Nya hyresrätter och grönare gård vid Odenplan

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2024-06792 Planavdelningen 2026-03-03 Anna Duarte Sida 1 (2) Telefon 08-508 27 524 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Snöklockan 4 i stadsdelen Vasastaden, S- Dp 2024-06792 Ett förslag till detaljplan för Snöklockan 4 i stadsdelen Vasastaden i Stockholm, Dp 2024-06792, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär att möjliggöra uppförandet av ett gårdshus på fastighetens innergård med cirka 6 mindre bostäder, 6 våningar och inredd vind. Därtill syftar detaljplanen att utveckla fastigheten genom att möjliggöra fortsatt användning av bostäder, kontor och religiös verksamhet samt möjliggöra användning centrumändamål i befintliga lokaler. Planförslaget visas under tiden 10 mars – 20 april 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas 24 mars 2026, kl.17:00 - 19:00 i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 20 april 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2024-06792 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till Stadsbyggnadskontoret stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter Fleminggatan 4 rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om Box 8314 hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner 29760-4202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,etrauD annA - tnemukod tnäkdoG Dnr 2024-06792 Sida 2 (2) Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Norra innerstadens stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 29760-4202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,etrauD annA - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2024-06792 Anna Duarte 2026-03-03 Telefon 08-508 27 524 Sida 1 (43) Planbeskrivning Detaljplan för Snöklockan 4 i stadsdelen Vasastaden, S-Dp Dnr 2024-06792 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 2 (43) Sammanfattning Planförslaget syftar till att möjliggöra uppförandet av ett gårdshus på fastighetens innergård med cirka 6 mindre bostäder, 6 våningar och inredd vind, som avses upplåtas som hyresrätter. Fastighetens kulturhistoriskt värdefulla byggnad, från 1900-talets början, bevaras till stora delar. Det nya gårdshuset utformas med hänsyn till befintliga kulturhistoriska värden och ges en underordnad roll i förhållande till det ursprungliga uttrycket men inordnar sig i gårdsrummens struktur. Den upphöjda innergården ska förbättrabåde vistelsekvaliteter och dagvattenhantering. Lanterniner tillförs åter för dagsljusinsläpp till lokalen under gårdsbjälklaget. Sammanfattningsvis syftar planen till att stärka stadens bostadsutbud i ett kollektivnära läge samtidigt som den tar hänsyn till den befintliga arkitekturen, stadens kulturhistoriska värden och gårdsrummets karaktär. Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla fastigheten genom att möjliggöra fortsatt användning av bostäder, kontor och religiös verksamhet samt utöka användningen av bostäder på fastighetens innergård. Därtill möjliggöra användning centrumändamål i befintliga lokaler samt skapa en kvalitativ och inbjudande innergård. Undersökning om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Tidplan Samråd 10 mars 2026 – 20 april 2026 Granskning november - december 2026 Antagande februari 2027 Laga kraft, tidigast mars 2027 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 3 (43) Innehåll Detaljplanens syfte .................................................................................. 4 Inledning ................................................................................................... 4 Detaljplanens huvuddrag .................................................................................. 4 Plandata ............................................................................................................ 4 Handlingar ........................................................................................................ 5 Medverkande .................................................................................................... 6 Planeringsunderlag ........................................................................................... 6 Riksintressen .................................................................................................... 8 Planeringsförutsättningar ....................................................................... 8 Stads- och landskapsbild.................................................................................. 8 Befintlig bebyggelse .......................................................................................... 8 Kulturhistoriskt värdefull miljö ......................................................................... 11 Gator och trafik ............................................................................................... 13 Avfall ............................................................................................................... 13 Service ............................................................................................................ 13 Naturmiljö ........................................................................................................ 14 Sociala värden................................................................................................14 Geoteknik ........................................................................................................ 15 Hydrologiska förhållanden .............................................................................. 15 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 16 Planförslag .............................................................................................. 17 Sammanfattning av planförslaget ................................................................... 17 Arkitektonisk idé .............................................................................................. 18 Föreslagen ny bebyggelse .............................................................................. 19 Befintlig bebyggelse........................................................................................23 Gator och trafik ............................................................................................... 23 Teknisk försörjning .......................................................................................... 25 Motiv till detaljplanens regleringar ................................................................... 26 Genomförandetid ............................................................................................ 31 Konsekvenser och avvägningar ........................................................... 32 Bostadsförsörjning .......................................................................................... 32 Ljusförhållanden och lokalklimat ..................................................................... 32 Stads- och landskapsbild................................................................................ 35 Befintlig bebyggelse ........................................................................................ 35 Kulturhistoriskt värdefull miljö ......................................................................... 36 Gator och trafik ............................................................................................... 36 Naturmiljö ........................................................................................................ 36 Sociala värden ................................................................................................ 37 Hydrologiska förhållanden .............................................................................. 38 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 39 Riksintresse .................................................................................................... 40 Undersökning om betydande miljöpåverkan...................................................40 Genomförande ........................................................................................ 41 Organisatoriska frågor .................................................................................... 41 Fastighetsrättsliga frågor ................................................................................ 41 Ekonomiska frågor .......................................................................................... 42 Tekniska frågor ............................................................................................... 43 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 4 (43) Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla fastigheten genom att möjliggöra fortsatt användning av bostäder, kontor och religiös verksamhet samt utöka användningen av bostäder på fastighetens innergård. Därtill möjliggöra användning centrumändamål i befintliga lokaler samt skapa en attraktiv och inbjudande innergård. Det nya gårdshuset utformas med hänsyn till befintliga kulturhistoriska värden och ges en underordnad roll i förhållande till det ursprungliga uttrycket men inordnar sig i gårdsrummens struktur. Den upphöjda innergården ska förbättra både vistelsekvaliteter och dagvattenhantering. Lanterniner tillförs åter för dagsljusinsläpp till lokalen under gårdsbjälklaget. Kvarterets kulturhistoriskt värdefulla byggnad, från 1900-talets början, bevaras till stora delar. Detaljplanen omfattar även skydds- och varsamhetsbestämmelser samt rivningsförbud med syfte att skydda den befintliga byggnadens kulturhistoriska värden. Inledning Detaljplanens huvuddrag Förslaget möjliggör bostäder genom förtätning av innergården med ett gårdshus vilket möjliggör cirka 6 nya bostäder i 6 våningar och inredd vind, som avses upplåtas som hyresrätter. Den idag hårdgjorda innergården har för avsikt att rustas upp till en gård med rekreativa värden i form av vegetation utöver bäddar för dagvattenhantering. Lanterniner tillförs åter för dagsljusinsläpp till lokalen under gårdsbjälklaget. Planens syfte är också att bekräfta befintlig användning av bostäder, kontor och religiös verksamhet samt möjliggöra lokaler för centrumändamål. Plandata Planprocessen Detaljplan för Snöklockan 4 i stadsdelen Vasastaden, Stockholms stad, Dnr 2024-06792, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 12 december 2024 § 14. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 5 (43) Storlek och läge Planområdet omfattar fastigheten Snöklockan 4 med en yta av 600 kvadratmeter. Fastigheten är belägen i stadsdelen Vasastaden och ligger i korsningen Karlbergsvägen 7 och Västmannagatan 63 invid Odenplan. I väst gränsar planområdet till fastigheten Snöklockan 3 och i söder mot Snöklockan 5, vilka är bebyggda med bostadshus. Bilden visar perspektiv över delar av kvarteret Snöklockan. Planområdet inringat med vit cirkel. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Fastigheter och ägandeförhållanden Planområdet omfattar hela fastigheten Snöklockan 4 vilken ägs i sin helhet av Svenska kyrkan, Gustav Vasa församling. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 6 (43) Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. - Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan (Kulturförvaltningen, 2024) - Underlag för miljö- och hälsofrågor (Miljöförvaltningen, 2024) - Remissvar SSBF (Storstockholms brandförsvar, 2024) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Antikvarisk förundersökning & konsekvensbeskrivning (Tyréns, 2026) - Brandutlåtande (Brandkonsulten, 2025) - Dagsljusutredning (Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor, 2026) - Dagvattenutredning (Rejlers, 2025) - Mobilitetsutredning (WSP, 2025) - Provtagning av inomhusluft (Rejlers 2025) - Vibrationer och stomljud (Audio Data Lab, 2025) Övrigt underlag - Solstudier (Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor, 2026) Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Anna Duarteoch plankartan är ritad av kartingenjör Jose Sterling Posada. Ansvarig chef har varit Maria Sahlstrand. Planeringsunderlag Översiktsplanen I översiktsplanen är en av utbyggnadsstrategierna att möjliggöra värdeskapande kompletteringar, som bidrar till stadens 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 7 (43) övergripande mål och skapa nya värden i stadens alla delar. Projektet överensstämmer med stadens övergripande ambition att fortsätta stärka centrala Stockholm genom täta och attraktiva stadsdelar i kollektivnära lägen. Gällande detaljplan För planområdet gäller ändring av stadsplan för del av kvarteret Snöklockan PL. 1753 fastställd 1936. Planen reglerar att byggnad om sex våningar, upp till 20,0 meter över intilliggande gata tillåts och att gården får bebyggas med lokaler under gårdsbjälklag. Planen reglerar inte markens användning. Bilden visar gällande detaljplan PL. 1753. Bild: Stadsbyggnadskontoret Utöver gällande detaljplan för Snöklockan 4 finns tillägg till gällande plan som reglerar kvartersmarkens användning, detaljplan PI 7601, fastställd 1979. Tillägget reglerar att endast bostadsbebyggelse får uppföras om ny bebyggelse ska ersätta befintlig bebyggelse. Även detaljplan 2002-11171 är gällande, vilken reglerar upphävande av vindsförbud inom stadsdelen Vasastaden. Ingen genomförandetid återstår för ovanstående planer. Stockholms byggnadsordning Planområdet ligger inom Vasastadens stenstadsbebyggelse. Ett viktigt karaktärsdrag är de enhetliga gaturummen med bebyggelse 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 8 (43) som följer gatulinjen, kvarterets indelning i flera fastigheter, i individuellt utformade byggnader inordnade i en medvetet gestaltad helhet. Byggnader som läggs till i befintliga strukturer utformas utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar. Riksintressen Detaljplanen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på riksintresse för kulturmiljövården, enligt 3 och 4 kap, Stockholm innerstad med Djurgården. Planeringsförutsättningar Stads- och landskapsbild Planområdet ligger inom Vasastadens stenstadsbebyggelse i anslutning till Odenplan. Gustav Vasa kyrka ligger i anslutning till planområdet, vilken höjer sig över den annars sammanhållna bostadsbebyggelsen. Platsen har varit kommunikationsnav under längre tid vilket är läsbart i äldre strukturer som Karlbergsvägens dragning samt mötet mellan olika riktningar i rutnätsstaden som noder i planmönstret. Kvarteret och stadsdelens karaktärsdrag är de enhetliga stadsrummen med bebyggelse som följer gatulinjen. Utöver Karlbergsvägens karaktäristiska gröna förgårdar och trädallé är området i huvudsak hårdgjort vilket skapar en av stadens värmeöar. Bilden visar kvarteret Snöklockan i sitt sammanhang intill Gustav Vasa kyrka, Odenplan och Vasaparken. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Befintlig bebyggelse Kvarteret Snöklockan är ett slutet kvarter inom stenstaden med sammanhållen arkitektur från förra seklets början. Den aktuella 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 9 (43) byggnaden uppfördes mellan 1907 och 1909. Huset är uppfört i sex våningar med källare som församlingshus för Gustav Vasa församling. Fastigheten är uppförd i en tidstypisk jugendarkitektur och är exteriört mycket välbevarad. Fasaden mot gata och gård är putsad i en ljus kulör, med en sparsamt ornamenterad sockelvåning i natursten mot gatan. Taket är utfört som mansardtak i svart bandtäckt plåt, med ett antal vindskupor mot gata och gård. Typiskt för stenstadsbebyggelsen är även den täta strukturen och höga exploateringsgraden som speciellt avspeglar sig i kvarterens inre Bilden visar kvarteret Snöklockan 4, flerbostadshus och lokaler i korsningen Karlbergsvägen/Västmannagatan. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Bilden visar kvarteret Snöklockans pampiga gatufasader i kontrast till det enklare utformade gårdshusen. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Källare, entréplan, våning ett och två används och har alltid använts som lokaler för kyrkans verksamhet. De ovanstående våningarna planerades och används fortsatt som bostäder. Gården är underbyggd med en församlingssal där det tidigare även fanns ett bibliotek som idag används som förvaringsyta. Två olika 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 10 (43) taklanterniner försåg dessa utrymmen med dagsljus. Lanterninen över föreningslokalen är sedan länge igenbyggd I entréplan och källarplan har det historisk sett funnits en arbetsstuga som senare använts för förskoleverksamhet samt anpassad skola, där Stadsbyggnadskontoret bedömer att lokalerna i sin nuvarande utformning inte är lämpade för ändamålet. Främst på grund av bristande tillgång till utemiljö och lokalernas bristande storlek för en normalstor barngrupp. Här bedrivs idag främst administrativa arbeten för anpassad skola. Bilden visar delar av samlingssalen på första våningen mot korsningen Karlbergsvägen/Västmannagatan. Bild: Tyréns Ursprungligen fanns det på första våningen ett samlingsrum samt rum för föreståndarinna, bostad för diakonissa samt ett kök för arbetsstugan. Idag används lokalerna främst som samlingsrum med tillhörande kök. På andra våningen fanns ursprungligen pastorsexpeditionen, rum för kyrkoherde och direktör samt rum för fattigvård och skolråd. Lokalerna används idag som kontor för kyrkans förvaltning. Bostäderna var och är placerade på våningarna över de med lokalfunktioner, i huvudsak med en stor lägenhet i storlekarna fyra till sex rum och kök. Även vinden är inredd som bostäder. Gårdstrukturen är brokigare, här finns gårdsflyglar och gårdshus som underordnar sig gatuhusen. Gårdarnas mer funktionella syfte går att se i gårdsfasadernas tidstypiska enklare och mer avskalade utformning jämfört med gatufasaderna. Gårdarna saknar i stort sett grönska då de använts som hårdgjorda funktionsytor utan antydan till rekreation. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 11 (43) Bilden visar kvarteret Snöklockan 4:as hårdgjorda innergård samt den brandmur som avses bebyggas med nytt gårdshus. Bild: Tyréns Kulturhistoriskt värdefull miljö Planområdet ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö och är del av riksintresset för kulturmiljö. Snöklockan 4 är i Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering grönklassad, vilket betyder att fastigheten med bebyggelse är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Byggnaden har höga arkitekturhistoriska värden som ett unikt verk av det framgångsrika arkitektkontoret Hagström och Ekman som haft en stor betydelse för Stockholms stenstad och svarar för många av de allra mest imponerande byggnaderna från 1900-talets första två decennier. Bilden visar utsnitt ur Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av kvarteret snöklockan. Snöklockan 4 markerad med röd ruta. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Ett unikt särdrag är att hela kvarteret Snöklockan har grön klassificering då bebyggelsen i kvarteret är sammanhållen från en tioårsperiod med en arkitektonisk spännvidd från nordeuropeisk renässans till jugend och jugendbarock. Kvarterets bebyggelse är välbevarad där samtliga ursprungliga byggnader står kvar. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 12 (43) Gatufasaderna är välbevarade med den samgestaltade fasaden i slottslik nyrenässans mot Odengatan och de lättare jugendfasaderna mot Karlbergsvägen. Även gårdsmiljöerna är välbevarade utan några genomgripande förändringar utöver att de vanligt förekommande lanterninerna på gårdarna moderniserats eller byggts igen. Bilden visar exempel på dekorativ fasadornamentik på Gatufasaden. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Som församlingshus bedöms byggnaden ha höga samhällshistoriska värden som del av en remarkabel satsning som de stockholmska församlingarna gjorde under 1900-talets första årtionden för att utveckla kyrkans utåtriktade verksamheter och sociala arbete. I föreningslokalen under gårdsbjälklaget finnes en målning av konstnären Gunnar Torhamn som har högt kulturhistoriskt värde. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 13 (43) Bilden visar en tavla i församlingslokalen av Gunnar Torhamn. Bild: Tyréns. Gator och trafik Planområdet har god tillgång till kollektivtrafik med tunnelbana och pendeltåg inom 200 meter. Här finns också ett antal busshållplatser i en radie av 200 meter, vid Odenplan, Karlbergsvägen, Odengatan och Dalagatan. Angöring till Snöklockan 4 sker i dagsläget för boende och vissa lokaler från Karlbergsvägen och till föreningslokal från Västmannagatan. Besöksparkering finns på intilliggande gator. Området utgörs av trottoar för fotgängare med parkering längst dessa. Vid behov har RHP-plats kunnat ordnas på Gustav Vasa kyrkas fastighet, kvartersmark, på andra sidan Västmannagatan. På den upphöjda gården finns idag plats för 5 cyklar vilket inte är lättåtkomlig ur ett cykelperspektiv. Avfall Angöring av avfallsfordon sker på Karlbergsvägen i nära anslutning till fastighetens miljörum, vilket medför en dragväg på ca 20 till 25 meter. Närmaste lastzon finns på Västmannagatan, ca 70 meter från miljörummet. Miljörummet är idag väl tilltaget och trots flertalet fraktioner finns mycket plats kvar att nyttja. Service Offentlig service Det finns väl utvecklad offentlig service i området och närområdet som skolor, förskolor och vård. Kommersiell service I området finns ett generöst utbud av service intill Odenplan och intilliggande kommersiella stråk längs med Odengatan. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 14 (43) Naturmiljö Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Strömmen (SE591920-180800). Enligt VISS (kontrollerat augusti 2025) har Strömmen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormerna som ska uppnås för Strömmen är otillfredsställande ekologisk status senast 2039 och god kemisk ytvattenstatus senast 2027. Planområdet avvattnas via ett kombinerat ledningssystem, vilket betyder att både spillvatten och dagvatten avleds i samma ledningar till reningsverket. Dagvattnet leds därmed till recipienten Strömmen. Miljökvalitetsnormer för luft Planområdet understiger gränsvärdarna för kvävedioxid (NO2) och grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Luftföroreningar avseende kvävedioxid har ett dygnsmedelvärde mellan 24– 30 μg/m³ och miljökvalitetsnormen är att klara 60 μg/m³. För grova partiklar är dygnsmedelvärdet 25 – 30 μg/m³ och miljökvalitetsnormen att klara är 50 μg/m³. Föroreningshalterna är klart lägre på innergården än vid fastighetsgräns mot bilvägarna. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv En blandning av bostäder, verksamheter, kultur och service stödjer en socialt sammanhållen stad. Fastighetens befintliga verksamhet har en stark social prägel i form av kyrkans verksamhet som berör alla åldrar och samtliga delar av befolkningen. Detaljplanen möjliggör för sex tillkommande bostäder i mindre storlek, i huvudsak två rum och kök. Samtliga lägenheter avses upplåtas som hyresrätter, vilket leder till en jämnare fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter i stadsdelen. Ett kraftigt bostadsbyggande är en av stadens mest prioriterade uppgifter för att förbättra bostadsförsörjningen i synnerhet i kollektivnära lägen. Byggaktören har för avsikt att bidra till en bättre blandning av bostadsstorlekar i den egna fastigheten genom att erbjuda mindre lägenheter som komplement till de 9 befintliga lägenheterna som i huvudsak är väldigt stora i storlekarna 3 till 6 rum och kök med varierande storlek mellan 75 och 230 kvadratmeter. Upprustningen 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 15 (43) av bostadsgården bidrar till nära rekreativa värden i en annars hårdgjord stadsstruktur för boende i olika åldrar. Barnperspektiv Kvarteret omges av en homogen stenstadsbebyggelse med få rekreativa värden i sin närhet. Att även gården är hårdgjord och ogästvänlig bidrar till en utemiljö som är utmanande ur ett barnperspektiv. Det finns flertalet skolor och förskolor i området men det saknas tillgång till mindre lekparker i kvarterets närhet vilket kan kompenseras av närheten till Vasaparken. Avsaknaden av cykelparkering på allmän plats intill fastigheten samt avsaknaden av lätt åtkomligt cykelrum i fastigheten kan också ha negativ inverkan på barnfamiljers möjligheter att bo i fastigheten som med sina nuvarande lägenhetsstorlekar bör attrahera barnfamiljer. Rekreation och friluftsliv Miljön kring kvarteret är till stora delar hårdgjord, som absorberar och lagrar värme. Planområdet och dess omgivningar ligger i en värmeö, enligt stadens värmekartering. Det innebär att området varit extra utsatt för höga temperaturer under perioder av värmebölja de senaste 10 åren. Geoteknik Markförhållanden Enligt Sveriges geotekniska undersökning (SGU) jordartskarta består hela utredningsområdet av berg, vilket innebär mycket goda grundläggningsförhållanden med låg risk för sättningar, ras eller skred. I närheten av utredningsområdet förekommer områden av fyllning. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Det innebär att nederbörd motsvarande 20 mm ska genomgå rening och fördröjas inom kvarteret innan vidare avledning till dagvattensystemet. För den planerade ombyggnationen gäller stadens dagvattenstrategi vid ny- och större ombyggnation. Planområdet är beläget i ett tätbebyggt innerstadsområde och domineras idag av hårdgjorda ytor så som plåttak, enstaka koppardetaljer, och hårdgjord gårdsyta. Dagvatten från området leds idag till Henriksdals reningsverk via det kombinerade ledningsnätet. Efter rening leds vattnet vidare ut i vattenförekomsten Strömmen. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 16 (43) Marken utgörs av urberg med låg genomsläpplighet, vilket begränsar möjligheten till naturlig infiltration. Gården inom fastigheten är upphöjd utan naturliga avledningsvägar för dagvatten vilket medför en viss översvämningsrisk vid kraftiga regn. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från Karlbergsvägen och Västmannagatan. Ljudnivån vid fastighetens fasad mot Karlbergsvägen är 60 dBA ekvivalent ljudnivå på två meters höjd enligt stadens bullerkarta. Ljudnivån vid fasaderna på innergården beräknas vara 40-45 dBA ekvivalent ljudnivå. Bilden visar utsnitt utdrag ur Stockholms bullerkarta, 2025, ekvivalenta ljudnivåer. Planområdet markerat i blått. Tillkommande bostäder på innergården bedöms inte riskera att bli exponerade för trafikbuller över gällande riktvärden, så länge bostäderna inte når högre byggnadshöjd än övriga byggnader inom Snöklockan 4. Då föreslagen byggnad inte når högre än gatubyggnaderna har det ej tagits fram någon akustisk bullerutredning, samt att det inte finns kännedom om verksamhetsbuller i form av fläktar eller dylikt, industribuller, i närliggande byggnader. Vibrationer och stomljud Inom planområdet finns risk för stomljudstörningar från tunnelbanan. I byggnader som står på fast morän och berg kan vibrationer från framför allt närliggande spårtrafik överföras som vågrörelser via berg och mark till byggnader och uppträda som 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 17 (43) stomljud. Stomljud och vibrationer kan även uppstå i byggnader ovanför och i nära anslutning till trafiktunnlar. Om det vid utredning av vibrationer och stomljud visar sig att risk för stomljudsstörningar föreligger bör det säkerställas att byggnaderna grundläggs och konstrueras på sådant sätt att stomljud inte sprids till den nya byggnaden med bostadslägenheter. Stomljud och vibrationer kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa och bör omhändertas i planeringen av bostadshus. Förorenad mark Länsstyrelsens karta över potentiellt förorenade områden visar att det i planområdets närhet bedrivits grafiska industrier. Dessa verksamheter kan ha använt sig av tungmetaller och klorerade lösningsmedel som är svårnedbrytbara och därmed kan leda till omfattande påverkan under en längre tid. Endast spårhalter av kemtvättmedlet PCE (tetrakloreten) påträffades i källarförrådet. Då den uppmätta halten ej överstiger Naturvårdsverkets lågriskvärde RfC (referenskoncentration för icke-genotoxiska ämnen i luft) bedöms hälsorisken för människor vara liten. Planförslag Sammanfattning av planförslaget Planområdet omfattar fastigheten Snöklockan 4 med en yta av 600 kvadratmeter.Förslaget möjliggör bostäder genom förtätning av innergårdenmed cirka 6 mindre bostäder, 6 våningar och inredd vind, som avses upplåtas som hyresrätter. BYA (byggnadsarean) för det nya bostadshuset är cirka 70 kvadratmeter och BTA (bruttoarea) cirka 470 kvadratmeter. Därtill syftar detaljplanenatt utveckla fastigheten genom att möjliggöra fortsatt användning av bostäder, kontor och religiös verksamhet samt möjliggöra användning centrumändamål i befintliga lokaler. Den idag hårdgjorda innergården föreslås rustas upp till en gård med rekreativa värden i form av vegetation utöver bäddar för dagvattenhantering. Lanterniner tillförs åter för dagsljusinsläpp till lokalen under gårdsbjälklaget. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 18 (43) Bilden visar illustrationsplan över planområdet, markerat med röd linje. Planförslaget, nytt bostadshus, illustrerat i vitt. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Arkitektonisk idé Bilden visar perspektiv mot väster över kvarteret Snöklockan med kvarteret Snöklockan 4 inringat med det nya bostadshuset redovisat som volym. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Den nya byggnaden framträder inte i stadsbilden samtidigt ska stor hänsyn tags till de kulturhistoriska värden som en sparsmakad gårdsbebyggelse besitter. Detta sett i förhållande till de för kvarterets karaktäristiska gatuhus med magnifika sekelskiftsfasader och taklandskap. Karaktärsskapande proportioner, material och 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 19 (43) kulör i byggnadens befintliga struktur och fasader ska tas till vara, med en samtida tolkning av platsens förutsättningar. Därför ska gårdshuset underordna sig gatuhusets höjd, nockhöjd och takfotshöjd, samt bidra till en rumslig rytm i det sammanhängande gårdsrummet från Västmannagatan till Dalagatan. Gårdsbyggnadens volym ska placeras och utformas med ambition att tillföra rumsliga kvaliteteter till gårdsrummet. Stor hänsyn ska tas till gårdens skala, proportioner och ljusförhållanden för att åstadkomma en sammanhållen och stillsam gårdsstruktur. Bilden visar sektion tagen mot söder genom kvarteret Snöklockan från Västmannagatan till Dalagatan som redovisar det nya bostadshusets relation till gatuhus och befintliga gårdshus. Illustration: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor Det nya gårdshuset ska tillsammans med det intilliggande kvarterets gårdshus, vars gårdar är visuellt sammankopplade, stärka varandra för att skapa en ny helhet. Utformning av fasad och tak följer klassisk ordning. Avseende rytm och proportioner har fönstren inbördes samma avstånd horisontellt för att skapa enhetliga linjer vertikalt. Takets kupor ska ha samma antal och inbördes avstånd som fönster i fasad för att skapa en harmonisk helhet. Takkupor är ej tillåtna på det övre vindstakplanet (se bestämmelse f6) för att uppnå en harmonisk takutformning tillsammans med de underliggande takkuporna föreslås endast takfönster förekomma. Föreslagen ny bebyggelse Kvarteret Snöklockan 4 planeras att förses med ett gårdshus, placerat mot den avgränsande brandmuren mot grannfastigheten Snöklockan 5. Gårdshuset ansluts via ett av de befintliga gårdstrapphusen som är en tidigare kökstrappuppgång och ett av tre befintliga trapphus. Det underbyggda gårdsbjälklagets tak, innergården, förses med en social yta med planteringar och sittplatser. Nya taklanterniner öppnas upp till lokalen nedanför som åter får dagsljusinsläpp. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 20 (43) Bild visar plan 1, den upphöjda gården, plan för nytt bostadshus markerat med gult samt befintliga lokaler i gatuhuset. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Gårdsbyggnadens volym har placerats mot befintlig brandvägg, tillhörande fastigheten Snöklockan 5, och utformats med ambitionen att tillföra rumsliga kvaliteter till gårdsrummet samt minimera inverkan på de befintliga lägenheternas utblick mot den gemensamma gården. Bild visar gatuhusets takvinklar till vänster och nytillkommande bostadshus till höger, vilka ska ha ett inbördes släktskap gällande takutformning mot gården. Illustration: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 21 (43) Det nya bostadshuset är utförd med mansardtak, dess takvinklar medför att den överta våningen och vinden utförs som en etagevåning för att vindsplanet annars är för litet för att nyttjas som en separat lägenhet. De befintliga gårdshusens pulpettak återspeglas i den nya gårdsbyggnadens mansardtak avseende höjd, proportioner och material samtidigt som takvinklar är de samma som det befintliga gatuhusets. Bild visar det nya bostadshusets fasad mot norr med bakomliggande brandvägg och intilliggande gårdshus. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Den nya byggnaden underordnar sig gårdshuset avseende höjd, nockhöjd och takfotshöjd. Det är ett stillsamt tillägg gestaltat för att inordna sig i gårdsrummet. Fasadmaterial efterliknar det befintliga gårdshusens material inom kvarteret Snöklockan. Föreslagen kulör harmoniserar med befintligt gatuhus gårdsfasad men kontrastera med bakomliggande brandmurs kulör. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 22 (43) Bild visar det nya bostadshusets sett mot söder, fasad mot norr. Här syns gatuhuset i sektion, bakomliggande brandvägg och intilliggande gårdshus. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Bilden visar det nya bostadshusets sett från Snöklockan 3, med vilken Snöklockan 4 visuellt delar innergård. Till höger i bilden syns bakomliggande brandvägg och intilliggande gårdshus. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Den idag hårdgjorda innergården föreslås rustas upp till en gård med rekreativa värden i form av vegetation utöver bäddar för dagvattenhantering. Lanterniner tillförs åter för dagsljusinsläpp till lokalen under gårdsbjälklaget. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 23 (43) Bilden visar föreslagen utformning av gårdsytan på innergården. Bild: Outer space arkitekter Hänsyn har tagits till gårdens skala, proportioner och ljusförhållanden för att åstadkomma en sammanhållen och stillsam gårdsstruktur med rekreativa värden som tillsammans med intilliggande gård skapar en ny helhet inom kvarteret. Befintlig bebyggelse Planområdet består i huvudsak av ett gatuhus med höga kulturvärden som ska bevaras. Gården som består av ett underbyggt gårdsbjälklag ska förtätas med ett bostadshus mot befintlig brandmur. Det nya bostadshusets fotavtrycket (BYA) har studerats noga för att påverkan som dagsljuskrav och utblick för befintliga lägenheter i gatuhuset ska minimeras. Gårdsbjälklaget är uttjänt och behöver rustas upp. I samband med upprustningen tillförs åter lanterniner som tillför dagsljus till underliggande lokal samt att gården rustas upp. För förslagets genomförande behöver befintligt gårdstrapphus anpassas för att uppnå kraven för Tr2 trapphus då det är utrymningsväg för det nya gårdshuset. Befintlig trappspindel ersätts av ny betongtrappa anpassad efter det nya bostadshusets nivåer. Gator och trafik Trafik Trottoarernas och gatornas utbredning kommer att vara oförändrade och medför inga konsekvenser för gång- och cykeltrafiken. Angöring av avfallsfordon sker idag i anslutning till miljörummet på Karlbergvägen om parkeringsplats finns tillgänglig. I dagsläget 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 24 (43) utgör dragvägen ungefär 20 meter mellan miljörum och avfallsfordon. Annars finns närmaste officiella lastzon 70 meter längre bort på Västmannagatan. Planförslaget har ingen påverkan på gatunätet utöver att anordnande av lastzon kan vara aktuellt i anslutning till fastighetens miljörum för att säkerställa att dragväg för avfall minimeras om den parkeringsplats som annars används ej är tillgänglig. Parkering Boende och tillkommande boende är hänvisade till boendeparkering längs gatan eller till offentliga parkeringsgarage. Inom en kilometer finns 15 olika parkeringsgarage med möjlighet att hyra parkeringsplats samt 9 garage med möjlighet för besöksparkering. RHP går att anordna cirka 15 meter från befintlig som tillkommande bostadsentré på Karlbergsvägen och Västmannagatan. Fastighetens centrala lokalisering innebär att det redan idag finns ett stort utbud av mobilitetstjänster utöver god tillgång till kollektivtrafik vid Odenplan. Cykelförvaring tillförs inom byggnadens källarplan i samband med ombyggnad och blir tillgängligt med hiss från Västmannagatan. Planförslaget innebär att 21 cykelplatser tillkommer samt att de 5 befintliga platserna inryms i det nya cykelrummet vilket ger plats för totalt 26 cyklar. Angöringen av det nya cykelrummet sker via Västmannagatan, entréplan, samma entré som för det nya bostadshuset. Där nås cykelrummet via en korridor där även lådcyklar ska kunna passera till en hiss, som även den rymmer lådcyklar. Tillgänglighet Entréer och angöring sker från Karlbergsvägen för befintliga bostäder och en del av lokalerna. Nytillkomna bostäder och lokaler under gårdsbjälklaget nås från Västmannagatan. Gällande det nya bostadshuset på gården är alla våningsplan tillgängliga med hiss. Innergården nås via den nya hissen eller trappa från entréplan för alla boende i fastigheten. Miljörum finns i byggnadens entréplan mot Karlbergsvägen, där det är möjligt med sortering i olika fraktioner. Utrymning för lägenheterna i gatuhuset försämras inte då de nås med höjdfordon från både Karlbergsvägen och Västmannagatan. Det finns ytterligare två trapphus i byggnaden, utöver tillkommande Tr2 trapphus för utrymning av tillkommande gårdshus. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 25 (43) Bild visar typplan för nytt bostadshus markerat med gult, med föreslagen planlösning, hiss och Tr2 trapphus med sammanbindande sluss. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Teknisk försörjning Teknisk försörjning finns anslutet till byggnaden. Vattenförsörjning, ledningsnät, el-, tele- och fibernät Fastigheten kan ansluta till det befintliga ledningsnätet för den tekniska försörjningen. Det gäller vatten, avlopp, dagvatten, el, tele, fjärrvärme. Avfallshantering Avfallshantering föreslås lösas genom befintligt miljörum som nås från Karlbergsvägen. Befintligt miljörum har plats för flera fraktioner än dagens samt har möjlighet att enkelt utökas genom att riva en befintlig lättvägg. Bilden visar planutsnitt av föreslaget miljörum, möblerat utifrån planförslagets utökade behov. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 26 (43) Räddningstjänst Det nya bostadshusets placering på innergården gör att det inte är lika lättåtkomlig som en byggnad med fasad mot körbar väg. De båda gatuhusen har dock entréer mot Karlbergsvägen respektive Västmannagatan, så goda möjligheter finns att uppnå tillfredsställande säkerhet vid insats. Det nya bostadshusets våningsantal och placering på innergård innebär att utrymning med hjälp av räddningstjänsten inte är tillämplig. De boende i byggnaden måste därmed själva kunna sätta sig i säkert. Vilket är möjligt då ett av de befintliga trapphusen mot gården byggs om till ett Tr2 trapphus. En sluss mellan Tr2 trapphuset och lägenheterna är en förutsättning för det nya bostadshuset, där hisshallen utgör sluss. Utrymning för lägenheterna i gatuhuset försämras inte. Det finns ytterligare två trapphus i byggnaden, utöver Tr2-trapphuset, och lägenheterna nås med höjdfordon från både Karlbergsvägen och Västmannagatan. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser allmän plats GATA [Gata] Planen omfattar del av Västmannagatan och Karlbergsvägen. Bestämmelsen innebär att kvartersmark ändras till allmän plats. Användningsbestämmelser kvartersmark B [Bostäder] Möjliggöra fortsatt användning av bostäder och utöka användningen med ett gårdshus på fastighetens innergård. C [Centrum] Möjliggöra användning centrumändamål i befintliga lokaler K [Kontor] Möjliggöra fortsatt användning av kontor R [Lokal för religiösa ändamål] Möjliggöra fortsatt användning av kyrklig verksamhet Egenskapsbestämmelser Begränsning av markens utnyttjande [Marken får endast förses med andra anläggningar än byggnader, Byggnadsverk tillåts under mark] Bestämmelsen innebär att den upphöjda gården lämnas obebyggd, förutom möjligheten att uppföra murar, räcken och annat som inte räknas som byggnader, vilket bidrar till att bevara goda 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 27 (43) ljusförhållanden och kvalitativ utemiljö för omgivande bebyggelse. S [Centrum, kontor och lokal för religiösa ändamål endast i 1 källarplan till och med våning 2. Bostadskomplement tillåts på entréplan och källare] Avsikten med bestämmelsen är att tydligt reglera funktionsfördelning i fastigheten och specifikt i befintligt gatuhus. S [Centrum, kontor och lokaler för religiösa ändamål endast i 2 källare och entréplan. Bostadskomplement tillåts endast i källaren] Avsikten med bestämmelsen är att tydligt reglera funktionsfördelning under det underbyggda gårdsbjälklaget. S [centrum, kontor och lokaler för religiösa ändamål endast i 3 källare och entréplan. Endast bostäder på våning 1 till 6, inklusive vind. Bostadskomplement tillåts på entréplan och källare] Avsikten med bestämmelsen är att tydligt reglera funktionsfördelning i fastigheten och specifikt i och under nytt bostadshus på gården. Höjd på byggnadsverk h [Högsta bjälklagshöjd för planterbart bjälklag är 28,2 meter 1 över angivet nollplan] Säkerställa att nivå på upphöjd innergård ger plats för underliggande lokaler. h [Högsta nockhöjd är 49,5 meter över angivet nollplan] 2 Säkerställa en högsta nockhöjd för bebyggelsen som anses vara lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbild, i detta fall gårdsmiljön. Nytt bostadshus ska underordna sig gatuhuset och inordna sig i gårdshusens struktur och relation till bakomliggande brandmur. h [Högsta nockhöjd är 49,9 meter över angivet nollplan] 3 Säkerställa högsta nockhöjd på tillkommande hisstorn med syfte att anpassa dess höjd till befintligt trapphus och ny gårdsbyggnad. h [Högsta nockhöjd är 50,2 meter över angivet nollplan] 4 Bestämmelserna är baserade på trapphusets befintliga nockhöjder och regleras för att bibehålla byggnadsvolymen likt den befintliga volymen och anpassad till kringliggande byggnader. h [Högsta takfotshöjd, 47,9 meter över angivet nollplan] 5 Säkerställa att hisstornets takfot är på samma höjd som intilliggande trapphus takfot med syfte att bibehålla ett sammanhållet fasaduttryck. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 28 (43) Rivningsförbud r [Byggnad får inte rivas] 1 Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den befintliga byggnadens kulturhistoriska och arkitektoniska värden bevaras genom att förhindra rivning av dess huvudvolym. Detta då byggnaden har ett högt arkitektoniskt värde ur ett arkitekturhistoriskt och- samhällshistoriskt perspektiv. Skydd av kulturvärden Snöklockan 4 har höga kulturhistoriska värden, vilket gör att byggnaden betraktas som särskilt värdefull. De delar av byggnaden som bedöms vara kulturhistoriskt värdebärande delar planläggs med skydd- och varsamhetsbestämmelser. q [Byggnadens volym får inte ändras särskilt med avseende 1 på befintliga byggnadsdelar. Befintliga byggnadshöjder får inte överskridas och takvinklar får inte ändras] Bestämmelsen säkerställer att befintlig huvudbyggnad ej förvanskas och att byggnadshöjder ochtakvinklar inte får överskridas i hänsyn till byggnadens höga kulturhistoriska värde. q [Ursprungliga fönster ska bevaras. Ändringar utöver 2 underhåll får ej vidtagas avseende fönstrens utsida] Bestämmelsen avser att bevara ursprungliga fönster på utsidan men samtidigt möjliggöra förändringar på insidan som kan krävas för framtida anpassning av tekniska behov. q [Huvudtrapphus ska bevaras, inklusive kalkstensgolv, 3 trappsteg, räcke, ornamentik, originalfönster och valv samt hissbur] Bestämmelsen säkerställer att huvudtrapphusets kulturhistoriskt värdefulla delar bevaras. q [Dekorativa element såsom ornamenterad och profilerad 4 natursten, listverk och girlanger, smidesräcken och takkupor samt hörntornets tornhuv ska bevaras och får ej förenklas. Inskriptioner i fasad ska bevaras och hållas lätt läsliga] Bestämmelsen säkerställer att gatuhusets kulturhistoriskt värdefulla delar bevaras. q [Konstverk i lokalen under gården ska bevaras] 5 Bestämmelsen säkerställer att målning av konstnären Gunnar Torhamn bevaras i lokalen under gårdsbjälklaget. Målningens placering ska beaktas och säkerställas att målningens del som fortsätter upp i taket ej skadas. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 29 (43) Skydd mot störningar m [Byggnader ska grundläggas och utföras så att maximal 1 stomljudnivå i bostadsrum inte överstiger 32 dBA Lmax FAST vid tågpassage] Bestämmelse säkerställer att stomljud hanteras vid genomförande av nytt bostadshus på gården. Takvinkel o [Takvinkeln ska vara 25 grader] 1 Regleringen av takvinkel är på baserad på gatuhusets befintliga mansardtak mot gården. Bostadshuset på gården ska utföras med mansardtak med samma vinklar som befintligt gatuhus vilket medför att takfoten är underordnad gatuhusets takfot samt att husen har ett inbördes släktskap. o [Takvinkeln ska vara 75 grader, undantaget takkupor] 2 Regleringen av takvinkel är på baserad på gatuhusets befintliga mansardtak mot gården. Bostadshuset på gården ska utföras med mansardtak med samma vinklar som befintligt gatuhus vilket medför att takfoten är underordnad gatuhusets takfot samt att husen har ett inbördes släktskap. Utformning f [Fasad ska utföras i gul puts] 1 Bestämmelsen syftar till att fasadmaterial ska efterlikna befintliga gårdshus material, inom kvarteret Snöklockan. Samt säkerställa att fasaden utförs i icke brännbart material. Kulören ska harmonisera med befintligt gatuhus fasadkulör men kontrastera med bakomliggande brandmurs gula kulör. f [Takmaterial ska vara av plåt liknande tak på befintlig 2 byggnad och med liknande kulör] Bostadshuset på gården ska utföras med mansardtak i plåt likt befintligt gatuhus. Kulör ska efterlikna befintligt tak på gatuhus. f [Balkongplatta får ej anordnas utanför fasadliv] 3 Begränsar utkragning av balkongplatta från fasadliv. Detta för att minimera volymskapande element som kan göra anspråk på det begränsade gårdsrummet samt minimera risken för nedfallande byggnadsdelar i händelse av brand. f [Räcken ska utföras av smidesjärn] 4 Bestämmelsen syftar till att räcken på nytt bostadshus har samma karaktär som befintligt gatuhus mot gården. f [Takkupor ska vara av samma antal och ha ett inbördes 5 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 30 (43) avstånd liknande fönster i fasad] Bestämmelse syftar till att säkerställa symmetri och att klassisk ordning efterföljs i fasadutformningen. f [Takkupor får ej förekomma] 6 Bestämmelse säkerställer att endast takfönster får förekomma på mansardtakets övre del. Antalet anpassas efter storlek och placering för att uppnå goda proportioner av taket. Inga takkupor får förekomma. f [Utöver högsta nockhöjd tillåts mindre tekniska installationer 7 till en högsta höjd av 1.5 meter. De tekniska installationerna ska placeras indragna från byggnadens fasad med minst 1.5 meter] Syftet med bestämmelsen är att begränsa visuell påverkan av tekniska utrymmen på tak. f [Trapphus ska utformas enligt befintligt utförande 8 avseende tak, fasad och kulör] Syftet med bestämmelsen är att befintligt gårdstrapphus vid ombyggnad till ett Tr2 trapphus, av brandutrymningsskäl, återuppbyggs till befintligt utförande avseende exteriört. f [Fasad mot väster uppförs som brandgavel. Utöver 9 takdetaljer tillåts inga andra byggnadsdelar i fasad] Bestämmelsen säkerställer att angränsande fastighet, Snöklockan 3:s byggrätt ej ska inskränkas eller begränsas. Utförande b [Minst 25 % av marken ska vara genomsläpplig] 1 Bestämmelsen syftar till att gården utformas för dagvattenhantering och andra rekreativa värden. Varsamhet k [Portar mot gata ska vara utförda i omålad ek, ska ej 1 täckmålas] Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara gatubyggnadens kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla fasadkvaliteter. k [Fasad mellan granitsockel och gördelgesims ska vara 2 utförd i spritputs. Fasad mellan gördelgesims och takfot ska vara utförd i slätputs] Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara gatubyggnadens kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla fasadkvaliteter. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 31 (43) Bild visar gatuhusets fasader med dess indelning av olika sorters puts. Gul visar fasad med slätputs, röd fasad med spritputs och blå visar slätputs i en annan kulör. Illustration: Tyréns k [Kopparklädda delar ska vid ändring eller underhåll 3 fortsättningsvis utföras i kopparplåt] Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara gatubyggnadens kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla fasadetaljer. [Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till byggnadens kulturvärden. Ändringar i såväl exteriör som interiör ska ta särskild hänsyn till byggnadens karaktär. Undantaget nya bostadshus över gården] Bestämmelsen skyddar och bevarar byggnadens historiska och kulturhistorisk integritet. Ändrad lovplikt [Bygglov krävs även för ändring samt underhåll av byggnadsdelar med skydd- och varsamhetsbestämmelser] För de delar av Snöklockan 4 som har skydds- och varsamhetsbestämmelser gäller utökad lovplikt i syfte att ge möjlighet till stöd, diskussion och kontroll av underhåll och ändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att delar med höga kulturhistoriska värden inte förvanskas. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 32 (43) Konsekvenser och avvägningar Bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning redogör för stadens samlade bostadsförsörjningsbehov. Ett kraftigt bostadsbyggande är en av stadens mest prioriterade uppgifter för att förbättra bostadsförsörjningen, i synnerhet i kollektivtrafiknära lägen. Stadsbyggnadskontoret reglerar inte upplåtelseformer, typ av bostad, lägenhetsfördelning, storlek på lägenheter eller bostadskostnader i detaljplanen. Detaljplanen möjliggör för sex tillkommande bostäder. Samtliga avses upplåtas som hyresrätter. Byggaktören har för avsikt att bidra till en bättre blandning av bostadsstorlekar i den egna fastigheten genom att erbjuda mindre lägenheter som komplement till de 9 befintliga lägenheterna som i huvudsak är i storlekarna 3-6 rum och kök med varierande storlek mellan 75 och 230 kvadratmeter. Ljusförhållanden och lokalklimat Dagsljusstudie En dagsljusanalys har genomförts för att bedöma de nya lägenheternas dagsljusförhållanden och påverkan på befintliga bostäder inom kvarteret Snöklockan 4. Det nya bostadshusets placering på gården och möjligt fotavtryck har studerats noga för att minimera inverkan på befintliga bostäder. Studien visar att tillkommande bostadshus medför viss minskning av dagsljus, främst i en specifik lägenhet mot gården. Den identifierade lägenheten ligger på våning 4, och är utvald då den, till skillnad från andra lägenheter, har merparten av rummen vända in mot gården. Studien visar att alla nya lägenheter klarar av dagsljuskraven i Boverkets nya byggregler 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 33 (43) Bilden visar dagsljusförhållandet för befintlig lägenhet på våning 4 med dess påverkan av det nya bostadshuset på gården. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Sammanfattningsvis visar dagsljusstudien att planförslaget medför störst förändring för den specifik lägenhet mot gården, men att påverkan är begränsad i sin omfattning och inom ramen för vad som kan anses vara acceptabelt enligt gällande riktvärden och praxis. I en avvägning mellan olika intressen bedömer stadsbyggnadskontoret att tillskottet av bostäder i ett centralt och kollektivtrafiknära läge, överväger i förhållande till de negativa konsekvenser som uppförandet av bostadshuset på gården får för befintliga bostäder. Kontoret bedömer att den olägenhet som befintliga lägenheter eventuellt drabbas av i form av minskat dagsljusinsläpp inte är av betydande grad. Detta med anledning av fastighetens mycket centrala läge i Stockholms innerstad. Sol- och skuggstudie Planförslagets påverkan på sol- och skuggförhållandena för planområdet och dess närområde har studerats för tre tider på året, sommarsolstånd och vår- och höstdagjämning. Solstudien visar 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 34 (43) skillnaden mellan befintlig byggnadsvolym och det föreslagna tillägget. Vid sommarsolstånd ger det föreslagna tillägget en marginell ökad skuggning av snöklockan 4:as befintliga gatuhus gårdsfasad vid 18:00 vilket syns bäst i perspektivbilden. Viss solbelyst gårdsyta tas i anspråk av den tillkommande byggnadens fotavtryck på gården. Bild visar sol- och skuggstudie vid sommarsolstånd, vid klockslagen 9, 12, 15 och 18. Översta bilden visas i plan och den nedre som perspektiv sett från Snöklockan 3 mot Snöklockan 4. Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Vid vår-och höstdagjämning ger det föreslagna tillägget en marginell ökad skuggning av snöklockan 3:s befintliga gatuhus gårdsfasad vid 09:00 vilket syns bäst i perspektivbilden. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 35 (43) Bild visar sol- och skuggstudie vid höst och vårdagjämning, vid klockslagen 9, 12, 15 och 18. Översta bilden visas i plan och den nedre som perspektiv sett från Snöklockan 3 mot Snöklockan 4 Bild: Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra en marginell ökad skuggpåverkan för delar av den egna gårdsfasaden och omkringliggande bebyggelse. Påverkan är begränsad till kortare tidsperioder. Någon betydande försämring av boendekvalitet eller möjlighet till solljus på egen och intilliggande fastighet eller gård bedöms inte uppstå. Stads- och landskapsbild Planförslaget innebär en förtätning av gården, i ett slutet kvarter inom stenstaden, med ett flerbostadshus vilket underordnar sig gatuhuset i höjd och därav ej har någon påverkan på stads- eller landskapsrum. Befintligt gatuhus har för avsikt att bevaras och ingen förändring föreligger mot gaturummet. Befintlig bebyggelse Konsekvenserna av planförslaget bedöms vara positivt. Gårdsbjälklag och ett av gårdstrapphusen, det som ansluter till nytt 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 36 (43) gårdshus och förutsätts byggas om till Tr2-trapphus, undantas rivningsförbudet för att möjliggöra genomförandet av planförslaget då stommen i dessa delar ska förstärkas och bytas ut. Planförslaget minskar gårdens yta och ökar insynen inom den egna fastigheten, samtidigt som tillskapandet av en rekreativ och grön gård bidrar till ökade boendekvalitéer. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljövården "Stockholms innerstad med Djurgården", vilket innebär att förändringar inom området ska genomföras med särskild hänsyn till dess kulturhistoriska värden. En antikvarisk konsekvensanalys har tagits fram som underlag för planförslaget. Detaljplanen innebär viss påverkan på kulturvärden, men bevarar gatubyggnaden genom rivningsförbud samt skydds- och verksamhetsbestämmelser. Sammantaget bedöms planförslagets påverkan på kulturmiljön vara begränsad. Åtgärderna har utformats med hänsyn till befintliga värden och den nya arkitekturen ges en underordnad roll i förhållande till det ursprungliga uttrycket. Förändringarna bedöms därmed vara förenliga med riksintressets intentioner och inte innebära någon påtaglig skada för de kulturhistoriska värden som ska skyddas. Gator och trafik Trottoarernas och gatornas utbredning kommer att vara oförändrade och medför inga konsekvenser för gång- och cykeltrafiken. Planförslaget har ingen påverkan på gatunätet utöver att anordnande av lastzon kan vara aktuellt i anslutning till fastighetens miljörum för att säkerställa att dragväg för avfall minimeras om den parkeringsplats som annars används ej är tillgänglig. Naturmiljö Mark och vegetation Planförslaget innebär en förtätning bland hårdgjorda miljöer. I samband med upprustning av innergården ges möjlighet att införa mer svalkande och skuggande miljöer och vegetation i planområdet. Planförslaget syftar till att stärka nyttjandet av ekosystemtjänster och skapa förutsättningar för en god livsmiljö. Genom att utveckla gårdsmiljön kan både naturvärden och biologisk mångfald gynnas. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 37 (43) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte äventyra ytvattenförekomsten Strömmens möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Delar av dagvattnet från planområdet renas och fördröjs inom fastigheten innan avledning sker till den kombinerade avloppsledningen i gata. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid Henriksdals reningsverk för att sedan släppas ut i Strömmen. Föreslagna dagvattenlösningar medför att föroreningsbelastningen från planområdet till recipient minskar för alla beräknade ämnen utom zink och polycykliska aromatiska kolväten (PAH16). Vid omhändertagande av dagvattnet i de upphöjda växtbäddarna på innergården, förväntas både föroreningshalter och årsmedelsmängder att minska jämfört med befintlig situation. Planförslaget bedöms inte påverka vattenkvaliteten i strömmen negativt eftersom tillförseln av näringsämnen eller förorenande ämnen inte ökar. Val av byggnadsmaterial ska ske med hänsyn till att dagvattnet inte tillförs tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen. Miljökvalitetsnormer för luft Planområdet understiger gränsvärdarna för kvävedioxid (NO ) och 2 grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Föroreningshalterna är klart lägre på innergården än vid fastighetsgräns mot bilvägarna. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planförslagets i stort sett oförändrade användning utöver tillskapande av bostäder, rekreativ gård och eventuella centrumendamål i ett kollektivnära läge bedöms bidra till mer jämställda livsvillkor och möjlighet till en balanserad vardag för alla boende oavsett kön, ålder eller familjesituation. Barnperspektivet Den gemensamma gården anpassas och utvecklas, vilket minskar andelen hårdgjorda ytor och skapar bättre förutsättningar för vistelse och lek. Tillskapande av lätt åtkomligt cykelrum i fastigheten kan ha positiv inverkan på barnfamiljers möjligheter att bo i fastigheten som med sina nuvarande lägenhetsstorlekar bör attrahera barnfamiljer. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 38 (43) Hydrologiska förhållanden Dagvatten Planförslaget innebär att dagvattenhanteringen inom planområdet Förbättras. På den upphöjda innergården planeras ytor med upphöjda växtbäddarsom bidrar till fördröjning och viss infiltration av regnvatten. Utförandebsetämmelse att minst 25% av marken ska vara genomsläpplig syftar till att det ska planeras genomsläpplig beläggning utöver växtbäddar för dagvattenhantering på gården. Bild visar avrinningsområden för planerad markanvändning, dagvattenhantering. Bild: Rejlers planerad markanvändning Outer Space Arkitekter Utredningsområdet har delats upp i flera delavrinningsområden utifrån avrinningsriktning och planerad dagvattenhantering. Dagvattnet från avrinningsområde 1 och avrinningsområde 2A leds direkt till dagvattenledning. Dagvattnet från avrinningsområde 2B och 2C avvattnar mot upphöjda växtbäddar på innergården, där det kan renas och fördröjas. För att uppfylla åtgärdsnivån för tillbyggnaden krävs en fördröjningsvolym på cirka 2 m3. För att uppnå motsvarande nivå inom hela utredningsområdet krävs en total volym på cirka 10 m³. Genomförande av föreslagna åtgärdsförslag leder till minskade dagvattenflöden och föroreningsbelastning jämfört med befintlig situation. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 39 (43) Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Tillkommande bostäder på innergården bedöms inte riskera att bli exponerade för trafikbuller över gällande riktvärden då föreslagen byggnad inte når högre än gatubyggnaderna. Samt att det inte finns kännedom om verksamhetsbuller i form av fläktar eller dylikt, industribuller, i närliggande byggnader. Vid genomförande av planen kommer byggarbete ske i mycket nära anslutning till befintliga bostäder, vilket innebär risk att de boende kan uppleva byggarbeten som störande. Hur hänsyn kommer att tas till befintliga bostäder ska beaktas i projektet. Det är även viktigt att planera för optimerad byggtrafik genom exempelvis bygglogistik och krav på arbetsmaskiner, för att minska störningar och utsläpp. Vibrationer och stomljud Inom planområdet finns risk för stomljudstörningar från tunnelbanan Mätningar av vibrationer och stomljud har genomförts och mätningarna omfattar stomljuds- och vibrationsmätningar av tunnelbanepassager i källare i befintlig byggnad, adress Västmannagatan 63 / Karlbergsvägen 7. Ny byggnad är tänkt att placeras på innergård, dvs. rakt över källare. Resultat visar att under tågpassage så uppmäts vibrationer under känseltröskeln 0,4 mm/s. Därmed krävs inga särskilda åtgärder för att minska komfortvibrationer från tunnelbanan i ny byggnad. Resultat visar att under tågpassage så uppmäts stomljudsnivå under riktvärdet 32 dBA. Stomljud ska hanteras vid genomförande av det nya bostadshuset, skydd om störning har reglerats i planen vilken säkerställer att stomljudsnivå i bostadsrum ej överstiger 32 dBA Lmax. Elektromagnetiska fält Det finns inga högspänningsledningar, transformatorstationer eller andra anläggningar inom eller i direkt anslutning till planområdet som bedöms ge upphov till elektromagnetiska fält över gällande riktvärden. Planförslaget bedöms därför inte medföra någon risk kopplad till elektromagnetiska fält. Förorenad mark Endast spårhalter av kemtvättmedlet PCE (tetrakloreten) påträffades i källarförrådet. Då den uppmätta halten ej överstiger Naturvårdsverkets lågriskvärde RfC (referenskoncentration för icke-genotoxiska ämnen i luft) bedöms hälsorisken för människor vara liten. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 40 (43) Det finns risk för att tetrakloreten kan sprida sig i gasform från grundvatten till den nya byggnaden. Vilket medför ytterligare behov av provtagning inom ramen för planarbetet. Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Översvämningsrisk Planförslaget innebär att översvämningsrisken inom fastigheten delvis hanteras genom förbättrade dagvattenlösningar. På innergården planeras fördröjningsåtgärder i form av genomsläppliga ytskikt och växtbäddar som bidrar till lokal fördröjning av regnvatten. Syftet med åtgärderna är att minska risken för uppdämning och ytavrinning vid kraftig nederbörd. Riksintresse Detaljplanen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras bygger på kriterier i 5 § och 10 - 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Inför att planarbetet påbörjades begärdes underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Dessa tillsammans med de utredningar som tagits fram ligger till grund för stadsbyggnadskontorets bedömning. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 41 (43) Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Samråd mars 2026 – april 2026 Granskning november 2026 – december 2026 Antagande februari 2027 Laga kraft mars 2027 Detaljplanens steg Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och ansvarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov och marklov. Byggaktören ansvarar för och bekostar uppförande, drift och skötsel av bebyggelse, anläggningar och utemiljöer på kvartersmark. Byggaktören ansvarar för och bekostar även återställande- och anslutningsarbeten som måste göras i allmän platsmark och som är en följd av byggaktörens bygg och anläggningsarbeten inom kvartersmarken. Huvudmannaskap Stockholms stad är huvudman för allmän plats inom detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Område utlagt som allmän plats ska ingå i av Stockholms stad ägd fastighet. Fastighetsreglering krävs för att överföra de delar som är utlagda som allmän plats av fastigheten Snöklockan 4 ändras från kvartersmark till allmän plats (GATA). Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 42 (43) Biden visar föreslagen åtgärd för fastighetsreglering, kvartersmark ämndras till allmän plats (GATA) i korsningen Karlbergsvägen/Västmannagatan. Möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning finns i vissa delar, prövning av lämplighet m.m. prövas av lantmäterimyndigheten vid lantmäteriförrättning. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning m.m. prövas vid lantmäteriförrättning Rättigheter Planområdet berörs inte av några befintliga rättigheter. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättningen. Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett flertal rättigheter inrättas. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner PL.1753, 7601A och 2002-11171 och helt upphör att gälla inom planområdet. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet. Ersättningsanspråk Avtal kommer att upprättas där fastighetsägaren avstår från ersättningskrav med anledning av bestämmelser om skydd av kulturvärden och rivningsförbud . Avtalet ska upprättas innan detaljplanen går till antagande med exploateringskontoret. Fastighetsbildning Fastighetsbildningen bekostas av fastighetsägare till Snöklockan 4. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06792 Sida 43 (43) Inlösen Mark som enligt detaljplanen ska utgöra allmän plats kan kommunen lösa in med stöd av 6 kap. 13 § plan- och bygglagen. Kommunen har också en inlösenskyldighet enligt 14 kap. 14 §. Avsikten är dock att kommunen och berörda fastighetsägare innan detaljplanen antas ska träffa avtal om marköverföringarna. Staden har för avsikt att träffa avtal för inlösen av den kvartersmark som övergår till att bli allmän platsmark (GATA). Tillkommande driftkostnader Trafikkontoret i Stockholm stad ansvarar för drift av anläggningar inom allmän platsmark med användningen GATA. Tekniska frågor Allmän plats Trafikkontoret i Stockholm stad ansvarar för drift av anläggningar inom allmän platsmark med användningen GATA. Tekniska åtgärder Fastigheten är ansluten till det kommunala nätet för dricksvatten och spillvatten samt dagvatten, el, tele, fjärrvärme. Stockholm vatten och avfall ansvarar för drift av vatten- och avloppsanläggningar inom fastigheten. Utbyggnad vatten och avlopp Fastigheten kan ansluta till det befintliga ledningsnätet för den tekniska försörjningen. Det gäller vatten, avlopp, dagvatten, el, tele, fjärrvärme. Fastigheten kan ansluta till det befintliga ledningsnätet. SLUT 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta.pdf] PLANBESTÄMMELSER q 2 Ursprungliga fönster ska bevaras. Ändringar utöver underhåll får ej vidtagas avseende fönstrens utsida. Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. q Huvudtrapphus ska bevaras, inklusive kalkstensgolv, Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. 3 trappsteg, räcke, ornamentik, originalfönster och valv samt Endast angiven användning och utformning är tillåten. hissbur. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet q Dekorativa element såsom ornamenterad och profilerad inom respektive område. 4 natursten, listverk och girlanger, smidesräcken och GRÄNSBETECKNINGAR takkupor samt hörntornets tornhuv ska bevaras och får ej Planområdesgräns förenklas. Inskriptioner i fasad ska bevaras och hållas lätt läsliga. Användningsgräns q Konstverk i lokalen under gården ska bevaras. Egenskapsgräns 5 Skydd mot störningar ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN m Byggnader ska grundläggas och utföras så att maximal 1 Allmän plats stomljudnivå i bostadsrum inte överstiger 32 dBA Lmax FAST vid tågpassage. GATA Gata \3:1\ Takvinkel Kvartersmark o Takvinkeln ska vara 25 grader. 1 B Bostäder o Takvinkeln ska vara 75 grader, undantaget takkupor. 2 C Centrum Utformning K Kontor f Fasad ska utföras i gul puts. 1 R 1 Lokal för religiösa ändamål f 2 Takmaterial ska vara av plåt liknande tak på befitlig byggnad och med liknande kulör. f Balkongplatta får ej anordnas utanför fasadliv. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR 3 f Räcken ska utföras av smidesjärn. KVARTERSMARK 4 sr GATA 1 1 Begränsning av markens utnyttjande f 5 Takkupor ska vara av samma antal och ha ett inbördes kk k avstånd liknande fönster i fasad. s hq b 1 2 3 ö Marken får endast förses med andra anläggningar än 2 1 5 1 q q q q 1 f 6 Takkupor får ej förekomma. 1 2 3 4 byggnader. Byggnadsverk tillåts under mark. f Utöver högsta nockhöjd tillåts mindre tekniska installationer ö BCKR 7 f 1 f f 1 f 2 f 3 f 4 h 7 1 Byggnaders användning i t n ill s e ta n ll a h t ö io g n s e ta rn h a ö s jd k a a v p l 1 a . c 5 e m ra e s t e in r. d D ra e g n te a k f n r i å s n k a byggnadens o 5 5 s Centrum, kontor och lokal för religiösa ändamål endast i 2 f 1 fasad med minst 1.5 meter. o 1 s 3 h 3 h 4 8 källarplan till och med våning 2. Bostadskomplement tillåts f Trapphus ska utformas enligt befintligt utförande avseende hf m 1 på entréplan och källare. 8 2 6 tak, fasad och kulör. f 9 s Centrum, kontor och lokal för religiösa ändamål endast i 2 f Fasad mot väster uppförs som brandgavel. Utöver källare och entréplan. Bostadskomplement tillåts endast i 9 \12\ takdetaljer tillåts inga andra byggnadsdelar i fasad. källaren. s Centrum, kontor och lokal för religiösa ändamål endast i 3 Utförande källare och entréplan. Enbart bostad på våning 1 till 6, b Minst 25 % av marken ska vara genomsläpplig. inklusive vind. Bostadskomplement tillåts på entréplan och 1 källare. Varsamhet k Portar mot gata ska vara utförda i omålad ek, ska ej Höjd på byggnadsverk 1 täckmålas. h Högsta bjälklagshöjd för planterbart bjälklag är 28.2 meter 1 k Fasad mellan granitsockel och gördelgesims ska vara över angivet nollplan. 2 utförd i spritputs. Fasad mellan gördelgesims och takfot h Högsta nockhöjd är 49.5 meter över angivet nollplan. 2 ska vara utförd i slätputs. h Högsta nockhöjd är 49.9 meter över angivet nollplan. 3 k Kopparklädda delar ska vid ändring eller underhåll 3 h Högsta nockhöjd är 50.2 meter över angivet nollplan. fortsättningsvis utföras i kopparplåt. 4 h Högsta takfothöjd är 47.9 meter över angivet nollplan. Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till 5 NORR byggnadens kulturvärden. Ändringar i såväl exteriör som interiör ska ta Rivningsförbud särskild hänsyn till byggnadens karaktär. Undantaget nya bostadshus över gården. r Byggnad får inte rivas. 1 Skydd av kulturvärden Ändrad lovplikt q Byggnadens volym får inte ändras särskilt med avseende Bygglov krävs även för ändring samt underhåll av byggnadsdelar med skydd- 1 på befintliga byggnadsdelar. Befintliga byggnadshöjder får och varsamhetsbestämmelser. inte överskridas och takvinklar får inte ändras. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. Laga kraft ö BC f GRUNDKARTA f 7 1 f 4 Kvarter enligt detaljplan, f 3 Allmän plats-gräns f 2 Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns f 1 h Fastighetsområdesgräns) o 5 5 Fastighetsutrymmesgräns 3 Fastighetsbeteckning 2 \ 2 \ Fastighetsbeteckning 3D Gemensamhetsanläggning f Servitutsområde h 8 s Byggnad h 4 Väg/gångbanekant o 3 3 Staket 1 Mur m Träd Markhöjd h f 1 Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan 2 6 och RH2000 i höjd. Upprättad av Stadsmätningsavdelningen f Aktualitetsdatum 2026-02-05 9 José Sterling kartingenjör gnilretS .J :daC Se förstoring nedan 0 25m Skala 1:500, utskriftsformat B2 Förstoring, nya byggnaden. Ej skalenlig Illustration över byggnadens våningsplan och användning. Ej skalenlig SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för fastigheten Snöklockan 4 i stadsdelen Vasastaden i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor 2026-03-03 UPPLYSNINGAR Maria Sahlstrand Anna Duarte planchef stadsplanerare Planen består av: Påbörjad av SBN - plankarta med bestämmelser Godkänd av SBN Till planen hör: Antagen av - planbeskrivning Laga kraft Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), S-Dp 2024-06792 standarförfarande. 29760-4202 rnD ,62-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG --- [Antikvarisk förundersökning & konsekvensbeskrivning.pdf] INFOGA BILD ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING & KONSEKVENSBESKRIVNING SNÖKLOCKAN 4, STOCKHOLM SLUTVERSION 2026-01-21 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UPPDRAG Uppdragsnamn: 351517 Antikvarisk förundersökning & Titel på rapport: konsekvensbeskrivning Snöklockan 4, Stockholm Datum: 2026-01-21 Version: Slutversion MEDVERKANDE Beställare: Kyrkans Fastighetssamverkan i Stockholm AB Kontaktperson: Sofia Lindhagen Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Jonna Nilsson & Jennifer Fäldt Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING �������������������������������������������������������������������������������������������� 4 FÖRUTSÄTTNINGAR �������������������������������������������������������������������������� 7 HISTORIK����������������������������������������������������������������������������������������������16 NULÄGE ������������������������������������������������������������������������������������������������23 KULTURVÄRDEN �������������������������������������������������������������������������������32 KONSEKVENSBESKRIVNING ������������������������������������������������������������34 Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Följande rapport är framtagen av Tyréns AB genom byggnadsantikvarierna Martin Lagergren och Jonna Nilsson på uppdrag av Kyrkans Fastighetssamver- kan Stockholm AB� Denna antikvariska förundersökning tas fram i sam- band med förslag till ny detaljplan för fastigheten Snöklockan 4� Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförandet av ett gårdshus med bostäder på inn- ergården� Fastigheten är belägen inom stadsdelen Vasasta- den och klassificerad som grön enligt Stockholms Stadsmuseums klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse� Syftet med rapporten är att beskriva byggnadens historik, nuläge och redovisa dess befintliga kul- turhistoriska värden� Rapporten ska fungera som underlag i det fortsatta planarbetet och generellt vid beslutsfattande enligt Plan- och bygglagen (PBL) i samband med plan- eller bygglovsförfarande� Snöklockan 4 inom turkos markering. Karta: Lantmäteriet 4 Inledning 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI OMFATTNING Utredningen omfattar i huvudsak fastigheten Snöklockan 4� Fokus ligger på att beskriva fastighetens utveckling fram tills idag och identifiera dess kulturvärden� Närområdet beskrivs endast översiktligt� METOD Rapporten har utarbetats utifrån fältbesök, kart- och bildanalys samt referenslitteratur� Fältbesök har omfattat översiktlig inventering av fastigheten 4 och närområdet, med syfte att karaktärisera bebyg- gelsemiljön� N A K C O KL Ö N V. S K Fastigheten Snöklockan 4 markerad med streckad orange linje. Ortofoto: Lantmäteriet. 5 Inledning 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BEGREPP KULTURMILJÖ ESTETISKT VÄRDE Begreppet kulturmiljö omfattar hela den av männis- Värdering ur ett estetiskt perspektiv gäller en kan påverkade fysiska miljön� Detta betyder inte att bedömning av bland annat rumsliga, visuella och allt i kulturmiljön har höga kulturvärden (Boverket)� akustiska egenskaper i den fysiska miljön (Bover- ket)� KULTURVÄRDE SOCIALT VÄRDE Kulturvärde är en sammanfattande benämning för vad som i den fysiska miljön bedöms som värde- Värdering ur ett socialt perspektiv innebär att fullt ur kulturhistoriskt, estetiskt och socialt hänse- bedöma människors relationer till kulturmiljön – hur olika grupper av individer använder, uppfattar ende (Boverket) och värdesätter exempelvis bebyggelsen och land- skapet (Boverket)� KULTURHISTORISKT VÄRDE Figur 1. Kulturvärden kan bedömas ur tre kompletterande perspektiv - kulturhistoriskt, Värdering ur ett kulturhistoriskt perspektiv avser en estetiskt och socialt. www.boverket.se bedömning av möjligheterna att genom exempelvis bebyggelsen och landskapet utvinna och förmedla kunskaper om olika skeenden och sammanhang och därigenom även förståelse av människors livs- villkor, i skilda tider – inklusive de förhållanden som råder idag (Boverket)� 6 Inledning 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRUTSÄTTNINGAR FASTIGHETSDATA Fastighetsbeteckning: Snöklockan 4 Kommun: Stockholm Byggår: 1907 Antal byggnader: 1 Fastighetsägare: Svenska Kyrkan, Gustav Vasa Församling Fastigheten Snöklockan 4. 7 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI LAGRUM PLAN- OCH BYGGLAG (2010:900) 1� en ändamålsenlig struktur och en estetiskt PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, bygg- Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och tilltalande utformning av bebyggelse, grön- produkter, tomter och allmänna platser vattenområden används samt hur markanvänd- områden och kommunikationsleder, ningen skall utvecklas� Lagen fastställer att plan- Plan- och bygglagens åttonde kapitel reglerar läggningen av mark- och vattenområden är en 2� en från social synpunkt god livsmiljö som krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter kommunal angelägenhet och ställer krav på att är tillgänglig och användbar för alla samhälls- och allmänna platser� Vid en bygglovspröv- kommunen upprättar en översiktsplan över hela grupper, ning omfattas byggnader som bedöms ha kommunen� Lagen innehåller föreskrifter om bland särskilt högt kulturhistoriskt värde av förbud annat detaljplaner och bygglov� 3� en långsiktigt god hushållning med mark, mot förvanskning av kulturvärden, 8 kap� vatten, energi och råvaror samt goda miljöför- 13§� För alla byggnader gäller även varsam- Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn hållanden i övrigt, hetskrav och särskilda krav vid underhåll till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållan- 4� en god ekonomisk tillväxt och en effektiv enligt 8 kap� 17§ och 14§� den� Lagen fastställer att byggnader eller områden konkurrens, och som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhis- 5� bostadsbyggande och utveckling av PBL KAP 8 § 14 (UNDERHÅLL): torisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte bostadsbeståndet� får förvanskas� Dessa kan av kommunerna skyddas Ett byggnadsverk skall hållas i vårdat skick genom bestämmelse i detaljplan� Skyddet regleras i 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och underhållas så att de tekniska egen- PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i och vid åtgärder avseende byggnader som skaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras� planen är juridiskt bindande� inte kräver lov enligt denna lag ska bebyg- Underhållet skall anpassas till omgivningens gelse och byggnadsverk utformas och place- karaktär och byggnadsverkets värde från his- Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid ras på den avsedda marken på ett sätt som är torisk, kulturhistorisk, miljömässig och konst- åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov lämpligt med hänsyn till närlig synpunkt� enligt Plan- och bygglagen är även 2 kap� 6 § till- lämplig� 1� stads- och landskapsbilden, natur- och PBL KAP 8 § 17 (VARSAMHET): kulturvärdena på platsen och intresset av en Ändring av en byggnad och flyttning av en god helhetsverkan� byggnad skall utföras varsamt så att man tar PBL 2 kap. Allmänna och enskilda 6 § Tredje stycket hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar intressen till vara byggnadens tekniska, historiska, kul- 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna Vid planläggning och i andra ärenden samt turhistoriska, miljömässiga och konstnärliga lag ska hänsyn tas till både allmänna och vid åtgärder avseende byggnader som inte värden� enskilda intressen� ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyg- PBL KAP 8 § 13 (FÖRVANSKNING): gelseområdets särskilda historiska, kulturhis- 3 § Planläggning enligt denna lag ska med toriska, miljömässiga och konstnärliga värden En byggnad som är särskilt värdefull från hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och skyddas� Ändringar och tillägg i bebyggelsen historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller klimataspekter samt mellankommunala och ska göras varsamt så att befintliga karaktärs- konstnärlig synpunkt får inte förvanskas� regionala förhållanden främja drag respekteras och tillvaratas� 8 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI GÄLLANDE PLAN För den aktuella fastigheten gäller stadsplan PL�1753 (fastställt 1936-11-20)� Planen reglerar våningsantal men meddelar inget skydd för kultur- värden� En ändring i stadsplanen rörande kvartersmarkens användning och lägenhetsstorlekar fastställs i Pl 7601 A (fastställt 1980-10-28)� I ett tillägg till detaljplanen TDp 2002-11171-54 (laga kraft 2003- 07-16) upphävs förbudet mot vindsinredning och nya varsamhetsbestämmelser införs där ändringar i takmiljön endast får göras om det inte är olämpligt med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska och stadsmiljömässiga värde� Stadsplan Pl.1753 laga kraft 1936-11-20. Fastigheten Snö- klockan 4 markerad med streckad svart linje. Gårdsplanen får bebyggas under gården men ej överstiga stadens noll- plan med mer än 32,4meter. Källa: Stockholms stad 9 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURHISTORISK KLASSIFICERING Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt PBL har Stockholms stad antagit en klassificeringskarta med kulörmarkeringar för byggnader av olika kul- turhistoriskt värde� Klassificeringen som utförs av Stockholms stadsmuseum är ett kunskapsunderlag utan rättsligt bindande verkan� Fastighet marke- rad med grått går inte att hänföra till någon av de tre klasserna� Det finns även fastigheter som är skrafferade vilket betyder att de ännu inte är klas- sificerade, alternativt att fastigheten är obebyggd� Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden� För kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och mil- jöer är plan-och bygglagens förbud mot förvansk- ning samt de generella paragraferna om hänsyn, varsamhet och anpassat underhåll tillämpliga� Fastigheten är klassad som grön� Ingen motivering anges till klassificeringen� Den aktuella fastigheten Snöklockan 4 är grönklassad. Utsnitt ur klassificeringskartan. Planområdet inom svart streckad linje. Källa: Stockholms stadsmuseum De tre klasser som stadsmuseet använder sig av är: Följande används för att peka ut värden och karaktärer inom riksin- Blått- Fastighet med bebyggelse av synnerligen högt tresset Stockholms innerstad med Djurgården: kulturhistoriskt värde. Värdekärnor, riksintresse - Hela Stockholms innerstad med Djurgården är riksintresse för kulturmiljövården. På Grönt - Fastighet med högt kulturhistoriskt värde. kartan redovisas värdekärnor inom riksintresset. Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhis- torisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stadens front mot vattnet - Stadens front mot vatten- Gult - Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. rummet, karaktärsdrag inom riksintresset, Stockholms innerstad med Djurgården. 10 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VÄGLEDANDE DOKUMENT ÖVERSIKTSPLAN Stockholms stads översiktsplan Stockholm växer antogs 2018� Stockholms stad framhåller att bebyg- gelse som är kulturhistoriskt värdefull och har bety- delse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen� ARKITEKTUR I ÖVERSIKTSPLANEN KULTURMILJÖ I ÖVERSIKTSPLANEN I avsnittet Arkitektur och gestaltning anges Under rubriken Kulturmiljö i en växande stad redogör Stockholms stad för hur kulturmiljöer bland annat följande riktlinjer i ÖP: ska tas tillvara i utvecklingen av staden. Relevant i detta fall är bland annat: • Genom att bygga och planera framåt med • Stadsbyggandet ska ta sin utgångspunkt i kunskap om stadsdelarnas olika karaktär, utgångspunkt i Stockholms goda stadslivs- hur de samspelar med landskapets förutsättningar, deras olika stadsplanemönster och kvaliteter, kulturmiljöer och skönhetsvärden hustyper. ska stadens identitet stärkas och utvecklas. • Ett medvetet förhållningssätt till befintliga kvaliteter är därför en förutsättning vid tillägg • Stockholms karaktär skapas genom och omvandlingar. stadsdelarnas och byggnadernas unika prägel. När staden växer är det viktigt att • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och ta stöd i dessa kvaliteter vid tillägg och utvecklas. omvandlingar. Nya byggnader, till- och påbyggnader ska på ett medvetet sätt • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, beakta och utveckla stadsdelens särart, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en förhållandet till topografi, platsens utblickar gedigen analys. Vid mindre kompletteringar och ändringar ska hänsyn tas till samt kopplingar mot vattnet och de gröna omgivande stadsbyggnadskaraktär. Ett formulerat förhållningssätt behövs till befintlig rummen. bebyggelsens skala, placering, proportioner, byggnadsmaterial och färgsättning. • Fasader och tak bör genom sin utformning • Ändringar och renoveringar av enskilda byggnader ska utgå från kunskap om bidra till stadens liv. Arkitekturen i befintlig kulturmiljö. Ändringar ska göras medvetet så att karaktärsdrag tas tillvara Stockholm ska utformas med god propor- och utvecklas. Ett förhållningssätt som förstärker kulturvärdena kan innebära en tionering, medveten färgsättning och god anpassning till den befintliga karaktären eller ett mer samtida uttryck dagsljushantering. 