Snabbare rättsprocess för unga misstänkta blir permanent 2027

Justitiedepartementet har remitterat promemorianEtt permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdaretill bland annat Stockholms stad för yttrande.Sedan februari 2019 pågår en särskild försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare som inte har fyllt 18 år, det s.k. ungdomsspåret.Snabbförfarandet syftar till att ge en snabb reaktion på ungas brottslighet genom att polisförhör genomförs inom en vecka och att brott i polisledda utredningar lagförs inom tio veckor. Detta ska tydliggöra samhällets reaktion på brott och möjliggöra tidiga insatser från socialtjänsten.I promemorian föreslås att snabbförfarandet permanentas. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. [R4 PM - Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare.pdf] 1 (6) PM Rotel IV (Dnr KS 2026/838) Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 30 oktober 2026 Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Alexander Ojanne Sammanfattning av ärendet Justitiedepartementet har remitterat promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare till bland annat Stockholms stad för yttrande. Sedan februari 2019 pågår en särskild försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare som inte har fyllt 18 år, det s.k. ungdomsspåret. Snabbförfarandet syftar till att ge en snabb reaktion på ungas brottslighet genom att polisförhör genomförs inom en vecka och att brott i polisledda utredningar lagförs inom tio veckor. Detta ska tydliggöra samhällets reaktion på brott och möjliggöra tidiga insatser från socialtjänsten. I promemorian föreslås att snabbförfarandet permanentas. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och socialnämnden. På grund av kort remisstid svarar socialförvaltningen med ett kontorsyttrande. Stadsledningskontoret är i huvudsak positiv till förslaget om ett permanent snabbförfarande, men betonar vikten av att socialtjänstens förutsättningar samt barnets bästa, delaktighet och rättssäkerhet beaktas. Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. 2. Paragrafen justeras omedelbart. 2 (6) Socialförvaltningen tillstyrker förslaget och ser positivt på en snabbare hantering av ungdomsbrott. Samtidigt anser förvaltningen att socialtjänstens förutsättningar, barnets rättssäkerhet och en eventuell utvidgning till fler brottstyper bör beaktas. Föredragande borgarrådets synpunkter Ett särskilt snabbförfarande för hanteringen av unga lagöverträdare är i grunden en god idé. Det är därför välkommet att den borgerliga regeringen har valt att gå vidare med förslaget om att permanenta arbetssättet efter den försöksverksamhet som initierades av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen, och som därefter successivt har byggts ut till att omfatta hela landet. En snabb och tydlig reaktion på brott som begås av unga stärker sambandet mellan handling och konsekvens, bidrar till ökad rättssäkerhet och skapar bättre förutsättningar för tidiga insatser. Sammantaget bör detta också minska risken för återfall i brott. Ur det perspektivet är det olyckligt att förslaget inte omfattar fler brottskategorier, framför allt genom att inkludera vissa åklagarledda förundersökningar. Samtidigt finns det goda möjligheter att framöver se över dessa avgränsningar. Förslagets konsekvenser för socialtjänsten behandlas inte heller närmare. Arbetssättet ställer högre krav på socialtjänstens verksamheter när det gäller tillgänglighet, samverkan och skyndsam handläggning. Det är därför viktigt att dessa konsekvenser uppmärksammas och beaktas vid genomförandet. I övrigt hänvisar jag till Stockholms stads yttrande. Stockholm den 21 oktober 2026 Alexander Ojanne Bilagor 1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/838- 2. Remiss - Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare, dnr KS 2026/838-1.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 3 (6) Ärendet Justitiedepartementet har remitterat promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare till bland annat Stockholms stad för yttrande. Sedan februari 2019 pågår en särskild försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare som inte har fyllt 18 år, det s.k. ungdomsspåret. Målsättningen med snabbförfarandet är att polis ska hålla förhör med den misstänkte inom en vecka från brottet eller ingripandet, om det inte kan ske direkt. Är det fråga om ett brott som utreds inom ramen för en polisledd förundersökning är vidare målsättningen att brottet ska lagföras inom tio veckor från polisens ingripande. En snabb reaktion innebär enligt promemorian dels en viktig signal till den unge om att samhället tar brottsligheten på allvar, dels en möjlighet till tidiga insatser från socialtjänsten för att stävja en ogynnsam utveckling. De myndigheter som ingår i snabbförfarandet är Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket. I promemorian föreslås att snabbförfarandet för unga lagöverträdare införs permanent efter att försöksverksamheten löper ut. Detta ligger i linje med den slutredovisning som de berörda myndigheterna lämnade i april 2026, där myndigheterna föreslår att försöksverksamheten permanentas. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, och socialnämnden. På grund av kort remisstid svarar socialförvaltningen med ett kontorsyttrande. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 september 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret har tagit del av Justitiedepartementets remiss och svarar utifrån ett kommunalt perspektiv. I Stockholms stad är det främst socialtjänsten som berörs av delar av förslagen. 4. Snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent Stadsledningskontoret tillstyrker förslag om att brottsutredningar mot lagöverträdare under 18 år ska ingå i ett särskilt snabbförfarande. En snabb reaktion på brott och tidiga insatser kan bidra till att förebygga fortsatt kriminalitet. Att tidigt uppmärksamma barn och unga som riskerar att utveckla allvarlig kriminalitet är en viktig del av stadens brottsförebyggande arbete. Socialtjänstens uppdrag utgår samtidigt från individuella bedömningar av barnets eller den unges situation och behov. Ett snabbare förfarande behöver därför 4 (6) genomföras på ett sätt som säkerställer barnets bästa och delaktighet samt ger socialtjänsten förutsättningar att göra välgrundade och rättssäkra bedömningar. 5. Den myndighetsgemensamma samverkan ska fortsätta Stadsledningskontoret tillstyrker förslag om att Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket fortsatt ska samverka i snabbförfarandet för unga lagöverträdare, att särskilda bestämmelser som reglerar den samverkan ska införas i myndigheternas instruktioner samt att Polismyndigheten ska ha ett särskilt ansvar för att leda det myndighetensgemensamma arbetet. Stockholms stad har god samverkan med Polismyndigheten, på såväl strategisk som operativ nivå. En fortsatt välfungerande samverkan och samordning kring unga lagöverträdare är viktig för det förebyggande arbetet och för målet om ett tryggt och säkert Stockholm. 7. Konsekvenser Stadsledningskontoret vill uppmärksamma att ett permanent snabbförfarande kan vara positivt för socialtjänstens arbete med barn och unga, eftersom långa förundersökningstider kan försvåra arbetet med tidiga och samordnande insatser. Samtidigt kan kortare tidsramar ställa ökade krav på socialtjänstens tillgänglighet och samverkan. Det är viktigt att socialtjänsten ges förutsättningar att även fortsättningsvis genomföra rättssäkra bedömningar med god kvalitet. Socialförvaltningen Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 juli 2026 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattning av synpunkter Förvaltningen tillstyrker förslaget om att permanenta snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare. Ambitionen att skapa en snabbare och mer samordnad reaktion från samhället när unga begår brott ser socialförvaltningen positivt på. En snabb och tydlig reaktion anses kunna bidra till en tydligare koppling mellan handling och konsekvens för den unge samt skapa bättre förutsättningar för tidiga och förebyggande insatser. Förvaltningen vill samtidigt framhålla vikten av att socialtjänstens uppdrag och förutsättningar beaktas i det fortsatta arbetet och att barnets bästa, delaktighet och rättssäkerhet säkerställs i reformen. Förvaltningen anser även att det bör övervägas om fler brottstyper kan omfattas av snabbförfarandet. Vissa ungdomsbrott, exempelvis olaga hot, kan innebära stora konsekvenser för den som utsätts och en snabb hantering kan vara betydelsefull både ur ett brottsförebyggande perspektiv och för den enskilde. Ställningstaganden 5 (6) 4. Snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent Socialförvaltningen tillstyrker förslaget om att snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent. Socialförvaltningen delar bedömningen att en snabb och tydlig reaktion från vuxenvärlden och samhället vid brott som begås av unga är eftersträvansvärt. Utvecklingspsykologisk forskning visar att ungdomars förmåga till impulskontroll och långsiktig konsekvensbedömning fortfarande utvecklas under tonåren. En snabb och tydlig samhällelig reaktion kan därför skapa bättre förutsättningar för att den unge ska förstå sambandet mellan handling och konsekvens. Att tiden mellan brott och lagföring minskar är positivt både ur ett rättssäkerhets- och brottsförebyggande perspektiv. Det är förvaltningens bedömning att ett snabbare förfarande kan skapa bättre brottsförebyggande förutsättningar genom att samhällets reaktion kopplas samman med den unges agerande och att behov av stödjande eller förebyggande insatser kan identifieras och erbjudas i ett tidigt skede. En snabb reaktion behöver dock ses som en del av ett sammanhållet arbete där konsekvenser, ansvarstagande och stödinsatser kombineras. Detta är viktigt för att processen blir begriplig för den unge och dennes familj. En skillnad mellan socialtjänstens uppdrag och rättsväsendets är socialtjänstens fokus på individuella bedömningar av barnets eller den unges situation och behov. Ett snabbare förfarande behöver därför genomföras på ett sätt som säkerställer barnets bästa och delaktighet samt rättssäkerheten i socialtjänstens bedömningar. Ur socialtjänstens perspektiv är det viktigt att ett skyndsamt förfarande inte sker på bekostnad av barnets bästa eller möjligheten att genomföra välgrundade individuella bedömningar. Socialförvaltningen vill även lyfta frågan om vilka brottstyper som ska omfattas av snabbförfarandet. Förvaltningen anser att det bör övervägas om ytterligare brottstyper kan inkluderas, där en snabb och tydlig reaktion från samhället kan vara angelägen. Exempelvis kan olaga hot få stora konsekvenser för den som utsätts, särskilt när brotten sker mellan unga och i miljöer där den utsatte vistas dagligen. En snabbare hantering kan bidra till att tydliggöra konsekvenserna av den unges agerande och skapa bättre förutsättningar för tidiga stöd- och förebyggande insatser för såväl den misstänkte unge som den brottsutsatta. 5. Den myndighetsgemensamma samverkan ska fortsätta Förvaltningen tillstyrker att den myndighetsgemensamma samverkan fortsätter. Socialförvaltningen håller med om att en fungerande samverkan mellan polis, åklagare, domstol och socialtjänst är en viktig förutsättning för att snabbförfarandet ska kunna genomföras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt är tydliga roller och ansvar mellan berörda aktörer av yttersta vikt i denna typ av samverkan. Socialtjänstens medverkan behöver utgå från socialtjänstens uppdrag att bedöma barnets behov av stöd och skydd, även när handläggningen sker 6 (6) inom kortare tidsramar. Det är viktigt att lagen inte utformas på ett sådant sätt att det kan äventyra välgrundade bedömningar kring barnets bästa. 7. Konsekvenser Socialförvaltningen vill framhålla att konsekvenserna för socialtjänstens verksamhet behöver beaktas vid införandet av ett permanent snabbförfarande. En farhåga är att kortare tidsramar kan innebära att andra angelägna delar av socialtjänstens arbete med barn och unga påverkas. Även om det inte bedöms som troligt kan förslaget innebära ökade krav på socialtjänstens tillgänglighet, samverkan och möjlighet att genomföra bedömningar inom kortare tidsramar. Det är viktigt att socialtjänsten ges förutsättningar att även fortsättningsvis genomföra rättssäkra bedömningar med god kvalitet. --- [Stockholms stads yttrande.pdf] Stadshuset Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Sida 1 (2) bvvvv Till Justitiedepartementet Ert Dnr: Ju2026/01662 Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Sammanfattning Ett särskilt snabbförfarande för hanteringen av unga lagöverträdare är i grunden en god idé. Det är därför välkommet att den borgerliga regeringen har valt att gå vidare med förslaget om att permanenta arbetssättet efter den försöksverksamhet som initierades av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen, och som därefter successivt har byggts ut till att omfatta hela landet. En snabb och tydlig reaktion på brott som begås av unga stärker sambandet mellan handling och konsekvens, bidrar till ökad rättssäkerhet och skapar bättre förutsättningar för tidiga insatser. Sammantaget bör detta också minska risken för återfall i brott. Ur det perspektivet är det olyckligt att förslaget inte omfattar fler brottskategorier framför allt genom att inkludera vissa åklagarledda förundersökningar. Samtidigt finns det goda möjligheter att framöver se över dessa avgränsningar. Förslagets konsekvenser för socialtjänsten behandlas inte heller närmare. Arbetssättet ställer högre krav på socialtjänstens verksamheter när det gäller tillgänglighet, samverkan och skyndsam handläggning. Det är därför viktigt att dessa konsekvenser uppmärksammas och beaktas vid genomförandet. Ställningstaganden Stockholm stad har tagit del av Justitiedepartementets remiss och svarar utifrån ett kommunalt perspektiv. I staden är det främst socialtjänsten som berörs av delar av förslagen. 4. Snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent Stockholms stad tillstyrker förslag om att brottsutredningar mot lagöverträdare under 18 år ska ingå i ett särskilt snabbförfarande. En snabb reaktion på brott och tidiga insatser kan bidra till att förebygga fortsatt kriminalitet. Att tidigt uppmärksamma barn och unga som riskerar att utveckla allvarlig kriminalitet är en viktig del av stadens brottsförebyggande arbete. Socialtjänstens uppdrag utgår samtidigt från individuella bedömningar av barnets eller den unges situation och behov. Ett Kommunstyrelsen Yttrande Dnr KS 2026/838 2026-10-07 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Yttrande Dnr KS 2026/838 Sida 2 (2) snabbare förfarande behöver därför genomföras på ett sätt som säkerställer barnets bästa och delaktighet samt ger socialtjänsten förutsättningar att göra välgrundade och rättssäkra bedömningar. 5. Den myndighetsgemensamma samverkan ska fortsätta Stockholms stad tillstyrker förslag om att Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket fortsatt ska samverka i snabbförfarandet för unga lagöverträdare, att särskilda bestämmelser som reglerar den samverkan ska införas i myndigheternas instruktioner samt att Polismyndigheten ska ha ett särskilt ansvar för att leda det myndighetensgemensamma arbetet. Stockholms stad har god samverkan med Polismyndigheten, på såväl strategisk som operativ nivå. En fortsatt välfungerande samverkan och samordning kring unga lagöverträdare är viktig för det förebyggande arbetet och för målet om ett tryggt och säkert Stockholm. 