Nya kontor och stadsliv i Liljeholmen – tyck till!

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2024-00513 Planavdelningen 2026-02-03 Ellen Landén Sida 1 (3) Telefon +46 08-508 27 434 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Rosteriet 6 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen, S- Dp 2024-00513 Ett förslag till detaljplan för Rosteriet 6 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen i Stockholm, Dp 2024-00513, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär att befintliga hus föreslås byggas på med två till tre våningar och centralt i kvarteret föreslås nya volymer i sex till sju våningar. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för fler moderna kontorsarbetsplatser och centrumändamål inom fastigheterna, samt att utveckla mötet med den offentliga miljön och tillföra högre vistelsevärden i angränsande stadsrum. Planförslaget visas under tiden 2026-02-10 – 2026-03-23 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på Bibliotekslabbet i Liljeholmens galleria, de tider då lokalen har öppet samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas 3 mars kl. 17.30-19.30 i Lustikulla konferens, Liljeholmsvägen 18. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 23 mars 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2024-00513 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna Stadsbyggnadskontoret behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en Fleminggatan 4 Box 8314 sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. 104 20 Stockholm En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter start.stockholm/detaljplaner 31500-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nédnaL nellE - tnemukod tnäkdoG Dnr 2024-00513 Sida 2 (3) rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Kollektivtrafikant Sthlm Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln 31500-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nédnaL nellE - tnemukod tnäkdoG Dnr 2024-00513 Sida 3 (3) Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 31500-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nédnaL nellE - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2024-00513 Ellen Landén 2026-02-03 Telefon 08 – 508 274 34 Sida 1 (51) Planbeskrivning för Rosteriet 6 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen, Dnr 2024-00513 Planområdet är markerat med röd linje. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 2 (51) Sammanfattning Planförslaget omfattar fastigheterna Rosteriet 6 och 8 som ägs av Vasakronan. Detaljplanens syfte Detaljplanens syftar till att möjliggöra fler kontorsarbetsplatser och centrumändamål inom fastigheterna Rosteriet 6 och 8. Syftet är också att utveckla mötet med den offentliga miljön och tillföra högre vistelsevärden i stadsrummen. Detta föreslås uppnås genom omgestaltade bottenvåningar med högre grad av transparens, fler entréer och ett innehåll som berikar stadsmiljön. Utemiljöer ska förses med grönska och mindre platser för vistelse. Vidare är syftet att utveckla fastigheterna på ett långsiktigt hållbart sätt och att värdefull kulturmiljö beaktas. Befintliga byggnader föreslås därför bevaras och byggas på. För att uppnå en sammanhållen helhetsmiljö inom fastigheten föreslås påbyggnaderna ha material, kulörer och en fönstersättning som harmonierar med befintlig tegelarkitektur. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010) 4 kap 34§ eller MB 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisats i planbeskrivningen under avsnitten ”Planeringsförutsättningar” och ”Konsekvenser”. Tidplan Preliminär tidplan för den fortsatta planprocessen: Samråd 10 februari 2026 – 23 mars 2026 Granskning januari 2027 Antagande april 2027 Laga kraft, tidigast september 2027 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 3 (51) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................4 Beskrivning av detaljplanen....................................................................4 Ärendeinformation..............................................................................................4 Planens huvuddrag............................................................................................5 Genomförandetid...............................................................................................5 Arkitektonisk idé.................................................................................................5 Allmän plats........................................................................................................6 Kvartersmark......................................................................................................7 Befintligt...........................................................................................................18 Avvattning........................................................................................................19 Motiv till detaljplanens regleringar.......................................................20 Gränsbeteckningar...........................................................................................20 Användningsbestämmelser..............................................................................20 Egenskapsbestämmelser.................................................................................20 Genomförandefrågor..............................................................................24 Mark och utrymmesförvärv...............................................................................24 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................24 Tekniska frågor................................................................................................25 Ekonomiska frågor...........................................................................................26 Organisatoriska frågor......................................................................................27 Kulturvärden.....................................................................................................27 Planeringsunderlag................................................................................28 Kommunala......................................................................................................28 Utredningar......................................................................................................28 Planeringsförutsättningar......................................................................28 Kommunala......................................................................................................28 Regionala.........................................................................................................29 Regionplan.......................................................................................................29 Miljökvalitetsnormer.........................................................................................29 Miljö..................................................................................................................30 Hälsa och säkerhet..........................................................................................32 Geotekniska förhållanden................................................................................34 Hydrologiska förhållanden................................................................................34 Kulturmiljö........................................................................................................34 Fysisk miljö.......................................................................................................38 Sociala förhållanden.........................................................................................41 Teknik...............................................................................................................41 Service.............................................................................................................42 Trafik................................................................................................................42 Konsekvenser.........................................................................................42 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................42 Natur................................................................................................................42 Miljö..................................................................................................................45 Miljökvalitetsnormer.........................................................................................48 Hälsa och säkerhet..........................................................................................48 Social hållbarhet...............................................................................................50 Trafik................................................................................................................50 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 4 (51) Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra fler kontorsarbetsplatser och centrumändamål inom fastigheterna Rosteriet 6 och 8. Syftet är också att utveckla mötet med den offentliga miljön och tillföra högre vistelsevärden i stadsrummen. Detta föreslås uppnås genom omgestaltade bottenvåningar med högre grad av transparens, fler entréer och delvis ett publikt innehåll som berikar stadsmiljön. Utemiljöer ska förses med grönska och mindre platser för vistelse. Vidare är syftet att utveckla fastigheterna på ett långsiktigt hållbart sätt och att värdefull kulturmiljö tillvaratas. Befintliga byggnader föreslås därför bevaras och byggas på med två till tre våningar. För att uppnå en sammanhållen helhetsmiljö inom fastigheten föreslås tillkommande volymer utformas med material, kulörer och en fönstersättning som harmonierar med befintlig tegelarkitektur. Beskrivning av detaljplanen Ärendeinformation Detaljplan för Rosteriet 6 m.m. 2024–00513, i stadsdelen Liljeholmen, Stockholms stad, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 27 mars 2025 § 25. Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Medverkande Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Ellen Landén. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 5 (51) Planens huvuddrag Planförslaget omfattar fastigheterna Rosteriet 6 och 8 som ägs av Vasakronan AB. Planområdet ligger i Liljeholmen precis norr om Liljeholmen centrum och är cirka 1 hektar stort. Fastigheten är idag bebyggd med kontorshus i tre till åtta våningar. Befintliga hus föreslås byggas på med två till tre våningar och centralt i kvarteret föreslås några nya volymer i sex till sju våningar. Byggnadsförslaget möjliggör cirka 23 000 m² nya lokaler för kontor Mot stadsgatan Lövholmsvägen och centrumverksamhet. skapas nya entréer och lägre fönsterbröstningar. Genomförandetid Genomförandetiden slutar tio år efter det att planen har vunnit laga kraft. Arkitektonisk idé Genom att bygga på befintliga hus främjas en långsiktigt hållbar utveckling och ett intressant arkitektoniskt uttryck där gammalt och nytt förenas. Nya volymer gestaltas med samma fönsterrytm som i de befintliga husen för att knyta an och skapa ett lugnt och Mot Trekantsparken skapas ett nytt sammanhållet helhetsuttryck. Material och kulörer ska både anknyta gavelmotiv, nya entréer och plats för till det befintliga och väljas utifrån hållbarhetsaspekter. uteserveringar. Mot stadsgatan Lövholmsvägen skapas nya entréer och fasader i gatuplan som ska ge ett mer öppet möte mot gatan. Lägre fönsterbröstningar ger mer visuell kontakt mellan inne och ute. En ny takfotshöjd i kvartersskala om sex våningar föreslås som ska anknyta till kommande planering längs Lövholmsvägen. En interaktion med Trekantsparken ska åstadkommas genom nya entréer, publika lokaler och plats för uteserveringar. Ett gavelmotiv träder fram i samspel med angränsande kvarter. Rosterigränd omdanas till ett fotgängarvänligt stråk mellan gata Rosterigränd omgestaltas till ett mer fotgängarvänligt stråk som och park. Grönska och platsbildningar tillförs. bättre ska knyta samman gata och park. Färre parkeringsplatser och (Bilder: Strategisk Arkitektur) mer yta för växtlighet och fotgängare föreslås. Förplatsen mot Liljeholmsvägen nydanas genom växtlighet och publika funktioner. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 6 (51) Flygvy sett från nordväst. (Bild: Strategisk Arkitektur) Flygvy sett från söder. (Bild: Strategisk Arkitektur) Allmän plats Huvudmannaskap Detaljplanen omfattar endast kvartersmark. Kommunen är huvudman för angränsande allmän plats. Park och natur Ingen ny park eller naturmark föreslås i detaljplanen. Kvartersmarken som gränsar till Trekantsparken ska omgestaltas med nya entréer mot parken samt platser för uteserveringar och vegetation. Gator och trafik Detaljplanen omfattar ingen allmän plats. Avseende kvartersgatan Rosterigränd, se rubrik trafik och mobilitet under kvartersmark. Tillgänglighet Omgivande gator har tillgängliga lutningar. Angöring till fastigheten sker främst från Trekantsvägen. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 7 (51) Kvartersmark Illustrationsplan för planområdet. (Illustration SWMS arkitektur) Volymhantering Mot Lövholmsvägen föreslås nuvarande tre-våningsbyggnad (B) B byggas på med ytterligare tre våningar. Den nya skalan ska samspela med höjdskalan som föreslås längre västerut på A Lövholmsvägen i den pågående detaljplanen inom Lövholmen (dnr EE 2017-13571). I väster förelås byggnaden förlängas något för att C D möjliggöra en ny tillgänglig entré. EE Mot förplatsen i korsningen Liljeholmsvägen/ Lövholmsvägen föreslås befintlig fristående byggnad (hus A) byggas på med två våningar, samt genom en ny länkvolym delvis byggas samman med Diagrammet redovisar benämning på de olika huskropparna. angränsande hus mot Lövholmsvägen. (Bild: Strategisk Arkitektur) 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 8 (51) Vy från korsningen Liljeholmsvägen/ Lövholmsvägen, sett från nordöst. Befitligt hus A föreslås byggas på med två våningar. Mot Lövholmsvägen föreslås hus B och D byggas på med tre våningar. Illustrationen visar exempel på möjig gestaltning. (Illustration Strategisk Arkitektur). Vy från Lövholmsvägen, sett från nordväst. Fönster i bottenvåningen får en lägre bröstning. Gaveln på hus B föreslås förlängas för att möjliggöra en ny entré mot Lövholmsvägen. Illustrationen visar exempel på möjlig gestaltning. (Illustration Strategisk Arkitektur). 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 9 (51) Elevation mot Lövholmsvägen. Illustrationen visar nytillkomna byggnaders relation till omkringliggande bebyggelse. (Illustration Strategisk Arkitektur) Mot Trekantsparken föreslås befinlig byggnad om tre våningar (C) byggas på med ytterliggare tre våningar, samt förlängas mot nordväst för att möjliggöra en ny tillgänglig entré. Den befintliga långsträcka högre volymen på åtta våningar centralt i D C kvarteret (D) föreslås byggas på med ytterligare tre våningar samt förlängas mot Trekantsparken och skapa ett gavelmotiv med ny entré mot parken. Gavelmotiv mot parken återfinns i flera angränsande kvarter längre österut. Höjdskalan är i nivå med Diagrammet redovisar benämning angränsade kvarter i öster inom fastigheten Rosteriet 7. på de olika huskropparna. (Bild: Strategisk Arkitektur) Vy från Trekantsparken. Byggnad D föreslås utökas mot Trekantsparken och markera sin gavel. Illustrationen visar exempel på möjlig gestaltning. (Illustration Strategisk Arkitektur) 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 10 (51) Elevation mot Trekantsparken. Illustrationen visar den nya bebyggelsens relation till omkringliggande bebyggelse. (Illustration Strategisk Arkitektur) Centralt i Rosterigränd föreslås två nya volymer om sex respektive sju våningar (E). Den mittersta volymen ersätter delvis befintligt glasat entréparti. Bottenvåningar föreslås få större fönsterpartier än övriga våningar. E E Diagrammet redovisar benämning på de olika huskropparna. (Bild: Strategisk Arkitektur) Vy mot Rosterigränd med nya planteringar, tydligare stråk för fotgängare och genomsikt mot Trekantsparken. Två nya volymer i sex och sju våningar (E) möter gränden med nya entréer. (Illustration Strategisk Arkitektur) 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 11 (51) Elevation mot Rosterigränd. Illustrationen visar nya byggnadsvolymer mot gränden. (Illustration Strategisk Arkitektur) Sektion A-A mellan Lövholmsvägen och Trekantsparken. (Illustration Strategisk Arkitektur) Sektion B-B mellan Trekantsvägen och Rosterigränd. (Illustration Strategisk Arkitektur) 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 12 (51) Sektion C-C mellan Trekantsvägen och Rosterigränd. (Illustration Strategisk Arkitektur) Bottenvåningar och nya entréer För att åstadkomma en högre interaktion mellan bebyggelse och omgivande stadsmiljö föreslås ett flertal nya entréer till byggnaden. Mot Lövholmsvägen föreslås tre nya entréer, varav en från hus A till en ny föreslagen publik lokal. Till kontorslokalerna föreslås två nya tillgängliga entréer; en i den glasade delen mellan hus A och B, samt en i den förlängda delen av hus B. Illustration som visar läge för nya entréer och vart publika lokaler föreslås. (Illustration Strategisk Arkitektur) Mot Rosterigränd föreslås en ny lokalisering av huvudentrén samt en sekundär entré till kontorsbyggnaden. Mot Trekantsparken föreslås en ny tillgänglig entré som kan betjäna både en föreslagen publik lokal mot parken och kontorsbyggnaden. I den förlängda delen mot nordväst möjliggörs för en ny tillgänglig entré till en eventuell publik lokal. För att uppnå en högre interaktion mellan utsida och insida föreslås att fönsterbröstningar sänks mot Lövholmsvägen. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 13 (51) Fasadgestaltning och materialval Nedan beskrivs ambitionen med fasadgestaltning och det huvudsakliga alternativet för val av material. Då detaljplanen har höga ambitioner avseende hållbarhet och klimatavtryck så medges i plankartan en bredd av material som ska harmoniera med befintlig tegelarkitektur för att skapa en flexibilitet som möjliggör ett lågt klimatavtryck. Materialen ska samtidigt hålla en hög kvalitet och skapa ett sammanhållet helhetsintryck. Exempel på material och kulörer som kan harmoniera med befintlig tegelarkitektur. Påbyggnad på den centrala högdelen (D) B På befintligt åttavåningshus centralt i kvarteret (D) föreslås påbyggnaden D utföras med trästomme samt med C träfasad som kulörmässigt harmoniserar med befintlig tegelfasad. Påbyggnadens bärande system och fasadrytm följer husets befintliga Diagrammet redovisar benämning kontorsmodul. En fönstersättning på de olika huskropparna. (Bild: Strategisk Arkitektur) föreslås som ska bibehålla intrycket av fönsterband. Fönsteröppningar föreslås bli högre än på befintligt hus för att tillgodose goda ljusförhållanden i lokalerna. Påbyggnad på de lägre volymerna (B & C) På de lägre volymerna om tre våningar (B & C) föreslås påbyggnadsvolymerna utföras i återbrukat tegel. Fönstersättningen ska utföras så att de följer befintliga fönsterband och harmoniserar med befintligt fasaduttryck. Samtidigt föreslås lite större fönsteröppningar även här för att skapa goda ljusförhållanden i lokalerna, vilket kommer ge ett modernare uttryck. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 14 (51) Glasade partier Mellan det grönklassade huset (hus A) och den nya volymen föreslås en glasslits för att skapa ett upplevt mellanrum mellan gammalt och nytt. I fasad föreslås cortenplåt, i en mörkare kulör, F A för att tydligt särskilja det olika volymerna. Samma plåt föreslås återkomma i lågdelar och entrépartirer mot Rosterigränd och Lövholmsvägen. Diagrammet redovisar benämning på de olika huskropparna. (Bild: Strategisk Arkitektur) Volymer som föreslås vara glasade. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 15 (51) Påbyggnad hus A Förslaget för påbyggnaden av hus A tar avstamp i den antikvariska bedömningen av huset. Den nya volymen föreslås följa befintligt fasadliv för att även fortsättningsvis uppfattas som en högrest volym. Fasadgestaltningen föreslås vara tydligt samtida med ett formspråk som samspelar med övriga påbyggnader. Befintlig mönsterverkan med ristningar i den putsade fasaden utvecklas och förstärks i påbyggnaden. Påbyggnaden föreslås utföras med plåtbeklädnad i en kulör som Påbyggnad på hus A föreslås samspelar med befintligt hus. Den utföras i plåt och med markerade takfoten på befintligt hus ska fönsterindelning som motsvarar bibehållas för att skapa en tydlig gräns den på befintlig byggnad. mellan gammalt och nytt, och bibehålla (Illustration Strategisk) byggnadens ursprungliga uttryck. Arkitektur) Platsbildningar och förgårdsmark Delar av befintliga hårdgjorda markytor som idag domineras av asfalt och körtrafik minskas till förmån för nya stråk med prioritet för gående och grönytor. Ny markbeläggning föreslås till stor del anläggas med återbrukade material från platsen. Planteringar föreslås få en flerskiktad vegetation med både träd, buskar och perenner. Artvalet föreslås stödja habitatnätverk för ädellövträd och biologisk mångfald såväl som upplevelsevärden. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 16 (51) Illustrationsplan som visar intentionen för markplanering runt byggnaden. (Illustration SWMS) Rosterigränd Rosterigränd avses förstärkas som sammankopplande stråk för gående mellan Trekantsparken och Liljeholmsvägen. Nödvändig fordonstrafik till garage och parkering inom Rosteriet 7, samt till viss inlastning och angöring tillåts. Stråket avses förtydligas genom breddade gångytor och att delar av markparkeringen utgår vilket skapar bättre siktlinjer genom gränden. Nya planteringar, belysning, sittplatser och markbeläggning föreslås för att göra stråket till en trivsam plats för hyresgäster och allmänhet. Förplats framför hus A Entréplatsen framför hus A föreslås förändras till en mer möblerad platsbildning som samverkar med byggnadens entréer. Nödvändig fordonstrafik tillåts för angöring nära lokaler. Befintliga och nya träd och planteringar ger en grön inramning. Förgårdsmark mot Trekantsparken Mot Trekantsparken föreslås södervända terrasser, entréer och vistelseytor som samverkar med byggnadens verksamhet och ökar 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 17 (51) kopplingen till parken. Planteringar och nya träd av olika arter föreslås. Gårdsyta i väster På gården angränsande till Rosteriet 5 föreslås delar av bilparkeringen att omvandlas till cykelparkering och grönytor som tar hand om dagvatten. Funktioner som RHP, garageinfart och renhållningsfordon behålls inom området. Takterrasser och gröna tak Nya takterrasser med planteringar och möblering föreslås för hyresgäster. Delar av taken föreslås utformas som gröna, vilket både bidrar till biologisk mångfald, dagvattenhantering samt verkar temperaturutjämnande. Trafik och mobilitet Biltrafik Kvartersgatan Rosterigränd kommer fortsätta vara tillgänglig för in- och utfart samt för angöring och avfallshantering för Rosteriet 7. Detta regleras i ett officialsevitut (0180K-2011-08812.1). Från Trekantsvägen nås garage där det finns parkeringsplatser för rörelsehindrade (RHP) samt in- och utlast till miljörum. Parkeringsplatser för rörelsehindrade (RHP) är också möjliga att anordna på förplatsen vid korsningen Liljeholmsvägen/Lövholmsvägen, i Rosterigränd samt på bakgården mot fastighet Rosteriet 5. Gång- och cykeltrafik Rosterigränd avses även fortsättningsvis vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik, vilket dock inte regleras inte i plankarta då funktionen inte är förenlig med gällande officialservitut för enskilt ändamål. Grändens funktion för gångtrafikanter genom kvarteret ska förbättras genom att parkeringsplatser utgår. Ny markbeläggning föreslås för att tydliggöra stråket för fotgängare genom kvarteret. I garaget planeras för utökad möjlighet för cykelparkering. Mängden cykelparkering ska utgå från stadens riktlinjer som anger att i nyproduktion ska kontor planeras för 10–20 cykelparkeringsplatser per 1 000 m2 BTA, vilket innebär ett tillkommande cykelparkeringsbehov på ca 230- 460 cykelparkeringar. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 18 (51) Avfallshantering Miljörum är placerat i garaget och nås från Trekantsvägen. Tillfartsväg går delvis över fastighet Rosteriet 5. Ramp till garage är brant med en lutning på över 10%. För avfall och leveranser kommer befintligt utvändigt lyftbord ersättas med en invändning lösning som hanterar nivåskillnaden. Vändning för avfallsfordon inom kvartersmark för att undvika backning över gångbana på Trekantsvägen är möjlig. Ett antal parkeringsplatser inom fastighet Rosteriet 5 kommer då att behöva utgå. Fettavskiljare för restaurang och caféer föreslås placeras med tillgång både från Rosterigränd och Trekantsvägen. Befintligt Samtliga befintliga byggnader inom fastigheterna avses bibehållas. Ett entréparti i blank plåt mot Rosterigränd föreslås rivas för att ge plats åt en större ny volym. Befintlig bebyggelse. Benämnd som hus A-D. Hus A Befintliga värdebärande karaktärsdrag för kulturmiljön såsom burspråk av koppar, gavlar med stora vertikala fönsterpartier, fläktgaller med stark form, distinkt taksiluett, putsad fasad indelad i fält med ristningar och den renodlade högresta formen bibehålls. Påbyggnaden gestaltas för att bli tydligt läsbar som ett samtida tillägg, men tar också påtagligt avstamp i den befintliga byggnaden genom fönstersättning och ritsningar i fasad. Nya öppningar i bottenvåningen ska följa ursprunglig rytm i fasaden. Hus B, C och D De kulturhistoriska värdena bedöms främst sitta i kvarterets karaktär av ständiga transformationer, vilket tas tillvara genom att göra de olika byggnadsetapperna tydligt läsbara. Den övergripande volymhanteringen med låga och höga delar bibehålls och 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 19 (51) vidareutvecklas. Nytillkomna volymer kommer vara läsbara genom fönstersättning med högre fönster och nya fasadmaterial. Tillbyggnader gestaltas i enlighet med befintliga byggnaders logik och karaktär. Kontorskomplexet bedöms genom sina många ingående delar känsligt för flera mindre tillägg som kan bidra till plottrighet. För att uppnå en god helhetsverkan används därför få material och fönstertyper, nytillkomna volymer adderas utifrån ett helhetsgrepp. Avvattning För att skapa ett robust dagvattensystem som lever upp till åtgärdsnivån och klarar av att hantera skyfall föreslås en kombination av åtgärder. För rening och fördröjning föreslås på stora delar av taken en blandning av sedumtak och gröna tak med större substratdjup i form av ängsmatta. På ytorna mellan husen föreslås framförallt planteringar dit vatten kan avledas från både tak och markytor. Där det inte finns möjlighet att leda vattnet till planteringar föreslås ett underjordiskt krossmagasin för rening och fördröjning. Där det inte är möjligt att avleda takvattnet via stuprör kommer dagvattnet även fortsatt att avledas invändigt via befintliga dagvattenledningar i källaren och ut till servisanslutningar för dagvatten. För hantering av skyfall så föreslås två avrinningsvägar genom kvarteret som leder vattnet vidare till Trekanten. När planteringar, brunnar och ledningssystem är mättade så kan vattnet avrinna ytligt via dessa avrinningsvägar. Föreslagna dagvattenåtgärder, samt skyfallsvägar. (Bild Structor) 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 20 (51) Motiv till detaljplanens regleringar Gränsbeteckningar Planområdet avgränsat vertikalt nedåt till -19.2 meter i söder och -21.0 meter i norr och uppåt till -47.5 meter i söder och - 49.0 meter i norr. Syftar till att säkerställa utrymme för planerad tunnelbana. Användningsbestämmelser C Centrum Syftar till att uppnå översiktsplanens intentioner att nya urbana kvaliteter ska tillföras som gör platsen mer intressant för stadens näringsliv, samt att det finns ett stort behov av nya mötesplatser. K Kontor Syftar till att uppnå översiktsplanens intentioner att kontorsetableringar eftersträvas runt Liljeholmen centrum för att tillföra mer arbetsplatser i söderort. Egenskapsbestämmelser Prickmark Marken får inte förses med byggnad. Parkering medges ej förutom där så anges. Syftar till att begränsa byggnadsvolymernas utbredning och att skapa en fotgängarvänlig miljö. ö Endast anläggning för hantering av dagvatten under mark. 1 För att säkerställa adekvat hantering av dagvatten och skyfallsstråk. s Bottenvåningen ska innehålla centrumändamål. 1 För att säkerställa publika funktioner i delar av bottenvåningen med särskilt strategiskt läge i stadsbilden i enlighet med översiktsplanens intentioner. h , h , h , h , h Högsta totalhöjd är xx meter över angivet 1 2 4 6 8 nollplan. Säkerställa att ny bebyggelse inordnas i en liknande skala som omgivande bebyggelse. Tekniska anläggningar är inte lämpliga på dessa volymer. h , h , h , h -h Högsta nockhöjd är xx meter över angivet 3 5 7 9 13 nollplan. Säkerställa att ny bebyggelse inordnas i en liknande höjdskala som omgivande bebyggelse. Räcken och tekniska anläggningar medges ovan nockhöjd. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 21 (51) n Parkering för rörelsehindrad medges. 1 Säkerställa att tillgängliga parkeringar är möjliga att anordna inom kvartersmark. n Parkering medges. 2 För att säkerställa viss lättillgänglig angöring för verksamheten medges markparkering på delar av innergården. u Markreservat allmännyttiga underjordiska ledningar. 1 Säkerställa tillgång till allmännyttiga underjordiska ledningar p Tekniska anläggningar på tak ska placeras så att de ej är synliga från gatunivå. För att säkerställa att anläggningar såsom exempelvis solpaneler placeras indragna från takfot för att uppnå en god stadsbild. Fläktrum och trapphus inom byggrätt behandlas som byggnadsdel och ej som teknisk anläggning. r Byggnad får inte rivas. Håltagningar samt ingrepp i stomme 1 får göras för att möjliggöra påbyggnader. För att säkerställa att byggnad med högt kulturhistoriskt värde bevaras. q Befintlig byggnads exteriör får inte ändras till sin utformning 1 avseende gavlarnas fönstersättning med vertikala glasade partier och slutna murytor, ventilationsgallret på den norra gaveln, burspråket av koppar på den östra fasaden, samt den putsade fasaden med fält och ristningar. Fasadens kulör får ändras i enlighet med den ursprungliga kulörsättningen. Befintlig takfot ska bevaras som ett synligt element i fasaden på norra, östra och södra fasen. För att säkerställa att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla särdrag bevaras och att fasaden omhändertas i enlighet med den ursprungliga idén. a Strandskyddet är upphävt. Avgränsas av sekundär 1 egenskapsgräns. För planens genomförande krävs att strandskydd fortsatt är upphävt. f Från +14 meter över nollplanet ska fasad utföras i tegel, trä 1 eller annat matt material som anknyter till befintlig tegelarkitektur. Fönstersättning ska utformas med fönsterband som linjerar med befintlig byggnads fönsterband. Övergången mellan nytt och befintligt ska markeras med avvikande mönsterverkan. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 22 (51) Säkerställa en god helhetsverkan och ett lugnt uttryck där fasadgestaltningen på påbyggnaden samspelar med befintlig byggnad och håller en hög kvalitet. Med anknyta till befintlig tegelarkitektur avses en kulör som påminner om befintlig kulör, det vill säga en varm ton i sand, beige, rostrött eller gul och ett material med en detaljeringsgrad som har egenskaper som bryter ner skalan. Syftet med att tillåta flera fasadmaterial är att möjliggöra för återbrukat material, eller material med låg klimatpåverkan som också uppfyller eftersträvade kvalitetskrav. Alltför mörka och blanka material bedöms inte anknyta till den befintliga tegelarkitekturen. f Fasad ska utföras i tegel, trä eller annat matt material som 2 anknyter till befintlig tegelarkitektur. Fönstersättning ska utformas med en jämn rytm lika befintlig byggnad. Bottenvåningens fasad ska vara mer uppglasad än övriga våningsplan. Säkerställa en god helhetsverkan och ett lugnt uttryck där fasadgestaltningen på byggnaden samspelar med befintlig byggnad. Med anknyta till befintlig tegelarkitektur avses en kulör som påminner om befintlig kulör, det vill säga en varm ton i sand, beige, rostrött eller gul och ett material med en detaljeringsgrad som har egenskaper som bryter ner skalan. Syftet med att tillåta flera fasadmaterial är att möjliggöra för återbrukat material, eller material med låg klimatpåverkan som också uppfyller eftersträvade kvalitetskrav. Alltför mörka och blanka material bedöms inte anknyta till tegelarkitekturen. f Från + 26 meter över nollplanet ska fasad utföras i trä, tegel 3 eller annat matt material som anknyter till befintlig tegelarkitektur. Fönstersättning ska utformas med en jämn rytm lika befintlig byggnad. Säkerställa en god helhetsverkan och ett lugnt uttryck där fasadgestaltningen på påbyggnaden samspelar med befintlig byggnad. Med anknyta till befintlig tegelarkitektur avses en kulör som påminner om befintlig kulör, det vill säga en varm ton i sand, beige, rostrött eller gul och ett material med en detaljeringsgrad som har egenskaper som bryter ner skalan. Syftet med att tillåta flera fasadmaterial är att möjliggöra för återbrukat material, eller material med låg klimatpåverkan som också uppfyller eftersträvade kvalitetskrav. Alltför mörka och blanka material bedöms inte anknyta till tegelarkitekturen. f Fasad ska ha från övriga byggnaden en avvikande 4 fönstersättning och mörkare kulör. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 23 (51) Syftet är att fasaden ska urskiljas och avvika från angränsande fasader för att göra läsbarheten av de olika volymerna tydlig. Materialet bör ha en hög kvalitet då det är en del av en viktig gatumiljö. f Från + 26 meter över nollplanet ska fasad utföras i plåt, puts 5 eller trä. Fasaden ska detaljeras med reliefverkan eller mönster som linjerar med befintlig byggnads linjer. Fönstersättning ska utformas med en jämn rytm lika befintlig byggnad. Säkerställa att befintlig byggnads kulturmiljövärden tillvaratas och att läsbarheten mellan befintligt och nytt blir tydlig. f Entré mot Lövholmsvägen ska finnas. 6 För att säkerställa en högre entrétäthet i området och möjliggöra en upplevelserik gatumiljö i enlighet med översiktsplanens intentioner. f Entré mot Trekantsparken ska finnas. 7 För att säkerställa en högre entrétäthet i området och möjliggöra en upplevelserik parkmiljö i enlighet med översiktsplanens intentioner. f Takets totalhöjd får ej överstiga angränsande nockhöjder i 8 nordväst och sydöst. Säkerställa en god helhetsverkan i volymhantering och en tydlig läsbarhet av de enskilda volymerna. f Bottenvåningens fönster ska ansluta till våningens golvnivå. 9 För att skapa en attraktiv gatumiljö för fotgängare med en högre interaktion mellan byggnad och gaturum. Tomt ska utformas med minst 20% planteringar. För att skapa högre vistelsevärden i gaturummen och säkerställa utrymme för dagvattenhantering enligt åtgärdsstrategin. Takytan ska till minst 40% förses med vegetation. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 24 (51) För att säkerställa en adekvat dagvattenhantering och bidra till biologisk mångfald. Lokaler för sömn och vila ska utföras så att stomljud inte överstiger ljudnivån 32dBA (fast) vid tågpassage. För att säkerställa en god ljudmiljö enligt Trafikförvaltningens riktlinjer. e Största bruttoarea ovan +39 meter över nollplanet är 320m². 1 Syftet är att säkerställa adekvat utrymme och flexibilitet i läge för byggnadens fläktrum, men samtidigt begränsa utbredning så att det inte upplevs som ett helt våningsplan. e Största bruttoarea ovan +24 meter över nollplanet är 160m². 2 Syftet är att säkerställa adekvat utrymme och flexibilitet i läge för byggnadens fläktrum, men samtidigt begränsa utbredning så att det inte upplevs som ett helt våningsplan. e Största bruttoarea över +35 meter över nollplanet är 150m². 3 Syftet är att säkerställa adekvat utrymme och flexibilitet i läge för byggnadens fläktrum, men samtidigt begränsa utbredning så att det inte upplevs som ett helt våningsplan. Genomförandefrågor Mark och utrymmesförvärv Detaljplanens genomförande kräver inga mark- och utrymmesförvärv. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar hela fastigheterna - Rosteriet 6, ägs av Vasakronan - Rosteriet 8, ägs av Vasakronan Användning av mark Föreliggande planförslag redovisar avgränsning mellan kvartersmark och allmän platsmark. Planförslaget möjliggör markanvändning för kontor och centrumändamål inom kvartersmark. Ingen allmän platsmark ingår i planområdet. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 25 (51) Rättigheter Inom planområdet finns ett officialservitut, 0180K-2011-08812.1, vilket belastar Rosteriet 6 och 8 till förmån för Rosteriet 7. Servitutet avser rätt att nyttja område på Rosterigränd för in- och utfart samt angöring till och från fastigheten. Rättigheten fortsätter att gälla oförändrat, har fortsatt planstöd och påverkas inte av planens genomförande. Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar har avsatts (u ). Rätten kan säkras genom inrättande av servitut eller 1 ledningsrätt. Markreservat för allmän gång- och cykeltrafik finns i befintlig detaljplan (x). Rätten är inte förenlig med officialservitut (0180K- 2011-08812.1) för in- och utfart. Inget markreservat för allmän gång- och cykeltrafik (x) har därför avsatts i upprättat planförslag. Avtalsservitut mellan Rosteriet 5 och Rosteriet 6 och 8 avses upprättas för gemensam in- och utfart från Trekantsvägen. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner Pl 7973 och 2010- 14413 helt upphör att gälla inom planområdet. Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning m.m. prövas vid lantmäteriförrättning. För planens genomförande krävs ingen förändrad fastighetsindelning. Tekniska frågor Tekniska åtgärder Ledningsomläggningar för allmänna ledningar bedöms inte behöva göras i samband med planens genomförande. Utbyggnad allmän plats Planområdet omfattar endast kvartersmark. Vissa mindre anslutningsarbeten inom allmän plats utanför planområdet kan komma att krävas för detaljplanens genomförande. Detta ska studeras närmare i kommande skede. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 26 (51) Utbyggnad vatten och avlopp Fastigheterna är anslutna till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter kan behövas för att försörja fastigheterna. Stockholm vatten och avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Byggaktören finansierar och ansvarar för uppförande av ny bebyggelse på kvartersmark samt för iordningställande av utemiljöer på kvartersmark. Byggaktören ska svara för och bekosta projektering samt genomförande av de återställande- och anslutningsarbeten som måste göras i allmän platsmark invid kvartersmarken, till följd av bolagets bygg- och anläggningsarbeten på kvartersmarken. Genomförandet av exploateringen kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan staden och exploatören. Planavgift Planavtal har tecknats med exploatören för att täcka stadsbyggnadskontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplan. Drift allmän plats Stockholms stad ansvarar för och bekostar drift av allmän plats. För drift av området för allmännyttig gång- och cykeltrafik inom kvartersgatan Rosterigränd avses avtal mellan staden och fastighetsägaren tecknas. Drift vatten och avlopp Stockholm vatten och avfall AB (SVOA) ansvarar för drift av vatten- och avloppsledningar i området. Anslutning till vatten och avlopp bekostas av byggaktören. Gatukostnader Samtlig mark inom detaljplanen är kvartersmark som försörjs från allmänna gator. Ingen ny anslutning behövs och ingen gatukostnadsersättning kommer att tas ut av exploatören. Exploatören ansvarar för utbyggnad och iordningställande av utemiljöer på kvartersmark samt ansvarar och bekostar genomförande av eventuella återställande- och anslutningsarbeten på allmän plats, som krävs för planens genomförande. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 27 (51) Organisatoriska frågor Exploateringsavtal Genomförandet av exploateringen kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan staden och fastighetsägaren. Exploateringsavtal ska träffas innan planen antas. Exploateringskontoret ansvarar för att teckna avtal. Exploatören ansvarar för att ta fram handlingar för och utbyggnad av kvartersmark. Tidplan Detaljplanen upprättas med standardförfarande. Preliminär tidplan för den fortsatta planprocessen: Samråd 10 februari 2026 – 23 mars 2026 Granskning januari 2027 Antagande april 2027 Laga kraft, tidigast september 2027 Kulturvärden Hus A inom planområdet bedöms ha så höga kulturmiljövärden att den omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 13 § PBL. Med anledning av detta åsätts byggnaden både specifika varsamhetsbestämmelser (q1) och rivningsförbud [r1]. Om varsamhetsbestämmelsen och/eller rivningsförbudet medför skada av betydelse i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten kan fastighetens ägare ha rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska skada detta innebär. Talan om ersättning ska väckas inom två månader från detaljplanens laga kraft vinnande. I nuläget bedöms bestämmelsen inte medföra betydande skada. Rivningsförbud Rivningsförbud [r ] har införts i plankartan för del av fastigheten 1 Rosteriet 6. Bevarandekrav Skydd av kulturvärden [q ] har införts i plankartan för del av 1 fastigheten Rosteriet 6. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 28 (51) Planeringsunderlag Kommunala Byggnadsordningen Aktuell stadsbyggnadskaraktär enligt byggnadsordningen är tät blandstad. Vägledningen anger att nya stadsmiljöer ska utvecklas med utgångspunkt i platsspecifika natur- och kulturvärden i alla skalor. Bebyggelsefronter mot omgivande vattenrum och parker ska utformas utifrån en tydlig gestaltningsidé. En rumsligt integrerad stad skapas genom att säkerställa tillgången till mötesplatser, torg och parker. Bottenvåningarna ska utformas så att stadsrummet aktiveras och blir upplevelserikt. Gestaltningen av offentliga rum, kvartersstruktur och enskilda byggnader ska främja ett klimat- och kretsloppsanpassat stadsbyggande och medge en flexibel användning över tid. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Dagvattenutredning Rosteriet 6 & 8 (Structor, 2025-11-05) - PM MMU (Tyréns, 2025-10-27) - Utredning stomljud och vibrationer (Structor, 2025-11-06) - Kulturmiljöanalys (Tyréns 2025-08-26) - Konsekvensbeskrivning kulturmiljö (Tyréns, 2025-11-20) - Solstudie (Strategisk arkitektur, 2026-01-20) - Solstudie – påverkan på Rosteriet 7 (Strategisk arkitektur 2026- 01-20) - Trafikutredning (Iterio, 2025-10-23) - Räddningstjänstens insatsmöjligheter Rosteriet 6 & 8 (Bengt Dahlgren)2025-09-04) Planeringsförutsättningar Kommunala Detaljplan Gällande detaljplaner för fastigheterna är Pl 7973 och Dp 2010- 14413-54. Pl 7973 anger användning kontors- och industriändamål. Byggrätterna är reglerade med högsta byggnadshöjd över nollplanet. Förgårdsmark mot Trekantsparken är reglerad med kryssmark; område som får bebyggas i mindre omfattning, samt q bilfritt område. Gården som angränsar till Rosteriet 5 är reglerad med ringmark; planterad underbyggnad. Förplatsen mot Liljeholmsvägen/Lövholmsvägen är reglerad med prickmark; område som inte får bebyggas. DP 2010-14413 reglerar större delen 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 29 (51) av Rosterigränd. Området är reglerat med prickmark; mark där byggnad inte får uppföras, samt att marken ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar (u), allmän gångtrafik (x) och in- och utfart samt angöring till och från fastigheter (y). Genomförandetiden för de två planerna ha gått ut. Planbesked Stadsbyggnadskontoret beslöt att påbörja en planprocess för Rosteriet 6 och 8 enligt Beslut om planbesked dnr 2024-00513 den 2025-03-27. Översiktsplan Liljeholmen centrum är en tyngdpunkt av regional karaktär med arbetsplatser och handel. Liljeholmen är också knutpunkt för kollektivtrafiken, vilket kommer att stärkas ytterligare genom planerad ny tunnelbana mellan Älvsjö och Fridhemsplan. Översiktsplanen anger att omfattande komplettering med bebyggelse är lämpligt i Liljeholmens centrala delar, samt att kontorsetableringar eftersträvas för att stärka Liljeholmen som arbetsplatskluster och tillföra fler arbetsplatser i söderort. Nya urbana kvaliteter kan tillföras som gör platsen mer intressant för stadens näringsliv. Det finns också ett stort behov av nya mötesplatser. Detaljplanen kan bidra till att utveckla Lövholmsvägen som stadsgata och stärka den lokala kopplingen till Södermalm. Regionala Regionplan Liljeholmen ingår i den centrala regionkärnan. Den centrala regionkärnan har stor betydelse för både landets och regionens samlade konkurrenskraft och attraktivitet och behöver fortsätta att vidgas. Miljökvalitetsnormer Luft Miljökvalitetsnormen för luft klaras för planområdet i dagsläget, enligt stadens luftföroreningskarta för år 2020. Halten av partiklar PM10 är 25-30 μg/m³ (dygnsmedelvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 μg/m³. Halten av kvävedioxid är 36-48 μg/m³ (dygnsmedelvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 μg/m³. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 30 (51) Utdrag ur länstäckande luftföroreningskarta (SLB-analys, 2020). Ljusgrönt område 24-30 Vatten μg/m³. Ljusorange 36-48 μg/m³. Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Trekanten (SE 657886-162585). Enligt VISS (september 2025) har Trekanten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus 2027. Planområdet avvattnas via ett duplicerat ledningssystem, vilket innebär att dagvattnet leds i egna ledningar till ytvattenrecipienten Trekanten och spillvattnet leds i egna ledningar till reningsverk. Lokalt åtgärdsprogram (LÅP) för Trekanten Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokalt åtgärdsprogram för Trekanten beslutades år 2022. Flera LÅP-åtgärder föreslås i närheten av planområdet, exempelvis grunda vikar för att gynna fisklivet. Miljö Strandskydd För största delen av planområdet gäller detaljplan Pl 7973 och för en mindre del på Rosterigränd gäller Dp 2010-14413-54. Inom detaljplan Pl 7973 är strandskyddet upphävt. Nya regler för strandskydd trädde ikraft den 1 juli 2025. Den nya lagen lyder; Om strandskyddet för ett område som omfattas av en detaljplan eller av områdesbestämmelser har upphävts med stöd av 17 § eller motsvarande äldre bestämmelser och planen eller områdesbestämmelserna ersätts med en ny detaljplan där området ska ha samma användning som tidigare, får kommunen i den nya detaljplanen bestämma att strandskyddet även fortsatt ska vara upphävt. En sådan bestämmelse får tas in i den nya detaljplanen utan tillämpning av 7 kap. 18 e och 18 g–18 j §§ miljöbalken. (Plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap. 17 a §) Mot bakgrund av detta bestämmer kommunen att strandskyddet även fortsatt ska vara upphävt inom planområdet som omfattas av befintlig detaljplan Pl 7973. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 31 (51) Utdrag ur planmosaik. Inom område markerat med röd linje bestämmer kommunen att strandskyddet även fortsatt ska vara upphävt. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Idag är marken mellan bebyggelsen till största delen hårdgjord med en stor del parkeringar och trafikerade ytor. Mindre planteringsytor finns inom området och en större gräsyta ut mot Trekantsparken, men det leds inte aktivt något vatten till planteringsytorna för rening eller fördröjning. Det rinner varken in dagvatten ytligt eller via ledningen till planområdet från uppströmsliggande områden. Beräknad erforderlig fördröjningsvolym för att uppfylla kravet på att fördröja de första 20 mm av ett regn är 113 m³. Det finns påvisade markföroreningar inom fastigheten, men inga hinder för infiltration har identifierats. Naturmiljö Planområdet består till stor del av hårdgjord mark. Vid korsningen Lövholmsvägen/Liljeholmsvägen finns det tre gatuträd (lindar) på allmän platsmark, i nära anslutning till planområdet. På innergården inom Rosteriet 6 och på Rosterigränd finns det några medelstora och små träd samt buskträd. På förgårdsmarken mot Trekansparken och Trekantsvägen är marken gräsbevuxen och här finns några medelstora enskilda lövträd samt buskage. Planområdet angränsar till ESBO (Ekologiskt särskilt betydelsefullt område) i sydväst och ingår i habitatnätverk för ädellövträd. På så sätt har det en funktion i stadens gröna infrastruktur. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 32 (51) Planområdet angränsar till ESBO. Planområdet ingår i habitatnätverk Utdrag ur Stockholms blågröna för ädellövskog. infrastruktur. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från Lövholmsvägen och Liljeholmsvägen. Den ekvivalenta ljudnivån inom planområdet uppgår som högst till 65-70 dBA ekvivalent ljudnivå på 2 meters höjd enligt stadens bullerkarta. Planområdet kan även i viss utsträckning utsättas för verksamhetsbuller från exempelvis trävaruhandeln i väster och Lövholmens industriområde i nordväst. Risk för översvämning Planområdet ligger betydligt högre (+3 meter) än närmaste ytvattenförekomst Liljeholmsviken (+0,86 meter) och riskerar Utdrag ur Stockholms bullerkarta, därmed inte att översvämmas vid höga vattennivåer i Mälaren. 2022. Ekvivalent ljudnivå. Skyfallsmodellering visar att det idag riskerar att samlas vatten lokalt inom planområdet vid ett kraftigt skyfall, samt att det går flödesvägar genom planområdet och ner till Trekanten. Avrinningsvägar och Skyfallskartering – Flödesvägar vattenansamlingar vid 100-årsregn. (Stockholms vatten och Avfall, 2018) (Scalgo Live) 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 33 (51) Förorenad mark Länsstyrelsens karta över potentiellt förorenade områden visar att det finns risk för markföroreningar i planområdet. Inom planområdet har det bl.a. funnits bekämpningsmedelstillverkning, utgörandes riskklass 3. Även potentiellt förorenande områden finns från en rad andra verksamheter i planområdets omgivning, exempelvis träimpregnering inom brädgården väster om planområdet, vilket utgör riskklass 2. Provtagning av jordprover inom fastigheten visar att kvarteret Rosteriet är tydligt påverkat av tidigare verksamheter på platsen, där avvikande halter har påvisats främst avseende metaller, tunga oljeföroreningar (PAH) samt DDT. Halter i jord har påträffats i Potentiellt förorenade områden nivåer som överstiger riktvärde för mindre känslig markanvändning (Länsstyrelsen, WMS) (MKM) i två skilda delar av undersökningsområdet Förhöjda halter av föroreningar förekommer i grundvattnet, exempelvis PAH-H, arsenik, PFAS och bekämpningsmedel av HCH-typ, vilket kan bidra till belastning på recipienten. Vibrationer och stomljud Marken inom planområdet samt angränsade ytor av Lövholmsvägen och Liljeholmsvägen utgörs av lera. Lövholmsvägen trafikeras av tvärbanan samt tyngre fordon som bussar. I delar under planområdet planeras den nya tunnelbanan mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Den projekteras så att befintliga och planerade fastigheter kommer att klara 32 dBA (Fast) vad avser stomljud. Inga komfortvibrationer högre än 0,08 mm/s har uppmätts. Det finns inga nationella riktvärden för komfortvibrationer, men Trafikförvaltningens riktvärden rekommenderas i Stockholms stad. Vid ny eller väsentlig ombyggnation för lokaler såsom bostäder, hotell, undervisningslokaler, kontor, vårdlokaler och affärslokaler rekommenderas att komfortvägd vibrationsnivå ej bör överskrida 0,4 mm/s. Uppmätta värden visar att passager från tvärbanan riskerar att överskrida riktvärden avseende stomljudsnivåer. På markplan förväntas stomljudsnivåer uppgå till 36 – 43 dBA beroende av avstånd till spår. För stomljud finns det heller inga nationella riktvärden. Enligt Trafikförvaltningen, som är ansvarig för tvärbanan, bör ljudnivåer vid fordonspassage i övriga lokaler, dvs där människor inte förväntas sova, inte överstiga LmaxF 45 dBA. Vidare hänvisar Trafikförvaltningen till att kraven i svensk standard SS 25268 bör uppfyllas vid nybyggnation, vilket innebär krav om maximalt 35-55 dBA, beroende på lokal- och rumstyp. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 34 (51) Geotekniska förhållanden I den norra delen av planområdet består jorden av fyllningsjord på lera på friktionsjord på berg. I den södra delen av planområdet består jorden av ett lager fyllningsjord på friktionsjord på berg. Ställvis förekommer ett tunt lager lera under fyllningsjorden. Fyllningsjorden består av sand Jordartskarta SGU 2025. och grus, med inslag av organiskt material. Hydrologiska förhållanden Vattenskyddsområde Området ingår ej i något vattenskyddsområde. Kulturmiljö Stadsmuseets klassificering Kulturhistorisk klassificeringskarta. Blått: synnerligen höga kulturhistoriska värden. Grön: högt kulturhistoriskt värde, miljön bedöms B A vara särskilt värdefull från historisk, C kulturhistorisk, miljömässig eller D konstnärlig synpunkt. Gul: positiv betydelse för stadsbilden och/eller ha visst kulturhistoriskt värde. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 35 (51) Flygvy från nordväst, med Rosteriet 5 närmast i bild till Flygvy från Trekantsparken i söder, med hus D närmast i höger, kontorshusen B-C-D i kvarterets mitt, och det vita bild. Rosterigränd och det högre flerbostadshuset till putsade hus A längst bort till vänster. Bakom kontorshusen höger. Rosteriet 5 till vänster. reser sig det högre flerbostadshuset inom Rosteriet 7. Hus A Kvarterets äldsta byggnad uppfördes på 1950-talet av AB Atomenergi som fabrik för framställning av bränslestavar för kärnreaktorer. I angränsande kvarter uppfördes laboratorium och administrationslokaler. Den intressanta bakgrunden bidrar till betydande samhällshistoriska värden. Den berättar om den stora satsningen i efterkrigstidens Sverige på att utveckla en inhemsk kärnkraft. Byggnaden ritades av Karl G. H. Karlsson, som under perioden uppförde en rad välgestaltade industri- och kontorsanläggningar i Stockholmstrakten. Huset bär prägel av sin Befintliga byggnader är benämnda tid, sitt ändamål och sin upphovsman. Enligt Stadsmuseets som hus A, B, C, D. Illustrationen kulturhistoriska klassificeringskarta är byggnaden grönklassad visar tid för uppförande av de olika (fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, etapperna inom fastigheten. kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt). För grönmarkerade byggnader kan förvanskningsförbudet enligt 8kap 13 § plan- och bygglagen tillämpas. Den sex våningar höga byggnaden är placerad med sin gavel mot Lövholmsvägen. Det är en sparsmakad högrest byggnad med bevarade delar såsom taklist och burspråk i koppar, slätputs med indelande ritsningar och träfönster. Enligt genomförd kulturmiljöutredning är det dessa bevarade karaktärsdrag som är väderbärande för kulturmiljön. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 36 (51) Hus A. Vy från korsningen Liljeholmsvägen-Lövholmsvägen. Hus B, C och D Kontorshusen B, C och D vittnar om den stora utbyggnaden av statsapparaten och den offentliga sektorn under 1960-, 70- och 80- talen. De uppfördes i Byggnadsstyrelsens regi för Statens industriverk (SIND) och husen är läsbara som myndighetsbyggnader genom sin form och skala samt det nedtonade och delvis anonyma uttrycket i förhållande till omgivningen. Samtidigt som kontorshusen inom kvarteret Rosteriet är representativa för byggnadsstyrelsens produktion och en vanligt förekommande byggnadstyp på nationell nivå, utgör de ett av relativt få exempel i Stockholm, då Byggnadsstyrelsen var fullt fokuserad på att decentralisera den statliga verksamheten till andra delar av landet. De tillhör också en kategori av byggnader som i allt högre grad hotas av rivning, och riskerar därför att bli sällsynta på sikt. Byggnaderna är uppbyggda utifrån ett additivt system med högdelar och lågdelar som ger en distinkt form, samtidigt som det möjliggör etappindelning och sammansättning av flertalet volymer till ett större komplex på ett konsekvent vis. Hus B Hus B är den första etappen i komplexet och är en tidstypisk och robust tegelbyggnad med tydlig form och materialitet. Arkitekturen som helhet är senmodernistisk med inslag av brutalism i förhållningssättet till de råa materialen; tegel, plåt och betong. Framhävandet av byggnadens tekniska och kommunikativa delar är ett strukturalistiskt grepp. Fasaderna är klädda med gult schatterat 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 37 (51) fasadtegel i löpförband. Sockeln är av formgjuten betong med vertikal brädmönstring. Våningsplanen längs långsidorna markeras av fönsterband, uppdelade i jämnstora sektioner. Gaveln på högdelen mot Lövholmsvägen bildar ett uppstickande mittparti i byggnadens huvudfasad, som markeras av ett burspråk klätt med blank rostfri plåt. På den västra lågdelens gavel finns ett karaktäristiskt rundat trapphus. Hus B närmast i bild. Vy från nordväst, fasader mot Lövholmsvägen. Hus C Byggnaden har utgjort kontorskomplexets entrédel och har ursprungligen i sin helhet präglats av samma blanka plåt som de tekniska och kommunikativa delarna på hus B. Byggnaden utgör en länk mellan hus B och Hus C med glasade fasader mot Rosterigränd. D i kontorskomplexets mitt och fungerar som gemensam huvudentré. Fasaderna mot Rosterigränd är ett resultat av en om- till- och påbyggnad som genomfördes från 2018 och är fullständigt omvandlad mot Rosterigränd, där plåten har fått ge vika för glas och huvudentrén nu har en mer iögonfallande och utåtvänd utformning. Hus D Hus D är likt hus B sammansatt av en lägre volym i tre våningar och en tvärställd högre volym i sju våningar. Hus D bildar således en spegelvänd södra pendang till hus B, sammankopplad via länkbyggnaden C. Byggnaden orienterar sig ut mot Trekantsparken, 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 38 (51) där högdelens södra gavel bildar en vertikal accent och lågdelen bildar avskärmning in mot kvarteret. Fasaderna är huvudsakligen klädda med gult schatterat fasadtegel och i vissa partier med vit plåt. Fönstren är placerade något indragna i fasadlivet, och muröppningarnas djup förstärks genom lutande, utåtvinklade solbänkar och dekorativa profilerade betongbalkar ovan fönstren. Byggnaden är försedd med ett flertal svagt utskjutande burspråk. Hus D. Fasad mot Trekantsparken. Kontorskomplexet karaktäriseras av ständiga transformationer. Ur kulturmiljösynpunkt bedöms det som ett överordnat intresse att tillse att den historiska utvecklingen inom kvarteret präglas av god läsbarhet. Byggnadsstyrelsens statliga förvaltningsbyggnader är i grunden tåliga för ändringar så länge dessa görs i enlighet med byggnadernas logik och karaktär, och inte påtagligt försvårar läsbarheten av den ursprungliga myndighetsfunktionen. Fysisk miljö Liljeholmen är beläget i sydvästra delen av Stockholm vid den gamla infartsvägen till huvudstaden från söder, Södertäljevägen. Som helhet präglas Liljeholmen i hög grad av att stadsdelen under en längre tid har varit föremål för kraftfull stadsomvandling, en omvandling som fortfarande är synligt pågående. Detta har gett upphov till en brokig sammansättning av funktioner och bebyggelsekaraktärer. Området har delvis ett utpräglat urbant uttryck och uppvisar en kontrastrik blandning där äldre industri och avrivna ytor existerar sida vid sida med stora kontor och sentida bostäder. Bebyggelsen är varierad och delvis uppdelad i enklaver med olika karaktär, byggnadssätt och funktion. Längs Lövholmsvägens västra 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 39 (51) delar finns en delvis bibehållen äldre industrikaraktär med framför allt Lövholmens kvarvarande fabriksbyggnader av olika åldrar, Cementas silor och brädgården i Kv. Stranden. Industrikaraktären sträcker sig delvis också in i Kv. Tryckeriet och Rosteriet med Strängbetongs tidigare hallar och Atomenergis byggnader från 1950-talet. I övrigt präglas gatan av storskalig kontorsbebyggelse och bostadshus i tegel från 1970 till 1990-talet. Lövholmsvägen mot sydöst med Kv. Infart från Liljeholmsvägen, i Liljeholmsvägen med parkerings- Tryckeriet till vänster, Rosteriet till höger korsningen med Lövholmsvägen. hus inom Lilla Katrineberg 3 till och Lilla Katrineberg på höjden i fonden Flerbostadshus inom Rosteriet 7 vänster och kontorsfastighet inom av gatan. centralt i bilden. Stora Katrineberg 8 till höger. Ett fåtal äldre byggnader ligger utspridda i närheten av Liljeholmsbron; godsstationen, den tidigare folkskolan och församlingshemmet på Liljeholmsberget, Stora Katrinebergs gård och kommunalhuset. Dessa byggnader upplevs idag ha ett något svagt sammanhang. Mejerivägen mot söder, med Trekantsvägen från söder, med Cementas Den tidigare folkskolan vid foten av Strängbetongs tidigare hallbyggnad silor i fonden, kv. Träindustrin inom kv. Liljeholmsberget. till höger och kontorskomplexet inom Stranden till vänster. Stora Katrineberg till vänster. Inom Rosteriet 7, öster om Rosteriet 6 och 8 revs 2013 AB Atomenergis tidigare centralanläggning och på platsen uppfördes sedan ett storskaligt flerbostadshus som stod klart kring 2016. Huset präglas av längsgående glasade balkonger och fasaden är uppförd i ljus puts. Sockelvåningen är klädd med vitt kakel och mörk skiffer. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 40 (51) Rosterigränd präglas av logistiska funktioner med infart till garage inom Rosteriet 7, angöringsplatser, lastplatser och markparkeringar. Parkeringsplatser skymmer sikten mot Trekantsparken och det är otydligt hur fotgängare ska röra sig. Vy från Rosterigränd mot Trekantsparken. Befintliga Bostadskomplex i 10 våningar inom Rosteriet 7. Glasade parkeringar skymmer sikten mot Trekanstparken. balkongräcken präglar uttrycket. Såväl mot Lövholmsvägen som mot Trekantsparken ligger bottenvåningen en halv våning över gatunivån/ parknivå och fasaderna är slutna utan entréer. Slutna fasader utan entréer mot Lövholmsvägen. Gräsbevuxen förgårdsmark med slutna fasader och upphöjd Bottenvåningen ligger ½ våning upp, under finns bottenvåning mot Trekantsparken. skyddsrum. Förplatsen framför hus A mot Liljeholmsvägen / Lövholmsvägen är till största delen hårdjord och präglas av markparkeringar. Mindre planteringar finns närmast fasaden och i gränsen mot vägbanan. På gården som nås från Rosterigränd finns en del uppvuxna träd och planteringar. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 41 (51) Förplatsen framför hus A. Markparkeringar och mindre Gårdsplanen mellan hus A och B, med träd några planteringsytor med buskar. uppvuxna träd och planteringar. Sociala förhållanden Området karaktäriseras av en jämn blandning av bostäder och arbetsplatser. Genom att tillföra mer lokaler för både kontorsarbetsplatser, men även för restauranger och handel finns en möjlighet att stärka Liljeholmen centrum och klusterverkan av verksamheter. Detaljplanen har möjlighet att bidra till tryggare stadsrum genom att tillföra funktioner som befolkar området kvälls- och nattetid och genom att skapa bättre överblick för fotgängare som använder Rosterigränd. Både Lövholmsvägen, Trekantsvägen och Rosterigränd är väl integrerade i stadsväven, men har låga vistelsevärden. Entrétätheten runt fastigheten är låg och bottenvåningar präglas av slutna fasader. Genom att tillföra fler entréer, mer öppna fasader och grönska finns potential att skapa mer intressanta och upplevelserika gaturum. Området är välförsörjt med skolor. Närmaste förskola ligger i Rosteriet 7. Närmaste grundskola, Nybohovsskolan (F-6) ligger cirka 750 meter från planområdet. I närområdet runt Trekanten ligger även Entréskolan (4-9) och Blommensbergsskolan (F-5). Inom 500 meter från planområdet ligger också ett stort antal gymnasieskolor och vuxenutbildningar. Teknik Området har utbyggd teknisk försörjning med vatten- och avlopp, el och tele, fjärrvärme samt fibernät. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 42 (51) Service I Liljeholmen centrum finns ett stort utbud av service, såsom livsmedelsbutiker, detaljhandel, vårdcentral och tandvård. Även ett bibliotek är planerat att etableras i Liljeholmen. Trafik Planområdet ligger cirka 200 meter från Liljeholmens centrum med tunnelbana, spårvagn samt bussterminal med ett stort antal busslinjer. Cykelbana finns längs Lövholmsvägen och är ett utpekat primärt stråk för cyklister. Vid planområdet är gatusektionen smal och i höjd med berörda fastigheter samsas cykel- och gångbana. Angöring med bil till planområdet är möjligt längs Trekantsvägen, samt i Rosterigränd. Övriga gator rymmer ingen kantstensparkering. Parkeringsgarage samt markparkering finns inom fastigheterna. Garage nås via Trekantsvägen. Befintlig avfallshantering samt angöring för leveranser för såväl Rosteriet 6 och 8 som Rosteriet 5 sker idag från Trekantsvägen. Större fordon backar in från vändplanen över gångbanan. Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 – 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i resterande delar av planbeskrivningen. Natur Grönområde Nya planteringar och träd på kvartersmarken runt byggnaden och gröna tak föreslås, vilket kan gynna den biologiska mångfalden inom planområdet. Vegetationsytorna föreslås få en flerskiktad 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 43 (51) vegetation med både träd, buskar och perenner. Arturvalet föreslås väljas för att stödja lokala karaktärshabitat som tall och ek. Delar av taken föreslås som biotoptak som är artrika och kan erbjuda boplatser och miljö för både insekter och fjärilar. Flertalet av de gröna taken är placerade så att de syns från omgivande byggnader och bidrar till en starkare grön karaktär i området. Några träd och mindre buskage på kvartersmark kommer behöva avverkas i samband med ett genomförande av planen. Inga av träden bedöms vara särskilt värdefulla. Nya entréer och terrasser mot Trekantsparken skapar en tydligare koppling mellan bebyggelse och landskapsrum vilket kan medföra att parken upplevs mer aktiv. Landskapsbild Skalförändringen som redan inletts i Liljeholmen och som förutses fortsätta genom andra pågående detaljplaner (Liljeholmen centrum, Marievik, Lövholmen) accentueras av projektet. Bebyggelse med ökad höjd i de lägre belägna delområdena, såsom Rosteriet, innebär att den karaktärsfulla topografin får en successivt mindre framträdande roll i stadslandskapet. Det i stadslandskapet markanta Nybohovsberget, vars verkan medvetet förstärkts av storskalig bebyggelse, får en minskad synlighet och en svagare roll. Bergets och bebyggelsens synlighet minskar från Hornstulls strand och Reimersholmsbron. Nybohovsberget Delar av punkthusen på Nybohovsberget döljs, vilket Tillkommande byggnadsvolymer gör ett tydligt avtryck i minskar deras medvetna vertikalverkan. De olika stadsbilden. Siktdjupet minskar och Nybohovsberget döljs. byggnadskropparna skapar variation i siluetten och bryter Läsbarheten av det medvetna samspelet mellan bebyggelse delvis ner skalan. Siluetten upplevs mer orolig än nuläget och topografi försvagas. som domineras av horisontella linjer. Flerbostadshusområdet på Liljeholmsberget bedöms i någon mån påverkas som stadsbyggnadsmotiv när bebyggelse nedanför berget växer på höjden och utjämnar höjdskillnader i stadslandskapet. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 44 (51) Effekten blir dels märkbar i närområdet, dels från höjder i landskapet såsom Tantolunden eller Nybohovsbacken/Nybohovsberget. Planförslaget blir ett dominant inslag i stadsbilden och Förslaget förstärker, tillsammans med kvarteren i öster, upplevs från Nybohovsbacken att ligga i nivå med upplevelsen av en tät och storskalig stadsfront. Föreslagen bebyggelsen i Lilla Katrineberg. Detta bedöms försvåra bebyggelse blir dominant i stadsbilden genom sin läsbarheten av landskapets nivåskillnader. bebyggelseskala och öppna läge ut mot sjön. Trädtoppshöjden som dimensionerande för byggnadshöjden frångås i enlighet med utvecklingen av Rosteriet 7. Nya volymer mot Rosterigränd bidrar till att luftigheten i kvarteret minskar sett från kringliggande gator och att de idag friliggande byggnaderna sammanfogas till en stor anläggning. Kvarteret blir mer aktivt mot den postmodernistiska Trekantsparken genom en tydligare rumslig avgränsning och nya entréer. Kvarteret kopplar genom skaländringen på och förstärker den markerade fronten som Liljeholmens centrum och bostadshusen intill skapar. Detta bidrar till större kontraster mellan grönska och bebyggelse i inramningen runt sjön Trekanten vilket bedöms vara i linje med den stadsutveckling som medvetet bedrivits i Liljeholmen sedan millennieskiftet. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 45 (51) Miljö Strandskydd Kommunen beslutar att strandskyddet även fortsatt ska vara upphävt inom största delen av planområdet som tidigare innefattades av detaljplan Pl 7973, enligt PBL 2010:900 4 kap. 17a§. Inom rött markerat område bestämmer kommunen att strandskyddet fortsatt ska vara upphävt. Dagvatten För beräkning av rening i föreslagna reningsanläggningar har takytorna som avleds invändigt separerats från takytorna som avleds via stuprör till planteringsytorna. Gårdsytor och utvändig takavvattning beräknas passera reningsanläggning medan den invändiga takavvattningen inte gör det. Totalt krävs en fördröjningsvolym om 113 m³ för att uppfylla åtgärdsnivån om att fördröja de första 20 mm nederbörd. Åtgärderna bedöms uppfylla denna nivå. Markföroreningar har påträffats inom planområdet. Halterna i grundvattnet är låga och de föroreningar i mark som påvisats (metaller och bekämpningsmedel) kan generellt ses som hårt bundna till jord. Därför bedöms infiltration av dagvatten inte utgöra någon miljörisk. Dagvattenhanteringen inom utredningsområdet lever upp till intentionerna i dagvattenstrategin. Föroreningarna minskar genom lokalt omhändertagande av dagvatten, flöden ut från området ökar inte och avrinning från de flesta ytorna passerar någon typ av rening och fördröjning. Med de föreslagna reningsanläggningarna minskar halterna och mängderna av samtliga föroreningar i dagvattnet. Detta bidrar positivt till möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna i berörda recipienter. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 46 (51) Rekreation och friluftsliv Förgårdsmarken mot Trekantsparken föreslås omgestaltas med plats för uteserveringar och med nya entréer. I bottenvåningen föreslås publika funktioner. Utvecklingen kommer förändra upplevelsen i parken mot ett mer aktivt parkrum. Detaljplanen bedöms ej ha en negativ påverkan på allmänhetens tillgång till rekreationsmöjligheter då utbyggnaden mot parken sker inom kvartersmark som idag är delvis avskärmad från parken genom buskage. Kulturhistoriskt värdefull miljö Det i dag svåröverskådliga kontorskomplexet får genom förslaget fler framsidor och samverkar i flera avseenden bättre med omgivningen. Kvarteret blir mer öppet och utåtvänt vilket gör att det får en mer integrerad roll i denna del av Liljeholmen. Befintliga byggnader byggs samman till en större enhet, men läsbarheten av de ursprungliga volymerna bibehålls delvis. Varsamma grepp i mötet mellan befintligt och nytt och en lyhördhet för den i grunden anspråkslösa arkitekturen bidrar till en lågmäld helhetsverkan trots att skalan växer. Hus A Hus A bedöms får en mindre framträdande roll i stadsbilden till följd av den ökade exploateringen inom kvarteret och genom att huset byggs samman i väster med angränsande hus i kvarteret. Då föreslagen påbyggnad är lätt indragen och präglas av en lätthet i uttrycket blir den visuellt underordnad. Den karaktäristiska taksilhuetten blir fortsatt tydlig och bildar en skiljelinje mot det nya. Påbyggnaden är genom indelningen med listverk och tredelade fönsterpartier utformad med hänsyn till den ursprungliga byggnadens karaktär, men bidrar ändå i viss mån till att försvaga upplevelsen av dess renodlade form. Gavlarna behåller trots öppningar i bottenvåningen växelspelet mellan slutet och öppet. Det industriella arvet blir något mindre tydligt, men äventyras inte som helhet. För det värdebärande karaktärsdraget högrest byggnadsvolym med renodlad form bedöms påverkan av påbyggnaden vara av en sådan art att den kan innebära en risk för förvanskning. Utformningen av påbyggnadens fasader har mycket stor betydelse för hur en sådan bedömning kan falla ut. Hus B, C och D Föreslagna till- och påbyggnader samt fasadändringar på hus B, C och D bedöms vara anpassade till husens ursprung som lågmälda myndighetsbyggnader. Volymhanteringen med en högre ”ryggrad” 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 47 (51) och flyglar i varierande höjder samt framträdande teknikutrymmen lever vidare, men omtolkas i ny skala. Fasadernas grundläggande rytm som baseras på ett för byggtiden typiskt modulsystem behålls och tas upp i påbyggnader. Andra karaktärsskapande inslag lever delvis vidare medan element som är uttryck för arkitekturriktningen strukturalism utgår. Befintliga fasader kommer att vara urskiljbara då de har lägre våningshöjder än de tillkommande samt bibehåller fasadmaterial, fönster och detaljer som inte plockas upp i tillkommande volymer och fasader. Skillnader mellan Hus B och D kommer fortsatt vara möjliga att uppfatta även om de delvis blir mindre tydliga. Det blir dock svårt att förstå helheten eftersom samtliga byggnadskroppar antingen byggs till, byggs på eller länkas samman i nya sammanhang. Möjligheterna att läsa och förstå att det föreslagna byggnadskomplexet delvis består av två kontorsbyggnader uppförda av Byggnadsstyrelsen för statlig verksamhet kommer fortsatt att finnas. Från de flesta betraktelsevinklar kommer någon del av de två utbyggnadsetapperna att vara synlig. De omfattande volymändringar som föreslås gör det svårare att läsa den ursprungliga uppbyggnaden och resulterar i en komplex helhet. Trots ett medvetet och hänsynsfullt angreppssätt är det inte självklart att varsamhetskravet uppfylls. Ljusförhållanden och lokalklimat Nya föreslagna byggnadsvolymer kommer påverka angränsande gaturum, Trekantsvägen och Lövholmsvägen, med en ökad skuggning. Rosterigränd bedöms delvis bli mörkare då gaturummet kommer bli smalare med föreslagna nya volymer, men tillgången till direkt solljus bedöms ej minska. Trekantsparken bedöms påverkas något med en viss beskuggning tidigt på dagen. Trekantsparken kl. 9.00 Trekantsparken kl. 9.00 Trekantsparken kl. 9.00 Trekantsparken kl. 9.00 juni. Befintlig situation. juni. Ny situation. mars/september. Befintlig mars/september. Ny situation. situation. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 48 (51) Angränsande kvarter Rosteriet 7 i öster bedöms få ett delvis mörkare läge till följd av föreslagna byggnader. Tillgången till direkt solljus kommer minska kvällstid under sommarhalvåret. Rosteriet 7 kl. 18.00 juni. Rosteriet 7 kl. 18.00 juni. Rosteriet 7 kl. 20.00 juni. Rosteriet 7 kl. 20.00 juni. Befintlig situation. Ny situation. Befintlig situation. Ny situation. Miljökvalitetsnormer Luft Planförslaget bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids inom planområdet. Vatten Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs Trekanten. Dagvatten från planområdet fördröjs och tas om hand inom fastigheten. Efter rening avleds delar av dagvattnet till kommunala avloppsledningsnätet. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Hälsa och säkerhet Beräkning av omgivningsbuller Planförslaget bedöms uppfylla riktlinjer om bullernivåer. För kontorsbebyggelse och centrumändamål finns det inte krav på ljudnivåer utomhus vid fasad. Boverkets byggregler reglerar högsta ljudnivå inomhus från trafik och andra yttre ljudkällor för arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal eller dylikt, genom hänvisning till nivåer i svensk standard och BBR. Översvämning Den övergripande lutningen ner mot Trekanten bibehålls då befintlig höjdsättning i stora drag föreslås kvarstå. Några lågpunkter där vatten ansamlas idag försvinner genom viss justerad höjdsättning och tillkommande huskroppar. För att vattnet ska avrinna mot föreslagna anläggningar för rening och fördröjning görs 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 49 (51) också mindre justeringar av markhöjder. Vissa befintliga lågpunkter där vatten blir stående idag, framförallt på Rosterigränd går inte att höjdsätta bort helt. Där föreslås istället ett längsgående tråg i planteringen utmed fasaden där vattnet kan rinna och vid större skyfall dämma upp utan att vattnet påverkar framkomlighet för fordon och fotgängare. Förorenad mark De påvisade föroreningstyperna; tungmetaller, PAH-H och DDT, har egenskaper som i stor utsträckning gör dem immobila, eftersom de generellt binder starkt till jordpartiklar. Föroreningarna kan vidare antas vara av äldre ursprung, vilket ytterligare bidrar till minskad rörlighet genom att de med tiden stabiliserats och fastlagts i jordaggregat. Föroreningar i jord bedöms inte utgöra risk för människor som vistas inom området, då risken för exponering är kraftigt reducerad genom markanvändningens karaktär. Risken begränsas ytterligare av att de undersökningspunkter där de högsta halterna påträffats är belägna under hårdgjorda ytor. Resultaten från grundvattenanalyserna indikerar att den pågående spridningen till den nedströms belägna recipienten, sjön Trekanten, är starkt begränsad. Utfallet överensstämmer med bedömningen att föroreningarna är av äldre ursprung, där de mer lättmobiliserade fraktionerna redan till stor del har transporterats bort. Kvarvarande föroreningar utgörs huvudsakligen av tungmetaller, DDT och högmolekylära PAH, vilka är hårt bundna till jordpartiklar och uppvisar låg mobilitet. I samband med eventuell schakt går det inte att utesluta att temporär ökad mobilisering och transport av föroreningar uppkommer. Över tid bedöms emellertid inte att transporten ökar, då nämnda förändringar inte är beständiga och då föroreningens källzon inte fylls på med nya föroreningar. Påvisade föroreningsnivåer i grundvatten behöver beaktas vid dimensionering av reningsanläggning för eventuellt länshållningsvatten. Vid uppkomst av länshållningsvatten ska Stockholms stads riktlinjer för hantering av länshållningsvatten efterföljas (Stockholm, 2022). Vibrationer Inga åtgärder bedöms krävas för att uppfylla de striktaste riktvärdena för komfortvibrationer, i befintliga eller nya byggnadsdelar. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 50 (51) Stomljud Passager från tvärbanan riskerar att överskrida riktvärden för stomljudsnivåer. Lokaler med utrymme för sömn och vila ska därför utföras så att stomljud inte överstiger ljudnivån 32dBA (fast), planbestämmelse b är införd i plankartan. För övriga lokaler förväntas Trafikförvaltningens riktvärden för undervisnings- och vårdlokaler uppfyllas på samtliga plan. Trafikförvaltningen har inga riktvärden för kontor, vård- och undervisningslokaler bedöms vara det ändamål som är närmast jämförbart. Däremot bedöms riktvärden i svensk standard SS 25268 för kontor (max 40dBA (fast)) endast uppfyllas på plan 3 och högre. Det finns inga nationella riktvärden för stomljud, varför projektets val av riktvärden är avgörande för att bedöma huruvida riktvärden uppfylls för olika lokaltyper. Social hållbarhet Föreslagna entréer i bottenvåningen mot Lövholmsvägen och Trekantsparken samt större fönster i bottenvåning mot Lövholmsvägen kan öka upplevelsen av trygghet i gaturummet. Åtgärderna bedöms också göra gatu- och parkrummen med upplevelserika och attraktiva för fotgängare. En omgestaltning av Rosterigränd med bättre genomsikt, mer grönska och tydligare rörelsestråk för fotgängare bedöms göra gränden mer attraktiv och upplevas tryggare för fotgängare. Barn och jämställdhet Åtgärderna beskrivna under rubriken social hållbarhet bedöms ha positiva aspekter för jämlikheten och ur ett barnperspektiv. Tillförsel av fler arbetsplatser i söderort kan bidra med kortare restid till arbetet, vilket bedöms ha en positiv effekt för jämställdheten då färre kvinnor än män åker bil till arbetet. Trafik Antalet platser för markparkering på kvartersmark minskas dels på förplatsen framför hus A, dels på Rosterigränd. Åtgärderna främjar fotgängare och cyklister. Motortrafik Angöring för avfallsfordon från Trekantsvägen bedöms förbättras genom föreslagna åtgärder. Backning över gångbana kan undvikas då vändmöjligheter för avfallsfordon är möjliga att åstadkomma på kvartersmark. För detta krävs ett avtalsservitut med fastighet Rosteriet 5. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 51 (51) Gång- och cykeltrafik Situationen för gångtrafikanter på Rosterigränd bedöms förbättras genom föreslagna åtgärder. Genom att tillföra fler funktionella cykelparkeringsplatser i garage förbättras möjligheten att ta sig till planområdet via cykel. Tillgänglighet Tillgänglig parkering för rörelsehindrade (RHP) bibehålls i garage, varifrån alla husets delar nås. Detaljplanen möjliggör också att anordna tillgänglig parkering på förplatsen framför hus A, i Rosterigränd samt på gården mot Rosteriet 5 vid behov, från vilka övriga publika lokaler nås inom 25 meter. Entrén mot parken nås ej inom 25 meter från någon föreslagen RHP, på grund av platsens förutsättningar bedöms detta ej möjligt att uppnå. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta.pdf] PLANBESTÄMMELSER h Högsta nockhöjd är 39.0 meter över angivet nollplan. 3 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. h Högsta totalhöjd är 38.7 meter över angivet nollplan. 4 Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. h Högsta nockhöjd är 35.5 meter över angivet nollplan. Endast angiven användning och utformning är tillåten. 5 I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet h Högsta totalhöjd är 31.5 meter över angivet nollplan. 6 inom respektive område. h Högsta nockhöjd är 31.5 meter över angivet nollplan. 7 GRÄNSBETECKNINGAR h Högsta totalhöjd är 28.3 meter över angivet nollplan. 8 Planområdesgräns h Högsta nockhöjd är 27.6 meter över angivet nollplan. 9 h Högsta nockhöjd är 24.6 meter över angivet nollplan. 10 h Högsta nockhöjd är 12.6 meter över angivet nollplan. 11 Egenskapsgräns h Högsta nockhöjd är 7.2 meter över angivet nollplan. 12 Sekundär egenskapsgräns h Högsta nockhöjd är 5.9 meter över angivet nollplan. 13 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Markens anordnande och vegetation n Parkering för rörelsehindrad medges. Kvartersmark 1 n Parkering medges. C Centrum 2 K Kontor Markreservat för allmännyttiga ändamål u Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. 1 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR Placering KVARTERSMARK Tekniska anläggningar på tak ska placeras så att de ej är synliga från Begränsning av markens utnyttjande gatunivå. Marken får inte förses med byggnad. Parkering medges ej förutom där så anges. Rivningsförbud r Befintlig byggnad får inte rivas. Håltagningar samt ingrepp i ö Endast anläggning för hantering av dagvatten under mark. 1 1 stomme får göras för att möjliggöra påbyggnader. Byggnaders användning Skydd av kulturvärden s Bottenvåningen ska innehålla centrumändamål. 1 q Befintlig byggnads exteriör får inte ändras till sin utformning 1 Höjd på byggnadsverk avseende gavlarnas fönstersättning med vertikala glasade partier och slutna murytor, ventilationsgallret på den norra h Högsta totalhöjd är 43.6 meter över angivet nollplan. 1 gaveln, burspråket av koppar på den östra fasaden, samt h Högsta totalhöjd är 39.0 meter över angivet nollplan. 2 den putsade fasaden med fält och ristningar. Befintlig takfot ska bevaras som ett synligt element i fasaden på norra, östra och södra fasen. Upphävande av strandskydd a Strandskyddet är upphävt. Avgränsas av sekundär 1 f egenskapsgräns. 6 h Utformning f 10 f 1 h f Från + 14 meter över nollplanet ska fasad utföras i tegel, 9 1 10 trä eller annat matt material som anknyter till befintlig tegelarkitektur. Fönstersättning ska utformas med fönsterband som linjerar med befintlig byggnads fönsterband. Övergången mellan nytt och befintligt ska f h f 4 h markeras med avvikande mönsterverkan. h h 10 6 5 f s f 2 Fasad ska utföras i tegel, trä eller annat matt material som nn 12 6 5 1 anknyter till befintlig tegelarkitektur. Fönstersättning ska 222 K C e utformas med en jämn rytm lika befintlig byggnad. 3 Bottenvåningens fasad ska vara mer uppglasad än övriga h f e h våningsplan. 8 r4 1 2 f Från + 26 meter över nollplanet ska fasad utföras i trä, h 1 3 h 1 n A tegel eller annat matt material som anknyter till befintlig tegelarkitektur. Fönstersättning ska utformas med en jämn 1 3 1 ö rytm lika befintlig byggnad. q f 1 r 1 \\66\\ f Fasad ska ha från övriga byggnaden en avvikande 4 h 1 2 B fönstersättning och mörkare kulör. f 7 s f Från + 26 meter över nollplanet ska fasad utföras i plåt, h2 5 f1 n B puts eller trä. Fasaden ska detaljeras med reliefverkan eller 9 u f2 n 1 u mönster som linjerar med befintlig byggnads linjer. 1 7 2 f 1 Fönstersättning ska utformas med en jämn rytm lika h 3h C h befintlig byggnad. 1 h 3 K 0 f 8 e 1 4 h AA f 6 Entré mot Lövholmsvägen ska finnas. 3 2 11 f Entré mot Trekantsparken ska finnas. 7 f Takets totalhöjd får ej överstiga angränsande nockhöjder i f 8 h1 e nordväst och sydöst. f s1 0 h1 h2 f 9 Bottenvåningens fönster ska ansluta till våningens 1 1 9 golvnivå. Tomt ska utformas med minst 20% planteringar. s u Takytan ska till minst 40% förses med vegetation. a 1 1 f 1 Utförande 2f f 7 h1 Lokaler för sömn och vila ska utföras så att stomljud inte överstiger ljudnivån h 32dBA (fast) vid tågpassage. 1 3 0 Utnyttjandegrad e Största bruttoarea ovan +39 meter över nollplanet är 1 320m². e Största bruttoarea ovan +24 meter över nollplanet är 2 160m². e Största bruttoarea ovan +35 meter över nollplanet är 3 150m². Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år och börjar gälla fr.o.m. att planen fått laga kraft GGRRUUNNDDKKAARRTTAA KKvvaarrtteerr eennlliiggtt ddeettaalljjppllaann,, AAllllmmäänn ppllaattss--ggrräännss FFaassttiigghheettssggrräännss ((KKvvaarrtteerrssttrraakkttggrräännss,,TTrraakkttggrräännss FFaassttiigghheettssoommrrååddeessggrräännss)) FFaassttiigghheettssuuttrryymmmmeessggrräännss 33DD 22,, 11::22 FFaassttiigghheettssbbeetteecckknniinngg \\ 22 \\ FFaassttiigghheettssbbeetteecckknniinngg 33DD A A B B ggaa::11 aalltt ((ggaa::11)) GGeemmeennssaammhheettssaannllääggggnniinngg SSeerrvviittuuttssoommrrååddee BByyggggnnaadd VVäägg//ggåånnggbbaanneekkaanntt SSttaakkeett KC KC MMuurr TTrräädd -19,2 -20,0 -21.0 NNiivvååkkuurrvvoorr Utrymme för TTrraannssffoorrmmaattoorrbbyyggggnnaadd Utrymme för kommande kommande tunnelbana, KKoooorrddiinnaattssyysstteemm:: SSwweerreeff 9999 1188 0000 ii ppllaann tunnelbana, ingår ej i NORR ingår ej i planområdet. oocchh RRHH22000000 ii hhööjjdd.. planområdet. UUpppprräättttaadd aavv SSttaaddssmmäättnniinnggssaavvddeellnniinnggeenn -47.5 -48,1 -49.0 AAkkttuuaalliitteettssddaattuumm 22002255--1122--1155 AAnneettttee JJoonnssssoonn KC kkaarrttiinnggeennjjöörr 0 25m Skala 1:500, utskriftsformat B1 nossnoJ ettenA :daC Planområdet avgränsat vertikalt nedåt till -19.2 meter i söder och -21.0 meter i norr och uppåt till -47.5 meter i söder och -49.0 meter i norr. ILLUSTRATIONER Snitt för sektion UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för fastigheten Rosteriet 6 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor Planavdelningen 2026-02-03 Pia Ölvebro Ellen Landén planchef stadsplanerare Påbörjad av SBN Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft Sektion A-A visar användning av mark i höjdled. Sektion B-B visar användning av mark i höjdled. S-Dp 2024-00513 Skala 1:1000. I sektion A-A gäller röd planom- Skala 1:1000. rådesgräns plant i höjdled vinkelrätt ut från snitt för sektion. 31500-4202 rnD ,30-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS , - tnemukod tnäkdoG --- [Kulturmiljöanalys.pdf] ROSTERIET 6 & 8 LILJEHOLMEN, STOCKHOLM KULTURMILJÖANALYS SLUTVERSION 2025-08-26 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UPPDRAG Titel på rapporten: Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Stockholm, Kulturmiljöanalys Version: Slutversion Datum: 2025-08-27 Utskriftsformat: Liggande A3 MEDVERKANDE Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Kontaktperson: Margaretha Hult Uppdragsansvarig: Daniel Nilsson, Kulturgeograf Handläggare: Martin Lagergren, Bebyggelseantikvarie Klara Sundlöf, Kulturmiljöspecialist Kvalitetsgranskning: Stina Hagelqvist, Bebyggelseantikvarie Övrigt: Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns AB om inget annat anges. Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ...............................................................................4 Bakgrund .................................................................................................................4 Syfte och avgränsning .............................................................................................4 Metod .......................................................................................................................6 Metod för kulturhistorisk värdering ..........................................................................6 FÖRUTSÄTTNINGAR ..............................................................7 Aktuella lagrum ........................................................................................................7 Vägledande dokument ...........................................................................................12 HISTORIK ................................................................................16 Liljeholmen .............................................................................................................16 Rosteriet .................................................................................................................37 Utvecklingen av svensk kärnkraft ..........................................................................41 Byggnadsstyrelsens verksamhet och byggnader ..................................................56 Trekantsparken ......................................................................................................64 Sammanfattande historik .......................................................................................70 NULÄGESBESKRIVNING .....................................................71 Översiktlig beskrivning ...........................................................................................72 Kv Rosteriet ...........................................................................................................79 Trekantsparken ......................................................................................................93 KULTURHISTORISK VÄRDERING .......................................97 Hus A ......................................................................................................................97 Byggnadsstyrelsens kontorskomplex .....................................................................98 Kvarteret ................................................................................................................99 Omgivningen ..........................................................................................................99 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRÄNDRING .......................101 Hus A ....................................................................................................................101 Hus B och D .........................................................................................................101 KÄLLHÄNVISNING ...............................................................102 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Rosteriet 6 och 8 Inledning 2025-08-27 INLEDNING Rosteriet 5 B A Rosteriet 6 C Bakgrund Syfte och avgränsning Rosteriet 8 D Tyréns Sverige AB har fått i uppdrag av Vasakronan Fastigheter AB att Kulturmiljöanalysens syfte är att utgöra ett kunskapsunderlag i det ta fram en kulturmiljöanalys för Rosteriet 6 och 8, två fastigheter som pågående planarbetet som belyser områdets och kvarterets historiska inrymmer kulturhistoriskt värdefulla fabriks- och kontorshus med centralt utveckling, identifierar befintliga kulturmiljövärden, och förmedlar Rosteriet 7 läge i stadsdelen Liljeholmen, angränsande till Liljeholmen centrum och förutsättningar för förändring med hänsyn till identifierade värden. Trekantsparken. Kvarteret har en intressant historisk bakgrund kopplat till den tidiga utvecklingen av svensk inhemsk kärnkraftsproduktion, Vad är en kulturmiljöanalys? där den äldsta kvarvarande byggnaden inom Rosteriet 6 uppfördes på 1950-talet som fabrik för framställning av bränsleelement till kärnreaktorer Syftet med en kulturmiljöanalys är att fungera som underlag i planerings- för det halvstatliga företaget AB Atomenergi. De andra byggnaderna processer och vid projektering. Kulturmiljön är en tillgång i planeringen uppfördes av Byggnadsstyrelsen i två etapper 1979-81 samt 1987-91 Situationsplan över kvarteret, aktuella fastigheter inom röd streckad linje. Hus A och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Vi kan aktivt välja vilka som del av ett större sammanhängande kontorskomplex för statliga är den tidigare bränsleelementfabriken som uppfördes för AB Atomenergi 1957- mänskliga spår och avtryck som blir avläsbara i framtiden. Kunskap om 58. Husen B-C-D är de statliga förvaltningsbyggnaderna som Byggnadsstyrelsen myndigheter, Statens Industriverk respektive Överstyrelsen för civil samhällets utveckling och de historiska processerna är en förutsättning lät uppföra under senare delen av 1900-talet. B och C uppfördes som kontor beredskap. Kulturmiljöanalysen tas fram mot bakgrund av pågående för att kunna avläsa varför landskapet ser ut som det gör idag. Bärande för Statens Industriverk 1979-81 och D uppfördes för Överstyrelsen för civil detaljplanearbete med syfte att utveckla befintlig bebyggelse med på-, beredskap 1987-1991. Källa: Vasakronan, bearbetad av Tyréns. berättelser identifieras, liksom även de fysiskt avläsbara uttrycken om- och tillbyggnader. Beslut om att påbörja aktuellt planarbete med som återspeglar dem. Genom att belysa vad som är kännetecknande diarienummer 2024-00513 togs av stadsByggnadsnämnden 2025-02-21. för en miljö ges underlag för bedömning av områdets möjligheter och begränsningar för förändring. För att förstå hur dessa avspeglas i i sin helhet, och den del av parken som ligger närmast de berörda landskapet och är väsentliga för att avläsa och uppleva miljöns historia fastigheterna beskrivs mer detaljerat. Utblickar till andra närliggande och utveckling lyfts de fram som värdebärande karaktärsdrag. miljöer som är av relevans för förståelse och sammanhang inbegrips också under tematiska texter. Värdebärande karaktärsdrag är de strukturer, funktioner, samband och egenskaper som starkt präglar och upprätthåller landskapets/platsens/ bebyggelsemiljöns karaktär. Kulturmiljöanalysen skapar förutsättningar för Disposition att göra medvetna förändringar som tar avstamp i miljöns kulturmiljökva- liteter. Rapporten inleds med ett förutsättningskapitel där vägledande dokument och aktuella lagrum beskrivs. Därpå följer beskrivning av områdets Syftet med en kulturmiljöanalys är också att skapa underlag för god historiska utveckling, och en nulägesbeskrivning som redogör för miljöanpassning. Kulturmiljövärden ska tillvaratas, negativ påverkan ska befintliga förhållanden i Rosteriet, Trekantsparken och den omgivande minimeras och skador ska så långt som möjligt förebyggas. För att det miljön i Liljeholmen. Rapporten avslutas med en redogörelse för områdets ska kunna ske, behöver projektet underlag om vilka kulturmiljövärden som kulturvärden, värdebärande delar och karaktärsdrag samt ett medskick 6 finns, hur dessa karaktäriserar området, och hur områdets karaktär kan inför fortsatt planering. I kulturmiljöanalysen växlar huvudtext och bibehållas eller stärkas. tematexter om särskilda företeelser. Rosteriet En kulturmiljöanalys följs ofta av en konsekvensanalys. Det är 8 Tidigare utredningar en utredning och analys av hur kulturvärdena påverkas och vilka konsekvenserna blir för området vid en föreslagen ändring av en byggnad Tyréns har 2022 tagit fram en kort PM som innehöll ett koncentrat av eller ett område. kvarterets historik och bedömde relevansen av den kulturhistoriska Trekants- klassificering som tidigare gjorts av fastigheterna. Vidare har det i parken Avgränsningar samband med planarbete för Liljeholmen centrum tagits fram en kulturmil- jöutredning och konsekvensanalys (Nyréns) och en kompletterande Kulturmiljöanalysen är huvudsakligen begränsad till Liljeholmen. Analysen stadsbildsanalys med bedömning av konsekvenser (Tyréns). Kulturmil- utgår ifrån flera landskapsskalor, där historik och nuläge beskrivs för att jöutredningar har även gjorts för andra kvarter och delar av Liljeholmen, fånga in relevanta sammanhang och värden. Liljeholmen som stadsdel bl.a. Lövholmen (Tyréns, 2019) och Marievik (Tyréns, 2019). Dessa och Rosteriets angränsande kvarter beskrivs på övergripande nivå för att rapporter har använts som källor till föreliggande kulturmiljöanalys. sätta det aktuella kvarteret i sitt sammanhang. Fastigheterna Rosteriet 6 och 8 beskrivs mer ingående. Trekantsparken beskrivs översiktligt Kartutsnitt som visar planområdet, Rosteriet 6 och 8, inom vit streckad linje. Källa: Lantmäteriet, bearbetad av Tyréns. 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 5 Inledning 2025-08-27 N REF 99 TM, RH 2000. Ovan till vänster, orienteringskarta som visar områdets läge i Stockholm (inom svart ruta). Ortofotot visar berörd del av Liljeholmen, med kvarteret Rosteriet och ingående fastigheter utmärkta i rött. Rosteriet 6 och 8 inom heldragen röd linje. Fastigheterna avgränsas av Lövholmsvägen i norr, Liljeholmsvägen i öst, Rosterigränd i söder och Lövholmsbrinken i nordväst. Källa: Lantmäteriet, bearbetad av Tyréns. Norrmalm Kungsholmen Gamla stan Stockholm Södermalm 500 1000 1500m LLöövvhhoollmm KK vv ss SS vv ttrr ää aa gg nn ee dd nn eenn ää gg ee nn KKvv TTrryycckkeerriieett KKvv SSttoorraa KKaattrriinneebbeerrgg vv ss nntt 55 KKvv aa kk ee RRoosstteerriieett TTrr 66 88 Trekanten 77 KKvv LLiillllaa KKaattrriinneebbeerrgg TTrreekkaannttssppaarrkkeenn LL iilljjee hh oo llmm KKvv VVäänntthhaalllleenn ss vv nn ää ee gg gg ee ää nn vv LLiilljjeehhoollmmeenn ee cceennttrruumm äälljj tt rr ee dd öö SS 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Metod Metod för kulturhistorisk värdering En kulturmiljö kan även värderas utifrån andra aspekter än rent kulturhis- toriska. Det kan t.ex. vara estetiska och stadsbildsmässiga värden eller sociala aspekter som handlar om människors personliga relationer till Föreliggande utredning har utförts av byggnadsantikvarisk kompetens. Riksantikvarieämbetets (RÄA) ”Plattform Kulturhistorisk värdering och en plats eller att en bekant och historisk miljö bidrar till upplevelse av Den bygger på befintligt kunskaps- och planeringsunderlag, fältbesiktning, urval” från 2015 ligger till grund för den antikvariska värderingsmetodiken. samhörighet och trygghet. arkivmaterial samt studier av historiskt kartmaterial. Inledningsvis Enligt plattformen (s.37) kan kulturhistoriskt värde definieras enligt sammanställs förutsättningar såsom gällande planer, program och aktuell följande: I begreppet kulturmiljö ligger en värdering av kulturmiljöns kulturhis- lagstiftning. toriska värde, som kan bedömas vara högt eller lågt. Värderingen är i ”Kulturhistoriskt värde består i de möjligheter materiella och immateriella sin tur kopplad till lagrum där hänsyn till kulturmiljön är lagstadgad, bl.a. Utredningsområdets historik beskrivs och området sätts i ett kulturhis- företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om Kulturmiljölagen och Plan- och bygglagen. Plattformen/metoden ger toriskt och geografiskt sammanhang. De historiska processer och och förståelse av olika skeenden och sammanhang – samt därigenom förhållningssätt och riktlinjer i arbetet med att definiera, värdera, prioritera förutsättningar som utgör grunden till de fysiska uttryck och funktioner som människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder och utveckla kulturmiljön. Denna kulturmiljöanalys innefattar de två präglar dagens landskap förklaras. idag”. inledande stegen, Beskrivande och Analyserande, samt ger råd inför det tredje steget. Steg tre och fyra, Planerande och Beslutande, syftar till att ta Slutligen beskrivs byggnadernas kvaliteter och värden som är betydel- All fysisk miljö är trots detta inte lika värdefull. Kulturhistoriska värden ställning till framtida hantering av kulturhistoriska värden. sefulla att ta hänsyn till vid förändring och utveckling av området. kan i varierande grad tillskrivas enskilda byggnader, anläggningar och fornlämningar såväl som hela miljöer eller stora landskapsavsnitt. RAÄ Utredningens metodik tar stöd i Riksantikvarieämbetets plattform förklarar vidare: Kulturhistorisk värdering och urval (2015) och Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR (BFS 2011:6 med ändringar ”Enkelt uttryckt kan sägas att ju bättre en företeelse bidrar till till och med BFS 2020:4, 1:221). möjligheterna att utvinna och kommunicera kunskap – desto högre är dess kulturhistoriska värde”. C) Planerande D) Beslutande A) Beskrivande B) Analyserande I det planerande delmomentet förs en I det sista delmomentet beslutande sker val I det beskrivande delmomentet I det analyserande delmomentet görs den egentliga värderingen, prioritering och planering, med avseende på av styrmedel. • regelverk & bestämmelser • sker inventering och beskrivning vilka värden finns och i vilken hög grad återspeglas de? I analy- eventuella hot och förutsättningar för beva- finansieringsformer • åtgärder för vård- och av de kulturhistoriska värden som sen studeras vilka möjligheter till kunskap och förståelse randet och utvecklingen av de kulturhistoris- utveckling • kommunikationsinsatser samt • återspeglas. platsen/objektet har, hur fullständig den förmedlade bilden blir, ka värdena. metoder för uppföljning och utvärdering. samt hur relevant den förmedlade kunskapen är. Svarar på frågorna: Vad har hänt? Svarar på frågorna: Vad krävs? Vad är Svarar på frågorna: Vad ska göras? Hur ska Vad finns? Vad återspeglas? Svarar på frågorna: Vilka är värdena? Vilka är de höga värdena? möjligt? det göras? Stockholms stadsmuseums beskrivning av processen för kulturhistorisk värdering och urval, grundad i RAÄ:s ”Plattform Kulturhistorisk värdering och urval” (2015). 6 Rosteriet 6 och 8 Inledning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRUTSÄTTNINGAR Aktuella lagrum PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, Plan- och bygglag (2010:900) byggprodukter, tomter och allmänna platser 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden allmänna och enskilda intressen. PBL:s åttonde kapitel reglerar krav på byggnadsverk, används och samt hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vid en bygglov- fastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en sprövning omfattas byggnader eller områden som bedöms kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och ha särskilt kulturhistoriskt värde av förbud mot förvanskning en översiktsplan över hela kommunen. Lagen innehåller föreskrifter kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och av kulturvärden, 8 kap. 13§. För alla byggnader gäller även om bland annat detaljplaner och bygglov. regionala förhållanden främja varsamhetskrav och särskilda krav vid underhåll enligt 8 kap. 17§ och 14§. Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, Förbud mot förvanskning regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av användbar för alla samhällsgrupper, förvanskas. kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas är juridiskt bindande. råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, på bebyggelseområden. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och byggnader som inte kräver lov enligt Plan- och bygglagen är även 2 Underhåll och varsamhet 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. kap. 6 § tillämplig. 14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen underhållas så att de särskilda värdena bevaras. och intresset av en god helhetsverkan. 17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens 6 § Tredje stycket karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggel- seområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Rosteriet 6 och 8 7 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gällande plan För de aktuella fastigheterna gäller Pl 7973, Förslag till ändrad och utvidgad stadsplan för kv Rosteriet mm inom stadsdelen Liljeholmen i Stockholm, fastställd av regeringen 30 oktober 1980. För huvuddelen av marken inom fastigheterna är användningen reglerad till kontors- och industriändamål. Utanför detta område i söder är marken prickad och får inte bebyggas. På norra sidan finns en mer stormönstrad prickmarkering som anger underbyggnad (planterad). Mot sydväst är marken +-markerad, vilket anger område som får bebyggas i mindre omfattning. Närmast sjön Trekanten är marken planlagd som park, förutom området Trekantsplan. Området sydväst om Kv Rosteriet, mellan tunnelbanestationen och sjön Trekanten, var vid tiden då planen upprättades till stor del hårdgjort och användes huvudsakligen som parkering. Utsnitt ur gällande plan Pl7973. Ungefärlig gräns för planområdet i svart streckad linje. Källa: Stockholms stadsbyggnadskontor. 8 Rosteriet 6 och 8 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kulturhistorisk klassificering Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt PBL har Stockholms stad N antagit en klassificeringskarta med kulörmarkeringar för byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassificeringen som utförs av Stockholms stadsmuseum är ett kunskapsunderlag utan rättsligt bindande verkan. De tre klasser som Stadsmuseet använder sig av är: Blått – Fastighet med bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Grönt – Fastighet med högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gult – Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av de tre klasserna. Det finns även fastigheter som är skrafferade vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativt att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. För kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer är Plan-och bygglagens förbud mot förvanskning samt de generella paragraferna om hänsyn, varsamhet och anpassat underhåll tillämpliga. De aktuella fastigheterna är gulklassade, med undantag för den östra byggnaden inom fastigheten Rosteriet 6 som är grönklassad. Fastigheterna gränsar till grönklassad bebyggelse inom Tryckeriet 14 i norr och Lilla Katrineberg 2 i öst. Tryckeriet 14 är en kontorsbyggnad ritad av Backström & Reinius på 1970-talet. Lilla Katrineberg 2 är en f.d. folkskolebyggnad uppförd kring skeleskiftet 1900. I närheten inom Lilla Katrineberg 1 ligger också f.d. Brännkyrka församlingshus från 1920/25 (idag Nordiska Musikgymnasiet), som är blåklassad. Stora Katrineberg, en gård från 1700-talet, är den andra blåklassade fastigheten i planområdets närhet. Utsnitt ur klassificeringskartan. Planområdet inom röd linje. Källa: Stockholms stadsmuseum Denna ligger emellertid omgärdad av kontorshus, och har inte särskilt stor synlighet utifrån. I övrigt finns grönklassade fastigheter och bebyggelse på flera håll i stadsdelen. I nordöst är Liljeholmsbron, Liljeholmens f.d. godsstation och kommunalhus grönklassade, såväl som tre byggnader för kontor och lager i Marievik (varav en nu är riven). I nordväst är stora delar av Lövholmens industribebyggelse grönklassad. Söder om Trekanten är stora delar av bostadsbebyggelsen i Nybohov grönklassad. Rosteriet 6 och 8 9 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Miljöbalken (1998:808) Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och Miljöbalken (MB) syftar till att främja en hälsosam och god miljö för Liljeholmen ligger inte inom något område som är av riksintresse för kulturmil- handelsstad både nuvarande och framtida generationer genom bestämmelser för jövården. Området angränsar dock till riksintresset Stockholms innerstad hushållning av mark och vatten och reglerar bland annat riksintressen med Djurgården [AB 115] i norr. De aktuella fastigheterna har ingen direkt • Hamnanläggningarna från skilda tider och för kulturmiljövården. visuell kontakt med riksintresset, men Liljeholmens norra strandlinje och front byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. mot Liljeholmsviken, Reimersholme, Långholmen och Södermalm är av viss Riksintresse för kulturmiljövården relevans för upplevelsen av riksintresset. Riksantikvarieämbetets motivering av • Kajerna och hamnarna som skapar en utpekandet lyder: karaktäristisk front mot vattnet. Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv och regleras • Industrimiljöerna som speglar Stockholms i 3 kap 6 § MB. Ett riksintresse för kulturmiljövården är en miljö eller ett betydelse som industristad, [...]. landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar samhällsprocesser. funktionen som landets huvudstad och politiska och administrativa Stockholm blir storstad centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön Inom riksintresseområden väger de kulturhistoriska värdena därför och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikations- • Stadsbyggandet från mitten av 1800-talet fram till tiden runt sekelskiftet 1900. särskilt tungt vid beslut om ändrad mark eller vattenanvändning och mässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för den fysiska miljön i övrigt. Att tillvarata kulturmiljövårdens riksintressen länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De • Nya typer av offentliga byggnader, såsom handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets olika epokerna och århundrandena som är väl representerade i Långholmens centralfängelse, Östermalms kulturhistoriska värden och potential ska vara fortsatt tongivande vid stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets saluhall, sjukhusmiljöer, skolorna [...]. förändringar. slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö). Riksintresseområdets uttryck, olika miljöer och företeelser som tillsammans berättar om viktiga aspekter av stadens historia och skapar grunden för riksintresset, beskrivs i Riksantikvarieämbetets riksintresse- beskrivning. Följande uttryck är av viss relevans avseende den del av Gröndal [AB 116] riksintresset som ligger närmast Liljeholmen. Liljeholmen angränsar också till riksintresset Gröndal [AB 116] i väster. Området har historiska kopplingar med Liljeholmen och ligger geografiskt nära, men sannolikt kommer eventuella förändringar i Relevanta uttryck för riksintresset [AB 115] planområdet inte ha någon större betydelse för upplevelsen av den • Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och riksintressanta miljön i Gröndal. Riksantikvarieämbetets motivering av malmarna, med de många broarna som förbinder utpekandet lyder: stadens olika delar med varandra och med ytterstaden. • Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till Bostadsområde i västra och centrala Gröndal som har sitt millennieskiftet. ursprung i en arbetar-och fabriksförstad. Stora s k hyresvillor speglar en för 1900-talets början tidstypisk arbetarbe- • Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig byggelse som under åren 1944-52 delvis ersattes med nya över mängden. epokgörande bostadstyper och husformer som blivit en viktig förebild för svenskt och internationellt bostadsbyggande under • Fronterna mot vattenrummen och Stockholms inlopp, efterkrigstiden. både från Saltsjön och från Mälaren. • De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen mot vattnet. • Utsiktspunkter som gör det möjligt att blicka ut över stadslandskapet. • Gatuvyer med enskilda byggnader eller andra element som blickfång. Utbredning av riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Den aktuella delen av Liljeholmen inom svart ring. Källa: Boverket Fortsättning av relevanta uttryck indelat på teman i nästa ruta. 10 Rosteriet 6 och 8 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kulturmiljölagen (1988:950) Genom kulturmiljölagen (KML) anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. KML är den centrala lagen för kulturmiljövården. Här anges att länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet och att Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet. Kulturmiljölagen (KML) innehåller bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga byggnadsminnen och vissa kulturföremål. I kulturmiljölagen står det att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön och ansvaret delar vi tillsammans: såväl myndigheter som enskilda personer är skyldiga att visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider som har tillkommit genom forna tiders bruk och som är varaktigt övergiva och tillkomna före 1850. Lämningar som är yngre än 1850 brukar kallas för övriga kulturhistoriska lämningar. KML kap. 2, 2 och 6 §§ Det är förbjudet att utan tillstånd enligt kulturmiljölagens 6 § att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Enligt 2 § hör till en fornlämning ett så stort område som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde. Fråga om fastställelse av gränserna för ett fornlämningsområde prövas frågan av länsstyrelsen. Fornlämningar På Liljeholmen finns överlag mycket få fornlämningar. Inom utrednings- området finns endast tre övriga kulturhistoriska lämningar; en fyndplats för Utbredning av Stockholms stadslager, RAÄ 103. Källa: Riksantikvarieämbetet, Fornsök en skafthålsyxa vid Årstadal, samt en terrassering och grav markerad med sten/block väster om sjön Trekanten. KML kap. 3 och 4 Utsnitt ur Fornsöks karta över registrerade fornlämningar, möjliga och övriga kulturhistoriska lämningar på Liljeholmen. Källa: Stockholms stadsmuseum Byggnadsminnen och kyrkor Det finns inga byggnadsminnen eller kyrkor som skyddas enligt kulturmiljlöagen inom utredningsområdet. Rosteriet 6 och 8 11 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vägledande dokument Översiktsplan I den till översiktplanen tillhörande kartan över utvecklingsmöjligheter är Stockholms stads översiktsplan Stockholm växer antogs 2018. Stockholms Liljeholmen till stora delar identifierat som stadsutvecklingsområde för stad framhåller att bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har komplettering respektive Stadsutvecklingsområde för omvandling. betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsut- vecklingen. ARKITEKTUR I ÖVERSIKTSPLANEN KULTURMILJÖ I ÖVERSIKTSPLANEN I avsnittet Arkitektur och gestaltning anges bland annat följande Under rubriken Kulturmiljö i en växande stad redogör riktlinjer i ÖP: Stockholms stad för hur kulturmiljöer ska tas tillvara i utvecklingen av staden. Relevant i detta fall är bland annat: • Varje byggprojekt ska bidra till att stärka upplevelsen av Stockholm som helhet och förbättra den gemensamma • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har stadsmiljön för medborgare och besökare. Det ska bidra positivt betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en till omgivande stadsdel och samspela med sin närmiljö. resurs i stadsutvecklingen. • Genom att bygga och planera framåt med utgångspunkt • Att väva samman ny bebyggelse med befintliga värden i Stockholms goda stadslivskvaliteter, kulturmiljöer och är angeläget i stadsbyggandet. Nya tillägg i stadsväven skönhetsvärden ska stadens identitet stärkas och utvecklas. ska uttrycka ett medvetet förhållningssätt till kulturmiljöns värden. • Stockholms karaktär skapas genom stadsdelarnas och byggnadernas unika prägel. När staden växer är det viktigt • Stadsbyggandet ska ta sin utgångspunkt i kunskap om att ta stöd i dessa kvaliteter vid tillägg och omvandlingar. Nya stadsdelarnas olika karaktär, hur de samspelar med byggnader, till- och påbyggnader ska på ett medvetet sätt beakta landskapets förutsättningar, deras olika stadsplanemönster och utveckla stadsdelens särart, förhållandet till topografi, och hustyper. platsens utblickar samt kopplingar mot vattnet och de gröna rummen. • Ett medvetet förhållningssätt till befintliga kvaliteter är därför en förutsättning vid tillägg och omvandlingar. • Stor vikt läggs vid varje projekts nytta för allmänna intressen. Dess funktioner och kvaliteter ska bidra till ett attraktivare • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, stadsrum. Viktiga utgångspunkter är trygghet, jämställdhet och säkerställas, tas omhand och utvecklas. att offentliga rum är tillgängliga för alla oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och • Offentliga rum ska planeras så att de blir attraktiva och inbjuder genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. fler att stanna och delta i ett aktivt stadsliv. Stadens rum ska vara Vid mindre kompletteringar och ändringar ska hänsyn tas till flexibla och robusta så att de fungerar under olika årstider, över omgivande stadsbyggnadskaraktär. Ett formulerat förhåll- Stadsutvecklingskarta. Källa: Stockholm stad. dygnet och till vardags och evenemang. ningssätt behövs till befintlig bebyggelses skala, placering, proportioner, byggnadsmaterial och färgsättning. • Nya gröna kvaliteter behöver beaktas i både nya och befintliga miljöer så att balans mellan bebyggelse och grönska åstadkoms. • Ändringar och renoveringar av enskilda byggnader ska utgå från kunskap om befintlig kulturmiljö. Ändringar ska göras • Nya byggnader ska gestaltas så att de bidrar till aktivitet och medvetet så att karaktärsdrag tas tillvara och utvecklas. Ett upplevelse av mänsklig närvaro i staden. Bottenvåningar förhållningssätt som förstärker kulturvärdena kan innebära som tillåter olika verksamheter och bidrar med öppenhet ger en anpassning till den befintliga karaktären eller ett mer stadsrummen ökad trygghet och mångfald. samtida uttryck • Fasader och tak bör genom sin utformning bidra till stadens liv. • Grönska, parker och naturområden ska utvecklas så att Arkitekturen i Stockholm ska utformas med god proportionering, kulturvärden tas tillvara samtidigt som nya estetiska och medveten färgsättning och god dagsljushantering. sociala värden tillförs. 12 Rosteriet 6 och 8 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utvecklingsmöjligheter Liljeholmen och Hägersten Planområdet ligger inom stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö, inom Nedanstående utvecklingsmöjligheter har identifierats mer specifikt för stadsdelen Liljeholmen. Om stadsutveckling för Liljeholmen och Liljeholmen. Hägersten som helhet anges enligt följande i översiktsplanen. Stadsutveckling Liljeholmen och Hägersten Liljeholmen Det är viktigt att utveckla området kring Södertäljevägen till ett Redan på 1700-talet etablerade sig de första industrierna i urbant stråk med ny blandad bebyggelse. Det skulle minska Liljeholmen och industrialiseringen har tagit sig olika former under barriäreffekterna och bättre koppla samman Liljeholmen med årens lopp. Årstadal. Det vore också positivt för vidarekopplingarna mot Södermalm. Liljeholmen har sedan början på 00-talet genomgått en större omvandling till en blandad stadsdel med nya bostäder, ökad Vinterviken och sjön Trekanten är betydelsefulla områden för service och handel och utgör en knutpunkt med kollektivtrafiken. rekreation för söderort, och Telefonplan och Liljeholmen är viktiga noder i staden. Västberga och Årsta kombiterminals funktion för Sjön Trekanten är ett populärt rekreationsområde med fiske, stadens gods- och logistikhantering ska värnas och utvecklas. skridskoåkning och stigar. Natur och miljö Liljeholmen har fortsatt mycket stora möjligheter till stadsut- veckling. Det goda läget kommer att stärkas ytterligare genom Det gröna sambandet längs med Mälaren, över Vinterviken och att en ny tunnelbana byggs mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Det Trekanten till Årstaskogen behöver utvecklas. Västberga IP, stärker Liljeholmen som arbetsplatskluster där fler kontorseta- Aspuddsparken och Mellanbergsparken bör stärkas som gröna bleringar eftersträvas och prioriteras. Fler i söderort får närmare målpunkter för flera stadsdelar. till arbetet och det lokala näringslivet får bättre förutsättningar. Skola, idrott och kultur Behovet av mötesplatser är stort och växande, särskilt för ungdomar. Förutsättningarna för ett nytt bibliotek i stadsdelen Det behövs fler grundskolor och ytor för idrott i området. Till utreds. Liljeholmshamnen har stor stadsutvecklingspotential. 2040 finns ett behov motsvarande fem nya skolor samt fler nya förskolor. 2017 planeras byggstart av en specialhall för En särskilt omfattande utveckling bör ske genom att verksam- gymnastik. Utöver det finns behov av fyra konstgräsplaner och en hetsområdet Lövholmen omvandlas till en ny stadsdel. I samband modernisering av Västertorps sim- och idrottshall, alternativt en ny med detta behöver cykelvägarna byggas ut. anläggning. Fler parker och en satsning på stadsdelens möte med vattnet som en målpunkt behöver utvecklas, liksom de ekologiska sambanden mellan Årstaskogen och Trekanten-Vinterviken. Rosteriet 6 och 8 13 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms byggnadsordning Följande vägledande punkter för Tät blandstad redovisas i byggnads- ordningen: Stockholms byggnadsordning kan ses som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som förtydligar planens delar om allmänna Vägledning - tät blandstad Vägledning- vattenrum intressen: Kulturmiljö i en växande stad och Arkitektur och gestaltning. • Utveckla nya stadsmiljöer med utgångspunkt ur • Beakta de öppna vattenrummen i alla skalor, och platsspecifika naturoch kulturvärden i alla skalor. Ta stöd dess karakteristiska inramning av vegetation, berg, i kunskap om den omgivande bebyggelsens karaktär. Byggnadsordningen inleds med följande punkter: kajer eller bebyggelse. Uttorma bebyggelsefronter mot omgivande vattenrum, parker och grönområden samordnat utifrån en tydlig • Utforma ny bebyggelse mot stadens vattenfronter gestaltningsidé. utifrån en samordnad gestaltningsidé och med stöd • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till i stadslandskapets natur- och kulturvärden. Beakta alla skalor, från detalj till staden som helhet. • Skapa en rumsligt integrerad stad genom att i planeringen de offentliga och representativa byggnadernas säkerställa tillgången till mötesplatser som torg och parker. skala, framträdande exponering och gestaltning. överbrygga fysiska barriärer så långt som möjligt, till • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla exempel trafikleder och spårområden. • Beakta utblickar och siktlinjer mot vattnet både vid samtiden och planeras för framtida behov. planering av ny bebyggelse och när förändringar • Utforma gator och torg utifrån den mänskliga skalan och görs inom befintlig bebyggelsestruktur. • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den så att ett tryggt och levande stadsliv främjas. Utforma specifika platsen. bottenvåningarna så att stadsrummet blir upplevelserikt • Utforma stränder och kajer samt platser mellan och aktiveras. bebyggelse och vattenrum med offentlig karaktär så att stadslivet berikas. Aktivera och tillgängliggör • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd vattenkontakten. Utveckla de sjöfartsanknutna i kunskap om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas • Studera särskilt gaturummens och torgens storlek och miljöerna så att det maritima kulturarvet blir fortsatt proportioner samt gatusektionens uttormning. Säkerställ som idé. avläsbart. att gaturummen kan inrymma olika funktioner beroende på gatutyp, till exempel förgård, trädplantering, kollektivtrafik, • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till • Utforma broar så att det fria intrycket av trygga gång- och cykelbanor samt angöring för handel. att lösa samhällets långsiktiga behov och tillföra staden Sträva efter balans mellan gestaltning och funktion. vattenytorna och siktlinjer bibehålls så långt som möjligt. Befintliga broar med ett kulturhistoriskt värde hållbara kvaliteter med människan som utgångspunkt. ska beaktas och vara fortsatt tydliga i stadsbilden. • Integrera lösningar i gestaltningen av de offentliga Nya broar ges ett samtida uttryck i gestaltningen rummen, kvartersstrukturen och enskilda byggnader som med stöd i kunskap om stadens karaktär. främjar ett klimat- och kretsloppsanpassat stadsbyggande och ger förutsättningar för olika ekosystemtjänster. Beakta Byggnadsordningen beskriver hur staden har vuxit fram historiskt, att detta kan påverka arkitekturen och stadsrummet och stadslandskapets förutsättningar och stadsdelarnas karaktärer. Den skapa nya förutsättningar och uttrycksmöjligheter. innehåller också vägledningar och processtöd för stadens fortsatta utveckling. • Uttorma byggnader och offentliga rum på ett tåligt sätt som medger flexibel användning och uppdatering för framtida Vägledning- parker och naturområden tekniska lösningar, till exempel inom miljöteknik. Liljeholmen hänförs i byggnadsordningen till stadsbyggnadska- • Gestalta parker och grönområden med utgångspunkt raktären Tät blandstad. Således inkluderas även det modernistiska ur Mälarens och Saltsjöns varierade natur- och city, och det för planområdet aktuella västra city, vars karaktärer kulturlandskap med sina hällmarker, skogsklädda höjder, öppna dalstråk och naturstränder. skiljer sig från den klassiska och äldre stenstadens. Dessa delar bibehåller emellertid delvis stenstadens kvartersstruktur och vissa • Utforma parker och grönområden så att de blir inslag av för stenstaden typisk bebyggelse. attraktiva och berikar stadslivet samt bidrar till rekreation. Skapa nya värden utifrån kunskap om Byggnadsordningen har också särskilda vägledningar för andra stadsbyggnadskaraktärernas gröna kvaliteter. företeelser som vattenrum och parker. Vattenrum är av stor relevans Utveckla och ta tillvara grönskan på kvartersmark, i för planområdet. parker och på kyrkogårdar samt i de gröna kilarna. Det finns även en mer generell vägledning för stadens utveckling • Förbättra åtkomsten och orienteringen till parker och grönområden. Aktivera och utveckla grönstråken i – Stadens ton – årstider, ljus, kulör och ljud som knyter an till bebyggelsestrukturen för att skapa mötesplatser och Stockholms unicitet och särskilda karaktär. sammanhängande gröna promenader. • Utveckla parker och grönstruktur för attmöta framtida klimatutmaningar genom olika ekosystemtjänster. Sträva efter balans mellan funktion och utformning. 14 Rosteriet 6 och 8 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms Arkitekturpolicy Följande frågeställningar kan ställas inom verktygets respektive tema: Med utgångspunkt i översiktsplanen utgör Stockholms arkitekturpolicy tillsammans med Stockholms byggnadsordning och kommande vägledningar en familj av dokument som bidrar med kunskap, strategier och arbetssätt till stöd för stadens gestaltning. Andra dokument som kopplar till Arkitekturpolicyn är Vision 2040, Stockholms stads klimatmål, Agenda 2030, Gestaltad livsmiljö, Stockholms Framkomlighetsstrategi och SKALA - Stadens rum och bebyggelse ska Stockholms Miljöprogram. utvecklas i relation till alla skalor, från staden som helhet till detalj. Arkitekturpolicyn redogör för förhållningssätt inom arkitektur och samhälls- utveckling samt ger konkreta metoder för ett kvalitativt byggande. Policyn omfattar planering av alla skalor, från staden som helhet till utformning och gestaltning av enskilda byggnader och detaljer. TID - Hur förhåller sig projektet till Stockholms historiska utveckling? Hur formas projektet av vår I kapitlet Identitet finns riktlinjer för hur arkitekturen ska bidra till att samtid, regler, ekonomi, miljö och arkitektoniska ”stärka, bekräfta och utveckla stadens karaktär och identitet” med grund ideal? Hur kommer projektet åldras och fungera i Byggnadsordningen. Här framförs bland annat vikten av att identifiera för framtida behov? värdebärare, utveckla Stockholms särart och att gestalta med en Stockholmsk prägel. Under kapitlet Byggstenar beskrivs de delar som tillsammans bildar staden, PLATS - Vilken betydelse har projektet i från den stora skalan ner till byggnadens komposition och detaljering. stadens siluett? Hur förhåller sig projektet till stadslandskapet och omgivande stadsbygg- I policyn finns Verktyg för stadens gestaltning som, genom att kombinera nadskaraktärer? Hur förhåller sig projektet till ett antal frågeställningar med byggnadsordningen, ska inbringa kunskap omgivande bebyggelse och stadsrum? om projektets arkitektoniska förutsättningar och möjligheter. Verktyget är tänkt ska finnas med i alla faser under ett byggprojekt och hos alla inblandade. Verktygets grafiska presentation utgörs av en genomkorsad FORM - Hur beskrivs projektets arkitektoniska cirkel rymmer de olika aspekterna tid, plats, form och funktion. idé i förhållande till helhetsupplevelsen av Stockholm och stadens karaktär? Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till stadslandskapet och intilliggande stadsbyggnads- karaktärer? Hur genomförs den arkitektoniska idén i byggnadens alla delar i volymhantering, konstruktion, fasadkomposition, material, kulör och detaljer? FUNKTION - Hur bidrar projektet till att öka Stockholms stadskvaliteter med människan som utgångspunkt? Hur bidrar funktionen till omgivande bebyggelse och stadsrum? Hur utformas bebyggelsen och stadsrummen i förhållande till dess funktioner och innehåll? Den grafiska represen- tationen av verktyget. Stockholms Arkitektur- policy (2021). Figurer och text hämtade från Stockholms Arkitekturpolicy (2021). Rosteriet 6 och 8 15 Förutsättningar 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HISTORIK Liljeholmen Äldre historia Ursprunget till namnet Liljeholmen är inte helt klarlagt, men en förklaring kan finnas i hur landskapet tedde sig på 1500-talet. Vattennivån låg då betydligt högre, merparten av området låg under vatten och bara en liten del av nuvarande Liljeholmsberget stack upp ovan vattenytan som en liten holme. Området kan därför ha kallats ”Den Lillie Holma”. Området låg inom Brännkyrka socken, som omfattade stora delar av landsbygden söder om Södermalm. Här dominerade jordbruket, med flera stora gårdar som under 1600-talet omvandlades till säterier. Ett av de mest betydelsefulla var Årsta säteri, som ägdes av den inflytelserika adelssläkten Oxenstierna. Till Årsta hörde flera byar och torp, däribland torpet Liljeholmen. År 1712 avsöndrades Liljeholmen från Årsta och började utvecklas mer självständigt. Området förblev lantligt långt in på 1800-talet, med skogar, åkrar och ängar som präglade landskapet. Vid Liljeholmsberget fanns en väderkvarn. Närheten till Stockholm gjorde att mycket av det som odlades i trakten såldes inne i staden. En viktig förändring skedde år 1660 när den första pålbron mellan Södermalm och Liljeholmen byggdes. Denna bro ledde till ökad bebyggelse och förbättrade kommunikationer. I samband med detta anlades en ny landsväg mot Södertälje – Nya Södertäljevägen – som ersatte den äldre Göta landsväg som löpte österut från Skanstull. När pålbron ersattes med en flottbro 1669 blev Hornstull en viktig tullplats för Georg Biurmans "Charta öfwer Stockholms stads belägenhet" från år 1750. Liljeholmen skrivs i kartan ut som "Lillie holm". Cirkelmarkeringen i anslutning till Liljeholmsbron trafiken till och från södra Sverige, och Södertäljevägen fick stor betydelse markerar troligen läget för torpet med samma namn. Källa: Kungliga biblioteket för transport av jordbruksprodukter från trakten. Vid brofästet växte en livlig krogverksamhet fram. Lillieholms Kroug, som etablerades under 1600-talet, blev en av de mest välkända i Stockholms- området. Den besöktes av både Lasse Lucidor och Carl Michael Bellman, som skrev om krogen och dess lantliga omgivningar i sina dikter. Vid infarten från Liljeholmsbron fanns en stor port med inskriptionen ”RUSTICANTOR NOBISCUM” – ”Låt oss tillsammans bege oss till landet”. Den natursköna miljön och närheten till staden lockade även många stockholmare att köpa gårdar i området som sommarnöjen. Direkt väster om värdshuset låg gården Katrineberg, som etablerades under mitten av 1700-talet. Senare tillkom Lilla Katrineberg vid sjön Trekanten, vilket ledde till att den ursprungliga gården fick namnet Stora Katrineberg. På Carl Fredrik Akrels karta från 1805 syns två stora rutnätsindelade parkanläggningar som ramar in landsvägen vid bron, tillhörande Stora Katrineberg och gården som växt fram ur torpet Liljeholmen. Längre västerut låg fler gårdar som Löfholmen, Charlottendal, Gröndal och Fågelsången. Vägen fortsatte längs sjön Trekantens strand, då kallad Trehörningen, vidare ut till Vinterviken. Gröndal, omgivet av lummig grönska, blev ett populärt utflyktsmål för stockholmare under sommartid. Utsnitt av Akrels karta över Stockholm från 1805. På udden i anslutning till Liljeholmsbron syns Liljeholmens värdshus år 1906. Källa: Stadsmuseet gården Stora Katrineberg och gården som vuxit fram ur torpet Liljeholmen, omgivna av stora parkanläggningar. Bebyggelsen vid Trekantens östra strand är troligen Lilla Katrineberg. Källa: Stockholms stadsarkiv 16 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ny industriförstad under 1800-talet Liljeholmens läge vid södra infartsvägen till Stockholm gjorde att många människor passerade igenom området och krogverksamheten ökade i omfattning. Småskaliga industrier började etablera sig i området i början av 1800-talet. Bland de tidiga industrierna fanns kattunstryckerier för bomullstyger i både Liljeholmen och Gröndal, samt bryggeri och garveri som etablerades i Liljeholmen på 1830-talet. 1839 startade Liljeholmens stearinljusfabrik i ett litet trähus på östra sidan av Liljeholmsbron. Verksamheten flyttade till Danvikstull efter bara två år. Under 1800-talets andra hälft kom industrialiseringen igång på allvar och i större skala. Det började med att Västra Stambanan anlades 1860 och drogs via Hornstull genom Liljeholmen för att ansluta till södergående spår mot Göteborg. Staten köpte upp stora markområden kring järnvägen och lät uppföra station, bangård, verkstäder och bostäder. SJ:s första stora verkstad för lok och vagnar etablerades på östra sidan av brofästet. Alla tåg genom centrala Stockholm kom att passera igenom området, och stationen utvecklades således till en av de största och viktigaste i Stockholmsområdet. Tågen gick på en järnvägsbank intill Södertäljevägen. I och med kommunreformen 1862 ombildades Brännkyrka socken till Brännkyrka kommun. Många industrier med giftiga och smutsiga verksamheter började etableras i Liljeholmen, som var praktiskt beläget precis utanför innerstaden, där kraven på sådana riskabla verksamheter var lägre och det fanns god tillgång på billig mark. Regelverket var annorlunda eftersom Brännkyrka kommun ännu inte hade inkorporerats med Stockholm. Industrierna bestod till stor del av kemisk-tekniska fabriker som bl.a. tillverkade tvål, tändstickor, sprängämnen, skokräm, färg, kolsyra, svavelsyra, malpapper, råttgift, stubiner m.m. Till de tidiga hörde Vy mot Liljeholmen från Hornstull på 1830-talet med den äldre flottbron till vänster och en väderkvarn på toppen av Liljeholmsberget. Till höger syns gården Stora Katrineberg. Källa: Stadsmuseet Alfred Nobels dynamitfabrik i Vinterviken och Teodor Winborgs stubinfabrik vid Trekantens östra strand (sedermera Liljeholmens kabelfabrik). Ett femtiotal olika industriföretag av varierande storlek etablerades här under andra hälften av 1800-talet, och järnvägsnätet byggdes ut med direkta industrispår för att möta industrins behov av effektiva transporter vidare till centrala Stockholm och andra delar av landet. Det vattennära läget var också fördelaktigt för industritransporter vattenledes. Industrierna koncentrerades i Marievik på östra sidan brofästet, runt gården Stora Katrineberg, som hade låtit stycka av del av sina egendomar till industritomter, på Lövholmen utmed stranden mot Liljeholsmviken, och runt sjön Trekanten. Huset som inrymde Liljeholmens stearinljusfabrik under åren 1839-41, beläget i Vy från Nybohovsberget över Trekanten mot industrierna som etablerats utefter Liljeholmsvikens strand. Här syns del av Nynäs och Lövholmen. Foto från 1904. närheten av Liljeholmsbron. Källa: Digitalt museum Källa: Stadsmuseet Rosteriet 6 och 8 17 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SJ:s verkstäder Stora Katrineberg Marievik Lövholmen Årstadal Kabelfabriken Nynäs Karta över Liljeholmen med omgivningar år 1905. Källa: Stadsarkivet, bearbetad av Tyréns. Mot 1800-talets slut diversifierades industriverksamheterna med nya typer såg då möjligheter att dra nytta av situationen. Jordägaren greve Erik Liknande förhållanden rådde i Nynäs vid Trekantens norra strand, där av verksamheter såsom gelatinfabrik, smedja, syrafabrik, maskinverk, Sparre började upplåta tomter på sin mark öster om järnvägen där arbetarbostäder utan dränering och avlopp etablerades i nära anslutning till skofabrik, vaddfabrik, mejeri, spritförädlingsverk, galvaniseringsfabrik, arbetarna själva kunde bygga hus, och förstaden Årstadal började således industriernas buller och smutsiga utsläpp. kolsyrefabrik och färgfabrik. Beckers färgfabrik och Förenade kolsyrefa- att växa fram från år 1877. Villkoren var ofördelaktiga och arrendetiden brikerna som etablerades på Lövholmen vid den här tiden kom att bli stora för tomterna var begränsad till 50 år. Bebyggelsen bestod av enkla, tätt verksamheter med långvarig närvaro i området. placerade trähus som byggdes snabbt med undermålig kvalitet. Marken var sank och området var helt i avsaknad av vägar, vatten och avlopp. Fabrikerna erbjöd många arbetstillfällen och sysselsatte mot slutet av Intill bostadsområdet etablerades även ett kalkbruk som spred damm 1800-talet uppemot 2000 personer. Detta gjorde att många människor och smuts. De osanitära förhållandena ledde till upprepade epidemier då sökte sig till Liljeholmen för arbete. Men det rådde stor brist på bostäder, människor insjuknade och dog. och ingen organiserad utbyggnad kom till stånd för att möta behovet. Oseriösa aktörer i form av spekulationsbyggare och markägare i området 18 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy mot SJ:s verkstäder år 1929. En ny bro håller på att vid tiden då foto togs. Källa: Kringla Flygvy över SJ:s verkstäder från år 1929. Källa: Kringla Liljeholmens kabelfabrik vid Trekantens östra strand år 1935. Källa: Kringla Målning som visar Beckers färgfabriks område på Lövholmen år 1918. Källa: Beckers arkiv Rosteriet 6 och 8 19 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy över Årstaviken mot Liljeholmen från sydost, 1910-tal. Centralt i bild syns det nyligen uppförda kommunalhuset, som reser sig avsevärt högre än kringliggande bebyggelse. Till höger Liljeholmsbron. Foto: Axel Swinhufvud. Municipalsamhälle och inkorporering med arkitektur och fick formen av ett högt fortifikationstorn i huggen natursten. I närheten av folkskolan, på toppen av Liljeholmsberget, uppfördes under Stockholm 1906 uppfördes ett i sammanhanget storskaligt och påkostat stenhus åren 1920-25 Brännkyrka församlingshem efter ritningar av arkitekten på Stora Katrinebergs ägor, som utöver att det inrymde många bostäder Hakon Ahlberg. Det var ett etablissemang av ansenlig storlek inrymmande 1898 möjliggjordes genom en kunglig förordning att ett område kunde också kom att fungera som municipalsamhällets nya kommunalhus. Därtill expeditioner, sjukvård, matutdelning, församlingssal och tjänstebostäder. skiljas från sin kommun och bilda en självständig enhet med eget styre, inrymde den pastorsexpedition, distriktsläkare, polisstation, apotek och Byggnaden utformades i en rustik och påkostad tegelarkitektur med drag ett s.k. municipalsamhälle. Lagstiftningen ska ha tillkommit som ett svar barnmorska. Byggnaden ritades av arkitektkontoret Dorph & Höög och av nationalromantik och tjugotalsklassicism, och konstnärligt utformade på industriexploateringarna och spekulationsbyggena i de äldre jordbruks- visade på en arkitektur med influenser av nybarock och jugend. 1910 detaljer. Mot gården fanns även en muralmålning av Jurgen Wrangel. socknarna kring Stockholm. Sannolikt såg man ett behov av att kunna revs Liljeholmens värdshus, efter att verksamheten upphört sedan ett Genom sitt läge på höjden gav byggnaden ett monumentalt uttryck och fick införa särskild reglering i dessa områden. Samma år som lagstiftningen tjugotal år. I dess ställe uppfördes ett nytt stationshus efter ritningar av stor synlighet i omgivningen. trädde i kraft avsöndrades Liljeholmen från Brännkyrka kommun och blev Folke Zettervall, SJ:s chefsarkitekt. Ungefär samtidigt uppfördes också en det första municipalsamhället utanför Stockholm. Liljeholmen inbegrep vid godsstation något längre norrut. Byggnaden placerades utefter ett stickspår I takt med den industriella utvecklingen, tillväxt och befolkningsökning tiden också Gröndal, Aspudden, Midsommarkransen och Reimersholme. mot Liljeholmshamnen och gavs en svängd form som följde spårets intensifierades biltrafiken i såväl Liljeholmen som hela Stockholmsområdet. riktning. Under perioden 1925-1930 ökade antalet motorfordon i Stockholm med Industrietableringarna fortsatte med oförminskad kraft och hade kring 100%, från ca. 9000 till 17 800. Detta ledde till trafikproblem som växte sig sekelskiftet 1900 kommit att i mycket hög grad prägla Liljeholmens Municipalsamhället blev kortlivat. När Brännkyrka kommun införlivades allt större under 1920-talet. Att anpassa staden efter bilen blev en viktig utseende. Merparten av bebyggelsen utgjordes av små och stora med Stockholm år 1913 upplöstes det, bara femton år efter att det bildats. uppgift för samhällsplanerarna, och det var framför allt mot bakgrund av fabriksbyggnader, skjul, upplagsplatser och höga rykande skorstenar I samband med inkorporeringen hade Stockholm stad förbundit sig att detta som den första generalplanen för Stockholm upprättades 1928 av som teckande sig i stadsdelens silhuett mot Liljeholmsviken och övriga anordna försörjning av elektricitet till hushåll, industrier, gatubelysning samt dåvarande stadsplanedirektör Albert Lilienberg. Generalplanen innehöll Stockholm. Det var industrier så långt man kunde se, även på andra sidan till Södra Förortsbanan. 1911 hade en provisorisk lösning anordnats för en rad förslag på nya större trafikleder, viadukter, broar och tunnlar. Liljeholmsviken vid Hornstull och på Reimersholme. Södra Förortsbanan, och därefter uppfördes 1914 en permanent transfor- Därtill behandlade planen stadsområdets uppdelning för olika ändamål, matorstation på nordöstra sluttningen av Nybohovsberget. Byggnaden åtgärder för stadens försköning och för höjande av dess monumentalitet För municipalsamhället uppfördes i början av 1900-talet ett antal byggnader uppfördes på uppdrag av Stockholms Gas- och Elektricitetsverk, och och värdighet, samt åtgärder för stadens sanering i hygieniskt avseende. av mer offentlig karaktär. År 1900 uppfördes en folkskola på Liljeholms- ritades troligen av verkets chefsarkitekt Ferdinand Boberg och hans Generalplanen antogs inte i sin helhet, men ett flertal av de föreslagna bergets västra sluttning, inom nuvarande fastigheten Lilla Katrineberg närmaste medarbetare Gustaf de Frumerie. I samband med inkorporering infrastrukturförändringarna realiserades, exempelvis Västerbron och 2. Skolan byggdes på uppdrag av Brännkyrka församling, och planlös- upprättades också en ny stadsplan 1913-15 för stora delar av stadsdelen Klarabergsviadukten. För Liljeholmens del kom generalplanen att medföra ningarna utformades i enlighet med typritningar för folkskolebyggnader där huvuddelen av kvartersmarken planlades för industriändamål. I planen vissa förändringar av Södertäljevägen i form av breddningar, asfaltbe- på landsbygden som under 1860-70-talet hade upprättats av Överinten- lades också nya breda gator, upplagsplatser och kajer ut för att underlätta läggningar och viss uträtning av vägens sträckning. Omstrukturering dentsämbetet. 1904 byggdes en vattenreservoar på Nybohovsberget, industrins logistik och transporter. År 1915 kompletterades Liljeholmsbron av trafiken kom även att medföra förändringar av Liljeholmsbron och som möjliggjorde genomströmning av vatten från Norsborg till innerstan. med en ny kraftigare träbro på östra sidan om den befintliga bron, särskilt järnvägen (detta verkar dock inte ha ingått i generalplanen). 1928 ersattes Pumphuset utformades av Erik Josephson i en medeltidsinpirerad avsedd för spårvägs- och biltrafik. den tidigare träbron av en öppningsbar högbro. Den nya Liljeholmsbron 20 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI uppfördes av närbelägna Bergsunds mekaniska verkstad, med Carl Bergsten som arkitekt och E. Nilsson som konstruktör. Att bron ersattes hade koppling till arbetet med den nya Hammarbyleden, en farled för sjötrafik som förband Liljeholmsviken, Årstaviken och Hammarby sjö. En förutsättning för denna vattenväg var att fartyg med vattendjup om 5,5 meter skulle kunna passera. En annan viktig förutsättning var att Västra stambanan skulle flyttas österut och ledas på en ny högbro över Årstaviken via Årstaholmar. Den resulterande Årstabron stod färdig 1929, och tågtrafiken flyttades då över dit från Liljeholmen. Efter detta revs järnvägsbanken som tidigare löpt parallellt med Liljeholmsbron. I och med detta skars järnvägsverkstäderna på östra sidan Liljeholmsbron av från järnvägsnätet, och verksamheten började följdaktligen avvecklas. Nästa större infrastrukturprojekt som planerades var en omläggning av Södertäljevägen söder om Liljeholmen. Sträckningen från Midsommarkransen till yttre södra stadsgränsen föreslogs år 1938 dras om och utformas som "autostrada", en ny motorväg som i stort sett motsvarar dagens E4/E20. Ombyggnaden till motorväg genomfördes till största delen under tiden fram till andra världskriget, och hade då nått fram till Liljeholmsplan. Brännkyrka församlingshus år 1926. Foto: Carl Gustaf Edvard Rosenberg, Kringla. På bilden från 1915 syns till vänster den gamla Liljeholmsbron som är en flottbro och till höger den nya provisoriska bro som byggdes 1915. Foto: Ateljé Larsson, Stadsmuseet. Föreslagen omvandling av Södertäljevägens södra delar till motorväg 1938. Källa: Tidskriften Ymer Bangården mot nordost där den nya öppningsbara Liljeholmsbron håller på att byggas 1928. Foto: Gustaf W:son Cronquist, Stadsmuseet. Rosteriet 6 och 8 21 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I samband med att Brännkyrka inkorporerades med Stockholm upprättades en ny stadsplan för stora delar av Liljeholmen under åren 1913-15 (godkänd av överintendentsämbetet 1918). Huvuddelen av kvartersmarken planlades för industriändamål (orange). Dessa fastigheter belades med en planbestämmelse som angav att inga andra byggnader än sådana som var för industriella ändamål fick uppföras, med undantag för kontor och mindre bostadslägenheter avsedda för egendomens eller den industriella driftens tillsyn, bevakning och/eller personal. Kv Rosteriet inom svart streckad linje. Källa: Stadsarkivet, bearbetad av Tyréns 22 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Järnvägsbanken som löpte parallellt med Liljeholmsbron innan den nya högbron byggdes 1928. Foto från 1923-25. Källa: Digitalt museum Liljeholmens stationshus, uppfört 1910. Foto från år 1959 innan stationen revs i samband med breddning och anslutning av Södertäljevägen till den nya Essingeleden. Foto: Lennart af Petersens Den nyligen uppförda godsstationen år 1911. Källa: Kringla Rosteriet 6 och 8 23 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den nya högbron över Liljeholmsviken när den stod färdig 1928. Järnvägsbanken löpte ännu parallelt med bron då fotot togs. Källa: wikimedia Brännkyrka församlingshus på toppen av Liljeholmsberget, 1920-tal. Foto: Carl Gustaf Edvard Rosenberg, Kringla Flygfoto över Liljeholmen från söder år 1931-32, med nyligen anlagd infartsväg. Troligen avses sträckan som ansluter till Liljeholmsbron på östra sidan Liljeholmsberget. Foto: O. Bladh. 24 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1950-60-tal Tunnelbanestad och knutpunkt I början av 1940-talet hade en mycket stor och tilltagande bostadsbrist utvecklats i Stockholm, och innerstadens bostadsmark var vid det här laget, enligt tidens sätt att se, praktiskt taget helt utnyttjad. 1941 togs beslutet om att anlägga tunnelbana för att binda samman de södra och västra förorterna med Stockholms centrum. De planerade tunnelbane- förbindelserna skulle möjliggöra att nya bostadsområden kunde byggas längre utanför stadskärnan. För att råda bot på bostadsbristen beslutades således år 1944 att en generalplan skulle upprättas för en storskalig utbyggnad av nya tunnelbaneanslutna bostadsområden efter världskrigets slut. Arbetsgruppen som ansvarade för generalplanen leddes av stadspla- nedirektör Sven Markelius och hans närmaste kollega Göran Sidenbladh. 1945 lade de fram programmet "Det framtida Stockholm", som redovisade idén om de nya förortssamhällenas uppbyggnad med egna centrum placerade vid en tunnelbanestation, närliggande allmänna funktioner såsom skola och idrottsplats, och omgivande hög och tät bostadsbe- byggelse som skapade befolkningsunderlag för centrumet. Längre ut skulle det finnas lägre bostadsbebyggelse organiserad i grannskap- senheter. Biltrafiken skulle vara separerad från gång- och cykeltrafiken. Den resulterande generalplanen, som blev klar 1952, innebar på det hela taget att Stockholm skulle decentraliseras och att de nya ytterstadsdelarna tillsammans skulle bilda nya större enheter, s.k. stadsdelsgrupper, som hade underlag för egna storcentra. Stora verksamheter skulle även flyttas ut för att skapa arbetsplatser i dessa områden. Den centrala stadsdels- gruppen bestod av stadskärnan och de närmast belägna redan etablerade förorterna. Här ingick Liljeholmen, som redan under en längre tid fungerat som förstad och genom sina industrier hade ett stort antal arbetsplatser. Vällingby blev det första nya storcentrumet som realiserades och tunnelba- nelinjen till de västra stadsdelarna blev i stort sett klar 1952. I söder planerades tre enheter; Sätra – Midsommarkransen – Mälarhöjden sydväst om Liljeholmen, Högdalen längre söderut och Farsta längst i söder, som skulle bli det verkliga storcentrumet i de södra delarna.Tunnelbanan till Högdalen och Farsta blev färdig 1960. Kartillustration över utbyggnaden av tunnelbanan som i delar väntades bli klar vid mitten av 1960-talet. Liljeholmens tunnelbanestation inom röd cirkel, skulle bli en viktig Tunnelbaneförbindelserna till Sätra – Midsommarkransen – Mälarhöjden knutpunkt för de sydvästra tunnelbanesträckningarna. Källa: Reaktorn, AB Atomenergis personaltidning. skulle dras genom Liljeholmen. Men förutsättningarna här var något Stadsplanen som inbegrep tunnelbanan, tunnelbanestationen och annorlunda jämfört med i de nya ytterstadsdelarna, då det delvis redan bussterminalen antogs 1961. Planområdet omfattade även kvarteren fanns en spårvägsförbindelse. Södra Förstadsbanan, en spårvägslinje Rosteriet och Lilla Katrineberg samt ett område vid Trekantens strand. på sträckan Mälarhöjden–Liljeholmen, hade funnits sedan 1910-talet. Ovan tunneln in i Nybohovsberget föreslogs en likriktarstation placeras. Under arbetet med generalplanen började linjen byggas ut mot sydväst på Sydväst om tunnelbanestationen föreslogs ny bebyggelse i 3-7 våningar för sträckan Telefonplan-Fruängen, och anlades då som en förlängd spårväg kontors- och affärsändamål eller småindustri. Kvarteret Rosteriet föreslogs förberedd för tunnelbana. Arbetena pågick under perioden 1946-1956, och utökas mot sydväst med bibehållen användning för industriändamål. innebar att det parallellt anlades både tunnelbaneperronger och spårvagns- Grannfastigheten inom Lilla Katrineberg i söder (nuvarande Rosteriet 7) hållplatser längs sträckan. Omvandlingen till tunnelbana genomfördes fick nya byggrätter med användning för kontors- och affärsändamål eller mot slutet av 1950- och början av 1960-talet. Under 1959 pågick småindustriändamål. På vardera sida om tunnelbanespåren är stora arbeten med att bygga anslutande spår till de sydvästra banorna under parkeringsplatser utritade med benämningarna Trekantsplan i nordväst Södermalm och Liljeholmsviken. Spåren skulle komma upp i marknivå och Liljeholmstorget i sydöst. Parkeringarna skulle ha plats för upp till sydväst om Liljeholmsberget nära Trekanten, och därefter efter ca. 300 m 800 bilar för att möjliggöra ett s.k. "park and ride"-system, vilket innebar fortsätta vidare in i Nybohovsberget. På den öppna delen av banan skulle att folk från ett större omland kunde ta bilen till Liljeholmen, parkera och Liljeholmens tunnelbanestation placeras. I detta läge skulle banan också sedan resa vidare med tunnelbanan. Detta verkar ha legat i tiden och förgrenas i två sydvästgående linjer, mot Mälarhöjden-Sätra respektive planerades samtidigt också vid slutstationen Fruängen. Trots benämningen Midsommarkransen-Fruängen. Därtill planerades en stor bussterminal för Liljeholmstorget på en av parkeringsytorna verkar det inte som att det spårvägens anslutningslinjer i nära anslutning till tunnelbanan. Liljeholmens vid den här tiden planerades för något egentligt torg eller centrum kring tunnelbanestation skulle ur detta hänseende bli en viktig knutpunkt. tunnelbanestationen på samma sätt som i de nyetablerade förorterna. Här fick tunnelbanestationen och dess närmast omgivande miljö en mer renodlad funktion som kommunikativ nod. Däremot planerades samtidigt Modell över detaljplanen för området kring tunnelbanestationen år 1961. Källa: Reaktorn, AB Atomenergis personaltidning. Rosteriet 6 och 8 25 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsplanen för området kring tunnelbanestationen år 1961. Källa: Stadsarkivet 26 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Liljeholmens tunnelbanestation år 1964. Källa: Stockholmskällan Vy över den stora bussterminalen som höll på att anläggas intill tunnelbanestationen 1963. I bakgrunden syns AB Atomenergis nyligen uppförda centralanläggning och huvudkontor. Källa: Reaktorn, AB Atomenergis personaltidning för ny tunnelbanenära bostadsbebyggelse på Nybohovsbergets 1928. I en trafikplan för Stockholm som antogs år 1958 planerades platå, där det också verkar ha funnits planer på att anordna ett för en ny stadsmotorväg som skulle löpa i en ring runt staden, butikscentrum. För att underlätta passagen från tunnelbanestationen med en mängd olika anslutande trafikleder. Det var ett mycket planerades en glasad förbindelsegång på pelare samt en snedhiss omfattande och dyrt projekt som inte genomfördes i sin helhet. Men insprängd i berget, som ledde hela vägen uppför Nybohovsbergets den delsträcka i motorvägsringen som förband Kungsholmen med brant till läget för det planerade butikscentrumet. Till de något Gröndal-Liljeholmen via öarna Stora och Lilla Essingen fick hög lägre liggande bostäderna på berget planerades trappsystem. För prioritet, och började byggas 1960. Essingeleden, som vägen kom att binda ihop Trekantsstranden med tunnelbanestationen och att kallas, skulle bli ungefär fem kilometer lång och var i början av parkområdet på Nybohovsbergets norra sidan föreslogs ett nytt 1960-talet Sveriges största vägbygge. I samband med byggandet parkstråk. Tunnelbanestationen hade planerats ungefär i läge för av Essingeleden breddades Södertäljevägen och omvandlades den tidigare kabelfabriken, som följdaktligen fick rivas 1963 inför även den till en stadsmotorväg. Liljeholmens gamla stationshus låg tunnelbanans färdigställande. Tunnelbanestationen uppfördes mycket nära Södertäljevägen, och fick då rivas för att göra plats åt efter ritningar av Olov Blomkvist vid Stockholms spårvägars en ny tillfart till Liljeholmsbron. Liljeholmens station övergick därmed arkitektkontor. Banan från innerstaden till Fruängen blev klar 1964, till att bli en ren godsstation. och Liljeholmens station kunde då tas i bruk. Banan till Sätra färdigställdes något senare. Utöver tunnelbanans och bussterminalens tillkomst skedde också en del andra stora förändringar av infrastrukturen på 1950- och -60-talet. 1954 byggdes ett nytt parallellt brospann på östra sidan av den befintliga Liljeholmsbron, som då fick fördubblad kapacitet. Den nya bron utformades med samma utseende som den gamla från Teckning som visar den nya Essingeledens sträckning genom Liljeholmen förbi bostadsområdet Nybohov, som byggdes samtidigt. Källa: Reaktorn, AE:s personaltidning Rosteriet 6 och 8 27 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Liljeholmens tunnelbanestation med intilligande stor park-and-ride-parkering (nuvarande Liljeholmstorget) år 1964. Källa: Liljeholmens tunnelbanestation år 1964. Källa: Spårvägsmuseet Spårvägsmuseet 28 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nybohovsberget Tunnelbanan möjliggjorde en omfattande utbyggnad av bostäder, inte bara i de nya ytterstadsdelarna utan också i de redan etablerade. Inom Liljeholmen, som varit så dominerat av industrier, hade inget betydande tillskott av bostäder skett sedan i början av 1900-talet. Bostadsbristen hade varit stor, och de bostäder som fanns i bl.a. Nynäs och Årstadal var av undermålig standard. Områdena utefter Liljeholmsviken samt Trekantens norra och östra stränder var redan till stor del ianspråktagna för industri- bebyggelse, men Nybohovsbergets skogsbevuxna brant och platå på södra sidan om sjön utgjorde ett stort sammanhängande område som var i det närmaste helt obebyggt. Det låg även strategiskt nära den blivande tunnelbanestationen. I generalplanen från 1952 hade området avsatts som frilufts- och parkområde, men från 1959 började det istället att planläggas för bostäder. Planen för Nybohovsberget upprättades av Göran Sidenbladh och Torsten Westman på stadsbyggnadskontoret. Göran Sidenbladh var under Sven Markelius en av de huvudansvariga i arbetet med generalplanen, och hade varit med och tagit fram detaljplaner i flera av de nya ytterstadsdelarna, bl.a. Råcksta och Hässelby gård. Planen inbegrep tre lamellhus och nio punkthus, placerade i grupper så att lamellhusen kunde bilda skyddande murar mot norr. Byggnaderna anpassades till terrängen och höjderna justerades så att takfotslinjen för området skulle upplevas enhetlig på håll trots nivåskillnader. Kringliggande naturmark sparades, och gångstigar och trappor anlades utefter den skogsbevuxna sluttningen ned till tunnelbanestationen och Trekanten. Planeringen vittnar om modernismens hus-i-park-ideal samt en ny storskalighet i stadsbyggandet på 1960-talet, där höga huskroppar placerades medvetet och ofta på höjder för att få stor synlighet och skapa dramatisk effekt på långt avstånd – exempelvis från bilen längs de stora trafiklederna. Essingeleden byggdes samtidigt och passerar förbi direkt väster om bostadsområdet på Nybohovsberget. Förbindelsegången från tunnelbanestationen till snedhissen upp genom Flygvy över Nybohov och tunnelbanestationen som håller på att byggas år 1961. I anslutning till Trekantens strand och det blivande spårområdet ligger vid tiden fortfarande Nybohovsberget år 1964. Källa: Spårvägsmuseet kabelfabriken. Denna fick rivas inför färdigställandet av tunnelbanan 1963. Källa: Spårvägsmuseet Rosteriet 6 och 8 29 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1970-80-tal Kontoren vinner mark användning för industriändamål i gällande stadsplaner, varefter nya planer sedan upprättades som möjliggjorde kontor. Denna utveckling var något Om än Liljeholmen hade varit ett utpräglat industriområde under lång som oroade politikerna, då man var mån om att bibehålla arbetsplatser tid var företagen i området differentierade verksamheter som utöver inom tillverkningsindustrin innanför kommunens gränser. Man var också ren tillverkning och råvaruframställning även inkluderade exempelvis bekymrad över att de gamla industriområdena led av problem med kemisk-tekniska laboratorier, arbetsrum och lokaler för administration föråldrade lokaler och teknisk utrustning, och därmed utgjorde osunda och företagsledning. De anställda vid företagen omfattade alltså inte arbetsmiljöer med "urusla" villkor. Mot bakgrund av detta lades nya riktlinjer bara arbetare i produktionkedjan utan också bl.a. ingenjörer, kemister, fram för närings- och sysselsättningspolitiken 1976, där huvudsyftet var forskare, chefer och sekreterare. Därmed lär en del kontorslokaler alltid ha att komma till rätta med den vikande industrisysselsättningen. Detta skulle funnits inom industriföretagens verksamhetsområden, antingen som egna bl.a. åstadkommas genom riktade stöd till tillverkningsindustrin, beredning byggnader eller integrerat i fabrikerna. Men under 1970-talet börjar en av expansionsmöjligheter i ytterstadens arbetsområden, beredning förskjutning mot stora kontorsanläggningar att ske, delvis på bekostnad av av ny exploaterbar mark för industrin på längre sikt, samt sanering, industrin. Det första stora kontorskomplexet att byggas var AB Atomenergis modernisering och upprustning av äldre industriområden. Liljeholmen var centralanläggning och huvudkontor, som uppfördes inom dåvarande Lilla ett av dessa äldre industriområden som valdes ut för en större satsning Katrineberg (nuvarande Rosteriet 7) under åren 1961-1963, parallellt med på upprustning av den yttre miljön, vilket skulle ske i samverkan mellan tunnelbaneprojektet. I början av 1970-talet uppfördes sedan det så kallade kommunen, företagen och de anställda. Detta resulterade i ett åtgärds- K-konsulthuset sydväst om tunnelbanestationen på den byggrätt som program med nya riktlinjer för bl.a. exploateringsgrad, markanvändning, hade instiftats där i stadsplanen från 1961. Det var ett för tiden mycket byggnadshöjd och tillgång på parkeringsplatser. modernt kontorshus som tydligt formats av 1970-talets strukturalism- och teknikcentrerade arkitekturrörelse (för vilken bl.a. Centre Pompidou och Lloyd's building utgör kända internationella exempel), med fasader Diagram över antalet sysselsatta inom industrin i Stockholm under åren i rostfri blank plåt och utskjutande horisontella ventilationskanaler som 1955-1974, ur rapport "Industri i Stockholm- utveckling under 1970-talet. integrerades i långsidornas fasader för skulptural effekt. Byggnaden Arbetsrapport 3. Stadskansliets planeringsavdelning". Hämtat ur utlåtande 1979:15 RIX, kommunfullmäktigetryck. uppfördes under åren 1970-74 efter ritningar av arkitekt Peter Tommos som kontor för kommunernas konsultbyrå, också kallad K-konsult. För att genomföra bygget hade krävts en stadsplaneändring. I den nya planen som upprättades 1971 angavs att Kv Stubinen fick användas för kontors- och affärsändamål, och att det blivande kontorshuset skulle utgöra en första utbyggnadsetapp i en ny centrumanläggning vid Liljeholmens tunnelba- nestation. Resten av centrumanläggningen kom dock inte att realiseras förrän långt senare. K-konsulthuset skulle snart få sällskap av ett flertal andra storskaliga kontorskomplex som uppfördes inom kvarteren Tryckeriet (1971-1973 och 1976-1980), Rosteriet (1979-81 och 1987-91) och Stora Katrineberg (1979-82, 1984 och 1988). I samtliga dessa fall revs tidigare industribe- byggelse på bred front för att bereda kontoren plats. I Marievik planerades också en större omdaning med ny kontors- och industribebyggelse efter att den stålgrossistverksamhet som dominerat SJ:s tidigare verkstadsområde avvecklats i början av 1980-talet. En stor anläggning för kontor och industri uppfördes på uppdrag av Dagens Nyheter 1980-84, och följdes sedan av ytterligare en rad kontors- och industribyggnader samt ett parkeringshus under åren 1986-1990. DN:s hus ritades av Anders Berg och Erik Thelaus och visar på paralleller till K-konsulthusets high-tech arkitektur med stora fasadpartier i blank rostfri plåt (byggnaden är idag riven). För de senare byggnaderna togs ett samlat grepp med klassisk inspiration; de ritades av Axelsson & Borowski Arkitekter och fick en utpräglat postmodern estetik. Den här utvecklingen, som började bli tydlig i Liljeholmen från 1970-talet, speglade en generell trend i hela Stockholmsområdet under 1960- och -70-talet där antalet arbetstillfällen inom industrin minskade kraftigt till förmån för sysselsättningen inom kontor. Kontoriseringen av områden som planerats för industri och hantverk skedde delvis genom en oreglerad process men möjliggjordes också genom dispenser från gällande stadsplaner och planändringar. För flera av Liljeholmens nya kontorsbyggnader som nämns ovan söktes dispens från bestämmelser om Flygvy över området kring tunnelbanestationen år 1973, där K-konsulthuset är under uppförande. Foto: Eric Claesson 30 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kvarteret Tryckeriet I början av 1900-talet var Kv Tryckeriet ett förhållandevis glesbebyggt kvarter som låg insprängt mellan de stora och tätt bebyggda industriområdena Lövholmen och Stora Katrineberg. Här fanns några småskaliga verksamheter i form av en brädgård närmast Liljeholmsviken och ett upplag för eldfarliga oljor mot Lövholmsvägen. Vid den här tiden gick strandlinjen längre in, och kvarteret var något mindre än det är idag. I väster skjöt en pir ut i vattnet tillhörande Liljeholmsvarvet. På en karta från 1922 visar en streckad linje hur strandlinjen ska eller håller på att förflyttas ut i nivå med pirens spets för anläggandet av Liljeholmens hamnplan. Utfyllnader i Liljeholmsviken hade troligen gjorts kontinuerligt sedan omkring sekelskiftet 1900. En ny stadsplan för stora delar av Liljeholmen togs fram 1918, där kvarteret delades in två delar som benämndes Tryckeriet i söder mot Lövholmsvägen, och det passande namnet Utfyllningen i norr. Trekantsvägen och Mejerivägen som avgränsar det nuvarande kvarteret var då nyligen anlagda. Namnet Tryckeriet för södra delen av kvarteret kom sig av att företaget Sveriges Litografiska Tryckerier (SLT) efter att de köpt marken 1918 planerade att bygga ett stort tryckerikompex där, som kunde samla deras utspridda verksamheter. På grund av Tryckeriet i karta från år 1905, med brädgård närmast vattnet. Källa: Stadsarkivet Utsnitt ur karta från 1922-25. Kvarteret har delats upp i två delar, Utfyllningen i norr den planerade byggnadens storlek var den svår att passa in inom och Tryckeriet i söder. Källa: Stadsarkivet gränserna som slagits fast i stadsplanen, och SLT ansökte därför om att ändra planen så att Tryckeriet och Utfyllningen slogs ihop till en stor tomt. 1924 upprättades en ny plan som möjliggjorde detta. Ett utrymme närmast Liljeholmsviken lämnades fritt för att planeras som gatumark och hamn med anslutande järnvägsspår, vilket skulle åstadkommas genom ytterligare utfyllningar. SLT:s planer stötte emellertid på kritik från Byggnadsstyrelsen och Stadsplanekontoret, Vänster: Illustration av SLT:s planerade tryckeri. Källa: wikimedia och 1929 övergavs därför helt idéerna om ett tryckeri i detta läge. Nedan: Fasader och sektioner över Strängbetongs nya hallar från år 1942. Därefter röjdes del av tomten för att bli parkeringsplats. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv 1939 köptes tomten av företaget AB Betongindustri, som planerade att uppföra en fabrik för tillverkning av prefabricerade förspända betongelement. Konceptet byggde på ett tyskt patent från 1937 för armering av betong med spända ståltrådar, något som i Sverige kom att kallas för strängbetong. Fabrikshallen för tillverkning av strängbetong uppfördes år 1942 som en långsträckt volym på 130 meter i östra delen av tomten mot Mejerigatan. Enligt uppgift ska detta ha varit världens första fabrik för produktion av förspända betongelement för civilt bruk. Byggnaden ritades av AB Betongin- dustris direktör Axel Eriksson, som var arkitekt och även uppfinnare av lättbetongen. Verksamheten byggdes sedan ut 1946 och igen 1951, då fabrikens tredje och största hall tillkom. 1954 bröts AB Strängbetong ut som fristående dotterbolag till AB Betongindustri. Inom byggnaderna inrymdes företagets huvudkontor, som under 1960-talet utökades genom till- och påbyggnad mot Mejerivägen efter ritningar av Gustaf Lettström. Snart efter Strängbetongs etablering inom Kv Tryckeriet etablerade sig också ett annat stort företag inom betongindustrin, Cementa, på grannfastigheten inom Kv Lövholmen mot slutet av 1940-talet. Här byggdes en hamn med lager och omlastningsstation för leveranser från Stora Vika cementfabrik, en 100 meter lång betongkaj samt Historik Rosteriet 6 och 8 3311 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI fyra silor. Härifrån fick Strängbetong cementen för sin betongtill- verkning. Västra sidan av tomten inom Tryckeriet nyttjades som lager- och uppställningsytor samt plats för produktion av själva betongen till de förspända elementen. För detta byggdes fem egna silor. Mot Lövholmsvägen hade företaget förråd och ett större garage. I och med att Strängbetongs verksamhet fyllde ut kvarteret hade Lövholmen och Stora Katrineberg i princip knutits ihop till ett stort sammanhängande industriområde utefter Liljeholmsvikens strand och Lövholmsvägen. Strängbetongs produktion började med tiden successivt att flyttas till nybyggda fabriker på andra ställen och 1973 producerades de sista betongelementen på Liljeholmen. Kontorslokalerna nyttjades dock av företaget i ytterligare ett tiotal år. Delar av Strängbetongs anläggningar i västra och södra delen av fastigheten som inte längre användes revs i början av 1970-talet. Efter detta uppfördes mot Lövholmsvägen år 1971-73 ett nytt storskaligt industri- och kontorshus som även inrymde undervis- ningslokaler, efter ritningar av de kända arkitekterna Backström & Reinius (nuvarande Tryckeriet 14). Byggnaden är utformad med omväxlande lågdelar i två våningar och uppskjutande högdelar i fem våningar. Fasaderna visar på en uttrycksfull tegelarkitektur med tre olika sorters tegel samt variationer i murningen och utseendet på fogarna. Fasaderna är till största delen murade i rött och mörkbrunt tegel som bildar tydligt urskiljbara fält i respektive kulör. Bröstningar under fönster och dekorativa fält är murade i glaserat vitt tegel i stående format. Fönsterna är av Ortofoto över Tryckeriet från 1971. Hela kvarteret upptas av Strängbetongs Ortofoto över Tryckeriet från 1995. Silor och produktionsanläggning har ersatts av varierande bredder, från smala slitsar till bredare, placerade i verksamhet. Källa: Lantmäteriet storskaliga industri- och kontrsbyggnader i kvarterets södra och västra delar. Källa: Stockholms stad rytmiska sekvenser. Detta kompletterades av ytterligare en stor industri-, kontors-, och verkstadsbyggnad i liknande utförande som uppfördes i västra delen av fastigheten mot Trekantsvägen 1978-80 (Tryckeriet 13). Arkitekt för denna var också Backström & Reinius. Byggnaden förbands till den tidigare i Tryckeriet 14 med en förbindelsegång. Vid södra gaveln på Tryckeriet 13, mellan kontorsvolymerna, uppfördes även en lägre parkeringsan- läggning och ramp upp till en takparkering. Volymer och fasader hade tydligt släktskap med den tidigare byggnaden i Tryckeriet 14, men gestaltningen var något enklare och antalet fönster färre. När AB Strängbetong flyttade ur sitt kontor 1984 ersattes de av andra företag och verksamheter, bl.a. ett AMU-center (arbetsmarknadsutbildning) i Arbetsmarknadsstyrelsens regi. 1999 omvandlades Strängbetongs tillverkningshallar Fasad mot Lövholmsvägen för nytt industri- och kontorshus i Tryckeriet 14 år 1972, Backström & Reinius. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv sedan till en idrottsanläggning med namnet Liljeholmshallen. Kontorsbyggnaden inom Tryckeriet 14 inrymmer idag gymnasieutbildningar och Tryckeriet 13 ägs av ett bygg- och fastighetsbolag, L E Lundbergföretagen. Fasad mot Trekantsvägen för nytt industri- och kontorshus i Tryckeriet 13 år 1977, Backström & Reinius. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 3322 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kvarteret Stora Katrineberg Det stora kvarteret har fått sitt namn efter gården och sommarnöjet Kristineberg som etablerades här på 1770-talet. Under andra hälften av 1800-talet styckade man av stora delar av gårdens ägor till industritomter, och ett stort antal industrier etablerades runtomkring mangårdsbyggnaden och dess båda flyglar. Några av de industrier som funnits och i vissa fall avlöst varandra är Zetterbergs gelatinfabrik, Stockholms galvaniseringsfabrik, Stockholms vaddfabrik, Liljeholmens tryckeri, Sveriges förenade spritförädlingsverk, Liljeholmsvarvet, AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik, Levins skofabrik, Heyman & Schönthals separatorfabrik "Fama" och Liljeholmens mejeriaktiebolag. En av de mer ovanliga industrierna var AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik, som etablerades 1907 för att tillverka bilar, motorbåtar och motorer. Under uppstartsåret kunde man visa upp Sveriges första 6-cylindriga bil. Verksamheten lades ned efter bara några år och bilfabriksbyggnaden övertogs av andra verksamheter, bl.a. AB Svenska Maskinverken, AB Stockholms Ångtvätt och Levins skofabrik. Skofabriken fick senare ge namn åt norra delen av kvarteret. Under åren 1904-06 uppfördes det fem våningar höga kommunalhuset i sydöstra delen av kvarteret. Ortofoto över kvarteret från år 1971, som visar ett tätt gytter av industrier runt den Situationsplan från år 1984 som visar den första etappen i utbyggnaden av det gamla gården i kvarterets kärna. Källa: Lantmäteriet kringbyggda storskaliga kontorskomplex som skulle komma att ta industriernas plats. Under senare delen av 1970-talet och början av 1980-talet Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv började det komma in ansökningar om rivning av de äldre industribyggnaderna och nybyggnad av kontor. En av de första var en industri- och kontorsbyggnad inom Katrineberg 8 som började uppföras 1979 på uppdrag av Oddesvik Fastighets AB, efter ritningar av Bert H Dahlberg Arkitektkontor AB. Byggnaden utformades med fasader i gult tegel, fönsterband med plåtpartier i bruneloxerad aluminium och vertikala band med dekorativt räfflade betongelement. Därefter revs i början av 1980-talet trots invändningar från Stadsmuseet merparten av industri- byggnaderna till förmån för ett stort nytt kontorskomplex, nuvarande Point Liljeholmen. Ett flertal fastigheter slogs ihop till den nästan kvartersstora fastigheten Stora Katrineberg 16, och kontorsbyggnaderna lades ut i en sammanbyggd formation runt den gamla gården i mitten. På några ställen skapades stora pelaruppburna portaler för passage in och ut ur kvarteret. Kontorsbyggnaderna uppfördes i etapper med start 1984 efter ritningar av Lennart Bergström Arkitektkontor. Byggnaderna gavs en Gustaf Erikssons Automobilfabrik år 1907. Källa: Kringla Fasad till kontors- och industrihus inom Stora Katrineberg 8, Bert H Dahlberg likartad och sammanhängande gestaltning med vissa Arkitektkontor AB. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv inbördes skillnader; fasader i gult och rött tegel, fönsterband med plåtindelning, och synliga betongelement ovan fönstren. Historik Rosteriet 6 och 8 3333 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Flygfoto från år 1995 som visar hur de storskaliga kontoren (inom röda linjer) har gjort betydande avtryck i Liljeholmens byggnadsbestånd och planstruktur. Källa: Stockholms stad, bearbetad av Tyréns 34 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1990-2000-tal Intensiv stadsutveckling Kvarteret Lilla Katrineberg I och med de stora kontorsprojekten hade en omvandling av Liljeholmen inletts, som bara skulle fortsätta och intensifieras under 1990-talet. I början I ett förslag till områdesöversyn av Liljeholmen (Pl 8224) av 1990-talet uppfördes ett nytt stort bostadsområde på Liljeholmsberget hade Liljeholmsberget pekats ut som ett område lämpligt inom kvarteret Lilla Katrineberg, som kom att påtagligt förändra stadsbilden för bostadsanvändning. Här fanns sedan tidigare den lilla i områdets centrala delar. Vid mitten av 1990-talet återupptogs planerna folkskolebyggnaden från år 1900 och församlingshuset från på en centrumanläggning vid Liljeholmstorget. Detta hade föregåtts av år 1925, i övrigt utgjordes höjden av obebyggd parkmark. en utredning om bytespunkter för bussar och tåg 1988, och man såg Tunnelbanans spårtunnel löpte igenom berget. År 1990 möjligheter att i samband med förbättringar av bussterminalen diversifiera upprättades ett förslag till ny bostadsbebyggelse på markanvändandet med kontor och bostäder. En ny detaljplan upprättades platsen, omfattande 200 nya lägenheter. Förslaget visade 1995 som skulle möjliggöra utbyggnad av Liljeholmen som trafikknutpunkt. på en sammanhängande lamellhusbebyggelse i fem till sju Till denna hörde ett programförslag för Liljeholmstorget som inbegrep våningar, placerad i organiska formationer kring halvslutna utbyggnad av biljetthall, bussterminal och ny hållplats för snabbspårväg gårdsrum; ett slags storgårdskvarter i 1990-talstappning. (tvärbana) som skulle gå mellan Gullmarsplan och Alvik. Ett större markområde i mitten lämnades obebyggt för att utgöra tomtmark, och södra delen av berget bibehölls 1997 togs en områdesplan fram för hela stadsdelen, som redogjorde som parkmark. Under planarbetet identifierades många för mer omfattande förnyelseplaner för Liljeholmstorget samt pekade värdefulla äldre träd som försågs med skydd i planen. De ut Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal som ett förändringsområde med befintliga byggnaderna belades också med skyddsbe- en åtgärdsplan på längre sikt. 1997 hade ett planarbete påbörjats för stämmelser för kulturvärden. Angöring till bostadsområdet byggande av 100 nya lägenheter, butiker m.m. ovanpå tunnelbanes- ordnades genom en infart från Liljeholmsvägen och en ramp tationen, och ett programarbete skulle påbörjas för övriga Liljeholmstorget. som löpte vidare utefter bergets norra sida. Byggnaderna Bland åtgärderna på kort sikt nämns även ett projekt kallat Kulturpark ritades av Göran Ahlqvist från Ahlqvist Partner Arkitekt- Liljeholmen, som innebar utveckling av park- och gatumiljöer från kontoret AB, med fasader i tegel och ett formspråk som var Vinterviken fram till Liljeholmstorget och vidare ner mot Årstadal i samband tydligt klassiskt inspirerat med omväxlande gavelmotiv och med kulturhuvudstadsåret 1998. Syftet med detta var att integrera konst, långsidor, frontespiser och framspringande mittrisaliter. En kultur, odling, historia, rekreation, boende och näringsliv för framtiden i viss inspiration kan nog ha hämtats från församlingshuset. söderort. Inom ramarna för projektet inleddes gatumiljöupprustning samt Bostäderna uppfördes på uppdrag av Sveriges Bostadsför- Illustrationsplan ur planbeskrivningen från år 1990. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv anläggandet av en doft- och fruktlekpark vid Trekantens östra sida. Syftet eningars Centralorganisation, SBC-BO, med start 1991. med det stora förändringsområdet och de planerade förändringarna på längre sikt var att bostäder, service, arbetsplatser, kulturella aktiviteter, skolor och barnomsorg skulle integreras i en sammanhållen och tätare stadsmiljö med lokaler i bottenvåningarna. Bland de planerade åtgärderna ingick omvandling av Södertäljevägen till en trädplanterad stadsgata med kontorshus som bullerskydd, samt överdäckning av tunnelbanan för utveckling med bostäder och kontor. Åtgärderna som lades fram i områdes- programmet plockades sedan upp i Stockholms nya översiktsplan 1999, där Liljeholmen, Lövholmen och Årstadal pekades ut som ett stadsutveck- lingsområde med möjlighet till omkring 3000 nya lägenheter och 250 000 kvm verksamhetslokaler. År 2000 öppnade snabbspårvägen, Tvärbanan, mellan Gullmarsplan och Alvik. Detta innebar avsevärt förbättrade kommunikationer, som föranledde en kraftig expansion, förtätning och strukturomvandling i Liljeholmen med omnejd. 2001 upprättades ett stadsutvecklingsprogram, med ambitionen att Liljeholmen-Årstadal genom omfattande exploatering skulle bli en del av innerstaden. Mycket av det som planerats i slutet av 1990-talet kom nu att genomföras kring tunnelbanestationen och Liljeholmstorget. I början av 2000-talet byggdes ett nytt bostadskvarter ovanpå den östra delen av tunnelbanespåren, och en ny bussterminal anlades i direkt anslutning till tunnelbanan. Det nya kvarteret, Vänthallen, omfattade omkring 115 bostäder, lokaler för butiker samt en ny huvudentré som förband tunnelbanan och bussterminalen. Exempel på fasader, ritade av Ahlqvist Partner Arkitektkontoret AB år 1991. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mittemot kvarteret Vänthallen planerades nya bostäder och kommersiella lokaler i kvarteret Karet. Här uppfördes med start 2001 ett slutet kvarter i 5-6 våningar med ca 90 lägenheter samt kontors- och butiksytor. I och med detta hade ett centrumstråk skapats från Liljeholmsvägen till platsen framför tunnelbanestationen. 2004 inleddes ett omfattande planarbete för att ta ett samlat grepp om utvecklingen av Liljeholmstorget som stadsdelens nya centrum. Det var ett ambitiöst planförslag som inbegrep ny butiksgalleria med ovanpåliggande nya bostäder, godsterminal för gallerians leveranser, och ett stort bergrumsgarage i Nybohovsberget med plats för ca. 900 bilar. Ett gestalt- ningsprogram togs fram, där gallerians exteriör utformades av arkitekterna Equator Stockholm och interiören av Wester + Elsner Arkitekter. Utemiljön gestaltades av Nivå landskapsarkitekter, som tog fram en ny markbeläggning med blommönster för att ge Liljeholmstorget en egen identitet, i likhet med många andra välgestaltade torg i Stockholm som utmärks av en karaktäristisk grafisk markbeläggning. Arbetet med det nya Liljeholmstorget inleddes 2007 och 2009 kunde torget och gallerian invigas. 2010 vann Liljeholmstorget Sveriges Arkitekters planpris för den lyckade stadsomvandlingen. Nybohov kompletterades med nya bostäder i två omgångar, tre 10-vånings- punkthus i Kv Reservoaren 2005, och ett mer omfattande projekt 2013 då rader av nya flerbostadshus uppfördes på båda sidor om Nybohovsbacken. Flygbild över Liljeholmen och området kring tunnelbanestationen år 2001. De nya bostäderna i Kv Illustration av det blivande nya Liljeholmstorget ur gestaltningsprogrammet till planen för gallerian m.m. år 2005. Källa: Stockholms stad Vänthallen är under uppförande på en överdäckning av tunnelbanespåren. Längre norrut syns det färdigställda bostadsområdet på Liljeholmberget och kontorskomplexet i Kv Stora Katrineberg. Vänster om Kv Vänthallen syns den nyligen anlagda Trekantsparken som invigdes 1998. Foto: Nils-Åke Siversson 36 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet AB Kathreiners maltkaffe Kvarteret Rosteriet har fått sitt namn efter en fabrik för tillverkning av surrogatkaffe på rostad malt, som uppfördes år 1913 inom nuvarande fastigheten Rosteriet 6 av företaget AB Kathreiner. Surrogatkaffe var olika former av kaffeersättning producerat på andra råvaror än kaffebönor, som blev vanligt i krigs- och ransoneringstider då kaffe var svårt att få tag i. Kathreiner var ett tyskt företag som hade grundats år 1829 i München av Franz Kathreiner. Företaget började som en verksamhet inom brännolja och kryddhandel, men utvecklades snabbt till en ledande producent av maltsurrogatkaffe. Under ledning av Emil Wilhelm och Adolph Brougier växte företaget kraftigt under andra halvan av 1800-talet. År 1888 etablerades en stor produktionsanläggning i München, som kom att bli en av stadens största fabriker med egen järnvägsanslutning. I början av 1900-talet expanderade Kathreiner sin verksamhet till flera länder i Europa. Företaget etablerade filialer i Österrike, Ungern, Schweiz och Sverige. Dessa utländska etableringar var en del av företagets strategi för att sprida sin produkt internationellt och möta den växande efterfrågan på surrogatkaffe, som lär ha blivit särskilt stark under första världskriget. Förutom maltsurrogatkaffe producerade Kathreiner även andra livsmedel, såsom marmelad och konserver. Företaget ombildades till aktiebolag 1897 och blev under 1900-talet en av de största aktörerna inom livsmedelsindustrin i Tyskland. I Sverige verkar företaget inte ha haft samma stora framgång. Katheriners verksamhet lade ned och flyttade ut ur fabriken på Liljeholmen 1920, bara sju år efter starten. Vykort med motiv av Kathreiners fabrik på Liljeholmen från invigsningsåret 1913. Källa: Wikimedia Utsnitt ur stadsplan för del av Liljholmen 1915. Kathreiners nyligen byggda Emaljerad skylt för Kathreiners fabrik inom röd cirkel. Källa: Stockholms stadsarkiv Maltkaffe från 1910-talet. Rosteriet 6 och 8 37 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AB Pharmacia Kathreiner efterträddes av Pharmacia, ett läkemedelsföretag som hade grundats 1911 och planerade att inrätta en ny läkemedelsfabrik i det tidigare rosteriet. Grundare var apotekaren Gustaf Felix Grönfeldt, som hade köpt receptet på en medicin för lindring av trötthet och utmattningssymptom av en belgisk ingenjör, och ämnade sälja detta preparat i Sverige. Han hade även planer på att bedriva kliniska prövningar och marknadsundersökningar för läkemedlet. Läkemedlet, som kallades Phospho-Energon, innehöll bland annat kalvhjärna, socker och mjölk, och såldes både som pulver och piller. I början av 1900-talet skedde praktiskt taget all beredning av läkemedel på apotek eller av läkarna själva, så läkemedelstillverkning i industriell skala var något nytt som Pharmacia var tidiga med när de inrättade sin fabrik år 1920. I samband med inflyttningen i Kathreiners tidigare lokaler byggdes fabriken om för den nya verksamheten, med bland annat en ny skorsten och nytt pannrum. I början av 1920-talet tillkom några mindre komplementbyggnader på fastigheten i form av magasin och garage, en mindre tillbyggnad adderades till fabriken i söder 1928, och 1930 genomfördes en del interiöra ändringar. Tillverkningen av Phospho-Energon i fabriken på Liljeholmen var ett framgångsrecept och genererade stora inkomster för Pharmacia, som följdaktligen kom att växa kraftigt under de kommande decennierna. Företaget drog nytta av inkomsterna genom att börja bedriva forskning för utveckling av egna läkemedel. Under 1930-talet utvecklade företaget bl.a. Septinal, som var ett sårbalsam, Salazopyrin, för behandling av ledgångsreumatism och tarminflammation, och Macrodex, en vätska som kunde ersätta blodplasma vid blodtransfusioner. Salazopyrin blev en försäljningssuccé efter lanseringen 1941 och tillverkas fortfarande idag. Macrodex blev också en efterfrågad produkt i och med att den utvecklades under andra världskriget och hade potential att hjälpa det stora antal sårade som var i behov av blodtransfusioner. Efter Macrodex lansering 1947 växte Pharmacia ytterligare. Fabriksbyggnaden efter Pharmacias övertagande på 1920-talet. Foto: Axel Swinhufvud Till följd av dessa framgångar expanderade verksamheten med nya byggnader under 1940-talet. 1940 uppfördes en ny syntesfabrik i södra delen av fastigheten och fabriksbyggnaden byggdes till med en ny panncentral. Två år senare upprättades ett förslag till påbyggnad av panncentralen och en ny förbindelsegång mellan huvudbyggnaden och syntesfabriken efter ritningar av arkitekt Joel Lundeqvist. Förslaget ska endast delvis ha blivit genomfört. Samma år uppfördes även ett isförråd och ett öppet skjul. 1944 utökades syntesfabriken genom om-, till-, och påbyggnad, också efter ritningar av Joel Lundeqvist. 1945 ansökte Pharmacia om att låta uppföra en komplementbyggnad för kvarnav- delning, inläggningslokal m.m. som tillbyggnad till ett plåtskjul inom nuvarande Rosteriet 8. 1946 förvärvade Pharmacia mark i Uppsala för uppförande av ett nytt huvudkontor. Bygget av företagets nya lokaler inleddes 1948 och den första byggnaden blev färdig två år senare. 1950 flyttade Pharmacia ut från lokalerna på Liljeholmen till den nya byggnaden i Uppsala. Vyer från läkemedelstillverkningen i fabriken på 1920-talet. Foto: Axel Swinhufvud 38 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Syntesfabriken med föreslagen tillbyggnad 1942, fasader mot öster och väster. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Tillbyggnad av panncentral år 1940, fasad mot väster. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv k ri b a e r g f a g gli L n u r p s r U c P e a n n tr n a - l S f y a n b t r e ik s- Fabriksbyggnaden med tillbyggd panncentral från söder och öster. Förslag till ytterligare till-/påbyggnad 1942. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Situationsplan 1945 med de olika byggnaderna utmärkta. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv, bearbetad av Tyréns. Rosteriet 6 och 8 39 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Boliden Gruv AB och Atelier Borgila Kronologi för kvarteret 1913-1953 Bolidens Gruvaktiebolag hade bildats med utgångspunkt i 1913 AB Kathreiner inviger sin nya kaffefabrik och rosteri på Bolidengruvan i Skellefteå, där malm hade brutits sedan 1924. På Liljeholmen inom nuvarande Rosteriet 6. 1930-talet anlades smältverk för utvinning av koppar, silver och guld, och företaget började expandera sin verksamhet till andra städer. 1920 AB Kathreiner lägger ner och flyttar ut. Företaget På 1940-talet hade Boliden ett centrallaboratorium i Stockholm Pharmacia flyttar in i kafferosteriets tidigare lokaler. I på Bryggaregatan 17, som man år 1948 hade beslutat att flytta samband med flytten sker viss ombyggnad av fabriken till Skelleftehamn. I samband med den planerade flytten ingick för att anpassas till den nya verksamheten. Ett pannrum företaget en överenskommelse om att en del av Bolidens laborato- och ny skorsten tillkommer på gaveln mot söder. En liten rielokaler skulle få övertas av det nybildade halvstatliga företaget befintlig byggnad byggs också om- och till för att inrymma AB Atomenergi, som hade tilldelats en ledande roll i utvecklingen automobilgarage. av svensk kärnkraft. En del av Atomenergis verksamhet bestod i försök med utvinning av uran ur svenskt skiffer, där analyser av 1924 Nytt magasinsskjul uppförs för Pharmacias räkning. försöken genomfördes på kemiska laboratorier under ledning av 1928 Liten tillbyggnad av fabriksbyggnaden i söder. bergsingenjörer. Kanske fanns det vissa likheter mellan Bolidens laboratorier, där man troligen ägnade sig åt utvinning av ädelmetaller 1930 Förändringar av planlösning i fabriksbyggnaden, ur malm från den norrländska gruvan, och den typen av laboratorier bottenvåningen, tredje och fjärde våningen. Ny som Atomenergi behövde. 1949-50 verkar ytterligare organisatoriska reservutgång på södra gaveln. förändringar ha gjorts och troligen flyttade då både AB Atomenergi och någon kvarvarande del av Bolidens verksamhet in i Kv Rosteriet. 1940 Nybyggnad av panncentral och syntesfabrik för 1950 lät Boliden bygga om den äldre fabriksbyggnaden (f.d. Pharmacias räkning efter ritningar av Joel Lundeqvist. kafferosteriet) samt den tidigare syntesfabriken till nya laboratorie- Panncentralen görs som en tillbyggnad till fabriks- och kontorsrum. Det kan eventuellt ha varit så att Boliden bara stod byggnaden, medan syntesfabriken placeras fristående kvar som ägare, hyresvärd och beställare för ombyggnadsarbetena mot Blommenbergsvägen (nuvarande Rosterigränd). åt AB Atomenergi. 1953 byggdes den f.d. syntesfabriken om igen, 1942 Förslag till tillbyggnad av panncentral och syntesfabrik. denna gång på uppdrag av ett företag vid namn AB Atelier Borgila, Panncentralen föreslås byggas på, och syntesfabriken en svensk silververkstad som bl.a. tillverkade smycken. I lokalerna förbindas med den stora fabriksbyggnaden genom en inreddes en guld- och silversmedja. Att företaget ägnade sig åt silver Planritning, ombyggnad av den f.d. syntesfabriken 1950. och guld tyder på en koppling till Boliden. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv ny förbindelsegång. Förslaget ska endast delvis ha blivit genomfört. Ett isförråd och öppet skjul uppförs också samma år. Ritningarna upprättas av arkitekt Joel Lundeqvist. 1944 Om-, till- och påbyggnad av syntesfabriken efter ritningar av arkitekt Joel Lundeqvist. 1945 AB Pharmacia ansöker om tillstånd för att uppföra en nybyggnad för kvarnavdelning, inläggningslokal m.m. vid Trekantsplan inom nuvarande Rosteriet 8. Byggnaden görs som en tillbyggnad till ett befintlig plåtskjul. 1949 Ab Atomenergi flyttar sin labverksamhet till Kv Rosteriet, troligen till den äldre fabriksbyggnaden. 1950 Pharmacia flyttar sin verksamhet till Uppsala och lämnar den äldre fabriksbyggnaden. Bolidens Gruv AB verkar flytta in i del av Pharmacias tidigare lokaler, och låter bygga om den äldre fabriksbyggnaden samt syntesfabriken till nya laboratorie- och kontorsrum. Samma år föreslås en ny vaktbyggnad uppföras mot Lövsholmsvägen på uppdrag av AB Atomenergi (oklart om det blev genomfört). 1953 Den f.d. syntesfabriken byggs om- och till på uppdrag av silververkstaden AB Atelier Borgila. Fasad mot öster med förslag till nya "trummor", del av förslag till ombyggnad 1950 för Boliden Gruv AB. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv 40 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utvecklingen av svensk kärnkraft Den nyligen bildade Atomkommittén i december 1945. Källa: Wikimedia ensamrätt på svensk malm. Förslaget framfördes av den amerikanska ambassadören i juli år 1945. I och med detta bör regeringen ha kunnat ana kopplingen mellan uran, kärnenergi och vapentillverkning. Niels Bohrs ritning av en Xenon-atom, troligen Otto Hahn och Lise Meitner i laboratorium på Kaiser-Wilhelm- Svampmolnet efter Fat-Man-bomben över Nagasaki den 9 augusti 1922. Källa: tumblr Institutet, Berlin år 1913. Källa: Wikimedia 1945. Källa: Wikimedia Utöver de kärnvapenprogram som initierades i många länder visade det sig även att andra forskningsframsteg inom fysik kom till användning i försvarsinriktade innovationer under andra världskriget. Det var troligtvis Tidig kärnteknikutveckling och initiativ till statlig stora genombrottet var bosatt i Kungälv i Sverige. Den vetenskapliga mot bakgrund av detta som en satsning på fysikaliskt inriktad försvars- kontroll utvecklingen sammanföll med utbrottet av andra världskriget 1939, och ett forskning hade inletts också i Sverige, bland annat genom grundandet av flertal länder inledde då egen forskning på atomområdet i syfte att utveckla Militärfysiska institutet (MFI) år 1941. MFI:s forskning var ursprungligen kärnvapen. Det var en kapplöpning om vem som skulle bli först med att Tekniken som ligger till grund för framställning av kärnkraft och kärnvapen inriktad på konventionella vapen såsom bland annat jetmotorer, raketteknik, tillverka en atombomb, och för de allierade ländernas räkning startade började på allvar att utvecklas och få spridning i världen efter att de första riktad sprängverkan och radarteknik. 1945 slogs MFI samman med två det hemliga Manhattanprojektet i USA, där tusentals forskare sattes i lyckade experimenten med nukleär fission hade genomförts i Berlin år andra organisationer till Försvarets forskningsanstalt (FOA). I dagarna efter arbete med att försöka få fram kärnvapen före Nazityskland. En artikel 1938 av fysikerna Otto Hahn och Fritz Strassmann från Tyskland samt Lise att den första atombomben fallit över Hiroshima den 6 augusti begärde i Stockholms-Tidningen den 27 augusti 1941 talar om "en 5-kilosbomb Meitner från Österrike. Fission, som betyder klyvning på latin, innebär att dåvarande överbefälhavare Helge Jung att den nybildade forskningsan- med ohygglig sprängverkan" och kallar vapnet för "uraniumbomb". tunga atomkärnor av exempelvis uran, torium eller plutonium klyvs så att stalten skulle utreda kunskapsläget kring dessa nya atombomber. Fysiken Till Försvarsstaben ska också ha inkommit ryktesartade rapporter om stora mängder energi frigörs. Fission kan uppstå spontant eller induceras som legat till grund för tillverkningen av bomberna offentliggjordes i den s.k. förekomsten av nya atom- och uranvapen. År 1942 kunde den italienska genom att atomkärnan bestrålas med neutroner. Det senare hade bevisats Smythrapporten den 12 augusti, och FOA:s första rapport baserades till fysikern Enrico Fermi för första gången demonstrera en självunderhållande vid experimenten i Berlin år 1938. Detta vetenskapliga framsteg byggde stor del på denna. kontrollerad kedjereaktion i Chicago. I och med detta hade världens första vidare på tidig forskning kring radioaktivitet och atomer som initierats i kärnreaktor skapats. Reaktorer baserade på Fermis forskning användes slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det första genombrottet kom Förslaget om statlig kontroll av svenskt uran som framförts av USA togs några år senare för att tillverka plutonium till den s.k. Fat Man-bomben, genom Henri Becquerels oavsiktliga upptäckt av radioaktivitet år 1896, upp på ett regeringssammanträde den 2 augusti 1945, en knapp vecka den andra av de två atombomber som USA släppte över Japan i andra och följdes av Marie Curies revolutionerande forskning kring radioaktivitet innan Hiroshima-bomben. Men svaret skulle dröja över en månad, och i världskrigets slutfas. Den första uranbaserade bomben Little Boy fälldes som tilldelades nobelpris år 1911. Ungefär 10 år senare tilldelades den efterdyningarna av bomberna lär man under denna tid ha insett allvaret i över Hiroshima 6 augusti 1945 och plutoniumbaserade Fat Man fälldes danska forskaren Niels Bohr nobelpris år 1922 för sina undersökningar frågan. Den 11 september lät Sverige meddela USA att man förband sig över Nagasaki tre dagar senare. av atomers struktur och strålning. Detta följdes av engelsmannen James att införa statlig kontroll över utvinning och export av svenskt uran. Man Chadwicks forskning som visade hur fria neutroner kunde frambringas, avvisade emellertid de allierades önskemål om optionsrätt till svenskt uran Få utanför de krigförande ländernas kärnvapenprogram hade dessförinnan vilket belönades med nobelpris 1935. och vetorätt över svensk uranexport. kunnat inse att fissionstekniken var möjlig att tillämpa praktiskt för tillverkning av så pass kraftfulla vapen. Svenska regeringen fick emellertid Vetskapen om de tyska framstegen inom fission började spridas i Kärnenergin rönte generellt ett mycket stort internationellt intresse i spåren vissa indikationer mot slutet av kriget om vad som stod att vänta, då de vetenskapliga kretsar i Europa och världen under 1930-talets sista år av atombomberna, och inte enbart för dess tillämpning i vapenfram- allierade började visa intresse för svenska fyndigheter av uran i alunskiffer. och början av 1940-talet, och hundratals rapporter i ämnet publicerades ställning. I och med att Smythrapporten offentliggjordes påbörjades också Länderna föreslog att Sverige borde införa statlig kontroll över sina på kort tid. Underrättelserna nådde Sverige genom personliga kontakter diskussioner om fredliga användningar i USA, och detta var något som urantillgångar, och att exporten av svenskt uran skulle kontrolleras under med danska Niels Bohr och Lise Meitner, som på grund av sitt judiska fick spridning internationellt. Under andra hälften av 1945 och framåt inflytande av Storbritannien och USA. Länderna önskade helst också få påbrå hade flytt nazismen i Österrike/Tyskland och vid tiden för det 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Reaktor R1 i det underjordiska bergrummet i anslutning till KTH, 1960-tal. Källa: Wikimedia Vy från reaktor R2s tak, Studsviks forskningsanläggning, 1960-tal. Källa: Kringla märks att kärnenergi och kärnvapen har blivit ett högaktuellt ämne och utvecklingen skedde till stor del i hemlighet, och ambitionerna om svenska och var en stor källa till teknik- och framtidsoptimism vid den här tiden. I forskningsområde i Sverige. FOA beviljades i oktober 1945 ett extraanslag kärnvapen kunde på sätt och vis döljas under täckmantel av motiven till atomkraften sågs potentialen till en teknik som skulle kunna ge obegränsad för studier av kärnvapen, med huvudsaklig inriktning på metoder för utveckling av atomenergi för civila syften. Efter kriget rådde stor politisk tillgång på energi. Utöver laboratorierna och bergsrummet vid Drottning uranframställning, men där också beräkningar av kärnvapens verkningar enighet om att slå vakt om Sveriges neutralitetspolitik, och det fanns även Kristinas väg etablerade AB Atomenergi år 1948 ett analyslaboratorium ingick. En månad senare bildades den statliga Atomkommittén, som fick en ny strävan om att göra Sverige självförsörjande på energi. Under kriget på Bryggaregatan 17, som 1949 flyttades till Kv Rosteriet på Liljeholmen. i uppdrag att planlägga den framtida forskningen på ämnet och studera hade avspärrningen från omvärlden lett till att Sverige blivit beroende av Samma år upprättades också ett experimentlaboratorium för uranutvinning civila tillämpningar av kärnenergi. I sitt första betänkande år 1946 angav inhemskt producerad vattenkraft, och man lär då ha blivit varse om vikten i Nobels tidigare dynamitfabrik i Vinterviken. Atomkommittén att "en ny och mäktig energikälla skall kunna ställas i det av en fungerande inhemsk energiproduktion som räckte till för landets fredliga framåtskridandets tjänst", och framhöll att den nya energikällan behov. Reaktorn byggdes under åren 1951-54, och omkring kl. 19 den 13 juli 1954 borde utvecklas av staten, tillsammans med industrin. FOA uppdrogs så kunde AB Atomenergis VD Harry Brynielsson meddela att kriticitet hade att leda forskningen, och 1946 bildades inom anstalten en sektion för Ett av AB Atomenergis huvuduppdrag vid bildandet 1947 hade varit att uppnåtts, och att Sveriges första reaktor därmed hade startat. Med dagens kärnfysik, som senare under året kom att omsätta ett 20-tal interna bygga Sveriges första reaktor för användning i forskningssyfte, och arbetet mått var R1-reaktorn en mycket liten forskningsreaktor med låg effekt, FOA-forskare och ungefär lika många externa forskare som arbetade med med reaktorbygget kunde påbörjas efter ett beslut 1949. Året därpå till en början 600 kilowatt, som senare höjdes till en megawatt. Men i och undersökningar kring kärnvapen eller kärnenergi. 1947 bildades på initiativ flyttades FOA:s sedan tidigare etablerade sektion för kärnfysik över till med detta hade Sverige kunnat visa att man behärskade tekniken. 1955 av Atomkommittén det halvstatliga företaget AB Atomenergi (AE), med syfte AB Atomenergi – kanske var det för att bidra till arbetet med reaktorn. började AB Atomenergi sedan också att bygga en större forskningsstation att konstruera experimentreaktorer och utveckla metoder för att utvinna Att projektera och bygga en reaktor var ingen lätt uppgift, då i princip allt i Studsvik utanför Nyköping, med flera reaktorer och speciallaboratorier för uran från svenska fyndigheter. Vid starten ägde svenska staten 57% av som rörde kärnteknik vid denna tid var hemligstämplat, och det saknades kemi, fysik, värme, material- och bränsleteknik. Experimentverksamheten företaget, och resterande 43% ägdes av en blandning av kommunala och fullständiga ritningar av befintliga reaktorer. Arbetsgruppen kunde dra vid R1 i Stockholm skulle successivt komma att flyttas över dit. privata företag. Initialt omfattade företagets verksamhet uranutvinning nytta av vissa offentliggjorda dokument från Manhattanprojektet, men fick för både civilt och militärt behov, men 1948 delades verksamheterna upp till stor del förlita sig på bilder och egen kunskap. En tungvattenreaktor mellan FOA och AB Atomenergi, så att AB Atomenergi fick ansvar för den som tagits i bruk i Frankrike ett år tidigare fick utgöra förebild för den nya civila delen. Ett samarbetsavtal upprättades för att säkerställa att den svenska reaktorn, som fick namnet R1 (reaktor 1). R1 förlades centralt i militära forskningen kunde dra nytta av den civila kärnenergiverksamhet Stockholm intill Kungliga Tekniska Högskolan, placerad i ett bergrum 25 som startades. 1948 markerar också den egentliga starten för Sveriges meter under mark i Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) försöksstation kärnvapenprogram, då försvarsstabschefen gav FOA i uppdrag att på Drottning Kristinas väg. Anläggningen som byggdes upp där kom utreda möjligheterna till anskaffning av svenskt kärnvapen. Den militära utöver själva reaktorn också att bli ett slags kluster för IVA:s forskning, 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1955-1971 Atomenergiutredningen och "Den svenska linjen” I december 1955 tillsattes Atomenergiutredningen av regeringen, med tydliga direktiv uppsatta av handelsminister Gunnar Lange. Dåvarande Statsminister Erlanders unge sekreterare, Olof Palme, skrev i en separat PM om atomenergin att ”ett så viktigt område ej bör lämnas till privata intressen av monopolistisk karaktär”. I mars 1956 presenterades utredningens slutsatser, som innehöll förslag till organisation och planering av Sveriges arbete på atomenergiområdet för en längre tid framöver. Utredningens förslag låg till grund för en proposition som godkändes genom ett riksdagsbeslut senare under 1956. I enlighet med utredningens förslag och det påföljande riksdagsbeslutet gavs AB Atomenergi en dominerande roll i utvecklingen av atomenergin. I en sammanfattning av utredningens synpunkter och förslag, bilagd propositionen, anges bl.a. följande: Aktiebolaget Atomenergi föreslås få huvudansvaret för utvecklingsarbetet inom landet. Bolagets nuvarande organisation med staten, kommuner och enskilda som delägare föreslås bestå under förutsättning att enighet konstateras råda mellan parterna beträffande en fortsatt verksamhet i Lastbil med Aktiebolaget Atomenergis logotyp. Bilen har just lastats med mjölkflaskor enlighet med utredningens förslag. fyllda med uran för transport från Kvarntorp till Atomenergis huvudområde inom Kv Rosteriet i Liljeholmen. Källa: Arkivfilmklipp från SVT 1957 Bolaget föreslås ensamt få svara för framställning av bränsleelement och behandling av använt atombränsle. år 1970. Enligt utredningens mening bör utvecklingsarbetet främst avse Utvecklingen av atomdrivna värmeverk och elkraftverk bör ske i samarbete reaktorer som är baserade på naturligt uran - vilket finns i landet - och tungt mellan atombolaget och vederbörande beställare. Konstruktionen av vatten”. reaktorer skall utföras eller godkännas av bolaget, som med hänsyn till AB Atomenergis anläggning för utvinning av uran ur skiffer i Kvarntorp år 1956. I sitt ansvar för utvecklingsarbetet självt har att avgöra, i vilken utsträckning Riksdagsbeslutet 1956 innebar starten på det som har blivit känt som ”Den bakgrunden syns en stor hög med vad som troligen är skifferaska. En motsvarande konstruktionsarbetet kan överlåtas på annan. Tillverkningen av svenska linjen”, en kraftfull statlig satsning på atomenergiområdet med formation med restprodukter från skifferindustrin, känd som Kvarntorpshögen, finns reaktorernas olika delar bör med undantag för bränsleelementen åvila olika tiodubblade statliga anslag under en längre tid. Planen enligt ”Den Svenska fortfarande kvar i Kvarntorp idag. Högen har föreslagits bli industriminne men är industriföretag under atombolagets överinseende. linjen” innebar att den långsiktiga tillgången på energi skulle säkras genom samtidigt ett miljöproblem med kraftigt förorenad mark, instabilitet och bränder inifrån. utbyggnad av atomkraft, och att Sverige skulle bli självförsörjande på Industriföretag som också hade intressen inom atomenergin protesterade reaktorbränsle genom öppningen av en urangruva. Kärnreaktorerna skulle inledningsvis mot AB Atomenergis dominans. Däribland Allmänna Svenska användas för produktion av fjärrvärme och el. Det rådde stor enighet om Elektriska Aktiebolaget (ASEA), som hade börjat etablera sig på kärnkrafts- att dessa energipolitiska mål kunde uppnås genom en omfattande nationell området. Det statliga Vattenfall hade även planer som delvis hotades av satsning på tungvattenreaktorer med naturligt uran som bränsle. På längre AB Atomenergis ökade inflytande. Bara ett år tidigare hade Vattenfall bildat sikt fanns även planer på utvinning av plutonium. Atomkraftbyrån, som planerade att bygga två kärnreaktorer, en i Västerås och en i Marviken, Östergötland. AB Atomenergi hade liknande planer, och Från år 1956 började AB Atomenergi att göra mer påtagligt avtryck inom fick genom riksdagsbeslutet ett tydligt maktövertag. Vattenfall föreslogs kvarteret Rosteriet i Liljeholmen, då företaget lät bygga på- och om en istället agera beställare, och skulle därefter svara för driften. ASEA verkstadsbyggnad inom Rosteriet 5 för att där inrätta sina nya kontors- och betraktades som en av flera möjliga leverantörer. laboratorielokaler. Året därpå lät företaget bygga en fabrik för tillverkning av bränsleelement inom Rosteriet 6. AB Atomenergi expanderade successivt Angående planerna på atomkraftverk skrev handelsministern Gunnar till ett stort verksamhetsområde med bränsletillverkning och huvudkontor Lange i propositionen: på platsen under 1950- och -60-talet. Uranet till AB Atomenergis tidiga verksamhet under 1950-talet kom från Kvarntorp i Kumla kommun, där ”Atomenergiutredningen har anfört att försöksverksamheten under denna det sedan tidigare fanns en etablerad oljeskifferindustri och ett dagbrott period [de närmaste 10 – 20 åren] i första hand bör inriktas på atomdrivna för skiffer. Här satte AB Atomenergi upp en produktionskedja för utvinning värmeverk, varav vissa med elgenerering. I andra hand bör verksamheten av uran ur skiffer. En arkivfilm från 1957 som har publicerats av SVT visar omfatta stora elkraftverk. Utredningen räknar med att – förutom experimen- hur processen gick till, och hur uranet sedan fylldes i rostfria mjölkbe- treaktorer – under den närmaste 10-årsperioden kan komma att uppföras hållare och transporterades på öppna lastbilsflak till företagets hemvist i fem à sex atomdrivna värmeverk samt att en tämligen allmän användning Liljeholmen. av atomvärmeverk därefter är att vänta. Ett första atomkraftverk beräknas bli färdigt om ungefär sju år och ytterligare ett par större anläggningar före Anställda i Kvarntorp skrapar ned uranhaltigt material som en del av produktionskedjan. Källa: Arkivfilmklipp från SVT 1957 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI De två kärnreaktorprojekt som tidigare hade planerats av Vattenfall, Den svenska kärnenergiutvecklingen verkar ha nått sitt klimax mot mitten 1971-2000-tal Kärnkraftsmotstånd, vid namn Adam och Eva, slogs under åren 1957/1958 ihop med AB och slutet av 1960-talet. 1968-69 gjordes ett flertal nya beställningar omorganisation och avveckling Atomenergis motsvarande projekt R3 och R4. Företagen enades om att på kärnkraftverk, bl.a. Ringhals 1 och 2, Oskarshamn 2, och Sydkraft samarbeta och realisera dessa reaktorer gemensamt, men det lär nog Barsebäck 1 (varav tre beställdes från ASEA Atom). Samtidigt som Under 1970-talet växte sig kärnkraftsmotståndet allt mer intensivt, och till ha varit mest på AB Atomenergis villkor. R3/Adam skulle bli ett el- och efterfrågan var stor kom utvecklingen att stöta på politiskt motstånd och följd av detta genomgick AB Atomenergi stora förändringar, i synnerhet värmeproducerande verk placerat i Ågesta söder om Stockholm och R4/ tekniska svårigheter under den här perioden. 1968 hävdades i en försvars- efter att den kärnkraftskritiska regeringen Fälldin tillträtt 1976. Företagets Eva skulle utgöra ytterligare en tungvattenreaktor placerad i Marviken, proposition att det inte låg i Sveriges intresse att skaffa kärnvapen och statliga anslag minskade och man tvingades söka finansiering från Östergötland. Arbetet med Ågesta startade 1958 och 1964 stod verket 1970 ratificerade Sverige icke-spridningsavtalet om kärnvapen, vilket industrin. Verksamheten breddades till allmän energiteknik, och 1978 bytte färdigt att leverera värme och el till den nybyggda förorten Farsta utanför slutligen satte stopp för möjligheten till en svensk atombomb. Det uppstod företaget namn till Studsvik Energiteknik AB. Stockholm. Vattenfall svarade för reaktorbygget och Asea levererade även problem med byggandet av kraftverket i Marviken mot slutet av delarna till reaktorn samt delar av bränslet. Övriga delar av bränslet 1960-talet. Tekniken hade blivit mer och mer komplicerad, det fanns risk De kärnkraftverk som hade beställts 1971 realiserades, men därutöver tillverkades vid Atomenergis bränslefabrik i Liljeholmen. att reaktorn skulle bli instabil, och kritiken mot projektet växte sig stark. togs inga nya initiativ till kärnkraftverk under 1970-talet. 1974 lades Projektet lades därför ned år 1970. Detta kan sägas markera slutet på ”Den Ågestaverket planenligt ned. År 1979 skedde Harrisburgolyckan i Bygget av R4/Eva i Marviken försenades och startade inte förrän 1965. svenska linjen”. De sista kärnkraftverken Forsmark 1 och 2 samt Ringshals kärnkraftverket på Three Mile Island i Pennsylvania, vilket bidrog till att Samarbetet mellan AB Atomenergi och Vattenfall fortlöpte, men denna 3 och 4 beställdes av Vattenfall år 1971. ytterligare öka kärnkraftsmotståndet i Sverige. 1980 arrangerades därefter gång svarade ASEA för den största delen av konstruktionsarbetet. 1965 en folkomröstning om kärnkraftens framtid. Resultatet av omröstningen ingick också ASEA och AB Atomenergi ett samarbetsavtal om utveckling innebar att de verk som ännu var under uppbyggnad skulle få färdigställas, av lättvattenreaktortekniken. Detta i kombination med den kunskap som och fyra nyligen färdigbyggda verk skulle tas i bruk, men därefter skulle ASEA byggde upp under Marviken-projektets gång kom till användning kärnkraften "avvecklas i den takt som är möjlig när företaget började med egen kommersiell tillverkning av lättvattenre- med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för aktorer. Utvecklingen av lättvattenreaktorn ledde fram till att Sveriges första upprätthållande av sysselsättning och välfärd", kommersiella kärnkraftverk Oskarshamn 1 beställdes år 1965. och ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skulle få förekomma. 1987 instiftades den s.k. Parallellt med reaktorerna planerades även en ny urangruva i Ranstad. tankeförbudsparagrafen, som lagstadgade Anläggningen byggdes 1960-65 och drevs fram till år 1969. Uranet att "ingen får utarbeta konstruktionsritningar, tillverkades från alunskiffer som togs i dagbrott på Billingen utanför Skövde. beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i Under perioden 1959-1964 togs fyra stycken nya reaktorer i bruk på syfte att inom landet uppföra en kärnkrafts- forskningsanläggningen i Studsvik, och AB Atomenergis verksamhet reaktor". började som helhet att successivt förskjutas från Liljeholmen till Studsvik under 1960-talet. Företaget skulle även komma att genomgå strukturella Under 1980-talet omorganiserades företaget förändringar. Efter ett avtal mellan staten och ASEA år 1968 bildades det Studsvik Energiteknik nya företaget ASEA Atom, som från år 1969 tog över alla AB Atomenergis AB i två divisioner: en anläggningar för kärnbränsletillverkning. Företaget, som var 100% statligt, för kärnteknik och en för skulle vara inriktat på forskning, utveckling och konsultstöd till svensk annan energiteknik. 1987 kärnkraftsindustri, och hade vid tiden 355 anställda. I och med detta fick AB kortades företagets namn Atomenergi en annan roll och minskad betydelse. ned till Studsvik AB. På 1990-talet tog Vattenfall över aktierna, men sålde senare av den icke-kärntekniska verksamheten och överlät till slut hela företaget till privata investerare. Under 1990- och 2000-talet avvecklades ett flertal reaktorer vid Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals kärnkraftverk. Kraftverket i Barsebäck började rivas 2016 och planeras vara rivet i sin helhet omkring 2030. Affisch och symbol från året för folkomröstningen om Interiör av Ågestaverket, Adam/R3, år 1964. Källa: Kringla Marviken, Eva/R4, år 1974. Källa: Vattenfall kärnkraft, 1980. Källa: Kringla 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AB Atomenergi Enligt överenskommelsen med Boliden Gruv fick AB Atomenergi (AE) ta över del av laboratorielokalerna på Bryggaregatan 17 från den 1 september 1948, då Boliden flyttade sin labbverksamhet till Skellef- tehamnen. I laboratorierna skulle AB Atomenergi genomföra analyser från tidiga försök med att utvinna uran ur skiffer. Detta framgår i ett nummer av företagets personaltidning Reaktorn, där en kvinna som ursprungligen jobbade på Bolidens labb berättar om hur hon fick i uppdrag att upprätta det nya labbet för AB Atomenergi. Utifrån hennes berättelse framgår också att AB Atomenergi efter knappt ett år flyttade labbverksamheten till Liljeholmen, den 23 augusti 1949. Från denna tidpunkt kan alltså antas att företaget hade etablerats inom Kv Rosteriet. Det är oklart vilka lokaler som nyttjades av företaget denna första tid, då Pharmacia ännu inte hade lämnat området. Möjligen hade företaget tillgång till någon del av den äldre fabriksbyggnaden eller den f.d. syntesfabriken. Ett år efter etableringen på Liljeholmen föreslogs en ny vaktbyggnad uppföras mot Lövholmsvägen på uppdrag av AB Atomenergi. Det är oklart om detta blev genomfört, då ett nytt bygglov för en portvaktstuga lämnades in några år senare. Men det verkar som att företaget redan såg ett behov av att skydda sin känsliga och säkert delvis hemliga verksamhet från insyn. 1954 föreslogs en ny verkstadsbyggnad uppföras inom nuvarande Rosteriet 5 efter ritningar av industriarkitekten Karl G.H. Karlsson. En skylt i en av fasadritningarna visar att byggnaden avsåg inrymma lokaler Fasadritningar till ny verkstadsbyggnad för firma som tillverkar bilfjädrar, Karl G.H. för en firma som tillverkade bilfjädrar. Byggnaden skulle vara i 1,5 plan Karlsson 1954. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv och inrymma en stor öppen verkstadshall med plats för 36 anställda samt kontor, personalutrymmen, labb, trapphus och pannrum mot södra gaveln. Byggnaden utformades med putsade fasader och långsträckta partier av fönsterband i kombination med någon form av skivmaterial på långsidorna. I fasaden mot öster placerades en hög tegelskorsten som var kopplad till pannrummet. Huvudfasaden mot Lövholmsvägen utformades med ett högt glasat entréparti centralt i fasaden, en skylt för bilfjäderfirman, två elegant formade portar som ledde till in- och utfartsramper för verkstadshallen, och en flaggstång. Utformningen visar på en genomarbetad arkitektur med omsorg om detaljerna, vilket är speciellt sett till typen av verksamhet som byggnaden ritades för. Detta är något som är utmärkande för Karl G.H. Karlssons byggnader. Firman för bilfjädrar verkar dock ha blivit väldigt kortvarig i byggnaden. Under åren 1955-56 upprättade Karl G.H. Karlsson i två omgångar ritningar till en om- och påbyggnad av huset i syfte att istället anpassa lokalerna till AB Atomenergis verksamhet. Byggnaden skulle bli Atomenergis huvudkontor och nya lokaler för kemiska laboratorier och verkstäder. Verkstadshallen avdelades i mindre utrymmen som bl.a. skulle inrymma uranverkstad, uranpulverfabrik och degeltillverkning. Byggnaden byggdes på med 2,5 plan till fyra våningar med vind. På tredje våningen inreddes nya kontorslokaler för bl.a. VD, sekreterare, inköpschef och administrativ personal samt bibliotek och arkiv. På fjärde våningen inreddes ett stort antal laboratorier samt några kontor, mätrum och skrivrum. På vinden placerades hissmaskinrum, fläktrum och varmluftsaggregat. Ett av laborato- rierummen på våningen under sträckte sig även upp på vindsplanet. På södra gaveln gjordes en tillbyggnad som fick inrymma trapphus och hiss. Huvudfasaden mot Lövholmsvägen förändrades med en ny exteriör infartsramp och en ny förstorad inkörsport. En av de tidigare portarna togs bort och ersattes av fönster. En uranraffineringsanläggning hade också Om- och påbyggnad av verkstadsbyggnad för omvandling till huvudkontor för AB Atomenergi, Karl G.H. Karlsson 1956. Fasad mot söder och situationsplan. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Rosteriet 6 och 8 45 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fasad mot väster, huvudkontor och laboratorielokaler för AB Atomenergi, Karl G.H. Karlsson 1956. Källa: Stockholms Fasad mot öster, huvudkontor och laboratorielokaler för AB Atomenergi, Karl G.H. Karlsson 1956. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv stadsbyggnadsnämnds arkiv Planlösning fjärde våningen, ombyggnad till huvudkontor och laboratorielokaler för AB Atomenergi, Karl G.H. Planlösning bottenvåningen, ombyggnad till huvudkontor och laboratorielokaler för AB Atomenergi, Karl G.H. Karlsson 1956. Mot Karlsson 1956. Här blir det nya laboratorielokaler. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Lövholmsvägen (vänster) har tillkommit en större infartsramp och de öppna verkstadslokalerna har delats in i mindre utrymmen. I södra delen av planet (höger) blir det bl.a. en ny uranpulverfabrik och uranverkstad. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv 46 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI inrättats i någon av de närliggande byggnaderna, eventuellt i den gamla fabriksbyggnaden. Uranet levererades från Kvarntorp till anläggningen vid Lövholmsvägen i form av ett orent koncentrat. Därefter renades uranet på plats genom en rad processer. kg ir b n ir F hö ö g rs r t e r n e a n t a u d r e a s n u i r p a u n lv e e t r g fo e r n m o . m S e e x d t a ra n k o ti m on v a i n d d e l n a d fi e n s k e u m ra is n k e a t t f i a ll b u r r ik a e n n tr i t o il x l i e d t t a f g e n ffi genom kalcinering vid 300 C, varefter det gick vidare till metoxfabriken ilg n a r n ua för reduktion, fluorering och metallframställning. Genom behandling vid r p r u 700 C i reduktionsugnen reducerades urantrioxiden till urandioxid, som s r .v Ue sedan till största delen skickades vidare till ett externt företag för pressning och sintring till urankutsar. Dessa kutsar skickades sedan tillbaka till Lövholmsvägen för att användas i produktionen av bränsleelement till reaktorer. Det här var en mycket expansiv tid för AB Atomenergi, som efter en statlig utredning 1955 och ett påföljande riksdagsbeslut 1956 hade fått utökade uppgifter och ålagts huvudansvaret för atomenergiutvecklingen i Sverige. Företaget skalade snabbt upp sin verksamhet och kom att omfatta ett allt större område inom Rosteriet. 1955 uppfördes en ugnshall som tillbyggnad till en befintlig komplementbyggnad på östra sidan om den gamla fabriks- byggnaden. 1956 uppfördes även en ny portvaktstuga och ett staket mot Rosteriet 5 inrymmande det dåvarande huvudkontoret, kemiska laboratorier och Lövholmsvägen efter ritningar av Sven Kjerr. Samma år genomfördes verkstäder år 1958. Källa: Atomenergin och Sverige (informationshäfte utgivet av en ombyggnad till kontorslokaler av en mindre byggnad på västra sidan AB Atomenergi 1958). av fastigheten, som tidigare innehafts av företaget Polva. Under 1957 sökteAB Atomenergi bygglov för att uppföra en ny fabrik för tillverkning av bränsleement och en tillbyggnad för kontor och omklädningsrum till den gamla fabriksbyggnaden inom nuvarande Rosteriet 6. Inom Rosteriet Situationsplan 1959 med byggnaderna utmärkta. Vid den här tiden tycks hela området 8 byggdes samma år ett nytt kemikalieförråd och garage. Den f.d. vara inhägnat. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv, bearbetad av Tyréns. syntesfabriken byggdes om till nya laboratorielokaler och kontor från 1959. Under de här åren märks också planer på att ta ett samlat grepp kring utemiljöerna. Under 1958-59 upprättades en planteringsritning av Olle Engkvist som visar hur marken runt byggnaderna närmast Lövholmsvägen skulle omdanas med nya planteringar, gräsytor, träd, markbeläggning med betongplattor, urnor med blommor, och parkeringsplatser längre in på fastigheten. 1961 trädde en ny stadsplan i kraft som möjliggjorde ny bebyggelse på grannfastigheten i söder (nuvarande Rosteriet 7) för kontors- och affärsändamål eller småindustriändamål. Här byggdes under åren 1961-63 AB Atomenergis nya centralanläggning och huvudkontor. Ritning till portvaktsbyggnad och staket från år 1956 av Sven Kjerr. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Rosteriet 6 och 8 47 Historik 2025-08-27 regal hco llahsngU -tnemeleelsnärB kirbaf Portvakt Kontor, omkl. h c o b a l ,r o tn o K r e d ä ts k r e v a v lo P .d .F F.d. syntes- fabrik Transformator Portvakt Kontor, omklädning kg ir b n ir ae f g n ffi ilg a r nn ua r p r u s r .v Ue Kontor, lab och verkstäder Planteringsritning från år 1958 av Olle Engkvist, BYGG.OLF.BA. I anslutning till portvaktstugan och nuvarande Rosteriet 5 planerades nya planetringar, gräsytor och träd. Kring den tillbyggda byggnaden för kontor och omklädning planerades en markbeläggning Elevation mot Lövholmsvägen med ny tillbyggnad för omklädning och kontor 1957, Bo Möller. av betongplattor, sittmöbler och urnor med blomsterplanteringar (bl.a. pelargoner, petunia och tagetis). Källa: Stockholms Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv stadsbyggnadsnämnds arkiv 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bränsleelementfabriken Sektionen för bränsleelement hade bildats i februari 1957 och på några månader växt till en arbetsstyrka på nära 20 personer som var utspridda i olika byggnader vid Lövholmsvägen. Sektionen bestod av två avdelningar, en för forskning och utveckling och en för produktion. Under dessa avdelningar fanns fem undergrupper: konstruktion och värmeteknik, bränslematerial, kapslingsmaterial, drifttillverkning samt produktionskontroll och produktionsmetoder. Båda avdelningarna leddes av bergsingenjörer. Sektionen hade ont om plats och ville samlas under ett tak. Tillverkningsprocessen för bränsleelementen medförde särskilda krav på arbetsförhållanden och lokaler såväl som högt ställda säkerhetskrav för att säkra elementens kvalitet och hanteringen av det radioaktiva materialet. Verksamheten, konstruk- tionerna, metoderna och de stora mängder dyrbart uran som skulle förvaras i lokalerna behövde också skyddas från insyn och stöld. Dessa förutsättningar föranledde byggnationen av ett eget hus. Byggnaden planerades även för att kunna producera bränsleelement till reaktorn R3/Adam, vilket skulle kräva en större kapacitet än tidigare. Hallen för bränsleelement ritades liksom huvudkontoret av Karl G.H. Karlsson. Bygglovshandlingarna avslöjar att hans förslag utvecklades och reviderades vid ett par tillfällen under projektets gång. De första ritningarna, daterade 27 maj 1957, visar en putsad byggnad i fyra våningar med sekvenser av fönsterband längs långsidorna, som är Foto från sommaren 1958 då huset är nästan färdigbyggt, vy från nordöst. Fasad mot norr i det första förslaget från maj 1957, Karl G.H. Karlsson. Huset är ännu bara i fyra våningar. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv något enklare till utseendet jämfört med det slutliga förslaget. Vid Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning). revideringen den 17 september hade byggnaden utökats till sex våningar och fasaderna ritats om. Långsidorna var nu indelade i rektangulära putsfält med alternerande färgsättning. Huvudfasaden mot Lövholmsvägen var prydd med en stor vertikal fasadtext som annonserade AB Atomenergi nära nordöstra hörnet. Västra sidan av fasaden var indelad i ett mörkare fält som följde husets takkontur, med tätt placerade fönster och räfflade bröstningar. Byggnaden byggdes samman med en befintlig lägre volym i väster, som inrymde lager och ugnshall. Mot södra gaveln placerades en hög skorsten. I byggnadens västra del inrymdes en stor hall som spände över de tre nedersta våningarna. I östra delen av bottenvåningen fanns bl.a. personalutrymmen, lab och uranlager. Andra våningen inrymde kontor, arkiv och våthantering. Tredje och fjärde våningen inrymde lager och våthantering. Femte våningen inrymde bl.a. lokaler för metallurgi, värmeteknik, lab, röntgen och kontor. Sjätte våningen inrymde kontor, där VD:n och direktionen skulle sitta. På vinden fanns fläktrum. Byggnaden stod färdig i oktober 1958, och inrymde då hela produktionskedjan från pressning och sintring av urankutsar till färdiga bränsleelement. (Mycket av sintringen genomfördes dock fortfarande av andra aktörer). Härifrån levererades så småningom bränsleelementen till den nya Ågestareaktorn i särskilda bilar skyltade med Radioaktivt material. Första laddningen till Ågestareaktorn skulle bestå av hela 18 ton bränsleelement, så fabriken hade en omfattande produktion från starten. Fabriken fick internationellt erkännande för sitt tekniska kunnande och höga precision, då man i konkurrens vann uppdraget att också tillverka bränsleelement till Halden-reaktorn i Norge. Viss ombyggnad av fabriken genomfördes 1961. Detta medförde en del interiöra ändringar, några fönster tillkom i fasaden mot väst, och några fönster i gaveln mot söder sattes igen. Fabriken var i drift fram Sektion daterad 17 september 1957, Karl G.H. Karlsson. På högra sidan syns Fasad mot Lövholmsvägen i norr daterad 17 september 1957, Karl G.H. Karlsson. hallen för bränsleelement som spänner över tre våningar. Den lägre volymen till Förslaget har nu reviderats till en byggnad i sex våningar. till år 1970. höger rymmer lager och ugnshall. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv 48 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fasad mot öster daterad 27 maj 1957, Karl G.H. Karlsson. Det tidiga förslaget i fyra våningar med fönsterband och något annorlunda fasadindelning. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Fasad mot öster daterad 27 maj 1958, Karl G.H. Karlsson. Fasaden är indelad i rektangulära putsfält med alternerande färgsättning eller ytstruktur. Nere till vänster syns huvudentrén. Burspråket uppe till höger skulle komma att utföras i koppar. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Planlösning av bottenvåningen, Karl G.H. Karlsson. Det stora utrymmet till vänster är benämnt 'Aktiv hall'. På högra Fasad mot söder daterad 17 september 1957, Karl G.H. Fasad mot väster daterad 17 september 1957, Karl G.H. Karlsson. Den lägre motbyggda byggnaden inrymde lager och sidan finns bl.a. uranlager och lab. Källa: Stockholms Karlsson. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv ugnshall. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv stadsbyggnadsnämnds arkiv Rosteriet 6 och 8 49 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Lokal i bränsleelementfabriken på tredje våningen. Här sker hantering av Foto från bottenvåningen av den stora hallen som spänner över tre plan. Här Personalen i bränsleelementfabriken laddar kutsar av urandioxid i kapslingsrör av kapslat material, svetsning, betning och våthantering. På bilden används en sker hanteringen av uranmetall och urandioxid. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis zirkaloy till Ågestareaktorn. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning), maj heliumläcksökningsapparat för att söka efter läckor i bränsleelementens kapsling. personaltidning), oktober 1958. 1959. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning), oktober 1958. 50 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stavlängdsmätning av elementen till Ågestareaktorn, maj 1962. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning) Kungen betraktar ett av de 140 elementen till Ågestareaktorn, april 1959. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning) Kungen på besök i bränsleelementfabriken i april 1959. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning) Inaktiva hallen i bränsleelementfabriken, maj 1959. Vid denna svetskammare skulle elementen till Halden-reaktorn i Norge tillverkas. Källa: Reaktorn (AB Pressnings- och sintringshallen i bränsleelementfabriken där urankutsarna till Atomenergis personaltidning) Halden-reaktorn i Norge tillverkas, maj 1959. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning) Rosteriet 6 och 8 51 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Pressning av urandioxidkutsar 1963. De pressade kutsarna kommer ut på löpande band från pressen och plcokas sedan över i sintringsskepp. Pressningen görs i täta boxar med undertryck. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning) Efter förpackning i transportlåd börjar färden via transportör ut genom fönstret på tredje våningen av bränsleelementfabriken ned till den väntande lastbilden som ska köra elementen till Ågestaverket, 1963. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning) Stavar i förkammaren till en svetsklocka i väntan på förslutning 1963. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning) Elementen skickas ned från tredje våningen till lastbil med skylten "Radioaktivt Interiör av kemihallen i bränsleelementfabriken, maj 1959. Färdigsvetsade Ett färdigmonterat stavknippe sänks ned i höljet 1963. Källa: Reaktorn (AB material" som ska köra dem till Ågestaverket, 1963. Källa: Reaktorn (AB bränslestavar som just avfettats lyfts upp. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis Atomenergis personaltidning) Atomenergis personaltidning) personaltidning) 52 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Centralanläggningen Planeringen av AB Atomenergis nya centralanläggning inleddes 1958, med syftet att företagets verksamheter som fanns utspridda på olika håll i Stockholm skulle koncentreras till Liljeholmen (med undantag för avdelningarna knutna till R1 vid KTH). Planerna konkretiserades 1961 i samband med den nya stadsplanen för tunnelbaneområdet. Läget vid Lövholmsvägen valdes dels på grund av den stora verksamhet som företaget redan hade där, men också på grund av de avsevärt förbättrade kommunikationerna som väntades med tunnelbana, bussterminal, Essingeleden och viadukt under Södertäljevägen för biltrafik från innerstaden. Anläggningen utformades som ett nio våningars höghus omgivet av lägre trevåningsbyggnader, dimensionerat för 500 anställda och placerat precis i anslutning till den blivande tunnelbanes- tationen. Komplexet skulle utöver de många kontorsrummen inrymma en samlingssal för 150 personer, bibliotek med bokmagasin, konferensrum, lunchrum med plats för 300 personer och praktiska utrymmen i form av garage, förråd och centraler för värme, ventilation och el. De första grävskopetagen tas för bygget av den nya centralanläggningen med VD:n vid grävskopan. April 1961. Källa: Reaktorn (AE:s personaltidning). Tomten utnyttjades maximalt genom byggnadernas form. De lägre volymerna var terrassformigt grupperade kring två inre gröna gårdar, Situationsplan för centralanläggningen 1962, Gustav Kaunitz. Källa: Stockholms som avskärmades mot Blommenbergsvägen/Rosterigränd av den stadsbyggnadsnämnds arkiv högre byggnaden. Stommens och fasadernas utseende var uppbyggt kring sekvenser av långa fönsterband. Färgskalan gick i gult och brunt, och fasadmaterialen utgjordes av ädelputs, klinker, koppar och teak. beredskapsskäl. Man ansåg att atomenergianläggningar inte borde vara Kontorsrummen planerades med utgångspunkt i ett modulsystem belägna i huvudstaden på grund av dess utsatta läge. I AB Atomenergis med standardmått för olika rumsstorlekar och fönsterband utmed hela personaltidning Reaktorn bemöttes utredningens förslag i ett nummer rumsbredden. Samlingssalen placerades under den mindre av de två från februari 1964. Företaget angav då att någon större utflyttning inte innergårdarna, och utformades med brant lutande parkett för god sikt. ingick i bolagets planering framåt. Utredningen som sedan gick ut på Lunchrummet placerades i bottenplan med utsikt mot en terrass och sjön remiss fick kraftig kritik och förslagen verkar inte ha realiserats i någon Trekanten. Lunchrummet var förbundet med en foajé på entrévåningen större omfattning. Men ändå blev det i realiteten som om AB Atomenergi ovanför genom ett inglasat trapphus med dubbla spiraltrappor, där följde utredningens förslag. Verksamheten förskjöts successivt mot enkelriktade trapplopp uppåt respektive nedåt gick omlott. Lunchrummet anläggningen i Studsvik under 1960-talet och i en statsverksproposition var utrustat med långa självserveringsdiskar, en för mat och en för kaffe 1969 redovisades slutligen att företaget skulle flytta helt från Stockholm till och konditorivaror, för att möjliggöra snabb servering av många människor. Studsvik. Vy mot den nästan färdigbyggda centralanläggningen, troligen november 1963. I entrévåningen (plan 2) placerades också reception, vaktmästeri, Källa: Reaktorn (AE:s personaltidning). postcentral, kassa, resetjänst, personalavdelning, läkarmottagning, inköpskontor och servicekontor. På tredje våningen placerades bibliotek, arkiv och kontor för VD och tekniska direktörer. Byggnaderna avsågs inte i sin helhet tas i anspråk av AB Atomenergi, delar av andra och tredje våningen planerades hyras ut som lokaler åt Telstyrelsens landssektion. Arkitekt för den storskaliga anläggningen var Gustav Kaunitz. Utemiljöerna planerades av trädgårdsarkitekt N H Orénto. Konstruktörer var Granholms konstruktionskontor. AB Atomenergi hade även en egen byggnadsav- delning som var involverad i projektet. Det övergripande projekterings- och byggnadsansvaret hade Byggnadsstyrelsen, då det var fråga om lokaler för ett till största delen statligt företag. Medel till byggandet av Stockholm- skontoret beviljades av riksdagen. Byggnationen inleddes 1961 och i november 1963 kunde de första avdelningarna flytta in i huset. Samma år som huset togs i bruk 1963 färdigställdes en utredning om lokalisering av statlig verksamhet till orter utanför Stockholm. Utredningen, som offentliggjordes i januari 1964, föreslog att AB Atomenergi successivt skulle flytta hela sin produktions- och forskningsverksamhet till företagets anläggningar i Studsvik och Ranstad. Detta motiverades av Den dubbla spiraltrappan mellan lunchrummet och foajén. Byggnaden håller på Den avröjda tomten inför att bygget ska börja 1961. Källa: Reaktorn ( AE:s att färdigställas när fotot togs. Troligen november 1963. Källa: Reaktorn (AE:s personaltidning) personaltidning) Rosteriet 6 och 8 53 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den stora samlingssalen med plats för 150 personer. Ur Reaktorns novembernummer 1963. Källa: Reaktorn, AE:s personaltidning Foto ur tidskriften Arkitektur 1966. Källa: Stockholms stad Foto på omslaget till Reaktorns decembernummer 1963, vy mot den nästan En av matsalens moderna självserveringsdiskar, december 1963. Källa: Reaktorn, färdigbyggda centralanläggningen över Trekanten. Källa: Reaktorn, AE:s AE:s personaltidning personaltidning Interiörbild med utsikt mot en av de blivande gröna gårdarna. Ur Reaktorns Lunchkommittén testar den plommonspäckade fläskkarrén i den nya matsalen, Fasad mot väst, ritning från 1961, Gustav Kaunitz. Källa: novembernummer 1963. Källa: Reaktorn, AE:s personaltidning december 1963. I bakgrunden det stora glaspartiet med utsikt mot Trekanten. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Källa: Reaktorn, AE:s personaltidning. 54 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kronologi för kvarteret 1954-1970 1954 Nybyggnad av verkstadsbyggnad för firma som tillverkar bilfjädrar inom Rosteriet 5 (då Rosteriet 4), efter ritningar av Karl G.H. Karlsson. 1955 Ny ugnshall uppförs som tillbyggnad söderut till befintlig lagerbyggnad inom Rosteriet 6, öster om den gamla fabriksbyggnaden. 1956 Verkstadsbyggnaden inom Rosteriet 5 byggs på och om för att inrymma nytt huvudkontor och laboratorielokaler för AB Atomenergi efter ritningar av Karl G.H. Karlsson. Nybyggnad av portvaktsstuga och ombyggnad av lokaler som tidigare innehafts av företaget Polva, efter ritningar av Sven Kjerr. Fasad mot norr, Gustav Kaunitz, 1961. Källa: Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Fasad mot öst, Gustav Kaunitz, 1961. Källa: Källa: Stockholms 1957-58 Bränsleelementfabriken uppförs efter ritningar stadsbyggnadsnämnds arkiv av Karl G.H. Karlsson inom Rosteriet 6.1957 ansöker även AB Atomenergi om att uppföra ett kemikalieförråd och garage inom Rosteriet 8 samt en tillbyggnad till den gamla fabriks- byggnaden vid Lövholmsvägen för kontor och omklädning. Tillbyggnaden ritades av arkitekt Bo Möller. 1958-59 Ombyggnad av laboratorielokaler och kontor Fasad mot söder, Gustav Kaunitz, 1961. Källa: Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv (f.d. syntesfabriken) mot Blommenbergsvägen (nuvarande Rosterigränd) efter ritningar av Sven Kjerr. Nybyggnad av blandningsstation för U02-pulver inom Rosteriet 8. Utemiljöerna omdanas mot Lövholmsvägen med nya planteringar, träd och parkeringsplatser, efter en planteringsritning signerad BYGG. OLF.BA Olle Engkvist. AB. En tillbyggnad till gamla fabriksbyggnaden uppförs närmast Lövholmsvägen. 1961 Ny transformatorkiosk uppförs inom Rosteriet 5 och ett transformatorrum under mark byggs i Rosteriet 6. Hallen för bränsleelement byggs om efter ritningar av Karl G.H. Karlsson. Några nya fönster tillkommer i fasaden mot väster på första våningen. 1961-63 AB Atomenergis centralanläggning uppförs inom Rosteriet 7 efter ritningar av Gustav Kaunitz. Utemiljöerna utformas efter en markplanteringsplan av trädgårdsarkitekt N.H. Orénto, Markprojektering AB. 1969 AB Atomenergi meddelar att de kommer att flytta hela verksamheten från Stockholm till Studsvik. Plantering och dekorativ stenläggning i cirklar vid Liljeholmsvägen, 1970 Produktionen upphör vid bränsleelement- Gård A och B, trädgårdsarkitekt N.H. Orento, 1963. Källa: Källa: Stockholms trädgårdsarkitekt N.H. Orento, 1963. Källa: Källa: Stockholms fabriken. stadsbyggnadsnämnds arkiv stadsbyggnadsnämnds arkiv Rosteriet 6 och 8 55 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Byggnadsstyrelsens verksamhet och byggnader Byggnadsstyrelsen var ett statligt verk som bildades Bara fem år efter Byggnadsstyrelsens tillkomst tillsattes en utredning om ur Överintendentsämbetet år 1918 med syftet att dess organisation. Resultatet av utredningen blev att byggnadsbyrån ta ett samlat ansvar för statens byggnadsfrågor. delades upp i två enheter år 1925: utredningsbyrån och byggnadsbyrån. Verkets uppdrag omfattade att utöva tillsyn Utredningsbyrån gavs ansvar för planeringen av det statliga byggandet över byggnadsväsende, stadsplanering och samt lokalanskaffning. I detta ingick att ta fram skissförslag till byggnads- byggnadsminnesvård i riket samt att fungera projekt och sedan utarbeta huvudritningar med hjälp av externa arkitekter. som statens lokalanskaffningsverk och byggher- Byggnadsbyrån skulle ansvara för själva byggandet, men också följa den reombud. Därtill skulle verket även samla in tekniska utvecklingen och fastställa normer för konstruktioner och material och bearbeta statistiska uppgifter om statens (detta ansvar överfördes senare till en teknisk byrå). Utredningen kom också byggande, lägga upp ett centralt ritningsarkiv fram till att Byggnadsstyrelsen borde organiseras så att den kunde leda samt publicera rön och erfarenheter om byggandet uppdrag i egen regi, och 1928 startade således egenregienheten. i allmänhet. Uppgifterna hade tidigare varit Byggnadsstyrelsens arbetsmängd ökade sedan kontinuerligt under uppdelade på ett flertal olika ämbetsverk, departement och mellankrigstiden och andra världskriget. Under en tioårsperiod mellan 1940 institutioner med delvis oklar kompetens- och ansvarsfördelning sinsemellan. och 1950 utökades verkets personal från 115 till 344 personer. Till följd av Föregångaren Överintendentsämbetet har en historia som sträcker sig en ny byggnadslag och byggnadsstadga år 1947 genomfördes en översyn tillbaka till år 1697, då hovarkitekten Nicodemus Tessin d.y. utseddes till och utredning om Byggnadsstyrelsen och dess uppgifter. Utredningarna, överintendent för kronans slott, hus, trädgårdar och byggnader. Vid sidan som blev färdiga 1950 och 1952, ledde dock inte till några organisa- av överintendenten fanns även en överståthållare och riksmarskalk som toriska förändringar. Men Sverige var i en mycket byggintensiv fas under hade närbesläktade arbetsområden med koppling till slottet och kronans 1950-talets rekordår och folkhemsbygge, och byggnadsverksamheten byggnader i Stockholm. 1818 togs ett beslut av kungen om att låta inrätta väntades intensifieras än mer under 1960-talet. Behovet av nya byggnader det Kongliga Öfwerintendentsämbetet, och i och med detta fastlades för bl.a. högre utbildning och forskning, mentalsjukvård, fångvård, radio Fasad till riksförsäkringsanstalten enligt tävlingsförslag från Sigurd Lewerentz verkets ansvarsområde mer formellt. Överintendentsämbetet skulle då och TV förväntades öka starkt under det kommande decenniet. Detta stod 1930. Källa: Byggnadsstyrelsen 1918-1993 ensamt få ansvara för vården av kronans hus i Stockholm, med undantag tidigt klart för Byggnadsstyrelsen, som på eget initiativ inledde en översyn Exempel på viktiga organisatoriska förändringar som påverkade för slottet, Oxenstiernska huset, hovstallet samt lustslotten. Ämbetet fick av organisationen för att kunna möta det ökande behovet. En utredning Byggnadsstyrelsen inkluderar förstatligandet av polisväsendet 1965, ny dock ett allmänt tillsynsansvar över byggnadsväsendet i riket genom att man tillsattes som låg till grund för ett beslut om upprustning och omorganisation kommunindelning, ny länsstyrelseorganisation samt en ny organisation för granskade ritningar till nybyggnad och ombyggnad av kyrkor och offentliga av Byggnadsstyrelsen år 1962. Antalet byråer utökades nu från sex till elva underrätterna år 1971. Till de viktiga strukturella förändringarna kan räknas byggnader såsom militieboställen, fängelser, lasarett och kurhus. 1849 genom att en teknisk byrå och fyra nya projekteringsbyråer tillkom. Projekte- besluten om decentralisering och omlokalisering av statliga verksamheter överfördes ansvaret för kronans byggnader i landsorten helt till Överinten- ringsbyråerna skulle ansvara för projekteringen i Byggnadsstyrelsens projekt från storstäderna 1971 och 1973, samt den kraftiga ökningen av dentsämbetet. I och med byggnadsstadgan 1874 fick verket också i uppgift fram till att bygghandlingar upprättades. Själva projekteringen genomfördes utbildningsverksamhet under slutet av 1960-talet. Förändringar inom att yttra sig över nya stadsplaner. dock uteslutande av fristående konsulter. Utredningen hade även föreslagit kulturpolitiken hade även stor inverkan vad gäller byggandet av museer. att Byggnadsstyrelsen skulle starta en egen konsultverksamhet och 1966 När Överintendentsämbetet upphörde och ersattes av Byggnadsstyrelsen bildades BS-konsult AB som ett svar på detta. Under den här perioden växte år 1918 hade det gått precis 100 år sedan ämbetets formella instiftande. Vid Byggnadsstyrelsen mycket snabbt, antalet anställda närapå dubblerades på denna tid fanns omkring 10 500 statliga byggnader, varav Överintendent- sex år från 433 personer år 1960 till 808 år 1966. sämbetet ansvarade för att vårda ungefär 200. Under perioden som ledde upp till denna organisatoriska förändring hade Överintendentsämbetets Ytterligare en stor omorganisation av Byggnadsstyrelsen genomfördes 1967. arbetsuppgifter ökat betydligt i omfattning samtidigt som husbyggandet hade Denna innebar att verkets uppgifter koncentrerades till lokalförsörjning samt blivit mer komplicerat, och man såg ett behov att organisera sig i frågan byggande och förvaltning av statens byggnader, medan myndighetsupp- om den kulturhistoriska byggnadsvården. För att möta dessa behov fick gifterna lades ut på andra myndigheter. Kulturhistoriska byråns uppgifter den nya Byggnadsstyrelsen avsevärt utvidgade arbetsuppgifter i jämförelse flyttades över till Riksantikvarieämbetet. Planbyrån och tekniska byrån med Överintendentsämbetet. Byggnadsstyrelsens organisation bestod uppgick i en nybildad myndighet för plan- och husbyggnadsfrågor, Statens av fem byråer med olika ansvarsområden. Byggnadsbyrån hade hand planverk, som fick överta ansvaret för planväsende, länsarkitekter och om rena byggnadsfrågor såväl som statistik och upplysningsverksamhet byggnorm. Genom sammanslagning av Planverket och Bostadsstyrelse kopplat till byggande. Därtill fanns intendentsbyrån som skötte förvaltning bildades senare Boverket år 1988. och uthyrning, kulturhistoriska byrån som hade ansvar för byggnadsvården Den intensiva samhällsutvecklingen under 1960- och 1970-talen föranledde och de statliga byggnadsminnena, stadsplanebyrån som ansvarade för en kraftig tillväxt och utbyggnad av den offentliga sektorn, med betydande planfrågor, och administrativa byrån. Alla byråer förutom den administrativa strukturella och organisatoriska omvandlingar som följd. Dessa förändringar leddes av arkitekter med titeln byggnadsråd; en respektingivande post som påverkade Byggnadsstyrelsens arbete i hög grad, och myndighetens innehades av flera av tidens mest framträdande arkitekter. Kända arkitekter verksamhet expanderade markant under denna period för att möta det som har varit chefer för Byggnadsstyrelsen byråer är bland annat Sigurd offentligas ökade behov av lokaler. Den dramatiska ökningen av verkets Curman, Ragnar Hjort, Nils Ahrbom och Lennart Uhlin. Byggnadsstyrelsens byggnadsproduktion under 1960-70-talet illustreras i diagrammet till höger. första två generaldirektörer var också kända arkitekter, Carl Möller och Ivar Under perioden 1966-1980 ökade antalet anställda på Byggnadsstyrelsen Tengbom. Den nybildade Byggnadsstyrelsen bestod av totalt 31 personer. Diagram över Byggnadsstyrelsens byggproduktion, som från 808 till 1 800 personer. visar den dramatiska ökningen i verkets produktion under perioden 1960-1982 (tjock svart linje) i förhållande till den totala ökningen av byggproduktionen i landet (tunn svart linje). Källa: Byggnadsstyrelsen 1918-1993 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Byggandet 1918-1968 Verksamheten 1967-1993 Under perioden 1918-1968 ansvarade Byggnadsstyrelsen för uppförande I samband med förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt om- och tillbyggnad av byggnader för central och regional förvaltning, år 1965 fick Byggnadsstyrelsen ansvar för att genomföra ett omfattande domstolsväsende, utbildning, kriminalvård, mentalsjukvård, teatrar, museer, nybyggnadsprogram för dessa verksamheter. Lokalförsörjningen hade arkiv och utlandsbeskickningar. Verket uppförde även byggnader på blivit eftersatt i väntan på förstatligandet. Under perioden 1965-1983 uppdrag av bl.a. postverket, televerket, luftfartsverket och Sveriges radio. lät Byggnadsstyrelsen uppföra ett sjuttiotal nya polishus samtidigt som verksamheterna också fick överta en del byggnader från kommunerna. För den regionala förvaltningen genomfördes under perioden ett trettiotal nybyggnader och ett antal om- och tillbyggnader. Produktionen bestod Den kraftiga expansionen av den offentliga sektorn hade medfört en stor till stor del av förvaltningsbyggnader för länsstyrelser (landsstathus) och ökning av antalet statstjänstemän, och många verk i Stockholm hade lantmäterikontor. För domstolsväsendet uppfördes nya byggnader för kring mitten av 1960-talet blivit mycket trångbodda och var i behov av hovrätterna i Göteborg och Sundsvall år 1948. nya lokaler. Ett flertal stora verk såsom Televerket och Vattenfall valde att flytta från innerstaden till nybyggda lokaler i förorten. Staten valde Till de tidiga byggnaderna för utbildning hör folkskoleseminarier, som dock en annan strategi. Redan 1963 hade en utredning för lokalisering Byggnadsstyrelsen lät uppföra år 1919 i Lund och under 1920-talet i av statlig verksamhet till orter utanför Stockholm genomförts, som Luleå, Karlstad, Umeå och Linköping. Byggnadsstyrelsen fick även en stor föreslog att 90 statliga verksamheter med 24 000 anställda skulle flytta Statistiska centralbyråns byggnader i Örebro, uppförda 1990-92. roll i utbyggnaden av högskolor och universitet, och har ansvarat för en ut från huvudstaden. Förslaget möttes med stark kritik från ett stort antal Källa: Byggnadsstyrelsen 1918-1993. rad byggnader till KTH, Karolinska institutet, Uppsala universitet, Lunds remissinstanser, och blev därför inte genomfört på bred front. Men idén universitet, LTH, Chalmers och Göteborgs universitet. Statens bakterio- levde kvar. Man ansåg att storstadsexpansionen borde dämpas, och att logiska laboratorium, SBL, i Solna uppfört 1936 efter ritningar av Gunnar utflyttningen av statliga verk till städer i andra delar av landet kunde bidra Asplund är tillsammans med Vasamuseet sannolikt Byggnadsstyrelsens med livskraft och arbetstillfällen i regioner som drabbats hårt av nedgångar internationellt mest kända byggnader. inom näringslivet (exempelvis nedläggningar inom textilindustrin i Västra Götaland). Det tillsattes en delegation för omlokalisering av den statliga För kriminalvården uppfördes en ungdomsanstalt i Roxtuna 1952-55 och en verksamheten, som år 1970 lämnade ett betänkande med titeln Decentra- centralanstalt i Kumla som stod färdig 1966. Tre mentalsjukhus uppfördes i lisering av statlig verksamhet- ett led i regionalpolitiken. Efter ytterligare Falköping, Bollnäs och Örebro år 1961 och 1963. utredning lämnades ett förslag 1972 som innebar att 43 verk eller delar av verk med totalt 11 000 anställda skulle flyttas ut till femton olika orter Till följd av militära omdisponeringar 1927 friställdes en rad kasern- utanför Stockholm. Detta genomfördes i två etapper, 1973-76 och 1976-80. och regementesbyggnader med tillhörande mark, som på uppdrag av Omlokaliseringen blev högsta prioritet för Byggnadsstyrelsen under den här Byggnadsstyrelsen byggdes om till museum eller fick utgöra platsen för perioden, och verket var ensamt ansvarigt för att lösa lokalfrågan. Utöver nya museibyggnader. Bland annat byggdes en tidigare kasernbyggnad i Kv alla de nya byggnaderna ute i landet tillkom också några stora förvalt- Krubban på Östermalm om till Statens historiska museum 1935-40 samt ningsbyggnader i Stockholm under perioden. Vid Karlavägen på delar av tjänstelokaler för Riksantikvarieämbetet. Bland arkivbyggnader kan nämnas Svea och Göta gardens tidigare kasernområde uppfördes 1972 den stora Sven Markelius arkivbyggnad i Härnösand 1935 och Riksarkivets byggnad i förvaltningsbyggnaden Garnisonen, som fick inrymma Byggnadsstyrelsen, Marieberg från 1967, ritad av Åke Ahlström och Kell Åström. Till utlandsbe- Skolöverstyrelsen, Socialstyrelsen, FOA och Statistiska centralbyrån. I skickningarna hör ambassader och byggnader med representativ funktion Solna uppfördes 1979 lokaler för Arbetarskyddsstyrelsen efter ritningar av som tillhörde utrikesdepartements organisation. Byggnadsstyrelsen BS-konsult, Byggnadsstyrelsens egna konsultföretag. Samma år började ansvarade för om- och nybyggnad av sådana byggnader i bl.a. Helsingfors, även kontorsbyggnader för Statens industriverk att uppföras inom Kv Ankara, Warzawa, Canberra, Tokyo och New Delhi. Rosteriet på Liljeholmen efter ritningar av ai-gruppen. Åklagarmyndighet, polis och häkte i Nyköping uppfört 1988-1990. EHKL Under 1980-talet genomförde verket en kraftig decentralisering från central Arkitektgrupp AB. Källa: Byggnadsstyrelsen 1918-1993. till regional och lokal nivå. Merparten av den operativa verksamheten lades ut på regionerna, och verkets enheter fick nya resultatkrav på sig. 1989 hade antalet anställda vid huvudkontoret minskat till 305 personer, från 600 personer ett år tidigare. Under slutet av 1980- och början av 1990-talet genomfördes flera utredningar om statens lokalförsörjning och förhållandet mellan Byggnadsstyrelsen och Fortifikationsförvaltningen. Utredningarna resulterade i ett riksdagsbeslut 1992 som innebar att merparten av Byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd överfördes till andra företag. Högskole- och universitetsbyggnaderna överläts till Akademiska hus AB och övriga fastigheter övergick till Vasakronan AB. Ansvaret för byggnader med särskilt höga kulturhistoriska värden samt regerings- kansliet och utrikesfastigheterna övertogs av en annan myndighet: Statens fastighetsverk. Samtidigt inrättades Statens lokalförsörjningsverk, som fick ansvar för lokalförsörjningsplaneringen. Byggnadsstyrelsens lokalför- sörjningsmonopol upphörde och myndigheterna fick själva råda över sina lokaler. I och med att dessa förändringar trädde i kraft 1993 upphörde Tingshus och förvaltningsbyggnad Scheelegatan Stockholm, uppfört 1984-86 efter Förvaltningsbyggnad för polisen och skatteförvaltningen, uppfört 1988-90 efter Byggnadsstyrelsen efter 75 års verksamhet. ritningar av Ahrbom Fahlsten Arkitektkontor. Källa: Byggnadsstyrelsen 1918-1993. ritningar av Bo Kjessel Arkitektkontor AB. Källa: Byggnadsstyrelsen 1918-1993. 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Byggnad för Kronofogdemyndigheten i Kv Ölbryggaren i Stockholm 1978. Källa: Byggnadsstyrelsen, byggnadsverk och Riksarkivet i Stockholm 1967. Foto: Byggnadsstyrelsen, byggnadsverk och verksamhet (1983). verksamhet (1983). Televerkets förvaltningsbyggnader i Farsta 1965. Byggnaderna ritades av Bengt Hidemark och Gösta Danielsson och Flygbild över försvarets forskningsanstalt i Linköping 1978. Byggnaderna ritades av ai-gruppen. tilldelades Kasper Salin-priset 1969. Källa: Kringla Foto: Åke Andersson, Digitalt museum 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Statens industriverk Vid någon tidpunkt under 1970-talet förvärvade Byggnadsstyrelsen fastigheten Rosteriet 6 av AB Atomenergi och tomträtt till Rosteriet 7. Rosteriet 8 förvärvades också genom byte med kommunen. 1977 tog regeringen ett beslut om att Statens industriverk, SIND, skulle få nya lokaler i kvarteret. Statens industriverk hade bildats 1973, delvis sprunget ur Kommerskollegium. Verket låg under industridepartementet och hade en styrelse tillsatt av regeringen. Under perioden 1973-1982 arbetade SIND med industri-, energi- och mineralfrågor och hade tre huvudfunktioner inom dessa områden: utrednings- och planeringsverksamhet, stöd- och utvecklingsinsatser samt myndighetsutövning i form av tillståndsgivning, kontroll och reglering. Verket bestod av sex olika avdelningar: Adminis- trativa byrån, Planerings- och utredningsbyrån, Industriavdelningen, Energibyrån, Mineralbyrån samt SIFU-enheten. Under de första åren hade SIND en splittrad lokalsituation, vilket föranledde byggnationen av ett nytt kontor i kvarteret Rosteriet som kunde samla hela myndigheten. De tre utbyggnadsalternativ som bifogades Byggnadsstyrelsens ansökan om dispens från stadsplanen 1977. Stadsbyggnadskontoret föredrog alternativ C, längst ut 1977 initierade Byggnadsstyrelsen ett anmälningsärende angående till höger. Byggnaderna som uppfördes kom inte helt att följa denna skiss. Men nybyggnad inom Kv Rosteriet 6 för statlig kontorsverksamhet. I april förbindelsegången mellan hus A och B verkar ha varit en av de tidiga idéer från Visualisering av utbyggnadsalternativ C, vy från söder. Här syns förbindelsgången samma år ansökte Byggnadsstyrelsen också om förhandsbesked på alternativet som implementerades. Källa: Stadsbyggnadskontorets arkiv till hus A och en låg entrébyggnad mellan volymerna. Denna kan ses som en tidig dispens från gällande stadsplan, då den planerade kontorsverksamheten variant av vad som senare skulle bli hus C med det utskjutande entrépartiet mot avvek från användningen som fanns reglerad i plan. Planen från 1961 I ett tjänsteutlåtande från stadsbyggnadskontoret till Byggnadsnämnden Rosterigränd. Källa: Stadsbyggnadskontorets arkiv angav att fastigheten endast fick användas för industriellt ändamål. Därtill inför byggstart angavs att projektet omfattar ett kontorshus i sju våningar rådde ett byggnadsförbud för fastigheten. Det planerade kontorskomplexet med källare, en flygelbyggnad i tre våningar och källare med skyddsrum var indelat i olika etapper. Till ansökan bifogades tre utbyggnadsförslag, mm, en entrebyggnad i två våningar med källare samt broförbindelse varav två också avvek från stadsplanen i fråga om utformning. Stadsbygg- med befintlig byggnad. Fasadmaterialet skulle vara gult tegel av fabrikat nadskontoret ansåg att alternativ C var att föredra, och det var således Mälardalen grey med fog i tegelfärg. Ritningarna för projektet upprättades detta förslag som man valde att gå vidare med. Nybyggnaden beräknades av ai-gruppen, K-konsult och FFNS landskapsgruppen. Paralleller till ge plats för ungefär 300 anställda och i hus A (den tidigare bränsleelement- K-konsult:s huvudkontor kan ses i delar av utformningen, med burspråk, fabriken) från 1957 beräknades att det redans fanns ca. 100 platser. För att länkbyggnad och entrépartier utförda i blank rostfri plåt. möjliggöra nybyggnaden skulle ett flertal äldre industribyggnader behöva rivas, däribland det f.d. kafferosteriet och skjul som fanns längre inåt Kulturförvaltningen anförde i en skrivelse att det vore önskvärt om den kvarteret. Halva kvarteret bestod vid den här tiden redan av kontor i och äldre industrifastigheten, Rosteriet 6 (f.d. kafferosteriet), som förutsattes B A med AE:s tidigare centralanläggning inom Rosteriet 7. rivas, kunde ligga kvar och integreras i den nya bebyggelsen. Man angav att fastigheten är en av de få återstående av Liljeholmens tidigaste industri- Stadsbyggnadskontoret ansåg att parkeringsfrågan behövde utredas vidare byggnader och äger enligt stadsmuseets mening social- och kulturhis- C då så pass många nya arbetsplatser skulle tillkomma, men hade i övrigt toriskt intresse. Stadsbyggnadskontoret ansåg dock att planeringen, inga större invändningar och rekommenderade att Byggnadsnämnden som förutsatte rivning, hade pågått så pass länge att det var för sent att skulle tillstyrka förslaget. Stadsbyggnadskontoret meddelade vidare överväga ett bevarande. att man i den fortsatta projekteringen borde bedöma den tillkommande bebyggelsens utformning och placering utifrån en eftersträvad helhetsbild Dispens från byggnadsförbudet meddelades av Byggnadsnämnden den för kvarteret och inte enbart utifrån stadsplanens begränsningar. I 11 oktober 1979, och den nya stadsplanen godkändes 25 oktober. Men Byggnadsstyrelsens anmälan till Byggnadsnämnden angavs att byggstart arbetena fick ännu inte starta då stadsplanen inte hunnit fastställas av planerades till 1979-10-01 och att byggtiden skulle vara 20 månader. I länsstyrelse och regering. Den 9 januari 1980 beviljade Byggnadsnämnden samband med ärendet hade också inletts arbete med att upprätta en ny dispens för att påbörja byggnation trots att länsstyrelsen ännu inte hunnit stadsplan för kvarteret, som planerades bli antagen hösten 1979. Detta för fastställa planen. Husen B och C, som ingick i denna första etapp av att markanvändningen skulle stämma överens med planen. Tidplanen för kontorskomplexet uppfördes sedan i rask takt. År 1980 flyttade SIND:s stadsplanen var pressad, då Byggnadsnämnden krävde att byggnationen energibyrå in i kvarteret och 1981 kunde de övriga av verkets enheter flytta inte påbörjas förrän stadsplanen blivit antagen. Planförslaget innebar in i sina nya lokaler. att kvarteret Rosteriet i sin helhet utnyttjas för kontor och industri med sådan verksamhet som inte verkar störande på omgivningen. I ett av Det tredje huset som ingick i etapp I var den tidigare bränsleele- Situationsplan av det färdiga förslaget 1977. husens bottenvåningar föreslogs en barnstuga (denna togs senare bort mentfabriken, hus A, som också skulle bli kontor för SIND. Efter att Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv, bearbetad av Tyréns. tillverkningen av bränsleelement upphört 1970 hade det varit svårt att hitta ur förslaget). Kvarteret föreslogs utnyttjas för industri och kontor, med en ny hyresgäst, sannolikt på grund av byggnadens speciella utformning högst en tredjedel av ytan använd som kontor. Trekantsvägens vändplan med hallar genom flera våningar. 1971 hade ägaren inkommit med en föreslogs flyttas ca. 30 m norrut för att säkerställa ett parkområde av tillräcklig bredd kring sjön. Rosteriet 6 och 8 59 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fasader mot Lövholmsvägen i norr, hus B, ai-gruppen 1977. Förbindelsegång till hus A längst ut till vänster. Fasader mot öst (nuvarande Rosterigränd), hus B, ai-gruppen 1977. Sektion genom förbindelsgången längst Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. ut till höger. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Sektion genom hus B mot norr, ai-gruppen 1977. På vänstra sidan av den högre volymen syns hur den uppstickande källarvåningen bildar en upphöjd terrass/gård på byggnadens västra sida. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Fasad och sektion mot väst, hus B, ai-gruppen 1977. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Fasader och sektion genom hus C, ai-gruppen 1977. Till höger syns entrépartiets plåtklädda fasad mot Sektion genom hus C, ai-gruppen 1977. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. nuvarande Rosterigränd, med den något speciella takformen. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. 60 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖCB och NUTEK den tillgängliga informationen om ärendet relativt knapphändig. Skanska var entreprenör för bygget. Den andra etappen av kontorsutbyggnaden inom Huset uppfördes med en stomme av platsgjuten kvarteret Rosteriet inleddes 1987. Nu var det betong och invändiga prefabricerade pelare genom Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, som var vilka värme- och elledningarna drogs för att inte i behov av nya lokaler. Detta innebar att ett tredje synas. Fasaderna kläddes med gult schatterat tegel. kontorshus, D, skulle fogas till de två tidigare husen Fönsteröppningarna placerades något indragna i B och C från 1979-81 i södra delen av kvarteret. fasadlivet och markerades genom underliggande Bengt Hidemark och Gösta Danielsson, som vinklade solbänkar av betong och synliga tidigare ingått i ai-gruppen och varit med och ritat betongbalkar upptill, med en dekorativ trappande etapp I, upprättade också ritningarna för etapp II profil. Fläktrummet på taket bildade en separat under det nya firmanamnet Hidemark & Danielsson utskjutande volym med rundad takform och fasader (HD) Arkitektkontor. Liksom B-huset i etapp I av plåt. utformades hus D med en högdel i åtta våningar och en lägre tvärställd flygel i tre våningar, vilken Ungefär samtidigt som hus D stod färdigt 1991 orienterades med långsidan ut mot Trekanten. genomgick Statens industriverk en omorganisation På så vis bildade den lägre entrébyggnaden C och uppgick i den nybildade myndigheten i mitten ett slags sammankopplande led, kring Näringslivs- och teknikutvecklingsverket, NUTEK. vilken volymerna B och D vinklades och speglades. Detta verk hade bildats genom en sammanslagning Byggnadsstyrelsen anmälde byggnationen av av flera statliga myndigheter som utöver Statens det nya kontorshuset till Byggnadsnämnden den industriverk inkluderade Styrelsen för teknisk 10 juni 1987 och byggnaden uppfördes sedan utveckling och Statens energiverk. Organisation under åren fram till 1991. I och med att den nya som skulle husera i kvarteret Rosteriet lär då ha stadsplanen som möjliggjorde kontor fanns på svällt betydligt, och del av NUTEK fick flytta in i plats var detta ärende betydligt enklare. Ingen husen som tidigare utgjort AE:s centralanläggning, dispens krävdes, och Byggnadsstyrelsen behövde Rosteriet 7. Här hade Televerket redan sedan inte heller söka bygglov. Av denna anledning är tidigare också viss verksamhet. De nyligen färdigbyggda kontoren för Statens industriverk 1981 (hus B). Vy från väst längs Lövholmsvägen. Källa: Byggnadsstyrelsen, Byggnadsverk och verksamhet (1983). förfrågan om huruvida det var möjligt att få tillstånd för putsade i gulrött eller gulgrönt, och den nya bebyggelsen omvandling av byggnaden till ett renodlat kontorshus. skulle få gula tegelfasader. I samråd med färgkonsulent Dispens nekades, men byggnadslovsbyrån lät Elvy Engelbrektsson upprättades ett förslag till ändrad meddela att om användningssättet ej skulle avvika färgsättning med syfte att åstadkomma en ”försiktig från tidigare och om inga ändringsarbeten företogs uppfräschning” av hus A, så att det utseendemässigt fanns ingen skyldighet att söka bygglov. 1977 gavs integrerades väl med övrig bebyggelse inom kvarteret sedan dispens för att i sin helhet omvandla byggnaden och samtidigt behöll något av sin egen karaktär. Detta till kontor. Interiört innebar arbetena med start 1979 inbegrep följande åtgärder: ombyggnad av planen som tidigare utgjort en öppen • Fönstren ommålas i ungefär samma gröna fabrikshall till kontor, ny personalomklädningsav- kulör som den befintliga. delning på bottenvåningen, ny kontorsrumsindelning på plan 4 och 5 samt små ombyggnadsarbeten på • Putsad fasad omfärgas med Nyasit de övriga planen. Byggnaden genomgick i samband ädeltunnputs nummer 83-512, beige, som med detta också en exteriör renovering. Skorstenen ligger mitt emellan övriga byggnaders med tillhörande serviceplattform av betong samt den färgtoner. tillbyggda lägre volymen med ugnshall och lager revs. Dörren i huvudentréen byttes till en ny i koppar, och två • Befintlig koppar- och aluminiumplåt tvättas fönster mot öster ersattes av ventilationsgaller. En ny och bibehålles. förbindelsegång byggdes mellan de nya kontorsbygg- naderna och A-huset. Färgsättningen av fasaderna • Yttertak av plåt ommålas i samma svarta ändrades också vid denna tid. Före renoveringen kulör som befintligt. hade fasadernas ytskikt bestått av ädelputs infärgad i två olika grå kulörer. Fönstren av trä var täckmålade i grön kulör. Övriga byggnader inom kvarteret var Kontoren för ÖCB när de stod färdiga år 1991 (hus D). Vy från Trekantsparken i söder. Källa: Byggnadsstyrelsen 1918- 1993. Rosteriet 6 och 8 61 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1994-2024 I samband med att Byggnadsstyrelsen upphörde 1993 kom Vasakronan AB att ta över fastigheterna inom kvarteret. Under andra hälften av 1990-talet genomgick byggnaderna mindre förändringar som till största delen rörde entréerna. Mot Rosterigränd försågs hus B med en tillbyggnad för nytt vindfång och entréparti, och motsvarande entré till hus D försågs med ett nytt skärmtak. Hus A fick också vid den här tiden en omgestaltad entré mot öst med nytt skärmtak samt utpräglat postmodernistiska pelare och belysningsarmaturer efter ritningar av Harald Schmalensee 1996. År 2000 genomfördes en ombyggnad av hus A som medförde interiöra ändringar, nytt fläktrum och ventilationsaggregat, nya vvs- och elinstal- lationer, byte av entréparti i koppar mot öst, och återställande av fönster som varit försedda med ventilationsgaller i bottenvåningen mot väst. 2004 genomfördes vissa förändringar av hus D. De vinklade solbänkarna Fasad mot nordväst, hus D. Ändringsritning från 2004, då de lutande solbänkarna av betong kläddes in med vita av betong under fönstren kläddes in med skyddande vita plåtbleck. plåtbleck. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Sannolikt hade dessa varit fuktutsatta och börjat visa tecken på skador redan efter drygt 10 år. Samma år genomförs en om- och tillbyggnad av entrépartiet mot Rosterigränd, som nu får ett nytt utförande i stål och glas. 2009 avvecklades NUTEK och verksamheten vid myndigheten övergick då till Tillväxtverket samt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. I samband med detta verkar det som att personalen snabbt flyttade ut ur Rosteriet 7 till andra lokaler. I samband med den intensiva utvecklingen kring Liljeholmstorget i början av 2000-talet hade en ny detaljplan upprättats under 2005-2009 som medgav påbyggnad och nya centrumfunktioner i bottenvåningen. Den utökade byggrätten hade dock ännu inte utnyttjats. Vasakronan AB såg vid tiden ingen efterfrågan på kontorslokalerna och sålde fastigheten till företaget Alfa SSM Fast 1 AB, som hade för avsikt att istället bygga nya bostäder på platsen. 2010 påbörjades arbete med en ny detaljplan för fastigheten som möjliggjorde bostäder, med förutsättningen att de befintliga kontorsbyggnaderna skulle rivas. Avsikten var att det nya flerbostadshuset skulle bilda en naturlig förlängning av Liljeholmstorgets nya stadsstruktur och bidra till stadslivet Fasad mot sydost, hus D till vänster följt av hus C med det lägre utskjutande entrépartiet till höger och hus B längst ut till genom nya butikslokaler i botten mot Liljeholmsvägen. Mot tunnelbanan höger. Ändringsritning från 2004, då de lutande solbänkarna av betong kläddes in med vita plåtbleck. Källa: Stockholms stads- skulle tillskapas ett nytt torg. Gestaltningsidén för den planerade byggnadsnämnds arkiv byggnaden byggde på flätning av volymer och öppna stråk, med långa balkonger, entréterrasser och ett fasadtema bestående av vit puts och metallraster. När detaljplanen vann laga kraft 2013 revs kontorshusen från 1963 och den nya bebyggelsen började uppföras. Bostadshusen blev troligen klara någon gång under 2016. Under 2010-talet genomfördes också vissa förändringar av kontorshusen inom Rosteriet 6 och 8. 2015 genomfördes i samband med byte av ventilationsaggregat vissa ändringar och kompletteringar av fläktrums- byggnaderna på taken till hus B och D. 2018 genomfördes en utvidgning, ombyggnad och påbyggnad av hus C. Entrépartiet utvidgades, den tidigare fasadbeklädnaden av blank plåt togs bort och ersattes med en ny glasad fasad, och en ny takterrass tillkom ovanpå entrén. Hålrummet mellan hus B och D fylldes till stor del igen med ny volym i samma höjd, ovanpå befintliga hus C. Utfyllnadsvolymen formgavs med en veckad glasad fasad och täta bröstningar som markerade våningsplanen. Samma år lades solceller på en stor del av taket på hus A. Under 2023-2024 genomfördes mindre interiöra ändringar av planlösningar, Fasad mot sydväst, hus D. Ändringsritning från 2004, då de lutande solbänkarna av betong kläddes in Fasad mot nordost hus D och sektion genom hus C. Ändringsritning från ventilationssystem och håltagning för ny dörröppning inom hus B, C och D. med vita plåtbleck. Källa: Stockholms stads-byggnadsnämnds arkiv 2004, då de lutande solbänkarna av betong kläddes in med vita plåtbleck. Källa: Stockholms stads-byggnadsnämnds arkiv 62 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kronologi för kvarteret 1977-2024 1996 Nytt skärmtak över entré i fasaden mot öst 2013 Ny detaljplan antas för Rosteriet 7. på hus A tillkommer efter ritningar av arkitekt Kontorsbyggnaderna inom Rosteriet 7 rivs och 1977-79 Anmälningsärende och ansökan om dispens Harald Schmalensee. ett nytt bostadshus börjar uppföras i dess ställe. från stadsplan initieras av Byggnadsstyrelsen 1997 Nytt skärmtak, hus D, Rosteriet 6. 2014 Ny skylt/ljusanordning för Arbetsförmedlingen för uppförande av nya kontorsbyggnader för tillkommer inom Rosteriet 6. Statens industriverk inom Rosteriet 6. 1999 Håltagning i skyddsrumsvägg på bottenplan inom hus B. 2 st neonskyltar med text "ahlsell" 2015 Kompletteringar/ändringar av fläktrums- 1979-81 Etapp I av kontorskomplexet inom Rosteriet tillkommer inom Rosteriet 6. byggnader på tak, hus B och D. Byte av 6 genomförs efter ritningar ai-gruppen, ventilationsaggregat samt ny dörr och ny huv K-konsult och FFNS landskapsgruppen. Det 2000 Ombyggnad av hus A. Ändrade planlösningar till fläktrum på taket, hus B. Ny ventilationshuv f.d. kafferosteriet, ugnshall och lager samt på plan 1, 5, 6 och 7. Transporthiss rives för att utförs i rostfri plåt lika befintlig fasad till fläktrum. komplementbyggnader i södra delen av öppna upp entrén, nytt entréparti monteras, nytt Tidigare luftbehandlingsinstallationer på kvarteret rivs, och de nya byggnaderna B och fläktrum inreds och ventilationsaggregat byts plan 8-9 rivs. På hus D förstoras två ventila- C tar kafferosteriets plats. A-huset (bränsle- på vinden. Avväxlinglar i stålkonstruktioner för tionsgaller i fläktrummets fasader mot nordväst elementfabriken från 1957) renoveras, de ventilationsaggregatet på plan 7. Nya vvs- och och nordöst. öppna hallarna byggs om till kontor, en ny elinstallationer. I fasaden mot öst återställs två förbindelsegång byggs som länk mellan fönster som försetts med ventilationsgaller och 2017 Nya fasadgaller/vägghuvar för fläktar tillkommer A-huset och de nya kontorsbyggnaderna och ett befintligt entréparti av koppar ersätts med i fasader mot norr och öst, plan 3, hus C. Ny fasadkulören justeras för att harmoniera med nytt tredelat entréparti av koppar, dock utan skylt/ljusanordning för ”Håll Sverige Rent” den nya kontorsbebyggelsen. överljus och spröjs. tillkommer inom Rosteriet 6. 1987-1991 Byggnadsstyrelsen anmäler 1987-06-10 2 st neonskyltar med text Sydkraft m.m. samt 2 2018 Tillbyggnad/utvidgning, påbyggnad och att de avser inleda byggnation av det nya skyltar med texten ÖCB-civil beredskap sätts omgestaltning av hus C mot Rosterigränd kontorshuset D, etapp II av det planerade upp inom Rosteriet 6. efter ritningar av Spectrum arkitekter AB. kontorskomplexet inom Rosteriet, som ska bli Entrépartiet utvidgas, förses med ny glasad nya lokaler för ÖCB. Byggnaden står färdig 2002 Skylt för ”Svenskt Vatten" sätts upp inom fasad med inslag av puts, samt ny takterrass 1991. Rosteriet 6. upptill. Tidigare fasadbeklädnad av plåt tas bort. Hålrummet mellan hus B och D fylls till stor del 1988 Ny skylt med texten ”Televerket/symbol-Tele- 2004 Hus D kompletteras med nya plåtbleck som igen med ny volym ovanpå befintliga hus C. system-Servicesektion Söder” sätts upp inom skydd för betongelementen mellan fönster Rosteriet 7. och tegel. Om- och tillbyggnad av entré mot Solceller sätts upp på taket på hus A. Rosterigränd på hus D. Nytt utskjutande 1989 Nybyggnad av containerförråd, Rosteriet 6. entréparti i stål och glas samt skärmtak av 2023 Ändrad planlösning och förändring av ventila- rostfri plåt tillkommer. 1991 Statens Industriverk uppgår i det nybildade tionssystem, plan 8, hus B och D. Uppsättning Näringslivs- och teknikutvecklingsverket, av skyltar för "Rexroth A Bosch Company" och Skyltar för ”MySoft” och ”Betongindustri och NUTEK. Ny Skylt med texten ”ÖCB” och ”Myndigheten för delaktighet” inom Rosteriet 6. Jehander” sätts upp inom Rosteriet 6. tillhörande logotyp sätts upp på hus D. 2024 Håltagning i betongvägg för en ny dörröppning 2007 Skylt för "K-Konsult" sätts upp inom Rosteriet 6. 1992 Skyltar med texten ”NUTEK” sätts upp inom och ändring av brandcellsgräns i samband med Rosteriet 7. detta, plan 4 mellan hus C och D. 2009 NUTEK avvecklas och myndigheten flyttar ut. 1993 Byggnadsstyrelsen upphör och Vasakronan AB Ny skylt för AFRY sätts upp inom Rosteriet 6. Skylt för "Ultraljudsbarnmorskorna" sätts upp övertar fastigheterna. inom Rosteriet 6. 1994 Skylt med texten ”Vasakronan” sätts upp inom 2010 Skylt/ljusanordning med texten "Polar Print, När Rosteriet 6. glasögon inte räcker" sätts upp inom Rosteriet 1995 Tillbyggnad med ny entré/vindfång mot 6. Rosterigränd samt ändrat användningssätt till 2012 Skyltar/ljusanordningar ”RGB Display” och bemannad reception i del av hus B. Ritningar ”COBAB” tillkommer inom Rosteriet 6. upprättade av Jan Flank Arkitektkontor. Rosteriet 6 och 8 63 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trekantsparken På 1700-talet och början av 1800-talet var området runt sjön Trekanten ett naturskönt landsbygdsområde med kringliggande gårdar och sommarställen. En del av marken vid sjöns östra strand innehades av gården Lilla Katrineberg. Under andra hälften av 1800-talet började industrier att växa fram i anslutning till sjöstranden, bl.a. kabelfabriken och den första kolsyrefabriken. Utvecklingen fortsatte i början av 1900-talet med etableringen av en ny vattenreservoar, nytt elverk, en brädgård inom Kv Stranden och Kathreiners maltkaffefabrik inom Rosteriet, med flera. Lilla Katrinebergs område närmast stranden kom att tas i anspråk för småskalig industribebyggelse och som upplagsyta. I den stadsplan som upprättades för stora delar av Liljeholmen 1913-15 efter inkorporeringen med Stockholm föreslogs att en upplagsplats med allmän kaj skulle skapas vid sjön Trekantens östra strand. Platsen kom med tiden att bildas genom utfyllningar i sjön och fick namnet Trekansplan. På motsvarande sätt hade stadsplanen angett att en kaj och upplagsplats skulle bildas utefter Liljeholmsviken genom utfyllningar. Dessa kajer och upplagsplatser skulle förbindas med varandra och med befintliga vägar genom nya breda gator. Längre västerut, mellan Lövholmen och Charlottendal, reserverades en remsa mark som förband Trekanten och Liljeholmsviken som planterad allmän plats. Här fanns det tankar om att längre fram eventuellt skapa en kanalförbindelse mellan Trekanten och Liljeholmsviken. 1929 upprättades en ny detaljplan för norra stranden, omfattande området söder om Lövholmsvägen ned till vattnet samt remsan som avsatts för en eventuell kanal (Lövholmsplan). Planen innebar att strandlinjen skulle förskjutas söderut och rätas ut genom utfyllningar i sjön. Den nya räta markremsan närmast vattnet lades ut till allmän planterad plats med en ny promenadväg utefter stranden, och fick benämningen Trekants- stranden. Norr om vägen planlades marken som kvartersmark för industri- ändamål. Mot slutet av 1930-talet hade utfyllnaderna för anordnandet av Trekantsstranden till största delen fullbordats, men området hade inte helt iordningställts och ytorna användes som provisoriska upplagsplatser för vattenlednings- och gasverken. Fastighetsnämnden ansåg då att miljön gav ett ovårdat intryck, och kom i ett utlåtande 1937 med ett förslag om att Trekantsstranden och området runt Trekantsplan skulle uppordnas samt Panorama från Nybohovsberget med sjön Trekanten nedanför och industriområdet Nynäs vid sjöstranden 1880-1920. Industrierna vid sjöstranden bidrog bl.a. genom sina att promenadvägen som ännu inte realiserats skulle anläggas genom föroreningar och tippningar i sjön till svårigheter med att skapa sunda rekreationsmiljöer och parkstråk under första hälften av 1900-talet. Källa: Stadsmuseet statskommunalt reservarbete (en form av sysselsättning för arbetslösa som bedrevs i samarbete mellan staten och kommuner). friläggas och att en sammanhängande parkremsa skulle anordnas runt ett vintersportområde med slalombacke och bobsleigh-bana utefter sjön. I planen hade Trekantsplan och kvarteret Lilla Katrineberg, som ägdes Nybohovsbergets norrsluttning, en servering på brygga i vattnet vid Ordnandet av Trekantens stränder var dock något som skulle visa sig ta av staden, lagts ut som parkmark. Lilla Katrineberg ansågs dock inte vara Trekantsplan och en station med roddbåtar vid Nynäs. Förslagen förutsatte längre tid. Tio år efter förslaget såg man fortfarande stora problem med möjlig att omvandla till park i närtid på grund av den befintliga bebyggelsen. stora utfyllnader i sjön vid Kv. Stranden och Trekantsplan och att ett stort provisorisk bebyggelse och upplagsplatser som vanprydde strandremsan, bestånd av pilar skulle behöva fällas, vilket mötte på stort motstånd från en tippning av industriavfall i sjön, förorenat spill- och kloakvatten från Under 1950-talet verkar en utbyggnad av gångstigar runt sjön ha kommit lokal miljöskyddsgrupp - Rädda Trekanten. Till följd av detta omarbetades industrierna, och promenadstigar som inte blivit utbyggda i önskad igång ordentligt, och under 1960-talet syns ambitioner om att ta ett förslaget i början av 1970-talet, så att inga utfyllnader skulle behöva omfattning. 1947 lades fram ett förslag till ordnande av stränderna som helhetsgrepp kring utvecklingen av parkstråken som rekreationsmiljö. I göras. I det nya förslaget från 1972 är Trekantsstranden och Trekantsplan inkluderade upprensing och planering, anläggande av promenadvägar, stadsplanerna för för Nybohovsberget 1959 och tunnelbanestationen 1961 utmärkta som "plage" (stränder) med en stor bollplan, tre tennisbanor, en anordning av en fest- och samlingsplats samt förbud mot tippning. Två lades sammanhängande områden vid stranden ut som parkmark, och utomhusbassäng och en plaskdamm. Ett område norr om tunnelbanes- möjliga lägen för festplatsen diskuterades, vid östra stranden eller på inom Kv Stranden utsågs en plats för ett blivande friluftsbad. Under åren tationen är utmärkt som stadspark, och inom norra delen av Kv Rosteriet Nybohovsberget. Gatunämnden instämde i förslaget då man ansåg det 1960-1968 upprättade gatukontorets parkavdelning en rad skissförslag föreslogs ett kulturhus. Inte heller detta förslag kom att realiseras. Samma angeläget att de natursköna områdena invid sjön Trekanten skulle göras till en "fritidsoas" med sammanhängande parkstråk runt hela Trekanten år föreslogs dock en provisorisk badstrand vid sjöns nordvästra strand, som tillgängliga för allmänheten. 1947 upprättades ett förslag till disposi- som bl.a. inbegrep ett friluftsbad med simbassäng, en byggnad för blev anlagd och fortfarande finns kvar idag. tionsplan för Trekantens omgivningar, som innebar att stränderna skulle vattenskidåkning samt en badpark med plaskdamm inom Kv Stranden, 64 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1861 1905 1915 Utsnitt ur topografiska kartan från år 1861. Vid östra stranden syns ett antal Utsnitt ur karta över Liljeholmen från år 1905. Bebyggelsen inom Lilla Katrineberg Utsnitt ur stadsplan för Liljeholmen från år 1915. En upplagsyta med uträtad byggnader som tillhör Lilla Katrineberg. Källa: Stockholms stadsarkiv ugörs troligen av småskaliga industrier och upplag. Nära nedre bildkanten syns strandlinje föreslås anläggas genom utfyllnader väster om Kv Rosteriet och Lilla kabelfabriken som etablerades 1870. Källa: Stockholms stadsarkiv Katrineberg. Källa: Stockholms stadsarkiv 1922-25 1938-40 1953 Utsnitt ur karta över Liljeholmen från 1922-25. Strandlinjen mellan kabelfabriken och Utsnitt ur karta från 1938-40. Trekantsstranden har börjat rätas ut genom utfyllnader Utsnitt ur karta ekonomiska kartan från år 1953. Ett nät av gångstigar håller på att Trekantsplan har rätats ut genom utfyllnader. Upplagsplatsen Trekantsplan förelås och en promenadstig planeras längs vattnet parallellt med Lövholmsvägen. anläggas runt sjön, vid Trekantsplan och längs Trekantsstranden. Källa: Stockholms förstoras till en triangulär yta ut i vattnet. Källa: Stockholms stadsarkiv Trekantsplan har utvidgats ytterligare ut i vattnet. Källa: Stockholms stadsarkiv stadsarkiv Rosteriet 6 och 8 65 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FF RRooddddbbååttaarr rriilluuffttssbbaadd Inzoomat utsnitt av skissförslaget från 1960 kring Kv Rosteriet och nuvarande Trekantsparken. Källa: Gatukontorets parkavdelnings arkiv SSeerrvveerriinngg BBoobbsslleeiigghh-- SSllaalloommbbaacckkee bbaannaa Skiss över förslag till fritidsoas kring sjön Trekanten, upprättat av gatukontorets parkavdelning 1960. Förslaget inbegrep ett förgrenat system av gångvägar runt sjön, plantering av nya träd och ett flertal nya zoner för rekreation och idrott. Utefter Nybohovsbergets norrsluttning föreslogs ett vintersportområde 1958 med slalombacke, skidlift och bobsleighbana. Inom Kv Stranden föreslogs ett friluftsbad med simbassäng. Trekantsplan blir parkmark som ramas in av friluftsbadet och en trädkantad parkering i anslutning till tunnelbanestationen, med servering på en brygga i vattnet. Källa: Gatukontorets parkavdelnings Ortofoto från 1958. Området vid östra stranden så som det såg ut innan tunnelbanans anläggande arkiv i början av 1960-talet. Källa: Lantmäteriet 66 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skissförslag till fritidsoas runt Trekanten 1966. Zonen runt friluftsbadet har utökats med en byggnad för omklädning och vattenskidor och en badpark. Källa: Gatukontorets parkavdelnings arkiv Förslag till provisoriskt bad vid nordsvästra stranden 1972. Källa: Gatukontorets parkavdelnings arkiv Ovan: Förslag till byggnad för vattenskidåkare 1967. Vänster: Omarbetat förslag till fritidsoas runt Trekanten från år 1971 som inte skulle kräva utfyllningar i sjön. Nytt sedan 1960-talets förslag är ett flertal spelplaner för tennis och bollsport, plaskdamm, och stadspark i anslutning till tunnelbanestationen. Ritningen redvisar även förslag till ny bebyggelse som bl.a. omfattar ett nytt kulturhus inom Kv Rosteriet, ny bostads- och kontorsbebyggelse inom Lilla Katrienberg, ny bussterminal placerad på överdäckning av tunnelbanespåren och ny kontorsbebyggelse i läge för dåvarande bussterminal och parkering (Liljeholmstorget). Här kan anas begynnande idéer till centrumutveckling kring Liljeholmstorget. Källa: Gatukontorets parkavdelnings arkiv Rosteriet 6 och 8 67 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ett hinder som kvarstod för parkplanerna var att flera av de planerade anläggningarna (bassäng m.m.) var placerade på mark som ägdes av det Landskapsarkitektur och parker under 1990-talet sedan länge etablerade trävaruföretaget inom Kv Stranden. I början av 1980-talet började det långvariga fokus som funnits stiliserad natur. Man gick också tydligt ifrån den tidigare modernistiska Efter detta verkar planeringen ha avstannat under en tid. Trekantsplan på parkstråken i förorterna och senmodernismens ideal med hård funktions- och trafiksepareringen, där parkernas kanske viktigaste omvandlades så småningom från att till största delen ha varit en stor programmering av parkmarken att klinga av och förbytas i ett återväckt funktion hade varit att fungera som gångstråk. Nu blandades trafikslag parkeringsplats med bara en smal remsa av träd och grönska närmast intresse för storstaden och dess urbana kvaliteter. Postmodernismen och funktioner, gatumiljöerna differentierades på kontinentalt vis med vattnet till att bli en gräsplanterad yta med ytterligare några träd. Detta förde med sig att arkitektkåren sökte inspiration bland historiska större inslag av exempelvis uteserveringar, och parkerna blev i allt högre var utgångsläget när man i början av 1990-talet inledde planarbetet förebilder och på olika sätt försökte omtolka dessa till en ny arkitektur grad platser där det var tänkt att man skulle uppehålla sig längre stunder, för utveckling av en bytespunkt för kollektivtrafik vid Liljeholmstorget, för framtiden. Stadsbyggare återupptäckte kvartersstaden, husarkitekter och inte bara röra sig igenom. där en av de ingående åtgärderna var att omvandla Trekantsplan till experimenterade med klassicistiska ornament och geometrier, och park. Benämningen Trekantsparken verkar vid den här tiden redan ha landskapsarkitekter intresserade sig för den historiska trädgårds- En annan tendens i sökandet efter det urbana var omvandlingen varit etablerad. I planbeskrivningen angavs följande om den planerade konsten. Bernard Tschumi's Parc de la Villette, som skapades genom av markområden i äldre industriområden till nya levande stadsdelar omvandlingen till park: omvandlingen av ett tidigare slakthusområde i nordöstra Paris 1984-87, för ett välbärgat samhällsskikt. Många äldre industri-, hamn- och blev internationellt mycket uppmärksammad som exempel på en ny järnvägsområden, ofta i centrala och vattennära lägen, blev föremål "En del av området mellan tunnelbanan och sjön Trekanten, överförs från verkligt urban park vilken radikalt sökte omdefiniera vad en publik park för genomgripande stadsutvecklingsprojekt under 1980- och framför parkering på gatumark till park. Marken utgörs i dag av en gräsyta men skulle vara. Parc de la Villette blev således en stilbildande föregångare allt 1990-talet på olika håll i Sverige. Exempel på detta sågs vid Norra är gatuparkering i äldre plan. Den befintliga lokalgatan för angöring till för postmodernistiska parker, och bidrog till att en global parkstil Älvstranden i Göteborg, Västra hamnen i Malmö, och i Stockholm biljetthallsbyggnaden och det område utmed tunnelbanan, som enligt avtal etablerades och började sprida sig äver världen. Ett känt svenskt bl.a. i områden som Hammarby sjöstad, Liljeholmen och Nordvästra disponeras av SL för uppställning av fordon, bibehålls. Trekantsparken exempel på en sådan park är den halvcirkelformade Fatbursparken vid Kungsholmen. De nya områdena kom att präglas av stadsmässighet, rustas upp. Bl a anläggs en ny lekpark och fritidsförvaltningens bilparkering Södra station i Stockholm som anlades på 1990-talet. Mandelparken rumslig täthet, hög exploateringsgrad, och planerades inte sällan som tas bort". på Södermalm och Trekantsparken i Liljeholmen är två andra exempel rutnätskvarter. Landskapsarkitekturen fick en framskjuten roll i dessa i samma tradition. En gemensam aspekt i dessa parker är de starkt projekt, där parker och torg placerades i de mest attraktiva lägena och Parken anlades under åren efter att detaljplanen vunnit laga kraft 1995 och geometriska inslagen, cirkeln, ovalen, trianglar, linjesegment, bågar och utformades till påkostade offentliga miljöer. Detta möjliggjordes vanligen invigdes 1998. Lekplatsen döptes till Fruktlekparken och har ett frukttema räta genombrytande vägsträckningar som skapar effektfulla skärnings- genom att staden sålde av mark till byggherrar för uppförande av nya med fjorton lekskulpturer ”Sebastians lekfulla frukter” utförda av skulptören punkter. De nya parkerna framstod som anlagda byggen med utpräglat bostäder i omvandlingsområdena, och kunde sedan återinvestera dessa Johan Ferner Ström. urban form och karaktär, vilket stod i skarp kontrast till den i Sverige inkomster på plats i nya offentliga utemiljöer. Detta kunde resultera i att tidigare rådande Stockholmsskolans ideal med regionalt präglad utemiljöerna var mer påkostade och välgestaltade än bostäderna. 1971 1995 2006 Ortofoto från 1971. Tunnelbanan har anlagts med anslutande stora Ortofoto från 1995. Parkeringsytorna vid Trekantsplan har omvandlats till Ortofoto från 2006. Trekantsparken och Fruktlekparken så som de såg ut efter parkeringsplatser på ömse sidor. Trekantsplan saknar växtlighet förutom en remsa gräsbelagd parkmark med några gångstigar, men något tydligt gestaltningsgrepp för invigningen 1998 och fortfarande ser ut idag, med gångstigar i ovala former som med träd närmast vattnet. Källa: Lantmäteriet parken har ännu inte tagits. Källa: Stockholm stad genomkorsar varandra. Den mindre ovalen inrymmer fruktlekparken och utmärker sig genom en annan markbeläggning. Källa: Stockholm stad 68 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vänster ovan och nedan: Parc de la Villette, perspektiv av Bernard Tschumi och vy av parken från vattnet (Wikimedia). Parkens utformning är uppbyggd utifrån en serie av punkter, linjer och ytor, inspirerad av den postmodernistiska arkitekturströmningen dekonstruktivisim. Det som tydligast vittnar om detta är de så kallade "follies", rödmålade stålstrukturer som kan liknas vid delar av en dekonstruerad byggnad, utformade för att vara dekorativa skulpturala element helt utan historiska referenser. Dessa är utplacerade som punkter i ett rutnät över hela parken för att bilda referenspunkter och bidra till orienterbarheten. Flera av dem har även senare fått mer tydligt parkrelaterade funktioner och rymmer bl.a. restauranger och informationscenter. Ovan: Fatbursparken i Stockholm, som med sin starka geometri, halvcirkeln och de räta linjesegmenten tydligt har formats av det nya postmodernistiska parkidealet. Källa: Guide till svensk landskapsarkitektur Rosteriet 6 och 8 69 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattande historik Kvarteret Rosteriet Kvarteret Rosteriets namn kommer från en fabrik som tillverkade Övergripande förändringar surrogatkaffe och uppfördes 1913 inom nuvarande Rosteriet 6. Den byggnaden finns inte kvar. Redan i början av 1900-talet präglades området 1800-tal skedde en omvandling från av Liljeholmen från jordbrukslandskap av varierad industribebyggelse, där företag som AB Pharmacia och Boliden till tät industrimiljö. Industrietableringarna hade kring sekelskiftet 1900 Gruvaktiebolag var verksamma med fabriker, laboratorier, kontor och kommit att i mycket hög grad prägla Liljeholmens karaktär, och flera förråd. All denna äldre bebyggelse är riven. industribyggnader och spår finns kvar idag. 1949 flyttade AB Atomenergi sin laboratorieverksamhet till kvarteret och 1952 års generalplan betydde en decentralisering av Stockholm med började från 1956 att bygga om och till lokaler i Rosteriet 5 och bygga nytt bildandet av självförsörjande stadsdelscentra. Stora verksamheter skulle inom Rosteriet 6 för kontor och tillverkning av bränsleelement. Under 1950- även flyttas ut från staden för att skapa arbetsplatser i dessa områden. För och 1960-talen samlade bolaget sin verksamhet till kvarteret. Byggnaderna Liljeholmen innebar detta att en ny tunnelbaneförbindelse började planeras som uppfördes i kvarterets västra del ritades av industriarkitekten Karl G.H. samt nya bostäder på Nybohovsberget. Karlsson. Idag finns två byggnader kvar från denna tid: Rosteriet 5 och Rosteriet 6 (hus A). 1961 antogs stadsplanen som inbegrep tunnelbanan, tunnelbanes- tationen och bussterminalen vid Liljeholmen. Planområdet omfattade 1970 flyttades hela verksamheten till Studsvik. Byggnadsstyrelsen även kvarteren Rosteriet. Liljeholmens tunnelbanestation invigdes 1964. förvärvade då Rosteriet 6, samt genom ett byte med kommunen även Detta i kombination med ny bussterminal och ny storskalig infrastruktur tomträtten till Rosteriet 7 och fastigheten Rosteriet 8. År 1977 beslutade innebar ett förstärkt kommunikativt läge. Under åren 1961-1963, parallellt regeringen att Statens Industriverk (SIND) skulle få nya lokaler i området. med tunnelbaneprojektet uppfördes det första stora kontorskomplexet i Efter att flera äldre byggnader inklusive kafferosteriet rivits uppfördes området, AB Atomenergis centralanläggning och huvudkontor, i nuvarande kontorshusen B och C för den statliga myndigheten under 1979-81. fastigheten Rosteriet 7. En fortsatt utbyggnad av kontorskomplexet företogs 1987-1991, då Under 1970- och 80-talen sker en successiv kontorisering av stadsdelen. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) försågs med nya lokaler i hus Stora kontorsanläggningar etableras i Liljeholmen inom exempelvis D. Ett tredje kontorshus (D) lades till de tidigare byggnaderna B och kvarteren Tryckeriet, Rosteriet och Stora Katrineberg samt Marievik, delvis C i kvarterets södra del. År 1991 flyttade NUTEK in i Rosteriet 7, som på bekostnad av industrin. tidigare använts av AB Atomenergi. Televerket hade redan tidigare haft viss verksamhet där. Kontorskomplexets båda etapper ritades av Bengt Från 1990-talet och framåt är den uttalade inriktningen för Liljeholmens Hidemark och Gösta Danielson. När Byggnadsstyrelsen avvecklades 1993 stadsutveckling en tät blandstad. 1997 togs en områdesplan fram för hela övertogs fastigheterna av Vasakronan AB. Från 2018 genomfördes en om- stadsdelen, som dels redogjorde för mer omfattande förnyelseplaner för och tillbyggnad av hus C för ny reception, lobby och konferenslokaler. Liljeholmstorget samt pekade ut Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal som ett förändringsområde. Som en del i av planarbetet ingick att utveckla Rivningen av AB Atomenergis tidigare centralanläggning inom Rosteriet Trekantsparken som invigdes 1998. Liljeholmen som kommunikativt nav 7 påbörjades 2013, och på platsen uppfördes sedan ett storskaligt stärks genom att Tvärbanan öppnar 2000. 2001 upprättades ett stadsut- flerbostadshus som stod klart kring 2016. vecklingsprogram, med ambitionen att Liljeholmen-Årstadal genom omfattande exploatering skulle bli en del av innerstaden. 2004 inleddes ett omfattande planarbete för att ta ett samlat grepp om utvecklingen av Liljeholmstorget som stadsdelens centrum. Idag finns omfattande planer på att utveckla Liljeholmens centrum, Lövholmen och Marievik. 70 Rosteriet 6 och 8 Historik 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGESBESKRIVNING Rosteriet 6 och 8 71 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översiktlig beskrivning Liljeholmen är beläget i sydvästra delen av Stockholm vid den gamla infartsvägen till huvudstaden från söder, Södertäljevägen. Området tecknar sig mot Liljeholmsviken och Årstaviken med uträtade, tillrät- talagda strandlinjer och hårdgjorda kajer som skapats genom kontinuerliga utfyllnader. Strandkonturen och ytorna närmast vattnet har formats av stadsdelens funktion i äldre tid som industriförstad med behov av hamn, upplagsytor, godshantering och ett välutbyggt järnvägsnät. Den tidigare bangården samt vissa järnvägsspår och upplagsplatser har omvandlats till parkeringsytor och gator, och har på så vis lämnat spår i vägnätet och planstrukturen. Liljeholmen har överlag en varierad topografi och nn l a a v n d h s å k rd a g p j s o k r a d r a a o kt c ä h r . fl D ac e k y a t t y re to d r, e m la e rn d a a n m s o t t a L d i s lj d e e h l o e l n m s s i v n i r k e e n o m pr r ä å g d l e a n s r t u ill n s t t s o j r ö d n e l LLöövvhhoollmm mm ss bb rr oo Trekanten har en mer grönskande och naturbetonad karaktär med stora ssvvääggeenn hh ooll ee höjdvariationer. Trekanten ligger låglänt och omges av ett kuperat landskap LLiilljj med tydliga höjdryggar, Nybohovsbergets dramatiska förkastningsbrant i söder, Liljeholmsberget i öster och Nynäs i väster. Södertäljevägen utgör stommen i vägnätet, som i sin förlängning via Liljeholmsbron förbinder området med Södermalm. Den södergående LLiilljjeehhoollmmss-- trafikleden är bred och genomkorsar stadsdelen, så att det skapas en tydlig bbeerrggeett uppdelning mellan bebyggelsen på västra respektive östra sidan av brofästet. TT pp rr aa ee rr kk kk aa ee nn nn ttss-- LL iilljjee Vägen förgrenar sig ett stycke söderut i Hägerstensvägen och ansluter till hh oo MMaarriieevviikk Essingeleden, en fyrfilig motorväg som leds förbi Nybohovs västra bergssida llmm och avgränsar stadsdelen mot Aspudden i väst. Vägsträckningarnas läge mmssttoorrggeett ss vv ää gg ee o i o ch m r fo å r d m e t h . a E r s s d i e n l g v e is l e få d t e t n a n o p ch a s H s ä a g s e e r f s te te r n d s e v ä n g a e tu n r l f i ö g l a je b r e N r y g b s o fo h r o m v a s t b io e n rg e e rn ts a LLiilljjeehhooll nn form i söder, och i anslutning till Södertäljevägen och brofästet i norr leds nn ee anslutande vägar i en cirkel runt Liljeholmsberget. Lövholmsvägen bildar en gg ää tvärgående axel till Södertäljevägen i nordvästlig riktning, som leder vidare vv ee mot Gröndal. Vägen är ett viktigt stråk och en lokalgata genom Liljeholmens äälljj norra delar, som löper parallellt med stranden mot Liljeholmsviken och EE rr tt ss ee passerar förbi flera av de historiska industrikvarteren. Trekantsvägen ss iinn NNyybboohhoovvssbbeerrggeett öö dd korsar Lövholmsvägen vinkelrätt och förbinder Trekantsparken i söder gg ee SS med hamnplanet vid vattnet i norr. Vägen har sannolikt fungerat som en llee dd ee logistikgata för transporter från den tidigare upplagsplatsen vid Trekantsplan nn till hamnen för omlastning och vidare transport med tåg eller båt. Vid sidan av den storskaliga infrastrukturen i form av trafikleder och broar ä L r il j L e i h lj o e l h m o s lm to e rg n e s t f , u d n ä k r t i t o u n n n s e o l m ba k n n e u s t t p a u ti n o k n t , k b o u n s c s e te n r t m re i r n a a d l , t i p ll a c r e ke n r tr in u g m s e g t a v ra id g e HHääggeerrsstteennssvvääggeenn och hållplats för tvärbanan ligger samlat. Centrumstråket följer tunnelbane- spårens riktning. Översiktskarta. Källa: Lantmäteriet, bearbetad av Tyréns. Bebyggelsen är varierad och delvis uppdelad i enklaver med olika karaktär, bostadsbebyggelse från 1990- och 2000-talet. Liljeholmens centrum Bebyggelsen på Nybohovsberget är ett renodlat bostadsområde som byggnadssätt och funktion. Längs Lövholmsvägens västra delar finns är uppbyggt kring en torgyta med anslutande kommersiellt stråk från kan räknas till tunnelbanans utbyggnadsperiod på 1960-talet, och en delvis bibehållen äldre industrikaraktär med framför allt Lövholmens Liljeholmsvägen, som ramas in av tunnelbanestationen och K-konsults visar på ett storskaligt zonerat byggande med dominerande verkan i kvarvarande fabriksbyggnader av olika åldrar, Cementas silor och kontorshus från 1960- och 70-talet samt galleria och funktionsblandade stadsbilden. brädgården i Kv Stranden. Industrikaraktären sträcker sig delvis också in i Kv handels- och bostadskvarter från början av 2000-talet. Bebyggelsen Tryckeriet och Rosteriet med Strängbetongs tidigare hallar och Atomenergis är placerad i kringbyggda halvslutna kvarter med öppningar ut mot Som helhet präglas Liljeholmen i hög grad av att stadsdelen under byggnader från 1950-talet. I övrigt präglas gatan av storskalig kontorsbe- Trekantsparken. Centrums läge understryks sett från parken av tre en längre tid har varit föremål för kraftfull stadsomvandling. En byggelse och bostadhus i tegel från 1970-90-talet. Ett fåtal äldre byggnader punkthus och ett högre bostadshus i Rosteriet 7. omvandling som fortfarande är synligt pågående. Detta har gett ligger utspridda i närheten av Liljeholmsbron; godsstationen, den tidigare upphov till en brokig sammansättning av funktioner och bebyggelse- folkskolan och församlingshemmet på Liljeholmsberget, Stora Katrinebergs karaktärer, som till delar har ett utpräglat urbant uttryck, och till delar gård och kommunalhuset. Dessa byggnader upplevs idag ha ett något visar på en kontrastrik blandning där äldre industri och avrivna ytor svagt sammanhang. På andra sidan bron i Marievik dominerar kontors- och existerar sida vid sida med stora kontor och sentida bostäder. 72 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Liljeholmstorget med sin grafiska blommönstrade markbeläggning. Uppfarten från Liljeholmsvägen till det postmodernistiska bostadsområdet på Liljeholmsberget. Vy längs centrumstråket med Liljeholmstorget och K-konsulthuset i fonden. Vid Trekantsvägen inrymmer kvarteren Färgeriet och Lövholmen viss kvarvarande Mejerivägen mot söder, med Strängbetongs långsträckta tidigare hallbyggnad till industribebyggelse i form av Cementas silos och kontorsbyggnader samt avrivna höger och del av det stora kontorskomplexet inom Stora Katrineberg till vänster. grusade ytor som är under omvandling och idag nyttjas som parkeringsplats och upplag. Detta möter i öster det stora kontorskomplexet inom Kv Tryckeriet (till höger i bild). Centrumstråket från nordöst, nära övregångsstället från Liljeholmsvägen. Rosteriet 6 och 8 73 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trekantsvägen från söder, med brädgården inom Kv Stranden till vänster och Trekantsvägen från söder, med Cementas silor och de storskaliga Liljeholmsberget med den gamla folkskolebyggnaden till höger och de Rosteriet 5 till höger. kontorsbyggnaderna inom Tryckeriet i fonden. Trekantsvägens breda mått och postmodernistiska storgårdskvarteren uppe på höjden. den kvarvarande industribebyggelse som finns på båda sidor visar på den tidigare funktionen som logistikgata för industrierna. Karaktärsfullt kontorshus i Kv Stora Katrineberg från 1970-talet med räfflade Stora Katrinebergs gula mangårdsbyggnad med sina två mindre flyglar i mitten av Den tidigare folkskolan vid foten av Liljeholmsberget. vertikala betongelement. kvarteret ligger helt omgärdad av stora kontorshus från 1970-1990-talet. 74 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Byggnadsår Karaktärsområden Rosteriet 6 och 8 75 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Lövholmsvägen Lövholmsvägen löper i nordväst-sydöstlig riktning genom stadsdelens norra delar, mellan Liljeholmsviken och Trekanten. Vägen avgränsas i sydöst av Liljeholmsberget, som bildar fond till gaturummet. Den räta gatusträckningen är livligt trafikerad av bilar, tvärbanans spårvagnar och gångtrafikanter, och utgör därmed ett viktigt stråk i närområdet. Västra delen av gatusträckningen domineras av industribebyggelse i kvarteren Lövholmen, Färgeriet och Stranden. Lövholmen och Färgeriet utgör ett sammanhängande stort industriområde på norra sidan vägen, som har kontinuitet sedan slutet av 1800-talet. Kvarteren har rymt dynamiska och tätbebyggda verksamhetsområden med ett lapptäcke av industribyggnader i varierande storlekar och höjder, som successivt har växt fram och förändrats över tid. Till följd av rivningar under senare delen av 1900-talet och 2020-talet är området idag betydligt utglesat och delvis fragmenterat. Men kvarvarande byggnader bidrar fortsatt till att ge området en stark industrikaraktär. Däribland Alcro Beckers äldre fabriksbyggnader i rött tegel, som inkluderar tidigare nitrolackfabrik, förbandsfabrik, ångpannecentral med hög murad skorsten, färgfabrik (Palmcrantzka fabriken) och den stora snedställda kontorsbyggnaden med entréplats mot Lövholmsvägen. I områdets mitt och västra delar finns Cementas kontorsbyggnader med ytterligare en hög murad skorsten samt en stor siloanläggning i betong nära vattnet vid Trekantsvägen. Dessa byggnader är fortfarande i bruk. Inom Färgeriet invid Lövholmsvägen finns en verkstadsbyggnad som tidigare utgjort Stadsmissionens industrihem, och senare blivit om- och tillbyggd för att idag användas som utbildningslokaler och kontor. Sydöst om f.d. industrihemmet finns stora avrivna grusade ytor utefter vägen, vilka nyttjas som upplagsplats och parkering. Kv Stranden, som ligger mittemot på södra sidan Lövholmsvägen, inrymmer en brädgård som har kontinuitet på platsen sedan tidigt 1900-tal. Brädgården, som har namnet Nordströms trä, är sammansatt av ett flertal volymer av olika åldrar. I korsningen Trekantsvägen-Lövholmsvägen finns två låga entrébyggnader med fasader i grön spritputs, vita slätputsade fönster- och dörromfattningar och flacka sadeltak i bandtäckt plåt. Dessa byggnader är av 1950-talskaraktär, vilket förstärks av en stor neonskylt med texten "Nordströms trä" på taket mot Trekantsvägen. Längre söderut längs Trekantsvägen ansluter en större hallbyggnad med fasader i röd träpanel och sågtak klätt med röd korrugerad plåt. Byggnaden vänder en långsträckt fasad ut mot strandpromenaden längs Trekanten och ytterligare en stor skylt på taket som annonserar "Nordströms trä". Denna byggnad är troligen också från mitten av 1900-talet. I mitten av kvarteret har funnits två äldre byggnader som successivt har byggts ut och ersatts under 2000-talet. Kvarterets inre och västra delar består idag av fyra större Lövholmsvägen mot sydöst med Kv Tryckeriet till vänster, Rosteriet till höger och Lilla Katrineberg på höjden i fonden av gatan. hallbyggnader med fasader i röd träpanel och flacka sadeltak eller platta tak av korrugerad plåt. av stora kontorsbyggnader i tegel. Kontorsbyggnaderna inom Rosteriet inblick i verksamheten innanför. Ett flertal fönster i bottenvåningen på Kv På västra sidan om brädgården finns flerbostadshus i tegel från 1990-talet och Tryckeriet bidrar till att skapa ett delvis slutet gaturum med tydlig Tryckeriet är gallerförsedda eller på annat sätt insynsskyddade. Utefter inom Kv Trehörningen. Kvarteren är något indragna och möter gatan riktning. Tryckeriet 14 i upptar hela kvarterets bredd mot Lövholmsvägen. Lövholmsvägen får byggnaderna därför en något anonym och otillgänglig med avskärmande trädrader, buskar och plank. Motsvarande band Kontorskomplexen på ömse sidor om gatan har volymmässigt vissa karaktär. I korsningen med Liljeholmsvägen finns dock en indragen av förgårdsmark finns även utefter Kv Färgeriet. Därefter övergår likheter, med alternerande lågdelar och uppstickande högdelar som skapar förplats till Kv Tryckeriet med träd och häckplanteringar, skyltning för Lövholmsvägen i en mer stadsmässig karaktär åt sydöst, där bebyggelsen rytm i de långsträckta fasaderna. Fasaderna mot gatan präglas av tegel verksamheter och ett glasat entréparti som har en mer utåtriktad och publik inom Kv Stranden, Tryckeriet och Rosteriet huvudsakligen är placerad i olika kulörer och ett stort antal fönster med mönsterskapande indelning karaktär. Mot Trekantsvägen finns också några utåtriktade verksamheter i i liv med gatan och har en större skala. Öster om Trekantsvägen eller placering. Några entréer finns mot Lövholmsvägen, men dessa bottenvåningen. domineras Lövholmsvägen och även Liljeholmsvägen i dess förlängning är inte av publik karaktär och bottenvåningarna erbjuder i övrigt ingen 76 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fasaderna till Tryckeriet 14 är utformade med effektfullt kontrasterande murade fält i tre olika sorters tegel samt varierade förbandstyper och fogar. Bottenvåningen är utformad i mörkbrunt tegel, som förs upp på de högre volymerna. Andra våningen är utformad i rött tegel, som också leds upp på högdelarna. De uppstickande delarna av fasaden får således en grafisk uppdelning i mörkare och ljusare fält. Mitt på två av högdelarna finns glasade portar, och ovanför dessa löper vertikala utfackningspartier med sekvenser av smala fönsterslitsar och bröstningar av korrugerad plåt. Under övriga fönster finns bröstningar utförda i stående glaserat vitt tegel. Fogarna i de två nedersta våningarna är infärgade för att smälta in med teglets kulör, medan fogarna i de tre översta våningarna är vita. Mot Trekantsvägen finns ett avfasat hörn i bottenvåningen med entré till en lokal. Det utskjutande hörnet till ovanförliggande plan bärs upp av en rund betongpelare. Fönstersättningen är varierad och rytmisk. Stora två- eller fyrdelade fönster varvas med smala fönsterslitsar. Taken är papptäckta och platta alternativt svagt lutande motfallstak/pulpettak. På lågdelarna finns fläktuppbyggnader inklädda i korrugerad grå plåt. Längre norrut i kv Tryckeriet finns en senare etapp av kontorskomplexet placerad utefter Trekantsvägen. Denna byggnad har samma storskalighet och typ av volymbehandling med hög- och lågdelar som pendangen mot Lövholmsvägen. Fasadutformningen visar också på likheter avseende murning och indelning i fält, men är något enklare och mer homogen. Här Lövholmsvägen mot sydöst med brädgården inom Kv Stranden till höger och ett Vy längs Lövholmsvägen mot nordväst från Liljeholmsberget, med korsningen har man begränsat sig till två typer av tegel i nyanser av rött. I nordöstra trädkantat parti till vänster som avskärmar mot upplagsytor inom Kv Färgeriet. Liljeholmsvägen-Lövholmsvägen i förgrunden. I korsningen finns indragna förplatser delen av kvarteret finns en långsträckt, låg och utbredd volym med putsade och entréer med planteringar till kvarteren Rosteriet (vänster) och Tryckeriet (höger). gula fasader som tidigare har inrymt Strängbetongs hallar och kontor. Byggnaden är omvandlad till idrottshallar, men bibehåller karaktären av industri och verkstad. Längs Mejerivägen och Trekantsvägen, som är tvärgående vägar till Lövholmvägen, finns siktlinjer över Liljeholmsviken mot Södermalm och Reimersholme. På toppen av Liljeholmsberget tronar de postmodernistiska storgårdskvarteren, som med sina högresta byggnadskroppar i rött tegel och klassicistiskt inspirerade gavlar och frontespiser bildar ett monumentalt fondmotiv i sydöstra änden av gatan. Bostads- kvarteren är mot Lövholmsvägen placerade på en hög terraserad betongsockel med dekorativt utformade gallerförsedda öppningar, som rymmer parkeringsgarage i flera plan, insprängt i berget. Sockeln med parkeringsgarage bildar ett kraftfullt fundament som förstärker flerbostadshusens upphöjda läge. Den formgjutna betongen i sockelvåningen övergår högst upp i ett band med rött tegel, som bildar mur runt infartsvägen till bostadskvarteren. Infartsvägen mynnar från Liljeholmsvägen, passerar förbi den tidigare folkskolan från år 1900, och löper vidare utefter bergets västra och norra utkant. Kvarterets inre är grönskande och kuperat, med anlagda promenadstigar, lekplatser och uppstickande bergsknallar. Det tidigare församlingshuset bildar viss avskärmning för den inre parkmiljön och vänder sin monumentala huvudfasad mot söder. Det finns viss analogi mellan församlingshuset och flerbostadshusen i fråga om formspråk samt det sammanhållna utförandet Kv Tryckeriet i hörnet Trekantsvägen-Lövholmsvägen. De låga putsade byggnaderna som ramar in och bildar entré till brädgården inom med fasader och tak i rött tegel. Kv Stranden, "Nordströms Trä", i korsningen Lövholmsvägen-Trekantsvägen. Rosteriet 6 och 8 77 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Avfasat hörn och betongpelare vid entré till lokal inom Kv Tryckeriet, hörnet Vy från södra sidan Lövholmsvägen mot kvarteren Lövholmen, Färgeriet och Tryckeriet i nivå med Trekantsvägen (till höger i bild). Området på vänstra sidan Trekantsvägen Lövholmsvägen-Trekantsvägen. är fortfarande tydligt läsbart som del av ett äldre industriområde med den höga skorstenen, Beckers kvarvarande byggnader och Cementas silor, men fragmenterat genom rivningar och pågående omvandling. Detta dynamiska område med varierade byggnadstyper, former, placeringar och avrivna ytor möter det storskaliga och rätvinkligt repetitiva kontorskomplexet inom kvarteret Tryckeriet till höger. Den breda Trekantsvägen som bryter igenom utgör en länk till det tidigare hamnplanet och kajen ute vid vattnet. Entrébyggnaden till brädgården Nordströms trä annonserar sin verksamhet med en Kv Tryckeriet sett från sydöst med entréplatsen i korsningen med Liljeholmsvägen Liljeholmsvägen i korsningen med Lövholmsvägen. Till höger syns den höga stor neonskylt på taket mot Trekantsvägen, som också syns väl från Lövholmsvägen. till höger. betongsockeln med insprängda parkeringsgarage tillhörande bostadsområdet på Liljeholmsberget. 78 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kv Rosteriet Kvarteret avgränsas av Trekantsvägen i väst, Lövholmsvägen i norr, Liljeholmsvägen i öster och Trekantsparken i sydväst. Bebyggelsen utgörs av ett flerbostadshus i söder mot Liljeholmsvägen, ett sammanhängande kontorskomplex i kvarterets mitt, och en fristående verkstads- och kontorsbyggnad mot Trekantsvägen. Flerbostadshuset i kvarterets södra del är sammansatt av storskaliga volymer i 9-10 våningar med skarpa hörn och ljusa fasader som till stor del präglas av längsgående balkonger i genomsiktligt vitt metallnät. Byggnaden vänder en långsträckt fasad i liv med gata mot Liljeholmsvägen, med uppglasade partier för lokaler och utåtriktade verksamheter i bottenvåningen. I korsningen Liljeholmsvägen-Rosterigränd har byggnaden ett markerat hörn med en stensatt lätt upphöjd terrass, vilken nyttjas som uteservering för ett kafé i hörnlokalen. Rosterigränd utgör infart till kvarteret från Liljeholmsvägen och bildar en öppning i bebyggelsen som möjliggör inblick mot kvarterets inre och kontorskomplexets huvudentré. Här har skapats en form av platsbildning och entré med inslag av planteringar och träd på ömse sidor om infartsvägen. Kontorsbyggnaden A som tidigare har utgjort AB Atomenergis bränsleelementfabrik ligger på norra sidan om infartsvägen med en indragen placering i förhållande till Liljeholmsvägen. Framför finns en asfalterad parkering som ramas in av låga buskplan- teringar. Mot kvarterets inre utefter Rosterigränd har flerbostadshuset mer av en privat bostadskaraktär med en i huvudsak sluten sockelvåning som bl.a. rymmer infart till garage, och en upphöjd bostadsgård placerad ovanpå. Rosterigränd som gaturum är smalt och krökt med höga långsträckta volymer på ömse sidor. Under delar av dagen är det mörkt och skuggigt. Markbeläggningen är huvudsakligen av asfalt indelat med band av gatsten. Närmast kontorshus D finns förgårdsmark med inslag av låga häckar och beläggning av betongsten. Inslaget av grönska tilltar söderut i anslutning till Trekantsparken med ett antal (frukt?)träd och något större planteringar. Mellan hus A och B samt kring entrébyggnaden C utgörs markbeläggningen av betongsten, och här finns en grupp av kastanjer och upphöjda mjukt formade planteringar med kantmurar av röd granit. s v ä g e n e n Lövholmsvägen Tr e k a nt m s bri n k B Flygvy över kvarteret Rosteriet från nordväst, med Rosteriet 5 närmast i bild till höger, kontorshusen B-C-D i kvarterets mitt, och det vita putsade hus A längst bort till h ol A vänster. Bakom kontorshusen reser sig det högre flerbostadshuset inom Rosteriet 7. v ö L C Verkstads- och kontorsbyggnaden i västra delen av fastigheten är en Mellan kontorskomplexet och verkstads- och kontorsbyggnaden finns avlång volym i fyra våningar med putsade fasader och flackt plåttäckt en passage med benämningen Lövholmsbrinken. Denna utgörs av en T re k a n D Rosterigränd n s k a u d lö e r lt a a n k v . ä F n a d s s a d kr e in rn g a f ö ä n r s a t v e f r ä e rg lle a r d e i h i o o r l i i s k o a n t t o e n ll e a r r a e v s p b e e k ig tiv e e , d v ä e r r t k ik o a n l t a r a b s a te n r d a . nde s k m on a t l o a rs s h fa u l s te e r n a d B , v C äg , o m c e h d D p fi a n rk n e s r i e n n g u lä p n p g h s ö j b d å g d å a r d si d p o la r c . e U r t a e d ft e p r å s b id y a g n g n a a v d ernas ts p g e 1950-tal Byggnaden bibehåller sin 1950-talskaraktär men är delvis förändrad sedan uppskjutande källarvåning. Källarvåningen möter gatan med ett plank av a rk e s v ä uppförandet. Tidigare fönsterband har delvis satts igen med skivmaterial, stående träpanel och vitmålade spaljéer för klätterväxter i ovankant. I södra n m ol 1979-81 fönster har bytts ut och fasaderna har putsats om. Huset inrymmer lokaler delen av hus D finns en garageport för infart till källaren med bil. I närheten h e för olika företag som arbetar med bl.a. rör, värme, el och ventilation, vilket i av nedfarten finns mjukt formade kantplanteringar med bland annat låga N Lilj 1987-91 någon mån ansluter till den ursprungliga verkstadsfunktionen. Byggnaden buskar och rhododendron. Den upphöjda gården är utformad med en är orienterad med norra gaveln mot Lövholmsvägen och har en indragen cirkelformad sittyta med markbeläggning av betongsten, halvcirkelformade 2000-tal placering i förhållande till vägen. I gaveln mot gatan finns en utskjutande gräspartier med mindre buskar, och en dekorativ bård med lös sten. infartsramp som ansluter till en asfalterad parkering framför byggnaden. Rosteriet 6 och 8 79 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I söder ligger kontorshus D i direkt kontakt med Trekantsparkens grönska. Fasaderna möter en gräsyta som angränsar till parkens stora ovalformade promenadstig. På gräsytan nära fasaden finns några olika sorters träd utplacerade. Utmed promenadvägen finns sittbänkar som avskärmas mot hus D med en formklippt häck. Det intilliggande flerbostadshuset vänder också fasader mot parken och är genom sin höjd den mest dominanta byggnaden i kvarteret. Mot söder är den uppdelad i två högdelar och en mellanliggande lågdel med öppning mot en inre kringbyggd gård. I marknivå avskärmas byggnaden något av planteringar och små träd som omger en inhägnad förskolegård. Rosterigränd mot norr. Rosterigränds övergång till Trekantsparken med grönska och planteringar. Upphöjd gård placerad på den uppstickande källarvåningen mot Lövholmsbrinken. Rosterigränd i utrymmet mellan hus B och A, nära Lövholmsvägen. Rosterigränd inivd hus A, med markbeläggning av betongsten och planteringar. Rosterigränd med grupp av kastanjer och muromgärdade planteringar. 80 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Flerbostadshusets fasader mot Trekantsparken. Flygvy över kvarteret Rosteriet från Trekantsparken i söder, med hus D närmast i bild. Rosterigränd och det högre flerbostadshuset till höger. Lövholmsbrinken och Rosteriet 5 till vänster. Kontorshuset D och flerbostadshuset bildar front för kvarteret mot parken. Rosteriet 6 och 8 81 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Entréplats och infart från Liljeholmsvägen, i korsningen med Lövholmsvägen. Hus A till höger och flerbostadshuset till vänster. Vy längs Lövholmsbrinken från Lövholmsvägen. Rosteriet 5 från söder. Rosteriet 5 med sin infartsramp och parkering framför gaveln mot Lövholmsvägen. 82 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hus A Förändringar sedan uppförandet • Färgsättningen förändrad i flera omgågar. Ursprungligen Byggnaden utgörs av en sex våningar hög volym med rektangulär ädelputs som målats över. planform. Byggnaden är belägen vid korsningen Liljeholmsvägen- Lövholmsvägen och placerad med sin norra gavel i liv med • Eventuellt utbytt plåt i gavlarnas glasade delar. Lövholmsvägen. Fasaderna är till största delen putsade och avfärgade i vit kulör. Bottenvåningen urskiljer sig genom en något mer varmvit • Ändrade entréer, bytta dörrar och tillagda skärmtak. färgsättning. Gaveln ut mot Lövholmsvägen är indelad i ett kontrasterande Entrépartiet mot Liljeholmsvägen var ursprungligen av koppar. vertikalt fält på västra sidan bestående av sekvenser med fönster och mellanliggande partier av grå aluminiumplåt. Detta fasadparti är även • Koppar i taklisten har ersatts av svart plåt. indelat med smala putsade horistonella och vertikala band som markerar våningsplanen och fönsteraxlarna. Fönstren är tvåluftfönster av trä, målade • Två igensatta fönster och i övrigt utbytta fönster i burspråket. i ljus grå-grön kulör och med slanka dimensioner på karm och båge. Bytta fönster i bottenvåningen mot väst, i läge för tidigare ugnshall och lager. Fasadpartiet avslutas upptill med ett omsorgsfullt utformat ventilationsgaller i gavelröstet, som delvis får sin form efter takkonturen men avslutas med en trubbig assymetrisk vinkel. Gaveln inåt kvarteret i söder har i stort sett samma utformning men saknar ventilationsgaller och har istället en ristad triangelform i gavelröstet. Denna fasad är även utformad med små kvadratiska fönster på den putsade sidan. Långsidorna är indelade med ristningar i putsen till rektangulära fält som vardera rymmer tre fönster. Fönstersättningen är enhetlig och regelbunden, samtliga fönster ovanför bottenvåningen har samma format och är placerade i tydliga axlar. Fönstren är stående rektangulära enluftfönster av trä. Färgsättningen är likt på gavlarna ljust grå-grön. I fasaden mot Liljeholmsvägen finns ett svagt utskjutande burspråk av koppar i översta våningen, vilket rymmer ett fyrdelat fönsterparti. Byggnaden täcks av ett flackt sadeltak av svart plåt, med trappningar i anslutning till takfoten. På stora delar av taket ligger solceller. Entréerna utgörs av glasade dörrar i ramar av metall, med utskjutande skärmtak av plåt och/eller glas. Samtliga är sentida. Huvudentrén mot Liljeholmsvägen omgärdas av partier med högblank brun natursten, ett större skärmtak, och parställda postmodernistiska belysningsarmaturer på respektive sida. Byggnadens högresta och renodlade volym utan takutsprång, ljusa putsfasader och stringenta fönstersättning visar på ett tydligt modernistiskt formspråk. Fönsterpartierna i gavlarna speglar placeringen av den ursprungliga stora hallen i bränsleelementfabriken, och ventilationsgallret visar på placeringen av fläktrum på vinden. Dessa element utgör bärande delar av gestaltningen och vittnar om hur form har följt funktion. Burspråket i koppar är placerat i våningen där VD och direktionen skulle sitta, troligen i läge för VD:ns kontor, och visar på den hierarkiska struktur som funnits i den ursprungliga verksamheten. De dekorativa ristningarna i fasaden speglar möjligen underliggande stommes uppbyggnad i betongelement. Vy från korsningen Liljeholmsvägen-Lövholmsvägen. Rosteriet 6 och 8 83 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fasad mot öst med burspråk och huvudentré. Gavel mot söder. Flygvy över byggnaden från söder. Huvudentrén som gjordes om på 1990-talet med skärmtak, partier av högblank granit och postmodernistiska armaturer. 84 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hus B Byggnaden är sammansatt av en högre volym i sju våningar, som sträcker sig inåt kvarteret, och en lägre tvärställd volym i tre våningar, som linjerar med Lövholmsvägen i norr. Byggnadens ingående volymer är placerade i en T-form, där den lägre volymen vänder långsidan mot gatan, medan den högre reser sin nästan dubbelt så höga gavel ovanför, något indragen. Volymerna präglas av ortogonalitet och har karaktär av rätblock, med långsträckt rektangulär planform och platta tak. Fasaderna är klädda med gult schatterat fasadtegel i löpförband. Sockeln är av formgjuten betong med vertikal brädmönstring. Våningsplanen längs långsidorna markeras av fönsterband, uppdelade i jämnstora sektioner om sju fönster vardera. Fönstren i fönsterbanden är av varierande bredd, från smala fönsterslitsar till kvadratiska, och placerade i en symmetrisk, rytmskapande sekvens. Fönsterbandens karmar, bågar och vertikala indelningar är utförda i rödbrun plåt. Gavlarna är generellt mer slutna och uppvisar viss variation i fönstersättningen. Kortare fönsterband alterneras med höga tvådelade fönster och mindre stående enluftsfönster närmast hörnen. Gaveln på högdelen mot Lövholmsvägen bildar ett uppstickande mittparti i byggnadens huvudfasad, som markeras av ett svagt utskjutande burspråk klätt med blank rostfri plåt i bandtäckning. Burspråket betonar gavelns vertikala riktning i kontrast till långsidornas fasader, som med sina långa fönsterband präglas av horisontalitet. Burspråket är utformat med ett större fönsterparti i varje våning, som är indelat med rödbruna profiler och fyllningar av rödbrun plåt nedtill. Övriga fönster i gaveln är få till antalet, placerade i anslutning till burspråket samt långt ut på kanterna. Lågdelens gavel mot väster utmärker sig genom ett utskjutande cylinderformat trapphus i tegel. Mot Lövholsvägen finns ett släpp mellan trapphusets och huvudvolymens tegelytor, som utformats med ett vertikalt band av blank plåt och stående tvådelade fönster. Lågdelens östra gavel är sammanbunden med hus A genom en förbindelsegång med ytskikt av blank plåt i bandtäckning. Taket är till största delen papptäckt. På högdelen finns längsgående fläktrumsuppbyggnader, placerade i linje med burspråket, som på motsvarande sätt är inklädda i blank rostfri plåt. Fasadernas rakt avslutade krön ansluter genom rostfria plåtavtäckningar. Byggnaden präglas som helhet av en senmodernistisk estetik med stark materialkänsla; rå betong, tegel och silverblank metall. Burspråk, länkar, kommunikativa delar och tekniska installationer utmärker sig som egna volymer och accentueras genom den blanka plåten. Dessa delar är en medveten del av byggnadens arkitektoniska gestaltning, och ger uttryck för den teknikorienterade internationella arkitekturströmning som slog igenom på 1970-talet. Vy från nordväst, fasader mot Lövholmsvägen och Lövholmsbrinken. Rosteriet 6 och 8 85 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fasader mot Lövholmsbrinken väster. Fasad mot Rosterigränd. Högdelens fasad mot Rosterigränd. 86 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Entréparti med sekundärt skärmtak av plåt mot Rosterigränd. Detalj, formgjuten betongsockel med vertikal brädmönstring. Detalj, schatterat gult fasadtegel. Rosteriet 6 och 8 87 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hus C Byggnaden utgör en länk mellan hus B och D i kontorskomplexets mitt och fungerar som gemensam huvudentré. Byggnaden är sammansatt av tre delar med olika utseende och karaktär. Mot Rosterigränd finns en utskjutande låg volym i två våningar som inrymmer reception och lobby i bottenvåningen, konferensrum på övre våningen och terras på taket. Mellan hus B och D finns mot Rosterigränd också en påbyggd kontorsdel som reser sig till sju våningars höjd, likt de intilliggande volymerna. Mot Lövholmsbrinken i väst vetter en uppstickande trappande volym som inrymmer ett stort trapphus och sannolikt två ventilationsschakt. Fasaderna mot Rosterigränd är ett resultat av en om- till och påbyggnad som genomfördes från 2018. Entrédelen är utformad med en putsad kortsida i söder och i övriga stora mörktonade glaspartier som indelas av pelarlika putsade fasadelement. De putsade ytorna är avfärgade i ljusgrå kulör. Taket är platt och belagt med trätrall på den yta som utgör takterrass, samt sedum på ytorna runtomkring. Den ovanliggande kontorsdelen har en mörktonad, veckad glasfasad som är lätt utskjutande i förhållande till de intilliggande tegelfasaderna. Dessa delar har ett samtida uttryck som är typiskt för 2000-talets glasade kontorsarkitektur. Volymen mot Lövholmsbrinken är den kvarvarande del av ursprungliga hus C som fortfarande syns. Denna sticker upp ovanför takfoten på hus B och D, och har fasader i blank rostfri plåt. Gestaltningen följer logiken för hus B, där kommunikativa och tekniska delar utmärker sig genom sin volym och sin blanka yta. Hus C med de de glasade fasaderna mot Rosterigränd. 88 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy från Rosterigränd. Flygvy mot söder längs Rosterigränd, där takterrass och omgivande sedumtak på den lägre entrévolymen syns. Vy från Lövholmsbrinken, där ursprungliga hus C med sina blanka rostfria plåtfasad fortfarande är synlig. Rosteriet 6 och 8 89 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hus D Byggnaden är likt hus B sammansatt av en lägre volym i tre våningar och en tvärställd högre volym i sju våningar. Hus D bildar således en spegelvänd södra pendang till hus B, sammankopplad via länkbyggnaden C. Byggnaden orienterar sig ut mot Trekantsparken, där högdelens södra gavel bildar en vertikal accent och lågdelen bildar avskärmning in mot kvarteret. Fasaderna är huvudsakligen klädda med gult schatterat fasadtegel och i vissa partier med vit plåt. Fönstren är placerade något indragna i fasadlivet, och muröppningarnas djup förstärks genom lutande, utåtvinklade solbänkar och dekorativa profilerade betongbalkar ovan fönstren. Solbänkarna är konstruerade av betong och i efterhand inklädda med vit plåt. Fönsteröpp- ningarna är tätt placerade och avskiljs från varandra genom smala vertikala lameller av tegel. Denna utformning ger en effektull relief- och skuggverkan, som bidrar till en tredimensionell upplevelse av fasaderna. Fönstren är utformade som fönsterband, uppdelade i korta enheter om tre till fyra fönster vardera. Fönstrens karmar, bågar och vertikala indelningar är utförda i vit plåt. Fönsterbanden går runt hörn, vilket ytterligare synliggör profilen på muröppningarna. Utmed högdelens långsidor är de två nedersta våningarna utformade med horisontella band av vit plåt och något längre fönsterband, som indelas med regelbundet placerade lisener av tegel. I fasaden mot Rosterigränd finns ett utskjutande entréparti med skärmtak i grå plåt och en glasad port i ramverk av stål. Entrépartiets södra vägg är utförd i röd puts. Byggnaden är försedd med ett flertal svagt utskjutande burspråk. På lågdelen finns två burspråk i vit plåt mot Trekantsparken och på gavlarna finns även burspråk av tegel. På högdelen finns ett bredare burspråk av tegel som markerar mittpartiet i fasaden mot Trekantsparken. Taken är till största delen papptäckta. Den högre volymen har även en längsgående uppskjutande fläktrumsuppbyggnad med rundad takform, inklädd i vit plåt. På taket av den lägre volymen finns en liten triangulär lanternin. Fasaderna avslutas upptill med diskreta krön av betong. Byggnaden har i fråga om volymer och material flera gemensamma karaktärsdrag med hus B, men utmärker sig som en senare etapp genom lågmälda inslag av postmodernism. Exempel på detta är de profilerade betongbalkarna över fönstren och den rundade takformen på fläktupp- byggnaden. Fasad mot Trekantsparken. 90 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fasad mot Rosterigränd. Fasader mot Lövholmsbrinken. Fasad mot Rosterigränd, vy mot norr. Fasad mot Lövholmsbrinken vid nedfarten till källaren. Rosteriet 6 och 8 91 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Om- och utbyggd entré med sekundärt skärmtak mot Rosterigränd. Fönstren går över hörn, och där blir den indragna placeringen av fönsteröppningarna med profilerade överstycken Vy från Trekantsparken. och lutande solbänkar särskilt effektfull. 92 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trekantsparken Sjön Trekanten ligger i ett tydligt definierat landskapsrum som ramas in av naturliga trädbevuxna höjder med Nybohovsberget i söder, Liljeholmsberget i öster och Nynäs i väster. Omgivande bebyggelse och infrastruktur har även en rumsskapande verkan för miljön kring sjön, i synnerhet den täta och varierade bebyggelsen kring centrum och de visuellt dominanta flerbostadshusen på Nybohovsberget, som bildar fond på södra sidan. Sjön omges av ett grönt rekreationsstråk med parkvägar utefter stranden, som på några ställen breddas till större parkområden med något olika karaktär. Närmast vattnet löper en halvgenomsiktlig trädridå bestående av bl.a. klibbal, pil och björk som skapar en lummig och grönskande karaktär vid strandlinjen. Utefter gångstråket längs stranden finns sittbänkar med utsikt över sjön. Stråket är flitigt använt och har många kopplingar till omgivande bebyggelse och kommunikationer. Området på Nybohovsbergets norrsluttning i söder består till stor del av sparad naturmark och har karaktär av parkstråk i Stockholmsskolans tradition från 1950-talet med stiliserad natur och noggrann anpassning till topografin. Vägarna är smala och asfalterade, och slingrar sig på terraseringar med kanträcken uppför och längs med höjden. Närmast vattnet är vägen grusad och går i vissa partier på träbryggor fastkilade på klippor i strandbrynet. Från Trekantsparken och tunnelbanan finns en lång sekvens av trappor i natursten som leder hela vägen uppför höjden till bostäderna. Vegetationen består av blandskog med framför allt tall och ek samt inslag av hassel. I marknivå finns inslag av hällmark, ris och buskar. Stråket på norra sidan av sjön har en mer anlagd karaktär med uträtad strandlinje, klippta gräsmattor, lekplats, stora planterade kastanjer, och en bredare asfalterad parkväg med relativt rät sträckning. Vägen, som benämns Trekantsstranden, bildar en grönskande strandpromenad som löper parallellt med Lövholmsvägen. Miljön ramas in av bebyggelsen längs Lövholmsvägen i norr, med brädgården i Kv Stranden och flerbostadshusen Flygvy över del av Trekantsparken mot nordväst med den stora ovalformade ytan i förgrunden, inramat av bebyggelsen inom Kv Rosteriet och brädgården i Kv Stranden. i Kv Trehörningen. Trekantsparken är Liljeholmens samlande stadspark, strategiskt placerad vid tunnelbanestationen och centrumet vid Liljeholmstorget. Parken ytor med kortklippt gräs, räta korsande grusvägar och ett fåtal lövträd, där markbeläggning. Längs gångvägen finns ett antal bänkar uppställda, och är anlagd på flack låglänt mark som tidigare utgjort upplagsplats för några stora exemplar är placerade som solitärer och andra är placerade i vid norra entrén en pergola. Inuti lekparken finns stora lekskulpturer i form industrierna och tillskapats genom utfyllnader i sjön. Parken ramas in av små grupper. Träden utgörs bl.a. av kastanj, körsbär och andra blommande av olika frukter, bl.a. körsbär, melon och banan, formgivna av Johan Ferner högre bebyggelse i 5-10 våningar med varierande form och uttryck, bland trädsorter. Ovalen genomkorsas på bredden av en större grusad gångväg, Ström. På östra sidan om lekparken finns svagt modulerade kullar och träd annat K-konsulthuset med sin blanka fasader i rostfri plåt, de lågmälda grå som förbinder Trekantsparken med Trekantsstranden i norr och tunnelba- som avskärmar mot punkthusen. punkthusen i Kv Vänthallen, det höga flerbostadshuset inom Rosteriet 7 nestationen i söder. Från Rosterigränd finns även en upptrampad med sina vita balkongfasader, och kontorshusen i gult tegel inom Rosteriet korsande väg i sydvästlig riktning som ansluter till nätet av gångvägar vid Väster om entrén från centrum och tunnelbanestationen finns ett område 6 och 8. Parken är väl integrerad i gatnätet och har entréer från centrumet södra stranden och Nybohov. I anslutning till gångvägen i norra delen av med tätare vegetation i form av buskar, perenner och träd med modulerade vid tunnelbanestationen, Liljeholmsgränd, Rosterigränd och Trekantsvägen. parken finns ett konstverk/installation bestående av två fackverksliknande kullar och kantsten av granit. Detta område ska ha haft karaktär av Flera av dessa gator bildar öppningar i bebyggelsen med siktlinjer in komponenter i röd kulör, som även delvis används som sittmöbler. Dessa "woodland"-plantering, men har haft eftersatt skötsel. mot den grönskande parkmiljön. Trekantsparken är en prydnadspark har till form och färg vissa likheter med de s.k. "follies" som var jämnt med tydligt anlagd och urban karaktär, formad av den internationella utplacerade i Parc de la Villette, och är troligen en referens till denna Entréplatsen från tunnelbana och centrum utgörs av en större stensatt postmodernistiska parkstil som växte fram under 1990-talet. Parkens stilbildande föregångare. yta med beläggning av betongsten och gatsten, partier med kantmur av granit som ramar in ytan, uppställda sittbänkar och jämnt utplacerade små centrala rum består av en stor öppen plats som ramas in av en asfalterad I sydöst genomkorsas den stora ovalen av en mindre oval som inrymmer körsbärsträd. Från centrumet nås platsen via en stor svängd trappa som gångväg anlagd i oval form. Den asfalterade gångvägen kantas av rader den s.k. Doft- och fruktlekparken. Lekparken omgärdas av stora leder från torgytan ned till marknivån vid parken. Entréplatsen ansluter till med gatsten och längs vägen finns belysningsarmaturer, sittbänkar och blommande träd som avskärmar mot övriga parken. Gångvägarna runt och en stor tunnelbaneparkering samt utegym i sydvästra delen av parken. formklippta häckar utplacerade. Området inom ovalen präglas av stora genom den lilla ovalen är stenlagda, och i ovalens inre finns en slät grön Rosteriet 6 och 8 93 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trekantsparken mot sydväst, vy från fönster i hus D (Rosteriet 8). Trekantsparken mot söder, inramad av punkthusen i centrumkvarteret till vänster, K-konsulthuset och tunnelbanestationen till höger samt Nybohovs högre bakomliggande bebyggelse. Vy mot Nybohovsbergets trädbevuxna sluttning på södra sidan om sjön. Fruktlekparken i den mindre ovalen sedd från ovan, omgärdad av stora blommande träd. 94 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Entré till Fruktlekparken från norr, med pergola, stenlagda gångvägar och stora fruktformade lekskulpturer. Fruktlekparken sedd från norr. Område med lägre vegetation och små buskar i sydvästra utkanten av ovalen. Punkthusen i Kv Vänthallen i fonden. Asfalterad gångväg i den stora ovalformen med kant av gatsten, nära strandkanten. Rosteriet 6 och 8 95 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utmed vattenkanten finns en trädridå av bl.a. pil, al och björk. Pilarna med sina hängande grenar bidrar mycket till miljön. Flygvy över Trekantsstranden på norra sidan om sjön. Gångvägar på räckeskantade terrasseringar längs Nybohovsbergets norra sluttning. Lång sekvens av trappor i natursten uppför Nybohovsberget, från Trekantsparken till bostadsområdet på höjden. Mellan träden skymtar Cemntas silor på avstånd. 96 Rosteriet 6 och 8 Nulägesbeskrivning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURHISTORISK VÄRDERING Hus A Stadsmuseet har klassificerat den tidigare bränsleelementfabriken såväl som specifika tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningar som som särskilt värdefull. I sin motivering till värderingen lyfter museet den nya fabriken behövde svara upp emot för att kunna husera en så pass Värdebärande karaktärsdrag fram byggnadens samhällshistoriska värde kopplat till AB Atomenergis känslig, delvis hemlig och farlig samt tekniskt avancerad verksamhet. verksamhet, som under 1950- och -60-talen till stor del kom att samlas • Burspråk av koppar inom kvarteret Rosteriet. Det halvstatliga företaget och byggnaderna Verksamheten har även på ett synligt sätt format byggnadens arkitektur, som uppfördes för dess räkning vittnar om statens vilja att ta kontroll över där de vertikala glasade partierna på gavlarna speglar den stora aktiva • Gavlar med stora vertikala fönsterpartier i läge för den svensk uranutvinning samt utveckling och produktion av inhemsk kärnkraft, hallens placering och rumsvolym, som ursprungligen spände över tre tidigare öppna hallen och slutna intilliggande murytor något som genom storskaliga satsningar från mitten av 1950-talet och våningsplan. Fönsterpartierna i kombination med hallens högresta framåt skulle göra Sverige självförsörjande på energi. Byggnaderna dimensioner säkerställde ljus och rymd i tillverkningslokalerna, förenklade • Fläktgaller med stark form representerar således tydligt starten på "Den svenska linjen". hanteringen av de långa bränslestavarna, och möjliggjorde att stavarna kunde skickas ut genom fönstren på gavlarna för lastning på transportbil • Distinkt taksiluett med trappningar vid takfoten Därtill uppmärksammas att byggnaden ritades av Karl G. H. Karlsson, och leverans till väntande reaktorer. På samma sätt speglar det som under perioden stod bakom en rad välgestaltade industri- och omsorgsfullt utformade fläktgallret i gavelröstet mot gatan placeringen av • Högrest byggnadsvolym med renodlad form kontorsanläggningar i Stockholmstrakten. Huset bär prägel av sin tid, sitt fläktrummet på vinden. Rent generellt vittnar byggnadens utformning på ett ändamål och sin upphovsman; det är en sparsmakad högrest byggnad tydligt sätt om modernismens ideal med ljus och rymd, rationell planering • Putsad fasad indelad i fält med ristningar med bevarade delar såsom […] burspråk i koppar, slätputs med indelande med ambitioner om standardhöjning gällande människors levnads- och ritsningar, träfönster. arbetsvillkor, och det funktionalistiska tankesättet om att form följer funktion. Formen på bränsleelementhallen har sannolikt fått spela en avgörande Värderingen bedöms fortfarande som rimlig och i huvudsak aktuell. roll för byggnadens form som helhet, och bidragit till att volymen blivit så Byggnaden bevarar till stora delar sitt utseende och har fortsatt en tydlig pass långsmal och högrest. Karl G.H. Karlsson har omsatt dessa ledande industrikaraktär som bidrar till läsbarheten av den ursprungliga funktionen principer i en byggnad vars arkitektur är renodlad och stringent med några som fabrik, trots att användningen sedan länge är uteslutande kontor. få utmärkande detaljer av hög kvalitet (burspråket av koppar, ventilations- Bränsleelementfabriken och verkstadsbyggnaden inom Rosteriet 5, som gallret, takformen och ritsningarna i fasaderna). båda är uppförda efter ritningar av Karl G.H. Karlsson under 1950-talet och visar på en tidstypisk och förhållandevis småskalig arkitektur med Byggnaden har genomgått förändringar som i viss mån har påverkat det tydlig industriestetik, berättar tillsammans om kvarterets historia som ursprungliga utseendet och läsbarheten av funktionen negativt. Dessa äldre industri- och verksamhetsområde, före kontoriseringen som skedde till största delen i samband med omvandlingen till kontor, då genomfördes på bred front med start från slutet av 1970-talet. De är också byggnaden renoverades, byggdes om och kopplades samman med ett båda representanter specifikt för kvarterets utvecklingsfas kopplat till AB kontorskomplex som gav den ett helt nytt sammanhang. Några av de Atomenergi, som med start från omkring år 1950 etablerades på platsen tidigare byggnadsdelar som tydligt signalerat byggnadens industrifunktion och lät bygga ut ett omfattande verksamhetsområde som förblev hemvist försvann, inklusive den höga skorstenen med tillhörande stege och brygga och huvudkontor för den statliga kärnkraftsutvecklingen under en tjugoår- samt den tillbyggda volymen i väst med ugnshall och lager. Den stora speriod fram till år 1970. hallen invändigt byggdes bort och omvandlades till ordinära kontors- utrymmen, några fönster byttes ut. Färgsättningen förändrades så att den Bränsleelementfabriken var en byggnad som spelade en mycket aktiv roll i ursprungliga fasadindelningen delvis försvann, där mörka putsade fält Sveriges tidigaste kärnkraftsproduktion och ingick i en ny produktionskedja på byggnadens gavlar och kanter stod i kontrast till ljusa fält med många som i sin helhet byggts upp inom landets gränser, med svenskt uran fönster. I samband med kontoriseringen omfärgades fasaderna i beige från Kvarntorp och Ranstad. Bränsleelementen som producerades på kulör, och efter det verkar färgsättningen ha förändrats ytterligare någon Liljeholmen levererades bl.a. till Ågestaverket, den första reaktorn som gång. Den homogena vita färgsättning av de putsade fasadytorna som kom till nytta för allmänheten med produktion av fjärrvärme och el. Tidigare finns idag har inneburit en förenkling som gör byggnaden mer slätstruken. reaktorer hade varit tillägnade forskning och försöksverksamhet, och Även vissa andra förändringar efter kontoriseringen har varit negativa, bränslet hade inledningsvis importerats. Att AB Atomenergi skulle leverera med utbytta entrépartier (i synnerhet den ursprungliga huvudentrén mot egenhändigt producerade bränsleelement till Ågestaverket var även något Liljeholmsvägen som var av koppar), taklist av koppar som bytts mot svart som verkar ha motiverat själva tillkomsten av byggnaden och påverkat plåt, och två igensatta fönster i burspråket. dess utformning och dimensionering. Detta var ett nytt och stort steg framåt i den tekniska utvecklingen kring atomenergin i Sverige, vilket förde med sig krav både på en betydligt mer omfattande produktion av bränsleelement Rosteriet 6 och 8 97 Kulturhistorisk värdering 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Byggnadsstyrelsens kontorskomplex Kontorshusen B, C och D vittnar om den stora utbyggnaden av statsapparaten Hus B Hus C och den offentliga sektorn med fler och större myndigheter, vilket resulterade i en rekordstor produktion av nya kontorslokaler i Byggnadsstyrelsens regi Den första etappen i komplexet är en tidstypisk och robust tegelbyggnad Byggnaden som har utgjort kontorskomplexets entrédel har under 1960-, 70- och 80-talen. Husen är läsbara som myndighetsbyggnader med tyngd, tydlig form och materialitet. Den ger uttryck för funktionen som ursprungligen i sin helhet präglats av samma blanka plåt som de genom sin form och skala samt det nedtonade och delvis anonyma uttrycket myndighetsbyggnad från slutet av 1970-talet med flera av de för Byggnads- tekniska och kommunikativa delarna på hus B. Här har plåten i förhållande till omgivningen, vilket bidrar till en karaktär av institution och styrelsen vanligt förekommande attributen, såsom fönsterband och det använts för att framhäva huvudentrén mot öster samt trapphus offentlig sektor. Byggnaderna har inte utformats med några stora välkomnande murade runda trapphustornet. Arkitekturen som helhet är senmodernistisk och ventilationsschakt mot väster. Detta var en konsekvent del av entréer som vänder sig utåt gatan, eller några andra stora grepp i arkitekturen med inslag av brutalism i förhållningssättet till de råa materialen; tegel, plåt första utbyggnadsetappens strukturalistiska och teknikcentrerade som syftar till att manifestera verksamheten och dra uppmärksamhet till och betong. Framhävandet av byggnadens tekniska och kommunikativa inslag. Som länkbyggnad mellan de två etapperna hade C en slags sig, likt mer flärdfulla kontorsanläggningar för privata företag från perioden. delar är ett strukturalistiskt grepp som också kunde ses på mer kända kommunikativ funktion för hela anläggningen, och utmärkte sig Offentlighetens kontorsmiljöer präglades istället vid den här tiden av en kontorshus från samma tid. Den blanka rostfria plåten som användes för genom sin lägre höjd och asymmetriska takform. Den var dock fortsatt rättfram och saklig arkitektur med fokus på effektivitet, som ofta inkorporerade att åstadkomma detta var vid tiden en relativt ny företeelse och vittnar om lågmäld till uttrycket och med prägel av effektivitet likt anläggningen i modulsystem, fönsterband och kvantifierbara enheter som förenklade dimensi- den framväxande high-tech strömningen inom arkitekturen, som också sin helhet. Denna del är sedan om- och tillbyggnader med start 2018 onering och framtida utbyggnad. Byggnaderna inom Rosteriet är uppbyggda har satt tydlig prägel på några av Liljeholmens mer uppseendeväckande fullständigt omvandlad mot Rosterigränd, där plåten har fått ge vika utifrån ett additivt system med högdelar och lågdelar som ger en distinkt form, kontorshus, K-konsulthuset (Stubinen 4) och det nu rivna Marievik 15. för glas och huvudentrén nu har en mer iögonfallande och utåtvänd samtidigt som det möjliggör etappindelning och sammansättning av flertalet utformning. Receptionen och konferensutrymmena som fått plats i volymer till ett större komplex på ett konsekvent vis. Denna typ av volymbe- Den myndighet som huset ursprungligen byggdes för, Statens industriverk, den omgestaltade entrébyggnaden representerar strävan efter att handling och etappindelning känns igen från andra stora kontorsanläggningar lokaliserades genom sina nya lokaler i Kv Rosteriet från år 1981 till en förnya halvgamla kontorshus för att anpassa dem till dagens situation som byggdes under perioden, såväl inom ramarna för byggnadsstyrelsens utpräglat industriell zon. Valet av läge och den tydliga kopplingen till med fler och mindre hyresgäster och andra krav på representativitet produktion som för privata företag. Ytterligare exempel på detta finns också myndighetens ansvarsområde var sannolikt ingen slump. Det är tänkbart och välkomnande med gemensamma faciliteter. Dessa delar är dock lokalt på Liljeholmen, tydligast i grannkvarteret Tryckeriet på andra sidan att inrättandet av Statens industriverk 1973 och omlokaliseringen till för unga för att värderas kulturhistoriskt. De har också bidragit till att gatan, där byggnaderna i likhet med Rosteriets är uppbyggda med högdelar Liljeholmen några år senare kan ha haft en koppling till den för politikerna skapa viss spretighet inom anläggningen och till att läsbarheten av det och lågdelar samt byggdes ut i två etapper. Dessa två kontorsanläggningar bekymmersamma utveckling som började uppmärksammas under strukturalistiska plåtinslaget minskat. skapar en egen mikromiljö runt Lövholmsvägen. Det finns även paralleller till 1970-talet, med kraftig minskning av arbetstillfällen inom industrin i kvarteret Stora Katrineberg, som byggdes ut i etapper med ett flertal likartade Stockholm till förmån för kontorsarbetsplatser. Myndigheten och dess Den bevarade äldre delen av hus C mot Lövholmsbrinken besitter kontorsbyggnader. I övrigt utmärker sig många av byggnaderna som uppfördes placering i Liljeholmen kan ha varit en i raden av de arbetsmarknadspo- fortsatt ett visst kulturhistoriskt värde. av Byggnadsstyrelsen under perioden genom ett flertal gemensamma och litiska åtgärder på industriområdet som tillämpades under perioden i syfte vanligt förekommande karaktärsdrag, som utöver fönsterbanden inkluderar att motverka nedgången. Byggnadsstyrelsens projekt tycktes ligga i linje fasader av tegel, runda trapphustorn, platta tak och synliga betongelement. med det åtgärdsprogram för upprustning och reglering av Liljeholmens industrimiljöer som vid tiden låg på bordet. Samtidigt som kontorshusen inom kvarteret Rosteriet är representativa för byggnadsstyrelsens produktion och en vanligt förekommande byggnadstyp på Byggnaden har överlag genomgått få yttre förändringar, men dörrar nationell nivå, utgör de ett av relativt få exempel på nya myndighetsbyggnader och entrépartier har bytts ut och/eller byggts om. Den yttre miljön kring som uppfördes i Stockholm under 1970- och 80-talet, då Byggnadsstyrelsen byggnaden i öster och entrén från Rosterigränd har även omdanats i övrigt var fullt fokuserad på att decentralisera den statliga verksamheten till vid någon tidpunkt och besitter inga större kvaliteter så som den ser ut andra delar av landet. De tillhör också en kategori av byggnader som i allt idag. Byggnadens slutenhet och anonyma karaktär gentemot gatan har högre grad hotas av rivning, och kan därför riskera att bli sällsynta på sikt. Att i takt med stadsomvandlingen och centrumutvecklingen i de närliggande kontoren sprängts in i en äldre industrimiljö är ett ovanligt grepp vid etablering kvarteren under senare år börjat betraktas som ett miljöproblem. av byggnadsstyrelsens anläggningar, och har fört med sig konsekvenser för kvarterets sammansättning, rumsligheter och historiska läsbarhet. Den Byggnaden har av stadsmuseet klassificerats som gul, vilket innebär äldre rosteribyggnaden och ett flertal andra mindre byggnader tillhörande att den innehar ett visst kulturhistoriskt värde. Denna värdering bedöms industrierna (varav några tillhörande AB Atomenergi) behövde rivas för fortfarande som rimlig och aktuell. Byggnaden uppvisar en del arkitek- att bereda anläggningen plats. Detta har i kombination med rivningen av turhistoriskt och bebyggelsehistoriskt intressanta drag, men besitter inte centralanläggningen inom Rosteriet 7 på senare tid inneburit att många av sådana kvaliteter att ett större värde kan motiveras. kvarterets årsringar har utraderats. Centralanläggningen visade på en naturlig utveckling mellan 1950-talets mer småskaliga industri- och kontorsbyggnader och en stor företagsgemensam kontorsanläggning från 1960-talet, samlat inom samma verksamhetsområde. Detta bidrog till att skapa ett slags sammanhang för byggnadsstyrelsens senare årsringar med storskaliga kontor, vilka i övrigt saknade koppling till verksamheten på platsen. Detta utvecklingsförlopp är idag svårläst. 98 Rosteriet 6 och 8 Kulturhistorisk värdering 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hus D Kvarteret Omgivningen Den andra etappen i kontorskomplexet utgör tydligt en senare årsring Helheten i det statliga byggnadskomplexet är idag fragmenterad och Omgivningen kring kvarteret Rosteriet vid Lövholmsvägen präglas av i byggnadsstyrelsens projekt. Om detta vittnar de indragna markerade splittrad, åtskilligt påverkad av rivningen av AB Atomenergis centralan- en flätning av industri och kontor, vilket kan ses som ett resultat av en muröppningarna med profilerade betongkrön och vinklade solbänkar, läggning, sedermera Nutek-huset. Det nya flerbostadshuset inom Rosteriet från stadens synpunkt motvillig strukturförändring. Politikens rädsla att samt den rundade fläktrumsuppbyggnaden. Dessa byggnadsdelar 7 som tagit 1960-talskontorets plats har inneburit en avsevärd skalför- förlora industrin har medfört riktade stöd och åtgärder i syfte att försöka visar på tydliga men lågmälda drag av postmodernism. Det är dock skjutning och har genom sin höjd blivit en dominant spelare i kvarterets upprätthålla livskraftiga verksamheter i Liljeholmen och andra äldre industri- inte fråga om några kreativt utsvävande former och färger eller särskilt sydöstra del. Detta har bidragit till att göra Rosterigränd mörk och trång. områden. Trots att kontoriseringen skedde genom en delvis oreglerad påkostade material, som i andra mer kända och lyxiga postmodernistiska I kombination med den svaga landskapsgestaltningen på den östra process och verkade svår att bromsa har industrins strukturer därför delvis kontorsbyggnader. Här ligger fokus fortfarande på effektivt arbete och sidan, rivningen av den tidigare påkostade landskapsarkitekturen kring varit sega. Stadsplanen som i början av 1900-talet satte industrierna i rationalitet. Liknande inslag med bl.a. postmodernistiskt inspirerade synliga centralanläggningen, och den för allmänheten otillgängliga sockelvåningen första rummet och lade ut breda gator, kajer och upplagsplatser för att betongelement känns igen från byggnadsstyrelsens produktion under som bostadshuset vänder mot gränden, har detta inneburit en påtaglig underlätta logistik och transporter har också haft en bestående verkan på 1980- och -90-talet på andra håll samt i de något senare och mer flärdfulla försämring av miljöns rumsliga kvaliteter. Landskapets utformning längs områdets uppbyggnad samt kvarters- och planstruktur. Grundstrukturerna etapperna av kontoren inom Stora Katrineberg (byggnaden närmast Rosterigränd och Lövholmsbrinken uppvisar generellt inga större kvaliteter i denna plan finns kvar på många platser även där industrierna har ersatts Liljeholmsstranden). Det är dock mer ovanligt för byggnadsstyrelsens och har begränsade värden i sin nuvarande form. Genom sin höjd har av annan bebyggelse. Ett fåtal byggnader i närområdet vittnar också om produktion att två årsringar i samma anläggning kan upplevas så tydligt på flerbostadshuset också brutit något av den visuella kopplingen till centrala denna period i början av 1900-talet, då man tog ett starkare grepp om detta vis sida vid sida. Liljeholmen. Ännu kvarstår dock en stark samverkan med de andra samhällsbildningen med tydligare reglering, planering och etablerandet av storskaliga kontoren från samma period inom grannkvarteren Tryckeriet nya allmännyttiga och sociala funktioner som kommunalhus, folkskola och Byggnaden präglas av ett större fokus på form jämfört med sin äldre och Stora Katrineberg både vad gäller byggår, funktion, karaktär och församlingshus. granne, och framstår genom fasadernas effektfulla reliefverkan som mer arkitektur. De kvarvarande byggnaderna inom kvarteret visar också, med arkitektoniskt intressant och självständig. Mötet med Trekantsparken undantag för flerbostadshuset, på en statlig kontinuitet sedan 1950-talet. I övrigt vittnar kvarterets omgivning i öster och söder om den intensiva vittnar om en större medvetenhet kring de yttre miljöfaktorerna runt stadsutvecklingen och omvandlingen från 1990-talet och framåt. kontorshusen och en tydligare ambition om att skapa en trivsam inramning I väster finns fortsatt ett rättframt möte mellan kontor och äldre industri Utvecklingen är typisk för många andra industri- och hamnområden som till arbetsmiljön genom bl.a. inslag av grönska, jämfört med tio år tidigare. med hårdgjord mark, parkering och den breda Trekantsvägen som löper vid den här tiden hade förlorat sin relevans och under 1990-talet och Det är tydligt att det gröna inslaget på ömse sidor om byggnaden utmed mellan brädgården och verkstadsbyggnaden inom Rosteriet 5. Gatans 2000-talet började omvandlas till nya funktionsblandade täta stadsdelar Rosterigränd och Lövholmsbrinken tilltar i riktning mot Trekantsparken, breda mått, räta sträckning och de kvarvarande byggnader med uttalad med särskilt fokus på bostäder och kontor för en köpstark medelklass. De och på så vis skapas en övergång och förankring mellan kvarteret och industriell karaktär som kantar den utgör fysiska spår av kvarterets och postmodernistiska storgårdskvarteren på Liljeholmsberget och bostäderna parkrummet. Huvudfasaden i sydväst vänder sig tydligt mot parken och stadsdelens industrihistoria. Kontorisering av Rosteriet 5, rivningar och de i den nya centrumanläggningen från början av 2000-talet är tydliga har med sin hög- och lågdel samt den rundade takprofilen en verkan som stora kontorshusen inom Tryckeriet bidrar till läsbarheten av strukturföränd- exempel på detta i närheten av Kv Rosteriet. 2000-talsbebyggelsen runt bidrar till att forma upplevelsen av park- och landskapsrummet runt sjön. ringarna i närmiljön under 1970- och 80-talet samt de ständigt pågående centrumet är förhållandevis nedtonad och enkel i sin karaktär i relation till Det är också den enda byggnaden i närmiljön runt Trekantsparken som omvandlingsprocesser som har präglat Liljeholmen som helhet. vissa andra omvandlingsområden från samma tid, där arkitekturen var mer härrör från 1990-talet och har något av en stilmässig koppling till den påkostad och lyxig. Desto mer påkostad blev dock landskapsarkitekturen postmodernistiska landskapsarkitekturen. kring centrumet med framför allt Trekantsparken och det välgestaltade nya Liljeholmstorget, vilka tydligare än något annat bidrog till att skapa Byggnadens ursprungliga utseende har i viss mån påverkats genom den utpräglat stadsmässiga och urbana karaktär som eftersträvades i ett inklädnad av fönsterbänkarna med vit plåt och förändrad entrésituation omvandlingsområde av detta slag. med utbyggt vindfång och skärmtak mot Rosterigränd. De vita plåtavtäck- ningarna har inte åsamkat någon betydande skada för byggnadens uttryck utan framstår som en i sammanhanget logisk lösning då de ansluter till andra vita plåtarbeten i burspråk och fläktrum. Vita plåtarbeten var också generellt ett vanligt inslag i byggnader från den här tiden och upplevs därför som väl integrerade med estetiken. Den ursprungliga funktionen som lokaler för Överstyrelsen för civil beredskap är inget som återspeglas i utformningen och är därför inte läsbart annat än genom byggnadens generella myndighetskaraktär. Byggnaden nyttjas idag till delar av kriminalvården, en annan statlig verksamhet med stort fokus på säkerhet. Detta visar på en statlig kontinuitet i byggnaden. Byggnaden har av stadsmuseet klassificerats som gul, vilket innebär att den innehar ett visst kulturhistoriskt värde. Denna värdering bedöms fortfarande som rimlig och aktuell. Byggnaden uppvisar en del arkitek- toniska och miljömässiga kvaliteter, men inte tillräckligt höga för att motivera ett större kulturhistoriskt värde. Rosteriet 6 och 8 99 Kulturhistorisk värdering 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trekantsparken Trekantsparken vittnar genom sina starka geometriska former och karaktären av anlagd prydnadspark om det nya internationella postmoder- nistiska parkideal som vuxit fram under 1980- och -90-talet. Det vattennära läget i ett tidigare industriområde är typiskt för liknande parker från samma tid. Kvarvarande äldre grönska utefter Trekantens strandlinje med bl.a. al, pil och björk bidrar stort till parkens lummiga inramning inåt och dess miljömässiga kvaliteter. Bebyggelsen kring parken bidrar i kontrast genom sina varierade höjder och uttryck till att skapa en dynamisk inramning utåt, vilket stärker parkens urbana karaktär och läsbarheten av platsen som ett omvandlingsområde. Parken är av stor betydelse för miljön i Liljeholmens centrum, och en miljö som många rör sig igenom. Rörelsemönstren diagonalt genom parken har varit etablerade sedan före dess tillkomst, och med det intilliggande klustret av tunnelbanestation, bussterminal och tvärbana är parken del av ett slags kommunikativt nav i Liljeholmens centrum. När Trekantsparken skulle komma att realiseras på 1990-talet definierades parkrummets yttre gränser endast av bebyggelsen inom kvarteret Rosteriet och tunnelbanespåren. Detta medförde att parken delvis fick anpassas efter den befintliga bebyggelsen inom kvarteret Rosteriet snarare än tvärtom. Det är troligen av denna anledning som hus D inom det statliga kontorskomplexet är så pass integrerat i parkmiljön. Parken tillför även betydande miljömässiga kvaliteter i omgivningen kring de stora kontorshusen, vilka i övrigt kantas av stråk som har en något svag landskapsgestaltning. 100 Rosteriet 6 och 8 Kulturhistorisk värdering 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRÄNDRING Liljeholmen är en stadsdel som kontinuerligt varit i rörelse och en av de Hus A Hus B och D miljöer i Stockholm som tydligast har präglats av ständiga omvandlingar. Detta förklaras delvis av det strategiska läget vid en viktig kommunika- För att vara en grönklassad och särskilt värdefull byggnad bedöms f.d. Hus B och D är gulklassade byggnader med visst kulturhistoriskt värde. tionsled i innerstadens periferi, vilket gjort platsen till lovlig och praktiskt bränsleelementfabriken vara relativt tålig för ändringar. Anledningen till Berättelsen om hur de tog plats i ett kvarter där AB Atomenergi och den belägen mark för utvecklig och etablering av till huvudstaden hörande detta står att finna i de förändrade sammanhang som uppstod i slutet av svenska utvecklingen av kärnkraften bedrivits fram till 1970 är delvis nya funktioner. Byggnadsbeståndet och planeringen har därför i relativt 1970-talet då byggnaden blev en del av det statliga kontorskomplexet läsbar men kraftigt påverkad av rivningen av centralanläggningen och stor grad styrts av yttre drivkrafter och behov som varit rådande vid olika och de ändringar av byggnaden som genomfördes i samband med denna nybygget av det storskaliga flerbostadshuset inom Rosteriet 7. Med tidpunkter snarare än uttalade stadsbyggnadsambitioner för stadsdelen omställning och senare. hänsyn till lägesfaktorerna med en placering i centrala Liljeholmen och i sig. Detta har resulterat i att det inte tagits några tydliga helhetsgrepp, dess karaktär av ständiga transformationer bedöms ett överordnat intresse utan olika utvecklingsfaser har hela tiden avlöst varandra. Av denna Byggnaden har tidigare varit sammanbyggd med en lägre ugns- och från kulturmiljösynpunkt vara att tillse att den historiska utvecklingen inom anledning har stadsdelen fått en brokig, varierad och splittrad karaktär där lagerhall. De ändringar som gjorts av västra fasaden bedöms inte vara kvarteret präglas av god läsbarhet. Byggnadsstyrelsens statliga förvalt- det finns få sammanhållna miljöer. Stadslandskapet är mångfacetterat i uttryck för en betydelsebärande årsring och bedöms inte ha tillfört ningsbyggnader är i grunden tåliga för ändringar så länge dessa görs i sin sammansättning av årsringar, vilka bitvis är uppblandade och i andra uppenbara kvaliteter. De nedre delarna av byggnadens västra fasad enlighet med byggnadernas logik och karaktär, och inte påtagligt försvårar fall existerar som tydliga separata enklaver. Överlag finns ovanligt få bedöms vara tålig för ändringar. läsbarheten av den ursprungliga myndighetsfunktionen. Mer specifikt arkitektoniskt eller stadsbyggnadsmässigt känsliga sammanhang. Det är innebär detta att byggnaderna är känsliga för åtgärder som medför att istället läsbarheten kring de olika utvecklingsfaserna som är den centrala Även bottenvåningen mot öster bedöms vara tålig för ändringar. ingående volymer och sammansättning blir otydlig, eller att karaktärs- aspekten att beakta från kulturmiljösynpunkt. Utvecklingsfaserna med Huvudentrén har kvar sin placering och form men merparten av material skapande delar rivs, byggs bort eller försvagas. Här är kontorskomplexets störst präglande verkan för Liljeholmen kan kopplas till den äldre industrin, och byggdelar är utbytta till nya som inte bedöms ha kulturhistoriska volymverkan med de alternerande hög- och lågdelarna samt speglingen tunnelbaneepoken med tillhörande infrastruktur och bostäder, de första egenvärden. Nödutrymningsentrén har ändrats. En ny entré med klumpigt kring hus C ett viktigt grepp att värna, eftersom detta illustrerar den kontorsetableringarna med efterföljande generationer kontorsbyggande skärmtak har tillkommit. De postmoderna ventilationskanalerna med logiska uppbyggnaden och etappindelningen. Det är generellt av vikt att samt omvandlingen till multifunktionell blandstad. belysningsarmaturer längs fasaden är välgjorda men saknar koppling till de ursprungliga volymerna förblir läsbara. Vidare är de tidstypiska och för den modernistiska arkitekturen. byggnadsstyrelsen klassiska inslagen med fönsterband, redovisning av Detta innebär att stadsdelen som helhet är och genom historien har kommunikationer och teknik, betongelement och det runda trapphustornet betraktats som förhållandevis tålig för förändringar. Det finns därför relativt Med tanke på det strikta fasadmönstret som upprepas på samtliga plan särskilt viktiga. Ett vanligt förekommande drag på just detta kontorskomplex få karaktärsdrag som är viktiga att värna från kulturmiljösynpunkt för bedöms bottenvåningen kunna brytas loss och få en öppnare karaktär. är även flacka burspråk. Dessa element är också karaktärsdrag eller stadsdelen i sin helhet. De historiska karaktärsdrag som trots allt finns är Byggnadens industriella arv behöver dock genomgående beaktas. generella koncept som kan plockas upp och vidareutvecklas eller användas viktiga att värna, men handlingsutrymmet är större än på många andra håll. som inspiration vid förändring. Bebyggelseområden och strukturer. Gavlarna har stor betydelse för byggnadens formspråk och kulturvärden. Här framträder den för Karl G.H. Karlsson karaktäristiska grupperingen Mot Lövholmsvägen utgör burspråket i blank rostfri plåt på hus B ett tydligt Trekantens träd är dock ett dominerande inslag i stadsbilden och av fönster i kontrast till lugna slutna murytor och den livliga taksiluetten motiv i huvudfasadens mittparti, som bör värnas. Den blanka rostfria plåten tycks delvis ha fungerat som en skalreferens för bebyggelsen på mer som även den återkommer i andra verk av arkitekten. Den norra gavelns är generellt ett inslag som har minskat i och med ombyggnaden av hus övergripande nivå. I vissa vyer, från söder mot norr, kan man se hur medvetet formade ventilationsgaller är ett arkitektoniskt utropstecken. C, och kvarvarande sådana delar bör bibehållas i så hög utsträckning bebyggelsen har förhållit sig till trädtoppshöjd och hur punkthus på höjder Gavlarna bedöms vara känsliga för ändringar som gör dessa karaktärsdrag som möjligt för att det strukturalistiska draget ska vara fortsatt läsbart. De varit det enda som brutit. Hus D var en stor skala i sammanhanget vid mindre framträdande. uppstickande fläktrummen och trapphusen är också av viss betydelse för tillkomsttiden, men förhöll sig genom lågdelen fortsatt delvis till trädnivån. byggnadskomplexets siluett, särskilt mot Trekantsparken. Bostadshuset inom Rosteriet 7 har dock inneburit en skalförändring som Byggnaden har sedan länge en slätstruken färgsättning. Strävan har varit slagit igenom stort och brutit mönstret. Denna skalförskjutning är något att tona ned byggnadens verkan och anpassa den till omgivningen. Den Generellt är komplexet genom sina många ingående delar känsligt för flera som kan förväntas fortsätta framöver i och med aktuella utvecklingsplaner blaskiga kulörtonen som målats på fasaden har också dolt de ursprungliga mindre tillägg som kan bidra till plottrighet. Eventuella additioner av volymer för Marievik och Liljeholmens centrum. Det storskaliga landskapsrummet och starkt tidstypiska kvaliteter som den genomfärgade ädelputsen med eller andra former av tillägg som inte hindrar läsbarheten kan ändå vara medför generellt en viss tålighet för höjder, men rollen av befintliga inslag av glimmer som ursprungligen prydde byggnaden. Fasadens möjliga att pröva och bör då hanteras som större grepp. dominanta byggnader på höjder är värd att beakta (exempelvis Nybohov ritsningar framträder inte heller med nuvarande fasadbehandling. Bränsle- och Liljeholmsberget). elementfabrikens historik och dess arkitektur motiverar en färgsättning och Huvudentrén samt övriga ytterdörrar är utbytta och/eller ombyggda fasadbehandling som gör den större rättvisa. och därmed tåliga för ändringar. Den i sen tid förändrade delen mot I övrigt bedöms företeelser som siluett och siktlinjer inte ha någon Rosterigränd (Hus C) är även den tålig. Den uppstickande källarvåningen avgörande betydelse i detta fall. Från högre belägna punkter i stadsdelen Invändigt är det främst strukturen med huvudtrapphus i södra delen och och gården mot Lövholmsbrinken besitter inga större kvaliteter eller finns visuell kontakt med Reimersholme och Södermalm men inga starka utrymningstrapphus i norr samt utformningen av dessa trapphus som karaktärsdrag som är av betydelse för läsbarheten, och är därmed också siktlinjer mot landmärken. I vissa lägen framträder Cementas silor och bedöms vara känsliga för ändringar. tålig. Högalidskyrkan på avstånd, men det är inte fråga om några medvetet anlagda betraktelsevinklar eller utkikspunkter. Sammanfattningsvis bedöms handlingsutrymmet för stadsdelen och kvarteret Rosteriet vara relativt stort. Rosteriet 6 och 8 101 Förutsättningar för förändring 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄLLHÄNVISNING Litteratur Internet Andersson, T., Hallemar, D. & Kling, A. (2013). Guide till svensk landskaps- Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet, https://app.raa.se/open/ arkitektur. Stockholm: Arkitektur. bebyggelse/ Byggnadsstyrelsen. (1983). Byggnadsstyrelsen: byggnadsverk och Digitalt museum, https://digitaltmuseum.se/ verksamhet. Stockholm: Byggnadsstyr. Kringla, Riksantikvarieämbetet, https://kringla.nu/kringla/ Finansdepartementet. (1963). Statens offentliga utredningar 1963:69. Lokalisering av statlig verksamhet. Lantmäteriets karttjänst, https://minkarta.lantmateriet.se/ Gårdstedt, H, Magnusson, J., Alton, J., Johansson, L. & Libeck, M. (2019). Stockholmskällan, https://stockholmskallan.stockholm.se/ Lövholmen 12 m.fl. Kulturmiljöutredning. Tyréns. Stockholms universitetsbibliotek, Kartrummet, https://kartavdelningen.sub. Lagergren, M. & Magnusson, J. (2019). Marievik, Kulturhistoriskt underlag su.se/kartrummet/ för detaljplanearbete och antikvarisk konsekvensbeskrivning. Tyréns. Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/ Lagergren, M. (2021). PM Kulturvärden Rosteriet. Lagergren, M., Nilsson, D. & Pettersson, S. (2024). Liljeholmen stadsbildsanalys. Tyréns. Arkiv Nilsson, S. (1994). Byggnadsstyrelsen 1918-1993. [Stockholm]: [Statens Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv fastighetsverk]. ArkDes Norqvist-Svensson, G. (2023). Pharmacia i 100 år. Företagskällan. Stockholmskällan Reaktorn: AB Atomenergis personaltidning. (1957-1979). Stockholm: AB Atomenergi. Stockholms stadsarkiv Spång, A. (2020). Myndighetsflyttar med svåra följder. Publikt. Kommunfullmäktigetryck Stockholms stad. (2008). Parkplan Liljeholmen. Gatukontorets parkavdelnings arkiv Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad. (1997). Områdesplan Riksarkivet Liljeholmen. Tekniska museet (2021). Kärntekniska anläggningar i Sverige. Övrigt Thörner, L., Innerstedt, F. & van Gelderen, N. (2019). Kulturmiljöunderlag Strålsäkerhetsmyndigheten. (2024). Atomåldern och den svenska linjen - Liljeholmens centrum. Nyréns. Strålsäkerhetens historia del 3. Strålsäkert - En podd om strålning. Vattenfall (u.å.). Den svenska linjen. Wikdahl, C.E. (2007). Marvikenreaktorn - ett industripolitiskt utvecklings- projekt i otakt med tiden. 102 Rosteriet 6 och 8 Källhänvisning 2025-08-27 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 31500-4202 rnD ,62-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Konsekvensbeskrivning kulturmiljö.pdf] ROSTERIET 6 & 8 LILJEHOLMEN, STOCKHOLM Konsekvensbeskrivning kulturmiljö Slutversion 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UPPDRAG Titel på rapporten: Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Stockholm, Konsekvensbeskrivning kulturmiljö Version: Slutversion Datum: 2025-11-21 Utskriftsformat: Liggande A3 MEDVERKANDE Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Kontaktperson: Margaretha Hult Uppdragsansvarig: Daniel Nilsson, Kulturgeograf Handläggare: Martin Lagergren, Bebyggelseantikvarie Klara Sundlöf, Kulturmiljöspecialist Kvalitetsgranskning: Daniel Nilsson, Kulturgeograf Övrigt: Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns AB om inget annat anges. Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ...............................................................................4 Bakgrund och syfte ..................................................................................................4 Tidigare utredningar .................................................................................................4 FÖRUTSÄTTNINGAR ..............................................................6 Aktuella lagrum ........................................................................................................6 Vägledande dokument ...........................................................................................11 KORT HISTORIK ....................................................................15 Liljeholmen .............................................................................................................16 Kvarteret Rosteriet .................................................................................................18 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ............................................22 Hus A ......................................................................................................................23 Hus B .....................................................................................................................23 Hus C .....................................................................................................................24 Hus D .....................................................................................................................24 KULTURVÄRDEN ...................................................................25 Hus A ......................................................................................................................26 Byggnadsstyrelsens kontorskomplex .....................................................................27 Kvarteret ................................................................................................................28 Omgivningen ..........................................................................................................28 PLANFÖRSLAGET .................................................................29 Arkitektonisk stadsbyggnadsidé .............................................................................29 Arkitektonisk idé för bebyggelsen ..........................................................................30 Arkitektonisk idé för utemiljön, gårdar, platsbildningar ..........................................33 PLANFÖRSLAGET I RELATION TILL RIKTLINJER I KULTURMILJÖANALYS .........................................................34 Stadsdelen .............................................................................................................34 Hus A ......................................................................................................................35 Hus B och D ...........................................................................................................36 KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN ...........................37 Påverkan på stadsbilden ........................................................................................39 Konsekvenser för byggnaderna .............................................................................49 Konsekvenser för kvarteret och omgivningen ........................................................50 SAMLAD BEDÖMNING ..........................................................51 KÄLLHÄNVISNING .................................................................52 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Rosteriet 6 och 8 Inledning 2025-11-21 INLEDNING Bakgrund och syfte Konsekvensbeskrivning kulturmiljö Tidigare utredningar Tyréns Sverige AB har fått i uppdrag av Vasakronan Fastigheter AB att ta En konsekvensbeskrivning för kulturmiljö tas fram i samband med En kulturmiljöanalys har tagits fram av Tyréns Sverige AB, 2025-08-27. fram en konsekvensbeskrivning för Rosteriet 6 och 8, två fastigheter som planläggning som berör kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller miljöer. I analysen beskrivs planområdets och omgivningens historik och inrymmer kulturhistoriskt värdefulla fabriks- och kontorshus med centralt Syftet med konsekvensbeskrivningen är att beskriva den påverkan nuvarande bebyggelse. I rapporten ingår kulturhistorisk värdering av läge i stadsdelen Liljeholmen, angränsande till Liljeholmen centrum och som bedöms uppstå på kulturvärden och analysera vilka konsekvenser bebyggelsen inom planområdet. planen ger för kulturvärden och kulturmiljön. Konsekvensbeskrivningen Trekantsparken. Kvarteret har en intressant historisk bakgrund kopplat till den tidiga utvecklingen av svensk inhemsk kärnkraftsproduktion, där den ska fungera som stöd för myndigheter, remissinstanser och allmänhet i Kulturmiljöanalysen fungerar som underlag för föreliggande konsekvens- äldsta kvarvarande byggnaden inom Rosteriet 6 uppfördes på 1950-talet planprocessen. beskrivning. Planförslagets konsekvenser bedöms i relation till de som fabrik för framställning av bränsleelement till kärnreaktorer för det kulturvärden och de riktlinjer som tidigare redovisats i analyserna. halvstatliga företaget AB Atomenergi. De andra byggnaderna uppfördes Upplägg av Byggnadsstyrelsen i två etapper 1979-81 samt 1987-91 som del av ett större sammanhängande kontorskomplex för statliga myndigheter, Rapporten inleds med ett förutsättningskapitel där vägledande dokument Statens Industriverk respektive Överstyrelsen för civil beredskap. och aktuella lagrum beskrivs. Därpå följer en kort sammanfattning av historik, varefter de kulturvärden som identifierats i tidigare kulturmiljöa- Beslut om att påbörja aktuellt planarbete med diarienummer 2024-00513 nalyser återges. I nästföljande två kapitel beskrivs planförslaget och dess togs av stadsbyggnadsnämnden 2025-02-21. En kulturmiljöanalysen togs konsekvenser för kulturmiljön. fram mot bakgrund av pågående detaljplanearbete med syfte att utveckla befintlig bebyggelse med på-, om- och tillbyggnader. Föreliggande rapport syftar till att redogöra för konsekvenser av planförslaget. Rosteriet 5 B A Rosteriet 6 C 6 Rosteriet 8 Rosteriet D 8 Rosteriet 7 Trekants- parken Situationsplan över kvarteret, aktuella fastigheter inom röd streckad linje. Hus A är den tidigare bränsleelementfabriken som uppfördes för AB Atomenergi 1957- 58. Husen B-C-D är de statliga förvaltningsbyggnaderna som Byggnadsstyrelsen lät uppföra under senare delen av 1900-talet. B och C uppfördes som kontor för Statens Industriverk 1979-81 och D uppfördes för Överstyrelsen för civil Kartutsnitt som visar planområdet, Rosteriet 6 och 8, inom vit streckad linje. beredskap 1987-1991. Källa: Vasakronan, bearbetad av Tyréns. Källa: Lantmäteriet, bearbetad av Tyréns. 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 5 Inledning 2025-11-21 N REF 99 TM, RH 2000. Ovan till vänster, orienteringskarta som visar områdets läge i Stockholm (inom svart ruta). Ortofotot visar berörd del av Liljeholmen, med kvarteret Rosteriet och ingående fastigheter utmärkta i rött. Rosteriet 6 och 8 inom heldragen röd linje. Fastigheterna avgränsas av Lövholmsvägen i norr, Liljeholmsvägen i öst, Rosterigränd i söder och Lövholmsbrinken i nordväst. Källa: Lantmäteriet, bearbetad av Tyréns. Norrmalm Kungsholmen Gamla stan Stockholm Södermalm 500 1000 1500m LLöövvhhoollmm KK vv ss SS vv ttrr ää aa gg nn ee dd nn eenn ää gg ee nn KKvv TTrryycckkeerriieett KKvv SSttoorraa KKaattrriinneebbeerrgg vv ss nntt 55 KKvv aa kk ee RRoosstteerriieett TTrr 66 88 Trekanten 77 KKvv LLiillllaa KKaattrriinneebbeerrgg TTrreekkaannttssppaarrkkeenn LL iilljjee hh oo llmm KKvv VVäänntthhaalllleenn ss vv nn ää ee gg gg ee ää nn vv LLiilljjeehhoollmmeenn ee cceennttrruumm äälljj tt rr ee dd öö SS 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRUTSÄTTNINGAR Aktuella lagrum PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, Plan- och bygglag (2010:900) byggprodukter, tomter och allmänna platser 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden allmänna och enskilda intressen. PBL:s åttonde kapitel reglerar krav på byggnadsverk, används och samt hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vid en bygglov- fastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en sprövning omfattas byggnader eller områden som bedöms kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och ha särskilt kulturhistoriskt värde av förbud mot förvanskning en översiktsplan över hela kommunen. Lagen innehåller föreskrifter kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och av kulturvärden, 8 kap. 13§. För alla byggnader gäller även om bland annat detaljplaner och bygglov. regionala förhållanden främja varsamhetskrav och särskilda krav vid underhåll enligt 8 kap. 17§ och 14§. Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, Förbud mot förvanskning regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av användbar för alla samhällsgrupper, förvanskas. kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas är juridiskt bindande. råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, på bebyggelseområden. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och byggnader som inte kräver lov enligt Plan- och bygglagen är även 2 Underhåll och varsamhet 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. kap. 6 § tillämplig. 14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen underhållas så att de särskilda värdena bevaras. och intresset av en god helhetsverkan. 17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens 6 § Tredje stycket karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggel- seområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. 6 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gällande plan För de aktuella fastigheterna gäller Pl 7973, Förslag till ändrad och utvidgad stadsplan för kv Rosteriet mm inom stadsdelen Liljeholmen i Stockholm, fastställd av regeringen 30 oktober 1980. För huvuddelen av marken inom fastigheterna är användningen reglerad till kontors- och industriändamål. Utanför detta område i söder är marken prickad och får inte bebyggas. På norra sidan finns en mer stormönstrad prickmarkering som anger underbyggnad (planterad). Mot sydväst är marken +-markerad, vilket anger område som får bebyggas i mindre omfattning. Närmast sjön Trekanten är marken planlagd som park, förutom området Trekantsplan. Området sydväst om Kv Rosteriet, mellan tunnelbanestationen och sjön Trekanten, var vid tiden då planen upprättades till stor del hårdgjort och användes huvudsakligen som parkering. Utsnitt ur gällande plan Pl7973. Ungefärlig gräns för planområdet i svart streckad linje. Källa: Stockholms stadsbyggnadskontor. Rosteriet 6 och 8 7 Förutsättningar 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kulturhistorisk klassificering Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt PBL har Stockholms stad N antagit en klassificeringskarta med kulörmarkeringar för byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassificeringen som utförs av Stockholms stadsmuseum är ett kunskapsunderlag utan rättsligt bindande verkan. De tre klasser som Stadsmuseet använder sig av är: Blått – Fastighet med bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Grönt – Fastighet med högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gult – Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av de tre klasserna. Det finns även fastigheter som är skrafferade vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativt att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. För kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer är Plan-och bygglagens förbud mot förvanskning samt de generella paragraferna om hänsyn, varsamhet och anpassat underhåll tillämpliga. De aktuella fastigheterna är gulklassade, med undantag för den östra byggnaden inom fastigheten Rosteriet 6 som är grönklassad. Fastigheterna gränsar till grönklassad bebyggelse inom Tryckeriet 14 i norr och Lilla Katrineberg 2 i öst. Tryckeriet 14 är en kontorsbyggnad ritad av Backström & Reinius på 1970-talet. Lilla Katrineberg 2 är en f.d. folkskolebyggnad uppförd kring skeleskiftet 1900. I närheten inom Lilla Katrineberg 1 ligger också f.d. Brännkyrka församlingshus från 1920/25 (idag Nordiska Musikgymnasiet), som är blåklassad. Stora Katrineberg, en gård från 1700-talet, är den andra blåklassade fastigheten i planområdets närhet. Utsnitt ur klassificeringskartan. Planområdet inom röd linje. Källa: Stockholms stadsmuseum Denna ligger emellertid omgärdad av kontorshus, och har inte särskilt stor synlighet utifrån. I övrigt finns grönklassade fastigheter och bebyggelse på flera håll i stadsdelen. I nordöst är Liljeholmsbron, Liljeholmens f.d. godsstation och kommunalhus grönklassade, såväl som tre byggnader för kontor och lager i Marievik (varav en nu är riven). I nordväst är stora delar av Lövholmens industribebyggelse grönklassad. Söder om Trekanten är stora delar av bostadsbebyggelsen i Nybohov grönklassad. 8 Rosteriet 6 och 8 Förutsättningar 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Miljöbalken (1998:808) Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och Miljöbalken (MB) syftar till att främja en hälsosam och god miljö för Liljeholmen ligger inte inom något område som är av riksintresse för kulturmil- handelsstad både nuvarande och framtida generationer genom bestämmelser för jövården. Området angränsar dock till riksintresset Stockholms innerstad hushållning av mark och vatten och reglerar bland annat riksintressen med Djurgården [AB 115] i norr. De aktuella fastigheterna har ingen direkt • Hamnanläggningarna från skilda tider och för kulturmiljövården. visuell kontakt med riksintresset, men Liljeholmens norra strandlinje och front byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. mot Liljeholmsviken, Reimersholme, Långholmen och Södermalm är av viss Riksintresse för kulturmiljövården relevans för upplevelsen av riksintresset. Riksantikvarieämbetets motivering av • Kajerna och hamnarna som skapar en utpekandet lyder: karaktäristisk front mot vattnet. Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv och regleras • Industrimiljöerna som speglar Stockholms i 3 kap 6 § MB. Ett riksintresse för kulturmiljövården är en miljö eller ett betydelse som industristad, [...]. landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar samhällsprocesser. funktionen som landets huvudstad och politiska och administrativa Stockholm blir storstad centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön Inom riksintresseområden väger de kulturhistoriska värdena därför och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikations- • Stadsbyggandet från mitten av 1800-talet fram till tiden runt sekelskiftet 1900. särskilt tungt vid beslut om ändrad mark eller vattenanvändning och mässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för den fysiska miljön i övrigt. Att tillvarata kulturmiljövårdens riksintressen länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De • Nya typer av offentliga byggnader, såsom handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets olika epokerna och århundrandena som är väl representerade i Långholmens centralfängelse, Östermalms kulturhistoriska värden och potential ska vara fortsatt tongivande vid stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets saluhall, sjukhusmiljöer, skolorna [...]. förändringar. slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö). Riksintresseområdets uttryck, olika miljöer och företeelser som tillsammans berättar om viktiga aspekter av stadens historia och skapar grunden för riksintresset, beskrivs i Riksantikvarieämbetets riksintresse- beskrivning. Följande uttryck är av viss relevans avseende den del av Gröndal [AB 116] riksintresset som ligger närmast Liljeholmen. Liljeholmen angränsar också till riksintresset Gröndal [AB 116] i väster. Området har historiska kopplingar med Liljeholmen och ligger geografiskt nära, men sannolikt kommer eventuella förändringar i Relevanta uttryck för riksintresset [AB 115] planområdet inte ha någon större betydelse för upplevelsen av den • Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och riksintressanta miljön i Gröndal. Riksantikvarieämbetets motivering av malmarna, med de många broarna som förbinder utpekandet lyder: stadens olika delar med varandra och med ytterstaden. • Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till Bostadsområde i västra och centrala Gröndal som har sitt millennieskiftet. ursprung i en arbetar-och fabriksförstad. Stora s k hyresvillor speglar en för 1900-talets början tidstypisk arbetarbe- • Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig byggelse som under åren 1944-52 delvis ersattes med nya över mängden. epokgörande bostadstyper och husformer som blivit en viktig förebild för svenskt och internationellt bostadsbyggande under • Fronterna mot vattenrummen och Stockholms inlopp, efterkrigstiden. både från Saltsjön och från Mälaren. • De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen mot vattnet. • Utsiktspunkter som gör det möjligt att blicka ut över stadslandskapet. • Gatuvyer med enskilda byggnader eller andra element som blickfång. Utbredning av riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Den aktuella delen av Liljeholmen inom svart ring. Källa: Boverket Fortsättning av relevanta uttryck indelat på teman i nästa ruta. Rosteriet 6 och 8 9 Förutsättningar 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kulturmiljölagen (1988:950) Genom kulturmiljölagen (KML) anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. KML är den centrala lagen för kulturmiljövården. Här anges att länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet och att Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet. Kulturmiljölagen (KML) innehåller bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga byggnadsminnen och vissa kulturföremål. I kulturmiljölagen står det att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön och ansvaret delar vi tillsammans: såväl myndigheter som enskilda personer är skyldiga att visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider som har tillkommit genom forna tiders bruk och som är varaktigt övergiva och tillkomna före 1850. Lämningar som är yngre än 1850 brukar kallas för övriga kulturhistoriska lämningar. KML kap. 2, 2 och 6 §§ Det är förbjudet att utan tillstånd enligt kulturmiljölagens 6 § att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Enligt 2 § hör till en fornlämning ett så stort område som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde. Fråga om fastställelse av gränserna för ett fornlämningsområde prövas frågan av länsstyrelsen. Fornlämningar På Liljeholmen finns överlag mycket få fornlämningar. Inom utrednings- området finns endast tre övriga kulturhistoriska lämningar; en fyndplats för Utbredning av Stockholms stadslager, RAÄ 103. Källa: Riksantikvarieämbetet, Fornsök en skafthålsyxa vid Årstadal, samt en terrassering och grav markerad med sten/block väster om sjön Trekanten. KML kap. 3 och 4 Utsnitt ur Fornsöks karta över registrerade fornlämningar, möjliga och övriga kulturhistoriska lämningar på Liljeholmen. Källa: Stockholms stadsmuseum Byggnadsminnen och kyrkor Det finns inga byggnadsminnen eller kyrkor som skyddas enligt kulturmiljlöagen inom utredningsområdet. 10 Rosteriet 6 och 8 Förutsättningar 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vägledande dokument Översiktsplan I den till översiktplanen tillhörande kartan över utvecklingsmöjligheter är Stockholms stads översiktsplan Stockholm växer antogs 2018. Stockholms Liljeholmen till stora delar identifierat som stadsutvecklingsområde för stad framhåller att bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har komplettering respektive Stadsutvecklingsområde för omvandling. betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsut- vecklingen. ARKITEKTUR I ÖVERSIKTSPLANEN KULTURMILJÖ I ÖVERSIKTSPLANEN I avsnittet Arkitektur och gestaltning anges bland annat följande Under rubriken Kulturmiljö i en växande stad redogör riktlinjer i ÖP: Stockholms stad för hur kulturmiljöer ska tas tillvara i utvecklingen av staden. Relevant i detta fall är bland annat: • Varje byggprojekt ska bidra till att stärka upplevelsen av Stockholm som helhet och förbättra den gemensamma • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har stadsmiljön för medborgare och besökare. Det ska bidra positivt betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en till omgivande stadsdel och samspela med sin närmiljö. resurs i stadsutvecklingen. • Genom att bygga och planera framåt med utgångspunkt • Att väva samman ny bebyggelse med befintliga värden i Stockholms goda stadslivskvaliteter, kulturmiljöer och är angeläget i stadsbyggandet. Nya tillägg i stadsväven skönhetsvärden ska stadens identitet stärkas och utvecklas. ska uttrycka ett medvetet förhållningssätt till kulturmiljöns värden. • Stockholms karaktär skapas genom stadsdelarnas och byggnadernas unika prägel. När staden växer är det viktigt • Stadsbyggandet ska ta sin utgångspunkt i kunskap om att ta stöd i dessa kvaliteter vid tillägg och omvandlingar. Nya stadsdelarnas olika karaktär, hur de samspelar med byggnader, till- och påbyggnader ska på ett medvetet sätt beakta landskapets förutsättningar, deras olika stadsplanemönster och utveckla stadsdelens särart, förhållandet till topografi, och hustyper. platsens utblickar samt kopplingar mot vattnet och de gröna rummen. • Ett medvetet förhållningssätt till befintliga kvaliteter är därför en förutsättning vid tillägg och omvandlingar. • Stor vikt läggs vid varje projekts nytta för allmänna intressen. Dess funktioner och kvaliteter ska bidra till ett attraktivare • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, stadsrum. Viktiga utgångspunkter är trygghet, jämställdhet och säkerställas, tas omhand och utvecklas. att offentliga rum är tillgängliga för alla oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och • Offentliga rum ska planeras så att de blir attraktiva och inbjuder genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. fler att stanna och delta i ett aktivt stadsliv. Stadens rum ska vara Vid mindre kompletteringar och ändringar ska hänsyn tas till flexibla och robusta så att de fungerar under olika årstider, över omgivande stadsbyggnadskaraktär. Ett formulerat förhåll- Stadsutvecklingskarta. Källa: Stockholm stad. dygnet och till vardags och evenemang. ningssätt behövs till befintlig bebyggelses skala, placering, proportioner, byggnadsmaterial och färgsättning. • Nya gröna kvaliteter behöver beaktas i både nya och befintliga miljöer så att balans mellan bebyggelse och grönska åstadkoms. • Ändringar och renoveringar av enskilda byggnader ska utgå från kunskap om befintlig kulturmiljö. Ändringar ska göras • Nya byggnader ska gestaltas så att de bidrar till aktivitet och medvetet så att karaktärsdrag tas tillvara och utvecklas. Ett upplevelse av mänsklig närvaro i staden. Bottenvåningar förhållningssätt som förstärker kulturvärdena kan innebära som tillåter olika verksamheter och bidrar med öppenhet ger en anpassning till den befintliga karaktären eller ett mer stadsrummen ökad trygghet och mångfald. samtida uttryck • Fasader och tak bör genom sin utformning bidra till stadens liv. • Grönska, parker och naturområden ska utvecklas så att Arkitekturen i Stockholm ska utformas med god proportionering, kulturvärden tas tillvara samtidigt som nya estetiska och medveten färgsättning och god dagsljushantering. sociala värden tillförs. Rosteriet 6 och 8 11 Förutsättningar 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utvecklingsmöjligheter Liljeholmen och Hägersten Planområdet ligger inom stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö, inom Nedanstående utvecklingsmöjligheter har identifierats mer specifikt för stadsdelen Liljeholmen. Om stadsutveckling för Liljeholmen och Liljeholmen. Hägersten som helhet anges enligt följande i översiktsplanen. Stadsutveckling Liljeholmen och Hägersten Liljeholmen Det är viktigt att utveckla området kring Södertäljevägen till ett Redan på 1700-talet etablerade sig de första industrierna i urbant stråk med ny blandad bebyggelse. Det skulle minska Liljeholmen och industrialiseringen har tagit sig olika former under barriäreffekterna och bättre koppla samman Liljeholmen med årens lopp. Årstadal. Det vore också positivt för vidarekopplingarna mot Södermalm. Liljeholmen har sedan början på 00-talet genomgått en större omvandling till en blandad stadsdel med nya bostäder, ökad Vinterviken och sjön Trekanten är betydelsefulla områden för service och handel och utgör en knutpunkt med kollektivtrafiken. rekreation för söderort, och Telefonplan och Liljeholmen är viktiga noder i staden. Västberga och Årsta kombiterminals funktion för Sjön Trekanten är ett populärt rekreationsområde med fiske, stadens gods- och logistikhantering ska värnas och utvecklas. skridskoåkning och stigar. Natur och miljö Liljeholmen har fortsatt mycket stora möjligheter till stadsut- veckling. Det goda läget kommer att stärkas ytterligare genom Det gröna sambandet längs med Mälaren, över Vinterviken och att en ny tunnelbana byggs mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Det Trekanten till Årstaskogen behöver utvecklas. Västberga IP, stärker Liljeholmen som arbetsplatskluster där fler kontorseta- Aspuddsparken och Mellanbergsparken bör stärkas som gröna bleringar eftersträvas och prioriteras. Fler i söderort får närmare målpunkter för flera stadsdelar. till arbetet och det lokala näringslivet får bättre förutsättningar. Skola, idrott och kultur Behovet av mötesplatser är stort och växande, särskilt för ungdomar. Förutsättningarna för ett nytt bibliotek i stadsdelen Det behövs fler grundskolor och ytor för idrott i området. Till utreds. Liljeholmshamnen har stor stadsutvecklingspotential. 2040 finns ett behov motsvarande fem nya skolor samt fler nya förskolor. 2017 planeras byggstart av en specialhall för En särskilt omfattande utveckling bör ske genom att verksam- gymnastik. Utöver det finns behov av fyra konstgräsplaner och en hetsområdet Lövholmen omvandlas till en ny stadsdel. I samband modernisering av Västertorps sim- och idrottshall, alternativt en ny med detta behöver cykelvägarna byggas ut. anläggning. Fler parker och en satsning på stadsdelens möte med vattnet som en målpunkt behöver utvecklas, liksom de ekologiska sambanden mellan Årstaskogen och Trekanten-Vinterviken. 12 Rosteriet 6 och 8 Förutsättningar 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms byggnadsordning Följande vägledande punkter för Tät blandstad redovisas i byggnads- ordningen: Stockholms byggnadsordning kan ses som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som förtydligar planens delar om allmänna Vägledning - tät blandstad Vägledning- vattenrum intressen: Kulturmiljö i en växande stad och Arkitektur och gestaltning. • Utveckla nya stadsmiljöer med utgångspunkt ur • Beakta de öppna vattenrummen i alla skalor, och platsspecifika naturoch kulturvärden i alla skalor. Ta stöd dess karakteristiska inramning av vegetation, berg, i kunskap om den omgivande bebyggelsens karaktär. Byggnadsordningen inleds med följande punkter: kajer eller bebyggelse. Uttorma bebyggelsefronter mot omgivande vattenrum, parker och grönområden samordnat utifrån en tydlig • Utforma ny bebyggelse mot stadens vattenfronter gestaltningsidé. utifrån en samordnad gestaltningsidé och med stöd • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till i stadslandskapets natur- och kulturvärden. Beakta alla skalor, från detalj till staden som helhet. • Skapa en rumsligt integrerad stad genom att i planeringen de offentliga och representativa byggnadernas säkerställa tillgången till mötesplatser som torg och parker. skala, framträdande exponering och gestaltning. överbrygga fysiska barriärer så långt som möjligt, till • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla exempel trafikleder och spårområden. • Beakta utblickar och siktlinjer mot vattnet både vid samtiden och planeras för framtida behov. planering av ny bebyggelse och när förändringar • Utforma gator och torg utifrån den mänskliga skalan och görs inom befintlig bebyggelsestruktur. • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den så att ett tryggt och levande stadsliv främjas. Utforma specifika platsen. bottenvåningarna så att stadsrummet blir upplevelserikt • Utforma stränder och kajer samt platser mellan och aktiveras. bebyggelse och vattenrum med offentlig karaktär så att stadslivet berikas. Aktivera och tillgängliggör • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd vattenkontakten. Utveckla de sjöfartsanknutna i kunskap om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas • Studera särskilt gaturummens och torgens storlek och miljöerna så att det maritima kulturarvet blir fortsatt proportioner samt gatusektionens uttormning. Säkerställ som idé. avläsbart. att gaturummen kan inrymma olika funktioner beroende på gatutyp, till exempel förgård, trädplantering, kollektivtrafik, • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till • Utforma broar så att det fria intrycket av trygga gång- och cykelbanor samt angöring för handel. att lösa samhällets långsiktiga behov och tillföra staden Sträva efter balans mellan gestaltning och funktion. vattenytorna och siktlinjer bibehålls så långt som möjligt. Befintliga broar med ett kulturhistoriskt värde hållbara kvaliteter med människan som utgångspunkt. ska beaktas och vara fortsatt tydliga i stadsbilden. • Integrera lösningar i gestaltningen av de offentliga Nya broar ges ett samtida uttryck i gestaltningen rummen, kvartersstrukturen och enskilda byggnader som med stöd i kunskap om stadens karaktär. främjar ett klimat- och kretsloppsanpassat stadsbyggande och ger förutsättningar för olika ekosystemtjänster. Beakta Byggnadsordningen beskriver hur staden har vuxit fram historiskt, att detta kan påverka arkitekturen och stadsrummet och stadslandskapets förutsättningar och stadsdelarnas karaktärer. Den skapa nya förutsättningar och uttrycksmöjligheter. innehåller också vägledningar och processtöd för stadens fortsatta utveckling. • Uttorma byggnader och offentliga rum på ett tåligt sätt som medger flexibel användning och uppdatering för framtida Vägledning- parker och naturområden tekniska lösningar, till exempel inom miljöteknik. Liljeholmen hänförs i byggnadsordningen till stadsbyggnadska- • Gestalta parker och grönområden med utgångspunkt raktären Tät blandstad. Således inkluderas även det modernistiska ur Mälarens och Saltsjöns varierade natur- och city, och det för planområdet aktuella västra city, vars karaktärer kulturlandskap med sina hällmarker, skogsklädda höjder, öppna dalstråk och naturstränder. skiljer sig från den klassiska och äldre stenstadens. Dessa delar bibehåller emellertid delvis stenstadens kvartersstruktur och vissa • Utforma parker och grönområden så att de blir inslag av för stenstaden typisk bebyggelse. attraktiva och berikar stadslivet samt bidrar till rekreation. Skapa nya värden utifrån kunskap om Byggnadsordningen har också särskilda vägledningar för andra stadsbyggnadskaraktärernas gröna kvaliteter. företeelser som vattenrum och parker. Vattenrum är av stor relevans Utveckla och ta tillvara grönskan på kvartersmark, i för planområdet. parker och på kyrkogårdar samt i de gröna kilarna. Det finns även en mer generell vägledning för stadens utveckling • Förbättra åtkomsten och orienteringen till parker och grönområden. Aktivera och utveckla grönstråken i – Stadens ton – årstider, ljus, kulör och ljud som knyter an till bebyggelsestrukturen för att skapa mötesplatser och Stockholms unicitet och särskilda karaktär. sammanhängande gröna promenader. • Utveckla parker och grönstruktur för attmöta framtida klimatutmaningar genom olika ekosystemtjänster. Sträva efter balans mellan funktion och utformning. Rosteriet 6 och 8 13 Förutsättningar 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms Arkitekturpolicy Följande frågeställningar kan ställas inom verktygets respektive tema: Med utgångspunkt i översiktsplanen utgör Stockholms arkitekturpolicy tillsammans med Stockholms byggnadsordning och kommande vägledningar en familj av dokument som bidrar med kunskap, strategier och arbetssätt till stöd för stadens gestaltning. Andra dokument som kopplar till Arkitekturpolicyn är Vision 2040, Stockholms stads klimatmål, Agenda 2030, Gestaltad livsmiljö, Stockholms Framkomlighetsstrategi och SKALA - Stadens rum och bebyggelse ska Stockholms Miljöprogram. utvecklas i relation till alla skalor, från staden som helhet till detalj. Arkitekturpolicyn redogör för förhållningssätt inom arkitektur och samhälls- utveckling samt ger konkreta metoder för ett kvalitativt byggande. Policyn omfattar planering av alla skalor, från staden som helhet till utformning och gestaltning av enskilda byggnader och detaljer. TID - Hur förhåller sig projektet till Stockholms historiska utveckling? Hur formas projektet av vår I kapitlet Identitet finns riktlinjer för hur arkitekturen ska bidra till att samtid, regler, ekonomi, miljö och arkitektoniska ”stärka, bekräfta och utveckla stadens karaktär och identitet” med grund ideal? Hur kommer projektet åldras och fungera i Byggnadsordningen. Här framförs bland annat vikten av att identifiera för framtida behov? värdebärare, utveckla Stockholms särart och att gestalta med en Stockholmsk prägel. Under kapitlet Byggstenar beskrivs de delar som tillsammans bildar staden, PLATS - Vilken betydelse har projektet i från den stora skalan ner till byggnadens komposition och detaljering. stadens siluett? Hur förhåller sig projektet till stadslandskapet och omgivande stadsbygg- I policyn finns Verktyg för stadens gestaltning som, genom att kombinera nadskaraktärer? Hur förhåller sig projektet till ett antal frågeställningar med byggnadsordningen, ska inbringa kunskap omgivande bebyggelse och stadsrum? om projektets arkitektoniska förutsättningar och möjligheter. Verktyget är tänkt ska finnas med i alla faser under ett byggprojekt och hos alla inblandade. Verktygets grafiska presentation utgörs av en genomkorsad cirkel rymmer de olika aspekterna tid, plats, form och funktion. FORM - Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till helhetsupplevelsen av Stockholm och stadens karaktär? Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till stadslandskapet och intilliggande stadsbyggnads- karaktärer? Hur genomförs den arkitektoniska idén i byggnadens alla delar i volymhantering, konstruktion, fasadkomposition, material, kulör och detaljer? FUNKTION - Hur bidrar projektet till att öka Stockholms stadskvaliteter med människan som utgångspunkt? Hur bidrar funktionen till omgivande bebyggelse och stadsrum? Hur utformas bebyggelsen och stadsrummen i förhållande till dess funktioner och innehåll? Den grafiska represen- tationen av verktyget. Stockholms Arkitektur- policy (2021). Figurer och text hämtade från Stockholms Arkitekturpolicy (2021). 14 Rosteriet 6 och 8 Förutsättningar 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KORT HISTORIK Vy från Nybohovsberget över Trekanten från år 1904 mot industrierna utefter Liljeholmsvikens strand. Här syns del av Nynäs och Lövholmen. Källa: Stadsmuseet Rosteriet 6 och 8 15 Kort historik 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Liljeholmen Industriförstaden 1900-1965 Liljeholmen utvecklades under 1800-talet från ett lantligt område med Vid sekelskiftet 1900 blev Liljeholmen ett municipalsamhälle, vilket gårdar och sommarnöjen till en industriförstad av stor betydelse för innebar ökad självständighet och offentlig byggnation. Folkskola, Stockholms försörjning. Området låg strategiskt vid Södertäljevägen vattenreservoar och kommunalhus uppfördes, och området fick en mer och Liljeholmsbron, vilket gynnade kommunikationer och etablering av organiserad struktur. 1913 inkorporerades Liljeholmen med Stockholm och verksamheter. Redan i början av 1800-talet fanns små industrier som en ny stadsplan upprättades för stadsdelen, där stora delar av kvarter- kattunstryckerier, bryggerier och garverier. 1839 startade Liljeholmens smarken reserverades för industriändamål. Nya breda gator, kajer och stearinljusfabrik, men flyttade snart vidare. Den stora förändringen kom upplagsplatser anlades för att underlätta transporter. Hamnområdet vid med Västra stambanan 1860, då SJ etablerade ett omfattande verksam- Liljeholmsviken och upplagsplatsen Trekantsplan vid Trekantens strand var hetsområde med järnvägsverkstäder, station och bangård i Marievik på strategiskt viktiga för industrierna. Liljeholmen. Järnvägen blev en viktig drivkraft för industrialiseringen, och området utvecklades till en knutpunkt för transporter. Under 1920- och 30-talen genomfördes flera infrastrukturprojekt. Liljeholmsbron ersattes 1928 med en öppningsbar högbro, och Västra Under andra halvan av 1800-talet etablerades ett femtiotal nya industrier stambanans anslutning flyttades till en ny broförbindelse längre österut. på Liljeholmen, varav ett stort antal med kemisk-teknisk inriktning. Här Detta ledde till att SJ:s verkstäder i Liljeholmen skars av från järnvägsnätet tillverkades bland annat tvål, tändstickor, sprängämnen, färg, kolsyra, och började således att avvecklas. Södertäljevägen omvandlades till svavelsyra och råttgift. Industrierna koncentrerades till Marievik, Lövholmen motorväg, vilket förbättrade tillgängligheten för biltrafiken. Generalplanen och runt sjön Trekanten. Alfred Nobels dynamitfabrik i Vinterviken och från 1952 innebar en decentralisering av Stockholm med utbyggnad av nya Flygvy över Nybohov och tunnelbanestationen som håller på att byggas år 1961. Winborgs stubinfabrik vid Trekanten är exempel på tidiga verksamheter. ytterstadsdelar som samlades till stadsdelsgrupper med egna centra. Detta Källa: Spårvägsmuseet Beckers färgfabrik på Lövholmen blev en av de största och mest långvariga möjliggjordes genom en storskalig utbyggnad av tunnelbanesystemet. industrierna i området. Produktion av byggråvoror såsom kalk, träprodukter Liljeholmens tunnelbanestation invigdes 1964 och blev en bytespunkt på och cement kom också att bli betydande. Kåkstadsliknande områden med röda linjen till Fruängen och Sätra. Liljeholmen blev då en viktig knutpunkt enkel arbetarbebyggelse växte fram i Årstadal och Nynäs, präglade av med station, bussterminal och stora parkeringar som skulle möjliggöra ett osanitära förhållanden med undermålig infrastruktur. Industriavfall tippades s.k. "park and ride"-system, där människor från ett större omland kunde i sjön Trekanten, vilket bidrog till miljöproblem. Stadsdelen präglades av ta bilen till Liljeholmen för att resa vidare med tunnelbanan. I anslutning rykande skorstenar, upplagsplatser och bullrande verksamheter, vilket till den blivande tunnelbanestationen uppfördes 1961-63 huvudkontor och formade Liljeholmens silhuett mot Stockholm. centralanläggning för företaget AB Atomenergi. Parallellt med planeringen av tunnelbanan byggdes nya bostäder på Nybohovsberget i början av 1960-talet. Gruppen av punkthus och lamellhus på bergsplatån präglades av ett storskaligt modernistiskt planeringsideal och kom att göra stort avtryck i stadsbilden. Essingeleden, som också anlades i början av 1960-talet, förstärkte ytterligare Liljeholmens roll som trafiknav. Liljeholmens tunnelbanestation med intilligande stor park-and-ride-parkering (nuvarande Liljeholmstorget) år 1964. AB Atomenergis centralanläggning till höger i bild. Källa: Spårvägsmuseet Flygvy över SJ:s verkstäder från år 1929. Källa: Kringla Flygfoto över Liljeholmen från söder år 1931-32, med nyligen anlagd infartsväg. Liljeholmens tunnelbanestation år 1964. Källa: Spårvägsmuseet Foto: O. Bladh. 16 Rosteriet 6 och 8 Kort historik 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kontorsetableringar Från att ha dominerats av industri under 1800- och större delen av 1900-talet började Liljeholmen under 1970-80-talet att tas i anspråk för nya storskaliga kontor. AB Atomenergis centralanläggning hade varit det första verkligt stora kontoret att byggas i området när det uppfördes i början av 1960-talet. Detta följdes av det s.k. K-konsulthuset som uppfördes 1970–74 nära tunnelbanan med fasader i rostfri plåt, inspirerat av high-tech-ar- kitektur. Därefter genomfördes i olika etapper omfattande rivningar av äldre industribebyggelse för att bereda plats för nya storskaliga kontorskomplex, som uppfördes i kvarteren Tryckeriet, Rosteriet och Stora Katrineberg. På liknande vis omvandlades SJ:s tidigare verkstadsområde i Marievik med ny kontors- och industribebyggelse, bland annat för Dagens Nyheter. Utvecklingen speglade en generell trend i Stockholm där industrisyssel- sättningen minskade till förmån för kontorsarbete. Kommunen försökte motverka detta genom riktade stöd och upprustning av äldre industri- områden på olika håll i Stockholm, Liljeholmen inkluderat. Ett åtgärds- program togs fram för Liljeholmen med riktlinjer för exploateringsgrad, byggnadshöjd och parkeringslösningar. Intensiv stadsutveckling På 1990-talet fortsatte den strukturomvandling som inletts med kontorse- tableringarna, med nya uttalade planer på att omvandla och utveckla stora delar av Liljeholmen till en tät blandstad med nya bostäder och arbetsplatser. Ett nytt bostadsområde bestående av postmodernistiska storgårdskvarter uppfördes på Liljeholmsberget, och Liljeholmstorget började utvecklas till ett stadsdelscentrum. En områdesplan från 1997 pekade ut Liljeholmen, Lövholmen och Årstadal som ett förändringsområde Flygvy över området kring tunnelbanestationen år 1973, där K-konsulthuset är under uppförande. Foto: Eric Claesson med potential för 3000 nya bostäder och 250 000 kvm verksamhets- lokaler. Trekantsparken anlades i läge för den tidigare upplagsplatsen Trekantsplan vid sjöstranden, i syfte att bli en ny stadsdelspark i anslutning till det blivande centrumet vid tunnelbanestationen. Parken, som invigdes 1998 i samband med kulturhuvudstadsåret, var en postmodern och urbant präglad stadspark utrustad med temalekplats (Fruktlekparken). Tvärbanan öppnade 2000 och förstärkte ytterligare Liljeholmens roll som knutpunkt och understödde centrumutvecklingen. Stadsutvecklingsprogrammet från 2001 syftade till att integrera Liljeholmen Flygbild över Liljeholmen och området kring tunnelbanestationen år 2001. De i innerstaden. Nya bostadskvarter byggdes ovanpå tunnelbanan, och en ny nya bostäderna i Kv Vänthallen är under uppförande på en överdäckning av bussterminal anlades. Liljeholmstorget omvandlades med galleria, bostäder tunnelbanespåren. Längre norrut syns det färdigställda bostadsområdet på Liljeholmberget och kontorskomplexet i Kv Stora Katrineberg. Vänster om Kv och bergrumsgarage. Projektet vann Sveriges Arkitekters planpris 2010. Vänthallen syns den nyligen anlagda Trekantsparken som invigdes 1998. Foto: Nils- Området präglas idag av en tät blandstad med bostäder, kontor, handel Åke Siversson och kultur, och omfattande planer finns för fortsatt utveckling av centrum, Lövholmen och Marievik. Illustration av det blivande nya Liljeholmstorget ur gestaltningsprogrammet till detaljplanen för den nya gallerian m.m. år 2005. Källa: Stockholms stad Rosteriet 6 och 8 17 Kort historik 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kvarteret Rosteriet Kvarteret Rosteriet har en industriell historia som sträcker sig tillbaka till Trots de stora satsningarna i Liljeholmen hade delar av utvecklingsarbetet AB Atomenergi början av 1900-talet. Kvarterets namn härrör från AB Kathreiners maltkaf- successivt börjat flyttas till Atomenergis forskningsstation i Studsvik fefabrik, som år 1913 uppförde en byggnad för tillverkning av surrogatkaffe under 1960-talet. År 1970 upphörde produktionen av bränsleelement och AB Atomenergi var ett halvstatligt företag som bildades år 1947 i av rostad malt. Fabriken blev dock kortlivad och verksamheten lades verksamheten på Liljeholmen avvecklades helt för att flytta till Studsvik. syfte att konstruera experimentreaktorer och utveckla metoder för ned redan 1920. Därefter övertogs lokalerna av läkemedelsföretaget Bakgrunden kan ha varit en förändring i ledarskap samt utredningar som att utvinna uran från svenska fyndigheter av skiffer och kolm. Vid Pharmacia, som byggde om fabriken för läkemedelstillverkning. Under rekommenderade att flera statliga verk och myndigheter, AB Atomenergi starten ägde svenska staten 57% av företaget, och resterande 43% 1920–40-talen expanderade Pharmacia med nya byggnader, bland annat inkluderat, skulle flyttas till orter utanför Stockholm. ägdes av en blandning av kommunala och privata företag. Bildandet en syntesfabrik och panncentral, ritade av arkitekten Joel Lundeqvist. av företaget skedde kort efter att de första atombomberna fällts Företaget utvecklade flera framgångsrika läkemedel, såsom Salazopyrin över Japan under andra världskriget, och var ett sätt för staten att ta och Macrodex, innan verksamheten flyttades till Uppsala år 1950. Omkring kontroll över atomkraftsutvecklingen och naturresurserna i Sverige. 1950 nyttjades del av lokalerna också under en kort period som laboratorier Från år 1948 ansvarade företaget för forskning och utvecklingen för Boliden Gruv AB och smedja för silververkstaden AB Borgila. av atomenergi för civila (fredliga) ändamål, medan Försvarets forskningsanstalt (FOA) ålades att utreda användning i militärt syfte Från år 1949 började det halvstatliga företaget AB Atomenergi att etablera (anskaffning av kärnvapen). Under de första åren arbetade AB sig i kvarteret. När företaget i mitten av 1950-talet fick huvudansvar Atomenergi med att bygga Sveriges första reaktor för användning för atomenergiutvecklingen i landet inleddes en intensiv utbyggnad i forskningssyfte. Reaktorn R1, som var placerad i ett bergrum intill av verksamhetsområdet inom Kv Rosteriet. 1955-56 byggdes en KTH, startade 1954. verkstadsbyggnad inom nuvarande Rosteriet 5 på med två våningar och omvandlades till AB Atomenergis huvudkontor samt lokaler för kemiska Efter en statlig atomenergiutredning år 1955 och ett påföljande laboratorier och verkstäder. Ursprungliga ritningar såväl som ombyggnads- riksdagsbeslut år 1956 inleddes en omfattande och långsiktig statlig ritningar upprättades av industriarkitekten Karl G.H. Karlsson. Under satsning på atomenergiområdet, med målsättningen att Sverige samma år uppfördes även en ny ugnshall och portvaktstuga för företagets skulle bli självförsörjande på energi genom utbyggnad av atomkraft räkning. 1957-58 lät AB Atomenergi uppföra en ny fabriksbyggnad för och inhemskt producerat uran. Detta har senare blivit känt som tillverkning av bränsleelement efter ritningar av Karl G.H. Karlsson. "Den svenska linjen". AB Atomenergi gavs i och med beslutet 1956 Denna byggnad innehöll också laboratorielokaler och kontor, och övertog huvudansvar för att leda utvecklingen i Sverige och fick ensamt funktionen som huvudkontor när den stod klar. Ungefär samtidigt uppfördes ansvar för tillverkningen av bränsleelement till kärnreaktorer. även en tillbyggnad för kontor och omklädningsrum till den gamla fabriks- Verkstadsbyggnaden inom Rosteriet 5 som efter på- och ombyggnad inrymde De skulle även överse utveckling och produktion av atomdrivna byggnaden (f.d. kafferosteriet), samt ett nytt kemikalieförråd och garage. huvudkontor, kemiska laboratorier och verkstäder. Foto från 1958. värmeverk, elkraftverk, reaktorer och ingående delar till reaktorer, Källa: AB Atomenergi Under 1958-59 rustades utemiljön för verksamhetsområdet upp och samt samarbeta med involverade tillverkare och beställare. Pharmacias tidigare syntesfabrik byggdes om till laboratorielokaler och kontor. 1961-63 lät AB Atomenergi under överinsyn av Byggnadsstyrelsen 1955 började AB Atomenergi att bygga en större forskningsstation uppföra sin s.k. centralanläggning inom Rosteriet 7. Syftet med den i Studsvik utanför Nyköping, med flera reaktorer och specialla- storskalig kontorsanläggningen var att koncentrera företagets verksamhet, boratorier för kemi, fysik, värme, material- och bränsleteknik. som vid tiden fanns utspridd på olika håll i Stockholm, till Liljeholmen. Experimentverksamheten vid R1 i Stockholm skulle successivt komma att flyttas över dit. Ungefär samtidigt började verksamhets- området på Liljeholmen att byggas ut. Uranet till AB Atomenergis tidiga verksamhet under 1950-talet kom från Kvarntorp i Kumla kommun, och senare under 1960-talet från en ny urangruva i Ranstad. Företaget var drivande vid bygget av de två första reaktorerna som skulle leverera el och värme till allmänheten i Sverige, Ågestareaktorn i Farsta som byggdes 1958-64, och Marvikenreaktorn som byggdes från år 1965 tills projektet lades ned 1970. Från 1969 övertogs AB Atomenergis anläggningar för kärnbräns- letillverkning av ASEA Atom. Företagets betydelse minskade då avsevärt. Hela verksamheten flyttade till Studsvik och företaget omorganiserades i flera omgångar. Efter folkomröstningen om kärnkraftens framtid år 1980 avstannde utvecklingen på kärnkrafts- området i Sverige. Det f.d. kafferosteriet efter Pharmacias övertagande på 1920-talet. Foto: Axel Foto av den nästan färdigbyggda bränsleelementfabriken inom Rosteriet 6, Swinhufvud sommaren 1958. Vy från Liljeholmsvägen. Källa: Reaktorn (AB Atomenergis personaltidning). 18 Rosteriet 6 och 8 Kort historik 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Efter AB Atomenergis flytt förvärvades fastigheterna i Kv Rosteriet av Den andra etappen i utbyggnaden av det statliga kontorskomplexet Byggnadsstyrelsen. 1977 beslutade regeringen att Statens Industriverk genomfördes 1987–1991 då kontorshus D fogades till länkbyggnaden Byggnadsstyrelsen (SIND) skulle få nya lokaler i kvarteret. För att möjliggöra detta skulle stora C. Byggnaden var likt hus B sammansatt av en lågdel och en tvärställd delar av industribebyggelsen på platsen, inklusive det f.d. kafferosteriet, högdel, och ritades av arkitekterna Hidemark & Danielsson (vilka tidigare Byggnadsstyrelsen var en statlig myndighet som mellan 1918 behöva rivas. Mellan 1979 och 1981 genomfördes rivningarna och de hade ingått i ai-gruppen). och 1993 ansvarade för planering, uppförande och förvaltning nya storskaliga kontorshusen B och C uppfördes i läge för det tidigare av statliga byggnader i Sverige. Verkets uppdrag omfattade kafferosteriet efter ritningar av ai-gruppen och K-konsult. Komplexet var Ungefär samtidigt som hus D stod färdigt 1991 genomgick Statens att utöva tillsyn över byggnadsväsende, stadsplanering och sammansatt av en lågdel i tre våningar mot Lövholmsvägen, en tvärställd industriverk en omorganisation och uppgick i den nybildade myndigheten byggnadsminnesvård i riket samt att fungera som statens högdel i åtta våningar som sträckte sig inåt kvarteret, och en högsmal Näringslivs- och teknikutvecklingsverket, NUTEK. Organisation som skulle lokalanskaffningsverk och byggher¬reombud. Därtill skulle verket länkbyggnad som innehöll huvudentré, trapphus och ventilationsschakt husera i kvarteret Rosteriet lär då ha svällt betydligt, och del av NUTEK fick även samla in och bearbeta statistiska uppgifter om statens (hus C). Den tidigare bränsleelementfabriken, som benämdes hus flytta in i husen som tidigare utgjort AB Atomenergis centralanläggning inom byggande, lägga upp ett centralt ritningsarkiv samt publicera rön A, byggdes i sin helhet om till kontor och sammanfogdes med de nya Rosteriet 7. och erfarenheter om byggandet i allmänhet. Verket ansvarade byggnaderna genom en förbindelsegång. Fasaderna fick en ny enhetlig för uppförande samt om- och tillbyggnad av byggnader för beige färgsättning. Den nya kontorshusen planerades för att möjliggöra en När Byggnadsstyrelsen avvecklades 1993 övertogs fastigheterna av central och regional förvaltning, domstolsväsende, utbildning, framtida utbyggnad. Vasakronan. Under 2000-talet har flera mindre förändringar gjorts, kriminalvård, mentalsjukvård, teatrar, museer, arkiv och utlands- exempelvis utbyggnad av entréer med nya skärmtak. 2009 avvecklades beskickningar. Verket uppförde även byggnader på uppdrag av NUTEK och personalstyrkan lämnade följdaktligen Rosteriet 7. Fastigheten bl.a. postverket, televerket, luftfartsverket, Sveriges radio och såldes till ett fastighetsbolag som hade för avsikt att bygga nya bostäder. Sveriges television. Den intensiva samhällsutvecklingen under 2013 revs kontorsbyggnaderna inom Rosteriet 7 till förmån för ett nytt efterkrigstiden och framför allt 1960- och -70-talen föranledde flerbostadshus som kom att stå färdigt omkring 2016. Bostadshuset en kraftig tillväxt och utbyggnad av den offentliga sektorn, vilket planerades med butikslokaler i botten och en ny platsbildning som gav upphov till en dramatisk ökning av verkets byggnadspro- man ansåg kunde bidra till stadslivet och centrumutvecklingen vid duktion under perioden. Från 1965 ansvarade Byggnadsstyrelsen Liljeholmstorget. för ett omfattande nybyggnadsprogram för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet, och från 1973-1980 ansvarade verket för 2018 genomfördes en utvidgning, ombyggnad och påbyggnad av hus C omlokalisering av 43 statliga verk till orter utanför Stockholm. med nytt entréparti och ny glasfasad mot Rosterigränd. Under perioden skedde endast en mycket begränsad nybyggnad av myndighetsbyggnader i Stockholm. Under 1980-talet decentra- liserades verksamheten, och efter flera utredningar avseende statens fastighetsförsörjning togs ett riksdagsbeslut som ledde till Byggnadsstyrelsens avveckling år 1993. Fastighetsbeståndet överfördes då till Statens fastighetsverk, Vasakronan och Akdemiska hus. De nyligen färdigbyggda kontoren för Statens industriverk 1981 (hus B och C). Vy från väst längs Lövholmsvägen. Källa: Byggnadsstyrelsen, Byggnadsverk och verksamhet (1983). Kontoren för ÖCB när de stod färdiga år 1991 (hus D). Vy från Trekantsparken i AB Atomenergis centralanläggning inom nuvarande Rosteriet 7, som övertogs av Illustration av flerbostadshuset som skulle komma att ersätta AB Atomenergis söder. Källa: Byggnadsstyrelsen 1918-1993. NUTEK år 1991 och därefter revs 2013. Foto ur tidskriften Arkitektur 1966. centralanläggning inom Rosteriet 7, vy från Trekantsparken. Illustration från Källa: Stockholms stad 2010 av Kod Arkitekter. Källa: Stockholms stad Rosteriet 6 och 8 19 Kort historik 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1861 1905 1915 Utsnitt ur topografiska kartan från år 1861. Vid östra stranden syns ett antal Utsnitt ur karta över Liljeholmen från år 1905. Bebyggelsen inom Lilla Katrineberg Utsnitt ur stadsplan för Liljeholmen från år 1915. Kv Rosteriet med maltkaffefbriken byggnader som tillhör Lilla Katrineberg. Källa: Stockholms stadsarkiv ugörs troligen av småskaliga industrier och upplag. Nära nedre bildkanten syns inom röd cirkel. En upplagsyta föreslås anläggas genom utfyllnader väster om Kv kabelfabriken som etablerades 1870. Källa: Stockholms stadsarkiv Rosteriet och Lilla Katrineberg. Källa: Stockholms stadsarkiv 1922-25 1938-40 1953 Utsnitt ur karta över Liljeholmen från 1922-25. Kv Rosteriet inom röd cirkel. Utsnitt ur karta från 1938-40. Kv Rosteriet inom röd cirkel, med Pharmacias Utsnitt ur karta ekonomiska kartan från år 1953. Kv Rosteriet inom röd cirkel. Ett Strandlinjen mellan kabelfabriken och Trekantsplan har rätats ut genom utfyllnader. utbyggnader. Trekantsstranden rätas ut genom utfyllnader och en promenadstig nät av gångstigar håller på att anläggas runt sjön, vid Trekantsplan och längs Upplagsplatsen Trekantsplan förelås förstoras. Källa: Stockholms stadsarkiv planeras längs vattnet. Trekantsplan har utvidgats. Källa: Stockholms stadsarkiv Trekantsstranden. Källa: Stockholms stadsarkiv 20 Rosteriet 6 och 8 Kort historik 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1958 1971 1995 Ortofoto från 1958. Kv Rosteriet inom röd cirkel. Nu har AB Atomenergis Ortofoto från 1971. Kv Rosteriet inom röd cirkel. AB Atomenergis centralanläggning Ortofoto från 1995. Kv Rosteriet inom röd cirkel. Det statliga kontorskomplexet har bränsleelementfabrik och laboratoriebyggnad inom Rosteriet 5 kommit på plats. har anlagts i södra delen av kvarteret (tidigare Lilla Katrineberg). Tunnelbanan har uppförts i mitten av kvarteret. Parkeringsytorna vid Trekantsplan har omvandlats till Här syns också området vid Trekantens östra strand så som det såg ut innan anlagts med anslutande stora parkeringsplatser på ömse sidor. Trekantsplan saknar gräsbelagd parkmark med några gångstigar. Källa: Stockholm stad tunnelbanans anläggande i början av 1960-talet. Källa: Lantmäteriet växtlighet förutom en remsa med träd närmast vattnet. Källa: Lantmäteriet 2006 Ortofoto från 2006. Kv Rosteriet inom röd cirkel. Här syns Trekantsparken och Fruktlekparken så som de såg ut efter invigningen 1998 och fortfarande ser ut idag, med gångstigar i ovala former som genomkorsar varandra. Källa: Stockholm stad Rosteriet 6 och 8 21 Kort historik 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 22 Rosteriet 6 och 8 Befintliga förhållanden 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy från korsningen Liljeholmsvägen-Lövholmsvägen Vy från väst längs Lövholmsvägen Hus A Hus B Förändringar sedan uppförandet Förändringar sedan uppförandet Byggår: 1957-58 Byggår: 1979-81 Arkitekt: Karl G.H. Karlsson • Färgsättningen förändrad Arkitekt: ai-gruppen • Entrépartier och dörrar har i flera omgågar. bytts ut och byggts om med Ursprunglig funktion: Bränsleelementfabrik för AB Atomenergi Ursprunglig funktion: Kontor för Statens Industriverk Ursprungligen ädelputs bl.a. nytt skärmtak som målats över. Beskrivning Beskrivning • Eventuellt utbytt plåt i gavlarnas glasade delar. Planform och volym Planform och volym Långsmal rektangulär planform och högrest volym i sex våningar. • Ändrade entréer, bytta Planform sammansatt av två rektangulära delar. Lägre volym i tre dörrar och tillagda våningar utefter Lövholmsvägen och tvärställd lätt indragen högdel Sockel skärmtak. Entrépartiet i sju våningar. Rosteriet 5 n B mot Liljeholmsvägen var k e n Låg putsad sockel, avfärgad i beige respektive grå kulör. ursprungligen av koppar. Sockel bri A s m Rosteriet 6 ol Fasader • Koppar i taklisten har Formgjuten betong med vertikal brädmönstring. Upphöjd ö v h ersatts av svart plåt. källarvåning mot Lövholmsbrinken. L C Putsade fasader avfärgade i vit kulör (ursprungligen infärgad Rosteriet 8 ädelputs), bottenvåningen har en något mer varmvit färgsättning. L fä å lt n s g o s m id o v r a n r a d e ä r r a i n r d ym ela m d e e r m tre e d fö r n is s t t n e i r n . g G a a r v i l p a u rn ts a e h n a t r i ll u r p e p k g ta la n s g a u d lä e r a • T i b ö u v v å rs r i i p g g r t e å u n k t s e b a t y . t t t t a a f f ö ö n n s s t t e e r r o i ch F Fa a s s a a d d e e r r av gult schatterat fasadtegel i löpförband. Fönsterband D Rosterigränd vertikala fält bestående av sekvenser med fönster, bröstningar längs långsidorna, rytmiskt indelade med rödbruna profiler. Svagt av grå aluminiumplåt och ett ramverk av smala putsade lameller. • Bytta fönster i utskjutande burspråk och mittparti på högdelen i blank rostfri Rosteriet 7 I gavelröstet mot Lövholmsvägen finns ett omsorgsfullt utformat bottenvåningen mot väst, plåt. Rundat trapphustorn som sticker fram på gaveln mot väst. fläktgaller som följer takkonturen. I fasaden mot Liljeholmsvägen i läge för tidigare ugnshall Lågdelens östra gavel är sammanbunden med hus A genom en finns ett svagt utskjutande burspråk av koppar i översta våningen. och lager. förbindelsegång inklädd i blank rostfri plåt. Tak • Solceller har lagts på taket Tak Flackt sadeltak täckt av svart plåt, med trappningar i anslutning till Platt papptäckt tak. Upstickande fläktrumsuppbyggnad längs med Situationsplan över kvarteret med litterering av takfoten som ger byggnaden en karakteristisk silhuett. högdelen är inklädd med blank rostfri plåt. byggnaderna. Källa: Vasakronan Rosteriet 6 och 8 23 Befintliga förhållanden 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FFaassaadd mmoott LLöövvhhoollmmssbbrriinnkkeenn Fasad mot Rosterigränd Fasad mot Trekantsparken Hus C Hus D Byggår: 1979-81 Förändringar sedan uppförandet Byggår: 1987-91 Förändringar sedan uppförandet Arkitekt: ai-gruppen • Om- och tillbyggnad samt Arkitekt: Hidemark & Danielsson Arkitektkontor. • Inklädnad av solbänkar omgestaltning av fasader med vit plåt Ursprunglig funktion: Kontor för Statens Industriverk Ursprunglig funktion: Kontor för Överstyrelsen för civil beredskap mot Rosterigränd. • Utbyggd entré mot Beskrivning Beskrivning Rosterigränd med nya dörrpartier och nytt Planform och volym Planform och volym skärmtak Högsmal del i åtta våningar som knyter ihop hus B och D. Planform sammansatt av två rektangulära delar. Lägre volym i tre Utstickande kantig entrébyggnad i två våningar mot Rosterigränd. våningar mot Trekantsparken och tvärställd lätt indragen högdel i sju våningar inåt kvarteret. Sockel Sockel Upphöjd källarvåning mot Lövholmsbrinken. Låg betongsockel mot Rosteriet 5 n e B Rosterigränd. Upphöjd källarvåning med garagenedfart mot Lövholmsbrinken. n k Låg betongsockel mot Rosterigränd. s bri A m Fasader h ol Rosteriet 6 v Fasader L ö Ursprungliga fasader i blank rostfri plåt mot Lövholmsbrinken. C Glasfasad på högdelen mot Rosterigränd och entrédel med fasader Fasader av gult schatterat fasadtegel i löpförband. Mindre Rosteriet 8 mörktonat glas och ljus puts. Tak b a u v r k s o p r r t å a k f ö o n ch st e vi r s b s a a n d a n in d d ra e l p a a d r e ti e m r e in d k p lä ro d fi d l a e r i a vi v t p vi l t å p t. l å S t e . k D v j e u n p s t er D Rosterigränd sittande fönsteröppningar med lutande utåtvinklade solbänkar och Platt tak med trätrall och sedum på den låga delen. Taktäckning av dekorativa profilerade betongbalkar upptill. Ett bredare burspråk blank rostfri plåt på den äldre delen mot Lövholmsbrinken och papp av tegel markerar mittpartiet på högdelen mot Trekantsparken. Rosteriet 7 på övrigt. Diskreta krön av betong. Tak Platt papptäckt tak med längsgående rundad fläktrumsuppbyggnad i vit plåt på högdelen. Situationsplan över kvarteret med litterering av byggnaderna. Källa: Vasakronan 24 Rosteriet 6 och 8 Befintliga förhållanden 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURVÄRDEN Den tidigare bränsleelementfabriken, hus A, bildar fondmotiv längs Liljeholmsvägen. Källa: Stadsmuseet Rosteriet 6 och 8 25 Kulturvärden 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I detta avsnitt presenteras sammandrag av de kulturhistoriska värderingar som gjorts för byggnaderna, kvarteret och omgivningen i punktform. För fullständiga värderingstexter hänvisas till kulturmiljöanalysen. Hus A Värdering i sammandrag Värdebärande karaktärsdrag • Stadsmuseet har klassificerat den tidigare bränsleelementfabriken som särskilt värdefull. Denna • Burspråk av koppar värdering bedöms fortfarande som rimlig. • Gavlar med stora vertikala fönsterpartier i läge för den • Byggnaden vittnar om AB Atomenergis verksamhet och den tidigare öppna hallen och slutna intilliggande murytor kraftfulla statliga satsningen på kärnkraft under 1950- och 60-talet som avsåg göra Sverige självförsörjande på energi- • Fläktgaller med stark form "den svenska linjen". • Distinkt taksiluett med trappningar vid takfoten • Byggnaden ritades av industriarkitekten Karl G.H. Karlsson, som har uppmärksammats för den höga arkitektoniska • Högrest byggnadsvolym med renodlad form kvaliteten på sina byggnader. • Putsad fasad indelad i fält med ristningar • Bränsleelementfabriken var en nyckelbyggnad i Sveriges tidiga kärnkraftsproduktion och möjliggjorde inhemsk tillverkning av bränsleelement med svenskt uran, vilket var ett stort tekniskt framsteg. Bränsleelementen som producerades här levererades bland annat till Ågestaverket, den första reaktorn i Sverige som producerade fjärrvärme och el för allmänheten. • Byggnaden bevarar till stora delar sitt utseende och har fortsatt en tydlig industrikaraktär som bidrar till läsbarheten av den ursprungliga funktionen. • Verksamheten har format byggnadens arkitektur, där de vertikala glasade partierna på gavlarna speglar den stora aktiva hallens placering och rumsvolym, som ursprungligen spände över tre våningsplan. Byggnadens högsmala form är sannolikt också till stor del ett resultat av produktionshallens rumsvolym. • Byggnadens utformning vittnar på ett tydligt sätt om modernismens ideal med ljus och rymd, rationell planering, renodlad stark form, sparsmakad utsmyckning och hög kvalitet på detaljer. • Byggnaden har genomgått förändringar vid omvandlingen till kontor från slutet av 1970-talet, vilket i viss mån har påverkat den ursprungliga industrikaraktären. Bland annat har skorstenen och den tillbyggda volymen med ugnshall och lager rivits, den stora produktionshallen har omvandlats till kontor, och fasadens färgsättning har förändrats flera gånger. Fönster och entrépartier i bottenvåningen har bytts ut. Ursprunglig taklist av koppar har bytts mot svart plåt, solceller har tillkommit på taket och två fönster i burspråket har satts igen. 26 Rosteriet 6 och 8 Kulturvärden 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Byggnadsstyrelsens kontorskomplex Värdering i sammandrag Generellt Hus B • Den omgestaltade entrédelen rymmer reception och konferensutrymmen, vilket speglar en strävan att modernisera • Stadsmuseet har klassificerat byggnaden som gul, vilket äldre kontorshus för att möta dagens krav på representativitet, • Kontorshusen B, C och D speglar den stora expansionen innebär att den har ett visst kulturhistoriskt värde. Denna flexibilitet och gemensamma faciliteter för flera hyresgäster. av statsapparaten och den offentliga sektorn under värdering bedöms fortfarande som rimlig och aktuell. Dessa nya delar är för unga för att värderas kulturhistoriskt. 1960–80-talen, vilket ledde till en rekordstor produktion av kontorslokaler i Byggnadsstyrelsens regi. • Hus B är den första etappen i kontorskomplexet och • Den äldre delen av Hus C mot Lövholmsbrinken är bevarad utgör en tidstypisk, robust tegelbyggnad med tydlig form och besitter fortsatt ett visst kulturhistoriskt värde. • Byggnaderna är tydligt läsbara som myndighetsbyggnader och materialitet, vilket ger uttryck för funktionen som genom sin form, skala och sitt nedtonade, delvis anonyma myndighetsbyggnad från slutet av 1970-talet. uttryck, vilket bidrar till anläggningens karaktär av institution. Hus D • Byggnaden har flera av de för Byggnadsstyrelsen vanliga • Stadsmuseet har klassificerat byggnaden som gul, vilket • Arkitekturen saknar stora välkomnande entréer eller attributen, såsom fönsterband och det murade runda innebär att den innehar ett visst kulturhistoriskt värde. Denna gestaltningsgrepp som syftar till att manifestera trapphustornet. värdering bedöms fortfarande som rimlig och aktuell. verksamheten; istället präglas den av en rättfram och saklig utformning med fokus på effektivitet. Detta är kännetecknande • Arkitekturen präglas av senmodernism med inslag av • Hus D utgör den andra etappen i kontorskomplexet och är för offentlighetens kontorsmiljöer. brutalism genom de råa materialen (tegel, plåt, betong) och ett tydligt läsbar som en senare årsring i Byggnadsstyrelsens strukturalistiskt grepp där tekniska och kommunikativa delar kontorskomplex. • Kontorshusen visar på typiska drag för perioden och för framhävs med partier i blank rostfri plåt. Detta var vid tiden en Byggnadsstyrelsens produktion: modulsystem, fönsterband, relativt ny företeelse och vittnar om den framväxande high- • Indragna markerade muröppningar med profilerade fasader av tegel, platta tak, synliga betongelement och det tech-strömningen inom arkitekturen mot slutet av 1970-talet. betongkrön, vinklade solbänkar och den rundade runda trapphustornet. fläktrumsuppbyggnaden ger byggnaden ett lågmält drag • Lokaliseringen av Statens Industriverk till en utpräglat av postmodernism. Liknande postmodernistiskt inspirerade • Kontorshusen inom Rosteriet är uppbyggda med ett additivt industriell zon hade sannolikt koppling till myndighetens inslag förekommer i Byggnadsstyrelsens produktion och andra system av högdelar och lågdelar, vilket ger en distinkt form ansvarsområde och arbetsmarknadspolitiska åtgärder under kontorsanläggningar från 1990-talet. och möjliggör etappindelning samt sammansättning av flera 1970-talet för att motverka industrins nedgång i Stockholm. volymer till ett större komplex på ett konsekvent sätt. • Denna etapp präglas fortsatt av effektivitet och rationalitet, Greppet känns igen från andra stora kontorsanläggningar från • Byggnaden har genomgått få yttre förändringar, men men byggnaden visar på ett större formmässigt fokus än Hus perioden. entrépartier och dörrar har bytts ut eller byggts om, och den B, och framstår genom fasadernas effektfulla reliefverkan som yttre miljön kring östra sidan och entrén från Rosterigränd har mer arkitektoniskt intressant och självständig. • Kontorshusen är representativa för en nationell omdanats. byggnadstyp men utgör samtidigt ett av få exempel på nya • Det är ovanligt för byggnadsstyrelsens produktion att två myndighetsbyggnader i Stockholm från 1970–80-talet, då • Byggnadens slutenhet och anonyma karaktär gentemot gatan årsringar i samma anläggning upplevs så tydligt sida vid sida. Byggnadsstyrelsen i övrigt fokuserade på decentralisering till har i takt med stadsomvandlingen och centrumutvecklingen i andra delar av landet. närliggande kvarter börjat uppfattas som ett miljöproblem. • Byggnadens möte och övergång mot Trekantsparken med inslag av grönska vittnar om en ökad medvetenhet om yttre • Byggnaderna tillhör en kategori som i allt högre grad hotas av Hus C miljöfaktorer jämfört med första etappen. rivning, vilket gör dem potentiellt sällsynta i framtiden. • Hus C har fungerat som entrédel i kontorskomplexet och • Huvudfasaden i sydväst vänder sig mot parken och har med • Etableringen av kontorskomplexet i en äldre industrimiljö är präglades ursprungligen i sin helhet av samma blanka plåt sin hög- och lågdel samt rundade takprofil en verkan som ett ovanligt grepp för Byggnadsstyrelsen och har påverkat som de tekniska och kommunikativa delarna på Hus B. Detta bidrar till upplevelsen av park- och landskapsrummet runt kvarterets sammansättning, rumsligheter och historiska förstärkte det strukturalistiska och teknikcentrerade uttrycket sjön. Byggnaden är den enda i närmiljön från 1990-talet, läsbarhet. Rivningar har utraderat årsringar och fragmenterat och var ett konsekvent arkitektoniskt grepp inom första och som därmed har viss stilmässig koppling till parkens helheten. utbyggnadsetappen. postmodernistiska landskapsarkitektur. • Efter rivningen av AB Atomenergis tidigare centralanläggning • Som länkbyggnad mellan de två etapperna har C haft en • Ursprungliga detaljer har delvis förändrats genom inklädnad saknar kontorskomplexet ett naturligt sammanhang inom kommunikativ funktion för hela anläggningen och utmärkt av fönsterbänkar med vit plåt och en ny entrésituation kvarteret. sig genom entrédelens lägre höjd och den högre delens med utbyggt vindfång och nytt skärmtak mot Rosterigränd. uppstickande asymmetriska takform. Förändringen av solbänkarna upplevs som välanpassad eftersom vita plåtarbeten var vanliga inslag under perioden. • Uttrycket är lågmält och präglat av effektivitet, likt anläggningen som helhet. • Den ursprungliga funktionen som lokaler för Överstyrelsen för civil beredskap är inte läsbar i utformningen, men byggnaden nyttjas idag bl.a. av Kriminalvården, vilket visar på en viss • Om- och tillbyggnader med start 2018 har fullständigt statlig kontinuitet. omvandlat byggnaden mot Rosterigränd: plåten har ersatts av en ny glasfasad och huvudentrén har fått en mer iögonfallande och utåtvänd utformning. Detta har bidragit till viss spretighet i anläggningen samt att det strukturalistiska draget försvagats. Rosteriet 6 och 8 27 Kulturvärden 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kvarteret Omgivningen Trekantsparken • Trekantsparken präglas av starka geometriska former och har karaktär av en anlagd prydnadspark, vilket speglar det Värdering i sammandrag Värdering i sammandrag internationella postmodernistiska parkideal som växte fram under 1980- och 90-talet. • Helheten i det statliga byggnadskomplexet är idag • Omgivningen kring kvarteret Rosteriet vid Lövholmsvägen fragmenterad och splittrad, starkt påverkad av rivningen av AB präglas av en blandning av industri och kontor, vilket kan ses Atomenergis f.d. centralanläggning inom Rosteriet 7. som ett resultat av en från staden motvillig strukturförändring, • Det vattennära läget i ett tidigare industriområde är typiskt för där politikerna verkat för att bibehålla industriarbetsplatserna. parker från denna tid och förstärker parkens identitet som del av ett omvandlingsområde. • Flerbostadshuset inom Rosteriet 7 dominerar visuellt genom sin höjd och har bidragit till en märkbar skalförskjutning. Detta • Kontoriseringen skedde delvis oreglerat och var svår har brutit något av den visuella kopplingen med centrala att bromsa, men industrins strukturer har varit sega • Äldre grönska längs Trekantens strandlinje, med träd som Liljeholmen och bidragit till att göra Rosterigränd mörk och och har lämnat tydliga spår i stadsbilden. Stadsplanen al, pil och björk, bidrar till parkens lummighet och höga trång. från början av 1900-talet organiserade stadsdelen efter miljömässiga kvaliteter. industriernas förutsättningar och lade ut breda gator, kajer • Rivningen av den tidigare påkostade landskapsarkitekturen och upplagsplatser för logistik och transporter. Dessa • Bebyggelsen kring parken bildar en dynamisk helhet kring centralanläggningen och den otillgängliga grundstrukturer finns kvar även där industrierna har ersatts av med varierade höjder och uttryck, vilket stärker parkens sockelvåningen på flerbostadshuset har försämrat annan bebyggelse. urbana karaktär och läsbarheten av platsen som ett miljöns rumsliga kvaliteter. Landskapets utformning längs omvandlingsområde. Rosterigränd och Lövholmsbrinken har idag begränsade • Ett fåtal byggnader i närområdet vittnar om perioden i början värden. av 1900-talet då samhällsbildningen reglerades tydligare och • Parken har stor betydelse för Liljeholmens centrum som en nya allmännyttiga funktioner som kommunalhus, folkskola och miljö som många passerar igenom. Rörelsemönster diagonalt • Kvarteret samverkar med de storskaliga kontoren i församlingshus etablerades. genom parken har funnits sedan före dess tillkomst. grannkvarteren Tryckeriet och Stora Katrineberg vad gäller Närheten till tunnelbanestation, bussterminal och tvärbana gör byggår, funktion och arkitektur. Tillsammans med rivningar • Omgivningen i öster och söder visar spår av intensiv parken till ett kommunikativt nav i Liljeholmens centrum. och kontorisering av tidigare industribyggnader inom kvarteret stadsutveckling från 1990-talet och framåt, typisk för bidrar detta till läsbarheten av strukturförändringarna omvandlingen av industri- och hamnområden till täta • Vid parkens tillkomst på 1990-talet definierades dess yttre under 1970- och 80-talet samt de ständigt pågående stadsdelar med bostäder och kontor för en köpstark gränser av befintlig bebyggelse inom kvarteret Rosteriet och omvandlingsprocesser som har präglat Liljeholmen. medelklass.Storgårdskvarteren på Liljeholmsberget och tunnelbanespåren, vilket medförde att parken fick anpassas bostäderna i centrumanläggningen från början av 2000-talet är efter byggnaderna snarare än tvärtom. Detta förklarar varför • De kvarvarande byggnaderna inom kvarteret (med undantag tydliga exempel på denna utveckling. Hus D är så integrerat i parkmiljön. för bostadshuset) vittnar om en statlig kontinuitet sedan 1950-talet. • 2000-talsbebyggelsen runt centrum är relativt nedtonad och • Parken tillför viktiga miljömässiga kvaliteter i omgivningen enkel jämfört med andra samtida omvandlingsområden, kring de stora kontorshusen inom Kv Rosteriet, som i övrigt • I väster finns fortsatt ett tydligt möte mellan kontor och men landskapsarkitekturen blev desto mer påkostad. kantas av stråk med svag landskapsgestaltning. Trekantsparken och det välgestaltade Liljeholmstorget har äldre industri, med hårdgjord mark, parkering och den haft stor betydelse för att skapa den stadsmässiga och urbana breda Trekantsvägen som löper mellan brädgården och karaktär som eftersträvades i området. verkstadsbyggnaden inom Rosteriet 5.Gatans breda mått, räta sträckning och kvarvarande industribyggnader utgör fysiska spår av kvarterets och stadsdelens industrihistoria. 28 Rosteriet 6 och 8 Kulturvärden 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAGET Planförslag har tagit fram av Strategisk Arkitektur för bebyggelsen och SWMS arkitektur för utemiljön. Nedan återges deras beskrivning av projektets arkitektoniska idéer. Arkitektonisk stadsbyggnadsidé Under de senaste två decennierna har Liljeholmen genomgått en omfattande omvandling. Från att tidigare ha varit en stadsdel präglad av industriverksamheter och spårområden växer den nu fram som en levande blandstad med bostäder, kontor, service och offentliga mötesplatser. Området har också utvecklats till en allt viktigare knutpunkt i Stockholm och en betydande satsning är den nya tunnelbanesträckningen mellan Fridhemsplan och Älvsjö, som ytterligare stärker Liljeholmen som en attraktiv arbetsdestination. Mitt i denna utveckling, mellan den planerade förnyelsen av Liljeholmens centrum och det expansiva området Lövholmen, ligger kontorsfastigheten Rosteriet 6 & 8. Trots sitt läge mot både Trekantsparken och Lövholmsvägen har fastigheten idag få naturliga kopplingar till sin omgivning. Området runtom är varierat med en blandning av äldre industribyggnader, skolor och bostäder från olika tidsperioder. Rosteriets skala knyter an till de större planstrukturerna i området, men fastighetens roll kan utvecklas för att bättre samspela med sin kontext. Genom att både bygga på och till fastigheten fördubblas antal möjliga arbetsplatser och blir genom sin storlek och innehåll en viktig målpunkt i området och en möjliggörare för nya verksamheter att etablera sig på platsen. I samband med omdaningen av centrum och tunnelbanan planeras en upprustning av Trekantsparken. Parken kommer att bli en Flygvy från norr med volymskiss av förslaget. Illustration: Strategisk Arkitektur central länk mellan Liljeholmens hjärta och det nya området i 0 Lövholmen. Här får Rosteriet en nyckelroll. Genom att öppna 4.00 upp fastigheten och skapa en huvudentré mot parken stärks +4,02 kopplingen mellan platsens olika delar. Den nya entrén ska både E N +5,03 4.40 g k p fl o e e a n r r a t k t il o e l b g r n y s å g l f n o ö g g k r n a a t a l i e l t d l t r p e . m u r B a b k y r l r k g i i k n e g a g r n a v a p e e d a r n s r k k v t s r e o é a n l l m y ä m r g h e e e e d t n t a , e n i b r n , y a s e g p n x g i v e r s ä e m n r p a p d å d e e o l r a v . c v i D s h g e e f a ö t t t t v r a l e c ä g a l n m r f g é e o s , p t i o p m v c e s o h t k t s a ti o l p l m ar T R E K A NT S V Ä G RR OO SSTT EE RRII EETT 55 3.33 3.30 3. + 40 3,44 1:20 +T +TG 5E 6A , A R0 ,K3 R 1R 1ÖA A GV S EE S RR ANMYP KONTOR +5, H 0 I 3 SS +5,03 KONTOR 5.00 L 4.75 ÖVHOL +P M 5L,A0N3 S 10 VÄ 5. G 04 5.25 E 5 N .4 5 0 .60 6 5 . . 2 7 0 0 tydlighet, variation i skalan och en mer inbjudande fasad. 2.62 3.35 HIS H S ISS ATRIU + M 5,03 RESCTAAFUÉR A/ NG 4.90 5.80 5.90 6.00 Ä R f e R b m s T u t n y r v o o ä e n e g t e s s r d k r k g k n é t t t a e e e i n n e o n m r r r a y r i i n t e g a d d s o t e t r i e v e t l ä r g l s ä n L n k i l v o a g ö o d e i o m k s e v n n c t a – n h i t t h ä g d o r . o b é r a e r o l i s m p u l m s d y h l p a s t a t u k r o p v n å s r s r ä f e i k e ö n n g p t e r t g y e å d o n – l a i n c g e p r b h p g u f n å ö å l a n t t a r d r i 5 n t l t e é l e s 0 s d f s p a e - a e l f l t å s r a r m a å t o s n s l i e m n g m o e f t h ö m n a L r ö e r å n ö ä b p t d g s v e n i p e d e h n d m n n r r o , r a a . e i l m s n m r s D d å g e t s u s i e a n l r v l o p v t r y ä t ö . m p ä a a g k D r m d a e t i R i e n l e n d e l n b o s d f o t j s a ö u r d t c m y p r d e e h g u r a l b m g i b a g n å h a l v r d d i e ä n k e e a t n s o d c o h c h 3 3 . 3 3 2 .3 . . 0 4 1 0 0 0 3.50 3 5 2 2 3 3 . . 3 3 . 0 . . + 0 9 . 0 6 8 0 0 0 0 3 3 , .0 7 7 13.71 3.00 56 + .3 3,7 3 3 .00 3. + 0 3 6 3 . 4 7 .0 0 0 , 2 1 U . T 8 3 T 2 EER R 2. S + 6 I R N 5 5 E + A G , 4 R 0 S , 3 V 5 S 3 E 3.90 + + 1/2 5 R 5 0A , M , 0 0 P 3 3 3 .9 + 0 3, 2 9 .8 3 5 3.91 RESCT 3 2 A . A 2 . 0 9 FU 0 ÉR A/ +5 N .050 M G K,+05,11 3.40 2. L 9 H 0 E +T O T A T V E 5 C E N E E RF H , K T R R0 ÖR E N AS 1R RA R I NO SS I A S N K P S 3 E-G + S .0 R 0 3 S + , 3 3 , 0 3 IN 0 VK. LO YRFRTIBD OO RR D MED 3.2 + 0 5,0 + 3 5 H 4 , I . M 0 8 S 4 4 0 . . S 0 3 5 4 I 0 0 . L H 2 3 0 J . I 3 S Ö 0 S R 4 5 . U 0 .0 0 0 M 4.80 4 4 . . 9 5 0 04.20 KO K N 4 4 + O . . 2 8 T 5 0 0 N O ,0 4 T . R 0 3 O 0 R 4.90 HISS 4. H 8R0 ISS + O 5,0 + 3 5 S 4 , .9 0 0 3 TERI 4.9 G 0 4.040.R 85Ä 4 N .90 D RE 4 C .65 E 4. P 00 TION 4.004 + .50 5 4. , 8 0 0 3 4.55 4.65 4 4 . . 46 6 .09 0 0 5 4 .0 .7 0 0 5.00 4.80 4.80 5.00 4.95 4.90 5. 4 0 . H 0 80 ISS 4 5 . . 9 3 0 5 0 .05 4.6 +P 5 5L 4. , 8 A0 0 5 N3 .0 M 0 1 K+ 4 0 5 4 7 . . 9 . 5 6 , 9 0 7 5 . 0 0 3 .0 5 0 5.1 5 0 4 .0 .9 0 0 7.0 6.0 5 M 0 . 5 8 K . 0 3 + 0 7,7 6 5 . . 0 1 0 0 6 6 .4 .2 5 0 5.1 6 0 .4 6 0 . L 80 IL 5 J 5 . . 4 4 E 0 0 H 6 5 . . 7 5 O 0 0 L 6.5 M 0 6. S 4 6 6 0 V . 6 . 3 1 . 0 2 0 Ä 0 G E N 3.80 3.9 3 5 .70 3.85 3.70 4.30 3.85 4.30 3.90 4.304.60 4.65 4.70 77 Situationsplan över förslaget med befintliga volymer utritade i rött. Illustration: Plan 10, entréplan. Illustration: Strategisk Arkitektur SWMS arkitektur, bearbetad av Tyréns. Rosteriet 6 och 8 29 Planförslaget 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Arkitektonisk idé för bebyggelsen Volymhantering Rosteriet 6 & 8 får påbyggnader som följer den befintliga strukturen och dess grammatik. Tre nya toppvåningar tillförs på den högre delen med framtidssäkrad våningshöjd som ger dagsljus och utsikt. Höjden anpassas till Rosteriet 7 och behåller gavelmotivet mot gatan och parken. Volymen mot parken dras ut och ned till entréplanet som en inbjudande gest som också bryter ner skalan. De två längsgående volymerna mot gata och park byggs på med tre våningar i samma linje som befintlig byggnad. Två lägre flyglar skapas mot Rosterigränd om sex till sju våningar och en flygel om åtta våningar landar på den befintliga terrassen mot Trekantsvägen. Flyglarna ger flexibla kontorsplan och mellanrum för entréer och terrasser. Den grönklassade 50-talsbyggnaden behåller sin tydliga takfotslinje men får två nya toppvåningar som kopplas till övriga Rosteriet för sammanhängande kontorsplan. Mellanrummet glasas över till ett atrium med nya huvudentréer mot Lövholmsvägen och Rosterigränd. Byggnadens entréplan är till stor del förhöjt från gatan på grund av skyddsrum. Genom att förlänga volymen på strategiska lägen kan nya tillgängliga entréer och lokaler skapas som ger närvaro till gatan. Bottenvåningars utformning och användning Rosteriet 6 & 8 får entréer från parken, Rosterigränd och Lövholmsvägen. Entréerna fångar flöden och möjliggör publika funktioner som café vid parken. Slutna fasader öppnas upp för bättre ljusinsläpp och tryggare gångstråk. Även 50-talshusets bottenvåning öppnas för tex restaurang med entré från förplatsen, Lövholmsvägen Flygvy från norr med volymskiss av förslaget. Illustration: Strategisk Arkitektur och Rosterigränd med uteserveringar i soliga lägen. Möte mellan nytt och befintligt Projektet ska bidra till en naturpositiv stad genom resurseffektivitet, återbruk och innovation. Påbyggnader föreslås i trästomme och fasader i varma material med fokus på LCA som trä och återbrukat tegel. Gestaltningen knyter an till befintligt uttryck genom modulin- delning, kulör och fönstersättning. Nya delar får oftast större fönster och högre våningshöjd för ljus och rymd. Mötet mellan nytt och befintligt markeras med avvikande tegelförband och fogkulör. Hur kulturmiljön beaktas/bevaras Genom återbruk, lågmälda tillägg och hänsyn till platsens industriella karaktär bevaras Rosteriets identitet samtidigt som platsen utvecklas till en mer öppen, grön och tillgänglig miljö. Kulturmiljön förstärks genom ny framsida mot parken och aktiva bottenvåningar som bjuder in till möten, rekreation och vardagsliv. Obs. ovanstående stycke är skrivet av arkitekterna och avser endast beskriva Fasader mot Lövholmsvägen. Illustration: Strategisk Arkitektur projektets ambitioner i fråga om förhållningssätt till kulturmiljö. Det ska inte ses som en bedömning av hur kulturvärdena faktiskt påverkas. 30 Rosteriet 6 och 8 Planförslaget 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fasader mot Rosterigränd. Illustration: Strategisk Arkitektur Fasader mot Trekantsparken. Illustration: Strategisk Arkitektur Rosteriet 6 och 8 31 Planförslaget 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Princip för påbyggnad, lågdel Hus B. Källa: Strategisk Arkitektur Princip för påbyggnad Hus A. Källa: Strategisk Arkitektur Princip för påbyggnad, högdel Hus D. Källa: Strategisk Arkitektur Princip för påbyggnad, lågdel Hus D. Källa: Strategisk Arkitektur 32 Rosteriet 6 och 8 Planförslaget 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Arkitektonisk idé för utemiljön, Kvarteret får nya takterrasser som ger möjlighet till social Gröna tak samvaro och utsiktsmöjligheter över park och mot sjön Trekanten. gårdar, platsbildningar Planteringar, pergola och möblering föreslås för att skapa trivsamma En del av taken utformas som gröna, vilket både bidrar till biologisk ytor för umgänge och längre vistelse. mångfald, dagvattenhantering samt verkar temperaturutjämnande. Förgårdsmark De gröna taken föreslås som en blandning av tunnare sedumtak och lit biotoptak. En del av de gröna taken blir synliga från omgivande Efter ombyggnaden kommer Rosteriets yttre miljö omvandlas till en byggnader och bidrar till en starkare grön karaktär i området. grönare, tryggare och mer social plats än idag. En del hårdgjorda markytor som idag domineras av asfalt och körtrafik minskas till förmån för nya stråk med prioritet för gående och grönytor. Rosterigränd förstärks som sammankopplande stråk för gående mellan Trekantsparken med Liljeholmsvägen. Nödvändig fordonstrafik tillåts till grannfastighetens garage och parkering, samt till inlastning och service till verksamheters lokaler, och för färdtjänst och angöring till kontorsbyggnadens entréer. Ny gångbana tillkommer till huvudentrén. Stråket i Rosterigränd förtydligas med genomgående siktlinjer och breddade gångytor. Med nya planteringar, trygghetsskapande belysning, bekväma sittplatser och vacker markbeläggning görs stråket till en trivsam plats som besökare och hyresgäster kan använda i vardagen för passage, som väg till och från entréer och som en plats för vistelse och möt Entrésidan framför 50-talshuset invid Liljeholmsvägen omvandlas till en möblerad förplats i samklang med byggnadens entréer. Nödvändig fordonstrafik tillåts åtkomst nära lokaler. Befintliga och nya träd och planteringar ger en grön inramning. Mot Trekantsparken ordnas södervända terrasser, entrézoner och vistelseytor som samverkar med byggnadens utåtriktade verksamheter. Kopplingen till parken förstärks med nya gångytor. Planteringar anordnas och träd av olika arter planteras. I väster planeras delar av bilparkeringen att omvandlas till cykelparkering och grönytor som fördröjer, renar och infiltrerar dagvatten. Funktioner som RHP, garageinfart och renhållningsfordon behålls inom området. De stråk, gångytor, platser och körytor som planeras inom Rosteriet kan till stor del anläggas med återbrukade markmaterial. Dessa kan med fördel vara material tagna från platsen idag och kompletteras från andra anläggningar efter behov. Grönytorna inom Rosteriet får en flerskiktad vegetation, med både träd, buskar och perenner. Ett antal nya träd bidrar både till biologisk mångfald och upplevelsevärden. Dagvatten används som en resurs, och regn som faller på inom fastighetens tak och markytor avleds mot nedsänkta planteringar och andra grönytor, där dagvattnet fördröjs, renas och infiltreras. Extrema regn avleds med tydliggjorda skyfallsstråk, som leder bort vatten mot sjön Trekanten. Illustrationsplan, offentlig miljö. Illustration: SWMS arkitektur Rosteriet 6 och 8 33 Planförslaget 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAGET I RELATION TILL RIKTLINJER I KULTURMILJÖANALYS Stadsdelen Uppföljning Skalförändringen som redan inletts och som förutses fortsätta genom andra pågående detaljpla- Liljeholmen är en stadsdel som kontinuerligt varit i rörelse och en av de miljöer i Stockholm som neärenden i Liljeholmen accentueras av projektet. Trädtoppshöjden som dimensionerande för tydligast har präglats av ständiga omvandlingar. Detta förklaras delvis av det strategiska läget vid en byggnadshöjden frångås i enlighet med utvecklingen av Rosteriet 7. viktig kommunikationsled i innerstadens periferi, vilket gjort platsen till lovlig och praktiskt belägen mark för utvecklig och etablering av till huvudstaden hörande nya funktioner. Byggnadsbeståndet Flerbostadshusområdet på Liljeholmsberget bedöms i någon mån påverkas som stadsbygg- och planeringen har därför i relativt stor grad styrts av yttre drivkrafter och behov som varit rådande nadsmotiv av att bebyggelse som ligger nedanför berget växer på höjden och utjämnar höjdskillnader vid olika tidpunkter snarare än uttalade stadsbyggnadsambitioner för stadsdelen i sig. Detta har i stadslandskapet. Effekten blir dels märkbar i närområdet, dels från höjder i landskapet såsom resulterat i att det inte tagits några tydliga helhetsgrepp, utan olika utvecklingsfaser har hela tiden Tantolunden eller Nybohovsbacken/Nybohovsberget. avlöst varandra. Av denna anledning har stadsdelen fått en brokig, varierad och splittrad karaktär där det finns få sammanhållna miljöer. Stadslandskapet är mångfacetterat i sin sammansättning Nybohovsberget som formation, medvetet förstärkt av storskalig grönklassad bebyggelse på krönet, av årsringar, vilka bitvis är uppblandade och i andra fall existerar som tydliga separata enklaver. utgör idag ett dominant inslag i denna del av staden. Denna dominans i landskapsrummet påverkas Överlag finns ovanligt få arkitektoniskt eller stadsbyggnadsmässigt känsliga sammanhang. Det är märkbart från några av de vypunkter som utvärderats. Bergets och bebyggelsens synlighet minskar istället läsbarheten kring de olika utvecklingsfaserna som är den centrala aspekten att beakta från från Hornstulls strand och Reimersholmsbron. Medskicket att beakta bebyggelsen på höjderna kulturmiljösynpunkt. Utvecklingsfaserna med störst präglande verkan för Liljeholmen kan kopplas till och dess verkan hörsammas inte i planförslaget. Detta har delvis sin grund i att genomförande av den äldre industrin, tunnelbaneepoken med tillhörande infrastruktur och bostäder, de första kontorse- ny bebyggelse enligt andra gällande eller pågående detaljplaner (såsom Marievik, Liljeholmens tableringarna med efterföljande generationer kontorsbyggande samt omvandlingen till multifunktionell centrum och Lövholmen) kommer att innebära delvis markant förändrade förhållanden i stads- och blandstad. landskapsbilden. Detta innebär att stadsdelen som helhet är och genom historien har betraktats som förhållandevis tålig för förändringar. Det finns därför relativt få karaktärsdrag som är viktiga att värna från kulturmil- jösynpunkt för stadsdelen i sin helhet. De historiska karaktärsdrag som trots allt finns är viktiga att värna, men handlingsutrymmet är större än på många andra håll. Trekantens träd är dock ett dominerande inslag i stadsbilden och tycks delvis ha fungerat som en skalreferens för bebyggelsen på mer övergripande nivå. I vissa vyer, från söder mot norr, kan man se hur bebyggelsen har förhållit sig till trädtoppshöjd och hur punkthus på höjder varit det enda som brutit. Hus D var en stor skala i sammanhanget vid tillkomsttiden, men förhöll sig genom lågdelen fortsatt delvis till trädnivån. Bostadshuset inom Rosteriet 7 har dock inneburit en skalförändring som slagit igenom stort och brutit mönstret. Denna skalförskjutning är något som kan förväntas fortsätta framöver i och med aktuella utvecklingsplaner för Marievik och Liljeholmens centrum. Det storskaliga landskapsrummet medför generellt en viss tålighet för höjder, men rollen av befintliga dominanta byggnader på höjder är värd att beakta (exempelvis Nybohov och Liljeholmsberget). I övrigt bedöms företeelser som siluett och siktlinjer inte ha någon avgörande betydelse i detta fall. Från högre belägna punkter i stadsdelen finns visuell kontakt med Reimersholme och Södermalm men inga starka siktlinjer mot landmärken. I vissa lägen framträder Cementas silor och Högalid- skyrkan på avstånd, men det är inte fråga om några medvetet anlagda betraktelsevinklar eller utkikspunkter. Sammanfattningsvis bedöms handlingsutrymmet för stadsdelen och kvarteret Rosteriet vara relativt stort. 34 Rosteriet 6 och 8 Planförslaget i relation till riktlinjer i kulturmiljöanalys 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hus A Uppföljning För att vara en grönklassad och särskilt värdefull byggnad bedöms Medskicken har hörsammats men det blir sammantaget tämligen stor f.d. bränsleelementfabriken vara relativt tålig för ändringar. påverkan eftersom man både bygger emot och in västfasaden och öppnar Anledningen till detta står att finna i de förändrade sammanhang upp bottenvåningen i övriga väderstreck. Åtgärderna som föreslås är i som uppstod i slutet av 1970-talet då byggnaden blev en del av sig väl studerade och respekterar byggnadens karaktärsdrag. Gavlarna det statliga kontorskomplexet och de ändringar av byggnaden som behåller trots öppningar i bottenvåningen växelspelet mellan slutet och genomfördes i samband med denna omställning och senare. öppet. Ventilationsgallret i norra gaveln bevaras trots att det inte längre är i funktion. Byggnaden har tidigare varit sammanbyggd med en lägre ugns- och lagerhall. De ändringar som gjorts av västra fasaden bedöms Det industriella arvet blir något mindre tydligt men äventyras inte som inte vara uttryck för en betydelsebärande årsring och bedöms inte helhet. ha tillfört uppenbara kvaliteter. De nedre delarna av byggnadens Färgsättningen prövas inte i planen varför denna aspekt inte kan bedömas. västra fasad bedöms vara tålig för ändringar. Den invändiga strukturen ändras inte. Även bottenvåningen mot öster bedöms vara tålig för ändringar. Kring påbyggnaden fanns inget medskick. I förslaget till påbyggnad har Huvudentrén har kvar sin placering och form men merparten av dock de befintliga gavlarnas betydelse hörsammats då den karaktäristiska material och byggdelar är utbytta till nya som inte bedöms ha asymmetriska takkonturen lever vidare. kulturhistoriska egenvärden. Nödutrymningsentrén har ändrats. En ny entré med klumpigt skärmtak har tillkommit. De postmoderna ventilationskanalerna med belysningsarmaturer längs fasaden är välgjorda men saknar koppling till den modernistiska arkitekturen. Med tanke på det strikta fasadmönstret som upprepas på samtliga plan bedöms bottenvåningen kunna brytas loss och få en öppnare karaktär. Byggnadens industriella arv behöver dock genomgående beaktas. Gavlarna har stor betydelse för byggnadens formspråk och kulturvärden. Här framträder den för Karl G.H. Karlsson karaktä- ristiska grupperingen av fönster i kontrast till lugna slutna murytor och den livliga taksiluetten som även den återkommer i andra verk av arkitekten. Den norra gavelns medvetet formade ventila- tionsgaller är ett arkitektoniskt utropstecken. Gavlarna bedöms vara känsliga för ändringar som gör dessa karaktärsdrag mindre framträdande. Byggnaden har sedan länge en slätstruken färgsättning. Strävan har varit att tona ned byggnadens verkan och anpassa den till omgivningen. Den blaskiga kulörtonen som målats på fasaden har också dolt de ursprungliga och starkt tidstypiska kvaliteter som den genomfärgade ädelputsen med inslag av glimmer som ursprungligen prydde byggnaden. Fasadens ritsningar framträder inte heller med nuvarande fasadbehandling. Bränsleelementfa- brikens historik och dess arkitektur motiverar en färgsättning och fasadbehandling som gör den större rättvisa. Invändigt är det främst strukturen med huvudtrapphus i södra delen och utrymningstrapphus i norr samt utformningen av dessa trapphus som bedöms vara känsliga för ändringar. Rosteriet 6 och 8 35 Planförslaget i relation till riktlinjer i kulturmiljöanalys 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hus B och D Uppföljning Hus B och D är gulklassade byggnader med visst kulturhis- Möjligheterna att läsa och förstå att det föreslagna byggnadskomplexet toriskt värde. Berättelsen om hur de tog plats i ett kvarter där delvis består av två kontorsbyggnader uppförda av Byggnadsstyrelsen AB Atomenergi och den svenska utvecklingen av kärnkraften för statlig verksamhet kommer fortsatt att finnas. Från de flesta betraktel- bedrivits fram till 1970 är delvis läsbar men kraftigt påverkad av sevinklar kommer någon del av de två utbyggnadsetapperna att vara rivningen av centralanläggningen och nybygget av det storskaliga synlig. Befintliga fasader kommer att vara urskiljbara då de har lägre flerbostadshuset inom Rosteriet 7. Med hänsyn till lägesfaktorerna våningshöjder än tillkommande och eftersom de bibehåller fasadmaterial, med en placering i centrala Liljeholmen och dess karaktär av fönster och detaljer som inte plockas upp i tillkommande volymer och ständiga transformationer bedöms ett överordnat intresse från fasader. Skillnader mellan Hus B och D kommer fortsatt vara möjliga att kulturmiljösynpunkt vara att tillse att den historiska utvecklingen uppfatta även om de delvis blir mindre tydliga, exempelvis genom att inom kvarteret präglas av god läsbarhet. Byggnadsstyrelsens befintliga teknikuppbyggnader utgår. Det blir dock svårt att greppa och statliga förvaltningsbyggnader är i grunden tåliga för ändringar så förstå helheten eftersom samtliga byggnadskroppar antingen byggs till eller länge dessa görs i enlighet med byggnadernas logik och karaktär, på eller länkas samman i nya sammanhang. och inte påtagligt försvårar läsbarheten av den ursprungliga Av de karaktärsdrag som poängteras i medskicket har samtliga beaktats myndighetsfunktionen. Mer specifikt innebär detta att byggnaderna men få lever vidare i förslaget. Ursprungliga burspråk bevaras delvis och är känsliga för åtgärder som medför att ingående volymer och i lägen som bedöms vara befogade tas motivet även upp i påbyggnader. sammansättning blir otydlig, eller att karaktärsskapande delar rivs, Tongivande burspråk i befintliga gavlar kommer dock att försvinna när byggs bort eller försvagas. Här är kontorskomplexets volymverkan gavlarna flyttas fram mot park och gata. I dessa lägen har det bedömts att med de alternerande hög- och lågdelarna samt speglingen kring den arkitektoniska helheten blir lugnare och starkare utan burspråk. I Hus hus C ett viktigt grepp att värna, eftersom detta illustrerar den B är ett av dessa burspråk som inte kan bevaras klätt i den för det sena logiska uppbyggnaden och etappindelningen. Det är generellt 1970-talet karaktäristiska rostfria fasadplåten. De rostfria inslagen har visat av vikt att de ursprungliga volymerna förblir läsbara. Vidare är sig ogörliga att bevara då burspråk, teknikutrymmen och förbindelsegång är de tidstypiska och för byggnadsstyrelsen klassiska inslagen punkter som samtliga berörs av nya volymer. Det har heller inte setts som med fönsterband, redovisning av kommunikationer och teknik, relevant att omtolka det rostfria i tillkommande byggnadsdelar. Det skulle betongelement och det runda trapphustornet särskilt viktiga. Ett inte hjälpa läsbarheten. vanligt förekommande drag på just detta kontorskomplex är även flacka burspråk. Dessa element är också karaktärsdrag eller Det för Byggnadsstyrelsens kontorshus typiska runda trapphuset som Hus generella koncept som kan plockas upp och vidareutvecklas eller B är utrustat med vid lågdelens gavel mot väster kommer inte att bevaras. användas som inspiration vid förändring. Bevarande och påbyggnad av trapphustornet har prövats i skissarbetet. Det har i detta läge bedömts att det är mer angeläget att tillföra attraktivi- Mot Lövholmsvägen utgör burspråket i blank rostfri plåt på hus tetshöjande funktioner. B ett tydligt motiv i huvudfasadens mittparti, som bör värnas. Den blanka rostfria plåten är generellt ett inslag som har minskat Arkitektoniskt har man i planförslaget gått en balansgång mellan rörighet i och med ombyggnaden av hus C, och kvarvarande sådana och fortsatt historisk läsbarhet. Förslaget har lagt större vikt vid att undvika delar bör bibehållas i så hög utsträckning som möjligt för att det plottrighet, vilket också var ett av medskicken, än vid strävan att behålla en strukturalistiska draget ska vara fortsatt läsbart. De uppstickande utpräglad läsbarhet ifråga om de befintliga byggnaderna. fläktrummen och trapphusen är också av viss betydelse för byggnadskomplexets siluett, särskilt mot Trekantsparken. De tåliga delarna av Hus C, entréerna och den höga källarvåningen påverkas alla av åtgärder. Att styra förändringar till dessa delar har Generellt är komplexet genom sina många ingående delar känsligt hörsammats. för flera mindre tillägg som kan bidra till plottrighet. Eventuella additioner av volymer eller andra former av tillägg som inte hindrar läsbarheten kan ändå vara möjliga att pröva och bör då hanteras som större grepp. Huvudentrén samt övriga ytterdörrar är utbytta och/eller ombyggda och därmed tåliga för ändringar. Den i sen tid förändrade delen mot Rosterigränd (Hus C) är även den tålig. Den uppstickande källarvåningen och gården mot Lövholmsbrinken besitter inga större kvaliteter eller karaktärsdrag som är av betydelse för läsbarheten, och är därmed också tålig. 36 Rosteriet 6 och 8 Planförslaget i relation till riktlinjer i kulturmiljöanalys 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN Rosteriet 6 och 8 37 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll i konsekvensbeskrivning I konsekvensbeskrivningen bedöms i vilken grad aktuellt förslag påverkar kulturhistoriska värden. Konsekvensbedömningen är uppdelad på följande delar: Först beskrivs förslagets påverkan på stadsbilden genom visualiseringar från valda vypunkter. Därefter redovisas hur förslaget påverkar de individuella byggnadernas värden och karaktär samt konsekvenserna för kvarteret som helhet. Sist görs en samlad bedömning av planförslagets konsekvenser för kulturmiljön. Konsekvenserna redovisas under följande rubriker: Påverkan på stadsbilden Konsekvenser för byggnaderna – Bedömning av förvanskning, Hus A – Bedömning av varsamhet, Byggnadsstyrelsens kontorskomplex (hus B, C och D) Konsekvenser för kvarteret och omgivningen – Bedömning av helhetsverkan Samlad bedömning 38 Rosteriet 6 och 8 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Påverkan på stadsbilden I detta avsnitt görs en vystudie som underlag för bedömningen av planförslagets påverkan och konsekvenser för kulturmiljön. Vyerna 55 redovisar nuläge respektive planerad förändring (fotomontage), det vill säga planförslagets påverkan. Vy 1-4 redogör för vyer på nära håll medan vyerna 5-9 visar planförslaget från längre distans. Från distans är planförslaget inlagda som ljusa volymer, dvs utan återgivning av material och färger med mera. Huvudfokus ligger här på hur förslaget påverkar exempelvis stadsbild, stadens siluett och dess anpassning till topografin. Det 66 är viktigt att vara medveten om att de ljusa byggnadsvolymerna i montagen sticker ut och därför kan uppfattas som mer framträdande än i verkligheten. I vyer från nära håll är planförslaget gestaltat. Metodiken med vypunkter innebär att man utgår från en fixerad punkt i stadslandskapet. Det mänskliga ögat kan dock ta in mycket mer än vad ett fotografi visar, så som det framställs i en rapport. Staden uppfattas allt som oftast i rörelse mellan olika målpunkter. Även hastigheten i vilken man rör sig genom stadslandskapet gör att upplevelsen varierar 11 beroende på färdsätt. En annan faktor som påverkar är när på året 77 bilderna är tagna. Under sommarhalvåret kan grönska skymma delar av vyer som uppfattas under vinterhalvåret när löven fallit av. 22 33 99 44 88 Rosteriet 6 och 8 39 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 1 - Korsningen Lövholmsvägen-Trekantsvägen Före Efter Nuläge industri och storskaliga kontor, och bostadskvarteren Mot gatan medför påbyggnaden på lågdelen att och blir tydligt läsbara som tillägg. Samtidigt innebär på Liljeholmsberget som bildar fondmotiv i slutet burspråket i rostfri plåt byggs in bakom de nya påbyggnaden att den nya volymen blir sammansatt I denna vy från nordväst längs Lövholmsvägen av gatan. Kvarteret Rosteriet visar prov på denna våningarna och skyms. Påbyggnaden skymmer även av flera delar med olika gestaltning, vilket bidrar till att framträder en stor del av kvarteret Rosteriets blandning av bebyggelse, med de två förhållandevis de delar av f.d. bränsleelementfabrikens västra fasad upplevelsen av byggnadens ursprungliga renodlade bebyggelse. Det statliga kontorskomplexet och AB småskaliga industribyggnaderna från AB Atomenergis som idag är synliga. I bottenvåningen på lågdelen görs modernistiska formspråk försvagas. Den rundade Atomenergis f.d. bränsleelementfabrik syns centralt i bild utvecklingsfas på 1950-talet placerade i utkanterna, förändringar i fasad med nya större glaspartier. Detta uppbyggnaden med grönt tak avviker kraftigt från den och är placerade i liv med gatan, liksom kontorsbygg- och kontorskomplexet från senare delen av 1900-talet ökar i viss mån insynen från gatan och bidrar till ett något modernistiska grundkaraktären, gör silutten mindre naderna i kvarteret Tryckeriet mittemot. Verkstads- insprängt i mitten. Gatan är relativt livligt trafikerad av mindre slutet intryck. Synlig aktivitet i byggnaden kan renodlad och riskerar att bli ett iögonfallande och byggnaden som också tillhört AB Atomenergi (Rosteriet såväl spårvagnar som bilar, cyklister och fotgängare i bidra positivt till upplevelsen av gatumiljön. Samtidigt störande tillägg. 5) syns närmast i bild till höger och har en indragen rörelse till och från Liljeholmen centrum. Trekantsvägen, bidrar de större fönsteröppningarna och tilläggen som placering som möjliggör en viss inblick i kvarterets vars södra sträckning syns till höger i bild, är en bred skymmer ursprungliga fasadpartier till att byggnadens På kontorshusen å andra sidan visar de rundade inre. Detta bidrar till att en stor del av kontorshus B trädkantad gata som tillför viss luftighet och grönska i myndighetskaraktär minskar och att den ursprungliga uppbyggnaderna på en inspiration från befintlig blir synligt och får en framträdande roll i gatubilden. den hårdgjorda miljön. funktionen blir något svårare att läsa. uppbyggnad på hus D. Här bedöms det därför som Kontorsanläggningens volymkomposition med tvärställda positivt att tekniken fortsatt får en framhävd position och hög- och lågdelar samt de för Byggnadsstyrelsen Påverkan och konsekvenser Påbyggnaden på den f.d. bränsleelementfabriken medveten synlig form. vanligt förekommande dragen med fönsterband och det gör att byggnadsvolymen blir än mer högrest och att cylinderformade trapphustornet upplevs därför kanske Låg- och högdelarna på kontorshus B byggs på med tre silhuetten förändras från Karl G.H. Karlssons karakte- På- och tillbyggnaderna bidrar generellt till en skalför- som tydligast från denna vinkel. Det svagt framskjutande nya våningar och den f.d. bränsleelementfabriken med ristiska takform till ett platt tak med en uppstickande skjutning och ökad täthet i stadsbilden. burspråket på högdelen och den mindre uppstickande två nya våningar. En ny tillbyggnad mot Lövholmsbrinken rundad fläktrumsuppbyggnad. Den ursprungliga taklinjen delen av hus C är genom sin rostfria plåt ett tidstypiskt bidrar till att utrymmet mellan verkstadsbyggnaden i finns dock kvar längre ned och blir fortsatt läsbar. I och inslag som ger byggnaden ett drag av strukturalism. Den Rosteriet 5 och kontorshusen minskar. Lågdelen utökas med att påbyggnaden görs något indragen skapas en f.d. bränsleelementfabriken utmärker sig genom sina vita också med ett utskjutande glasat parti mot väster. Detta distinktion mellan ursprunglig fasad och tak i förhållande putsfasader, som står i kontrast mot omgivande fasader innebär att gavelfasaden byggs in och att det cylinder- till de nya våningarna. Den arkitektoniska gestaltningen i tegel. formade trapphuset rivs och ersätts av en ny invändig av påbyggnaden med stor andel glas och indelning trappa. Tillbyggnaden skymmer stora delar av de med smala listverk skapar en lätthet i uttrycket som i Gatumiljön präglas av Lövholmsvägens räta ursprungliga fasaderna mot väster. kombination med indraget gör att de nya våningarna sträckning, asfaterade ytor, en blandning av äldre underordnar sig de mer massiva ursprungliga fasaderna 40 Rosteriet 6 och 8 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 2 - Liljeholmsvägen Före Efter Nuläge Påverkan och konsekvenser långsidornas fönstersatta del avfärgas i en något mörkare Att del av Rosterigränd byggs in bidrar till att luftigheten i grå kulör. Detta efterliknar en ursprunglig färgindelning kvarteret minskar sett från kringliggande gator och att de Den f.d. bränsleelementfabriken utgör fondmotiv vid Låg- och högdelarna på kontorshus B byggs på med tre som setts på bilder. Fasadtexten visar på inspiration idag friliggande byggnaderna sammanfogas till en stor infart från nordväst längs Liljeholmsvägen och har nya våningar, och den f.d. bränsleelementfabriken byggs från nybyggnadsritningarna, där AB Atomenergi på anläggning. Genom att det nya fasadpartiet görs något en framträdande position med huvudfasaden ut mot på med två nya våningar. Därtill sluts befintlig öppning liknande sätt skrivits ut vertikalt på gaveln (verkar dock indraget från Lövholmsvägen bibehålls delvis läsbarheten korsningen Liljeholmsvägen-Lövholmsvägen. Byggnaden från Rosterigränd ut mot Lövholsmvägen genom att del aldrig ha blivit genomfört). Dessa förändringar närmar av ursprungliga volymer. utgör här ett blickfång och dominerar visuellt i förhållande av passagen mellan hus A (bränsleelementfabriken) och sig ursprungliga gestaltningsidéer och skulle kunna vara till kontorsbyggnad B, vars högdel är något indragen B byggs in till en atriumgård. I samband med detta rivs positivt för byggnadens kulturvärden. Det är dock oklart Greppet med tvärställda låg- och högdelar på från gatan. Lågdelen ligger i liv med gatan och förstärker befintlig förbindelsegång. Volymerna kopplas samman om dess förändringar regleras i planen och i vilken mån kontorskomplexet bibehålls men med delvis förändrade ritkningen på gaturummet. Burspråket i blank rostfri plåt med ett nytt fasadparti ut mot Lövholmsvägen som de kan bedömas. fasader, material och proportioner. Lågdelen på hus B markerar mittpartiet och betonar den vertikala riktningen sträcker sig upp i nivå med takfoten på f.d. bränsleele- blir något mer högrest och präglas inte i lika hög grad på högdelen. Till vänster syns ett hörn på bostadshuset mentfabriken. Denna fasad är till stor del glasad och Påbyggnaden är lätt indragen från den ursprungliga av horisontalitet. Det rostfria burspråket försvinner och inom Rosteriet 7, som tydligt överstiger Kv Rosteriets utformad på ett sätt som markerar våningsplanen. I takfoten och präglas av en lätthet i uttrycket som gör att det strukturalistiska draget utgår därmed helt i denna vy. övriga byggnader i höjd. marknivå tillkommer nya entréer mot Lövholmsvägen. tillkommande volym blir visuellt underordnad. Karl G.H. Detta gör att byggnadens ålder framgår något mindre Karlssons karaktäristiska taksilhuett blir fortsatt tydlig tydligt. Den f.d. bränsleelementfabriken förändras med nya från denna vinkel och markeras genom att den smäckra större glaspartier i bottenvåningen, en diskret förändring avtäckningen av svart plåt bibehålls och bildar en Som tidigare konstaterats leder de omfattande på- och av färgsättningen och en ny fasadtext på gaveln ut mot skiljelinje mot det nya. Vidare är indelningen med listverk tillbyggnaderna till en märkbar skalförskjutning och Lövholmsvägen. Glaspartierna är placerade i läge för och tredelade fönsterpartier på tillkommande våningar ökad täthet i stadsbilden. Anläggningen ansluter efter befintliga fönster- och dörröppningar, som utökas ned till utformade så att de ansluter till ristningarna i ursprunglig genomfört förslag i höjd till Rosteriet 7. sockeln. Bottenvåningens fasadpartier på långsidorna fasad. Påbyggnaden är alltså utformad med hänsyn till är den del av byggnadens exteriör som förändrats mest, den ursprungliga byggnadens karaktär, men bidrar ändå och detta bedöms därför inte påverka några större i viss mån till att försvaga upplevelsen av dess renodlade värden. Förändringen av färgsättningen innebär att de form. slutna putsade delarna av gavlarna samt ett band runt Konsekvenser för kulturmiljön Rosteriet 6 och 8 41 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 3 - Rosterigränd Före Efter Nuläge Påverkan och konsekvenser närmast Trekantsparken syns lågdelen på hus D sticka riktningen på gatan förstärks något när utrymmet tätnar. ut, påbyggd med tre nya våningar. De tre nedersta Tillkommande volymer i olika höjd och material skapar I vyn blickar man längs Rosterigränd genom öppningen Mot Rosterigränd tillkommer två nya tillbyggnader i sex våningarna, där ursprunglig fasad bibehålls, är det enda större variation jämfört med dagens situation. Tilläggen mellan den f.d. bränsleelementfabriken och bostadshuset respektive sju våningar. Vidare byggs nuvarande entrédel som blir igenkännligt i denna vy jämfört med befintlig bidrar också till att ursprungliga volymer blir svårare inom Rosteriet 7. Bostadshusets skarpa hörn och del (hus C) ut något och får en ny glasfasad med täta situation. Högst upp syns de tre påbyggda våningarna att läsa från detta håll. Omgestaltningen av hus C med av dess slutna sockelvåning syns till vänster i bild. Till partier i mörkare kulör, vilket kan ses närmast i bild till på högdelen av hus D, med fasader i matt material för att material och kulörer i varmare ton minskar kontrasten höger syns den i sen tid utbyggda entrédelen och nya höger. Här tillkommer också ett räcke som avgränsning anknyta till befintlig tegelarkitektur. mellan de olika delarna. glasfasaden på hus C. Bortom dessa delar framträder för ovanliggande terrass. Huvudentré och reception fasaderna på hus D med reliefskapande fönsteröppningar flyttas från denna del till den norra tillbyggnaden Resultatet är en närmast total omvandling mot Genom att stora delar av fasaderna på hus D skyms och lutande solbänkar. I fonden finns visuell kontakt med (utanför bild). Den södra och högre tillbyggnaden, som Rosterigränd. Till- och påbyggnaderna bidrar till ett minskar dess postmodernistiska karaktär och läsbarheten Trekantsparken, vilket under varmare årstider gör att skjuter ut bortom tidigare entrédelen, skymmer del av trängre och mer slutet gaturum. Därmed finns en risk av dessa volymer som en senare årsring i myndighets- gatan mynnar ut i frodig grönska. de ursprungliga fasaderna på hus D. Tillbyggnadens att miljön blir än mörkare och mer ogästvänlig jämfört komplexet försvagas. färg ansluter till befintligt fasadmaterial. Längst bort med idag. Kontakten med Trekantsparken bibehålls och 42 Rosteriet 6 och 8 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 4 - Trekantsparken Före Efter Nuläge Mötet med bebyggelse och park är förhållandevis direkt Påverkan och konsekvenser Terrassen på långsidans tak, högre våningshöjder med och sömlöst från denna vypunkt. (Låga) buskrader med stora fönster och mer ljusinsläpp är uttryck för samtida Kontorshuset D och flerbostadshuset (Rosteriet 7) bildar Planförslaget bygger vidare på grundformen i hus D, bänkar ut mot parken bidrar i viss mån till att visuellt preferenser på kontor och fysisk arbetsmiljö. front för kvarteret mot Trekantsparken. Ingången till men skalan är betydligt större. Den nya långsidan vilar rama in och tydliggöra parkrummet med den gröna Rosterigränd skyms sommartid till stor del av vegetation. ovalen. på den äldre lågdelen, vilket tydliggör de två årsringarna En tydlig entré bidrar tillsammans med stora fönster till i byggnaden. Däremot är inte det breda burspråket kvar att kontorshuset öppnar upp sig mot parken och inte Byggnaderna har idag två olika uttryck som tydligt som var en identitetsmarkör för den äldre byggnads- uppfattas som lika slutet. Genom att Hus D:s framsida speglar två olika årsringar i den kontinuerliga kroppen. Planförslagets högdel har tio våningar med vänds mot parken betonas parkrummets betydelse i utvecklingen av Liljeholmen. större fönster i övre delen än i den nedre. Effekten staden. Övergången mellan park och kontorskvarteret bedöms bli en ökad vertikalverkan och lätthet i uttrycket. sker genom en liten nivåskillnad med trappa och Kontorshus D från 1990-talet speglar kontoriseringen Trots minskad tyngd i jämförelse med befintlig byggnad planteringar. Detta bidrar till att parkrummet blir tydligare av Liljeholmen och utgör en senare årsring i Byggnads- bedöms planförslaget bli mer dominant genom sin större definierat. styrelsens kontorskomplex. Byggnaden har en tydlig skala. Den nya skalan balanseras upp av Trekants- form- och tyngdverkan med lekfulla inslag av lågmäld parkens stora landskapsrum då det ger möjlighet att ta in Läsbarheten av den tidigare lågmälda postmoderna postmodernism. Byggnaden orienterar sig ut mot byggnadskomplexet. grundtonen i gestaltningen bedöms försvagas genom Trekantsparken, där högdelens gavel bildar en vertikal planförslaget, bland annat genom att burspråk försvinner. accent. Lågdelen bildar avskärmning in mot kvarteret Högdelen är arkitektoniskt inordnad i ett strikt ramverk, och fäster byggnaden i riktning mot marken. Byggnaden med mer enhetlig gestaltning och mindre variation. Genom att byggnaden tar ett steg fram i parkrummet är försedd med ett flertal burspråk. På lågdelen finns två och utrustas med nya utåtriktade entréer åt detta håll burspråk i vit plåt mot Trekantsparken och på högdelen Planförslaget ger trots detta ett något splittrat helhets- åstadkoms en mer aktiv koppling till parken. Parken får finns ett bredare burspråk av tegel som markerar intryck med variationen i fasadmaterial, förskjutningen av en ny och tydligare framsida. mittpartiet i fasaden mot Trekantsparken. Ingen entré fönsterstorlekar i högdelen och mötet mellan den äldre vetter ut mot parkrummet. lågdelen med de föreslagna byggnadsvolymerna. Konsekvenser för kulturmiljön Rosteriet 6 och 8 43 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 5 - Reimersholmsbron Före Efter Nuläge Påverkan och konsekvenser Från Reimersholmsbron gör Nybohov stort avtryck i Planförslaget höjer sig ovan kvarteret Tryckeriet. stadsbilden, där skivhus och punkthus accentuerar Delar av punkthusen på Nybohovsberget döljs, vilket terrängens nivåskillnader. Vid Liljeholmshamnen ligger minskar deras medvetna vertikalverkan. Planförslagets kvarteret Tryckeriet 13 med sina lågmälda och funktio- olika byggnadskroppar skapar variation i siluetten och nalistiska uttryck. Bostadshuset i kvarteret Rosteriet 7 bryter delvis ner den massiva skalan. Siluetten upplevs skapar en uppfattning om att bebyggelsen trappar upp samtidigt som mer orolig än nuläget som domineras av mot Nybohovsberget, trots att de ligger i en lågpunkt. horisontella linjer. Vyn har betydelse eftersom den åskådliggör hur Tillkommande bebyggelse bedöms försvaga bebyggelse i Liljeholmen förhåller sig till topografin. läsbarheten av samspelet mellan bebyggelse och Liljeholmens speciella topografi med stora nivåskillnader. Nybohovsberget med dess bebyggelse blir mer otydligt i stadsbilden. 44 Rosteriet 6 och 8 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 6 - Södermalm Före Efter Nuläge Påverkan och konsekvenser I vyn blickar man över vattnet från Hornstulls strand mot Tillkommande byggnadsvolymer gör ett tydlig avtryck Liljeholmskajen och Lövholmen med Cementas silos till i stadsbilden då den från en lågpunkt höjer sig över höger i bild. Stadsbilden är luftig med förhållandevis jämn framförliggande bebyggelse. Siktdjupet minskar och siluett, undantaget silos, och glapp som skapar siktdjup. stadsbilden blir något mer förtätad. Planförslaget döljer Nybohovsberget och skymmer skivhus på Strandkanten ramas in av en trädrad. Nybohovsberget Nybohovsberget. Konsekvensen bedöms bli att anas mellan kontorshusen i kvarteret Tryckeriet. läsbarheten av det medvetna samspelet mellan bebyggelse och topografi på Nybohovsberget försvagas. Rosteriet 6 och 8 döljs av vegetation och mellanliggande kontors- och industrikvarter i kvarteret Tryckeriet 13 Kontorskomplexet består av olika byggnadsvolymer, och 14. Bostadshuset i Rosteriet 7 är synligt utan att vilket skapar variation och bidrar till att bryta ner skalan. dominera i vyn. I bakgrunden ses skiv- och punkthusen uppe på Nybohovsberget som accentuerar landskapets topografi. Vyn bedöms som viktig för att den ger en överblick över Liljeholmens och Lövholmens vattenfront. Konsekvenser för kulturmiljön Rosteriet 6 och 8 45 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 7 - Liljeholmsbron Före Efter Nuläge Påverkan och konsekvenser Från Liljeholmsbron är stadsbilden mångfacetterad med Tillkommande bebyggelse utgör en fond vid bebyggelse och stadsrum som speglar olika epoker, Liljeholmsvägen, men har en nedtonad roll i stadsbilden. funktion och bebyggelseskalor. Kvarteret Rosteriet spelar Liljeholmen kännetecknas av en kontinuerlig förändring. en mycket undanskymd roll. Hus A i kvarteret Rosteriet Genom planförslaget läggs en årsring på en annan 6 skymtar fram mellan bostadskvarteret Lilla Katrineberg och kompletterar de tidigare epokerna i Liljeholmens på Liljeholmberget och bostadshuset i jugendstil (tidigare bebyggelseutveckling. Liljeholmens kommunalhus) från 1906 (Stora Katrineberg 1). Planförslaget håller sig under takfoten på det tidigare municipalhuset (Stora Katrineberg 1) som är fortsatt Vyn är betydelsefull för att den ger en förståelse för dominant. Liljeholmens bebyggelseutveckling. Många människor rör sig över bron med bil, cykel eller till fots. Planförslagets bedöms ha en positiv påverkan för läsbarheten av stadsdelens bebyggelseutveckling från sommarnöjen, industriepoken, kontoriseringen t.o.m nutida stadsomvandlingen med funktionsblandning och centrumbebyggelse. 46 Rosteriet 6 och 8 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 8 - Nybohovsbacken Före Efter Nuläge Påverkan och konsekvenser Från Nybohovsbacken får man en vid utblick över I vyn får planförslaget ett stort visuellt genomslag och blir Stockholms stadslandskap. Förgrunden domineras av ett dominant inslag i stadsbilden. Dess olika byggnads- bergets gröna sluttningar med Trekantsparken nedanför. volymer skapar variation i siluetten. Mötet mellan det I låglänt läge ses delar av Liljeholmen och Lövholmen. bebyggda och gröna blir mer distinkt genom planför- Bostadshusen i Rosteriet 7 drar till sig uppmärksamhet, slagets höga volymer. medan övriga kvarter inom Rosteriet är mer nedtonade i uttryck och skala. Den röda tegelkvarteren, Lilla Småskaliga Rosteriet 5 skyms delvis. Konsekvensen blir Katrineberg, på Liljeholmsberget utgör en tydlig färgklick. att arvet från atomkraftsperioden blir mindre läsbart från I bakgrunden ses Hornstull med Högslidkyrkan som detta håll. landmärke i en i övrigt förhållandevis jämn stadssiluett. I vyn får man en uppfattning av stadsdelarnas topografi Föreslagna volymer höjer sig över Rosteriet 7 och med dess höjder, låglänta partier och stråk av grönska. tillsammans medför de en skalförskjutning i denna del av Liljeholmen. Planförslaget upplevs från Nybohovsbacken Vyn har viss betydelse utifrån möjligheten att få en att ligga i nivå med bebyggelsen i Lilla Katrineberg. övergripande bild av staden och dess siluett. Detta bedöms försvåra läsbarheten av landskapets nivåskillnader. Delar av Hornstull skyms. Stadens landmärken såsom Högalidskyrkan och Stockholms stadshus är fortsatt synliga i bakgrunden. Konsekvenser för kulturmiljön Rosteriet 6 och 8 47 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vypunkt 9 - Trekantssjöns västra strand Före Efter Nuläge under trädtopparna. Till höger utanför bild höjer sig Påverkan och konsekvenser fortsättning på en pågående omvandling av Liljeholmen Nybohovsberget med storskalig bebyggelse på höjden. till ett stadscentrum med större byggnadsvolymer och Vy över Trekantssjön mot Lövholmen och Liljeholmen Den nya bebyggelsen omformar siluetten. Förslaget En bredare vy hade eventuellt påverkat uppfattningen om mer blandad bebyggelse. med kvarteren inom Rosteriet. En grön bård med lövträd förstärker tillsammans med kvarteren Rosteriet 7 skalförhållanden mellan bebyggelse och topografi. omger Trekantssjön. och Vänthallen upplevelsen av en tät och storskalig Hus D har ett visuellt framträdande läge ut mot stadsfront. Föreslagna byggnadsvolymer är högre än Rosterikvarteren ligger låglänt, på flack mark, ut mot Trekantsparken och sjön men är förminskad i relation till omkringliggande bebyggelse. Föreslagen bebyggelse blir sjöns östra sida. bostadshusen i Rosteriet 7. dominant i stadsbilden genom sin bebyggelseskala och öppna läge ut mot sjön. I vyn framträder också en hel Bostadshusen i Rosteriet 7 dominerar vyn genom sin Vyn är betydelsefull därför att många personer uppehåller sida av kontorskomplexets högdelar, lika väl som dess skala och glasade balkongrader. Högdelen i Hus D och rör sig utmed Trekantens stränder. lågdelar ut mot parken vilket ökar dess visuella inverkan. (Rosteriet 8) syns tydligt över Trekantsparkens träd. Kvarteret Vänthallen med sina vita bostadshus ligger till Tillkommande bebyggelse signalerar att Liljeholmen höger om Rosteriet 7. Även övre delar av Hus B och Hus är ett viktigt stadsdelscentrum och nod i staden. A i Rosteriet 6 skymtar fram. Kvarteret Lilla Katrineberg Tillsammans med planerad bebyggelse i Lövholmen och på Liljeholmsberget med sina röda tegelfasader och röda i Liljeholmens centrum får sjön Trekanten en tydligare tak anas i bakgrunden liksom delar av bebyggelse på urban inramning. Södermalm. Planförslaget står i kontrast till den befintliga äldre I riktning mot Lövholmen (vänster om Rosteriet i bild) industri- och kontorsbebyggelsens generellt lägre bebyggelseskalan lägre och håller sig i jämnhöjd eller bebyggelseskala. Samtidigt är skalförskjutningen en 48 Rosteriet 6 och 8 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Konsekvenser för byggnaderna I detta och följande avsnitt bedöms förslagets konsekvenser i relation övrigt finns ett stort mått av hänsyn rent gestaltningsmässigt. Byggnadens längs tvärgatorna inom kvarteret. Bidragande till detta är också en mer till PBL:s paragrafer om förbud mot förvanskning, varsamhet och god avskalade modernistiska arkitektur utgör dock i grunden en utmaning; den homogen kulör- och materialverkan på tillkommande fasader, som gör att helhetsverkan. Det råder för närvarande osäkerhet kring i vilken grad starka renodlade formen med endast ett fåtal dekorativa inslag av hög kontrasten mellan delarna blir mindre påtaglig. För Rosterigränd är den parametrar såsom fasadmaterial, färgsättning och detaljutföranden kommer kvalitet innebär att tillägg lätt riskerar att bli iögonfallande och störande. lugnare övergången i viss mån positiv, medan den mot Lövholmsbrinken att regleras i planen. En uppenbar konsekvens av påbyggnaden är att den resulterande innebär att den karaktärsskapande rostfria plåten på hus C byggs in. Mot volymen kommer att vara sammansatt av två olika delar med inbördes Lövholmsvägen och Trekantsparken bibehålls i hög grad kompositionen olika utseende, och därtill ett tredje uppstickande element på taket. Den med tvärställda hög- och lågdelar som ett tydligt grundläggande uttryck, Bedömning av förvanskning, Hus A ursprungliga formen förblir läsbar nedtill, men upplevelsen av det renodlade trots att proportionerna märkbart förändras. De nya rundade fläktrumsupp- uttrycket försvagas. byggnaderna tar fasta på framhävandet av teknik, som är ett tydligt drag För hus A innebär förslaget att fönsteröppningarna i bottenvåningen blir i hela den ursprungliga anläggningen, och omtolkar detta grepp med nya större, att västra fasaden byggs in när del av Rosterigränd glasas över till Trots de omfattande förändringar som förslaget innebär påverkas de flesta material. Således bibehålls även en karaktärsfull taksilhuett. ett atrium, och att byggnaden förses med en påbyggnad i två våningar. av byggnadens värdebärande karaktärsdrag endast i liten omfattning eller i vissa fall inte alls. För karaktärsdraget putsad fasad indelad i fält Åtgärderna som omfattar flyttning och omgestaltning av entréer samt De fönsteröppningar i bottenvåningen som påverkas bibehåller sin bredd med ristningar medför förslaget en viss indirekt påverkan i och med påbyggnad av den upphöjda källarvåningen mot Lövholmsbrinken påverkar och sina lägen i linje med fasadens fönsteraxlar, och utökas endast nedåt. inbyggnaden av västra fasaden, där ristningarna inte länge blir möjliga att delar som har begränsade värden och som bedömts tåliga för ändringar. En sentida dörr mot öst ersätts också av ett fönster. Det är alltså inga nya uppfatta utifrån. Eftersom de förblir fullt synliga i huvudfasaden mot öst, Detta ligger i linje med medskicken. Vissa av de karaktärsskapande delar öppningar som tas upp, och fasaderna bibehåller sin strikta indelning. och västra fasaden har en något underordnad betydelse, bedöms den som utpekats har man dock valt att inte bevara. Här är det framför allt Bottenvåningen mot väst och öst har sedan tidigare genomgått vissa samlade påverkan på den karaktärskapande fasadindelningen ändå som burspråket i rostfri plåt och det runda trapphustornet som är av betydelse. förändringar och har därför en lägre nivå av ursprunglighet. Att ingreppen relativt begränsad. Men för det värdebärande karaktärsdraget högrest Det starkt tidstypiska draget med rostfri plåt försvinner helt, vilket bidrar i befintliga väggar och fasader i huvudsak begränsas till sådana mindre byggnadsvolym med renodlad form tangeras grader av påverkan som till att hus B:s inslag av high-tech arkitektur och strukturalism försvagas. känsliga delar bedöms som varsamt med hänsyn till byggnadens värden. bedöms kunna innebära en risk för förvanskning. Rivningen av det runda trapphustornet, som är kännetecknande för Mot Lövholmsvägen medför de förstorade öppningarna ett mindre ingrepp Byggnadsstyrelsens produktion, bidrar till att läsbarheten av byggnadens i det karaktäristiska gavelmotivet: några aluminiumbröstningar måste tas statliga historia och karaktär i viss mån försvagas. Den ersättande bort och fönstrens befintliga indelning i två lufter utgår. Men eftersom det Bedömning av varsamhet, Byggnadsstyrelsens utbyggda glasdelen på västra gaveln bidrar till att det blir svårt att uppfatta ursprungliga mönstret upprepas i samtliga ovanliggande våningar, och kontorskomplex hur ursprunglig fasad sett ut och avviker delvis i karaktär från kontorskom- de större öppningarna utförs som ett konsekvent grepp i bottenvångens plexets logiska uppbyggnad. fasader, bedöms påverkan ändå bli begränsad. Förslaget innebär att kontorshusens låg- och högdelar byggs på med En konsekvens av att förhållandevis många ursprungliga fasadytor byggs in vardera tre våningar, nya flyglar adderas mot Rosterigränd och Lövholms- Tillkommande delar i form av påbyggnader, tillbyggd entréfasad mot eller döljs är att skillnaderna mellan de två byggnadsetapperna framträder brinken, hus C byggs ut och om med ny fasad mot Rosterigränd, entréerna Lövholmsvägen och inglasning med atrium mellan hus A och B, är betydligt något mindre tydligt. Detta eftersom delar av de tidstypiska karaktärsdrag omgestaltas eller flyttas, utrymmet mellan hus A och B glasas in till större grepp som får en mer långtgående påverkan. Att utrymmet mellan som urskiljer de två årsringarna från varandra minskar i omfattning. ett atrium med ny fasad mot Lövholmsvägen, västra gaveln på hus B hus A och B byggs in bidrar i kombination med att hus B också byggs på, Men de två husen B och D kvarstår som en tydligt läsbar äldre grund i förändras med nytt trapphus och loftgångar som glasas in, och hus D får till att västfasaden inte längre blir synlig från omgivande gaturum. Fasaden anläggningen, och någon del av de ursprungliga fasaderna kommer fortsatt ett utökat fotavtryck i riktning mot Trekantsparken och Trekantsvägens bevaras till utformningen men kommer efter genomfört förslag endast vara synlig från de flesta punkter i omgivningen. vändplats. kunna upplevas inifrån det sammanbyggda kontorskomplexet. Principen för tillbyggnad med lättare volym som är något indragen från hushörnen Förslaget visar generellt på ett hänsynstagande i förhållande till ursprunglig Tilläggen hanteras i stor utsträckning som rejäla grepp där på- och bedöms som god. Påbyggnadens ortogonala form och runda fläktupp- karaktär som på flera sätt är varsamt. Mångfalden av volymer som tillbyggnader har utformats med en lågmäld gestaltning som bygger vidare byggnad medför i sin tur att hus A får en ny silhuett och att den ursprungliga blir resultatet av omfattande till- och påbyggnader samt variationen i på befintlig karaktär. De nya delarna åstadkommer en uppdatering med livfulla taklinjen förlorar i betydelse, även om den förblir tydligt läsbar. fasadmaterial som kan ses i aktuella illustrationer ger dock en komplicerad hänsyn till moderna krav på större fönsteröppningar, utrymmen för teknik Byggnaden går från att vara en formstark och närmast fristående volym till bild, där varsamhetsbegreppet är svårt att tillämpa. och sammanhängande kontorslokaler, utan att försöka dra uppmärksamhet att bli infogad i en större anläggning med många ingående delar. Dessa till sig rent arkitektoniskt. Detta anspråkslösa förhållningssätt visar på en åtgärder bidrar kombinerat till att byggnaden får en försvagad och mindre grundläggande medvetenhet och varsamhet om byggnadernas nedtonade tydlig roll i stadsbilden. myndighetskaraktär. Påbyggnaden ses som den mest omfattande förändringen. Den Fasadgestaltningen i tillkommande volymer anpassas genom att tillkommande volymen är dock i stora drag utformad på ett sätt som är fönsteröppningarna utformas med samma längd som i anslutande tydligt anpassat till ursprunglig byggnad och dess karaktärsdrag. Volymen befintliga fasader. Detta bidrar till att den grundläggande rytmen och är lätt att identifiera som ett tillägg och görs något indragen så att den modulkaraktären bibehålls och lever vidare även i nya delar. Flygeltill- ursprungliga trappande takfotslinjen förblir distinkt. Gestaltning och byggnaderna mot Rosterigränd och Lövholmsbrinken bidrar, i kombination material ger ett lätt uttryck, så att påbyggnaden underordnar sig visuellt. med att delar av befintliga fasader byggs in eller omgestaltas, till att den Fasadindelning och fönstersättning följer ristningar och fönsteraxlar på ursprungliga uppdelningen i volymer blir mindre tydlig. Det blir svårare befintlig byggnad. Det enda som avviker kraftigt och saknar berörings- att tyda var gränserna går mellan hus B, C, och D när man rör sig punkter med ursprunglig byggnad är den runda fläktrumsuppbyggnaden. I Rosteriet 6 och 8 49 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Konsekvenser för kvarteret och omgivningen Bedömning av helhetsverkan Förslaget bidrar till att skalan och tätheten i kvarteret som helhet ökar Till- och påbyggnader hanteras genom försiktiga grepp vad gäller mötet påtagligt. Befintliga byggnader från olika tidsperioder kopplas samman mellan nytt och gammalt. En tydlig åtskillnad finns, samtidigt som tilläggen med varandra och tillfogas nya volymer på ett sådant sätt att Rosteriet bygger vidare på kontorsbyggnadernas grundstruktur på ett anspråkslöst 6 och 8 bildar en stor sammansatt anläggning. Detta bidrar delvis till sätt. Detta bidrar i någon mån till att mildra verkan av de många och att de två olika utvecklingsfaser som tydligt präglar kvarteret idag, stora volymförändringarna. Men sammantaget bidrar förslaget till en mer kopplat till AB Atomenergi respektive Byggnadsstyrelsen, blir något komplex och varierad helhetsbild där de ingående delarna är något svårare svårare att urskilja från varandra. Den ökade höjden och volymtilläggen att se och förstå. bidrar till att kontrasterna ökar i förhållande till kvarvarande småskalig industribebyggelse i väster. Det blir trängre och högre kring verkstads- byggnaden inom Rosteriet 5, som då får en något försvagad visuell koppling till bränsleelementfabriken, den andra kvarvarande byggnaden från AB Atomenergis utvecklingsfas. Samtidigt bidrar höjdökningen till att jämna ut skillnaderna mellan kontorshusen och det idag visuellt dominanta flerbostadshuset inom Rosteriet 7. Således mildras effekten av flerbostadshuset som iögonfallande solitär. Förslaget bidrar generellt till att bebyggelsen inom aktuella fastigheter får fler uttalade framsidor och en mer öppen och utåtvänd karaktär. Detta innebär att den slutna myndighetskaraktär som präglar byggnadssty- relsens kontorsbyggnader idag delvis kommer att minska. Byggnadernas ursprungliga karaktär blir i sig något försvagad, men för omgivningen bedöms denna utveckling kunna tillföra kvaliteter i form av mer synlig aktivitet, liv och rörelse som understödjer den urbana karaktären kring Liljeholmen centrum och Trekantsparken. För Trekantsparken bedöms effekten bli övervägande positiv, då fronten på hus D får en mer aktiv samverkan med parkrummet. De nya entréerna ut mot parken kan bidra till folklivet och därmed till att upplevelsen av Trekantsparken som offentligt rum och stadspark förstärks. Stadsbilden runt Trekantssjön är dynamisk med inslag av en rad olika årsringar och bebyggelsekaraktärer som skapar variation samtidigt som det bidrar till läsbarheten av Liljeholmens kontinuerliga utveckling och förändring. Den föreslagna utvecklingen av kvarteret Rosteriet bygger vidare på detta och bidrar till att addera ytterligare ett tidslager i stadsbilden. Genom skalförändringen och den mer utåtriktade karaktären förskjuts kvarteret mot Liljeholmen centrum. Detta är inte i sig negativt. Men skalförändringen innebär att den tidigare vägledande trädtoppshöjden frångås och att förhållandet mellan bebyggelse på höjder och i lågpunkter delvis förändras. Den effektfulla och visuellt dominanta gruppen av lamellhus och punkthus på Nybohovsberget får delvis en försvagad verkan som stadsbyggnadsmotiv till följd av förslaget. Stadsdelens stora höjdskillnader, som genom historien medvetet förstärkts genom bebyggelsens placering och utformning, kan komma att upplevas mindre tydligt. Detta är en utveckling som förespås fortsätta med andra planerade storskaliga byggnader i Liljeholmen centrum och Lövholmen, och effekten kan då bli en större kumulativ påverkan på Nybohovsbergets bebyggelse och stadsdelens höjdskillnader i stort. Samtidigt kan denna generella skalförskjutning innebära att Rosteriets högre höjd blir mindre iögonfallande och dominant längre fram. 50 Rosteriet 6 och 8 Konsekvenser för kulturmiljön 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMLAD BEDÖMNING Inom planområdet finns från kulturmiljösynpunkt ett särskilt fokus på den Befintliga byggnader byggs samman till en större enhet. Den glasade grönklassade byggnaden Hus A, uppförd 1958 som bränsleelementfabrik länken mellan Hus A och B och blir ett nytt inslag som dock får en och den mest betydelsefulla resten av AB Atomenergis verksamhet. Den tillbakadragen roll i stadsbilden. Med försiktiga och känsliga grepp i mötet högresta byggnaden har en relativt svag industrikaraktär efter rivningar mellan befintligt och nytt och lyhördhet för den i grunden anspråkslösa och kontexten är försvagad efter att Atomenergis huvudkontor rivits och arkitekturen blir det i många avseenden en lågmäld helhetsverkan trots att ersatts med ett flerbostadshus inom Rosteriet 7. Bränsleelementfabriken skalan växer. är kontoriserad sedan länge och knyts genom planförslaget än närmare intilliggande kontorshus. Den föreslagna tillbyggnaden/inbyggnaden En följd av den växande skalan är att Rosteriet 7 blir mindre av en av gård bygger - på ett anpassat sätt - bort den i sammanhanget solitär och dess dominanta verkan tonas ned. Rosteriet 5, den andra underordnade långsidan mot väster. Byggnaden bedöms dock genom kvarvarande byggnaden från AB Atomenergis verksamhet, blir i sin tur än dockningen och ökade volymer inom kvarteret få en mindre framträdande mer underordnad den stora kontorsanläggningen. Det betyder ett svagare roll i stadsbilden. Övriga tre fasader kommer fortsatt exponera byggnadens samband med Hus A. värdebärande karaktärsdrag. Föreslagna ändringar för att öppna upp byggnadens bottenvåning och dra nytta av det strategiska stadsmässiga För Trekantsparken bedöms förslaget ge övervägande positiva effekter. läget bedöms vara varsamma. Kvarteret blir mer aktivt mot den postmodernistiska parken genom en tydligare rumslig avgränsning och nya entréer. Kvarteret kopplar genom Den föreslagna påbyggnaden som utgör en integrerad del av skaländringen på och förstärker den markerade fronten som Liljeholmens sammanlänkningen med grannhusen är arkitektoniskt komplicerad. För det centrum och bostadshusen intill skapar. Detta bidrar till större kontraster värdebärande karaktärsdraget högrest byggnadsvolym med renodlad form mellan grönska och bebyggelse i inramningen runt sjön Trekanten vilket bedöms påverkan av påbyggnaden vara av en sådan art att den bedöms i sig inte bedöms vara negativt utan i linje med den stadsutveckling som kunna innebära en risk för förvanskning. Utformningen av påbyggnadens medvetet bedrivits i Liljeholmen sedan millennieskiftet. fasader har i sammanhanget mycket stor betydelse för hur en sådan bedömning kan falla ut. Liljeholmen har sedan mitten av 1800-talet varit en synnerligen föränderlig del av Stockholm. Landskapet är delvis dramatiskt och bidrar liksom För de kontorsbyggnader som uppfördes av statliga Byggnadsstyrelsen infrastrukturen till en uppdelad stadsdel. Sett till kulturmiljövärden finns under sent 1970-tal och kring 1990, Hus B, C och D, bedöms föreslagna delområden och enklaver med särskilt intresse. Känsligheten för ändringar till- och påbyggnader samt fasadändringar i grunden vara anpassade till och omvandlingar är lägre än på de flesta andra håll inom Stockholms husens ursprung som lågmälda myndighetsbyggnader. gränser. Ständig utveckling och transformation är ett bärande inslag i kulturmiljön. Bebyggelse med ökad höjd i de lägre belägna delområdena Volymhanteringen med en högre ”ryggrad” och flyglar i varierande höjder som Rosteriet innebär emellertid att den karaktärsfulla topografin samt framhävda teknikutrymmen lever vidare men omtolkas i ny skala. får en successivt mindre framträdande roll i stadslandskapet. Från Fasadernas grundläggande rytm som baseras på ett för byggtiden typiskt kulturmiljösynpunkt är en konsekvens av planförslaget att det markanta modulsystem behålls och tas upp i påbyggnader. Andra karaktärsskapande Nybohovsberget, vars verkan medvetet förstärkts av storskalig bebyggelse inslag lever delvis vidare medan element som är uttryck för arkitektur- från åren kring 1960, får en minskad synlighet och en svagare roll sett ur riktningen strukturalism utgår. Ett bevarande har prövats men i den svåra vissa vinklar. Andra planerade stadsutvecklingsprojekt bidrar till denna balansgången mellan att bibehålla en utpräglad historisk läsbarhet och att förändring. skapa en god, sammanhållen helhetsverkan har valet blivit att inte bevara eller omtolka dessa inslag. De omfattande volymändringar som föreslås gör det svårare att läsa den ursprungliga uppbyggnaden och resulterar i en komplex helhet. Trots ett medvetet och hänsynsfullt angreppssätt är det inte självklart att varsamhetskravet kan sägas uppfyllas. Ifråga om bebyggelsens helhetsverkan kan det konstateras att det idag redan svåröverskådliga komplexet genom förslaget får fler framsidor och i flera avseenden samverkar bättre med omgivningen. Kvarteret blir mer öppet och utåtvänt och en mer välfungerande närmiljö gör att det får en mer integrerad roll i denna del av Liljeholmen. Rosteriet 6 och 8 51 Samlad bedömning 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄLLHÄNVISNING Litteratur Internet Andersson, T., Hallemar, D. & Kling, A. (2013). Guide till svensk landskaps- Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet, https://app.raa.se/open/ arkitektur. Stockholm: Arkitektur. bebyggelse/ Byggnadsstyrelsen. (1983). Byggnadsstyrelsen: byggnadsverk och Digitalt museum, https://digitaltmuseum.se/ verksamhet. Stockholm: Byggnadsstyr. Kringla, Riksantikvarieämbetet, https://kringla.nu/kringla/ Finansdepartementet. (1963). Statens offentliga utredningar 1963:69. Lokalisering av statlig verksamhet. Lantmäteriets karttjänst, https://minkarta.lantmateriet.se/ Gårdstedt, H, Magnusson, J., Alton, J., Johansson, L. & Libeck, M. (2019). Stockholmskällan, https://stockholmskallan.stockholm.se/ Lövholmen 12 m.fl. Kulturmiljöutredning. Tyréns. Stockholms universitetsbibliotek, Kartrummet, https://kartavdelningen.sub. Lagergren, M. & Magnusson, J. (2019). Marievik, Kulturhistoriskt underlag su.se/kartrummet/ för detaljplanearbete och antikvarisk konsekvensbeskrivning. Tyréns. Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/ Lagergren, M. (2021). PM Kulturvärden Rosteriet. Lagergren, M., Nilsson, D. & Pettersson, S. (2024). Liljeholmen stadsbildsanalys. Tyréns. Arkiv Nilsson, S. (1994). Byggnadsstyrelsen 1918-1993. [Stockholm]: [Statens Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv fastighetsverk]. ArkDes Norqvist-Svensson, G. (2023). Pharmacia i 100 år. Företagskällan. Stockholmskällan Reaktorn: AB Atomenergis personaltidning. (1957-1979). Stockholm: AB Atomenergi. Stockholms stadsarkiv Spång, A. (2020). Myndighetsflyttar med svåra följder. Publikt. Kommunfullmäktigetryck Stockholms stad. (2008). Parkplan Liljeholmen. Gatukontorets parkavdelnings arkiv Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad. (1997). Områdesplan Riksarkivet Liljeholmen. Tekniska museet (2021). Kärntekniska anläggningar i Sverige. Övrigt Thörner, L., Innerstedt, F. & van Gelderen, N. (2019). Kulturmiljöunderlag Strålsäkerhetsmyndigheten. (2024). Atomåldern och den svenska linjen - Liljeholmens centrum. Nyréns. Strålsäkerhetens historia del 3. Strålsäkert - En podd om strålning. Vattenfall (u.å.). Den svenska linjen. Wikdahl, C.E. (2007). Marvikenreaktorn - ett industripolitiskt utvecklings- projekt i otakt med tiden. 52 Rosteriet 6 och 8 Källhänvisning 2025-11-21 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 31500-4202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Solstudie.pdf] Solstudie Solstudie för bebyggelseförslag på fastigheten Rosteriet 6 & 8 2026-01-20 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 09 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 09 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 12 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 12 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 15 BEFINTLIG SITUATION 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 15 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 18 BEFINTLIG SITUATION 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 18 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 09 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 09 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 12 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 12 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 15 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 15 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 18 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 18 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 20 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 20 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 09 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 09 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 12 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 12 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 15 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 15 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 18 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 18 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Solstudie - påverkan på Rosteriet 7.pdf] Solstudie Solstudie av skuggverkan från bebyggelseförslag på fastigheten Rosteriet 6 & 8 på Rosteriet 7 2026-01-20 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 09 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 09 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 12 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 12 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 15 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 15 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 18 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 mars/september kl. 18 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 09 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 09 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 12 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 12 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 15 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 15 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 18 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 18 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 20 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 juni kl. 20 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 09 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 09 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 12 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 12 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 15 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 15 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 18 BEFINTLIG FASTIGHET 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 december kl. 18 PLANFÖRSLAG 31500-4202 rnD ,02-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagvattenutredning.pdf] DAGVATTENUTREDNING Rosteriet 6 & 8 Stadsdelen Liljeholmen stockholm.se 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnr: 4690 Dagvattenutredning Rosteriet 6& 8 Daterad: 2025-11-05 Reviderad: Handläggare: PBO RAPPORT DAGVATTENUTREDNING ROSTERIET 6 & 8 KONSULT/KONTAKT Structor Mark Stockholm AB Solnavägen 4 113 65, Stockholm Telefon: 08-545 556 30 Org.nr: 556624-6855 www.structor.se BESTÄLLANDE FÖRVALTNING/KONTAKT [avdelningsnamn] [beställarens namn] 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 3 (27) Sammanfattning Structor Mark Stockholm AB har på uppdrag av Vasakronan AB genomfört en dagvattenutredning för fastigheterna Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen. Syftet med utredningen är att utreda förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet samt föreslå åtgärder som uppfyller Stockholms stads dagvattenstrategi och miljökvalitetsnormer, med hänsyn till planerad om- och tillbyggnad. Planområdet är cirka 1 hektar stort och ligger inom avrinningsområdet för recipienten Trekanten, som har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Marken består huvudsakligen av fyllnadsmaterial och är till stor del hårdgjord. Det finns markföroreningar inom planområdet men halterna i grundvattnet är låga och de föroreningar i mark som påvisats (metaller och bekämpningsmedel) kan generellt ses som hårt bundna till jord och därför bedöms infiltration av dagvatten inte utgöra någon miljörisk. Området påverkas inte av uppströmsliggande flöden vid skyfall, och inga kända översvämningsproblem föreligger i dagsläget. Dagvatten föreslås hanteras genom en kombination av gröna tak (sedum och ängsmatta), nedsänkta planteringar och ett underjordiskt krossmagasin. Dessa lösningar möjliggör både rening och fördröjning av dagvatten. Totalt krävs en fördröjningsvolym om 113 m³ för att uppfylla åtgärdsnivån om att fördröja de första 20 mm nederbörd. Åtgärderna bedöms uppfylla denna nivå. Skyfall hanteras genom två lågstråk som leder överskottsvatten till Trekanten. Planområdet är höjdsatt så att vatten från omgivande områden inte rinner in. Föroreningsberäkningar visar att föreslagna åtgärder minskar mängden föroreningar i dagvattnet avsevärt, vilket bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i Trekanten och ökar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna. Sammanfattningsvis bedöms dagvattenhanteringen vara robust, genomförbar och i linje med stadens riktlinjer. Planen är lämplig ur ett skyfallsperspektiv och kräver inga ytterligare utredningar. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 4 (27) Innehåll Sammanfattning .................................................................................................................................. 3 Innehåll ................................................................................................................................................ 4 1. Inledning .......................................................................................................................................... 6 2. Underlag och tidigare utredningar ................................................................................................... 7 3. Riktlinjer för dagvattenhantering ..................................................................................................... 7 Steg 1 Förutsättningar för dagvattenhantering ........................................................................................ 8 4. Områdesbeskrivning ....................................................................................................................... 8 4.1 Recipienter ................................................................................................................................ 8 4.1.1 Recipient och statusklassning ............................................................................................... 8 4.1.2 Vattenskyddsområde ............................................................................................................. 9 4.1.3 Markavvattningsföretag och vattendomar ............................................................................. 9 4.1.4 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) ............................................................................................... 9 4.2 Markförutsättningar ................................................................................................................... 9 4.2.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar ......................................................................... 9 4.2.2 Mark- och grundvattenföroreningar ..................................................................................... 10 4.3 Befintlig och planerad markanvändning ................................................................................. 10 4.3.1 Befintlig markanvändning .................................................................................................... 10 4.3.2 Planerad markanvändning ................................................................................................... 10 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar .................................................................................... 12 5.1 Ytliga avrinningsområden ....................................................................................................... 12 5.2 Tekniska avrinningsområden .................................................................................................. 14 5.3 Utbyggnadsplaner uppströms eller nedströms planområdet .................................................. 16 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov ....................................................................................... 16 6.1 Flöden ..................................................................................................................................... 16 6.2 Fördröjning enligt åtgärdsnivå ................................................................................................ 17 6.3 Övrigt fördröjningsbehov ......................................................................................................... 17 7. Föroreningar .................................................................................................................................. 17 8. Översvämningsrisker..................................................................................................................... 18 8.1 Ledningsnät ............................................................................................................................ 18 8.2 Närliggande ytvatten ............................................................................................................... 18 8.3 Instängda områden och Skyfall .............................................................................................. 18 8.3.1 Befintlig situation .................................................................................................................. 18 8.3.2 Planerad situation ................................................................................................................ 21 9. Övriga relevanta förutsättningar .................................................................................................... 21 STEG 2 Förslag på dagvattenhantering ................................................................................................ 22 10. Förslag på dagvattenhantering ................................................................................................... 22 10.1 Utformning dagvattenanläggningar ...................................................................................... 22 10.1.1 Underjordiskt krossmagasin .............................................................................................. 22 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10.1.2 Nedsänkt plantering ........................................................................................................... 23 11. Hantering av skyfall ..................................................................................................................... 24 12. Helhetsbild av dagvattenhanteringen .......................................................................................... 24 13. Sammanfattning av dagvattenhanteringen ................................................................................. 27 Bilagor: Bilaga 1 – Avvattningsplan Bilaga 2 – Skyfallsvägar planerad situation 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 6 (27) 1. Inledning Structor har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning åt Vasakronan AB. Utredningen ska användas som underlag inför framtagande av ny detaljplan och kommande projektering. Utredningsområdet bestående av fastigheterna Rosteriet 6 och 8 är ca 1 hektar och ligger i centrala Liljeholmen, Figur 1 och Figur 2. Planförslagets syfte är att möjliggöra för fler kontorsarbetsplatser samt centrumändamål inom fastigheterna Rosteriet 6 och 8. Befintliga byggnader inom fastigheterna ska bevaras. Påbyggnader om två till tre våningar samt nya tillägg centralt i kvarteret prövas. Bottenvåningarna mot Lövholmsvägen och Trekantsparken ska omgestaltas med nya entréer samt tillföras ett innehåll som berikar stadsmiljön. Syftet är vidare att stärka platsbildningen invid korsningen Lövholmsvägen/Liljeholmsvägen samt stråket genom kvarteret med högre vistelsevärden. Figur 1. Utredningsområdet ungefärligt markerat med lila. Figur 2. Utredningsområdet ungefärligt markerat. Syftet med utredningen är att bedöma områdets förutsättningar och ge förslag på lämplig hantering av dagvattnet med hänsyn till recipientens känslighet, lokala föreskrifter och planerad bebyggelse. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. Underlag och tidigare utredningar • Dagvattenstrategi Stockholms stad, 2015 • Dagvattenhantering Riktlinjer för kvartersmark Stockholm stad, 2016 • Skyddsföreskrifter Östra Mälarens vattenskyddsområde, 2008-11-25 • Recipient Trekanten, 2025-05-05 www.viss.lansstyrelsen.se. • Lokala åtgärdsprogram (LÅP) Stockholm stad, https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/sjoar/trekanten/lokalt-atgardsprogram-for-trekanten/ • Scalgo-Live. www.scalgo.com. 2025 • Länskarta Stockholms län, www.länsstyrelsen.se, 2025 • StormTacWEB. www.stormtac.com • SGU jordartskarta 2025 • Stockholm Vatten och Avfall - Öppna data, tekniska avrinningsområden 3. Riktlinjer för dagvattenhantering En hållbar dagvattenhantering i Stockholm ska långsiktigt skapa värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Hanteringen ska vara fokuserad på enkla och småskaliga lösningar, på såväl allmän mark som på kvartersmark. I större skala kan dagvatten med fördel synliggöras och integreras i den byggda allmänna miljön och stärka stadens gröna strukturer. Mål för en hållbar dagvattenhantering 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering 3. Resurs och värdeskapande för staden 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande Åtgärdsnivå En åtgärdsnivå ska tillämpas för dagvatten vid all ny- och större ombyggnation. Syftet är att åstadkomma fördröjning och rening och en hållbar dagvattenhantering. Åtgärdsnivån bygger på beräkningar som visar att ett fördröjande steg som klarar 20 mm nederbörd kan minska föroreningsbelastningen från dagvatten med 70-80 procent. Det behövs för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Vid ny- och större ombyggnation ska dagvatten från hårdgjorda ytor fördröjas och renas i hållbara dagvattensystem. Systemen ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm och ha en mer långtgående rening än sedimentation. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 8 (27) Steg 1 Förutsättningar för dagvattenhantering 4. Områdesbeskrivning 4.1 RECIPIENTER 4.1.1 Recipient och statusklassning Utredningsområdet ligger inom avrinningsområdet för vattenförekomsten/recipienten Trekanten, Figur 3. Vattenförekomsten har klassificerats av Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten till ”måttlig” ekologisk status samt ”uppnår ej god” kemisk ytvattenstatus. Information hämtad från VISS (Vatteninformationssystem Sverige, 2025-05-05). Ekologisk status Måttlig Kemisk status Uppnår ej god Figur 3. Recipienten Trekanten och utredningsområdet markerat med gult. Ekologisk status Den ekologiska statusen bedöms till måttlig med hög tillförlitlighet. Utslagsgivande miljökonsekvenstyp är miljögifter, dvs. status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Ämnen som inte uppnår god status är koppar och Icke-dioxinlika PCB:er. Kemisk status Den sammanvägda bedömningen för statusen av alla prioriterade ämnen resulterar i att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Detta orsakas av att gränsvärdena för de prioriterade ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), antracen, kadmium (Cd), bly (Pb), tributyltenn (TBT), Kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. När det gäller statusen för Hg och PBDE så är det Havs- och vattenmyndigheten som utifrån en nationell analys gjort en bedömning att gränsvärdena för Hg och PBDE överskrids i Sveriges alla vattenförekomster. Orsaken till detta är långväga atmosfärisk deposition av Hg och PBDE till mark och vatten. Medräknas inte de så kallade "överallt överskridande prioriterade ämnen", Hg och PBDE, i statusbedömningen så är det statusen för PFOS, antracen, Cd, Pb och TBT som gör att god kemisk status alltjämt inte uppnås i vattenförekomsten. Miljökvalitetsnorm Vattenförekomsten uppnår inte kraven för god ekologisk och kemisk status. Utsläppsminskande åtgärder behöver genomföras för att nå god status 2027. Vattenförekomsten får en tidsfrist till 2027 med skälet tekniskt 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI omöjligt. Vattenförekomstens återhämtning tar tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet om en god ekologisk och kemisk status till 2027. 4.1.2 Vattenskyddsområde Området omfattas inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde och avleds inte till Östra Mälarens vattenskyddsområde. 4.1.3 Markavvattningsföretag och vattendomar Det finns inga närliggande markavvattningsföretag som kan påverka eller påverkas av dagvattenhanteringen. 4.1.4 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) I Stockholms stad finns Lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. De lokala åtgärdsprogrammen syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten med hjälp av olika åtgärder. Ingen av de planerade LÅP-åtgärderna ligger inom utredningsområdet men utredningsområdet ligger inom tillrinningsområdet för åtgärd D2 och D3. Det är dock inget som påverkar dagvattenhanteringen inom utredningsområdet. Figur 4. Geografisk placering av LÅP-åtgärder. Utredningsområdet markerat med grönt. 4.2 MARKFÖRUTSÄTTNINGAR 4.2.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar Enligt jordartskartan utgörs området av fyllnadsmaterial, Figur 5. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 10 (27) Figur 5. Jordartskarta SGU 2025. Utredningsområdet markerat med gult. 4.2.2 Mark- och grundvattenföroreningar Det har inom planområdet funnits bekämpningsmedelstillverkning. Potentiellt förorenande områden finns även från en rad andra verksamheter i planområdets omgivning, bl.a. träimpregnering inom brädgården väster om planområdet. Tyrens miljökonsulter har provtagit området och kommenterat enligt följande: ” Halterna i grundvattnet är låga och de föroreningar i mark som påvisats (metaller och bekämpningsmedel) kan generellt ses som hårt bundna till jord. Föroreningarna kan vidare antas vara av äldre ursprung, vilket ytterligare bidrar till minskad rörlighet genom att de med tiden stabiliserats och fastlagts i jordaggregat. Vår slutsats är därmed att särskilda åtgärder inte erfordras för dagvattenhanteringen.” 4.3 BEFINTLIG OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING 4.3.1 Befintlig markanvändning Bebyggelsen inom planområdet används för kontors- och serviceändamål. Inom området inryms exempelvis lokaler för konferensverksamhet, barnmorskeklinik, arbetsförmedlingen och kriminalvården. Mellan bebyggelsen består marken till största delen av hårdgjorda ytor, där en stor del är parkeringar och trafikerade ytor. Endel mindre planteringsytor finns inom området och en större gräsyta ut mot Trekantsparken. Det leds idag inte aktivt något vatten till planteringsytorna för rening eller fördröjning. Tabell 1. Befintlig markanvändning. Markanvändning Avrinningskoefficient Area (m2) Kontorsområde 0,74 9290 4.3.2 Planerad markanvändning Planförslaget innebär om-, på- och tillbyggnad av befintliga kontorsbyggnader för att tillskapa fler kontorsarbetsplatser och lokaler. Inga byggnader inom området avses rivas, utan bevaras och byggas 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI om, till och på, Grönstrukturen förstärks genom att Taken kompletteras med gröna tak av olika tjocklek där det är möjligt och marken mellan byggnaderna kompletteras med mer grönytor och planteringar, se Figur 6 och Figur 7. Stora delar av utomhusparkeringarna försvinner och ersätts med cykelparkeringar och planteringar. Tabell 2. Planerad markanvändning. Markanvändning Avrinningskoefficient Area (m2) Takyta 0,90 1559 Grönt tak sedum 0,55 2355 Grönt tak ängsmatta 0,45 2001 Gårdsyta inom kvarter 0,60 3375 Totalt 0,61 9290 Figur 6. Planerad markanvändning gårdsytor. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 12 (27) Figur 7. Beläggning takytor. 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar 5.1 YTLIGA AVRINNINGSOMRÅDEN Utredningsområdet ligger inom ett större avrinningsområde på ca 4,7 ha som har sitt utlopp i Trekanten, Figur 8 och Figur 9. Utredningsområdet påverkas inte särskilt mycket av uppströmsliggande områden vid skyfall. Lövholmsvägen och Liljeholmsvägen som ligger öster och norr om utredningsområdet fungerar som en vattendelare. Dagvatten som avrinner mot Lövholmsvägen och Liljeholmsvägen från uppströmsliggande områden följer Lövholmsvägen västerut och rinner sedan ner mot Trekanten via Trekantsvägen, Figur 10. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trekanten Figur 8. Det ytliga avrinningsområdet (grönmarkerat) med utlopp till Trekanten som utredningsområdet ligger inom. Figur 9. Del av det ytliga avrinningsområdet (grönmarkerat) som utredningsområdet ligger inom. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 14 (27) Figur 10. Avrinningsvägar och vattenansamlingar befintlig situation vid 100-årsregn. Röd pil visar flödesriktning, mörkblå streck flödesväg och blåa ytor visar vattenansamlingar. 5.2 TEKNISKA AVRINNINGSOMRÅDEN Planområdet ingår i ett tekniskt avrinningsområde som har sitt utlopp i Trekanten, Figur 11. Det är oklart hur ett eventuellt dagvattenledningsnät ser ut inne på fastigheterna (utredningsområdet). Det finns 3 dagvattenserviser, två i det sydvästra hörnet av utredningsområdet som ansluter till det kommunala dagvattenledningsnätet strax innan utloppet till Trekanten samt en i det nordöstra hörnet ut mot Lövholmsvägen, Figur 12. Samtliga serviser ansluter till samma dagvattensystem med sitt utlopp i Trekanten. Det rinner varken in dagvatten ytligt eller via ledningen till utredningsområdet från uppströmsliggande områden. • Servispunkt 1, dimension 150 mm • Servispunkt 2, dimension 225 mm • Servispunkt 3, dimension 110 mm 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 11. Det tekniska avrinningsområdet med utlopp till Trekanten som utredningsområdet ligger inom. 1 2 3 Figur 12. Kommunalt dagvattenledningsnät (grönt). Servispunkter, blå ring. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 16 (27) 5.3 UTBYGGNADSPLANER UPPSTRÖMS ELLER NEDSTRÖMS PLANOMRÅDET Ett flertal detaljplaner pågår i närområdet: • Lövholmen 12 m fl, dnr: 2017-13571, granskningsskede, ca 1700 bostäder, kulturverksamhet, centrumändamål, parker, kajpromenad samt förskolor. • Liljeholmen 1:1 vid kv Stubinen (Liljeholmens centrum), dnr: 2018-14587, granskningsskede, ca 7000 kvm kontor, centrumändamål, hotell och park. • Liljeholmen 1:6 och del av Liljeholmen 1:1, dnr:2022-08304, samrådsskede, flytt och utbyggnad av fördelningsstation (Ellevio). • Utbyggnad av tunnelbana Fridhemsplan-Älvsjö, dnr: 2020-09494, samrådsskede. • Pytsen 1 och 2 samt del av Liljeholmen 1:1, dnr: 2017-07068, granskningsskede, utbyggnad av Nybohovsskolan. • Program för Södertäljevägen, dnr: 2018-13562, programskede, omvandling av Södertäljevägen till urbant stråk med ca 1750 bostäder, 175 000 kvm kontor och centrumändamål, förskolor samt nya parker. Figur 13. Karta som visar pågående detaljplaner och program i närområdet. 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov 6.1 FLÖDEN Beräknade flöden för befintlig och planerad situation, Tabell 3. Beräkningarna är utförda enligt publikation P110. Tabell 3. Flöden befintlig situation och planerad situation utan fördröjningsåtgärder (20 mm). Dimensionerande varaktighet 10 min. 10-års flöde exklusive Dimensionerande 20-årsflöde klimatfaktor inklusive klimatfaktor 1,25 Befintlig situation 160 l/s 250 l/s Planerad situation 130 l/s 200 l/s 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2 FÖRDRÖJNING ENLIGT ÅTGÄRDSNIVÅ Beräknad erforderlig fördröjningsvolym för att uppfylla kravet på att fördröja de första 20 mm av ett regn. Tabell 4. Fördröjningsbehov för att uppfylla åtgärdsnivån på 20mm. Reducerad area Fördröjningsbehov 20 mm Planerad situation 5628 m2 5628 x 0,02 = 113 m3 6.3 ÖVRIGT FÖRDRÖJNINGSBEHOV Inga övriga fördröjningsbehov. 7. Föroreningar Indata till föroreningsberäkningarna, Tabell 5. För planerad situation har markanvändningen delats upp för att kunna räkna med olika typer av gröna tak och effekter det får på föroreningsinnehållet. Tabell 5. Indata föroreningsberäkningar Scenario Markanvändning Avrinningskoefficient Area (m2) Befintlig situation Kontorsområde 0,74 9290 Totalt 0,74 9290 Planerad situation Takyta 0,90 1559 Grönt tak sedum 0,55 2355 Grönt tak ängsmatta 0,45 2001 Gårdsyta inom kvarter 0,60 3375 Totalt 0,61 9290 Resultatet av föroreningsberäkningarna i StormTac redovisas i Tabell 6 och Tabell 7. Tabell 6. Föroreningsmängder från utredningsområdet. Planerad situation utan Ämne Enhet Befintlig situation dagvattenåtgärder Fosfor (P) kg/år 1,1 1,1 Kväve (N) kg/år 6,7 6,6 Bly (Pb) kg/år 0,080 0,010 Koppar (Cu) kg/år 0,13 0,062 Zink (Zn) kg/år 0,60 0,14 Kadmium (Cd) kg/år 0,0038 0,00094 Krom (Cr) kg/år 0,055 0,011 Nickel (Ni) kg/år 0,030 0,011 Kvicksilver (Hg) kg/år 0,00021 0,000025 Suspenderad substans (SS) kg/år 420 95 Olja kg/år 5,4 0,46 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 18 (27) PAH16 kg/år 0,0042 0,0017 Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,00063 0,000031 Tabell 7. Föroreningshalter från utredningsområdet. Planerad situation utan Ämne Enhet Befintlig situation dagvattenåtgärder Fosfor (P) µg/l 230 290 Kväve (N) µg/l 1500 1700 Bly (Pb) µg/l 18 2,7 Koppar (Cu) µg/l 28 16 Zink (Zn) µg/l 130 36 Kadmium (Cd) µg/l 0,83 0,24 Krom (Cr) µg/l 12 2,8 Nickel (Ni) µg/l 6,7 2,9 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,047 0,0065 Suspenderad substans (SS) µg/l 93 000 25 000 Olja µg/l 1200 120 PAH16 µg/l 0,92 0,45 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,14 0,0081 8. Översvämningsrisker 8.1 LEDNINGSNÄT Inga kända problem med översvämningar inom utredningsområdet idag har hittats. Kontakt har tagits med Stockholm Vatten och Avfall som återkopplat enligt nedan. ”Det finns inget kapacitetsproblem i dagvattenledningarna runt fastigheten, Lövholmsvägen, Trekantsvägen och Liljeholmsvägen. Eftersom dagvattnet rinner ut i både Liljeholmsviken och Trekanten inte så långt ifrån fastigheten så hittar jag inga flaskhalsar eller problem vid ett 10-års regn. Det enda källaröversvämningar jag hittar är två stycken ifrån Trekantsvägen 2012 och 2014. Dock inte Rosteriet utan Tryckeriet 13. Åren 2021 och 2023 hade Stockholm större skyfall likt 2014 och då finns det inga källaröversvämmningar rapporterade i och utanför området.” 8.2 NÄRLIGGANDE YTVATTEN Närmaste ytvatten är Liljeholmsviken som är en del av Mälaren. Normalvattenståndet i Mälaren är + 0,86 meter i höjdsystemet RH 2000. Utredningsområdet ligger betydligt högre med marknivåer som startar på +3 meter cirka och riskerar därmed inte att översvämmas vid höga vattennivåer i Mälaren. Vad gäller trekanten så finns det ingen tillgänglig information angående normalvattenstånd. Trekanten har dock sitt utlopp till Liljeholmsviken vilket innebär att normalvattenståndet bör ligga högre än Mälarens. 8.3 INSTÄNGDA OMRÅDEN OCH SKYFALL 8.3.1 Befintlig situation Utredningsområdet lutar i stort från Lövholmsvägen i norr till Trekanten i söder. Inom utredningsområdet finns ett antal lokala lågpunkter där vattenansamlingar bildas vid skyfall, Figur 14. Lövholmsvägen och Liljeholmsvägen som ligger öster och norr om utredningsområdet fungerar som en vattendelare. Dagvatten som 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI avrinner mot Lövholmsvägen och Liljeholmsvägen från omkringliggande områden följer Lövholmsvägen västerut och rinner sedan ner mot Trekanten via Trekantsvägen. I Rosterigränd bildas vattenansamlingar på asfalterade parkeringsytor och gångytor, Figur 15. En av lågpunkterna ligger i anslutning till Rosteriet 7 garageinfart och måste tas extra hänsyn till så att man inte påverkar situationen negativt. Alla punkter är lokala lågpunkter där vattnet rinner vidare när vattennivån stigit en bit. På den västra gården ansamlas vatten på den upphöjda terrassen innan det rinner vidare ut mot vändplatsen vid parken, Figur 16. Nedfarten till garaget är en instängd lågpunkt där vatten som regnar på rampen inte kan rinna vidare ytligt men tas omhand i linjeavvattningsrännor, Figur 17. Inget vatten från övriga ytor leds dit. Scalgo Live har använts för analys av skyfall. Stockholm stads skyfallskartering har inte använts då den generellt är uppbyggd utifrån gammalt underlag på markytor och inte uppdateras i samma takt som Scalgo Live. Garageinfart Rosteriet 7 Figur 14. Avrinningsvägar och vattenansamlingar befintlig situation vid 100-årsregn. Röd pil visar flödesriktning, mörkblå streck flödesväg och blåa ytor visar vattenansamlingar. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 20 (27) Figur 15. Ytor i Rosterigränd där vatten ansamlas vid skyfall ungefärligt markerat sett från nordöst. Figur 16. Ytor där vatten ansamlas vid skyfall ungefärligt markerat sett västerifrån. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 17. Ramp ner till garageinfart, punkt 1 i Figur 16. 8.3.2 Planerad situation Gården föreslås behålla sin befintliga höjdsättning i stora drag med en övergripande lutning ner mot Trekanten. De tillkommande huskropparna och en justerad höjdsättning gör att några lågpunkter där vatten ansamlas försvinner. Mindre justeringar görs för att vattnet ska avrinna mot föreslagna anläggningar för rening och fördröjning. Vissa befintliga lågpunkter där vatten blir stående idag, framförallt på Rosterigränd går inte att höjdsätta bort helt. Där föreslås istället ett längsgående tråg i planteringen utmed fasaden där vattnet kan rinna och vid större skyfall dämma upp utan att vattnet påverkar framkomlighet för fordon och fotgängare, Figur 18. Figur 18. Skyfallsvägar planerad situation, se även Bilaga 2 för tydligare höjdsättning. 9. Övriga relevanta förutsättningar Inga övriga förutsättningar som kan påverka eller påverkas av planområdets dagvattenhantering. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 22 (27) STEG 2 Förslag på dagvattenhantering 10. Förslag på dagvattenhantering Dagvatten från kvartersmark ska passera anläggning för rening och fördröjning innan utsläpp till det kommunala dagvattennätet. Totalt krävs det 113 m3 fördröjningsvolym för att kunna uppfylla kravet på att fördröja och rena de första 20 mm nederbörd inom utredningsområdet. För rening och fördröjning föreslås på stora delar av taken en blandning av sedumtak och lite tjockare gröna tak i form av ängsmatta. Med tillkommande huskroppar så utgör takytan ungefär 5900 m2 varav 2355 m2 är sedumtak, 2001 m2 tak med ängsmatta och 1559 m2 är vanligt tak. Då många av taken är befintliga och idag har invändig avledning av dagvattnet så är det inte möjligt att avleda alla takytor utvändigt till reningsanläggningar på marken. Där det inte är möjligt att avleda takvattnet via stuprör kommer dagvattnet även fortsatt att avledas invändigt via befintliga dagvattenledningar i källaren och ut till servisanslutningen för dagvatten. Möjligheterna att rena dagvattnet på vägen är begränsade då dagvattnet ligger djupt och tillgängliga ytor för underjordiska magasin är begränsade. För att rena och fördröja dagvattnet från dessa delar så föreslås det därför att taken förses med sedum eller ängsmatta. På ytorna mellan husen föreslås två typer av dagvattenanläggningar dit vatten kan avledas från både tak och markytor. Det ena är en nedsänkt plantering som lämpar sig utmed fasaderna för att fånga vatten från taken som leds in ytligt på planteringen via stuprör. Från de hårdgjorda ytorna kan vattnet antingen ledas in ytligt eller via brunnar till planteringen. Fördröjningen sker både på ytan i planteringen som är nedsänkt gentemot omgivande kant och nere i jorden. Vattnet infiltrerar ner genom jorden och renas på så sätt samtidigt som det sker en fördröjning. I botten läggs ett dränerande lager som förses med dräneringsledning. Vid behov kan det även sättas en bräddmöjlighet från ytan, till exempel en kupolsil som vattnet kan avledas via. Den andra lösningen är ett underjordiskt krossmagasin. Krossmagasinet lämpar sig att placera i lågstråk och lågpunkter dit avrinning från hårdgjorda ytor och stuprör samlas och där det inte lämpar sig att ha t.ex. en plantering för att ytan ska vara körbar. Vattnet kan då ledas ner i krossmagasinet via en perkolationsbrunn med gallerbetäckning. Om magasinet blir fullt rinner vattnet vidare förbi brunnen i lågstråket eller bräddar till en vanlig rännstensbrunn. Botten förses med dräneringsledning. För att hantera dagvattnet när anläggningarna går fulla behöver det kompletteras med vanliga dagvattenbrunnar som kopplas direkt till ledning. Dessa brunnar sätts lämpligen så att vattnet i första hand rinner till en renings- och fördröjningsanläggning och i andra hand till dagvattenbrunnen för att inte ta vatten i onödan. Gården föreslås behålla sin befintliga höjdsättning i stora drag med en övergripande lutning ner mot Trekanten. Mindre justeringar görs för att vattnet ska avrinna mot föreslagna anläggningar för rening och fördröjning. 10.1 Utformning dagvattenanläggningar 10.1.1 Underjordiskt krossmagasin Krossmagasinet placeras helt under markytan i anslutning till lågstråk eller annan eventuell lågpunkt. Vattnet leds ner i magasinet via en perkolationsbrunn med gallerbetäckning som placeras i lågpunkt på gården, Figur 19. I botten på magasinet läggs en dräneringsledning för att sakta kunna dränera ur vatten som inte hinner infiltrerar ner i marken. Om infiltrationskapaciteten i marken är dålig så placeras dräneringsledningen så nära botten på magasinet som möjligt. Om infiltrationsmöjligheterna är goda kan dräneringsledningen placeras 10-15 cm ovanför botten för att ge vattnet bättre möjlighet att infiltrera utan att riskera att det blir stående vatten. Dräneringsledningen kopplas sen till dagvattenledningen och vidare till dagvattenservisen till det allmänna dagvattenledningsnätet. Fyllningen i krossmagasinet kan vara kross med fraktion 32-64 mm som ger en porvolym på ca 35%. Det ger att 35 % av magasinsvolym kan tillgodoräknas för fördröjning. Runt krossen sätts en geotextilduk för att inte material i fyllningen runt magasinet ska erodera in och man ska riskera att få sättningar. Magasinet behöver inte göras tätt då markprover i området inte visar på några föroreningar som riskerar att urlakas om vatten infiltreras. Bredd, djup och längd på magasinet kan varieras som man vill. Det man bör tänka på är att brunnen ska rymmas i magasinet och att det finns tillräckligt mycket täckning ovanför magasinet för att få till en tillräcklig överbyggnad som klarar de trafikklasser som gården avses användas för. Dräneringen bör också hamna tillräckligt djupt för att klara trafiklasterna. För att anläggningen ska fungera över tid är det viktigt att rensa bort löv och skräp i perkolationsbrunnen och spola dräneringsledningen. Ev. kan man behöva byta ut endel av krossen efter ett antal år för att säkerställa 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI funktion om man märker att det börjar sätta igen med sediment runt perkolationsbrunnen och dräneringsledningen. Figur 19. Sektion underjordiskt krossmagasin med perkolationsbrunn och dräneringsledning i botten. 10.1.2 Nedsänkt plantering Planteringarna placeras i närheten av fasaderna i anknytning till stuprör. Vattnet leds in ytligt i planteringen via stuprörsutkastare som har sitt utlopp direkt i planteringen. Från asfaltsytorna på gården kan dagvattnet ledas in antingen ytligt eller via brunnar till spridningsledningar som leder ut vattnet i planteringen. För att skapa en fördröjningsvolym på ytan i planteringen sänks ytan relativt kanten runt planteringen, Figur 20. I botten på planteringen läggs ett dränerande lager med en dräneringsledning för att sakta kunna dränera ur vatten som inte hinner infiltrerar ner i marken. Om infiltrationskapaciteten i marken är dålig så placeras dräneringsledningen så nära botten som möjligt. Om infiltrationsmöjligheterna är goda kan dräneringsledningen placeras 10-15 cm ovanför botten för att ge vattnet bättre möjlighet att infiltrera utan att riskera att det blir stående vatten. Dräneringsledningen kopplas sen till dagvattenledningen och vidare till dagvattenservisen till det allmänna dagvattenledningsnätet. Om det är stora ytor som avvattnas till planteringen är det bra att komplettera med en bräddfunktion för att kontrollera var vattnet rinner när det är fullt på ytan. Det kan göras med en kupolsil som kopplas till dräneringsledningen i botten på växtbädden. Nivån för bräddning sätts ca 5 cm under kanten runt planteringen. Planteringen behöver inte göras tätt då markprover i området inte visar på några föroreningar som riskerar att urlakas om vatten infiltreras. Bredd, djup och längd på planteringen kan varieras som man vill. Nedsänkningen av ytan relativt omgivande kant anpassas för erfordrad fördröjningsvolym. För att anläggningen ska fungera över tid är det viktigt att rensa bort döda växtdelar, skräp, grus mm som riskerar att fylla upp den ytliga fördröjningsvolymen och försämra infiltrationskapaciteten. Brunnar och dräneringsledningar behöver tömmas och spolas. Figur 20. Nedsänkt växtbädd där bräddning sker via kupolsil. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 24 (27) 11. Hantering av skyfall För hantering av skyfall så föreslås två avrinningsvägar genom utredningsområdet som leder vattnet vidare till Trekanten, Figur 21. När planteringarna är mättade och inte kan ta emot mer vatten och brunnarna och ledningssystemet är fullt så kan vattnet avrinna ytligt via dessa avrinningsvägar. Kantsten utmed Liljeholmsvägen och Lövholmsvägen fungerar som en vattendelare och hindrar dagvatten och skyfallsvatten från uppströms liggande områden att rinna in i utredningsområdet. Istället rinner vattnet utmed kantstenen fram till Trekantsvägen där det rinner ner till Trekanten utan att passera genom utredningsområdet. Det finns generellt inga instängda ytor inom utredningsområdet mer än nerfartsrampen till garaget. Rampen är befintlig och inga andra ytor avvattnas mot rampen. I botten på rampen sitter linjeavvattningsrännor. Figur 21. Skyfallsvägar. 12. Helhetsbild av dagvattenhanteringen För att skapa ett robust dagvattensystem som lever upp till åtgärdsnivån och klarar av att hantera skyfall så har en kombination att åtgärder föreslagits, Figur 22. För rening och fördröjning föreslås på stora delar av taken en blandning av sedumtak och lite tjockare gröna tak i form av ängsmatta. På ytorna mellan husen föreslås framförallt planteringar dit vatten kan avledas från både tak och markytor. Där det inte finns möjlighet att leda vattnet till planteringar föreslås det underjordiska krossmagasin för rening och fördröjning. Totalt ska 113 m3 dagvatten fördröjas för att uppfylla åtgärdsnivån på att rena och fördröja de första 20 mm av ett regn. För hantering av skyfall så finns det två avrinningsvägar som går genom området och vidare till Trekanten. När planteringarna är mättade och inte kan ta emot mer vatten och brunnarna och ledningssystemet är fullt så kan vattnet avrinna ytligt via dessa avrinningsvägar. Kantstenen utmed Liljeholmsvägen och Lövholmsvägen fungerar som en vattendelare och hindrar dagvatten och skyfallsvatten från uppströms liggande områden att rinna in i utredningsområdet. Istället rinner vattnet utmed kantstenen fram till Trekantsvägen där det rinner ner till Trekanten utan att passera genom utredningsområdet. Figur 22. Avvattningsplan, se även Bilaga Avvattningsplan. Det dimensionerande flödet ut från området minskar av föreslagna fördröjningsåtgärder, Tabell 8. För beräkning av flöden med hänsyn till att de första 20 mm regn fördröjs används ett samband från Svenskt Vattens P110. Sambandet ger att om man fördröjer de första millimetrarna av ett regn med en viss återkomsttid så ökar den 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI dimensionerande varaktigheten. Hur mycket den ökar beror på vilken återkomsttid på regn som avses och hur många millimetrar man fördröjer. För ett 10-årsregn med fördröjning av de första 20 millimetrarna så ökar till exempel varaktigheten med 25 min. Om den dimensionerande varaktigheten från början är 5 minuter så blir den dimensionerande varaktigheten med fördröjningen av de första 20 mm 5+25 min = 30 min. En längre varaktighet ger i sin tur en lägre regnintensitet och därmed ett lägre flöde. Om den dimensionerande varaktigheten är lägre än 10 min så redovisar man som standard ett regn med 10 minuters varaktighet. Tabell 8. Flöden inklusive dagvattenåtgärder (20 mm fördröjning). 10-års flöde exklusive Dimensionerande 20-årsflöde klimatfaktor inklusive klimatfaktor* Befintlig situation 160 l/s (10 min varaktighet) 250 l/s (10 min varaktighet) Planerad situation 130 l/s (10 min varaktighet) 200 l/s (10 min varaktighet) Planerad situation inklusive LOD 69 l/s (27 min varaktighet) 180 l/s (12 min varaktighet) För beräkning av rening i föreslagna reningsanläggningar i StormTac har takytorna som avleds invändigt separerats från takytorna som avleds via stuprör till planteringsytorna. Gårdsytor och utvändig takavvattning beräknas passera reningsanläggning medans den invändiga takavvattningen inte gör det. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stadsdelen Liljeholmen 26 (27) Tabell 9. Föroreningsmängder från utredningsområdet med rening i föreslagna dagvattenanläggningar. Planerad situation Planerad situation Ämne Enhet utan med Reningseffekt % dagvattenåtgärder dagvattenåtgärder Fosfor (P) kg/år 1,1 0,76 -33 Kväve (N) kg/år 6,6 3,8 -41 Bly (Pb) kg/år 0,010 0,0028 -76 Koppar (Cu) kg/år 0,062 0,027 -54 Zink (Zn) kg/år 0,14 0,048 -63 Kadmium (Cd) kg/år 0,00094 0,00032 -66 Krom (Cr) kg/år 0,011 0,0062 -45 Nickel (Ni) kg/år 0,011 0,0059 -44 Kvicksilver (Hg) kg/år 0,000025 0,000016 -38 Suspenderad substans (SS) kg/år 95 34 -64 Olja kg/år 0,46 0,070 -86 PAH16 kg/år 0,0017 0,00067 -61 Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,000031 0,000022 -27 Tabell 10. Föroreningshalter från utredningsområdet med rening i föreslagna dagvattenanläggningar. Planerad situation Planerad situation Ämne Enhet utan med Reningseffekt % dagvattenåtgärder dagvattenåtgärder Fosfor (P) µg/l 290 200 -31 Kväve (N) µg/l 1700 1000 -42 Bly (Pb) µg/l 2,7 0,72 -72 Koppar (Cu) µg/l 16 7,0 -56 Zink (Zn) µg/l 36 13 -66 Kadmium (Cd) µg/l 0,24 0,083 -66 Krom (Cr) µg/l 2,8 1,6 -44 Nickel (Ni) µg/l 2,9 1,5 -46 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,0065 0,0041 -36 Suspenderad substans (SS) µg/l 25 000 8800 -64 Olja µg/l 120 18 -85 PAH16 µg/l 0,45 0,17 -61 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,0081 0,0058 -29 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 13. Sammanfattning av dagvattenhanteringen Dagvattenhanteringen inom utredningsområdet är utformad för att effektivt samla upp och rena dagvatten från både takytor och gårdsytor. Planteringar har placerats utmed fasaderna i anslutning till stuprören från taken för att där det är möjligt kunna ta hand om dagvatten från taken. Då många av taken är befintliga och idag har invändig avledning av dagvattnet så är det inte möjligt att avleda alla takytor till planteringar. Där servisanslutningen för dagvatten från fastigheten går ut från källaren och ansluter till det allmänna ledningsnätet så finns det inget utrymme under marken att anlägga någon fördröjning. På taken som avleds invändigt har det därför prioriterats att få till sedumtak eller ängsmatta för att få till så god fördröjning och rening som möjligt. Dagvatten från de hårdgjorda ytorna runt huskropparna hanteras till största del i planteringarna. Höjdsättningen är gjord så att de hårdgjorda ytorna lutar mot planteringarna så att vattnet kan ledas in. På gårdsytan närmast korsningen Liljeholmsvägen och Lövholmsvägen är det svårt att avleda vattnet till en plantering så där föreslås ett underjordiskt krossmagasin för att rena dagvattnet. Krossmagasinet placeras i en lågpunkt/lågstråk och renar och fördröjer dagvattnet innan det leds vidare i ledning till det allmänna dagvattennätet. För att hantera skyfall så finns det två genomgående lågstråk i området som vattnet kan brädda till från planteringarna och som avleder vattnet ytligt ut från området till Trekanten när brunnar och dagvattenlösningar är mättade. Vatten från uppströmsliggande områden avrinner utmed Liljeholmsvägen och Lövholmsvägen innan det rinner ner till Trekanten via Trekantsvägen. Inget vatten rinner in i utredningsområdet från uppströmsliggande områden. Dagvattenhanteringen inom utredningsområdet lever upp till intentionerna i dagvattenstrategin. Föroreningarna minskar genom lokalt omhändertagande av dagvatten, flöden ut från området ökar inte och avrinning från de flesta ytorna passerar någon typ av rening och fördröjning. Med de föreslagna reningsanläggningarna minskar halterna och mängderna av samtliga föroreningar i dagvattnet. Detta bidrar positivt till möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna i berörda recipienter. Området omfattas inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde eller något annat vattenskyddsområde. Det behövs inga ytterligare utredningar. 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLOPP DAGVATTENTRÅG BOTTEN+4,00 INLOPP+4,50 SKYFALLPASSERARITRÅG MEDGALLERIMARKNIVÅ BOTTEN+4,00 UTLOPP DAGVATTENTRÅG BOTTEN+3,80 UTLOPP+4,10 10 10(/ 30 40M ROSTERIET LILJEHOLMEN VASAKRONAN SWMS SA ILLUSTRATIONSPLAN 1:500 A1 /1:1000 A3 2025-10-03 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Avvattningsplan Avrinningsriktning 1111111 skyfall Avrinningsriktning X,Xm3 Fördröjningsvolym Tak/terrass Ängsmatta tak Sedumtak Krossmagasin Plantering Tak invändig awattning Takterrassen awattnas Tak utvändig awattning till sedumtaket 13m3 s 28m3 • 111111111 s T 1111 Ä 7m3 32m3 25m3 T 11111111 34m3 20 31500-4202 rnD ,22-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Markundersökning.pdf] PM MMU ROSTERIET 6 OCH 8, LILJEHOLMEN, STOCKHOLMS STAD 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 Titel på rapport: PM MMU Rosteriet 6 och 8, Liljeholmen, Stockholms stad Datum: 2025-10-27 Medverkande Beställare: Vasakronan AB Kontaktperson: Margaretha Hult Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Leo Mille Handläggare: Alia Gasim, Lisa Jonsson Kvalitetsgranskare: Leo Mille Revideringar Revideringsdatum: Version: Initialer Tyréns Sverige AB 2025-10-27 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Tyréns Sverige AB har på uppdrag av Vasakronan AB utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inför planerad ombyggnation inom fastigheterna Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen, Stockholms stad. Syftet med undersökningen var att utreda markens miljötekniska egenskaper inför ombyggnationen och att bedöma eventuella risker kopplade till föroreningar och föreslagen markanvändning. Provtagning av jord, grundvatten, porgas och asfalt har utförts. Analysen av jordprover visar att kvarteret Rosteriet är tydligt påverkat av tidigare verksamheter på platsen, där avvikande halter har påvisats främst avseende metaller, tunga oljeföroreningar (PAH) samt DDT. Halter i jord har påträffats i nivåer som överstiger riktvärde för Mindre känslig markanvändning (MKM) i två skilda delar av undersökningsområdet: - Inom områdets västra del (24T01 och 24T04), där föroreningsnivån påvisats avseende kvicksilver, PAH och DDT. - I centrala/norra delen av undersökningsområdet (24T02), där halt över MKM påvisats avseende bly och PAH-H. Den konstaterade föroreningsbilden inom Rosteriet 6–8 bedöms, med hänsyn till föroreningarnas djup och den planerade markanvändningen, inte innebära någon begränsning för fastighetens utveckling. Vidare indikerar mätning av porgas att ingen risk föreligger avseende inomhusluftens kvalitet. Klorerade alifater har i nu genomförd undersökning inte påvisats i halt överstigande tillämpningsbara riktvärden. De konstaterat låga halterna av klorerade alifater gör också att eventuella borrningsarbeten bedöms kunna utföras inom undersökningsområdet, utan att ytterligare undersökningar med avseende på förekommande föroreningar behöver vidtas. Analysresultaten av asfalt visar att den inte utgörs av tjärasfalt. Resultaten från grundvattenanalyserna indikerar att den pågående spridningen till den nedströms belägna recipienten, sjön Trekanten, är starkt begränsad. Utfallet överensstämmer med bedömningen att föroreningarna är av äldre ursprung, där de mer lättmobiliserade fraktionerna redan till stor del har transporterats bort. Kvarvarande föroreningar utgörs huvudsakligen av tungmetaller, DDT och högmolekylära PAH, vilka är hårt bundna till jordpartiklar och uppvisar låg mobilitet. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 3(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vid eventuell uppkomst av överskottsmassor behöver dessa transporteras till godkänd mottagningsanläggning. Schakter bör följas av kontrollprovtagning i schaktbotten, för att dokumentera föroreningssituationen och för att säkerställa att eventuell kvarlämnade föroreningar inte innebär risk för människa eller miljö. Föregående eventuell schakt rekommenderas också att kompletterande provtagning utförs, för att klargöra hur förekommande jordmassor kan tas emot; som inert eller icke- farligt avfall. Påvisade föroreningsnivåer i grundvatten behöver beaktas vid dimensionering av reningsanläggning för eventuellt länshållningsvatten. Vid uppkomst av länshållningsvatten ska Stockholms stads riktlinjer för hantering av länshållningsvatten efterföljas (Stockholm, 2022). Det ska noteras att genomförd undersökning baseras på en stickprovstagning, vilket gör att det inte kan uteslutas att föroreningar förekommer lokalt, trots att de inte har identifierats i nu utförd undersökning. I 10 kapitlet 11 § miljöbalken framgår att den som äger eller brukar en fastighet ska underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Hantering av förorenade massor utgör i normalfallet en anmälningspliktig verksamhet. Anmälningsplikt regleras av 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Eventuell anmälan ska inlämnas och godkännas av tillsynsmyndigheten innan avhjälpande åtgärder vidtas. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 4(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte ...................................................................... 7 2 Omgivningsförhållanden .............................................................. 7 2.1 Omgivningsbeskrivning ......................................................................... 7 2.2 Potentiellt förorenande verksamheter ................................................... 8 2.3 Geologiska och hydrogeologiska förutsättningar ................................... 9 2.4 Planerad byggnation ........................................................................... 10 3 Tidigare utredningar ................................................................... 10 4 Bedömningsgrunder ................................................................... 11 4.1 Bedömningsgrunder för jord ................................................................ 11 4.2 Bedömningsgrunder för asfalt ............................................................. 12 4.3 Bedömningsgrunder för grundvatten ................................................... 12 4.4 Bedömningsgrunder för porgas ........................................................... 13 5 Utförda undersökningar ............................................................. 14 5.1 Undersökningens omfattning .............................................................. 14 5.2 Provtagningsmetod och provhantering ................................................ 14 5.3 Positionsbestämning och avvägning ................................................... 15 5.4 Analyser .............................................................................................. 15 6 Resultat ........................................................................................ 16 6.1 Intryck vid fältarbete ............................................................................ 16 6.2 Resultat av fältanalyser ....................................................................... 17 6.2.1 Fältanalyser av asfalt ................................................................ 17 6.2.2 Fältanalyser av vatten ............................................................... 17 6.3 Resultat av laboratorieanalyser ........................................................... 17 6.3.1 Analysresultat för jord ............................................................... 17 6.3.2 Analysresultat för asfalt ............................................................. 18 6.3.3 Analysresultat för grundvatten .................................................. 19 6.3.4 Analysresultat för porgas .......................................................... 20 7 Diskussion ................................................................................... 20 8 Slutsats och rekommendation ................................................... 21 9 Referenser ................................................................................... 23 Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 5(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilagor Bilaga 1 Planritning med provtagningspunkter Bilaga 2 Fältprotokoll Bilaga 3 Sammanställning analysresultat jord Bilaga 4 Sammanställning analysresultat grundvatten Bilaga 5 Sammanställning analysresultat porgas Bilaga 6 Laboratorieanalysrapporter Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 6(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Bakgrund och syfte Tyréns Sverige AB har fått i uppdrag av Vasakronan AB att utföra en miljöteknisk markundersökning, se Figur 1. I dagsläget pågår detaljplanearbete där till- och påbyggnader, omgestaltning av entréer samt markarbeten på markytor angränsande Trekantsparken och Lövholmsvägen planeras att utföras. Syftet med undersökningen är att utreda markens miljötekniska egenskaper inför ombyggnation och bedöma eventuella risker kopplade till föroreningar och föreslagen markanvändning. Figur 1. Översikt. Undersökningsområdet markerad med gul linje (Lantmäteriet, 2025). 2 Omgivningsförhållanden 2.1 Omgivningsbeskrivning Undersökningsområdet är beläget på fastighet Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen. Inom undersökningsområdet finns i dagsläget kontorsbyggnader med underliggande garage. Cirka 50 meter sydväst om undersökningsområdet är sjön Trekanten belägen, vilken utgör närmaste recipient för såväl avrinnande ytvatten som för grundvatten inom undersökningsområdet. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 7(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Området har utbyggt kommunal vattenförsörjning. Enligt brunnsdatabasen (SGU, 2025a) förekommer inga brunnar inom undersökningsområdet eller dess närhet. 2.2 Potentiellt förorenande verksamheter Enligt Länsstyrelsens databas för misstänkta eller konstaterade förorenade områden (EBH-kartan) har flera olika potentiellt förorenande verksamheter bedrivits inom eller i närområdet till nu aktuellt undersökningsområde. Verksamheterna inkluderar hantering av klorerade alifater, tungmetaller och bekämpningsmedel (Länsstyrelsen 2025). Vidare ska noteras att AB Atomenergi har bedrivit verksamhet på platsen, där uran har hanterats (Tekniska museet, 2021). Identifierade potentiella förorenade område av bedömd relevans för nu planerad undersökning redovisas i Figur 2. Figur 2. EBH-verksamheter inom och intill undersökningsområdet. Undersökningsområdet är ungefärligt markerad med röd ruta (Länsstyrelsen, 2025). Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 8(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.3 Geologiska och hydrogeologiska förutsättningar Enligt SGU:s kartvisare utgörs geologin i det aktuella undersökningsområdet av fyllnadsjord eller fyllnadsjord ovan postglacial lera (Figur 3) (SGU, 2025a). Figur 3. SGU:s kartvisare för Jordarter 1:25 000-1:100 000 (SGU, 2025a). Undersökningsområdets ungefärliga placering är markerad med röd ruta. Grundvattennivån inom undersökningsområdet kan förväntas vara styrd av näraliggande sjön Trekanten. Medelvattenståndet för Trekanten är omkring 1 meter. I SMHIs damm- och sjöregister anges medelvattenstånd för denna sjö till 1,3 meter (SMHI, 2025). Enligt Water Revival Systems (2017) tillhör fastighet Rosteriet 6 & 8 Trekantens tillrinningsområde (Figur 4). Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 9(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 4. Trekantens tillrinningsområden markerad med blå yta. Tillrinningsområdet är indelad i 6 deltillrinningsområden. Undersökningsområdets ungefärliga läge är markerad med röd ruta (Water Revival Systems, 2017). 2.4 Planerad byggnation Inom fastighet Rosteriet 6 & 8 planeras för utökade kontorsytor samt upprustning av bottenvåning och offentliga platser. Befintliga byggnader planeras därmed att delvis påbyggas med flera våningar. Mindre utbyggnader utanför befintliga huskroppar planeras även att utföras. Dessa utförs delvis ovan befintlig källarvåning och delvis helt utanför befintliga byggnadskroppar. Nya byggnadsvolymer utanför befintliga byggnader ska grundläggas i nivå med befintlig mark, därav byggs ingen ny källarvåning. 3 Tidigare utredningar Flera miljötekniska markundersökningar har genomförts intill undersökningsområdet. I tidigare undersökningar har bland annat DDT påträffats i markundersökningar i närområdet; i Trekantsparken söder om aktuellt undersökningsområdet och vid fastigheten belägen västerut, på andra sidan Trekantsvägen (Stranden 1). Vidare har klorerade lösningsmedel även påvisats i grundvatten och jord nordväst om området (fastigheterna Färgeriet 4 och Lövholmen 15. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 10(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Bedömningsgrunder 4.1 Bedömningsgrunder för jord 4.1.1 Generella riktvärden för förorenade områden För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket, 2009). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM användas vid riskbedömning av förorenade område (Tabell 1). Riktvärdena är ett hjälpmedel för utvärdering och indikerar föroreningsnivåer som inte innebär oacceptabla risker för människor och miljö. Nuvarande och den planerade markanvändning på platsen bedöms vid jämförelse med de generella riktvärdena bäst överensstämma med kriterierna för MKM. Tabell 1. Beskrivning av hur skyddsobjekten beaktas i de två generella typerna av markanvändning (Naturvårdsverket, 2009). Skyddsobjekt KM MKM Människor som Heltidsvistelse Deltidsvistelse vistas på området Markmiljön på Skydd av markens Begränsat skydd av markens området ekologiska funktion ekologiska funktion Grundvatten inom och Grundvatten 200 m Grundvatten intill området skyddas nedströms området skyddas Skydd av ytvatten, skydd Skydd av ytvatten, skydd av Ytvatten av vattenlevande vattenlevande organismer organismer 4.1.2 Haltnivåer för mindre än inga risk Uppmätta föroreningshalter i jord jämförs också med haltnivåer för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets vägledning om återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010). Understigs haltnivåerna för mindre än ringa risk (MRR) krävs ingen anmälan till tillsynsmyndigheten vid hantering av schaktmassor. Nivåerna anges både som totalhalter i uppkomna överskottsmassor (avfallet) och utlakning från avfallet. Bedömningsgrunder för mindre än ringa risk får endast användas då avfallet ska återanvändas i anläggningsändamål och är inte avsedd för annan användning av avfallet. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 11(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.1.3 Rekommenderade haltgränser för farligt avfall Jämförelse har även gjorts med Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall (FA) (Avfall Sverige, 2019). Haltgränser finns för ett antal vanligt förekommande föroreningar och utgår från avfallsförordningen samt EU:s regelverk kring avfall och klassificering av kemiska produkter. 4.2 Bedömningsgrunder för asfalt Asfalt som innehåller halter av PAH-16 under 70 mg/kg TS beaktas inte som tjärasfalt och bör i första hand användas för tillverkning av ny asfalt. En påvisad halt av PAH-16 över 70 mg/kg TS indikerar förekomst av stenkolstjära och asfalten betraktas som tjärasfalt (Trafikverket, 2004). Enligt Naturvårdsverket ska asfalt med halt av PAH-16 över 300 ppm hanteras som farligt avfall. Även en halt av bens(a)pyren över 50 mg/kg TS gör att asfalt klassificeras som farlig avfall (EU, 2018). I Tabell 2 redovisas sammanställning över halt och klassning utifrån det ovan beskrivna. Tabell 2. Avfallsklassificering av asfalt utifrån haltnivåer för summa PAH-16 och bens(a)pyren. Ämne Halt Klassificering av asfalt PAH-16 <70 mg/kg TS Ej tjärasfalt PAH-16 70-300 mg/kg Tjärasfalt, icke farligt avfall (IFA) PAH-16 >300 mg/kg TS Tjärasfalt, farligt avfall (FA) Bens(a)pyren >50 mg/kg TS Tjärasfalt, farligt avfall (FA) 4.3 Bedömningsgrunder för grundvatten 4.3.1 Haltnivåer föroreningar För grundvatten har halter av metaller jämförts med SGU:s tillståndsklassning för grundvatten (SGU, 2025b), där jämförelser görs mot klasserna ”hög halt” och ”mycket hög halt”. Halter av BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen) samt alifatiska och aromatiska kolväten har jämförts med SPI:s (numera Drivkraft Sveriges) branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer (SPI, 2011). Av dessa riktvärden bedöms dem upprättade för ångor i byggnader och ytvatten bedöms vara relevanta i aktuellt uppdrag. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 12(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppmätta halter avseende klorerade alifater jämförs med holländska riktvärden (Staatscourant, 2013), där jämförelser görs mot aktionsnivå (Intervention value). Halter av bekämpningsmedel jämförs mot Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten hos användare enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12) om dricksvatten (Livsmedelverket, 2022). För PFAS görs en jämförelse med SGI:s preliminära riktvärden för PFOS i grundvatten (SGI, 2015) De preliminära riktvärdena jämförs mot uppmätta halter av PFOS och PFAS 7, i enlighet med rekommendationer från SGI och Naturvårdsverket. 4.4 Bedömningsgrunder för porgas Uppmätta halter av olja och klorerade alifater i inomhusluft/porgas jämförs med referenskoncentrationen i luft (RfC) och riskbaserad acceptabel koncentration i luft (RISK ) (Naturvårdsverket, 2009). Innan jämförelse inh sker mot dessa referenskoncentrationer, görs en justering avseende den utspädning som sker när ångor transporteras från marken, genom betongplattan och når inomhusluften. För detta används en utspädningsfaktor på 100 gånger (Naturvårdsverket, 2009). - RfC avser en tröskeldos under vilken det inte bedöms uppkomma några hälsoeffekter. Jämförelse görs med exponeringen under ett år, dvs årsmedelvärden. Eftersom människor exponeras för föroreningar även på annat sätt än via förorenad mark, till exempel via livsmedel, dricksvatten och luft, anser Naturvårdsverket att ett förorenat område inte bör ta hela tröskeldosen i anspråk. Schablonmässig bör därför inte ett förorenat område inteckna mer än 50% av RfC. (Naturvårdsverket, 2009) - För ämnen som kan skada arvsmassan (genotoxiska cancerogena ämnen) kan en tröskeldos inte definieras eftersom även en mycket låg exponering ger en liten risk för uppkomst av cancer. Istället antas att risken att drabbas av cancer är proportionell mot dosen. En acceptabel risknivå för det förorenade området har för dessa ämnen satts till en dos motsvarande maximalt ett extra cancerfall per 100 000 personer exponerade under en livstid. Denna dos kallas riskbaserad acceptabel koncentration, RISK . Denna nivå inh anger risken från det förorenade området och någon justering görs i detta fall inte för att exponering även kan ske från andra källor. (Naturvårdsverket, 2009) Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 13(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Utförda undersökningar 5.1 Undersökningens omfattning Undersökningen omfattade provtagning av jord och asfalt samt installation av grundvattenrör med hjälp av skruvborr (Skr) monterad på borrbandvagn (Geotech 604/605 HM). Porgasmätning utfördes även under källargolv. Följande undersökningar har utförts: - Provtagning av jord i 8 punkter (25T01-25T08) - Provtagning av asfalt i 4 punkter (25T01, 25T04, 25T06 och 25T08) - Installation av grundvattenrör och provtagning av grundvatten i 2 punkter (25T03GV och 35T05GV) - Porgasmätning i 4 punkter (25T101-25T104) För lokalisering av provpunkter och delområden, se Bilaga 1. Fältundersökningen har i tillämpliga delar utförts enligt Tyréns Sverige AB:s interna rutiner och SGF:s fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (SGF, 2013). Uttagna prover har förvarats mörkt och kallt i av laboratoriets anvisade provkärl i fält och under transport till laboratoriet. Prov som inte skickats till laboratoriet sparas i kylda hos Tyréns Sverige AB i tre månader. 5.2 Provtagningsmetod och provhantering 5.2.1 Provtagning av jord och asfalt Från jordprovtagningen uttogs totalt 40 jordprover i diffusionstäta påsar för eventuell laboratorieanalys. Jordproverna uttogs generellt som samlingsprover halvmetersvis från markprofilen, med justering vid eventuella jordartsförändringar eller vid färg- och luktindikationer. Provtagning utfördes ned till 1,0 m i avlagrad jord eller till stopp mot berg/block. I samband med skruvprovtagningen uttogs prov på asfalt i fyra provpunkter. Från respektive provpunkt bröts asfalt upp varvid asfaltsbitar från hela vägbeläggningens tjocklek uttogs till ett samlingsprov. Fältanalyser utfördes på uttagna prover med hjälp av indikatorspray för PAH-asfalt. Provtagningsprotokoll finns redovisade i Bilaga 2. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 14(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.2.2 Installation av grundvattenrör och grundvattenprovtagning Två grundvattenrör (PEH-rör) installerades i punkt 25T03GV och 25T05GV för provtagning av grundvatten och grundvattennivåmätning. Grundvattenproverna uttogs med en peristaltisk pump. Fältanalyser av vatten utfördes i samband med vattenprovtagning med hjälp av en multimeter (YSI pro). Mätningarna inkluderade temperatur, pH, konduktivitet och syrgas. Provtagningsprotokoll finns redovisade i Bilaga 2. 5.2.3 Provtagning av porgas Porgasmätning utfördes under källargolv i fyra punkter. Fyra hål borrades i betonggolvet, därefter fördes en teflonslang ner i hålet. Mellan kanten på källargolvet och det borrade hålet utfördes tätning med bentonitlera för att förhindra inblandning av atmosfärsluft. Provtagning genomfördes med aktiv pumpning genom ett adsorbentrör mellan 123 och 145 minuter i de olika mätpunkterna. Provtagningsprotokoll finns redovisade i Bilaga 2. 5.3 Positionsbestämning och avvägning Samtliga provtagningspunkter (förutom 25T01) mättes in med GPS. Inmätningen skedde i höjdsystem RH2000 samt i plan i SWEREF99 18 00, med hjälp av mätutrustning Trimble R12i GNSS med RTK. Punkter i samband med porgasmätning (25T101, 25T102, 25T103 och 25T104) har mätts in med hjälp av måttband från källarvåningen ytterväggar. Provpunkternas (Skr) koordinater redovisas i Bilaga 1. 5.4 Analyser Analysparametrarna valdes med utgångspunkt i misstänkta föroreningsämnen utifrån historisk verksamhet på platsen. Analysomfattning redovisas i Tabell 3. Analys av jord, asfalt och grundvatten utfördes med ackrediterade analysmetoder av Eurofins Environment Testing Sweden AB och ALS Scandinavia AB. Analys av porgas utfördes av Eurofins Pegasuslab AB. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 15(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 3. Presentation av laboratorieanalyser för respektive medium. Parametrar Jord Asfalt Grundvatten Porgas Metaller 17 - 2 - BTEX, fraktionerade samt alifatiska och 14 - 2 - aromatiska kolväten PAH 17 1 2 - PCB 5 - - - PFAS - - 2 - Bekämpningsmedel 6 - 2 - Klorerade lösningsmedel - - 2 4 6 Resultat 6.1 Intryck vid fältarbete Generellt utgjordes påträffat fyllnadsmaterialet av sand med inslag av grus och sten. Under fyllnadsmaterialet påträffades bedömt naturligt avlagrade massor i form av i huvudsak torrskorpelera och lera. Berg eller stort block påträffades i södra delen av undersökningsområdet (provpunkt 25T09) vid 2,1 meter under markytan. Under jordprovtagningen noterades inga tecken på misstänka föroreningar i form av avvikande lukt eller färg. Dock noterades inslag av tegel i fyllnadsmaterial från provpunkt 25T01, 25T03, 25T04, 25T05 och 25T09. Vid grundvattenprovtagningen noterades inga tecken på misstänka föroreningar i form av avvikande lukt eller färg. Tillrinningen i grundvattenrör 25T05GV bedömdes vid grundvattenprovtagningen som god, vattnet noterades relativt klart och färglöst under omsättning och provtagning. I grundvattenrör 25T03GV bedömdes tillrinningen som låg, och prov uttogs därför direkt och utan föregående omsättning. Vattnet noterades vara ljusbrunt och grumligt. Djupet till grundvattenytan konstaterades vara 3,0 meter från markyta i 25T03 och 3,9 meter från markyta i 25T05, motsvarande omkring plushöjd 1,1 meter (RH2000). Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 16(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2 Resultat av fältanalyser 6.2.1 Fältanalyser av asfalt Fältanalyser av asfalt utfördes på prover uttagna från provpunkt 25T01, 25T04, 25T06 och 25T08. Indikatorsprayen indikerade ej förekomst av stenkolstjära i de uttagna proverna. 6.2.2 Fältanalyser av vatten På grund av ringa tillgång på vatten genomfördes inga fältanalyser i grundvattenrör 25T05GV. I grundvattenrör 25T03GV konstaterades neutrala pH-förhållanden föreligga. Resultat av fältanalys av grundvatten redovisas i sin helhet i Bilaga 2. 6.3 Resultat av laboratorieanalyser 6.3.1 Analysresultat för jord Analysresultaten jämförs med tillämpliga riktvärden i Bilaga 3. Laboratoriets analysrapporter redovisas i Bilaga 6. Analyser av jordprover indikerar förekomst av förhöjda halter av metallerna bly och kvicksilver, polyaromatiska kolväten med medel och hög molekylstorlek (PAH-M, PAH-H) samt DDT. I enstaka punkter har också förhöjda halter av PCB (över KM) samt bekämpningsmedelsgruppen HCH påvisas. (Figur 5) Dessa föroreningsparametrar förkommer i ett flertal undersökningspunkter och har påträffats i såväl fyllning som i underliggande lera med torrskorpekaraktär. Västerut belägen undersökningsyta (25T01, 25T04) I västra delen av undersökningsområdet indikeras mark generellt ha föroreningsgrad överskridande MKM. Föroreningsgraden föreligger i båda provtagningspunkterna avseende DDT (5300-7500 ug/kg TS) samt PAH-H (14-31 mg/kg TS). I 25T01 har motsvarande haltnivå påvisats för kvicksilver (18-24 mg/kg TS) medan MKM-nivå för PAH-M finns i 25T04 (44 mg/kg TS). Inom det västra delen av undersökningsområdet har också halter av bekämpningsmedel av HCH-typ indikerats. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 17(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Centrala delen av undersökningsområdet (25T02, 25T05 och 25T08) - I den mest norrut belägna provtagningspunkten, i närområde till eventuell kulvert, (provpunkt 25T02) domineras föroreningsbilden av bly, där halter överstigande MKM förekommer i prover uttagna från 1-2 meter från markytan (270-1500 mg/kg TS). I provtagningspunkten finns också halt över MKM avseende PAH-H på 0,5-1,0 meter från markytan (12 mg/kg TS). Vidare påvisas också PAH-M och kvicksilver i halt överstigande KM i denna provpunkt. - I de båda resterande provtagningspunkterna i detta delområde (25T05 och 25T08) är föroreningsgraden tydligt lägre. I ingen av dessa båda provtagningspunkter har halt över MKM påvisats, men halter över KM har påvisats avseende kvicksilver och DDT. Österut belägen undersökningsyta (25T06) I den provtagningspunkt som förlagt till markyta i östra delen av undersökningsområdet (25T06) har PCB påvisat i haltintervallet KM-MKM. Söderut och sydväst ut belägna undersökningsytor (25T03, 25T09) Inom dessa undersökningsytor indikeras föroreningsgraden vara i haltintervall KM-MKM. Föroreningsparametrar med halter i detta haltintervall har påvisats i båda undersökningspunkterna inom delområdet, där förhöjda halter har hittats av bly (64 mg/kg TS), PAH-M (11 mg/kg TS), PAH-H (9 mg/kg TS), PCB (0,013 mg/kg TS) samt DDT (250 ug/kg TS). 6.3.2 Analysresultat för asfalt Analysresultat för asfalt visar på låga totalhalter av PAH-16 och bens(a)pyren (Tabell 4). Laboratoriets analysrapporter redovisas i Bilaga 5. Tabell 4. Sammanställning av analysresultat avseende asfaltsprov jämfört med riktlinjer från Vägverket 2004 samt regelverk inom Europeiska unionen (EU, 2018). PAH-16 Bens(a)pyren (mg/kg TS) (mg/kg TS) Ej tjärasfalt < 70 - Tjärasfalt, icke farligt avfall 70 - 300 - Tjärasfalt, farligt avfall >300 >50 25T04_A: 0,0-0,05 1,6 0,11 Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 18(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 5. Sammanfattning av påvisade föroreningshalter i undersökningspunkter för jord. Föroreningsklassning och styrande föroreningsparametrar i respektive undersökningspunkt/delområde. 6.3.3 Analysresultat för grundvatten Analysresultaten för grundvatten i jämförelse med riktvärden redovisas i Bilaga 4. Laboratoriets analysrapporter redovisas i Bilaga 6. Utförda analyser visar att föroreningshalterna är något högre vid undersökningspunkt 25T03 jämfört med punkt 25T05. Analysresultat av metaller i grundvatten har enligt SGU:s bedömningsgrunder påvisats i ”mycket låga” till ”måttliga halter”, förutom för arsenik som har påträffats i hög halt i 25T03. I 25T03 påvisades också PAH-H i halter över SPI:s riktvärde för ytvatten. Inga övriga oljeföroreningar har påträffats i halter över använda jämförelsevärden. Bekämpningsmedel har påträffats i halter över livsmedelverkets riktvärden för dricksvatten: Bekämpningsmedlet epsilon-HCH har uppmätts till 1,18 ug/l och summan av samtliga påvisade bekämpningsmedel har uppmätts till 1,67 µg/l. Vidare har förhöjda halter av PFAS påträffats: PFAS-21 har uppmätts till 200 ng/l medan halten av PFAS-4 är 51 ng/l. Klorerade lösningsmedel har detekterats, men i halter under tillämpbara riktvärden. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 19(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.3.4 Analysresultat för porgas Analysresultaten för porgas i jämförelse med riktvärden redovisas i Bilaga 5. Laboratoriets analysrapporter redovisas i Bilaga 6. Klorerade lösningsmedel har detekterats (kloroform 1,5 ug/m3), men i halter under använda riktvärdesgränser. 7 Diskussion Mark inom kvarteret Rosteriet är tydligt påverkat av tidigare verksamheter, där avvikande halter har påvisats främst avseende metaller, tunga oljeföroreningar (PAH) samt DDT. Föroreningshalter i jord har påträffats i nivåer överstigande riktvärdet för Mindre känslig markanvändning (MKM) i två skilda delar av undersökningsområdet: - I den västra delen av området (24T01 och 24T04), där föroreningsnivåer har påvisats avseende kvicksilver, PAH och DDT. - I den centrala/norra delen av området (24T02), där halter över MKM har påvisats avseende bly och PAH-H. Föroreningar i jord bedöms inte utgöra risk för människor som vistas inom området, då risken för exponering är kraftigt reducerad genom markanvändningens karaktär. Risken begränsas ytterligare av att de undersökningspunkter där de högsta halterna påträffats är belägna under hårdgjorda ytor. Mätningar av porgas indikerar att ingen risk föreligger för inomhusluftens kvalitet. Klorerade alifater har i denna undersökning inte påvisats i halter som överstiger tillämpningsbara riktvärden. De konstaterat låga halterna av klorerade alifater innebär också att eventuella borrningsarbeten kan genomföras inom området utan att kompletterande undersökningar avseende dessa föroreningar behöver vidtas. Föroreningarna i jord inom undersökningsområdet bedöms vara av äldre ursprung, vilket innebär att de mer lättmobiliserade och lakningsbenägna fraktionerna sannolikt redan till stor del har transporterats bort. De kvarvarande föroreningarna utgörs huvudsakligen av tungmetaller, DDT samt högmolekylära PAH-föreningar, vilka är svårlösliga och binder starkt till jordpartiklar. Föroreningar av dessa typer tenderar dessutom att över tid få ytterligare minskad rörlighet genom att de successivt inkapslas i jordaggregat, vilket isolerar dem från genomströmmande grundvatten och perkolerande nederbördsvatten. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 20(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Resultaten från grundvattenanalyserna stödjer bedömningen att pågående spridning av föroreningar är starkt begränsad. Uppmätta halter i grundvatten är generellt låga, med undantag för förhöjda halter av arsenik och PAH-H i ett av de båda provtagna grundvattenrören (25T03GV). I detta rör konstaterades tillrinningen vid provtagning vara mycket reducerad (Bilaga 2), vilket indikerar att föroreningssituationen är lokal och inte representativ för en pågående transport mot den nedströms belägna recipienten, sjön Trekanten. Vid provtagningstillfället uppmättes dessutom neutrala pH-förhållanden, vilket ytterligare talar för en låg mobilitet hos förekommande metaller. Även om föroreningsbilden inom undersökningsområdet kan bidra till en viss belastning på Trekanten, bedöms spridningen vara starkt begränsad och utan påtaglig betydelse för vattenmiljön nedströms området under nuvarande och planerade markförhållanden. Det ska noteras att det i samband med eventuell schakt inte går att utesluta att temporär ökad mobilisering och transport av föroreningar uppkommer. Denna transport kan bero på omlagring och fysisk bearbetning av jord, vilken bland annat ger upphov till att förekommande jordaggregat bryts sönder, men kan också uppkomma av förändrad grundvattenkemi, såsom förändrat innehåll av löst kol (DOC). Över tid bedöms emellertid inte att transporten ökar, då nämnda förändringar inte är beständiga och då föroreningens källzon inte fylls på med nya föroreningar. 8 Slutsats och rekommendation Markföroreningar förekommer inom området, och det ska särskilt framhållas att föroreningshalter överstigande riktvärdet för Mindre känslig markanvändning (MKM) har påvisats i jord i vissa delar av det undersökta området. Med beaktande av föroreningarnas djup och den planerade markanvändningen – kontorsverksamhet, allmänna ytor, parkeringsytor, körbanor samt begränsade partier med plantering och vegetation – bedöms den konstaterade föroreningsbilden inte utgöra någon begränsning för utvecklingen av Rosteriet 6–8. Resultaten från grundvattenanalyserna indikerar att den pågående spridningen till den nedströms belägna recipienten, sjön Trekanten, är starkt begränsad. Utfallet överensstämmer med bedömningen att föroreningarna är av äldre ursprung, där de mer lättmobiliserade fraktionerna redan till stor del har transporterats bort. Kvarvarande Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 21(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI föroreningar utgörs huvudsakligen av tungmetaller, DDT och högmolekylära PAH, vilka är hårt bundna till jordpartiklar och uppvisar låg mobilitet. Vid uppkomst av överskottsmassor ska dessa transporteras till en godkänd mottagningsanläggning. Schaktarbeten bör följas av kontrollprovtagning i schaktbotten i syfte att dokumentera föroreningssituationen och säkerställa att kvarlämnade föroreningar inte innebär risk för människa eller miljö. Inför schaktarbeten rekommenderas dessutom kompletterande provtagning för att fastställa hur de uppkomna jordmassorna ska klassificeras och hanteras, exempelvis som inert avfall eller som icke-farligt avfall. Analysresultaten för asfalt visar att den inte innehåller stenkolstjära och därmed inte utgörs av tjärasfalt. Påvisade föroreningsnivåer i grundvatten behöver beaktas vid dimensionering av reningsanläggning för eventuellt länshållningsvatten. Vid uppkomst av länshållningsvatten ska Stockholms stads riktlinjer för hantering av länshållningsvatten efterföljas (Stockholm, 2022). Det ska understrykas att genomförd undersökning bygger på stickprovstagning, vilket innebär att förekomst av lokala föroreningsnivåer inte kan uteslutas, även om dessa inte identifierats i den aktuella undersökningen. I 10 kapitlet 11 § miljöbalken framgår att den som äger eller brukar en fastighet ska underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Hantering av förorenade massor utgör i normalfallet en anmälningspliktig verksamhet. Anmälningsplikt regleras av 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Eventuell anmälan ska inlämnas och godkännas av tillsynsmyndigheten innan avhjälpande åtgärder vidtas. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 22(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Referenser Avfall Sverige, 2019 Rapport 2019:01, Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, Avfall Sverige, 2019 EU, 2018 EU-kommissionens vägledning om klassificering av avfall, (EU 2018/C 124/01 Lantmäteriet, 2025 Lantmäteriets karttjänst Min karta. URL: https://minkarta.lantmateriet.se/ [hämtad 2025-08-07] Livsmedelsverket, Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12) om 2022 dricksvatten Länsstyrelsen, 2025 Länsstyrelsernas karttjänst EBH-kartan. URL: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9 479f9688c2b2969fd38c [hämtad 2025-08-07] Naturvårdsverket, Rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark 2009 Modellbeskrivning och vägledning, Naturvårdsverket, 2009 riktvärden reviderade 2024. Naturvårdsverket, Handbok 2010:1, Återvinning av avfall i 2010 anläggningsarbeten, Naturvårdsverket, 2010 SGF, 2013 Rapport 2:2013, Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden, SGF, 2013 SGI, 2015 Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i jord och grundvatten, 2015 SGU, 2025a SGU:s kartvisare. Jordarter, Jorddjup, Berggrund, Brunnar. URL: https://apps.sgu.se/kartvisare/ [hämtad 2025-08-07] SGU, 2025b SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. URL: https://www.sgu.se/anvandarstod-for-geologiska- fragor/bedomningsgrunder-for-grundvatten [hämtad 2025-08-07] SMHI, 2025 SMHIs Damm- och sjöregister. URL: https://vattenwebb.smhi.se/svarwebb/ [hämtad 2025-08-07] SPI, 2011 SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, SPI 2011 reviderad 2012 Staatscourant, 2013 Nr. 16675, Circulaire bodemsanering per 1 juli 2013, Staatscourant, 2013 Stockholms stad, 2022 Hantering av länshållningsvatten med avledning till yt- eller grundvatten. Miljöförvaltningen 2022-06-07. https://tillstand.stockholm/globalassets/foretag-och- organisationer/tillstand-och-regler/tillstand-regler-och- Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 23(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI tillsyn/mark--och-gatuarbeten/fororenad-mark/2022-2250- hantering-av-lanshallningsvatten.pdf [hämtad 2025-10-03] Tekniska museet, Kärntekniska anläggningar i Sverige. URL: 2021 https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100- innovationer/karnkraft/karntekniska-anlaggningar- sverige/ [hämtad 2025-05-20] Trafikverket, 2004 Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Publikation 2004:90. Water Revival Underlag till lokalt åtgärdsprogram för Trekanten. Rapport Systems, 2017 nr 2017-1056-A. Vägverket, 2004 Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Publikation 2004:90. Uppdrag: 351198 Rosteriet 6 och 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8\PM Rosteriet 6 och 8_Tyrens 2025.docx 24(24) 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ¯ ööö vvvvh oo lm svvägg Teckenförklaring en n n e e ä gg ä g Jordprovtagning vv vvv s i n t e rr e kk a MM e jjj SL Jord- och grundvattenprovtagning rr TT LP Porluftsprovtagning LLöövvhhoolmm svväggenn LLöövvhoolm e nn svväggen gg LP ä vv 25T101 s t nn a k 25T01 e LP rrr TT 25T102 25T02 LLiljjehhoolms 25T06 25T04 SL 25T05 K atrrrinebb SL 25T03 LP 25T103 oosterriggrrränddd RR n e k LP cc 25T104 25T08 bb a s gg nn e rrr e bb gg e ä n vv rri s t m n a 25T09 ool gg e KK hh ä e vv LLiljj mm s oooool hh e LLiljj Bilaga 1 MMU Rosteriet 6 & 8 LL i l jj Översikt av e ggrrrändd hh oo utförd LLiljje hhool ms LL iljje hh lm s vv ä provtagning oo gg KONSTRUKTÖR ANSVARIG lm e n s vv ORT DATUM ä gg 0 25 50 100 m © OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA; Esri Coemmunity Maps Contributors, Lantmäteriet, Esri, n BESTÄLLARE UPPDRAGSNUMMER dd TomTom, Garmin, GeoTechnologies, Inc, METI/NASA, USGS nn ä ggrrr FORMAT SKALA m s 1:1 000 ll teiretsoRvK\fedtiR\GM\891153\HTS\:O Inmätta provtagningspunkter PunktID X Y Z 25T02 6577475,64 151356,09 4,78 25T03 6577445,95 151256,66 3,01 25T04 6577461,73 151292,36 3,41 25T05 6577460,12 151349,71 4,99 25T06 6577468,51 151375,71 4,96 25T08 6577425,36 151315,83 4,95 25T09 6577404,21 151259,00 3,78 Love Tingdal Leo Mille Stockholm 2025-10-27 Vasakronan AB 351198 SWEREF99 18 00 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2 Fältprotokoll 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(2) 2(2) Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2025-05-26 Ej noterat Sol, 18° Jordarts- Anmärkning Löpnr djup Jordart Provdjup (t ex färg, lukt, vatten) Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: (fr. my) Uppskatta grundvattenytan! 351198 MMU Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Vasakronan Fastighet AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Lisa Jonsson (LJ) Leo Mille Antonio Murillo Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: Skruv Vyfoto Provtagningspunkt Parkeringsyta, nordvästra delen av Grävmaskin undersökningsområdet. Annan: Spade Annan: Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning Ja Nej Dexel Låsbart Ja, namn på punkten: Ej låsbart ________25T01_______________ Dimension 50 63 110 A: Totallängd (m) Nej Material: ______________ Utrustning/Metod: PEH (HDPE) PVC B: Filterlängd (m) _______________________ Stålrör ______________ A: Totallängd (m) Annat: __________________ C: Gvyta (m ö my) ______ kl: ____ ______________ D: R ö k (m ö my) Bentonittätning ______________ B: Filterlängd (m) Sandfilter ______________ Typ av markyta: X Asfalt Grus Gräs Annan: Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-08-25 Tyréns Sverige AB 2025-08-25 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 O:\STH\351198\MG\Fält\Fältprotokoll\25T01.docx sylana-baL ):va gninkösrednu( 25T01: 0-0,05 Asfalt - Samma typ av asfalt som i övriga punkter. 0,05-0,5 F/ stgrSa 0,05-0,5 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 0,5-1 F/ stgrSa 0,5-1 Brunt, torrt, löst. Inslag av lite tegel. Ingen doft. X 1-1,5 F/ grSa 1-1,5 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 1,5-2 siLe(t) 1,5-2 Brunt, torrt, något kompaktare. Ingen doft. X 2-3 Le 2-3 Brungrå varvig lera, mjuk, fuktig. Ingen doft. Planerat stopp vid 3 m u my. Grundvatten noterades mellan 2,5- 3 m u my. 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(2) 2(2) Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2025-05-26 Ej noterat Sol, 18° Jordarts- Anmärkning Löpnr djup Jordart Provdjup (t ex färg, lukt, vatten) Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: (fr. my) Uppskatta grundvattenytan! 351198 MMU Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Vasakronan Fastighet AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Lisa Jonsson (LJ) Leo Mille Antonio Murillo Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: Skruv Vyfoto Provtagningspunkt Stenplattor intill byggnad, norra Grävmaskin delen av undersökningsområdet. Annan: Spade Annan: Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning Ja Nej Dexel Låsbart Ja, namn på punkten: Ej låsbart _______25T02________________ Dimension 50 63 110 A: Totallängd (m) Nej Material: ______________ Utrustning/Metod: PEH (HDPE) PVC B: Filterlängd (m) _______________________ Stålrör ______________ A: Totallängd (m) Annat: __________________ C: Gvyta (m ö my) ______ kl: ____ ______________ D: R ö k (m ö my) Bentonittätning ______________ B: Filterlängd (m) Sandfilter ______________ Typ av markyta: Asfalt Grus Gräs Annan: Stenplattor (0-0,06) Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-08-25 Tyréns Sverige AB 2025-08-25 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 O:\STH\351198\MG\Fält\Fältprotokoll\25T02.docx sylana-baL ):va gninkösrednu( 25T02: 0-0,5 F/ grSa 0-0,5 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. X 0,5-1 F/ grSa 0,5-1 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. X 1-1,5 F/ grSa 1-1,5 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. X 1,5-2 Le(t) 1,5-2 Brunt, torrt, något kompakt. Ingen doft. X 2-3 Le 2-3 Brun varvig lera, något fuktig. Ingen doft. Planerat stopp vid 3 m u my. Inget grundvatten noterades. 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(2) 2(2) Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2025-05-26 Ej noterat Sol, 18° Jordarts- Anmärkning Löpnr djup Jordart Provdjup (t ex färg, lukt, vatten) Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: (fr. my) Uppskatta grundvattenytan! 351198 MMU Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Vasakronan Fastighet AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Lisa Jonsson (LJ) Leo Mille Antonio Murillo Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: Skruv Vyfoto Provtagningspunkt I buskage, sydvästra delen av Grävmaskin undersökningsområdet. Annan: Spade Annan: Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning Ja Nej Dexel Låsbart Ja, namn på punkten: Ej låsbart _________25T03______________ Dimension 50 63 110 A: Totallängd (m) Nej Material: ______4________ Utrustning/Metod: PEH (HDPE) PVC B: Filterlängd (m) _______________________ Stålrör _______1_______ A: Totallängd (m) Annat: __________________ C: R ö k (m ö my) ______________ ______1,05________ Bentonittätning B: Filterlängd (m) Sandfilter ______________ Typ av markyta: Asfalt Grus X Gräs Annan: Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-08-25 Tyréns Sverige AB 2025-08-25 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 O:\STH\351198\MG\Fält\Fältprotokoll\25T03.docx sylana-baL ):va gninkösrednu( 25T03: 0-0,5 F/ siSa 0-0,5 Mörkbrun finsand, inslag av organiskt material, torrt, X löst. Ingen doft. 0,5-1 F/ siSa 0,5-1 Mörkbrun finsand, torrt, löst. Inslag av mycket tegel runt 0,6 m u my. Ingen doft. 1-1,5 F/ siSa 1-1,5 Mörkbrun finsand, torrt, löst. Ingen doft. 1,5-2 siLe(t) 1,5-2 Mörkbrunt, något kompaktare, torrt. Ingen doft. 2-2,5 Le 2-2,5 Grå mjuk lera, fuktig. Ingen doft. 2,5-3 leMn 2,5-3 Gråbrun, något fuktigt. Ingen doft. Planerat stopp vid 3 m u my. Grundvatten noterades runt 2,5 m u my. 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(2) 2(2) Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2025-05-26 Ej noterat Sol, 18° Jordarts- Anmärkning Löpnr djup Jordart Provdjup (t ex färg, lukt, vatten) Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: (fr. my) Uppskatta grundvattenytan! 351198 MMU Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Vasakronan Fastighet AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Lisa Jonsson (LJ) Leo Mille Antonio Murillo Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: Skruv Vyfoto Provtagningspunkt Parkeringsyta, västra delen av Grävmaskin undersökningsområdet. Annan: Spade Annan: Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning Ja Nej Dexel Låsbart Ja, namn på punkten: Ej låsbart _______25T04________________ Dimension 50 63 110 A: Totallängd (m) Nej Material: ______________ Utrustning/Metod: PEH (HDPE) PVC B: Filterlängd (m) _______________________ Stålrör ______________ A: Totallängd (m) Annat: __________________ C: Gvyta (m ö my) ______ kl: ____ ______________ D: R ö k (m ö my) Bentonittätning ______________ B: Filterlängd (m) Sandfilter ______________ Typ av markyta: X Asfalt Grus Gräs Annan: Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-08-25 Tyréns Sverige AB 2025-08-25 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 O:\STH\351198\MG\Fält\Fältprotokoll\25T04.docx sylana-baL ):va gninkösrednu( 25T04: 0-0,05 Asfalt 0-0,05 Lätt skiftning till gult med indikatorspray. Samma typ av asfalt som övriga punkter. 0,05-0,5 F/ letgrSa 0,05-0,5 Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. 0,5-1 F/ letgrSa 0,5-1 Brungrå, torrt, löst. Inslag av lite tegel. Ingen doft. X 1-1,5 Let 1-1,5 Brunt, kompaktare, torrt. Intryckt material från ovan. Ingen doft. 1,5-2 Let 1,5-2 Brunt, kompaktare, torrt. Intryckt material från ovan. Ingen doft. Planerat stopp vid 2 m u my, nere 1 meter i naturligt material. Inget grundvatten noterades. 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(2) 2(2) Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2025-05-26 Ej noterat Sol, 18° Jordarts- Anmärkning Löpnr djup Jordart Provdjup (t ex färg, lukt, vatten) Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: (fr. my) Uppskatta grundvattenytan! 351198 MMU Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Vasakronan Fastighet AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Lisa Jonsson (LJ) Leo Mille Antonio Murillo Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: Skruv Vyfoto Provtagningspunkt Intill byggnad, stenplattor. Norra Grävmaskin delen av undersökningsområdet. Annan: Spade Annan: Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning Ja Nej Dexel Låsbart Ja, namn på punkten: Ej låsbart _______25T05________________ Dimension 50 63 110 A: Totallängd (m) Nej Material: _____5_________ Utrustning/Metod: PEH (HDPE) PVC B: Filterlängd (m) _______________________ Stålrör ______1________ A: Totallängd (m) Annat: __________________ ______________ Bentonittätning B: Filterlängd (m) Sandfilter ______________ Typ av markyta: Asfalt Grus Gräs Annan: Stenplattor (ca. 0-0,06) Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-08-25 Tyréns Sverige AB 2025-08-25 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 O:\STH\351198\MG\Fält\Fältprotokoll\25T05.docx sylana-baL ):va gninkösrednu( 25T05: 0-1 F/ stgrSa 0-1 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. Prov uttogs på hel X meter pga lite provmaterial på skruv. 1-1,5 F/ grSa 1-1,5 Brungrå, torrt, löst. Inslag av tegel. Ingen doft. 1,5-2 F/ grSa 1,5-2 Brungrå, torrt, löst. Inslag av tegel. Ingen doft. X 2-3 Le(t) 2-3 Brun varvig lera, torr, något kompakt. Ingen doft. 3-4 Le 3-4 Gick ned ytterligare en meter vid installation av gv- rör, uttog prov vid den djupnivån. Brun varvig mjuk lera, fuktig. Ingen doft. Planerat stopp vid 4 m u my. Grundvatten noterades runt 3,5 m u my. 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(2) 2(2) Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2025-05-26 Ej noterat Sol, 18° Jordarts- Anmärkning Löpnr djup Jordart Provdjup (t ex färg, lukt, vatten) Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: (fr. my) Uppskatta grundvattenytan! 351198 MMU Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Vasakronan Fastighet AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Lisa Jonsson (LJ) Leo Mille Antonio Murillo Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: Skruv Vyfoto Provtagningspunkt Asfaltsyta intill byggnad, nordöstra Grävmaskin delen av undersökningsområdet. Annan: Spade Annan: Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning Ja Nej Dexel Låsbart Ja, namn på punkten: Ej låsbart ________25T06_______________ Dimension 50 63 110 A: Totallängd (m) Nej Material: ______________ Utrustning/Metod: PEH (HDPE) PVC B: Filterlängd (m) _______________________ Stålrör ______________ A: Totallängd (m) Annat: __________________ C: Gvyta (m ö my) ______ kl: ____ ______________ D: R ö k (m ö my) Bentonittätning ______________ B: Filterlängd (m) Sandfilter ______________ Typ av markyta: X Asfalt Grus Gräs Annan: Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-08-25 Tyréns Sverige AB 2025-08-25 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 O:\STH\351198\MG\Fält\Fältprotokoll\25T06.docx sylana-baL ):va gninkösrednu( 25T06: 0-0,05 Asfalt 0-0,05 Samma typ av asfalt som tidigare punkter 0,05-0,5 F/ grSa 0,05-0,5 Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. X 0,5-1 F/ grSa 0,5-1 Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. 1-2 F/ Sa 1-2 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. Prov uttogs på hel meter pga lite provmaterial, lös sand som ramlar av X skruven påväg upp. 2-2,5 saLe 2-2,5 Brunt, torrt, kompaktare. Ingen doft. 2,5-3 leSa 2,5-3 Brunt, löst, torrt. Ingen doft. Planerat stopp vid 3 m u my. Inget grundvatten noterades. 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(2) 2(2) Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2025-05-26 Ej noterat Sol, 18° Jordarts- Anmärkning Löpnr djup Jordart Provdjup (t ex färg, lukt, vatten) Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: (fr. my) Uppskatta grundvattenytan! 351198 MMU Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Vasakronan Fastighet AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Lisa Jonsson (LJ) Leo Mille Antonio Murillo Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: Skruv Vyfoto Provtagningspunkt Asfaltyta intill parkering och Grävmaskin byggnad. Sydöstra delen av Annan: undersökningsområdet. Spade Annan: Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning Ja Nej Dexel Låsbart Ja, namn på punkten: Ej låsbart _______25T08________________ Dimension 50 63 110 A: Totallängd (m) Nej Material: ______________ Utrustning/Metod: PEH (HDPE) PVC B: Filterlängd (m) _______________________ Stålrör ______________ A: Totallängd (m) Annat: __________________ C: Gvyta (m ö my) ______ kl: ____ ______________ D: R ö k (m ö my) Bentonittätning ______________ B: Filterlängd (m) Sandfilter ______________ Typ av markyta: X Asfalt Grus Gräs Annan: Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-08-25 Tyréns Sverige AB 2025-08-25 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 O:\STH\351198\MG\Fält\Fältprotokoll\25T08.docx sylana-baL ):va gninkösrednu( 25T08: 0-0,02 Asfalt Samma typ av asfalt som övriga punkter. 0,02-0,5 F/ grSa 0,02-0,5 Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. X 0,5-1 F/ grSa 0,5-1 Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. 1-1,5 F/ Sa 1-1,5 Grovkornig sand, brunt, torrt, löst. Ingen doft. Kan X vara naturlig. 1,5-2 F/ Sa 1,5-2 Grovkornig sand, brunt, torrt, löst. Ingen doft. Kan vara naturlig. 2-3 Sa 2-3 Grovkornig sand, brunt, något fuktigt. Ingen doft. Prov uttogs på hel meter pga lite provmaterial, lös X sand som ramlar av skruven påväg upp. 3-4 saMn 3-4 Gick ned 1 m till för att säkerställa att nivån ovan var naturlig. Brunt, torrt, löst. Ingen doft. Planerat stopp vid 4 m u my. Grundvatten noterades runt 3,7 m u my. 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(2) 2(2) Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2025-05-26 Ej noterat Sol, 18° Jordarts- Anmärkning Löpnr djup Jordart Provdjup (t ex färg, lukt, vatten) Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: (fr. my) Uppskatta grundvattenytan! 351198 MMU Rosteriet 6 & 8, Liljeholmen Vasakronan Fastighet AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Lisa Jonsson (LJ) Leo Mille Antonio Murillo Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: Skruv Vyfoto Provtagningspunkt Gräsyta intill byggnad, södra delen Grävmaskin av undersökningsområdet. Annan: Spade Annan: Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning Ja Nej Dexel Låsbart Ja, namn på punkten: Ej låsbart _______25T09________________ Dimension 50 63 110 A: Totallängd (m) Nej Material: ______________ Utrustning/Metod: PEH (HDPE) PVC B: Filterlängd (m) _______________________ Stålrör ______________ A: Totallängd (m) Annat: __________________ C: Gvyta (m ö my) ______ kl: ____ ______________ D: R ö k (m ö my) Bentonittätning ______________ B: Filterlängd (m) Sandfilter ______________ Typ av markyta: Asfalt Grus X Gräs Annan: Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-08-25 Tyréns Sverige AB 2025-08-25 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 O:\STH\351198\MG\Fält\Fältprotokoll\25T09.docx sylana-baL ):va gninkösrednu( 25T09: 0-0,5 F/ stgrSa 0-0,5 Brunt, torrt, löst. Inslag av tegel. Ingen doft. X 0,5-1 F/ stgrSa 0,5-1 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 1-1,4 F/ stgrSa 1-1,4 Brunt, torrt, löst. Ingen doft. X 1,4-2 stSa 1,4-2 Grovkornig sand. Ljusbrun, torrt, löst. Ingen doft. Stopp på 2,1 m u my mot förmodat berg eller block. Inget grundvatten noterades. 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1(3) Provtagningsprotokoll Grundvatten Mellan Uppdrag Plats Ø rör, mm Interngranskad Vattenvolym per 351198, MMU Rosteriet 6 & 8 Liljeholmen Ytterdiam Tyréns efter fält meter rör (liter) (innerdiam) Uppdragsansvarig: Beställare: 25 (19) 0,28 Leo Mille Vasakronan Fastigheter AB 32 (25) 0,49 40 (31) 0,75 Syfte med provtagning Provtagning av 50 (41) 1,32 X Miljöteknisk undersökning Grundvatten 63 (51) 2,04 Kontrollprogram, Ytvatten 75 (61) 2,85 provomgång _____________ Lakvatten 110 (92) 6,65 Annan: Annan: Smal 4*6 mm slang = 0,013 l/m slang X Prover skickade till labb Tjock 6*8 mm slang = 0,03 l/m slang Resultat infört i annan redovisning Vyfoto till rapport Omsättning Datum: Väder: Handläggare & signatur Utrustning för omsättning: Omsättningsvattnet släpps till: 2025-06-02 Sol, 20 ° Lisa Jonsson (LJ) Bailer X Pump Infiltrering i intilliggande mark Annan: Tyréns Sverige AB 2025-10-27 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2(3) C: GV-yta Vatten- Beräknad C: GV-yta Omsatt A: Rörlängd Anmärkning Prov-ID D: Topphöjd Ø rör före pelarens vatten- efter vatten- (B: filterlängd) (t ex färg, lukt, tillrinning, filtrering, (rök, m) (mm) omsättning längd volym omsättning volym (m) (m u r ök) (m) (liter) (m u r ök) (liter) 25T03GV 4 (1) 1,0 50 3,0 1,0 1,3 Torrlagd - Mycket låg tillrinning. Grundvattenytan sänkte sig fort och röret pumpades torrt under omsättning. Grumligt ljusbrunt vatten, ingen lukt. 25T05GV 5 (1) - 50 3,9 1,1 1,5 3,9 Ca. 5 Bra tillrinning. Stabil grundvattenyta. Relativt klart och färglöst vatten. Ingen lukt. Omsättningen avslutades efter tre rörvolymer. Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3(3) Provtagning Datum: Väder: Handläggare (+signatur) 2025-06-02 Sol, 20 ° Lisa Jonsson (LJ) Utrustning för provtagning av grundvatten Provtagning av ytvatten utförd från: Utrustning för provtagning av ytvatten: Bailer X Pump Ej aktuellt Ej aktuellt Annan: C: GV-yta Prov-ID före Temperatur Konduktivitet Syre Anmärkning pH Filtrering Lab-analys provtagning (°C) (mS/cm)* (mg/l) (t ex färg, lukt, vatten) (m u r ök) 25T03GV 3,0 - - - - Prov uttogs på ej omsatt På labb OV-3a (klorerade pesticider vatten. Ljusbrunt PLWK (PFAS 28 st) grumligt vatten, ingen SLV39 (klorerade alifater) doft. Pga ringa tillgång PSL5L (BTEX,alif, arom, PAH16, på vatten användes inte metall filtr.) multimetern. 25T05GV 3,9 13,0 7,09 0,527 0,61 Relativt klart och På labb OV-3a (klorerade pesticider) färglöst vatten. Ingen PLWK (PFAS 28 st) lukt. SLV39 (klorerade alifater) PSL5L (BTEX,alif, arom, PAH16, metall filtr.) Uppdrag: 351198 MMU Rosteriet 6 & 8 2025-10-27 Beställare: Vasakronan Fastigheter AB O:\STH\351198\MG\_Text\PM MMU Rosteriet 6 och 8 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-10-27 2025-10-27 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3 Sammanställning analysresultat jord 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3 2025-10-27 Sammanställning analysresultat 351198 Kv. Rosteriet 6-8 Uppdrag: Rosteriet 6 och 8 Beställare: Vasakronan AB ≥ Mindre än ringa risk (MRR). Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Uppdragsnummer: 351198 ≥ Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Rapport 5976 (2009, rev. 2025). Datum: 2025-08-25 ≥ Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Rapport 5976 (2009, rev. 2025). ≥ Avfall Sveriges rekommenderade koncentrationsgränser för farligt avfall (FA). Avfall Sverige Rapport 2019:01. Laboratorieanalysresultat för jord Alla halter i mg/kg TS. Markytenivåer i RH2000. % snatsbusrroT )sA( kinesrA )aB( muiraB )bP( ylB )dC( muimdaK )oC( tloboK )uC( rappoK )tot rC( tot morK )gH( revliskcivK )iN( lekciN )V( nidanaV )nZ( kniZ nesneB neuloT nesneblytE nelyX-O/P/M 01C-8C> retamorA 61C-01C> retamorA 53C-61C> retamorA 8C-5C> retafilA 01C-8C> retafilA 21C-01C> retafilA 61C-21C> retafilA 61C-5C> retafilA 53C-61C> retafilA L-HAP M-HAP H-HAP *7-BCP EDD ,DDD ,TDD nirdleiD-nirdlA )mus( enadrolhC -4,3 ,enilinaorolhciD )mus( naflusodnE nirdnE -ahpla ,HCH -ateb ,HCH -atled ,HCH )enadniL( -ammag ,HCH rolhcatpeH -sic ,edixoperolhcatpeH -snart ,edixoperolhcatpeH enezneborolhcaxeH enilinaorolhcatneP enezotniuQ tniuQ/enilinaorolhcatneP )mus( enezo enezneborolhcatneP Metaller (mg/kg TS) Oljeföreningar och PCB (mg/kg TS) Bekä ( m ug p / n k in g g T s S m ) edel Jämförelsevärden MRR - 10 - 20 0,2 - 40 40 0,1 35 - 120 - - - - - - - - - - - - - 0,6 2 0,5 - KM - 10 200 50 0,7 15 80 80 0,25 40 100 250 0,012 10 10 10 10 3 10 12 20 100 100 100 100 3 3,5 1 0,008 100 20 MKM - 25 300 180 2,5 35 200 150 2,5 120 200 500 0,04 40 50 50 50 15 30 80 120 500 500 500 1000 15 20 10 0,2 1000 180 FA - 1000 50000 2500 1000 1000 2500 10000 50 1000 10000 2500 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 700 700 1000 10000 - 10000 1000 1000 50 10 50000 50000 Provpunkt Djup Markytenivå Jordart Noteringar Centrala delen 25T02 0-0,5 4,78 - 4,28 F/ grSa Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 84 3,4 33 8 <0,20 5,3 11 19 0,016 10 25 38 <0,045 0,098 <0,11 <0,0053 <3,0 <2,0 <1,0 <2,0 <2,5 <2,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 0,5-1 4,28 - 3,78 F/ grSa Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 89 5,4 74 170 <0,20 5,3 16 19 0,19 12 28 110 0,86 16 12 1-1,5 3,78 - 3,28 F/ grSa Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 87 5,5 36 1500 <0,20 5,6 18 19 0,11 11 22 61 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 1,5 1,8 0,63 10 6,1 1,5-2 3,28 - 2,78 Le(t) Brunt, torrt, något kompakt. Ingen doft. 79 7,3 91 270 0,25 13 54 42 1,1 28 49 130 <0,045 1,1 0,87 2,0-3,0 2,78 - 1,78 Le Brun varvig lera, något fuktig. Ingen doft. 25T05 0-1 4,99 - 3,99 F/ stgrSa B p r r u o n vm t, a to te r r r i t a , l l ö p s å t . s I k n r g u e v n . doft. Prov uttogs på hel meter pga lite 96 2,2 40 11 <0,20 6,9 14 26 0,035 13 30 50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,045 <0,075 <0,11 <0,0053 1-1,5 3,99 - 3,49 F/ grSa Brungrå, torrt, löst. Inslag av tegel. Ingen doft. 1,5-2 3,49 - 2,99 F/ grSa Brungrå, torrt, löst. Inslag av tegel. Ingen doft. 81 4,9 93 41 0,21 12 30 39 0,25 25 50 94 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,045 0,72 0,71 2,0-3,0 2,99 - 1,99 Le(t) Brun varvig lera, torr, något kompakt. Ingen doft. 3,0-4,0 1,99 - 0,99 Le G de ic n k d n j e u d p n y i t v t å e n rl . i g B a ru re n e v n a r m vi e g t e m r j v u i k d l i e n r s a t , a f ll u a k ti t o ig n . a In v g g e v n - r d ö o r, f t u . ttog prov vid 25T08 0-0,02 4,95 - 4,93 Asfalt Samma typ av asfalt som övriga punkter. 0,02-0,5 4,93 - 4,45 F/ grSa Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. 96 3,0 58 11 <0,20 9,2 20 48 0,60 24 46 69 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 28 <4,0 <0,90 <0,50 <0,045 0,61 0,8 340 <2,0 <1,0 <2,0 <2,5 <2,0 <1,0 5,5 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 0,5-1 4,45 - 3,95 F/ grSa Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. 1-1,5 3,95 - 3,45 F/ Sa Grovkornig sand, brunt, torrt, löst. Ingen doft. Kan vara naturlig. 99 <1,9 19 6,5 <0,20 5,6 13 22 0,033 13 22 38 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,045 <0,075 <0,11 1,5-2 3,45 - 2,95 F/ Sa Grovkornig sand, brunt, torrt, löst. Ingen doft. Kan vara naturlig. Grovkornig sand, brunt, något fuktigt. Ingen doft. Prov uttogs på hel 2,0-3,0 2,95 - 1,95 Sa meter pga lite provmaterial, lös sand som ramlar av skruven påväg 95 <2,0 21 6,2 <0,20 5,5 11 23 0,014 12 25 36 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,045 0,098 <0,11 upp. 3,0-4,0 1,95 - 0,95 saMn t G o i r c r k t , n l e ö d st 1 . I n m g e ti n ll d fö o r f t a . tt säkerställa att nivån ovan var naturlig. Brunt, söderut/västerut - tillbyggnad 25T03 0-0,5 3,01 - 2,51 F/ siSa Mörkbrun finsand, inslag av organiskt material, torrt, löst. Ingen doft. 87 2,6 53 18 0,49 5,8 14 21 0,077 11 27 94 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 18 <4,0 <0,90 <0,50 <0,045 0,093 0,14 <0,0053 250 <2,0 <1,0 <2,0 <2,5 <2,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 0,5-1 2,51 - 2,01 F/ siSa M In ö g r e k n b d ru o n ft . finsand, torrt, löst. Inslag av mycket tegel runt 0,6 m u my. 1-1,5 2,01 - 1,51 F/ siSa Mörkbrun finsand, torrt, löst. Ingen doft. 1,5-2 1,51 - 1,01 siLe(t) Mörkbrunt, något kompaktare, torrt. Ingen doft. 2-2,5 1,01 - 0,51 Le Grå mjuk lera, fuktig. Ingen doft. 2,5-3 0,51 - 0,01 leMn Gråbrun, något fuktigt. Ingen doft. 25T09 0-0,5 3,78 - 3,28 F/ stgrSa Brunt, torrt, löst. Inslag av tegel. Ingen doft. 93 3,1 64 64 0,32 6,7 51 24 0,16 14 28 130 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 0,085 2,0 2,5 0,013 52 <2,0 <1,0 <2,0 <2,5 <2,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 0,5-1 3,28 - 2,78 F/ stgrSa Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 1-1,4 2,78 - 2,38 F/ stgrSa Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 94 2,1 41 19 <0,20 5,7 19 23 0,061 12 26 71 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 1,7 3 0,68 11 9,0 1,4-2 2,38 - 1,78 stSa Grovkornig sand. Ljusbrun, torrt, löst. Ingen doft. Västerut, schakt ej planerad, hårdgjord 25T01: 0-0,05 Asfalt Samma typ av asfalt som i övriga punkter. 0,05-0,5 F/ stgrSa Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 0,5-1 F/ stgrSa Brunt, torrt, löst. Inslag av lite tegel. Ingen doft. 92 4,1 150 61 0,26 7,6 40 25 24 16 40 140 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 16 <4,0 1,4 3,7 0,14 7,2 7,9 1-1,5 F/ grSa Brunt, torrt, löst. Ingen doft. 1,5-2 siLe(t) Brunt, torrt, något kompaktare. Ingen doft. 86 3,4 110 58 0,25 8,5 39 32 18 19 42 130 0,0044 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 18 <4,0 2,4 6 0,42 12 14 5300 <2,0 <1,0 <2,0 <2,5 <2,0 6,3 54 1,4 2,9 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 2,0-3,0 Le Brungrå varvig lera, mjuk, fuktig. Ingen doft. 25T04 0-0,05 3,41 - 3,36 Asfalt P a r s o fa v l t u s tt o a m g e ö t. v r L i ä g t a t p sk u i n ft k n t i e n r g . till gult med indikatorspray. Samma typ av 0,05-0,5 3,36 - 2,91 F/ letgrSa Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. 0,5-1 2,91 - 2,41 F/ letgrSa Brungrå, torrt, löst. Inslag av lite tegel. Ingen doft. 93 3,0 38 58 <0,20 4,8 34 16 0,35 8,1 19 82 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 6,1 9,1 1,7 44 31 7500 <2,0 <1,0 <2,0 <2,5 <2,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 1-1,5 2,41 - 1,91 Let Brunt, kompaktare, torrt. Intryckt material från ovan. Ingen doft. 1,5-2 1,91 - 1,41 Let Brunt, kompaktare, torrt. Intryckt material från ovan. Ingen doft. Österut, schakt ej planerad 25T06 0-0,05 4,96 - 4,91 Asfalt Prov uttaget. Samma typ av asfalt som tidigare punkter 0,05-0,5 4,91 - 4,46 F/ grSa Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. 87 2,4 47 37 <0,20 6,9 20 29 0,087 15 34 66 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 32 <4,0 <0,90 <0,50 <0,045 0,35 0,36 0,5-1 4,46 - 3,96 F/ grSa Brungrå, torrt, löst. Ingen doft. 1,0-2,0 3,96 - 2,96 F/ Sa B p r r u o n vm t, a to te r r r i t a , l l , ö l s ö t s . I s n a g n e d n s d o o m ft . r a P m ro l v a r u a tt v o s g k s r u p v å e h n e p l å m v e ä t g e r u p p g p a . lite 96 2,1 37 13 <0,20 5,2 14 22 0,052 11 23 53 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,045 0,11 0,13 0,052 2-2,5 2,96 - 2,46 saLe Brunt, torrt, kompaktare. Ingen doft. 2,5-3 2,46 - 1,96 leSa Brunt, löst, torrt. Ingen doft. O:\STH\351198\MG\=Arbetsarea=\Analysresutlat Jord och porgas.xlsx 1/1 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 4 Sammanställning analysresultat grundvatten 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 4 2025-10-27 Sammanställning analysresultat 351198 Kv. Rosteriet 6-8 Uppdrag: Rosteriet 6 och 8 Beställare: Vasakronan AB Uppdragsnummer: 351198 Datum: 2025-08-25 Laboratorieanalysresultat för grundvatten Provtagningsdatum: 2025-06-02 SPBI (2010) 1 SGU-rapport 2013:01 2 Metaller, Filtrerade 25T03GV 25T05GV Ångor Ytvatten Hög halt Mycket hög halt Arsenik µg/L 6,1 0,3 5–10 ≥10 Ba, barium µg/L 89 42 Kadmium µg/L 0,05 0,02 0,5-1 ≥1 Kobolt µg/L 2,9 0,37 Krom µg/L 0,15 <0,05 10–25 ≥25 Koppar µg/L 0,0051 0,0028 0,1-0,5 ≥0,5 Nickel µg/L 5,2 1,2 10–20 ≥20 Bly µg/L 1,4 0,022 50 5–10 ≥10 Vanadin µg/L 2,2 0,099 - - Zink µg/L 0,041 0,0032 0,1–0,5 ≥0,5 SPBI (2010) 1 Olja, petroleukolväten, PAH och PCB (ug/l) 25T03GV 25T05GV Ångor Ytvatten bensen <0,5 <0,5 50 500 toluen <1,0 <1,0 7000 500 etylbensen <1,0 <1,0 6000 500 summa xylener <1,0 <1,0 3000 500 alifater >C5-C8 22 <20 3000 300 alifater >C8-C10 <20 <20 100 150 alifater >C10-C12 <10 <10 25 300 alifater >C12-C16 <10 <10 3000 alifater >C16-C35 <20 <20 3000 aromater >C8-C10 <10 <10 800 500 aromater >C10-C16 <1,0 <1,0 10000 120 aromater >C16-C35 <0,5 <0,5 25000 5 PAH-L 0,037 <0,015 2000 120 PAH-M 0,31 <0,025 10 5 PAH-H 0,75 <0,040 300 0,5 Holländska listan 3 Klorerade alifater (ug/l) 25T03GV 25T05GV Intervention value 1,1-dikloretan <0,10 <0,10 900 1,2-dikloretan 0,31 0,14 400 1,1-dikloreten <0,10 <0,10 10 1,2-dikloreten (sum) <0,20 ≥0,43 20 Diklormetan <0,10 <0,10 1000 Triklormetan (kloroform) <0,10 <0,10 400 Tetraklormetan <0,10 <0,10 10 1,1,1-trikloretan <0,10 <0,10 300 1,1,2-trikloretan <0,10 <0,10 130 Trikloreten <0,10 <0,10 500 Tetrakloreten <0,10 <0,10 40 Trikloreten + tetrakloreten <0,20 <0,20 - Monokloreten (Vinylklorid) <0,10 0,3 5 Bekämpningsmedel (ug/l) 25T03GV 25T05GV LIVSFS 2022:12 4) alfa-HCH 0,02 0,079 0,1* beta-HCH 0,038 0,074 0,1* gamma-HCH (lindan) <0,010 0,028 0,1* delta-HCH 0,433 0,014 0,1* epsilon-HCH 1,180 <0,010 0,1* Bekämpningsmedel - totalhalt** 1,671 0,195 0,5 PFAS (ug/l) 25T03GV 25T05GV PFAS (SGI 2015) 5 PFOS 5,1 14 45 PFAS4 51 27 PFAS, summa 7 *** 151 49 45 PFAS, summa 11 200 57 PFAS, summa 21 200 58 1) SPI Rekommendation - Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. SPI 2011, rev. 2012. 2) Bedömningsgrunder för grundvatten. https://www.sgu.se/anvandarstod-for-geologiska-fragor/bedomningsgrunder-for-grundvatten/ 3) Holländska listan 2009 4) Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten hos användare enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12) om dricksvatten. 5) Preliminärt rikvärde för PFOS enligt SGI Publikation 21, 2015. Ska även jämföras med PFAS 7. Gäller tills vidare. * Gäller för varje enskilt ämne. ** Summan av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisats. *** Egen summering från laboratorierapporter. För ej detekterade ämnen har halva rapporteringsgränsen antagits som halt. O:\STH\351198\MG\=Arbetsarea=\Analysresutlat Jord och porgas.xlsx 1/1 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 5 Sammanställning analysresultat porgas 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 5 2025-10-27 351198 Rosteriet 6 och 8 Uppdrag: Rosteriet 6 och 8 Beställare: Vasakronan AB Uppdragsnummer: 351198 Datum: 2025-08-25 Laboratorieanalysresultat för porgas Enhet: ug/m3 Jämförelsevärde Provtagningstillfälle: 2025-06-26 2025-06-26 2025-06-26 2025-06-26 Referens-värde 100x RV Typ Provpunkt: 25T101 25T102 25T103 25T104 (RV) Klorerade alifater 1,1,1-Trikloretan <0,8 <0,8 <0,7 <0,7 1,1-Dikloretan <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 1,1-Dikloreten <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 1,2-Dikloretan <0,08 <0,08 <0,07 <0,07 cis-1,2-Dikloreten <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 trans-1,2-Dikloreten <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 Kloretan <2 <2 <2 <2 Kloroform 1,5 <0,8 <0,7 <0,7 1400 140000 Rfc Tetrakloreten <0,8 <0,8 <0,7 <0,7 61 6100 Rfc Tetraklormetan <0,8 <0,8 <0,7 <0,7 Trikloretylen - - - - 23 2300 Riskinh Vinylklorid <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 1,3 130 Rfc O:\STH\351198\MG\=Arbetsarea=\Analysresutlat Jord och porgas.xlsx 1/1 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 6 Laboratorieanalysrapporter 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-131566-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040900 Djup (m)** 0,5-1 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-16 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T01: 0,5-1 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 92.0 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 16 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 1.4 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener 1.2 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener 2.5 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-131566-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 3.7 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 ospec a)* Benso(a)antracen 1.4 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen 1.0 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 2.3 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren 1.3 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.85 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen 0.26 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen 0.064 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften 0.059 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren 0.15 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren 1.3 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen 0.40 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 3.1 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 2.2 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 0.80 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 7.2 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 7.9 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 7.1 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 8.1 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 15 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 4.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 150 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 61 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.26 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 7.6 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-131566-01 EUSELI2-01453489 Koppar Cu 40 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 24 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 40 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 140 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Viktoria Arvidsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133403-02 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040901 Djup (m)** 1,5-2 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-08-11 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T01: 1,5-2 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 86.1 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Bensen 0.0044 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C16-C35 18 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 b) Aromater >C10-C16 2.4 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener 2.2 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 b) Metylpyrener/Metylfluorantener 3.8 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 b) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133403-02 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 6.0 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 b) Oljetyp < C10 Ospec b)* Oljetyp > C10 ospec b)* Benso(a)antracen 2.6 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen 2.0 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten 4.2 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren 2.5 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren 1.4 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen 0.46 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen 0.28 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften 0.12 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren 0.30 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren 2.2 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen 1.0 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten 5.1 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren 3.7 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen 1.2 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt 0.42 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 12 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med hög molekylvikt 14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa cancerogena PAH 13 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa övriga PAH 14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa totala PAH16 27 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Aldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dieldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Aldrin/ Dieldrin (sum) <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, gamma- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133403-02 EUSELI2-01453489 Chlordane (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, o,p'- 130 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, p,p'- 240 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, o,p'- 180 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, p,p’- 1400 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, o,p'- 210 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, p,p'- 3100 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT 6 (sum) incl. 1/2 LOQ 5300 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dichloroaniline, 3,4- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, alpha- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, beta- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfansulfate <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan (sum) <2.5 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, alpha- 6.3 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, beta- 54 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, delta- 1.4 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, gamma- (Lindane) 2.9 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlor <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, cis- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, trans- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Hexachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133403-02 EUSELI2-01453489 Quintozene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline/Quintozene (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Arsenik As 3.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Barium Ba 110 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Bly Pb 58 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kobolt Co 8.5 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Koppar Cu 39 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Krom Cr 32 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 18 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Vanadin V 42 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Zink Zn 130 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 DDT 4 (sum) excl. LOQ 5000 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Rapportkommentar: Ersätter tidigare utskickad rapport med samma provnummer. Orsak till ny rapport(AR-25-SL-133403-02):justerat provmärkning Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Viktoria Arvidsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 4 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-132278-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040902 Djup (m)** 1-1,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T02: 1-1,5 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 87.1 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 1.5 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener 0.65 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener 1.1 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-132278-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 1.8 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen 0.92 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen 0.87 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 1.8 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren 1.3 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.49 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen 0.11 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen 0.23 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen 0.059 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften 0.34 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren 0.22 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren 3.3 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen 0.63 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 3.4 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 2.7 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 0.60 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt 0.63 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 10 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 6.1 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 5.5 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 17 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 5.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 36 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 1500 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 5.6 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-132278-01 EUSELI2-01453489 Koppar Cu 18 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.11 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 61 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Viktoria Arvidsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133404-01 Leo Mille Folkungagatan 44 118 26 STOCKHOLM EUSELI2-01453489 Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040903 Djup (m)** 0-0,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Provtagare** Lisa Jonsson Matris: Jord Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-18 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T03: 0-0,5 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 87.4 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Alifater >C16-C35 18 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 b) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 b) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 b) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 b) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133404-01 EUSELI2-01453489 Oljetyp < C10 Utgår b)* Oljetyp > C10 ospec b)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten 0.048 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten 0.033 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.093 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa PAH med hög molekylvikt 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa cancerogena PAH 0.12 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa övriga PAH 0.15 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa totala PAH16 0.28 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. Aldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133404-01 EUSELI2-01453489 Dieldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Aldrin/ Dieldrin (sum) <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, gamma- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, o,p'- 4.0 µg/kg Ts 1.8 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, p,p'- 25 µg/kg Ts 12 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, o,p'- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, p,p’- 31 µg/kg Ts 14 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, o,p'- 25 µg/kg Ts 12 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, p,p'- 160 µg/kg Ts 74 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT 6 (sum) incl. 1/2 LOQ 250 µg/kg Ts 113 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dichloroaniline, 3,4- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, alpha- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, beta- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfansulfate <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan (sum) <2.5 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, beta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, delta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, gamma- (Lindane) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlor <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, cis- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, trans- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133404-01 EUSELI2-01453489 Hexachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Quintozene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline/Quintozene (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Arsenik As 2.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Barium Ba 53 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Bly Pb 18 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.49 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kobolt Co 5.8 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Koppar Cu 14 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Krom Cr 21 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.077 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Vanadin V 27 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Zink Zn 94 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 DDT 4 (sum) excl. LOQ 240 µg/kg Ts 111 J. of Chromatogr. A, 1217 a)* (2010) 2933–2939 mod. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Julia Josefsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 4 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133259-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453551 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06041095 Djup (m)** 0-0,05 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-06-26 Matris: Asfalt Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T04_A: 0-0,05 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Provberedning krossning, malning 1.0 SS-EN 15002:2015 mod. a) Torrsubstans 99.0 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Benso(a)antracen 0.10 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen 0.21 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten 0.31 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren 0.11 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.060 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen 0.062 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.051 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen < 0.051 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften < 0.051 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren < 0.051 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren 0.13 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen < 0.051 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten 0.096 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren 0.16 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen 0.19 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.077 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 2 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133259-01 EUSELI2-01453551 Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.44 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med hög molekylvikt 1.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa cancerogena PAH 0.85 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa övriga PAH 0.70 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa totala PAH16 1.6 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Kemisk kommentar Höjd rapporteringsgräns för PAH pga svår provmatris. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Biofuel & Energy Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1820 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Lisa Jonsson (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 2 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133405-01 Leo Mille Folkungagatan 44 118 26 STOCKHOLM EUSELI2-01453489 Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040904 Djup (m)** 0,5-1 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Provtagare** Lisa Jonsson Matris: Jord Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-18 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T04:0,5-1 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 92.5 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 b) Aromater >C10-C16 6.1 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener 3.2 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 b) Metylpyrener/Metylfluorantener 5.9 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 b) Summa Aromater >C16-C35 9.1 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 b) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133405-01 EUSELI2-01453489 Oljetyp < C10 Utgår b)* Oljetyp > C10 Utgår b)* Benso(a)antracen 5.8 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen 4.7 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten 8.2 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren 5.6 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren 3.0 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen 0.72 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen 0.16 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen 0.93 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften 0.63 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren 2.3 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren 13 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen 3.5 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten 14 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren 11 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen 3.0 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt 1.7 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa PAH med medelhög molekylvikt 44 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa PAH med hög molekylvikt 31 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa cancerogena PAH 28 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa övriga PAH 49 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa totala PAH16 77 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Aldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dieldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Aldrin/ Dieldrin (sum) <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, gamma- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, o,p'- 53 µg/kg Ts 24 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, p,p'- 220 µg/kg Ts 103 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, o,p'- 1.8 µg/kg Ts 0.8 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133405-01 EUSELI2-01453489 DDE, p,p’- 47 µg/kg Ts 21 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, o,p'- 1300 µg/kg Ts 621 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, p,p'- 5900 µg/kg Ts 2690 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT 6 (sum) incl. 1/2 LOQ 7500 µg/kg Ts 3460 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dichloroaniline, 3,4- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, alpha- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, beta- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfansulfate <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan (sum) <2.5 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, beta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, delta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, gamma- (Lindane) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlor <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, cis- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, trans- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Hexachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Quintozene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline/Quintozene (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Arsenik As 3.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Barium Ba 38 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Bly Pb 58 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133405-01 EUSELI2-01453489 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kobolt Co 4.8 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Koppar Cu 34 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Krom Cr 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.35 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 8.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Vanadin V 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Zink Zn 82 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 DDT 4 (sum) excl. LOQ 7500 µg/kg Ts 3440 J. of Chromatogr. A, 1217 a)* (2010) 2933–2939 mod. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Julia Josefsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 4 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133261-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040905 Djup (m)** 0-1 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T05: 0-1 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 95.5 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133261-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133261-01 EUSELI2-01453489 PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Arsenik As 2.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 40 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 6.9 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 14 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 26 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.035 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 13 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 30 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 50 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133290-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040906 Djup (m)** 1,5-2 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T05: 1,5-2 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 80.6 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133290-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen 0.084 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen 0.11 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 0.21 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren 0.11 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.088 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren 0.17 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.30 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 0.22 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 0.092 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.72 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 0.71 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 0.62 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 0.86 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 1.5 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 4.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 93 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 41 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.21 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 12 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133290-01 EUSELI2-01453489 Koppar Cu 30 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 39 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.25 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 50 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 94 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133263-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040907 Djup (m)** 0,05-0,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T06: 0,05-0,5 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 87.2 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 32 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133263-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 ospec a)* Benso(a)antracen 0.048 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen 0.050 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 0.10 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren 0.056 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.040 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren 0.078 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.13 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 0.11 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 0.053 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.35 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 0.36 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 0.31 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 0.45 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 0.76 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 2.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 47 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 37 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 6.9 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133263-01 EUSELI2-01453489 Koppar Cu 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 29 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.087 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 15 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 34 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 66 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133262-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040908 Djup (m)** 1-2 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T06: 1-2 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 96.3 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133262-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 0.041 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.035 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 0.033 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 0.13 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 0.12 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 0.17 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 0.29 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 101 0.0040 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 153 0.016 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133262-01 EUSELI2-01453489 PCB 138 0.014 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 180 0.016 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Summa PCB7 0.052 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Arsenik As 2.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 37 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 13 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 5.2 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 14 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.052 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 23 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 53 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133289-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040909 Djup (m)** 0,02-0,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T08: 0,02-0,5 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 95.7 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 28 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133289-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 ospec a)* Benso(a)antracen 0.099 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen 0.13 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 0.26 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren 0.14 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.071 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren 0.085 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.28 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 0.21 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 0.086 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.61 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 0.80 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 0.72 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 0.74 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 1.5 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 3.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 58 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 9.2 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133289-01 EUSELI2-01453489 Koppar Cu 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 48 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.60 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 24 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 46 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 69 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133257-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040910 Djup (m)** 1-1,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T08: 1-1,5 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 99.3 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133257-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As < 1.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 6.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 5.6 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133257-01 EUSELI2-01453489 Koppar Cu 13 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.033 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 13 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 38 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133406-01 Leo Mille Folkungagatan 44 118 26 STOCKHOLM EUSELI2-01453489 Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040911 Djup (m)** 0-0,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Provtagare** Lisa Jonsson Matris: Jord Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-18 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T09: 0-0,5 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 93.3 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, b) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 b) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 b) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 b) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 b) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133406-01 EUSELI2-01453489 Oljetyp < C10 Utgår b)* Oljetyp > C10 Utgår b)* Benso(a)antracen 0.30 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen 0.29 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten 0.72 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren 0.43 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.33 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen 0.065 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen 0.055 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren 0.34 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen 0.080 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten 0.88 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren 0.72 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen 0.34 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt 0.085 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa PAH med medelhög molekylvikt 2.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa PAH med hög molekylvikt 2.5 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa cancerogena PAH 2.1 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa övriga PAH 2.5 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) Summa totala PAH16 4.6 mg/kg Ts Beräknad från analyserad halt b) PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 153 0.0034 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 138 0.0031 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 180 0.0036 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. Summa PCB7 0.013 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. Aldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133406-01 EUSELI2-01453489 Dieldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Aldrin/ Dieldrin (sum) <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, gamma- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, o,p'- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, p,p'- 4.3 µg/kg Ts 2 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, o,p'- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, p,p’- 11 µg/kg Ts 5 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, o,p'- 4.0 µg/kg Ts 1.8 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, p,p'- 32 µg/kg Ts 15 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT 6 (sum) incl. 1/2 LOQ 52 µg/kg Ts 24 J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dichloroaniline, 3,4- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, alpha- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, beta- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfansulfate <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan (sum) <2.5 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, beta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, delta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, gamma- (Lindane) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlor <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, cis- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, trans- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133406-01 EUSELI2-01453489 Hexachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Quintozene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline/Quintozene (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Arsenik As 3.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Barium Ba 64 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Bly Pb 64 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.32 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kobolt Co 6.7 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Koppar Cu 51 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Krom Cr 24 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.16 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 14 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Vanadin V 28 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Zink Zn 130 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 DDT 4 (sum) excl. LOQ 51 µg/kg Ts 24 J. of Chromatogr. A, 1217 a)* (2010) 2933–2939 mod. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Julia Josefsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 4 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133260-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040912 Djup (m)** 1-1,4 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T09:1-1,4 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 93.7 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 1.7 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener 0.99 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener 2.0 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133260-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 3.0 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen 1.3 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen 1.4 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 2.8 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren 1.9 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.69 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen 0.19 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen 0.22 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen 0.34 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften 0.12 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren 0.47 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren 3.2 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen 0.43 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 3.8 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 2.8 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 0.74 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt 0.68 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 8.3 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 12 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 2.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 41 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 5.7 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133260-01 EUSELI2-01453489 Koppar Cu 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 23 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.061 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 12 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 26 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 71 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-133285-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01453489 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06040913 Djup (m)** 2-3 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-04 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-04 Provmärkning: 25T08: 2-3 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 94.7 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA 5021, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133285-01 EUSELI2-01453489 Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.038 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.098 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 0.16 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 0.25 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As < 2.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 21 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 6.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 5.5 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-133285-01 EUSELI2-01453489 Koppar Cu 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 23 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.014 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 12 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 36 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: alia.gasim@tyrens.se (alia.gasim@tyrens.se) lisa.jonsson@tyrens.se (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-165728-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01472579 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-07150520 Djup (m)** 0,02-0,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-07-15 Utskriftsdatum: 2025-07-24 Analyserna påbörjades: 2025-07-15 Provmärkning: 25T08: 0,02-0,5 (177-2025-06040909) Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 95.4 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Benso(a)antracen 0.11 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen 0.091 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten 0.20 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren 0.11 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.072 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren 0.099 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten 0.25 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren 0.18 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen 0.073 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.57 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-165728-01 EUSELI2-01472579 Summa PAH med hög molekylvikt 0.67 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa cancerogena PAH 0.60 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa övriga PAH 0.69 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa totala PAH16 1.3 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Aldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dieldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Aldrin/ Dieldrin (sum) <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, gamma- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, o,p'- 11 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, p,p'- 30 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, o,p'- 15 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, p,p’- 110 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, o,p'- 40 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, p,p'- 130 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT 6 (sum) incl. 1/2 LOQ 340 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dichloroaniline, 3,4- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, alpha- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, beta- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfansulfate <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan (sum) <2.5 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-165728-01 EUSELI2-01472579 HCH, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, beta- 5.5 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, delta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, gamma- (Lindane) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlor <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, cis- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, trans- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Hexachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Quintozene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline/Quintozene (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Arsenik As 4.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Barium Ba 70 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Bly Pb 15 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kobolt Co 12 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Koppar Cu 29 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Krom Cr 54 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.85 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 30 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Vanadin V 52 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Zink Zn 85 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-165728-01 EUSELI2-01472579 DDT 4 (sum) excl. LOQ ND J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 4 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-165729-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01472579 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-07150521 Djup (m)** 0,0-0,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-07-15 Utskriftsdatum: 2025-07-24 Analyserna påbörjades: 2025-07-15 Provmärkning: 25T02: 0,0-0,5 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 83.8 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten 0.038 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.098 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-165729-01 EUSELI2-01472579 Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa övriga PAH 0.16 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa totala PAH16 0.25 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 b) mod. Aldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dieldrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Aldrin/ Dieldrin (sum) <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane, gamma- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Chlordane (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, o,p'- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDD, p,p'- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, o,p'- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDE, p,p’- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT, o,p'- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-165729-01 EUSELI2-01472579 DDT, p,p'- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. DDT 6 (sum) incl. 1/2 LOQ <3.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Dichloroaniline, 3,4- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, alpha- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan, beta- <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfansulfate <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endosulfan (sum) <2.5 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Endrin <2.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, alpha- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, beta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, delta- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. HCH, gamma- (Lindane) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlor <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, cis- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Heptachlorepoxide, trans- <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Hexachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Quintozene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachloroaniline/Quintozene (sum) <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Pentachlorobenzene <1.0 µg/kg Ts 46% J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Arsenik As 3.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Barium Ba 33 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Bly Pb 8.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-165729-01 EUSELI2-01472579 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kobolt Co 5.3 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Koppar Cu 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Krom Cr 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.016 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 10 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Vanadin V 25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 Zink Zn 38 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b) ISO 11885:2009 DDT 4 (sum) excl. LOQ ND J. of Chromatogr. A, 1217 a) (2010) 2933–2939 mod. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 4 av 4 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-165723-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01472579 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-07150522 Djup (m)** 0,5-1,0 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-07-15 Utskriftsdatum: 2025-07-24 Analyserna påbörjades: 2025-07-15 Provmärkning: 25T02: 0,5-1,0 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 89.0 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Benso(a)antracen 2.1 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen 1.7 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 3.0 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren 2.1 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 1.3 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen 0.32 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen 0.22 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen 0.22 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften 0.42 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren 0.25 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren 4.8 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen 1.2 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 5.6 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 4.5 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 1.4 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt 0.86 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 16 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 2 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-165723-01 EUSELI2-01472579 Summa PAH med hög molekylvikt 12 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 19 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 29 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 5.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 74 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 170 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 5.3 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.19 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 12 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 28 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 110 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 2 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-165730-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01472579 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198, Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-07150523 Djup (m)** 1,5-2,0 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-05-26 Matris: Jord Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-07-15 Utskriftsdatum: 2025-07-24 Analyserna påbörjades: 2025-07-15 Provmärkning: 25T02: 1,5-2,0 Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 78.7 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Benso(a)antracen 0.15 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen 0.14 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 0.22 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren 0.15 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.097 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren 0.19 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen 0.047 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.43 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 0.38 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 0.099 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 1.1 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 2 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-165730-01 EUSELI2-01472579 Summa PAH med hög molekylvikt 0.87 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 0.77 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 1.2 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 2.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 7.3 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 91 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 270 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 13 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 54 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 42 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 1.1 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 28 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 49 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 130 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 2 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-136725-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01452547 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198 Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06030852 Ankomsttemp °C Kem 4 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-06-02 Matris: Grundvatten Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-03 Utskriftsdatum: 2025-06-23 Analyserna påbörjades: 2025-06-03 Provmärkning: 25T03GV Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Bensen < 0.00050 mg/l 30% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.0010 mg/l 35% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.0010 mg/l 30% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 M/P/O-Xylen < 0.0010 mg/l 35% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.0020 mg/l Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 0.022 mg/l 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 0.020 mg/l 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 <0.010 mg/l 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C12 0.022 mg/l SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 <0.010 mg/l 30% SPI 2011 a) Alifater >C16-C35 <0.020 mg/l 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C12-C35 < 0.020 mg/l SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 0.010 mg/l 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 <1.0 µg/l 30% SPI 2011 a) Aromater >C16-C35 summa < 0.50 µg/l SIS TK 535N 012 mod. a) Metylkrysener/benzo(a)antracener <0.50 µg/l 35% SIS TK 535N 012 mod. a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-136725-01 EUSELI2-01452547 Metylpyren/fluorantener <0.50 µg/l 35% SIS TK 535N 012 mod. a) Oljetyp < C10 Ospec a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Bens(a)antracen 0.068 µg/l 35% SPI 2011 a) Krysen 0.055 µg/l 35% SPI 2011 a) Benso(b,k)fluoranten 0.18 µg/l 35% SPI 2011 a) Benso(a)pyren 0.13 µg/l 40% SPI 2011 a) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.14 µg/l 45% SPI 2011 a) Dibens(a,h)antracen 0.013 µg/l 40% SPI 2011 a) Naftalen 0.020 µg/l 30% SPI 2011 a) Acenaftylen 0.012 µg/l 30% SPI 2011 a) Acenaften <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Fluoren <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Fenantren 0.039 µg/l 30% SPI 2011 a) Antracen 0.020 µg/l 30% SPI 2011 a) Fluoranten 0.13 µg/l 30% SPI 2011 a) Pyren 0.12 µg/l 30% SPI 2011 a) Benso(g,h,i)perylen 0.17 µg/l 45% SPI 2011 a) Summa cancerogena PAH 0.59 µg/l SPI 2011 a) Summa övriga PAH 0.52 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med låg molekylvikt 0.037 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.31 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med hög molekylvikt 0.75 µg/l SPI 2011 a) Arsenik As (filtrerat) 0.0061 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Barium Ba (filtrerat) 0.089 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Bly Pb (filtrerat) 0.0014 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Kadmium Cd (filtrerat) 0.000050 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Kobolt Co (filtrerat) 0.0029 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Koppar Cu (filtrerat) 0.0051 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Krom Cr (filtrerat) 0.00015 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Nickel Ni (filtrerat) 0.0052 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Vanadin V (filtrerat) 0.0022 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Zink Zn (filtrerat) 0.041 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Utförande laboratorium/underleverantör: Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-136725-01 EUSELI2-01452547 a) Eurofin s Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Lisa Jonsson (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-132110-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01452547 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198 Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06030853 Ankomsttemp °C Kem 4 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-06-02 Matris: Grundvatten Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-03 Utskriftsdatum: 2025-06-17 Analyserna påbörjades: 2025-06-03 Provmärkning: 25T05GV Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Bensen < 0.00050 mg/l 30% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.0010 mg/l 35% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.0010 mg/l 30% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 M/P/O-Xylen < 0.0010 mg/l 35% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.0020 mg/l Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 0.020 mg/l 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 0.020 mg/l 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 <0.010 mg/l 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C12 < 0.020 mg/l SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 <0.010 mg/l 30% SPI 2011 a) Alifater >C16-C35 <0.020 mg/l 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C12-C35 < 0.020 mg/l SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 0.010 mg/l 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 <1.0 µg/l 30% SPI 2011 a) Aromater >C16-C35 summa < 0.50 µg/l SIS TK 535N 012 mod. a) Metylkrysener/benzo(a)antracener <0.50 µg/l 35% SIS TK 535N 012 mod. a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-132110-01 EUSELI2-01452547 Metylpyren/fluorantener <0.50 µg/l 35% SIS TK 535N 012 mod. a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Bens(a)antracen <0.010 µg/l 35% SPI 2011 a) Krysen <0.010 µg/l 35% SPI 2011 a) Benso(b,k)fluoranten <0.020 µg/l 35% SPI 2011 a) Benso(a)pyren <0.010 µg/l 40% SPI 2011 a) Indeno(1,2,3-cd)pyren <0.010 µg/l 45% SPI 2011 a) Dibens(a,h)antracen <0.010 µg/l 40% SPI 2011 a) Naftalen <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Acenaftylen <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Acenaften <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Fluoren <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Fenantren <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Antracen <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Fluoranten <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Pyren <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Benso(g,h,i)perylen <0.010 µg/l 45% SPI 2011 a) Summa cancerogena PAH < 0.035 µg/l SPI 2011 a) Summa övriga PAH < 0.045 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.015 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.025 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med hög molekylvikt < 0.040 µg/l SPI 2011 a) Arsenik As (filtrerat) 0.00030 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Barium Ba (filtrerat) 0.042 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Bly Pb (filtrerat) 0.000022 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Kadmium Cd (filtrerat) 0.000020 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Kobolt Co (filtrerat) 0.00037 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Koppar Cu (filtrerat) 0.0028 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Krom Cr (filtrerat) < 0.000050 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Nickel Ni (filtrerat) 0.0012 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Vanadin V (filtrerat) 0.000099 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Zink Zn (filtrerat) 0.0032 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Utförande laboratorium/underleverantör: Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-132110-01 EUSELI2-01452547 a) Eurofin s Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Lisa Jonsson (lisa.jonsson@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-125288-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01452548 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198 Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06030854 Ankomsttemp °C Kem 4 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-06-02 Matris: Grundvatten Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-03 Utskriftsdatum: 2025-06-10 Analyserna påbörjades: 2025-06-03 Provmärkning: 25T03GV Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Diklormetan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Triklormetan < 0.10 µg/l 30% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Tetraklormetan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Trikloreten < 0.10 µg/l 35% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Tetrakloreten < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,1-Dikloretan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,2-Dikloretan 0.31 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,1,1-Trikloretan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,1,2-Trikloretan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 cis-1,2-Dikloreten < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 trans-1,2-Dikloreten < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,1-Dikloreten < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-125288-01 EUSELI2-01452548 Vinylklorid < 0.10 µg/l 25% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Centrifugering 1 a)* PFBA (Perfluorbutansyra) 46 ng/l 14 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFPeA (Perfluorpentansyra) 43 ng/l 13 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxA (Perfluorhexansyra) 28 ng/l 9 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHpA (Perfluorheptansyra) 16 ng/l 5 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOA (Perfluoroktansyra) 28 ng/l 9 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFNA (Perfluornonansyra) 2.2 ng/l 0.7 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDA (Perfluordekansyra) 0.33 ng/l 0.1 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFUdA (Perfluorundekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDoA (Perfluordodekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFTeDA (Perfluortetradekansyra) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxDA (Perfluorhexadekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. HPFHpA (7H-Perfluorheptansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. P37DMOA (Perfluor-3,7-dimetyloktansyra) <2.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) 15 ng/l 5 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) 16 ng/l 5 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHpS (Perfluorheptansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) 5.1 ng/l 1.6 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDS (Perfluordekansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 4:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) 0.59 ng/l 0.18 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 8:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOSA (Perfluoroktansulfonamid) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-125288-01 EUSELI2-01452548 PFTrDA (Perfluortridekansyra) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDoS (Perfluordodekansulfonat) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFNS (Perfluornonansulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFPeS (Perfluorpentansulfonat) 4.1 ng/l 1.3 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFTrDS (Perfluortridekansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFUnDS (Perfluorundekansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS4 (EU EFSA) 51 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS SLV 11 200 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS 200 ng/l DIN38407-42, UNEP a)* Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS20 ((EU) 2020/2184) 200 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS21 (LIVSFS 2022:12) 200 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Kommentar/bedömning från Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping): Provet har centrifugerats p.g.a. mycket partiklar i provet. PFOS, PFHxS, PFOA, PFOSA och PFNA rapporteras som summan av linjära och grenade former. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Lisa Jonsson (lisa.jonsson@tyrens.se) Diin Fatimic, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Tyréns Sverige AB AR-25-SL-125289-01 Leo Mille Folkungagatan 44 EUSELI2-01452548 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Uppdragsmärkn. 351198 Miljögeo Analysrapport Provnummer: 177-2025-06030855 Ankomsttemp °C Kem 4 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-06-02 Matris: Grundvatten Provtagare** Lisa Jonsson Provet ankom: 2025-06-03 Utskriftsdatum: 2025-06-10 Analyserna påbörjades: 2025-06-03 Provmärkning: 25T05GV Provtagningsplats: 351198, Rosteriet 6 & 8 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Diklormetan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Triklormetan < 0.10 µg/l 30% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Tetraklormetan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Trikloreten < 0.10 µg/l 35% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Tetrakloreten < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,1-Dikloretan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,2-Dikloretan 0.14 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,1,1-Trikloretan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,1,2-Trikloretan < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 cis-1,2-Dikloreten 0.33 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 trans-1,2-Dikloreten < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 1,1-Dikloreten < 0.10 µg/l 40% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-125289-01 EUSELI2-01452548 Vinylklorid 0.30 µg/l 25% Internal Method, b) LidMiljö.0A.01.16 PFBA (Perfluorbutansyra) 7.2 ng/l 2.2 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFPeA (Perfluorpentansyra) 8.8 ng/l 2.7 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxA (Perfluorhexansyra) 4.9 ng/l 1.5 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHpA (Perfluorheptansyra) 3.4 ng/l 1.1 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOA (Perfluoroktansyra) 6.0 ng/l 1.9 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFNA (Perfluornonansyra) 0.59 ng/l 0.18 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDA (Perfluordekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFUdA (Perfluorundekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDoA (Perfluordodekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFTeDA (Perfluortetradekansyra) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxDA (Perfluorhexadekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. HPFHpA (7H-Perfluorheptansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. P37DMOA (Perfluor-3,7-dimetyloktansyra) <2.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) 5.7 ng/l 1.8 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) 6.0 ng/l 1.9 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHpS (Perfluorheptansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) 14 ng/l 4 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDS (Perfluordekansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 4:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 8:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOSA (Perfluoroktansulfonamid) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-125289-01 EUSELI2-01452548 PFTrDA (Perfluortridekansyra) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDoS (Perfluordodekansulfonat) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFNS (Perfluornonansulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFPeS (Perfluorpentansulfonat) 0.92 ng/l 0.29 DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFTrDS (Perfluortridekansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFUnDS (Perfluorundekansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS4 (EU EFSA) 27 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS SLV 11 57 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS 58 ng/l DIN38407-42, UNEP a)* Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS20 ((EU) 2020/2184) 58 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS21 (LIVSFS 2022:12) 58 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Kommentar/bedömning från Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping): PFOS, PFHxS, PFOA, PFOSA och PFNA rapporteras som summan av linjära och grenade former. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Alia Gasim (alia.gasim@tyrens.se) Lisa Jonsson (lisa.jonsson@tyrens.se) Diin Fatimic, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. AR-003v64 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SR, NO, SR, NO, SR, NO N Analyscertifikat Ordernummer : ST2523994 Sida : 1 av 4 Kund : Tyréns Sverige AB Projekt : Rosteriet 6 & 8 Kontaktperson : Leo Mille Beställningsnummer : 351198 Adress : 556194-7986 FE54134 Provtagare : Lisa Jonsson Box 4 Provtagningspunkt : ---- 737 21 Fagersta Ankomstdatum, prover : 2025-06-02 13:10 Sverige E-post : leo.mille@tyrens.se Analys påbörjad : 2025-06-07 Telefon : ---- Utfärdad : 2025-06-11 10:13 C-O-C-nummer : ---- Antal ankomna prover : 2 (eller Orderblankett-num mer) Offertnummer : HL2020SE-TYR-AB0002 (OF190079) Antal analyserade prover : 2 Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Orderkommentar Prov PR2523994/001, metod W-OCPECD01, W-OCPECD04, dekanterades före analys. Signatur Position Niina Veuro Laboratoriechef Laboratorium : ALS Scandinavia AB hemsida : www.alsglobal.se Adress : Rinkebyvägen 19C E-post : info.ta@alsglobal.com 182 36 Danderyd Telefon : +46 8 5277 5200 Sverige 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 2 av 4 Ordernummer : ST2523994 Kund : Tyréns Sverige AB Analysresultat Provbeteckning 25T03GV Laboratoriets provnummer ST2523994-001 Provtagningsdatum / tid 2025-06-02 Matris GRUNDVATTEN (SÖTVATTEN) Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Klororganiska pesticider OV-3a alaklor <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR o,p'-DDD <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR o,p'-DDE <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR o,p'-DDT <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR p,p'-DDD <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR p,p'-DDE <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR p,p'-DDT <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR summa 6 DDD, DDT, DDE <0.030 ---- µg/L 0.030 W-OCPECD01 PR diklobenil <0.050 ---- µg/L 0.050 W-OCPECD01 PR alfa-endosulfan <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR beta-endosulfan <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR aldrin <0.0050 ---- µg/L 0.0050 W-OCPECD01 PR dieldrin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR endrin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR isodrin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR 1,2,3,4-tetraklorbensen <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR 1,2,3,5 + 1,2,4,5-tetraklorbensen <0.020 ---- µg/L 0.020 W-OCPECD01 PR pentaklorbensen <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR hexaklorbensen (HCB) <0.0050 ---- µg/L 0.0050 W-OCPECD01 PR hexaklorbutadien <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR heptaklor <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR cis-heptaklorepoxid <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR trans-heptaklorepoxid <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR alfa-HCH 0.020 ± 0.008 µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR beta-HCH 0.038 ± 0.015 µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR gamma-HCH (lindan) <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR delta-HCH 0.433 ± 0.173 µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR epsilon-HCH 1.18 ± 0.470 µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR hexakloretan <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR metoxyklor <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR telodrin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR trifluralin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR dikofol <0.030 ---- µg/L 0.030 W-OCPECD01 PR kvintozen + pentakloranilin <0.020 ---- µg/L 0.020 W-OCPECD01 PR 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 3 av 4 Ordernummer : ST2523994 Kund : Tyréns Sverige AB Provbeteckning 25T05GV Laboratoriets provnummer ST2523994-002 Provtagningsdatum / tid 2025-06-02 Matris GRUNDVATTEN (SÖTVATTEN) Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Klororganiska pesticider OV-3a alaklor <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR o,p'-DDD <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR o,p'-DDE <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR o,p'-DDT <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR p,p'-DDD <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR p,p'-DDE <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR p,p'-DDT <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR summa 6 DDD, DDT, DDE <0.030 ---- µg/L 0.030 W-OCPECD01 PR diklobenil <0.050 ---- µg/L 0.050 W-OCPECD01 PR alfa-endosulfan <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR beta-endosulfan <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR aldrin <0.0050 ---- µg/L 0.0050 W-OCPECD01 PR dieldrin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR endrin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR isodrin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR 1,2,3,4-tetraklorbensen <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR 1,2,3,5 + 1,2,4,5-tetraklorbensen <0.020 ---- µg/L 0.020 W-OCPECD01 PR pentaklorbensen <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR hexaklorbensen (HCB) <0.0050 ---- µg/L 0.0050 W-OCPECD01 PR hexaklorbutadien <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR heptaklor <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR cis-heptaklorepoxid <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR trans-heptaklorepoxid <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR alfa-HCH 0.079 ± 0.032 µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR beta-HCH 0.074 ± 0.030 µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR gamma-HCH (lindan) 0.028 ± 0.011 µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR delta-HCH 0.014 ± 0.005 µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR epsilon-HCH <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR hexakloretan <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR metoxyklor <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR telodrin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR trifluralin <0.010 ---- µg/L 0.010 W-OCPECD01 PR dikofol <0.030 ---- µg/L 0.030 W-OCPECD01 PR kvintozen + pentakloranilin <0.020 ---- µg/L 0.020 W-OCPECD01 PR Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod W-OCPECD01 Bestämning av klorerade pesticider och andra halogenerade ämnen enligt metod baserad på CSN EN ISO 6468 och US EPA 8081. Mätning utförs med GC-ECD. 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 4 av 4 Ordernummer : ST2523994 Kund : Tyréns Sverige AB Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. PR Analys utförd av ALS Czech Republic s.r.o Prag, Na Harfe 336/9 Prag Tjeckien 190 00 Ackrediterad av: CAI Ackrediteringsnummer: 1163, CSN EN ISO/IEC 17025:2018 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Provsvar till Faktura till Tyréns Sverige AB Tyréns Sverige AB Alia Gasim Fakturaavdelning Västgötagatan 3 FE8603-5561947986 118 27 STOCKHOLM 83190 ÖSTERSUND RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultat i denna rapport avser endast de prover som analyserats. Objekt # Rosteriet 6 & 8 Provnummer (4 st) 177-2025-06300388 - 177-2025-06300391 Ansvarig provtagare # Alia Gasim Provtagningsdatum # 2025-06-26 Ankomst till laboratoriet 2025-06-27 Analysdatum 2025-06-27 Analysansvarig Eurofins Pegasuslab AB Uppdragsnummer EUSEUP-00238807 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-25-LU-010769-01 2025-07-10 Eurofins Pegasuslab AB Sid 1 av 4 Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Analysresultat Klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter (*Z1) Objekt: Rosteriet 6 & 8 Provnr Provmärkning Luftvolym# 177-2025-06300388 1. 25T101 13 liter 177-2025-06300389 2. 25T102 13 liter Mätosäkerhet Substans 177-2025-06300388 177-2025-06300389 Enhet Metod (%) Ort Kloroform 0.02 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest 1,1,1-trikloretan <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Tetraklormetan <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Trikloreten <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Tetrakloreten <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Vinylklorid <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±25 Budapest 1,1-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±20 Budapest trans-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±20 Budapest cis-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±20 Budapest 1,1-dikloretan <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±20 Budapest 1,2-dikloretan <0.001 <0.001 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Kloretan <0.03 <0.03 µg/rör GC-MS ±25 Budapest Kloroform 1.5 <0.8 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest 1,1,1-trikloretan <0.8 <0.8 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Tetraklormetan <0.8 <0.8 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Trikloreten <0.8 <0.8 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Tetrakloreten <0.8 <0.8 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Vinylklorid <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±25 Budapest 1,1-dikloreten <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest trans-1,2-dikloreten <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest cis-1,2-dikloreten <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest 1,1-dikloretan <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest 1,2-dikloretan <0.08 <0.08 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Kloretan <2 <2 **µg/m³ GC-MS ±25 Budapest # : Kunduppgift (baseras på uppgift från kund). Ackrediterad enligt - : Analyt ingår ej i vald analys. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. MSZ EN ISO/IEC 17025:2018 NAH-1-1398:2019 *** : Detektionsgränsen är förhöjd p.g.a. interferens. < : mindre än (halten ligger under rapporteringsgränsen) > : större än (mer än 10 % genomslag till kontrollskiktet) Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-25-LU-010769-01 2025-07-10 Eurofins Pegasuslab AB Sid 2 av 4 Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Analysresultat Klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter (*Z1) Objekt: Rosteriet 6 & 8 Provnr Provmärkning Luftvolym# 177-2025-06300390 3. 25T103 15 liter 177-2025-06300391 4. 25T104 14 liter Mätosäkerhet Substans 177-2025-06300390 177-2025-06300391 Enhet Metod (%) Ort Kloroform <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest 1,1,1-trikloretan <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Tetraklormetan <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Trikloreten <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Tetrakloreten <0.01 <0.01 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Vinylklorid <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±25 Budapest 1,1-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±20 Budapest trans-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±20 Budapest cis-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±20 Budapest 1,1-dikloretan <0.004 <0.004 µg/rör GC-MS ±20 Budapest 1,2-dikloretan <0.001 <0.001 µg/rör GC-MS ±20 Budapest Kloretan <0.03 <0.03 µg/rör GC-MS ±25 Budapest Kloroform <0.7 <0.7 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest 1,1,1-trikloretan <0.7 <0.7 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Tetraklormetan <0.7 <0.7 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Trikloreten <0.7 <0.7 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Tetrakloreten <0.7 <0.7 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Vinylklorid <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±25 Budapest 1,1-dikloreten <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest trans-1,2-dikloreten <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest cis-1,2-dikloreten <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest 1,1-dikloretan <0.3 <0.3 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest 1,2-dikloretan <0.07 <0.07 **µg/m³ GC-MS ±20 Budapest Kloretan <2 <2 **µg/m³ GC-MS ±25 Budapest # : Kunduppgift (baseras på uppgift från kund). Ackrediterad enligt - : Analyt ingår ej i vald analys. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. MSZ EN ISO/IEC 17025:2018 NAH-1-1398:2019 *** : Detektionsgränsen är förhöjd p.g.a. interferens. < : mindre än (halten ligger under rapporteringsgränsen) > : större än (mer än 10 % genomslag till kontrollskiktet) Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-25-LU-010769-01 2025-07-10 Eurofins Pegasuslab AB Sid 3 av 4 Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om- oss/integritetspolicy/ *Z1 = WESSLING Hungary Kft., Budapest # Kunduppgift/baseras på uppgift från kund Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-25-LU-010769-01 2025-07-10 Eurofins Pegasuslab AB Sid 4 av 4 Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 31500-4202 rnD ,72-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Räddningstjänstens insatsmöjligheter.pdf] Rosteriet 6 & 8 Möjlighet till räddningsinsats +3.66 N E +3.90 G +3.40 V Ä +4.00 +3.99 +4.04 S T SKÄRMT+A4.K00 N +4.00 A +4.19 K E R T +4.39 NOCKHÖJD +24,10 SEDUMTAK LLÖÖ VI V +4.57 H O +4.70 +4.58 LM S +2 + .6 2 9 .65 +3.06 R O S T E RI E T 5 20 CYKLAR 20 CYKLAR FF m g0e2t.1s+ppar GG t 8 ++55 m g0e5t.s1p+part 01 .. u 00N + T TT t 22 EERR e 5 p E RR O AASS , SS R 4 ++ r C p44 0 R r 0 K ..h77 a A H 00 S ö s Ö S J j s d D N + S P 4 E Å O 3 D C T X ,6 U E K 0 M I K H N T Ö A I J K K D RUM N + B 3 I O O 9 X C T ,0 K O 0 H P Ö TA JD K GLASTAK N + S 3 E O V 1 D C ,1 U I K 0 I M H I Ö TA J K D FFGG++ ++ 55.. 55 00 ..000 22 000SK +++ Ä 555 R ...000 M 00 T + A 4.7 K N + S P 5 3 E Å O I 8 D C X T ,4 U E K 0 M K H N T + Ö 1 A I J K 0 V K D .6 R 1 I U I M I DOCK F N E IN TT G AVS V KILJARE Ä +++++++5 ++++++ 5 . 5 0 . G ++++++++++2 . 4 1 5 2+ + 5 5 . E + 1 . 5 1 1 . 9 +3 4 52 . + 9 5 N . + 5 5 0 .4 5 8 .2 . + 6 4 + 0 5 5 .2 .2 0 + 8 ++ + 5 55 5 . .. 3 47 . + 1 + 2 40 9 5 5 + . . 3 7 5 7 5 .8 + 0 + 5. 5 4 . + 7 91 5.5 + 6 5.66 +2.62 +39,00 +++55..300005,10 +5.00+4.97 5.31+ 5.91++5.36 +5 + .9 6 7 .01+5.80 +5.43 +2.7 + + 9 3 2 . . 0 8 6 1 +2.8 S 3 + K + + 3 ++ 3 Ä 3 . 33 2 . AN . NÄR 1 D . A T E R . N S M 3 0 O NÄ D R Y N S 4 3 E 4 I T A 3 T T + A Y 0 V N G E A T . T D 0 A . V 0 G + 0 A 0 D 1 M 0 3 0 + 3 TOM 3 SDE . LVA . 2 .0 5 + 5 A T T 7 YNÖ + RG 0 + 3 + A 3 . 2 3 + 0 . . 6 F . K 88 9 Ö 3 6 R 0 . N 6 2 D 2 E + A 7 D G S V Ä 3 A N T ++++++++++ K T FF 333 . T E .. 0 GG U S N 77 K 3 ++ 111 T Å 6 . L 33 0 E A .. 0 D S 77 Y + 33 E TA R 3 V . E + 0 R 3. 6 I 6 N 4 G S 3. E 00 DUM 3.0 + 0 + 2 + 3333 . .... 3 8 00000000000 . 7 66666666666 7 FF + 0 GG 2 ++ + 55 . 3 .. 8 00 + .7 + 22 2 + 5 2 + 3 2 . . 7 3 . 0 6 4 . 6 000000000 5 + + 6666666666 3 3 . + 7 3333 . 2 . 0 999 + N + S P 11 + 6 3 3 . 2 7 E Å . O 7 5 7 + 7 D 3 C T . , + 8 8 1 U 3 E K . + V 8 0 3 1 M . 3 K H 9 + S 1 . 3 + 0 +++ I N . T Ö 8 K 6 2 2 I A I . Ä J 9 N + T K K 5 D FF + R 2 E GG R O 3 3 ++ . . 9 4 33 M 7 3 V R + 1 U 0 .. + C 99 . 3 D , 2 33 A . 1 9 R G T 0 M F V 6 K Ö + A I R 0 T YA 3 T A T E . H A N 9 S 2 KK S Å N L Ö A E + D D 4 g S e S mts p5p0a.1r Ä + . t 7 J N 3 2 K . 5 T 8 D + + 5 RR 4 5 . 3 0 .+ 1 . 0 1 0 gemt 5 s + 5p7p.a0r+t ÖÖ5 B OO 0PP 3 M + I PP . K +++ O E 1 + 3 T 3 55 5 2 . T . .. 7 , UU 1 0 0000 0 NNN + SS O 0000 0 4 DDD . EE GG + 3 P 0 R RR 4 T + IINNN . 2 + TT 3 A 4 DDDDDDDDD . FF 2 5 + 0 + . GG M K 3 .6 ++ 4 FF 1 0 K 55 GG 0 . . .. 6 5 4 + ++ EE 00 . 55 0 3 22 4 4 N + B .. 0 00 + . 22 3 3 2 3 I O 0 . . O + 1 0 RR 9 I0N 4 0 C 2 ++++ u T , 1 + 3 . G F . + 0 2 . 6 t . 8 A 7 K + A N + T O 0 5 4 3 e 0 0 R p X + R 1 II 2 . 4 5 E H . T 1 O 4 P A ++++++++++++++++++++++++ . + 9 2 EE , 2G r p 4 R Ö 4 T 1 + 3 . . C 3 E1 r 3 . + + M 0 0 + 7 0 0 R . A 4 J 9 K + h 4 K 0 . a 0 1 . 4 + 4 D TT 3 7 K 3 . A + 5 77777 H , 4 3 . ö 00000++++++++++ . 0 s 0 3 4 S + Ö 5 6 . N + T 9 + 3 S j + s . 4 0 3 2 J + E . d + 0 O 4 3 88 4 8 4 D 4 . . R 4 5 . 0 C . 5 1 3 V , + 0 0 1 1 R 4 K + . 0 5 A I 4 H . 0 5 + 3 S 7 Ö 33 . + + 2 .. S 4 33 4 0 . . J 5 00 5 8 + 6 D D + O F 4 C . E + 66 K T 4. T 6 N F 1 A I Ö N V R G S R + ++++++++ K S 4 + Ö . 4 I 4 K 7 + L . . 1 6 3 6 J K O 1 ++++++++ 7 . A 44444 + 9 L + + L R ..... 4 4 6 77777 U . E 7 11111 3 E . 5 6 + G C . 3 2 4 4 4 Å K 6 + C . . . 0 5 R 7 A 4 Y 4 0 0 5+ D . . 4 K + FF 5 8 + 4 4 . GG 0 E 0 0 F 3 . 4 . ++ Ö +++++++++++ 2 8 0 L 55 R . . 4 N 0 8 .. D 2 7 E P 00 . A D 6 B G 0 22 8 S 2 L V + Ä B A N A T A K 4 T T E E R S N T . K 8 4 ++ F Å N S + L 6 . A 5555555 0 M D V E 4 .. Y 0 4 0000000 T A R . U N + S P A . + 0000000 8 S 0 G R 4 8 + 0 4 B E X Å O + .K N 9 4 N + T E B 3 4 7 D . S Ä F C 9 2 E . E T O , 8 H I 1 + 6 F U M 7 R 8 E K R U S 4 C 0 V E U , M S .+ M 4 K H D 1 R 9 R . K U 5 6 0 S N M 4 T Ö T 0 A I KT 4 B H . RY M 4 . 99 A E I I A FÅ B 2 A S J . A K + G 44 O Ö 5 R 0 F L K T D K K 0 ML S RR T + N R EP E + F J 55 IDA V Ö 5 N R S .. Å 5 N D G . U + 00 D S E 0 A A D + . E 4 G 00 S 3 L 1 + . V R Ä 0 + M A L 4 N OO A T 2 E K 4 T 4 R. T 5 E R 8 . S N + . I K 8 . I 2 1 Å 2 L 4 R 2 0 AD 1 . H + 1 YT SS 4 4 P A 0 4 . . 2 . 0 + B 7 0 0 E 8 ++++ 5 +4 F D TT . 4444 .1 2 AB 0G .. O 1 99 UVT TAT 22 LTE O EE T +++++ NEP +NP 4444444444 3 T. ....... 8R 8888888 0Å getsm G p p5 99 a RR 5r.t2 +71 II 4. N + S P 7 EE B +++ R 9 I 2 L B E Ö O R P E 7 + K + D A F C TT 4 4 , R V L . . 7 1 U P K 2 U 9 K E 1 0 C O M R I H K I I N T 66 Ö A G A J + S K 4 D .+9 40 . R 9 T 6 CYK E E O LPLA R TS S ER + I B 4 E G T . F 96 + 4 4444 . N + T . 0 E 8888 + 0 R 6666 4 1 E O .8 2 R 4 C , R I 1 R Ä K I 0 A H + S Ö 4 N I . S 9 J P E 4 D D + T + P 55 ..1 F 0 S 72 K N + T LEV P 3 E 7 O E +++++++++ R B 1 V R 44444444444 A + C I 4........... L , N 66666666666. 1 P 4 R S 088888888888 K I E . A 0 6 0 R P A R I B 6 H O K + I S E E E 4 Ö N N R . D S T 9 E I R J N 5 É ++++++++++ + P G D 4444444 4 + B . . 7 4 7 E 41 . . U F 7 6 0 T 9 0 R P YMN 4 IN . G 5 + + + ? 0 4D 4 4 .5AB . 0G . O N 8 E 7 IV D T N 0 S AT Ä L 9 F N Ö TE O K R T T N D P S 4 E A K P G + Å + N V . L 4 A A T 5 T D . T 4 0 R E Y + 5 N T 0Å A .G6 + 4 4 7 4 . . 7 7 .5 4 4 6 FF 9 . + 6 GG 0 + ++ IN 4 55 +4 . F .. . 9 00 47 A 0 22 .7 R 8 ++ T S 0 555555 G K...... A 00000 R 00000Ä++ A + R G 444 4 ... E 999 . M 7 66 9 TA + ++ 4 4 4 K 4 . . . 8 7 . 8 8 0 9 1 2 M + I F L 4 S J . Ö K 9 R 3 U + getsp M pma 4 r0t8 2.43+ + . + 9 5 7 5 .0 . N + B 0 0 + 3 3 I O 4 O 5 .9 C ++ T , 5 2 44 K + O . 0 .8 4 9 H 7 FF . P 2 + 8 GG 9 Ö T 5 5 ++ ++ . 4 . 4 4 0 55 + A 1 J . . 5 . 0 8 .. 8 3 4 9 00 D . K 7 0 3 . 2 22 8 5+0+ 9 .23 4 4 ++ . . + +6 9 55 5 5 0 .. . 010 608 YTNAE DFÖS M ÄR 4 N K . DK 8 AT + G 0 5 SV 7 K . A , 0 ÅT 7 LT 0 AED + N + 4 5 + + 4 4 ++ . 5 . 9 . . 5 5 5 5 9 7 . 0 3 . 8 . 0 0 . 0 334 S 0 79 K + + + 4 5 Ä 5 .9 . + .5 R 7 50 5 2 + + . M 4 1 5 . 0 + . 9 T 1 40 0 . A 94 7 K .0 +6 + ++ . 5 5 0 5 . . 2 .8 782 94 M getsppartm 609. K 0+ 6 + . 7 0 5 , 0 . 7 3 5 0 .10 +6 + ++ . 6 6 4 6 . . 6 .2 226 38 8.2 5 + . +6 1 6. 0 3 + .84 6 5 . L 80 I L 5 J 5 . . 5 + + 4 4 E . 0 0 5 6 5 + 0 . . H 5 7 7 6 . 4 1 5 . O 7 0 + 0 L 6 + .5 M 6 + 0 . 6 5 + S S + + . 7 4 + 6 T 6 6 0 . V 6 O . . 3 1 4 . L 0 2 0 2 Ä P 0 E + + G T 6 5 V . . 1 E 9Ä 9 5R N BANA +4.16 +4.32 +4.4 +2 4.37 +4.20 FÖRSKOLEGÅRD TREKANTSPARKEN FÖRKLARINGAR 5.0 MÅTT ANGES I MM. OM INGET ANNAT ANGES. PLUSHÖJDER ANGES I M. ÖVER FÄRDIGT GOLV, ENLIGT RH2000. TTeecckkeennfföörrkkllaarriinngg BBrraanndd BRANDSKYDDSSKISS ENTRÉ LOKAL/KONTOR INSA 6.0 TSPLAN RÄDDNINGSVÄG INFART GARAGE PLAN -1 H är a e n n d Nl s in k g is e s n , b b r e a h n ö d v s e k r y l d ä d s s a b s e /s s k k r r iv iv a n s in u g t e i n fä ä rg r . d O et b s s t e y r r v a e n r d a e a d tt o d k e u t m ta e n e t n e d t. ast UPPSTÄLLNINGSPLATS RÄDDNINGSFORDON Datum Upprättad av INRYMNING SKYDDSRUM PLAN -1 2025-09-04 Denise Pettersson INGÅNG TEKNIK 0 5 10 20 50m BRANDPOST (ungefärlig placering) Kravställning: SKÄRMTAK KOORDINATER ENLIGT SWEREF99 18 00 Uppställning av räddningsfordon ska vara möjlig max 50 m från byggnadens HÖJDSYSTEM: RH 2000 INSATS-/ANGREPPSVÄG DATUM FÖR UTTAG UR DATABASEN 2025-04-29 entréer/trapphus. TR2-TRAPPHUS/TRAPPAHNUSVSARIG PART PROJEKT STATUS STRATEGISK ARKITEKTUR VASAKRONAN DROTTNINGGATAN 25 111 51 STOCKHOLM 08 586 176 0I0NSATS-/ANGREwPwPwS.VstrÄatGeg iKskÄarLkiLteAktRurP.sLeAN Kv. ROASvTsEtåRndIE mTe l6la n& u8p p- sLtäILllnJiEngHsOplaLtMs oEcNh brandpost ska vara max 75 m. H A D ND e LI t NG Detaljplan - Förstudie KONTAKTPERSON förutsätts att kommunen säkerställer tillgång till brandposter i området. HEDVIG ERSMAN RITNINGSKATEGORI ÄNDRING FORMAT INSATS-/ANGREPPSVÄG GSOPDRKINÄNKDL EARVCESNTITRAULATIONSPLAN A4 HELENA HEMMINGER A-01 INNEHÅLL DATUM SKALA Utrymning sker utan assistans från räddningstjänsten SKAPAD AV 2025-08-28 1:1000 SAMMANSATT REDOVISNING UPPSTÄLLNING AV RÄDDNINGSFORDONU FPÖPRDURTASGÄSTNTUSMMER NUMMER BET DETALJERLAD SITUATIONSPLAN A-01-1-002 KUNN2A4 S_K1E9 L7Ä6NGS MED RÄDDNINGSVÄG SOM UTGÖR Anvisningar för utformning av räddningsväg redovisas på sida 2 i detta ALLMÄN GATA dokument 31500-4202 rnD ,40-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Anvisningar utformning räddningsväg för åtkomst till uppställningsplats (hämtat från Storstockholms brandförsvar vägledning) 6. Räddningsvägar SSBF förordar att räddningsväg och uppställningsplats i så stor utsträckning som möjligt utgörs av ordinarie vägnät. I annat fall behöver räddningsvägar vara tydligt synliga på andra sätt. Infarten till en räddningsväg från det ordinarie vägnätet bör om möjligt markeras med spärrlinje i vägen för att förtydliga parkeringsförbudet. Räddningsvägar ska anordnas när gatunätet eller motsvarande inte ger tillräcklig åtkomlighet för räddningsinsats (BBR 5:721). Avståndet mellan körbar väg och byggnadens angreppspunkt för räddningsinsats bör inte överstiga 50 meter. Vägen ska kunna användas av de räddningsfordon som behövs vid insats. Hänsyn ska tas till räddningstjänstens lokala förutsättningar. Nedan följer förutsättningarna för SSBF:s fordon. Figur 5 Exempel på skyltning. Räddningsvägar behöver: ► vara tydligt skyltade, se exempel Figur 5 Figur 6 Dimensionering av svängradier för SSBF:s fordon. ► snöröjas och sandas vintertid samt hållas fria från träd, växtlighet och övriga hinder ► vara fria från parkerade fordon. 6.1. Bommar och körhinder Mått och specifikationer redovisas i Tabell 3 och SSBF förordar att körhinder som används permanent eller tillfälligtvis i Figur 6. trafikmiljö, exempelvis sommar- eller gågata, ska kunna styras via digitalt kommunikationssystem passande SSBF. Även tillfälliga körhinder under Tabell 3: Tekniska specifikationer för räddningsvägar. större byggprojekt eller liknande bör kunna styras via digitalt Fri vägbredd 3,0 meter1 kommunikationssystem. Fri portalbredd 3,5 meter2 Enklare bommar och grindar in till bostadsområden och liknande ska utformas så att de är öppningsbara med brandkårsnyckel, SS 3654. SSBF Fri höjd 4,0 meter har även tillgång till brandpostnyckel enligt standard SMS 1188. I övrigt Axeltryck ≥ 100 kN har SSBF inte möjlighet att hantera andra nycklar. Längdlutning ≤ 8 % 6.2. Körbart gårdsbjälklag Tvärfall ≤ 2 % Körbart gårdsbjälklag som spänner över exempelvis parkeringsgarage ska utformas enligt angivna krav på räddningsväg och uppställningsplats. Regler om bärförmåga för Vertikalradie ≥ 50 meter bjälklag finns i avdelning C, kap 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:103) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. SSBF upphandlar uteslutande fordon som kan köras på vägar i lägst bärighetsklass 2 Ytor som inte är körbara för räddningstjänstens fordon bör göras otillgängliga eller ska (BK2). som minst vara tydligt skyltade. Kurvor kan dimensioneras enligt typfordon nedan. 31500-4202 rnD ,40-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Trafikutredning.pdf] Trafikutredning Rosteriet 6-8 Oktober 2025 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI iterio.se | info@iterio.se | 08 410 363 00 | Ringvägen 100, hus C | 118 60 Stockholm Rapport framtagen av Iterio AB Beställare: Margaretha Hult, Vasakronan Uppdragsnummer: 8122 Upprättad av: Per Francke Datum: 2025-09-03 Reviderad: 2025-10-23 Granskad av: Pär Båge Datum: 2025-09-03 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 4 1.1 Syfte 4 2. Befintlig trafiksituation 6 3. Framtida trafiksituation 11 3.1 Angöring via Trekantsvägen 12 3.2 Angöring via Rosterigränd 15 4. Angöring och parkering 16 5. Cykelparkering 17 6. Mobilitetsåtgärder 18 7. Sammanfattande bedömning 19 7.1 Restlista och fortsatt utredning 19 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning Vasakronans fastigheter Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen ska rustas upp och utvecklas. Denna utveckling innebär att befintliga byggnader byggs ut och på samt ges en ny gestaltning och att utemiljön rustas upp. Fastigheterna ligger strategiskt intill Liljeholmens centrum och dess kollektivtrafikknutpunkt. I framtiden utvecklas platsen ytterligare med access till en ny tunnelbanelinje samt att de angränsande stadsutvecklingsområdena Lövholmen och Marievik är under uppförande. Planarbete för Rosteriet 6 och 8 pågår med planerat samråd i januari 2026. 1.1. Syfte Denna trafikutredning syftar till att utreda och dokumentera hur trafikrörelser för angöring, leveranser och avfallshantering sker idag och i framtiden. Även frågor rörande parkeringsbehov för cykel, tillgängliga entréer samt eventuella mobilitetsåtgärder ingår i utredningen. Geografiskt är utredningen avgränsad till Vasakronans fastigheter Rosteriet 6 och 8 men tar även med eventuella styrande förutsättningar på angränsande fastigheter, se figur 1. 4 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NN 0 50 m Stockholms stad 2025-06-03 1:1000 (A4) Figur 1 Fastigheterna Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen. Kartkälla: Stockholms stad 5 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. Befintlig trafiksituation Idag angörs området via Rosterigränd och Trekantsvägen. Angöring från Lövholmsvägen är inte möjlig eftersom Tvärbanan trafikerar den sträckan. Via den allmänna gatan Trekantsvägen nås miljörum och parkeringsgarage för personbil. Tillfartsväg dit går delvis över Castellums fastighet Rosteriet 5. Ramp till parkeringsgarage är brant med en lutning på över 10%. Leveranser och avfallshantering sker via lyftbord för att undvika trafik i rampen till garaget. Även Castellum har leveranser till och från sin fastighet i anslutning till denna plats. Större fordon backar in från vändplanen över gångbanan. Ett fyrtiotal markparkeringar finns på ytan mellan fastigheterna. Denna sida av fastigheterna är idag en tydlig baksida med få eller inga entréer. Inlastning Rosteriet 5 Miljörum och inlastning Rosteriet 5 Avfallshantering och Uppställningsplats för leveranser via lyftbord. Rosteriet 5. Trolig uppställningsplats för In- och utfart leveranser till restaurang. garage Rosteriet 7. Dubbelriktad ramp. Lastplats Trolig uppställningsplats för In- och utfart garage hämtning av avfall från miljörum. Rosteriet 6-8. Enkelriktad ramp. Miljörum fföörskkolla Tömningspunkt fettavskiljare Inlastning förskola Figur 2 Illustration över inlastning och avfallshantering i anslutning till Rosteriet 6 och 8. 6 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3 Inlastning invid södra gaveln på fastigheten Rosteriet 5. Figur 4 Lyftbord samt in- och utfart till garage för Rosteriet 6 och 8. 7 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sidan mot Rosterigränd är mer publik och har entréer och en mindre mängd markparkering. Rosterigränd är en kvartersgata med enskilt väghållarskap. Bebyggelse inom fastigheten Rosteriet 7 utgörs av bostäder, uppförda för cirka 10 år sedan. Inom fastigheten finns även en förskola som vetter mot Trekantsparken. För Rosteriet 6 och 8 är Rosterigränd främst till för tillgänglig angöring. För Rosteriet 7 finns dock fler funktioner som alstrar trafik. Som figur 2 visar finns förutom parkeringsplatser även inlastning till förskola, fettavskiljare, miljörum och in- och utfart till garage. Figur 5 Förskolan Rosteriets inlastning till höger om lastplats och tömningspunkt för fettavskiljare till vänster i bild invid port. Figur 6 In- och utfart till garage för Rosteriet 7 samt miljörum för förskolan vid port till vänster i bild. 8 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Givet platsens förutsättningar och placering av funktioner görs bedömningen att backrörelser krävs för att nå lastplats, inlastning, fettavskiljare och miljörum. Befintlig vändplan är något för liten, cirka 8,5 meter i radie, för att möjliggöra vändning av typfordon Los (sopbil 9,4 meter). Vidare gör befintliga parkeringars placering att vändning längre in på Rosterigränd inte är möjlig om alla parkeringsplatser nyttjas. Körspår för detta redovisas i figur 7, 8 och 9. I figurerna framgår också gräns för servitut med streckad linje där det blir tydligt att vändning utan att backa inte är möjlig. Figur 7 Körväg och vändning som endast fungerar då inga parkerade fordon finns på markerade parkeringsplatser. Körspår bygger på att avfallsfordon ska nå skyltad lastplats varifrån inlastning till förskola och tömning av fettavskiljare antas ske. Hämtning av avfall kan eventuellt ske från lastplats men innebär en dragväg på över 30 meter vilket gör det mer troligt att hämtfordon stannar i vändplanen. Figur 8 Mest trolig körväg och backvändning för att nå lastplats för Rosteriet 7. 9 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 9 Körspår som visar att vändplanen är för liten för typfordon Los (sopbil 9,4 meter) att vända i. 10 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.1. Angöring via Trekantsvägen Framtida situation för inlastning, parkering och avfallshantering kommer i stort likna dagens situation. Rosteriet 5 har inte aviserat andra planer än att miljörum och leveranser fortsatt ska nås i södra änden av fastigheten där backning av större fordon, 12 meters lastbilar, sker idag. För Rosteriet 6 och 8 skapas en samlad plats för hantering av avfall, leveranser och tömning av fettavskiljare i ungefär samma läge som idag, se figur nedan. Detta läge medger att sopbil (typfordon Los) kan nå denna punkt utan backning på allmän plats eller över ytor där gångtrafikanter frekvent rör sig. Även slangdragning för fettavskiljare kan hållas till ett minimum och marken är plan. Vid utfart finns alternativ att fortsatt köra utan backrörelse norrut mellan fastigheterna för att senare svänga höger ut på Lövholmsvägen. Denna lösning innebär att mindre justering av parkering på kvartersmark behöver göras. In- och utfart mot Lövholmsvägen är tillåten idag och bör vara så i framtiden. Figur 11 Körspår för angöring vid nytt miljörum och utfart via ”gränden” högerut på Lövholmsvägen. Röd prick visar tömningspunkt för fettavskiljare och rödstreckad linje visar fettavskiljarens ungefärliga placering i byggnad. 12 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ett alternativ till att köra norrut mellan fastigheterna, vid avfärd från miljörum och fettavskiljare, är att vända mellan fastigheterna. Detta är möjligt men kommer ta enstaka bilparkering i anspråk. Vändningen är studerad med körspår för modifierat typfordon Los med totallängd 10,5 meter. För att skapa en bättre generell trafiksituation bör backning till Rosteriet 5 begränsas och en gemensam lösning för fastigheterna skapas i ”gränden”. Dock pågår ingen planering för utveckling av Rosteriet 5. I redovisat alternativ nedan ska det noteras att garagerampen till Rosteriet 6 och 8 har flyttas längre in i gränden. Figur 12 Körspår vändning i ”gränden” för modifierat typfordon Los med totallängd 10,5 meter. Röd prick visar tömningspunkt för fettavskiljare och rödstreckad linje visar fettavskiljarens ungefärliga placering i byggnad. Parkering på Rosteriet 5 påverkas. In- och utfart garage flyttad längre in i gränden. 13 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Redovisad lösning för vändning i figur 12 bygger på att garagerampen flyttas. I en situation då den inte flyttas krävs att hämtfordon kör längre in i gränden för att vända. Detta medför att parkeringsplatser behöver utgå. Körspåret visar att manövreringsutrymme finns. Figur 13 Körspår vändning i ”gränden” för typfordon Los (sopbil 9,4 meter). Parkering på Rosteriet 5 påverkas. Röd prick visar tömningspunkt för fettavskiljare och rödstreckad linje visar fettavskiljarens ungefärliga placering i byggnad. 14 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2. Angöring via Rosterigränd För den byggnadsdel inom Rosteriet 6 som kallas hus A planeras miljörum och tömningspunkt för fettavskiljare att placeras i nordöstra hörnet av byggnaden, se figur nedan. Gångyta och köryta avskiljs med pollare. Valet av placering bygger på en bedömning om att en t-vändning kan ske inne på torgytan där backning inte förekommer över gångstråk. Att placera miljörum och tömning av fettavskiljare intill huvudentrén med angöring i vändplan anses inte vara ett önskvärt alternativ. Vidare riskerar en placering där komma i konflikt med befintlig angöring till fettavskiljare, inlastning och miljörum för Rosteriet 7 på södra sidan gatan. Som det konstaterats tidigare, används sannolikt backrörelser för Rosteriet 7 och dess leveranser samt avfallshantering. HUS A Figur 14 Körspår för t-vändning i anslutning till hus A för modifierat typfordon Los med totallängd 10,5 meter. Röd prick visar tömningspunkt för fettavskiljare och rödstreckad linje visar fettavskiljarens ungefärliga placering i byggnad. Svarta prickar visar läge på t.ex. runda sittbara granitpollare som avgränsar köryta och gångyta. 15 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Angöring och parkering Precis som idag finns i framtiden ett behov för besökare och verksamma att kunna angöra och parkera. Utvecklingen av fastigheterna innebär om- och tillbyggnad samt nya entréplaceringar. Mer övergripande kan det konstateras att dessa vänder sig mot samma gator likt idag samt att parkeringsgaraget fortsatt nås via Trekantsvägen. För verksamma och hyresgäster finns fortsatt garaget, vilket säkrar tillgänglig angöring och RHP för dessa. Dock ska besökare till publika verksamheter, som inte har tillgång till garaget, kunna angöra och nå entré inom 25 meter. Som figur 15 visar finns angöringsmöjlighet inom 25 meter till samtliga entréer förutom den mot parken. Utmed hela Trekantsvägen och Rosterigränd går det att angöra och med parkeringstillstånd för rörelsehindrad kan man parkera 3 timmar. Vid platsbildningen, mot korsningen Liljeholmsvägen/Lövholmsvägen, kan en RHP skapas inom 25 meter till publik entré och via invändiga kopplingar kan samtliga publika entréer i denna del av planområdet nås. För publika entréer mot Trekantsparken kan inte RHP på kvartersmark skapas inom 25 meter, vilket styrs av befintliga förutsättningar. Samtliga redovisade entréer i figur 15 utformas tillgängliga. Befintlig bilparkering inom Rosteriet 6 och 8 består av platser i garage och markparkering. Totalt finns uppskattningsvis 96 platser i garage och totalt cirka 44 markparkeringar, varav två RHP. I framtiden tas markparkering bort i Rosterigränd för att bland annat öka den byggbara ytan och ge företräde för gångtrafikanter. Uppskattningsvis bedöms ca 65 platser i garage och enstaka markparkeringar på gården i Rosteriet 5-6 och 8. Möjlighet finns att tillskapa parkeringsplatser för rörelsehindrade på Rosterigränd och i gränden mellan Rosteriet 5-6 och 8. N E G Ä V S T N A K E R T 25m 25m D N Ä R G RI E T OS R Figur 15 Entréer och angöringsmöjligheter till fastigheterna. Blå pilar visar entré för publik verksamhet och orange för kontorsverksamhet. Röd markering visa möjlig RHP på kvartersmark. Bildkälla: SWMS 16 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Cykelparkering Vid planering av fastigheternas utveckling ska ytor och lösningar för cykelparkering skapas. Mängden cykelparkering räknas fram utifrån stadens riktlinjer som anger att i nyproduktion ska kontor planeras för 10–20 cykelparkeringsplatser per 1 000 m2 BTA. För restaurang och café finns inga specificerade krav eller riktlinjer men det är önskvärt att skapa möjlighet för besökande att kunna parkera. Området har idag god tillgänglighet till stadens cykelvägnät där Lövholmsvägen är ett utpekat primärt stråk i stadens cykelplan. Med anledning av detta är det viktigt att planera för och utnyttja den potential som cykeln har som färdmedel för resor till och från området. Idag finns ca 30 cykelparkeringar utomhus och ca 30 inomhus. Eftersom Rosteriet 6 och 8 är befintliga fastigheter som ska utvecklas och byggas på, beräknas det tillkommande cykelparkeringsbehovet utifrån tillkommande byggnadsvolym. Denna tillkommande byggnadsvolym är cirka 24 100 BTA. I detta tidiga skede beräknas tillkommande cykelparkeringsbehov uppgå till 241 – 482 cykelparkeringar enligt gällande norm. Det ska noteras att det lägre talet är en mininivå. I takt med att byggnadsdelars utformning förfinas genom planprocessen kan planerat antal redovisas mer exakt när ytor är mer låsta. Detta gäller även fördelningen mellan cykelparkering inne och ute. För den framtida utvecklingen av fastigheten planeras cykelparkering i garaget likt idag och cykelparkering i gränden mot Rosteriet 5. Cykelparkering i garaget nås via parkeringsgaragets ramp samt via cykelramp i intilliggande trappa. Totalt skapas cirka 330 cykelparkeringsplatser. 290 av dessa är placerade i garaget och resterande utomhus i gränden mot Rosteriet 5. I arbetet med att planera för cykelparkering är det viktigt att ta hänsyn till utformning och val av cykelparkeringslösning. En god standard på cykelparkering skapar en mer attraktiv parkering vilket gör den allmänna cykelparkeringssituationen mer ordnad och tillgänglig. Närhet till målpunkt, möjlighet till ramlåsning och väderskydd är centrala funktioner för att skapa en god standard. 17 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Mobilitetsåtgärder Transporter utgör en stor del av en fastighets eller områdes miljöpåverkan. Med anledning av det är frågor kring hur varor och gods transporteras samt hur anställda och besökare reser till och från platsen viktiga att ha med i planeringen. En planering med fokus på hållbara transporter, där hållbara alternativ lyfts fram och premieras, säkerställer möjligheter till att hålla nere miljöpåverkan från transporter. För Rosteriet 6 och 8 kan det konstateras finnas väldigt goda förutsättningar för att skapa och utveckla ett hållbart resande. I direkt anslutning till platsen finns en av stadens större knutpunkter för kollektivtrafik där tunnelbana, tvärbana och bussar finns inom kort gångavstånd. Vidare finns utbyggd cykelinfrastruktur på anslutande gator. Med detta på plats finns bra förutsättningar för att anställda och besökare ska kunna ta sig till platsen kollektivt, med cykel eller till fots. Planerade verksamheter är heller inte av den art som ska alstra transporter på en nivå utöver gängse nivå för kontor. Utifrån ovan specificerade förutsättningar kan det konstateras att utformningen av mobilitetsåtgärder bör fokusera på att tillgängliggöra och möjliggöra resande utifrån de förutsättningar som finns på platsen. Förlag på mobilitetsåtgärder för Rosteriet 6 och 8: » C ykelfaciliteter – Möjlighet till cykelservice och cykelparkering av hög kvalité samt tillgång till dusch- och omklädningsrum. Även cykelpool bör skapas. Vasakronan har olika typer av cykelkoncept inom sitt fastighetsbestånd och dessa kan med fördel införas även här. » Realtidsinformation kollektivtrafik – Med tydlig och tillgänglig information kan besökare och verksamma planera sin resa med kollektivtrafiken. » SL-kort – Att tillhandahålla SL-kort för resande med kollektivtrafik bidrar till att ytterligare premiera kollektivt resande och erbjuda alternativ till bil i tjänsten. » Bilpool – Med en bilpool för verksamheterna inom fastigheterna kan biltrafikalstringen hållas nere och det blir inte lika attraktivt att använda egen bil. I fortsatt planering behöver föreslagna mobilitetsåtgärder utredas vidare för att se hur de på bästa sätt kan anpassas för de platsspecifika förutsättningarna. Vidare behöver också frågor om certifiering eller liknande av fastigheterna samplaneras med mobilitetsåtgärder. De krav och målsättningar som finns där bör inte vara motstridiga med föreslagna mobilitetsåtgärder men det kan finnas frågor som behöver samordnas. 18 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7. Sammanfattande bedömning Planeringen av Rosteriet 6-8 innebär en utveckling där bebyggelsen öppnas upp mot sin omgivning och där mer publika verksamheter skapar en mer inbjudande miljö. Den utveckling som sker och planeras i närområdet bidrar till att fler personer kommer röra sig i området och tillgängligheten hit ökar med utbyggnaden av tunnelbanan. Utvecklingen av fastigheten bygger på befintliga strukturer där principerna för hur fastigheterna angörs kvarstår. Likt idag kommer inlastning och avfallshantering primärt ske via Trekantsvägen och den mer publika entrén finns mot Rosterigränd. På båda dessa platser utvecklas dagens lösningar för angöring. Garage, miljörum och dockningspunkt för ny fettavskiljare nås fortsatt via Trekantsvägen. Som trafikutredningen visar kan både en vändning inne på kvartersmark eller en ”genomkörning” i gränden norrut skapa en bättre situation mot idag då backning sker över gångbanan i vändplanen på Trekantsvägen. Oavsett lösning påverkas befintliga parkeringsplatser på Rosteriet 5 och 8. För hus A mot Rosterigränd nås miljörum och dockningspunkt för fettavskiljare via den platsbildning som skapas mot Lövholmsvägen/Liljeholmsvägen. Som det konstateras i nulägesanalysen så sker idag backning vid hämtning av avfall och vid leveranser på Rosterigränd, framför allt till Rosteriet 7. Att skapa en vändning utan backning är inte möjlig och därför har ytan intill hus A utformats så backning ska kunna ske på ett så säkert sätt som möjligt. Inlastning och avfallstransporter till Rosteriet 7 påverkas inte av planförslaget. 7.1. Restlista och fortsatt utredning För den fortsatta planeringen finns ett antal frågor som behöver studeras djupare och som kan ha en påverkan på trafiksituationen: » Samordning och förankring med angränsande fastigheter och deras transporter gällande främst avfallshantering. » I kommande projektering behöver detajeringsgraden öka för att tydliggöra hur alla trafikytor ska utformas och regleras. » Transporter i byggskedet behöver studeras tillsammans med angränsande projekt. 19 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI iterio.se | info@iterio.se | 08 410 363 00 | Ringvägen 100, hus C | 118 60 Stockholm 31500-4202 rnD ,32-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Utredning stomljud och vibrationer.pdf] Rosteriet 6 och 8 Utredning stomljud och vibrationer 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 Rapport nummer 2025-046 r01 2025-11-06, s 2 (11) Författare Eric Berrez Beställare: Vasakronan AB Beställarens kontaktperson: Margaretha Hult Beställarens projektnummer: Konsultbolag: Structor Akustik AB Uppdragsnamn: Rosteriet 6 och 8 Uppdragsnummer: 2025-046 Datum 2025-11-06 Uppdragsledare: My Broberg my.broberg@structor.se 070-693 09 95 Handläggare/utredare: Eric Berrez Granskare: Anders Nordström Status: Rapport STRUCTOR AKUSTIK AB Solnavägen 4, 113 65 STOCKHOLM Telefon: 08 – 545 556 30 www.structor.se, Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer: 556769-2446 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 Rapport nummer 2025-046 r01 2025-11-06, s 3 (11) Sammanfattning Structor Akustik har av Vasakronan AB genom Margaretha Hult fått i uppdrag att utföra mätningar och beräkningar av stomljud och komfortvibrationer i Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen, Stockholm. Fastigheter inom Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen ska omdanas med till- och påbyggnader på befintligt kvarter. Lokalerna kan i framtiden komma att utgöras av skola, kontor, hotellverksamhet och/eller kommersiella lokaler såsom restauranger och caféer. Syftet med mätningen är att bedöma risk för överskridande av stomljudsnivåer och komfortvibrationer i fastighetens olika lokaler. Mätningarna omfattar vibrationer och stomljud från tvärbana, lastbilar och tunnelbanans röda linje. Den nya tunnelbanan mellan Fridhemsplan och Älvsjö planeras passera under fastigheten. Avstånden mellan spår och byggnader på fastigheten är så pass små att det föreligger risk för stomljudsproblematik om inte åtgärder görs i spår. Trafikförvaltningen väntas ta ansvar för att deras riktvärden för ny infrastruktur i befintlig miljö uppfylls, varför trafik från gula linjen inte ingår i denna utredning. Frågan bör emellertid bevakas. I rapporten presenteras även relevanta riktvärden för stomljud och komfortvibrationer. Under fordonspassagerna uppmättes inga komfortvibrationer högre än 0,08 mm/s i någon av mätpositionerna. Inga åtgärder bedöms krävas för att uppfylla de striktaste riktvärdena för komfortvibrationer, i befintliga eller nya byggnadsdelar. Av uppmätta trafikslag är det endast passager från tvärbana resulterar i stomljudsnivåer som bedöms riskera att överskrida de riktvärden som tas upp i rapporten. På markplan förväntas stomljudsnivåer uppgå till 36 – 43 dBA beroende av avstånd till spår. Projektets val av riktvärden är kritiskt för att kunna genomföra en bedömning huruvida riktvärden uppfylls för olika lokaltyper. Exempel på var riktvärden väntas uppfyllas i de delar av byggnader närmast spåret presenteras i tabell nedan. Observera att vissa slutsatser i tabellen gäller utan säkerhetsmarginal. Riktvärde, Exempel på krav i rumstyp Slutsats L Amax, fast Hotellrum enl. 32 Förväntas uppfyllas utan åtgärder på plan 7 och högre Trafikförvaltningen Vilrum och hotellrum enl. 35 Förväntas uppfyllas utan åtgärder på plan 6 och högre SS25268:2023 40 Kontor enl. SS25268:2023 Förväntas uppfyllas utan åtgärder på plan 3 och högre Matsal enl. SS25268:2023, Förväntas uppfyllas utan åtgärder på samtliga 45 Undervisnings- och vårdlokaler våningsplan enl. Trafikförvaltningen Förväntas uppfyllas utan åtgärder på samtliga 50 Kontor enl. FUT våningsplan Förväntas uppfyllas utan åtgärder på samtliga 60 Storkök enl. SS25268:2023 våningsplan I senare skede bör en bedömning göras av planförslag för att verifiera att stomljudskrav kan uppfyllas för valda rumstyper i valda lägen. L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 Rapport nummer 2025-046 r01 2025-11-06, s 4 (11) Innehåll 1 Bakgrund .................................................................................................................................................. 5 2 Bedömningsgrunder ............................................................................................................................... 5 2.1 Komfortvibrationer ............................................................................................................................ 5 2.2 Stomljud ............................................................................................................................................ 6 3 Mätutförande ............................................................................................................................................ 7 4 Mätutrustning ........................................................................................................................................... 8 5 Mätresultat och slutsatser ...................................................................................................................... 8 5.1 Resultat komfortvibrationer ............................................................................................................... 8 5.2 Resultat stomljud .............................................................................................................................. 8 BILAGOR 1. Ljudkrav för installationsbuller i lokaler enligt SS25268:2023(i urval) L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 Rapport nummer 2025-046 r01 2025-11-06, s 5 (11) 1 Bakgrund Structor Akustik har av Vasakronan AB genom Margaretha Hult fått i uppdrag att utföra mätningar och beräkningar av stomljud och komfortvibrationer i Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen, Stockholm. Fastigheter inom Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen ska omdanas med till- och påbyggnader på befintligt kvarter. Lokalerna kan i framtiden komma att utgöras av skola, kontor, hotellverksamhet och/eller kommersiella lokaler såsom restauranger och caféer. Syftet med mätningen är att bedöma risk för överskridande stomljudsnivåer och komfortvibrationer i fastighetens olika lokaler. Mätningarna omfattar vibrationer och stomljud från tvärbana, lastbilar och tunnelbanans röda linje. Den nya tunnelbanan mellan Fridhemsplan och Älvsjö planeras passera under fastigheten. Avstånden mellan spår och byggnader på fastigheten är så pass små att det föreligger risk för stomljudsproblematik om inte åtgärder görs i spår. Trafikförvaltningen väntas ta ansvar för att deras riktvärden för ny infrastruktur i befintlig miljö uppfylls, varför trafik från gula linjen inte ingår i denna utredning. Frågan bör emellertid bevakas. I rapporten presenteras även relevanta riktvärden för stomljud och komfortvibrationer. 2 Bedömningsgrunder Nedan presenteras samtliga relevanta riktvärden för stomljud och vibrationer som skulle kunna tillämpas i projektet. Stadsbyggnadskontoret i Stockholms Stad skriver i Utredningar inför samråd för projektet följande: Även om nuvarande detaljplan inte ska pröva bostäder bör det i samband med projektering övervägas om åtgärder ska vidtas för att möjliggöra en flexibel användning av byggnaderna över tid och potentiellt framtida bostäder. Av den anledningen presenteras riktvärden för bostäder såväl som lokaler. 2.1 Komfortvibrationer Stadsbyggnadskontoret föreslår i underlaget Utredningar inför samråd att Trafikförvaltningen i Stockholms riktvärden för komfortvibrationer i lokaler ska användas som riktlinje. Dessa riktvärden presenteras i avsnitt 2.1.3. Även Trafikverket har egna riktvärden som tillämpas i vissa projekt. 2.1.1 SS 460 48 61 Vanligtvis tillämpas riktvärden angivna i SS 460 48 61 ”Vibration och stöt - Mätning och riktvärden för komfort i byggnader” (se Tabell 1). Tabell 1. Vägledning för bedömning om komfort Effekter v w,RMS (S) [mm/s] Ungefärlig känseltröskel enligt SS-ISO 2631-1 0,2 Vibrationsnivå från tågtrafik där mätbar påverkan på sömn startar 0,4 Ungefär 1 av 3 personer är störda av vibrationer från tågtrafik 0,7 2.1.2 Trafikverket För befintlig infrastruktur vidtas åtgärder om vibrationsnivån överskrider 0,7 mm/s oftare än 5 gånger per natt. Vid åtgärd eftersträvas riktvärde för nybyggnad eller väsentlig ombyggnad. L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 Rapport nummer 2025-046 r01 2025-11-06, s 6 (11) 2.1.3 Trafikförvaltningen Trafikförvaltningens riktlinjer för buller och vibrationer ”Ribuller” SL-S-419701 anger för bostäder: ”I befintlig miljö bör ej komfortvägd vibrationsnivå i permanentbostäder överskrida 1,0 mm/s” samt ”Vid dubbelspårutbyggnad, anläggande av nya spår/depåer eller omfattande ombyggnader av dessa ska ej komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum i permanentbostäder eller i hotellrum överskrida 0,4 mm/s”. Även för lokaler anges 0,4 mm/s som riktvärde: ”Vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av spårinfrastruktur ska projektet ej överskrida riktvärden för maximal komfortvägd vibrationsnivå i TDOK 2014:1021 avseende bostäder. Det gäller för: bostäder, hotell, undervisningslokaler, kontor, vårdlokaler och affärslokaler.” 2.2 Stomljud Det finns inte något nationellt fastställt riktvärde för stomljud. Nedan presenteras tillämpliga riktvärden sorterat efter lokaltyp. 2.2.1 Bostäder Trafikverket1 tillämpar riktvärdet L 32 dBA (får överskridas högst 5 ggr/natt) som högsta nivå maxF vid passage för bostäder. Sedan hösten 2021 tillämpar även Trafikförvaltningen2 i Stockholm riktvärdet L 32 dBA som högsta nivå vid passage, enligt utgåva av RiBuller daterad 2024-05-13 maxF för bostäder. 2.2.2 Hotell Trafikförvaltningen i Stockholm anger i RiBuller ”lokaler med utrymme för sömn och vila”, där hotellrum kan tänkas innefattas, riktvärdet L 32 dBA. maxF 2.2.3 Övriga lokaler I Undervisnings- och vårdlokaler anger Trafikförvaltningen i Stockholm L 45 dBA som högsta maxF nivå vid passage. Trafikförvaltningen hänvisar i övrigt vid nyanläggning till SS 25268:20233: ”Högsta sammanvägda ljudnivå, från flera ljudkällor alternativt från en kombination av stom- och luftljud, bör uppfylla kraven i SS 25268. Butiker bör bedömas enligt relevanta krav från det kapitel och tabeller som avser kontorslokaler, hotell och restauranger.” I SS25268:2023 står följande om stomburet ljud: ”När risk för stomburet ljud från trafik föreligger ska krav för detta fastställas inom projektet”. Som exempel på riktvärde föreslår standarden att tillämpa kravvärdena på A-vägd ljudnivå från installationer. Det innebär krav om 35-55 dBA, beroende på lokal- och rumstyp. Det skarpaste kravet på 35 dBA tillämpas i rum med särskilda krav på störfrihet och dämpad ljudmiljö som t.ex. gästrum i hotell, vilrum, rum för undervisning i skola eller patient- och vårdrum i vårdlokaler. I kontorslokaler gäller riktvärdet 40 dBA för stomljud i kontor, konferensrum, mötesrum och kontorslandskap. Se kravtabeller i Bilaga 1. Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT) hänvisar i PM Buller och stomljud till Trafikverkets krav som mål, men har valt att tillämpa kravvärdena för A-vägd ljudnivå trafikbuller I SS25268:2023, vilka är markant lättare riktlinjer än riktvärdena som standarden föreslår, se tabell nedan: 1 TDOK 2016:0246, ” Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg”, Trafikverket, gäller från 2021-01-01 2 Ri Buller, ”Riktlinjer Buller och vibrationer”, Trafikförvaltningen, SL-S-419701 rev 13, 2024-05-13 3 SVENSK STANDARD SS 25268:2023, Byggakustik - Ljudkrav för utrymmen i byggnader L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 Rapport nummer 2025-046 r01 2025-11-06, s 7 (11) Tabell 2. Mål för högsta trafikbullernivå i lokaler enl FUT, PM buller Rumstyp Riktvärde maximal ljudnivå nivå L [dB] maxF Utrymme för presentation (>ca 20 personer) i kontorslokaler 45 Utrymme för enskilt arbete, samtal eller vila 50 Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt 55 Utrymmen där människor vistas tillfälligt 60 3 Mätutförande Mätningarna utfördes 2025-05-23 av Eric Berrez och Anders Nordström. Mätningar av vibrationer utfördes på garageplan i 2 punkter, se Figur 1. För punkt 1 är bjälklagstypen betong på 200 mm dräneringslager. För punkt 2 är bjälklagstypen betong på 50 mm markskiva och 150 mm dräneringslager. Utifrån uppmätta vibrationer beräknades väntade stomljud och komfortvibrationer i mätpunkterna. 1. 2. Figur 1 – mätning utfördes i markerade punkter. L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 Rapport nummer 2025-046 r01 2025-11-06, s 8 (11) 4 Mätutrustning Följande instrument användes vid mätningarna: Tabell 3. Använda instrument Instrument Fabrikat Typ Serienummer Kalibreringsdatum Accelerometer PCB 393B12 42932 2025-03-25 Accelerometer PCB 393B12 42834 2021-07-07 Accelerometer PCB 393B12 48986 2022-04-27 Accelerometer PCB 393B12 76340 2023-10-11 LAN XI B&K 3050-A-060 3050-109062 - Vibrationskalibrator MMF VC21 160172 2024-09-02 Instrumenten är kalibrerade med spårbarhet till nationella och internationella referenser. 5 Mätresultat och slutsatser 5.1 Resultat komfortvibrationer Under fordonspassagerna uppmättes inga komfortvibrationer högre än 0,08 mm/s i någon av mätpositionerna. Inga åtgärder bedöms krävas för att uppfylla de striktaste riktvärdena för komfortvibrationer, i befintliga eller nya byggnadsdelar. 5.2 Resultat stomljud Uppmätta stomljud från respektive fordonstyp och riktning presenteras i tabell 4 nedan: Tabell 4. Beräknade stomljudsnivåer Beräknad stomljudsnivå Beräknad stomljudsnivå Fordonstyp mätpunkt 1 [dBA] mätpunkt 2 [dBA] Tvärbana, östgående 35-41 38-45 Tvärbana, västgående 34-41 39-45 Tunnelbana, norrgående 20-26 10-14 Tunnelbana, 20-29 10-20 södergående Lastbilspassager på 12-20 8-12 Lövholmsvägen Värdena är uppmätta och giltiga i garageplan. Liknande nivåer som de uppmätta i mätpunkt 2 förväntas i 1950-talsbyggnaden närmast korsningen Lövholmsvägen/Liljeholmsvägen, då det minsta avståndet mellan byggnad och närmaste spår är det samma. Av uppmätta trafikslag är det endast passager från tvärbana resulterar i stomljudsnivåer som bedöms riskera att överskrida något av de riktvärden som anges i rapporten. Inga lokaler planeras i garageplan. Räknat med 2 dBA våningsdämpning bedöms därmed utan åtgärder de högsta stomljudsnivåerna uppgå till 43 dBA på gatuplan i både tillbyggnad och befintlig byggnad. För delar av fastigheter längre ifrån spår bedöms inte nivåerna på motsvarande plan inte bli fullt så höga, men inte lägre än 36 dBA. L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rosteriet 6 och 8 Rapport nummer 2025-046 r01 2025-11-06, s 9 (11) Projektets val av riktvärden är kritiskt för att kunna genomföra en bedömning huruvida riktvärden uppfylls för olika lokaltyper. För ett exempel där riktvärden ska kunna uppfyllas i de delar av byggnader närmast spåret kan slutsatser dras enligt tabell nedan. Observera att vissa slutsatser i tabellen gäller utan säkerhetsmarginal. Riktvärde, Exempel på krav i rumstyp Slutsats L Amax, fast hotellrum enl. 32 Förväntas uppfyllas utan åtgärder på plan 7 och högre Trafikförvaltningen Vilrum och hotellrum enl. 35 Förväntas uppfyllas utan åtgärder på plan 6 och högre SS25268:2023 40 kontor enl. SS25268:2023 Förväntas uppfyllas utan åtgärder på plan 3 och högre Förväntas uppfyllas utan åtgärder på samtliga 45 matsal enl. SS25268:2023 våningsplan Förväntas uppfyllas utan åtgärder på samtliga 50 kontor enl. FUT våningsplan Förväntas uppfyllas utan åtgärder på samtliga 60 storkök enl. SS25268:2023 våningsplan I senare skede bör en bedömning göras av planförslag för att verifiera att stomljudskrav kan uppfyllas för valda rumstyper i valda lägen. L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 - Krav på installationsbuller enligt SS25268:2023 Krav på installationsbuller enligt SS25268:2023 Nedan följer utdrag ur SS25268:2023. För heltäckande krav hänvisas till ursprungsdokumenten. Ljud från installationer (vårdlokaler), Maximal ljudnivå, från tabell 9 Rumsfunktion och exempel på rumsbetäckningar Krav, L Amax, fast 9a särskilda krav på störfrihet och dämpad ljudmiljö exempelvis patientrum, vårdrum, föreläsningssal, samlingssal, aula, 35 vilrum för personal 9b vissa krav på störfrihet och behov av taluppfattbarhet Exempelvis kontor, expedition, konferensrum, mötesrum, reception, 40 kontorslandskap, behandlingsrum, kurator, psykolog, bibliotek, avdelningskorridor 9c inga krav på störfrihet men med behov av taluppfattbarhet exempelvis matsal, uppehållsrum, träningslokal, cafeteria, korridor, 45 bassängrum 9d inga krav på störfrihet eller taluppfattbarhet exempelvis förbindelsestråk mellan avdelningar, hisshall, trapphus, 50 kapprum, entré, omklädningsrum, WC, dusch, kopiering 9e beredning av mat 60 exempelvis storkök Ljud från installationer (undervisningslokaler, förskolor och fritidshem), Maximal ljudnivå, från tabell 18 Högsta tillåtna ljudtrycksnivå från installationer L / L pA pC Krav, L (dB) Amax, fast 27a särskilda krav på störfrihet och dämpad ljudmiljö 35 exempelvis föreläsningssal, undervisningsrum, lärosal, klassrum, hemvist, musiksal, grupprum, aula, ateljé, lekrum, vilrum, sovsal 27b vissa krav på störfrihet och behov av taluppfattbarhet exempelvis kontor, expedition, konferensrum, mötesrum, 40 kontorslandskap, kurator, psykolog, bibliotek 27c inga krav på störfrihet men med behov av taluppfattbarhet 45 exempelvis hygienutrymme, kapprum, matsal, uppehållsrum, idrottshall, cafeteria, korridor, WC och skötrum i förskola 27d inga krav på störfrihet eller taluppfattbarhet exempelvis förbindelsestråk, hisshall, trapphus, 50 kapprum, entré, omklädningsrum, hygienutrymme, WC, kopieringsutrymme 27e beredning av mat 60 exempelvis storkök L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 - Krav på installationsbuller enligt SS25268:2023 Ljud från installationer (kontorslokaler, hotell och restauranger), Maximal ljudnivå, från tabell 27 Högsta tillåtna ljudtrycksnivå från installationer L / L pA pC Krav, L (dB) Amax, fast 27a särskilda krav på störfrihet och dämpad ljudmiljö 35 exempelvis gästrum, föreläsningssal, aula, vilrum 27b vissa krav på störfrihet och behov av taluppfattbarhet exempelvis kontor, expedition, konferensrum, mötesrum, 40 kontorslandskap, kurator, psykolog, bibliotek 27c inga krav på störfrihet men med behov av taluppfattbarhet exempelvis matsal, uppehållsrum, gym, cafeteria, 45 korridor 27d inga krav på störfrihet eller taluppfattbarhet exempelvis förbindelsestråk, hisshall, trapphus, kapprum, entré, 50 omklädningsrum, hygienutrymme, WC, kopieringsutrymme 27e beredning av mat 60 exempelvis storkök L:\2025\2025-046 MB Rosteriet 6 och 8, Vasakronan AB\Rapporter mm\2025-046 r01 Utredning stomljud och vibrationer.docx 31500-4202 rnD ,60-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI