Högdalens centrum får 360 bostäder, nya lokaler och grönt torg
Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att anta en detaljplan som utvecklar Högdalens centrum. Planen möjliggör cirka 360 bostäder, lokaler och ett nytt grönt torg där Rangstaplans markparkering ligger i dag, samt ett garage med cirka 140 platser; förslaget innebär att färre parkeringsplatser blir kvar på marknivå.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-11-30. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen, dp 2013-13850, syftar till att utveckla och utvidga Högdalens centrum med bostäder och lokaler för centrumändamål. Ett nytt torg skapas då Rangstaplan omvandlas och parkering förläggs i ett underliggande parkeringsgarage. Detaljplanen möjliggör ett tillskott av cirka 360 bostäderDet gröna torgetbidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar.Planförslaget bidrar även till att främja hållbart resande, då bostäder byggs i ett service- och kollektivtrafiknära läge. Marken ägs av Stockholms stad.
[R2 Utl Godkännande av förslag till detaljplan för del av Örby 4_1 i stadsdelen Högdalen (cirka 360 bostäder, torg, parkering och centrumändamål).pdf]
1 (20)
Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2026/992)
Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen
(cirka 360 bostäder, torg, parkering och
centrumändamål), dp 2013-13851
Hemställan från stadsbyggnadsnämnden
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Maria-Elsa Salvo Persson
Sammanfattning av ärendet
Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen, dp 2013-13850, syftar till att
utveckla och utvidga Högdalens centrum med bostäder och lokaler för
centrumändamål. Ett nytt torg skapas då Rangstaplan omvandlas och parkering
förläggs i ett underliggande parkeringsgarage. Detaljplanen möjliggör ett tillskott av
cirka 360 bostäder
Det gröna torget bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket
främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar.
Planförslaget bidrar även till att främja hållbart resande, då bostäder byggs i ett
service- och kollektivtrafiknära läge. Marken ägs av Stockholms stad.
Beredning
Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Detaljplanen möjliggör en utveckling av Högdalens centrum med bostäder, lokaler
för centrumändamål samt ett nytt grönt torg. Utvecklingen görs möjlig genom att
omvandla markparkeringen vid Rangstaplan.
Planförslaget bidrar till att en av södra Stockholms mest centrala tyngdpunkter stärks.
Omvandlingen av Rangstaplan till torg med publika bottenvåningar och många nya
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen (cirka 360 bostäder, torg,
parkering och centrumändamål), dp 2013-13851, antas.
2 (20)
bostäder skapar förutsättningar för liv och rörelse under dygnets alla timmar. Detta
kommer att bidra till ökad trygghet och ett starkare centrum för Högdalsborna.
Närmast tunnelbanan uppförs en centrummarkör i form av ett 27-våningar högt
bostadshus som även blir ett nytt landmärke för hela söderort. Centrummarkören blir
framträdande på platsen och ska därför gestaltas med hög arkitektonisk kvalitet, både
betraktat på nära och långt håll.
Mellan den nya och befintliga bebyggelsen skapas det nya gröna torget med plats för
lek och vistelse. Den nya bebyggelsen ska också möta torget med mer service och fler
levande bottenvåningar.
Sammantaget innebär detaljplanen att nya trygga miljöer kan skapas genom mer
tillgängliga och attraktiva centrumfunktioner samt nya målpunkter. Tydliga gångstråk
och kraftigt reducerad fordonstrafik bidrar till en säkrare miljö för såväl vuxna som
barn och unga. Bilparkeringen flyttar delvis ned i ett tillkommande underjordiskt
garage med cirka 140 platser.
Genom planförslaget kan Högdalens centrum utvecklas till ett grönare, tryggare och
mer levande stadsdelscentrum.
Bilagor
1. Plankarta, dnr KS 2026/992-1.2
2. Planbeskrivning, dnr KS 2026/922-1.3
3. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/922-1.4
4. Granskningsutlåtande, dnr KS 2026/922-1.5
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Särskilt uttalande av borgarrådet Christofer Fjellner (M) enligt följande.
Vi är fortsatt positiva till förslaget som innebär både hyresrätter och studentbostäder
samt innehåller lokaler i bottenvåningen i byggnadens södra del. Planområdet
omfattar del av fastigheten Örby 4:1 och utgörs till stor del av en markparkering med
240 platser strax norr om Högdalsgången.
I föreliggande ärende framgår att befintliga parkeringsplatser avses reduceras till 70
stycken. Vidare framgår att planområdet, efter samrådet, föreslås utökas till cirka 8
000 kvadratmeter genom ett markanvisat garage. Markanvisningen skedde i
exploateringsnämnden den 12 maj 2022 och innebär möjlighet till ett
parkeringsgarage för minst 98 allmänna parkeringsplatser under Rangstaplan. I
startpromemorian var dock ambitionsnivån högre än så, ett samarbete skulle ske med
Stockholm Parkering gällande ny infartsparkering och boendeparkering i garage
under huset. Ett sådant garage skulle också täcka eventuella behov av ytterligare
boendeparkering. Under samråd och granskning framfördes också kritik mot minskat
antal parkeringsplatser. Vi konstaterar att föreliggande förslag inte tagit hänsyn till
3 (20)
den kritik, vilket vi beklagar.
De befintliga parkeringsplatserna är mycket viktiga även för de lokala handlarna i
centrum, om dessa reduceras så riskerar vi en situation där lokalhandeln konkurreras
ut av andra centrum med bättre tillgänglighet. Det vore av naturliga skäl en dålig
utveckling för Högdalen. Vi förutsätter därför att stadsbyggnadskontoret arbetar för
att antalet parkeringsplatser som finns på platsen i dagsläget även framöver finns
inom närområdet och att Högdalsbornas och lokalhandlarnas behov på så vis kan
säkerställas.
Särskilt uttalande av borgarrådet Jonas Naddebo (C) enligt följande.
Centerpartiet välkomnar en efterlängtad utveckling av Rangstaplan. Att ersätta en stor
markparkering med 360 bostäder, centrumverksamheter och ett grönt, vistelsevänligt
torg är ett effektivt och hållbart sätt att utveckla staden. Läget intill tunnelbanan
lämpar sig väl för ett högt och tätt byggande, samtidigt som fler lokaler och ett stärkt
offentligt rum kan bidra till ett tryggare och mer levande Högdalens centrum.
Vi beklagar samtidigt att samtliga bostäder planeras som hyresrätter i ett område som
idag redan har många hyresrätter. När staden utvecklar egen mark bör fler projekt
bidra till en större variation av upplåtelseformer och ge fler stockholmare möjlighet
att äga sitt boende.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 11 november 2026
Emilia Bjuggren
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Kommunstyrelsen avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut.
2. Därutöver anföra följande:
Högdalens centrum är omtyckt och välbesökt av boende i söderort. En av
anledningarna till detta är att det finns gott om parkeringsplatser. Nu finns två projekt
runt centrum som sker på bekostnad av bilen och besöksnäringen, varav detta är ett.
Om dessa genomförs försvinner de allra flesta P-platserna samtidigt som behovet av
parkering ökar med fler boende. Sverigedemokraterna förespråkar ett levande
centrum, för såväl bilister som fotgängare.
4 (20)
Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Johan Paccamonti och Therese Lindström
(alla M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i
borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande av Kristin Jacobsson (C) som är likalydande med Centerpartiets
särskilda uttalande i borgarrådsberedningen.
Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas
särskilda uttalande i borgarrådsberedningen.
5 (20)
Ärendet
Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen, dp 2013-13850, syftar till att
utveckla och utvidga Högdalens centrum med bostäder och lokaler för
centrumändamål. Ett nytt torg skapas då Rangstaplan omvandlas och parkering
förläggs i ett underliggande parkeringsgarage. Detaljplanen möjliggör ett tillskott av
cirka 360 bostäder.
Det gröna torget bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket
främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar.
Planförslaget bidrar även till att främja hållbart resande, då bostäder byggs i ett
service- och kollektivtrafiknära läge. Marken ägs av Stockholms stad.
Remissammanställning
Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 september 2026
följande.
1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan och överlämnar det
till kommunfullmäktige för antagande.
2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (alla M), se Reservationer m.m.
Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Syfte
Detaljplanens syfte är att utveckla och stärka Högdalens centrum genom att, i enlighet
med översiktsplanen, komplettera området med cirka 360 bostäder, lokaler för
centrumändamål samt ett nytt torg. Planen syftar även till att skapa en grön torgmiljö,
som främjar gång och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar.
Bottenvåningarna som vetter mot Rangstaplan ska vara förhöjda, innehålla lokaler för
centrumändamål samt i hög grad vara uppglasade i syfte att skapa förutsättningar för
stadsliv och ett utvidgat centrum. Bottenvåningarna mot Sjösavägen ska utformas för
att stärka gaturummet och bidra till en ökad upplevd trygghet.
Bakgrund
Plandata
6 (20)
Planområdet utgörs i huvudsak av centrumparkeringen Rangstaplan, strax norr om
Högdalsgången, och är en del av fastigheten Örby 4:1, som ägs av Stockholms stad.
Planområdet är cirka 9 000 kvadratmeter stort.
Karta som visar planområdets läge och preliminära avgränsning.
Pågående detaljplaner i området
I närområdet pågår följande detaljplaner:
• Önskehemsplan (dnr 2020-11016), samråd genomfört. Utveckling av
Högdalens centrum med cirka 250 bostäder och 4 000 kvm lokalyta för
centrumändamål.
• Fackverket 1, (dnr 2020-14338), antagen 2026-05-21. Omfattar cirka 150
bostäder.
• Hemsystern 1 m fl, (2018-13464), samråd genomfört. Omfattar cirka 100
platser för vård- och omsorgsboende, cirka 100 seniorbostäder samt en
grundskola med kapacitet för cirka 900 elever.
• Brukslaven 1, (dnr 2023-08322), startskede. Omfattar cirka 35 bostäder.
• Område invid Stormhaken, (2022-19516), startskede. Omfattar cirka 100
bostäder.
• Bildfönstret 1 och 2 mm, (2019-05694), startskede. Omfattar cirka 170 nya
bostäder
7 (20)
Karta som visar pågående detaljplaner och program i närområdet.
Gällande detaljplaner
För området gäller stadsplan Pl 4524, fastställd 1956. Området berör delar som i
stadsplanen föreskriver gatumark för parkering och mark för gatuplantering. Ingen
genomförandetid återstår.
Markägoförhållanden
Marken ägs av Stockholms stad.
Relaterade beslut och styrande dokument
Översiktsplan
Högdalen redovisas som ett stadsutvecklingsområde där omfattande komplettering
och blandstad föreslås. Särskilt markparkeringar nära centrum lyfts fram som ytor för
stadsutveckling. Högdalens centrum redovisas som ett centrum för flera stadsdelar.
Kopplingen mellan Bandhagen, Högdalen och Rågsved är utpekat som ett viktigt
strategiskt samband som behöver stärkas för att uppnå ett socialt hållbart Stockholm.
Stockholms byggnadsordning
Högdalen är ett tydligt exempel på tunnelbanestad där högre byggnader placerades
närmast centrumanläggningen och tunnelbanestationen, med en succesiv
nedtrappning av skalan i mer perifera delar. Vägledningen framhåller följande av
relevans för detaljplanen:
• Stadsbyggnadskaraktär. Tunnelbanestäderna ska utvecklas med utgångspunkt
ur de centrala parkstråken, och de gestaltningsmässigt sammanhållna
husgrupperna. Punkthusens skulpturala verkan i stadslandskapet ska beaktas.
8 (20)
• Topografi och siluett. Höga byggnader i staden ska sträva efter vertikalitet och
slankhet och dess påverkan ska studeras med avseende på stadens topografi
och siluett.
• Gator och torg. Torgens mått och proportioner bör särskilt studeras för att nå
ett aktivt och upplevelserikt stadsliv. Bottenvåningar utformas så att
stadsrummet aktiveras.
Kommunala beslut i övrigt
Exploateringsnämnden beslutade i november 2012 att anvisa mark för 80 - 90
hyreslägenheter och 60 - 70 studentlägenheter på del av Örby 4:1 till Åke Sundvall
Projekt AB. I september 2016 beslutade exploateringsnämnden om en
kompletterande markanvisning för cirka 90 lägenheter till Åke Sundvall Projekt AB
och i maj 2022 anvisades mark för ett garage under Rangstaplan till Åke Sundvall
Projekt AB.
Stockholmsöverenskommelsen
I och med 2013 års Stockholmsöverenskommelse gällande utbyggnad av tunnelbanan
och ökat bostadsbyggande har Stockholms stad förbundit sig att bygga totalt 45 900
bostäder. Av dessa ska 40 000 uppföras i söderort.
Nuvarande förhållanden
Högdalens centrumkärna karaktäriseras av låg bebyggelse längs ett handelsstråk,
småskaliga torg, smala gränder och stora markparkeringar. Två bostadshus
accentuerar centrum, ett höghus med tolv våningar, det så kallade ”Tupphuset”, och
ett fjorton våningar högt skivhus. Centrum omges av en krans av punkthus med cirka
tio våningar placerade i storgårdskvarter. Gemensamt för bebyggelsen i Högdalen är
kontrasten mellan högt och lågt. På senare år har fler punkthus med cirka 16 våningar
tillkommit som inte inordnat sig i den ursprungliga strukturen eller skalan. Det har
försvagat läsbarheten i Högdalens ursprungliga struktur.
9 (20)
Flygvy som visar den karaktäristiska kransen av punkthus, grupperade kring
storgårdskvarter (beige), som omsluter Högdalens centrum. Skivhuset markerar centrum
(rött). Senare års tillskott av högre punkthus (ljusgrönt) i centrumets periferi.
Rangstaplan utgörs av en stor, centrumnära markparkering med totalt cirka 240
parkeringsplatser som angörs från Rangstagatan via Sjösavägen. Högdalens centrum
är en viktig bytespunkt i kollektivtrafiken mellan tunnelbana och buss. Högdalens
sim- och idrottshall ligger invid den stora markparkeringen på Rangstaplan.
Planförslaget
Planens innehåll
Planförslaget innebär att Högdalens centrum utvecklas och kompletteras med nya
bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt torg då markparkeringen
Rangstaplan, norr om Högdalsgången, omvandlas. Förslaget möjliggör cirka 360
lägenheter i två höga byggnader i 27 och 16 våningar med tillhörande lägre länkade
byggnader i två och fem våningar. Tillsammans med den befintliga bebyggelsen
skapas en tydlig inramning av det nya torget. Under delar av torget anläggs ett
parkeringsgarage i två plan med cirka 140 bilplatser för centrumbesökare och boende.
Med planförslaget får Högdalen en ny centrummarkör och söderort ett nytt
landmärke.
Planförslaget i flygvy från sydväst med ny bebyggelse och nytt torg centralt i bilden.
(DinellJohansson)
10 (20)
För att utveckla och utvidga Högdalens centrum ska lokaler för centrumändamål
inrymmas i bottenvåningarna som vetter mot torget. Lokaler för centrumändamål kan
även inrymma kulturverksamheter, exempelvis bibliotek. Torget nås via flera
befintliga och nya stråk som bidrar till tydliga flöden kring torget. Sjösavägen, som i
översiktsplanen redovisas som stadsgata av lokal karaktär, rustas upp och anpassas
till den nya bebyggelsen. En trappa, som förbinder Sjösavägen med torget närmast
Högdalsgången, säkerställer alternativa gångvägar och ett gent alternativ för
gångtrafikanter. Entréer och delvis uppglasade fasader mot Sjösavägen bidrar till ett
stärkt gaturum.
Vy mot sydöst. Passagen till tunnelbanan/busstorget centralt i bilden. (DinellJohansson och
Landskapslaget)
Vy mot norr. Punkhuset med sockelbyggnad i fonden. (DinellJohansson och Landskapslaget)
11 (20)
Vy mot nordväst och torget. Sim- och idrottshallen till vänster i bild.
(DinellJohansson och Landskapslaget)
12 (20)
Illustrationsplan. Planområdets gräns redovisas med röd linje. Ungefärlig gräns för
planarbete Önskehemsplan redovisas med streckad blå linje. (Landskapslaget)
Arkitektonisk idé
13 (20)
Planförslaget utgår från tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala och
koncentration av bebyggelsen nära centrum och tunnelbana. En ny hög byggnad
placeras nära tunnelbanan och centrum. På nära håll en centrummarkör, på längre
avstånd ett landmärke som markerar Högdalen tydligt i stadens siluett. Den
tillkommande bebyggelsen ska understödja ett utvidgat centrum och ett levande torg.
Detta styrs genom att reglera användning och utformning av bottenvåningarna utmed
torget.
Centrummarkören sett från Grycksbovägen. Ett nytt landmärke i sö- derort.
(DinellJohansson)
Ett punkthus placeras mot Rangstagatan och ska tillsammans med senare års tillskott
av punkthus tydliggöra ett nytt bebyggelselager i Högdalen.
Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig till närområdets övergripande
gestaltningsprinciper där kontrasten mellan höga och låga byggnader är utmärkande.
Små förskjutningar mellan de högre och intilliggande lägre byggnader, tillsammans
med differentierad färgskala förstärker kontrasten och bidrar till upplevelsen av
enskilda byggnader.
Högdalens torgstruktur kompletteras med ett grönt torg, med ytor för lek och vistelse.
Den arkitekturhistoriskt värdefulla sim- och idrottshallen avgränsar torget mot väster
och bildar tillsammans med den nya bebyggelsen ett inramat torg. Torget nås via ett
flertal stråk som skapar goda flöden i Högdalens centrum. Den nya bebyggelsen ska
Skapa ett nytt lager vid förtätning av en
bebyggelsestruktur i en sammanhållen karaktär
genom tillägg med eget förhållningssätt.
(Stockholms Arkitekturpolicy)
14 (20)
möta torget med levande bottenvåningar och portiker som skapar en variationsrik
upplevelse i ögonhöjd.
Planförslagets konsekvenser
Bostadsförsörjning
Detaljplanen möjliggör ett tillskott av totalt cirka 360 bostäder inom tunnelbanans
influensområde och bidrar till uppfyllandet av stadens mål att bygga 140 000 bostäder
till 2030.
En socialt sammanhållen stad
Planförslaget bidrar till att en av södra Stockholms mest centrala tyngdpunkter stärks.
Omvandlingen av Rangstaplan från markparkering till torgytor som kantas av levande
bottenvåningar samt ett stort antal nya bostäder skapar förutsättningar för liv och
rörelse under dygnets alla timmar, vilket kan bidra till ökad upplevd trygghet.
Förslaget innebär en förbättring för barn och unga då torgytor samt en tryggare och
trafiksäkrare utemiljö prioriteras framför bilparkeringar. Genom att planförslaget
bidrar till en generellt tryggare miljö bidrar det samtidigt till en mer jämställd miljö.
Närheten till service och kollektivtrafik skapar förutsättningar för ett jämställt
vardagsliv.
Näringsliv och kompetensförsörjning
Nya lokaler för centrumändamål och ett större kundunderlag skapar förutsättningar
för ett levande centrum med fler arbetsplatser.
Kulturmiljö i en växande stad
Att Högdalens centrum, genom att utvecklas och växa, kan behålla sin roll som
tyngdpunkt i ett stort omland bedöms vara en överordnad kulturhistorisk aspekt.
Högdalens centrum planerades som storcentrum i en stadsdelsgrupp och som nav i en
ABC-stad. Högdalens centrum är stadsdelens och stadsdelsgruppens självklara och
livaktiga hjärta och utbudet är av betydelse även för de äldre villasamhällena i
omgivningen. Därtill är rollen som knut- och omstigningspunkt för kollektivtrafiken
fortsatt viktig. När det nu planeras för ny bebyggelse på parkeringsplatserna
Rangstaplan och Önskehemsplan görs det med ambitionerna att centrumet ska växa
och utvecklas.
Kontoret konstaterar att ett genomförande av detaljplanen innebär en påtaglig
skalförskjutning i Högdalen och att stadsbilden kommer att påverkas. Men denna
skalförskjutning har redan skett norr om centrum genom flera högre punkthus vilket
medfört en förskjutning av centrumets tyngdpunkt mot norr. Kontoret anser att
planförslaget bidrar till att förstärka tunnelbanestadens grundtankar samt att de nya
byggnaderna bidrar till att skapa en mer sammanhållen bebyggelse och en tydligare
tyngdpunkt av centrum kring Högdalsgången och tunnelbanan. Kontoret bedömer att
planförslaget påverkar den kulturhistoriska miljön men att påverkan sammantaget
bedöms motiverad.
15 (20)
Arkitektur och gestaltning
Centrummarkören blir framträdande på platsen och ska gestaltas med hög
arkitektonisk kvalitet och fungera väl både på nära och långt håll. Den nya
bebyggelsen ska möta torget med levande bottenvåningar och portiker som skapar en
variationsrik upplevelse i ögonhöjd och bidrar positivt till den offentliga miljön.
Torget inramas huvudsakligen av låga byggnader vilket skapar goda förutsättningar
för ett bra lokalklimat med höga vistelsevärden på de centrala delarna av torget.
Trafik och mobilitet
Torget tillsammans med den nya bebyggelsen innebär en utvidgning av Högdalens
centrum och en omprioritering från bilburen centrumparkering till vistelsevänliga ytor
med fokus på gång- och cykeltrafikanter. Förslaget överensstämmer väl med
Stockholm stads framkomlighetsstrategi där gång-, cykel- och kollektivtrafik
prioriteras före biltrafik. Ett sätt att prioritera vid planering är färre parkeringsplatser
för bil, fler parkeringar för cyklar i strategiska lägen och bättre gatumiljöer och
vistelsevärden för dem som går och cyklar.
Grön och vattennära stad
Torget kommer att präglas av grönska och ska hantera och reglera lokalklimat och
dagvatten. Stora träd på torget, utanför parkeringsgaragets utbredning, är en ambition
för att kunna skydda mot hetta, luftföroreningar och vindar samt för att bidra till att
stärka biologisk mångfald.
Kulturliv, idrott och rekreation
Förslaget innehåller lokalytor för centrumändamål som kan inrymma
kulturverksamhet, till exempel ett bibliotek, vilket innebär att planförslaget kan bidra
till att stärka kulturlivet i Högdalen.
Klimat, miljö, hälsa och säkerhet
Planen ska möjliggöra för nya gatuträd och planteringar samt hantera dagvatten och
skapa förutsättningar för klimatreglerande åtgärder. Närheten till kollektivtrafik och
service skapar goda förutsättningar att leva miljövänligt då behovet av bil minskar.
Förtätning på redan ianspråktagen mark och i områden där det är lätt att leva och resa
miljövänligt bidrar till att minska klimatavtrycket. Buller från vägtrafik, spårtrafik
och kringliggande verksamheter samt risken för föroreningar i mark och vatten har
hanterats i planförslaget vilket säkerställer en god boendemiljö.
Planprocess
Process
Planen har handlagts med normalt förfarande (PBL 2010:900).
Plansamråd pågick under perioden 24 mars till 4 maj 2020. Information om samrådet
skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt
16 (20)
fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, i
Högdalens bibliotek samt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om samråd
publicerades i lokaltidningen Mitt i Söderort (Bandhagen Årsta Högdalen) tisdagen
24 mars 2020. Med anledning av rådande omständigheter, Covid-19, beslutade
stadsbyggnadskontoret att inte hålla publika möten under samrådsperioden. Utskick
gjordes till de sakägare och boende som ansågs beröras av planförslaget med
information om samrådet och projekthemsidan.
Efter plansamrådet framkom nya förutsättningar som tillsammans med inkomna
synpunkter motiverade en revidering av samrådsförslaget. Utgångspunkterna i
revideringen var att tillskapa ett grönt torg med höga vistelsevärden samt att förstärka
tunnelbanestadens grundtankar. En annan utgångspunkt var att de nya byggnaderna,
tillsammans med de punkthus som tillkommit nära Högdalens centrum under senare
år, kan skapa en tydligare helhet.
Granskning av detaljplanen pågick mellan den 6 november och den 3 december 2024.
Information om granskningen skickades ut enligt sändlista till remissinstanser,
berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen och till de som har inkommit med
synpunkter under samrådet. Granskningsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på
Fleminggatan 4, i Högdalens Bibliotek och på stadsbyggnadskontorets hemsida.
Annons om granskning publicerades i DN och SvD den 6 november 2024 och i
lokaltidningen Mitt i Bandhagen/Årsta/Högdalen den 9 november 2024. Underrättelse
om granskning publicerades på stadens digitala anslagstavla den 6 november 2024.
Efter granskningen har läget för transformatorstationen fastställts vilket innebär att
användningen E1 fått en snävare avgränsning på plankartan medan användningarna
E2 och E3 tagits bort på plankartan. Garagets utbredning under torget har minskat till
följd av nya riktlinjer vid nyproduktion för mobilitet och parkering. Garagets
entrébyggnad på torget har utgått och ersatts med en entré i centrummarkören mot
torget. Därutöver har plankartan kompletterats med bestämmelse om stomljudsnivå,
anläggning för energiförsörjning samt ett förtydligande om en minsta fri höjd för sim-
och idrottshallens utkragande byggnadsverk. Planbeskrivningen har reviderats med
förtydliganden gällande torgets disposition, parkeringstal, verksamhetsbuller och
hantering av dagvatten. Utöver dessa förtydliganden har redaktionella ändringar
gjorts i planbeskrivningen. Kontoret bedömer att förslaget inte behöver granskas på
nytt.
Tidigare ställningstaganden i ärendet
Ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden den 6 februari 2014 vid beslut om
planstart. I samband med planstart beslutade nämnden att därutöver anföra följande, i
enlighet med förslag till beslut från dåvarande majoriteten: ”Stadsbyggnadsnämnden
ställer sig positiv till förslaget som innebär både hyresrätter och studentbostäder
samt innehåller lokaler i bottenvåningen i byggnadens södra del. Vi understryker
dock vikten av att stadsbyggnadskontoret, i det fortsatta planarbetet och tillsammans
med fastighetsutvecklaren, verkar för en bred variation i byggnadens gestaltning
17 (20)
avseende färg och form, särskilt som denna byggnad har potential att bli ett nytt
landmärke i Högdalen.”
Nästa tillfälle ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden var 25 maj 2024 vid
redovisning av plansamråd. Nämnden godkände redovisningen och beslutade om
revidering av planförslaget och att det skulle ställas ut för granskning i enlighet med
stadsbyggnadskontorets utlåtande.
Samlade synpunkter
Under samrådet inkom cirka 35 yttranden varav en namninsamling med 22
underskrifter. Flertalet remissinstanser tillstyrkte planförslaget men framförde
synpunkter i sak, framförallt vad gällde hantering av dagvatten, buller,
lägenhetsfördelning, markföroreningar samt bristen på lek- och grönytor. Några
remissinstanser avstyrkte planförslaget men ansåg att platsen är lämplig att bebygga
förutsatt att hänsyn togs till stadsbild och platsens kulturmiljö. Länsstyrelsen ansåg att
kommunen bör beakta de kulturmiljövärden som finns i området och efterfrågade att
det till granskningsskedet ytterligare utreddes hur föreslagen bebyggelse påverkar
närliggande kulturmiljö samt stads- och landskapsbild. De flesta sakägare och övriga
boende som framfört synpunkter var kritiska till att antalet parkeringsplatser
reduceras och byggnadernas höjd i förhållande till befintlig bebyggelse
Under granskningsperioden inkom det totalt 64 yttranden till stadsbyggnadskontoret.
Dessa yttranden berörde framförallt parkering, kulturmiljö och stadsbild, olägenheter
för privatpersoner, konsekvenser för centrumverksamheter, trafik och dagvatten.
Länsstyrelsen hade inga synpunkter på förslaget utifrån ingripandegrunderna, men
hade medskick avseende verksamhetsbuller.
Huvudsakliga synpunkter som inte tillgodosetts är fler parkeringsplatser samt
synpunkter gällande byggnadshöjd och anpassning till befintlig bebyggelse.
Undersökning av betydande miljöpåverkan
Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomförande
inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som anges i 6 kap miljöbalken
att en miljöbedömning behöver göras. Bedömningen baseras på kriterier i
miljöbedömningsförordningen 5 § och 10-13 §§. Underlag till undersökningen har
inhämtats från Stadsmuseet, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar.
Dessa tillsammans med de utredningar som tagits fram och de synpunkter som
kommit in under planprocessen ligger till grund för stadsbyggnadskontorets
bedömning. Länsstyrelsen delar bedömningen att planförslaget inte medför sådan
betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken. Sammantaget bedöms den
planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv
eller människors hälsa.
Planavtal
18 (20)
Planavtal har tecknats med byggaktören för att täcka kontorets kostnader i samband
med upprättande av detaljplanen.
Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret ser positivt på planförslaget som bidrar till en utveckling och
utvidgning av Högdalens centrum. Förslaget överensstämmer väl med
översiktsplanen och stadens framkomlighetsstrategi. Ett genomförande av
detaljplanen möjliggör ett tillskott av cirka 360 bostäder i ett service- och
kollektivtrafiknära läge. Ett nytt grönt torg som ramas in av byggnader med publika
bottenvåningar bidrar till ytterligare mötesplatser och skapar förutsättningar för ett
tryggt och levande centrum. Kontoret bedömer att torget tillsammans med nya lokaler
för centrumändamål och nya bostäder skapar goda förutsättningar att utveckla och
stärka Högdalens centrum. Den nya centrummarkören bedöms, tillsammans med
övrig föreslagen bebyggelse, kunna förstärka tunnelbanestadens grundtanke med en
hög koncentration och skala nära tunnelbanan och centrum. Planförslaget bedöms
också kunna bidra till att de punkthus som tillkommit under senare år i utkanten av
centrum, och som minskat läsbarheten i Högdalens grundstruktur, nu kan inordnas i
en tydligare helhet. Utvecklingen med en ökad skala och koncentration bedöms bidra
till att stärka Högdalen som ett av södra Stockholms viktiga centrum.
Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan
stadsbild/kulturmiljövärden och utveckling av Högdalens centrum tillsammans med
behovet av bostäder kunnat identifieras. Intressekonflikter har även identifierats
mellan förslaget att omvandla Rangstaplan till ett torg och möjligheten att ha kvar
centrumnära markparkeringar på stora delar av Rangstaplan.
I en avvägning mellan olika intressen är behovet av bostäder och en utveckling av
Högdalen centrum, som en av södra Stockholms centrala tyngdpunkter, högt
prioriterat. Kontoret anser att en omvandling av Rangstaplan, från markparkering till
torgyta, skapar förutsättningar för en attraktiv utvidgning av Högdalen centrum. Det
gröna torget bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket
främjar gång och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar. Kontoret
konstaterar slutligen att tillskapandet av vistelsevänliga och gröna miljöer, med fokus
på gång- och cykeltrafikanter, stämmer väl med de stadsbyggnadsmål som redovisas i
översiktsplanen.
Planförslaget är ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål och
bostäderna är viktiga för att uppnå stadens åtaganden i
Stockholmsöverenskommelsen.
Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till
detaljplan och att förslaget överlämnas till kommunfullmäktige för antagande.
19 (20)
Reservationer m.m.
Stadsbyggnadsnämnden
Reservation av Mats Johnsson (SD)
att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut samt
därutöver anföra följande:
En orsak att Högdalens centrum är omtyckt är att det finns bra med parkeringar och
ett gott utbud av butiker. Detta är redan uppnått. Nu finns två projekt runt centrum,
varav detta är ett. Om dessa genomförs försvinner de allra flesta P-platserna samtidigt
som behovet av parkering ökar med fler boende. Det må vara en lämplig utveckling
för gröna politiker men centret blir mindre attraktivt för bilburna kunder.
Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C)
Centerpartiet välkomnar en efterlängtad utveckling av Rangstaplan. Att ersätta en stor
markparkering med 360 bostäder, centrumverksamheter och ett grönt, vistelsevänligt
torg är ett effektivt och hållbart sätt att utveckla staden. Läget intill tunnelbanan
lämpar sig väl för ett högt och tätt byggande, samtidigt som fler lokaler och ett stärkt
offentligt rum kan bidra till ett tryggare och mer levande Högdalens centrum.
Vi beklagar samtidigt att samtliga bostäder planeras som hyresrätter. När staden
utvecklar egen mark bör fler projekt bidra till en större variation av upplåtelseformer
och ge fler stockholmare möjlighet att äga sitt boende.
Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (alla M)
Vi är fortsatt positiva till förslaget som innebär både hyresrätter och studentbostäder
samt innehåller lokaler i bottenvåningen i byggnadens södra del. Planområdet
omfattar del av fastigheten Örby 4:1 och utgörs till stor del av en markparkering med
240 platser strax norr om Högdalsgången.
I föreliggande ärende framgår att befintliga parkeringsplatser avses reduceras till 70
stycken. Vidare framgår att planområdet, efter samrådet, föreslås utökas till cirka 8
000 kvadratmeter genom ett markanvisat garage. Markanvisningen skedde i
exploateringsnämnden den 12 maj 2022 och innebär möjlighet till ett
parkeringsgarage för minst 98 allmänna parkeringsplatser under Rangstaplan. I
startpromemorian var dock ambitionsnivån högre än så, ett samarbete skulle ske med
Stockholm Parkering gällande ny infartsparkering och boendeparkering i garage
under huset. Ett sådant garage skulle också täcka eventuella behov av ytterligare
boendeparkering. Under samråd och granskning framfördes också kritik mot minskat
antal parkeringsplatser. Vi konstaterar att föreliggande förslag inte tagit hänsyn till
den kritik, vilket vi beklagar.
20 (20)
De befintliga parkeringsplatserna är mycket viktiga även för de lokala handlarna i
centrum, om dessa reduceras så riskerar vi en situation där lokalhandeln konkurreras
ut av andra centrum med bättre tillgänglighet. Det vore av naturliga skäl en dålig
utveckling för Högdalen. Vi förutsätter därför att stadsbyggnadskontoret arbetar för
att antalet parkeringsplatser som finns på platsen i dagsläget även framöver finns
inom närområdet och att Högdalsbornas och lokalhandlarnas behov på så vis kan
säkerställas.
---
[Bilaga - Plankarta.pdf]
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-07, Dnr 2013-13851
---
[Bilaga - Planbeskrivning.pdf]
Stadsbyggnadskontoret Antagandehandling
Planavdelningen Dnr 2013-13851
Maria Borup 2026-09-03
Telefon 08-508 27 353 Sida 1 (83)
Stadsbyggnadskontoret
Fleminggatan 4
Box 8314
104 20 Stockholm
Telefon 08-508 27 300
stadsbyggnadskontoret@stockholm.se
stockholm.se
Planbeskrivning
Detaljplan för del av Örby 4:1 vid Rangstaplan i
stadsdelen Högdalen, S-Dp 2013-13851
Planområdet markerat med gul ring.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 2 (83)
Sammanfattning
I översiktsplanen redovisas Högdalen som ett stadsutvecklings
område där omfattande komplettering föreslås med såväl bostä
der, service, kultur och verksamheter liksom gator, parker, kultur
och idrottsytor. Särskilt markparkeringar nära centrum lyfts fram
som platser där stora stadsutvecklingsmöjligheter finns.
Planen syftar till att i enlighet med översiktsplanen komplettera
och utveckla Högdalens centrum med cirka 360 bostäder, lokaler
för centrumändamål samt ett nytt torg. Utvecklingen med en ökad
skala och koncentration bedöms bidra till att stärka Högdalen
som ett av södra Stockholms viktiga centrum. Planen ska utgå
från tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala och kon
centration nära centrum och tunnelbana.
Planen möjliggör ett nytt grönt torg som ramas in av bebyggelse
med verksamheter för centrumändamål i bottenvåningarna. En ny
centrummarkör i 27 våningar placeras nära tunnelbanan. Byggna
den blir synlig på avstånd och ska markera Högdalens centrum
som en viktig tyngdpunkt i södra Stockholm. Mellan Rangstaplan
och Sjösavägen placeras en lägre byggnad i tre till fem våningar.
Mot Rangstagatan placeras ett punkthus med 16 våningar med en
sockelbyggnad i två våningar som avgränsar det nya torget mot
norr.
Med centrummarkören förstärks grundtankarna med tunnelbane
staden. Punkthuset inordnar sig i, och skapar ett tydligare sam
manhang för bebyggelselagret med senare tillkomna punkthus.
Under delar av torgytan anläggs ett garage i två plan. Garaget till
godoser behovet av allmänna parkeringsplatser samt täcker beho
vet av boendeparkering för den nya bebyggelsen.
Miljöbedömning
Stadsbyggnadskontoret beslutar att detaljplanens genomförande
inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyf
tas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. De mil
jöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under plan
arbetet och redovisas i planbeskrivningen.
Tidplan
Granskning 6 november – 3 december 2024
Godkännande i SBN 24 september 2026
Antagande i KF 1:a kvartalet 2027
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 3 (83)
Innehåll
No table of contents entries found.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 4 (83)
Inledning
Handlingar
Planhandlingar
Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder
förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen
hör denna planbeskrivning samt ett arkitekturprogram.
Utredningar
Utredningar som tagits fram till samrådet:
− PM Översiktlig riskbedömning (Structor, 2017-03-15)
− Översiktlig Miljöteknisk markundersökning (Structor, 2017-11-13)
− PM Geoteknik – markförhållanden och grundläggning (Structor,
2017-12-12)
− Vindkomfortstudie (SMHI, 2018-01-30)
− Komplettering till vindkomfortstudie (SMHI, 2019-09-25)
− Parkeringsutredning (SWECO, 2019-10-01)
− Bullerutredning (Structor, 2019-10-07)
− PM Brandtekniska projekteringsanvisningar (Bengt Dahlgren,
2020-01-09)
− Dagvattenutredning (Structor, 2020-01-15)
Utredningar som tagits fram eller reviderats efter samrådet:
− Landskapsanalys Högdalen centrum (White Arkitekter, maj
2020)
− Kulturmiljöanalys Högdalen (Tyréns, 2023-03-10)
− Handelsanalys Högdalen centrum (WSP, mars 2023)
− PM Översiktlig riskbedömning (Structor, 2024-02-26)
− Uppdaterad vindkomfortstudie (SMHI, 2024-03-20)
− PM Avfallshantering (DinellJohansson, 2024-03-22)
− PM Mobilitet och parkering (DinellJohansson, 2024-05-03)
− Dagvattenutredning kvartersmark (Structor, 2024-05-29)
− PM Trafikutredning (Tyréns, 2024-06-14)
− Dagvattenutredning allmän platsmark (Ramboll, 2024-06-13)
− Brandskyddsbeskrivning (Bengt Dahlgren, 2024-08-19)
− PM Trafikbuller, verksamhetsbuller, stomljud och vibrationer
(Structor, 2024-10-25)
− Miljöteknisk markundersökning (Liljemark Consulting, 2024-
10-28)
Utredningar som tagits fram eller reviderats efter granskningen:
− PM Översiktlig riskbedömning (Structor, 2024-02-26, reviderad
2025-03-06)
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 5 (83)
− Dagvattenutredning allmän platsmark (Ramboll, 2024-06-13, revi
derad 2025-01-28)
− Dagvattenutredning kvartersmark (Structor, 2024-05-29, reviderad
2025-11-14)
− PM Mobilitet och parkering (DinellJohansson, 2024-05-03, revide
rad 2026-04-22)
Övrigt underlag
− Arkitekturprogram (Stockholms stad, DinellJohansson, 2024-
10-29, reviderad 2026-08-16)
Medverkande
Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom Maria
Borup och Henrik Nilzén med konsultsamverkan av Magnus de
Vries, WSP Sverige AB. Exploateringskontoret har medverkat
genom projektledare Johan Skutin. Medverkande byggaktör har
varit Åke Sundvall AB och byggaktörens arkitekt har varit Di
nellJohansson.
Planens syfte och huvuddrag
Syfte
Planens huvudsakliga syfte är att utveckla Högdalens centrum ge
nom att i enlighet med översiktsplanen komplettera området med
cirka 360 bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt torg.
Utvecklingen sker genom att omvandla markparkeringen vid
Rangstaplan och syftar till att Högdalen ska kunna behålla sin roll
som tyngdpunkt i söderort. Planen ska stärka tunnelbanestadens
grundtanke med en högre skala och koncentration nära centrum
och tunnelbana. Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig
till närområdets övergripande gestaltningsprinciper där kontras
ten mellan höga och låga byggnader är utmärkande. I likhet med
övriga punkthus i Högdalen ska de nya höga husen utföras i
varma ljusa kulörer.
Planen syftar även till att skapa en grön torgmiljö som bidrar till
biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar
gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatföränd
ringar.
Bottenvåningarna som vetter mot Rangstaplan ska vara förhöjda,
innehålla lokaler för centrumändamål samt i hög grad vara upp
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 6 (83)
glasade i syfte att skapa förutsättningar för stadsliv och ett utvid
gat centrum. Bottenvåningarna mot Sjösavägen ska utformas för
att stärka gaturummet och bidra till en ökad upplevd trygghet.
Huvuddrag
Planförslaget utgår från tunnelbanestadens grundtanke med en
högre skala och koncentration nära centrum och tunnelbana. En
ny centrummarkör, 27 våningar hög, placeras nära tunnelbanan.
Byggnaden blir synlig från långa avstånd och ska markera Hög
dalens centrum som en viktig tyngdpunkt i södra Stockholm.
Byggnaden är uppdelad i två sidledes och i höjd förskjutna voly
mer i tunnelbanans riktning. Längs Sjösavägen placeras en lägre
byggnad som kopplas till centrummarkören. Planen bidrar med
att, i enlighet med översiktsplanen, utveckla Sjösavägen till ett at
traktivt offentligt rum med en framkomlig och säker stadstrafik
för gång, cykel och bil.
Mot Rangstagatan placeras ett punkthus om 16 våningar med en
sockelbyggnad i två våningar som ramar in det nya torget mot
norr. Tillkommande bebyggelse förstärker grundtankarna med
tunnelbanestaden samtidigt som ett nytt läsbart bebyggelselager
med punkthus i 16 våningsskalan framträder. Ett bebyggelselager
där sentida tillskott kan inordnas i ett tydligare sammanhang och
där framtida kompletteringar kan inordna sig.
Planen möjliggör ett nytt grönt torg då markparkeringen ersätts
av ett parkeringsgarage under delar av torget. Torget ramas in
och definieras av ny- och befintlig bebyggelse kring Rangstaplan.
Mot torget ska bottenvåningarna i den nya bebyggelsen vara för
höjda, innehålla lokaler för centrumändamål samt i hög grad vara
uppglasade. Tillsammans skapar det förutsättningar för levande
bottenvåningar, vistelsevänliga ytor och ökad trygghet i området.
Under delar av torgytan anläggs ett parkeringsgarage i två plan.
Parkeringsgaraget tillgodoser behovet av allmänna parkerings
platser samt täcker behovet av boendeparkering för den nya be
byggelsen. Cirka 20 markparkeringar kommer att finnas kvar på
torget.
Plandata
Planområdet omfattar del av fastigheten Örby 4:1 och utgörs till
stor del av markparkeringen strax norr om Högdalsgången. Fas
tigheten ägs av Stockholms stad. Planområdet gränsar i väster till
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 7 (83)
Högdalens sim- och idrottshall, i norr till Rangstagatan och i ös
ter till Sjösavägen. Planområdet omfattar cirka 9 000 kvm.
Planområdet på flygfoto.
Tidigare ställningstaganden
Översiktsplan
Högdalen redovisas som ett stadsutvecklingsområde där omfat
tande komplettering föreslås med såväl bostäder, service, kultur
och verksamheter som gator, parker och idrottsytor. Särskilt
markparkeringar nära centrum lyfts fram där stora stadsutveck
lingsmöjligheter finns. Högdalens centrum redovisas som ett lo
kalt stadsdelscentrum för vilket det är viktigt att uppfylla målet
om en god offentlig miljö med ett levande lokalt centrum.
Stråket mellan stadsdelarna Bandhagen – Högdalen – Rågsved är
ett av de tio utpekade strategiska samband som håller samman
Stockholm. Genom utvecklingen av dessa samband kan tillgäng
ligheten till stadskvaliteter samt rörelser och utbyten mellan om-
råden öka. Sjösavägen redovisas som stadsgata av lokal karaktär
vilket bland annat innebär att gatan utformas som ett attraktivt of
fentligt rum med en framkomlig och säker stadstrafik för gång,
cykel och bil.
Stockholms byggnadsordning
Högdalen är ett tydligt exempel på en tunnelbanestad. Högre
byggnader placerades närmast centrumanläggningen och tunnel
banestationen, med en succesiv nedtrappning av bebyggelsens
skala i mer perifera delar.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 8 (83)
Tunnelbanestäderna ska utvecklas med utgångspunkt ur de cen
trala parkstråken, och de gestaltningsmässigt sammanhållna hus
grupperna. Punkthusens skulpturala verkan i stadslandskapet ska
beaktas. Höga byggnader i staden ska sträva efter vertikalitet och
slankhet och dess påverkan ska studeras med avseende på stadens
topografi och siluett.
Vägledningar vid utbyggnad av gator och torg är bland annat att
bottenvåningar ska utformas så att stadsrummet aktiveras samt att
gaturummens och torgens mått och proportioner särskilt studeras
för att nå ett aktivt och upplevelserikt stadsliv.
Detaljplan
För området gäller stadsplan Pl 4524, fastställd 1956. Området
berör delar som i stadsplanen föreskriver gatumark för parkering
och mark för gatuplantering. Ingen genomförandetid återstår.
Markanvisning
Exploateringsnämnden beslutade i november 2012 att anvisa
mark för 80-90 hyreslägenheter och 60-70 studentlägenheter på
del av Örby 4:1 (Rangstaplan) till Åke Sundvall Projekt AB. I
september 2016 beslutade exploateringsnämnden om en komplet
terande markanvisning för cirka 80-100 lägenheter till Åke Sund
vall Projekt AB. Exploateringsnämnden beslutade i maj 2022 att
anvisa mark för ett parkeringsgarage under Rangstaplan till Åke
Sundvall Projekt AB.
Kommunala beslut i övrigt
I februari 2014 tog stadsbyggnadsnämnden beslut om startprome
moria för 90 hyreslägenheter och 90 studentlägenheter för områ
det som markanvisades 2012.
Den 25 maj 2023 godkände stadsbyggnadsnämnden redovis
ningen av samrådet och gav kontoret i uppdrag att upprätta revi
derat planförslag och ställa ut förslaget för granskning. Revide
ringen av samrådsförslaget innebär att bebyggelsen bättre anpas
sas till Högdalens stadsbild och att ett större vistelsevänligt grönt
torg anläggs.
Stockholmsöverenskommelsen
I och med 2013 års Stockholmsförhandling gällande utbyggnad
av tunnelbanan och ökat bostadsbyggande har Stockholms stad
förbundit sig att bygga totalt 45 900 bostäder. Av dessa ska
40 000 uppföras i söderort. Planområdet ligger inom
influensområdet.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 9 (83)
Alléer omfattas av ett generellt
biotopskydd enligt 7 kap. 11 §
miljöbalken och 5 § förordningen
om områdesskydd enligt miljöbal
k
Förutsättningar
Natur
Mark och vegetation
Planområdet utgörs till största delen av hårdgjorda ytor. Parke
ringsytan omgärdas av gångytor av markbetong. På parkerings
ytan finns ett flertal rektangulära växtbäddar varav några innehål
ler planterade träd. I öster finns en slänt med träd och buskar som
tar upp nivåskillnaderna mellan Rangstaplan och Sjösavägen.
Växtbädd med planterat träd som bryter upp delar av markparke
ringen.
Inom planområdet sluttar marken mot nordost, från cirka +39,0 i
syd närmast centrumanläggningen, till cirka +36,4 i nordost mot
Rangstagatan. Nivåskillnaden mellan Rangstaplan och Sjösavä
gen är som högst cirka 5,5 meter närmast Högdalsgången och av
tar norrut fram till korsningen Sjösavägen/Rangstagatan.
Naturvärden
På Rangstaplan finns 34 askträd planterade. Av dessa bedöms 28
omfattas av det generella biotopskyddet för alléer. En stor del av
träden är underutvecklade på grund av dåliga markförhållanden
och har stamskador på grund av påkörning. Trädens ålder har inte
fastställts men bedöms vara äldre än 30 år.
Rekreation och friluftsliv
Planområdet saknar ytor för rekreation- och friluftsliv. I planom
rådets närhet finns Bandängens stadsdelspark som sträcker sig
från Högdalens centrum och cirka 500 meter norrut längs spår
området. I norra delen av stadsdelsparken, närmast Bandhagen,
finns en parklek med djur. Från planområdet är det cirka 300 me
ter till parkens närmaste entré. Närmaste bollplan finns cirka 150
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 10 (83)
meter nordväst om planområdet. I direkt anslutning till planområ
det finns Högdalens sim- och idrottshall.
Geotekniska förhållanden
Markförhållanden
Rangstaplan utgörs av ett fastmarksområde bestående av morän
eller ytnära berg som är övertäckta med fyllnadsmassor och med
en överbyggnad av jord- och bergkrossmaterial för parkerings
ytan. Enligt den miljötekniska markutredningen är fyllnadslagrets
mäktighet normalt mellan 1-1,5 m.
Utdrag ur Stockholm stads Byggnadsgeologiska karta. Blått be
tecknar morän, rött visar berg i dagen eller ytnära berg och gult
visar områden med lera. Planområdet, markerad med svart linje,
är idag hårdgjort och överfyllt med jord och bergkrossmaterial.
Ledningar
Inom planområdet finns ett flertal elledningar samt avloppsled
ningar som via brunnar leder dagvatten från markparkeringen till
den större dagvattenledningen i Rangstagatan. Anslutningar för
vatten-, spillvatten- och teleledningar till en kiosk finns i planom
rådets södra del. I Rangstagatan och Sjösavägen finns ledningar
för vatten, dagvatten, spillvatten och gas. Längs Sjösavägens trot
toar har SL högspänningsledningar (33 kV-elledningar).
Ras/skred
Markförhållandena med fastmark och plan markyta innebär att
risken för spontan ras eller skred i samband med exploateringen
är obefintlig.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 11 (83)
Markradon
Någon markradonundersökning har inte utförts. Berggrunden be-
döms vara normalstrålande och erfordra radonskyddande grund
konstruktion enligt PM Geoteknik (2017-12-12).
Hydrologiska förhållanden
Översvämningsrisker
Det finns ingen indikation på lågpunkter inom planområdet var-
för översvämningar till följd av häftiga skyfall bedöms som låg
enlig dagvattenutredning för allmän platsmark (2024-06-13, revi
derad 2025-01-28). Nedströms planområdet, längs med tunnel
banans sträckning och i parken nordöst om stationen, finns låg
punkter där vatten kan an-samlas vid extrema regn.
Utdrag från dagvattenutredningen som visar Stockholm stads
skyfallsmodell. Maximala vattennivåer vid simulerat 100-års
regn. Grönt visar vattendjup 5–20 cm, gult 10-50 cm och rött över
50 cm. Plangräns visas med röd linje, kvartersmark visas med
gult. (Ramboll)
Miljökvalitetsnormer för vatten
Dagvattnet från planområdet avvattnas via kommunalt lednings-
nät till Älvsjö-Mälartunneln med mynning i Klubbenområdet i
Mälaren. Primär recipient är därmed Mälaren-Fiskarfjärden. Mä
laren-Fiskarfjärden uppnår måttlig ekologisk status med målsätt
ning att uppnå god ekologisk status till år 2027. Utslagsgivande
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 12 (83)
för den måttliga ekologiska statusen var vid statusklassningen
miljögifter, eftersom koppar och icke-dioxinlika PCB:er inte upp
når god status (VISS, 2024-04-26).
Fiskarfjärden uppnår ej god kemisk status (VISS, 2024-04-26) till
följd av höga halter av kvicksilver, bromerad difenyleter, Per
fluoroktansulfonat (PFOS), bly, antracen och tributyltenn. Enligt
beslutad miljökvalitetsnorm ska god kemisk status uppnås.
Kvicksilver och polybromerade difenyletrar är undantagna från
miljökvalitetsnormen. Dessa ämnen har mindre stränga krav ef
tersom det anses tekniskt omöjligt att sänka dess halter till de ni
våer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus.
Dagvatten
I dagsläget avvattnas området via dagvattenbrunnar till det kom
munala ledningsnätet, utan kända fördröjnings- eller reningsåt
gärder. Utmed Rangstagatan i norr och Sjösavägen i öster avleds
spillvatten och dagvatten i separata ledningsnät (duplikatsystem).
Befintlig bebyggelse
En grillkiosk i planområdets södra del utgör planområdets enda
bebyggelse.
Stadsbild
Högdalens centrumkärna karaktäriseras av låg bebyggelse längs
med ett handelsstråk, småskaliga torg, smala gränder och stora
markparkeringar. Två bostadshus accentuerar centrum, ett höghus
med tolv våningar och ett fjorton våningar högt skivhus. Centrum
omges av en krans av punkthus med cirka tio våningar placerade
i storgårdskvarter. Gemensamt för bebyggelsen i Högdalen är
kontrasten mellan högt lågt. På senare år har fler punkthus med
cirka 16 våningar tillkommit som inte inordnat sig i den ur
sprungliga strukturen eller skalan, vilket resulterat i att läsbarhe
ten har försvagats i Högdalens ursprungliga struktur.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 13 (83)
Flygvy som visar den karaktäristiska kransen av punkthus, grupperade
kring storgårdskvarter (beige), som omsluter Högdalens centrum. Se
nare års tillskott av högre punkthus (ljusgrönt) i centrumets periferi.
Skivhuset markerar centrum (rött).
Vy från Rangstaplan mot skivhuset med Högdalens karaktäristiska
symbol, tuppen.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Högdalen är en av de så kallade ABC-städer från 1950-talet där
tunnelbanan och centrum var de centrala delarna och en förutsätt
ning för områdenas tillväxt. Typiskt för perioden är att plane
ringen av bebyggelsen skedde i kontraster genom en låg bebyg
gelse med accenter bestående av höga byggnader som påvisar
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 14 (83)
centrum. Krav på gångavstånd till tunnelbanan medförde en
högre exploateringsgrad kring stationerna. Högre hus och lamel
ler kring en torgbildning var den stadsmässiga struktur som blev
lösningen. Bilismens tillgodosedda behov i form av stora parke
ringsytor, både norr och söder om centrum, var också enligt mo
dernismens anda. Högdalen och dess centrum var en plats där bi
len på allvar fått genomslag. Här bär de centrumnära markparke
ringarna på information och förståelse för en omvälvande tid när
bilinnehavet i Sverige steg dramatiskt.
Enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering har Högdalen
centrum som helhet ett visst arkitekturhistoriskt värde som främst
visar sig i den grundande planstruktur som byggnaderna är upp
förda utefter. En del av de byggnader som är belägna inom områ
det bär på höga arkitekturhistoriska värden så som Vantörs kyrka
och Högdalens sim- och idrottshall.
Högdalens arkitektur var när det byggdes, banbrytande och expe
rimentell gällande val av fasadmaterial. Många små och stora
ombyggnationer har dock genomförts sedan Högdalen stod fär
digt. Dessa ombyggnationer har kraftigt ändrat de ursprungliga
gestaltande karaktärsdragen och idag präglas Högdalen centrum
huvudsakligen av en postmodernistisk 1990-tals karaktär.
Utdrag ur Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta.
Kulturmiljön i sin helhet och relationen mellan bebyggelse och
landskap i Högdalen gör att centrumanläggningen bedöms ha ett
högt miljöskapande värde. Även om byggnaderna och miljön har
genomgått förändringar sedan den uppfördes är den generellt en
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 15 (83)
hetlig om än inte genom historisk gestaltning utan genom ett hel
hetsgrepp vid ombyggnation. Den bevarade grundstrukturen gör
att även om flera av byggnaderna inte individuellt besitter något
arkitektoniskt egenvärde är volymerna i sig mycket viktiga för
miljön. Dock är det miljöskapande värdet, utifrån ett kulturhisto
riskt perspektiv, försvagat genom de höga punkthus i 16 våningar
som uppförts i centrumanläggningens periferi sedan 2000-talets
början vilket har skiftat accentueringen av centrumet.
Offentlig och kommersiell service
Högdalen har ett stort utbud av offentlig service och kultur. Här
finns bibliotek, två kyrkor, barnavårdsmottagning, folktandvård,
vårdcentral samt Högdalens sim- och idrottshall. Inom 200 meter
från planområdet finns två förskolor. Närmaste grundskola är
Bäckahagens skola, knappt 500 meter norr om planområdet.
I Högdalens centrum finns ett relativt rikt utbud av handel, både
dagligvaror, beklädnad samt hem och fritid. Här finns bland an
nat tre större matbutiker, apotek, systembolag, delikatessbutik,
restauranger och torghandel. Många som passerar genom centrum
utnyttjar service och handel när de är på väg till eller ifrån tunnel
bana och bussar. I den handelsanalys som utfördes våren 2023
framgår att Högdalen centrum har en hög uthyrningsgrad av loka
lytor med endast enstaka vakanser.
Gator och trafik
Gång och cykeltrafik
Högdalsgången, i öst-västlig riktning, är det starkaste gångstråket
i området och utgör den enda passagen över tunnelbanespåren i
centrumområdet. Längs Högdalsgången finns flertalet målpunk
ter samlade. Stråken i nord-sydlig riktning är flera men otydliga
och mer uppbrutna. De nord-sydliga stråken ansluter till Högdals
gången via smala gränder som kan upplevas som baksidor och
smitvägar.
Högdalens centrum ligger relativt centralt placerat i cykelvägnä
tet. Men cykel som transportmedel ges inte så goda förutsätt
ningar att dra nytta av läget. De största bristerna beror på att cy
kelinfrastrukturen inte är genomgående och tydlig/orienterings-
bar kring själva centrum. Längs Sjösavägen/Rågsvedsvägen finns
ett utpekat cykelstråk som ansluter till det regionala pendlingscy
kelstråket utmed Magelungsvägen. Cykelstråket viker dock av
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 16 (83)
vid Skebokvarnsvägen, söder om planområdet, för att sedan fort
sätta genom parkstråken norr om planområdet. På Sjösavägen
sker cykling i blandtrafik. På senare år har cirka 50 cykelplatser
tillkommit på Rangstaplan. Underskottet är fortfarande stort i för
hållande till stadens rekommendationer avseende cykelparke
ringar i kollektivtrafiknära lägen. Därtill tillkommer det behov
som alstras av sim- och idrottshallen samt centrumanläggningen.
Vy mot norr. Ett 20-tal cykelparkeringsplatser finns i planområdets
södra del, närmast Högdalsgången och tunnelbaneentrén.
Gatunät och biltrafik
Rangstaplan, med cirka 240 parkeringsplatser, angörs via Rangs
tagatan i norr. Rangstagatan ansluter till Sjösavägen, som är en
förlängning av Rågsvedsvägen. Sjösavägen, med cirka 4 200 for
don per vardagsmedeldygn, ansluter till Skebokvarnsvägen cirka
500 meter norr om planområdet.
Kollektivtrafik
Högdalens centrum är en viktig bytespunkt i kollektivtrafiken
med cirka 14 000 påstigande till tunnelbana och buss, en normal
vardag. Bussterminalen ligger intill tunnelbanestationen och trafi
keras av ett flertal busslinjer, bland annat mot Älvsjö och Farsta.
Linje 19 mot Hagsätra som idag är en del av tunnelbanans gröna
linje ska på sikt övergå till tunnelbanans blå linje.
Tillgänglighet
Området sluttar ner mot nordost med en, ur tillgänglighetssyn
punkt, acceptabel lutning. Delar av planområdet som idag utgörs
av en slänt är inte tillgängligt.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 17 (83)
Störningar och risker
Förorenad mark
Resultaten från den kompletterande miljötekniska markundersök
ningen, som genomfördes hösten 2024, visar att halter av framför
allt koppar, PAH-M och PAH-H har påvisats över Storstadsspeci
fika riktvärden (SSRV) - Scenario Flerbostadshus med källare, i
en av fyra provgropar. I samma provgrop har det påträffats asfalt
och asfaltgrus med höga halter av PAH. Påvisade halter av PAH i
jord kommer sannolikt från det ovanlagrande skiktet av tjärasfalt
och asfaltgrus.
Den kompletterande miljötekniska markundersökningen inklude
rande även grundvattenprovtagning samt porgasmätning med av
seende på klorerade lösningsmedel. Resultatet visar att det inte
har påvisats klorerade lösningsmedel i porluften och heller inte i
grundvattenprov inom planområdet.
Luft
Miljökvalitetsnormen för luft klaras för planområdet.
Buller, vibrationer
Planområdet är utsatt för trafikbuller både från järnvägstrafik och
från vägtrafik. Planområdet är även utsatt för verksamhetsbuller
från de fläktar som finns på närliggande centrumbyggnader. Bul
ler och stomljud från arbetsfordon och spårunderhåll, exempelvis
spårslipning och spårriktning, förekommer från tunnelbanan men
mindre regelbundet jämfört med linjetrafiken. Dessa bullerstör
ningar uppstår vanligen nattetid då vissa underhållsarbeten måste
utföras under trafikfri tid. Det går inte att utesluta att högre ljud
nivåer från dessa arbeten kan uppstå jämfört med fordon i linje
trafik. Snöröjning inkluderas normalt varken vid beräkningar för
väg- eller spårtrafikbuller och underhållsarbetet antas förekomma
så pass sällan att årsmedeldygnet ej innehåller sådant arbete. Då
planområdet ligger nära en tunnelbanestation kan även högtalar
utrop förekomma. Med anledning av planområdets närhet till
spårområdet kan vibrationer förekomma.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 18 (83)
Planförslag
Övergripande
Planförslaget innebär att Högdalens centrum utvecklas och kom
pletteras med nya bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett
nytt torg då markparkeringen Rangstaplan, norr om Högdals
gången, omvandlas. Förslaget möjliggör cirka 360 lägenheter i
två höga byggnader med tillhörande lägre länkade byggnader.
Tillsammans med den befintliga bebyggelsen skapas en tydlig in
ramning av det nya torget. Under delar av torget anläggs ett par
keringsgarage i två våningar för centrumbesökare och boende.
Med planförslaget får Högdalen en ny centrummarkör och söder
ort ett nytt landmärke.
Flygvy mot sydväst. Högdalens centrum centralt i bilden. (DinellJo
hansson)
För att utveckla och utvidga Högdalens centrum ska lokaler för
centrumändamål inrymmas i bottenvåningarna som vetter mot
torget. Torget nås via flera befintliga och nya stråk som bidrar till
tydliga flöden kring torget. Torget tillsammans med nya lokaler
för centrumändamål och nya bostäder skapar goda förutsättningar
att utveckla och stärka Högdalens centrum. Sjösavägen, som i
översiktsplanen redovisas som stadsgata av lokal karaktär, rustas
upp och anpassas till den nya bebyggelsen. Entréer och delvis
uppglasade fasader mot Sjösavägen bidrar till ett stärkt gaturum.
En trappa, som förbinder Sjösavägen med torget närmast Hög
dalsgången, säkerställer alternativa gångvägar och ett gent alter
nativ för gångtrafikanter.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 19 (83)
Illustrationsplan. Planområdets gräns redovisas med röd linje. Unge
färlig gräns för planarbete Önskehemsplan redovisas med streckad
linje. (Landskapslaget)
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 20 (83)
Skapa ett nytt lager vid förtätning av en
bebyggelsestruktur i en sammanhållen
karaktär genom tillägg med eget förhåll
ningssätt. (Stockholms Arkitekturpolicy)
Arkitektonisk idé
Planförslaget utgår från tunnelbanestadens grundtanke med en
högre skala och koncentration av bebyggelsen nära centrum och
tunnelbana. En ny hög byggnad placeras nära tunnelbanan och
centrum. På långt håll är byggnaden ett landmärke och en orien-
teringspunkt i landskapet som markerar Högdalen tydligt i sta-
dens siluett. På kortare avstånd en centrummarkör som underlät-
tar läsbarheten av stadsdelen. På nära håll ska den tillkommande
bebyggelsen understödja ett utvidgat centrum och ett nytt torg.
Centrummarkören sett från Grycksbovägen. Ett nytt landmärke i sö-
derort. (DinellJohansson)
Ett punkthus placeras mot Rangstagatan och ska tillsammans med
senare års tillskott av punkthus tydliggöra ett nytt
bebyggelselager i Högdalen.
Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig till närområdets
övergripande gestaltningsprinciper där kontrasten mellan höga
och låga byggnader är utmärkande. Små förskjutningar mellan de
högre och intilliggande lägre byggnader, tillsammans med diffe-
rentierad färgskala förstärker kontrasten och bidrar till
upplevelsen av separata byggnader.
Högdalens torgstruktur kompletteras med ett nytt grönt torg med
ytor för lek och vistelse. Den arkitekturhistoriskt värdefulla sim-
och idrottshallen avgränsar torget mot väster och bildar
tillsammans med den nya bebyggelsen ett inramat torg. Torget
nås via ett flertal stråk som skapar goda flöden i Högdalens
centrum. En ny och tydlig centrumentré från norr bildas mellan
lamellen och punkthuset. För en genare väg till tunnelbanan kan
den nya trappförbindelsen mellan Sjösavägen och torget
användas. Den nya bebyggelsen ska möta torget med levande
bottenvåningar och portiker som skapar en variationsrik
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 21 (83)
upplevelse i ögonhöjd. Torget tillsammans med den nya
bebyggelsen innebä en utvidgning av Högdalens centrum och en
omprioritering från bilburen centrumparkering till
vistelsevänliga ytor med fokus på gång- och cykeltrafikanter. Då
torget huvudsakligen inramas av lägre byggnader skapas förut
sättningar för bra lokalklimat och goda vistelsevärden på de cen
trala delarna av torget.
Skiss av planförslaget i flygvy sett från sydväst. Röd streckad linje och
pilar visar huvudstråk för gående. Tunna rödstreckade linjer visar
samrådsförslaget för detaljplan Önskehemsplan. (DinellJohansson)
Ny bebyggelse
Övergripande
Närmast tunnelbanan placeras en 27 våningar hög byggnad som
ska markera Högdalens centrum som en viktig tyngdpunkt i södra
Stockholm. Länkad till centrummarkören, mellan Rangstaplan
och Sjösavägen, placeras en lamell i tre till fem våningar mot tor
get. Mot Sjösavägen, som lutar i motsatt riktning jämfört med
torget, är lamellen fem till sex våningar i suterräng.
Mot Rangstagatan placeras ett 16 våningar högt punkthus med en
sockelbyggnad i två våningar. Den nya bebyggelsen ramar in det
nya torget. Sockelbyggnaden och lamellen bidrar till att förstärka
kontrasten mellan högt och lågt, som karaktäriserar bebyggelsen i
Högdalen. Den kulturhistoriskt värdefulla sim- och idrottshallen
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 22 (83)
har fortsatt en central plats och bildar fond i den västra delen av
torget.
Planförslaget i flygvy från sydväst med ny bebyggelse och nytt torg
centralt i bilden. (DinellJohansson)
Huskropparna är synliga på håll, från samtliga väderstreck, och
ska därför gestaltas så att god helhetsverkan uppnås. Mot Rangs
taplan ska det nya torget med tillhörande stråk upplevas intima,
inbjudande och vistelsevänliga.
Planförslaget sett från sydvästra hörnet av torget. (DinellJohansson)
Centrummarkör och lamell
Centrummarkören är uppdelad i två sidledes och i höjd förskjutna
volymer som syftar till att bryta upp skala och förstärka vertikali
teten. Förskjutningen i sidled regleras genom byggrättens be
gränsning och förskjutningen i höjdled regleras med bestämmel
ser om högsta nockhöjd i meter över angivet nollplanet.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 23 (83)
Fasader mot nordväst, sett från torget. (DinellJohansson)
Centrummarkören och lamellen innehåller cirka 280 hyreslägen
heter samt cirka 400 kvm lokalyta. Majoriteten av lägenheterna
föreslås som små lägenheter om 1 rum och kök (ROK). Centrum
markörens huvudentré förläggs i en portik mot söder och Hög
dalsgången. En nedre entré förläggs mot Sjösavägen. I bottenvå
ningen mot torget ska lokaler för centrumändamål inrymmas.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 24 (83)
Vy från söder och busstorget mot centrummarkören. Höger om cen
trummarkören ska en trappförbindelse ned till Sjösavägen anordnas.
Siktlinjen mellan Högdalsgången och Bandängsparken kvarstår. (Di
nellJohansson)
Vy från norr och Sjösavägen mot den nya bebyggelsen. I gattet (1) mel
lan lamellen och punkthuset bildas en ny centrumentré. För en genare
väg till tunnelbanan kan den nya trappförbindelsen (2) mellan Sjösavä
gen och torget användas. (DinellJohansson)
Intill centrummarkören placeras en lamell med 3-5 våningar mot
Rangstaplan. Mot det definierade torget är byggnaden lägre för
att öka upplevelsen av rymd på torget. Skillnaden i våningar ska
par ett naturligt inramat rum på lamellens tak där en gemensam
takterrass ska anordnas. Takterrassen kan nås från centrummar
kören och från den högre delen av lamellen. Lamellens huvud
entré ligger mot torget. En sekundär entré föreslås i lamellens
norra gavel. Lägenheterna i lamellen kan även nås via centrum
markören. Bottenvåningen mot torget i den lägre delen ska inne
hålla lokaler för centrumändamål. Mot Sjösavägen förläggs mil
jörum och cykelrum med entré mot gatan.
1
2
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 25 (83)
Lamellens huvudentré för bostäder samt lokaler för centrumändamål
mot torget. Takterrass ovan den lägre byggnadskroppen. (DinellJo
hansson)
Vy från norr. Lamellens gavel och den nya entrén mot centrum från
norr. Den nya trappförbindelsen till vänster i bild. (DinellJohansson)
Vy från söder. Bebyggelsens möte med Sjösavägen. (DinellJohansson)
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 26 (83)
Punkthuset och sockelbyggnad
Punkthuset i norra delen av Rangstaplan ramar tillsammans med
sockelbyggnaden in det nya torget mot norr. Punkthuset är 16 vå
ningar högt och har en kvadratisk form. En livförskjutning mot
öster tydliggör punkthuset från sockelbyggnaden. Mot norr är
sockelbyggnaden indragen så att den livar med punkthusets fasad
under portiken.
Fasader mot sydväst, sett från torget. (DinellJohansson)
Punkthuset och sockelbyggnaden innehåller cirka 80 lägenheter
med varierande storlek och cirka 1 200 kvm lokalyta (LOA). Hu
vudentré till bostäderna ligger i en portik mot Rangstagatan. I
hörnet mot nordost förläggs ett miljörum.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 27 (83)
Vy över Rangstagatan. Punkthusets bostadsentré förläggs i portik mot
Rangstagatan. (DinellJohansson)
Sockelbyggnaden är två våningar och ska innehålla lokaler för
centrumändamål i bottenvåningen och får innehålla lokaler för
centrumändamål i våning två. Våning två får även innehålla bo-
städer. Sockelbyggnaden har en förhöjd bottenvåning som möj
liggör för flexibilitet i användningen av lokalytorna.
Mot torget ska en portik finnas där entréer till centrumlokalerna
förläggs. Portiken mot torget kan tjäna både som solskydd och
regnskydd för torgets och lokalernas besökare. Sockelbyggnaden
anpassas i höjd till sim- och idrottshallen.
Punkthuset och sockelbyggnaden ramar in torget mot norr. (DinellJo
hansson)
Parkeringsgarage
Under delar av torget och under delar av den nya bebyggelsen an
läggs ett parkeringsgarage i två plan. Parkeringsgaraget ska täcka
parkeringsbehovet för nya bostäder samt ersätta det allmänna par
keringsbehovet för Rangstaplan. Användningsbestämmelserna
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 28 (83)
P1, (P2) och (P3) på plankartan redovisar möjlig avgränsning i
plan för parkeringsgaraget. Under torget avgränsas även parke
ringsgaraget (P2) och (P3) i höjdled.
In- och utfart till garaget sker via Sjösavägen och är gemensam
för boende och allmänhet. Allmän entré till garaget sker via ett
trapphus i centrummarkören.
Principbild som visar garagelösning och funktioner. Nedre garageplan
(plan -2) till vänster och övre garageplan (plan -1) till höger. (Dinell
johansson)
Under torget tillåts även bostadskomplement (B3) och (B4), ex
empelvis lägenhetsförråd. Syftet med att tillåta bostadskomple
ment tillsammans med parkeringsgarage är att detaljplanen ska ha
en viss flexibilitet för framtida förändringar.
För att skapa bra möjligheter för träd att växa ovan parkeringsga
raget ska det finnas minst 1,2 meter marktäckning/överbyggnad
mellan torgyta och överkant garagebjälklag.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 29 (83)
Principskiss som visar konstruktionen av garage med ovan
liggande torg. (DinellJohansson och Landskapslaget)
På plankartan, inom parkeringsgaragets utbredning, regleras
lägsta nivå för ingrepp i undergrunden med en bestämmelse (se
symbol till vänster). Bestämmelsen reglerar samtidigt avgräns
ningen uppåt för parkeringsgaraget. Eftersom torget och underlig
gande garage lutar är bestämmelsen uppdelad i flera zoner. På ett
fåtal platser, inom körbanan i torgets östra del, tillåts något
mindre marktäckning. För områden med schaktsymbol regleras:
- Lägsta nivå i meter över nollplanet för schaktning,
sprängning och borrning eller andra ingrepp i under
grunden. Nivån får underskridas av parkeringsgarage
(P2) och (P3) samt bostadskomplement (B3) och (B4).
Lägsta nivå för ingrepp i undergrunden får underskridas
endast i den mån det kan ske utan betydande men för un
derliggande garage.
Vid markarbeten ovan underjordiskt garage kan lägsta nivå för
ingrepp i undergrunden underskridas om utredning visar att ska
dor på konstruktionen ej sker, vilket framgår på plankartan under
upplysningar.
Övrig kvartersmark
Förgårdsmark
Mot den definierade delen av torget, där bottenvåningarna inne
håller lokaler för centrumändamål, minimeras andelen kvarters-
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 30 (83)
mark till förmån för de allmänna ytorna. För att hantera entrésitu
ationen för lamellen behövs en avsats närmast huset som följer
golvnivån när torget sluttar nedåt mot Rangstagatan. Avsatsen är
cirka 2,0 meter bred. Avsats tillsammans med trappstegen mot
torget är som mest cirka 3,4 meter bred. Avsats och trappsteg ska
inrymmas på kvartersmarken.
Vy mot norr utmed centrummarkör och lamell. Centralt i bilden illu
streras avsatsen med trappor. (DinellJohansson)
På övrig förgårdsmark utmed lamellens fasad föreslås plante
ringar. Dessa behövs för att hantera dagvatten. Planteringarna ska
även fungera som buffertzon mellan det allmänna gångstråket
och bostäderna. Därutöver stärker planteringarna upplevelsen av
ett grönt torg.
Mot Sjösavägen, i förskjutningen mellan centrummarkör och la
mell, föreslås en kilformad plantering. Utmed Rangstagatan,
längs sockelbyggnaden, föreslås en plantering. Förgårdsmarken
är ”prickad” och ”ringprickad” vilket innebär att:
- Byggnad får inte uppföras. Trappor, terrasser och stöd
murar får anordnas. Parkering medges ej. (Prickad mark)
- Marken får byggas under med planterbart och körbart
bjälklag. Ovan detta får byggnad inte uppföras. Trappor,
terrasser och stödmurar får anordnas. Parkering medges
ej. (Ringprickad mark över parkeringsgarage)
Planbestämmelserna möjliggör cykelparkering vilket föreslås på
några av platserna.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 31 (83)
Markbeläggningen mot allmänna ytor samordnas med ytskikten
för torget i övrigt. För att markera övergången mellan allmänna
stråk och kvartersmark kan markytorna förslagsvis utformas med
en avvikande beläggning.
Situationsplan över kvartersmarken. (DinellJohansson)
Takterrasser
Takterrassen på lamellen bildar en trädgård och gemensam ute
plats för de boende i centrummarkören och lamellen och en grön
utemiljö att blicka ut över från alla byggnader. Med ett generöst
och genomgående överbyggnadslager möjliggörs en god växt
bädd för terrassens vegetation.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 32 (83)
Området är utsatt för trafikbuller från spår och väg varför riktvär
det för buller på uteplatser överskrids på takterrasserna utan åt-
gärder. För att erhålla god ljudnivå måste takterrassen avskärmas
från buller. Bestämmelsen m1 på plankartan reglerar att:
- Yta avsedd för gemensam uteplats skärmas för att få
högst 50 dBA dygnsekvivalent och högst 70 dBA maximal
ljudnivå dag- och kvällstid från trafikbuller.
Då takterrass och bullerskydd är väl synligt från torget behöver
utformningen och placeringen av bullerskyddet regleras. För la
mellen, där takterrassen ligger på en lägre del av byggnaden när
mast centrummarkören, är det viktigt att bullerskyddet hamnar i
liv med den högre, norra delen av byggnaden. För att inte upple
velsen av rymd på torget ska minska ska bullerplanket vara ge
nomsiktligt. Bestämmelsen f10 på plankartan reglerar att:
- Takterrass avsedd för gemensam uteplats ska finnas. Ut
över angiven nockhöjd får bullerskydd, växthus och per
gola uppföras på takterrass. Bullerskydd ska vara genom
siktligt, placeras i fasadliv, utformas som ett tydligt ram
verk och motsvara en våningshöjd.
För sockelbyggnaden är det viktigt att bullerskyddet och andra
eventuella konstruktioner hamnar en bit in från fasadliv så att
sockelbyggnaden inte konkurrerar upplevelsemässigt i höjd med
sim- och idrottshallen. Därutöver är det viktigt att sockelbyggna
den har ett tydligt och rent avslut uppåt, sett från torget. Bestäm
melsen f9 på plankartan reglerar att:
Takterrass avsedd för gemensam uteplats ska finnas. Ut
över angiven nockhöjd får genomsiktligt bullerskydd,
växt-hus och pergola uppföras på takterrass indragna
minst 1,5 från fasad.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 33 (83)
Illustration A på plan
kartan visar vilka botten
våningar som har fasa
der som vetter mot
Rangstaplan.
Gestaltningsprinciper
Gestaltningsprinciperna knyter an till den arkitektoniska idén, se
rubriken ”Arkitektonisk idé”. De är tänkta att tillsammans med
tillhörande Arkitekturprogram (separat handling) fungera som ett
stöd vid bygglovhandläggning då planförslaget och planbestäm
melser ska tolkas.
Levande bottenvåningar
Genom att reglera såväl användning som utformning skapas för
utsättningar för levande bottenvåningar med verksamhetslokaler,
entréer, stora fönsterpartier vända mot gata/torg. Levande botten
våningar är i sin tur väsentliga för att skapa förutsättningar för
stadsliv. För att utveckla och utvidga Högdalens centrum ska lo
kaler för centrumändamål inrymmas i bottenvåningarna mot tor
get. Av samma anledning ska bottenvåningar som vetter mot
Rangstaplan inte innehålla bostäder. Däremot tillåts bostads
entréer i dessa delar. Med användningsbestämmelsen C1 och B2
regleras bottenvåningarnas funktion för centrummarkören och la
mellen:
- Centrum. Lokaler för centrumändamål ska anordnas i
bottenvåning längs fasad som vetter mot Rangstaplan, en
ligt illustration A, och får anordnas i bottenvåning utmed
övriga fasader. (C1)
- Bostäder. I bottenvåning längs fasad som vetter mot
Rangstaplan, enligt illustration A, endast entréer till bo-
städer. (B2)
Med användningsbestämmelsen C2 och B1 regleras bottenvå
ningarnas funktion för sockelbyggnaden:
- Lokaler för centrumändamål ska anordnas i bottenvåning
och får anordnas i våning ovan bottenvåning. (C2)
- Bostäder. I bottenvåning endast entréer till bostäder. (B1)
Punkthuset som ligger mot Rangstagatan har inte lika goda förut
sättningar för verksamheter varför centrumändamål inte är tving
ande här. För att möjliggöra att sockelbyggnadens lokaler inte
greras med punkthuset, exempelvis för att skapa större och dju
pare lokaler, regleras bottenvåningarnas funktion för punkthuset
med användningsbestämmelsen C3:
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 34 (83)
- Lokaler för centrumändamål får anordnas i bottenvåning
och i våning ovan bottenvåning.
För att skapa bra förutsättningar för levande bottenvåningar re
gleras utformningen av bottenvåningarna med generella utform
ningsbestämmelser:
- Fasad i bottenvåning som vetter mot Rangstaplan, enligt
illustration A, ska i huvudsak vara uppglasad.
- Bottenvåning som vetter mot Rangstaplan, enligt illustra
tion A, ska ha en minsta fri höjd om 4,0 meter, mätt från
färdig golvnivå till underkant bjälklag ovan bottenvåning.
Lamellens gavel mot norr bildar tillsammans med punkthuset en
ny nordlig centrumentré. För att centrumentrén ska upplevas in
bjudande ska fasaderna i hörnet på lamellen, som vetter mot
Rangstaplan, i huvudsak vara uppglasade. Här kan exempelvis lo
kal för centrumändamål eller en gemensamhetslokal för kvarte
rets hyresgäster förläggas. Bestämmelsen f11 reglerar att:
- Bottenvåningens fasader i hörnet som vetter mot nordväst
och Rangstagatan, enligt illustration A, ska i huvudsak
vara uppglasad.
Då Sjösavägen i översiktsplanen är utpekad som en stadsgata av
lokal karaktär ska gatan utformas som ett attraktivt offentligt rum
med en framkomlig och säker stadstrafik för gång, cykel och bil.
Utmed Sjösavägen är förutsättningarna för butiker och verksam
hetslokaler inte lika goda som mot torget. Sträckan utmed den
nya bebyggelsen är utsatt för buller och ligger i skugga under
stora delar av dagen. För att sträckan inte ska upplevas otrygg re
gleras med en generell bestämmelse att:
- Minst tre entréer ska finnas i fasad som vetter mot Sjösa
vägen, enligt illustration A.
Därutöver föreslås planteringar på kvartersmark som tillsammans
med eventuella trädplanteringar på gatumark kan bidra till en
grönare miljö och mänskligare skala.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 35 (83)
Sockel
Sockelvåningen är den del av fasaden som upplevs på nära håll, i
ögonhöjd. Urskiljbara sockelvåningar och tydligt avläsbara sock
elmotiv bidrar till att bryta ner skalan och ökar upplevelsen av
variation. Antalet våningar med sockelmotiv kan variera vilket
ökar upplevelsen kring gator och torg. För att säkerställa varia
tion och en mänsklig skala regleras utformningen av sockelvå
ningar med en generell bestämmelse:
- Sockelmotiv ska finnas och vara tydligt avläsbar i gestalt
ningen av fasaden och ges en karaktär som avviker från
ovanliggande fasad. Antalet våningar med sockelmotiv
kan variera. Balkonger tillåts inte kraga ut utanför fasad
liv på våning med sockelmotiv.
Fasader sett från torget. Den högre byggnaden föreslås utföras med
ljus kulör och den lägre lamellen föreslås utföras i mörkare kulörer.
Centrummarkören illustreras här med tre sockelvåningar och lamellen
med en sockelvåning. (DinellJohansson)
För centrummarkören, med sina 27 våningar, är det extra viktigt
att byggnaden landar väl och att sockelvåningarna bidrar till en
varm och omhändertagen miljö närmast byggnaden. Bestämmel
sen f4 på plankartan reglerar att:
- Sockelmotiv ska utföras i trä…
Då fasaden är tänkt att utföras i betong, utgörs sockelmotivet av
fyllningarna mellan fönstren enligt bilden nedan.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 36 (83)
Exempel på sockelmotiv, yta som avgränsas med röd streckad linje, på
centrummarkören. Planbestämmelsen f4 reglerar att sockelmotiv, ut
över fönster, ska utgöras av trä. (DinellJohansson)
Fasader ovan sockel
Reliefverkan i fasaden ökar detaljeringsgraden och tar hand om
eventuella skarvar. Centrummarkören föreslås få en fasad utfor
mad som ett rutnät där de vertikala banden ökar i bredd uppåt och
där fönsterbredden ökar nedåt i byggnaden. Detta skapar en illu
sion av ett avsmalnande hus.
Fasader mot nordost, sett från Rangstagatan. (DinellJohansson)
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 37 (83)
För att säkerställa att slankhet eftersträvas regleras utformningen
av centrummarkören med bestämmelsen f4 på plankartan:
- Fasad ovan sockelvåningar ska utföras med reliefverkan
där reliefens djup ska vara minst 25 mm. Relief i fasad
och fönsterplacering- samt proportionering ska utformas
för att förstärka uttryck av slankhet och vertikalitet…
För punkthuset föreslås ett raster med markerade horisontella och
vertikala band. Punkthuset fasadutformning regleras med bestäm
melsen f5 på plankartan:
- Fasad ovan sockelvåningar ska utföras med reliefverkan
där reliefens djup ska vara minst 25 mm…
Tak och avslut
Både Centrummarkören och punkthuset ska utformas med tydliga
och rena avslut mot himlen. Byggnaderna ska utformas med
flacka tak och uppskjutande fasadliv (taksarg). Taksargen syftar
till att dölja eventuella installationer och tekniska utrymmen.
Byggnadernas höjder regleras på plankartan med nockhöjd, angi
vet i meter över nollplanet. Nockhöjden avser taksargens nivå.
För centrummarkören, som kommer att synas från långt håll, ska
tekniska utrymmen, såsom fläktrum, rymmas inom angiven vo
lym. Bestämmelsen f4 på plankartan säkerställer att centrummar
körens distinkta volymförskjutningar upplevs från stora avstånd:
- …Tekniska utrymmen ska rymmas inom angiven nock
höjd. Enstaka tekniska installationer får sticka upp maxi
malt 1,5 meter över angiven nockhöjd och ska vara in
dragna minst 2,0 meter från fasadliv…
För punkthuset tillåts, till viss del, uppstickande tekniska utrym-
men. Bestämmelserna f5 på plankartan reglerar att:
- … Tekniska utrymmen och enstaka tekniska anordningar
får placeras på tak, sticka upp maximalt 1,3 meter över
omgivande taksarg och ska placeras indragna minst 2,5
meter från fasadliv…
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 38 (83)
Principskiss som illustrerar förhållandet mellan taksarg och fläktrum
för punkthuset. (DinellJohansson)
Kulörer
Fasadkulörer ska följa Högdalens färgskala med punkthus i ljusa
varma kulörer. Lägre byggnader har en bredare palett, från ljusa
till mörkare varma och jordnära kulörer. Centrummarkör och
punkthus ska upplevas fristående från intilliggande lamell och
sockelbyggnad. Utöver livförskjutningar i fasad mellan byggna
derna förstärks upplevelsen genom val av kulörer. För att bygg
naderna ska uppfattas fristående är det viktigt att kulörerna mel
lan de högre byggnaderna särskiljs från de intilliggande lägre
byggnaderna. På plankartan regleras fasadernas kulörer för cen
trummarkör och punkthus med bestämmelsen f1:
- Byggnad ska utföras i ljusa varma kulörer.
På plankartan regleras fasadernas kulörer för lamell och sockel
byggnad med bestämmelsen f2:
- Byggnad ska utföras i varma jordnära kulörer som skiljer
sig från intilliggande byggnad.
Balkonger
Genom att hålla fasaderna, högre upp i byggnaderna, rena från ut
skjutande delar så ökar upplevelsen av slankhet. Dessutom är
öppna balkonger högre upp i byggnader i regel utsatta för kraftiga
vindar, vilket minskar vistelsevärdet avsevärt. Det finns således
både estetiska och praktiska skäl att reglera balkongernas place
ring och utformning.
Exempel på Högdalens färgskala.
Högre byggnader i ljusa varma kulö
rer och lägre byggnader mörkare
jordnära kulörer. (DinellJohansson)
Illustration B på plankartan visar
på vilka fasader balkonger får upp
föras samt var inglasning av bal
konger medges.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 39 (83)
I de fall balkonger tillåts kraga ut från fasadliv ska dessa uppföras
så att de upplevs lätta och genomsiktliga. Generella bestämmelser
reglerar att:
- Balkonger får inte kraga ut utanför fasadliv där inte an
nat medges.
- Balkonger får inte glasas in där inte annat medges.
- För balkonger som tillåts kraga ut från fasadliv ska bal
kongfronten utföras som pinnräcken.
Det är viktigt att sockelmotiv inte störs av utkragande balkonger.
Då kan en positiv upplevelse av variation övergå till en negativ
upplevelse av för mycket variation. En generell bestämmelse re
glerar att:
- … Balkonger tillåts inte kraga ut utanför fasadliv på vå
ning med sockelmotiv.
För centrummarkören får balkonger uppföras till våning nio, räk
nat från Rangstaplan. På plankartan redovisas en ruta som av-
gränsar utbredningen av balkongerna. Avgränsningen motsvarar
det utrymme som uppstår genom byggnadsvolymernas förskjut
ning i sidled. Balkongerna i centrummarkören får glasas in. Dels
för att hantera eventuell bullerproblematik och dels för att inglas
ningen, gestaltningsmässigt, bedöms fungera eftersom balkong
erna håller sig inom huvudvolymen. Bestämmelsen f6 på plan
kartan reglerar att:
- Balkonger får uppföras upp till våning nio. Balkonger får
glasas in. Inglasning ska ske utan synliga profiler.
På lamellen får balkonger uppföras och kraga ut 1,5 meter utan
för fasadliv. Bestämmelsen f8 på plankartan reglerar att:
- Balkonger får uppföras och kraga ut 1,5 meter utanför fa
sadliv, enligt illustration B.
På punkthuset tillåts balkonger uppföras till våning åtta mot tor
get i söder. För att inte byggnaden ska upplevas bredare ska bal
kongerna vara indragna från hushörnen. Bestämmelsen f7 regle
rar att:
Exempel på inglasade bal
konger på centrummarkören.
I detta fall sker inglasning in
nanför pinnräcken.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 40 (83)
- Balkonger får uppföras upp till våning åtta på fasad som
vetter mot Rangstaplan, enligt illustration B. Balkonger
får kraga ut 1,5 meter utanför fasadliv och ska vara in
dragna minst 2,0 meter från fasadhörn.
Illustration som visar exempel på utformning av balkonger på
punkthuset. (DinellJohansson)
Portiker och skärmtak
Portiker
Portiker är ett utmärkande karaktärsdrag hos den nya bebyggel
sen. Portikerna erbjuder väderskydd, såväl mot regn som mot sol,
och bidrar till att förlänga det offentliga rummet in under byggna
derna.
Studenttorget
Studenttorget är tänkt att fungera som en nod mellan Högdals
gången och det nya torgstråket. Platsen utgör en del av gångstrå
ket till tunnelbanan och har potential att bli en livlig samlings
plats. Utmed Studenthusets fasad finns möjlighet för en verksam
het som riktar sig till allmänheten att tillfälligt ta en del av torget
i anspråk. En ny trappväg planeras från Studenttorget till den
lägre liggande Sjösavägen. Trappan utförs som en del av stödmu
ren och ges en robust karaktär.
Referensbild. Exempel på portik, fyra meters höjd. Tekniska nämndhu
set i Stockholm. (DinellJohansson)
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 41 (83)
Sim- och idrottshallens kraftfulla
överbyggnad.
Sockelbyggnadens portik bildar en stark fond till torget. Tillsam
mans med sim- och idrottshallens överbyggnad kan flera väder
skyddade platser erbjudas kring torget. Portikerna bidrar även till
inramning av entréer samt visuella kontakter ”över hörn”. Då por
tikerna mot torget kommer att upplevas som en del av det offent
liga rummet är det extra viktigt att portikerna utformas så att de
känns omhändertagna och trygga. Detta kan uppnås med material
val och belysning. Innertaken på portikerna ska, likt sim- och id
rottshallen, vara klätt i trä. Centrummarkörens portik vänder sig
mot söder och Högdalsgången. Utformningsbestämmelsen f3 för
sockelbyggnad och f4 för centrummarkör reglerar att:
Portik med en minsta fri höjd om 4,0 meter och ett minsta
djup om 3,0 meter ska finnas längs fasad som vetter mot
Rangstaplan. Portikens undertak ska vara klätt i trä…
(f3)
…Portik med en minsta fri höjd om 4,0 meter och ett
minsta djup om 3,0 meter ska finnas längs fasad som vet
ter mot söder och Högdalsgången. Portikens undertak ska
vara klätt i trä…(f4)
Centrummarkörens portik i förgrunden och sockelbyggnadens portik i
bakgrunden. (DinellJohansson)
Punkthusets portik vänder sig mot norr och Rangstagatan. Till
skillnad från portikerna vid torget så föreslås endast bostadsfunk
tioner här. Punkthusets portik skapar en halvprivat entrézon som
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 42 (83)
buffert mot trottoar och parkeringar. Utformningsbestämmelsen
f5 reglerar att:
- …Portik med en minsta fri höjd om 4,0 meter och ett
minsta djup om 3,0 meter ska finnas längs fasad som vet
ter mot norr och Rangstagatan.
Punkthusets portik och huvudentré mot Rangstagatan. (DinellJohans
son)
Skärmtak
Skärmtak var ett bärande karaktärsdrag för Högdalen centrum in
nan 90-talets ombyggnationer. Planförslaget tillåter skärmtak.
Skärmtak kan, med rätt utförande, signalera en utvidgning av
Högdalens centrum med anspelningar till ursprungsidéerna. En
generell bestämmelse reglerar att:
- Utkragande skärmtak får finnas och ska ha en minsta fri
höjd om 3 meter ovan allmän platsmark.
En mindre del av sim- och idrottshallens överbyggnad kragar ut
över allmän platsmark och fastighetsgräns. För att säkerställa att
överbyggnaden inte strider mot detaljplanen regleras ett smalt
område på plankartan med bestämmelsen f13:
- Byggnadsverk får kraga ut över allmän platsmark och ska
ha en minsta fri höjd om 3 meter ovan denna.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 43 (83)
Högdalsgången tidigt 1960-tal (Källa: SSM)
Gator, torg och trafik
I samband med uppförandet av nya byggnader kommer kringlig
gande gator och allmänna ytor att behöva anpassas och rustas
upp. Nödvändig anpassning och upprustning av Rangstagatan
och Sjösavägen kan ske inom ramen för gällande stadsplan, Pl
4524.
Gator
För att bygga vidare på det som idag upplevs som en grön stads
miljö kommer gator och torg att förses med nya träd och plante
ringar. Träd som har potential att bli större sätts i lägen där av
ståndet till fasad är som störst och där en bred stam inte stör sikt
linjen för bilister i korsningspunkter. Trädplanteringarna tar hand
om dagvattnet från hårdgjorda ytor och bidrar till att skapa sval
kande skugga soliga dagar.
Sjösavägen
Utmed den nya bebyggelsen justeras kantsten och trottoar och
förses med angöringsficka. Planteringsytor på kvartersmark ger
viss grönska till gata. En ny koppling i form av en trappa förbin
der Sjösavägen med det nya torget och erbjuder en gen väg till
och från centrum och T-banan för gående på Sjösavägen. En ny
dubbelriktad cykelbana planeras på östra sidan av Sjösavägen,
längs spårområdet, mellan Rågsvedsvägen och gång- och cykel
vägen norr om planområdet. Korsningen Sjösavägen/Rangstaga
tan byggs om för att anpassas till ny bebyggelse, nya nivåer och
utformning av gångbanor. Lamellen är indragen vilket skapar fri
sikt i korsningen såväl som utrymme för grön förgårdsmarkmed
plantering.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 44 (83)
Typsektion A, Sjösavägen. Föreslagen ny byggnad, Lamellen med tak
terrass, till höger i bild. Ny dubbelriktad cykelbana närmast spårområ
det till vänster i bild. (DinellJohansson)
Rangstagatan
Rangstagatans körbana smalnas av från cirka 9 till 7 meter. Trot
toaren på norra sidan kvarstår. Mot södra sidan anordnas drygt 10
vinkelräta parkeringsplatser. En ny gångbana förläggs på torgytan
med en avskiljande trädrad mot parkeringsplatserna. I korsningen
mellan Rangstagatan och Sjösavägen anläggs ett upphöjt över
gångsställe.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 45 (83)
Typsektion B, Rangstagatan. Föreslagen ny byggnad, Punkthuset med
indragen portik till vänster i bild. (DinellJohansson)
Torg
Planförslaget innebär en omprioritering av ytorna på
Rangstaplan, från biltrafik med fokus på parkering till blandtrafik
med fokus på gång- och cykeltrafik och reducerad parkeringsyta.
Torget möjliggörs av att parkering kan ske i ett större garage un
der torget. Torget kompletterar Högdalens torgstruktur med ett
grönt vistelsevänligt rum. Grönskan bidrar till rening av dagvatt
net, blomsterprakt, biologisk mångfald och värmereducerande
skugga.
Fordonstrafik kommer fortsatt att tillåtas på delar av torget för
fungerande angöring till både ny såväl som befintlig bebyggelse.
Utformningen med en sammanhängande markbeläggning ska in
dikera att detta är en yta för behörig fordonstrafik men på de gå
endes villkor och i en begränsad omfattning. Materialval och om
sorg om detaljer ska bidra till upplevelsen. Torgytan får en
mindre nivåskillnad i förhållande till vändplatsen vid simhallen,
med hjälp av en fasad kantsten upp på torgytan. Planerad mark
beläggning med plattor, även på det som utgör körytor på denna
del av torget, bidrar till upplevelsen av begränsad fordonstrafik.
Användningen TORG möjliggör
för serveringar, kiosker, for
donstrafik och torghandel. Även
tillfälliga enskilda evenemang,
exempelvis marknad eller kon
sert, kan tillåtas.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 46 (83)
Illustration som visar
förslag på utformning
av torg och gator.
(Landskapslaget)
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 47 (83)
Diagram som illustrerar scenarion för torget under olika årstider. ÖV -
Julmarknad i december. ÖH- Fint sommarväder. NV - Regnig vårdag.
NH - Cup i Högdalshallen en höstdag. (Landskapslaget)
Torget erbjuder en robust struktur som kan användas på olika sätt
över året och vid enskilda händelser. Flera olika rumsbildningar
tillskapas men erbjuder ändå en eftersträvad öppenhet och god
tillgänglighet.
Levande bottenvåningar tillsammans med målpunkter kring tor
get och dess närhet skapar förutsättningar för ett livligt torg. Tor
get har bra lokalklimat med sol från förmiddag till kväll som till
varatas genom placering av möbler och andra vistelseytor. Den
centralt placerade gräsparterren utformas som en planare yta än
det svagt lutande torget i sin helhet. Ett generöst trapplopp mot
söder leder ner till parterren och kan fungera som sittyta. På norra
sidan om parterren tas nivåskillnaderna upp av en låg mur som
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 48 (83)
kan ge utökade sittmöjligheter till sockelbyggnadens möjliga ute
servering. Över tid kan ytan vidareutvecklas utifrån tillkom
mande eller nya behov.
Vy mot nordöst och torget. Sim- och idrottshallen till vänster i bild.
(DinellJohansson och Landskapslaget)
En pergola föreslås längs med parterrens långsida som kan ge
skugga mitt på dagen så väl som plats för fin eftermiddagssol.
Mellan simhallen och gräsparterren föreslås en grusad yta med
dubbla trädrader. Grusytan ger ett mindre hårdgjort intryck än de
plattlagda ytorna och indikerar parkrum. Här kan solskyddade lä
gen för soffor såväl som möjlighet till boulespel erbjudas.
Platserna ska belysas på ett funktionellt och rumsskapande sätt
och ge trygga upplysta platser och stråk över dygnets alla timmar.
Träden ges så goda förutsättningar som möjligt i de nya skelett
jordarna för att kunnat utvecklas väl och skapa rumsbildningar
under välutvecklade kronor. Det gröna tak som trädvolymerna
skapar ger en skyddande effekt där man inte känner sig iakttagen
från den nya bebyggelsen, samtidigt som siktlinjer i ögonhöjd
över torgets olika delar ger trygghet och orienterbarhet.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 49 (83)
Vy mot sydöst. Passagen till tunnelbanan/busstorget centralt i bil
den. (DinellJohansson och Landskapslaget)
På torgytorna utanför garagets utbredning finns förutsättningar
för träd att växa sig stora långsiktigt utan påverkan från under
byggt garage. Val av träd och omsorg om växtbäddars placering,
utformning och vattenförsörjning är centrala frågor för projektet.
Träden kommer att åtnjuta alléskydd i och med att de placeras i
rader och är de formstarka element som ska bestå och utvecklas
över lång tid. Planteringsytorna ska ge möjlighet att uppleva
blomsterprakt med inslag av högre buskar.
Vy mot norr. Punkthus med sockelbyggnad i fonden. Trappor med sitt
möjligheter ner mot gräsparterren. (DinellJohansson och Landskapsla
get)
Gång- och cykeltrafik
Med förslaget skapas nya och bredare ytor för gång- och cykel
trafikanter, såväl inom som i anslutning till planområdet. Även en
ny koppling skapas genom trappan som förbinder torget med Sjö
savägen. Cykeltrafik leds in på Rangstaplan på torgets körytor.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 50 (83)
Schematisk illustrations av rörelsemönster för gång- och cykeltrafikan
ter samt förslag på placering av nya cykelparkeringar. (Landskapala
get)
Fordonstrafik
I och med ombyggnationen av Rangstaplan och utbyggnad av bo
städer väntas trafiken förändras i närområdet. Många av de som
idag kör in via Rangstagatan till Rangstaplan väntas använda det
nya parkeringsgaraget i framtiden. Viss angöringstrafik väntas
fortsatt använda Rangstagatan, till exempel för kortare besök i
butiker och hämtning/lämning vid idrottshallen. De nya bostä
derna och verksamheterna beräknas maximalt generera cirka 670
fordon per dygn. Omflyttningen från Rangstaplan till parkerings
garaget väntas vara cirka 460 fordon per dygn, vilket ger totala
trafiken till och från garaget under ett dygn till cirka 1 200 for
don.
Torget angörs från Rangstagatan närmast sim- och idrottshallen.
Här finns möjligheter att stanna utmed angöringsgatan för kortare
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 51 (83)
stopp. Besökande som kommer med bil vänder i slutet av angö
ringsgatan vid en mindre vändplan. Nyttotrafik och större fordon
tillåts köra runt torget, på en enkelriktad torgslinga. Möjlighet att
angöra befintliga centrumanläggningar kvarstår. Den nya bebyg
gelsen angörs via angöringszoner utmed torget. Då byggnaderna
har genomgående entréer kan angöring även ske från Sjösavägen
och Rangstagatan.
Trafikrörelser för fordonstrafik. (Landskapslaget)
Bilparkering
Allmän platsmark
I den övergripande parkeringsutredningen (2019-10-01) bedöms
det allmänna parkeringsbehovet till 98 parkeringsplatser för
Rangstaplan. Dessa platser syftar till att fylla behovet av korttids
parkering som Rangstaplan var avsedd för. I parkeringsgaraget
reserveras 98 platser för allmänheten. På och i anslutning till tor
get kommer ytterligare cirka 20 allmänna parkeringsplatser att
anordnas.
Kvartersmark
Projektets parkeringstal är 4 bilplatser per 1000 kvm boa i enlig
het med ”Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion”
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 52 (83)
2025. Projektet innehåller cirka 17 000 kvm boa vilket ger ett
parkeringsbehov om 68 bilplatser för boende.
De mobilitetstjänster som Byggaktören planerar att tillskapa be
skrivs nedan.
- Cykelvårdsstation inomhus med cykeltvätt, cykelpump
och verktyg.
- Cykelpool med 10 el-assisterade lådcyklar.
- Elbilspool med 5 bilar.
- En kostnadsfri 30-dagarsbiljett med SL per lägenhet till
samtliga nyinflyttade.
- Löpande, målgruppsanpassad information om fastighetens
mobilitetserbjudande samt områdets möjligheter till resor
utan privatägd bil.
- Prova-på-erbjudande motsvarande minst fyra timmars
kostnadsfritt resande för bil- och cykelpool till samtliga
nyinflyttade under perioden.
Byggaktören har för avsikt att erbjuda ytterligare mobilitetstjäns
ter i syfte att reducera parkeringstalet med 1 bilplats per 1000
kvm boa.
- Öppen elbilspool 4p
- Tillståndsparkering 2p
- Samordnad digital tjänst för smart resande (MaaS) 2p
- Utökat prova-på-erbjudande för bil- och cykelpool med 4
timmar 2p
Med reducering till följd av ytterligare mobilitetstjänster blir par
keringsbehovet 51 bilplatser för boende.
Byggaktören har även för avsikt att tillämpa samnyttjande av ga
ragets parkeringsplatser (98 allmänna platser och 51platser för
boende) i syfte att använda parkeringsgaraget så effektivt som
möjligt. Till skillnad från mobilitetsåtgärder som syftar till
att minska efterfrågan på parkering syftar samnyttjande till att an
vändningen av garagets parkeringsplatser blir mer effektivt. För
att samnyttjande ska fungera krävs att en parkeringsplats inte är
reserverad för en specifik grupp eller person. Genom att utgå från
parkeringsplatsernas beläggningsgrad vid olika tider på dygnet
och dimensionera garaget därefter nyttjas varje parkeringsplats
mer effektivt och det totala parkeringsutbudet kan minska. Om
samnyttjande införs bedöms det totala parkeringsbehovet kunna
reduceras till cirka 138 platser enligt ”PM Mobilitet och parke
ring” (2024-05-03, reviderad 2026-04-22).
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 53 (83)
Cykelparkering
Allmän platsmark
På torget kan cirka 40 allmänna cykelplatser tillskapas och utmed
simhallens fasad kan ytterligare cirka 70 cykelplatser anordnas.
På torget, ovan ny garageinfarten, i direkt anslutning till Högdals
gången och busstorget möjliggörs för ytterligare 40 cykelparke
ringar.
Kvartersmark
Projektets cykelparkeringstal är 40 platser per 1 000 kvm boa i
enlighet med “Mobilitet och parkering - Riktlinjer vid nyproduk
tion” (2025). Projektet innehåller cirka 17 000 kvm boa vilket ger
ett parkeringsbehov om 680 cykelplatser. I projektet finns även
ett antal lokaler för centrumändamål vilket genererar ett behov av
20 cykelplatser. I det grundläggande utbudet av mobilitetsåtgär
der ska byggaktören erbjuda tillgång till en cykelpool med minst
0,6 el-assisterade lådcyklar per 1 000 kvm BOA vilket genererar
ytterligare 10 platser. Det totala behovet av cykelplatser i projek
tet uppgår till 710 platser enligt ”Mobilitet och parkering” (2024-
05-03, reviderad 2026-04-22).
Cykelförråd finns på båda garageplanen och på första källarpla
nen i punkthuset och i lamellhuset. Cykelförråden i lamellhuset
nås genom entrén mot Sjösavägen och via trapphusen. Cykelför
råden i punkthuset nås via garageinfarterna mot Sjösavägen. Ma
joriteten av cykelplatserna är placerade mot Sjösavägen. Längre
in i garaget finns ett större cykelrum med plats för lådcyklar.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 54 (83)
Principskiss som visar förslag på placering av cykelförråd och cykel
vårdsrum. Till vänster övre källarplan med suterräng mot Sjösavägen.
Till höger undre källarplan. (DinellJohansson)
Tillgänglighet
Huvudentréer till bostäderna utformas så att tillgänglighetskraven
uppfylls. Att full tillgänglighet inte kan uppnås vid sekundä
rentréer till bostäderna bedöms i detta fall behöva vägas mot för
delarna att skapa en levande fasad mot gatumiljön. Angöring till
bostäderna sker via angöringsfickor utmed torget och Sjösavägen.
På grund av platsens höjdskillnader bedöms en av angöringsplat
serna behöva placeras i en kurva. Detta kräver särskild trafiksä
kerhetsmässig hänsyn i den fortsatta projekteringen för att säker
ställa ett maximalt angöringsavstånd om 25 meter till berörda
entréer. I det fortsatta projekteringsarbetet utreds den exakta pla
ceringen av angöring närmare. Samtliga bostäder kan även nås
tillgängligt via garaget där parkering för rörelsehindrade (RHP)
placeras i direkt anslutning till hisskärnorna. Samtliga torgytor
och gator uppfyller tillgänglighetskraven om maximalt 5 % lut
ning.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 55 (83)
Teknisk försörjning
Vattenförsörjning, spillvatten, el, energiförsörjning och tele
Bebyggelsen ansluts till befintliga ledningar via anslutningspunk
ter i fastighetsgräns. Den nya bebyggelsen kan anslutas till fjärr
värme.
För att klara elförsörjningen till den nya bebyggelsen behövs en
ny transformatorstation anläggas inom planområdet. Transforma
torstationen placeras i källarvåningen under sockelbyggnaden.
För att säkerställa eventuella framtida behov av kapacitetsökning,
samt att öka flexibiliteten, så möjliggör detaljplanen ett relativt
stort utrymme. Tillkomst till nätstationen sker via garagets övre
plan. Transformatorstationens läge regleras på plankartan genom
användningsbestämmelsen E1:
- Teknisk anläggning. Transformatorstation får anordnas
mellan nivåerna +38,8 och +30,0 meter över nollplanet.
(E1 under sockelbyggnad)
Dagvatten
Enligt Stockholms stads riktlinjer ska planerad exploatering inte
försvåra förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormer (MKN)
för aktuell recipient, Fiskarfjärden. För att uppnå detta finns kra
vet att de första 20 mm av ett regn ska fördröjas och renas inom
planområdet innan anslutning till kommunalt nät får ske, vilket
enligt utförda dagvattenutredningar, motsvarar omkring 40 m3
fördröjningsvolym för kvartersmark och cirka 94 m3 fördröj
ningsvolym för allmän platsmark. Dock fördröjs inte dagvatten
från mindre delar av förgårdsmarken längs med fasaden, då mar
klutningen behöver vara från fasaden mot allmän platsmark, vil
ket ses som ett avsteg för kvartersmarken. Kompenserande för
dröjningsvolym anordnas i planerade dagvattenanläggningar vid
lamellhusets norra fasad.
Allmän platsmark
Dagvattenflöden från planområdets allmänna platsmark renas och
fördröjs i elva skelettjordar och en gräsyta. Framtida markstens
belagda ytor och asfaltsytor avvattnas mot anläggningarna inom
respektive avrinningsområde. Fyra skelettjordar anläggs ovan un
derliggande bjälklagskonstruktion och bör anpassas efter detta.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 56 (83)
Dagvattenanläggningarna förses med bräddfunktion för avled
ning av större flöden som kopplas till det kommunala ledningsnä
tet. Dränering rekommenderas för alla anläggningar då områdets
infiltrationskapacitet bedöms som låg. En god dräneringsförmåga
är särskilt viktigt för anläggningar ovan bjälklaget. Anläggningar
nas brädd- och dagvatten föreslås anslutas till befintlig dagvatten
ledning i Rangstagatan.
Placering av dagvattenanläggningar allmän platsmark i form av ske
lettjordar och översilningsyta/gräsyta. Ytlig avvattning illustreras med
blå pilar. (Ramboll)
En mindre del av den allmänna platsmarken, område 13 på bilden
ovan, bedöms inte kunna ledas till en reningsanläggning. Åt
gärdsnivån för dessa ytor uppgår till totalt 2,6 m3, vilket kan
kompenseras för genom överkapacitet i föreslagna anläggningar
inom andra delar av planområdet.
Med planerad utformning av den allmänna platsmarken finns
goda möjligheter att omhänderta dagvatten. Totat bedöms att fö
reslagna dagvattenanläggningar kan fördröja och rena cirka 241
m3, vilket med god marginal överskrider den fördröjningsvolym
som erfordras enligt Stockholms stads åtgärdsnivå.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 57 (83)
Kvartersmark – Kvarter A (Punkthus och sockelbyggnad)
Principskiss som redovisar systemlösning för hantering av dagvatten
inom kvartersmark. Garagets utbredning har ändrats efter att bilden
togs fram. (Structor)
På takterrassen planeras vissa planteringsytor som förväntas
kunna fördröja 20 mm regn som faller på planteringsytan. Dag
vattnet från taket föreslås att ledas mot nordöstra fasaden där det
leds ner i stuprör mot ett makadammagasin i förgårdsmarken.
Regnbädd är också en möjlig dagvattenlösning på delar av plat
sen. Dagvattnet leds vidare till servispunkt i Rangstagatan via
dräneringsledning och en bräddbrunn. Fördröjningsvolymen för
att omhänderta 20 mm regn från kvarterets hårdgjorda ytor är 15
m3. Ytbehovet för ett makadammagasin är 51 m2. Ytbehovet om
en regnbädd skulle anläggas i stället är 40 m2. Takplanteringar
antas kunna omhänderta 3 m3 som faller på ytan. För att säker
ställa ytor för hantering av dagvatten och minska andelen hård
gjorda ytor, regleras förgårdsmarken, norr om sockelbyggnaden,
med bestämmelsen b1:
- Minst 75% av markytan ska vara genomsläpplig.
Kvartersmark – Kvarter B (Centrummarkör och lamell)
Vid lamellens norra del leds dagvattnet från taket till regnbäddar
vid nordöstra fasaden. Vid lamellens lägre del fördröjer plante
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 58 (83)
ringar på terrassen 20 mm regn som faller på planteringen. Dag
vatten från resterande yta leds tillsammans med dagvattnet från
Centrummarkören till regnbädd vid östra fasaden mot Sjösavä
gen. Avvattning av regnbädden sker genom dränering och brädd
brunn. Antingen kan utlopp från båda regnbäddarna ledas sam
man till en servispunkt vid Sjösavägen, eller så kan dagvattnet
avledas till två serviser från respektive regnbädd. Servisläge be
höver också samordnas med utlopp från dränering och eventuella
rännor vid infart till garage.
Fördröjningsvolymen för att omhänderta 20 mm regn från kvarte
rets hårdgjorda ytor och det regn som faller på föreslagen regn
bäddsyta är 10 m3 med avrinning mot norra fasaden och 15 m3
mot östra fasaden. Ytbehovet för norra regnbädden för att omhän
derta dagvatten från femvåningsdelen och gårdsmarken är minst
20 m2. Ytbehovet för att omhänderta dagvatten från södra delen
av kvarteret i östra regnbädden är minst 32 m2. Takplanteringar
antas kunna omhänderta 1 m3 som faller på ytan. För att säker
ställa ytor används för hantering av dagvatten och minska ande
len hårdgjorda ytor, regleras förgårdsmarken vid lamellens gavel,
med bestämmelsen b2, och utmed Sjösavägen, med bestämmel
sen b1:
- Minst 50% av markytan ska vara genomsläpplig. (b2)
- Minst 75% av markytan ska vara genomsläpplig. (b1)
Kvartersmark - Garage
Dagvatten i garaget ska hanteras enligt Stockholm Vatten och
Avfalls riktlinjer för fordonsrelaterade verksamheter.
Hantering av skyfall
Då planerade byggnader delvis blockerar befintliga flödesvägar
ut från planområdet behöver nya ytliga flödesvägar skapas för sä
ker avrinning från planområdet i händelse av skyfall. Dessa flö
desvägar föreslås gå längs planerade gator inom planområdet vi
dare mot Rangstagatan. För att minska risken att byggnader inom
planområdet skadas vid extrema regn ska höjdsättningen planeras
så att dagvatten kan avrinna ytledes längs med säkra avrinnings
vägar. Det åstadkoms genom att gårds- och torgytor höjdsätts
lägre än byggnaders entréer. Generellt bör även markytan luta
bort från ny bebyggelse för att vatten inte ska ansamlas mot fa
sad. Om taken och takterrasser har upphöjda sarger behöver dessa
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 59 (83)
förses med bräddutlopp. För att undvika att skyfallsflöden tar sig
ner i det planerade garaget bör också garageinfarten vid Sjösavä
gen höjdsättas med marginal ovan gatans nivå.
Torgytan i mitten av planområdet utförs något nedsänkt för en
viss fördröjning av flöden innan vidare avledning mot Rangstaga
tan. Vattennivån på Rangstagatan intill kvarteren är enligt Stock
holms stads skyfallsmodell som mest cirka 5 cm ovan marknivå.
Principskiss över skyfallets rinnvägar i planerad situation. (Ramboll)
Avfallshantering
För den nya bebyggelsen föreslås avfallshantering i kärl för samt
liga fraktioner. Avfallshantering sker på två ställen och utrym
mena är dimensionerade för hämtning av samtliga fraktioner två
gånger per vecka.
I punkthuset placeras miljörummet i entréplan mot nordöst. Mil
jörummet är cirka 45 m2 stort med entré från torgets angörings
gata. För centrummarkören och lamellen finns miljörum till en
sammanlagd yta av cirka 90 m2 samlade kring Sjösavägens norra
entré. Avståndet är som mest cirka 35 meter till hämtnings
platsen på Sjösavägen. Möjlighet finns att korta ner avståndet ge
nom att samla miljörummen till två större rum med entré direkt
till Sjösavägen.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 60 (83)
Principskiss som visar utrymmen för hantering av avfall. (DinellJo
hansson)
Räddningstjänst
Föreslagen brandskyddsstrategi baseras på att centrummarkören,
lamellen och garaget förses med heltäckande automatisk vat
tensprinkleranläggning. Trapphus i punkthuset utförs som trapp
hus Tr2 och trapphus i centrummarkören utförs som trapphus
Tr1. Tr1 och Tr2-trapphus som utgör enda utrymningsväg myn
nar direkt till det fria i markplan och står inte i förbindelse med
källarplanen. Insatsväg till källare och garage sker via separata
trapphus alternativt via dörrar mot det fria i souterrängplan. Hiss
i anslutning till nämnda trapphus utformas som räddningshissar.
Samtliga lokaler, där personer vistas mer än tillfälligt, ska i grun
den ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymnings
vägar. Från parkeringsgaraget sker utrymning via källartrapporna
i flerbostadshusen alternativt via separat trapphus (Entrébyggnad)
upp på torget. Trapphusen förses med brandgasventilation i form
av röklucka i toppen av trapphuset. Luckor för brandgasventila
tion av garaget föreslås förläggas på torget.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 61 (83)
Räddningsvägar och uppställningsplatser anordnas så att det finns
möjlighet för räddningstjänsten att agera från torget. Bjälklaget
under körbanan på torget är dimensionerat för att klara tyngre
fordon, exempelvis räddningsfordon.
Konsekvenser
Behovsbedömning
Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomfö
rande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan att
en miljöbedömning behöver göras. Bedömningen baseras på kri
terier i bilaga 2 och 4 till förordning om miljökonsekvensbeskriv
ningar. Inför att planarbetet påbörjades begärdes underlag till be
hovsbedömning från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och
Storstockholms brandförsvar. Dessa tillsammans med de utred
ningar som tagits fram, och de synpunkter som kommit in under
planprocessen ligger till grund för stadsbyggnadskontorets be
dömning.
Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan och
den planerade markanvändningen bedöms inte medföra bety
dande miljöpåverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa.
Detaljplanens konsekvenser redovisas utförligare nedan. Länssty
relsen delar stadsbyggnadskontorets bedömning att
detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra
betydande miljöpåverkan.
Naturmiljö
Dispens från biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken för av
verkning av askalléer har beviljats under förutsättning att avverk
ning inte sker förrän detaljplanen fått laga kraft samt att nya löv
träd planteras i alléer i enlighet med illustrationsplanen. En all
mänbestämmelse om markens anordnande reglerar att:
- Lövträd ska planteras i nya alléer på torget.
I dispensen framgår även att nya alléträd som inte lever fem år ef
ter planteringen ska ersättas genom ytterligare nyplanteringar.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 62 (83)
Miljökvalitetsnormer för vatten
Med föreslagen dagvattenhantering beräknas samtliga analyse
rade föroreningar minska efter exploateringen. Då området idag
till största del består av parkeringsytor, där dagvatten avleds till
recipient utan föregående rening, medför omvandlingen till mer
genomsläppliga och mindre förorenade marktyper, samt infö
rande av dagvattenhantering, att föroreningsbelastningen mins
kar. Exploateringen kan därmed ha en viss positiv inverkan på re
cipientens, Fiskarfjärdens, möjlighet att uppnå MKN.
Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena
dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter.
Stads- och landskapsbild
Högdalens ursprungliga bebyggelse har på senare år komplette
rats med nya punkthus norr om centrum vilket har medfört att
dess tyngdpunkt har förskjutits. Detaljplanen syftar till att tydlig
göra tunnelbanestadens grundtankar och Högdalens struktur med
en högre skala och ökad koncentration nära centrum och tunnel
bana och en succesiv nedtrappning mot periferin. Ett genomfö
rande av detaljplanen stärker tyngdpunkten av centrum vid tun
nelbanan i enlighet med ursprungsidén. Samtidigt framträder ett
nytt läsbart bebyggelselager med högre punkthus närmast cen
trum, där sentida tillskott kan inordnas i ett tydligare samman
hang. Det nya bebyggelselagret bedöms även tydliggöra kransen
av lägre punkthus som omger centrum.
Schematisk sektion som visar centrummarkören, det nya bebyggelse
lagret av punkthus i 16 våningar samt kransen av lägre punkthus. (Di
nellJohansson)
Planförslagets påverkan på landskapsbilden består i att förståel
sen för landskapets form minskas då sluttningen mellan Rangsta
plan och Sjösavägen bebyggs. Planförslaget innebär även att de
öppna vyerna mot Bandängen till stora delar försvinner och att
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 63 (83)
den visuella kopplingen till parklandskapet och dalgången mins
kar. Planförslaget har utformats för att minska påverkan på land
skapsbild och siktlinjer. Den naturliga lutningen mot norr kom
mer att kvarstå vilket underlättar läsbarheten av landskapet. Sikt
linjen från Högdalsgången/Busstorget kvarstår och kopplingen
till Sjösavägen stärks med en ny trappförbindelse.
Vy mot Högdalens centrum från Bandängen. (DinellJohansson)
Sammantaget bedöms planförslaget ha stor påverkan på stads-
och landskapsbild. Den nya bebyggelsen innebär en skalförskjut
ning och en utvidgning av Högdalens centrum. Den nya centrum
markören kommer att synas på stora avstånd och påverka såväl
stadens- som Högdalens siluett.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Högdalen är kulturhistoriskt intressant genom sitt bevarade utstu
derade planmönster med punkthus och lamellhus kring en låg
centrumanläggning, tidsenligt markerad av ett högt skivhus.
Högdalen har under de senaste decennierna förändrats genom
omfattande förtätning med framför allt bostäder. Högdalens cen
trum är med senare tillägg ett välfungerande centrum med handel
och omstigningspunkt för kollektivtrafiken.
Planförslaget kommer att påverka Högdalens kulturhistoriska
miljö på flera sätt. Delar av Rangstaplan, som bedöms ha ett visst
kulturhistoriskt värde i form av allmän öppen plats, kommer att
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 64 (83)
bebyggas. Likaså kommer siktlinjer och utblickar från Rangsta
plan mot Bandängen att begränsas. Skivhuset och punkthuset,
som planerades som medvetna landmärken, kommer i framtiden
underordnas den nya centrummarkören och snarare inordnas i det
nya bebyggelselagret av centrumnära högre punkthus.
Att bygga bort markparkeringar innebär ofta relativt små problem
från kulturhistorisk synpunkt eftersom parkering är en sekundär
funktion. I Högdalen bär dock de centrumnära markparkeringarna
på rik information och förståelse för en omvälvande tid när bilin
nehavet i Sverige steg dramatiskt. När centrumnära markparke
ringar lyfts fram i översiktsplanen som område där
stora stadsutvecklingsmöjligheter finns, görs det med ambitio
nerna om att centrumet ska växa och utvecklas. Från kulturhisto
risk synpunkt är det relevant att centrum kan växa. Betydande
kulturvärden är knutna till den kontinuitet som finns på platsen,
att de övergripande tankar som Sven Markelius och andra stads
planerare i Stockholm formulerade på 1940-talet ännu är giltiga.
Sektion som visar planförslaget i förhållande till nuvarande centrum
markör, skivhuset. Möjlig utformning av pågående planering vid önske
hemsplan visas med streckad linje. (DinellJohansson)
Planförslaget tillvaratar flera karaktärsdrag som kännetecknar
Högdalens kulturvärden. Exempelvis kontrasten mellan höga-
och låga byggnader och luftigheten/rymden mellan de höga bygg
naderna. Ett annat exempel är vidareutvecklingen av Högdalens
torgstruktur. Högdalens, på avstånd sett, ljusa färgskala är en ut
gångspunkt i planförslaget. Den arkitekturhistorisk värdefulla
sim- och idrottshallen respekteras och dess fasad framhävs och
bildar fond mot väster till det nya torget.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 65 (83)
Den arkitektoniska idén bygger på tunnelbanestadens grundprinciper
om en högre bebyggelsekoncentration och skala närmast centrum och
tunnelbanan. Huset i 27 våningar (rött) ersätter skivhuset som cen
trummarkör. Punkthus i 16 våningar (mörkare grön) bildar tillsam
mans med tidigare tillskott (ljusare grön) och planerade punkthus vid
Önskehemsplan (streckad kontur) ett nytt bebyggelselager. (DinellJo
hansson)
Sammantaget bedöms planförslaget ha en viss negativ påverkan
på den kulturhistoriska miljön. Men att Högdalens centrum, ge
nom att utvecklas och växa, kan stärka sin roll som tyngdpunkt i
ett stort omland, bedöms vara en överordnad kulturhistorisk
aspekt.
Riksintresset och världsarvet Skogskyrkogården
För att utreda eventuell påverkan på riksintresset och världsarvet
har det tagits fram fotomontage där föreslagen bebyggelse lagts
in i viktiga siktlinjer. Den ena siktlinjen visar vad man ser från
Heliga korsets kapell västerut. Den andra siktlinjen visar vad man
ser från Almhöjden mot väst.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 66 (83)
Fotomontage 1. Siktlinje utanför Heliga korsets kapell. Föreslagen be
byggelse, grön färg, bakom trädridån centralt i bilden. (SBK)
Fotomontage 2. Siktlinje från Almhöjden. Föreslagen bebyggelse, grön
färg, bakom trädridån till vänster i bild. (SBK)
Fotomontagen visar att den föreslagna bebyggelsen inte sticker
upp ovanför trädridån som omger Skogskyrkogården. Under
sommarhalvåret kommer den föreslagna bebyggelsen att synas i
mycket liten grad eller inte alls från Skogskyrkogården. Under
vinterhalvåret kommer bebyggelsen i viss grad skönjas bakom
trädridån. Att den nya höga bebyggelsen ska utföras i ljusa kulö
rer är gynnsamt sett till det visuella intrycket.
I en avvägning mellan olika intressen bedömer kontoret, utifrån
framtagna fotomontage, att förslaget inte innebär ett sådant in
trång som negativt påverkar upplevelsen av den fria horisonten
från det öppna landskapsrummet och Heliga korsets kapell. Kon
toret bedömer att förslaget inte innebär påtaglig skada på riksin
tresset.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 67 (83)
Handel och service
En utveckling av Rangstaplan i enlighet med förslaget skapar
goda möjligheter att berika och stärka Högdalens centrum. Plan
förslaget innebär cirka 360 nya bostäder och en utvidgning och
utveckling av Högdalen centrum. Den framtida marknadstillväx
ten i Högdalen med omnejd möjliggör en utbyggnad av de kom
mersiella ytorna i Högdalen centrum. I Handelsanalysen (2023)
framgår att efterfrågan på verksamhetsytor inom handel, café och
restaurang samt service bedöms variera mellan cirka 4 000 och 7
500 m2 lokalyta. Rangstaplan bedöms ha goda förutsättningar att
utveckla lokaler i bottenvåningarna tack vare bra solläge på tor
get och potentiellt stora flöden.
Illustration av det Högdalens centrum, så som det upplevs (gult) och
pågående utveckling och utvidgning av Högdalens centrum (rött).
Rangstaplan norr om Högdalsgången och Önskehemsplan söder
därom. (DinellJohansson)
Föreslagen utveckling sker på bekostnad av parkeringsplatser
som är viktiga för butiker och företagare i centrum. Staden bedö
mer dock att bortfallet av parkeringsplatser kompenseras väl av
det kundunderlag som genereras av pågående, planerade och ny
ligen avslutade bostadsprojekt i centrum och dess närområde.
Dessutom skapas förutsättningar för nya mötesplatser och utökad
service vilket bedöms locka såväl närboende som mer avlägsna
besökare att tillbringa tid i centrum.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 68 (83)
Störningar och risker
Buller
Trafikbuller
Bullerberäkningar visar att fasader mot Sjösavägen och spårom
rådet är utsatta för buller överstigande 60 decibel (dBA) dygnsek
vivalent ljudnivå. För centrummarkören gäller det de sju nedersta
våningarna, räknat från Sjösavägen. För lamellen gäller det samt
liga våningsplan. Mot torget, väster och söder, förekommer inga
värden överstigande 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå.
Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad från väg och järnväg. Bullerberäk
ningen visar att fasaderna mot Sjösavägen och spåret (högra bilden) är
mest bullerutsatta. Vänstra bilden visar fasaderna mot torget där ljud
nivåerna är lägre. (Structor)
Punkthuset och sockelbyggnaden klarar trafikbullerriktvärdet om
högst 60 dBA vid bostadsfasad utan åtgärd.
Centrummarkörens lägenheter behöver ta hänsyn till trafikbuller
nivåerna vid bostadsfasad för de lägenheter som får över 60 dBA
vid fasad (orange färg i bilden ovan). Möjliga åtgärder är anpas
sade lägenhetsstorlekar, anpassade planlösningar och lokala bul
lerskyddsåtgärder.
Lägenheter om högst 35 m2 kan planeras vid berörda fasader utan
ytterligare anpassningar till trafikbullret. Denna lösning lämpar
sig vid de lägre våningsplanen som saknar balkonger. Lamellen
planeras därför innehålla endast små lägenheter om högst 35 m2
mot Sjösavägen. Baserat på beräkningsresultaten avråds från
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 69 (83)
större lägenheter mot Sjösavägen i lamellen och totalt 56 lägen
heter anpassas till trafikbullersituationen genom begränsad stor
lek till högst 35 m2.
Två alternativa planlösningar för lamellen. Vänstra bilden, grundalter
nativ, klarar trafikbullerriktvärden vid fasad. Högra bilden, ”alternativ
större lägenheter”, klarar inte riktvärdena vid inringad gavellägenhet
som är större än 35 m2. (Structor)
Tekniska åtgärder
Vid de tre översta berörda våningarna på centrummarkören pla
neras balkonger vilket ger möjlighet till annan anpassning än be
gränsad lägenhetsstorlek. Balkonger med delvis inglasning mo t
öster samt ljudabsorbenter i balkongtak kan användas som tek
nisk åtgärd för att tillskapa ljuddämpad sida och möjliggöra vissa
större lägenheter vid berörda fasader. En skyddsbestämmelse,
m2, reglerar att balkongåtgärder utförs för lägenheter där riktvär
det för buller överskrids och där anpassning av lägenhetsstorlek
inte görs:
- Balkong vid bostad utan erforderlig tillgång till ljuddäm
pad sida med avseende på trafikbuller utformas med del
vis inglasning samt heltäckande ljudabsorbent klass A i
balkongtak för att tillskapa sådan ljuddämpad sida.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 70 (83)
Exempelplanlösning för centrummarkören, med teknisk åtgärd vid 3
balkonger för att möjliggöra bulleranpassad planlösning för hörnlä
genheter större än 35 m2. Balkongerna har delvis inglasning längs
kortsida mot öster samt heltäckande ljudabsorbenter i balkongtak.
Även riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid klaras vid dessa fasader
med samma åtgärd. Bilden visar dygnsekvivalent ljudnivå med tekniska
utförda på tre berörda balkonger. (Structor)
Utöver anpassning av lägenhetsstorlekar i lamellen görs således
anpassning av centrummarkören av lägenhetsstorlekar i ytterli
gare 6 lägenheter, medan tekniska åtgärder och planering med
ljuddämpad sida för minst hälften av bostadsrummen görs för 3
lägenheter. Ljuddämpad sida vid balkong med teknisk åtgärd vet
ter bort från de verksamhetsbullerkällor som identifierats runt tor
get och bör därmed vara ljuddämpad även med avseende på verk
samhetsbuller.
Stadsbyggnadskontorets bedömning är att planförslaget, givet an
passade lägenhetsstorlekar och föreslagna balkongåtgärder, upp
fyller gällande riktvärden i Förordning om trafikbuller vid bo
stadsbyggnader (2015:216). Med anledning av byggnadernas pla
cering, intill väg- och spårområde, innehåller plankartan en gene
rell skyddsbestämmelse som reglerar att:
- Om ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad överstiger 60
dBA ska minst hälften av bostadsrummen vara vända mot
ljuddämpad sida. För bostäder med boarea max 35 kvm
gäller istället att minst hälften av bostadsrummen ska
vara vända mot ljuddämpad sida om ekvivalent ljudnivå
vid bostadens fasad överstiger 65dBA. Med ljuddämpad
sida menas fasad som har en ekvivalent ljudnivå på högst
55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst 70 dBA.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 71 (83)
Föreslagna takterrasser klarar riktvärdena för trafikbuller vid ute
plats, med hjälp av lokala skärmåtgärder vid terrasserna. Beräk
ningsförsök har gjorts med tre meter höga skärmar. Utan någon
skärmåtgärd klaras trafikbullerriktvärdena för uteplats endast
inom en mindre yta inom sockelbyggnadens takterrass (nedre
vänstra bilden). Med skärmning längs två sidor klaras trafikbul
lerriktvärdena inom i princip hela takterrasserna.
Trafikbuller vid takterrasser utan skärmåtgärder (vänstra bilden), tre
meter hög skärm längs en sida (mittenbilden) respektive tre meter hög
skärm längs två sidor (högra bilden). Grön yta klarar trafikbullerrikt
värdena. Blått streck markerar skärmåtgärd. (Structor)
För att säkerställa att riktvärdena för trafikbuller erhålls på takter
rasserna behöver således bullerskydd ordnas. En skyddsbestäm
melse, m1, säkerställer att riktvärdena för trafikbuller erhålls på
takterrasserna:
- Yta avsedd för gemensam uteplats skärmas för att få
högst 50 dBA dygnsekvivalent och högst 70 dBA maximal
ljudnivå dag- och kvällstid från trafikbuller.
Verksamhetsbuller
Vid torgets södra hörn finns de mest hörbara verksamhetsbuller
källorna, på närliggande centrumanläggning inom fastigheten
Rökhuven 1. Vid detta hörn av planområdet bedöms verksam
hetsbullret uppgå till högst cirka 50 dBA. Förutsatt att dessa käl
lor är verksamma dygnet runt behövs åtgärder för att klara Zon A
för verksamhetsbuller.
Att anpassa byggnaderna för Zon B skulle kräva stora föränd
ringar av former och placeringar, eftersom ljuddämpad sida då
måste tillskapas som samtidigt klarar skärpta riktvärden för både
verksamhetsbuller och trafikbuller. Om dominerande verksam
hetsbullerkällor åtgärdas så att deras gemensamma ljudeffektnivå
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 72 (83)
sänks kan riktvärden för Zon A klaras och anpassning av byggna
derna undvikas. Att minska bullerkällornas sammanlagda ljudef
fektnivå med minst 10 dBA bör uppnå Zon A vid nya bostäder
inom planområdet. Åtgärder för verksamhetsbuller föreslås där
för fokusera på åtgärder vid källan. Åtgärd på verksamhetsbuller
källorna blir ett villkor för startbesked genom bestämmelse i
plankartan:
- Startbesked får inte ges för ändrad markanvändning för
bostäder förrän bullerreducerande åtgärder som åstad
kommer Zon A för verksamhetsbuller vid planerade bo
städer har kommit till stånd.
Flera möjliga bullerskyddsåtgärder kan vara möjliga, exempelvis
byte av komponenter i de bullrande fläktsystemen, tillägg av ljud
dämpare i systemet, tillägg av ljuddämpande huvar eller bafflar
utanpå byggnaden samt skärmar som styr bullret bort från de pla
nerade bostäderna. Ett servitutsavtal avses upprättas med fastig
hetsägare till den berörda fastigheten, Rökhuven 1, om att utföra
bullerreducerande åtgärder. Att bullerskyddsåtgärderna får öns
kad effekt, att Zon A uppnås vid nya bostäder inom planområdet,
ska säkerställas genom mätning efter utförda åtgärder.
Övrigt
Högtalarutrop bedömdes under ett platsbesök (utfört kvällstid)
som ej mätbara ovan bakgrundsnivå från vägtrafik och verksam
hetsbuller.
Stomljud och vibrationer
Baserat på mätningar med efterföljande beräkningar bedöms
stomljudsnivåer från spårtrafik överskrida riktvärdena på plan 10
(motsvarar bottenvåning som vetter mot Rangstaplan) för samt
liga huskroppar inom planområdet. Stomljudet beräknas minska
för varje våning ovan plan 10 men överskridanden beräknas före
komma även ovanför gatuplan inom vissa delar av de planerade
byggnaderna. För att möjliggöra bostäder på plan 10 krävs stom
ljudsdämpande åtgärder. Om åtgärder genomförs så att riktvär
dena klaras på plan 10 klaras riktvärdena även på samtliga ovan
liggande våningar.
Riktvärden för stomljud och komfortvibrationer inomhus i bostä
der bedöms kunna klaras förutsatt att byggnaderna grundläggs i
berg samt att byggnaderna ställs på vibrationsdämpande lösning
sådan att stomljudsnivåerna klaras i gatuplan. Med anledning av
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 73 (83)
närheten till spårområdet och att beräknade värden överskridande
riktvärdet krävs generella bestämmelser, under skydd mot stör
ning, som reglerar att:
- Byggnad ska grundläggas och utformas så att stomljuds
nivån i rum för sömn och vila ej överskrider 32 dbA FAST
vid tågpassage. Byggnader ska grundläggas och utformas
så att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum ej över
skrider 0,4 mm/s vid tågpassage.
Översvämningsrisker
Med föreslagen skyfallshantering och höjdsättning av marken, fö
religger ingen risk för skador på byggnader inom eller utanför
planområdet till följd av skyfall.
Tunnelbanan
Tunnelbanespåren trafikeras enbart av tåg för persontrafik och
underhållsfordon, vilket innebär att inga godstransporter, inklu
sive transporter med farligt gods, förekommer. Det närmaste spå
ret används normalt för norrgående trafik och en absolut majori
tet av tågen stannar vid stationen innan det fortsätter sin resa. Un
derhållsfordon eller trafiktåg kan under vissa omständigheter pas
sera stationen utan att stanna. Normalt är hastighetsbegräns
ningen vid sådana passager av tunnelbanestationer 50 km/h, vil
ket antas gälla även vid Högdalen. Beräkningar har genomförts
avseende sannolikheten för att ett urspårande tunnelbanetåg når
till det avstånd som planområdet är beläget. Resultaten visar att
ett urspårande tunnelbanetåg i 50 km/h maximalt kan nå knappt
nio meter i sidled från spåret, förutsatt att omgivningen är helt
plan i förhållande till spåret. Avståndet till den föreslagna bebyg
gelsens närmaste fasad är cirka 16 meter från det närmaste spåret.
Resultaten i genomförd riskanalys visar att riskpåverkan från tun
nelbanetrafiken mot planområdet är försumbar. Det innebär att
risknivån är acceptabelt låg, och att det inte bedöms finnas något
behov av riskreducerande åtgärder.
Magnetfält
Transformatorstationen, som anläggs i sockelbyggnadens källare,
kan preliminärt komma att ha två transformatorer. Inga bostäder
planeras i våning ovan källarvåning i sockelbyggnad eller i suter
rängvåning mot Sjösavägen. Om utrymmen för stadigvarande
vistelse finns i det absoluta närområdet, i storleksordningen några
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 74 (83)
meter från transformatorerna, kan det vara aktuellt med avskärm
ning för att reducera magnetfälten till lämplig riktvärdesnivå.
Förorenad mark
Utifrån föreslagna planer att uppföra bostäder med garage, bör
det generella åtgärdsmålet vara riktvärde för Storstadsspecifika
riktvärden - Scenario Flerbostadshus med källare inom större de
len av planområdet. Åtgärdsmål kommer att specificeras mer spe
cifikt i kommande skede i samband med genomförandet.
Markföroreningar kommer att hanteras vid genomförandet. Det
planeras för en stor och djup teknisk schakt i samband med pla
nerade bostäder med underliggande garage som innefattar större
delen av planområdet, därmed bedöms det förorenade fyllnads
materialet och asfalten avlägsnas från platsen. Ingen ytterligare
åtgärd anses behövas. Åtgärdsbehovet innebär korrekt hantering
av massor, asfalt och asfaltgrus under schaktarbetena för att
minska risken för kontaminering och ökade åtgärdsvolymer.
Resultatet från den kompletterande miljötekniska markundersök
ningen som utfördes 2024 visar att det inte har påvisats klorerade
lösningsmedel i porluften och heller inte i grundvattenprov inom
planområdet. Här planeras det även för byggnader med underlig
gande garage. Därmed anses det inte föreligga en risk för männi
skors hälsa i form av exponering för klorerade lösningsmedel i
framtida byggnader.
Ljusförhållanden och lokalklimat
Solljus
En skuggstudie har genomförts för att studera förslagets påverkan
på omkringliggande miljö med avseende på skuggning. Bebyg
gelsen orienterar sig norr och öster om Rangstaplan vilket skapar
gynnsamma solljusförhållanden för det föreslagna torget.
Skuggstudien visar att den nya bebyggelsens skugga framförallt
påverkar södra delen av Bandängsparken då den vandrar från
nordväst till nordost. Påverkan på bostäder bedöms som ringa. I
en avvägning mellan olika intressen bedömer kontoret, utifrån
framtagen skuggstudie, att förslagets påverkan på närliggande
park och bostäder inte är av sådan art att förslaget inte kan ge
nomföras. Det allmänna intresset av att tillskapa nya bostäder
överväger den ringa påverkan som skuggning till följd av ny be
byggelsen innebär för park och bostäder.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 75 (83)
Höst- och vårdagsjämning
Bostäder utmed Rangstagatan påverkas under morgon och för
middag medan delar av bostäderna öster om tunnelbanan påver
kas från cirka 16.00 och framåt. Bandängsparken kommer att på
verkas från cirka 14.00 och framåt. Eftersom skuggan vandrar så
påverkas olika delar olika mycket. Bebyggelsen öster om tunnel
banan påverkas av skuggning från cirka 16.00 och framåt. Från
eftermiddag påverkas Bandängsparken, och bebyggelsen öster
därom, även av befintliga byggnader. Delar av tunnelbanans per
rong kommer att påverkas av skuggning från cirka 14.00 och
framåt. Skuggstudien visar att det finns delar av det nya torget,
kring den föreslagna gräsytan, som inte påverkas alls av skugg
ning, varken från ny eller befintlig bebyggelse. Föreslagen takter
rass på lamellen påverkas av skuggning under stora delar av da-
gen. På tidig morgon och sen eftermiddag är solinstrålningen som
bäst på takterrassen. Föreslagen takterrass på sockelbyggnaden
har god solinstrålning från förmiddag och framåt.
Sommarsolståndet
Under sommarens ljusaste veckor är påverkan liten på närlig
gande bebyggelse. Under förmiddagen skuggas den östra delen
av den närmaste bebyggelsen vid Rangstagatan. Delar av södra
Bandängsparken skuggas från klockan 14.00 och framåt. Delar av
bebyggelsen, närmast öster om tunnelbanan, påverkas av skugg
ning från 16.00 och framåt. Delar av tunnelbanans perrong kom
mer att påverkas av skuggning från cirka 14.00 och framåt. Tak
terrassen på sockelbyggnaden påverkas endast av skuggning un
der morgontimmarna. Takterrassen på lamellen påverkas av
skuggning från tidig förmiddag till kväll.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 76 (83)
Nedan visas skuggpåverkan vid höst- och vårdagsjämning. (DinellJo
hansson)
Nedan visas skuggpåverkan vid sommarsolståndet, 22 juni. (DinellJo
hansson)
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 77 (83)
Vind
Av den vindkomfortstudie (2024) som tagits fram kan följande
slutsatser dras, se karta med siffror nedan:
1. Passagen mellan punkthuset och lamellen är den mest
vindutsatta platsen. Vindar över 5 m/s väntas här före
komma i upp till 2,2 % av tiden vilket är över gränsen när
det gäller önskvärda förhållanden för långvarig vistelse
men acceptabelt för kortvarig vistelse eller promenad. Då
överskridandet av komfortkriteriet för långvarig vistelse
sker på större delen av ytan i passagen kan det vara klokt
att undvika att planera in sittmiljöer eller liknande. Om
det är möjligt att uppföra viss växtlighet som träd eller
högre buskar, så skulle det kunna bidra till att förbättra
vindklimatet i passagen något.
2. Här beräknas vindar över 5 m/s förekomma under som
mest 1,5 % av tiden. De blåsigaste förhållandena väntas
nära den östra kanten av torget, mot Sjösavägen. På denna
del samt på en mindre del mitt på ytan är vindförhållan
dena bäst lämpade för kortvarig vistelse. Uppförande av
något som bryter av vindens framfart från syd, t ex träd
eller högre buskar, skulle därför kunna vara en lämplig åt
gärd för att förbättra vindklimatet på ytan närmast Sjösa
vägen.
3. Där det är som mest vindutsatt väntas vindar över 5 m/s
förekomma 1,5 % av tiden. Stora delar av båda terras
serna beräknas få önskvärda förhållanden även för lång
varig vistelse vilket sannolikt är en följd av de planerade
skärmarna längs några av terrasskanterna.
4. Sjösavägen är den plats som väntas få gynnsammast vind
klimat. Vindhastigheter över 5 m/s beräknas förekomma i
som högst 0,1 % av tiden.
5. På torget beräknas vindhastigheter över 5 m/s förekomma
i som högst 1,0 % av tiden. De blåsiga förhållandena vän
tas i den nordöstra delen som påverkas av närheten till
passagen mot Rangstagatan. Övriga delar av torget är
dock så pass skyddade av omgivande byggnader att önsk
värda förhållanden för långvarigt stillasittande eller stilla
stående erhålls. På den nordöstra delen av torget skulle
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 78 (83)
växtlighet eller andra lite högre strukturer kunna bidra till
ett bättre vindklimat.
6. Passagen utmed sim- och idrottshallen beräknas få ett re
lativt gynnsamt vindklimat. Vindhastigheter över 5 m/s
beräknas förekomma i som högst 0,5 % av tiden
Illustration som redovisar procent av tiden som vindens hastighet över
stiger 5 m/s, på 2 meters höjd. Sammanvägning av alla vindriktningar.
(SMHI).
Tidplan
Granskning 6 november – 3 december 2024
Godkännande i SBN 24:e september 2026
Antagande i KF 1:a kvartalet 2027
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 79 (83)
Genomförande
Organisatoriska frågor
Ansvarsfördelning
Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myn
dighetsutövning vid prövning av bygglov.
Lantmäterimyndigheten ansvarar för fastighetsrättsliga frågor.
Exploateringskontoret ansvarar för upprättande av de avtal som
krävs för att genomföra planen samt bekostar åtgärder på allmän
platsmark.
Byggherren ansvarar för och bekostar genomförandet av ny be
byggelse och erforderliga anläggningar inom kvartersmark samt
anslutningar till omgivande allmän platsmark.
Byggherren anlägger och bekostar det allmänna garaget samt ge
mensam in- och utfart till garage från Sjösavägen.
Huvudmannaskap
Staden är huvudman för allmän platsmark. Allmän platsmark ut
görs av torg.
Avtal
Exploateringsnämnden har beslutat att anvisa mark och tecknat
markanvisningsavtal för bostadsändamål, lokaler och parkerings
garage inom del av fastigheten Örby 4:1 vid Rangstaplan till Åke
Sundvall Projekt AB.
Överenskommelse om exploatering ska tecknas mellan staden
och byggherren innan detaljplanen antas. Avtalet reglerar kostna
der, ansvar, tidplan m m.
Avtal behöver upprättas som säkrar blivande bostadsfastigheters
rättighet att nyttja parkeringsplatser i parkeringsgaraget eftersom
garaget avses att ligga i en separat tredimensionell fastighet.
Ett servitutsavtal avses upprättas mellan berörda parter för att sä
kerställa att bullerreducerande åtgärder kan utföras på fastigheten
Rökhuven 1. Avtalet läggs sedan som bilaga till exploateringsav
talet. En bestämmelse om villkor för startbesked redovisas på
plankartan. Bestämmelsen är tvingande och innebär att bullerre
ducerande åtgärder ska utföras innan startbesked ges.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 80 (83)
Ett servitutsavtal behöver upprättas för att säkerställa att byggher
rens förankringsstag till spont kan utföras utanför byggherrens
tomträttsfastigheter.
Tomträttsavtal ska tecknas mellan staden och byggherren.
Byggherren ska träffa genomförandeavtal med trafikförvalt
ningen/Region Stockholm innan byggstart.
Verkan på befintliga detaljplaner
Planförslaget innebär att befintlig detaljplan Pl 4542 helt upphör
att gälla inom planområdet.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden
Planområdet omfattar del av Örby 4:1 som ägs av Stockholms
stad.
Användning av mark
Föreliggande planförslag redovisar avgränsning mellan kvarters
mark och allmän platsmark. Planförslaget möjliggör markan
vändning för bostäder, centrumändamål, teknisk anläggning och
parkering inom kvartersmark. Den allmänna platsmarken är ut
lagd som torg.
Fastighetsbildning
Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbild
ningsåtgärder. Lämplighet avseende fastigheters utformning m m
prövas vid lantmäteriförrättning. För planens genomförande
krävs fastighetsbildning. Genomförd fastighetsbildning krävs för
att bygglov ska kunna beviljas.
Område utlagt som kvartersmark (bostäder, centrumändamål, tek
nisk anläggning och parkering) kan utgöra flera separata fastighe
ter som bildas genom avstyckning från Örby 4:1. Avstyckning
för kvartersmark från Örby 4:1 måste ske för att avgränsa kvar
tersmark och allmän platsmark.
De i höjdled och under mark avgränsade kvartersanvändningarna
parkering (P2) och (P3) samt bostadskomplement (B3) och (B4)
kan ingå i en eller flera av de fastigheter som bildas genom av
styckning från Örby 4:1. Tillsammans med användningarna P1
möjliggörs också att ett renodlat parkeringsgarage bildas.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 81 (83)
Möjlighet till tredimensionell (3D) fastighetsbildning finns i vissa
delar och måste genomföras där allmän platsmark och kvarters
mark avgränsas vertikalt, om de i höjdled avgränsade kvartersan
vändningarna ska ingå i en fastighet för kvartersändamål. Pröv
ning av lämplighet m m görs av lantmäterimyndigheten vid lant
mäteriförrättning.
Figuren illustrerar avsedd fastighetsbildning men planen medger
andra lösningar. Den avsedda fastighetsbildningen innebär att två två
dimensionella fastigheter för bostadsändamål avstyckas (gula och grå
gula områden) och att en fastighet för parkeringsändamål bildas ge
nom avstyckning och eventuell fastighetsreglering (grått och grågult
område). Genom en sådan fastighetsbildning kommer allmän platsfas
tigheten Örby 4:1 att utgöras av figurens vita och ljusgråa ytor.
Vita områden planläggs som allmän platsmark (torg). Område ut
lagt som allmän platsmark (torg) ska ingå i av Stockholms stad
ägd fastighet.
Gult och grågult område planläggs som kvartersmark (bostäder,
centrumändamål, teknisk anläggning och parkering). Ljusgrått
område planläggs som allmän platsmark (torg) ovan mark och
kvartersmark (parkering, bostadskomplement) under mark. Under
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 82 (83)
mark kan ljusgrått område tillsammans med delar av gult område
(exempelvis grågult område enligt bilden ovan) utgöra 3D ut
rymme till fastighet för parkeringsändamål. Delar av ljusgrått
område kan även utgöra 3D utrymme till gul/gula fastigheter.
De underjordiska kvartersanvändningarna B3, B4, P2 och P3 av
gränsas genom att en nedre höjd anges i klartext, medan den övre
höjden utgörs av bestämmelse för lägsta schaktnivå för ovanlig
gande torganvändning. Eftersom garagets tak och torgytan sluttar
mot norr är schaktnivåerna planlagda trappstegsvis. Teknisk an
läggning, E1, avgränsas i höjdled inom fastigheten för bostadsän
damål.
Principsektion som illustrerar de underjordiska kvartersanvändning
arna (ljusgrått) avgränsning i höjdled. Användningarnas övre höjd är
belägen cirka 1,2 meter under torgets marknivå. Indelningen av schakt
bestämmelser (Orange linje), parkeringsgaragets ungefärliga utform
ning (streckad svart linje), ungefärlig marknivå för torg (Röd heldra
gen linje) samt nivå 1,2 meter under ungefärlig marknivå för torg (röd
streckad linje). Se även plankartans sektioner för ökad förståelse. Där
framgår även avgränsningen för P3 och B4.
Rättigheter
Inom planområdet finns inga kända rättigheter.
Servitut eller gemensamhetsanläggning kan behöva inrättas för
att säkerställa nybildade fastigheters behov av underjordisk åt
komst och angöring.
Efter att fastigheterna har upplåtits med tomträtt kan dock inte of
ficialservitut enligt fastighetsbildningslagen inrättas. Avtalsservi
tut enligt jordabalken kan dock bildas.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Antagandehandling
Dnr 2013-13851
Sida 83 (83)
Behov av övriga rättigheter prövas i samband med fastighetsbild
ningen i lantmäteriförrättning.
Ekonomiska frågor
Kostnader för planarbetet regleras via planavtal. Stadens intäkter
utgörs av kommande tomträttsavgäld.
Stadens exploateringskostnader utgörs i huvudsak av kostnader
för upprustning av allmänna ytor, investeringar för torgstråken på
Rangstaplan samt förbättrade gång- och cykelbanor på Sjösavä
gen och Rangstagatan.
Vatten och avlopp
Byggaktören står för kostnaderna för samtliga anslutningar till
tekniska ledningar och system, inklusive vatten och avlopp, för
de nya tomträttsfastigheterna.
Fastighetsbildning
Exploateringskontoret ska bekosta fastighetsbildningen.
Tekniska frågor
Vatten och avlopp
Anslutning sker till befintliga ledningar i Rangstagatan och Sjö
savägen. En utbyggnad av den kommunala försörjningen bedöms
inte nödvändig med anledning av den nya bebyggelsen.
Dagvatten
Dagvatten som alstras inom planområdet ska fördröjas enligt
Stockholm stads dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Framtagen
dagvattenutredning ska ligga tillgrund för kommande projekte
ring. Byggherren ansvarar för och bekostar nödvändiga dagvat
tenlösningar inom kvartersmark. Exploateringskontoret ansvarar
för erforderliga dagvattenlösningar inom allmän platsmark.
El/Tele
Ledningar för el, tele och fiber finns framdragna till området.
Fjärrvärme
Förutsättningar finns att försörja byggnader inom planområdet
med fjärrvärme från Högdalsplan.
Genomförandetid
Genomförandetiden slutar 5 år efter att planen fått laga kraft.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
---
[Bilaga - Samrådsredogörelse GDPR.pdf]
Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse
Planavdelningen Dnr 2013-13851
Maria Borup Sida 1 (46)
Tfn 08 508 2023-04-21
Stadsbyggnadskontoret
Fleminggatan 4
Box 8314
104 20 Stockholm
Telefon 08-508 27 300
stadsbyggnadskontoret@stockholm.se
stockholm.se
Samrådsredogörelse
Detaljplan för del av Örby 4:1 vid Rangstaplan i
stadsdelen Högdalen, S-Dp 2013-13851
Innehåll
Sammanfattning .......................................................................................2
Bakgrund...................................................................................................2
Förslagets syfte och huvuddrag .............................................................2
Hur samrådet bedrivits ...........................................................................3
Nya förutsättningar efter samrådet.........................................................3
Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets
ställningstaganden...................................................................................3
Allmänt om samrådet och planprocessen ..............................................3
Allmänt om förslaget och utvecklingen...................................................4
Kulturmiljö, stadsbild och arkitektur........................................................6
Olägenheter för grannar ........................................................................10
Parker och grönområden......................................................................11
Parkering..............................................................................................12
Gator och trafik.....................................................................................14
Teknisk försörjning ...............................................................................16
Hälsa och säkerhet...............................................................................18
Miljö- och klimataspekter......................................................................21
Sociala aspekter...................................................................................22
Övriga frågor ........................................................................................24
Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande.............24
Föreslagna förändringar.......................................................................25
Inkomna synpunkter ..............................................................................27
Statliga och regionala myndigheter och förbund..................................27
Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar.....................................33
Övriga remissinstanser.........................................................................38
Sakägare enligt fastighetsförteckning ..................................................41
Övriga, ej sakägare ..............................................................................44
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 2 (46)
Sammanfattning
Planen syftar till att i enlighet med översiktsplanen komplettera och
förstärka Högdalens centrala delar med sammanlagt cirka 350
bostäder, verksamhetslokaler för centrumändamål samt nya
mötesplatser och torgytor.
Planförslaget sändes ut på samråd 2020-03-24 - 2020-05-04. Under
samrådet har cirka 35 yttranden inkommit varav en namninsamling
med 22 underskrifter. Länsstyrelsen bedömer att planen riskerar att
miljökvalitetsnormer för vatten enligt 5 kap. miljöbalken inte kan
följas. Länsstyrelsen bedömer även att bebyggelsen riskerar att bli
olämplig med hänsyn till risken för översvämning samt till
människors hälsa avseende buller och markföroreningar.
Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför
synpunkter i sak, framför allt vad gäller hantering av dagvatten,
buller, lägenhetsfördelning samt bristen på lek- och grönytor.
Kulturförvaltningen, Skönhetsrådet och Samfundet St:Erik
avstyrker förslaget men anser att platsen är lämplig att bebygga
förutsatt att större hänsyn tas till stadsbild och platsens
kulturvärden. Länsstyrelsen anser att kommunen bör beakta de
kulturmiljövärden som finns i området och efterfrågar att det till
granskningsskedet ytterligare utreds hur föreslagen bebyggelse
påverkar närliggande kulturmiljö samt stads- och landskapsbild.
De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter är
kritiska till att antalet parkeringsplatser minskar kring centrum samt
byggnadernas höjd i förhållande till befintlig bebyggelse.
Stadsbyggnadskontorets sammanfattande bedömning är att de
inkomna synpunkterna kan hanteras i det fortsatta arbetet.
Bakgrund
Förslagets syfte och huvuddrag
Detaljplanens syftar till att i enlighet med översiktsplanen
komplettera och förstärka Högdalens centrala delar med bostäder,
lokaler för centrumändamål samt nya mötesplatser. Utvecklingen
syftar till att Högdalen ska kunna behålla sin roll som tyngdpunkt i
söderort. Planförslaget ska utgå från tunnelbanestadens grundtanke
med en högre skala nära centrum och tunnelbana. Planen möjliggör
cirka 350 bostäder, vid Rangstaplan i Högdalen.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 3 (46)
Hur samrådet bedrivits
Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden 2020-03-24
- 2020-05-04. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista
till remissinstanser och berörda sakägare enligt
fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska
Nämndhuset, i Högdalens Bibliotek samt på
stadsbyggnadskontorets hemsida, www.stockholm.se/detaljplaner.
Annons om samråd publicerades i lokaltidningen Mitt i Söderort
(Bandhagen Årsta Högdalen) tisdagen 24 mars 2020. Med
anledning av rådande omständigheter, Covid-19, beslutade
stadsbyggnadskontoret att inte hålla publika möten under
samrådsperioden. Istället gjordes ett utskick till sakägare och
boende som ansågs beröras av planförslaget med information om
samrådet och projekthemsidan.
Nya förutsättningar efter samrådet
Våren 2021 köper Niam Högdalen centrum av Citycon. I maj 2022
beslutade stadsbyggnadsnämnden om planstart för Önskehemsplan
där Niam önskar uppföra cirka 190 bostäder och 5 000 kvm BTA
centrumverksamhet. I maj 2022 beslutade exploateringsnämnden att
anvisa mark för ett större garage under Rangstaplan till Åke
Sundvall Projekt AB. Garaget ska innehålla minst 98 allmänna
parkeringsplatser.
Med nya förutsättningar som ett större garage under Rangstaplan
och påbörjat planarbete för Önskehemsplan skapas goda
möjligheter för ett samlat grepp om utvecklingen av Högdalens
centrum.
Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets
ställningstaganden
Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som inkom under
samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och
ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne.
Allmänt om samrådet och planprocessen
Luftfartsverket och Trafikverket uppmärksammar
stadsbyggnadskontoret på att berörda flygplatser (SWEDAVIA)
alltid ska tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter
ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks
kunna bli påverkade av en etablering.
Boende på Rangstagatan frågar sig hur det kan komma sig att de
inte fått det informationskort som skickats ut till omkringliggande
fastigheter.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 4 (46)
Några personer menar att det svårt att ta del av handlingarna på
biblioteket. En person efterlyser information på andra språk.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret har efter uppmärksammandet skickat
handlingar till Swedavia på remiss. Swedavia har därefter meddelat
att föreslagen bebyggelse inte påverkar flygplatsens utrustning.
Utskick av informationskort gjordes helgen vecka 13 och gick ut till
3 300 hushåll. Utskicket gjordes som oadresserad
samhällsinformation och det distrikt som Rangstagatan ligger i
fanns med.
Kontoret anser att biblioteket är den bästa platsen att visa förslaget
på. Tyvärr har det under rådande omständigheter (Corona-
pandemi) varit svårare att ta del av förslaget då öppningstiderna
varierat och antalet personer som får vistas i lokalen begränsats.
Samtliga handlingar har funnits tillgängliga på stadens hemsida.
Allmänt om förslaget och utvecklingen
Skönhetsrådet avstyrker förslag till detaljplan i föreliggande form
och anser att de höga punkthusen ska utgå till förmån för ett större,
men lägre kvarter som tar sin utgångspunkt i den omkringliggande
fyravåningsskalan. Det aktuella förslaget låter dels stora delar av
torget fortsatt få utgöra parkeringsplatser och dels tillför det
bebyggelse som inte på något sätt är lyhört för stadsdelens karaktär.
Genom att ianspråkta hela platsen för bostadsbebyggelse, istället för
delvis som i förslaget, kan Högdalen få ett stort lägenhetstillskott
utan att förminska stadsdelens karaktär eller skapa blåsiga stadsrum
med tvivelaktiga vistelsevärden.
Samfundet S:t Erik anser att det är fullt möjligt att bebygga
Rangstaplan men att föreslagen bebyggelse är för hög. En
exploateringsgrad lik den som nu föreslås torde vara möjlig om
bebyggelsen istället breder ut sig något mer över den gamla p-
platsen men i något lägre skala.
Trafikkontoret ser positivt på att exploatering möjliggörs i ett
kollektivtrafiknära läge som i nuläget utgörs av markparkering på
allmän platsmark. Kontoret ser fram emot att nya publika
platsbildningar tillskapas som kan bidra till ett mer levande
centrumområde.
Stadsdelsförvaltningen är positiv till planläggning av nya bostäder i
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 5 (46)
Högdalens centrum, särskilt på den befintliga ytkrävande
markparkeringen på Rangstaplan i ett mycket kollektivtrafiknära
läge. Förvaltningen påtalar dock att det finns ett stort underskott på
arbetsplatser i söderort.
Citycon Högdalen Centrum AB (sakägare under samrådet) anser att
det nya förslaget av detaljplanen hindrar Citycon som
fastighetsägare att driva framtida utvecklingsfrågor på området
tillsammans med Stockholms Stad.
En person är positiv till att det blir mer liv och fler hus i Högdalen.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret anser att det finns fördelar med ett
kringbyggt kvarter som föreslås av bland andra Skönhetsrådet.
Exempelvis att en större gemensam innergård kan åstadkommas, att
påverkan på stadsbilden minskar och att konsekvenserna av
skuggning av Bandängparken minskar. Men ett kringbyggt kvarter i
4-5 våningsskala innebär betydligt färre bostäder än vad som
redovisas i samrådsförslaget. Kontoret anser även att ett större
kringbyggt kvarter omöjliggör stadens idéer om att omvandla delar
av Rangstaplan till ett större publikt torg. Ett kringbyggt kvarter
bedöms även förminska och påverka sim- och idrottshallen negativt.
Sim- och idrottshallen har idag, och i samrådsförslaget, en
framträdande roll på platsen. I en avvägning mellan ett kringbyggt
kvarter och ett förslag med högre byggnader så väger möjligheten
att skapa ett större publikt torg i Högdalen tungt. Kontoret menar
också att ett större kringbyggt stadskvarter i 4-5 vånings skala
bryter mot tunnelbanestadens principer och Högdalens stadsbild då
det inte existerar slutna stadskvarter i stadsdelen.
Kontoret anser att Högdalens stadsbild påverkas negativt om
bebyggelsen görs lägre och tillåts breda ut sig över ett större
område. I kontorets förslag på bearbetning anpassas de nya
byggnaderna till Högdalens stadsbild. Karaktärsdrag som kontorets
förslag på bearbetning tagit stor hänsyn till är kontrasten mellan
högre och lägre bebyggelse samt att de högre byggnaderna ska
hålla ett respektavstånd mellan sig. Avståndet mellan de höga
byggnaderna bidrar till en luftighet trots den relativt höga
exploateringen. Luftigheten husen emellan gör att punkthusen även
fortsättningsvis utgör fristående enheter som inte läses ihop.
En knäckfråga under hela detaljplanearbetet har varit önskemålet
från staden att flytta ner majoriteten av parkeringsplatserna på
Rangstaplan till ett större underbyggt garage och därigenom skapa
möjligheter för ett större publikt torg på Rangstaplan. Utmaningen
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 6 (46)
har varit att hitta en ekonomisk genomförbar lösning för garaget.
Samrådsförslaget möjliggjorde ett mindre garage för cirka 30
allmänna parkeringsplatser. Med exploateringsnämndens beslut om
markanvisning i maj 2022 skapas möjligheter att planlägga för ett
stort grönt torg.
Precis som stadsdelsförvaltningens påpekar så finns det ett stort
underskott av arbetsplatser i Söderort. Kontoret bedömer att
förslaget ger ett visst tillskott av arbetsplatser då lokaler för
centtrumändamål ska finnas i bottenvåningarna.
Våren 2021 sålde Citycon Högdalens centrum. Samordning sker
mellan detaljplan för Önskehemsplan, som drivs av den nya
centrumägaren, och detaljplan för Rangstaplan.
Kulturmiljö, stadsbild och arkitektur
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och stadsbild
Länsstyrelsen anser att planerad bebyggelse, genom sin höga höjd
och tätt placerade huskroppar, bryter mot Högdalens centrums
historiska karaktär med låghus och enstaka högre punkthus som
markerar centrum. Länsstyrelsen efterfrågar att det till
granskningsskedet ytterligare utreds hur föreslagen bebyggelse
påverkar närliggande kulturmiljö samt stads- och landskapsbild.
Kommunen bör tydligare motivera på vilket sätt förslaget uppfyller
bestämmelserna om hänsyn till kulturmiljön, stadsbilden och god
helhetsverkan i 2 kap 6 § PBL.
Kulturförvaltningen anser att ny bebyggelse på aktuell del av Örby
4:1 kan vara möjlig, men det nuvarande förslaget till detaljplan tar
inte hänsyn till stadsbilden och platsens kulturvärden, enligt 2 kap.
6 § plan- och bygglagen (PBL). Specifikt rör det punkthusens
höjder och volymer i relation till den befintliga bebyggelsen.
Förslaget bör därför justeras avseende detta och ta utgångspunkt i
Högdalens bebyggelsestruktur och stadsplanehistoriska idéer.
Kulturförvaltningen menar att ett genomförande av planförslaget
skulle innebära en påtaglig skalförskjutning utan hänsyn till ABC-
stadens grundtankar och en stadsbild som saknar förankring på
platsen vilket i stor utsträckning skulle påverka platsens
kulturhistoriska värden negativt. En analys som redovisar planens
konsekvenser för platsens kulturhistoriska värden borde tas fram.
En analys bör inkludera planförslagets påverkan på siluetten i
landskapet.
Skönhetsrådet menar att det föreliggande förslaget innebär, trots de
senaste årens utveckling, en genomgripande förändring av
stadsdelens karaktär. Skönhetsrådet anser att Rangstaplan är en
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 7 (46)
lämplig plats för ny bebyggelse men att det presenterade förslaget
har för stora brister för att kunna utgöra en framkomlig väg.
Skönhetsrådet efterfrågar en stadsbildsanalys och en plan för
utveckling av stadsdelens offentliga rum. De höga punkthusen, upp
till 22 våningar, motiveras i underlaget av att det ska markera
centrum. Detta är helt onödigt eftersom Högdalen redan har två
neonprydda höga centrumbyggnader. Om så höga hus byggs i
stadsdelen reduceras Markelius komposition och riskerar att ersättas
av ett mischmasch av punkthus.
Samfundet S:t Erik anser att den nya bostadsbebyggelsens
föreslagna våningshöjder med upp till 22 våningar påverkar de
stadsbildsmässiga värdena negativt. Ursprungligen markerades
Högdalens Centrum med det 13-våniga skivhuset med sin
karaktäristiska neontupp, därav benämningen Tupphuset. På senare
år har det fått konkurrens av bland annat ett 16-våningshus intill
Rangstaplan. Samfundet S:t Erik ser negativt på den ytterligare
förskjutning i skala som i och med det aktuella planförslaget sker
här. Samfundet S:t Erik anser att planförslaget bör omarbetas så att
de högsta husen, framförallt förslagets "hörnhus" i 22 våningar, inte
konkurrerar med det för Högdalens Centrum så viktiga 13 våningar
höga Tupphuset.
En person menar att det tidigare förslaget från 2012 (Start PM), då
mark anvisades för 80–90 hyreslägenheter och 60–70
studentlägenheter på Rangstaplan är rimligare. Det kan bättre
anpassas till befintlig bebyggelse och ge plats för större grönytor.
Några boende anser att de nya husen avviker grovt från
omkringliggande bebyggelse och anser att den k-märkta
bebyggelsen på platsen bör i stället skyddas från ny bebyggelse på
parkeringsplatsen.
Flertalet boende menar att de inte behöver något nytt landmärke för
Högdalen då det redan finns två befintliga Höghus i centrum, med
Högdalstuppar som ska lysa i neon. Flera personer anser att
planförslaget är överdrivet storskaligt och inte anpassat till
närliggande omgivning.
En person anser att husen vid Rangstagatan, som är från 1950-talet
har ett arkitekturhistoriskt värde i den planstruktur som
byggnaderna är uppförda utefter, vilket kräver att ny bebyggelse
anpassas och integreras till den äldre bebyggelsen. Att skapa ett
höghus passar inte in i den nuvarande bebyggelsemiljön. Ett så
kallat ”landmärke” synligt från stora delar av söderort är inget som
gör Högdalen mer attraktivt för vanliga människor.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 8 (46)
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Platsen har ett centralt läge som i översiktsplanen redovisas som
ett stadsutvecklingsområde där omfattande komplettering föreslås
av såväl bostäder, service och verksamheter som gator, parker,
kultur och idrottsytor. Särskilt markparkeringar nära centrum lyfts
fram där stora stadsutvecklingsmöjligheter finns. Med
samrådsförslaget skapades även möjligheter att utvidga och
utveckla Högdalens stadsdelscentrum med nya platsbildningar,
torgstråk och butiker. Förslaget ansågs därmed lämpligt att pröva i
ett samrådsförfarande.
Efter att detaljplanen varit ute på samråd har nya förutsättningar
gjort att staden kan ta ett samordnat grepp kring Högdalens
centrum. Nya förutsättningar tillsammans med inkomna yttranden
under samrådet motiverar en bearbetning av samrådsförslaget.
Följande principer ligger till grund för kontorets förslag på
bearbetning:
Omvandla markparkering till grönt torg. Med garage
under Rangstaplan kan ett grönt, levande torg som ramas in
av bebyggelse med lokaler i bottenvåningarna och med
tydliga entréer mot omgivningen utvecklas.
Förstärk tunnelbanestadens grundtankar. Den nya höga
byggnaden, nära tunnelbanan, ihop med övrig ny
bebyggelse vid Rangstaplan och i angränsande detaljplan
för Önskehemsplan, ska tydliggöra och förstärka
tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala nära
centrum och som avtar utåt.
Förtydliga stadsbilden. Planförslaget syftar till att
tydliggöra Högdalens struktur med kontraster mellan högt
och lågt. Punkthuset med 16 våningar bedöms, tillsammans
med planerade och befintliga punkthus som tillkommit under
senare år, kunna åstadkomma en tydligare helhet med ett
mer sammanhållet och läsbart skikt av högre byggnader.
För att bättre anpassa förslaget till Högdalens stadsbild och öka
upplevelsen av rymd på torget föreslås att byggnaden på 20-22
våningar, som i samrådsförslaget placerats i den nordöstra delen
av Rangstaplan, utgår och att höjderna på resterande byggnader
justeras. Åtgärden ökar avståndet mellan de höga byggnaderna och
bidrar till en luftighet, trots den relativt höga exploateringen.
Kontoret menar att en skalförskjutning redan skett genom de höga
punkthus som uppförts i centrumanläggningens periferi sedan
2000-talets början. Kontorets förslag på bearbetning, tillsammans
med tillkommande byggnader i närliggande plan för
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 9 (46)
Önskehemsplan, syftar till att tydliggöra stadsbilden och förstärka
ABC-stadens grundtankar. Nyligen tillkomna samt planerade 16-
vånings punkthus inordnas i stadsbilden och bildar ett nytt läsbart
bebyggelselager närmast centrum. Den karaktäristiska kransen av
10-12 vånings punkthus utgör nästa lager i nedtrappningen av
skala sett från centrum. Det nya höghuset överordnar sig befintliga
centrummarkörer, tupphuset och skivhuset. I och med
samrådsförslaget så har stadsbyggnadskontoret gjort ett tidigt
ställningstagande som innebär att ny byggnad kan tillåtas
överordna sig befintlig centrummarkör. Efter fördjupade analyser
och volymstudier står kontoret fast vid ställningstagandet.
En stadsbildsanalys som redovisar planens konsekvenser för
platsens kulturhistoriska värden efterfrågas av flera
remissinstanser. Exploateringskontoret har tagit fram en
Landskapsanalys över Högdalens centrala delar. I
Landskapsanalysen ingår även stadsbildsanalys. Inom ramen för
arbetet med Landskapsanalysen fick konsulten (White) även i
uppdrag att analysera och beskriva konsekvenserna av
samrådsförslaget för Högdalens centrum. Landskapsanalysen
färdigställdes efter det att samrådsförslaget var klart för samråd.
Landskapsanalysen har efter samrådet utgjort ett värdefullt
kunskapsunderlag vid de analyser som ligger till grund för
kontorets förslag på bearbetning av samrådsförslaget.
I start pm föreslog kontoret två höghus med sammanlagt cirka 150
lägenheter. Därefter har ytterligare mark på Rangstaplan anvisats
till byggaktören vilket har ökat exploateringsgraden. Sedan Start
PM har även en ny översiktsplan antagits som särskilt lyfter fram
att stora stadsutvecklingsmöjligheter finns på markparkeringar
nära Högdalen centrum. Med samrådsförslaget prövades en högre
exploatering vid Rangstaplan, i enlighet med översiktsplanen.
Genom att bygga på höjden kan större ytor lämnas för
platsbildningar, torgstråk och liknande där viss grönska kan
inrymmas.
Att helt anpassa ny bebyggelse till befintlig bebyggelse eller att
skydda kringliggande bebyggelse från ny byggnation innebär stora
avsteg från stadens översiktsplan och inskränkningar i stadens
bostadsmål och utveckling, Kontoret upplyser även att det inte finns
någon k-märkt bebyggelse i närheten men att bebyggelsen ingår i
den av Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskartan. En del
av de byggnaderna som är belägna inom närområdet bär på höga
arkitekturhistoriska värden så som Vantörs Kyrka och Högdalens
sim- och idrottshall. Men helheten och sammanhanget av
kulturmiljön bedöms endast ha ett visst arkitekturhistoriskt värde. I
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 10 (46)
kontorets förslag på bearbetning tas stor hänsyn till närliggande
sim- och idrottshallen.
Olägenheter för grannar
Flera personer protesterar bestämt mot byggnadsplanerna och
menar att de planerade huskropparna är alldeles för höga och
påträngande och lägger alla befintliga hus i skugga, hela eller delar
av dagen.
Flertalet personer föreslår att delar av de nya byggnaderna placeras
mot centrumhusen i stället för att undvika att den äldre bebyggelsen
inte avskärmas från centrum och torget. Med en sådan placering av
husen undviks även problematiken med skugga som nuvarande
förslag ger upphov till för flertalet befintliga bostäder på
Rangstagatan.
Boende på Rangstagatan upplyser om att de lidit av tidigare och
pågående byggnationer och reparationer i området och är oroliga för
att drabbas av än mer störningar om de planerade husen byggs. De
vill ha solljus och äntligen lite lugn och ro.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
I den skuggstudie som gjorts konstateras att bebyggelsen norr om
Rangstagatan skuggas under morgon och tidig eftermiddag.
Påverkan av skuggningen varierar beroende på lägenhetens läge
och vilket hus som avses. Från cirka 15.00 under höst- och
vårdagsjämningen påverkas inte bebyggelsen väster om
spårområdet av planförslagets bebyggelse. Bebyggelsen öster om
spårområdet påverkas av planförslaget från cirka 16.00 och framåt
då skuggan vandrar från norr mot söder. Inget hus skuggas hela
dagen.
Med kontorets förslag på bearbetning bedöms att olägenheter i
form av skuggning, förändrad utsikt och ökad insyn kommer att
minska generellt jämfört med samrådsförslaget. Förslaget på
bearbetning minskar även upplevelsen av att den befintliga
bebyggelsen längs Rangstagatan avskärmas från centrum då den
högsta volymen i samrådsförslaget utgår i detta läge. Det nya
punkthuset i torgets norra del, mot Rangstagatan, är visserligen
högre än samrådsförslagets byggnad. Men eftersom den inte breder
ut sig i lika stor omfattning ökar solinstrålning och upplevelsen av
rymd.
Det är beklagligt att ny- och ombyggnationer drabbat enskilda
personer under en längre period. Högdalen redovisas i stadens
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 11 (46)
översiktsplan som ett stadsutvecklingsområde där omfattande
komplettering föreslås av såväl bostäder, service och verksamheter
som gator, parker, kultur och idrottsytor. Det innebär att
nybyggnationer fortsatt kommer att påverka området en tid
framöver. Som boende i staden i allmänhet och i ett av
översiktsplanens redovisade stadsutvecklingsområden i synnerhet,
får man räkna med perioder av om- och nybyggnationer. För att
minimera störningar vid byggnationer finns det tydliga regelverk
som ska följas.
Parker och grönområden
Stadsdelsförvaltningen vill poängtera vikten av att de nya
byggnaderna inte bör skugga Bandängsparken och blir ett
förhållandevis diskret inslag i stadsbilden med utblick
från parken. Förvaltningen tycker därutöver att kopplingen mellan
Högdalens centrum och Bandängen bör stärkas och vill inte att ny
detaljplan för Rangstaplan på något sätt hämmar det.
En person frågar hur de boende ska ta sig mellan de nya bostäderna
och Bandängsparken, kanske en ny bro över spårområdet?
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Kontoret konstaterar att samrådsförslaget påverkar
Bandängsparken genom skuggning. Från eftermiddag och framåt
och i olika omfattning beroende på årstid. Sommartid påverkas
endast den södra delen av parken. Under resten av året påverkas
även de mellersta delarna av parken av förslaget. Kontoret
konstaterar samtidigt att parken till viss del redan påverkas av
skuggning från befintlig bebyggelse. Skuggstudier har utförts under
arbetsprocessen med såväl högre som lägre bebyggelse på
Rangstaplan. Av skuggstudierna kunde konstaterats att påverkan i
den södra delen inte minskar nämnvärt med lägre huskroppar.
Detta till följd av att solen står relativt lågt i väster och därmed
kastas långa skuggor över parken även från hus med 10- 16
våningar. I det fortsatta arbetet kommer nya skuggstudier utföras
för att studera hur kontorets förslag på bearbetning påverkar
Bandängsparken. Eftersom en volym utgår torde konsekvenserna av
skuggning minska i Bandänsparken.
Kontoret instämmer med stadsdelsförvaltningen angående behovet
att stärka kopplingen mellan Högdalens centrum och
Bandängsparken. Ett genomförande av planförslaget innebär inte
att en sådan koppling försvåras. Tvärtemot stärks den något i och
med en allmän upprustning av gator och torg. Däremot försvagas
den visuella kopplingen från Rangstaplan till Bandängsparken
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 12 (46)
eftersom marken, som nu består av en plan markparkering,
bebyggs. En viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att
tillgängliggöra och tydliggöra centrum från norr samt att
synliggöra Bandängsparken från centrum. I kontorets förslag på
bearbetning föreslås ett bredare gatt i den nordöstra delen som är
tänkt att fungera som en ny nordlig centrumentré. Gattet ska även
fungera som siktlinje, från torget mot parken. Från Högdalsgången,
mellan tunnelbanans byggnad och centrumbyggnaden, kommer det
fortsatt vara möjligt att se Bandängsparken.
Att stärka kopplingen mellan planområdet och Bandängsparken
med en bro över spårområdet bedöms av kontoret som en
komplicerad och dyr åtgärd. Att anlägga trappor, som kopplar
Bandängsparken till Högdalsgången, öster om biljetthallen, är ett
mindre kostsamt alternativ. Åtgärden har diskuterats inom staden
och lyfts fram i Landskapsanalysen, men behandlas inte inom
aktuell detaljplan.
Parkering
Trafikkontoret anser att parkeringsutredningen ger ett bra svar på
behovet av allmänna bilparkeringsplatser men saknar motsvarande
redogörelse för behovet av allmänna cykelparkeringsplatser. Det
bör utredas inom ramen för detaljplanearbetet. Trafikkontoret anser
att det framräknade parkeringstalet för boendeparkering är rimligt
men önskar poängtera att det är viktigt att mobilitetsåtgärdernas
genomförande och status följs upp.
Citycon utrycker oro för att ett stort antal parkeringsplatser
försvinner och menar att det kommer få stor negativ påverkan på
handeln i Högdalen Centrum samt att det redan idag är en mycket
ansträngd parkeringssituation i området. En handelsplats
tillgänglighet via gång, cykel, kollektivtrafik och bil är i de flesta
fall avgörande, och utvecklingen av Högdalen Centrum får därför
inte innebära några större tillgänglighetsförsämringar utan bör
istället innebära förstärkning inom framförallt parkeringsområdet.
Citycon kräver att en utökad trafik-och flödesutredning kopplat till
handelns och idrottsanläggningarnas flöde i centrumet upprättas.
Majoriteten av de privatpersoner som lämnat synpunkter uttrycker
oro för att det försvinner parkeringsplatser och menar att
parkeringssituationen redan i dagsläget är ansträngd, trots att idrott-
och simhallen har stängt för renovering. Flertalet menar att förlusten
av parkeringsplatser kommer att få stora negativa konsekvenser för
butikerna i Högdalens centrum. Dessutom framförs:
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 13 (46)
Att ett minskat antal parkeringsplatser leder till butiksdöd
vilket leder till att området riskerar att förvandlas från en
levande stadsdel till en sovstad.
Att det kommer busslaster med ungdomar från olika delar av
landet för att ha turneringar i olika bollsporter. Dessutom
används parkeringen även av pendlare som byter till
tunnelbana.
Oro för höga parkeringskostnader.
Att centrumet blir beroende av personer som kommer till
fots och att de som har bil kommer att välja Farsta eller
Skärholmen istället.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Mobilitetsåtgärderna följs upp inför granskning och byggaktörens
Mobilitets PM uppdateras vid behov. Ytterligare uppföljning sker i
bygglovsskedet. Behovet av platser för allmän cykelparkering ses
över inom ramen för arbetet med utformning av allmänna platser.
Det planeras inte för någon ytterligare trafikutredning i dagsläget.
Samrådsförslaget har beaktat parkeringsutredningens slutsatser för
att tillgodose parkeringsbehovet och främja tillgängligheten till
centrum. Med den nya markanvisningen, maj 2022, möjliggörs 98
allmänna parkeringsplatser i garage. Garaget ska även innehålla
projektets boendeparkering. Kvar på markytan finns cirka 15- 20
parkeringsplatser.
Stockholms stad driver aktivt en inriktning mot ett minskat
bilanvändande i syfte att prioritera framkomligheten för cykel- och
gående samt kollektivtrafik. Denna planeringsförutsättning innebär
att komplettering av bostadsbebyggelse lämpligen hittar lägen i
befintlig bebyggelsestruktur med närhet till service, kollektivtrafik,
gång och cykelstråk. I översiktsplanen lyfts dessutom särskilt
markparkeringar nära centrum fram som områden där stora
stadsutvecklingsmöjligheter finns.
Kontoret delar inte den oro som Citycon och flertalet boende
uttrycker angående konsekvenserna för handeln till följd av ett
minskat antal parkeringsplatser. Eftersom det färdigställts, byggs
och planeras för ett stort antal nya bostäder i Högdalen anser
kontoret att kundunderlaget i sin helhet förstärks avsevärt. Tanken
är att endast korttidsparkeringar kvarstår vilket gynnar handeln.
Ett genomförande av planförslaget, där Högdalens centrum
utvecklas med nya vistelseytor och levande bottenvåningar skapar
dessutom goda förutsättningar för att personer, både från
stadsdelen och utanför, uppehåller sig i området och därigenom
nyttjar utbudet av kommersiell service. Att som Citycon föreslår,
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 14 (46)
förstärka tillgängligheten för bilar, genom utökat utbud av
parkeringar, stämmer mindre bra överens med stadens
framkomlighetsstrategi, översiktsplan och andra styrdokument där
gång-, cykel- och kollektivtrafikanter prioriteras före biltrafikanter.
Inför granskningsskedet ska staden ta fram systemhandlingar för de
allmänna ytor som ska iordningställas vid ett genomförande av
detaljplanen. Här ingår även att säkerställa tillgängligheten för
besökare till sim- och idrottshallen.
Gator och trafik
Biltrafik
Trafikkontoret påpekar att Sjösavägen har ett trafikflöde om ca
4200 fordon per vardagsmedeldygn och inte 7800 fordon per
vardagsmedeldygn som det står i planbeskrivningen.
Gång- och cykeltrafik
Trafikkontoret ser positivt på omfördelningen av Rangstagatans och
Sjösavägens gatusektioner till fördel för skyddade trafikanter.
Trafikkontoret ser även positivt på den tillkommande trappa som
förbinder Sjösavägen med Studenttorget som erbjuder en gen väg
till och från centrum för gående på Sjösavägen, i synnerhet eftersom
den i nuläget gena vägen över parkeringsytan täpps till med en
stödmur.
Kollektivtrafik
Miljö- och hälsoskyddsnämnden framhåller i ett medskick,
angående resonemanget som förs i planbeskrivningen om
framtidens Rangstaplan, alternativet att kunna ge plats för en
kompletterande bussangöring till Högdalens Centrum.
En person påtalar att kollektivtrafiken som redan är ansträng
kommer att belastas än mer med platsbrist som följd.
Tillgänglighet & framkomlighet
Trafikkontoret instämmer i de resonemang som förs i
planbeskrivningen kring att den tillkommande bebyggelsen täpper
till ett befintligt rörelsestråk med byggnader och stödmur mellan
föreslaget torg och Rangstagatan och att det är viktigt att
omsorgsfullt planera för att rörelsestråken ändå uppnår en god
tillgänglighet.
Trafikkontoret upplyser om att smågatsten, om det avses användas,
inte är ett tillgängligt ytmaterial.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 15 (46)
Idrottsförvaltningen menar att det är viktigt att det framgår i
planhandlingarna att god framkomlighet för leveranser och
besökare till idrottsanläggningen säkras under och efter projektets
eventuella genomförande.
Stadsdelsförvaltningen vill understryka vikten av att arbeta med
tillgänglighet i den nya offentliga miljön kring Rangstaplan för att
skapa tillgänglighet för alla.
Boende på Rangstagatan noterar att det planeras för trappor där det
är nivåskillnader, och menar att det medför problem för människor
som har svårt att gå, för rollatorer och barnvagnar. Nedåtlutande
trottoar är lättare att gå på. Flertalet personer menar att nuvarande
förslag skapar en barriär längs med Rangstagatan som försvårar för
barnvagnar och rörelsehindrade.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Att utveckla bussterminalen är en viktig komponent för att göra
Högdalens centrum än mer attraktivt och tryggt. I takt med att
Högdalen växer kommer kapaciteten i dagens bussterminal att vara
otillräcklig. Trafikförvaltningen (Region Stockholm) har tagit fram
en enklare terminalutredning och studerar hur kapaciteten för
busstrafik kan ökas med tidshorisont till 2050. Tidiga diskussioner
mellan Trafikförvaltningen och staden omfattar bland annat
lösningar med nya hållplatslägen utmed Skebokvarnsvägen. I
stadens förslag på bearbetning av samrådsförslaget finns större
möjligheter för busstrafik. Däremot finns det inga planer, i nuläget,
att anlägga en hållplats på Rangstaplan.
Kontoret delar uppfattningen om att den höga stödmuren mot
Rangstagatan, som fanns med i samrådsförslaget, skapar en barriär
för personer med nedsatt rörlighet. I kontorets förslag på
bearbetning utgår stödmuren och trappan mot Rangstaplan vilket
ökar tillgängligheten markant jämfört med samrådsförslaget.
I bygglovsskedet kommer materialval att bestämmas. I detaljplanen
regleras inte detta. Endast förslag på material redovisas/illustreras
i planhandlingarna.
Att säkerställa god framkomlighet för leveranser och besökare till
idrottsanläggningen är en förutsättning för projektets
genomförande och kommer att förtydligas i planhandlingarna.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 16 (46)
Teknisk försörjning
Vattenförsörjning, spillvatten
SVOA (Stockholm Vatten och Avfall) upplyser om att intern
tryckstegring kan erfordras för tappställen över nivån +65 m. Sådan
tryckstegring bekostas ej av Stockholm Vatten och Avfall.
Befintliga anslutningspunkter för vatten och spillvatten i planens
allra sydöstra hörn (Sjöstavägen) har troligen för liten kapacitet för
planerad bebyggelse och behöver dimensioneras upp. I planens allra
nordvästra hörn finns en vattenanslutning, denna har större
kapacitet och kan nyttjas.
Dagvatten
SVOA bedömer att ny dagvattenanslutning behöver upprättas och att
placering får bestämmas i senare skede. Kan eventuellt bli aktuellt
med utbyggnation av VA-nät i Sjösavägen. Detta studeras i ett
senare skede. SVOA framför synpunkter på genomförd
dagvattenutredning. Bland annat gällande dimensionerande flöden
enligt P110, beräkningar för de gröna taken samt
översvämningsrisker.
El/Tele
Hyresgästföreningen förutsätter att ett visst antal ladduttag för
elbilar installeras.
Energiförsörjning
Ellevio upplyser om att det krävs en ny nätstation för att klara
elförsörjningen av den nya bebyggelsen. Ellevio behöver ett E-
område för etablering av nätstationen samt återkoppling om
byggnadernas energiförsörjning för dimensionering av nätstationen.
Hyresgästföreningen saknar rubrik om ventilation (inomhusklimat)
under Teknisk Försörjning för att klargöra vilka
ventilationssystem/luftväxling/V-återvinning/kyla etc. som ingår i
nybyggnationen.
Avfallshantering
SVOA har en prioriteringsordning för insamlingssystem där
maskinella system i första hand alltid ska väljas vid nybyggnation.
Vid nybyggnationer ska system för insamling av grovavfall planeras
in, exempelvis genom att reglera plats i miljörum eller utforma en
uppställningsyta för en container på kvartersmark.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 17 (46)
SVOA upplyser om att från 2023 kommer det dessutom bli
obligatoriskt med matavfallsinsamling för hushåll och verksamheter
som serverar mindre än 25 portioner per dag (för verksamheter som
serverar fler än 25 portioner per dag börjar detta gälla redan 1
januari 2021).
Hyresgästföreningen undrar hur matavfallet ska hanteras.
Räddningstjänst
SSBF (Storstockholms brandförsvar) vill se förtydliganden vad
gäller Tr2 trapphus och förbindelse med källarplanen. De ser ett
flertal problem med utformningar där trapphus som utgör enda
utrymningsväg står i förbindelse med källare. SSBF anser även att
detta borde gälla garaget.
Hänsyn bör tas till om garagetaket avses vara körbart för tyngre
räddningsfordon. För garaget bör det i planprocessen tas hänsyn till
utrymningsvägar/angreppsvägar samt behov av brandgasventilation.
Om brandgasventilation från ett garage mynnar i markplan kan dess
placering behöva möjliggöras i detaljplan.
Skötsel, renhållning och underhåll
Trafikkontoret upplyser om att det är viktigt att ingen del av
gatuträdens trädkrona inkräktar på utrymmet för den fria höjden
över körbanan (4,5 meter) och gång- och cykelvägen (3,0 meter).
Minst 7 meter från fasad till bredkronigt träd.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Synpunkter angående tryckstegring och anslutningspunkter vatten
och spillvatten noteras och förmedlas till byggaktören. I det
fortsatta arbetet med systemhandling för allmän platsmark kommer
ledningssamordnare kontakta ledningsägare.
Dagvattenutredningen justeras enligt SVOAS:s synpunkter.
I det fortsatta arbetet kommer lämplig plats för elnätsstation att
lokaliseras i samråd med Ellevio och byggaktör. Plankartan
kompletteras med läge för teknisk anläggning, nätstation.
Efterfrågan på ladduttag är enligt byggaktören låg i pågående och
nyligen avslutade bostadsprojekt. En ökad efterfrågan kan anas
vilket byggaktören har för avsikt att möta upp. Tanken är att
förbereda garageutrymmet så att det är möjligt att bygga ut med
fler ladduttag allt eftersom efterfrågan ökar. För det allmänna
garaget är tanken att samtliga platser ska förberedas för att
möjliggöra laddning för elbilar.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 18 (46)
Ventilation och inomhusklimat är inget som regleras i detaljplanen.
Under bygglovskedet kontrolleras att byggnaderna uppfyller
gällande myndighetskrav för dessa delar och följs sedan upp inför
slutbesked.
Inför granskningsskedet ska ett PM för avfallshantering tas fram
där SVOA:s synpunkter beaktas. I denna ska även hantering av
matavfall beskrivas.
Inför granskningsskedet säkerställs att erforderliga ytor avsätts för
brandgasventilation. Bjälklaget ovan garaget dimensioneras för
räddningsfordon. Principer för utrymningsvägar tydliggörs i
planbeskrivningen. I bygglovsskedet kommer detaljerna att
redovisas.
Utformning av gator ska följa stadens riktlinjer som anges i
handboken ”Gata Stockholm”. Där anges bland annat att val av
trädart görs av trafikkontoret. Marken i anslutning till allmän
platsmark ska följa de riktlinjer som anges i ”Planeringsstöd för
byggnation i anslutning till allmän platsmark”.
Hälsa och säkerhet
Buller och vibrationer
Länsstyrelsen påpekar att det i anslutning till planområdet
förekommer centrumbyggnader som kan orsaka industribuller.
Även andra byggnader i närheten kan ge upphov till buller i form av
lastning och lossning av varor med mera. Inför granskningen ska
dessa bullernivåer redovisas i bullerutredningen och även regleras i
plankartan om så krävs. För att beräkna bullernivåerna från
tunnelbanan har trafikdata hämtats från tidtabell Högdalen. Inför
granskningen bör dessa data ses över och en kontakt bör tas med
Trafikförvaltningen. Utöver detta bör även utrop från högtalare
beaktas i kommande arbete med detaljplanen.
Länsstyrelsen anser att en ny presentation av lägenhetsutformning
behöver presenteras inför granskningen, alternativt omarbetning av
byggnadskroppen, för att klara Trafikbullerförordningen i
detaljplanearbetet. Länsstyrelsen anser att planbestämmelsen om
buller är otillräcklig och behöver förtydligas då bostäder planeras i
ett läge där det förekommer både trafikbuller och eventuellt buller
från verksamheter. I plankartan finns det även en planbestämmelse
som säger att yta avsedd för gemensam uteplats ska vara skärmad
från trafikbuller. Denna bestämmelse finns inritad på innergården.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 19 (46)
Det finns ingen planbestämmelse som styr att bullernivåerna ska
klaras på takterrassen.
Trafikförvaltningen vill att störningsskyddsbestämmelserna om
buller och stomljud kompletteras och tydliggörs på plankartan. Med
avseende på att tunnelbanan ligger inom 30 m avstånd till närmsta
bostadsbyggnad så ska även en störningsskyddsbestämmelse för
vibrationer finnas med i plankartan, d.v.s. ”Byggnader ska
grundläggas och utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i
bostadsrum ej överskrider 0,4 mm/s vid tågpassage.”
Trafikförvaltningen saknar beskrivning av SL:s verksamhet i
planbeskrivningen, exempelvis avseende stationsgenererat buller
liksom underhållsrelaterat buller som bedrivs nattetid. I
planbeskrivningen står att ”Normalt är hastighetsbegränsningen vid
sådana passager av tunnelbanestationer 50 km/h, vilket antas gälla
även vid Högdalen.” Här skall istället 70 km/h vid stationen på
ytterspår användas. Trafikbullerutredningen bör kompletteras med
dels beräknade ljudnivåer vid 70 km/h samt info om eventuellt
gjorda korrektioner för spårväxlar och broar.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att det finns en risk för att
bullerstörningar kan komma att uppstå till bostäder om
musikevenemang tillåts på de planerade torgytorna. Nämnden anser
att förutsättningarna för musikevenemang på planerade torgytor bör
studeras vidare tillsammans med möjliga försiktighetsåtgärder.
Risk
SSBF önskar att placeringen av brandgasventilation utreds ur ett
olycksriskperspektiv. Exempelvis kan en storbrand i garaget
påverka omgivningen runt brandgasventilationens placering.
Länsstyrelsen anser att kommunen behöver se över om gällande
plan är förenlig med stadens intentioner för området. Kommunen
beskriver t ex att grönytan (Soltorget) som planeras norr om
parkeringen är lämplig att använda som en översvämningsyta där
dagvatten vid skyfall kan ansamlas innan det flödar vidare ut till
omkringliggande gator. Nödvändiga åtgärder för att undvika att
områden inom och utanför planområdet riskerar att skadas vid
extrema regn ska kunna säkerställas. Området finns dock inte med i
föreslagen plan och är enligt planbeskrivningen planlagt som
gatumark för parkering och mark för gatuplantering.
Markföroreningar
Länsstyrelsen kan inte ta ställning till om det föreligger en risk för
människors hälsa i form av exponering för klorerade lösningsmedel
i framtida byggnader. Länsstyrelsen efterfrågar att kompletterande
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 20 (46)
undersökningar utförs i tillräcklig omfattning för att kunna avgränsa
och riskbedöma eventuell förorening av klorerade lösningsmedel.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Bullerutredningen uppdateras med trafikdata enligt
Trafikförvaltningens yttrande och stäms av med
Trafikförvaltningen. Bullerutredningen kompletteras även med
mätningar av industribuller från centrumanläggningen och/eller
andra närliggande byggnader som kan alstra industribuller. Om
mätvärden för industribuller överstiger aktuella riktvärden tas
kontakt med Länsstyrelsen för vidare diskussion av åtgärdsförslag.
Stockholms stad reglerar normalt inte längre skyddsbestämmelser
för trafikbuller på plankartan utan hänvisar till att gällande
bullerförordning ska följas. Inför granskningen studeras
lägenhetsutformningen så att samtliga lägenheter klarar
förordningens riktvärden.
Kontoret uppmärksammar Länsstyrelsen på att taken på de tre
högre byggnadskropparna inte planeras som gemensamma
terrasser. Endast taket på den så kallade Lågdelen, den som
Länsstyrelsen benämner innergård, är tänkt att innehålla en
gemensam uteplats. Det är den takytan som skyddsbestämmelsen
mot trafikbuller avser.
Plankartan kompletteras med störningsskyddsbestämmelser för
vibrationer och stomljud enligt önskemål från Trafikförvaltningen.
Miljö- och hälsoskyddsnämndens oro för eventuella
musikevenemang har uppmärksammats. Kontoret anser att det inte
är en planfråga utan en fråga som avgörs vid eventuella framtida
tillståndsansökningar.
I det fortsatta arbetet utreds placering av brandgasventilationen för
att säkerställa tillräckligt utrymme i planen. I samband med det
arbetet utreds även olycksriskerna.
Planområdet ska utökas för att möjliggöra ett större garage under
stora delar av Rangstaplan. Med ett utökat planområde anser
kontoret att åtgärder för hantering av dagvatten, i syfte att
minimera risk för översvämning nedströms, kan utföras inom ramen
för aktuell detaljplan. Ett utökat planområde innebär större frihet
vid utformningar av allmänna ytor vilket även inkluderar hantering
av dagvatten.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 21 (46)
Inför granskningsskedet kommer kompletterande undersökningar
utföras för att Länsstyrelsen ska kunna avgränsa och riskbedöma
eventuell förorening av klorerade lösningsmedel.
Miljö- och klimataspekter
Miljökonsekvenser
En person menar att förslaget saknar klimat och miljöhänsyn.
I planbeskrivningen står inte ett ord om att nybyggnationen ska vara
miljö och klimatanpassad. Då regeringen avser att införa krav på
klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader från och med 1
januari 2022, bör det i detaljplanen för Rangstaplan ingå en
detaljerad redogörelse för hur klimat- och miljöhänsyn ska
uppfyllas vid byggnadsfas samt under nyttjande och förvaltning.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Länsstyrelsen anser att en utförligare beskrivning krävs av vad den
minsta åtgärdsnivån är för att miljökvalitetsnormerna ska kunna
följas och hur kommunen har säkerställt att denna minsta nivå kan
uppnås i detaljplanen. Länsstyrelsen anser således att plats för de
nödvändiga dagvattenåtgärderna ska beredas i detaljplanen och att
denna fråga inte han hänskjutas till senare projekteringsskede. Ifall
de rekommenderade åtgärderna inte kommer att kunna genomföras
behöver det framgå av planbeskrivningen hur det kommer att
hanteras istället, för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för
recipienten kan följas.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Kontoret anser inte att förslaget saknar klimat och miljöhänsyn.
Tvärtom så visar förslaget på stor klimat- och miljöhänsyn. En
bärande idé är att fler personer ska kunna bo nära befintlig service
och kollektivtrafik för att därigenom dra nytta av redan gjorda
investeringar. Här skapas goda förutsättningar för ett mer klimat-
och miljöanpassat resande. Ett annat sätt att visa på klimat- och
miljöhänsyn är att prioritera kollektivtrafik samt gång- och
cykeltrafikanter före biltrafikanter vilket aktuellt planförslag visar.
Det åligger byggaktören att inkomma med klimatdeklaration inför
uppförandet av ny byggnad från den 1 januari 2022. Detta regleras
inte i detaljplanen. I övrigt ska byggaktören uppfylla
markanvisningskravet på att energianvändningen ska vara högst 55
kWh/m2 och år.
Inför granskningsskedet uppdateras dagvattenutredningen med stöd
av inkomna synpunkter och på plankartan säkerställs att
erforderliga ytor för hantering av dagvatten reserveras. Detta
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 22 (46)
möjliggörs av att planområdet utökas. Den systemhandling som tas
fram för allmänna ytor ska även inkludera och säkerställa
hantering av dagvatten så att MKN kan uppnås och risk för
översvämning nedströms förhindras.
Sociala aspekter
Länsstyrelsen ser positivt på att planförslaget möjliggör hyresrätter
och studentbostäder, då detta är en upplåtelseform som efterfrågas i
länet. Gällande bostadsstorlekar skulle förslaget kunna kompletteras
med hur planeringen ser ut av bostäder runt om i närområdet och
tydliggöra varför en satsning görs på mindre bostadsstorlekar.
Stadsdelsförvaltningen tror att behovet av studentbostäder och små
bostäder är stort i söderort men vill poängtera att behovet av stora
lägenheter fortsatt är stort.
Länsstyrelsen konstaterar att det saknas lekplatser i området och att
inte heller detta planförslag möjliggör sådana. Kommunen skulle
kunna redogöra för motivet och även se över möjligheterna att torg
ses möjlig för ändamålet. I planförslaget finns en privat lekplats
planerad på takterrassen för Hörnhusets barn. Det framgår att det
finns utmaningar med takterrassen, till exempel gällande buller och
lokalklimat. Utifrån kommunens beskrivning, delar Länsstyrelsen
bedömningen att det är viktigt att jobba med utformningen av
lekplatsen. Kommunen har i övrigt angett att det är viktigt att jobba
med vistelseytorna i planområdet, då det kan finnas en risk att de
kan privatiseras eller upplevas som privata. Länsstyrelsen delar den
bedömningen.
En person anser att förslaget saknar planlagda bostadsnära
lekplatser för mindre barn. Tillgången på park och lekytor, såväl
inom planområdet som i närområdet är bristfällig. Att hävda att
barnfamiljer inte kommer att söka sig till detta bostadsområde med
mindre och billigare lägenheter vittnar om dålig insikt i hur framtida
bostadssituation kan utvecklas i en lågkonjunktur anser samma
person. Däremot är det viktigt att sträva efter en hög integration
med en stor blandning av boende som bidrar till att minska negativa
sociala konsekvenser. Med den ökande insikten och kunskapen om
människors välmående av att ha närhet till grönstrukturer i
anslutning till boendet, behöver förslaget höja ambitionen och
planera in större grönområden och parkmiljöer.
Stadsdelsförvaltningen poängterar vikten av trygghetsskapande
åtgärder inom stadsbyggnadsprocessen. Förvaltningen erfar att
Högdalens centrum lidit av otrygghet de senaste åren varför extra
fokus på trygghetsskapande insatser inom projektet kan vara
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 23 (46)
relevant. Den höga andelen små lägenheter kommer att medföra
segregering av kategorin boende vilket förstärks av den ensidiga
upplåtelseformen. Att enbart bygga små lägenheter försvårar för
bostadskarriär för de människor som bor i lägenheterna vilket
riskerar att stärka känslan av att man inte bryr sig om området och
ser boendet som tillfälligt vilket i sin tur kan medföra bristande
engagemang och skadegörelse. Stadsdelsförvaltningen bekymras
även över avsaknaden av innergårdar och menar att ett tydligt
definierat område där barn kan leka fritt och de boende kan ha en
social samvaro är ett beprövat effektivt sätt att öka tryggheten för de
boende.
Hyresgästföreningen undrar om det planeras någon fritidslokal för
boende.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Staden har inte för avsikt att bestämma hur lägenhetsfördelningen
ser ut i enskilda projekt. Här litar staden på byggaktörernas
marknadsanalyser och erfarenheter av bostadsproduktion. Hos
byggaktören sker kontinuerligt en översyn av lägenhetsfördelningen
under projektet för att möta aktuell efterfrågan, varför fördelningen
kan komma att justeras. Även om bostadskarriär inom projektets
föreslagna byggnader försvåras med aktuell fördelning så finns det
goda möjligheter till bostadskarriär inom stadsdelen.
Kontoret är medveten om bristen på närliggande lek- och
parkområden varför det är viktigt att de lekytor som skapas för
hyresgästernas behov är av god kvalitet och omfattning. I det
fortsatta arbetet studeras hur privat lekyta kan utformas och
eventuellt utökas för att väga upp för den allmänna bristen på
lekytor i närområdet. Planarbetet har i synliggjort bristen på såväl
grönytor och lekytor i planområdet och dess närområde.
Med nya förutsättningar möjliggörs för ett större torg på
Rangstaplan. Ambitionen är att torget ska utformas, och upplevas,
som ett grönt torg. Om det finns utrymme för allmänna lekytor
studeras i det fortsatta planarbetet.
Kontoret anser att ett genomförande av detaljplanen kommer att
skapa goda förutsättningar för ett tryggare centrum. Levande
bottenvåningar, flera boende och verksamma i centrum samt
iordningställda vistelseytor är faktorer som skapar dessa
förutsättningar. Om lägenhetsbeståndet i projektet i huvudsak
kommer att innehålla mindre lägenheter ser inte kontoret som ett
problem vad gäller risk för ökad otrygghet och skadegörelse. Det
centrala läget, blandningen av verksamheter och bostäder samt en
aktiv förvaltning är faktorer som kan minska risken för bristande
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 24 (46)
engagemang hos hyresgäster samt skadegörelse. Däremot finns,
med tanke på det exponerade läget, risken för yttre påverkan och
skadegörelse såsom klotter. Genom att arbeta med aktiva
bottenvåningar och inte låta någon sida bli så kallad ”baksida” så
kan risken för skadegörelse minska. Projektet innehåller få privata
gemensamma vistelseytor. Tanken är att de boende ska vistas
utanför kvarteret och därmed bidra till att skapa mer liv i
Högdalens centrum.
En gemensamhetslokal kan fungera som en social, privat,
mötesplats/fritidslokal för hyresgästerna och kan bidra till en ökad
gemenskap inom kvarteret. Med anledning av att tillgången till
privata gemensamma vistelseytor är starkt begränsad i det aktuella
förslaget anser kontoret att frågan är prioriterad. Inför
granskningen studeras möjligheten att inrymma en eller flera
gemensamhetslokaler i förslaget.
Övriga frågor
Avtal
Trafikförvaltningen påpekar att en anmälan om aktivitet som
påverkar kollektivtrafiken behöver inkomma till
Trafikförvaltningen omgående.
Avtal behöver tecknas med Region Stockholm innan planen antas.
Schakt och grundläggning kommer att påverka regionens trafikering
genom vibrationer och utrymning av station vid sprängning. Innan
arbeten påbörjas skall samordning ha skett med trafikförvaltningens
utsedda produktionssamordnare och överenskommelser träffats
gällande omhändertagande av risker, fastställande av kontroller och
kravställning samt begränsningar.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Trafikförvaltningens synpunkter noteras. Avtalsfrågan berör både
staden genom exploateringskontoret samt byggaktören eftersom det
ska byggas både allmän platsmark och bostäder. Staden genom
exploateringskontoret kontaktar Trafikförvaltningen inför arbetet
med granskningshandling.
Stadsbyggnadskontorets sammanvägda
ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret ser positivt på en utveckling och utvidgning
av Högdalens centrum. Förslaget överensstämmer väl med
översiktsplanen och stadens framkomlighetsstrategi. Ett
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 25 (46)
genomförande av planförslaget innebär ett tillskott av cirka 350
bostäder samt verksamhetslokaler i ett kollektivtrafiknära och
servicenära läge. Utvecklingen bedöms bidra till att stärka
Högdalen som ett av södra Stockholms viktiga centrum.
Planförslaget är ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms
bostadsmål och bostäderna är viktiga för att uppnå stadens
åtaganden i Stockholmsöverenskommelsen.
Ett nytt garage skapar förutsättningar att omvandla Rangstaplan,
från markparkering till ett grönt och vistelsevänligt torg. En ny
centrummarkör bedöms, tillsammans med övrig föreslagen
bebyggelse vid Rangstaplan och Önskehemsplan, kunna förstärka
tunnelbanestadens grundtanke med en hög koncentration och skala
nära tunnelbanan och centrum. Planförslaget bedöms också kunna
bidra till att de punkthus som tillkommit under senare år i utkanten
av centrum, och som minskat läsbarheten i Högdalens
grundstruktur, nu kan inordnas i en tydligare helhet.
Intressekonflikter har identifierats mellan förslaget och möjligheten
att behålla centrumnära markparkeringar. Intressekonflikter har
även identifierats mellan förslaget och dess påverkan på
kulturhistorisk miljö och stadsbild.
I en avvägning mellan olika intressen är behovet av bostäder och en
utveckling av Högdalen centrum, som en av södra Stockholms mest
centrala tyngdpunkt, prioriterat. Vad gäller planförslagets
konsekvenser för centrumnära markparkeringar är översiktsplanen
tydlig. Markparkeringen på Rangstaplan redovisas som yta där stora
stadsutvecklingsmöjligheter finns. Förslaget överensstämmer även
med stadens framkomlighetsstrategi där gång- cykel och
kollektivtrafik prioriteras före biltrafik. Ett sätt att prioritera vid
planering är färre parkeringsplatser och bättre gatumiljöer för dem
som går och cyklar. I det fortsatta arbetet ska utformningen studeras
med avseende på hur föreslagen bebyggelse påverkar närliggande
kulturmiljö samt stads- och landskapsbild. Stadsbyggnadskontoret
bedömer att de inkomna synpunkterna kan hanteras i det fortsatta
arbetet.
Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden
godkänner redovisningen av plansamrådet och att slutligt
planförslag upprättas och ställs ut för granskning.
Föreslagna förändringar
Nya förutsättningar tillsammans med inkomna yttranden under
samrådet motiverar en bearbetning av samrådsförslaget.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 26 (46)
Utgångspunkterna i bearbetningen är att tillskapa ett stort grönt torg
samt att förstärka tunnelbanestadens grundtankar.
Illustrationsplan som visar förslag på bearbetning av samrådsförslaget. Preliminär planområdesgräns
visas med röd streckad linje. (DinellJohansson)
Förslag på bearbetning:
Centrummarkören som i samrådsförslaget var 20-22 våningar,
placerad i den nordöstra delen av Rangstaplan, utgår. Syftet
är att öka avståndet mellan de höga byggnaderna för en
bättre anpassning till Högdalens stadsbild. Syftet är också
öka upplevelsen av rymd på torget.
En ny centrummarkör, 27 våningar, placeras närmast
tunnelbanan.
Den låga volymen längs Sjösavägen kvarstår och förlängs
mott norr.
Mot Rangstagatan placeras ett punkthus med 16 våningar
ovanpå en lägre sockelbyggnad i två våningar.
Tillgängligheten mellan Rangstaplan och Rangstagatan,
förbättras genom att samrådsförslagets stödmur och trappor
utgår. Istället lutas torgytan ned mot Rangstagatan.
Planområdet utökas i syfte att möjliggöra ett större
sammanhängande garage under Rangstaplan och ett mer
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 27 (46)
vistelsevänligt torg på Rangstaplan. Cirka 15-20
parkeringsplatser ovan mark kvarstår.
I det fortsatta arbetet studeras gestaltning av byggnader och torg,
vind- och solljusförhållanden, förekomst av markföroreningar samt
lämpligt läge för placering av elnätsstation, påverkan på
riksintresset Skogskyrkogården samt påverkan på Högdalens
kulturmiljö, stads- och landskapsbild. Därtill ska utredningar
uppdateras.
Stadsbyggnadskontoret anser att föreslagen bearbetningen innebär
en lämplig avvägning mellan inkomna synpunkter, stadens behov
av bostäder, projektets nya förutsättningar och projektekonomin.
Bearbetningen innebär ingen förändring av antalet lägenheter
jämfört med samrådsförslaget.
Inkomna synpunkter
Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För
yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet, dnr
2013-13851. Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska
Nämndhuset på Fleminggatan 4.
Statliga och regionala myndigheter och förbund
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen bedömer att planen riskerar att miljökvalitetsnormer
för vatten enligt 5 kap. miljöbalken inte kan följas. Länsstyrelsen
bedömer även att bebyggelsen riskerar att bli olämplig med hänsyn
till risken för översvämning samt till människors hälsa avseende
buller och markföroreningar. Om dessa problem kvarstår vid ett
antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning
enligt 11 kap. 10 § PBL. Planen kan då komma att upphävas enligt
11 kap. 11 § PBL. Länsstyrelsen lämnar även rådgivande
synpunkter kring kulturmiljö och sociala aspekter.
Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL
Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden
som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL.
Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och
synpunkter inför nästa skede i planprocessen. Kommunen får på så
sätt möjlighet att förtydliga och/eller komplettera planförslaget, så
att ett statligt ingripande kan undvikas.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 28 (46)
Miljökvalitetsnormer för vatten
Dagvattenutredningen (Structor, 2020-01-15) har gett förslag till
åtgärder för att dagvatten ska kunna omhändertas lokalt enligt
stadens krav på minsta åtgärdsnivå. Utredningen redovisar att det
krävs en total fördröjningsvolym på 118 m3 inom planområdet,
varav 95 m3 på allmän platsmark och 23 m3 på kvartersmark.
Texten på s. 43–44 i planbeskrivningen klargör att inga av de
föreslagna åtgärderna är säkerställda i detaljplanen. Länsstyrelsen
anser att en utförligare beskrivning krävs av vad den minsta
åtgärdsnivån är för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas och
hur kommunen har säkerställt att denna minsta nivån kan uppnås i
detaljplanen. Länsstyrelsen anser således att plats för de nödvändiga
dagvattenåtgärderna ska beredas i detaljplanen och att denna frågan
inte han hänskjutas till senare projekteringsskede. Ifall de
rekommenderade åtgärderna inte kommer att kunna genomföras
behöver det framgå av planbeskrivningen hur det kommer att
hanteras istället, för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för
recipienten kan följas.
Hälsa och säkerhet - översvämningsrisk
Av dagvattenutredningen (Structor, 2020-01-15) framgår att det
finns ett område längs med tunnelbanans sträckning som riskerar att
översvämmas vid extrema regn. Konsultens bedömning är att detta
område inte riskerar att försvåras i samband med planens
genomförande eftersom planen genom de föreslagna
fördröjningsåtgärderna beräknas leda till ett minskat dagvattenflöde.
Kommunen beskriver att grönytan (Soltorget) som planeras att
anläggas norr om parkeringen är lämplig att använda som en
översvämningsyta där dagvatten vid skyfall kan ansamlas innan det
flödar vidare ut till omkringliggande gator. Området finns dock inte
med i föreslagen plan och är enligt planbeskrivningen planlagt som
gatumark för parkering och mark för gatuplantering. Länsstyrelsen
anser att kommunen behöver se över om gällande plan är förenlig
med stadens intentioner för området. Nödvändiga åtgärder för att
undvika att områden inom och utanför planområdet riskerar att
skadas vid extrema regn ska kunna säkerställas.
Hälsa och säkerhet - buller
I anslutning till planområdet förekommer det centrumbyggnader
som kan orsaka industribuller. Även andra byggnader i närheten kan
ge upphov till buller i form av lastning och lossning av varor med
mera. Inför granskningen ska dessa bullernivåer redovisas i
bullerutredningen och även regleras i plankartan om så krävs. Detta
för att Länsstyrelsen ska kunna göra en bedömning om det
föreligger risk för olägenhet för människors hälsa.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 29 (46)
För att beräkna bullernivåerna från tunnelbanan har trafikdata
hämtats från tidtabell Högdalen. Inför granskningen bör denna data
ses över och en kontakt bör tas med Trafikförvaltningen då
tunnelbanans gröna linje mot Hagsätra på sikt kommer att ändra
färg till blå och därmed eventuellt turtäthet. Utöver detta bör även
utrop från högtalare beaktas i kommande arbete med detaljplanen.
Av bullerutredningen framgår att lägenhetsutformningen på några
våningsplan i Hus 1 (Hörnhuset) behöver planeras om för att klara
Trafikbullerförordningen. Inför granskningen behöver en ny
presentation av lägenhetsutformning presenteras alternativt om
byggnadskroppen arbetas om. I första hand bör alltid utformning
och placeringen ses över för att klara Trafikbullerförordningen i
detaljplanearbetet.
Hälsa och säkerhet - markföroreningar
Bifogad miljöteknisk markundersökning är från 2017 och redan då
rekommenderades kompletterande undersökning av grundvatten,
alternativ porgasmätning, med avseende på klorerade
lösningsmedel. Detta har inte utförts inför samrådet varför
Länsstyrelsen inte kan ta ställning till om det föreligger en risk för
människors hälsa i form av exponering för klorerade lösningsmedel
i framtida byggnader. Länsstyrelsen efterfrågar att kompletterande
undersökningar utförs i tillräcklig omfattning för att kunna avgränsa
och riskbedöma eventuell förorening av klorerade lösningsmedel.
Om det visar sig att åtgärder krävs för att reducera risken för
människors hälsa ska det även redovisas hur de ska följas upp över
tid.
Rådgivande synpunkter
Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som
möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Utöver
synpunkter på de statliga ingripandegrunderna ska länsstyrelsen
särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL. Länsstyrelsen ska
dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i
plan- och bygglagen, om det behövs från allmän synpunkt.
Kommunen bör med hänsyn till synpunkterna fundera över om och
hur planens utformning eventuellt kan ändras.
Buller - uteplats
För att klara riktvärdena för uteplats nere på gården behövs en 2
meter hög skärm monteras. Med hjälp av denna skärm beräknas en
yta på 70 kvadratmeter innehålla riktvärdena. Utöver uteplatsen på
gården ger planen möjlighet till en takterrass som ska vara
avskärmad från trafikbuller. Hur stor denna terrass planeras
framkommer inte. Med tanke på det bullerutsatta läget är det viktigt
att titta på utformning och användning av innergården. Att skapa
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 30 (46)
bra ljudmiljöer för människor att vistas i är viktigt för en bra
boendemiljö på så stor yta som möjligt.
Buller – planbestämmelser
I plankartan finns det en bestämmelse om att bostäder ska utformas
så att riktvärdena för buller klaras. Planbestämmelsen behöver
förtydligas då bostäder planeras i ett läge där det förekommer både
trafikbuller och eventuellt buller från verksamheter. Att enbart
skriva att bullernivåer ska klaras i en plankarta anser inte
Länsstyrelsen är tillräckligt för att säkerställa en god bebyggd miljö.
I plankartan finns det även en planbestämmelse som säger att yta
avsedd för gemensam uteplats ska vara skärmad från trafikbuller.
Denna bestämmelse finns inritad på innergården. Det finns ingen
planbestämmelse som styr att bullernivåerna ska klaras på
takterrassen.
Kulturmiljö
Planområdet ligger inte i utpekat riksintresse för kulturmiljövård.
Även om planområdet ligger utanför anser Länsstyrelsen att
kommunen bör beakta de kulturmiljövärden som finns i området.
Länsstyrelsen vill därför framföra några rådgivande synpunkter
nedan.
Planerad bebyggelse bryter genom sin höga höjd och tätt placerade
huskroppar mot Högdalens centrums historiska karaktär med låghus
och enstaka högre punkthus som markerar centrum. Länsstyrelsen
efterfrågar att det till granskningsskedet ytterligare
utreds hur föreslagen bebyggelse påverkar närliggande kulturmiljö
samt stads- och landskapsbild. Kommunen bör tydligare motivera
på vilket sätt förslaget uppfyller bestämmelserna om hänsyn till
kulturmiljön, stadsbilden och god helhetsverkan i 2 kap 6 § PBL.
Sociala aspekter
I planbeskrivningen finns ett avsnitt om sociala konsekvenser,
vilket är bra. I avsnittet skulle kommunen med fördel även lyfta in
och beskriva upplåtelseform i planförslaget. Länsstyrelsen ser
positivt på att planförslaget möjliggör hyresrätter och
studentbostäder, då detta är en upplåtelseform som efterfrågas i
länet. Gällande bostadsstorlekar skulle förslaget kunna kompletteras
med hur planeringen ser ut av bostäder runt om i närområdet och
tydliggöra varför en satsning görs på mindre bostadsstorlekar.
Utifrån barnperspektivet framgår det att det saknas lekplatser i
området och att inte heller detta planförslag möjliggör sådana.
Kommunen skulle kunna redogöra för motivet och även se över
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 31 (46)
möjligheterna att torg ses möjlig för ändamålet. I planförslaget finns
en privat lekplats planerad på takterrassen för Hörnhusets
barn. Det framgår att det finns utmaningar med takterrassen, t.ex.
gällande buller och lokalklimat. Utifrån kommunens beskrivning,
delar Länsstyrelsen bedömningen att det är viktigt att jobba med
utformningen av lekplatsen. Kommunen har i övrigt angett att det är
viktigt att jobba med vistelseytorna i planområdet, då det kan finnas
en risk att de kan privatiseras eller upplevas som privata.
Länsstyrelsen delar den bedömningen.
Behovsbedömning
Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens
genomförande inte kan förväntas medföra betydande
miljöpåverkan.
Trafikförvaltningen (SL)
Plankartan
Det är inte tillräckligt tydlig när det står i plankartan att ”Bostäder
ska utformas så att riktvärden för buller klaras.”
Trafikförvaltningen önskar att det tydliggörs att för hus 1 gäller
riktvärden enligt 4§ trafikbullerförordningen utom för lägenheterna
som är max 35 m2 samt att för hus 2 och 3 gäller riktvärden enligt
3§ trafikbullerförordningen.
Kompletterande störningsskyddsbestämmelse om stomljud behöver
tillföras, förslag på text: ”Byggnader ska grundläggas och utformas
så att maximal stomljudsnivå i bostadsrum ej överskrider 30 dB(A)
SLOW vid tågpassage.”
När tunnelbanan ligger inom 30m avstånd till närmsta
bostadsbyggnad så ska en störningsskyddsbestämmelse för
vibrationer finnas med i plankartan, d.v.s. ”Byggnader ska
grundläggas och utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i
bostadsrum ej överskrider 0,4 mm/s vid tågpassage.”
Bullerutredningen
Trafikbullerutredningen bör kompletteras med dels beräknade
ljudnivåer vid 70 km/h samt info om eventuellt gjorda korrektioner
för spårväxlar och broar. Vad beträffar stomljud konstateras från
utredningen att risk för överskridande av praxisvärde 30 dBA
LAmaxS kan förekomma. Trafikförvaltningen vill i detta läge
informera om hur viktigt det är att stomljudsfrågan hanteras i ett
tidigt skede och att uppföljande mätningar görs så snart grunden är
på plats.
Planbeskrivning
Beskrivning av SL:s verksamhet saknas i planbeskrivningen, ex.
avseende stationsgenererat buller liksom underhållsrelaterat buller
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 32 (46)
som bedrivs nattetid. I planbeskrivningen står att ”Normalt är
hastighetsbegränsningen vid sådana passager av tunnelbanestationer
50 km/h, vilket antas gälla även vid Högdalen.” Här skall istället 70
km/h vid stationen på ytterspår användas.
Avtal och genomförande
En anmälan om aktivitet som påverkar kollektivtrafiken behöver
inkomma till oss omgående. Mer information och blanketten
”Blankett för anmälan av aktiviteter som påverkar
kollektivtrafiken” finns på https://www.sll.se/bygga.
Avtal behöver tecknas med Region Stockholm innan planen antas.
Schakt och grundläggning kommer att påverka regionens trafikering
genom vibrationer och utrymning av station vid sprängning. Innan
arbeten påbörjas skall samordning ha skett med trafikförvaltningens
utsedda produktionssamordnare och överenskommelser träffats
gällande omhändertagande av risker, fastställande av kontroller och
kravställning samt begränsningar.
Storstockholms Brandförsvar
Höga byggnader ställer speciella krav på både utrymningslösningar
och på hjälpsystem för räddningstjänstens insats. SSBF vill redan i
detta skede upplysa om att plan i suterräng kan komma att bedömas
i bygglov som våningsplan, vilket kan påverka vilka krav som blir
aktuella.
SSBF har flera synpunkter och rekommendationer på framtaget
Brand PM och vill se förtydliganden angående bland annat
utformning av utrymningsvägar, brandslussar och Tr2 trapphus.
Hänsyn bör tas till om garagetaket avses vara körbart för tyngre
räddningsfordon. För garaget bör det i planprocessen tas hänsyn till
utrymningsvägar/angreppsvägar samt behov av brandgasventilation.
Om brandgasventilation från ett garage mynnar i markplan kan dess
placering behöva möjliggöras i detaljplan. Vidare bör även
placeringen av brandgasventilation utredas ur ett
olycksriskperspektiv. Exempelvis kan en storbrand i garaget
påverka omgivningen runt brandgasventilationens placering.
Trafikverket
Alla detaljplaner innehållande byggnader över 20 meter, ska skickas
till LFV samt Swedavia för synpunkter. I övrigt har Trafikverket
inga ytterligare synpunkter.
Försvarsmakten
Inget att erinra.
Luftfartsverket
Inget att erinra i egenskap av sakägare för CNS-utrustning.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 33 (46)
En flyghinderanalys ska beställas och bekostas av byggherren. Om
flyghinderanalysen innehåller anmärkningar skall dessa åtgärdas
innan bygglov får beviljas. Är anmärkningarna av sådan natur att de
ej kan åtgärdas får bygglov ej beviljas. Observera att giltighetstiden
för en flyghinderanalys är två år från utfärdandedatum. Berörda
flygplatser (SWEDAVIA) skall alltid tillfrågas som sakägare om
byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna
av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering.
Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar
Lantmäterimyndigheten
Inga synpunkter.
Stadsdelsnämnden Enskede Årsta Vantör
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som
svar på remissen.
Stadsdelelsförvaltningen är positiv till planläggning av nya bostäder
i Högdalens centrum, särskilt på den befintliga ytkrävande
markparkeringen på Rangstaplan i ett mycket kollektivtrafiknära
läge. Förvaltningen tror att behovet av studentbostäder och små
bostäder är stort i söderort men vill poängtera att behovet av stora
lägenheter fortsatt är stort. Förvaltningen konstaterar att det i den
nya plankartan inte förekommer någon parkmark vilket innebär att
förvaltningen inte kommer ansvara för drift och underhåll av några
ytor inom området.
Förvaltningen observerar även att de nya byggnaderna har en
relativt hög byggnadshöjd vilket ställer höga krav på gestaltningen.
Förvaltningen bedömer att nya höghus i Högdalen centrum kommer
att bli synliga från många platser i söderort och inte minst blir ett
nytt och främmande inslag i Bandängsparken. Förvaltningen vill
poängtera vikten av att de nya byggnaderna inte bör skugga parken
och blir ett förhållandevis diskret inslag i stadsbilden med utblick
från parken. Förvaltningen tycker därutöver att kopplingen mellan
Högdalens centrum och Bandängen bör stärkas och vill inte att ny
detaljplan för Rangstaplan på något sätt hämmar det.
Jämställdhet
Förvaltningen vill poängtera vikten av trygghetsskapande åtgärder
inom stadsbyggnadsprocessen. Förvaltningen erfar att Högdalens
centrum lidit av otrygghet de senaste åren varför extra fokus på
trygghetsskapande insatser inom projektet kan vara relevant.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 34 (46)
Barnperspektiv
Förvaltningen bedömer att detta perspektiv inte är relevant i denna
handling eftersom platsen som ska bebyggas inte används av barn
idag.
Stadsdelsnämnden ställer sig bakom stadsdelsförvaltningens
förslag. I övrigt framfördes bland annat att det finns ett stort
underskott på arbetsplatser i söderort vilket leder till flera problem,
att förslagets avvikande sockelvåningar välkomnas men att husens
fasader kan uppfattas som tråkiga på håll, att Studenthusets fasad
söderut blir lätt fängelseartad, att utrymning vid eldsvåda inte tycks
vara utredd, att det råder brist på stora lägenheter för barnfamiljer
eller kollektiv, att den höga andelen små lägenheter kommer att
medföra segregering av kategorin boende vilket förstärks av den
ensidiga upplåtelseformen, att enbart bygga små lägenheter
försvårar för bostadskarriär för de människor som bor i
lägenheterna vilket riskerar att stärka känslan av att man inte bryr
sig om området och ser boendet som tillfälligt vilket i sin tur kan
medföra bristande engagemang och skadegörelse. Slutligen
bekymras nämnden över avsaknaden av innergårdar och menar att
ett tydligt definierat område där barn kan leka fritt och de boende
kan ha en social samvaro är ett beprövat effektivt sätt att öka
tryggheten för de boende.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljöförvaltningen fattar detta beslut enligt delegation från miljö
och hälsoskyddsnämnden.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker planförslaget under
förutsättning att fortsatt planering studerar risken för
bullerstörningar till bostäder från musikevenemang på planerade
torgytor.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att det finns en risk för att
bullerstörningar kan komma att uppstå till bostäder om
musikevenemang tillåts på de planerade torgytorna. Nämnden anser
att förutsättningarna för musikevenemang på planerade torgytor bör
studeras vidare tillsammans med möjliga försiktighetsåtgärder.
Som ett medskick till diskussionen om framtidens Rangstaplan vill
nämnden framhålla alternativet att kunna ge plats för en
kompletterande bussangöring till Högdalens Centrum. Den
planerade utbyggnaden av tunnelbanans kapacitet på Hagsätralinjen
innebär, enligt uppgift, att ett behov för närvarande föreligger att
förstärka befintlig bussterminal. Att främja kollektivtrafik, som ett
kapacitetsstarkt och miljöanpassat transportmedel, svarar mot flera
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 35 (46)
delmål i det övergripande miljömålet om miljöanpassade transporter
i stadens nuvarande miljöprogram (2016-2019). Ett exempel på hur
att nå delmålet 2.2, om att Stockholm ska ha frisk luft, är åtgärder
för att främja kollektivtrafikresandet och där delmålet berör
samtliga nämnder som bl.a. bedriver samhällsplanering.
Trafikkontoret
Kontoret ser positivt på att exploatering möjliggörs i ett
kollektivtrafiknära läge som i nuläget utgörs av ytparkering på
allmän platsmark. Kontoret ser fram emot att nya publika
platsbildningar tillskapas som kan bidra till ett mer levande
centrumområde. Till detta bidrar också omdaningen av Sjösavägen
med en ny gång- och cykelbana till att knyta ihop gång- och
cykelstråken på Bandängen och Rågsvedsvägen.
Viktigt att tillgänglighetsperspektivet genomsyrar planeringen av
den allmänna platsmarken.
Trafik
Viktigt att ingen del av gatuträdens trädkrona inkräktar på utrymmet
för den fria höjden över körbanan (4,5 meter) och gång- och
cykelvägen (3,0 meter). Minst 7 meter från fasad till bredkronigt
träd. Kontoret ser positivt på omfördelningen av Rangstagatans och
Sjösavägens gatusektioner till fördel för skyddade trafikanter. I
planbeskrivningen beskrivs att Sjösavägen i nuläget har ett
trafikflöde om ca 7800 fordon per vardagsmedeldygn. Denna siffra
stämmer inte utan flödet är istället ca 4200 fordon per
vardagsmedeldygn enligt Trafikkontorets senast genomförda
flödesmätning från 2019.
Gångtrafik
Kontoret ser positivt på den tillkommande trappa som förbinder
Sjösavägen med Studenttorget som erbjuder en gen väg till och från
centrum för gående på Sjösavägen, i synnerhet eftersom den i
nuläget gena vägen över parkeringsytan täpps till med en stödmur.
Parkering
Planförslaget innebär att Rangstaplans 237 parkeringsplatser
reduceras till 70 platser på Rangstaplan och 30 platser i allmänt
garage. Som stöd för detta finns en gedigen parkeringsutredning
som sammanfattningsvis visar på ett behov av 98 allmänna
bilparkeringsplatser. Kontoret anser att parkeringsutredningen ger
ett bra svar på behovet av allmänna bilparkeringsplatser men saknar
motsvarande redogörelse för behovet av allmänna
cykelparkeringsplatser. Det bör utredas inom ramen för
detaljplanearbetet. Trafikkontoret anser att det framräknade
parkeringstalet är rimligt men önskar poängtera att det är viktigt att
mobilitetsåtgärdernas genomförande och status följs upp.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 36 (46)
Tillgänglighet
Trafikkontoret instämmer i de resonemang som förs i
planbeskrivningen kring att den tillkommande bebyggelsen täpper
till ett befintligt rörelsestråk med byggnader och stödmur mellan
torg och Rangstagatan och att det är viktigt att omsorgsfullt planera
för att rörelsestråken ändå uppnår en god tillgänglighet.
Trafikkontoret instämmer även i det resonemang som förs i
planbeskrivningen kring hur markbeläggningen kan tydliggöra
gränserna mellan allmän platsmark och kvartersmark. Om
Smågatstensytor ska användas behöver dessa ytors placering
övervägas noggrant eftersom smågatsten, oavsett behandling, inte är
ett tillgängligt ytmaterial.
Landskap
Kontoret ser positivt på att det så kallade Soltorget får ett starkt
grafiskt uttryck som blir synligt från de höga husen, det är även bra
att mönstret hämtar inspiration från Högdalsplan. När platsen
planeras vidare är det viktigt att utreda rörelsemönster över ytan,
vad ytan ska användas till och hur det uttryck som redovisas kan
åstadkommas samtidigt som det blir en hållbar yta som kan stå emot
den belastning och det slitage som den kommer att utsättas för.
Övrigt
Trafikkontoret anser att bestämmelsen x (marken ska vara
tillgänglig för allmännyttig gång- och cykelpassage) är riktig
eftersom passagen bör komma att ha en allmän funktion av
betydelse. Projektering för flytt av belysningskanalisation och
fundament behöver göras innan projektstart.
Idrottsförvaltningen
Det är viktigt at det framgår i planhandlingarna att god
framkomlighet för leveranser och besökare till idrottsanläggningen
säkras under och efter projektets eventuella genomförande. I övrigt
har idrottsförvaltningen inga andra synpunkter.
Kulturförvaltningen
Stadsutvecklingsenheten bedömer att aktuellt förslag till detaljplan
bör avstyrkas och omarbetas.
Ny bebyggelse på aktuell del av Örby 4:1 kan vara möjlig, men det
nuvarande förslaget till detaljplan tar inte hänsyn till stadsbilden
och platsens kulturvärden, enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen
(PBL). Specifikt rör detta punkthusens höjder och volymer i relation
till den befintliga bebyggelsen. Förslaget bör därför justeras
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 37 (46)
avseende detta och ta utgångspunkt i Högdalens bebyggelsestruktur
och stadsplanehistoriska idéer. Ett genomförande av planförslaget
skulle innebära en påtaglig skalförskjutning utan hänsyn till ABC-
stadens grundtankar och en stadsbild som saknar förankring på
platsen vilket i stor utsträckning skulle påverka platsens
kulturhistoriska värden negativt.
En analys som redovisar planens konsekvenser för platsens
kulturhistoriska värden borde tas fram. Detta framförde
Stadsmuseet i behovsbedömningen år 2013, men någon sådan har
inte genomförts inom planarbetet. En ökning med nästan 40 procent
fler lägenheter och från ett till tre punkthus har skett sedan dess,
vilket borde ha lett till en ny förfrågan om behovsbedömning. Den
stora ökningen understryker också vikten av att en
konsekvensanalys för den byggda miljöns kulturhistoriska värden
tas fram. En analys bör inkludera planförslagets påverkan på
siluetten i landskapet.
Rådet till skydd för Stockholms skönhet
Skönhetsrådet avstyrker förslag till detaljplan i föreliggande form
och anser att de höga punkthusen ska utgå till förmån för ett större,
men lägre kvarter som tar sin utgångspunkt i den omkringliggande
fyravåningsskalan.
Det föreliggande förslaget innebär, trots de senaste årens
utveckling, en genomgripande förändring av stadsdelens karaktär.
Under de senaste åren har nya punkthus byggts i kvarteren
Branddörren, Valvankaret och Bänkskåpet. Dessa har genomgående
brutit den tidigare skalan med någon våning, d.v.s. 16, 14 och 13
våningar. Dessa tillägg till trots är den ursprungliga kompositionen
fortsatt väl avläsbar.
Skönhetsrådet anser att Rangstaplan är en lämplig plats för ny
bebyggelse men att det presenterade förslaget har för stora brister
för att kunna utgöra en framkomlig väg. Rådet efterfrågar såväl en
stadsbildsanalys som en parkeringsutredning och en plan för
utveckling av stadsdelens offentliga rum. Det aktuella förslaget låter
dels stora delar av torget fortsatt få utgöra parkeringsplatser och
dels tillför det bebyggelse som inte på något sätt är lyhört för
stadsdelens karaktär. De höga punkthusen, upp till 22 våningar,
motiveras i underlaget av att det ska markera centrum. Detta är helt
onödigt eftersom Högdalen redan har två neonprydda höga
centrumbyggnader. Om så höga hus byggs i stadsdelen reduceras
Markelius komposition och riskerar att ersättas av ett mischmasch
av punkthus. Rådet anser att förslaget helt måste arbetas om och att
ett nytt bostadskvarter på Rangstaplan istället bör utgå från
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 38 (46)
stadsdelens lägre skala i omkring fyra våningar. Genom att
ianspråkta hela platsen för bostadsbebyggelse, istället för delvis
som i förslaget, kan Högdalen får ett stort lägenhetstillskott utan att
förminska stadsdelens karaktär eller skapa blåsiga stadsrum med
tvivelaktiga vistelsevärden.
Övriga remissinstanser
Ellevio AB
För att klara försörjning av den nya bebyggelsen krävs en ny
nätstation. Ellevio behöver E-område för etablering av nätstationen
samt återkoppling om byggnadernas energiförsörjning för
dimensionering av nätstationen. Det är även viktigt att stadens
policy för magnetfält samt myndigheters rekommendationer
avseende industribuller beaktas i samband med lokalisering av
nätstationen.
Ellevio lokalnät vill bli kontaktade för lokalisering av E-område och
övriga förutsättningar för etablering av nätstation, samt för
ledningssamordning. Åtgärder i Ellevios befintliga anläggningar
utförs efter beställning till Ellevio samt bekostas av beställare.
I yttrandet bifogas bilagor med information om de funktioner som
måste tillgodoses för nätstation
Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) - avfall
Stockholm Vatten och Avfall har en prioriteringsordning för
insamlingssystem där maskinella system i första hand alltid ska
väljas vid nybyggnation. Stationär sopsug, bottentömmande
behållare (underjordsbehållare) eller mobil sopsug bör därför väljas
i första hand framför det manuella insamlingssystemet kärlhämtning
(miljörum). Stockholm Vatten och Avfall är positiva till att en
avfallsutredning kommer göras. I denna bör möjligheterna till
insamling med maskinella system ses över. I avfallsutredningen är
det också viktigt att beakta framkomlighet och fordonsrörelser för
de hämtfordon som används för valda insamlingssystemet.
Stockholm Vatten och Avfall ser positivt på att det planeras för ett
miljörum för fastigheten och vill uppmärksamma den sökande om
att följa riktlinjerna kring kärlhantering som finns i Projektera och
bygg för god avfallshantering.
Grovavfall
Vid nybyggnationer ska system för insamling av grovavfall planeras
in, exempelvis genom att reglera plats i miljörum eller utforma en
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 39 (46)
uppställningsyta för en container på kvartersmark. Som
fastighetsägare till flerbostadsfastigheter är det inte tillåtet att
hänvisa boende till kommunens återvinningscentraler för att kunna
lämna sitt grovavfall. Hämtning från fastigheten ska enligt
renhållningsordningens föreskrifter ske minst två gånger per år.
Mat- och fettavfall
För att bidra till att stadens mål om ökad matavfallsinsamling
uppnås bör system för detta alltid finnas med vid nybyggnationer.
Från 2023 kommer det dessutom bli obligatoriskt med
matavfallsinsamling för hushåll och verksamheter som serverar
mindre än 25 portioner per dag (för verksamheter som serverar fler
än 25 portioner per dag börjar detta gälla redan 1 januari 2021).
Alla verksamheter som riskerar att släppa ut mer fett än vad normalt
hushållsavloppsvatten innehåller måste ha en typgodkänd
fettavskiljare installerad för att förhindra att fett släpps ut i
avloppsnätet.
Trafik
Stockholm Vatten och Avfall ser även positivt på att angöring
säkerställs genom angöringsfickor. Angöring och behov av
lastplats/p-förbud ska hanteras i tidigt skede. Vid vidare utredning
under planarbetet är det viktigt att säkerställa att de hämtfordon som
används för valda insamlingssystem kan framföras inom området
och angöras vid hämtplatsen. För god tillgänglighet rekommenderas
en radie för vändplaner på >9 m.
Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) – vatten
Lägsta vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån +85 m vilket
vid normalt anordnande av installationen kan innebära att intern
tryckstegring erfordras för tappställen över nivån +65 m. Sådan
tryckstegring bekostas ej av Stockholm Vatten och Avfall.
Anslutningar och omläggningar
Befintliga anslutningspunkter finns för vatten och spillvatten i
planens allra sydöstra hörn (Sjöstavägen). Dessa har troligen för
liten kapacitet för planerad bebyggelse och behöver dimensioneras
upp. Även i planens allra nordvästra hörn finns en vattenanslutning,
denna har större kapacitet och kan nyttjas. Ny dagvattenanslutning
behöver upprättas, placering får bestämmas i senare skede. Inga
ledningsomläggningar har identifierats. Kan eventuellt bli aktuellt
med utbyggnation av VA-nät i Sjöstavägen. Detta studeras i ett
senare skede.
Dagvatten
Dagvattenutredningen bör kompletteras med redovisning av
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 40 (46)
dimensionerande flöden enligt P110, se Stockholm stads checklista
för dagvattenutredningar. Nu redovisas enbart flöden vid 10-
årsregn. Tydligare hänvisningar till bilaga bör göras för alla
beräkningar.
För de gröna taken har en väldigt låg avrinningskoefficient valts.
Beräkningar för de gröna taken bör ses över och referenser och
källor för beräkningssätt bör anges. I staden gäller åtgärdsnivån för
dagvatten.
Dagvattenutredningen har i kapitlet Översvämningsrisker visat att
det nedströms utredningsområdet och längs med tunnelbanans
sträckning finns instängda områden som riskerar att översvämmas
vid extrema regn. Enligt Stockholms skyfallsmodell så finns det ett
stort rinnstråk i områdets norra del som inte nämns i utredningen.
Det är viktigt att man tar hänsyn till rinnstråket i planering och
höjdsättning av detaljplanen så att översvämning inte riskeras eller
riskerar att förvärras inom eller uppströms och nedströms
planområdet.
Swedavia Bromma Stockholm Airport
De planerade byggnaderna med angiven position och maxhöjd
innebär ingen inverkan på flygplatsens verksamhet. Därmed har
flygplatsen inte något att erinra i ärendet.
Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningen anser att planförslaget med beskrivning är väl
genomarbetat men framför följande:
• Saknar rubrik om ventilation (inomhusklimat) under
Teknisk Försörjning för att klargöra vilka
ventilationssystem/luftväxling/V-återvinning/kyla etc. som
ingår i nybyggnationen. Hyresgästföreningen förutsätter att
detta ingår i nästa skede, Granskningshandlingar.
• Förutsätter att ett visst antal laddutag för elbilar installeras.
• Hur hanteras matavfallet?
• Är det planerat någon fritidslokal för boende?
Samfundet S:t Erik
Samfundet S:t Erik anser att det är fullt möjligt att bebygga
Rangstaplan. Den nya bostadsbebyggelsens föreslagna
våningshöjder med upp till 22 våningar anser Samfundet S:t Erik
dock påverkar de stadsbildsmässiga värdena negativt.
Ursprungligen markerades Högdalens Centrum med det 13-våniga
skivhuset med sin karaktäristiska neontupp, därav benämningen
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 41 (46)
Tupphuset. På senare år har det fått konkurrens av bland annat ett
16-våningshus intill Rangstaplan. Samfundet S:t Erik ser negativt
på den ytterligare förskjutning i skala som i och med det aktuella
planförslaget sker här. En exploateringsgrad lik den som nu föreslås
torde vara möjlig om bebyggelsen istället breder ut sig något mer
över den gamla p-platsen men i något lägre skala. Samfundet S:t
Erik anser att planförslaget bör omarbetas så att de högsta
husen, framförallt förslagets "hörnhus" i 22 våningar, inte
konkurrerar med det för Högdalens Centrum så viktiga 13 våningar
höga Tupphuset.
Sakägare enligt fastighetsförteckning
Citycon Högdalen Centrum AB
Anser att det nya förslaget av detaljplanen hindrar Citycon
Högdalen Centrum AB som fastighetsägare att driva framtida
utvecklingsfrågor på området tillsammans med Stockholms Stad.
Idag så finns det cirka 250 parkeringsplatser vid Rangstaplan med
en hög beläggningsgrad om cirka 70%, som i stor utsträckning
betjänar Högdalen Centrum samt Sim- och Idrottshallen som idag är
under renovering och förväntas stå färdig våren 2022. I och med det
nya förslaget till detaljplanen förväntas ett stort antal
parkeringsplatser försvinna, vilket kommer få stor negativ påverkan
på handeln i Högdalen Centrum samt att det redan idag är en
mycket ansträngd parkeringssituation i området. En handelsplats
tillgänglighet via gång, cykel, kollektivtrafik och bil är i de
flesta fall avgörande, och utvecklingen av Högdalen Centrum får
därför inte innebära några större tillgänglighetsförsämringar utan
bör istället innebära förstärkning inom framförallt
parkeringsområdet.
Citycon Högdalen Centrum AB kräver att en utökad trafik-och
flödesutredning kopplat till handelns och idrottsanläggningarnas
flöde i centrumet upprättas och hoppas på att stadsbyggnadskontoret
tar emot ovan synpunkter och beaktar dessa i största möjliga
utsträckning.
CLF och BL, boende på Sjösabrinken 30
Protesterar bestämt mot byggnadsplanerna och menar att de
planerade huskropparna lägger alla befintliga hus i skugga, hela
eller delar av dagen, och att de avviker grovt från omkringliggande
bebyggelse. Den k-märkta bebyggelsen på platsen bör istället
skyddas från ny bebyggelse på parkeringsplatsen. Det är
chockerande att ett förslag, som är så totalt okänsligt för området i
övrigt, har fått nå så här långt i planeringen.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 42 (46)
Paret menar att det minskade antalet parkeringsplatser får stora
negativa konsekvenser för butikerna i Högdalens centrum och
området riskerar att förvandlas från en levande stadsdel till en
sovstad.
Högdalen, som från början var ett mycket väl genomtänkt och
välplanerat bostadsområde, har förfulats i flera steg. Det har redan
byggts alltför många höghus i närheten av Rangstaplan, varav
åtminstone ett har uppförts på platsen där ett k-märkt parkeringshus
låg. Ett av de nybyggda höghusen, 17 våningar högt, är placerat
alldeles intill ett av trevåningshusen vid Rangstaplan, utan hänsyn
tagen till reglerna om avstånd mellan husen. Dessa nya höghus i
Högdalen syns inte på skisserna över projektet, och de ger därför
inte en fullständig bild av området.
KV och CD, boende på Sjösabrinken 30
Anser att de planerade husen är alldeles för höga och påträngande.
Uttrycker oro för att parkeringsplatser försvinner som till stor del
utnyttjas av de sportevenemang som sker i sim- och idrottshallen
samt av besökande till centrumet. Påtalar att kollektivtrafiken som
redan är ansträng kommer att belastas än mer med platsbrist som
följd.
FM, ML, KEL, SF och ML (inklusive namnlista med 17 personer),
boende på Rangstagatan
De frågar hur det kan komma sig att de som boende på
Rangstagatan inte fått det informationskort som skickats ut.
Det område som berörs mest av den tänkta byggnationen,
Rangstagatan och Sjösabrinken är k-märkt och bör behandlas
därefter.
De upplyser om att de lidit av tidigare och pågående byggnationer
och reparationer i området och är oroliga för att drabbas av än mer
störningar om de planerade husen byggs. De boende hänvisar bl a
till det nybyggda huset i 16 våningar som tar ljuset från bostäder
och gårdar samt att det drar ner vinden och gör det väldigt
blåsigt. De vill ha solljus och äntligen lite lugn och ro. Om det nu är
så nödvändigt att bygga nytt, så lägg parkeringsplatsen närmast
nuvarande bostadshus, minska höjden på höghusen och lägg dessa
närmast centrum. Det huset som är planerat utmed Rangstagatan är
ett hån mot människor som redan bor utefter gatan. Hur kan en
arkitekt komma på tanken att täppa till allt solljus för befintlig
byggnation. De boende menar att de inte behöver något nytt
landmärke för Högdalen då det redan finns två befintliga Höghus i
centrum, med Högdalstuppar som ska lysa i neon. Dessa ha
visserligen misskötts av nuvarande centrumägare. Torghandel finns
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 43 (46)
också redan i centrum, både med torgstånd och butik som dukar upp
med frukt och grönsaker utanför butiken.
De anser att parkeringsplatser kommer att bli ett stort problem. Det
ska räcka till för redan boende, för de som ska handla i butiker och
för de som besöker Högdalshallen. De upplyser om att det kommer
busslaster med ungdomar från olika delar av landet för att ha
turneringar i olika bollsporter. Dessutom används parkeringen även
av pendlare som byter till tunnelbana. Det planeras även för trappor
där det är nivåskillnader, det gör det svårt för människor som har
svårt att gå, för rollatorer och barnvagnar. Nedåtlutande trottoar
som idag är mycket lättare att gå på.
FM, boende på Rangstagatan 6
Anser att planförslaget är överdrivet storskaligt och inte anpassat till
närliggande omgivning, saknar klimat och miljöhänsyn och har
brister i planläggning av utomhusmiljön.
Husen vid Rangstagatan, som är från 1950-talet har ett
arkitekturhistoriskt värde i den planstruktur som byggnaderna är
uppförda utefter, vilket kräver att ny bebyggelse anpassas och
integreras till den äldre bebyggelsen. Att skapa ett höghus passar
inte in i den nuvarande bebyggelsemiljön. Ett så kallat ”landmärke”
synligt från stora delar av söderort är inget som gör Högdalen mer
attraktivt för vanliga människor.
Förslaget om nya bostäder i Högdalen centrum saknar planlagda
bostadsnära lekplatser för mindre barn. Tillgången på park och
lekytor, såväl inom planområdet som i närområdet är bristfällig.
Att hävda att barnfamiljer inte kommer att söka sig till detta
bostadsområde med minder och billigare lägenheter vittnar om dålig
insikt i hur framtida bostadssituation kan utvecklas i en
lågkonjunktur. Däremot är det viktigt att sträva efter en hög
integration med en stor blandning av boende som bidrar till att
minska negativa sociala konsekvenser. Med den ökande insikten
och kunskapen om människors välmående av att ha närhet till
grönstrukturer i anslutning till boendet, behöver förslaget höja
ambitionen och planera in större grönområden och parkmiljöer.
I planbeskrivningen står inte ett ord om att nybyggnationen ska vara
miljö och klimatanpassad. Då regeringen avser att införa krav på
klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader från och med 1
januari 2022, bör det i detaljplanen för Rangstaplan ingå en
detaljerad redogörelse för hur klimat- och miljöhänsyn ska
uppfyllas vid byggnadsfas samt under nyttjande och förvaltning.
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 44 (46)
Det tidigare omnämnda förslaget från 2012 (Start PM), då mark
anvisades för 80–90 hyreslägenheter och 60–70 studentlägenheter
på Rangstaplan är rimligare. Det kan bättre anpassas till befintlig
bebyggelse och ge plats för större grönytor. Hörnhuset med 22
våningar bör inte byggas alls utan ersättas av lägre byggnader med
huskroppar på högst 10 våningar.
För att undvika att den äldre bebyggelsen inte avskärmas från
centrum och torget bör delar av de nya byggnaderna placeras mot
centrumhusen i stället. Då undviks att nybyggnationen skapar en
barriär längs med Rangstagatan som planskissen nu visar (personen
bifogar ändringsförslag där Torghuset flyttats närmare
centrumanläggningen). Med en sådan placering av husen undviks
även problematiken med skugga som nuvarande förslag ger upphov
till för flertalet befintliga bostäder på Rangstagatan. Gående från
centrum slipper därmed också trappan i korsningen
Rangstagatan/Sjösavägen, viket underlättar för barnvagnar och
rörelsehindrade.
TC, boende på Rangstagatan 6
Protesterar mot höga hus på parkeringen. Personen anser att de nya
byggnaderna skymmer centrum och personen är orolig för höga
parkeringskostnader.
CS, företagare på Rangstagatan 8
Personen bedriver verksamhet intill planområdet och har inte fått
någon information om planerna. Personen anser att ny bebyggelse
borde placeras närmare centrum för att boende och verksamma inte
ska drabbas av insyn och skymda balkonger. Personen är även
kritisk till att parkeringsplatser försvinner, att centrumets
överlevnad är beroende av parkeringarna. Slutligen oroas personen
över sprängningsarbeten och alla störningar som orsakas av själva
bygget.
Övriga, ej sakägare
SS, boende på Skebokvarnsvägen 203
Personen tycker att det är toppen med nya bostäder men att
förslaget behöver tas tillbaka till ritbordet – bostäderna behöver
skalas ner och bättre anpassas till platsen. Orolig för den redan
besvärliga parkeringssituationen. Många villaboende använder
parkeringen som infartsparkering.
Skuggbildning, trafiksituation och relevans i området
(studentbostäder hör inte hemma här utan bör ligga nära
institutionerna) omhändertas inte i förarbetet. Planen ska inte
bestämma arkitektonisk utformning men ger intrycket att vara
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 45 (46)
färdigprojekterade och det är ett enformigt intryck. Personen har
åsikter om centrumägarens städning av utemiljön.
Ställ ut planerna så boende kan ta del av dem. just nu hänger dem
på en glasvägg i biblioteket med rullande hyllor framför. Ett tips
vore att sätta upp dem i bibliotekets foajé där köbildningen är, samt
ha information på flertalet språk så synpunkter kan inkomma från
boende i närområdet.
BIJ, boende på Skebokvarnsvägen 245
Personen frågar sig hur det kan vara möjligt att lägga fram ett
förslag där Högdalen centrum dör på grund av minskat antal
parkeringsplatser, när det behövs flera parkeringsplatser. Personen
menar att centrumet blir beroende av personer som kommer till fots
och att de som har bil kommer att välja Farsta istället. Personen
anser att det inte passar med höghus vid Rangstaplan. Om det ska
byggas fler höghus bör dessa ha samma höjd som befintliga höghus
och placeras på andra sidan av tunnelbanan, på del av
Bandängen, och inte som i förslaget på ”högsta platån”.
Daniel Yeoh, Harpsundsvägen 81, 124 58 Bandhagen
Personen är positiv till att det blir mer liv och fler hus i Högdalen
men är orolig för parkeringssituationen, som hen anser redan idag är
väldigt ansträngd, och undrar hur det ska lösas.
EM, boende på Mällstensgränd 13
Personen är bekymrad över hur antalet parkeringsplatser minskar i
området samtidigt som antalet lägenheter ökar. Personen menar att
förslaget begränsar antalet bilburna personer vilket i sin tur kommer
att minska försäljningen i Högdalen centrum. Blir det svårt att
parkera så kommer folk istället åka till Kungens kurva eller
liknande.
EH, boende på Gillerbacken 9
Personen påpekar att det varit svårt att hitta information om vart
åsikter skulle skickas. Personen tycker att de tre planerade husen
passar bra på platsen och att det är snyggt med olika höjd samt att
husen är tudelade. Placeringen av det högsta huset är bra då det inte
blir någon skugga eller brist på utsikt för befintliga bostadshus. Det
kan även vara finns för tunnelbanans resenärer att se ett höghus vid
sidan om spåret. Personen undrar hur man ska ta sig till parken på
andra sidan spåret, med befintlig undergång eller ska man bygga en
ny gångbro över spåret?
Slutligen tycker personen att det är dåligt att vissa politikers
önskemål om gruppbostäder, seniorbostäder, plats för pensionärer
att äta, fritidsgård, ungdomsmottagning, student- och
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
Samrådsredogörelse
Dnr 2013-13851
Sida 46 (46)
ungdomsbostäder har röstats ner. Sådana sociala, icke-kommersiella
kontaktytor behövs i ett levande centrum.
FN, boende på Stålbogavägen 28
Personen protesterar mot höghusen. Det är redan idag akut brist på
parkeringar. Personen skriver att hen blivit hotad när hen försökt
parkera och nu kommer det uppstå ännu mer våldsamheter då även
nya boende ska konkurrera om de fåtal platser som blir kvar.
JH, boende på Nåttarövägen 56
Personen protesterar kraftfullt mot planerna på att ytterligare förtäta
Högdalens centrum. Hen menar att det redan idag är brist på
parkeringar trots att både bad och gym har stängt för renovering.
Personen menar att Högdalen på senaste år förtätats tillräckligt och
att det nu får vara nog. Förslag till andra platser att bygga på nämns,
bland annat överdäckning av Gubbängens bussdepå.
MN, boende på Björksundsslingan 29
Personen påpekar att de sociala konsekvenserna av skuggpåverkan
på intilliggande Bandängsparken behöver utredas.
Planbeskrivningen lyfter inte överhuvudtaget hur viktig den södra
delen av Bandängensparken är för rekreation för boende i
närområdet. Platsen används flitigt för picknick, socialt umgänge
utomhus, olika former av spel och lek, träning, promenader, vila,
solande – platsen har blivit extra viktig under dessa tider av social
distans – men utnyttjas alltid friskt, och är extra viktig för personer
som på grund av socioekonomiska förhållanden eller begränsad
rörlighet inte har tillgång till andra grönområden. Så som det står i
planbeskrivningen under ”barnkonsekvenser” är tillgången till park
och lekytor bristfällig i närområdet. Samtidigt bor det relativt
mycket barn och trångbodda familjer i området, och att i det läget
oåterkalleligt försämra en av få öppna lekytor i området är
olyckligt. Det är kanske inte vackert anlagt parkområde, men få
”gräsplättar” nyttjas i lika hög grad av de närboende som
Bandängsparken.
ViA, boende på Läggestavägen 22
Protesterar mot planerna och anser att det får vara nog. Personen
vill se hus med variation i form, material och utsmyckning.
Inspiration till arkitektur ska hämtas från medeltid till 1930-talet.
arkitektur. Inget förfulande och oproportionerligt högt höghus. Och
vart ska alla ställa sina bilar frågar sig personen.
Karin Stenqvist Maria Borup
planchef f planchef stadsplanerare
Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851
---
[Bilaga - Granskningsutlåtande GDPR.pdf]
Stadsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande
Planavdelningen Dnr 2013-13851
Maria Borup Sida 1 (35)
Tfn 08-508 27 353 2026-08-21
Stadsbyggnadskontoret
Fleminggatan 4
Box 8314
104 20 Stockholm
Telefon 08-508 27 300
stadsbyggnadskontoret@stockholm.se
start.stockholm/detaljplaner
Granskningsutlåtande
Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen
Högdalen, Dp 2013-13851
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 2 (35)
Innehåll
Inledning ................................................................................................... 3
Förslagets syfte och huvuddrag ............................................................. 3
Sammanfattning av granskningen ......................................................... 3
Föreslagna förändringar .......................................................................... 4
Sammanfattade synpunkter .................................................................... 6
Allmänt om planförslaget ....................................................................... 6
Arkitektur och gestaltning....................................................................... 8
Kulturmiljö .............................................................................................. 9
Park, natur och vatten .......................................................................... 11
Trafik .................................................................................................... 12
Teknisk försörjning ............................................................................... 20
Hälsa och säkerhet .............................................................................. 24
Miljö- och klimataspekter ..................................................................... 27
Social hållbarhet .................................................................................. 28
Olägenheter för privatpersoner och övriga intressenter ...................... 30
Övriga frågor ........................................................................................ 31
Remissinstanser utan synpunkter ....................................................... 34
Ej tillgodosedda synpunkter ................................................................. 34
Sammanvägt ställningstagande ........................................................... 35
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 3 (35)
Inledning
Förslagets syfte och huvuddrag
Planens huvudsakliga syfte är att utveckla och stärka Högdalens
centrum genom att i enlighet med översiktsplanen komplettera
området med cirka 360 bostäder, lokaler för centrumändamål samt
ett nytt grönt och vistelsevänligt torg. Det gröna torget bidrar till
biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar
gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar.
Utvecklingen sker genom att omvandla markparkeringen vid
Rangstaplan.
Planen ska stärka tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala
och koncentration nära centrum och tunnelbana. Bottenvåningarna
som vetter mot Rangstaplan ska vara förhöjda, innehålla lokaler för
centrumändamål samt i hög grad vara uppglasade i syfte att skapa
förutsättningar för stadsliv och ett utvidgat centrum.
Sammanfattning av granskningen
Hur samrådet bedrivits
Plansamråd för aktuell detaljplan pågick mellan den 24 mars och
den 4 maj 2020. Information om samrådet skickades ut enligt
sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt
fastighetsförteckningen.
Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan
4, i Högdalens Bibliotek och på stadsbyggnadskontorets hemsida.
Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen
Mitt i Bandhagen/Årsta/Högdalen tisdag den 24 mars 2020. Med
anledning av då rådande omständigheter, Covid-19, beslutade
stadsbyggnadskontoret att inte hålla publika möten under
samrådsperioden. Istället gjordes ett utskick till sakägare och
boende som ansågs beröras av planförslaget med information om
samrådet och projekthemsidan.
Hur granskningen bedrivits
Granskning för aktuell detaljplan pågick mellan den 6 november
och den 3 december 2024. Information om granskningen skickades
ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt
fastighetsförteckningen.
Granskningsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på
Fleminggatan 4, i Högdalens Bibliotek och på
stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om granskning
publicerades i DN och SvD den 6 november 2024 och i
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 4 (35)
lokaltidningen Mitt i Bandhagen/Årsta/Högdalen den 9 november
2024.
Huvudsakliga synpunkter
Under granskningsperioden inkom totalt 64 yttranden till
stadsbyggnadskontoret. Dessa yttranden berörde framförallt
parkering, kulturmiljö och stadsbild, olägenheter för privatpersoner,
konsekvenser för centrumverksamheter, trafik och dagvatten.
Länsstyrelsen hade inga synpunkter på förslaget utifrån
ingripandegrunderna, men hade medskick avseende
verksamhetsbuller. Länsstyrelsen delade stadsbyggnadskontorets
bedömning om att detaljplanens genomförande inte kan antas
medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap.
miljöbalken och anslutande bestämmelser.
Från andra remissinstanser inkom synpunkter om kulturmiljö och
stadsbild, trafik och parkering, transformatorstation,
avfallshantering samt bestämmelse om stomljud. Från de
privatpersoner som yttrade sig under granskningsperioden inkom
synpunkter om parkering, kulturmiljö och stadsbild, utveckling av
centrum, olägenheter för grannar samt trängsel i kollektivtrafiken.
Sammanvägt ställningstagande
Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan
stadsbild/kulturmiljövärden och utveckling av Högdalens centrum
tillsammans med behovet av bostäder kunnat identifieras.
Intressekonflikter har även identifierats mellan förslaget att
omvandla Rangstaplan till ett torg och möjligheten att ha kvar
centrumnära markparkeringar på stora delar av Rangstaplan.
I en avvägning mellan olika intressen är behovet av bostäder och en
utveckling av Högdalen centrum, som en av södra Stockholms
centrala tyngdpunkter, högt prioriterat. Kontoret anser att en
omvandling av Rangstaplan, från markparkering till torgyta, skapar
förutsättningar för en attraktiv utvidgning av Högdalen centrum.
Det gröna torget bidrar till biologisk mångfald och
värmereducerande skugga vilket främjar gångtrafik och vistelse
samt hanterar framtida klimatförändringar. Kontoret konstaterar
slutligen att tillskapandet av vistelsevänliga och gröna miljöer, med
fokus på gång- och cykeltrafikanter, stämmer väl med de
stadsbyggnadsmål som redovisas i översiktsplanen.
Föreslagna förändringar
Kontoret föreslår att förslaget ändras så att:
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 5 (35)
- Garagets utbredning under torget minskar
- Användningen E1, transformatorstation under
sockelbyggnad och punkthus, avgränsas
- Användningarna E2 och E3, transformatorstation under torg
och under lamelhuset, utgår
- Användningen P3, entrébyggnad med hiss till garage på
torget, utgår. Ny entré med hiss lokaliseras till
bottenvåningen i centrummarkören
- Nya användningar P3 och B4 som reglerar utbredning av
parkeringsgarage och bostadskomplement under torget
- Stomljud regleras enligt ny planbestämmelse
- Bestämmelse f4 kompletteras med att anläggning för lokal
energiförsörjning möjliggörs på centrummarkörens tak
- Bestämmelse f12 som reglerar utformning av entrébyggnad
till garage utgår
- Ny bestämmelse f12 som möjliggör anläggningar för lokal
energiförsörjning på del av lamellehusets tak
- Bestämmelse f13 kompletteras med minsta fri höjd om 3,0
meter ovan allmän platsmark
Utöver ovanstående har kontoret förtydligat planhandlingarna i ett
antal sakfrågor:
- Torgets disposition med avseende på angöringsplatser, RHP
mm
- Sektioner på plankartan och planbeskrivningen justeras
- Information om parkeringstal och mobilitetspaket har
reviderats med anledning av ny parkeringsnorm.
- Verksamhetsbuller
- Dagvatten
Dessa ändringar bedöms vara mindre revideringar av redaktionell
karaktär varpå planförslaget därmed inte bedöms behöva granskas
på nytt.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 6 (35)
Sammanfattade synpunkter
Nedan redovisas sammanfattningar av de synpunkter som inkom
under granskningen ämnesvis. Stadsbyggnadskontorets
kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje
ämne. Inkomna synpunkter i ärendet kan återfinnas på
stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset, på
Fleminggatan 4.
Allmänt om planförslaget
Ellevio avråder från placering av nätstation under torg och
rekommenderar att användningsbestämmelserna E2 och E3 helt tas
bort från både plankarta och planbeskrivning. Dessa bestämmelser
riskerar att ge en felaktig och missvisande bild som inte reflekterar
verkliga förhållanden.
Lantmäteriet anser att användning E1 om möjligt bör avgränsas, i
och med att kvartersmark för allmänna ändamål, såsom E, medför
expropriationsrätt mm.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar Ellevios synpunkt och kommer inför
antagande att endast gå vidare med E-område under
sockelbyggnaden (E1). E-område under torg (E2) och under
lamellhuset (E3) utgår. Även en snävare avgränsning inom E1-
området studeras i enlighet med Lantmäteriets synpunkt.
Utveckling av Högdalens centrum
Skönhetsrådet anser att det kan vara välgörande att bebygga platsen
och att en byggnation har förutsättningar att vitalisera Högdalens
centrala delar. Rådet står fast vid sitt beslut från samrådsskedet och
avstyrker förslag till detaljplan i föreliggande form.
Trafikkontoret ser positivt på att exploatering möjliggörs i ett
kollektivtrafiknära läge. Kontoret ser fram emot att nya publika
platsbildningar tillskapas som kan bidra till ett mer levande
centrumområde. Till detta bidrar också omdaningen av Sjösavägen
med en ny gång- och cykelbana till att knyta ihop gång- och
cykelstråken på Bandängen och Rågsvedsvägen.
Idrottsförvaltningen bedömer att planförslaget kan leda till negativ
påverkan på flera viktiga funktioner och kvaliteter för sim- och
idrottshallen.
Flera privatpersoner vill inte se att det byggs något alls platsen.
Några personer kan tänka sig ny bebyggelse på platsen, men med
lägre hus.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 7 (35)
En privatperson anser inte att det är hållbart med ytterligare
förtätning i Högdalen.
Flera privatpersoner är positiva till planförslaget. Några anser att
det är helt rätt plats att bygga på i och med närheten till
kollektivtrafik och Högdalen centrum. Andra menar att den ökade
befolkningen, tillsammans med de planerade lokalerna och den
allmänt trevligare miljön kommer att bli ett lyft för Högdalen. En
person menar att Högdalen behöver fler kunder till
centrumbutikerna och hoppas att planförslaget medför att fler
butiker kan öppna.
Flera privatpersoner menar att avvecklingen av centrumnära
markparkeringar och skapandet av ett parkeringsgarage leder till
begränsad allmän tillgång till området. Det riskerar att göra centrum
mindre attraktivt för besökare och kan ha negativa konsekvenser för
centrumverksamheter samt sim- och idrottshallen. En person menar
att det inte finns underlag för fler restauranger idag, och utan
parkeringsplatserna kommer antalet besökare minska ytterligare.
En privatperson vill se flera små lokaler i markplan som skulle
kunna upplåtas gratis eller till ett billigt pris till några av de ideella
krafter som finns i Bandhagen, exempelvis kulturhus,
föreningslokaler och liknande.
En privatperson efterfrågar en offentlig yta, som ett café eller plats
för kultur i höghusets översta del.
En privatperson undrar om det även planeras för att dimensionera
samhällsservice utifrån befolkningsökningen i Högdalen.
En privatperson undrar hur närliggande fastigheter gynnas av det
nya höghuset.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret delar Skönhetsrådets uppfattning om att det
kan vara välgörande att bebygga platsen och att en byggnation har
förutsättningar att vitalisera Högdalens centrala delar.
Stadsbyggnadskontoret delar inte idrottsförvaltningens uppfattning
avseende planförslagets negativa påverkan på sim- och
idrottshallen. Kontoret anser att sim- och idrottshallen är en mycket
viktig funktion i centrum och anser att sim- och idrottshallen med
planförslaget får en framträdande roll på det nya torget. I arbetet
med systemhandlingen har angöringsmöjligheter för besökare samt
verksamhetens behov av övrig logistik omhändertagits och
säkerställts. Planhandlingarna kommer inför antagande att
förtydligas med platser för bussangöring, uppställning för
blåljusfordon och parkering för RHP.
Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen om att förtätning i nära
anslutning till kollektivtrafik och service är ett bra exempel på
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 8 (35)
hållbar utveckling. Dessutom omvandlas en stor markparkering till
ett vistelsevänligt torg med fokus på gång- och cykeltrafikanter
vilket kontoret också menar är tecken på hållbar utveckling.
Stadsbyggnadskontoret delar inte uppfattningen om att en
omvandling av centrumnära markparkeringar och skapandet av ett
parkeringsgarage leder till begränsad allmän tillgång till området.
Tvärtom anser kontoret att tillgången till området överlag ökar när
en större del av befolkningen, de som inte kommer med bil,
premieras. Kontoret anser även att en omvandling av
markparkeringen till ett allmänt torg kommer att öka attraktiviteten
för besökare. Kontoret delar inte flera privatpersoners oro att
planförslaget kan ha negativa konsekvenser för
centrumverksamheterna. Kontoret anser att ett större kundunderlag
(nya bostäder) tillsammans med ett utvidgat centrum (nya butiker)
och fler vistelsevänliga platser (torg) skapar goda förutsättningar
för ett än mer levande centrum.
Att upplåta små lokaler i markplan gratis eller till ett billigt pris är
inte något som regleras i planen. Kontoret bedömer att det är
orimligt att upplåta nya butikslokaler gratis eftersom stora
investeringskostnader behöver täckas och byggaktören behöver ha
möjlighet att ta ut marknadsmässig hyra för lokaler.
I aktuellt område ser kontoret fördelar med att befolka och
levandegöra gatuplanet och på så sätt ytterligare bidra med ökad
trygghet och attraktivitet till Högdalen centrum och det nya torget.
Stadsbyggnadskontoret bedömer att samhällsservicen i Högdalen är
dimensionerad för att klara befolkningsökningen till följd av aktuell
plan.
Stadsbyggnadskontoret kan inte värdera om närliggande fastigheter
gynnas eller missgynnas av det nya höghuset. Däremot anser
kontoret att Högdalen centrum, som helhet, kommer att gynnas av
planförslaget.
Arkitektur och gestaltning
En privatperson anser att det redan har byggts så många höghus i
Högdalen med tråkig utformning och vill se nytänkande, att det som
byggs riktar ögonen till Högdalen av rätt anledning och inte för en
skyskrapa mitt i centrum.
En privatperson anser att ett hållbart byggande måste ta hänsyn till
att en byggnad ska vara estetiskt tilltalande per definition enligt
Sveriges 16 miljömål.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 9 (35)
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget har stora förutsättningar
att ”rikta ögonen” till Högdalen. Det gäller både det höga husets
gestaltning och det nya torget som anläggs mitt i Högdalen
centrum. Men även de bottenvåningar, med nya butiker och
portiker, som kommer att rama in torget.
Stadsbyggnadskontoret konstaterar att det i planarbetet har ägnats
stor omsorg i volymhantering och gestaltning för att skapa en
tilltalande miljö. De höga husens volym i sitt sammanhang, hur de
upplevs på avstånd från olika vypunkter, såväl som byggnadernas
bottenvåningar, det man upplever i ögonhöjd, har varit viktiga att
studera och senare reglera för att säkerställa en variationsrik och
estetisk tilltalande miljö.
Kulturmiljö
Stadsbild
Kulturförvaltningens anser att ny bebyggelse på aktuell plats kan
vara möjlig, men att det nuvarande förslaget till detaljplan inte tar
hänsyn till stadsbilden och platsens kulturvärden, enligt 2 kap. 6 §
PBL. Specifikt rör detta även i granskningsskedet punkthusens
höjder och volymer i relation till den befintliga bebyggelsen.
Förslaget bör därför omarbetas avseende detta och ta utgångspunkt i
Högdalens befintliga bebyggelsestruktur och stadsplanehistoriska
idéer. Stadsmuseet menar att ett genomförande av planförslaget
skulle innebära en påtaglig skalförskjutning utan hänsyn till
grundtankarna om ABC-staden, som i Högdalen bland annat
uttrycks i centrumets högre punkthus och lamellhus med
omkringliggande lägre bebyggelse. Kulturförvaltningen anser, i
likhet med i samrådet, att byggnader som konkurrerar med denna
siluett saknar förankring på platsen, vilket i stor utsträckning skulle
påverka platsens kulturhistoriska värden negativt.
Kulturförvaltningen noterar att en antikvarisk konsekvensanalys
inte tagits fram inom planarbetet, trots att kulturförvaltningen i
samrådet och i behovsbedömningen år 2013 framförde att ett sådan
utredning behövs, bland annat med hänvisning till planförslagets
påverkan på siluetten i landskapet.
Skönhetsrådet anser att de mycket höga punkthus som föreslås slår
sönder den etablerade skalan. Rådet anser att de höga punkthusen
ska utgå till förmån för ett större, men lägre kvarter som tar sin
utgångspunkt i den omkringliggande fyravåningsskalan.
Många privatpersoner är kritiska till planförslaget och menar att
den planerade bebyggelsen, särskilt 27-våningshuset, är för hög och
inte passar in i Högdalens karaktäristiska stadsbild. Någon menar
även att förslaget bryter balansen mellan höga och låga hus som
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 10 (35)
karaktäriserar området. En person menar att det inte finns något
behov av ett nytt landmärke för Söderort. Två personer ställer sig
frågande till varför staden vill bygga ett 27-våningshus, som inte
passar in, då planhandlingarna nämner att ”det på senare år har
tillkommit ett flertal punkthus i Högdalen med cirka 16 våningar
som inte har inordnat sig i den ursprungliga strukturen eller skalan”.
En privatperson menar att Högdalen har en unik kulturhistorisk
identitet som en del av Stockholms tunnelbanestad och att den nya
byggnationen hotar att sudda ut denna identitet och förändra stadens
siluett på ett irreversibelt sätt.
Två privatpersoner menar att Högdalen var tänkt/planerat för ljus
och luft. Generösa ljusinsläpp och kontakt med himlen till följd av
långa avstånd mellan höghusen. Detta kommer att gå förlorat med
det nya förslaget.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret anser att planförslaget tar hänsyn till
stadsbilden och platsens kulturvärden, enligt 2 kap. 6 § PBL.
Kontoret menar att flera karaktärsdrag som kännetecknar
Högdalens kulturvärden har respekterats och tillvaratagits i
planförslaget, exempelvis kontrasten mellan höga och låga
byggnader, de höga byggnadernas ljusa färgskala och
luftigheten/rymden mellan de höga byggnaderna. Ett annat exempel
är vidareutvecklingen av Högdalens torgstruktur.
Stadsbyggnadskontoret delar kulturförvaltningens synpunkter att
planförslaget innebär en påtaglig skalförskjutning i Högdalen och
att stadsbilden kommer att påverkas. Men denna skalförskjutning
har redan skett norr om centrum genom flera högre punkthus vilket
medfört en förskjutning av centrumets tyngdpunkt mot norr.
Kontoret anser att planförslaget bidrar till att förstärka
tunnelbanestadens grundtankar samt att de nya byggnaderna bidrar
till att skapa en mer sammanhållen bebyggelse och en tydligare
tyngdpunkt av centrum kring Högdalsgången och tunnelbanan.
Kontoret bedömer att planförslaget påverkar den kulturhistoriska
miljön men att påverkan sammantaget bedöms motiverad.
Stadsbyggnadskontoret anser att det finns fördelar med ett
kringbyggt kvarter som föreslås av bland andra Skönhetsrådet.
Exempelvis att en större gemensam innergård kan åstadkommas, att
påverkan på stadsbilden minskar och att konsekvenserna av
skuggning av Bandängparken minskar. Däremot anser kontoret att
större kringbyggt kvarter omöjliggör ett av planförslagets syfte och
stora förtjänster – att tillskapa ett grönt och vistelsevänligt torg. Ett
kringbyggt kvarter bedöms även förminska intrycket av den
arkitektoniskt värdefulla sim- och idrottshallen samt påverka sim-
och idrottshallens funktioner negativt då bostäder kommer betydligt
närmare inpå. Kontoret menar också att ett större kringbyggt
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 11 (35)
stadskvarter i en 4-5 våningsskala bryter mot tunnelbanestadens
principer och Högdalens bebyggelsekaraktär. Slutligen konstaterar
kontoret att ett kringbyggt kvarter i 4-5 våningar resulterar i
betydligt färre bostäder.
Exploateringskontoret har tagit fram en landskapsanalys över
Högdalens centrala delar. I landskapsanalysen ingår även en
stadsbildsanalys. Inom ramen för arbetet med landskapsanalysen
fick konsulten (White) även i uppdrag att analysera och beskriva
konsekvenserna av samrådsförslaget för Högdalens centrum.
Landskapsanalysen färdigställdes efter det att samrådsförslaget var
klart för samråd. Därutöver har en kulturmiljöutredning (Tyréns)
tagits fram som stöd för planeringen av Rangstaplan och
Önskehemsplan. Tillsammans har landskapsanalysen och
kulturmiljöanalysen utgjort ett värdefullt kunskapsunderlag vid
omarbetning av samrådsförslaget.
Park, natur och vatten
Park och grönområden
Stockholms naturskyddsförening upplyser om att det troligen krävs
dispens för avverkning av alléer.
Tre privatpersoner konstaterar att höghusen skuggar
Bandängsparken och att det minskar tillgången till naturligt ljus och
försämrar miljön för både boende och besökare.
En privatperson menar att området saknar tillräckliga
rekreationsytor för att möta behoven hos en växande befolkning och
att de föreslagna gröna inslagen inte kompenserar för förlusten av
nuvarande träd och grönområden.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Dispens för avverkning av trädalléer har beviljats av länsstyrelsen
under förutsättning att avverkning inte sker förrän detaljplanen fått
laga kraft samt att nya lövträd planteras i alléer i enligt med
illustrationsplanen som finns i planbeskrivningen.
Stadsbyggnadskontoret konstaterar att framförallt södra delen av
Bandängsparken påverkas av skuggning. Planförslaget innebär inte
att någon del av Bandängsparken hamnar i konstant skugga
eftersom skuggan vandrar, från nordväst till nordost. Därmed
bedöms konsekvenserna av skuggning som lindriga.
Stadsbyggnadskontoret anser, till skillnad mot privatpersonen, att
planförslaget till viss del kompenserar för områdets avsaknad av
rekreationsytor. Med planförslaget tillförs centrum ett nytt torg med
ytor för såväl aktivitet som vila. Ambitionen är att torget ska
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 12 (35)
upplevas som ett grönt torg och planteras med flertalet träd. Större
rekreationsytor finns i Bandängsparken inte långt från centrum.
Trafik
Motortrafik
Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) strävar efter att i möjligaste
mån undvika körning på torg. Därför rekommenderar Stockholm
Vatten och Avfall att miljörummet med angöring på torget flyttas så
att angöringen kan ske vid Rangstagatan istället. Nya
tömningspunkter till fettavskiljarna bör också placeras där de kan
tömmas utan att slambilen behöver köra på torget. Där det inte är
möjligt att undvika körning på torg vill SVOA att det försäkras att
utformningen av torget gör det möjligt för hämtfordon att köra
framåt hela vägen utan att behöva backa. Dessutom ska körvägen ha
god sikt, och avgränsning mellan gående och tung trafik ska
upprättas i största möjliga mån.
SVOA vill att det till bygglovsskedet görs en körspårsanalys som
visar hur hämtfordon ska köra för att hämta avfallet, med utpekade
angöringsplatser där hämtfordon kan angöra utan att blockera övrig
trafik. Den aktuella vändplatsen uppfyller inte SVOA:s krav på en
vändradie om minst 9 meter. På en plats där många människor
kommer att befinna sig är det av största vikt att vändplatsens radie
åtgärdas inför bygglovsskedet.
SVOA anser att angöringsplatsen utmed Sjösavägen ska uppfylla
måtten 15 x 3 meter, så att hämtfordon kan stå uppställda utan att
påverka framkomligheten för andra trafikanter samt att tillfartsvägar
för hämtfordon måste ha en bärighetsklass som är anpassad för tung
trafik, minst bärighetsklass 2 (BKII).
Idrottförvaltningen och Fastighetskontoret noterar att den
besöksstatistik för sim- och idrottshallen som användes i PM
Trafikutredning, 750 besökande, är från 2011. Besöksantal från
2023 uppgår till 1100-1200 per dag för Högdalens sim- och
idrottshall.
Idrottförvaltningen och Fastighetskontoret bedömer att en lösning
med vändzon kommer att innebära trafikstockning och därmed en
osäker trafiksituation utanför sim- och idrottshallens entré.
Idrottsförvaltningen anser att all trafik bör kunna nyttja den
enkelriktade gatan över torget. Sim- och idrottshallen besöks av en
stor mängd barn och unga vilket ställer höga krav på en säker miljö
utanför huvudentrén, detta inkluderar trafikmiljön eftersom barn
nyttjar denna vid hämtning och lämning.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 13 (35)
Idrottförvaltningen och Fastighetskontoret påpekar att flera
träningar kan starta och sluta samtidigt vilket innebär tydliga toppar
i fordonstrafik som behöver kunna angöra sim- och idrottshallen
samtidigt. Denna aspekt belyses inte i PM Trafikutredning eller i
PM mobilitet och parkering.
Idrottsförvaltningen anser att planhandlingar bör klargöra och
säkerställa angöring för lagbussar och uppställning av blåljusfordon
för sim- och idrottshallen. Idrottsförvaltningen förutsätter även att
sim- och idrottshallens funktioner såsom lastning och lossning,
avfallshantering och leverans av kemikalier inte påverkas samt att
dessa funktioner säkerställs i planhandlingarna.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar SVOAs synpunkter men vidhåller att
miljörum och fettavskiljare kan angöras från torget. Kontoret
upplyser om att behörig fordonstrafik kommer att tillåtas via en
enkelriktad köryta på torget vilket innebär att ingen backande
rörelse behövs. Körytan på torget är 5,5 meter bred och utformas
för att tydliggöra ytan där det förkommer fordonstrafik samt att
uppmuntra till att bara behörig trafik körs på torget. Detta för att
säkerställa trafiksäkerhet för fotgängare på torget. Kontoret
bedömer därmed att angöring för avfallshantering via torget är en
lämplig lösning. Vändplanen som SVOA syftar på är avsedd för
biltrafik som inte har behörighet att köra över torget. De behöver
vända och köra tillbaks längs sim- och idrottshallen.
Kontoret menar att angöring från Rangstagatan innebär sämre
arbetsförhållanden då gatan är mer trafikerad än torget
(personalen behöver korsa gatan). Dessutom kommer hämtfordonen
likväl behöva använda torgets köryta för att komma ut på
Sjösavägen igen utan backrörelser.
Körytan på torget har tillräckligt bredd för att bilar och mindre
lastbilar kan passera ett stillastående hämtfordon. Större fordon
såsom bussar blockeras däremot av stillastående hämtfordon och
behöver vänta vid eventuell tömning. Kontoret bedömer att det inte
är ett stort problem då busstrafik ofta förekommer på helger eller
kvällar till skillnad från hämtfordon som oftast anländer på
vardagar under normal arbetstid. För att minimera riskerna för
köbildningar vid tömning av fettavskiljare, som kan ta upp till 20
minuter enligt SVOA, ska utformning av körytan/torg studeras så att
även stora fordon kan komma förbi hämtnings- och
tömningsfordonen.
SVOA:s efterfrågade körspårsanalyser har redan tagits fram inom
ramen för systemhandlingen.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 14 (35)
Angöringsplatsen längs Sjösavgägen uppfyller krav enligt
Stockholms handbok för gatuutformning Gata Stockholm och
påverkar inte framkomlighet för övrig trafik. Bärighetsklass II
planeras för alla gator med fordonstrafik, inklusive körytan på
torget.
Stadsbyggnadskontoret noterar idrottsförvaltningens och
fastighetsförvaltningens synpunkt om antalet besökare till sim- och
idrottshallen. Trafikutredningen kan uppdateras med aktuella
siffror men resultatet kommer inte påverkas mycket när det slås ut
över årsdygnstrafikberäkning och i relation till mängden besökare
och trafik som passerar Rangstaplan.
Stadsbyggnadskontoret delar inte idrottsförvaltningen och
fastighetskontorets synpunkter avseende trafikering på torgets
enkelriktade köryta. Körytan på torget ska endast användas av
behörig trafik, det vill säga större fordon som inte kan vända på
vändplanen eller fordon som behöver angöra verksamheter utmed
torget. Detta för att behålla låga trafiknivåer på en yta som ska
prioriteras för fotgängare. Vändzonen anses vara ett säkert sätt för
hämta/lämna-trafik att kunna vända. Kontoret menar vidare att ny
utformning av Rangstaplan ger mer utrymme för gång- och vistelse
samt minskar ytan för fordonstrafik och behov av backande rörelser
utanför sim- och idrottshallen. Generösa och trafikseparerade
gångstråk tillsammans med övergångstället över Rangstagatan ger
barn ett tydligt och trafiksäkert sätt att ta sig till sim- och
idrottshallens huvudentré.
Avseende idrottsförvaltningens oro för trafikkaos utanför sim- och
idrottshallen menar stadsbyggnadskontoret att hämta/lämna trafik
även fördelas ut på korttidsparkeringarna som finns längs
Rangstagatan och i parkeringsgaraget under torget. För båda
dessa alternativ nås sim- och idrottshallens huvudentré via
trafikseparerade gångytor. Kontoret bedömer att tre alternativ, det
vill säga angöringsfickor utmed sim- och idrottshallen,
korttidsparkering på Rangstagatan och besöksparkering i
parkeringsgaraget sprider ut hämta/lämna trafik vilket minskar
risken att vändzonen blir överbelastad. Vidare bedömer kontoret att
en omprioritering av Rangstaplan till en tryggare och mer
gångvänlig plats kommer att uppmuntra fler välja bort bilen vid
besök till sim- och idrottshallen.
Avseende idrottsförvaltningen och fastighetskontorets oro för
trängsel vid vissa tider på dygnet uppmuntras idrottsförvaltningen
och fastighetskontoret att införa mobilitetsåtgärder, exempelvis
informationsspridning, kampanjer, skåp- och förvaringsmöjligheter,
pumpstation för cykel och effektiv schemaläggning som underlättar
för besökare att ta sig till sim- och idrottshallen till fots, cykel eller
med kollektivtrafik.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 15 (35)
Lagbussar får använda ytan närmast sim- och idrottshallen för
angöring i samband med hämta/lämna. Blåljusfordon kan använda
angöringsfickor utmed sim- och idrottshallen för uppställning.
Övriga funktioner, som idrottsförvaltningen och fastighetskontoret
nämner, säkerställs inom ramen för systemhandlingen.
Till antagandet tydliggörs planhandlingarna med en redovisning av
angöringsplatser för avfallshantering, angöring för busstrafik, RHP
mm.
Bilparkering
Trafikkontoret anser att behovet av allmän parkering, som inom
projektet bedömts till 98 platser i garage, förefaller rimligt.
Trafikkontoret anser att det bör studeras närmare om det kan finnas
möjlighet att tillskapa flera bilpoolsplatser för både de boendes- och
allmänt behov. Trafikkontoret anser att två bilpoolsplatser är lågt
sett till det stora antalet tillkommande bostäder. I jämförbara projekt
i staden har behovet av bilpoolsbilar beräknats till en plats per 50
bostäder. Trafikkontoret anser att detta riktvärde bör följas även i
Rangstaplan för att medelnivån ska anses uppfyllas.
Många privatpersoner är starkt kritiska till att antalet
parkeringsplatser minskar, samtidigt som det tillförs cirka 360
bostäder, och oroas över parkeringskaos. Flera privatpersoner
menar att det redan råder brist på parkeringsplatser och att det inte
räcker med de föreslagna parkeringsplatserna. Flera vill se att de
befintliga parkeringsplatserna ersätts fullt ut. Andra privatpersoner
menar att särskilt barnfamiljer i närområdet drabbas eftersom de
inte kan ha kvar sina bilar.
Flera privatpersoner ser positivt på att ersätta markparkeringen
med bostäder och torgyta.
Två privatpersoner undrar hur staden har tänkt lösa
parkeringssituationen för de boende som inte har tillgång till
parkeringsplats inom bostadskvarteret.
En privatperson menar att parkeringsplatserna varit avsedda för de
boende i området sedan 1953 och menar att parkeringen är villkor
för att kunna bo i Högdalen.
En privatperson undrar om boende i Högdalen kommer att erbjudas
plats i det nya parkeringsgaraget.
En privatperson undrar om det finns planer för bilpool som täcker
hela området och om de i så fall styrs av privata aktörer.
Idrottsförvaltningen och Fastighetskontoret anser att
planhandlingarna behöver klargöra att parkering för rörelsehindrade
säkerställs för Högdalens sim- och idrottshall.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 16 (35)
Idrottsförvaltningen och Fastighetskontoret anser att det vore
fördelaktigt om garageuppgången placerades närmare sim- och
idrottshallen eftersom det är en stark målpunkt i området.
Fastighetskontoret anser att det är viktigt att parkeringsgaraget
dimensioneras för sim- och idrottshallens besökare och att parkering
för allmänheten tillåts.
Trafikkontoret anser att det projektspecifika parkeringstalet med
mobilitetsåtgärder på medelnivå som ger ett parkeringstal på 0,34 är
rimligt. Vid beräkning av det projektspecifika parkeringstalet har
dock ingen uppräkning med 10 % av parkeringstalet gjorts för att
dimensionera för behovet av besöksparkering. En princip med
samnyttjade parkeringsplatser eliminerar behovet av särskilda
besöksparkeringsplatser för bostäderna (och uppräkning av
parkeringstalet för dessa). Antalet parkeringsplatser för bostädernas
behov kan dock inte räknas ned ytterligare till följd av de eventuella
effektivitetsvinster som samnyttjandet kan innebära. Trafikkontoret
anser vidare att sammanfattande information om parkeringstal och
mobilitetspaket bör redovisas i planbeskrivningen.
Flera privatpersoner är starkt kritiska till parkeringsutredningen
(oktober 2019) och menar att parkeringsbehovet är betydligt större
än vad parkeringsutredningen visar. Därför bör det göras en ny
utredning som belyser situationen idag och även tar med pågående
planer i beräkningen. Att sim- och idrottshallen renoverades vid
tiden för utförandet av parkeringsutredningen är en annan aspekt
som lyfts. Det lyfts även att parkeringsutredningen varken tar
hänsyn till parkeringsutbudet under vintertid eller kontrollerar
situationen under kvällstid.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret delar trafikkontorets synpunkt angående
antalet allmänna parkeringsplatser. Utöver parkeringsgaragets 98
allmänna parkeringsplatser så kommer totalt cirka 20
parkeringsplatser anläggas vid Rangstagatan och utmed sim- och
idrottshallen. Sammantaget bedöms dessa platser tillgodose
behovet av korttidsparkeringar för centrum inklusive sim- och
idrottshallen.
Stadsbyggnadskontoret delar trafikkontorets uppfattning om att
antalet bilpoolsplatser är lågt. Inför antagande av detaljplanen ses
möjligheterna att tillföra fler bilpoolsplatser över. Planhandlingen
uppdateras med en sammanfattande information om parkeringstal
och mobilitetsåtgärder.
Stadsbyggnadskontoret noterar, precis som i samrådsskedet, den
kritik och oro som många privatpersoner framfört gällande minskat
antal parkeringsplatser på Rangstaplan. Kontoret noterar även att
flera privatpersoner ser positivt på en omvandling av Rangstaplan
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 17 (35)
från markparkering till torg. Kontoret konstaterar att planförslaget
överensstämmer med översiktsplanen, där markparkeringar nära
centrum lyfts fram som områden där stora
stadsutvecklingsmöjligheter finns. Kontoret vidhåller att
planförslaget överensstämmer med stadens övergripande
målsättning att prioritera framkomligheten för cyklister och gående
samt kollektivtrafik. Detta innebär att komplettering av
bostadsbebyggelse lämpligen hittar lägen i befintlig
bebyggelsestruktur, med närhet till service, kollektivtrafik, gång och
cykelstråk.
Stadsbyggnadskontoret upplyser om att staden inte är skyldig att
ordna boendeparkering på allmän platsmark. Ansvaret att
tillgodose behovet av parkering, enligt Plan- och bygglagen, ligger
hos fastighetsägaren.
Parkeringsgaraget kommer erbjuda parkeringsplatser för
korttidsparkering för besökare till centrumverksamheter, inklusive
sim- och idrottshallen, samt boendeparkering för de nya
bostäderna. Om det finns parkeringsplatser kvar för uthyrning efter
inflyttning kan byggaktören välja att erbjuda parkering till övriga
boende i området.
Byggaktören kommer erbjuda mobilitetsåtgärder för sina
hyresgäster. Eventuellt kan vissa mobilitetstjänster , såsom bilpool
och cykelpool öppnas för allmänheten. Detta är någonting staden
rekommenderar, för bättre nyttande av mobilitetsåtgärder, men
beslutas av byggaktören.
I planhandlingen tydliggörs plats för RHP i anslutning till sim- och
idrottshallen. I parkeringsgaraget planeras flera RHP i anslutning
till hiss och uppgång till torget.
Stadsbyggnadskontoret noterar idrottsförvaltningens och
fastighetskontorets synpunkt angående garageuppgångens
placering. En placering närmare simhallen, på södra sidan om
torgets köryta, innebär mer omfattande underjordiskt arbete och
stora kostnader. En placering på motsatt sida om torgets köryta får
konsekvenser på torgets upplevelse, siktlinjer över torget samt
trafiksäkerhet (man behöver korsa körytan för att nå sim- och
idrottshallen).
Stadsbyggnadskontoret upplyser om att exploateringskontoret har
accepterat en högre grad av samnyttjande utöver behovet av
besöksparkering för bostäderna. Med hänsyn till det stora antalet
parkeringsplatser, vilket bidrar till bättre samnyttjande mellan
centrumsbesökare och boende, samt till bättre utformning för trafik
som ska hämta och lämna på sim- och idrottshallen, krävs färre
korttidsparkeringar. Detta i samband med att prioritering av gång
och cykeltrafik på det nya torget bidrar till en minskad efterfrågan
på bilparkering.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 18 (35)
Stadsbyggnadskontoret delar inte flera privatpersoners negativa
uppfattning om parkeringsutredningen. Stadsbyggnadskontoret
noterar synpunkterna om att sim- och idrottshallen renoverades
under utredningen men bedömer att det inte påverkar
parkeringsutredningens slutsats. Då utredningen syftade till att
analysera behovet av allmänna parkeringsplatser för
korttidsparkering så skedde endast inventeringen under centrumets
normala öppettider. Slutsatsen i parkeringsutredningen är att det
finns ett behov av 98 allmänna parkeringsplatser för
korttidsparkering, inräknat en reserv om 10%. Utöver de 98
allmänna parkeringsplatserna som anordnas i parkeringsgaraget,
anläggs cirka 20 parkeringsplatser för korttidsparkering kring
torget. Vid dimensionering av parkering bör man utgå från den
”normala efterfrågan” och nödvändigtvis inte efterfrågan under
maxtimmen. Detta då det kommer finnas ett överskott av platser
alla andra tider än maxtimmen.
Gång- och cykeltrafik
Trafikkontoret menar att stråken och röreslemönstren för gående-
och cyklister längs Sjösavägen närmast Rangstagatan påverkas i
samband med att detaljplanen genomförs. För att säkerställa en
stark gång- och cykelkoppling mellan parkstråket och centrum anser
trafikkontoret att gångbanan längs den västra sidan av Sjösavägen
bör breddas upp till en gång- och cykelbana inom ramen för
planarbetet. Det nya föreslagna övergångsstället bör kompletteras
med en cykelpassage och Sjösavägens gatuområde bör breddas in i
nuvarande PARK som illustreras principiellt i bilden nedan.
Bild: Det viktiga stråket mellan Rangstaplan och parkstråket som leder
mot Bandängen (rött) bör stärkas genom att gångbanan på västra sidan
om Sjösavägen lokalt breddas till gång- och cykelbana. Gul linje
illustrerar nuvarande bakkant gångbana och gräns mellan PARK och
GATA. Blå linje illustrerar principiellt läge för breddat stråk.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 19 (35)
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Trafikkontorets förslag på gång- och cykelbana på västra sidan av
Sjösavägen och cykelöverfart i anslutning till övergångstället anses
vara en positiv förbättring för cyklister som ska till Högdalen.
Förslaget ses över i detaljprojektering med hänsyn till
exploateringskontorets projektekonomi, befintlig höjdsättning,
dagvatten och ekologiska värden.
Cykelparkering
Trafikkontoret påpekar att cykelparkering i garage behöver placeras
så att det är enkelt och framkomligt att hämta/lämna alla typer av
cyklar som förekommer, särskilt med hänsyn till att projektet
inriktas på att genomföra mobilitetsåtgärder på medelnivå. Dörrar
som behöver öppnas för att nå cykelrummen behöver utrustas med
automatisk dörröppning. Gällande cykeltvätt och
reparationsutrymme för cyklar så saknas specifikation kring storlek
och läge för dessa funktioner.
Trafikkontoret anser att cykelpoolens cyklar bör ha en hög andel av
elassisterade cyklar för att underlätta deras användning.
Trafikkontoret anser att det med hänsyn till Högdalens viktiga
funktion som kollektivtrafiknod bör utredas om det finns möjlighet
att anordna ännu fler cykelparkeringsplatser på allmän platsmark.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret delar trafikkontorets uppfattning avseende
cykelparkering i garage. Byggaktören ser över läge och storlek för
cykelparkering med tillhörande funktioner så att erforderliga ytor,
enligt projektets ambitionsnivå för mobilitetsåtgärder, säkerställs
inför antagandet. I bygglovsskedet detaljstuderas garage och
källare där bland annat cykelparkering ska rymmas.
Stadsbyggnadskontoret och byggaktören noterar trafikkontorets
önskemål om fler el-assisterande cyklar i cykelpoolen.
Stadsbyggnadskontoret noterar trafikkontorets önskemål om fler
allmänna cykelparkeringsplatser. För närvarande bedömer
kontoret att antalet allmänna cykelparkeringsplatser är tillräckligt.
När torget har använts en tid kan parkeringssituationen,
rörelsemönster och liknande utvärderas för att se om det finns
behov av fler cykelparkeringsplatser samt var på torget dessa bör
förläggas.
Kollektivtrafik
Flera privatpersoner oroas över ökad trängsel på bussar och
tunnelbana när så många bostäder planeras och byggs i Högdalen.
Redan idag upplever flera personer trängsel i kollektivtrafiken.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 20 (35)
Några privatpersoner anser att ny och förbättrad infrastruktur är
mycket väsentligt då det planeras för så många bostäder i området.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar att flera privatpersoner oroas över
ökad trängsel på bussar och tunnelbana. Trafikförvaltningen, som
ansvarar för Stockholmsregionens kollektivtrafik, ser årligen över
linjenät och turtäthet för bussar. Avseende turtäthet för tunnelbana
så kommer den att öka när gröna linjen byter till blå linje och inte
behöver passera ”getingmidjan” Skanstullsbron. Kontoret föreslår
att privatpersonerna vänder sig direkt till Trafikförvaltningen för
synpunkter som berör kollektivtrafiken.
Tillgänglighet
En privatperson har inte hittat någon formulering i
dokumentationen som anger att tillgänglighet är något som har
beaktats i samband med planeringen av ombyggnationen av
Rangstaplan.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Vid projekteringen av allmänna platser, inom ramen för
systemhandlingen, har riktlinjer avseende lutning och tillgänglighet
beaktats. I planbeskrivningen finns en rubrik Tillgänglighet där det
redovisas att samtliga torgytor och gator uppfyller
tillgänglighetskraven om maximalt 5% lutning.
Teknisk försörjning
Vattenförsörjning, spillvatten
SVOA upplyser om att intern tryckstegring kan behövas men
bekostas ej av SVOA. Gällande brandvatten och sprinkler skall
fastigheter försörja sina egna anläggningar med erforderligt vatten,
exempelvis i en tank eller bassäng. SVOA kan inte garantera
tillräckligt flöde eller tryck i vattenservisen. Våningar under
marknivå kommer att behöva pumpa upp spillvatten till högre
anslutningsnivå inom fastigheten. Sådan intern pumpstation
bekostas ej av SVOA. Det kombinerade ledningsnätet har
kapacitetsbrist, men anslutning kan ske utan åtgärder. Separata
ledningssystem för spill- och dagvatten ska byggas inom
kvartersmark. Anslutningar till den planerade fastigheten kan
beredas från befintliga ledningar i Rangstagatan och Sjösavägen.
SVOA upplyser om att underjordiska garage i första hand bör
projekteras som avloppslöst om möjligt. Om garage ändå förses
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 21 (35)
med avloppsbrunnar så ställs det krav på bland annat slam- och
oljeavskiljare, innan vattnet leds vidare till spillvattennätet.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret och byggaktören noterar SVOAs
upplysningar.
Dagvatten
Miljö- och hälsoskyddsnämnden noterar att dagvattnet från vissa
delar av kvartersmarken, som inte kan fördröjas på kvartersmark,
föreslås ledas till planerade skelettjordar på allmän platsmark. Den
sammanlagda erforderliga fördröjningsvolymen för de ytor som inte
kan hanteras inom kvartersmark beräknas till cirka 1,59 m3.
Förutsatt att skelettjordarna inom allmän platsmark är
dimensionerande för att ta emot de volymer som inte kan hanteras
inom kvartersmarken anser MHN att detta kan vara en acceptabel
lösning.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att en kombination av
genomsläpplig beläggning på ytan för cykelparkeringen (kvarter A)
med makadammagasin under bör kunna ge en rening motsvarande
åtgärdsnivåns krav på mer långtgående rening än sedimentation.
Om det inte är tekniskt möjligt att anlägga en kombination av
genomsläpplig beläggning med makadammagasin under, eller leda
dagvattnet genom någon annan dagvattenlösning, gör Miljö- och
hälsoskyddsnämnden bedömningen att åtgärdsnivåns krav på rening
inte uppfylls.
SVOA upplyser om att dagvattenledningar skall projekteras enligt
SVOA:s anvisningar och att anläggningar som driftas av SVOA
skall vara åtkomliga. Bjälklagskonstruktionen under torgytan
behöver utformas för att vara körbar för driftfordon.
Dagvattenledningar från planområdets byggs och ansluts till
servisavsättningar som utförs av SVOA. Dagvatten som avleds från
kvartersmark via ledning får endast avledas via SVOA:s
förbindelsepunkt till den allmänna VA-anläggningen. Avledning
från kvartersmark via ledning till exempelvis skelettjord på allmän
platsmark tillåts inte då skelettjordar inte är en del av den allmänna
VA-anläggningen.
SVOA har synpunkter på dagvattenutredningarna för allmän
platsmark och kvartersmark som bör åtgärdas.
Stockholms Naturskyddsförening anser att omhändertagandet av
dagvattnet inte har säkerställts i detaljplanen.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret anser att den mängd dagvatten som föreslås
avledas från kvartersmark till allmän platsmark (ca 1,59 m3) ska
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 22 (35)
ses som ett avsteg från åtgärdsnivån och att kompenserande
fördröjningsvolym anordnas på andra delar av kvartersmarken.
Stadsbyggnadskontoret noterar Miljö- och hälsoskyddsnämndens
synpunkt angående hantering av dagvatten inom kvarter A. Inför
antagandet studeras (i dagvattenutredningen) att erforderlig volym
för rening av dagvatten kan säkerställas.
Stadsbyggnadskontoret noterar SVOAs upplysningar. Torgets
körytor har dimensionerats för BKII, vilket innebär att driftfordon
kan köra på torget. Avseende avledning av dagvatten från
kvartersmark kommer planhandlingarna att tydliggöras enligt
SVOAs synpunkter.
Dagvattenutredningarna uppdateras inför antagandet enligt
synpunkter från SVOA och MHN.
Den nödvändiga fördröjningsvolymen kommer att tillskapas inom
planområdet. Enligt dagvattenutredningen för allmän platsmark
finns en överkapacitet avseende fördröjningsvolym. Att
dagvattenhanteringen efterföljs på kvartersmark säkerställs genom
avtal.
El/Tele
Ellevio förutsätter att transformatorstationens placering följer
myndigheters riktlinjer avseende grundläggningsnivå, magnetfält,
buller och skyfall. Vidare förutsätter Ellevio att den planerade
lösningen för etablering och byte av transformatorer samt
tillhörande utrymme utreds och stäms av med Ellevio. Därtill ska
förutsättningar för personalsäkerhet, både vid utrymning samt vid
angöring för drift och underhåll, godkännas av Ellevio.
Ellevio förutsätter att nya lokalnätsledningar ges utrymme på allmän
platsmark inom planområdet.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret och byggaktören noterar Ellevios
synpunkter. Löpande kontakt med Ellevio sker i syfte att säkerställa
de krav som Ellevio ställer.
Utrymme för ledningar på allmän platsmark har säkerställts via
LSO möten där Ellevio har varit representerade under arbetet med
systemhandlingen.
Energiförsörjning
Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att en planbestämmelse som
möjliggör installation av solenergi på taken bör övervägas.
Stockholm Exergi upplyser om att byggherren bör kontakta
Stockholm Exergi i tidigt skede för att stämma av förutsättningarna.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 23 (35)
En privatperson anser att byggnaderna kan förses med solceller för
att uppfylla krav i kommande EU-lagstiftning.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar Miljö- och hälsoskyddsnämndens
synpunkt och kommer inför antagande undersöka möjliggörandet
för installation av solenergi på ett eller flera tak inom planområdet.
Stadsbyggnadskontoret har upplyst byggaktören att Stockholm
Exergis bör kontaktas.
Avfallshantering
Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) lämnar synpunkter på
utformning och placering av föreslagna miljörum och förordar att
vissa av miljörummen i 27-våningshuset slås samman samt att
entréer närmare angöringsplatsen läggs till för att korta
dragavståndet. Där antalet kärl är högt, förordar SVOA att
alternativa insamlingssystem utreds. En fullständig avfallsutredning
bör övervägas. Vidare hänvisas till SVOA:s riktlinjer för
kärlhämtning.
SVOA önskar att det till bygglovsskedet redovisas hur den befintliga
avfallshanteringen på Rangstaplan ska kunna säkerställas, med
uppgifter om förändringarna rörande angöring, framkomlighet,
trafiksäkerhet med mera. Utöver det ska placering av nya
fettavskiljare och angöringsplats för tömning av dessa redovisas.
Angöringsficka ska ha måtten 15 x 3 meter. Sträckan ska vara så
kort som möjligt och bör inte överstiga 10 meter. SVOA vill även
uppmärksamma om att riktlinjerna kring fettavskiljare som finns i
Projektera och bygg för god avfallshantering ska följas.
SVOA förordar att garageentrén på torget flyttas för att inte hindra
tömning av befintliga fettavskiljare eller angöringen till de
befintliga verksamheterna.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret delar SVOAs synpunkt om placering och
utformning av miljörummen utmed Sjösavägen. I bygglovsskedet
kommer placering och utformning att detaljstuderas. De riktlinjer
som SVOA hänvisar till kommer att beaktas.
I bygglovsskedet ska handlingarna (Systemhandling/
bygglovhandling) uppdateras med placering av nya fettavskiljare
och läge för befintliga fettavskiljare samt angöringsplatser för
tömning av dessa. I det arbetet undersöks även om det går att
placera fettavskiljare längre bort från verksamheten för att
åstadkomma kortare avstånd vid tömning. Staden följer
dimensionering enligt Stockholms handbok för gatuutformning
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 24 (35)
(Gata Stockholm) och utifrån bedömning av platsens
förutsättningar och behov av angöring för sophantering.
Stadsbyggnadskontoret noterar SVOAs önskemål om att flytta
garageentrén för bättre åtkomst till befintliga fettavskiljare. En
placering av garageentrén närmare simhallen, på samma sida om
torgets köryta, innebär mer omfattande underjordiskt arbete och
stora kostnader. En placering på motsatt sida om torgets köryta får
konsekvenser på torgets upplevelse, siktlinjer över torget samt
trafiksäkerhet (man behöver korsa körytan för att nå sim- och
idrottshallen). I det fortsatta arbetet säkerställs att SVOAs riktlinjer
för tömning av fettavskiljare uppfylls.
Skötsel, renhållning och underhåll
En privatperson undrar hur snöröjningen ska fungera på nya
Rangstaplan och noterar att det inte redovisas i planhandlingarna.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret anser att trafikkontoret, som har stor
erfarenhet av snöröjning i likande miljöer, besitter den kompetens
som krävs. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att trafikkontoret,
som granskat systemhandlingen och planhandlingarna, inte har
några synpunkter gällande snöröjning.
Hälsa och säkerhet
Buller och vibrationer
Länsstyrelsen noterar att kommunen reglerar verksamhetsbuller i
plankartan med en villkorsbestämmelse. Effekten av de åtgärder
som föreslås i planhandlingarna framgår dock inte av handlingarna.
Till nästa skede bör kommunen säkerställa att åtgärder på källan
innebär den sänkning av bullernivåerna som krävs för att innehålla
riktvärdet för zon A så att planens genomförbarhet inte äventyras.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Trafikförvaltningen påpekar att
planbestämmelsen om stomljud är förlegad och bör uppdateras
enligt trafikförvaltningens nya riktvärde (32 dBA maximalljudnivå
FAST).
Trafikförvaltningen anser att planbeskrivningen ska kompletteras
med en beskrivning av buller från spårunderhåll och närliggande
tunnelbanestation.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att användningen av tekniska
lösningar ska betraktas som ett avsteg från trafikbullerförordningen
och delar därmed inte stadsbyggnadskontorets bedömning att
samtliga lägenheter uppfyller kraven i trafikbullerförordningen.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 25 (35)
Med hänsyn till att tekniska lösningar endast föreslås för 3 av cirka
360 bostäder anser dock MHN att avsteget från
trafikbullerförordningen bör kunna betraktas som godtagbart.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att lösningen att placera
enkelsidiga smålägenheter i bullerutsatta lägen endast ska tillämpas
i undantagsfall. Lösningen innebär inte att en god boendemiljö
främjas. I den mån det är möjligt bör man hellre eftersträva
lägenheter med tillgång till ljuddämpad sida.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar Länsstyrelsens synpunkt och
kommer inför antagandet tydliggöra att de åtgärder som föreslås
säkerställer bullernivåer i enlighet med gällande riktvärden.
Planbestämmelsen om stomljud uppdateras enligt
trafikförvaltningens nya riktvärde.
Planbeskrivningen kompletteras med texter om buller från
spårunderhåll och tunnelbanestation i enlighet med
Trafikförvaltningens förslag.
Stadsbyggnadskontoret noterar att Miljö- och
hälsoskyddsnämndens synpunkt avseende avsteg från
trafikbullerförordningen.
Stadsbyggnadskontoret noterar Miljö- och hälsoskyddsnämndens
synpunkt angående enkelsidiga lägenheter i bullerutsatta lägen.
Byggaktören menar att lägenhetssammansättningen kan ändras
beroende på efterfrågan. En lägenhetssammansättning med färre
men större genomgående lägenheter har studerats för lamellhuset.
Beslut om slutlig lägenhetssammansättning görs i samband med
bygglovet.
Risk
Trafikförvaltningen anser att riskutredning behöver tas fram utifrån
perspektivet ”hur ny bebyggelse påverkar tunnelbanan”. I en sådan
riskutredning behöver byggskede och förvaltningsskede redovisas.
Trafikförvaltningen hänvisar till ett styrande dokument, SSÄ SÄB-
0338, som anger att ett generellt skyddsavstånd för ny bebyggelse
från närmaste spårmitt om 15 meter ska tillämpas.
Trafikförvaltningen anser att beräkningar utifrån rätt hastighet (70
km/h) behöver tas fram gällande sannolikhet för urspårning.
En privatperson är kritisk till utredningen ”PM översiktlig
riskbedömning” och menar att det inte tas upp risker med fallande
objekt, t ex istappar, från de höga husen. Personen anser att ett
skyddat område på åtminstone ett par meter från husfasad till
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 26 (35)
omkringliggande trottoar borde vara ett standardiserat
tillvägagångssätt vid nybyggnation både i staden och generellt.
En privatperson ifrågasätter lämpligheten i att bygga hus högre än 8
våningar då det är för högt för yttre brandbekämpning. Personen
undrar även varför riskutredning för stommen, som ska göras
senare, inte redan är gjord.
En privatperson saknar beskrivning av hur evakuering av personer
med olika funktionsnedsättningar ska gå till vid eventuell brand.
Personen menar att det i dokumentationen kring den planerade
nybyggnationen på Rangstaplan inte finns någon plan för utrymning
av personer med funktionsnedsättning. Personen menar vidare att
det saknas skrivelser kring konsekvenser kring eventuella bränder i
parkeringsgaraget med hänsyn till bland annat el-bilar. Personen
nämner riktlinjer för laddning i parkeringsgarage och anser att
brandskyddsbeskrivningen borde angivit att man beaktat dessa
riktlinjer. Därutöver har personen synpunkter avseende utmaningar
med räddningstjänstens kommunikationsutrustning i höga
byggnader.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Trafikförvaltningens synpunkt avseende ”hur ny bebyggelse
påverkar tunnelbanan” omhändertas senare i bygglovsskedet.
Stadsbyggnadskontoret noterar trafikförvaltningens generella
skyddsavstånd om 15 meter från ny bebyggelse till närmaste
spårmitt. Garageinfarten ligger cirka 17 meter från spårmitt och
bostadsbebyggelsens närmaste del ligger cirka 22 meter från
spårmitt.
Riskutredningen uppdateras med rätt hastighet (70 km/h).
Avseende övriga synpunkter som inkommit från privatpersoner
upplyser stadsbyggnadskontoret att de kommer att ses över i
bygglovskedet. Synpunkten gällande istappar är även en fråga om
fastighetsskötsel. Stadsbyggnadskontoret konstaterar slutligen att
SSBF, remissinstans som ska granska riskfrågor, inte hade någon
erinran under granskningen.
Förorenad mark
Miljöförvaltningen upplyser om att det som huvudregel krävs en
anmälan till miljöförvaltningen enligt 28 § förordning (1998:899)
om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd innan man vidtar en
åtgärd för att avhjälpa en föroreningsskada. Miljöförvaltningen
kommer, i egenskap av tillsynsmyndighet, hantera frågan om
påträffade markföroreningar i ett separat tillsynsärende.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 27 (35)
Stockholms naturskyddsförening ställer sig frågande till varför
avhjälpandet av markföroreningar inte har ställts som villkor för
lov.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Avseende Miljöförvaltningens upplysning kommer en anmälan att
skickas in inför genomförandet på allmän platsmark.
Vid genomförandet kommer marken beredas för parkeringsgarage
och källare vilket innebär att eventuella markföroreningar kommer
att avlägsnas och hanteras. Då verksamhetsutövaren ansvarar för
hantering av eventuella markföroreningar ställs inga villkor för lov.
Elektromagnetiska fält
Ellevio upplyser om att lokaliseringen av transformatorstationen ska
ta hänsyn till myndigheters riktlinjer avseende magnetfält.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Om utrymmen finns i det absoluta närområdet (i storleksordningen
några meter från transformatorerna) där människor vistas
stadigvarande, kan det vara aktuellt att behöva skärma av denna
för att reducera magnetfälten till lämplig riktvärdesnivå. Behovet
av sådana åtgärder kan fastställas i kommande detaljprojektering
av starkströmsanläggningen enligt gällande regelverk och bedöms
inte nödvändiga eller lämpliga att reglera specifikt i detaljplanen.
Totalförsvar
En privatperson undrar om det planeras för skyddsrum i den nya
bebyggelsen.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Det finns i nuläget inga planer på skyddsrum i den nya
bebyggelsen.
Miljö- och klimataspekter
Hållbarhet och klimat
En privatperson menar att planen saknar tydliga förslag för
energieffektiva byggnader, förnybar energi och andra hållbara
lösningar. Detta är en missad chans att skapa en framtidssäkrad
stadsdel.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 28 (35)
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
I bygglovsskedet kommer hållbara lösningar att studeras mer i
detalj i syfte att åstadkomma energieffektiva byggnader. Det ligger
även i byggaktörens intresse att hålla ner energikostnaderna.
Ljusförhållanden och lokalklimat
Skönhetsrådet anser att de mycket höga punkthus som föreslås
riskerar att skapa blåsiga och oattraktiva stadsrum.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret delar inte rådets uppfattning. Framtagna
vind- och solstudier visar att stora delar av torget kommer ha goda
solljusförhållanden vindskyddade partier. Tillsammans skapar det
goda förutsättningar för vistelse.
Social hållbarhet
Barnrättsperspektivet
Stockholms naturskyddsförening menar att det saknas lekplatser i
området och i planförslaget tillförs inte heller lekplatser.
En privatperson menar att höga byggnader, särskilt nära centrum,
inte främjar en bra bostadsmiljö. Personen menar att det är allmänt
känt att väldigt höga höghus, utan direkt tomt och vistelsemiljö för
de boende, skapar stor distans till området omkring. Det minskar
möjligheterna till uppsikt, barn har ingenstans att vara ute och leka
på. Det blir mer anonymt, gör det svårt för grannar att mötas,
särskilt om lämpliga gemensamhetsytor utomhus saknas. Detta är
viktiga sociala förutsättningar för en bra boendegemenskap anser
personen.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar naturskyddsföreningens synpunkt
om lekplatser. I den systemhandling som tagits fram har utrymme
reserverats för lekpaviljonger i anslutning till den öppna gräsytan
centralt på torget. Platsen kan ge utrymme för annan typ av
utrustning över tid och vara föremål för förändring utifrån behov.
Stadsbyggnadskontoret delar inte privatpersonens uppfattning om
att höga byggnader nära centrum inte främjar en bra bostadsmiljö.
Gemensamma ytor skapas på de lägre byggnadernas tak. På dessa
tak kan även lekplats för de yngsta barnen anordnas. Att det saknas
gemensamma ytor på marken inom bostadskvarteren kompenseras
av närheten till centrum och det nya torget. Tanken är att torget,
som utformas som ett grönt, trafiksäkert och vistelsevänligt torg,
ska användas av barn och vuxna i alla åldrar.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 29 (35)
Jämställdhet och trygghet
En privatperson är för en utbyggnad men tror inte att Högdalen
gynnas av ett stort parkeringsgarage ur ett säkerhets- och
trygghetsperspektiv. Ett parkeringsgarage kommer att dra till sig
mer av det i samhället som sker i det dunkla.
En privatperson anser att det är essentiellt, när det kommer till att
skapa ett tryggt boende- och närområde, att husen bebos av olika
typer av hushåll, att folk känner sig trygga och vill vistas i
närområdet och att olika in/utgångar till centrum inte blockeras av
liknande bebyggelse som nu föreslås. Personen menar att det finns
risk att den här typen av bebyggelse nära centrum och tunnelbana
banar väg för en växande otrygghet genom de ogästvänliga ytor
som föreslås och som kan attrahera ljusskygg verksamhet och olika
typer av kriminalitet.
En privatperson anser att flera höga hus gör området mörkt, fult och
otryggt och tycker att det känns läskigt att behöva gå över det
planerade torget då det omges av höga hus.
En privatperson menar att de planerade små lägenheterna riskerar
att förvandla Högdalen till en plats där invånare inte stannar
långsiktigt. Detta kan leda till en bristande social sammanhållning
och ett fragmenterat bostadsområde.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret delar inte privatpersonens uppfattning om
att ett större parkeringsgarage kommer att dra till sig ”ljusskygga
verksamheter”. Moderna garage utformas för att upplevas trygga.
Kontoret anser att förslaget kommer att öka tryggheten i området
då fler personer bor i centrum. Det blir fler ”ögon” i området.
Kontoret delar inte heller uppfattningen om att ny bebyggelse
blockerar tillgången till centrum. Kontoret anser att några av
förslagets stora förtjänster är den förbättrade miljön för gående
samt att Rangstaplan förvandlas från upplevd ”baksida” till
”framsida”.
Stadsbyggnadskontoret delar till viss del synpunkten avseende
riskerna med många små lägenheter. Samtidigt bidrar små
lägenheter till en dynamisk och levande stadsdel där fler människor
får möjlighet att bo och etablera sig. Små lägenheter erbjuder ett
prisvärt och tillgängligt boendealternativ för unga vuxna, studenter
och äldre som vill ”downsiza”. Det är också viktigt att tänka på att
många som börjar sin bostadskarriär i en mindre lägenhet senare
väljer att etablera sig långsiktigt i området när deras livssituation
förändras. Genom att skapa en variation av boenden – inklusive
små lägenheter – möjliggörs det för människor att växa inom
stadsdelen och på sikt bidra till en hållbar och levande gemenskap.
Sammantaget bedömer kontoret att förslaget bidrar till en positiv
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 30 (35)
utveckling av Högdalen centrum vilket minskar risken för ett
fragmenterat bostadsområde med bristande social sammanhållning.
Hur den slutliga lägenhetsfördelningen kommer att se ut är inte
fastlagt ännu. Byggaktören eftersträvar att de bostäder som byggs
ska möta den efterfrågan som finns. Inför bygglovskedet kommer
byggaktören att se över lägenhetsfördelningen för att säkerställa
just det. I detta skede, då det är osäkert hur långt det är kvar till
byggstart, utgår byggaktören hellre från många små lägenheter då
det ofta är mer utmanande att lösa alla funktioner och utrymmen
(cykelrum, avfallshantering, förråd) till små lägenheter.
Olägenheter för privatpersoner och övriga
intressenter
Insyn och ljusförhållanden
Idrottsförvaltningen och Fastighetskontoret ser stor risk för
ovälkommen insyn från delar av den planerade bebyggelsen in till
delar av anläggningens lokaler, bland annat gäller det för simhallen.
Här vistas människor endast iklädda badkläder, ibland i oerhört
känsliga positioner. Att insynsskydda fönster genom exempelvis
frostning skulle innebära en försämring för sim- och idrottshallens
kvaliteter och uttryck. Den bostadsbebyggelse som föreslås i
detaljplaneförslaget bör ta stor hänsyn och anpassas för att undvika
insyn i ovan nämnda lokaler.
Några privatpersoner oroas över skuggning från de höga husen.
En privatperson menar att torgets lokalklimat riskerar att bli
ogästvänligt trots föreslagna gröna inslag.
Tre privatpersoner anser att föreslagen bebyggelse förstör utsikten
för många boende i området.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkten om insyn.
Sockelbyggnaden, som ligger närmast simhallens stora fönster är
framför allt tänkt för verksamheter. I bygglovsskedet beaktas
synpunkten om insyn då placering och utformning av fönster
närmast sim- och idrottshallen detaljstuderas.
Stadsbyggnadskontoret konstaterar att delar av den befintliga
bebyggelsen kommer att skuggas men att påverkan av skuggning
begränsas till en viss tid, då skuggan rör sig med solen. Kontoret
anser därmed att påverkan av skuggning inte är en betydande
olägenhet.
Stadsbyggnadskontoret delar inte privatpersonens uppfattning om
ogästvänligt torg. Framtagna vind- och solstudier visar att stora
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 31 (35)
delar av torget kommer ha goda solljusförhållanden vindskyddade
partier. Tillsammans skapar det goda förutsättningar för vistelse.
Stadsbyggnadskontoret konstaterar att förslaget kommer att
påverka utsikten för många boende. Däremot är det en subjektiv
bedömning huruvida utsikten förstörs eller inte.
Ekonomiska aspekter
En privatperson efterfrågar bostäder till rimliga priser och menar att
det bästa med Högdalen är att det är en plats med alla grupper av
människor som har en begränsad ekonomi för boendet.
En privatperson menar att det saknas detaljerade analyser av hur
den nya byggnationen kommer att påverka befintliga verksamheter.
Minskad offentlig tillgång och ökad konkurrens om lokaler kan hota
småföretagen i området.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkten om bostäder till rimliga
priser och konstaterar att det inte är en planfråga.
Stadsbyggnadskontoret upplyser om att det har tagits fram en
handelsanalys (WSP) som underlag till planarbetet. Ett större
kundunderlag bedöms gynna befintliga verksamheter.
Handelsanalysen visar att den framtida marknadstillväxten
möjliggör en utbyggnad av kommersiella ytor i Högdalen. Kontoret
delar inte oron om konkurrens om lokaler utan ser istället
möjligheter där nya verksamheterna kompletterar befintliga och
därigenom stärker Högdalens attraktionskraft.
Övriga frågor
Avtalsfrågor
Trafikförvaltningen framhåller att en överenskommelse om
ledningsflytt av högspänningskablar måste vara klar innan planen
antas. Trafikförvaltningen upplyser även att samordning ska ske
med trafikförvaltningens utsedda produktionssamordnare och att
överenskommelser ska träffats gällande omhändertagande av risker
och fastställande av kontroller mm innan detaljplanen antas.
Trafikkontoret anser att förslaget till mobilitetsåtgärder, enligt PM
mobilitet och parkering, behöver knytas upp i avtal för att
åtagandena ska vara uppföljningsbara.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret noterar trafikförvaltningens synpunkter.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 32 (35)
Förslag på mobilitetsåtgärder kommer att knytas upp i
överenskommelse om exploatering och följs upp i bygglovsskedet.
Karttekniska frågor
Lantmäteriet upplyser om att användningsbeteckningarna (t ex E1
kursivt) i sektionerna för användning av mark inte överensstämmer
med plankartan.
Trafikkontoret anser att planbestämmelse f13, utkragande skärmtak
för sim- och idrottshallen, bör kompletteras med specifikation om
att minsta fri höjd ovan allmän gångbana ej får understiga 3,0 meter
i enlighet med stadens riktlinjer.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret uppdaterar sektionerna enligt lantmäteriets
synpunkt.
Stadsbyggnadskontoret kompletterar bestämmelsen f13 enligt
trafikkontorets synpunkt.
Genomförande/byggtiden
Trafikförvaltningen upplyser om att byggherren snarast behöver
inkomma med ”Blankett för anmälan av aktiviteter som påverkar
kollektivtrafiken”.
Flera privatpersoner undrar hur parkeringssituationen är tänkt att
lösas under byggtiden. Några privatpersoner oroar sig för hur
befintliga verksamheter och idrottshallen ska överleva under den
långa byggtiden.
Några privatpersoner oroas över buller, vibrationer och damm
under den långa byggtiden och att det försämrar livskvaliteten för
nuvarande boende under flera år. En person konstaterar att det
sedan 2011 varit konstant tung byggtrafik i området till följd av
byggnation bakom simhallen och senare för renoveringen av själva
simhallen och att det känns outhärdligt att drabbas av nya
byggnationer i flera år. En privatperson undrar om det ska byggas
på natten.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret har informerat byggaktören angående
trafikförvaltningens blankett.
Ny byggnation av garage och bostadsbyggnader innebär generellt
en påverkan på trafik, parkering och angöring i närheten av
byggplatsen. Inför genomförandet kommer exploateringskontoret
tillsammans med byggaktören studera etappindelning och
bygglogistik så att påverkan i närområdet blir så liten som möjligt.
Då befintlig parkering på torget kommer ersättas med ett
underjordiskt garage kommer det innebära en begränsad
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 33 (35)
parkeringssituation under själva byggtiden. Inför byggstart kommer
boende och verksamheter i centrum informeras om när och hur
påverkan på angöring och parkering sker under byggtiden.
Stadsbyggnadskontoret noterar att det finns viss risk för störningar
vid projektets genomförande. Detaljplanen och det regelverk den
följer möjliggör inte reglering av dessa frågor. Efter att
detaljplanen vunnit laga kraft tar andra processer (bygglov,
tillståndsprocesser osv) vid för att klargöra bygg- och
genomförandefrågor. Störningar under byggtiden regleras i annan
lagstiftning och det är byggaktörens och stadens ansvar att se till
att byggnadsarbeten utförs i enlighet med lagen. För att minimera
störningarna krävs samordning av transporter och leveranser, både
i tid och rum. För att inte riskera onödiga störningar måste en
genomtänkt organisation upprättas där byggaktör, entreprenörer
och stadens väghållare ingår. Tillfälliga lösningar ordnas under
byggnationen i strävan att minimera de negativa effekterna.
Övrigt
Stockholms Naturskyddsförening hänvisar till ett tjänsteutlåtande till
Exploateringsnämnden (2024-11-07) där det framgår att det finns
cirka 100 000 bostäder i planering, varav cirka 28 000 i
lagakraftvunna detaljplaner. Enligt tjänsteutlåtandet är det inte
möjligt att bygga så många bostäder som finns i portföljen inom de
tidplaner som aktuella beslut utgår från, då efterfrågan inte är
tillräcklig. Enligt tjänsteutlåtandet finns en allt större risk för
ökande förgäveskostnader när projekt behöver omarbetas eller inte
kan genomföras, eller när detaljplaner blir inaktuella. Med
anledning av ovan citerade tjänsteutlåtande till
exploateringsnämnden ställer sig Stockholms Naturskyddsförening
undrande till genomförbarheten och realismen i planförslaget.
En privatperson efterfrågar en plan för Högdalen och Bandhagens
gemensamma utveckling.
En privatperson anser att det endast ska byggas bostadsrätter för att
få en bättre balans i området.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Det är korrekt att det finns en omfattande bostadsportfölj i
Stockholm, men den är bred och innehåller projekt i olika skeden
och områden med skilda förutsättningar. Alla planerade bostäder
blir inte automatiskt byggda samtidigt, och det är en naturlig del av
stadsutvecklingen att projekt anpassas utifrån
marknadsförutsättningar och lokal efterfrågan. Högdalen är en
väletablerad stadsdel med god tillgång till kollektivtrafik och
service, vilket gör att bostadsprojekt har goda förutsättningar att
realiseras. Vidare är det viktigt att säkerställa en jämn
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 34 (35)
bostadsförsörjning över tid. Att inte fortsätta planera bostäder
skulle riskera att skapa en framtida obalans. Kontoret anser att de
planerade bostäderna i Högdalen är både genomförbara och
relevanta. Genomförbarheten i projektet säkerställs genom att en
överenskommelse om exploatering träffas mellan
exploateringskontoret och byggaktören innan detaljplanen antas.
Stadsbyggnadskontoret har för närvarande inga planer på att ta
fram en gemensam utvecklingsplan för Högdalen och Bandhagen.
Kontoret hänvisar istället till översiktsplanen.
I Högdalen är ca 45 % av lägenheterna i flerbostadshus
bostadsrätter enligt statistik från 2023. Det är således en ganska
jämn fördelning. I flera av de pågående och planerade projekten är
det dock övervägande hyresrätter, men det finns i nuläget även
planerade nya bostadsrätter i detaljplanen för Önskehemsplan och
Projekt Stormhaken.
Remissinstanser utan synpunkter
Följande remissinstanser har lämnat synpunkter utan erinran:
Trafikverket
SWEDAVIA
SSBF
Stockholm Exergi
Försvarsmakten
Ej tillgodosedda synpunkter
De huvudsakliga synpunkterna som inkommit under samråds- och
granskningsperioden som ej tillgodosetts är:
Platsen ska inte bebyggas.
Bebyggelsen ska vara maximalt cirka 4 våningar hög och
utformas som ett kringbyggt kvarter.
Planförslagets högsta hus ska inte konkurrera med nuvarande
centrummarkör i 13 våningar.
Samtliga parkeringsplatser ska ersättas i det nya förslaget.
Torgets enkelriktade körbana ska kunna nyttjas av all trafik (inte
bara nyttotrafik).
Flytta parkeringsgaragets hiss- och entrébyggnad som är
placerad på torget närmare sim- och idrottshallen.
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Granskningsutlåtande
Dnr 2013-138511
Sida 35 (35)
Sammanvägt ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret ser positivt på planförslaget som bidrar till
en utveckling och utvidgning av Högdalens centrum. Förslaget
överensstämmer väl med översiktsplanen och stadens
framkomlighetsstrategi. Ett genomförande av detaljplanen
möjliggör ett tillskott av cirka 360 bostäder i ett service- och
kollektivtrafiknära läge. Ett nytt grönt torg som ramas in av
byggnader med publika bottenvåningar bidrar till ytterligare
mötesplatser och skapar förutsättningar för ett tryggt och levande
centrum. Kontoret bedömer att torget tillsammans med nya lokaler
för centrumändamål och nya bostäder skapar goda förutsättningar
att utveckla och stärka Högdalens centrum. Den nya
centrummarkören bedöms, tillsammans med övrig föreslagen
bebyggelse, kunna förstärka tunnelbanestadens grundtanke med en
hög koncentration och skala nära tunnelbanan och centrum.
Planförslaget bedöms också kunna bidra till att de punkthus som
tillkommit under senare år i utkanten av centrum, och som minskat
läsbarheten i Högdalens grundstruktur, nu kan inordnas i en
tydligare helhet. Utvecklingen med en ökad skala och koncentration
bedöms bidra till att stärka Högdalen som ett av södra Stockholms
viktiga centrum.
Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan
stadsbild/kulturmiljövärden och utveckling av Högdalens centrum
tillsammans med behovet av bostäder kunnat identifieras.
Intressekonflikter har även identifierats mellan förslaget att
omvandla Rangstaplan till ett torg och möjligheten att ha kvar
centrumnära markparkeringar på stora delar av Rangstaplan. I en
avvägning mellan olika intressen är behovet av bostäder och en
utveckling av Högdalen centrum, som en av södra Stockholms
centrala tyngdpunkter, högt prioriterat. Kontoret anser att en
omvandling av Rangstaplan, från markparkering till en grön torgyta
skapar förutsättningar för en attraktiv utvidgning av Högdalen
centrum. Kontoret konstaterar slutligen att tillskapandet av
vistelsevänliga och gröna miljöer, med fokus på gång- och
cykeltrafikanter, stämmer väl med de stadsbyggnadsmål som
redovisas i översiktsplanen.
Stadsbyggnadskontoret bedömer att föreslagna förändringar innebär
en lämplig avvägning mellan olika intressen.
Pia Ölvebro Maria Borup
Enhetschef Stadsplanerare
Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.