Årstaskolan byggs om för fler elever, klart sommaren 2030

Årstaskolan är i behov av ventilationsåtgärder och underhåll då vissa installationer har uppnått sin tekniska livslängd. I samband med att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) genomför underhåll föreslår utbildningsförvaltningen att utbildningsnämnden beslutar om vissa verksamhetsanpassningar.Projektet avser anpassningar av skollokalerna för återflytt av högstadiet som idag är placerad i tillfälliga lokaler vid Värmdö gymnasium, fler rum skapas för skolans expedition och matsalen byggs ut med fler matplatser och förbättrade flöden. Inomhusklimatet förbättras för att uppfylla myndighetskrav.Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på Årstaskolan till ett hyresgrundande belopp om cirka 47,5 mnkr i 2030 års kostnadsnivå, med en tillkommande hyra det första året om 4,4 mnkr.Förvaltningen föreslår vidare att utbildningsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott om godkännande av projektkostnader och tillkommande hyra. [Tjänsteutlåtande Genomförandebeslut avseende verksamhetsanpassning i samband med underhåll vid Årstaskolan.pdf] Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Växel 08 508 33 000 Fax utbildningsforvaltningen@edu.stockholm.se https://start.stockholm/ Sida 1 (10) Årstaskolan – ventilation, verksamhetsanpassning och matsal, genomförandebeslut Förslag till genomförandebeslut Förvaltningens förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på Årstaskolan till ett hyresgrundande belopp om cirka 47,5 mnkr i 2030 års kostnadsnivå, med en tillkommande hyra år 1 om cirka 4,4 mnkr 2. Utbildningsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott om godkännande att genomföra verksamhetsanpassningar på Årstaskolan till ett hyresgrundande belopp om cirka 47,5 mnkr i 2030 års kostnadsnivå, med en tillkommande hyra det första året om cirka 4,4 mnkr. Sammanfattning Årstaskolan är i behov av ventilationsåtgärder och underhåll då vissa installationer har uppnått sin tekniska livslängd. I samband med att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) genomför underhåll föreslår utbildningsförvaltningen att utbildningsnämnden beslutar om vissa verksamhetsanpassningar. Projektet avser anpassningar av skollokalerna för återflytt av högstadiet som idag är placerad i tillfälliga lokaler vid Värmdö gymnasium, fler rum skapas för skolans expedition och matsalen byggs ut med fler matplatser och förbättrade flöden. Inomhusklimatet förbättras för att uppfylla myndighetskrav. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på Årstaskolan till ett hyresgrundande belopp om cirka 47,5 mnkr i 2030 års kostnadsnivå, med en tillkommande hyra det första året om 4,4 mnkr. Förvaltningen föreslår vidare att utbildningsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott om godkännande av projektkostnader och tillkommande hyra. Handläggare Yvonne Axelsson Telefon: 08-50833959 Till Utbildningsnämnden 2026-10-22 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 2026-09-28 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 2 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal Bakgrund Årstaskolan är en kommunal grundskola som ligger i stadsdelen Årsta inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Skolhuset byggdes 1946 och ritades av arkitekt Stig Åkermark. 1963 uppfördes en tillbyggnad med vinkelställd volym. Byggnaderna är antikvariskt skyddade i Grön klass. Årstaskolan är idag en F–9-skola med en kapacitet för cirka 1209 elever, varav 849 i Årstaskolans permanenta byggnad på Hjälmarsvägen och 360 i tillfälliga paviljonger på Simlångsvägen. För närvarande är 608 elever i årskurs F–6 i skolbyggnaderna på Hjälmarsvägen och 314 elever i årskurs 7–9 i två tillfälliga paviljonger på Simlångsvägen vid Värmdö gymnasium. Med hjälp av paviljongerna har skolan tillfälligt kunnat ha totalt fyra paralleller i årskurs F–9, men under de senaste åren har organisationen minskat med målet att ha tre paralleller för att möjliggöra återflytt till skolans permanenta lokaler. (Bild 1 Årstaskolan) Behovsanalys Utbildningsförvaltningen bedömer att det finns ett långsiktigt behov av elevplatser i Årsta utifrån den förväntade befolknings- och elevantalsutvecklingen i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Stadsdelens norra delar står inför en befolkningstillväxt vilket i stor utsträckning beror på bostadsutbyggnad, primärt i exploateringsområdena Årstafältet och Slakthusområdet. Diagram 1 visar befolkningsutvecklingen i Årsta för barn och unga i åldern 6–15 år samt antalet befintliga kommunala skolplatser (det gula strecket) i området fördelat på fyra grundskolor: Lindeskolan, Skanskvarnsskolan, Årstaskolan och Östbergaskolan. Förvaltningen bedömer att Årstaskolan som en av fyra närliggande skolor får en central roll i att säkerställa skolplatser för tillkommande elever från Årstafältet och Slakthusområdet. Skolan tillgodoser därmed kravet på en ”skola nära hemmet”. Utan anpassningar skulle Årstaskolans kapacitet behöva skrivas ner. Att säkra tillräcklig kapacitet på Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 3 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal Årstaskolan nu ger alltså utrymme att skjuta stora investeringar i nya skollokaler på framtiden (senarelägga helt nya skolor på Årstafältet), vilket bidrar till ett effektivt lokalutnyttjande. Diagram 1. Prognos elever 6–15 år i Årsta samt antal kommunala skolplatser. Ärendet I samband med SISAB:s ventilations- och underhållsprojekt föreslår utbildningsförvaltningen utbyggnad av matsalen, installation av kyla i matsalen och vissa övriga verksamhetsanpassningar. Projektets syfte för utbildningsnämndens del är att flytta tillbaka högstadiet till Årstaskolans permanenta lokaler. Verksamhetsanpassningar och utbyggnad av matsalen säkerställer en kapacitet på 858 elever (beräknat på 28 elever i årskurs F–6 samt 30 elever i årskurs 7–9). Vissa klassrum är idag för små för att klara högstadiets fullstora klasser och matsalen är underdimensionerad, vilket skapar trängsel och dåliga flöden. Ökningen från dagens kapacitet om 849 elever sker främst på grund av att högstadiet tillåter något större gruppstorlekar. När projektet är slutfört lämnar utbildningsförvaltningen paviljongerna på Simlångsvägen. SISAB ser fortsatt behov av paviljongerna och avser att använda paviljongerna vid Värmdö gymnasium för annan hyresgäst. Fortsatt långsiktig användning av paviljongerna är i linje med kommunstyrelsens ekonomiutskotts beslut inför att paviljongerna beställdes av utbildningsnämnden (kseku dec 2016 respektive aug 2018). Ventilation Ventilationen i Årstaskolan har uppnått sin tekniska livslängd och behöver bytas ut, vilket ingår i SISAB:s underhåll. I samband med det föreslår utbildningsförvaltningen uppgradering av ventilationen 2729 2784 2727 2758 2808 2853 2866 2900 2967 3031 2650 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 4 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal i 10 av skolans helgruppsrum. Ventilationen i dessa rum utökas från dagens 11–27 personer till totalt 32 personer, inklusive personal. Eftersom skolans låg-, mellan och högstadium är lokaliserade i sammanlänkade hus innebär detta att lokalerna som helhet blir mer flexibla för eventuella framtida förändringar i skolans årskursfördelning. Matsal När Årstaskolan senast hade högstadium användes två matsalar, en primär matsal och en mindre matsal i en separat byggnad (hus H). Skolans nuvarande matsal kan i dagsläget hantera cirka 180 ätande (elever och personal) åt gången. Detta innebär att matsalens kapacitet inte är tillräcklig för den planerade organisationen. Genom att matsalen byggs ut med 150 kvm för att ge plats åt totalt 235 sittande elever och personal säkras tillräcklig kapacitet. Projektet behöver också säkerställa en god arbetsmiljö och förutsättningar att uppnå hygienkrav när matsalen byggs ut. Utbyggnaden sitter ihop med nuvarande matsal och förvaltningen bedömer utsikterna för att godkänt bygglov som goda. En utredning av inomhusklimatet i kök och matsal visar att kyla måste tillföras för att uppnå kraven för stadigvarande verksamhet enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) och folkhälsomyndighetens allmänna råd. Utredningen har undersökt alternativa sätt för att få en lägre temperatur, exempelvis genom vädring och nattkyla men dessa ger inte tillräcklig effekt. Utbyggnadens gestaltning inspireras av befintliga byggnader i närområdet, genom materialval så som träfasad och falsat plåttak. Den befintliga serveringsutrustningen behöver bytas ut. I samband med detta förändras även utrustningens placering för bättre flöden. Golvbrunnar installeras vid den fasta serveringslinjen för att förbättra arbetsmiljön för personalen. En myndighetsgodkänd RWC (rullstolstoalett) finns i angränsande yta i direkt anslutning till matsalen, vilket förvaltningen bedömer som en fullgod lösning. En befintlig RWC byggs därför om till två toaletter eftersom det i dagsläget finns för få toaletter i anslutning till matsalen. En befintlig ingång till matsalen som idag inte används kommer att öppnas upp så att eleverna kan komma in i matsalen från två håll för bättre flöden. Verksamheten kommer under genomförandeskedet ha en dialog med Stocket återbruk för att försöka minimera nyinköp av utrustning till serveringslinjen. Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 5 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal Bild 2 (tänkt utbyggnad) Bild 3 (Nuvarande matsal) Bild 4 (Ny matsalsutbyggnad) Övriga verksamhetsanpassningar Då både antalet elever och personal ökar i skolans permanenta lokaler innebär det att verksamhetsanpassningar behöver göras. Projektet föreslår följande övriga verksamhetsanpassningar för att tillgodose behoven vid högstadiets återflytt: • Inrättande av två helgruppsrum, två grupprum och en studio för särskild undervisningsgrupp och andra elever med behov av extra stöd. • Storleken på vissa klassrum justeras för att klara fullstora klasser. Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 6 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal • Nya kontorsplatser inom skolans expedition för skolledning som idag sitter i paviljongerna. SISABS del av projektet SISAB:s mål med projektet är att uppnå myndighetskrav gällande ventilation i alla byggnader, uppdatera belysningsarmaturen till LED och att göra underhållsåtgärder gällande ytskikt på skolan. Tidsplan Projektet planeras utifrån följande tidplan: Preliminär tidsplan* Start slut Förslagshandlingsskede 2025-10-31 2026-12-31 Genomförandeskede 2026-12-01 2030-07-01 - Projekteringsskede inkl upphandling 2026-12-01 2027-12-31 - Produktionsskede 2028-01-01 2030-07-01 - Intern evakuering 2028-01-01 2030-07-01 - Preliminär inflyttning hyresgäst Sommaren 2030 Evakuering Projektet har utrett möjligheten till intern evakuering på Årstaskolan och konstaterat att en intern evakuering i två etapper är möjlig. Årskurs sex kommer evakueras till de tillfälliga paviljongerna vid Värmdö gymnasium. Under de 18 månader som kök och matsal är avstängda kommer skolan nyttja hus H som tillfällig matsal. Hus H har tidigare använts som matsal och lektionssalar för de lägre klasserna. Undervisning i hemkunskap kommer att bedrivas i andra skolor i närområdet. Övriga ämnen kan bedrivas i skolans egna lokaler under evakueringstiden. Ekonomi SISAB har på uppdrag av utbildningsförvaltningen tagit fram en budgetoffert för projektet på Årstaskolan. Det hyresgrundande beloppet uppgår till cirka 47,5 mnkr i 2030 års kostnadsnivå. Detta medför en tillkommande hyra år ett på cirka 4,4 mnkr. Den totala projektkostnaden för staden är 178,1 mnkr varav utbildningsförvaltningens del är 43,9 mnkr vilket ger en procentfördelning mellan SISAB och utbildningsförvaltningen på 75% respektive 25%. Till det tillkommer omkostnadstillägg och kreditiv, vilket innebär en sammanlagd kostnad om 48,1 mnkr inklusive utredningskostnaden om 0,6 mnkr som direktfinansieras Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 7 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal och inte ingår i det hyresgrundande beloppet. Kostnader för ventilationsåtgärder har fördelats utifrån ramavtalet för ventilation mellan SISAB och utbildningsförvaltningen. Hyrans andel av Årstaskolans totala kostnader är i dagsläget 17,8 procent. Snittet för Stockholms stads grundskolor är 17,4 procent. Hyrans andel efter projektets färdigställande blir 14,5 procent i och med att hyran för paviljongerna som lämnas överstiger den tillkommande hyran. Hyran minskas med 9,2 mnkr efter uppsägning av paviljongerna jämfört med 4,4 mnkr i tillkommande hyra efter avslutat projekt. För att projektet ska kunna hålla den planerade tidplanen kommer förvaltningen att påbörja projektering i väntan på beslut från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Om projektet skulle avbrytas efter beslut i utbildningsnämnden medför det en förgäveskostnad som direktfaktureras utbildningsförvaltningen. SISAB uppskattar att kostnaden uppgår till cirka 5,8 mnkr för 6 månader. Utöver detta tillkommer kostnader för utrustning som är hyresgästens egendom, primärt ny tunneldiskmaskin som finansieras genom nämndens investeringsbudget. Fakta Skolans befintliga organisation F-9 Skolans organisation efter projekt F-9 Tidplan för färdigställande Sommaren 2030 Befintlig elevkapacitet i permanent byggnad (platser) 849 Befintlig elevkapacitet i paviljonger (platser) 360 Kapacitetsförändring 9 Elevkapacitet efter projekt 858 Befintlig area BRA (kvm) 13 938 Tillkommande area 492 Avgående area (paviljonger) 2 915 Total area BRA efter projekt 11 515 Total projektkostnad, inkl index (UTBF + SISAB) 178,1 mnkr Projektkostnad UTBF, inkl direktfinansierat, omkostnadstillägg, kreditiv 48,1 mkr Hyresgrundande belopp 47,5 mnkr Befintlig hyra (inkl paviljonger) 22,4 mnkr Befintlig hyra/elevplats 26,4 tkr Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 8 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal Avgående hyra (paviljonger) 9,2 mnkr Tillkommande hyra, år 1 4,4 mnkr Tillkommande hyra beräknad med kalkylberäkningsprocent, år 1 3,9 mnkr Total hyra vid färdigställande, år 1 17,7 mnkr Total hyreskostnad vid färdigställande med kalkylberäkningsprocent, år 1 17,1 mnkr Direktfinansiering 567 tkr Nyckeltal Hyra/elevplats 20,6 tkr Hyra/elevplats beräknad med kalkylberäkningsprocent 20 tkr Hyra/kvm 1,5 tkr Hyra/kvm beräknad med kalkylberäkningsprocent 1,5 tkr Kvm/elevplats (BRA) 13 Hyrans andel av total budget före färdigställande 17,8% Hyrans andel av total budget efter färdigställande 14,5% Risker och osäkerhetsfaktorer Risker och oförutsedda kostnader är en del av projektets kalkyl och uppgår för utbildningsnämndens del till 1,5 mnkr, vilket är baserat på sannolikheten att de faller ut. Eftersom skolans olika delar är från 1946 och 1963 och flera av de installationer som ska bytas ut är gamla finns det en risk att det saknas kännedom om eventuella skadliga ämnen i byggnaden vilket kan försena och fördyra projektet. För att minska risken kommer mer prover att göras i nästa skede. Att verksamheten evakueras internt innebär risker för projektet kopplade till kvarvarande verksamhet på skolan och skolgården. En risk när man delar upp ett projekt i flera etapper och slutbesked är att tidsplanen kan försenas. För att minska risken planeras projektet och dess etapper noga och i nära dialog mellan projektet och skolan. Risker för SISAB som kan försena projektet är sanering och att behov av mer ytskiktsrenovering krävs än kalkylerat. Arbete med bjälklaget under fläktrummet riskerar att medföra ökade vibrationer och laster. För att minimera riskerna krävs bra planering och dialog med verksamheten. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för ekonomi och styrning i samverkan med grundskoleavdelningen, SISAB, representanter från Årstaskolan samt huvudskyddsombud. Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 9 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal Ärendet behandlades i samverkan med de fackliga organisationerna den 12 oktober 2026. Funktionshinderrådet kommer att få möjlighet att behandla ärendet vid sammanträdet den 14 oktober 2026. Samråd med stadsledningskontoret har genomförts. Förvaltningens synpunkter och förslag Utbildningsförvaltningens bedömning är att det finns ett långsiktigt behov av att tillgodose elevplatser i Årsta utifrån den förväntade befolknings- och elevantalsutvecklingen i Enskede-Årsta-Vantör. Projektet säkerställer kapaciteten på Årstaskolan och möjliggör återflytt för högstadiet. Föreslagna anpassningar av klassrum möjliggör fullstora klasser vilket ökar flexibiliteten och möjligheten att nyttja skolans kapacitet fullt ut. Hyrans andel av Årstaskolans totala kostnader ligger i dagsläget nära snittet för stadens grundskolor. I och med att förvaltningen lämnar paviljongerna kommer snittet vara betydligt lägre efter att projektet genomförts. Årstaskolans verksamhet har på så sätt god balans mellan hyreskostnad och intäkter. I och med närheten till bostadsbyggnationen på Årstafältet finns också stor trygghet i att skolan kommer att fylla sina elevplatser. Konsekvenser för barn och barns rättigheter FN:s barnkonvention blev svensk lag den 1 januari 2020. Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska barnets bästa alltid beaktas vid alla beslut och åtgärder som rör barn. De verksamhetsanpassningar som föreslås i detta projekt innebär att utbildningsförvaltningen uppfyller lagar och myndighetskrav rörande en god fysisk arbetsmiljö för elever och personal på Årstaskolan. För att säkerställa att barns bästa och rättigheter beaktas i beslutsprocessen har en barnkonsekvensanalys genomförts. Syftet är att identifiera och analysera de konsekvenser som projektet och den föreslagna interna evakueringslösningen kan få för barn. Barnkonsekvensanalysen redovisas som en bilaga till detta tjänsteutlåtande. De synpunkter som barnen lämnat i analysen kommer tas om hand och projektet kommer att arbeta för att möta barnens oro i så stor utsträckning som möjligt. Kompensatoriska stödåtgärder såsom tydlig information till elever och tillräcklig vuxennärvaro för att eleverna ska känna sig trygga kommer att genomföras. Projektet strävar även efter att eleverna ska störas så lite som möjligt av att det pågår ett byggprojekt på skolan. Exempelvis beaktas ljudnivåer och säkerhet på skolgården. Detta Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2023/4221 Sida 10 (10) Årstaskolan - Ventilation, verksamhetsanpassningar och matsal förväntas minska den negativa påverkan på eleverna. Barnens vårdnadshavare kommer kontinuerligt att informeras om projektet, dess tidsplan och övriga frågor som påverkar verksamheten. Elever och personal kommer när projektet är slut att få nyrenoverade lokaler som är verksamhetsanpassade och renoverade vilket gör att barnens fysiska miljö kommer att bli bättre än idag. Jämställdhetsanalys Projektet bedöms inte leda till några negativa konsekvenser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på Årstaskolan till ett hyresgrundande belopp om cirka 47,5 mnkr i 2030 års kostnadsnivå, med en tillkommande hyra det första året om cirka 4,4 mnkr. Förvaltningen föreslår vidare att utbildningsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott om godkännande av projektkostnader och tillkommande hyra. Per Törnvall Ulrika Klemets Utbildningsdirektör Avdelningschef Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Peter Bragner Grundskoledirektör Utbildningsförvaltningen Bilagor 1. Genomförandeoffert 711000 2. Offertunderlag SEKRETESS 3. Barnkonsekvensanalys --- [Bilaga 3 BKA Verksamhetsanpassningar på Årstaskolan.pdf] Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 1 (12) Barnkonsekvensanalys Årstaskolan, vy från skolgård. Årstaskolan – ventilation, verksamhetsanpassning och matsal Bakgrund Årstaskolan är en kommunal grundskola som ligger i stadsdelen Årsta i Söderort inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Skolhuset byggdes 1946 och ritades av arkitekt Stig Åkermark. 1963 uppfördes en tillbyggnad med vinkelställd volym. Årstaskolan är av Stockholms stadsmuseum klassad som antikvariskt skyddad (grön). Skolan är en F-9 skola med en kapacitet för 1209 elever, varav 849 i Årstaskolans permanenta byggnad på Hjälmarsvägen. För närvarande är skolan uppdelad med F-6 med 608 elever i skolbyggnaderna på Hjälmarsvägen och 7–9 med 314 elever i paviljonger på Simlångsvägen vid Värmdö gymnasium. Med hjälp av paviljongerna har skolan kunnat vara en tillfälligt rak 4 parallellig F-9 men har under de senaste åren minskat sin organisation för att åter bli en rak 3 parallellig skola med en kapacitet på 858 elever. Projektets syfte är en återflytt av högstadiet till Årstaskolan samt att göra de verksamhetsanpassningar och den utbyggnad som krävs för att bibehålla kapaciteten på 858 elever (beräknat på 28 elever i F-6 samt 30 elever i 7–9). Vissa klassrum är idag för små för att klara fullstora klasser och matsalen är underdimensionerad vilket skapar trängsel och dåliga flöden. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 2 (12) En intern evakuering planeras genomföras enligt följande: • Idrottshallen evakueras: 2027-04-01 till 2027-08-31 och kan då inte användas för att ha gymnastiklektioner i. • Delevakuering under perioden januari 2028 (från jullovet 2027) till sommarlovet 2030 i 2 etapper. 1.1. Syfte För att säkerställa att barns bästa och rättigheter beaktas i beslutsprocessen har denna barnkonsekvensanalys genomförts. Syftet är att identifiera och analysera de konsekvenser som projektet och evakueringen kan få för barn samt föreslå kompensatoriska åtgärder för att mildra negativa effekter på barn. 1.2. Metod Barnkonsekvensanalysen har tagits fram med hjälp av lokalenheten stödmaterial. Mallen för analysen är baserad på Sveriges Kommuners och Regioners (SKR) stödmaterial för fördjupad bedömning av barnets bästa. I ärendet utreds barnets bästa i enlighet med artikel 3 genom en särskild barnkonsekvensanalys som bifogas tjänsteutlåtandet. Barnkonsekvensanalysen utförs i samband med genomförandebeskedet för att säkerställa att barnets bästa beaktas och att eventuella behov av kompensatoriska åtgärder redovisas. Inom ramen för analysen genomförs dialoger med barn i olika forum för att ta tillvara deras perspektiv. 1.3. Vilka barn berörs De barn som är direkt berörda är de elever som vid projektets genomförande går på Årsta skolan samt blivande elever. Även Årstaskolans elever i paviljongerna påverkas då elever i årskurs 6 kommer att evakueras dit. Den renovering och de verksamhetsanpassningar som föreslås för Årstaskolan innebär att lokalerna på längre sikt kommer att uppfylla gällande lagar och myndighetskrav för en god fysisk arbetsmiljö för både elever och personal. Detta bedöms få en positiv inverka på barnen då renoveringen är avslutad och skolan kan flytta tillbaka till lokalerna. 1.4. Tidigare handlingsalternativ och avväganden Utgångspunkten har sedan projektstart varit att evakuera internt med hjälp av paviljongen vid Årstaviken och därför har inga andra alternativ övervägts. Direktiven till SISAB har varit att säkerställa adekvat tillgång till klassrum och övriga funktioner under hela byggprojektets gång för att möjliggöra Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 3 (12) detta. Skolan har parallellt gjort organisatoriska förändringar för att minska antalet elever för att förenkla att evakuera internt. 2. Inhämtning av information 2.1. Vad säger lagen? Kommuner och skolhuvudmän ansvarar enligt svensk lag för att skolbyggnader är säkra, hälsosamma och ändamålsenliga för skolverksamhet. Vid större renoveringar kan evakuering bli nödvändig för att upprätthålla en trygg arbetsmiljö, i enlighet med arbetsmiljölagen och Barnkonventionen. Skollagen (5 kap. 3 §) slår fast att elever har rätt till utbildning i en trygg och säker miljö, och undervisningen ska vara likvärdig under evakueringen utan diskriminering. Vid skolplacering ska kommunen i första hand beakta vårdnadshavares önskemål och i andra hand närhet till hemmet. Vid evakuering kan närhetsprincipen tillfälligt frångås för att säkerställa en god skolmiljö. Kommunen ansvarar för att utbildningen fortsätter enligt läroplanen, och vid längre avstånd kan skolskjuts behöva erbjudas. Samma krav ställs på lokaler och utemiljö dit skolan evakueras. De lagar som ska följas är: • Plan- och bygglagen (PBL) anger ramarna för planering och byggande. Lagen reglerar samhällets minimikrav på byggnader och tomter exempelvis vad gäller brandskydd, tillgänglighet, säkerhet och skolgårdens friyta. • Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsmiljön vilket påverkar utformningen av den fysiska skolmiljön. Elever räknas som arbetstagare enligt denna lag. • Miljöbalken reglerar hur skolbyggnader ska utformas och förvaltas för att säkerställa en hälsosam och god miljö för elever och personal. • I skollagen finns ett allmänt krav att det för utbildningen ska finnas ändamålsenliga lokaler och utrustning. Den fysiska skolmiljön måste vara anpassad så att läroplanernas mål kan uppnås. • Övriga lagar som påverkar vissa delar av skolans fysiska utformning är lagen om skydd mot olyckor, produktsäkerhetslagen och EU-förordningen om livsmedelshygien. 2.2. Styrdokument (urval) • Stockholms stads Funktionsprogram för skola är en del av det underlag som ska användas vid beställning av Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 4 (12) byggnadsprojekt och som ska säkerställa goda pedagogiska lokaler för ett långsiktigt bruk. • Stockholms stads Lekvärdesriktlinjer syftar till att säkerställa att förskole- och skolgårdar erbjuder högkvalitativa lekmiljöer som främjar barns lek, rörelse och lärande. Riktlinjerna anger vad som är tillräckliga ytstorlekar och eftersträvar en hög andel grönska i utemiljön. • Stockholms stads Plan för säkra och trygga skolvägar beskriver hur staden ska arbeta med barns resor till och från skolan och beskriver bland annat utformning av den fysiska miljön för att skapa trygga och säkra skolvägar som möjliggör elevers aktiva transport till och från skolan. 2.3. Barnkonventionen Vid en evakuering är det viktigt att beakta barns rättigheter enligt Barnkonventionen. Alla barn ska garanteras en trygg och säker utbildning, och deras bästa ska beaktas vid planeringen. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter om sin situation, och särskilda behov ska beaktas för att säkerställa rätt stöd och anpassningar under den tillfälliga placeringen. Evakueringen ska inte hindra barnens rätt till utveckling och en likvärdig utbildning. Barns rätt till lek och fritid ska också tillgodoses. Även beslutet att genomföra en omfattande renovering grundar sig i barns rättigheter enligt Barnkonventionen. För att långsiktigt säkra en god och hälsosam skolmiljö krävs funktionella och ändamålsenliga lokaler. 2.4. Dialog med barn Enligt artikel 12 i Barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet, baserat på ålder och mognad. Inom ramen för barnkonsekvensanalysen har dialoger hållits med elever på skolan för att fånga in barns egna perspektiv på evakueringen. Elever som deltagit i barndialogen är elever från förskoleklass upp till och med årskurs fyra. Elever i förskoleklass till och med årskurs tre svarade på frågor som berörde internevakuering på Hjälmarsvägen medan elever i årskurs fyra svarade på frågor där fokus låg på flytten till paviljongerna vid Gullmarsplan. Frågorna ställdes under klassrådsforum och leddes av lärare. Frågorna togs fram i samråd mellan personal på utbildningsförvaltningen och skolledning. Frågor som ställdes till elever i förskoleklass till och med årskurs tre: Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 5 (12) • Vad är viktigt för dig när skolan renoveras? • Vilken information är viktig för dig? • Är det något som känns otryggt? • Är det något som känns roligt med att skolan renoveras och får en ny matsal? • Vad kan vuxna (vårdnadshavare eller skolpersonal) göra för att det ska kännas bättre för dig under tiden som skolan renoveras och du kanske behöver flytta till andra delar av skolan? Frågor som ställdes till elever i årskurs fyra (angående flytten till paviljongen vid Årstaviken): • Är det någonting som känns otryggt? • Är det någonting som känns roligt eller spännande? • Har du någon fråga? För elever i förskoleklass till och med årskurs tre är svaren på gruppnivå medan det för elever i årskursfyra finns individuella svar. Svar från förskoleklass upptill och med årkurs tre • Vad är viktigt för dig när skolan ska renoveras? Genomgående för svaren är vikten av trygghet, förutsägbarhet och tydlighet. Eleverna uttryckte önskemål om att få tydlig information i god tid om till exempel. mattider, hur måltidssituationen ska fungera i praktiken, hur och var undervisning kommer att bedrivas samt hur många gånger man kommer att behöva flytta runt i byggnaden. • Vilken information är viktig för dig? Eleverna önskade även information om vad som ska hända för att kunna få en helhetsbild över situationen. När förändringar ska ske, var undervisningen kommer att bedrivas samt mer detaljerad information om hur en generell skoldag kommer att se ut. Eleverna lyfte konkreta frågor kring sin skolgårdsmiljö: vad som kommer hända med lekutrustning, vilka delar som kommer att vara tillgängliga under vilka tider, om det kommer vara trångt och var staket och avspärrningar kommer att vara. Frågor som lyftes kring skolmiljön inomhus kretsade mestadels runt vad som händer med enskilda salar, exempelvis var viss ämnesundervisning kommer att vara, vilket rum som kommer att vara hemklassrum, hur många gånger man kommer att behöva flytta samt vad som kommer hända med fritidslokaler. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 6 (12) Generella frågor angående bygget kom också upp: när det börjar, hur länge det pågår, vad exakt det är som ska byggas om, om det kommer att finnas fordon och stora maskiner på skolgården. • Är det någonting som känns otryggt? Den upplevda otryggheten handlar främst om en ovisshet kring vad som kommer att hända och när det kommer att hända. Det finns en osäkerhet och otrygghet kring uppbrutna rutiner och en rädsla för att göra fel, exempelvis att inte veta var man ska gå eller att gå vilse. Det finns både funderingar kring hur saker ska fungera i praktiken, exempelvis kring säkerhet. Likaså känslomässiga reaktioner så som rädsla för förändring, stress och oro hos känsligare elever. Eleverna dryftade funderingar kring säkerheten under byggnationen: om det kommer finnas lösa föremål och saker som kan falla ned, hur byggtrafiken kommer att fungera, om det kommer att finnas kranar och stora maskiner. Eleverna uttryckte en stark önskan om en trygg miljö med bra och tydliga avspärrningar. Ytterligare funderingar framkom kring den fysiska miljön, främst i de lokalerna där eleverna uppehåller sig: medför bygget en dålig inomhusmiljö med byggdamm och dålig luft? Det fanns också funderingar kring ljudmiljön inomhus, en tydlig oro kring att bygget medför störningar i form av en bullrig inomhusmiljö vilket i förlängningen kan leda till irritation och stress. Det kom upp generella önskemål från eleverna att säkerställa lugna inomhusmiljöer samt konkreta förslag om att införskaffa hörselkåpor till elever som upplever att de blir störda. För skolgårdsmiljön finns en otrygghet kring vad mindre skolgårdytor kan leda till så som en större risk för trängsel och konflikter. Men också en otydlighet kring var man kommer kunna uppehålla sig på rasten. • Är det någonting som känns roligt med att skolan renoveras och får en ny matsal? Det finns en förväntan på att projektet ska resultera i något bra och positivt: bättre och fräschare lokaler, nya klassrum, ny matsal samt bättre luft. Eleverna ser positivt på att matsalen byggs ut och blir större eftersom det kan minska kö-bildning och trängsel. Eleverna tänker sig också att skolgården på sikt kan bli bättre med större variation och ny utrustning. Även om det finns osäkerheter i byggprojektet finns det också förväntan på att det kan leda till en positiv upplevelse: eleverna menar att det finns en positiv aspekt i den variation som det innebär att byta klassrum och lärmiljöer. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 7 (12) • Vad kan vuxna göra för att det ska kännas bättre för dig under tiden som skolan renoveras och du kanske behöver flytta till andra delar av skolan? Enligt eleverna är de viktigaste delarna som vuxenvärlden kan bidra med för att minska oro och otrygghet entydig kommunikation och struktur samt trygghet och stöd. Kommunikation i form av kontinuerlig och tydlig information om vad som händer och när det kommer att hända. Eleverna efterfrågade att informationen kommer i god tid så att de hinner förbereda sig på ett fullgott sätt. Eleverna efterfrågade också möjligheter till dialog och möjlighet till att ställa frågor. Struktur och tydlighet: eleverna uttryckte behov av tydliga rutiner och scheman där man på förhand vet var man ska befinna sig vid ett givet tillfälle. Ett konkret förslag som kom upp är att jobba mycket med skyltning så att det aldrig är oklart var någonstans man ska gå. Kring trygghet och stöd kom konkreta förslag upp: att en vuxen följer med vid förflyttningar så att det aldrig ska kännas osäkert, att eleverna på förhand får se sina nya klassrum för att på så sätt förbereda sig och att alla förändringar sker med ”små steg i taget”. Eleverna lyfte också att man behöver stöd när något känns nytt samt att extra hänsyn bör tas till de elever som är extra känsliga, exempelvis för ljud och nya intryck). Svar från elever i årskurs fyra (blivande åk 6 elever 2028) Frågorna är ställda utifrån flytten för årskurs sex till paviljongen vid Årstaviken (Simlångsvägen). Inget svar kring otrygghet samlades in. • Är det något som känns roligt eller spännande? En knapp majoritet av eleverna svarade negativt, antingen att de inte tyckte det var något spännande med att flytta eller att de var osäkra. Positiva svar kom från en dryg majoritet av eleverna och var exempelvis uttryckt som att det är spännande att byta lokal, att se och vara i nya klassrum. • Har du någon fråga? De flesta elever hade ingen fråga att lyfta kring evakueringen. De frågor som ställdes gällde: Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 8 (12) - Raster och rörelsefrihet: om regler kring att lämna skolan under raster och gå till ex. till affärer i närheten. - Busskort och transport: om hur det fungerar med busstransporten och om det kostar att pengar att åka bussen. - Hur det ser ut vid de andra lokalerna (skolgård, matsal, klassrum). Ex. finns det någon fotbollsplan, hur ser det ut i matsalen. - Varför flytten genomförs. 2.5. Andra åsikter i frågan till exempel lärare, fritidspedagoger. Frågor och svar från medarbetare: • Vad är viktigt för oss att tänka på inför elevers kommande flytt och evakuering? • Vad behöver elever för att känna sig trygga med kommande flytt och evakuering? I svaren lyfter lärare och pedagoger fram det som är viktigt att beakta inför evakueringen: goda förberedelser, bibehållna relationer och tydliga rutiner. Tydlig information kring när flytten sker, var verksamheten ska vara, hur flytten ska gå till samt praktiska detaljer kring vardagen i de nya lokalerna. Det finns en stark önskan om att pedagoger ska få tidig och tydlig information så att de kan svara på frågor och skapa trygghet för elever. Flertalet lärare och pedagoger framhåller vikten av att ge elever tid till att förbereda sig och att goda förberedelser kan innefatta bland annat visuella material och ”bildstöd”, tydliga genomgångar, möjligheter till att besöka och bekanta sig med sina nya lokaler. Man betonar att det är viktigt för många elever, särskilt elever i yngre åldrar, att rutiner och struktur bibehålls: att elever behåller sina ordinarie pedagoger, att vardagsrutiner och strukturer så långt det är möjligt kvarstår. Man lyfter fram vikten av en lugn och samstämmig vuxenkommunikation: att personalen ger samma information till elever och vårdnadshavare, att personal hanterar sin egen stress och oro på ett lugnt och professionellt sätt. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 9 (12) Svaren återkommer mycket till vikten av att ”se evakueringen ur elevens perspektiv”- vad behöver eleven för att få en bra upplevelse och för att få sina behov tillgodosedda. 2.6. Synpunkter från socialt nätverk Frågor ställdes till vårdnadshavare för blivande årskurs 6 elever. • Vad upplever vårdnadshavare som positiv respektive negativt med åk 6:s flytt till paviljongerna vid Årstaviken? • Vad upplever vårdnadshavare är viktigt för skolan att tänka på inför flytten till paviljongerna vid Årstaviken? Vårdnadshavare ser positiva aspekter av flytten till Årstaviken: elever slipper störningar från renoveringen, elever får en ”mjukare” övergång till högstadiet, flytten kan öka elevers självständighet och ansvarskänsla, flytten kan bidra till gemenskap och utveckling för eleverna. Negativa aspekter som vårdnadshavare lyfter innefattar en bristande trygghet i närmiljön för elever vi Årstapaviljongerna, längre resvägar, en tidigare exponering för äldre elever, brist på ålderadekvat utemiljö, frågor kring elever som har olika typer av stödinsatser, otydlighet kring olika aspekter av genomförandet. Sammantaget är merparten av vårdnadshavares synpunkter kopplade till trygghet och kommunikation. Det finns därför ett starkt behov av fortsatt konkret och tydlig informationsöverföring kring säkerhet, vuxennärvaro, stödinsatser, skolmiljö och praktiska lösningar för elevernas vardag. 3. Analys och bedömning Barn på Årsta skolan Ärendet kan leda till ett beslut om att intern evakuera Årstaskolan. Staden, som huvudman, har ett ansvar att erbjuda säkra och ändamålsenliga skollokaler samt en trygg arbetsmiljö för eleverna. Utbildningsförvaltningen gör bedömningen att projektets omfattning och karaktär möjliggör för elever att kvarvara i skolans lokaler under hela byggtiden, med undantag för årskurs 6 som evakueras till paviljongen vid Årstaviken. Att evakuera internt innebär för elever att kontinuiteten bibehålls, att förvaltningen undviker att ”rycka upp” elever från en välbekant och trygg miljö samt att undervisningen kan fortgå utan större avbrott. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 10 (12) Samtidigt ställer intern evakuering större logistiska krav på projektet under utförandet eftersom delar av skolan också blir byggnadsarbetsplats. Positiva konsekvenser – barn på Årstaskolan Långsiktigt: • Bättre inomhusklimat: De planerade åtgärderna, stambyte och ventilationsförbättringar, kommer att skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innebär bättre luftkvalitet och en mer hälsosam miljö för eleverna. • Matsal: Åtgärderna kommer att säkerställa att byggnaden rymmer alla elever på Årstaskolan samt att flöden är bättre och fler WC. • Verksamhetsanpassningar: Klassrummen utökas så att det finns plats för skolans kapacitet och antal elever per klass. Att eleverna har klassrum nära sina jämnåriga kamrater. Detta innebär en mer hållbar och långsiktig lösning som gynnar både nuvarande och kommande generationer elever. Kortsiktigt: • Nära hemmet: Genom att internevakuera eleverna kommer eleverna vara i sin invanda miljö nära hemmet. • Eleverna slipper byta skolmiljö och känner sig trygga i sin invanda miljö. Negativa konsekvenser Kortsiktigt: • Förändrade rutiner. Att byta lokaler inom skolan och att skolan delvis är en byggarbetsplats kan påverka barns trygghet och trivsel negativt. Det kan också skapa oro för de elever som känner sig otrygga i att vara i en skolmiljö som förändras genom att byta klassrum och att skolgården delvis är avstängd. Nya skolvägar för eleverna i årskurs 6 kan kännas otryggt, åtminstone under en första tid. För elever i årskurs 6 kan evakueringen leda till längre skolvägar vilket kan få till följd att färre barn tar sig till skolan på ett fysiskt aktivt sätt. • Störningar/olägenheter pga. av byggprojektet. Elever vistas i miljöer som ligger i nära anslutning/anslutning till en byggarbetsplats. Störningar i form av buller/stomljud eller/och andra störningsmoment är sannolika under arbetets gång. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 11 (12) 3.1. Kompensatoriska åtgärder För att minska riskerna vid evakuering och säkerställa barns rättigheter kan kompensatoriska åtgärder vidtas. Barnens synpunkter visar att den största risken för negativa konsekvenser inte främst är själva flytten eller internevakueringen utan ovisshet, brist på information, förändrade rutiner och upplevd otrygghet i den fysiska miljön. De viktigaste kompensatoriska åtgärderna är därför: 1. Tydlig och kontinuerlig information. 2. Förberedande besök. 3. Bibehållna relationer och rutiner. 4. Tydlig skyltning och vuxenstöd vid förflyttningar. 5. Särskilt stöd till elever som är känsliga för förändringar eller ljud. 6. Trygga rastmiljöer med god vuxennärvaro. 7. Tydlig säkerhet kring byggarbetsplats och byggtrafik. Dessa åtgärder ligger i linje med de behov som både elever och skolpersonal har identifierat och bedöms minska risken för oro, stress och otrygghet under evakueringsperioden. Ett tydligt informationsflöde till både elever och vårdnadshavare är viktigt för att skapa trygghet och förutsägbarhet. Skolan kommer att förbereda barnen i mellanstadiet på förändringen, till exempel genom att besöka paviljongerna i förväg. Genom att behålla samma personal och skolstruktur kan kontinuitet och trygghet bibehållas. För elever med särskilda behov kan extra stöd erbjudas för att underlätta förändringen. Under evakueringen föreslås att ha en ökad vuxennärvaro vid transporter till specialsalar samt anpassningar i schemat. För att säkerställa undervisningens kvalitet ska läroplanen följas och lärarna fortsätta med samma mål och metoder. Sociala aktiviteter kan främja nya relationer och stödja elever som har svårt med förändringar. Projektet garanterar en säker och trygg arbetsmiljö för kvarvarande elever på Årstaskolan. Tydlighet och dialog mellan projektet och skolan skapar förutsägbarhet och hjälper till att minska oro hos elever: förändringar aviseras i god tid och kommuniceras på ett bra sätt. Eventuella olägenheter som projektet medför, ex. i form av buller eller stök och byggdamm, minimeras och tydliga fysiska barriärer avskärmar byggarbetsplatsen från skolans verksamhet. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för Ekonomi och styrning Lokalenheten Barnkonsekvensanalys Datum/version: 2026-09-22 Utbf dnr: UTBF 2023/4221 Sid. 12 (12) För elever som evakueras till paviljongerna vid Årstaviken fodras god och trygg vuxennärvaro, tydligen och konkret information samt stödinsatser för elever om så krävs. Sammantaget bedöms dessa åtgärder kunna minska den negativa påverkan på eleverna. 3.2. Samverkan Flera enheter på utbildningsförvaltningen behöver samverka liksom inom Årstaskolan Skolorna behöver också samverka med vårdnadshavare. Inom ramen för arbetet med barnkonsekvensanalysen skapas forum för samverkan. 4. Prövning och förslag till beslut Med hänsyn till barnets bästa föreslår utbildningsförvaltningen att ventilationsprojektet på Årstaskolan genomförs med en intern evakuering. Flera fördelar har identifierats med en intern evakuering: trygghet, förutsägbarhet, kontinuitet i undervisningen vilka överväger eventuella nackdelar som ett omfattande byggprojekt medför. Men det förutsätter att trygghetsskapande åtgärder i form av återkommande dialoger, stabil vuxennärvaro samt byggnadstekniska åtgärder genomförs på adekvat sätt.