Kommunens ekonomi 2025: Överskott och utmaningar framåt

Nämnderna ska årligen lämna en verksamhetsberättelse med bokslut. I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse redovisas uppnådda resultat och en analys av verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser. [R1 PM Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för kommunstyrelsen.pdf] PM Rotel I (Dnr KS 2025/1420) Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för kommunstyrelsen Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för kommunstyrelsen i enlighet med bilaga 1-5 till promemorian godkänns och överlämnas till stadens revisorer. 2. I samband med behandling av stadens verksamhetsberättelse och bokslut (årsredovisning) för 2025 får 94,6 mnkr för rotlars och partikansliers verksamhet ombudgeteras till 2026. 3. I samband med behandling av stadens verksamhetsberättelse och bokslut (årsredovisning) för 2025 godkänns budgetjustering för utvecklingskostnader it samt beredskapsåtgärder om totalt 93,8 mnkr från central medelsreserv 2. 4. Anmälan av Dataskyddsombudets årsrapport 2025 för kommunstyrelsen i enlighet med bilaga 6 till promemorian läggs till handlingarna. 5. Stadsledningskontoret ska omhänderta dataskyddsombudets råd och rekommendationer i årsrapport 2025 för kommunstyrelsen. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Nämnderna ska årligen lämna en verksamhetsberättelse med bokslut. I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse redovisas uppnådda resultat och en analys av verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 20 januari 2026. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag konstaterar att kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för 2025 visar på ett omfattande och långsiktigt arbete i ett fortsatt utmanande ekonomiskt och samhälleligt läge. Det är positivt att ett tydligt fokus på samordning, styrning och 1 (6) uppföljning har bidragit till både ekonomisk stabilitet och till att värna en jämlik välfärd i hela staden. Arbetet för att hålla ihop Stockholm genom satsningar på välfärd, trygghet och minskad segregation är fortsatt högt prioriterat. Kommunstyrelsens strategiska roll i införandet av den nya socialtjänstlagen, utvecklingen mot god och nära vård samt arbetet mot välfärdsbrottslighet och organiserad brottslighet är centrala delar i detta och kräver ett fortsatt tydligt och långsiktigt fokus för att få genomslag i hela staden och komma stockholmarna till del. Den samordnande rollen inom stadsutveckling och bostadsbyggande är avgörande för Stockholms framtid. Ett sammanhållet och planeringssäkert stadsbyggande är nödvändigt för att möjliggöra fler bostäder, bryta segregation och skapa sammanhållna och levande stadsdelar, inte minst i stadens fokusområden. Klimatomställningen och genomförandet av stadens miljö- och klimatprogram är viktig för Stockholms hållbara utveckling över tid. Klimatarbetet behöver bedrivas på ett sätt som är både socialt och ekonomiskt hållbart och som bidrar till ökad jämlikhet. Sammanfattningsvis visar verksamhetsberättelsen på ett brett och ambitiöst arbete, men också på ett fortsatt behov av uthållighet, tydlig styrning och fokus på god ekonomisk hushållning, jämlikhet, trygghet och hållbar utveckling för att Stockholm ska vara en stad för alla. Stockholm den 11 februari 2026 Karin Wanngård Bilagor 1. Verksamhetsberättelse 2025 för kommunstyrelsen, dnr KS 2025/1420-1.1 2. Blankettset KS mm VB KS 2025, dnr KS 2025/1420-1.2 3. Bokslutsrapport UH018 VB KS 2025, dnr KS 2025/1420-1.3 4. Uppföljning intern kontroll VB KS 2025, dnr KS 2025/1420-1.4 5. Nyckeltal VB KS 2025, dnr KS 2025/1420-1.5 6. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 KS, dnr KS 2025/1420-1.6 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Särskilt uttalande av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Verksamhetsberättelsen med bokslut 2025 för kommunstyrelsen saknar skrivningar om samhandling mellan skola, socialtjänst och polis. För Liberalerna är detta tyvärr inte förvånande då vi under hela mandatperioden tagit del av information om hur denna viktiga samhandling avstannat på sina håll i staden. Till exempel hämtas det 2 (6) inte in medgivanden från vårdnadshavare och skolorna får ingen återkoppling på sina orosanmälningar. Insatser för att stabilisera skolgången för barn i samhällsvården är i själva verket helt grundläggande för att förebygga kriminalitet och sociala problem. Men om placerade och omhändertagna barn läser vi ingenting i verksamhetsberättelsen. Här finns stora förbättringsområden för staden att ta tag i. Vi efterfrågar bland annat systematik i uppföljningen av barnens skolresultat, hälsa och tandstatus, eftervårdsarbetet kring unga som placerats på institution behöver förbättras och det behöver möjliggöras för fortsatt stöd även efter att barnet fyllt 18. Att det socialt förebyggande arbetet behöver stärkas är uppenbart och likaså måste särskilt fokus riktas mot de barn som placeras – innan, under och efter en placering. Målgruppen är en utpekad rekryteringsbas för de kriminella nätverken och därför är dessa barns vård en nyckel till att stoppa nyrekryteringen. Samhällsvården måste förbättras kraftigt och få kosta, med ett eftervårdsprogram som tar vid direkt efter en placering. Den förstärkning av budgeten för dessa områden som den rödgröna majoriteten lyfter fram är dels otillräcklig sett till stadsdelarnas faktiska underskott, och dels hade problemet inte uppstått från början om den skyddsfond som Liberalerna inrättade föregående mandatperiod funnits kvar – just för höga placeringskostnader svåra att budgetera för. Eolshäll och de övergrepp som begicks där på placerade barn är en skamfläck i stadens historia. Som Liberalerna påtalat upprepade gånger så är det hög tid att Stockholms stad idag tar på sig det ansvar som staden hade då och grundligt utreder stadens inblandning och en eventuell kompensation till dem som utsatts. Den starka och jämlika välfärd som den rödgröna majoriteten säger sig stå för lyser med sin frånvaro för de barn - i samhällets vård placerade på Eolshäll - som utsattes för grova övergrepp och lever med konsekvenserna än idag som vuxna. Att skjuta ifrån sig ansvaret till regeringen håller inte och inte heller att svara med tystnad. Kommunstyrelsen Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) enligt följande. I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse ska uppnådda resultat för det gångna året redovisas. Som vanligt anses så gott som alla mål uppfyllda, vilket grundar sig i ett utvärderingssystem som verkar ignorera verkliga utfall av de mål som staden ställt upp. Centerpartiet delar inte bilden som framställs i verksamhetsberättelsen, att Stockholm helt uppfyllt målen bostäder för alla, att tryggheten ökar, att skolan lyckas väl med att ge alla elever kunskap och att stadens miljö- och klimatarbete varit tillräckligt 3 (6) effektivt och träffsäkert. Antingen är målen för diffusa eller för lågt ställda, eller så är rapporteringen i verksamhetsberättelsen väldigt selektiv. I många fall delar vi den rödgröna majoriteten målsättningar och visioner på klimat- och hållbarhetsområdet. Men åtgärderna måste genomförda. Därför är det olyckligt att man inte når målet om energieffektivisering. När det gäller målet om bostäder för alla, som anses vara fullständigt uppfyllt, delar nog inte de hundratusentals stockholmarna som står i bostadskön, inklusive 26- åringar som ofrivilligt bor kvar hos sina föräldrar och företag som kämpar med rekrytering på grund av bostadsbristen, denna uppfattning. Kommunstyrelsen ska ha bistått i att utveckla modeller som möjliggör att det byggs fler hyresrätter med överkomliga hyror. Vi frågar oss var är dessa modeller är, men framför att hur kommer det att säkerställas att dessa bostäder går till de som behöver dem mest? 4 (6) Ärendet I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse redovisas uppnådda resultat och en analys av verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser. Den samlade bedömningen är att kommunstyrelsen har bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål under året. Kommunstyrelsen har haft fokus på styrning och utveckling inom ramen för stadens viktigaste prioriteringar och att stärka samverkan inom och utom staden. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 20 januari 2026. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 29 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse redovisas uppnådda resultat för helåret 2025 och en analys av verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser. Kommunstyrelsen har bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena och till en positiv utveckling inom inriktningsmålen för de delar som kommunstyrelsen har rådighet över och kan påverka. Kommunstyrelsen har haft fokus på styrning och utveckling inom ramen för stadens viktigaste prioriteringar och att stärka samverkan inom och utom staden. En mängd insatser och aktiviteter har genomförts i syfte att bidra till kommunfullmäktiges mål. Avvikelser avseende vissa aktiviteter och indikatorer bedöms inte påverka måluppfyllelsen i sin helhet. Kommunstyrelsen redovisar ett nettoöverskott om 99,5 mnkr som till största delen beror på lägre kostnader inom politikerorganisationen men även till följd av vakanta tjänster inom tjänstemannaorganisationen samt högre intäkter för visnings- och upplåtelseverksamheten. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen godkänner, och till revisorerna överlämnar, verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för kommunstyrelsen i enlighet med bilaga 1–6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret föreslår även att kommunstyrelsen godkänner ombudgetering om 94,6 mnkr till 2026 för rotlars och partikansliers verksamhet samt budgetjustering för utvecklingskostnader it samt beredskapsåtgärder om totalt 93,8 mnkr från central medelsreserv 2, i samband med behandlingen av stadens verksamhetsberättelse och bokslut (årsredovisning) för 2025. Stadsledningskontoret föreslår också att kommunstyrelsen beslutar att anmälan av dataskyddsombudets årsrapport 2025 enligt 5 (6) bilaga 6 läggs till handlingarna samt att stadsledningskontoret ska omhänderta dataskyddsombudets råd och rekommendationer i rapporten. 6 (6) --- [Bilaga - Verksamhetsberättelse 2025 för kommunstyrelsen.pdf] Kommunstyrelsen Bilaga 1 Dnr: KS 2025/1420 Verksamhetsberättelse 2025 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsen start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys ........................................................................................................... 4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .......................................................... 5 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ....................................................................................................................7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ........................................................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ...................................................................................................9 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................14 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer.....................................................................................................17 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................18 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................18 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................25 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................27 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................29 Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 2(46) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......34 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................37 Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 40 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget....................................................................40 Resultatenheter .................................................................................................................................42 Investeringar .....................................................................................................................................42 Försäljningar av anläggningstillgångar ............................................................................................42 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ....................................................................................................43 Ombudgeteringar ..............................................................................................................................44 Medel för lokaländamål....................................................................................................................44 Analys av balansräkning ..................................................................................................................45 Övrigt ...............................................................................................................................................45 Särskilda redovisningar ......................................................................................................... 45 Bedömning av nämndens interna kontroll ........................................................................... 45 Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................. 45 Systematiskt arbetsmiljöarbete ............................................................................................. 46 Checklista för årlig uppföljning .......................................................................................................46 Övrigt ....................................................................................................................................... 46 Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 3(46) Sammanfattande analys Kommunstyrelsen har bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena och till en positiv utveckling inom inriktningsmålen för de delar som kommunstyrelsen har rådighet över och kan påverka. Bedömningen utgår från resultat/utfall avseende indikatorer, genomförda aktiviteter samt redovisad verksamhet utifrån kommunstyrelsens mål (nämndmål). Kommunstyrelsen har haft fokus på styrning och utveckling inom ramen för stadens viktigaste prioriteringar och att stärka samverkan inom och utom staden i linje med direktiven till nämnder och bolag i stadens budget. En mängd insatser och aktiviteter har genomförts under året i syfte att bidra till kommunfullmäktiges mål, vilket exemplifieras kort nedan. Avvikelser avseende vissa aktiviteter och indikatorer bedöms inte påverka måluppfyllelsen i sin helhet. Kommunstyrelsen redovisar ett nettoöverskott om 99,5 mnkr som till största delen beror på lägre kostnader inom politikerorganisationen men även till följd av vakanta tjänster inom tjänstemannaorganisationen samt högre intäkter för visnings- och upplåtelseverksamheten. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Kommunstyrelsen har fortsatt att utveckla samordning och styrning inom välfärdsområdena och gett stöd till nämnderna i syfte att bidra till uppfyllelsen av målen samt till ändamålsenliga och effektiva verksamheter. Utvecklingen har analyserats kontinuerligt, exempelvis utifrån demografiska förändringar och inom ramen för olika utredningar. Arbetet med att revidera handlingsplanen för äldrevänlig stad, med sikte på en åldersvänlig stad, har fortgått. Kommunstyrelsen har stöttat berörda nämnder i införandet av den nya socialtjänstlagen. Styrning och uppföljning av investeringsprojekt kopplat till idrott och kultur samt det strategiska arbetet kring stora evenemang har fortsatt. Kommunstyrelsen har verkat för att förutsättningarna för föreningsklimatet förbättras. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Implementeringen av stadens nya miljöprogram och klimathandlingsplan har fortgått. Samordning, styrning och uppföljning har fortsatt utvecklats för att säkerställa ett strukturerat arbete inom staden med bland annat klimathandlingsplanens omställningsområden, strategisk kommunikation och hållbara inköp. Insatser har fortgått för minskad klimatpåverkan från mat och måltider och annan konsumtion. Kommunstyrelsens styrande och stödjande arbete för skydd av natur och biologisk mångfald har fortgått, bland annat kring naturreservatsbildningar, samt för att stärka stadens resiliens och klimatanpassning. Kommunstyrelsen har fortsatt verkat för en långsiktigt hållbar energi- och elförsörjning utifrån ett stadsövergripande perspektiv, samt bevakat stadens intressen i de avtal och samarbeten med externa parter som finns för olika trafikinfrastrukturprojekt och frågor kring kollektivtrafik. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 4(46) Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Den kontinuerliga styrningen och uppföljningen för en god ekonomisk hushållning och en långsiktig balans i stadens ekonomi har fortlöpt. I arbetet ingår även att säkerställa att drift- och investeringsprojekt sker med fokus på kostnadseffektivitet. Insatser har genomförts för att andelen extern finansiering inom staden ska öka. Arbetet med att utveckla lokalförsörjnings- processerna har fortsatt. Kommunstyrelsen har fortsatt att främja en hög bostadsbyggnadstakt genom samordning och styrning. Kommunstyrelsen leder arbetet med Fokus Järva och fokusområdena i söderort, liksom ökad attraktionskraft för Kista. En ny näringslivspolicy och etableringsstrategi har fastställts av kommunfullmäktige. Som ett led i den strategiska kompetensförsörjningen har kommunstyrelsen verkat för att utveckla kompetensförsörjningsarbetet inom välfärdsyrkena och stöttat nämnder och bolag med implementeringen av stadens riktlinje för chefsstruktur. Ett intensifierat arbete mot välfärdsbrott har bedrivits med särskilt fokus på brottsförebyggande arbete, inköp och upphandling, tillstånd och tillsyn samt föreningsstöd. En prioriterad trygghetsfråga har varit att leda och följa upp stadens arbete mot det dödliga våldet i kriminella miljöer, i samverkan med polisen och andra berörda aktörer. Kommunstyrelsens arbete med att stärka stadens säkerhet och beredskap utifrån omvärldsläget har fortlöpt, bland annat genom att hålla samman sektorsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser och säkerställa att stadens säkerhetsskyddsanalys är aktuell. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Utfallet för indikatorer samt de uppdrag och aktiviteter som genomförts visar sammantaget att kommunstyrelsen har bidragit till en positiv utveckling inom inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom arbetet för utvecklad samordning, styrning och stöd inom verksamhetsområdet. Det har bland annat innefattat att stärka nämndernas förutsättningar att kunna genomföra barnkonsekvensanalyser och att verka för ett ökat deltagande i sommarkollo av barn från grupper som idag är underrepresenterade. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 5(46) Nämndmål: 1.1.1 Kommunstyrelsen bidrar till att förutsättningarna utvecklas för att barn och unga ska ges jämlika uppväxtvillkor, trygghet och en rik fritid Uppfylls helt Förväntat resultat Genom samordning, styrning och stöd bidrar kommunstyrelsen till att stadens nämnder bedriver en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Analys Kommunstyrelsen har i samverkan med kulturnämnden och stadsdelsnämnderna utvecklat och stöttat arbetet inom stadsdelsnämndernas verksamhetsområde barn, kultur och fritid samt med att stärka förutsättningarna för genomförande av barnkonsekvensanalyser. Tillsammans med berörda nämnder har kommunstyrelsen arbetat för ett ökat deltagande i stadens sommarkolloverksamhet av barn från grupper som idag är underrepresenterade, bland annat genom att medverka till implementeringen av en ny avgiftsmodell. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom det löpande arbetet med bland annat uppföljning och stöd till berörda nämnder i att göra analyser inom verksamhetsområdet, exempelvis genom stadsövergripande nätverk. Det har även innefattat att fortsätta vidareutveckla processer och modeller för analysarbetet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en omorganisation av omsorg på obekväm arbetstid. Två dygnet runt- förskolor ska inrättas i två olika stadsdelsnämnder Kommunstyrelsen ska i samarbete med servicenämnden och 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsnämnden förbättra innehållet i stadens tjänst för att hitta och jämföra skolor, så att vårdnadshavare kan ta del av relevanta kvalitetsmått, driftsform och annan information om verksamhetens kvalitet Nämndmål: 1.2.1 Kommunstyrelsen bidrar till att förutsättningarna utvecklas för att alla barn ska ges likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande i Stockholms förskolor och skolor Uppfylls helt Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 6(46) Förväntat resultat Genom samordning, styrning och stöd bidrar kommunstyrelsen till att stadens nämnder bedriver en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, där alla barn ges likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande i Stockholms skolor och förskolor. Analys Kommunstyrelsen har arbetat med fortsatt uppföljning, stöd, samordning av stadsövergripande nätverk, nära samverkan med utbildningsnämnden, förskolenämnden och stadsdelsnämnderna samt arbete med analys, vidareutveckling och säkerställande av processer och modeller för analysarbete. Genom detta har kommunstyrelsen bidragit till förutsättningarna för att barn i stadens förskolor ska vara väl förberedda för fortsatt utbildning samt bidragit till att andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan respektive klarar sin gymnasieutbildning ska öka. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom fortsatt samverkan med berörda nämnder och andra aktörer samt utredningsarbete i enlighet med flera aktiviteter i stadens budget. Ett särskilt fokus har legat på införandet av ny socialtjänstlag och omställningen till en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen fortsatt utreda 2025-01-01 2025-12-31 förutsättningarna för att starta bostad med särskild service för barn och unga (LSS) i egen regi Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen fortsatt utreda 2025-01-01 2025-12-31 förutsättningarna för profilboenden inom LSS Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna inför omställningen till en ny socialtjänstlag utreda organiseringen av intensiva och kostsamma öppenvårdsinsatser för att uppnå ökad tillgänglighet, likställighet och effektivitet Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna införa en central placeringsfunktion för inköp av boendeplatser med individuella avtal inom LSS Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna utreda förutsättningar för boende för personer med samsjuklighet, med särskild fokus på äldre och stödboende med drogtolerans för kvinnor Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna utreda möjligheten till stadsövergripande insatser i form av case manager (CM) och boendestöd, för att säkerställa likställighet och kontinuitet i stödinsatser Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 7(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-06-30 stadsdelsnämnderna utreda om, och i så fall under vilka förutsättningar, daglig verksamhet (LSS) vid behov kan utföras på distans Nämndmål: 1.3.1 Kommunstyrelsen bidrar till att förutsättningarna utvecklas för staden att ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Förväntat resultat Genom samordning, styrning och stöd bidrar kommunstyrelsen till att stadens nämnder bedriver en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Analys Kommunstyrelsen har samverkat, spridit information och goda exempel samt inhämtat synpunkter i syfte att utveckla stadens styrning och uppföljning, bland annat genom nätverksträffar med stadsdelsnämnder och genom ett nära samarbete med socialnämnden. Kommunstyrelsen har arbetat tillsammans med socialnämnden och stadsdelsnämnderna i olika aktiviteter från budget, till exempel kring införandet av den nya socialtjänstlagen. Den innebär en omställning mot en kunskapsbaserad socialtjänst med fokus på tillgänglighet och tidiga insatser utan föregående behovsprövning. Kommunstyrelsen har stöttat berörda nämnder gällande juridiska aspekter och nyheter som följer av den nya socialtjänstlagen, bland annat genom en digital utbildning. Stadens arbete med sociala investeringar som syftar till att undvika framtida utanförskap och social utsatthet har fortgått. Tre ansökningsomgångar har genomförts och två nya projekt har beviljats medel under året. Åtta projekt har utvärderats, varav flera har permanentats i stadens verksamheter. Arbetet med att skapa bättre förutsättningar för utvärdering av investeringarnas effekter har fortlöpt, bland annat genom att stödja berörda nämnder genom hela ansökningsprocessen och beskriva alternativ för utvärdering. Kommunstyrelsen har följt upp nämndernas arbete med Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 utifrån programmets nio fokusområden. Arbete i linje med programmet pågår i stadens verksamheter men en utmaning är fortsatt att mäta effekterna av åtgärderna, bland annat på grund av brist på statistik. Kommunstyrelsen arbetar för egen del löpande med tillgänglighetsanpassning i Stadshuset samt tillhörande lokaler. Översyn av teknik, såsom hörselslingor i vissa sammanträdesrum, har genomförts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 8(46) Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet bland annat genom arbetet med aktiviteter från budget i syfte att utveckla omsorgen av äldre men också insatser för kompetensutveckling inom välfärdsområdena. Kommunstyrelsen har följt upp handlingsplanen för en äldrevänlig stad vilket utgör underlag för det fortsatta arbetet, med sikte på en åldersvänlig stad. Nämndmål: 1.4.1 Kommunstyrelsen bidrar till förutsättningarna för en äldreomsorg med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Förväntat resultat Genom samordning, styrning och stöd bidrar kommunstyrelsen till att stadens nämnder bedriver en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Analys Kommunstyrelsen har arbetat tillsammans med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna i flera aktiviteter från budget som rör äldreomsorgen och som bland annat syftar till att omsätta intentionen i färdplanen för äldreomsorgen. Det tidigare arbetet med utformande av kompetensstegar inom äldreomsorgen har ändrat inriktning från ett fokus på befattningar till att se över möjligheten till en stadsövergripande gemensam struktur och arbetssätt för kompetensutvecklingsarbetet inom välfärdsområdena. Kommunstyrelsen har även medverkat i ett ESF-projekt (Europeiska socialfonden) som förväntas bidra till en långsiktigt hållbar modell för kompetensutveckling genom ett systematiskt och inkluderande arbete med språkstödjande insatser. Äldrevänlig stad Kommunstyrelsen har i samarbete med nämnder och bolag följt upp och utvecklat arbetet för att staden ska vara en åldersvänlig stad inklusive handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Uppföljningen ligger till grund för framtagande av handlingsplan för en åldersvänlig stad som kommunstyrelsen håller samman. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet bland annat genom fortsatt fokus på investeringar kopplat till bland annat idrott samt genom det strategiska arbetet kring stora evenemang i staden. Kommunstyrelsen har verkat för att förutsättningarna för kultur- och idrottslivet inom staden utvecklas och att föreningsklimatet förbättras. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 9(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt ett eventuellt basket-EM för damer 2027 Kommunstyrelsen ska i samråd med idrottsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden, trafiknämnden, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB och Stockholm Business Region AB genomföra förstudier om Stockholms framtida konkurrenskraft som värdstad för stora evenemang Kyrkogårdsnämnden ska i samarbete med kulturnämnden och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholm Business Region AB, och i samråd med kommunstyrelsen, bidra till att långsiktigt implementera den nationella världsarvsstrategin avseende Skogskyrkogården Stockholm Business Region AB ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering, genomförande och utvärdering av ishockey-VM år 2025 Nämndmål: 1.5.1 Kommunstyrelsens styrning och uppföljning bidrar till att tillgången till kultur, idrott och föreningsliv tillgodoses Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsen bidrar till att skapa goda förutsättningar för stadens idrotts- och kulturliv samt kreativa näringar, och till att utbyggnaden av verksamhetslokaler sker med ett stadsövergripande synsätt. Analys Kommunstyrelsen för löpande dialog med berörda nämnder om förutsättningar och utveckling av stadens kultur- och idrottsliv. Under året har flera samråd genomförts och investeringsbeslut beretts. Bland annat har samråd hållits om inriktningsbeslut för renoveringen av Liljevalchs och genomförandebeslut avseende renoveringen av Brännkyrkahallen, Enskede friidrotts- och fotbollshall på Enskede IP samt Gränsbergets idrottshall. Arbetet för att ge föreningar bästa förutsättningarna för att vara aktiva i staden har fortsatt, bland annat med att implementera ett gemensamt digitalt system för hantering av föreningsbidrag. Kommunstyrelsen har fortsatt samordningen av ett nätverk med berörda nämnder med målet att staden ska ha Sveriges bästa föreningsklimat. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 10(46) Nämndmål: 1.5.2 Kommunstyrelsen leder en god samordning av stora evenemang som bidrar till stadens utbud av upplevelser Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsens samordning kring större evenemang stärker stadens värdskap och ger möjligheter till samarbeten med kultur-, idrotts- och föreningsliv samt näringslivet. Stockholms position som en ledande och hållbar evenemangs- och upplevelsestad främjas. Analys I syfte att bidra till stadens utbud av upplevelser har arbetet med samordning kring stora evenemang fortsatt. Såväl stadens insatser i genomförandet av ishockey-VM som det övergripande så kallade mästerskapsprojektet har utvärderats vilket gett värdefulla lärdomar för det fortsatta samordningsarbetet. I slutet av året meddelade UEFA att värdskapet för fotbolls-VM för damer 2029 går till Tyskland. Erfarenheterna från stadens medverkan i de svenska och danska fotbollsförbundens kandidatur för mästerskapet omhändertas i det fortsatta arbetet inför framtida värdskap. Som ett led i det säkerhets- och evenemangsstrategiska arbetet har en digital utbildning i evenemangssäkerhet för arrangörer tagits fram. Stadens bidrag till det aktörsgemensamma uppmärksammandet av Nationalstadsparken 30 år har genomförts i form av marknadsföring samt möjliggörandet av parkaktörers medverkan i Open House. Stadshusets publika verksamhet har bland annat omfattat uppmärksammandet av Stadshusorgelns hundraårsjubileum, Danshuset samt parkteaterföreställningar och filmvisning i trädgården. Visningsverksamheten har välkomnat cirka 250 000 besökare, en ökning med cirka tio procent jämfört med föregående år. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Utfallet för indikatorer samt de uppdrag och aktiviteter som genomförts visar sammantaget att kommunstyrelsen har bidragit till en positiv utveckling inom inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 11(46) Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet bland annat genom att leda implementeringen av klimathandlingsplanen samt arbetet med ett svenskt och europeiskt klimatkontrakt. Samordningen av stadens bevakning och påverkansarbete inom policyprocesser i EU har fortgått. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 10 10 % Tas fram av 2025 upphand- nämnd/ lingar som styrelse bidrar till cirkularitet Köpt energi 3,2 GWh 3,5 GWh 3,1 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisa- tion Analys Slutligt utfall landade något över årsmålet. Förbrukningen har minskat jämfört med 2024 vilket bland annat förklaras av genomförda ventilationsarbeten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Exploateringsnämnden ska i samarbete med miljö- och 2025-01-01 2025-12-31 hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB samt Stockholm Vatten och Avfall AB i samråd med kommunstyrelsen utreda och implementera på marknaden befintlig digital och standardiserad redovisning av miljö- och klimatdata för bygg- och anläggningsentreprenader i staden Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden genomföra åtgärder inom ramen för att nå målet om en klimatneutral bygg- och anläggningssektor senast till år 2040, med vägledning av stadens klimathandlingsplan och den strategi för klimatneutral bygg- och anläggningssektor som tidigare tagits fram Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och 2025-01-01 2025-12-31 hälsoskyddsnämnden och servicenämnden utveckla krav på låg miljö- och klimatpåverkan vid upphandling, samt system- och metodstöd för att underlätta klimat- och resurssmarta val vid köp Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och 2025-01-01 2025-12-31 hälsoskyddsnämnden utreda hur ett system för att styra mot minskad plastanvändning kan införas, samt identifiera vilka nämnder och bolagsstyrelser som behöver ingå i arbetet Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och 2025-01-01 2025-12-31 hälsoskyddsnämnden utreda möjligheten att utveckla en metod för att mäta använd energi (nettoenergi) som komplement till köpt energi Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och 2025-01-01 2025-12-31 hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept för kommunikations- och dialogfrågor inom miljö- och klimatområdet Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 12(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska utreda föreningsstöd till civilsamhället 2025-01-01 2025-06-30 avseende miljö- och klimatfrågor. Utredningen ska omfatta både befintliga stöd samt eventuellt behov av nya stödformer Kommunstyrelsen ska utveckla klimatmiljardens 2025-01-01 2025-12-31 användningsområde och funktion, riktat mot stadens strategiska utmaningar och med särskilt fokus på en hög genomförandetakt av klimathandlingsplanen Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen, servicenämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB och i samråd med andra berörda nämnder och bolagsstyrelser implementera förslag utifrån föregående års budgetuppdrag om att kartlägga de materialflöden i staden som har störst miljö- och klimatpåverkan och ta fram förslag på åtgärder för ökad resurseffektivitet och cirkulära materialflöden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen, Stockholms Stadshus AB och S:t Erik Markutveckling AB, och i samråd med Region Stockholm, näringslivet, akademin och lokala och nationella initiativ inom området fortsätta att utreda förutsättningarna och planera för etablering av ett storskaligt återbruk av byggmaterial i regionen Servicenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och S:t 2025-01-01 2025-12-31 Erik Markutveckling AB, och i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB planera för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och i första hand pröva att driva verksamheten i egen regi Nämndmål: 2.1.1 Kommunstyrelsen säkerställer stadens roll som ledande i klimatomställningen Uppfylls helt Förväntat resultat Den stadsövergripande styrningen av stadens miljö- och klimatarbete främjar en snabbare klimatomställning, en mer resilient stad och en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Kommunstyrelsen verkar för att EU, regering och riksdag möjliggör för staden att nå de högt ställda målen. Analys Implementeringen av klimathandlingsplan 2030 har fortsatt. Omställningsledarnas arbetssätt utvecklas, bland annat genom förändringsledning så att de bättre kan stötta stadens verksamheter i genomförandet av klimatåtgärder. Kommunstyrelsen leder omställningsområdet "Agera för en rättvis och inkluderande omställning" och har arbetat tillsammans med KTH, Karolinska institutet och Stockholms universitet för att utveckla Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 13(46) arbetssätt inom stadens verksamheter i syfte att minska hushållens konsumtionsbaserade utsläpp. Kommunstyrelsen har också tagit fram en vägledning för hur rättviseperspektivet ska inkluderas i klimatomställningen. Det stadsgemensamma konceptet för miljö- och klimatkommunikation har fortsatt att utvecklas och mötesformatet Mötesplats miljö och klimat har skapats som ett led i en kraftsamlande internkommunikation. Deltagande i internationella klimatnätverk har bidragit till lärande och profilering av staden. De svenska och europeiska klimatkontrakten fungerar som instrument för utveckling av arbetssätt, erfarenhetsutbyte med andra städer samt för påverkan och ökad extern finansiering. Bevakning och påverkansarbete inom olika policyprocesser i EU har fortgått. Klimat- och miljörelaterade frågor har utgjort en dominerande del av de besöksprogram som lagts av kommunstyrelsen för utländska gäster. Kommunstyrelsen har verkat för att stärka sambandet mellan klimat- och miljöfrågorna och det näringslivsfrämjande arbetet. Ett utvecklingsarbete har påbörjats kring stadens pakter och nätverk. Arbete med en strategi för stadens industriområden, med fokus på omställning och resiliens, har också inletts. Arbetet för minskad klimatpåverkan från konsumtion har fortgått med insatser för att förbättra metodiken för att mäta klimatpåverkan från inköp och mer cirkulär hantering av stadens materialflöden. En utredning om en gemensam standard för redovisning av miljö- och klimatdata för bygg- och anläggningsentreprenader har genomförts och under 2026 fortsätter implementeringen. Arbetet att tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden och servicenämnden se över och utveckla krav och villkor inom de centrala upphandlingarna har bland annat resulterat i att miljö- och klimatkrav inarbetats i vissa av de centrala mallarna i stadens gemensamma upphandlingssystem. Kommunstyrelsen har tillsammans med berörda nämnder arbetat med framtagandet av ett nytt matprogram som planeras att beslutas av kommunfullmäktige under våren 2026. Kommunstyrelsen har fortsatt arbetet för en långsiktigt hållbar energi- och elförsörjning utifrån ett stadsövergripande perspektiv på eleffekt, resiliens, behov och klimatpåverkan. Utvecklingsarbete har pågått med integrerad energiplanering för stadsutveckling och energieffektivisering som finansieras av Energimyndigheten. Ett löpande arbete genomförs för att säkerställa att Stadshusets lokaler och förbrukningsmaterial är klimat- och miljömässigt effektiva liksom att miljöel köps in och att miljösortering sker. Ett hållbart sätt tillämpas även vid möblering av verksamhetens lokaler. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet bland annat genom det styrande och stödjande arbetet kring naturområden och biologisk mångfald samt genom arbetet med att revidera stadens handlingsplan för klimatanpassning. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 14(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med berörda facknämnder, 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnder och bolagsstyrelser utreda hur staden kan nå målet om en krontäckningsgrad på minst 30 procent i områden där människor riskerar att drabbas av värmeöeffekter Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och 2025-01-01 2025-12-31 hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden samt i samråd med övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser uppdatera stadens handlingsplan för klimatanpassning Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, berörda stadsdelsnämnder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB, Stockholm Vatten och Avfall AB och i samråd med kommunstyrelsen fortsätta arbetet med att ta fram åtgärdsplaner baserat på genomförd risk- och sårbarhetsanalys för skyfall Trafiknämnden ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall 2025-01-01 2025-12-31 AB och i samråd med kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB utreda former för drift av stadens skyfallsanläggningar under mark Nämndmål: 2.2.1 Kommunstyrelsen bidrar till att förutsättningarna för en ökad resiliens och biologisk mångfald förbättras Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsen bidrar till att staden har ett stärkt arbete för klimatanpassning, ökad grönska och stärkt biologisk mångfald. Analys Kommunstyrelsen leder stadens styrgrupp för bildande av naturreservat och biotopskydd. Arbetet med att inrätta naturreservat och biotopskyddsområden har pågått. Fyra biotopskyddsområden har inrättats: Skönstavik, Nockebyhov, Vårberg och Vinterviken. Ytterligare fem områden utreds för biotopskydd och planeras för samråd under 2026: Hemskogen, Gökdalen, Trekanten, Åkeslund och Vikingaberget/Johannesdal. Samråd har genomförts om naturreservatsbildning av Ålstensskogen-Storskogen, Majroskogen och Kyrkhamn-Riddersvik. Arbetet med en policy för skydd av naturområden har fortgått i samarbete med berörda nämnder. En utredning om modell för att stärka de ekologiska värdena och den biologiska mångfalden i staden som helhet har genomförts. Kommunstyrelsen har det övergripande strategiska ansvaret för klimatanpassning i staden och har under året lett ett stadsövergripande arbete med att uppdatera stadens handlingsplan för klimatanpassning liksom det stadsövergripande klimatanpassningsnätverket. Samverkan med Göteborgs stad och Malmö stad gällande tätbebyggda kommuners förutsättningar att hantera översvämningsrisker till följd av ett förändrat klimat har fortgått. I arbetet med ny trädpolicy har en analys av stadens krontäckningsgrad tagits fram. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 15(46) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom att verka för minskad biltrafik och utbyggd laddinfrastruktur. Kommunstyrelsen har fortsatt att bevaka stadens intressen i de avtal och samarbeten med externa parter som finns för trafikinfrastrukturprojekt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Exploateringsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen 2025-01-01 2025-12-31 utarbeta en modell för mobilitetsköp Exploateringsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, 2025-01-01 2025-12-31 fastighetsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och Stockholms Stads Parkerings AB se över principerna för finansiering, marktillgång samt främjande av cykelresor avseende parkeringar vid uppförande nya idrottsanläggningar Exploateringsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, 2025-01-01 2025-12-31 stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden ta fram underlag för att kollektivtrafikförsörja de nya stadsutvecklingsområdena Bromma Parkstad, Fagersjö och Norra Djurgårdsstaden Stockholms Stadshus AB ska i samarbete med kommunstyrelsen, 2025-01-01 2025-04-30 AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och AB Stockholmshem utvärdera, och i förekommande fall föreslå förändringar i, bolagens ägardirektiv gällande arbetet med laddinfrastruktur i syfte att säkerställa affärsmässighet och genomförbarhet givet bolagens planerade investeringsvolymer, underhållsbehov och nyproduktionsmål samt mål och åtgärder i enlighet med miljöprogrammet, klimathandlingsplanen och bolagens klimathandlingsplaner Trafiknämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, 2025-01-01 2025-12-31 exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB utreda ansvar och utveckling av stadens innerstadskajer med hänsyn till trafiksäkerhet, farleder och framtida kollektivtrafikpunkter på sjö. I arbetet ska en eventuell flytt av förvaltning av innerstadskajer från Stockholms Hamn AB till trafiknämnden också utredas Nämndmål: 2.3.1 Kommunstyrelsens samordning främjar stadens strävan mot hållbart resande och miljöeffektiva transporter Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsens samverkan inom staden och med nationella, regionala och lokala aktörer ökar möjligheterna att uppnå målen om minskad biltrafik, minskade utsläpp från transportsektorn samt ökad kapacitet och framkomlighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Analys Kommunstyrelsen har verkat för att öka den statliga och regionala finansieringen av satsningar på trafikinfrastruktur och kollektivtrafik, exempelvis genom samverkan med Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 16(46) Trafikverket och Region Stockholm. Inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling har ett tilläggsavtal träffats som säkerställer finansieringen av den pågående utbyggnaden av tunnelbanan till söderort, Nacka, Barkarby och Solna. Inom ramen för 2016 års Sverigeförhandling har ett tilläggsavtal träffats om utökad finansiering för att bygga en första etapp av Spårväg Syd mellan Skärholmen och Flemingsberg. Kommunstyrelsen har i nära samarbete med trafiknämnden arbetat för att minska biltrafiken med 30 procent till 2030. Kommunstyrelsen har även medverkat i Trafikverkets utredning om översyn av trängselskatten, som fortsätter 2026. I samarbete med berörda nämnder har kommunstyrelsen fortsatt arbetet med kollektivtrafikförsörjning av stadsutvecklingsområden genom projekten Spårväg city i Norra Djurgårdsstaden och tunnelbana till Bromma parkstad, där Region Stockholm driver utredningar. Kommunstyrelsen har bistått trafiknämnden i uppdraget att hålla ihop arbetet med elektrifiering av transportsektorn, bland annat genom den så kallade elektrifieringspakten. Ett arbete pågår med ett gemensamt kartunderlag som visar utbyggd och planerad laddinfrastruktur, vilket kan stärka samordning av utbyggnad. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom stöd och styrning inom området. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB samt andra berörda bolagsstyrelser se över hur samordningen av genomförandet av de lokala åtgärdsplanerna för vatten utifrån ett helhetsperspektiv kan förbättras och integreras i det löpande arbetet som samordningsgruppen för god vattenstatus genomför Nämndmål: 2.4.1 Kommunstyrelsen bidrar till ett strukturerat arbete för god luft- och vattenkvalitet Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsens arbete bidrar till att luft- och vattenkvaliteten förbättras. Analys Kommunstyrelsen arbetar löpande med att stötta nämnder och bolag i genomförandet av stadens lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster. Kommunstyrelsen har stöttat trafiknämndens arbete med att ta fram ett investeringsprogram för utredande och Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 17(46) genomförande av åtgärder i de lokala åtgärdsprogrammen. Investeringsprogrammet är en förutsättning för fortsatt analys gällande framtida finansiering av sådana åtgärder. Kommunstyrelsen följer även Stockholm Vatten och Avfall AB:s (SVOA) större investeringsprojekt som bland annat handlar om vattenförsörjning och avloppsrening. Kommunstyrelsen har utvecklat uppföljningen av miljöprogrammet där luftkvalitet, minskat buller och rent vatten är viktiga delar. Även arbetet med att främja hållbar mobilitet bidrar till god luftkvalitet. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Utfallet för indikatorer samt de uppdrag och aktiviteter som genomförts visar sammantaget att kommunstyrelsen har bidragit till en positiv utveckling inom inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom styrning och uppföljning för en god ekonomisk hushållning och en långsiktig balans i stadens ekonomi. I detta arbete har utveckling av lokalförsörjningsprocesserna samt säkerställande av att drift- och investeringsprojekt genomförs med fokus på kostnadseffektivitet ingått. Fortsatt utvecklingsarbete har skett avseende kvalitet, innovation och digitalisering samt förvaltning och vidareutveckling av stadens gemensamma system och it. Även insatser för att utveckla användningen av data och AI har genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Kommun- 30 % 2025 koncernens soliditet inkl. pensions- åtaganden på kort sikt Analys Indikatorn rapporteras i stadens övergripande uppföljningsärenden. Kommun- 34 % 2025 koncernens soliditet inkl. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 18(46) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor pensions- åtaganden på lång sikt Analys Indikatorn rapporteras i stadens övergripande uppföljningsärenden. Nämndens 94,7 % 96,3 % 100 % 100 % VB 2025 budget- följsamhet efter resultatöver föringar Nämndens 95 % 96,3 % 100 % 100 % VB 2025 budget- följsamhet före resultatöver föringar Nämndens -1 % -1 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognos- säkerhet T2 Stadens 0,1 mnkr VB 2025 ekonomis- ka resultat (lägst) Analys Indikatorn rapporteras i stadens övergripande uppföljningsärenden. Stadens 100 % 2025 nettodrifts- kostnader per skatte- intäkter (max) Analys Indikatorn rapporteras i stadens övergripande uppföljningsärenden. Stadens 30 % 2025 soliditet inkl. pensions- åtaganden på kort sikt Analys Indikatorn rapporteras i stadens övergripande uppföljningsärenden. Stadens 34 % 2025 soliditet inkl. pensions- åtaganden på lång sikt Analys Indikatorn rapporteras i stadens övergripande uppföljningsärenden. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 19(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska, i samråd med kommunstyrelsen 2025-01-01 2025-12-31 och utbildningsnämnden, tillsätta en utredning för att se över en ersättningsmodell, likt den inom grundskola och gymnasium, i syfte att ge mer stöd till de utbildningar inom vuxenutbildningen som har en hög andel elever med stort behov av stöd Exploateringsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse idrottsnämnden och kommunstyrelsen utreda arrendesystemet för upplåtelse av idrottsmark och en finansieringsmodell kopplat till klassificeringen av kommersiella ytor Analys Arbetet leds av exploateringsnämnden och hann inte slutföras under året. Arbetet fortsätter 2026. Exploateringsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen 2025-01-01 2025-06-30 fortsätta utvecklingen av en ny långsiktig modell för ekonomisk styrning av exploateringsprojekt som möjliggör kontinuerlig omfördelning av resurser mellan projekt så att hela staden kan utvecklas Exploateringsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsbyggnadsnämnden utarbeta en ekonomisk modell för hur stadsutveckling kan drivas utan byggaktör eller med ankarbyggaktörer Fastighetsnämnden ska i samarbete med AB Svenska Bostäder 2025-01-01 2025-12-31 och i samråd med kommunstyrelsen och berörda nämnder och bolagsstyrelser utreda möjligheten att samordna nämndernas befintliga förhandlingsordningar samt hanteringen av bostadslägenheter som staden hyr ut i andrahand där annan bakomliggande hyresförhandlingsordning saknas eller inte är relevant Fastighetsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen ta 2025-01-01 2025-12-31 fram en process för hur tillkommande (nya) objekt blir en del av förhandlingsordningen Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 fastighetsnämnden, idrottsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB och andra berörda nämnder och bolagsstyrelser genomföra en översyn av investeringsbehoven för Bällsta IP i syfte att ytterligare minska projektets investeringsutgifter Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 förskolenämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB ta fram en handlingsplan för att de kommande åren väsentligt öka andelen extern finansiering av omställnings- och utvecklingsprojekt från EU:s fonder och program samt andra finansiärer Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 idrottsnämnden, äldrenämnden och AB Stockholmshem utreda hur Svedmyrabadet kan renoveras till att bli ett bad för äldre och andra grupper i behov av uppvärmda bassänger. Inriktningen gällande finansieringen av driften av det framtida badet är att denna ska ske gemensamt av idrottsnämnden och äldrenämnden, möjlig form för detta ska tas fram inom ramen för utredningen Kommunstyrelsen ska i samarbete med idrottsnämnden och 2025-01-01 2025-06-30 utbildningsnämnden utreda och föreslå en ny modell för finansiering av skolidrottslokaler Kommunstyrelsen ska i samarbete med idrottsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse kulturnämnden, stadsdelsnämnderna och andra berörda nämnder utreda hur staden kan utveckla arbetet med uppföljning och kontroll Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 20(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse vid förhyrning av stadens lokaler till privatpersoner och organisationer utanför kommunkoncernen Analys Arbete pågår och är ännu ej slutfört eftersom uppdraget utökades i budget 2026. Arbete planeras slutföras under våren 2026. Kommunstyrelsen ska i samarbete med servicenämnden 2025-01-01 2025-12-31 uppdatera och förtydliga processen för lokalprojekt till stöd för beställande nämnder Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden och 2025-01-01 2025-12-31 äldrenämnden utreda var inom staden den it-nära förvaltningen av sociala system ska finnas för att skapa bästa förutsättningar för förvaltning och utveckling Kommunstyrelsen ska i samarbete med Stockholms Stadshus AB 2025-01-01 2025-12-31 göra en fördjupad ekonomisk framtidsutredning och ta fram en prognos som underlag till en framtidssäkrad hållbar ekonomi för kommunkoncernen Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden se 2025-01-01 2025-03-31 över regelverk och ersättningssystem för fritidsklubbsverksamheten i syfte att säkerställa att resurser fördelas utifrån deltagande och att god pedagogisk kvalitet säkerställs Kommunstyrelsen ska i samarbete med äldrenämnden och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna utreda och ta fram förslag på modell för finansiering för ökade hyreskostnader vid renovering av bostäder för äldre Kommunstyrelsen ska i samarbete med äldrenämnden, Micasa 2025-01-01 2025-12-31 Fastigheter i Stockholm AB och stadsdelsnämnderna genomföra en översyn och förslag på förändrad modell för stadens äldreboendeplanering Kommunstyrelsen ska inom ramen för den externa upplåningen 2025-01-01 2025-12-31 utreda olika alternativa nya externa finansieringsmöjligheter Kommunstyrelsen ska revidera strategin för Stockholm som smart 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse och uppkopplad stad Analys Den tidigare strategin för Stockholm som smart och uppkopplad stad upphörde i samband med kommunfullmäktiges beslut om stadens kvalitetsprogram. Inriktningen under året har varit att ta fram en handlingsplan för smart stad som kompletterande styrdokument till kvalitetsprogrammet. Arbetet har påbörjats men behöver fortgå under 2026. Kommunstyrelsen ska stödja stadsdelsnämnderna att identifiera 2025-01-01 2025-12-31 gemensamma utmaningar som skulle kunna gynnas av att hanteras med gemensamma arbetsformer och ökad samorganisering mellan nämnderna i syfte att stärka likställigheten och underlätta fokus på kärnverksamheterna Kommunstyrelsen ska vidareutveckla SAMS i syfte att anpassa 2025-01-01 2025-12-31 planeringen till de ökade utmaningar som utvecklingen med sjunkande barn- och elevantal för med sig Kulturnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen utreda 2025-01-01 2025-12-31 stadens kulturskoleavgifter i syfte att öka jämlikheten Socialnämnden och äldrenämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 servicenämnden och kommunstyrelsen utreda förutsättningarna för att erbjuda WiFi i särskilda boenden, med fokus på brukarnas egna lägenheter Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 21(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen etablera processer och arbetssätt som nyttjar den nationella tjänsten säker digital kommunikation Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-06-30 stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna och vilka resurser som krävs för en central placeringsfunktion för placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorg, inom både ramavtal och individuella avtal, i syfte att etablera en funktion under året. Till detta ska socialnämnden uppmärksamma hur en central placeringsfunktion kan samordnas med pågående arbete med central placeringsfunktion för individuella avtal inom LSS Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna utreda modellen för resursmätning inom socialpsykiatrin i syfte att säkerställa likvärdiga bedömningar Socialnämnden, kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska i 2025-01-01 2025-12-31 samarbete utreda förutsättningar och ekonomiska konsekvenser av en modell med icke biståndsbedömd ledsagning Äldrenämnden ska i samarbete kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-06-30 stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för att äldrenämnden får ett utökat stadsövergripande ansvar för sammanhållen stadsövergripande statistik om stadens äldreomsorg Äldrenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen fortsatt utreda behov om och i så fall hur nuvarande finansiering av kommunövergripande verksamhet bör omfördelas till äldreomsorgen ordinarie verksamhet Nämndmål: 3.1.1 Kommunstyrelsen säkerställer en god budgethållning och ekonomisk hushållning som främjar en långsiktig balans i ekonomin Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsens styrning och uppföljning bidrar till en långsiktig balans i ekonomin och till att drift- och investeringsprojekt sker med fokus på kostnadseffektivitet och prioriteringar. Kommunstyrelsen säkerställer en kostnadseffektiv, säker och ändamålsenlig förvaltning av stadens gemensamma it-plattformar och it-infrastruktur. Analys Arbetet för att skapa goda förutsättningar för budgethållning, verksamhetsplanering och god ekonomisk hushållning har fortgått på olika sätt, bland annat genom analyser av samhällsekonomin och befolkningsutvecklingen. Kommunstyrelsen har fortsatt att stödja nämnder och bolag i genomförandet av nödvändiga strukturella förändringar för att möta ökade kostnader och skapa förutsättningar för ökad förutsägbarhet avseende intäkter. För att tillgodose kommunkoncernens finansieringsbehov strävar kommunstyrelsen kontinuerligt efter att nå ut till nya investerare. En analys av olika finansieringsstrategier för staden har genomförts. Stadens investeringsstrategi har följts upp och fortsätter att utvecklas i syfte att upprätthålla en långsiktigt hållbar investeringsnivå och hållbara driftskostnader. Arbete med att stärka stadens Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 22(46) förutsättningar för extern finansiering har genomförts, bland annat genom framtagandet av handlingsplan för ökad extern finansiering. Kommunstyrelsen har parallellt fortsatt att driva och beviljats projekt som stärker den interna kapaciteten. Kommunstyrelsen har förvaltat och utvecklat stadens gemensamma it-plattformar och it- infrastruktur samt merparten av stadens centrala system. Fortsatt utveckling har skett av det koncerngemensamma ekonomi- och inköpssystemet inklusive ekonomimodell med fokus på automatisering och mobilitet. Det omfattande arbetet med att ersätta kritiska produkter i stadens gemensamma it-plattformar i syfte att behålla befintlig funktionalitet har fortlöpt enligt plan. Nämndmål: 3.1.2 Kommunstyrelsen utvecklar lokalförsörjningsprocesserna för att ge förutsättningar att tillhandahålla effektiva och ändamålsenliga lokaler för verksamheterna Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsens stadsövergripande lokalresursplan med tydligt kommunkoncern- och livscykelperspektiv är ett viktigt verktyg för ökad samordning och styrning. En hållbar driftkostnadsutveckling säkerställs och kommunkoncernens investeringsutgifter begränsas. Analys En övergripande styrande arbetsprocess har tagits fram för att förtydliga processen för lokalprojekt till stöd för beställande nämnder som kommer att implementeras 2026. Arbetet med att sammanställa nämndernas lokalförsörjningsplaner till en stadsövergripande lokalresursplan har genomförts och beslutats av kommunstyrelsen. I syfte att anpassa planeringen till de ökade utmaningar som utvecklingen med sjunkande barn- och elevantal för med sig har nämndernas lokalförsörjningsplaner anpassats utifrån förändringarna i befolkningsutvecklingen. En förändrad modell för stadens äldreboendeplanering har tagits fram liksom en modell för finansiering för ökade hyreskostnader vid renovering av bostäder för äldre. Under året har även lekvärdesriktlinjer inom det pedagogiska området beslutats av kommunfullmäktige. Arbete med översyner som berör förhandlingsordningar och möjligheter till samordning och utvecklade arbetssätt har genomförts. Nämndmål: 3.1.3 Kommunstyrelsens styrning och uppföljning är samordnad och effektiv samt främjar utveckling genom ständiga förbättringar, innovationer och digitalisering Uppfylls helt Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 23(46) Förväntat resultat Kommunstyrelsens styrning och stöd till verksamheterna präglas av förhållningssätten i kvalitetsprogrammet och bidrar till en lärande organisation som samverkar internt och externt. Stadens verksamheter har tillgång till den information och statistik som behövs för effektiv uppföljning och analys. Analys Kommunstyrelsen har fortsatt att utveckla stadens styrning och uppföljning. En extern utvärdering av stadens system för integrerad ledning och styrning, ILS, har genomförts. Insikterna ska ligga till grund för att utveckla befintliga arbetssätt inom styrnings- och uppföljningsprocesser. Stadens arbete med väsentlighets- och riskanalyser samt internkontrollplan har utvecklats. Ett arbete har inletts för att utveckla kommunstyrelsens strategiska styrning för kvalitet som innebär att utveckla arbetssätt och processer för att nå en mer sammanhållen styrning och ökad helhetssyn samt tydliggöra stadens riktning på längre sikt. För att främja samverkan, utveckling och lärande har stadens kvalitetsarbete uppmärksammats på olika sätt, till exempel genom Kvalitetsutmärkelsen och Framsteget, Kvalitetsforum på temat Handlingskraft för huvudstaden samt medverkan på Kvalitetsmässan. Stödet kring digitalisering som ges till verksamheterna utvecklas kontinuerligt, med fokus på att främja lärande, driva innovation och stärka förmågan att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Mötesplatser för smart stad har genomförts och forum för digitalisering etablerats. En del i genomförandet av stadens kommunikationsprogram har varit utbildningsinsatser för nyckelpersoner kring att muntligen och berättande framföra sina budskap i exempelvis ett utvecklingsarbete. Det är utbildningar som även stödjer kvalitetsprogrammets förhållningssätt. Stockholms stad har valts ut till Bloomberg Philanthropies internationella innovationsprogram, och ett kommunalt innovationsteam etableras i staden. Utvecklingen av forskningssamarbeten och utbyten med lärosäten har fortgått, bland annat i innovationsfrämjande syfte. Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka stadens förmåga att erbjuda en sammanhållen och användarvänlig digital service till stockholmare och näringsliv. I syfte att stärka stadens position som innovativ och smart stad samordnar kommunstyrelsen användningen av ny teknik såsom Internet of Things och AI. Kommunstyrelsen har påbörjat framtagandet av en handlingsplan för Stockholm som smart och uppkopplad stad som ska ge en övergripande inriktning och prioritering för stadens fortsatta utveckling. Kommunstyrelsen har stöttat socialnämnden i deras arbete med att etablera tjänsten säker digital kommunikation, SDK, och bidragit i utvecklingen av processer och arbetssätt som möjliggör användning av den nationella tjänsten. Ombudsmännens arbete har fortsatt i syfte att driva på och stödja utvecklingen inom stadens verksamheter samt öka kunskapen om målgruppernas levnadsvillkor och intressen. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 24(46) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom det fortsatta arbetet med att utveckla samordning och styrning av stadens arbetsmarknads- och integrationsinsatser samt genom det strategiska näringslivsarbetet. Under året har ett förslag till näringspolicy tagits fram och antagits av kommunfullmäktige. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal 6 st 4 st 6 st Tas fram av VB 2025 tillhanda- nämnd/ hållna styrelse platser för feriejobb Antal 0 st 0 st 1 st Tas fram av VB 2025 tillhanda- nämnd/ hållna styrelse platser för Stockholms jobb Analys Stadsledningskontoret har utifrån förutsättningar och ansvarsområden inte haft möjlighet att tillhandahålla någon plats för Stockholmsjobb under 2025. Antal 16 st 11 st 9 st Tas fram av VB 2025 tillhanda- nämnd hållna praktik- platser för högskole- studerande samt platser för verksam- hetsförlagd utbildning Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med berörda nämnder utreda 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse och föreslå arbetssätt för att möjliggöra jobbgarantier inom stadens välfärdsverksamheter Analys Arbetet med att utveckla arbetssätt för att möjliggöra en jobbgaranti till i första hand vikarietjänster pågår och väntas vara på plats under 2026. Kommunstyrelsen ska i samarbete med Stockholms Stadshus AB 2025-01-01 2025-06-30 och Stockholm Business Region AB utreda och implementera en modell för att utveckla det lokala näringslivet Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 25(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska ta fram en handlingsplan för Stockholm som 2025-01-01 2025-12-31 universitetsstad Nämndmål: 3.2.1 Kommunstyrelsen bidrar till förutsättningarna för att alla i Stockholm ska ges möjlighet till egen försörjning liksom till utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv Uppfylls helt Förväntat resultat Det strategiska arbetet för utvecklad samordning och styrning av arbetsmarknads- och integrationsinsatser samt näringslivsfrämjande arbetsmetoder och synsätt bidrar till en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Analys Kommunstyrelsen arbetar löpande för att säkerställa en ändamålsenlig styrning av stadens verksamheter i syfte att ge stockholmare möjlighet till egen försörjning. Kommunstyrelsen har fortsatt arbetet med att stärka samordningen och styrningen av arbetsmarknads- och integrationsinsatser. Kommunstyrelsen har tillsammans med arbetsmarknadsnämnden drivit på så att staden med marginal kunde uppnå målen gällande feriejobb i staden. En ny näringslivspolicy och etableringsstrategi fastställdes av kommunfullmäktige i december och arbete med implementering har påbörjats. Tillsammans med berörda nämnder och bolag har kommunstyrelsen tagit fram en modell för det lokala näringslivsarbetet för stadsdelsnämnderna som implementeras i kommunfullmäktiges budget 2026. Resultaten av 2024 års undersökning av Nöjd-Kund-Index (NKI) blev tillgängliga under 2025. Staden uppnådde ett NKI om 74 i Insiktsundersökningen, vilket placerar staden högst bland Sveriges storstadskommuner. Resultatet är en ökning jämfört med föregående mätning och speglar en fortsatt positiv utveckling inom kommunens myndighetsutövning, särskilt avseende bemötande och tillgänglighet. Handläggningstider för bygglov i staden är för långa och åtgärder har påbörjats för att korta dessa. En handlingsplan har tagits fram tillsammans med stadsbyggnadsnämnden. Särskilt arbete har genomförts för att förenkla för företagare som vill starta uteservering. Projektet Samordnad tillsyn har utvecklat metodik och arbetssätt parallellt med att gemensam tillsyn också har genomförts. En modell av digitala verktyg för informationsdelning har tagits fram. Arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för Kista har påbörjats. Planen identifierar målområden och strategier utifrån näringslivets och områdets behov. Se även nämndmål 3.3.1. En nuläges- och omvärldsanalys har tagits fram inom ramen för arbetet med en handlingsplan för att stärka Stockholm som universitetsstad och akademisk huvudstad. Arbetet med att bland Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 26(46) annat fastställa stadens prioriterade utvecklingsområden och ta fram handlingsplanen fortgår 2026. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet bland annat genom att säkerställa att staden arbetar samordnat för en hög bostadsbyggnadstakt, leda satsningen på stadens fokusområden samt stärka styrningen av stadsutvecklingen avseende Kista. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Enskede-Årsta-Vantörs, Farsta, Järva och Skärholmens 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnder ska i samarbete med kommunstyrelsen samordna och driva arbetet med lokal områdesutveckling i översiktsplanens fokusområden utifrån målsättningarna om en sammanhållen stad och en rättvis klimatomställning samt med de lokala behoven som utgångspunkt. Arbetet ska ske i samråd med berörda nämnder och bolagsstyrelser Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Stockholms Stads Parkerings AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och andra berörda nämnder föreslå och genomföra åtgärder för utveckling av Rågsveds centrum med omnejd, inom ramen för arbetet med Fokus Hagsätra-Rågsved Kommunstyrelsen ska i samarbete med Skärholmens 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnd, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, SISAB och andra berörda nämnder och bolagsstyrelser föreslå åtgärder för utveckling av Vårbergs centrums omnejd samt fortsätta utvecklingsarbetet av Sätra centrum med omnejd, inom ramen för arbetet med Fokus Skärholmen Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsbyggnadsnämnden 2025-01-01 2025-06-30 och exploateringsnämnden göra en översyn av stadens målstyrning inom ramen för bostadsuppdraget, mot bakgrund av lågkonjunktur och ett ökat fokus på genomförbarhet och senare markanvisningar Kommunstyrelsen ska implementera en samlad 2025-01-01 2025-12-31 samverkansorganisation för översiktsplanens fokusområden, i syfte att kunna hantera gemensamma knäckfrågor och göra avvägningar utifrån ett koncernperspektiv samt dela och sprida framgångsrika arbetssätt Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen utreda möjligheten att centralisera försöks- och träningslägenhetsverksamheten, för att öka effektiviteten i nyttjandet av stadens bostadssociala resurser Stockholms Stadshus AB ska i samarbete med kommunstyrelsen 2025-01-01 2025-12-31 utreda och inrätta ett bolag i syfte att driva projektutveckling för bland annat bostadsbyggande i tidiga skeden Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 27(46) Nämndmål: 3.3.1 Kommunstyrelsen säkerställer att staden arbetar samordnat för en hög bostadsbyggnadstakt och en hållbar stadsutveckling Uppfylls helt Förväntat resultat Staden har en god samordning och styrning som främjar en hög takt i bostadsbyggandet, bidrar till en hållbar bostadsförsörjning, och skapar förutsättningar för en hög grad av stadskvalitet i hela Stockholm. Analys Kommunstyrelsen har fortsatt att verka för att den interna och externa samordningen ska öka i syfte att stadens bostadsmål ska nås. Arbetet för fler hyresrätter och minskad trångboddhet genom fler bostäder med många rum har varit prioriterat liksom behovet av att bland annat studentbostäder, bostäder för äldre liksom bostäder med särskild service enligt LSS och SoL säkras. I december godkändes en ny handlingsplan för bostadsförsörjningen av kommunfullmäktige. Stadens åtaganden inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling och Sverigeförhandlingen - Storstad Stockholm har haft fortsatt hög prioritet. Under året påbörjades arbetet med en ny översiktsplan och kommunstyrelsen deltar i arbetet. Kommunstyrelsen har i samarbete med berörda nämnder verkat för en nedläggning av Bromma flygplats och arbetet med stadsutvecklingsprojektet Bromma parkstad har fortgått. Staden bedriver ett löpande arbete med att identifiera segregationsmönster samt vilka områden som behöver prioriteras. Kommunstyrelsen har utvecklat styrning och uppföljning av nämnders och bolags arbete för en sammanhållen stad. En viktig del är den utvecklade processen för att fånga lokala utvecklingsbehov i nämndernas underlag till budget. Kommunstyrelsen har fortsatt att tillsammans med berörda stadsdelsnämnder leda arbetet med stadens fokusområden; Järva, Farsta, Hagsätra-Rågsved och Skärholmen. Målet är att minska skillnaderna i livsvillkor jämfört med staden som helhet. Fokusområdena är prioriterade och innebär, utöver stadsutveckling och stadsmiljö, samordning internt och externt samt satsningar inom skola, idrott, kultur, sysselsättning, socialtjänst och näringsliv. Särskilt fokus under året har varit utveckling av ett antal prioriterade centrum. I Järva har bland annat en filial till Tekniska museet invigts i Tensta, en arrendator tillträtt Hästa gård och en markanvisning för radhus i Tensta har beslutats. I Skärholmen har till exempel den nya ungdomsverksamheten "Stationen" invigts, ett nytt polishus öppnat och en skridskois etablerats på Skärholmens torg. I Rågsved har drift, underhåll och investeringar i centrum prioriterats och det parkeringsdäck som varit en särskilt utsatt och otrygg plats har rivits. I Fagersjö har ett omtag gjorts i arbetet för mötesplatsens utveckling och fritidsverksamheten utökats. I samtliga fokusområden har underhåll och investeringar gjorts på flera torg, tillsammans med särskilda satsningar på vintertorg och extra belysning. Kommunstyrelsen har tillsammans med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden arbetat med implementering av nya riktlinjer för markanvisning och fortsatt genomlysning av stadens projektportfölj. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 28(46) Kommunstyrelsen leder arbetet med utveckling av Kista tillsammans med berörda bolag och nämnder. I arbetet ingår samverkan med Kista Science City AB, fastighetsägare och andra externa aktörer. Målet är att väsentligt öka Kistas attraktionskraft. Företag och fastighetsbolag har stöttats i etableringsfrågor och flera näringslivsbesök har genomförts. Flera initiativ kopplat till destinationsutveckling har tagits eller är under utredning. Kommunstyrelsen har arbetat med att stötta stadsdelsnämnderna i arbetet mot hemlöshet och vräkningar. Detta har bland annat gjorts genom nätverksträffar med stadsdelsnämnderna och genom ett nära samarbete med socialnämnden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom det strategiska arbetet kring kompetensförsörjning samt kompetens- och ledarutveckling, vilket innefattar bland annat att ge stöd till nämnderna i implementeringen av stadens riktlinje för chefsstruktur. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt Med- 86 88 85 87 87 83 2025 skapande- index Analys Rapporterades i T1 2025. Målet nåddes inte fullt ut, men låg väl över kommunfullmäktiges mål och genomsnittet för staden som helhet. Sjuk- 2,1 % 0,8 % 2,6 % 2,4 % 2,1 % Tas fram av VB 2025 frånvaro nämnd/ styrelse Analys Avser frånvaro till och med november. Sjuk- 0,8 % 0,5 % 0,9 % 0,8 % 1 % Tas fram av VB 2025 frånvaro nämnd/ dag 1-14 styrelse Analys Avser frånvaro till och med november. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen 2025-01-01 2025-12-31 utreda möjligheten att inkludera arbetsdifferentiering i ILS-systemet för att främja mer arbetsdifferentiering samt en jämnare fördelning i staden. Utredningen får i uppdrag att föreslå lämplig uppföljning och mätetal för arbetsdifferentiering Förskolenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-06-30 stadsdelsnämnderna utifrån framtagen definition utreda förutsättningarna för inrättande av en enhetlig yrkestitulatur i Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 29(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse förskolan samt förbereda validerings- och kompetensutvecklingsmöjligheter för berörda medarbetare Kommunstyrelsen ska i samråd med fastighetsnämnden, Micasa 2025-01-01 2025-12-31 Fastigheter i Stockholm AB och SISAB verka för att implementera ”cykelvänlig arbetsplats” i samarbete med stadens verksamheter Socialnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen revidera 2025-01-01 2025-12-31 och fastställa en långsiktig färdplan för enhetlig yrkestitulatur inom LSS-verksamheterna gällande åren 2026-2032 Nämndmål: 3.4.1 Kommunstyrelsen arbetar samordnat och utvecklar arbetsgivarrollen för att säkerställa en god chefs- och kompetensförsörjning inom staden Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsen bidrar till att staden är ett föredöme som offentlig arbetsgivare. Det strategiska arbetet med kompetensförsörjning bidrar till att medarbetare och chefer har rätt kompetens för sina uppdrag, väl fungerande verksamheter, god arbetsmiljö och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Analys I syfte att stärka ett gemensamt förhållningssätt i arbetsgivare- och utvecklingsfrågor har utvecklings- och utbildningsinsatser för chefer och medarbetare genomförts liksom introduktion för nya medarbetare inom hr. Kommunstyrelsen har fortsatt arbetet med att se över förutsättningarna för att tydliggöra samordningen kring kompetensförsörjningsarbetet inom välfärdsyrken, bland annat genom att bredda samarbetet med facknämnderna och stadsdelsnämnderna utifrån verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har medverkat i utredningar tillsammans med berörda nämnder kring arbetsdifferentiering, inrättande av en enhetlig yrkestitulatur i förskolan, och revidering av långsiktig färdplan för enhetlig yrkestitulatur inom LSS-verksamhet samt kompetensförsörjningsarbetet inom ramen för äldreomsorgens färdplan. Registrering av formell utbildningsnivå inom förskole- och äldreomsorgsverksamheter har fortsatt i ett vidareutvecklat systemstöd i syfte att underlätta för cheferna att få en god bild över sin verksamhets kompetensutvecklingsbehov. En översyn har gjorts av informationen som ges till stadens anställda kring föräldraledighet och informationen om jämställt uttag har utökats på intranätet och i pensionsinformationen. Stadens centrala organ för facklig samverkan har följt upp tillämpningen av stadens samverkansavtal i syfte att främja och utveckla samverkan. Det hälsofrämjande arbetsmiljö- arbetet har fortsatt, bland annat genom ett förtydligande i avtalet om företagshälsovård om arbetet att förbättra arbetsmiljön genom ett aktivt arbete med friskfaktorer. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 30(46) Genom medarbetarenkäten följs Personalpolicyn upp, den är tillika stadens arbetsmiljöpolicy. Enkätresultaten ger stöd i arbetet med att utveckla såväl verksamhet som ledarskap och medarbetarskap. Svarsfrekvensen för stadsledningskontoret i årets medarbetarenkät var hög, 97 procent, liksom AMI totalindex som var 86. Kommunstyrelsen har genomfört en upphandling av leasingcyklar. Tilldelningsbeslutet har överklagats till förvaltningsrätten och kommunstyrelsen inväntar utfallet innan processen kan gå vidare. Arbetet med implementering av Riktlinje för chefsstruktur har fortsatt. Riktlinjen syftar till att säkra en ändamålsenlig och tydlig organisation med goda förutsättningar i chefsrollen som främjar ett långt och hållbart arbetsliv för såväl chefer som medarbetare. Stadsledningskontoret har för egen del under året genomfört vissa organisatoriska förändringar utifrån arbetet med att forma en ändamålsenlig chefsstruktur. Inga nya chefsnivåer har tillkommit. Sammanställningen av antalet medarbetare per chef visar att ingen chef har fler medarbetare än det rekommenderade spannet (cirka 10–30 medarbetare). Däremot finns fortsatt flera små enheter som ligger under spannet. Arbetet kommer att fortsätta 2026. Chefsnivåerna i tabellen nedan avser förvaltningschef (A), avdelningschef (B) samt enhetschef med direkt underställda medarbetare (C). Antal underställda Antal chefer medarbetare uppdelat per inklusive verksamhetsområde underställda chefer Chefsnivå 0. Politisk verksamhet Övriga Totalt och gemensam verksamhetsområden administration Färre än 10 A 1 0 1 B 6 0 6 C 16 0 16 10-30 B 3 0 3 C 15 0 15 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom att vidareutveckla och stärka stadens beredskap och krishanteringsförmåga. Kommunstyrelsen bidrar även till målet genom exempelvis det kategoribaserade arbetssättet inom upphandling och inköp där hållbarhetsperspektivet ingår i olika insatser och uppdrag. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 31(46) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 95,81 % 90,25 % 80 % 70 % 2025 elektro- niska inköp Andel 100 % 89 % 100 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse AB Stokab ska i samråd med kommunstyrelsen utreda 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse förutsättningar för drift av säkerhetsskyddsklassificerade IT-system Analys Utredningsarbetet är försenat och fortgår 2026. Kommunstyrelsen ska i samarbete med servicenämnden utreda, 2025-01-01 2025-12-31 med syfte att inrätta, en central enhet för lokalvård i egen regi Kommunstyrelsen, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och 2025-01-01 2025-12-31 AB Svenska Bostäder ska som del i stadens uppdrag om krisberedskap och civilt försvar i samråd med äldrenämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB etablera ett arbetssätt för återkommande kommunikationsinsatser om hemberedskap Servicenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen genomföra 2025-01-01 2025-12-31 fördjupad avtalsuppföljning avseende centrala och gemensamma ramavtal utifrån riskprofil. Uppföljningen ska genomföras i nära samarbete med berörda nämnder och bolagsstyrelser Stockholms Hamn AB ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholms Stadshus AB utreda förutsättningar för att etablera reservinfrastruktur i stadens hamnar för att kunna lossa drivmedel från fartyg till lastbil vid akuta behov Nämndmål: 3.5.1 Kommunstyrelsen bidrar till att stadens upphandlingar och inköp främjar kvalitet, kostnadseffektivitet och hållbarhet Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsen säkerställer att staden har processer och systemstöd för inköp och upphandling inklusive en aktiv avtalsuppföljning som främjar måluppfyllelsen. Analys Arbetet via inköpskategorier har fortsatt bidragit till att fördjupa kunskapen om leverantörernas förutsättningar, öppna för dialog, stärka beställarkunskapen och effektivisera inköpsarbetet. Välfärdsbrott motverkas bland annat genom att kommunstyrelsen tillsammans med berörda verksamheter analyserar inom vilka inköpskategorier och områden som riskerna är störst. Se nämndmål 3.6.1 för arbetet mot välfärdsbrott. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 32(46) Kommunstyrelsen har i samarbete med servicenämnden bland annat utrett och rekommenderat en fortsatt etablering av lokalvård i egen regi. Det innebär till exempel att kommunstyrelsen ska stötta nämnder som återtar lokalvård i egen regi. Dagens avtal för gemensam it-service, GSIT-avtalen, kommer som längst löpa fram till 2029 respektive 2031. Kommunstyrelsen leder sedan 2024 ett projekt för att ersätta befintliga avtal och möjliggöra för morgondagens digitala it-arbetsplats. Se även avsnittet Verksamhetsprojekt. Inom ramen för kommunstyrelsens ansvar för kategorin it-konsulter har aktiviteter fortsatt och arbetssätten vidareutvecklats för att stärka stödet till beställare. Därtill har arbete initierats för att förbättra den ekonomiska uppföljningen och genomföra fördjupade spendanalyser inom kategorin. Nämndmål: 3.5.2 Kommunstyrelsen utvecklar förutsättningar för att stadens säkerhet och civila beredskap ökar genom förebyggande åtgärder och utvecklad förmåga Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsen leder arbetet med att öka stadens säkerhet och civila beredskap. Det förmågehöjande arbetet sker genom samordning, metodutveckling och kommunikation, samt med kunskapshöjande insatser och faktiska åtgärder. Analys Kommunstyrelsen har stöttat berörda nämnder och bolag i framtagandet av sektorsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser (SRSA) och beredskapsplaner med syfte att stärka stadens beredskapsförmåga inom respektive sektor. Kommunstyrelsen har för egen del lett arbetet med SRSA och beredskapsplaner för flera sektorer, bland annat avseende psykologiskt försvar och energi. Utvärdering av sektorsorganisationen har genomförts och styrgruppen har beslutat att arbetet ska fortgå i enlighet med dess rekommendationer. Arbete med vägledningsmaterial gällande bemanningsplanering och personalförsörjning i staden vid höjd beredskap har fortsatt. Arbetet med centralt beredskapslager har från och med 2025 övergått från projekt till förvaltning och en styrmodell finns för arbetet. Inom ramen för kommunstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys, RSA, har arbete med kontorsgemensam kontinuitetshantering pågått, bland annat har en inventering rörande kompletterande utrustning för samhällsviktig verksamhet genomförts liksom behov av åtgärder kring lokaler och arbetsplatser. Den stadsövergripande övningen STADSÖ25 genomfördes med deltagande av 13 nämnder och bolag, inklusive kommunstyrelsen, med fokus på att träna förmågan att skapa en gemensam lägesbild i staden. Flertalet gemensamma övningar tillsammans med andra aktörer i länet och civilområdet har därtill genomförts utifrån olika scenarier. Beredskapsveckan i september på det nationella temat ”Du är en del av totalförsvaret” genomfördes med kommunikation via flera olika kanaler samt aktiviteter runt om i stadens nämnder och bolag. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 33(46) Staden stod värd för det internationella nätverket CTPN:s årliga konferens i maj, där ledare från städer, organisationer och stadens egna verksamheter samlades för att diskutera gemensamma insatser mot terrorism. Arbetet mot terrorism och PDV har också pågått genom förstärkning av den fysiska säkerheten i stadsmiljön. Under året har ändringar i kommunallagen trätt i kraft som innebär att kommunstyrelsen ska stärka arbetet med personsäkerhet för förtroendevalda. Bland annat har nya rutiner tagits fram som en del i detta arbete. Stadens säkerhetsskyddsanalys har reviderats. Den utgör grunden i det systematiska säkerhetsskyddsarbetet och alla i Sverige som bedriver säkerhetskänslig verksamhet är skyldiga att göra en säkerhetsskyddsanalys och hålla den uppdaterad. I syfte att skapa förutsättningar för säkerhetshöjande åtgärder har stadens it-system flyttats till en mer modern miljö och ett regelverk för den gemensamma säkerheten i miljön utarbetas. Se även om Sikt2 i avsnittet Verksamhetsprojekt. Systematisk informationssäkerhet Kommunstyrelsen har vidtagit förberedelser inför införandet av en ny cybersäkerhetslag, som träder ikraft i början av 2026. CERT Stockholm har fortsatt utveckla förmåga och kapacitet för stadens cybersäkerhetsarbete. Med anledning av inträffad personuppgiftsincident under hösten har en extern granskning genomförts och som utgör ett underlag i det fortsatta arbetet för att stärka informations- och it-säkerheten. I samband med personuppgiftsincidenten tillämpades för första gången den uppdragsbeskrivning som finns för aktivering av servicenämndens Kontaktcenter vid extraordinär händelse, vilket fungerade väl. Även en utredning om kommunstyrelsens it- objekt och personuppgiftsbehandling har genomförts. Under hösten publicerades en miniserie i tre delar om informationssäkerhet och dataskydd på intranätet i syfte att stärka och öka kännedomen om arbetet i staden. Arbete utifrån rekommendationer i dataskyddsombudets årsrapport har fortlöpt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra och delta i åtgärder utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2025-01-01 2025-12-31 för stadsledningskontoret KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet genom det strategiska arbetet för en trygg och säker stad vilket innefattar att leda och följa upp stadens arbete mot det dödliga våldet i kriminella miljöer. Ett fortsatt fokus har varit att utveckla det övergripande strategiska arbetet mot välfärdsbrott, där samverkan med polisen och andra aktörer, utbildningar samt utvecklad avtalsuppföljning och tillsyn är exempel på insatser. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 34(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med relevanta kommuner i 2025-01-01 2025-12-31 Stockholmsregionen utreda förutsättningar för en gemensam digital funktion dit enskilda kan larma om välfärdsbrott Kommunstyrelsen ska säkerställa att utbildning och 2025-01-01 2025-12-31 kompetensutveckling finns tillgänglig för berörd personal i syfte att upptäcka och förebygga välfärdsbrottslighet Kommunstyrelsen ska utreda ett förbud mot att använda lustgas i 2025-01-01 2025-12-31 berusningssyfte på offentliga platser Trafiknämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna genomföra en översyn i syfte att utveckla processen kring stadens parkinvesteringar för ökad effektivitet, transparens och delaktighet Trafiknämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, 2025-01-01 2025-12-31 stadsbyggnadsnämnden och Region Stockholm arbeta med trygghetsfrämjande åtgärder i anslutning till kollektivtrafikens infrastruktur och bytespunkter med fokus på åtgärder som kan genomföras på kort tid i Järva och söderort Trafiknämnden ska i samråd med kommunstyrelsen säkerställa att 2025-01-01 2025-12-31 stadens terrorhinder är väl placerade utifrån ett säkerhetsperspektiv samt placeras beaktande trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter Nämndmål: 3.6.1 Kommunstyrelsen bidrar till att förutsättningarna utvecklas för stadens brottförebyggande och trygghetsskapande arbete inklusive arbetet mot välfärdsbrott Uppfylls helt Förväntat resultat Med trygghetsprogrammet som grund leder kommunstyrelsen samordningen kring en trygg och välskött stad genom trygghetsskapande insatser. Arbetet utgår ifrån lokala behov och utvecklas i samverkan med berörda aktörer. Analys Det trygghets- och brottsförebyggande arbetet har fortsatt bedrivits med utgångspunkt från gällande styrdokument och överenskommelser i samverkan med bland annat polisen, länsstyrelsen, länets kommuner och andra berörda aktörer. Inom delprojektet för att minska antalet öppna drogscener visar en ny kartläggning från polisen att antalet öppna drogscener i Stockholms stad har minskat från 26 platser 2024 till 21 platser 2025. Inom ramen för den regionala samverkan har också en trygghetsmätning genomförts. Den visar att andelen som anger att de är otrygga på kvällarna har minskat kontinuerligt i Stockholms stad sedan 2020, men att det samtidigt fortfarande finns stora skillnader mellan stadsdelsområden och mellan kvinnor och män. I syfte att ge ny kunskap och sprida goda exempel har träffar inom ramen för ett trygghets- och säkerhetsnätverk genomförts för stadens anställda med teman som utgår från de prioriterade samverkansområdena i överenskommelsen mellan staden och Polisregion Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 35(46) Stockholm. För att möjliggöra en systematisk uppföljning samt stärka den lokala analyskapaciteten för de prioriterade områdena har även indikatorer tagits fram. Kommunstyrelsen har, för första gången, tagit fram en stadsövergripande lägesbild över brottsutvecklingen och tryggheten i Stockholms stad. Genom en samlad och aktuell överblick av hur brottsligheten utvecklas och hur invånarnas trygghet förändras, möjliggörs ändamålsenliga strategier och prioriteringar som möter invånarnas behov och förväntningar. Kommunstyrelsen har också stöttat stadsdelsnämndernas arbete med att utifrån sina respektive lägesbilder upprätta åtgärdsplaner som syftar till att öka tryggheten och förebygga gängkriminalitet, dödligt våld och annan brottslighet. Kommunstyrelsen har även fortsatt att stötta stadens arbete mot det dödliga våldet i kriminella miljöer, bland annat genom att i samverkan med polisen och socialnämnden följa upp arbetet inom ramen för arbetsmodellen Trefas. Ett arbete har påbörjats för att skapa förutsättningar för förebyggande socialt arbete i onlinemiljö. Arbetet syftar till att minska rekryteringen av barn och unga till kriminalitet via sociala medier. Arbetet med stadsövergripande ordningsvakter har fortgått och staden har fortsatt att stödja polisen med att tillhandahålla platser för kamerabevakning. Samverkan med stadens samordnare av arbetet mot våldsbejakande extremism och ensamagerande har fortsatt bland annat genom nätverksmöten. Ett nytt fördjupningsmaterial i arbetet mot våldsbejakande extremism har använts och spridits i staden. Arbetet mot välfärdsbrott Kommunstyrelsen har bedrivit ett strategiskt och samordnande arbete för att stötta nämnder och bolag i arbetet med att förebygga, upptäcka och motverka välfärdsbrott inom stadens verksamheter. Fokus har legat på att stärka kunskap och skapa samsyn som bidrar till ett gemensamt arbete mot välfärdsbrott. Som en del i detta arbete har kommunstyrelsen anordnat och deltagit i konferenser och möten tillsammans med nämnder och bolag samt externa parter, såsom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, i syfte att öka medvetenheten om välfärdsbrott, sprida aktuell kunskap och lyfta goda exempel. Vidare har kommunstyrelsen tagit fram en grundutbildning om välfärdsbrott samt stödmaterial inom områdena välfärdsbrott och otillåten påverkan, inklusive stöd till chefer för att motverka att anställda agerar möjliggörare för kriminalitet. Kommunstyrelsen har arbetat med att stärka stadens förmåga att förhindra oseriösa leverantörer från att delta i stadens upphandlingar genom att förtydliga befintliga rutiner för uppföljning och kontroll. Vidare utvecklas system, vägledning samt nya krav och villkor vid upphandling i syfte att stärka stadens förmåga att hantera avvikelser vid avtalsuppföljning och kontroll. Det har införts en funktionalitet i stadens upphandlingssystem där upphandlare och inköpare kan delge information kring avtal. Dessutom har en fördjupad avtalsuppföljning genomförts avseende ramavtal för persontransporter respektive ramavtal för bevaknings- och larmtjänster. Medarbetare inom inköpsorganisationen erbjuds fördjupad utbildning i ekonomisk analys vid upphandling och avtalsuppföljning. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 36(46) Projektet ”Stockholms stad och Polismyndighetens samordnade insatser mot välfärdsbrott” har pågått och slutrapporterats under året. Resultaten kommer att omhändertas i det fortlöpande arbetet mot välfärdsbrott, bland annat inom ramen för det team mot välfärdsbrott som organiserats under kommunstyrelsen. Strategiskt och operativt kommunikationsstöd har varit del i stadens samlade arbete mot välfärdsbrott, bland annat genom framtagande av en ramberättelse, kommunikationsplattform och presentations- och utbildningsmaterial. Under 2025 fattade kommunfullmäktige beslut om Riktlinjer om representation, mutor och jäv m.m. Samtidigt beslutades att samtliga nämnder och bolag ska fastställa egna lokala anvisningar som säkerställer efterlevnad av de stadsgemensamma riktlinjerna. Under hösten har riktade utbildningsinsatser om de nya riktlinjerna genomförts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Kommunstyrelsen har bidragit till målet bland annat genom att stödja nämndernas och bolagens arbete med lokal demokrati och genom att ta fram handlingsplaner kopplade till stadens program för mänskliga rättigheter. Kommunstyrelsen har fortsatt att utveckla det strategiska kommunikationsarbetet i syfte att stadens kommunikation ska vara samordnad och stödja förtroendefulla relationer. Internationell samverkan och arbetet för att påverka EU:s politik har fortgått. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-06-30 stadsdelsnämnderna utreda behovet av en kommunövergripande verksamhet inom förskola med hbtqi-profil Kommunstyrelsen ska följa upp om syftet har uppnåtts med den 2025-01-01 2025-12-31 organisering och de nya arbetssätt som infördes 2023 för stadens råd för funktionshinderfrågor och vid behov inkludera förslag på förbättringar och utvecklingsmöjligheter Kommunstyrelsen ska göra en översyn av stadens 2025-01-01 2025-12-31 kommunikationsarbete utifrån ett tillgänglighetsperspektiv Kommunstyrelsen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna utarbeta en långsiktig planering för delaktighet, inflytande och samråd i staden avseende de nationella minoriteterna Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna och med stöd av representanter från civilsamhället och experter kartlägga förekomsten av alla former av rasism i stadens pedagogiska verksamheter Kommunstyrelsen ska i samråd med kulturnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 socialnämnden och utbildningsnämnden ta fram en utbildning för stadens anställda i hbtqi-frågor Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 37(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska tillhandahålla utbildning som innebär 2025-01-01 2025-12-31 certifiering eller diplomering av verksamheter om alla former av rasism och dess konsekvenser samt särskilt uppmärksamma afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer Kommunstyrelsen ska utreda föreningsstöd till civilsamhället 2025-01-01 2025-12-31 avseende nationella minoriteter. Utredningen ska omfatta både befintliga stöd samt eventuellt behov av nya stödformer Kommunstyrelsen ska utreda hur ett medborgarråd i staden skulle 2025-01-01 2025-12-31 kunna organiseras och införas samt andra sätt att fördjupa dialogen och policyutvecklingen tillsammans med stadens invånare Kulturnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 civilsamhället förbereda för ett uppförande av ett monument över hbtqi-rörelsens kamp för sina rättigheter i samhället Kulturnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen revidera 2025-01-01 2025-12-31 stödformen till de sverigefinska, samiska och tornedalska minoriteterna i syfte att justera villkoren för sökanden och bredda målgruppen till att även omfatta stiftelser och andra organisationsformer än enbart föreningar och att därigenom kunna förstärka stödet till förvaltningsområdets kulturaktörer Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna utreda formerna för och påbörja införandet av äldreomsorgsverksamhet med inriktning samiska, meänkieli och finska samt säkerställa att det finns aktivitetscenter med aktiviteter för samer och tornedalingar och sverigefinnar Äldrenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och i 2025-01-01 2025-12-31 samråd med kommunstyrelsen utreda efterfrågan och behov av teckenspråkig äldreomsorg Nämndmål: 3.7.1 Kommunstyrelsens strategiska arbete stärker förutsättningarna för att Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsen bidrar till att stadens verksamheter har arbetssätt som stärker stockholmarnas tillgång till de mänskliga rättigheterna och att stockholmarna och civilsamhällesorganisationer är delaktiga och har inflytande i arbetet för en jämlik och sammanhållen stad. Agenda 2030 stödjer utvecklingen av stadens arbete för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Analys Kommunstyrelsen har fortsatt arbetet med att sprida kunskap om metoder för att öka stockholmarnas inflytande och delaktighet som exempelvis medborgarbudget och medborgardialoger. En utredning om medborgarråd som metod för att stärka stadens demokratiarbete har genomförts. Kommunstyrelsen har arrangerat ett webbinarium om stadens nya hållbarhetsrapport som syftade till att inspirera till nya analyser och insatser som stärker hållbarhetsarbetet. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 38(46) Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 har haft regelbundna sammanträden och gett inspel i frågor för att främja arbetet utifrån hållbarhetsperspektiven. Årets insatser för att implementera MR-programmet och stödja nämnder och bolags arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna beskrivs nedan utifrån programmets tre fokusområden. • Kunskap och information: En konferens har genomförts i syfte att introducera MR-programmet och stadens roll i arbetet med att säkerställa de mänskliga rättigheterna, liksom olika MR-utbildningar. Inom ramen för implementeringen av handlingsplanen mot rasism har en lanseringsfilm tagits fram och handlingsplanen har presenterats i flera sammanhang. Nämnder och bolag har även stöttats genom det stadsövergripande MR-nätverket samt det stadsövergripande nätverket för nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter. Kommunstyrelsen har även varit samarbetspart till årets MR-dagar. • Välfärd och service: Kommunstyrelsen har haft fokus på implementeringen av MR-programmet samt framtagande av handlingsplaner. Kommunfullmäktige beslutade i maj om handlingsplan mot rasism. Inom ramen för stadens medlemskap i City Hub and Network for Gender Equity, CHANGE, har staden medverkat i ett internationellt projekt om hur arbetet med trygghet för kvinnor, flickor och icke-binära personer kan förbättras i utvecklingen av stadens offentliga platser. • Delaktighet och inflytande: Möten med kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter har genomförts och har bland annat behandlat områdena kultur, förskola och skola. En utvärdering av rådet har även påbörjats. En uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor har genomförts med förslag på förbättringar och utvecklingsmöjligheter. Nämndmål: 3.7.2 Kommunstyrelsen bidrar till att staden utvecklar sina verksamheter och stärker Stockholms position genom internationell samverkan, påverkan på EU:s politik och arbete för EU-finansiering Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsen bidrar till att staden har ett väl utvecklat internationellt arbete och en god samverkan med omvärlden som främjar en positiv bild av Stockholm, samt en påverkan på EU:s politik som skapar möjligheter för Stockholms utveckling. Nämnders och bolags kompetens och förmåga kopplat till finansiering från EU:s fonder och program är hög. Analys Bevakningen och påverkansarbetet inom olika policyprocesser i EU har fortgått, bland annat gällande kommande långtidsbudget, offentlig upphandling, data- och digitaliseringsfrågor samt strategi för HBTQI-personers rättigheter. Staden har representerats politiskt vid flera prioriterade internationella sammanhang, varav flera med möjligheter att på högsta nivå framföra stadens ståndpunkter avseende kommande EU-lagstiftning. Se även nämndmål 2.1.1 om påverkansarbetet inom miljö- och klimatområdet. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 39(46) Flera kompetensutvecklingsinsatser, nätverksträffar, stöd till nämnder och bolag vid ansökningar samt insatser för utvecklad samverkan med lärosäten avseende gemensamma projektansökningar, har genomförts. Inom ramen för besöksverksamheten har ett flertal internationella besök och mottagningar i Stadshuset varit aktuella under året. Nämndmål: 3.7.3 Kommunstyrelsens strategiska arbete bidrar till att stadens kommunikation är samordnad och inkluderande, stödjer förtroendefulla relationer och medverkar till verksamhetsutveckling Uppfylls helt Förväntat resultat Kommunstyrelsens samordning bidrar till en aktiv, tydlig och tillgänglig samt kostnadseffektiv kommunikation inom staden som skapar värde för målgrupperna och stödjer öppenhet, delaktighet och inflytande. Analys Samordningen av stadsgemensamma uppdrag kring exempelvis miljö och klimat, fokusområden, stadsutveckling, trygghet och civil beredskap har fortsatt utvecklats gällande metoder och samverkansformer. Erfarenhetsdelning i frågor som rör målgruppsanalyser är en del i arbetet där exempelvis utbildningsnämndens arbete med gymnasievalet har ingått. Inriktningen för årets Järvavecka att i samordningen stärka mötet med Järvaborna har fallit väl ut och tas vidare för fortsatt utveckling av arbetssätt 2026. Mätningen Bilden av Stockholm har genomförts under året och resultaten har presenterats i flera forum, även kring det nya förtroendeindex som ingår i metoden. Slutsatser från den översyn som gjorts av stadens kommunikationsarbete utifrån ett tillgänglighetsperspektiv blir underlag för fortsatta uppdrag om samordning av stadens strategiska kommunikation. Samverkan med Judiska centralrådet om 250 år av judiskt liv i Stockholm samt samordning av stadens verksamheter har skett löpande. Program i anslutning till märkesåret och informa- tion har publicerats i stadens övergripande kanaler och i verksamheternas egna kanaler. Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Kommunstyrelsen redovisar ett nettoöverskott, före resultatöverföringar, om 92,8 mnkr jämfört med budget. Efter resultatöverföringar uppgår utfallet till 99,5 mnkr lägre än budget. Utfallet beror till största delen på lägre kostnader inom den politiska organisationen där överskottet uppgår till 94,6 mnkr, vilket ombudgeteras till 2025. För kommunstyrelsens övriga verksamhet beror överskottet främst på minskade personalkostnader till följd av föräldraledigheter, vakanta tjänster, samt pensionsavgångar som inte ersättningsrekryterats Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 40(46) och lägre kostnader för genomförda uppdrag. Dessutom bidrar ökade intäkter från visnings- och upplåtelseverksamheten i Stadshuset till resultatet. It-prislistans styrgrupp beslutade inför 2025 om att underfinansiera prislistan med 25 mnkr för att minska det ackumulerade överskottet. Årets utfall för prislistan landade på ett underskott om 7,4 mnkr vilket minskar resultatet före resultatöverföringar. I budget för 2025 avsattes medel i central medelsreserv för mobila ordningsvakter, beredskapsåtgärder och utvecklingskostnader it. I verksamhetsberättelsen söker kommunstyrelsen budgetjustering om totalt 93,8 mnkr, varav 91,5 mnkr för utvecklings- kostnader it och 2,3 mnkr för beredskapsåtgärder. I tertialrapport 2 söktes och beviljades även 20 mnkr för ordningsvakter. Totalt har kommunstyrelsen ansökt om 239,8 mnkr från central medelsreserv under året. Kostnader för verksamhetsprojekten har till viss del kunnat finansieras inom beslutad ram. Utfall helår 2025 Utfall helår 2025 Stadslednings- Justerad budget före resultat- Avvikelse efter resultat- Avvikelse kontoret, mnkr 2025 överföringar överföringar SLK, driftverksamhet Kostnader 717,1 701,0 16,1 701,8 15,4 Intäkter -151,5 -173,3 21,8 -173,3 21,8 Netto 565,6 527,7 37,9 528,5 37,1 Stadsövergripande Kostnader 26,3 24,8 1,5 24,8 1,5 Intäkter -4,7 -4,9 0,2 -4,9 0,2 Netto 21,6 19,8 1,8 19,8 1,8 Centrala och gemensamma IT-lösningar Kostnader 723,3 712,0 11,3 704,6 18,7 Intäkter -723,3 -704,6 -18,7 -704,6 -18,7 Netto 0,0 7,4 -7,4 0,0 0,0 Förvaltningsövergripande Kostnader 171,9 161,1 10,8 161,1 10,8 Intäkter -24,4 -25,9 1,5 -25,9 1,5 Netto 147,5 135,2 12,3 135,2 12,3 Politisk organisation Kostnader 232,1 137,4 94,7 137,4 94,7 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Netto 232,1 137,4 94,7 137,4 94,7 Ersättning till utomstående organisationer Kostnader 701,2 692,5 8,7 692,5 8,7 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Netto 701,2 692,5 8,7 692,5 8,7 Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 41(46) Utfall helår 2025 Utfall helår 2025 Stadslednings- Justerad budget före resultat- Avvikelse efter resultat- Avvikelse kontoret, mnkr 2025 överföringar överföringar Verksamhetsprojekt Kostnader 198,0 302,9 -104,9 302,9 -104,9 Intäkter 0,0 -49,8 49,8 -49,8 49,8 Netto 198,0 253,1 -55,1 253,1 -55,1 Summa drift Summa kostnader 2 769,9 2 731,6 38,3 2 725,0 44,9 Summa intäkter -903,9 -958,5 54,6 -958,5 54,6 Summa netto 1 866,0 1 773,2 92,8 1 766,5 99,5 Varav 1,5 1,7 -0,2 1,7 -0,2 kapitalkostnader Investeringar Kostnader 3,3 3,2 0,1 3,2 0,1 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Netto 3,3 3,2 0,1 3,2 0,1 Totalt netto inkl 1 869,3 1 776,4 92,9 1 769,7 99,6 investeringar Resultatenheter Kommunstyrelsens resultatenheter utgörs av visningsenheten samt it-prislistan som omfattar gemensamma och centrala it-kostnader. Resultatenheten visningsenheten redovisar ett överskott om 16,8 mnkr vilket är 5,6 mnkr bättre än budget. Ökningen beror på att antalet besökare till Stadshusets visningsverksamhet har ökat jämfört med föregående år vilket medfört ökade intäkter både från biljettförsäljning och stadshusshopen. För att minska it-prislistans ackumulerade överskott beslutade prislistans styrgrupp att underfinansiera prislistan med 25 mnkr. Årets utfall för prislistan landade på ett underskott om 7,4 mnkr. Lägre kostnader för systemdrift och systemförvaltning är den främsta orsaken till det lägre underskottet. Investeringar Årets investeringsbudget uppgår till 3,3 mnkr och består främst av utrustning till Stadshusets lokaler. Under året har 3,2 mnkr förbrukats, bland annat till laddskåp för elcyklar, möbler samt ljud, ljus och flygel till Blå hallen och Gyllene salen. Försäljningar av anläggningstillgångar Inte aktuellt för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 42(46) Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Sociala system/projekt teknisk förflyttning Den it-nära förvaltningen av objekt Sociala system har i uppdrag att genomföra tekniska förbättringar och lägga grunden för fortsatt stabilitet och säkerhet i stadens egenutvecklade Sociala system. Den etappvisa flytten av systemets funktioner till den nya tekniska plattformen Paraply2 har fortsatt enligt plan. Den tekniska förnyelsen tar längre tid än vad som inledningsvis estimerats bland annat kopplat till införandet av den nya socialtjänstlagen. GSIT3 Projektet har arbetat vidare med behov och kravställning, och planerat för genomförande av två upphandlingar. Produktupphandlingen annonserades innan årsskiftet, efter omfattande interna och externa remisser. Upphandlingsunderlag för tjänsteupphandling inklusive informationsklassningar planeras vara klara för publicering under 2026. Projektet ryms inom budget. SIKT2 Under våren migrerades nämnders och bolags lokala system till systemtjänsteavtalet och därefter har den tidigare systemmiljön avvecklats. Projektet har arbetat vidare tillsammans med leverantören med att ta fram en ändamålsenlig och säker miljö för stadens system. Under året har servicenämndens arbete med att upphandla en ny kontaktcenterplattform fortsatt. Som tidigare aviserats prognostiserar projektet att inrymmas inom budget. Smart stad/kvalitetsprogrammet Ett flertal initiativ bedrivs inom ramen för kvalitetsprogrammet. Under året har följande genomförts: • Smart och innovativ stad med AI och IoT Syftet är att höja kunskapen inom området genom konkreta användningsfall, mötesplats Smart stad och referensgrupper. Extern samverkan har skett med akademi och näringsliv genom deltagande i ett antal externfinansierade projekt och olika samverkansforum. Staden har deltagit i fas 2 av projektet Digital assistent för offentlig sektor, SveaGPT, lett av AI Sweden. Arbete pågår för att stärka erfarenhetsdelning och utbildning i AI. Projektet avslutas årsskiftet 2025/2026 och en slutrapport för 2017–2025 tas fram. Arbetet fortgår i linjen. • DECORUM Projektet har drivits inom ramen för Digital Futures i samverkan med SVOA. Projektet har bestått av att identifiera data om drift och underhåll av pumpstationer, och att ta fram statistiska och matematiska modeller för prediktivt underhåll. Projektet avslutas och resultatet lämnas över till SVOA samt för vidare forskning inom Digital Futures. • Digital service Initiativet ska utveckla stadens förmåga att tillhandahålla digitala tjänster med stockholmarnas fokus. Arbetet med nulägesanalyser och omvärldsbevakning har förstärkts. Arbete med en målarkitektur med inriktning på företagare och Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 43(46) designprinciper pågår liksom fortlöpande samarbete med berörda objekt såsom Stockholm Webb och Applikationsplattformar. • Ny geodataplattform i Stockholm Arbete med underlag inför beslut om inköp och implementering har fortgått. Vidare har projektet tagit fram en första version av förvaltningsrutiner och utvecklingsmiljön är etablerad. Arbetet med plattformens ramverk för it-arkitektur har varit mer omfattande än beräknat och har medfört att slutdatumet förskjuts till 2026. • Etableringen av en funktion för digitalisering, it och telefoni (DIT) Etableringen av DIT vid servicenämnden har fortlöpt enligt plan. Under 2025 har två nya funktioner, systemutveckling och dataskyddsombud, etablerats inom DIT med tjänsteutbud till stadens nämnder och bolag. • Maskningstjänst Projektet ska utvärdera AI-tjänster med maskningsfunktionalitet i syfte att bland annat ge bättre service, högre kvalitet i sekretessbedömningar, effektivare arbetsprocesser samt ökad säkerhet. Under hösten har deltagare börjat testa och utvärdera en maskningstjänst. Modernisering av löneadministrativa systemet LISA Arbetet med framtidssäkring av stadens löneadministrativa system LISA fortsatt. Bland annat med utveckling av en integration till Skatteverket för personinformation. Målsättningen är att integrationen är på plats under kvartal 1 2026. Arbetet med utredning inför en möjlig övergång till digital personalakt har fortsatt under perioden, och ett förslag till beslut är framtaget. Projektet för framtidssäkring i sin helhet ska enligt plan avslutas under 2027, men då leverantören inte har tillräcklig kapacitet att både förvalta och utveckla stadens egenutvecklade löneadministrativa system behöver arbetet troligtvis fortsätta till och med 2029. Detta för att framtidssäkra och utveckla stadens löneadministrativa system ytterligare. Projekt GPS Det nya verktyget för budget och prognos infördes under 2023–2024. Ytterligare kravställda funktioner har implementerats, exempelvis pivotfunktionalitet och simuleringsmöjligheter. Framtidens ekonomi- och inköpssystem Arbete med en förstudie för att framtidssäkra ett koncerngemensamt ekonomi- och inköpssystem har fortgått. Under första kvartalet 2026 förväntas beslut om rekommenderat vägval att fattas. Ombudgeteringar Ombudgetering begärs om 94,6 mnkr för redovisade överskott för rotlar och partikanslier. Medel för lokaländamål Inte aktuellt för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 44(46) Analys av balansräkning Balansräkningens omslutning har ökat med 4,9 mnkr eller 1,1 procent, från 434,6 mnkr till 439,5 mnkr i jämförelse med årsbokslut 2024. Förändringen av tillgångssidan består av minskade interimsfordringar på 11,7 mnkr och det är framförallt förutbetalda kostnader som minskat internt mot stadens förvaltningar. Kundfordringar har ökat med 15,0 mnkr och då främst mot stadens bolag. Förråd, lager och exploateringsfastigheter har minskat 0,1 mnkr under perioden. Nettoförändringen av maskiner och inventarier under anläggningstillgångar innebär en ökning på 1,7 mnkr jämfört med samma period föregående år. Förändringen består av inköp på 3,2 mnkr samt avskrivningar på 1,5 mnkr. Sammanfattningsvis har interims- och övriga kortfristiga skulder minskat med 22,5 mnkr och leverantörsskulder med 6,1 mnkr i jämförelse med föregående år. Anläggnings- och rörelsekapitalet har ökat med 33,5 mnkr under perioden. Övrigt Ingen övrig information är aktuell. Särskilda redovisningar Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Kommunstyrelsen bedömer att den interna kontrollen under år 2025 har varit tillräcklig. Kontrollaktiviteter utifrån kommunstyrelsens internkontrollplan och åtgärder utifrån väsentlighets- och riskanalys har genomförts och följts upp. Åtgärder som vidtagits utifrån kontrollaktiviteter och uppföljningen under året har bland annat varit avstämningar och kommunikation. Utifrån den personuppgiftsincident som inträffade under hösten har utredningar genomförts som underlag för fortsatt arbete för att stärka informations- och it- säkerheten, se även nämndmål 3.5.2. Systematiskt kvalitetsarbete Kommunstyrelsens och stadens kvalitetsarbete har fortsatt att stärkas och utvecklas genom insatser som bidrar till intentionerna i Stockholms stads kvalitetsprogram. Bland annat har Kvalitetsutmärkelsen, Framsteget, Kvalitetsforum och chefsseminarier genomförts. De har bidragit till att synliggöra stadens arbete och ambition, sprida goda exempel samt stärka lärande och samverkan över organisationsgränser. Inom ramen för stadens systematiska kvalitetsarbete utvecklas stödet till verksamheternas digitalisering i syfte att skapa en sammanhållen helhetssyn och stärka verksamheternas förmåga att fatta välgrundade beslut i digitaliseringsarbetet. Genom gemensamma Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 45(46) mötesplatser för smart stad och forum för digitalisering för stadens facknämnder främjas lärande, samordning och ett ökat handlingsutrymme att driva behovsstyrd och ändamålsenlig digital utveckling. Samtidigt är fortsatt fokus på helhetssyn och samarbete nödvändigt för att styrsignaler, uppföljning och utvecklingsinsatser ska samspela och ger ett tydligt och sammanhållet stöd till stadens nämnder och bolag. Under året har ett arbete inletts för att utveckla arbetssätt och processer för att nå en mer sammanhållen styrning av kvalitet. Se även nämndmål 3.1.3. Vidare har chefer på stadsledningskontoret fört dialog och delat erfarenheter på chefsforum för att ytterligare stärka förhållningssätten i kvalitetsprogrammet samt utveckla den interna styrnings- och ledningskommunikationen. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Arbetsmiljöronder och den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) har genomförts på enhetsnivå och avdelningsnivå i samverkan med förvaltningens skyddsombud. Utifrån genomförd analys har följande förvaltningsövergripande förbättringsbehov identifierats för 2026: • Inkludera den stadsgemensamma definitionen av digital arbetsmiljö i plan för arbetsmiljöarbete på stadsledningskontoret och den obligatoriska arbetsmiljöutbildningen för nya chefer och skyddsombud. • Följa upp och utveckla de framtagna förvaltningsspecifika arbetsmiljöronder som genomförts för första gången under 2025. • Fortsätta arbetet med att locka medarbetare att ta uppdraget som skyddsombud för de skyddsområden där det saknas. • Öka förståelsen för hur rapportering av SAM i ILS-webb ska genomföras, detta kommer att ske via utvecklingsaktiviteter. • Öka förståelsen för hur friskfaktorer kan bidra till en god arbetsmiljö. Enhetsspecifika identifierade utvecklingsbehov ska omhändertas i enheternas- eller avdelningens handlingsplan för 2026. Övrigt Dataskyddsombudets årsrapport Stadens nämnder och bolagsstyrelser ska årligen inhämta en GDPR årsrapport från det lokala dataskyddsombudet som ska redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Kommunstyrelsens dataskyddsombud har tagit fram GDPR årsrapport 2025, rapporten utgör en bilaga till verksamhetsberättelsen. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 46(46) --- [Bilaga - Blankettset KS mm VB KS 2025.pdf] Kommunstyrelsen Bilaga 2 Dnr KS 2025/1420 Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för betydande projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. t.o.m. 2024 2025 2026 Total Budget Utfall Budget Prognos Beslutat Prognos Beslutat Prognos Mnkr (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) (17) (18) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Total Total Total Total Start- Avslutn. Start- Avslutn. (-) (-) (-) (-) (-) kostnad intäkt kostnad intäkt datum datum datum datum Projekt Smart Stad (Inkl. kst 484) 161,8 0,0 15,8 0,0 2,8 -0,3 13,0 0,0 13,0 0,0 190,0 0,0 190,0 0,0 18-01-01 27-12-31 18-01-01 27-12-31 Smart Stad ÅR20 19,1 0,0 25,0 0,0 13,5 0,0 30,0 0,0 30,0 0,0 100,0 0,0 100,0 0,0 21-01-01 27-12-31 21-01-01 27-12-31 Sociala System, grundfinansiering 18,7 0,0 31,3 0,0 31,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,0 0,0 50,0 0,0 23-04-01 27-12-31 23-04-01 27-12-31 Sociala System utökad finansiering 0,0 0,0 8,5 0,0 10,2 0,0 35,0 0,0 35,0 0,0 50,0 0,0 50,0 0,0 24-12-02 27-12-31 24-12-01 27-12-31 SIKT 2 fas 2 178,7 -15,0 238,0 -22,0 97,7 -8,1 100,0 -9,0 100,0 -9,0 610,0 -54,9 376,4 -32,1 22-01-01 26-12-31 22-01-01 26-12-31 GSIT3 Fas 2 11495 8,9 0,0 80,0 -8,0 47,7 -4,2 70,0 -6,3 70,0 -6,3 190,0 -17,1 190,0 -17,1 24-06-01 27-12-31 24-06-01 27-12-31 GSIT3 Fas 3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 254,0 0,0 27-06-01 29-12-31 Framtidssäkra LISA 11,8 0,0 16,5 0,0 16,9 0,0 15,0 0,0 15,0 0,0 75,0 0,0 75,0 0,0 24-01-01 27-12-31 24-01-31 29-12-31 GPS 72,5 0,0 12,5 0,0 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 85,0 0,0 73,9 0,0 20-01-01 25-12-31 20-01-01 25-12-31 Summa 471,5 -15,0 427,6 -30,0 221,6 -12,6 263,0 -15,3 263,0 -15,3 1 350,0 -72,0 1 359,4 -49,2 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. 1 och 2 Ackumulerad kostnad resp. intäkt t.o.m. 2024 för projektet. 11 och 12 Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. 15 och 16 Datum projektet ska starta resp. avslutas enligt beslutet. 17 och 18 Prognos för projektets start- respektive slutdatum. Avikelser från beslutade (15 resp. 16) datum ska förklaras. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt ska speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. 2026-01-20 12:46 Verksamhetsprojekt Kommunstyrelsen Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Resultat 2025 Har resultatet Ackumulerad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas (exkl. resultatfond) uppkommit av resultatöverföring resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat Överskott (-) resultatenhetens till 2026 till 2026 enheternas överföring 2025 bruttobudget 2024 Underskott (+) eget handlande? Överskott (+) % bruttobudget % 2025 Överskott (-) Underskott (-) MAX 10 % 2025 MAX 5 % tkr Underskott (+) JA / NEJ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stadens gemensamma it-prislista 723 300 36 165,0 -72 250 7 420,2 JA 64 829,4 9,0% 72 330 -1,0% Visningsenheten 33 300 1 665,0 -2 550 -16 811,0 JA 3 330,0 10,0% 3 330 2,3% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 756 600,0 -74 799,6 -9 390,8 68 159,4 2026-01-20 12:46 Resultatenheter Kommunstyrelsen Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2024 2025 Utgifter (1) (2) (3) (4) mnkr Utfall VP 2025 S:a Utfall utgift Utgift avvik utgift 2024 2025 2025 Inventarier och maskiner 2,5 3,3 -0,1 3,2 Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Kommunstyrelsen Omklassificering av ej aktiverbara utgifter hänförliga till investeringar Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Prognos (mnkr) Prognos T2, VP 2025 Utfall 2025 2025 Ej aktiverbara utgifter Ej aktiverbara inkomster 2026-01-20 12:46 Ej aktiverbara utgifter-inkomst Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar som avslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av syfte och Resultat och effekt av satsningen, exempelvis, har den Vilka lärdomar har gjorts? På vilket sätt kan satsningen spridas i andra Kontaktperson, namn mål. implementerats? verksamheter i staden? samt e-post Smart stad Stödja förvaltningar och bolag i Under projekttiden har staden etablerat en central IoT- Staden har ett stort behov av att utveckla sitt arbete Satsningarna sprids löpande genom Maria Holm och Mårten användning av AI, IoT och hantering plattform för att hantera strömmande data. En digital med data och informationshantering. Det är en mötesplats Smart stad och referensgrupper Lindskog av strömmande data. assistent, SveaGPT har fått en utbredd användning förutsättning för den smarta staden. för IoT och AI. (närmare 1500 användare) i staden som en lärplattform för Kompetensen har ökat inom både IoT och AI genom hur generativ AI kan komma till verklig nytta. dialogmöten och genom att arbeta med konkreta Det finns en zoomkanal för den digitala En process för samordning av IoT utomhus har etablerats användarfall. assistenten Svea GPT där användarna stöttar där trafikkontoret är ansvarig tillsammans med S:t Erik varandra i olika frågor och på så sätt sprider Kommunikation (STEK). Även stadens nyckelleverantörer har deltagit i sina erfarenheter och lärdomar. Staden har genom STEK, etablerat ett eget trådlöst nätverk arbetet och har på det sättet ökat sin kompetens och för uppkoppling av sensorer som finns tillgänglig som en förståelse för stadens behov av olika förmågor kring Arbetet sprids även genom de rapporter som beställningsbar tjänst. n y t e k n i k . D e t ä r v i k t i g t m e d e t t f o r t s a t t n ä r a t a g i t s f r a m o c h s o m k o m m e r f u n g e r a s o m samarbete mellan stadsledningskontoret, kommunikationsmaterial framöver. Arbetet med smart stad är från och med 2026 etablerat som verksamheterna och stadens nyckelleverantörer i det en ordinarie del av verksamheten. fortsatta utvecklingsarbetet. Systemomställning för en ålders- och Att pröva ett systemperspektiv för Ökad kunskap om behov av systemomställning och stärkt Att komplexa samhällsutmaningar kräver Projektets metodik och systemanalys kan Margareta Eriksson hälsovänlig stad – Stockholm hur staden kan ställa om mot en mer samverkan, bland annat i arbetet med handlingsplanen tvärsektoriella lösningar och långsiktiga processer användas i andra utvecklingsprocesser margareta.eriksson@stoc ålders- och hälsovänlig stad. Målet för en åldersvänlig stad och i dialoger med nämnder och samt att förebyggande och hälsofrämjande arbete inom exempelvis stadsplanering, folkhälsa kholm.se var att identifiera strukturella hinder bolag. behöver prioriteras tidigare i livsloppet. och social hållbarhet. och möjliggörare för ett mer förebyggande, jämlikt och långsiktigt hållbart arbetssätt genom samverkan mellan stadens verksamheter och akademi. --- [Bilaga - Bokslutsrapport UH018 VB KS 2025.pdf] Bilaga 3 Dnr KS 2025/1420 Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 110 Kr Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Stadens bolag Internt Totalt Anläggningstillgångar 5 207 286,01 1 708 784,43 6 916 070,44 0,00 0,00 6 916 070,44 12 Maskiner och inventarier 5 207 286,01 1 708 784,43 6 916 070,44 0,00 0,00 6 916 070,44 Omsättningstillgångar 429 404 135,19 3 200 989,20 229 570 153,56 147 629 090,30 55 405 880,53 432 605 124,39 14 Förråd, lager och exploateringsfastigheter 841 802,46 -65 524,57 776 277,89 0,00 0,00 776 277,89 15 Kundfordringar 54 181 554,23 15 040 412,24 9 126 238,22 19 602 436,25 40 493 292,00 69 221 966,47 16 Diverse kortfristiga fordringar 5 362,66 -5 362,66 0,00 0,00 0,00 0,00 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 374 375 415,84 -11 768 535,81 219 667 637,45 128 026 654,05 14 912 588,53 362 606 880,03 Summa Tillgångar 434 611 421,20 4 909 773,63 236 486 224,00 147 629 090,30 55 405 880,53 439 521 194,83 Eget kapital 106 699 632,73 -33 490 701,57 141 047 578,20 0,00 -67 838 647,04 73 208 931,16 20 Eget kapital 106 699 632,73 -33 490 701,57 141 047 578,20 0,00 -67 838 647,04 73 208 931,16 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 23 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga skulder -541 311 053,93 28 580 927,94 -236 340 062,59 -151 202 337,09 -125 187 726,31 -512 730 125,99 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -3 994,50 3 994,50 0,00 0,00 0,00 0,00 25 Leverantörsskulder -380 876 231,40 6 140 986,51 -195 647 103,89 -148 351 270,00 -30 736 871,00 -374 735 244,89 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -851,00 -2 590 072,52 -2 590 923,52 0,00 0,00 -2 590 923,52 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -160 429 977,03 25 026 019,45 -38 102 035,18 -2 851 067,09 -94 450 855,31 -135 403 957,58 Summa Skulder & Eget kapital -434 611 421,20 -4 909 773,63 -95 292 484,39 -151 202 337,09 -193 026 373,35 -439 521 194,83 Bilaga 3 Bokslutsrapport UH018 VB KS 2025.xlsx 1 (5) Utskrift: 2026-01-20 15:31 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 110 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -127 223 626,64 -113 880 714,13 -698 610 858,32 -939 715 199,09 30 Försäljning av varor, material -7 878 288,59 -4 831,80 -104 569,73 -7 987 690,12 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige 0,00 0,00 0,00 0,00 32 Övriga avgifter -34 953 635,38 -6 600,00 -69 946,00 -35 030 181,38 34 Hyror och arrenden -34 455 724,97 -2 973 008,92 -1 395 971,93 -38 824 705,82 35 Bidrag -35 632 249,08 0,00 0,00 -35 632 249,08 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -14 303 698,38 -110 896 273,41 -697 040 370,66 -822 240 342,45 37 Försäljning av exploateringsfastigheter -30,24 0,00 0,00 -30,24 Verksamhetens kostnader (+) 2 385 142 156,92 245 228 950,82 80 791 057,30 2 711 162 165,04 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 45 Lämnade bidrag 462 499 695,00 122 000 000,00 -328 647 458,00 255 852 237,00 46 Köp av huvudverksamhet 444 252 510,00 0,00 0,00 444 252 510,00 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 374 612 083,18 0,00 80 088,00 374 692 171,18 51 Löner ej arbetad tid 2 992 795,56 0,00 0,00 2 992 795,56 54 Kostnader för naturaförmåner -1 967,00 0,00 0,00 -1 967,00 55 Kostnadsersättningar 310 936,94 0,00 0,00 310 936,94 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 153 126 337,10 153 126 337,10 57 Pensionskostnader 334 992,00 0,00 0,00 334 992,00 60 Lokal- och markhyror 1 147 384,50 0,00 96 284 504,05 97 431 888,55 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 8 051 700,03 186 327,32 1 386 564,56 9 624 591,91 62 Bränsle, energi och vatten 2 182 749,26 0,00 5 173 102,30 7 355 851,56 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 29 279 974,89 10 821,43 1 015 036,00 30 305 832,32 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 10 287 657,95 16 452,00 5 401 446,20 15 705 556,15 65 Kontorsmateriel och trycksaker 1 005 959,33 0,00 18 558,00 1 024 517,33 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 269 187,07 0,00 -3 720,00 265 467,07 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 2 632 188,12 59 169 327,00 1 153 008,00 62 954 523,12 69 Kostnader för transportmedel 14 056,75 0,00 800,00 14 856,75 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 1 641 404,35 14 538,00 134 020,17 1 789 962,52 71 Representation 9 911 140,73 5 671,25 3 740 734,76 13 657 546,74 72 Annonser, reklam och information 2 527 953,09 2 400,00 124 885,76 2 655 238,85 73 Försäkringar och riskkostnader 51 621 122,80 23 964 924,43 -1 906 085,26 73 679 961,97 74 Övriga främmande tjänster 907 409 628,14 39 497 598,24 131 599 013,66 1 078 506 240,04 75 Tillfälligt inhyrd personal -47 682,00 0,00 283 775,00 236 093,00 76 Diverse kostnader 72 206 686,23 360 891,15 11 826 447,00 84 394 024,38 Verksamhetens nettokostnader 2 257 918 530,28 131 348 236,69 -617 819 801,02 1 771 446 965,95 Avskrivningar (+) 1 487 514,20 0,00 0,00 1 487 514,20 79 Avskrivningar 1 487 514,20 0,00 0,00 1 487 514,20 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 2 259 406 044,48 131 348 236,69 -617 819 801,02 1 772 934 480,15 Finansiella intäkter (-) -17 950,26 0,00 0,00 -17 950,26 84 Finansiella intäkter -17 950,26 0,00 0,00 -17 950,26 Finansiella kostnader (+) 69 983,21 0,00 171 067,20 241 050,41 85 Finansiella kostnader 69 983,21 0,00 171 067,20 241 050,41 Resultat efter finansiella poster 2 259 458 077,43 131 348 236,69 -617 648 733,82 1 773 157 580,30 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 2 259 458 077,43 131 348 236,69 -617 648 733,82 1 773 157 580,30 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Bilaga 3 Bokslutsrapport UH018 VB KS 2025.xlsx 2 (5) Utskrift: 2026-01-20 15:31 Anläggningsinformation 10 11 12 13 2381-2389 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella Inv.skuld anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar Upplösningar exkl. 117x Förvaltning: 110 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 0,00 20 109 941,47 0,00 -71 200,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 0,00 3 196 298,63 0,00 0,00 UB Anskaffningar 0,00 0,00 23 306 240,10 0,00 -71 200,00 IB Avskrivningar 0,00 0,00 -14 902 655,46 0,00 71 200,00 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 0,00 -1 487 514,20 0,00 0,00 UB Avskrivningar 0,00 0,00 -16 390 169,66 0,00 71 200,00 Summa bokfört värde 0,00 0,00 6 916 070,44 0,00 0,00 Summa förändring i Huvudbok 0,00 0,00 1 708 784,43 0,00 0,00 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 0,00 3 196 298,63 0,00 0,00 Tillägg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 0,00 3 196 298,63 0,00 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 0,00 -1 487 514,20 0,00 0,00 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 0,00 1 708 784,43 0,00 0,00 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anläggnings- och rörelsekapital Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 110 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital -106 699 632,73 Drift Intäkter -939 733 149,35 Kostnader 2 712 890 729,65 Summa 1 773 157 580,30 Investering Inkomster 0,00 Utgifter 3 196 298,63 Summa 3 196 298,63 Totalt 1 776 353 878,93 Stadskassans konto Externa inbetalningar 1 341 223 472,98 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -2 935 115 006,87 Interna utbetalningar -212 756 747,98 Summa -1 806 648 281,87 Fordran/skuld stadskassan -33 490 701,57 Årets förändring av resultatfond -6 960 915,15 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -40 451 616,72 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital -73 208 931,16 Kontokontroller Tips Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 110 Felsökning Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) 1714 M4 Förutbetalda kostnader 0,00 2957 M4 Förutbetalda intäkter 0,00 . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -171 067,20 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv -3 424 253,17 9044 Moms 282 511 115,11 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -9 119,00 9049 Övriga överföringar till finansförvaltningen 36 790 000,00 9052 PO -151 967 565,70 9055 LISA-löner -376 485 858,02 SUMMA Konto 904x och 905x -212 756 747,98 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 Summa stadkonto 1 593 891 533,89 Summa konto 1 593 891 533,89 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 1 773 157 580,30 Summa drift enligt resultatrapport 1 773 157 580,30 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 3 196 298,63 Summa aktiverat (789x) -3 196 298,63 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 1 773 157 580,30 Summa drift enligt anl. & rör.kap 1 773 157 580,30 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -40 451 616,72 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) -40 451 616,72 SUMMA 0,00 Tillgångar 439 521 194,83 Skulder & Eget kapital -439 521 194,83 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202400-202414 IB 202500 12 Maskiner och inventarier 5 207 286,01 5 207 286,01 14 Förråd, lager och exploateringsfastigheter 841 802,46 841 802,46 15 Kundfordringar 54 181 554,23 54 181 554,23 16 Diverse kortfristiga fordringar 5 362,66 5 362,66 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 374 375 415,84 374 375 415,84 SUMMA Tillgångar 434 611 421,20 434 611 421,20 201 Eget kapital, ingående värde 99 340 458,02 106 699 632,73 202 Årets resultet 7 359 174,71 0,00 SUMMA Eget kapital 106 699 632,73 106 699 632,73 23 Långfristiga skulder 0,00 0,00 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -3 994,50 -3 994,50 25 Leverantörsskulder -380 876 231,40 -380 876 231,40 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -851,00 -851,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -160 429 977,03 -160 429 977,03 SUMMA Skulder -541 311 053,93 -541 311 053,93 --- [Bilaga - Uppföljning intern kontroll VB KS 2025.pdf] Kommunstyrelsen Bilaga 4 Dnr: KS 2025/1420 Sid 1 (4) Uppföljning av intern kontroll 2025, kommunstyrelsen Bilaga 4 Sid 2 (4) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Kommunstyrelsen bedömer att den interna kontrollen under år 2025 har varit tillräcklig. Kontrollaktiviteter utifrån kommunstyrelsens internkontrollplan och åtgärder utifrån väsentlighets- och riskanalys har genomförts och följts upp. Åtgärder som vidtagits utifrån kontrollaktiviteter och uppföljningen under året har bland annat varit avstämningar och kommunikation. Utifrån den personuppgiftsincident som inträffade under hösten har utredningar genomförts som underlag för fortsatt arbete för att stärka informations- och it-säkerheten. Bilaga 4 Sid 3 (4) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Process: Hantering av inköp, representation och tjänsteresor Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Förebyggande arbete Kontroll av att inköp Granskning av leverantörsfakturor över 9 mnkr mot följer beslutade förtroendeskadligt beloppsgränser och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: beteende i syfte attesträttigheter Leverantörsfakturor över 9 mnkr granskas löpande och samtliga inköp gjorda utanför inköpssystemet under 2025 är korrekt säkerställa att inköp, hanterade enligt delegationsordningen representation och tjänsteresor görs Löpande Granskning av leverantörsfakturor utifrån efterlevnad av regler och riktlinjer kring representation och gåvor inom ramen för stickprovskontroller gällande regelverk och granskning av Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: och leverantörsfakturor delegationsordning avseende Stickprov av representationsfakturor har genomförts månadsvis under 2025. Mindre avvikelser har kommunicerats till berörda personer och fakturorna har kompletterats respektive korrigerats i efterhand. representation och resor i tjänsten. Granskning av resefakturor utifrån efterlevnad av regler och riktlinjer Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Stickprov av resefakturor har genomförts månadsvis under 2025. Mindre avvikelser har kommunicerats till berörda personer och fakturorna har kompletterats respektive korrigerats i efterhand. Bilaga 4 Sid 4 (4) 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Inköp och avtalstrohet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Inköp görs från Kontroll att Granskning av inköpsfakturor och deras underlag avtalade leverantörer stadsledningskontoret s inköp görs korrekt Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: och från avtalade Stickprovskontroller av konsultfakturor görs löpande för att säkerställa att inköp gjorts enligt regelverk och att avtalade leverantörer samt att villkor och priser är korrekta. Samtliga granskade fakturor är från avtalade leverantörer och har fakturerats enligt avtalade fakturerade belopp priser. Mindre avvikelser kring formalia har upptäckts, så som fakturans innehåll eller saknade bilagor. Detta har överensstämmer med kommunicerats till berörda personer för komplettering och till leverantörer för korrigering inför kommande fakturering. En avtal rutin för hantering av konsultfakturor togs fram under första tertialet vilket underlättar hantering, granskning och uppföljning. --- [Bilaga - Nyckeltal VB KS 2025.pdf] 110 Stadsledningskontoret Bilaga 5 Handläggare: Elisabet Haglund Johnson Dnr KS 2025/1420 Telefon nr. : 08-50829289 Mejladress: elisabet.haglund.johnson@stockholm.se Nyckeltal för personalstatistik för Stadsledningskontoret Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal tillsvidare- Totala antalet Andel tillsvidare- anställningar anställningar Andel tillsvidare- anställda anställningar Tillsvidareanställda 371 389 95,4% 96,2% Kommentarer: Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar anställningar Heltidstjänster 370 371 99,7% 99,7% Kommentarer: Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Det lägsta talet Genomsnittligt Personalomsätt- Personal- av antalet antal tillvidare- ning (%) omsättning avgångar eller anställningar % rekryteringar under året av tillsvidare- anställningar Personalomsättning 29 367 7,9% 5,4% Kommentarer: Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda* Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antalet Totala antalet Andel kvinnor Antalet kvinnor i Totala antalet Andel Kvinnliga Kvinnliga anställda anställda (%) chefsposition chefer kvinnliga chefer chefer kvinnor chefer (%) (kvot) (kvot) Kvinnliga chefer 271 389 70% 31 44 70% 1,01 1,01 Kommentarer: Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Utrikes födda Utrikes födda chefer chefer (kvot) (kvot) Utrikes födda chefer 0,50 0,47 Kommentarer: Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel korttids- Andel korttids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 1 090 139 142 0,78% 0,74% Kommentarer: Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel långtids- Andel långtids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 1 778 139 142 1,28% 1,62% Kommentarer: Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Kostnad för Antalet Kostnad Kostnad sjukfrånvaro årsarbetare* sjukfrånvaro per sjukfrånvaro per dag 2-14 i tkr årsarbetare, årsarbetare, kronor kronor Kostnad korttidsfrånvaro 2 307 411 5 613 5 257 I samband med uppgradering av Beslutsstöd till 2.0 har nyckeltal för 2024 ändrats utifrån tidigare felaktighet i version 1.0. Siffrorna för 2024 har därför uppdaterats i denna sammanställning för att ge en korrekt jämförelse. Kommentarer: --- [Bilaga - Dataskyddsombudets årsrapport 2025.pdf] Bilaga 6 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Stockholms stad Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Dnr: KS 2025/1420 Kontaktperson: Diana Färje, dataskyddsombud 1 Sammanfattning Dataskyddsombudets årsrapport är en sammanfattande, oberoende lägesrapport om kommunstyrelsens arbete med dataskydd under det gångna året. Syftet är att ge en samlad bild av nuläge, identifierade utvecklingsområden och förslag på åtgärder och rekommendationer i syfte att ge goda förutsättningar för fortsatt utveckling av processer och arbetssätt. I årets rapport lyfts flera olika områden som är relevanta för kommunstyrelsens dataskyddsarbete. Dataskyddsombudet vill särskilt belysa tre utvecklingsområden. Dessa utgörs av 1) utredning, bedömning och dokumentation av personuppgiftsansvar, 2) kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandling och 3) översyn av befintlig stöddokumentation gällande dataskydd. Frågan om utredning och bedömning av personuppgiftsansvar inom staden, och således hur ansvaret förhåller sig mellan stadens olika nämnder och bolag, är centralt och helt avgörande för dataskyddsarbetet i hela staden. Kommunstyrelsen, genom stadsledningskontoret, har till uppdrag är att styra, utveckla och samordna stadens verksamhet på ett strategiskt plan. Härav medförs ett förhållandevis brett inflytande över, och i många fall även ansvar för, personuppgiftsbehandlingar som sker inom ramen för stadens många olika verksamheter och verksamhetsområden. Det är angeläget att utifrån faktiska omständigheter ta ställning till hur den behandling som sker i stadens centrala it-system ska dokumenteras mellan nämnderna – i överenskommelser om gemensamt personuppgiftsansvar eller i stadeninterna instruktioner om personuppgiftsbehandling. Bedömning och dokumentation av personuppgiftsansvar påverkar kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandling. Kommunstyrelsen bör under kommande år prioritera att se över nuvarande register, säkerställa att samtliga personuppgiftsbehandlingar som kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för är korrekt inlagda samt ta fram tydliga rutiner som redogör för ansvar och hantering av registret. Slutligen vill dataskyddsombudet betona vikten av att kommunstyrelsens vägledande stöddokumentation gällande dataskydd ses över och görs mer lättillgänglig. Särskild vikt bör läggas vid vägledning som rör de grundläggande principerna i dataskyddsförordningen och som behöver följas av samtliga medarbetare vid varje personuppgiftsbehandling. Det bör säkerställas att kommunstyrelsens stöddokumentation kring dataskydd är tydlig och utformad med avsikten att kunna tillämpas av varje medarbetare, oavsett förkunskaper. Det ska vara lätt att göra rätt. 2 Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................... 2 1 Inledning ................................................................................................. 4 1.1 Om dataskydd och personuppgiftsansvar ............................................ 4 1.2 Om dataskyddsombudet....................................................................... 4 1.3 Om dataskyddsombudets årsrapport ................................................... 4 2 Årliga rapporteringsområden ............................................................... 5 2.1 Register över personuppgiftsbehandling .............................................. 6 2.2 Säkerhet i samband med personuppgiftsbehandling ........................... 9 2.3 Konsekvensbedömning avseende dataskydd .................................... 13 2.4 De registrerades rättigheter ................................................................ 15 2.5 Personuppgiftsincidenter .................................................................... 18 2.6 Överföring till tredjeland...................................................................... 21 3 Övriga rapporteringsområden ........................................................... 22 3.1 Allmänt om de övriga rapporteringsområdena ................................... 22 4 Genomförda och planerade aktiviteter.............................................. 26 4.1 Genomförda aktiviteter under 2025 .................................................... 26 4.2 Planerade aktiviteter under 2026 ....................................................... 27 3 1 Inledning 1.1 Om dataskydd och personuppgiftsansvar Stockholms stad behandlar dagligen stora mängder personuppgifter om bland annat kommunmedlemmar och medarbetare. Staden har ett ansvar att se till att personuppgifterna behandlas på ett korrekt, säkert och ansvarsfullt sätt. Att värna om enskildas integritet är en fråga om förtroende och det är i alla avseenden angeläget att detta förtroende förvaltas väl. Regelverket gällande personuppgiftsbehandling (rättsområdet benämns oftast dataskydd) är omfattande och föränderligt. Dataskyddsförordningen1 (GDPR) syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Dataskyddsregelverket anger de yttersta ramarna för en lagenlig behandling av personuppgifter. Ny lagstiftning och praxis inom dataskydd föranleder ett ständigt pågående arbete inom staden för att se över och utveckla arbetssätt och ta fram vägledningar och andra stöddokument i syfte att uppnå en god systematik och tydliga processer som underlättar för verksamheterna. Ny teknik, till exempel artificiell intelligens (AI), skapar nya möjligheter för utveckling och förbättring av arbetssätt och processer, men medför även dataskyddsrättsliga utmaningar som behöver adresseras på ett ändamålsenligt sätt. Personuppgiftsansvarig är den myndighet, det vill säga nämnd eller bolagsstyrelse inom Stockholms stad, som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige – Kommunstyrelsen i Stockholms stad – är ytterst ansvarig för att den personuppgiftsbehandling som sker under kommunstyrelsens personuppgiftsansvar sker på ett lagligt, säkert och korrekt sätt. 1.2 Om dataskyddsombudet Varje nämnd och bolagsstyrelse i Stockholms stad har ett utnämnt dataskyddsombud. Dataskyddsombudet har till uppgift att övervaka nämndens/bolagets efterlevnad av dataskyddsregelverket samt informera och ge råd till den personuppgiftsansvarige. Dataskyddsombudet har en rådgivande och oberoende funktion i organisationen och deltar inte operativt i hantering av frågor som rör dataskydd. Dataskyddsombudet ska rapportera direkt till den personuppgiftsansvariges högsta förvaltningsnivå. 1.3 Om dataskyddsombudets årsrapport En årlig rapportering från dataskyddsombudet är ett tillvägagångssätt genom vilket kommunstyrelsen ges insyn i nämndens arbete med dataskydd och därtill relaterade frågor. Genom årsrapporten tillhandahålls kommunstyrelsen information, råd och rekommendationer, vilka syftar till att underlätta fullgörandet av det ansvar som åligger kommunstyrelsen i 1 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) 4 egenskap av personuppgiftsansvarig. Årsrapporten ger kommunstyrelsen förutsättningar att fatta adekvata beslut om prioriteringar, resurser och kommande initiativ inom området för dataskydd och utgör således en del av nämndens systematiska dataskyddsarbete. I årsrapporten beskrivs sex olika rapporteringsområden för vilka det ges en kort summering av den uppföljning som gjorts utifrån rekommendationerna i föregående års rapport samt en redogörelse för hur kommunstyrelsen har arbetat med rapporteringsområdena under 2025. Därtill ger dataskyddsombudet rekommendationer kring hur kommunstyrelsen bör arbeta med respektive område under 2026. Sammanfattningsvis utgör dataskyddsombudets årsrapport ett lättillgängligt och överskådligt underlag som ger en god bild av kommunstyrelsens arbete med integritets- och dataskyddsfrågor. 2 Årliga rapporteringsområden Stadens dataskyddsombud utformar självständigt sina årsrapporter och styr således över innehållet, men ombeds särskilt att rapportera kring sex förbestämda rapporteringsområden. Dessa rapporteringsområden är: - Register över personuppgiftsbehandling - Säkerhet i samband med behandling - Konsekvensbedömning avseende dataskydd - De registrerades rättigheter - Personuppgiftsincidenter - Överföring till tredjeland Utöver ovanstående årliga rapporteringsområdena redogör kommunstyrelsens dataskyddsombud i år även för följande områden: - Personuppgiftsansvar inom Stockholms stad - Styrdokument och annan vägledning - Arkivering och gallring - Samverkan kring dataskydd inom stadsledningskontoret samt inom staden 5 2.1 Register över personuppgiftsbehandling 2.1.1 Allmänt om registret över personuppgiftsbehandlingar I enlighet med artikel 30 GDPR ska varje personuppgiftsansvarig föra ett register över personuppgiftsbehandlingar som utförts under dess ansvar, även kallat registerförteckning. Dessutom ska kommunstyrelsen även föra ett register över alla personuppgiftsbehandlingar som kommunstyrelsen utför i egenskap av personuppgiftsbiträde, det vill säga ett register över personuppgiftsbehandlingar som kommunstyrelsen utför för andra nämnders och bolags räkning. Goda och tydliga rutiner kring registerförteckning är en förutsättning för att kommunstyrelsen ska kunna ha kontroll över de personuppgiftsbehandlingar som utförs under nämndens ansvar. Registret över personuppgiftsbehandlingar skapar förutsättningar för en intern synlighet och förståelse för vilka personuppgifter som behandlas inom nämnden och under vilka förutsättningar. Registret ligger till grund för nämndens systematiska och riskbaserade dataskyddsarbete. Registerförteckningen är dataskyddsarbetets centrala utgångspunkt och underlättar bland annat för verksamheterna att tillse att det finns en rättslig grund för all personuppgiftsbehandling som utförs under kommunstyrelsens ansvar och att personuppgiftsbehandlingen även i övrigt är förenlig med gällande dataskyddslagstiftning. Om registerförteckningen hanteras och uppdateras korrekt kan verksamheten arbeta effektivt, systematiskt och riskbaserat och samtidigt värna individens integritet, vilket är särskilt viktigt när känsliga och särskilt skyddsvärda personuppgifter behandlas av verksamheten. Kommunstyrelsens registerförteckning hanteras i verktyget Draftit Privacy Records. I enlighet med stadsledningskontorets lokala anvisning för informationssäkerhet ansvarar stadsledningskontorets dataskyddshandläggare för att samordna och sammanställa registerförteckningen. Sammanfattningsvis utgör en korrekt, komplett och systematiskt uppdaterad registerförteckning en förutsättning för ett effektivt och ändamålsenligt dataskyddsarbete. 2.1.2 Årlig uppföljning av kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar Uppföljning Svar/bedömning Antal behandlingar som är registrerade? 179 st. varav: 15 st. godkända 11 st. komplettering begärd 115 st. under bearbetning 29 st. redo för granskning 6 9 st. under granskning Har verksamheten ändamålsenliga Nej, rutinerna bör ses över rutiner för att registrera nya/förändrade behandlingar? Registreras/uppdateras behandlingar i Nej den omfattning som krävs för att registret ska innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Har de uppgifter som är obligatoriska Delvis. Flera av de registreringar som är under enligt artikel 30 besvarats kopplat till de bearbetning saknar obligatorisk information. registrerade behandlingarna? 2.1.3 Uppföljning av föregående års rekommendationer gällande kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar I 2024 års rapport framförde dataskyddsombudet att det föreligger ett stort behov av att genomföra en översyn av kommunstyrelsens registerförteckning. Som ett led i översynen rekommenderas att varje avdelning därför bör ges i uppdrag att inventera sina personuppgiftsbehandlingar och tillse att de är korrekt inlagda i kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar (Draftit). Någon generell översyn av kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar har inte gjorts under året, varför behovet kvarstår. I samband med att juridiska avdelningen utvecklade en rutin för hanteringen av registerutdrag initierades det även ett arbete för avdelningarna att aktualitetspröva och komplettera uppgifterna i kommunstyrelsens registerförteckning. I oktober 2025 inleddes en förstudie under ledning av säkerhetsavdelningen i vilken man har för avsikt att kartlägga och skapa en samlad nulägesbild av stadsledningskontorets systemlandskap och personuppgiftsbehandling. Ur ett dataskyddsperspektiv, och särskilt för att få bättre förutsättningar att säkerställa kvaliteten på kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar, ser dataskyddsombudet mycket positivt på detta initiativ. Dataskyddsombudet vill i sammanhanget lyfta vikten av att stadsledningskontoret, utöver system och objekt, behöver identifiera och dokumentera pågående personuppgiftsbehandlingar som kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för. Det bör i detta sammanhang betonas att personuppgiftsbehandling och personuppgiftsansvar inte kan likställas med informationssäkerhet och informations- eller objektsägarskap, utan bör betraktas och hanteras ur ett dataskyddsrättsligt perspektiv. Dataskyddsombudet utvecklar dessa resonemang i avsnitt 3.1.2. Arbetet med att lägga in nya personuppgiftsbehandlingar i kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar samt uppdatera de befintliga har varit begränsat under året. Det är mycket angeläget att kommunstyrelsen har etablerade goda rutiner och arbetssätt för hantering av registret. 7 I 2024 års rapport rekommenderas vidare att kommunstyrelsen tar fram ett register över personuppgiftsbehandlingar som kommunstyrelsen utför i egenskap av personuppgiftsbiträde. Ett sådant register, som bör utformas i enlighet med artikel 30.2 GDPR, är ännu inte komplett. Behovet av dokumenterade tydliga rutiner för att underlätta avdelningarnas hantering av registerförteckning kvarstår, liksom förslaget att överväga att utse en dataskyddskontakt per avdelning, som kan stötta i avdelningarnas arbete med att hålla registret över personuppgiftsbehandlingar uppdaterat. 2.1.4 Dataskyddsombudets rekommendationer gällande kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar 1. Det finns ett betydande behov av att genomföra en grundlig översyn av kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar. Varje avdelning bör ges i uppdrag att inventera sina personuppgiftsbehandlingar och tillse att de är korrekt inlagda i registret. 2. Dataskyddsombudet rekommenderar att kommunstyrelsen, förslagsvis den funktion som har ett operativt helhetsansvar för kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar, vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att det finns adekvata och lättillgängliga rutiner för hanteringen av registret. Av rutinen bör det framgå att samtliga personuppgiftsbehandlingar som sker under kommunstyrelsens personuppgiftsansvar ska läggas in i registret över personuppgiftsbehandlingar, vem som ansvarar för att så sker och att avdelningarnas befintliga registreringar ska följas upp regelbundet och uppdateras vid förändringar beträffande personuppgiftsbehandling. Det bör även finnas praktisk vägledning kring hur hanteringen av registret ska gå till i praktiken samt vägledning beträffande de frågor som ska besvaras vid ifyllnad av registret. 3. Dataskyddsombudet rekommenderar att kommunstyrelsen ser över nuvarande generella synsätt om att nämndens registerförteckningsarbete huvudsakligen säkerställs genom informationsklassningsprocessen. I informationsklassnings- processen klassas en viss informationsmängd som ska hanteras i ett visst system eller objekt. Processer och stöddokumentation för hantering av kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandling behöver utgå från den personuppgiftsbehandling (oaktat vem som är informations- eller objektägare) som kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för. Följden av ett för smalt synsätt eller ett begränsat perspektiv medför en risk för att kommunstyrelsen inte identifierar och dokumenterar samtliga personuppgiftsbehandlingar. 4. För att underlätta avdelningarnas systematiska arbete med registerförteckning bör kommunstyrelsen överväga att utse en dataskyddskontakt per avdelning som, med stöd av stadsledningskontorets dataskyddshandläggare, informationssäkerhets- samordnare (ISAM) och dataskyddsombud, kan stötta avdelningarna i att hålla registret över personuppgiftsbehandlingar uppdaterat och korrekt. 5. Kommunstyrelsen bör i enlighet med artikel 30.2 GDPR ta fram en förteckning över alla kategorier av personuppgiftsbehandlingar som kommunstyrelsen utför i egenskap av personuppgiftsbiträde. 8 2.2 Säkerhet i samband med personuppgiftsbehandling 2.2.1 Allmänt om säkerhet i samband med personuppgiftsbehandling I egenskap av personuppgiftsansvarig ska kommunstyrelsen vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken med personuppgiftsbehandlingen (artikel 32 GDPR). Vid bedömning av säkerhetsåtgärder ska den personuppgiftsansvarige beakta den senaste utvecklingen, genomförandekostnaderna och behandlingens art, omfattning, sammanhang och ändamål samt riskerna för de registrerades rättigheter och friheter. Även vid anlitande av personuppgiftsbiträden (till exempel it-leverantörer) har den personuppgiftsansvarige det yttersta ansvaret för att personuppgifter behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personuppgifterna, inbegripet skydd mot obehörig eller otillåten behandling och mot förlust, förstöring eller skada. Det åligger således kommunstyrelsen att säkerställa samt löpande följa upp säkerheten i den personuppgiftsbehandling som sker hos kommunstyrelsens personuppgiftsbiträden. I enlighet med stadens riktlinjer och tillämpningsanvisningar för informationssäkerhet ska staden informationsklassa sin information. Med ”information” avses i den här kontexten även information som utgör personuppgifter. Syftet med informationsklassning är att identifiera vilket skyddsvärde en viss informationsmängd (som således ofta inbegriper personuppgifter) har och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas för att uppnå en adekvat nivå av säkerhet. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av verktyget KLASSA, som har tagits fram av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Inom ramen för informationsklassningen tas det fram en handlingsplan enligt vilken lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder identifieras. Med tekniska säkerhetsåtgärder avses till exempel kryptering, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Med organisatoriska säkerhetsåtgärder avses till exempel interna riktlinjer och rutiner. De tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder som identifieras inom ramen för informationsklassningsprocessen ligger bland annat till grund för de krav som staden ställer på nuvarande och kommande leverantörer av it-system i vilka det behandlas personuppgifter. Ansvaret för att vidta, upprätthålla och följa upp lämpliga säkerhetsåtgärder åligger både kommunstyrelsen själv och kommunstyrelsens personuppgiftsbiträden, men det yttersta och största ansvaret åligger alltid den personuppgiftsansvarige, det vill säga kommunstyrelsen. Således ställs höga krav på kommunstyrelsens kravställning gentemot leverantörer. De säkerhetsåtgärder som åläggs kommunstyrelsens leverantörer behöver tydligt och utförligt anges i avtal eller personuppgiftsbiträdesavtal mellan parterna. Det åligger kommunstyrelsen att löpande följa upp att anlitade personuppgiftsbiträden följer de säkerhetskrav som ställs. Den 15 januari 2026 träder cybersäkerhetslag (2025:1506) i kraft. Den nya lagen påverkar bland annat kommunstyrelsens riskhantering och identifiering och kravställning av tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. 9 2.2.2 Årlig uppföljning av säkerhet i samband med personuppgiftsbehandling Uppföljning Svar/bedömning Avseende de styrande dokument och Nuvarande processer och styrande dokument rutiner om dataskydd (som finns baseras på ett informationssäkerhetsperspektiv, skriftligt), bedömer DSO att det finns där säkerhetskrav och ansvar utgår från tillräckligt mycket reglerat och system/objekt eller informationsmängd istället för tillräckligt stöd? personuppgiftsbehandling. Rekommenderas en översyn. Se avsnitt 3.1.2. Avseende de skriftligt styrande Se ovan. dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? 2.2.3 Uppföljning av föregående års rekommendationer gällande säkerhet i samband med personuppgiftsbehandling I 2024 års rapport redogörs övergripande om ansvaret för tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. I enlighet med Stadsledningskontorets lokala anvisning om informationssäkerhet är det objektägare, med operativt stöd av objektledare, som ansvarar för att informationsklassning, riskanalys och eventuell konsekvensbedömning avseende dataskydd genomförs avseende objektet (it-tjänsten). I den lokala anvisningen redogörs för det omfattande antal moment i detta arbete som objektägare/objektledare ansvarar för, vilket inbegriper bland annat identifiering och implementering av skyddsåtgärder, uppföljning av skyddsåtgärderna samt beslut om behörighetstilldelning. I 2024 års rapport betonas vikten av att objektägare omsorgsfullt bedömer vilka roller och funktioner som ska delta i arbetet med informationsklassningar och riskanalyser. Det är angeläget, även framöver, att det löpande säkerställs att samtliga relevanta kompetenser involveras. I de delar av processerna som rör dataskydd bör dataskyddsjurist och/eller dataskyddsombud involveras. Informationsklassning görs inom ramen för kommunstyrelsens informationssäkerhetsarbete och det är stadsledningskontorets informationssäkerhetssamordnare (ISAM) som ansvarar för att samordna och följa upp samt stödja och ge råd vid kartläggning av information och informationsklassning och riskanalyser. I början av 2025 tillträdde en ny informationssäkerhetssamordnare vid stadsledningskontoret. Informationssäkerhetssamordnaren har varit tjänstledig sedan i höstas varför en översyn avseende befintliga processer och rutiner gällande säkerhet i samband med personuppgiftsbehandling har varit något begränsad under året. 10 2.2.4 Dataskyddsombudets rekommendationer gällande säkerhet i samband med personuppgiftsbehandling Dataskyddsombudet vill påminna om vikten av att kommunstyrelsen har goda rutiner för kravställning, genomförande och uppföljning av tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, både internt och i förhållande till personuppgiftsbiträden (leverantörer). Även om det finns adekvata arbetssätt för att identifiera risker och säkerhetsåtgärder är det angeläget att det även är tydligt vem (vilken funktion) som ansvarar för dels implementering av säkerhetsåtgärder och dels uppföljning av säkerhetsåtgärder. 1. Inom ramen för stadens informationsklassningsprocess identifieras ofta ett stort antal krav och åtgärder, varav flera utgörs av olika slags tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. Det är angeläget att samtliga identifierade säkerhetsåtgärder vidtas och följs upp. Vilken roll eller funktion som är ansvarig för respektive risk och riskminimerande åtgärd behöver dokumenteras. Det behöver också säkerställas att den roll eller funktion som åläggs ett ansvar för att implementera eller säkerställa en viss åtgärd tydligt görs medveten om detta. 2. I stadsledningskontorets lokala anvisning för informationssäkerhet framgår att det är objektägares ansvar, med operativt stöd av objektledare, att tillse att kravställda skyddsåtgärder implementeras och att följa upp implementeringen av kravställda skyddsåtgärder. I stadens centrala tillämpningsanvisning anges att ansvaret för att skydda information i staden är decentraliserat och följer linjeansvaret. Det innebär, står det i tillämpningsanvisningen, att chefer med verksamhetsansvar har en del i detta ansvar. Vid några tillfällen under året har det kommit till dataskyddsombudets kännedom att det föreligger oklarheter kring ansvarsförhållandena när det kommer till kommunstyrelsens (stadsledningskontorets) lokala genomförande och uppföljning av åtgärder som identifieras inom ramen för så kallade normerande informationsklassningar (informationsklassningar som är avsedda att tillämpas av hela staden). Ofta har det rört sig om identifierade organisatoriska säkerhetsåtgärder, till exempel lokala anvisningar eller rutiner, vilka i anslutning till senare uppföljning visar sig inte har tagits fram lokalt vid stadsledningskontoret. Möjligen upplevs ansvaret som något tydligare beträffande genomförande och uppföljning av tekniska säkerhetsåtgärder, där det ligger nära till hands att anta att de omhändertas av objektledare (eller objektstyrgrupp), jämfört med motsvarande ansvar beträffande organisatoriska säkerhetsåtgärder, som möjligen förväntas omhändertas ”i linjen”. Ur ett dataskyddsperspektiv är det mycket angeläget att de organisatoriska säkerhetsåtgärderna omhändertas lika väl som de tekniska. Dataskyddsombudet rekommenderar att kommunstyrelsen utreder om ansvaret för genomförande och uppföljning av säkerhetsåtgärder, och särskilt hur ansvaret förhåller sig mellan objektägare och chefer med verksamhetsansvar (”i linjen”), är tillräckligt tydligt beskrivet i stadens riktlinjer och stadsledningskontorets lokala anvisningar eller om det finns andra omständigheter som bidrar till otydlighet på området. 3. Vid genomförande av konsekvensbedömningar utförs en riskanalys beträffande personuppgiftsbehandlingen i fråga. Också i denna process identifieras risker och riskminimerande åtgärder och även här behöver ansvaret för genomförande och 11 uppföljning av åtgärderna, samt kvarstående risk, vara tydligt beskrivet och dokumenterat. (Se även rekommendationerna som lämnas i avsnitt 2.3.4.) I vissa fall kan det tänkas att riskminimerande åtgärder som rör säkerheten för personuppgiftsbehandling identifieras i både informationsklassningsprocessen och processen för konsekvensbedömning. Här behöver det säkerställas att det inte blir en diskrepans mellan det ansvar som dokumenteras inom för respektive process. 4. Kommunstyrelsen bör säkerställa att det finns tydliga rutiner för vilken roll eller funktion som ansvarar för uppföljning av säkerheten hos stadens personuppgiftsbiträden och tydliga processer för hur sådan uppföljning ska gå till i praktiken. Det bör här beaktas att det kan förekomma många olika personuppgiftsbehandlingar hos samma personuppgiftsbiträde och därmed även flera olika personuppgiftsbiträdesavtal. Om ansvaret för uppföljning av både informationssäkerhet och dataskydd ligger hos objektledare, det vill säga utgår från ansvaret för ett visst system eller objekt, är det ur ett dataskyddsperspektiv helt avgörande att objektledaren känner till samtliga personuppgiftsbehandlingar som sker hos respektive personuppgiftsbiträde (leverantör) och samtliga personuppgiftsbiträdesavtal som ligger till grund för behandlingarna. Olika personuppgiftsbehandlingar kan omfattas av olika krav som ej endast avser den tekniska säkerheten i ett system. Här kan exemplifieras med vikten av uppföljning beträffande hur och under vilka förutsättningar uppgifterna får behandlas av personuppgiftsbiträdet samt krav beträffande personuppgiftsbiträdets gallring eller radering av personuppgifterna. Sammanfattningsvis rekommenderas att kommunstyrelsen ser över befintliga rutiner för uppföljning av personuppgiftsbiträden (leverantörer) och säkerställer att uppföljningen omfattar både informationssäkerhetskrav och dataskyddsrättsliga krav. 5. Kommunstyrelsen behöver säkerställa att personuppgifter om registrerade med skyddade personuppgifter behandlas med extra varsamhet och på ett sätt som lever upp till kraven på lämplig säkerhet. Det behöver göras särskilt noggranna avvägningar vid bedömning av lämpliga säkerhetsåtgärder och säkerheten behöver löpande följas upp. Ju mer integritetskänslig en personuppgift är, desto mer angeläget är det att begränsa behandlingen till vad som är absolut nödvändigt för verksamhetens behov. Personuppgiftsbehandlingen ska ske i enlighet med stadens policy om skyddade personuppgifter. 6. Med anledning av den nya cybersäkerhetslagen (se avsnitt 2.2.1 ovan) är det under 2026 särskilt angeläget med en god samverkan mellan de olika kompetenser som arbetar med informationssäkerhet, cybersäkerhet och dataskydd, bland annat vid översyn och utformning av nya rutiner, processer och arbetssätt som berörs av de nya lagkraven. 12 2.3 Konsekvensbedömning avseende dataskydd 2.3.1 Allmänt om konsekvensbedömningar För personuppgiftsbehandlingar som, utifrån kriterierna i artikel 35 GDPR, sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter behöver det göras en konsekvensbedömning. Syftet med konsekvensbedömningar är att i detalj beskriva en viss personuppgiftsbehandling och därtill identifiera och dokumentera riskerna för fysiska personers rättigheter och friheter. Den personuppgiftsansvarige ska bedöma sannolikheter och konsekvenser för riskerna och identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att personuppgiftsbehandlingen ska kunna ske med den nivå av säkerhet som krävs enligt gällande dataskyddslagstiftning. Om konsekvensbedömningen visar att personuppgiftsbehandlingen, trots identifierade och vidtagna tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, kommer att medföra en hög risk för de registrerade behöver den personuppgiftsansvarige antingen begära förhandssamråd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) eller avstå från att inleda den planerade personuppgiftsbehandlingen. Det bör uppmärksammas att föremålet för en konsekvensbedömning är en viss personuppgiftsbehandling. Riskerna med en personuppgiftsbehandling ska bedömas med beaktande av behandlingens art, omfattning, sammanhang och ändamål. Under våren 2025 tog juridiska avdelningen fram en ny process för konsekvensbedömning. Processen innehåller ett metodstöd, mall för behovet av konsekvensbedömning samt mallar för konsekvensbedömning respektive referenskonsekvensbedömning. Dataskyddsombudet ser mycket positivt på att kommunstyrelsen har prioriterat att se över processen för konsekvensbedömning. Det är av vikt att det finns goda rutiner kring uppföljningen av genomförda konsekvensbedömningar. Vid behov, till exempel vid förändringar gällande risker eller arbetssätt, behöver genomförda och upprättade konsekvensbedömningar ses över och eventuellt justeras. 2.3.2 Årlig uppföljning av konsekvensbedömningar Uppföljning Svar/bedömning Finns det ändamålsenliga rutiner för att Ja vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar genomföra tröskelanalys? Genomförs tröskelanalyser vid Ja, i vart fall i anslutning till bedömning av nya nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar. personuppgiftsbehandlingar? 13 Finns det en ändamålsenlig mall samt Ja, men det föreligger ett behov av rutiner för genomförande av förtydliganden. Se rekommendationer i avsnitt konsekvensbedömning avseende 2.3.4 nedan. dataskydd? Genomförs konsekvensbedömning Ja, när tröskelanalys visar att avseende dataskydd i de fall det krävs? konsekvensbedömning krävs så är dataskyddsombudets uppfattning att konsekvensbedömning genomförs. Har personuppgiftsansvarig identifierat Arbete med att identifiera behovet av samt samtliga personuppgiftsbehandlingar genomföra kvalitativa konsekvensbedömningar som kräver att en pågår löpande. konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? 2.3.3 Uppföljning av föregående års rekommendationer kring konsekvensbedömning Föregående års rekommendationer kvarstår. Dataskyddsombudet rekommenderar även i år att arbetet med att identifiera behovet av konsekvensbedömningar samt genomförandet av konsekvensbedömningar fortsätter under 2026. 2.3.4 Dataskyddsombudets rekommendationer gällande konsekvensbedömning 1. Dataskyddsombudet rekommenderar att arbetet med att identifiera behovet av konsekvensbedömningar samt genomförandet av konsekvensbedömningar fortsätter under 2026. Det bör prioriteras att upprätta konsekvensbedömningar för personuppgiftsbehandling som innebär särskilt hög risk, bland annat behandlingar som berör känsliga personuppgifter, skyddade personuppgifter eller användning av ny teknik, till exempel AI. 2. Enligt stadsledningskontorets lokala anvisning för informationssäkerhet är det objektägare, med operativt stöd av objektledare, som ansvarar för att eventuell konsekvensbedömning genomförs avseende objektet. Kommunstyrelsen bör utreda om nuvarande anvisning är ändamålsenligt utformad, och då titta särskilt på huruvida anvisningen i praktiken medför att samtliga personuppgiftsbehandlingar som kan medföra hög risk faktiskt identifieras och dokumenteras i en konsekvensbedömning i erforderlig omfattning. Om ansvaret för att identifiera behovet av, samt genomföra, konsekvensbedömning åligger objektledare/objektstyrgrupp är det ur ett dataskyddsperspektiv helt avgörande att objektledaren har kännedom om samtliga personuppgiftsbehandlingar som, helt eller till viss del, planeras att ske i systemet/objektet i fråga. 14 3. Nuvarande mall för konsekvensbedömning saknar utrymme att dokumentera vem eller vilken funktion som ansvarar för att de identifierade riskminimerande tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärderna faktiskt vidtas. Det rekommenderas att mallen uppdateras i detta avseende. 4. Enligt IMY:s rättsliga tolkningsstöd bör den eventuella kvarstående risken tydligt beskrivas och motiveras och det bör anges vilken funktion inom organisationen som är ansvarig för den kvarstående risken. Det rekommenderas att stadsledningskontorets mall för konsekvensbedömning uppdateras även i detta avseende. 5. Dataskyddsombudet har under året fått in synpunkter som indikerar att flera verksamheter bedömer att IMY:s mall för konsekvensbedömning är tydligare och mer lätthantering än stadens motsvarighet. Kommunstyrelsen bör överväga att se över stadens mall för konsekvensbedömning och möjligen göra den mer förenlig med tillsynsmyndighetens mall. 6. Dataskyddsombudet påminner om att det i tveksamma fall alltid bör göras en konsekvensbedömning. Beslut om att inte genomföra konsekvensbedömning ska motiveras och dokumenteras. 2.4 De registrerades rättigheter 2.4.1 Allmänt om de registrerades rättigheter De registrerade, det vill säga de vars personuppgifter behandlas, till exempel stadens medborgare och anställda, har enligt dataskyddsförordningen ett flertal rättigheter som på olika sätt ska garantera att den registrerade ges insyn och visst inflytande i hur dennes personuppgifter behandlas. En registrerad har till exempel rätt till tydlig information om hur dennes personuppgifter behandlas, rätt till tillgång till sina personuppgifter (registerutdrag), rätt till rättelse av felaktiga personuppgifter och i vissa fall rätt till begränsning och radering av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige måste beakta vissa tidsfrister och till exempel besvara en registrerads begäran om tillgång utan onödigt dröjsmål, som huvudregel inom en månad. Om verksamheten brister i att hantera en begäran från en registrerad i enlighet med dataskyddsförordningens krav kan det skada allmänhetens förtroende för hur staden hanterar personuppgifter och även leda till tillsyn med sanktioner som följd. I enlighet med principen om öppenhet (artikel 5.1 a GDPR) ska personuppgifter behandlas på ett öppet sätt i förhållande till den registrerade. Den registrerade har rätt till klar och tydlig information om kommunstyrelsens behandling av deras personuppgifter samt hur den ska gå till väga för att tillvarata sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen. 15 2.4.2 Årlig uppföljning gällande de registrerades rättigheter Uppföljning Svar/bedömning Finns det ändamålsenliga mallar samt Stadsledningskontoret har en process (rutin och rutiner för besvarande av begäran från mall) avseende rätten till tillgång (registerutdrag). den registrerade? Motsvarande rutiner bör tas fram även för övriga rättigheter. Stadsledningskontorets nuvarande process för hantering av rätten till tillgång (registerutdrag) bör ses över i bemärkelsen att det behöver bli tydligt att kommunstyrelsens registerutdrag endast ska redogöra för de personuppgiftsbehandlingar som kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för och hur verksamheterna ska gå till väga för att på mest ändamålsenliga sätt identifiera dessa. Hur många begäranden (om Rätt till tillgång (registerutdrag): 25 st.* registerutdrag, begränsning, radering Rätt till rättelse: 1 st. etc.) har under året inkommit från de registrerade? Rätt till radering: 1 st. Rätt till begränsning: Rätt till dataportabilitet: Rätt att göra invändningar: Hur många av de inkomna 4 st. begärandena har besvarats av Beträffande 21 ärenden om rätten till tillgång har verksamheten inom en månad? de registrerade meddelats att kommunstyrelsen behöver förlänga handläggningstiden med en månad, med hänvisning till stort antal inkomna begäranden. * Det stora antalet inkomna begäranden om rätten till tillgång (registerutdrag) är en följd av en personuppgiftsincident som inträffade i augusti 2025 då stadens systemleverantör Miljödata utsattes för ett cyberangrepp. 2.4.3 Uppföljning av föregående års rekommendationer kring de registrerades rättigheter I årsrapporten för 2024 rekommenderas att kommunstyrelsen skyndsamt färdigställer och tillgängliggör information om behandlingen av anställdas och förtroendevaldas personuppgifter. Det rekommenderades vidare att informationen ska vara förenlig med artikel 16 12–14 GDPR och att den tillhandahålls de registrerade i anslutning till nyanställning samt hålls tillgänglig under anställningens gång. Under 2025 har juridiska avdelningen tagit fram ett utkast till informationstext, vilken till sitt innehåll, särskilt avsnittet om ändamål med personuppgiftsbehandling, har färdigställts i samråd med utvecklings- och hr-avdelningen, avdelningen för it och digitalisering och kommunikations- och omvärldsavdelningen. Utvecklings- och hr-avdelningen har därefter låtit publicera texten på stadens intranät. Att det har tagits fram och tillgängliggjorts en övergripande informationstext om behandlingen av medarbetares personuppgifter är mycket positivt. Det är angeläget att kommunstyrelsens medarbetare lätt kan hitta information om bland annat deras rättigheter och vart man kan vända sig vid synpunkter eller klagomål beträffande behandlingen av deras personuppgifter. Vidare föreslogs i årsrapporten för 2024 att kommunstyrelsen generellt bör prioritera att löpande följa upp att god och tydlig information om personuppgiftsbehandling lämnas till de registrerade i adekvat omfattning. Det finns alltjämt ett övergripande behov av uppföljning på detta område. 2.4.4 Dataskyddsombudets rekommendationer gällande de registrerades rättigheter 1. Dataskyddsombudet rekommenderar även inför 2026 att kommunstyrelsen prioriterar att löpande följa upp att det lämnas god och tydlig information till de registrerade vars personuppgifter kommunstyrelsen behandlar. Det bör tydliggöras vilken funktion vid avdelningarna som ansvarar för att tillse att informationskravet uppfylls. 2. Det är angeläget att den text om behandling av anställdas personuppgifter som har tagits fram under 2025 ses över under ledning av den funktion som har ett övergripande operativt ansvar för kommunstyrelsens informationsskyldighet. Nuvarande informationstext är tämligen generellt utformad och riktar sig till anställda och förtroendevalda i stadens alla nämnder och bolag, det vill säga till registrerade vars personuppgifter behandlas av flera olika personuppgiftsansvariga. Den ansvarige bör ta ställning till både utformning och innehåll, särskilt vad gäller redogörelsen av de olika ändamål för vilka personuppgifter behandlas. Det bör noteras att informationsskyldigheten berör all personuppgiftsbehandling, varför det är angeläget att säkerställa att den information som lämnas är så heltäckande som möjligt. 3. Dataskyddsombudet vill betona att utformning och tillgängliggörande av information till de registrerade kan se olika ut och ske i olika format, beroende på behandling. Kommunstyrelsen behöver säkerställa att informationen utformas och tillgängliggörs med beaktande av vilken personuppgiftsbehandling det rör sig om och gruppen av registrerade som informationen riktar sig till. Ju högre risk en personuppgiftsbehandling medför gällande den registrerades fri- och rättigheter, desto högre krav ställs det på informationen. Här bör även beaktas vad den registrerade rimligen kan förvänta sig vad gäller behandlingen av dennes personuppgifter. 17 2.5 Personuppgiftsincidenter 2.5.1 Allmänt om personuppgiftsincidenter En personuppgiftsincident är en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats (artikel 4.12 GDPR). Vid en personuppgiftsincident ska den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål och, om så är möjligt, inte senare än 72 timmar efter att ha fått vetskap om den, anmäla personuppgiftsincidenten till IMY. Om en personuppgiftsincident sannolikt leder till en hög risk för en registrerad ska den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål informera den registrerade om personuppgiftsincidenten. Alla personuppgiftsincidenter, samt bedömning och hantering av dem, ska dokumenteras. Dokumentationsskyldigheten gäller både för personuppgiftsincidenter som anmäls till IMY och personuppgiftsincidenter där det bedöms osannolikt att incidenten medfört en risk för de registrerade (dvs. sådana som inte behöver anmälas till IMY). Det är angeläget att det finns en systematik för uppföljning av personuppgiftsincidenter och att adekvata åtgärder vidtas för att minska riskerna för att liknande incidenter ska ske i framtiden. En ändamålsenlig och säker hantering och uppföljning av personuppgiftsincidenter är en mycket viktig del i en verksamhets systematiska dataskyddsarbete. Kommunstyrelsen agerar som tidigare nämnts både i rollen som personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde och i samband med hantering av personuppgiftsincidenter är det nödvändigt att i ett tidigt skede identifiera vilka av stadens andra nämnder/bolag som påverkas av en identifierad incident. Annan personuppgiftsansvarig nämnd eller bolag som berörs av incidenten måste skyndsamt informeras, oavsett om kommunstyrelsen utgör personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde. 2.5.2 Årlig uppföljning gällande personuppgiftsincidenter 2025 Uppföljning Svar/bedömning Hur säkerställs det att samtliga I dagsläget gäller stadsledningskontorets rutin för medarbetare har den kunskap som hantering av informationssäkerhetsincidenter, enligt behövs för att veta hur denne ska agera vilken incidenter (här avses även vid en personuppgiftsincident? personuppgiftsincidenter ”av systemmässig karaktär”) ska kommuniceras till den avdelningschef eller enhetschef som vid tidpunkten bedöms ha verksamhetsansvar för det objekt eller funktion som incidenten i fråga hör till. Ur ett dataskyddsperspektiv är det svårt att utifrån dessa skrivningar veta hur och till vem (vilken chef) en anställd ska rapportera upptäckta personuppgiftsincidenter till. 18 Finns det ändamålsenliga rutiner för Stadsledningskontorets nuvarande rutin för att hantera händelser som kan utgöra hantering av informationssäkerhetsincidenter potentiella personuppgiftsincidenter? behöver kompletteras i flera avseenden om den ska Följs dessa? fungera adekvat för bedömning och hantering av personuppgiftsincidenter. Hur många personuppgiftsincidenter 7 har dokumenterats under året? Hur många personuppgiftsincidenter 3 har anmälts till IMY under året? 2.5.3 Uppföljning av föregående års rekommendationer gällande personuppgiftsincidenter I föregående års rekommendationer påminner dataskyddsombudet om vikten av att det är tydligt för samtliga medarbetare vid kommunstyrelsen hur man ska agera när det inträffar en personuppgiftsincident. Dataskyddsombudet rekommenderade också en översyn av styrdokument och processer för hantering av personuppgiftsincidenter. Under våren 2025 initierade kommunstyrelsens dataskyddsombud och stadsledningskontorets informationssäkerhetssamordnare en översyn av stadsledningskontorets rutin för hantering av informationssäkerhetsincidenter. En ny rutin för hantering av personuppgiftsincidenter togs fram och har förankrats med representanter från utvecklings- och hr-avdelningen, juridiska avdelningen, avdelningen för it och digitalisering och säkerhetsavdelningen. Rutinen har tillämpats i praktiken vid hantering av personuppgiftsincidenter, men har ännu inte formellt antagits, eftersom det kommer att ingå i översyn av styrdokumenten. Dataskyddsombudet föreslog vidare att rutinerna för hur kommunstyrelsen ska agera vid personuppgiftsincidenter som berör andra personuppgiftsansvariga inom staden bör förtydligas, särskilt vad gäller informationsöverföring. Denna rekommendation kvarstår. Det är mycket angeläget att det finns etablerade och effektiva kommunikationsvägar mellan nämnderna, särskilt när det inträffar en personuppgiftsincident. Dataskyddsombudet rekommenderade slutligen att avdelningarnas rutiner för dokumentation av personuppgiftsincidenter följs upp. Även denna rekommendation kvarstår. 2.5.4 Dataskyddsombudets rekommendationer gällande personuppgiftsincidenter 1. Vid en inträffad personuppgiftsincident är det angeläget att det är tydligt för samtliga medarbetare hur man ska agera och då framför allt hur incidenten ska rapporteras internt. Oklarheter härom utgör en mycket stor risk. Det är angeläget att det görs 19 tydligt för samtliga medarbetare vad en personuppgiftsincident är (gärna med illustrerande exempel) och hur man ska agera när en personuppgiftsincident har inträffat. En tydlig och lätt tillgänglig intern rapporteringsväg för rapportering av personuppgiftsincidenter bör skyndsamt tas fram och kommuniceras ut i samtliga verksamheter. 2. Dataskyddsombudet vill understryka att personuppgiftsincidenter inte behöver ha direkt koppling till ett verksamhetssystem, applikation eller it-infrastruktur. Att nuvarande rutin för hantering av informationssäkerhetsincidenter endast adresserar denna sorts incidenter behöver ses över, förslagsvis genom att kommunstyrelsen fastställer det framtagna förslaget till rutin (se avsnitt 2.5.3 ovan), som beskriver hanteringen av alla slags personuppgiftsincidenter. I den föreslagna rutinen redogörs för en hanteringsordning och bedömningsgrunder som är förenliga med dataskyddsförordningen, det vill säga utgår från riskerna för de registrerades fri- och rättigheter. 3. Rutinerna för hur kommunstyrelsen ska agera vid personuppgiftsincidenter som berör flera personuppgiftsansvariga inom staden bör ses över och vid behov förtydligas, särskilt vad gäller informationsöverföring mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder och bolag. 4. Kommunstyrelsen bör utreda om det finns förutsättningar för ökad samverkan mellan nämnderna beträffande hantering av personuppgiftsincidenter som berör flera nämnder. Det bör vara positivt för både kvalitet och kostnadseffektivitet att skapa en struktur där personuppgiftsincidenter hanteras i närmare samverkan mellan nämnderna än vad som sker idag. 5. Dataskyddsombudet rekommenderar att avdelningarnas rutiner för dokumentation av personuppgiftsincidenter följs upp. Det är angeläget att det finns goda rutiner för dokumentation av samtliga incidenter, även sådana som inte anmäls till IMY. Dataskyddsombudet har tagit fram en mall för dokumentation av personuppgiftsincidenter som med fördel kan användas. 2.5.5 Personuppgiftsincident med anledning av it-angrepp hos Miljödata Den 23 augusti inträffade ett omfattande it-angrepp hos stadens leverantör Miljödata. Obehöriga beredde sig tillgång till stora mängder personuppgifter, gällande över 1,5 miljoner privatpersoner i Sverige, och lät sedan publicera dessa på Darknet. Staden har haft för avsikt att införa Miljödatas systemstöd för rapportering och uppföljning av arbetsmiljöincidenter (Stella). Staden hade vid tiden för incidenten ännu inte driftsatt systemet, varför inga uppgifter om arbetsmiljöincidenter har behandlats hos Miljödata. Inför kommande driftsättning har staden från april 2025 haft en produktionsmiljö hos Miljödata i syfte att bland annat verifiera att organisatoriska strukturer och roller är korrekt konfigurerade systemet och för att kunna identifiera problem eller brister i flödet för incidentrapportering, så att systemet ska fungera på ett korrekt och säkert sätt vid driftsättning. 20 I direkt anslutning till att kommunstyrelsen informerades om it-angreppet hos Miljödata (25 augusti) inleddes en utredning i vilken det inträffade hanterades i enlighet med stadsledningskontorets nya rutin för hantering av personuppgiftsincidenter. Kommunstyrelsen anmälde personuppgiftsincidenten till IMY den 27 augusti. Den 14 september fick kommunstyrelsen information om att den externa hotaktören ska ha publicerat röjda personuppgifter gällande stadens medarbetare, samt tidigare medarbetare, på Darknet samt uppgifter som medförde att staden inte längre kunde utesluta att även skyddade personuppgifter hade röjts. Samma söndag hölls flera avstämningsmöten med anledning av det inträffade, där bland annat stadsdirektör, tjänsteman i beredskap, hr-direktör, kommunikationsdirektör, kommunikatör i beredskap, säkerhetsdirektör, stadsjurist, incidentledare, informationssäkerhetssamordnare och dataskyddsombud deltog. Dataskyddsombudet har genomgående involverats i kommunstyrelsens hantering av personuppgiftsincidenten. Dataskyddsombudets uppfattning är att kommunstyrelsen, utifrån den information som har funnits beträffande omständigheterna, har hanterat incidenten skyndsamt, adekvat och gett ärendet högsta prioritet. Primärt fokus var att säkerställa en omgående kontakt med berörda medarbetare och tidigare medarbetare med skyddade personuppgifter, i syfte att informera om det inträffade, bedöma risker och vidta riskminimerande åtgärder. Det har lagts stor omsorg kring utformning och skyndsamt tillhandahållande av information till de registrerade. Initialt lämnades information via intranätet samt stadens externa hemsida, då dessa kommunikationsvägar kunde nyttjas omgående, men så fort det fanns förutsättningar till utskick via elektronisk brevlåda samt brev så lämnades informationen även direkt till de registrerade. Dataskyddsombudet bedömer sammanfattningsvis att kommunstyrelsens hantering av personuppgiftsincidenten med anledning av it-angreppet hos Miljödata har varit tillfredsställande. 2.6 Överföring till tredjeland 2.6.1 Allmänt om överföring till tredjeland Behandling av personuppgifter, till exempel anlitande av personuppgiftsbiträden eller lagring av personuppgifter i en molntjänst, i länder utanför EU/EES kan medföra så kallad tredjelandsöverföring. Genom dataskyddsförordningen säkerställs skyddet av personuppgifter som behandlas inom förordningens tillämpningsområde. Utanför EU/EES saknas ofta motsvarande lagstiftning, vilket medför att säkerheten inte kan garanteras. Dataskyddsförordningen innehåller därför regler om under vilka förutsättningar det är tillåtet att föra över personuppgifter till länder utanför EU/EES. För kommunstyrelsens del möjliggörs tredjelandsöverföringar huvudsakligen på två olika sätt: 1. Beslut från EU-kommissionen om att ett visst land utanför EU/EES säkerställer så kallad adekvat skyddsnivå. 2. Upprättande av standardavtalsklausuler i enlighet med artikel 46 GDPR (förutsätter i regel att det upprättas en så kallad transfer impact assessment, TIA, något förenklat 21 översatt till tredjelandsöverföringsbedömning) och att eventuella kompletterande skyddsåtgärder identifieras och vidtas. Den 10 juli 2023 fattade EU-kommissionen ett beslut om adekvat skyddsnivå för USA, förutsatt att mottagaren omfattas av EU–US Data Privacy Framework (EU-US DPF). Beslutet innebär att överföring till USA är tillåten, förutsatt att mottagaren omfattas av EU-US DPF. Beträffande mottagare som ej omfattas behöver standardavtalsklausuler upprättas och eventuella kompletterande skyddsåtgärder identifieras och vidtas. EU-kommissionen kan när som helst besluta om att upphäva beslut om adekvat skyddsnivå. Därför är det mycket angeläget att säkerställa att det, i vart fall för verksamhetskritiska personuppgiftsbehandlingar, finns alternativa lösningar som möjliggör tredjelandsöverföring med stöd av annan grund, alternativt att det finns alternativa lösningar som inte medför tredjelandsöverföring till land där adekvansbeslut saknas. Vid stadsledningskontoret finns det ett gällande inriktningsbeslut avseende tredjelandsöverföringar till USA som ska beaktas vid bedömningen av personuppgiftsbehandlingar som medför sådan tredjelandsöverföring. 2.6.2 Dataskyddsombudets rekommendationer gällande överföring till tredjeland 1. Dataskyddsombudet rekommenderar att kommunstyrelsen kartlägger och dokumenterar samtliga pågående tredjelandsöverföringar, antingen i en egen förteckning eller inom ramen för kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar. 2. För det fall att det i en kartläggning enligt ovan identifieras tredjelandsöverföringar för vilket det saknas ett tillämpligt beslut om adekvat skyddsnivå eller upprättade standardavtalsklausuler behöver åtgärder vidtas för att säkerställa att tredjelandsöverföringen är förenlig med gällande dataskyddslagstiftning. 3. Stadsledningskontorets inriktningsbeslut gällande tredjelandsöverföringar till USA (KS 2023/241) reviderades senast 2023-09-14. Av inriktningsbeslutet framgår att om nu gällande adekvansbeslut (EU-US Data Privacy Framework) inte ändras inom den kommande treårsperioden bör ett nytt inriktningsbeslut tas fram utifrån då rådande förutsättningar. Här bör således uppmärksammas att ett nytt inriktningsbeslut behöver tas fram under 2026. Dataskyddsombudet rekommenderar att ett nytt inriktningsbeslut utformas med omsorg. 3 Övriga rapporteringsområden 3.1 Allmänt om de övriga rapporteringsområdena Utöver de sex årliga rapporteringsområdena som samtliga dataskyddsombud inom staden uppmanas att lyfta i årsrapporten önskar kommunstyrelsens dataskyddsombud redogöra kort för ytterligare fyra områden: 22 - Personuppgiftsansvar inom Stockholms stad - Styrdokument och annan vägledning - Arkivering och gallring - Samverkan inom stadsledningskontoret samt inom staden 3.1.1 Personuppgiftsansvar inom Stockholms stad Personuppgiftsansvarig är den som bestämmer för vilket ändamål personuppgifter ska behandlas och hur behandlingen ska gå till. Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Bedömningen kring hur personuppgiftsansvaret förhåller sig mellan stadens nämnder och bolag behöver utgå från de faktiska omständigheter som föreligger för respektive personuppgiftsbehandling. Personuppgiftsansvaret kan också variera mellan olika skeden av personuppgiftsbehandlingen. Personuppgiftsansvaret kan vara självständigt eller gemensamt. Om två eller flera nämnder och/eller bolag gemensamt bestämmer över en viss behandling är de gemensamt personuppgiftsansvariga och måste sinsemellan bestämma vem som är ansvarig för att fullgöra de olika skyldigheterna i dataskyddsförordningen. Staden har en mall för överenskommelse om gemensamt personuppgiftsansvar. För det fall att en nämnd eller ett bolag behandlar personuppgifter för en annan nämnds eller bolags räkning behöver det upprättas ett inbördes arrangemang som reglerar parternas respektive ansvar enligt dataskyddsförordningen, särskilt vad gäller de registrerades rättigheter. Staden har för detta ändamål en mall för så kallade stadeninterna instruktioner. Det finns ett övergripande behov av att utreda och dokumentera hur personuppgiftsansvaret förhåller sig mellan nämnder och bolag, kanske framför allt beträffande de centrala stadsövergripande system i vilka flera eller samtliga nämnder behandlar personuppgifter för ibland samma och ibland olika ändamål. Bedömningen av personuppgiftsansvar påverkar i sin tur annan hantering som rör behandlingen av personuppgifter, bland annat - ansvaret för att säkerställa att personuppgiftsbehandling sker i enlighet med dataskyddsregelverket - dokumentation i register över personuppgiftsbehandlingar - hantering av de registrerades rättigheter (till exempel omfattning/avgränsning av de registrerades rätt till tillgång och skyldigheten att informera de registrerade) - utformning av personuppgiftsbiträdesavtal (partsförhållanden) - ansvar för att utreda och anmäla personuppgiftsincidenter - ansvar för att i förekommande fall upprätta konsekvensbedömning Det är således mycket angeläget att det inte föreligger oklarheter kring hur personuppgiftsansvaret förhåller sig mellan stadens nämnder och bolag. 23 Juridiska avdelningen har tagit fram en promemoria som övergripande beskriver förutsättningarna och bedömningsgrunder för gemensamt personuppgiftsansvar. Avdelningens dataskyddsjurist har vidare presenterat slutsatserna kring frågan om personuppgiftsansvar för stadsledningskontorets avdelningschefer och initierat en dialog kring behovet av att se över nuläget och det eventuella behovet av att upprätta överenskommelser om gemensamt personuppgiftsansvar, som tydliggör ansvaret mellan stadens nämnder och bolag. Dataskyddsombudets rekommendationer: Dataskyddsombudet bedömer juridiska avdelningens arbete med kring personuppgiftsansvar som mycket angeläget och väl prioriterat. Dataskyddsombudet rekommenderar att kommunstyrelsen skyndsamt tar fram ett kompletterande metodstöd för bedömning och dokumentation av personuppgiftsansvar. Dataskyddsombudet rekommenderar vidare att samtliga avdelningar ges i uppdrag att kartlägga de personuppgiftsbehandlingar (det vill säga inte it-system eller objekt) som kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för och säkerställa att de är korrekt inlagda i kommunstyrelsens register över personuppgiftsbehandlingar. Dataskyddsombudet vill även betona vikten av samverkan mellan stadens nämnder och bolag vid verksamheternas utredning och bedömning av personuppgiftsansvar som berör flera nämnder och/eller bolag inom staden. 3.1.2 Styrdokument och annan vägledning Regelverket för dataskydd berör varje anställd i staden som behandlar personuppgifter inom ramen för sitt arbete. Varje medarbetare behöver ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en lagenlig behandling av personuppgifter. Det behöver vara lätt att göra rätt. Detta möjliggörs endast genom tydlig och lättillgänglig vägledning som baseras på dataskyddsregelverket och som utformas med avsikten att den ska kunna tillämpas av varje anställd, oavsett förkunskaper. Kommunstyrelsen bör göra noggranna överväganden när det kommer till utformning och tillgängliggörande av stöddokumentation som rör dataskydd. En utmaning med nuvarande synsätt, arbetssätt och stöddokumentation inom staden är att dataskydd betraktas som en del av informationssäkerhetsbegreppet. Som exempel kan nämnas att läsaren av stadsledningskontorets lokala anvisning för informationssäkerhet uppmanas att notera att begreppet informationssäkerhet inkluderar dataskydd i detta dokument. Härvid vill dataskyddsombudet betona att informationssäkerhet inte bör likställas med dataskydd. Informationssäkerhet syftar till att skydda information och informationssäkerhetsarbetet ska, något förenklat uttryckt, säkerställa att Stockholms stad ska ha tillgång till den information som behövs för att staden ska kunna utföra sina uppdrag. Dataskydd syftar till att skydda personuppgifter och därigenom säkerställa skyddet för den enskilde individen vars personuppgifter behandlas. Frågor som har bäring på dataskyddsförordningens krav att personuppgifter ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personuppgifterna (artikel 32 GDPR) behöver ske i nära samverkan mellan olika kompetenser, bland annat informationssäkerhet och dataskydd. Ett par konkreta exempel på områden där nära samverkan är nödvändig är vid utformning av kravställning på leverantörer, hantering av personuppgiftsincidenter och riskanalyser som görs inom ramen för konsekvensbedömning. 24 Vidare bör det dock beaktas att dataskyddsförordningen är teknikneutral och reglerar förutsättningar för personuppgiftsbehandling i ett bredare perspektiv än tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder som har direkt koppling till it-system eller -objekt. I ett it- system kan det ske ett stort antal olika personuppgiftsbehandlingar, för olika ändamål och med olika rättslig grund. Personuppgiftsbehandling i it-system sker dessutom i flera olika skeden, exempelvis inför implementering, vid normal drift, vid testning och utveckling av systemet och vid avveckling av systemet. Arbetssätt, processer och ansvar som utgår från system- eller objektsperspektiv, såsom vanligtvis är fallet inom ramen för informationssäkerhetsområdet, har således ofta en något begränsad dataskyddsrättslig relevans, eftersom ett sådant fokus sannolikt medför att inte samtliga personuppgiftsbehandlingar adresseras. Dessutom utgörs dataskyddsförordningen av ett regelverk som till stora delar tar sikte på avvägningar och bedömningar som inte omfattas av informationssäkerhetsregelverket, men som ur ett dataskyddsperspektiv är mycket centrala. Här bör framför allt nämnas de grundläggande principerna om ändamålsbegränsning, laglighet (rättslig grund), uppgiftsminimering och lagringsminimering. Dessa krav behöver adresseras och dokumenteras för varje personuppgiftsbehandling. Dataskyddsombudets rekommendationer: Kommunstyrelsen bör se över nuvarande vägledning beträffande dataskydd och överväga om det finns förutsättningar att öka tillgängligheten till grundläggande vägledning kring dataskydd och tillgängliggöra informationen på ett sätt som är lätt för varje medarbetare att hitta, förstå och tillämpa. Lämpligen ser man över både befintlig stöddokumentation och den information som lämnas via intranätet. Även om det inom flera områden finns en nära koppling mellan informationssäkerhet och dataskydd bör kommunstyrelsen överväga att tillhandahålla vissa riktlinjer och rutiner för dataskydd i separat stöddokumentation, i syfte att öka tillgängligheten till sådan dataskyddsrelaterad information som varje medarbetare behöver känna till. Det bedöms till exempel vara en fördel att ha en separat rutin för hantering av personuppgiftsincidenter, eftersom bedömningsgrunder och hantering av dessa incidenter inte kan likställas med bedömningsgrunder och hantering av andra slags säkerhetsincidenter. Kommunstyrelsen bör även undersöka om nuvarande processer, bland annat nämndens informationsklassningsprocess, adresserar samtliga personuppgiftsbehandlingar i adekvat omfattning. Exempel på sakområden inom dataskydd som dataskyddsombudet särskilt bedömer bör synliggöras bättre för samtliga medarbetare: - De grundläggande förutsättningarna för en lagenlig behandling av personuppgifter som behöver beaktas vid all personuppgiftsbehandling, av samtliga medarbetare som behandlar personuppgifter (huvudsakligen de grundläggande principerna i artikel 5 GDPR) - Metodstöd för hantering av register över personuppgiftsbehandlingar - Tydlig information om identifiering och intern rapportering av personuppgiftsincidenter 25 3.1.3 Arkivering och gallring Ur ett dataskyddsperspektiv är det mycket angeläget att beakta samtliga grundläggande principer för personuppgiftsbehandling (artikel 5 GDPR). En av dem utgörs av principen om lagringsminimering, som innebär att personuppgifter inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifter behandlas. Det är av stor vikt att kommunstyrelsen inte behandlar, till exempel lagrar, personuppgifter under en längre tid än nödvändigt. Det behöver finnas goda interna rutiner för gallring av de personuppgifter som inte längre är nödvändiga för ändamålet och där det inte finns ett särskilt beslut om att uppgifterna ska bevaras. Kommunstyrelsen behandlar stora mängder personuppgifter hos personuppgiftsbiträden och i enlighet med både dataskyddsförordningen (kraven på tillräcklig säkerhet i artikel 32 GDPR) och informationssäkerhetsregelverket ställs det dessutom krav på upprättande av säkerhetskopior och bevarande av loggar och liknande systemdokumentation, vilka ofta innehåller personuppgifter. Dataskyddsombudet vill betona vikten av att kommunstyrelsen, i egenskap av personuppgiftsansvarig, löpande säkerställer att personuppgiftsbiträden endast behandlar de personuppgifter som är nödvändiga för den behandling som de enligt personuppgiftsbiträdesavtalet ska utföra för stadens räkning och att personuppgiftsbiträden inte behandlar personuppgifter under längre tid än vad som är nödvändigt. Dataskyddsombudets rekommendation: Kommunstyrelsen behöver förse samtliga personuppgiftsbiträden med tydliga instruktioner gällande dess skyldigheter att gallra/radera eller avidentifiera personuppgifter i erforderlig omfattning. Kommunstyrelsen bör även ha interna rutiner som säkerställer en regelbunden uppföljning av att kommunstyrelsens instruktioner gällande gallring hos personuppgiftsbiträdet efterlevs på ett adekvat sätt. 3.1.4 Samverkan kring dataskydd inom stadsledningskontoret samt inom staden Dataskyddsombudet vill generellt rekommendera en ökad samverkan kring dataskyddsfrågor mellan avdelningarna vid stadsledningskontoret och mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder och bolag inom staden. En ökad samverkan är framför allt nödvändig vid utredning och bedömning av personuppgiftsansvar. Utformning av överenskommelser om gemensamt personuppgiftsansvar samt stadeninterna instruktioner bör hanteras i en nära dialog mellan olika verksamheter, med stöd av nämndernas och bolagens dataskyddsombud. 4 Genomförda och planerade aktiviteter 4.1 Genomförda aktiviteter under 2025 Under 2025 har dataskyddsombudet prioriterat att ge råd och stöd i kommunstyrelsens pågående och löpande dataskyddsarbete. Dataskyddsombudet har medverkat vid genomförandet av flera konsekvensbedömningar, deltagit vid informationsklassningar, bistått med råd och stöd inom ramen för större projekt, granskat flera personuppgiftsbiträdesavtal 26 samt medverkat i flera informationsinsatser inom området för dataskydd. Dataskyddsombudet har stöttat verksamheterna i hanteringen av personuppgiftsincidenter, medverkat i arbetet med att ta fram informationstexter om personuppgiftsbehandling samt bistått i arbetet med att ta fram en ny rutin för stadsledningskontorets hantering av personuppgiftsincidenter. I 2024 års rapport redogjorde dataskyddsombudet för införandet av nya dokumentationsmallar för intern uppföljning av dataskydd. Dataskyddsombudet genomför löpande uppföljningar, både i form av stickprovskontroller och särskilda granskningar på förekommen anledning (till exempel vid misstanke om brister eller som uppföljning på klagomål). Syftet med de interna uppföljningarna är uteslutande att identifiera förbättringsområden och därmed kunna ge ett gott och ändamålsenligt stöd till avdelningarna. För att uppnå en förutsägbarhet och enhetlighet i dokumentationen av uppföljningarna skulle underlag i form av två olika dokumentationsmallar tas fram under första kvartalet 2025. Ändamålet med den nya dokumentationsmallen är att på ett enkelt och effektivt sätt tydliggöra identifierade behov och risker beträffande en viss personuppgiftsbehandling och förmedla dessa till ansvarig funktion. En mall för intern uppföljning enligt ovan har tagits fram under 2025 och dataskyddsombudet kommer från och med första kvartalet 2026 att dokumentera interna uppföljningar i form av både stickprovskontroller och uppföljning på förekommen anledning. Uppföljningarna tar främst sikte på att identifiera brister i efterlevnad av de grundläggande principerna i dataskyddsförordningens artikel 5 GDPR. I föregående års rapport redogjordes även för det planerade införandet av ett årshjul som tydligt illustrerar det övergripande planerade arbetssättet med interna uppföljningar vid kommunstyrelsen. Ett sådant årshjul kommer att tas fram i samverkan med stadsledningskontorets berörda funktioner. 4.2 Planerade aktiviteter under 2026 Dataskyddsombudet har för avsikt att under 2026 fortsätta arbeta för att på ett ändamålsenligt och strukturerat sätt bistå till en god intern kompetensutveckling gällande dataskydd för kommunstyrelsens medarbetare. Innehåll och format behöver avgöras utifrån avdelningarnas specifika behov, identifierade riskområden och förutsättningar utifrån rättsläget. Dataskyddsombudet deltar gärna i fler kompetensutvecklande insatser än vad kommunstyrelsens avdelningar har efterfrågat hittills och välkomnar samtliga chefer och medarbetare att ta kontakt när behov identifieras. Dataskyddsombudet kommer fortsätta att stötta samtliga avdelningar i både löpande dataskyddsarbete och genom medverkan i större projekt, bland annat konsekvensbedömningar för GSIT3 och i påbörjade initiativ som rör personuppgiftsansvar och dataskydd. Dataskyddsombudet kommer även att stötta i de aktiviteter gällande dataskydd som ingår i juridiska avdelningens och säkerhetsavdelningens planering inför 2026, bland annat uppdatering av befintliga vägledande dokument inom dataskydd (bland annat stadens mall för personuppgiftsbiträdesavtal samt processen för konsekvensbedömning) samt framtagande av metodstöd/vägledning för bedömning av personuppgiftsansvar. 27