Yttrande om förskolans kvalitet och utveckling i Stockholm

Förskolenämnden tar årligen fram en lägesbeskrivande, stadsdelsövergripande, rapport för verksamhetsområde förskola.IFörskola i Stockholm 2025har följande områden följts upp och analyserats, samt utvecklingsbehov lyfts fram för stadens fortsatta arbete för en ökad kvalitet och likvärdighet för alla barn i Stockholms förskolor;·    Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse·    Förutsättningar för att främja barns språkutveckling·    Förskolans kompensatoriska uppdragTill rapporten finns bilagor som redogör för relevant statistik inom området. Statistiken har under beredningen av ärendet i vissa delar kompletterats med uppdaterade siffror. [R7 Utl Förskola i Stockholm 2025 - Samlad rapport för förskola i Stockholms stad.pdf] 1 (71) Utlåtande Rotel VII (Dnr KS 2026/360) Förskola i Stockholm 2025 - Samlad rapport för förskola i Stockholms stad Hemställan från förskolenämnden Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Alexandra Mattsson Sammanfattning av ärendet Förskolenämnden tar årligen fram en lägesbeskrivande, stadsdelsövergripande, rapport för verksamhetsområde förskola. I Förskola i Stockholm 2025 har följande områden följts upp och analyserats, samt utvecklingsbehov lyfts fram för stadens fortsatta arbete för en ökad kvalitet och likvärdighet för alla barn i Stockholms förskolor; • Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse • Förutsättningar för att främja barns språkutveckling • Förskolans kompensatoriska uppdrag Till rapporten finns bilagor som redogör för relevant statistik inom området. Statistiken har under beredningen av ärendet i vissa delar kompletterats med uppdaterade siffror. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Kommunal Stockholm, Stockholms universitet, Sveriges lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm och Södertörns Högskola. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Förskola i Stockholm 2025 - Samlad rapport för förskola i Stockholms stad, bilaga 1 till utlåtandet, godkänns. 2 (71) Kommunal Stockholm, Sveriges lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm och Södertörns Högskola har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret instämmer i lägesbilden som presenteras av de tre områden som följts upp och analyserats i rapporten och ser positivt på ett ökat gemensamt utvecklingsarbete för en fortsatt ökad kvalitet och likställighet i förskolan i Stockholms stad. Arbetsmarknadsnämnden anser att rapporten ger en tydlig bild av nuläget och att det är glädjande att de utbildningar i yrkessvenska som genomförts de senaste åren har höjt förskolepersonalens kunskaper i svenska språket. Nämnden bidrar gärna även fortsättningsvis till att utveckla utbildningsinsatser som svarar mot de behov som finns inom verksamheten. Socialnämnden delar i huvudsak rapportens bedömningar men anser att samverkan behöver stärkas ytterligare, särskilt avseende främjande och tidiga insatser. Arbetet med orosanmälningar, barns psykiska hälsa och tidig upptäckt av utsatthet pekas särskilt ut. Riktade kunskapshöjande insatser och gemensamma utbildningar efterfrågas. Bromma stadsdelsnämnd delar generellt de utvecklingsområden som förskolerapporten behandlar. Nämnden lyfter därutöver bland annat att det finns en utmaning i att förskolor jämförs utifrån samma mått i indikatorer och nyckeltal utan att presentera vad respektive stadsdelsförvaltning har för resurser. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ser bland annat positivt på att gemensamma bedömningsgrunder tas fram för bedömning av tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd och beskriver att nämnden kommer att delta i ett program om att utifrån revideringar i läroplanen stärka medarbetares kompetens att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Farsta stadsdelsnämnd instämmer i rapportens övergripande slutsatser och gör ett antal medskick kring hur analysen kan fördjupas kring i synnerhet kompetensförsörjning och skillnader i inskrivningsgrad. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd bedömer att föreslagna utvecklingsinsatser förväntas bidra positivt för förskolorna inom stadsdelsnämndsområdet och framhåller bland annat behovet av en stadsövergripande rutin för strukturerad återkoppling mellan grundskola och förskola avseende kartläggningsmaterialet Hitta språket. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd delar rapportens bedömning av de identifierade utvecklingsområdena och presenterar resonemang om dessa i förhållande till de förutsättningar som finns inom stadsdelsnämndsområdet. Järva stadsdelsnämnd bedömer att de utvecklingsområden som identifieras i rapporten överensstämmer med de behov som finns i Järvas kommunala förskolor. Nämnden lyfter bland annat behovet av ett stärkt systematiskt kvalitetsarbete med fokus på undervisningens kvalitet, analys och barns lärande. Kungsholmens stadsdelsnämnd bedömer att förskolerapporten ger en bra övergripande bild av kvalitet och utveckling i stadens förskolor och hoppas att de nya former som arbetas fram för stadens systematiska kvalitetsarbete i förskolan kan 3 (71) fånga upp och synliggöra kvalitetsskillnader i förskolornas pedagogiska kvalitet på ett bättre sätt än det görs idag. Norra innerstadens stadsdelsnämnd upplever att rapporten lyfter relevant fakta och ger en bra överblick över stadens förskoleverksamheter samt uppskattar bland annat att uppföljningen av systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse förstärks. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ställer sig positivt till rapporten och ser att den kan ge underlag för insatser och framtida beslut som bidrar till en likvärdig förskola av god kvalitet för alla barn inom Stockholms stad. Nämnden lyfter särskilt behovet av ökad tydlighet och en mer enhetlig tillämpning av hur barngruppernas storlek definieras och redovisas. Skärholmens stadsdelsnämnd delar rapportens bedömning av de identifierade utvecklingsområdena som lyfts fram i rapporten och framhåller bland annat att det behövs fler incitament för förskollärare att söka sig till stadsdelar med socioekonomiska utmaningar och att det finns behov av att följa upp barns närvaro i förskolan på individnivå. Södermalms stadsdelsnämnd delar synen på de utvecklingsområden som lyfts i förskolerapporten och anser att det behöver genomföras fler anpassade insatser för att förskolan ska utvecklas som en språkutvecklande arbetsplats. Nämnden efterfrågar bland annat en tydligare uppdelning av redovisning av fristående förskolor utifrån driftform. Stockholms universitet instämmer i de övergripande analyser och slutsatser som presenteras i rapporten och framhåller bland annat att en minskad andel legitimerade förskollärare i sex av elva stadsdelsområden kan leda till en kvalitetssänkning och vikten av närvarofrämjande arbete. Universitetet vill vara en självklar samarbetspart till staden gällande praktiknära forskning och den betoning på stärkt samverkan mellan forskning och verksamhet som beskrivs i rapporten. Föredragande borgarrådets synpunkter Under den gångna mandatperioden har stadens fokus på förskolan stärkts löpande under åren. Rapporten Förskola i Stockholm 2025 utgör ett skifte i hur vi belyser, följer upp och utvecklar förskolan i staden. Steg har tagits från i huvudsak beskrivande statistik till betydligt mer djuplodande kvalitativa och kvantitativa uppföljningar. Särskilt angelägna uppföljningsområden uppmärksammas specifikt och inte minst är det systematiska kvalitetsarbetet, med fokus på de nationella målen och uppdragen i läroplanen, mer framträdande än tidigare. Det är positivt och stärker rapportens relevans och utvecklande funktion, både lokalt och på stadsövergripande nivå. I rapporten syns tydliga framsteg för stadens förskolor. Sedan den skrevs har också kompletterande statistik inkommit. Inskrivningsgraden har mellan 2024 och 2025 ökat i nästan alla stadsdelsnämnder och ligger på rekordhöga 96% för barn i åldern 2- 5 år. Andelen legitimerade förskollärare är högre än tidigare och antalet barngrupper 4 (71) som vid mättillfället saknade legitimerade förskollärare minskar och var på rekordlåga nivåer. Barnens närvaro i förskolan har börjat följas upp mer systematiskt och närvarofrämjande insatser utvecklas. I förskoleundersökningen som publicerades tidigare i år framgår att andelen vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns förskola ligger på 91%, vilket är den högsta siffran som någonsin redovisats i undersökningen. Jag är stolt över den utvecklingen vi har åstadkommit i förskolan under det senaste året och under mandatperioden. Men rapporten sätter också fingret på viktiga utvecklingsbehov även framöver. Att vi, med undantag för Järva stadsdelsnämndsområde, inte ser ett tydligare samband mellan den socioekonomiska tilldelningen och barngruppernas storlek och andelen utbildade förskollärare är anmärkningsvärt. Den ekonomiska viktningen syftar till att utjämna skillnader genom att de barn som behöver förskolan mest, också går i de minsta grupperna och har som flest utbildade lärare runt sig. Här har stadsdelsnämnderna ett viktigt utvecklingsarbete att göra även fortsättningsvis. Precis som föregående år ser vi också betydande skillnader i ambitionsnivå mellan förskolor som drivs i stadens regi och fristående förskolor. Staden har högre andel förskollärare och barnskötare med relevant utbildning för jobbet än fristående förskolor. Det är anmärkningsvärt att fristående förskolor inte prioriterar de strukturella förutsättningarna för en hög kvalitet högre. Barn förtjänar bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling, oavsett vilken förskola de går i, och det kräver att barnen möter lärare och pedagoger med rätt utbildning för uppdraget. Rapporten visar också på ett behov av att utveckla samarbetet mellan grundskolan och förskolan kring barns språkutveckling. En tätare samverkan och gemensamma rutiner behövs för att stadens förskolor ska kunna använda resultatet av den språkliga kartläggning som görs i förskoleklassen för att ännu mer träffsäkert utveckla sitt språkutvecklande arbete med barnen. Förskolan är stadens viktigaste förebyggande verksamhet. Det är genom rejäla satsningar på kvalitén i förskolan, barnhälsoarbetet i förskoleåldern och kompensatoriska tidiga insatser som vi ser till att fler barn får rätt förutsättningar in i grundskolan och vidare i livet. Att satsa på förskolan är en investering både i samhällsekonomin och i individer, för varje krona vi lägger in får vi mellan 4 och 10 kronor tillbaka till samhället. Viktigare än så är att förskolan när den har rätt förutsättningar ger alla barn bästa möjliga start i livet. Det är därför vi har värnat förskolan och motverkat de enorma nedskärningar i välfärden som tidöregeringen har ägnat sig åt de senaste åren. Jag är stolt över att vi i den rödgröna majoriteten har stått upp för barnen och medarbetarna i förskolan. Så länge jag får vara med och styra Stockholm kommer förskolan fortsatt vara starkt prioriterat. Bilagor 1. Förskola i Stockholm 2025, dnr KS 2026/360-1.2 5 (71) 2. Förskola i Stockholm 2025 – bilagor, dnr KS 2026/360-2 3. Kompletterande statistik till Förskola i Stockholm 2025, dnr KS 2026/360- 16.3 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut 2. Att uppdra åt socialförvaltningen att återkomma med en särskild granskning av orosanmälningar från förskolan enligt vad som anförs nedan 3. Att därutöver anföra följande: Förskolerapporten är ett viktigt underlag för att följa utvecklingen inom stadens förskolor. Förskolan har ett avgörande kompensatoriskt uppdrag och är samtidigt en av de verksamheter som tidigast kan upptäcka när ett barn riskerar att fara illa. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att frågan om orosanmälningar fortfarande hanteras så försiktigt. Under perioden januari–oktober 2025 var förskolan uppgiftslämnare i 2,2 procent av det totala antalet orosanmälningar i staden. D et är dessutom en minskning jämfört med 2024. När en verksamhet som möter små barn varje dag står för en så låg andel av anmälningarna behöver staden fråga sig om dagens arbetssätt verkligen fungerar. I socialförvaltningens remissvar anges att befintliga samverkansstrukturer är ändamålsenliga men behöver kompletteras med riktade kunskapshöjande insatser. Det är en alltför försiktig slutsats. Det kan finnas goda lokala exempel, men på stadsövergripande nivå visar siffrorna att arbetet inte får tillräckligt genomslag. Det saknas också en tydligare koppling mellan Förskola i Stockholm 2025 och Socialtjänstrapporten. Båda rapporterna berör samma grundläggande problem: att barn som far illa måste upptäckas tidigare. Ändå analyseras orosanmälningar från förskola och BVC, barns frånvaro i förskolan, socialtjänstens mottagande av anmälningar och tidiga insatser för små barn till stor del var för sig. Det försvagar stadens möjlighet att se mönster och styra arbetet rätt. Vi noterar även att flertalet stadsdelsförvaltningar inte har reviderat sina rutiner för orosanmälningar under det senaste året. Det är svårt att förstå med tanke på att staden under flera år talat om tidiga insatser, stärkt samverkan och en socialtjänst som kommer in tidigare. Då kan inte rutinerna för en av de viktigaste ingångarna till socialtjänsten lämnas oförändrade i stora delar av staden. Det är inte tillräckligt att hänvisa till kommande riktlinjer för barnsäkerhet. Varje stadsdelsförvaltning behöver säkerställa att personalen vet när en anmälan ska göras, hur den ska göras, vilket stöd som finns och hur oro ska hanteras när situationen är svårbedömd. Personal ska inte lämnas ensam med osäkerhet om anmälningsskyldigheten. Stockholmsliberalerna har länge drivit frågan om förskolesociala team. Det är ett konkret sätt att stärka samverkan mellan förskola och 6 (71) socialtjänst och se till att oro för barn fångas upp tidigare. Det är särskilt viktigt för barn med höga och ihållande nivåer av aggressivitet eller annat allvarligt normbrytande beteende. För många barn är förskolan den första plats där vuxenvärlden kan se att något inte står rätt till. Då måste det finnas strukturer som gör att oro leder till rätt stöd i tid. Förskolan ska inte bli socialtjänst, men den måste vara en självklar del av stadens tidiga skyddsnät runt barn. Det kräver tydliga rutiner, återkommande utbildning, fungerande konsultation, bättre återkoppling och en mer systematisk uppföljning av anmälningsmönster. Framför allt kräver det att staden vågar granska varför anmälningarna från förskolan är så få. Vi menar därför att socialförvaltningen, i samråd med förskoleförvaltningen, bör återkomma med en särskild granskning av orosanmälningar från förskolan. En sådan granskning bör analysera skillnader mellan stadsdelsområden, rutiner, stöd till personal, samverkan med socialtjänsten och hinder som gör att oro inte alltid leder till anmälan. Om staden menar allvar med tidiga insatser behöver arbetet börja där små barn faktiskt finns. Förskolan och BVC är två av de viktigaste arenorna för tidig upptäckt. Då räcker det inte att konstatera att samverkan i huvudsak fungerar väl samtidigt som anmälningarna från dessa verksamheter ligger på mycket låga nivåer. Här krävs en mer självkritisk analys och tydligare åtgärder. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 28 oktober 2026 Emilia Bjuggren Kommunstyrelsens ordförande 7 (71) Ärendet Förskolenämnden har i rapporten Förskola i Stockholm 2025 sammanställt en övergripande lägesbild av utvecklingen inom verksamhetsområde förskola. Rapporten redovisas enlig följande rubriker, innefattandes områden som redovisas nedan: • Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse • Förutsättningar för att främja barns språkutveckling • Förskolans kompensatoriska uppdrag Till rapporten finns bilagor som redogör för relevant statistik inom området. Statistiken har under beredningen av ärendet i vissa delar kompletterats med uppdaterade siffror. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse Förskola i Stockholm 2025 följer stadsdelsnämndernas implementering av den reviderade läroplanen, som trädde i kraft 1 juli 2025. Revideringarna betonar undervisning på vetenskaplig grund, språkutvecklande och hälsofrämjande arbete samt borttag av krav om användning av digitala verktyg. Implementeringen sker inom flera nivåer i stadens förskoleverksamhet och insatser genomförs där behov av att stärka uppdraget finns. Stadens språkutvecklande och hälsofrämjande arbetet bedöms vara väl fungerande i linje med lagstiftningens intentioner. Arbetet med digitalisering präglas av ett förändrat förhållningssätt där professionens kompetens att avgöra lämplighet i nyttjande av digitala verktyg, så väl som undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, är i fokus. Under kommande år fortsätter arbetet med att skapa ett gemensamt kvalitetssystem för förskoleverksamheten, som syftar till att öka likvärdighet och kvalitet i utbildningen. Förutsättningar för att främja barns språkutveckling Det språkutvecklande arbetet har varit centralt under flera år och bedöms vara väl fungerande. Formerna för det språkutvecklande arbetet skiljer sig åt mellan stadsdelsnämnderna, men förskolenämnden gör bedömningen att det finns en samlad bild kring frågan. Alla stadsdelsnämnder har rutiner för att identifiera och stötta barn i behov av stöd i sin språkliga utveckling och samtliga har en utvecklad organisation för detta. Likt i rapporten från föregående års lyfts att arbetet med återkoppling av grundskolans kartläggning av förskoleklassers språkliga nivå, via metoden Hitta språket, fortsatt kan utvecklas för att användas som del i bedömningen av förskolans språkstärkande arbete Personalens kunskaper i svenska språket är avgörande för en undervisning av hög kvalitet, som i sin tur stödjer barnens språkutveckling. Stadsdelsnämnderna fokuserar i högre grad på att utveckla språkutvecklande arbetsplatser, för att stärka medarbetares svenska i vardagen. Utbildningsinsatser identifieras behöva vara 8 (71) utformade mer utifrån differentierade behov. Rapporten pekar även på anledningar att undersöka behovet av en gemensam definition av tillräckliga kunskaper i svenska för förskolepersonal, mot bakgrund av ändringar i Skolverkets allmänna råd om styrning och ledning av förskolan samt i frågan om en enhetlig yrkestitulatur för barnskötare i Stockholms stad. Förskolans kompensatoriska uppdrag Uppföljningen följer barns deltagande i förskolan, stöd och samverkan. Enligt lag ska kommuner bedriva uppsökande verksamhet med erbjudande om förskoleplats till vissa barn. Uppföljningen visar att en förklaring till att erbjudanden om förskoleplats inte besvaras kan vara att barnet inte bor där det är folkbokfört. Staden saknar idag rutiner för hantering av misstänkt folkbokföringsbrott, vilket även skulle behöva finnas som en del av stadens brottsförebyggande arbete. Närvaro i förskolan är en fråga som aktualiserats mer under de senaste åren, då frånvaro kan ge negativa konsekvenser för barnens utbildning och språkliga utveckling. Samtliga stadsdelsnämnder använder närvarostatistik systematiskt, men på olika sätt. Det finns ett behov av att utveckla arbetet och öka förståelsen för närvarons betydelse. En annan del av det kompensatoriska uppdraget handlar om stöd. Det socioekonomiska tilläggsbeloppet används likt tidigare för generellt samt individuellt stöd, med stora likheter i vilka behov som beviljas stöd. Arbete för likställig tolkning av bedömningsgrunder pågår. Rapporten belyser att samverkan mellan socialtjänst och förskola fungerar särskilt bra när strukturer, roller och ansvar är tydliggjorda och att det finns ett fortsatt behov av att stärka och utveckla samverkan med andra aktörer, utifrån ett långsiktigt perspektiv. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 mars 2026 följande. Förskolenämnden godkänner rapporten Förskola i Stockholm 2025 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ismail Ali (C), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 29 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Rapporten Förskola i Stockholm 2025 ger en bild av några gemensamma utvecklingsområden för förskola i Stockholms stad och även nationellt. Innehållet 9 (71) bygger på kvantitativa och kvalitativa underlag så som officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarnas förskoleavdelningar. Tre övergripande områden fördjupas särskilt: Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse, Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling, och Förskolans kompensatoriska uppdrag. Varje område innehåller en bakgrundsdel, en uppföljning för 2025 samt en kommenterande del som fångar upp och sammanfattar utvecklingsbehov. Till rapporten hör även bilagor med fördjupande statistik. Viss statistik från Sweco och Skolverket bygger på data från 2024. Det gäller Swecos statistik om inskrivningsgrad och Skolverkets statistik gällande förskollärar- och personaltäthet, andelen förskollärare, utbildningsbakgrund, antal barn per barngrupp samt inskrivningsgraden publiceras senare under året. Förskoleförvaltningen kommer att presentera denna statistik samlat när den har publicerats. Förskoleförvaltningen föreslår att förskolenämnden godkänner Förskola i Stockholm 2025 och överlämnar rapporten till kommunstyrelsen. Remissammanställning Ärendet har initierats av förskolenämnden och remitterats till stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Kommunal Stockholm, Stockholms universitet, Sveriges lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm och Södertörns Högskola. Kommunal Stockholm, Sveriges lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm och Södertörns Högskola har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................9 Arbetsmarknadsnämnden ..........................................................................9 Socialnämnden .........................................................................................10 Bromma stadsdelsnämnd .........................................................................11 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .................................................13 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................15 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ...........................................................17 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ........................................................18 Järva stadsdelsnämnd ..............................................................................21 10 (71) Kungsholmens stadsdelsnämnd ...............................................................22 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ........................................................24 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ....................................................................26 Skärholmens stadsdelsnämnd .................................................................27 Södermalms stadsdelsnämnd ..................................................................29 Stockholms universitet ..............................................................................31 Reservationer m.m. ..................................................................................33 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret instämmer i den beskrivna lägesbilden för stadens förskoleverksamhet som visar en positiv utveckling och att staden bedriver ett gott systematiskt kvalitetsarbete som fortsätter att utvecklas. Förskolerapport 2025 följer områden som även ligger i fokus nationellt och där förslag för reformer föreslås för att bland annat reglera barngruppsstorlekar och språkkrav inom förskolan. De tre områdena i rapporten belyser delar som är av vikt för förskolan som verksamhet och synliggör vilka behov som finns för en fortsatt ökad kvalitet och likställighet i stadens arbete. Förskolans uppdrag är komplext och innefattar många olika delar som samtliga spelar in i hur effektfullt arbetet blir. Personals utbildningsnivå, språkkunskaper, barnhälsa, deltagande i förskola, samverkan och stöd är av vikt för barns fortsatt lyckade skolgång och välbefinnande i livet. Stockholm stad har för samtliga områden verkat drivande i utvecklingen och fortsätter att stärka arbetet. Stadsledningskontoret ser positivt på de föreslagna utvecklingsinsatserna och på ett fortsatt och fördjupat gemensamt utvecklingsarbete. Stadsdelsnämnderna tillsammans med varandra, förskolenämnden och andra aktörer kan föra stadens förskoleverksamhet framåt i ett sammanhållet och gemensamt utvecklingsarbete mot en högre och mer likvärdig kvalitet för Stockholms alla barn. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om godkännande av Förskola i Stockholm 2025. Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 juni 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. 11 (71) Särskilt uttalande av Christina Tufvesson (L), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 juni 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen anser att förskolenämndens rapport 2025 ger en tydlig bild av nuläget och de utmaningar som förskolan står inför. Det är glädjande att de utbildningar i yrkessvenska som genomförts de senaste åren har höjt förskolepersonalens kunskaper i svenska språket. Arbetsmarknadsförvaltningen, genom Vuxenutbildning Stockholm, samarbetar med förskoleförvaltningen när det gäller kompetensförsörjning. Förvaltningen bidrar gärna även fortsättningsvis till att utveckla utbildningsinsatser som svarar mot de behov som finns inom verksamheten. Arbetsmarknadsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 9 juni 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jan Jönsson (L) och Henrik Falk (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Annika Elmlund m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 maj 2026 har i huvudsak följande lydelse. Rapporten Förskola i Stockholm 2025 lyfter förskolan som en central aktör i arbetet med att utveckla det kompensatoriska uppdraget och stärka samverkan med socialtjänsten, i syfte att främja barns hälsa och välbefinnande. Flera samverkansformer beskrivs, såsom nätverk, tvärprofessionella team och gemensamma mötesforum, där familjecentraler framhålls som särskilt viktiga arenor för samarbete mellan öppen förskola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Förskolans nära kontakt med barn och vårdnadshavare ger goda förutsättningar både för att arbeta förebyggande och tidigt uppmärksamma barn som far illa. Den har även en viktig roll i att stärka föräldrars förtroende för socialtjänsten och motverka desinformation. Samtidigt visar rapporten på variationer mellan stadsdelsförvaltningarna i arbetssätt och organisering, särskilt när det gäller orosanmälningar, tidiga insatser och stöd till barn med omfattande behov. Detta riskerar att leda till ojämlika förutsättningar för barn och familjer. I flera delar framstår samverkan som otillräckligt strukturerad, och det finns även utvecklingsbehov i hanteringen av misstänkt felaktig folkbokföring, vilket kan påverka barns tillgång till sina rättigheter. 12 (71) Inskrivningsgraden i förskolan varierar och är generellt lägre i socioekonomiskt utsatta områden, där de barn som står utanför verksamheten ofta är nyanlända eller i behov av särskilt stöd. Hög frånvaro kan utgöra en viktig signal om utsatthet, men gemensamma definitioner och arbetssätt saknas i dagsläget. Även arbetet med barns psykiska hälsa, barns delaktighet samt stöd till vårdnadshavare i behov av anpassad information behöver vidareutvecklas. Därtill framgår att ekonomiska hinder i vissa fall kan begränsa barns möjligheter att delta i förskolan. Socialförvaltningen bedömer likt förskoleförvaltningen att samverkan mellan socialtjänst och förskola i huvudsak fungerar väl och är under fortsatt utveckling. Samverkan är som mest ändamålsenlig när den vilar på tydliga strukturer, gemensamma arbetssätt och en klar ansvarsfördelning mellan berörda verksamheter. Samtidigt kvarstår ett behov av att ytterligare stärka samarbetet, särskilt med fokus på främjande och tidiga insatser för att förebygga att barn far illa och säkerställa att stöd ges i ett tidigt skede. När det gäller arbetet med orosanmälningar framgår i rapporten att medarbetarnas kunskaper i stor utsträckning följs upp systematiskt. Flera stadsdelsförvaltningar uppger dock att rutinerna för orosanmälningar inte har reviderats under det senaste året. Socialförvaltningen ser ett behov av att och vidareutveckla rutiner för orosanmälan på stadsdelsförvaltningarna, samtidigt som det noteras att reviderade riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor planeras att beslutas under 2026. Dessa förväntas innehålla förtydliganden som behöver beaktas i arbetet med barn som far illa i hemmet. Mot denna bakgrund bedöms det vara ändamålsenligt att i vissa delar avvakta större revideringar till dess att riktlinjerna är beslutade, parallellt med att ett löpande utvecklingsarbete fortgår. Under de senaste tre åren har socialförvaltningen och förskoleförvaltningen gemensamt arrangerat samverkansdagar i syfte att stärka dialogen, identifiera gemensamma utvecklingsområden och främja en långsiktigt hållbar samverkan. Därutöver finns en etablerad samverkan på strategisk nivå genom gemensamma forum och stadsövergripande insatser med fokus på kunskapsutbyte, goda arbetssätt och frågor som rör våld. Ett stadsövergripande stödmaterial finns också som stöd i samverkan mellan verksamheterna. Socialnämnden bedömer dock att befintliga strukturer behöver kompletteras med riktade kunskapshöjande insatser. Det gäller särskilt förmågan att identifiera barn som kan fara illa, uppmärksamma och hantera återkommande frånvaro samt tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa. Avslutningsvis föreslås att gemensamma utbildningsinsatser för berörd personal vidareutvecklas och prövas, exempelvis inom arbetet med orosanmälningar, i syfte att ytterligare stärka samverkan mellan förskola och socialtjänst. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 4 juni 2026 följande. 13 (71) Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen avseende samlad rapport för förskola i Stockholms stad. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), Mattias Keresztesi m.fl. (M) och Johan Duvdahl (C), tillika ersättaryttrande av Nils Garcia Grundström (KD), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 maj 2026 har i huvudsak följande lydelse. Generellt sett delar Bromma stadsdelsförvaltning de utvecklingsområden förskolerapporten behandlar. Förvaltningen vill komplettera med vissa beskrivningar för att förtydliga analysen utifrån lokala förutsättningar och prioriteringar. Andel legitimerade förskollärare I förskolerapporten beskrivs Bromma stadsdelsförvaltningen ha en lägre andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda utifrån resultat på indikatorn andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare). En bidragande orsak till detta är att flera förskolor under föregående år har prioriterat att anställa fler barnskötare för att minska barngruppernas storlek och skapa mer hållbara arbetsmiljöer, vilket kan ha påverkat indikatorns utfall. Förvaltningen har samtidigt säkerställt att varje avdelning har tillgång till minst en legitimerad förskollärare. Detta är en central kvalitetsfråga och följs upp systematiskt inom ramen för det löpande kvalitetsarbetet. I rapporteringen för tertial 1 framgår att förvaltningen når årsmålet för indikatorn, vilket visar att de riktade insatserna har haft effekt och att kompetensförsörjningen utvecklas i önskad riktning. Samtidigt är andelen legitimerade förskollärare en ögonblicksbild. Antalet barn och antalet anställda och deras arbetstid ändras under året vilket påverkar utfallet. Andelen legitimerade förskollärare är uträknat utifrån årsarbetare och inte utifrån varje individ vilket innebär att när förskollärare väljer att inte arbeta heltid påverkar det andelen negativt men fortfarande är antalet personer densamma. Det uttrycks av rektorerna att det är en utmaning att rekrytera legitimerade förskollärare för en kortare period. Förskolepersonalens kompetens och kunskapsnivå i svenska språket Insatser för att stärka förskolepersonalens yrkessvenska är ett prioriterat område i Bromma stadsdelsområde. Förvaltningen bedömer att det är avgörande att de satsningar som görs – både lokalt och på stadsövergripande nivå – leder till faktiska förbättringar i personalens språkliga trygghet och förmåga att kommunicera professionellt i mötet med barn, vårdnadshavare och kollegor. I förskolerapporten framgår att det i dagsläget saknas fastställda kriterier och en gemensam kravnivå för bedömning av medarbetares yrkessvenska. Avsaknaden av en tydlig bedömningsgrund gör det svårare att säkerställa likvärdighet, följa utveckling över tid och rikta insatser på ett systematiskt sätt. Förvaltningen ser därför ett behov 14 (71) av stadsgemensamma riktlinjer och en stadsgemensam kravnivå som kan fungera som stöd i med medarbetarsamtal. Vidare ser förvaltningen ett behov av mer verksamhetsnära och sammanhangsbundna insatser som genomförs direkt i förskolans miljö. Genom att arbeta tillsammans med personalen i autentiska situationer – i mötet med barnen, i dialogen med vårdnadshavare och i det dagliga kollegiala samarbetet – skapas förutsättningar för en språkutveckling som är nära kopplad till det pedagogiska uppdraget. Förvaltningen bedömer att sådana insatser har större potential att stärka både kvaliteten i undervisningen och tryggheten i personalens professionella språkbruk. Orosanmälningar till socialtjänsten I rapporten framkommer det att förskolorna i Bromma har ökat antalet orosanmälningar till socialtjänsten vilket förvaltningen ser positivt på. Detta bedöms vara ett resultat av ett stärkt samarbete mellan förskola och socialtjänst, samt av det kontinuerliga arbetet med att höja kunskapen om barns rättigheter och tidig upptäckt. Även den nya socialtjänstlagen har stärkt samarbetet mellan förskola och socialtjänst genom att den bland annat betonar tidiga, samordnande insatser, vilket i sin tur kan leda till att fler orosanmälningar görs. Den ökade anmälningsbenägenheten ses som ett tecken på att rutinerna fungerar och att personalen har god kännedom om när och hur en oro ska föras vidare. Det finns en utmaning kring att rapporten inte synliggör att stadsdelarnas utmaningar ser olika ut. Att arbeta för en likvärdig förskola betyder inte att förskolorna ska arbeta på samma sätt och ha samma prioriteringar. Det är en utmaning att förskolorna jämförs utifrån samma mått i indikatorer och nyckeltal utan att presentera vad respektive stadsdel har för resurser. Tilldelning ska se olika ut men det går inte att göra en analys utan ta med alla parametrar, då upplevs inte rapporterna tillräckligt igenkännande och därtill kan det upplevas att vissa stadsdelar inte klarar uppdraget i så generella jämförelsen. Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Förvaltningen instämmer med förskoleförvaltningens barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 juni 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. 15 (71) Förskolans förutsättningar Rapporten beskriver att staden har en relativt hög andel legitimerade förskollärare. Vidare noteras att det inte finns något tydligt samband mellan socioekonomiskt indexvärde och andel legitimerade förskollärare (utöver Järva som har en högre andel förskollärare). Inom Enskede-Årsta-Vantör finns stora socioekonomiska skillnader samtidigt som andelen förskollärare är relativt jämn mellan de olika områdena. Rapporten beskriver att det minskade barnantalet har en påverkan på alla stadsdelsområden. Stadsdelsförvaltningen instämmer i det. Stadsdelsförvaltningen har tidigare sett en stor osäkerhet i prognoserna från Sweco och tar därför fram eget underlag och följer upp antal barn. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse Denna del av rapporten handlar om revideringar i förskolans läroplan som berör: minskad användning av digitala läromedel, fysiska aktivitet, högläsning och språkutveckling samt förskollärarens och rektors ansvar för att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stadsdelsförvaltningen har reviderat dokumentet Ställningstagande för användningen av digitala verktyg och implementeringen av det pågår. Rapporten tar upp ett behov att stärka kompetensen hos rektorer och förskollärare, att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån revideringarna i läroplanen. Stadsdelsförvaltningen instämmer i det och kommer delta i ett ifous- program (Ifous står för innovation, forskning och utveckling i skola och förskola och är ett fristående forskningsinstitut) som knyter an till revideringarna i läroplanen. Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling Denna del av rapporten handlar om det språkutvecklande arbetet och medarbetares kompetens i svenska språket. Det språkutvecklande arbetet anges i huvudsak vara av god kvalitet i staden. Enskede-Årsta-Vantör har det språkutvecklande arbetet i fokus på olika sätt. Under innevarande år finns ett särskilt fokus på att språkarbetet ska utvecklas med leken som verktyg. Stadsdelsförvaltningen deltar också i ett processtöd inom språkutveckling genom Ifous. Inom processtödet används aktionsforskning där medarbetare filmar sig själva för att synliggöra det språkutvecklande arbetet. När det gäller medarbetares kunskaper i svenska språket, redovisar rapporten för utbildningsinsatser som genomförts i stadsdelsförvaltningarna. Rapporten hänvisar till nya allmänna råd från Skolverket som anger vikten av medarbetares kompetens i svenska språket i förskolans språkutvecklande arbete. Bland stadsdelsförvaltningarna råder det delade meningar om det finns något behov av en stadsövergripande gemensam definition av vad som utgör tillräckliga kunskaper i svenska språket i förskolan. Förskoleförvaltningen menar att det finns anledning att undersöka behovet av det. Stadsdelsförvaltningen anser att det bör tas fram en gemensam definition i staden av vad som är tillräckliga kunskaper i svenska språket. 16 (71) Förskolans kompensatoriska uppdrag Under förskolans kompensatoriska uppdrag lyfts inskrivningsgraden, närvaro i förskolan, barn i behov av särskilt stöd och samverkan med exempelvis socialtjänsten. Stadsdelsförvaltningen har upparbetade rutiner utifrån skollagens bestämmelser om uppsökande verksamhet och att erbjuda plats i förskola till vissa barn. Handlingsplan finns även för att främja närvaro och rutiner vid frånvaro. Gällande bedömning av tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd anges i rapporten att det finns skillnader i förfarandet av bedömningen. Det finns ett pågående arbete med att ta fram gemensamma bedömningsgrunder. Förskoleförvaltningen menar att det kommer att bidra till en mer likvärdig bedömning i staden. För att det ska ske behöver implementeringen bland annat innefatta utbildningsinsatser för att skapa en gemensam begreppsförståelse av de gemensamma bedömningsgrunderna. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att gemensamma bedömningsgrunder tas fram. Material med bedömningsgrunder och innehållande begrepp bör vara så pass tydliga att utbildningsinsatser inte behövs för att kunna använda det. När det gäller samverkan med exempelvis socialtjänsten tar rapporten upp att samverkan fungera bäst när det finns tydliga ramar och ansvarsfördelning. Det instämmer stadsdelsförvaltningen i. Ett exempel är Förskoleteam där samverkan med social omsorg – främjande och förebyggande samt barnavårdscentralen fungerat bra. Jämställdhetsanalys Jämställdhet lyfts kort i rapporten, utifrån skillnader i svaren på förskoleundersökningen mellan vårdnadshavare till flickor och pojkar. Jämställdhet skulle med fördel kunna belysas i fler delar av rapporten. Barnrättsperspektiv Rapporten belyser mycket som är viktigt ur ett barnrättsperspektiv. Förskolans förutsättningar och kvalitet är viktigt för barns utbildning och i linje med barnkonventionens artikel 28 om barns rätt till utbildning. Även barns språkutveckling är viktigt för barns utbildning, både i förskolan och för den fortsatta utbildningen. Förskolans kompensatoriska uppdrag handlar om att fler ska få tillgång till utbildningen i förskolan genom ökad inskrivningsgrad och närvaro samt att alla ska kunna tillgodogöra sig utbildningen, till exempel genom insatser för barn i behov av särskilt stöd. Det kompensatoriska arbetet går även i linje med barnkonventionens artikel 6 om barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Farsta stadsdelsnämnd 17 (71) Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 17 juni 2026 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 5 juni 2026 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattning av synpunkter Förvaltningen instämmer i rapportens slutsatser men bedömer att analysen behöver fördjupas. Särskilt gäller detta kompetensförsörjning och orsaker till skillnader i inskrivningsgrad. Ställningstaganden Förvaltningen instämmer i rapportens övergripande slutsatser men vill göra ett medskick gällande hur rapporten framåt kan fördjupas. Tillgång till förskollärare Andelen legitimerade förskollärare, en viktig förutsättning för kvalitet, är högre i de kommunala förskolorna än i de fristående. Andelen ökar i de sistnämnda i tio stadsdelsområden. Samtidigt minskar andelen i kommunala förskolor i sju stadsdelsområden. Farsta stadsdelsförvaltning efterfrågar därför en nyanserad framåtblick gällande kompetensförsörjningen inom förskolan. Exempel på områden att analysera kan vara: • skillnader mellan kommunala och fristående huvudmän i attraktionskraft och rekryteringsförfarande, • vilka faktorer som påverkar valet av arbetsplats samt • hur de kommunala förskolorna kan hålla kvar legitimerade förskollärare i verksamheten. Detta kan också ligga till grund för bedömning av vilka konsekvenser utvecklingen kan få för kvalitet och likvärdighet, samt för att möjliggöra mer träffsäkra åtgärder på stadsövergripande nivå. Inskrivningsgrad Förskoleförvaltningen skriver att det saknas en stadsövergripande bild över vilka orsaker som kan ligga bakom att en del vårdnadshavare väljer att inte skriva in sitt barn i förskolan. 18 (71) De menar att det är viktigt att förstå orsakerna, men att det även kan vara av intresse att undersöka vilka faktorer som skulle kunna bidra till att vårdnadshavare tackar ja till en plats i förskolan. Farsta stadsdelsförvaltning menar att det finns en mängd olika faktorer som kan påverka valet att inte placera barn i förskolan. Till exempel socioekonomiska faktorer, andel utrikesfödda vårdnadshavare, språkbarriärer, om det finns kunskapsbrist och otydlighet kring förskolans pedagogiska uppdrag, kulturella värderingar samt förtroende för förskolan. Farsta stadsdelsförvaltning anser att en fördjupad analys av bakomliggande orsaker till att vissa grupper står utanför förskolan är nödvändig för att möjliggöra träffsäkra insatser. Det kan tydliggöras av förskoleförvaltningen hur kunskapsinsamling skulle kunna genomföras. Analysen bör ske på stadsövergripande nivå så att det inte leder till fragmenterad kunskap och begränsad jämförbarhet. En sådan analys kan även fokusera på vilka faktorer som bidrar till att vårdnadshavare tackar ja till en plats i förskolan. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28 maj 2026 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 13 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen bedömer att merparten av de utvecklingsbehov som framträder genom rapporten är angelägna även för förskolorna inom stadsdelsområdet. Gentemot flera av de definierade utvecklingsbehoven har stadsdelsområdet också redan pågående insatser. Stadsdelsområdet har under de senaste tre åren genomfört en omfattande fortbildningssatsning riktad till alla förskollärare med fokus på att stärka deras ledningsuppdrag. Utöver detta är stadsdelsområdets förskolor aktiva i flera praktiknära forskningsprojekt inom ramen för ULF-samarbetet. Pågående projekt berör bland annat jämställdhet och lek, rörelse, språkutvecklande arbetssätt, synliggörande av nationella minoriteters kulturer samt dokumentation av barns lärande. Ytterligare forskningscirklar planeras, liksom ett projekt om hur STEM- perspektiv kan integreras i förskolans lärmiljöer. Mot denna bakgrund välkomnar stadsdelsförvaltningen att förskoleförvaltningen understryker praktiknära forskning som en central del av stadens utvecklingsarbete. 19 (71) Språkutveckling lyfts fram både i den reviderade läroplanen och i rapporten, där det framgår att insatser behöver ske på flera nivåer i organisationen. Stadsdelsområdet genomför sedan flera år den stadsövergripande utbildningen Flerspråkighet i förskolan varje termin. Under 2025 utbildades nya kursledare, vilket möjliggör ett långsiktigt mål om att samtliga medarbetare ska genomgå fortbildningen. Därtill finns flera Språk-Läs- och skrivutvecklare inom stadsdelsområdet, och en inventering pågår för att tydliggöra kompetensfördelningen. Stadsdelsområdet har därmed en väl utvecklad struktur för det språkutvecklande arbetet, vilket ligger i linje med rapportens beskrivning av strukturkvalitet. Rapporten föreslår att förskoleklassens kartläggningsmaterial Hitta språket kan användas för att följa resultatkvalitet. Förvaltningen delar denna bedömning och ser behov av en stadsövergripande modell för systematisk uppföljning. Samtidigt är förvaltningen mer återhållsam till andra stadsövergripande uppföljningsverktyg, såsom språkmatriser. Under det senaste året har samverkan mellan stadsdelsområdets förskolor och grundskolor stärkts, men för att säkerställa ändamålsenlig användning av Hitta språket krävs ett tydligare stöd och en mer strukturerad återkoppling. Eftersom flertalet stadsdelsförvaltningar framför liknande önskemål, och då samma synpunkter lyfts även i föregående års rapport, ser stadsdelsförvaltningen ett behov av att en gemensam stadsövergripande rutin nu prioriteras. Stadsdelsförvaltningen har sedan flera år en etablerad samverkan med aktörer som på olika sätt bidrar till förskolebarns utveckling och välmående. En gemensam samverkansdag hålls varje termin med representanter från exempelvis socialtjänst, polis, förskola och region. Därutöver pågår ett arbete för att förtydliga hur förskolans personal ska ges bättre förutsättningar att ta del av socialtjänstens kunskap och arbetssätt. Sammanfattningsvis konstaterar stadsdelsförvaltningen att många av de utvecklingsområden som lyfts i rapporten redan adresseras inom stadsdelsområdet. Förvaltningen ställer sig positiv till ett fortsatt och fördjupat gemensamt utvecklingsarbete på stadsövergripande nivå. Gemensamma insatser ses som särskilt angelägna i frågor som rör praktiknära forskning, medarbetares kompetensutveckling i svenska språket samt återkoppling på förskoleklassens kartläggningsmaterial ”Hitta språket”. Gemensamma insatser inom dessa områden skulle stärka likvärdigheten och öka kvalitén i stadens förskolor. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 27 augusti 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar svaret på remissen till kommunstyrelsen. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 juli 2026 har i huvudsak följande lydelse. 20 (71) Förvaltningen anser att rapporten innehåller en bra nulägesbeskrivning av stadens förskolor och instämmer med de utvecklingsområden som rapporten lyfter fram. Förskolans förutsättningar En stor andel förskollärare är en viktig förutsättning för att utveckla och bibehålla en god kvalitet i förskolan. Förvaltningen har redan idag en hög andel legitimerade förskollärare, där endast Järva stadsdelsförvaltning uppvisar en högre nivå enligt rapportens statistik. Trots detta bedrivs ett långsiktigt arbete för att ytterligare stärka andelen förskollärare och säkra den framtida kompetensförsörjningen. Detta är dock förknippat med ökade personalkostnader, vilket ställer krav på en långsiktigt hållbar ekonomisk planering som samtidigt värnar verksamhetens kvalitet. Samtidigt är det avgörande att hela arbetslagets kompetens tas tillvara och kontinuerligt utvecklas. Förvaltningens medarbetarundersökningar visar att många medarbetare trivs på sina arbetsplatser och upplever goda möjligheter till lärande och utveckling. Detta är betydelsefullt både för att behålla kompetenta medarbetare och för att skapa stabila arbetslag som kan bidra till en fortsatt kvalitetsutveckling i verksamheten. Förvaltningen bedömer att utredningen Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola (SOU 2026:37) kan få stor betydelse för förskolans framtida utveckling. Utredningen föreslår bland annat nationella regleringar av barngruppers storlek, personaltäthet och språkkrav för personalen i syfte att stärka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Förvaltningen ser positivt på ambitionen att stärka kvaliteten genom tydligare nationella ramar och delar bedömningen att goda förutsättningar i förskolan är avgörande för barns lärande och utveckling. Förvaltningens förskolor uppnår redan idag stadens mål avseende såväl barngruppsstorlek som antal barn per personal. Under den period som avses i rapporten har förvaltningen haft den största minskningen av antalet barn i staden. Det lägre barnantalet har skapat bättre förutsättningar för förskolorna att hålla mindre barngrupper och bibehålla en god personaltäthet, vilket är positivt för verksamhetens kvalitet. Samtidigt påverkar utvecklingen de ekonomiska förutsättningarna, eftersom ersättningen till stor del baseras på antalet inskrivna barn. När intäkterna minskar behöver verksamheten anpassas för att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi utan att kvaliteten försämras. I syfte att möta denna utveckling har förvaltningen genomfört flera strategiska åtgärder. Förskolor som bedömts vara mindre ändamålsenliga ur verksamhetssynpunkt eller som skulle kräva omfattande underhåll har avvecklats. Förvaltningen har samtidigt valt att tillfälligt ta en större förskola ur drift i syfte att skapa beredskap för framtida behov och kunna återöppna verksamheten när barnantalet ökar igen. Utredningens förslag om skärpta språkkrav kan innebära att vissa medarbetare behöver stöd, kompetensutveckling eller språkutbildning för att fullt ut möta kraven i uppdraget. Förvaltningen bedömer därför att eventuella språkkrav behöver 21 (71) kombineras med långsiktiga insatser som stärker medarbetarnas språkliga kompetens. Detta ligger väl i linje med förvaltningens pågående arbete med språk- och undervisningsutvecklande insatser för befintliga medarbetare. Mot denna bakgrund bedöms utredningens förslag om barngruppsstorlek, personaltäthet och språkkrav få begränsade verksamhetsmässiga konsekvenser för förvaltningen, eftersom verksamheten i stort uppfyller de nivåer som föreslås. Om kraven däremot skärps eller blir mer reglerade kan det medföra ökade kostnader för personal, kompetensutveckling och verksamhetsanpassningar, vilket kan påverka förvaltningens ekonomiska handlingsutrymme. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse Huvudmannen ansvarar för att bedriva ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för hög kvalitet och likvärdighet i förskolan. I rapporten Att skärpa den pedagogiska blicken av Christian Eidevald vid Södertörns högskola betonas att likvärdighet inte uppnås genom enhetliga lösningar eller samma styrning överallt. I stället behöver styrning och stöd anpassas utifrån verksamheternas olika behov, förutsättningar och lokala sammanhang. Rapporten lyfter att generella standardiserade lösningar riskerar att förbise de strukturella skillnader och lokala förutsättningar som påverkar verksamheternas möjligheter att nå sina mål. För att skapa en likvärdig utbildning krävs därför en differentierad styrning som tar hänsyn till variationer mellan olika områden och möjliggör riktade insatser där behoven är som störst. Mot denna bakgrund ser förvaltningen utmaningar i att beskriva kvalitet på en stadsövergripande nivå, eftersom verksamheternas förutsättningar och utvecklingsbehov varierar mellan olika områden. Förvaltningen bedömer att den lokala kontexten är central och att kvalitetsarbetet behöver förstås utifrån varje förskolas unika behov och förutsättningar. Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling Uppdraget att främja barns språkliga utveckling är mångfacetterat och ställer höga krav på förskolans verksamhet. En grundläggande förutsättning för undervisning av hög kvalitet är att personalen har goda kunskaper i det svenska språket. Samtidigt är det viktigt att beakta att pedagoger har olika kompetenser och förutsättningar att bidra till det språkutvecklande arbetet. Genom att fördela ansvar och arbetsuppgifter utifrån individuella förmågor kan verksamheten stärkas och kvaliteten i undervisningen utvecklas. Förvaltningen fokuserar sitt språkutvecklande arbete på att stärka pedagogernas förmåga att utveckla ett lyhört och språkstödjande samspel i undervisningen. En viktig del i detta arbete är satsningen på mer strukturerad och dialogisk högläsning, som bland annat bygger på kunskap och erfarenheter från forskningsprojektet Förstärkt förskola – dialog och högläsning. Satsningen inspireras också av Sundbybergs stad, som framgångsrikt arbetat med att stödja pedagoger i att utveckla sitt språk och sin kommunikativa förmåga i undervisningen. Genom att förena forskningsbaserade arbetssätt med beprövade 22 (71) erfarenheter skapas bättre förutsättningar för att stärka både pedagogernas och barnens språkutveckling. Förskolans kompensatoriska uppdrag Förvaltningen ser positivt på att barns närvaro och deltagande i förskolan uppmärksammas i samband med arbetet med inskrivning. Barns närvaro är central för förskolans kompensatoriska uppdrag och för att säkerställa barnets rätt till utbildning. Förvaltningen har förtydligat informationsbreven som skickas ut till alla barn som inte har plats i förskolan. Utskicken har också utökats till att omfatta barn från två års ålder i syfte att främja tidigare inskrivning. Om vårdnadshavare inte är folkbokförda på rätt adress finns en risk att viktig information inte kommer fram, vilket i förlängningen kan påverka barnets tillgång till förskolans utbildning. Rapporten visar att en majoritet av stadsdelsförvaltningarna saknar rutiner för att hantera misstankar om folkbokföringsbrott och behovet av likvärdiga rutiner inom staden lyfts fram. Gemensamma rutiner för att hantera sådana misstankar är en viktig del av det brottsförebyggande arbetet och behöver särskilt ses i relation till kommunernas skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Förvaltningen instämmer i rapportens bedömning att närvarostatistik bör användas med försiktighet på en aggregerad nivå. Genomsnittliga närvarovärden riskerar att ge en förenklad bild och kan dölja stora variationer mellan barns faktiska deltagande i utbildningen. För att få en mer rättvisande bild behöver närvaron därför följas upp och analyseras på individnivå. Detta är särskilt viktigt för att kunna identifiera barn som har låg närvaro och därmed riskerar att inte få full tillgång till förskolans utbildning och undervisning. Jämställdhetsanalys Förskolerapporten lyfter skillnader i förskoleundersökningens resultat mellan pojkar och flickor. I övrigt behandlas inte jämställdhetsfrågor i rapporten och bedöms inte ha några negativa konsekvenser för jämställdhet. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 juni 2026 följande. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 5 maj 2026 har i huvudsak följande lydelse. 23 (71) Förvaltningen ser positivt på rapporten och bedömer att huvudinnehållet samt identifierade utvecklingsområden i huvudsak överensstämmer med de behov som identifierats inom Järvas kommunala förskolor. Förvaltningen kan även konstatera att tidigare inspel från nämnden har beaktats i rapporten. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse, inklusive implementering av reviderad läroplan Förvaltningen delar rapportens iakttagelser av behovet av ett stärkt systematiskt kvalitetsarbete med fokus på undervisningens kvalitet. Inom stadsdelsområdet har gemensamma strukturer och mallar utvecklats för att stödja en mer analytisk och målstyrd praktik, där fokus i högre grad riktas mot barns lärande och de didaktiska val som görs. Arbetet har även inneburit ett ökat fokus på analys i uppföljningsprocesser, vilket stärker huvudmannens insyn i verksamhetens kvalitet. Förutsättningar för barns språkliga utveckling, inklusive språkutvecklande arbete samt personalens språkliga kompetens Förvaltningen instämmer i rapportens betoning av språkutveckling som ett centralt område. Arbetet har i huvudsak inriktats på att skapa strukturella förutsättningar för en språkutvecklande undervisning, bland annat genom gemensamma arbetssätt och fokus på högläsning och litteratur. Parallellt pågår ett långsiktigt arbete med att stärka medarbetares språkliga kompetens. Förskolans kompensatoriska uppdrag, inklusive arbete för ökad inskrivningsgrad, socioekonomisk resursfördelning samt samverkan med socialtjänst och andra aktörer Förvaltningen delar rapportens beskrivning av det kompensatoriska uppdragets betydelse. Exempelvis lyfts ett samband mellan socioekonomiska förutsättningar och andel legitimerade förskollärare. I detta sammanhang framgår bland annat att Järva, med ett högt socioekonomiskt index, också har en hög andel legitimerade förskollärare. Vidare pågår ett aktivt arbete med att stärka barns deltagande i utbildningen genom att systematisera närvarorutiner och uppföljning. Samverkan med socialtjänst och andra aktörer utgör en viktig del i att möta barns behov och stärka likvärdigheten i förskolan. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 juni 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Rickard Ydrenäs (L) och Alicja Lindell m.fl. (M), se Reservationer m.m. 24 (71) Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 maj 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att Förskolerapport 2025 ger en bra övergripande bild av kvalitet och utveckling i stadens förskolor. Förskolans förutsättningar i Stockholms stad Förvaltningen instämmer i bilden att tillgången till legitimerade förskollärare är god och att vårdnadshavare generellt är nöjda med stadens förskolor oavsett regiform. En intressant analys i rapporten är att stadsdelsnämnder i socioekonomiskt utsatta områden, trots en högre resurstilldelning, inte har en högre andel legitimerade förskollärare eller färre barn per förskollärare i sina förskolor. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse Förskoleförvaltningen har genomfört en riktad uppföljning om stadsdelsförvaltningarnas implementeringsarbete med de ändringar som gjordes i förskolans läroplan 1 juli 2025. Förvaltningen känner igen sig i rapportens beskrivning av att implementeringen varit integrerad i ordinarie forum, som arbetsplatsträffar, på utvecklingsdagar, pedagogiska forum och att det finns en plan för fortsatt arbete. Förvaltningen menar att det idag finns generella uppföljningsmetoder av strukturkvalitet men det behöver utvecklas nya arbetssätt och metoder för att följa upp förskolornas processkvalitet, med syfte att identifiera och sätta in åtgärder på de förskolor i staden som har lägst kvalitet och inte når läroplanens mål. Förvaltningens förhoppning är att de nya former som arbetas fram för stadens systematiska kvalitetsarbete i förskolan, med stöd av det nationella kvalitetssystemet, kan fånga upp och synliggöra kvalitetsskillnader i förskolornas processkvalitet. Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling Förskoleförvaltningen har följt upp hur stadsdelsförvaltningarna genom sitt systematiska kvalitetsarbete skapar sig en tillräcklig bild av förskolornas språkliga arbete för att bedöma dess kvalitet. Förvaltningen anser att rapporten ger en bra bild av hur förskolorna i staden arbetar med struktur- och processkvalitet för att skapa en språkutvecklande miljö på förskolorna. Förskolans kompensatoriska uppdrag Förskoleförvaltningen menar att om ett barn inte är närvarande på förskolan i tillräcklig utsträckning, kan det största behovet för att främja barnets utveckling och lärande vara att ge barnet ökad tillgång till förskolans utbildning. 25 (71) I rapporten framgår det att arbetet med att främja närvaron i förskolan har fått ökad prioritet. Förvaltningen känner igen sig i beskrivningen av att alla stadsdelsförvaltningar använder närvarostatistik systematiskt och uppmärksammar barn som under längre perioder inte är närvarande på förskolan. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 juni 2026 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Amelie Langby m.fl. (M) tillika ersättaryttrande av Carl Häggqvist (KD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen upplever att rapporten lyfter relevant fakta och ger en bra överblick över stadens förskoleverksamheter. Vidare uppskattas att uppföljningen av systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse förstärks. Förvaltningen tycker det är bra att rapporten påtalar att resultat från förskoleundersökningen endast i begränsad omfattning kan användas som kvalitetsmått för undervisning, detta håller förvaltningen med om. Förvaltningen vill påtala att tabellen i Bilaga 3, som visar procentuell fördelning mellan kommunala förskolor respektive förskolor i enskild regi, inte överensstämmer med de siffror som förvaltningen har fått ta del sedan tidigare. I bilagan redovisas att Norra innerstaden har 55,7 procent förskolor i enskild regi och 44,3 procent i kommunal regi. De korrekta siffrorna ska vara de omvända, alltså 55,7 procent i kommunal regi och 44,3 procent i enskild regi. Andel legitimerade förskollärare Rapporten lyfter att andelen legitimerade förskollärare har ökat. Förvaltningen vill belysa att detta även kan förstås som ett resultat av att barnantalet minskat och att barnskötare som slutar inte ersatts i samma utsträckning. Tillgången till förskollärare må vara god just nu, men det är fortsatt viktigt att säkerställa tillgången på förskollärare långsiktigt och förvaltningen upplever att den dimensionen saknas i rapporten. Ytterligare en faktor i detta resonemang är att antalet sökande till förskollärarutbildningen fortsätter att minska. Implementering av reviderad läroplan Beträffande förskolenämndens kartläggning av hur stadsdelarna lyckas med implementeringen av den reviderade läroplanen (juli 2025) anser förvaltningen att det bra att framgångsfaktorer och utmaningar lyfts. Förskolenämnden identifierar att 26 (71) bland annat resursbrist, i form av tid och närvarande ledare, är en utmaning i arbetet. Förskolenämnden trycker på att implementeringsarbetet är viktigt och uppmanar stadsdelsnämnderna att i högre grad prioritera implementeringsarbetet, då läroplanen reglerar förskolans uppdrag. Förvaltningen skulle tycka att det var bra om förskoleförvaltningen, utifrån sin samordnande funktion, även delgav en egen reflektion kring sin del i implementeringsarbetet och vad de kan göra för att bistå stadsdelsförvaltningarnas i deras utmaningar. Socioekonomiskt tilläggsbelopp och stöd till barn i behov av särskilt stöd Under avsnittet Socioekonomiskt tilläggsbelopp och stöd till barn i behov av särskilt stöd (5.2), under rubriken Uppföljning 2025 redovisas hur stadsdelsnämnderna graderar och kategoriserar behov som ligger till grund för ansökan och beviljande av tilläggsbelopp och utökat stöd. Ofta är bedömningarna individuella och definitionerna av kategorierna Omfattande behov och Mycket omfattande behov varierar mellan förvaltningarna, men utgår ofta från fastställda diagnoser hos barnet. Förskolenämnden har påbörjat ett arbete med gemensamma bedömningsgrunder för hela staden. Förvaltningen vill här göra ett medskick att det vore önskvärt att bedömningarna är diagnosobundna. Förslagsvis kan bedömningarna istället för att utgå från fastställda diagnoser utgå ifrån olika behovsomfattningar enligt nedan: • Omfattande behov: Barnet behöver i stort sett stöd hela dagen. Personligt stöd och/eller stort behov av assisterande teknik och/eller lokalanpassning krävs för att barnet ska kunna delta i den ordinarie verksamheten. • Mycket omfattande behov: Barnet behöver ett mycket omfattande personligt stöd. Minst en person och eller mycket omfattande behov av assisterande teknik och/eller lokalanpassning krävs för att barnet ska kunna delta i den ordinarie verksamheten. Ständig uppmärksamhet krävs. Att som rapporten gör, det vill säga lyfta vilket beviljat stöd som idag är vanligast förekommande, behöver inte betyda att det är rätt stöd som beviljats, och bör därför inte vara vägledande och normgivande i förvaltningarnas framtida bedömningar. Vidare vill förvaltningen betona att det specialpedagogiska stödet bör finnas med redan i det främjande och förebyggande arbetet. Det specialpedagogiska stödet inom särskilt stöd och extra ordinärt stöd bör vara självklart och av mer djupgående och långsiktig karaktär. Förskolans samverkan med socialtjänsten och andra myndigheter Under avsnittet Förskolans samverkan med socialtjänsten och andra myndigheter (5.3) lyfts under Kommentarer att rutiner och strukturer som tydliggör roller och ansvar bidrar till en god samverkan mellan socialtjänst och förskola. Förvaltningen håller med och vill även lyfta att utifrån att socialtjänstens arbete ska anpassas till den 27 (71) nya Socialtjänstlagen, där ett tidigt, tillgängligt och förebyggande stöd ska erbjudas, behöver gemensamma mål för samverkan definieras tydligare. Förvaltningen föreslår att Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 11 juni 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Kristina Lutz m.fl. (M), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till Förskola i Stockholm 2025 som tas fram för att ge en övergripande nulägesbild av förskolorna i staden. Förvaltningen kan se att rapporten kan ge underlag för insatser och framtida beslut som bidrar till en likvärdig förskola av god kvalitet för alla barn inom Stockholms stad. Förvaltningen är positiv till att kvalitativ redovisning görs för att skapa en nulägesbild över förskolorna i staden. Inför arbetet med kommande rapport ska förvaltningen på ett tydligare sätt lyfta fram förskolornas arbete och vilken utveckling som skett. En utmaning i staden när det samlas in kvantitativ information om barngruppernas storlek är att stadsdelarna inte har en gemensam tolkning av vad en barngrupp är. Detta leder till att stadsdelarna redovisar barngruppernas storlek på olika sätt och underlaget skiljer sig därför mellan stadsdelar. För att kunna visa en korrekt nulägesbild bedömer förvaltningen att det behövs mer tydlighet och en mer enhetlig tillämpning av barngruppernas storlek. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är en av fyra förvaltningar som ingår i ett forskningsprojekt om dialogisk högläsning, Förstärkt förskola. Det hade varit önskvärt om detta utvecklingsarbete lyfts fram i rapporten mer än som en fotnot då arbetet med barns språkutveckling är ett fokusområde inom stadens kommunala förskolor. Under delen som beskriver stadsdelarnas arbete med barn i behov av särskilt stöd lyfts Skarpnäcks stadsdelsförvaltning fram. Förvaltningen vill understryka och förtydliga att alla barn har rätt att få och får det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar oavsett hur modell för ansökan om extra medel för barn i behov av särskilt stöd ser ut. Barnrättsperspektiv 28 (71) Rapporten lyfter likvärdighetsperspektivet och rätten till förskola av hög kvalitet för stadens alla barn. I den sista delen om förskolans kompensatoriska uppdrag fokuserar rapporten på hur förskolorna på olika sätt arbetar för att öka deltagandet i förskolan, verksamhetens anpassningar till barns olika förutsättningar samt genom den nya socialtjänstlagen fokusera på en förstärkning av barnens rättigheter. Jämställdhetsperspektiv Med utgång i förskoleundersökningen visar rapporten att det är marginell skillnad i svaren hos vårdnadshavare för pojkar eller flickor. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28 maj 2026 följande. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen m.fl. (SD), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 28 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att rapporten innehåller en bra nulägesbeskrivning av stadens förskolor och instämmer med identifierade utvecklingsområden. Förvaltningen beskriver sin syn på rapportens innehåll. Förskolans förutsättningar Skickliga förskollärare är en förutsättning för att utveckla och bibehålla en hög kvalitet i Skärholmens förskolor och förvaltningen arbetar för att öka förskollärartätheten. Idag behövs fler incitamentet för förskollärare att söka sig till stadsdelar med socioekonomiska utmaningar. Det är en komplex och angelägen fråga som både innefattar ett samhällsansvar och incitament för individen utan att det blir inlåsningseffekter. Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling Förvaltningen bedömer att den utredning som redovisas i juni kan få stor betydelse för förskolan. Utredningen ska föreslå åtgärder för en likvärdig förskola med god kvalitet, bland annat regler om barngruppernas storlek och personaltäthet. Den ska även ta ställning till införande av språkförskola för barn med bristande svenskkunskaper samt tydligare nationella krav på personalens kunskaper i svenska. Uppdraget att främja barns språkliga utveckling är komplext. För att ta tillvara alla pedagogers styrkor krävs en språkutvecklande arbetsplats där språk och flerspråkighet är en gemensam angelägenhet. Samtidigt är det viktigt att inse att alla pedagoger inte 29 (71) kan eller ska arbeta språkutvecklande i alla delar av uppdraget. Därför bör arbetsuppgifter fördelas utifrån kompetens och styrkor, snarare än att alla förväntas göra allt av rättviseskäl. Förvaltningen riktar det språkutvecklande arbetet till att öka pedagogers förmåga till responsivitet vilket bland annat innebär ett aktivt lyssnande, användning av öppna frågor, uppmuntran av barnens språkande samt ett rikt språk som utmanar barnen. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse Huvudmannen är ansvarig för att ha ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. En ny rapport från Södertörns högskola, om kvalitet, likvärdighet och professionella bedömningar i förskolan1 framför att likvärdighet inte uppnås genom samma styrning och lösningar, utan genom att styrningen anpassas efter olika behov och förutsättningar. Generella standardlösningar beaktar inte olika strukturella förutsättningar och lokal kontext. För att skapa likvärdighet krävs därför en differentierad styrning som tar hänsyn till stadens variation och möjliggör riktade insatser. Förvaltningen ser därför en stor utmaning i att aggregera kvalitetsarbetet för hela staden då den lokala kontexten är central. Förskolans kompensatoriska uppdrag Förvaltningen ser det som positivt att barnens närvaro och deltagande i förskolan kopplas till inskrivningen. Barnens närvaro är viktig utifrån förskolans kompensatoriska uppdrag och barnets rätt till förskola. Förvaltningen instämmer med rapporten i att användandet av närvarostatistik bör ske med försiktighet på en aggregerad nivå. Exempelvis skulle ett genomsnitt av antal närvarotimmar ge en mycket förenklad bild av barns närvaro som inte visar på skillnaderna. Barn kan ha mycket varierande vistelsetider, där vissa deltar under längre tider alla dagar i veckan och andra oregelbundet med kortare tider. Ett genomsnittsvärde kan därmed dölja att vissa barn har en mycket låg närvaro och mindre tillgång till undervisning. Närvaron behöver därför följas upp på individnivå. Jämställdhetsanalys Förskolerapporten lyfter skillnader i förskoleundersökningens resultat mellan pojkar och flickor. I övrigt behandlas inte jämställdhetsfrågor i rapporten och dess slutsatser bedöms inte ha några negativa konsekvenser för jämställdhet. Barnkonsekvensanalys Rapporten Förskola i Stockholm 2025 medför indirekta konsekvenser för barn och barns rättigheter. En ökad kvalitet och likvärdighet inom stadens förskolor utgår från skollagens och läroplanens uppdrag. Dessa utgår från FN:s konvention om barnets 1 Att skärpa den pedagogiska blicken, Eidevald, Christian, Södertörns högskola, 2026. 30 (71) rättigheter och rapporten bedöms därmed vara i enlighet med barnens bästa ur ett barnrättsperspektiv. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 16 juni 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen med följande tillägg. 2. Ett sätt att förbättra stadens uppföljningsmetoder och samtidigt underlätta föräldrarnas val vore att se över den nuvarande uppdelningen i kommunala och fristående förskolor. Staden borde undersöka möjligheten att låta idéburna och icke-vinstdrivna förskolor bilda en egen kategori. 3. Den som idag går in på Stockholms stad sida Hitta förskola och klickar i Södermalm kan välja mellan 105 förskolor. För att underlätta valet går det dessutom att söka på geografi och/eller organisationsform. I det senare fallet finns tre underkategorier: Kommunalt (40), Fristående (52) eller Fristående (föräldrakooperativ) (13). I gruppen Fristående ingår både Katarina Västra Förskola, en idéburen verksamhet med en enda förskola, och Pysslingen med över 100 förskolor över hela landet. De senare är en del av AcadeMedia, en börsnoterad koncern som är ett av Sveriges största utbildningsföretag. Med vårt förslag skulle bilden bli mer överskådlig, något som skulle vara en vinst för både anhöriga och förskolor samt för oss som beslutsfattare. Att öka inskrivningsgraden i förskolan är ett av målen för förskolan i årets budget. Det gäller framför allt i ytterstaden. På Södermalm ligger vi högt, men inte högst. Skulle vi öka inskrivningen med en procentenhet skulle ytterligare 50 barn så i någon av stadsdelsområdets förskolor. En liten förändring till stor nytta för många. Ett vässat arbete på detta område vore därför välkommet. I alla delar av staden. Särskilt uttalande av Ulf Wester (SD), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 maj 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar synen på de utvecklingsområden som lyfts i förskolerapporten, att det fortsatt finns behov av att stärka medarbetarnas förutsättningar för att upprätthålla en hög kvalitet i undervisningen. Staden behöver arbeta vidare för att säkerställa att fler barn får tillgång till förskolans utbildning. Det behöver också genomföras fler anpassade insatser för att förskolan ska utvecklas som en språkutvecklande arbetsplats. 31 (71) Eftersom underlaget i förskolerapporten är från år 2025 är även det underlag som förvaltningen redovisar nedan från år 2025. Att så många barn som möjligt tar del av förskolans verksamhet är viktigt eftersom det ökar möjligheterna till tidigt och förebyggande stöd men också för att rusta barn inför skolan, utveckla språket och ge dem bättre förutsättningar att klara skolans kunskapskrav. Inom Södermalms stadsdelsområde är andelen barn inskrivna i förskola högt, 96 procent. Förvaltningen har fortsatt det uppsökande arbetet, en informationsfolder om den kommunala förskolan har tagits fram och skickats till samtliga hushåll i stadsdelsområdet med barn i åldern 1–5 år. Södermalm är det stadsdelsområde i Stockholm som har den högsta andelen fristående förskolor. Det är 62 procent fristående (68 förskolor) och 38 procent i kommunal regi (41 förskolor). 51,2 procent av barnen går i fristående förskola och 48,7 procent i kommunal förskola. Av de totalt 68 fristående förskolorna är det 29 stycken förskolor som tillhör större organisationer och 20 som tillhör föräldrakooperativ eller personalkooperativ och 19 st som tillhör mindre organisationer. Södermalm har ett av de lägsta antalet barn per anställd i förskola i kommunal regi, 4,7 vilket kan jämföras med stadens medelvärde på 5,0. Detsamma gäller antal barn per grupp i kommunal regi där Södermalm har 14,9 att jämföra med stadens medelvärde på 15,5. Förvaltningens nätverk för barns rättigheter ingår som en del i det årshjul förskolan tagit fram utifrån stadens riktlinjer för säker förskola. Vilket är ett led i förskolornas barnsäkerhetsarbete. Nätverket sprider kunskap i förskoleorganisationen om barns rättigheter och hälsa och om hälsofrämjande och förebyggande arbete utifrån ett barnhälsoperspektiv. Exempel på teman som nätverket har tagit upp är orosanmälan och misstanke om att barn far illa. Dessa tillfällen har bidragit till en ökad samverkan mellan förskolan och socialtjänsten. Både förskolan och socialtjänsten ser ett fortsatt behov av att arbeta närmare varandra och ta del av varandras kunskaper och kompetenser. Förskolorna har rutiner för orosanmälan enligt socialtjänstlagen, rutinen är tillgänglig för alla. Nätverket för barns rättigheter lyfter anmälningsskyldigheten en gång om året i möte med rektorer och biträdande rektorer. Vid framtagande av rapporten var det fyra avdelningar där undervisningen inte leds av legitimerad förskollärare. I de fall en avdelning saknar legitimerad förskollärare, planeras undervisningen i samråd med förskolans övriga förskollärare och därefter genomför barnskötare undervisningen. Förvaltningen kan se att det är samma förskolor som återkommande saknar förskollärare. Förvaltningens målsättning är att alla barngrupper ska ha legitimerade förskollärare som ansvarar för och leder undervisningen. Arbete pågår med att fördela de legitimerade förskollärarna till alla barngrupper så att de får undervisning som leds av legitimerade förskollärare. 32 (71) Förskolorna arbetar medvetet med barnens generella språkutveckling och flerspråkighet. Detta sker genom exempelvis planerad daglig högläsning där samtal om innehåll och texter genomförs. Barnrättsanalys Rapporten Förskola i Stockholm 2025 och dess slutsatser får enbart indirekta konsekvenser för barn och barns rättigheter. Innehåll och slutsatser för ökad kvalitet och likvärdighet utgår från skollagens och läroplanens uppdrag. Båda dessa tar sina utgångspunkter i lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Rapportens syfte och innehåll har därför bedömts ligga väl i linje med barnens bästa ur ett barnrättsperspektiv. Jämställdhetsanalys Förskola har en viktig funktion i samhället för jämställdheten mellan kvinnor och män. I förskolans uppdrag ingår att aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv för alla barn. Rapporten berör inte jämställdhetsfrågor och en vidare jämställdhetsanalys genomförs därför inte. Stockholms universitet Stockholms universitets yttrande daterat den 24 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vill inledningsvis tacka för möjligheten att ta del av och kommentera denna gedigna och innehållsrika rapport. Vi vill också uttrycka att vi i hög grad känner igen, förstår och instämmer i de övergripande analyser och slutsatser som presenteras i rapporten Förskola i Stockholm 2025 och som berör förskolefältet som helhet. Rapporten ger en nyanserad och välgrundad bild av centrala utvecklingsområden i stadens förskoleverksamhet, och den belyser på ett förtjänstfullt sätt komplexiteten i att organisera och utveckla en likvärdig förskola i en kommun präglad av stora socioekonomiska variationer. Särskilt ser vi det som glädjande att minskningen av antal barngrupper utan förskollärare fortsätter, dock noterar vi med oro att andelen legitimerade förskollärare minskar i sex av elva stadsdelsområden. Det sistnämnda kan leda till en kvalitetssäkning. Vi vill särskilt framhålla rapportens betoning på förskolans kompensatoriska uppdrag, där deltagande i förskola av god kvalitet beskrivs som en viktig skyddsfaktor, inte minst för barn i socioekonomiskt utsatta områden. Inom detta område har vi flera forskningsinitiativ och bidrar till kunskapsutvecklingen på området. Samtidigt vill vi understryka att deltagande inte enbart bör förstås som inskrivning, utan även som faktisk närvaro och meningsfullt deltagande i utbildningens innehåll och sociala sammanhang. Vår egen praktiknära forskning och utvecklingsarbete tillsammans med Stockholms stad, visar att variationer i barns närvaro – såväl i omfattning som i kontinuitet – kan få konsekvenser för relationer, deltagande och undervisningens 33 (71) genomförande, vilket i sin tur påverkar barns möjligheter till lärande och välbefinnande. Rapporten identifierar på ett viktigt sätt att hög och kontinuerlig frånvaro kan påverka barns språkutveckling negativt. Vad gäller det språkutvecklande arbetet instämmer vi i rapportens bedömning att arbetet varierar mellan enheter och kan behöva stärkas. Där bidrar avdelningen till praktiknära forskning och utvecklingsarbete kring precis detta ämne tillsammans med staden. Vi vill samtidigt betona vikten av att ytterligare problematisera relationen mellan språkutvecklande arbetssätt, personalens språkliga kompetens och de didaktiska val som görs i undervisningen. Forskning pekar på att språkutveckling i förskolan inte enbart är en fråga om metoder (såsom högläsning eller bildstöd), utan i hög grad om kvaliteten i de interaktioner där språk används, utmanas och utvecklas i meningsfulla sammanhang. Ett växande forskningsfält inom förskolan är hur förskolans rektors ledarskap påverkar förskolan och dess kvalitet. Det är ett område som kan bidra vidare till förskolors utveckling. Avslutningsvis vill vi lyfta fram rapportens betoning av behovet av praktiknära forskning och stärkt samverkan mellan forskning och verksamhet som särskilt angelägen, där vi hoppas och vill vara en självklar samarbetspart till staden. Vi delar uppfattningen att sådan samverkan är central både för verksamhetsutveckling och kunskapsproduktion, och vill samtidigt understryka vikten av att denna samverkan ges långsiktiga och strukturellt hållbara former. Sammanfattningsvis utgör rapporten ett viktigt kunskapsunderlag. De analyser som presenteras är välgrundade, och de utvecklingsområden som identifieras relevanta. Mia Heikkilä Professor, föreståndare för Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Mie Josefson Programansvarig, förskollärarutbildningen Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 34 (71) Reservationer m.m. Förskolenämnden Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att uppdra åt förvaltningen att genomföra en stadsövergripande och systematisk kartläggning av personalens faktiska svenskkunskaper i förskolan. 3. Att uppdra åt förvaltningen att ta fram en handlingsplan med konkreta och tidsatta åtgärder för att höja personalens svenskkunskaper, inklusive obligatoriska språkstärkande insatser för medarbetare som inte uppnår fastställd nivå. 4. Därutöver anföra följande: Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket. Trots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att erbjuda frivilliga eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet. Situationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än svenska. Där är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda, platsen där barnen ges möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga kompetens vara höga och tydliga. Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns språkutveckling är viktig. Men det får inte minska kraven på att personalen ska ha goda kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk. Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad svenska. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en strukturerad och stadsgemensam modell. Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till konkreta krav. För det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov samt en systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm, oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt. 35 (71) Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L) I undersökningen för 2025 ökade andelen vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns förskola jämfört med tidigare år i staden som helhet, 90 procent jämfört med 89 procent 2024. Helhetsomdömet om förskolan ökade både bland vårdnadshavare med barn i kommunal förskola, 90 procent, och fristående förskola, 91 procent. Det är glädjande siffror. Inskrivningsgrad, folkbokföringsbrott och närvaro i förskolan Inskrivningsgraden är skiljer sig fortsatt mellan olika stadsdelar. I Bromma är den 97,1% medan den i Skärholmen och Järva ligger på 89,8 respektive 90,1. Liberalerna menar att nämnden fortsatt måste arbeta för att närvaron i förskolan av barn i områden där den är låg blir bättre. Här behöver arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra metoder stärkas. Informationsinsatser för ökad närvaro i förskolan består ofta av brevutskick, men erfarenheten visar att relationsbyggande arbete och långsiktig samverkan mellan aktörer som möter familjer är mer framgångsrika. Det är mycket oroande att det visat sig att många barn inte är folkbokförda på den adress de vistas på, och att en majoritet av stadsförvaltningarna saknar rutiner för att hantera sådan information. Liberalerna menar att staden snarast måste ta fram stadsgemensamma rutiner för hur anställda ska agera vid misstanke om folkbokföringsbrott. Detta är en viktig del av det brottsförebyggande arbete som kommunen ansvarar för och den nya lagen om kommuners skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndighet. Det är också viktigt att staden får en tydligare bild av närvaron i förskolan. Hög och kontinuerlig frånvaro påverkar kontinuiteten i barns utbildning och kan ge negativa konsekvenser, inte minst gällande den språkliga utvecklingen. Tack vare det gemensamma närvarosystemet finns nu en möjlighet att göra nödvändiga uppföljningar. Vi vill lyfta vikten av att framöver analysera mer i detalj vad som är framgångsrika åtgärder för att öka både inskrivningsgrad och närvaro, och säkerställa att det sker ett meningsfullt utbyte kring ”best practices” mellan stadsdelarna. Vid behov ska det också tas fram stadsgemensamma riktlinjer. Insatser för att stärka barns språkutveckling i svenska och för flerspråkighet Förskolepersonalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet vilket Skolverket även tydliggjort i förskolans nya allmänna råd som gäller från hösten 2025. Personalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet. Satsningar på kompetensutveckling i svenska språket för medarbetarna har genomförts i nästan alla stadsdelsområden. Dock går det inte att redovisa faktiska effekter på undervisningen med barnen. Det är beklagligt. 36 (71) Liberalerna menar att det är alarmerande att efter alla dessa år med olika insatser för att öka personalens kunskaper i svenska språket så har det fortfarande inte ordentligt utvärderats vilka insatser som är effektiva och vilka som inte är det. Inför kommande år behöver detta göras för att säkerställa att kvaliteten i våra förskolor höjs. Orosanmälningar och samverkan med socialtjänsten. Förskolan har en central roll i det förebyggande arbetet för barn som riskerar att fara illa. Tidiga insatser är avgörande för att bryta problematiska mönster innan de utvecklas till mer allvarliga sociala svårigheter. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av just tidiga och samordnade insatser mellan verksamheter som möter barn. I rapporten framgår att samverkan mellan socialtjänst och förskola i de flesta fall beskrivs fungera bra, särskilt där det finns upparbetade rutiner och strukturer som tydliggör roller och ansvar. Samtidigt konstateras att samverkan ser olika ut mellan stadsdelar. Liberalerna anser att detta behöver tas på större allvar. Barns rätt till tidiga insatser ska inte vara beroende av var i staden de bor. Vi vill se en mer enhetlig och stadsövergripande hantering där rutiner för orosanmälan, samverkan och återkoppling tydliggörs, så att inga barn faller mellan stolarna. Även skydd och stöd till personal som gör orosanmälningar behöver säkerställas. Personalens utbildningsnivå och personaltäthet Den genomsnittliga personaltätheten i stadens förskolor 2025 ligger på cirka 5,1 barn per årsarbetare. Det är positivt och innebär en förbättring jämfört med 2024. En god personaltäthet är en viktig förutsättning för trygghet, kontinuitet och kvalitet i undervisningen. Att personalen har hög utbildningsnivå är särskilt viktigt i stadens utsatta områden. Trots detta syns inga tydliga mönster mellan socioekonomiskt index och andel legitimerade förskollärare i respektive stadsdelsområde. Liberalerna menar därför att det behövs fortsatta insatser för att öka antalet legitimerade förskollärare i utsatta områden. Siffrorna ovan belyser vikten av att förskoleförvaltningen framöver arbetar än mer intensivt med att säkra kompetensförsörjningen. Arbetsmiljö och löner behövs ses över, karriärvägar stärkas och fortbildning erbjudas för att öka arbetslagens kompetens. Vi behöver med andra ord prioritera professionell utveckling och kompetent ledarskap i ett förtroendefullt arbetsklimat. Skillnader i beslut om tilläggsbelopp Vi oroas över de skillnader i förfarandet kring beslut om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd som framkommer i rapporten. Det handlar dels om skillnader i den process som sker innan ansökan om tilläggsbelopp, dels om skillnader i bedömningsgrunder mellan stadsdelar. Vi menar att gemensamma bedömningsgrunder för staden bör tas fram och kompletteras med utbildningsinsatser. På så sätt kan likvärdigheten öka och barn i hela staden få rätt till samma stöd. 37 (71) Likaså behöver tilldelningen av tilläggsbelopp till fristående aktörer ses över. Vi har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen i nämnden lyft denna fråga. Det är mycket oroande att andelen avslag har ökat kraftigt sedan 2022. Ansökan om tilläggsbelopp måste vara enkel och tydlig. Vi måste säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser, oavsett vilken förskola de valt. Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) Förskola i Stockholm (tidigare Förskolerapporten) tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskolan i staden. Rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Viss statistik (t.ex. inskrivningsgrad och personaltäthet) bygger på data från 2024, vilket är olyckligt, då det inte ger en rättvisande bild av nuläget. Det är flertalet utvecklingsområden som bör prioriteras framgent för att vi ska få en mer likvärdig förskola över hela staden. • Systematiskt kvalitetsarbete och måluppfyllelse, samt fortsatt implementering av den reviderade läroplanen för Förskolan. • Utveckling av metoder för att följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten. • Arbeta för att fler barn ska gå i förskolan, särskilt barn i socioekonomiskt svagare områden. • Fördela resurser och stöd till barn i behov av särskilt stöd, så det blir mer jämlikt mellan samtliga förskolor, både i privat och kommunal regi. • Förbättra samverkan mellan förskola/skola, socialtjänst och andra myndigheter. En likvärdig förskola med kvalitetsuppföljning Förskolenämnden har ett stadsövergripande uppdrag att stödja stadsdelsnämnderna i arbetet att uppnå en likvärdig förskola. Därför är det av stor vikt att framtagande och implementering av gemensamma styrdokument, kompetensutvecklingsinsatser och ett system för kvalitetsuppföljning nu tas fram skyndsamt, så nämnden får möjlighet till större insyn och förståelse. Vi eftersöker ett system där vi kan mäta inskrivningsgrad, andelen förskolelärare, lärartäthet, barngruppernas storlek och personalens och barnens kunskaper i svenska språket på en aggregerad nivå. Detta bör följas upp i både tertialrapporter, årsredovisning och Förskola i Stockholm (förskolerapporten). Det finns en förskjutning i statistiken, vilket innebär att man använder statistik från 2024, vilket är olyckligt. En förskola med hög kvalitet för alla Moderaternas budgetalternativ ökar anslagen till skolorna i Stockholm med närmare 100 miljoner kronor jämfört med vänsterstyrets budget. Vi höjer skolpengen och omfördelar en av del det socioekonomiska stödet som i dag fördelas efter bostadsadress till barn i särskilt behov av stöd. Vi sätter individens behov före systemet. Skolan ska fokusera på kunskap, Moderaterna gör därför en särskild 38 (71) satsning på fysiska läromedel för att barnen ska få fler riktiga böcker. Vi är positiva till att förskolenämnden tillsammans med stadsdelsnämnderna och SISAB ska implementera konceptet kring gröna skol- och förskolegårdar under mandatperioden. Men vi anser att det borde vara standard på alla skol- och förskolegårdar, och att enbart implementera detta på ett 15-tal under mandatperioden, är för lamt. Stärkt trygghet och förebyggande arbete Det finns ingenting som är mer prioriterat än att få stopp på våldet, där barn allt oftare är både brottslingar och brottsoffer. I Stockholm finns över 30 öppna drogscener. En kartläggning från P4 Stockholm visar att hälften av alla förskolor i just Skärholmen, ligger på en öppen drogscen, enligt polisens definition för öppen drogscen. De viktigaste åtgärderna för att minska den öppna drogförsäljningen och göra gator och torg tryggare och mer attraktiva är fler människor i rörelse, fler timmar på dygnet. För att människor ska våga röra sig ute kring våra centrum, inte minst när mörkret faller, behövs både trygghetskameror, ordningsvakter och poliser. Upptäck hedersrelaterat våld och förtryck Att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift redan i förskolan. En förutsättning för att personalen ska kunna hjälpa dessa barn är att någon på skolan ser och förstår barnets livssituation, utsatthet och behov. Det är därför nödvändigt att förskolans-, skolans och fritidsverksamhetens personal har en grundkunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och på vilket sätt det kan ta sig uttryck. Vi måste fortsätta ha ett nära samarbete med skolor, föreningar, fritidsgårdar och socialtjänst, för att tidigt upptäcka de barn som far illa. Det är fortsatt vanligt förekommande att förskolepersonalen inte har kunskap om vad anmälningsskyldigheten innebär och att förskolan har bristfälliga rutiner för orosanmälan. Rutiner för orosanmälan finns men följs inte upp på ett tillfredställande sätt. En inkluderande förskola med uppsökande arbete Förskolan ska vara en trygg miljö för både barn och pedagoger, där barnen får utvecklas i egen takt och där förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Därför måste vi också öka förtroendet för förskolan, inte minst i våra mer utsatta områden. Planerade insatser för att öka tilliten och förtroendet i staden är viktigt för att synliggöra förskola och skapa en stark gemenskap och beredskap. Medborgare och vårdnadshavare ska kunna lita på att förskolans verksamhet bedrivs utifrån nationella styrdokument och fria från personliga värderingar och åsikter. Vi måste alla arbeta för att motverka desinformation om förskolan och andra kommunala verksamheter och myndigheter. Vi vill fortsatt satsa på barns fysiska aktivitet som har stor betydelse för en god hälsa och ett gott lärande, där alla barn bör omfattas av en strategi för att öka fysisk aktivitet under förskoledagen. Vi är stolta över vår förskolepersonal som gör allt för att våra barn ska få bästa möjliga undervisning och samtidigt känna sig trygga i förskolan. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden och få fler barn att börja förskolan. Information om förskolan till vårdnadshavare med barn 39 (71) som inte är inskrivna, sker vanligtvis genom riktade postala utskick samt telefonsamtal. Vi tror inte detta är tillräckligt då det finns brister i svenska språket i många hushåll, inte minst i ytterstadsområdena. I stället bör man genomföra dörrknackning och vara ute ännu mer på platser där föräldrar vistas. Införande av spårktest vid rekrytering Svenska språket i förskolan är en fortsatt utmaning, både bland personal och bland barnen. Där är glädjande att man fortsätter med utbildningsinsatser för pedagoger, vilket påbörjades förra mandatperioden under ledning av den grönblå majoriteten. Vi anser att stadsdelsförvaltningen bör införa språktest vid nyrekrytering av förskolepersonal, på samma sätt som den styrande majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gjort i Göteborgs stad. Barn med särskilda behov Vi är glada över att förvaltningen ska ta fram stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, något vi i Moderaterna har drivit. Vi har sett en ökning av barn med NPF diagnoser det senaste åren. Det är i grunden bra att barn får sina diagnoser tidigt, så de kan få det stöd de har rätt till, för att få rätt möjligheter inför skolstart. Det kräver mycket tid och engagemang från personalen att både lära sig hur man undervisar barn med olika diagnoser, samt ta sig tiden att jobba med barnen både enskilt och i mindre grupp. Samarbete med Habiliteringen, BVC, Autismcenter för små barn och vårdnadshavare, är därför av stor vikt för att lyckas i det arbetet. Vi ser dock med stor oro på de fortsatta skillnader i process och bedömning som finns gällande tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Det här är något vi har lyft i förskolenämnden vid flertalet tillfällen de senaste åren och vi finner det anmärkningsvärt och vilseledande att förvaltningen hänvisat till att ökningen av antalet avslag av tilläggsbelopp skulle bero på att barnantalet har sjunkit. Om man tittar procentuellt på hur många av de inkomna ansökningarna som avslagits kommer en annan verklighet fram som vittnar om en kraftig ökning av antalet avslag sedan maktskiftet efter valet 2022. Under 2022 beviljades 70,56 procent av de inkomna ansökningarna, 2023 beviljades 53,35 procent och under 2024 var siffran så låg som 50 procent. Dessa siffror vittnar om att problemet inte beror på det minskade barnantalet i förskolorna. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar, oavsett vilken förskola de har valt, och det är upp till oss att säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser. Gör det mer attraktivt att vara förskolelärare Det är viktigt att fortsatt säkerställa att barngrupperna inte blir för stora, vilket var ett problem i flertalet stadsdelar. Förskolan är i stort behov av behörig personal och Stockholms stad ska vara en attraktiv arbetsgivare för förskolelärare. Att införa karriärtjänster är inte en universallösning, men vi behöver anstränga oss för att behålla duktiga förskolelärare och attrahera nya. Skärholmen bör agera pilot för införandet av karriärtjänster inom förskolan. Möjligheterna att erhålla statsbidrag bör undersökas vid utformandet av karriärtjänsterna. Vi är glada över att läsa att 40 (71) förskolenämnden i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska utreda förutsättningarna för inrättande av en enhetlig yrkestitulatur i förskolan, samt förbereda validerings- och kompetensutvecklingsmöjligheter för berörda medarbetare. Detta är något vi i Moderaterna har varit pådrivande kring. Socialt skyddsnät och ny socialtjänstlag Vi är glada över att läsa att Förskolenämnden i samarbete med stadsdelsnämnderna ska leda ett pilotprojekt där en modell för socionomer i förskolan prövas i ytterstaden. Moderaterna vill se skolsociala team även i förskolan, vilket är i linje med detta. I juli 2025 infördes den nya socialtjänstlagen, vilket innebär lag på att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och vuxna far illa. Socialtjänsten kommer behöva vara ännu mer tillgänglig, insatser ska göras ännu snabbare och vissa insatser utan behovsprövning. I praktiken innebär det än mer ansvar för ännu fler verksamhetsområden som inkluderar barn, däribland förskoleförvaltningen och förskolenämnden. Vi avsätter därför pengar i vår budget för snabbare implementering av den nya socialtjänstlagen. Vi vill dessutom införa Backa barnet – en modell för samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och sjukvård. Särskilt uttalande av Ismail Ali (C) Vi vet att en bra och trygg start i livet gynnar barn genom hela livet. Men vi vet också att alldeles för många barn växer upp med svårare förutsättningar som påverkar dem långt senare i livet. Det är därför avgörande att tidigt upptäcka och hjälpa de barn och familjer som behöver särskild stöttning från samhället. Här har förskolan en central roll. Rapporten Förskola i Stockholm 2025 visar tyvärr på flera brister. Inskrivningsgraden är fortsatt låg i Skärholmen och Järva. Samverkan mellan förskola och socialtjänst beskrivs i många fall som fungerande, men vi noterar att frågan om orosanmälningar inte längre ges samma tydliga utrymme som i fjolårets rapport. Tidigare lyftes brister i rutiner, uppföljning och personalens kunskap om anmälningsskyldigheten. Det är bekymmersamt att detta område har tonats ned i årets rapport och att vi inte får svar på hur eller om problemen har åtgärdats. Orosanmälningar är ett av de viktigaste verktygen vi har för att upptäcka barn som far illa, och det kräver tydliga rutiner, systematisk uppföljning och kontinuerlig kompetensutveckling. Vi vet att den nära relation som ofta finns mellan förskolepersonal och vårdnadshavare kan innebära utmaningar när det kommer till orosanmälningar. Men denna utmaning får aldrig bli ett hinder för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Här behöver samverkan mellan förskola och socialtjänst fördjupas ytterligare, till exempel genom att knyta specifika socionomer närmare förskolorna. Därtill behövs en bred, obligatorisk kompetensutbildning för all förskolepersonal gällande lagstiftningen om anmälan gällande barn som misstänks fara illa, när och hur en orosanmälan ska göras samt vad som händer därefter. 41 (71) Vi ser med stor oro på de fortsatta skillnader i process och bedömning som finns när det gäller tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Detta är något vi har lyft i Förskolenämnden vid flertalet tillfällen de senaste åren, och vi finner det anmärkningsvärt och vilseledande att förvaltningen hänvisat till att ökningen av antalet avslag skulle bero på att barnantalet har minskat. Att andelen avslag procentuellt har ökat kraftigt sedan 2022 visar att problemet inte kan förklaras av det minskade barnantalet. Ansökan om tilläggsbelopp måste vara enkel och tydlig. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar, oavsett vilken förskola de har valt, och det är upp till oss att säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser. Arbetsmarknadsnämnden Särskilt uttalande av Christina Tufvesson (L) I undersökningen för 2025 ökade andelen vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns förskola jämfört med tidigare år i staden som helhet, 90 procent jämfört med 89 procent 2024. Helhetsomdömet om förskolan ökade både bland vårdnadshavare med barn i kommunal förskola, 90 procent, och fristående förskola, 91 procent. Det är glädjande siffror. Inskrivningsgrad, folkbokföringsbrott och närvaro i förskolan Inskrivningsgraden är skiljer sig fortsatt mellan olika stadsdelar. I Bromma är den 97,1% medan den i Skärholmen och Järva ligger på 89,8 respektive 90,1. Liberalerna menar att nämnden fortsatt måste arbeta för att närvaron i förskolan av barn i områden där den är låg blir bättre. Här behöver arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra metoder stärkas. Informationsinsatser för ökad närvaro i förskolan består ofta av brevutskick, men erfarenheten visar att relationsbyggande arbete och långsiktig samverkan mellan aktörer som möter familjer är mer framgångsrika. Det är mycket oroande att det visat sig att många barn inte är folkbokförda på den adress de vistas på, och att en majoritet av stadsförvaltningarna saknar rutiner för att hantera sådan information. Liberalerna menar att staden snarast måste ta fram stadsgemensamma rutiner för hur anställda ska agera vid misstanke om folkbokföringsbrott. Detta är en viktig del av det brottsförebyggande arbete som kommunen ansvarar för och den nya lagen om kommuners skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndighet. Det är också viktigt att staden får en tydligare bild av närvaron i förskolan. Hög och kontinuerlig frånvaro påverkar kontinuiteten i barns utbildning och kan ge negativa konsekvenser, inte minst gällande den språkliga utvecklingen. Tack vare det gemensamma närvarosystemet finns nu en möjlighet att göra nödvändiga uppföljningar. Vi vill lyfta vikten av att framöver analysera mer i detalj vad som är framgångsrika åtgärder för att öka både inskrivningsgrad och närvaro, och säkerställa att det sker ett 42 (71) meningsfullt utbyte kring ”best practices” mellan stadsdelarna. Vid behov ska det också tas fram stadsgemensamma riktlinjer. Insatser för att stärka barns språkutveckling i svenska och för flerspråkighet Förskolepersonalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet vilket Skolverket även tydliggjort i förskolans nya allmänna råd som gäller från hösten 2025. Personalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet. Satsningar på kompetensutveckling i svenska språket för medarbetarna har genomförts i nästan alla stadsdelsområden. Dock går det inte att redovisa faktiska effekter på undervisningen med barnen. Det är beklagligt. Liberalerna menar att det är alarmerande att efter alla dessa år med olika insatser för att öka personalens kunskaper i svenska språket så har det fortfarande inte ordentligt utvärderats vilka insatser som är effektiva och vilka som inte är det. Inför kommande år behöver detta göras för att säkerställa att kvaliteten i våra förskolor höjs. Orosanmälningar och samverkan med socialtjänsten. Förskolan har en central roll i det förebyggande arbetet för barn som riskerar att fara illa. Tidiga insatser är avgörande för att bryta problematiska mönster innan de utvecklas till mer allvarliga sociala svårigheter. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av just tidiga och samordnade insatser mellan verksamheter som möter barn. I rapporten framgår att samverkan mellan socialtjänst och förskola i de flesta fall beskrivs fungera bra, särskilt där det finns upparbetade rutiner och strukturer som tydliggör roller och ansvar. Samtidigt konstateras att samverkan ser olika ut mellan stadsdelar. Liberalerna anser att detta behöver tas på större allvar. Barns rätt till tidiga insatser ska inte vara beroende av var i staden de bor. Vi vill se en mer enhetlig och stadsövergripande hantering där rutiner för orosanmälan, samverkan och återkoppling tydliggörs, så att inga barn faller mellan stolarna. Även skydd och stöd till personal som gör orosanmälningar behöver säkerställas. Personalens utbildningsnivå och personaltäthet Den genomsnittliga personaltätheten i stadens förskolor 2025 ligger på cirka 5,1 barn per årsarbetare. Det är positivt och innebär en förbättring jämfört med 2024. En god personaltäthet är en viktig förutsättning för trygghet, kontinuitet och kvalitet i undervisningen. Att personalen har hög utbildningsnivå är särskilt viktigt i stadens utsatta områden. Trots detta syns inga tydliga mönster mellan socioekonomiskt index och andel legitimerade förskollärare i respektive stadsdelsområde. Liberalerna menar därför att det behövs fortsatta insatser för att öka antalet legitimerade förskollärare i utsatta områden. 43 (71) Siffrorna ovan belyser vikten av att förskoleförvaltningen framöver arbetar än mer intensivt med att säkra kompetensförsörjningen. Arbetsmiljö och löner behövs ses över, karriärvägar stärkas och fortbildning erbjudas för att öka arbetslagens kompetens. Vi behöver med andra ord prioritera professionell utveckling och kompetent ledarskap i ett förtroendefullt arbetsklimat. Skillnader i beslut om tilläggsbelopp Vi oroas över de skillnader i förfarandet kring beslut om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd som framkommer i rapporten. Det handlar dels om skillnader i den process som sker innan ansökan om tilläggsbelopp, dels om skillnader i bedömningsgrunder mellan stadsdelar. Vi menar att gemensamma bedömningsgrunder för staden bör tas fram och kompletteras med utbildningsinsatser. På så sätt kan likvärdigheten öka och barn i hela staden få rätt till samma stöd. Likaså behöver tilldelningen av tilläggsbelopp till fristående aktörer ses över. Vi har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen i nämnden lyft denna fråga. Det är mycket oroande att andelen avslag har ökat kraftigt sedan 2022. Ansökan om tilläggsbelopp måste vara enkel och tydlig. Vi måste säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser, oavsett vilken förskola de valt. Socialnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) och Henrik Falk (C) 1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. att uppdra åt socialförvaltningen att återkomma med en särskild granskning av orosanmälningar från förskolan enligt vad som anförs nedan, samt 3. att därutöver anföra följande: Förskolerapporten är ett viktigt underlag för att följa utvecklingen inom stadens förskolor. Förskolan har ett avgörande kompensatoriskt uppdrag och är samtidigt en av de verksamheter som tidigast kan upptäcka när ett barn riskerar att fara illa. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att frågan om orosanmälningar fortfarande hanteras så försiktigt. Under perioden januari–oktober 2025 var förskolan uppgiftslämnare i 2,2 procent av det totala antalet orosanmälningar i staden. Det är dessutom en minskning jämfört med 2024. När en verksamhet som möter små barn varje dag står för en så låg andel av anmälningarna behöver staden fråga sig om dagens arbetssätt verkligen fungerar. I socialförvaltningens remissvar anges att befintliga samverkansstrukturer är ändamålsenliga men behöver kompletteras med riktade kunskapshöjande insatser. Det är en alltför försiktig slutsats. Det kan finnas goda lokala exempel, men på stadsövergripande nivå visar siffrorna att arbetet inte får tillräckligt genomslag. 44 (71) Det saknas också en tydligare koppling mellan Förskola i Stockholm 2025 och Socialtjänstrapporten. Båda rapporterna berör samma grundläggande problem: att barn som far illa måste upptäckas tidigare. Ändå analyseras orosanmälningar från förskola och BVC, barns frånvaro i förskolan, socialtjänstens mottagande av anmälningar och tidiga insatser för små barn till stor del var för sig. Det försvagar stadens möjlighet att se mönster och styra arbetet rätt. Vi noterar även att flertalet stadsdelsförvaltningar inte har reviderat sina rutiner för orosanmälningar under det senaste året. Det är svårt att förstå med tanke på att staden under flera år talat om tidiga insatser, stärkt samverkan och en socialtjänst som kommer in tidigare. Då kan inte rutinerna för en av de viktigaste ingångarna till socialtjänsten lämnas oförändrade i stora delar av staden. Det är inte tillräckligt att hänvisa till kommande riktlinjer för barnsäkerhet. Varje stadsdelsförvaltning behöver säkerställa att personalen vet när en anmälan ska göras, hur den ska göras, vilket stöd som finns och hur oro ska hanteras när situationen är svårbedömd. Personal ska inte lämnas ensam med osäkerhet om anmälningsskyldigheten. Stockholmsliberalerna har länge drivit frågan om förskolesociala team. Det är ett konkret sätt att stärka samverkan mellan förskola och socialtjänst och se till att oro för barn fångas upp tidigare. Det är särskilt viktigt för barn med höga och ihållande nivåer av aggressivitet eller annat allvarligt normbrytande beteende. För många barn är förskolan den första plats där vuxenvärlden kan se att något inte står rätt till. Då måste det finnas strukturer som gör att oro leder till rätt stöd i tid. Förskolan ska inte bli socialtjänst, men den måste vara en självklar del av stadens tidiga skyddsnät runt barn. Det kräver tydliga rutiner, återkommande utbildning, fungerande konsultation, bättre återkoppling och en mer systematisk uppföljning av anmälningsmönster. Framför allt kräver det att staden vågar granska varför anmälningarna från förskolan är så få. Vi menar därför att socialförvaltningen, i samråd med förskoleförvaltningen, bör återkomma med en särskild granskning av orosanmälningar från förskolan. En sådan granskning bör analysera skillnader mellan stadsdelsområden, rutiner, stöd till personal, samverkan med socialtjänsten och hinder som gör att oro inte alltid leder till anmälan. Om staden menar allvar med tidiga insatser behöver arbetet börja där små barn faktiskt finns. Förskolan och BVC är två av de viktigaste arenorna för tidig upptäckt. Då räcker det inte att konstatera att samverkan i huvudsak fungerar väl samtidigt som anmälningarna från dessa verksamheter ligger på mycket låga nivåer. Här krävs en mer självkritisk analys och tydligare åtgärder. Särskilt uttalande av Annika Elmlund m.fl. (M) 45 (71) Förskola i Stockholm tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskolan i staden. Rapporten bygger på kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Viss statistik, såsom inskrivningsgrad och personaltäthet, bygger på data från 2024. Det är olyckligt då det inte ger en rättvisande bild av nuläget. Det finns flera utvecklingsområden som bör prioriteras för att vi ska få en mer likvärdig förskola över hela staden. Att stoppa våldet mot och bland barn är en av våra viktigaste samhällsutmaningar. I Stockholm finns över 30 öppna drogscener. En kartläggning från P4 Stockholm visar att hälften av alla förskolor i Skärholmen ligger på en öppen drogscen. De viktigaste åtgärderna för att minska den öppna drogförsäljningen och göra gator och torg tryggare och mer attraktiva är fler människor i rörelse under fler timmar på dygnet. För att människor ska våga röra sig ute i våra centrum, inte minst när mörkret faller, behövs trygghetskameror, ordningsvakter och poliser. Att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift redan i förskolan. En förutsättning för att personalen ska kunna hjälpa dessa barn är att någon i skolan ser och förstår barnets livssituation, utsatthet och behov. Vi måste fortsätta ha ett nära samarbete med skolor, föreningar, fritidsgårdar och socialtjänst för att tidigt upptäcka barn som far illa. Det är fortsatt vanligt förekommande att förskolepersonalen inte har kunskap om vad anmälningsskyldigheten innebär och att förskolan har bristfälliga rutiner för orosanmälan. Rutiner för orosanmälan finns men följs inte upp på ett tillfredställande sätt. Förtroendet för förskolan behöver öka, inte minst i våra utsatta områden. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden och få fler barn att börja förskolan. Det är positivt att Förskolenämnden i samverkan med stadsdelsnämnderna ska leda ett pilotprojekt där en modell för socionomer i förskolan prövas i ytterstaden. Moderaterna vill se skolsociala team även i förskolan. I juli 2025 infördes den nya socialtjänstlagen, vilket innebär ett lagstadgat krav på ett mer förebyggande arbete för att förhindra att barn och vuxna far illa. Socialtjänsten kommer att behöva vara ännu mer tillgänglig, insatser ska göras snabbare, och i vissa fall utan behovsprövning. I praktiken innebär det ett ökat ansvar för verksamheter som möter barn, däribland förskolan. Vi vill även införa Backa barnet – en modell för samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och sjukvård. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD) Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket. Trots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att 46 (71) erbjuda frivilliga eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet. Situationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än svenska. Där är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda, platsen där barnen ges möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga kompetens vara höga och tydliga. Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns språkutveckling är viktig. Men det får inte minska kraven på att personalen ska ha goda kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk. Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad svenska. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en strukturerad och stadsgemensam modell. Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till konkreta krav. För det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov samt en systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm, oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt. Bromma stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), Mattias Keresztesi m.fl. (M) och Johan Duvdahl (C), tillika ersättaryttrande av Nils Garcia Grundström (KD) Förskolerapporten är ett viktigt underlag för att följa utvecklingen i Stockholms förskolor och identifiera områden där kvaliteten behöver stärkas. Rapporten visar att Brommas förskolor på flera områden uppvisar goda resultat, samtidigt som det finns utmaningar som kräver fortsatt fokus och politisk handlingskraft. Hög inskrivningsgrad och viktiga tidiga insatser Bromma har en av stadens högsta inskrivningsgrader i förskolan. För barn i åldern 3– 5 år uppgår inskrivningsgraden till 97,1 procent, vilket är ett mycket starkt resultat. Förskolan spelar en avgörande roll för barns språkutveckling, sociala utveckling och framtida skolresultat. Därför är det positivt att så många barn i Bromma nås av verksamheten. Samtidigt behöver staden fortsätta utveckla arbetet med att följa barns närvaro. Hög frånvaro riskerar att motverka förskolans kompensatoriska uppdrag och minska möjligheterna att tidigt upptäcka barn som behöver stöd. 47 (71) Kompetensförsörjningen är fortsatt en av Brommas största utmaningar Rapporten visar att Bromma tillhör de stadsdelar som har lägst andel legitimerade förskollärare i kommunal verksamhet. Det är en utmaning som måste tas på största allvar. Förskollärarnas kompetens är avgörande för undervisningens kvalitet och för att ge alla barn en god start i livet. Samtidigt vill vi lyfta fram det arbete som förvaltningen bedriver. Förvaltningen beskriver hur man aktivt har arbetat för att säkerställa att varje avdelning har tillgång till minst en legitimerad förskollärare och hur riktade insatser nu börjar ge resultat. Det förtjänar erkännande. Men det förändrar inte det faktum att kompetensförsörjningen är en långsiktig strategisk fråga där den rödgröna majoriteten inte har lyckats skapa tillräckligt attraktiva villkor för att rekrytera och behålla utbildade förskollärare. Här krävs ett tydligare fokus på arbetsmiljö, ledarskap, karriärutveckling och kompetensutveckling. Språket är nyckeln till kvalitet Vi delar förvaltningens bedömning att personalens kunskaper i svenska språket är avgörande för kvaliteten i undervisningen. Förskolan är ofta den första utbildningsmiljö som barn möter, och personalens språkkompetens har stor betydelse för barns språkutveckling, lärande och trygghet. Det är därför välkommet att Bromma efterfrågar tydligare stadsgemensamma kriterier för yrkessvenska och mer verksamhetsnära insatser som stärker språkförmågan i det dagliga arbetet. Liberalerna har länge efterfrågat ett mer systematiskt arbete för att säkerställa att alla medarbetare har de språkliga förutsättningar som uppdraget kräver. Tidig upptäckt och samverkan för barnens bästa Vi ser positivt på att antalet orosanmälningar från förskolan i Bromma har ökat. Det ska inte tolkas som att fler barn far illa, utan som att personalen i högre grad upptäcker och agerar när oro finns. Förvaltningens beskrivning av ett stärkt samarbete mellan förskola och socialtjänst är därför mycket glädjande. Tidiga insatser är avgörande för att förebygga framtida social problematik. Förskolan är ofta den verksamhet som först ser tecken på att ett barn eller en familj behöver stöd. Därför måste samverkan med socialtjänsten fortsätta utvecklas och fördjupas. Likvärdighet kräver förståelse för olika förutsättningar Vi delar också förvaltningens synpunkt att likvärdighet inte innebär att alla stadsdelar ska arbeta på exakt samma sätt. Bromma har andra förutsättningar än exempelvis Järva eller Skärholmen, precis som dessa områden har andra utmaningar än Bromma. Likvärdighet handlar om att alla barn ska ges goda förutsättningar att lyckas, inte om att alla verksamheter ska bedömas utifrån exakt samma förutsättningar. Därför behöver stadens analyser i större utsträckning ta hänsyn till lokala förutsättningar, 48 (71) socioekonomiska skillnader och resursfördelning för att ge en mer rättvisande bild av verksamheternas resultat. Sammanfattningsvis visar rapporten att Brommas förskolor håller hög kvalitet på många områden och att förvaltningen bedriver ett målmedvetet utvecklingsarbete. Samtidigt kvarstår viktiga utmaningar kring kompetensförsörjning, språkkompetens och kvalitetssäkring. Här behöver den politiska majoriteten ta ett större ansvar för att ge verksamheterna långsiktiga förutsättningar att lyckas. Förskolans betydelse för barns framtid kan inte överskattas, och varje barn har rätt till en förskola av hög kvalitet oavsett var i staden man bor. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD) Sverigedemokraterna välkomnar rapportens fokus på barns språkutveckling, högläsning, fysisk aktivitet och en tydligare betoning av undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi delar också förvaltningens uppfattning att det behövs tydligare krav på kunskaper i svenska språket hos personal i förskolan. Goda kunskaper i svenska är en grundläggande förutsättning för att kunna ge barnen det språkstöd de har rätt till och för att förskolan ska kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag. Rapporten visar samtidigt att barnantalet fortsätter att minska i Stockholm och även i Enskede-Årsta-Vantör. Sverigedemokraterna anser att detta bör tas tillvara för att minska barngruppernas storlek och stärka kvaliteten i verksamheten. Mindre barngrupper ger bättre förutsättningar för trygghet, lärande och tidiga insatser för barn som behöver extra stöd. För oss är mindre barngrupper, högre kvalitet och ett starkt fokus på svenska språket centrala delar i arbetet för en bättre förskola. Farsta stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Olof Peterson m.fl. (M), Camilla Bergman (L) och Christer Eriksson (C) En likvärdig förskola med hög kvalitet Förskola i Stockholm tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i stadens förskolor. Rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Vi noterar att viss statistik fortfarande bygger på uppgifter från 2024, vilket är olyckligt då det inte ger en helt rättvisande bild av nuläget. Samtidigt visar rapporten på flera 49 (71) utvecklingsområden som behöver prioriteras för att säkerställa en mer likvärdig förskola i hela staden. Vi anser att det fortsatta arbetet särskilt behöver fokusera på systematiskt kvalitetsarbete, stärkt kvalitetsuppföljning, ökad inskrivningsgrad och bättre förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd. Förskolan ska hålla hög kvalitet oavsett var i staden den bedrivs och därför är det viktigt att staden fortsätter arbetet med gemensamma arbetssätt, tydligare styrning och en mer transparent uppföljning av resultaten. Vi efterfrågar bättre möjligheter att följa utvecklingen av exempelvis inskrivningsgrad, andelen utbildade förskollärare, personaltäthet, barngruppernas storlek samt barns och personals kunskaper i svenska språket. För att kunna fatta välgrundade beslut behöver nämnderna också ha tillgång till aktuell och relevant statistik. Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet. Därför måste resurserna användas på ett sätt som säkerställer att varje barn får det stöd och de utmaningar som behövs för att utvecklas. Barnens individuella behov måste stå i centrum och resurserna i högre grad följa de barn som behöver särskilt stöd. Vi är positiva till arbetet med att utveckla förskolegårdar och utemiljöer men anser samtidigt att ambitionen bör vara högre. Alla barn i Stockholm ska ha tillgång till trygga, gröna och stimulerande miljöer för lek och lärande. Trygghet, språk och tidiga insatser Trygghet är en grundförutsättning för lärande och utveckling. Förskolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet och i att tidigt uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Därför behöver samarbetet mellan förskola, socialtjänst, skola och andra relevanta aktörer fortsätta att utvecklas. Vi vill särskilt understryka vikten av att personalen har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, om anmälningsskyldigheten och om hur orosanmälningar ska hanteras. Rutiner måste inte bara finnas på plats utan också följas upp och fungera i praktiken. Det är även viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden i förskolan. Förskolan är en av samhällets viktigaste integrationsmotorer och ger barn tidiga möjligheter att utveckla språk, sociala färdigheter och kunskaper. Vi ser positivt på stadens uppsökande arbete men bedömer att ytterligare insatser kan behövas i områden där inskrivningsgraden fortfarande är låg. Informationen till vårdnadshavare behöver anpassas efter lokala förutsättningar och nå fram till de familjer som idag står längst från verksamheten. Svenska språket är avgörande för barns fortsatta skolgång och etablering i samhället. Utvecklingen av barns språkkunskaper behöver därför vara ett fortsatt prioriterat område. Vi välkomnar de utbildningsinsatser som genomförs för personalen men anser också att staden bör överväga språktest vid nyrekrytering av förskolepersonal för att säkerställa tillräckliga kunskaper i svenska. Barn med särskilda behov och förskolans medarbetare 50 (71) Vi välkomnar arbetet med stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd. Samtidigt ser vi med oro på de skillnader som fortfarande finns mellan olika delar av staden när det gäller bedömningar och tillgång till stödinsatser. Antalet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra stödbehov har ökat under senare år. För att dessa barn ska få rätt förutsättningar krävs tillräckliga resurser, hög kompetens hos personalen och ett nära samarbete mellan förskolan, vårdnadshavare och relevanta stödverksamheter. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar och inget barn ska riskera att bli utan det stöd som behövs inför skolstarten. Avslutningsvis vill vi lyfta vikten av att Stockholms stad fortsätter vara en attraktiv arbetsgivare för förskolans medarbetare. Tillgången till utbildade förskollärare är avgörande för kvaliteten i verksamheten. Goda möjligheter till kompetensutveckling, karriärutveckling och ett hållbart arbetsliv är viktiga för att behålla erfarna pedagoger och attrahera nya. Att säkra kompetensförsörjningen är en av de viktigaste kvalitetsfrågorna för framtidens förskola. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket. Trots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att erbjuda frivilliga eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet. Situationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än svenska. Där är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda platsen där barnen ges möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga kompetens vara höga och tydliga. Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns språkutveckling är viktig. Men det får inte minska kraven på att personalen ska ha goda kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk. Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad svenska. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en strukturerad och stadsgemensam modell. Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till konkreta krav. För det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov 51 (71) samt en systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm, oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD) Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket. Trots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att erbjuda frivilliga eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet. Situationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än svenska och därför är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda, platsen där barnen ges möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga kompetens vara höga och tydliga. Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns språkutveckling är viktig. Vi menar att det får dock inte minska kraven på att personalen ska ha goda kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk. Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad svenska. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en strukturerad och stadsgemensam modell. Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till konkreta krav. För det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov samt en systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm, oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt. Järva stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M) 52 (71) Förskola i Stockholm (tidigare Förskolerapporten) tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskolan i staden. Rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Viss statistik (t.ex. inskrivningsgrad och personaltäthet) bygger på data från 2024, vilket är olyckligt, då det inte ger en rättvisande bild av nuläget. Det är flertalet utvecklingsområden som bör prioriteras framgent för att vi ska få en mer likvärdig förskola över hela staden. • Systematiskt kvalitetsarbete och måluppfyllelse, samt fortsatt implementering av den reviderade läroplanen för Förskolan. • Utveckling av metoder för att följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten. • Arbeta för att fler barn ska gå i förskolan, särskilt barn i socioekonomiskt svagare områden. • Fördela resurser och stöd till barn i behov av särskilt stöd, så det blir mer jämlikt mellan samtliga förskolor, både i privat och kommunal regi. • Förbättra samverkan mellan förskola/skola, socialtjänst och andra myndigheter. En likvärdig förskola med kvalitetsuppföljning Förskolenämnden har ett stadsövergripande uppdrag att stödja stadsdelsnämnderna i arbetet att uppnå en likvärdig förskola. Därför är det av stor vikt att framtagande och implementering av gemensamma styrdokument, kompetensutvecklingsinsatser och ett system för kvalitetsuppföljning nu tas fram skyndsamt, så nämnden får möjlighet till större insyn och förståelse. Vi eftersöker ett system där vi kan mäta inskrivningsgrad, andelen förskolelärare, lärartäthet, barngruppernas storlek och personalens och barnens kunskaper i svenska språket på en aggregerad nivå. Detta bör följas upp i både tertialrapporter, årsredovisning och Förskola i Stockholm (förskolerapporten). Det finns en förskjutning i statistiken, vilket innebär att man använder statistik från 2024, vilket är olyckligt. En förskola med hög kvalitet för alla Moderaternas budgetalternativ ökar anslagen till skolorna i Stockholm med närmare 100 miljoner kronor jämfört med vänsterstyrets budget. Vi höjer skolpengen och omfördelar en av del det socioekonomiska stödet som i dag fördelas efter bostadsadress till barn i särskilt behov av stöd. Vi sätter individens behov före systemet. Skolan ska fokusera på kunskap, Moderaterna gör därför en särskild satsning på fysiska läromedel för att barnen ska få fler riktiga böcker. Vi är positiva till att förskolenämnden tillsammans med stadsdelsnämnderna och SISAB ska implementera konceptet kring gröna skol- och förskolegårdar under mandatperioden. Men vi anser att det borde vara standard på alla skol- och förskolegårdar, och att enbart implementera detta på ett 15-tal under mandatperioden, är för lamt. Stärkt trygghet och förebyggande arbete 53 (71) Det finns ingenting som är mer prioriterat än att få stopp på våldet, där barn allt oftare är både brottslingar och brottsoffer. I Stockholm finns över 30 öppna drogscener. En kartläggning från P4 Stockholm visar att hälften av alla förskolor i just Skärholmen, ligger på en öppen drogscen, enligt polisens definition för öppen drogscen. De viktigaste åtgärderna för att minska den öppna drogförsäljningen och göra gator och torg tryggare och mer attraktiva är fler människor i rörelse, fler timmar på dygnet. För att människor ska våga röra sig ute kring våra centrum, inte minst när mörkret faller, behövs både trygghetskameror, ordningsvakter och poliser. Upptäck hedersrelaterat våld och förtryck Att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift redan i förskolan. En förutsättning för att personalen ska kunna hjälpa dessa barn är att någon på skolan ser och förstår barnets livssituation, utsatthet och behov. Det är därför nödvändigt att förskolans-, skolans och fritidsverksamhetens personal har en grundkunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och på vilket sätt det kan ta sig uttryck. Vi måste fortsätta ha ett nära samarbete med skolor, föreningar, fritidsgårdar och socialtjänst, för att tidigt upptäcka de barn som far illa. Det är fortsatt vanligt förekommande att förskolepersonalen inte har kunskap om vad anmälningsskyldigheten innebär och att förskolan har bristfälliga rutiner för orosanmälan. Rutiner för orosanmälan finns men följs inte upp på ett tillfredställande sätt. En inkluderande förskola med uppsökande arbete Förskolan ska vara en trygg miljö för både barn och pedagoger, där barnen får utvecklas i egen takt och där förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Därför måste vi också öka förtroendet för förskolan, inte minst i våra mer utsatta områden. Planerade insatser för att öka tilliten och förtroendet i staden är viktigt för att synliggöra förskola och skapa en stark gemenskap och beredskap. Medborgare och vårdnadshavare ska kunna lita på att förskolans verksamhet bedrivs utifrån nationella styrdokument och fria från personliga värderingar och åsikter. Vi måste alla arbeta för att motverka desinformation om förskolan och andra kommunala verksamheter och myndigheter. Vi vill fortsatt satsa på barns fysiska aktivitet som har stor betydelse för en god hälsa och ett gott lärande, där alla barn bör omfattas av en strategi för att öka fysisk aktivitet under förskoledagen. Vi är stolta över vår förskolepersonal som gör allt för att våra barn ska få bästa möjliga undervisning och samtidigt känna sig trygga i förskolan. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden och få fler barn att börja förskolan. Information om förskolan till vårdnadshavare med barn som inte är inskrivna, sker vanligtvis genom riktade postala utskick samt telefonsamtal. Vi tror inte detta är tillräckligt då det finns brister i svenska språket i många hushåll, inte minst i ytterstadsområdena. I stället bör man genomföra dörrknackning och vara ute ännu mer på platser där föräldrar vistas. Införande av spårktest vid rekrytering 54 (71) Svenska språket i förskolan är en fortsatt utmaning, både bland personal och bland barnen. Där är glädjande att man fortsätter med utbildningsinsatser för pedagoger, vilket påbörjades förra mandatperioden under ledning av den grönblå majoriteten. Vi anser att stadsdelsförvaltningen bör införa språktest vid nyrekrytering av förskolepersonal, på samma sätt som den styrande majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gjort i Göteborgs stad. Barn med särskilda behov Vi är glada över att förvaltningen ska ta fram stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, något vi i Moderaterna har drivit. Vi har sett en ökning av barn med NPFdiagnoser det senaste åren. Det är i grunden bra att barn får sina diagnoser tidigt, så de kan få det stöd de har rätt till, för att få rätt möjligheter inför skolstart. Det kräver mycket tid och engagemang från personalen att både lära sig hur man undervisar barn med olika diagnoser, samt ta sig tiden att jobba med barnen både enskilt och i mindre grupp. Samarbete med Habiliteringen, BVC, Autismcenter för små barn och vårdnadshavare, är därför av stor vikt för att lyckas i det arbetet. Vi ser dock med stor oro på de fortsatta skillnader i process och bedömning som finns gällande tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Det här är något vi har lyft i förskolenämnden vid flertalet tillfällen de senaste åren och vi finner det anmärkningsvärt och vilseledande att förvaltningen hänvisat till att ökningen av antalet avslag av tilläggsbelopp skulle bero på att barnantalet har sjunkit. Om man tittar procentuellt på hur många av de inkomna ansökningarna som avslagits kommer en annan verklighet fram som vittnar om en kraftig ökning av antalet avslag sedan maktskiftet efter valet 2022. Under 2022 beviljades 70,56 procent av de inkomna ansökningarna, 2023 beviljades 53,35 procent och under 2024 var siffran så låg som 50 procent. Dessa siffror vittnar om att problemet inte beror på det minskade barnantalet i förskolorna. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar, oavsett vilken förskola de har valt, och det är upp till oss att säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser. Gör det mer attraktivt att vara förskolelärare Det är viktigt att fortsatt säkerställa att barngrupperna inte blir för stora, vilket var ett problem i flertalet stadsdelar. Förskolan är i stort behov av behörig personal och Stockholms stad ska vara en attraktiv arbetsgivare för förskolelärare. Att införa karriärtjänster är inte en universallösning, men vi behöver anstränga oss för att behålla duktiga förskolelärare och attrahera nya. Skärholmen bör agera pilot för införandet av karriärtjänster inom förskolan. Möjligheterna att erhålla statsbidrag bör undersökas utformandet av karriärtjänsterna. Vi är glada över att läsa att förskolenämnden i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska utreda förutsättningarna för inrättande av en enhetlig yrkestitulatur i förskolan, samt förbereda validerings- och kompetensutvecklingsmöjligheter för berörda medarbetare. Detta är något vi i Moderaterna har varit pådrivande kring. Socialt skyddsnät och ny socialtjänstlag 55 (71) Vi är glada över att läsa att Förskolenämnden i samarbete med stadsdelsnämnderna ska leda ett pilotprojekt där en modell för socionomer i förskolan prövas i ytterstaden. Moderaterna vill se skolsociala team även i förskolan, vilket är i linje med detta. I juli 2025 infördes den nya socialtjänstlagen, vilket innebär lag på att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och vuxna far illa. Socialtjänsten kommer behöva vara ännu mer tillgänglig, insatser ska göras ännu snabbare och vissa insatser utan behovsprövning. I praktiken innebär det än mer ansvar för ännu fler verksamhetsområden som inkluderar barn, däribland förskoleförvaltningen och förskolenämnden. Vi avsätter därför pengar i vår budget för snabbare implementering av den nya socialtjänstlagen. Vi vill dessutom införa Backa barnet – en modell för samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och sjukvård. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L) I undersökningen för 2025 ökade andelen vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns förskola jämfört med tidigare år i staden som helhet, 90 procent jämfört med 89 procent 2024. Helhetsomdömet om förskolan ökade både bland vårdnadshavare med barn i kommunal förskola, 90 procent, och fristående förskola, 91 procent. Det är glädjande siffror. Inskrivningsgrad, folkbokföringsbrott och närvaro i förskolan Inskrivningsgraden är skiljer sig fortsatt mellan olika stadsdelar. I Bromma är den 97,1% medan den i Skärholmen och Järva ligger på 89,8 respektive 90,1. Liberalerna menar att närvaron i förskolan av barn i områden där den är låg blir bättre. Här behöver arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra metoder stärkas. Det är mycket oroande att det visat sig att många barn inte är folkbokförda på den adress de vistas på, och att en majoritet av stadsförvaltningarna saknar rutiner för att hantera sådan information. Liberalerna menar att staden snarast måste ta fram stadsgemensamma rutiner för hur anställda ska agera vid misstanke om folkbokföringsbrott. Detta är en viktig del av det brottsförebyggande arbete som kommunen ansvarar för och den nya lagen om kommuners skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndighet. Det är också viktigt att staden får en tydligare bild av närvaron i förskolan. Hög och kontinuerlig frånvaro påverkar kontinuiteten i barns utbildning och kan ge negativa konsekvenser, inte minst gällande den språkliga utvecklingen. Tack vare det gemensamma närvarosystemet finns nu en möjlighet att göra nödvändiga uppföljningar. Vi vill lyfta vikten av att framöver analysera mer i detalj vad som är framgångsrika åtgärder för att öka både inskrivningsgrad och närvaro, och säkerställa att det sker ett meningsfullt utbyte kring ”best practices” mellan stadsdelarna. Vid behov ska det också tas fram stadsgemensamma riktlinjer. Insatser för att stärka barns språkutveckling i svenska och för flerspråkighet 56 (71) Förskolepersonalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet vilket Skolverket även tydliggjort i förskolans nya allmänna råd som gäller från hösten 2025. Personalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet. Satsningar på kompetensutveckling i svenska språket för medarbetarna har genomförts i nästan alla stadsdelsområden. Dock går det inte att redovisa faktiska effekter på undervisningen med barnen. Det är beklagligt. Liberalerna menar att det är alarmerande att efter alla dessa år med olika insatser för att öka personalens kunskaper i svenska språket så har det fortfarande inte ordentligt utvärderats vilka insatser som är effektiva och vilka som inte är det. Inför kommande år behöver detta göras för att säkerställa att kvaliteten i våra förskolor höjs. Orosanmälningar och samverkan med socialtjänsten. Förskolan har en central roll i det förebyggande arbetet för barn som riskerar att fara illa. Tidiga insatser är avgörande för att bryta problematiska mönster innan de utvecklas till mer allvarliga sociala svårigheter. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av just tidiga och samordnade insatser mellan verksamheter som möter barn. I rapporten framgår att samverkan mellan socialtjänst och förskola i de flesta fall beskrivs fungera bra, särskilt där det finns upparbetade rutiner och strukturer som tydliggör roller och ansvar. Samtidigt konstateras att samverkan ser olika ut mellan stadsdelar. Liberalerna anser att detta behöver tas på större allvar. Barns rätt till tidiga insatser ska inte vara beroende av var i staden de bor. Vi vill se en mer enhetlig och stadsövergripande hantering där rutiner för orosanmälan, samverkan och återkoppling tydliggörs, så att inga barn faller mellan stolarna. Även skydd och stöd till personal som gör orosanmälningar behöver säkerställas. Personalens utbildningsnivå och personaltäthet Den genomsnittliga personaltätheten i stadens förskolor 2025 ligger på cirka 5,1 barn per årsarbetare. Det är positivt och innebär en förbättring jämfört med 2024. En god personaltäthet är en viktig förutsättning för trygghet, kontinuitet och kvalitet i undervisningen. Att personalen har hög utbildningsnivå är särskilt viktigt i stadens utsatta områden. Trots detta syns inga tydliga mönster mellan socioekonomiskt index och andel legitimerade förskollärare i respektive stadsdelsområde. Liberalerna menar därför att det behövs fortsatta insatser för att öka antalet legitimerade förskollärare i utsatta områden. Arbetsmiljö och löner behövs ses över, karriärvägar stärkas och fortbildning erbjudas för att öka arbetslagens kompetens. Vi behöver med andra ord prioritera professionell utveckling och kompetent ledarskap i ett förtroendefullt arbetsklimat. 57 (71) Skillnader i beslut om tilläggsbelopp Vi oroas över de skillnader i förfarandet kring beslut om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd som framkommer i rapporten. Det handlar dels om skillnader i den process som sker innan ansökan om tilläggsbelopp, dels om skillnader i bedömningsgrunder mellan stadsdelar. Vi menar att gemensamma bedömningsgrunder för staden bör tas fram och kompletteras med utbildningsinsatser. På så sätt kan likvärdigheten öka och barn i hela staden få rätt till samma stöd. Likaså behöver tilldelningen av tilläggsbelopp till fristående aktörer ses över. Vi har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen i nämnden lyft denna fråga. Det är mycket oroande att andelen avslag har ökat kraftigt sedan 2022. Ansökan om tilläggsbelopp måste vara enkel och tydlig. Vi måste säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser, oavsett vilken förskola de valt. Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C) Vi vet att en bra och trygg start i livet gynnar barn genom hela livet. Men vi vet också att alldeles för många barn växer upp med svårare förutsättningar som påverkar dem långt senare i livet. Det är därför avgörande att tidigt upptäcka och hjälpa de barn och familjer som behöver särskild stöttning från samhället. Här har förskolan en central roll. Rapporten Förskola i Stockholm 2025 visar tyvärr på flera brister. Inskrivningsgraden är fortsatt låg i Järva. Samverkan mellan förskola och socialtjänst beskrivs i många fall som fungerande, men vi noterar att frågan om orosanmälningar inte längre ges samma tydliga utrymme som i fjolårets rapport. Tidigare lyftes brister i rutiner, uppföljning och personalens kunskap om anmälningsskyldigheten. Det är bekymmersamt att detta område har tonats ned i årets rapport och att vi inte får svar på hur eller om problemen har åtgärdats. Orosanmälningar är ett av de viktigaste verktygen vi har för att upptäcka barn som far illa, och det kräver tydliga rutiner, systematisk uppföljning och kontinuerlig kompetensutveckling. Vi vet att den nära relation som ofta finns mellan förskolepersonal och vårdnadshavare kan innebära utmaningar när det kommer till orosanmälningar. Men denna utmaning får aldrig bli ett hinder för att fullgöra anmälningsskyldigheten. Här behöver samverkan mellan förskola och socialtjänst fördjupas ytterligare, till exempel genom att knyta specifika socionomer närmare förskolorna. Därtill behövs en bred, obligatorisk kompetensutbildning för all förskolepersonal gällande lagstiftningen om anmälan gällande barn som misstänks fara illa, när och hur en orosanmälan ska göras samt vad som händer därefter. Vi ser med stor oro på de fortsatta skillnader i process och bedömning som finns när det gäller tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Detta är något Centerpartiet har lyft i Förskolenämnden vid flertalet tillfällen de senaste åren. Att andelen avslag procentuellt har ökat kraftigt sedan 2022 visar att problemet inte kan förklaras av det minskade barnantalet. Ansökan om tilläggsbelopp måste vara enkel 58 (71) och tydlig. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar, oavsett vilken förskola de har valt, och det är upp till oss att säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser. Kungsholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Rickard Ydrenäs (L) och Alicja Lindell m.fl. (M) Förskola i Stockholm (tidigare Förskolerapporten) tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskolan i staden. Rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Viss statistik (t.ex. inskrivningsgrad och personaltäthet) bygger på data från 2024, vilket är olyckligt, då det inte ger en rättvisande bild av nuläget. Det är flertalet utvecklingsområden som bör prioriteras framgent för att vi ska få en mer likvärdig förskola över hela staden. • Systematiskt kvalitetsarbete och måluppfyllelse, samt fortsatt implementering av den reviderade läroplanen för Förskolan. • Utveckling av metoder för att följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten. • Arbeta för att fler barn ska gå i förskolan, särskilt barn i socioekonomiskt svagare områden. • Fördela resurser och stöd till barn i behov av särskilt stöd, så det blir mer jämlikt mellan samtliga förskolor, både i privat och kommunal regi. • Förbättra samverkan mellan förskola/skola, socialtjänst och andra myndigheter. En likvärdig förskola med kvalitetsuppföljning Vi eftersöker ett system där vi kan mäta inskrivningsgrad, andelen förskolelärare, lärartäthet, barngruppernas storlek och personalens och barnens kunskaper i svenska språket på en aggregerad nivå. Detta bör följas upp i både tertialrapporter, årsredovisning och Förskola i Stockholm. Det finns en förskjutning i statistiken, vilket innebär att man använder statistik från 2024, vilket är olyckligt. En förskola med hög kvalitet för alla Våra budgetalternativ ökar anslagen till skolorna i Stockholm med närmare 100 miljoner kronor jämfört med vänsterstyrets budget. Vi höjer skolpengen och omfördelar en av del det socioekonomiska stödet som i dag fördelas efter bostadsadress till barn i särskilt behov av stöd. Vi sätter individens behov före systemet. Skolan ska fokusera på kunskap, Vi gör därför en särskild satsning på fysiska läromedel för att barnen ska få fler riktiga böcker. Stärkt trygghet och förebyggande arbete Det finns ingenting som är mer prioriterat än att få stopp på våldet, där barn allt oftare är både brottslingar och brottsoffer. I Stockholm finns över 30 öppna drogscener. På 59 (71) Kungsholmen har vi tyvärr upplevt effekterna av i detta för förskoleverksamheten såsom vid förskolan Valvet. De viktigaste åtgärderna för att minska den öppna drogförsäljningen och göra gator och torg tryggare och mer attraktiva är fler människor i rörelse, fler timmar på dygnet. För att människor ska våga röra sig ute kring våra centrum, inte minst när mörkret faller, behövs både trygghetskameror, ordningsvakter och poliser. En inkluderande förskola med uppsökande arbete Förskolan ska vara en trygg miljö för både barn och pedagoger, där barnen får utvecklas i egen takt och där förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Därför måste vi också öka förtroendet för förskolan, inte minst i våra mer utsatta områden. Planerade insatser för att öka tilliten och förtroendet i staden är viktigt för att synliggöra förskola och skapa en stark gemenskap och beredskap. Medborgare och vårdnadshavare ska kunna lita på att förskolans verksamhet bedrivs utifrån nationella styrdokument och fria från personliga värderingar och åsikter. Vi måste alla arbeta för att motverka desinformation om förskolan och andra kommunala verksamheter och myndigheter. Vi vill fortsatt satsa på barns fysiska aktivitet som har stor betydelse för en god hälsa och ett gott lärande, där alla barn bör omfattas av en strategi för att öka fysisk aktivitet under förskoledagen. Vi är stolta över vår förskolepersonal på Kungsholmen som gör allt för att våra barn ska få bästa möjliga undervisning och samtidigt känna sig trygga i förskolan. Barn med särskilda behov Vi har sett en ökning av barn med NPF-diagnoser det senaste åren. Det är i grunden bra att barn får sina diagnoser tidigt, så de kan få det stöd de har rätt till, för att få rätt möjligheter inför skolstart. Det kräver mycket tid och engagemang från personalen att både lära sig hur man undervisar barn med olika diagnoser, samt ta sig tiden att jobba med barnen både enskilt och i mindre grupp. Samarbete med Habiliteringen, BVC, Autismcenter för små barn och vårdnadshavare, är därför av stor vikt för att lyckas i det arbetet. Gör det mer attraktivt att vara förskolelärare Det är viktigt att fortsatt säkerställa att barngrupperna inte blir för stora. Förskolan är i stort behov av behörig personal och Stockholms stad ska vara en attraktiv arbetsgivare för förskolelärare. Att införa karriärtjänster är inte en universallösning, men vi behöver anstränga oss för att behålla duktiga förskolelärare och attrahera nya. Socialt skyddsnät och ny socialtjänstlag Vi vill se skolsociala team även i förskolan, vilket är i linje med detta. I juli 2025 infördes den nya socialtjänstlagen, vilket innebär lag på att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och vuxna far illa. Norra innerstadens stadsdelsnämnd 60 (71) Särskilt uttalande av Anders Lindman (SD) Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket. Trots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att erbjuda frivilliga eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet. Situationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än svenska. Där är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda, platsen där barnen ges möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga kompetens vara höga och tydliga. Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns språkutveckling är viktig. Men det får inte minska kraven på att personalen ska ha goda kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk. Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad svenska. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en strukturerad och stadsgemensam modell. Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till konkreta krav. För det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov samt en systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm, oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt. Särskilt uttalande av Amelie Langby m.fl. (M) tillika ersättaryttrande av Carl Häggqvist (KD) Förskola i Stockholm (tidigare Förskolerapporten) tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskolan i staden. Rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Viss statistik (t.ex. inskrivningsgrad och personaltäthet) bygger på data från 2024, vilket är olyckligt, då det inte ger en rättvisande bild av nuläget. Det är flertalet utvecklingsområden som bör prioriteras framgent för att vi ska få en mer likvärdig förskola över hela staden. • Systematiskt kvalitetsarbete och måluppfyllelse, samt fortsatt implementering av den reviderade läroplanen för förskolan. 61 (71) • Utveckling av metoder för att följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten. • Arbeta för att fler barn ska gå i förskolan, särskilt barn i socioekonomiskt svagare områden. • Fördela resurser och stöd till barn i behov av särskilt stöd, så det blir mer jämlikt mellan samtliga förskolor, både i privat och kommunal regi. • Förbättra samverkan mellan förskola/skola, socialtjänst och andra myndigheter. En likvärdig förskola med kvalitetsuppföljning Förskolenämnden har ett stadsövergripande uppdrag att stödja stadsdelsnämnderna i arbetet att uppnå en likvärdig förskola. Därför är det av stor vikt att framtagande och implementering av gemensamma styrdokument, kompetensutvecklingsinsatser och ett system för kvalitetsuppföljning nu tas fram skyndsamt, så nämnden får möjlighet till större insyn och förståelse. Vi eftersöker ett system där vi kan mäta inskrivningsgrad, andelen förskolelärare, lärartäthet, barngruppernas storlek och personalens och barnens kunskaper i svenska språket på en aggregerad nivå. Detta bör följas upp i både tertialrapporter, årsredovisning och Förskola i Stockholm (förskolerapporten). Det finns en förskjutning i statistiken, vilket innebär att man använder statistik från 2024, vilket är olyckligt. En förskola med hög kvalitet för alla Moderaternas budgetalternativ ökar anslagen till skolorna i Stockholm med närmare 100 miljoner kronor jämfört med vänsterstyrets budget. Vi höjer skolpengen och omfördelar en av del det socioekonomiska stödet som i dag fördelas efter bostadsadress till barn i särskilt behov av stöd. Vi sätter individens behov före systemet. Skolan ska fokusera på kunskap, Moderaterna gör därför en särskild satsning på fysiska läromedel för att barnen ska få fler riktiga böcker. Vi är positiva till att förskolenämnden tillsammans med stadsdelsnämnderna och SISAB ska implementera konceptet kring gröna skol- och förskolegårdar under mandatperioden. Men vi anser att det borde vara standard på alla skol- och förskolegårdar, och att enbart implementera detta på ett 15-tal under mandatperioden, är för lamt. Stärkt trygghet och förebyggande arbete Det finns ingenting som är mer prioriterat än att få stopp på våldet, där barn allt oftare är både brottslingar och brottsoffer. I Stockholm finns över 30 öppna drogscener. En kartläggning från P4 Stockholm visar att hälften av alla förskolor i just Skärholmen, ligger på en öppen drogscen, enligt polisens definition för öppen drogscen. De viktigaste åtgärderna för att minska den öppna drogförsäljningen och göra gator och torg tryggare och mer attraktiva är fler människor i rörelse, fler timmar på dygnet. För att människor ska våga röra sig ute kring våra centrum, inte minst när mörkret faller, behövs både trygghetskameror, ordningsvakter och poliser. Upptäck hedersrelaterat våld och förtryck 62 (71) Att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift redan i förskolan. En förutsättning för att personalen ska kunna hjälpa dessa barn är att någon på skolan ser och förstår barnets livssituation, utsatthet och behov. Det är därför nödvändigt att förskolans-, skolans och fritidsverksamhetens personal har en grundkunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och på vilket sätt det kan ta sig uttryck. Vi måste fortsätta ha ett nära samarbete med skolor, föreningar, fritidsgårdar och socialtjänst, för att tidigt upptäcka de barn som far illa. Det är fortsatt vanligt förekommande att förskolepersonalen inte har kunskap om vad anmälningsskyldigheten innebär och att förskolan har bristfälliga rutiner för orosanmälan. Rutiner för orosanmälan finns men följs inte upp på ett tillfredställande sätt. En inkluderande förskola med uppsökande arbete Förskolan ska vara en trygg miljö för både barn och pedagoger, där barnen får utvecklas i egen takt och där förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Därför måste vi också öka förtroendet för förskolan, inte minst i våra mer utsatta områden. Planerade insatser för att öka tilliten och förtroendet i staden är viktigt för att synliggöra förskola och skapa en stark gemenskap och beredskap. Medborgare och vårdnadshavare ska kunna lita på att förskolans verksamhet bedrivs utifrån nationella styrdokument och fria från personliga värderingar och åsikter. Vi måste alla arbeta för att motverka desinformation om förskolan och andra kommunala verksamheter och myndigheter. Vi vill fortsatt satsa på barns fysiska aktivitet som har stor betydelse för en god hälsa och ett gott lärande, där alla barn bör omfattas av en strategi för att öka fysisk aktivitet under förskoledagen. Vi är stolta över vår förskolepersonal som gör allt för att våra barn ska få bästa möjliga undervisning och samtidigt känna sig trygga i förskolan. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden och få fler barn att börja förskolan. Information om förskolan till vårdnadshavare med barn som inte är inskrivna, sker vanligtvis genom riktade postala utskick samt telefonsamtal. Vi tror inte detta är tillräckligt då det finns brister i svenska språket i många hushåll, inte minst i ytterstadsområdena. I stället bör man genomföra dörrknackning och vara ute ännu mer på platser där föräldrar vistas. Införande av språktest vid rekrytering Svenska språket i förskolan är en fortsatt utmaning, både bland personal och bland barnen. Där är glädjande att man fortsätter med utbildningsinsatser för pedagoger, vilket påbörjades förra mandatperioden under ledning av den grönblå majoriteten. Vi anser att stadsdelsförvaltningen bör införa språktest vid nyrekrytering av förskolepersonal, på samma sätt som den styrande majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gjort i Göteborgs stad. Barn med särskilda behov Vi är glada över att förvaltningen ska ta fram stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, något vi i Moderaterna har drivit. Vi har sett en ökning av barn med NPFdiagnoser det senaste åren. Det är i grunden bra att barn får 63 (71) sina diagnoser tidigt, så de kan få det stöd de har rätt till, för att få rätt möjligheter inför skolstart. Det kräver mycket tid och engagemang från personalen att både lära sig hur man undervisar barn med olika diagnoser, samt ta sig tiden att jobba med barnen både enskilt och i mindre grupp. Samarbete med Habiliteringen, BVC, Autismcenter för små barn och vårdnadshavare, är därför av stor vikt för att lyckas i det arbetet. Vi ser dock med stor oro på de fortsatta skillnader i process och bedömning som finns gällande tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Det här är något vi har lyft i förskolenämnden vid flertalet tillfällen de senaste åren och vi finner det anmärkningsvärt och vilseledande att förvaltningen hänvisat till att ökningen av antalet avslag av tilläggsbelopp skulle bero på att barnantalet har sjunkit. Om man tittar procentuellt på hur många av de inkomna ansökningarna som avslagits kommer en annan verklighet fram som vittnar om en kraftig ökning av antalet avslag sedan maktskiftet efter valet 2022. Under 2022 beviljades 70,56 procent av de inkomna ansökningarna, 2023 beviljades 53,35 procent och under 2024 var siffran så låg som 50 procent. Dessa siffror vittnar om att problemet inte beror på det minskade barnantalet i förskolorna. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar, oavsett vilken förskola de har valt, och det är upp till oss att säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser. Gör det mer attraktivt att vara förskolelärare Det är viktigt att fortsatt säkerställa att barngrupperna inte blir för stora, vilket var ett problem i flertalet stadsdelar. Förskolan är i stort behov av behörig personal och Stockholms stad ska vara en attraktiv arbetsgivare för förskolelärare. Att införa karriärtjänster är inte en universallösning, men vi behöver anstränga oss för att behålla duktiga förskolelärare och attrahera nya. Skärholmen bör agera pilot för införandet av karriärtjänster inom förskolan. Möjligheterna att erhålla statsbidrag bör undersökas utformandet av karriärtjänsterna. Vi är glada över att läsa att förskolenämnden i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska utreda förutsättningarna för inrättande av en enhetlig yrkestitulatur i förskolan, samt förbereda validerings- och kompetensutvecklingsmöjligheter för berörda medarbetare. Detta är något vi i Moderaterna har varit pådrivande kring. Socialt skyddsnät och ny socialtjänstlag Vi är glada över att läsa att Förskolenämnden i samarbete med stadsdelsnämnderna ska leda ett pilotprojekt där en modell för socionomer i förskolan prövas i ytterstaden. Moderaterna vill se skolsociala team även i förskolan, vilket är i linje med detta. I juli 2025 infördes den nya socialtjänstlagen, vilket innebär lag på att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och vuxna far illa. Socialtjänsten kommer behöva vara ännu mer tillgänglig, insatser ska göras ännu snabbare och vissa insatser utan behovsprövning. I praktiken innebär det än mer ansvar för ännu fler verksamhetsområden som inkluderar barn, däribland förskoleförvaltningen och förskolenämnden. Vi avsätter därför pengar i vår budget för snabbare implementering av den nya socialtjänstlagen. Vi vill dessutom införa Backa barnet – en modell för samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och sjukvård. 64 (71) Skarpnäcks stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Kristina Lutz m.fl. (M) Förskola i Stockholm (tidigare Förskolerapporten) tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskolan i staden. Rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Viss statistik (t.ex. inskrivningsgrad och personaltäthet) bygger på data från 2024, vilket är olyckligt, då det inte ger en rättvisande bild av nuläget. Det är flertalet utvecklingsområden som bör prioriteras framgent för att vi ska få en mer likvärdig förskola över hela staden. • Systematiskt kvalitetsarbete och måluppfyllelse, samt fortsatt implementering av den reviderade läroplanen för Förskolan. • Utveckling av metoder för att följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten. • Arbeta för att fler barn ska gå i förskolan, särskilt barn i socioekonomiskt svagare områden. • Fördela resurser och stöd till barn i behov av särskilt stöd, så det blir mer jämlikt mellan samtliga förskolor, både i privat och kommunal regi. • Förbättra samverkan mellan förskola/skola, socialtjänst och andra myndigheter. En likvärdig förskola med kvalitetsuppföljning Vi eftersöker ett system där vi kan mäta inskrivningsgrad, andelen förskolelärare, lärartäthet, barngruppernas storlek och personalens och barnens kunskaper i svenska språket på en aggregerad nivå. Detta bör följas upp i både tertialrapporter, årsredovisning och Förskola i Stockholm (förskolerapporten). Det finns en förskjutning i statistiken, vilket innebär att man använder statistik från 2024, vilket är olyckligt. En förskola med hög kvalitet för alla Moderaternas budgetalternativ ökar anslagen till skolorna i Stockholm med närmare 100 miljoner kronor jämfört med vänsterstyrets budget. Vi höjer skolpengen och omfördelar en av del det socioekonomiska stödet som i dag fördelas efter bostadsadress till barn i särskilt behov av stöd. Vi sätter individens behov före systemet. Skolan ska fokusera på kunskap, Moderaterna gör därför en särskild satsning på fysiska läromedel för att barnen ska få fler riktiga böcker. Vi är positiva till att förskolenämnden tillsammans med stadsdelsnämnderna och SISAB ska implementera konceptet kring gröna skol- och förskolegårdar under mandatperioden. Men vi anser att det borde vara standard på alla skol- och förskolegårdar, och att enbart implementera detta på ett 15-tal under mandatperioden, är för lamt. Stärkt trygghet och förebyggande arbete 65 (71) Det finns ingenting som är mer prioriterat än att få stopp på våldet, där barn allt oftare är både brottslingar och brottsoffer. I Stockholm finns över 30 öppna drogscener. De viktigaste åtgärderna för att minska den öppna drogförsäljningen och göra gator och torg tryggare och mer attraktiva är fler människor i rörelse, fler timmar på dygnet. För att människor ska våga röra sig ute kring våra centrum, inte minst när mörkret faller, behövs både trygghetskameror, ordningsvakter och poliser. Upptäck hedersrelaterat våld och förtryck Att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift redan i förskolan. En förutsättning för att personalen ska kunna hjälpa dessa barn är att någon på skolan ser och förstår barnets livssituation, utsatthet och behov. Det är därför nödvändigt att förskolans-, skolans och fritidsverksamhetens personal har en grundkunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och på vilket sätt det kan ta sig uttryck. Vi måste fortsätta ha ett nära samarbete med skolor, föreningar, fritidsgårdar och socialtjänst, för att tidigt upptäcka de barn som far illa. Det är fortsatt vanligt förekommande att förskolepersonalen inte har kunskap om vad anmälningsskyldigheten innebär och att förskolan har bristfälliga rutiner för orosanmälan. Rutiner för orosanmälan finns men följs inte upp på ett tillfredställande sätt. En inkluderande förskola med uppsökande arbete Förskolan ska vara en trygg miljö för både barn och pedagoger, där barnen får utvecklas i egen takt och där förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Därför måste vi också öka förtroendet för förskolan, inte minst i våra mer utsatta områden. Planerade insatser för att öka tilliten och förtroendet i staden är viktigt för att synliggöra förskola och skapa en stark gemenskap och beredskap. Medborgare och vårdnadshavare ska kunna lita på att förskolans verksamhet bedrivs utifrån nationella styrdokument och fria från personliga värderingar och åsikter. Vi måste alla arbeta för att motverka desinformation om förskolan och andra kommunala verksamheter och myndigheter. Vi vill fortsatt satsa på barns fysiska aktivitet som har stor betydelse för en god hälsa och ett gott lärande, där alla barn bör omfattas av en strategi för att öka fysisk aktivitet under förskoledagen. Vi är stolta över vår förskolepersonal som gör allt för att våra barn ska få bästa möjliga undervisning och samtidigt känna sig trygga i förskolan. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden och få fler barn att börja förskolan. Information om förskolan till vårdnadshavare med barn som inte är inskrivna, sker vanligtvis genom riktade postala utskick samt telefonsamtal. Vi tror inte detta är tillräckligt då det finns brister i svenska språket i många hushåll, inte minst i ytterstadsområdena. I stället bör man genomföra dörrknackning och vara ute ännu mer på platser där föräldrar vistas. Införande av spårktest vid rekrytering Svenska språket i förskolan är en fortsatt utmaning, både bland personal och bland barnen. Där är glädjande att man fortsätter med utbildningsinsatser för pedagoger, vilket påbörjades förra mandatperioden under ledning av den grönblå majoriteten. Vi 66 (71) anser att stadsdelsförvaltningen bör införa språktest vid nyrekrytering av förskolepersonal, på samma sätt som den styrande majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gjort i Göteborgs stad. Barn med särskilda behov Vi har sett en ökning av barn med NPF-diagnoser det senaste åren. Det är i grunden bra att barn får sina diagnoser tidigt, så de kan få det stöd de har rätt till, för att få rätt möjligheter inför skolstart. Det kräver mycket tid och engagemang från personalen att både lära sig hur man undervisar barn med olika diagnoser, samt ta sig tiden att jobba med barnen både enskilt och i mindre grupp. Samarbete med Habiliteringen, BVC, Autismcenter för små barn och vårdnadshavare, är därför av stor vikt för att lyckas i det arbetet. Vi ser dock med stor oro på de fortsatta skillnader i process och bedömning som finns gällande tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Det här är något vi har lyft i förskolenämnden vid flertalet tillfällen de senaste åren och vi finner det anmärkningsvärt och vilseledande att förvaltningen hänvisat till att ökningen av antalet avslag av tilläggsbelopp skulle bero på att barnantalet har sjunkit. Om man tittar procentuellt på hur många av de inkomna ansökningarna som avslagits kommer en annan verklighet fram som vittnar om en kraftig ökning av antalet avslag sedan maktskiftet efter valet 2022. Under 2022 beviljades 70,56 procent av de inkomna ansökningarna, 2023 beviljades 53,35 procent och under 2024 var siffran så låg som 50 procent. Dessa siffror vittnar om att problemet inte beror på det minskade barnantalet i förskolorna. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar, oavsett vilken förskola de har valt, och det är upp till oss att säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser. Gör det mer attraktivt att vara förskolelärare Det är viktigt att fortsatt säkerställa att barngrupperna inte blir för stora, vilket var ett problem i flertalet stadsdelar. Förskolan är i stort behov av behörig personal och Stockholms stad ska vara en attraktiv arbetsgivare för förskolelärare. Att införa karriärtjänster är inte en universallösning, men vi behöver anstränga oss för att behålla duktiga förskolelärare och attrahera nya. Skarpnäck bör agera pilot för införandet av karriärtjänster inom förskola. Möjligheterna att erhålla statsbidrag bör undersökas utformandet av karriärtjänsterna. Vi är glada över att läsa att förskolenämnden i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska utreda förutsättningarna för inrättande av en enhetlig yrkestitulatur i förskolan, samt förbereda validerings- och kompetensutvecklingsmöjligheter för berörda medarbetare. Detta är något vi i Moderaterna har varit pådrivande kring. Socialt skyddsnät och ny socialtjänstlag Vi är glada över att läsa att Förskolenämnden i samarbete med stadsdelsnämnderna ska leda ett pilotprojekt där en modell för socionomer i förskolan prövas i ytterstaden. Moderaterna vill se skolsociala team även i förskolan, vilket är i linje med detta. I juli 2025 infördes den nya socialtjänstlagen, vilket innebär lag på att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och vuxna far illa. Socialtjänsten kommer behöva vara ännu 67 (71) mer tillgänglig, insatser ska göras ännu snabbare och vissa insatser utan behovsprövning. I praktiken innebär det än mer ansvar för ännu fler verksamhetsområden som inkluderar barn, däribland förskoleförvaltningen och förskolenämnden. Vi avsätter därför pengar i vår budget för snabbare implementering av den nya socialtjänstlagen. Vi vill dessutom införa Backa barnet – en modell för samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och sjukvård. Skärholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) Förskola i Stockholm tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskolan i staden. Rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Viss statistik (t.ex. inskrivningsgrad och personaltäthet) bygger på data från 2024, vilket är olyckligt, då det inte ger en rättvisande bild av nuläget. Det är flertalet utvecklingsområden som bör prioriteras framgent för att vi ska få en mer likvärdig förskola över hela staden. • Systematiskt kvalitetsarbete och måluppfyllelse, samt fortsatt implementering av den reviderade läroplanen för förskolan. • Utveckling av metoder för att följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten. • Arbeta för att fler barn ska gå i förskolan, särskilt barn i socioekonomiskt svagare områden. • Fördela resurser och stöd till barn i behov av särskilt stöd, så det blir mer jämlikt mellan samtliga förskolor, både i privat och kommunal regi. • Förbättra samverkan mellan förskola/skola, socialtjänst och andra myndigheter. En likvärdig förskola med kvalitetsuppföljning Förskolenämnden har ett stadsövergripande uppdrag att stödja stadsdelsnämnderna i arbetet att uppnå en likvärdig förskola. Därför är det av stor vikt att framtagande och implementering av gemensamma styrdokument, kompetensutvecklingsinsatser och ett system för kvalitetsuppföljning nu tas fram skyndsamt, så nämnden får möjlighet till större insyn och förståelse. Vi eftersöker ett system där vi kan mäta inskrivningsgrad, andelen förskolelärare, lärartäthet, barngruppernas storlek och personalens och barnens kunskaper i svenska språket på en aggregerad nivå. Detta bör följas upp i både tertialrapporter, årsredovisning och Förskola i Stockholm. En förskola med hög kvalitet för alla Moderaternas budgetalternativ ökar anslagen till skolorna i Stockholm med närmare 100 miljoner kronor jämfört med vänsterstyrets budget. Vi höjer skolpengen och omfördelar en av del det socioekonomiska stödet som i dag fördelas efter bostadsadress till barn i särskilt behov av stöd. Vi sätter individens behov före 68 (71) systemet. Skolan ska fokusera på kunskap, Moderaterna gör därför en särskild satsning på fysiska läromedel för att barnen ska få fler riktiga böcker. Vi är positiva till att förskolenämnden tillsammans med stadsdelsnämnderna och SISAB ska implementera konceptet kring gröna skol- och förskolegårdar under mandatperioden. Men vi anser att det borde vara standard på alla skol- och förskolegårdar, och att enbart implementera detta på ett 15-tal under mandatperioden, är för lamt. Stärkt trygghet och förebyggande arbete Det finns ingenting som är mer prioriterat än att få stopp på våldet, där barn allt oftare är både brottslingar och brottsoffer. I Skärholmen ligger hälften av alla förskolor på en öppen drogscen, enligt polisens definition för öppen drogscen. De viktigaste åtgärderna för att minska den öppna drogförsäljningen och göra gator och torg tryggare och mer attraktiva är fler människor i rörelse, fler timmar på dygnet. För att människor ska våga röra sig ute kring våra centrum, inte minst när mörkret faller, behövs både trygghetskameror, ordningsvakter och poliser. Upptäck hedersrelaterat våld och förtryck Att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift redan i förskolan. En förutsättning för att personalen ska kunna hjälpa dessa barn är att någon på skolan ser och förstår barnets livssituation, utsatthet och behov. Det är därför nödvändigt att förskolans-, skolans och fritidsverksamhetens personal har en grundkunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och på vilket sätt det kan ta sig uttryck. Vi måste fortsätta ha ett nära samarbete med skolor, föreningar, fritidsgårdar och socialtjänst, för att tidigt upptäcka de barn som far illa. Det är fortsatt vanligt förekommande att förskolepersonalen inte har kunskap om vad anmälningsskyldigheten innebär och att förskolan har bristfälliga rutiner för orosanmälan. Rutiner för orosanmälan finns men följs inte upp på ett tillfredställande sätt. En inkluderande förskola med uppsökande arbete Förskolan ska vara en trygg miljö för både barn och pedagoger, där barnen får utvecklas i egen takt och där förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Därför måste vi också öka förtroendet för förskolan, inte minst i våra mer utsatta områden. Planerade insatser för att öka tilliten och förtroendet i staden är viktigt för att synliggöra förskola och skapa en stark gemenskap och beredskap. Medborgare och vårdnadshavare ska kunna lita på att förskolans verksamhet bedrivs utifrån nationella styrdokument och fria från personliga värderingar och åsikter. Vi måste alla arbeta för att motverka desinformation om förskolan och andra kommunala verksamheter och myndigheter. Vi vill fortsatt satsa på barns fysiska aktivitet som har stor betydelse för en god hälsa och ett gott lärande, där alla barn bör omfattas av en strategi för att öka fysisk aktivitet under förskoledagen. Vi är stolta över vår förskolepersonal som gör allt för att våra barn ska få bästa möjliga undervisning och samtidigt känna sig trygga i förskolan. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden och få fler barn att börja förskolan. 69 (71) Information om förskolan till vårdnadshavare med barn som inte är inskrivna, sker vanligtvis genom riktade postala utskick samt telefonsamtal. Vi tror inte detta är tillräckligt då det finnsbrister i svenska språket i många hushåll, inte minst i ytterstadsområdena. I stället bör man genomföra dörrknackning och vara ute ännu mer på platser där föräldrar vistas. Införande av spårktest vid rekrytering Svenska språket i förskolan är en fortsatt utmaning, både bland personal och bland barnen. Där är glädjande att man fortsätter med utbildningsinsatser för pedagoger, vilket påbörjades förra mandatperioden under ledning av den grönblå majoriteten. Vi anser att stadsdelsförvaltningen bör införa språktest vid nyrekrytering av förskolepersonal. Barn med särskilda behov Vi är glada över att förvaltningen ska ta fram stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, något vi i Moderaterna har drivit. Vi har sett en ökning av barn med NPFdiagnoser det senaste åren. Det är i grunden bra att barn får sina diagnoser tidigt så de kan få det stöd de har rätt till, för att få rätt möjligheter inför skolstart. Det kräver mycket tid och engagemang från personalen att både lära sig hur man undervisar barn med olika diagnoser, samt ta sig tiden att jobba med barnen både enskilt och i mindre grupp. Samarbete med Habiliteringen, BVC, Autismcenter för små barn och vårdnadshavare, är därför av stor vikt för att lyckas i det arbetet. Vi ser dock med stor oro på de fortsatta skillnader i process och bedömning som finns gällande tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Det här är något vi har lyft i förskolenämnden vid flertalet tillfällen de senaste åren och vi finner det anmärkningsvärt och vilseledande att förvaltningen hänvisat till att ökningen av antalet avslag av tilläggsbelopp skulle bero på att barnantalet har sjunkit. Om man tittar procentuellt på hur många av de inkomna ansökningarna som avslagits kommer en annan verklighet fram som vittnar om en kraftig ökning av antalet avslag sedan maktskiftet efter valet 2022. Under 2022 beviljades 70,56 procent av de inkomna ansökningarna, 2023 beviljades 53,35 procent och under 2024 var siffran så låg som 50 procent. Dessa siffror vittnar om att problemet inte beror på det minskade barnantalet i förskolorna. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar, oavsett vilken förskola de har valt, och det är upp till oss att säkerställa att inga barn blir utan nödvändiga stödinsatser. Gör det mer attraktivt att vara förskolelärare Det är viktigt att fortsatt säkerställa att barngrupperna inte blir för stora, vilket var ett problem i flertalet stadsdelar. Förskolan är i stort behov av behörig personal och Stockholms stad ska vara en attraktiv arbetsgivare för förskolelärare. Att införa karriärtjänster är inte en universallösning, men vi behöver anstränga oss för att behålla duktiga förskolelärare och attrahera nya. Skärholmen bör agera pilot för införandet av karriärtjänster inom förskolan. Möjligheterna att erhålla statsbidrag bör 70 (71) undersökas utformandet av karriärtjänsterna. Vi är glada över att läsa att förskolenämnden i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska utreda förutsättningarna för inrättande av en enhetlig yrkestitulatur i förskolan, samt förbereda validerings- och kompetensutvecklingsmöjligheter för berörda medarbetare. Detta är något vi i Moderaterna har varit pådrivande kring. Socialt skyddsnät och ny socialtjänstlag Vi är glada över att läsa att Förskolenämnden i samarbete med stadsdelsnämnderna ska leda ett pilotprojekt där en modell för socionomer i förskolan prövas i ytterstaden. Moderaterna vill se skolsociala team även i förskolan, vilket är i linje med detta. I juli 2025 infördes den nya socialtjänstlagen, vilket innebär lag på att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och vuxna far illa. Socialtjänsten kommer behöva vara ännu mer tillgänglig, insatser ska göras ännu snabbare och vissa insatser utan behovsprövning. I praktiken innebär det än mer ansvar för ännu fler verksamhetsområden som inkluderar barn, däribland förskoleförvaltningen och förskolenämnden. Vi avsätter därför pengar i vår budget för snabbare implementering av den nya socialtjänstlagen. Vi vill dessutom införa Backa barnet – en modell för samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och sjukvård. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD) Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket. Trots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att erbjuda frivilliga eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet. Situationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än svenska. Där är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda, platsen där barnen ges möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga kompetens vara höga och tydliga. Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns språkutveckling är viktig. Men det får inte minska kraven på att personalen ska ha goda kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk. Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad svenska. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en strukturerad och stadsgemensam modell. Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till konkreta krav. För 71 (71) det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov samt en systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm, oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt. Södermalms stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Ulf Wester (SD) Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket. Trots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att erbjuda frivilliga eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet. Situationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än svenska. Där är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda platsen där barnen ges möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga kompetens vara höga och tydliga. Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns språkutveckling är viktig. Men det får inte minska kraven på att personalen ska ha goda kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk. Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad svenska. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en strukturerad och stadsgemensam modell. Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till konkreta krav. För det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov samt en systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm, oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt. --- [Bilaga - Förskola i Stockholm 2025.pdf] Förskola i Stockholm 2025 för Förskola i Stockholm 2025 Januari 2026 Dnr. FÖF 2026/1 Utgivare: Förskoleförvaltningen, Avdelningen för stadsövergripande utveckling, Stockholms stad Kontaktperson: Katarina Odén-Ryhede 3 (55) Sammanfattning Rapporten Förskola i Stockholm 2025 ger en bild av några gemensamma utvecklingsområden för förskola i Stockholms stad och även nationellt. Innehållet bygger på kvantitativa och kvalitativa underlag så som officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarnas förskoleavdelningar. Denna del sammanfattar kommentarerna till respektive kapitel. Förskolans förutsättningar i Stockholms stad Stockholms stad är indelat i elva stadsdelsområden vilka har olika karaktär och behov, vilket till viss del visar sig i olika prioriteringar och arbetssätt i respektive stadsdelsförvaltning. En gemensam utmaning är det minskade barnantalet i staden som påverkar alla stadsdelsområden. Tillgången till förskollärare och en förskola av god kvalitet är en viktig skyddsfaktor, särskilt för barn i socioekonomiskt utsatta områden. I staden som helhet finns en relativt hög andel legitimerade förskollärare. Andelen legitimerade förskollärare är högre i kommunala förskolor men andelen ökar bland fristående förskolor. Trots socioekonomiska skillnader i stadsdelsområdena noteras dock inget tydligt samband mellan socioekonomiskt indexvärde och andel legitimerade förskollärare förutom för Järva stadsdelsområde. Stadsdelsförvaltningarna följer systematiskt upp och åtgärdar barngrupper utan tillgång till legitimerade förskollärare. Enligt den årliga förskoleundersökningen är vårdnadshavare och föräldrar generellt nöjda med stadens förskolor oavsett regiform. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse Förskoleförvaltningen har kartlagt stadsdelsförvaltningarnas implementering av förskolans reviderade läroplan som gäller från den 1 juli 2025. Revideringen förtydligar vikten av att förskolans undervisning vilar på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den förtydligar och förstärker vikten av det språkutvecklande och det hälsofrämjande arbetet. Därutöver tydliggörs att det inte finns några krav på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan och att de lärverktyg som används främst ska vara analoga. Uppföljningen visar att stadsdelsförvaltningarna arbetar långsiktigt med implementeringen på förvaltningsnivå, rektorsnivå och 4 (55) arbetslagsnivå. Gällande de nya skrivningarna om förskollärares ansvar för undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet beskriver några stadsdelsförvaltningar redan initierade och genomförda eller planerade insatser. I fråga om det språkutvecklande och det hälsofrämjande arbetet beskriver förvaltningarna inga större behov av förändringar i verksamhetens arbetssätt utifrån läroplanens nya skrivningar. Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling Förskolans språkutvecklande arbete handlar om att utveckla alla barns språk men särskilt att fånga upp barn med ett utökat behov av stöd och stimulans i sin språkutveckling. På förskolenivå är det språkutvecklande arbetet i huvudsak av god kvalitet, även om det varierar mellan förskolor. Förskolepersonalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet vilket Skolverket även tydliggjort i förskolans nya allmänna råd som gäller från hösten 2025. Efter flera år med utbildningsinsatser för att stärka medarbetares yrkessvenska har fyra stadsförvaltningarna fortsatt att genomföra sådana utbildningar under 2025 medan sex har prioriterat andra utbildningsinsatser. Som komplement till utbildningsinsatser arbetar stadsdelsförvaltningarna med att utveckla förskolan som en språkutvecklande arbetsplats för att stärka medarbetarnas svenska i vardagen. Förskolans kompensatoriska uppdrag Relationsbyggande arbete och långsiktig samverkan mellan aktörer som möter familjer lyfts som framgångsfaktorer för ökad inskrivningsgrad. De saknas dock en stadsövergripande bild över vilka orsaker som kan ligga bakom att en del vårdnadshavare väljer att inte skriva in sitt barn i förskolan. Det finns en stor samstämmighet i att det finns ett behov av stadsövergripande rutiner för att hantera misstanke om att barn eller familj inte är bosatt på den adress de är folkbokförda på, framför allt för att kunna motverka välfärdsbrottslighet. En annan viktig fråga som aktualiseras är inskrivna barns närvaro på förskolan. Hög och kontinuerlig frånvaro påverkar kontinuiteten i barns utbildning och kan ge negativa konsekvenser, inte minst gällande den språkliga utvecklingen. Alla stadsdelsförvaltningar använder sig av närvarostatistik systematiskt på något sätt men fokuserar på olika områden, exempelvis på bemanningen eller som en del i att ta ett helhetsperspektiv på det enskilda barnets situation. 5 (55) Nästan alla stadsdelsförvaltningar beslutar om tilldelning av tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd utifrån individuella bedömningar. Förskolenämndens pågående arbete med gemensamma bedömningsgrunder har potential att bidra till en mer likvärdig bedömning i staden. Dessa behöver dock kompletteras med utbildningsinsatser för att implementeras och ge bestående effekter i praktiken. Samverkan mellan socialtjänst och förskola ser olika ut i stadsdelsförvaltningarna med en rad olika lokala initiativ och verksamheter. I de flesta fall beskriver stadsdelsförvaltningarna att samverkan fungerar bra. Under 2025 har förskoleförvaltningen och socialförvaltningen fortsatt att utveckla olika samverkansformer. Det fortsatta behovet handlar om att förstärka och fördjupa samverkan för främjande och tidiga insatser så att färre barn far illa. 6 (55) Innehåll Sammanfattning .........................................................................................3 1. Inledning ...........................................................................................7 2. Förskolans förutsättningar i Stockholms stad .................................10 2.1 Stadsdelsområdenas förutsättningar ..............................................10 2.2 Antal förskolor och andel förskolor per regiform .............................11 2.3 Inskrivningsgrad .............................................................................12 2.4 Tillgång till förskollärare ..................................................................13 2.5 Vårdnadshavare och förskola .........................................................15 2.6 Kommentar .....................................................................................15 Uppföljning och analys .............................................................................21 3. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse ..............21 3.1 Systematiskt kvalitetsarbete i kommunal regi ................................21 4. Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling ................28 4.1 Språkutvecklande arbete ................................................................28 4.2 Förskolepersonalens kompetens och kunskapsnivå i svenska språket ............................................................................................33 5. Förskolans kompensatoriska uppdrag ...........................................40 5.1 Arbete för fler barn i förskolan ........................................................40 5.2 Socioekonomiskt tilläggsbelopp och stöd till barn i behov av särskilt stöd .................................................................................................47 5.3 Förskolans samverkan med socialtjänst och andra myndigheter ...49 Bilagor ......................................................................................................54 7 (55) 1. Inledning Rapporten Förskola i Stockholm presenteras årligen på uppdrag av kommunfullmäktige i syfte att ge en övergripande bild av några gemensamma utvecklingsområden för förskola i Stockholms stad. Rapporten är framtagen av förskoleförvaltningen i samverkan med stadsdelsförvaltningarna och riktar sig i första hand till kommunfullmäktige, men också till andra med intresse för kvalitetsfrågor i stadens förskolor. Den kan även fungera som stöd i dialogen mellan stadens förvaltningar och olika nivåer i organisationen i gemensamt arbete för ökad kvalitet i förskolan för stadens alla barn. Årets rapport har samma rubriker som föregående år men uppföljningen handlar delvis om andra områden. Det gäller särskilt delen om systematiskt kvalitetsarbete där årets rapport följer upp hur stadsdelsförvaltningarna implementerar revideringarna i förskolans läroplan. Gällande förutsättningarna för att främja barns språkliga utveckling handlar årets rapport om det språkutvecklande arbetet och insatser för att höja medarbetarnas kunskaper i svenska språket. Området om förskolans kompensatoriska uppdrag har mestadels samma delområden som i förra rapporten men följer djupare upp barns närvaro i förskolan. Den inledande delen av rapporten presenterar statistik som ger en överblick över förskolans förutsättningar så som organisation och styrning, resursfördelning, antal förskolor och barn samt andel förskollärare. Analysdelen fördjupar uppföljningen inom tre områden: • Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse • Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling • Förskolans kompensatoriska uppdrag Rapporten bygger på kvantitativa och kvalitativa underlag som nationell statistik och underlag från stadsdelsförvaltningarnas förskoleavdelningar samt från fristående förskolor via Egenkontrollen1. Till rapporten hör även bilagor med fördjupande 1 Samtliga huvudmän för fristående förskolor ska enligt stadens riktlinjer för fristående förskola och pedagogisk omsorg genomföra en årlig egenkontroll i Barn och elevregistret (BER). Egenkontrollen genomfördes senast under oktober 2025. Av 424 fristående förskolor genomförde 365 Egenkontrollen (svarsfrekvens 86 %). Uppgifter från Egenkontrollen används där det finns relevant underlag. 8 (55) statistik. Notera att bilagorna även omfattar utvald statistik som inte diskuteras i rapporten. Förskoleförvaltningen använder till viss del statistik från 2024 då Skolverket publicerar den nationella statistiken för 2025 avseende förskollärar- och personaltäthet, andelen förskollärare, utbildningsbakgrund samt antal barn per barngrupp först under våren 2026. Detta gäller även för Stockholms stads statistik över inskrivningsgrad i förskolan. Denna statistik, tillsammans med uppföljningen som förskoleförvaltningen genomfört med alla stadsdelsförvaltningar, ligger till grund för rapportens innehåll. För ytterligare information se Bilaga 13. Metodbeskrivning. Ordlista Rapporten använder olika begrepp för att beskriva organisationen och styrningen av Stockholm stads förskolor. Syftet med denna ordlista är att förtydliga begreppsanvändningen och på så sätt underlätta läsningen av rapporten och öka förståelsen för innehållet. Begreppen är presenterade i bokstavsordning. Enhet avser en förskoleenhet, rektor kan ha ansvar för flera enheter. Enskild huvudman avser huvudmän till fristående förskolor. En enskild huvudman kan vara huvudman för en eller flera fristående förskolor. Fristående förskola är den förskoleenhet där en enskild huvudman bedriver utbildningsverksamhet i form av förskola. Förskoleförvaltningen är förskolenämndens förvaltning. Förvaltningens huvudsakliga ansvar är att stärka likvärdighet och likställighet i stadens förskoleverksamhet oavsett regiform. Tillsammans med stadsdelsförvaltningarna driver förskole- förvaltningen övergripande utvecklingsfrågor för den kommunala förskoleverksamheten. Förskolenämnden har det politiska ansvaret för stadens förskolefrågor. I det ingår att följa upp efterlevnaden av Stockholms stads styrdokument genom att synliggöra en stadsövergripande lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Vidare ingår utvecklingsfrågor som rör pedagogisk verksamhet, och frågor viktiga för förskolans medarbetare, till exempel kompetensutveckling och arbetsmiljöfrågor. Förskolenämnden ansvarar även för att utöva 9 (55) tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt att besluta om nya godkännanden för fristående verksamhet. Hemkommun är den kommun som en person är folkbokförd i. Huvudman används i relation till skollagens bestämmelser om huvudmannens ansvar. Stadsdelsförvaltningarna har ansvar för den kommunala förskolan inom stadsdelsnämndsområdet och ska genomföra stadsdelsnämndens beslut. På stadsdelsförvaltningen finns en förskoleavdelning som i denna rapport är förkortat till stadsdelsförvaltning. Användande av stadsdelsförvaltningar ska förstås som en beskrivning av den aktör som utför det som stadsdelsnämnderna har beslutat om eller har ansvar för. Stadsdelsnämnder fattar beslut om och har ansvar för verksamhet inom sitt stadsdelsområde. Stadsdelsområde är ett geografiskt område med flera olika stadsdelar. De förskolor som en stadsdelsnämnd har ansvar för ligger inom detta geografiska område. 10 (55) 2. Förskolans förutsättningar i Stockholms stad Stockholms stad är indelad i elva stadsdelsområden där det inom varje område finns en stadsdelsförvaltning med tillhörande förskoleavdelning. Avdelningschef för förskoleavdelningen är av stadsdelsnämnden utsedd till skolchef för förskola inom stadsdelsområdet. Stadsdelsnämnden ansvarar för den kommunala förskolan inom respektive stadsdelsområde. Förskoleförvaltningen ansvarar för att på uppdrag av förskolenämnden i nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna hantera frågor som är gemensamma för stadens förskolor. Förvaltningen ska även hantera frågor som är gemensamma för förskolor oavsett anordnare. Förvaltningens roll i utvecklingsarbete är att leda, stödja och utveckla stadsdelsförvaltningarnas arbete inom stadsgemensamma områden som är viktiga utifrån likvärdighetsperspektivet och rätten till förskola av hög kvalitet för stadens alla barn. 2.1 Stadsdelsområdenas förutsättningar Stockholms stad är en kommun med stora variationer, så som stadsdelsområdenas storlek och befolkningens förutsättningar. Invånarantalet i de olika stadsdelsområdena varierar från drygt 38 000 (Skärholmen) till 155 000 (Norra innerstaden).2 Förskolorna i Stockholms stad får ersättning per barn i förskola, kallad grundschablon. Variationen i befolkningsmängden avspeglar sig i åldersgruppen 1–5 år. Det skiljer sig till exempel drygt 5 500 barn mellan det stadsdelsområde med flest antal barn i åldersgruppen 1–5 år, Hägersten-Älvsjö (7 605 barn) och det område med det lägsta antalet, Skärholmen (2 136 barn).3 För att kompensera för de olika förutsättningar tillämpar staden en ersättningsmodell med ett socioekonomiskt tilläggsbelopp som läggs till grundschablonen. Stadsdelsnämnderna tilldelas därför olika mycket resurser per barn för förskoleverksamheten utifrån ett 2 Stockholms stad (2024), Socioekonomiskt faktablad med karta. 3 Bilaga 2. Barn i befolkningen 1–5 år. 11 (55) socioekonomiskt index.4 Det finns en stor spridning i de olika stadsdelsområdenas socioekonomiska indexvärden, där ett högre värde indikerar att området är mer socioekonomiskt utsatt. Tilldelningen beslutas i budget utan ansökningsprocess.5 I rapporten Återblick på Skillnadernas Stockholm finns exempel på skillnader mellan stadsdelsområdena som direkt eller indirekt berör barn i förskoleåldern, som till exempel trångboddhet. Järva och Skärholmen, vilka hade högst socioekonomiskt indexvärde 2022, var de stadsdelsområden med flest antal trångbodda personer. Norra innerstaden var det stadsdelsområde där minst antal personer var trångbodda hade ett lågt socioekonomiskt indexvärde. Samma områden återkommer i andelen invånare 25–74 år med eftergymnasial utbildning. Norra innerstaden och Kungsholmen hade 2022 högst andel av befolkning med eftergymnasial utbildning, medan Järva och Skärholmen hade den lägsta andelen.6 Det finns även skillnader inom stadens stadsdelsområden gällande andelen av befolkningen med utländsk bakgrund. I stadsdelsområdena Bromma, Hägersten-Älvsjö och Skarpnäck finns det minst en stadsdel där 8,1–15 procent av befolkningen har utländsk bakgrund, samtidigt som i stadsdelsområdena Järva, Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör har alla åtminstone en stadsdel där motsvarande andel är 70,1–92,3 procent.7 2.2 Antal förskolor och andel förskolor per regiform I oktober 2025 fanns det totalt 906 förskolor i Stockholms stad. Av dessa var 483 (53,3%) kommunala förskolor och 423 (46,7%) fristående förskolor. Den högsta andelen förskolor i enskild regi fanns på Södermalm, 62 procent (68 förskolor). Hägersten-Älvsjö var det stadsdelsområde med den högsta andelen kommunala förskolor, 70 procent (77 förskolor). Norra innerstaden hade sammanlagt 140 förskolor i båda regiformerna, vilket var det högsta antalet i kommunen. Det lägsta antalet hade Skärholmen, där det fanns 35 förskolor.8 4 Indexet består av tre variabler för folkbokförda barn 0–5 år: utländskbakgrund, vårdnadshavarnas inkomst samt föräldrarnas utbildningsnivå, alla med samma viktning. 5 Bilaga 1. Socioekonomiskt index. 6 Stockholms Stad (2024), Återblick på Skillnadernas Stockholm. 7 Stockholms stad (2024), Socioekonomiskt faktablad med karta – Befolkning 8 Bilaga 3. Antal förskolor på stadsdelsområde. 12 (55) I slutet av 2024 var andelen inskrivna barn i åldersgruppen 1–5 år i kommunal förskola drygt 61,5 procent av det totala antalet inskrivna barn i staden. Motsvarande andel för fristående förskolor var knappt 37,5 procent. En procent av barnen i Stockholms stad var inskrivna i pedagogisk omsorg. Hägersten-Älvsjö hade högst andel inskrivna barn i den kommunala förskolan (74,7 %), medan Södermalm var det stadsdelsområde med högst andel barn inskrivna i fristående förskolor (51,2 %).9 2.3 Inskrivningsgrad I december 2024 var totalt 87,5 procent av barnen i stadens befolkning inskrivna i förskolan. Bland barn 2–5 år var inskrivningsgraden 94,8 procent.10 Mellan åren 2022–2024 minskade antalet inskrivna barn i förskolan.11 Minskningen behöver ses i relation till att även antalet 1–5 åringar i befolkningen minskade under samma period.12 Samtidigt som antalet barn i förskolan minskade så ökade inskrivningsgraden under samma period (+1 procentenhet). Den högsta ökningen finns bland barn i 1–2 års ålder.13 Tabell 2:1 Inskrivningsgrad bland barn i Stockholms stads befolkning, oavsett regiform, 2022–2024 Andel barn per ålder (%) Andel barn per åldersgrupp (%) År 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Totalt 1–2 2–5 3–5 2024 59,0 94,0 95,2 95,5 94,5 87,5 76,2 94,8 95,1 2023 58,8 94,1 95,0 95,0 94,4 87,4 77,0 94,6 94,8 2022 58,5 93,7 94,7 94,9 94,3 86,5 75,4 94,4 94,6 Källa: Sweco Den 1 juli 2023 trädde ändringar i skollagen i kraft som ger hemkommunen ansvar för att öka deltagandet i förskola. Lagstiftningen riktar in sig mot barn från och med hösten det året barnet fyller tre år.14 Sett till hela staden och för förskolor oavsett regiform så var inskrivningsgraden för åldersgruppen 3–5 år 2024 95,1 procent, vilket var en ökning med 0,3 procentenheter sedan 2023. I slutet av 2024 hade Hägersten-Älvsjö den högsta inskrivningsgraden (97,2 %) i åldersgruppen medan Skärholmen 9 Bilaga 5. Antal och andel inskrivna barn per regi och verksamhetsform 2024. 10 Bilaga 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024. 11 Bilaga 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024. 12 Bilaga 2. Barn i befolkningen 1–5 år. 13 Bilaga 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024. 14 Skolverket (2024), Kommuners arbete för fler barn i förskolan. 13 (55) hade den lägsta (89,8 %), vilket är en minskning med 1,2 procentenheter sedan 2023. Inskrivningsgraden minskade även i Hässelby-Vällingby. Kungsholmen är det stadsdelsområde där inskrivningsgraden ökade mest bland barn 3–5 år, 97,1 procent var inskrivna 2024 – en ökning med 1,1 procentenheter sedan 2023. Skarpnäcks inskrivningsgrad var oförändrad, medan resterande stadsdelsområden visade på en ökning i inskrivningsgrad sedan 2023 bland barn 3–5 år.15 Tabell 2:2 Inskrivningsgrad bland barn 3–5 år i befolkningen per stadsdel, 2022–2024, oavsett regiform Stadsdelsområde 2022 2023 2024 Bromma 96,4 96,5 97,1 Enskede-Årsta-Vantör 95,3 94,6 95,1 Farsta 95,3 95,8 96,1 Hägersten-Älvsjö 96,9 97,1 97,2 Hässelby-Vällingby 93,6 94,0 93,6 Järva 89,1 89,4 90,1 Kungsholmen 95,3 96,0 97,1 Norra innerstaden 94,5 95,3 95,4 Skarpnäck 96,7 96,7 96,7 Skärholmen 90,6 91,9 89,8 Södermalm 96,4 95,6 96,0 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 490 barn för 2024. Mätdatumet är den 31/12–2024. Källa: Sweco 2.4 Tillgång till förskollärare16 Informationen under detta kapitel kommer från egenkontrollen genomförd i oktober samt statistik hämtad från ILS-webben i augusti 2025. Egenkontrollen har inte besvarats av alla fristående 15 Bilaga 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024. 16 I statistiken ingår även kommunövergripande verksamheter (KÖV), verksamheter som tar emot barn från hela Stockholm. Det handlar om kommunövergripande förskoleverksamheter som riktar sig till barn med språkstörning, hörselnedsättning respektive flerfunktionsnedsättning. Dessa har generellt större personaltäthet och fler förskollärare än andra förskolor. 14 (55) förskolor, och det finns även skillnader i mätdatum mellan Egenkontrollen och inhämtande av statistik från ILS-webben. Detta kan förklara de skillnader som syns i den officiella statistiken och informationen redovisad i denna del. 2.4.1 Andel legitimerade förskollärare Genomsnittet av andelen legitimerade förskollärare i stadsdelsområdena har under 2025 ökat för förskolor i enskild regi, från 29,9 procent till 32 procent. För förskolor i kommunal regi är siffran densamma som för 2024 (37,1%).17 Därmed har förskolor i kommunal regi fortsatt det högsta genomsnittet av legitimerade förskollärare. Bland de kommunala förskolorna var andelen högst i Järva, 40,7 procent, medan andelen var som lägst i Bromma och Skarpnäck, 34,1 procent.18 2.4.2 Undervisning av legitimerade förskollärare I kommunala förskolor har antalet barngrupper med tillgång till legitimerade förskollärare ökat under perioden 2023–2025. Hösten 2025 saknade 18 av 1 831 (1 %) av barngrupperna legitimerad förskollärare.19 För de fristående förskolorna saknas uppgifter om antalet barngrupper med legitimerade förskollärare. Egenkontrollen efterfrågar däremot antalet förskolor som saknar legitimerade förskollärare. Av de svarande förskolorna uppger 14 förskolor (3,8 % av svarande) att de saknade legitimerade förskollärare, vilket är samma nivå som 2024. Sammantaget visar båda måtten på en positiv utveckling av tillgången till legitimerade förskollärare oavsett regiform, Se Egenkontrollen, Bilaga 13. Metodbeskrivning. 2.4.3 Antal barn per legitimerad förskollärare Antalet barn per legitimerade förskollärare var 2025 lägre i förskolor i kommunal regi (13,7), i jämförelse med fristående förskolor (16,6). Mellan 2024–2025 minskade antalet barn per förskollärare generellt i staden, oavsett regiform. Den största minskningen av antalet barn per förskollärare skedde i de fristående förskolorna (-0,7). Bland förskolor i kommunal regi var Skarpnäck och Hägersten- Älvsjö de stadsdelsområden med det högsta antalet barn per legitimerad förskollärare (16,2). Bland de kommunala förskolorna 17 Notera att här presenteras den genomsnittliga andelen för alla stadsdelsområden för enskild regi och kommunal regi. Andelen för Stockholmstad som hel var för den kommunala regin 37,3 procent för både 2024 och 2025. 18 Bilaga 6. Andel legitimerade förskollärare. 19 Bilaga 7. Barngrupper som saknar legitimerade förskollärare 2023–2025. 15 (55) hade Järva den största minskningen av antalet barn per förskollärare (-1,4). Därefter kommer Skärholmen för vilka antalet minskade med -1,1 barn per legitimerad förskollärare. Järva hade även det lägsta antalet barn per förskollärare, (11,9), följt av Hässelby-Vällingby (12,4).20 2.5 Vårdnadshavare och förskola Varje år genomför Stockholms stad en enkätundersökning riktad till samtliga vårdnadshavare med barn i förskola, oavsett regiform. Undersökningen omfattar även pedagogisk omsorg. I undersökningen för 2025 ökade andelen vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns förskola jämfört med tidigare år i staden som helhet, 90 procent jämfört med 89 procent 2024. Helhetsomdömet om förskolan ökade både bland vårdnadshavare med barn i kommunal förskola, 90 procent, och fristående förskola, 91 procent. Utifrån staden som helhet fanns nästan ingen skillnad i svaren beroende på om vårdnadshavarnas barn är flickor eller pojkar. Den största skillnaden i nöjdhetsgrad mellan regiformerna finns i påståenden som berör information om barnets lärande och utveckling i förskolan, information om maten samt om förskolans ledning upplevs tillgänglig.21 2.6 Kommentar Stadsdelsområdena har olika karaktär och förutsättningar, vilket gör det nödvändigt med olika prioriteringar och arbetssätt inom de olika områdena. Tabell 2:3 Antal förskolor i staden som helhet, uppdelat per regiform, antal och procentandel inom parentes Staden som helhet 2024 2025 Antal (andel) förskolor 949 (100) 906 (100) - Varav förskolor i enskild regi 438 (46,2) 423 (46,7) - Varav förskolor i kommunal regi 511 (53,8) 483 (53,3) Källa: Förskola i Stockholm 2024 samt Bilaga 3. Antal förskolor per stadsdelsområde Staden som helhet har en högre andel förskolor i kommunal regi (53,3 %), i jämförelse med förskolor i fristående regi (46,7%). 20 Bilaga 8. Antal barn per legitimerad förskollärare 2024–2025. 21 Stockholms Stad (2025), Vårdnadshavare Förskola. 16 (55) Skillnaderna mellan regiformer har minskat med 0,5 procentenheter mellan åren 2024 och 2025. Tabell 2:4 Antal och andel inskrivna barn per regiform, antal och andel i procent inom parentes Tabellen inkluderar data över barn inskrivna i pedagogisk omsorg, vilka uppgår till 1 procent av totalen. Staden som helhet 2023 2024 Antal inskrivna barn (andel) 46 350 45 562 - Varav antal (andel) barn inskrivna i en förskola i enskild regi 17 394 (37,5) 17 046 (37,4) - Varav antal (andel) barn inskrivna i en förskola i kommunal regi 28 484 (61,5) 28 076 (61,6) Källa: Förskola i Stockholm 2024 samt Bilaga 5. Antal och andel inskrivna barn per regi och verksamhetsform 2024. Mellan åren 2023 och 2024 var det en liten ökning av antalet barn som går i en förskola i kommunal regi, från 61,5 procent till 61,6 procent. Förskolor i fristående regi har motsvarande minskning. Under samma tidperiod ökar andelen barn som är inskrivna i förskolan, samtidigt som antalet barn som går i förskolan minskar. Förklaringen till detta är att det är en minskning av barn i befolkningen i åldersgruppen 1–5 år. Minskningen av antalet barn 1–5 år i befolkningen är en gemensam utmaning som påverkar alla stadsdelsområden. Sett till perioden 2022–2024 är minskningen av antalet barn i befolkningen större mellan åren 2022–2023, än vad den är mellan åren 2023 och 2024. Under hela tidsperioden är Hässelby-Vällingby det stadsdelsområde som har den största minskningen, med drygt 430 barn. Detta motsvarar en minskning på drygt 9,2 procent. Farsta har nästan en motsvarande siffra, med en minskning på 9,1 procent. Detta kan jämföras med Norra innerstaden, där barnantalet minskar med 1,4 procent, vilket motsvarar 102 barn.22 Även om färre födda barn påverkar alla stadsdelsområden kan förskoleförvaltningen konstatera att i vissa områden är minskningen mer påtaglig och kommer påverka verksamheterna i högre utsträckning. Deltagandet i en förskola av god kvalitet är en viktig skyddsfaktor, särskilt för barn som lever i socioekonomiskt utsatta områden. Forskningen visar även att tillgången till förskollärare är av stor 22 Bilaga 2. Barn i befolkningen 1–5 år. 17 (55) betydelse för kvaliteten i förskolans undervisning och utbildning.23 Skolverkets rapport om Segregation och likvärdighet i förskolan analyserar sambandet mellan förskollärar- och personaltätheten och sammansättningen av barn i förskolor runt om i landet. I rapporten framgår att förskolor med en högre andel barn från låg socioekonomisk bakgrund och barn med utländsk bakgrund kännetecknas av något högre personaltäthet, men en lägre andel legitimerade förskollärare. Vidare framgår att det finns en segregation efter barns socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund mellan olika förskolor, samtidigt som det enligt rapporten inte sker någon större kompensatorisk resursfördelning24 till förskolan. Rapporten visar även att segregationen är högre för barn från familjer med låg inkomst än för familjer med hög inkomst. Samma mönster syns för barn med utländsk bakgrund kontra barn med svensk bakgrund.25 Förskoleförvaltningen vill betona att även om analysen utgår från ett nationellt perspektiv, så är resultatet av intresse även i ett lokalt perspektiv. Järva, med det högsta socioekonomiska indexvärde har den högsta andelen legitimerade förskollärare i stadens kommunala förskolor. Sambandet mellan ett högt indexvärde, och en högre andel förskollärare syns dock inte i alla stadsdelsområden. Detta blir tydligt både för Skärholmen och Södermalm där andelen förskollärare inte avspeglar sig i indexvärdet. Värt att notera gällande Södermalm, liksom Bromma och Kungsholmen, är att förskolor som är kommunövergripande verksamheter (KÖV) ingår i statistiken. Dessa förskolor har på grund av barngruppernas inriktning och sammansättning en högre andel förskollärare och ett lägre barnantal. Detta kan även gälla enskilda avdelningar i stadsdelsområdenas förskolor. Omfattningen av förekomsten av sådana avdelningar saknar förskoleförvaltningen uppgifter om. 23 Se exempelvis OECD (2017), Starting Strong 2017: Key OECD Indicators on Early Childhood Education and Care och Vetenskapsrådet (2015), En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. 24 För mer information om resursfördelning utifrån socioekonomiska bakgrundsfaktorer till förskolor i Stockholms stad, se Bilaga 1 Socioekonomiskt index. 25 Skolverket (2025), Segregation och likvärdighet i förskolan. 18 (55) Diagram 2:1 Samband mellan andelen legitimerad förskollärare utifrån stadsdelsområdet socioekonomiska indexvärde (SEI)26 Källa: Sweco; Egenkontrollen; ILS tertial 2, 2025 (augusti) 26 Bilaga 1. Socioekonomiskt index och Bilaga 6. Andel legitimerad förskollärare. Bromma Enskede-Årsta- Vantör Farsta Hägersten- Älvsjö Hässelby- Vällingby Järva Kungsholmen Norra innerstaden Skarpnäck Skärholmen Södermalm 0 50 100 150 200 250 300 350 32 34 36 38 40 42 SEI Andel förskollärare per stadsdelsområde 19 (55) Likt 2024 finns det heller inget tydligt samband mellan ett stadsdelsområdets socioekonomiska indexvärde, och antalet barn per legitimerade förskollärare, även om skillnaderna är större än året innan. Järva, det området med det högsta indexvärdet har det lägsta antalet barn per legitimerade förskollärare, och Hässelby- Vällingby den näst lägsta. Samtidigt har Södermalm och Kungsholmen ett lågt indexvärde, och två av de lägre siffrorna på antal barn per legitimerad förskollärare (se kommentar ovan rörande KÖV). Diagram 2:2 Samband mellan antal barn per legitimerad förskollärare utifrån stadsdelsområdet socioekonomiska indexvärde (SEI)27 Källa: Sweco; Egenkontrollen 2025; ILS tertial 2, 2025 (augusti) Den årliga förskoleundersökningen, som besvaras av vårdnadshavare, är ett viktigt mått på servicekvalitet. Enligt undersökningen är vårdnadshavare generellt sett nöjda med förskolorna i staden, oavsett regi. Det finns vissa skillnader mellan regiformer, men nöjdheten ökar generellt sett både för förskolor oavsett regiform. Likt föregående år menar förskoleförvaltningen att vissa resultat i undersökningen kan vara relevanta som kvalitetsmått i det systematiska kvalitetsarbetet, till exempel delar om upplevd trygghet och samarbete med hemmet. Förvaltningen menar dock att resultat från förskoleundersökningen i begränsad omfattning kan användas som kvalitetsmått för undervisning, eftersom det kräver 27 Bilaga 1. Socioekonomiskt index och Bilaga 8. Antal barn per legitimerad förskollärare 2024–2025. Bromma Enskede-Årsta- Vantör Farsta Hägersten- Hässelby- Vällingby Järva Kungsholmen Norra innerstaden Skarpnäck Skärholmen Södermalm 0 50 100 150 200 250 300 10 11 12 13 14 15 16 17 SEI Antal barn per legimerad förskollärare 20 (55) förståelse för både förskolans nationella uppdrag samt kunskap i pedagogik och om barns utveckling. 21 (55) Uppföljning och analys Analysdelen av rapporten fokuserar på tre områden: 1. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse 2. Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling 3. Förskolans kompensatoriska uppdrag Kapitlet Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse beskriver hur stadsdelsförvaltningarna har arbetat med implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö18 (2025). I kapitlet Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling ingår uppföljning och analys av både det språkutvecklande arbetet med barnen och förskolepersonalens kunskaper i yrkessvenska. Kapitlet Förskolans kompensatoriska uppdrag beskriver stadsdelsförvaltningarna arbete för att öka deltagandet i förskolan, både när det kommer till inskrivningsgrad och närvaro. Vidare tar kapitlet upp det socioekonomiska tilläggsbeloppet och den samverkan som sker i stadsdelsområdena. Varje kapitel är indelat i avsnitt som består av en bakgrund, uppföljning för 2025 samt en kommentar om området. 3. Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse 3.1 Systematiskt kvalitetsarbete i kommunal regi Systematiskt kvalitetsarbete innebär att kontinuerligt och systematiskt planera, följa upp, analysera och utveckla utbildningen. Huvudmannen ansvarar för att på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och rektor har motsvarande krav på sig för enhetsnivå. I genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet ska förskollärare och arbetslag medverka. Inriktningen i arbetet ska vara de mål som finns i skollagen och målen i förskolans läroplan.28 Syftet är att höja kvaliteten på undervisningen och andra delar av utbildningen för alla barn för att främja deras utveckling och lärande. 28 Skollagen (SFS 2010:800), 4 kap. 3–5 §. 22 (55) Från den första juli 2025 började förskolans reviderade läroplan att gälla.29 En stor del av uppföljning av de nationella målsättningarna tar sin utgångspunkt i läroplanen. Det är därför av vikt att förskollärare, rektor och huvudman är medvetna om när förändringar i styrdokumentet sker och hur detta påverkar inriktning på utbildningen. Förskoleförvaltningen bedömer därför att det är relevant att följa upp hur stadsdelsförvaltningarna planerar för att implementera läroplansförändringarna i verksamheterna. Ett av förskolenämndens uppdrag är att leda och följa upp den stadsövergripande kvalitetsutvecklingen i Stockholms stads förskolor och att stödja utvecklingen av stadsdelsnämndernas kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar både kommunala mål som är definierade i kommunfullmäktiges årsbudget och nationella mål som är definierade i läroplanen för förskolan. Rapporten Förskola i Stockholm 2024 30 samt rapporten Styrningens möjligheter och hinder från 2023 31 belyser stadens komplexa organisation och behovet av ett stadsövergripande kvalitetssystem som stödjer utvecklingen av förskolans läroplansuppdrag. Styrningens möjligheter och hinder ger även en övergripande bild av utbildningens kvalitet i staden som helhet. I kommunfullmäktiges budget 2025 32 fick förskolenämnden ett fortsatt uppdrag att tillsammans med stadsdelsnämnderna arbeta för ökad likvärdighet i bedömningen av utbildnings- och undervisningskvaliteten i stadens förskolor. Förskoleförvaltningen påbörjade arbetet under 2024 och arbetet är baserat på Skolverkets nationella kvalitetssystem för skolväsendet. Kvalitetssystemet syftar till att öka likvärdighet och kvalitet i utbildningen samt ge bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande. Målsättningarna ska tillsammans med delmål och indikatorer bidra till att skapa nationell samling kring de prioriterade områdena likvärdighet, kvalitet, utveckling och lärande.33 Detta arbete har fortsatt under 2025. 29 Skolverket (SKOLFS 2025:23), Läroplan för förskolan – Lpfö 18 reviderad 2025. 30 Stockholm stad (Dnr FÖF 2024/409), Förskola i Stockholm 2024. 31 Stockholm stad (2023), Styrningens möjligheter och hinder. 32 Stockholm stad (Dnr KS 2024/939), Budget 2025. 33 Skolverket (2025), Systematiskt kvalitetsarbetet, https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/styrning-och- kvalitetsarbete/systematiskt-kvalitetsarbete (Hämtad 2025-12-12) 23 (55) 3.1.1 Bakgrund Ändringarna i förskolans reviderade läroplan innebär i korthet att: • Förskollärare får ett tydligare ansvar för att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt för valet av arbetssätt och lärverktyg. • Förskollärare får även ett tydligare ansvar för att främja högläsning, språkutveckling och fysisk aktivitet. • Arbetslagets roll i det språkutvecklande och hälsofrämjande arbetet förstärks. • Det finns inte några krav på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan. De lärverktyg som används i förskolans undervisning ska främst vara analoga. • Rektorn får ett tydligare ansvar för att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt att utbildningen utgår från kunskap om vilka arbetssätt och lärverktyg som bäst gynnar barns utveckling.34 3.1.2 Uppföljning 2025 Förskolenämnden har ett uppdrag att stödja stadsdelsnämnderna. Nämnden ska vidare samordna stadsövergripande frågor och konsekvenser som följer av nya lagar och andra nationella styrdokument, till dess att de är väletablerade i organisationen. I underlagen till Förskolerapport 2025 har förskoleförvaltningen ställt frågor till stadsdelsförvaltningarna om hur de planerar att genomföra implementeringen, vilka utmaningar som de har identifierat samt om de har behov av stöd. Implementering av reviderad läroplan för förskolan Stadsdelsförvaltningarna beskriver att de planerar för en långsiktig implementering på tre nivåer: huvudman, rektor och arbetslag. Flertalet skriver att de deltagit på Skolverkets fortbildningsdag, använt sig av Skolverkets kunskapsöversikt Att ställa frågor och söka svar35 samt beställt den reviderade läroplanen till samtliga medarbetare. Rektorerna i stadsdelarna arbetar med att säkerställa att implementeringen blir integrerad i ordinarie forum, som arbetsplatsträffar, på utvecklingsdagar, pedagogiska forum och att det finns en plan för fortsatt arbete. Vidare beskriver stadsdelsförvaltningarna att implementeringen innefattar både diskussioner, workshops och i samtalen med 34 Skolverket (SKOLFS 2025:23), Läroplan för förskolan. 35 Skolverket (2020), Att ställa frågor och söka svar. 24 (55) förvaltningarna framgår det att det viktigaste är reflektionen, dialogen och tolkningarna kring förändringarna. Flera stadsdelsförvaltningar nämner särskilt utmaningen med skrivningen kring digitalisering: För barn i åldern under 2 år bör endast analoga lärverktyg användas. För barn i övriga åldrar bör eventuell användning av andra lärverktyg än analoga ske med stor restriktivitet. Detta har i sin tur medfört att dessa stadsdelsförvaltningar har reviderat styrdokument, förhållningssätt och ställningstaganden samt planerar att ta fram stödmaterial till både arbetsplatsträffar och forum där medarbetarna möter vårdnadshavare. Vissa stadsdelsförvaltningar menar att läroplansförändringen har inneburit ett minskat fokus på kompetensutveckling kring digitalisering och i stället ett ökat fokus på förskollärarnas förmåga att bedöma när och i vilka sammanhang det kan vara passande för arbetslaget att använda digitala verktyg. Några förvaltningar beskriver redan genomförda, initierade eller planerade insatser kring skrivningen om förskollärares ansvar för undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bromma, Hässelby-Vällingby, Kungsholmen och Farsta stadsdelsförvaltningar beskriver sitt deltagande i Ifous-programmet Förskolebarns förändrade kunnande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning beskriver en kompetenshöjande insats, Leda som arbetslag, som syftat till att ge förskollärarna verktyg att leda sina kollegor i undervisningens genomförande. Norra Innerstadens stadsdelsförvaltning beskriver att de planerar ett deltagande i ett 3- årigt Ifous-program för förskollärare där det förändrade uppdraget i undervisningen samt ledarskapet och ansvaret kommer att belysas.36 Flertalet stadsdelsförvaltningar beskriver sitt arbete kring språk som väl fungerande. De nämner olika sätt att arbeta strukturerat med högläsning och att boksamtal är en prioriterad metod. Andra arbetssätt som lyfts fram är TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och bildstöd, därutöver nämner de flertalet utbildade Språk, Läs- och skrivutvecklare. Det språkutvecklande arbetet följs upp på kvalitetsdialoger med arbetslagen samt på olika nivåer i styrkedjan. Enskede-Årsta-Vantör beskriver att de arbetar med Ifous processtöd kring språk. 36 Ifous står för innovation, forskning och utveckling i skola och förskola. De är ett fristående forskningsinstitut, drivet som ideell förning, som stödjer arbete med forskning och utveckling inom skolväsendet. Ifous (U.Å), Om Ifous, https://ifous.se/about/ (Hämtad 20-12-12) 25 (55) Utmaningar med implementeringen I Skolverkets Redovisning av uppdrag om en översyn av läroplan för förskolan37 använder Skolverket sig av begreppen känd, accepterad respektive tillämpad för att illustrera olika faser i implementeringsarbetet. Känd kan sägas vara den första fasen där målgrupperna känner till att läroplanen har reviderats, accepterad är den fas där målgrupperna fått fördjupad förståelse genom diskussioner och kollegialt lärande och tillämpad är fasen där målgrupperna arbetar i enlighet med läroplanens intentioner. Stadsdelarna beskriver att en av utmaningarna i implementeringen är tid. På huvudmannanivå finns ett behov skapa en samsyn och gemensam tolkning av läroplanens revideringar. Medan på arbetslagsnivå behöver medarbetarna få tid till fördjupning, reflektion och samtal kring läroplanens innehåll. Detta för att ge utrymme för att skapa en helhetsförståelse för läroplanens innehåll, inte enbart för de reviderade delarna. Det finns även ett behov av att skapa en gemensam förståelse för olika begrepp och vad det stärkta förskolläraransvaret innebär. Svaren visar behovet av närvarande ledare som aktivt kan driva förändringsarbetet där rektorer, biträdande rektorer och andra stödfunktioner tillsammans ges tid för att tillsammans kunna diskutera och fördjupa sin förståelse för vad förändringarna innebär för verksamheten. Stadsdelarna beskriver också ett behov av att stärka kompetensen hos rektorer och förskollärare att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där det blir viktigt att rektorer får tillräckligt stöd i sitt pedagogiska ledarskap. I förskoleförvaltningens kvalitetsdialoger med stadsdelsförvaltningarna framgår att en utmaning på undervisningsnivå kan bli att förskollärare behöver göra ett aktivt val gällande hur och när arbetslaget ska använda digitala verktyg samt leda dem i den processen. En följd av detta kan bli att formulera val av metoder kopplat till önskade resultat av undervisning och här beskriver stadsdelarna ett behov att utveckla strukturer för uppföljning och analys som är konkreta och användbara i praktiken. Behov av stöd eller samordning från förskoleförvaltningen Skolverket har anordnat olika implementeringsaktiviteter till olika målgrupper i samband med revideringen av läroplanen för förskolan, som till exempel en inledande informationskampanj för 37 Skolverket (Dnr 2017:783), Redovisning av uppdrag om en översyn av läroplan för förskolan. 26 (55) att göra den reviderade läroplanen känd för målgrupperna. Myndigheten tar även fram material som målgrupperna kan använda som stöd för implementeringen av läroplanen. För att göra innehållet i läroplanen accepterat behöver huvudman, eller rektor, därefter anpassa innehållet till respektive målgrupp för att möjliggöra diskussion, reflektion och kollegialt lärande på olika nivåer i organisationen. Skolverkets olika insatser bidrar gemensamt till implementeringen på längre sikt. Flera stadsdelsförvaltningar beskriver också ett implementeringsarbete som startade långt innan den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft, och menar att de därför inte har något behov av stöd. De stadsdelsförvaltningar som beskriver behov av stöd vill gärna att stödet ska innefatta kompetensutveckling, att materialet ska vara digitalt och innehålla konkreta exempel. Några beskriver att behovet av stöd ska vara kompetensutvecklande insatser och utbildningsmaterial till rektorer och biträdande rektorer gällande till exempel rektors uppdrag enligt skollagen och ansvaret för att bedriva verksamhet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Flera stadsdelsförvaltningar ingår i olika forskningsprojekt med bland annat Ifous som de anser hänger ihop med implementeringen av läroplanen och stödet från förskoleförvaltningen kan här vara att fortsatt verka för praktiknära forskning. 3.1.3 Kommentar Förskoleförvaltningen har i första hand kartlagt stadsdelsförvaltningarnas planering för implementeringen av förskolans reviderade läroplan, vilka utmaningar de har identifierat samt om behov av stöd finns. Förvaltningen har identifierat gemensamma nämnare och framgångsrika arbetssätt samt utmaningar och behov av stöd som bör adresseras i det fortsatta arbetet. En sådan gemensam nämnare är att stadsdelsförvaltningarna har en långsiktig plan för implementeringen på flera nivåer. Förskoleförvaltningen instämmer i att en långsiktig plan för implementering är en framgångsfaktor i arbetet. En utmaning som framkommer i underlagen är bristen på tid och vikten av närvarande ledare för att möjliggöra implementeringen av den reviderade läroplanen. Förvaltningen instämmer även i att tid är en utmaning, men menar att det är viktigt att prioritera implementeringen av läroplansförändringarna i och med att läroplanen reglerar förskolans uppdrag. 27 (55) I underlagen framkommer att det finns ett behov av att stärka kompetensen hos rektorer och förskollärare att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskoleförvaltningen delar stadsdelsförvaltningarnas bild av att förskollärare kommer att behöva leda arbetslaget i att göra aktiva val gällande hur och när de ska använda digitala verktyg. En utmaning för detta menar även förskoleförvaltningen kan bli att formulera val av arbetssätt och lärverktyg kopplat till önskade resultat av undervisning. Här beskriver stadsdelsförvaltningarna ett behov att utveckla strukturer för uppföljning och analys som är konkreta och användbara i praktiken något som förskoleförvaltningen instämmer i skulle kunna vara stödjande. Flera stadsdelsförvaltningar ingår i olika forskningsprojekt och förskoleförvaltningen ser att det är fortsatt viktigt att förvaltningen utvecklar samarbeten för praktiknära forskning. Det är viktigt med praktiknära forskning, dels som ett bidrag i verksamhetsutveckling, dels för forskningen i sig. Samtidigt menar förskoleförvaltningen att forskning inte kan ersätta generella implementeringsinsatser, utan menar att det finns ett behov av fortbildningsinsatser som får en spridning i hela organisationen. 28 (55) 4. Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling Detta kapitel berör på olika sätt förskolans uppdrag att skapa förutsättningar för barn att utveckla det svenska språket. Det första avsnittet handlar om det språkutvecklande arbetet och det andra avsnittet handlar om förskolepersonalens kompetens och kunskapsnivå i svenska. I förskolans läroplan betonas språkutveckling som en central del av utbildningen. Rapporten Förskola i Stockholm 2024 beskrev dels hur förskolan arbetar för att stärka förskolepersonalens kompetens och kunskapsnivå i yrkessvenska, dels grundskolans återkoppling av Hitta språket vid övergång från förskola till förskoleklass. Därutöver följde förskoleförvaltningen under kapitlet Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse upp stadsdelarnas systematiska kvalitetsarbete gällande språkutveckling. 4.1 Språkutvecklande arbete 4.1.1 Bakgrund Rapporten Förskola i Stockholm 2024 beskrev hur flertalet stadsdelsförvaltningar hade identifierat behov av att konkretisera läroplanen genom att förtydliga vad undervisningen ska fokusera på och hur den ska genomföras, samt vilka språkliga förmågor och färdigheter barnen förväntas utveckla under sin tid på förskolan. Utifrån detta tog förvaltningarna fram strategidokument, policys, stödmaterial, matriser med mera för att styra och stödja arbetslagens språkutvecklande undervisning. Stadsdelsförvaltningarna beskrev att flera nivåer i organisationen var med vid framtagande av dokumenten, men förvaltningen bedömde att dokumenten i olika hög grad var implementerade hos medarbetarna. Utöver detta beskrev flera stadsdelsförvaltningar flera olika återkommande eller tillfälliga kompetensutvecklingsinsatser med syfte att öka medarbetarnas kompetens i den språkutvecklande undervisningen på förskolan samt insatser för att höja deras kunskaper i svenska språket. För att stärka kompetensen i det språkutvecklande arbetet utbildar förskoleförvaltningen sedan fler år tillbaka kursledare i flerspråkiga barns språkutveckling, där kursledarna i sin tur genomför kurser med medarbetare på förskolorna. Under 2025 inledde förskoleförvaltningen ett arbete med att utveckla utbildning för 29 (55) barns flerspråkighet i förskolan, i samband med detta pausades kursledarutbildningen. Vidare har förskoleförvaltningen tillsammans med stadsdelsförvaltningarna under 2025 samverkat i två forskningsprojekt med Stockholms universitet respektive Södertörns högskola. Båda projekten syftar till att utveckla förskolans arbete med barns språkutveckling. Förskoleförvaltningen lyfte även i föregående års rapport att övergripande statistik från Hitta språket38 skulle kunna användas för att visa på övergripande mönster även om specifika förskolors barn inte kan följas. Dock behöver grundskolornas återkoppling av Hitta språket vid övergångarna utvecklas för att förskolornas skulle kunna använda informationen för att bedöma sitt språkutvecklande arbete. 4.1.2 Uppföljning 2025 Enligt läroplan för förskolan, Lpfö18 (2025) ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska språket och ta tillvara barns nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt så väl som att utmana barnen i deras språkliga utveckling. Barn med annat modersmål än svenska ska även ges möjlighet att utveckla sitt modersmål. Förskolan har även ett ansvar att alla barn får en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt.39 Det innebär att det språkutvecklande arbetet både handlar om att allmänt stärka barns språkutveckling och att ge stöd vid språkliga svårigheter. Kartläggning av barns språkutveckling Det språkutvecklande arbetet har varit i fokus i staden under flera år. Uppföljningen 2025 visar att det språkutvecklande beskrivs som väl fungerande men att arbetet skiljer sig både inom och mellan stadsdelsområden. Detta försvårar jämförelsen av den språkutvecklande undervisningen ovanför rektorsnivå. Stadsdelsförvaltningarna bedömer dock att de har tillräckligt inblick i det språkutvecklande arbetet och att det är ett område som förskolorna kan utveckla och förbättra. 38 Hitta språket är ett nationellt, obligatoriskt kartläggningsmaterial som förskoleklassen ska använda för att göra en särskild bedömning av elevernas kunskapsutveckling i svenska eller i svenska som andraspråk. Skolverket (2024), Kartläggning i förskoleklassen, https://www.skolverket.se/prov-och- bedomning/bedomning/bedomningsstod-for-undervisning/kartlaggning-i- forskoleklassen (Hämtad 2025-12-12). 39 Skolverket (SKOLFS 2025:23), Läroplan för förskolan – Lpfö 18 reviderad 2025. 30 (55) Stadsdelsförvaltningarna beskriver olika metoder, ibland med samma namn, för att följa upp och utveckla den språkutvecklande undervisningen. Ett sådant namn är ’språkmatris’, som används i några stadsdelsförvaltningar som har lite olika betydelse utifrån hur verktyget används. Exempelvis använder Järva, och vissa förskolor i Norra innerstaden, en språkmatris för att följa upp hur väl undervisningen faller ut. Hässelby-Vällingby har en gemensam språkmatris för att identifiera barn med språkliga svårigheter40 som förskolorna använder i olika utsträckning och på olika sätt. Därtill har vissa rektorer tagit fram egna språkmatriser för att följa barns språkutveckling. Förskolorna följer barnens språkutveckling i dokumentation på grupp eller individnivå i så kallade lärloggar. Variationen är stor såväl mellan som inom stadsdelsområden i hur dessa lärloggar är utformade eftersom det till stor del bestäms lokalt vilket beskrivits i tidigare uppföljningar. Förskolan dokumenterar även varje barns språkutveckling till utvecklingssamtalen med vårdnadshavare. De flesta stadsdelsförvaltningar nämner att verktyget språkdomäner används för att kartlägga olika språk som barnet möter. Verktyget språkdomäner är ett sätt att beskriva barnet språkliga miljö, det vill säga vilka språk som förekommer i barnets omgivning, och används även vid samtal med vårdnadshavare. Stadsdelsförvaltningen får huvudsakligen ta del av hur väl det språkutvecklande arbetet fungerar utifrån kvalitetsdialoger och vissa fall även verksamhetsbesök. Kungsholmen lyfter fram att varje förskola beskriver sitt arbete med nationella mål, däribland språkutvecklande arbete, i det systematiska kvalitetsarbetet i ILS41. Sex stadsdelsförvaltningar har förskoleundersökningens42 fråga om språk43 som indikator för uppföljning i ILS och en stadsdel har en indikator om andel medarbetare som gått en utbildning om flerspråkighet och en indikator om antal förskolor som använder verktyget språkdomäner. Några stadsdelsförvaltningar lyfter upp att grundskolans kartläggning av barn som börjar förskoleklass utifrån Skolverkets 40 Termen ”språkliga svårigheter” som används i den här rapporten motsvaras av andra termer av vissa stadsdelsförvaltningar. 41 Integrerat ledningssystem, Stockholms stad som används för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det digitala verktyget för ILS är ILS-webb. 42 Förskoleundersökningen är en årlig enkät som staden sänder till vårdnadshavare med barn i förskolan. Stockholms stad (2025), Vårdnadshavare förskola. 43 Andel vårdnadshavare som upplever att barnets språkliga förmåga utvecklas i förskolan (använder fler ord, ställer frågor och uttrycker tankar). 31 (55) material Hitta språket skulle kunna användas för att följa förskolornas språkutvecklande arbete. Sju stadsdelsförvaltningar får någon form av återkoppling av Hitta språket av grundskolan. I vissa stadsdelsområden får förvaltningen en generell återkoppling på resultaten som de bedömer är användbara för att följa sitt språkutvecklande arbete. Samtidigt framgår det att vissa stadsdelsförvaltningar ser att återkopplingen inte alltid är tillräckligt systematisk eller detaljerad och att det finns ett behov av mer tydlig återkoppling som kan kopplas till respektive förskola. Gällande språkutvecklande insatser lyfter flera stadsdelsförvaltningar fram satsningar på olika sätt att arbeta mer strukturerat med högläsning, däribland genom att delta det av Stockholms stad initierade forskningsprojektet Förstärkt förskola – dialog och högläsning i Stockholms universitets regi.44 Bromma stadsdelsförvaltning arbetar från och med hösten 2025 med att besöka varje förskola för att observera det språkutvecklande arbetet i barngruppen med en uppföljning två veckor därefter. Flera stadsdelsförvaltningar lyfter även upp olika utbildningar eller andra insatser för att höja kompetensen i det språkutvecklande arbetet. Stöd vid språkliga svårigheter Grundläggande för förskolans språkutvecklande arbete är att fånga upp de barn som har språkliga svårigheter. Alla stadsdelsförvaltningar har rutiner för att fånga upp barn i behov av språkligt stöd. Stödet ska i första hand ske i den ordinarie undervisningen men vid behov kan specialpedagog, logoped eller talpedagog ge stöd till verksamheten på olika sätt. De olika stadsdelsförvaltningarna har löst organisationen av detta på olika sätt. I de större stadsdelarna finns ofta både en specialpedagog lokalt kopplad till rektorsområde och centralt medan i de mindre finns de samlade centralt. Vid behov kan förskolan även rekommendera vårdnadshavare att ta kontakt med externt stöd som exempelvis logoped. 44 Förstärkt förskola – stärkt språk- och kunskapsutveckling hos förskolebarn genom systematiskt arbete med dialog och högläsning är ett forskningsprojekt som leds av förskoleförvaltningen i samarbete med forskare vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Projektet fokuserar på språkutveckling hos femåringar i stadens ytterområden. Fyra stadsdels- förvaltningar deltar i pilotprojektet som startade hösten 2025: Hässelby- Vällingby, Järva, Skarpnäck och Skärholmen, https://www.su.se/forskning/forskningskatalog/forskningsprojekt/5/forstarkt- forskola-sprakutveckling-hos-forskolebarn-genom-dialog-och-hoglasning-fffem (Hämtad 2026-02-12). 32 (55) Stadsdelsförvaltningarna har olika tydlig bild av hur många barn som har kontakt med logoped. Vissa för ingen sådan statistik medan andra har en övergripande bild av behovet. Generellt uppfattar inte stadsdelsförvaltningarna någon ökning av barn med ett utökat behov av stöd och stimulans i sin språkutveckling, så som utvecklingsrelaterade språkliga svårigheter som exempelvis språkstörning, även om det varierar lokalt inom stadsdelsområden. Två stadsdelsförvaltningar lyfter däremot en utmaning som kan kopplas till flerspråkighet, där barn i högre grad använder engelska under leken vilket enligt dem föranleder högre krav på förskolans språkutvecklande arbete. 4.1.3 Kommentar Stadsdelsförvaltningarna fortsätter att utveckla sina metoder och verktyg inom det språkutvecklande arbetet. Formerna för det arbetet, för undervisningen och bedömningen av dessa, skiljer sig på olika sätt åt mellan stadsdelsförvaltningarna vilket förskoleförvaltningen kan konstatera försvårar en samlad bild på den stadsövergripande nivån. Förskoleförvaltningen har följt upp hur stadsdelsförvaltningarna genom sitt systematiska kvalitetsarbete skapar sig en tillräcklig bild av förskolornas språkliga arbete för att bedöma dess kvalitet. Begreppet kvalitet kan delas upp i tre aspekter: struktur, process samt resultat. Strukturkvalitet handlar om de förutsättningar som finns i förskolorna i form av till exempel tillgång till utbildad förskolepersonal, lokala och nationella styrdokument som exempelvis läroplanen, fysisk och social miljö, personaltäthet, barngruppernas storlek. I förskolans kontext handlar processkvalitet om interaktion och pedagogiska processer, det vill säga hur undervisningen och verksamheten utformas. Resultat är de effekter på barns lärande och utveckling som förskolans utbildning och undervisning bidrar med.45 Stadsdelsförvaltningarna beskrivningar av sitt språkutvecklande arbete kan ses i relation till dessa tre kvalitetsaspekter. Utifrån strukturkvalitet arbetar stadsdelsförvaltningarna med att höja pedagogernas kompetens genom exempelvis utbildningar i flerspråkighet, högläsning och pedagogisk dokumentation vilka 45 Persson, S. (2021), Pedagogiska relationer i förskolan, https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR151122 (Hämtad 2025-12-12). 33 (55) förväntas stärka undervisningen respektive förmågan att bedöma undervisningens resultat. I fråga om processkvaliteten är det flera förvaltningar som nämner högläsning som något viktigt för att stärka barns språkutveckling. Förskoleförvaltningen instämmer i denna bedömning utifrån det vetenskapliga stöd som finns för högläsningens betydelse för små barns språkutveckling Skärholmen beskriver att förvaltningen har en ansats att följa barnens lärande på förvaltningsnivå och att förvaltningen arbetar på att utveckla former för att synliggöra dessa resultat. Förskoleförvaltningen bedömer att förvaltningens pågående arbete med att ta fram ett stadsövergripande system för kvalitetsuppföljning kommer att bidra till att följa barns lärande på arbetslags-, rektors- och förvaltningsnivå. Kartläggningsmaterialet språkdomäner nämns av nio stadsförvaltningar som ett verktyg som används vid kartläggningar av barns språkliga miljö. Förskoleförvaltningen menar att verktyget språkdomäner kan vara relevant för att förstå det enskilda barnens språkliga situation och hur den förändras över tid, men inte för att visa på språklig progression i sig. Förskoleförvaltningen menar att grundskolornas återkoppling av Hitta språket kan ge en övergripande bild av förskolornas språkutvecklande arbete. Precis som förra årets rapport beskrev krävs det att denna återkoppling utvecklas än mer. Årets uppföljning visar att det skett förbättringar i flera stadsdelsområden gällande återkopplingen från grundskolan men det är samtidigt tydligt att utvecklingspotentialen är stor. Förskoleförvaltningen gör bedömningen att stadsdelsförvaltningarnas arbete med stöd vid språkliga svårigheter generellt fungerar väl. Det finns rutiner för att fånga upp barn som har utvecklingsrelaterade språkliga svårigheter och organisation för att ge stöd till arbetslag och vid behov koppla in externt direkt stöd för barnen. Två stadsdelsförvaltningar lyfter fram att barn i högre grad använder engelska under leken, vilket kan innebära högre krav på förskolans utvecklande arbete. Förskoleförvaltningen menar att det är något som kan behöva följas närmare. 34 (55) 4.2 Förskolepersonalens kompetens och kunskapsnivå i svenska språket 4.2.1 Bakgrund Utvecklingsbehovet av att höja kunskaper i svenska språket hos en del av förskolans medarbetare har identifierats i tidigare rapporter och följts upp över tid. Skolinspektionen uppmärksammade i en rapport från 2023 vikten av tillräcklig kompetens i svenska hos förskolepersonal, i synnerhet på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden. Rapporten visar att det språkutvecklande arbetet i barngrupper där majoriteten av barn inte har svenska som modersmål kräver goda kunskaper i svenska hos pedagoger. Vidare visar rapporten att det även krävs en hög kompetens i språkutvecklande arbetssätt för att kunna genomföra läroplansuppdraget utifrån barnens behov och förutsättningar.46 Den reviderade läroplanen förstärker det svenska språkets ställning i förskolan vilket Skolverket tydliggör i förskolans nya allmänna råd som började gälla hösten 2025. Enligt dessa har huvudmannen ett ansvar att ”beakta att den personal som anställs har tillräckliga språkkunskaper för att barn ska kunna stimuleras i sin språkutveckling i svenska.”47 Sedan 2019 har stadsdelsförvaltningarna genomfört olika insatser för att stärka medarbetares kompetens och kunskapsnivå i det svenska språket med anpassningar utifrån lokala förutsättningar och behov. Mellan 2022 och 2024 utbildades drygt 400 medarbetare i den kommunala förskolan i yrkessvenska. Sedan starten 2023 har åtta stadsdelsförvaltningar deltagit i Skolverkets språkfrämjande utbildningsinsats Praktisk språk- och kommunikationsträning för förskolepersonal som genomförs av Hermods utbildning och ytterligare två har börjat använda den sedan dess.48 Utbildningen riktar sig främst till medarbetare men omfattar även rektorer och handledare. Två stadsdelsförvaltningar utvecklade i stället egna insatser, Bromma inom den egna förvaltningen och Skärholmen i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen. 46 Skolinspektionen (2023), Huvudmäns och rektorers arbete för kvalitet i undervisningen på förskolor i socioekonomiskt svagare områden. 47 Skolverket (2025) Kommentarer till allmänna råd om styrning och ledning av förskolan, s. 9. 48 Södermalm, Farsta, Hässelby-Vällingby, Hägersten-Älvsjö, Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör. Järva och Norra innerstadens tillkom under 2024. 35 (55) Uppföljningen 2024 visade att deltagandet i språkstärkande insatser generellt minskat eftersom utbildningen haft högt deltagande under flera år, med undantag för Järva och Norra innerstaden som påbörjade Skolverkets språkfrämjande utbildning utbildningar först 2024. Stadsdelsförvaltningar pekar på att utbildningen gett ökad motivation och förbättrad språklig förmåga hos deltagarna, liksom större delaktighet i verksamheten och fördjupad förståelse för läroplansuppdraget. Däremot kan inte förvaltningarna dra några generella slutsatser om förbättrad undervisningskvalitet. Uppföljningen identifierar även behov av både mer grundläggande och avancerade insatser, riktade till fler yrkesgrupper exempelvis måltidspersonal. Genom att inkludera rektorer och handledare syftar Skolverkets språkfrämjande utbildning till att främja en språkutvecklande arbetsplats och stärka organisationens förmåga att stödja medarbetarnas språkutveckling i det dagliga arbetet. Uppföljningen från 2024 visade vikten av att stadsdelsförvaltningarna tillvaratar dessa kunskaper för att långsiktigt säkerställa en språkfrämjande organisation. Under 2025 har förskoleförvaltningen i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen tagit fram två utbildningar utifrån uppkomna behov och önskemål. Dessa har erbjudits till alla stadsdelsförvaltningar med syfte att stärka förskolepersonalens kunskaper i svenska. En utbildning i yrkessvenska för måltidspersonal som Enskede-Årsta-Vantör har deltagit i. I Skärholmen har två förskolor deltagit i pilotprojektet Förskolan som språkutvecklande arbetsplats. Båda dessa fortsätter under våren 2026. Samarbetet kring dessa frågor följs upp i enlighet med den aktivitetsplan som hör till det stadsövergripande Program för kompetensförsörjning inom förskolan i Stockholms stad.49 4.2.2 Uppföljning 2025 Skolverkets allmänna råd ger följande beskrivning av vad det innebär att all förskolepersonal ska ha tillräckliga språkkunskaper (det allmänna rådet 2): Det är av stor vikt att förskollärare och övrig personal har tillräckliga språkkunskaper för att barn ska kunna stimuleras i sin språkutveckling i svenska. Detta bör beaktas vid anställningstillfället. Personalen behöver ha tillräckliga kunskaper 49 Stockholms stad (U.Å.), Program för kompetensförsörjning inom förskolan i Stockholms stad, bilaga-program-for-kompetensforsorjning-inom-forskolan-i- stockholms-stadpdf (Hämtad 2025-12-12). 36 (55) för att kunna samtala, läsa högt och introducera nya ord och begrepp för barnen på ett rikt och nyanserat sätt så att bestämmelserna i läroplanen uppfylls. I en stimulerande och språkrik miljö ökar barnens förutsättningar att utveckla det svenska språket.50 Det är rektor eller biträdande rektor, ibland med hjälp av specialpedagog, som gör bedömningen av vilka medarbetare som har behov att stärka sin yrkessvenska. Det finns i dagsläget inga fastställda kriterier för bedömning och ingen kravnivå på kunskaper som bedömningen kan ställas i relation till. Rektor eller biträdande rektor utgår från en generell bedömning som dels bygger på egen uppfattning av medarbetares språkliga förmåga i genomförandet av läroplansuppdraget, dels arbetslagets input. Bedömningen och erbjudandet om att delta i kompetensutvecklingsinsatser sker alltid i dialog med medarbetaren och beaktar även dennes motivationsgrad. Bland stadsdelsförvaltningarna råder det delade meningar om det finns något behov av en stadsövergripande gemensam definition av vad som utgör tillräckliga kunskaper i svenska språket i förskolan. Fem stadsdelsförvaltningar anser att det behövs någon form av gemensam definition för detta. Två stadsdelsförvaltningar anser att det inte behövs och fyra ser att det finns ett behov men är tveksamma till att det går att ta fram något som fungerar bra i praktiken. Det faktiska behovet varierar även med den lokala kontexten. Frågan handlar i mångt och mycket om hur en sådan definition skulle formuleras och vad den skulle innebära för stadsdelarnas rekryteringar och utbildningsinsatser. Endast en stadsdelsförvaltning är för någon form av test men flera lyfter fram att arbetsprov kan vara användbara för att bedöma den språkliga förmågan. Det är också en fråga om att olika yrkeskategorier ställer olika krav på språklig förmåga. För barns språkutveckling är en god muntlig förmåga viktig hos både barnskötare och förskollärare, medan kravet på skriftlig förmåga är högre hos förskollärare än för barnskötare. Flera stadsdelsförvaltningar lyfter att tillräcklig svenska skulle kunna vara en del av de grundläggande kraven för att erhålla yrkestitulaturen barnskötare. Det skulle visa på att kunskaper i svenska är grundläggande och viktigt i arbetet med barns språkutveckling. 50 Skolverket (2025) Kommentarer till allmänna råd om styrning och ledning av förskolan, s. 10. 37 (55) De stadsdelsförvaltningar som anser att det inte behövs en gemensam definition av vad som utgör tillräcklig svenska lyfter fram att det är tillräckligt att det görs en bedömning av den språkliga förmågan vid rekrytering. Flera stadsdelsförvaltningar lyfter också fram att den förskolepersonal som har svag svenska oftast kommit in som vikarier och utifrån arbetsrättsliga grunder blivit anställda i verksamheten. Pågående insatser och fortsatt arbete Under 2025 var det drygt 70 medarbetare i den kommunala förskolan som utbildades för att stärka sin svenska, vilket kan jämföras med drygt 160 under 2024. Minskningen kan delvis förklaras av att många redan gått utbildningen. Omkring 100 medarbetare i fristående förskolor fick under 2025 någon form av utbildning för att stärka sin svenska. Alla stadsdelsförvaltningar lyfter hur utbildningsinsatser för att höja förskolepersonalens kompetens i svenska språket har stärkt svenskan hos flera medarbetare, men att det även behövs andra kompletterande insatser. Några anledningar till behovet av kompletterande insatser som stadsdelsförvaltningarna anger är att det är krävande för organisationen att medarbetare inte är på plats samt att former för insatserna behöver vara mer differentierade. De flesta stadsdelsförvaltningar lyfter behovet att utveckla organisationens förmåga att i vardagen stärka svenska språket hos de medarbetare som behöver det. Hässelby-Vällingby lyfter att exempelvis högläsning för barnen även kan stärka pedagogens svenska och lyfter även fram inspiration från Sundbyberg som arbetat framgångsrikt med att stödja pedagoger att utveckla sitt språk i undervisningen. Kungsholmen framhåller att förvaltningen bedömt att det inte är utbildningsinsatser som behövs eftersom de kunnat lösa utmaningar med svag svenska hos vissa medarbetare genom strategisk personalplanering där dessa personer ofta ingår bemanningsteam eller i arbetslag där övriga har god svenska. Södermalm har använt sig av logopeder från den kommunövergripande språkförskolan Bamse för att stärka förskolan som ett språkutvecklande arbete. Under 2025 har Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Järva, Norra innerstaden och Skärholmen genomfört utbildningsinsatser för att stärka förskolepersonalens kunskaper i svenska språket. Järva och Norra innerstaden har fortsatt med Skolverkets språkfrämjande utbildningoch bedömer att behovet håller på att förändras. De 38 (55) beskriver att det finns ett behov av motsvarande utbildningsinsats för måltidspersonal. Samtidigt beskriver stadsdelsförvaltningen att behovet hos personal som arbetar med barn har minskat eftersom de med störst behov har genomgått utbildningen var på andra utbildningsinsatser har prioriterats. Bromma har avslutat sin allmänna utbildningsinsats och behovet av kompetensutveckling hanteras utifrån den enskilda medarbetaren. Enskede-Årsta-Vantör och Järva har genomfört utbildningsinsatser för måltidspersonal. Skärholmen beskriver hur förvaltningen ändrat fokus för utbildningsinsatserna från att handla om förmåga att samtala med vuxna till kompetens att tillgodose barnens rätt till det svenska språket. Förvaltningen lyfter att det är svårt att få medarbetare som inte är motiverade att tillgodogöra sig utbildningen och anser att det varit svårt att se vilka effekter utbildningen har haft på undervisningen och hur det kommit barnen till del. Samtliga medarbetare i Skärholmen har tagit del av en föreläsning om vuxnas andraspråksinlärning vilket synliggjort de utmaningar som finns i att lära sig ett andra språk som vuxen samt vikten av arbetsplatsen som arena för språkutveckling. Därav har förvaltningen arbetat vidare med att stärka förskolorna som språkutvecklande arbetsplatser. Skärholmens stadsdelsförvaltning har deltagit i arbetsmarknadsförvaltningen och förskoleförvaltningens gemensamma pilotprojekt En språkutvecklande arbetsplats i vilken utvalda förskolor ingår. Skärholmen framhåller vikten av en välfungerande mottagarorganisation där ledning och kollegor stödjer de medarbetare som behöver stärka sin svenska. Som ett led i detta har chefer och nyckelpersoner i Skärholmen tagit del av halvtidsrapporten Kompetensutveckling i äldreomsorgen som handlar om hur kollegor kan stödja dem med svenska som andraspråk. Skärholmen har även arbetat med Suntarbetsliv51 om att det krävs ett språkutvecklande förhållningssätt på arbetsplatsen för att den enskilda medarbetaren ska kunna utveckla sin svenska. Bland fristående förskolor har knappt 20 procent, motsvarande knappt 70 förskolor, identifierat medarbetare i behov av att stärka sina svenskkunskaper, vilket är samma andel som för 2024. En fjärdedel av de fristående förskolorna har genomfört eller genomför kompetensinsatser för att höja medarbetares språkkunskaper, vilket 51 Suntarbetsliv är en ideell förening som grundades 2012 och drivs gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona. Syftet är att samla in kunskaper om förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser inom arbetsmiljöområdet och att göra denna kunskap tillgänglig och användbar på arbetsplatserna inom kommuner, regioner och kommunala företag. Om Suntarbetsliv: https://www.suntarbetsliv.se/ (hämtad: 2026-01-26) 39 (55) motsvarar knappt 90 förskolor.52 De fristående förskolorna beskriver, liksom 2024, att de har använt sig av möjligheten att delta i Skolverkets satsning för språkfrämjande arbetsplats Praktisk språk- och kommunikationsträning för förskolepersonal. De beskrev även andra utbildningar via Skolverket, SFI eller andra fristående kurser och insatser. En del enskilda huvudmän beskriver även att de har arbetat med att utveckla den egna organisationen för att ge ett bättre stöd för medarbetaren i arbetet. Detta sker bland annat genom anpassningar av arbetsscheman, kollegialt stöd och återkoppling samt skrivna rutiner och instruktioner på lättläst svenska. 4.2.3 Kommentar Förskoleförvaltningen menar att förskolepersonalens kunskaper i svenska språket är en avgörande förutsättning för en undervisning av hög kvalitet. Satsningar på kompetensutveckling i svenska språket för förskolepersonal bör i första hand leda till att undervisningen utvecklas så att barn ges goda möjligheter att utveckla sina språkliga förmågor. Uppföljningen 2025 visar att de utbildningar i yrkessvenska som genomförts de senaste åren har höjt förskolepersonalens kunskaper i svenska språket men eftersom så många nu genomgått dessa utbildningar behövs nu andra typer av insatser. Flera stadsdelsförvaltningar fokuserar därför nu i högre grad på att utveckla sin organisation för att bli språkutvecklande arbetsplatser. Förvaltningen vill dock tillägga att detta inte utesluter utbildningsinsatser i svenska, men att dessa behöver bli mer fokuserade på olika behov. En lösning skulle kunna vara samordnade utbildningsinsatser mellan de olika stadsdelsområdena. Stadsdelsförvaltningarna skulle även kunna ha nytta av att byta erfarenheter och arbetssätt om hur förskolan som en språkutvecklande arbetsplats kan utvecklas. Förskoleförvaltningen menar att det finns anledning att undersöka behovet av en gemensam definition av vad som utgör tillräckliga kunskaper i svenska språket för förskolepersonal. Både kopplat till skrivningarna Skolverkets allmänna råd53 och i fråga om enhetlig yrkestitulatur för barnskötare. 52 Notera att det därmed är fler fristående förskolor som har genomfört utbildningar för att stärka personalens svenska än som identifierat ett sådant behov. Samma mönster uppträdde även 2024. 53 Skolverket (2025), Kommentarer till allmänna råd om styrning och ledning av förskolan, s 9. 40 (55) 41 (55) 5. Förskolans kompensatoriska uppdrag Enligt skollagen ska förskolan verka kompenserande för att uppväga skillnader i barns olika förutsättningar.54 En stor del av detta faller inom begreppet barnhälsa.55 Kapitlet har följande delar: • Arbete för fler barn i förskolan, vilket inkluderar uppsökande verksamhet, erbjudande och reserverande av plats till vissa grupper av barn samt närvaro. • Socioekonomiskt tilläggsbelopp och särskilt stöd • Förskolans samverkan med socialtjänst och andra myndigheter 5.1 Arbete för fler barn i förskolan 5.1.1 Bakgrund Kommuner ska enligt skollagen arbeta för ökat deltagande i förskolan. Lagstiftningen avser två delar: uppsökande verksamhet samt ett årligt erbjudande om plats till vissa barn om allmän förskola56, även om vårdnadshavare inte ansökt om plats i förskolan. Båda delarna av lagstiftningen börjar gälla från hösten det året barnet fyller tre år.57 Forskning visar att en förskola av hög kvalitet kan ha gynnsamma effekter för barns utveckling och lärande, däribland för barns språkliga utveckling. Samtidigt är barn från svag socioekonomisk bakgrund och barn med utländsk bakgrund överrepresenterade 54 Skollagen (SFS 2010:800), 1 kap. 9 §. 55 Barnhälsa är ett begrepp som inte definieras i Skollagen men som har börjat att användas inom förskolan som en motsvarighet till elevhälsa. Begreppet barnhälsa innefattar vanligen ett holistiskt perspektiv som inbegriper både psykosocial- och fysisk hälsa. 56 Med allmän förskola avses den rätt som barn har från och med höstterminen det år ett barn fyller tre år att få gå i avgiftsfri förskola. Det gäller alla barn, oberoende av föräldrarnas sysselsättning och familjens situation i övrigt. Den avgiftsfria tiden ska vara 525 timmar, vilket motsvarar tre timmar per dag under skolans terminer. Skollagen (SFS 2010:800), 8 kap. 4 §. 57 Skyldigheten omfattar bara barn som är folkbokförda i Sverige och gäller om barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år eller om barnets vårdnadshavare är födda utomlands, men nu är bosatta i Sverige och vistas här sedan högst fem år. Skyldigheten gäller oavsett om barnet är fött i Sverige eller utomlands. Skolverket (2024), Kommuners arbete för fler barn i förskolan, Skolverket https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/styrning-och- kvalitetsarbete/kommuners-arbete-for-fler-barn-i-forskolan (Hämtad 2025-12-12) 42 (55) bland de som inte är inskrivna i förskolan.58 Med andra ord finns det en risk att barn som skulle ha stor nytta av förskolans utbildning, inte har tillgång till densamma. I 2024 års förskoleraport framgick att samtliga stadsdelsförvaltningar hade identifierat barn som inte var inskrivna i allmän förskola. Antalet barn som inte var inskrivna varierade i de olika stadsdelsområdena. Rapporten synliggjorde även att det fanns en differens mellan antalet barn som stadsdelsförvaltningarna angav och vad den officiella statistiken visade. Enligt rapporten kunde en förklaring till detta vara skillnader i när statistiken inhämtades, men det gick inte att utesluta att även mätmetod kunde haft betydelse för differensen. Vidare framgick det att 2024, likt 2023, var det utmanande att identifiera vilka barn som var folkbokförda i stadsdelsområdet, men inte vistades på folkbokföringsadressen. Det framgick även att det var en variation i antalet barn som utifrån informationsutskick fått erbjudande om förskoleplats. Samtliga stadsdelsförvaltningar beskrev 2024 att det hade genomfört någon form av uppsökande verksamhet. I huvudsak var insatserna av generell karaktär, där den vanligaste aktiviteten var informationsutskick via brev. Det fanns även exempel på olika former av samverkan med olika aktörer, som till exempel informationsmöten på öppna förskolan. Likt 2023 menade stadsdelsförvaltningarna att relationskapande och det personliga mötet var viktigt för att öka deltagandet i förskolan. Vidare beskrev flera stadsdelsförvaltningar att de hade identifierat vikten av att barn regelbundet deltar i förskolan verksamhet. Utifrån detta planerade flera stadsdelsförvaltningar att utveckla arbetet med att följa barns närvaro i förskolan. 5.1.2 Uppföljning 2025 De två senaste uppföljningarna visar att det finns utmaningar att identifiera vilka barn som var folkbokförda i stadsdelsområdet men inte vistades på sin folkbokföringsadress. För att få en bättre överblick av dessa utmaningar har förskoleförvaltningen i år ställt fler frågor som berör felaktig folkbokföring. 58 Prop. 2021/22:132, Förskola för fler barn, s. 14. 43 (55) Stadsdelsförvaltningarna har identifierat barn som saknar förskoleplats Enligt skollagen ska hemkommunen genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare som har barn som inte är inskrivna i allmän förskola. Kommunen ska även bedriva sådan uppsökande verksamhet för barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Vidare har kommunen en skyldighet att erbjuda och reservera en plats i allmän förskola, även om vårdnadshavaren inte har ansökt om en sådan plats.59 Sju stadsdelsförvaltningar inhämtar information om vilka barn som ska få detta erbjudande från Barn och elevregistret (BER). Övriga fyra stadsdelsområden uppger inte hur de inhämtar informationen. Det finns en stor variation bland stadsdelsförvaltningarna i hur många barn som har blivit erbjudna och reserverade en plats i förskolan. Järva anger det högsta antalet, 146 – en siffra som även inkluderar barn som saknar placering eller inte står i kö för en förskoleplats, och därmed sträcker sig erbjudande om plats längre än lagkravet. Efter Järva är Norra Innerstaden den stadsdelsförvaltning som har reserverat och erbjudit plats till flest barn, 24. Den stadsdelsförvaltning som reserverade minst antal platser var Skarpnäck, med ett barn. Sammanlagt i kommunen har 225 60 barn blivit erbjudan och reserverade en plats i förskolan. Av dessa har 13 tackat ja till platsen. Det finns även exempel på vårdnadshavare som tackat nej till platsen men sedan sökt egen förskoleplats. I en majoritet av fallen har vårdnadshavarna inte lämnad någon återkoppling på erbjudandet. Förskoleförvaltningen har i dialog ställt frågor till stadsdelsförvaltningarna om de har försökt ta reda på varför vårdnadshavare inte väljer att sätta sitt barn i förskolan. Skarpnäck anger att de har en hög inskrivningsgrad och i de fall barnet är hemma är det ett aktivt val av vårdnadshavare. Andra stadsdelsförvaltningar anger att det kan handla om att barnet befinner sig utomlands, men ska börja förskola när de är hemma igen. Stadsdelsförvaltningarna har arbetat med uppsökande verksamhet på olika sätt Samtliga stadsdelsförvaltningar uppger att de bedriver någon form av uppsökande verksamhet till vårdnadshavare vars barn inte går i 59 Se fotnot 57. 60 Siffran inkluderar även barn i Järva som saknar placering eller inte står i kö för en förskoleplats. 44 (55) allmän förskola.61 Uppföljningen visar att likt föregående år är insatserna i huvudsak av generell karaktär, där det vanligaste aktiviteten är informationsutskick via brev och därefter samverkan med öppna förskolan. Det finns även exempel på riktade insatser till utrikesfödda vårdnadshavare. Fyra stadsdelsförvaltningar anger att det inte har skett någon förändring i det uppsökande arbetet jämfört med 2024. Två stadsdelsförvaltningar anger att de har förtydligat informationen i breven som de skickar ut. Andra exempel på skillnader är att Hässelby-Vällingby har utökat informationsutskicken till att även omfatta barn från två års ålder, för att främja tidigare inskrivning. Hägersten-Älvsjö har utvecklat sitt arbete genom regelbundna besök av köhandläggare på de öppna förskolorna och introduktionsförskolorna i stadsdelsområdet. Enskede-Årsta-Vantör kan se i sin uppföljning att den uppsökande verksamheten har lett till att fler vårdnadshavare har barn som har börjat förskolan eller som har ställt sitt barn i kö. Andra effekter som framkommer i uppföljningarna är att det är färre riktade utskick och att det är ett fåtal returnerade brev. Skarpnäck anger att det uppsökande arbetet inte har gett effekt, medan Södermalm uppger att de kan se tecken på att arbetet gett effekt då andelen barn i de kommunala förskolorna ökat. Tre stadsdelsförvaltningar anger att de inte har följt upp effekterna av det uppsökande arbetet. Förskoleförvaltningen har ställt frågor om stadsdelsförvaltningarna har identifierat familjer de inte har fått kontakt med via den uppsökande verksamheten. Sju förvaltningar besvarade frågan, där tre svarade ja och fyra nej. Enskede-Årsta-Vantör uppger att det är svårt att följa varför de inte får kontakt eftersom det ofta beror på att familjer flyttat till en annan kommun. Förvaltningen beskriver även ett arbetssätt där stadsdelsmamma/brobyggare gör hembesök när efter upprepade försök inte kunnat få kontakt med familjen. I arbetet med att identifiera barn som de inte fått kontakt med anger Skärholmen att de har haft dialog med Skatteverket, Migrationsverket och Försäkringskassan. Vidare frågade förskoleförvaltningen om det finns rutiner för att hantera misstanke om att barn eller familjer inte är bosatta på sin folkbokföringsadress. Fem förvaltningar svarar nej medan två svarar ja. Hässelby-Vällingby menar att avsaknaden av rutiner för att hantera misstankar om att barn och deras familjer inte är folkbokförda där de faktiskt bor försvårar arbetet med att säkerställa 61 Skollagen (SFS 2010:800), 8 kap. 12 §-12 a §. 45 (55) att barns rätt till förskola. Bromma anger att de följer uppsatta arbetsrutiner för utbildningsförvaltningen och två förvaltningar anger att de anmäler misstanke om felaktig folkbokföring till Skatteverket. I kvalitetsdialoger har förskoleförvaltningen ställt vidare frågor om det finns behov av stadsövergripande rutiner för att hantera misstanke om att barn eller familj inte är bosatt på de adress de är folkbokförda på. Det finns en stor samstämmighet i att det finns ett behov av sådana rutiner, även om vissa stadsdelsförvaltningar inte har något stort behov av sådana rutiner eller ser det som prioriterat. Barns närvaro i förskolan Samtliga stadsdelsförvaltningar använder sig av Tempus system för närvarorapportering. I vilken utsträckning arbetslag, rektor och förvaltningar använder statistiken i sitt systematiska kvalitetsarbete varierar. Flera stadsdelsförvaltningar beskriver att de använder statistiken för att följa barns närvaro och uppmärksamma hög frånvaro. Bromma anger att de använder statistiken för att få en bild av hur många genomsnittliga närvarotimmar barnen har. Enskede-Årsta- Vantör är en av de stadsdelar som beskriver att de använder statistiken för att identifiera oroande frånvaro. Hässelby-Vällingby beskriver att både på förvaltnings- och rektorsnivå används statistiken för att identifiera mönster, som till exempel om ett barn har återkommande hög frånvaro. Järva beskriver att statistiken analyseras på ett liknande sätt. Skärholmen beskriver att barns närvaro är en återkommande punkt på agendan på stadsdelsområdets barnhälsomöte. Mötena sker var sjätte vecka och på mötet deltar samordnande specialpedagog, specialpedagog på enheterna och respektive rektor. Farsta beskriver att de arbetar utifrån en gemensam rutin i relation till barns närvaro, som bland annat innefattar att förskollärare och barnskötare ska föra dialog med vårdnadshavare vid återkommande frånvaro. Vidare ska biträdande rektor analysera närvarostatistik regelbundet samt samordna insatser vid oroande frånvaro. Kungsholmen beskriver att rektor vid behov bokar med möte vårdnadshavare för att samtala om frånvaro. Flera stadsdelsområden, däribland Norra innerstaden och Skarpnäck, beskriver att de använder statistiken för bemanning- och verksamhetsplanering. Skärholmen beskriver att de anpassar bemanning utifrån antal närvarande barn. 46 (55) En del stadsförvaltningar saknar en definition av problematiskt oregelbunden närvaro, medan det hos andra finns varierande beskrivningar och definitioner. Några exempel är problematisk oregelbunden närvaro innebär upprepande eller hög frånvaro eller systematiskt sena ankomster, men det kan även handla om mer generella beskrivningar som att det påverkar barns utveckling negativ. Norra Innerstaden anger att de har tagit fram en gemensam handlingsplan för att främja närvaro, som även innehåller en definition av olika mönster av frånvaro som bör uppmärksammas av förskolan. Vissa av stadsdelsförvaltningarna beskriver rutiner på hur de ska agera vid hög eller oroande frånvaro. Det kan till exempel handla om att ta upp frånvaron på barnhälsokonferens, att kontakta vårdnadshavare eller att göra en anmälan till socialtjänsten enligt fastställd rutin. 5.1.3 Kommentar Likt 2024 har alla stadsdelsområden identifierat vilka barn som inte var inskrivna i förskolan samt bedrivit någon form av uppsökande verksamhet. Skillnaderna mellan 2024 år små, även om några stadsdelsförvaltningar har uppdaterat informationen som de skickar ut. Det är något fler vårdnadshavare som har tackat ja till erbjudande om plats jämfört med 2023, men skillnaden är marginell och i huvudsak så återkopplar inte vårdnadshavarna till förvaltningen på erbjudandet av plats. Förskoleförvaltningen konstaterar att arbetet är tidskrävande, och även om det är fler som tackat ja till erbjudandet under 2025 så är det fortsatt en relativ låg effekt sett till staden som helhet. För det enskilda barnet kan dock erbjudandet om plats och möjligheten att få delta i förskolans verksamhet vara av stor betydelse. Vissa stadsförvaltningar kan ge en bild av orsakerna till att vårdnadshavare inte väljer att skriva in sitt barn i förskolan, men det saknas en gemensam bild i staden. Att förstå orsakerna till att ett barn inte är inskrivet i förskolan är viktig, men förskoleförvaltningen menar att det även kan vara av intresse att undersöka vidare vilka faktorer som skulle kunna bidra till att vårdnadshavare tackar ja till en plats i förskolan. Utifrån 2024 års uppföljning ställde förskoleförvaltningen i år fler frågor rörande barn som inte är folkbokförda på den adress de vistas på. En majoritet av stadsförvaltningarna saknar rutiner för att hantera sådan misstanke, och i den uppföljande kvalitetsdialogen med stadsförvaltningarna framkommer bild av att sådana rutiner skulle behöva vara lika över staden. Förskoleförvaltningen instämmer i den bilden, och menar att rutiner för att hantera 47 (55) folkbokföringsbrott är en del av ett brottsförebyggande arbete. Detta behöver framför allt ses i relation till den nya lagen om kommuners skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndighet.62 Sedan 2024 är det tydligt att arbetet med att främja närvaron i förskolan har fått ökad prioritet. Alla stadsdelsförvaltningar beskriver att de använder närvarostatistik systematiskt på något sätt. Det finns dock skillnader i hur förvaltningarna använder statistiken, där de vanligaste tycks vara att koppla det till frågor om bemanning. Ett positivt exempel på detta är när ledningen använder statistiken för att se när medarbetare i olika nätverk kan träffas så att dessa träffar ska ha så lite påverkan på arbetet i barngruppen som möjligt. Ytterligare goda exempel som framgår i underlagen från stadsdelsförvaltningarna är när rektor och arbetslag använder statistiken för att se till det enskilda barnets förutsättningar och behov. Förskoleförvaltningen menar att om ett barn inte är närvarande på förskolan i tillräcklig utsträckning, kan det största behovet för att främja barnets utveckling och lärande vara att ge barnet ökad tillgång till förskolans utbildning. Förvaltningen ser dock att det finns ett fortsatt behov av utveckling i arbetet med närvaro i förskolan. Det handlar om att föra samtal i arbetslag och ledningsgrupper, men även på en stadsövergripande nivå, kring vad det kan innebära att en frånvaro är problematisk, både för det enskilda barnet men också för barngruppen som helhet. Ytterligare ett perspektiv att beakta är barns olika förutsättningar och behov, vilket kan påverka om en frånvaro är problematisk eller inte. Ett sådant exempel är ålder, där förskoleförvaltningen ser att en högre frånvaro kan ha större påverkan för de äldre barnen än för de yngsta i förskolan. Förvaltningen menar att frågan om närvaro i förskolan är komplex, och att det finns ett behov arbeta vidare med frågan. Vidare menar förskoleförvaltningen att användandet av närvarostatistik bör ske med försiktighet på aggregerade nivå. Exempelvis ger inte en procentuell siffra på närvaro en helt rättvisande bild, då det inte tar hänsyn till antal timmar som ett barn tar del av förskolans utbildning. Ett samlat genomsnitt av närvaro för samtliga stadsdelsområden i staden eller inom ett stadsdelsområde kommer heller inte synliggöra relevanta skillnader mellan och inom stadsdelsområden, stadsdelar och förskolor. Det finns även en risk att det enskilda barnets behov av förskola blir osynliggjord på en aggregerad nivå. Förskoleförvaltningen menar här att det är viktigt att komma ihåg att en hög frånvaro för ett barn 62 Lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna (SFS 2025:170). 48 (55) kan vara oroande, oavsett om övriga barn i stadsdelsområdet har en hög närvaro. För närvarande pågår forskningsprojektet Närvaro i förskolan63 som i tre delstudier undersöker frågor om närvaro i förskolan. Den första delstudien innefattar statistiska analyser av närvarostatistik från stadens förskolor, den andra delstudien fokuserar på kommuners övergripande arbete för med närvaro i förskolan medan den tredje delstudien undersöker orsakerna till oregelbunden närvaro. Den tredje delstudien sker i samarbete med Skärholmens stadsdelsförvaltning, och innefattar både rektor, medarbetare och vårdnadshavare på två förskoleavdelningar i stadsdelsområdet. Forskningsprojektet ska ge en bild av närvaron i förskolan på en aggregerad nivå. Vidare kan projektet bidra till att skapa en djupare förståelse för mönster som kan komma att påverka barns vistelsetid. Sådan kunskap menar förskoleförvaltningen är viktig, då det i sin tur kan påverka vilka insatser som kan vara gynnsamma för att öka deltagandet i förskolan. 5.2 Socioekonomiskt tilläggsbelopp och stöd till barn i behov av särskilt stöd 5.2.1 Bakgrund För att barn ska kunna delta i förskolans alla aktiviteter behöver verksamheten anpassas till barns olika förutsättningar. Det kompensatoriska uppdraget innebär att resurser behöver fördelas på olika sätt utifrån barnens förutsättningar. Detta kan ske på två sätt, genom ett generellt system där extra resurser fördelas utifrån socioekonomiska bakgrundsfaktorer eller individuellt för barn i behov av särskilt stöd.64 I praktiken sammanfaller dessa två för den kommunala regin.65 Flera stadsdelsnämnder använder det socioekonomiska tilläggsbeloppet för att finansiera stödet för barn i behov av särskilt stöd. Föregående års förskolerapport visade att kommunfullmäktige, utöver grundschablonen, tilldelade ett socioekonomiskt tilläggsbelopp till stadsdelsnämnderna för att kompensera för barns olika sociala förutsättningar. 63 Forskningsprojektet Närvaro i förskolan, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Forskningsprojektets mål är att på ett mångfacetterat sätt undersöka hur olika slags kunskap om närvaro i förskolan kan bidra till att möjliggöra ett jämlikt utbildningssystem för alla barn i Sverige. 64 Skollagen (SFS 2010:800) 2 kap. 8b §; 8 kap. 9 §. Se även Bilaga 1 Socioekonomiskt index. 65 För en beskrivning av fördelningen av socioekonomiskt tilläggsbelopp för enskild huvudmän i Stockholms stad se Bilaga 1. Socioekonomiskt index. 49 (55) Stadsdelsnämnderna använde sig av dessa tilldelade medel både för generellt och individuellt stöd utifrån enskilda barns behov. För mer information om fördelningsprinciperna för det socioekonomiska tilläggsbeloppet, se Förskola i Stockholm 2024. Enligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver.66 Enskilda huvudmän kan ansöka om tilläggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd som ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov.67 Det finns inte någon motsvarande reglering för tilläggsbelopp för kommunala huvudmän vilket öppnar upp för flera olika sätt att säkerställa att alla barn får sina behov tillgodosedda i de olika stadsdelsområdena. Nästan alla stadsdelsförvaltningar beslutar om tilldelning av tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd utifrån individuella bedömningar. Bedömningarna görs på olika sätt och stadsdelsförvaltningarna har även olika definitioner av de olika kategorierna för stöd och anpassning samt vilka belopp som är kopplade till de olika kriterierna. Förskolenämnden har ett pågående arbete kring att ta fram stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd. Årets uppföljning berör endast den kommunala förskolans verksamhet.68 5.2.2 Uppföljning 2025 Sju stadsdelsförvaltningar beskriver att det inte skett några förändringar kring arbetet med det socioekonomiska tilläggsbeloppet samt fördelningen av tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. De förvaltningar som angett att det skett förändringar beskriver att dessa har att göra med ett minskat barnantal, som i sin tur ger minskat anslag i jämförelse med föregående år, och att detta är en utmaning. Detta leder till att arbetet behöver bli mer preventivt för att säkerställa att kompetensen finns för att arbeta med barn med behov av särskilt stöd. 66 Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 9 §. 67 Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 23 §. 68 Förskolenämnden betalar ut ett socioekonomiskt tilläggsbelopp till de enskilda huvudmännen bestående av tre delar. Fördelningen mellan delarna bestäms årligen där omkring hälften är socioekonomiskt stöd, en tredjedel extraordinärt stöd och resterande är språkstöd. Det socioekonomiska stödet varierar per stadsdel baserat på samma socioekonomiska variabler som för det socioekonomiska tilläggsbeloppet. 50 (55) Skärholmen beskriver att de nu ger rektor större möjligheter att förfoga över en större andel av det socioekonomiska tilläggsbeloppet, vilket har ökat möjligheten för rektor att rikta stödet till avdelningar eller förskolor som har behov av kvalitetsförstärkning. Skarpnäck beskriver att från 2025 kan rektor ansöka om tilläggsbelopp endast för barn som bedöms ha extraordinära behov. Det finns en relativt stor samstämmighet i vilka behov som ligger bakom en beviljad ansökan, här indelat i omfattande respektive mycket omfattande stödbehov. Omfattande stödbehov innebär neuropsykologiska funktionshinder (NPF, exempelvis autism och ADHD), språkstörning samt stora utmaningar med socialt samspel, kommunikation och känslohantering. Mycket omfattande stödbehov innefattar behov av ständig tillsyn och individuella anpassningar under hela dagen samt stora omvårdnadsbehov i vardagen. Dit hör bland annat diabetes, epilepsi samt en handfull mer sällsynta diagnoser. De stödinsatser som är vanligast förekommande är extra personaltimmar till arbetslaget (verksamhetsstöd), handledning av specialpedagog samt andra hjälpmedel eller anpassning av material. 5.2.3 Kommentar Skillnader i förfarandet av bedömningen av tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd finns fortsatt sedan föregående år och det finns även fortsatt stora likheter i vilka behov som ligger bakom en beviljad ansökan. Förskoleförvaltningen menar att gemensamma bedömningsgrunder kommer att bidra till en mer likvärdig bedömning i staden. För att så ska ske behöver implementeringen bland annat innefatta utbildningsinsatser för att skapa en gemensam begreppsförståelse av de gemensamma bedömningsgrunderna. 5.3 Förskolans samverkan med socialtjänst och andra myndigheter 5.3.1 Bakgrund Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft i Sverige.69 Den nya lagen är en modernisering av tidigare lagstiftning och syftar till att skapa en mer lättillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Lagen innebär bland annat att Socialtjänsten ska: 69 Socialtjänstlag (2025:400). 51 (55) • arbeta mer förebyggande och fånga upp behov innan de blivit för stora. • vara lättare att nå och få hjälp ifrån när det behövs. • kunna erbjuda insatser snabbare genom att fler insatser kommer att kunna erbjudas utan individuell behovsprövning så att dessa ska komma tillräckligt snabbt, när behovet är som störst. • bedriva sin verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. • kontinuerligt följas upp och utvecklas. • främja jämställda levnadsvillkor. Vidare innebär lagförändringen en förstärkning av barnens rättigheter genom att socialtjänstlagen anpassas till barnkonventionen. Det innebär bland annat att socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter vid bedömningen av vad som är barnets bästa samt att barnet har rätt till information om de insatser som är riktade mot barnet. Denna information ska vara formulerad så att barnet kan förstå vad insatserna handlar om. I och med att förskolans kompensatoriska uppdrag betonas alltmer blir samverkan mellan förskola och andra myndigheter, i synnerhet socialtjänsten, allt viktigare. Sedan 2023 har förskoleförvaltningen följt upp hur stadsdelsförvaltningarna arbetar för att utveckla förskolans samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Uppföljningen visade att samtliga stadsdelsförvaltningar hade övergripande rutiner och arbetssätt för att samverka inom stadsdelsförvaltningen som helhet och med andra myndigheter om barns rättigheter och hälsa. En slutsats i rapporten Förskola i Stockholm 2024 var att barnhälsoarbetet behövde stärkas genom att fortsätta utveckla samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra myndigheter. Förskoleförvaltningen har fortsatt att följa upp stadsdelsförvaltningarnas samverkan med socialtjänsten och andra myndigheter. 5.3.2 Uppföljning 2025 Samverkan med socialtjänsten och andra myndigheter Samverkan mellan socialtjänst och förskola ser olika ut i stadsdelsförvaltningarna med en rad olika lokala initiativ och verksamheter. Ett initiativ som är återkommande i förvaltningarnas beskrivningar är uppstarten av olika team, så som förskoleteam, barnhälsoteam med familjebehandlare/socionom, SSPF (skola, 52 (55) socialtjänst, polis och fritid), TSI-samverkan (tidiga och samordnade insatser för barn och unga)70, samverkansgrupp STIS (stärkt tidigt stöd i samverkan) och nätverk för barns rättigheter och hälsa. I de flesta fall beskriver stadsdelsförvaltningarna att samverkan fungerar bra. Bäst fungerar den när det finns upparbetade rutiner och strukturer som tydliggör roller och ansvar. Samverkan sker i flera stadsdelsområden via familjecentraler med öppen förskola, socialtjänst, barnavårdscentral (BVC) och mödravårdscentral (MVC). För att främja tidiga insatser finns även exempel på samverkan mellan förskola och socialtjänst med föräldrastöd och rådgivning. Kompetensutveckling mellan socialtjänst och förskola handlar vanligen om att de två professionerna ska få ökad kunskap och förståelse för varandras verksamheter och uppdrag. Insatserna sker på flera olika sätt som genom föreläsningar, workshops och dialogmöten. Den samlade bilden från de flesta stadsdelsförvaltningarna är att de samarbeten och den samverkan som sker behöver bli mer långsiktig och strukturerad och att den utgår från verksamhetens behov. Stadsdelsförvaltningarna beskriver i frågan om orosanmälningar att de följer upp medarbetarnas kunskaper om orosanmälningar systematiskt. Medarbetare som kontaktar socialtjänsten får stöd och konsultation. Flertalet stadsdelar uppger att de inte har reviderat rutinerna för orosanmälningar det senaste året. Hur rutinerna vid orosanmälan såg ut 2024 finns att läsa mer om i Förskola i Stockholm 2024. Stockholm stad genomförde en revision under våren 2024 vilket resulterade i att de granskade stadsdelsområdena, Hässelby-Vällingby och Järva, reviderade sina rutiner för orosanmälningar.71 Hässelby-Vällingby och Järva beskriver båda att granskningen inneburit ett förstärkt arbete på flera sätt. Järva beskriver exempelvis upprättandet av gemensamma rutiner för orosanmälningar i samtliga förskoleområden, årshjul som tydliggör fortbildningstillfällen om anmälningsskyldigheten och socialtjänstens uppdrag. Hässelby-Vällingby beskriver de förutom att utarbeta gemensamma rutiner tagit fram ett arbetsmaterial i syfte att tydliggöra anmälningsskyldigheten samt att klargöra hur personal uppmärksammar och agerar vid misstanke om att barn 70 TSI-samverkan sker mellan socialtjänst, skola, förskola och polisen. 71 Stockholms stad (Dnr RVK 2024/3) Orosanmälningar i förskolan. 53 (55) riskerar att fara illa. Stadsdelsförvaltningen beskriver även att de genomfört en workshopserie om barns psykiska hälsa i samverkan med Ifous och med stöd från Uppdrag psykisk hälsa Stockholm län.72 Alla stadsdelsförvaltningar ingår i Barn, unga och samhälle (BUS) - samverkan kring barn i behov av särskilt stöd med regionens aktörer. Sex stadsdelsförvaltningar beskriver att i samverkan med BVC (Barnavårdscentralen) ingår även barnmorskemottagning (BMM) i vissa fall. Syftet är att utveckla arbetet med förebyggande insatser och stärka föräldraskapet. Samverkan sker då oftast genom en familjecentral eller liknande verksamhet där även socialtjänsten ingår på olika sätt. Därutöver finns samarbeten på individnivå med Habilitering, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och logopeder och andra. Samverkan med regionens aktörer som BVC, BMM, habilitering och BUP fungerar olika bra i olika stadsdelar. Det som flera stadsdelar uttrycker är en utmaning är samarbetet med privata aktörer för BVC och BMM. I Egenkontrollen uppger de fristående förskolorna att de i viss utsträckning samverkar med olika myndigheter. Knappt hälften samverkar huvudsakligen med socialtjänsten. Omkring en tredjedel uppger att de har en formaliserad samverkan med BVC, Habiliteringen respektive logoped, och 12 procent av fristående förskolor uppger att de har formaliserad samverkan med BMM. 5.3.3 Kommentar Samverkan mellan socialtjänst och förskola beskriver de flesta stadsdelsförvaltningar fungerar bra. Som bäst fungerar den när det finns upparbetade rutiner och strukturer som tydliggör roller och ansvar. Förskoleförvaltningen ser ett fortsatt behov av att förstärka och utveckla samverkan mellan förskola och andra myndigheter, i synnerhet socialtjänst och socialförvaltning. Det handlar om att förstärka och fördjupa samverkan för främjande och tidiga insatser så att färre barn far illa. Stadsdelsförvaltningarna beskriver i frågan om orosanmälningar att medarbetarnas kunskaper om orosanmälningar följs upp 72 Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län är en del av Storsthlm och Region Stockholm samverkanstruktur som ska stödja och förstärka arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län (U.Å), Om oss, https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/stockholmslan/om-oss/ (Hämtad 2025-12-12). 54 (55) systematiskt. Flertalet förvaltningar uppger att de inte har reviderat rutinerna för orosanmälningar det senaste året. Förskoleförvaltningen bedömer att det kan finnas ett behov av uppdaterade rutiner, men vill uppmärksamma att ett beslut om reviderade riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor planeras under 2026. Förslaget innefattar riktlinjer som stadsdelsnämnderna och förvaltningarna behöver förhålla sig till rörande barn som far illa i hemmet. Utifrån det perspektivet menar förskoleförvaltningen att det kan vara fördelaktigt att avvakta revideringar av befintliga rutiner. Under 2025 har förskoleförvaltningen och socialförvaltningen fortsatt att utveckla olika samverkansformer, som till exempel ett chefsnätverk med syfte att förbättra dialogen mellan verksamheterna, identifiera gemensamma utvecklingsbehov och utveckla en god samverkan. 55 (55) Bilagor Se separat dokument. 1. Socioekonomiskt index 2. Barn i befolkningen 1–5 år 3. Antal förskolor per stadsdelsområde 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024 5. Antal och andel inskrivna barn per regi och verksamhetsform 2024 6. Andel legitimerade förskollärare 7. Barngrupper som saknar legitimerade förskollärare 2023–2025 8. Antal barn per legitimerad förskollärare 2024–2025 9. Antal orosanmälningar till socialtjänsten 2022–2025 10. Antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen 2022–2024 11. Andel heltidstjänster per utbildningsbakgrund 2022–2024 12. Personaltäthet och antal barn per barngrupp 2022–2024 13. Metodbeskrivning --- [Bilaga - Förskola i Stockholm 2025 - bilagor.pdf] 0 Förskola i Stockholm 2025: Bilagor 1 Innehåll Bilaga 1. Socioekonomiskt index ..............................................................................2 Bilaga 3. Antal förskolor per stadsdelsområde .........................................................4 Bilaga 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024 .............7 Bilaga 5. Antal och andel inskrivna barn per regi och verksamhetsform 2024 .........9 Bilaga 6. Andel legitimerade förskollärare ..............................................................10 Bilaga 7. Barngrupper som saknar legitimerade förskollärare 2023–2025, kommunal regi ........................................................................................................11 Bilaga 8. Antal barn per legitimerad förskollärare 2024–2025 ................................12 Bilaga 9. Antal orosanmälningar till socialtjänsten 2023–2025 ...............................13 Bilaga 10. Antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen 2022–2024..14 Bilaga 11. Andel heltidstjänster per utbildningsbakgrund 2024–2024 ....................15 Bilaga 12. Personaltäthet och antal barn per barngrupp 2022–2024 .....................16 Bilaga 13. Metodbeskrivning ...................................................................................18 2 Bilaga 1. Socioekonomiskt index Här presenteras det socioekonomiska index som ligger till grund för det socioekonomiska tilläggsbelopp som betalas ut per barn till varje stadsdelsnämnd. Indexet består av tre variabler för folkbokförda barn 0–5 år: utländskbakgrund, vårdnadshavarnas inkomst samt föräldrarnas utbildningsnivå, alla med samma viktning, 1/3 vardera. Fördelningen av det socioekonomiska tilläggsbeloppet beräknas sedan utifrån dessa tre faktorer plus en faktor för befolkning. Förskolenämnden betalar även ut ett socioekonomiskt tilläggsbelopp till de enskilda huvudmännen bestående av tre delar. Fördelningen mellan delarna bestäms i årligen men omkring hälften är socioekonomiskt stöd, en tredjedel extraordinärt stöd och resterande är språkstöd. Det socioekonomiska stödet baseras på samma sociala variabler som för den kommunala huvudmannen och varierar per stadsdel utifrån socioekonomisk sammansättning. Tabell 1.1 Socioekonomiskt index för barn 0–5 per stadsdelsområde Stadsdelsområde Socioekonomiskt index (SEI) SEI med befolkningsfaktor Fördelning av ersättning utifrån SEI och befolkningsfaktor Bromma 51,26 50,69 4,46 % Enskede-Årsta-Vantör 99,27 98,16 11,10 % Farsta 102,83 101,68 6,41 % Hägersten-Älvsjö 58,92 58,27 8,56 % Hässelby-Vällingby 174,55 172,61 13,17 % Järva 292,39 289,13 31,47 % Kungsholmen 38,14 37,72 2,39 % Norra innerstaden 39,62 39,18 5,73 % Skarpnäck 75,10 74,26 3,51 % Skärholmen 217,71 215,28 8,38 % Södermalm 45,15 44,65 4,83 % Källa: Sweco 3 Bilaga 2: Barn i befolkningen 1–5 år Mellan perioden 2022–2024 minskade antalet barn i befolkningen 1–5 år med drygt 2 300 barn. Minskningen syns i samtliga stadsdelsområden. Hässelby-Vällingby var det stadsdelsområde där minskningen var som störst (-431 barn) medan Skärholmen hade den lägsta minskningen (-55 barn). Flest antal barn i åldersgruppen fanns 2024 i Hägersten- Älvsjö, 7 605, medan minst antal barn fanns i Skärholmen, 2 136. Tabell 2:1 Barn i befolkningen 1–5 år, totalt och i åldersgrupper per stadsdelsområde, 2022–2024 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 490 barn. Mätdatumet är den 31/12–2024. Totalt 1–2 år 2–5 år 3–5 år 2022 2023 2024 2022 2023 2024 2022 2023 2024 2022 2023 2024 Bromma 4 802 4 611 4 653 2 002 1 874 1 799 3 763 3 764 3 705 2 800 2 737 2 854 Enskede-Årsta- Vantör 6 230 6 024 5 939 2 620 2 524 2 313 4 833 4 834 4 763 3 610 3 500 3 626 Farsta 3 761 3 573 3 418 1 482 1 355 1 226 3 024 2 952 2 791 2 279 2 218 2 192 Hägersten- Älvsjö 7 850 7 730 7 605 3 357 3 242 3 037 6 126 6 160 6 063 4 493 4 488 4 568 Hässelby- Vällingby 4 671 4 354 4 240 1 743 1 620 1 528 3 810 3 602 3 487 2 928 2 734 2 712 Järva 5 904 5 755 5 592 2 222 2 158 2 119 4 815 4 674 4 586 3 682 3 597 3 473 Kungsholmen 3 245 3 213 3 170 1 525 1 502 1 427 2 404 2 457 2 392 1 720 1 711 1 743 Norra innerstaden 7 393 7 426 7 291 3 456 3 465 3 178 5 473 5 729 5 590 3 937 3 961 4 113 Skarpnäck 2 723 2 642 2 543 1 124 1 106 1 005 2 137 2 084 2 068 1 599 1 536 1 538 Skärholmen 2 191 2 121 2 136 835 803 796 1 790 1 731 1 756 1 356 1 318 1 340 Södermalm 5 599 5 599 5 478 2 502 2 477 2 391 4 296 4 323 4 251 3 097 3 122 3 087 Stockholms stad 54 369 53 048 52 065 22 868 22 126 20 819 42 471 42 310 41 452 31 501 30 922 31 246 Källa: Sweco 4 Bilaga 3. Antal förskolor per stadsdelsområde I oktober 2025 fanns det 989 förskolor och pedagogisk omsorg i staden som helhet. Av dessa var 483 förskolor i kommunal regi, vilket motsvarar 53,3 procent av stadens förskolor. Norra innerstaden var det stadsdelsområde med flest förskolor eller pedagogisk omsorg, sammanlagt 140 förskolor samt tre pedagogisk omsorg. Skärholmen hade minst antal förskolor, 35 stycken samt åtta pedagogisk omsorg. Hägersten-Älvsjö var det stadsdelsområde med högst andel kommunala förskolor, 71,0 procent (77 förskolor) av det totala antalet förskolor i området. Södermalm var det stadsdelsområde med störst andel fristående förskolor, 62,4 procent (68 förskolor). I fyra stadsdelsområden – Bromma, Kungsholmen, Norra Innerstaden samt Södermalm – var en majoritet av förskolorna drivna i enskild regi. I övriga sju stadsdelsområden drevs majoriteten av förskolorna i kommunal regi. Farsta var det stadsdelsområde som hade flest verksamheter inom pedagogisk omsorg, 16, vilket motsvarar 22,5 procent av det totala antalet förskolor och pedagogisk omsorg inom området. Därmed var Farsta även det stadsdelsområde som har störst andel av denna verksamhetsform. Södermalm var det enda stadsdelsområdet som helt saknar pedagogisk omsorg. Tabell 3:1 Antal förskolor och pedagogisk omsorg per stadsdel Stadsdelsområde Totalt Enskild regi Kommunal regi Pedagogisk omsorg Bromma 100 46 43 11 Enskede-Årsta-Vantör 100 35 54 11 Farsta 71 17 38 16 Hägersten-Älvsjö 121 33 77 11 Hässelby-Vällingby 87 29 44 14 Järva 104 48 52 4 Kungsholmen 61 33 27 1 Norra innerstaden 143 78 62 3 Skarpnäck 50 19 27 4 Skärholmen 43 17 18 8 Södermalm 109 68 41 0 Stockholms stad totalt 989 423 483 83 Källa: BER, oktober 2025 5 Tabell 3:2 Andel förskolor av det totala antalet förskolor per regi Notera att pedagogisk omsorg inte är inräknad i andelen. Stadsdelsområde Enskild regi (%) Kommunal regi (%) Bromma 51,7 48,3 Enskede-Årsta-Vantör 39,3 60,7 Farsta 30,9 69,1 Hägersten-Älvsjö 30,0 70,0 Hässelby-Vällingby 39,7 60,3 Järva 48,0 52,0 Kungsholmen 55,0 45,0 Norra innerstaden 55,7 44,3 Skarpnäck 41,3 58,7 Skärholmen 48,6 51,4 Södermalm 62,4 37,6 Stockholms stad totalt 46,7 53,3 Källa: BER, oktober 2025 6 Tabell 3:2 Andel förskolor av det totala antalet förskolor per regi Källa: BER, oktober 2025 Stadsdelsområde Enskild regi (%) Kommunal regi (%) Bromma 50,5 49,5 Enskede-Årsta-Vantör 36,0 57,0 Farsta 28,8 71,2 Hägersten-Älvsjö 30,4 69,6 Hässelby-Vällingby 40,0 60,0 Järva 46,8 53,2 Kungsholmen 54,8 45,2 Norra innerstaden 56,3 43,8 Skarpnäck 42,0 58,0 Skärholmen 45,9 54,1 Södermalm 60,9 39,1 Stockholms stad totalt 46,2 53,8 7 Bilaga 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024 Sedan 2022 minskade antalet barn som är inskrivna i förskolan i åldersgruppen 1–5 år med knappt 1 490 barn. Samtidigt ökade inskrivningsgraden av andelen barn i befolkningen i samma åldersgrupp. 2024 gick totalt 87,5 procent av barnen i staden på förskola, en ökning med 1 procentenhet sedan 2022. Den största ökningen skedde bland barn 1–2 år (+ 0,8 procentenheter). I åldersgruppen 3–5 år ökade andelen barn av befolkningen som går i förskola i Stockholm stad med 0,3 procentenheter till 95,1 procent. Antalet inskrivna barn minskade mellan 2023 och 2024 i de flesta stadsdelar, med undantag för Kungsholmen och Norra innerstaden där antalet ökade svagt. Flest antal inskrivna barn fanns 2024 i Hägersten-Älvsjö. Det lägsta antalet inskrivna barn fanns i Skärholmen. Störst andel barn i befolkningen som hade en plats på förskola var Skarpnäck. Där var 89,6 procent av barnen i åldern 1–5 år inskrivna. Järva hade lägst antal barn inskrivna barn i staden, 82,2 procent. Det är framför allt barn i ett års ålder som inte var inskrivna i förskolan. Bland barn 3–5 år hade Hägersten-Älvsjö den högsta inskrivningsgraden, 97,2 procent. I motsvarande åldersgrupp hade Skärholmen den längsta inskrivningsgraden, 89,8 procent. Mellan åren 2022–2024 hade Kungsholmen den största ökningen av andelen inskrivna barn i befolkningen (+ 2, 4 %). Förklarningen till detta är i huvudsak att inskrivningsgraden av 1–2 åringar ökade, men Kungsholmen hade även den största ökningen av inskrivningsgraden bland 3–5 åringar, 1,8 procentenheter. Under perioden ökade andelen inskrivna barn 1–5 år i alla stadsdelsområden, utom för Skärholmen där inskrivningsgraden 2024 och 2022 var densamma. Tabell 4:1 Andel inskrivna barn av befolkningen, 2022–2024 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 490 barn för 2024. Mätdatumet är den 31/12–2024. Årtal 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 1–5 1–2 2–5 3–5 2024 59,0 94,0 95,2 95,5 94,5 87,5 76,2 94,8 95,1 2023 58,8 94,1 95,0 95,0 94,4 87,4 77,0 94,6 94,8 2022 58,5 93,7 94,7 94,9 94,3 86,5 75,4 94,4 94,6 Källa: Sweco 8 Tabell 4:2 Antal inskrivna barn per stadsdelsområde, 2022–2024 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 490 barn för 2024. Mätdatumet är den 31/12–2024. Totalt 1–2 år 2–5 år 3–5 år Stadsdelsområde 2022 2023 2024 2022 2023 2024 2022 2023 2024 2022 2023 2024 Bromma 4 228 4 141 4 135 1 529 1 501 1 363 3 614 3 630 3 593 2 699 2 640 2 772 Enskede-Årsta-Vantör 5 402 5 248 5 199 1 961 1 936 1 752 4 601 4 567 4 501 3 441 3 312 3 447 Farsta 3 278 3 172 3 017 1 105 1 047 911 2 870 2 820 2 674 2 173 2 125 2 106 Hägersten-Älvsjö 6 911 6 833 6 746 2 558 2 459 2 304 5 924 5 987 5 887 4 353 4 374 4 442 Hässelby-Vällingby 4 040 3 809 3 694 1 300 1 238 1 155 3 546 3 348 3 254 2 740 2 571 2 539 Järva 4 850 4 740 4 594 1 571 1 526 1 464 4 245 4 142 4 050 3 279 3 214 3 130 Kungsholmen 2 801 2 847 2 811 1 161 1 204 1 119 2 304 2 359 2 323 1 640 1 643 1 692 Norra innerstaden 6 393 6 556 6 454 2 674 2 780 2 530 5 173 5 462 5 362 3 719 3 776 3 924 Skarpnäck 2 381 2 335 2 279 835 849 791 2 056 2 020 2 006 1 546 1 486 1 488 Skärholmen 1 825 1 807 1 779 597 596 576 1 611 1 575 1 566 1 228 1 211 1 203 Södermalm 4 939 4 887 4 854 1 953 1 902 1 891 4 144 4 146 4 088 2 986 2 985 2 963 Stockholms stad 47 048 46 375 45 562 17 244 17 038 15 856 40 088 40 056 39 304 29 804 29 337 29 706 Källa: Sweco Tabell 4:3 Andel inskrivna barn av befolkningen per stadsdel och åldersgrupp, 2022– 2024 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 490 barn för 2024. Mätdatumet är den 31/12–2024. Totalt 1–2 år 2–5 år 3–5 år Stadsdelsområde 2022 2023 2024 2022 2023 2024 2022 2023 2024 2022 2023 2024 Bromma 88,0 89,8 88,9 76,4 80,1 75,8 96,0 96,4 97,0 96,4 96,5 97,1 Enskede-Årsta- Vantör 86,7 87,1 87,5 74,8 76,7 75,7 95,2 94,5 94,5 95,3 94,6 95,1 Farsta 87,2 88,8 88,3 74,6 77,3 74,3 94,9 95,5 95,8 95,3 95,8 96,1 Hägersten-Älvsjö 88,0 88,1 88,7 76,2 75,8 75,9 96,7 96,9 97,1 96,9 97,1 97,2 Hässelby- Vällingby 86,5 87,5 87,1 74,6 76,4 75,6 93,1 92,9 93,3 93,6 94,0 93,6 Järva 82,1 82,4 82,2 70,7 70,7 69,1 88,2 88,6 88,3 89,1 89,4 90,1 Kungsholmen 86,3 88,6 88,7 76,1 80,2 78,4 95,8 96,0 97,1 95,3 96,0 97,1 Norra innerstaden 86,5 88,3 88,5 77,4 80,2 79,6 94,5 95,3 95,9 94,5 95,3 95,4 Skarpnäck 87,4 88,4 89,6 74,3 76,8 78,7 96,2 96,9 97,0 96,7 96,7 96,7 Skärholmen 83,3 85,2 83,3 71,5 74,2 72,4 90,0 91,0 89,2 90,6 91,9 89,8 Södermalm 88,2 87,3 88,6 78,1 76,8 79,1 96,5 95,9 96,2 96,4 95,6 96,0 Källa: Sweco 9 Bilaga 5. Antal och andel inskrivna barn per regi och verksamhetsform 2024 Under 2024 var 61,6 procent av barnen i staden inskrivna i en kommunal förskola, 37,4 procent var inskrivna i en fristående förskola och en procent var inskrivna i pedagogisk omsorg. Hägersten-Älvsjö hade högst andel inskrivna barn i förskola med kommunal regi, 74,7 procent. Södermalm var det enda stadsdelsområde med en majoritet inskrivna i fristående förskola, 51,2 procent. Skärholmen hade störst andel barn i pedagogisk omsorg, 2,6 procent. I stadsdelsområdena Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm var antalet barn inskrivna i pedagogisk omsorg så pass lågt att det avrundats till noll procent av andelen barn i befolkningen. Tabell 5:1 Antal (andel) inskrivna barn per regi och verksamhetsform, per stadsdel 2024 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 490 barn. Mätdatumet är den 31/12–2024. Stadsdelsområde Totalt Kommunal regi (%) Enskild regi (%) Pedagogisk omsorg (%) Bromma 4 135 2 438 59, 0 1 665 40, 3 32 0,8 Enskede-Årsta-Vantör 5 199 3 362 64, 7 1 770 34, 0 67 1,3 Farsta 3 017 2 139 70, 9 818 27, 1 60 2,0 Hägersten-Älvsjö 6 746 5 037 74, 7 1 626 24, 1 83 1,2 Hässelby-Vällingby 3 694 2 151 58, 2 1 472 39, 8 71 1,9 Järva 4 594 2 824 61, 5 1 741 37, 9 29 0,6 Kungsholmen 2 811 1 522 54, 1 1 286 45, 7 3 0,1 Norra innerstaden 6 454 3 581 55, 5 2 859 44, 3 14 0,2 Skarpnäck 2 279 1 510 66, 3 737 32, 3 32 1,4 Skärholmen 1 779 1 146 64, 4 586 32, 9 47 2,6 Södermalm 4 854 2 366 48, 7 2 486 51, 2 2 0,0 Stockholms stad 45 562 28 076 61, 6 17 046 37, 4 440 1, 0 10 Källa: Sweco 11 Bilaga 6. Andel legitimerade förskollärare Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) Sett till staden som helhet ökade genomsnittet av andelen legitimerade förskollärare mellan 2024 och 2025 för förskolor i enskild regi. För förskolor i kommunal regi var andelen oförändrad. Andelen legitimerade förskollärare var omkring fem procentenheter lägre i de fristående förskolorna än i de kommunala. Det innebär att för förskolor i enskild regi har genomsnittet av legitimerade förskollärare per stadsdelsområde ökat med 2.1 procentenheter sedan 2024. I de kommunala förskolorna varierade andelen legitimerade förskollärare från 34,1 procent för Bromma och Skarpnäck, till 40,7 procent för Järva. Det skedde en minskning av andelen legitimerade förskollärare i sex av elva stadsdelsområden, där Skarpnäck minskade mest, med 1,2 procentenheter. Järva hade den högsta ökningen av andelen legitimerade förskollärare, med 2,5 procentenheter. I jämförelse med staden som helhet var andelen legitimerade förskollärare på fristående förskolor under 2025 särskilt låg i Skarpnäck, Farsta och Bromma. I jämförelse med kommunala förskolor i respektive stadsdel var andelen legitimerade förskollärare särskilt låg på fristående förskolor i Järva, Farsta och Södermalm. Fristående förskolor i Skärholmen hade samma andel legitimerade förskollärare som de kommunala förskolorna stadsdelsområdet. Fristående förskolor i Skärholmen hade även den högsta ökningen av antalet legitimerade förskollärare, 6,8 procentenhet. I stadsdelsområdena Hässelby-Vällingby och Järva ökade andelen legitimerade förskollärare i fristående förskolor med över tre procentenheter sedan 2024. Tabell 6:1 Andel förskollärare per stadsdel, fristående och kommunal regi Notera att mätdatumen för fristående och kommunal regi är i oktober–november respektive augusti vilket innebär att sifforna inte är helt jämförbara. Antalet barn varierar över tid i förskolan med minst antal barn i augusti för att sedan öka successivt över året fram till slutet av våren. Enskild regi (%) Kommunal regi (%) Stadsdelsområde 2024 2025 2024 2025 Bromma 28,0 29,8 35,3 34,1 Enskede-Årsta-Vantör 34,8 36,0 37,0 37,8 Farsta 29,8 28,6 38,9 36,9 Hägersten-Älvsjö 30,6 31,3 38,2 36,0 Hässelby-Vällingby 30,5 35,5 40,7 39,2 Järva 27,7 31,1 38,2 40,7 Kungsholmen 30,9 32,2 36,5 35,7 Norra innerstaden 29,1 30,1 34,7 36,9 Skarpnäck 27,5 28,5 35,3 34,1 Skärholmen 30,0 36,8 35,4 36,8 Södermalm 30,2 32,0 38,1 40,4 Genomsnitt per stadsdelsområde 29,9 32,0 37,1 37,1 Stockholms stad - - 37,3 37,3 12 Källor: Egenkontrollen (oktober 2024; oktober–november 2025); ILS tertial 2, (augusti 2024 och 2025). 13 Bilaga 7. Barngrupper som saknar legitimerade förskollärare 2023–2025, kommunal regi För förskolor i kommunal regi i staden som helhet minskade antalet barngrupper som saknar förskollärare mellan åren 2023 och 2025. En procent av barngrupperna i de kommunala förskolorna saknar förskollärare 2025, en minskning med 1,1 procentenheter sedan 2023. Mellan åren 2023 och 2025 har Skarpnäck har den största minskningen av antal barngrupper utan förskollärare, från sex till en barngrupp. Mellan åren 2024 och 2025 är Norra Innerstaden den stadsdelsområde som har den största minskningen av andelen barngrupper utan förskollärare (3,8 %). I statistiken för 2023 är inte Norra innerstaden medräknat, vilket förklarar att det finns stora skillnader i det totala antalet barngrupper mellan åren 2023–2024.1 Bilaga 7:1 Antal och andel barngrupper som saknar legitimerade förskollärare, 2023–2025 i kommunal regi Totalt antal barngrupper Antal barngrupper som saknar legitimerade förskollärare Andel (%) barngrupper som saknar legitimerade förskollärare Stadsdels- område 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Bromma 149 152 149 0 0 1 0,0% 0,0% 0,7% Enskede- Årsta-Vantör 214 209 199 3 0 1 1,4% 0,0% 0,5% Farsta 143 135 132 0 0 0 0,0% 0,0% 0,0% Hägersten- Älvsjö 321 316 360 8 8 4 2,5% 2,5% 1,1% Hässelby- Vällingby 167 155 144 2 0 2 1,2% 0,0% 1,4% Järva 200 193 196 4 1 0 2,0% 0,5% 0,0% Kungsholmen 97 97 94 3 1 0 3,1% 1,0% 0,0% Norra Innerstaden x(1 236 228 x(1 11 2 x(1 4,7% 0,9% Skarpnäck 97 95 90 6 2 1 6,2% 4,7% 1,1% Skärholmen 71 70 74 1 2 3 1,4% 2,9% 4,1% Södermalm 169 169 165 7 6 4 4,1% 3,6% 2,4% Totalt 1628 1827 1831 34 31 18 2,1% 1,7% 1,0% 1 Norra innerstaden hade inte tillgänglig statistik för detta år på grund av att stadsdelsområdet bildades genom en sammanslagning av stadsdelsområdena Norrmalm och Östermalm. 14 Barngrupper har i detta diagram ingen enhetlig definition, utan stadsdelsförvaltningarna har angett antal barngrupper efter sin egen definition. Källa: Underlag från stadsdelsförvaltningarna, mätdatum augusti 2025. Bilaga 8. Antal barn per legitimerad förskollärare 2024–2025 Antalet barn per legitimerad förskollärare var lägre i kommunala än i fristående förskolor. Under perioden 2024–2025 minskade antalet barn per legitimerad förskollärare generellt både i kommunal och fristående regi. Minskningen var mindre i kommunala förskolor (-0,2 barn) än i fristående (-0,7 barn), vilket motsvarar en minskning på 1,4 procent för de kommunala förskolorna och 3,9 procent för förskolor i enskild regi. I Enskede-Årsta-Vantör ökade antalet barn per legitimerad förskollärare, oavsett regiform. För Enskede-Årsta-Vantör var skillnaden liten, både för fristående och kommunala förskolor. Fristående förskolor i Södermalm hade den största ökningen av antalet barn per legitimerad förskollärare, 0,8 medan förskolor i fristående regi i Hässelby-Vällingby stod för den största minskningen, med 2,7 barn. Skarpnäck och Hägersten-Älvsjö hade högst antal barn per legitimerad förskollärare i kommunal regi, med 16,2 per legitimerad förskollärare. För båda stadsdelsförvaltningarna innebär det en ökning med 0,3 (Skarpnäck) och 0,5 (Hägersten-Älvsjö) barn per legitimerad förskollärare. Likt 2024 hade Farsta högst antal för fristående regi med 18,6 barn, vilket var en minskning med 2,7 barn från föregående år. Fristående förskolor i Hässelby-Vällingby hade motsvarade minskning, vilket också var den högsta minskningen bland de fristående förskolorna. För de kommunala förskolorna hade Järva den största minskningen, med 1,4 färre barn per legitimerad förskollärare. Tabell 8:1 Antal barn per legitimerad förskollärare, enskild och kommunal regi Notera att mätdatumen för enskild och kommunal regi är i oktober respektive augusti vilket innebär att sifforna inte är helt jämförbara. Antalet barn varierar över tid i förskolan med minst antal barn i augusti för att sedan öka successivt över året fram till slutet av våren. Antalet barn är avrundat till närmsta decimal. Enskild regi Kommunal regi Stadsdelsområde 2024 2025 2024 2025 Bromma 17,0 16,5 15,1 15,6 Enskede-Årsta-Vantör 15,6 15,7 15,1 15,3 Farsta 21,3 18,6 14,4 14,7 Hägersten-Älvsjö 17,3 16,7 15,7 16,2 Hässelby-Vällingby 18,8 16,1 12,8 12,4 Järva 18,7 17,8 13,3 11,9 Kungsholmen 15,1 14,0 14,8 14,5 Norra innerstaden 17,7 17,4 15,7 15,1 Skarpnäck 17,4 17,2 15,9 16,2 Skärholmen 14,9 15,6 15,8 14,7 Södermalm 16,5 17,3 14,3 13,7 Medelvärde 17,3 16,6 14,8 14,6 Källor: Egenkontrollen (oktober 2024; oktober och november 2025); ILS tertial 2, (augusti 2024 och 2025). 15 16 Bilaga 9. Antal orosanmälningar till socialtjänsten 2023–2025 Antal orosanmälningar (0–20 år) till socialtjänsten med uppgiftslämnare förskolan Sett till staden som helhet ökade det totala antalet orosanmälningar där förskolan är uppgiftslämnare mellan åren 2023–2024. Bilagan innehåller statistik för antal orosanmälningar för januari–oktober 2028. Under denna period har förskolan varit uppgiftslämnare till i genomsnitt drygt 80 orosanmälningar per månad. Genomsnittet för helåret 2023 och 2024 var 79 respektive 85. Bromma hade den största ökningen av antalet anmälningar mellan åren 2023 och 2024. En majoritet av stadsdelsförvaltningarna hade en ökning av antalet orosanmälningar mellan dessa år, men Enskede-Årsta-Vantör, Norra innerstaden samt Skärholmen hade en minskning av antalet anmälningar. Under perioden januari–oktober 2025 var förskolan uppgiftslämnare i 2,2 procent av det totala antalet orosanmälningar sett till staden som helhet. Detta var en minskning med knappt 0,2 procentenheter från 2024. Under 2025 var Bromma det stadsdelsområde högst andel anmälningar från förskolan, drygt 3,5 procent. Den lägsta andelen var i Skärholmen, drygt 1,9 procent. Tabell 9.1 Antal orosanmälningar (0–20 år) åren 2023–2025 med uppgiftslämnare förskolan Siffrorna för 2025 gäller för perioden januari–oktober. 2023 2024 2025 Stadsdelsområde Totalt Förskola Totalt Förskola Totalt Förskola Bromma 2 947 58 2 882 101 2 588 91 Enskede-Årsta-Vantör 6 128 165 5 923 150 4 675 91 Farsta 4 117 75 4 335 84 3 487 74 Hägersten-Älvsjö 5 518 133 5 957 134 4 764 90 Hässelby-Vällingby 4 503 137 5 311 168 4 813 114 Järva 5 110 68 6 077 91 4 864 93 Kungsholmen 1 337 35 1 530 43 1 280 26 Norra innerstaden 2 906 96 3 448 67 3 222 64 Skarpnäck 1 636 46 1 693 47 1 405 34 Skärholmen 2 741 71 2 724 50 2 528 47 Södermalm 2 943 69 3 524 86 2 826 82 Stockholm stad (exkl. Socialförvaltningen) 39 886 953 43 404 1 021 36 45 2 806 Källa: Sweco 17 Bilaga 10. Antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen 2022–2024 Antal barn per heltidstjänster var högre för förskolor i Stockholm stad än i jämförelse med riket som helhet, både gällande förskolor i enskild och kommunal regi. I jämförelse med riket var dock skillnaden för förskolor i enskild regi större (+5,2) än för förskolor i kommunal regi (+3,2). Sedan 2023 har skillnaderna mellan förskolor i Stockholms stad och förskolor i riket ökat, både för förskolor i enskild och kommunal regi. Sedan 2023 har snittet på antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen ökat i både enskild regi (+0,9) och i kommunal regi, (+0,7) För staden i stort innebär detta en ökning med 0,8 barn 2024, i jämförelse med 2023. Se också bilaga 8. Antal barn per legitimerad förskollärare 2024–2025 som presenterar data från ILS och Egenkontrollen per stadsdelsområde. Tabell 10:1 Antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen 2022 2023 2024 Riket 12,5 12,3 12,7 Stockholms stad 16,1 15,8 16,6 - Förskolor i enskild regi 17,9 17,0 17,9 - Förskolor i kommunal regi 15,2 15,2 15,9 Källa: Skolverket 18 Bilaga 11. Andel heltidstjänster per utbildningsbakgrund 2024–2024 Mellan åren 2022 och 2024 var det små förändringar i utbildningsbakgrunden hos den anställda personalen i förskolan, oavsett regiform. Likt föregående år var den största förändringen bland andelen med en övrig utbildning2, där andelen minskade med sex procentenheter sett till staden som helhet och oavsett regiform. Jämfört med riket hade Stockholms stad ungefär elva procentenheter färre förskollärare med förskollärarexamen eller förskollärarlegitimation. Förskolor i kommunal regi har en något högre procentandel än förskolor i enskild regi för 2024, 31 respektive 28 procent. Statistiken visar på en minskning med ungefär en procentenhet sedan året innan, både för förskolor i fristående och kommunal regi. För förskolor i kommunal regi var förskollärarlegitimation den vanligaste utbildningsbakgrunden. Bland förskolor i enskild regi har andelen med övrig utbildning minskat, vilket innebär att förskollärarlegitimation och viss pedagogisk utbildning kommit att bli vanligast som utbildningsbakgrund. För både kommunala och fristående förskolor är var det minst vanligt att de anställda hade gymnasial utbildning för arbete med barn. Endast 11 procent i kommunal regi och 9 procent i enskild regi hade denna utbildningsbakgrund. Tabell 11:1 Andel heltidstjänster utifrån utbildningsbakgrund, för riket och Stockholms stad Utbildningsbakgrund Riket (%) Stockholms stad (%) 2022 2023 2024 2022 2023 2024 Förskollärarexamen 40 41 41 31 31 30 Förskollärarlegitimation 41 41 43 31 32 33 Gymnasial utbildning för arbete med barn 17 16 16 11 11 10 Viss pedagogisk utbildning 18 20 22 28 30 32 Övrig utbildning 23 21 20 28 26 25 Källa: Skolverket Tabell 11:2 Andel heltidstjänster utifrån utbildningsbakgrund, utifrån regiform i Stockholms stad Utbildningsbakgrund Kommunal regi (%) Enskild regi (%) 2022 2023 2024 2022 2023 2024 Förskollärarexamen 32 32 31 28 29 28 Förskollärarlegitimation 33 33 34 29 29 31 Gymnasial utbildning för arbete med barn 12 12 11 9 9 9 Viss pedagogisk utbildning 29 31 33 27 29 31 2 Med övrig utbildning avses personal som saknar pedagogisk utbildning. 19 Övrig utbildning 24 21 22 34 31 30 Källa: Skolverket 20 Bilaga 12. Personaltäthet och antal barn per barngrupp 2022–2024 Personaltäthet Den genomsnittliga personaltätheten 2024 var i Stockholm 5 barn per heltidstjänst i både kommunal och fristående förskola, vilket är något lägre än snittet för riket men en ökning med 0,1 barn sedan föregående år. Både förskolor i enskild och kommunal regi hade en liten ökning av antalet barn per heltidstjänster. Tabell 12:1 Personaltäthet Antal barn per heltidstjänst 2022 2023 2024 Riket 5,1 5,1 5,1 Kommunen 4,9 4,9 5,0 - Förskolor i enskild regi 5,0 4,9 5,0 - Förskolor i kommunal regi 4,9 4,9 5,0 Källa: Skolverket Antal barn per barngrupp Sett till staden som helhet var barngruppernas storlek tillbaka på samma nivå som 2022, vilket är en liten minskning (-0,1) sedan 2023. I staden var antal barn per barngrupp högre i förskolor i kommunal regi jämfört med förskolor i enskild regi. Mellan åren 2023–2024 ökade antalet barn per barngrupp med 0,1 i kommunal regi, medan antalet minskade med 0,3 barn i enskild regi. Det förklaras av att i kommunala förskolor ökade antalet barn i barngrupper barn 4–5 år (+ 1), medan antalet var oförändrad för förskolor i enskild regi. Antal barn per barngrupp för dem mellan 1–3 år minskade både för förskolor i enskild regi (-0,3) och för förskolor i kommunal regi (-0.1). Tabell 12: 2 Antal barn per barngrupp Antal barn per barngrupp Antal barn per barngrupp, 1–3 år Antal barn per barngrupp, 4–5 år 2022 2023 2024 2022 2023 2024 2022 2023 2024 Riket 15,2 15,3 15,3 12,6 12,6 12,6 16,2 16,1 16,2 Stockholms stad 15,0 15,1 15,0 12,7 12,9 12,7 15,3 15,1 15,7 - Förskolor i enskild regi 14,2 14,3 14,0 11,7 11,8 11,5 14,2 14,0 14,0 - Förskolor i kommunal regi 15,5 15,6 15,7 13,4 13,5 13,4 16,3 16,2 17,2 Källa: Skolverket 21 Tabell 12.3 Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare), kommunal regi Stadsdelsområde 2024 2025 Bromma 4,9 4,9 Enskede-Årsta-Vantör 5,1 5,1 Farsta 5,2 5,0 Hägersten-Älvsjö 5,4 5,4 Hässelby-Vällingby 4,7 4,5 Järva 4,7 4,6 Kungsholmen 5,0 5,0 Norra innerstaden 4,8 5,0 Skarpnäck 5,1 5,0 Skärholmen 5,2 4,8 Södermalm 5,0 4,7 Medelvärde 5,0 4,9 Stockholms stad 5,0 -(3 Källa: ILS verksamhetsberättelse, december 2024 och 2025. Tabell 12.4 Antal barn per grupp, kommunal regi Stadsdelsområde 2024 2025 Bromma 15,9 16,3 Enskede-Årsta-Vantör 16 16,3 Farsta 15,8 15,5 Hägersten-Älvsjö 16,6 16,7 Hässelby-Vällingby 13,8 13,8 Järva 14,2 14,3 Kungsholmen 15,8 15,9 Norra innerstaden 15,3 15,7 Skarpnäck 16 16,5 Skärholmen 15,9 14,9 Södermalm 14,9 14,9 Medelvärde 15,5 15,5 Stockholms stad 15,4 -(3 Källa: ILS verksamhetsberättelse, december 2024 och 2025 3 Resultatet för Stockholms stad som helhet ej klart när denna rapport färdigställdes. 22 23 Bilaga 13. Metodbeskrivning Rapporten Förskola i Stockholm 2025 bygger på kvantitativa och kvalitativa underlag som officiell statistik och underlag från stadsdelsförvaltningarnas förskoleavdelningar. I årets rapport används till viss del statistik från 2024 då den officiella statistiken från Skolverket för 2025 avseende förskollärar- och personaltäthet, andelen förskollärare, utbildningsbakgrund, antal barn per barngrupp samt inskrivningsgraden publiceras senare under året.4 Det gäller även statistik från Sweco om inskrivningsgraden vilken publiceras först under våren. Denna statistik kommer att presenteras förskolenämnden i ett särskilt ärende senare under 2026. Statistik Statistiken som presenteras i bilagor är hämtad från: • Stadens ledningssystem ILS-webben: Inhämtade statistiken är från augusti och december 2025. • Barn- och elevregistret (BER): Inhämtade statistiken är från oktober 2025. • Sweco: Statistiken för inskrivningsgraden är per sista december 2024. Statistiken för antal orosanmälningar är per sista oktober 2025, där siffror för oktober är preliminära. • SCB och Skolverket: Statistiken är inhämtad oktober 2024. • Egenkontrollen (se nedan): Genomfördes under oktober och november 2025. • Stadsdelsförvaltningar, via underlaget till rapporten, inhämtat augusti 2025. Underlag från stadsdelsförvaltningar Rapporten Förskola i Stockholm bygger till stor del på skriftliga underlag inhämtade från stadsdelsförvaltningarnas förskoleavdelningar. Dessa har samlats in via en rapport i ILS- webben, som genomfördes i samband med tertialrapport 2, i augusti 2025. Under hösten 2025 kompletterades de skriftliga underlagen med kvalitetsdialoger mellan förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningarnas förskoleavdelningar. Kvalitetsdialogerna syftade till att säkerställa gemensam bild av svaren. Till kvalitetsdialogerna formulerade förskoleförvaltningen generella och specifika frågor till stadsdelsförvaltningarna utifrån hur de svarat i respektive rapport. Varje stadsdelsförvaltning har även erbjudits att faktagranska den slutliga rapporten. Egenkontrollen Enligt stadens riktlinjer för fristående förskola och pedagogisk omsorg ska huvudmän för fristående förskolor genomföra en årlig egenkontroll i Barn och elevregistret (BER). Senaste Egenkontrollen genomfördes under oktober och första veckan i november 2025. Egenkontrollen består av både kvantitativa och kvalitativa delar. I den kvantitativa delen inhämtas uppgifter om rektor, andel legitimerade förskollärare och annan personal. I den kvalitativa delen ställdes 2024 och 2025 frågor om utbildning i yrkessvenska och samverkan med myndigheter. 4 Kommunfullmäktige har motsvarande data som indikatorer gällande den kommunala regin vilka följs upp varje tertial för varje stadsdelsområde och Stockholms stad som helhet. De bakomliggande mätmetoderna skiljer sig dock från SCB vilket innebär att stadens resultat skiljer sig från den nationella statistiken. SCB:s statistik används av bland annat Skolverket och omfattar både kommunal och enskild regi men däremot inte indelat per stadsdelsområde. --- [Bilaga - Kompletterande statistik till Förskola i Stockholm 2025 maj 2026.pdf] Bilaga FÖF 2026/215 0 Kompletterande statistik till Förskola i Stockholm 2025, maj 2026 Bilaga FÖF 2026/215 1 Innehåll Beskrivning ...............................................................................................................2 Bilaga 2: Barn i befolkningen 1–5 år .........................................................................3 Bilaga 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024 .............4 Bilaga 5. Antal och andel inskrivna barn per regi och verksamhetsform 2024 .........6 Bilaga 9. Antal orosanmälningar till socialtjänsten 2023–2025 .................................7 Bilaga 10. Antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen 2022–2025 .........8 Bilaga 11. Andel heltidstjänster per utbildningsbakgrund 2022–2025 ......................9 Bilaga 12. Personaltäthet och antal barn per barngrupp 2022–2025 .....................10 Bilaga FÖF 2026/215 2 Beskrivning I rapporten Förskola i Stockholm 2025 (FÖF 2026/1) ingår statistik från Sweco och Skolverket som endast sträcker sig till 2024. Detta eftersom statistik för 2025 publiceras under våren 2026. Dock har alla inte data från Skolverket publicerats än. Förskoleförvaltningen har sammanställt statistik från Sweco och Skolverket som kompletterar den statistik som presenteras i rapporten Förskola i Stockholm 2025. Kompletteringen gäller i Förskola i Stockholm 2025 – bilagor, se tabell 1 nedan. Förskoleförvaltningen har inte analyserat hur den uppdaterade statistiken påverkar innehållet i rapporten Förskola i Stockholm 2025. Bilagorna i denna komplettering är numrerade som bilagorna som de kompletterar. Detta för enklare jämförelse. De tabeller som inte är fullt uppdaterade markeras med asterisk i tabellen. Tabell 1. Lista över uppdaterade tabeller i Förskola i Stockholm 2025 – bilagor Tabellnamn Tabellnr. Källa Barn i befolkningen 1–5 år, totalt och i åldersgrupper per stadsdelsområde 2.1 Sweco Inskrivningsgrad bland barn i befolkningen 4.1 Sweco Antal inskrivna barn per stadsdelsområde 4.2 Sweco Inskrivningsgrad bland barn i befolkningen per stadsdel och åldersgrupp 4.3 Sweco Antal (andel) inskrivna barn per regi och verksamhetsform, per stadsdel 2023 5.1 Sweco Antal orosanmälningar (0–20 år) åren 2023–2025 med uppgiftslämnare förskolan 9.1 Sweco Antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen * 10.1 Skolverket Andel heltidstjänster * 11.1 Skolverket Andel heltidstjänster utifrån utbildningsbakgrund, utifrån regiform i Stockholms stad * 11.2 Skolverket Personaltäthet 12.1 Skolverket Antal barn per barngrupp 12.2 Skolverket Bilaga FÖF 2026/215 3 Bilaga 2: Barn i befolkningen 1–5 år Mellan perioden 2023–2025 minskade antalet barn i befolkningen 1–5 år med knappt 2 300 barn. Minskningen syns i samtliga stadsdelsområden. Hässelby-Vällingby var det stadsdelsområde där minskningen var störst (-369 barn) medan Bromma och Skärholmen hade lägst minskning (-42 respektive 48 barn). Flest antal barn i åldersgruppen fanns 2025 i Hägersten-Älvsjö, 7 391, och minst antal barn fanns i Skärholmen, 2 073. Tabell 2:1 Barn i befolkningen 1–5 år, totalt och i åldersgrupper per stadsdelsområde, 2023–2025 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 254 barn för 2025. Mätdatumet är den 31/12–2025. Totalt 1–5 år 1–2 år 2–5 år 3–5 år Stadsdelsområde 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Bromma 4 611 4 653 4 569 1 874 1 799 1845 3 764 3 705 3 664 2 737 2 854 2 724 Enskede-Årsta- Vantör 6 024 5 939 5 905 2 524 2 313 2381 4 834 4 763 4 671 3 500 3 626 3 524 Farsta 3 573 3 418 3 311 1 355 1 226 1258 2 952 2 791 2 684 2 218 2 192 2 053 Hägersten-Älvsjö 7 730 7 605 7 361 3 242 3 037 3002 6 160 6 063 5 807 4 488 4 568 4 359 Hässelby-Vällingby 4 354 4 240 4 061 1 620 1 528 1505 3 602 3 487 3 323 2 734 2 712 2 556 Järva 5 755 5 592 5 494 2 158 2 119 2076 4 674 4 586 4 458 3 597 3 473 3 418 Kungsholmen 3 213 3 170 3 074 1 502 1 427 1390 2 457 2 392 2 356 1 711 1 743 1 684 Norra innerstaden 7 426 7 291 7 085 3 465 3 178 3213 5 729 5 590 5 378 3 961 4 113 3 872 Skarpnäck 2 642 2 543 2 494 1 106 1 005 971 2 084 2 068 2 002 1 536 1 538 1 523 Skärholmen 2 121 2 136 2 073 803 796 756 1 731 1 756 1 708 1 318 1 340 1 317 Södermalm 5 599 5 478 5 331 2 477 2 391 2262 4 323 4 251 4 166 3 122 3 087 3 069 Stockholms stad 53 048 52 065 50 758 22 126 20 819 20 659 42 310 41 452 40 217 30 922 31 246 30 099 Källa: Sweco Bilaga FÖF 2026/215 4 Bilaga 4. Antal och andel inskrivna barn per stadsdelsområde 2022–2024 Sedan 2023 minskade antalet barn som är inskrivna i förskolan i åldersgruppen 1–5 år med drygt 1 570 barn. Samtidigt ökade inskrivningsgraden av andelen barn i befolkningen i samma åldersgrupp. 2025 gick totalt 88,3 procent av barnen i staden på förskola, en ökning med knappt 2 procentenheter sedan 2023. Den största ökningen skedde bland barn 3–5 år (+ 1,6 procentenheter) till 96,4 procent. I åldersgruppen 1–2 år minskade dock andelen barn av befolkningen som går i förskola i Stockholm stad med 0,6 procentenheter till 76,4 procent, vilket är 1 procentenhet högre än för 2022. Det totala antalet inskrivna barn minskade mellan 2023 och 2025 i alla stadsdelsområden. Flest antal inskrivna barn fanns 2025 i Hägersten-Älvsjö med 6 625 barn. Det lägsta antalet inskrivna barn fanns i Skärholmen, med 1 774 barn. Störst andel barn i befolkningen som hade en plats på förskola 2025 var Bromma. Där var 90,2 procent av barnen i åldern 1–5 år inskrivna, en ökning med 1,3 procentenheter från 2024. Järva hade lägst antal barn inskrivna barn i staden, 83,2 procent, vilket var en ökning med 1 procentenhet från 2024. Det var framför allt barn i 1 års ålder som inte var inskrivna i förskolan. Bland barn 3–5 år hade Hägersten-Älvsjö den högsta inskrivningsgraden, 98,8 procent. I motsvarande åldersgrupp hade Järva den längsta inskrivningsgraden, 91,7 procent. Det kan jämföras med Skärholmen som 2024 hade inskrivningsgrad för åldersgruppen 3–5 år på 89,8. Skärholmen var den stadsdelsdel där inskrivningsgraden ökade mest, med 4,7 procentenheter till 94,5 procent i åldersgruppen 3–5 år. Samtidigt minskade inskrivningsgraden i Skärholmen mellan 2023–2025 för åldersgruppen 1–2 år med 4,2 procentenheter. Mellan åren 2023–2025 hade Södermalm den största ökningen av andelen inskrivna barn i befolkningen, åldersgrupp 1–5 år, +2 procentenheter. I Hägersten-Älvsjö ökade inskrivningsgraden med +1,9 procentenheter. I båda dessa stadsdelar ökade andelen inskrivna barn i alla åldersgrupper mellan 2023–2025. Farsta är det enda stadsdelsområde där andelen inskrivna barn minskade för den totala åldersgruppen 1–5 år, -0,6 procentenheter. Minskningen gäller särskilt åldersgruppen 1–2 år, -2 procentenheter vilket dock var en ökning från 2024 med +1 procentenhet. I åldersgruppen 3–5 år är inskrivningsgraden i Farsta stabil. Tabell 4:1 Andel inskrivna barn av befolkningen, 2022–2025 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 254 barn för 2025. Mätdatumet är den 31/12–2025. Årtal 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 1–5 år 1–2 år 2–5 år 3–5 år 2025 58,8 94,8 96,1 96,9 96,1 88,3 76,4 96,0 96,4 2024 59,0 94,0 95,2 95,5 94,5 87,5 76,2 94,8 95,1 2023 58,8 94,1 95,0 95,0 94,4 87,4 77,0 94,6 94,8 2022 58,5 93,7 94,7 94,9 94,3 86,5 75,4 94,4 94,6 Källa: Sweco Bilaga FÖF 2026/215 5 Tabell 4:2 Antal inskrivna barn per stadsdelsområde, 2023–2025 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 254 barn för 2025. Mätdatumet är den 31/12–2025. Totalt 1–2 år 2–5 år 3–5 år Stadsdelsområde 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Bromma 4 141 4 135 4 122 1 501 1 363 1 443 3 630 3 593 3 591 2 640 2 772 2 679 Enskede-Årsta-Vantör 5 248 5 199 5 193 1 936 1 752 1 806 4 567 4 501 4 477 3 312 3 447 3 387 Farsta 3 172 3 017 2 919 1 047 911 947 2 820 2 674 2 557 2 125 2 106 1 972 Hägersten-Älvsjö 6 833 6 746 6 625 2 459 2 304 2 319 5 987 5 887 5 723 4 374 4 442 4 306 Hässelby-Vällingby 3 809 3 694 3 563 1 238 1 155 1 141 3 348 3 254 3 123 2 571 2 539 2 422 Järva 4 740 4 594 4 571 1 526 1 464 1 438 4 142 4 050 4 021 3 214 3 130 3 133 Kungsholmen 2 847 2 811 2 735 1 204 1 119 1 098 2 359 2 323 2 296 1 643 1 692 1 637 Norra innerstaden 6 556 6 454 6 332 2 780 2 530 2 580 5 462 5 362 5 201 3 776 3 924 3 752 Skarpnäck 2 335 2 279 2 207 849 791 719 2 020 2 006 1 950 1 486 1 488 1 488 Skärholmen 1 807 1 779 1 774 596 576 529 1 575 1 566 1 586 1 211 1 203 1 245 Södermalm 4 887 4 854 4 762 1 902 1 891 1 771 4 146 4 088 4 079 2 985 2 963 2 991 Stockholms stad 46 375 45 562 44 803 17 038 15 856 15 791 40 056 39 304 38 604 29 337 29 706 29 012 Källa: Sweco Tabell 4:3 Andel (%) inskrivna barn av befolkningen per stadsdel och åldersgrupp, 2023–2025 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 254 barn för 2025. Mätdatumet är den 31/12–2025. Totalt 1–5 år 1–2 år 2–5 år 3–5 år Stadsdelsområde 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Bromma 89,8 88,9 90,2 80,1 75,8 78,2 96,4 97,0 98,0 96,5 97,1 98,3 Enskede-Årsta- Vantör 87,1 87,5 87,9 76,7 75,7 75,9 94,5 94,5 95,8 94,6 95,1 96,1 Farsta 88,8 88,3 88,2 77,3 74,3 75,3 95,5 95,8 95,3 95,8 96,1 96,1 Hägersten-Älvsjö 88,1 88,7 90,0 75,8 75,9 77,2 96,9 97,1 98,6 97,1 97,2 98,8 Hässelby-Vällingby 87,5 87,1 87,7 76,4 75,6 75,8 92,9 93,3 94,0 94,0 93,6 94,8 Järva 82,4 82,2 83,2 70,7 69,1 69,3 88,6 88,3 90,2 89,4 90,1 91,7 Kungsholmen 88,6 88,7 89,0 80,2 78,4 79,0 96,0 97,1 97,5 96,0 97,1 97,2 Norra innerstaden 88,3 88,5 89,4 80,2 79,6 80,3 95,3 95,9 96,7 95,3 95,4 96,9 Skarpnäck 88,4 89,6 88,5 76,8 78,7 74,0 96,9 97,0 97,4 96,7 96,7 97,7 Skärholmen 85,2 83,3 85,6 74,2 72,4 70,0 91,0 89,2 92,9 91,9 89,8 94,5 Södermalm 87,3 88,6 89,3 76,8 79,1 78,3 95,9 96,2 97,9 95,6 96,0 97,5 Källa: Sweco Bilaga FÖF 2026/215 6 Bilaga 5. Antal och andel inskrivna barn per regi och verksamhetsform 2025 Under 2025 var 62,0 procent av barnen i staden inskrivna i en kommunal förskola, 38,0 procent i en fristående förskola och 0,9 procent i pedagogisk omsorg. Hägersten-Älvsjö hade högst andel inskrivna barn i kommunal förskola, 75,1 procent. Södermalm var det enda stadsdelsområde där en majoritet av barnen var inskrivna i fristående förskola, 50,9 procent. Skärholmen hade störst andel barn i pedagogisk omsorg, 2,5 procent. I stadsdelsområdena Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm var andelen barn inskrivna i pedagogisk omsorg mycket låg, mellan 0,0 och 0,2 procent av barnen i befolkningen. Tabell 5:1 Antal (andel) inskrivna barn per regi och verksamhetsform, per stadsdel 2025 I siffrorna nedan är barn med tillfälliga personnummer, barn med okänd adress eller barn med skyddad identitet inte inräknade. Sammanlagt för staden rör det sig om drygt 254 barn för 2025. Mätdatumet är den 31/12–2025. Stadsdelsområde Totalt Kommunal regi (%) Enskild regi (%) Pedagogisk omsorg (%) Bromma 4 122 2 414 58,6 % 1 675 40,6 % 33 0,8 % Enskede-Årsta- Vantör 5 193 3 348 64,5 % 1 783 34,3 % 62 1,2 % Farsta 2 919 2 062 70,6 % 798 27,3 % 59 2,0 % Hägersten-Älvsjö 6 625 4 976 75,1 % 1 595 24,1 % 54 0,8 % Hässelby-Vällingby 3 563 2 084 58,5 % 1 414 39,7 % 65 1,8 % Järva 4 571 2 817 61,6 % 1 727 37,8 % 27 0,6 % Kungsholmen 2 735 1 485 54,3 % 1 247 45,6 % 3 0,1 % Norra innerstaden 6 332 3 629 57,3 % 2 690 42,5 % 13 0,2 % Skarpnäck 2 207 1 480 67,1 % 702 31,8 % 25 1,1 % Skärholmen 1 774 1 141 64,3 % 589 33,2 % 44 2,5 % Södermalm 4 762 2 339 49,1 % 2 423 50,9 % 0 0,0 % Stockholms stad 44 803 27 775 62,0 % 17 028 38,0 % 385 0,9 % Källa: Sweco Bilaga FÖF 2026/215 7 Bilaga FÖF 2026/215 8 Bilaga 9. Antal orosanmälningar till socialtjänsten 2023–2025 Antal orosanmälningar (0–20 år) till socialtjänsten med uppgiftslämnare förskolan Sett till staden som helhet ökade det totala antalet orosanmälningar där förskolan är uppgiftslämnare mellan åren 2023–2025. Under denna period har förskolan varit uppgiftslämnare till i genomsnitt drygt 80 orosanmälningar per månad. Genomsnittet för helåret 2023 och 2024 var 79 respektive 85. Förskolans andel av det totala antalet orosanmälningar har minskat till 2,2 procent vilket kan jämföras med 2,4 procent för 2023 och 2024. Bromma hade högst andel, 3,1 procent medan Skärholmen hade lägst andelen 1,8 procent, följt av Norra innerstaden och Järva med 1,9 procent. Andelen har ökat över åren i Järva från 1,3 procent till 1,9 procent. I Norra innerstaden har andelen minskat från 3,3 procent, medan totala antalet orosanmälningar ökat. Även i Skärholmen har det totala antalet ökat. Den största ökningen av antal orosanmälning skett i Hässelby-Vällingby vars andel av orosanmälning från förskolan är relativt stabilt mellan 2023–2025. Tabell 9.1 Antal orosanmälningar (0–20 år) åren 2023–2025 med uppgiftslämnare förskolan 2023 2024 2025 Stadsdelsområde Totalt Förskola Totalt Förskola Totalt Förskola Bromma 2 947 58 2 882 101 3 048 95 Enskede-Årsta-Vantör 6 128 165 5 923 150 5 598 116 Farsta 4 117 75 4 335 84 4 177 92 Hägersten-Älvsjö 5 518 133 5 957 134 5 652 111 Hässelby-Vällingby 4 503 137 5 311 168 5 735 137 Järva 5 110 68 6 077 91 5 966 113 Kungsholmen 1 337 35 1 530 43 1 527 33 Norra innerstaden 2 906 96 3 448 67 3 795 72 Skarpnäck 1 636 46 1 693 47 1 661 43 Skärholmen 2 741 71 2 724 50 3 060 54 Södermalm 2 943 69 3 524 86 3 360 89 Stockholm stad (exkl. Socialförvaltningen) 39 886 953 43 404 1 021 43 579 955 Källa: Sweco Bilaga FÖF 2026/215 9 Bilaga 10. Antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen 2022– 2025 År 2025 minskade antalet barn per förskollärare i riket till 12,0 barn per heltidstjänst, vilket är en minskning jämfört med 2024 (12,7). För Stockholms stad saknas ännu motsvarande uppgift för 2025. Antal barn per heltidstjänster var högre för förskolor i Stockholm stad än i jämförelse med riket som helhet, både gällande förskolor i enskild och kommunal regi. I jämförelse med riket var dock skillnaden för förskolor i enskild regi större (+5,2) än för förskolor i kommunal regi (+3,2). Sedan 2023 har skillnaderna mellan förskolor i Stockholms stad och förskolor i riket ökat, både för förskolor i enskild och kommunal regi. Sedan 2023 har snittet på antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen ökat i både enskild regi (+0,9) och i kommunal regi, (+0,7) För staden i stort innebär detta en ökning med 0,8 barn 2024, i jämförelse med 2023. Tabell 10:1 Antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen 2022 2023 2024 2025 Riket 12,5 12,3 12,7 12,0 Stockholms stad 16,1 15,8 16,6 - - Förskolor i enskild regi 17,9 17,0 17,9 - - Förskolor i kommunal regi 15,2 15,2 15,9 - Källa: Skolverket Bilaga FÖF 2026/215 10 Bilaga 11. Andel heltidstjänster per utbildningsbakgrund 2022–2025 Mellan åren 2022 och 2025 var det små förändringar i utbildningsbakgrunden hos den anställda personalen i förskolan, oavsett regiform. Jämfört med riket hade Stockholms stad ungefär elva procentenheter färre förskollärare med förskollärarlegitimation. Förskolor i kommunal regi har en något högre andel förskollärare med legitimation än förskolor i enskild regi för 2025, 34,7 respektive 31,9 procent. Statistiken visar på en ökning med ungefär en procentenhet sedan 2024, både för förskolor i fristående och kommunal regi med något högre ökning för riket som helhet. För Stockholms stad har uppgifter om förskollärarexamen, gymnasial utbildning för arbete med barn, viss pedagogisk utbildning samt övrig utbildning ännu inte publicerats. Tabell 11:1 Andel heltidstjänster utifrån utbildningsbakgrund, för riket och Stockholms stad Utbildningsbakgrund Riket (%) Stockholms stad (%) 202 2 202 3 202 4 202 5 202 2 202 3 202 4 202 5 Förskollärarexamen 40,3 41,0 40,5 42,5 31 31 30 - Förskollärarlegitimation 40,7 41,4 43,1 44,7 31 32 33 33,7 Gymnasial utbildning för arbete med barn 16,6 15,9 15,8 15,4 11 11 10 10,2 Viss pedagogisk utbildning 18,5 19,7 21,8 22,0 28 30 32 - Övrig utbildning1 22,7 21,5 20,0 18,2 28 26 25 - Källa: Skolverket Tabell 11:2 Andel heltidstjänster utifrån utbildningsbakgrund, utifrån regiform i Stockholms stad Utbildningsbakgrund Kommunal regi (%) Enskild regi (%) 202 2 2023 202 4 2025 2022 202 3 2024 2025 Förskollärarexamen 32 32 31 - 28 29 28 - Förskollärarlegitimation 33 33 34 34,7 29 29 31 31,9 Gymnasial utbildning för arbete med barn 12 12 11 10,9 9 9 9 8,9 Viss pedagogisk utbildning 29 31 33 - 27 29 31 - Övrig utbildning1 24 21 22 - 34 31 30 - Källa: Skolverket 1 Med övrig utbildning avses personal som saknar pedagogisk utbildning. Bilaga FÖF 2026/215 11 Bilaga 12. Personaltäthet och antal barn per barngrupp 2022–2025 Den genomsnittliga personaltätheten 2025 var i Stockholm 4,9 barn per heltidstjänst i både kommunal och fristående förskola, vilket är något lägre än snittet för riket och en minskning med 0,1 barn sedan föregående år. Tabell 12:1 Personaltäthet Antal barn per heltidstjänst 2022 2023 2024 2025 Riket 5,1 5,1 5,1 5,1 Kommunen 4,9 4,9 5,0 4,9 - Förskolor i enskild regi 5,0 4,9 5,0 4,9 - Förskolor i kommunal regi 4,9 4,9 5,0 4,9 Källa: Skolverket Tabell 12: 2 Antal barn per barngrupp Sett till staden som helhet har barngruppernas storlek minskat 0,1 procentenheter per år sedan 2023, från 15,1 till 14,9. Det kan jämföras med riket där antalet legat stabilt på 15,3. I Stockholms stad som helhet var det framför allt antal barn per barngrupp 1–3 år i fristående förskolor som minskade. För kommunal regi i åldersgruppen 4–5 minskade antalet från 17,2 till 16,8, vilket dock är 0,6 procentenheter högre än 2023. Antal barn per barngrupp Antal barn per barngrupp, 1–3 år Antal barn per barngrupp, 4–5 år 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Riket 15,3 15,3 15,3 12,6 12,6 12,5 16,1 16,2 16,2 Stockholms stad 15,1 15,0 14,9 12,9 12,7 12,5 15,1 15,7 15,5 - Förskolor i enskild regi 14,3 14,0 13,8 11,8 11,5 11,2 14,0 14,0 14,2 - Förskolor i kommunal regi 15,6 15,7 15,6 13,5 13,4 13,4 16,2 17,2 16,8 Källa: Skolverket