11 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STOCKHOLMS BYGGNADSORDNING Stockholms byggnadsordning kan ses som Hela Vasastaden hänförs i byggnadsordningen ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som till stadsbyggnadskaraktären Stenstad. Det finns förtydligar planens delar om allmänna intressen: även en mer generell vägledning för stadens Kulturmiljö i en växande stad och Arkitektur och utveckling – Stadens ton – årstider, ljus, kulör gestaltning. och ljud som knyter an till Stockholms unicitet och särskilda karaktär. Byggnadsordningen beskriver hur staden har vuxit fram historiskt, stadslandskapets förutsätt- Följande vägledande punkter för Stenstad ningar och stadsdelarnas karaktärer. Den redovisas i byggnadsordningen: innehåller också vägledningar och processtöd för stadens fortsatta utveckling. Byggnadsordningen inleds med följande Vägledning - stenstad punkter: • Utveckla stenstaden med utgångspunkt ur det sena 1800-talets stadsplanestruktur; kvartersindelning, esplanadsystem och gatubredder • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i samt det äldre gatunätet på Södermalm och kvarvarande delar av relation till alla skalor, från detalj till staden som 1600-talets gatunät. Utforma nya byggnader som läggs till i befintlig helhet. struktur utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar. • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, • Motivera höga byggnader som läggs till och som bryter mot stenstadens spegla samtiden och planeras för framtida behov. och Citys enhetliga höjdskala ur stadsbildssynpunkt. Beakta relationen till andra höga byggnader och omgivande byggnadshöjder samt påverkan på offentliga rum. Beakta konsekvenserna för siktlinjer och • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om utblickar från stadens höjdpartier. den specifika platsen. • Ta tillvara, utveckla och aktivera stenstadens torg och parker för att möta • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas behovet av rekreation och mötesplatser. med stöd i kunskap om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas som idé. • Utforma ny bebyggelse så att stenstadens blandning av bostäder och verksamheter tas tillvara och utvecklas. Undvik omvandling av befintliga • Det byggda ska användas som verktyg för att lokaler i bottenvåningarna till bostäder. bidra till att lösa samhällets långsiktiga behov och tillföra staden hållbara kvaliteter med människan • Ta tillvara eller återskapa karaktärsskapande material, kulörer, som utgångspunkt. byggnadsdelar och detaljer i så stor utsträckning som möjligt vid ombyggnad och renovering. 12 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STOCKHOLMS ARKITEKTURPOLICY Med utgångspunkt i översiktsplanen utgör I kapitlet Identitet finns riktlinjer för hur Stockholms arkitekturpolicy tillsammans med arkitekturen ska bidra till att ”stärka, bekräfta Stockholms byggnadsordning och kommande och utveckla stadens karaktär och identitet” vägledningar en familj av dokument som bidrar med grund i byggnadsordningen. Här framförs med kunskap, strategier och arbetssätt till stöd bland annat vikten av att identifiera värdebärare, för stadens gestaltning. Andra dokument som utveckla Stockholms särart och att gestalta med kopplar till Arkitekturpolicyn är Vision 2040, en Stockholmsk prägel. Stockholms stads klimatmål, Agenda 2030, Gestaltad livsmiljö, Stockholms Framkomlig- Under kapitlet Byggstenar beskrivs de delar ningar och möjligheter. Verktyget är tänkt ska hetsstrategi och Stockholms Miljöprogram. som tillsammans bildar staden, från den stora finnas med i alla faser under ett byggprojekt skalan ner till byggnadens komposition och och hos alla inblandade. Verktygets grafiska Arkitekturpolicyn redogör för förhållningssätt detaljering. presentation utgörs av en genomkorsad cirkel inom arkitektur och samhällsutveckling samt ger rymmer de olika aspekterna tid, plats, form och konkreta metoder för ett kvalitativt byggande. I policyn finns Verktyg för stadens gestaltning funktion. Policyn omfattar planering av alla skalor, från som, genom att kombinera ett antal frågeställ- staden som helhet till utformning och gestaltning ningar med byggnadsordningen, ska inbringa Följande frågeställningar kan ställas inom av enskilda byggnader och detaljer. kunskap om projektets arkitektoniska förutsätt- verktygets respektive tema: SKALA - Stadens rum och TID - Hur förhåller sig projektet till PLATS - Vilken betydelse har FORM - Hur beskrivs projektets FUNKTION - Hur bidrar bebyggelse ska utvecklas i Stockholms historiska utveckling? Hur projektet i stadens siluett? Hur arkitektoniska idé i förhållande till projektet till att öka Stockholms relation till alla skalor, från formas projektet av vår samtid, regler, förhåller sig projektet till stadsland- helhetsupplevelsen av Stockholm stadskvaliteter med människan staden som helhet till detalj. ekonomi, miljö och arkitektoniska skapet och omgivande stadsbygg- och stadens karaktär? Hur beskrivs som utgångspunkt? Hur bidrar ideal? Hur kommer projektet åldras nadskaraktärer? Hur förhåller sig projektets arkitektoniska idé i funktionen till omgivande och fungera för framtida behov? projektet till omgivande bebyggelse förhållande till stadslandskapet och bebyggelse och stadsrum? och stadsrum? intilliggande stadsbyggnadskaraktärer? Hur utformas bebyggelsen och Hur genomförs den arkitektoniska idén stadsrummen i förhållande till i byggnadens alla delar i volymhan- dess funktioner och innehåll? tering, konstruktion, fasadkomposition, material, kulör och detaljer? 13 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MILJÖBALKEN (1998:808) Miljöbalken (MB) syftar till att främja en hälsosam och god miljö för både nuvarande och framtida Storstadsmiljö, som i planstruktur och generationer genom bestämmelser för hushållning bebyggelse återspeglar funktionen av mark och vatten och reglerar bland annat riksin- som landets huvudstad och politiska tressen för kulturmiljövården� och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet RIKSINTRESSE FÖR mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunika- KULTURMILJÖVÅRDEN tionsmässiga förutsättningar för handel Områden av riksintresse för kulturmiljövården är och försvar. Central plats för länets och sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse landets ekonomi, turism och kultur- och ur ett nationellt perspektiv och regleras i 3 kap 6 samhällsliv. De olika epokerna och § MB� Ett riksintresse för kulturmiljövården är en århundrandena som är väl represen- miljö eller ett landskap som särskilt väl återspeglar [AB 115] viktiga historiska skeenden och samhällsprocesser� terade i stadsplane- och byggnads- konsten, från medeltiden till 1900-talets Inom riksintresseområden väger de kulturhistoriska slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, värdena därför särskilt tungt vid beslut om ändrad industristad, residensstad, skolstad, mark eller vattenanvändning och den fysiska miljön universitets- och regementsstad, rekrea- i övrigt� Att tillvarata kulturmiljövårdens riksin- tionsmiljö). tressen handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets kulturhistoriska vär- den och potential ska vara fortsatt tongivande vid förändringar� STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅR- DEN [AB 115] Den aktuella fastigheten ligger inom område av Utbredning av riksintresset Stockholms riksintresse för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården, [AB 115] inom grå innerstad med Djurgården [AB 115]� Riksintressebe- linje. Angränsande riksintressen inom prickad skrivningen reviderades 2023-04-21� Riksantikva- röd linje. Källa: Boverket rieämbetets uppdaterade motivering av utpekandet lyder: 14 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Riksintresseområdets uttryck, olika miljöer och företeelser som tillsammans berättar om viktiga aspekter av stadens historia och skapar grunden för riksintresset, beskrivs i Riksantikvarieämbetets riksintressebeskrivning� Nedan följer uttryck av relevans för planområdet: Uttryck: Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till mil- lennieskiftet. Stockholm blir storstad Stadsbyggandet från mitten av 1800-talet fram till tiden runt sekelskiftet 1900. Områden byggda som nya stadsdelar på malmarna med esplanadsystem, genombrottsgator, platsbild- ningar och offentlig utsmyckning. Gatorna av olika bredd och karaktär och den täta enhetliga bebyggelsen i stenstaden med byggnader i sam- manhållen höjd. Nya typer av offentliga byggnader... De många nya kyrkorna, frikyrkorna och byggnader för olika samfund samt Stora synagogan. 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseut- veckling Det tidiga 1900-talet med fortsättningen på stenstaden, som Birkastan... 15 Förutsättningar 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HISTORIK MILJÖN Området kring Odenplan hörde under medeltiden till Rörstrands utmark� På Tillaei karta från 1733 finns Bongska ägor utmarkerade norr om Karlbergs allé som ledde till Karlbergs slott� Söder om allén låg bröderna Lampas och Bergstedts egendomar� Det var här på platsen för Lampas malmgårdar som den stora botaniska trädgården Bergielund anlades 1759 av Peter Jonas Bergius� I slutet av 1800-talet när mer plats behövdes för den växande befolkningen och bebyggelsen köptes tomterna av staden� Staden förvärvade även trädgården och flyttade den till Frescati under 1880-talet� Delar av trädgården förvandlades i slutet av 1800-talet till Vasaparken� Parkanläggningen var delvis en följd av gaturegle- ringen enligt 1860-talets s�k� Lindhagenplan som hade lett till att flera lekplatser på bakgårdar och ödetomter förvann� När området på 1880-talet bör- jade bebyggas med den täta stenstadsbebyggelsen blev behovet av ett större grönområde med plats för lek än större� Lekplatser i parkerna hade börjat anläggas i mitten av 1800-talet och Vasaparken hade vid tiden för anläggandet den största lekplat- sen i staden med stort gräsplan för lek och idrott� Petrus Tillaeus karta från 1733, platsen för Snöklockan 4 markerad i kartan. (Norr ligger till höger i kartan). 16 Historik 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vasastaden (dåvarande Norrmalm) var fortfarande i mitten av 1800-talet landsbygd och bebyggelsen var ur sociala och hygieniska förhållandena under- målig� Den stora inflyttningen till städerna under andra hälften av 1800-talet ledde till trångbodd- het och byggnadstakten för nya bostäder ökade� En önskan om bättre boendeförhållanden och den ökade byggnadsverksamheten skapade ett behov av bättre stadsplanering� Detta ledde år 1866 fram till ett förslag till gatureglering av Stockholms mal- Vinterbild från Bergianska mar, den så kallade Lindhagenplanen, med strikt trädgården mot öst längs Karl- fyrkantiga kvarter genomkorsade av bredare alléer� bergsvägen. Bröderna Bergius bostadshus skymtas bakom Förslaget blev inte godkänt i sin helhet och en träden ungefär där Vasa Real stadsplan för Norrmalm fastställdes först 1879� ligger idag. Konstnär Herman De flesta gatorna som idag ligger i rutnätsmönster Södersten, 1886. Källa: Stock- anlades mot slutet av 1800-talet och följer ändå holmskällan. i stort Lindhagenplanens kvartersindelning, även om vissa kvarter i slutändan blev något större� Karlbergsvägen och Norrtullsgatan blev kvar i sina ursprungliga sträckningar som de haft sedan 1600- talet� Dessa alléplanterade vägar passade väl in i Lindhagenplanens boulevard- och esplanadsystem där breda trädalléer skulle sammanbinda staden samtidigt som de tillförde grönska� Norrtullsgatan hade fått sin nuvarande bredd i början av 1800- talet då den försågs med trädplantering med almar� Karlbergsvägen, ansedd som den ståtligaste allén i Stockholm, hade redan tidigt kantats av lindar� År 1884 med de nya kvarteren och gatutsträckningarna. Sten- stadsbebyggelsen har börjat breda ut sig söder om Oden- gatan. Christinedal, växthusen från Bergianska, har ännu inte rivits. Källa: Stockholmskällan. 17 Historik 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utbyggnaden av kvarteren norr och öster om Vasa- Från att kvarteret börjar bebyggas 1898 dröjer det fyra separata hus� Byggnaderna med lökkupolfor- parken kom igång på allvar i början av 1900-talet mindre än 10 år tills hela kvarteret är färdigbyggt� made torn ger ett överdådigt intryck i en slottslik och de nya kvarter som anlades fick namn inspire- Första byggnaden uppfördes på Dalagatan 52 i nyrenässansarkitektur� Nedre våningarna innehöll rade av den Bergianska trädgården som funnits på kvarterets västra del och ritades av Carl Malm- butiker och restauranger och innergårdarna var platsen tidigare� Kvarter med namn som Jasminen, ström� Bebyggelsen fortsatte i kvarterets södra underbyggda för att maximera byggnadsytan i det Kamelian, Gullvivan och Snöklockan bebyggdes delar mot Odengatan där samtliga hus är ritade av tätbebyggda kvarteret� Att byggnadernas nedre med stora och höga hyreshus i väldiga kvarter� På arkitektbyrån Ullrich & Hallquisth och stod färdiga våningar var tänkta för affärsverksamhet syns än ett foto från 1890-talet kan man se det nyanlagda 1900� Kvarterets norra tomter var bebyggda 1902� idag i den breda puts- och stenlisten över sockelvå- kvarteret Snöklockan där den tidigare bebyggelsen Snöklockan 4 var undantaget, det blev den sista ningen som ursprungligen utnyttjats som skyltläge� i form av Christinedals växthus har rivits och kvar- byggnaden som kom att byggas i kvarteret och Odengatan var således mer av en affärsgata än teret helt saknar bebyggelse� som stod färdig 1909� Karlbergsvägen som var präglad av de gröna förgår- darna och trädallén� Bebyggelsen här ger ett betyd- Bebyggelsen mot Odengatan fick en sammanhållen ligt lättare intryck med sina ljusa jugendfasader� arkitektur och gestaltning även om den består av Christinedals växthus i nuvarande korsningen mellan Oscar Halldins foto över Odenplan taget från en Odengatan ca. 1920. Butiksfönstren skyddas av markiser och Dalagatan och Odengatan. Vy norrut mot Karlbergsvägen. varmluftsballong runt 1898. Kvarteret Snöklockan skyltningen ringlar runt huset på putslisten över sockelvå- Foto: Kasper Salin, källa: Digitala stadsmuseet. är markerat med pil. ningen. 18 Historik 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI GUSTAV VASA FÖRSAMLING Befolkningsmängden i Stockholm nästan fördubb- gare och 1901 började Gustav Vasa kyrka byggas församlingshus på tomten efter kyrkoherde H�E� lades från 1880 till 1900� Störst var befolkningsök- i kvarteret Syrenen, intill kvarteret Snöklockan� Till Hallbergs förslag och i enlighet med arkitektkon- ningen inom Adolf Fredriks församling, vilket ledde den nya kyrkan ville man även bygga ett försam- toret Hagstöm & Ekmans ritningar� Samma månad till att församlingen delades i tre år 1906 då Gustav lingshus och församlingen köpte därmed tomten inkom till staden en ansökan om att få uppföra ett Vasa församling uppstod tillsammans med Sankt Snöklockan 4 år 1905� På en kyrkostämma den 1 sexvånings församlings- och boningshus på tom- Matteus� Uppdelningen hade beslutats redan tidi- juni 1907 beslutade församlingen att uppföra ett ten� Reklam för vin och delikatessbutiker som fanns i kvarteret Gustav Vasa kyrka 1908 med kvarteret Snöklockan bakom. Foto A. Malmström, källa: Digitala Snöklockans slottslika byggnader vid Odengatan i början av stadsmuseet. 1900-talet. Källa: Digitala stadsmuseet. 19 Historik 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SNÖKLOCKAN 4 INNERGÅRDAR Ritningarna till det nya församlingshuset upprätta- De första gårdarna i kvarteret blev underbyggda des av arkitektkontoret Hagström & Ekman� Konto- och försedda med lanterniner som stod för ljus- ret var synnerligen tongivande vid tiden och ritade insläpp till våningen under� Av gårdarna på fast- något år senare även Adolf Fredriks församlings- igheterna mot Karlbergsvägen är det däremot hus� Huset i Snöklockan uppförs i sex våningar och endast Snöklockan 4 som har en underbyggd en källarvåning� Gården överbyggs för att få plats gård� Fastigheterna mot Karlbergsvägen var alla med en församlingssal och bibliotek under gårds- organiserade med förgårdsmark med planteringar planen� Två taklanterniner försåg dessa utrymmen mot gatan� Gårdarna däremot saknade i stort sett med dagsljus� På samma plan fanns även en tvätt- grönska, Snöklockan 11 undantaget, som hade stuga med tork- och strykrum och en arbetsstuga� en liten betongrundel på gården med gräs och Arbetsstugan var ämnad för barn i skolåldern och syren� De flesta gårdarna hade ett mindre uthus, skulle skydda dem från ett ”slarvigt och ansvarslöst oftast innehållande verkstad eller snickarrum men liv”� Hit kunde barnen komma för att få hjälp med annars var gårdarnas huvudsakliga syfte att förse läxor, äta mellanmål och sedan arbeta med snick- bostäderna med dagsljus och vädringsmöjligheter� eri, sömnad, träslöjd, skomakeri etc� Piskbalkonger var likaså placerade mot gårdarna� Gårdarna var således rena funktionsytor utan vety- I källaren placerades mat- och vedkällare, förråd delse för rekreation� och ångpannerum� Som en anpassning till markhöj- ningen i hörnet av Västmannagatan-Karlbergsvägen Gårdarnas mer funktionella syfte går även att se fortsatte arbetsstugans lokaler ned till källarplan i gårdsfasadernas tidstypiskt enklare och mer för att nå full takhöjd� avskalade utformning jämfört med gatufasadernas ornamenterade arkitektur� Kvarteret Snöklockans På övre bottenplan fanns ett samlingsrum samt gårdsfasader var slätputsade, de flesta i en ockra- rum för föreståndarinna, bostad för diakonissa gul kulör� samt ett kök för arbetsstugan� På första våningen fanns pastorsexpeditionen, rum för kyrkoherde och De flesta lanterninerna på innergårdarna hade direktör samt rum för fattigvård och skolråd� Bostä- från början valmat tak men de byggdes under derna var placerade på våningarna över med en 1900-talets mitt om med välvda tak eller med raka stor lägenhet med sex rum och kök och två stycken valv försedda med betongglas� jungfrukammare på vån 2 tr, två stycken lägenheter på vån 3 tr och 4 tr med fem respektive fyra rum och kök� På vindsvåningen fanns, förutom vindsför- Fasad mot Västmannagatan, 1907, ursprunglig rit- råd, även två lägenheter om 2 och 3 rum och kök� ning. Källa Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. 20 Historik 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TRAPPHUS Entré till församlingshusets lokaler låg på Västman- samtliga husets våningar med varandra från käl- nagatan, medan bostäderna nåddes från Karlbergs- larplan till vind� Från gårdstrapphusen hade man vägen, där huvudtrapphuset med hiss var beläget� närmast ingång till kök, serveringsrum och jung- De två gårdstrapphusen med mindre sidoentréer frukammare som var placerade i bägge ändar av mot Västmannagatan och Karlbergsgatan förband planen och oftast mot gården� Vy längs Karlbergsvägen västerut med kv. Snöklock- ans planteringar till vänster i bild. 1900-1908, källa: Digitala Stadsmuseet. 1 3 1. Snöklockan 5 med en stor lan- ternin, här övertäckt med presenning. Bild från Stads- museets inventering, 1975. 2. Snöklockan 6 med betongglas för ljusinsläpp för rummen under gården. Bild från Stadsmuseets inventering, 1974. 3. Snöklockan 7, med fyra stycken välvda lanterniner med betongglas, asfalterad gård. Bild från Stadsmu- seets inventering, 1974. 4. Snöklockan 10, den första bygg- naden i kvarteret med två mindre Karlsbergsvägen, innan Snöklockan 4 byggdes, (fotot lanterniner, asfalterad gård. Bild är sannolikt mellan 1902-1907) med planteringar 2 4 från Stadsmuseets inventering, framför husen. Källa: Digitala Stadsmuseet. 1974. 21 Historik 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRSAMLINGSHUS Församlingshus var ett relativt nytt fenomen då Snöklockan 4 byggdes� Sveriges sannolikt första församlingshus invigdes 1896 i Brynäs, Gävle, och skulle främst utnyttjas i kyrkans sociala arbete med bl�a� fattigvård� ”Det var en plats där människor skulle kunna möta kärlek och omsorg på olika sätt� Här erbjöds kontakt med diakonissor som var utbil- dade sjuksköterskor, här fanns ’modersmöten’ där fattiga fruar kunde träffas för samtal och undervis- ning och här fanns konfirmationsundervisning”, skriver Stjerndorff, i medlemsbladet Hembygd Gävle� Förutom fattig- och sjukvård organiserades ofta även arbetsstugor för barn för att underlätta för arbetande föräldrar� Bibliotek var vanligt liksom samlingslokaler för olika typer av möten� Förutom den utåtriktade verksamheten, sköttes ofta även kyrkans administrativa uppgifter från församlings- husen� Det var vanligt att prästen, ibland också dia- konissan, klockaren eller andra av kyrkan anställda personer kunde ha sin bostad här� Hörnet Karlbergsvägen Dalagatan, år 1936 med fullvuxna träd. Foto: M. Trysén, källa Digitala stadsmuseet. 22 Historik 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE Byggnaden är relativt välbevarad till sin exteriör kalksten medan de rikligt dekorerade konsolerna mot plåt har skett på det övriga taket framgår inte med tydlig jugendarkitektur med småspröjsade och kartuscherna under balkongerna är i sandsten� av ritningsunderlaget� Fönstren på bottenplan och fönster, burspråk och riklig dekor i smide och sten� Två burspråk på varsin fasad med balkonger med plan 1 är välvda, resterande fönster är smala och Snöklockan 4 har ljusa putsade fasader med en sirligt dekorerade smidesräcken, ett typiskt inslag rektangulära� Fönstren är småspröjsade, vissa sockelvåning i granit med påkostad stendekor i för jugendfasader, liksom det hängande hörntor- endast i de övre bågarna, snickerierna är målade Burgsvikssandsten och Yxhultskalksten� Under gör- net� Taket har en plåttäckning men har ursprungli- i mörkbrun kulör� Takkupornas fönster är enkel- delgesimsen har fasaderna spritputs medan övre gen varit belagt med tegel, hörntornet undantaget, luft� Ett av sockelvåningens välvda fönster har blivit delarna är slätputsade� Gördelgesimsen är likaså i som haft plåttäckning redan från början� När bytet ersatt med ett mindre runt fönster� Ursprunglig planritning på bottenvåningen med församlingsrummet med ett välvt Ombyggnation 1937, enligt ritningar av Robert Berghagen. avslut. Till vänster ligger biblioteket. Båda rummen har dagsljusinsläpp från taklan- Entréhallen görs helt om och sidoportarna mot Västmannagatan terniner på innergården. muras igen. Församlingssalen förlängs och förses med ett altar- podium med en altarmålning av Gunnar Torhamn. Taklanterni- nerna byggs om och förses med betongglas. 23 Nuläge 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI De största ändringarna i byggnaden har skett inte- görs om till en vestibul� Sidoentréerna mot Väst- lingssalen, görs lägre och förses med glasbetong� riört� 1936-37 sker en större ombyggnad av käl- mannagatan som flankerar huvudentrén muras Samlingsrummet på övre bottenplan delas av och lar- och bottenplanen, där församlingssalen byggs igen� Serveringsrummet som funnits i anslutning slås ihop med diakonissans bostad för att få till en ut och tar stora delar av Västmannagatans entré i till församlingssalen görs om till ett ”tekök”, och maskinistbostad� Övre entréhallen slås ihop med anspråk� Entrén förlorar därmed sin välvda form� trappan upp till det tidigare köket ovanför försvin- andra hälften av samlingsrummet för att forma ett Rummet förses med ett podium och en altarmål- ner� Ombyggnaden påverkar också innergården där ”rum för samkväm”� ning av Gunnar Torhamn� Entrén byggs helt om, lanterninerna rivs och den mindre ersätts med glas- de mindre sidotrapporna förvinner och utrymmet betong och den större av dem, den ovanför försam- Ursprunglig planlösning på övre bottenvåning. Ändringar i planlösningen för samlingssalen och Taklanterninernas urprungliga höjd markerad i rit- bostaden 1937. ningen från 1937 där lanterninerna byggs om. 24 Nuläge 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÄNDRINGAR I URVAL År 1945 genomförs en fasadrenovering, då kalk- • 1924-25 Inreds vindsvåning stensdekoren bitvis är i dåligt skick liksom träpane- • 1934 Nyinredning pastorsarkiv 1tr ändring av len i hörntornet� Troligen avfärgas även fasaderna� väggar i arkivutrymmen� Det finns dock ingen dokumentation om de genom- förda fasadarbetena och det är svårt att med säker- • 1936-37 Församlingssalen byggs ut, vilket het fastställa ifall det var rena underhållsåtgärder ändrar nedre bottenvåningens plan helt� eller om man även ändrade färgsättning i exteriör- De två sidoentréerna mot Västmannagatan erna� 2001 utförs nästa dokumenterade fasadreno- muras igen� Lanterninerna på innergården vering där kulörerna justeras från gulbrun puts till rivs och ersätts med glasbetong� ljusare gul och fönstersnickerier ändrar kulör från • 1945 Ombyggnad skorsten, fasadrenovering olivgröna till mörkbruna� Burspråket ändrar kulör från grönt med vita detaljer till dagens rödbruna • 1961 Ändringar på plan 1tr, i med ljusgula detaljer� Sandstensdetaljer frigörs pastorsexpedition från färg� • 1969 2 st lägenheter på plan 3 byggs om till 2004 rustas källarlokaler upp för att hysa försko- 3 st mindre leverksamhet för 30 barn� Utvändigt ändras endast • 1974 Ändring i lägenhet på plan 2 sockelvåningens fönster där de nedre partierna som varit täckta med plåtar byts till härdat lamine- • 1981 Ändringar i pentry och soprum rat glas för att förbättra ljusinsläppet till lokalerna� • 1997 Stambyte Idag används förskolelokalerna av en särskola, • 2001 Fasadrenovering, ändring av medan resterande utrymmen i bottenvåningarna färgsättning från gulbrun fasad och olivgröna utnyttjas som församlingslokaler� På plan 1 finns snickerier till ljusgul och mörkbruna idag kontor för Kyrkans Fastighetssamverkan� De snickerier övriga planen rymmer fortsatt lägenheter� • 2004 Ombyggnad av entrén mot Fasaden mot Västmannagatan. Västmannagatan med ny hiss, byte av fönsterglas mot skyddsglas på nb: plan -1 ombyggs till förskola för max 30 barn (med fönster i sockelvåningen) har även tidigare använts till barnverksamhet men också till teater • 2004 Plan 5 ändring i rumsfördelning 25 Nuläge 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KVARTERET SNÖKLOCKAN 1.Karlbergsvägen österut med Gustav Vasa kyrkans torn 2. Snöklockan 4 med Gustav Vasa kyrka. 3. Fasaden mot Karlbergsvägen och Västmannagatan söderut. bakom kvarteret. Enhetlig jugendarkitektur med ljusa fasa- der och sammanhängande takhöjd. De tidigare gröna för- gårdarna har fått ge plats till den breddade vägen. 4. Hörnet Odengatan Västmannagatan med Ullrich & Hall- 5. Hörnet Dalagatan - Odengatan med restaurang Tennsto- quists nyrennässanshus med torn och tinnar. pet i hörnet. 26 Nuläge 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 27 Nuläge Snöklockan i förgrunden, fotot är taget troligen 1928, då tegeltaket är fortsatt kvar. Gåårdsflyglarna i kvarteret är både fullhöga och lägre än gathusens. Foto: G. Heurlin, källa: Digitala Stadsmuseet. 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1� 3� 4� 5� 2� 1. Utsikt mot innergården från gårdstrapphuset mot Västmannagatan. En mur separerar gårdarna Snöklockan 4 och 3. 2. Brandmuren mot Snöklockan 5 mitt fram, gårdstrapphuset mot Västmannagatan till vänster och gårdsflygeln för Snöklockan 3 till höger i bild. 3. De ombyggda lanterninerna, den mindre i betongglas i förgrunden, den större mitt i bild. Lanterni- nen är idag helt igenbyggd och ger inget dagsljus till församlingssalen under. 4. Innergården med piskbalkonger och brandmuren mot Snöklockan 5 till höger i bild. 5. Utsikt mot innergården från gårdstrapphuset mot Karlbergsvägen. 28 Nuläge 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gårdstrapphuset mot Västmannagatan. Huvudtrapphuset med hissgaller i smide Samlingssal 1 trappa upp i hörnet av byggnaden. och småspröjsade fönster i råglas. Korridoren till gårdstrapphuset Huvudentrén mot Västmannagatan, präglad av 1930-talets Vestibulen som tillkom 1936 och hissen från den senaste från Västmannagatan. ändringar. ombyggnationen. 29 Nuläge 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Församlingssal sedd österut, mot entrén. Stavparkett från Församlingssal sedd mot podiet, altarmålning bakom den Tavla av Gunnar Torhamn från 1937. Olja på duk. Mål- 1930-talet, i övrigt sentida ytskikt. blåa gardinen. ningen fortsätter upp i taket. Den lilla absidformade fördjupningen är ursprunglig men har blivit Lilla salen, det f.d. biblioteket har fortsatt ljusinsläpp via betong- Lanterninen som blev ombyggd 1936 målad flera gånger under årens lopp. Ursprunglig funktion har inte glastaket. Inbyggda skåpet mot bakre väggen kan vara ursprunglig. och försågs med betongglas. gått att reda ut. 30 Nuläge 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bortfall av färg. Gunnar Torhamn (1894-1965) var en svensk målare salen är målad på duk som fästs på väggen och och skulptör� Han studerade vid Kungliga konst- löper upp till podiets tak� Motivet är troligen Jesu högskolan för bl�a� Olle Hjotzberg under åren bergspredikan och är målad i Torhamns säregna Målningen fortsätter upp till taket ovan podiet. 1918-21� Torhamn blev främst känd för sitt monu- stil� Målningen har något nedsmutsad yta och har mentalmåleri och var flitigt anlitad under 1930-50- små ändringar i kulörerna som gör att vissa partier talen i flera kyrkliga sammanhang� Han har bland fått något grönaktig ton� Färgskiktet har släppt annat gjort målningar i Maria Magdalena kyrkas på några ställen med färgbortfall och det finns en gravkapell, Högalidskyrkans triumfkrucifix och dop- del skruvhål efter tidigare installationer, liksom en kapell, Blidö kyrkans altartavla samt glasmålningar gardinskena som skruvats på målningen� I det stora för att nämna några� Målningen i församlings- hela är dock måleriet välbevarat� 31 Nuläge 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURVÄRDEN Kvarteret och omgivningen slottslik nyrenässans mot Odengatan och de lättare nier� Även om kontorets byggnader har mycket jugendfasaderna mot Karlbergsvägen� Även gårds- gemensamt uppvisar beståndet en stor variation� Bebyggelsen i kvarteret Snöklockan är karakte- miljöerna är välbevarade utan några genomgri- Produktionen var även stor i landsortsstäderna och ristisk för stenstadsexpansionen där kvarteren är pande förändringar� kontoret måste räknas som ett av 1900-talets mer organiserade i ett rutnätsmönster med storstads- betydande� mässig bebyggelse kring slutna innergårdar� Gus- tav Vasa kyrka som uppfördes nästan samtidigt Snöklockan 4 Hagström & Ekmans byggnader har ofta karaktären med kvarteret Snöklockan vittnar också om befolk- Byggnaden är en viktig del av det välbevarade av extra allt med mycket hög kvalitet som gjort att ningsökningen och utvidgningen av staden som sekelskifteskvarteret och ligger i ett mycket expo- byggnaderna ofta är synnerligen välbevarade och resulterade i nya församlingar� Bebyggelsen i kvar- nerat läge� Placeringen i hörnet bidrar starkt till den fortfarande i imponerande gott skick� Så är fallet teret är sammanhållen från en tioårsperiod med en pampiga inramningen till den imposanta nybarock- även här även om takets täckning ändrats till plåt arkitektonisk spännvidd från nordeuropeisk renäs- kyrkan� istället för tegel samt fått en del tekniska tillägg� sans till jugend och jugendbarock� Gatufasaderna Igenmurandet av de två sidoportarna till entrén på byggnaderna är minutiöst genomarbetade med Snöklockan 4 bidrar till stilvariationen inom kvar- mot Västmannagatan har påverkat kulturvärden intrikat stendekor, torn och burspråk, ett resultat teret med inslag av svensk 1700-talsbarock med negativt, då både utformning och läsbarhet kring av fler namnkunniga arkitekter som varit involve- genomarbetade kartuscher i gotländskt sandsten ursprunglog funktion påverkats� rade i skapandet av bebyggelsen� och även rokokoinslag med mansardtak och fasad- indelning och intrikata smidesinslag, något som är Som församlinghus bedöms byggnaden ha höga Att platsen varit ett kommunikationsnav under ovanligt i den stockholmska stilarkitekturen� samhällshistoriska värden som del i en remarkabel längre tid är läsbart i äldre strukturer som Karl- satsning som de stockholmska församlingarna bergsvägen och Norrtullsgatan� Även placeringen Byggnaden har en imponerande men ändå lätt gjorde under 1900-talets första årtionden för att av Bergianska trädgården vittnar om platsens stra- grundton och ger ett slankt och finlemmat intryck utveckla kyrkans utåtriktade verksamhet och soci- tegiska läge, vilket kvarteret har än idag med sikt- genom smala fönsteröppningar och ett dubbelt ala arbete� Församlingshusen var ofta storslagna linjer från betydelsefulla platser som Vasaparken sockelmotiv� Burspråken och balkongerna är starkt och påkostade stenstadshus i närheten av kyrkorna och Odenplan� typiska för 1900-talets första decennium� som byggdes specifikt för sitt ändamål� I försam- Typiskt för stenstadsbebyggelsen är även den täta Byggnaden har höga arkitekturhistoriska värden lingshusen skulle utrymmen för både administrativ strukturen och höga exploateringsgraden som spe- som ett unikt verk av det framgångsrika arkitekt- som social verksamhet rymmas så som pastorsex- ciellt märks i kvarterens inre� Grönskan är förpas- kontoret Hagström & Ekman� Kontoret har inte pedition, församlingssal, arbetsstuga eller barn- sad till gatorna medan gårdarna präglas av höga samma ikoniska status som de allra mest namn- krubba men också bostad för kyrkoherde och andra gårdsflyglar där utnyttjanderätten har maximerats kunniga arkitekterna från 1900-talets första del anställda i församlingarna� med de underbyggda gårdarna� såsom Ferdinand Boberg, IG Clason eller Gustaf Likt i flertalet andra församlingshus har försam- Wickman men idag kan man ändå se att de haft lingslokalerna moderniserats vid flera tillfällen� Kvarterets bebyggelse är välbevarad där samtliga en mycket stor betydelse för Stockholms stenstad 1937 års omgestaltning påverkade exteriören och ursprungliga byggnader står kvar� Gatufasaderna och svarat för många av de allra mest imponerande utplånade det mesta av den första församlingslo- är välbevarade med den samgestaltade fasaden i byggnaderna från 1900-talets två första decen- 32 Kulturvärden 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kalens karaktär� 1937 års församlingssal och tillhö- • Balkongräcken i dekorativt smide • Slätputsade gårdsfasader rande lokaler uppvisar inte längre någon helhetsge- staltning och kulturvärdena bedöms här ha minskat • Burspråk och hörntorn • Piskbalkonger då den historiska läsbarheten har försvårats� Ombyggnaden påverkade även gården genom att • Det brutna taket • Gårdstrapphus den stora lanterninen byggdes om och den mindre ersattes med glasbetong� Den stora lanterninen • De tidstypiska småspröjsade • Gårdsmiljöns enkla, hårdgjorda har senare helt täckts med plåt på grund av fukt- fönstren karaktär problematik, och fungerar därmed inte längre för sitt ursprungliga syfte; att förse församlingslokalen med dagsljus� • Entrémotiv till församlingslokaler • Förekomsten av lanterniner (trots ombyggnader) Pastorsexpedition och lägenheterna har genomgått • Planlösningen i bostadsvåningar där ombyggnader och delningar men uppvisar ännu • Inskriptionstavlor uppdelningen mellan representativa delvis storslagna rum med påkostade snickeriin- rum mot gatan och rum för redningar och stuckatur� Att byggnaden fortsatt Interiör hushållssysslor mot gården har används för kyrkans verksamhet ger även ett konti- bevarats. nuitetsvärde� • Huvudtrapphuset Kategori C – Inslag av visst kulturhistoriskt • Altartavla av Gunnar Torhamn värde Exteriör Värdebärande karaktärsdrag • Träport till församlingslokaler Kategori B - För kulturvärdet viktiga företeelser Kategori A - För kulturvärdets bibehållande och komponenter väsentliga företeelser eller komponenter • Runt fönster invid entrén Exteriör Västmannagatan Exteriör • Skalan och anpassningen till • Takets nuvarande utformning • De ljusa putsfasaderna med slät- arkitekturen i kvarteret och spritputs • Innergårdens nuvarande utformning • Ursprungliga portar av ek • Riklig högklassig stendekor Interiör • Dagsljuslösning för lokaler i • Våningsindelning med källaren med nedsänkta fönster • 1930-talsinredning i kalksstensgesimser och och räcken. församlingslokaler (Kalkstensgolv, sockelvåning i granit släta dörrar i ädelträ, parkettgolv, tekök) 33 Kulturvärden 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSBESKRIVNING Innehåll i Konsekvensbeskrivning I konsekvensbeskrivningen bedöms vilken grad aktuella förslag påverkar kulturhistoriska värden� Bedömningsskala Konsekvensbedömningen utgörs av tre delar: Förslaget, där detsamma presenteras och föränd- De kulturhistoriska bedömningarna som redovisas i denna analys bygger på nedanstående skala för konsekvenser: ringar förklaras med hjälp av ritningar, bilder och Stora negativa konsekvenser - kan uppstå när höga kulturvärden påverkas� Skyddad eller skyddsvärd bebyggelse 3D-modeller� Därefter kommer avsnittet Konse- och miljöer berörs� Påverkan innebär att läsbarheten av bebyggelsens ursprungliga utformning eller utveckling över kvenser där förändringarna analyseras mot dagens tid försvåras kraftigt eller upphör helt� Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelsebärande företeelser utformning, funktion och kulturvärden� Avslut- bryts eller går förlorade� Kulturmiljö som fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas� ningsvis görs en Samlad bedömning som samman- fattar analysens resultat� Denna återkopplar till en Medelstora negativa konsekvenser - uppstår när viktiga kulturmiljövärden påverkas i mindre grad än ovan� Läs- bedömningsskala som anger stora, medelstora eller barheten av bebyggelsens ursprungliga utformning eller utveckling över tid försvåras� Historiska samband, struktu- små konsekvenser, samt inga eller positiva konse- rer, funktioner och betydelsebärande företeelser går delvis förlorade eller försvagas� Strukturer och samband som kvenser� försvagas och blir mindre tydliga� Påverkan kan även innebära att enstaka kulturhistoriskt värdefulla objekt; välbeva- rade, unika eller på annat sätt särskilt värdefulla blir svårtolkade, fragmenterade eller går förlorade� Underlag Små negativa konsekvenser - uppstår när kulturmiljövärden påverkas i mindre grad� Påverkan innebär att läsbar- Som underlag för denna konsekvensbeskriver lig- heten av bebyggelsens ursprungliga utformning eller utveckling över tid fortfarande är möjlig� Historiska samband, ger olika ritningar och förslag från FWW Arkitekt- strukturer, funktioner och betydel sebärande företeelser försvagas eller påverkas men kan även i framtiden uppfat- kontor AB, Kvarteret Konstruktörer AB och Outer tas� Enstaka kulturmiljöobjekt av mindre betydelse påverkas eller tas bort� De enstaka objekten är inte betydelsebä- Space arkitekter AB: rande för kulturmiljöns/byggnadens helhet eller unika eller sällsynta av sin typ� • SNÖKLOCKAN - analys i plan� Outer Space arkitek- Inga konsekvenser - varken negativa eller positiva, förväntas på befintliga kulturmiljövärden� ter AB (2025�06-19)� Positiva konsekvenser - uppstår när projektet bidrar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljöns samband och • Kv Snöklockan 4 - detaljplan för nytt gårdshus� strukturer� Arkitektunderlag till samråd� Stockholms stad (2025-08-26)� • Konstruktionsritning K-20�2-202� Kvarteret Kon- struktörer AB ( 2025-05-16)� • Snöcklockan 4 Dagsljusutredning, Fidjeland Wol- gers Wiklander Arkitektkontor AB� 2025-05-09� 34 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRSLAGET Kvarteret Snöklockan 4 planeras att förses med ett gårdshus, placerat mot den avgränsande brandmu- ren mot grannfastigheten Snöklockan 5� Gårdshu- set ansluts via Trapphus A som är en tidigare köks- trappuppgång och ett av tre befintliga trapphus� FÖRESLAGEN GESTALTNING Den underbyggda innergårdens tak förses med en social yta med planteringar och sittplatser� Nya Det sju våningar höga gårdshuset förses taklanterniner öppnas upp till den stora salen� med slätputsad fasad i gul kulör likt de I detta avsnitt redovisas förslaget genom olika befintliga byggnaderna� Mittpostfönster är underrubriker� Under dessa redogörs för olika placerade symmetriskt över hela framsidan� befintliga delar som påverkas av de föreslagna Gavlarna är solida murar utan ljusinsläpp� åtgärderna: Gårdshuset är högre än brandmuren mot grannfastigheten� Det nya hisschaktets topp • Trapphus A går strax under i nivå med befintligt taknock på trapphuset� Gårdshusets tak har två fall • Församlingssalar med olika lutningar� Det nedre fallet har fyra • Innergården mindre takkupor med franska balkonger� • Befintliga lägenheter med spröjsade tvåluftsfönster� Det övre fallet är försett med fyra takfönster, enlufts, ståendes i par� Urklipp ur 3D-modell: Förslag på gårdshus, FWW Arkitektkontor AB. 35 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TRAPPHUS A Gårdshuset angörs från befintlig port vid Västman- nagatan genom den på bilden intill gulmarkerade passagen på entrévåningen som ansluter till Trapp- hus A� En hiss tillkommer bortom denna som för- länger denna del inåt mot den lilla salen� Genom anslutningen till hisschaktet byggs trapphuset och dess rundade exteriör in och ersätts av en rät vägg� Längs trapphusets västra del, idag försett med rundbågade fönster, planeras ny håltagning för dörrar� Dörrarna leder till en liten hall där his- Utsnitt av planlösning, entréplan (våning 0). Det gulmarkerade området visar entrén från Västmannagatan, sen ansluter och vidare till de nya lägenheterna� trapphus A och det tillbyggda hisschaktet. Varje våning förses med en lägenhet var, förutom den sjätte våningen hör i hop med vindsvåningen (våning 7)� Våningshöjderna överensstämmer ej mellan det befintliga trapphuset och de nya lägen- heterna vilket innebär att trappspindeln kommer att bytas ut� Trapphusets köksingångar till de befintliga lägen- heterna försvinner på våning 1 (plan 11), 2 och 3� Befintliga fönsteröppningar muras igen� Köksin- gången på våning 4 tr är sedan tidigare igensatt och badrum har byggts i detta läge� Däremot har dörren ute i trapphuset sparats� På våning 5 saknas köksingången helt� Utsnitt av planlösning för våning 2. Här syns hur köksingången från trapphuset till den befintliga lägenhe- ten byggs för. Även visas hisschaktets fasad vars hörn skivas av. 36 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRSAMLINGSSALAR Tillägget av gårdsbyggnaden förutsätter komplet- tering av bärande element under den nya volymen� Bjälklaget över församlingssalarna, gårdsbjälklaget, ersätts� En ny konsolbalk placeras under gårdshu- set, i anslutning till församlingslokalens lilla sal� Den vertikala bärningen kompletteras med nya pelare� Tillägget av gårdshuset innebär att den lilla salens betongglastäckta taklanternin rivs� Även den större igensatta lanterninen över församlingssalen rivs och ersätts av fyra lanterniner i ny utformning� Förslagets lanterniner synliggörs med tänkbar placering i anslut- ning till församlingslokalen. Vy från söder. Utsnitt ur planritning, entréplan (våning 0). Taklanterninernas Gårdshuset och församlingslokalen med lanternin. Vy från väst. Takhöjder och placerign synliggörs. takvinklar redogörs i underlaget. 37 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNERGÅRD Förslaget innebär att nya lanterniner ersätter den befintliga� Lanterninerna är integrerade i plante- ringar med rundade former� Planteringarna är upphöjda och har varsin integre- rad sittbänk som följer planteringarnas böljande former� Upphöjningarna och de böljande formerna syftar till att skapa rumsligheter på innergården� Tillsammans med marktäckande gröna växter upp- nås ett frodigt och yvigt uttryck med höjdvariatio- ner genom inslag av träd, som sydbok och japansk lönn, buskar av fjärilsazalea och solitärer som ryn- kolvon� Växtligheten förser en kulörpalett i grönt, gult, vitt och rosa� Ett stråk skapas mellan trapphus C och A� En social yta mellan Trapphus B och C förses med bord och stolar samt två planteringskärl� Framför det nya gårdshuset planeras en privat uteplats� Muren mellan innergården och grannfastighetens innergård rivs och ersätts av ett räcke� Förslagets skiss på innergården. Nederst i bilden i svart linje är den nya byggnaden med hiss som ansluter till Trapphus A. 38 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PÅVERKAN PÅ BEFINTLIGA BOSTÄDER Från att en slät brandvägg har varit del av utsikten vid innergården för flera av bostäderna, ersätter det nya gårdshuset denna och husfasaderna hamnar tätare mot varandra� Dagsljusutredningen som genomförts inom planar- betet visar att vissa befintliga lägenheter påverkas av det nya gårdshuset men att inga rum kommer att ha en dagsljussituation som inte med god mar- ginal motsvarar Boverkets nybyggnadskrav� 3D-modell av förslaget, gårdshusets exteriör synliggörs. 39 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER - ANALYS TRAPPHUS A Förslaget innebär stora förändringar för Trapp- hus A, det som historiskt sett haft funktion som kökstrapphus och passage till innergården� Genom förslaget tappar flera befintliga lägenheter koppling till sitt kökstrapphus� Befintliga ytskikt och tidsla- ger avlägsnas delvis och hamnar under nya ytskikt� Befintliga fönster rivs� Konsekvensen av förslaget blir att ett trapphus i kvarteret ”offras” ifråga om sin tidigare funktion, får en ny roll och förändras arkitektoniskt� Trapp- huset är enkelt till sin utformning, något som är tidstypiskt och kännetecknande även för stensta- dens mer praktfulla bostadshus� Det vittnar om tidens bostadsskick och sociala hierarkier - något Trapphuset med trappspindel, handledare och fönster som som har förändrats och ser annorlunda ut idag� I kommer att rivas. dagens användning av byggnaden är trapphuset till största delen en rest från något som inte används längre och det har ett begränsat bruksvärde� Trapp- huset är en del av byggnadens icke-publika delar� Köksingångarnas förändrade funktion kan avläsas i planritningar genom förekomsten av redan igen- Förändringen innebär att läsbarheten av historiska satta ingångar på två plan� Badrum har tillkommit sociala strukturer begränsas� Eftersom det finns i dessa lägen� Företeelsen har redan satt sin prägel ytterligare ett kökstrapphus inom byggnaden på trapphuset� Att resterande köksingångar byggs bedöms konsekvenserna avseende läsbarhet av tidi- igen innebär att avläsbarheten försvinner helt� På gare funktion och utfomning bli små� en våning sitter ursprunglig dörr fortfarande på sin plats trots förlorad funktion� Medvetna lösningar Samtidigt fortsätter det vara bland identifierade för att sätta igen dörrar och markera f�d� fönster- kulturvärden bedöms trapphuset att ingå i kategori lägen kan i viss mån behålla en historisk läsbarhet B: För kulturvärdet viktiga företeelser och kompo- i trapphusets� Sådana lösningar bör studeras och nenter� Åtgärderna inom och kring trapphuset kan i prövas lämpligen i kommande bygglovsprocess� sig bedömas som förvanskande� Med hänsyn till att det finns ytterligare ett trapphus som inte påverkas Trapphus A idag, sektionsrit- av planförslaget bedöms konsekvenserna av att ning. ”Plan” ska ersättas med detta icke-publika utrymme förändras långtgående ”våning”. Hotell O. Restaurang- ge upphov till små till medelstora negativa konse- pojektering Rolf Löfvenberg AB, kvenser� Till denna bedömning bidrar att Trapphus 2005. A blir en mindre synlig del av gårdsfasaderna� 40 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Relationshandling upprättad 2005 av Hotell O. Restaurangprojektering Rolf Löfvenberg AB, 2005. Denna redovisar den nuvarande planlösningen. Förslagets planlösning, entréplan. Det gulmarkerade partiet till vänster redogör för entrén till gårdshuset från Väst- mannagatan. Det grönmarkerade området redovisar entré med församlingssal. motsvarar den befintiga mindre entrén till gårdshuset. Uppåt höger visas ett till gulmarkerat parti, varav entrén här leder till en lokal och avfallsrum, sedan vidare in till församlingssalen. Ritning: FWW Arkitektkontor AB. 41 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRSAMLINGSSALARNA Genom förslaget påverkas församlingslokalerna i I bygglovsprövningen bör exakt placering av lan- bottenvåningen� Lanterninerna hamnar i fokus, vilka terniner och åtgärder i gårdsbjälklaget studeras på i kulturvärdesbeskrivningen ingår i kategori B: för detaljnivå med hänsyn till Gunnar Torhamns mål- kulturvärdet viktiga företeelser och komponenter� ning� Lilla Salen påverkas främst via anpassningar i andra delar av fastigheten� Tillägget av hisschaktet för- länger entréhallen och därmed minskas salens längd� Den med glasbetong försedda taklanterninen rivs inför att salen byggs över med nya lägenheter� Riv- ningen medför negativa konsekvenser för befintliga kulturvärden� Hit hör förlusten av ursprunglig funk- tion med dagsljusförsörjning ovanifrån och att en del av tidslagret från det sena 1930-talet med ett för tiden utmärkande material, glasbetong (glasblock), avlägsnas� Sedan länge har den befintliga lanterninen i den stora församlingssalen varit täckt på grund av fukt- problematik� Tillägget av de nya lanterninerna i stora salen återskapar därmed ett tidigare förlorat element och bedöms ge positiva konsekvenser arkitektoniskt, funktionsmässigt och kulturvärdemässigt� Rivningen av den befintliga lanterninen bedöms ge små nega- tiva konsekvenser eftersom den är uttjänt och i befintligt skick inte har några betydande upplevelse- Taklanterninernas placering och utformning 1907 värden� De nya taklanterninerna får en storlek, form och placering som skiljer sig från de befintliga och de ursprungliga� Placeringen innebär också en eventuell påverkan på det interiöra altarmåleriet vid podiet då Taklanterninerna idag. Till vänster den inbyggda målningen fortsätter upp i taket� Detta kan potenti- ellt komma att medföra stora negativa konsekvenser lanterninen. Till höger lanterninen i glasbetong som ger för befintliga kulturvärden, då måleriet ingår i kate- dagsljus till lilla salen. gori A: För kulturvärdets bibehållande väsentliga företeelser eller komponenter� 42 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PÅVERKAN PÅ BEFINTLIGA INNERGÅRD FASTIGHETER Förslaget innebär en markant förändring av inn- Från att en slät brandvägg har varit utsikten vid Arkitektoniskt samspelar tillägget med befintlig ergården, både funktionsmässigt och sett till innergården för flera av bostäderna, tillkommer ett arkitektur med avläsbarhet som tillägg� Att till- utformningen� Sociala och rekreatiba funktioner gårdshus tillsammans med ett grönskande gårds- byggnaden förses med samma gula, putsade, fasad introduceras i samband med att platsen blir en rum� Ljusförhållanderna förändras något, men i samspelar med den befintliga karaktären� Förslaget grönskande yta att vistas på; En stark kontrast till enlighet med Boverkets byggregler gällande Ljus- bedöms från denna synpunkt inte innebära några dagens anspåkslösa karaktär där gården främst är förhållanden� betydande negativa konsekvenser� Det blir en att betrakta som en takyta� Gårdens hårdgjorda, förändring av det sällsynt välbevarade sekelskif- Gårdsrum har historiskt sett varit mer oreglerade enkla, karaktär ingår i Kategori B: För kulturvärdet teskvarterets inre men denna förändring följer det arkitektoniskt än gatumiljöer� Ett tillägg av detta viktiga företeelser och komponenter� Innergårdens befintliga stadsbyggnadsmönstret och byggnads- slag bedöms inte vara främmande� Befintliga gårds- nuvarande utformning ingår i kategori C: Inslag av skicket� flyglar inom kvarteret är av olika höjd och karaktär� visst kulturhistoriskt värde� Ett samtida tidslager blir framträdande i gårdsmil- jön� Dagens behov och ideal, som gröna livsmiljöer, redovisas tydligt och gör att gården får en prägel som helt skiljer sig från den befintliga� Innergården får en stark koppling till gårdshuset och tillsam- mans bildar de ett lätt läst tillägg� Förslaget skapar ett logiskt sammanhang i gårdsmiljön och visar på en omvärdering av stenstadskvarterens innandö- men som intressanta livsmiljöer� Innergårdens planerade planteringsytor samspelar med de befintliga trapphusens böljande former, skapar rumsligheter där fasadernas olika vinklar blir viktiga komponenter� Foto från Gustav Sett till konsekvenser bedöms dessa bli medelstora Vasa kyrkas torn negativa och positiva� Genom den totala förnyelsen 1928. I både kvar- av gårdsmiljön påverkas läsbarheten av den delvis teret Snöklockan till bibehållna karaktären från tidigt 1900-tal i hög vänster och Gullvivan utsträckning� till höger ses gårds- flyglar och gårdshus Positiva effekter uppstår då de nya formerna sam- i olika höjder. Foto spelar med de befintliga och understryker karaktä- Gustav Heurlin. ristiska inslag i den befintliga arkitekturen� 43 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMLAD BEDÖMNING Förslaget att uppföra ett nytt gårdshus med lägen- Lilla salen påverkas också avsevärt då dagsljusin- fasader� Detta tas upp i nybyggnaden som gestaltas heter medför ett antal anpassningar och föränd- släppet ovanifrån avlägsnas� Lilla salens kulturvär- med liknande fasadyta och kulör� En avläsbarhet ringar av den befintliga bebyggelsen inom fastighe- den är i nuvarande tappning emellertid begränsade� Genom skillnader i detaljer som fönster och takfall ten� Irreversibla åtgärder påverkar ett av trapphu- blir det tydligt att byggnaden är fråga om ett tillägg Innergården förändras markant och efter jämfö- sen, församlingslokalerna och gårdsrummet� 120 år efter att den ursprungliga bebyggelsen kom relsevis kontrasterande ideal gentemot de som till� För kökstrappuppgången Trapphus A innebär för- styrt ursprunglig och befintlig utformning� Från slaget stora förändringar både interiört och exteri- den hårdgjorda karaktären går den till att bli en Sammanfattningsvis bedöms förslaget vara anpas- ört� Ursprungliga delar avläsgsnas helt eller delvis grönskande yta för umgänge� I sin utformning sat till kulturvärdena på platsen och inom fastighe- och trapphuset förändras i grunden� med böljande former samverkar den med befint- ten� Trapphus A hanteras hårdhänt och åtgärderna liga byggnads skulpturala verkan men framför som är kopplade till att det blir ett s�k� TR2- Det berörda trapphuset har fått en minskad signi- allt kopplas den tydligt till tillkomsten av de nya trapphus behöver studeras vidare i samband med fikans genom åren i takt med att sociala hierarkier bostäderna� Att utformningen av gården tydligt kan bygglovprövning� Detsamma gäller för placeringen och bostadsskick förändrats� Köksingångar har kopplas till tillkomsten av gårdshuset ger en god av tillkommande lanterniner� satts igen� Idag finner vi ändå ett berättarvärde i läsbarhet� Förlusten av den hårdgjorda karaktären Trapphus A, det kan påminna om den tid då tjäns- ska ses som ytterligare en förändring som gör det tefolk och leveranser av skrymmande varor styrdes svårare att förstå hur församlingshuset ursprung- undan dit de inte syntes� ligen var uppbyggt� Likt ifråga om kökstrapphuset som försvinner ska denna ändring ses i ljuset av att Läsbarheten kring detta är något som kommer att det finns ett mycket stort antal underbyggda gårdar försvagas i samband med att kommunikationen med anspråkslös karaktär i stenstaden� med de befintliga lägenheterna tas bort� Detta, tillsammans med att trappspindeln byts ut och För ett antal befintliga lägenheter förändras utsik- fönstren försvinner, är de åtgärder som bedöms ten på gårdssidan från en brandmur till ett gårds- ge störst konsekvenser� Mot bakgrund av att det hus med grönskande innergård� Ljusförhållandena inom byggnaden finns ytterligare ett trapphus med förändras något, men i enlighet med dagens regler samma funktion och liknande utformning bedöms gällande ljusförhållanden� konsekvenserna för kulturvärden inte bli stora� Förslaget påverkar inte omgivande stadsrum eller För församlingslokalerna bedöms planförslaget gatufasaden� Projektet innebär en förtätning av och placeringen av de nya lanterninerna innebära stenstaden med relativt små konsekvenser för kul- potentiella risker för Gunnar Torhamns måleri, turvärden� Den föreslagna gårdsbyggnaden bedöms vilket tillhör byggnadens viktigaste kulturvärden� ha en arkitektur som samspelar väl med det befint- Här bör det i fortsatt projektering och vid kom- liga i kvarterets innandöme� En viktig komponent i mande bygglovpröving säkerställas att måleriet kan kvarterets kulturvärden är innergårdens slätputsade omhändertas på ett varsamt sätt� 44 KONSEKVENSBESKRIVNING 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tyréns AB, 118 86 Stockholm, www�tyrens�se 29760-4202 rnD ,12-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagsljusutredning.pdf] SN…KLOCKAN 4 NYTT GÅRDSHUS 2026-12-16 DAGLJUSUTREDNING Uppdragsansvarig epost tel Jakob Wiklander jakob@fwwark.se 076-400 69 86 HandlŠggare, dagljus epost Tel Emil BŠckstršm emil@emilbackstrom.com 070-662 04 04 29760-4202 rnD ,42-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dokument Status DAGSLJUSUTREDNING UNDERLAG F…R SAMRÅD Projekt Dokumentnummer Sign GUSTAV VASA F…RSAMLING 1.0 EB SN…KLOCKAN 4 D 2 a 0 tu 2 m 6 -12-16 S 2 id / a 7 Uppdragsansvarig Uppdragsnr. FWW NYTT GÅRDSHUS - Bet. Jakob Wiklander 047 - BAKGRUND Denna studie utgšr en preliminŠr dagsljusbedšmning av kv Snšklockan 4. Studien identifierar vilka tillkommande rum (om nŒgra) som riskerar att ej uppnŒ gŠllande mŒl enligt Boverkets nya byggregler som trŠder i kraft 1 juli 2025, samt hur tilltŠnkt gŒrdsbyggnad pŒverkar dagljusfšrhŒllanden i befintliga lŠgenheter inom fastigheten genom en jŠmfšrelse mot nybyggnadsregler. METOD LAGSTIFTNING Utdrag nedan Šr de regler som Šr gŠllande frŒn 1 juli 2025. DAGSLJUS Bedšmningen i denna studie gšrs genom en berŠkning av dagsljusfaktorn. Dagsljusfaktorn Šr ett mŒtt pŒ fšrhŒllandet mellan ljusstyrkan utomhus och inomhus en mulen dag, till exempel betyder dagsljusfaktor 2,5 % att dŒ belysningsstyrkan Šr 12 000 lux utomhus Šr den 300 lux inomhus. Enligt boverkets nya byggregler ska minst halva ytan av samtliga vistelserum ha en dagsljusfaktor pŒ minst 1%. I dessa berŠkningar har hela ytan fšr varje vistelserum simulerats, men enligt praxis har en zon pŒ 0,5m lŠngs vŠggar och fšnster rŠknats bort, fšr att undvika ytor som har allt fšr hšg eller lŒg dagsljusfaktor. YtberŠkningen fšr de delar som har en dagsljusfaktor pŒ 1,0 har dividerats med den sammanlagda bedšmda ytan i bostadsenheten. BerŠkningar tar hŠnsyn till omgivande ytors reflektionsfšrmŒga, himlens ljushet, himmelsavskŠrmningen, fšnstrens ljusgenomslŠpplighet, omkringliggande byggnader och utvŠndiga skuggande byggnadsdelar, fasta skŠrmar etc. BerŠkningarna Šr utfšrda med Velux daylight visualizer 3. Byggnader och omgivning har 3d-modellerats i Sketchup utifrŒn relationsritningar och A-ritningar daterade 2025-03-20 - BerŠkningar Šr utfšrda 0,8 m šver fŠrdigt golv - Storlek pŒ ÒanalysnŠtÓ fšr berŠkning Šr 0,30 m x 0,30 m - Himmel som anvŠnts fšr berŠkning Šr CIE overcast sky, standardgrŒ himmel enligt ISO 15469:2004 29760-4202 rnD ,42-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dokument Status DAGSLJUSUTREDNING UNDERLAG F…R SAMRÅD Projekt Dokumentnummer Sign GUSTAV VASA F…RSAMLING 1.0 EB SN…KLOCKAN 4 D 2 a 0 tu 2 m 6 -12-16 S 3 id / a 7 Uppdragsansvarig Uppdragsnr. FWW NYTT GÅRDSHUS - Bet. Jakob Wiklander 047 - Indata fšr dagsljussimulering MMaatteerriiaall RReefflleekkttaannss LLjjuussttrraannssmmiissssiioonn KKoommmmeennttaarr Glas, fšnster 0,75 Antagande, motsvarande Elitfšnster Harmoni 2+1, med U-vŠrde 1,12 Markyta, omgivande 0,2 SchablonvŠrde enligt Miljšbyggnad 3.0 samt SS-EN 17037:2018 Markyta, ny gŒrdsbelŠggning 0,4 Antagande, ljus sten Fasadyta, omgivande byggnader 0,3 SchablonvŠrde enligt Miljšbyggnad 3.0 samt SS-EN 17037:2018 Fasadyta inom fastigheten 0,5 Antagande, mellanljus puts Golv 0,3 SchablonvŠrde enligt Miljšbyggnad 3.0 samt SS-EN 17037:2018 InvŠndiga vŠggar 0,8 SchablonvŠrde enligt Miljšbyggnad 3.0 samt SS-EN 17037:2018 Innertak 0,9 SchablonvŠrde enligt Miljšbyggnad 3.0 samt SS-EN 17037:2018 Fšnsterprofil invŠndiga 0,8 Antagande Fšnsterprofil utvŠndiga 0,5 Antagande BED…MDA RUM Fšr fšreslagen ny gŒrdsbyggnation har samtliga vistelserum i vŒningsplan 1-7 studerats med avseende pŒ dagsljusfšrhŒllanden enligt boverkets nya byggregler. Fšr angrŠnsande rum inom fastigheten har en lŠgenhet valts ut och studerats, vilken har identifierats som den mest kritiska ur dagsljusavseende. Den identifierade lŠgenheten, 1402 ligger pŒ vŒning 4, och Šr utvald dŒ den, till skillnad frŒn andra lŠgenheter, har merparten av rummen vŠnda in mot gŒrden. LŠgenheten pŒ vŒningen under, 1302, har merparten av rummen vŠnda mot gatan och dessa pŒverkas inte av tillbyggnaden. LŠgenhet 1302 har dessutom i det mest kritiska lŠget, i hšrnet mot tillbyggnaden, en planlšsning dŠr de mšrkare delarna utgšrs av tvŠttstuga och badrum. …vriga rum mot gŒrden Šr en hall samt rum som idag ej anvŠnds som vistelseytor. LŠgenheten under denna, 1202 pŒ vŒning 2, disponeras som kontorsyta fšr Svenska Kyrkans projektledningsfšretag, och i denna lŠgenhet anvŠnds de rum som vetter mot gŒrden enbart fšr tillfŠlliga funktioner sŒ som pentry, wc, hall och mštesrum. LŠgenheterna i det befintliga husets norra del, har pŒ grund av avstŒnd till tillbyggnaden, bedšmts inte pŒverkas nŠmnvŠrt vad gŠller dagsljusinslŠpp. 