New Housing Plan for Special Needs Residents

[§16 den 1 december 2025, Kommunfullmäktige Stockholms stads kemikalieplan 2025 - 2031(2408161).pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 15 2025-12-01 § 16 Stockholms stads kemikalieplan 2025 - 2031 Framställan från miljö- och hälsoskyddsnämnden KS 2025/145 Beslut 1. Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031, bilaga 1 till utlåtandet, godkänns. 2. Samtliga nämnder ska arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025- 2031, bilaga 1 till utlåtandet. 3. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del arbeta efter samt att även ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031, bilaga 1 till utlåtandet. 4. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har det övergripande ansvaret för uppföljning av kemikalieplanen. 5. Stockholms stads kemikalieplan 2020-2023 (dnr KS 2019/1510) samt Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast 2020-2024 (dnr KS 2019/710) upphör därmed att gälla. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Stockholms stads kemikalieplan 2025 - 2031. I debatten yttrar sig, se bilaga 4. Förslag till beslut Bjarne Snis Sigtryggsson (S), Maria Mustonen (V) och borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [§17 den 1 december 2025, Kommunfullmäktige Uppföljning av budget 2025 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti(24.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 15 2025-12-01 § 17 Uppföljning av budget 2025 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 2 Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete dnr 171-1405/2015, upphör att gälla, dnr KS 2025/1129 Föreningen Stockholm Pride Samarbetsavtal, dnr KS 2025/1058 Revidering av Elhandelspolicy samt Elhandelsstrategi för kommunkoncernen Stockholms stad, dnr KS 2025/1064 Nulägesrapport om stadens arbete mot våldsbejakande extremism, dnr KS 2025/904 Uppföljning av förändrade ersättningsnivåer inom daglig verksamhet (LSS), dnr KS 2025/854 Gemensam upphandling av statistiktjänster, dnr KS 2025/749 SHIS Bostäders underlag för budget 2026 med inriktning 2027 och 2028 samt framställan om sociala merkostnader år 2026 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända (Stiftelsen Hotellhem), dnr KS 2025/725 KS 2025/1053 Beslut 1. Delårsrapport per den 31 augusti 2025 för Stockholms stad godkänns. 2. Redovisade avsättningar om 237 mnkr godkänns. 3. Basnyckeltal med utfall för år 2024 godkänns enligt bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Stockholms stad avstår år 2025 utdelning från koncernen Stockholms Stadshus AB, 556415-1727. 5. Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad, dnr 171- 1405/2015, upphör att gälla (dnr KS 2025/1129), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Revidering av Elhandelspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (dnr KS 2025/1064) godkänns i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Under förutsättning att avtal årligen kan nås mellan parterna ingår Stockholms stad genom kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Protokoll nr 15 2025-12-01 samarbetsavtal med föreningen Stockholm Pride åren 2026, 2027, 2028 och 2029 (dnr KS 2025/1058) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Stadens kostnader för samarbetsavtal med föreningen Stockholm Pride uppgår till 13 mnkr fördelat över åren 2026, 2027, 2028 och 2029 och behandlas i kommunfullmäktiges budget för respektive år (dnr KS 2025/1058) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Kommunfullmäktige uppmanar kommunstyrelsen att genom stadsledningskontoret fortsätta främja innovation genom samarbete med Stiftelsen Skapa. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Uppföljning av budget 2025 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 2. I debatten yttrar sig, se bilaga 4. Förslag till beslut Borgarrådet Wanngård (S) och borgarrådet Mattsson (V) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Borgarrådet Hedin (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Gabriel Kroon (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Sara Svanström (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 15 2025-12-01 Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [Protokollsutdrag §39 den 17 december 2025, Kommunstyrelsen Stockholms stads regler om arvoden m.m. för kommunala förtroendeuppdrag.pdf] Kommunstyrelsen Protokoll nr 22 2025-12-17 § 39 Stockholms stads regler om arvoden m.m. för kommunala förtroendeuppdrag, anmälan av arvoden år 2026 (att gälla från och med 2026-01-01) KS 2025/1547 Beslut Stockholms stads regler om arvoden m.m. för kommunala förtroendeuppdrag, anmälan av arvoden år 2026 (att gälla från och med 2026-01-01) anmäls. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2025-12-22 Christofer Fjellner 2025-12-22 Torun Boucher 2025-12-22 Karin Jöback 2025-12-22 --- [Protokollsutdrag från KS 2025-12-17 § 9 - Boendeplan SoL och LSS 2025-2035 - Bostäder med särskild service SoL och LSS och stödboende.pdf] Kommunstyrelsen Protokoll nr 22 2025-12-17 § 9 PM: Boendeplan SoL och LSS 2025–2035 - Bostäder med särskild service SoL och LSS och stödboende Framställan från socialnämnden KS 2025/788 Beslut Boendeplan 2025–2035 - Bostäder med särskild service SoL och LSS och stödboende godkänns enligt bilaga 1 till promemorian. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut som redovisas i promemorian. Ärendet Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Boendeplan SoL och LSS 2025–2035 - Bostäder med särskild service SoL och LSS och stödboende. Borgarrådet Ojanne redovisar ärendet i en promemoria. Förslag till beslut Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag till beslut. Borgarrådet Fjellner (M) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2025-12-22 Christofer Fjellner 2025-12-22 Torun Boucher 2025-12-22 Karin Jöback 2025-12-22 --- [Protokollsutdrag §24 den 15 december 2025, Kommunfullmäktige Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 16 2025-12-15 § 24 Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning KS 2024/1201 Beslut 1. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge bostadsbolagen och Bostadsförmedlingen i Stockholm AB i uppdrag att anta Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning enligt bilaga 1 till utlåtandet. 3. Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021–2024, dnr KS 2020/791, upphör därmed att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Emil Bustos (S), Borgarrådet Butros (V) och Cecilia Obermüller (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige Protokoll nr 16 2025-12-15 Johan Nilsson (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Gabriel Kroon (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Borgarrådet Jönsson (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Kristdemokraternas ersättaryttrande i kommunstyrelsen vilket innebär att ärendet ska återremitteras. Beslutsordning Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter kommunstyrelsens förslag mot Moderaternas förslag, Sverigedemokraternas förslag, Liberalernas förslag, Centerpartiets förslag och Kristdemokraternas förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2025-12-22 Cecilia Brinck 2025-12-22 Sara Stenudd 2025-12-22 Karin Jöback 2025-12-22 --- [Protokollsutdrag §22 den 1 december 2025, Kommunfullmäktige Stockholms stads barnombudsmans rapport 2025(2408079).pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 15 2025-12-01 § 22 Stockholms stads barnombudsmans rapport 2025 KS 2025/1297 Beslut Stockholms stads barnombudsmans rapport 2025, bilaga till utlåtandet, godkänns. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Stockholms stads barnombudsmans rapport 2025. I debatten yttrar sig, se bilaga 4. Förslag till beslut Borgarrådet Mattsson (V) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [Protokollsutadrag §28 den 1 december 2025, Kommunfullmäktige Stockholms stads kulturskoleplan - Att växa med kultur.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 15 2025-12-01 § 28 Stockholms stads kulturskoleplan – Att växa med kultur Framställan från kulturnämnden KS 2025/765 Beslut Stockholms stads kulturskoleplan – Att växa med kultur godkänns i enlighet med bilaga 1 till utlåtandet. Reservationer Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Stockholms stads kulturskoleplan – Att växa med kultur. I debatten yttrar sig, se bilaga 4. Förslag till beslut Esme Güler (S), borgarrådet Boucher (V), Martin Hansson (MP) och Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Linnéa Vinge (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Stärkt trygghet i bostadsrätter (DS 2025:28).pdf] Socialförvaltningen Kontorsutlåtande Avdelningen för strategi och utveckling Dnr SOF 2025/954 2025-12-30 Sida 1 (6) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Elin Månsson Kommunstyrelsen Telefon: 08-50825507 Remiss av Stärkt trygghet i bostadsrätter (DS 2025:28) Kontorsutlåtande med hänvisning till kort svarstid. Svar på remiss från Kommunstyrelsen Dnr KS 2025/1530. Förvaltningens beslut Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Brottslighet har en negativ inverkan på tryggheten i samhället och brott som skjutningar, sprängningar och öppen narkotikahandel sker vanligen i anslutning bostadsområden och till platser där människor bor och arbetar. Hyreslagen har redan förändrats på flera punkter de senaste åren för att lättare kunna säga upp kontraktsägare om de eller någon i deras hushåll ägnar sig åt brottslig verksamhet. Bostadsrättslagen föreslås förändras på liknande sätt för att underlätta för bostadsrättsföreningar att få en bostadsrättsägare avflyttad om ägaren bidrar till att minska tryggheten i fastigheten eller till brottslighet i bostadens närområde. I bostadsrättslagen föreslås utökade möjligheter till att säga upp bostadsrättsägare som begår brott i lägenheten eller i bostadsområdet samt neka nya medlemmar i föreningen som har en viss brottsbelastning. Förändringarna gäller för ägaren och de som ingår i dennes hushåll. Socialförvaltningen ställer sig positiv till att den bostadsrättsliga och den hyresrättsliga lagstiftningen harmoniserar mer och ser inga hinder med de bestämmelser som handlar om ökade möjligheter till förverkande av lägenhet. Socialförvaltningen ser dock hinder med att införa en bestämmelse som ger bostadsrättsföreningen ökade möjligheter att neka medlemskap p.g.a. den boendes eller någon i hushållets tidigare brottslighet, då det riskerar att försvåra för individer med brottshistorik att återetableras i samhället och slår hårdare mot redan utsatta grupper i samhället. Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till Storforsplan 36 kommunstyrelsen som svar på remissen. Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/954 Sida 2 (6) Bakgrund Justitiedepartementet har remitterat promemorian, Ds 2025:28, gällande stärkt trygghet i bostadsrätter. Bostadsrättslagen (1991:614) föreslås i huvudsak ändras genom dels ökade möjligheter till beslut om förverkande av bostadsrätt och dels ökade möjligheter till nekande av medlemskap i bostadsrättsförening. Förändringarna i bostadsrättslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Ärendet Regeringen gav i juni 2025 Justitiedepartementet i uppdrag att föreslå förändringar i bostadsrättslagen för att stärka tryggheten i bostadsrätter och föreslå åtgärder som kan bidra till att öka tryggheten i och runt bostadsrättsföreningar som i sin tur ska bidra till en ökad trygghet i bostadsområdena. Brottsligheten beskrivs vara en bidragande orsak till en otrygghet i samhället, framförallt i särskilt utsatta områdena. I de särskilt utsatta områdena är hyresfastigheter den vanligaste boendeformen och boende i hyresfastigheter rapporterar om en högre självupplevd otrygghet än boende i andra upplåtelseformer. Bostadsrättsföreningar utgår dock till 20 procent av boendebeståndet inom de särskilt utsatt områdena. Brottsligheten beskrivs i promemorian ha en stor påverkan på tryggheten för boende och där boende i flerfamiljshus samt fastighetsägare av flerfamiljshus drabbas hårdast av denna brottsutveckling. Vidare konstateras att brottslighet i och runt bostadsområdena dock inte är relaterat till en viss boendeupplåtelseform utan är förekommande i såväl hyresfastigheter som i bostadsrättsföreningar. Även om problemen med brottslighet och otrygghet är mer utbredd och allvarlig i vissa områden förekommer det i hela landet och i alla boendeformer. I promemorian lämnas förslag på förändringar i bostadsrättslagen som i huvudsak innebär att bostadsrättsföreningen ges utökade möjligheter till att säga upp bostadsrättsägare som begår brott i lägenheten eller i bostadsområdet samt neka nya medlemmar i föreningen som har en viss brottsbelastning. Regleringen gäller såväl för ägare eller för någon i dennes hushåll. Vidare föreslås att den bostadsrättliga regleringen ska bli mer överensstämmande med den hyresrättsliga regleringen, en reglering som förändrades den 1 juli 2024 bland annat på punkter relaterade till ökade möjligheter för uppsägning av kontrakt om kontraktsinnehavaren begått brottslighet i och runt hyresfastigheten. Förändringarna i bostadsrättslagen rör: förverkande vid bristande ansvar för trygghet i fastigheten, förverkande vid brott i närmiljön Remiss av Stärkt trygghet i bostadsrätter (DS 2025:28) Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/954 Sida 3 (6) och förverkande vid brott i lägenheten samt nekat medlemskap i bostadsrättsförening p.g.a. tidigare brottsbelastning. Lagförändringarna ger föreningen ökade möjligheter att säga upp bostadsrättsinnehavaren om denne eller övriga i hushållet, även minderåriga, åsidosätter tryggheten i bostaden och dess närmiljö. Tvister mellan bostadsrättsinnehavaren och bostadsrättsföreningen hänvisas till hyresnämnden för prövning och rättspraxis. Förverkande av lägenheten I förändringarna som föreslås gällande ökade möjligheter till beslut om förverkande av lägenhet innebär det en harmonisering med den hyresrättsliga lagstiftningen som nyligen förändrats. Bostadsrättsföreningen ska ges ökade möjligheter att säga upp en medlem i föreningen om den uppvisar bristande skötsamhet i frågor om bevarandet av trygghet i och kring bostadshuset. Bristande skötsamhet innefattar ett uppsamlande begrepp för olika former av åsidosättande såväl brottsliga som övriga ageranden så som bristande sundhet och ordning eller att ett gott skick inom fastigheten har åsidosatts. Vid tolkning av särskilt allvarliga fall av bristande skötsamhet ska bostadsrättsinnehavaren ha allvarligt åsidosatt intresset av trygghet hos övriga boende eller hos någon annan som verkar inom fastigheten. I det fall där bristande trygghet i fastigheten utgörs av brottsliga handlingar ska utgångspunkten vara att det är ett straffvärde på minst fängelsestraff, och inte frivårdspåföljder, för att bestämmelsen ska kunna tillämpas. Vid fall av förverkande till följd av att bostadsrättsinnehavaren har begått brott i närmiljön innebär det att brottet ska ha riskerat att medföra en försämring i närmiljön relaterat till trygghet. Hänsyn ska tas till i vilken utsträckning brottet påverkat andra boende i närmiljön. Likt den hyresrättsliga regleringen ska brotten påverka otryggheten för boende i miljön exempelvis narkotikahandel, grova vapenbrott, sabotage för blåljuspersonal, involvering av minderåriga i brott samt om brottsligheten har en koppling till kriminella grupperingar. Brottet ska ha ett visst allvar eller omfattning och om brottet förknippas med ett högre straffvärde ska bostadsrättsinnehavaren kunna sägas upp, vid bötesbrott bör bestämmelsen inte vara tillämplig. Vid beslut om förverkande p.g.a. brott i lägenheten ska skälen utgöras av att lägenheten varit ett hjälpmedel eller en förutsättning för brottsligheten. Tidigare lagstiftning krävde att lägenheten till en väsentlig del skulle använts för brottsligheten. I föreliggande förslag ska brottsligheten istället ha underlättats av en tillgång till lägenheten eller anslutande utrymmen exempelvis vid förvaring av narkotika. Vid ett beslut om förverkande ska hänsyn tas till om brottsligheten är allvarlig, vanemässig eller av en större omfattning. Remiss av Stärkt trygghet i bostadsrätter (DS 2025:28) Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/954 Sida 4 (6) Neka medlemskap i bostadsrättsförening I lagförändringarna föreslås att en bostadsrättsförening alltid ska kunna neka medlemskap i föreningen om sökande, eller någon som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till brottslighet och där det finns en befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för övriga föreningsmedlemmar skulle försämras på ett sätt som inte bör tålas om medlemskapet godkännes. Ett godkännande av medlemskap i bostadsrättsföreningen är en förutsättning för att lägenheten ska kunna överlåtas till den tilltänkta bostadsrättsinnehavaren. Vid nekande av medlemskap ska brottslighet som är allvarlig, omfattande och med koppling till boendet eller dess närmiljö ges större betydelse vid prövning om medlemskap. Även brottslighet som skulle ha kunnat leda till beslut om förverkande av lägenhet ska i normalfallet ligga till grund även för ett beslut om nekande av medlemskap. I bedömningen ska hänsyn tas till om övriga medlemmar i bostadsrättsföreningen riskerar att utsättas för störningar i bostadsmiljön eller att det finns risk för otrygghet i fastigheten eller i närområdet. Med den utökande möjligheten till nekande av medlemskap p.g.a. tidigare brottslighet finns varken brottsrubriceringar eller hur långt tillbaka i tiden som brottet ska ha inträffat stipulerat. Det finns således en frihet för föreningar att beakta all brottslighet för frågan och göra en bedömning om den tidigare brottsligheten hos den sökande ger en befogad anledning att anta att ett beviljat medlemskap medför följder som inte bör accepteras. Utgångspunkten föreslås vara att det är föreningen som ska styrka de omständigheter som ligger till grund för nekande av medlemskap. Ärendets beredning Ärendet har beretts vid socialförvaltningen, avdelningen för strategi och utveckling. Med anledning av att det inte finns något inbokat nämndsammanträde under svarstiden svarar förvaltningen med ett kontorsutlåtande. Förvaltningens synpunkter och förslag Socialförvaltningen bedömer att det inte föreligger skäl för att göra skillnad i regleringar gällande uppsägning och beslut om förverkande i flerfamiljshus utifrån boendets upplåtelseform. Således ses inga hinder med att bostadsrättslagen förändras till att bli mer lik den hyresrättsliga regleringen från år 2024. Socialförvaltningen har inga invändningar mot att beslut om förverkande av bostadsrätter mer likställs de uppsägningsgrunder som finns inom hyreslagen. Dock vill socialförvaltningen påtala att de hyresrättsliga förändringarna med ökade möjligheter till uppsägning p.g.a. brott av hyresgäst eller medboende (och nu även föreslås gälla bostadsrättsinnehavare) kan leda till en ökad risk för Remiss av Stärkt trygghet i bostadsrätter bostadslöshet hos sårbara grupper som är i behov av stöd och hjälp (DS 2025:28) Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/954 Sida 5 (6) från samhället. Bostadslöshet är ofta en omständighet som försvårar för socialtjänsten att ge stöd till dem som är i behov av det och kan leda till att problem förvärras. Allra mest ser socialförvaltningen ökade risker för att fler barn kan komma att växa upp i otrygga boendelösningar som riskerar att inverka negativt på barnens utveckling och hälsa. Barnkonventionen är fortsatt gällande varvid barn har rätt till en bostad. I Stockholms stad är bostadsbristen påtaglig och möjligheten till ett självständigt boende är inte jämnt fördelat bland stockholmarna p.g.a. höga bostadspriser på marknaden och långa kötider för hyreskontrakt. Således ser förvaltningen det inte som önskvärt att allt fler invånare kan komma att bli av med sin bostad exempelvis om bostadsrättsägarens barn involverats i brottslighet, då det istället leder till en ökad risk för bostadsbrist och en risk för en ökad efterfrågan av stöd och hjälp med boende och akutlogi hos socialtjänsten. Förändringarna redan genomförda inom den hyresrättsliga regleringen och därav är det en utveckling som förvaltningen ser även bör kunna inkludera stockholmare som har ett ägande av en bostadsrätt. Det bedöms inte vara motiverat med skillnader, på denna punkt, utifrån boendets upplåtelseform. När det kommer till barn som begår brott ser socialförvaltningen stora risker med den utveckling som pågår där barn hålls ansvariga för sina handlingar på samma sätt som vuxna. Barn har inte samma förmåga att förutse konsekvenser av sitt handlande och därför behöver hänsyn tas till att det är just barn och enbart i undantagsfall möjliggöra förverkande eller uppsägning p.g.a. av barns brottslighet. Ett förverkande beslut som behöver ta hänsyn till hela familjesituationen och eventuella medboende syskon, som annars också riskerar en bostadslöshet. Socialförvaltningen vill påtala vikten av att socialtjänsten får ta del av den rättelseanmodan som förening delger bostadsrättsinnehavare och i de fall ett förverkandebeslut kommer till stånd för att kunna medverka till att vuxna och barn ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden och erbjuda förebyggande åtgärder innan ett förverkande har beslutats. I förslagen lagförändring ska även bostadsrättsföreningar ges ökade möjligheter att neka ett medlemskap i en bostadsrättsförening p.g.a. sökanden eller medboendes tidigare brottslighet. Socialförvaltningen ser inga liknande möjligheter i den hyresrättsliga lagstiftningen och ser vinster med att hålla dem båda lagstiftningarna så lika som möjligt. Vidare ses risker med att invånare ska nekas medlemskap och möjlighet till bostadsrätt p.g.a. tidigare brottslighet samt att brottsligheten dessutom inte ska behöva vara straffrättsligt avgjord. Vidare finns en stor tveksamhet Remiss av Stärkt trygghet i bostadsrätter till att det ska gå att neka någon möjlighet till boende i bostadsrätt (DS 2025:28) Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/954 Sida 6 (6) för brott begångna tillbaka i tiden och allra helst när det är långt tillbaka i tiden. Socialförvaltningen ser även risker med att bevisbördan för brottslighet ska ligga på bostadsrättsföreningen och att uppgifterna som ligger till grund för nekandet kan bygga på lösare information som finns på internet eller hörsägen i området. Socialförvaltningen ser att det finns stora risker för felkällor och risker för godtyckliga bedömningar. Socialförvaltningen framhåller att det är av vikt att det finns möjligheter till återetablering och återanpassning i samhället även för dem som har en brottslig erfarenhet och att denna bestämmelse riskerar att stämpla och sortera bort individer och deras fortsatta möjligheter till ett annat vägval i livet. Även hos de individer som gjort bot för sin tidigare brottslighet. Socialförvaltningen ser att möjlighet till eget boende är högst centralt när det gäller frågor om återanpassning i samhället och anser att denna bestämmelse är otydlig och kan riskera leda till godtyckliga bedömningar och inlåsningseffekter och riskera att leda till ett långvarigt bidragsberoende av socialtjänsten i frågor om boende och riskera att fler barn växer upp i otrygga boendelösningar. Socialförvaltningen är således negativ till att införa bestämmelse om ökade möjligheter att neka medlemskap i bostadsrättsförening. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Stärkt trygghet i bostadsrätter (Ds 2025 28) Remiss av Stärkt trygghet i bostadsrätter (DS 2025:28) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-01-12 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-01-12 --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga.pdf] Socialförvaltningen Kontorsutlåtande Avdelningen för strategi och utveckling Dnr SOF 2025/1031 2026-01-07 Sida 1 (9) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Karin Nordmark Kommunstyrelsen Telefon: 08-50825281 Remiss av Promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2025/1615 Förvaltningens beslut Socialförvaltningens kontorslåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Kriminalvården föreslås få ett tydligt ansvar att erbjuda utbildning som motsvarar grundskola, anpassade skolformer, specialskola och gymnasieskola, med anpassningar för den särskilda miljön. Utbildningen ska hålla samma kvalitet, värdegrund och pedagogiska principer som inom skolväsendet och syfta till att förebygga återfall i brott och främja återanpassning till samhället. Förslagen omfattar ändringar i skollagen och en ny förordning som reglerar utbildningens innehåll, organisation, undervisningstid, behöriga lärare, elevhälsa, stödinsatser, betygssättning och individuella studieplaner. Det föreslås även regler för fjärrundervisning, rätt att fullfölja studier samt särskilda bestämmelser för elever över 18 år. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027, och ytterligare utredning föreslås för att stärka utbildningsrätten för barn och unga i häkte. Socialförvaltningen ställer sig frågande till den korta remisstiden och vill understryka den risk för demokratin det innebär att remissinstanser inte ges tillräcklig tid att sätta sig in i och analysera de ofta komplexa omständigheter som förändringar i lagstiftningen ger upphov till. Föreliggande promemoria är inget undantag. Förvaltningen ställer sig positiv till promemorians förslag och ambition. Promemorian utgår från barns rätt till utbildning och Socialförvaltningen framhåller skolans roll som skyddsfaktor i allmänhet men också i Avdelningen för strategi och utveckling synnerhet för de barn och unga som kommer att omfattas av Storforsplan 36 promemorians förslag. Förvaltningen vill uttrycka vikten av att Box 44 123 21 Farsta förslaget antas i sin helhet och strävar mot en högsta nivå. Till Växel 08-50825000 Fax exempel är det viktigt att kriminalvården strävar efter erfarna lärare socialforvaltningen@stockholm.se med hög kompetens samt en god elevhälsa. Trots att https://start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/1031 Sida 2 (9) Kriminalvården ges möjlighet att bedriva fjärrundervisning är det centralt att den absoluta majoriteten av undervisningen sker på plats och att dess organisation tar höjd för ett sådant krav. Sannolikt kommer många av de barn som avtjänar fängelsestraff varit häktade innan varför det är av yttersta vikt att även barns rätt till utbildning och skolgång i häktet stärks. Förvaltningen välkomnar förslaget att utreda detta vidare. Förvaltningen ser extra positivt på promemorians förslag om att Kriminalvården ska erbjuda barn en inledande kartläggning av deras kunskaper, samt att rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Detta möjliggör för barnet att erbjudas skolgång utifrån hens individuella behov och få rätt stöd från början. Eftersom betydelsen av skola som skyddsfaktor mot kriminalitet, missbruk och social utsatthet och som möjlighet för att det ska gå bra för barnet senare i livet är det positivt att utredningen föreslår att barn som påbörjat sin gymnasieskola i anstalt ska få fortsätta påbörjade studier när de fyller 18 och byter anstalt. Förvaltningen ser det som oroande att de barn som döms till fängelse efter den 1 juli 2026, men innan den 1 mars 2027 när denna förordning föreslår träda i kraft, inte kommer att kunna fortsätta ett påbörjat gymnasieprogram när de fyller 18 år. Målet för undervisningen på kriminalvårdsanstalt behöver vara att de barn och unga som vistas där klarar grundskolan med behörighet till gymnasiet och i nästa led går ut gymnasiet med en examen. Förvaltningen är positiv till att barn och unga som inte är folkbokförda i Sverige men som enligt skollagen har rätt till utbildning inom skolväsendet, även ska ha rätt att delta i utbildning för barn och unga intagna på kriminalvårdsanstalt. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Bakgrund Socialnämnden har fått en remiss från Kommunstyrelsen för besvarande gällande en promemoria om Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga (U2025/02404). Ärendet I lagrådsremissen Frihetsberövande påföljder för barn och unga föreslås att barn och unga, i de fall en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Med anledning av detta tillsattes en utredning med uppdraget att ta fram förslag på nödvändiga författningsändringar Remiss av Promemorian Kriminalvårdens för att barn och unga som döms till fängelse ska kunna tillgodose skolverksamhet för barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/1031 Sida 3 (9) sin rätt till utbildning samtidigt som Kriminalvården får förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig skolverksamhet. I lagrådsremissen Frihetsberövande påföljder för barn och unga föreslås att Kriminalvården ska erbjuda utbildning till barn som avtjänar fängelsestraff. För det ändamålet föreslås att Kriminalvården får en skyldighet att anordna utbildning som motsvarar grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet eller den unge vistas i en kriminalvårdsanstalt. Utredarna skriver i sin promemoria att utbildning är en av de mest effektiva skyddsfaktorerna mot kriminalitet, missbruk och social utsatthet. För att förebygga återfall i brott och främja en hållbar återanpassning till samhället är det därför viktigt att barn och unga som döms till fängelse får tillgång till utbildning av hög kvalitet. Alla åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för barn och unga att lyckas med sin skolgång, och i förlängningen till etablering på arbetsmarknaden eller övergång till vidare studier, är därför viktiga i det brottsförebyggande arbetet. I promemorian föreslås ett nytt regelverk för Kriminalvårdens utbildning för barn och unga som är intagna i kriminalvårdsanstalt. Det föreslagna regelverket innebär att utbildningen ska motsvara den utbildning som ges till barn och ungdomar inom skolväsendet med de nödvändiga avvikelser som följer av att utbildningen anordnas i kriminalvårdsanstalt. Syftet med förslagen är att säkerställa att barns och ungas rätt till utbildning tillgodoses och att barn och unga som är frihetsberövade erbjuds en kvalitativ utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges till barn och unga inom skolväsendet. I promemorian föreslås ändringar i skollagen som innebär att utbildningen för skolpliktiga barn ska motsvara den i grundskolan eller i förekommande fall anpassade grundskolan eller specialskolan. För barn och unga som inte längre är skolpliktiga föreslås ändringar i skollagen som innebär att utbildningen ska motsvara sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Rätten att delta i sådan utbildning ska även omfatta den som påbörjar sådan utbildning i kriminalvårdsanstalt innan han eller hon fyllt arton år. Det föreslås även att det som anges i skollagen, om syftet och utformningen av utbildningen inom skolväsendet samt om elevernas lärande och personliga utveckling, också ska gälla för utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt. Det tydliggör att utbildningen som ges till intagna i kriminalvårdsanstalt ska präglas av samma grundläggande värden, mål och pedagogiska principer som utbildning inom skolväsendet, trots att den bedrivs i en särskild Remiss av Promemorian Kriminalvårdens kontext. skolverksamhet för barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/1031 Sida 4 (9) Utöver ändringar i skollagen föreslås att det införs en ny förordning om utbildning för barn och unga intagna i kriminalvårdsanstalt. Förordningen ska innehålla preciserade bestämmelser om den särskilda utbildningen. Syftet med utbildningen ska vara detsamma som för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar. Det föreslås bland annat att det i förordningen ska finnas bestämmelser om att undervisningen för skolpliktiga elever ska omfatta samma ämnen som de har rätt till i grundskolan eller i förekommande fall ämnen och ämnesområden i anpassade grundskolan eller ämnen i specialskolan. I förordningen ska det även finnas bestämmelser om vilken utbildning som ska erbjudas ungdomar som inte längre är skolpliktiga. Förslaget innebär att Kriminalvården ska erbjuda ungdomar en utbildning som till innehåll och omfattning motsvarar ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram, som han eller hon uppfyller behörighetskraven för. Behörighetskraven ska vara desamma som för gymnasieskolan. För ungdomar som endast uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram ska en utbildning som till innehåll och omfattning motsvarar ett yrkesprogram erbjudas. För de ungdomar som saknar behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan ska utbildning motsvarande introduktionsprogrammen yrkesintroduktion eller individuellt alternativ i gymnasieskolan erbjudas. Det föreslås att det i förordningen ska finnas bestämmelser om en garanterad undervisningstid, som ska vara samma för alla elever. Enligt förslaget ska undervisningstiden för en elev i utbildningen motsvara den genomsnittliga tiden om 23 timmar i veckan. Det föreslås att utbildning ska få bedrivas kontinuerligt men i form av ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin. Läsåret ska börja i juli och sluta i juni. Det föreslås att det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor och att Kriminalvården för undervisningen ska använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva i enlighet med vad som gäller enligt skollagen och förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar. Det finns förslag på i vilken omfattning och när interaktiv undervisning (fjärrundervisning) får bedrivas. Fjärrundervisning får bara bedrivas om det för viss undervisning om det inte finns någon lämplig lärare som uppfyller kraven på legitimation och behörighet att tillgå, eller att närundervisning skulle leda till organisatoriska svårigheter för Kriminalvården. Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 25 procent av elevens undervisningstimmar och får heller inte användas för vissa ämnen. Det föreslås även särskilda bestämmelser i förordningen om rätten att få fullfölja utbildningen. Dessa bestämmelser innebär att en elev Remiss av Promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/1031 Sida 5 (9) som har påbörjat utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska ges möjlighet att fullfölja utbildningen enligt den individuella studieplanen under den tid han eller hon är intagen i kriminalvårdsanstalt. Dessa ändringar innebär att företräde i vissa fall ska ges till den som önskar fullfölja studier som han eller hon har påbörjat inom Kriminalvårdens utbildning för barn och unga intagna i kriminalvårdsanstalt. Det föreslås särskilda bestämmelser om hur undervisningen får bedrivas för den elev som fyllt 18 år och som fortfarande deltar i utbildning motsvarande gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, och som samtidigt är placerad på en avdelning för vuxna. Det föreslås att en elev som är i behov av stöd ska erbjudas stöd. Sådant stöd ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det föreslås även att eleverna ska erbjudas sådana medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser som ingår i elevhälsan i motsvarande skolformer inom skolväsendet. För sådana insatser ska det finnas personer med samma kompetens som krävs inom skolväsendet. Det föreslås att varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Dessutom föreslås det att eleverna ska tillförsäkras en miljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero, att eleverna ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings och yrkesverksamhet kan tillgodoses, att eleverna har tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål samt att eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Det föreslås att Kriminalvården ska sätta och utfärda betyg i enlighet med de bestämmelser som gäller för motsvarande skolform inom skolväsendet. Det föreslås även att eleverna ska ha utvecklingssamtal minst en gång varje termin och att Kriminalvården ska erbjuda barn intagna i kriminalvårdsanstalt en inledande kartläggning av deras kunskaper inför utbildningen och att det för varje elev ska upprättas en individuell studieplan. Promemorian föreslår även ett förtydligande i skollagen om att de barn och unga som inte är folkbokförda i Sverige men som omfattas av en rätt till utbildning inom skolväsendet ska ha samma rätt till utbildning som andra barn och unga när de är intagna i kriminalvårdsanstalt. Rätten till utbildning som motsvarar grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan gäller under förutsättning att utbildningen påbörjas vid en kriminalvårdsanstalt innan han eller hon fyllt 18 år. Det föreslås att det ska införas en ny Remiss av Promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/1031 Sida 6 (9) särskild utbildningsform i skollagen, utbildning för intagna i häkte. För intagna i häkte ska Kriminalvården få anordna utbildning som motsvarar grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Författningsändringarna och den nya förordningen föreslås träda i kraft den 1 mars 2027. Ytterligare områden som har betydelse för utbildningen när det gäller barn och unga som är intagna i Kriminalvårdsanstalt har identifierats. När det gäller barns och ungas rätt till utbildning i häkte så behöver den stärkas, inte minst om förslagen i utkastet till lagrådsremissen Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott genomförs. Det bör därför tillsättas en utredning som får i uppdrag att se över möjligheten att ge Kriminalvården ett tydligt ansvar för att elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som är intagna i häkte erbjuds särskild undervisning. Sådan särskild undervisning bör även omfatta barn och unga intagna i häkte som fullgör skolplikt eller sin skolgång utanför skolväsendet. Ärendets beredning Ärendet har beretts vid avdelningen för strategi och utveckling. Förvaltningens synpunkter och förslag Synpunkter på remisstid Socialförvaltningen ställer sig inledningsvis frågande till den korta remisstiden gällande Promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga. Remissen inkom till Stockholms stad den 16 december 2025 med sista svarsdatum satt till den 13 januari 2026. För socialförvaltningens del innebär detta att remissen varken kan gå den ”vanliga vägen” med möjlighet för samverkansgrupp eller rådet för funktionshinderfrågor att ta del av svaret. Den utsatta svarstiden är knapp som den är och med infallande jul- och nyårshelger, helt otillräcklig. Problematiken med korta remisstider har bland annat tagits upp av lagrådet vid möte 2018-10-23 där det framkommer att remissinstanserna bör få tillräcklig tid för att sätta sig in i de presenterade förslagen, bilda sig en uppfattning om dem och skriva ett remissvar. I Propositionshandboken (Ds 1997:1) som innehåller riktlinjer för regeringsarbetet anges att remisstiden som huvudregel inte bör sättas kortare än tre månader. Vad gäller kommuner måste också beaktas att beslutsordningen kan vara sådan att den kräver viss tid. Socialförvaltningen kan vad gäller den aktuella promemorian inte se något skäl till att den föreskrivna remisstiden inte efterlevs. På ett Remiss av Promemorian Kriminalvårdens övergripande plan har förvaltningen också noterat att remisstiderna skolverksamhet för barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/1031 Sida 7 (9) generellt sett förkortats och vill understryka den risk för demokratin det innebär att remissinstanser inte ges tillräcklig tid att sätta sig in i och analysera de ofta komplexa omständigheter som förändringar i lagstiftningen ger upphov till. Föreliggande promemoria är inget undantag. Synpunkter på promemorians förslag Förvaltningen ställer sig positiv till promemorians förslag och ambition. Promemorian utgår från barns rätt till utbildning och framhåller skolans roll som skyddsfaktor i allmänhet men också i synnerhet för de barn och unga som kommer att omfattas av promemorians förslag. Om Kriminalvården ska klara av uppdraget att tillhandahålla en skola för barn och unga i enlighet med förslaget kommer det att kosta samhället mycket pengar. Förvaltningen vill här uttrycka vikten av att förslaget antas i sin helhet och strävar mot en högsta nivå. Till exempel är det viktigt att kriminalvården strävar efter erfarna lärare med hög kompetens samt en god elevhälsa. Trots att Kriminalvården ges möjlighet att bedriva fjärrundervisning är det centralt att den absoluta majoriteten av undervisningen sker på plats. Möjligheten till 25 % fjärrundervisning tycks alltför generös i sammanhanget och förvaltningen vill understryka att barns inlärning och kunskapsinhämtning, samt möjligheten för Kriminalvårdens lärare att ge stöd, avsevärt försämras när undervisning ges som fjärrundervisning med hjälp av digitala verktyg. Det är därför av vikt att Kriminalvården så långt det är möjligt bedriver sin skolverksamhet på plats och att dess organisation tar höjd för ett sådant krav. Förvaltningen är positiv till att de förslag och bedömningar som redovisas i promemorian, om ett tydligt regelverk anpassat efter de särskilda förutsättningar som anstaltsmiljön innebär, syftar till att säkerställa att barn och unga som är frihetsberövade erbjuds en kvalitativ utbildning som så lång det är möjligt motsvarar en utbildning som ges till barn och unga inom skolväsendet. Sannolikt kommer många av de barn som avtjänar fängelsestraff varit häktade innan varför det är av yttersta vikt att även barns rätt till utbildning och skolgång i häktet stärks. Förvaltningen välkomnar förslaget att utreda detta vidare. I Stockholms stad, som sedan länge arbetet med SAMS1 och som sedan våren 2022 arbetat med skolsamordnare inom socialtjänsten för barn och unga som är placerade i vissa placeringsformer, till exempel HVB-hem inklusive SiS, har flertalet lärdomar dragits. Bland annat har det blivit tydligt att placerade barn och unga vill gå Remiss av Promemorian Kriminalvårdens 1 SAMS – Samverkan för placerade barn och ungas kontinuerliga skolgång skolverksamhet för barn och unga Artikelnummer: 2024-6-9176. Socialstyrelsen 2025. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/1031 Sida 8 (9) i skolan när en skolgång utifrån deras förutsättningar erbjuds och när de ges relevant stöd. En placering kan innebära att barnet vågar och får möjlighet att tänka på framtiden vilket kan innebära motivation för utbildning. Vidare har vikten av samverkan mellan socialtjänst, nuvarande och mottagande skola varit av stor vikt. Dessa kunskaper, till exempel om överlämning av information och skoldokumentation mellan skolor, som regleras i SAMS, kan Kriminalvården ta del av i arbetet inför och gällande uppdraget att bedriva skola för barn och unga. Det kan handla om dokumentation från flera tidigare skolor samt från häktet om barnet vistas där. Förvaltningen ser extra positivt på promemorians förslag om att Kriminalvården ska erbjuda barn en inledande kartläggning av deras kunskaper, samt att rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Den individuella studieplanen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål, utbildningens innehåll, omfattning och i förekommande fall stödåtgärder. Planen ska utarbetas i samverkan med eleven och ska vid behov revideras. Detta möjliggör för barnet att erbjudas skolgång utifrån hens individuella behov och få rätt stöd från början. Det är viktigt att barn och unga som vistas på kriminalvårdsanstalt deltar i utbildning utifrån sina kunskaper och möjligheter. Eftersom betydelsen av skola som skyddsfaktor mot kriminalitet, missbruk och social utsatthet och som möjlighet för att det ska gå bra för barnet senare i livet är det positivt att utredningen föreslår att barn som påbörjat sin gymnasieskola i anstalt ska få fortsätta påbörjade studier när de fyller 18 och byter anstalt. Förvaltningen ser det som oroande att de barn som döms till fängelse efter den 1 juli 2026, men innan den 1 mars 2027 när denna förordning föreslår träda i kraft, inte kommer att kunna fortsätta ett påbörjat gymnasieprogram när de fyller 18 år. Målet för undervisningen på kriminalvårdsanstalt behöver vara att de barn och unga som vistas där klarar grundskolan med behörighet till gymnasiet och i nästa led går ut gymnasiet med en examen. När barn lämnar fängelset är det viktigt att Kriminalvårdens skolverksamhet kan lämna över information om var barnet/den unga ligger kunskapsmässigt, till mottagande skola. Det är viktigt att Kriminalvården förbereder inför skolbytet så att barnet får en kontinuerlig skolgång i samband med frigivning. Om det är möjligt för barnet att, åtminstone i slutet av sin tid på anstalt, som del i en utslussning, delta i undervisning i en skola utanför anstalten, och om det bedöms som det bästa för barnet, bör detta möjliggöras. Något som inte tas upp i promemorian och som ligger utanför själva skolverksamheten, är vikten av att medarbetare på de anstalter där barn och unga vistas har och ges möjlighet att hjälpa barn och unga Remiss av Promemorian Kriminalvårdens med läxor, förberedelser inför prov etcetera för att än mer öka barn skolverksamhet för barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/1031 Sida 9 (9) och ungas möjligheter att klara skolan och därmed sina chanser till självförsörjning och minska risken för återfall i brott. Förvaltningen är positiv till att barn och unga som inte är folkbokförda i Sverige men som enligt skollagen har rätt till utbildning inom skolväsendet, även ska ha rätt att delta i utbildning för barn och unga intagna på kriminalvårdsanstalt. Denna rätt gäller utbildning som motsvarar grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, under förutsättning att utbildningen påbörjas innan han eller hon fyllt år 18 år. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga Remiss av Promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-01-13 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-01-13 --- [Kontorsutlåtande - Remiss av För barns rättigheter och trygghet - en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga.pdf] Socialförvaltningen Kontorsutlåtande Avdelningen för strategi och utveckling Dnr SOF 2025/940 2026-01-15 Sida 1 (11) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Erik Sundqvist Kommunstyrelsen Telefon: 08-50843112 Remiss av För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2025/1542 Förvaltningens beslut Socialförvaltningens kontorslåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Bakgrund Kommunstyrelsen har skickat remissen av förslag till lagrådsremiss ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga. Med anledning av den korta remisstiden svarar socialförvaltningen med ett kontorsutlåtande. Övrig remissinstans är stadsledningskontoret. Ärendet Förslagen innebär att lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ersätts med en modern och tydlig lagstiftning, som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. I lagrådsremissen till lagrådsremiss föreslås att de flesta bestämmelser i LVU behålls och förs över till två nya lagar. Det handlar dels om en lag om omhändertagande för vård av barn och unga, dels en lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Vissa större ändringar föreslås också: • Barnrättsperspektivet stärks, bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i respektive lag. • Förutsättningarna för att omhänderta barn och unga justeras. Det handlar bland annat om att bättre kunna skydda barn Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling från kriminella miljöer och hedersrelaterat våld. Storforsplan 36 • Tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn Box 44 stärks genom att ett omhändertagande för vård i vissa fall 123 21 Farsta Växel 08-50825000 ska kunna fortsätta i ett familjehem som barnet fått en stark Fax socialforvaltningen@stockholm.se anknytning till. https://start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 2 (11) • En begränsning införs för vårdnadshavares möjlighet att upprepade gånger begära att ett omhändertagande ska upphöra. Det ska freda barn från oro och otrygghet av återkommande prövningar av omhändertagandet. • För att stärka barns möjligheter att komma till tals och ta tillvara sina rättigheter föreslås rätten till offentligt biträde förtydligas och utökas För att åstadkomma en ordning där frågan om barnets eller den unges bästa får större tyngd återfinns principen om barnets eller den unges bästa även i bestämmelsen som reglerar grunderna för omhändertagande för vård. Denna dubbelreglering är motiverad för att tydliggöra att domstolen ska göra en bedömning av om omhändertagandet är för barnets eller den unges bästa och att bedömningen ska redovisas. Bedömningen av om ett omhändertagande är till barnets eller den unges bästa innebär att målet med den planerade vården och rätten till skydd ska vägas mot de risker och inskränkningar i barnets eller den unges rättigheter som omhändertagandet kan innebära. Förslaget till lagrådsremiss tar upp att det är fortsatt viktigt att barn kan omhändertas för vård vid brister i omsorgen. Dessa brister ska tydligt omfatta hela föräldraansvaret och barnets grundläggande rättigheter, även i riskfyllda miljöer såsom hem med koppling till allvarlig kriminalitet. För att undanröja oklarheter bör uttrycket ”brister i omsorgen” ersättas med ”brister i omsorgen om barnets grundläggande behov”. Med detta avses barnets rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran enligt Föräldrabalken, vilket omfattar såväl materiella och känslomässiga brister som bristande trygghet, vägledning och uppfostran. Bestämmelsen omfattar även situationer där ett barn tar skada av omfattande hushållsarbete, tvingas att utföra hårt kroppsarbete eller på annat sätt utnyttjas. Förvaltningens synpunkter och förslag Inledande synpunkter Socialförvaltningen Stockholms stad ställer sig inledningsvis frågande till den utsatta remisstiden gällande lagrådsremissen till lagrådsremiss - en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga. Remissen inkom till Stockholms stad den 9 december 2025 med sista svarsdatum satt till 16 januari 2026. Den utsatta svarstiden är således en dryg månad med infallande jul – och nyårshelger, ett otillräckligt tidsspann när det rör förändringar av tvångslagstiftning till stöd och skydd för barn och unga, en av de mest ingripande interventioner som står samhället till buds. Problemet med korta remisstider har bland annat tagits upp av lagrådet 2018-10-23 där framkommer att remissinstanserna bör få Remiss av För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande tillräcklig tid att sätta sig in i de presenterade förslagen, bilda sig en för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 3 (11) uppfattning om dem och avfatta ett remissvar. I Propositionshandboken (Ds 1997:1) som innehåller riktlinjer för regeringsarbetet anges att remisstiden som huvudregel inte bör sättas kortare än tre månader. Vad gäller kommuner måste också beaktas att beslutsordningen kan vara sådan att den kräver viss tid. Socialförvaltningen kan vad gäller föreliggande utkast inte se något skäl till att den föreskrivna remisstiden inte efterlevs. Förslaget till lagrådsremiss har utarbetats under lång tid och bygger delvis på en proposition från 2015. De förändringar som föreslås är inte heller av den karaktär att de omedelbart behöver implementeras. På ett övergripande plan har förvaltningen också noterat att remisstiderna generellt sett förkortats och vill understryka den risk det innebär att instanser inte ges tillräcklig tid att sätta sig in i och analysera de ofta komplexa omständigheter som förändringar i lagstiftningen ger upphov till. Föreliggande utkast är inget undantag som den goda ambitionen till trots innehåller delar som inte är väl underbyggda eller som på ett tillfredsställande analyserar de problem de är tänka att åtgärda. Ett stärkt barnrättsperspektiv Förvaltningen anser att lagrådsremissen i stora delar är genomtänkt och innehåller positiva förändringar. Många av dess förslag kommer sannolikt stärka barns rättigheter i LVU-processen. Detta syns bland annat genom att barns och ungas rättigheter presenteras i 2 kap 1-4 §§ kap där framgår att barn och unga har rätt att framföra sina åsikter; har rätt till information och rätt att föra sin egen talan. Förvaltningen vill här särskilt framhålla att tydliggörandet av barns rätt till kontinuerlig information anpassad efter dess individuella förutsättningar är av godo, framförallt vikten av att barnet eller den unge ges information om beslutet i sig samt hur detta kan överklagas Förvaltningen är också positiv till att barns rätt till offentligt biträde enligt 17 kap 1-7 §§ förtydligas och utökas - något som är både önskvärt och angeläget. Även det faktum att den nya lagen stadgar att det alltid ska prövas om vården är till barnets bästa kan bidra till att stärka barnrättsperspektivet i domstolarnas prövningar. Det är också välkommet med en språklig redigering av den ibland gammalmodiga och föråldrade begreppsapparaten i nuvarande LVU. Struktureringen av den nya lagen i kapitel torde även göra den mer överskådlig. De nuvarande rekvisit som utgör grund för vård, och som är väl inarbetade, behålls dock i huvudsak oförändrade vilket är positivt då de lett till en upparbetad praxis och vägledning. I de generella inledande bestämmelserna framgår att det fortsatt ska göras en riskbedömning och att det alltjämt ska påvisas en påtaglig risk för att barnet eller den unges hälsa eller utveckling Remiss av För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 4 (11) skadas. Förvaltningen instämmer i att detta bör föras över oförändrat till ny lagstiftning. Förvaltningen ställer sig också sig bakom lagrådsremissens ambitionshöjningar gällande stöd till placerade barns vårdnadshavare som regleras i 7 kap 4 §, men vill påpeka att detta måste följas av en kostnadstäckning för kommunerna. Även den nyhet som innebär att vårdnadshavares möjligheter att enligt 10 kap 3 § begära att ett omhändertagande för vård på grund av förhållanden i hemmet (samt den nya bestämmelsen om omhändertagande på grund av anknytning) får avvisas om begäran kommer in till socialnämnden inom sex månader från det att nämndens eller rättens beslut i fråga om omhändertagandet har fått laga kraft bedöms som positivt. Sannolikt kan denna reglering skapa tryggare placeringar för de barn vars vårdnadshavare kontinuerligt överklagar vården. När det gäller placering av barn till följd av förhållandena i hemmet enligt 3 kap 2 § har rekvisitet otillbörligt utnyttjande ersatts av utnyttjande och exploatering sexuellt. Förvaltningen ser positivt på detta då otillbörligt utnyttjande är ett ålderdomligt uttryck som rent språkligt saknar tydlig innebörd. Att ett barn blir utnyttjat sexuellt eller på olika sätt exploaterat sexuellt kan få mycket allvarliga konsekvenser för barnets utveckling och det är positivt att allvaret i detta kommer till tydligare uttryck genom att det blir ett eget rekvisit i lagen. Rekvisitet brister i omsorgen kompletteras med brister i omsorgen om barnets grundläggande behov. Med detta avses barnets rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran enligt Föräldrabalken. Förvaltningen är överlag positiv till utredningens förslag som tydliggör att innebörden motsvarar föräldraansvaret enligt Föräldrabalken men vill lyfta upp det komplicerade i att bedöma om ett barn får ”god fostran”. Förvaltningen är också positiv till det nya rekvisitet negativ social kontroll som förtydligar omständigheter i hemmet, framförallt hedersproblematik, som tidigare inte varit klart utskrivna. Vad gäller omhändertagande för vård på grund av eget beteende är förvaltningen positiv till att läkemedel och dopningsmedel inkluderas i rekvisitet för skadligt bruk. Även att destruktivt beteende lagts till det tidigare rekvisitet socialt nedbrytande beteende får anses vara av godo. Socialförvaltningen är dock kritisk till det faktum att psykiska besvär eller psykiatriska tillstånd inte utesluter ett omhändertagande enligt 3 kap 3 § eftersom en liknande skrivelse kan få oförutsedda konsekvenser. Detta beskrivs längre ned. Förvaltningen är också positiv till att den påtagliga risken alltjämt Remiss av För barns rättigheter och ska påvisas vid ett omhändertagande och att det är de faktiska trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 5 (11) konsekvenserna av riskens inverkan på barnets hälsa och utveckling som är avgörande för om tvångsvård kan beredas eller ej. Synpunkter på den nya bestämmelsen om omhändertagande för vård på grund av anknytning 3 kap 5 och 6 §§ Det förslag som lagrådsremissen presenterar innebär att en ny grund för omhändertagande införs med hänsyn till barnets anknytning till sitt familjehem: detta för att öka trygghet och stabilitet vid familjehemsplaceringar. Syftet med den nya regleringen är att skydda barn som knutit starka band till sitt familjehem. När en flytt tillbaka till hemmet riskerar att skada barnets utveckling, ska barnet kunna vara kvar i familjehemmet även om hemförhållandena har förbättrats. Denna bestämmelse inför en ny grund för omhändertagande som gör det möjligt för ett barn att stanna kvar i ett familjehem det utvecklat anknytning till även när de ursprungliga skälen för placeringen inte längre finns kvar. De specifika bestämmelserna presenteras i sin helhet nedan. Omhändertagande för vård på grund av anknytning 5 § Ett barn ska omhändertas för vård på grund av anknytning till familjehemmet om 1. barnet är placerat i ett familjehem på grund av sådana förhållanden i hemmet som anges i 2 §, 2. förutsättningarna för det omhändertagandet har upphört, 3. det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om placeringen i familjehemmet upphör, 4. det är till barnets bästa att vården fortsätter, och 5. det kan antas att placeringen i familjehemmet inte kan fortsätta med samtycke av barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, av barnet själv. 6 § Vid en prövning av om förutsättningarna för omhändertagande för vård på grund av anknytning enligt 5 § är uppfyllda ska särskilt beaktas 1. familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att fortsatt vara familjehem, 2. barnets inställning, 3. barnets relation till familjehemmet, vårdnadshavare och syskon, 4. barnets förankring i sin sociala miljö, 5. barnets ålder och placeringstid, 6. om barnet har särskilda behov, och 7. om barnet har en pågående behandling eller annan insats. Socialförvaltningen uppfattar att det nya lagförslaget om omhändertagande för vård på grund av anknytning enligt 3 kap 5 Remiss av För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande och 6 §§ syftar till att ge ett tydligare och mer barnrättsbaserat för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 6 (11) ramverk, med potential att förbättra barnets skydd och vårdkvalitet. Beträffande denna nya grund för omhändertagande baserat på anknytning identifierar dock förvaltningen ett antal svårigheter. Dessa presenteras nedan: 1. Återföreningsprincipen som varit en grundförutsättning för LVU blir utifrån förslaget både oklar och tvetydig. I lagrådsremissen står visserligen att principen alltjämt gäller men att ett barns bästa (här att bo kvar i ett specifikt familjehem) ska beaktas och alltid prövas när de förutsättningar som legat till grund för vård enligt 2 § LVU upphört. Förvaltningen hade önskat att lagrådsremissen på mer djupgående analyserat hur ett barns anknytning till familjehemmet kontra återföreningsprincipen till sina biologiska vårdnadshavare förhåller sig till varandra och problematiserat hur barns bästa här ska bedömas. Som det nu är lämnas socialtjänsten utan vägledning och ansvaret läggs på enskilda socialsekreterare att bedöma denna mycket komplexa fråga. 2. Lagstiftaren bedöms inte heller fullt ut tagit hänsyn till konsekvenserna av en bestämmelse som låter barn bo kvar i familjehem utan att egentligt vårdbehov föreligger. Den främsta invändningen mot en sådan reglering är att den troligen kommer att påverka vårdnadshavares förändringsbenägenhet eftersom det - deras ansträngningar till trots - finns en uppenbar risk att barnet ändå inte kommer återförenas med sitt biologiska nätverk. Barns rätt till fungerande omsorgsgivare är visserligen det centrala, och barn ska aldrig flytta hem till föräldrar där allvarliga brister i hemmiljön alltjämt föreligger, men lagstiftaren borde ha satt ett avgörande begrepp som barnets bästa i relation till vårdnadshavares incitament att komma till rätta med sin egen situation och utvecklat resonemanget kring detta. Socialförvaltningen menar att det finns fog för bedömningen att en minskad förändringsbenägenhet hos vårdnadshavare kan ha negativ på inverkan på barnets bästa. Intentionen att stärka barnets rättigheter är av godo men förvaltningen menar att det i nuläget inte finns en sådan inbyggd motsättning mellan barnets rättigheter och återföreningen med dess biologiska föräldrar att det motiverar en reglering där barn tvångsvårdas utan egentlig grund. Detta då det finns skäl att anta att relationen mellan barnet och dess vårdnadshavare kan komma att påverkas negativt, och i förlängningen försvårar en hemflytt, vilket ur ett längre perspektiv kan komma att framstå som det bästa för barnet. En ytterligare risk med att vårdas utan egentlig grund är att barnets tillvaro kan komma att kantas av juridiska tvister som kan ta mycket av dess egen, familjehemmets och dess vårdnadshavares energi i anspråk – Remiss av För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande troligen till men för dess välmående. Förvaltningen menar för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 7 (11) därför att de idag aktuella bestämmelserna om vårdnadsöverflytt och flyttningsförbud fyller behoven av ett längre och mer stadigvarande boende i familjehem respektive när ett barns planerade hemflytt kortfristigt kan behöva avvaktas. 3. En paradox med en reglering som enbart träffar tvångsplacerade barn är också att fler vårdnadshavare kan komma att samtycka till föreslagen vård och att barn i större utsträckning därför kommer att placeras med stöd av Socialtjänstlagen (SoL). Denna eventuella bieffekt kan betraktas som något positivt men träffar inte det lagstiftaren föresatt sig att förändra. Graden av brister i ett barns hemförhållanden är inte det som främst bestämmer om vården ska bedrivas med stöd av SoL eller LVU utan det är vårdnadshavarnas, eller barns över 15 år, samtycke som är avgörande. De barn vars föräldrar samtycker och som därför vårdas enligt SoL kommer med föreslagen lagstiftning inte ha samma möjlighet till förlängd familjehemsvård eftersom den nya regleringen uteslutande kan användas när vård enligt 2 § LVU är på väg att avslutas. Lagstiftaren menar att flyttningsförbud fyller den nödvändiga funktionen för frivilliga placeringar men förvaltningen vill då understryka att flyttningsförbud är ett temporärt beslut medan den nya omhändertagandegrunden är tänkt att kunna pågå längre tid. Förvaltningen vill också framhålla att ytterligare en juridisk process kommer innebära fler administrativa krav på socialtjänsten - en redan idag ofta pressad verksamhet. Detta då vård på grund av anknytning tillför ytterligare en omhändertagandegrund. Förvaltningen anser inte heller att lagrådsremissen i tillräcklig utsträckning resonerar kring hur vård på grund av anknytning är tänkt att i praktiken bedrivas och erfar att när förhållandena i ett barns hem inte längre utgör grund för tvångsvård kommer vården främst bestå i att det enskilda barnet får bo kvar i det specifika familjehemmet. Rimligen vore det därför bättre om man istället för begreppet anknytning använt kvarboende i familjehemmet. Beträffande valet av ett begrepp som anknytning presenteras nedan vissa problematiska aspekter. 