7. Konsekvenser Stockholms stad vill uppmärksamma att ett permanent snabbförfarande kan vara positivt för socialtjänstens arbete med barn och unga, eftersom långa förundersökningstider kan försvåra arbetet med tidiga och samordnande insatser. Samtidigt kan kortare tidsramar ställa ökade krav på socialtjänstens tillgänglighet och samverkan. Det är viktigt att socialtjänsten ges förutsättningar att även fortsättningsvis genomföra rättssäkra bedömningar med god kvalitet. Stockholm som ovan Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande --- [Remiss - Promemorian Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare.pdf] 1 Promemoria Ett permanent snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Promemorians huvudsakliga innehåll Sedan 2019 pågår en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare, det s .k. ungdomsspåret. Målsättningen med snabbförfarandet är att polis ska hålla förhör med den misstänkte inom en vecka från brottet eller ingripandet, om det inte kan ske direkt. Är det fråga om ett brott som utreds inom ramen för en polisledd förundersökning är vidare målsättningen att brottet ska lagföras inom tio veckor från polisens ingripande. Försöksverksamheten har lett till att myndigheterna utvecklat en enhetlig och mer effektiv arbetsmetod för ungdomsärenden så att brott som begås av unga lagöverträdare möts av en snabb reaktion från samhället s sida. Att en ung person begår brott kan i sig vara ett tecken på att det finns en social problematik och genom en snabb reaktion kan tidiga insatser sättas in och risken för fortsatt brottslighet minska. I denna promemoria föreslås därför att snabbförfarandet för unga lagöverträdare införs permanent så att det myndighetsgemensamma arbetet kan fortsätta även efter att försöksverksamheten löper ut. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. 2 Innehållsförteckning 1 Författningsförslag ............................................................................ 3 1.1 Förordning om ändring i förundersökningskungörelsen (1947:948) .......................... 3 1.2 Förordning om ändring i förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket .......................... 4 1.3 Förordning om ändring i förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket ................................... 5 1.4 Förordning om ändring i förordningen (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten........................... 6 1.5 Förordning om ändring i förordningen (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten ............................... 7 1.6 Förordning om ändring i förordningen (2023:797) med instruktion för Kriminalvården ................................... 8 2 Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare ........................................................................... 9 3 Slutredovisningen av försöksverksamheten .................................... 10 4 Snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent............................................................................ 12 5 Den myndighetsgemensamma samverkan ska fortsätta .................. 13 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................... 14 7 Konsekvenser .................................................................................. 14 Bilaga 1 – Myndighetsgemensam redovisning ............................... 16 3 1 Författningsförslag 1.1 Förordning om ändring i förundersökningskungörelsen (1947:948) Härigenom föreskrivs att det i förundersökningskungörelse n (1947:948) ska införas en ny paragraf, 3 c §, av följande lydelse. 3 c § Om den som misstänks för ett brott inte har fyllt 18 år vid brottet , får utredningen av brottet ingå i ett särskilt snabbförfarande som riktar sig mot unga lagöverträdare. Ärenden i förfarandet ska märkas upp särskilt. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2027. 4 1.2 Förordning om ändring i förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket Härigenom föreskrivs att 3 b § förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 b §1 Rättsmedicinalverket ska delta i ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabb - förfarande enligt 45 kap. 13 a § rättegångsbalken och 3 b § för- undersökningskungörelsen (1947:948). Rättsmedicinalverket ska delta i ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabb - förfarande enligt 45 kap. 13 a § rättegångsbalken samt 3 b och 3 c §§ förundersökningskungörel- sen (1947:948). Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2027. 1 Senaste lydelse 2022:1510. 5 1.3 Förordning om ändring i förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket Härigenom föreskrivs att 1 d § förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 d §1 Domstolsverket ska delta i ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabbför- farande enligt 45 kap. 13 a § rätte- gångsbalken och 3 b § förunder- sökningskungörelsen (1947:948). Domstolsverket ska delta i ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabbför- farande enligt 45 kap. 13 a § rätte- gångsbalken samt 3 b och 3 c §§ förundersökningskungörelsen (1947:948). Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2027. 1 Senaste lydelse 2022:1511. 6 1.4 Förordning om ändring i förordningen (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten Härigenom föreskrivs att 12 a § förordningen (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 a §1 Åklagarmyndigheten ska delta i ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabb - förfarande enligt 45 kap. 13 a § rättegångsbalken och 3 b § för- undersökningskungörelsen (1947:948). Åklagarmyndigheten ska bistå Polismyndigheten med utbildningsinsatser för för under- sökningsledare i snabbförfarandet och lämna relevant återkoppling på deras arbete. Åklagarmyndigheten ska delta i ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabb - förfarande enligt 45 kap. 13 a § rättegångsbalken samt 3 b och 3 c §§ förundersökningskungörel- sen (1947:948). Åklagarmyndig - heten ska bistå Polismyndigheten med utbildnings insatser för för - undersökningsledare i snabbför- farandena och lämna relevant åter- koppling på deras arbete. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2027. 1 Senaste lydelse 2022:1514. 7 1.5 Förordning om ändring i förordningen (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten Härigenom föreskrivs att 16 § förordningen (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 § Polismyndigheten ska delta i och ha ett särskilt ansvar för att leda ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabbför- farande enligt 45 kap. 13 a § rätte- gångsbalken och 3 b § förunder- sökningskungörelsen (1947:948). Polismyndigheten ska också ha ett särskilt ansvar för att tillsammans med övriga myndig heter i det myndighetsgemensamma arbetet utveckla arbetet i förfarandet. Polismyndigheten ska delta i och ha ett särskilt ansvar för att leda ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra ett särskilt snabbför- farande enligt 45 kap. 13 a § rätte- gångsbalken samt 3 b och 3 c §§ förundersökningskungörelsen (1947:948). Polismyndigheten ska också ha ett särskilt ansvar för att tillsammans med övriga myndig - heter i det myndighets gemen- samma arbetet utveckla arbetet i förfarandena. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2027. 8 1.6 Förordning om ändring i förordningen (2023:797) med instruktion för Kriminalvården Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (2023:797) med instruktion för Kriminalvården ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Myndigheten ska 1. delta i det myndighets gemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten, 2. delta i ett myndighetsgemen- samt arbete för att möjlig göra ett särskilt snabb förfarande enligt 45 kap. 13 a § rättegångs balken och 3 b § förundersökningskun- görelsen (1947:948), och 2. delta i ett myndighets gemen- samt arbete för att möjlig göra ett särskilt snabb förfarande enligt 45 kap. 13 a § rättegångs balken samt 3 b och 3 c §§ förundersök- ningskungörelsen (1947:948), och 3. verkställa de transporter som Polismyndigheten och Säkerhets - polisen överlämnar enligt 29 a § polislagen (1984:387) samt lämna andra myndigheter den hjälp med transport som är särskilt föreskrivet. För varje person som transpor teras av myndigheten enligt första stycket 3 ska det föras journal. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2027. 9 2 Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare Det är angeläget att begångna brott kan lagföras snabbt och effektivt, utan att rättssäkerhet och kvalitet får stå tillbaka. En kort och sammanhållen lagföringsprocess är bättre för enskilda som berörs av processen och mer resurseffektiv för rättsväsendet. Om brottsutredningen och prövningen tar lång tid kan det leda till att det blir svårare att lagföra brottet. En sen eller utebliven reaktion från samhällets sida kan också påverka människors trygghet och deras förtroende för rättsväsendet. För att utveckla rättsväsendets förmåga att snabbt utreda och lagföra brott beslutade regeringen 2017 om en försöksverksamhet med ett snabb - förfarande i brottmål. Genom förändrade arbetsmetoder, nya verktyg och ökad samverkan skapades en mer sammanhållen och enhetlig process genom hela rättskedjan. Försöksverksamheten genomfördes av Polismyn- digheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket tillsammans med ett antal tingsrätter och inleddes i januari 2018. Sedan februari 2019 pågår en parallell och särskild försöks- verksamhet för unga lagöverträdare som inte har fyllt 18 år , det s.k. ungdomsspåret. I januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att utreda ett permanent snabbförfarande i brottmål och andra åtgärder för en snabbare lagföring av brott (dir. 2020:6). Utredningen, som antog namnet Utredningen om Snabbare lagföring, överlämnade i juni 2021 betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46) till regeringen. Resultatet av försöksverksamheterna, som då hade pågått ett antal år, tjänade som underlag i utredningen. Huvuddelen av förslagen i betänkandet be handlades i propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Bland annat infördes då ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål skyndsamt, om brottet ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen, och nya delgivningsbestämmelser. Regeringen gick dock inte vidare med att inrätta ett permanent snabbförfarande för unga lagöverträdare. I enlighet med vad som föreslogs i betänkandet beslutades att i stället förlänga och bygga ut den försöksverksamheten med sikte på ett framtida permane ntande. U ngdomsspåret har sedan dess succesivt införts nationellt och u nder innevarande år ska förfarandet ha börjat tillämpas i samtliga polisregioner. Försöksverksamheten pågår alltjämt och det nuvarande regeringsuppdraget löper till och med den 31 december 2026. Försöksverksamheten med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare omfattar alla former av ingripandebrott där en misstänkt som inte har fyllt 18 år anträffas vid brottsplatsen. Den huvudsakliga arbetsmetoden bygger på att snabbt kunna komma i gång med utredningsarbetet. Polisen ska genomföra långtgående förstahandsåtgärder och, o m möjligt, hålla förhör direkt på plats. Det kan handla om att upprätta polisanmälan, ta kontakt med vårdnadshavare, förhöra vittnen, säkra bevisning, ta kontakt med socialtjänsten samt, om möjligt, ombesörja slutdelgivning. Med tanke på det särskilda regelverk som gäller för ungdomsprocessen (t.ex. l agen 10 [1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ) är det i många fall inte möjligt att förhöra den misstänkte direkt. Det kan vara så att den unge behöver biträdas av en offentlig försvarare eller att vårdnadshavare och socialtjänst ska närvara vid förhör. När det av någon anledning inte är möjligt att slutföra ärendet direkt ska det finnas en färdig plan för det fortsatta utredningsarbetet med ett inbokat förhör med den misstänkte ungdomen. Ett konkret mål inom ungdomsspåret är att polisen ska hålla förhör med den misstänkte inom en vecka från brottet eller ingripandet, när det inte kan ske direkt. Eftersom metoden riktar in sig på de tidiga åtgärder na i den inledande fasen av förundersökningen vidtas huvuddelen av åtgärderna inom polisens jourverksamhet. Förutom målet med att hålla förhör inom en vecka finns en annan målsättning som går ut på att den unge, när det är fråga om en polisledd förundersökning , ska lagföras inom tio veckor från polisens ingripande. Med lagföring avses strafföreläggande, straffvarning , åtalsunderlåtelse eller domstols dom. Inom försöksverksamheten är de involverade m yndigheterna ålagda att organisera och utveckla sitt arbete så att de uppställda tidsmålen kan uppnås i praktiken. Därtill har Polismyndigheten ett särskilt uppdrag att stärka erfarenhetsutbytet inom myndigheten, genomföra utbildnings - och fortbildningsinsatser för inre och yttre personal samt vidta de åtgärder som behövts för att organisera arbetet för lokalpolisområdena, polisomr ådena och polisregionen. 3 Slutredovisningen av försöksverksamheten En myndighetsgemensam s lutredovisning av uppdraget om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år gavs in till regeringen i april 2026, se bilaga 1. Myndigheterna förordar i redovisningen att försöksverksamheten ska införas permanent och lämnar förslag på hur det kan uppnås. Av slutredovisningen framgår i korthet följande. Inom ramen för försöksverksamheten har polisen utbildat ca 450 förundersökningsledare. Syftet har varit att förundersökningsledarna ska ha kunskap om hur ärenden som ingår i förfarandet praktiskt ska hanteras och hur samverka n ska genomföras med aktörer utanför myndigheten. Utbildningen har även syftat till att förankra de särskilda rättsliga förutsättningar som gäller vid lagföring av unga lagöverträdare så att polisanställda ska förstå sin roll och betydelse i rättskedjan. Myndigheten har därtill tagit fra m inspelade föreläsningar, checklistor och utbildningsmaterial om arbetsmetoden. Den breda kompetensutvecklingen har bidragit till en mer enhetlig handläggning av ungdomsärendena och därtill motverkat den tveksamhet kring hanteringen som till viss del funnits hos poliser i yttre tjänst och inom jourverksamheten . Sammantaget har försöksverksamheten lett till en mer effektiv, enhetlig och kvalitativ hantering av de ärenden som ingår i förfarandet. Eftersom fler utredningsåtgärder genomförs i jourverksamheten frigörs också tid för 11 lokalpolisområdena att fokusera på ärenden som kräver mer kvalificerade åtgärder. Det är därför rimligt att anta att arbetsmetoden har en positiv inverkan på samtliga ungdomsärenden. En nationell och myndighetsgemensam uppföljningsgrupp har ansvarat för att följa upp arbetsmetoden, bland annat i syfte att undvika avvikelser mellan de involverade myndigheterna i hur ärendena hanteras. Vidare har återkoppling skett i lokala samverkansforum där även socialtjänster från respektive polisområde medverka t. Samarbetet inom försöksverksamheten har fungerat väl mellan såväl myndigheterna som kommunernas socialtjänster. De vanligaste brotten som hanteras i snabbförfarandet är bland annat butiksstölder, innehav och bruk av narkotika samt hot mot tjänsteman. Under 2025 hanterades 23,8 procent av det totala antalet redovisade ungdomsärenden inom snabbförfarandet, dock med stora regionala avvikelser. Exempelvis var siffran inom polisregion Stockholm, som tillämpat metoden längst, drygt 43 procent. För tillfället tillämpas arbetsmetoden endast i förundersökningar som leds av polisen. Det finns en överenskommelse mellan Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten om att avvakta med tillämpningen av arbetsmetoden i åklagarledda förundersökningar tills metoden fungerar fullt ut i de polisledda. Medelgenomströmningstiden för de ungdomsärenden som redovisats till åklagare har ökat under försöksverksamheten. Aktuell och historisk uppföljning visar dock att den typ av ärenden som hanteras i snabbförfarandet i genomsnitt har en kortare handläggningstid än vad de hade haft om snabbförfarandet inte hade införts. Bristfälligt underlag från åklagare och domstol ar medför att det inte har varit möjligt att ta fram rättvisande statistik kring målsättningen att nå lagföring inom tio veckor från polisens ingripande. Myndigheterna ser ett behov av fortsatt utveckling av arbetsmetoden och ytterligare samverkan för att bättre nå de uppsatta tidsmålen. I redovisningen lämnas därför förslag om • att nationell o ch lokal samverkan samt återkoppling mellan myndigheterna som ingått i försöksverksamheten ska fortsätta för att bibehålla och utveckla arbetsmetoden, • att nationell och lokal samverkan mellan Polismyndigheten och socialtjänsten ska fortsätta, • att myndigheterna bibehåller den struktur och organisation som har etablerats inom försöksverksamheten för att tidsmålen för lagföring i ungdomsspåret ska kunna uppnås, samt • att myndigheterna bibehåller en myndighetsgemensam uppföljning för att det ska vara möjligt att över tid se om en utveckling av tidsmålen sker. Utöver detta lämnas förslag på förordningsändringar för att möjliggöra ett permanent snabbförfarande för unga lagöverträdare . Förordningsändringarna behandlas närmare i denna promemoria. 12 4 Snabbförfarandet i brottmål för unga lagöverträdare ska införas permanent Förslag Brottsutredningar mot unga lagöverträdare som inte har fyllt 18 år ska få ingå i ett särskilt snabbförfarande. Ärenden som hanteras i snabbförfarandet ska märkas upp särskilt. Skälen för förslaget När en ungdom misstänks för ett brott är det viktigt med en snabb reaktion från samhällets sida så att kopplingen mellan brott och påföljd blir tydlig. Det sänder en viktig signal till den unge att samhället tar brottsligheten på allvar och att kriminella handlingar får konsekvenser. Genom en snabb reaktion och tidiga insatser kan risken för fortsatt brottslighet minska och kriminella karriär er förhindras i ett tidigt skede. Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare syftar till just detta. Många av de brottstyper som ingår i förfarandet, såsom innehav och bruk av narkotika, är sådana att en tidig insats från socialtjänsten har stor potential att stävja en ogynnsam utveckling. När den unge inte samtycker till en sådan insats är det viktigt att skuldfrågan snabbt kan avgöras så att lagföring kan ske . Snabbförfarandet för unga lagöverträdare har visat sig vara ett effektivt sätt att åstadkomma detta i praktiken. Av slutredovisningen framgår att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år har lett till en mer enhetlig, effektiv och kvalitativ hantering av de ärenden som ingår i förfarandet. Det innebär också att fler unga har fått en snabb och tydlig reaktion från samhällets sida samt att tidiga insatser har kunnat sättas in . Genom att skilja ut de enkla ärendena från de mer komplexa kan de brottskämpande myndigheternas resurser användas på ett mer effektivt sätt. Inom försöksverksamheten återspeglas det ta bland annat i att enkla och rutinartade åtgärder i stor utsträckning utförs av polisens jourverksamhet och att respektive lokalpolisområde arbetar vidare utifrån en redan framtagen plan för utredningen. Snabbförfarandet har därmed lett till ett mer ändamålsenligt resursutnyttjande i praktiken. Erfarenheterna visar också att försöksverksamheten lett till en förbättrad samverkan mellan myndigheterna och att det kan bidra till att möjliggöra en snabbare hantering genom hela rättskedjan. Om snabbförfarandet etableras som ett permanent inslag i myndigheternas ordinarie verksamhet skapas möjligheter att både utveckla och utöka arbetsmetodens tillämpning. Sammantaget visar slutredovisningen att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare lett till en effektivare hantering av de ungdomsärenden som ingått i förfarandet och de involverade myndigheterna vill att snabbförfarandet införs permanent. Det finns därmed starka skäl för att även snabbförfarandet för unga lagöverträdare ska bli ett permanent inslag i de involverade myndigheternas verksamhet och att de strukturer för samverkan och uppföljning som byggts upp inom försöksverksamheten bevaras. 13 När förfarandet med snabbare lagföring för vuxna infördes permanent inrättades en ny paragraf, 3 b §, i förundersökningskungörelsen (1947:948). En liknande förordningslösning bör användas för att göra snabbförfarandet för unga lagöverträdare permanent. Eftersom det i realiteten är fråga om två olika snabbförfaranden , vuxen - respektive ungdomsspåret, med separata arbetsmetoder som följs upp och utvärderas utifrån delvis olika parametrar bör snabbspåret för unga lagöverträdare emellertid regleras i en egen paragraf. Paragrafens utformning ligger i linje med förslaget i slutredovisningen men har justerats för att bättre stämma överens med närliggande bestämmelser i förordningen. Den valda utformningen ger även möjlighet för myndigheterna att i framtiden utveckla snabbförfarandet ytterligare och exempelvis inkludera åklagarledda förundersökningar. 5 Den myndighetsgemensamma samverkan ska fortsätta Förslag Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket , Kriminalvården och Domstolsverket ska fortsatt samverka i snabbförfarandet för unga lagöverträdare. Särskilda bestämmelser som reglerar de n samverkan ska införas i myndigheternas instruktioner . Polismyndigheten ska ha ett särskilt ansvar för att leda det myndighetensgemensamma arbetet. Skälen för förslaget Uppgifterna för de myndigheter som lyder under regeringen och som ingår i snabbförfarandet, dvs. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rätts - medicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket , har under försöks- verksamheten reglerats genom olika regeringsuppdrag. Av slut- redovisningen framgår att myndigheternas samverkan har varit viktig för att nå målen och förbättra förfarandet. En fördel med den breda samverkan är också att det möjliggör relevant återkoppling, medverkan och uppföljning. För att målen med snabbförfarandet ska kunna uppnås över tid är det av stor vikt att den nuvarande samverkan bibehålls och utvecklas. Om arbets- metoden inte är myndighetsgemensam finns det risk för att Polismyndigheten, som är den myndighet som framför allt driver utvecklingen av arbetsmetoden, bara effektivisera r sin del av processen och inte förstår sådana åtgärder som kan vara viktiga för andra myndigheter. Även i en bredare bemärkelse är det viktigt att förfarandet utvecklas gemensamt. Det finns t.ex. ett fortsatt utvecklingsbehov vad gäller anpassning av it-system samt uppföljning och återkoppling mellan myndigheterna. Allt detta ställer särskilt höga krav på myndigheternas förmåga till samverkan och samordning. Det bör därför uttryckligen 14 regleras att det finns ett beständigt och särskilt myndighetsgemensamt arbete med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Det föreslås att uppgiften att samverka inom ramen för snabbförfarandet för unga ska regleras i förordning. Eftersom arbetsmetoden framför allt utvecklats av Polismyndigheten är det naturligt att den myndigheten ges ett särskilt ansvar för att leda det myndighetsgemensamma arbetet. Detta ligger även i linje med vad som gäller för snabbförfarandet för vuxna. Bestämmelser som reglerar detta ska införas i myndigheternas instruktioner. Bestämmelserna är utformade i enlighet med förslagen i slutredovisningen. 6 Ikraftträdande- och övergångs- bestämmelser Förslag Förordningsändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Det finns inget behov av övergångsbestämmelser. Skälen för förslaget Regeringsuppdraget med försöksverksamheten löper ut den 31 december 2026. Det är angeläget att förordningsändringarna träder i kraft i tid till det att regeringsuppdraget löper ut . Ändringarna bör därför träda i kraft den 1 januari 2027. Det finns inget behov av övergångsbestämmelser. 7 Konsekvenser Förslagen kan antas leda till en snabbare och mer enhetlig hantering av brottmål för lagöverträdare under 18 år. Det finns ett särskilt starkt intresse att lagföringen av unga lagöverträdare sker snabbt så att tiden mellan brottet och reaktionen blir så kort som möjligt. Därigenom blir konsekvenserna av brottet tydligare för den unge , vilket är viktigt inte minst av pedagogiska skäl . Det är också positivt att samhällets förhållningssätt när unga begår brott är konsekvent och tydligt . Förslagen är inte begränsade till en viss typ av brottslighet och utformningen medger att arbetsmetoden kan komma att användas även i åklagarledda förundersökningar. Genom att samhället reagerar snabbare kan också antas att olika stödinsatser för den unge kan sättas in i ett tidigare skede. Detta kan i sin tur motverka risken för att den unge begår ny brottslighet samt förhindra kriminella karriärer i ett tidigt skede. En snabbare och mer effektiv hantering kan även antas stärka rättssäkerheten och innebära ett bättre resursutnyttjande hos det allmänna. Förslagen kan även antas bidra till att tillgodose bl.a. den rätt att utan dröjsmål få saken avgjord som följer av artikel 40 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). 15 I övrigt bedöms de aktuella förslagen inte medföra några negativa konsekvenser för barn och unga eller påverka barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Under försöksverksamheten har framför allt Polismyndighetens verksamhet påverkats och i promemorian föreslås att förfarandet blir ett permanent inslag i myndighetens verksamhet . Det innebär att myndigheten behöver fortsätta arbeta med bland annat breda utbildningsinsatser och samverkan på både lokal och nationell nivå . Samtidigt har myndigheten arbetat med förfarandet under lång tid varför det bör finnas en upparbetad struktur för det fortsatta utbildning- och utvecklingsarbetet. Förslagen bedöms därmed sammantaget inte medföra annat än marginella kostnads ökningar som ryms inom myndighetens befintliga anslag. För Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Kriminalv ården bedöms förslagen inte medföra några kostnadsökningar. De föreslagna ändringarna påverkar inte i vilken utsträckning den unge har rätt till biträde av offentlig försvarare varför förslagen inte bedöms påverka anslaget rättsliga biträden. I övrigt bedöms förslagen inte medföra några ökade kostnader, vare sig för enskilda, andra myndigheter eller för det allmänna. Förslagen bedöms inte påverka miljön. Förslagen bedöms inte medföra några nya åligganden för regionerna och påverkar därför inte heller den kommunala själv - styrelsen. Förslagen bedöms inte heller påverka jämställdheten mellan kvinnor och män.