönjas. Kvinnors sjukfrånvaro är fortsatt högre än mäns. Detta är ett mönster som återfinns i hela staden och på övriga arbetsmarknaden där den gemensamma nämnaren är typiska kvinnodominerade kontaktyrken där personalgrupperna är stora. Den nya organisationen, med bättre organisatoriska förutsättningar för cheferna genom färre direktrapporterande medarbetare, kommer tillsammans med andra genomförda och planerade aktiviteter sannolikt att bidra till en minskad korttidssjukfrånvaro. Under året har fokus varit på att starta upp den nya organisationen varför arbetet med friskfaktorer har fått pausa lite. Under nästa år kommer emellertid ett förvaltningsgemensamt friskfaktorarbete att återupptas och prioriteras. Aktiv kompetensförsörjning Arbetet med att genomföra aktiviteterna i kompetensförsörjningsplanen har pågått under hela året i nämndens verksamheter och utbildningsinsatser för att stärka chefer i kompetensbaserad rekrytering (KBR) har genomförts. En fortsatt kartläggning av kompetenser inom äldreomsorgen har genomförts inom ramen för ESF-projektet som avslutas under 2026. Inom förskolan har kompetenskartläggningen bland barnskötare pågått under hela året vilken ska ligga till grund för en enhetlig yrkestitulatur för barnskötare i staden. Arbetet enligt Stockholm stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten har haft fokus på: en god arbetssituation som präglas av trygghet, delaktighet och inflytande, kompetens- och utvecklingsmöjligheter, ett gott ledarskap samt digital utveckling och innovation. Både medarbetare och chefer har haft olika aktiviteter som berör dessa teman som exempelvis workshop, genomgång och uppföljning av rutiner och identifiering av vidare utvecklingsområden. Uppföljning av heltid, tillsvidareanställda och timavlönade Målsättningen om att minst 90 procent av samtliga medarbetare inom förvaltningen ska vara tillsvidareanställda på heltid uppnås under året men det varierar mellan olika verksamheter. Årsmålen för andelen timavlönade medarbetare inom avdelningarna äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning uppnås inte. Insatser är emellertid planerade för att minska andelen timavlönade medarbetare inom dessa verksamheter bland annat genom fortsatt utveckling av bemanningsteam med egen tillsvidareanställd personal, överanställningar och ökad samverkan mellan enheter för att täcka upp vid oplanerad frånvaro. En genomförd kartläggning bland de deltidsanställda i nämndens alla verksamheter visar att det i princip inte förekommer något ofrivilligt deltidsarbete då endast några enstaka medarbetare ville gå upp i arbetstid vilka har hanterats i särskild ordning. Heltid som norm är emellertid implementerad i nämndens samtliga verksamheter och alla nya tillsvidareanställningar sker med heltid. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 70(116) Organisering för ett hållbart arbetsliv Nämnden arbetade under hela föregående år med att förbereda verksamheterna inför implementeringen av riktlinjen för ny chefsstruktur i Stockholms stad, där nämnden följde den av staden föreslagna processen för arbetet. Den första januari trädde en ny organisation i kraft där de olika chefsbefattningarna och nivåerna i organisationen är utformade utifrån intentionerna i riktlinjen. I samband med att det fattades beslut om organisationen sattes ett ungefärligt spann för antal medarbetare per chef för respektive verksamhet utifrån det analysarbete som genomförts i processen. Det genomsnittliga spannet sattes till ca 10-35 medarbetare per chef men varierar beroende av vilken typ av verksamhet det är fråga om och vilka övriga stödfunktioner som finns att tillgå i verksamheten. Inom förskolan har samtliga första linjens chefer, biträdande rektorer, fått väsentligt färre medarbetare per chef, men det finns fortfarande några chefer som har något fler direktrapporterande medarbetare än spannet. Nämnden kommer att fortsätta följa den demografiska utvecklingen både inom förskolan och äldreomsorgen och analysera vilka konsekvenser den för med sig för verksamheten innan några ytterligare åtgärder kommer att vidtas. Under hösten har den nya organisationen följts upp bland både chefer och medarbetare för att se om önskad effekt uppnåtts utifrån intentionerna i riktlinjen. De utvecklingsbehov som framkommit kommer att tas omhand i respektive verksamhet. Nedan presenteras hur antalet medarbetare per chef är fördelade i verksamheterna i december månad. Antal understäl lda medarbet Antal chefer uppdelat are per inklusive verksamhetsområde understäl lda chefer Intervall Chefsn 0. Politisk 1. Individ- 3. 5. 6. Stöd och Övriga Tot ivå verksamh och Förskoleverksa Äldreoms service till verksamhetsom alt et och familjeom mhet och org personer med råden gemensa sorg fritidshem funktionsnedsä m ttning administra tion Färre än A 1 1 10 st B 1 1 B1 1 1 2 B2 3 4 1 1 9 C 1 1 1 3 C1 0 C2 0 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 71(116) Antal understäl lda medarbet Antal chefer uppdelat are per inklusive verksamhetsområde understäl lda chefer Mellan A 0 10-30 st B 1 1 B1 1 1 B2 1 1 C 1 9 1 4 7 2 24 C1 0 C2 0 Fler än 30 A 0 st B 0 B1 0 B2 0 C 11 7 2 20 C1 0 C2 0 Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 79 81 79 79 80 83 2025 Medskapan deindex Analys Årets mål för AMI uppnås inte utan förblir detsamma som föregående år. Den fulla effekten av den genomförda organisationsförändringen, kommer sannolikt att bidra till ett förbättrat resultat på sikt. Andel 86,8 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom omsorg om funktionsne dsatta Analys Alla medarbetare inom område utförare har blivit erbjudna heltidsanställning. Ett fåtal medarbetare har själva valt att avstå från detta erbjudande. Andel 88,6 % 90 % 90% 2025 heltidsanst Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 72(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom äldreomsor gen Analys Alla anställningar som görs är sedan flera år tillbaka enbart heltidsanställningar och årligen erbjuds personal som jobbar deltid att gå upp i tjänstgöringsgrad. Avdelningen har inga ofrivilliga deltidsanställningar. Deltid beviljas vid särskilda skäl, som sammantaget gör att verksamheten med liten marginal inte når årsmålet. Andelen 5,2 5 5 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan Analys Andelen uppfyller inte målet men andelen har minskat. Indikatorn redovisas som ett rullande tolvmånadersgenomsnitt (R12) och utfallet är hämtat från oktober med en månads eftersläpning. Andelen 20,9 22 17 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsne dsättning Analys Verksamhetsområdet utförare individ- och familjeomsorg har förbättrat resultatet sedan VB 2024 men når inte helt målet gällande andel timvikarier då man under året haft ett antal vakanser samt flera studielediga fanns behov av timavlönad personal. Schemaändringar är genomförda för att minska antal timvikarier. Arbete med resursteam fortgår. Åtgärderna har bidragit till att andel timavlönade personal stadigt minskat under året. Andelen 13,7 10,1 12 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsor g Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 73(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Nämnden arbetar strukturerat med överanställning för att löpande täcka korttidsfrånvaro med anställd personal, istället för med timavlönade vikarier. En utökad samverkan sker också mellan vård- och omsorgsboenden respektive hemtjänstenheter för att i möjligaste mån undvika att ta in timavlönad personal. Sjukfrånvar 7 % 3,8 % 7,7 % 7,5 % 7,5 % Tas fram av VB 2025 o nämnd/styr else Sjukfrånvar 2,8 % 2,2 % 2,9 % 3 % 2,7 % Tas fram av VB 2025 o dag 1-14 nämnd/styr else Analys En positiv trend kan skönjas när det gäller den den kortvariga sjukfrånvaron som minskat under senare tid men utfallet ligger strax över det uppsatta årsmålet. Kvinnors sjukfrånvaro är fortsatt högre än mäns. Detta är ett mönster som återfinns i hela staden och på övriga arbetsmarknaden där den gemensamma nämnaren är typiska kvinnodominerade kontaktyrken där personalgrupperna är stora. Den nya organisationen, med bättre organisatoriska förutsättningar för cheferna genom färre direktrapporterande medarbetare, kommer tillsammans med andra genomförda och planerade aktiviteter sannolikt att bidra till en minskad korttidssjukfrånvaro. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden införa 2025-01-01 2025-12-31 arbetsskor inom äldreomsorgen för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer Stadsdelsnämnderna ska ställa om vikarietillsättningen i förskolan, 2025-01-01 2025-09-30 där tillsvidareanställda vikarier på exempelvis enhetsnivå är utgångspunkten Nämndmål: 3.4.1 Medarbetarna i Farsta har goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Beskrivning Chefer ges goda organisatoriska förutsättningar att tillämpa ett nära och tillgängligt ledarskap med tillgång till ändamålsenliga stödfunktioner. Medarbetare ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb genom en tillitsbaserad styrning som skapar förutsättningar för aktivt medarbetarskap och bra arbetsvillkor. Arbetet med kompetensutveckling utgår från nämndens kompetensförsörjningsplan. Medarbetare som önskar gå upp i arbetstid erbjuds möjlighet till detta så snart verksamheten medger det och andelen tillsvidareanställda ska öka. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska stärkas med ökat fokus på friskvårdsfaktorer. Förväntat resultat - Andelen medarbetare som upplever att det finns en regelbunden dialog med chefen om arbetssituationen ökar - Andelen medarbetare som förstår vad som förväntas av dem och känner till verksamhetens mål ökar - Andelen medarbetare som upplever ett positivt arbetsklimat och ett gott samarbete inom Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 74(116) verksamheten ökar - Fler medarbetare vet vart de ska vända sig vid upptäckta fel och brister i arbetsmiljön - Fler medarbetare utvecklar sin kompetens utifrån behoven i verksamheten Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls delvis samtidigt som aktiviteterna i huvudsak har genomförts enligt plan. I de fall de inte är genomförda under året så har de flyttats över till verksamhetsplanen 2026 men genomförande under året som kommer. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andelen 62 66 70 % VB 2025 medarbetar e som upplever att chef och medarbetar e har en regelbunde n dialog om arbetssituat ionen Analys Årets mål uppnås inte. Den fulla effekten av den genomförda organisationsförändringen kommer sannolikt att bidra till ett förbättrat resultat på sikt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnden ska delta i ESF-projekt "Kompetensutveckling 2024-01-01 2026-08-31 inom äldreomsorgen" Stadsdelsnämnden ska fortsätta arbeta systematiskt med att 2025-01-01 2025-12-31 utveckla friskfaktorer och genomföra utbildning i aktivt medarbetarskap i samtliga verksamheter. Stadsdelsnämnden ska fortsätta arbetet med kartläggningen av 2025-01-01 2025-12-31 yrkeskompetens och andra kompetensbehov i förvaltningens verksamheter. Stadsdelsnämnden ska fortsätta stärka medarbetardialogen och se 2025-01-01 2025-12-31 över samverkansöverenskommelsen. Stadsdelsnämnden ska fortsätta utveckla strategier för att öka 2025-01-01 2025-12-31 andelen tillsvidareanställda på heltid. Stadsdelsnämnden ska genomföra kompetensutvecklande insatser 2025-01-01 2025-12-31 i syfte att stärka ledarskapet i den nya organisationen utifrån intentionerna i stadens riktlinje för chefsstruktur och chefspolicy Stadsdelsnämnden ska stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025-01-01 2025-12-31 i syfte att säkra en god arbetsmiljö fri från kränkningar, hot och våld samt otillbörlig påverkan. Stadsdelsnämndens ska implementera förskolans handlingsplan 2025-01-01 2025-12-31 för förbättrad arbetssituation för förskollärare och barnskötare ska implementeras. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 75(116) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att båda nämndmålen uppfylls helt, att alla aktiviteter genomförts enligt plan. En av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås helt, den andra ser vi en positiv trend. Inköp och upphandling Nämnden arbetar aktivt med att öka systemutnyttjandegraden och har stora förhoppningar om att stadens mål ska kunna nås inom det kommande halvåret. Bedömningen är att nämndens beställarkompetens har stärkts och utvecklats på ett positivt sätt, bland annat har medvetenheten och arbetet kring att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrottslighet ökat inom nämndens samtliga verksamhetsområden. Under året har informationsutbildning av nyckelpersoner inom stadsdelsförvaltningen genomförts med fokus på att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrottslighet. Under slutet av året har nämnden påbörjat en gemensam upphandling av lokalvårdstjänster tillsammans med stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Skärholmen i syfte att hålla nere kostnaderna och agera mer resurseffektivt samt bidra till en effektivare organisation. Systematiskt informationssäkerhetsarbete Under året har informationssäkerhetsarbetet utgått ifrån att fortsatt informationsklassa nämndens tillgångar. Syftet är att säkerställa att rätt säkerhetsåtgärder vidtas i relation till vilken information som finns på olika ställen. Under året har cirka 10 system informationsklassats och förvaltningen har vid flera tillfällen deltagit i stadens centrala arbete med bland annat normerande klassningar. Förberedelser inför den nya cybersäkerhetslagen har påbörjats. Nuläget har identifierats och behov av behov av att justera arbetssätt för att nå kraven i den nya lagen har analyserats och beslutats. Under hösten var nämnden delaktiga i arbetet med den större informationsläckan kring Miljödata. Nämnden hanterade incidenten enligt de krav som åligger informationsägaren men incidenten visade också på behov av att justera arbetssätt lokalt i Farsta för att kunna säkerställa att alla lagkrav som åligger informationsägaren är uppfyllda. Beredskapsarbete samt risk- och sårbarhetsanalys Inom RSA-arbetet har ett omfattande arbete genomförts med att förbättra och utveckla beredskap och kontinuitetsplanering inom olika verksamheter. Fokus under året har legat på att genomföra de åtgärder som identifierats tidigare år; Flera kontinuitets- och bemanningsplaner har upprättats och setts över även om det fortfarande finns verksamheter som saknar uppdaterade och aktuella planer. Övningar inom främst äldreomsorgen och Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 76(116) förskolan har gett lärdomar som nu arbetas vidare med. Krislådor har tagits fram och distribuerats. Under processen har ett behov av en mer strukturerad och aktiv RSA-process identifierats. Stabsmodellen är implementerad i förvaltningens krisledning och befintlig krisplan är kompletterad med rutiner och arbetssätt för krisledningen. Detta har tydliggjorts och övats under året. Säkerhetsappen Cosafe är implementerad och samtliga användare har fått en introduktion. Under året har rollen som säkerhetssamordnare delvis varit vakant och olika tillförordnande lösningar har behövts, vilket resulterat i att vissa delar, däribland den årlig krisledningsövning inte kunnat prioriteras under året. Däremot har verksamheterna genomfört övningar. Inom förskolan har utrymnings- och inrymningsövningar genomförts med god uppslutning, och dokumentation har lett till förbättrade rutiner. Inom äldreomsorgen genomfördes en övning med syfte att testa verksamhetens beredskapsrutin för måltider samt att prova beredskapsmaten. Övningen gick ut på att leveransen av lunchmåltid uteblev på grund av ett oväder och att personalen skulle tillreda mat från beredskapslagret. Övningen visade att rutinen fungerar väl men ledde även till förbättringsförslag inför fortsatt beredskapsarbete. Beredskapslagren underhålls regelbundet enligt plan och säkerställer att verksamheten kan hantera störningar och påfrestningar utan att riskera omsorgens kvalitet. Under hösten har krislådor med bland annat powerbanks, pannlampor och förbandslådor in till samtliga verksamheter för att möjliggöra för chefer och personal att arbeta i händelse av kris. Redovisning av hur statligt anslag för krisberedskap Farsta stadsdelsnämnd har tilldelat 0,4 mnkr i statligt anslag för krisberedskap. Medlen har i använts för att delvis finansiera nämndens säkerhetssamordnare som också ansvarar för nämndens beredskapsarbete. Parkdrift i egen regi Arbetet med att återta parkdrift och naturskötsel i egen regi hösten 2026 fortgår enligt plan. Under året har ett arbete gjorts tillsammans med Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnder för att söka efter, anpassa och iordningställa en gemensam lokal för parkdrift i egen regi. Lokalen ligger i Högdalens industriområde och i samma fastighet huserar även parkdriften för Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämnd. Parallellt med lokalen för egen regi har det under året pågått sondering av upplagsytor för olika ändamål som är strategiskt placerade inom stadsdelsområdet. Nämnden har iordningställt en yta i Larsboda som arrenderas av exploateringsnämnden. Arbete med att ta fram underlag för upphandling av vinterväghållning och viss parkskötsel pågår i samråd med Skärholmen, Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnder. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 42,59 % 40,25 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 77(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Nämndens arbete med att ansluta lokala avtal till stadens inköpssystem fortgår. Detta arbete har av olika anledningar mött på hinder (bland annat systemtekniska), därav den fortsatt låga systemutnyttjandegraden. Vidare fortgår arbetet med att styra inköpsbeteendet till att samtliga varor/tjänster som finns tillgängliga via stadens inköpssystem ska beställas den vägen. I sistnämna avseende krävs fortsatta informationsutbildningar av rekvirenter. I sammanhanget ska noteras att nämndens avtalstrohet bedöms som god. Andel 100 % 100 % 82 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Analys Bedömningen är att nämndens samtliga avtal följs upp minst en gång per år. Reservation för att skriftlig plan för uppföljning bedöms saknas för nämndens samtliga lokala avtal. Dokumentation av genomförd avtalsuppföljning behöver säkerställas och bedöms som ett fortsatt utvecklingsområde. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten- 2025-01-01 2025-12-31 Älvsjö och Skarpnäck ska fortsätta sitt arbete med övergång till driften av natur- och parkskötsel i egen regi från 2025 Stadsdelsnämnderna ska i samråd med socialnämnden pröva 2025-01-01 2025-12-31 möjligheten att etablera ledsagning i egen regi i alla stadsdelsområden Analys Förvaltningen utför genom enheten för personligt stöd, ledsagning i egen regi. Nämndmål: 3.5.1 Nämnden har en stark rådighet i alla verksamheter Uppfylls helt Beskrivning För att ha en hög rådighet och bidra till ökad resiliens bedriver nämnden i stor utsträckning kärnverksamhet i egen regi. Nämndens arbete utgår från stadens riktlinjer och tillämpar de lokala styrdokument för inköp och upphandling och riktlinjer för direktupphandling. För att öka kunskaperna ska nyckelpersoner utbildas med fokus på inköp och upphandling. Förväntat resultat - Ökad systemutnyttjandegrad i stadens inköpssystem Agresso - Samtliga verksamheter har en plan för att följa upp ingångna avtal - Ökad avtalsefterlevnad Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 78(116) Nämndmål: 3.5.2 Nämnden har en hög beredskap för att hantera oväntade händelser Uppfylls helt Beskrivning Nämndens arbete utgår från Stockholms stads säkerhetsprogram och samordnas av nämndens säkerhetssamordnare. För att säkerställa en god beredskap arbetar nämnden utifrån de prioriteringar som framkommer i risk- och sårbarhetsanalyser. Beredskapen att hantera kriser och samhällsstörningar stärks också genom systematisk planering och övning. Vidare sker samverkan med ansvariga aktörer för att säkerställa att tillräckliga beredskapslager finns på verksamheter i egen regi. Nämndens arbete med informationssäkerhet utgår från stadens tillämpningsanvisningar för informationssäkerhet och stadens ledningssystem för informationssäkerhet. Förväntat resultat - Alla verksamheter har uppdaterade och aktuella kontinuitetsplaner - Genomfört övningar i syfte att utveckla trygghetspunkterna - Krisövningar har genomförts - Kunskapshöjande insatser gentemot medarbetare och medborgare har genomförts - Antalet informationsklassade system har ökat Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls, samt att planerade åtgärder genomförts enligt plan. Några indikatorer når inte målen fullt ut vilket delvis består i utmaningar med att mäta målet men också att vissa verksamheter har haft svårigheter att genomföra utbildningen då den upplevts som långt ifrån kärnverksamheten. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 79,75 % 82,91 % 100 % 2025 medarbetar e som genomfört grundlägga nde utbildning i dataskydd Analys Flera enheter framhåller att utbildningen inte är anpassad för deras medarbetare samt att det i vissa fall finns utmaningar kopplat till språklig förmåga. Under 2026 träder en ny cybersäkerhetslag i kraft vilket ställer förändrade krav på utbildning. I samband med det kommer också nämnden se över behovet kopplat till detta. Andel 84,31 % 88,33 % 100 % 2025 medarbetar e som genomfört grundlägga Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 79(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor nde utbildning i information ssäkerhet Analys Flera enheter framhåller att utbildningen inte är anpassad för deras medarbetare samt att det i vissa fall finns utmaningar kopplat till språklig förmåga. Under 2026 träder en ny cybersäkerhetslag i kraft vilket ställer förändrade krav på utbildning. I samband med det kommer också nämnden se över utbildningsbehovet kopplat till informationssäkerhet och dataskydd. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra kunskapshöjande insatser gentemot medarbetare och 2025-01-01 2025-12-14 medborgare i samband med beredskpasveckan Genomföra RSA steg 5 och 6 i alla nämndens samhällskritiska 2025-01-01 2025-12-14 verksamheter KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att båda nämndmål uppfylls helt samt att utfallet på KF:s indikatorer kraftigt förbättrats under året och idag ligger nära årsmålet vilket visar att nämnden arbetar i enlighet med kommunfullmäktiges ambitioner. Välskött och trygg utemiljö Nämnden har under året fått medel för, samt genomfört, två trygghetsinvesteringsprojekt. Det ena projektet syftade till att förstärka belysningen i parkleken Forsängen i Farsta Strand. Det andra innefattade rivning av höga buskage till förmån för gräsmattor och lägre buskar vid lekplatsen Klyftan och vid Fagersjövägen/Hauptvägen i Hökarängen, för att förbättra sikten. Under året har två trygghetvandringar genomförts med berörda sakägare och medborgare, en runt Farsta centrum och en i Sköndal. Tillhörande protokoll har upprättats för att kunna vidta åtgärder utifrån identifierade trygghetsproblem. En viktig del av det lokala förebyggande arbetet är nämndens trygghetsvärdar. En intern utvärdering av trygghetsvärdarnas arbete har genomförts, som bland annat visar att trygghetsvärdarna är ett uppskattat och resurseffektivt komplement till nämndens trygghetsarbete. Lokal samverkansöverenskommelse (SÖK) med polisen Inom det förebyggande arbetet är samverkan central. Samverkan mellan Farsta stadsdelsnämnd och Farsta lokalpolisområde fortsätter att utvecklas. Arbetet med en översyn av strukturen för arbetet med SÖK:en pågår. För att utveckla samverkan har en orsaksanalys Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 80(116) genomförts under oktober inom ramen för det prioriterade samverkansområdet Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer. Fokus har varit våld i nära relation inklusive hedersrelaterat våld och förtyck samt barn som utsätts för våld eller bevittnar våld i nära relation. Utöver det har styrgruppen för SÖK fattat beslut om att prioritera platssamverkan i Fagersjö från och med 2026 istället för Hökarängen. Platssamverkan och trygghetsträffar för ökad kollektiv förmåga Under 2025 har platssamverkan i stadsdelsområdet utgått ifrån Hökarängen och Farsta strand. I Hökarängen genomfördes Hökarängens dag i slutet av maj där stadsdelsnämndens trygghetsvärdar närvarade i syfte att göra dem mer kända i närområdet. I Farsta strand har det under året genomförts tre trygghetsträffar. Därutöver har det i Fagersjö genomförts två trygghetsträffar, en under sommaren och en under hösten. Träffarna syftar till att bygga kollektiv förmåga, bidra till en starkare gemenskap mellan boende och skapa större tillit till kommun, blåljusmyndigheter och civilsamhälle. Trygghetsträffarna har genomfört i samarbete med polisen, Familjebostäder, Stadsmissionen och Svenska kyrkan. Våldsförebyggande arbete inom förskolan Samtliga medarbetare och rektorer har genomgått utbildningen Barnafrid – Att våga se, höra och göra, vilket har stärkt förmågan att upptäcka tecken på utsatthet och agera vid oro. Utbildningen ingår även i introduktionspaket för nyanställda. Trygghetsvandringar och barnkonsekvensanalyser har ökat kunskapen om barns perspektiv och fördjupat arbetet med Barnkonventionen, vilket stärker barns delaktighet och rättigheter. Samverkan med socialtjänsten har utvecklats genom regelbundna möten och rutiner för tidig samverkan, vilket har förbättrat stödet till barn i utsatthet. Sammantaget har dessa insatser skapat en tryggare och mer respektfull förskolemiljö där barns rätt till skydd och omsorg står i centrum. Våld i nära relationer Nämnden har arbetat med Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 och sedan det antogs har verksamheten utvecklats för att implementera programmet. Programmet är under revidering och ska fortsätta även kommande år. Arbetet med att fortsätta stärka skyddet för barn och ungdomar som utsätts för våld pågår. Bedömningsinstrumentet - risk och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn (iRiSk) används och under året har fokus varit på samverkan i ärenden samt kontakten med våldsutövare. Den interna samverkansrutinen har reviderats med inriktning på ökad samhandläggning både gällande våldsutsatta och våldsutövare. Under året har 223 ärenden inkommit till relationsvåldsteamet. Av dessa var 180 kvinnor och 43 män. Resultatet är en ökning av antal män och minskning av antal kvinnor jämfört med förgående år. Av de inkomna ärendena har 99 utredningar inletts och av dessa har 91 beviljats insatser som till exempel samtalsstöd, skyddat boende och lots vilket är en ökning från förgående år. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 81(116) Under året har nämnden tagit kontakt med 15 våldsutövare, en dubblering från föregående år. Sex våldsutövare har motiverats till att förändra sitt beteende och nämnden når därmed årsmålet. Medarbetare inom funktionsnedsättning har fortsatt stärkas inom Viktig Intressant Person (VIP) och förbereder nya arbetsgrupper inför 2026. Syftet med VIP är att främja förutsättningarna för god hälsa och jämlika relationer där målsättningen är att minska utsatthet för våld genom stärkt självkänsla. Nämnden har fortsatt sitt arbete med Bryt upp – ett sammanhållet till våldsutsatta får våldsutsatta av bland annat skyddat boende, förskola och skola, psykiatri, beroendevård och sjukvård för att lämna våldsamma och destruktiva relationer. Inom äldreomsorgen har beställarenheten arbetat med att utveckla och stärka upp arbetet för att upptäcka våld i nära relation. Bland annat har en granskning av användningen av FREDA- kortfrågor genomförts, analyserats och lett till en positiv utveckling vid uppföljande granskning. Även inom nämndens vård- och omsorgsboenden samt inom hemtjänsten har respektive rutin för våld i nära relation gåtts igenom på APT under året vilket stärkt personalens kunskap om tecken, handlingsvägar och rapporteringsrutiner Föräldraskapsstöd I år har 162 föräldrar blivit erbjudna en kursplats inom föräldraskapstödsprogrammen. 23 grupper med 132 föräldrar har deltagit i kurserna. Av de som gått kurserna identifierar sig 74 procent som kvinnor och 26 procent som män. Forskning som presenteras via länsstyrelsen och föreningen för familjecentraler visar att kvinnor har en högre benägenhet att söka och fullfölja föräldraskapstödsprogram. Nämnden har ökat det manliga deltagandet under 2024 och 2025 i jämförelse med 2023. Föräldraskapsutbildningen på rätt väg som riktar sig till föräldrar med barn som befinner sig i riskzon för kriminalitet har haft 15 individuella kurser. Nämnden har utbildat 13 nya gruppledare i olika föräldraskapstödsprogram och planerar för att utbilda fler under nästa år för att kunna möta upp behov som finns hos invånarna. Tre stycken Alla barn i centrum (ABC)-kurser har genomförts i samarbete med två skolor med gruppledare från både socialtjänst och skola. Placering av barn och unga Sju barn har varit aktuella för insatsen Lokal Samordning mot Rekrytering till Kriminalitet (LOSAM). Samtliga barn har uppgett att de känt sig lyssnad på, respekterad och att kontakten med samordnare hjälpt dem. Även vårdnadshavare har uppgett liknande svar. En rutin för att följa upp avtal avseende placeringar av barn- och unga inom socialtjänsten är implementerad. Området har även startat en arbetsgrupp för att hantera och rapportera avvikelser till stadens upphandlingsenhet, samt för att vidare hantera de individuella avtal som upprättas. Arbete mot välfärdsbrottslighet Nämnden har under året fortsatt med implementering av den handlingsplan som beslutades i samband med verksamhetsplanen 2024. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 82(116) Nämnden har deltagit i ett flertal stadsövergripande samverkansnätverken för effektivare kontroller inom socialtjänsten och äldreomsorgen med fokus på hemtjänst, HVB och personlig assistans. Erfarenenhet och stödmaterial från detta arbete har även anpassats till andra verksamhetsområden med ett mål om att sprida till ännu fler. Nämnden har också deltagit på en samverkansöverenskommelse-konferens om systemhotande brottslighet där arbetet i Farsta lyfts som ett positivt exempel på hur staden kan motverka och förebygga välfärdsbrottslighet. Sedan hösten är nämnden även med i ett nytt nätverk som samlar de nyckelfunktioner från stadens förvaltningar och bolag som arbetar med dessa frågor på en strategisk nivå. Utifrån den nya omorganisation som började gälla vid årsskiftet har en ny dragning om välfärdsbrottslighet på ett ledarforum för samtliga chefer inom förvaltningen. Dragningar har även hållits för nämnden, ledningsgrupper och på enhetsmöten för att diskutera vilka eventuella frågor eller aktiviteter kan prioriteras inom det aktuella verksamhetsområdet. Som ett av stadens fokusområden är Farsta även ett prioriterat område för projektet Samordnad Tillsyn som under året utvidgats till att omfatta stadsdelsnämnder. Eftersom projektets utgångspunkt oftast är en fysisk plats (till exempel en företags- eller föreningslokal) kan den lokala kännedom om de företag och föreningar som är verksamma i stadsdelsområdet också vara av stor betydelse för projektet. Delvis på grund av nämndens uppmärksammande av oegentligheter hos ett tillfälligt boende i annan stadsdel har ett kontrollbesök genomförts av projektet vilket ledde till verksamheten stängdes med omedelbar verkan. De ökade krav, både lokalt och på stadsövergripande nivå, som det upptrappade arbetet mot välfärdsbrottslighet innebär har även ställt krav på att utveckla lokala strukturer för att stärka både samordningen av arbetet och implementeringen i linjeverksamheten. Nämnden har påbörjat ett arbete med att se över hur sådana strukturer kan se ut med mål om att starta i gång under tertial 1 2026. Nämnden har under året påbörjat aktiviteten om att skicka ut en enkät till samtliga chefer men arbetet har inte slutförts. Målet är att den ska göras under början av 2026. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 78 % 84 % 72 % 71 % 79 % 79 % 2025 stockholma re som u pplever trygghet i den stadsdel där man bor Analys Den upplevda tryggheten har ökat med sju procentenheter sedan föregående år. Nämnden når dock inte upp till kommunfullmäktiges årsmål. Målet är satt till 79 procent och årets siffra är 78. Trenden är positiv över tid då andelen som upplever trygghet ökat för andra året i rad, från 68 procent 2023 till 71 procent 2024 och 78 procent 2025. Fler män än kvinnor upplever trygghet i den stadsdel där man bor. Då förhållandet i medborgarundersökningen 2024 var det omvända agerar inte nämnden på skillnaden på kort sikt. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 83(116) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Det långsiktiga och gemensamma arbete som bedrivits får anses fungera och kommer att fortsätta, med ambitionen att öka trivseln och stärka tryggheten än mer. Stockholma 67 % 70 % 66 % 64 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med renhållning och städning Analys Nämnden når inte upp till kommunfullmäktiges årsmål avseende invånarnas nöjdhet med renhållning och städning. Målet är på 73 procent och årets siffra är 67. Trenden över tid är försiktigt positiv. Fler män än kvinnor är nöjda. Då förhållandet i medborgarundersökningen 2024 var det omvända agerar inte nämnden på skillnaden på kort sikt. Förvaltningen arbetar på olika sätt för att minska nedskräpning, bland annat genom ökad kommunikation, förbättrad samverkan med berörda aktörer och försök med innovativa lösningar. Stockholma 71 % 71 % 73 % 69 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområd en Analys Nämnden når inte upp till kommunfullmäktiges årsmål avseende nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden. Målet är satt till 73 procent och årets siffra är 71. Trenden är försiktigt positiv. Förvaltningen arbetar på olika sätt för att minska nedskräpning, bland annat genom ökad kommunikation, förbättrad samverkan med berörda aktörer och försök med innovativa lösningar. Nämndmål: 3.6.1 Farstas invånare lever i relationer fria från våld Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska fortsätta arbeta enligt Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld oberoende relationer 2021-2025 för att stödja våldsutsatta vuxna och barn samt att få fler våldsutövare att ta emot insatser. Det ska vara enkelt för våldsutsatta att söka stöd och skydd vilket ska ske skyndsamt och genom ett sammanhållet stöd genom intern och extern samverkan. Nämnden ska även arbeta med att öka andel våldsutövare som tar emot insatser för att förändra sitt beteende. Kompetens hos medarbetare ska stärkas. Nämndens arbete med att uppmärksamma prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld inom ekonomiskt bistånd fortsätter utvecklas. Social oro och omsorgsbrist behöver uppmärksammas och barn ska få rätt stöd på förskolan. Ökad samverkan och fördjupat kunskapsutbyte ska säkra stöd till barn som upplever våld i nära relationer samt Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 84(116) hedersrelaterat våld. Kontakt med socialtjänsten ska ske vid minsta misstanke och anmälningar om oro ska göras av alla inom förskolan. Förväntat resultat - Antal våldsutövare i en nära relation eller i en hederskontext som tar emot insatser ökar - Andelen våldsutsatta fullföljer insatsen ökar - Metodstödet iRisk används i högre grad i barnutredningar där barn utsatts för våld i nära relation - Samtliga medarbetare och vårdnadshavare i förskolan är informerade om rutiner och tillvägagångssätt vid upprättande av en orosanmälan Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls helt, årsmålen för indikatorerna uppnås samt att aktiviteterna genomförts enligt plan. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 77,14 % 71 % 2025 våldsutsatt a där målet med insats från RVC uppnåtts Antal 6 4 5 VB 2025 våldsutövar e i en nära relation eller i en hederskont ext som har kontakt med RVC. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera programmet Bryt upp - sammanhållet stöd för 2025-01-01 2025-12-31 våldsutsatta Spridning av goda exempel i arbetet med programmet mot våld i 2025-01-01 2025-12-31 nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel Utvärdera trygghetsvärdarnas arbete 2025-01-01 2025-12-31 Nämndmål: 3.6.2 Farstas invånare är trygga i stadsdelsområdet Uppfylls helt Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 85(116) Beskrivning Nämndens trygghetsarbete genomförs med ett långsiktigt perspektiv och utgår ifrån trygghetsprogrammet, den lokala samverkansöverenskommelsen med lokalpolisområdet (SÖK) samt strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna ska dras in i kriminalitet. Fokus ligger på de områden och platser som är i störst behov av insatser. Arbetet innefattar såväl tidiga förebyggande sociala insatser som situationella åtgärder i stadsmiljön. Utöver det pågår även insatser för att öka tilliten och förtroendet till stadens verksamheter samt medborgare sinsemellan. Nämndens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete med Trefas bidrar till en ökad trygghet i stadsdelsområdet. Nämndens arbete med att motverka välfärdsbrott utgår från stadens säkerhetsprogram samt nämndens lokala handlingsplan. Arbetet mot välfärdsbrott samordnas av en förvaltningsgemensam resurs. Förväntat resultat - Andelen Farstabor som tycker att Farsta stadsdelsområde är tryggt att bo i ökar - Andelen Farstabor som är nöjda med skötseln och städningen av park och grönområden ökar - Antalet föräldrar som deltar i nämndens föräldraskapsstödsprogram ökar - En gemensam struktur/arbetssätt/rutin för att följa upp avtal avseende placeringar av barn- och unga inom socialtjänsten är implementerad Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls helt, årsmålen för indikatorerna uppnås samt att aktiviteterna genomförts enligt plan. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Preventions 92 85 73 2025 index Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en enkätundersökning för att få reda på vilken typ av 2025-01-01 2025-12-14 stöd kring att motverka välfärdsbrott som verksamheterna har behov av Genomföras en översyn av samverkan inom SÖK i syfte att skapa 2025-01-01 2025-12-31 en tydligare struktur för arbetet samt för att tydliggöra informations- och beslutsflödet från trygghetsforum/SSPF/Lokala Brå/platssamverkan via beredningsgrupp till styrgrupp. Implementera den framtagna checklistan för HVB-hem utanför 2025-01-01 2025-12-14 ramavtal i fler verksamheter Informera alla chefer om nämndens arbete kring välfärdsbrott samt 2025-01-01 2025-12-14 de regelverk som finns Lokal samordning mot rekrytering till kriminalitet (LOSAM) 2025-01-01 2025-12-31 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 86(116) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utifrån socialnämndens riktlinjer göra en genomlysning av 2025-01-01 2025-12-14 nämndens arbete kring personlig assistans kopplat till välfärdsbrott KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig i att nämndmålet uppfylls helt. Nämnden når inte upp till kommunfullmäktiges årsmål för indikatorn men bedömer är att nämnden arbetar i enlighet med inriktningen i verksamhetsområdet och att indikatorn inte ensamt fångar det arbetet som sker inom ramen för verksamhetsområdesmålet. Lokalt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter Under våren och sommaren har nämnden gjort en kartläggning och kompetenshöjning kopplad till stadens program för mänskliga rättigheter (MR-programmet). Syftet har varit att inventera vad som görs och vilka behov som finns i verksamheterna för att på ett bättre sätt ta tillvara de mänskliga rättigheterna i dialogen med stockholmarna. Utifrån inventeringen har ett förslag till prioriteringar och arbetssätt beslutats. Den nya planen baseras på MR- programmets tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service och Delaktighet och inflytande. Planen är förvaltningsgemensam och följs upp inom ramen för existerande styrmodeller. Nedan redogörs för några av de insatser som genomförts i nämndens verksamheter under 2025. Kunskap och information Nationella minoriteter Kunskap om romer som nationell minoritet har ökat genom medarbetares deltagande i utbildningsinsats. Under året har medarbetare och chefer deltagit i informationsmöten och kompetensutveckling med fokus på romsk inkludering. Insatserna har omfattat riktade utbildningar och löpande information om projektet Utveckla ömsesidiga broar mellan romer och socialtjänsten samt vidare möjligheter till fördjupning. Syftet har varit att öka kunskap, förändra attityder och utveckla metoder för att bättre bemöta och inkludera romer i verksamheten. Kunskapen om nationella minoriteter i förskolan har ökat genom utbildningar, språkväskor, förskolebibliotek och digitala verktyg. Pedagoger har gått kursen Flerspråkighet i förskolan, vilket främjat inkludering. Specialpedagoger har en nyckelroll i utvecklingen. Arbetet med litteratur på flera språk och modersmålsstöd har stärkt barns identitet och respekt för olikheter. Dock finns behov av mer kunskap om minoritetsspråk utöver de som redan finns representerade. HBTQI+ Biståndsenheten, två dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt två Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 87(116) enheter inom barn och unga har under våren HBTQ-diplomerats. Äldreomsorgens ledningsgrupp blev i februari HBTQ-diplomerad och samtliga verksamheter har påbörjat en HBTQI-webbutbildning under året. Utbildningarna har bidragit till utveckling av arbetssätt som bidrar till jämlik service och en inkluderande arbetsmiljö. Äldreomsorgens förebyggande enhet och beställarenhet medverkar i en film framtagen av Socialstyrelsen. Filmen ingår som en del i webb-utbildningen "HBTQI och normer i socialtjänsten". Filmen utgör ett kunskapsstöd med goda exempel om hur verksamheter kan arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Arbetsgruppen Norm-medvetenhet arrangerade under hösten en halvdag för beställare äldre med inbjudna gäster från Gayseniorerna samt en forskare, såväl som information om nationella minoriteter och deras rättigheter. Ett samverkansmöte har även arrangerats med hemtjänstutförare i egen och privat regi om hur verksamheterna arbetar med hbtqi-frågor. Välfärd och service Under 2025 har nämnden utrett möjligheten att instifta ett lokalt demokratipris. Utredningen visar att det finns juridiska utmaningar för en enskild stadsdelsnämnd att inrätta ett lokalt demokratipris då ett sådant behöver ske inom ramen för de frågor som nämnden har rådighet över och utan att gynna enskild. HBTQI+ Inom äldreomsorgens öppna seniorverksamhet arrangeras Regnbågskafé två gånger per månad i samarbete med Skarpnäck och Enskede-Årsta Vantör stadsdelsförvaltning. Syftet är att, genom kulturaktiviteter och sociala träffar, skapa en trygg och välkomnande och mötesplats för seniorer som identifierar sig som HBTQI+ i södra Stockholm . Under året har tio träffar genomförts med totalt 140 besök. Under 2025 har fältassistenterna genomfört totalt 27 HBTQI-häng. Förutom aktiviteterna i den ordinarie lokalen har fältassistenterna även arrangerat 7 aktiviteter på annan plats, utifrån ungdomarnas egna önskemål och medborgardialog. I utvärdering med ungdomarna tycker de att mötesplatsen är meningsfull, något att se fram emot och att relationer etableras även utanför verksamheten. Barnrättsarbete Under året har barnrättsperspektivet belysts, bland annat genom att enheterna för barn och unga har arbetat i olika arbetsgrupper där teman har varit ”Hur tolkar vi innehållet i en anmälan och kopplar det till barn och ungdomars rätt till skydd och stöd?”, ”Hur stärker vi barn och ungdomars rättigheter i pågående ärenden?”, ”Hur tillgodoses barn och ungdomars rätt och perspektiv vid öppenvårdsinsatser?”, ”Vad behöver vi arbeta med för tillgodose barn och ungdomars rätt till skolgång?” samt att tydliggöra barnrättsperspektivet för att säkerställa att barnet eller ungdomen får kvalitativ vård och att vårdgivare uppfyller vårdplanen. Område för vuxna har tagit fram en barnrättsplan som enheternas barnombud under året arbetat efter. Bland annat har enheten för beroende och socialpsykiatri sett över texter om barnrätt i enhetens styrdokument för att säkerställa god kvalitet. Biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning har fortsatt genomföra kollegiala granskningar månadsvis för att säkerställa att utredningar och insatser präglas av ett barnrättsperspektiv. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 88(116) Medarbetare har deltagit i Socialförvaltningens program under Stockholms stads barnrättsvecka i oktober 2025. Förskolorna arbetar systematiskt för att skapa demokratiska, inkluderande och barnrättsorienterade lärmiljöer enligt Barnkonventionen. Barnens rättigheter är integrerade i undervisningen och följs upp genom barnkonsekvensanalyser, trygghetsvandringar och barnhälsomöten. Jämställdhet och nationella minoriteter Inom äldreomsorgen har man under året genomfört jämställdhetsanalyser inom ett flertal området, bland annat aktgranskning av utredningar om vård- och omsorgsboenden samt till anhöriga vars makar eller sambos beviljats insatser i form av hemvårdsbidrag, avlösning i hemmet, dagverksamhet med demensinriktning eller växelvård. Granskningarna visade på likvärdiga resultat oavsett kön även om kvinnor i större utsträckning än män konstaterades vara anhöriga. Nämndens vård- och omsorgsboenden har under året arbetat strukturerat med jämställdhet och inkludering. Genom jämställdhetsanalyser och genomgång av rutiner säkerställs boendens rättigheter och ett likvärdigt bemötande utifrån behov och minoritetstillhörighet. Analys av genomförandeplaner, dokumentation och deltagande i kulturaktiviteter har inte visat några skillnader mellan kvinnor och män. Detta indikerar att verksamheten erbjuder likvärdig kvalitet, stöd och tillgång till aktiviteter oberoende av kön. Arbetet vid inflytt, där särskilda behov dokumenteras i genomförandeplanen, bidrar till att individuella önskemål och eventuella minoritetsbehov tas om hand på ett systematiskt sätt. I samband med samernas nationaldag bjöd den öppna seniorverksamheten in till en samiskt inspirerad lunch. Aktiviteterna finskt kafé ”Tervetuloa” Välkommen och finsk allsång besöks av sverigefinska seniorer från flera olika delar av Stockholmsområdet och närliggande kommuner. Delaktighet och inflytande Verksamheterna prioriterar att säkerställa äldre personers rätt till delaktighet och självbestämmande Det görs bland annat genom kompetensutveckling av person, löpande reflektion på APT, tydliga spelregler för bemötande och översyn av rutiner och arbetssätt. Medborgardialog, -budget och -förslag Medborgardialoger har genomförts i samband med upprustning av lekplatsen Persbergsbacken och parkleken Odlarängen. De synpunkter som kom in har beaktats i projekten. Anläggandet av parken Sunnanäng (tidigare kallad Hästhagsparken) pågår. Projektet har tilldelats innovationsmedel för att arbeta med medskapande. Under sommaren har möten med konstpedagoger hållits och under hösten har workshops genomförts med barn och ungdomar från förskolor och skolor. Under året har ett antal projekt som initierats genom medborgarförslag genomförts. Dels ett förslag om ökad tillgänglighet i Gubbängens centrum där en ledstång har förlängts. Dels har överbyggnaden i en hundrastgård på Farstaängen förbättrats. Utöver detta har en ny pulkabacke i Hökarängen iordningställts samt att ett antal bord har tillkommit vid bänkar i Sköndal. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 89(116) Under hösten genomfördes en medborgardialog inom seniorverksamheten, där totalt 58 förslag inkom. Syftet med dialogen var att ge seniorerna möjlighet att påverka och delta i utformningen av verksamhetens aktiviteter och öka deras delaktighet och trivsel. Av de inkomna förslagen valdes tre ut att rösta på: musikunderhållning, busstur eller guidad visning på museum. Samtliga mötesplatser inom seniorverksamheten – Tallkrogen, Fagersjö och Tuben – deltog i processen, vilket säkerställde att alla berörda hade möjlighet att uttrycka sina åsikter och rösta. Brukardialoger Inom ramen för ett innovationschecksprojekt Långtidsaktuella personer på ekonomiskt bistånd har man haft brukardialoger och telefonintervjuer om deras kunskap och idéer inom ekonomiskt bistånd. Brukardialogerna utmynnade i lärdomar om vad som varit verkningsfullt för att de ska ta sig vidare i självförsörjning. I arbetet med att vara en mer lättillgänglig socialtjänst och öka medborgardialoger har socialtjänsten utanför kontorstid deltagit i nämndens samordnade parkleksträffar, trygghetsträffar, anhörigträffar och informationsträffar om LSS Ungdomsråd Som ett led i att starta upp ett ungdomsråd har nämnden och Centrumkyrkan inlett ett samarbete med Kristna Fredsrörelsen som beviljats medel från den myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) för att öka ungdomars engagemang i civilsamhället och delaktighet i freds-, demokrati- och säkerhetsfrågor. Målsättningen är att fler unga ska hitta sin egen väg till engagemang genom att ta inspiration från nationella och internationella påverkansmetoder, baserade på Kristna Fredsrörelsens erfarenheter av internationellt fredsarbete. Inom projektet genomförs bland annat ett kapacitetsutvecklingsprogram samt ett lokalt evenemang med fokus på unga, fred och säkerhet. Deltagarna, som rekryteras under hösten 2025, ges ett stort inflytande över projektets innehåll, där deras erfarenheter och prioriteringar ligger till grund för inriktningen. Agenda 2030 Stockholms stads långsiktiga hållbarhetsarbete syftar till att bibehålla och stärka stadens position som en ledande hållbar stad, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Stockholms stad har valt att sätta upp all verksamhetsplanering och rapportering i enlighet med de tre hållbarhetsdimensionerna och arbetet för att nå målen i Agenda 2030 ska vara integrerat i all planering, genomförande och rapportering av verksamheten. Beskrivning hur nämnden arbetar med målen beskrivs således löpande genom hela rapporten. I den här redovisningen har nämnden valt att ta utgångspunkt i det utvecklingsarbete som pågår kopplat till Fokus Farsta samt implementeringen av stadens nya miljöprogram och programmet för mänskliga rättigheter. Fokus Farsta - Social och ekonomisk hållbarhet I samband med underlag till budget 2026-2028 genomfördes en analys av de lokala utvecklingsbehoven. Analysen visade bland annat att Hökarängen har de högsta ohälsotalen i hela Stockholms stad, att det finns ett behov av att stärka den kollektiva förmågan i Fagersjö och att det finns behov av en större blandning av upplåtelseformer i vissa stadsdelsområden för att nå en mer hållbar stad. Utöver det visade analysen på stora skillnader i otrygghet, Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 90(116) delaktighet och socioekonomiska förutsättningar inom stadsdelen. Analysen har legat till grund för de prioriteringar som nu arbetats fram inom ramen för Fokus Farsta och arbetet med sammanhållen stad. Genom att vara fokusområdet har Farsta fått möjlighet att kraftsamla i frågor som också har stark koppling till Agenda 2030-målen. Bland prioriteringarna finns till exempel: • Friskare Farsta med fokus på att stärka det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, missbruk och våld (mål 3 och 16). • Trygghet och gemenskap med fokus på att bygga kollektiv förmåga och en meningsfull fritid i flera stadsdelar. Inom ramen för den prioriteringen finns bland annat satsningar på att erbjuda ett brett utbud av sommarlovsaktiviteter, lokala evenemang och fler feriearbeten (mål 8 och 10). En annan viktig prioritering inom Trygghet och gemenskap är den utredning som just nu pågår kring att utveckla nämndens medborgarkontor för att kunna erbjuda Farstaborna en bättre samhällsservice och förutsättningar för dialog (mål 16). • Farsta växer fokuserar på att ta upp och realisera arbetet med Tyngdpunkt Farsta. Arbetet syftar till att utveckla Farsta centrum och dess närområde för att på så vis dels skapa fler bostäder men framför allt underlag för ett levande centrum även kvällstid (mål 11). • Fokus Fagersjö har fokus på att stärka den kollektiva förmågan lokalt genom att bland annat utveckla möjligheten till en lokal mötesplats (mål 16). En annan viktig del i arbetet är att ta ett omtag i att utarbeta gemensamma prioriteringar i arbetet med att utveckla området Fagersjö (mål 11). För att läsa mer om det samlade arbetet med Fokus Farsta hänvisas till mål 3.3. Miljöprogrammet - En ekologiskt hållbar stad I Agenda 2030 finns ett flertal mål som ligger mycket nära nämndens arbete för att skapa en hållbar stadsdel. Under året har nämnden bland annat fokusera på: • Implementerat en klimat- och miljö-checklista hos utförarverksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri (mål 12 och 13) • Påbörjat arbetet med att integrera stadens vägledning för Hållbart vård- och omsorgsboende (mål 12, 13, 14 och 15) • Följt upp och aktivt arbetat med matsvinn, inköp av plastartiklar, ekologiska livsmedel och elförbrukning (mål 12) • Utökat andelen ängsyta och röjt och underhållit såväl de två sjöarna i området som parksambandet mellan (mål 15) • Planerar för en helt fossilfri fordons- och maskinflotta när parkdriften övergår i egenregi (mål 13) MR-arbetet för att ingen ska lämnas utanför De globala målen grundas på mänskliga rättigheter och kan bara uppnås om delaktighet, ansvarsskyldighet och icke-diskriminering respekteras. Vissa samhällsområden och grupper behöver prioriteras för att det ska vara möjligt att nå de övergripande målen. Det finns därmed Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 91(116) en stark koppling mellan det arbete som nämnden gjort med den nya MR-planen och arbetet med Agenda 2030. I enlighet med programmet har nämnden under 2025 genomfört en omfattande inventering av nuläget i MR-arbetet, inklusive möjligheter och utmaningar. Baserat på det har en gemensam strategi och plan arbetats fram, som kommer att integreras i arbetet från 2026 och framåt. • Regnbågskafé genomförs två gånger i veckan i samarbete med Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör. Fältarna har genomfört HBTQI-häng ett par gånger i månaden (mål 10) • Kunskaperna om nationella minoriteter har ökat och verksamheternas kännedom om dess rättigheter ökat • Jämställdhetsanalyser har stärkts inom äldreomsorgen och riktar sig till både brukare och anhöriga för att säkerställa likabehandling (mål 5) • Insiktsutbildning anordnades av funktionshindersrådet och vände sig till nämndens ledamöter. Utbildningen syftade till att skapa insikt kring målgruppens vardag och behov (mål 10) Läs mer om arbete med MR-frågorna under mål 3.7. Goda exempel I Funktionshinderinspektörernas kvalitetsgranskning kring barn med funktionshinders delaktighet sticker Farsta ut i positiv bemärkelse med en tydligt högre andel delaktiga barn i utredningarna (70 procent) jämfört med de andra tre granskade stadsdelarna (53 procent, 60 procent och 56 procent). Bland annat lyfts Farstas informationskit fram som ett gott exempel. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel med 31 32 31 33 39 % 39 % 2025 förtroende för s tadsdelsfö rvaltningen i det område där man bor Analys Kommunfullmäktiges indikator "Andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen" uppfylls inte. Andelen har också sjunkit något jämfört med föregående år, samma trend ses samlat över staden. Andelen som svarar "vet ej" på frågan är betydligt högre än på andra frågor i samma medborgarundersökning. Det tyder på att det finns en okunskap kring vad stadsdelsförvaltningen är och ansvarar för. Nämnden avser att stärka dialogen med farstaborna och ser Fokus Farsta och den nya socialtjänstlagen som en möjlighet att bygga ökat förtroende. Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter är jämställda och inkluderande Uppfylls helt Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 92(116) Beskrivning Nämnden målgrupper ska involveras i utvecklingen och medborgarbudget ska användas som en metod för att skapa delaktighet inflytande bland Farstaborna. Brukar- och medborgardialoger med involvering av målgrupperna är viktiga i kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksamheterna. Nämndens arbete utgår från stadens nya program för mänskliga rättigheter samt tillhörande handlingsplaner. Arbetssättet ska genomsyras hela verksamheten vilket förutsätter att medarbetarna har tillräcklig kunskap i de aktuella frågorna. Barnkonsekvensanalyser ska göras i alla beslut som påverkar barnen i Farsta, därtill ska även en analys kopplat till hur andra mänskliga rättigheter tillgodoses genomföras i alla tjänsteutlåtanden, med undantag för formaliaärenden, som går till nämnden. Förväntat resultat - Andelen arbetslag som genomgått utbildning för flerspråkighet har ökat - Medborgardialog har genomförts i alla avdelningars verksamheter - Andel förskolor som har bidragit till att främja kunskapen om de nationella minoriteterna har ökat. - Samtliga chefer har erbjudits möjlighet till utbildning i mänskliga rättigheter - Analyser av besluts påverkan på MR-frågor har genomförts i alla tjut (med undantag för rena formaliaärenden) - Andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor har ökat Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppfylls helt samt att aktiviteterna i huvudsak genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera stadens nya kommunikationsprogram och rutiner för 2025-01-01 2025-12-14 en mer sammanhållen kommunikation Inventera medarbetarnas behov av kunskapshöjande insatser inom 2025-01-01 2025-12-14 området mänskliga rättigheter Kunskapshöjande insats inom mänskliga rättigheter riktas till 2025-01-01 2025-12-14 förvaltningens chefer Utreda hur ett ungdomsråd kan utformas 2025-01-01 2025-12-14 Utreda möjligheten att instifta ett lokalt demokratipris i Farsta 2025-01-01 2025-12-14 Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Totalt redovisas kostnader om 2 397,9 miljoner kronor och intäkter om 338,4 miljoner kronor. För investeringar redovisas kostnader om 19,7 miljoner kronor. Nämndens driftverksamhet visar ett överskott om 16,8 miljoner kronor före överföring till enheternas resultatfonder och ett överskott om 3,5 miljoner kronor efter överföring till Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 93(116) enheternas resultatfonder. Resultatfonderna ökar med 13,4 miljoner kronor till 39,9 miljoner kronor. Investeringarna visar ett överskott om 3,1 miljoner kronor. Årets bokslut har upprättats i överensstämmelse med stadens anvisningar och enligt reglerna i stadens redovisningshandbok. Farsta stadsdelsnämnd tilldelades en total nettobudget på 2 031,9 miljoner kronor av kommunfullmäktige inför 2025. Under året har budgeten justerats, i samband med kommunstyrelsens beslut i avstämningsärende och tertialrapporter, med 44,4 miljoner kronor netto. Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för 2 076,3 2 059,5 16,8 2 026,6 -8,2 nämndens verksamhet (netto) Kostnader (+) 2 335,9 2 397,9 -62,0 2 326,9 -95,3 Intäkter (-) -259,6 -338,4 78,8 -300,3 87,1 Avvikelse före 16,8 -8,2 resultatdispositioner Resultatenheternas 26,6 25,4 överskott från 2024 (+) Resultatenheternas -39,9 -26,6 överskott till 2026 (-) Avvikelse efter 3,5 -9,4 resultatdispositioner I tabellen nedan redovisar nämnden det ekonomiska resultatet per verksamhetsområde före och efter resultatöverföring till fonder. Bokslut Avvikelse Avvikelse Bokslut före Budget Budget Budget efter 2025 efter 2024 efter Mnkr resultat- (kostnader +) (intäkter -) (netto) resultat- resultat- resultat- överföringar överföringar överföringar överföringar Nämnd och 91,3 0,0 91,3 90,3 90,3 1,0 administration Individ- och 272,2 -35,6 236,6 247,4 247,4 -10,8 -16,9 familjeomsorg varav barn 150,0 -15,0 135,0 152,5 152,5 -17,5 -23,8 och ungdom varav vuxen 45,9 -3,6 42,3 42,3 42,3 0,0 0,4 varav 69,3 -10,0 59,3 54,3 54,3 5,0 6,5 socialpsykiatri varav 7,0 -7,0 0,0 -1,7 -1,7 1,7 0,0 nyanlända Arbets- marknads- 24,1 -5,4 18,7 17,5 17,5 1,2 1,1 åtgärder Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 94(116) Ekonomiskt 115,7 -6,2 109,5 107,4 107,4 2,1 -3,2 bistånd varav 24,6 0,0 24,6 24,0 24,0 0,6 -1,9 handläggning Stadsmiljö- 24,9 -0,8 24,1 24,2 24,2 -0,1 -0,4 verksamhet Avskrivningar 12,8 0,0 12,8 13,0 13,0 -0,2 0,3 Internräntor 3,5 0,0 3,5 2,7 2,7 0,8 -0,1 Förskole- 414,8 -39,7 375,1 361,5 369,4 5,7 7,0 verksamhet Äldreomsorg 877,8 -150,0 727,8 718,7 724,2 3,6 0,8 Stöd och service till personer med 457,5 -19,4 438,1 438,3 438,3 -0,2 2,9 funktions- nedsättning Barn, kultur 41,3 -2,5 38,8 38,4 38,4 0,4 -0,9 och fritid Övrig 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 verksamhet Totalt 2 335,9 -259,6 2 076,3 2 059,4 2 072,8 3,5 -9,4 Nämnd och administration Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 1,0 miljoner kronor. Överskottet avser främst en förvaltningsgemensam reserv för oförutsedda händelser. Utfall jämfört med budget Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Nämnd och 91,3 0 91,8 -1,5 1,0 0 administration Avvikelse i % 1,1% 0,0% Individ och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om 10,8 miljoner kronor. I underskott ingår en förvaltningsgemensam reserv om 4,0 miljoner kronor. Reserven finns inom område socialpsykiatri. Utfall jämfört med budget Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Individ- och 272,2 -35,6 299,7 -52,3 -10,8 -16,9 familjeomsorg varav 69,3 -10,0 66,0 -11,7 5,0 6,5 socialpsykiatri Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 95(116) Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr varav vuxen 45,9 -3,6 50,2 -7,9 0,0 0,4 varav barn och 150,0 -15,0 182,5 -30,0 -17,5 -23,8 ungdom varav 7,0 -7,0 1,1 -2,8 1,7 0,0 nyanlända Summa 272,2 -35,6 299,7 -52,3 -10,8 -16,9 Avvikelse i % -4,6% -7,4% Barn och Ungdom Barn och Ungdom redovisar ett underskott om 17,5 mnkr. Underskottet beror främst på höga placeringskostnader. Antal helårsplaceringar på SiS (ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse) 2025 ligger på sju placeringar. Precis som 2024 är det en hög nivå. Antal helårsplaceringar på HVB har ökat från sju placeringar 2024 till åtta placeringar 2025. Antal helårsplaceringar på Familjehem har ökat från 24 placeringar 2024 till 28 placeringar 2025. Nämnden får dock ett lägre underskott än prognostiserat i november månad. Det beror dels på nämnden fick ytterligare statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet och statsbidrag för placeringar i december månad, dels på att intäkter från Migrationsverket är högre än prognostiserat. I samband med tertialrapport 1 beviljades dessutom nämnden en budgetjustering om två miljoner kronor avseende riktad satsning för placeringskostnader samt en budgetjustering om 0,4 miljoner kronor avseende förstärkt uppsökande och brottsförebyggande arbete. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 96(116) Antal placeringar, Barn och ungdom, exklusive ensamkommande barn EKB, 2024-2025 Det genomsnittliga antalet inledda utredningar per månad har ökat från 43 stycken år 2024 till 47 stycken 2025. Årets genomsnitt av inkomna anmälningar per månad ligger på 356 anmälningar vilket är något lägre i jämförelse med 365 per månad 2024. Antal anmälningar och inledda utredningar, Barn och ungdom, 2024-2025 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 97(116) Kostnader för mottagning av ensamkommande barn och unga täcks av dygnsersättningar samt återsökningar av faktiska kostnader från Migrationsverket för placeringar enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Antalet ensamkommande barn har minskat kraftigt sedan år 2020. Antalet ensamkommande barn och unga per månad har minskat från i snitt nio personer år 2024 till fem personer år 2025. Antal placerade ensamkommande barn och unga, 2024-2025 Vuxna Vuxna redovisar en budget i balans. Placeringskostnader ligger på en lägre nivå än prognostiserat under året. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 98(116) Antal unika personer med insats, Vuxenenheten, beroende, 2024-2025 Socialpsykiatri Socialpsykiatri redovisar ett överskott om 5,0 miljoner kronor. I överskottet ingår en förvaltningsgemensam reserv om 4 miljoner kronor. Utöver det, ligger kostnad för placering vid Hem för vård och boende (HVB) på en lägre nivå än budgeterat. Antal helårsplaceringar på HVB har minskat från åtta placeringar 2024 till fyra placeringar 2025. Antal placeringar, Socialpsykiatri, 2024-2025 Nyanlända Verksamheten redovisar ett överskott om 1,7 miljoner kronor. Överskottet beror främst på högre intäkt från generalschablonen än prognostiserat. Generalschablonen är formellt ”ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända personer”. Stadsmiljöverksamhet Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 0,5 miljoner kronor. Överskottet beror på lägre kostnader för internränta än budgeterat. I överskottet ingår en förvaltningsgemensam reserv om 0,5 miljoner kronor. Under året har kostnader tillkommit för hantering av stormskador i park, främst träd, som orsakats av sommaren och höstens oväder. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 99(116) Utfall jämfört med budget Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Stadsmiljö 24,9 -0,8 25,0 -0,8 -0,1 -0,4 internräntor 3,5 0,0 2,7 0,0 0,8 -0,1 avskrivningar 12,8 0,0 13,0 0,0 -0,2 0,3 Summa 41,2 -0,8 40,7 -0,8 0,5 -0,1 Avvikelse i % 1,2% -0,3% Förskoleverksamhet Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 13,6 miljoner kronor före resultatöverföring och ett överskott om 5,7 miljoner kronor efter resultatöverföring. Utfall jämfört med budget Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Förskola 414,8 -39,7 407,7 -46,2 13,6 3,6 Summa 414,8 -39,7 407,7 -46,2 13,6 3,6 Resultatöverföring till (-)/från (+) resultatfonder -7,9 3,4 Utfall efter resultatöverföring 5,7 7,0 Avvikelse utfall gentemot budget i % efter resultatöverföring 1,5% 1,8% Resultatfonder efter resultöverföringar 25,4 18,4 Verksamhetsområdet har under året hållit en förvaltningsgemensam reserv om 4 miljoner kronor. Denna reserv har på grund av nämndens förbättrade ekonomiska situation upplösts och medlen har återförts till verksamheterna. I överskottet ingår även en beviljad budgetjustering i tertialrapport 2 avseende avveckling och omstrukturering av förskolelokaler om 2,1 miljoner kronor. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn per månad har varit 2166 under året. Budgeten för 2025 baserades på 2362 barn per månad, vilket ger ett genomsnitt om 196 färre inskrivna barn i Farstas kommunala förskolor jämfört med budget. Detta har medfört en negativ prestationsförändring om 30,5 miljoner kronor. Förskolan har därmed fått en minskad budgetram vilket främst påverkat verksamhetens budget som består av fasta kostnader såsom hyror, IT-kostnader och löner för övergripande personal. Utförarenheterna har under året löpande arbetat med att anpassa kostnaderna utifrån lägre intäktsram, främst personalkostnader. Barnomsorgsgarantin har under året uppfyllts och behovet av platser inom förskolan ses kontinuerligt över och bedöms kunna tillgodoses inom stadsdelsområdet. Ersättning för barnomsorgsgarantin blev 2,1 miljoner kronor. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 100(116) Antal barn på förskola, 2023-2025 Förskolorna förde från 2024 med sig ett ackumulerat överskott om 18,4 miljoner kronor i resultatfond. Enheterna redovisar i bokslutet för 2025 upp ett överskott och ökar resultatfonderna med 7,9 miljoner kronor. Förskolenheternas resultat visas nedan under rubrik Resultatenheter. Under året har två förskolor stängts, förskolan Krabat och förskolan Växthuset. Förskolornas lokaler upphörde i oktober 2025. Äldreomsorg Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 9,1 miljoner kronor före resultatöverföring och ett överskott om 3,6 miljoner kronor efter resultatöverföring. I utfallet efter resultatöverföring ingår en förvaltningsgemensam reserv om 4,0 miljoner kronor. Utfall jämfört med budget Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Äldreomsorg Summa 877,8 -150 902,5 -183,7 9,1 4,0 Resultatöverföring till (-)/från (+) resultatfonder -5,5 -3,2 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 101(116) Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr Utfall efter resultatöverföring 3,6 0,8 Avvikelse utfall gentemot budget i % efter resultatöverföring 0,49% 0,12% Resultatfonder efter resultöverföringar 13,6 8,1 Äldreomsorgen har fått ta del av ett större statsbidrag för sitt arbete med att minska andelen timavlönade. Det avser redan utförda prestationer och behöver inte återredovisas. Medlen syftar till att stärka kvaliteten och öka tryggheten inom äldreomsorgen. Farstas äldreomsorg har blivit tilldelade 14,4 miljoner kronor för år 2025 och det är sista året som stimulansmedlet delas ut. Äldreomsorgen har även fått ett statsbidrag om totalt tio miljoner kronor avseende förändringsarbetet inför ny socialtjänstlag. Arbetet med detta har pågått under hela året. I mitten av december fick äldreomsorgen ta del av beslut om statsbidrag för arbetet med God och nära vård om totalt 3,5 miljoner kronor. I tertialrapport 2 beviljades en budgetjustering om 10,1 miljoner kronor avseende tomgångshyror och omstruktureringsmedel avseende vård- och omsorgsboendet Postiljonen. Beviljad budgetjustering täcker kostnader som följd av arbetsmiljöverkets inspektion och beslut om att tomställa totalt 39 lägenheter, vilket medför stora intäktsbortfall. 33 av lägenheterna ligger i en separat del, L-huset. Denna del i fastigheten är uppsagd per den sista september 2025. De övriga sex tomställda lägenheterna ligger på olika avdelningar där vård sker idag. Micasa har undersökt olika varianter avseende ombyggnation, vilket skulle blir mycket kostsamt. Antalet äldre i åldern 80+ ökar inte lika snabbt i Farsta som i staden i stort men samtidigt har nämnden kostsamma insatser för yngre äldre (under 80 år) inom äldreomsorgen vilket ger budgetutmaningar. Beställarenheten hanterar biståndsansökningar, beställer beviljat bistånd hos utförare samt har kostnaderna för utförarnas hyror. Den utökade budgetramen uppgår till 706,7 miljoner kronor. För året 2025 redovisar enheten ett underskott om 13,9 miljoner kronor efter budgetjusteringen i tertialrapport 2. Det motsvarar 0,2 % av budgetramen. År 2024 redovisade beställarenheten ett underskott om 11,5 miljoner kronor. Under budgetåret har uppföljningsarbetet inom enhetens hyresadministration gällande äldreboenden stärkts ytterligare. Motiv är att säkra upp att hyresfakturering samt intäktsuppföljning löper på utan avvikelser. Under året har en avvikelse uppmärksammats, där en lägenhet inom vård- och omsorgsboende ej hanterats korrekt av staden under 3 år, varav en hyresskuld uppstått när hyresfakturor ej gått ut till boende. Nämnden har uppmärksammat detta förhållande och nu är hyresförhållandet med den boende korrekt. Historisk hyresskuld om 208,7 tusen kronor föreslås till nämnd i ärendet att skrivas av för att boende ej ska drabbas av stadens felaktiga hantering. Vård- och omsorgsboende är den största posten för äldreomsorgen, ca 65 procent. Antalet månadsinsatser inom det verksamhetsområdet ligger markant över budget. Budgeten räcker till 484 månadsinsatser. Antal månadsinsatser var i snitt 512 stycken under 2025. Utfallet i december är 522, en ökning med 25 stycken, jämfört med januari. Snitt för år 2024 var 511 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 102(116) stycken. Trenden för placeringar inom vård- och omsorgsboende är uppåtgående i hela Stockholms stad. Antal månadsinsatser på vård- och omsorgsboende i Farsta sdn, 2024-2025 Hemtjänstinsatserna ligger över budget. Både utförda dagtimmar och nattimmar har ökat under hösten. Utförandegraden av beställd tid inom hemtjänst har ökat till 92 procent under 2025 jämfört med utförandegraden för 2024 som låg på 89 procent. Antalet månadsinsatser inom dagverksamhet ligger på budget. Månadsinsatserna för servicehusinsatser ligger under budget. Nämnden har tre vård- och omsorgsboenden i egen regi; Edö, Postiljonen och Ängsö. Edö vård- och omsorgsboende blev en resultatenhet 2025 och redovisar ett överskott om 7,7 miljoner kronor efter tilldelning av stimulansmedel för minskad andel timavlönade. Postiljonen vård- och omsorgsboende redovisar en budget i balans efter att ha fått en utökad ram om 4,5 miljoner kronor på grund av tomställning av platser. Enheten arbetar fortsatt aktivt med åtgärder, såsom bemanningsplanering, för att minska det reella underskottet. Även Ängsö vård- och omsorgsboende redovisar en budget i balans. Edö dagverksamhet är sedan tidigare resultatenhet och redovisar en budget i balans. Nämnden har tre resultatenheter inom hemtjänsten, Hemtjänst Centrum, Hemtjänst Norra och Hemtjänst Östra. Hemtjänstenheterna redovisar överskott och fyller på sina fonder. Äldreomsorgen förde med sig ett ackumulerat överskott om 8,1 miljoner kronor i resultatfond från 2024. Enheterna redovisar överskott i bokslutet för 2025 och ökar resultatfonderna med 5,5 miljoner kronor och för med sig totalt 13,6 miljoner till 2026. Äldreomsorgens resultat visas nedan, under rubrik Resultatenheter. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 103(116) Verksamhetsområdet har även en förebyggande enhet som har en budget i balans. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om 0,2 miljoner kronor. I prognosen ingår en förvaltningsgemensam reserv om 1,0 miljoner kronor samt statsbidrag om totalt 2,5 miljoner kronor avseende förändringsarbetet inför ny socialtjänstlag. Utfall jämfört med budget Verksamhet, mnkr Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Funktionsnedsättning Summa 457,5 -19,4 472,2 -33,9 -0,2 4,3 Resultatöverföring till (-)/från (+) resultatfonder 0,0 -1,3 Utfall efter resultatöverföring 0,0 2,9 Avvikelse utfall gentemot budget i % efter resultatöverföring 0,00% 0,69% Resultatfonder efter resultatöverföringar 0,0 0,0 Beställarenheten redovisar ett överskott på 2,1 miljoner kronor. Enheten har under året sett en ökning av insatser överlag, särskilt inom daglig verksamhet, boendestöd och bostad med särskild service. Samtidigt arbetar enheten kontinuerligt med att omförhandla kostsamma individavtal inom bostad med särskild service, att verkställa insatser inom mätdatum, och ha täta uppföljningar av insatser som hemtjänst för att säkerställa att behov av insatsen kvarstår. Flera brukare har erbjudits grupp- och servicebostad under hösten vilket innebär att enheten har haft kostnader för insatser som enheten inte fått budget för då de verkställts efter prestationsmätning. Kostnaden för turbundna resor har ökat från 11,2 miljoner kronor 2024 till 12,2 miljoner kronor 2025. Skälet till ökningen är att ytterligare 23 personer beviljats daglig verksamhet under året. Enheten har två egna bilar på daglig verksamhet vilket håller nere kostnaderna för turbundna resor. Enheten har haft lägre personalkostnader än budgeterat utifrån sjukfrånvaro och föräldraledigheter där vikarie inte varit tillsatt. Nämndens utförarenheter inom verksamhetsområdet, alltså gruppbostäder, daglig verksamhet och personligt stöd redovisar totalt ett underskott om 5,8 miljoner kronor. Under året har utförarna arbetat med att minska antalet arbetade timmar av timanställda och istället ha en viss överbemanning av tillsvidareanställda genom resursteam. Den totala lönekostnaden har prognosticerats att minska när timvikariat blir färre, dock har omställningen till resursteam dröjt varför lönekostnaderna har varit fortsatt höga under året. Lingberga gruppboende ligger sedan januari 2023 under Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, men får sin budget från Individ- och familjeomsorg socialpsykiatri. Stödboendet Frimärket ligger sedan januari 2025 under Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, men får också sin budget från Individ- och familjeomsorg socialpsykiatri. Det underskott om 1,3 miljoner kronor som Lingberga och Frimärket gör 2025 belastar individ- och familjeomsorg socialpsykiatri i årsbokslutet vilket ger ett bättre utfall på Stöd och service med funktionsnedsättning med motsvarande belopp. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 104(116) Antal personer med insatser, Funktionsnedsättning, 2024-2025. Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 0,4miljoner kronor. Nämnden har arbetat löpande med att se över möjliga kostnadseffektiviseringar med främsta fokus på bemanningsplaneringen. Utfall jämfört med budget Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Barn, kultur 41,3 -2,5 41,7 -3,2 0,4 -0,9 och fritid Summa 41,3 -2,5 41,7 -3,2 0,4 -0,9 Avvikelse i % 1,0% -2,5% Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 2,1 miljoner kronor. Inom verksamhetsområdet redovisar försörjningsstöd ett överskott om 1,4 miljoner kronor och handläggning ett överskott om 0,6 miljoner kronor. I tertialrapport 2 beviljades en budgetjustering om 2,1 miljoner kronor vilket gav extra budgetutrymme och är den främsta förklaringen till överskottet. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 105(116) Utfall jämfört med budget Verksamhet, Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse mnkr Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Ekonomiskt 115,7 -6,2 118,5 -11,1 2,1 -3,2 bistånd Summa 115,7 -6,2 118,5 -11,1 2,1 -3,2 Avvikelse i % 1,9% -3,1% Antal hushåll och utbetalt ekonomiskt bistånd, 2024-2025. Observera att siffror för december 2025 är preliminära. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd har ökat från 611 stycken i genomsnitt per månad år 2024 till 650 stycken år 2025. Medelbidrag per hushåll har ökat från 11 562 kr år 2023 till 12 042 kr år 2025. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 1,2 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att kostnader för OSA-anställningar (Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare) ligger under budget. Utfall jämfört med budget Verksamhet, mnkr Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse Mnkr Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto 2024 Arbetsmarknadsåtgärder 24,1 -5,4 23,2 -5,6 1,2 1,1 Summa 24,1 -5,4 23,2 -5,6 1,2 1,1 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 106(116) Verksamhet, mnkr Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse Avvikelse i % 6,4% 6,2% Analys av prognosförändringar mellan tertialerna Verksamhetsområde T1 T2 Utfall 2025 (mnkr) Nämnd och administration 0,0 0,0 1,0 Individ- och familjeomsorg -14,5 -21,5 -10,8 varav barn och ungdom -20,0 -24,0 -17,5 varav vuxen 0,0 -2,0 0,0 varav socialpsykiatri 5,5 4,5 5,0 varav nyanlända 0,0 0,0 1,7 Stadsmiljöverksamhet 0,5 0,5 0,5 Förskoleverksamhet 5,4 5,0 5,7 Äldreomsorg 2,0 -1,0 3,6 Stöd och service tillpersoner 0,7 -3,1 -0,2 med funktionsnedsättning Barn, kultur och fritid 0,0 0,0 0,4 Arbetsmarknadsåtgärder 0,0 0,0 1,2 Ekonomiskt bistånd -4,5 -2,4 2,1 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 Totalt -10,4 -22,5 3,5 Övergripande ekonomiska påverkansfaktorer under året är utveckling av konjunktur, kostsamma placeringar inom barn och ungdom (Trefas), negativ utveckling av barnantal inom förskoleålder, kostsamma insatser för yngre äldre (under 80 år) inom äldreomsorgen samt tilldelning av statsbidrag. Verksamhetsområde nämnd och administration har prognostiserat ett balanserat resultat i tertialrapport 1 och 2. I bokslutet redovisas ett överskott om 1,0 miljoner kronor som avser buffert avsatt för oförutsedda händelser. Verksamhetsområde Äldreomsorg redovisar ett överskott om 9,1 miljoner före resultatöverföring och ett överskott om 3,6 miljoner kronor efter resultatöverföring. Avvikelsen mot prognosen i T2 om 4,6 miljoner kronor beror dels på en större budgetjustering efter T2 och dels på att verksamheten mottagit ett stort statsbidrag under senhösten, vilket har gjort att resultatfonderna har fyllts och det sammantagna överskottet ökat. Verksamhetsområdet Stöd och service till personer med funktionsnedsättning redovisar ett underskott om 0,2 miljoner kronor. Avvikelsen mot prognosen i T2 om 2,9 miljoner kronor beror på minskade lönekostnader i slutet av året. Verksamhetsområde Stadsmiljö har prognostiserat ett överskott om 0,5 miljoner kronor i tertialrapport 1 och 2. I bokslutet redovisas likaså ett överskott om 0,5 miljoner kronor. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 107(116) Verksamhetsområde förskola redovisar ett överskott om 13,6 miljoner kronor före resultatöverföring och ett överskott om 5,7 miljoner kronor efter resultatöverföringar. Ett ökat överskott om 0,7 miljoner kronor efter resultatöverföringar i relation till prognos i T2. Det ökade överskottet beror främst på lägre utfall på prestation förändringen inom förskolan än prognostiserat. Verksamhetsområde Barn, kultur och fritid redovisar ett överskott om 0,4 miljoner kronor. Ett ökat överskott om 0,4 miljoner kronor i relation till prognos i T2. Det ökade överskottet beror på lägre lönekostnader prognostiserat i T2. Verksamhetsområde Individ och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri redovisar ett underskott om 10,8 miljoner kronor. Det minskade underskottet i relation till prognos i T2 beror dels på högre intäkter inom barn och ungdom och dels på lägre placeringskostnader på HVB inom socialpsykiatri. Verksamhetsområde Ekonomiskt bistånd redovisar ett överskott om 2,1 miljoner kronor. Avvikelsen mot prognosen i T2 förklaras främst av en budgetjustering om 2,1 miljoner kronor som tilldelades i tertialrapport 2. Verksamhetsområde Arbetsmarknadsåtgärder redovisar ett överskott om 1,2 miljoner kronor. Det ökade överskottet i relation till prognos i T2 förklaras av lägre kostnader för OSA- anställningar (Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare). Nämnden uppfyller målet för indikator Nämndens prognossäkerhet T2 under mål 3.1 Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser. Resultatenheter Under verksamhetsåret 2025 har Farsta stadsdelsnämnd haft totalt nio resultatenheter; fyra enheter inom förskola och fem inom äldreomsorgen. Totalt ökar resultatenheternas fonder med 13,4 miljoner kronor till totalt 39,9 miljoner kronor. Samtliga av förskolans resultatenheter ökar sina fonder. Fyra av äldreomsorgens enheter ökar sina fonder och en minskar på grund av lägre omslutning. Resultatenheter tar med sig sina resultat i bokslutet till kommande år i så kallade resultatfonder. Resultatöverföringen får maximalt uppgå till fem procent av enhetens bruttobudget för året. Resultatfonden får ha ett ackumulerat överskott på maximalt tio procent och ett underskott på maximalt fem procent av enhetens bruttobudget. I tabell nedan framgår slutgiltiga resultatfonder och förändring under året. Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Farsta Norra fsk 86 972,0 -4 021,0 -3 455,0 7 476,0 Farsta Södra fsk 73 728,0 -5 465,0 -934,0 6 399,0 Farsta Östra fsk 82 028,0 -5 620,0 -1 371,0 6 991,0 Farsta Västra fsk 79 711,0 -3 324,0 -2 112,0 5 436,0 Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 108(116) Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Hemtjänsten Centrum 25 610,0 -2 467,0 -94,0 2 561,0 Hemtjänsten Norra 21 990,0 -2 476,0 280,0 2 196,0 Hemtjänsten Östra 33 361,0 -2 476,0 -860,0 3 336,0 Edö Dagverksamhet 7 202,0 -705,0 -15,0 720,0 Edö vård och omsorgsboende 96 738,0 0,0 -4 800,0 4 800,0 Summa resultatenheter 507 340,0 -26 554,0 -13 361,0 39 915,0 Investeringar Stadsmiljö Nämndens stadsmiljöinvesteringsprojekt har 2025 gått i stort som planerat. Budget och utfall för helåret för respektive projekt redovisas i särskild bilaga. Totalt har nämnden 2,0 miljoner kronor i oförbrukade investeringsmedel Inom ramen för nycklade investeringsmedel föreslås nämnden ta beslut om omfördelningar mellan olika investeringsprojekt. • omfördelning om 0,8 miljoner kronor från upprustningen av lekparken Forsängen. Upprustningen av denna park kommer istället genomföras under 2026 i samband med uppförandet av en ny klätterställning. Medlen föreslås omfördelas till byte av belysningsstolpar i Fagersjö motionsspår, där kostnaden blev 0,6 miljoner kronor högre än prognostiserats, till projekt Ofördelat eventuella medborgarförslag, där ytterligare ett medborgarförslag har beviljats av nämnden med 0,1 miljoner kronor samt 0,1 miljoner kronor till renovering av plaskdammar, där renoveringsbehovet var högre än prognostiserat. • Omfördelning om 0,3 miljoner kronor från Renovering av parkvägar, som har pausats till 2026 eftersom inventeringsunderlaget behöver uppdateras, till renovering av trappor, där kostnaden blev högre än prognostiserat. • Omfördelning om 0,1 miljoner kronor från projekt Lekplatsen Persbergsbacken som blev 0,1 miljoner kronor lägre än prognostiserat, till Sunnanäng (före detta hästhagsparken). Den totala kostnaden för nycklade investeringsmedel, inklusive reinvesteringar, uppgår därmed till 9,1 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 0,4 miljoner kronor jämfört med budgeten på 9,5 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på lägre kostnader än beräknat. Den totala kostnaden för sökta investeringsmedel uppgår till 3,0 miljoner kronor vilket innebär en minskning med 1,5 miljoner kronor jämfört med budgeten på 4,5 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att billigare variant på solsegel monterades på tre lekplatser, kompletteringen med perenner behövdes inte i så stor skala som befarat samt att Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 109(116) trygghetsinvesteringen Fri sikt i Hökarängen blev billigare än beräknat på grund av en viss del av ytan återställdes till gräs istället för buskar. Maskiner och inventarier Stadsdelsnämndens budget för inventarier och maskiner är 3,2 miljoner kronor. Förvaltningen har förbrukat 2,1 miljoner. Under året har investeringar genomförts främst inom förskola, funktionsnedsättning, förvaltningshuset, fritiden och stadsmiljö. Avvikelsen på 1,1 miljoner kronor beror på att investeringsmedel avsatta inför uppstart av parkskötsel i egen regi under 2026 inte användes i den mån som prognostiserats. Avvikelse mellan Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 prognos T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 5,6 5,6 0,0 0 Nycklade medel 9,5 9,1 0,4 0,4 stadsmiljö varav reinvesteringar 1,1 1,0 0,1 0,1 Klimatinvesteringar 0,6 0,2 0,4 0,4 Trygghetsinvesteringar 1,2 0,8 0,4 0,4 Övriga 2,7 2,0 0,7 0,7 investeringsmedel Maskiner & inventarier 3,2 2,1 1,1 1,1 Totalt investeringar 22,8 19,7 3,1 3,1 Försäljningar av anläggningstillgångar Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Ombudgeteringar Medel för lokaländamål Analys av balansräkning Analys av balansräkning T3 2025 Jämförelse mellan 2024-01-01 och 2025-12-31 Förvaltningens balansomslutning har ökat med 2,4 mnkr, 2,0 %, jämfört med december 2024. Tillgångar • Balanskonton som avser mark, byggnader och tekniska anläggningar har totalt sett ökat med 4,4%, 4,6 mnkr. Anledningen är att förvaltningen har fler stora pågående parkprojekt jämfört med 2024, samt fler stora aktiveringar av parkprojet som gjordes förra året. • Maskiner och inventarier har minskat med 14,2%, 2,2mnkr. Förvaltningen gjorde färre Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 110(116) investeringar under 2025, men har kvar stora avskrivningar från tidigare år. • Kundfordringarna har ökat med 27,2%, 6,8 mnkr. 2025 hade förvaltningen större fordringar mot interna motparter, tex Äldreförvaltingen samt EÅV o Norra innerstadens stadsdelsförvaltningar.Detta på grund av sent besked avseende stimulansmedel, samt fler vob-placeringar inom äldreomsorgen från andra stadsdelar. • Fordringar för statliga bidrag och kostnadsersättningar har ökat med 67,7%, 4,0 mnkr. Främsta anledningen är att förvaltningen har haft lägre återsökning avseende flyktingar från Migrationsverket. • Diverse kortfristiga fordringar har totalt sett minskat med 62,7%, 3,8 mnkr på grund av mindre återsökta medel jmf med 2024 • Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har minskat med 8,6%, 3,8 mnkr. Minskningen beror främst på minskade projektmedel som beviljats för 2025 jmf 2024, tex IHU-medel. Skulder • Leverantörsskulderna har ökat med 9,5%, 10,8 mnkr. Anledningen är att både volymer och priser har ökat, i princip inom alla verksamhetsområden. Gäller både externa samt interna leverantörer. • De upplupna kostnaderna och förutbetalda intäkterna har totalt ökat med 57,2%, 16 mnkr. 2,5 mnkr avser vårdfakturor funk ökade volymer, samt fakturor för utredning. 3,7 mnkr avser ej inkomna kostnader från Trafikkontoret avs Hästhagsparken. Öppnade av ny park. 2,3 mnkr Svevia har inte fakturerat i tid. 1,4 mnkr försiktighetsprincipen, ej verkställt beslut IVO, 0,7 mnkr vårdfakturor ÄO, vårdfakturor BoU ökade volymer. Fler timanställda under jul/nårshelgen vid arbetstagarjul. Analys resultaträkning T3 2025 Jämförelse mellan 2024-01-01 och 2025-12-31 Intäkter Intäkterna har totalt sett ökat med 12,7%, 38,1 mnkr, främst på grund av ökade bidrag om 20,1mnkr, dels på grund av ökade volymer inom äldreomsorgen, helårseffekt av nattpatrull inom hemtjänsten, samt helårseffekt av återtagandet av Sköndals gruppbostäder 2024.Konto 301 Försäljningsintäkter har ökat med 5,7%, 1,4 mnkr främst beroende på de ökade volymerna inom äldreomsorgen. • Konto 301, Försäljningsintäkter, har ökat med 6,5%, 1,7 mnkr främst beroende på de ökade volymerna inom äldreomsorgen samt helårseffekt avseende nattpatrullen inom äldreomsorgen. • Konto 313 Övriga taxor och avgifter har ökat med 1,5%, 0,9 mnkr på grund av ökade volymer inom äldreomsorg och funk, avgiftsökning på förskola och maxtak på sommarkollo. • Konto 341 Bostads- och lokalhyror har ökat med 4,9%, 1,4 mnkr vilket beror på volymökningen inom äldreomsorg, funk och Individ och familj, samt indexuppräkning av hyror. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 111(116) • Konto 351 Kostnadsersättningar och riktade bidrag (ej investeringsbidrag) har ökat med 43,8%, 20,8 mnkr. 31mnkr mer i bidrag från Socialstyrelsen avseende nya SoL. Å andra sidan minskning avseende återsök flykting, samt färre statsbidrag till äldreomsorg och funktionsnedsättning. • Konto 353 Driftbidrag från kommuner och regioner har minskat med 57,8%, 1,2 mnkr. Minskningen kan förklaras av minskning av medel för UPH (uppdrag psykisk hälsa), samsjuklighet och skolsociala team. • Konto 359 Övriga bidrag har ökat med 6,4%, 2,5 mnkr, vilket beror på en ökning av medel för "minska andel timavlönade" jmf med 2024. Ökning av medel för SIG på Individ och familj, men å andra sidan en minskning av medel för IHU. • Konto 361 Försäljning av verksamhet har ökat med 14,5%, 12,8 mnk vilket beror på ökade volymer inom äldreomsorgen, samt helårseffekt av återtagna boenden inom funk under 2024 som fick full effekt under 2025. • Konto 369 Övriga ersättningar har minskat med 23%, 1,2 mnkr. Detta beror på ett skadestånd hos stadsmiljö under 2024. Kostnaderna har totalt sett ökat med 70,5 mnkr, 3,1% jämfört med samma period föregående år. • Konto 451 Bidrag till enskilda, har ökat med 9,9%, 9,2 mnkr. Detta beror på fler antal hushåll med ekonomiskt bistånd samt ökat medelbidrag per hushåll. • Konto 453 Bidrag till föreningar, stiftelser kommunalförbund, kommuner, landsting m.m. har ökat med 11,1%, 2 mnkr. Detta beror framförallt på fler personer med behov av personlig assistans (20 första h LASS), men även på politiska beslut om högre bidrag till föreningar och stiftelser. • Konto 463, Köp av huvudverksamhet, ökar med 4,2 %, 41,1 mnkr. Detta beror på indexuppräkningar enligt Kommunfullmäktige, främst för volymökningar inom ÄO. Ökade placeringskostnadader för Barn och Unga, fler placeringar inom HVB och familjehem. Högre dygnskostnad på SIS står också för delar av ökningen. • Konto 502, Löner till anställda, har ökat med 5,6%, 33,2 mnkr. Detta beror på årets lönerevision samt ökat antal anställda pga ny chefsorganisation samt helårseffekt på återtagandet av verksamheter i egen regi. • Konto 503, Lön till beredskapsarbetare, har ökat med 4,6%, 0,7 mnkr. Detta beror på fler OSA-anställningar, nu enligt KF:s mål. • Konto 504, Ersättning till uppdragstagare, har ökat med 5,0%, 0,5 mnkr. Detta beror på högre vårdkostnader inom Barn och Unga med fler placeringar inom familjehem • Konto 561, Lagstadgade arbetsgivaravgifter, har minskat med 6,7%, 19,3 mnkr. Detta beror på sänkt PO från 46,4% till 41%. Samtidigt har total lönekostnad ökat, se konto 5021, vilket gör att minskningen blir något lägre • Konto 601, Lokalhyror, har ökat med 0,4%, 0,6 mnkr. Indexuppräkning av lokalhyror har ökat kostnaderna men balanseras ut av en minskning av lokalbeståndet under 2025. Detta kommer få ännu större effekt på helår under 2026. • Konto 615, Mindre reparationer o underhåll av fastigheter, minskar med 11,3%, 0,6 mnkr. Detta beror på att kostnaderna går tillbaka till ett mer normalt läge än 2024 då Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 112(116) stora engångskostnader på grund av upprustningar i samband med ny organisation. • Konto 644, Livsmedel, har ökat med 4,2%, 0,7 mnkr. Detta beror på att andelen ekologiska livsmedel har ökat, samt en generell indexuppräkning. • Konto 701, Transporter (ej personal), har ökat med 11,6%, 1,8 mnkr. Detta beror på ökade volymer inom funktionsnedsättning samt uppräkning av prisindex. • Konto 735 Kundförluster har ökat med 43,2% 0,5mnkr. Förklaringen är dels ökade volymer inom alla verksamheter, dels bristen på gode män. • Konto 744, IT-system, har minskat med 1,9%, 0,5 mnkr. Detta beror på en ändrad prissättningsmodell från fakturerande part, stadens serviceförvaltning. • Konto 745, Konsulttjänster och andra tjänster minskar med 10%, 0,6 mnkr. Detta beror ett par olika förändringar. Verksamhet Barn, kultur, fritid minskar då evenemang inte hunnit utföras, staben/ekonomi köper färre IT-konsulter än 2024. Samtidigt köpte äldreomsorg chefstjänster 2025 och förskolan hade en engångskostnad för en förstudie. Ihop ger detta en minskning på totalen. • Konto 747, Hälso- och friskvårdsrelaterade tjänster minskar med 33,7%, 1,5 mnkr. Detta beror på lägre nyttjandegrad av friskvårdssubvention. • Konto 751, Tillfälligt inhyrd personal, ökar med 50,9%, 1,2 mnkr. Område förskola har haft ökade kostnader för inhyrd personal under 2025 i relation till 2024 • Konto 761, Avgifter, ökar med 46,5%, 0,9 mnkr. Detta beror främst på att fakturor från utb.fvl ang skolplattform (projekt USP) 2025 har lagts på konto 761 istället för 754. Övrigt Särskilda redovisningar Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Farsta stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen grundar sig på att nämnden inför 2025 gjorde ett omfattande utvecklingsarbete i syfte att säkerställa att de väsentliga processerna funnits med i väsentlighets- och riskanalysen men också skapa en ökad förståelse, kunskap och gemensamt ägande kring arbetet med intern kontroll inom förvaltningen. Det har också skapat förutsättningar för att se den interna kontrollen som en del av stärka och utveckla verksamheten och därmed säkra kvalitén. Samtliga kontroller i nämndens beslutade internkontrollplan har genomförts och i de fall där brister identifierats har också korrigerande åtgärder beslutas. Vissa av de korrigerade åtgärderna är slutförda medan andra kräver mer arbete och kommer följa med in i verksamhetsåret 2026. Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 113(116) I samband med väsentlighets- och riskanalysen inför verksamhetsplanen 2025 identifierades ett antal direktåtgärder. Majoriteten av dessa åtgärder är genomförda och de som inte är det följer med in i verksamhetsområdet 2026. Under året har ett antal externa granskningar genomförts (redovisas kortfattat i nämndens kvalitetsberättelse för 2025 som är en bilaga till VB) och nämnden har mottagit ett antal rekommendationer som verksamheterna tagit hand om och har en plan för att arbeta in för att stärka kvalitén ytterligare. Systematiskt kvalitetsarbete Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet redovisas i nämndens kvalitetsberättelse, bilaga 5. Nedan redovisas kort nämndens arbete med stadens kvalitetsprogram. Innovation Under 2025 har tre projekt beviljats innovationschecken för att testa sina idéer och utveckla verksamheten. Samtliga projekt har fått ta del av en enklare utbildning i design thinking och alla projekt har fått stöttning av innovationsnätverkets representanter för att kunna applicera metodiken i sitt projekt. Utvärderingen i slutet av året visar att projekten upplever att det den nya metodiken har gett de nya insikter och synsätt och kommer bidra i deras arbete framöver. Utöver det har även innovationsnätverket genomgått en mer omfattande utbildning i design thinking. Under 2024 arbetade nämnden med Openlab kring hur man kan nå invånare som är svåra att nå. Rekommendationer från Openlab har anpassats och implementerats, bland annat genom informationsmaterial på Farsta bibliotek. Under 2025 har detta samarbete fortsatt och vidareutvecklats för att nu även innefatta Starrmyrans parklek. Även projektet ”Stu-sup” som också var en del av Openlab under 2024 och som syftade till att på ett bättre sätt fånga in äldre farstabors behov och önskemål kring insatser äldreomsorgen har under året implementerats och testats i verksamheten inom beställarenheten äldreomsorg. Digitalisering Under året har arbetet med den digitala arbetsplatsen fortsatt och flera delar har genomförts för att underlätta medarbetarnas arbetsvardag. Projekt med välfärdsteknik inom LSS har fortsatt och gett positiva effekter för brukarna. Arbetet med att rusta organisationen för den digitala omställningen har påbörjats genom att undersöka behoven och fatta beslut om ett utvecklingsarbete som ska påbörjas under 2026. Under året har möjligheter att nyttja AI inom nämndens verksamheter undersökts och såväl möjligheter som hinder har identifierats och planering för kommande steg har tagits fram. Förhållningssätt helhetssyn Fokus Farsta Under året har nämnden påbörjat arbetet med att analysera de lokala utvecklingsbehoven inom ramen för Fokus Farsta/sammanhållen stad. Analysen påbörjades lokalt men utifrån den initiala analysen bjöd nämnden in berörda facknämnder, kommunala bolag, polisen, Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 114(116) civilsamhället och andra samhällsaktörer som till exempel centumägaren för dialog kring analysen i syfte att skapa en gemensam analys som grund för insatser och prioriteringar. Den gemensamma analysen skapade förutsättningar för att gemensamt titta på utmaningar som respektive aktör sitter med för att skapa en helhetssyn och prioriteringar som kan bidra till helhetslösningar. De gemensamma analyserna landade ner i ett antal gemensamma prioriteringar som beslutades av Farsta stadsdelsnämnd i samband med underlag till budget 2026-2028 samt speglades i flera nämnder och bolags motsvarande beslut. Under året har nämnden byggt en organisation för att följa upp beslutade prioriteringar och fortsätta samverkan med målet att fortsätta bidra till en helhetssyn kring frågorna. Den inledande dialogen har bland annat lett till att nämnden nu har ett samarbete med flera facknämnder och fastighetsägaren Familjebostäder kring utvecklingen av mötesplats Fagersjö men också att nämnden inom ramen för SÖKen genomfört orsaksanalyser kopplat till våld i nära relationer då det visade sig att förändringar där kräver insatser från flera aktörer samtidigt. Ny socialtjänstlag Under året har avdelningen arbetat med omställning till ny socialtjänstlag och sammanhållen socialtjänst. Exempel är att avdelningen har en mottagning för vuxna istället för två som har resulterat i en tydligare ingång för den som söker stöd. En förstärkt samverkan med polis, BUP, förskolan, civilsamhället och skolor har lett till ett tydligare, tidigare och mer sammanhållet stöd. Parkdrift i egen regi Under 2025 har nämnden förberett övergång till parkdrift i egen regi. Det kommer att innebära att helhetssynen för parkdriften och handlingsutrymmet på området ökar. Det kommer också underlätta helhetsyn inom avdelningen kopplat till tex trygghetsfrågor men även till övriga förvaltningen. Förhållningssätt Handlingsutrymme Förskolan deltar i programmet Förskolebarns förändrade kunnande som fokuserar på metoder att följa och stötta varje barns utveckling och lärande i den dagliga undervisningen i förskolan. Programmet tar utgångspunkt i ny utvecklings- och kognitionsvetenskap och prövar hur vetenskapliga metoder från dessa forskningsområden kan stärka förskollärarens och arbetslagens arbetssätt, i relation till läroplanen. Arbetet i FoU-programmet genomförs som en process under tre år (2025-2027) och bygger på samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma. Utvecklingsarbetet tar utgångspunkt i såväl befintlig forskning som den forskning som bedrivs i programmet. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Checklista för årlig uppföljning Samtliga första linjens enhetschefer har genomfört den årliga uppföljningen av det Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 115(116) systematiska arbetsmiljöarbetet i sina enheter i samverkan med skyddsombud (med huvudskyddsombud om det inte funnits lokalt ombud) och/eller vid APT. I några enstaka enheter har det inte genomförts en uppföljning vilket beror på att det varit tillförordnade chefer när uppföljningen genomfördes. Vid en gemensam genomgång av resultatet i förvaltningens arbetsmiljögrupp (beredningsgrupp till FVG för arbetsmiljöfrågor med huvudskyddsombud från de större facken i förvaltningen) konstaterades det att många enheter har lämnat godkända (gröna) svar på de 22 frågorna i uppföljningen av SAM. Endast en enhet ger ett icke godkänt svar (rött) på en fråga. Det förekommer frågor där man endast instämmer delvis i frågan (gula). Då dessa svar återfinns inom olika avsnitt/frågeområden och inom olika enheter (det vill säga det finns ingen "röd tråd") har bedömningen gjorts att det inte behöver vidtas någon ytterligare förvaltningsövergripande insats, utöver redan planerade åtgärder, för att omhänderta dessa frågor utan att dessa kommer att omhändertas lokalt i berörd verksamhet. En planerad insats i förvaltningen är utveckla kompetensen kring riskbedömning i verksamheterna. Framgångsfaktorer-analys av utfall Förvaltningen har under senare år genomfört flera utvecklingsinsatser där chefer och skyddsombud deltagit tillsammans, dels i en partsgemensam utbildning kring samverkan och dels i en gemensam arbetsmiljöutbildning. Förvaltningen har genomfört en utbildningsinsats för alla nya chefer i förvaltningen i systematiskt arbetsmiljöarbete. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning-analys av utfall Eftersom det inte framkom några utvecklingsbehov som föranledde behov av förvaltningsgemensamma aktiviteter finns inga aktiviteter att följa upp. Övrigt Farsta stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 116(116) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Karin Kollberg, Stadsdelsdirektör 2026-02-04 Fredrik Karlsson, Avdelningschef 2026-02-04 --- [Bilaga 1 Sdn18 VB 2025.pdf] Stadsdelsnämnd Farsta Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Resultat 2025 Har resultatet Ackumulerad enheternas resultat- enheternas (exkl. resultatfond) uppkommit av resultatöverföring (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat Överskott (-) resultatenhetens till 2026 2025 bruttobudget från 2024 Underskott (+) eget handlande? Överskott (+) 2025 Överskott (-) Underskott (-) tkr Underskott (+) JA / NEJ 1 2 3 4 5 6 7 Farsta Norra fsk 86 972,0 4 348,6 -4 021,0 -3 455,0 JA 7 476,0 Farsta Södra fsk 73 728,0 3 686,4 -5 465,0 -934,0 JA 6 399,0 Farsta Östra fsk 82 028,0 4 101,4 -5 620,0 -1 371,0 JA 6 991,0 Farsta Västra fsk 79 711,0 3 985,6 -3 324,0 -2 112,0 JA 5 436,0 0,0 Hemtjänsten Centrum 25 610 1 280,5 -2 467,0 -94,0 JA 2 561,0 Hemtjänsten Norra 21 990 1 099,5 -2 476,0 280,0 JA 2 196,0 Hemtjänsten Östra 33 361 1 668,1 -2 476,0 -860,0 JA 3 336,0 Edö Dagverksamhet 7 202 360,1 -705,0 -15,0 JA 720,0 Edö vård och omsorgsboende 96 738 4 836,9 0,0 -4 800,0 JA 4 800,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa resultatenheter 507 340,0 -26 554,0 -13 361,0 39 915,0 2026-02-09 11:22 Resultatenheter Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Ackumulerad 10 % av Årets resultatöverföring resultat- resultat- till 2026 enheternas överföring % bruttobudget % MAX 10 % 2025 MAX 5 % 8 9 10 8,6% 8 697 4,0% 8,7% 7 373 1,3% 8,5% 8 203 1,7% 6,8% 7 971 2,6% 0,0% 0 0,0% 10,0% 2 561 0,4% 10,0% 2 199 -1,3% 10,0% 3 336 2,6% 10,0% 720 0,2% 5,0% 9 674 5,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 50 734,0 2026-02-09 11:22 Resultatenheter Uppföljning av resultatenheter Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges). 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 6) Resultatenheterna ska föra över sitt resultat till följande år, både över- och underskott, som uppkommit till följd av enhetens eget handlande med maximalt 5% av enhetens bruttobudget för året 7) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget 8) Kontroll av ackumulerad resultatöverföring (max 10 %) 9) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 10) Kontroll av årets överföring (max 5 %) Om blanketten inte räcker till kan fler rader infogas i tabellen. 2026-02-09 11:22 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Farsta Uppföljning av budget 2025 - Verksamhetsberättelse 2024 2025 2026 2027 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Utfall Utfall Budget Om- S:a Utfall VP 2025 S:a Prognos VP 2025 S:a t.o.m. 2025 2025 budget- avvik 2025 2026 avvik 2026 2027 avvik 2024 ering VB Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Hästhagsparken 0,8 5,6 5,6 0,0 5,6 6,0 0,0 6,0 0,0 Farstaängen 0,0 1,0 0,0 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö (inkl. reinvesteringar) Stockholm vid vatten (50% egen finansiering) 0,9 0,9 0,1 0,9 0,0 0,0 Upprustning lekplatsen Persbergsbacken 2,1 2,2 -0,1 0,0 2,1 0,0 0,0 Lekyta Forsängen 0,0 0,8 -0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Hästhagsparken 1,1 1,0 0,1 0,0 1,1 0,0 0,0 Upprustning Odlarängen 1,4 1,4 0,0 1,4 0,0 0,0 Ofördelat eventuella medborgarförslag 0,4 0,3 0,1 0,0 0,4 0,0 0,0 Fagersjö motionsspår, belysningsstolpar 1,6 1,0 0,6 0,0 1,6 0,0 0,0 Åtgärder plaskdammar 0,4 0,3 0,1 0,0 0,4 0,0 0,0 Egen regi, upplag 0,3 0,5 0,2 0,3 0,0 0,0 Reinvestering parkvägar 0,0 0,4 -0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Reinvestering trappor 1,0 0,7 0,3 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar Reinvestering parkvägar 0,0 0,4 -0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Reinvestering trappor 1,0 0,7 0,3 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-02-09 11:22 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Markiser Funken 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 Solsegel för skugga 0,1 0,5 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Förbättrad belysning vid Forsängen 0,2 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 Fri sikt i Hökarängen 0,3 0,5 0,2 0,3 0,0 0,0 Fri sikt i Farsta 0,3 0,5 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Stockholm vid vatten 0,9 0,9 0,1 0,9 0,0 0,0 Kompleterande perennplanteringar 0,1 0,4 0,3 0,1 0,0 0,0 Skyltar 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Äng Olympiaplan 0,2 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 Återställning naturmark i reservat 0,3 0,4 0,1 0,3 0,0 0,0 Trädplantering 0,6 0,7 0,1 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 0,8 17,6 19,6 0,0 2,0 17,6 7,0 0,0 7,0 0,0 1,0 Maskiner & inventarier 2,1 3,2 1,1 2,1 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 0,8 19,7 22,8 0,0 3,1 19,7 7,0 0,0 7,0 0,0 1,0 Summa parkinvesteringar 0,8 5,6 5,6 0,0 0,0 5,6 7,0 0,0 7,0 0,0 1,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 0,0 9,1 9,5 0,0 0,4 9,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 1,0 1,1 0,0 0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-02-09 11:22 Investeringar Summa klimatinvesteringar 0,0 0,2 0,6 0,0 0,4 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,8 1,2 0,0 0,4 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 2,0 2,7 0,0 0,7 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2024 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2024” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Ombudgeteringar mellan projekt. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2026-2027 i verksamhetsplan 2025, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15 Nämndens prognos. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-02-09 11:22 Investeringar Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2027 Totalt projektet (12) (13) (14) (15) Prognos 2027 Genomf. Avvik Prognos beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-02-09 11:22 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-02-09 11:22 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2024” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och 2026-02-09 11:22 Investeringar Stadsdelsnämnd Farsta Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Bidrag för merkostnader för nya enskilt drivna gruppbostäder FH, SP Utbetalade medel (anges exkl 6 % moms) Privat utförare, namn och adress berörd gruppbostad Summa 0,0 2026-02-09 11:22 stimbidr privat utf Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2026-02-09 11:22 stimbidr privat utf Stadsdelsnämnd Farsta Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2025 Kommunövergripande verksamhet (KÖV) Kf-budget Utfall Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Belopp i mnkr (-) (-) (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunövergripande verksamhet (KÖV) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anvisning: Uppföljning av kommunövergripande verksamheter som anslagsfinansieras enligt budget 2025 2026-02-09 11:22 KÖV Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2026-02-09 11:22 KÖV Stadsdelsnämnd Farsta Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar som avslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av syfte och mål. Förstärkt bemanningsteam En modell som utökar grundbemmaningen på förskolorna, istället för inrätta vikariepool och på sätt minimera timanställningar, tryggare anställning. Det ska bistå till goda förutsättningar för sitt uppdrag och god arbetsmiljö för medarbetare i förskolan. Sjukfrånvaron och personalomsättning ska minska och fler medarbetare upplever en högre grad av motivation för sitt arbete. Digital lots En satsning på stöd till i första hand samsjukliga som upplever digitalt utanförskap och där digitala utmaningar sätter käppar i hjulet i kontakten med myndigheter. Innovationschecken En möjlighet för medarbetare att söka pengar eller tid för att jobba med innovationer utifrån behov de har identifierat. Utbildning design thinking Kompetenshöjande insats som riktar sig till alla enhets- och områdeschefer samt verksamhetsutvecklare i förvaltningen Utökade insatser för våldsutsatta i nära Syftet med att skapa utökade insatser för våldsutsatta är att bättre relation. kunna matcha behoven hos brukaren med insatserna som beviljas. Dessutom är förhoppningen att genom det praktiska stödet snabbare undanröja svårigheter i brukarnas psykosociala situation för att fler ska ha möjlighet att tillgodogöra sig nödvändig insats kring bearbetning. Att ha det praktiska stödet som en insats på en regionaliserad verksamhet ökar likställigheten för stadens medborgare. Målet är även att skapa en möjlighet till utsluss från skyddat boende för att minska risken för att den våldsutsatta återvänder till våldsutövaren. Familjekompassen Genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter i kvalitetsarbetet och pröva ny och innovativ teknik, med den enskildes behov och önskemål i fokus. Målet är att bli en av stadens pilotstadsdel och vara med i att utreda och utveckla ett webbaserat föräldrastöd med coachande familjebehandlare. "Mitt val min väg" - Stöd till unga som Stödja ungdomar i samhällsvård till ett självständigt vuxenliv. lämnar den sociala dygnsvården Syftar till att ge stöd till ungdomar som har varit placerade i olika former för ungdomsvård/institutioner i deras hemgång och i övergången till deras vuxenliv Välfärdsteknik inom LSS Satsning på välfärdsteknik i syfte att utöka boendes självständighet samt att utforska nya sätt att interagera såväl mellan som med brukare. Under 2024 har arbetet med välfärdsteknik inletts tillsammans med de boende inom LSS och under 2025 ska verktygen implementeras i verksamheten Långtidsaktuella biståndstagare Andelen långtidsaktuella biståndstagare är fortsatt många i Farsta. Projektets syfte är att öka förståelsen för denna målgrupp ur ett brukarperspektiv och öka möjligheterna till att socialsekreterare får arbeta med att hitta kreativa vägar mot självförsörjning. Projektet går ut på att anordna en workshopsserie med semistrukturerade frågor och teman där socialsekreterare inom försörjningsstöd och/eller klienter samt brukarrepresentanter deltar. Konstinstallation i Hästhagsparken Genom dialog med barn och unga vill vi vill ge medborgare möjlighet att ge ett avtryck på platsen, genom att vara med och skapa ett bestående föremål på platsen. Projektet kan exempelvis resultera i en lekskulptur, en mosaikmur eller ett konstverk som placeras i den planerade parken. Informationsträffar socialtjänsten En del av att utveckla socialtjänsten (barn och ungdom) möjligheter att möta människor och bygga förtroende genom att ordna träffar/mötesplatser en gång i månaden för föräldrar eller anhöriga som vill veta mer kring frågor som berör enheten för barn och ungdom. En plats där de kan bland annat ställa frågor, få information om öppenvårdsinsatser, själva arbeta förebyggande med sina barn. Vi kan även ha workshops, diskussionscirklar eller erbjuda Farstabor att ställa anonyma frågor gällande enheten. Målet är att bidra till att människor får mer kunskap om insatser som vi har att erbjuda.Jag tänker att dessa träffar också bidrar till inkludering för Farstabor och avstigmatisering i förhållande till kontakt med socialtjänsten. Genom att Farstabor, särskilt de som saknar kunskap kring vårt samhällssystem, får kunskap om våra samhällsresurser så ges de även möjlighet för integrering. Jag tänker också att det är nödvändigt för att motverka de ständiga LVU- kampanjerna. Projektet ska även utforska hur socialtjänsten på bästa sätt kan möta farstaborna i den här typen av informationsträffar Implementera lösningar från OpenLab- Under hösten 2024 hade nämnden två utmaningar som OpenLab- studenter studenter arbetat med. Den ena med fokus på kommunikation med framtidens äldre om deras förväntningar på äldreomsorgen, den andra med fokus på att tillgängliggöra socialtjänsten och bygga förtroende . Under 2025 har nämnden arbetat med att implementera delar av dessa lösningar i verksamheten. Implementera lösningar från OpenLab- Under hösten 2024 hade nämnden två utmaningar som OpenLab- studenter studenter arbetat med. Den ena med fokus på kommunikation med framtidens äldre om deras förväntningar på äldreomsorgen, den andra med fokus på att tillgängliggöra socialtjänsten och bygga förtroende . Under 2025 har nämnden arbetat med att implementera delar av dessa lösningar i verksamheten. Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) Resultat och effekt av satsningen, exempelvis, har den Vilka lärdomar har gjorts? implementerats? Satsningen har implementerats i alla förskoleområden. Det behövs fortfarande viss tillsättning av vikarier Från våren 2026 kommer stadens egna vikariepool att vid hög frånvaro. användas. Syfte: öka kompetens och skapa förutsättningar för mer Det finns ett digitalt utanförskap och ett behov hos digital inkludering för samsjukliga. målgruppen, men målgruppen har varit svår att nå Under 2025 har antalet individer som sökt stöd sakta trots ökad tillgänglighet på andra platser. Det krävs ökat och 13 nya stödsökande har registrerats. Samtidigt ett starkt uppsökande och motivationsarbete samt har fler än så tagit del av punktinsatser vid öppen samarbete med andra verksamheter för att nå fler rådgivning. och få fler att ta emot stödet. Exempel på vad stödet har lett till: - Lära sig öppna och skriva epost - Lära sig söka information på internet - Lära sig använda bank-id Utöver intressanta projekt har checken genererat nya Intresse och enagemang finns bland medarbetarna samarbeten samt nyfikenhet i organisationen på vad och det är mycket uppskattat att få utrymme att göra innovation är och hur man som medarbetare kan bidra. någonting utöver ordinarie arbete, men resurs i form av tid är alltid en utmaning. Ej genomfört. Ej genomfört pga beviljades inte sociala investeringsmedel för projektet. Stödja ungdomar i samhällsvård till ett självständigt Flera ungdomar som tackat ja har ofta avbrutit vuxenliv. Syftar till att ge stöd till ungdomar som har insatsen då de tyckt den varit för omfattande och varit placerade i olika former för tidskrävande. ungdomsvård/institutioner i deras hemgång och i övergången till deras vuxenliv I ärenden där ungdomar varit placerade utanför Stockholm och där man bedömt att insatsen skulle varit gynnsam har man ibland hänvisats till SOS barnbyar med anledning av att de kan ge likvärdigt stöd men vara mer flexibla med möten etc. I vissa ärenden har bedömning gjorts att det ej är rätt tidsmässigt, att de först måste genomgå en annan behandling tex traumabehandling. Ett flertal enheter har implementerat memoplanners Att starta i mindre piloter och testa sig fram för att samt digitala husdjur. Effekten har varit generellt god. se hur behov och önskemål ser ut. Resultaten visar att det ser lite olika ut på enheterna hur tekniken har tagits emot. En omfördelning av ex husdjuren har gjorts mellan enheterna för att möta upp behov. Inom detta projekt genomfördes 6 olika aktiviteter för att Via aktiviteterna har enhetens medarbetare fått utöka insikterna kring målgruppen långtidsaktuella möjlighet att tillsammans med klienter, klienter inom ekonomiskt bistånd. brukarorganisationer, personliga ombud och kollegor socialsekreterare fått reflektera över arbetssätt, bemötande och samverkan. I det har enheten upptäckt en rad förbättringsområden för att utveckla arbetssätten med långtidsaktuella klienter. Identifierade utvecklingsområden kan i hög grad bidra till stegförflyttningar framåt i vägen mot självförsörjning för klienterna. Projektet har inneburit lärdomar inför kommande Att prata med barnen om stadsutveckling och få dialogprocesser. Barnkonventionen, som sedan 2020 är deras synpunkter är viktigt i landskapsarkitektens lag i Sverige, slår fast att barns rätt att komma till tals ska arbete, ett perspektiv som ofta glöms bort. beaktas i alla beslut som rör dem. Detta projekt visar på ett konkret och praktiskt sätt hur barns inflytande kan omfattas i faktiskt stadsutveckling. Förhoppningen är att inom ramen för ett pågående parkprojektets budget ta fram en installation eller en lekskulptur som en produkt av de idéer som barnen tagit fram. . Projektet har genomfört fokusgrupper och föräldraträff. Enheten har fått upp ögonen för hur design Dialog har förts med målgruppen föräldrar och anhöriga thinking/tjänstedesign och användarinvolvering kan till ungodomar, och enheten har fått insikter och bidra till utveckling och berika arbetet. lärdomar gällende målgruppens behov som de kommer att ta med sig i såväl ordinarie arbete som i vidare verksamhetsutveckling. Implementerad. Arbetet väckte stort engagemang hos Kartläggning av vilka målgrupper som inte nås, och enhetens medarbetare och gav Famnen tydliga effekter i varför, ger bättre träffsäkerhet i insatserna och leder form av stärkt kommunikationsstrategi, tillitsskapande till mer kommunikativt och användbart material. För och ökad tillgänglighet samt värdefulla insikter om att arbetet ska bära över tid krävs tydligt ägarskap målgruppens behov. Konkreta leveranser som och att ansvar för förvaltning (uppdatering av genomförts är nya/uppdaterade informationsflyers och ett innehåll/material) är uttalat, särskilt om enstaka fysiskt “pappersträd” på biblioteket med lättillgänglig personer driver arbetet. Fysiska informationsinsatser information. Arbetet bidrog även till att etablera interna fungerar bäst när de kombineras med dialog och samarbeten som fortsätter vara till nytta för Farstaborna. samverkan. Planerad webbsida kunde inte genomföras då den stoppades centralt. Den är implementerad. Lösningen som kom från Att vi behöver hitta andra sätt att hämta in äldres OpenLabstudenterna - stu sup, har implementerats i äldre-behov och att många äldre inte identifierar sig som beställare. Lösningen från OpenLab-studenterna var att äldre i behov av insatser och därmed inte är så införa en utbildning på något av universiteten med fokus mottaglig för att prata om detta eller ens börjat på just äldre och äldres behov. I Farsta har vi fundera över detta. implementerat den genom att använda de VFU-studenter som vi tar emot varje år och att låta dem, som en del av sin praktik, prata med äldre kring deras behov vilket påbörjades och genomfördes första gången nu under hösten. Arbetet har inte fullt ut hunnit utvärderats än. På vilket sätt kan satsningen spridas i andra Kontaktperson, namn samt e-post verksamheter i staden? Genom ledarforum av olika slag. Ingalill Gustavsson Resursfråga. Det digitala utanförskapet och stöd i att förstå Ida Stridsberg, Maria Kåberg Berglund och Kim och hantera digitala verktyg finns hos fler målgrupper än Winberg Cavallin samsjukliga, insatsen utformning kan spridas till fler verksamhetsområden. Andra verksamheter får gärna ta del av vårt material och Frida Lingesund/Charlotte Sundvall våra lärdomar Frida Lingesund/Charlotte Sundvall Therese Grahn Therese Grahn Det varit många hinder kopplat till att få igång insatsen, Therese Grahn som är väldigt omfattande. Det finns även en viss otydlighet vilken målgrupp som insatsen passar för. Den kanske passar bättre på ett behandlingshem eller ett stödboende och kanske mera är ett uppdrag för en kontaktperson. Erfarenhetsutbyte, studiebesök eller genom workshops. Therese Grahn Erfarenhetsutbyte Isabella Diaz Det finns potential att skala upp arbetssättet till andra Klara Allenmark projekt som rör stadsutveckling. Det finns även potential att fördjupa samarbetet med de skolor och förskolor som visat intresse. Avslutningsvis kan detta projekt bidra till ett långsiktigt och fördjupat arbete med barns delaktighet i stadsutvecklingen – inte bara som en engångsinsats, utan som en etablerad metod. Ronay Tekin/Helga Jarnås Kan paketeras som ett standardupplägg: enkel Maria Helsing målgruppskartläggning + färdiga mallar för flyers/trycksaker och instruktion för fysiska informationspunkter (t.ex. “pappersträd”) inklusive placering och uppdateringsansvar. Sprids via en samverkansmodell (kontaktvägar och roller) och kan användas i fler bibliotek, medborgarkontor, öppna förskolor, parklekar och andra lågtröskelmiljöer. Lärdomar och material kan även delas i stadens interna kanaler och nätverk. Oklart ännu så länge. Arvid Ageborg och Justine Balagade Stadsdelsnämnd Farsta Omklassificering av ej aktiverbara utgifter hänförliga till investeringar Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Prognos (mnkr) Prognos T2, Utfall 2024 Utfall 2025 2025 Ej aktiverbara utgifter Ej aktiverbara inkomster 2026-02-09 11:22 Ej aktiverbara utgifter-inkomst --- [Bilaga 2 Resultatrakning.pdf] Resultaträkning inkl jämförelse med fg år Period: 202501-202513 202401-202413 Differens mot Konto Stadkonto Totalt Föregående år föreg. år Verksamhetens intäkter (-) -338 040 461,30 -299 903 550,47 -38 136 910,83 301 Budgetkonto Intäkter/Inkomster 3011 0,00 0,00 0,00 3011 Försäljningsintäkter, momspliktiga varor 3011 -1 229 686,35 -817 273,79 -412 412,56 3015 Försäljningsmedel, ej momspliktiga varor 3015 -2 940 626,71 -2 275 079,53 -665 547,18 3016 Kostintäkter ÄoH 3016 -22 117 298,68 -21 461 785,69 -655 512,99 3017 Matlådor m.m. (PARAPLYET) 3017 -1 619 629,94 -1 654 619,50 34 989,56 301 Försäljningsintäkter -27 907 241,68 -26 208 758,51 -1 698 483,17 30 Försäljning av varor, material -27 907 241,68 -26 208 758,51 -1 698 483,17 3111 Förättnings- och granskningsavgifter 3111 0,00 6 880,00 -6 880,00 311 Förrättnings- och granskningsavgifter 0,00 6 880,00 -6 880,00 3122 Anläggningsavgifter/anslutningsavgifter 3122 0,00 0,00 0,00 312 Anslutnings- och anläggningsavgifter 0,00 0,00 0,00 3133 Barnomsorgsavgifter (BOSKO) 3133 -29 156 787,07 -28 882 816,00 -273 971,07 3135 Äldreomsorgsavgifter (PARAPLYET) 3135 -28 707 976,00 -28 118 778,00 -589 198,00 3136 Handikappomsorgsavgifter (PARAPLYET) 3136 -1 437 755,00 -1 245 593,00 -192 162,00 3137 Avgifter sommarkoloniverksamhet (kollo) 3137 -1 627 180,00 -1 754 277,00 127 097,00 313 Övriga taxor och avgifter -60 929 698,07 -60 001 464,00 -928 234,07 3191 Övriga taxor och avgifter 3190 -104 114,00 -96 333,00 -7 781,00 3194 Egenavgifter 3194 -776 818,00 -699 976,84 -76 841,16 319 Övriga taxor och avgifter -880 932,00 -796 309,84 -84 622,16 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -61 810 630,07 -60 790 893,84 -1 019 736,23 3211 Av förvaltningschef beslutade avgifter 3210 0,00 -12 600,00 12 600,00 3215 Entréavgifter 3210 0,00 0,00 0,00 321 Av förvaltningschef beslutade avgifter 0,00 -12 600,00 12 600,00 3221 Av avdelningschef/enhetschef beslutade avgifter 3220 -464 601,00 -426 290,78 -38 310,22 322 Av avdelningschef/enhetschef beslutade avgifter -464 601,00 -426 290,78 -38 310,22 32 Övriga avgifter -464 601,00 -438 890,78 -25 710,22 3411 Bostadshyror 3411 -29 892 057,60 -28 408 347,07 -1 483 710,53 3412 Lokalhyror (inklusive t ex garage, verksamhetsytor och lokaler) 3411 -334 629,15 -407 283,29 72 654,14 341 Bostads- och lokalhyror -30 226 686,75 -28 815 630,36 -1 411 056,39 3496 Hyror för parkeringsplatser 3496 0,00 0,00 0,00 349 Övriga hyror och arrenden 0,00 0,00 0,00 34 Hyror och arrenden -30 226 686,75 -28 815 630,36 -1 411 056,39 3510 Bidrag från Omställningsfonden 3510 0,00 0,00 0,00 3511 Statsbidrag från Skolverket 3511 -11 404 289,00 -10 266 481,01 -1 137 807,99 3514 Statsbidrag från Socialstyrelsen 3514 -37 459 964,41 -5 873 415,00 -31 586 549,41 3516 Driftbidrag från AF (Arbetsförmedlingen) 3516 -4 159 447,00 -3 839 202,00 -320 245,00 3517 Statsbidrag från Migrationsverket 3517 -12 075 356,00 -17 977 037,00 5 901 681,00 3519 Övriga statsbidrag 3519 -3 173 728,00 -9 513 762,00 6 340 034,00 351 Kostnadsersättningar och riktade bidrag (ej investeringsbidrag) -68 272 784,41 -47 469 897,01 -20 802 887,40 3525 Bidrag/gåvor från privata aktörer 3525 -50 000,00 0,00 -50 000,00 352 Bidrag/gåvor från privata aktörer -50 000,00 0,00 -50 000,00 3531 Driftbidrag från kommuner 3531 0,00 0,00 0,00 3532 Driftbidrag från regioner 3532 -84 000,00 0,00 -84 000,00 3533 Driftbidrag från SKR 3533 0,00 -451 345,00 451 345,00 3534 Driftbidrag från kommunalförbund 3534 -825 000,00 -1 704 362,00 879 362,00 353 Driftbidrag från kommuner o regioner, SKR o kommunalförbund -909 000,00 -2 155 707,00 1 246 707,00 3541 Ersättning från Försäkringskassan, personlig assistent (SFB), motpart 5815 3541 -1 201 971,00 -1 025 516,00 -176 455,00 354 Ers fr Försäkringkass personlig assistent enl socialförsäkringsbalken (SFB) -1 201 971,00 -1 025 516,00 -176 455,00 3551 Ersättning från Försäkringskassan, sjuklön 3551 -157 393,00 -199 335,00 41 942,00 355 Ersättning från Försäkringskassan, sjuklön -157 393,00 -199 335,00 41 942,00 3572 Upplösning Investeringsbidrag, offentliga bidrag 3572 0,00 -0,04 0,04 357 Investeringsbidrag offentliga bidragsgivare 0,00 -0,04 0,04 3581 EU-bidrag (driftbidrag) 3581 -214 169,00 0,00 -214 169,00 358 EU-bidrag (driftbidrag) -214 169,00 0,00 -214 169,00 3591 Övriga bidrag 3591 -37 623 936,28 -35 397 637,13 -2 226 299,15 3594 Återkrav ekonomiskt bistånd, enligt SOL 9:1 3594 -115 185,00 -74 288,00 -40 897,00 3595 Återkrav ekonomiskt bistånd 3595 -3 845 655,00 -3 607 701,50 -237 953,50 359 Övriga bidrag -41 584 776,28 -39 079 626,63 -2 505 149,65 35 Bidrag, kostnadsersättningar och gåvor -112 390 093,69 -89 930 081,68 -22 460 012,01 3611 Försäljning av verksamhet 3611 -100 761 997,58 -87 977 330,24 -12 784 667,34 361 Försäljning av verksamhet -100 761 997,58 -87 977 330,24 -12 784 667,34 3631 Försäljning av konsulttjänster 3631 0,00 0,00 0,00 363 Försäljning av konsulttjänster och andra tjänster 0,00 0,00 0,00 3651 Återvunna tidigare avskrivna kundfordringar 3651 -341 679,58 -437 928,36 96 248,78 365 Återvunna tidigare avskrivna kundfordringar -341 679,58 -437 928,36 96 248,78 3691 Försäkringsersättning 3691 0,00 -44 000,00 44 000,00 3693 Skadestånd/viten 3693 0,00 -1 015 407,00 1 015 407,00 3699 Övriga ersättningar 3699 -4 083 240,35 -4 240 571,50 157 331,15 369 Övriga ersättningar -4 083 240,35 -5 299 978,50 1 216 738,15 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -105 186 917,51 -93 715 237,10 -11 471 680,41 3781 Öresutjämning 3781 -290,60 -101,16 -189,44 378 Öresutjämning -290,60 -101,16 -189,44 37 Intäkter från exploateringsverksamhet o försälj av omsättningstillgångar -290,60 -101,16 -189,44 3811 Försäljningspris, maskiner och inventarier 3811 -54 000,00 -3 957,00 -50 043,00 381 Försäljning av maskiner och inventarier -54 000,00 -3 957,00 -50 043,00 3822 Bokfört värde, mark, byggnader och anläggningar 3822 0,00 -0,04 0,04 382 Försäljning av mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 -0,04 0,04 38 Försäljning av anläggningstillgångar samt diverse periodiseringskonton -54 000,00 -3 957,04 -50 042,96 Verksamhetens kostnader (+) 2 377 402 515,46 2 306 848 203,45 70 554 312,01 401 Budgetkonto Kostnader/Utgifter 4011 0,00 0,00 0,00 401 Inköp av finansiella anläggningstillgångar- och omsättningstillgångar 0,00 0,00 0,00 402 Budgetkonto Inv Maskiner o Inventarier 4022 0,00 0,00 0,00 4022 Hårdvaror, datorer, skrivare och dyl - investering 4022 56 719,09 13 674,15 43 044,94 4023 Inköp av inventarier - investering 4023 160 633,95 700 169,32 -539 535,37 402 Inköp av maskiner och inventarier 217 353,04 713 843,47 -496 490,43 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 217 353,04 713 843,47 -496 490,43 4101 Inköp av byggnads- o anläggningsmaterial 4101 7 644,21 2 525,60 5 118,61 4104 Inköp av trävaror, färger, kemtekn prod 4104 0,00 1 043,15 -1 043,15 4109 Inköp övr anläggnings- o underhållsmat 4109 0,00 0,00 0,00 410 Anläggnings- och underhållsmaterial 7 644,21 3 568,75 4 075,46 41 Anläggnings- och underhållsmaterial 7 644,21 3 568,75 4 075,46 4511 Ekonomiskt bistånd 4511 94 147 082,15 86 027 220,63 8 119 861,52 4512 Avgifter som betalas via Paraplyet 4511 153 523,63 234 599,05 -81 075,42 4513 Anhörigbidrag (PARAPLYET) 4513 2 629 313,00 2 500 229,00 129 084,00 4515 Habiliteringsersättning (PARAPLYET) 4515 2 867 059,00 2 286 391,00 580 668,00 4516 Bidrag till SL-kort för omsorgstagare (PARAPLYET) 4516 1 097 390,00 1 070 140,00 27 250,00 4519 Övriga bidrag till enskilda 4519 1 026 818,00 634 995,00 391 823,00 451 Bidrag till enskilda 101 921 185,78 92 753 574,68 9 167 611,10 4521 KBH (komm bostadstillägg f handikapp, PARAPLYET) 4521 493 511,00 450 895,00 42 616,00 452 Bostadssociala bidrag 493 511,00 450 895,00 42 616,00 4531 Bidrag till föreningar, stiftelser, kommunalförbund, kommuner, regioner mm 4531 1 619 300,00 1 837 965,00 -218 665,00 4538 Ers till försäkrkassan för pers assistent (20 första tim) 4538 18 803 966,00 16 539 438,00 2 264 528,00 453 Bidrag till föreningar, stiftelser, kommunalförbund, kommuner, landsting m.m. 20 423 266,00 18 377 403,00 2 045 863,00 45 Lämnade bidrag 122 837 962,78 111 581 872,68 11 256 090,10 4631 Köp av huvudverksamhet 4631 1 017 412 670,64 976 241 303,44 41 171 367,20 4635 Köp av huvudverksamhet, egenavgifter 4631 4 033,00 84 085,90 -80 052,90 463 Köp av huvudverksamhet 1 017 416 703,64 976 325 389,34 41 091 314,30 46 Köp av huvudverksamhet 1 017 416 703,64 976 325 389,34 41 091 314,30 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 4901 0,00 0,00 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 4903 0,00 0,00 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 4904 0,00 0,00 0,00 4905 Preliminärt kostnadsförda utländska fakturor 4905 0,00 0,00 0,00 490 Kostnadsfördelningar 0,00 0,00 0,00 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 5011 Arvoden förtroendevalda 5011 1 731 446,59 1 615 583,41 115 863,18 501 Arvoden förtroendevalda 1 731 446,59 1 615 583,41 115 863,18 5021 Månadsavlönad personal 5021 535 308 528,94 512 560 427,77 22 748 101,17 5022 Timanställda 5022 40 067 987,62 36 373 236,77 3 694 750,85 5024 Anställda övriga 5024 0,00 0,00 0,00 5025 Anställda som vid årets ingång fyllt 66 år 5025 18 433 917,60 16 343 002,99 2 090 914,61 5027 Fyllnads- och övertidsersättning 5027 2 692 430,01 1 951 221,43 741 208,58 5028 Ersättning för obekväm tid, jour o beredskap 5028 23 771 541,62 20 398 148,99 3 373 392,63 5029 Övriga tillägg 5029 5 029 973,94 4 448 317,52 581 656,42 502 Löner till anställda 625 304 379,73 592 074 355,47 33 230 024,26 5032 Beredskapsarbetare 5032 5 201 066,41 4 530 011,09 671 055,32 503 Lön till beredskapsarbetare 5 201 066,41 4 530 011,09 671 055,32 5041 Uppdragstagare 5041 10 852 696,00 10 305 226,24 547 469,76 5042 Tillf. musiker/sångare 5042 500,00 35 220,00 -34 720,00 504 Ersättning till uppdragstagare 10 853 196,00 10 340 446,24 512 749,76 5053 Upplupna arvoden och löner 5053 0,00 0,00 0,00 505 Upplupna löner (bokslutskonton, ej via LISA) 0,00 0,00 0,00 5071 Avgångsersättning 5071 0,00 0,00 0,00 507 Avgångsersättning 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 643 090 088,73 608 560 396,21 34 529 692,52 5121 Sjuklön 5121 20 179 338,96 20 062 436,17 116 902,79 512 Sjuklön 20 179 338,96 20 062 436,17 116 902,79 5194 Ersättningar från Omställningsfonden (enl tidigare KOM-KL) 5194 0,00 0,00 0,00 519 Övrigt, lön ej arbetad tid 0,00 0,00 0,00 51 Löner ej arbetad tid 20 179 338,96 20 062 436,17 116 902,79 5482 Förmånsvärde fria eller subventionerade måltider 5482 27 325,00 27 190,00 135,00 5483 Förmånsvärde fria resor 5483 0,00 0,00 0,00 5484 Förmånsvärde fria arbetskläder 5484 0,00 0,00 0,00 5489 Förmånsvärde övrigt 5489 239 787,84 86 821,00 152 966,84 548 Förmånsvärden av naturaförmåner till anställda 267 112,84 114 011,00 153 101,84 5499 Korrektivvärde för förmånsvärde 5499 -280 984,17 -114 191,00 -166 793,17 549 Korrektivvärde för förmånsvärde -280 984,17 -114 191,00 -166 793,17 54 Kostnader för naturaförmåner -13 871,33 -180,00 -13 691,33 5511 Traktamenten, ej skattepliktiga 5511 17 221,00 99 275,70 -82 054,70 5512 Traktamenten, skattepliktiga 5512 140,00 1 104,00 -964,00 551 Traktamenten 17 361,00 100 379,70 -83 018,70 5521 Bilersättningar, ej skattepliktiga 5521 17 687,60 15 550,69 2 136,91 5522 Bilersättningar, skattepliktiga 5522 2 780,80 2 338,80 442,00 552 Bilersättningar 20 468,40 17 889,49 2 578,91 5531 Omkostnadsersättningar, ej skattepliktiga 5531 4 662 132,00 4 664 597,00 -2 465,00 553 Omkostnadsersättningar 4 662 132,00 4 664 597,00 -2 465,00 5541 Taxiresor, ej skattepliktiga 5541 0,00 0,00 0,00 5542 Taxiresor, skattepliktiga 5542 0,00 0,00 0,00 554 Taxiresor mellan hem och arbetsplats 0,00 0,00 0,00 5591 Övriga kostnadsersättningar, ej skattepliktiga 5591 213 728,45 270 005,87 -56 277,42 5597 Trängselskatt, ej skattepliktig 5597 155,00 213,00 -58,00 559 Övriga kostnadsersättningar 213 883,45 270 218,87 -56 335,42 55 Kostnadsersättningar 4 913 844,85 5 053 085,06 -139 240,21 5611 Arbetsgivaravgifter, löner o skattepliktiga ers 5611 267 676 547,29 287 408 624,49 -19 732 077,20 5614 Arb.givar.avg för uppl löner, (sem.skuld förv 101) (bokslutkto, ej LISA) 5614 514 437,38 125 282,05 389 155,33 561 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 268 190 984,67 287 533 906,54 -19 342 921,87 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 268 190 984,67 287 533 906,54 -19 342 921,87 5751 Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension, 101 5751 -246 497,00 880,00 -247 377,00 5752 Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension, förvaltningar 5752 581 611,00 314 246,00 267 365,00 575 Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension 335 114,00 315 126,00 19 988,00 57 Pensionskostnader 335 114,00 315 126,00 19 988,00 6011 Lokalhyror 6011 133 414 524,48 134 260 606,07 -846 081,59 6012 Garage- och parkeringsplatshyror 6012 245 602,94 156 370,40 89 232,54 6013 Tomgångshyror 6013 7 156 817,41 4 148 304,06 3 008 513,35 6014 Hyror för stöd-, tränings- o försökslägenheter 6014 2 290 832,14 3 921 557,94 -1 630 725,80 6022 Tillfällig lokalhyra, dagshyra 6011 21 025,00 90 665,15 -69 640,15 601 Lokalhyror 143 128 801,97 142 577 503,62 551 298,35 6021 Markhyror och arrende 6020 6 000,00 0,00 6 000,00 602 Markhyror 6 000,00 0,00 6 000,00 60 Lokal- och markhyror 143 134 801,97 142 577 503,62 557 298,35 6131 Städverksamhet entreprenad 6131 12 730 538,63 12 655 495,83 75 042,80 6132 Sophämtning 6132 2 239 081,88 1 961 006,58 278 075,30 6133 Tömning fettavskiljare 6133 420 543,24 421 459,09 -915,85 613 Städ- och renhållningstjänster 15 390 163,75 15 037 961,50 352 202,25 6153 Reparation och underhåll av lokaler o fastigheter 6153 3 175 327,83 2 925 269,93 250 057,90 6159 Övrig fastighetsservice 6159 1 242 425,82 2 057 707,03 -815 281,21 615 Mindre reparationer o underhåll av fastigheter 4 417 753,65 4 982 976,96 -565 223,31 6175 Lokal och byggnadskonsulter 6175 42 365,93 149 884,00 -107 518,07 617 Husbyggnadsentreprenader 42 365,93 149 884,00 -107 518,07 6181 Anläggnings- och reparationsentreprenader 6180 402 858,36 122 757,50 280 100,86 618 Anläggnings- och reparationsentreprenader 402 858,36 122 757,50 280 100,86 6191 Övriga fastighetskostnader 6190 1 340 520,09 1 196 114,49 144 405,60 6192 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 6190 12 376,25 19 000,00 -6 623,75 619 Övriga fastighetskostnader 1 352 896,34 1 215 114,49 137 781,85 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 21 606 038,03 21 508 694,45 97 343,58 6211 Miljöel 6211 2 087 610,68 1 949 286,67 138 324,01 6214 Elskatt 6214 619 455,00 693 133,00 -73 678,00 621 El 2 707 065,68 2 642 419,67 64 646,01 6233 Fjärrvärme 6233 0,00 0,00 0,00 6239 Sotning 6239 11 171,05 15 794,62 -4 623,57 623 Värme och kyla 11 171,05 15 794,62 -4 623,57 6281 Vatten och avlopp 6281 675 569,63 565 786,69 109 782,94 628 Vatten och avlopp 675 569,63 565 786,69 109 782,94 62 Bränsle, energi och vatten 3 393 806,36 3 224 000,98 169 805,38 6311 Arbetsmaskiner, korttidshyra/leasing 6311 449 379,88 346 141,32 103 238,56 631 Hyra arbetsmaskiner 449 379,88 346 141,32 103 238,56 6321 Inventarier, korttidshyra/leasing 6321 1 041 063,69 782 409,57 258 654,12 6325 Hyra/leasing av IT-utrustning (t.ex. utrustning GSIT avtalen)) 6325 6 580 957,97 6 265 399,54 315 558,43 6326 IT leasing engångsavgift 6326 14,00 9 820,65 -9 806,65 6327 IT-drift lokala applikationer (t ex Tieto) 6327 42 637,99 192 225,10 -149 587,11 6328 IT-drift centrala applikationer (ex infrastruktur, lagring, operativsyst.) 6328 18 715,33 74 357,92 -55 642,59 632 Hyra inventarier 7 683 388,98 7 324 212,78 359 176,20 63 Operationell leasing/hyra (hyra/leasing av anläggntillg) 8 132 768,86 7 670 354,10 462 414,76 6411 Lokaltillbehör o inventarier - drift 6411 1 302 205,33 960 943,40 341 261,93 6412 Mobiltelefoner 6412 170 382,44 139 287,54 31 094,90 6413 Datorer, skrivare och dylikt - drift (se konto 4022 om investering) 6413 24 276,30 53 714,38 -29 438,08 6419 Övriga förbrukningsinventarier 6419 1 384 881,47 1 413 798,54 -28 917,07 641 Förbrukningsinventarier 2 881 745,54 2 567 743,86 314 001,68 6431 Böcker,tidning,tidskrift,facklitt,elektron. media 6431 724 685,65 790 741,06 -66 055,41 643 Böcker, tidningar, facklitteratur, elektronisk media 724 685,65 790 741,06 -66 055,41 6441 Livsmedel, ej ekologiska 6441 5 859 562,80 6 255 963,33 -396 400,53 6442 Ekologiska livsmedel 6442 11 594 778,67 10 507 627,98 1 087 150,69 6443 Ej ekologiska livsmedel i samband med personalträffar och dylikt 6443 187 013,53 161 136,10 25 877,43 6444 Ekologiska livsmedel i samband med personalträffar och dylikt 6444 5 613,13 9 581,22 -3 968,09 644 Livsmedel 17 646 968,13 16 934 308,63 712 659,50 6451 Laboratoriemateriel, läkemedel o sjukvårdsartiklar 6451 898 280,46 811 800,40 86 480,06 6452 Tekniska hjälpmedel 6452 846 752,54 1 239 183,84 -392 431,30 645 Laboratoriemateriel, läkemedel och sjukvårdsartiklar 1 745 033,00 2 050 984,24 -305 951,24 6461 Förbrukningsmaterial (ej kontorsmaterial) 6461 6 364 211,99 6 461 084,89 -96 872,90 6462 Inkontinenshjälpmedel 6462 1 972 286,14 1 993 924,55 -21 638,41 646 Förbrukningsmaterial 8 336 498,13 8 455 009,44 -118 511,31 6481 Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmaterial, terminalglasögon 6481 870 299,22 767 378,05 102 921,17 648 Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmateriel 870 299,22 767 378,05 102 921,17 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 32 205 229,67 31 566 165,28 639 064,39 6511 Kontorsmateriel 6511 445 258,46 525 874,08 -80 615,62 651 Kontorsmateriel 445 258,46 525 874,08 -80 615,62 6541 IT-förbrukningsmateriel 6541 182 357,91 339 529,37 -157 171,46 654 IT-förbrukningsmaterial 182 357,91 339 529,37 -157 171,46 6551 Trycksaker (blanketter, brevpapper, kuvert etc) 6551 209 962,51 204 188,87 5 773,64 6552 Produktion av trycksaker 6552 10 997,57 20 144,04 -9 146,47 655 Trycksaker 220 960,08 224 332,91 -3 372,83 65 Kontorsmateriel och trycksaker 848 576,45 1 089 736,36 -241 159,91 6601 Reparation och underhåll av maskiner 6601 429 572,33 382 932,53 46 639,80 6602 Reparation och underhåll av inventarier 6602 607 072,97 616 211,07 -9 138,10 660 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 1 036 645,30 999 143,60 37 501,70 6651 Reparation av förbrukningsinventarier 6651 126 190,37 65 354,02 60 836,35 6652 Tvätt av arbetskläder, linne 6652 368 167,31 403 887,63 -35 720,32 665 Reparation och underhåll av förbrukningsinventarier 494 357,68 469 241,65 25 116,03 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 1 531 002,98 1 468 385,25 62 617,73 6811 Telefonikostnader (exkl. IT-kommunikation) 6811 2 307 205,22 2 468 638,38 -161 433,16 681 Telekommunikation 2 307 205,22 2 468 638,38 -161 433,16 6831 IT-kommunikation, central 6831 1 484 223,08 1 662 979,70 -178 756,62 6832 IT-kommunikation, lokal 6832 1 616 698,99 1 478 833,82 137 865,17 683 IT-kommunikation 3 100 922,07 3 141 813,52 -40 891,45 6851 Porto m m 6851 569 934,87 456 060,62 113 874,25 685 Porto, postbefordran 569 934,87 456 060,62 113 874,25 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 5 978 062,16 6 066 512,52 -88 450,36 6911 Drivmedel, bensin och diesel 6911 43 986,44 15 097,04 28 889,40 6912 Förnyelsebart bränsle (etanol, biogas, el etc.) 6912 209 148,38 216 075,55 -6 927,17 6919 Drivmedel, övrigt 6919 273,60 6 167,83 -5 894,23 691 Drivmedel 253 408,42 237 340,42 16 068,00 6921 Fordonsskatt 6921 7 142,00 36 144,08 -29 002,08 692 Fordonsskatt 7 142,00 36 144,08 -29 002,08 6951 Bilar o andra transportmedel, korttidshyra/leasing 6951 427 823,60 224 795,20 203 028,40 695 Leasing/hyra bilar och andra transportmedel 427 823,60 224 795,20 203 028,40 6961 Trängselskatt för stadens fordon 6961 1 661,60 5 773,20 -4 111,60 696 Trängselskatt för stadens fordon 1 661,60 5 773,20 -4 111,60 6991 Övriga kostnader transportmedel 6991 120 676,38 102 131,94 18 544,44 699 Övriga kostnader transportmedel 120 676,38 102 131,94 18 544,44 69 Kostnader för transportmedel 810 712,00 606 184,84 204 527,16 7011 Transporter (ej personal) 7011 16 524 091,46 14 809 640,93 1 714 450,53 7012 Övriga transportkostnader 7012 515 353,86 416 665,02 98 688,84 7015 Entreprenad persontransporter, t.ex. skolskjuts 7015 114 047,99 154 788,18 -40 740,19 7019 Övr resekostn (t ex SL) (ej personal ej entrepr) 7019 115 804,00 91 417,30 24 386,70 701 Transporter (ej personal) 17 269 297,31 15 472 511,43 1 796 785,88 7051 Resekostnader personal, ej flygresor 7051 834 227,10 763 899,89 70 327,21 7052 Hotell och logi personal 7052 182 780,31 263 954,26 -81 173,95 7054 Flygresor personal 7054 62 625,31 210 514,57 -147 889,26 7055 Personalrekrytering reseutlägg m m arbetssökande 7055 27 000,00 0,00 27 000,00 705 Resekostnader personal 1 106 632,72 1 238 368,72 -131 736,00 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 18 375 930,03 16 710 880,15 1 665 049,88 7101 Extern Representation, Sverige 7101 11 263,20 34 984,50 -23 721,30 710 Representation 11 263,20 34 984,50 -23 721,30 7111 Personalrepresentation 7111 373 719,04 417 773,39 -44 054,35 711 Personalrepresentation 373 719,04 417 773,39 -44 054,35 71 Representation 384 982,24 452 757,89 -67 775,65 7221 Annonsering 7221 110 713,00 166 004,00 -55 291,00 7222 Personalrekrytering platsannons 7222 195 471,50 104 312,00 91 159,50 722 Annonsering 306 184,50 270 316,00 35 868,50 7231 Reklam och information 7231 186 299,30 106 601,13 79 698,17 723 Reklam och information 186 299,30 106 601,13 79 698,17 72 Annonser, reklam och information 492 483,80 376 917,13 115 566,67 7311 Försäkringsavgifter 7311 68 898,88 52 981,18 15 917,70 731 Försäkringsavgifter 68 898,88 52 981,18 15 917,70 7321 Självrisk 7321 440,00 66 840,00 -66 400,00 732 Självrisk 440,00 66 840,00 -66 400,00 7331 Larm och bevakning 7331 2 244 483,06 2 174 269,37 70 213,69 733 Larm och bevakning 2 244 483,06 2 174 269,37 70 213,69 7341 Brandskydd 7341 252 870,48 480 242,79 -227 372,31 734 Brandskydd 252 870,48 480 242,79 -227 372,31 7351 Konstaterade kundförluster 7351 1 304 288,62 1 184 357,02 119 931,60 7352 Befarade kundförluster 7352 351 467,30 -24 299,96 375 767,26 7353 Förlust personalfordan 7353 29 280,74 16 531,87 12 748,87 735 Kundförluster 1 685 036,66 1 176 588,93 508 447,73 7361 Skadestånd , straffavgift, intrångsersättning 7361 499,00 37 242,70 -36 743,70 7362 Skador i hyrd lokal (använd aktivitet 1604-1608) 7361 1 263,00 0,00 1 263,00 736 Skadestånd , straffavgift, intrångsersättning 1 762,00 37 242,70 -35 480,70 7391 Övriga riskkostnader 7391 0,00 0,00 0,00 7394 Förgävesprojektering 7394 0,00 1 000,00 -1 000,00 739 Övriga riskkostnader 0,00 1 000,00 -1 000,00 73 Försäkringar och riskkostnader 4 253 491,08 3 989 164,97 264 326,11 7431 Upphandlade administrativa tjänster 7431 309 784,19 246 942,24 62 841,95 7434 Bankkostnader och finansiella tjänster (tidigare konto 8571) 7434 42 835,70 20 009,75 22 825,95 743 Upphandlade administrativa tjänster 352 619,89 266 951,99 85 667,90 7446 Verksamhetens kostn - kommuncentrala system (ex. fakturering IT-prislistan) 7446 22 904 215,79 23 731 427,00 -827 211,21 7448 Service, förvaltning o underhållsavtal, service på IT-system 7448 5 438,42 14 336,38 -8 897,96 7449 Programvaror o licenser, inkl. årliga abonnemangs-, service- o supportavg 7449 2 824 998,64 2 475 070,89 349 927,75 744 IT-system 25 734 652,85 26 220 834,27 -486 181,42 7451 Administrativa konsulter 7451 483 709,42 744 847,24 -261 137,82 7452 Upphandlingskonsulter 7452 43 873,53 458 381,70 -414 508,17 7453 Handledningskonsulter 7453 2 170 111,94 2 066 182,08 103 929,86 7454 IT-konsulter 7454 1 146,50 334 517,75 -333 371,25 7456 Arkitekter 7456 17 325,00 0,00 17 325,00 7457 Tekniska konsulter 7457 46 338,13 15 701,11 30 637,02 7458 Konsulttj, föredragsh, artister m fl F-skattsedel 7458 1 425 245,20 1 617 821,40 -192 576,20 7459 Övriga konsulttjänster 7459 1 600 210,13 1 194 889,62 405 320,51 745 Konsulttjänster och andra tjänster 5 787 959,85 6 432 340,90 -644 381,05 7461 Kostentreprenader ekologiska 7461 6 616 403,90 6 214 747,18 401 656,72 7462 Kostentreprenader ej ekologiska 7462 6 040 937,53 6 647 898,52 -606 960,99 746 Kostentreprenader 12 657 341,43 12 862 645,70 -205 304,27 7471 Företagshälsovård 7471 431 110,83 373 388,62 57 722,21 7472 Rehabilitering personal 7472 1 916,00 10 288,50 -8 372,50 7473 Hälsokontroller personal 7473 1 064,00 6 346,50 -5 282,50 7474 Övrig sjuk- och hälsovård 7474 10 216,00 58 728,00 -48 512,00 7478 Friskvårdssubvention personal 7478 2 437 345,19 3 888 816,16 -1 451 470,97 7479 Övrig friskvård och fritidsverksamhet 7479 112 097,42 179 014,06 -66 916,64 747 Hälso och friskvårdsrelaterade tjänster 2 993 749,44 4 516 581,84 -1 522 832,40 7491 Rättegångskostnader 7491 11 306,00 0,00 11 306,00 7492 Ritnings- och kopieringskostnader 7492 0,00 2 587,00 -2 587,00 7493 Inkassotjänster kundfakturor 7493 25 340,47 37 872,13 -12 531,66 7494 Tolkar 7494 1 155 321,54 910 903,37 244 418,17 7495 Trygghetslarm 7495 522 411,31 604 106,82 -81 695,51 7498 Övriga främmande tjänster 7498 193 491,92 36 964,54 156 527,38 7499 Övrig upphandlad verksamhet 7499 1 108 263,00 1 124 720,00 -16 457,00 749 Övriga främmande tjänster 3 016 134,24 2 717 153,86 298 980,38 74 Övriga främmande tjänster 50 542 457,70 53 016 508,56 -2 474 050,86 7511 Inhyrd personal 7511 3 498 589,14 1 737 313,26 1 761 275,88 7512 Inhyrd personal, socionomer 7512 0,00 613 650,22 -613 650,22 7513 Inhyrd personal, sjuksköterskor 7513 106 000,00 38 055,99 67 944,01 751 Tillfälligt inhyrd personal 3 604 589,14 2 389 019,47 1 215 569,67 75 Tillfälligt inhyrd personal 3 604 589,14 2 389 019,47 1 215 569,67 7611 Avgifter 7611 2 461 815,17 1 555 696,27 906 118,90 7612 Entréavgifter, biobiljetter m m 7612 264 799,02 304 704,22 -39 905,20 7613 Inkassoavgifter stadens leverantörsfakturor 7613 2 615,00 3 210,18 -595,18 7614 Förseningsers, påminnelseavg leverantörsfakturor 7614 9 314,24 5 171,00 4 143,24 761 Avgifter 2 738 543,43 1 868 781,67 869 761,76 7641 Diverse skatter och offentliga avgifter 7641 303 021,49 174 292,38 128 729,11 7642 Avgifter till kronofogdemyndigheten 7642 2 400,00 4 200,00 -1 800,00 764 Diverse skatter och offentliga avgifter 305 421,49 178 492,38 126 929,11 7651 Avgifter för kurser och utbildningar 7651 1 549 596,41 1 439 587,66 110 008,75 7652 Avgifter för konferenser 7652 334 908,11 495 946,45 -161 038,34 765 Avgifter för kurser m.m. 1 884 504,52 1 935 534,11 -51 029,59 7690 Övrigt 7690 2 500,00 0,00 2 500,00 769 Övrigt 2 500,00 0,00 2 500,00 76 Diverse kostnader 4 930 969,44 3 982 808,16 948 161,28 7811 Försäljningspris, maskiner och inventarier 7811 1 450,00 3 165,50 -1 715,50 781 Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier 1 450,00 3 165,50 -1 715,50 78 Realisationsförluster och diverse periodiseringskonton 1 450,00 3 165,50 -1 715,50 Verksamhetens nettokostnader 2 039 362 054,16 2 006 944 652,98 32 417 401,18 Avskrivningar (+) 17 291 949,29 16 665 937,47 626 011,82 791 Budgetkonto Avskrivningar 7911 0,00 0,00 0,00 791 Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 7921 Avskrivning på byggnader och tekniska anl 7921 13 004 994,86 12 480 498,77 524 496,09 792 Avskrivning på byggnader och anläggningar 13 004 994,86 12 480 498,77 524 496,09 7931 Avskrivning på maskiner och inventarier 7931 4 286 954,43 4 134 166,00 152 788,43 793 Avskrivning på maskiner och inventarier 4 286 954,43 4 134 166,00 152 788,43 7951 Nedskrivning av anläggningstillgångar 7951 0,00 0,00 0,00 7952 Utrangering av anläggningstillgångar 7952 0,00 51 272,70 -51 272,70 795 Nedskrivning av anläggningstillgångar 0,00 51 272,70 -51 272,70 79 Avskrivningar 17 291 949,29 16 665 937,47 626 011,82 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 2 056 654 003,45 2 023 610 590,45 33 043 413,00 Finansiella intäkter (-) -333 263,98 -355 402,73 22 138,75 8429 Övriga ränteintäkter 8429 0,00 -2,00 2,00 842 Ränteintäkter 0,00 -2,00 2,00 8451 Ränteintätker på kundfordringar 8451 -333 177,05 -355 400,73 22 223,68 845 Ränteintäkter på kundfordringar -333 177,05 -355 400,73 22 223,68 8483 Realiserade valutakursvinster 8483 -86,93 0,00 -86,93 848 Valutakursvinster -86,93 0,00 -86,93 84 Finansiella intäkter -333 263,98 -355 402,73 22 138,75 Finansiella kostnader (+) 3 156 615,78 3 345 835,64 -189 219,86 852 Budgetkonto Internränta 8526 0,00 0,00 0,00 8526 Internränta, investeringar 8526 3 154 600,08 3 339 653,04 -185 052,96 8529 Övriga räntekostnader 8529 0,00 368,75 -368,75 852 Räntekostnader 3 154 600,08 3 340 021,79 -185 421,71 8551 Räntekostnader för leverantörsskulder 8551 2 015,70 5 526,63 -3 510,93 855 Räntekostnader för leverantörsskulder 2 015,70 5 526,63 -3 510,93 8583 Realiserade valutakursförluster, kortfristiga 8583 0,00 287,22 -287,22 858 Valutakursförluster 0,00 287,22 -287,22 85 Finansiella kostnader 3 156 615,78 3 345 835,64 -189 219,86 Resultat efter finansiella poster 2 059 477 355,25 2 026 601 023,36 32 876 331,89 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 2 059 477 355,25 2 026 601 023,36 32 876 331,89 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Resultaträkning inkl jämförelse med fg år Differens i % Kommentar Intäkterna har totalt sett ökat med 12,7%, 38,1 mnkr, främst på grund av ökade bidrag om 20,1mnkr, dels på grund av ökade volymer inom äldreomsorgen, helårseffekt av nattpatrull inom hemtjänsten, samt helårseffekt av återtagandet av Sköndals gruppbostäder 2024. 12,7% 0,0% 50,5% 29,3% 3,1% -2,1% Konto 301 Försäljningsintäkter har ökat med 6,5%, 1,7 mnkr främst beroende på de ökade volymerna inom 6,5% äldreomsorgen samt helårseffekt avs nattpatrullen äo. 6,5% -100,0% -100,0% 0,0% 0,0% 0,9% 2,1% 15,4% -7,2% Konto 313 Övriga taxor och avgifter har ökat med 1,5%, 0,9 mnkr på grund av ökade volymer inom äldreomsorg och funk, avgiftsökning på förskola och maxtak på 1,5% sommarkollo. 8,1% 11,0% 10,6% 1,7% -100,0% 0,0% -100,0% 9,0% 9,0% 5,9% 5,2% -17,8% Konto 341 Bostads- och lokalhyror har ökat med 4,9%, 1,4 mnkr vilket beror på volymökningen inom äldreomsorg, funk och Individ och familj, samt 4,9% indexuppräkning av hyror. 0,0% 0,0% 4,9% 0,0% 11,1% 537,8% 8,3% -32,8% -66,6% Konto 351 Kostnadsersättningar och riktade bidrag (ej investeringsbidrag) har ökat med 43,8%, 20,8 mnkr. 31mnkr mer i bidrag från Socialstyrelsen avs nya SoL. Å andra sidan minskning avs återsök flykting, samt färre 43,8% statsbidrag till äldreomsorg och funk. 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% -100,0% -51,6% Konto 353 Driftbidrag från kommuner och regioner har minskat med 57,8%, 1,2 mnkr. Minskningen kan förklaras av minskning av medel för UPH (uppdrag -57,8% psykisk hälsa), samsjuklighet och skolsociala team. 17,2% 17,2% -21,0% -21,0% -100,0% -100,0% 0,0% 0,0% 6,3% 55,1% 6,6% Konto 359 Övriga bidrag har ökat med 6,4%, 2,5 mnkr, vilket beror på en ökning av medel för "minska andel timavlönade" jmf med 2024. Ökning av medel för SIG på Individ och familj, men å andra sidan en minskning av 6,4% medel för IHU. 25,0% 14,5% Konto 361 Försäljning av verksamhet har ökat med 14,5%, 12,8 mnk vilket beror på ökade volymer inom äldreomsorgen, samt helårseffekt av återtagna boenden 14,5% inom funk under 2024 som fick full effekt under 2025. 0,0% 0,0% -22,0% -22,0% -100,0% -100,0% -3,7% Konto 369 Övriga ersättningar har minskat med 23%, 1,2 mnkr. Detta beror på ett skadestånd hos stadsmiljö -23,0% under 2024 12,2% 187,3% 187,3% 187,3% 1264,7% 1264,7% -100,0% -100,0% 1264,7% Kostnaderna har totalt sett ökat med 70,5 mnkr, 3,1% jämfört med samma period föregående år. 3,1% 0,0% 0,0% 0,0% 314,8% -77,1% -69,6% -69,6% 202,7% -100,0% 0,0% 114,2% 114,2% 9,4% -34,6% 5,2% 25,4% 2,5% 61,7% Konto 451 Bidrag till enskilda, har ökat med 9,9%, 9,2 mnkr. Detta beror på fler antal hushåll med ekonomiskt 9,9% bistånd samt ökat medelbidrag per hushåll. 9,5% 9,5% -11,9% 13,7% Konto 453 Bidrag till föreningar, stiftelser kommunalförbund, kommuner, landsting m.m. har ökat med 11,1%, 2 mnkr. Detta beror framförallt på fler personer med behov av personlig assistans (20 första h LASS), men även på politiska beslut om högre bidrag till 11,1% föreningar och stiftelser. 10,1% 4,2% -95,2% Konto 463, Köp av huvudverksamhet, ökar med 4,2 %, 41,1 mnkr. Detta beror på indexuppräkningar enligt Kommunfullmäktige, främst för volymökningar inom ÄO. Ökade placeringskostnadader för Barn och Unga, fler placeringar inom HVB och familjehem. Högre 4,2% dygnskostnad på SIS står också för delar av ökningen 4,2% -100,0% -127,3% 0,0% 0,0% -98,8% -98,8% 7,2% 7,2% 4,4% 10,2% 0,0% 12,8% 38,0% 16,5% 13,1% Konto 502, Löner till anställda, har ökat med 5,6%, 33,2 mnkr. Detta beror på årets lönerevision samt ökat antal anställda pga ny chefsorganisation samt helårseffekt på 5,6% återtagandet av verksamheter i egen regi 14,8% Konto 503, Lön till beredskapsarbetare, ha rökat med 4,6%, 0,7 mnkr. Detta beror på fler OSA-anställningar, 14,8% nu enligt KF:s mål 5,3% -98,6% Konto 504, Ersättning till uppdragstagare, har ökat med 5,0%, 0,5 mnkr. Detta beror på högre vårdkostnader inom Barn och Unga med fler placeringar inom 5,0% familjehem 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5,7% 0,6% 0,6% 0,0% 0,0% 0,6% 0,5% 0,0% 0,0% 176,2% 134,3% 146,1% 146,1% 7606,3% -82,7% -87,3% -82,7% 13,7% 18,9% 14,4% -0,1% -0,1% 0,0% 0,0% 0,0% -20,8% -27,2% -20,8% -2,8% -6,9% 310,6% Konto 561, Lagstadgade arbetsgivaravgifter, har minskat med 6,7%, 19,3 mnkr. Detta beror på sänkt PO från 46,4% till 41%. Samtidigt hartotal lönekostnad ökat, -6,7% se konto 5021, vilket gör att minskningen blir något lägre -6,7% -28111,0% 85,1% 6,3% 6,3% -0,6% 57,1% 72,5% -41,6% -76,8% Konto 601, Lokalhyror, har ökat med 0,4%, 0,6 mnkr. Indexuppräkning av lokahyror har ökat kostnaderna men balanseras ut av en minskning av lokalbeståndet under 2025. Detta kommer få ännu större effekt på helår under 0,4% 2026 0,0% 0,0% 0,4% 0,6% 14,2% -0,2% 2,3% 8,5% -39,6% Konto 615, Mindre reparationer o underhåll av fastigheter minskar med 11,3%, 0,6 mnkr. Detta beror på att kostnaderna går tillbaka till ett mer normalt läge än 2024 då stora engångskostnader på grund av -11,3% upprustningar i samband med ny organisation. -71,7% -71,7% 228,2% 228,2% 12,1% -34,9% 11,3% 0,5% 7,1% -10,6% 2,4% 0,0% -29,3% -29,3% 19,4% 19,4% 5,3% 29,8% 29,8% 33,1% 5,0% -99,9% -77,8% -74,8% 4,9% 6,0% 35,5% 22,3% -54,8% -2,0% 12,2% -8,4% -8,4% -6,3% 10,3% 16,1% -41,4% Konto 644, Livsmedel, har ökat med 4,2%, 0,7 mnkr. Detta beror på att andelen ekologiska livsmedel har 4,2% ökat, samt en generell indexuppräkning 10,7% -31,7% -14,9% -1,5% -1,1% -1,4% 13,4% 13,4% 2,0% -15,3% -15,3% -46,3% -46,3% 2,8% -45,4% -1,5% -22,1% 12,2% -1,5% 3,8% 93,1% -8,8% 5,4% 4,3% -6,5% -6,5% -10,7% 9,3% -1,3% 25,0% 25,0% -1,5% 191,4% -3,2% -95,6% 6,8% -80,2% -80,2% 90,3% 90,3% -71,2% -71,2% 18,2% 18,2% 33,7% 11,6% 23,7% -26,3% 26,7% Konto 701, Transporter (ej personal), har ökat med 11,6%, 1,8 mnkr. Detta beror på ökade volymer inom 11,6% funktionsnedsättning samt uppräkning av prisindex. 9,2% -30,8% -70,3% 0,0% -10,6% 10,0% -67,8% -67,8% -10,5% -10,5% -15,0% -33,3% 87,4% 13,3% 74,8% 74,8% 30,7% 30,0% 30,0% -99,3% -99,3% 3,2% 3,2% -47,3% -47,3% 10,1% -1546,4% 77,1% 735 Kundförluster har ökat med 43,2% 0,5mnkr. Förklaringen är dels ökade volymer inom alla 43,2% verksamheter, bland annat bristen på gode män -98,7% 0,0% -95,3% 0,0% -100,0% -100,0% 6,6% 25,4% 114,1% 32,1% -3,5% -62,1% 14,1% Konto 744, IT-system, har minskat med 1,9%, 0,5 mnkr. Detta beror på en ändrad prissättningsmodel från -1,9% fakturerande part, stadens serviceförvaltning. -35,1% -90,4% 5,0% -99,7% 0,0% 195,1% -11,9% 33,9% Konto 745, Konsulttjänster och andra tjänster minskar med 10%, 0,6 mnkr. Detta beror ett par olika förändringar. Verksamhet Barn, kultur, fritid minskar då evenemang inte hunnit utföras, staben/ekonomi köper färre IT-konsulter än 2024. Avgifter för skolplattform (Projekt USP) har 2025 konterats på konto 7611 istället för 7452 (se kommentar på 761*) Samtidigt köpte äo en chef 2025 och förskolan hade en engångskostnad för en -10,0% förstudie. Ihop ger detta en minskning på totalen 6,5% -9,1% -1,6% 15,5% -81,4% -83,2% -82,6% -37,3% -37,4% Konto 747, Hälso och friskvårdsrelaterade tjänster minskar med 33,7%, 1,5 mnkr. Detta beror på lägre -33,7% nyttjandegrad av friskvårdssubvention. 0,0% -100,0% -33,1% 26,8% -13,5% 423,5% -1,5% 11,0% -4,7% 101,4% -100,0% 178,5% Konto 751, Tillfälligt inhyrd personal, ökar med 50,9%, 1,2 mnkr. Område förskola har haft ökade kostnader för 50,9% inhyrd personal under 2025 i relation till 2024 50,9% 58,2% -13,1% -18,5% 80,1% Konto 761, Avgifter, ökar med 46,5%, 0,9 mnkr. Detta beror främst på att fakturor från utb.fvl ang skolplattform (projekt USP) 2025 har lagts på konto 761 istället för 46,5% 754. 73,9% -42,9% 71,1% 7,6% -32,5% -2,6% 0,0% 0,0% 23,8% -54,2% -54,2% -54,2% 1,6% 3,8% 0,0% 0,0% 4,2% 4,2% 3,7% 3,7% 0,0% -100,0% -100,0% 3,8% 0,0% 0,0% 1,6% -6,2% -100,0% -100,0% -6,3% -6,3% 0,0% 0,0% -6,2% -5,7% 0,0% -5,5% -100,0% -5,6% -63,5% -63,5% -100,0% -100,0% -5,7% 1,6% 0,0% 1,6% Kontokontroller - enbart RR Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 718 Belopp Kontroll konto kontra koncernkonto 3-9999 Summa koncernkonto 1 258 262 701,55 Summa konto 1 258 262 701,55 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 2 059 477 355,25 Summa drift enligt resultatrapport 2 059 477 355,25 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 --- [Bilaga 3 Balansrakning.pdf] Balansräkning inkl jämförelse Period: 202413-202513 Förvaltning: 718 Förändring Konto Kckto UB 202413 202501-202513 Externt Stadens bolaIngternt UB 202513 Anläggningstillgångar 119 981 841,47 ########### 2 449 042,53 122 430 884,00 122 430 884,00 0,00 0,00 122 430 884,00 114 Publika fastigheter 100 644 930,04 100 644 930,04 -7 083 946,62 93 560 983,42 93 560 983,42 0,00 0,00 93 560 983,42 117 Pågående ny- till och ombyggnad 4 409 263,79 4 409 263,79 11 659 837,99 16 069 101,78 16 069 101,78 0,00 0,00 16 069 101,78 11 Mark, byggnader och tekniska anläg1g0n5in 0g5a4r 193,83 105 054 193,83 4 575 891,37 109 630 085,20 109 630 085,20 0,00 0,00 109 630 085,20 121 Maskiner 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1221 Inventarier 1220 42 109 265,84 42 109 265,84 2 040 105,59 44 149 371,43 44 149 371,43 0,00 0,00 44 149 371,43 1229 Ackumulerade avskriv1n2in2g9ar, inventarie-r27 943 633,79 -27 943 633,79 -3 946 319,34 -31 889 953,13 -31 889 953,13 0,00 0,00 -31 889 953,13 122 Inventarier 14 165 632,05 14 165 632,05 -1 906 213,75 12 259 418,30 12 259 418,30 0,00 0,00 12 259 418,30 124 Bilar och andra transportmedel 0,00 0,00 113 333,33 113 333,33 113 333,33 0,00 0,00 113 333,33 126 Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägd6a9 a5v 0 s1t5a,5d9en 695 015,59 -333 968,42 361 047,17 361 047,17 0,00 0,00 361 047,17 128 Konst 67 000,00 67 000,00 0,00 67 000,00 67 000,00 0,00 0,00 67 000,00 12 Maskiner och inventarier 14 927 647,64 14 927 647,64 -2 126 848,84 12 800 798,80 12 800 798,80 0,00 0,00 12 800 798,80 119 981 841,47 122 430 884,00 Omsättningstillgångar 76 049 935,51 76 049 935,51 -1 020 077,60 75 029 857,91 18 019 813,09 ####### #### 75 029 857,91 151 Kundfordringar, 10 954 019,69 10 954 019,69 164 046,38 11 118 066,07 11 135 152,07 0,00 ##### 11 118 066,07 154 Interna kundfordringar, förvaltningar15 806 104,00 15 806 104,00 7 027 039,00 22 833 143,00 -1 189,00 0,00 ##### 22 833 143,00 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 1 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Balansräkning inkl jämförelse Period: 202413-202513 Förvaltning: 718 Förändring Konto Kckto UB 202413 202501-202513 Externt Stadens bolaIngternt UB 202513 159 Värdereglering kundfordringar -1 630 713,29 -1 630 713,29 -351 467,05 -1 982 180,34 -1 999 266,34 0,00 ##### -1 982 180,34 15 Kundfordringar 25 129 410,40 25 129 410,40 6 839 618,33 31 969 028,73 9 134 696,73 0,00 ##### 31 969 028,73 160 Moms i Ludvika-systemet, 5% och 18% - nivån0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 161 Fordringar hos anställda 23 544,50 23 544,50 -5 672,00 17 872,50 17 872,50 0,00 0,00 17 872,50 162 Momsersättning i Ludvika-systemet, 6% - nivån0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 165 Fordringar för statliga bidrag och kostn5a 8d4s5e 7rs4ä7t,t0n0ingar 5 845 747,00 -3 959 780,00 1 885 967,00 1 885 967,00 0,00 0,00 1 885 967,00 166 Andra kortfristiga fordringar 239 607,00 239 607,00 170 207,56 409 814,56 409 814,56 0,00 0,00 409 814,56 167 Ingående mervärdesskatt 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 169 Värdereglering av diverse kortfristiga for-d8r5in 5g0a2r,00 -85 502,00 16 928,44 -68 573,56 -68 573,56 0,00 0,00 -68 573,56 16 Diverse kortfristiga fordringar 6 023 396,50 6 023 396,50 -3 778 316,00 2 245 080,50 2 245 080,50 0,00 0,00 2 245 080,50 171 Förutbetalda kostnader 34 238 802,35 34 238 802,35 -467 170,09 33 771 632,26 6 188 779,62 ######### ##### 33 771 632,26 175 Upplupna intäkter 10 065 556,08 10 065 556,08 -3 327 282,90 6 738 273,18 145 413,00 0,00 ##### 6 738 273,18 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 2 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Balansräkning inkl jämförelse Period: 202413-202513 Förvaltning: 718 Förändring Konto Kckto UB 202413 202501-202513 Externt Stadens bolaIngternt UB 202513 17 Förutbetalda kostnader och upplupna4 i4n 3tä0k4t e3r58,43 44 304 358,43 -3 794 452,99 40 509 905,44 6 334 192,62 ######### ##### 40 509 905,44 19 Kassa och bank 592 770,18 592 770,18 -286 926,94 305 843,24 305 843,24 0,00 0,00 305 843,24 76 049 935,51 75 029 857,91 Summa Tillgångar 196 031 776,98 ########### 1 428 964,93 197 460 741,91 140 450 697,09 ####### #### 197 460 741,91 Eget kapital -50 930 245,06 ########### 0,00 -50 930 245,06 -24 376 245,06 0,00 #### -50 930 245,06 20 Eget kapital -50 930 245,06 -50 930 245,06 0,00 -50 930 245,06 -24 376 245,06 0,00 ##### -50 930 245,06 -50 930 245,06 -50 930 245,06 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 23 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga skulder -145 101 531,92 ########### -26 133 722,19 -171 235 254,11 -122 115 327,57 ####### #### -171 235 254,11 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och- 4k4u3n 1d5e8r,08 -443 158,08 406 254,08 -36 904,00 -36 904,00 0,00 0,00 -36 904,00 2512 Leverantörsskulder AG25R1E2SSO -79 292 102,85 -79 292 102,85 -4 888 750,05 -84 180 852,90 -84 180 852,90 0,00 0,00 -84 180 852,90 2513 Leverantörsskulder ut2lä5n1d3ska leverantörer 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2515 Leverantörsskulder fö2rs5k1o5ttskassa 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2517 Leverantörsskulder se2k5r1e7tess -703 619,00 -703 619,00 -126 188,00 -829 807,00 -829 807,00 0,00 0,00 -829 807,00 2518 Leverantörsskulder st2a5d1e8ns bolag 855 457,00 855 457,00 -1 771 858,00 -916 401,00 0,00 ######### 0,00 -916 401,00 2519 Preliminär leverantörs2s5k1u9ld 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 251 Leverantörsskulder -79 140 264,85 -79 140 264,85 -6 786 796,05 -85 927 060,90 -85 010 659,90 ######### 0,00 -85 927 060,90 252 Skuld PGA (plusgiroanvisning) -151 979,10 -151 979,10 -153 864,14 -305 843,24 -305 843,24 0,00 0,00 -305 843,24 254 Interna leverantörsskulder, -34 573 327,00 -34 573 327,00 -3 894 673,00 -38 468 000,00 0,00 0,00 ##### -38 468 000,00 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 3 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Balansräkning inkl jämförelse Period: 202413-202513 Förvaltning: 718 Förändring Konto Kckto UB 202413 202501-202513 Externt Stadens bolaIngternt UB 202513 25 Leverantörsskulder -113 865 570,95 -113 865 570,95 -10 835 333,19 -124 700 904,14 -85 316 503,14 ######### ##### -124 700 904,14 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -2 887 215,00 -2 887 215,00 250 516,00 -2 636 699,00 -2 636 699,00 0,00 0,00 -2 636 699,00 291 Upplupna löner -6 500 617,61 -6 500 617,61 -2 370 248,55 -8 870 866,16 -8 870 866,16 0,00 0,00 -8 870 866,16 293 Upplupna sociala avgifter -2 900 093,05 -2 900 093,05 -632 194,38 -3 532 287,43 0,00 0,00 ##### -3 532 287,43 295 Förutbetalda intäkter -2 045 084,10 -2 045 084,10 -63 388,78 -2 108 472,88 -2 108 472,88 0,00 0,00 -2 108 472,88 299 Övriga interimsskulder -16 459 793,13 -16 459 793,13 -12 889 327,37 -29 349 120,50 -23 145 882,39 ######### ##### -29 349 120,50 29 Upplupna kostnader och förutbetalda-2 i7n t9ä0k5te 5r87,89 -27 905 587,89 -15 955 159,08 -43 860 746,97 -34 125 221,43 ######### ##### -43 860 746,97 -145 101 531,92 -171 235 254,11 Summa Skulder & Eget kapital -196 031 776,98 ########### -26 133 722,19 -222 165 499,17 -146 491 572,63 ####### #### -222 165 499,17 Ekonomichefens underskrift den ……………… …de…n .……………………. 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 4 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Balansräkning inkl jämförelse Period: 202413-202513 Förvaltning: 718 Förändring Konto Kckto UB 202413 202501-202513 Externt Stadens bolaIngternt UB 202513 Handläggarens underskrift den ……………… …de…n …………………… 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 5 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Balansräkning inkl jämförelse Kr % Kommentar 2,0% -7,0% 264,4% Balanskontona som avser mark, byggnader och tekniska anläggningar har totalt sett ökat med 4,4%, 4,6 mnkr. Anledningen är att förvaltningen har fler stora pågående parkprojekt jämfört med 2024, samt fler stora a aktiveringar av parkprojet som gjordes 4,4% förra året. 0,0% 4,8% 14,1% -13,5% 0,0% -48,1% 0,0% Maskiner och inventarier har minskat med 14,2% 2,2mnkr. Förvaltningen gjorde färre investeringar under 2025, men har kvar stora avskrivningar från -14,2% tidigare år. -1,3% 1,5% 44,5% 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 6 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Balansräkning inkl jämförelse Kr % Kommentar 21,6% Kundfordringarna har ökat med 27,2%, 6,8 mnkr. 2025 hade vi större fordringar mot interna motparter, tex Äldreförvaltingen samt EÅV o Norra innerstadens stadsdelsförvaltningar.Detta på grund av sent besked avseende stimulansmedel, samt fler vob- placeringar inom äldreomsorgen från 27,2% andra stadsdelar. -200,0% -24,1% 0,0% Fordringar för statliga bidrag och kostnadsersättningar har ökat med 67,7%, 4,0 mnkr. Främsta anledningen är att vi har haft lägre återsökning avs -67,7% flykting från Migrationsverket. 71,0% -100,0% -19,8% Diverse kortfristiga fordringar har totalt sett minskat med 62,7%, 3,8 mnkr på grund av mindre återsökta medel jmf -62,7% med 2024 -1,4% -33,1% 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 7 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Balansräkning inkl jämförelse Kr % Kommentar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har minskat med 8,6%, 3,8 mnkr. Minskningen beror främst på minskade projektmedel som beviljats -8,6% för 2025 jmf 2024, tex IHU-medel -48,4% 0,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 18,0% -91,7% 6,2% 0,0% 0,0% 17,9% -207,1% -700,0% 8,6% 101,2% 11,3% 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 8 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Balansräkning inkl jämförelse Kr % Kommentar Leverantörsskulderna har ökat med 9,5%, 10,8 mnkr. Anledningen är att både volymer och priser har ökat, i princip inom alla verksamhetsområden. Gäller både externa samt interna 9,5% leverantörer. -212,5% -8,7% 36,5% 21,8% 3,1% 78,3% De upplupna kostnaderna och förutbetalda intäkterna har totalt ökat med 57,2% 16 mnkr. 2,5 mnkr avser vårdfakturor funk ökade volymer, samt fakturor för utredning. 3,7 mnkr avser ej inkomna kostnader från Trafikkontoret avs Hästhagsparken. Öppnade av ny park. 2,3 mnkr Svevia har inte fakturerat i tid. 1,4 mnkr försiktighetsprincipen, ej verkställt beslut IVO, 0,7 mnkr vårdfakturor ÄO, vårdfakturor BoU ökade volymer. Fler timanställda under jul/nårshelgen vid arbetstagarjul. 57,2% 13,3% 7977612D57DF4C7BB0C7C67B0998DAEF.xlsx 9 (10) Utskrift: 2026-02-09 11:22 Kontokontroller - enbart BR Kr, Period: 202500-202513 Förvaltning: 718 Belopp Kontroll konto kontra koncernkonto 1-2999 Summa koncernkonto -1 244 890 764,55 Summa konto -1 244 890 764,55 SUMMA 0,00 Kontroll UB kontra IB stadkonto UB 202400-202414 IB 202500 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 105 054 193,83 105 054 193,83 12 Maskiner och inventarier 14 927 647,64 14 927 647,64 15 Kundfordringar 25 129 410,40 25 129 410,40 16 Diverse kortfristiga fordringar 6 023 396,50 6 023 396,50 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 44 304 358,43 44 304 358,43 19 Kassa och bank 592 770,18 592 770,18 SUMMA Tillgångar 196 031 776,98 196 031 776,98 201 Eget kapital, ingående värde -47 294 224,88 -50 930 245,06 202 Årets resultet -3 636 020,18 0,00 SUMMA Eget kapital -50 930 245,06 -50 930 245,06 23 Långfristiga skulder 0,00 0,00 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -443 158,08 -443 158,08 25 Leverantörsskulder -113 865 570,95 -113 865 570,95 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -2 887 215,00 -2 887 215,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -27 905 587,89 -27 905 587,89 SUMMA Skulder -145 101 531,92 -145 101 531,92 --- [Bilaga 4 Redovisning av medborgarförslag 2025.pdf] Farsta stadsdelsförvaltning Bilaga 4 till VB Förvaltningschefens stabsenhet Dnr FAR 2026/10 2026-01-09 Sida 1 (5) [Nivå 2] [Besöksadress] [Postadress] [Postnr] [Ort] Telefon [Telefon] Växel [Växel] Fax [Fax] e-postadress [hemsida] Medborgarförslag 2025 Under 2025 har stadsdelsnämnden tagit emot 22 medborgarförslag från invånare i stadsdelsområdet. De flesta gäller satsningar och förbättringar i den fysiska utemiljön, och så brukar det vara varje år. Det är få förslag som gäller nämndens övriga verksamhetsområden. Medborgarförslag bifalls sällan helt. När förvaltningen utreder ett förslag, på uppdrag av nämnden, visar det sig ofta att yttre omständigheter gör att förslaget är svårt att genomföra, eller att ett genomförande kan vara mer lämpligt längre fram i tiden, när andra projekt i det aktuella området är slutförda. Det kan också vara så att alternativa lösningar passar ännu bättre för att åstadkomma det som förslagsställaren tycker ska göras. Det är inte heller ovanligt att nämnden avslår medborgarförslag. Det behöver inte betyda att nämnden tycker att förslaget är dåligt. Det kan istället vara så att nämnden inte har någon möjlighet att finansiera ett genomförande. Här redovisar förvaltningen de medborgarförslag som nämnden har behandlat under året, och hur de har besvarats. Ett av dem anmäldes redan i slutet av 2024 och besvarades i början av det här året. Några har både anmälts och besvarats i år, medan andra har anmälts men ännu inte hunnit få något svar. De kommer istället att behandlas i början av 2026. Medborgarförslag om arbete mot våldsbejakande extremism Kommer att anmälas 2026-01-22 Medborgarförslag om ett utegym med barnanpassad sektion vid Sunneplan Kommer att anmälas 2026-01-22 Medborgarförslag om att Olympiaplans södra del, delas upp så att ungefär hälften förblir ängsmark och ungefär hälften återgår till att bli gräsmatta Kommer att anmälas 2026-01-22 [Nivå 1] Medborgarförslag om en plan för upprustning av trädbestånd i [Nivå 2] Sköndal [Besöksadress] Kommer att anmälas 2026-01-22 [Postadress] [Postnr] [Ort] Telefon [Telefon] Medborgarförslag om att förbättra Flygplansparken Växel [Växel] Kommer att anmälas 2026-01-22 Fax [Fax] e-postadress [hemsida] Bilaga 4 Dnr FAR 2026/10 Sida 2 (5) Medborgarförslag om att göra om en fotbollsplan till en hundrastgård vid Rottnerosbacken Kommer att anmälas 2026-01-22 Medborgarförslag om att röja och fälla träd vid kojparken Anmäldes 2025-11-20, ännu inte besvarat Medborgarförslag om att anlägga en hundrastgård i Gubbängsparken Anmäldes 2025-11-20, ännu inte besvarat Medborgarförslag om Trapporna vid Farstaängen Anmäldes 2025-09-25, besvarades 2025-12-18 Stadsdelsnämnden bifaller medborgarförslaget om en ramp i trappan vid Färnebogatan och beslutar att det utförs i samband med det fortsatta arbetet med Farstaängen Medborgarförslag om inkludering av barn med NPF samt utbildning av förskolepersonal och socialsekreterare Anmäldes 2025-09-25, besvarades 2025-11-20 Förslagsställaren, som hänvisar till ett liknande medborgarförslag antaget i Sunne kommun, menar att Stockholm behöver skapa ett inkluderande system för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det föreslås ske genom att säkerställa professionellt och individanpassat bemötande i förskola, skola och socialtjänst med bland annat utbildning av personal, anpassning av miljöer samt tillgänglighetsguider. Nämnden besvarar medborgarförslaget. Förslaget innehåller delar som utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen egentligen mer specifikt kan yttra sig över. Medborgarförslag om en dansbana Anmäldes 2025-08-28, besvarades 2025-11-20 Stadsdelsnämnden avslår medborgarförslaget om en dansbana. Mot bakgrund av att förvaltningen för inte länge sedan rivit en dansbana, att det finns flera scener som kostnadsfritt kan nyttjas för dans samt den betydande investeringskostnad som en ny dansbana skulle innebära föreslår förvaltningen att stadsdelsnämnden avslår medborgarförslaget. Medborgarförslag om en temalekplats i Farstaängens parklek Anmäldes 2025-08-28, besvarades 2025-12-18 Stadsdelsnämnden avslår ett medborgarförslag om en temalekplats i Farstaängens parklek. Farstaängens parklek renoverades genomgripande 2014. I maj 2019 godkände stadsdelsnämnden ett program för upprustning av hela Farstaängen. Sedan dess har tre Medborgarförslag 2025 Bilaga 4 Dnr FAR 2026/10 Sida 3 (5) etapper av upprustningen genomförts. De avslutande etapperna kommer att genomföras under år 2027 och 2028. Enligt programmet ska de delar av Farstaängen som återstår att rusta upp innehålla anläggningar och ytor som främjar fysisk aktivitet och spontanidrott utöver trädplanteringar och ytor med långgräs och upprustade entréer. Det är inte planerat för någon utvidgning av parkleken. De investeringar som gjordes i parkleken 2014 avskrivs fortfarande. En rivning av anläggningarna i syfte att bygga om dessa till en temapark skulle innebära att det kvarvarande värdet måste återföras vilket skulle belasta Farsta stadsdelsförvaltnings driftbudget. Sammantaget ser förvaltningen inte att en temalekplats är i linje med programmet och föreslår därför stadsdelsnämnden att avslå medborgarförslaget. Medborgarförslag om att sätta upp bord vid olika bänkar i parker. Anmäldes 2025-06-18, besvarades 2025-10-23 Stadsdelsnämnden bifaller medborgarförslaget att sätta upp bord vid olika bänkar i parker i Sköndal. I ett medborgarförslag föreslås att förvaltningen ska sätta upp bord vid befintliga soffor i några olika parker i Sköndal. Förvaltningen finner idén god och föreslår att det sätts upp ett par bord i Eklunds Hage, ett par i parkleken Semlan och därutöver ett bord vid Farstastrandsbadet. Medborgarförslag om att plugga igen delar av diket som rinner genom Skönskaholmsängen Anmäldes 2025-06-18, besvarades 2025-12-18 Förvaltningen delar bedömningen att det finns god potential att utveckla våtmarkerna och har initierat en dialog med miljöförvaltningen om det aktuella medborgarförslaget. Miljöförvaltningen bedömer att förslaget ligger väl i linje med de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen för biologisk mångfald, men att frågan behöver utredas vidare i syfte att säkerställa att åtgärden är den mest träffsäkra. Utredningen bör även säkerställa att gällande regelverk följs och att nödvändiga tillstånd beaktas. Förvaltningen ansöker, i samarbete med miljöförvaltningen, om både interna och externa medel för att kunna genomföra utredningen. Under förutsättning av medel beviljas planeras utredningen att pågå under hela 2026. Innan utredningen är klar är det svårt att bedöma om eventuella åtgärder som utredningen föreslår kommer att kunna genomföras under 2026 eller först under 2027. Medborgarförslag om att Farsta ängens parklek ska vara öppen även på helgen Anmäldes 2025-06-18, besvarades 2025-10-23 Medborgarförslag 2025 Bilaga 4 Dnr FAR 2026/10 Sida 4 (5) Förvaltningen tycker att förslaget om fler helgöppna parklekar är bra och tar med sig frågan om att se över parklekarnas öppethållande i det fortsatta utvecklingsarbetet. Medborgarförslag om plantering på Sköndalsbrovägen Anmäldes 2025-05-22, besvarades 2025-09-25 Stadsdelsnämnden avslår ett medborgarförslag om plantering på Sköndalsbrovägen i Sköndal. Längre väster ut längs Sköndalsvägen finns ett stort buskage som förvaltningen har fått in synpunkter på. Det upplevs som för yvigt, skymmande för sikten och bidra till otrygghet på platsen. Därför ser förvaltningen inte att det vore önskvärt och lämpligt att plantera ytterligare buskage på platsen. Att ordna insynsskydd till den egna bostaden är en fråga för den enskilda. Medborgarförslag om att det inrättas Internetsurf (surfplatser) i anslutning till parker, eller rekreationsplatser Anmäldes 2025-05-22, besvarades 2025-09-25 Stadsdelsnämnden avslår medborgarförslaget om att inrätta internetsurf i anslutning till parker eller rekreationsplatser. Det finns redan ett flertal platser som möter förslagsställarens krav på möblering där man med mobilt bredband eller internetdelning via mobiltelefon kan surfa på internet. I samband med att parker upprustas kommer fler platser utrustas med tak och möbler. Att dra fiber ut i parkerna kommer bli för kostsamt sett per användare. Medborgarförslag om att utrusta alla förskolor i Farsta med en hjärtstartare Anmäldes 2025-04-24, besvarades 2025-06-18 Stadsdelsnämnden avslår medborgarförslaget om att utrusta alla förskolor i Farsta med en hjärtstartare. Förvaltningen har tagit fram ungefärlig kostnad och beskriver vilka kunskaper förskolans medarbetare har i nuläget Medborgarförslag om rensning av sjögräs i Drevviken Anmäldes 2025-03-13, besvarades 2025-06-18 Förvaltningen delar uppfattningen att växtligheten orsakat tillgänglighetsproblem, men noterar även att problemet med vattenväxter sannolikt kommer att mattas av med tiden. Förvaltningen planerar att, inför sommaren, röja sjögräs runt strandbaden samt klippa vass på platser som pekats ut i skötselplanen för Drevviken. För sjöbotten i resten av sjön ansvar exploateringsnämnden. De har för närvarande inte något planerat projekt för att ta bort vass eller sjögräs i Drevviken i sommar. Medborgarförslag 2025 Bilaga 4 Dnr FAR 2026/10 Sida 5 (5) Medborgarförslag om en skridskobana i Lilla och Norra Sköndal Anmäldes 2025-03-13, besvarades 2025-06-18 Stadsdelsnämnden avslår ett medborgarförslag om skridskobana i Lilla och Norra Sköndal. Förvaltningen bedömer inte att kostnaden för att dra fram vatten till den plats i Norra Sköndal där det finns en plan yta som är möjlig som isbana är motiverad. Detta med tanke på hur få dagar temperaturen är så låg att en naturfrusen isbanan skulle fungera. Förvaltningen framför därutöver att det finns en konstfrusen isbana vid Sköndalsskolan som är öppen för allmänheten samt att det plogas en bana på Drevviken när isen där är tillräckligt tjock. Förvaltningen föreslår att nämnden avslår medborgarförslaget. Medborgarförslag om en pulkabacke i Hökarängen Anmäldes 2025-03-13, besvarades 2025-06-18 Stadsdelsnämnden bifaller ett medborgarförslag om en pulkabacke i Hökarängen. Medborgarförslag om ett nytt elljusspår från Magelungens strandpromenad till Farsta idrottsplats utegym. Anmäldes 2025-02-06, besvarades 2025-04-24 Stadsdelsnämnden avslår medborgarförslaget om ett nytt elljusspår vid Magelungens strandpromenad. Eftersom belysning kommer ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden och att det leder till en ökad urbanisering av stranden förslår förvaltningen att nämnden avslår medborgarförslaget om ett nytt elljusspår vid Magelungens strandpromenad. Ordna en vak för vinterbad vid Farstastrandsbadet Anmäldes 2024-10-24, besvarades 2025-02-06 Förvaltningen kan inte se att det faller under nämndens ansvar att öppethålla vakar för vinterbad. Om ett antal vinterbadare bildar en förening kan nämnden dock erbjuda möjligheten att teckna ett brukaravtal för att hålla en vak öppen. Medborgarförslag 2025 --- [Bilaga 5 Kvalitetsberättelse Farsta stadsdelsnämnd 2025.pdf] Bilaga 5 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 10 Farsta stadsdelsnämnd Kvalitetsberättelse Farsta stadsdelsnämnd stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 2 (39) Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................................3 Sammanfattning ........................................................................................................................4 Ansvar för kvalitetsarbetet ......................................................................................................4 Kvalitetsarbetet under året ......................................................................................................4 Förändringar i krav, mål eller lagstiftning ..........................................................................................5 Resultat och analys ....................................................................................................................6 Granskningar och revisioner ...............................................................................................................6 Brukarundersökningar ........................................................................................................................8 Andra genomförda uppföljningar och utvärderingar ........................................................................10 Klagomål, synpunkter och avvikelser (inklusive Lex Sarah) ...........................................................12 Avvikelsehantering ...........................................................................................................................17 Riskhantering ....................................................................................................................................17 Egenkontroll .....................................................................................................................................18 Utveckling och förbättringar .................................................................................................19 Förbättringsområden för kommande år ............................................................................................19 Bilagor ......................................................................................................................................21 Riskanalys .........................................................................................................................................21 Egenkontroll .....................................................................................................................................39 stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 3 (39) Inledning Socialstyrelsen anger i föreskriften om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete att varje vårdgivare inom socialtjänst och LSS bör upprätta en årlig sammanhållen kvalitetsberättelse. Av berättelsen bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående år, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra kvaliteten och vilka resultat som har uppnåtts. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår också att kontinuerligt uppdatera ledningssystemet och hålla det levande, samt att ansvariga chefer löpande ska hålla sig informerade om kvalitetsarbetet på en strategisk nivå. Detta ska också göras årligen genom ledningens genomgång, där kvalitetsberättelsen är ett underlag för ledningens bedömning av systemets ändamålsenlighet. Kvalitet definieras som förmågan att konsekvent tillfredsställa eller överträffa förväntningar, behov och krav. Kvalitetsbegreppet omfattar alla egenskaper hos en tjänst eller produkt. Kvalitet är alltså både en egenskap i utförandet, alltså vad brukaren faktiskt får och hur tjänsten utförs, men också i hur brukaren upplever tjänsten och omfattar till exempel förtroende, tillgänglighet och bemötande. Förutsättningar för god kvalitet De grundläggande principerna för processbaserad kvalitetsutveckling utgör basen i såväl svenska myndigheters föreskrifter kring kvalitetsarbete, som i kvalitetsledningsstandarden ISO 9001, Total Quality Management och liknande organisationssystem som idag används världen över inom såväl privat och offentlig verksamhet som varu- eller tjänsteproduktion. Förutsättningarna för ett sådant kvalitetsarbete kan sammanfattas i nedanstående punkter: • Brukar-/invånarfokus: att förstå och möta brukarnas behov och sträva efter att överträffa deras förväntningar. • Processperspektiv utifrån förståelsen att all verksamhet består av processer som interagerar och relaterar med varandra i ett system. Att förstå hur och varför processystemet producerar vissa resultat är nödvändigt för att kunna förbättra processen och resultatet. • Ledarskap med tydlig vision och strategier, som motiverar och skapar sammanhållning och tillit, struktur och riktning mot målen. • Delaktighet, engagemang och kompetens hos anställda på alla nivåer. Bara människor som utvecklar sin kompetens och som är sedda och respekterade för sitt arbete kan excellera. • En ambitiös organisation med fokus på ständig förbättring. En verksamhet som inte ständigt förbättras, klarar inte ens att upprätthålla en tidigare kvalitetsnivå vid förändringar internt eller i omvärlden. • Beslutsfattande som grundar sig på evidens, analys och utvärdering. Ofta finns många olika motstridiga värden, tolkningar och möjliga konsekvenser att ta hänsyn till, och alla beslut fattas med en viss grad av osäkerhet. Fakta, resultat, data och analys leder till bättre och tryggare beslut med färre oförutsedda konsekvenser. • Transparens och goda relationer intern och externt. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 4 (39) Sammanfattning Under året har kvalitetsarbetet löpt på i huvudsak enligt plan. Den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli 2025 har haft stor påverkan på kvalitetsarbetet, liksom den omorganisation som genomfördes 1 januari 2025 och där bland annat ett nytt chefsled med nya mandat infördes. Under året har arbetet med att se över kvalitetsledningssystemet påbörjats. I samband med att nya områden och enheter tillkommit har också systemet gåtts igenom, irrelevanta delar tagits bort och delar som saknats adderats. Dokumentbiblioteket som utgör en viktig del i arbetet och där alla förvaltningens styr- och stöddokument, har uppdaterats så att dokumenten är relevanta, aktuella och tillgängliga. Däremot har inte det större arbetet som var planerat med att se över processkartläggningen från grunden hunnits med som planerat. Arbetet har påbörjats men behöver intensifieras under 2026. Flera granskningar, brukarundersökningar och revisioner har genomförts under året. I stora delar visar de att nämnden har ett gott kvalitetsarbete men vissa briser och utvecklingsbehov har också identifierats och påbörjats. Nedan redovisas kvalitetsarbetet kortfattat för verksamhetsåret 2025. Ansvar för kvalitetsarbetet Ansvarsfördelningen är fastställd av stadsdelsnämnden som en del av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Förändringar i ansvar och befogenheter Kommunfullmäktige beslutade i januari om en ny chefsstruktur för stadens verksamheter. Detta påverkar även Farstas organisation och den 1 januari 2025 trädde en ny organisation i kraft och innebära ett mer hållbart och nära ledarskap för enhetscheferna. De tidigare chefsnivåerna kompletterades med en ny nivå – områdeschefer. Områdeschef är chef på mellannivå och har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar för ett område bestående av flera enheter. Områdeschefen är direkt underställd avdelningschef. Utöver det har också nivån gruppledare införts på vissa positioner. Rollen innebär visst ledningsuppdrag, som inte är chefer med fullt mandat och befogenheter. De utgör en stödfunktion till linjens chefer. Under året har enheten stadsmiljö tillkommit i avdelningen för stadsutveckling och en enhetschef har rekryterats. Enheten ansvarar för drift och investering av park och naturmark och förbereder övertagandet av parkdrift i egen regi. Kvalitetsarbetet under året Förändringar i krav, mål eller lagstiftning Ny socialtjänstlag Under året har nämnden arbetat med implementeringen av en ny socialtjänstlag som trädde i kraft den 1 juli 2025. Den nya lagen kommer innebära stora förändringar i arbetssätt och insatser med fokus på tillgänglighet, förebyggande perspektiv, kunskapsbaserade insatser och ökade möjligheter att ge insatser utan behovsprövning. God och nära vård stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 5 (39) Utöver det pågår arbetet med omställning till God och nära vård. Omställningen syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar Vid årsskiftet infördes Förordning (2024:1252) om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård. Till skillnad från den tidigare samverkansöverenskommelse som fanns mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), styr förordningen tydligt på hälso- och sjukvårdsområdet. Det har medfört behov av justeringar inom strukturen för God och nära vård och omsorg (GNVO). Av förordningen om statsbidrag framgår att det är verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen som kan ta del av statsbidraget. För stadens del innebär det särskilt boende för äldre, bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning (LSS/SoL), dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Den stadsövergripande handlingsplanen har ett brett perspektiv och inrymmer insatser inom socialtjänst, äldreomsorg, skola och förskola. Handlingsplanen, som baseras på den länsgemensamma huvudöverenskommelsen om samverkan inom vård och omsorg, gäller fortsättningsvis. Det innebär att arbetet med omställningen i det bredare perspektivet ska fortsätta. Däremot kan finansiering av aktiviteter genom statsbidrag begränsas. Handlingsplanen gäller till år 2030 och kommer enligt plan att revideras under 2027. Den stadsgemensamma handlingsplanen inkluderar utvecklingsområden kopplat till psykisk hälsa och suicidprevention. Såväl den länsgemensamma handlingsplanen för GNVO som stadens egen plan har ett brett perspektiv och inkluderar socialtjänst, äldreomsorg, skola och förskola. Ett flertal av de utvecklingsområden som beskrivs i den stadsgemensamma handlingsplanen för GNVO tangerar omställningen till ny socialtjänstlag och kan bedrivas inom ramen för den omställningen. Hälso- och sjukvårdens beredskap stärks vid kris och krig Från 1 januari 2026 gäller nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som syftar till att stärka vårdens beredskap för kris och krig. Bland annat införs nya förutsättningar för beredskapsplanering, skyldighet för kommuner och regioner att hjälpa varandra och ett tydliggörande av vilken hälso- och sjukvård som behöver kunna bedrivas vid kris och krig. Kommuner och regioner ska planera hälso- och sjukvården så att beredskap upprätthålls vid katastroftillstånd, masskador eller andra allvarliga händelser. Under 2025 har arbetet med att förbereda inför lagändringen pågått. Parkdrift i egen regi Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att Parkdriften i Farsta ska tas över till egen regi med start 1 oktober 2026. Under året har nämnden arbetet med att förbereda för övertagande Bland annat har nämnden tillsammans med Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnder sökt efter, anpassat och iordningställt en gemensam lokal för parkdrift i egen regi i Högdalens industriområde. Lag om källsortering på allmän plats Nämnden har även förberett verksamheten inför ny lag om källsortering på allmän plats genom att kartlägga behov utefter naturvårdsverkets riktlinjer. Resultat och analys Under denna rubrik redovisas en kort beskrivning av resultat och eventuella åtgärder som stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 6 (39) vidtagits med anledning av granskningar, revisioner, uppföljningar och undersökningar som gjorts och som är av betydelse för kvaliteten i socialtjänstens verksamhet. Under året har ett antal granskningar och revisioner genomförts inom nämndens ansvarsområde. Nedan redogörs kortfattat för dessa samt vilka eventuella åtgärder som vidtagits. Granskningar och revisioner Föreningsbidrag Under året har en revisionskontoret granskat Farsta stadsdelsnämnds uppföljning av föreningsbidrag och kulturstöd till föreningar. Den sammanfattande bedömningen är att nämnden delvis säkerställt en tillräcklig intern styrning och kontroll. Bedömningen grundar sig på att kontroller och uppföljning behöver bli mer omfattande för att säkerställa att stadens medel betalas ut till seriösa föreningar. Nämnden har påbörjat ett arbete med att se över hur revisorernas synpunkter ska tas omhand och integreras i det fortlöpande arbetet. Bland annat kommer nämnden under 2026 att uppdatera riktlinjerna för föreningsbidrag. Granskning av nämndernas barnsäkerhetsarbete i förskolan Revisionskontoret har granskat Farsta stadsdelsnämnds arbete med fysisk barnsäkerhet i förskolan. Granskningen har inriktats på det systematiska barn- och brandsäkerhetsarbetet samt hantering av värmeböljor. Den samlade bedömningen är att nämnden delvis säkerställer att riktlinjer för systematisk barnsäkerhet respektive brandskyddsarbete efterlevs i de kommunala förskolorna. Bedömningen grundar sig i att nämndens systematiska brandskyddsarbete och uppföljning av inomhustemperatur behöver stärkas. Förskolorna har efter rekommendation installerat inomhustermometrar på avdelningarna och beslutat om uppföljning av orosanmälningar två gånger om året, vilket är en aktivitet i 2026 års verksamhetsplan. Vård och omsorg vid demenssjukdom Revisionskontoret har granskat om vård och omsorg vid demenssjukdom följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt kommunfullmäktiges uppdragsbeskrivningar. Granskningen omfattade äldrenämnden samt stadsdelsnämnderna Farsta och Norra innerstaden. Revisorernas samlade bedömning är att vård och omsorg för personer med demenssjukdom vid särskilda boenden i kommunal regi i huvudsak utgår ifrån nationella riktlinjer och kommunfullmäktiges uppdragsbeskrivning men att det finns behov av att utveckla registreringen av beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) för samtliga vård- och omsorgsboenden samt att ffortsätta stärka samverkan med regionen gällande samordnad individuell plan (SIP). Hantering av avgifter och köp inom äldreomsorgen Revisionskontoret har genomfört en granskning i syfte att bedöma i Farsta stadsdelsnämnds hantering av avgifter och köp inom äldreomsorg. Farsta stadsdelsnämnd har år 2025 cirka 2 100 brukare som ges stödinsatser inom äldreomsorgen. Den sammanfattande bedömning är att stadsdelsnämnden i huvudsak har en tillräcklig intern kontroll av avgifter och köp inom äldreomsorgen. Revisionskontoret menar att uppföljningen kan stärkas för att minska risken för oegentligheter samt välfärdsbrott. Under 2026 finns sedan tidigare planerat att uttalad resurs på Beställare äldre systematiskt kommer att följa upp genom tidrapport för kund, ett stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 7 (39) uppdrag i linje med revisionskontorets rekommendation. Kvalitetsinspektion äldreomsorgen I januari genomfördes en kvalitetsinspektion på Edö- vård-och omsorgsboende, vilken visade på en verksamhet med engagerade medarbetare, god personalkontinuitet och ett närvarande ledarskap som stödjer verksamhetens utveckling. Mot bakgrund av inspektionens bedömningar har enövergripande handlingsplan tagits fram med fokus på prioriterade utvecklingsområden för att ytterligare stärka kvaliteten i verksamheten. Miljöinspektion Miljöförvaltningens tillsyn på Edö vård- och omsorgsboende i oktober ledde till tydliga och konstruktiva åtgärder inom områdena personbelastning i gemensamma utrymmen och kontroll av vattentemperaturer. Arbetet med personalbelastningskarta och rutiner för kontroll av vattentemperatur är påbörjat och fortskrider strukturerat i nära samverkan med fastighetsägaren. Livsmedelskontroll Miljöförvaltningen kontrollerade verksamhet på Edö vård- och omsorgsboende den 9 juni 2025. Det var en ordinarie kontroll, som gjordes i form av ett oanmält kontrollbesök. Vid denna kontroll granskades köken på tre olika avdelningar och två avvikelser konstaterades som handlade om kylförvaring samt utbildning av personal. Brukarundersökningar Under 2025 har ett flertal brukarundersökningar genomförts riktat mot nämndens målgrupper. Nedan redogörs kort för de brukarundersökningar som genomförts under årets samt hur verksamheten har tagit hand om de resultat som kommit. Fritidsverksamhet Avdelningen genomför varje år en brukarundersökning på fritidsgårdar, parklekar och öppen förskola. Årets brukarundersökning visar som tidigare år att nöjdheten är hög generellt i verksamheterna. Förskoleenkäten 2025 Förskoleenkäten visar på skillnader mellan förskoleområden i avseende vårdnadshavares upplevelse av nöjdhet (KF-indikator) som ökat på helheten med en procent sedan föregående år. Fem av förskoleområdena har minskat resultat i helhetsupplevelsen och sju har ökat. Upplevelsen av utveckling och lärande har ökat med en procent, normer och värden ligger på samma nivå som året innan. Samverkan med hemmet har ökat med två procent sedan den första mätningen gjordes 2024. Upplevelsen av rörelse och hälsa ligger på samma nivå som 2024. Funktionsnedsättning Biståndsenheten för funktionsnedsatta har genomfört en egen kortare brukarundersökning under året där brukare och företrädare har återkopplat hur de upplever biståndshandläggarens bemötande. Under året har SKRs årliga brukarundersökning inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning för insatserna daglig verksamhet enligt LSS, gruppbostad enligt LSS, servicebostad enligt LSS och verksamhetsområdet socialpsykiatrin för insatsen sysselsättning stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 8 (39) enligt SoL genomförts. Förvaltningens olika verksamheter har analyserat resultaten för att identifiera områden som behöver utvecklas. Resultaten analyseras vidare av förvaltningen, bland annat genom individuppföljning, för att identifiera utvecklingsområden. På Biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning genomförs kollegial granskning där bland annat jämställt och jämlikt bemötande, inflytande och delaktighet samt barnrättsperspektiv granskas. Under innevarande år har biståndsenheten haft brukardialog i form av intervjuer med alla brukare efter ansökan om korttidshem. Det var sammanlagt fler än svaranden i stadens brukarundersökning. Även de dialogerna visar på en ökad nöjdhet kring upplevelse av gott bemötande från biståndshandläggare. Brukarundersökning Edö dagverksamhet Årets undersökning visar liksom tidigare år att Edö dagverksamhet bedriver en verksamhet som brukarna är nöjda och trygga med. Även i år har verksamheten, i princip genomgående, ett högt resultat i jämförelse med stadens övergripande resultat. Allra bäst resultat ses, likt tidigare år, inom kategorin personal och förhållningssätt där samtliga svarande upplever att personalens förhållningssätt är bra och att de får ett gott bemötande. Den omfattande ombyggnationen i fastigheten där dagverksamheten bedriver sin ordinarie verksamhet föranledde att verksamheten under en period evakuerade till andra lokaler. Undersökningen visar på förbättrade resultat, jämfört med föregående år, avseende hur nöjda och trygga de svarande är med verksamheten. Även inom området biståndshandläggarens bemötande ses ett förbättrat resultat där 97 procent av de svarande anser att biståndshandläggaren bemöter dem på ett bra sätt. Att jämföra med tidigare år då det var 89 procent. Inom ett område, aktiviteter, kan ett något försämrat resultat ses i årets brukarundersökning. En möjlig analys är att verksamhetens tillfälliga evakuering till andra lokaler också påverkat aktivitetsutbudet. Brukarundersökning vård- och omsorgsboende i egen regi Den övergripande nöjdheten är god och respondenterna upplever sig väl bemötta och trygga samt har förtroende för personalen. Förbättrade resultat ses inom flera områden samtidigt som fortsatt arbete behövs för att ytterligare säkerställa inflytande och delaktighet för äldre som bor på nämndens vård- och omsorgsboenden. Bland de utvecklingsområden som identifierats utifrån årets resultat återfinns områden som måltidssituation, möjligheten att komma utomhus, aktivitetsutbud, information om tillfälliga förändringar samt synpunkter och klagomålshantering. Brukarundersökning hemtjänst i ordinärt boende Undersökningens resultat visar att kunderna i hög utsträckning känner förtroende för den kommunala hemtjänstens personal och tycker att de blir bemötta på ett bra sätt. Utifrån årets resultat ses en positiv utveckling inom områden som trygghet, tillgänglighet, inflytande och delaktighet. Bland de utvecklingsområden som identifierats finns bland annat fast omsorgskontakt, inflytande och delaktighet, synpunkter och klagomål. Stadsdelsnämndens pensionärsråd har lämnat synpunkter på Socialstyrelsens brukarundersökningar och bland dessa föreslås bland annat att antalet frågor/områden blir färre, att de som är på demensboende intervjuas muntligt av en utomstående och att enkäten fokuserar på frågor som är de viktigaste för de äldre. Därmed kommer svaren att tydligare rikta sig mot och göras användbara av verksamheters samt kommuners personal och politiker stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 9 (39) det vill säga de som kan påverka utvecklingen av äldreomsorgen. Beställare äldres egna enkätundersökning Under 2025 genomfördes enhetens enkät för brukare med hemtjänst, de som fått beslut om hemtjänst under januari och februari 2025. 89 personer svarade på enkäten vilket motsvarar 64 procent av de tillfrågade. Majoriteten av respondenterna var kvinnor. Generellt ses en ökad nöjdhet, i jämförelse med förra året, inom enkätens frågeområden. Respondenterna upplever ett bra bemötande från handläggaren och att handläggaren har lyssnat. Respondenterna är till stor del nöjda med den information och vägledning de fått och upplever även i hög grad att beslutet motsvarar behovet. Den upplevda tillgängligheten ligger på 60 procent vilket är en ökning med två procent i jämförelse med föregående år. Beställare äldre kommer fortsatt att arbeta för att främja de enskildas upplevelse av ökad tillgänglighet. Andra genomförda uppföljningar och utvärderingar Utvärdering av trygghetsvärdarnas arbete Under året har förvaltningen genomfört en utvärdering av trygghetsvärdarnas arbete. Utvärderingen visar generellt på positiva effekter. Trygghetsvärdarna bidrar med att vara en mobil resurs vid tidpunkter på dygnet då det är färre människor i rörelse. Trygghetsvärdarna gör en stor insats genom att felanmäla, skräp, skadegörelse m.m. De samverkar med polis och fältassistenter och har under året gjort ett antal orosanmälningar samt slussat vidare personer i behov av stöd. Verksamhetsuppföljning inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri Vartannat år följs utförarverksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri upp enligt uppföljningsmall för att säkerställa att rutiner finns, är uppdaterade och att kvalitén i verksamheterna säkerställs. Under året har tio verksamhetsuppföljningar genomförts. Verksamhetsuppföljningarna 2025 visar att enheterna bedriver en trygg och säker verksamhet med god brukardelaktighet. Det finns behov av att förtydliga och implementera vissa rutiner. Arbetet är redan påbörjat. Verksamheterna arbetar aktivt med kompetensutveckling, och den nya chefsstrukturen från 2025 har stärkt ledarskapet och förbättrat förutsättningarna för kvalitet och utveckling. Verksamhetsuppföljning vård- och omsorgsboende Vartannat år genomförs verksamhetsuppföljning av vård- och omsorgsboenden, i enlighet med Stockholms stads uppföljningsmodell. Verksamhetsuppföljningar på vård- och omsorgsboendena Edö, Postiljonen och Ängsö är genomförda. Uppföljningen ger en samlad bild av verksamhetens kvalitet och följsamhet samt identifierar utvecklingsområden som kommer att styra arbetet framåt. Verksamheterna inväntar den formella återkopplingen från verksamhetsuppföljarna och flera åtgärder är redan påbörjade i samverkan med MAS och MAR. Kvalitetsobservation inom hemtjänsten Kvalitetsobservationer har under året genomförts inom emtjänstenheterna. Fokus på observationerna är på hur personalen tillämpar det personcentrerade förhållningssättet och äldreomsorgens värdegrund i mötet med den äldre. Observationerna fokuserar särskilt på tre olika processer: stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 10 (39) • personlig omvårdnad • mat och måltider • stimulans och vila Kvalitetsobservationernas resultat redovisas utifrån äldreomsorgens kvalitetsmål: • trygghet och säkerhet • meningsfullhet och delaktighet Farsta hemtjänst Centrum Kvalitetsobservationen visade att verksamheten har ett tydligt och närvarande ledarskap, väl fungerande samverkan och kompetent engagerad personal. Arbetet är personcentrerat och utgår från de äldres behov, vilket ger trygghet, kontinuitet och god kvalitet, samtidigt som verksamheten arbetar aktivt med utveckling och kvalitetssäkring inom identifierade utvecklingsområden. Farsta hemtjänst Norra Kvalitetsobservationen visade att verksamheten präglas av ett närvarande och engagerat ledarskap med god tillgänglighet och insyn i det dagliga arbetet. Personalen är erfaren, ansvarstagande och bemöter de äldre med respekt. Arbetet bedrivs personcentrerat med fokus på individens önskemål, behov och förutsättningar. Informationsöverföringen fungerar väl inom organisationen och ett salutogent förhållningssätt genomsyrar verksamheten vilket bidrar till trygghet, meningsfullhet och goda relationer. Samtidigt har utvecklingsområden identifierats och arbete pågår för att ytterligare stärka verksamheten. Arbetsmiljöverkets inspektion i hemtjänsten I samband med Arbetsmiljöverkets nationella tillsynsinsats hos kommunala och privata hemtjänstföretag har en inspektion gjorts på Farsta hemtjänst Centrum den 4 december 2025. Bland områden som inspekterades finns ohälsosam arbetsbelastning, belastningsergonomi, hot och våld, halk- och snubbelolyckor, användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultatet av inspektionen visar att det finns delar i arbetsmiljöarbetet som fungerar bra men också ett förbättringsområde. De brister och krav som Arbetsmiljöverket redovisar är att uppgiftsfördelning saknas; medarbetare som utför undersökning och riskbedömning av arbetsmiljörisker i brukarens hem har inte fått någon skriftlig uppgiftsfördelning. Arbetsgivaren kommer på återkontrollen i mars att redovisa hur ställt krav om skriftlig uppgiftsfördelning och information till övriga arbetstagare om uppgiftsfördelningen uppfyllts och hur skyddsombud och arbetstagare har varit delaktiga i att uppfylla dessa. Kvalitetsuppföljning på individnivå Uppföljningen genomförs kontinuerligt i samband med biståndshandläggarnas årliga uppföljning av beslutade insatser med syfte att följa upp att den enskildes behov blir tillgodosedda och att de beviljade insatserna utförs med god kvalitet enligt den äldre. Avseende nämndens verksamheter i egen regi har uppföljningar genomförts under 2025 på vård-och omsorgsboendena Edö och Postiljonen samt inom samtliga tre hemtjänstenheter. Resultaten visar att majoriteten upplever ett respektfullt bemötande från personalen, är nöjda med sitt vård- och omsorgsboende/hemtjänst och känner sig trygga. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 11 (39) Förskolerapport 2025 Farsta stadsdelsförvaltning har lämnat in den årliga förskolerapporten till förskoleförvaltningen. Stadsdelsförvaltningen/avdelning förskola har under 2025 arbetat systematiskt med kvalitetsutveckling i förskolan utifrån den reviderade läroplanen. Fokus har legat på undervisning baserad på vetenskaplig grund, språkutveckling genom högläsning och boksamtal, fysisk aktivitet samt ett begränsat användande av digitala verktyg. Alla barngrupper har legitimerade förskollärare, och rektorerna leder arbetet med kompetensutveckling och kvalitetsdialoger. Språkutvecklande insatser har stärkts genom kartläggningar, samverkan med grundskolan och fortbildning, men behovet av utbildning i yrkessvenska för personal har ökat då inga insatser genomförts under året. Arbetet för att öka närvaro och nå fler barn har fortsatt genom informationsutskick och telefonsamtal, men uppföljning av effekterna saknas. Antalet ansökningar om extraordinärt stöd har minskat något, medan beviljade insatser främst gått till ökad bemanning. Rutiner för orosanmälan har reviderats och samverkan med socialtjänst, BUP och habilitering fungerar väl, med en gemensam handlingsplan under utveckling. Trots insatser kvarstår utmaningar kring språkliga svårigheter och oregelbunden närvaro, och stadsdelen ser fortsatt behov av kompetenshöjande åtgärder för personal och riktade insatser för barn i behov av stöd. Kvalitetsdialoger inom förskolan Förvaltningen genomför årligen kvalitetsdialoger på samtliga enheter med fokus på uppföljning av resultat, kvalitetssäkring av planer och rutiner samt uppföljning och utvärdering av utvecklingsområden. Syftet är att i dialogform gå djupare i utvecklingsarbetets struktur och organisation och att gemensamt hitta effektiva strategier samt utvecklingsområden framåt. Utvecklingsarbetet förs bland annat vidare i verksamhetsplanen. Klagomål, synpunkter och avvikelser (inklusive Lex Sarah) Klagomål och synpunkter Det har inkommit fler synpunkter och klagomål i år jämfört med föregående år. Utfallet har inte hunnit analyseras på en nämndövergripande nivå då verksamhetsåret just avslutats. Under året har rapporteringen av synpunkter och klagomål i verksamhetsstödet ändras och kategorierna är inte fullt ut jämförbara. Men vissa trender går ändå att se. Bland att syns det att det kommit in fler synpunkter och klagomål vad gäller bemötande, bemanning och information.På enhetsnivå har resultaten analyserats men det finns ett behov att under 2026 analysera vad ökningen beror på. Nedan presenteras lite av enheternas/avdelningarnas analyser. Statistiken för synpunkter på stadsmiljön genom Artvise visar att 3582 synpunkter, felanmälningar, frågor med mera inkommit. Det ligger på ungefär samma nivå som 2024 då siffran var 3527. Den tidigare kraftiga ökningen av synpunkter mellan åren har avtagit. Under 2025 har det tillexempel inkommit många ärenden om träd bland annat efter sommarens stormar. Utifrån årets inkomna synpunkter och klagomål så konstaterar förskolorna att struktur, digitalisering och ledarskap har förbättrats men att implementeringen är ojämn och utmaningar kvarstår kring kommunikation, bemanning, arbetsmiljö och föräldrakontakter. Digitala verktyg och årshjul fungerar där de används konsekvent, och ledningens närvaro stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 12 (39) samt systematisk uppföljning ger positiva effekter. Största behoven gäller jämnare rutiner, bättre kommunikationsstrategi, riktade insatser för miljö och inskolning, samt stärkt förändringsledning och bemanning. Inom avdelningen individ- och familjeomsorg handlar de flesta synpunkterna och klagomålen om bemötande och om missnöje kring beslut och utförande av insats. Åtgärder som vidtagits är bland annat dialog på APT, utbildning inom pedagogiska ramverket, ett närmare chefsstöd, säkerställande av rättssäkerhet, dialog med sökande, samtal med ansvarig chef och vid behov även tillsammans med berörd medarbetare. Avvikelsehantering har även lett till att socialförvaltningens upphandlingsenhet har sett över sina upphandlade avtal gällande HVB för unga. Beröm Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Beröm 95 74 89 258 Från vem har klagomål eller synpunkt inkommit? Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Brukare/patient 23 30 27 80 Invånare 2 5 4 11 Närstående (anhörig, god man etc.) 29 30 30 89 Samverkanspart (ex annan förvaltning, Region 5 4 4 13 Stockholm, Polis) Tillsynsmyndighet (t.ex. IVO, Skolinspektionen) 5 2 1 8 Vårdnadshavare 89 85 97 271 Annan instans (t ex Patientnämnden) 2 0 2 4 Annan 23 38 24 85 Anonym 0 0 1 1 Synpunkter och klagomål - som gäller verksamhet och personal Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Bemanning 23 35 40 98 Bemötande 28 33 51 112 Beslut (avsaknad av, missnöje med etc) 18 22 24 64 Fråga/idé 7 10 9 26 Handläggning 2 5 0 7 Hälso- och sjukvård 1 1 4 6 Information (utebliven info, obegriplig etc) 22 19 25 66 Kompetens 11 1 19 31 stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 13 (39) Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Kontinuitet 2 3 6 11 Rättssäkerhet 0 0 0 0 Tillgänglighet (öppettider, telefontider) 13 9 9 31 Utebliven/försenad insats 4 6 7 17 Utförande av insats eller verksamhet 14 15 14 43 Annat (ange vad i rapporteringsvyn) 13 14 6 33 Synpunkter och klagomål - ej personalrelaterade Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Fysisk miljö inne eller ute (ej städat, avsaknad av 18 6 24 48 st material etc.) Mat och måltider 14 6 4 24 st Teknik, verksamhetssystem eller IT-relaterade 4 6 13 23 st frågor Transport 0 0 0 0 Annat (ange vad i rapporteringsvyn) 2 2 3 7 st Personuppgiftsincidenter Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Antal personuppgiftsincidenter 8 6 3 17 st Vilken återkoppling och vilka åtgärder har gjorts? Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Antal synpunkter/klagomål där åtgärder eller 118 85 188 391 st förbättringar planerats och/eller genomförts i verksamheten Antal synpunkter/klagomål där återkoppling har 16 5 5 26 st lämnats till beställarenhet Antal synpunkter/klagomål där återkoppling har 113 85 145 343 st lämnats till brukare/vårdnadshavare Antal synpunkter/klagomål behandlade på 80 89 171 340 st APT/verksamhetsmöte Antal synpunkter/klagomål där åtgärder vidtagits 70 76 195 341 st Avvikelse - SOL/LSS Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Bemötande 9 5 9 23 st stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 14 (39) Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Dokumentation 2 2 5 9 st Fysisk miljö, utrustning och teknik 2 3 0 5 st Handläggning 3 0 2 5 st Informationsöverföring 2 1 3 6 st Tillgänglighet 2 1 0 3 st Utförande av insats 22 14 13 49 st Annat 12 10 0 22 st Avvikelse - Lex Sarah Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Antal inkomna rapporter 4 7 7 18 st Antal anmälningar till IVO (Antal rapporter som 0 0 1 1 st bedömts som allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande och anmälts till IVO) Avvikelse - Lex Maria Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB utfall Antal anmälningar till IVO (Antal rapporter som 0 0 0 0 st bedömts som allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande och anmälts till IVO) Avvikelse - HSL Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB utfall Antal fördjupade utredningar 0 0 0 st Allvarlig vårdskada/risk för allvarlig vårdskada 0 0 0 st Avvikelse som skickats till annan huvudman 0 2 2 st Vårdkedjeavvikelse 8 1 8 17 st Fall 108 62 73 243 Läkemedel 45 21 45 111 Specifik omvårdnad 10 4 8 22 Specifik rehabilitering 0 0 0 Trycksår 1 0 1 Vårdrelaterad infektion 0 0 0 stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 15 (39) Avvikelse Förskola - Kränkningar Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB utfall Incident i förskola 2 2 4 8 st Stadsmiljö Klagomål/synpunkter/kategorier Periodens Periodens Periodens Ack. utfall Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB Beröm 6 5 5 16 st Klagomål 31 5 25 61 st Felanmälan 702 1 223 1 325 3 250 st Fråga 28 58 57 143 st Idé/förslag 39 28 45 112 st Annat 0 0 0 0 st Avvikelsehantering Avvikelsehantering omfattar alla aktiviteter som ingår i processen att hantera avvikelser i form av klagomål och synpunkter från brukare och allmänhet, rapporter om missförhållanden enligt lex Sarah, och de fel och brister som upptäcks och påtalas av anställda i verksamheterna. Lex Sarah Under år 2025 har 21 lex Sarah-rapporter anmälts av förvaltningens verksamheter i egen regi, vilket är dubbelt så många som året innan. Ökningen av antalet lex Sarah-rapporter i förvaltningens verksamheter är välkommen. Det tyder på att de löpande informationsinsatser som gjorts i ledningsgrupp och personalgrupper, om vikten av att anmäla avvikelser och misstänkta missförhållanden fungerat. Rapporterade brister i handläggning och rättssäkerhet har enligt utredningarna till stor del orsakats av manuellt registreringssystem och den mänskliga faktorn. Brister i utförande av insatser har framför allt orsakats av icke ändamålsenlig och bristfällig informationsöverföring, bristande samarbete och otydlig ansvarsfördelning. Kompetensförsörjning är fortsatt en nyckelfråga för att säkra kvaliteten i verksamheten. Ett par ärenden har avskrivits som lex Sarah-ärenden och hanterats i andra processer. En mer utförlig rapport av arbetet med Lex Sarah presenteras som en egen bilaga till nämndens verksamhetsberättelse 2025. Övrigt avseende avvikelsehantering Totalt har 107 avvikelser rapporterats gällande SOL/LSS hos enheterna. Det handlar främst (cirka 50 procent) om att insatser inte utförts korrekt. Ungefär 400 avvikelser inom hälso- och sjukvård har rapporterats. Det gäller främst fall men även läkemedel. Utöver Lex Sarah som stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 16 (39) rapporteras i stycket ovan har inga avvikelser bedömts så pass allvarliga att de rapporterats vidare till tillsynsmyndighet. Riskhantering Riskanalys är en del av verksamhetsplaneringen. Riskanalys innebär att fortlöpande bedöma om händelser kan uppstå som avviker från god kvalitet, vilka konsekvenserna kan bli av sådana händelser och hur allvarliga de är. Riskanalysen kopplas till de aktiviteter som identifierats i processkartläggningsarbetet. För varje aktivitet görs en bedömning om det finns risk att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra kvalitetsbrister. För varje sådan händelse görs en uppskattning av sannolikheten att den skulle inträffa och en bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden. Under 2024 fattade förvaltningsledningen ett beslut att utveckla enheternas arbete med riskanalys. Arbetet påbörjades under hösten 2025 men då med fokus på verksamhetsåret 2026. Kunskapshöjningar kring riskhantering har under året genomförts riktat till chefer inom förvaltningen samt vissa nyckelfunktioner. Riskanalys Riskanalyser har inför verksamhetsåret 2025 genomförts på enhets- och områdesnivå med särskilt fokus på socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter. Enligt nämndens kvalitetsledningssystem ska samtliga enheter genomföra riskanalys kopplat till kvalitetsarbetet. I och med den nya chefsstrukturen har det dock varit många nya chefer och behov av att organisationen får landa varför inte alla enheter har genomfört riskanalyser helt i enlighet med beslutet. De risker med högst riskvärden är fortsatt framför allt de risker som innebär stora konsekvenser för brukare eller medarbetare kopplat till hälso- och sjukvårdsinsatser, insatser inom socialtjänsten samt i de fall där medarbetare utsätts för hot och våld. Egenkontroll Egenkontroll avser en regelbunden och systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder samt kontroll av att uppföljningen bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Socialtjänstverksamheter ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter kontinuerligt genomföra egenkontroller. Egenkontrollen kan innefatta följande moment: • Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat. • Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister. • Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i öppna jämförelser och resultat för andra verksamheter. • Målgruppsundersökningar. • Granskning av journaler, akter och annan dokumentation. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 17 (39) • Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. • Analys av uppgifter från patientnämnder och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. Planering och genomförande av egenkontroll Äldreomsorg Inom äldreomsorgen planeras egenkontroller utifrån genomförd riskanalys. Genomförda egenkontroller för år 2025 visar övergripande på godkända resultat. Inom det område som 2024 uppmärksammades, registrering och riskbedömning av personuppgiftsbehandlingar, har verksamheterna arbetat aktivt med och årets egenkontroller visar på förbättrade resultat. Under år 2026 planeras för dialog och genomgång av kvalitetsledningssystemet i ILS tillsammans med avdelningens chefer. Syftet är att uppdatera kunskaper om hur systemet kan nyttjas på bästa sätt, utveckla ändamålsenliga arbetssätt och ge stöd för verksamheterna att uppnå ställda krav. Individ- och familjeomsorg Inom individ- och familjeomsorg planeras egenkontroller utifrån genomförd riskanalys. Förvaltningen har deltagit i den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning (NUSO), uppföljningen har fokuserat på barn och unga med anledning av införandet av ny socialtjänstlag för att kunna följa socialtjänstens omställning över tid. Funktionshinderinspektörernas kvalitetsgranskning kring barns delaktighet i LSS-utredningar har genomförts i fyra stadsdelar. Farsta har fina resultat i granskningen. Till exempel var förekomsten av barnkonsekvensanalyser i Farstas utredningar 71 procent, snittet för de fyra granskade stadsdelarna var 34 procent. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde en särskild tillsynsinsats riktad mot samtliga kommuner i landet 2024. Syftet med tillsynen var att granska rättssäkerheten i kommunernas myndighetsutövning för barn och unga. Tillsynen var avgränsad till socialtjänstens handläggning och kontroll vid placeringar av barn och unga i privat drivna verksamheter, hantering av orosanmälningar, uppföljning av placeringar och handläggning samt kommunens och nämndens egenkontroll inom området. Förvaltningen har arbetat med åtgärder för att komma tillrätta med brister i att göra kontroller inför placeringar av barn och unga, hantera orosanmälningar och i egenkontroll avseende myndighetsutövning för barn och unga. I december 2025 beslutade IVO att den återredovisning som förvaltningen gjort ger förutsättningar att komma till rätta med de briser som IVO påtalat och avslutade ärendet. Fritid och stadsmiljö För Fritidens båda enheter samt stadsmiljöenheten genomför avdelningen för stadsutveckling regelbundet under året uppföljningar där enheterna redovisar sin egenkontroll inom olika områden. Bland annat vad gäller säkerhet, medarbetare, information till stockholmare och statistik i verksamheterna samt synpunkter och klagomål Förskola Avdelning förskola har ingen sådan huvudprocess men köken gör egenkontroller enligt HCAAB samtt vad gäller barnskyddsrond, trygghetsrond och övriga arbetsmiljöronder. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 18 (39) Utveckling och förbättringar Förbättringsområden för kommande år Avvikelsehanteringssystem Inom flera verksamheter finns ett behov av ett samlat system för avvikelsehantering. Det finns idag flera lösningar tillgängliga men Stockholms stad har inte tagit in/implementerat detta. Syftet med att ta in ett sådant system är att effektivisera arbetet och kunna följa hanteringen de avvikelser och synpunkter som kommer in. Frågan är dock stadsövergripande och bör kunna hanteras gemensamt mellan fler nämnder i Stockholms stad. Stärka arbetet med riskanalyser och egenkontroller Ett annat område som behöver förbättras är åtgärder kopplat till riskanalys och egenkontroll. Enheterna behöver förbättra sitt arbete med att skriva åtgärder och följa upp dessa. Kunskapshöjande insatser inom kvalitetsledningssystemet behövs och bedöms kunna göras samtidigt so utvecklingen och översynen av processerna. Stärka kunskaperna kring det systematiska kvalitetsarbetet Det finns ett behov av att stärka chefernas kunskaper kring det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på kvalitetsledningssystem. Under 2024 har nämnden tagit in processkartläggningsverktyget 2c8 och under året ska detta implementeras och omfatta alla nämndens verksamheter. I samband med det planeras även för utbildningsinsatser. I samband med att kvalitetsledningssystemet och dess processer ses över ska även nämndens dokumentbibliotek ses över och uppdateras då behovet av det är stort. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 19 (39) Bilagor Riskanalys Delprocess Riskmatris med processtabell 5 4 3 2 stockholm.se tehkilonnaS 1 3 26 12 1 6 28 26 1 2 1 2 1 1 1 2 3 4 5 Konsekvens 13 Kritisk87 Medium10 Låg Totalt: 110 Kritisk Sannolikhet Konsekvens Medium 5 Mycket sannolikt Mycket allvarlig Låg 4 Sannolikt Allvarlig 3 Möjlig Kännbar 2 Mindre sannolikt Lindrig 1 Osannolikt Försumbar Bilaga 5 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 10 Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Aktualisera Bedöma angelägenhetsgrad och Felprioritering av behov 3. Möjlig 3.Kännbar 9 brådska vid inkommen information (bistånd äldre) Bedöma barnets omedelbara situation avseende Bristande eller ej gjord risk- och risker och skydd skyddsbedömning Bedöma och besluta om barnavårdsutredning Beslut fattas inte inom 14 dagar från 2. Mindre 2.Lindrig 4 ska inledas inkommen anmälan sannolikt Utredning inleds inte trots att behov 2. Mindre 4.Allvarlig 8 av stöd och/eller skydd finns. sannolikt Fördela ärende och förbereda besök (ekonomiskt Det dröjer mer än två veckor innan tid 2. Mindre 2.Lindrig 4 bistånd) för nybesök är bokat. sannolikt Förhandsbedöma ärende om våld i nära relation En våldsutsatt person kontaktas inte 2. Mindre 3.Kännbar 6 inom 24 timmar sannolikt Genomföra anmälningsmöte kring oro för barn/ungdom Anmälningsmöte kan inte genomföras i tid Farsta stadsdelsnämnd stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 21 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Väsentlig information framkommer inte i anmälningsmötet Genomföra första kontakten vid ansökan om ekonomiskt Brister i tillgänglighet och kontakt 2. Mindre 2.Lindrig 4 bistånd sannolikt Identifiera förekomst av våld i nära relation Våld i nära relation upptäcks inte 2. Mindre 3.Kännbar 7 sannolikt Informera, motivera och erbjuda stöd till vuxna med Ansökan om stöd försenas eller 2. Mindre 4.Allvarlig 8 missbruk uteblir pga av bristande information sannolikt Risk att ansökan inte görs på grund 2. Mindre 3.Kännbar 6 av bristande bemötande, sannolikt motivationsarbete eller bedömning. Kontakta parter och eventuell anmälare i barn- Parter kan inte nås och information /ungdomsärende om deras inställning saknas. Ta emot ansökan om stöd eller anmälan om oro för Anmälan tas inte emot eller missas barn och ungdomar Ta emot ansökan om stöd för att kompensera Ansökan tas inte emot eller kommer 2. Mindre 4.Allvarlig 8 funktionsnedsättning bort sannolikt Avsaknad av skriftlig ansökan 4. Sannolikt 3.Kännbar 10 Ta emot och bedöma ansökningar och information Bedömningar görs inte på likvärdiga, 2. Mindre 4.Allvarlig 7 (missbruk) rättsäkra grunder sannolikt Utredning inleds inte vid allvarliga 2. Mindre 4.Allvarlig 6 missbruksproblem sannolikt Att Att följa upp vidtagna bedömningar och åtgärder Utebliven uppföljning av inkontinens 2. Mindre 2.Lindrig 4 förebygga avseende inkontinens/blåsdysfunktion sannolikt och behandla Att vidta förebyggande och behandlande åtgärder mot Förskrivning av felaktiga 2. Mindre 3.Kännbar 6 inkontinensr inkontinens inkontinensskydd sannolikt elaterade problem Utreda inkontinens Utebliven eller bristande 2. Mindre 3.Kännbar 6 inkontinensutredning sannolikt stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 22 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Att Använda arbetskläder och utrustning för god hygienisk Risk för infektioner och 2. Mindre 3.Kännbar 7 förebygga standard smittspridning via kläder eller sannolikt smittspridnin utrustning g och Rengöring av arbetsytor, utrustning och hjälpmedel Risk för infektioner och 2. Mindre 3.Kännbar 7 vårdrelaterad smittspridning via kläder eller sannolikt e infektioner utrustning Säkerställa att allmän städning görs enligt avtal Oklar ansvarsfördelning kring 2. Mindre 1.Försum 3 uppföljning av avtal med extern sannolikt bar utförare inom vård och omsorg Säkerställa medarbetares kunskap om och Risk för infektioner och 2. Mindre 3.Kännbar 7 följsamhet till basala hygienrutiner smittspridning via kläder eller sannolikt utrustning Att med Iordningställa och administrera läkemedel Feldoseringar 2. Mindre 3.Kännbar 6 läkemedel sannolikt lindra eller Säkerställa ordination Patient får fel läkemedel 2. Mindre 4.Allvarlig 8 bota sannolikt sjukdomar. Utfärda delegeringsbeslut Läkemedel ges ut av personal som 2. Mindre 3.Kännbar 6 inte har delegering/kompetens sannolikt Läkemedel kan inte ges när behov 2. Mindre 4.Allvarlig 7 uppstår sannolikt Att Att följa upp vidtagna bedömningar och åtgärder Utebliven uppföljning av aktivitet och säkerställa delaktighet aktivitet och Att förskriva hjälmedel Att förskrivning av hjälpmedel inte 2. Mindre 3.Kännbar 6 delaktighet görs medför risk att egna förmågor sannolikt inte kompenseras Att träna funktion, själv eller med stöd av Att träning av funktioner inte görs 2. Mindre 3.Kännbar 7 vårdpersonal/fysioterapeut eller arbetsterapeut medför risk att egna förmågor inte sannolikt upprätthålls. Bedömning av ADL Att ADL-bedömning inte görs medför 2. Mindre 3.Kännbar 6 risk att egna förmågor inte bibehålls sannolikt stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 23 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Bedömning av förflyttningsstatus Att förflyttningsbedömning inte görs 2. Mindre 3.Kännbar 6 medför risk att egna förmågor inte sannolikt bibehålls Att Att ett palliativt skede bedöms Utebliven bedömning medför risk för 3. Möjlig 3.Kännbar 8 säkerställa försämrat palliativt omhändertagande ett gott Omhändertagande, förvaring och transport av avlidna Risk att avliden person inte tas om 2. Mindre 3.Kännbar 6 palliativt hand på ett korrekt och värdigt sätt sannolikt skede Säkerställa ett värdigt slut Obehag och lidande i livets slutskede 2. Mindre 4.Allvarlig 7 sannolikt Att Att bedöma livskvalitet Utebliven bedömning medför risker 2. Mindre 3.Kännbar 6 säkerställa för försämrad livskvalitet för den sannolikt god demenssjuke livskvalite Att följa upp vidtagna bedömningar och åtgärder Utebliven uppföljning vid demenssjukd Att vidta åtgärder utifrån bedömning av livskvalitet vid Uteblivna åtgärder vid demens 2. Mindre 3.Kännbar 7 om demens medför risk för försämrad livskvalitet sannolikt Att Att följa upp bedömningar och åtgärder avseende Utebliven uppföljning av munhälsa 2. Mindre 3.Kännbar 7 säkerställa munhälsa sannolikt god Att vidta förebyggande och behandlande åtgärder Brist på förebyggande eller 3. Möjlig 3.Kännbar 8 munhälsa avseende munhälsa behandlande åtgärder medför risker för ohälsa i munnen. Riskbedömningar munhälsa Utebliven eller brister i 2. Mindre 3.Kännbar 7 riskbedömning medför att den sannolikt boende riskerar ohälsa i munnen Att Att följa upp vidtagna bedömningar och åtgärder Bedömningar och åtgärder för god 2. Mindre 4.Allvarlig 8 säkerställa för god nutrition nutrition följs inte upp sannolikt god nutrition Att vidta förebyggande och behandlande åtgärder för Brister i måltid och måltidsmiljö gör 2. Mindre 3.Kännbar 7 god nutrition att patienten inte äter sannolikt Patienten utsätts för alltför lång fasta 3. Möjlig 4.Allvarlig 9 stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 24 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Riskbedömningar nutrition Utebliven eller bristande 2. Mindre 3.Kännbar 7 riskbedömning medför att den sannolikt boende utsätts för risker att det individuella näringsbehovet inte tillfredsställs Att Att följa upp fallriskbedömning och åtgärder för att Utebliven uppföljning av 2. Mindre 3.Kännbar 6 säkerställa förebygga fall fallriskbedömning sannolikt trygga Att förebygga fall och vidta behandlande åtgärder Brister i förebyggande eller 2. Mindre 4.Allvarlig 7 förflyttningar behandlande åtgärder medför att den sannolikt och boende riskerar att falla därigenom minska Riskbedömningar fall Utebliven eller bristande 2. Mindre 3.Kännbar 7 risken för fall riskbedömning medför att den sannolikt boende utsätts för risker att falla Avsluta Avsluta behörigheter till verksamhetssystem Obehöriga har tillgång till 2. Mindre 3.Kännbar 7 anställning verksamhetssystem sannolikt Avsluta Avsluta insats för missbruksproblematik Insats avslutas på felaktiga eller 1. Osannolikt 4.Allvarlig 4 insats otillräckliga grunder Insats avslutas utan behövlig vidare planering Klient avbryter insats / behandling 3. Möjlig 3.Kännbar 9 trots kvarstående stödbehov Utvärdera och dokumentera insats Bristande dokumentation av 2. Mindre 3.Kännbar 6 insatsens genomförande och resultat sannolikt Bedöma och Analysera underlag och bedöma behov Brukare/kund får inte rätt insats vid besluta nytt eller förändrat behov Konsekvenser för barnet av beslut 2. Mindre 3.Kännbar 6 beaktas inte sannolikt Mäns och kvinnors, fllickors och 2. Mindre 3.Kännbar 6 pojkars behov bedöms olika på sannolikt osaklig grund stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 25 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Strukturerad riskbedömning görs inte 1. Osannolikt 4.Allvarlig 4 vid våld i nära relation Bedöma behov av hälso- och sjukvård Bristande medicinsk kompetens leder 2. Mindre 3.Kännbar 6 till felbedömningar sannolikt Den boende saknar ordination eller 2. Mindre 3.Kännbar 7 mediciner sannolikt Bedöma behov och matcha insats (vuxen) Omedelbart omhändertagande görs 1. Osannolikt 5.Mycket 5 av person utan tillräckliga grunder allvarlig Omedelbart omhändertagande görs 2. Mindre 5.Mycket 7 inte trots fara för personens liv och sannolikt allvarlig hälsa Bedöma och Fatta beslut som kan laglighetsprövas Beslut fattas inte av delegat på rätt 2. Mindre 3.Kännbar 6 besluta nivå sannolikt Fatta och formulera beslut i enskilda ärenden Beslutsmotiveringar i enskilda 2. Mindre 3.Kännbar 6 ärenden saknas, är otillräckliga eller sannolikt går inte att förstå. Delegera Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och Delegering är inte längre förenlig med 2. Mindre 3.Kännbar 7 sjukvård en patientsäker vård. sannolikt Erbjuda barn Erbjuda byte av förskola efter turordning Barns välmående tar skada vid byte plats i av förskola, särskilt vid flera byten förskola Erbjuda plats i förskola Föräldrar tackar nej till garantiplats Informera och motivera vårdnadshavare om förskola Barn i behov av förskola står ej i förskolelö Barn som behöver förskola är ej placerade Kontrollera om plats erbjudits på förskolan Förskola missar att plats erbjudits hos dem stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 26 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Registrera barn på avdelning Registrering sker inte innan den sista dagen i månaden och pengar uteblir Erbjuda en Anpassa miljö efter barns behov Barn skadas på förskolan säker och trygg miljö för barn i förskola Erbjuda en Förebygga och hantera våld och hot mot anställda Anställda utsätts för våld och hot 3. Möjlig 4.Allvarlig 9 trygg och säker Rapportera och följa upp incidenter i KIA Incidenter hanteras inte enligt krav 2. Mindre 3.Kännbar 5 arbetsmiljö och rutiner sannolikt Följa upp Kommunikation och samarbete kring insatsens Insats misslyckas, avbryts eller ger 3. Möjlig 2.Lindrig 7 insats mål och resultat otillräckliga resultat Uppdatera genomförandeplan Förändringar i behov och önskemål 3. Möjlig 3.Kännbar 8 dokumenteras inte Förebygga Att följa upp utförda bedömningar och åtgärder kring Utebliven uppföljning av trycksår och 2. Mindre 4.Allvarlig 7 att trycksår trycksårsprevention trycksårsbedömning sannolikt uppstår Förebygga och behandla trycksår Brister i förebyggande eller 2. Mindre 4.Allvarlig 7 behandlande åtgärder medför risk för sannolikt trycksår Riskbedömningar trycksår Utebliven eller bristande bedömning 2. Mindre 4.Allvarlig 7 medför risk för trycksår sannolikt Förvara Lagra och arkivera information på ett lagligt, Dokumentation, handlingar eller 2. Mindre 3.Kännbar 6 dokument säkert och ändamålsenligt sätt annan väsentlig information förstörs, sannolikt och förvanskas, eller förloras information Personuppgiftsincident 2. Mindre 4.Allvarlig 8 sannolikt Säkerställa behörigheter och sekretess Obehöriga tar del av sekretessbelagd 2. Mindre 3.Kännbar 6 information sannolikt stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 27 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Ge insatser i Delegering till personlig assistent Medicinska arbetsuppgifter kan inte det egna genomföras på grund av att hemmet eller medarbetare ej har delegering. där kunden för tillfället befinner sig. (Personligt stöd) Genomföra Fördela och planera arbetsuppgifter/ uppdrag i egna Felprioriteringar, felaktiga insats öppenvårdsinsatser bedömningar eller bristande resurser förvärrar familjers situation. Ge medicin enligt delegering Brukaren får inte medicin eller får felaktig medicinering Genomföra stöd-, behandlings-, och omsorgsaktiviteter Bristande kontinuitet för familjen/den enskilde Felaktig matchning eller kompetens Göra hembesök för att ge stöd i det egna boendet Den enskilde avbokar eller avböjer besök trots att behov av stöd finns Inhämta kunskap om den boende vid inflytt Felaktig eller otillräcklig information 2. Mindre 3.Kännbar 6 leder till att den boende inte får rätt sannolikt vård och omsorg Otillräcklig information vid akutplacering/ankomst utan beställning Planera och starta upp insats tillsammans med Bristande motivationsarbete med familjen/den enskilde. familjen Målkonflikter identifieras inte Risk för sekretessbrott stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 28 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Resa mellan hem och verksamhet Gäst på dagverksamhet/daglig 2. Mindre 4.Allvarlig 8 verksamhet blir lämnad på fel plats sannolikt eller långt ifrån dörren Hämtning uteblir eller sker vid fel tid 2. Mindre 3.Kännbar 6 sannolikt Upprätta och följa individuella rutiner Brukaren får fel omsorg på grund av att medarbetare inte följer individuella rutiner. Brukarens individuella rutiner följs inte upp eller uppdateras Brister i informationsunderlag Överföra information och samordna mellan utredare och utsätter familjen för risker eller behandlare/utförare. obehag eller äventyrar insatsen Genomföra Fastställa förvaltningsledningens lönestrategi Förvaltningsledningens prioriteringar löneöversyn genomförs inte Osäkerhet hos chefer och osund intern konkurrens Fastställa ritning (förvaltningsledning) Avtal följs inte Löneökningar ryms inte inom budget Genomföra löneanalys Bristande kunskap om lönespridning Felaktiga ställningstaganden och prioriteringar efter löneanalys Löneglidning Genomföra lönesamtal Medarbetaren förlorar förtroende för 2. Mindre 2.Lindrig 4 arbetsgivaren och tappar motivation sannolikt Genomföra medarbetarsamtal Medarbetarsamtal genomförs inte, 1. Osannolikt 2.Lindrig 3 eller genomförs inte enligt policy stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 29 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Genomförandeplanering med facken (löneöversyn) Konflikter och skilda uppfattningar kring regler och principer för löneöversyn Göra ritning Fullständigt underlag saknas för att genomföra strategi och beräkna utfall Informera chefer om strategi och förutsättningar Bristande information till enhetschefer vid löneöversyn Lönesättande samtal Förtroende för lönepolicyn skadas, 2. Mindre 2.Lindrig 4 bristande följsamhet mot avtal sannolikt Rapportera in ny lön Förseningar och felaktigheter i medarbetares lön Göra inköp Följa upp upphandlade avtal Gäst på dagverksamhet/daglig 2. Mindre 4.Allvarlig 8 och verksamhet blir lämnad på fel plats sannolikt upphandling eller långt ifrån dörren ar Leverantör/Entreprenör utför eller levererar inte enligt avtal Leverantörer fakturerar inte enligt avtal Oklar ansvarsfördelning kring 2. Mindre 1.Försum 3 uppföljning av avtal med extern sannolikt bar utförare inom vård och omsorg Göra inköp eller upphandling Inköp görs utanför avtal Jäv, mutor eller andra förtroendeskadande oegentligheter förekommer Inköp med First Card Personliga inköp görs med First Card 1. Osannolikt 2.Lindrig 2 Kontrollera avtal vid behov av vara eller Otillåten direktupphandling tjänst stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 30 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Hantera Informera nämnd om avvikelser, incidenter och Nämnden informeras inte om avvikelser brister avvikelser, incidenter och brister i verksamheten Rapportera och dokumentera klagomål, Avvikelser, klagomål och synpunkter 3. Möjlig 2. Lindrig 7 synpunkter, avvikelser och incidenter rapporteras inte i tillräcklig utsträckning Rapporteringsskyldiga enligt lex 2. Mindre 3.Kännbar 7 Sarah har inte tillräcklig kunskap och sannolikt information Ta emot och fördela rapport Lex Sarah-rapporter fördelas inte i tid Utreda, bedöma och analysera klagomål, Klagomål, synpunkter och avvikelser 2. Mindre 3.Kännbar 5 synpunkter och avvikelser används inte för att säkra och sannolikt utveckla verksamheten Återkommande brister i processer 2. Mindre 1.Försum 2 upptäcks inte på grund av bristande sannolikt bar systematisk analys Vidta åtgärder vid avvikelser, fel och brister Åtgärder vidtas inte och risker 2. Mindre 3.Kännbar 5 undanröjs inte sannolikt Återkoppla avvikelser, klagomål och synpunkter Misstag upprepas och brister i 2. Mindre 3.Kännbar 6 arbetssätt fortsätter sannolikt Identifiera Åtgärda budgetavvikelser inom uppdrag Underskott uppstår eller kvarstår på och åtgärda grund av bristande eller uteblivna ekonomiska åtgärder avvikelser Introducera Beställ utrustning samt behörigheter Fördröjning i produktion och orientera (från behörighetsadministratörer ) nyanställd Identifiera nyanställds behov av behörigheter Försenad påbörjad anställning och utrustning stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 31 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Introducera nyanställd i rutiner och arbetsprocesser Bristande introduktion i 2. Mindre 3.Kännbar 6 arbetsprocesser och rutiner sannolikt Lämna person- och kontaktuppgifter till Försenad påbörjad anställning serviceförvaltningen Kompetensfö Behålla personal med rätt kompetens Personal med nödvändig kompetens 2. Mindre 2.Lindrig 5 rsörjning slutar sannolikt Rekrytera rätt kompetens Diskriminering i 2. Mindre 3.Kännbar 4 rekryteringsprocessen sannolikt Diskriminering vid rekrytering Felrekryteringar 2. Mindre 4.Allvarlig 9 sannolikt Skadat förtroende och anseende som 2. Mindre 3.Kännbar 6 arbetsgivare sannolikt Leverera Följa upp betalning Missad intäkt externa Upprätta och skicka faktura Faktura utförs ej tjänster till invånarna Lämna ut Lämna ut handlingar till enskild person, media eller Obehöriga tar del av sekretessbelagd 2. Mindre 3.Kännbar 6 dokument annan myndighet information sannolikt och information Offentliggöra eller publicera handlingar/information Sekretessbelagd information eller personuppgifter publiceras Planera Beställa insatser Missad beställning insats Bevaka inkommande beställningar Att medborgare inte får den insats den är beviljad inom rimlig tid. Missad beställning Erbjuda lämpligt jour- eller familjehem Lämpligt jour- eller familjehem kan ej erbjudas barn i behov av placering. stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 32 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Formulera uppdrag vid insats för barn/ungdom Uppdrag saknar tydliga mål, delmål eller resultatförväntningar Genomföra uppdrags- och uppstartsmöten Bristande kontinuitet för familjen/den enskilde Rekrytera personal och bemanna schema (Personligt Enheten lyckas inte rekrytera efter stöd) kundens önskemål Personal (personlig assistent) finns inte på plats Ta emot beställning (vård- och omsorgsboende) Hjälpmedel beställs inte i tid och den 2. Mindre 3.Kännbar boende utsätts för hinder eller sannolikt lidande Upprätta genomförandeplan Brukare får inte rätt insats eller 2. Mindre 3.Kännbar beslutad insats uteblir sannolikt Brukaren får inte genomförandeplan 3. Möjlig 2.Lindrig 4 upprättad i tid Brukarens individuella rutiner följs inte upp eller uppdateras Felaktigt eller utebliven insats vid underbemanning Upprätta planering mot självförsörjning Brister i överenskommelser och 3. Möjlig 2.Lindrig 6 planering Planera och Inhämta och hantera omsorgsnycklar Personal saknar nyckel och kan inte ge insatser i utföra insats eller komma in vid larm hemtjänst Personal saknar nyckel och kan inte 1. Osannolikt 2.Lindrig 2 utföra insats eller komma in vid larm Svara på larm Hjälp försenas eller uteblir vid larm 2. Mindre 3.Kännbar 6 sannolikt Ta emot beställning av hemtjänstinsatser Beställning uppmärksammas inte stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 33 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Upprättande av kundschema Fel vid upprättande av kundschema Planera och Informera baspersonal Bristande överrapportering leder till 3. Möjlig 3.Kännbar 8 genomföra felaktiga insatser och den boende hälso- och utsätts för lidande eller fara sjukvårdsins atser i vård- och omsorgsboe nde Planera och Förbereda lägenhet inom vård- och Farlig eller olämplig 2. Mindre 4.Allvarlig 7 genomföra omsorgsboende möblering/inredning leder till fall, sannolikt insats i brand eller stöld service-, Planera och genomföra måltider Den boende får fel eller skadlig kost 2. Mindre 4.Allvarlig 7 vård- och sannolikt omsorgsboe nde Säkerställa en trygg miljö Den boende går vilse/avviker från 3. Möjlig 3.Kännbar 8 boendet och utsätts för fara Den boende skadar sig själv på grund 2. Mindre 4.Allvarlig 8 av bristande kognitiv förmåga eller sannolikt psykos Överföra information och rapportera mellan Bristande överrapportering leder till 3. Möjlig 3.Kännbar 8 yrkesgrupper felaktiga insatser och den boende utsätts för lidande eller fara Viktig information om brukares hälsa eller händelser som påverkar behovet av vård och service lämnas inte till aktuell personal. Planera och Ta emot beställning och förbereda inflytt Beställning kommer inte i tid genomföra Bristande kommunikation och insatser i information gör att den boende inte får nödvändig vård och omsorg stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 34 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens serviceboend Brister i dokumentation gör att den e boende inte får rätt behandling och omsorg Den boende får inte de hjälpmedel eller mediciner om ordinerats Registrera Godkänna och attestera Icke korrekt faktura attesteras data i ekonomiska system Samverka Kommunicera via Skolplattformen Rätt, relevant eller nödvändig 2. Mindre 2.Lindrig 4 och information läggs inte in på sannolikt kommunicer Skolplattformen a med Vårdnadshavare tar inte del av 3. Möjlig 2.Lindrig 6 vårdnadshav informationen på Skolplattformen are Stödja Informera föräldrar om skolval Barn placeras på skola långt bort eller barnets som inte passar övergång till Informera skola om barns behov av särskilt Barnet får inte behövligt stöd och förskoleklass stöd och anpassning anpassning i förskoleklass Information om barnets behov kommer inte skolan till del Stödja barns Språkkartläggning Bristande stöd till barns 2. Mindre 4.Allvarlig 8 lärandeproce språkutveckling sannolikt sser enligt läroplan Säkra Erbjuda återanställning Fel person erbjuds företräde företrädesrät Kontrollera företrädesrättslista vid rekrytering Nyanställning av person när annan 2. Mindre 3.Kännbar 6 t till har företräde sannolikt anställning Lägga upp varsellista så den är tillgänglig Varsellista uppdateras inte för enhetschefer stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 35 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Lämna varsel Varsel lämnas inte Registrera begäran Ansökan om företräde till anställning registreras inte Ta emot Erbjuda invånare säkra och fungerande kontaktvägar Osäkra system används för 3. Möjlig 3.Kännbar 8 dokument för att lämna och få information kommunikation och Registrera och diarieföra information Allmän handling registreras/diarieförs 2. Mindre 2.Lindrig 5 information inte sannolikt Ta emot och Förbereda barnets ankomst Barnet får inte ett bra mottagande, introducera otrygg introduktion nytt barn i Identifiera barnets eventuella behov av Barns behov av anpassning och stöd förskolan anpassning och stöd uppmärksammas inte Upprätta och uppdatera plan för Introduktionsplan saknas eller är 1. Osannolikt 3.Kännbar 3 introduktion ofullständig Tillgodose Upprätta kontakt med förskola Ansökan om handledning för barns behov förskolepersonal kommer inte in av stöd i förskolan Tillhandahåll Informationssäkerhetsklassa Information lagras i osäkra system a säkra system för informations hantering Upprätta Dokumentera väsentlig information och bedömningar Felaktig eller missvisande 2. Mindre 3.Kännbar 5 handlingar information dokumenteras sannolikt och Otillåten behandling av 2. Mindre 3.Kännbar 5 dokumentera personuppgifter sannolikt Öppna hälso- och sjukvårdsjournal Bristande journalföring inom hälso- 2. Mindre 3.Kännbar 7 och sjukvård sannolikt Öppna utredning och journal i ärende enligt SoL Bristande social dokumentation och 3. Möjlig 3.Kännbar 7 och/eller LSS journalföring stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 36 (39) Delprocess Aktivitet Risk Sannolikhet Konsekv Riskvärde Åtgärd ens Upprätta Bedöma rimlighet och genomförbarhet Underfinansiering identifieras inte internramar eller åtgärdas inte Utreda Dokumentera berördas inställning och uppfattning om Bristande delaktighet 2. Mindre 3.Kännbar 7 utredning och insats sannolikt Genomföra nybesök och ta emot ansökan Sökande kan inte tillgodogöra sig 3. Möjlig 3.Kännbar 8 informationen eller har svårt att följa instruktionerna Tillräckligt underlag saknas för att 3. Möjlig 3.Kännbar 7 kunna göra en bedömning Kartlägga och utreda (missbruk) Utredningen innehåller otillräcklig eller felaktig information Prioritera och fördela ärenden till utredande Familjer får vänta länge på att träffa handläggare/biståndsbedömare utredare Utsedd handläggare har inte tid att 3. Möjlig 3.Kännbar 8 påbörja ny utredning Utreda och bedöma behov av insatser för att Brister i information till sökande 2. Mindre 3.Kännbar 6 kompensera funktionsnedsättning sannolikt Utreda behov Skriva och skicka beställning Information om trygghetslarm lämnas 2. Mindre 3.Kännbar 6 av inte vid byte av utförare sannolikt äldreomsorg Saknade eller inkorrekta uppgifter i 3. Möjlig 3.Kännbar 9 beställningen Utreda och bedöma ansökan om stöd och omsorg Information misstolkas och 2. Mindre 3.Kännbar 6 (äldreomsorg) beslutsunderlaget blir fel. sannolikt stockholm.se Bilaga 5 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 10 Egenkontroll Aktualisera Egenkontroll Bedömning Åtgärd Genomgång av inkomna Godkänd anmälningar om oro Kontroll av synpunkter, klagomål Godkänd och avvikelser gällande prioriteringar. Att förebygga och behandla inkontinensrelaterade problem Egenkontroll Bedömning Åtgärd Registrering av bedömning Godkänd blåsdysfunktion i Senior Alert Riskbedömning Godkänd blåsdysfunktion/inkontinens Att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner Egenkontroll Bedömning Åtgärd Basala hygienrutiner inom vård- Godkänd och omsorgsboende och dagverksamhet Basala hygienrutiner och Godkänd klädregler i hemtjänst Hygienrond Godkänd Att med läkemedel lindra eller bota sjukdomar. Egenkontroll Bedömning Åtgärd Årlig kvalitetsgranskning av Godkänd läkemedelshantering Att säkerställa ett gott palliativt skede Egenkontroll Bedömning Åtgärd Registrering i Svenska Godkänd palliativregistret Farsta stadsdelsnämnd stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 38 (39) Att säkerställa god nutrition Egenkontroll Bedömning Åtgärd Egenkontroll av nattfasta Godkänd Egenkontroll Måltidsobservation Godkänd Registrering av riskbedömning Godkänd nutrition i Senior Alert Riskbedömning nutrition Godkänd Att säkerställa trygga förflyttningar och därigenom minska risken för fall Egenkontroll Bedömning Åtgärd Riskbedömning fall Godkänd Förebygga att trycksår uppstår Egenkontroll Bedömning Åtgärd Registrering trycksårsbedömningar Godkänd i Senior Alert Riskbedömning trycksår Godkänd Förvara dokument och information Egenkontroll Bedömning Åtgärd Kontroll av avslutade behörigheter 18 vid förändrad eller upphörd anställning Hantera avvikelser Egenkontroll Bedömning Åtgärd Årlig information om Lex Sarah Godkänd (enligt lag) Planera insats Egenkontroll Bedömning Åtgärd Uppföljning av planering mot Godkänd självförsörjning stockholm.se Tjänsteutlåtande Sid 39 (39) Planera och ge insatser i hemtjänst Egenkontroll Bedömning Åtgärd Begäran av och kontroll av Godkänd larmloggar Kontroll av att rutiner följs för Godkänd nyckelskåpet och användingen av Axor-systemet Egenkontroll Bedömning Åtgärd Granskning av social Godkänd dokumentation och journalföring Personuppgiftsbehandlingar Godkänd registreras, bedöms och följs upp i Draftit registerförteckning Utreda Egenkontroll Bedömning Åtgärd Kontroll av informationsmaterial Godkänd Utreda behov av äldreomsorg Egenkontroll Bedömning Åtgärd Kontroll av avvikelser, klagomål, Godkänd synpunkter avseende beställningar stockholm.se --- [Bilaga 6 Patientsäkerhetsberättelse 2025 Farsta stadsdelsnämnd.pdf] Bilaga 6 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 Farsta stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse 2025 Farsta stadsdelsnämnd stockholm.se Sid 2 (26) Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................................3 Sammanfattning ........................................................................................................................4 Grundläggande förutsättningar för en god vård ...................................................................4 Engagerad ledning och tydlig styrning ...............................................................................................5 En god säkerhetskultur .....................................................................................................................12 Adekvat kunskap och kompetens .....................................................................................................13 Patienten som medskapare ................................................................................................................15 Agera för säker vård ...............................................................................................................16 Öka kunskap om inträffade vårdskador ............................................................................................16 Tillförlitliga och säkra system och processer ...................................................................................17 Säker vård här och nu .......................................................................................................................19 Stärka analys, lärande och utveckling ...............................................................................................20 Öka riskmedvetenhet och beredskap ................................................................................................25 Mål, strategier och utmaningar för kommande år ..............................................................25 stockholm.se Sid 3 (26) Inledning Patientsäkerhetslagen (PSL) 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt PSL ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den. I Farsta ingår patientsäkerhetsberättelsen i ledningssystem för patientsäkerhet. Nämndens patientsäkerhetsberättelse skrivs i enlighet med Sveriges kommuner och regioners mall för patientsäkerhetsberättelse. Mallen är framtagen av SKR och från januari 2024 förvaltas av Nationell samverkansgrupp för patientsäkerhet inom Kunskapsstyrningen för hälso-och sjukvård. Kommunens hälso- och sjukvård är frivillig och utgångspunkten är att det finns någon form av samtycke till de åtgärder som vidtas. All hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Den ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patientens rättigheter till att avstå från en behandling ska respekteras. Vården och omsorgen ska präglas av trygghet, säkerhet, delaktighet och information. Patientsäkerhetsberättelsen för Farsta stadsdelsförvaltning redovisas utifrån verksamhetsområdet äldreomsorg. Patientsäkerhetsberättelsen omfattar Edö vård- och omsorgsboende, Edö dagverksamhet, Ängsö vård- och omsorgsboende och Postiljonen vård- och omsorgsboende. Inom avdelningarnas enheter arbetar baspersonal och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal såsom arbetsterapeuter, fysioterapeuter/sjukgymnaster och sjuksköterskor. Inom enheterna har personalen ombudsroller av olika slag såsom exempelvis inom områdena palliativ vård, mat- och måltider, hygien och dokumentation. Det finns en dietist för såväl strategiskt som operativt stöd i verksamheterna. Patientansvarig läkare besöker äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden regelbundet. Ängsö vård- och omsorgsboende Ängsö är ett vård- och omsorgsboende med demensinriktning och har 13 platser. Edö vård- och omsorgsboende och Edö dagverksamhet Edö vård- och omsorgsboende omfattar 107 platser varav 71 är med inriktning demens och 36 är med somatisk inriktning. Edö dagverksamhet är en biståndsbedömd dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal vid Edö vård- och omsorgsboende ansvarar för eventuella behov av hälso- och sjukvårdsinsatser hos dagverksamhetens gäster under den tid de vistas på dagverksamheten. Postiljonen vård- och omsorgsboende Postiljonen omfattar 57 platser. I platsantalet inkluderas 23 platser för korttids- och växelvård stockholm.se Sid 4 (26) för personer med demenssjukdomar, 21 boendeplatser med somatisk inriktning samt 13 boendeplatser med demensinriktning. Sammanfattning Den sammanfattande bedömningen är att år 2025 har medfört fortsatta förbättringar inom det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Styrgruppen för hälso- och sjukvård har i styrning och ledning fokuserat på patientsäkerhet, gemensam styrning, samplanering, kvalitetsutveckling och erfarenhetsåtervinning. Chefer har samarbetat över enhetsgränser genom samplanering, erfarenhetsåtervinning och i styrgrupp för hälso- och sjukvård. Verksamheterna har arbetat för stärkt teamarbete och samverkan som ett led i att säkerställa ökad kvalitet och patientsäkerhet. Under året har åtgärder som utökad sjuksköterskenärvaro och anställning av sjuksköterska med specialistkompetens Vård av äldre och demens (Silviasjuksköterska) bidragit till ökad patientsäkerhet. Uppföljning av rutiner och tvärprofessionellt samarbete då patienten har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser under sin vistelse på dagverksamheten har fortsatt utvecklats och stärkt samverkan mellan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vid Edö vård- och omsorgsboende och baspersonal vid Edö dagverksamhet. Beställarenheten äldres rutin om att aktuell vårdcentral anges för enskild vid insatsbeställning av dagverksamhet har förtydligats men behöver implementeras fullt ut 2026. Samverkan med regionen behöver fortsatt utvecklas. Appva, ett system för digital signering av läkemedelshantering och vissa åtgärder som inte kräver delegering används i verksamheterna och det har medfört en säkrare läkemedelshantering. Det nationella analysverktyget, som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner (SKR) för att stötta arbetet med systematisk uppföljning av patientsäkerhetsområdet har till viss del använts och arbetet fortsätter för att implementera det fullt ut. Verksamheterna kommer under år 2026 fortsatt att arbeta utifrån de fastställda strategierna med målen patientsäker vård, personcentrerad vård och omsorg samt god vård i livets slutskede. Arbetet utifrån den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet; Agera för säker vård kommer att fortsätta och analysverktyget användas inom samtliga vård- och omsorgsboenden. Inom ramen för det systematiska patientsäkerhetsarbetet kommer verksamheterna fortsatt arbeta för att i högre grad integrera användandet av registerdata från kvalitetsregister, uppföljningar och utvecklade analyser i teamarbete, vårdplanering och verksamhetsutveckling för att fullt ut bidra till ökad patientsäkerhet. Grundläggande förutsättningar för en god vård Nedan beskrivs mål och strategier, organisation och struktur för arbetet med att minska antalet vårdskador. För att kunna nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet: • Engagerad ledning och tydlig styrning • En god säkerhetskultur stockholm.se Sid 5 (26) • Adekvat kunskap och kompetens • Patienten som medskapare Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Styrgrupp hälso- och sjukvård beslutar om gemensamma satsningar inom patientsäkerhetsområdet med fokus patientsäkerhet, gemensam styrning, samplanering, kvalitetsutveckling och erfarenhetsåtervinning. Under 2025 har nämndens vård- och omsorgsboenden fortsatt att implementera delar av analysverktyget Agera för säker vård, som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Analysverktyget är ett stöd för verksamheterna i arbetet med att: • genomföra en nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet • identifiera utmaningar för en säker vård samt teman där det saknas information om nuläget. • identifiera och prioritera bland insatser för att möta utmaningarna och därmed stärka patientsäkerhetsarbete på lång sikt och i omställningen till en nära vård. • skapa en samsyn kring styrkor och förbättringsområden för en god och säker vård. • skapa en grund för framtagande av lokala handlingsplaner. Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1–3 § Farsta stadsdelsnämnds vård och omsorg i egen regi har följande övergripande mål: 1. Patientsäker vård 2. Personcentrerad vård och omsorg 3. God vård i livets slutskede Strategier för patientsäker vård: • Strukturerade och evidensbaserade bedömningar av patientens hälsa och vårdbehov erbjuds och genomförs • Läkemedelshanteringen är följsam gentemot lagstiftning, styrdokument och ordination • Basala hygienrutiner följs • Avvikelser, synpunkter och klagomål används för att identifiera risker, åtgärda brister och förebygga incidenter och vårdskador • All dokumentation lever upp till krav och mål i lagar, föreskrifter och riktlinjer • Säkra och utveckla hälso- och sjukvårdskompetens • Främja en patientsäkerhetskultur genom ökad medvetenhet Strategier för personcentrerad vård och omsorg: stockholm.se Sid 6 (26) • Bedömningar av patientens behov och resurser görs utifrån en samlad kunskap och helhetssyn som synliggör individen • Vården beaktar och respekterar individens andliga, existentiella, sociala och psykiska behov likväl som fysiska behov. • Patienten görs delaktig genom dialog och tydliga former för hur patientens önskemål och integritet respekteras • Etik, värderingar och förhållningssätt lyfts fram Strategier för god vård i livets slutskede: • Vården är väl planerad för att möta patientens och anhörigas behov • Tidigare erfarenheter och data från register används i ett kontinuerligt förbättringsarbete Patientsäker vård: Nämndens övergripande målsättning med det systematiska patientsäkerhetsarbetet är att erbjuda en god och säker vård. Patientsäkerhetsarbetet ska även förebygga lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kan undvikas genom att vårdgivaren vidtar adekvata åtgärder. Personcentrerad vård: Inom verksamheterna utformas det stöd som ges utifrån individens förmågor, vanor och intressen i syfte att hen ska känna sig delaktig, uppleva välbefinnande, trygghet och meningsfullhet. Kontaktpersonen dokumenterar i genomförandeplan om dagliga rutiner, önskan om personlig vård samt livsstil. I hälsoplanen dokumenterar sjuksköterskan, arbetsterapeuten och fysioterapeuten/sjukgymnasten planeringen av patientens hälso- och sjukvårdsinsatser. Vården ska utgå ifrån individens förutsättningar, resurser och behov. Det innebär ett samspel mellan den enskilde, närstående, baspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal. Det dagliga arbetet genomförs sedan med genomförandeplanen, patientens levnadsberättelse och hälsoplan som grund. Inom verksamheterna samarbetar det multiprofessionella teamet i syfte att utveckla kvaliteten på den personcentrerade vården och omsorgen. Teammöten genomförs med regelbundenhet och under dessa diskuteras patientens behov utifrån en helhetssyn samt med vilka arbetssätt och strategier den personcentrerade vården och omsorgen kan utvecklas för den enskilde. Vård i livets slut: Palliativ vård i livets slutskede innebär att tidigt upptäcka, förebygga samt lindra smärta, ångest och oro samt andra fysiska och psykiska faktorer som kan förekomma i livets slutskede. I den palliativa vården i livets slutskede har baspersonal, arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska, dietist och läkare samverkat. När patientansvarig läkare gjort bedömningen att det primära målet med vården har ändrats från livsförlängande till lindrande ska ett brytpunktssamtal genomföras. Samtalet är med patient och/eller anhöriga och kan hållas vid ett eller flera tillfällen. Samtalet är viktigt eftersom det ger patienten en möjlighet att besluta hur hen vill ha det under den sista tiden. Som ett stöd till anhöriga efter att patienten avlidit erbjuds efterlevandesamtal en tid efter dödstödsfallet. Samtalet är mellan vård- och omsorgspersonal och den avlidnes anhöriga. Alla anhöriga behöver inte ha ett efterlevandesamtal men att erbjudas det uppfattas som ett stöd i sig. Detta är också i linje med WHO:s definition, att palliativ vård inte slutar i och med dödsfallet, utan inbegriper visst fortsatt stöd till sörjande. stockholm.se Sid 7 (26) Organisation och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Stadsdelsnämnden är ledningsansvarig för den kommunala hälso- och sjukvård som bedrivs i Farsta SDF. Stadsdelsdirektör och avdelningschef för äldreomsorg ansvarar för att patientsäkerhetsberättelsen anmäls till nämnd. Verksamhetschef enligt 4 kap 2§ hälso- och sjukvårdslagen, ansvarar för att det i verksamheten bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär att kraven på en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses. Verksamhetschef ska samverka och samråda med MAS och MAR i frågor som rör verksamheternas kvalitet och patientsäkerhet. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) ansvarar för patientsäkerhetsarbetet utifrån hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Styrgruppen för hälso- och sjukvård i Farsta SDF består av verksamhetschefer, MAS, MAR, controller och dietist. Styrgruppen beslutar om gemensamma satsningar inom patientsäkerhetsområdet. Enhetschef i verksamheten ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens för att bedriva en god och säker vård. Hen ska förvissa sig om att det lokala patientsäkerhetsarbetet är säkerställt för att förebygga vårdskador. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att i sitt yrkesutövande följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet. Baspersonal som utför hälso- och sjukvårdsuppgift/er via delegering är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet. Ansvarsfördelningen för patientsäkerhetsarbetet är fastställt av nämnd och återfinns i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Organisationsförändringar Under året har organisatoriska förändringar varit aktuella inom samtliga verksamheter i samband med att Stockholms stads chefsstruktur har införts. Postiljonens vård- och omsorgsboende: Verksamheten har under året omorganiserats för att utöka antalet korttids-/växelvårdsplatser från 15 till 24 platser. Edö dagverksamhet: Under tiden för byggnationen av seniorbostäder vid Edö flyttade dagverksamheten tillfälligt till lokaler vid Postiljonens vård- och omsorgsboende. I samband med att seniorbostäderna var färdigställda flyttade verksamheten tillbaka till lokalerna vid Edö vård- och omsorgsboende den 1 september. Förvaltningen har under året haft en utvecklingsledare för GNVO/KSA (kommunens samordnade funktion). stockholm.se Sid 8 (26) Samverkan Samverkan bedöms i huvudsak fungera väl. Behov av utvecklad eller fördjupad samverkan identifieras fortlöpande genom avvikelsehantering, egenkontroller och dialog med samverkansparter, och hanteras inom ramen för verksamhetens systematiska patientsäkerhetsarbete Extern samverkan Samverkan med läkare: Regionen ansvarar för läkarinsatserna inom vård- och omsorgsboenden. Samtliga vård- och omsorgsboenden har fasta läkare, som arbetat i flera år på enheterna och som besöker enheterna varje vecka samt vid behov. Regelbunden samverkan med vårdcentral och psykiatrimottagningar-/slutenvård. Samverkan med regionens geografiskt samordnande funktion, GSA: Under året har den etablerade samverkan mellan GSA, KSA, MAS och MAR fortlöpt. Samordnaren är verksamhetschef på en av Farstas vårdcentraler och innehar ett samordningsansvar för samtliga vårdcentraler i Farsta. Exempel på frågor som behandlats är exempelvis aktuella kontaktvägar och utveckling av samarbetsformer. God och nära vård och omsorg, GNVO: Förvaltningens utvecklingsledare för GNVO/KSA (kommunens samordnade funktion) har under året samverkat med olika aktörer i flera forum. Bland annat i KSA-nätverk sammankallat av Storsthlm, studiebesök på förvaltningen för ST- läkare från närliggande vårdcentraler med syfte att informera och skapa bra förutsättningar för framtida samarbete. Deltagit vid klustermöten som arrangeras av GSA i Farsta med övriga vårdcentraler. Vid mötena diskuterades bland annat vårdcentralernas medverkan i den öppna seniorverksamheten samt hur information om nämndens förebyggande arbetet kan spridas. Samverkansmöte mellan KSA och GSA i Farsta samt GSA i Skarpnäck har startats upp. Vid dessa möten har övergripande frågor och planering för gemensamma projekt diskuterats om utskrivning från korttidsboende samt egenvård. Inom ramen för God och nära vård har under året extern samverkan påbörjats med primärvården och läkarorganisationen, med fokus i att stärka upp vårdövergångar från och till korttidsenheten i Farsta. Denna samverkan kommer att fortsätta under 2026. Även samverkan gällande egenvård har påbörjats för att enas om arbetssätt kring egenvård och underlätta för bedömare och mottagare av egenvårdsintyg. Deltagare är beställarenhet, hemtjänstutförare, vårdcentraler, primärvårdsrehab, MAS, MAR, kommunens samordnare (KSA) och regionens geografiska samordnare (GSA). Arbetet sker tillsammans med Skarpnäck stadsdelsförvaltning. Samverkan kring säker läkemedelshantering: Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen genomförs varje år av Apoteket Farmaci AB. Samverkan med Vårdhygien: Vård- och omsorgsboenden har genom avtal med Vårdhygien tillgång till rådgivning och undervisning samt hjälp med att kvalitetssäkra den egna verksamheten, t ex genom hygienrond eller uppföljning av tidigare föreslagna åtgärder. Kliniskt träningscentrum, (KTC): kan användas för utbildning inom hälso- och sjukvård. Samverkan med jourföretag: Jourorganisationen, Klara T, har under året bemannat med sjuksköterskor på avdelningens vård- och omsorgsboenden den tid som ordinarie sjuksköterskor inte tjänstgör, och har en inställelsetid på 30 minuter vid bedömt behov av akut stockholm.se Sid 9 (26) besök. Mycket god samverkan mellan organisationerna, både avseende gemensam planering och utredning av avvikelser. MAS och avdelningschef har haft avtalsuppföljning med verksamhetschef på Klara T. Båda parter är nöjda med samarbetet. Samverkan med Palliativt kunskapscentrum, PKC: PKC i Stockholms län samfinansieras av Region Stockholm och kommuner i Stockholms län. Verksamheten drivs i SLSO:s regi (Stockholms läns sjukvårdsområde). För att möta personalens behov av kunskap erbjuder PKC utbildningar för olika målgrupper och verksamhetstyper. Kunskap om palliativ vård bidrar till ett tydligt fokus på teamarbete vilket är viktigt för en god vård men också för en god arbetsmiljö för medarbetarna. Representanter från förvaltningen, vanligtvis MAS, avdelningschef och verksamhetscontroller, samverkar med PKC årligen. Samverkan innehåller planering och uppföljning av kommande och genomförda åtgärder. Samverkan med Smittskydd Stockholm: Regelbunden kontakt, främst mellan MAS och smitt skyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm har också kontaktats direkt av enheterna. Mobil tandvård: Region Stockholms tandvårdsstöd erbjuds till berättigade personer inom vård- och omsorgsboenden. Det finns en väl etablerad samverkansmodell mellan region och kommun för att erbjuda munhälsobedömning och nödvändig tandvård till berättigad person samt munvårdsutbildning till vård- och omsorgspersonal. Under 2025 har Oral Care haft uppdraget. Samverkan med stadsdelsnämndens pensionärsråd: Under året har pensionärsrådet bjudit in beställarenhet äldres chef för dialog om frågor som insatsbeslut och utskrivningar från slutenvården. Samverkan med Södersjukhuset, SÖS: Nätverket för ökad samverkan. SÖS tillsammans med Geriatrik, SÄBO1-verksamheter och ASIH2. Syfte att skapa en säker vårdkedja för den äldre patienten. Representanter: Säbochefer, MAS, MAR. MAS och MAR samverkar med stadsarkivarier och stadsdelsarkivarie för utveckling av hanteringsanvisningar för hälso- och sjukvårdsdokumentation. Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) samverkar kontinuerligt med externa leverantörer av medicintekniska produkter och med leverantörer för service av medicintekniska produkter. Fokusvecka Uppmärksamma undernäring Äldreomsorgen i egen regi har deltagit i den nationella fokusveckan under december. Inom den förebyggande öppna seniorverksamheten arrangerades Farstas hälsovecka i samverkan med stadsdelens dietist, MAS, MAR, logoped, Primärvårdsrehab samt Farsta simhall. Syftet med hälsoveckan var att sprida kunskap och inspiration kopplat till kost, fysisk aktivitet och hälsa. Förvaltningen informerade invånarna om hälsoveckan via sociala medier, annons i Mitti, affischer, flyers och kalendariet på webben; stockholm.senior. I anslutning till fokusveckan deltog personalen inom hemtjänst, dagverksamhet samt vård- och omsorgsboende genom att titta på utbildningsfilmer om dysfagi (ät- och sväljsvårigheter). Intern samverkan Tvärprofessionella team träffas regelbundet för att upprätta och följa upp boendes 1Särskilt boende för äldre 2Avancerad sjukvård i hemmet stockholm.se Sid 10 (26) hälsotillstånd. Till stöd finns bland annat enheternas egna framtagna agendor för teammöten. Där behov föreligger används också Svenskt Demenscentrums checklista demens. Dietist: Samverkar med chefer och medarbetare på samtliga vård- och omsorgsboenden och har regelbundna möten med mat- och måltidsombud. Dietist ingår i förvaltningens styrgrupp för hälso- och sjukvård och samverkar regelbundet med stadens andra dietister, MAS, MAR och verksamhetscontroller. Samverkar även med Förebyggande enheten och har haft öppna träffar med seniorer i Farsta. Tillsammans med Förebyggande enheten och MAR genomfördes en öppen föreläsning om fallförebyggande åtgärder utifrån respektive profession. Regelbundna möten med MAS/verksamhetschefer med fokus på aktuella patientsäkerhetsfrågor. Styrgrupp hälso- och sjukvård: I styrgruppen ingår samtliga verksamhetschefer enligt HSL, dietist, MAS, MAR och verksamhetscontroller. Avdelningschef vid behov, samt inbjudna gäster. Fokus på patientsäkerhet, gemensam styrning, samplanering, kvalitetsutveckling och erfarenhetsåtervinning. Samverkan i enheternas kvalitetsråd: Samtliga vård- och omsorgsboenden har månatliga tvärprofessionella kvalitetsråd. Syftet med rådet är att minska/eliminera risker och att skapa åtgärder som förhindrar att oönskade händelser inträffar eller upprepas, och att säkerställa god och säker vård och omsorg utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Kvalitetsrådet fokuserar på gemensamt lärande och är en del av verksamhetens systematiska patientsäkerhetsarbete. Vid kvalitetsråden diskuterar deltagarna orsaker och följer upp förebyggande åtgärder. Kvalitetsråden följer en gemensam mall, vilken tagits fram i styrgruppen för hälso- och sjukvård i Farsta. Samverkan mellan Ängsö vård- och omsorgsboende och Edö vård- och omsorgsboende: Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster från Edö vård- och omsorgsboende ansvarar för bedömningar och åtgärder för patienter på Ängsö vård- och omsorgsboende. Upprätta handlingar och arkivera: Regelbunden samverkan med förvaltningens arkivarie. Planera och genomföra insats: Samverkan mellan biståndshandläggare och berörda yrkeskategorier på vård- och omsorgsboende. Inom rehabiliteringsområdet samverkar MAR med arbetsterapeut och fysioterapeut, dels lokalt enhetsvis två gånger per år, samt på nätverksträffar för söderort en till två gånger per år. Teman för nätverksträffar är framtida utvecklingsområden. Samverkan med patient och anhöriga beskrivs närmare under rubriken Patienten som medskapare. Systematisk samverkan kring avvikelser Kvalitetsråd: beskrivs i rubriken ovan, och är även en viktig del i det systematiska arbetet i avvikelseprocessen. Styrgrupp för hälso- och sjukvård: beskrivs i rubriken ovan, och är även en viktig del i det systematiska arbetet i avvikelseprocessen. stockholm.se Sid 11 (26) Informationssäkerhet Samtliga medarbetare ska genomföra de obligatoriska webb-utbildningarna i informationssäkerhet och dataskydd. Verksamhetschefer HSL arbetar löpande med registreringar i GDPR-verktyget Draftit. Informationssäkerhetsklassningar med verktyget KLASSA genomförs för potentiella nya system. Informationssäkerhetsarbetet utgår från gällande lagstiftning, föreskrifter och stadens styrdokument, och omfattar områden som sekretess, behörighetsstyrning, loggkontroller, dokumentation och personuppgiftshantering. Ansvar för informationssäkerheten delas mellan verksamhetschef, enhetschefer, legitimerad personal och övriga medarbetare utifrån respektive roll och ansvar. Utifrån förra årets riskbedömning och registrering av personuppgiftsbehandlingar i Draftit identifierades det som ett utvecklingsområde. Enheterna har under året arbetat för att säkerställa ändamålsenliga arbetssätt för att uppnå fastställda krav vilket genom egenkontroll har visat förbättrade resultat i jämförelse med förra året. Behörigheter till journalsystem och andra verksamhetskritiska system tilldelas utifrån arbetsuppgifter och följs upp vid förändrad eller avslutad anställning. Kontroller av behörigheter genomförs för att säkerställa att endast personal med behov av åtkomst har tillgång till patientuppgifter. Loggkontroller i journalsystem genomförs enligt fastställda rutiner. Strålskydd Exponering för eller förekomst av arbetsmoment med strålning förekommer inte. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5 Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personal har därför en skyldighet att rapportera avvikelser, det vill säga risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att: • bedöma och vidta nödvändiga åtgärder när en händelse eller en risk inträffar, • rapportera och registrera avvikelser, • tillsammans med verksamhetschef utreda bakomliggande orsaker, besluta om och vidta adekvata åtgärder för att förhindra att händelsen inträffar igen, och informera patient/närstående om händelsen lett till en vårdskada och dokumentera i journalen att information lämnats. Enheterna ska arbeta för en säkerhetskultur som präglas av ett öppet och tillitsfullt arbetsklimat där medarbetare känner sig trygga att rapportera, diskutera och ställa frågor kring patientsäkerhet. Verksamheterna arbetar kontinuerligt för att säkerhetskulturen ska genomsyra alla delar av vården. Identifierade risker, avvikelser och tillbud hanteras strukturerat och används som underlag för lärande och förbättring. Fokus ligger på att förstå bakomliggande orsaker och vidta förebyggande åtgärder, snarare än att peka ut enskilda individer. Ett icke stockholm.se Sid 12 (26) skuldbeläggande förhållningssätt är centralt i arbetet och bidrar till ökad rapporteringsbenägenhet och öppen dialog. Öppen kommunikation kring risker och säkerhet främjas genom daglig dialog i på teammöten, överrapporteringar samt vid behov riktade uppföljningar av inträffade händelser. Lärande sker även i det dagliga arbetet, genom dialog mellan medarbetare, legitimerad personal och chefer. Erfarenheter från både negativa händelser och positiva resultat används för att utveckla arbetssätt och stärka säkerheten i vården. Som en del av arbetet med säkerhetskultur används avvikelsehantering som ett centralt verktyg för uppföljning och dialog kring patientsäkerhet. Avvikelser rapporteras, analyseras och följs upp i syfte att identifiera riskområden och förbättringsbehov. Genom detta samlade arbetssätt skapas förutsättningar för en säkerhetskultur där lärande, öppenhet och gemensamt ansvar bidrar till att förebygga vårdskador. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för säker vård är att det finns tillräckligt med personal med adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Enheternas arbete med att säkerställa adekvat kompetens utgår från fastställda planer för kompetensutveckling och kompetensförsörjning med identifierade behov av kompetensutveckling genom bland annat dialog, uppföljning, egenkontroller och avvikelsehantering. Bland de kompetenshöjande insatser som genomförts under året återfinns: • Äldreomsorgslyftet, grundläggande utbildning till undersköterska erbjuds till vårdbiträden samt specialistkompetens för undersköterskor • fortlöpande webbutbildningar; delegering för handhavande av läkemedel, basala hygienrutiner, social dokumentation • Förflyttningsteknik • Varje vård- och omsorgsboende arbetar med språkombud, i syfte att säkerställa en säker kommunikation. • Bland legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal finns utbildade Stjärnmärktinstruktörer samt BPSD-administratörer. • Utbildning för legitimerad hälso- och sjukvård i digital rådgivning Palliativt kunskapscentrum, PKC Genom utbildade palliativa ombud och tvärprofessionella råd Inom verksamheterna sprids kunskap om det palliativa förhållningssättet som stärker och utvecklar arbetet. Palliativa ombud har deltagit i Palliativombudsträff, erbjudna av Palliativt kunskapscentrum, PKC. ESF-projekt Via ESF-projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen har medarbetare deltagit eller deltar i olika utbildningsmoduler utifrån individuellt identifierat behov av utbildning. Deltagande i stockholm.se Sid 13 (26) utbildning görs för att uppnå fastställda kompetenskrav för bevis om skyddad yrkestitel undersköterska. Syftet med projektet är att ta fram en arbetsnära och flexibel utbildningsmodell som möter de behov som medarbetarna har av utbildning. Enheter inom nämndens verksamheter har även tagit del av ESF-projektets chefsstöd. Nätverk Förvaltningen arbetar också för att enheternas sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster ska känna varandra och ha naturliga nätverk även utanför den egna enheten. MAR och MAS bjöd in hälso- och sjukvårdspersonal och chefer till en eftermiddag med visning av ett flertal medicintekniska produkter. Fokus låg på teknik med inriktning mot att möta framtida utvecklingsbehov. Som en följd av produktvisningen initierades under hösten ett mindre pilotprojekt för att prova på förflyttningshjälpmedlet TurnAid. Pilotprojektet genomförs vid Edö samt Postiljonens vård- och omsorgsboende. Slutlig utvärdering planeras att genomföras under våren 2026. Kunskap inom nutritionsvårdsprocessen Dietist har haft handlednings- och utbildningstillfällen för både baspersonal och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Tillfällen har handlat om hur måltidsmiljön kan anpassas för personer med kognitiv svikt, näringsrika mellanmål, deltagit i utbildningsinsats med fokus på teamets roll inom nutrition, nutritionsåtgärder och uppföljning vid undernäring/risk för undernäring samt genomgång av kosttillägg. I samband med att det år 2024 genomfördes en dietistledd pilotutbildning inom nutrition, för teamet (baspersonal och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal) på Edö- vård- och omsorgsboende, planerades att utbildningen också skulle genomföras på de andra två vård- och omsorgsboendena efterföljande år. Under året har teamen på vård- och omsorgsboendena Postiljonen och Ängsö genomfört utbildningen, som bygger på Socialstyrelsens webbutbildning "Ett näringsrikt samarbete" resulterat i fördjupad kunskap och förståelse om nutrition samt möjlighet till reflektion för teamet med fokus på mat, måltider och nutrition. Sjuksköterskeutbildning Enligt den fördelning av stadens stadsdelsområden som Stockholms lärosäten för sjuksköterskeutbildningar har så tar nämndens vård- och omsorgsboenden emot studenter från Marie Cederschiölds högskola, MCH. Under året har verksamheterna tagit emot studenter för verksamhetsförlagd utbildning. Studenter erbjuds handledning av legitimerad personal och introduceras i verksamhetens rutiner, arbetssätt och patientsäkerhetsarbete. Detta bidrar både till studenternas lärande och till att stärka verksamhetens kompetensförsörjning samt reflektion kring det egna arbetet. Säker bemanning och schemaläggning Verksamheterna arbetar aktivt med säker bemanning och schemaläggning utifrån kunskap om rådande vårdbehov, medarbetarnas erfarenhet och kompetens. Bemanningen planeras för att säkerställa tillgång till rätt kompetens vid rätt tid, med hänsyn till verksamhetens behov och patientsäkerhetsaspekter. Vid förändrade vårdbehov eller identifierade risker görs anpassningar för att upprätthålla en trygg och säker vård. Exempelvis har de förändringar som genomförts inom Edö vård- och omsorgsboende, i samband med införande av Stockholms stads chefsstruktur och utökning av sjukskötersketjänst, inneburit ändrad ledningsstruktur och bemanning. Uppföljning visar att ur ett patientsäkerhetsperspektiv bedöms de ha bidragit till tydligare ansvarsfördelning, närmare ledarskap, förbättrade förutsättningar för planering, uppföljning och stöd till medarbetare samt stärkt kontinuitet i verksamheten. Genomförda stockholm.se Sid 14 (26) förändringar i sjuksköterskebemanning inom Postiljonen vård- och omsorgsboende gjordes i slutet av året och uppföljning och utvärdering kommer att ske år 2026. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter Postiljonens vård- och omsorgsboende har fysioterapeut och arbetsterapeut på plats i verksamheten. Det samma gäller för Edö vård- och omsorgsboende. Fysioterapeut och arbetsterapeut på Edö arbetar även på Ängsö vård-och omsorgsboende. Dokumentation Postiljonen har under hösten anställt en sjuksköterska som har kompetens inom Vård av äldre samt utbildad Silviasjuksköterska. Sjuksköterskan är även utbildad Vodokhandledare och kommer att utbilda samtliga sjuksköterskor inom dokumentation och att upprätta hälsoplaner enligt ICF. Patienten som medskapare Den kommunala hälso- och sjukvården ska bygga på anpassad information, delaktighet och samtycke, och kräver ofta en hög grad av individanpassning. En grundläggande förutsättning för säker vård är patientens, och om hen önskar, de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad och deltar aktivt i sin vård. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Inom verksamheterna har det multiprofessionella teamet samverkat i syfte att utveckla kvaliteten på den personcentrerade vården och omsorgen. I samband med att en patient flyttat in på vård-och omsorgsboende har ett välkomstsamtal hållits och information lämnats. Under samtalet har patienten och hens anhöriga informerats om verksamhetsspecifik information som exempelvis kontaktuppgifter, hantering av klagomål och synpunkter, anhörigstöd, palliativt förhållningssätt och vård i livets slut. Levnadsberättelser används i syfte att stärka det individuella bemötandet. I samband med inflyttning har även en vårdplanering genomförts samt ett läkarbesök som inkluderar läkemedelsgenomgång. Vårdplaneringen har genomförts tillsammans med patient och baspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut samt fysioterapeut. Vid behov har även enhetschef deltagit. Anhöriga har erbjudits att delta vårdplanering och patientvården förutsatt att patienten lämnat sitt samtycke till det. Utifrån patientens samtycke har sjuksköterskan vid behov kontaktat anhöriga för att informera om vård och behandling. När patienten har nedsatt beslutsförmåga involveras anhöriga eller företrädare i enlighet med gällande regelverk och patientens önskemål. Inom korttids- och växelvårdsavdelningarna på Postiljonen vård- och omsorgsboende har en ny rutin införts som innebär att baspersonal kontaktar anhöriga ett dygn efter att patient inkommit, efter samtycke från patient, och berättar hur patienten har haft det. Inom enheterna finns olika exempel på former för samverkan med patienter och deras anhöriga. Det kan vara genom boenderåd, anhörigträffar, enskilda samtal eller utskick med information om planerade och genomförda aktiviteter och förändringar i verksamheten. Anhörigas kunskap om patientens vanor, behov och önskemål tas tillvara för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Via anhörigträffar finns möjlighet att lämna synpunkter och ta del av information om verksamheten. Anhöriga informeras om aktiviteter som anordnas centralt inom anhörigstöd och vid behov förmedlas kontakt till förvaltningens anhörigkonsulent. Patientmedverkan i utvecklingsarbete sker genom att erfarenheter, synpunkter och behov från stockholm.se Sid 15 (26) patienter och anhöriga beaktas vid utveckling och anpassning av arbetssätt, rutiner och insatser. Detta kan exempelvis avse bemötande, information, vårdprocesser och samverkan kring den enskilde. Även positiva erfarenheter används för att stärka och vidareutveckla patientsäkra arbetssätt. Resultat av biståndshandläggarnas kvalitetsuppföljning på individnivå och brukarundersökning analyseras och används i patientsäkerhetsarbetet. I Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? får respondenterna svara på hur de upplever tillgängligheten till personal. På vård- och omsorgsboenden ansvarar kommunen för den hälso- och sjukvård som ges av sjuksköterskor medan regionen ansvar för den hälso- och sjukvård som ges av läkare. Upplevelsen av tillgången till personal, sjuksköterska och läkare varierar mellan män och kvinnor. Sammantaget upplever kvinnorna i högre grad än männen att det är lättare att komma i kontakt med personalen, sjuksköterskor och läkare vid behov. Andelen som upplever det mycket/ganska lätt att komma i kontakt med läkare har sammantaget blivit lägre jämfört med föregående års undersökning. Andelen som svarar att det är varken lätt eller svårt har ökat. En högre andel respondenter jämfört med föregående år upplever att det är mycket eller ganska lätt att träffa sjuksköterska vid behov. Respondenternas upplevelse av tillgänglighet till personal har förbättrats i jämförelse med förra året. Synpunkts- och klagomålshantering Patienters och anhörigas synpunkter och klagomål tas emot, dokumenteras och hanteras enligt fastställda rutiner. Mottagna synpunkter och klagomål registreras och analyseras av chef tillsammans med lämpliga deltagare. Åtgärder återkopplas till den som lämnat klagomål efter att ärendet har hanterats. Synpunkter och klagomål används som ett underlag för förbättringsarbete och bidrar till att identifiera risker och utvecklingsområden i verksamheten och lärdomar integreras i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Agera för säker vård SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, i jämförelse med andra verksamheter, nationella och regionala uppgifter. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, baspersonal, enhetschefer och verksamhetschefer för hälso- och sjukvård har kontinuerligt och systematiskt undersökt och analyserat orsaker till risker. Egenkontrollernas resultat är ett viktigt underlag i enheternas patientsäkerhetsarbete genom att enheternas planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder följs upp. Resultaten har redovisats och diskuterats med alla personalgrupper vid gemensamma möten. Utifrån resultaten har åtgärder vidtagits för den verksamhet och situation det berör. Egenkontroller som har genomförts under året är bland annat inom områdena hygien, loggkontroll i hälso- och sjukvårdsjournaler, läkemedelshantering, måltidsobservation, medicinsk tekniska produkter (MTP), nattfasta, hälso- och sjukvårdsdokumentation. Årlig kvalitetsgranskning av läkemedelshantering är genomförd av Apoteket Farmaci AB på alla vård- och omsorgsboenden. Granskningen har resulterat i åtgärdsplaner för alla vård- och omsorgsboenden. stockholm.se Sid 16 (26) Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om risker inom hälso- och sjukvården. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning och prioritering av åtgärder. Under året har verksamheterna haft en händelse som medfört vårdskada. Antalet vårdskador är oförändrat jämfört med 2024. Under året har inga händelser inträffat som har lett till behov av fördjupad utredning eller anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avseende allvarlig vårdskada. Vårdskador och fördjupade utredningar Antal händelser som medfört Antal händelser som medfört Antal händelser som anmälts vårdskada fördjupad utredning enligt Lex Maria 1 0 0 Tillförlitliga och säkra system och processer Hälso- och sjukvård omfattar många olika processer med såväl kända som okända riskmoment. Rätt patient ska få rätt vård, på rätt plats, i rätt tid. Med tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner skapas förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonalen att arbeta säkert, effektivt och enligt bästa tillgängliga kunskap. Läkemedelshantering Läkemedelshantering utgör nationellt sett ett av de största patientsäkerhetsriskområdena inom hälso- och sjukvården. Staden har under 2025 upphandlat en ny utbildning för läkemedelshantering av Apoteket. Denna har implementerats på verksamheterna och ska följas upp 2026. Apoteket Farmaci AB genomför årligen kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga vård- och omsorgsboende. Läkemedelsgenomgångar Läkarorganisationen på vård- och omsorgsboende ansvarar för att patienterna får en läkemedelsgenomgång årligen samt vid behov. Strukturerade och evidensbaserade bedömningar Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom vård- och omsorgsboenden ansvarar för utredning, behovsbedömning, utprovning av hjälpmedel, planering samt uppföljning och utvärdering av patienternas hälsotillstånd och beslut avseende direkta insatser i form av behandling, träning och aktiviteter. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att dokumentation av patientens hälsa, vård och behandling görs i patientjournalen. Vidare ingår handledning, råd och stöd till baspersonalen i deras arbete. • Strukturerade och regelbundna riskbedömningar och utredningar av blås- och tarmdysfunktion, risk för fall, risk för trycksår, risk för undernäring och risk för ohälsa i munnen genomförs av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Utifrån riskbedömningarnas resultat skapas hälsoplaner innehållande planerade hälso- och stockholm.se Sid 17 (26) sjukvårdsåtgärder. I enheternas preventiva arbete genomförs även suicidriskbedömningar och andra riskbedömningar utifrån patientens individuella status. Utöver riskbedömningar genomförs även bedömning av ADL-status, förflyttningar och måltidssituation. • Kvalitetsregister som Senior alert3, Svenska palliativregistret, registret för Beteendemässiga Psykiska symtom vid Demens (BPSD) samt Svenskt demenscentrums checklista demens används för att analysera och utveckla kvalitet och säkerhet. Vissa av registren/verktygen kräver samtycke från patienten. I kvalitetsregistren kan enheterna följa upp att t ex brytpunktssamtal, smärtskattning, fallförebyggande åtgärder med mer har genomförts. • I samband med försämrat hälsotillstånd hos en patient ska bedömningsinstrumentet Visam användas av sjuksköterskorna. Visam är en strukturerad metod som används för att säkerställa en systematisk undersökning och säkrare bedömning, samt vård på rätt vårdnivå. Visam ger även en säkrare informationsöverföring mellan vårdgivare, vanligtvis mellan sjuksköterska och läkare på enheten. Basala hygienrutiner Enheterna säkerställer en god hygienisk standard genom bland annat återkommande utbildningar inom och kontinuerlig uppföljning av basala hygienrutiner och klädregler. Samtliga enheter har markerat att egenkontrollen Basala hygienrutiner är godkänd. Egenkontrollen omfattar att: • samtliga medarbetare under året har genomgått webbutbildning i basala hygienrutiner • fastställda kvalitetsmätningsinstrument används enligt Vårdhygiens instruktioner som stöd för utvärdering av följsamhet till föreskrift SOSFS 2015:10 • avvikelser identifieras utifrån de resultat som uppnåtts i självskattning och observation • återkoppling gjorts till verksamhetens medarbetare av resultat som uppnåtts i självskattning och observation samt planerade åtgärder • chef har följt upp resultat av planerade åtgärder • punkterna 2–5 genomförts till varje tertialrapport, verksamhetsberättelse/patientsäkerhetsberättelse och vid behov Enheterna inom äldreomsorg har avtal med Region Stockholms hygiensjuksköterska, som erbjuder bland annat utbildning och hygienronder. Verksamheterna har genomfört PPM- mätning, en punktprevalensmätning som undersöker följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Verksamheterna har deltagit Svenska HALT, en mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning i särskilt boende. HALT (Healthcare- associated infections and antimicrobial use in long-term care facilities) är ett verktyg för att samla data gällande vårdrelaterade infektioner, förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare och antibiotikaanvändning. Metoden bygger på den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) protokoll och är evidensbaserad. Mätningen är en stickprovsundersökning där aktuell situation mäts en förutbestämd dag på vård- och omsorgsboendet. Resultaten för vård- och omsorgsboende visade att det vid mättillfället var totalt en pågående behandling med 3Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, utveckla undernäring och ohälsa i munnen eller har problem med blåsdysfunktion. Med hjälp av Senior alert kommer den äldres perspektiv och teamets roll i fokus stockholm.se Sid 18 (26) antibiotika. Avvikelseprocessen Samtliga enheter har ett inarbetat arbetssätt med snabb uppföljning av team och chef när en händelse som måste utredas har inträffat. Arbetet med avvikelseprocessen har under året fortlöpt. Avvikelserna analyseras generellt sett snabbt. Fortsatt utveckling kommer att ske inom utredning, analys och åtgärd. Det systematiska arbetet i avvikelseprocessen redovisas under rubriken Samverkan inom hälso- och sjukvård. Tvärprofessionella kvalitetsråd genomförs månatligen. Syftet med rådet är att minska/eliminera risker och att skapa åtgärder som förhindrar att oönskade händelser inträffar eller upprepas, och att säkerställa god och säker vård och omsorg utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Kvalitetsråden följer en gemensam mall, vilken tagits fram i styrgruppen för hälso- och sjukvård i Farsta. Kvalitetsråden fokuserar på gemensamt lärande och är en del av verksamhetens systematiska patientsäkerhetsarbete. Vid kvalitetsråden har deltagarna diskuterat orsaker och följt upp förebyggande åtgärder. Dokumentation Samtliga enheter har genomfört egenkontroller inom området. Nattfastemätningar och måltidsmiljö Nattfastemätningar genomförs minst två gånger per år med syfte att säkerställa att rutiner finns som begränsar nattfastan till max elva timmar, som en del i att förebygga undernäring. Vid båda mätningstillfällena hade 91 procent av de boende en nattfasta under elva timmar, vid avvikelser gör teamet en bedömning av orsak och lämpliga åtgärder sätts in. Resultatet har förbättrats i jämförelse med 2024 då 82 procent hade en nattfasta under elva timmar 19 procent nattfasta över 11 timmar. Måltidsobservationer genomförs en gång per år på vård- och omsorgsboenden av mat- och måltidsombuden med hjälp av en stadsgemensam observationsguide. Syftet är att kvalitetssäkra måltidsmiljön. Under året har dietist varit ute på lunchbesök i verksamheterna i syfte att följa upp måltidsmiljön. Det är generellt en förbättring av temperaturkontroll på maten i samband med uppvärmning samt temperaturkontroll i kyl och frys. På de enstaka avdelningar där ytterligare insatser behövts har sådana genomförts för temperaturen ska mätas på rätt sätt. Under året har fokus riktats mot nutritionsvårdsprocessen, v.g. se rubriken 3.3 Adekvat kunskap och kompetens. Medicinteknik Enheterna har markerat att egenkontrollen Medicintekniska produkter, MTP är godkänd. För godkänd egenkontroll krävs att verksamheten har: 1. en skriftlig rutin för att säkerställa kvaliteten vid hanteringen av MTP. 2. en fullständig inventarieförteckning är upprättad där samtliga MTP inom verksamheten ingår. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. stockholm.se Sid 19 (26) Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Vårdgivare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivare uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Åtgärder kopplade till riskanalyserna redovisades under rubrik 4. Enheterna har kartlagda verksamhetsprocesser. Risker har identifierats, riskanalyser är gjorda och plan för egenkontroller finns upprättade i stadens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, ILS. Genom egenkontroll har verksamheterna regelbundet och systematiskt följt upp att arbetet genomförts enligt kartlagda processer och fastställda rutiner, vilka resultat som har kunnat ses samt förbättringsåtgärder. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Kvalitetsregister Användandet av registerdata från kvalitetsregister är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Resultat från kvalitetsregister som Senior alert och palliativa registret4 används som stöd i patientsäkerhetsarbetet. Registreringar och uppföljningar bidrar till ökad kunskap om riskfaktorer såsom fallrisk, risk för undernäring och trycksår. Dessa data används i planeringen av individuella åtgärder och i dialogen mellan baspersonal och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Utdata från palliativa registret visar sammantaget ett förbättrat resultat avseende vissa av kvalitetsindikatorerna jämfört med 2024. Skillnader ses mellan de enskilda verksamheterna avseende resultat, både vad gäller förbättrade resultat och utvecklingsområden. Ett fortsatt fokus för verksamheterna är att fortsätta det pågående arbetet för en ökad användning av registren avseende såväl registrering samt användandet av registerdata i utveckling av patientsäkerhetsarbetet. Egenkontroller och intern kontroll Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, baspersonal, enhetschefer och verksamhetschefer för hälso- och sjukvård har kontinuerligt och systematiskt undersökt och analyserat orsaker till risker. Egenkontrollernas resultat är ett viktigt underlag i enheternas patientsäkerhetsarbete genom att enheternas planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder följs upp. Resultaten har redovisats och diskuterats med alla personalgrupper vid gemensamma möten. Utifrån resultaten har åtgärder vidtagits för den verksamhet och situation det berör. Egenkontroller som har genomförts under året är bland annat inom områdena hygien, loggkontroll i hälso- och sjukvårdsjournaler, läkemedelshantering, måltidsobservation, medicintekniska produkter (MTP), nattfasta, hälso- och sjukvårdsdokumentation. Uppföljning har även gjorts inom ramen för nämndens väsentlighets- och riskanalys. Verksamheter med hälso- och sjukvårdsansvar har genomfört egenkontrollen Kontroll av kvalitet på journalernas 4 Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister. Syftet är att förbättra vården i livets slut för patienten. stockholm.se Sid 20 (26) innehåll. I enlighet med fastställd granskningsmall har det kontrollerats i journaler om dokumentation gällande brytpunktssamtal genomförts och om palliativ vårdplan har upprättats. Resultat: Granskningar, egenkontroller och diskussioner har genomförts under året. Samverkan för personcentrerad vård och omsorg är grundläggande för att minimera patientsäkerhetsrisker som kan leda till att den enskilde inte får insatser utifrån behov. Inom ramen för nämndens internkontroll har granskningar gjorts som omfattar samverkan mellan beställare äldre och dagverksamhet samt teamarbete mellan olika yrkeskategorier inom vård- och omsorgsboende. Beställare äldre har förtydligat rutinen som beskriver att den enskildes vårdcentral ska anges i insatsbeslut för dagverksamhet. Mot bakgrund av den valfrihet som råder för enskilda gällande listning hos vårdcentraler finns behov av att säkerställa att aktuella uppgifter finns till andra vårdgivare, detta för att fördröjning inte ska ske i kontakt då sådan kan behövas mellan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vid Edö vård- och omsorgsboende och den enskildes ansvarig läkare. Uppföljning av granskningen visar att rutinen inte var fullt implementerad och beställare äldre kommer under 2026 att fortsätta implementeringsarbetet bland samtliga biståndshandläggare. Den granskning som genomförts av enheternas egenkontroll av dokumentation och teamarbete på vård- och omsorgsboende med fokus på ”den röda tråden” dvs teamarbete och informationsöverföring visade att samtliga egenkontroller var genomförda med resultat som identifierade utvecklingsområden samt att åtgärder var framtagna. Vidare konstaterades att verksamhetschefernas analyser av egenkontrollernas resultat visade på att man uppmärksammat och varit medveten om de utvecklingsområden som fanns kopplat till teamarbete och dokumentation. De av cheferna beslutade åtgärder har följts upp inom respektive verksamhet för att säkerställa utvecklingen framåt och redovisats i respektive verksamhetsberättelse. Avvikelsehantering Hälso- och sjukvårdsavvikelser har hanterats omgående och fortlöpande utifrån såväl individ- som teamperspektiv. Inom verksamheternas kvalitetsråd har avvikelser redovisats, analyserats, åtgärder har planerats och följts upp. Verksamheternas multiprofessionella team arbetar för att förebygga risker inom olika områden. På Postiljonen vård- och omsorgsboende sammankallas exempelvis hela teamet omgående när en patient har två fallincidenter eller fler inom loppet av en månad. Teammöten, genomförda riskbedömningar med uppföljningar inom teamet, förebyggande insatser med exempelvis individuellt utprovade larm, fallskyddsmattor, höftskyddsbyxor och antihalksockor ses som framgångsfaktorer. Genom att ordinationer / insatser läggs in i Appva har förutsättningar skapats för att insatser genomförs och dokumenteras systematiskt. Teamarbete och uppföljning ses också som faktorer som bidragit till minskat antal läkemedelsavvikelser. Appva skapar möjlighet till uppföljning på individnivå. Revision - Vård och omsorg vid demenssjukdom Revisionskontoret har granskat om vård och omsorg vid demenssjukdom följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt kommunfullmäktiges uppdragsbeskrivningar. Granskningen omfattade äldrenämnden samt stadsdelsnämnderna Farsta och Norra innerstaden. Revisorernas samlade bedömning är att vård och omsorg för personer med demenssjukdom vid särskilda boenden i kommunal regi i huvudsak utgår ifrån nationella riktlinjer och kommunfullmäktiges uppdragsbeskrivning. Revisionskontorets rekommendationer: stockholm.se Sid 21 (26) Stadsdelsnämnderna Farsta och Norra innerstaden rekommenderas att: • Utveckla registreringen av beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) för samtliga vård- och omsorgsboenden. Äldrenämnden samt stadsdelsnämnderna Farsta och Norra innerstaden rekommenderas att: • Fortsätta stärka samverkan med regionen gällande samordnad individuell plan (SIP). Avvikelser Alla avvikande händelser som kan beröra hälso- och sjukvård ska rapporteras i hälso- och sjukvårdsavvikelsemodulen i Vodok. Därefter bedömer verksamhetschef om händelsen beror på en brist inom hälso- och sjukvård. Om verksamhetschefen bedömer att händelsen hade kunnat undvikas med fler eller andra preventiva åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet är det en avvikelse inom hälso- och sjukvård. Även MAS och MAR kan göra denna bedömning. För fall gäller att samtliga fall ska rapporteras i avvikelsemodulen i Vodok. När ett fall inte beror på en brist inom hälso- och sjukvård har verksamhetschef bedömt, vanligtvis baserat på teamets bedömning, att fallet inte hade kunnat undvikas med fler eller andra fallpreventiva åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet. Om fallet har lett till en fraktur markeras detta i avvikelsemodulen. Socialstyrelsen ställer i sina föreskrifter krav på att alla allvarliga negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter ska rapporteras till Läkemedelsverket, tillverkare och för kännedom till IVO. Verksamhetschef ansvarar för att i samråd med MAR eller MAS göra en anmälan. Arbete med avvikelseprocessen under året Synpunkter, klagomål och avvikelser relaterade till hälso- och sjukvård hanteras skyndsamt. Avvikelser registreras i avvikelsemodulen i Vodok. Verksamhetschefer har haft en aktiv roll i bedömning av inkomna avvikelser och i att avgöra om händelserna utgör brist inom hälso- och sjukvård. Bedömningarna har vid behov skett i dialog med MAS och MAR, särskilt vid allvarligare händelser, oklara ansvarsförhållanden eller avvikelser som rör medicintekniska produkter. Detta har stärkt rättssäkerhet och likvärdighet i bedömningarna. I verksamheternas månatliga, tvärprofessionella kvalitetsråd redovisas och analyseras inkomna synpunkter, klagomål och avvikelser. Löpande dialog har under året förts inom verksamheterna om vikten av att hantera avvikelser som en naturlig del i verksamheten i syfte att förebygga risker och säkerställa en trygg och säker vård. Analys av årets hälso- och sjukvårdsavvikelser Antalet avvikelser gällande läkemedel som bedöms bero på brister i hälso- och sjukvården har ökat jämfört med föregående år. Ökningen kan förklaras av tidigare felaktig rapportering. Det finns därför ett behov av att enheterna stärker sitt systematiska arbete med läkemedelshantering. Avvikelser inom specifik omvårdnad har minskat jämfört med 2024. Minskningen kan delvis förklaras av förändrade arbetssätt men möjligheten till viss underrapportering kan inte helt uteslutas. Inom vård- och omsorgsboendena i egen regi har förekomsten av trycksår varit låg. Endast två trycksår har uppkommit i verksamheten under året. Underrapportering bedöms som osannolik stockholm.se Sid 22 (26) då medvetenheten kring identifiering och rapportering av trycksår är hög i verksamheten. Mot bakgrund av de betydande konsekvenser som trycksår kan medföra för patienten är det angeläget att fortsatta förebyggande åtgärder vidtas för att minska risken för framtida skador. Avvikelser relaterade till brister i vårdkedjan har ökat under året. Ökningen kan delvis förklaras av det arbete som genomförts för att stärka medvetenheten kring vårdkedjan och de avvikelser som kan uppstå i samverkan mellan olika vårdgivare. Ett utökat och fördjupat samarbete med regionens primärvård och akutsjukhus kan också ha bidragit till att fler avvikelser identifierats och rapporterats. Ingen av de rapporterade avvikelserna bedöms bero på brister i den hälso- och sjukvård som bedrivs i egen regi. Under året har inga avvikelser avseende vårdrelaterade infektioner rapporterats från någon enhet. För att fortsatt stödja och säkerställa ett gott och förebyggande arbete inom området finns det anledning att även framöver uppmärksamma behovet av fortsatt kunskapsutveckling och dialog kring vårdrelaterade infektioner. Det totala antalet rapporterade fallhändelser för 2025 är 427. Jämställdhetsanalys Avvikelsesystemet medger inte någon automatisk statistik baserat på juridiskt kön. Statistiken för de avvikelser som bedömts som brist i hälso- och sjukvård har tagits fram manuellt, men ger inte tillräckligt underlag för att analysera utifrån jämställdhetsperspektivet. Fler faktorer behöver vägas in, till exempel den totala könsfördelningen och hur sjukdomar och funktionsnedsättningar är fördelade mellan kön. Hälso- och sjukvårdsavvikelser Antal Antal Antal Antal Antal rapporterade rapporterade skador som rapporterade rapporterade avvikelser avvikelser bedömts avvikelser i avvikelser som Område där slutlig bero på avvikelsemodulen som saknar bedömts bedömning brist inom inom respektive slutlig bero på brist visar på hälso- och område bedömning inom hälso- skada sjukvård och sjukvård Läkemedel 189 33 1 1 139 Specifik 39 11 2 0 13 omvårdnad Specifik 2 0 0 0 0 rehabilitering Trycksår 2 1 1 1 1 Vårdkedjan 30 6 1 0 10 Vårdrelaterad 0 0 0 0 0 infektion totalt 262 51 5 2 163 Fall Antal Antal Antal fall som Antal Antal fallrelaterade rapporterade rapporterats i rapporterade rapporterade skador som fall som avvikelsemodulen fall som fall där slutlig bedömts bero bedömts bero stockholm.se Sid 23 (26) saknar slutlig bedömning på brist i på brist inom bedömning visar skada hälso- och hälso- och sjukvård sjukvård 427 110 51, varav 5 0 6 frakturer Under året har antalet rapporterade fall utan slutlig bedömning ökat, vilket gör den nuvarande statistiken över skador och frakturer preliminär. När alla ärenden är bedömda kommer statistiken att ge en mer fullständig och rättvisande bild, vilket stärker patientsäkerhetsarbetet. Tillbud med medicinteknisk produkt Antal tillbud med medicinteknisk produkt som kommentar anmälts till Läkemedelsverket, tillverkare och IVO 0 gäller samtliga enheter Klagomål, synpunkter och beröm Samtliga enheter har rutiner för hantering av synpunkter, klagomål och beröm, för att de ska kunna ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga enheter använder kvalitetsråd och/eller andra personalmöten för att informera om och analysera synpunkter och klagomål. Rutinerna omfattar ansvarsfördelning mellan personal och chefer, samt processen för hantering och återkoppling. Synpunkten åtgärdas direkt eller så snart det är möjligt beroende på dess art. I de fall det berör enskild medarbetare tar enhetschefen upp det med berörd person. I de fall klagomålen eller synpunkterna berör övergripande rutiner eller arbetssätt ses rutinerna över och revideras om så är nödvändigt. Samtliga synpunkter, klagomål och beröm redovisas i förvaltningens ledningssystem ILS. I patientsäkerhetsberättelsen redovisas enbart de synpunkter, klagomål och beröm som rör hälso- och sjukvård. Farsta stadsdelsförvaltning har under året inte haft några registrerade ärenden eller klagomål hos patientnämnden. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som hjälper patienter när det har uppstått problem i kontakt med en vårdgivare eller om de har klagomål på bemötande, attityder och kvalitet. Synpunkter, klagomål och beröm som rör hälso- och sjukvård Från vem? Synpunkt, vad gällde (patient/närstående/ Återkopplin klagomål eller synpunkten/klagomåle Åtgärd samverkanspartner/anna g beröm? t/ berömmet? n) Synpunkt/klagom Överrapportering. Vårdcentral Översyn av Återkoppling ål Primärvården hade fått rutin och har skett via bristande information vid ändring av rutin brev hemgång från gällande korttidsvård överrapporterin g Klagomål Anhörig upplevde att Anhörig Genomgång av Återkoppling personal hanterade händelsen, gjord till stockholm.se Sid 24 (26) medicinteknisk pump på dialog med anhörig via ett bristfälligt sätt och att berörd personal samtal detta skapade otrygghet samt översyn och återkommande av rutiner och problem. ansvar kring hantering av pump. Synpunkt/klagom Anhörig upplevde att Anhörig Händelsen Återkoppling ål dubbelbemanning inte utreddes och gjord till följdes vid omvårdnad. klargjordes. anhörig via Händelsen utreddes och Personalens samtal bedömdes vara ett arbetssätt missförstånd utan förklarades faktisk avvikelse från ordination. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. Under året har avdelningen för äldreomsorgs risk- och sårbarhetsanalys, RSA, reviderats och uppdaterats, i enlighet med den övergripande RSA-processen. Enheterna har aktuella kontinuitets- och beredskapsplaner samt beredskapslager. Arbetet sker i samarbete med bland annat förvaltningens dietist och säkerhetsansvarig. Under den nationella beredskapsveckan har en övning genomförts inom nämndens vård- och omsorgsboenden. Övningen gav insikter om vad verksamheten redan har beredskap för och om arbetssätt och rutiner finns som behöver utvecklas för att vara än bättre rustade. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Verksamheterna har arbetat med de aktiviteter/åtgärder som styrgruppen tagit beslut om avseende år 2025 för att uppnå målen Patientsäker vård, Personcentrerad vård och omsorg samt God vård i livets slutskede. Verksamheterna har arbetat med att omsätta analyser, kvalitetsregister och egenkontroller till praktisk handling i det dagliga arbetet. Under året som gått har arbetet visat att registerdata, avvikelseanalyser och uppföljningar i högre grad behöver integreras i teamarbete, vårdplanering och verksamhetsutveckling för att fullt ut bidra till ökad patientsäkerhet. Patientsäker vård och Personcentrerad vård och omsorg Analysverktyget för ökad patientsäkerhet ska användas inom nämndens vård- och omsorgsboenden. Åtgärder utifrån analys ska finnas dokumenterade i ILS-webb samt följas upp där. Analysverktyget har under året inte använts i den omfattning som var planerat. Dokumentation som lever upp till krav och mål i lagar, föreskrifter och riktlinjer är en grundläggande del i patientsäkerhetsarbetet. Verksamheterna har genomfört dokumentationsgranskning med fokus på teamarbetet "den röda tråden", riskbedömningar, hälsoplaner samt uppföljning av dessa. stockholm.se Sid 25 (26) För att stärka verksamhetschefer anordnades under hösten av äldreförvaltningen ett seminarium med Ulf Fröberg, chefsjurist från Institutet från medicinsk rätt, som verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvård erbjöds delta på. Verksamhetschefer inom vård- och omsorgsboende i egen regi i Farsta har också erhållit varsitt exemplar av boken Verksamhetschef i hälso- och sjukvård & tandvård, en nyckelroll i patientsäkerheten (Institutet för Medicinsk Rätt). Inom verksamheterna har arbetet fortgått med att säkerställa att utbildade BPSD- administratörer finns, aktivt arbeta med kvalitetsregister och integrera riskbedömningar och planerade åtgärder i Senior alert i patienternas hälsoplaner i hälso- och sjukvårdsjournalerna God vård i livets slutskede/Personcentrerad vård: Utdata från palliativa registret visar sammantaget ett förbättrat resultat jämfört med 2023 avseende vissa av de sju kvalitetsindikatorerna. Av de sju kvalitetsindikatorerna utgörs sex av Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer för palliativ vård i livets slutskede. Därtill redovisas uppgifter om mänsklig närvaro i dödsögonblicket. • Vårdplan • Dokumenterat brytpunktssamtal • Ordinerad injektion med stark opiod vid smärtgenombrott • Dokumenterad munhälsobedömning i sista levnadsveckan • Ordinerad injektion med ångestdämpande vid behov, • Smärtskattats sista levnadsveckan • Avlidna utan trycksårkategori 2–4 samt • Mänsklig närvaro i dödsögonblicket. Plan för det gemensamma patientsäkerhetsarbetet 2026 Verksamheter där hälso- och sjukvård bedrivs kommer under år 2026 fortsatt att arbeta utifrån de fastställda strategierna med målen patientsäker vård, personcentrerad vård och omsorg samt god vård i livets slutskede. Verksamheterna kommer även att fortsätta arbetet utifrån den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet; Agera för säker vård 2025–2030 som stödjer det systematiska patientsäkerhetsarbetet, bidrar med struktur och leder till ökad kunskap och medvetenhet. Analysverktyget för stärkt patientsäkerhetsarbete ska användas inom samtliga vård- och omsorgsboenden. Verktyget bygger på Socialstyrelsens nationella handlingsplan och ger stöd för att identifiera förbättringsområden och prioritera insatser. Syftet med verktyget är att skapa ett mer proaktivt arbetssätt där alla nivåer tar hänsyn till arbetet med patientsäkerhet. Verktyget har tagits fram av nationell arbetsgrupp för stärkt patientsäkerhetsarbete och bygger på Socialstyrelsens handlingsplan ”Agera för säker vård”. Vidare kommer verksamheterna aktivt arbeta för att implementera den utvecklade nationella demensstrategin, Varje dag räknas: Nationell demensstrategi 2025–2028, som inkluderar det förebyggande, hälso- och sjukvården, forskningen och omsorgen. Under kommande år finns behov av ökad kunskap om avvikelsehantering för medarbetare som hanterar livsmedel. Detta kommer vara del av innehållet i utbildningen Livsmedelshygien som dietist kommer att samordna under år 2026. Verksamheterna kommer under 2026 att fokusera på att stärka det systematiska patientsäkerhetsarbetet genom lärande, ökad följsamhet i utförandet och säkerställa att stockholm.se Sid 26 (26) riskmedvetenhet omsätts i stabila och hållbara arbetssätt, även under förändrade eller oväntade förhållanden. Detta arbete omfattar utvecklandet av användande av registerdata, avvikelseanalyser och uppföljningar genom att dessa i högre grad integreras i teamarbete, vårdplanering och verksamhetsutveckling för att fullt ut bidra till ökad patientsäkerhet. Mål Förväntat resultat Planerade åtgärder/aktiviteter Patientsäker vård Åtgärder utifrån analys finns Analysverktyget Agera för säker dokumenterade i ILS-webb samt vård används inom nämndens följs upp där vård- och omsorgsboenden Patientsäker vård Den nationella strategin Varje dag - Utbildade BPSD- räknas: Nationell demensstrategi administratörer finns inom 2025–2028 är implementerad alla verksamheter - Antal registreringar ökar i BPSD-registret - Riskbedömningar och planerade åtgärder i Senior alert integreras i patienternas hälsoplaner i hälso- och sjukvårdsjournalerna - Utökad användning av SveDem Patientsäker vård/Personcentrerad Tidigare erfarenheter och data från - Registerdata används i vård och omsorg register används i ett kontinuerligt verksamheternas analys förbättringsarbete av patientsäkerhetsarbetet för ökad kvalitet God vård i livets slutskede Etik, värderingar och Uppföljning av att tid avsatts för förhållningssätt lyfts fram reflektion Patientsäker vård Förbättring av slutbedömning och - Avvikelser används för att analys- och åtgärdsdelen vid identifiera risker, åtgärda utredning av avvikelser brister och förebygga incidenter och vårdskador - MAS och MAR har genomgång enhetsvis under 2026. Patientsäker vård Minskat antal fallhändelser - Se över arbetssätt i rutiner och följsamhet till Antal fall registrerade i Vodok rutiner. - Säkerställa att teammöten genomförs för patienter med upprepade fall enligt regel för förebyggande av fall. stockholm.se --- [Bilaga 7 Gdpr årsrapport 2025 Farsta stadsdelsnämnd.pdf] Bilaga 7 till VB 2025 GDPR årsrapport År 2025 Farsta stadsdelsnämnd GDPR årsrapport Januari 2026 Dnr: FAR 2026/10 Kontaktperson: Christer Bergman Sammanfattning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Ett dataskyddsombud har i uppdrag att oberoende granska verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. I denna rapport redovisar dataskyddsombudet årets granskning av Farsta stadsdelsnämnds dataskyddsarbete samt lämnar rekommendationer på åtgärder för att ytterligare stärka dataskyddet. Under 2025 har rollen som dataskyddsombud hanterats av tre olika personer där ingen överlämning skett mellan byte av dataskyddsombud. Det gör det svårt för DSO att få en helhet av vad som skett under året. DSO rekommenderar att PuA ska sträva efter att kontinuitet i rollen och få en stabilitet i arbetet. DSO rekommenderar PuA att alltid involvera DSO vid personuppgiftsincidenter. DSO besitter specialkunskap och kan komma med värdefulla rekommendationer vilket bör tas till vara på. DSO skulle starkt rekommendera att det utsågs en dataskyddshandläggare på förvaltningen som kan samordna och genomföra det arbetet som krävs med registerförteckningen och framtagandet av rutiner. De tre största riskerna enligt dataskyddsombudets bedömning Fråga/kontroll Risk Rekommenderad åtgärd/åtgärder Registreras/uppdateras En fullständig registerförteckning är inte bara ett krav utan behandlingar i den utgör också grunden för resten av dataskyddsarbetet. DSO omfattning som krävs för rekommenderar PuA att utse en dataskyddshandläggare som färdigställer registerförteckningen. att registret ska innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Hur säkerställs det att Information om att hantera personuppgiftsincidenter har samtliga medarbetare har gått ut till chefer som ansvarar för att föra informationen den kunskap som behövs vidare till sina medarbetare. Ingen uppföljning sker. DSO rekommenderar PuA att utöka informationsinsatser för att för att veta hur denne ska säkerställa kunskapen om vad som är en agera vid en personuppgiftsincident och hur den ska hanteras. personuppgiftsincident? Har personuppgiftsansvarig Behovet av konsekvensbedömningar för identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar med stora mängder personuppgiftsbehandlingar känsliga personuppgifter är fortsatt stort. DSO som kräver att en rekommenderar PuA att färdigställa arbetet med konsekvensbedömning avseende dataskydd görs registerförteckningen och identifierar alla behandlingar samt genomfört detta? som kräver en konsekvensbedömningar. Innehållsförteckning Sammanfattning .......................................................................................1 Inledning ....................................................................................................4 Dataskyddsombudets uppgift .....................................................................4 Granskning av dataskyddsarbetet [ange aktuellt år] ............................5 Kontroll av obligatoriska områden ..............................................................5 Resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena ..........6 Register över personuppgiftsbehandlingar .................................................6 Säkerhet i samband med behandlingen .....................................................8 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ............................................9 Den registrerades rättigheter ....................................................................10 Personuppgiftsincidenter ..........................................................................11 Överföring till tredje land ...........................................................................12 Bilagor .....................................................................................................13 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning ...14 Bilaga 2 – Andra genomförda granskningar och omvärldsbevakning ......20 Inledning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. Dataskyddsreglerna (kallas GDPR fortsättningsvis) sätter tydliga ramar för hur personuppgifter får behandlas för att minimera risken för skada och säkerställa att hanteringen sker ansvarsfullt och rättvist. GDPR har sin grund i de mänskliga rättigheterna, där varje individ har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv samt skydd av sina personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Dataskyddsombudets uppgift Varje personuppgiftsansvarig (nämnd eller styrelse) ska utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppgifter framgår direkt av lagstiftningen. Ombudets roll är att kontrollera att GDPR följs inom organisationen. Det innebär bland annat att ge råd, rekommendationer och informera om frågor som rör behandlingar av personuppgifter. Dataskyddsombudet har även i uppdrag att oberoende granska verksamheternas arbete med dataskyddsfrågor för att säkerställa att dataskyddslagstiftningen efterlevs. DSO ska rapportera direkt till högsta förvaltnings-/bolagsnivå. I Stockholms stad innebär det att dataskyddsombudet rapporterar till nämnder och styrelser. Dataskyddsombudet lämnar årligen en rapport om verksamhetens dataskyddsarbete till varje nämnd och styrelse. Genom rapporten kan nämnd och styrelse ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet lämnar. Årsrapporten syftar till att nämnd/styrelse ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Årsrapporten är ett medel för nämnds/styrelsens uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. Granskning av dataskyddsarbetet Kontroll av obligatoriska områden Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har identifierats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett antal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsarbete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör grunden för en verksamhets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Modellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att anmärka Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera avseende denna del. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet I detta avsnitt presenteras en sammanställning av den bedömda risknivån för verksamhetens dataskyddsarbete, grundat på kontrollfrågorna inom de sex obligatoriska områdena. Vidare redovisas dataskyddsombudets centrala iakttagelser, inklusive områden där verksamheten uppvisar goda resultat och bör upprätthålla sitt arbete, samt identifierade brister som kan utgöra dataskyddsrisker. Avsnittet innehåller även dataskyddsombudets rekommenderade åtgärder för att hantera dessa risker och stärka dataskyddsarbetet. En fullständig redovisning av dataskyddsombudets underlag och resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena finns att läsa i bilaga 1. Bilagan innehåller även en beskrivning av syftet och bakgrunden för varje område. Register över personuppgiftsbehandlingar Sammanfattning Registerförteckningen innehåller poster från olika verksamhetsområden och en stor anledning till att en stor del av registerförteckningen fortfarande är ofullständig är personalrelaterat. Under 2025 har tre olika personer varit dataskyddsombud och en stor del av året har ingen dataskyddshandläggare funnits på plats. Det är ingen som har kunna genomföra det fysiska arbete som registerförteckningen kräver, till exempel att granska och begära in kompletteringar. Rutiner för att föra och uppdatera registerförteckningen finns på plats men då inga poster tillkommit på över ett år finns det stor risk att rutinerna inte följs. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar som är Det finns 96 registerposter i Draftit varav 65 är registrerade? markerade som godkänd. 31 behandlingar är alltså under arbete. Har verksamheten Rutiner för registrering i Draftit finns. ändamålsenliga rutiner för att registrera nya/förändrade behandlingar? Registreras/uppdateras Under 2025 har ingen ny post i behandlingar i den omfattning registerförteckningen tillkommit. Det är som krävs för att registret ska osannolikt att ingen ny behandling har tillkommit under året. Förvaltningen behöver innehålla de behandlingar som bli bättre på att föra in nya personuppgiftsansvarig utför? personuppgiftsbehandlingar i registerförteckningen. Det är också 31 behandlingar som är under arbete och behöver antingen kompletteras eller färdigställas. Har de uppgifter som är Ett antal poster är fortfarande under obligatoriska enligt artikel 30 bearbetning och är inte fullständiga. besvarats kopplat till de registrerade behandlingarna? Säkerhet i samband med behandlingen Sammanfattning Dataskyddsombudet deltar vid samtliga informationsklassningar och anser att det finns tillräckligt med dokumentation. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov på Dataskyddsombudet närvarar vid samtliga genomförda informationsklassningar informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Avseende de styrande dokument DSO bedömer att det finns tillräkligt med och rutiner om dataskydd (som stöd. finns skriftligt), bedömer DSO att det finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Avseende de skriftligt styrande Ja dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? Konsekvensbedömning avseende dataskydd Sammanfattning Rutiner för att genomföra en konsekvensbedömning finns från staden. Vid granskning av registerförteckningen konstaterar DSO att ingen behandling någon risk angiven. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga rutiner Nej för att vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar genomföra tröskelanalys? Genomförs tröskelanalyser vid Nej nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar? Finns det en ändamålsenlig mall Ja samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Genomförs Ja konsekvensbedömning avseende dataskydd i de fall det krävs? Har personuppgiftsansvarig Delvis identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? Den registrerades rättigheter Sammanfattning Det saknas rutiner för att hantera begäran om registerutdrag. Dock finns en mall för att svara på begäran. Den begäran som inkommit till förvaltningen under året har kunnat hanteras korrekt. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga mallar Det finns en mall för att besvara en begäran. samt rutiner för besvarande av Det finns dock ingen rutin för att hantera en begäran från den registrerade? begäran. Hur många begäranden (om Under 2025 kom det in en begäran om registerutdrag, begränsning, registerutdrag. radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? Hur många av de inkomna Samtliga begäran besvarades inom en månad begärandena har besvarats av verksamheten inom en månad? Baserat på ett antal stickprov Ja genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? Personuppgiftsincidenter Sammanfattning Förvaltningen är relativt bra på att rapportera incidenter. Det tyder på att rutinerna för att rapportera personuppgiftsincidenter är åtminstone relativt spridda på förvaltningen. Dock är det vissa verksamheter som är bättre på att rapportera incidenter vilket kommer att kräva en utbildningsinsats. DSO gissar att antal incidenter ute på förvaltningen är större och att fler incidenter borde anmälas till IMY. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att samtliga Information om att hantera medarbetare har den kunskap personuppgiftsincidenter har gått ut till chefer som behövs för att veta hur denne som ansvarar för att föra informationen vidare till sina medarbetare. Ingen uppföljning sker. ska agera vid en personuppgiftsincident? Finns det ändamålsenliga rutiner Nej för att hantera händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Hur många 44 personuppgiftsincidenter har rapporterats personuppgiftsincidenter har under2025 dokumenterats under året? Hur många 6 incidenter rapporterades till IMY enligt vad personuppgiftsincidenter har DSO kan se i diariet. Det borde vara fler. anmälts till IMY under året? Överföring till tredje land Sammanfattning En tredjelandöverföring till Storbritannien har identifierats under året vilket omfattas av beslut om adekvat skyddsnivå. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har personuppgiftsansvarig Ja, en tredjelandöverföring har identifierats identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs? Tillämpar personuppgiftsansvarig Nej ett överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs? Har personuppgiftsansvarig gjort en Nej då överföringen omfattas av ett nödvändig bedömning, ”Transfer adekvansbeslut Impact Assessment” (TIA), avseende tredjelandsöverföringar? Bilagor Bilaga 1: Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Denna bilaga innehåller en beskrivning av syftet med respektive obligatoriskt område samt en mer detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning och slutsatser. Här framgår vilka iakttagelser som gjorts och vilken information som samlats in under granskningsarbetet av de sex obligatoriska rapporteringsområdena. För varje område redovisas de underlag som har använts, de iakttagelser som har gjorts samt hur dessa har utgjort grunden för dataskyddsombudets riskbedömning och rekommenderade åtgärder. 1. Register över personuppgiftsbehandlingar Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och personuppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbehandlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera om verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbehandlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registrerade personuppgiftsbehandlingarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Under 2025 fanns 96 behandlingar registrerade och det finns rutiner på plats för nya eller förändrade behandlingar. Registerförteckningen uppdateras inte i den omfattning som krävs. Under året har inga nya behandlingar tillkommit. När registerposten markeras som godkänd i registerförteckningen har alla obligatoriska frågor besvarats. Det finns dock ett flertal poster som fortfarande är under arbete. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Förra årets rapport identifierade några brister och förbättringar från året innan. Årets granskning visar att det fortfarande krävs en del arbete med registerförteckningen. Antalet konsekvensbedömningar har ökat under året men behovet av konsekvensbedömningar för personuppgiftsbehandlingar med stora mängder känsliga personuppgifter är fortsatt stort. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Många av de brister som har identifierats vid granskningen har att göra med brist på ansvariga. Under året har det funnits tre dataskyddsombud och även om det fanns en dataskyddshandläggare under en del av året har den rollen saknats under en del av året. DSO rekommenderar PuA att få en kontinuitet i rollerna och snarast ser till att det finns en dataskyddshandläggare på plats för färdigställa arbetet med registerförteckningen. 2. Säkerhet i samband med behandlingen Bakgrund och syfte Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna eller att uppgifterna förloras. Personuppgiftsansvarig behöver bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behandlingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exempel kryptering, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exempel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda information (inklusive personuppgifter) med rätt slags skydd ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. Genom riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väljer åtgärder för att minska riskerna. Risker i samband med personuppgiftsbehandling är en typ av risk som informationsägaren behöver omhänderta i riskanalyser. Att det finns skriftliga, beslutade och kommunicerade styrdokument samt kända rutiner medför att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Syftet med detta rapporteringsområde är därmed att rapportera huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklassningar och riskanalyser. Vidare bedömer DSO huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styrdokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Efter ett antal stickprov på genomförda informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter. DSO har deltagit på stadsgemensamma klassningar där diskussionerna har påvisat svårigheter med stadens interna hantering av pub-avtal. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Granskningen visar att flera av de system som är informationsklassade saknar svar på flera organisatoriska eller tekniska säkerhetsåtgärder, alternativt att informationsklassning som pågår fastnad på samma grunder och att detta beror på bristande information från systemägare/leverantör. Ofta handlar det om system som staden, genom ansvarig facknämnd, tagit in och implementerat och där stadsdelarna förväntas börja använda systemet utan att en lokal klassning har hunnit genomföras. När de lokala klassningarna påbörjas är systemet ofta redan infört och det PuA beskriver är att det har varit svårt att få svar på de frågor som ställs i klassningen. Det försvårar PuAs möjligheter att vidta lämpliga organisatoriska och tekniska skyddsåtgärder för att skydda personuppgifter. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer DSO rekommenderar PUA att initiera och föra dialog med facknämnderna när det gäller informationsklassningar (och vidta rätt tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder) för att säkerställa att PUA lokalt kan säkerställa att rätt åtgärder har vidtagits för att skydda personuppgifter i enlighet med befintlig lagstiftning. DSO rekommenderar även PUA att höja tempot i informationsklassningar av de verksamhetssystem/processer som finns i organisationen. Prioriteringen bör utgå från parametrar som känsliga personuppgifter, mängd personuppgifter och eventuell tredjelandsöverföring. Därefter bör klassningarna påbörjas och organisatoriska och tekniska skyddsåtgärder vidtas i syfte att leva upp till kraven i Dataskyddsförordningen avseende skydd för personuppgifter. DSO rekommenderas att under året inventera behovet av pub-avtal i alla behandlingar som görs. DSO rekommenderar även PUA att fortsätta ligga på stadsledningskontoret kring behovet av att tydliggöra hur stadens nämnder och bolag ska förhålla sig till frågor om interna pub-avtal (alternativt PUA-PUA situationer). 3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd Bakgrund och syfte En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när personuppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behandlingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansvarig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga behandlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utfös för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personuppgiftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personuppgiftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvarsskyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskelanalyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Antalet konsekvensbedömningar har ökat under året men behovet av konsekvensbedömningar för personuppgiftsbehandlingar med stora mängder känsliga personuppgifter är fortsatt stort. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer DSO rekommenderar PuA att få en kontinuitet i rollerna och snarast ser till att det finns en dataskyddshandläggare på plats för att komplettera med nödvändiga rutiner och nödvändig inventering. DSO rekommenderar PUA att omedelbart initiera ett arbete med att identifiera och genomföra konsekvensbedömningar för de behandlingar som bedöms behöva det. 4. Den registrerades rättigheter Bakgrund och syfte Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registrerade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rättighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Det saknas rutiner för att hantera en begäran av registerutdrag. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat DSO kan inte se någon förändring från föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer DSO rekommenderar PuA att snarast se till att det finns en dataskyddshandläggare på plats för att färdigställa nödvändiga rutiner. 5. Personuppgiftsincidenter Bakgrund och syfte Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar från upptäckt. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste de informeras utan onödigt dröjsmål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälningspliktig ska den dokumenteras. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet DSO kan konstatera att det rapporterats 44 incidenter under 2025. Dock har bara sex av dem rapporterats till IMY vilket är orimligt. Det noteras att det fortsatt är vissa enheter som rapporterar mycket medan andra verksamheter knappt rapporterat något. Det finns anledning att tro att det beror på en okunskap i de verksamheter som rapporterar färre incidenter snarare än en bristfällig hantering i de verksamheter som rapporterar många. Det saknas idag också en systematik i hur man ska följa upp rapporterade incidenter. Det är viktigt att verksamheten ser incidenter som ett tillfälle att identifiera och åtgärda eventuella brister i verksamheter för att säkerställa att det finns ett lärande i detta. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Förra året rapporterades 43 incidenter och i år rapporterade 44 incidenter. Dock anmäldes 20 färre till IMY jämfört med förra året. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Antal incidenter som rapporterats det här året var ungefär samma som förra året dock anmäldes 20 färre till IMY. Det skulle kunna tyda på att förvaltningen behöver förnyad information om personuppgiftsincidenter och rutinen för att hantera dem. I rutinen framgår även att incidenterna ska skickas till förvaltningens registratur. Det skulle kunna vara att antal anmälda incidenter under året är större än sex, men inte har diarieförts. 6. Överföring till tredje land Bakgrund och syfte För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upprätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåtgärderna, vidtas i vissa fall.1 Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvändiga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Under året har en tredjelandsöverföring identifierats. Den skedde till Storbritannien och omfattas av adekvansbeslut. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Det är av stor vikt att DSO underrättas om eventuella upphandlingar, rådfrågas vid framtagande av PUB-avtal och deltar vid klassningar för att säkerställa att eventuella tredjelandsöverföringar sker säkert. 1 Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) Rekommendationer 01/2020 om åtgärder som komplement till överföringsverktyg för att säkerställa överenstämmelsen med EU-nivån för skydd av personuppgifter, Version 2.0, Antagna den 18 juni 2021. --- [Bilaga 9 Uppföljning öppen fritidsverksamhet Farsta.pdf] Farsta stadsdelsnämnd Bilaga 9 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 2026-01-15 Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2025 för Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Uppföljning öppen fritidsverksamhet .....................................................................................3 Fritids- och ungdomsgårdar ................................................................................................................3 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................3 Kostnader och personal ..................................................................................................................4 Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar ......................................................................................5 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................5 Parklekar .............................................................................................................................................5 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................6 Kostnader .......................................................................................................................................7 Verksamhet och aktivitet på parklekar ..........................................................................................8 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................8 Farsta stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2(8) Uppföljning öppen fritidsverksamhet Följande dokument utgör underlag till en stadsgemensam uppföljning av Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar samt dess parklekar. Fritids- och ungdomsgårdar Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal fritidsgårdar och antal fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. 2025 Antal fritidsgårdar 6 Antal fritidsverksamheter riktad till unga med 2 funktionsnedsättning Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Redovisa antalet besök på fritidsgårdar (13-19 år) och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Fritidsgård 13-19 år 8826 7239 Antal fritidsverksamheter 2187 1500 riktad till unga med funktionsnedsättning Farsta stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 3(8) Fråga 1d. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens fritidsgårdar. Totala antalet besök 2025 var 16065 jämfört med 2024 då antal besök var 19027. För att stärka kvaliteten och nå fler ungdomar har antalet ledarledda aktiviteter blivit fler och öppettiderna för fritidsgårdarna utökats. Aktiviteterna tas fram i dialog med målgruppen. Metoder för uppföljning och rapportering har utvärderas och förbättras kontinuerligt. Vår bedömning är att siffrorna för 2024 var något överskattad. Kostnader och personal Fråga 2a. Ange nettokostnaden för stadsdelens fritidsgårdar samt fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Fritidsverksamheter riktad till unga Fritidsgård med funktionsnedsättning Nettokostnad 10 995 000 2 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Ökade kostnader för personal, den största skillnaden mellan åren har varit personalkostnader som ökat med cirka 600 tkr jämfört med förgående år, detta beror på utökade öppettider, I övrigt finns inga större skillnader mellan åren. Beräkningen av kostnader kan skilja sig från förra årets rapport. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på fritids- och ungdomsgård inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön. Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på fritids- och ungdomsgårdarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 7 8,3 Farsta stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 4(8) Fråga 2 d. Andel utbildade fritidsledare eller annan relevant utbildning Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på fritids- eller ungdomsgården (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Ange andel i procent 50 Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar Fråga 3a. Ange antal särskilt riktade verksamheter för att inkludera underrepresenterade grupper i fritidsgården. En riktad verksamhet definieras av att den är speciellt utformad för, eller att tid är speciellt avsatt till, en avgränsad målgrupp. Verksamheten som anges skall vara löpande och gäller alltså ej enskilda aktiviteter. Särskilt riktad till Särskilt riktad till Särskilt riktad till 16- Annat, ange tjejer hbtqi 19 år inriktning och antal Antal 1 1 Fråga 3b. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som erbjuds besökarna. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som fritidsgården anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. Cirka 450 aktiviteter. Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 96 97 78 Parklekar Som en del i genomförandet av Stockholms strategi för parklekar ska ett antal områden följas Farsta stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 5(8) upp på ett likvärdigt sätt över staden. Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal parklekar. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. 2025 Antal parklekar 7 Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet parklekar. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Öppettimmar per år. Ange det totala antalet bemannade öppettimmar per år för samtliga parklekar i stadsdelen. Cirka 6440 timmar. Fråga 1d. Redovisa antalet besök på parklekar för barn 6-12 år samt totalt antal besök. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Mäts genom att personalen räknar besökare dagligen. Ett unikt barn ska endast räknas en gång per dag. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Totalt antal besök på 155879 OBS inräknat alla stadsdelsförvaltningens besökare inklusive vuxna parklekar år 2025 och små barn Varav besökare 6-12 år. 23889 27508 Fråga 1e. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens parklekar. Beskriv även om andra målgrupper prioriterats utifrån identifierade behov. Totalt antal besök på parklekarna 2025 är 155 879 av dessa var 51 397 6-12 år (27508 flickor och 23889 pojkar) det är en ökning jämfört med 2024 då totalt antal besökare var 122 026. Verksamheten har under året ökat såväl ordinarie öppethållande som öppettider under loven. Farsta stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 6(8) Utöver det har parklekarna under året arrangerat ett antal mycket välbesökta familjefester och andra evenemang Under 2025 arrangeras fler och mer välbesökta evenemang än 2024. Även här har metoder för uppföljning och rapportering utvärderas och förbättras kontinuerligt. Kostnader Fråga 2a. Ange nettokostnaden för parklekar. OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Parklek Nettokostnad, tkr 12 613 000 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för parklekar under det senaste året. Här är kostnaderna minskad för personalkostnad jämfört med förgående år. Beräkningen av kostnader kan skilja sig från förra årets rapport. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på parkleksverksamheten inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på parklekarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 7,1 3 Fråga 2d. Andel utbildade parkleksanställda Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på parklekarna (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Farsta stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 7(8) Antal årsanställda 50% Verksamhet och aktivitet på parklekar Fråga 3a. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som år 2025 erbjöds till barn 6-12 år. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som parklekarna anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. cirka 1040 ledarledda aktiviteter på parklek Fråga 3b. Erbjuder ni ledarledda aktiviteter riktade till barn 6-12 år med funktionsnedsättning? Om ja, på vilka parklekar? Ge gärna exempel på aktiviteter. Nej, däremot på fritidsgård Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet mäts genom frågan Det finns roliga saker att göra i parkleken. Trygghet mäts genom frågan Känner du dig trygg när du är på parkleken. Delaktighet mäts genom frågan Får du vara med och påverka parkleken? Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 96 95 46 Farsta stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 8(8) --- [Bilaga 10 Uppföljning av Intern kontroll Farsta stadsdelsnämnd 2025.pdf] Farsta stadsdelsnämnd Bilaga 10 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 Uppföljning av Intern kontroll 2025, Farsta stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Sid 2 (18) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ......................................................................................................................................................4 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ...........................................................................4 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ................................................................................................4 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ................................................................................................................................5 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet .............................................................................................................7 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .........................................................................................................................10 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .........................................................................................................................................................15 Tjänsteutlåtande Sid 3 (18) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Farsta stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen grundar sig på att nämnden inför 2025 gjorde ett omfattande utvecklingsarbete i syfte att säkerställa att de väsentliga processerna funnits med i väsentlighets- och riskanalysen men också skapa en ökad förståelse, kunskap och gemensamt ägande kring arbetet med intern kontroll inom förvaltningen. Det har också skapat förutsättningar för att se den interna kontrollen som en del av att stärka och utveckla verksamheten och därmed säkra kvalitén. Samtliga kontroller i nämndens beslutade internkontrollplan har genomförts och i de fall där brister identifierats har också korrigerande åtgärder beslutas. Vissa av de korrigerade åtgärderna är slutförda medan andra kräver mer arbete och kommer följa med in i verksamhetsåret 2026. I samband med väsentlighets- och riskanalysen inför verksamhetsplanen 2025 identifierades ett antal direktåtgärder. Majoriteten av dessa åtgärder är genomförda och de som inte är det följer med in i verksamhetsområdet 2026. Under året har ett antal externa granskningar genomförts (redovisas kortfattat i nämndens kvalitetsberättelse för 2025 som är en bilaga till VB) och nämnden har mottagit ett antal rekommendationer som verksamheterna tagit hand om och har en plan för att arbeta in för att stärka kvalitén ytterligare. Tjänsteutlåtande Sid 4 (18) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Process: Tillhandahålla en trygg och meningsfull fritidsverksamhet för barn och unga Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Medarbetare inom Årlig genomgång (och Att medarbetarna har kunskap om rutinen samt när en orosanmälan ska göras fritidsverksamheten vid behov orosanmäler vid oro uppdatering) av Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: för att barn far illa rutinerna med all en av två enheter på fritiden har under december på APT gått igenom rutinen. För den andra enheten kvarstår genomgång personal inom eftersom APT i december ställdes in på grund av sjukdom. fritidsverksamheterna Analys av kontrollant: Genomgång av rutiner kommer slutföras under våren 2026. 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Process: Förebygga att barn far illa Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Orosanmälan vid oro Barnkonferenser Att medarbetarna har kunskap om rutinen samt när en orosanmälan ska göras för barn Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: En ny rutin för orosanmälningar implementerades under året. Avdelning förskola har genom korrespondens med biträdande rektorer kontrollerat att medarbetare på samtliga förskolor har tagit del av rutinen samt fått utbildning. Enheter där samtliga har tagit del av rutinen klarmarkerar aktivitet i tertialrapporteringen. Det finns tre enheter som ännu inte gått igenom rutinen för orosanmälningar, vilket de kommer att göra under hösten. Två medarbetare (biträdande rektorer) är nya och har ännu inte gått utbildningen Våga se, höra och göra. Analys av kontrollant: Biträdande rektorer har i uppgift att se till att alla medarbetare, inklusive de själva, tar del av rutinen. Medarbetare ska även ha genomgått utbildning (utbildningen Våga se, höra och göra) där nya medarbetare tar del av informationen inom ramen för sin introduktion. Det har börjat två biträdande rektorer sedan utbildningen genomfördes och dessa har ännu inte tagit del av rutinen men de har tagit del av rutin för orosanmälningar som ingår i introduktionen av nya medarbetare. Avdelning förskola ser att de tre enheter som saknar kunskap om rutinen kommer att ta del av denna under hösten och därmed ska alla nuvarande pedagoger och annan personal ha den kunskap som behövs vid oro över att ett barn far illa. Tjänsteutlåtande Sid 5 (18) 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Process: Planera och beställa insatser Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Matcha sökande med Dokumenterad Stickprovskontroll av genomförandeplaner insats kommunikation och samarbete kring Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: insatsens/uppdragets Antal kontrollerade förekomster: mål och förväntade Sammanlagt har 18 stickprover genomförts inom tre enheter; sex per enhet. resultat Följande insatser har kontrollerats: Boendestöd- Vuxen missbruk Daglig verksamhet – Biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning Familjehemsplaceringar – Barn och ungdom Andel godkända: Genomförandeplan finns: 15 av 18 Uppföljning av genomförandeplan har genomförts enligt rutin och är dokumenterad: 15 Resultat per insats: Boendestöd Genomförandeplan finns: 5 av 6 Uppföljning av genomförandeplan har genomförts enligt rutin och är dokumenterad: 5 Daglig verksamhet Genomförandeplan finns: 4 av 6 Uppföljning av genomförandeplan har genomförts enligt rutin och är dokumenterad: 4 Familjehemsplacering Genomförandeplan finns: 6 av 6 Uppföljning av genomförandeplan har genomförts enligt rutin och är dokumenterad: 6 Analys från internkontrollanter: Vuxenhetens insats stödboende samt insats familjehemsplaceringar barn och unga genomgick kontrollen utan anmärkning. Genomförandet av insatsplanering och uppföljning av insats varierar för insats daglig verksamhet LSS då det i två av sex ärenden är otydligt om genomförandeplan finns och om uppföljning av dessa har skett. Enheterna har generellt upprättade genomförandeplaner men det finns vissa brister i dokumentation kring uppföljning. I en del stickprov som genomförts har noterats att uppföljning skett men som inte tydligt rubricerats i journalen, vilket gör ärenden svårare att följa. Förslag till förbättringar/åtgärder: Rubricering i samband med dokumentation behöver tydliggöras för att alla lättare ska kunna följa ärenden. I samtal med enhetschef på biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning finns en medvetenhet om att arbete kring dokumentation i pågående insatser behöver stärkas. Tjänsteutlåtande Sid 6 (18) 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Process: Samverkan för personcentrerad vård och omsorg Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Aktuell vårdcentral Kontroll att aktuell Granska beställning av insats dagverksamhet anges för enskild vid vårdcentral angivits i insatsbeställning av beställning av Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: dagverksamhet dagverksamhet Kriterier för bedömning: Vilken vårdcentral den enskilde tillhör/är inskriven i anges i beställningen för dagverksamhet. Antal kontrollerade förekomster: 39 beställningar (perioden 1 januari – 19 maj 2025), vilket utgjorde samtliga nybeställningar. Andel godkända: I 14 beställningar gjorda under perioden angavs vilken vårdcentral den enskilde tillhör. Analys från internkontrollanter: Information om att vårdcentral ska anges i beställning av dagverksamhet gavs till samtliga medarbetare/biståndshandläggare under senhöst 2024. Rutinen ändrades dock först under våren 2025, april/maj, i den står att vårdcentral ska anges. Dock kan den förtydligas ytterligare. Förslag till förbättringar/åtgärder: I och med att rutinen ändrades så nära inpå granskningen föreslår kontrollanterna att en till granskning genomförs under hösten för att redovisas i verksamhetsberättelsen. Kontrollanterna anser också att rutinen behöver förtydligas på ett sådant sätt att det inte går att tolka formuleringen som att informationen om vilken vårdcentral inte behöver stå med. Tjänsteutlåtande Sid 7 (18) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Beställarenhet och Kontroll av antal Granska dokumenterade initiativ till SIP från hemtjänsten hemtjänstenhet genomförda SIP för initierar och enskild med Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: medverkar vid SIP hemtjänstinsats Handlingsplan för God och nära vård i Stockholms län 2024-2030. God och nära vård och omsorg. Stockholms stads gemensamma handlingsplan för god och nära vård och omsorg 2024-2030. Stadsgemensam aktivitetsplan 2025. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Det bedöms finnas aktuella, tillräckliga och tillgängliga styr- och stöddokument men de bedöms endast delvis tillämpade. Kriterier för bedömning: Initiativ som tas till SIP dokumenteras. Antal kontrollerade förekomster: År 2024 samt perioden 1 januari till och med 15 maj 2025. Andel godkända: Sammanlagt har tre initiativ tagits till SIP under den granskade perioden. Samtliga initiativ kom från Regionen/Vårdcentral. Analys från internkontrollanter Utifrån att Regionen är huvudman för hemsjukvården så görs bedömningen att det relativt sett tagits få initiativ till SIP. I granskningen har det framkommit att det över tid funnits samverkansutmaningar vad gäller SIP när initiativ tas från hemtjänsten. Det finns behov av en stärkt samverkan genom att bland annat tydliggöra samverkansformer. Förslag till förbättringar/åtgärder I samverkan med Skarpnäck stadsdelsförvaltning tillsatte förvaltningen i februari 2025 en utvecklingsledare för God och nära vård. Rollen har tillsatts i syfte att bland annat utveckla processerna för samverkan med Regionen Tjänsteutlåtande Sid 8 (18) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Teamarbete mellan Egenkontroll av Granskning av dokumentation olika yrkeskategorier dokumentation och inom vård- och teamarbete på vård- Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: omsorgsboende och omsorgsboende Kriterier för bedömning: Granskning av dokumentation i Parasol och Vodok, med fokus på ”den röda tråden” teamarbete och informationsöverföring. Det ska framgå i dokumentation att informationsöverföring genomförs/finns mellan yrkesprofessionerna. Antal kontrollerade förekomster: Tre vård- och omsorgsboenden, där verksamhetschef alternativt enhetschef genomfört stickprover och redovisat en sammanställning. Andel godkända: Samtliga egenkontroller är genomförda med resultat som har identifierade utvecklingsområden. Åtgärder är framtagna. Analys från internkontrollanter: Kontrollanterna gör bedömningen att chefernas analyser av egenkontrollernas resultat visar på att man uppmärksammat och är medveten om de utvecklingsområden som finns kopplat till teamarbete och dokumentation. Cheferna har tagit fram åtgärder som bedöms som rimliga. Kontrollanterna framhåller dock vikten av att följa upp de åtgärder som tagits fram för att säkerställa att utvecklingen går framåt. Förslag till förbättringar/åtgärder: Genomföra framtagna åtgärder och följa upp dessa. Egenkontrollen genomförs även under hösten 2025 för att säkerställa utveckling. Cheferna kan med fördel ta hjälp av och stötta varandra i utvecklingsarbetet Tjänsteutlåtande Sid 9 (18) Process: Tillgodose äldres behov stöd och omsorg/en meningsfull vardag inom vård- och omsorgsboenden Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Plan för den Kontroll av Granska social dokumentation enskildes dagliga verksamhetens utevistelse finns i planering och den Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: verksamheten enskildes Kriterier för bedömning: genomförandeplan. Det ska framgå om utevistelse inte genomförts och varför. I sammanställningen ska det framgå att utevistelse genomförts och hur. Antal kontrollerade förekomster: Totalt 20 stickprover har genomförts på vård- och omsorgsboendena. Andel godkända: Av de granskade genomförandeplanerna omnämndes utevistelse i 8 av 20 planer. I den löpande dokumentationen omnämndes utevistelse återkommande/flertalet gånger i 9 av 20 journaler. I 3 av 20 journaler omnämndes utevistelse vid enstaka tillfälle och i 8 av 20 journaler fanns ingen dokumentation om utevistelse. I den sociala dokumentationen har sammanfattning använts på ett korrekt sätt i 1 av 20 granskade journaler. I sammanfattningen omnämndes också utevistelse. Sammantaget är internkontrollen inte godkänd. Analys från kontrollanter: Granskningen visar på skillnader i resultatet mellan de olika vård- och omsorgsboendena. De olika resultaten visar på att ett boende har ett mer utvecklat arbetssätt vad gäller utevistelse och dokumentation. En sammanfattande analys visar på att ett fortsatt utvecklingsarbete behövs för att synliggöra utevistelse i genomförandeplanen och i den löpande dokumentationen. Den enskildes inflytande, delaktighet och önskemål behöver återspeglas i den sociala dokumentationen. Förslag till förbättringar/åtgärder: Enheterna behöver säkerställa att det finns ett fungerande arbetssätt för utevistelse och dokumentationen. Förslagsvis kan redan befintliga styrkor och fungerande arbetssätt användas som goda exempel och bidra till en lärandeorganisation. Enheterna behöver utveckla användandet av sökord i den sociala dokumentationen. Vad dokumenteras under vilken rubrik och när. Behov av tydliggörande för medarbetarna Tjänsteutlåtande Sid 10 (18) 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Inköp och avtalstrohet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Följa upp Plan för uppföljning Kontroll av plan för uppföljning av nämndens avtal upphandlade avtal av ingångna avtal Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Befintliga styr- och stöddokument bedöms som aktuella, tillgängliga och delvis tillämpade. De bedöms dock inte fullt ut tillräckliga. Kriterier för bedömning • Finns plan för uppföljning upprättad vad gäller nämndens lokala avtal Ja/Nej • Är genomförd uppföljning dokumenterad och finns genomförd dokumentation tillgänglig i eDok? Ja/Nej • På vilket sätt säkerställs att inte felaktig ersättning utgår för upphandlad vara/tjänst? Antal kontrollerade förekomster: Följande avdelningar har kontrollerats: äldreomsorg, förskola, individ- och familjeomsorg och stadsutveckling. Andel godkända: Skriftlig plan för uppföljning bedöms saknas för nämndens samtliga lokala avtal. Den sammanfattande bedömningen är att beställarkompetensen har ökat jämfört med resultatet av förvaltningens tidigare genomförda interkontroller. Kontrollansvarig bedömer att samtliga avdelningar i mer eller mindre utsträckning följer upp nämndens avtal. Reservation för att det finns en generell förbättringspotential inom nämndens samtliga verksamhetsområden. Den aktuella bedömningen ligger väl i linje med stadsrevisorernas omdöme, vilka under året har granskat hur förvaltningen arbetar med att följa upp nämndens lokala avtal. Samtliga avdelningar bedöms följa upp aktuella avtal (nämndens lokala avtal) minst en gång per år. Dokumentation av genomförd avtalsuppföljning finns i mer eller mindre uträckning och bedöms generellt kunna bli bättre. Sistnämnda inkluderar att dokumentationen ska finnas tillgänglig i eDok. Sammantaget bedöms nämndens beställarkompetens kunna bli bättre. Det gäller inte minst att förvaltningen ska bedriva en systematisk och aktiv avtalsförvaltning/-uppföljning. Analys från internkontrollant: En plan för avtalsuppföljning ska finnas för nämndens samtliga avtal. En systematisk avtalsförvaltning/-uppföljning ska säkerställas. Det förutsätter att ansvariga chefer dels utarbetar plan för avtalsuppföljning, dels planerar för att verkställa densamma. Genomförande av avtalsuppföljning bör lämpligtvis tas med i årshjulet, i samband med att respektive verksamhet utarbetar VP och i samband med att verksamheten planerar för aktiviteter under året. Plan för uppföljning ska ligga till grund för att nämndens ska kunna följa upp och säkerställa att ingångna avtal efterlevs och syftar även till att förebygga, upptäcka och hantera eventuell välfärdsbrottslighet. Vidare ska dokumentationen av genomförd avtalsuppföljning utvecklas och hållas tillgänglig i eDok. I sammanhanget ovan ska tilläggas att förvaltningens upphandling- och inköpssamordnare föreslås utarbeta checklista för vad plan för avtalsuppföljning bör innehålla. Det som stöd för verksamheterna när de ska utarbeta plan för avtalsuppföljning. Tjänsteutlåtande Sid 11 (18) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Köp utanför Rutin för Kontroll av efterlevnad av ingångna avtal inklusive kontroll av följsamhet till nämndens rutin för direktupphandling inköpssystemet direktupphandlingar Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kriterier för bedömning: Kontrollansvarig har ställt följande frågor till ansvariga chefer: • Genomförs köp utanför stadens inköpssystem Agresso? Ja/Nej • Varför genomförs eventuella inköp utanför stadens inköpssystem Agresso? • Genomförs köp utanför avtal? Ja/Nej • Varför genomförs eventuella köp utanför avtal? • Har ni genomfört någon direktupphandling under året? Ja/nej • Är nämndens riktlinjer för direktupphandling kända och tillämpas dessa vid behov? Ja/Nej • Vid eventuell genomförd direktupphandling, har upphandlingen dokumenterats? Ja/Nej • Finns dokumentation av genomförd direktupphandling tillgänglig i eDok? Ja/Nej • Har förvaltningens mall för direktupphandling använts vid genomförande av dokumentation? Ja/Nej • Tillämpas förvaltningens attestinstruktioner av godkännare/attestanter? Ja/Nej • Är stadens regler för ekonomisk förvaltning implementerad? Ja/Nej Ovan frågor har besvarats skriftligen av representant från respektive avdelning enligt nedan. Antal kontrollerade förekomster: Följande avdelningar har kontrollerats: äldreomsorg, förskola, individ- och familjeomsorg och stadsutveckling. Andel godkända: Samtliga granskade avdelningar bedöms använda sig av Agresso inköp, när så är möjligt. Reservation för att undantag förekommer och framförallt vid mindre inköp av så kallad akut karaktär och i de fall då avtalsparten inte är ansluten till inköpssystemet. I sistnämnda fall sker köp utanför inköpssystemet. Köp utanför inköpssystemet (direktupphandling) kan även förekomma när beställaren bedömer att upphandlat anbudssortiment inte täcker beställarens behov. Vid de tillfällen direktupphandling genomförs, bedöms nämndens riktlinjer för direktupphandling nyttjas. Genomförd direktupphandling bedöms överlag dokumenteras och vid inköp från 30 tkr eller högre bedöms förvaltningens mall för direktupphandling nyttjas. Vad gäller kravet att dokumentationen av genomförd direktupphandling ska arkiveras, bedöms det finnas en förbättringspotential hos vissa avdelningar och det samtidigt som andra avdelningar bedöms leva upp till kravet att dokumentation av genomförd direktupphandling ska finnas tillgänglig i eDok. Analys från internkontrollanter: Befintliga styr- och stöddokument bedöms aktuella, tillräckla, tillägnglia och delvis tillämpade. Fortsatt implementering av nämndens riktlinjer för direktupphandling. Arbetet med att erbjuda kunskapshöjande insatser för medarbetare, nyckelpersoner bör intensifieras. Tjänsteutlåtande Sid 12 (18) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Köpa upphandlade Attest och Kontroll av efterlevnad gällande attestinstruktion varor och tjänster godkännande av fakturor i Agresso Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kriterier för bedömning: Kontrollansvarig har ställt följande frågor till ansvariga chefer: • Tillämpas förvaltningens attestinstruktioner av godkännare/attestanter? Ja/Nej • Är stadens regler för ekonomisk förvaltning implementerad? Ja/Nej • På vilket sätt säkerställs att inte felaktig ersättning utgår för upphandlad vara/tjänst? Ovan frågor har besvarats skriftligen av representant från respektive avdelning enligt nedan Antal kontrollerade förekomster: Följande avdelningar har kontrollerats: äldreomsorg, förskola, individ- och familjeomsorg och stadsutveckling. Andel godkända: Samtliga granskade avdelningar bedöms efterleva stadens regler för ekonomisk förvaltning inklusive förvaltningens attestinstruktion. Innan ansvarig chef attesterar inkommen faktura, så säkerställer godkännare att varan/tjänsten har levererats enligt avtal. Godkännanden loggas i agressso. Analys av kontrollant Befintliga styr- och stöddokument bedöms som tillgängliga och tillräckliga men endast delvis aktuella och tillämpade. Trots att samtliga tillfrågade avdelningar säger sig efterleva stadens regler för ekonomisk förvaltning inklusive förvaltningens attestinstruktion, förekommer det att fakturor som är felaktiga godkänns och attesteras. Det kan exempelvis handla om att en avtalad tjänst endast delvis har verkställts enligt krav och förutsättningar som framgår av avtal. Eller att leverantören ”saltar fakturan” och begär en högre ersättning än vad denne har rätt till enligt avtal. Kontrollansvarig rekommenderar fortsatt implementering av stadens regler för ekonomisk förvaltning inklusive förvaltningens attestinstruktion och att förvaltningens attestinstruktion ska aktualiseras och göras tillgänglig på stadens intranät och i Biblioteket - Farstas styr- och stöddokument. Därutöver bör arbetet med att erbjuda kunskapshöjande insatser för medarbetare, nyckelpersoner intensifieras. Tjänsteutlåtande Sid 13 (18) Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Behörighetshantering Regelbunden kontroll Kontroll av tillämpningen av behörighetsrutiner av vilka som har behörighet till Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: verksamhetssystem Kriterier för bedömning: • Att det finns en behörighetsrutin eller etablerade och upparbetade rutiner för hur behörigheter tilldelas och följs upp. • Att befintlig rutin tillämpas • Godkända stickprovskontroller Kontrollerade förekomster: • Cosafe • Siths/EK • Tempus • eDok Andel godkända: 0 av 4. 2 av 4 system har en behörighetsrutin som är aktuell och tillräcklig. Däremot finns det brister i tillämpningen. Gällande Tempus handlar det om att fler personer än vad rutinen säger har för höga behörigheter och därmed kommer åt fler och mer känsliga personuppgifter än vad de bör. Gällande Ek/Siths har de månadsvisa kontrollen inte genomförts som planerat under året men i och med granskningen har dessa kontroller återupptagits. Cosafe och eDok saknar skriftliga behörighetsrutiner. Vid kontrollen kunde dock konstateras att det finns en löpande uppföljning och hantering av behörigheter och stickprovskontrollen visar också att behörigheterna var korrekta. Analys från internkontrollanter Flera av systemen innehåller känslig information och känsliga personuppgifter och det är därför viktigt att det finns tydliga och tillämpade rutiner. Den här kontrollen konstaterar att det finns brister i alla kontrollerade delar, men bristerna ser olika ut. Generellt finns en förståelse och kunskap om vikten av behörighetsstyrning och löpande uppföljning av behörigheterna. Däremot är det inte alltid rutinerna dokumenterade eller tillämpade. Det är särskilt viktigt att det finns rutiner och att de är tillämpade då de granskande systemen är valda utifrån att de innehåller känslig information. Det finns ett behov av att förtydliga arbetssätten kring behörighetsrutiner, följa upp hur de tillämpas och löpande genomföra granskningar och stickprovskontroller. Förslag till förbättringar/åtgärder • Dokumentera rutiner för tilldela och följa upp behörigheter för eDok Vidta åtgärder för att tillämpa befintliga behörighetsåtgärder för tempus Tjänsteutlåtande Sid 14 (18) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Konsekvensbedömni Granskningar av Kontroll av chefernas kunskap kring konsekvensbedömningar ngar för att förebygga nämndens risker i hantering av konsekvensbedömnin Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: personuppgifter gar I kontrollen har kontrollansvarig genomfört en stickprovskontroll bland ett slumpmässigt utvalda chefer för att se hur deras kunskaper ser ut vad gäller konsekvensbedömningar. Kontrollen har även innefattat att kolla på de konsekvensbedömningar som genomförts på förvaltningen för att se på vilket initiativ som dessa har genomförts. Kontrollen har även omfattat att kolla igenom de styrdokument som finns. Resultat av kontrollen Utfallet visar precis som tidigare år att kunskapen kring konsekvensbedömningar är bristfälligt bland förvaltningens chefer. Få känner till vad en konsekvensbedömning av dataskydd är samt att ansvare för att detta genomförs följer linjeansvaret. De konsekvensbedömningar som har genomförts har genomförts i samband med att behov identifierats i informationsklassning. Samtidigt finns det många personuppguftsbehandlingar inom förvaltningens verksamheter som behandlar känsliga personuppgifter och som bör konsekvensbedömas och nämnden lever inte upp till de lagkrav som finns kopplat till detta. Under 2024 påbörjades ett arbete med att inventera vilka personuppgiftsbehandlingar som kan behöva konsekvensbedömas men arbetet slutfördes aldrig och det finns fortfarande en osäkerhet kring vilka behandlingar som kan vara aktuella. Genomgången av befintliga styrdokument visar också att det inte är helt tydligt vem som ansvarar för att genomföra konsekvensbedömningar. I befintliga styrdokument står det att ansvaret följer linjeansvaret men flera personuppgiftsbehandlingar går också över linjeansvaret och här finns ett behov av att förtydliga ansvaret. Förslag till åtgärder: • Utbildning riktat till förvaltningens chefer kring konsekvensbedömningar • Ge någon i uppdrag att ta vidare den inventering av de personuppgiftsbehandlingar som behöver konsekvensbedömas samt lägga en plan för hur detta ska genomföras Förtydliga befintliga styrdokument kring vem som ansvarar för genomförandet av konsekvensbedömningar Tjänsteutlåtande Sid 15 (18) 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Förebygga otillåten påverkan Tjänsteutlåtande Sid 16 (18) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 17 (18) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Förebygga korruption Stadens riktlinjer för Efterlevnad av rutin för representation och mutor mutor Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kriterier för bedömning All intern och extern representation ska följa stadens och Farstas egen riktlinje gällande representation. Antal kontrollerade förekomster Alla fakturor konterade på konto 7111 Intern representation och 7101 Extern representation under period 202501-202508 har kontrollerats så att de uppfyller kraven för beloppsgränser för presenter, underlagsblanketter, momsavdrag, överordnad attest, samt övriga övriga krav gällande vilka som får vara mottagare av representationen som förvaltningen står för. Kontrollen innefattade totalt 60 st fakturor. Antal/andel avvikelser Av 60 st kontrollerade fakturor innehöll 30 st avvikelser i någon form. Dvs hälften av kontrollerade fakturor innehöll avvikelser i någon form. • 15 avvikelser visade att man inhandlat blommor för högre belopp än riktlinjen anger. • 4 avvikelser visade att man köpt blomma/present av fel anledning, tex firande av 30-åring, blomma för uppskattning, inköp av presentkort samt inköp av blomma vid sjukdom. • 1 överordnad attest saknades. • 10 avvikelser visade att present inköpt för belopp högre än riktlinjen anger. Analys av internkontrollanter Alla fakturor som konteras på representation kontrolleras av ekonomi. Kontrollen innefattar att underlagsblankett är ifylld rätt med syfte och deltagare, att rätt momsavdrag gjorts, samt kontroll om fakturan behöver flödas till överordnad attestant. Kontrollen innefattar inte att inköpande enhet har hållit sig till riktlinjen avseende beloppsgränser och till vem representationen avser, då inköpet redan gjorts och fakturan är ett fullbordat faktum. Ekonomi kan då enbart till enheten lyfta att de gjort avsteg från riktlinjen och att de måste göra rätt vid nästa inköp av representation. Kontrollanterna konstaterar att cheferna måste bli bättre på att läsa de riktlinjer som publicerats samt säkerställa att berörda medarbetare följer dessa. Det finns idag möjligheter att vidta åtgärder när enheter inte följer bestämmelserna. Ett problem för närvarande är att åtgärder och uppföljningar lätt blir tandlösa då inga reprimander eller följdeffekter kommer ur att inte följa de bestämmelser som finns. Det ska inte bero på vilken chef eller enhet medarbetaren jobbar på, likabehandlingsprincipen måste följas så att alla medarbetare i Farsta behandlas på samma sätt. Enhetens ekonomi eller den kultur som råder på enheten ska inte påverka vem som får ta del av representationen. Utbildningsinsatser för administratörer görs 1-2 årligen då detta lyfts varje gång. Controllers lyfter även frågan vid prognosmöten. 2025 har ny riktlinje skickats ut både centralt i staden samt en lokal. Förslag till förbättringar/åtgärder • Årlig översyn av riktlinjen görs av ekonomi och presenteras för förvaltningsledningen, förslagsvis i mars, med syfte att ge frågan mer tyngd. Efter godkännande förs riktlinjen ut i organisationen genom ledarforum, ALG etc. • Årliga utskick och utbildning till chefer i regelverket samt information om vilka konsekvenser som eventuella avsteg kan få. • Att använda de reprimander och följdeffekter som faktiskt finns, exempelvis, vid avsteg från förvaltningens regelverk gällande vem som har rätt till gåva, ansvarar chef för att täcka mellanskillnad eller hela kostnaden ur Tjänsteutlåtande Sid 18 (18) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet egen ficka. --- [Bilaga 11 Uppföljning Åtgärdsplan SÖKen 2025 Farsta.pdf] Åtgärdsplan2025 Enligtlag(2023:196)omkommunersansvarförbrottsförebyggandearbeteskakommunernataframenlägesbildöverbrottsligheteni kommunen.Medlägesbildensomunderlag,ochutifrångenomfördorsaksanalys,skaåtgärderförattförebyggabrottochöka tryggheteninomrespektiveprioriteratsamverkansområdeanges.Åtgärdsplanenutgårfråndeprioriteradesamverkansområdenaiden centralasamverkanöverenskommelsen.Detfinnsenflikperprioriteratsamverkansområde.Harstadsdelsförvaltningenoch lokalpolisområdetenatsomytterligaresamverkansområdensåangesdeävenhär.Infoga isåfallennyflik,enmallpåensådanflik finnsunderpunkt6.Längsttillhögerblandflikarnafinnsenanalysfliksomangerantaletproblemområden,identifieradeorsakeroch åtgärderunderrespektiveprioriteratområde. Iåtgärdsplanenbeskrivsdetoperativaarbetetsomskagenomförasinomrespektiveprioriteratsamverkansområde.Förattlyckasmed atttaframåtgärdersompåverkardeidentifieradeutmaningarna,krävsattenvälgenomfördanalysavmöjligaorsakertillproblemet ochkonkretamålfinns.Utgåfrånerlägesbildochorsaksanalysförattformuleraåtgärder.Åtgärdsplanenförtydligaromdetären punktinsatsellerendelavordinariearbete.Insatsernaspecificerasmedentydligkortfattadbeskrivningavvadsomskagöras,hurdet skautföras,vilkasomäransvarigaochtidsplan.Åtgärdernasomanges kanbådevarasådanasomgenomförsisamverkanmedpolisen ochpåegenhandidenegnaorganisationen.Sorteraimöjligastemånivilkenordningolikaåtgärderskagenomföras.Börjameddetsom geromedelbareffektochbyggpåmedåtgärdersomtarlängretid.Kopplaoperativamåltillrespektiveåtgärd.ArbetamedSMART:amål (Specifika,Mätbara,Accepeterade,Realistiska,Tidsatta).Kolumnengällandeuppföljningfyllsinteividupprättandetavåtgärdsplanmen angesredannuförattunderlättaviduppföljningenislutetavåret. IarbetetmedlägesbildochåtgärdsplanerskaStrateginförattminskariskenförattbarn,ungaochungavuxnadrasinikriminalitetsamt arbetetmotvåldsbejakandeextremismintegreras. Åtgärdsplanenskabeslutasavdenlokalastyrgruppenochskickastillstadsövergripandeberedningsgrupp. Förstadensdelskaåtgärdsplanerävenbeslutasavstadsdelsnämndernaochlämnasinisambandmedtertialrapport1. TagärnastödavBRÅ:smaterial: Väljåtgärdersompåverkarorsakerna­Brottsförebygganderådet(bra.se) Brottförebygganderådet(Brå) bra.se/erfarenhetsbank CollegeofPolicing CollegeofPolicingiEnglandhartagitframenverktygslådaförattminskabrottslighet.Därbeskriverdeenkelthurolikametoder fungererarochhureffektivadeär. Crimereductiontoolkit EUCPN DeteuropeiskabrottsförebyggandenätverketEuropeanCrimePreventionNetwork(EUCPN)sammanställerbeskrivningaravlokala brottsförebyggandeprojektruntomiEuropa. www.eucpn.org EFUS NätverketEuropeanForumforUrbanSecurity(EFUS)harpraktiskaverktygochexempelpågodpraktikinomområdenatrygghetoch säkerhet. www.efus.eu ICPC InternationalCentreforPreventionofCrime(ICPC)spridererfarenheterfrånlokalabrottsförebyggandepro­jekt. www.crime­prevention­intl.org POP IUSAfinnsCenterforProblem­OrientedPolicingsomutvecklarproblem­orienteratpolisarbetegenomatttillgängliggörakunskapom arbetsmetodermotspeci­fikabrottstyper. www.popcenter.org Åtgärdsplan2025 Enligtlag(2023:196)omkommunersansvarförbrottsförebyggandearbeteskakommunernataframenlägesbildöverbrottsligheteni kommunen.Medlägesbildensomunderlag,ochutifrångenomfördorsaksanalys,skaåtgärderförattförebyggabrottochöka tryggheteninomrespektiveprioriteratsamverkansområdeanges.Åtgärdsplanenutgårfråndeprioriteradesamverkansområdenaiden centralasamverkanöverenskommelsen.Detfinnsenflikperprioriteratsamverkansområde.Harstadsdelsförvaltningenoch lokalpolisområdetenatsomytterligaresamverkansområdensåangesdeävenhär.Infoga isåfallennyflik,enmallpåensådanflik finnsunderpunkt6.Längsttillhögerblandflikarnafinnsenanalysfliksomangerantaletproblemområden,identifieradeorsakeroch åtgärderunderrespektiveprioriteratområde. Iåtgärdsplanenbeskrivsdetoperativaarbetetsomskagenomförasinomrespektiveprioriteratsamverkansområde.Förattlyckasmed atttaframåtgärdersompåverkardeidentifieradeutmaningarna,krävsattenvälgenomfördanalysavmöjligaorsakertillproblemet ochkonkretamålfinns.Utgåfrånerlägesbildochorsaksanalysförattformuleraåtgärder.Åtgärdsplanenförtydligaromdetären punktinsatsellerendelavordinariearbete.Insatsernaspecificerasmedentydligkortfattadbeskrivningavvadsomskagöras,hurdet skautföras,vilkasomäransvarigaochtidsplan.Åtgärdernasomanges kanbådevarasådanasomgenomförsisamverkanmedpolisen ochpåegenhandidenegnaorganisationen.Sorteraimöjligastemånivilkenordningolikaåtgärderskagenomföras.Börjameddetsom geromedelbareffektochbyggpåmedåtgärdersomtarlängretid.Kopplaoperativamåltillrespektiveåtgärd.ArbetamedSMART:amål (Specifika,Mätbara,Accepeterade,Realistiska,Tidsatta).Kolumnengällandeuppföljningfyllsinteividupprättandetavåtgärdsplanmen angesredannuförattunderlättaviduppföljningenislutetavåret. IarbetetmedlägesbildochåtgärdsplanerskaStrateginförattminskariskenförattbarn,ungaochungavuxnadrasinikriminalitetsamt arbetetmotvåldsbejakandeextremismintegreras. Åtgärdsplanenskabeslutasavdenlokalastyrgruppenochskickastillstadsövergripandeberedningsgrupp. Förstadensdelskaåtgärdsplanerävenbeslutasavstadsdelsnämndernaochlämnasinisambandmedtertialrapport1. TagärnastödavBRÅ:smaterial: Väljåtgärdersompåverkarorsakerna­Brottsförebygganderådet(bra.se) Brottförebygganderådet(Brå) bra.se/erfarenhetsbank CollegeofPolicing CollegeofPolicingiEnglandhartagitframenverktygslådaförattminskabrottslighet.Därbeskriverdeenkelthurolikametoder fungererarochhureffektivadeär. Crimereductiontoolkit EUCPN DeteuropeiskabrottsförebyggandenätverketEuropeanCrimePreventionNetwork(EUCPN)sammanställerbeskrivningaravlokala brottsförebyggandeprojektruntomiEuropa. www.eucpn.org EFUS NätverketEuropeanForumforUrbanSecurity(EFUS)harpraktiskaverktygochexempelpågodpraktikinomområdenatrygghetoch säkerhet. www.efus.eu ICPC InternationalCentreforPreventionofCrime(ICPC)spridererfarenheterfrånlokalabrottsförebyggandepro­jekt. www.crime­prevention­intl.org POP IUSAfinnsCenterforProblem­OrientedPolicingsomutvecklarproblem­orienteratpolisarbetegenomatttillgängliggörakunskapom arbetsmetodermotspeci­fikabrottstyper. www.popcenter.org Unga i riskzon för destruktivt beteende Orsak Åtgärd Samlingsnamn Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive orsak. utmaning här vara flera, gör då flera separata Beskriv tydligt vad som ska göras och hur åtgärder. det ska utföras. Stadsdelen genom mottagningsgruppen kallar Ungdomar och föräldrar ska få insikt om barn/ungdom tillsammans med Att identifiera ungdomar i risk för att hamna i oro som finns och skapar samsyn kring Allvarsamtal vårdnadshavare till allvarsamtal med kriminalitet. lägesbild och kan leda till förändring och socialtjänsten och polis i syfte att förebygga att förhindra ett negativ händelseförlopp. ungdomar hamnar i kriminalitet. Samverkan och samordnad insats för unga som Individen har få skyddsfaktorer och/eller SIG unga Stärka skyddsfaktorer hos den unga. uppvisar ett kriminellt beteende. många riskfaktorer. Dela lägesbild och skapa förutsättningar för en Fokus på barn och unga som riskerar att Socialsekreterar Tidig samverkan i individärenden genom fysisk effektiv tidig samverkan mellan polis och dras in i kriminalitet, att förebygga brott e hos polis placering hos polis. socialtjänst i individärenden. hos barn och unga. MVP Barn och ungdomar med ett normbrytande Risk för destruktiva normer blir rådande Informationstillfällen genomförs hos samtliga mellanstadiet beteende riskerar i högre grad att dras in i i bl. skolmiljöer istället för konstruktiva. skolor om MVP (mentorer i våldsprevention). och högstadiet olämpliga miljöer och kriminalitet. Ungdomsutsättning­ Att samla och förmedla information om målgruppen för att kunna rikta effektivt arbete inom både lokalpolisområde Farsta och stadsdelsförvaltningen. Bevara och utveckla samordning mellan polisen utifrån ett identifierat behov av att i Att arbeta med riskgrupper och och stadsdelsförvaltning avseende risk­ och samverkan samla information för att fokusungdomar i de fall social insatsgrupp inte Ungdomsutsättn fokusungdomar med normbrytande beteende i kunna rikta resurser under helgerna i är aktuellt. ingar väldigt tidigt skede istället för att behöva syfte att förhindra rekrytering in i Vid ungdomsutsättning hanteras endast skyddsplacera fler barn, unga och unga vuxna kriminalitet bland unga under 18år individer under 18 år. som lösning. Arbetet ska genomsyras av att förebygga att unga inte rekryteras eller socialiseras in i kriminalitet. Deltagare från sdf kan vara fältassistenter, socialsekreterare hos polis samt SIG­samordnare unga. Polisens ungdomssamordnare och Områdespolis. Samverkan behöver ske på ett djupare plan som får direkt effekt för enskilda individer. Finns identifierat behov att utvecklad Samverkan mellan dessa parter (skola samverkan mellan berörda parter för att utvärdera forumet och utöka till fler berörda SSPF kommunala/fristående, socialtjänst, polis och barn och unga ska ha en fungerade aktörer för tidigt förebyggande arbete. fritid) behöver börja i än tidig ålder för att de skolgång, ett liv fritt från kriminalitet facto vara förebyggande i möjligaste mån, och droger. inkludera förskolan. LOSAM är ett projekt som finansieras via stadsbidrag. Stadsdelen har utifrån detta Svaga skyddsfaktorer och eller många LOSAM Nyrekrytering av unga anställt en LOSAM­ansvarig i syfte att riskfaktorer implementera arbetet och förhindra nyrekrytering av unga in i kriminalitet. Operativa mål När Vem Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när Ange vem som åtgärden ska ansvarar för vara genomförd åtgärden. (alt linjearbete). 1) Genomföra allvarssamtal utifrån identifierat behov. 2) Stadsdelens mottagningsgrupp tydliggör intern process med 251231 Avdchef IoF allvarssamtal i förankringssyfte. 80 procent av ungdomarna som erbjuds insatsen "BUP­ANB 251231 Avdchef IoF (allvarligt normbrytande beteende)" tackar ja till kontakten. 1) Socialsekreterare befinner sig hos polisen minst en dag per vecka. 2) Kunskapsspridning i samverkan genom att erbjuda två utbildningstillfällen till Farsta polisen i syfte att 251231 Avdchef IoF informera om socialtjänstlag samt socialtjänstens arbetssätt och rutiner kring orosanmälan. Samtliga kommunala grundskolor i Farsta ska under 2025 vara informerade om metoden MVP i syfte att under 2026 251231 grundskolechef ha påbörjat implementeringen på skolorna. Ungdomsutsättningar genomförs 12 gånger under året. Linjearbete polisen 1) Utvärdera forumet tillsammans med samtliga deltagare och utveckla forumet utifrån resultatet. 2) Under året är de kommunala förskolorna inbjudna och representerade i 20250501 grundskolechef denna samverkan. 3) SSPF ska samarbeta med LOSAM och LOSAM bjuds in 4 ggr till SSPF. 1) LOSAM­samordnare har besökt samtliga grundskolor i Farsta i informations­ och marknadsföringssyfte 2) LOSAM­ 251231 Avdchef IoF samordnare har närvarat vid SSPF vid 4ggr under året. Uppföljning Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Samtliga operativa mål är genomförda och implementerade. Det operativa målet är genomfört. Samtliga operativa mål är genomförda. Förberedelser pågår på de skolor som sedan tidigare inte är informerade om metoden. Aktivitetens mål är för året uppfyllt. Ungdomsutsättningar fungerar bra och känns, enligt deltagande aktörer, värdefull att fortsätta med. Till för skillnad mot föregående år (2024) har forumet fortlöpt även under sommarsemestern. Något som upplevts som mycket värdefullt då det gett en synergieffekt i annan samverkan samt upprätthållit en bra lägesbild för deltagande aktörer. Den gemensamma viljan är att ungdomsutsättningarna fortsatt ska genomföras även under sommarsemestern. Vid behov ska ersättare för respektive organisation närvara. Samtliga operativa mål är genomförda och implementerade i det fortsätta arbetet i forumet. Fristående skolor har under 2025 deltagit i högre utsträckning än föregående år. Ambitionen är att fler fristående skolor ska förstå forumet syfte och vilja delta. Målen bedöms som genomförda. LOSAM har haft kontakt med samtliga skolor i Farsta. Vissa skolor har LOSAM besökt flera gånger. LOSAM har deltagit på fler än fyra SSPF möten. Otrygga och brottsutsatta platser Otrygga och brottsutsatta platser Samlingsnamn Ange identifierat problemområde eller utmaning här Platssamverkan Farsta strand Upplevd otrygghet bland invånarna i Farsta strand. Stärkt kollektiv förmåga Fagersjö Upplevd otrygghet bland invånarna i Fagersjö. Antas vara ett stort mörkertal av brott och eller Digitala brottsutsatta platser otrygghetsskapande beteenden som begås på digitala platser Otrygga platser samt brist på samordning av planerade Samordnade trygghetsinvesteringar trygghetsinvesteringar inom stadsdelsförvaltning och fackförvaltningar. Behov av ett mer kontinuerligt lägesbildsarbete kopplat till Utvecklat lägesbildsarbete inom Farsta tryggheten i stadsdelen som komplement till det månatliga trygghetsforum trygghetsforumet. Översyn av lokala BRÅ i relation till övriga Behov av tydligare struktur för trygghetsarbetet samt ett mer samverkansforum kopplat till trygghet strategiskt fokus Utvecklad marknadsföring av trygghetsvandringar Få boende och medborgare deltar vid vandringarna Helgsamverkan Bristen av kapabla väktare även på helger. Saknas kompetens för att genomföra meningsfulla Kompetensutveckling orsaksanalyser Orsak Åtgärd Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad då flera separata åtgärder. som ska göras och hur det ska utföras. Många besökare med anledning av att det är en trafiknod vilket Återuppstarta platssamverkan Farsta Strand och inkludera attraherar otrygghet och brott. Eventuell för låg frekvens av Trafikkontoret samt andra berörda aktörer i syfte att påbörja tillsyn och förvaltning av platsansvariga. genomförande av trygghetsförbättringar under året. Erbjuda mötesplatser mellan stadsdelens boende sinsemellan samt med Låg lokalsamhällets tillit och kollektiv förmåga professionella trygghetsskapande aktörer och företräderare från civilsamhället. Erbjuda mötesplatser mellan stadsdelens boende sinsemellan samt med Låg lokalsamhällets tillit och kollektiv förmåga professionella trygghetsskapande aktörer och företräderare från civilsamhället. Mer tid läggs på digital närvaro. I denne är det enklare att agera anonymt vilket kan innebära att brott begås i större utsträckning Utreda rådighetsfrågan och kartlägga lämpliga samarbetsaktörer. och eller otrygghetsskapande beteenden. Genomföra en samlad analys (i samarbete mellan trafikkontoret, stadsdelsförvaltningen samt andra berörda aktörer) av behov som skulle Brist på samordning kunna mötas av trygghetsinvesteringar eller andra insatser, samt dela information inför kommande ansökningsomgångar. Brist på regelbunden, samlad och mer frekvent lägesbild kopplad Förslag på en samlad veckovislägesbild kopplat till trygghet tas fram. till trygghet Idag finns flera parallella forum med fokus på trygghet och Översyn av struktur med lokala Brå och SÖK­styrgrupp. gränserna dem emellan är inte alltid så tydlig. Utveckla marknadsföringen mot målgruppen boende förväntas Marknadsföringen når inte ut till målgruppen vi eftersöker. medverka i större utsträckning. Genomföra trygghetsvandringar där samtliga inbjudna aktörer förväntas delta. Genomföra helgsamverkan för att samordna helgens Låg socialt social kontroll utifrån utökat behov under helgerna. brottsförebyggande och trygghetsskapande resurser i stadsdelsområdet och ge goda förutsättningar för samverkan på fältet. Nya medlemmar i beredningsgrupp och tid för denna Behov av metodstöd avseende orsaksanalyser kompetensutveckling har ännu satts av. Operativa mål När Vem Farst Ange tid för när Ange vem som åtgärden ska vara ansvarar för genomförd (alt åtgärden. linjearbete). Samtliga aktörer arbetar tillsammans för att identifiera Avdchef Stadsutveckling, möjliga åtgärder som kan bidra till ett tryggare Farsta strand. 251231 Farsta En åtgärdsplan utarbetas utifrån en gemensam analys. stadsdelsförvaltning Avdchef Stadsutveckling, Genomföra upp till tre kollektiv förmåga träffar i Farsta strand 251231 Farsta under 2025 tillsammans med bland annat polisen. stadsdelsförvaltning Genomföra upp till två trygghetsträffar/kollektiv förmåga Avdchef Stadsutveckling, träffar i Fagersjö under 2025 tillsammans med bland annat 251015 Farsta polisen. stadsdelsförvaltning 1) tillförskansa sig mer kunskap 2) utreda rådighetsfrågan 3) 251230 Polisen kartlägga lämpliga samarbetsaktörer Genomförd samlad behovsanalys under våren. Dela 251231 Trafikkontoret information inför ansökningsomgångar. Avdchef Stadsutveckling, Presentera veckovis lägesbild 251130 Farsta stadsdelsförvaltning Genomföra översyn och strukturera det strategiska Förvaltningschef, Farsta brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån 251030 stadsdelsförvaltning det. 1. Minst två trygghetsvandringar genomförs per år. 2. Minst Avdchef Stadsutveckling, 80 % av åtgärderna har genomförts efter 9 månader. 3) Minst 251231 Farsta fem boende deltar vid varje trygghetsvandring stadsdelsförvaltning 1) Helgsamverkan ska ske på samtliga av årets helger ( statistik genom närvarodokumentation) 2) Att majoriteten av deltagande aktörer upplever samverkan som meningsfull med Linjearbete Kommunpolisen utgångpunkt från syftet (genom en gemensam skriftlig utvärdering) 1) genomföra förarbete inför workshop 2) genomföra Sök:en deltagare med workshop 3) omhänderta utvärdering 4) arbeta in kunskaper 251030 hjälp av Länsstyrelsen till lägesbilden Uppföljning Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. De två planerade trygghetsförbättrande åtgärderna 1) förbättringar av hissen vid Brunnskogsbacken samt 2) mer belysning under vintermånaderna mellan Steig Trentters torg samt Brunnskogsbacken framtagna i den gemensamma planen mellan trafikkontoret och stadsdelsörvaltningen är genomförda. Under 2025 har tre kollektiv förmåga träffar genomförts i Farsta strand. Besökarantalet bekräknats till ca 80­250/300 personer per tillfälle. Under 2025 har två kollektiv förmåga träffar genomförts i Fagersjö. Fagersjöskolan är identifierad som en viktig aktör. Besökarantalet bekräknats till ca 100­250/300 personer per tillfälle. Målet uppfyllt. Trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen har genomfört en analys av aktuella platser där trygghetsinvesteringar kan vara aktuella. Analysen byggde på lägesbild samt annan tillgänglig data från ex. tyck till och PointSurvey. Analysen resulterade i en ansökan i samband med verksamhetsplan 2026. Under året avser förvaltningarna att samverka kring ett investeringsprojekt i två tunnlar vid Farsta Centrum. Tunnlarna kommer aktiveras genom permanent utsmyckning av feriearbetare samt andra trygghetssskapande insatser som ex. belysning och uppfräschning av material. Åtgärden bordlagts för att samordnas med åtgärden nedan att genomföra en översyn av trygghetsarbetet och ta fram en tydligare struktur, som pågår men kommer att slutföras under 2026 Översynen pågår enligt plan i syfte att strukturera det strategiska brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Arbetet fortlöper under 2026. 1. Två trygghetsvandringar har genomförts 2025. 2. 78 procent av åtgärderna har genomförts efter 9 månader. 3) Tre boende har som mest deltagit vid en trygghetsvandring. Dessa har nåtts via stadsdelens marknadsföring via närliggande skolor och annonsering på sociala medier samt via bostadsbolagens kanaler. Aktivitetens syfte och mål bedöms vara uppnått under året. Bortsett från vissa röda dagar, under storhelger, löper samverkan på helg efter helg. Helgsamverkan har genom åren blivit en etablerad och uppskattad aktivitet och utgör en bas för samverkan året runt mellan huvudaktörerna. Deltagande aktörer varierar över året, beroende på årstid och resurs. I samband med större semesterperioder kan det vara svårare för vissa aktörer att närvara fysiskt på fredagsmötet kl. 19.45. Medan andra aktörer tillkommer och har lättare att närvara. Att närvaron varierar på mötet är ofrånkomligt men är i sig inget hinder för samverkan, då det finns etablerade kontaktvägar. Det fysiska mötet (utsättningen) upplevs mycket värdefullt och ökar benägenheten att samverka i praktiken. Det är lättare att kontakta den man träffat. Kontinuiteten i samverkan har inneburit ökad kunskap och förståelse för varandras uppdrag och en samsyn kring områdets lägesbild. Mål 1 och 2 är uppfyllt. 1) genomfört orsaksanalys, 2) pågående omhändertagande av utvärderingen från orsaksanalysen samt 3) kunskaper från orsaksanalysen ingår i 2025 års lägesbild. Systemhotade Systemhotade brottslighet brottslighet Samlingsnamn Ange identifierat problemområde eller utmaning här Kriminell ekonomi Tobak­ och krogtillsyn Välfärdsbrott innebär ett felaktigt utnyttjande av skattemedel, vilket riskerar att hota legitimiteten för både välfärden och det offentliga. Välfärdsbrottslighet Kriminell ekonomi Arbetslivskriminalitet Orsak Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Kriminella nätverk eller kriminella individer kan på olika vis undkomma att betala skatten genom exempelvis skalbolag eller målvakter. Detta kan generera en hel del pengar till kriminella nätverk. Det medför också att det blir en skev konkurrens mot de handlare som håller sig inom gällande lagstiftning. Långsiktigt är välfärdsbrott ett hot mot demokratin och riskerar även att leda till att tillit och förtroende för samhällsinstitutioner undergrävs. Det kan handla om arbetslivskriminalitet eller otillåten påverkan, exempelvis mot enskilda personer eller desinformationskampanjer mot socialtjänsten, och även om bedrägerier mot utbetalande myndigheter och kommuner, exempelvis ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag. Det förekommer att kriminella nätverk och livsstilskriminella begår brott, regelöverträdelser och på annat sätt fuskar inom arbetslivets ramar. Åtgärd Operativa mål Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det Koppla operativa mål till varje åtgärd. ska utföras. Handlare som utgör en del i detta genom att sälja oskattad tobak eller piratkopierade Genomföra myndighetsgemensam årsplan och för relevanta cigaretter bör genom tillsyn upptäckas så snart det är möjligt. SÖK:en aktörer dela med sig av relevanta lärdomar. Myndighetsgemensamma krog­ och tobakstillsyner ska genomföras enligt upprättad gemensam årsplanering. Utökad funktion för samordning av stadsdelsförvaltningens arbete för ett 1) Utreda behov av lokalt nätverk för att förankra rutiner och kontinuerligt arbete kring välfärdsbrott. arbetssätt inom samtliga verksamhetsområden inom förvaltningen som beviljar ekonomisk bistånd till enskild eller bidrag ex föreningssamarbeten). Genomföra API (Arbetsplatsinspektioner) enligt För att samhället ska bli slagkraftiga mot detta krävs en bra samverkan mellan olika myndighetsgemensam årsplan och för relevanta SÖK:en myndigheter och gemensamma arbetsplatsinspektioner. aktörer dela med sig av relevanta lärdomar. När Vem Uppföljning Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärden ska vara för åtgärden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. genomförd (alt linjearbete). Linjearbete Polisen Syfte och mål med aktiviteten har uppnåtts för 2025. Den myndighetsgemensamma planen som togs fram i slutet av 2024 har efterlevts. Årsplanen för 2025 var att genomföra fyra krogtillsyner och fyra tobakstillsyner. Antalet krogtillsyner ökades jämfört med 2024 med anledning av ett ökat behov av att ha en närmare kontroll/uppföljning över serveringsställen inom lokalpolisområdet. 251231 Avdchef Ekonomi och HR Förvaltningen har bedömt att det finns ett behov av att skapa ett lokalt nätverk, dels för att stärka samordningen av arbetet mot välfärdsbrottslighet, dels för att utöka informationsutbyte, erfarenheter och kunskap som finns mellan medarbetare och chefer på verksamhetsnivå. Arbetet är i gång med att identifiera nyckelfunktioner och målet är att nätverket ska komma i gång i början av 2026 Polisen Mål och syfte med aktiviteten har uppnåtts under året. Aktiviteten upplevs viktig och värdefull att fortsätta med. Sammanlagt har det genomförts 61 arbetsplatsinspektioner, varav 11 Linjearbete myndighetsgemensamma, i Farsta stadsdelsområde. Det interna, antalsmässiga, målet var 60 arbetsplatsinspektioner i lokalpolisområdet (Farsta och Vantör). Totalt genomfördes sammanlagt 130 st. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Samlingsnamn Personer med funktionsvariationer/funktionsnedsättning HBTQI Islandsmodellen Bedrägerier mot äldre Missbruksproblematik Våldsbrott i nära relation Torgträffar Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Ange identifierat problemområde eller utmaning här Denna målgrupp är extra utsatta för brott. Individer från denna målgrupp i alla åldrar är mer utsatta för våld än övriga befolkningen. Att ge HBTQI+ ungdomar ett tryggt forum där de kan få stöd och hjälp att slussas vidare till andra instanser vid behov. Att bevittna våld eller själv utsättas för våld skadar barnets känsloliv och är dessutom brottsligt. Farsta ha en stor andel äldre medborgare. Vinsterna jämfört med förlusterna för kriminella att begå detta brott mot denna särskilt utsatta och sårbara målgrupp gör det fortsatt attraktivt för kriminella att begå denna brottstyp. Vuxna och eller seniora missbrukare på offentliga platser Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som påverkar många, direkt eller indirekt. Äldre inte nås av adekvat information via befintliga kommunikationskanaler i tillräcklig stor utsträckning. Orsak Åtgärd Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Det finns en förhöjd risk att individer med funktionsvariationer riskeras att dras Utreda/kartlägga möjlig samverkan kopplat till målgruppen och omvärldsbevaka in i kriminalitet då de är en särskilt utsatt grupp och kriminella gäng kan rikta in hur andra stadsdelar gör sig på denna grupp och använda dem för att utföra kriminella handlingar. HBTQI+ ungdomar med psykisk ohälsa är en extra sårbar grupp där behov finns Säkerställa att forum som dessa, ex Spektra HBTQI+ häng, finns och är besökta. att bli extra uppmärksammade av vuxna. Islandsmodellen­ Efter en akut våldshändelse i en familj är det många olika samhällsinstanser som ska samarbeta på en operativ nivå. Islandsmodellen syftar till att utveckla ett konkret och effektivt samarbete/samverkan mellan polis, åklagare, socialjour samt socialtjänst. När barn bevittnar eller utsätts för våld i familjen riskerar de att inte fångas upp av berörda myndigheter tillräckligt snabbt. Det största arbetet sker mellan polis och socialjour/socialtjänst i den akuta larmfasen. Finns det barn med i bilden är tanken att både polis och socialtjänst eller socialjour rycker ut. Målgruppen är våldsutsatta vuxna och barn, barn som bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare. Kontinuerligt informera aktuell målgrupp, anhöriga eller närstående och berörda Bedrägerier mot den äldre befolkningen ökar i hela landet. Det är dessutom en verksamheter om aktuella risker och förebyggande åtgärder för att minimera inkomstkälla till organiserad brottslighet. bedrägerier mot äldre. Utifrån nya SoL utreda förutsättningar för ett aktivt uppsökande arbete Upplevelse av ökad otrygghet på offentliga platser för utövare och allmänhet. gentemot målgruppen vuxna missbrukare I samverkan mellan RVT (relationsvåldsteamet) och utredarna av BIN (Brott i nära Svårigheter att nå och rikta rätt sorts insats gentemot våldsutövarna, vilket relation) utreda hur rätt sort insatser kan riktas med ökat fokus på samtalsstöd innebär ökad risk för fortsatt våld i nära relationer. riktat dels brottsoffer dels våldsutövare för att minska risk för återfall. Anhörigstöd för äldre arrangerar torgträffar i samverkan med relevanta aktörer i Svårt att nå äldre med service, tjänster och information. trygghetsskapande syfte. Operativa mål När Vem Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när Ange vem som ansvarar åtgärden ska vara för åtgärden. genomförd (alt linjearbete). 1) Kartläggning av möjlig samverkan, 2) omvärldsbevaka med 251231 Avdchef IoF andra stadsdelar. 35 träffar/häng arrangeras per år. Det finns svårigheter att redovisa hur många ungdomar som slussas vidare då det är en 251231 Avdchef IoF liten målgrupp och detta kan vara utpekande för deltagarna. Islandsmodellen används alltid som metod i det akuta läget oavsett om det är under kontorstid (Farsta sdf) eller efter kontorstid (Socialjouren). Linjearbete Polis och socialtjänst Socialtjänst närvarar direkt vid händelse av att barn bevittnar eller utsätts för våld i familjen. 1) Genom strukturerad samverkan kontinuerligt nå ut med varnande och lärande information till målgruppen och Kommunpolis och Avdchef anhöriga eller närstående. 2) Aktiviteten ska upplevas Linjearbete äldreomsorg. värdefull av parterna vilket mäts genom en enkätundersökning. Där möjligt söka medel för projektanställning för att 251231 Avdchef IoF genomföra åtgärd. Genomföra en gemensam fördjupad orsaksanalys för att bättre kunna rikta rätt insats gentemot brottsoffer och 251231 Avdchef IoF våldsutövare. Torgträffar ska arrangeras ett par gånger per år 251231 Avdchef Äldreomsorg Uppföljning Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Målen bedöms som genomförda. En del av årets kartläggning av möjlig samverkan har varit att nyckelmedarbetare på stadsdelsförvaltningen har deltagit på workshopar för lägesbildsarbete och samarbete i Farsta kring VINR. Områdeschef för utförare funktionsnedsättning och socialpsykiatri, deltar i det stadsövergripande nätverket och dess möten i syfte att arbeta med en kontinuerlig omvärldsbevakning. Det operativa målet är genomfört. Aktivitetens mål, beskrivning och syfte är aktuell och fungerar som tänkt. Samverkan mellan Polis Socialjour och Socialtjänst fungerar bra. Brister som uppdagas följs upp och åtgärdas. Allt i Polisens och Socialförvaltningens återkopplingar pekar på att konceptet är framgångsrikt. Något som bekräftades genom att Islandsmodellen fick 2025 års kvinnofridspris. Mål och syfte bedöms vara uppnått. Vi upplever en strukturerad och systematisk samverkan med flera aktörer som har uppdrag mot målgruppen äldre i stadsdelsområdet. Aktiviteter genomförs regelbundet och det finns ett behov av fortsatt samverkan. Vad gäller informationsspridning till målgruppen och till anhöriga kopplas också andra aktörer in. Exempel på detta är hyresvärdar, vårdcentraler, biliotek m.fl. Aktiviteten har inte följts upp genom en enkätundersökning under 2025. Det operativa målet är genomfört. Komplexiteten i utredningsarbetet kräver dock en längre tidsperiod. Förslag att målet flyttas med till 2026 åtgärdsplan. Det operativa målet är genomfört Det operativa målet är ej genomfört. Målet flyttas fram till 2026 på grund av försenad rekryteringsprocess Kriminella miljöer och livsstilar Samlingsnamn Ange identifierat problemområde eller utmaning här Samverkansområde för att skapa bättre förutsättningar för att individer Sociala insatsgrupper vuxna ska kunna lämna en kriminell livsstil. Att vara anhörig till en individ med en kriminell livsstil kan upplevas som Anhörigstöd svårt Samverkan mellan polis, stadsdel och kriminalvården med en gemensam Trefas strategi och forum i syfte att minska det dödliga våldet. I staden finns unga och vuxna som verkar i kriminella miljöer vars livsstil har en påverkan på såväl brottslighet som trygghet. Det påverkar även anhöriga till kriminella. Exempel på kriminella miljöer och livsstilar är Avhopparverksamhet nätverkskriminalitet, våldsbejakande extremism/terrorism samt risksupportermiljö. Effektiva och ändamålsenliga åtgärder behöver vidtas mot personer som är inblandade i dessa miljöer. Att tidigt upptäckt av våldsbejakande extremism i syfte att förebygga VBE Våldsbejakande extremism och dess uttryck i stadsdelsområdet. Orsak Åtgärd Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur separata åtgärder. det ska utföras. Respektive samverkanspartners bidrar till att upptäcka målgruppen. Polisen ansvarar för bedömningen om en individ definieras som en lokal avhoppare, Det finns ett behov för individer att få stöd och ökade upprättar orosanmälan och hotbildsbedömningar. Socialtjänsten ansvarar för förutsättningar att lämna en kriminell livsstil. uppsökande insatser vid inkommen oro, sysselsättning, boende, försörjning och behandlingsinsatser­ eller andra stödinsatser. Anhörigstöd till individer som har en närstående med en Farsta erbjuder icke­biståndsbedömda samtalsstöd via Öppenvård Sydost. Under kriminell livsstil. året marknadsförs denna insats för att nå ut till målgruppen. Att skydda och förhindra att individer utsätter eller utsätts Att nå de vuxna individer som bedöms ligga inom Trefas­området utifrån för allvarligt våld kopplat till gängkriminalitet. Insats utifrån frivillighet. frivillighet. Avhopparverksamhet ­ För att få flera individer att vilja lämna det kriminella livet behöver Polis, Socialtjänst och Kriminalvården samverka på en bredare front. Avhopparverksamheten är en av flera satsningar för att få Myndigheter måste kunna dela information på ett enkelt och smidigt sätt för att stopp på det grova våldet i samhället som sprider både underlätta samverkan. Information kring yngre individer behöver också i större rädsla och oro över hela landet. Vi ser också att det sker en utsträckning inhämtas från skolor så att polis och socialtjänst kan samverka kring ökad rekrytering bland väldigt unga personer in i nätverken. dessa individer i ett tidigt skede. Exempel på involverade aktörer: Lokala avhopparsamordnare, BOPS, Socialtjänsten och Kriminalvården. 2024 års VBE kartläggning påvisar behov av ett omtag, vad Säkerställa tidig upptäckt av VBE uttryck genom att lyfta VBE rutinen, utifrån gällande VBE rutinen, inom stadsdelens verksamheter. stadens riktlinjer mot våldsbejakande extremism, inom samtliga verksamheter. Operativa mål När Vem Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när Ange vem som ansvarar för åtgärden ska vara åtgärden. genomförd (alt linjearbete). Antalet som beviljas insatsen SIG ökar jämfört med 251231 Avdchef IoF föregående år. Öka marknadsföringen av det stöd anhöriga erbjuds genom marknadsföringskanalerna inom SÖK:en Antalet anhöriga 251231 Avdchef IoF som erbjudits stöd har ökat jämfört med föregående år. Mötena genomförs enligt plan och samtliga inbjudna parter 251231 Avdchef IoF deltar. ­Underlätta för individer som vill lämna kriminalitet Linjearbete Polisens avhopparsamordnare. ­ öka antalet avhoppare från år 2024 till 2025 Informera och säkerställa att rutinen för upptäckt av VBE uttryck är känd inom stadens verksamheter. 1) alla chefer inom IoF är informerade 2) rutinen är kommunicerad till alla 251231 Avdchef IoF medarbetare. 3) Utveckla samverkan mellan aktörer inom SÖK:en. Uppföljning Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i samband med uppföljning. Det operativa målet är genomfört och arbetssätt etablerade. Det operativa målet är genomfört. Det operativa målet är genomfört. Deltagarna anser att aktivitetens mål, beskrivning och syfte fortfarande är aktuell och hanterbar. Aktiviteten känns värdefull att fortsätta med. Antalet individer som hanterats har ökat jämfört med föregående år. Polisen upplever bra och nära samverkan med socialtjänsten, framförallt SIG Vuxen där kontakten sker i stort sett veckovis. Samverkan blir ständigt bättre. Under 2025 har fokus varit att samverkan kring unga vuxna personer som placerats. Detta i syfte att kunna påverka dem att vilja lämna det kriminella livet när de ska slussas ut/hem. De två första operativa målen är genomförda. Det tredje operativa målet är planerat för och genomförs i januari 2026 kopplat till forumet SSPF. Det tredje målet kommer arbetas vidare med under 2026. --- [Bilaga 12 Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030.pdf] Farsta Stadsdelsförvaltning Bilaga 12 Stadsmiljöenheten till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 20S2id5a-1 12 -(038) Storforsplan 36 123 22 Farsta karin.ringholm@stockholm.se start.stockholm Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Mål I enlighet med vad som anges i stadens klimathandlingsplan ska Stockholm vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Staden ska vara en förebild och driva på utvecklingen för hållbara transporter och arbetsmaskiner. Det sker exempelvis genom en egen fossilfri fordonspark och genom att ställa krav på fossilfria drivmedel och fordon vid upphandlingar av transporter och arbetsmaskiner. Stadsdelsnämnderna ska, under 2025, ta fram en handlingsplan för utfasning av bränslen i stadsmiljöverksamheten, i så väl upphandlingar som egen regi, för att nå en fossilfri organisation 2030. Bakgrund och nuläge Stadsdelsnämndens skötsel av park- och naturområden utförs i dagsläget på entreprenad. Kraven på entreprenören är sedan flera år fastlagda i ett avtal och i avtalet finns inga krav på fossilfritt bränsle bortsett från krav på eldrivna lövblåsar. Stadsmiljöenheten har besökt en mässa om eldrivna parkmaskiner, deltagit i konferensen ”emissionsfritt” och erfarenheter har inhämtats från andra förvaltningar som har parkdrift i egen regi. Utöver detta har enheten besökt och inhämtat information från återförsäljare av eldrivna maskiner och fordon. Stadsmiljöenheten arbetar kontinuerligt för att skapa goda förutsättningar för hållbara tjänsteresor och transporter och använder klimatsmarta transportsätt såsom cykel, elcykel, elbil och kollektiva färdmedel i det dagliga arbetet. Vid upphandling av vinterväghållning, anläggningsarbeten, provtagning av vatten i plaskdammar, skötsel av plaskdammar, Farsta Stadsdelsförvaltning Stadsmiljöenheten arboristtjänster samt lekplatsbesiktning ställs miljö- och hållbarhetskrav enligt stadens program för inköp så långt det är Storforsplan 36 123 22 Farsta karin.ringholm@stockholm.se start.stockholm Handlingsplan Sida 2 (3) möjligt och ändamålsenligt, utifrån de mål som anges i miljöprogrammet. Åtgärdsplan utifrån verksamhetens kommande behov Nämnden har under 2024 gett förvaltningen i uppdrag att överta parkskötseln i egen regi och övergången sker under 2026. I och med övergången kommer en större mängd maskiner och arbetsfordon att köpas in. Staden har för närvarande avtal för elektriska arbetsfordon samt för parkmaskiner och gräsklippare. Enligt information från stadens projektledare för miljöfordon och hållbara transporter befinner sig elektrifieringen av parkmaskiner i ett tidigt stadium, särskild vad gäller större parkmaskiner. Förvaltningen är ansvarig för att säkerställa drift av samhällsbärande funktioner vid kris såsom renhållning och snöröjning. Detta innebär att hänsyn måste tas till detta inför anskaffandet av maskiner och fordon då verksamheten kan behöva säkra upp med ett antal maskiner som inte är eldrivna. Inom ramen för planeringen och genomförandet av parkskötsel i egen regi kommer förvaltningen att: • Handla upp eldrivna fordon. • Handla upp maskiner som är eldrivna förutsatt att verksamhetens krav kan uppfyllas. I andra hand handla upp maskiner som drivs med fossilfritt biodrivmedel. Förvaltningen bedömer att samtliga maskiner som behöver införskaffas kommer att kunna vara eldrivna med undantag för jordbrukstraktor och en större åkgräsklippare (i dagsläget finns ej dessa maskiner som eldrivna). • Handla upp eldrivna handhållna maskiner. • Ha beredskap för kriser som till exempel större strömavbrott vilket innebär att det behöver finnas tillgång till fordon och maskiner som inte enbart är eldrivna. I första hand ska dessa Handlingsplan för utfasning av fossila drivas av fossilfria biodrivmedel. Förvaltningen bedömer att bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Handlingsplan Sida 3 (3) samtliga fordon och arbetsmaskiner som införskaffas i beredskapssyfte kommer att kunna drivas med fossilfria drivmedel med undantag för en motorsåg (i dagsläget finns ej motorsågar som drivs med biodrivmedel). • Verka för transportoptimering av avfallsinsamling och samlastning av andra transporter. Vid kommande upphandlingar för skötsel av plaskdammar, vinterväghållning, provtagning av vatten i plaskdammar, anläggningsarbeten med mera avser förvaltningen att ta stöd av serviceförvaltningen och miljöförvaltningen att: • Ställa miljö- och hållbarhetskrav i upphandlingar som anges i stadens program för inköp så långt det är möjligt och ändamålsenligt, utifrån mål i miljöprogrammet. • Ta fram en plan för uppföljning av ställda miljö- och hållbarhetskrav i de upphandlingar som genomförs och säkerställ att dessa planer genomförs. Uppföljning Uppföljning av åtgärderna sker inom ordinarie lednings- och styrningssystem. Revidering Handlingsplanen ska aktualitetsprövas årligen, i samband med verksamhetsplaneringen för kommande år. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 --- [Bilaga 13 Uppföljning av trygghetsinvesteringen Bättre belysning Forsängen.pdf] Error! Reference source not found.Sida 1 (4) Uppföljning av trygghetsinvestering Bilaga 13 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 Projektnamn Bä ttre belysning Forsängen Geografisk plats Forsängens parklek och fritidsgård, Nordmarksvägen 31, Farsta för investering strand Projektets mål och syfte Målet med projektet är att parkleken och fritidsgården Forsängen i Farsta strand ska ha mer belysning och generera mer trygghet för besökare och anställda på platsen. Syftet är att fler ska känna sig mer trygga att ta sig till och från platsen även under mörka timmar på dygnet. Målet är även att kunna vistas längre tid utomhus vid parklekens lekytor, bänkar och utrustning. Sida 2 (4) Slutredovisning Beskrivning av Resultatet har av både besökare uppfattats som positivt då det nu slutresultat utifrån efter att investeringen genomförts är betydligt ljusare på platsen. investeringens mål, I dialog med personal och besökare framkommer att de kan vara syfte och platsens ute längre på eftermiddagarna vid ex torsdagsgrillningarna, året behov av om. Personal och ungdomar som besöker fritidsgården kvällstid trygghetsskapande uppger att de känner sig mer trygga då det finns god belysning åtgärd hela vägen till fritidsgårdens entrédörr samt parklekens gård med tillhörande sittplatser och lekutrustning inklusive pulkabacke. Beskrivning av Inga avvikelser eventuella avvikelser i projektets genomförande Beskrivning av Stadsdelsnämnden ansökte och erhöll 195 tkr för åtgärden. ekonomiskt utfall och Projektet har kunnat genomföras inom den ekonomiska ramen. eventuell avvikelse Den slutliga kostnaden blev ca 184 tkr. mot kalkylerade utgifter Sida 3 (4) Bilder före Sida 4 (4) Bilder efter --- [Bilaga 14 Uppföljning av trygghetsinvesteringen Frisikt Hökarängen.pdf] Error! Reference source not found.Sida 1 (4) Uppföljning av trygghetsinvestering Bilaga 14 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 Projektnamn Fr i sikt Farsta Geografisk plats Fagersjövägen i Hökarängen. för investering Projektets mål och syfte Projektets mål är att skapa fri sikt och bättre överblickbarhet av omgivningen för personer som rör sig längs trottoaren. Syftet är att gångtrafikanter och även cykel- och motorfordonsburna personer ska uppleva platsen som öppnare, ljusare och tryggare. Sida 2 (4) Slutredovisning Höga buskar har ersatts av lägre blommande buskar och Beskrivning av planteringarna har delats upp så att det inte blir en heltäckande slutresultat utifrån sträcka av buskar. På så sätt har överblickbarheten förbättrats. På investeringens mål, sträckan närmast korsningen med Hauptvägen har buskage ersatts syfte och platsens av gräsmatta. Blommande buskar kommer även gynna behov av pollinerande insekter. trygghetsskapande åtgärd Då arbetet slutfördes under sista kvartalet 2025 har ännu ingen utvärdering kunnat göras. Dock har förbipasserande uttryckt att det tidigare varit mörkt på platsen och att de nu ser mer i riktning mot fastigheterna men även längs med trottoar och bilvägen vilket ökar tryggheten. Insatsen kommer att utvärderas under första halvåret 2026. På grund av ytliga ledningar fick planteringarnas utbredning Beskrivning av delvis ändras från ursprunglig plan. Dock utan att önskade eventuella avvikelser effekter har kunnat uppnås. i projektets genomförande Budgeterat 500 000:- Beskrivning av Utfall: 280 000:- ekonomiskt utfall och eventuell avvikelse mot kalkylerade utgifter Sida 3 (4) Bilder före Bilder efter Sida 4 (4) --- [Bilaga 15 Uppföljning av trygghetsinvesteringen Frisikt Klyftan.pdf] Error! Reference source not found.Sida 1 (5) Uppföljning av trygghetsinvestering Bilaga 15 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 Projektnamn Fri sikt Farsta Geografisk plats Lekplatsen Klyftan, Kristinehamnsgatan 85, Farsta för investering Projektets mål och syfte Projektets mål är att tillskapa länge siktlinjer mellan punkterna inom ovan inringade område. Detta för att kunna se mer av sin omgivning och förändringar i den samt för mer ljusinsläpp. Syftet är att personer som tar sig fram till fots och eller cykel längs med gångvägen ska ha bästa förutsättningar att ha översikt över sin omgivning. Sida 2 (5) Slutredovisning Den gulmarkerade ytan som tidigare bestått av siktskymmande Beskrivning av buskar har ersatts med gräsyta (gulmarkerad) vari lökar har slutresultat utifrån planterats för ökad biologisk mångfald. Valet av nya buskar från investeringens mål, nuvarande siktskymmande (grönmarkerad) ha resulterat i sorter syfte och platsens som är lägre växande och som gynnar pollinatörer. Eftersom de behov av höga buskarna har ersatts av lägre har längre siktlinjer trygghetsskapande genererats, vilket framgår från före och efter bilderna. åtgärd Då arbetet slutfördes under sista kvartalet 2025 har ännu ingen konkret utvärdering kunnat göras. Insatsen kommer att utvärderas under första halvåret 2026. Beskrivning av Inga avvikelser eventuella avvikelser i projektets genomförande Beskrivning av Stadsdelsnämnden ansökte om ca 500tkr för åtgärden. ekonomiskt utfall och Genomförandet landade under kalkylen och slutade på 340 tkr. eventuell avvikelse mot kalkylerade utgifter Sida 3 (5) Bilder före Sida 4 (5) Bilder efter Sida 5 (5) --- [Bilaga 16 Slutrapport av klimatinvesteringen Solsegel.pdf] Bilaga 16 till VB 2025 Dnr: FAR 2026/10 Sida 1 (5) Solsegel för skugga på tre lekplatser Slutrapport Namn på projekt: Solsegel för skugga på tre lekplatser; Starrmyran, Odlarängen och Regnbågen Sökande Nämnd: Kontaktperson: Farsta stadsdelsnämnd Nina Lindberg Epost: Telefon: Nina.lindberg@stockholm.se 08-508 18 237 Datum för inlämnade av slutrapport 2025-12-18 Lilla Ratten stockholm.se Error! No text of specified style in document. Sida 2 (5) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 3 1.3.3 Avgränsning 3 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 4 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder Error! No text of specified style in document. Sida 3 (5) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Barn är särskilt känsliga för solens strålar. I sandlådan kan de minsta barnen bli sittande still en längre stund. Därför är det viktigt att förse sandlådor med skyddande skugga. I klimathandlingsplan 2030 anges att samhällets mest sårbara grupper, till vilka barn räknas, ska skyddas mot klimatförändringar. 1.3 Beskrivning av åtgärden Solsegel har placerats över sandlådor på tre olika lekplatser; Parkleken Starrmyran i Hökarängen, Parkleken Odlarängen i Tallkrogen och i lekparken Regnbågen i Farsta strand. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Syftet är att ge de minsta barnen skydd från hetta och solexponering. Målet är att tillföra skugga till platser som saknar naturlig skugga. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Farsta stadsdelsförvaltning har planerat och avropat åtgärden från förvaltningens ramavtalade entreprenör. 1.3.3 Avgränsning 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Energianvändning (kWh/år) FÖRE: Klicka här för att ange text. Slutrapport för klimatåtgärder Error! No text of specified style in document. Sida 4 (5) EFTER: Klicka här för att ange text. Effekt (kW) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Skugga har uppnåtts av åtgärden. och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Det är positivt att barnens hälsa att de inte blir utsatta för skadlig solexponering. 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Målet är uppnått då åtgärden ger ett omedelbart resultat efter att den har genomförts. Föräldrar och vårdnadshavare kan tryggt låta barnen vistas på lekplatsen utan risk för att de utsätts för skadlig solexponering. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling Stadsdelsförvaltningen planerar att, om sökta medel erhålls, fortsätta arbetet och sätta upp solsegel på två ytterligare platser under 2026 sedan ser vi att de mest exponerade sandlådorna är skuggade. 3 Genomförande Planering, val av utrustning, offertförfrågan och beställning av entreprenad genomfördes under vår-vintern. Genomförandet skedde under maj och juni. På en av platserna påträffades berg vid schaktning vilket gjorde att entreprenaden på den platsen tog något längre tid. I övrigt genomfördes allt enligt plan. År Aktiviteter 2025 Planering och avrop av entreprenör vår-vinter 2025 2025 Genomförande våren 2025 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Slutrapport för klimatåtgärder Error! No text of specified style in document. Sida 5 (5) Åtgärdens initiala budget 500000 Åtgärdens totala investering 141899 Varav ev. extern nationell medfinansiering - Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) - Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 500000 Åtgärdens totala investering, utfall 141899 Driftkostnadspåverkan (+ - ) Se text nedan Åtgärden blev billigare än vi hade beräknat då vi hittade en billigare produkt än vad vi utgick ifrån i ansökningsskedet. Investeringen skrivs av på 10 år, första året blir av kapitalkostnaden 3973,17 kronor. Kostanden för att sätta upp och ta ned respektive segel kan i dagsläget beräknas till 2000 kronor per år. Sammanlagt alltså 9973,17 det första året. 4.2 Påverkan på driftkostnader I oktober 2026 går stadelsförvaltningen över till parkdrift i egen regi och denna typ av hantering kan förmodas bli billigare. Förvaltningen har märkt en tendens till skadegörelse på själva seglen. Troligen är det större barn som tar sig upp ovanpå segelytan och då har sönder den. I något fall har vi sett att man har skurit ner segelduken. Det innebär en ökande driftkostnad att nya segel måste införskaffas. 5 Övriga erfarenheter Vi har fått positiv respons från parklekspersonal och besökare efter genomförd insats. Solsegel ger en omedelbar effekt till skillnad från att plantera träd som behöver många år att växa för att uppnå samma effekt. Slutrapport för klimatåtgärder --- [Bilaga 17 uh018 ÅB 2025.pdf] Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 718 Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Anläggningstillgångar 119 981 841,47 2 449 042,53 122 430 884,00 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 105 054 193,83 4 575 891,37 109 630 085,20 12 Maskiner och inventarier 14 927 647,64 -2 126 848,84 12 800 798,80 Omsättningstillgångar 76 049 935,51 -1 031 014,60 18 019 813,09 15 Kundfordringar 25 129 410,40 6 839 618,33 9 134 696,73 16 Diverse kortfristiga fordringar 6 023 396,50 -3 778 316,00 2 245 080,50 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 44 304 358,43 -3 805 389,99 6 334 192,62 19 Kassa och bank 592 770,18 -286 926,94 305 843,24 Summa Tillgångar 196 031 776,98 1 418 027,93 140 450 697,09 Eget kapital -50 930 245,06 24 715 694,26 13 700 449,20 20 Eget kapital -50 930 245,06 24 715 694,26 13 700 449,20 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga skulder -145 101 531,92 -26 133 722,19 -122 115 327,57 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -443 158,08 406 254,08 -36 904,00 25 Leverantörsskulder -113 865 570,95 -10 835 333,19 -85 316 503,14 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -2 887 215,00 250 516,00 -2 636 699,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -27 905 587,89 -15 955 159,08 -34 125 221,43 E33AF18D1B67472688927BA3D76ACA01.xlsx 1 (16) Utskrift: 2026-02-10 15:02 Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 718 Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Summa Skulder & Eget kapital -196 031 776,98 -1 418 027,93 -108 414 878,37 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… E33AF18D1B67472688927BA3D76ACA01.xlsx 2 (16) Utskrift: 2026-02-10 15:02 Balansräkning Kr UB 202513 Stadens bolag Internt Totalt 0,00 0,00 122 430 884,00 0,00 0,00 109 630 085,20 0,00 0,00 12 800 798,80 25 736 182,35 31 262 925,47 75 018 920,91 0,00 22 834 332,00 31 969 028,73 0,00 0,00 2 245 080,50 25 736 182,35 8 428 593,47 40 498 968,44 0,00 0,00 305 843,24 25 736 182,35 31 262 925,47 197 449 804,91 0,00 -39 915 000,00 -26 214 550,80 0,00 -39 915 000,00 -26 214 550,80 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -1 331 812,57 -47 788 113,97 -171 235 254,11 0,00 0,00 -36 904,00 -916 401,00 -38 468 000,00 -124 700 904,14 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -2 636 699,00 -415 411,57 -9 320 113,97 -43 860 746,97 E33AF18D1B67472688927BA3D76ACA01.xlsx 3 (16) Utskrift: 2026-02-10 15:02 Balansräkning Kr UB 202513 Stadens bolag Internt Totalt -1 331 812,57 -87 703 113,97 -197 449 804,91 E33AF18D1B67472688927BA3D76ACA01.xlsx 4 (16) Utskrift: 2026-02-10 15:02 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 718 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -195 229 142,55 -1 190 432,66 -141 620 886,09 -338 040 461,30 30 Försäljning av varor, material -24 943 602,93 -438 634,00 -2 525 004,75 -27 907 241,68 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -61 818 338,07 0,00 7 708,00 -61 810 630,07 32 Övriga avgifter -432 801,00 -31 800,00 0,00 -464 601,00 34 Hyror och arrenden -25 471 190,75 0,00 -4 755 496,00 -30 226 686,75 35 Bidrag, kostnadsersättningar och gåvor -75 858 087,41 0,00 -36 532 006,28 -112 390 093,69 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -6 650 830,51 -720 000,00 -97 816 087,00 -105 186 917,51 37 Intäkter från exploateringsverksamhet o försälj av omsättningstillgångar -291,88 1,34 -0,06 -290,60 38 Försäljning av anläggningstillgångar samt diverse periodiseringskonton -54 000,00 0,00 0,00 -54 000,00 Verksamhetens kostnader (+) 1 728 881 750,68 115 544 936,38 532 975 828,40 2 377 402 515,46 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 217 353,04 0,00 0,00 217 353,04 41 Anläggnings- och underhållsmaterial 7 644,21 0,00 0,00 7 644,21 45 Lämnade bidrag 102 551 291,28 0,00 20 286 671,50 122 837 962,78 46 Köp av huvudverksamhet 809 073 838,01 6 292,36 208 336 573,27 1 017 416 703,64 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 643 090 088,73 0,00 0,00 643 090 088,73 51 Löner ej arbetad tid 20 179 338,96 0,00 0,00 20 179 338,96 54 Kostnader för naturaförmåner -13 871,33 0,00 0,00 -13 871,33 55 Kostnadsersättningar 4 913 844,85 0,00 0,00 4 913 844,85 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 268 190 984,67 268 190 984,67 57 Pensionskostnader 335 114,00 0,00 0,00 335 114,00 60 Lokal- och markhyror 26 945 217,37 108 483 195,59 7 706 389,01 143 134 801,97 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 18 693 920,65 2 138 966,38 773 151,00 21 606 038,03 62 Bränsle, energi och vatten 2 711 783,23 566 982,13 115 041,00 3 393 806,36 63 Operationell leasing/hyra (hyra/leasing av anläggntillg) 7 961 581,25 123 287,61 47 900,00 8 132 768,86 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 31 717 541,59 201 750,08 285 938,00 32 205 229,67 65 Kontorsmateriel och trycksaker 848 576,45 0,00 0,00 848 576,45 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 1 478 734,32 46 928,66 5 340,00 1 531 002,98 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 1 690 035,99 2 992 267,41 1 295 758,76 5 978 062,16 E33AF18D1B67472688927BA3D76ACA01.xlsx 1 (16) Utskrift: 2026-02-10 15:02 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 718 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 69 Kostnader för transportmedel 810 712,00 0,00 0,00 810 712,00 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 18 321 854,93 0,00 54 075,10 18 375 930,03 71 Representation 384 982,24 0,00 0,00 384 982,24 72 Annonser, reklam och information 373 483,80 0,00 119 000,00 492 483,80 73 Försäkringar och riskkostnader 4 145 857,99 79 277,09 28 356,00 4 253 491,08 74 Övriga främmande tjänster 25 480 212,49 879 915,14 24 182 330,07 50 542 457,70 75 Tillfälligt inhyrd personal 3 604 589,14 0,00 0,00 3 604 589,14 76 Diverse kostnader 3 356 575,49 26 073,93 1 548 320,02 4 930 969,44 78 Realisationsförluster och diverse periodiseringskonton 1 450,00 0,00 0,00 1 450,00 Verksamhetens nettokostnader 1 533 652 608,13 114 354 503,72 391 354 942,31 2 039 362 054,16 Avskrivningar (+) 17 291 949,29 0,00 0,00 17 291 949,29 79 Avskrivningar 17 291 949,29 0,00 0,00 17 291 949,29 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 1 550 944 557,42 114 354 503,72 391 354 942,31 2 056 654 003,45 Finansiella intäkter (-) -333 263,98 0,00 0,00 -333 263,98 84 Finansiella intäkter -333 263,98 0,00 0,00 -333 263,98 Finansiella kostnader (+) 1 981,34 34,36 3 154 600,08 3 156 615,78 85 Finansiella kostnader 1 981,34 34,36 3 154 600,08 3 156 615,78 Resultat efter finansiella poster 1 550 613 274,78 114 354 538,08 394 509 542,39 2 059 477 355,25 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 1 550 613 274,78 114 354 538,08 394 509 542,39 2 059 477 355,25 E33AF18D1B67472688927BA3D76ACA01.xlsx 2 (16) Utskrift: 2026-02-10 15:02 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 718 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… E33AF18D1B67472688927BA3D76ACA01.xlsx 3 (16) Utskrift: 2026-02-10 15:02 Anläggningsinformation 10 11 12 13 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar exkl. 117x Förvaltning: 718 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 194 174 001,82 53 862 729,05 0,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 5 921 048,24 2 160 105,59 0,00 UB Anskaffningar 0,00 200 095 050,06 56 022 834,64 0,00 IB Avskrivningar 0,00 -93 529 071,78 -38 935 081,41 0,00 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 -13 004 994,86 -4 286 954,43 0,00 UB Avskrivningar 0,00 -106 534 066,64 -43 222 035,84 0,00 Summa bokfört värde 0,00 93 560 983,42 12 800 798,80 0,00 Summa förändring i Huvudbok 0,00 -7 083 946,62 -2 126 848,84 0,00 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 5 921 048,24 2 139 507,59 0,00 Tillägg 0,00 0,00 20 598,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 5 921 048,24 2 160 105,59 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 -13 004 994,86 -4 286 954,43 0,00 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 -140 540,94 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 140 540,94 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 -7 083 946,62 -2 126 848,84 0,00 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 2381-2389 Inv.skuld Upplösningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anläggnings- och rörelsekapital Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 718 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital 50 930 245,06 Drift Intäkter -338 373 725,28 Kostnader 2 397 851 080,53 Summa 2 059 477 355,25 Investering Inkomster 0,00 Utgifter 19 740 991,82 Summa 19 740 991,82 Totalt 2 079 218 347,07 Stadskassans konto Externa inbetalningar 325 106 141,03 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -1 545 292 148,32 Interna utbetalningar -814 575 653,70 Summa -2 034 761 660,99 Fordran/skuld stadskassan 24 715 694,26 Årets förändring av resultatfond 13 361 000,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 38 076 694,26 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital 26 214 550,80 Kontokontroller Tips Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 718 Felsökning Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 4905 Preliminärt kostnadsförda utländska fakturor 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -3 154 600,08 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv 11 383 413,90 9044 Moms 111 556 542,60 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -631 373,00 9047 Nystartsjobb 3 400 803,00 9052 PO -267 677 182,33 9055 LISA-löner -669 453 257,79 SUMMA Konto 904x och 905x -814 575 653,70 9010 Fördelade gemensamma intäkter 0,00 9020 Fördelade gemensamma kostnader 0,00 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9893 Genomgångskonto kundreskontra IOF Paraplyet 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 Summa stadkonto 1 220 186 007,29 Summa konto 1 220 186 007,29 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 2 059 477 355,25 Summa drift enligt resultatrapport 2 059 477 355,25 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 19 740 991,82 Summa aktiverat (789x) -19 740 991,82 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 2 059 477 355,25 Summa drift enligt anl. & rör.kap 2 059 477 355,25 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 38 076 694,26 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) 38 076 694,26 SUMMA 0,00 Tillgångar 197 449 804,91 Skulder & Eget kapital -197 449 804,91 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202400-202414 IB 202500 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 105 054 193,83 105 054 193,83 12 Maskiner och inventarier 14 927 647,64 14 927 647,64 15 Kundfordringar 25 129 410,40 25 129 410,40 16 Diverse kortfristiga fordringar 6 023 396,50 6 023 396,50 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 44 304 358,43 44 304 358,43 19 Kassa och bank 592 770,18 592 770,18 SUMMA Tillgångar 196 031 776,98 196 031 776,98 201 Eget kapital, ingående värde -47 294 224,88 -50 930 245,06 202 Årets resultet -3 636 020,18 0,00 SUMMA Eget kapital -50 930 245,06 -50 930 245,06 23 Långfristiga skulder 0,00 0,00 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -443 158,08 -443 158,08 25 Leverantörsskulder -113 865 570,95 -113 865 570,95 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -2 887 215,00 -2 887 215,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -27 905 587,89 -27 905 587,89 SUMMA Skulder -145 101 531,92 -145 101 531,92