29760-4202 rnD ,42-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dokument Status DAGSLJUSUTREDNING UNDERLAG F…R SAMRÅD Projekt Dokumentnummer Sign GUSTAV VASA F…RSAMLING 1.0 EB SN…KLOCKAN 4 D 2 a 0 tu 2 m 6 -12-16 S 4 id / a 7 Uppdragsansvarig Uppdragsnr. FWW NYTT GÅRDSHUS - Bet. Jakob Wiklander 047 - RESULTAT NYBYGGNATION Fšr att uppfylla de nya nybyggnadsreglerna skall andelen av ytan med dagsljusfaktor pŒ minst 1.0% šverstiga 50%. I planen nedan kan utlŠsas att ytan med dagsljusfaktor pŒ minst 1.0% (ršdskrafferad) Šr 50% eller hšgre i samtliga tillkommande lŠgenheter Andel av bedšmda ytor med DF ≥ 1,0%, 55% 100% . Andel av bedšmda ytor med DF ≥ 1,0%, 50% 80% VÅNING 1 DF 5.0 Andel av bedšmda ytor med DF ≥ 1,0%, 4.5 67% 100% VÅNING 2 4.0 3.5 Andel av bedšmda ytor med DF ≥ 1,0%, 3.0 79% 100% VÅNING 3 2.5 2.0 Andel av bedšmda 1.5 ytor med DF ≥ 1,0%, 100% 100% VÅNING 4 1.0 0.5 0.0 Andel av bedšmda ytor med DF ≥ 1,0%, 100% VÅNING 5 Andel av bedšmda ytor med DF ≥ 1,0%, 100% VÅNING 6 VÅNING 7 29760-4202 rnD ,42-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dokument Status DAGSLJUSUTREDNING UNDERLAG F…R SAMRÅD Projekt Dokumentnummer Sign GUSTAV VASA F…RSAMLING 1.0 EB SN…KLOCKAN 4 D 2 a 0 tu 2 m 6 -12-16 S 5 id / a 7 Uppdragsansvarig Uppdragsnr. FWW NYTT GÅRDSHUS - Bet. Jakob Wiklander 047 - RESULTAT BEFINTLIGA L€GENHETER BEFINTLIG SITUATION DagsljusfšrhŒllanden har studerats i lŠgenhet 1302 och jŠmfšrts i fšrhŒllande till kraven i Boverkets nya byggregler. I planen nedan kan utlŠsas att ytan med dagsljusfaktor pŒ minst 1.0% (ršdskrafferad) Šr 50% eller hšgre i den studerade lŠgenheten (89%). Andel av bedšmda ytor med DF ≥ 1,0%, 89% DF 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 29760-4202 rnD ,42-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dokument Status DAGSLJUSUTREDNING UNDERLAG F…R SAMRÅD Projekt Dokumentnummer Sign GUSTAV VASA F…RSAMLING 1.0 EB SN…KLOCKAN 4 D 2 a 0 tu 2 m 6 -12-16 S 6 id / a 7 Uppdragsansvarig Uppdragsnr. FWW NYTT GÅRDSHUS - Bet. Jakob Wiklander 047 - RESULTAT BEFINTLIGA L€GENHETER NY SITUATION Ð MED GÅRDSHUS DagsljusfšrhŒllanden har studerats i lŠgenhet 1302 och jŠmfšrts i fšrhŒllande till kraven i Boverkets nya byggregler. I planen nedan kan utlŠsas att ytan med dagsljusfaktor pŒ minst 1.0% (ršdskrafferad) Šr 50% eller hšgre i den studerade lŠgenheten (79%). Andel av bedšmda ytor med DF ≥ 1,0%, 79% DF 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 29760-4202 rnD ,42-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dokument Status DAGSLJUSUTREDNING UNDERLAG F…R SAMRÅD Projekt Dokumentnummer Sign GUSTAV VASA F…RSAMLING 1.0 EB SN…KLOCKAN 4 D 2 a 0 tu 2 m 6 -12-16 S 7 id / a 7 Uppdragsansvarig Uppdragsnr. FWW NYTT GÅRDSHUS - Bet. Jakob Wiklander 047 - SLUTSATS DAGSLJUSFAKTOR, NYA L€GENHETER Studien visar att alla nya lŠgenheter klarar av dagsljuskraven i Boverkets nya byggregler. DAGSLJUSFAKTOR, BEFINTLIGA L€GENHETER Studien visar att studerad lŠgenhet har en dagsljussituation som med god marginal motsvarar nybyggnadskraven i Boverkets nya byggregler, Šven efter tillkommande gŒrdsbebyggelse. 29760-4202 rnD ,42-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Solstudier.pdf] Kv Snöklockan 4 - detaljplan för nytt gårdshus Stockholms stad Solstudier 2026-01-16 Upprättad av Fidjeland Wolgers Wiklander arkitektkontor Gustav Vasa församling 29760-4202 rnD ,61-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sol och skugga Solstudien redovisar sol- och skuggförhållanden i kvarteret Snöklockan kl 9.00, 12.00, 15.00 och 17.00/18.00 vid vår- och höstdagjämning respektive sommarsolstånd. Påverkan Snöklockan 3 Fastigheten Snöklockan 3 ligger i väster om Snöklockan 4, och den skuggning som sker är därmed under morgontimmarna. Solstudien visar en mindre ökning av skuggning av fasaderna i snöklockan 3 under morgonen. Sol- och skuggförhållandena nere på gården påverkas ej. Påverkan Snöklockan 4 Det är framförallt under eftermiddagarna på sommaren som Snöklockan 4:as gård är direkt solbelyst. Den tillkommande byggnaden bedöms endast i mindre omfattning öka skuggan på gården då solen under dessa timmar står i östläge. Viss solbelyst gårdsyta tas i anspråk av den tillkommande 20 juni - 15:00 byggnadens fotavtryck . Påverkan Snöklockan 5 Den nya byggnaden har mycket liten påverkan på sol- och skuggförhållandena på fastigheten Snöklockan 5 20 juni - 15:00 29760-4202 rnD ,61-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sommarsolstånd - Nuläge 20 juni - 09:00 20 juni - 12:00 20 juni - 15:00 20 juni - 18:00 Sommarsolstånd - Förslag 20 juni - 09:00 20 juni - 12:00 20 juni - 15:00 20 juni - 18:00 29760-4202 rnD ,61-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Höst och vårdagjämning - Nuläge 22 september - 09:00 22 september - 12:00 22 september - 15:00 22 september - 17:00 Höst och vårdagjämning - Förslag 22 september - 09:00 22 september - 12:00 22 september - 15:00 22 september - 17:00 29760-4202 rnD ,61-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sommarsolstånd - Nuläge 20 juni - 09:00 20 juni - 12:00 20 juni - 15:00 20 juni - 18:00 Sommarsolstånd - Förslag 20 juni - 09:00 20 juni - 12:00 20 juni - 15:00 20 juni - 18:00 29760-4202 rnD ,61-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Höst och vårdagjämning - Nuläge 22 september - 09:00 22 september - 12:00 22 september - 15:00 22 september - 17:00 Höst och vårdagjämning - Förslag 22 september - 09:00 22 september - 12:00 22 september - 15:00 22 september - 17:00 29760-4202 rnD ,61-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gustav Vasa församling 29760-4202 rnD ,61-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Vibrationer och stomljud.pdf] Kv Snöklockan 4 Utredning vibrationer och stomljud Datum 2025-09-26 Handläggare Jonas Murman jonas@audiolab.se AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Innehållsförteckning ................................................................................................................................ 2 Sammanfattning....................................................................................................................................... 3 Inledning .................................................................................................................................................. 4 Förutsättningar..................................................................................................................................... 4 Riktvärden & Bedömningsgrunder.......................................................................................................... 5 Vibrationsnivåer .................................................................................................................................. 5 Stomljudsnivåer ................................................................................................................................... 7 Mätförfarande .......................................................................................................................................... 8 Tåghastigheter ..................................................................................................................................... 9 Gällande hastigheter ........................................................................................................................ 9 Normal hastighet ............................................................................................................................. 9 Mätutrustning .................................................................................................................................... 11 Mätpunkter ........................................................................................................................................ 12 Mätresultat ............................................................................................................................................. 13 Resultat Vibrationsnivåer .................................................................................................................. 13 Kommentar .................................................................................................................................... 13 Resultat Luftljudsnivåer .................................................................................................................... 13 Kommentar .................................................................................................................................... 13 Prognos med normal tunnelbanehastighet ......................................................................................... 14 Dämpande åtgärd ........................................................................................................................... 15 Slutsats .................................................................................................................................................. 17 Bilagor ................................................................................................................................................... 18 Sammanställning tågpassager ............................................................................................................ 18 Vibrationsloggar ................................................................................................................................ 19 M00 ............................................................................................................................................... 19 M01 ............................................................................................................................................... 20 M02 ............................................................................................................................................... 21 M03 ............................................................................................................................................... 22 2/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Mätningar av vibrationer och stomljud i projektet Kv Snöklockan 4, vid Odenplan för uppförande av nya bostäder har utförts. Mätningarna omfattar stomljuds- och vibrationsmätningar av tunnelbanepassager i källare i befintlig byggnad, adress Västmannagatan 63 / Karlbergsvägen 7. Ny byggnad är tänkt att placeras på innergård, dvs. rakt över källare. För utredningen tillämpas Trafikverkets och Trafikförvaltningens riktvärden för stomljud och komfortvägda vibrationer. Resultat visar att under tågpassage så uppmäts vibrationer under känseltröskeln 0,4 mm/s. Därmed krävs inga särskilda åtgärder för att minska komfortvibrationer från tunnelbanan i ny byggnad. Resultat visar att under tågpassage så uppmäts stomljudsnivå under riktvärdet 32 dBA vid nuvarande hastighet om ca 30 km/h för tunnelbanan, förutom för en mätserie. Med prognos om hastighetsökning till 70 km/h vid normalfart i tunneln beräknas en höjning av stomljudsnivån med 8 dB, vilket i så fall kan innebära nivåer inom intervall 35 – 40 dBA. Om denna hastighetsprognos är gällande behöver då stomljudsdämpande åtgärder i anslutningspunkter mellan den nya fastigheten och den gamla fastigheten, t.ex. genom mellanlägg med sylomer och dilationsfog. 3/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inledning Ny byggnad med bostadslägenheter är tänkt att uppföras på innergård över källare. Risk för vibrationsstörningar och stomljud från tunnelbanan har därmed undersökts. Förutsättningar Ny byggnad är tänkt att uppföras på innergård över källare. Möjlighet till insats med eventuell stomljudsisolerande mellanlägg bedöms som god då ny stomme uppförs. Platsen där byggnaden ligger är ”Berg i dagen”, vilket brukar ge låga vibrationsnivåer. Sektion av ny fastighet, markerat med blå rektangel. Plats för mätpunkter i befintlig källare har markerats med röd rektangel 4/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Riktvärden & Bedömningsgrunder Vibrationsnivåer Trafikförvaltningen hänvisar till SS 460 48 61, ISO 2631-2 samt TDOK 2014:1021 enligt RiBuller, Rev 13 för mätning och bedömning av komfortvibrationer: RiBuller Rev 13, sid 62 RiBuller Rev 13, sid 36 Riktlinjer redovisas i TDOK 2014:1021 (4.0) ”Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg”. Där anges riktvärde 0,4 mm/s för vad som beskrivs som ”en god eller i vissa fall godtagbar miljö”. 5/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kravtabell enligt TDOK 2014:1021, relevanta riktvärden markerad med röd rektangel 7 Avser trafikårsmedelnatt (22-06) i järnvägstunnel. Ljudnivån 32 dBA får överskridas högst fem gånger per timme. Medelvärde enligt mätmetod NT ACOU 098. 8 Avser trafikårsmedelnatt (22-06) för de spår / vägbanor som berörs av markarbeten. Vibrationsnivån 0,4 mm/s får överskridas högst fem gånger per natt. 13 Beaktas endast vid nybyggnad av infrastruktur. 6/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stomljudsnivåer Det finns inte något nationellt fastställt riktvärde för stomljud. Trafikverket tillämpar riktvärdet LmaxF 32 dBA som högsta nivå vid passage. RiBuller Rev 13, sid 61 I RiBuller hänvisas till NT ACOU 098, som primärt är skriven för luftljud och mätningar utomhus. Kompletterande information som bifogas mätrapport enligt NT ACOU 098, sid 4, om relevant Mikrofonpositioner enligt NT ACOU 042 avsnitt 6. 7/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Enligt ”RiBuller Rev 13”, sid 61 – 62 skall följande ingå i mätrapporten: RiBuller Rev 13, sid 61 – 62 Mätförfarande Mätning utfördes 2025-06-19, mellan kl 15.30 – 18.00. Enligt TF, ”Trafikprognos för bullerberäkning”, är period 15.30 – 18.00 inom intervall för ”högtrafik”: ”TRAFIKPROGNOS för BULLERBERÄKNINGAR”, 2024-12-18, TN 2020-0211 Rev 08 Mätning har utförts så långt det varit praktiskt möjligt att uppfylla NT ACOU 098 men har ej utvärderat per spår samt att tåghastighet och färdriktning ej varit möjlig att observera, se avsnitt nedan om tåghastigheter. 8/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tåghastigheter Gällande hastigheter Uppgifter om hastigheter och trafiksituation har ombetts från trafikförvaltningen, Följande svar har fåtts och antas även gälla under dagen: Svar från TF, 2025-06-10, på förfrågan om möjlighet att få ut hastighetsuppgifter för tåg som går mellan Odenplan och S:t Eriksplan Normal hastighet I samtal med trafikkontoret och e-post via akustik@sl.se har prognos om normal hastighet för tunnelbanan getts till 70 km/h. 9/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För att kunna göra en kompletterande skattning av genomsnittshastigheter färdades den ena av operatörerna mellan Odenplan och S:t Eriksplan under mätningarna och mätte då tid för tunnelbanefärd mellan stationerna (mätning med GPS är ej möjligt i tunnlarna). Trafiksituationen uppfattades som helt normal. Samtliga tåg som var synbara bestod av C20 med 3 vagnar. Tåg, Avgång Restid Spårlängd Genomsnittshastighet 2025-06-19 s m = (m/s * 3,6) km/h Alvik 16.00 67 s 550 m 30 km/h Farsta Strand 16.04 81 s 550 m 24 km/h Åkeshov 16.06 84 s 550 m 24 km/h Farsta strand 16.10 68 s 550 m 29 km/h Hässelby strand 16.13 90 s 550 m 22 km/h Alvik 16.16 68 s 550 m 29 km/h Hässelby 16.19 70 s 550 m 28 km/h Hagsätra 16.23 65 s 550 m 30 km/h Hässelby 16.26 64 s 550 m 31 km/h Skarpnäck 16.28 68 s 550 m 29 km/h Alvik 16.31 66 s 550 m 30 km/h Farsta strand 16.34 67 s 550 m 30 km/h Hässelby strand 16.36 63 s 550 m 31 km/h Hagsätra 16.38 70 s 550 m 28 km/h Vällingby 17.22 69 s 550 m 29 km/h Hagsätra 17.24 67 s 550 m 30 km/h Hässelby 17.26 66 s 550 m 30 km/h Hagsätra 17.28 67 s 550 m 30 km/h Vällingby 17.31 68 s 550 m 29 km/h Skarpnäck 17.34 72 s 550 m 28 km/h Hässelby strand 17.36 67 s 550 m 30 km/h Farsta strand 17.38 68 s 550 m 29 km/h Medel - 70 s 550 m 29 km/h Ett rimligt antagande är att tågen är hastighetsbegränsade till 30 km/h. Den typiska passagen kan därmed antas ligga inom 80 – 100 % av tillåten maxhastighet (denna mätning: 24 – 30 km/h). 10/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mätutrustning Kalibrering av instrument utfördes före och efter mätningen. Funktion Instrument Triaxellt mätsystem/loggning SigiCom INFRA V12 / INFRA D10 Ljudmätare NTI XL2-TA Mikrofon NTI M2230, Klass 1 Kalibrator, Ljudnivå SvanTec SV36 Mätpersonal: Jonas Murman, Johan Odemalm I SigiCom-system ställdes mätning enligt ”(07) SS4604861Komfort 20 mm/s RMS 1s”. I XL2 loggades samtidigt luftljudsnivå i tersband 6,0 – 20 kHz med sekundupplösning. Mätning övervakades av operatör 1 i källare för att kunna utesluta stomljudsimpuler och händelser som ej hörde till tunnelbanan. Samtidigt åkte operatör 2 tunnelbana mellan stationer Odenplan – S:t Eriksplan för kompletterande bedömning av genomsnittshastigheter under mätperioden. 11/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mätpunkter Mätningar gjordes i tre punkter i källare under läge för ny fastighet. Vibrationsmätning utfördes på bottenplatta och ljudnivå loggades i samma position men ca 1200 mm över golv med två mikrofoner. M03, Förråd 20 M02, Förråd 21 M00 / M01, Förråd 22 Mätpunkter M00 / M01 – Förråd 22 M02 – Förråd 21 M03 – Förråd 20 12/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mätresultat Resultat Vibrationsnivåer Mätning Position Mätperiod Antal Genom- Uppmätt Uppmätt Krav tåg- snitts- L mm/s L eq Smax passager hastighet mm/s M00 Förråd 22 15:54 – 9 st 24 - 30 km/h < 0,02 0,02 0,40 16:06 mm/s M01 Förråd 22 16:07 – 9 st 24 - 30 km/h < 0,02 0,02 0,40 16:20 mm/s M02 Förråd 21 16:24 – 13 st 24 - 30 km/h < 0,01 0,01 0,40 16:40 mm/s M03 Förråd 20 17:15 – 18 st 24 - 30 km/h < 0,01 0,01 0,40 17:41 mm/s Kommentar Inga vibrationer kunde uppfattas av operatörerna och mätdata gav även att samtliga vibrationsnivåer mäter under krav. Se även bilagor för vibrationsloggning. Resultat Luftljudsnivåer Mätning Position Mätperiod Antal Genom- Leq,T dBA Intervall Krav1 Kommentar tåg- snitts- (hela LAmaxF passager hastighet perioden) dBA 2 LpAeq,nT / LAmaxF M00 Förråd 15:54 – 9 st 24 – 30 km/h 28 29 – 31 30 / 32 22 16:06 M01 Förråd 16:07 – 9 st 24 – 30 km/h 27 29 – 32 30 / 32 22 16:20 M02 Förråd 16:24 – 13 st 24 – 30 km/h 29 30 - 33 30 / 32 En passage 21 16:40 över 32 M03 Förråd 17:15 – 18 st 24 – 30 km/h 26 27 - 31 30 / 32 20 17:41 1 Bakgrundsbuller i bostad enligt BBR 2 Maxnivå under intervall för uppmätt nivå under tågpassager enligt NT ACOU 098 samt SP Rapport 1995:40, se bilaga för sammanställning av tågpassager. Kommentar Bakgrundsbullret i källaren mäter mellan L 26 till 29 dB. Den största bullerkällan i källaren är den Aeq,T tilluftskanal som ligger vid ingång mot Karlbergsvägen. Trafikbuller från gata bedöms ej påverka mätresultatet i större grad då ett flertal dörrar med egna trapphus avskiljer källaren från gatan. Maxnivåer under tågpassager har mätts upp till L 27 till 33 dB. Med en samlad mättid om 67 AmaxF minuter i totalt 3 olika mätpositioner och med 49 identifierade tågpassager under högtrafik överskreds riktvärdet 32 dBA endast en gång (5 gånger per timme är tillåtet) i källaren. Stomljud från tunnelbanan är främst koncentrerad till tersband 63 och 80 Hz och påverkar således dB -nivån mycket litet. A 13/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 45 40 35 30 25 20 Exempel på typisk tågpassage i loggarna (Mätning M00, Passage 15:57:06 – 15:57:38, LAFmax 29,5 = 30 dB) luftljudsnivå vid 63, 80 och 100 Hz stiger med ca 5 – 10 dB jämfört bakgrundsbullernivån och gör identifikation av tågpassager möjlig. I tersband ≥ 125 Hz är tågpassagerna ”osynliga”. Väl värt att nämna är att LAFmax-nivån ej stegras nämnvärt i takt med tågpassagerna utan fluktuerar runt bakgrundsnivån för mätpunkten. Också intressant är att liknande maxvärde (30,3 = 30) uppmäts 15:57:52 då ingen tågpassage sker. Under tågpassage tangeras kravkurva FoHMFS 2014:13 för 80 Hz (40 dB). Prognos med normal tunnelbanehastighet Om normal hastighet för sträckan innebär en hastighet om 70 km/h beräknas enligt Region Stockholms FUT-modell ” Beräkningsmodell avseende stomljud, driftskede - Rapport R02”, 1312- P11-32-00001 med datum 2020-09-09 att dBA-nivå förväntas öka med 7 - 8 dB. Med ett antagande om 30 m horisontellt och 10 m vertikalt avstånd till dubbelspårstunnel så ger FUT- modellens beräkningsmodell för 30 km/h en stomljudsnivå på 25 dBA och för 70 km/h en stomljudsnivå på 32 dBA, dvs. nivåer börjar då beräknas utan marginal till krav. Modellen ger också en ökning vid tersband 63 och 80 Hz med ca 7 dB vilket då innebär att passager börjar överskrida FoHMFS 2014:13. Detta motiverar stomljudsdämpande åtgärd i den nya fastigheten. 14/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 00:65:51 40:65:51 80:65:51 21:65:51 61:65:51 02:65:51 42:65:51 82:65:51 23:65:51 63:65:51 04:65:51 44:65:51 84:65:51 25:65:51 65:65:51 00:75:51 40:75:51 80:75:51 21:75:51 61:75:51 02:75:51 42:75:51 82:75:51 23:75:51 63:75:51 04:75:51 44:75:51 84:75:51 25:75:51 65:75:51 00:85:51 M00 - Exempel på typisk tågpassage jämfört LAFmax LAFmax_dt [dB] 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz Krav FoHMFS 2014:13 [63 Hz] Krav FoHMFS 2014:13 [80 Hz] 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dämpande åtgärd I nuläget är den nya fastighetens stomme okänd förutom önskan att den skall uppföras som trästomme. Trästommar behöver generellt mer omsorg för att separera (interna) stomljud i form av stegljud (dunsar) samt även nå god ljudisolering i låga frekvenser. Detta innebär förutom separerade regelstommar, stora avstånd samt mellanlägg med div. isoleringsprodukter: Stomljudsdämpande mellanlägg Exempel på lägenhetsskiljande anslutning mot bottenbjälklag enligt KL-trähandboken. Stomljudsdämpande mellanlägg Exempel på anslutning av fasad mot betongplatta på mark enligt KL-trähandboken. 15/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eftersom trästommen generellt redan inbegriper stomljudsdämpande mellanlägg behöver projekteringen av dessa innebära att man också justerar/anpassar dessa för att vara mer effektiva vid 63 – 80 Hz. I detta fall bör ”10 syllisolering” respektive. ”11 syllisolering” ersättas med lämpliga CDM-kuddar, sylomerremsor eller regupolprodukter för att också minska (lågfrekvent) stomljudstransmission från befintlig fastighet. Exakt produkt behöver detaljstuderas när stommen och lasterna är bättre kända. Vid anslutning mot befintlig fasader är det även vanligt att använda dilatationsfogar, vilket är en åtgärd som också har en stomljudsdämpande effekt. Exakt om en sådan lösning skall användas blir mer/mindre relevant beroende på hur nya lägenheternas planlayout samt hur fastigheten ansluter till den befintliga fasaden. Möjlig dilatationsfog Stomljudsdämpande mellanlägg 16/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Slutsats Mätresultat visar att med nuvarande tåghastighet så är risken att överskrida komfortvibrationer om krav 0,4 mm/s i ny byggnad mycket låg, speciellt då inga vibrationsnivåer överskred komfortvärdet under högtrafik i befintlig stomme. Eftersom ekvivalentnivåer i källare mäter 26 – 29 dB och maxnivåer för tågpassage mäter mellan 27 A – 33 dB bedöms stomljudsnivåer i ny byggnad bli mycket låga. Två bjälklag kommer att ligga mellan A ny fastighet och mätpunkten, varpå ytterligare typisk stomljudsdämpning om ca 4 – 6 dB, dvs. schablon om 2 – 3 dB per våningsplan antas: Bullernätverkets nyhetsbrev ”Tema: Stomljud från trafik”, nr 27, April 2021 Utifrån detta bedöms att stomljudsnivåer från tunnelbanan kommer att ligga under LFmax 32 dBA i nya bostadslägenheter och då med marginal > 3 dB gentemot uppmätta värden. Om hastigheten mer än dubbleras, dvs. från nuvarande 30 till 70 km/h enligt trafikkontoret så kan en generell ökning med ca 7 – 8 dB förväntas. Detta ger då att åtgärd med vibrationsdämpande mellanlägg behöver utföras. Rent praktiskt innebär detta att knutpunkter i fastigheten förses med sylomerremsor eller regupol-mattor. Eftersom huset skall, enligt uppgift, uppföras som en trästomme kommer liknande åtgärder redan vara ”naturligt” integrerade i stommen genom generella stegljud- och luftljudsdämpande åtgärder, varpå bedömningen är att ytterligare vibrationsdämpning i lämpliga knutpunkter främst innebär att projekteringen behöver välja produkter med bättre dämpning vid 63 – 100 Hz jämfört normalt utförande. För att ytterligare minimera risk för stomljud bör även resonansfrekvens i nya bjälklag och konstruktioner ej sammanfalla med 63 – 80 Hz. 17/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilagor Sammanställning tågpassager Mätning M000 Passage Start Slut Tåg Längd Genomsnittshastighet LAmaxF [hh:mm:ss] [hh:mm:ss] [m] [km/h] [dB] 1 15:54:49 15:55:09 C20 140 24 – 30 30 2 15:57:06 15:57:38 C20 140 24 – 30 30 3 15:59:15 15:59:50 C20 140 24 – 30 31 4 16:00:58 16:01:29 C20 140 24 – 30 31 5 16:02:13 16:02:30 C20 140 24 – 30 29 6 16:02:46 16:03:22 C20 140 24 – 30 31 7 16:03:22 16:03:50 C20 140 24 – 30 31 8 16:04:35 16:05:21 C20 140 24 – 30 31 9 16:05:27 16:06:01 C20 140 24 – 30 31 Mätning M001 Passage Start Slut Tåg Längd Genomsnittshastighet LAmaxF [hh:mm:ss] [hh:mm:ss] [m] [km/h] [dB] 1 16:07:14 16:07:33 C20 140 24 – 30 31 2 16:08:26 16:08:54 C20 140 24 – 30 31 3 16:09:29 16:10:07 C20 140 24 – 30 30 4 16:10:09 16:10:36 C20 140 24 – 30 30 5 16:11:54 16:12:24 C20 140 24 – 30 29 6 16:13:34 16:13:55 C20 140 24 – 30 31 7 16:15:12 16:15:41 C20 140 24 – 30 31 8 16:17:03 16:17:49 C20 140 24 – 30 32 9 16:19:41 16:20:00 C20 140 24 – 30 29 Mätning M002 Passage Start Slut Tåg Längd Genomsnittshastighet LAmaxF [hh:mm:ss] [hh:mm:ss] [m] [km/h] [dB] 1 16:24:13 16:24:32 C20 140 24 – 30 32 2 16:24:42 16:25:05 C20 140 24 – 30 31 3 16:26:44 16:27:12 C20 140 24 – 30 32 4 16:27:46 16:28:14 C20 140 24 – 30 32 5 16:29:35 16:29:59 C20 140 24 – 30 32 6 16:30:16 16:30:41 C20 140 24 – 30 31 7 16:32:01 16:32:21 C20 140 24 – 30 32 8 16:33:37 16:34:02 C20 140 24 – 30 32 9 16:34:30 16:34:51 C20 140 24 – 30 33 10 16:35:05 16:35:26 C20 140 24 – 30 32 11 16:36:33 16:36:58 C20 140 24 – 30 32 12 16:37:14 16:37:31 C20 140 24 – 30 32 13 16:38:40 16:39:03 C20 140 24 – 30 30 Mätning M003 Passage Start Slut Tåg Längd Genomsnittshastighet LAmaxF [hh:mm:ss] [hh:mm:ss] [m] [km/h] [dB] 1 17:17:08 17:17:54 C20 140 24 – 30 31 2 17:18:51 17:19:16 C20 140 24 – 30 28 3 17:19:58 17:20:27 C20 140 24 – 30 27 4 17:21:27 17:21:47 C20 140 24 – 30 27 5 17:21:59 17:22:48 C20 140 24 – 30 28 6 17:24:09 17:24:30 C20 140 24 – 30 27 7 17:26:03 17:26:21 C20 140 24 – 30 27 8 17:27:00 17:27:18 C20 140 24 – 30 27 9 17:27:41 17:28:11 C20 140 24 – 30 28 10 17:29:37 17:30:13 C20 140 24 – 30 28 11 17:31:32 17:32:07 C20 140 24 – 30 31 12 17:32:25 17:32:49 C20 140 24 – 30 28 13 17:34:08 17:34:34 C20 140 24 – 30 28 14 17:35:08 17:35:32 C20 140 24 – 30 28 15 17:36:42 17:37:03 C20 140 24 – 30 28 16 17:37:50 17:38:15 C20 140 24 – 30 27 17 17:38:57 17:39:16 C20 140 24 – 30 29 18 17:40:09 17:40:29 C20 140 24 – 30 29 18/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vibrationsloggar M00 19/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI M01 20/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI M02 21/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI M03 22/22 AUDIO DATA LAB STOCKHOLM AB KATARINAVÄGEN 22 S-116 45 STOCKHOLM TEL 08-644 58 65 MOBIL 0730-43 66 01 FAX 08-641 67 91 EMAIL jonas@audiolab.se www.audiolab.se 29760-4202 rnD ,62-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Provtagning av inomhusluft.pdf] PM – Provtagning av klorerade alifater i inomhusluft Fastighet Snöklockan 4, Stockholm Stad R Infra 25091 Rejlers Sverige AB 2025-05-26 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 Uppdragsnummer R Infra Datum Antal sidor Antal bilagor 190990 25091 2025-05-26 10 2 Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr Lara Shtanko Sofia Lindhagen Beställare Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB Rubrik PM - Provtagning av klorerade alifater i inomhusluft Underrubrik Fastighet Snöklockan 4, Stockholm Stad Författad av Datum Lara Shtanko 2025-05-26 Granskad av Datum Nils Rahm 2025-06-02 Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 2 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 Innehåll 1 Inledning och syfte 4 2 Bakgrundsinformation 4 2.1 Allmän information om objektet 4 2.2 Tidigare undersökningar eller efterbehandlingar 4 2.3 Potentiellt förorenande verksamheter 4 3 Genomförande 5 3.1 Fältarbete 5 3.2 Laboratorieanalyser 8 4 Rikt- och jämförvärden 8 5 Resultat 9 6 Slutsats och rekommendationer 10 Referenser 10 Bilagor Bilaga 1 – Analyssammanställning Bilaga 2 – Analysrapporter Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 3 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 1 Inledning och syfte Rejlers Sverige AB har på uppdrag av Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB (KFSS) utfört provtagning av inomhusluft inom kvarteret Snöklockan 4 i Stockholm. Inom kvarterets innergård planeras byggnation av ett gårdshus med bostäder enligt detaljplan 2024-06792. Inför antagandet av detaljplanen efterfrågade miljö- och hälsoskyddsnämnden en utredning av klorerade lösningsmedel i inomhusluft, då det i närheten av planområdet har bedrivits verksamheter som kan ha använt sig av klorerade lösningsmedel. Syftet med föreliggande undersökning har varit att utreda eventuellt förekomst av klorerade lösningsmedel i inomhusluften i källarvåningen av kvarteret Snöklockan 4 samt utifrån resultatet utföra en hälsoriskbedömning. 2 Bakgrundsinformation 2.1 Allmän information om objektet Planområdet ligger i korsningen Karlbergsvägen 7/Västmannagatan 63 och består av fastigheten Snöklockan 4, i stadsdelen Vasastaden invid Odenplan, Stockholm Stad. Den totala arean för planområdet är cirka 600 kvadratmeter. I Tabell 2-1 nedan listas allmänna uppgifter om objektet. Tabell 2-1. Allmän information om objektet. Fastighetsbeteckning Stockholm Snöklockan 4 Adress Karlbergsvägen 7/Västmannagatan 63, 113 27 Stockholm Fastighetsägare Svenska Kyrkan, Gustav Vasa församling Nuvarande markanvändning Bostäder, samt föreningslokal och församlingshem i källarplan 2.2 Tidigare undersökningar eller efterbehandlingar Rejlers har inte hittat några tidigare utförda miljötekniska undersökningar eller efterbehandlingar inom utredningsområdet. 2.3 Potentiellt förorenande verksamheter I närområdet finns flera potentiellt förorenade områden, ett urval redovisas i Figur 2-1 och Tabell 2-2. De flesta verksamheter i närområdet är grafiska industrier och kemtvättar, där klorerade lösningsmedel kan ha använts. Branschtypiska föroreningar för grafiska industrier är PAH, bly samt andra tungmetaller, lösningsmedel (bl.a. aceton, xylen, toluen), klorerade lösningsmedel (TCE, trikloretylen) och potentiellt PFAS. Vid kemtvättar används främst perkloretylen (PCE, tetrakloreten). Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 4 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 Figur 2-1. Karta över potentiellt förorenande områden i närheten till fastigheten Snöklockan 4. Tabell 2-2. Urval av EBH-objekt från Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden. Objekt-ID Status Riskklass Primär bransch 127975 Identifiering - Grafisk industri 128474 Förstudie 2 SPIMFAB 128744 Identifiering - Kemtvätt med lösningsmedel 128944 Förstudie 2 Kemtvätt med lösningsmedel 178811 Identifiering - Grafisk industri 179353 Identifiering - Grafisk industri 179421 Identifiering - Grafisk industri 179623 Inventering 2 Ytbehandling metaller 180135 Identifiering - Grafisk industri 190435 Identifiering - Gummiproduktion 180851 Identifiering - Grafisk industri 3 Genomförande 3.1 Fältarbete Provtagning av inomhusluft utfördes mellan den 28 april till den 5 maj 2025. Provtagning av inomhusluft genomfördes med passiv provtagare av typen Radiello. Provtagningspunkternas placering redovisas nedan i Figur 3-1. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 5 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 Figur 3-1. Ungefärlig placering av passiva provtagare markerat med blått. Provtagning utfördes i totalt 3 utrymmen i bottenplan, se Tabell 3-1 och foton i Figurer 3-2 till 3-4. De passiva provtagarna hängdes upp i cirka 2 meters höjd, och inte i närheten av någon synlig ventilation. Efter en vecka avslutades provtagningen. Provtagarna hanterades enligt laboratoriets instruktioner. Tabell 3-1. Placering av passiva provtagare inom bottenplan av fastigheten Snöklockan 4. Provbeteckning Utrymme Upphängning YJ421 Kapprum Rör ZW963 Stora rummet/kontor Spik på vägg YJ001 Källarförråd Spik på vägg Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 6 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 Figur 3-2. Upphängning och placering av provtagaren YJ421 i kapprummet. Figur 3-3. Upphängning och placering av provtagaren ZW963 i stora rummet/kontoret. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 7 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 Figur 3-4. Upphängning och placering av provtagaren YJ001 i källarförrådet. 3.2 Laboratorieanalyser Samtliga provtagare lämnades in till laboratoriet ALS Scandinavia AB för ackrediterad analys med avseende på klorerade alifater (Meny A1, Radiello). Tabell 3-2 redovisar analyserade ämnen och deras rapporteringsgräns. Tabell 3-2. Analyserade ämnen samt laboratoriets rapporteringsgräns. Ämne Rapporteringsgräns (µg totalt) Diklormetan 0,2 Triklormetan (Kloroform) 0,2 Tetraklormetan (Koltetraklorid) 0,2 1,2-Dikloretan 0,2 1,1,1-Trikloretan 0,2 1,2-Diklorpropan 0,2 1,1-Dikloreten 0,2 Cis-1,2-dikloreten 0,2 Trans-1,2-dikloreten 0,2 Trikloreten 0,2 Tetrakloreten 0,2 4 Rikt- och jämförvärden Naturvårdsverkets hälsoriskbaserade riktvärden för exponeringsvägen inandning av ångor har använts för tolkning av resultatet (Naturvårdsverket, 2009). Naturvårdsverkets bedömning av hälsoeffekter grundar sig på uppskattningar för den effekt en given dos har på människor. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 8 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 Beroende på typ av ämne kan en tröskeldos beräknas vilket anges som en referens- koncentration i luften (RfC, mg/m3). Eftersom människor kan exponeras för föroreningar från flera källor, inte enbart från förorenad mark, ska inte halter från ett förorenat område överskrida 50 % av given tröskeldos. Vissa ämnen har ingen tröskeleffekt då ämnet även i små doser kan påverka arvsmassa och ge upphov till cancer. För dessa genotoxiska cancerogena ämnena antar man att risken för att drabbas av cancer är proportionell mot dosen där en acceptabel dos innebär ett extra cancerfall per 100 000 personer exponerade under en livstid. Analysresultaten från provtagningarna av inomhusluft jämfördes mot enskilda ämnens lågriskvärden (LRv). Lågriskvärdet kan antingen vara RfC för ämnen med kroniska effekter eller RISK för ämnen med cancerogena effekter. Toxikologiska data för inhalation hämtas inh från Naturvårdverkets rapport Riktvärden för förorenad mark (2009). - RfC: referenskoncentration för icke-genotoxiska ämnen i luft - RISK : riskbaserad acceptabel koncentration för genotoxiska ämnen i luft inh 5 Resultat Analysresultaten redovisas nedan i Tabell 5-1 samt i Bilaga 1. Laboratoriets analysrapporter återfinns i Bilaga 2. Endast tetrakloreten uppmättes i halter överstigande laboratoriets rapporteringsgräns i ett prov (YJ001, källarförråd). Den uppmätta halten översteg inte tillämpade lågriskvärden. Övriga analyserade parametrar detekterades inte. Tabell 5-1. Analysresultat för klorerade lösningsmedel i inomhusluft. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 9 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI R nfra Uppdragsnummer Version 25091 190990 1.0 6 Slutsats och rekommendationer Endast spårhalter av kemtvättmedlet PCE (tetrakloreten) påträffades i källarförrådet. Då den uppmätta halten ej överstiger Naturvårdsverkets lågriskvärde RfC (referenskoncentration för icke-genotoxiska ämnen i luft) bedöms hälsorisken för människor vara liten. Inga ytterligare undersökningar eller åtgärder med avseende på inomhusluft bedöms nödvändiga i detta skede. Referenser Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverket, SNV rapport 5976 Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se Sidan 10 (10) 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 Analyssammanställning inomhusluft ID provpunkt Kapprum Stora rummet Källarförråd Provtagningsdatum 2025-05-05 2025-05-05 2025-05-05 Provtagningstid (min) 10000 10000 10000 Provtagare (nr) YJ421 ZW963 YJ001 1,1-dikloreten <0.251 <0.251 <0.251 -- -- Diklormetan <0.221 <0.221 <0.221 -- 50,0 Trans-1,2-dikloreten <0.251 <0.251 <0.251 -- -- Cis-1,2-dikloreten <0.251 <0.251 <0.251 -- -- Kloroform <0.261 <0.261 <0.261 -- -- 1,2-dikloretan <0.261 <0.261 <0.261 -- 3,6 1,1,1-trikloretan <0.321 <0.321 <0.321 400 -- Tetraklormetan <0.301 <0.301 <0.301 -- -- Trikloreten <0.291 <0.291 <0.291 -- 23,0 Tetrakloreten <0.341 <0.341 1,6 100 -- 1,2-diklorpropan <0.301 <0.301 <0.301 -- -- - = Parameter ej analyserad. -- = Saknas riktvärde. 1 = Naturvårdsverkets toxikologiska data för inhalation, referenskoncentration för icke-genotoxiska ämnen i luft (Naturvårdsverket, 2009 Tabell A3.4). Endast 50% av RfC får intecknas vid exponering och har därför halverats i tabellen. 2 = Naturvårdsverkets toxikologiska data för inhalation, riskbaserad acceptabel koncentration för genotoxiska ämnen i luft (Naturvårdsverket, 2009 Tabell A3.4). 3 ) m/gµ( Beställare: Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB Projekt: Luftprovtagning Snöklockan 4 Plats: Stockholm Odenplan Lågriskvärden RfC/2 1 RISK 2 inh 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SR, NO N Analyscertifikat Ordernummer : ST2518961 Sida : 1 av 3 Kund : Rejlers Sverige AB Projekt : Snöklockan 4 Kontaktperson : Lara Shtanko Beställningsnummer : 19990 Adress : Lindhagensgatan 126 Provtagare : Lara Shtanko 112 51 Stockholm Provtagningspunkt : ---- Sverige Ankomstdatum, prover : 2025-05-05 14:50 E-post : lara.shtanko@rejlers.se Analys påbörjad : 2025-05-06 Telefon : ---- Utfärdad : 2025-05-12 15:58 C-O-C-nummer : ---- Antal ankomna prover : 3 (eller Orderblankett-num mer) Offertnummer : ST2021SE-GEOSIG0002 (OF210261) Antal analyserade prover : 3 Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Orderkommentar - Signatur Position Niina Veuro Laboratoriechef Laboratorium : ALS Scandinavia AB hemsida : www.alsglobal.se Adress : Rinkebyvägen 19C E-post : info.ta@alsglobal.com 182 36 Danderyd Telefon : +46 8 5277 5200 Sverige 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 2 av 3 Ordernummer : ST2518961 Kund : Rejlers Sverige AB Analysresultat Provbeteckning YJ421 Kapprum Laboratoriets provnummer ST2518961-001 Provtagningsdatum / tid ej specificerad Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1 µg-m3 (Radiello) Provtagningstid 10000 * ---- min 15 A-PSMP-RAD PR Halogenerade alifater Meny A1 µg-m3 (Radiello) 1,1-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR diklormetan <0.221 ---- µg/m³ 0.220 A-VOCGMS06 PR trans-1,2-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR cis-1,2-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR kloroform <0.261 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,2-dikloretan <0.261 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,1,1-trikloretan <0.321 ---- µg/m³ 0.320 A-VOCGMS06 PR tetraklormetan <0.301 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR trikloreten <0.291 ---- µg/m³ 0.290 A-VOCGMS06 PR tetrakloreten <0.341 ---- µg/m³ 0.340 A-VOCGMS06 PR 1,2-diklorpropan <0.301 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR Provbeteckning ZW963 Stora salen Laboratoriets provnummer ST2518961-002 Provtagningsdatum / tid ej specificerad Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1 µg-m3 (Radiello) Provtagningstid 10000 * ---- min 15 A-PSMP-RAD PR Halogenerade alifater Meny A1 µg-m3 (Radiello) 1,1-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR diklormetan <0.221 ---- µg/m³ 0.220 A-VOCGMS06 PR trans-1,2-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR cis-1,2-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR kloroform <0.261 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,2-dikloretan <0.261 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,1,1-trikloretan <0.321 ---- µg/m³ 0.320 A-VOCGMS06 PR tetraklormetan <0.301 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR trikloreten <0.291 ---- µg/m³ 0.290 A-VOCGMS06 PR tetrakloreten <0.341 ---- µg/m³ 0.340 A-VOCGMS06 PR 1,2-diklorpropan <0.301 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 3 av 3 Ordernummer : ST2518961 Kund : Rejlers Sverige AB Provbeteckning YJ001 Förråd Laboratoriets provnummer ST2518961-003 Provtagningsdatum / tid ej specificerad Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1 µg-m3 (Radiello) Provtagningstid 10000 * ---- min 15 A-PSMP-RAD PR Halogenerade alifater Meny A1 µg-m3 (Radiello) 1,1-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR diklormetan <0.221 ---- µg/m³ 0.220 A-VOCGMS06 PR trans-1,2-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR cis-1,2-dikloreten <0.251 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR kloroform <0.261 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,2-dikloretan <0.261 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,1,1-trikloretan <0.321 ---- µg/m³ 0.320 A-VOCGMS06 PR tetraklormetan <0.301 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR trikloreten <0.291 ---- µg/m³ 0.290 A-VOCGMS06 PR tetrakloreten 1.60 ± 0.481 µg/m³ 0.340 A-VOCGMS06 PR 1,2-diklorpropan <0.301 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod A-PSMP-RAD* Radiello - provtagningsvillkor klienten specificerar A-VOCGMS06 Bestämning av masskoncentrationen av enskilda gasformiga organiska föreningar enligt SS-EN 13649 och NIOSH (1003, 1005, 1007, 1022, 1400, 1450, 1457, 1500, 1501, 1602, 1609, 2542). Mätning utförs med GC-FID och GC-MS och resultat omräknat till volymen av luft Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. PR Analys utförd av ALS Czech Republic s.r.o Prag, Na Harfe 336/9 Prag Tjeckien 190 00 Ackrediterad av: CAI Ackrediteringsnummer: 1163, CSN EN ISO/IEC 17025:2018 29760-4202 rnD ,62-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagvattenutredning.pdf] Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se k:\19_externt\1911xx\191159_dvu_snöklockan 4_kfs\rapporter\arbetsrapporter\20250915_slutrapport 1-3\dvu_snöklockan_sl-_20250915.docx xtod.es_sreljer_troppar Dagvattenutredning för kv. Snöklockan 4 i Stockholm stad 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Beskrivning Dagvattenutredning för Kv. Snöklockan 4 i Stockholm stad Mottagare Sofia Lindhagen Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 1(22) k:\19_externt\1911xx\191159_dvu_snöklockan 4_kfs\rapporter\arbetsrapporter\20250915_slutrapport 1-3\dvu_snöklockan_sl-_20250915.docx xtod.es_sreljer_troppar Revisionshistorik Revision Datum Beskrivning Författare Granskad av Dagvattenutredning för kv. Snöklockan 4 i 1.0 2025-05-22 L. de Jonge --- Stockholm stad, Granskningshandling 1.0 Dagvattenutredning för kv. Snöklockan 4 i 1.1 2025-06-24 L. de Jonge G. Lindberg Stockholm stad, Granskningshandling 1.1 Dagvattenutredning för kv. Snöklockan 4 i 1.2 2025-08-20 L. de Jonge --- Stockholm stad, Slutrapport Dagvattenutredning för kv. Snöklockan 4 i 1.3 2025-09-15 L. de Jonge --- Stockholm stad, Slutrapport Uppdragsnummer R-infra Datum Antal sidor Antal bilagor 191159 25097 2025-08-20 22 -- Beställare Beställares referens Beställares ref nr Kyrkans Fastighetssamverkan, Sofia Lindhagen -- Stockholm AB Uppdragsledare L. de Jonge Rubrik Dagvattenutredning för kv. Snöklockan 4 i Stockholm stad Författad av Datum L. de Jonge & M.Gobl 2025-09-15 Granskad av Datum G Lindberg 2025-06-19 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Beskrivning Dagvattenutredning för Kv. Snöklockan 4 i Stockholm stad Mottagare Sofia Lindhagen Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 2(22) k:\19_externt\1911xx\191159_dvu_snöklockan 4_kfs\rapporter\arbetsrapporter\20250915_slutrapport 1-3\dvu_snöklockan_sl-_20250915.docx xtod.es_sreljer_troppar Sammanfattning Rejlers Sverige AB har på uppdrag av Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB genomfört en dagvattenutredning för kvarteret Snöklockan 4 i Stockholm stad. Kvarteret är cirka 600 m2 och består för närvarande av en befintlig byggnad med en innergård. En tillbyggnad planeras på en del av innergården, medan resterande del av innergården ska förses med uteplatser, växtbäddar och lanterniner (ljusinsläpp från tak). För den planerade ombyggnationen gäller Stockholms stads riktlinjer för hantering av dagvatten vid ny- och större ombyggnation. Det innebär att nederbörd motsvarande 20 ska genomgå rening och fördröjas inom kvarteret innan vidare avledning till dagvattensystemet. Eftersom detaljplanen endast omfattar en tillbyggnad, är det tillbyggnaden som ska uppfylla kravet på rening och fördröjning (åtgärdsnivån). För övriga hårdgjorda ytor inom kvarteret ska dagvattnet hanteras enligt principer för hållbar dagvattenhantering om möjligt. För att uppfylla åtgärdsnivån för tillbyggnaden krävs en fördröjningsvolym på cirka 2 m3. För att uppnå motsvarande nivå inom hela utredningsområdet (inklusive befintliga hårdgjorda ytor) krävs en total volym på cirka 10,4 m³. Utredningsområdet har delats upp i flera delavrinningsområden utifrån ytavrinningsriktning och planerad dagvattenhantering. Dagvattnet från avrinningsområde 1 och avrinningsområde 2A leds direkt till dagvattenledning. Dagvattnet från avrinningsområde 2B och 2C avvattnar mot upphöjda växtbäddar på innergården, där det kan renas och fördröjas. Flödesberäkningar visar att flödena i den planerade situationen är jämförbara med dagens, men att de kan minska om dagvattnet fördröjs innan vidare avledning. Föroreningsberäkningar i StormTac visar att den föroreningar i dagvattnet förväntas minska för samtliga ämnen utan zink och polycykliska aromatiska kolväten (PAH16). Vid omhändertagande av dagvattnet i de upphöjda växtbäddarna på innergården, förväntas både föroreningshalter och årsmedelsmängder att minska jämfört med befintlig situation. Utredningens resultat visar att genomförande av föreslagna åtgärdsförslag leder till minskade dagvattenflöden och föroreningsbelastning jämfört med befintlig situation. Genom att tillämpa föreslagna dagvattenåtgärder uppnås den fördröjning och rening som krävs för att undvika ökade flöden och för att inte påverka recipientens status negativt eller försämra recipientens möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormer. 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Beskrivning Dagvattenutredning för Kv. Snöklockan 4 i Stockholm stad Mottagare Sofia Lindhagen Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 3(22) k:\19_externt\1911xx\191159_dvu_snöklockan 4_kfs\rapporter\arbetsrapporter\20250915_slutrapport 1-3\dvu_snöklockan_sl-_20250915.docx xtod.es_sreljer_troppar Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................... 4 2. Underlag och tidigare utredningar ............................................................................. 4 3. Riktlinjer för dagvattenhantering ............................................................................... 5 STEG 1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING ................................... 6 4. Områdesbeskrivning ................................................................................................. 6 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar ................................................................ 9 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov .................................................................. 11 7. Föroreningar ........................................................................................................... 12 8. Översvämningsrisker .............................................................................................. 13 STEG 2 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING .................................................. 15 9. Förslag på dagvattenhantering ............................................................................... 15 10. Hantering av skyfall ............................................................................................. 17 11. Helhetsbild av dagvattenhanteringen .................................................................. 17 12. Sammanfattning av dagvattenhantering på kvartersmark ................................... 21 13. Referenser .......................................................................................................... 22 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 1. Inledning På uppdrag av Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB (KFSS) har Rejlers Sverige AB tagit fram en dagvattenutredning för kvarteret Snöklockan 4 i Stockholm stad. Kvarteret har en yta på cirka 600 m2 och utgörs i dagsläget av en befintlig byggnad med tillhörande innergård. Vid planerad ombyggnation ska en tillbyggnad uppföras på innergården medan kvarstående delar av innergården avses utformas med uteplatser, växtbäddar samt förses med lanterniner (ljusinsläpp från tak). Kvarter ligger i centrala Stockholm, längs med Karlbergsvägen och Västmannagatan. Utredningsområdets läge redovisas i Figur 1-1. Figur 1-1. Ungefärligt läge av utredningsområdet. Bakgrundskarta: Open Street Map (2025). 2. Underlag och tidigare utredningar Vid framtagande av denna dagvattenutredning har flöjande underlag beaktats: • A-ritningar (tillhandhållit från beställaren, 2025-04-29) • L-30-P-01, Landskapsplan över innergården (Outer Space Arkitekter, 2025) Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 4(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 3. Riktlinjer för dagvattenhantering 3.1. Dagvattenstrategi Stockholms stads dagvattenstrategi antogs av kommunalfullmäktige den 9 mars 2015. Syftet med dagvattenstrategin är att utveckla stadens dagvattenhantering med hänsyn till ett förändrat klimat samt till dagvattnets kvalitet (Stockholm stad, 2015). Målen för hållbar dagvattenhantering kan sammanfattas i fyra övergripande riktlinjer: 1) Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten 2) Robust och klimatanpassad dagvattenhantering 3) Resurs- och värdeskapande för staden 4) Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande 3.2. Åtgärdsnivå Stockholmsstad har tagits fram en åtgärdsnivå som ska tillämpas för dagvatten vid all ny- och större ombyggnationen (Stockholm Stad, 2016). Enligt denna åtgärdsnivå ska nederbörd motsvarande 20 mm nederbörd från hårdgjorda ytor fördröjas och renas i hållbara dagvattensystem inom kvartersmarken För detaljplanen, som avser en tillbyggnad, gäller att åtgärdsnivån ska tillämpas för den tillkommande ytan eller för ytor där stor förändring av marken görs. För övriga ytor inom planområdet bör principer för hållbar dagvattenhantering tillämpas. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 5(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 STEG 1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING 4. Områdesbeskrivning 4.1. Recipienter Ytligt avrinnande vatten från utredningsområdet rinner mot Mälaren – Ulvundasjön, se Figur 4-1. Figur 4-1. Recipient för ytavrinning från utredningsområde. Data har hämtats från SMHI (2016) och VISS (Länsstyrelserna, 2025). Bakgrundskarta har hämtats från Google Satellite (2025). Recipientklassificering och gällande miljökvalitetsnorm (MKN) ges i Tabell 4-1. Mälaren-Ulvundasjön påverkas av tätortsbebyggelse, vilket medför en hydromorfologisk påverkan. Den fastställda miljökvalitetsnormen om måttlig ekologisk status år 2027 innebär ett undantag från kravet att uppnå en god ekologisk status. Den kemiska statusen uppnår ej god eftersom gränsvärdena för följande prioriterade ämnen överskrids i vattenförekomsten: Perfluoroktansulfon (PFOS), kadmium (Cd), bly (Pb), antracen, tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PDBE) (Länsstyrelserna, 2025). Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 6(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Tabell 4-1. Recipientklassifikation och gällande MKN för ytvattenrecipient. Data har hämtats från VISS (Länsstyrelserna, 2025). Ytvattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Status MKN Status MKN (dagsläge) (Framtida mål) (dagsläge) (Framtida mål) Mälaren – Ulvsundasjön Otillfredsställande Måttlig ekologisk Uppnår ej god God kemisk MS_CD: WA42470715 VISS status 2027 ytvattenstatus EU_CD: SE658229-162450 4.2. Markförutsättningar Enligt SGU:s jordartskartor består hela utredningsområdet av berg, se Figur 4-2. I närheten av utredningsområdet förekommer områden med fyllning. Figur 4-2. Jordartskarta för utredningsområdet samt närliggande områden. Data har hämtats från SGU (2025). Bakgrundskarta: Google Satellite (2025). Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 7(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 4.3. Befintlig och planerad markanvändning Utredningsområdet utgörs i dagsläget av befintlig byggnad med tillhörande innergård, se Figur 4-3. Figur 4-3. Befintlig markanvändning. I samband med den planerade utbyggnaden avses en ny tillbyggnad uppföras på innergården, vilket medför en ökad takyta och en minskad innergårdsyta. På den resterande delen av innergårdenen planeras upphöjda växtbäddar, lanterniner och uteplatser. Innergården är belägen ovanpå byggnadens första våning. En översikt över den planerade markanvändningen redovisas i Figur 4-4. För detaljerade arealuppgifter hänvisas till Tabell 5-1. Figur 4-4. Planerad markanvändning på innergård baserad på ritning L-30-P-01 (Outer Space Arkitekter, 2025-06-11). Placering av ny byggnad enligt ritning A-40-P170. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 8(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar Dagvattnet från utredningsområdet avleds nedströms via befintliga ledningar. Dagvattnet från takytor inom avrinningsområde 1 leds direkt till befintliga allmänna ledningar. Dagvattnet från avrinningsområde 2 avleds via befintliga brunnar och ledningar på innergården mot det befintliga ledningsnätet. Med hänsyn till planerad indelning av innergården och placering av stuprör, har avrinningsområde 2 delats upp i 3 delavrinningsområden (2A, 2B och 2C). Dagvattnet från avrinningsområde 2B och 2C avvattnar först mot en planerad växtbädd, se avsnitt 10. Det exakta läget för brunnar och ledningar på innergården är oklart och bör mätas in i samband med fortsatt projektering. En översikt av avrinningsområden ges i Figur 5-1. Figur 5-1. Avrinningsområden för planerad markanvändning. Planerad markanvändning på innergård är baserad på ritning L-30-P-01, daterad 2025-05-21 (Outer Space Arkitekter). Med den planerade tillbyggnaden försvinner en del av innergården. Resterande del av innergården ska utformas med bland annat upphöjda växtbäddar. En översikt av arealer för befintlig och planerad markanvändning ges i Tabell 5-1. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 9(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Tabell 5-1. Markanvändning för befintlig och planerad situation. Indelning av avrinningsområden är baserad på den planerade situationen. Markanvändning Avrinningskoefficient Befintlig situation Planerad situation (m2) (m2) Avrinningsområde 1 Byggnad 0,9 238 238 Totala area 238 238 Total reducerad area 214 214 Avrinningsområde 2A Byggnad 0,9 118 118 Innergård - upphöjd växtbädd 0,1 --- 0 Innergård - hårdgjord yta 0,8 52 52 Innergård - lanternin 0,9 --- 0 Totala area 170 170 Total reducerad area 148 148 Avrinningsområde 2B Byggnad 0,9 56 56 Innergård - upphöjd växtbädd 0,1 --- 6 Innergård - hårdgjord yta 0,8 13 4 Innergård - lanternin 0,9 --- 3 Totala area 69 69 Total reducerad area 60 57 Avrinningsområde 2C Byggnad 0,9 19 91 Innergård - upphöjd växtbädd 0,1 -- 17 Innergård - hårdgjord yta 0,8 113 14 Innergård - lanternin 0,9 --- 9 Totala area 132 132 Total reducerad area 107 103 Totala area 609 609 Totala reducerade area 529 522 Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 10(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov 6.1. Flöden Dagvattenflöden har beräknats enligt den rationella metoden (Svenskt Vatten, 2016) för både den befintliga och planerade situationen. I enlighet med Stockholms stads riktlinjer för dagvattenhantering har dimensionerande flöden beräknats för ett 10-års regn, både med och utan klimatfaktor, samt för ett regn med återkomsttider på 30 år och 100 år, inklusive klimatfaktor. De beräknade flöden redovisas i Tabell 6-1. Flödesberäkningar visar att flödena för befintlig och planerad situation är ungefär detsamma. Tabell 6-1. Flödesberäkning för befintlig och planerad situation. 10-årsflöde exklusive 10-årsflöde inklusive 30-årsflöde 100-årsflöde klimatfaktor klimatfaktor på 1,25 inklusive inklusive klimatfaktor klimatfaktor Befintlig 12 15 22 32 situation Planerad 12 15 21 32 situation 6.2. Fördröjningsbehov Enligt Stockholms stads riktlinjer för dagvattenhantering ska 20 mm nederbörd omhändertas inom utredningsområdet. För att uppnå denna åtgärdsnivå krävs en total volym på cirka 10,4 m3, se Tabell 6-2. Notera att tillbyggnaden ingår i avrinningsområde 2C vilket i totalt har en areal på cirka 132 m3. För detta område behövs en erforderlig volym på cirka 2,1 m3. Tabell 6-2. Nödvändiga volymer för att fördröja cirka 20 mm nederbörd. Area Reducerad Area Erforderlig volym (m3) (m3 ) (m3) red Avrinningsområde 1 238 214 4,3 Avrinningsområde 2A 170 148 3,0 Avrinningsområde 2B 69 57 1,1 Avrinningsområde 2C1 132 103 2,0 Totalt 609 522 10,4 1 För att uppnå åtgärdsnivå har enbart avrinningsområde 2C ett fördröjnings- och reningskrav. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 11(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 7. Föroreningar Översiktliga beräkningar för föroreningshalter och -mängder inom området före och efter exploatering har utförts i det webbaserade modellverktyget StormTac (v25.2.2). De markanvändningar som använts i beräkningarna är för befintlig och planerad situation (utan hänsyn till dagvattenåtgärder) redovisas i Tabell 7-1. Tabell 7-1. Markanvändnings definition enligt StormTac Markanvändning Definition enligt StormTac Tak Takyta utan specificering av takmaterial. Asfalt Icke trafikerad asfaltyta Blandade grönytor Blandning av grönytor. De ämnen som analyserats omfattar de tio standardämnena enligt StormTac, samt olja och PAH16. Halter och mängder har summerats för hela utredningsområdet och redovisas i Tabell 7-2 och Tabell 7-3 som utredningsområdets totala föroreningsbidrag till recipienten. Tabell 7-2. Föroreningsmängder för befintlig och planerad situation utan dagvattenåtgärder. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan dagvattenåtgärder1 Fosfor (P) kg/år 0,02 0,02 Kväve (N) kg/år 0,57 0,54 Bly (Pb) kg/år 0,002 0,002 Koppar (Cu) kg/år 0,007 0,007 Zink (Zn) kg/år 0,021 0,023 Kadmium (Cd) kg/år 0,0002 0,0002 Krom (Cr) kg/år 0,0012 0,00093 Nickel (Ni) kg/år 0,0014 0,0014 Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0000051 0,0000026 Suspenderad substans (SS) kg/år 5,9 6,4 Olja kg/år 0,064 0,028 PAH16 kg/år 0,00012 0,00013 Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,0000045 0,0000036 1 Årsmedelsmängder som understiger eller motsvarar befintliga mängder, har markerats med grön färg. Årsmedelsmängder som ökar, har markerats med röd färg. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 12(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Tabell 7-3. Föroreningshalter för befintlig situation och planerad situation utan dagvattenåtgärder. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan dagvattenåtgärder1 Fosfor (P) ug/l 58 54 Kväve (N) ug/l 1700 1600 Bly (Pb) ug/l 4,9 4,8 Koppar (Cu) ug/l 19 20 Zink (Zn) ug/l 62 69 Kadmium (Cd) ug/l 0,52 0,56 Krom (Cr) ug/l 3,4 2,8 Nickel (Ni) ug/l 4,1 4,2 Kvicksilver (Hg) ug/l 0,015 0,0078 Suspenderad substans (SS) ug/l 17 000 19 000 Olja ug/l 190 83 PAH16 ug/l 0,34 0,38 Benso(a)pyren (BaP) ug/l 0,013 0,011 1 Halter som understiger eller motsvarar befintliga mängder, har markerats med grön färg. Halter har markerats med röd färg. 8. Översvämningsrisker Enligt SMHI (2025) definieras skyfall som nederbörd med minst 50 mm på 1 timma eller minst 1 mm på en minut. En skyfallsmodell för Stockholm har tagit fram före hela Stockholm med ett regn med återkomsttid 100 år och varaktighet i 6 timmar, samt klimatfaktor på 1,25 (Stockholm Vatten och Avlopp, 2018). Figur 8-1 redovisar flödesvägar vid skyfall vid utredningsområdet och ytavrinning bildas sannolik på Västmannagatan. Maximala vattendjupet vid utredningsområdet illustreras i Figur 8-2 och resultaten indikerar att vattensamlingar kan bildas på innergården. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 13(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Figur 8-1. Flödesvägar vid skyfall. Data har hämtats från Stockholm Skyfallsmodell (Stockholm Vatten och Avlopp, 2018). Röd ellips markerar översikt utredningsområdet. Figur 8-2. Maximala vattendjup vid skyfall. Data har hämtats från Stockholm Skyfallsmodell (Stockholm Vatten och Avlopp, 2018). Röd ellips markerar översikt utredningsområdet. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 14(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 STEG 2 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING 9. Förslag på dagvattenhantering Dagvatten inom utredningsområdet föreslås hanteras i upphöjda växtbäddar på innergården. Dagvattnet från befintliga takytor som ligger mot gator (avrinningsområde 1), leds direkt på huvudledning. Dagvattnet från befintliga takytor inom avrinningsområde 2A leds via stuprör till dagvattenledningar vid innergården. Dagvatten från befintliga takytor inom avrinningsområde 2B leds till en upphöjds växtbädd i anslutning till stuprören. Dagvattnet från befintliga takytor och tillbyggnad inom avrinningsområde 2C rinner mot upphöjda växtbäddarna på innergården. För att uppnå krav på fördröjning behövs en volym på cirka 2 m3. För att omhänderta en nederbördsvolym på 20 mm för befintliga takytorna inom kvarteret behövs en volym på cirka 10,4 m3. Ungefärligt läge av upphöjda växtbäddar och indelningen av avrinningsområden visas i Figur 5-1. 9.1. Växtbäddar Växtbäddarna används för att fördröja och rena dagvattnet. Deras utformning kan vara platsspecifika och variera mellan nedsänkt, upphöjd eller i nivå med mark. En illustration av både nedsänkta och upphöjda växtbäddar framgår av Figur 9-1. Exempel på utformning visas i Figur 9-2. Figur 9-1. Illustration av både nedsänkt och upphöjd växtbädd. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 15(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Figur 9-2. Exempel på utformning av upphöjda växtbäddar (Outer Space Arkitekter, 2025b). Dagvattnet från takytor som ligger mot innergården föreslås omhändertas i upphöjda växtbäddar på innergården. 9.2. Tillgängliga volymer för dagvattenhantering Upphöjda växtbäddar ska utformas med en fördröjningsdjup på 0,2m och en tjocklek på 0,3m. Vid beräkning av tillgängliga volymer antogs en porositet på 50% (Bara Mineraler, 2025). Det innebär att totalt cirka 2,2 m³ vatten kan fördröjas i de upphöjda växtbäddarna inom delavrinningsområde 2B, och cirka 6,1 m³ kan fördröjas inom delavrinningsområde 2C. En sammanfattning av tillgängliga volymer för dagvattenhantering i upphöjda växtbäddar ges i Tabell 9-1. Tabell 9-1. Tillgängliga volymer för dagvattenhantering i upphöjda växtbäddarna. Växtbädd Area Djup Porositet Volym för dagvattenhantering (m2) (m) (m3) Delavrinningsområde 2B Översvämningshöjd 6,3 0,2 --- 1,3 Växtjord 6,3 0,3 0,5 0,9 Totalt 0,5 2,2 Delavrinningsområde 2C Översvämningshöjd 17,4 0,2 --- 3,5 Växtjord 17,4 0,5 0,5 2,6 Totalt 0,5 6,1 Totalt utredningsområde 23,7 8,3 Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 16(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 10. Hantering av skyfall Den befintliga kvartersmarken är instängd och dagvattnet leds vidare mot huvudledning via befintliga brunnar och ledningar. Det medför en risk för tillfällig vattenansamling vid skyfall. Enligt SMHI definieras skyfall som minst 50 mm nederbörd under en timme. Med en klimatfaktor på 1,25 innebär det en nederbördsvolym på cirka 62,5 mm, vilket motsvarar en volym på cirka 33 m3 för hela utredningsområdet. Vid skyfall avvattnar takytor inom avrinningsområde 1 direkt mot gator. Dagvattnet från takytor inom avrinningsområde 2 leds mot innergården. Den totala volym som är tillgänglig för fördröjning på innergården är cirka 8,3 m3, medan det vid skyfall bildas en total dagvattenvolym på cirka 33 m3 inom hela området, se Tabell 10-1. Tabell 10-1. Volymer vid skyfall. Avrinningsområde Area Reducerad Skyfallsvolym Tillgängliga volymer för (m2) Area (m3 ) (m3)1 dagvattenhantering (m3) red 1 238 210 13,4 --- 2A 170 150 9,3 --- 2B 69 50 3,6 2,2 2C 132 103 6,4 6,1 Totalt 609 522 32,7 8,3 1Skyfallsvolymen har beräknats för en nederbördsvolym på 62,5 mm. Eftersom skyfallsvolymenar överstiger de tillgängliga fördröjningsvolymerna finns det en risk för vattensamlingar på innergården. Däremot bedöms risken sannolikt inte öka till följd av den planerade tillbyggnaden, eftersom andelen hårdgjorda ytor inom utredningsområdet inte ökar och en del av skyfallsvolymerna kan hanteras i upphöjda växtbäddar. 11. Helhetsbild av dagvattenhanteringen Utredningsområdet har delats upp i 4 delavrinningsområden, baserad på respektive ytavrinningsriktningar och föreslagen dagvattenhantering. Takvattnet från avrinningsområde 1 leds direkt på ledning. Bildande dagvattenflöden inom avrinningsområde 2A leds direkt på ledning medan dagvattnet inom avrinningsområde 2B och 2C leds mot upphöjda växtbäddar. En schematisk principlösning över föreslagen dagvattenhantering ges i Figur 11-1 och en principskiss redovisas i Figur 11-2. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 17(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Figur 11-1. Principlösning för föreslagen dagvattenhantering inom utredningsområdet. Figur 11-2. Principskiss på förslagen dagvattenhantering inom utredningsområdet. Placering av växtbäddar enligt erhållet underlag från Outer Space Arkitekter (2025-06-10). Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 18(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 11.1. Flöden För den planerade situationen med omhändertagande av dagvatten i växtbäddar har varierande regnvaraktigheter använts, se Tabell 11-1. Tabell 11-1. Regnvaraktighet och regnintensiteter för den planerade situationen med LOD. Återkomsttid Klimatfaktor Regnvaraktighet (min) Regnintensitet (l/s,ha) 10 år 1 35 104 10 år 1,25 25 165 30 år 1,25 15 325 100 år 1,25 10 611 I Tabell 11-2 återges flödet vid ett 10- minuters regn exklusive klimatfaktor, 10-års regn, 30-års regns och 100-års regn inklusive klimatfaktor på 1,25. Beräkningar visar att dagvattenflöden inte ökar på grund av tillbyggnaden. Vid planerad fördröjning av dagvattnet i växtbäddar inom delavrinningsområden 2A och 2C förväntas flödena att minska jämfört med den befintliga situationen. Tabell 11-2. Beräknade dagvattenflöden för befintlig situation, planerad situation samt planerad situation med dagvattenhantering. 10-årsflöde 10-årsflöde 30-årsflöde 100-årsflöde exklusive inklusive inklusive inklusive klimatfaktor klimatfaktor på klimatfaktor på klimatfaktor på 1,25 1,25 1,25 Enhet (l/s) (l/s) (l/s) (l/s) Befintlig situation 12 15 22 32 Planerad situation 12 15 21 32 Planerad situation 5 8 17 32 med LOD 11.2. Föroreningar De föreslagna åtgärderna för dagvattenhantering har använts för att ta fram en översiktlig beräkning av utredningsområdets föroreningshalter och föroreningsmängder. Med föreslagna åtgärder kommer förväntade föroreningsmängder och föroreningshalter reduceras för samtliga studerade ämnen. Förväntade årsmedelsmängder redovisas i Tabell 11-2 och förväntade halter för de studerade ämnen ges i Tabell 11-4. Det bör noteras att beräkningar i StormTac är schablonbaserade och därmed behäftade med stora osäkerheter. Resultaten ska därför inte tolkas som exakta värden, utan som en indikation på förväntade förändringar. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 19(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 Tabell 11-3. Föroreningsmängder (kg/år) för hela utredningsområdet vid befintlig och planerad situation med rening enligt föreslagna åtgärder. Beräknad nederbördsvolym 600 mm. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation Reningseffekt med föreslagna 1 dagvattenåtgärder Fosfor (P) kg/år 0,02 0,015 -25% Kväve (N) kg/år 0,57 0,43 -25% Bly (Pb) kg/år 0,002 0,0012 -29% Koppar (Cu) kg/år 0,007 0,005 -25% Zink (Zn) kg/år 0,021 0,017 -19% Kadmium (Cd) kg/år 0,0002 0,00014 -22% Krom (Cr) kg/år 0,0012 0,0008 -38% Nickel (Ni) kg/år 0,0014 0,0011 -21% Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0000051 0,0000021 -59% Suspenderad substans (SS kg/år ) 5,8 5,0 -14% Olja kg/år 0,068 0,022 -68% PAH16 kg/år 0,00011 0,000092 -16% Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,0000045 0,0000029 -36% 1 Minskning har markerats med grön färg. Tabell 11-4. Föroreningshalter (ug/l) för hela utredningsområdet vid befintlig och planerad situation med rening enligt föreslagna åtgärder. Beräknad nederbördsvolym 600 mm. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation Reningseffekt med föreslagna 1 dagvattenåtgärder Fosfor (P) ug/l 59 51 -24% Kväve (N) ug/l 1700 980 -24% Bly (Pb) ug/l 4,9 2,1 -27% Koppar (Cu) ug/l 19 8,7 -21% Zink (Zn) ug/l 61 27 -16% Kadmium (Cd) ug/l 0,51 0,24 -18% Krom (Cr) ug/l 3,5 1,7 -34% Nickel (Ni) ug/l 4,1 2 -22% Kvicksilver (Hg) ug/l 0,015 0,0037 -57% Suspenderad substans (SS) ug/l 17000 14000 -12% Olja ug/l 200 54 -67% PAH16 ug/l 0,33 0,2 -15% Benso(a)pyren (BaP) ug/l 0,013 0,0056 -32% 1 Minskning har markerats med grön färg. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 20(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 12. Sammanfattning av dagvattenhantering på kvartersmark Syftet med föreliggande dagvattenutredning är att säkerställa att hanteringen av dagvatten vid den planerade ombyggnaden av kvarteret Snöklockan 4 uppfyller Stockholms stads riktlinjer för ny- och större ombyggnationer. Det innebär att nederbörd motsvarande 20 ska genomgå rening och fördröjas inom kvarteret innan vidare avledning till dagvattensystemet. Eftersom detaljplanen endast omfattar en tillbyggnad, är det tillbyggnaden som ska uppfylla kravet på rening och fördröjning (åtgärdsnivån). För övriga hårdgjorda ytor inom kvarteret ska dagvattnet hanteras enligt principer för hållbar dagvattenhantering om möjligt. Dagvattnet från takytor som ligger mot gatan (avrinningsområde 1) avleds via befintliga ledningar i gatan. Dagvattnet från avrinningsområde 2A avleds via befintliga dagvattenledningar. Dagvattnet från avrinningsområde 2B och 2C ska genomgå rening och fördröjning i upphöjda växtbäddar. Den beräknade fördröjningsvolymen i de planerade växtbäddarna inom avrinningsområdena 2B och 2C uppgår till cirka 8,3 m3. För att uppfylla åtgärdsnivån för tillbyggnaden krävs en fördröjningsvolym på cirka 2 m3. För att uppnå motsvarande nivå inom hela utredningsområdet (inklusive befintliga hårdgjorda ytor) krävs en total volym på cirka 10,4 m³. Flödesberäkningarna visar att flödena är ungefär desamma för den befintliga och den planerade situationen. Flödena kommer att minska om dagvattnet fördröjs innan vidare avledning. Föreslagna åtgärderna för dagvattenhantering, såsom växtbäddar och genomsläpplig beläggning, kommer att bidra till att minska flödena. Föroreningsberäkningarna, utförda med hjälp av StormTac (v25.2.2), visar att om dagvattnet omhändertas i de upphöjda växtbäddarna på innergården, förväntas både föroreningshalter och årsmedelsmängder minska jämfört med befintlig situation. Genomförandet av föreslagna åtgärder för dagvattenhantering kommer att säkerställa att de uppsatta målen för fördröjning och rening uppnås. Detta innebär att flödena och föroreningsbelastningen minskar jämfört med den befintliga situationen, vilket bidrar till att recipientens status inte försämras och att miljökvalitetsnormerna (MKN) uppnås. De föreslagna åtgärderna är således i linje med de krav och riktlinjer som ställs för att skydda och förbättra vattenkvaliteten i området. Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 21(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensnummer Revision 191159 1.3 13. Referenser Bara Mineraler, 2025, data har hämtats från: produktdatablad-hekla-laettjord-typ-c.pdf Länsstyrelser, 2025, VISS, Mälaren-Ulvsundasjön - Sjö - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige Outer Space Arkitekter, 2025a, Ritning L-30-P-01 daterad 2025-06-10. Outer Space Arkitekter, 2025b, Bilder av takterrass med upphöjda växtbäddar. SMHI, 2025, Skyfall och rotblöta — SMHI Stockholm Stad, 2015, Dagvattenstrategi – Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering, antagen av kommunalfullmäktige 2015-03-09. Stockholm Stad, 2016, Dagvattenhantering – Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation, version 1-1. Stockholm Vatten och Avlopp, 2018, Stockholm skyfallsmodell - Skyfall Rejlers Sverige AB | Org. Nr. 556051-0272 | Tel:+46 771-78 00 00 | www.rejlers.se 22(22) 29760-4202 rnD ,51-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Brandutlåtande.pdf] 2021-08-24 Rev B, 2025-12-05 Kv Snöklockan, förutsättningar för gårdshus med hänsyn till säkerhet i händelse av brand Detta brandtekniska utlåtande har upprättats med anledning av fastighetsägaren önskar undersöka möjligheten att uppföra ett nytt flerbostadshus på innergård och förutsättningar för ändring av detaljplan. Utlåtandet redogör för möjlighet att utföra byggnaden på sådant sätta att de tekniska egenskapskraven avseende brandskydd tillgodoses. Utlåtandet omfattar inte brandskyddsåtgärder i detalj och ska inte ses som en brandskyddsbeskrivning. Utlåtandet har reviderats enligt nedan: Datum A-underlag Revidering 2025-11-03 (GH) Arkitektunderlag till Tydliggörande utrymningssituation från samråd, utkast 2025- tillkommande och befintliga delar. 10-06” 2025-12-05 A-40.1-090 Rev B: A-40.1-100 Förtydligande entré. Angreppsväg till förråd. Bild ”Angreppsväg”. Allmänt Uppdragsgivare: Gustav Vasa Församling Objektsadress: Karlbergsvägen 1-5, Stockholms stad Handläggande brandingenjör: AnnaCarin Carlén Internkontrollerande brandingenjör: Magnus Nordberg Underlag för utlåtandet: - Platsbesök genomfört våren 2021 - Ritningsunderlag upprättat av Söderberg Söderberg Arkitekter, del av ”Utredning gårdshus”, daterad 20-10-12 Förutsättningar Utlåtandet avser nybyggnad av flerbostadshus på innergård i befintlig, sluten kvarters- bebyggelse. Den planerade byggnaden avses uppföras i sju våningsplan. Byggnaden placeras på gårdsbjälklaget och utförs därför med så lätt konstruktion som möjligt. Verksamheten är bostäder, Vk3. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB www.brandkonsulten.se Gävlegatan 12 B T - +46 8 505 344 00 113 30 Stockholm E - info@brandkonsulten.se 29760-4202 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 (4) Aktuella myndighetskrav Grund för detta utlåtande inför eventuell ändring av detaljplan är Plan- och bygglag, SFS 2010:900, 8kap. 4§, Plan- och byggförordningen, SFS 2011: 338, 3 kap. 8§, samt Boverkets byggregler BBR 29 (BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2020:4) Brandskiss Det är inte aktuellt att ta fram brandskisser i detta skede. Brandskisser tas fram som underlag för detaljprojektering. Möjlighet att utföra byggnaden enligt de tekniska egenskapskraven Ett byggnadsverk ska, enligt PBF 3 kap. 8§ utföras så att: 1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, 4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och 5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand Bärförmåga under bestämd tid Bärförmåga projekteras utifrån säkerhetsklass och brandsäkerhetsklass enligt EKS, vilket inte påverkas av en ändring i detaljplan. Särskild vikt vid detaljprojektering ska läggas vid dels vid bärverk till gårdsbjälklaget, dels till att byggnaden ska utföras på sådant sätt att den vid en eventuell kollaps till följd av brand i byggnaden inte medför att brandvägg mot intilliggande fastighet påverkas. För utformning av fasad, se vidare under ”Räddningsmanskapets säkerhet” nedan. Utveckling och spridning av brand och rök inom byggnaden Lägenheter Vk3 utförs som egna brandceller med avskiljande konstruktioner i lägst brandteknisk klass EI60. Under detaljprojektering fastslås även övrig brandcellsindelning, t ex trapphus och övriga utrymningsvägar. Spridning av brand till intilliggande byggnadsverk Det planerade gårdshuset kan utföras så att spridning till närliggande byggnader inom den egna fastigheten och till byggnader på intilliggande fastigheter begränsas. Befintlig brandmur får inte påverkas av den planerade byggnaden, se bärförmåga under bestämd tid. Inledande analys av risk för brandspridning mellan gårds- och gatuhus har genomförts. Lanterniner i samlingssal utförs med hänsyn till risk för spridning av brand till högre belägen fasad. Personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt Byggnadens våningsantal och placering på innergård innebär att utrymning med hjälp av räddningstjänsten inte är tillämplig. De boende i byggnaden måste därmed själva kunna sätta sig i säkert. Goda förutsättningar finns för att kunna utforma byggnaden så att utrymningssäkerheten blir tillfredsställande. Snöklockan, gårdshus, brandutlåtande 251205 29760-4202 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 (4) För byggnader som är högst 8 våningar får ett Tr2-trapphus utgöra enda utrymningsväg. Det befintliga trapphuset i gatuhuset byggs om. De lägenheter eller lokaler som vetter mot trapphuset ska ha sluss mot trapphuset. I gårdshuset utgör hisshallen sluss, i aktuella lokaler eller lägenheter byggs sluss mot trapphuset. I de lägenheter eller lokaler som inte behöver åtkomst till trapphuset ersätts dörr med brandcellsskiljande vägg. Eftersom Tr2-trapphuset inte får vara angreppsväg till t ex förråden ska dessa nås från entré benämnd ”anpassad skola” på A-ritning och dess trappa. Skolan berörs inte av förändringen. FÖRKLARINGAR Alla mått anges i meter. FÖRESKRIFTER HÄNVISNINGAR KYRKA A N N S PAS S S K A O D L E A LUFTRUM SOPRUM LUFTRUM KONTOR RWC 2025-11-28 HISS BETAKNTommÄuNDnRINGik AVStEiRonshanDAdTUMlingSign. Snöklockan 4 N GUSTAV VASA FÖRSAMLING GK BHO YEEGRNNRGESERU -ALTL-PAKVEB SL v e K n FysrW kkaaW nK sy a r rFk kaa itsn et kiGgthk u oestn tsa tSo var V mA a B svear fköarns aSmtolincgkholm AB U D0 P P A4 la T P7U D n M R 1 AG 0 NR AA R JN I a TFS A kV D oA A bR V I GWiklander HAArNoDnL ÄFGidGjAeRlaEnd S1K:1AL0A0A1 NAUMM-ER40.1-100 B-ET Angreppsväg. Del av A-underlag kompletterat med redogörelse för hur förråden nås från Karlbergsvägen. Utrymning för lägenheterna i gatuhuset försämras inte. Det finns ytterligare två trapphus i byggnaden och lägenheterna nås med höjdfordon från både Karlbergsvägen och Västmannagatan. Snöklockan, gårdshus, brandutlåtande 251205 NATAGANNAMTSÄV ANPASSAD SKOLA BOSTÄDER KARLBERGSVÄGEN A LOKAL LOKAL A BOSTÄDER Magnetuppställd dörr B B NYA BOSTÄDER OCH BOSTADSFUNKTIONER BEFINTLIGA LOKALER OCH LÄGENHETER AANNGGRREEPPPPSSVVÄÄGG KKÄÄLLLLAARREE// FFÖÖRRRRÅÅDD NNEEDDGGÅÅNNGG TTIILLLL KKÄÄLLLLAARREE// FFÖÖRRRRÅÅDD SSKKAALLAA 11::110000 NN 00MMEETTEE11RR 22 55 1100 FÖRKLARINGAR Alla mått anges i meter. FÖRESKRIFTER HÄNVISNINGAR LÄSRUM LGH FÖRRÅD 2025-11-28 HISSHALL HISS BETAKNTommÄuNDnRINGik AVStEiRonshanDAdTUMlingSign. RWC Snöklockan 4 PUMPRUM UNDERCENTRAL N GUSTAV VASA FÖRSAMLING GK BHO YEEGRNNRGESERU -ALTL-PAKVEB SL v e K n FysrW kkaaW nK sy a r rFk kaa itsn et kiGgthk u oestn tsa tSo var V mA a B svear fköarns aSmtolinckgholm AB D U0 P A P4 la T P7U D n M R 9 AG NR A JA R N I a TFS A kV D oA A bR V I GWiklander AHArNoDnL ÄFGidGjAeRlaEnd S1K:1AL0A0A1 ANUMM-ER40.1-090 B-ET LARTNEC-LE RODIRROK MATRUM STORA RUMMET KÖK FLÄKTRUM STÄDWDCUSCH OMKLOMKL NATAGANNAMTSÄV KYRKA A N N S PAS S S K A O D L E A KARLBERGSVÄGEN TTTM TVÄTTSTUGA VENTILATION A A LFGÖRHRÅD C26yk pellafötsrreård B B NYA BOSTÄDER OCH BOSTADSFUNKTIONER BEFINTLIGA LOKALER OCH LÄGENHETER TT""AARRNNAAPPPPPPAAAASSSS TTAAIILLDDLL SSEEKKNNOOTTLLRRAAÈÈ""PPLLAANN,, IINNGGÅÅNNGG SSKKAALLAA 11::110000 NN 00MMEETTEE11RR22 55 1100 29760-4202 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 (4) Räddningsmanskapets säkerhet vid brand Byggnadens placering på innergården gör att den inte är lika lättåtkomlig som en byggnad med fasad mot körbar väg. De båda gatuhusen har dock entréer mot Karlbergsvägen respektive Västmannagatan, så goda möjligheter finns att uppnå tillfredsställande säkerhet vid insats. Eftersom räddnings- och släckinsats måste ske från gården utreds fasadens utformning särskild med hänsyn till risk för nedfallande byggnadsdelar. Brandteknisk bedömning Brandkonsulten AB gör bedömningen att det finns goda förutsättningar för att ett flerbostadshus enligt gällande underlag ska kunna uppföras på innergården, med beaktande av det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand. Stockholm/ Umeå AnnaCarin Carlén Magnus Nordberg Handläggande brandingenjör internkontrollerande brandingenjör/ civilingenjör riskhantering Snöklockan, gårdshus, brandutlåtande 251205 29760-4202 rnD ,50-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI