← Tillbaka till arkivet
Stadsplanering Enskede-Årsta-Vantör Kommande möte Kommunfullmäktige · Möte 2026-11-30 · Kortfattat 2026-11-21

Högdalens centrum får 360 bostäder, nya lokaler och grönt torg

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att anta en detaljplan som utvecklar Högdalens centrum. Planen möjliggör cirka 360 bostäder, lokaler och ett nytt grönt torg där Rangstaplans markparkering ligger i dag, samt ett garage med cirka 140 platser; förslaget innebär att färre parkeringsplatser blir kvar på marknivå.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-11-30. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.

Bilagor

Från originalhandlingen
Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen, dp 2013-13850, syftar till att utveckla och utvidga Högdalens centrum med bostäder och lokaler för centrumändamål. Ett nytt torg skapas då Rangstaplan omvandlas och parkering förläggs i ett underliggande parkeringsgarage. Detaljplanen möjliggör ett tillskott av cirka 360 bostäderDet gröna torgetbidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar.Planförslaget bidrar även till att främja hållbart resande, då bostäder byggs i ett service- och kollektivtrafiknära läge. Marken ägs av Stockholms stad. [R2 Utl Godkännande av förslag till detaljplan för del av Örby 4_1 i stadsdelen Högdalen (cirka 360 bostäder, torg, parkering och centrumändamål).pdf] 1 (20) Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2026/992) Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen (cirka 360 bostäder, torg, parkering och centrumändamål), dp 2013-13851 Hemställan från stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Maria-Elsa Salvo Persson Sammanfattning av ärendet Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen, dp 2013-13850, syftar till att utveckla och utvidga Högdalens centrum med bostäder och lokaler för centrumändamål. Ett nytt torg skapas då Rangstaplan omvandlas och parkering förläggs i ett underliggande parkeringsgarage. Detaljplanen möjliggör ett tillskott av cirka 360 bostäder Det gröna torget bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar. Planförslaget bidrar även till att främja hållbart resande, då bostäder byggs i ett service- och kollektivtrafiknära läge. Marken ägs av Stockholms stad. Beredning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden. Föredragande borgarrådets synpunkter Detaljplanen möjliggör en utveckling av Högdalens centrum med bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt grönt torg. Utvecklingen görs möjlig genom att omvandla markparkeringen vid Rangstaplan. Planförslaget bidrar till att en av södra Stockholms mest centrala tyngdpunkter stärks. Omvandlingen av Rangstaplan till torg med publika bottenvåningar och många nya Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen (cirka 360 bostäder, torg, parkering och centrumändamål), dp 2013-13851, antas. 2 (20) bostäder skapar förutsättningar för liv och rörelse under dygnets alla timmar. Detta kommer att bidra till ökad trygghet och ett starkare centrum för Högdalsborna. Närmast tunnelbanan uppförs en centrummarkör i form av ett 27-våningar högt bostadshus som även blir ett nytt landmärke för hela söderort. Centrummarkören blir framträdande på platsen och ska därför gestaltas med hög arkitektonisk kvalitet, både betraktat på nära och långt håll. Mellan den nya och befintliga bebyggelsen skapas det nya gröna torget med plats för lek och vistelse. Den nya bebyggelsen ska också möta torget med mer service och fler levande bottenvåningar. Sammantaget innebär detaljplanen att nya trygga miljöer kan skapas genom mer tillgängliga och attraktiva centrumfunktioner samt nya målpunkter. Tydliga gångstråk och kraftigt reducerad fordonstrafik bidrar till en säkrare miljö för såväl vuxna som barn och unga. Bilparkeringen flyttar delvis ned i ett tillkommande underjordiskt garage med cirka 140 platser. Genom planförslaget kan Högdalens centrum utvecklas till ett grönare, tryggare och mer levande stadsdelscentrum. Bilagor 1. Plankarta, dnr KS 2026/992-1.2 2. Planbeskrivning, dnr KS 2026/922-1.3 3. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/922-1.4 4. Granskningsutlåtande, dnr KS 2026/922-1.5 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Särskilt uttalande av borgarrådet Christofer Fjellner (M) enligt följande. Vi är fortsatt positiva till förslaget som innebär både hyresrätter och studentbostäder samt innehåller lokaler i bottenvåningen i byggnadens södra del. Planområdet omfattar del av fastigheten Örby 4:1 och utgörs till stor del av en markparkering med 240 platser strax norr om Högdalsgången. I föreliggande ärende framgår att befintliga parkeringsplatser avses reduceras till 70 stycken. Vidare framgår att planområdet, efter samrådet, föreslås utökas till cirka 8 000 kvadratmeter genom ett markanvisat garage. Markanvisningen skedde i exploateringsnämnden den 12 maj 2022 och innebär möjlighet till ett parkeringsgarage för minst 98 allmänna parkeringsplatser under Rangstaplan. I startpromemorian var dock ambitionsnivån högre än så, ett samarbete skulle ske med Stockholm Parkering gällande ny infartsparkering och boendeparkering i garage under huset. Ett sådant garage skulle också täcka eventuella behov av ytterligare boendeparkering. Under samråd och granskning framfördes också kritik mot minskat antal parkeringsplatser. Vi konstaterar att föreliggande förslag inte tagit hänsyn till 3 (20) den kritik, vilket vi beklagar. De befintliga parkeringsplatserna är mycket viktiga även för de lokala handlarna i centrum, om dessa reduceras så riskerar vi en situation där lokalhandeln konkurreras ut av andra centrum med bättre tillgänglighet. Det vore av naturliga skäl en dålig utveckling för Högdalen. Vi förutsätter därför att stadsbyggnadskontoret arbetar för att antalet parkeringsplatser som finns på platsen i dagsläget även framöver finns inom närområdet och att Högdalsbornas och lokalhandlarnas behov på så vis kan säkerställas. Särskilt uttalande av borgarrådet Jonas Naddebo (C) enligt följande. Centerpartiet välkomnar en efterlängtad utveckling av Rangstaplan. Att ersätta en stor markparkering med 360 bostäder, centrumverksamheter och ett grönt, vistelsevänligt torg är ett effektivt och hållbart sätt att utveckla staden. Läget intill tunnelbanan lämpar sig väl för ett högt och tätt byggande, samtidigt som fler lokaler och ett stärkt offentligt rum kan bidra till ett tryggare och mer levande Högdalens centrum. Vi beklagar samtidigt att samtliga bostäder planeras som hyresrätter i ett område som idag redan har många hyresrätter. När staden utvecklar egen mark bör fler projekt bidra till en större variation av upplåtelseformer och ge fler stockholmare möjlighet att äga sitt boende. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 11 november 2026 Emilia Bjuggren Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Högdalens centrum är omtyckt och välbesökt av boende i söderort. En av anledningarna till detta är att det finns gott om parkeringsplatser. Nu finns två projekt runt centrum som sker på bekostnad av bilen och besöksnäringen, varav detta är ett. Om dessa genomförs försvinner de allra flesta P-platserna samtidigt som behovet av parkering ökar med fler boende. Sverigedemokraterna förespråkar ett levande centrum, för såväl bilister som fotgängare. 4 (20) Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Johan Paccamonti och Therese Lindström (alla M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. Särskilt uttalande av Kristin Jacobsson (C) som är likalydande med Centerpartiets särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. 5 (20) Ärendet Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen, dp 2013-13850, syftar till att utveckla och utvidga Högdalens centrum med bostäder och lokaler för centrumändamål. Ett nytt torg skapas då Rangstaplan omvandlas och parkering förläggs i ett underliggande parkeringsgarage. Detaljplanen möjliggör ett tillskott av cirka 360 bostäder. Det gröna torget bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar. Planförslaget bidrar även till att främja hållbart resande, då bostäder byggs i ett service- och kollektivtrafiknära läge. Marken ägs av Stockholms stad. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 september 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan och överlämnar det till kommunfullmäktige för antagande. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (alla M), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2026 har i huvudsak följande lydelse. Syfte Detaljplanens syfte är att utveckla och stärka Högdalens centrum genom att, i enlighet med översiktsplanen, komplettera området med cirka 360 bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt torg. Planen syftar även till att skapa en grön torgmiljö, som främjar gång och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar. Bottenvåningarna som vetter mot Rangstaplan ska vara förhöjda, innehålla lokaler för centrumändamål samt i hög grad vara uppglasade i syfte att skapa förutsättningar för stadsliv och ett utvidgat centrum. Bottenvåningarna mot Sjösavägen ska utformas för att stärka gaturummet och bidra till en ökad upplevd trygghet. Bakgrund Plandata 6 (20) Planområdet utgörs i huvudsak av centrumparkeringen Rangstaplan, strax norr om Högdalsgången, och är en del av fastigheten Örby 4:1, som ägs av Stockholms stad. Planområdet är cirka 9 000 kvadratmeter stort. Karta som visar planområdets läge och preliminära avgränsning. Pågående detaljplaner i området I närområdet pågår följande detaljplaner: • Önskehemsplan (dnr 2020-11016), samråd genomfört. Utveckling av Högdalens centrum med cirka 250 bostäder och 4 000 kvm lokalyta för centrumändamål. • Fackverket 1, (dnr 2020-14338), antagen 2026-05-21. Omfattar cirka 150 bostäder. • Hemsystern 1 m fl, (2018-13464), samråd genomfört. Omfattar cirka 100 platser för vård- och omsorgsboende, cirka 100 seniorbostäder samt en grundskola med kapacitet för cirka 900 elever. • Brukslaven 1, (dnr 2023-08322), startskede. Omfattar cirka 35 bostäder. • Område invid Stormhaken, (2022-19516), startskede. Omfattar cirka 100 bostäder. • Bildfönstret 1 och 2 mm, (2019-05694), startskede. Omfattar cirka 170 nya bostäder 7 (20) Karta som visar pågående detaljplaner och program i närområdet. Gällande detaljplaner För området gäller stadsplan Pl 4524, fastställd 1956. Området berör delar som i stadsplanen föreskriver gatumark för parkering och mark för gatuplantering. Ingen genomförandetid återstår. Markägoförhållanden Marken ägs av Stockholms stad. Relaterade beslut och styrande dokument Översiktsplan Högdalen redovisas som ett stadsutvecklingsområde där omfattande komplettering och blandstad föreslås. Särskilt markparkeringar nära centrum lyfts fram som ytor för stadsutveckling. Högdalens centrum redovisas som ett centrum för flera stadsdelar. Kopplingen mellan Bandhagen, Högdalen och Rågsved är utpekat som ett viktigt strategiskt samband som behöver stärkas för att uppnå ett socialt hållbart Stockholm. Stockholms byggnadsordning Högdalen är ett tydligt exempel på tunnelbanestad där högre byggnader placerades närmast centrumanläggningen och tunnelbanestationen, med en succesiv nedtrappning av skalan i mer perifera delar. Vägledningen framhåller följande av relevans för detaljplanen: • Stadsbyggnadskaraktär. Tunnelbanestäderna ska utvecklas med utgångspunkt ur de centrala parkstråken, och de gestaltningsmässigt sammanhållna husgrupperna. Punkthusens skulpturala verkan i stadslandskapet ska beaktas. 8 (20) • Topografi och siluett. Höga byggnader i staden ska sträva efter vertikalitet och slankhet och dess påverkan ska studeras med avseende på stadens topografi och siluett. • Gator och torg. Torgens mått och proportioner bör särskilt studeras för att nå ett aktivt och upplevelserikt stadsliv. Bottenvåningar utformas så att stadsrummet aktiveras. Kommunala beslut i övrigt Exploateringsnämnden beslutade i november 2012 att anvisa mark för 80 - 90 hyreslägenheter och 60 - 70 studentlägenheter på del av Örby 4:1 till Åke Sundvall Projekt AB. I september 2016 beslutade exploateringsnämnden om en kompletterande markanvisning för cirka 90 lägenheter till Åke Sundvall Projekt AB och i maj 2022 anvisades mark för ett garage under Rangstaplan till Åke Sundvall Projekt AB. Stockholmsöverenskommelsen I och med 2013 års Stockholmsöverenskommelse gällande utbyggnad av tunnelbanan och ökat bostadsbyggande har Stockholms stad förbundit sig att bygga totalt 45 900 bostäder. Av dessa ska 40 000 uppföras i söderort. Nuvarande förhållanden Högdalens centrumkärna karaktäriseras av låg bebyggelse längs ett handelsstråk, småskaliga torg, smala gränder och stora markparkeringar. Två bostadshus accentuerar centrum, ett höghus med tolv våningar, det så kallade ”Tupphuset”, och ett fjorton våningar högt skivhus. Centrum omges av en krans av punkthus med cirka tio våningar placerade i storgårdskvarter. Gemensamt för bebyggelsen i Högdalen är kontrasten mellan högt och lågt. På senare år har fler punkthus med cirka 16 våningar tillkommit som inte inordnat sig i den ursprungliga strukturen eller skalan. Det har försvagat läsbarheten i Högdalens ursprungliga struktur. 9 (20) Flygvy som visar den karaktäristiska kransen av punkthus, grupperade kring storgårdskvarter (beige), som omsluter Högdalens centrum. Skivhuset markerar centrum (rött). Senare års tillskott av högre punkthus (ljusgrönt) i centrumets periferi. Rangstaplan utgörs av en stor, centrumnära markparkering med totalt cirka 240 parkeringsplatser som angörs från Rangstagatan via Sjösavägen. Högdalens centrum är en viktig bytespunkt i kollektivtrafiken mellan tunnelbana och buss. Högdalens sim- och idrottshall ligger invid den stora markparkeringen på Rangstaplan. Planförslaget Planens innehåll Planförslaget innebär att Högdalens centrum utvecklas och kompletteras med nya bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt torg då markparkeringen Rangstaplan, norr om Högdalsgången, omvandlas. Förslaget möjliggör cirka 360 lägenheter i två höga byggnader i 27 och 16 våningar med tillhörande lägre länkade byggnader i två och fem våningar. Tillsammans med den befintliga bebyggelsen skapas en tydlig inramning av det nya torget. Under delar av torget anläggs ett parkeringsgarage i två plan med cirka 140 bilplatser för centrumbesökare och boende. Med planförslaget får Högdalen en ny centrummarkör och söderort ett nytt landmärke. Planförslaget i flygvy från sydväst med ny bebyggelse och nytt torg centralt i bilden. (DinellJohansson) 10 (20) För att utveckla och utvidga Högdalens centrum ska lokaler för centrumändamål inrymmas i bottenvåningarna som vetter mot torget. Lokaler för centrumändamål kan även inrymma kulturverksamheter, exempelvis bibliotek. Torget nås via flera befintliga och nya stråk som bidrar till tydliga flöden kring torget. Sjösavägen, som i översiktsplanen redovisas som stadsgata av lokal karaktär, rustas upp och anpassas till den nya bebyggelsen. En trappa, som förbinder Sjösavägen med torget närmast Högdalsgången, säkerställer alternativa gångvägar och ett gent alternativ för gångtrafikanter. Entréer och delvis uppglasade fasader mot Sjösavägen bidrar till ett stärkt gaturum. Vy mot sydöst. Passagen till tunnelbanan/busstorget centralt i bilden. (DinellJohansson och Landskapslaget) Vy mot norr. Punkhuset med sockelbyggnad i fonden. (DinellJohansson och Landskapslaget) 11 (20) Vy mot nordväst och torget. Sim- och idrottshallen till vänster i bild. (DinellJohansson och Landskapslaget) 12 (20) Illustrationsplan. Planområdets gräns redovisas med röd linje. Ungefärlig gräns för planarbete Önskehemsplan redovisas med streckad blå linje. (Landskapslaget) Arkitektonisk idé 13 (20) Planförslaget utgår från tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala och koncentration av bebyggelsen nära centrum och tunnelbana. En ny hög byggnad placeras nära tunnelbanan och centrum. På nära håll en centrummarkör, på längre avstånd ett landmärke som markerar Högdalen tydligt i stadens siluett. Den tillkommande bebyggelsen ska understödja ett utvidgat centrum och ett levande torg. Detta styrs genom att reglera användning och utformning av bottenvåningarna utmed torget. Centrummarkören sett från Grycksbovägen. Ett nytt landmärke i sö- derort. (DinellJohansson) Ett punkthus placeras mot Rangstagatan och ska tillsammans med senare års tillskott av punkthus tydliggöra ett nytt bebyggelselager i Högdalen. Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig till närområdets övergripande gestaltningsprinciper där kontrasten mellan höga och låga byggnader är utmärkande. Små förskjutningar mellan de högre och intilliggande lägre byggnader, tillsammans med differentierad färgskala förstärker kontrasten och bidrar till upplevelsen av enskilda byggnader. Högdalens torgstruktur kompletteras med ett grönt torg, med ytor för lek och vistelse. Den arkitekturhistoriskt värdefulla sim- och idrottshallen avgränsar torget mot väster och bildar tillsammans med den nya bebyggelsen ett inramat torg. Torget nås via ett flertal stråk som skapar goda flöden i Högdalens centrum. Den nya bebyggelsen ska Skapa ett nytt lager vid förtätning av en bebyggelsestruktur i en sammanhållen karaktär genom tillägg med eget förhållningssätt. (Stockholms Arkitekturpolicy) 14 (20) möta torget med levande bottenvåningar och portiker som skapar en variationsrik upplevelse i ögonhöjd. Planförslagets konsekvenser Bostadsförsörjning Detaljplanen möjliggör ett tillskott av totalt cirka 360 bostäder inom tunnelbanans influensområde och bidrar till uppfyllandet av stadens mål att bygga 140 000 bostäder till 2030. En socialt sammanhållen stad Planförslaget bidrar till att en av södra Stockholms mest centrala tyngdpunkter stärks. Omvandlingen av Rangstaplan från markparkering till torgytor som kantas av levande bottenvåningar samt ett stort antal nya bostäder skapar förutsättningar för liv och rörelse under dygnets alla timmar, vilket kan bidra till ökad upplevd trygghet. Förslaget innebär en förbättring för barn och unga då torgytor samt en tryggare och trafiksäkrare utemiljö prioriteras framför bilparkeringar. Genom att planförslaget bidrar till en generellt tryggare miljö bidrar det samtidigt till en mer jämställd miljö. Närheten till service och kollektivtrafik skapar förutsättningar för ett jämställt vardagsliv. Näringsliv och kompetensförsörjning Nya lokaler för centrumändamål och ett större kundunderlag skapar förutsättningar för ett levande centrum med fler arbetsplatser. Kulturmiljö i en växande stad Att Högdalens centrum, genom att utvecklas och växa, kan behålla sin roll som tyngdpunkt i ett stort omland bedöms vara en överordnad kulturhistorisk aspekt. Högdalens centrum planerades som storcentrum i en stadsdelsgrupp och som nav i en ABC-stad. Högdalens centrum är stadsdelens och stadsdelsgruppens självklara och livaktiga hjärta och utbudet är av betydelse även för de äldre villasamhällena i omgivningen. Därtill är rollen som knut- och omstigningspunkt för kollektivtrafiken fortsatt viktig. När det nu planeras för ny bebyggelse på parkeringsplatserna Rangstaplan och Önskehemsplan görs det med ambitionerna att centrumet ska växa och utvecklas. Kontoret konstaterar att ett genomförande av detaljplanen innebär en påtaglig skalförskjutning i Högdalen och att stadsbilden kommer att påverkas. Men denna skalförskjutning har redan skett norr om centrum genom flera högre punkthus vilket medfört en förskjutning av centrumets tyngdpunkt mot norr. Kontoret anser att planförslaget bidrar till att förstärka tunnelbanestadens grundtankar samt att de nya byggnaderna bidrar till att skapa en mer sammanhållen bebyggelse och en tydligare tyngdpunkt av centrum kring Högdalsgången och tunnelbanan. Kontoret bedömer att planförslaget påverkar den kulturhistoriska miljön men att påverkan sammantaget bedöms motiverad. 15 (20) Arkitektur och gestaltning Centrummarkören blir framträdande på platsen och ska gestaltas med hög arkitektonisk kvalitet och fungera väl både på nära och långt håll. Den nya bebyggelsen ska möta torget med levande bottenvåningar och portiker som skapar en variationsrik upplevelse i ögonhöjd och bidrar positivt till den offentliga miljön. Torget inramas huvudsakligen av låga byggnader vilket skapar goda förutsättningar för ett bra lokalklimat med höga vistelsevärden på de centrala delarna av torget. Trafik och mobilitet Torget tillsammans med den nya bebyggelsen innebär en utvidgning av Högdalens centrum och en omprioritering från bilburen centrumparkering till vistelsevänliga ytor med fokus på gång- och cykeltrafikanter. Förslaget överensstämmer väl med Stockholm stads framkomlighetsstrategi där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras före biltrafik. Ett sätt att prioritera vid planering är färre parkeringsplatser för bil, fler parkeringar för cyklar i strategiska lägen och bättre gatumiljöer och vistelsevärden för dem som går och cyklar. Grön och vattennära stad Torget kommer att präglas av grönska och ska hantera och reglera lokalklimat och dagvatten. Stora träd på torget, utanför parkeringsgaragets utbredning, är en ambition för att kunna skydda mot hetta, luftföroreningar och vindar samt för att bidra till att stärka biologisk mångfald. Kulturliv, idrott och rekreation Förslaget innehåller lokalytor för centrumändamål som kan inrymma kulturverksamhet, till exempel ett bibliotek, vilket innebär att planförslaget kan bidra till att stärka kulturlivet i Högdalen. Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Planen ska möjliggöra för nya gatuträd och planteringar samt hantera dagvatten och skapa förutsättningar för klimatreglerande åtgärder. Närheten till kollektivtrafik och service skapar goda förutsättningar att leva miljövänligt då behovet av bil minskar. Förtätning på redan ianspråktagen mark och i områden där det är lätt att leva och resa miljövänligt bidrar till att minska klimatavtrycket. Buller från vägtrafik, spårtrafik och kringliggande verksamheter samt risken för föroreningar i mark och vatten har hanterats i planförslaget vilket säkerställer en god boendemiljö. Planprocess Process Planen har handlagts med normalt förfarande (PBL 2010:900). Plansamråd pågick under perioden 24 mars till 4 maj 2020. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt 16 (20) fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, i Högdalens bibliotek samt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om samråd publicerades i lokaltidningen Mitt i Söderort (Bandhagen Årsta Högdalen) tisdagen 24 mars 2020. Med anledning av rådande omständigheter, Covid-19, beslutade stadsbyggnadskontoret att inte hålla publika möten under samrådsperioden. Utskick gjordes till de sakägare och boende som ansågs beröras av planförslaget med information om samrådet och projekthemsidan. Efter plansamrådet framkom nya förutsättningar som tillsammans med inkomna synpunkter motiverade en revidering av samrådsförslaget. Utgångspunkterna i revideringen var att tillskapa ett grönt torg med höga vistelsevärden samt att förstärka tunnelbanestadens grundtankar. En annan utgångspunkt var att de nya byggnaderna, tillsammans med de punkthus som tillkommit nära Högdalens centrum under senare år, kan skapa en tydligare helhet. Granskning av detaljplanen pågick mellan den 6 november och den 3 december 2024. Information om granskningen skickades ut enligt sändlista till remissinstanser, berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen och till de som har inkommit med synpunkter under samrådet. Granskningsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i Högdalens Bibliotek och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om granskning publicerades i DN och SvD den 6 november 2024 och i lokaltidningen Mitt i Bandhagen/Årsta/Högdalen den 9 november 2024. Underrättelse om granskning publicerades på stadens digitala anslagstavla den 6 november 2024. Efter granskningen har läget för transformatorstationen fastställts vilket innebär att användningen E1 fått en snävare avgränsning på plankartan medan användningarna E2 och E3 tagits bort på plankartan. Garagets utbredning under torget har minskat till följd av nya riktlinjer vid nyproduktion för mobilitet och parkering. Garagets entrébyggnad på torget har utgått och ersatts med en entré i centrummarkören mot torget. Därutöver har plankartan kompletterats med bestämmelse om stomljudsnivå, anläggning för energiförsörjning samt ett förtydligande om en minsta fri höjd för sim- och idrottshallens utkragande byggnadsverk. Planbeskrivningen har reviderats med förtydliganden gällande torgets disposition, parkeringstal, verksamhetsbuller och hantering av dagvatten. Utöver dessa förtydliganden har redaktionella ändringar gjorts i planbeskrivningen. Kontoret bedömer att förslaget inte behöver granskas på nytt. Tidigare ställningstaganden i ärendet Ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden den 6 februari 2014 vid beslut om planstart. I samband med planstart beslutade nämnden att därutöver anföra följande, i enlighet med förslag till beslut från dåvarande majoriteten: ”Stadsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till förslaget som innebär både hyresrätter och studentbostäder samt innehåller lokaler i bottenvåningen i byggnadens södra del. Vi understryker dock vikten av att stadsbyggnadskontoret, i det fortsatta planarbetet och tillsammans med fastighetsutvecklaren, verkar för en bred variation i byggnadens gestaltning 17 (20) avseende färg och form, särskilt som denna byggnad har potential att bli ett nytt landmärke i Högdalen.” Nästa tillfälle ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden var 25 maj 2024 vid redovisning av plansamråd. Nämnden godkände redovisningen och beslutade om revidering av planförslaget och att det skulle ställas ut för granskning i enlighet med stadsbyggnadskontorets utlåtande. Samlade synpunkter Under samrådet inkom cirka 35 yttranden varav en namninsamling med 22 underskrifter. Flertalet remissinstanser tillstyrkte planförslaget men framförde synpunkter i sak, framförallt vad gällde hantering av dagvatten, buller, lägenhetsfördelning, markföroreningar samt bristen på lek- och grönytor. Några remissinstanser avstyrkte planförslaget men ansåg att platsen är lämplig att bebygga förutsatt att hänsyn togs till stadsbild och platsens kulturmiljö. Länsstyrelsen ansåg att kommunen bör beakta de kulturmiljövärden som finns i området och efterfrågade att det till granskningsskedet ytterligare utreddes hur föreslagen bebyggelse påverkar närliggande kulturmiljö samt stads- och landskapsbild. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter var kritiska till att antalet parkeringsplatser reduceras och byggnadernas höjd i förhållande till befintlig bebyggelse Under granskningsperioden inkom det totalt 64 yttranden till stadsbyggnadskontoret. Dessa yttranden berörde framförallt parkering, kulturmiljö och stadsbild, olägenheter för privatpersoner, konsekvenser för centrumverksamheter, trafik och dagvatten. Länsstyrelsen hade inga synpunkter på förslaget utifrån ingripandegrunderna, men hade medskick avseende verksamhetsbuller. Huvudsakliga synpunkter som inte tillgodosetts är fler parkeringsplatser samt synpunkter gällande byggnadshöjd och anpassning till befintlig bebyggelse. Undersökning av betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som anges i 6 kap miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. Bedömningen baseras på kriterier i miljöbedömningsförordningen 5 § och 10-13 §§. Underlag till undersökningen har inhämtats från Stadsmuseet, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Dessa tillsammans med de utredningar som tagits fram och de synpunkter som kommit in under planprocessen ligger till grund för stadsbyggnadskontorets bedömning. Länsstyrelsen delar bedömningen att planförslaget inte medför sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Planavtal 18 (20) Planavtal har tecknats med byggaktören för att täcka kontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplanen. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Stadsbyggnadskontoret ser positivt på planförslaget som bidrar till en utveckling och utvidgning av Högdalens centrum. Förslaget överensstämmer väl med översiktsplanen och stadens framkomlighetsstrategi. Ett genomförande av detaljplanen möjliggör ett tillskott av cirka 360 bostäder i ett service- och kollektivtrafiknära läge. Ett nytt grönt torg som ramas in av byggnader med publika bottenvåningar bidrar till ytterligare mötesplatser och skapar förutsättningar för ett tryggt och levande centrum. Kontoret bedömer att torget tillsammans med nya lokaler för centrumändamål och nya bostäder skapar goda förutsättningar att utveckla och stärka Högdalens centrum. Den nya centrummarkören bedöms, tillsammans med övrig föreslagen bebyggelse, kunna förstärka tunnelbanestadens grundtanke med en hög koncentration och skala nära tunnelbanan och centrum. Planförslaget bedöms också kunna bidra till att de punkthus som tillkommit under senare år i utkanten av centrum, och som minskat läsbarheten i Högdalens grundstruktur, nu kan inordnas i en tydligare helhet. Utvecklingen med en ökad skala och koncentration bedöms bidra till att stärka Högdalen som ett av södra Stockholms viktiga centrum. Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan stadsbild/kulturmiljövärden och utveckling av Högdalens centrum tillsammans med behovet av bostäder kunnat identifieras. Intressekonflikter har även identifierats mellan förslaget att omvandla Rangstaplan till ett torg och möjligheten att ha kvar centrumnära markparkeringar på stora delar av Rangstaplan. I en avvägning mellan olika intressen är behovet av bostäder och en utveckling av Högdalen centrum, som en av södra Stockholms centrala tyngdpunkter, högt prioriterat. Kontoret anser att en omvandling av Rangstaplan, från markparkering till torgyta, skapar förutsättningar för en attraktiv utvidgning av Högdalen centrum. Det gröna torget bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar gång och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar. Kontoret konstaterar slutligen att tillskapandet av vistelsevänliga och gröna miljöer, med fokus på gång- och cykeltrafikanter, stämmer väl med de stadsbyggnadsmål som redovisas i översiktsplanen. Planförslaget är ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål och bostäderna är viktiga för att uppnå stadens åtaganden i Stockholmsöverenskommelsen. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan och att förslaget överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. 19 (20) Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Mats Johnsson (SD) att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut samt därutöver anföra följande: En orsak att Högdalens centrum är omtyckt är att det finns bra med parkeringar och ett gott utbud av butiker. Detta är redan uppnått. Nu finns två projekt runt centrum, varav detta är ett. Om dessa genomförs försvinner de allra flesta P-platserna samtidigt som behovet av parkering ökar med fler boende. Det må vara en lämplig utveckling för gröna politiker men centret blir mindre attraktivt för bilburna kunder. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) Centerpartiet välkomnar en efterlängtad utveckling av Rangstaplan. Att ersätta en stor markparkering med 360 bostäder, centrumverksamheter och ett grönt, vistelsevänligt torg är ett effektivt och hållbart sätt att utveckla staden. Läget intill tunnelbanan lämpar sig väl för ett högt och tätt byggande, samtidigt som fler lokaler och ett stärkt offentligt rum kan bidra till ett tryggare och mer levande Högdalens centrum. Vi beklagar samtidigt att samtliga bostäder planeras som hyresrätter. När staden utvecklar egen mark bör fler projekt bidra till en större variation av upplåtelseformer och ge fler stockholmare möjlighet att äga sitt boende. Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (alla M) Vi är fortsatt positiva till förslaget som innebär både hyresrätter och studentbostäder samt innehåller lokaler i bottenvåningen i byggnadens södra del. Planområdet omfattar del av fastigheten Örby 4:1 och utgörs till stor del av en markparkering med 240 platser strax norr om Högdalsgången. I föreliggande ärende framgår att befintliga parkeringsplatser avses reduceras till 70 stycken. Vidare framgår att planområdet, efter samrådet, föreslås utökas till cirka 8 000 kvadratmeter genom ett markanvisat garage. Markanvisningen skedde i exploateringsnämnden den 12 maj 2022 och innebär möjlighet till ett parkeringsgarage för minst 98 allmänna parkeringsplatser under Rangstaplan. I startpromemorian var dock ambitionsnivån högre än så, ett samarbete skulle ske med Stockholm Parkering gällande ny infartsparkering och boendeparkering i garage under huset. Ett sådant garage skulle också täcka eventuella behov av ytterligare boendeparkering. Under samråd och granskning framfördes också kritik mot minskat antal parkeringsplatser. Vi konstaterar att föreliggande förslag inte tagit hänsyn till den kritik, vilket vi beklagar. 20 (20) De befintliga parkeringsplatserna är mycket viktiga även för de lokala handlarna i centrum, om dessa reduceras så riskerar vi en situation där lokalhandeln konkurreras ut av andra centrum med bättre tillgänglighet. Det vore av naturliga skäl en dålig utveckling för Högdalen. Vi förutsätter därför att stadsbyggnadskontoret arbetar för att antalet parkeringsplatser som finns på platsen i dagsläget även framöver finns inom närområdet och att Högdalsbornas och lokalhandlarnas behov på så vis kan säkerställas. --- [Bilaga - Plankarta.pdf] Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-07, Dnr 2013-13851 --- [Bilaga - Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Antagandehandling Planavdelningen Dnr 2013-13851 Maria Borup 2026-09-03 Telefon 08-508 27 353 Sida 1 (83) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Planbeskrivning Detaljplan för del av Örby 4:1 vid Rangstaplan i stadsdelen Högdalen, S-Dp 2013-13851 Planområdet markerat med gul ring. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 2 (83) Sammanfattning I översiktsplanen redovisas Högdalen som ett stadsutvecklings­ område där omfattande komplettering föreslås med såväl bostä­ der, service, kultur och verksamheter liksom gator, parker, kultur och idrottsytor. Särskilt markparkeringar nära centrum lyfts fram som platser där stora stadsutvecklingsmöjligheter finns. Planen syftar till att i enlighet med översiktsplanen komplettera och utveckla Högdalens centrum med cirka 360 bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt torg. Utvecklingen med en ökad skala och koncentration bedöms bidra till att stärka Högdalen som ett av södra Stockholms viktiga centrum. Planen ska utgå från tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala och kon­ centration nära centrum och tunnelbana. Planen möjliggör ett nytt grönt torg som ramas in av bebyggelse med verksamheter för centrumändamål i bottenvåningarna. En ny centrummarkör i 27 våningar placeras nära tunnelbanan. Byggna­ den blir synlig på avstånd och ska markera Högdalens centrum som en viktig tyngdpunkt i södra Stockholm. Mellan Rangstaplan och Sjösavägen placeras en lägre byggnad i tre till fem våningar. Mot Rangstagatan placeras ett punkthus med 16 våningar med en sockelbyggnad i två våningar som avgränsar det nya torget mot norr. Med centrummarkören förstärks grundtankarna med tunnelbane­ staden. Punkthuset inordnar sig i, och skapar ett tydligare sam­ manhang för bebyggelselagret med senare tillkomna punkthus. Under delar av torgytan anläggs ett garage i två plan. Garaget till­ godoser behovet av allmänna parkeringsplatser samt täcker beho­ vet av boendeparkering för den nya bebyggelsen. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret beslutar att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyf­ tas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. De mil­ jöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under plan­ arbetet och redovisas i planbeskrivningen. Tidplan Granskning 6 november – 3 december 2024 Godkännande i SBN 24 september 2026 Antagande i KF 1:a kvartalet 2027 Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 3 (83) Innehåll No table of contents entries found. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 4 (83) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning samt ett arkitekturprogram. Utredningar Utredningar som tagits fram till samrådet: − PM Översiktlig riskbedömning (Structor, 2017-03-15) − Översiktlig Miljöteknisk markundersökning (Structor, 2017-11-13) − PM Geoteknik – markförhållanden och grundläggning (Structor, 2017-12-12) − Vindkomfortstudie (SMHI, 2018-01-30) − Komplettering till vindkomfortstudie (SMHI, 2019-09-25) − Parkeringsutredning (SWECO, 2019-10-01) − Bullerutredning (Structor, 2019-10-07) − PM Brandtekniska projekteringsanvisningar (Bengt Dahlgren, 2020-01-09) − Dagvattenutredning (Structor, 2020-01-15) Utredningar som tagits fram eller reviderats efter samrådet: − Landskapsanalys Högdalen centrum (White Arkitekter, maj 2020) − Kulturmiljöanalys Högdalen (Tyréns, 2023-03-10) − Handelsanalys Högdalen centrum (WSP, mars 2023) − PM Översiktlig riskbedömning (Structor, 2024-02-26) − Uppdaterad vindkomfortstudie (SMHI, 2024-03-20) − PM Avfallshantering (DinellJohansson, 2024-03-22) − PM Mobilitet och parkering (DinellJohansson, 2024-05-03) − Dagvattenutredning kvartersmark (Structor, 2024-05-29) − PM Trafikutredning (Tyréns, 2024-06-14) − Dagvattenutredning allmän platsmark (Ramboll, 2024-06-13) − Brandskyddsbeskrivning (Bengt Dahlgren, 2024-08-19) − PM Trafikbuller, verksamhetsbuller, stomljud och vibrationer (Structor, 2024-10-25) − Miljöteknisk markundersökning (Liljemark Consulting, 2024- 10-28) Utredningar som tagits fram eller reviderats efter granskningen: − PM Översiktlig riskbedömning (Structor, 2024-02-26, reviderad 2025-03-06) Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 5 (83) − Dagvattenutredning allmän platsmark (Ramboll, 2024-06-13, revi­ derad 2025-01-28) − Dagvattenutredning kvartersmark (Structor, 2024-05-29, reviderad 2025-11-14) − PM Mobilitet och parkering (DinellJohansson, 2024-05-03, revide­ rad 2026-04-22) Övrigt underlag − Arkitekturprogram (Stockholms stad, DinellJohansson, 2024- 10-29, reviderad 2026-08-16) Medverkande Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom Maria Borup och Henrik Nilzén med konsultsamverkan av Magnus de Vries, WSP Sverige AB. Exploateringskontoret har medverkat genom projektledare Johan Skutin. Medverkande byggaktör har varit Åke Sundvall AB och byggaktörens arkitekt har varit Di­ nellJohansson. Planens syfte och huvuddrag Syfte Planens huvudsakliga syfte är att utveckla Högdalens centrum ge­ nom att i enlighet med översiktsplanen komplettera området med cirka 360 bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt torg. Utvecklingen sker genom att omvandla markparkeringen vid Rangstaplan och syftar till att Högdalen ska kunna behålla sin roll som tyngdpunkt i söderort. Planen ska stärka tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala och koncentration nära centrum och tunnelbana. Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig till närområdets övergripande gestaltningsprinciper där kontras­ ten mellan höga och låga byggnader är utmärkande. I likhet med övriga punkthus i Högdalen ska de nya höga husen utföras i varma ljusa kulörer. Planen syftar även till att skapa en grön torgmiljö som bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatföränd­ ringar. Bottenvåningarna som vetter mot Rangstaplan ska vara förhöjda, innehålla lokaler för centrumändamål samt i hög grad vara upp­ Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 6 (83) glasade i syfte att skapa förutsättningar för stadsliv och ett utvid­ gat centrum. Bottenvåningarna mot Sjösavägen ska utformas för att stärka gaturummet och bidra till en ökad upplevd trygghet. Huvuddrag Planförslaget utgår från tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala och koncentration nära centrum och tunnelbana. En ny centrummarkör, 27 våningar hög, placeras nära tunnelbanan. Byggnaden blir synlig från långa avstånd och ska markera Hög­ dalens centrum som en viktig tyngdpunkt i södra Stockholm. Byggnaden är uppdelad i två sidledes och i höjd förskjutna voly­ mer i tunnelbanans riktning. Längs Sjösavägen placeras en lägre byggnad som kopplas till centrummarkören. Planen bidrar med att, i enlighet med översiktsplanen, utveckla Sjösavägen till ett at­ traktivt offentligt rum med en framkomlig och säker stadstrafik för gång, cykel och bil. Mot Rangstagatan placeras ett punkthus om 16 våningar med en sockelbyggnad i två våningar som ramar in det nya torget mot norr. Tillkommande bebyggelse förstärker grundtankarna med tunnelbanestaden samtidigt som ett nytt läsbart bebyggelselager med punkthus i 16 våningsskalan framträder. Ett bebyggelselager där sentida tillskott kan inordnas i ett tydligare sammanhang och där framtida kompletteringar kan inordna sig. Planen möjliggör ett nytt grönt torg då markparkeringen ersätts av ett parkeringsgarage under delar av torget. Torget ramas in och definieras av ny- och befintlig bebyggelse kring Rangstaplan. Mot torget ska bottenvåningarna i den nya bebyggelsen vara för­ höjda, innehålla lokaler för centrumändamål samt i hög grad vara uppglasade. Tillsammans skapar det förutsättningar för levande bottenvåningar, vistelsevänliga ytor och ökad trygghet i området. Under delar av torgytan anläggs ett parkeringsgarage i två plan. Parkeringsgaraget tillgodoser behovet av allmänna parkerings­ platser samt täcker behovet av boendeparkering för den nya be­ byggelsen. Cirka 20 markparkeringar kommer att finnas kvar på torget. Plandata Planområdet omfattar del av fastigheten Örby 4:1 och utgörs till stor del av markparkeringen strax norr om Högdalsgången. Fas­ tigheten ägs av Stockholms stad. Planområdet gränsar i väster till Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 7 (83) Högdalens sim- och idrottshall, i norr till Rangstagatan och i ös­ ter till Sjösavägen. Planområdet omfattar cirka 9 000 kvm. Planområdet på flygfoto. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Högdalen redovisas som ett stadsutvecklingsområde där omfat­ tande komplettering föreslås med såväl bostäder, service, kultur och verksamheter som gator, parker och idrottsytor. Särskilt markparkeringar nära centrum lyfts fram där stora stadsutveck­ lingsmöjligheter finns. Högdalens centrum redovisas som ett lo­ kalt stadsdelscentrum för vilket det är viktigt att uppfylla målet om en god offentlig miljö med ett levande lokalt centrum. Stråket mellan stadsdelarna Bandhagen – Högdalen – Rågsved är ett av de tio utpekade strategiska samband som håller samman Stockholm. Genom utvecklingen av dessa samband kan tillgäng­ ligheten till stadskvaliteter samt rörelser och utbyten mellan om- råden öka. Sjösavägen redovisas som stadsgata av lokal karaktär vilket bland annat innebär att gatan utformas som ett attraktivt of­ fentligt rum med en framkomlig och säker stadstrafik för gång, cykel och bil. Stockholms byggnadsordning Högdalen är ett tydligt exempel på en tunnelbanestad. Högre byggnader placerades närmast centrumanläggningen och tunnel­ banestationen, med en succesiv nedtrappning av bebyggelsens skala i mer perifera delar. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 8 (83) Tunnelbanestäderna ska utvecklas med utgångspunkt ur de cen­ trala parkstråken, och de gestaltningsmässigt sammanhållna hus­ grupperna. Punkthusens skulpturala verkan i stadslandskapet ska beaktas. Höga byggnader i staden ska sträva efter vertikalitet och slankhet och dess påverkan ska studeras med avseende på stadens topografi och siluett. Vägledningar vid utbyggnad av gator och torg är bland annat att bottenvåningar ska utformas så att stadsrummet aktiveras samt att gaturummens och torgens mått och proportioner särskilt studeras för att nå ett aktivt och upplevelserikt stadsliv. Detaljplan För området gäller stadsplan Pl 4524, fastställd 1956. Området berör delar som i stadsplanen föreskriver gatumark för parkering och mark för gatuplantering. Ingen genomförandetid återstår. Markanvisning Exploateringsnämnden beslutade i november 2012 att anvisa mark för 80-90 hyreslägenheter och 60-70 studentlägenheter på del av Örby 4:1 (Rangstaplan) till Åke Sundvall Projekt AB. I september 2016 beslutade exploateringsnämnden om en komplet­ terande markanvisning för cirka 80-100 lägenheter till Åke Sund­ vall Projekt AB. Exploateringsnämnden beslutade i maj 2022 att anvisa mark för ett parkeringsgarage under Rangstaplan till Åke Sundvall Projekt AB. Kommunala beslut i övrigt I februari 2014 tog stadsbyggnadsnämnden beslut om startprome­ moria för 90 hyreslägenheter och 90 studentlägenheter för områ­ det som markanvisades 2012. Den 25 maj 2023 godkände stadsbyggnadsnämnden redovis­ ningen av samrådet och gav kontoret i uppdrag att upprätta revi­ derat planförslag och ställa ut förslaget för granskning. Revide­ ringen av samrådsförslaget innebär att bebyggelsen bättre anpas­ sas till Högdalens stadsbild och att ett större vistelsevänligt grönt torg anläggs. Stockholmsöverenskommelsen I och med 2013 års Stockholmsförhandling gällande utbyggnad av tunnelbanan och ökat bostadsbyggande har Stockholms stad förbundit sig att bygga totalt 45 900 bostäder. Av dessa ska 40 000 uppföras i söderort. Planområdet ligger inom influensområdet. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 9 (83) Alléer omfattas av ett generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken och 5 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbal­ k Förutsättningar Natur Mark och vegetation Planområdet utgörs till största delen av hårdgjorda ytor. Parke­ ringsytan omgärdas av gångytor av markbetong. På parkerings­ ytan finns ett flertal rektangulära växtbäddar varav några innehål­ ler planterade träd. I öster finns en slänt med träd och buskar som tar upp nivåskillnaderna mellan Rangstaplan och Sjösavägen. Växtbädd med planterat träd som bryter upp delar av markparke­ ringen. Inom planområdet sluttar marken mot nordost, från cirka +39,0 i syd närmast centrumanläggningen, till cirka +36,4 i nordost mot Rangstagatan. Nivåskillnaden mellan Rangstaplan och Sjösavä­ gen är som högst cirka 5,5 meter närmast Högdalsgången och av­ tar norrut fram till korsningen Sjösavägen/Rangstagatan. Naturvärden På Rangstaplan finns 34 askträd planterade. Av dessa bedöms 28 omfattas av det generella biotopskyddet för alléer. En stor del av träden är underutvecklade på grund av dåliga markförhållanden och har stamskador på grund av påkörning. Trädens ålder har inte fastställts men bedöms vara äldre än 30 år. Rekreation och friluftsliv Planområdet saknar ytor för rekreation- och friluftsliv. I planom­ rådets närhet finns Bandängens stadsdelspark som sträcker sig från Högdalens centrum och cirka 500 meter norrut längs spår­ området. I norra delen av stadsdelsparken, närmast Bandhagen, finns en parklek med djur. Från planområdet är det cirka 300 me­ ter till parkens närmaste entré. Närmaste bollplan finns cirka 150 Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 10 (83) meter nordväst om planområdet. I direkt anslutning till planområ­ det finns Högdalens sim- och idrottshall. Geotekniska förhållanden Markförhållanden Rangstaplan utgörs av ett fastmarksområde bestående av morän eller ytnära berg som är övertäckta med fyllnadsmassor och med en överbyggnad av jord- och bergkrossmaterial för parkerings­ ytan. Enligt den miljötekniska markutredningen är fyllnadslagrets mäktighet normalt mellan 1-1,5 m. Utdrag ur Stockholm stads Byggnadsgeologiska karta. Blått be­ tecknar morän, rött visar berg i dagen eller ytnära berg och gult visar områden med lera. Planområdet, markerad med svart linje, är idag hårdgjort och överfyllt med jord och bergkrossmaterial. Ledningar Inom planområdet finns ett flertal elledningar samt avloppsled­ ningar som via brunnar leder dagvatten från markparkeringen till den större dagvattenledningen i Rangstagatan. Anslutningar för vatten-, spillvatten- och teleledningar till en kiosk finns i planom­ rådets södra del. I Rangstagatan och Sjösavägen finns ledningar för vatten, dagvatten, spillvatten och gas. Längs Sjösavägens trot­ toar har SL högspänningsledningar (33 kV-elledningar). Ras/skred Markförhållandena med fastmark och plan markyta innebär att risken för spontan ras eller skred i samband med exploateringen är obefintlig. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 11 (83) Markradon Någon markradonundersökning har inte utförts. Berggrunden be- döms vara normalstrålande och erfordra radonskyddande grund­ konstruktion enligt PM Geoteknik (2017-12-12). Hydrologiska förhållanden Översvämningsrisker Det finns ingen indikation på lågpunkter inom planområdet var- för översvämningar till följd av häftiga skyfall bedöms som låg enlig dagvattenutredning för allmän platsmark (2024-06-13, revi­ derad 2025-01-28). Nedströms planområdet, längs med tunnel­ banans sträckning och i parken nordöst om stationen, finns låg­ punkter där vatten kan an-samlas vid extrema regn. Utdrag från dagvattenutredningen som visar Stockholm stads skyfallsmodell. Maximala vattennivåer vid simulerat 100-års ­ regn. Grönt visar vattendjup 5–20 cm, gult 10-50 cm och rött över 50 cm. Plangräns visas med röd linje, kvartersmark visas med gult. (Ramboll) Miljökvalitetsnormer för vatten Dagvattnet från planområdet avvattnas via kommunalt lednings- nät till Älvsjö-Mälartunneln med mynning i Klubbenområdet i Mälaren. Primär recipient är därmed Mälaren-Fiskarfjärden. Mä­ laren-Fiskarfjärden uppnår måttlig ekologisk status med målsätt­ ning att uppnå god ekologisk status till år 2027. Utslagsgivande Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 12 (83) för den måttliga ekologiska statusen var vid statusklassningen miljögifter, eftersom koppar och icke-dioxinlika PCB:er inte upp­ når god status (VISS, 2024-04-26). Fiskarfjärden uppnår ej god kemisk status (VISS, 2024-04-26) till följd av höga halter av kvicksilver, bromerad difenyleter, Per­ fluoroktansulfonat (PFOS), bly, antracen och tributyltenn. Enligt beslutad miljökvalitetsnorm ska god kemisk status uppnås. Kvicksilver och polybromerade difenyletrar är undantagna från miljökvalitetsnormen. Dessa ämnen har mindre stränga krav ef­ tersom det anses tekniskt omöjligt att sänka dess halter till de ni­ våer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Dagvatten I dagsläget avvattnas området via dagvattenbrunnar till det kom­ munala ledningsnätet, utan kända fördröjnings- eller reningsåt­ gärder. Utmed Rangstagatan i norr och Sjösavägen i öster avleds spillvatten och dagvatten i separata ledningsnät (duplikatsystem). Befintlig bebyggelse En grillkiosk i planområdets södra del utgör planområdets enda bebyggelse. Stadsbild Högdalens centrumkärna karaktäriseras av låg bebyggelse längs med ett handelsstråk, småskaliga torg, smala gränder och stora markparkeringar. Två bostadshus accentuerar centrum, ett höghus med tolv våningar och ett fjorton våningar högt skivhus. Centrum omges av en krans av punkthus med cirka tio våningar placerade i storgårdskvarter. Gemensamt för bebyggelsen i Högdalen är kontrasten mellan högt lågt. På senare år har fler punkthus med cirka 16 våningar tillkommit som inte inordnat sig i den ur­ sprungliga strukturen eller skalan, vilket resulterat i att läsbarhe­ ten har försvagats i Högdalens ursprungliga struktur. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 13 (83) Flygvy som visar den karaktäristiska kransen av punkthus, grupperade kring storgårdskvarter (beige), som omsluter Högdalens centrum. Se­ nare års tillskott av högre punkthus (ljusgrönt) i centrumets periferi. Skivhuset markerar centrum (rött). Vy från Rangstaplan mot skivhuset med Högdalens karaktäristiska symbol, tuppen. Kulturhistoriskt värdefull miljö Högdalen är en av de så kallade ABC-städer från 1950-talet där tunnelbanan och centrum var de centrala delarna och en förutsätt­ ning för områdenas tillväxt. Typiskt för perioden är att plane­ ringen av bebyggelsen skedde i kontraster genom en låg bebyg­ gelse med accenter bestående av höga byggnader som påvisar Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 14 (83) centrum. Krav på gångavstånd till tunnelbanan medförde en högre exploateringsgrad kring stationerna. Högre hus och lamel­ ler kring en torgbildning var den stadsmässiga struktur som blev lösningen. Bilismens tillgodosedda behov i form av stora parke­ ringsytor, både norr och söder om centrum, var också enligt mo­ dernismens anda. Högdalen och dess centrum var en plats där bi­ len på allvar fått genomslag. Här bär de centrumnära markparke­ ringarna på information och förståelse för en omvälvande tid när bilinnehavet i Sverige steg dramatiskt. Enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering har Högdalen centrum som helhet ett visst arkitekturhistoriskt värde som främst visar sig i den grundande planstruktur som byggnaderna är upp­ förda utefter. En del av de byggnader som är belägna inom områ­ det bär på höga arkitekturhistoriska värden så som Vantörs kyrka och Högdalens sim- och idrottshall. Högdalens arkitektur var när det byggdes, banbrytande och expe­ rimentell gällande val av fasadmaterial. Många små och stora ombyggnationer har dock genomförts sedan Högdalen stod fär­ digt. Dessa ombyggnationer har kraftigt ändrat de ursprungliga gestaltande karaktärsdragen och idag präglas Högdalen centrum huvudsakligen av en postmodernistisk 1990-tals karaktär. Utdrag ur Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Kulturmiljön i sin helhet och relationen mellan bebyggelse och landskap i Högdalen gör att centrumanläggningen bedöms ha ett högt miljöskapande värde. Även om byggnaderna och miljön har genomgått förändringar sedan den uppfördes är den generellt en­ Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 15 (83) hetlig om än inte genom historisk gestaltning utan genom ett hel­ hetsgrepp vid ombyggnation. Den bevarade grundstrukturen gör att även om flera av byggnaderna inte individuellt besitter något arkitektoniskt egenvärde är volymerna i sig mycket viktiga för miljön. Dock är det miljöskapande värdet, utifrån ett kulturhisto­ riskt perspektiv, försvagat genom de höga punkthus i 16 våningar som uppförts i centrumanläggningens periferi sedan 2000-talets början vilket har skiftat accentueringen av centrumet. Offentlig och kommersiell service Högdalen har ett stort utbud av offentlig service och kultur. Här finns bibliotek, två kyrkor, barnavårdsmottagning, folktandvård, vårdcentral samt Högdalens sim- och idrottshall. Inom 200 meter från planområdet finns två förskolor. Närmaste grundskola är Bäckahagens skola, knappt 500 meter norr om planområdet. I Högdalens centrum finns ett relativt rikt utbud av handel, både dagligvaror, beklädnad samt hem och fritid. Här finns bland an­ nat tre större matbutiker, apotek, systembolag, delikatessbutik, restauranger och torghandel. Många som passerar genom centrum utnyttjar service och handel när de är på väg till eller ifrån tunnel­ bana och bussar. I den handelsanalys som utfördes våren 2023 framgår att Högdalen centrum har en hög uthyrningsgrad av loka­ lytor med endast enstaka vakanser. Gator och trafik Gång och cykeltrafik Högdalsgången, i öst-västlig riktning, är det starkaste gångstråket i området och utgör den enda passagen över tunnelbanespåren i centrumområdet. Längs Högdalsgången finns flertalet målpunk­ ter samlade. Stråken i nord-sydlig riktning är flera men otydliga och mer uppbrutna. De nord-sydliga stråken ansluter till Högdals­ gången via smala gränder som kan upplevas som baksidor och smitvägar. Högdalens centrum ligger relativt centralt placerat i cykelvägnä­ tet. Men cykel som transportmedel ges inte så goda förutsätt­ ningar att dra nytta av läget. De största bristerna beror på att cy­ kelinfrastrukturen inte är genomgående och tydlig/orienterings- bar kring själva centrum. Längs Sjösavägen/Rågsvedsvägen finns ett utpekat cykelstråk som ansluter till det regionala pendlingscy­ kelstråket utmed Magelungsvägen. Cykelstråket viker dock av Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 16 (83) vid Skebokvarnsvägen, söder om planområdet, för att sedan fort­ sätta genom parkstråken norr om planområdet. På Sjösavägen sker cykling i blandtrafik. På senare år har cirka 50 cykelplatser tillkommit på Rangstaplan. Underskottet är fortfarande stort i för­ hållande till stadens rekommendationer avseende cykelparke­ ringar i kollektivtrafiknära lägen. Därtill tillkommer det behov som alstras av sim- och idrottshallen samt centrumanläggningen. Vy mot norr. Ett 20-tal cykelparkeringsplatser finns i planområdets södra del, närmast Högdalsgången och tunnelbaneentrén. Gatunät och biltrafik Rangstaplan, med cirka 240 parkeringsplatser, angörs via Rangs­ tagatan i norr. Rangstagatan ansluter till Sjösavägen, som är en förlängning av Rågsvedsvägen. Sjösavägen, med cirka 4 200 for­ don per vardagsmedeldygn, ansluter till Skebokvarnsvägen cirka 500 meter norr om planområdet. Kollektivtrafik Högdalens centrum är en viktig bytespunkt i kollektivtrafiken med cirka 14 000 påstigande till tunnelbana och buss, en normal vardag. Bussterminalen ligger intill tunnelbanestationen och trafi­ keras av ett flertal busslinjer, bland annat mot Älvsjö och Farsta. Linje 19 mot Hagsätra som idag är en del av tunnelbanans gröna linje ska på sikt övergå till tunnelbanans blå linje. Tillgänglighet Området sluttar ner mot nordost med en, ur tillgänglighetssyn­ punkt, acceptabel lutning. Delar av planområdet som idag utgörs av en slänt är inte tillgängligt. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 17 (83) Störningar och risker Förorenad mark Resultaten från den kompletterande miljötekniska markundersök­ ningen, som genomfördes hösten 2024, visar att halter av framför allt koppar, PAH-M och PAH-H har påvisats över Storstadsspeci­ fika riktvärden (SSRV) - Scenario Flerbostadshus med källare, i en av fyra provgropar. I samma provgrop har det påträffats asfalt och asfaltgrus med höga halter av PAH. Påvisade halter av PAH i jord kommer sannolikt från det ovanlagrande skiktet av tjärasfalt och asfaltgrus. Den kompletterande miljötekniska markundersökningen inklude­ rande även grundvattenprovtagning samt porgasmätning med av­ seende på klorerade lösningsmedel. Resultatet visar att det inte har påvisats klorerade lösningsmedel i porluften och heller inte i grundvattenprov inom planområdet. Luft Miljökvalitetsnormen för luft klaras för planområdet. Buller, vibrationer Planområdet är utsatt för trafikbuller både från järnvägstrafik och från vägtrafik. Planområdet är även utsatt för verksamhetsbuller från de fläktar som finns på närliggande centrumbyggnader. Bul­ ler och stomljud från arbetsfordon och spårunderhåll, exempelvis spårslipning och spårriktning, förekommer från tunnelbanan men mindre regelbundet jämfört med linjetrafiken. Dessa bullerstör­ ningar uppstår vanligen nattetid då vissa underhållsarbeten måste utföras under trafikfri tid. Det går inte att utesluta att högre ljud­ nivåer från dessa arbeten kan uppstå jämfört med fordon i linje­ trafik. Snöröjning inkluderas normalt varken vid beräkningar för väg- eller spårtrafikbuller och underhållsarbetet antas förekomma så pass sällan att årsmedeldygnet ej innehåller sådant arbete. Då planområdet ligger nära en tunnelbanestation kan även högtalar­ utrop förekomma. Med anledning av planområdets närhet till spårområdet kan vibrationer förekomma. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 18 (83) Planförslag Övergripande Planförslaget innebär att Högdalens centrum utvecklas och kom­ pletteras med nya bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt torg då markparkeringen Rangstaplan, norr om Högdals­ gången, omvandlas. Förslaget möjliggör cirka 360 lägenheter i två höga byggnader med tillhörande lägre länkade byggnader. Tillsammans med den befintliga bebyggelsen skapas en tydlig in­ ramning av det nya torget. Under delar av torget anläggs ett par­ keringsgarage i två våningar för centrumbesökare och boende. Med planförslaget får Högdalen en ny centrummarkör och söder­ ort ett nytt landmärke. Flygvy mot sydväst. Högdalens centrum centralt i bilden. (DinellJo­ hansson) För att utveckla och utvidga Högdalens centrum ska lokaler för centrumändamål inrymmas i bottenvåningarna som vetter mot torget. Torget nås via flera befintliga och nya stråk som bidrar till tydliga flöden kring torget. Torget tillsammans med nya lokaler för centrumändamål och nya bostäder skapar goda förutsättningar att utveckla och stärka Högdalens centrum. Sjösavägen, som i översiktsplanen redovisas som stadsgata av lokal karaktär, rustas upp och anpassas till den nya bebyggelsen. Entréer och delvis uppglasade fasader mot Sjösavägen bidrar till ett stärkt gaturum. En trappa, som förbinder Sjösavägen med torget närmast Hög­ dalsgången, säkerställer alternativa gångvägar och ett gent alter­ nativ för gångtrafikanter. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 19 (83) Illustrationsplan. Planområdets gräns redovisas med röd linje. Unge­ färlig gräns för planarbete Önskehemsplan redovisas med streckad linje. (Landskapslaget) Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 20 (83) Skapa ett nytt lager vid förtätning av en bebyggelsestruktur i en sammanhållen karaktär genom tillägg med eget förhåll­ ningssätt. (Stockholms Arkitekturpolicy) Arkitektonisk idé Planförslaget utgår från tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala och koncentration av bebyggelsen nära centrum och tunnelbana. En ny hög byggnad placeras nära tunnelbanan och centrum. På långt håll är byggnaden ett landmärke och en orien- teringspunkt i landskapet som markerar Högdalen tydligt i sta- dens siluett. På kortare avstånd en centrummarkör som underlät- tar läsbarheten av stadsdelen. På nära håll ska den tillkommande bebyggelsen understödja ett utvidgat centrum och ett nytt torg. Centrummarkören sett från Grycksbovägen. Ett nytt landmärke i sö- derort. (DinellJohansson) Ett punkthus placeras mot Rangstagatan och ska tillsammans med senare års tillskott av punkthus tydliggöra ett nytt bebyggelselager i Högdalen. Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig till närområdets övergripande gestaltningsprinciper där kontrasten mellan höga och låga byggnader är utmärkande. Små förskjutningar mellan de högre och intilliggande lägre byggnader, tillsammans med diffe- rentierad färgskala förstärker kontrasten och bidrar till upplevelsen av separata byggnader. Högdalens torgstruktur kompletteras med ett nytt grönt torg med ytor för lek och vistelse. Den arkitekturhistoriskt värdefulla sim- och idrottshallen avgränsar torget mot väster och bildar tillsammans med den nya bebyggelsen ett inramat torg. Torget nås via ett flertal stråk som skapar goda flöden i Högdalens centrum. En ny och tydlig centrumentré från norr bildas mellan lamellen och punkthuset. För en genare väg till tunnelbanan kan den nya trappförbindelsen mellan Sjösavägen och torget användas. Den nya bebyggelsen ska möta torget med levande bottenvåningar och portiker som skapar en variationsrik Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 21 (83) upplevelse i ögonhöjd. Torget tillsammans med den nya bebyggelsen innebä en utvidgning av Högdalens centrum och en omprioritering från bilburen centrumparkering till vistelsevänliga ytor med fokus på gång- och cykeltrafikanter. Då torget huvudsakligen inramas av lägre byggnader skapas förut­ sättningar för bra lokalklimat och goda vistelsevärden på de cen­ trala delarna av torget. Skiss av planförslaget i flygvy sett från sydväst. Röd streckad linje och pilar visar huvudstråk för gående. Tunna rödstreckade linjer visar samrådsförslaget för detaljplan Önskehemsplan. (DinellJohansson) Ny bebyggelse Övergripande Närmast tunnelbanan placeras en 27 våningar hög byggnad som ska markera Högdalens centrum som en viktig tyngdpunkt i södra Stockholm. Länkad till centrummarkören, mellan Rangstaplan och Sjösavägen, placeras en lamell i tre till fem våningar mot tor­ get. Mot Sjösavägen, som lutar i motsatt riktning jämfört med torget, är lamellen fem till sex våningar i suterräng. Mot Rangstagatan placeras ett 16 våningar högt punkthus med en sockelbyggnad i två våningar. Den nya bebyggelsen ramar in det nya torget. Sockelbyggnaden och lamellen bidrar till att förstärka kontrasten mellan högt och lågt, som karaktäriserar bebyggelsen i Högdalen. Den kulturhistoriskt värdefulla sim- och idrottshallen Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 22 (83) har fortsatt en central plats och bildar fond i den västra delen av torget. Planförslaget i flygvy från sydväst med ny bebyggelse och nytt torg centralt i bilden. (DinellJohansson) Huskropparna är synliga på håll, från samtliga väderstreck, och ska därför gestaltas så att god helhetsverkan uppnås. Mot Rangs­ taplan ska det nya torget med tillhörande stråk upplevas intima, inbjudande och vistelsevänliga. Planförslaget sett från sydvästra hörnet av torget. (DinellJohansson) Centrummarkör och lamell Centrummarkören är uppdelad i två sidledes och i höjd förskjutna volymer som syftar till att bryta upp skala och förstärka vertikali­ teten. Förskjutningen i sidled regleras genom byggrättens be­ gränsning och förskjutningen i höjdled regleras med bestämmel­ ser om högsta nockhöjd i meter över angivet nollplanet. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 23 (83) Fasader mot nordväst, sett från torget. (DinellJohansson) Centrummarkören och lamellen innehåller cirka 280 hyreslägen­ heter samt cirka 400 kvm lokalyta. Majoriteten av lägenheterna föreslås som små lägenheter om 1 rum och kök (ROK). Centrum­ markörens huvudentré förläggs i en portik mot söder och Hög­ dalsgången. En nedre entré förläggs mot Sjösavägen. I bottenvå­ ningen mot torget ska lokaler för centrumändamål inrymmas. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 24 (83) Vy från söder och busstorget mot centrummarkören. Höger om cen­ trummarkören ska en trappförbindelse ned till Sjösavägen anordnas. Siktlinjen mellan Högdalsgången och Bandängsparken kvarstår. (Di­ nellJohansson) Vy från norr och Sjösavägen mot den nya bebyggelsen. I gattet (1) mel­ lan lamellen och punkthuset bildas en ny centrumentré. För en genare väg till tunnelbanan kan den nya trappförbindelsen (2) mellan Sjösavä­ gen och torget användas. (DinellJohansson) Intill centrummarkören placeras en lamell med 3-5 våningar mot Rangstaplan. Mot det definierade torget är byggnaden lägre för att öka upplevelsen av rymd på torget. Skillnaden i våningar ska­ par ett naturligt inramat rum på lamellens tak där en gemensam takterrass ska anordnas. Takterrassen kan nås från centrummar­ kören och från den högre delen av lamellen. Lamellens huvud­ entré ligger mot torget. En sekundär entré föreslås i lamellens norra gavel. Lägenheterna i lamellen kan även nås via centrum­ markören. Bottenvåningen mot torget i den lägre delen ska inne­ hålla lokaler för centrumändamål. Mot Sjösavägen förläggs mil­ jörum och cykelrum med entré mot gatan. 1 2 Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 25 (83) Lamellens huvudentré för bostäder samt lokaler för centrumändamål mot torget. Takterrass ovan den lägre byggnadskroppen. (DinellJo­ hansson) Vy från norr. Lamellens gavel och den nya entrén mot centrum från norr. Den nya trappförbindelsen till vänster i bild. (DinellJohansson) Vy från söder. Bebyggelsens möte med Sjösavägen. (DinellJohansson) Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 26 (83) Punkthuset och sockelbyggnad Punkthuset i norra delen av Rangstaplan ramar tillsammans med sockelbyggnaden in det nya torget mot norr. Punkthuset är 16 vå­ ningar högt och har en kvadratisk form. En livförskjutning mot öster tydliggör punkthuset från sockelbyggnaden. Mot norr är sockelbyggnaden indragen så att den livar med punkthusets fasad under portiken. Fasader mot sydväst, sett från torget. (DinellJohansson) Punkthuset och sockelbyggnaden innehåller cirka 80 lägenheter med varierande storlek och cirka 1 200 kvm lokalyta (LOA). Hu­ vudentré till bostäderna ligger i en portik mot Rangstagatan. I hörnet mot nordost förläggs ett miljörum. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 27 (83) Vy över Rangstagatan. Punkthusets bostadsentré förläggs i portik mot Rangstagatan. (DinellJohansson) Sockelbyggnaden är två våningar och ska innehålla lokaler för centrumändamål i bottenvåningen och får innehålla lokaler för centrumändamål i våning två. Våning två får även innehålla bo- städer. Sockelbyggnaden har en förhöjd bottenvåning som möj­ liggör för flexibilitet i användningen av lokalytorna. Mot torget ska en portik finnas där entréer till centrumlokalerna förläggs. Portiken mot torget kan tjäna både som solskydd och regnskydd för torgets och lokalernas besökare. Sockelbyggnaden anpassas i höjd till sim- och idrottshallen. Punkthuset och sockelbyggnaden ramar in torget mot norr. (DinellJo­ hansson) Parkeringsgarage Under delar av torget och under delar av den nya bebyggelsen an­ läggs ett parkeringsgarage i två plan. Parkeringsgaraget ska täcka parkeringsbehovet för nya bostäder samt ersätta det allmänna par­ keringsbehovet för Rangstaplan. Användningsbestämmelserna Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 28 (83) P1, (P2) och (P3) på plankartan redovisar möjlig avgränsning i plan för parkeringsgaraget. Under torget avgränsas även parke­ ringsgaraget (P2) och (P3) i höjdled. In- och utfart till garaget sker via Sjösavägen och är gemensam för boende och allmänhet. Allmän entré till garaget sker via ett trapphus i centrummarkören. Principbild som visar garagelösning och funktioner. Nedre garageplan (plan -2) till vänster och övre garageplan (plan -1) till höger. (Dinell­ johansson) Under torget tillåts även bostadskomplement (B3) och (B4), ex­ empelvis lägenhetsförråd. Syftet med att tillåta bostadskomple­ ment tillsammans med parkeringsgarage är att detaljplanen ska ha en viss flexibilitet för framtida förändringar. För att skapa bra möjligheter för träd att växa ovan parkeringsga­ raget ska det finnas minst 1,2 meter marktäckning/överbyggnad mellan torgyta och överkant garagebjälklag. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 29 (83) Principskiss som visar konstruktionen av garage med ovan­ liggande torg. (DinellJohansson och Landskapslaget) På plankartan, inom parkeringsgaragets utbredning, regleras lägsta nivå för ingrepp i undergrunden med en bestämmelse (se symbol till vänster). Bestämmelsen reglerar samtidigt avgräns­ ningen uppåt för parkeringsgaraget. Eftersom torget och underlig­ gande garage lutar är bestämmelsen uppdelad i flera zoner. På ett fåtal platser, inom körbanan i torgets östra del, tillåts något mindre marktäckning. För områden med schaktsymbol regleras: - Lägsta nivå i meter över nollplanet för schaktning, sprängning och borrning eller andra ingrepp i under­ grunden. Nivån får underskridas av parkeringsgarage (P2) och (P3) samt bostadskomplement (B3) och (B4). Lägsta nivå för ingrepp i undergrunden får underskridas endast i den mån det kan ske utan betydande men för un­ derliggande garage. Vid markarbeten ovan underjordiskt garage kan lägsta nivå för ingrepp i undergrunden underskridas om utredning visar att ska­ dor på konstruktionen ej sker, vilket framgår på plankartan under upplysningar. Övrig kvartersmark Förgårdsmark Mot den definierade delen av torget, där bottenvåningarna inne­ håller lokaler för centrumändamål, minimeras andelen kvarters- Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 30 (83) mark till förmån för de allmänna ytorna. För att hantera entrésitu­ ationen för lamellen behövs en avsats närmast huset som följer golvnivån när torget sluttar nedåt mot Rangstagatan. Avsatsen är cirka 2,0 meter bred. Avsats tillsammans med trappstegen mot torget är som mest cirka 3,4 meter bred. Avsats och trappsteg ska inrymmas på kvartersmarken. Vy mot norr utmed centrummarkör och lamell. Centralt i bilden illu­ streras avsatsen med trappor. (DinellJohansson) På övrig förgårdsmark utmed lamellens fasad föreslås plante­ ringar. Dessa behövs för att hantera dagvatten. Planteringarna ska även fungera som buffertzon mellan det allmänna gångstråket och bostäderna. Därutöver stärker planteringarna upplevelsen av ett grönt torg. Mot Sjösavägen, i förskjutningen mellan centrummarkör och la­ mell, föreslås en kilformad plantering. Utmed Rangstagatan, längs sockelbyggnaden, föreslås en plantering. Förgårdsmarken är ”prickad” och ”ringprickad” vilket innebär att: - Byggnad får inte uppföras. Trappor, terrasser och stöd­ murar får anordnas. Parkering medges ej. (Prickad mark) - Marken får byggas under med planterbart och körbart bjälklag. Ovan detta får byggnad inte uppföras. Trappor, terrasser och stödmurar får anordnas. Parkering medges ej. (Ringprickad mark över parkeringsgarage) Planbestämmelserna möjliggör cykelparkering vilket föreslås på några av platserna. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 31 (83) Markbeläggningen mot allmänna ytor samordnas med ytskikten för torget i övrigt. För att markera övergången mellan allmänna stråk och kvartersmark kan markytorna förslagsvis utformas med en avvikande beläggning. Situationsplan över kvartersmarken. (DinellJohansson) Takterrasser Takterrassen på lamellen bildar en trädgård och gemensam ute­ plats för de boende i centrummarkören och lamellen och en grön utemiljö att blicka ut över från alla byggnader. Med ett generöst och genomgående överbyggnadslager möjliggörs en god växt­ bädd för terrassens vegetation. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 32 (83) Området är utsatt för trafikbuller från spår och väg varför riktvär­ det för buller på uteplatser överskrids på takterrasserna utan åt- gärder. För att erhålla god ljudnivå måste takterrassen avskärmas från buller. Bestämmelsen m1 på plankartan reglerar att: - Yta avsedd för gemensam uteplats skärmas för att få högst 50 dBA dygnsekvivalent och högst 70 dBA maximal ljudnivå dag- och kvällstid från trafikbuller. Då takterrass och bullerskydd är väl synligt från torget behöver utformningen och placeringen av bullerskyddet regleras. För la­ mellen, där takterrassen ligger på en lägre del av byggnaden när­ mast centrummarkören, är det viktigt att bullerskyddet hamnar i liv med den högre, norra delen av byggnaden. För att inte upple­ velsen av rymd på torget ska minska ska bullerplanket vara ge­ nomsiktligt. Bestämmelsen f10 på plankartan reglerar att: - Takterrass avsedd för gemensam uteplats ska finnas. Ut­ över angiven nockhöjd får bullerskydd, växthus och per­ gola uppföras på takterrass. Bullerskydd ska vara genom­ siktligt, placeras i fasadliv, utformas som ett tydligt ram­ verk och motsvara en våningshöjd. För sockelbyggnaden är det viktigt att bullerskyddet och andra eventuella konstruktioner hamnar en bit in från fasadliv så att sockelbyggnaden inte konkurrerar upplevelsemässigt i höjd med sim- och idrottshallen. Därutöver är det viktigt att sockelbyggna­ den har ett tydligt och rent avslut uppåt, sett från torget. Bestäm­ melsen f9 på plankartan reglerar att: Takterrass avsedd för gemensam uteplats ska finnas. Ut­ över angiven nockhöjd får genomsiktligt bullerskydd, växt-hus och pergola uppföras på takterrass indragna minst 1,5 från fasad. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 33 (83) Illustration A på plan­ kartan visar vilka botten­ våningar som har fasa­ der som vetter mot Rangstaplan. Gestaltningsprinciper Gestaltningsprinciperna knyter an till den arkitektoniska idén, se rubriken ”Arkitektonisk idé”. De är tänkta att tillsammans med tillhörande Arkitekturprogram (separat handling) fungera som ett stöd vid bygglovhandläggning då planförslaget och planbestäm­ melser ska tolkas. Levande bottenvåningar Genom att reglera såväl användning som utformning skapas för­ utsättningar för levande bottenvåningar med verksamhetslokaler, entréer, stora fönsterpartier vända mot gata/torg. Levande botten­ våningar är i sin tur väsentliga för att skapa förutsättningar för stadsliv. För att utveckla och utvidga Högdalens centrum ska lo­ kaler för centrumändamål inrymmas i bottenvåningarna mot tor­ get. Av samma anledning ska bottenvåningar som vetter mot Rangstaplan inte innehålla bostäder. Däremot tillåts bostads­ entréer i dessa delar. Med användningsbestämmelsen C1 och B2 regleras bottenvåningarnas funktion för centrummarkören och la­ mellen: - Centrum. Lokaler för centrumändamål ska anordnas i bottenvåning längs fasad som vetter mot Rangstaplan, en­ ligt illustration A, och får anordnas i bottenvåning utmed övriga fasader. (C1) - Bostäder. I bottenvåning längs fasad som vetter mot Rangstaplan, enligt illustration A, endast entréer till bo- städer. (B2) Med användningsbestämmelsen C2 och B1 regleras bottenvå­ ningarnas funktion för sockelbyggnaden: - Lokaler för centrumändamål ska anordnas i bottenvåning och får anordnas i våning ovan bottenvåning. (C2) - Bostäder. I bottenvåning endast entréer till bostäder. (B1) Punkthuset som ligger mot Rangstagatan har inte lika goda förut­ sättningar för verksamheter varför centrumändamål inte är tving­ ande här. För att möjliggöra att sockelbyggnadens lokaler inte­ greras med punkthuset, exempelvis för att skapa större och dju­ pare lokaler, regleras bottenvåningarnas funktion för punkthuset med användningsbestämmelsen C3: Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 34 (83) - Lokaler för centrumändamål får anordnas i bottenvåning och i våning ovan bottenvåning. För att skapa bra förutsättningar för levande bottenvåningar re­ gleras utformningen av bottenvåningarna med generella utform­ ningsbestämmelser: - Fasad i bottenvåning som vetter mot Rangstaplan, enligt illustration A, ska i huvudsak vara uppglasad. - Bottenvåning som vetter mot Rangstaplan, enligt illustra­ tion A, ska ha en minsta fri höjd om 4,0 meter, mätt från färdig golvnivå till underkant bjälklag ovan bottenvåning. Lamellens gavel mot norr bildar tillsammans med punkthuset en ny nordlig centrumentré. För att centrumentrén ska upplevas in­ bjudande ska fasaderna i hörnet på lamellen, som vetter mot Rangstaplan, i huvudsak vara uppglasade. Här kan exempelvis lo­ kal för centrumändamål eller en gemensamhetslokal för kvarte­ rets hyresgäster förläggas. Bestämmelsen f11 reglerar att: - Bottenvåningens fasader i hörnet som vetter mot nordväst och Rangstagatan, enligt illustration A, ska i huvudsak vara uppglasad. Då Sjösavägen i översiktsplanen är utpekad som en stadsgata av lokal karaktär ska gatan utformas som ett attraktivt offentligt rum med en framkomlig och säker stadstrafik för gång, cykel och bil. Utmed Sjösavägen är förutsättningarna för butiker och verksam­ hetslokaler inte lika goda som mot torget. Sträckan utmed den nya bebyggelsen är utsatt för buller och ligger i skugga under stora delar av dagen. För att sträckan inte ska upplevas otrygg re­ gleras med en generell bestämmelse att: - Minst tre entréer ska finnas i fasad som vetter mot Sjösa­ vägen, enligt illustration A. Därutöver föreslås planteringar på kvartersmark som tillsammans med eventuella trädplanteringar på gatumark kan bidra till en grönare miljö och mänskligare skala. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 35 (83) Sockel Sockelvåningen är den del av fasaden som upplevs på nära håll, i ögonhöjd. Urskiljbara sockelvåningar och tydligt avläsbara sock­ elmotiv bidrar till att bryta ner skalan och ökar upplevelsen av variation. Antalet våningar med sockelmotiv kan variera vilket ökar upplevelsen kring gator och torg. För att säkerställa varia­ tion och en mänsklig skala regleras utformningen av sockelvå­ ningar med en generell bestämmelse: - Sockelmotiv ska finnas och vara tydligt avläsbar i gestalt­ ningen av fasaden och ges en karaktär som avviker från ovanliggande fasad. Antalet våningar med sockelmotiv kan variera. Balkonger tillåts inte kraga ut utanför fasad­ liv på våning med sockelmotiv. Fasader sett från torget. Den högre byggnaden föreslås utföras med ljus kulör och den lägre lamellen föreslås utföras i mörkare kulörer. Centrummarkören illustreras här med tre sockelvåningar och lamellen med en sockelvåning. (DinellJohansson) För centrummarkören, med sina 27 våningar, är det extra viktigt att byggnaden landar väl och att sockelvåningarna bidrar till en varm och omhändertagen miljö närmast byggnaden. Bestämmel­ sen f4 på plankartan reglerar att: - Sockelmotiv ska utföras i trä… Då fasaden är tänkt att utföras i betong, utgörs sockelmotivet av fyllningarna mellan fönstren enligt bilden nedan. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 36 (83) Exempel på sockelmotiv, yta som avgränsas med röd streckad linje, på centrummarkören. Planbestämmelsen f4 reglerar att sockelmotiv, ut­ över fönster, ska utgöras av trä. (DinellJohansson) Fasader ovan sockel Reliefverkan i fasaden ökar detaljeringsgraden och tar hand om eventuella skarvar. Centrummarkören föreslås få en fasad utfor­ mad som ett rutnät där de vertikala banden ökar i bredd uppåt och där fönsterbredden ökar nedåt i byggnaden. Detta skapar en illu­ sion av ett avsmalnande hus. Fasader mot nordost, sett från Rangstagatan. (DinellJohansson) Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 37 (83) För att säkerställa att slankhet eftersträvas regleras utformningen av centrummarkören med bestämmelsen f4 på plankartan: - Fasad ovan sockelvåningar ska utföras med reliefverkan där reliefens djup ska vara minst 25 mm. Relief i fasad och fönsterplacering- samt proportionering ska utformas för att förstärka uttryck av slankhet och vertikalitet… För punkthuset föreslås ett raster med markerade horisontella och vertikala band. Punkthuset fasadutformning regleras med bestäm­ melsen f5 på plankartan: - Fasad ovan sockelvåningar ska utföras med reliefverkan där reliefens djup ska vara minst 25 mm… Tak och avslut Både Centrummarkören och punkthuset ska utformas med tydliga och rena avslut mot himlen. Byggnaderna ska utformas med flacka tak och uppskjutande fasadliv (taksarg). Taksargen syftar till att dölja eventuella installationer och tekniska utrymmen. Byggnadernas höjder regleras på plankartan med nockhöjd, angi­ vet i meter över nollplanet. Nockhöjden avser taksargens nivå. För centrummarkören, som kommer att synas från långt håll, ska tekniska utrymmen, såsom fläktrum, rymmas inom angiven vo­ lym. Bestämmelsen f4 på plankartan säkerställer att centrummar­ körens distinkta volymförskjutningar upplevs från stora avstånd: - …Tekniska utrymmen ska rymmas inom angiven nock ­ höjd. Enstaka tekniska installationer får sticka upp maxi­ malt 1,5 meter över angiven nockhöjd och ska vara in­ dragna minst 2,0 meter från fasadliv… För punkthuset tillåts, till viss del, uppstickande tekniska utrym- men. Bestämmelserna f5 på plankartan reglerar att: - … Tekniska utrymmen och enstaka tekniska anordningar får placeras på tak, sticka upp maximalt 1,3 meter över omgivande taksarg och ska placeras indragna minst 2,5 meter från fasadliv… Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 38 (83) Principskiss som illustrerar förhållandet mellan taksarg och fläktrum för punkthuset. (DinellJohansson) Kulörer Fasadkulörer ska följa Högdalens färgskala med punkthus i ljusa varma kulörer. Lägre byggnader har en bredare palett, från ljusa till mörkare varma och jordnära kulörer. Centrummarkör och punkthus ska upplevas fristående från intilliggande lamell och sockelbyggnad. Utöver livförskjutningar i fasad mellan byggna­ derna förstärks upplevelsen genom val av kulörer. För att bygg­ naderna ska uppfattas fristående är det viktigt att kulörerna mel­ lan de högre byggnaderna särskiljs från de intilliggande lägre byggnaderna. På plankartan regleras fasadernas kulörer för cen­ trummarkör och punkthus med bestämmelsen f1: - Byggnad ska utföras i ljusa varma kulörer. På plankartan regleras fasadernas kulörer för lamell och sockel­ byggnad med bestämmelsen f2: - Byggnad ska utföras i varma jordnära kulörer som skiljer sig från intilliggande byggnad. Balkonger Genom att hålla fasaderna, högre upp i byggnaderna, rena från ut­ skjutande delar så ökar upplevelsen av slankhet. Dessutom är öppna balkonger högre upp i byggnader i regel utsatta för kraftiga vindar, vilket minskar vistelsevärdet avsevärt. Det finns således både estetiska och praktiska skäl att reglera balkongernas place­ ring och utformning. Exempel på Högdalens färgskala. Högre byggnader i ljusa varma kulö­ rer och lägre byggnader mörkare jordnära kulörer. (DinellJohansson) Illustration B på plankartan visar på vilka fasader balkonger får upp­ föras samt var inglasning av bal­ konger medges. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 39 (83) I de fall balkonger tillåts kraga ut från fasadliv ska dessa uppföras så att de upplevs lätta och genomsiktliga. Generella bestämmelser reglerar att: - Balkonger får inte kraga ut utanför fasadliv där inte an­ nat medges. - Balkonger får inte glasas in där inte annat medges. - För balkonger som tillåts kraga ut från fasadliv ska bal­ kongfronten utföras som pinnräcken. Det är viktigt att sockelmotiv inte störs av utkragande balkonger. Då kan en positiv upplevelse av variation övergå till en negativ upplevelse av för mycket variation. En generell bestämmelse re­ glerar att: - … Balkonger tillåts inte kraga ut utanför fasadliv på vå ­ ning med sockelmotiv. För centrummarkören får balkonger uppföras till våning nio, räk­ nat från Rangstaplan. På plankartan redovisas en ruta som av- gränsar utbredningen av balkongerna. Avgränsningen motsvarar det utrymme som uppstår genom byggnadsvolymernas förskjut­ ning i sidled. Balkongerna i centrummarkören får glasas in. Dels för att hantera eventuell bullerproblematik och dels för att inglas­ ningen, gestaltningsmässigt, bedöms fungera eftersom balkong­ erna håller sig inom huvudvolymen. Bestämmelsen f6 på plan­ kartan reglerar att: - Balkonger får uppföras upp till våning nio. Balkonger får glasas in. Inglasning ska ske utan synliga profiler. På lamellen får balkonger uppföras och kraga ut 1,5 meter utan­ för fasadliv. Bestämmelsen f8 på plankartan reglerar att: - Balkonger får uppföras och kraga ut 1,5 meter utanför fa­ sadliv, enligt illustration B. På punkthuset tillåts balkonger uppföras till våning åtta mot tor­ get i söder. För att inte byggnaden ska upplevas bredare ska bal­ kongerna vara indragna från hushörnen. Bestämmelsen f7 regle­ rar att: Exempel på inglasade bal­ konger på centrummarkören. I detta fall sker inglasning in­ nanför pinnräcken. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 40 (83) - Balkonger får uppföras upp till våning åtta på fasad som vetter mot Rangstaplan, enligt illustration B. Balkonger får kraga ut 1,5 meter utanför fasadliv och ska vara in­ dragna minst 2,0 meter från fasadhörn. Illustration som visar exempel på utformning av balkonger på punkthuset. (DinellJohansson) Portiker och skärmtak Portiker Portiker är ett utmärkande karaktärsdrag hos den nya bebyggel­ sen. Portikerna erbjuder väderskydd, såväl mot regn som mot sol, och bidrar till att förlänga det offentliga rummet in under byggna­ derna. Studenttorget Studenttorget är tänkt att fungera som en nod mellan Högdals­ gången och det nya torgstråket. Platsen utgör en del av gångstrå­ ket till tunnelbanan och har potential att bli en livlig samlings­ plats. Utmed Studenthusets fasad finns möjlighet för en verksam­ het som riktar sig till allmänheten att tillfälligt ta en del av torget i anspråk. En ny trappväg planeras från Studenttorget till den lägre liggande Sjösavägen. Trappan utförs som en del av stödmu­ ren och ges en robust karaktär. Referensbild. Exempel på portik, fyra meters höjd. Tekniska nämndhu­ set i Stockholm. (DinellJohansson) Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 41 (83) Sim- och idrottshallens kraftfulla överbyggnad. Sockelbyggnadens portik bildar en stark fond till torget. Tillsam­ mans med sim- och idrottshallens överbyggnad kan flera väder­ skyddade platser erbjudas kring torget. Portikerna bidrar även till inramning av entréer samt visuella kontakter ”över hörn”. Då por­ tikerna mot torget kommer att upplevas som en del av det offent­ liga rummet är det extra viktigt att portikerna utformas så att de känns omhändertagna och trygga. Detta kan uppnås med material­ val och belysning. Innertaken på portikerna ska, likt sim- och id­ rottshallen, vara klätt i trä. Centrummarkörens portik vänder sig mot söder och Högdalsgången. Utformningsbestämmelsen f3 för sockelbyggnad och f4 för centrummarkör reglerar att:  Portik med en minsta fri höjd om 4,0 meter och ett minsta djup om 3,0 meter ska finnas längs fasad som vetter mot Rangstaplan. Portikens undertak ska vara klätt i trä… (f3)  …Portik med en minsta fri höjd om 4,0 meter och ett minsta djup om 3,0 meter ska finnas längs fasad som vet­ ter mot söder och Högdalsgången. Portikens undertak ska vara klätt i trä…(f4) Centrummarkörens portik i förgrunden och sockelbyggnadens portik i bakgrunden. (DinellJohansson) Punkthusets portik vänder sig mot norr och Rangstagatan. Till skillnad från portikerna vid torget så föreslås endast bostadsfunk­ tioner här. Punkthusets portik skapar en halvprivat entrézon som Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 42 (83) buffert mot trottoar och parkeringar. Utformningsbestämmelsen f5 reglerar att: - …Portik med en minsta fri höjd om 4,0 meter och ett minsta djup om 3,0 meter ska finnas längs fasad som vet­ ter mot norr och Rangstagatan. Punkthusets portik och huvudentré mot Rangstagatan. (DinellJohans­ son) Skärmtak Skärmtak var ett bärande karaktärsdrag för Högdalen centrum in­ nan 90-talets ombyggnationer. Planförslaget tillåter skärmtak. Skärmtak kan, med rätt utförande, signalera en utvidgning av Högdalens centrum med anspelningar till ursprungsidéerna. En generell bestämmelse reglerar att: - Utkragande skärmtak får finnas och ska ha en minsta fri höjd om 3 meter ovan allmän platsmark. En mindre del av sim- och idrottshallens överbyggnad kragar ut över allmän platsmark och fastighetsgräns. För att säkerställa att överbyggnaden inte strider mot detaljplanen regleras ett smalt område på plankartan med bestämmelsen f13: - Byggnadsverk får kraga ut över allmän platsmark och ska ha en minsta fri höjd om 3 meter ovan denna. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 43 (83) Högdalsgången tidigt 1960-tal (Källa: SSM) Gator, torg och trafik I samband med uppförandet av nya byggnader kommer kringlig­ gande gator och allmänna ytor att behöva anpassas och rustas upp. Nödvändig anpassning och upprustning av Rangstagatan och Sjösavägen kan ske inom ramen för gällande stadsplan, Pl 4524. Gator För att bygga vidare på det som idag upplevs som en grön stads­ miljö kommer gator och torg att förses med nya träd och plante­ ringar. Träd som har potential att bli större sätts i lägen där av­ ståndet till fasad är som störst och där en bred stam inte stör sikt­ linjen för bilister i korsningspunkter. Trädplanteringarna tar hand om dagvattnet från hårdgjorda ytor och bidrar till att skapa sval­ kande skugga soliga dagar. Sjösavägen Utmed den nya bebyggelsen justeras kantsten och trottoar och förses med angöringsficka. Planteringsytor på kvartersmark ger viss grönska till gata. En ny koppling i form av en trappa förbin­ der Sjösavägen med det nya torget och erbjuder en gen väg till och från centrum och T-banan för gående på Sjösavägen. En ny dubbelriktad cykelbana planeras på östra sidan av Sjösavägen, längs spårområdet, mellan Rågsvedsvägen och gång- och cykel­ vägen norr om planområdet. Korsningen Sjösavägen/Rangstaga­ tan byggs om för att anpassas till ny bebyggelse, nya nivåer och utformning av gångbanor. Lamellen är indragen vilket skapar fri sikt i korsningen såväl som utrymme för grön förgårdsmarkmed plantering. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 44 (83) Typsektion A, Sjösavägen. Föreslagen ny byggnad, Lamellen med tak­ terrass, till höger i bild. Ny dubbelriktad cykelbana närmast spårområ­ det till vänster i bild. (DinellJohansson) Rangstagatan Rangstagatans körbana smalnas av från cirka 9 till 7 meter. Trot­ toaren på norra sidan kvarstår. Mot södra sidan anordnas drygt 10 vinkelräta parkeringsplatser. En ny gångbana förläggs på torgytan med en avskiljande trädrad mot parkeringsplatserna. I korsningen mellan Rangstagatan och Sjösavägen anläggs ett upphöjt över­ gångsställe. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 45 (83) Typsektion B, Rangstagatan. Föreslagen ny byggnad, Punkthuset med indragen portik till vänster i bild. (DinellJohansson) Torg Planförslaget innebär en omprioritering av ytorna på Rangstaplan, från biltrafik med fokus på parkering till blandtrafik med fokus på gång- och cykeltrafik och reducerad parkeringsyta. Torget möjliggörs av att parkering kan ske i ett större garage un­ der torget. Torget kompletterar Högdalens torgstruktur med ett grönt vistelsevänligt rum. Grönskan bidrar till rening av dagvatt­ net, blomsterprakt, biologisk mångfald och värmereducerande skugga. Fordonstrafik kommer fortsatt att tillåtas på delar av torget för fungerande angöring till både ny såväl som befintlig bebyggelse. Utformningen med en sammanhängande markbeläggning ska in­ dikera att detta är en yta för behörig fordonstrafik men på de gå­ endes villkor och i en begränsad omfattning. Materialval och om­ sorg om detaljer ska bidra till upplevelsen. Torgytan får en mindre nivåskillnad i förhållande till vändplatsen vid simhallen, med hjälp av en fasad kantsten upp på torgytan. Planerad mark­ beläggning med plattor, även på det som utgör körytor på denna del av torget, bidrar till upplevelsen av begränsad fordonstrafik. Användningen TORG möjliggör för serveringar, kiosker, for­ donstrafik och torghandel. Även tillfälliga enskilda evenemang, exempelvis marknad eller kon­ sert, kan tillåtas. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 46 (83) Illustration som visar förslag på utformning av torg och gator. (Landskapslaget) Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 47 (83) Diagram som illustrerar scenarion för torget under olika årstider. ÖV - Julmarknad i december. ÖH- Fint sommarväder. NV - Regnig vårdag. NH - Cup i Högdalshallen en höstdag. (Landskapslaget) Torget erbjuder en robust struktur som kan användas på olika sätt över året och vid enskilda händelser. Flera olika rumsbildningar tillskapas men erbjuder ändå en eftersträvad öppenhet och god tillgänglighet. Levande bottenvåningar tillsammans med målpunkter kring tor­ get och dess närhet skapar förutsättningar för ett livligt torg. Tor­ get har bra lokalklimat med sol från förmiddag till kväll som till­ varatas genom placering av möbler och andra vistelseytor. Den centralt placerade gräsparterren utformas som en planare yta än det svagt lutande torget i sin helhet. Ett generöst trapplopp mot söder leder ner till parterren och kan fungera som sittyta. På norra sidan om parterren tas nivåskillnaderna upp av en låg mur som Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 48 (83) kan ge utökade sittmöjligheter till sockelbyggnadens möjliga ute­ servering. Över tid kan ytan vidareutvecklas utifrån tillkom­ mande eller nya behov. Vy mot nordöst och torget. Sim- och idrottshallen till vänster i bild. (DinellJohansson och Landskapslaget) En pergola föreslås längs med parterrens långsida som kan ge skugga mitt på dagen så väl som plats för fin eftermiddagssol. Mellan simhallen och gräsparterren föreslås en grusad yta med dubbla trädrader. Grusytan ger ett mindre hårdgjort intryck än de plattlagda ytorna och indikerar parkrum. Här kan solskyddade lä­ gen för soffor såväl som möjlighet till boulespel erbjudas. Platserna ska belysas på ett funktionellt och rumsskapande sätt och ge trygga upplysta platser och stråk över dygnets alla timmar. Träden ges så goda förutsättningar som möjligt i de nya skelett­ jordarna för att kunnat utvecklas väl och skapa rumsbildningar under välutvecklade kronor. Det gröna tak som trädvolymerna skapar ger en skyddande effekt där man inte känner sig iakttagen från den nya bebyggelsen, samtidigt som siktlinjer i ögonhöjd över torgets olika delar ger trygghet och orienterbarhet. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 49 (83) Vy mot sydöst. Passagen till tunnelbanan/busstorget centralt i bil­ den. (DinellJohansson och Landskapslaget) På torgytorna utanför garagets utbredning finns förutsättningar för träd att växa sig stora långsiktigt utan påverkan från under­ byggt garage. Val av träd och omsorg om växtbäddars placering, utformning och vattenförsörjning är centrala frågor för projektet. Träden kommer att åtnjuta alléskydd i och med att de placeras i rader och är de formstarka element som ska bestå och utvecklas över lång tid. Planteringsytorna ska ge möjlighet att uppleva blomsterprakt med inslag av högre buskar. Vy mot norr. Punkthus med sockelbyggnad i fonden. Trappor med sitt­ möjligheter ner mot gräsparterren. (DinellJohansson och Landskapsla­ get) Gång- och cykeltrafik Med förslaget skapas nya och bredare ytor för gång- och cykel­ trafikanter, såväl inom som i anslutning till planområdet. Även en ny koppling skapas genom trappan som förbinder torget med Sjö­ savägen. Cykeltrafik leds in på Rangstaplan på torgets körytor. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 50 (83) Schematisk illustrations av rörelsemönster för gång- och cykeltrafikan­ ter samt förslag på placering av nya cykelparkeringar. (Landskapala­ get) Fordonstrafik I och med ombyggnationen av Rangstaplan och utbyggnad av bo­ städer väntas trafiken förändras i närområdet. Många av de som idag kör in via Rangstagatan till Rangstaplan väntas använda det nya parkeringsgaraget i framtiden. Viss angöringstrafik väntas fortsatt använda Rangstagatan, till exempel för kortare besök i butiker och hämtning/lämning vid idrottshallen. De nya bostä­ derna och verksamheterna beräknas maximalt generera cirka 670 fordon per dygn. Omflyttningen från Rangstaplan till parkerings­ garaget väntas vara cirka 460 fordon per dygn, vilket ger totala trafiken till och från garaget under ett dygn till cirka 1 200 for­ don. Torget angörs från Rangstagatan närmast sim- och idrottshallen. Här finns möjligheter att stanna utmed angöringsgatan för kortare Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 51 (83) stopp. Besökande som kommer med bil vänder i slutet av angö­ ringsgatan vid en mindre vändplan. Nyttotrafik och större fordon tillåts köra runt torget, på en enkelriktad torgslinga. Möjlighet att angöra befintliga centrumanläggningar kvarstår. Den nya bebyg­ gelsen angörs via angöringszoner utmed torget. Då byggnaderna har genomgående entréer kan angöring även ske från Sjösavägen och Rangstagatan. Trafikrörelser för fordonstrafik. (Landskapslaget) Bilparkering Allmän platsmark I den övergripande parkeringsutredningen (2019-10-01) bedöms det allmänna parkeringsbehovet till 98 parkeringsplatser för Rangstaplan. Dessa platser syftar till att fylla behovet av korttids­ parkering som Rangstaplan var avsedd för. I parkeringsgaraget reserveras 98 platser för allmänheten. På och i anslutning till tor­ get kommer ytterligare cirka 20 allmänna parkeringsplatser att anordnas. Kvartersmark Projektets parkeringstal är 4 bilplatser per 1000 kvm boa i enlig­ het med ”Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion” Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 52 (83) 2025. Projektet innehåller cirka 17 000 kvm boa vilket ger ett parkeringsbehov om 68 bilplatser för boende. De mobilitetstjänster som Byggaktören planerar att tillskapa be­ skrivs nedan. - Cykelvårdsstation inomhus med cykeltvätt, cykelpump och verktyg. - Cykelpool med 10 el-assisterade lådcyklar. - Elbilspool med 5 bilar. - En kostnadsfri 30-dagarsbiljett med SL per lägenhet till samtliga nyinflyttade. - Löpande, målgruppsanpassad information om fastighetens mobilitetserbjudande samt områdets möjligheter till resor utan privatägd bil. - Prova-på-erbjudande motsvarande minst fyra timmars kostnadsfritt resande för bil- och cykelpool till samtliga nyinflyttade under perioden. Byggaktören har för avsikt att erbjuda ytterligare mobilitetstjäns­ ter i syfte att reducera parkeringstalet med 1 bilplats per 1000 kvm boa. - Öppen elbilspool 4p - Tillståndsparkering 2p - Samordnad digital tjänst för smart resande (MaaS) 2p - Utökat prova-på-erbjudande för bil- och cykelpool med 4 timmar 2p Med reducering till följd av ytterligare mobilitetstjänster blir par­ keringsbehovet 51 bilplatser för boende. Byggaktören har även för avsikt att tillämpa samnyttjande av ga­ ragets parkeringsplatser (98 allmänna platser och 51platser för boende) i syfte att använda parkeringsgaraget så effektivt som möjligt. Till skillnad från mobilitetsåtgärder som syftar till att minska efterfrågan på parkering syftar samnyttjande till att an­ vändningen av garagets parkeringsplatser blir mer effektivt. För att samnyttjande ska fungera krävs att en parkeringsplats inte är reserverad för en specifik grupp eller person. Genom att utgå från parkeringsplatsernas beläggningsgrad vid olika tider på dygnet och dimensionera garaget därefter nyttjas varje parkeringsplats mer effektivt och det totala parkeringsutbudet kan minska. Om samnyttjande införs bedöms det totala parkeringsbehovet kunna reduceras till cirka 138 platser enligt ”PM Mobilitet och parke­ ring” (2024-05-03, reviderad 2026-04-22). Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 53 (83) Cykelparkering Allmän platsmark På torget kan cirka 40 allmänna cykelplatser tillskapas och utmed simhallens fasad kan ytterligare cirka 70 cykelplatser anordnas. På torget, ovan ny garageinfarten, i direkt anslutning till Högdals­ gången och busstorget möjliggörs för ytterligare 40 cykelparke­ ringar. Kvartersmark Projektets cykelparkeringstal är 40 platser per 1 000 kvm boa i enlighet med “Mobilitet och parkering - Riktlinjer vid nyproduk­ tion” (2025). Projektet innehåller cirka 17 000 kvm boa vilket ger ett parkeringsbehov om 680 cykelplatser. I projektet finns även ett antal lokaler för centrumändamål vilket genererar ett behov av 20 cykelplatser. I det grundläggande utbudet av mobilitetsåtgär­ der ska byggaktören erbjuda tillgång till en cykelpool med minst 0,6 el-assisterade lådcyklar per 1 000 kvm BOA vilket genererar ytterligare 10 platser. Det totala behovet av cykelplatser i projek­ tet uppgår till 710 platser enligt ”Mobilitet och parkering” (2024- 05-03, reviderad 2026-04-22). Cykelförråd finns på båda garageplanen och på första källarpla­ nen i punkthuset och i lamellhuset. Cykelförråden i lamellhuset nås genom entrén mot Sjösavägen och via trapphusen. Cykelför­ råden i punkthuset nås via garageinfarterna mot Sjösavägen. Ma­ joriteten av cykelplatserna är placerade mot Sjösavägen. Längre in i garaget finns ett större cykelrum med plats för lådcyklar. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 54 (83) Principskiss som visar förslag på placering av cykelförråd och cykel­ vårdsrum. Till vänster övre källarplan med suterräng mot Sjösavägen. Till höger undre källarplan. (DinellJohansson) Tillgänglighet Huvudentréer till bostäderna utformas så att tillgänglighetskraven uppfylls. Att full tillgänglighet inte kan uppnås vid sekundä­ rentréer till bostäderna bedöms i detta fall behöva vägas mot för­ delarna att skapa en levande fasad mot gatumiljön. Angöring till bostäderna sker via angöringsfickor utmed torget och Sjösavägen. På grund av platsens höjdskillnader bedöms en av angöringsplat­ serna behöva placeras i en kurva. Detta kräver särskild trafiksä­ kerhetsmässig hänsyn i den fortsatta projekteringen för att säker­ ställa ett maximalt angöringsavstånd om 25 meter till berörda entréer. I det fortsatta projekteringsarbetet utreds den exakta pla­ ceringen av angöring närmare. Samtliga bostäder kan även nås tillgängligt via garaget där parkering för rörelsehindrade (RHP) placeras i direkt anslutning till hisskärnorna. Samtliga torgytor och gator uppfyller tillgänglighetskraven om maximalt 5 % lut­ ning. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 55 (83) Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten, el, energiförsörjning och tele Bebyggelsen ansluts till befintliga ledningar via anslutningspunk­ ter i fastighetsgräns. Den nya bebyggelsen kan anslutas till fjärr­ värme. För att klara elförsörjningen till den nya bebyggelsen behövs en ny transformatorstation anläggas inom planområdet. Transforma­ torstationen placeras i källarvåningen under sockelbyggnaden. För att säkerställa eventuella framtida behov av kapacitetsökning, samt att öka flexibiliteten, så möjliggör detaljplanen ett relativt stort utrymme. Tillkomst till nätstationen sker via garagets övre plan. Transformatorstationens läge regleras på plankartan genom användningsbestämmelsen E1: - Teknisk anläggning. Transformatorstation får anordnas mellan nivåerna +38,8 och +30,0 meter över nollplanet. (E1 under sockelbyggnad) Dagvatten Enligt Stockholms stads riktlinjer ska planerad exploatering inte försvåra förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormer (MKN) för aktuell recipient, Fiskarfjärden. För att uppnå detta finns kra­ vet att de första 20 mm av ett regn ska fördröjas och renas inom planområdet innan anslutning till kommunalt nät får ske, vilket enligt utförda dagvattenutredningar, motsvarar omkring 40 m3 fördröjningsvolym för kvartersmark och cirka 94 m3 fördröj­ ningsvolym för allmän platsmark. Dock fördröjs inte dagvatten från mindre delar av förgårdsmarken längs med fasaden, då mar­ klutningen behöver vara från fasaden mot allmän platsmark, vil­ ket ses som ett avsteg för kvartersmarken. Kompenserande för­ dröjningsvolym anordnas i planerade dagvattenanläggningar vid lamellhusets norra fasad. Allmän platsmark Dagvattenflöden från planområdets allmänna platsmark renas och fördröjs i elva skelettjordar och en gräsyta. Framtida markstens­ belagda ytor och asfaltsytor avvattnas mot anläggningarna inom respektive avrinningsområde. Fyra skelettjordar anläggs ovan un­ derliggande bjälklagskonstruktion och bör anpassas efter detta. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 56 (83) Dagvattenanläggningarna förses med bräddfunktion för avled­ ning av större flöden som kopplas till det kommunala ledningsnä­ tet. Dränering rekommenderas för alla anläggningar då områdets infiltrationskapacitet bedöms som låg. En god dräneringsförmåga är särskilt viktigt för anläggningar ovan bjälklaget. Anläggningar­ nas brädd- och dagvatten föreslås anslutas till befintlig dagvatten­ ledning i Rangstagatan. Placering av dagvattenanläggningar allmän platsmark i form av ske­ lettjordar och översilningsyta/gräsyta. Ytlig avvattning illustreras med blå pilar. (Ramboll) En mindre del av den allmänna platsmarken, område 13 på bilden ovan, bedöms inte kunna ledas till en reningsanläggning. Åt­ gärdsnivån för dessa ytor uppgår till totalt 2,6 m3, vilket kan kompenseras för genom överkapacitet i föreslagna anläggningar inom andra delar av planområdet. Med planerad utformning av den allmänna platsmarken finns goda möjligheter att omhänderta dagvatten. Totat bedöms att fö­ reslagna dagvattenanläggningar kan fördröja och rena cirka 241 m3, vilket med god marginal överskrider den fördröjningsvolym som erfordras enligt Stockholms stads åtgärdsnivå. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 57 (83) Kvartersmark – Kvarter A (Punkthus och sockelbyggnad) Principskiss som redovisar systemlösning för hantering av dagvatten inom kvartersmark. Garagets utbredning har ändrats efter att bilden togs fram. (Structor) På takterrassen planeras vissa planteringsytor som förväntas kunna fördröja 20 mm regn som faller på planteringsytan. Dag­ vattnet från taket föreslås att ledas mot nordöstra fasaden där det leds ner i stuprör mot ett makadammagasin i förgårdsmarken. Regnbädd är också en möjlig dagvattenlösning på delar av plat­ sen. Dagvattnet leds vidare till servispunkt i Rangstagatan via dräneringsledning och en bräddbrunn. Fördröjningsvolymen för att omhänderta 20 mm regn från kvarterets hårdgjorda ytor är 15 m3. Ytbehovet för ett makadammagasin är 51 m2. Ytbehovet om en regnbädd skulle anläggas i stället är 40 m2. Takplanteringar antas kunna omhänderta 3 m3 som faller på ytan. För att säker­ ställa ytor för hantering av dagvatten och minska andelen hård­ gjorda ytor, regleras förgårdsmarken, norr om sockelbyggnaden, med bestämmelsen b1: - Minst 75% av markytan ska vara genomsläpplig. Kvartersmark – Kvarter B (Centrummarkör och lamell) Vid lamellens norra del leds dagvattnet från taket till regnbäddar vid nordöstra fasaden. Vid lamellens lägre del fördröjer plante­ Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 58 (83) ringar på terrassen 20 mm regn som faller på planteringen. Dag­ vatten från resterande yta leds tillsammans med dagvattnet från Centrummarkören till regnbädd vid östra fasaden mot Sjösavä­ gen. Avvattning av regnbädden sker genom dränering och brädd­ brunn. Antingen kan utlopp från båda regnbäddarna ledas sam­ man till en servispunkt vid Sjösavägen, eller så kan dagvattnet avledas till två serviser från respektive regnbädd. Servisläge be­ höver också samordnas med utlopp från dränering och eventuella rännor vid infart till garage. Fördröjningsvolymen för att omhänderta 20 mm regn från kvarte­ rets hårdgjorda ytor och det regn som faller på föreslagen regn­ bäddsyta är 10 m3 med avrinning mot norra fasaden och 15 m3 mot östra fasaden. Ytbehovet för norra regnbädden för att omhän­ derta dagvatten från femvåningsdelen och gårdsmarken är minst 20 m2. Ytbehovet för att omhänderta dagvatten från södra delen av kvarteret i östra regnbädden är minst 32 m2. Takplanteringar antas kunna omhänderta 1 m3 som faller på ytan. För att säker­ ställa ytor används för hantering av dagvatten och minska ande­ len hårdgjorda ytor, regleras förgårdsmarken vid lamellens gavel, med bestämmelsen b2, och utmed Sjösavägen, med bestämmel­ sen b1: - Minst 50% av markytan ska vara genomsläpplig. (b2) - Minst 75% av markytan ska vara genomsläpplig. (b1) Kvartersmark - Garage Dagvatten i garaget ska hanteras enligt Stockholm Vatten och Avfalls riktlinjer för fordonsrelaterade verksamheter. Hantering av skyfall Då planerade byggnader delvis blockerar befintliga flödesvägar ut från planområdet behöver nya ytliga flödesvägar skapas för sä­ ker avrinning från planområdet i händelse av skyfall. Dessa flö­ desvägar föreslås gå längs planerade gator inom planområdet vi­ dare mot Rangstagatan. För att minska risken att byggnader inom planområdet skadas vid extrema regn ska höjdsättningen planeras så att dagvatten kan avrinna ytledes längs med säkra avrinnings­ vägar. Det åstadkoms genom att gårds- och torgytor höjdsätts lägre än byggnaders entréer. Generellt bör även markytan luta bort från ny bebyggelse för att vatten inte ska ansamlas mot fa­ sad. Om taken och takterrasser har upphöjda sarger behöver dessa Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 59 (83) förses med bräddutlopp. För att undvika att skyfallsflöden tar sig ner i det planerade garaget bör också garageinfarten vid Sjösavä­ gen höjdsättas med marginal ovan gatans nivå. Torgytan i mitten av planområdet utförs något nedsänkt för en viss fördröjning av flöden innan vidare avledning mot Rangstaga­ tan. Vattennivån på Rangstagatan intill kvarteren är enligt Stock­ holms stads skyfallsmodell som mest cirka 5 cm ovan marknivå. Principskiss över skyfallets rinnvägar i planerad situation. (Ramboll) Avfallshantering För den nya bebyggelsen föreslås avfallshantering i kärl för samt­ liga fraktioner. Avfallshantering sker på två ställen och utrym­ mena är dimensionerade för hämtning av samtliga fraktioner två gånger per vecka. I punkthuset placeras miljörummet i entréplan mot nordöst. Mil­ jörummet är cirka 45 m2 stort med entré från torgets angörings­ gata. För centrummarkören och lamellen finns miljörum till en sammanlagd yta av cirka 90 m2 samlade kring Sjösavägens norra entré. Avståndet är som mest cirka 35 meter till hämtnings platsen på Sjösavägen. Möjlighet finns att korta ner avståndet ge­ nom att samla miljörummen till två större rum med entré direkt till Sjösavägen. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 60 (83) Principskiss som visar utrymmen för hantering av avfall. (DinellJo­ hansson) Räddningstjänst Föreslagen brandskyddsstrategi baseras på att centrummarkören, lamellen och garaget förses med heltäckande automatisk vat­ tensprinkleranläggning. Trapphus i punkthuset utförs som trapp­ hus Tr2 och trapphus i centrummarkören utförs som trapphus Tr1. Tr1 och Tr2-trapphus som utgör enda utrymningsväg myn­ nar direkt till det fria i markplan och står inte i förbindelse med källarplanen. Insatsväg till källare och garage sker via separata trapphus alternativt via dörrar mot det fria i souterrängplan. Hiss i anslutning till nämnda trapphus utformas som räddningshissar. Samtliga lokaler, där personer vistas mer än tillfälligt, ska i grun­ den ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymnings­ vägar. Från parkeringsgaraget sker utrymning via källartrapporna i flerbostadshusen alternativt via separat trapphus (Entrébyggnad) upp på torget. Trapphusen förses med brandgasventilation i form av röklucka i toppen av trapphuset. Luckor för brandgasventila­ tion av garaget föreslås förläggas på torget. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 61 (83) Räddningsvägar och uppställningsplatser anordnas så att det finns möjlighet för räddningstjänsten att agera från torget. Bjälklaget under körbanan på torget är dimensionerat för att klara tyngre fordon, exempelvis räddningsfordon. Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomfö­ rande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning behöver göras. Bedömningen baseras på kri­ terier i bilaga 2 och 4 till förordning om miljökonsekvensbeskriv­ ningar. Inför att planarbetet påbörjades begärdes underlag till be­ hovsbedömning från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Dessa tillsammans med de utred­ ningar som tagits fram, och de synpunkter som kommit in under planprocessen ligger till grund för stadsbyggnadskontorets be­ dömning. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan och den planerade markanvändningen bedöms inte medföra bety­ dande miljöpåverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Detaljplanens konsekvenser redovisas utförligare nedan. Länssty­ relsen delar stadsbyggnadskontorets bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Naturmiljö Dispens från biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken för av­ verkning av askalléer har beviljats under förutsättning att avverk­ ning inte sker förrän detaljplanen fått laga kraft samt att nya löv­ träd planteras i alléer i enlighet med illustrationsplanen. En all­ mänbestämmelse om markens anordnande reglerar att: - Lövträd ska planteras i nya alléer på torget. I dispensen framgår även att nya alléträd som inte lever fem år ef­ ter planteringen ska ersättas genom ytterligare nyplanteringar. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 62 (83) Miljökvalitetsnormer för vatten Med föreslagen dagvattenhantering beräknas samtliga analyse­ rade föroreningar minska efter exploateringen. Då området idag till största del består av parkeringsytor, där dagvatten avleds till recipient utan föregående rening, medför omvandlingen till mer genomsläppliga och mindre förorenade marktyper, samt infö­ rande av dagvattenhantering, att föroreningsbelastningen mins­ kar. Exploateringen kan därmed ha en viss positiv inverkan på re­ cipientens, Fiskarfjärdens, möjlighet att uppnå MKN. Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Stads- och landskapsbild Högdalens ursprungliga bebyggelse har på senare år komplette­ rats med nya punkthus norr om centrum vilket har medfört att dess tyngdpunkt har förskjutits. Detaljplanen syftar till att tydlig­ göra tunnelbanestadens grundtankar och Högdalens struktur med en högre skala och ökad koncentration nära centrum och tunnel­ bana och en succesiv nedtrappning mot periferin. Ett genomfö­ rande av detaljplanen stärker tyngdpunkten av centrum vid tun­ nelbanan i enlighet med ursprungsidén. Samtidigt framträder ett nytt läsbart bebyggelselager med högre punkthus närmast cen­ trum, där sentida tillskott kan inordnas i ett tydligare samman­ hang. Det nya bebyggelselagret bedöms även tydliggöra kransen av lägre punkthus som omger centrum. Schematisk sektion som visar centrummarkören, det nya bebyggelse­ lagret av punkthus i 16 våningar samt kransen av lägre punkthus. (Di­ nellJohansson) Planförslagets påverkan på landskapsbilden består i att förståel­ sen för landskapets form minskas då sluttningen mellan Rangsta­ plan och Sjösavägen bebyggs. Planförslaget innebär även att de öppna vyerna mot Bandängen till stora delar försvinner och att Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 63 (83) den visuella kopplingen till parklandskapet och dalgången mins­ kar. Planförslaget har utformats för att minska påverkan på land­ skapsbild och siktlinjer. Den naturliga lutningen mot norr kom­ mer att kvarstå vilket underlättar läsbarheten av landskapet. Sikt­ linjen från Högdalsgången/Busstorget kvarstår och kopplingen till Sjösavägen stärks med en ny trappförbindelse. Vy mot Högdalens centrum från Bandängen. (DinellJohansson) Sammantaget bedöms planförslaget ha stor påverkan på stads- och landskapsbild. Den nya bebyggelsen innebär en skalförskjut­ ning och en utvidgning av Högdalens centrum. Den nya centrum­ markören kommer att synas på stora avstånd och påverka såväl stadens- som Högdalens siluett. Kulturhistoriskt värdefull miljö Högdalen är kulturhistoriskt intressant genom sitt bevarade utstu­ derade planmönster med punkthus och lamellhus kring en låg centrumanläggning, tidsenligt markerad av ett högt skivhus. Högdalen har under de senaste decennierna förändrats genom omfattande förtätning med framför allt bostäder. Högdalens cen­ trum är med senare tillägg ett välfungerande centrum med handel och omstigningspunkt för kollektivtrafiken. Planförslaget kommer att påverka Högdalens kulturhistoriska miljö på flera sätt. Delar av Rangstaplan, som bedöms ha ett visst kulturhistoriskt värde i form av allmän öppen plats, kommer att Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 64 (83) bebyggas. Likaså kommer siktlinjer och utblickar från Rangsta­ plan mot Bandängen att begränsas. Skivhuset och punkthuset, som planerades som medvetna landmärken, kommer i framtiden underordnas den nya centrummarkören och snarare inordnas i det nya bebyggelselagret av centrumnära högre punkthus. Att bygga bort markparkeringar innebär ofta relativt små problem från kulturhistorisk synpunkt eftersom parkering är en sekundär funktion. I Högdalen bär dock de centrumnära markparkeringarna på rik information och förståelse för en omvälvande tid när bilin­ nehavet i Sverige steg dramatiskt. När centrumnära markparke­ ringar lyfts fram i översiktsplanen som område där stora stadsutvecklingsmöjligheter finns, görs det med ambitio­ nerna om att centrumet ska växa och utvecklas. Från kulturhisto­ risk synpunkt är det relevant att centrum kan växa. Betydande kulturvärden är knutna till den kontinuitet som finns på platsen, att de övergripande tankar som Sven Markelius och andra stads­ planerare i Stockholm formulerade på 1940-talet ännu är giltiga. Sektion som visar planförslaget i förhållande till nuvarande centrum­ markör, skivhuset. Möjlig utformning av pågående planering vid önske­ hemsplan visas med streckad linje. (DinellJohansson) Planförslaget tillvaratar flera karaktärsdrag som kännetecknar Högdalens kulturvärden. Exempelvis kontrasten mellan höga- och låga byggnader och luftigheten/rymden mellan de höga bygg­ naderna. Ett annat exempel är vidareutvecklingen av Högdalens torgstruktur. Högdalens, på avstånd sett, ljusa färgskala är en ut­ gångspunkt i planförslaget. Den arkitekturhistorisk värdefulla sim- och idrottshallen respekteras och dess fasad framhävs och bildar fond mot väster till det nya torget. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 65 (83) Den arkitektoniska idén bygger på tunnelbanestadens grundprinciper om en högre bebyggelsekoncentration och skala närmast centrum och tunnelbanan. Huset i 27 våningar (rött) ersätter skivhuset som cen­ trummarkör. Punkthus i 16 våningar (mörkare grön) bildar tillsam­ mans med tidigare tillskott (ljusare grön) och planerade punkthus vid Önskehemsplan (streckad kontur) ett nytt bebyggelselager. (DinellJo­ hansson) Sammantaget bedöms planförslaget ha en viss negativ påverkan på den kulturhistoriska miljön. Men att Högdalens centrum, ge­ nom att utvecklas och växa, kan stärka sin roll som tyngdpunkt i ett stort omland, bedöms vara en överordnad kulturhistorisk aspekt. Riksintresset och världsarvet Skogskyrkogården För att utreda eventuell påverkan på riksintresset och världsarvet har det tagits fram fotomontage där föreslagen bebyggelse lagts in i viktiga siktlinjer. Den ena siktlinjen visar vad man ser från Heliga korsets kapell västerut. Den andra siktlinjen visar vad man ser från Almhöjden mot väst. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 66 (83) Fotomontage 1. Siktlinje utanför Heliga korsets kapell. Föreslagen be­ byggelse, grön färg, bakom trädridån centralt i bilden. (SBK) Fotomontage 2. Siktlinje från Almhöjden. Föreslagen bebyggelse, grön färg, bakom trädridån till vänster i bild. (SBK) Fotomontagen visar att den föreslagna bebyggelsen inte sticker upp ovanför trädridån som omger Skogskyrkogården. Under sommarhalvåret kommer den föreslagna bebyggelsen att synas i mycket liten grad eller inte alls från Skogskyrkogården. Under vinterhalvåret kommer bebyggelsen i viss grad skönjas bakom trädridån. Att den nya höga bebyggelsen ska utföras i ljusa kulö­ rer är gynnsamt sett till det visuella intrycket. I en avvägning mellan olika intressen bedömer kontoret, utifrån framtagna fotomontage, att förslaget inte innebär ett sådant in­ trång som negativt påverkar upplevelsen av den fria horisonten från det öppna landskapsrummet och Heliga korsets kapell. Kon­ toret bedömer att förslaget inte innebär påtaglig skada på riksin­ tresset. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 67 (83) Handel och service En utveckling av Rangstaplan i enlighet med förslaget skapar goda möjligheter att berika och stärka Högdalens centrum. Plan­ förslaget innebär cirka 360 nya bostäder och en utvidgning och utveckling av Högdalen centrum. Den framtida marknadstillväx­ ten i Högdalen med omnejd möjliggör en utbyggnad av de kom­ mersiella ytorna i Högdalen centrum. I Handelsanalysen (2023) framgår att efterfrågan på verksamhetsytor inom handel, café och restaurang samt service bedöms variera mellan cirka 4 000 och 7 500 m2 lokalyta. Rangstaplan bedöms ha goda förutsättningar att utveckla lokaler i bottenvåningarna tack vare bra solläge på tor­ get och potentiellt stora flöden. Illustration av det Högdalens centrum, så som det upplevs (gult) och pågående utveckling och utvidgning av Högdalens centrum (rött). Rangstaplan norr om Högdalsgången och Önskehemsplan söder därom. (DinellJohansson) Föreslagen utveckling sker på bekostnad av parkeringsplatser som är viktiga för butiker och företagare i centrum. Staden bedö­ mer dock att bortfallet av parkeringsplatser kompenseras väl av det kundunderlag som genereras av pågående, planerade och ny­ ligen avslutade bostadsprojekt i centrum och dess närområde. Dessutom skapas förutsättningar för nya mötesplatser och utökad service vilket bedöms locka såväl närboende som mer avlägsna besökare att tillbringa tid i centrum. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 68 (83) Störningar och risker Buller Trafikbuller Bullerberäkningar visar att fasader mot Sjösavägen och spårom­ rådet är utsatta för buller överstigande 60 decibel (dBA) dygnsek­ vivalent ljudnivå. För centrummarkören gäller det de sju nedersta våningarna, räknat från Sjösavägen. För lamellen gäller det samt­ liga våningsplan. Mot torget, väster och söder, förekommer inga värden överstigande 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad från väg och järnväg. Bullerberäk­ ningen visar att fasaderna mot Sjösavägen och spåret (högra bilden) är mest bullerutsatta. Vänstra bilden visar fasaderna mot torget där ljud­ nivåerna är lägre. (Structor) Punkthuset och sockelbyggnaden klarar trafikbullerriktvärdet om högst 60 dBA vid bostadsfasad utan åtgärd. Centrummarkörens lägenheter behöver ta hänsyn till trafikbuller­ nivåerna vid bostadsfasad för de lägenheter som får över 60 dBA vid fasad (orange färg i bilden ovan). Möjliga åtgärder är anpas­ sade lägenhetsstorlekar, anpassade planlösningar och lokala bul­ lerskyddsåtgärder. Lägenheter om högst 35 m2 kan planeras vid berörda fasader utan ytterligare anpassningar till trafikbullret. Denna lösning lämpar sig vid de lägre våningsplanen som saknar balkonger. Lamellen planeras därför innehålla endast små lägenheter om högst 35 m2 mot Sjösavägen. Baserat på beräkningsresultaten avråds från Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 69 (83) större lägenheter mot Sjösavägen i lamellen och totalt 56 lägen­ heter anpassas till trafikbullersituationen genom begränsad stor­ lek till högst 35 m2. Två alternativa planlösningar för lamellen. Vänstra bilden, grundalter­ nativ, klarar trafikbullerriktvärden vid fasad. Högra bilden, ”alternativ större lägenheter”, klarar inte riktvärdena vid inringad gavellägenhet som är större än 35 m2. (Structor) Tekniska åtgärder Vid de tre översta berörda våningarna på centrummarkören pla­ neras balkonger vilket ger möjlighet till annan anpassning än be­ gränsad lägenhetsstorlek. Balkonger med delvis inglasning mo t öster samt ljudabsorbenter i balkongtak kan användas som tek­ nisk åtgärd för att tillskapa ljuddämpad sida och möjliggöra vissa större lägenheter vid berörda fasader. En skyddsbestämmelse, m2, reglerar att balkongåtgärder utförs för lägenheter där riktvär­ det för buller överskrids och där anpassning av lägenhetsstorlek inte görs: - Balkong vid bostad utan erforderlig tillgång till ljuddäm­ pad sida med avseende på trafikbuller utformas med del­ vis inglasning samt heltäckande ljudabsorbent klass A i balkongtak för att tillskapa sådan ljuddämpad sida. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 70 (83) Exempelplanlösning för centrummarkören, med teknisk åtgärd vid 3 balkonger för att möjliggöra bulleranpassad planlösning för hörnlä­ genheter större än 35 m2. Balkongerna har delvis inglasning längs kortsida mot öster samt heltäckande ljudabsorbenter i balkongtak. Även riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid klaras vid dessa fasader med samma åtgärd. Bilden visar dygnsekvivalent ljudnivå med tekniska utförda på tre berörda balkonger. (Structor) Utöver anpassning av lägenhetsstorlekar i lamellen görs således anpassning av centrummarkören av lägenhetsstorlekar i ytterli­ gare 6 lägenheter, medan tekniska åtgärder och planering med ljuddämpad sida för minst hälften av bostadsrummen görs för 3 lägenheter. Ljuddämpad sida vid balkong med teknisk åtgärd vet­ ter bort från de verksamhetsbullerkällor som identifierats runt tor­ get och bör därmed vara ljuddämpad även med avseende på verk­ samhetsbuller. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att planförslaget, givet an­ passade lägenhetsstorlekar och föreslagna balkongåtgärder, upp­ fyller gällande riktvärden i Förordning om trafikbuller vid bo­ stadsbyggnader (2015:216). Med anledning av byggnadernas pla­ cering, intill väg- och spårområde, innehåller plankartan en gene­ rell skyddsbestämmelse som reglerar att: - Om ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad överstiger 60 dBA ska minst hälften av bostadsrummen vara vända mot ljuddämpad sida. För bostäder med boarea max 35 kvm gäller istället att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot ljuddämpad sida om ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad överstiger 65dBA. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst 70 dBA. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 71 (83) Föreslagna takterrasser klarar riktvärdena för trafikbuller vid ute­ plats, med hjälp av lokala skärmåtgärder vid terrasserna. Beräk­ ningsförsök har gjorts med tre meter höga skärmar. Utan någon skärmåtgärd klaras trafikbullerriktvärdena för uteplats endast inom en mindre yta inom sockelbyggnadens takterrass (nedre vänstra bilden). Med skärmning längs två sidor klaras trafikbul­ lerriktvärdena inom i princip hela takterrasserna. Trafikbuller vid takterrasser utan skärmåtgärder (vänstra bilden), tre meter hög skärm längs en sida (mittenbilden) respektive tre meter hög skärm längs två sidor (högra bilden). Grön yta klarar trafikbullerrikt­ värdena. Blått streck markerar skärmåtgärd. (Structor) För att säkerställa att riktvärdena för trafikbuller erhålls på takter­ rasserna behöver således bullerskydd ordnas. En skyddsbestäm­ melse, m1, säkerställer att riktvärdena för trafikbuller erhålls på takterrasserna: - Yta avsedd för gemensam uteplats skärmas för att få högst 50 dBA dygnsekvivalent och högst 70 dBA maximal ljudnivå dag- och kvällstid från trafikbuller. Verksamhetsbuller Vid torgets södra hörn finns de mest hörbara verksamhetsbuller­ källorna, på närliggande centrumanläggning inom fastigheten Rökhuven 1. Vid detta hörn av planområdet bedöms verksam­ hetsbullret uppgå till högst cirka 50 dBA. Förutsatt att dessa käl­ lor är verksamma dygnet runt behövs åtgärder för att klara Zon A för verksamhetsbuller. Att anpassa byggnaderna för Zon B skulle kräva stora föränd­ ringar av former och placeringar, eftersom ljuddämpad sida då måste tillskapas som samtidigt klarar skärpta riktvärden för både verksamhetsbuller och trafikbuller. Om dominerande verksam­ hetsbullerkällor åtgärdas så att deras gemensamma ljudeffektnivå Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 72 (83) sänks kan riktvärden för Zon A klaras och anpassning av byggna­ derna undvikas. Att minska bullerkällornas sammanlagda ljudef­ fektnivå med minst 10 dBA bör uppnå Zon A vid nya bostäder inom planområdet. Åtgärder för verksamhetsbuller föreslås där­ för fokusera på åtgärder vid källan. Åtgärd på verksamhetsbuller­ källorna blir ett villkor för startbesked genom bestämmelse i plankartan: - Startbesked får inte ges för ändrad markanvändning för bostäder förrän bullerreducerande åtgärder som åstad­ kommer Zon A för verksamhetsbuller vid planerade bo­ städer har kommit till stånd. Flera möjliga bullerskyddsåtgärder kan vara möjliga, exempelvis byte av komponenter i de bullrande fläktsystemen, tillägg av ljud­ dämpare i systemet, tillägg av ljuddämpande huvar eller bafflar utanpå byggnaden samt skärmar som styr bullret bort från de pla­ nerade bostäderna. Ett servitutsavtal avses upprättas med fastig­ hetsägare till den berörda fastigheten, Rökhuven 1, om att utföra bullerreducerande åtgärder. Att bullerskyddsåtgärderna får öns­ kad effekt, att Zon A uppnås vid nya bostäder inom planområdet, ska säkerställas genom mätning efter utförda åtgärder. Övrigt Högtalarutrop bedömdes under ett platsbesök (utfört kvällstid) som ej mätbara ovan bakgrundsnivå från vägtrafik och verksam­ hetsbuller. Stomljud och vibrationer Baserat på mätningar med efterföljande beräkningar bedöms stomljudsnivåer från spårtrafik överskrida riktvärdena på plan 10 (motsvarar bottenvåning som vetter mot Rangstaplan) för samt­ liga huskroppar inom planområdet. Stomljudet beräknas minska för varje våning ovan plan 10 men överskridanden beräknas före­ komma även ovanför gatuplan inom vissa delar av de planerade byggnaderna. För att möjliggöra bostäder på plan 10 krävs stom­ ljudsdämpande åtgärder. Om åtgärder genomförs så att riktvär­ dena klaras på plan 10 klaras riktvärdena även på samtliga ovan­ liggande våningar. Riktvärden för stomljud och komfortvibrationer inomhus i bostä­ der bedöms kunna klaras förutsatt att byggnaderna grundläggs i berg samt att byggnaderna ställs på vibrationsdämpande lösning sådan att stomljudsnivåerna klaras i gatuplan. Med anledning av Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 73 (83) närheten till spårområdet och att beräknade värden överskridande riktvärdet krävs generella bestämmelser, under skydd mot stör­ ning, som reglerar att: - Byggnad ska grundläggas och utformas så att stomljuds­ nivån i rum för sömn och vila ej överskrider 32 dbA FAST vid tågpassage. Byggnader ska grundläggas och utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum ej över­ skrider 0,4 mm/s vid tågpassage. Översvämningsrisker Med föreslagen skyfallshantering och höjdsättning av marken, fö­ religger ingen risk för skador på byggnader inom eller utanför planområdet till följd av skyfall. Tunnelbanan Tunnelbanespåren trafikeras enbart av tåg för persontrafik och underhållsfordon, vilket innebär att inga godstransporter, inklu­ sive transporter med farligt gods, förekommer. Det närmaste spå­ ret används normalt för norrgående trafik och en absolut majori­ tet av tågen stannar vid stationen innan det fortsätter sin resa. Un­ derhållsfordon eller trafiktåg kan under vissa omständigheter pas­ sera stationen utan att stanna. Normalt är hastighetsbegräns­ ningen vid sådana passager av tunnelbanestationer 50 km/h, vil­ ket antas gälla även vid Högdalen. Beräkningar har genomförts avseende sannolikheten för att ett urspårande tunnelbanetåg når till det avstånd som planområdet är beläget. Resultaten visar att ett urspårande tunnelbanetåg i 50 km/h maximalt kan nå knappt nio meter i sidled från spåret, förutsatt att omgivningen är helt plan i förhållande till spåret. Avståndet till den föreslagna bebyg­ gelsens närmaste fasad är cirka 16 meter från det närmaste spåret. Resultaten i genomförd riskanalys visar att riskpåverkan från tun­ nelbanetrafiken mot planområdet är försumbar. Det innebär att risknivån är acceptabelt låg, och att det inte bedöms finnas något behov av riskreducerande åtgärder. Magnetfält Transformatorstationen, som anläggs i sockelbyggnadens källare, kan preliminärt komma att ha två transformatorer. Inga bostäder planeras i våning ovan källarvåning i sockelbyggnad eller i suter­ rängvåning mot Sjösavägen. Om utrymmen för stadigvarande vistelse finns i det absoluta närområdet, i storleksordningen några Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 74 (83) meter från transformatorerna, kan det vara aktuellt med avskärm­ ning för att reducera magnetfälten till lämplig riktvärdesnivå. Förorenad mark Utifrån föreslagna planer att uppföra bostäder med garage, bör det generella åtgärdsmålet vara riktvärde för Storstadsspecifika riktvärden - Scenario Flerbostadshus med källare inom större de­ len av planområdet. Åtgärdsmål kommer att specificeras mer spe­ cifikt i kommande skede i samband med genomförandet. Markföroreningar kommer att hanteras vid genomförandet. Det planeras för en stor och djup teknisk schakt i samband med pla­ nerade bostäder med underliggande garage som innefattar större delen av planområdet, därmed bedöms det förorenade fyllnads­ materialet och asfalten avlägsnas från platsen. Ingen ytterligare åtgärd anses behövas. Åtgärdsbehovet innebär korrekt hantering av massor, asfalt och asfaltgrus under schaktarbetena för att minska risken för kontaminering och ökade åtgärdsvolymer. Resultatet från den kompletterande miljötekniska markundersök­ ningen som utfördes 2024 visar att det inte har påvisats klorerade lösningsmedel i porluften och heller inte i grundvattenprov inom planområdet. Här planeras det även för byggnader med underlig­ gande garage. Därmed anses det inte föreligga en risk för männi­ skors hälsa i form av exponering för klorerade lösningsmedel i framtida byggnader. Ljusförhållanden och lokalklimat Solljus En skuggstudie har genomförts för att studera förslagets påverkan på omkringliggande miljö med avseende på skuggning. Bebyg­ gelsen orienterar sig norr och öster om Rangstaplan vilket skapar gynnsamma solljusförhållanden för det föreslagna torget. Skuggstudien visar att den nya bebyggelsens skugga framförallt påverkar södra delen av Bandängsparken då den vandrar från nordväst till nordost. Påverkan på bostäder bedöms som ringa. I en avvägning mellan olika intressen bedömer kontoret, utifrån framtagen skuggstudie, att förslagets påverkan på närliggande park och bostäder inte är av sådan art att förslaget inte kan ge­ nomföras. Det allmänna intresset av att tillskapa nya bostäder överväger den ringa påverkan som skuggning till följd av ny be­ byggelsen innebär för park och bostäder. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 75 (83) Höst- och vårdagsjämning Bostäder utmed Rangstagatan påverkas under morgon och för­ middag medan delar av bostäderna öster om tunnelbanan påver­ kas från cirka 16.00 och framåt. Bandängsparken kommer att på­ verkas från cirka 14.00 och framåt. Eftersom skuggan vandrar så påverkas olika delar olika mycket. Bebyggelsen öster om tunnel­ banan påverkas av skuggning från cirka 16.00 och framåt. Från eftermiddag påverkas Bandängsparken, och bebyggelsen öster därom, även av befintliga byggnader. Delar av tunnelbanans per­ rong kommer att påverkas av skuggning från cirka 14.00 och framåt. Skuggstudien visar att det finns delar av det nya torget, kring den föreslagna gräsytan, som inte påverkas alls av skugg­ ning, varken från ny eller befintlig bebyggelse. Föreslagen takter­ rass på lamellen påverkas av skuggning under stora delar av da- gen. På tidig morgon och sen eftermiddag är solinstrålningen som bäst på takterrassen. Föreslagen takterrass på sockelbyggnaden har god solinstrålning från förmiddag och framåt. Sommarsolståndet Under sommarens ljusaste veckor är påverkan liten på närlig­ gande bebyggelse. Under förmiddagen skuggas den östra delen av den närmaste bebyggelsen vid Rangstagatan. Delar av södra Bandängsparken skuggas från klockan 14.00 och framåt. Delar av bebyggelsen, närmast öster om tunnelbanan, påverkas av skugg­ ning från 16.00 och framåt. Delar av tunnelbanans perrong kom­ mer att påverkas av skuggning från cirka 14.00 och framåt. Tak­ terrassen på sockelbyggnaden påverkas endast av skuggning un­ der morgontimmarna. Takterrassen på lamellen påverkas av skuggning från tidig förmiddag till kväll. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 76 (83) Nedan visas skuggpåverkan vid höst- och vårdagsjämning. (DinellJo­ hansson) Nedan visas skuggpåverkan vid sommarsolståndet, 22 juni. (DinellJo­ hansson) Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 77 (83) Vind Av den vindkomfortstudie (2024) som tagits fram kan följande slutsatser dras, se karta med siffror nedan: 1. Passagen mellan punkthuset och lamellen är den mest vindutsatta platsen. Vindar över 5 m/s väntas här före­ komma i upp till 2,2 % av tiden vilket är över gränsen när det gäller önskvärda förhållanden för långvarig vistelse men acceptabelt för kortvarig vistelse eller promenad. Då överskridandet av komfortkriteriet för långvarig vistelse sker på större delen av ytan i passagen kan det vara klokt att undvika att planera in sittmiljöer eller liknande. Om det är möjligt att uppföra viss växtlighet som träd eller högre buskar, så skulle det kunna bidra till att förbättra vindklimatet i passagen något. 2. Här beräknas vindar över 5 m/s förekomma under som mest 1,5 % av tiden. De blåsigaste förhållandena väntas nära den östra kanten av torget, mot Sjösavägen. På denna del samt på en mindre del mitt på ytan är vindförhållan­ dena bäst lämpade för kortvarig vistelse. Uppförande av något som bryter av vindens framfart från syd, t ex träd eller högre buskar, skulle därför kunna vara en lämplig åt­ gärd för att förbättra vindklimatet på ytan närmast Sjösa­ vägen. 3. Där det är som mest vindutsatt väntas vindar över 5 m/s förekomma 1,5 % av tiden. Stora delar av båda terras­ serna beräknas få önskvärda förhållanden även för lång­ varig vistelse vilket sannolikt är en följd av de planerade skärmarna längs några av terrasskanterna. 4. Sjösavägen är den plats som väntas få gynnsammast vind­ klimat. Vindhastigheter över 5 m/s beräknas förekomma i som högst 0,1 % av tiden. 5. På torget beräknas vindhastigheter över 5 m/s förekomma i som högst 1,0 % av tiden. De blåsiga förhållandena vän­ tas i den nordöstra delen som påverkas av närheten till passagen mot Rangstagatan. Övriga delar av torget är dock så pass skyddade av omgivande byggnader att önsk­ värda förhållanden för långvarigt stillasittande eller stilla­ stående erhålls. På den nordöstra delen av torget skulle Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 78 (83) växtlighet eller andra lite högre strukturer kunna bidra till ett bättre vindklimat. 6. Passagen utmed sim- och idrottshallen beräknas få ett re­ lativt gynnsamt vindklimat. Vindhastigheter över 5 m/s beräknas förekomma i som högst 0,5 % av tiden Illustration som redovisar procent av tiden som vindens hastighet över­ stiger 5 m/s, på 2 meters höjd. Sammanvägning av alla vindriktningar. (SMHI). Tidplan Granskning 6 november – 3 december 2024 Godkännande i SBN 24:e september 2026 Antagande i KF 1:a kvartalet 2027 Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 79 (83) Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myn­ dighetsutövning vid prövning av bygglov. Lantmäterimyndigheten ansvarar för fastighetsrättsliga frågor. Exploateringskontoret ansvarar för upprättande av de avtal som krävs för att genomföra planen samt bekostar åtgärder på allmän platsmark. Byggherren ansvarar för och bekostar genomförandet av ny be­ byggelse och erforderliga anläggningar inom kvartersmark samt anslutningar till omgivande allmän platsmark. Byggherren anlägger och bekostar det allmänna garaget samt ge­ mensam in- och utfart till garage från Sjösavägen. Huvudmannaskap Staden är huvudman för allmän platsmark. Allmän platsmark ut­ görs av torg. Avtal Exploateringsnämnden har beslutat att anvisa mark och tecknat markanvisningsavtal för bostadsändamål, lokaler och parkerings­ garage inom del av fastigheten Örby 4:1 vid Rangstaplan till Åke Sundvall Projekt AB. Överenskommelse om exploatering ska tecknas mellan staden och byggherren innan detaljplanen antas. Avtalet reglerar kostna­ der, ansvar, tidplan m m. Avtal behöver upprättas som säkrar blivande bostadsfastigheters rättighet att nyttja parkeringsplatser i parkeringsgaraget eftersom garaget avses att ligga i en separat tredimensionell fastighet. Ett servitutsavtal avses upprättas mellan berörda parter för att sä­ kerställa att bullerreducerande åtgärder kan utföras på fastigheten Rökhuven 1. Avtalet läggs sedan som bilaga till exploateringsav­ talet. En bestämmelse om villkor för startbesked redovisas på plankartan. Bestämmelsen är tvingande och innebär att bullerre­ ducerande åtgärder ska utföras innan startbesked ges. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 80 (83) Ett servitutsavtal behöver upprättas för att säkerställa att byggher­ rens förankringsstag till spont kan utföras utanför byggherrens tomträttsfastigheter. Tomträttsavtal ska tecknas mellan staden och byggherren. Byggherren ska träffa genomförandeavtal med trafikförvalt­ ningen/Region Stockholm innan byggstart. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintlig detaljplan Pl 4542 helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av Örby 4:1 som ägs av Stockholms stad. Användning av mark Föreliggande planförslag redovisar avgränsning mellan kvarters­ mark och allmän platsmark. Planförslaget möjliggör markan­ vändning för bostäder, centrumändamål, teknisk anläggning och parkering inom kvartersmark. Den allmänna platsmarken är ut­ lagd som torg. Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbild­ ningsåtgärder. Lämplighet avseende fastigheters utformning m m prövas vid lantmäteriförrättning. För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Genomförd fastighetsbildning krävs för att bygglov ska kunna beviljas. Område utlagt som kvartersmark (bostäder, centrumändamål, tek­ nisk anläggning och parkering) kan utgöra flera separata fastighe­ ter som bildas genom avstyckning från Örby 4:1. Avstyckning för kvartersmark från Örby 4:1 måste ske för att avgränsa kvar­ tersmark och allmän platsmark. De i höjdled och under mark avgränsade kvartersanvändningarna parkering (P2) och (P3) samt bostadskomplement (B3) och (B4) kan ingå i en eller flera av de fastigheter som bildas genom av­ styckning från Örby 4:1. Tillsammans med användningarna P1 möjliggörs också att ett renodlat parkeringsgarage bildas. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 81 (83) Möjlighet till tredimensionell (3D) fastighetsbildning finns i vissa delar och måste genomföras där allmän platsmark och kvarters­ mark avgränsas vertikalt, om de i höjdled avgränsade kvartersan­ vändningarna ska ingå i en fastighet för kvartersändamål. Pröv­ ning av lämplighet m m görs av lantmäterimyndigheten vid lant­ mäteriförrättning. Figuren illustrerar avsedd fastighetsbildning men planen medger andra lösningar. Den avsedda fastighetsbildningen innebär att två två­ dimensionella fastigheter för bostadsändamål avstyckas (gula och grå­ gula områden) och att en fastighet för parkeringsändamål bildas ge­ nom avstyckning och eventuell fastighetsreglering (grått och grågult område). Genom en sådan fastighetsbildning kommer allmän platsfas­ tigheten Örby 4:1 att utgöras av figurens vita och ljusgråa ytor. Vita områden planläggs som allmän platsmark (torg). Område ut­ lagt som allmän platsmark (torg) ska ingå i av Stockholms stad ägd fastighet. Gult och grågult område planläggs som kvartersmark (bostäder, centrumändamål, teknisk anläggning och parkering). Ljusgrått område planläggs som allmän platsmark (torg) ovan mark och kvartersmark (parkering, bostadskomplement) under mark. Under Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 82 (83) mark kan ljusgrått område tillsammans med delar av gult område (exempelvis grågult område enligt bilden ovan) utgöra 3D ut­ rymme till fastighet för parkeringsändamål. Delar av ljusgrått område kan även utgöra 3D utrymme till gul/gula fastigheter. De underjordiska kvartersanvändningarna B3, B4, P2 och P3 av­ gränsas genom att en nedre höjd anges i klartext, medan den övre höjden utgörs av bestämmelse för lägsta schaktnivå för ovanlig­ gande torganvändning. Eftersom garagets tak och torgytan sluttar mot norr är schaktnivåerna planlagda trappstegsvis. Teknisk an­ läggning, E1, avgränsas i höjdled inom fastigheten för bostadsän­ damål. Principsektion som illustrerar de underjordiska kvartersanvändning­ arna (ljusgrått) avgränsning i höjdled. Användningarnas övre höjd är belägen cirka 1,2 meter under torgets marknivå. Indelningen av schakt­ bestämmelser (Orange linje), parkeringsgaragets ungefärliga utform­ ning (streckad svart linje), ungefärlig marknivå för torg (Röd heldra­ gen linje) samt nivå 1,2 meter under ungefärlig marknivå för torg (röd streckad linje). Se även plankartans sektioner för ökad förståelse. Där framgår även avgränsningen för P3 och B4. Rättigheter Inom planområdet finns inga kända rättigheter. Servitut eller gemensamhetsanläggning kan behöva inrättas för att säkerställa nybildade fastigheters behov av underjordisk åt­ komst och angöring. Efter att fastigheterna har upplåtits med tomträtt kan dock inte of­ ficialservitut enligt fastighetsbildningslagen inrättas. Avtalsservi­ tut enligt jordabalken kan dock bildas. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Antagandehandling Dnr 2013-13851 Sida 83 (83) Behov av övriga rättigheter prövas i samband med fastighetsbild­ ningen i lantmäteriförrättning. Ekonomiska frågor Kostnader för planarbetet regleras via planavtal. Stadens intäkter utgörs av kommande tomträttsavgäld. Stadens exploateringskostnader utgörs i huvudsak av kostnader för upprustning av allmänna ytor, investeringar för torgstråken på Rangstaplan samt förbättrade gång- och cykelbanor på Sjösavä­ gen och Rangstagatan. Vatten och avlopp Byggaktören står för kostnaderna för samtliga anslutningar till tekniska ledningar och system, inklusive vatten och avlopp, för de nya tomträttsfastigheterna. Fastighetsbildning Exploateringskontoret ska bekosta fastighetsbildningen. Tekniska frågor Vatten och avlopp Anslutning sker till befintliga ledningar i Rangstagatan och Sjö­ savägen. En utbyggnad av den kommunala försörjningen bedöms inte nödvändig med anledning av den nya bebyggelsen. Dagvatten Dagvatten som alstras inom planområdet ska fördröjas enligt Stockholm stads dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Framtagen dagvattenutredning ska ligga tillgrund för kommande projekte­ ring. Byggherren ansvarar för och bekostar nödvändiga dagvat­ tenlösningar inom kvartersmark. Exploateringskontoret ansvarar för erforderliga dagvattenlösningar inom allmän platsmark. El/Tele Ledningar för el, tele och fiber finns framdragna till området. Fjärrvärme Förutsättningar finns att försörja byggnader inom planområdet med fjärrvärme från Högdalsplan. Genomförandetid Genomförandetiden slutar 5 år efter att planen fått laga kraft. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 --- [Bilaga - Samrådsredogörelse GDPR.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2013-13851 Maria Borup Sida 1 (46) Tfn 08 508 2023-04-21 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Samrådsredogörelse Detaljplan för del av Örby 4:1 vid Rangstaplan i stadsdelen Högdalen, S-Dp 2013-13851 Innehåll Sammanfattning .......................................................................................2 Bakgrund...................................................................................................2 Förslagets syfte och huvuddrag .............................................................2 Hur samrådet bedrivits ...........................................................................3 Nya förutsättningar efter samrådet.........................................................3 Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden...................................................................................3 Allmänt om samrådet och planprocessen ..............................................3 Allmänt om förslaget och utvecklingen...................................................4 Kulturmiljö, stadsbild och arkitektur........................................................6 Olägenheter för grannar ........................................................................10 Parker och grönområden......................................................................11 Parkering..............................................................................................12 Gator och trafik.....................................................................................14 Teknisk försörjning ...............................................................................16 Hälsa och säkerhet...............................................................................18 Miljö- och klimataspekter......................................................................21 Sociala aspekter...................................................................................22 Övriga frågor ........................................................................................24 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande.............24 Föreslagna förändringar.......................................................................25 Inkomna synpunkter ..............................................................................27 Statliga och regionala myndigheter och förbund..................................27 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar.....................................33 Övriga remissinstanser.........................................................................38 Sakägare enligt fastighetsförteckning ..................................................41 Övriga, ej sakägare ..............................................................................44 Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 2 (46) Sammanfattning Planen syftar till att i enlighet med översiktsplanen komplettera och förstärka Högdalens centrala delar med sammanlagt cirka 350 bostäder, verksamhetslokaler för centrumändamål samt nya mötesplatser och torgytor. Planförslaget sändes ut på samråd 2020-03-24 - 2020-05-04. Under samrådet har cirka 35 yttranden inkommit varav en namninsamling med 22 underskrifter. Länsstyrelsen bedömer att planen riskerar att miljökvalitetsnormer för vatten enligt 5 kap. miljöbalken inte kan följas. Länsstyrelsen bedömer även att bebyggelsen riskerar att bli olämplig med hänsyn till risken för översvämning samt till människors hälsa avseende buller och markföroreningar. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför synpunkter i sak, framför allt vad gäller hantering av dagvatten, buller, lägenhetsfördelning samt bristen på lek- och grönytor. Kulturförvaltningen, Skönhetsrådet och Samfundet St:Erik avstyrker förslaget men anser att platsen är lämplig att bebygga förutsatt att större hänsyn tas till stadsbild och platsens kulturvärden. Länsstyrelsen anser att kommunen bör beakta de kulturmiljövärden som finns i området och efterfrågar att det till granskningsskedet ytterligare utreds hur föreslagen bebyggelse påverkar närliggande kulturmiljö samt stads- och landskapsbild. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter är kritiska till att antalet parkeringsplatser minskar kring centrum samt byggnadernas höjd i förhållande till befintlig bebyggelse. Stadsbyggnadskontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras i det fortsatta arbetet. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanens syftar till att i enlighet med översiktsplanen komplettera och förstärka Högdalens centrala delar med bostäder, lokaler för centrumändamål samt nya mötesplatser. Utvecklingen syftar till att Högdalen ska kunna behålla sin roll som tyngdpunkt i söderort. Planförslaget ska utgå från tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala nära centrum och tunnelbana. Planen möjliggör cirka 350 bostäder, vid Rangstaplan i Högdalen. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 3 (46) Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden 2020-03-24 - 2020-05-04. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, i Högdalens Bibliotek samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, www.stockholm.se/detaljplaner. Annons om samråd publicerades i lokaltidningen Mitt i Söderort (Bandhagen Årsta Högdalen) tisdagen 24 mars 2020. Med anledning av rådande omständigheter, Covid-19, beslutade stadsbyggnadskontoret att inte hålla publika möten under samrådsperioden. Istället gjordes ett utskick till sakägare och boende som ansågs beröras av planförslaget med information om samrådet och projekthemsidan. Nya förutsättningar efter samrådet Våren 2021 köper Niam Högdalen centrum av Citycon. I maj 2022 beslutade stadsbyggnadsnämnden om planstart för Önskehemsplan där Niam önskar uppföra cirka 190 bostäder och 5 000 kvm BTA centrumverksamhet. I maj 2022 beslutade exploateringsnämnden att anvisa mark för ett större garage under Rangstaplan till Åke Sundvall Projekt AB. Garaget ska innehålla minst 98 allmänna parkeringsplatser. Med nya förutsättningar som ett större garage under Rangstaplan och påbörjat planarbete för Önskehemsplan skapas goda möjligheter för ett samlat grepp om utvecklingen av Högdalens centrum. Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Allmänt om samrådet och planprocessen Luftfartsverket och Trafikverket uppmärksammar stadsbyggnadskontoret på att berörda flygplatser (SWEDAVIA) alltid ska tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Boende på Rangstagatan frågar sig hur det kan komma sig att de inte fått det informationskort som skickats ut till omkringliggande fastigheter. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 4 (46) Några personer menar att det svårt att ta del av handlingarna på biblioteket. En person efterlyser information på andra språk. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har efter uppmärksammandet skickat handlingar till Swedavia på remiss. Swedavia har därefter meddelat att föreslagen bebyggelse inte påverkar flygplatsens utrustning. Utskick av informationskort gjordes helgen vecka 13 och gick ut till 3 300 hushåll. Utskicket gjordes som oadresserad samhällsinformation och det distrikt som Rangstagatan ligger i fanns med. Kontoret anser att biblioteket är den bästa platsen att visa förslaget på. Tyvärr har det under rådande omständigheter (Corona- pandemi) varit svårare att ta del av förslaget då öppningstiderna varierat och antalet personer som får vistas i lokalen begränsats. Samtliga handlingar har funnits tillgängliga på stadens hemsida. Allmänt om förslaget och utvecklingen Skönhetsrådet avstyrker förslag till detaljplan i föreliggande form och anser att de höga punkthusen ska utgå till förmån för ett större, men lägre kvarter som tar sin utgångspunkt i den omkringliggande fyravåningsskalan. Det aktuella förslaget låter dels stora delar av torget fortsatt få utgöra parkeringsplatser och dels tillför det bebyggelse som inte på något sätt är lyhört för stadsdelens karaktär. Genom att ianspråkta hela platsen för bostadsbebyggelse, istället för delvis som i förslaget, kan Högdalen få ett stort lägenhetstillskott utan att förminska stadsdelens karaktär eller skapa blåsiga stadsrum med tvivelaktiga vistelsevärden. Samfundet S:t Erik anser att det är fullt möjligt att bebygga Rangstaplan men att föreslagen bebyggelse är för hög. En exploateringsgrad lik den som nu föreslås torde vara möjlig om bebyggelsen istället breder ut sig något mer över den gamla p- platsen men i något lägre skala. Trafikkontoret ser positivt på att exploatering möjliggörs i ett kollektivtrafiknära läge som i nuläget utgörs av markparkering på allmän platsmark. Kontoret ser fram emot att nya publika platsbildningar tillskapas som kan bidra till ett mer levande centrumområde. Stadsdelsförvaltningen är positiv till planläggning av nya bostäder i Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 5 (46) Högdalens centrum, särskilt på den befintliga ytkrävande markparkeringen på Rangstaplan i ett mycket kollektivtrafiknära läge. Förvaltningen påtalar dock att det finns ett stort underskott på arbetsplatser i söderort. Citycon Högdalen Centrum AB (sakägare under samrådet) anser att det nya förslaget av detaljplanen hindrar Citycon som fastighetsägare att driva framtida utvecklingsfrågor på området tillsammans med Stockholms Stad. En person är positiv till att det blir mer liv och fler hus i Högdalen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att det finns fördelar med ett kringbyggt kvarter som föreslås av bland andra Skönhetsrådet. Exempelvis att en större gemensam innergård kan åstadkommas, att påverkan på stadsbilden minskar och att konsekvenserna av skuggning av Bandängparken minskar. Men ett kringbyggt kvarter i 4-5 våningsskala innebär betydligt färre bostäder än vad som redovisas i samrådsförslaget. Kontoret anser även att ett större kringbyggt kvarter omöjliggör stadens idéer om att omvandla delar av Rangstaplan till ett större publikt torg. Ett kringbyggt kvarter bedöms även förminska och påverka sim- och idrottshallen negativt. Sim- och idrottshallen har idag, och i samrådsförslaget, en framträdande roll på platsen. I en avvägning mellan ett kringbyggt kvarter och ett förslag med högre byggnader så väger möjligheten att skapa ett större publikt torg i Högdalen tungt. Kontoret menar också att ett större kringbyggt stadskvarter i 4-5 vånings skala bryter mot tunnelbanestadens principer och Högdalens stadsbild då det inte existerar slutna stadskvarter i stadsdelen. Kontoret anser att Högdalens stadsbild påverkas negativt om bebyggelsen görs lägre och tillåts breda ut sig över ett större område. I kontorets förslag på bearbetning anpassas de nya byggnaderna till Högdalens stadsbild. Karaktärsdrag som kontorets förslag på bearbetning tagit stor hänsyn till är kontrasten mellan högre och lägre bebyggelse samt att de högre byggnaderna ska hålla ett respektavstånd mellan sig. Avståndet mellan de höga byggnaderna bidrar till en luftighet trots den relativt höga exploateringen. Luftigheten husen emellan gör att punkthusen även fortsättningsvis utgör fristående enheter som inte läses ihop. En knäckfråga under hela detaljplanearbetet har varit önskemålet från staden att flytta ner majoriteten av parkeringsplatserna på Rangstaplan till ett större underbyggt garage och därigenom skapa möjligheter för ett större publikt torg på Rangstaplan. Utmaningen Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 6 (46) har varit att hitta en ekonomisk genomförbar lösning för garaget. Samrådsförslaget möjliggjorde ett mindre garage för cirka 30 allmänna parkeringsplatser. Med exploateringsnämndens beslut om markanvisning i maj 2022 skapas möjligheter att planlägga för ett stort grönt torg. Precis som stadsdelsförvaltningens påpekar så finns det ett stort underskott av arbetsplatser i Söderort. Kontoret bedömer att förslaget ger ett visst tillskott av arbetsplatser då lokaler för centtrumändamål ska finnas i bottenvåningarna. Våren 2021 sålde Citycon Högdalens centrum. Samordning sker mellan detaljplan för Önskehemsplan, som drivs av den nya centrumägaren, och detaljplan för Rangstaplan. Kulturmiljö, stadsbild och arkitektur Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och stadsbild Länsstyrelsen anser att planerad bebyggelse, genom sin höga höjd och tätt placerade huskroppar, bryter mot Högdalens centrums historiska karaktär med låghus och enstaka högre punkthus som markerar centrum. Länsstyrelsen efterfrågar att det till granskningsskedet ytterligare utreds hur föreslagen bebyggelse påverkar närliggande kulturmiljö samt stads- och landskapsbild. Kommunen bör tydligare motivera på vilket sätt förslaget uppfyller bestämmelserna om hänsyn till kulturmiljön, stadsbilden och god helhetsverkan i 2 kap 6 § PBL. Kulturförvaltningen anser att ny bebyggelse på aktuell del av Örby 4:1 kan vara möjlig, men det nuvarande förslaget till detaljplan tar inte hänsyn till stadsbilden och platsens kulturvärden, enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (PBL). Specifikt rör det punkthusens höjder och volymer i relation till den befintliga bebyggelsen. Förslaget bör därför justeras avseende detta och ta utgångspunkt i Högdalens bebyggelsestruktur och stadsplanehistoriska idéer. Kulturförvaltningen menar att ett genomförande av planförslaget skulle innebära en påtaglig skalförskjutning utan hänsyn till ABC- stadens grundtankar och en stadsbild som saknar förankring på platsen vilket i stor utsträckning skulle påverka platsens kulturhistoriska värden negativt. En analys som redovisar planens konsekvenser för platsens kulturhistoriska värden borde tas fram. En analys bör inkludera planförslagets påverkan på siluetten i landskapet. Skönhetsrådet menar att det föreliggande förslaget innebär, trots de senaste årens utveckling, en genomgripande förändring av stadsdelens karaktär. Skönhetsrådet anser att Rangstaplan är en Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 7 (46) lämplig plats för ny bebyggelse men att det presenterade förslaget har för stora brister för att kunna utgöra en framkomlig väg. Skönhetsrådet efterfrågar en stadsbildsanalys och en plan för utveckling av stadsdelens offentliga rum. De höga punkthusen, upp till 22 våningar, motiveras i underlaget av att det ska markera centrum. Detta är helt onödigt eftersom Högdalen redan har två neonprydda höga centrumbyggnader. Om så höga hus byggs i stadsdelen reduceras Markelius komposition och riskerar att ersättas av ett mischmasch av punkthus. Samfundet S:t Erik anser att den nya bostadsbebyggelsens föreslagna våningshöjder med upp till 22 våningar påverkar de stadsbildsmässiga värdena negativt. Ursprungligen markerades Högdalens Centrum med det 13-våniga skivhuset med sin karaktäristiska neontupp, därav benämningen Tupphuset. På senare år har det fått konkurrens av bland annat ett 16-våningshus intill Rangstaplan. Samfundet S:t Erik ser negativt på den ytterligare förskjutning i skala som i och med det aktuella planförslaget sker här. Samfundet S:t Erik anser att planförslaget bör omarbetas så att de högsta husen, framförallt förslagets "hörnhus" i 22 våningar, inte konkurrerar med det för Högdalens Centrum så viktiga 13 våningar höga Tupphuset. En person menar att det tidigare förslaget från 2012 (Start PM), då mark anvisades för 80–90 hyreslägenheter och 60–70 studentlägenheter på Rangstaplan är rimligare. Det kan bättre anpassas till befintlig bebyggelse och ge plats för större grönytor. Några boende anser att de nya husen avviker grovt från omkringliggande bebyggelse och anser att den k-märkta bebyggelsen på platsen bör i stället skyddas från ny bebyggelse på parkeringsplatsen. Flertalet boende menar att de inte behöver något nytt landmärke för Högdalen då det redan finns två befintliga Höghus i centrum, med Högdalstuppar som ska lysa i neon. Flera personer anser att planförslaget är överdrivet storskaligt och inte anpassat till närliggande omgivning. En person anser att husen vid Rangstagatan, som är från 1950-talet har ett arkitekturhistoriskt värde i den planstruktur som byggnaderna är uppförda utefter, vilket kräver att ny bebyggelse anpassas och integreras till den äldre bebyggelsen. Att skapa ett höghus passar inte in i den nuvarande bebyggelsemiljön. Ett så kallat ”landmärke” synligt från stora delar av söderort är inget som gör Högdalen mer attraktivt för vanliga människor. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 8 (46) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Platsen har ett centralt läge som i översiktsplanen redovisas som ett stadsutvecklingsområde där omfattande komplettering föreslås av såväl bostäder, service och verksamheter som gator, parker, kultur och idrottsytor. Särskilt markparkeringar nära centrum lyfts fram där stora stadsutvecklingsmöjligheter finns. Med samrådsförslaget skapades även möjligheter att utvidga och utveckla Högdalens stadsdelscentrum med nya platsbildningar, torgstråk och butiker. Förslaget ansågs därmed lämpligt att pröva i ett samrådsförfarande. Efter att detaljplanen varit ute på samråd har nya förutsättningar gjort att staden kan ta ett samordnat grepp kring Högdalens centrum. Nya förutsättningar tillsammans med inkomna yttranden under samrådet motiverar en bearbetning av samrådsförslaget. Följande principer ligger till grund för kontorets förslag på bearbetning:  Omvandla markparkering till grönt torg. Med garage under Rangstaplan kan ett grönt, levande torg som ramas in av bebyggelse med lokaler i bottenvåningarna och med tydliga entréer mot omgivningen utvecklas.  Förstärk tunnelbanestadens grundtankar. Den nya höga byggnaden, nära tunnelbanan, ihop med övrig ny bebyggelse vid Rangstaplan och i angränsande detaljplan för Önskehemsplan, ska tydliggöra och förstärka tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala nära centrum och som avtar utåt.  Förtydliga stadsbilden. Planförslaget syftar till att tydliggöra Högdalens struktur med kontraster mellan högt och lågt. Punkthuset med 16 våningar bedöms, tillsammans med planerade och befintliga punkthus som tillkommit under senare år, kunna åstadkomma en tydligare helhet med ett mer sammanhållet och läsbart skikt av högre byggnader. För att bättre anpassa förslaget till Högdalens stadsbild och öka upplevelsen av rymd på torget föreslås att byggnaden på 20-22 våningar, som i samrådsförslaget placerats i den nordöstra delen av Rangstaplan, utgår och att höjderna på resterande byggnader justeras. Åtgärden ökar avståndet mellan de höga byggnaderna och bidrar till en luftighet, trots den relativt höga exploateringen. Kontoret menar att en skalförskjutning redan skett genom de höga punkthus som uppförts i centrumanläggningens periferi sedan 2000-talets början. Kontorets förslag på bearbetning, tillsammans med tillkommande byggnader i närliggande plan för Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 9 (46) Önskehemsplan, syftar till att tydliggöra stadsbilden och förstärka ABC-stadens grundtankar. Nyligen tillkomna samt planerade 16- vånings punkthus inordnas i stadsbilden och bildar ett nytt läsbart bebyggelselager närmast centrum. Den karaktäristiska kransen av 10-12 vånings punkthus utgör nästa lager i nedtrappningen av skala sett från centrum. Det nya höghuset överordnar sig befintliga centrummarkörer, tupphuset och skivhuset. I och med samrådsförslaget så har stadsbyggnadskontoret gjort ett tidigt ställningstagande som innebär att ny byggnad kan tillåtas överordna sig befintlig centrummarkör. Efter fördjupade analyser och volymstudier står kontoret fast vid ställningstagandet. En stadsbildsanalys som redovisar planens konsekvenser för platsens kulturhistoriska värden efterfrågas av flera remissinstanser. Exploateringskontoret har tagit fram en Landskapsanalys över Högdalens centrala delar. I Landskapsanalysen ingår även stadsbildsanalys. Inom ramen för arbetet med Landskapsanalysen fick konsulten (White) även i uppdrag att analysera och beskriva konsekvenserna av samrådsförslaget för Högdalens centrum. Landskapsanalysen färdigställdes efter det att samrådsförslaget var klart för samråd. Landskapsanalysen har efter samrådet utgjort ett värdefullt kunskapsunderlag vid de analyser som ligger till grund för kontorets förslag på bearbetning av samrådsförslaget. I start pm föreslog kontoret två höghus med sammanlagt cirka 150 lägenheter. Därefter har ytterligare mark på Rangstaplan anvisats till byggaktören vilket har ökat exploateringsgraden. Sedan Start PM har även en ny översiktsplan antagits som särskilt lyfter fram att stora stadsutvecklingsmöjligheter finns på markparkeringar nära Högdalen centrum. Med samrådsförslaget prövades en högre exploatering vid Rangstaplan, i enlighet med översiktsplanen. Genom att bygga på höjden kan större ytor lämnas för platsbildningar, torgstråk och liknande där viss grönska kan inrymmas. Att helt anpassa ny bebyggelse till befintlig bebyggelse eller att skydda kringliggande bebyggelse från ny byggnation innebär stora avsteg från stadens översiktsplan och inskränkningar i stadens bostadsmål och utveckling, Kontoret upplyser även att det inte finns någon k-märkt bebyggelse i närheten men att bebyggelsen ingår i den av Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskartan. En del av de byggnaderna som är belägna inom närområdet bär på höga arkitekturhistoriska värden så som Vantörs Kyrka och Högdalens sim- och idrottshall. Men helheten och sammanhanget av kulturmiljön bedöms endast ha ett visst arkitekturhistoriskt värde. I Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 10 (46) kontorets förslag på bearbetning tas stor hänsyn till närliggande sim- och idrottshallen. Olägenheter för grannar Flera personer protesterar bestämt mot byggnadsplanerna och menar att de planerade huskropparna är alldeles för höga och påträngande och lägger alla befintliga hus i skugga, hela eller delar av dagen. Flertalet personer föreslår att delar av de nya byggnaderna placeras mot centrumhusen i stället för att undvika att den äldre bebyggelsen inte avskärmas från centrum och torget. Med en sådan placering av husen undviks även problematiken med skugga som nuvarande förslag ger upphov till för flertalet befintliga bostäder på Rangstagatan. Boende på Rangstagatan upplyser om att de lidit av tidigare och pågående byggnationer och reparationer i området och är oroliga för att drabbas av än mer störningar om de planerade husen byggs. De vill ha solljus och äntligen lite lugn och ro. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I den skuggstudie som gjorts konstateras att bebyggelsen norr om Rangstagatan skuggas under morgon och tidig eftermiddag. Påverkan av skuggningen varierar beroende på lägenhetens läge och vilket hus som avses. Från cirka 15.00 under höst- och vårdagsjämningen påverkas inte bebyggelsen väster om spårområdet av planförslagets bebyggelse. Bebyggelsen öster om spårområdet påverkas av planförslaget från cirka 16.00 och framåt då skuggan vandrar från norr mot söder. Inget hus skuggas hela dagen. Med kontorets förslag på bearbetning bedöms att olägenheter i form av skuggning, förändrad utsikt och ökad insyn kommer att minska generellt jämfört med samrådsförslaget. Förslaget på bearbetning minskar även upplevelsen av att den befintliga bebyggelsen längs Rangstagatan avskärmas från centrum då den högsta volymen i samrådsförslaget utgår i detta läge. Det nya punkthuset i torgets norra del, mot Rangstagatan, är visserligen högre än samrådsförslagets byggnad. Men eftersom den inte breder ut sig i lika stor omfattning ökar solinstrålning och upplevelsen av rymd. Det är beklagligt att ny- och ombyggnationer drabbat enskilda personer under en längre period. Högdalen redovisas i stadens Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 11 (46) översiktsplan som ett stadsutvecklingsområde där omfattande komplettering föreslås av såväl bostäder, service och verksamheter som gator, parker, kultur och idrottsytor. Det innebär att nybyggnationer fortsatt kommer att påverka området en tid framöver. Som boende i staden i allmänhet och i ett av översiktsplanens redovisade stadsutvecklingsområden i synnerhet, får man räkna med perioder av om- och nybyggnationer. För att minimera störningar vid byggnationer finns det tydliga regelverk som ska följas. Parker och grönområden Stadsdelsförvaltningen vill poängtera vikten av att de nya byggnaderna inte bör skugga Bandängsparken och blir ett förhållandevis diskret inslag i stadsbilden med utblick från parken. Förvaltningen tycker därutöver att kopplingen mellan Högdalens centrum och Bandängen bör stärkas och vill inte att ny detaljplan för Rangstaplan på något sätt hämmar det. En person frågar hur de boende ska ta sig mellan de nya bostäderna och Bandängsparken, kanske en ny bro över spårområdet? Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret konstaterar att samrådsförslaget påverkar Bandängsparken genom skuggning. Från eftermiddag och framåt och i olika omfattning beroende på årstid. Sommartid påverkas endast den södra delen av parken. Under resten av året påverkas även de mellersta delarna av parken av förslaget. Kontoret konstaterar samtidigt att parken till viss del redan påverkas av skuggning från befintlig bebyggelse. Skuggstudier har utförts under arbetsprocessen med såväl högre som lägre bebyggelse på Rangstaplan. Av skuggstudierna kunde konstaterats att påverkan i den södra delen inte minskar nämnvärt med lägre huskroppar. Detta till följd av att solen står relativt lågt i väster och därmed kastas långa skuggor över parken även från hus med 10- 16 våningar. I det fortsatta arbetet kommer nya skuggstudier utföras för att studera hur kontorets förslag på bearbetning påverkar Bandängsparken. Eftersom en volym utgår torde konsekvenserna av skuggning minska i Bandänsparken. Kontoret instämmer med stadsdelsförvaltningen angående behovet att stärka kopplingen mellan Högdalens centrum och Bandängsparken. Ett genomförande av planförslaget innebär inte att en sådan koppling försvåras. Tvärtemot stärks den något i och med en allmän upprustning av gator och torg. Däremot försvagas den visuella kopplingen från Rangstaplan till Bandängsparken Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 12 (46) eftersom marken, som nu består av en plan markparkering, bebyggs. En viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att tillgängliggöra och tydliggöra centrum från norr samt att synliggöra Bandängsparken från centrum. I kontorets förslag på bearbetning föreslås ett bredare gatt i den nordöstra delen som är tänkt att fungera som en ny nordlig centrumentré. Gattet ska även fungera som siktlinje, från torget mot parken. Från Högdalsgången, mellan tunnelbanans byggnad och centrumbyggnaden, kommer det fortsatt vara möjligt att se Bandängsparken. Att stärka kopplingen mellan planområdet och Bandängsparken med en bro över spårområdet bedöms av kontoret som en komplicerad och dyr åtgärd. Att anlägga trappor, som kopplar Bandängsparken till Högdalsgången, öster om biljetthallen, är ett mindre kostsamt alternativ. Åtgärden har diskuterats inom staden och lyfts fram i Landskapsanalysen, men behandlas inte inom aktuell detaljplan. Parkering Trafikkontoret anser att parkeringsutredningen ger ett bra svar på behovet av allmänna bilparkeringsplatser men saknar motsvarande redogörelse för behovet av allmänna cykelparkeringsplatser. Det bör utredas inom ramen för detaljplanearbetet. Trafikkontoret anser att det framräknade parkeringstalet för boendeparkering är rimligt men önskar poängtera att det är viktigt att mobilitetsåtgärdernas genomförande och status följs upp. Citycon utrycker oro för att ett stort antal parkeringsplatser försvinner och menar att det kommer få stor negativ påverkan på handeln i Högdalen Centrum samt att det redan idag är en mycket ansträngd parkeringssituation i området. En handelsplats tillgänglighet via gång, cykel, kollektivtrafik och bil är i de flesta fall avgörande, och utvecklingen av Högdalen Centrum får därför inte innebära några större tillgänglighetsförsämringar utan bör istället innebära förstärkning inom framförallt parkeringsområdet. Citycon kräver att en utökad trafik-och flödesutredning kopplat till handelns och idrottsanläggningarnas flöde i centrumet upprättas. Majoriteten av de privatpersoner som lämnat synpunkter uttrycker oro för att det försvinner parkeringsplatser och menar att parkeringssituationen redan i dagsläget är ansträngd, trots att idrott- och simhallen har stängt för renovering. Flertalet menar att förlusten av parkeringsplatser kommer att få stora negativa konsekvenser för butikerna i Högdalens centrum. Dessutom framförs: Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 13 (46)  Att ett minskat antal parkeringsplatser leder till butiksdöd vilket leder till att området riskerar att förvandlas från en levande stadsdel till en sovstad.  Att det kommer busslaster med ungdomar från olika delar av landet för att ha turneringar i olika bollsporter. Dessutom används parkeringen även av pendlare som byter till tunnelbana.  Oro för höga parkeringskostnader.  Att centrumet blir beroende av personer som kommer till fots och att de som har bil kommer att välja Farsta eller Skärholmen istället. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Mobilitetsåtgärderna följs upp inför granskning och byggaktörens Mobilitets PM uppdateras vid behov. Ytterligare uppföljning sker i bygglovsskedet. Behovet av platser för allmän cykelparkering ses över inom ramen för arbetet med utformning av allmänna platser. Det planeras inte för någon ytterligare trafikutredning i dagsläget. Samrådsförslaget har beaktat parkeringsutredningens slutsatser för att tillgodose parkeringsbehovet och främja tillgängligheten till centrum. Med den nya markanvisningen, maj 2022, möjliggörs 98 allmänna parkeringsplatser i garage. Garaget ska även innehålla projektets boendeparkering. Kvar på markytan finns cirka 15- 20 parkeringsplatser. Stockholms stad driver aktivt en inriktning mot ett minskat bilanvändande i syfte att prioritera framkomligheten för cykel- och gående samt kollektivtrafik. Denna planeringsförutsättning innebär att komplettering av bostadsbebyggelse lämpligen hittar lägen i befintlig bebyggelsestruktur med närhet till service, kollektivtrafik, gång och cykelstråk. I översiktsplanen lyfts dessutom särskilt markparkeringar nära centrum fram som områden där stora stadsutvecklingsmöjligheter finns. Kontoret delar inte den oro som Citycon och flertalet boende uttrycker angående konsekvenserna för handeln till följd av ett minskat antal parkeringsplatser. Eftersom det färdigställts, byggs och planeras för ett stort antal nya bostäder i Högdalen anser kontoret att kundunderlaget i sin helhet förstärks avsevärt. Tanken är att endast korttidsparkeringar kvarstår vilket gynnar handeln. Ett genomförande av planförslaget, där Högdalens centrum utvecklas med nya vistelseytor och levande bottenvåningar skapar dessutom goda förutsättningar för att personer, både från stadsdelen och utanför, uppehåller sig i området och därigenom nyttjar utbudet av kommersiell service. Att som Citycon föreslår, Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 14 (46) förstärka tillgängligheten för bilar, genom utökat utbud av parkeringar, stämmer mindre bra överens med stadens framkomlighetsstrategi, översiktsplan och andra styrdokument där gång-, cykel- och kollektivtrafikanter prioriteras före biltrafikanter. Inför granskningsskedet ska staden ta fram systemhandlingar för de allmänna ytor som ska iordningställas vid ett genomförande av detaljplanen. Här ingår även att säkerställa tillgängligheten för besökare till sim- och idrottshallen. Gator och trafik Biltrafik Trafikkontoret påpekar att Sjösavägen har ett trafikflöde om ca 4200 fordon per vardagsmedeldygn och inte 7800 fordon per vardagsmedeldygn som det står i planbeskrivningen. Gång- och cykeltrafik Trafikkontoret ser positivt på omfördelningen av Rangstagatans och Sjösavägens gatusektioner till fördel för skyddade trafikanter. Trafikkontoret ser även positivt på den tillkommande trappa som förbinder Sjösavägen med Studenttorget som erbjuder en gen väg till och från centrum för gående på Sjösavägen, i synnerhet eftersom den i nuläget gena vägen över parkeringsytan täpps till med en stödmur. Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskyddsnämnden framhåller i ett medskick, angående resonemanget som förs i planbeskrivningen om framtidens Rangstaplan, alternativet att kunna ge plats för en kompletterande bussangöring till Högdalens Centrum. En person påtalar att kollektivtrafiken som redan är ansträng kommer att belastas än mer med platsbrist som följd. Tillgänglighet & framkomlighet Trafikkontoret instämmer i de resonemang som förs i planbeskrivningen kring att den tillkommande bebyggelsen täpper till ett befintligt rörelsestråk med byggnader och stödmur mellan föreslaget torg och Rangstagatan och att det är viktigt att omsorgsfullt planera för att rörelsestråken ändå uppnår en god tillgänglighet. Trafikkontoret upplyser om att smågatsten, om det avses användas, inte är ett tillgängligt ytmaterial. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 15 (46) Idrottsförvaltningen menar att det är viktigt att det framgår i planhandlingarna att god framkomlighet för leveranser och besökare till idrottsanläggningen säkras under och efter projektets eventuella genomförande. Stadsdelsförvaltningen vill understryka vikten av att arbeta med tillgänglighet i den nya offentliga miljön kring Rangstaplan för att skapa tillgänglighet för alla. Boende på Rangstagatan noterar att det planeras för trappor där det är nivåskillnader, och menar att det medför problem för människor som har svårt att gå, för rollatorer och barnvagnar. Nedåtlutande trottoar är lättare att gå på. Flertalet personer menar att nuvarande förslag skapar en barriär längs med Rangstagatan som försvårar för barnvagnar och rörelsehindrade. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Att utveckla bussterminalen är en viktig komponent för att göra Högdalens centrum än mer attraktivt och tryggt. I takt med att Högdalen växer kommer kapaciteten i dagens bussterminal att vara otillräcklig. Trafikförvaltningen (Region Stockholm) har tagit fram en enklare terminalutredning och studerar hur kapaciteten för busstrafik kan ökas med tidshorisont till 2050. Tidiga diskussioner mellan Trafikförvaltningen och staden omfattar bland annat lösningar med nya hållplatslägen utmed Skebokvarnsvägen. I stadens förslag på bearbetning av samrådsförslaget finns större möjligheter för busstrafik. Däremot finns det inga planer, i nuläget, att anlägga en hållplats på Rangstaplan. Kontoret delar uppfattningen om att den höga stödmuren mot Rangstagatan, som fanns med i samrådsförslaget, skapar en barriär för personer med nedsatt rörlighet. I kontorets förslag på bearbetning utgår stödmuren och trappan mot Rangstaplan vilket ökar tillgängligheten markant jämfört med samrådsförslaget. I bygglovsskedet kommer materialval att bestämmas. I detaljplanen regleras inte detta. Endast förslag på material redovisas/illustreras i planhandlingarna. Att säkerställa god framkomlighet för leveranser och besökare till idrottsanläggningen är en förutsättning för projektets genomförande och kommer att förtydligas i planhandlingarna. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 16 (46) Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten SVOA (Stockholm Vatten och Avfall) upplyser om att intern tryckstegring kan erfordras för tappställen över nivån +65 m. Sådan tryckstegring bekostas ej av Stockholm Vatten och Avfall. Befintliga anslutningspunkter för vatten och spillvatten i planens allra sydöstra hörn (Sjöstavägen) har troligen för liten kapacitet för planerad bebyggelse och behöver dimensioneras upp. I planens allra nordvästra hörn finns en vattenanslutning, denna har större kapacitet och kan nyttjas. Dagvatten SVOA bedömer att ny dagvattenanslutning behöver upprättas och att placering får bestämmas i senare skede. Kan eventuellt bli aktuellt med utbyggnation av VA-nät i Sjösavägen. Detta studeras i ett senare skede. SVOA framför synpunkter på genomförd dagvattenutredning. Bland annat gällande dimensionerande flöden enligt P110, beräkningar för de gröna taken samt översvämningsrisker. El/Tele Hyresgästföreningen förutsätter att ett visst antal ladduttag för elbilar installeras. Energiförsörjning Ellevio upplyser om att det krävs en ny nätstation för att klara elförsörjningen av den nya bebyggelsen. Ellevio behöver ett E- område för etablering av nätstationen samt återkoppling om byggnadernas energiförsörjning för dimensionering av nätstationen. Hyresgästföreningen saknar rubrik om ventilation (inomhusklimat) under Teknisk Försörjning för att klargöra vilka ventilationssystem/luftväxling/V-återvinning/kyla etc. som ingår i nybyggnationen. Avfallshantering SVOA har en prioriteringsordning för insamlingssystem där maskinella system i första hand alltid ska väljas vid nybyggnation. Vid nybyggnationer ska system för insamling av grovavfall planeras in, exempelvis genom att reglera plats i miljörum eller utforma en uppställningsyta för en container på kvartersmark. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 17 (46) SVOA upplyser om att från 2023 kommer det dessutom bli obligatoriskt med matavfallsinsamling för hushåll och verksamheter som serverar mindre än 25 portioner per dag (för verksamheter som serverar fler än 25 portioner per dag börjar detta gälla redan 1 januari 2021). Hyresgästföreningen undrar hur matavfallet ska hanteras. Räddningstjänst SSBF (Storstockholms brandförsvar) vill se förtydliganden vad gäller Tr2 trapphus och förbindelse med källarplanen. De ser ett flertal problem med utformningar där trapphus som utgör enda utrymningsväg står i förbindelse med källare. SSBF anser även att detta borde gälla garaget. Hänsyn bör tas till om garagetaket avses vara körbart för tyngre räddningsfordon. För garaget bör det i planprocessen tas hänsyn till utrymningsvägar/angreppsvägar samt behov av brandgasventilation. Om brandgasventilation från ett garage mynnar i markplan kan dess placering behöva möjliggöras i detaljplan. Skötsel, renhållning och underhåll Trafikkontoret upplyser om att det är viktigt att ingen del av gatuträdens trädkrona inkräktar på utrymmet för den fria höjden över körbanan (4,5 meter) och gång- och cykelvägen (3,0 meter). Minst 7 meter från fasad till bredkronigt träd. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Synpunkter angående tryckstegring och anslutningspunkter vatten och spillvatten noteras och förmedlas till byggaktören. I det fortsatta arbetet med systemhandling för allmän platsmark kommer ledningssamordnare kontakta ledningsägare. Dagvattenutredningen justeras enligt SVOAS:s synpunkter. I det fortsatta arbetet kommer lämplig plats för elnätsstation att lokaliseras i samråd med Ellevio och byggaktör. Plankartan kompletteras med läge för teknisk anläggning, nätstation. Efterfrågan på ladduttag är enligt byggaktören låg i pågående och nyligen avslutade bostadsprojekt. En ökad efterfrågan kan anas vilket byggaktören har för avsikt att möta upp. Tanken är att förbereda garageutrymmet så att det är möjligt att bygga ut med fler ladduttag allt eftersom efterfrågan ökar. För det allmänna garaget är tanken att samtliga platser ska förberedas för att möjliggöra laddning för elbilar. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 18 (46) Ventilation och inomhusklimat är inget som regleras i detaljplanen. Under bygglovskedet kontrolleras att byggnaderna uppfyller gällande myndighetskrav för dessa delar och följs sedan upp inför slutbesked. Inför granskningsskedet ska ett PM för avfallshantering tas fram där SVOA:s synpunkter beaktas. I denna ska även hantering av matavfall beskrivas. Inför granskningsskedet säkerställs att erforderliga ytor avsätts för brandgasventilation. Bjälklaget ovan garaget dimensioneras för räddningsfordon. Principer för utrymningsvägar tydliggörs i planbeskrivningen. I bygglovsskedet kommer detaljerna att redovisas. Utformning av gator ska följa stadens riktlinjer som anges i handboken ”Gata Stockholm”. Där anges bland annat att val av trädart görs av trafikkontoret. Marken i anslutning till allmän platsmark ska följa de riktlinjer som anges i ”Planeringsstöd för byggnation i anslutning till allmän platsmark”. Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Länsstyrelsen påpekar att det i anslutning till planområdet förekommer centrumbyggnader som kan orsaka industribuller. Även andra byggnader i närheten kan ge upphov till buller i form av lastning och lossning av varor med mera. Inför granskningen ska dessa bullernivåer redovisas i bullerutredningen och även regleras i plankartan om så krävs. För att beräkna bullernivåerna från tunnelbanan har trafikdata hämtats från tidtabell Högdalen. Inför granskningen bör dessa data ses över och en kontakt bör tas med Trafikförvaltningen. Utöver detta bör även utrop från högtalare beaktas i kommande arbete med detaljplanen. Länsstyrelsen anser att en ny presentation av lägenhetsutformning behöver presenteras inför granskningen, alternativt omarbetning av byggnadskroppen, för att klara Trafikbullerförordningen i detaljplanearbetet. Länsstyrelsen anser att planbestämmelsen om buller är otillräcklig och behöver förtydligas då bostäder planeras i ett läge där det förekommer både trafikbuller och eventuellt buller från verksamheter. I plankartan finns det även en planbestämmelse som säger att yta avsedd för gemensam uteplats ska vara skärmad från trafikbuller. Denna bestämmelse finns inritad på innergården. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 19 (46) Det finns ingen planbestämmelse som styr att bullernivåerna ska klaras på takterrassen. Trafikförvaltningen vill att störningsskyddsbestämmelserna om buller och stomljud kompletteras och tydliggörs på plankartan. Med avseende på att tunnelbanan ligger inom 30 m avstånd till närmsta bostadsbyggnad så ska även en störningsskyddsbestämmelse för vibrationer finnas med i plankartan, d.v.s. ”Byggnader ska grundläggas och utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum ej överskrider 0,4 mm/s vid tågpassage.” Trafikförvaltningen saknar beskrivning av SL:s verksamhet i planbeskrivningen, exempelvis avseende stationsgenererat buller liksom underhållsrelaterat buller som bedrivs nattetid. I planbeskrivningen står att ”Normalt är hastighetsbegränsningen vid sådana passager av tunnelbanestationer 50 km/h, vilket antas gälla även vid Högdalen.” Här skall istället 70 km/h vid stationen på ytterspår användas. Trafikbullerutredningen bör kompletteras med dels beräknade ljudnivåer vid 70 km/h samt info om eventuellt gjorda korrektioner för spårväxlar och broar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att det finns en risk för att bullerstörningar kan komma att uppstå till bostäder om musikevenemang tillåts på de planerade torgytorna. Nämnden anser att förutsättningarna för musikevenemang på planerade torgytor bör studeras vidare tillsammans med möjliga försiktighetsåtgärder. Risk SSBF önskar att placeringen av brandgasventilation utreds ur ett olycksriskperspektiv. Exempelvis kan en storbrand i garaget påverka omgivningen runt brandgasventilationens placering. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver se över om gällande plan är förenlig med stadens intentioner för området. Kommunen beskriver t ex att grönytan (Soltorget) som planeras norr om parkeringen är lämplig att använda som en översvämningsyta där dagvatten vid skyfall kan ansamlas innan det flödar vidare ut till omkringliggande gator. Nödvändiga åtgärder för att undvika att områden inom och utanför planområdet riskerar att skadas vid extrema regn ska kunna säkerställas. Området finns dock inte med i föreslagen plan och är enligt planbeskrivningen planlagt som gatumark för parkering och mark för gatuplantering. Markföroreningar Länsstyrelsen kan inte ta ställning till om det föreligger en risk för människors hälsa i form av exponering för klorerade lösningsmedel i framtida byggnader. Länsstyrelsen efterfrågar att kompletterande Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 20 (46) undersökningar utförs i tillräcklig omfattning för att kunna avgränsa och riskbedöma eventuell förorening av klorerade lösningsmedel. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Bullerutredningen uppdateras med trafikdata enligt Trafikförvaltningens yttrande och stäms av med Trafikförvaltningen. Bullerutredningen kompletteras även med mätningar av industribuller från centrumanläggningen och/eller andra närliggande byggnader som kan alstra industribuller. Om mätvärden för industribuller överstiger aktuella riktvärden tas kontakt med Länsstyrelsen för vidare diskussion av åtgärdsförslag. Stockholms stad reglerar normalt inte längre skyddsbestämmelser för trafikbuller på plankartan utan hänvisar till att gällande bullerförordning ska följas. Inför granskningen studeras lägenhetsutformningen så att samtliga lägenheter klarar förordningens riktvärden. Kontoret uppmärksammar Länsstyrelsen på att taken på de tre högre byggnadskropparna inte planeras som gemensamma terrasser. Endast taket på den så kallade Lågdelen, den som Länsstyrelsen benämner innergård, är tänkt att innehålla en gemensam uteplats. Det är den takytan som skyddsbestämmelsen mot trafikbuller avser. Plankartan kompletteras med störningsskyddsbestämmelser för vibrationer och stomljud enligt önskemål från Trafikförvaltningen. Miljö- och hälsoskyddsnämndens oro för eventuella musikevenemang har uppmärksammats. Kontoret anser att det inte är en planfråga utan en fråga som avgörs vid eventuella framtida tillståndsansökningar. I det fortsatta arbetet utreds placering av brandgasventilationen för att säkerställa tillräckligt utrymme i planen. I samband med det arbetet utreds även olycksriskerna. Planområdet ska utökas för att möjliggöra ett större garage under stora delar av Rangstaplan. Med ett utökat planområde anser kontoret att åtgärder för hantering av dagvatten, i syfte att minimera risk för översvämning nedströms, kan utföras inom ramen för aktuell detaljplan. Ett utökat planområde innebär större frihet vid utformningar av allmänna ytor vilket även inkluderar hantering av dagvatten. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 21 (46) Inför granskningsskedet kommer kompletterande undersökningar utföras för att Länsstyrelsen ska kunna avgränsa och riskbedöma eventuell förorening av klorerade lösningsmedel. Miljö- och klimataspekter Miljökonsekvenser En person menar att förslaget saknar klimat och miljöhänsyn. I planbeskrivningen står inte ett ord om att nybyggnationen ska vara miljö och klimatanpassad. Då regeringen avser att införa krav på klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader från och med 1 januari 2022, bör det i detaljplanen för Rangstaplan ingå en detaljerad redogörelse för hur klimat- och miljöhänsyn ska uppfyllas vid byggnadsfas samt under nyttjande och förvaltning. Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen anser att en utförligare beskrivning krävs av vad den minsta åtgärdsnivån är för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas och hur kommunen har säkerställt att denna minsta nivå kan uppnås i detaljplanen. Länsstyrelsen anser således att plats för de nödvändiga dagvattenåtgärderna ska beredas i detaljplanen och att denna fråga inte han hänskjutas till senare projekteringsskede. Ifall de rekommenderade åtgärderna inte kommer att kunna genomföras behöver det framgå av planbeskrivningen hur det kommer att hanteras istället, för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för recipienten kan följas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret anser inte att förslaget saknar klimat och miljöhänsyn. Tvärtom så visar förslaget på stor klimat- och miljöhänsyn. En bärande idé är att fler personer ska kunna bo nära befintlig service och kollektivtrafik för att därigenom dra nytta av redan gjorda investeringar. Här skapas goda förutsättningar för ett mer klimat- och miljöanpassat resande. Ett annat sätt att visa på klimat- och miljöhänsyn är att prioritera kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafikanter före biltrafikanter vilket aktuellt planförslag visar. Det åligger byggaktören att inkomma med klimatdeklaration inför uppförandet av ny byggnad från den 1 januari 2022. Detta regleras inte i detaljplanen. I övrigt ska byggaktören uppfylla markanvisningskravet på att energianvändningen ska vara högst 55 kWh/m2 och år. Inför granskningsskedet uppdateras dagvattenutredningen med stöd av inkomna synpunkter och på plankartan säkerställs att erforderliga ytor för hantering av dagvatten reserveras. Detta Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 22 (46) möjliggörs av att planområdet utökas. Den systemhandling som tas fram för allmänna ytor ska även inkludera och säkerställa hantering av dagvatten så att MKN kan uppnås och risk för översvämning nedströms förhindras. Sociala aspekter Länsstyrelsen ser positivt på att planförslaget möjliggör hyresrätter och studentbostäder, då detta är en upplåtelseform som efterfrågas i länet. Gällande bostadsstorlekar skulle förslaget kunna kompletteras med hur planeringen ser ut av bostäder runt om i närområdet och tydliggöra varför en satsning görs på mindre bostadsstorlekar. Stadsdelsförvaltningen tror att behovet av studentbostäder och små bostäder är stort i söderort men vill poängtera att behovet av stora lägenheter fortsatt är stort. Länsstyrelsen konstaterar att det saknas lekplatser i området och att inte heller detta planförslag möjliggör sådana. Kommunen skulle kunna redogöra för motivet och även se över möjligheterna att torg ses möjlig för ändamålet. I planförslaget finns en privat lekplats planerad på takterrassen för Hörnhusets barn. Det framgår att det finns utmaningar med takterrassen, till exempel gällande buller och lokalklimat. Utifrån kommunens beskrivning, delar Länsstyrelsen bedömningen att det är viktigt att jobba med utformningen av lekplatsen. Kommunen har i övrigt angett att det är viktigt att jobba med vistelseytorna i planområdet, då det kan finnas en risk att de kan privatiseras eller upplevas som privata. Länsstyrelsen delar den bedömningen. En person anser att förslaget saknar planlagda bostadsnära lekplatser för mindre barn. Tillgången på park och lekytor, såväl inom planområdet som i närområdet är bristfällig. Att hävda att barnfamiljer inte kommer att söka sig till detta bostadsområde med mindre och billigare lägenheter vittnar om dålig insikt i hur framtida bostadssituation kan utvecklas i en lågkonjunktur anser samma person. Däremot är det viktigt att sträva efter en hög integration med en stor blandning av boende som bidrar till att minska negativa sociala konsekvenser. Med den ökande insikten och kunskapen om människors välmående av att ha närhet till grönstrukturer i anslutning till boendet, behöver förslaget höja ambitionen och planera in större grönområden och parkmiljöer. Stadsdelsförvaltningen poängterar vikten av trygghetsskapande åtgärder inom stadsbyggnadsprocessen. Förvaltningen erfar att Högdalens centrum lidit av otrygghet de senaste åren varför extra fokus på trygghetsskapande insatser inom projektet kan vara Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 23 (46) relevant. Den höga andelen små lägenheter kommer att medföra segregering av kategorin boende vilket förstärks av den ensidiga upplåtelseformen. Att enbart bygga små lägenheter försvårar för bostadskarriär för de människor som bor i lägenheterna vilket riskerar att stärka känslan av att man inte bryr sig om området och ser boendet som tillfälligt vilket i sin tur kan medföra bristande engagemang och skadegörelse. Stadsdelsförvaltningen bekymras även över avsaknaden av innergårdar och menar att ett tydligt definierat område där barn kan leka fritt och de boende kan ha en social samvaro är ett beprövat effektivt sätt att öka tryggheten för de boende. Hyresgästföreningen undrar om det planeras någon fritidslokal för boende. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Staden har inte för avsikt att bestämma hur lägenhetsfördelningen ser ut i enskilda projekt. Här litar staden på byggaktörernas marknadsanalyser och erfarenheter av bostadsproduktion. Hos byggaktören sker kontinuerligt en översyn av lägenhetsfördelningen under projektet för att möta aktuell efterfrågan, varför fördelningen kan komma att justeras. Även om bostadskarriär inom projektets föreslagna byggnader försvåras med aktuell fördelning så finns det goda möjligheter till bostadskarriär inom stadsdelen. Kontoret är medveten om bristen på närliggande lek- och parkområden varför det är viktigt att de lekytor som skapas för hyresgästernas behov är av god kvalitet och omfattning. I det fortsatta arbetet studeras hur privat lekyta kan utformas och eventuellt utökas för att väga upp för den allmänna bristen på lekytor i närområdet. Planarbetet har i synliggjort bristen på såväl grönytor och lekytor i planområdet och dess närområde. Med nya förutsättningar möjliggörs för ett större torg på Rangstaplan. Ambitionen är att torget ska utformas, och upplevas, som ett grönt torg. Om det finns utrymme för allmänna lekytor studeras i det fortsatta planarbetet. Kontoret anser att ett genomförande av detaljplanen kommer att skapa goda förutsättningar för ett tryggare centrum. Levande bottenvåningar, flera boende och verksamma i centrum samt iordningställda vistelseytor är faktorer som skapar dessa förutsättningar. Om lägenhetsbeståndet i projektet i huvudsak kommer att innehålla mindre lägenheter ser inte kontoret som ett problem vad gäller risk för ökad otrygghet och skadegörelse. Det centrala läget, blandningen av verksamheter och bostäder samt en aktiv förvaltning är faktorer som kan minska risken för bristande Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 24 (46) engagemang hos hyresgäster samt skadegörelse. Däremot finns, med tanke på det exponerade läget, risken för yttre påverkan och skadegörelse såsom klotter. Genom att arbeta med aktiva bottenvåningar och inte låta någon sida bli så kallad ”baksida” så kan risken för skadegörelse minska. Projektet innehåller få privata gemensamma vistelseytor. Tanken är att de boende ska vistas utanför kvarteret och därmed bidra till att skapa mer liv i Högdalens centrum. En gemensamhetslokal kan fungera som en social, privat, mötesplats/fritidslokal för hyresgästerna och kan bidra till en ökad gemenskap inom kvarteret. Med anledning av att tillgången till privata gemensamma vistelseytor är starkt begränsad i det aktuella förslaget anser kontoret att frågan är prioriterad. Inför granskningen studeras möjligheten att inrymma en eller flera gemensamhetslokaler i förslaget. Övriga frågor Avtal Trafikförvaltningen påpekar att en anmälan om aktivitet som påverkar kollektivtrafiken behöver inkomma till Trafikförvaltningen omgående. Avtal behöver tecknas med Region Stockholm innan planen antas. Schakt och grundläggning kommer att påverka regionens trafikering genom vibrationer och utrymning av station vid sprängning. Innan arbeten påbörjas skall samordning ha skett med trafikförvaltningens utsedda produktionssamordnare och överenskommelser träffats gällande omhändertagande av risker, fastställande av kontroller och kravställning samt begränsningar. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Trafikförvaltningens synpunkter noteras. Avtalsfrågan berör både staden genom exploateringskontoret samt byggaktören eftersom det ska byggas både allmän platsmark och bostäder. Staden genom exploateringskontoret kontaktar Trafikförvaltningen inför arbetet med granskningshandling. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Stadsbyggnadskontoret ser positivt på en utveckling och utvidgning av Högdalens centrum. Förslaget överensstämmer väl med översiktsplanen och stadens framkomlighetsstrategi. Ett Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 25 (46) genomförande av planförslaget innebär ett tillskott av cirka 350 bostäder samt verksamhetslokaler i ett kollektivtrafiknära och servicenära läge. Utvecklingen bedöms bidra till att stärka Högdalen som ett av södra Stockholms viktiga centrum. Planförslaget är ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål och bostäderna är viktiga för att uppnå stadens åtaganden i Stockholmsöverenskommelsen. Ett nytt garage skapar förutsättningar att omvandla Rangstaplan, från markparkering till ett grönt och vistelsevänligt torg. En ny centrummarkör bedöms, tillsammans med övrig föreslagen bebyggelse vid Rangstaplan och Önskehemsplan, kunna förstärka tunnelbanestadens grundtanke med en hög koncentration och skala nära tunnelbanan och centrum. Planförslaget bedöms också kunna bidra till att de punkthus som tillkommit under senare år i utkanten av centrum, och som minskat läsbarheten i Högdalens grundstruktur, nu kan inordnas i en tydligare helhet. Intressekonflikter har identifierats mellan förslaget och möjligheten att behålla centrumnära markparkeringar. Intressekonflikter har även identifierats mellan förslaget och dess påverkan på kulturhistorisk miljö och stadsbild. I en avvägning mellan olika intressen är behovet av bostäder och en utveckling av Högdalen centrum, som en av södra Stockholms mest centrala tyngdpunkt, prioriterat. Vad gäller planförslagets konsekvenser för centrumnära markparkeringar är översiktsplanen tydlig. Markparkeringen på Rangstaplan redovisas som yta där stora stadsutvecklingsmöjligheter finns. Förslaget överensstämmer även med stadens framkomlighetsstrategi där gång- cykel och kollektivtrafik prioriteras före biltrafik. Ett sätt att prioritera vid planering är färre parkeringsplatser och bättre gatumiljöer för dem som går och cyklar. I det fortsatta arbetet ska utformningen studeras med avseende på hur föreslagen bebyggelse påverkar närliggande kulturmiljö samt stads- och landskapsbild. Stadsbyggnadskontoret bedömer att de inkomna synpunkterna kan hanteras i det fortsatta arbetet. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och att slutligt planförslag upprättas och ställs ut för granskning. Föreslagna förändringar Nya förutsättningar tillsammans med inkomna yttranden under samrådet motiverar en bearbetning av samrådsförslaget. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 26 (46) Utgångspunkterna i bearbetningen är att tillskapa ett stort grönt torg samt att förstärka tunnelbanestadens grundtankar. Illustrationsplan som visar förslag på bearbetning av samrådsförslaget. Preliminär planområdesgräns visas med röd streckad linje. (DinellJohansson) Förslag på bearbetning:  Centrummarkören som i samrådsförslaget var 20-22 våningar, placerad i den nordöstra delen av Rangstaplan, utgår. Syftet är att öka avståndet mellan de höga byggnaderna för en bättre anpassning till Högdalens stadsbild. Syftet är också öka upplevelsen av rymd på torget.  En ny centrummarkör, 27 våningar, placeras närmast tunnelbanan.  Den låga volymen längs Sjösavägen kvarstår och förlängs mott norr.  Mot Rangstagatan placeras ett punkthus med 16 våningar ovanpå en lägre sockelbyggnad i två våningar.  Tillgängligheten mellan Rangstaplan och Rangstagatan, förbättras genom att samrådsförslagets stödmur och trappor utgår. Istället lutas torgytan ned mot Rangstagatan.  Planområdet utökas i syfte att möjliggöra ett större sammanhängande garage under Rangstaplan och ett mer Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 27 (46) vistelsevänligt torg på Rangstaplan. Cirka 15-20 parkeringsplatser ovan mark kvarstår. I det fortsatta arbetet studeras gestaltning av byggnader och torg, vind- och solljusförhållanden, förekomst av markföroreningar samt lämpligt läge för placering av elnätsstation, påverkan på riksintresset Skogskyrkogården samt påverkan på Högdalens kulturmiljö, stads- och landskapsbild. Därtill ska utredningar uppdateras. Stadsbyggnadskontoret anser att föreslagen bearbetningen innebär en lämplig avvägning mellan inkomna synpunkter, stadens behov av bostäder, projektets nya förutsättningar och projektekonomin. Bearbetningen innebär ingen förändring av antalet lägenheter jämfört med samrådsförslaget. Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet, dnr 2013-13851. Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att planen riskerar att miljökvalitetsnormer för vatten enligt 5 kap. miljöbalken inte kan följas. Länsstyrelsen bedömer även att bebyggelsen riskerar att bli olämplig med hänsyn till risken för översvämning samt till människors hälsa avseende buller och markföroreningar. Om dessa problem kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 11 kap. 10 § PBL. Planen kan då komma att upphävas enligt 11 kap. 11 § PBL. Länsstyrelsen lämnar även rådgivande synpunkter kring kulturmiljö och sociala aspekter. Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL. Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför nästa skede i planprocessen. Kommunen får på så sätt möjlighet att förtydliga och/eller komplettera planförslaget, så att ett statligt ingripande kan undvikas. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 28 (46) Miljökvalitetsnormer för vatten Dagvattenutredningen (Structor, 2020-01-15) har gett förslag till åtgärder för att dagvatten ska kunna omhändertas lokalt enligt stadens krav på minsta åtgärdsnivå. Utredningen redovisar att det krävs en total fördröjningsvolym på 118 m3 inom planområdet, varav 95 m3 på allmän platsmark och 23 m3 på kvartersmark. Texten på s. 43–44 i planbeskrivningen klargör att inga av de föreslagna åtgärderna är säkerställda i detaljplanen. Länsstyrelsen anser att en utförligare beskrivning krävs av vad den minsta åtgärdsnivån är för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas och hur kommunen har säkerställt att denna minsta nivån kan uppnås i detaljplanen. Länsstyrelsen anser således att plats för de nödvändiga dagvattenåtgärderna ska beredas i detaljplanen och att denna frågan inte han hänskjutas till senare projekteringsskede. Ifall de rekommenderade åtgärderna inte kommer att kunna genomföras behöver det framgå av planbeskrivningen hur det kommer att hanteras istället, för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för recipienten kan följas. Hälsa och säkerhet - översvämningsrisk Av dagvattenutredningen (Structor, 2020-01-15) framgår att det finns ett område längs med tunnelbanans sträckning som riskerar att översvämmas vid extrema regn. Konsultens bedömning är att detta område inte riskerar att försvåras i samband med planens genomförande eftersom planen genom de föreslagna fördröjningsåtgärderna beräknas leda till ett minskat dagvattenflöde. Kommunen beskriver att grönytan (Soltorget) som planeras att anläggas norr om parkeringen är lämplig att använda som en översvämningsyta där dagvatten vid skyfall kan ansamlas innan det flödar vidare ut till omkringliggande gator. Området finns dock inte med i föreslagen plan och är enligt planbeskrivningen planlagt som gatumark för parkering och mark för gatuplantering. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver se över om gällande plan är förenlig med stadens intentioner för området. Nödvändiga åtgärder för att undvika att områden inom och utanför planområdet riskerar att skadas vid extrema regn ska kunna säkerställas. Hälsa och säkerhet - buller I anslutning till planområdet förekommer det centrumbyggnader som kan orsaka industribuller. Även andra byggnader i närheten kan ge upphov till buller i form av lastning och lossning av varor med mera. Inför granskningen ska dessa bullernivåer redovisas i bullerutredningen och även regleras i plankartan om så krävs. Detta för att Länsstyrelsen ska kunna göra en bedömning om det föreligger risk för olägenhet för människors hälsa. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 29 (46) För att beräkna bullernivåerna från tunnelbanan har trafikdata hämtats från tidtabell Högdalen. Inför granskningen bör denna data ses över och en kontakt bör tas med Trafikförvaltningen då tunnelbanans gröna linje mot Hagsätra på sikt kommer att ändra färg till blå och därmed eventuellt turtäthet. Utöver detta bör även utrop från högtalare beaktas i kommande arbete med detaljplanen. Av bullerutredningen framgår att lägenhetsutformningen på några våningsplan i Hus 1 (Hörnhuset) behöver planeras om för att klara Trafikbullerförordningen. Inför granskningen behöver en ny presentation av lägenhetsutformning presenteras alternativt om byggnadskroppen arbetas om. I första hand bör alltid utformning och placeringen ses över för att klara Trafikbullerförordningen i detaljplanearbetet. Hälsa och säkerhet - markföroreningar Bifogad miljöteknisk markundersökning är från 2017 och redan då rekommenderades kompletterande undersökning av grundvatten, alternativ porgasmätning, med avseende på klorerade lösningsmedel. Detta har inte utförts inför samrådet varför Länsstyrelsen inte kan ta ställning till om det föreligger en risk för människors hälsa i form av exponering för klorerade lösningsmedel i framtida byggnader. Länsstyrelsen efterfrågar att kompletterande undersökningar utförs i tillräcklig omfattning för att kunna avgränsa och riskbedöma eventuell förorening av klorerade lösningsmedel. Om det visar sig att åtgärder krävs för att reducera risken för människors hälsa ska det även redovisas hur de ska följas upp över tid. Rådgivande synpunkter Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Utöver synpunkter på de statliga ingripandegrunderna ska länsstyrelsen särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i plan- och bygglagen, om det behövs från allmän synpunkt. Kommunen bör med hänsyn till synpunkterna fundera över om och hur planens utformning eventuellt kan ändras. Buller - uteplats För att klara riktvärdena för uteplats nere på gården behövs en 2 meter hög skärm monteras. Med hjälp av denna skärm beräknas en yta på 70 kvadratmeter innehålla riktvärdena. Utöver uteplatsen på gården ger planen möjlighet till en takterrass som ska vara avskärmad från trafikbuller. Hur stor denna terrass planeras framkommer inte. Med tanke på det bullerutsatta läget är det viktigt att titta på utformning och användning av innergården. Att skapa Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 30 (46) bra ljudmiljöer för människor att vistas i är viktigt för en bra boendemiljö på så stor yta som möjligt. Buller – planbestämmelser I plankartan finns det en bestämmelse om att bostäder ska utformas så att riktvärdena för buller klaras. Planbestämmelsen behöver förtydligas då bostäder planeras i ett läge där det förekommer både trafikbuller och eventuellt buller från verksamheter. Att enbart skriva att bullernivåer ska klaras i en plankarta anser inte Länsstyrelsen är tillräckligt för att säkerställa en god bebyggd miljö. I plankartan finns det även en planbestämmelse som säger att yta avsedd för gemensam uteplats ska vara skärmad från trafikbuller. Denna bestämmelse finns inritad på innergården. Det finns ingen planbestämmelse som styr att bullernivåerna ska klaras på takterrassen. Kulturmiljö Planområdet ligger inte i utpekat riksintresse för kulturmiljövård. Även om planområdet ligger utanför anser Länsstyrelsen att kommunen bör beakta de kulturmiljövärden som finns i området. Länsstyrelsen vill därför framföra några rådgivande synpunkter nedan. Planerad bebyggelse bryter genom sin höga höjd och tätt placerade huskroppar mot Högdalens centrums historiska karaktär med låghus och enstaka högre punkthus som markerar centrum. Länsstyrelsen efterfrågar att det till granskningsskedet ytterligare utreds hur föreslagen bebyggelse påverkar närliggande kulturmiljö samt stads- och landskapsbild. Kommunen bör tydligare motivera på vilket sätt förslaget uppfyller bestämmelserna om hänsyn till kulturmiljön, stadsbilden och god helhetsverkan i 2 kap 6 § PBL. Sociala aspekter I planbeskrivningen finns ett avsnitt om sociala konsekvenser, vilket är bra. I avsnittet skulle kommunen med fördel även lyfta in och beskriva upplåtelseform i planförslaget. Länsstyrelsen ser positivt på att planförslaget möjliggör hyresrätter och studentbostäder, då detta är en upplåtelseform som efterfrågas i länet. Gällande bostadsstorlekar skulle förslaget kunna kompletteras med hur planeringen ser ut av bostäder runt om i närområdet och tydliggöra varför en satsning görs på mindre bostadsstorlekar. Utifrån barnperspektivet framgår det att det saknas lekplatser i området och att inte heller detta planförslag möjliggör sådana. Kommunen skulle kunna redogöra för motivet och även se över Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 31 (46) möjligheterna att torg ses möjlig för ändamålet. I planförslaget finns en privat lekplats planerad på takterrassen för Hörnhusets barn. Det framgår att det finns utmaningar med takterrassen, t.ex. gällande buller och lokalklimat. Utifrån kommunens beskrivning, delar Länsstyrelsen bedömningen att det är viktigt att jobba med utformningen av lekplatsen. Kommunen har i övrigt angett att det är viktigt att jobba med vistelseytorna i planområdet, då det kan finnas en risk att de kan privatiseras eller upplevas som privata. Länsstyrelsen delar den bedömningen. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikförvaltningen (SL) Plankartan Det är inte tillräckligt tydlig när det står i plankartan att ”Bostäder ska utformas så att riktvärden för buller klaras.” Trafikförvaltningen önskar att det tydliggörs att för hus 1 gäller riktvärden enligt 4§ trafikbullerförordningen utom för lägenheterna som är max 35 m2 samt att för hus 2 och 3 gäller riktvärden enligt 3§ trafikbullerförordningen. Kompletterande störningsskyddsbestämmelse om stomljud behöver tillföras, förslag på text: ”Byggnader ska grundläggas och utformas så att maximal stomljudsnivå i bostadsrum ej överskrider 30 dB(A) SLOW vid tågpassage.” När tunnelbanan ligger inom 30m avstånd till närmsta bostadsbyggnad så ska en störningsskyddsbestämmelse för vibrationer finnas med i plankartan, d.v.s. ”Byggnader ska grundläggas och utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum ej överskrider 0,4 mm/s vid tågpassage.” Bullerutredningen Trafikbullerutredningen bör kompletteras med dels beräknade ljudnivåer vid 70 km/h samt info om eventuellt gjorda korrektioner för spårväxlar och broar. Vad beträffar stomljud konstateras från utredningen att risk för överskridande av praxisvärde 30 dBA LAmaxS kan förekomma. Trafikförvaltningen vill i detta läge informera om hur viktigt det är att stomljudsfrågan hanteras i ett tidigt skede och att uppföljande mätningar görs så snart grunden är på plats. Planbeskrivning Beskrivning av SL:s verksamhet saknas i planbeskrivningen, ex. avseende stationsgenererat buller liksom underhållsrelaterat buller Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 32 (46) som bedrivs nattetid. I planbeskrivningen står att ”Normalt är hastighetsbegränsningen vid sådana passager av tunnelbanestationer 50 km/h, vilket antas gälla även vid Högdalen.” Här skall istället 70 km/h vid stationen på ytterspår användas. Avtal och genomförande En anmälan om aktivitet som påverkar kollektivtrafiken behöver inkomma till oss omgående. Mer information och blanketten ”Blankett för anmälan av aktiviteter som påverkar kollektivtrafiken” finns på https://www.sll.se/bygga. Avtal behöver tecknas med Region Stockholm innan planen antas. Schakt och grundläggning kommer att påverka regionens trafikering genom vibrationer och utrymning av station vid sprängning. Innan arbeten påbörjas skall samordning ha skett med trafikförvaltningens utsedda produktionssamordnare och överenskommelser träffats gällande omhändertagande av risker, fastställande av kontroller och kravställning samt begränsningar. Storstockholms Brandförsvar Höga byggnader ställer speciella krav på både utrymningslösningar och på hjälpsystem för räddningstjänstens insats. SSBF vill redan i detta skede upplysa om att plan i suterräng kan komma att bedömas i bygglov som våningsplan, vilket kan påverka vilka krav som blir aktuella. SSBF har flera synpunkter och rekommendationer på framtaget Brand PM och vill se förtydliganden angående bland annat utformning av utrymningsvägar, brandslussar och Tr2 trapphus. Hänsyn bör tas till om garagetaket avses vara körbart för tyngre räddningsfordon. För garaget bör det i planprocessen tas hänsyn till utrymningsvägar/angreppsvägar samt behov av brandgasventilation. Om brandgasventilation från ett garage mynnar i markplan kan dess placering behöva möjliggöras i detaljplan. Vidare bör även placeringen av brandgasventilation utredas ur ett olycksriskperspektiv. Exempelvis kan en storbrand i garaget påverka omgivningen runt brandgasventilationens placering. Trafikverket Alla detaljplaner innehållande byggnader över 20 meter, ska skickas till LFV samt Swedavia för synpunkter. I övrigt har Trafikverket inga ytterligare synpunkter. Försvarsmakten Inget att erinra. Luftfartsverket Inget att erinra i egenskap av sakägare för CNS-utrustning. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 33 (46) En flyghinderanalys ska beställas och bekostas av byggherren. Om flyghinderanalysen innehåller anmärkningar skall dessa åtgärdas innan bygglov får beviljas. Är anmärkningarna av sådan natur att de ej kan åtgärdas får bygglov ej beviljas. Observera att giltighetstiden för en flyghinderanalys är två år från utfärdandedatum. Berörda flygplatser (SWEDAVIA) skall alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Lantmäterimyndigheten Inga synpunkter. Stadsdelsnämnden Enskede Årsta Vantör Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Stadsdelelsförvaltningen är positiv till planläggning av nya bostäder i Högdalens centrum, särskilt på den befintliga ytkrävande markparkeringen på Rangstaplan i ett mycket kollektivtrafiknära läge. Förvaltningen tror att behovet av studentbostäder och små bostäder är stort i söderort men vill poängtera att behovet av stora lägenheter fortsatt är stort. Förvaltningen konstaterar att det i den nya plankartan inte förekommer någon parkmark vilket innebär att förvaltningen inte kommer ansvara för drift och underhåll av några ytor inom området. Förvaltningen observerar även att de nya byggnaderna har en relativt hög byggnadshöjd vilket ställer höga krav på gestaltningen. Förvaltningen bedömer att nya höghus i Högdalen centrum kommer att bli synliga från många platser i söderort och inte minst blir ett nytt och främmande inslag i Bandängsparken. Förvaltningen vill poängtera vikten av att de nya byggnaderna inte bör skugga parken och blir ett förhållandevis diskret inslag i stadsbilden med utblick från parken. Förvaltningen tycker därutöver att kopplingen mellan Högdalens centrum och Bandängen bör stärkas och vill inte att ny detaljplan för Rangstaplan på något sätt hämmar det. Jämställdhet Förvaltningen vill poängtera vikten av trygghetsskapande åtgärder inom stadsbyggnadsprocessen. Förvaltningen erfar att Högdalens centrum lidit av otrygghet de senaste åren varför extra fokus på trygghetsskapande insatser inom projektet kan vara relevant. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 34 (46) Barnperspektiv Förvaltningen bedömer att detta perspektiv inte är relevant i denna handling eftersom platsen som ska bebyggas inte används av barn idag. Stadsdelsnämnden ställer sig bakom stadsdelsförvaltningens förslag. I övrigt framfördes bland annat att det finns ett stort underskott på arbetsplatser i söderort vilket leder till flera problem, att förslagets avvikande sockelvåningar välkomnas men att husens fasader kan uppfattas som tråkiga på håll, att Studenthusets fasad söderut blir lätt fängelseartad, att utrymning vid eldsvåda inte tycks vara utredd, att det råder brist på stora lägenheter för barnfamiljer eller kollektiv, att den höga andelen små lägenheter kommer att medföra segregering av kategorin boende vilket förstärks av den ensidiga upplåtelseformen, att enbart bygga små lägenheter försvårar för bostadskarriär för de människor som bor i lägenheterna vilket riskerar att stärka känslan av att man inte bryr sig om området och ser boendet som tillfälligt vilket i sin tur kan medföra bristande engagemang och skadegörelse. Slutligen bekymras nämnden över avsaknaden av innergårdar och menar att ett tydligt definierat område där barn kan leka fritt och de boende kan ha en social samvaro är ett beprövat effektivt sätt att öka tryggheten för de boende. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljöförvaltningen fattar detta beslut enligt delegation från miljö och hälsoskyddsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker planförslaget under förutsättning att fortsatt planering studerar risken för bullerstörningar till bostäder från musikevenemang på planerade torgytor. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att det finns en risk för att bullerstörningar kan komma att uppstå till bostäder om musikevenemang tillåts på de planerade torgytorna. Nämnden anser att förutsättningarna för musikevenemang på planerade torgytor bör studeras vidare tillsammans med möjliga försiktighetsåtgärder. Som ett medskick till diskussionen om framtidens Rangstaplan vill nämnden framhålla alternativet att kunna ge plats för en kompletterande bussangöring till Högdalens Centrum. Den planerade utbyggnaden av tunnelbanans kapacitet på Hagsätralinjen innebär, enligt uppgift, att ett behov för närvarande föreligger att förstärka befintlig bussterminal. Att främja kollektivtrafik, som ett kapacitetsstarkt och miljöanpassat transportmedel, svarar mot flera Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 35 (46) delmål i det övergripande miljömålet om miljöanpassade transporter i stadens nuvarande miljöprogram (2016-2019). Ett exempel på hur att nå delmålet 2.2, om att Stockholm ska ha frisk luft, är åtgärder för att främja kollektivtrafikresandet och där delmålet berör samtliga nämnder som bl.a. bedriver samhällsplanering. Trafikkontoret Kontoret ser positivt på att exploatering möjliggörs i ett kollektivtrafiknära läge som i nuläget utgörs av ytparkering på allmän platsmark. Kontoret ser fram emot att nya publika platsbildningar tillskapas som kan bidra till ett mer levande centrumområde. Till detta bidrar också omdaningen av Sjösavägen med en ny gång- och cykelbana till att knyta ihop gång- och cykelstråken på Bandängen och Rågsvedsvägen. Viktigt att tillgänglighetsperspektivet genomsyrar planeringen av den allmänna platsmarken. Trafik Viktigt att ingen del av gatuträdens trädkrona inkräktar på utrymmet för den fria höjden över körbanan (4,5 meter) och gång- och cykelvägen (3,0 meter). Minst 7 meter från fasad till bredkronigt träd. Kontoret ser positivt på omfördelningen av Rangstagatans och Sjösavägens gatusektioner till fördel för skyddade trafikanter. I planbeskrivningen beskrivs att Sjösavägen i nuläget har ett trafikflöde om ca 7800 fordon per vardagsmedeldygn. Denna siffra stämmer inte utan flödet är istället ca 4200 fordon per vardagsmedeldygn enligt Trafikkontorets senast genomförda flödesmätning från 2019. Gångtrafik Kontoret ser positivt på den tillkommande trappa som förbinder Sjösavägen med Studenttorget som erbjuder en gen väg till och från centrum för gående på Sjösavägen, i synnerhet eftersom den i nuläget gena vägen över parkeringsytan täpps till med en stödmur. Parkering Planförslaget innebär att Rangstaplans 237 parkeringsplatser reduceras till 70 platser på Rangstaplan och 30 platser i allmänt garage. Som stöd för detta finns en gedigen parkeringsutredning som sammanfattningsvis visar på ett behov av 98 allmänna bilparkeringsplatser. Kontoret anser att parkeringsutredningen ger ett bra svar på behovet av allmänna bilparkeringsplatser men saknar motsvarande redogörelse för behovet av allmänna cykelparkeringsplatser. Det bör utredas inom ramen för detaljplanearbetet. Trafikkontoret anser att det framräknade parkeringstalet är rimligt men önskar poängtera att det är viktigt att mobilitetsåtgärdernas genomförande och status följs upp. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 36 (46) Tillgänglighet Trafikkontoret instämmer i de resonemang som förs i planbeskrivningen kring att den tillkommande bebyggelsen täpper till ett befintligt rörelsestråk med byggnader och stödmur mellan torg och Rangstagatan och att det är viktigt att omsorgsfullt planera för att rörelsestråken ändå uppnår en god tillgänglighet. Trafikkontoret instämmer även i det resonemang som förs i planbeskrivningen kring hur markbeläggningen kan tydliggöra gränserna mellan allmän platsmark och kvartersmark. Om Smågatstensytor ska användas behöver dessa ytors placering övervägas noggrant eftersom smågatsten, oavsett behandling, inte är ett tillgängligt ytmaterial. Landskap Kontoret ser positivt på att det så kallade Soltorget får ett starkt grafiskt uttryck som blir synligt från de höga husen, det är även bra att mönstret hämtar inspiration från Högdalsplan. När platsen planeras vidare är det viktigt att utreda rörelsemönster över ytan, vad ytan ska användas till och hur det uttryck som redovisas kan åstadkommas samtidigt som det blir en hållbar yta som kan stå emot den belastning och det slitage som den kommer att utsättas för. Övrigt Trafikkontoret anser att bestämmelsen x (marken ska vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykelpassage) är riktig eftersom passagen bör komma att ha en allmän funktion av betydelse. Projektering för flytt av belysningskanalisation och fundament behöver göras innan projektstart. Idrottsförvaltningen Det är viktigt at det framgår i planhandlingarna att god framkomlighet för leveranser och besökare till idrottsanläggningen säkras under och efter projektets eventuella genomförande. I övrigt har idrottsförvaltningen inga andra synpunkter. Kulturförvaltningen Stadsutvecklingsenheten bedömer att aktuellt förslag till detaljplan bör avstyrkas och omarbetas. Ny bebyggelse på aktuell del av Örby 4:1 kan vara möjlig, men det nuvarande förslaget till detaljplan tar inte hänsyn till stadsbilden och platsens kulturvärden, enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (PBL). Specifikt rör detta punkthusens höjder och volymer i relation till den befintliga bebyggelsen. Förslaget bör därför justeras Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 37 (46) avseende detta och ta utgångspunkt i Högdalens bebyggelsestruktur och stadsplanehistoriska idéer. Ett genomförande av planförslaget skulle innebära en påtaglig skalförskjutning utan hänsyn till ABC- stadens grundtankar och en stadsbild som saknar förankring på platsen vilket i stor utsträckning skulle påverka platsens kulturhistoriska värden negativt. En analys som redovisar planens konsekvenser för platsens kulturhistoriska värden borde tas fram. Detta framförde Stadsmuseet i behovsbedömningen år 2013, men någon sådan har inte genomförts inom planarbetet. En ökning med nästan 40 procent fler lägenheter och från ett till tre punkthus har skett sedan dess, vilket borde ha lett till en ny förfrågan om behovsbedömning. Den stora ökningen understryker också vikten av att en konsekvensanalys för den byggda miljöns kulturhistoriska värden tas fram. En analys bör inkludera planförslagets påverkan på siluetten i landskapet. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Skönhetsrådet avstyrker förslag till detaljplan i föreliggande form och anser att de höga punkthusen ska utgå till förmån för ett större, men lägre kvarter som tar sin utgångspunkt i den omkringliggande fyravåningsskalan. Det föreliggande förslaget innebär, trots de senaste årens utveckling, en genomgripande förändring av stadsdelens karaktär. Under de senaste åren har nya punkthus byggts i kvarteren Branddörren, Valvankaret och Bänkskåpet. Dessa har genomgående brutit den tidigare skalan med någon våning, d.v.s. 16, 14 och 13 våningar. Dessa tillägg till trots är den ursprungliga kompositionen fortsatt väl avläsbar. Skönhetsrådet anser att Rangstaplan är en lämplig plats för ny bebyggelse men att det presenterade förslaget har för stora brister för att kunna utgöra en framkomlig väg. Rådet efterfrågar såväl en stadsbildsanalys som en parkeringsutredning och en plan för utveckling av stadsdelens offentliga rum. Det aktuella förslaget låter dels stora delar av torget fortsatt få utgöra parkeringsplatser och dels tillför det bebyggelse som inte på något sätt är lyhört för stadsdelens karaktär. De höga punkthusen, upp till 22 våningar, motiveras i underlaget av att det ska markera centrum. Detta är helt onödigt eftersom Högdalen redan har två neonprydda höga centrumbyggnader. Om så höga hus byggs i stadsdelen reduceras Markelius komposition och riskerar att ersättas av ett mischmasch av punkthus. Rådet anser att förslaget helt måste arbetas om och att ett nytt bostadskvarter på Rangstaplan istället bör utgå från Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 38 (46) stadsdelens lägre skala i omkring fyra våningar. Genom att ianspråkta hela platsen för bostadsbebyggelse, istället för delvis som i förslaget, kan Högdalen får ett stort lägenhetstillskott utan att förminska stadsdelens karaktär eller skapa blåsiga stadsrum med tvivelaktiga vistelsevärden. Övriga remissinstanser Ellevio AB För att klara försörjning av den nya bebyggelsen krävs en ny nätstation. Ellevio behöver E-område för etablering av nätstationen samt återkoppling om byggnadernas energiförsörjning för dimensionering av nätstationen. Det är även viktigt att stadens policy för magnetfält samt myndigheters rekommendationer avseende industribuller beaktas i samband med lokalisering av nätstationen. Ellevio lokalnät vill bli kontaktade för lokalisering av E-område och övriga förutsättningar för etablering av nätstation, samt för ledningssamordning. Åtgärder i Ellevios befintliga anläggningar utförs efter beställning till Ellevio samt bekostas av beställare. I yttrandet bifogas bilagor med information om de funktioner som måste tillgodoses för nätstation Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) - avfall Stockholm Vatten och Avfall har en prioriteringsordning för insamlingssystem där maskinella system i första hand alltid ska väljas vid nybyggnation. Stationär sopsug, bottentömmande behållare (underjordsbehållare) eller mobil sopsug bör därför väljas i första hand framför det manuella insamlingssystemet kärlhämtning (miljörum). Stockholm Vatten och Avfall är positiva till att en avfallsutredning kommer göras. I denna bör möjligheterna till insamling med maskinella system ses över. I avfallsutredningen är det också viktigt att beakta framkomlighet och fordonsrörelser för de hämtfordon som används för valda insamlingssystemet. Stockholm Vatten och Avfall ser positivt på att det planeras för ett miljörum för fastigheten och vill uppmärksamma den sökande om att följa riktlinjerna kring kärlhantering som finns i Projektera och bygg för god avfallshantering. Grovavfall Vid nybyggnationer ska system för insamling av grovavfall planeras in, exempelvis genom att reglera plats i miljörum eller utforma en Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 39 (46) uppställningsyta för en container på kvartersmark. Som fastighetsägare till flerbostadsfastigheter är det inte tillåtet att hänvisa boende till kommunens återvinningscentraler för att kunna lämna sitt grovavfall. Hämtning från fastigheten ska enligt renhållningsordningens föreskrifter ske minst två gånger per år. Mat- och fettavfall För att bidra till att stadens mål om ökad matavfallsinsamling uppnås bör system för detta alltid finnas med vid nybyggnationer. Från 2023 kommer det dessutom bli obligatoriskt med matavfallsinsamling för hushåll och verksamheter som serverar mindre än 25 portioner per dag (för verksamheter som serverar fler än 25 portioner per dag börjar detta gälla redan 1 januari 2021). Alla verksamheter som riskerar att släppa ut mer fett än vad normalt hushållsavloppsvatten innehåller måste ha en typgodkänd fettavskiljare installerad för att förhindra att fett släpps ut i avloppsnätet. Trafik Stockholm Vatten och Avfall ser även positivt på att angöring säkerställs genom angöringsfickor. Angöring och behov av lastplats/p-förbud ska hanteras i tidigt skede. Vid vidare utredning under planarbetet är det viktigt att säkerställa att de hämtfordon som används för valda insamlingssystem kan framföras inom området och angöras vid hämtplatsen. För god tillgänglighet rekommenderas en radie för vändplaner på >9 m. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) – vatten Lägsta vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån +85 m vilket vid normalt anordnande av installationen kan innebära att intern tryckstegring erfordras för tappställen över nivån +65 m. Sådan tryckstegring bekostas ej av Stockholm Vatten och Avfall. Anslutningar och omläggningar Befintliga anslutningspunkter finns för vatten och spillvatten i planens allra sydöstra hörn (Sjöstavägen). Dessa har troligen för liten kapacitet för planerad bebyggelse och behöver dimensioneras upp. Även i planens allra nordvästra hörn finns en vattenanslutning, denna har större kapacitet och kan nyttjas. Ny dagvattenanslutning behöver upprättas, placering får bestämmas i senare skede. Inga ledningsomläggningar har identifierats. Kan eventuellt bli aktuellt med utbyggnation av VA-nät i Sjöstavägen. Detta studeras i ett senare skede. Dagvatten Dagvattenutredningen bör kompletteras med redovisning av Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 40 (46) dimensionerande flöden enligt P110, se Stockholm stads checklista för dagvattenutredningar. Nu redovisas enbart flöden vid 10- årsregn. Tydligare hänvisningar till bilaga bör göras för alla beräkningar. För de gröna taken har en väldigt låg avrinningskoefficient valts. Beräkningar för de gröna taken bör ses över och referenser och källor för beräkningssätt bör anges. I staden gäller åtgärdsnivån för dagvatten. Dagvattenutredningen har i kapitlet Översvämningsrisker visat att det nedströms utredningsområdet och längs med tunnelbanans sträckning finns instängda områden som riskerar att översvämmas vid extrema regn. Enligt Stockholms skyfallsmodell så finns det ett stort rinnstråk i områdets norra del som inte nämns i utredningen. Det är viktigt att man tar hänsyn till rinnstråket i planering och höjdsättning av detaljplanen så att översvämning inte riskeras eller riskerar att förvärras inom eller uppströms och nedströms planområdet. Swedavia Bromma Stockholm Airport De planerade byggnaderna med angiven position och maxhöjd innebär ingen inverkan på flygplatsens verksamhet. Därmed har flygplatsen inte något att erinra i ärendet. Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen anser att planförslaget med beskrivning är väl genomarbetat men framför följande: • Saknar rubrik om ventilation (inomhusklimat) under Teknisk Försörjning för att klargöra vilka ventilationssystem/luftväxling/V-återvinning/kyla etc. som ingår i nybyggnationen. Hyresgästföreningen förutsätter att detta ingår i nästa skede, Granskningshandlingar. • Förutsätter att ett visst antal laddutag för elbilar installeras. • Hur hanteras matavfallet? • Är det planerat någon fritidslokal för boende? Samfundet S:t Erik Samfundet S:t Erik anser att det är fullt möjligt att bebygga Rangstaplan. Den nya bostadsbebyggelsens föreslagna våningshöjder med upp till 22 våningar anser Samfundet S:t Erik dock påverkar de stadsbildsmässiga värdena negativt. Ursprungligen markerades Högdalens Centrum med det 13-våniga skivhuset med sin karaktäristiska neontupp, därav benämningen Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 41 (46) Tupphuset. På senare år har det fått konkurrens av bland annat ett 16-våningshus intill Rangstaplan. Samfundet S:t Erik ser negativt på den ytterligare förskjutning i skala som i och med det aktuella planförslaget sker här. En exploateringsgrad lik den som nu föreslås torde vara möjlig om bebyggelsen istället breder ut sig något mer över den gamla p-platsen men i något lägre skala. Samfundet S:t Erik anser att planförslaget bör omarbetas så att de högsta husen, framförallt förslagets "hörnhus" i 22 våningar, inte konkurrerar med det för Högdalens Centrum så viktiga 13 våningar höga Tupphuset. Sakägare enligt fastighetsförteckning Citycon Högdalen Centrum AB Anser att det nya förslaget av detaljplanen hindrar Citycon Högdalen Centrum AB som fastighetsägare att driva framtida utvecklingsfrågor på området tillsammans med Stockholms Stad. Idag så finns det cirka 250 parkeringsplatser vid Rangstaplan med en hög beläggningsgrad om cirka 70%, som i stor utsträckning betjänar Högdalen Centrum samt Sim- och Idrottshallen som idag är under renovering och förväntas stå färdig våren 2022. I och med det nya förslaget till detaljplanen förväntas ett stort antal parkeringsplatser försvinna, vilket kommer få stor negativ påverkan på handeln i Högdalen Centrum samt att det redan idag är en mycket ansträngd parkeringssituation i området. En handelsplats tillgänglighet via gång, cykel, kollektivtrafik och bil är i de flesta fall avgörande, och utvecklingen av Högdalen Centrum får därför inte innebära några större tillgänglighetsförsämringar utan bör istället innebära förstärkning inom framförallt parkeringsområdet. Citycon Högdalen Centrum AB kräver att en utökad trafik-och flödesutredning kopplat till handelns och idrottsanläggningarnas flöde i centrumet upprättas och hoppas på att stadsbyggnadskontoret tar emot ovan synpunkter och beaktar dessa i största möjliga utsträckning. CLF och BL, boende på Sjösabrinken 30 Protesterar bestämt mot byggnadsplanerna och menar att de planerade huskropparna lägger alla befintliga hus i skugga, hela eller delar av dagen, och att de avviker grovt från omkringliggande bebyggelse. Den k-märkta bebyggelsen på platsen bör istället skyddas från ny bebyggelse på parkeringsplatsen. Det är chockerande att ett förslag, som är så totalt okänsligt för området i övrigt, har fått nå så här långt i planeringen. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 42 (46) Paret menar att det minskade antalet parkeringsplatser får stora negativa konsekvenser för butikerna i Högdalens centrum och området riskerar att förvandlas från en levande stadsdel till en sovstad. Högdalen, som från början var ett mycket väl genomtänkt och välplanerat bostadsområde, har förfulats i flera steg. Det har redan byggts alltför många höghus i närheten av Rangstaplan, varav åtminstone ett har uppförts på platsen där ett k-märkt parkeringshus låg. Ett av de nybyggda höghusen, 17 våningar högt, är placerat alldeles intill ett av trevåningshusen vid Rangstaplan, utan hänsyn tagen till reglerna om avstånd mellan husen. Dessa nya höghus i Högdalen syns inte på skisserna över projektet, och de ger därför inte en fullständig bild av området. KV och CD, boende på Sjösabrinken 30 Anser att de planerade husen är alldeles för höga och påträngande. Uttrycker oro för att parkeringsplatser försvinner som till stor del utnyttjas av de sportevenemang som sker i sim- och idrottshallen samt av besökande till centrumet. Påtalar att kollektivtrafiken som redan är ansträng kommer att belastas än mer med platsbrist som följd. FM, ML, KEL, SF och ML (inklusive namnlista med 17 personer), boende på Rangstagatan De frågar hur det kan komma sig att de som boende på Rangstagatan inte fått det informationskort som skickats ut. Det område som berörs mest av den tänkta byggnationen, Rangstagatan och Sjösabrinken är k-märkt och bör behandlas därefter. De upplyser om att de lidit av tidigare och pågående byggnationer och reparationer i området och är oroliga för att drabbas av än mer störningar om de planerade husen byggs. De boende hänvisar bl a till det nybyggda huset i 16 våningar som tar ljuset från bostäder och gårdar samt att det drar ner vinden och gör det väldigt blåsigt. De vill ha solljus och äntligen lite lugn och ro. Om det nu är så nödvändigt att bygga nytt, så lägg parkeringsplatsen närmast nuvarande bostadshus, minska höjden på höghusen och lägg dessa närmast centrum. Det huset som är planerat utmed Rangstagatan är ett hån mot människor som redan bor utefter gatan. Hur kan en arkitekt komma på tanken att täppa till allt solljus för befintlig byggnation. De boende menar att de inte behöver något nytt landmärke för Högdalen då det redan finns två befintliga Höghus i centrum, med Högdalstuppar som ska lysa i neon. Dessa ha visserligen misskötts av nuvarande centrumägare. Torghandel finns Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 43 (46) också redan i centrum, både med torgstånd och butik som dukar upp med frukt och grönsaker utanför butiken. De anser att parkeringsplatser kommer att bli ett stort problem. Det ska räcka till för redan boende, för de som ska handla i butiker och för de som besöker Högdalshallen. De upplyser om att det kommer busslaster med ungdomar från olika delar av landet för att ha turneringar i olika bollsporter. Dessutom används parkeringen även av pendlare som byter till tunnelbana. Det planeras även för trappor där det är nivåskillnader, det gör det svårt för människor som har svårt att gå, för rollatorer och barnvagnar. Nedåtlutande trottoar som idag är mycket lättare att gå på. FM, boende på Rangstagatan 6 Anser att planförslaget är överdrivet storskaligt och inte anpassat till närliggande omgivning, saknar klimat och miljöhänsyn och har brister i planläggning av utomhusmiljön. Husen vid Rangstagatan, som är från 1950-talet har ett arkitekturhistoriskt värde i den planstruktur som byggnaderna är uppförda utefter, vilket kräver att ny bebyggelse anpassas och integreras till den äldre bebyggelsen. Att skapa ett höghus passar inte in i den nuvarande bebyggelsemiljön. Ett så kallat ”landmärke” synligt från stora delar av söderort är inget som gör Högdalen mer attraktivt för vanliga människor. Förslaget om nya bostäder i Högdalen centrum saknar planlagda bostadsnära lekplatser för mindre barn. Tillgången på park och lekytor, såväl inom planområdet som i närområdet är bristfällig. Att hävda att barnfamiljer inte kommer att söka sig till detta bostadsområde med minder och billigare lägenheter vittnar om dålig insikt i hur framtida bostadssituation kan utvecklas i en lågkonjunktur. Däremot är det viktigt att sträva efter en hög integration med en stor blandning av boende som bidrar till att minska negativa sociala konsekvenser. Med den ökande insikten och kunskapen om människors välmående av att ha närhet till grönstrukturer i anslutning till boendet, behöver förslaget höja ambitionen och planera in större grönområden och parkmiljöer. I planbeskrivningen står inte ett ord om att nybyggnationen ska vara miljö och klimatanpassad. Då regeringen avser att införa krav på klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader från och med 1 januari 2022, bör det i detaljplanen för Rangstaplan ingå en detaljerad redogörelse för hur klimat- och miljöhänsyn ska uppfyllas vid byggnadsfas samt under nyttjande och förvaltning. Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 44 (46) Det tidigare omnämnda förslaget från 2012 (Start PM), då mark anvisades för 80–90 hyreslägenheter och 60–70 studentlägenheter på Rangstaplan är rimligare. Det kan bättre anpassas till befintlig bebyggelse och ge plats för större grönytor. Hörnhuset med 22 våningar bör inte byggas alls utan ersättas av lägre byggnader med huskroppar på högst 10 våningar. För att undvika att den äldre bebyggelsen inte avskärmas från centrum och torget bör delar av de nya byggnaderna placeras mot centrumhusen i stället. Då undviks att nybyggnationen skapar en barriär längs med Rangstagatan som planskissen nu visar (personen bifogar ändringsförslag där Torghuset flyttats närmare centrumanläggningen). Med en sådan placering av husen undviks även problematiken med skugga som nuvarande förslag ger upphov till för flertalet befintliga bostäder på Rangstagatan. Gående från centrum slipper därmed också trappan i korsningen Rangstagatan/Sjösavägen, viket underlättar för barnvagnar och rörelsehindrade. TC, boende på Rangstagatan 6 Protesterar mot höga hus på parkeringen. Personen anser att de nya byggnaderna skymmer centrum och personen är orolig för höga parkeringskostnader. CS, företagare på Rangstagatan 8 Personen bedriver verksamhet intill planområdet och har inte fått någon information om planerna. Personen anser att ny bebyggelse borde placeras närmare centrum för att boende och verksamma inte ska drabbas av insyn och skymda balkonger. Personen är även kritisk till att parkeringsplatser försvinner, att centrumets överlevnad är beroende av parkeringarna. Slutligen oroas personen över sprängningsarbeten och alla störningar som orsakas av själva bygget. Övriga, ej sakägare SS, boende på Skebokvarnsvägen 203 Personen tycker att det är toppen med nya bostäder men att förslaget behöver tas tillbaka till ritbordet – bostäderna behöver skalas ner och bättre anpassas till platsen. Orolig för den redan besvärliga parkeringssituationen. Många villaboende använder parkeringen som infartsparkering. Skuggbildning, trafiksituation och relevans i området (studentbostäder hör inte hemma här utan bör ligga nära institutionerna) omhändertas inte i förarbetet. Planen ska inte bestämma arkitektonisk utformning men ger intrycket att vara Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 45 (46) färdigprojekterade och det är ett enformigt intryck. Personen har åsikter om centrumägarens städning av utemiljön. Ställ ut planerna så boende kan ta del av dem. just nu hänger dem på en glasvägg i biblioteket med rullande hyllor framför. Ett tips vore att sätta upp dem i bibliotekets foajé där köbildningen är, samt ha information på flertalet språk så synpunkter kan inkomma från boende i närområdet. BIJ, boende på Skebokvarnsvägen 245 Personen frågar sig hur det kan vara möjligt att lägga fram ett förslag där Högdalen centrum dör på grund av minskat antal parkeringsplatser, när det behövs flera parkeringsplatser. Personen menar att centrumet blir beroende av personer som kommer till fots och att de som har bil kommer att välja Farsta istället. Personen anser att det inte passar med höghus vid Rangstaplan. Om det ska byggas fler höghus bör dessa ha samma höjd som befintliga höghus och placeras på andra sidan av tunnelbanan, på del av Bandängen, och inte som i förslaget på ”högsta platån”. Daniel Yeoh, Harpsundsvägen 81, 124 58 Bandhagen Personen är positiv till att det blir mer liv och fler hus i Högdalen men är orolig för parkeringssituationen, som hen anser redan idag är väldigt ansträngd, och undrar hur det ska lösas. EM, boende på Mällstensgränd 13 Personen är bekymrad över hur antalet parkeringsplatser minskar i området samtidigt som antalet lägenheter ökar. Personen menar att förslaget begränsar antalet bilburna personer vilket i sin tur kommer att minska försäljningen i Högdalen centrum. Blir det svårt att parkera så kommer folk istället åka till Kungens kurva eller liknande. EH, boende på Gillerbacken 9 Personen påpekar att det varit svårt att hitta information om vart åsikter skulle skickas. Personen tycker att de tre planerade husen passar bra på platsen och att det är snyggt med olika höjd samt att husen är tudelade. Placeringen av det högsta huset är bra då det inte blir någon skugga eller brist på utsikt för befintliga bostadshus. Det kan även vara finns för tunnelbanans resenärer att se ett höghus vid sidan om spåret. Personen undrar hur man ska ta sig till parken på andra sidan spåret, med befintlig undergång eller ska man bygga en ny gångbro över spåret? Slutligen tycker personen att det är dåligt att vissa politikers önskemål om gruppbostäder, seniorbostäder, plats för pensionärer att äta, fritidsgård, ungdomsmottagning, student- och Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 Samrådsredogörelse Dnr 2013-13851 Sida 46 (46) ungdomsbostäder har röstats ner. Sådana sociala, icke-kommersiella kontaktytor behövs i ett levande centrum. FN, boende på Stålbogavägen 28 Personen protesterar mot höghusen. Det är redan idag akut brist på parkeringar. Personen skriver att hen blivit hotad när hen försökt parkera och nu kommer det uppstå ännu mer våldsamheter då även nya boende ska konkurrera om de fåtal platser som blir kvar. JH, boende på Nåttarövägen 56 Personen protesterar kraftfullt mot planerna på att ytterligare förtäta Högdalens centrum. Hen menar att det redan idag är brist på parkeringar trots att både bad och gym har stängt för renovering. Personen menar att Högdalen på senaste år förtätats tillräckligt och att det nu får vara nog. Förslag till andra platser att bygga på nämns, bland annat överdäckning av Gubbängens bussdepå. MN, boende på Björksundsslingan 29 Personen påpekar att de sociala konsekvenserna av skuggpåverkan på intilliggande Bandängsparken behöver utredas. Planbeskrivningen lyfter inte överhuvudtaget hur viktig den södra delen av Bandängensparken är för rekreation för boende i närområdet. Platsen används flitigt för picknick, socialt umgänge utomhus, olika former av spel och lek, träning, promenader, vila, solande – platsen har blivit extra viktig under dessa tider av social distans – men utnyttjas alltid friskt, och är extra viktig för personer som på grund av socioekonomiska förhållanden eller begränsad rörlighet inte har tillgång till andra grönområden. Så som det står i planbeskrivningen under ”barnkonsekvenser” är tillgången till park och lekytor bristfällig i närområdet. Samtidigt bor det relativt mycket barn och trångbodda familjer i området, och att i det läget oåterkalleligt försämra en av få öppna lekytor i området är olyckligt. Det är kanske inte vackert anlagt parkområde, men få ”gräsplättar” nyttjas i lika hög grad av de närboende som Bandängsparken. ViA, boende på Läggestavägen 22 Protesterar mot planerna och anser att det får vara nog. Personen vill se hus med variation i form, material och utsmyckning. Inspiration till arkitektur ska hämtas från medeltid till 1930-talet. arkitektur. Inget förfulande och oproportionerligt högt höghus. Och vart ska alla ställa sina bilar frågar sig personen. Karin Stenqvist Maria Borup planchef f planchef stadsplanerare Godkänt dokument - Karin Stenqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-05-09, Dnr 2013-13851 --- [Bilaga - Granskningsutlåtande GDPR.pdf] Stadsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Planavdelningen Dnr 2013-13851 Maria Borup Sida 1 (35) Tfn 08-508 27 353 2026-08-21 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Örby 4:1 i stadsdelen Högdalen, Dp 2013-13851 Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 2 (35) Innehåll Inledning ................................................................................................... 3 Förslagets syfte och huvuddrag ............................................................. 3 Sammanfattning av granskningen ......................................................... 3 Föreslagna förändringar .......................................................................... 4 Sammanfattade synpunkter .................................................................... 6 Allmänt om planförslaget ....................................................................... 6 Arkitektur och gestaltning....................................................................... 8 Kulturmiljö .............................................................................................. 9 Park, natur och vatten .......................................................................... 11 Trafik .................................................................................................... 12 Teknisk försörjning ............................................................................... 20 Hälsa och säkerhet .............................................................................. 24 Miljö- och klimataspekter ..................................................................... 27 Social hållbarhet .................................................................................. 28 Olägenheter för privatpersoner och övriga intressenter ...................... 30 Övriga frågor ........................................................................................ 31 Remissinstanser utan synpunkter ....................................................... 34 Ej tillgodosedda synpunkter ................................................................. 34 Sammanvägt ställningstagande ........................................................... 35 Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 3 (35) Inledning Förslagets syfte och huvuddrag Planens huvudsakliga syfte är att utveckla och stärka Högdalens centrum genom att i enlighet med översiktsplanen komplettera området med cirka 360 bostäder, lokaler för centrumändamål samt ett nytt grönt och vistelsevänligt torg. Det gröna torget bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar. Utvecklingen sker genom att omvandla markparkeringen vid Rangstaplan. Planen ska stärka tunnelbanestadens grundtanke med en högre skala och koncentration nära centrum och tunnelbana. Bottenvåningarna som vetter mot Rangstaplan ska vara förhöjda, innehålla lokaler för centrumändamål samt i hög grad vara uppglasade i syfte att skapa förutsättningar för stadsliv och ett utvidgat centrum. Sammanfattning av granskningen Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick mellan den 24 mars och den 4 maj 2020. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i Högdalens Bibliotek och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Bandhagen/Årsta/Högdalen tisdag den 24 mars 2020. Med anledning av då rådande omständigheter, Covid-19, beslutade stadsbyggnadskontoret att inte hålla publika möten under samrådsperioden. Istället gjordes ett utskick till sakägare och boende som ansågs beröras av planförslaget med information om samrådet och projekthemsidan. Hur granskningen bedrivits Granskning för aktuell detaljplan pågick mellan den 6 november och den 3 december 2024. Information om granskningen skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Granskningsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i Högdalens Bibliotek och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om granskning publicerades i DN och SvD den 6 november 2024 och i Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 4 (35) lokaltidningen Mitt i Bandhagen/Årsta/Högdalen den 9 november 2024. Huvudsakliga synpunkter Under granskningsperioden inkom totalt 64 yttranden till stadsbyggnadskontoret. Dessa yttranden berörde framförallt parkering, kulturmiljö och stadsbild, olägenheter för privatpersoner, konsekvenser för centrumverksamheter, trafik och dagvatten. Länsstyrelsen hade inga synpunkter på förslaget utifrån ingripandegrunderna, men hade medskick avseende verksamhetsbuller. Länsstyrelsen delade stadsbyggnadskontorets bedömning om att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken och anslutande bestämmelser. Från andra remissinstanser inkom synpunkter om kulturmiljö och stadsbild, trafik och parkering, transformatorstation, avfallshantering samt bestämmelse om stomljud. Från de privatpersoner som yttrade sig under granskningsperioden inkom synpunkter om parkering, kulturmiljö och stadsbild, utveckling av centrum, olägenheter för grannar samt trängsel i kollektivtrafiken. Sammanvägt ställningstagande Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan stadsbild/kulturmiljövärden och utveckling av Högdalens centrum tillsammans med behovet av bostäder kunnat identifieras. Intressekonflikter har även identifierats mellan förslaget att omvandla Rangstaplan till ett torg och möjligheten att ha kvar centrumnära markparkeringar på stora delar av Rangstaplan. I en avvägning mellan olika intressen är behovet av bostäder och en utveckling av Högdalen centrum, som en av södra Stockholms centrala tyngdpunkter, högt prioriterat. Kontoret anser att en omvandling av Rangstaplan, från markparkering till torgyta, skapar förutsättningar för en attraktiv utvidgning av Högdalen centrum. Det gröna torget bidrar till biologisk mångfald och värmereducerande skugga vilket främjar gångtrafik och vistelse samt hanterar framtida klimatförändringar. Kontoret konstaterar slutligen att tillskapandet av vistelsevänliga och gröna miljöer, med fokus på gång- och cykeltrafikanter, stämmer väl med de stadsbyggnadsmål som redovisas i översiktsplanen. Föreslagna förändringar Kontoret föreslår att förslaget ändras så att: Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 5 (35) - Garagets utbredning under torget minskar - Användningen E1, transformatorstation under sockelbyggnad och punkthus, avgränsas - Användningarna E2 och E3, transformatorstation under torg och under lamelhuset, utgår - Användningen P3, entrébyggnad med hiss till garage på torget, utgår. Ny entré med hiss lokaliseras till bottenvåningen i centrummarkören - Nya användningar P3 och B4 som reglerar utbredning av parkeringsgarage och bostadskomplement under torget - Stomljud regleras enligt ny planbestämmelse - Bestämmelse f4 kompletteras med att anläggning för lokal energiförsörjning möjliggörs på centrummarkörens tak - Bestämmelse f12 som reglerar utformning av entrébyggnad till garage utgår - Ny bestämmelse f12 som möjliggör anläggningar för lokal energiförsörjning på del av lamellehusets tak - Bestämmelse f13 kompletteras med minsta fri höjd om 3,0 meter ovan allmän platsmark Utöver ovanstående har kontoret förtydligat planhandlingarna i ett antal sakfrågor: - Torgets disposition med avseende på angöringsplatser, RHP mm - Sektioner på plankartan och planbeskrivningen justeras - Information om parkeringstal och mobilitetspaket har reviderats med anledning av ny parkeringsnorm. - Verksamhetsbuller - Dagvatten Dessa ändringar bedöms vara mindre revideringar av redaktionell karaktär varpå planförslaget därmed inte bedöms behöva granskas på nytt. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 6 (35) Sammanfattade synpunkter Nedan redovisas sammanfattningar av de synpunkter som inkom under granskningen ämnesvis. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Inkomna synpunkter i ärendet kan återfinnas på stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4. Allmänt om planförslaget Ellevio avråder från placering av nätstation under torg och rekommenderar att användningsbestämmelserna E2 och E3 helt tas bort från både plankarta och planbeskrivning. Dessa bestämmelser riskerar att ge en felaktig och missvisande bild som inte reflekterar verkliga förhållanden. Lantmäteriet anser att användning E1 om möjligt bör avgränsas, i och med att kvartersmark för allmänna ändamål, såsom E, medför expropriationsrätt mm. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar Ellevios synpunkt och kommer inför antagande att endast gå vidare med E-område under sockelbyggnaden (E1). E-område under torg (E2) och under lamellhuset (E3) utgår. Även en snävare avgränsning inom E1- området studeras i enlighet med Lantmäteriets synpunkt. Utveckling av Högdalens centrum Skönhetsrådet anser att det kan vara välgörande att bebygga platsen och att en byggnation har förutsättningar att vitalisera Högdalens centrala delar. Rådet står fast vid sitt beslut från samrådsskedet och avstyrker förslag till detaljplan i föreliggande form. Trafikkontoret ser positivt på att exploatering möjliggörs i ett kollektivtrafiknära läge. Kontoret ser fram emot att nya publika platsbildningar tillskapas som kan bidra till ett mer levande centrumområde. Till detta bidrar också omdaningen av Sjösavägen med en ny gång- och cykelbana till att knyta ihop gång- och cykelstråken på Bandängen och Rågsvedsvägen. Idrottsförvaltningen bedömer att planförslaget kan leda till negativ påverkan på flera viktiga funktioner och kvaliteter för sim- och idrottshallen. Flera privatpersoner vill inte se att det byggs något alls platsen. Några personer kan tänka sig ny bebyggelse på platsen, men med lägre hus. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 7 (35) En privatperson anser inte att det är hållbart med ytterligare förtätning i Högdalen. Flera privatpersoner är positiva till planförslaget. Några anser att det är helt rätt plats att bygga på i och med närheten till kollektivtrafik och Högdalen centrum. Andra menar att den ökade befolkningen, tillsammans med de planerade lokalerna och den allmänt trevligare miljön kommer att bli ett lyft för Högdalen. En person menar att Högdalen behöver fler kunder till centrumbutikerna och hoppas att planförslaget medför att fler butiker kan öppna. Flera privatpersoner menar att avvecklingen av centrumnära markparkeringar och skapandet av ett parkeringsgarage leder till begränsad allmän tillgång till området. Det riskerar att göra centrum mindre attraktivt för besökare och kan ha negativa konsekvenser för centrumverksamheter samt sim- och idrottshallen. En person menar att det inte finns underlag för fler restauranger idag, och utan parkeringsplatserna kommer antalet besökare minska ytterligare. En privatperson vill se flera små lokaler i markplan som skulle kunna upplåtas gratis eller till ett billigt pris till några av de ideella krafter som finns i Bandhagen, exempelvis kulturhus, föreningslokaler och liknande. En privatperson efterfrågar en offentlig yta, som ett café eller plats för kultur i höghusets översta del. En privatperson undrar om det även planeras för att dimensionera samhällsservice utifrån befolkningsökningen i Högdalen. En privatperson undrar hur närliggande fastigheter gynnas av det nya höghuset. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar Skönhetsrådets uppfattning om att det kan vara välgörande att bebygga platsen och att en byggnation har förutsättningar att vitalisera Högdalens centrala delar. Stadsbyggnadskontoret delar inte idrottsförvaltningens uppfattning avseende planförslagets negativa påverkan på sim- och idrottshallen. Kontoret anser att sim- och idrottshallen är en mycket viktig funktion i centrum och anser att sim- och idrottshallen med planförslaget får en framträdande roll på det nya torget. I arbetet med systemhandlingen har angöringsmöjligheter för besökare samt verksamhetens behov av övrig logistik omhändertagits och säkerställts. Planhandlingarna kommer inför antagande att förtydligas med platser för bussangöring, uppställning för blåljusfordon och parkering för RHP. Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen om att förtätning i nära anslutning till kollektivtrafik och service är ett bra exempel på Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 8 (35) hållbar utveckling. Dessutom omvandlas en stor markparkering till ett vistelsevänligt torg med fokus på gång- och cykeltrafikanter vilket kontoret också menar är tecken på hållbar utveckling. Stadsbyggnadskontoret delar inte uppfattningen om att en omvandling av centrumnära markparkeringar och skapandet av ett parkeringsgarage leder till begränsad allmän tillgång till området. Tvärtom anser kontoret att tillgången till området överlag ökar när en större del av befolkningen, de som inte kommer med bil, premieras. Kontoret anser även att en omvandling av markparkeringen till ett allmänt torg kommer att öka attraktiviteten för besökare. Kontoret delar inte flera privatpersoners oro att planförslaget kan ha negativa konsekvenser för centrumverksamheterna. Kontoret anser att ett större kundunderlag (nya bostäder) tillsammans med ett utvidgat centrum (nya butiker) och fler vistelsevänliga platser (torg) skapar goda förutsättningar för ett än mer levande centrum. Att upplåta små lokaler i markplan gratis eller till ett billigt pris är inte något som regleras i planen. Kontoret bedömer att det är orimligt att upplåta nya butikslokaler gratis eftersom stora investeringskostnader behöver täckas och byggaktören behöver ha möjlighet att ta ut marknadsmässig hyra för lokaler. I aktuellt område ser kontoret fördelar med att befolka och levandegöra gatuplanet och på så sätt ytterligare bidra med ökad trygghet och attraktivitet till Högdalen centrum och det nya torget. Stadsbyggnadskontoret bedömer att samhällsservicen i Högdalen är dimensionerad för att klara befolkningsökningen till följd av aktuell plan. Stadsbyggnadskontoret kan inte värdera om närliggande fastigheter gynnas eller missgynnas av det nya höghuset. Däremot anser kontoret att Högdalen centrum, som helhet, kommer att gynnas av planförslaget. Arkitektur och gestaltning En privatperson anser att det redan har byggts så många höghus i Högdalen med tråkig utformning och vill se nytänkande, att det som byggs riktar ögonen till Högdalen av rätt anledning och inte för en skyskrapa mitt i centrum. En privatperson anser att ett hållbart byggande måste ta hänsyn till att en byggnad ska vara estetiskt tilltalande per definition enligt Sveriges 16 miljömål. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 9 (35) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget har stora förutsättningar att ”rikta ögonen” till Högdalen. Det gäller både det höga husets gestaltning och det nya torget som anläggs mitt i Högdalen centrum. Men även de bottenvåningar, med nya butiker och portiker, som kommer att rama in torget. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att det i planarbetet har ägnats stor omsorg i volymhantering och gestaltning för att skapa en tilltalande miljö. De höga husens volym i sitt sammanhang, hur de upplevs på avstånd från olika vypunkter, såväl som byggnadernas bottenvåningar, det man upplever i ögonhöjd, har varit viktiga att studera och senare reglera för att säkerställa en variationsrik och estetisk tilltalande miljö. Kulturmiljö Stadsbild Kulturförvaltningens anser att ny bebyggelse på aktuell plats kan vara möjlig, men att det nuvarande förslaget till detaljplan inte tar hänsyn till stadsbilden och platsens kulturvärden, enligt 2 kap. 6 § PBL. Specifikt rör detta även i granskningsskedet punkthusens höjder och volymer i relation till den befintliga bebyggelsen. Förslaget bör därför omarbetas avseende detta och ta utgångspunkt i Högdalens befintliga bebyggelsestruktur och stadsplanehistoriska idéer. Stadsmuseet menar att ett genomförande av planförslaget skulle innebära en påtaglig skalförskjutning utan hänsyn till grundtankarna om ABC-staden, som i Högdalen bland annat uttrycks i centrumets högre punkthus och lamellhus med omkringliggande lägre bebyggelse. Kulturförvaltningen anser, i likhet med i samrådet, att byggnader som konkurrerar med denna siluett saknar förankring på platsen, vilket i stor utsträckning skulle påverka platsens kulturhistoriska värden negativt. Kulturförvaltningen noterar att en antikvarisk konsekvensanalys inte tagits fram inom planarbetet, trots att kulturförvaltningen i samrådet och i behovsbedömningen år 2013 framförde att ett sådan utredning behövs, bland annat med hänvisning till planförslagets påverkan på siluetten i landskapet. Skönhetsrådet anser att de mycket höga punkthus som föreslås slår sönder den etablerade skalan. Rådet anser att de höga punkthusen ska utgå till förmån för ett större, men lägre kvarter som tar sin utgångspunkt i den omkringliggande fyravåningsskalan. Många privatpersoner är kritiska till planförslaget och menar att den planerade bebyggelsen, särskilt 27-våningshuset, är för hög och inte passar in i Högdalens karaktäristiska stadsbild. Någon menar även att förslaget bryter balansen mellan höga och låga hus som Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 10 (35) karaktäriserar området. En person menar att det inte finns något behov av ett nytt landmärke för Söderort. Två personer ställer sig frågande till varför staden vill bygga ett 27-våningshus, som inte passar in, då planhandlingarna nämner att ”det på senare år har tillkommit ett flertal punkthus i Högdalen med cirka 16 våningar som inte har inordnat sig i den ursprungliga strukturen eller skalan”. En privatperson menar att Högdalen har en unik kulturhistorisk identitet som en del av Stockholms tunnelbanestad och att den nya byggnationen hotar att sudda ut denna identitet och förändra stadens siluett på ett irreversibelt sätt. Två privatpersoner menar att Högdalen var tänkt/planerat för ljus och luft. Generösa ljusinsläpp och kontakt med himlen till följd av långa avstånd mellan höghusen. Detta kommer att gå förlorat med det nya förslaget. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att planförslaget tar hänsyn till stadsbilden och platsens kulturvärden, enligt 2 kap. 6 § PBL. Kontoret menar att flera karaktärsdrag som kännetecknar Högdalens kulturvärden har respekterats och tillvaratagits i planförslaget, exempelvis kontrasten mellan höga och låga byggnader, de höga byggnadernas ljusa färgskala och luftigheten/rymden mellan de höga byggnaderna. Ett annat exempel är vidareutvecklingen av Högdalens torgstruktur. Stadsbyggnadskontoret delar kulturförvaltningens synpunkter att planförslaget innebär en påtaglig skalförskjutning i Högdalen och att stadsbilden kommer att påverkas. Men denna skalförskjutning har redan skett norr om centrum genom flera högre punkthus vilket medfört en förskjutning av centrumets tyngdpunkt mot norr. Kontoret anser att planförslaget bidrar till att förstärka tunnelbanestadens grundtankar samt att de nya byggnaderna bidrar till att skapa en mer sammanhållen bebyggelse och en tydligare tyngdpunkt av centrum kring Högdalsgången och tunnelbanan. Kontoret bedömer att planförslaget påverkar den kulturhistoriska miljön men att påverkan sammantaget bedöms motiverad. Stadsbyggnadskontoret anser att det finns fördelar med ett kringbyggt kvarter som föreslås av bland andra Skönhetsrådet. Exempelvis att en större gemensam innergård kan åstadkommas, att påverkan på stadsbilden minskar och att konsekvenserna av skuggning av Bandängparken minskar. Däremot anser kontoret att större kringbyggt kvarter omöjliggör ett av planförslagets syfte och stora förtjänster – att tillskapa ett grönt och vistelsevänligt torg. Ett kringbyggt kvarter bedöms även förminska intrycket av den arkitektoniskt värdefulla sim- och idrottshallen samt påverka sim- och idrottshallens funktioner negativt då bostäder kommer betydligt närmare inpå. Kontoret menar också att ett större kringbyggt Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 11 (35) stadskvarter i en 4-5 våningsskala bryter mot tunnelbanestadens principer och Högdalens bebyggelsekaraktär. Slutligen konstaterar kontoret att ett kringbyggt kvarter i 4-5 våningar resulterar i betydligt färre bostäder. Exploateringskontoret har tagit fram en landskapsanalys över Högdalens centrala delar. I landskapsanalysen ingår även en stadsbildsanalys. Inom ramen för arbetet med landskapsanalysen fick konsulten (White) även i uppdrag att analysera och beskriva konsekvenserna av samrådsförslaget för Högdalens centrum. Landskapsanalysen färdigställdes efter det att samrådsförslaget var klart för samråd. Därutöver har en kulturmiljöutredning (Tyréns) tagits fram som stöd för planeringen av Rangstaplan och Önskehemsplan. Tillsammans har landskapsanalysen och kulturmiljöanalysen utgjort ett värdefullt kunskapsunderlag vid omarbetning av samrådsförslaget. Park, natur och vatten Park och grönområden Stockholms naturskyddsförening upplyser om att det troligen krävs dispens för avverkning av alléer. Tre privatpersoner konstaterar att höghusen skuggar Bandängsparken och att det minskar tillgången till naturligt ljus och försämrar miljön för både boende och besökare. En privatperson menar att området saknar tillräckliga rekreationsytor för att möta behoven hos en växande befolkning och att de föreslagna gröna inslagen inte kompenserar för förlusten av nuvarande träd och grönområden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Dispens för avverkning av trädalléer har beviljats av länsstyrelsen under förutsättning att avverkning inte sker förrän detaljplanen fått laga kraft samt att nya lövträd planteras i alléer i enligt med illustrationsplanen som finns i planbeskrivningen. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att framförallt södra delen av Bandängsparken påverkas av skuggning. Planförslaget innebär inte att någon del av Bandängsparken hamnar i konstant skugga eftersom skuggan vandrar, från nordväst till nordost. Därmed bedöms konsekvenserna av skuggning som lindriga. Stadsbyggnadskontoret anser, till skillnad mot privatpersonen, att planförslaget till viss del kompenserar för områdets avsaknad av rekreationsytor. Med planförslaget tillförs centrum ett nytt torg med ytor för såväl aktivitet som vila. Ambitionen är att torget ska Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 12 (35) upplevas som ett grönt torg och planteras med flertalet träd. Större rekreationsytor finns i Bandängsparken inte långt från centrum. Trafik Motortrafik Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) strävar efter att i möjligaste mån undvika körning på torg. Därför rekommenderar Stockholm Vatten och Avfall att miljörummet med angöring på torget flyttas så att angöringen kan ske vid Rangstagatan istället. Nya tömningspunkter till fettavskiljarna bör också placeras där de kan tömmas utan att slambilen behöver köra på torget. Där det inte är möjligt att undvika körning på torg vill SVOA att det försäkras att utformningen av torget gör det möjligt för hämtfordon att köra framåt hela vägen utan att behöva backa. Dessutom ska körvägen ha god sikt, och avgränsning mellan gående och tung trafik ska upprättas i största möjliga mån. SVOA vill att det till bygglovsskedet görs en körspårsanalys som visar hur hämtfordon ska köra för att hämta avfallet, med utpekade angöringsplatser där hämtfordon kan angöra utan att blockera övrig trafik. Den aktuella vändplatsen uppfyller inte SVOA:s krav på en vändradie om minst 9 meter. På en plats där många människor kommer att befinna sig är det av största vikt att vändplatsens radie åtgärdas inför bygglovsskedet. SVOA anser att angöringsplatsen utmed Sjösavägen ska uppfylla måtten 15 x 3 meter, så att hämtfordon kan stå uppställda utan att påverka framkomligheten för andra trafikanter samt att tillfartsvägar för hämtfordon måste ha en bärighetsklass som är anpassad för tung trafik, minst bärighetsklass 2 (BKII). Idrottförvaltningen och Fastighetskontoret noterar att den besöksstatistik för sim- och idrottshallen som användes i PM Trafikutredning, 750 besökande, är från 2011. Besöksantal från 2023 uppgår till 1100-1200 per dag för Högdalens sim- och idrottshall. Idrottförvaltningen och Fastighetskontoret bedömer att en lösning med vändzon kommer att innebära trafikstockning och därmed en osäker trafiksituation utanför sim- och idrottshallens entré. Idrottsförvaltningen anser att all trafik bör kunna nyttja den enkelriktade gatan över torget. Sim- och idrottshallen besöks av en stor mängd barn och unga vilket ställer höga krav på en säker miljö utanför huvudentrén, detta inkluderar trafikmiljön eftersom barn nyttjar denna vid hämtning och lämning. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 13 (35) Idrottförvaltningen och Fastighetskontoret påpekar att flera träningar kan starta och sluta samtidigt vilket innebär tydliga toppar i fordonstrafik som behöver kunna angöra sim- och idrottshallen samtidigt. Denna aspekt belyses inte i PM Trafikutredning eller i PM mobilitet och parkering. Idrottsförvaltningen anser att planhandlingar bör klargöra och säkerställa angöring för lagbussar och uppställning av blåljusfordon för sim- och idrottshallen. Idrottsförvaltningen förutsätter även att sim- och idrottshallens funktioner såsom lastning och lossning, avfallshantering och leverans av kemikalier inte påverkas samt att dessa funktioner säkerställs i planhandlingarna. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar SVOAs synpunkter men vidhåller att miljörum och fettavskiljare kan angöras från torget. Kontoret upplyser om att behörig fordonstrafik kommer att tillåtas via en enkelriktad köryta på torget vilket innebär att ingen backande rörelse behövs. Körytan på torget är 5,5 meter bred och utformas för att tydliggöra ytan där det förkommer fordonstrafik samt att uppmuntra till att bara behörig trafik körs på torget. Detta för att säkerställa trafiksäkerhet för fotgängare på torget. Kontoret bedömer därmed att angöring för avfallshantering via torget är en lämplig lösning. Vändplanen som SVOA syftar på är avsedd för biltrafik som inte har behörighet att köra över torget. De behöver vända och köra tillbaks längs sim- och idrottshallen. Kontoret menar att angöring från Rangstagatan innebär sämre arbetsförhållanden då gatan är mer trafikerad än torget (personalen behöver korsa gatan). Dessutom kommer hämtfordonen likväl behöva använda torgets köryta för att komma ut på Sjösavägen igen utan backrörelser. Körytan på torget har tillräckligt bredd för att bilar och mindre lastbilar kan passera ett stillastående hämtfordon. Större fordon såsom bussar blockeras däremot av stillastående hämtfordon och behöver vänta vid eventuell tömning. Kontoret bedömer att det inte är ett stort problem då busstrafik ofta förekommer på helger eller kvällar till skillnad från hämtfordon som oftast anländer på vardagar under normal arbetstid. För att minimera riskerna för köbildningar vid tömning av fettavskiljare, som kan ta upp till 20 minuter enligt SVOA, ska utformning av körytan/torg studeras så att även stora fordon kan komma förbi hämtnings- och tömningsfordonen. SVOA:s efterfrågade körspårsanalyser har redan tagits fram inom ramen för systemhandlingen. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 14 (35) Angöringsplatsen längs Sjösavgägen uppfyller krav enligt Stockholms handbok för gatuutformning Gata Stockholm och påverkar inte framkomlighet för övrig trafik. Bärighetsklass II planeras för alla gator med fordonstrafik, inklusive körytan på torget. Stadsbyggnadskontoret noterar idrottsförvaltningens och fastighetsförvaltningens synpunkt om antalet besökare till sim- och idrottshallen. Trafikutredningen kan uppdateras med aktuella siffror men resultatet kommer inte påverkas mycket när det slås ut över årsdygnstrafikberäkning och i relation till mängden besökare och trafik som passerar Rangstaplan. Stadsbyggnadskontoret delar inte idrottsförvaltningen och fastighetskontorets synpunkter avseende trafikering på torgets enkelriktade köryta. Körytan på torget ska endast användas av behörig trafik, det vill säga större fordon som inte kan vända på vändplanen eller fordon som behöver angöra verksamheter utmed torget. Detta för att behålla låga trafiknivåer på en yta som ska prioriteras för fotgängare. Vändzonen anses vara ett säkert sätt för hämta/lämna-trafik att kunna vända. Kontoret menar vidare att ny utformning av Rangstaplan ger mer utrymme för gång- och vistelse samt minskar ytan för fordonstrafik och behov av backande rörelser utanför sim- och idrottshallen. Generösa och trafikseparerade gångstråk tillsammans med övergångstället över Rangstagatan ger barn ett tydligt och trafiksäkert sätt att ta sig till sim- och idrottshallens huvudentré. Avseende idrottsförvaltningens oro för trafikkaos utanför sim- och idrottshallen menar stadsbyggnadskontoret att hämta/lämna trafik även fördelas ut på korttidsparkeringarna som finns längs Rangstagatan och i parkeringsgaraget under torget. För båda dessa alternativ nås sim- och idrottshallens huvudentré via trafikseparerade gångytor. Kontoret bedömer att tre alternativ, det vill säga angöringsfickor utmed sim- och idrottshallen, korttidsparkering på Rangstagatan och besöksparkering i parkeringsgaraget sprider ut hämta/lämna trafik vilket minskar risken att vändzonen blir överbelastad. Vidare bedömer kontoret att en omprioritering av Rangstaplan till en tryggare och mer gångvänlig plats kommer att uppmuntra fler välja bort bilen vid besök till sim- och idrottshallen. Avseende idrottsförvaltningen och fastighetskontorets oro för trängsel vid vissa tider på dygnet uppmuntras idrottsförvaltningen och fastighetskontoret att införa mobilitetsåtgärder, exempelvis informationsspridning, kampanjer, skåp- och förvaringsmöjligheter, pumpstation för cykel och effektiv schemaläggning som underlättar för besökare att ta sig till sim- och idrottshallen till fots, cykel eller med kollektivtrafik. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 15 (35) Lagbussar får använda ytan närmast sim- och idrottshallen för angöring i samband med hämta/lämna. Blåljusfordon kan använda angöringsfickor utmed sim- och idrottshallen för uppställning. Övriga funktioner, som idrottsförvaltningen och fastighetskontoret nämner, säkerställs inom ramen för systemhandlingen. Till antagandet tydliggörs planhandlingarna med en redovisning av angöringsplatser för avfallshantering, angöring för busstrafik, RHP mm. Bilparkering Trafikkontoret anser att behovet av allmän parkering, som inom projektet bedömts till 98 platser i garage, förefaller rimligt. Trafikkontoret anser att det bör studeras närmare om det kan finnas möjlighet att tillskapa flera bilpoolsplatser för både de boendes- och allmänt behov. Trafikkontoret anser att två bilpoolsplatser är lågt sett till det stora antalet tillkommande bostäder. I jämförbara projekt i staden har behovet av bilpoolsbilar beräknats till en plats per 50 bostäder. Trafikkontoret anser att detta riktvärde bör följas även i Rangstaplan för att medelnivån ska anses uppfyllas. Många privatpersoner är starkt kritiska till att antalet parkeringsplatser minskar, samtidigt som det tillförs cirka 360 bostäder, och oroas över parkeringskaos. Flera privatpersoner menar att det redan råder brist på parkeringsplatser och att det inte räcker med de föreslagna parkeringsplatserna. Flera vill se att de befintliga parkeringsplatserna ersätts fullt ut. Andra privatpersoner menar att särskilt barnfamiljer i närområdet drabbas eftersom de inte kan ha kvar sina bilar. Flera privatpersoner ser positivt på att ersätta markparkeringen med bostäder och torgyta. Två privatpersoner undrar hur staden har tänkt lösa parkeringssituationen för de boende som inte har tillgång till parkeringsplats inom bostadskvarteret. En privatperson menar att parkeringsplatserna varit avsedda för de boende i området sedan 1953 och menar att parkeringen är villkor för att kunna bo i Högdalen. En privatperson undrar om boende i Högdalen kommer att erbjudas plats i det nya parkeringsgaraget. En privatperson undrar om det finns planer för bilpool som täcker hela området och om de i så fall styrs av privata aktörer. Idrottsförvaltningen och Fastighetskontoret anser att planhandlingarna behöver klargöra att parkering för rörelsehindrade säkerställs för Högdalens sim- och idrottshall. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 16 (35) Idrottsförvaltningen och Fastighetskontoret anser att det vore fördelaktigt om garageuppgången placerades närmare sim- och idrottshallen eftersom det är en stark målpunkt i området. Fastighetskontoret anser att det är viktigt att parkeringsgaraget dimensioneras för sim- och idrottshallens besökare och att parkering för allmänheten tillåts. Trafikkontoret anser att det projektspecifika parkeringstalet med mobilitetsåtgärder på medelnivå som ger ett parkeringstal på 0,34 är rimligt. Vid beräkning av det projektspecifika parkeringstalet har dock ingen uppräkning med 10 % av parkeringstalet gjorts för att dimensionera för behovet av besöksparkering. En princip med samnyttjade parkeringsplatser eliminerar behovet av särskilda besöksparkeringsplatser för bostäderna (och uppräkning av parkeringstalet för dessa). Antalet parkeringsplatser för bostädernas behov kan dock inte räknas ned ytterligare till följd av de eventuella effektivitetsvinster som samnyttjandet kan innebära. Trafikkontoret anser vidare att sammanfattande information om parkeringstal och mobilitetspaket bör redovisas i planbeskrivningen. Flera privatpersoner är starkt kritiska till parkeringsutredningen (oktober 2019) och menar att parkeringsbehovet är betydligt större än vad parkeringsutredningen visar. Därför bör det göras en ny utredning som belyser situationen idag och även tar med pågående planer i beräkningen. Att sim- och idrottshallen renoverades vid tiden för utförandet av parkeringsutredningen är en annan aspekt som lyfts. Det lyfts även att parkeringsutredningen varken tar hänsyn till parkeringsutbudet under vintertid eller kontrollerar situationen under kvällstid. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar trafikkontorets synpunkt angående antalet allmänna parkeringsplatser. Utöver parkeringsgaragets 98 allmänna parkeringsplatser så kommer totalt cirka 20 parkeringsplatser anläggas vid Rangstagatan och utmed sim- och idrottshallen. Sammantaget bedöms dessa platser tillgodose behovet av korttidsparkeringar för centrum inklusive sim- och idrottshallen. Stadsbyggnadskontoret delar trafikkontorets uppfattning om att antalet bilpoolsplatser är lågt. Inför antagande av detaljplanen ses möjligheterna att tillföra fler bilpoolsplatser över. Planhandlingen uppdateras med en sammanfattande information om parkeringstal och mobilitetsåtgärder. Stadsbyggnadskontoret noterar, precis som i samrådsskedet, den kritik och oro som många privatpersoner framfört gällande minskat antal parkeringsplatser på Rangstaplan. Kontoret noterar även att flera privatpersoner ser positivt på en omvandling av Rangstaplan Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 17 (35) från markparkering till torg. Kontoret konstaterar att planförslaget överensstämmer med översiktsplanen, där markparkeringar nära centrum lyfts fram som områden där stora stadsutvecklingsmöjligheter finns. Kontoret vidhåller att planförslaget överensstämmer med stadens övergripande målsättning att prioritera framkomligheten för cyklister och gående samt kollektivtrafik. Detta innebär att komplettering av bostadsbebyggelse lämpligen hittar lägen i befintlig bebyggelsestruktur, med närhet till service, kollektivtrafik, gång och cykelstråk. Stadsbyggnadskontoret upplyser om att staden inte är skyldig att ordna boendeparkering på allmän platsmark. Ansvaret att tillgodose behovet av parkering, enligt Plan- och bygglagen, ligger hos fastighetsägaren. Parkeringsgaraget kommer erbjuda parkeringsplatser för korttidsparkering för besökare till centrumverksamheter, inklusive sim- och idrottshallen, samt boendeparkering för de nya bostäderna. Om det finns parkeringsplatser kvar för uthyrning efter inflyttning kan byggaktören välja att erbjuda parkering till övriga boende i området. Byggaktören kommer erbjuda mobilitetsåtgärder för sina hyresgäster. Eventuellt kan vissa mobilitetstjänster , såsom bilpool och cykelpool öppnas för allmänheten. Detta är någonting staden rekommenderar, för bättre nyttande av mobilitetsåtgärder, men beslutas av byggaktören. I planhandlingen tydliggörs plats för RHP i anslutning till sim- och idrottshallen. I parkeringsgaraget planeras flera RHP i anslutning till hiss och uppgång till torget. Stadsbyggnadskontoret noterar idrottsförvaltningens och fastighetskontorets synpunkt angående garageuppgångens placering. En placering närmare simhallen, på södra sidan om torgets köryta, innebär mer omfattande underjordiskt arbete och stora kostnader. En placering på motsatt sida om torgets köryta får konsekvenser på torgets upplevelse, siktlinjer över torget samt trafiksäkerhet (man behöver korsa körytan för att nå sim- och idrottshallen). Stadsbyggnadskontoret upplyser om att exploateringskontoret har accepterat en högre grad av samnyttjande utöver behovet av besöksparkering för bostäderna. Med hänsyn till det stora antalet parkeringsplatser, vilket bidrar till bättre samnyttjande mellan centrumsbesökare och boende, samt till bättre utformning för trafik som ska hämta och lämna på sim- och idrottshallen, krävs färre korttidsparkeringar. Detta i samband med att prioritering av gång och cykeltrafik på det nya torget bidrar till en minskad efterfrågan på bilparkering. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 18 (35) Stadsbyggnadskontoret delar inte flera privatpersoners negativa uppfattning om parkeringsutredningen. Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkterna om att sim- och idrottshallen renoverades under utredningen men bedömer att det inte påverkar parkeringsutredningens slutsats. Då utredningen syftade till att analysera behovet av allmänna parkeringsplatser för korttidsparkering så skedde endast inventeringen under centrumets normala öppettider. Slutsatsen i parkeringsutredningen är att det finns ett behov av 98 allmänna parkeringsplatser för korttidsparkering, inräknat en reserv om 10%. Utöver de 98 allmänna parkeringsplatserna som anordnas i parkeringsgaraget, anläggs cirka 20 parkeringsplatser för korttidsparkering kring torget. Vid dimensionering av parkering bör man utgå från den ”normala efterfrågan” och nödvändigtvis inte efterfrågan under maxtimmen. Detta då det kommer finnas ett överskott av platser alla andra tider än maxtimmen. Gång- och cykeltrafik Trafikkontoret menar att stråken och röreslemönstren för gående- och cyklister längs Sjösavägen närmast Rangstagatan påverkas i samband med att detaljplanen genomförs. För att säkerställa en stark gång- och cykelkoppling mellan parkstråket och centrum anser trafikkontoret att gångbanan längs den västra sidan av Sjösavägen bör breddas upp till en gång- och cykelbana inom ramen för planarbetet. Det nya föreslagna övergångsstället bör kompletteras med en cykelpassage och Sjösavägens gatuområde bör breddas in i nuvarande PARK som illustreras principiellt i bilden nedan. Bild: Det viktiga stråket mellan Rangstaplan och parkstråket som leder mot Bandängen (rött) bör stärkas genom att gångbanan på västra sidan om Sjösavägen lokalt breddas till gång- och cykelbana. Gul linje illustrerar nuvarande bakkant gångbana och gräns mellan PARK och GATA. Blå linje illustrerar principiellt läge för breddat stråk. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 19 (35) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Trafikkontorets förslag på gång- och cykelbana på västra sidan av Sjösavägen och cykelöverfart i anslutning till övergångstället anses vara en positiv förbättring för cyklister som ska till Högdalen. Förslaget ses över i detaljprojektering med hänsyn till exploateringskontorets projektekonomi, befintlig höjdsättning, dagvatten och ekologiska värden. Cykelparkering Trafikkontoret påpekar att cykelparkering i garage behöver placeras så att det är enkelt och framkomligt att hämta/lämna alla typer av cyklar som förekommer, särskilt med hänsyn till att projektet inriktas på att genomföra mobilitetsåtgärder på medelnivå. Dörrar som behöver öppnas för att nå cykelrummen behöver utrustas med automatisk dörröppning. Gällande cykeltvätt och reparationsutrymme för cyklar så saknas specifikation kring storlek och läge för dessa funktioner. Trafikkontoret anser att cykelpoolens cyklar bör ha en hög andel av elassisterade cyklar för att underlätta deras användning. Trafikkontoret anser att det med hänsyn till Högdalens viktiga funktion som kollektivtrafiknod bör utredas om det finns möjlighet att anordna ännu fler cykelparkeringsplatser på allmän platsmark. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar trafikkontorets uppfattning avseende cykelparkering i garage. Byggaktören ser över läge och storlek för cykelparkering med tillhörande funktioner så att erforderliga ytor, enligt projektets ambitionsnivå för mobilitetsåtgärder, säkerställs inför antagandet. I bygglovsskedet detaljstuderas garage och källare där bland annat cykelparkering ska rymmas. Stadsbyggnadskontoret och byggaktören noterar trafikkontorets önskemål om fler el-assisterande cyklar i cykelpoolen. Stadsbyggnadskontoret noterar trafikkontorets önskemål om fler allmänna cykelparkeringsplatser. För närvarande bedömer kontoret att antalet allmänna cykelparkeringsplatser är tillräckligt. När torget har använts en tid kan parkeringssituationen, rörelsemönster och liknande utvärderas för att se om det finns behov av fler cykelparkeringsplatser samt var på torget dessa bör förläggas. Kollektivtrafik Flera privatpersoner oroas över ökad trängsel på bussar och tunnelbana när så många bostäder planeras och byggs i Högdalen. Redan idag upplever flera personer trängsel i kollektivtrafiken. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 20 (35) Några privatpersoner anser att ny och förbättrad infrastruktur är mycket väsentligt då det planeras för så många bostäder i området. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar att flera privatpersoner oroas över ökad trängsel på bussar och tunnelbana. Trafikförvaltningen, som ansvarar för Stockholmsregionens kollektivtrafik, ser årligen över linjenät och turtäthet för bussar. Avseende turtäthet för tunnelbana så kommer den att öka när gröna linjen byter till blå linje och inte behöver passera ”getingmidjan” Skanstullsbron. Kontoret föreslår att privatpersonerna vänder sig direkt till Trafikförvaltningen för synpunkter som berör kollektivtrafiken. Tillgänglighet En privatperson har inte hittat någon formulering i dokumentationen som anger att tillgänglighet är något som har beaktats i samband med planeringen av ombyggnationen av Rangstaplan. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Vid projekteringen av allmänna platser, inom ramen för systemhandlingen, har riktlinjer avseende lutning och tillgänglighet beaktats. I planbeskrivningen finns en rubrik Tillgänglighet där det redovisas att samtliga torgytor och gator uppfyller tillgänglighetskraven om maximalt 5% lutning. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten SVOA upplyser om att intern tryckstegring kan behövas men bekostas ej av SVOA. Gällande brandvatten och sprinkler skall fastigheter försörja sina egna anläggningar med erforderligt vatten, exempelvis i en tank eller bassäng. SVOA kan inte garantera tillräckligt flöde eller tryck i vattenservisen. Våningar under marknivå kommer att behöva pumpa upp spillvatten till högre anslutningsnivå inom fastigheten. Sådan intern pumpstation bekostas ej av SVOA. Det kombinerade ledningsnätet har kapacitetsbrist, men anslutning kan ske utan åtgärder. Separata ledningssystem för spill- och dagvatten ska byggas inom kvartersmark. Anslutningar till den planerade fastigheten kan beredas från befintliga ledningar i Rangstagatan och Sjösavägen. SVOA upplyser om att underjordiska garage i första hand bör projekteras som avloppslöst om möjligt. Om garage ändå förses Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 21 (35) med avloppsbrunnar så ställs det krav på bland annat slam- och oljeavskiljare, innan vattnet leds vidare till spillvattennätet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret och byggaktören noterar SVOAs upplysningar. Dagvatten Miljö- och hälsoskyddsnämnden noterar att dagvattnet från vissa delar av kvartersmarken, som inte kan fördröjas på kvartersmark, föreslås ledas till planerade skelettjordar på allmän platsmark. Den sammanlagda erforderliga fördröjningsvolymen för de ytor som inte kan hanteras inom kvartersmark beräknas till cirka 1,59 m3. Förutsatt att skelettjordarna inom allmän platsmark är dimensionerande för att ta emot de volymer som inte kan hanteras inom kvartersmarken anser MHN att detta kan vara en acceptabel lösning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att en kombination av genomsläpplig beläggning på ytan för cykelparkeringen (kvarter A) med makadammagasin under bör kunna ge en rening motsvarande åtgärdsnivåns krav på mer långtgående rening än sedimentation. Om det inte är tekniskt möjligt att anlägga en kombination av genomsläpplig beläggning med makadammagasin under, eller leda dagvattnet genom någon annan dagvattenlösning, gör Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömningen att åtgärdsnivåns krav på rening inte uppfylls. SVOA upplyser om att dagvattenledningar skall projekteras enligt SVOA:s anvisningar och att anläggningar som driftas av SVOA skall vara åtkomliga. Bjälklagskonstruktionen under torgytan behöver utformas för att vara körbar för driftfordon. Dagvattenledningar från planområdets byggs och ansluts till servisavsättningar som utförs av SVOA. Dagvatten som avleds från kvartersmark via ledning får endast avledas via SVOA:s förbindelsepunkt till den allmänna VA-anläggningen. Avledning från kvartersmark via ledning till exempelvis skelettjord på allmän platsmark tillåts inte då skelettjordar inte är en del av den allmänna VA-anläggningen. SVOA har synpunkter på dagvattenutredningarna för allmän platsmark och kvartersmark som bör åtgärdas. Stockholms Naturskyddsförening anser att omhändertagandet av dagvattnet inte har säkerställts i detaljplanen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att den mängd dagvatten som föreslås avledas från kvartersmark till allmän platsmark (ca 1,59 m3) ska Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 22 (35) ses som ett avsteg från åtgärdsnivån och att kompenserande fördröjningsvolym anordnas på andra delar av kvartersmarken. Stadsbyggnadskontoret noterar Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkt angående hantering av dagvatten inom kvarter A. Inför antagandet studeras (i dagvattenutredningen) att erforderlig volym för rening av dagvatten kan säkerställas. Stadsbyggnadskontoret noterar SVOAs upplysningar. Torgets körytor har dimensionerats för BKII, vilket innebär att driftfordon kan köra på torget. Avseende avledning av dagvatten från kvartersmark kommer planhandlingarna att tydliggöras enligt SVOAs synpunkter. Dagvattenutredningarna uppdateras inför antagandet enligt synpunkter från SVOA och MHN. Den nödvändiga fördröjningsvolymen kommer att tillskapas inom planområdet. Enligt dagvattenutredningen för allmän platsmark finns en överkapacitet avseende fördröjningsvolym. Att dagvattenhanteringen efterföljs på kvartersmark säkerställs genom avtal. El/Tele Ellevio förutsätter att transformatorstationens placering följer myndigheters riktlinjer avseende grundläggningsnivå, magnetfält, buller och skyfall. Vidare förutsätter Ellevio att den planerade lösningen för etablering och byte av transformatorer samt tillhörande utrymme utreds och stäms av med Ellevio. Därtill ska förutsättningar för personalsäkerhet, både vid utrymning samt vid angöring för drift och underhåll, godkännas av Ellevio. Ellevio förutsätter att nya lokalnätsledningar ges utrymme på allmän platsmark inom planområdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret och byggaktören noterar Ellevios synpunkter. Löpande kontakt med Ellevio sker i syfte att säkerställa de krav som Ellevio ställer. Utrymme för ledningar på allmän platsmark har säkerställts via LSO möten där Ellevio har varit representerade under arbetet med systemhandlingen. Energiförsörjning Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att en planbestämmelse som möjliggör installation av solenergi på taken bör övervägas. Stockholm Exergi upplyser om att byggherren bör kontakta Stockholm Exergi i tidigt skede för att stämma av förutsättningarna. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 23 (35) En privatperson anser att byggnaderna kan förses med solceller för att uppfylla krav i kommande EU-lagstiftning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkt och kommer inför antagande undersöka möjliggörandet för installation av solenergi på ett eller flera tak inom planområdet. Stadsbyggnadskontoret har upplyst byggaktören att Stockholm Exergis bör kontaktas. Avfallshantering Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) lämnar synpunkter på utformning och placering av föreslagna miljörum och förordar att vissa av miljörummen i 27-våningshuset slås samman samt att entréer närmare angöringsplatsen läggs till för att korta dragavståndet. Där antalet kärl är högt, förordar SVOA att alternativa insamlingssystem utreds. En fullständig avfallsutredning bör övervägas. Vidare hänvisas till SVOA:s riktlinjer för kärlhämtning. SVOA önskar att det till bygglovsskedet redovisas hur den befintliga avfallshanteringen på Rangstaplan ska kunna säkerställas, med uppgifter om förändringarna rörande angöring, framkomlighet, trafiksäkerhet med mera. Utöver det ska placering av nya fettavskiljare och angöringsplats för tömning av dessa redovisas. Angöringsficka ska ha måtten 15 x 3 meter. Sträckan ska vara så kort som möjligt och bör inte överstiga 10 meter. SVOA vill även uppmärksamma om att riktlinjerna kring fettavskiljare som finns i Projektera och bygg för god avfallshantering ska följas. SVOA förordar att garageentrén på torget flyttas för att inte hindra tömning av befintliga fettavskiljare eller angöringen till de befintliga verksamheterna. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar SVOAs synpunkt om placering och utformning av miljörummen utmed Sjösavägen. I bygglovsskedet kommer placering och utformning att detaljstuderas. De riktlinjer som SVOA hänvisar till kommer att beaktas. I bygglovsskedet ska handlingarna (Systemhandling/ bygglovhandling) uppdateras med placering av nya fettavskiljare och läge för befintliga fettavskiljare samt angöringsplatser för tömning av dessa. I det arbetet undersöks även om det går att placera fettavskiljare längre bort från verksamheten för att åstadkomma kortare avstånd vid tömning. Staden följer dimensionering enligt Stockholms handbok för gatuutformning Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 24 (35) (Gata Stockholm) och utifrån bedömning av platsens förutsättningar och behov av angöring för sophantering. Stadsbyggnadskontoret noterar SVOAs önskemål om att flytta garageentrén för bättre åtkomst till befintliga fettavskiljare. En placering av garageentrén närmare simhallen, på samma sida om torgets köryta, innebär mer omfattande underjordiskt arbete och stora kostnader. En placering på motsatt sida om torgets köryta får konsekvenser på torgets upplevelse, siktlinjer över torget samt trafiksäkerhet (man behöver korsa körytan för att nå sim- och idrottshallen). I det fortsatta arbetet säkerställs att SVOAs riktlinjer för tömning av fettavskiljare uppfylls. Skötsel, renhållning och underhåll En privatperson undrar hur snöröjningen ska fungera på nya Rangstaplan och noterar att det inte redovisas i planhandlingarna. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att trafikkontoret, som har stor erfarenhet av snöröjning i likande miljöer, besitter den kompetens som krävs. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att trafikkontoret, som granskat systemhandlingen och planhandlingarna, inte har några synpunkter gällande snöröjning. Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Länsstyrelsen noterar att kommunen reglerar verksamhetsbuller i plankartan med en villkorsbestämmelse. Effekten av de åtgärder som föreslås i planhandlingarna framgår dock inte av handlingarna. Till nästa skede bör kommunen säkerställa att åtgärder på källan innebär den sänkning av bullernivåerna som krävs för att innehålla riktvärdet för zon A så att planens genomförbarhet inte äventyras. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Trafikförvaltningen påpekar att planbestämmelsen om stomljud är förlegad och bör uppdateras enligt trafikförvaltningens nya riktvärde (32 dBA maximalljudnivå FAST). Trafikförvaltningen anser att planbeskrivningen ska kompletteras med en beskrivning av buller från spårunderhåll och närliggande tunnelbanestation. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att användningen av tekniska lösningar ska betraktas som ett avsteg från trafikbullerförordningen och delar därmed inte stadsbyggnadskontorets bedömning att samtliga lägenheter uppfyller kraven i trafikbullerförordningen. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 25 (35) Med hänsyn till att tekniska lösningar endast föreslås för 3 av cirka 360 bostäder anser dock MHN att avsteget från trafikbullerförordningen bör kunna betraktas som godtagbart. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att lösningen att placera enkelsidiga smålägenheter i bullerutsatta lägen endast ska tillämpas i undantagsfall. Lösningen innebär inte att en god boendemiljö främjas. I den mån det är möjligt bör man hellre eftersträva lägenheter med tillgång till ljuddämpad sida. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar Länsstyrelsens synpunkt och kommer inför antagandet tydliggöra att de åtgärder som föreslås säkerställer bullernivåer i enlighet med gällande riktvärden. Planbestämmelsen om stomljud uppdateras enligt trafikförvaltningens nya riktvärde. Planbeskrivningen kompletteras med texter om buller från spårunderhåll och tunnelbanestation i enlighet med Trafikförvaltningens förslag. Stadsbyggnadskontoret noterar att Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkt avseende avsteg från trafikbullerförordningen. Stadsbyggnadskontoret noterar Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkt angående enkelsidiga lägenheter i bullerutsatta lägen. Byggaktören menar att lägenhetssammansättningen kan ändras beroende på efterfrågan. En lägenhetssammansättning med färre men större genomgående lägenheter har studerats för lamellhuset. Beslut om slutlig lägenhetssammansättning görs i samband med bygglovet. Risk Trafikförvaltningen anser att riskutredning behöver tas fram utifrån perspektivet ”hur ny bebyggelse påverkar tunnelbanan”. I en sådan riskutredning behöver byggskede och förvaltningsskede redovisas. Trafikförvaltningen hänvisar till ett styrande dokument, SSÄ SÄB- 0338, som anger att ett generellt skyddsavstånd för ny bebyggelse från närmaste spårmitt om 15 meter ska tillämpas. Trafikförvaltningen anser att beräkningar utifrån rätt hastighet (70 km/h) behöver tas fram gällande sannolikhet för urspårning. En privatperson är kritisk till utredningen ”PM översiktlig riskbedömning” och menar att det inte tas upp risker med fallande objekt, t ex istappar, från de höga husen. Personen anser att ett skyddat område på åtminstone ett par meter från husfasad till Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 26 (35) omkringliggande trottoar borde vara ett standardiserat tillvägagångssätt vid nybyggnation både i staden och generellt. En privatperson ifrågasätter lämpligheten i att bygga hus högre än 8 våningar då det är för högt för yttre brandbekämpning. Personen undrar även varför riskutredning för stommen, som ska göras senare, inte redan är gjord. En privatperson saknar beskrivning av hur evakuering av personer med olika funktionsnedsättningar ska gå till vid eventuell brand. Personen menar att det i dokumentationen kring den planerade nybyggnationen på Rangstaplan inte finns någon plan för utrymning av personer med funktionsnedsättning. Personen menar vidare att det saknas skrivelser kring konsekvenser kring eventuella bränder i parkeringsgaraget med hänsyn till bland annat el-bilar. Personen nämner riktlinjer för laddning i parkeringsgarage och anser att brandskyddsbeskrivningen borde angivit att man beaktat dessa riktlinjer. Därutöver har personen synpunkter avseende utmaningar med räddningstjänstens kommunikationsutrustning i höga byggnader. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Trafikförvaltningens synpunkt avseende ”hur ny bebyggelse påverkar tunnelbanan” omhändertas senare i bygglovsskedet. Stadsbyggnadskontoret noterar trafikförvaltningens generella skyddsavstånd om 15 meter från ny bebyggelse till närmaste spårmitt. Garageinfarten ligger cirka 17 meter från spårmitt och bostadsbebyggelsens närmaste del ligger cirka 22 meter från spårmitt. Riskutredningen uppdateras med rätt hastighet (70 km/h). Avseende övriga synpunkter som inkommit från privatpersoner upplyser stadsbyggnadskontoret att de kommer att ses över i bygglovskedet. Synpunkten gällande istappar är även en fråga om fastighetsskötsel. Stadsbyggnadskontoret konstaterar slutligen att SSBF, remissinstans som ska granska riskfrågor, inte hade någon erinran under granskningen. Förorenad mark Miljöförvaltningen upplyser om att det som huvudregel krävs en anmälan till miljöförvaltningen enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd innan man vidtar en åtgärd för att avhjälpa en föroreningsskada. Miljöförvaltningen kommer, i egenskap av tillsynsmyndighet, hantera frågan om påträffade markföroreningar i ett separat tillsynsärende. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 27 (35) Stockholms naturskyddsförening ställer sig frågande till varför avhjälpandet av markföroreningar inte har ställts som villkor för lov. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Avseende Miljöförvaltningens upplysning kommer en anmälan att skickas in inför genomförandet på allmän platsmark. Vid genomförandet kommer marken beredas för parkeringsgarage och källare vilket innebär att eventuella markföroreningar kommer att avlägsnas och hanteras. Då verksamhetsutövaren ansvarar för hantering av eventuella markföroreningar ställs inga villkor för lov. Elektromagnetiska fält Ellevio upplyser om att lokaliseringen av transformatorstationen ska ta hänsyn till myndigheters riktlinjer avseende magnetfält. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Om utrymmen finns i det absoluta närområdet (i storleksordningen några meter från transformatorerna) där människor vistas stadigvarande, kan det vara aktuellt att behöva skärma av denna för att reducera magnetfälten till lämplig riktvärdesnivå. Behovet av sådana åtgärder kan fastställas i kommande detaljprojektering av starkströmsanläggningen enligt gällande regelverk och bedöms inte nödvändiga eller lämpliga att reglera specifikt i detaljplanen. Totalförsvar En privatperson undrar om det planeras för skyddsrum i den nya bebyggelsen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns i nuläget inga planer på skyddsrum i den nya bebyggelsen. Miljö- och klimataspekter Hållbarhet och klimat En privatperson menar att planen saknar tydliga förslag för energieffektiva byggnader, förnybar energi och andra hållbara lösningar. Detta är en missad chans att skapa en framtidssäkrad stadsdel. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 28 (35) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I bygglovsskedet kommer hållbara lösningar att studeras mer i detalj i syfte att åstadkomma energieffektiva byggnader. Det ligger även i byggaktörens intresse att hålla ner energikostnaderna. Ljusförhållanden och lokalklimat Skönhetsrådet anser att de mycket höga punkthus som föreslås riskerar att skapa blåsiga och oattraktiva stadsrum. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar inte rådets uppfattning. Framtagna vind- och solstudier visar att stora delar av torget kommer ha goda solljusförhållanden vindskyddade partier. Tillsammans skapar det goda förutsättningar för vistelse. Social hållbarhet Barnrättsperspektivet Stockholms naturskyddsförening menar att det saknas lekplatser i området och i planförslaget tillförs inte heller lekplatser. En privatperson menar att höga byggnader, särskilt nära centrum, inte främjar en bra bostadsmiljö. Personen menar att det är allmänt känt att väldigt höga höghus, utan direkt tomt och vistelsemiljö för de boende, skapar stor distans till området omkring. Det minskar möjligheterna till uppsikt, barn har ingenstans att vara ute och leka på. Det blir mer anonymt, gör det svårt för grannar att mötas, särskilt om lämpliga gemensamhetsytor utomhus saknas. Detta är viktiga sociala förutsättningar för en bra boendegemenskap anser personen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar naturskyddsföreningens synpunkt om lekplatser. I den systemhandling som tagits fram har utrymme reserverats för lekpaviljonger i anslutning till den öppna gräsytan centralt på torget. Platsen kan ge utrymme för annan typ av utrustning över tid och vara föremål för förändring utifrån behov. Stadsbyggnadskontoret delar inte privatpersonens uppfattning om att höga byggnader nära centrum inte främjar en bra bostadsmiljö. Gemensamma ytor skapas på de lägre byggnadernas tak. På dessa tak kan även lekplats för de yngsta barnen anordnas. Att det saknas gemensamma ytor på marken inom bostadskvarteren kompenseras av närheten till centrum och det nya torget. Tanken är att torget, som utformas som ett grönt, trafiksäkert och vistelsevänligt torg, ska användas av barn och vuxna i alla åldrar. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 29 (35) Jämställdhet och trygghet En privatperson är för en utbyggnad men tror inte att Högdalen gynnas av ett stort parkeringsgarage ur ett säkerhets- och trygghetsperspektiv. Ett parkeringsgarage kommer att dra till sig mer av det i samhället som sker i det dunkla. En privatperson anser att det är essentiellt, när det kommer till att skapa ett tryggt boende- och närområde, att husen bebos av olika typer av hushåll, att folk känner sig trygga och vill vistas i närområdet och att olika in/utgångar till centrum inte blockeras av liknande bebyggelse som nu föreslås. Personen menar att det finns risk att den här typen av bebyggelse nära centrum och tunnelbana banar väg för en växande otrygghet genom de ogästvänliga ytor som föreslås och som kan attrahera ljusskygg verksamhet och olika typer av kriminalitet. En privatperson anser att flera höga hus gör området mörkt, fult och otryggt och tycker att det känns läskigt att behöva gå över det planerade torget då det omges av höga hus. En privatperson menar att de planerade små lägenheterna riskerar att förvandla Högdalen till en plats där invånare inte stannar långsiktigt. Detta kan leda till en bristande social sammanhållning och ett fragmenterat bostadsområde. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar inte privatpersonens uppfattning om att ett större parkeringsgarage kommer att dra till sig ”ljusskygga verksamheter”. Moderna garage utformas för att upplevas trygga. Kontoret anser att förslaget kommer att öka tryggheten i området då fler personer bor i centrum. Det blir fler ”ögon” i området. Kontoret delar inte heller uppfattningen om att ny bebyggelse blockerar tillgången till centrum. Kontoret anser att några av förslagets stora förtjänster är den förbättrade miljön för gående samt att Rangstaplan förvandlas från upplevd ”baksida” till ”framsida”. Stadsbyggnadskontoret delar till viss del synpunkten avseende riskerna med många små lägenheter. Samtidigt bidrar små lägenheter till en dynamisk och levande stadsdel där fler människor får möjlighet att bo och etablera sig. Små lägenheter erbjuder ett prisvärt och tillgängligt boendealternativ för unga vuxna, studenter och äldre som vill ”downsiza”. Det är också viktigt att tänka på att många som börjar sin bostadskarriär i en mindre lägenhet senare väljer att etablera sig långsiktigt i området när deras livssituation förändras. Genom att skapa en variation av boenden – inklusive små lägenheter – möjliggörs det för människor att växa inom stadsdelen och på sikt bidra till en hållbar och levande gemenskap. Sammantaget bedömer kontoret att förslaget bidrar till en positiv Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 30 (35) utveckling av Högdalen centrum vilket minskar risken för ett fragmenterat bostadsområde med bristande social sammanhållning. Hur den slutliga lägenhetsfördelningen kommer att se ut är inte fastlagt ännu. Byggaktören eftersträvar att de bostäder som byggs ska möta den efterfrågan som finns. Inför bygglovskedet kommer byggaktören att se över lägenhetsfördelningen för att säkerställa just det. I detta skede, då det är osäkert hur långt det är kvar till byggstart, utgår byggaktören hellre från många små lägenheter då det ofta är mer utmanande att lösa alla funktioner och utrymmen (cykelrum, avfallshantering, förråd) till små lägenheter. Olägenheter för privatpersoner och övriga intressenter Insyn och ljusförhållanden Idrottsförvaltningen och Fastighetskontoret ser stor risk för ovälkommen insyn från delar av den planerade bebyggelsen in till delar av anläggningens lokaler, bland annat gäller det för simhallen. Här vistas människor endast iklädda badkläder, ibland i oerhört känsliga positioner. Att insynsskydda fönster genom exempelvis frostning skulle innebära en försämring för sim- och idrottshallens kvaliteter och uttryck. Den bostadsbebyggelse som föreslås i detaljplaneförslaget bör ta stor hänsyn och anpassas för att undvika insyn i ovan nämnda lokaler. Några privatpersoner oroas över skuggning från de höga husen. En privatperson menar att torgets lokalklimat riskerar att bli ogästvänligt trots föreslagna gröna inslag. Tre privatpersoner anser att föreslagen bebyggelse förstör utsikten för många boende i området. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkten om insyn. Sockelbyggnaden, som ligger närmast simhallens stora fönster är framför allt tänkt för verksamheter. I bygglovsskedet beaktas synpunkten om insyn då placering och utformning av fönster närmast sim- och idrottshallen detaljstuderas. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att delar av den befintliga bebyggelsen kommer att skuggas men att påverkan av skuggning begränsas till en viss tid, då skuggan rör sig med solen. Kontoret anser därmed att påverkan av skuggning inte är en betydande olägenhet. Stadsbyggnadskontoret delar inte privatpersonens uppfattning om ogästvänligt torg. Framtagna vind- och solstudier visar att stora Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 31 (35) delar av torget kommer ha goda solljusförhållanden vindskyddade partier. Tillsammans skapar det goda förutsättningar för vistelse. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att förslaget kommer att påverka utsikten för många boende. Däremot är det en subjektiv bedömning huruvida utsikten förstörs eller inte. Ekonomiska aspekter En privatperson efterfrågar bostäder till rimliga priser och menar att det bästa med Högdalen är att det är en plats med alla grupper av människor som har en begränsad ekonomi för boendet. En privatperson menar att det saknas detaljerade analyser av hur den nya byggnationen kommer att påverka befintliga verksamheter. Minskad offentlig tillgång och ökad konkurrens om lokaler kan hota småföretagen i området. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkten om bostäder till rimliga priser och konstaterar att det inte är en planfråga. Stadsbyggnadskontoret upplyser om att det har tagits fram en handelsanalys (WSP) som underlag till planarbetet. Ett större kundunderlag bedöms gynna befintliga verksamheter. Handelsanalysen visar att den framtida marknadstillväxten möjliggör en utbyggnad av kommersiella ytor i Högdalen. Kontoret delar inte oron om konkurrens om lokaler utan ser istället möjligheter där nya verksamheterna kompletterar befintliga och därigenom stärker Högdalens attraktionskraft. Övriga frågor Avtalsfrågor Trafikförvaltningen framhåller att en överenskommelse om ledningsflytt av högspänningskablar måste vara klar innan planen antas. Trafikförvaltningen upplyser även att samordning ska ske med trafikförvaltningens utsedda produktionssamordnare och att överenskommelser ska träffats gällande omhändertagande av risker och fastställande av kontroller mm innan detaljplanen antas. Trafikkontoret anser att förslaget till mobilitetsåtgärder, enligt PM mobilitet och parkering, behöver knytas upp i avtal för att åtagandena ska vara uppföljningsbara. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar trafikförvaltningens synpunkter. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 32 (35) Förslag på mobilitetsåtgärder kommer att knytas upp i överenskommelse om exploatering och följs upp i bygglovsskedet. Karttekniska frågor Lantmäteriet upplyser om att användningsbeteckningarna (t ex E1 kursivt) i sektionerna för användning av mark inte överensstämmer med plankartan. Trafikkontoret anser att planbestämmelse f13, utkragande skärmtak för sim- och idrottshallen, bör kompletteras med specifikation om att minsta fri höjd ovan allmän gångbana ej får understiga 3,0 meter i enlighet med stadens riktlinjer. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret uppdaterar sektionerna enligt lantmäteriets synpunkt. Stadsbyggnadskontoret kompletterar bestämmelsen f13 enligt trafikkontorets synpunkt. Genomförande/byggtiden Trafikförvaltningen upplyser om att byggherren snarast behöver inkomma med ”Blankett för anmälan av aktiviteter som påverkar kollektivtrafiken”. Flera privatpersoner undrar hur parkeringssituationen är tänkt att lösas under byggtiden. Några privatpersoner oroar sig för hur befintliga verksamheter och idrottshallen ska överleva under den långa byggtiden. Några privatpersoner oroas över buller, vibrationer och damm under den långa byggtiden och att det försämrar livskvaliteten för nuvarande boende under flera år. En person konstaterar att det sedan 2011 varit konstant tung byggtrafik i området till följd av byggnation bakom simhallen och senare för renoveringen av själva simhallen och att det känns outhärdligt att drabbas av nya byggnationer i flera år. En privatperson undrar om det ska byggas på natten. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har informerat byggaktören angående trafikförvaltningens blankett. Ny byggnation av garage och bostadsbyggnader innebär generellt en påverkan på trafik, parkering och angöring i närheten av byggplatsen. Inför genomförandet kommer exploateringskontoret tillsammans med byggaktören studera etappindelning och bygglogistik så att påverkan i närområdet blir så liten som möjligt. Då befintlig parkering på torget kommer ersättas med ett underjordiskt garage kommer det innebära en begränsad Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 33 (35) parkeringssituation under själva byggtiden. Inför byggstart kommer boende och verksamheter i centrum informeras om när och hur påverkan på angöring och parkering sker under byggtiden. Stadsbyggnadskontoret noterar att det finns viss risk för störningar vid projektets genomförande. Detaljplanen och det regelverk den följer möjliggör inte reglering av dessa frågor. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft tar andra processer (bygglov, tillståndsprocesser osv) vid för att klargöra bygg- och genomförandefrågor. Störningar under byggtiden regleras i annan lagstiftning och det är byggaktörens och stadens ansvar att se till att byggnadsarbeten utförs i enlighet med lagen. För att minimera störningarna krävs samordning av transporter och leveranser, både i tid och rum. För att inte riskera onödiga störningar måste en genomtänkt organisation upprättas där byggaktör, entreprenörer och stadens väghållare ingår. Tillfälliga lösningar ordnas under byggnationen i strävan att minimera de negativa effekterna. Övrigt Stockholms Naturskyddsförening hänvisar till ett tjänsteutlåtande till Exploateringsnämnden (2024-11-07) där det framgår att det finns cirka 100 000 bostäder i planering, varav cirka 28 000 i lagakraftvunna detaljplaner. Enligt tjänsteutlåtandet är det inte möjligt att bygga så många bostäder som finns i portföljen inom de tidplaner som aktuella beslut utgår från, då efterfrågan inte är tillräcklig. Enligt tjänsteutlåtandet finns en allt större risk för ökande förgäveskostnader när projekt behöver omarbetas eller inte kan genomföras, eller när detaljplaner blir inaktuella. Med anledning av ovan citerade tjänsteutlåtande till exploateringsnämnden ställer sig Stockholms Naturskyddsförening undrande till genomförbarheten och realismen i planförslaget. En privatperson efterfrågar en plan för Högdalen och Bandhagens gemensamma utveckling. En privatperson anser att det endast ska byggas bostadsrätter för att få en bättre balans i området. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det är korrekt att det finns en omfattande bostadsportfölj i Stockholm, men den är bred och innehåller projekt i olika skeden och områden med skilda förutsättningar. Alla planerade bostäder blir inte automatiskt byggda samtidigt, och det är en naturlig del av stadsutvecklingen att projekt anpassas utifrån marknadsförutsättningar och lokal efterfrågan. Högdalen är en väletablerad stadsdel med god tillgång till kollektivtrafik och service, vilket gör att bostadsprojekt har goda förutsättningar att realiseras. Vidare är det viktigt att säkerställa en jämn Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 34 (35) bostadsförsörjning över tid. Att inte fortsätta planera bostäder skulle riskera att skapa en framtida obalans. Kontoret anser att de planerade bostäderna i Högdalen är både genomförbara och relevanta. Genomförbarheten i projektet säkerställs genom att en överenskommelse om exploatering träffas mellan exploateringskontoret och byggaktören innan detaljplanen antas. Stadsbyggnadskontoret har för närvarande inga planer på att ta fram en gemensam utvecklingsplan för Högdalen och Bandhagen. Kontoret hänvisar istället till översiktsplanen. I Högdalen är ca 45 % av lägenheterna i flerbostadshus bostadsrätter enligt statistik från 2023. Det är således en ganska jämn fördelning. I flera av de pågående och planerade projekten är det dock övervägande hyresrätter, men det finns i nuläget även planerade nya bostadsrätter i detaljplanen för Önskehemsplan och Projekt Stormhaken. Remissinstanser utan synpunkter Följande remissinstanser har lämnat synpunkter utan erinran:  Trafikverket  SWEDAVIA  SSBF  Stockholm Exergi  Försvarsmakten Ej tillgodosedda synpunkter De huvudsakliga synpunkterna som inkommit under samråds- och granskningsperioden som ej tillgodosetts är:  Platsen ska inte bebyggas.  Bebyggelsen ska vara maximalt cirka 4 våningar hög och utformas som ett kringbyggt kvarter.  Planförslagets högsta hus ska inte konkurrera med nuvarande centrummarkör i 13 våningar.  Samtliga parkeringsplatser ska ersättas i det nya förslaget.  Torgets enkelriktade körbana ska kunna nyttjas av all trafik (inte bara nyttotrafik).  Flytta parkeringsgaragets hiss- och entrébyggnad som är placerad på torget närmare sim- och idrottshallen. Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851 Granskningsutlåtande Dnr 2013-138511 Sida 35 (35) Sammanvägt ställningstagande Stadsbyggnadskontoret ser positivt på planförslaget som bidrar till en utveckling och utvidgning av Högdalens centrum. Förslaget överensstämmer väl med översiktsplanen och stadens framkomlighetsstrategi. Ett genomförande av detaljplanen möjliggör ett tillskott av cirka 360 bostäder i ett service- och kollektivtrafiknära läge. Ett nytt grönt torg som ramas in av byggnader med publika bottenvåningar bidrar till ytterligare mötesplatser och skapar förutsättningar för ett tryggt och levande centrum. Kontoret bedömer att torget tillsammans med nya lokaler för centrumändamål och nya bostäder skapar goda förutsättningar att utveckla och stärka Högdalens centrum. Den nya centrummarkören bedöms, tillsammans med övrig föreslagen bebyggelse, kunna förstärka tunnelbanestadens grundtanke med en hög koncentration och skala nära tunnelbanan och centrum. Planförslaget bedöms också kunna bidra till att de punkthus som tillkommit under senare år i utkanten av centrum, och som minskat läsbarheten i Högdalens grundstruktur, nu kan inordnas i en tydligare helhet. Utvecklingen med en ökad skala och koncentration bedöms bidra till att stärka Högdalen som ett av södra Stockholms viktiga centrum. Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan stadsbild/kulturmiljövärden och utveckling av Högdalens centrum tillsammans med behovet av bostäder kunnat identifieras. Intressekonflikter har även identifierats mellan förslaget att omvandla Rangstaplan till ett torg och möjligheten att ha kvar centrumnära markparkeringar på stora delar av Rangstaplan. I en avvägning mellan olika intressen är behovet av bostäder och en utveckling av Högdalen centrum, som en av södra Stockholms centrala tyngdpunkter, högt prioriterat. Kontoret anser att en omvandling av Rangstaplan, från markparkering till en grön torgyta skapar förutsättningar för en attraktiv utvidgning av Högdalen centrum. Kontoret konstaterar slutligen att tillskapandet av vistelsevänliga och gröna miljöer, med fokus på gång- och cykeltrafikanter, stämmer väl med de stadsbyggnadsmål som redovisas i översiktsplanen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att föreslagna förändringar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Pia Ölvebro Maria Borup Enhetschef Stadsplanerare Godkänt dokument - Pia Ölvebro, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-01, Dnr 2013-13851
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.