Remiss: Nya regler för förmedling av särskilda boenden

[(Godkänd - R 1) KS 2026/156 Tjänsteutlåtande Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen per 28 februari 2026.pdf] Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Finansavdelningen Dnr KS 2026/156 2026-03-10 Sida 1 (13) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Charlotta Rahm Kommunstyrelsens ekonomi- och Telefon: 08-50829274 trygghetsutskott den 25 mars 2026 Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen per 28 februari 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott beslutar följande. Finansiell månadsrapport för februari 2026 godkänns. Sammanfattning Den finansiella månadsrapporten beskriver kommunkoncernen Stockholms stads finansiella ställning. Rapporten följer månadsvis upp ramar och finansiella risklimiter fastslagna i styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad. Kommunkoncernens externa upplåning per den 28 februari 2026 (rapportdatum) uppgår till nominellt belopp motsvarande 88 435 miljoner kronor (mnkr), vilket är en ökning med 2 429 mnkr sedan januari. Finansiella placeringar på bankkonto om 4 835 mnkr syftar till att möta kommande skuldförfall och lånebehov enligt internbankens prognoser. Extern nettoupplåning uppgår därmed till 83 587 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 1 326 mnkr sedan januari. Snitträntan för kommunkoncernens upplåning i februari uppgick till 2,33 procent. Stockholms stads finansiella nettotillgångar per rapportdatum uppgår till 16 850 mnkr, vilket är en ökning med 382 mnkr sedan januari. Utlåning från Stockholms stad till bolagen uppgår per rapportdatum till netto 100 437 mnkr och är en ökning med 1 708 mnkr sedan januari. Familjebostäder förvärvade Hjulstahem med 14 fastigheter. I samband med organisatorisk förändring i bolagskoncernen Mässfastigheter i Stockholm AB uppstod ett lånebehov för Stockholmsmässan AB med anledning av ny direktutlåning från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Avvikelsen har hanterats genom beslut i Stockholms Stadshus AB:s koncernstyrelse, vilket Stadsledningskontoret säkerställer att finansieringen ligger i linje med gällande riktlinjer Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm framåt. Riskkontroll konstaterar att det inte föreligger några start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 2 (13) avvikelser från fastställda finansiella ramar och risklimiter i Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad per rapportdatum 28 februari 2026. Se nedan tabell över finansiella nyckeltal. Sammanställning över finansiella nyckeltal samt ramar och limiter Kommunkoncernen 2026-02-28 2026-01-31 2025-12-31 Limit Extern upplåning (mnkr)* 88 435 86 006 84 756 max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) * 83 587 82 261 81 598 Duration (år) ** 1,88 1,98 1,96 inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år 44,2% 40,9% 42,8% max 75% Kapitalförfall inom 1 år 16,8% 15,0% 17,3% max 30% Betalningsberedskap (mnkr) 21 835 20 733 20 147 min 10 000 Ej säkrade valutaflöden (mnkr) 0 0 0 max/flöde 25 mnkr Samlat kreditvärde enligt finanspolicy 780 620 527 max 3 500 Kreditexponering enligt finanspolicyn (mnkr) 4 835 3 740 3 147 Kreditexponering enligt särskilda beslut (mnkr) 12 12 12 Stockholms stad Finansiella nettotillgångar (mnkr) 16 850 16 468 15 899 Intern upplåning (mnkr) 3 631 3 665 3 396 Intern utlåning (mnkr) 104 120 102 446 100 946 max 130 000 varav koncernbolagen*** 104 068 102 394 100 893 max 126 110 varav borgen för koncernbolagen 52 52 53 Externa garantier och borgensförbindelser (mnkr) 1 004 995 999 * Nominellt utestående belopp justerat till säkrad valutakurs. ** Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat. *** Maximal ram enligt kommunfullmäktige uppgår till 130 000 mnkr, inom vilken kommunstyrelsen beslutar enskilda limiter. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets finansavdelning. Ärendet Enligt gällande styrdokument Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms Stad ska det finnas en funktion för riskkontroll som löpande ska följa upp risk utifrån finanspolicyn. Funktionen rapporterar till stadsdirektören i staden, eller till av denne delegerad. Överträdelser av ramar, limiter och mandat ska snarast möjligt rapporteras till kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen. Den finansiella månadsrapporten rapporteras månadsvis, med undantag av juni, till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Kommunkoncernen Styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicy) anger ramar och finansiella risklimiter enligt kommunfullmäktiges beslut den 19 november 2025 (Dnr KS 2025/1042) och gäller sedan den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (bilaga A) beslutades av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) och Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 3 (13) årets uppdatering, inklusive nya bolagsramar gällande direktutlåning från staden, trädde i kraft den 1 januari 2026. Beslut gällande direktutlåning från Stockholms Stadshus AB till enskilda bolag fastställs av koncernstyrelsen och Finanspolicy Stockholms Stadshus AB är underordnad Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad. Beslut gällande bolagsramar för vidareutlåning till bolagen Stockholm Globe Arena Fastigheter, Stockholmsmässan samt Kulturhuset Stadsteatern fastställdes av koncernstyrelsen den 16 februari 2026 i samband med budget och verksamhetsplan 2026 (Dnr SSAB 2025/213). Utvecklingen av kommunkoncernens externa skuld beror på hur stor del av investeringarna som behöver lånefinansieras. Vidare information om investeringar och egenfinansieringsgrad återfinns i kommande årsredovisning. Kreditbetyg för Stockholms stad Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's Global Ratings (S&P) utvärderar Stockholms stads kreditvärdighet två gånger per år. Kreditbetyget (ratingen) ska återspegla förmågan att infria betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter de närmaste åren framåt. Stockholms stad har kreditbetyg AAA respektive A-1+ med stabila utsikter. Ratingbetyget bekräftades den 7 november 2025 av S&P. Bedömningen av stadens kreditvärdighet baseras på en förväntan om fortsatt robusta resultat genom god kostnadskontroll och ökade skatteintäkter. Enligt rapporten prognosticeras en gradvis stigande skuld som en effekt av fortsatt stora investeringar inom bland annat vatten- och avloppsrelaterad infrastruktur. Staden förväntas genom investeringsprioriteringar, resultat i verksamheten samt avyttringar av icke strategiska tillgångar tillse att skuldökningen begränsas. Tillsammans med stadens goda tillgång till likviditet och kvalificerade finansiella styrning motiveras fortsatt högsta möjliga kreditbetyg. Detta ger fördelaktiga räntevillkor för stadens upplåning. Fullständig analys och nyckeltal från S&P finns tillgänglig på Stockholms stads hemsida: https://start.stockholm/om-stockholms-stad/sa-arbetar- staden/finansverksamhet/kreditbetyg/ Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 4 (13) Extern upplåning Enligt gällande finanspolicy och bilaga A sker skuldförvaltningen gemensamt för hela kommunkoncernen, vilket ger kostnadseffektivitet såväl som god riskkontroll. Ramen för kommunkoncernens externa upplåning uppgår till 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. Extern upplåning för kommunkoncernen per den 28 februari 2026 (rapportdatum) uppgår till motsvarande nominellt belopp om totalt 88 435 mnkr, vilket är en ökning med 2 429 mnkr sedan föregående månad. Trenden är en fortsatt ökande skuld enligt prognosen för kommande år (se nedan Diagram 1). Finansiella placeringar (exklusive särskilda beslut i kommunfullmäktige) uppgick vid detta månadsskifte till totalt 4 835 mnkr på bankkonto. Dessa medel är tillfälliga med syfte att möta kommande externa skuldförfall och lånebehov enligt internbankens prognoser för kommunkoncernens kassaflöden. Extern nettoupplåning (bruttoskuld minus placeringar) uppgår därmed till totalt 83 587 mnkr, vilket är en ökning med 1 326 mnkr sedan föregående månad. Nettoskulden varierar beroende på in- och utbetalningar i kommunkoncernen, men trenden är stigande. Internbanken upprättar prognoser över kommunkoncernens samlade kassaflöden. Detta möjliggör en uppskattning av skuldutvecklingen och behovet av finansiering på kort och lång sikt. Prognoserna är en förutsättning för att internbanken ska kunna förse den kommunala koncernen med en kostnadseffektiv finansiering. Prognosen över kommunkoncernens externa skuld baseras i närtid på inrapporterade externa penningflöden och uppdateras löpande när ny information inkommer till internbanken från staden och bolagssektorn. För skuldutvecklingen därefter utgår prognosen från internbankens samlade bedömning av försäljningsinkomster, investeringsutgifter avskrivningar och resultat framöver, som är de faktorer som har störst påverkan på skuldutvecklingen. Beroende på utfall och tidpunkt för investeringar och försäljningar är osäkerheten i prognosen stor. Aktuell prognos per 31 december 2026 för nettoskulden uppgår till ca 89 100 mnkr givet nuvarande antaganden. Framtida utfall för prognosen kan bli lägre eller högre beroende på hur stora investeringarna blir och i vilken utsträckning de lånefinansieras. Se diagram 1. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 5 (13) Diagram 1. Utfall och prognos över kommunkoncernens externa bruttoupplåning (mnkr) 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 feb-21 feb-22 feb-23 feb-24 feb-25 feb-26 jan-27 jan-28 Extern upplåning… Extern upplåning prognos (mnkr) Ram (mnkr) Enligt budget är bolagens och nämndernas investeringar relativt stora, vilket är huvudorsaken till den ökande upplåningen i grafen ovan då betydande del av investeringarna planeras lånefinansieras. En ökad egenfinansieringsgrad av kommunkoncernens investeringar skulle därför medföra lägre skuldökning. Investeringarna består främst av pågående projekt avseende vatten- och trafikrelaterad infrastruktur samt byggnation av bostäder. Upplåningen genomförs i huvudsak genom Stockholms stads marknadsprogram för certifikat (KC och ECP) och obligationer (MTN och EMTN). Utöver finansiering via marknadsprogrammen görs upplåning från Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB). Under månaden förföll certifikat om 200 mnkr och ersattes av nytt certifikat om 200 mnkr. Nya obligationer om 1 500 mnkr samt 1 000 mnNOK emitterades. Nuvarande extern skuld utgörs av 71 procent EMTN obligationer, 17 procent EIB lån och 7 procent NIB lån. Rambelopp samt nyttjat belopp för respektive marknadsprogram redovisas i nedanstående tabell 1. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 6 (13) Tabell 1. Marknadsprogram och låneprogram (mnkr) 2026-02-28 2026-01-31 Tillgångar Konto 4 835 3 733 Marknadsprogram Nyttjad ram Depo 0 0 2026-02-28 Övrigt* 12 12 Valuta nominellt Ram Totalt 4 848 3 746 Kommuncertifikat mnSEK 2 700 12 000 Skulder Euro-Commercial Paper mnUSD 0 1 500 Konto 0 0 Medium Term Note mnSEK 0 10 000 Depo 0 0 Euro Medium Term Note mnEUR 5 645 8 000 KC 2 700 2 700 ECP 0 0 MTN 0 0 Övriga låneprogram Utnyttjad ram EMTN 62 674 60 246 Valuta nominellt Ram EIB 15 000 15 000 Europeiska Investeringsbanken mnSEK 15 000 25 000 NIB 6 000 6 000 Nordiska Investeringsbanken mnSEK 6 000 6 000 CEB 2 061 2 061 Council of Europe Development Bank mnEUR 200 200 Övrigt 0 0 Totalt 88 434 86 006 Nettoupplåning 83 587 82 261 *) Enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige. Valuta- och räntederivat får användas för att hantera risker i den finansiella verksamheten och lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Derivat för valuta- och räntesäkring är kopplade till underliggande obligationslån. Per månadsskiftet uppgår utestående derivat till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om totalt 27 224 mnkr, vilket är en ökning med 928 mnkr relaterat till säkring av ny obligation i utländsk valuta NOK. En marknadsvärdering av utestående derivat estimeras till cirka – 1 248 mnkr per rapportdatum. Finansiellt resultat Det finansiella resultatet exklusive indexuppräkning uppgick för kommunkoncernen i februari till ca -176 mnkr. Prognosen för helåret 2026 för finansiellt resultat exklusive indexuppräkning uppgår till – 2 342 mnkr för kommunkoncernen. Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks enligt bilaga A som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen uppgick till 1,88 år (efter beaktande av räntesäkringar) per rapportdatum och ska enligt bilaga A inte understiga 1,25 år och inte överstiga 3,75 år. Den externa totala skuldportföljen, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent får förfalla inom 1 år. Per rapportdatum förföll 44,2 procent av räntorna inom 1 år. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 7 (13) Diagram 2. Duration (år) för extern skuldportfölj 5 4,5 4 3,5 Duration enligt 3 finanspolicy* 2,5 2 1,5 1 Limit 1,25-3,75 år 0,5 0 feb-21 feb-22 feb-23 feb-24 feb-25 feb-26 * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj, ska i möjligaste mån vara strukturerad på ett sådant sätt så att kapitalförfallen sprids över tid. Skuldportföljen ska ha en kapitalförfallostruktur där maximalt 30 procent får förfalla inom ett år. Per rapportdatum förfaller 16,8 procent av kapitalet inom ett år. Enligt bilaga A till finanspolicyn gäller maximal löptid om maximalt 15 år vid upplåningen i den externa skuldportföljen. Förfalloprofil för extern skuldportfölj framgår i nedan diagram. Ljusgrå stapel utgör specifika bilaterala lån (LTLN) som oftast enbart ränteomsätts. Förfallen är relativt jämnt fördelade över åren. Diagram 3. Extern upplåning förfalloprofil per år 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 - (5 000) (10 000) (15 000) (20 000) (25 000) Likviditetsrisk För att säkerställa upplåning, när annan finansiering inte är möjlig, ska kommunkoncernen alltid ha tillgång till en betalningsberedskap om minst 10 000 mnkr enligt bilaga A. Denna betalningsberedskap ska enligt finanspolicyn vara i form av tillgängliga likvida medel. KES renojliM Förfalloprofil ONLOAN KC ECP LTLN EMTN Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 8 (13) Omvärldsläget har ökat risken för olika former av störningar i det finansiella systemet enligt Finansinspektionen och aktörer behöver ha finansiell motståndskraft. Kommunkoncernen har en checkräkningskredit samt två tillgängliga kreditfaciliteter. Placering kan i övrigt ske på konto hos två banker. Innehav på bankkonto uppgår för närvarande till totalt 4 835 mnkr. Totala ramar för betalningsberedskap uppgår till 17 000 mnkr. För närvarande pågår begäran om förlängning av förfallodatum för det syndikerade kreditlöftet om 7 500 mnkr i enlighet med förlängningsoption inom gällande avtal. Staden har därmed ett fortsatt stabilt läge med mycket god betalningsberedskap och tillgång till likviditet. Möjliga tillgängliga likvida medel uppgår per rapportdatum till totalt 21 835 mnkr. Tabell 2. Betalningsberedskap (mnkr) 2026-02-28 Ram Saldo Tillgängligt Limit Syndikerat kreditlöfte * 7 500 0 7 500 Bilateralt kreditlöfte ** 3 500 0 3 500 Checkräkningskredit 6 000 3 734 9 734 Kontoplacering A - 0 0 Kontoplacering B - 1 101 1 101 Totalt 17 000 4 835 21 835 10 000 * Revolving Credit Agreement inkl swingline 1 500 mnkr ** Revolving Credit Agreement Valutarisk Lån och placeringar ska enligt finanspolicyn valutasäkras till 100 procent. Samtliga lån och placeringar inom kommunkoncernen är valutasäkrade. Enligt finanspolicyn ska kontrakterade flöden i utländsk valuta för staden, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr rapporteras till internbanken. Internbanken fattar beslut om huruvida valutakurssäkring ska ske, vilket ska dokumenteras. Under månaden har inga osäkrade flöden över motsvarande 25 mnkr noterats. Kreditrisk Kreditrisken definieras som summan av exponeringar i placeringar och derivat. Exponeringen i placeringar definieras som placeringarnas nominella belopp inklusive upplupen ränta. Exponeringen i derivat definieras som derivatkontraktens sammanlagda marknadsvärde. Kreditrisken delas upp i två delar. Dels totalt för hela portföljen där den totala exponeringen anges som ett samlat kreditvärde och dels per motpart eller instrument, vilket anges i kronor. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 9 (13) I kreditvärdet tas hänsyn till motpartens eller instrumentets kreditvärdighet samt återstående löptid på kontraktet eller placeringen. Enligt bilaga A uppgår limiten för maximalt tillåtet kreditvärde till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Måttet på den totala kreditexponeringen kompletteras med en begränsning per motpart eller instrument för att diversifiera risken. Maximal kreditexponering per motpart eller instrument anges i kronor. Motparten eller instrumentet ska inneha en kreditbedömning, rating, av Standard & Poor’s Global Ratings eller Moody´s. Det lägre betyget ska väljas om de två ratinginstituten har olika betygsnivåer. Den lägsta tillåtna rating vid kreditexponering är BBB+. Kreditvärdet uppgår till totalt 780, vilket är inom limit 3 500. Tabell 3. Kreditvärde enligt finanspolicy per rapportdatum Rating S&P /Moody's Kreditvärde Limit AAA / Aaa 0 AA+ / Aa1 0 AA/ Aa2 0 AA- / Aa3 560 A+/ A1 220 A / A2 0 A- / A3 0 BBB+ / Baa1 0 Totalt kreditvärde 780 3500 Kreditexponeringen är fördelad på placeringar genomförda i enlighet med finanspolicyn samt därutöver genomförda efter särskilda beslut. Tabell 4. Kreditexponering enligt finanspolicy per rapportdatum Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Maxbelopp per motpart Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Maxbelopp per motpart Placering längre än 6 mån Placering kortare än 6 mån Svenska staten Obegränsat Svenska staten Obegränsat AAA / Aaa 6 000 A-1 / P-1 6 000 Nordea Bank Abp, filial i Sverige 3734 Swedbank AB 1101 AA- / Aa3 4 000 A-2 / P-2 4 000 A- / A3 2 000 BBB+ / Baa1 1 000 Totalt 0 4835 Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Svenska staten AAA / Aaa AA- / Aa3 0 A- / A3 0 BBB+ / Baa1 0 Övriga 12 Totalt 12 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 10 (13) Operativa risker Enligt finanspolicy ska förluster överstigande 200 000 kronor rapporteras till kommunstyrelsen. För den aktuella rapportmånaden finns inga förluster att rapportera för finansverksamheten. Stockholms stad Finansiella nettotillgångar Stockholms stads finansiella nettotillgångar uppgick till 16 850 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 382 mnkr sedan föregående månad främst hänförlig till lägre nivåer av leverantörsfakturor. Diagram 4. Finansiella nettotillgångar (mnkr) 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 feb-21 feb-22 feb-23 feb-24 feb-25 feb-26 jan-27 Utfall Prognos Finansiellt resultat Det preliminära finansiella resultatet exklusive utdelning och indexuppräkning uppgick för Stockholms stad till ca 28 mnkr under februari. Prognosen för helåret 2026 indikerar ett finansiellt resultat exklusive utdelning och indexuppräkning för Stockholms stad om 520 mnkr. Det budgeterade finansiella resultatet exklusive utdelning och indexuppräkning för helåret 2026 är 488 mnkr. Ränterisk Durationen på Stockholms stads totala externa skuldportfölj var per rapportdatum 1,88 år. Stadens ränterisk motsvarar risken i kommunkoncernens externa skuldportfölj. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 11 (13) Garantier och borgensförbindelser Alla borgen och garantier, med undantag för pensionsutfästelser enligt bilaga A, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Ökade borgensåtaganden för pensionsutfästelser anmäls till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott i enlighet med finanspolicy. I tabell 5 nedan redovisas stadens samtliga befintliga tecknade åtaganden som uppgår till totalt 1 056 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 9 mnkr sedan föregående månad relaterat till Syvab. Under månaden har ett underliggande lån om 18 mnkr förfallit och ett nytt lån tecknats om 27 mnkr, vilket påverkar stadens borgensåtagande. Utöver befintliga tecknade borgensåtaganden för Syvab om totalt 831 mnkr återstår därmed onyttjat belopp om 32 mnkr, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut (Dnr KS 2022/1104) och löper ut under 2027. Ett beslut av koncernstyrelsen den 16 februari (Dnr SSAB 2025/160) noteras gällande ärende om att minska Stockholm Vatten AB:s ägarandel i Syvab AB från 33 till 14 procent, vilket även leder till lägre borgensåtagande för staden förutsatt kommunfullmäktiges godkännande (Dnr KS 2026/1136). Tabell 5. Garantier och borgen (mnkr) Motpart Åtagande Åtagande Onyttjad limit 2026-02-28 2026-01-31 2026-02-28 Koncernbolag Borgen för bolagens pensionsåtaganden 52 52 0 Summa borgen för koncernbolag 52 52 Övriga privata och juridiska personer Stockholms Stadsmission 53 53 0 Stiftelsen Stockholms Studentbostäder 42 42 0 Syvab* 831 821 32 Övriga 8 8 0 Summa borgen för lån 933 924 Kommunalt förlustansvar 0 0 0 Pensionsutfästelser för stiftelser m.m. 71 71 0 Summa övriga privata och juridiska personer 1 004 995 Summa garantier och borgen 1 056 1 047 32 * Sydvästra Stockholmsregionens va-verk AB (Himmersfjärdsverkets avloppsrening). Onyttjad limit finns om 32 mnkr enligt KF beslut (dnr KS 2022/1104) utöver befintligt tecknat åtagande om 831 mnkr. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 12 (13) Stockholms stads bolag och motparter Finansiella limiter för utlåning och borgensåtagande Stockholms stad har enligt gällande finanspolicy rätt att lämna lån och teckna borgen för kommunkoncerninterna motparter intill ett belopp om totalt 130 000 mnkr enligt finanspolicy. Varje enskild motparts ram fastställs i Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms Stad av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott (KS EKTU) utifrån respektive investeringsbudget och finansieringsplan. Borgensåtaganden ska enligt finanspolicy inte ingå i respektive bolags limit utan rapporteras separat. Summan av beslutade ramar för utlåning från Stockholms stad till enskilda motparter per rapportdatum anges enligt bilaga A till 126 810 mnkr, men summan tillgängliga ramar har minskat med 700 mnkr till 126 110 mnkr då direktutlåning till Mässfastigheter i Stockholm AB har upphört. Nyttjade ramar uppgår till 82,5 procent. Se tabell 7 nedan. Bolagskoncernen Mässfastigheter i Stockholm AB har efter beslut i Koncernstyrelsen och Kommunfullmäktige (Dnr KS 2025/1011) genomgått en organisatorisk förändring. Det innebär att Mässfastigheter i Stockholm AB (nedan Mässfastigheter) förvärvats av bolaget S:t Erik Markutveckling AB och dess dotterbolag, Stockholmsmässan AB, av Stockholms Stadshus AB. Den ram för utlåning som fanns kopplat till Mässfastigheter från staden upphörde i och med förändringen och S:t Erik Markutvecklings ramar utökades för att hantera detta i samband med beslut om bilaga A i december 2025. Något motsvarande beslut om ram gällande Stockholmsmässan AB togs inte i samband med detta. När Stockholms Stadshus AB förvärvat Stockholmsmässan AB den 9 januari 2026 uppstod därvid en skuld mot Stockholms Stadshus AB. En avvikelse noteras mot finanspolicys ramverk gällande direktutlåning från moderbolaget Stockholms Stadshus AB till Stockholmsmässan AB om 300 mnkr under perioden 9 januari till 16 februari 2026 då det saknades särskilt beslut i koncernstyrelsen. Avvikelsen har hanterats och åtgärdats då beslut fattades i koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB den 16 februari 2026 gällande ny bolagsram för Stockholmsmässan AB om 700 mnkr. Utlåning från Stockholms stad till kommunkoncerninterna motparter uppgår till netto 100 437 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 1 708 mnkr sedan föregående månad. Familjebostäders skuld har ökat med 1 355 mnkr under januari, vilket främst förklaras av förvärvet av AB Hjulstahem och 14 fastigheter med likvid den 2 februari (se beslut 15 december 2025, dnr KS 2025/1148). I övrigt noteras skuldökning för Micasa Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 13 (13) Fastigheter i Stockholm AB om 102 mnkr samt Skolfastigheter i Stockholm AB om 176 mnkr. Tabell 6. Utlåning och borgensåtagande för motparter inom kommunkoncernen (mnkr) Kommunkoncerninterna motparter Utlåning Utlåning Utlåning Borgen (mn) Limit *) Nyttjat **) 2026-02-28 2026-01-31 2025-12-31 2026-02-28 2026-02-28 2026-02-28 AB Familjebostäder 10 733 9 378 9 384 3,4 11 400 94,1% AB Stockholmshem 14 073 14 076 14 026 0,0 15 500 90,8% AB Stokab 790 731 785 3,1 1 400 56,4% AB Svenska Bostäder 12 228 12 234 12 259 1,7 13 900 88,0% Micasa Fastigheter i Stockholm AB 5 716 5 614 5 509 0,8 7 000 81,7% S:t Erik Markutveckling AB 3 136 3 100 2 333 1,1 4 900 64,0% Skolfastigheter i Stockholm AB 17 771 17 594 17 150 3,4 22 500 79,0% Stockholm Business Region AB 0 0 0 7,8 0 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB *** 0 0 0 1,9 0 Stockholm Vatten och Avfall AB 34 993 35 058 34 394 3,6 43 000 81,4% Stockholms Hamn AB 3 160 3 112 3 092 8,2 4 500 70,2% Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 0 0 0 4,2 0 Stockholms Stads Parkerings AB 1 470 1 497 1 505 5,3 2 000 73,5% Kulturhuset Stadsteatern ***) 0 0 0 0,0 0 Stockholms Stadshus AB 0 0 0 7,0 0 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 0 0 0 0,0 10 0,0% Totalt **) 104 068 102 394 100 893 126 110 82,5% TOTALT 104 068 102 394 100 893 52 130 000 80,1% Kommunkoncerninterna motparter Inlåning Inlåning Inlåning 2026-02-28 2026-01-31 2025-12-31 Stockholms Stadshus AB *** 2 833 2 850 2 691 St Erik Försäkrings AB 416 412 416 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 69 87 66 Stockholms Business Region AB 157 165 70 Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 155 149 151 Kaplansbacken AB 1 1 1 Svenska Teknologiföreningen 1 1 1 Totalt 3 631 3 665 3 396 * Avser gällande ramar enligt Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad ** Borgensåtaganden ingår inte i respektive bolags limit enligt finanspolicy. *** Direktutlåning sker via moderbolaget Stockholms Stadshus AB till Stockholm Globe Arena Fastigheter, Kulturhuset Stadsteatern och Stockholmsmässan enligt koncernstyrelse särskilt beslut. Snitträntan för kommunkoncernens upplåning för februari 2026 var 2,33 procent. Internbankens prognosticerade snittränta för december 2026 är 2,52 procent inom ett osäkerhetsintervall om 2,37 - 2,68 procent. Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70 procent att framtida räntenivåer befinner sig inom internbankens osäkerhetsintervall. Marknadsmässiga kreditmarginaler anpassade till respektive motpart på löpande basis adderas sedan till snitträntan för erhållande av respektive motparts (bolags) låneränta. Inlåningsmarginal för bolagen uppgår för månaden till -0,20 procent och utlåningsmarginal för bolagen uppgår till en viktad medianmarginal om ca 0,26 procent. Ovan kreditmarginaler gäller från den 1 jan 2026 till den 30 juni 2026 och uppdateras varje halvår. Susanne Tiderman Marcus Grönqvist Ekonomidirektör Tillförordnad finanschef Bilagor 1. Marknadskommentarer per 2026-02-28 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanne Tiderman, Ekonomidirektör 2026-03-13 Marcus Grönqvist, Tillförordnad finanschef 2026-03-13 --- [Bilaga 1 - Marknadskommentarer per 2026-02-28.pdf] Dnr KS 2026/156 Marknadskommentarer per 2025-02-28 Bilaga I Sammanfattning passerar enligt IEA. På grund av stopp i leveranserna ut från detta sund har priserna Israel och USA:s anfall på Iran har skakat stigit. Om inte transporterna kan upptas marknaderna ordentligt med fallande relativt snart kan även själva produktionen börser, stigande räntor och ett mycket av fossila produkter i området behöva osäkert marknadsläge som följd. stoppas då lagerplatserna är fyllda. Detta kan ge allvarliga och långvariga Kraftigt stigande oljepriser i kölvattnet av konsekvenser i form av brist på fossila stopp i transporter ut ur Persiska viken. produkter för bränsle, uppvärmning, gödsel Vid en långvarig konflikt kan effekten bli etc. men även dämpa konjunktur och höja stoppad produktion. inflation och därmed räntor världen över. Osäkerhet om arbetsmarknad och inflation USA:s ekonomi visar tecken på svagare i USA. sysselsättning, samtidigt som pristrycket (inflationen) fortsatt förväntas vara förhöjt. Inflationen i eurozonen är fortsatt låg men De amerikanska producentpriserna visade riskerar att stiga som en konsekvens av även de en snabb uppgång under februari, kriget i mellanöstern. Detsamma gäller för redan innan angreppet och Sverige. oljeprisuppgången, vilket minskade sannolikheten för ytterligare sänkningar från den amerikanska centralbanken, FED. Internationellt I en dom från den högsta domstolen D en 28 februari inledde Israel och förklarades en del av den amerikanska USA gemensamt kraftfulla regeringens införda tullar stå i strid med bombanfall mot Iran. Olje- och konstitutionen. President Trump svarade gaspriser har gått upp kraftigt och börser omgående med att införa nya generella världen över har fallit under början av mars tullar om 15 % baserat på en annan samtidigt som långa räntor har stigit. juridiskt grund, som ger presidenten denna Ränteuppgångarna beror på oro för att ett makt, dock bara under en viss tid. Det högt oljepris under en längre tid kan driva återstår att se hur de handelsavtal som upp inflationen. Regimföreträdare för Iran redan ingåtts under de nu borttagna tull- har hotat att anfalla alla oljetransporter nivåerna ska hanteras framåt. Den som passerar genom det strategiskt viktiga amerikanska staten har blivit stämd av en Hormuzsundet, en smal passage från lång rad företag som kräver återbetalning Persiska viken ut i Arabiska havet, genom av de tullar de redan betalat in. Rättsläget vilket ca 25 procent av världens är fortsatt oklart och kan innebära ökad vattenburna olje- och gastransporter statskuld i USA. Dnr KS 2026/156 Europa In flationen i EU visade en lätt fallande Effekterna av kriget i mellanöstern är dock trend innan anfallet mot Iran och inga mycket svåra att överblicka. Ett snabbt förändringar av ECBs styrränta låg i avslut på konflikten kommer sannolikt att korten. De stora ekonomierna i EU innebära tillfälliga effekter på energipriser, fortsätter med låg tillväxt och stabil tillväxt och inflation, men en lång konflikt arbetsmarknad. kan innebära mycket stora konsekvenser för världsekonomin och tvinga Prisförändringarna på framförallt naturgas centralbanker världen över att agera för att och bensin kan få effekt både direkt i form bekämpa stigande inflation. av högre priser och indirekt med högre matpriser och generellt högre pristryck på Kronan tappade 1,2 procent av sitt värde grund av ökade transportkostnader. mot USD under februari och noterades i slutet av månaden till 9,02 kronor. Sverige Försvagningen har fortsatt i början av mars då kronan tappat ytterligare 1 procent mot In flationen visar en fallande trend och USD. Kronan har dock fortsatt stärkts med målvariabeln KPIF (KPI med fasta ca 1 procent mot USD sedan årsskiftet. räntor) noterades till 1,7 % för februari. Kronan har stärkts med ca 1,3 procent mot Kärninflationen förväntas sjunka euron under februari och har fortsatt att ytterligare på grund av sänkt matmoms. Ett stärkas något under början av mars. En beslut som träder i kraft den första april. euro kostade i slutet av februari 10,67 Riksbanken kommer sannolikt att bortse kronor. från effekterna av detta då sänkningen av matmomsen är tillfällig och ska gälla i ett Längre räntor sjönk under februari för att år. Kärninflationen har legat en bit under efter de geopolitiska spänningarna som Riksbankens prognos de senaste beskrivits stiga igen. Stockholmsbörsen månaderna och det underliggande avkastade 6 procent inklusive utdelning pristrycket i ekonomin är lågt. KPIF rensat under februari, vilket motsvarade en för energikostnader väntas fortsatt falla uppgång på 9,5 procent sedan årsskiftet. även utan momseffekter. Detta kan komma Börsen har därefter fallit tillbaka under att ge visst utrymme för Riksbanken att inledningen av mars, liksom globala börser vänta med eventuella räntehöjningar om på grund av de geopolitiska osäkerheterna kriget mellan USA, Israel och Iran skulle och dess effekter. bli långvarigt. Dnr KS 2026/156