1. Förvaltningen kan inte hitta att anknytning närmare definieras eller konkretiseras i lagrådsremissen. Anknytning nämns 350 gånger men det saknas resonemang om dess teoretiska grundvalar - vilket kan tolkas som att det kommer an på professionen att avgöra dess beskaffenhet. Samtidigt uppstår en begreppslig förvirring när det i lagrådsremissen på vissa ställen står att det är barnets känslomässiga ”förankring” till familjehemmet som ska bedömas. En sådan sammanblandning Remiss av För barns rättigheter och av begrepp blir olycklig eftersom anknytning springer ur en trygghet – en ny lag om omhändertagande gedigen, om än svåröverskådlig och snårig, kunskapsteoretisk för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 8 (11) grund medan förankring får uppfattas som mer allmänt hållet. Vad gäller anknytning är det i grund och botten ett analytiskt verktyg som beskriver hur ett barns beteenden och relationsskapande förmågor formas av dess omsorgspersoner och är starkt knutet till den så kallade anknytningsteorin. Anknytningsteori är en komplex teoribildning som förutsätter att den som gör bedömningar är väl skolad i dess terminologi och begrepp och samtidigt har möjlighet att göra observationer av samspelet mellan barn och omsorgsperson. För att bedöma kvalitén på ett barns anknytning måste nämligen barnets faktiska beteenden i vissa givna situationer observeras, för att därefter analyseras utifrån dess samspel med sina omsorgspersoner och deras förmåga, eller oförmåga, att trygga och stimulera barnets behov. Då sådana bedömningar är både omfattande och förutsätter specialistkompetens väcks ofrånkomligen frågan vem som ska göra dem? Socialförvaltningen erfar att socialsekreterare i dagsläget avråds från att i utredningar och bedömningar uttala sig om barns anknytning. En grund för tvångsvård som direkt bygger på detta begrepp kommer antingen innebära att extern kompetens behöver anlitas eller att landets socialtjänster i relativt hög utsträckning måste vidareutbilda sin egen personal. Förvaltningen vill här understryka att båda dessa scenarion kommer vara kostnadsdrivande och behöver täckas ekonomiskt. 2. Ytterligare en implikation av att lagstiftaren valt ett begrepp som anknytning har att göra med frågan om när vården egentligen kan anses vara avslutad. Ett omhändertagande på grund av anknytning ska övervägas var sjätte månad och bestå så länge den bedöms nödvändig. Förvaltningen menar dock att det i praktiken kommer vara svårt att avgöra när ett barn som bedöms ha knutit an till sitt familjehem gynnas av att flytta tillbaka till sina biologiska vårdnadshavare. Ett stabilt anknytningsmönster tunnas inte ut utan befästs snarare i takt med placeringstiden, vilket kan komma att innebära att socialtjänsten drar sig för att avsluta vården. Bedömningen om det föreligger en påtaglig risk för att ”barnets hälsa eller utveckling att skadas om placeringen i familjehemmet upphör” befaras också bli mycket komplex eftersom ett anknytningsbrott per se kan sägas utgöra en risk för att barnets hälsa eller utveckling. Samtidigt måste vid liknande överväganden avgöras om en hemflytt och återupprättad anknytning till barnets vårdnadshavare faktiskt är till dess bästa ur ett längre perspektiv, och även det faktum att forskning återkommande påvisat hur placeringar i sig har en negativ inverkan på barn livschanser långt upp i vuxen ålder behöver inkluderas. Remiss av För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 9 (11) Slutligen vill förvaltningen även lyfta att det förekommer att familjehem säger upp placeringar när ett barn blir tonåring och ibland utvecklar ett eget normbrytande beteende. I nuläget omplacerar socialtjänsten barnet om familjehemmet väljer att avsluta placeringen då grund för vård alltjämt föreligger. Om vård ges utifrån en reglering om anknytning kommer dock barnet troligen flytta tillbaka hem eftersom inga andra vårdbehov finns, ett förhållande som rimligen borde bli svårgripbart både för barnet som för dess vårdnadshavare. Sammanfattningsvis borde komplexiteten i dylika avgöranden på ett mer genomgripande sätt ha analyserats och de svåra överväganden som i princip alltid kommer medföljer bedömningar om vård på grund av anknytning borde ha tagits i beaktande. Troligen kommer det tvärprofessionella arbetet med regionen att behöva utökas eftersom en allvarligt menad prövning av ett barns anknytning kommer kräva viss psykologkompetens. Det hade därför varit önskvärt om lagrådsremissen givit tydligare vägledning eller uppdragit åt Socialstyrelsen att titta närmre på frågan om hur anknytning ska bedömas. Utifrån underlåtenheten att resonera kring de ovan angivna aspekterna, och de komplexa omständigheter och osäkra bedömningar som kommer att behövas företas, finns risken att barn kommer att vårdas i familjehem utan att frågan om vårdens upphörande kontinuerligt prövas på ett gediget och rättssäkert sätt. Synpunkter på att psykiska besvär eller ett psykiatriskt tillstånd inte utesluter ett omhändertagande enligt 3 kap 3 § Socialförvaltningen styrker inte förslaget att psykiatriska besvär eller tillstånd inte ska vara hinder för omhändertagande på grund av eget beteende enligt 3 kap 3 §. Skälet till detta är risken för en successiv ansvarsglidning från region till kommun där kommunen vare sig har insatser eller kompetens att behandla det psykiatriska vårdbehov som i och med den nya ordalydelsen kan utgöra grund för omhändertagande. Visserligen skriver lagrådsremissen som nedan: ”Det som kan bli aktuellt i förekommande fall är alltså att ge barnet eller den unge sådan behandling, stöd och hjälp för t.ex. normbrytande beteende som socialtjänsten har kompetens för och som bedöms vara verkningsfullt i det enskilda fallet. Det är i det avseendet viktigt att skilja på beteenden och färdigheter hos ett barn eller en ung person som är föränderliga och därmed möjliga att påverka i behandling, och färdigheter och funktioner som är begränsade till följd av ett psykiatriskt tillstånd och som inte kan Remiss av För barns rättigheter och förändras. Har socialnämnden ingen insats som bedöms kunna bidra trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 10 (11) till en sådan förändring som avvärjer risken för skada kan ett omhändertagande inte bli aktuellt” (s.163). Förvaltningen uppfattar inte att lagstiftarens ambition är att socialtjänsten ska ta över delar av regionens huvudmannaskap eller att sociala insatser ska ersätta psykiatrisk behandling. Snarare är väl intentionen att underlätta omhändertagandeprocesser där psykiska besvär hos barn och unga tonats ner för att ansökan inte ska avslås. Förvaltningen menar dock att sådana omständigheter synes vara relativt ovanliga och vill betona att en skrivelse som ålägger socialtjänsten att omhänderta barn med företrädesvis psykiatrisk problembild kommer skapa ytterligare gränsdragningsproblem mellan regionens och kommunens redan idag oklara ansvarsförhållanden. Det finns åtskilliga exempel på barn vars obehandlade psykiatriska problem lett till normbrytande beteenden och som därför har beretts vård enligt LVU, samtidigt som själva grundproblemet inte åtgärdats när socialtjänsten ger behandling utan kompletterande psykiatriska insatser. Trots SIP-möten och andra samverkansformer med regionen är det svårt att ge placerade barn den hälso- och sjukvård de behöver och det är ofta som deras behov inte tillgodoses. Socialförvaltningen menar att ett uttalat ansvar att omhänderta barn vars egentliga behov är av psykiatrisk natur även kommer leda till att andra huvudmän i större utsträckning kommer uppmana socialtjänsten att ansöka om tvångsvård för barn som visserligen kan ha ett normbrytande beteende, men vars huvudsakliga behov är psykiatriska. Samtidigt har de placeringsalternativ i form av HVB, särskilda ungdomshem, jour- och familjehem etc. sällan den kompetens som behövs för att ge dessa barn och unga adekvat vård. Risken finns därför att barn med psykiska problem i högre utsträckning än idag kommer placeras i socialtjänstens dygnsvård trots att denna är illa rustad för detta ändamål, samtidigt som socialsekreterare kan känna sig nödgade att omhänderta barn och unga utifrån behovsgrunder som andra huvudmän är bättre lämpade att tillgodose. Kommuners och regioners ansvar borde tydligare ha definierats i lagrådsremissen och socialförvaltningen instämmer med de remissinstanser som påpekat att det behöver utredas vilken form av hälso- och sjukvård dessa barn och unga behöver och vilka resurser och organisatoriska problem inom hälso- och sjukvården som gör att de inte får behövlig sjukvård. Samtidigt hade det varit lämpligt om stora reformer och lagändringar synkroniserats. Nu erfar förvaltningen att samsjuklighetsutredningen (SOU 2023:5) inte tillräckligt fokuserade på barn och unga medan föreliggande utredning skyndsamt ska implementeras utan erforderlig svarstid för remissinstanserna. Remiss av För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/940 Sida 11 (11) Förslaget som det i dagsläget ser ut bedöms ge socialtjänsten ökad administration och förväntas leda till fler och längre placeringar. Det är därför viktigt att lagförslaget kommer med kostnadstäckning till kommunerna vilket förvaltningen inte bedömer har tagits med i beräkningen i tillräckligt stor utsträckning. Synpunkter på socialnämndens ansvar och bestämmanderätt enligt 6 kap 4 och 5 §§ Socialförvaltningen menar att lagrådsremissen i större utsträckning borde ha givit vägledning kring praktiska frågor gällande socialnämndens ansvar och bestämmanderätt under vårdtiden. Som det nu är konstateras att ansvaret och bestämmanderätten är problematiska och behöver lösas individuellt, men ger inga tydliga exempel eller vägledning kring när dessa problem uppstår. Eftersom bestämmanderätten kring barn i tvångsvård ofta är en fråga med en mängd praktiska komplikationer för alla inblandade parter vore det önskvärt om lagrådsremissen på ett mer utförligt sätt definierat de olika aktörernas ansvar. Frågor som kan aktualiseras där förvaltningen bedömer att ansvarsfrågan idag är oklar är bland annat tillgång till Bank ID och från vilken ålder barn ska ha tillgång till olika sociala medieplattformar. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds tillkommunstyrelsen som svar på remissen. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Utkast till lagrådsremiss - För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Remiss av För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-01-16 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-01-16 --- [Kontorsutlåtande - Remiss av Betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108).pdf] Socialförvaltningen Kontorsutlåtande Avdelningen för strategi och utveckling Dnr SOF 2025/953 2026-01-08 Sida 1 (6) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Erica Björklund Kommunstyrelsen Telefon: 08-50825292 Remiss av Betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) Kontorsutlåtande med hänvisning till kort remisstid. Svar på remiss från Kommunstyrelsen, Dnr KS 2025/1523. Förvaltningens beslut Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) till Socialförvaltningen för yttrande. Syftet med utredningen är att se över möjligheterna till att öka digitaliseringen och effektivisera datahanteringen inom Socialförsäkringsområdet för att minska felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Utredningen bedömer att de rättsliga möjligheterna för digitalisering inom socialförsäkringsområdet är relativt goda, men att det finns en osäkerhet hos myndigheterna kring den rättsliga tillämpningen och vissa begränsningar i lagstiftningen. Utredningen föreslår därför flera åtgärder i form av uppdrag till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket, ändring av ändamålsbestämmelser i 114 kap. Socialförsäkringsbalken (2010:110) samt nya lagar och förordningar för ett nationellt frånvaroregister om barns och ungdomars skolfrånvaro. Dessutom föreslås ett tillägg i Offentlighet- och sekretesslagen (2009:900) för att stärka och skydda sekretessen för barn och ungdomar med utgångspunkt i förslaget om ett nationellt frånvaroregister. Sammantaget syftar förslagen till att öka rättssäkerheten, motverka felaktiga utbetalningar och effektivisera handläggningen. Socialförvaltningen Utredningen föreslår därtill att data om frånvaro från Avdelningen för strategi och utveckling utbildningsverksamhet ska kunna användas av socialtjänsten för att Storforsplan 36 möjliggöra att barn och ungdomar med hög frånvaro fångas upp och Box 44 123 21 Farsta erbjuds stöd och insatser i ett tidigt skede. Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Kontorsutlåtande Dnr SOF 2025/953 Sida 2 (6) Utredningen framhåller att samtliga förslag utformats med hänsyn till att skydda den enskildes integritet samt i enlighet med barns bästa. Förvaltningen ställer sig generellt positiv till förslagen men betonar behovet av tydlig reglering för när automatiserad informationsinhämtning är motiverad, för att undvika slentrianmässig datainsamling och värna om den personliga integriteten – i synnerhet för barn och ungdomar. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till kommunstyrelsen som svar på remissen. Bakgrund Kommunstyrelsen har bett Socialförvaltningen att svara på remiss av Betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108). Ärendet Utredningen om digitalisering mot felaktiga utbetalningar i socialförsäkringen har av regeringen den 20 juni 2024 getts i uppdrag att utreda hur digitaliseringen inom socialförsäkringen kan stärkas, med fokus på sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, bostadsbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Målet är att förebygga bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, förbättra den individanpassade servicen samt effektivisera handläggningen av socialförsäkringsärenden. I uppdraget ingick att: • analysera och lämna förslag på hur Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kan digitalisera inhämtning av nya data samt tillvaratagande av befintliga data med stöd av ny teknik, • analysera och lämna förslag till hur myndigheterna kan kontrollera och kvalitetssäkra individuppgifter, • identifiera hinder för att tillvarata digitala lösningar i nuvarande regelverk, • sammanfatta befintliga möjligheter som identifierats avseende nyttjande av digitalisering inom socialförsäkringsområden, samt • lämna nödvändiga författningsförslag kopplat till utredningens syfte. Utredningen överlämnar betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) i november 2025. Remiss av Betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) Kontorsutlåtande Dnr SOF 2025/953 Sida 3 (6) Utredningens förslag Utredningen föreslår huvudsakligen följande: • Utökade möjligheter för myndigheter (särskilt Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) att behandla personuppgifter genom; o ett nytt och brett formulerad ändamålsbestämmelse i 114 kap. Socialförsäkringsbalken (2010:110), alternativt; o ett tillägg i nuvarande bestämmelse i 114 kap. Socialförsäkringsbalken (2010:110). • Uppdrag till Pensionsmyndigheten att utreda förutsättningarna för schablonisering av boendekostnader inom bostadstillägg för pensionärer. • Uppdrag till Skatteverket att kartlägga förekomsten av fel i individuppgifter. • Uppdrag till Försäkringskassan att stärka arbetet kring datahantering. • Ett nationellt frånvaroregister avseende barns och elevers frånvaro från utbildningsverksamhet, reglerat genom ny lag och förordning. • Förändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:900) för att stärka skyddet kring de uppgifter om barn och ungdomar som ska finnas i frånvaroregistret. Utredningen framför att förslagen i sin helhet ska leda till ökade möjligheter för myndigheter att inhämta och tillvarata data på ett automatiserat sätt, vilket främjar och effektiviserar handläggning inom socialförsäkringsområdet och minskar risken för felaktiga utbetalningar kopplat till felaktiga uppgifter. Utredningen ställer krav på att berörda myndigheter anpassar nuvarande arbetssätt och digitala lösningar för att kunna tillvarata de förutsättningar som ges av förslagen. Utredningen framhåller att förslaget om ett nationellt frånvaroregister dels möjliggör för Försäkringskassan att motverka felaktiga utbetalningar av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, samtidigt som det möjliggör för socialtjänsten att i ett tidigt skede erbjuda stöd och insatser till barn och ungdomar med hög utbildningsfrånvaro, vilket motverkar utanförskap och främjar barns och elevers hälsoutveckling. I utredningen har en barnkonsekvensanalys genomförts, med syfte att säkerställa att förslaget om ett nationellt frånvaroregister är förenligt med vad som anses vara barns bästa och med barnkonventionen. Analysen beskriver att föreslaget är förenligt med barns bästa, stärker skyddet för barn och ger förutsättningar för Remiss av Betänkandet Ett datalyft mot fel, att fånga upp behov i ett tidigt skede. fusk och frånvaro (SOU 2025:108) Kontorsutlåtande Dnr SOF 2025/953 Sida 4 (6) Ärendets beredning Ärendet har beretts vid avdelningen för strategi och utveckling. Förvaltningens synpunkter och förslag Socialförvaltningen lämnar synpunkter på de delar av utredningens förslag som bedöms relevanta utifrån förvaltningens verksamhetsområden och lämnar övriga delar utan kommentarer. Socialförvaltningen lämnar inga bedömningar eller synpunkter om de uppdrag som regeringen föreslås lämna till Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Socialförvaltningen instämmer med utredningen att ett effektivt informationsutbyte är avgörande för att motverka felaktiga utbetalningar, fusk och bidragsbrott. Dagens manuella informationsinhämtning mellan myndigheter är tids- och resurskrävande och kan förlänga handläggningstiderna. Automatisering kan effektivisera processen, minska risken för felaktiga beslut och möjliggöra att fel upptäcks innan utbetalningar sker. Utredningens förslag berör främst de statliga myndigheterna och innebär inte direkt utökade möjligheter för socialtjänsten, men effekterna är ändå nära kopplade till socialtjänstens handläggning av ekonomiskt bistånd. Felaktiga beslut hos exempelvis Försäkringskassan kan generera ytterligare fel vid bedömning om ekonomiskt bistånd, då informationsutbyte är centralt i utredningsarbetet. Socialförvaltningen bedömer därför att förslagen kan ge positiva effekter i flera led inom offentlig sektor genom att minska felaktiga utbetalningar även inom socialtjänsten. Då handläggningstiderna kan vara långa för vissa socialförsäkringsförmåner förekommer det att enskilda vänder sig till socialtjänsten för kompletterande försörjningsstöd i väntan på beslut om andra förmåner och ersättningar, exempelvis från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Digitalisering och schablonisering kan bidra till kortare handläggningstider och därmed minska behovet för den enskilde att ansöka om ekonomiskt bistånd i väntan på andra förmåner och ersättningar. Socialförvaltningen bedömer att detta är positivt både för den enskilde och för kommunerna. Möjligheten för de statliga myndigheterna att inhämta information om skolfrånvaro från ett nationellt frånvaroregister kan bidra till mer rättssäkra beslut inom socialtjänsten. I de fall som den enskildes rätt till förmån från exempelvis Försäkringskassan påverkas till följd av ett barns eller ungdoms skolfrånvaro, indikeras även socialtjänsten att se över huruvida detta påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. Remiss av Betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) Kontorsutlåtande Dnr SOF 2025/953 Sida 5 (6) Utredningen menar att många felaktiga utbetalningar i välfärden kan stoppas med ett nationellt frånvaroregister. Socialförvaltningen bedömer att detta kan leda till att socialtjänsten som yttersta skyddsnät tillfälligt får ett ökat inflöde av personer som står utan försörjning när utbetalningar av annan ersättning stoppas. En sådan effekt bör dock vara övergående. Utredningen föreslår att socialtjänsten ska ta del av frånvaroregistret för att i ett tidigare skede upptäcka barn och ungdomar i behov av stöd. Skolan har redan idag anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid skolfrånvaro och inom Stockholms stad finns det en uppbyggd struktur för samverkan mellan skola och socialtjänst kring stöd till målgruppen. Den nya socialtjänstlagen möjliggör dessutom insatser utan behovsprövning för målgruppen för att fånga upp och ge stöd i ett tidigare skede. Förvaltningen bedömer därför att det är otydligt gällande hur registret praktiskt kan användas och hur det kan leda till insatser i ett tidigare skede. Förvaltningen ser att en ökad digitalisering och automatisering av myndigheternas informationsutbyte har flera fördelar, men ser samtidigt att det krävs en tydlig reglering kring inhämtning och hantering av data – både för att motverka slentrianmässig inhämtning och ur ett integritetsperspektiv. För att värna den personliga integriteten bör uppgifter endast hämtas när det är nödvändigt för myndighetens uppdrag, vilket även lyfts i utredningen. Utökade möjligheter till automatiserad datahantering och införandet av ett nationellt frånvaroregister bör även ses i ett större sammanhang. Myndigheternas möjligheter att dela information har successivt stärkts, samtidigt som delar av sekretesslagstiftningen redan har lättats. Mot denna bakgrund framhåller förvaltningen vikten av att noggrant beakta de integritetsmässiga konsekvenserna för den enskilde. Mot bakgrund av utredningens förslag och med utgångspunkt i de inspel som nämnts härtill, ställer sig förvaltningen i huvudsak positiv till en ökad möjlighet för myndigheterna inom socialförsäkringsområdet att genom digitalisering motverka felaktiga utbetalningar, effektivisera och stärka rättssäkerheten i handläggningen. Socialförvaltningens kontorsutlåtande översänds till Kommunstyrelsen som svar på remissen. Remiss av Betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) Kontorsutlåtande Dnr SOF 2025/953 Sida 6 (6) Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) Remiss av Betänkandet Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-01-18 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-01-18