Utbildningsnämndens rapport 2026: Betyg, tryggare skolor och budget

[Tertialrapport 2 2026 utbildningsnämnden.pdf] Utbildningsnämnden, Tertialrapport 1(94) Tertialrapport Tertial 2 2026 för Utbildningsnämnden Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till tertialrapport 2 2026, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Utbildningsnämnden godkänner förslag till budgetjustering avseende medel för lokaländamål gällande tomställda lokaler och idrottslokaler om 117, 4 miljoner kronor, bilaga 8. 3. Utbildningsnämnden godkänner förslag till budgetjustering avseende medel för särskilda ändamål för investeringar i idrottslokaler med 2,1 miljoner kronor, bilaga 9. Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: UTBF 2026/4216 Handläggare Till Jessica Atterling, Peter Fahlander Utbildningsnämnden 2026-09-24 Telefon: 08-508 33 053 Utbildningsnämnden Box 22049 08-508 33 053 08-508 33 000 jessica.atterling@edu.stockholm.se start.stockholm Utbildningsnämnden, Tertialrapport 2(94) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...............................................................................................................4 Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden .......................4 Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ..................................5 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder åt alla .................................................................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ................................................................6 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................36 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................38 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................40 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................40 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................43 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................47 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................48 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................48 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................54 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................60 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 3(94) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................61 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................67 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......69 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................71 Uppföljning av ekonomi ...........................................................................................................75 Intern kontroll ...........................................................................................................................89 Redovisning av tillsynsärenden och anmälningar om kränkande behandling ........................................92 Bilagor Bilaga 1: UtbN T2 2026 Bilaga 2: Schablongrundande samt interkommunala barn och elever T2 2026 Bilaga :3 Anslagsenheter inom utbildningsnämnden T2 2026 Bilaga 4: Bokslutsinformation 2026 Bilaga 5 Betygsresultat grundskola och anpassad grundskola 2026 Bilaga 6 Betygsresultat gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 2026 Bilaga 7 Ekologiska livsmedel Bilaga 8 Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål drift Bilaga 9 Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål investeringar Utbildningsnämnden, Tertialrapport 4(94) Sammanfattande analys Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål för utbildningsnämnden kommer att uppnås under året. De uppdrag och aktiviteter som angavs i verksamhetsplanen har påbörjats och flera är slutförda liksom en rad andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden för verksamheten. Alla årsmål nås inte fullt ut när det gäller elevernas betygsresultat men de preliminära resultaten visar en positiv utveckling jämfört med föregående år för både grundskolan och gymnasiet. Den samlade bedömningen kommer uppdateras i verksamhetsberättelsen utifrån analysen av betygsresultaten tillsammans med grundskole- och gymnasieundersökningen. Meningsfull fritid Förvaltningen har under perioden genomfört aktiviteter tillsammans med andra aktörer för att erbjuda alla elever i grundskolan en meningsfull fritid. Fritidsklubbens är fortsatt avgiftsfri och inskrivningsgraden på fritidsklubben har fortsatt öka. Likvärdig skola Det strategiska arbetet för att höja kunskapsresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar är fortsatt i fokus. Förvaltningen arbetar med riktade insatser baserade på skolornas identifierade behov och utmaningar och har förstärkt arbetet med stöd av forskare. Samverkan, att skapa tillgängliga lärmiljöer samt ett adekvat stöd i elevhälsoarbetet är viktiga åtgärder för att öka likvärdigheten mellan olika grupper av elever och mellan skolor i områden med varierande socioekonomiska förutsättningar. Trygg och god lärmiljö Förvaltningen har tagit fram stödmaterial utifrån nya bestämmelser i skollagen om kränkande behandling, trygghet och studiero samt arbetat med tekniska åtgärder för att skapa trygghet i den digitala miljön eleverna befinner sig i. Förvaltningen har genomfört aktiviteter som syftar till att öka kunskapen hos medarbetarna kring bland annat hedersrelaterat våld och förtyck, samt insatser på skolorna för att öka normmedvetenheten genom arbetet med Mentorer i våldsprevention (MVP). Samlat stöd genom samverkan Samverkan utifrån barnets bästa fördjupas alltmer på olika nivåer i organisationen och utvecklingsarbetet för en sammanhållen skolsocial stödkedja fortgår. Samverkan är också en Utbildningsnämnden, Tertialrapport 5(94) förutsättning i arbetet med likvärdig skola. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås under året genom det pågående arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen ekologiska livsmedel trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse. Minskad miljö- och klimatpåverkan Med stöd av medel från kommunfullmäktige genomförs projektet Giftfri och kemikaliesmart skola. Projektet omfattar en stor mängd aktiviteter inom miljöområdet. Projektet Hållbara skolmåltider som syftar till att stärka skolornas förmåga att servera god och näringsrik mat med låg miljö- och klimatpåverkan fortsätter enligt plan. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder åt alla Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag, främst eftersom nämnden prognostiserar en budget i balans efter fondförändringar. Effektiv lokalplanering Elevantalet i Stockholms skolor förväntas minska under flera år framöver och för hålla en hög fyllnadsgrad i takt med förändringarna i elevantalet genomför förvaltningen ett arbete med scenarioplanering för grundskolan. Målsättningen är en skolstruktur som bidrar till en likvärdig skola för stadens elever med en hög fyllnadsgrad och hållbar ekonomi. Ungdomar studerar eller arbetar För fjärde året i rad ökar andelen som antagits till yrkesprogram och flera insatser har genomförts i syfte att öka yrkesprogrammens attraktivitet. Staden erbjuder fler utbildningsplatser än tidigare och bidrar till att öka andelen som antas till Stockholms stads egna gymnasieskolor. Kompetensförsörjning Det minskade elevantalet i grundskolan påverkar kompetensförsörjningsbehovet och ställer nya krav på en effektiv omställningsorganisation. Samtidigt förväntas kommande reformer på skolområdet i viss utsträckning innebära ökat rekryteringsbehov. Förvaltningen bedömer att förutsättningarna för att möta behoven inom de flesta områden är goda eftersom Stockholms Utbildningsnämnden, Tertialrapport 6(94) stads kommunala skolor är attraktiva arbetsplatser för såväl lärare som skolledare och andra yrkesgrupper. Skolan är en trygg och säker plats Utifrån det nya kapitlet i skollagen om säkerhetsarbete har ett stödmaterial tagits fram i syfte att öka skolorna beredskap för allvarliga våldssituationer och kring åtgärder mot obehöriga på skolområdet. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att utveckla en resurspool för att förstärka bemanningen i händelse av krig eller höjd beredskap. Mänskliga rättigheter Förvaltningen arbetar brett med mänskliga rättigheter inom alla verksamheter. Förvaltningen har kartlagt befintliga insatser kopplat till de mål som finns i de handlingsplaner som kommunfullmäktige beslutat om och som ingår i programmet för mänskliga rättigheter. Kartläggningen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med implementeringen. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål för utbildningsnämnden kommer att uppnås under året. De uppdrag och aktiviteter som angavs i verksamhetsplanen har påbörjats liksom en rad andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden för verksamheten. Sammantaget bidrar dessa insatser till måluppfyllelsen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Till måluppfyllelsen bidrar nämndens verksamheter för att erbjuda elever en meningsfull fritid i samarbete med andra aktörer. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan bidrar till att alla elever har en meningsfull fritid. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 7(94) Nämndmål: 1.1.1 Skolan bidrar till att alla elever har en meningsfull fritid Uppfylls helt Förväntat resultat Fler elever har möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter under eller i anslutning till skoldagen Fler elever deltar i fritidsklubbens verksamhet Meningsfull fritid Förvaltningen har under perioden genomfört aktiviteter tillsammans med andra aktörer för att erbjuda alla elever en meningsfull fritid, i enlighet med utbildningsnämndens verksamhetsplan. Fritidsklubben är fortsatt avgiftsfri, vilket är en viktig åtgärd för att främja likvärdigheten och stärka tillgången till en meningsfull fritid. Inskrivningsgraden har ökat från 50 procent till 67 procent mellan mars 2025 och mars 2026. Den största ökningen har skett i Skärholmen, där andelen inskrivna elever har gått från 38 procent till 59 procent under samma period. Skolorna får medel från staden per inskriven elev i fritidsklubb. Det ger skolorna förutsättningar att fortsatt bedriva kvalitativ verksamhet när inskrivningsgraden ökar. Varje grundskoleområde tilldelar också ytterligare budget till fritidsklubben. Se nämndmål 1.2.1 för mer information om pågående arbeten som bidrar till möjligheten att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls delvis De preliminära betygsresultaten visar en positiv utveckling där samtliga övergripande resultatmått för årskurs 9 ökat jämfört med föregående år. Även andelen elever med godkänt i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet har ökat. Trots detta bedömer förvaltningen att årsmålet delvis uppnås utifrån att de högt uppsatta årsmålen inte uppnås som helhet. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanen angivna uppdrag och aktiviteter i huvudsak genomförts liksom en mängd andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedrivs under nämndmålet Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning och Alla elever har en trygg och god lärmiljö. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 8(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever som slutfört utbildning inom nationella program inom tre år med gymnasieexamen 85 % 85 % 85 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 90 % 91 % 89 % 90 % 95 % 95 % 2026 Analys Årets resultat på de nationella proven i matematik når inte helt upp till målet men resultaten är stabila över tid. Resultatet kommer att analyseras under hösten. Skolorna arbetar med olika riktade insatser för att öka måluppfyllelsen. ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 91 % 89 % 93 % 91 % 95 % 95 % 2026 Analys Årets resultat på de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk ligger kvar på samma nivå som föregående läsår. Resultatet kommer att analyseras under hösten. ÅK 6: Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen 79,3 % 78,1 % 80,6 % 78,1 % 80 % 80 % 2026 Analys Andel elever med godkänt betyg i samtliga ämnen har ökat något. Årsmålet uppnås inte men Stockholm ligger i regel högre i snitt än riket. Jämförelsen för årets resultat kommer i oktober i samband med att Skolverket publicerar de nationella proven. Resultatet kommer att analyseras under hösten. ÅK 9: Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen 82,1 % 82,1 % 82,1 % 78,9 % 82 % 82 % 2026 ÅK9: Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund 90,2 % 90,7 % 89,6 % 90,3 % 95 % 95 % 2026 Analys De preliminära resultaten visar en mindre ökning i jämförelse med förra årets preliminära resultat. I ett längre perspektiv, med jämförelse mot 2022, är behörigheten till yrkesprogram något lägre i år. Resultatet kommer att analyseras under hösten. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 9(94) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta utvecklingen av en sammanhållen skolsocial stödkedja, med en utvidgad målgrupp där även lågstadiet ingår 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska arbeta för att samtliga grundskolor i kvartil 4 fortsätter erbjuda skolfrukost samt verka för att fler skolor i kvartil 3 erbjuder frukost 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd förstärka samverkan i arbetet med att lotsa elever i övergången från förskola till skola 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska stärka samarbetet med lärosäten, näringsliv och museer för att tidigt i skolgången öka elevers förståelse och intresse för matematik, teknik och naturvetenskap, med särskilt fokus på skolor i stadens fokusområden 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska stärka sitt utåtriktade arbete för att tydliggöra de gymnasiala yrkesutbildningarnas fördelar, bland annat genom att lyfta fram yrkesutbildningar som kommer vara viktiga i den gröna omställningen 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska ta fram en åtgärdstrappa för att motverka skolfrånvaro och förstärka kommunikationen till vårdnadshavare om skolplikten 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utreda hur tillgången till fasta skolpsykologer på grundskolorna kan säkerställas för att på sikt upphöra med användandet av konsulttjänster, öka kontinuiteten och skapa möjligheter för främjande och förebyggande arbete 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utreda möjligheten att starta ett yrkesprogram på någon av stadens gymnasieskolor som idag domineras av högskoleförberedande program och har högt söktryck 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utveckla en mobil akutskola för att ge lärare och annan skolpersonal i yngre årskurser stöd i samband med hot- och våldsincidenter 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utvidga körkortsstipendierna till elever på fler yrkesprogram, med särskilt fokus på yrkesprogram riktade mot bristyrken 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.2.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls delvis Förväntat resultat Andel elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram och andel elever med gymnasieexamen har ökat Elevernas kunskaper inom särskilt svenska, svenska som andraspråk och matematik har förbättrats Skillnaderna i resultat mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar har minskat Förutsättningarna för elever med särskilda behov i skolan har förbättrats Närvaron i skolan har ökat Utbildningsnämnden, Tertialrapport 10(94) Redovisning betygsresultat Grundskola De preliminära resultaten för läsåret 2025/2026 visar en positiv utveckling i Stockholms kommunala grundskolor. I årskurs 9 förbättras samtliga övergripande resultatmått jämfört med föregående år. Andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 uppgår till 88,6 procent, den högsta nivån sedan nuvarande betygssystem infördes 2011. Även andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet har ökat och ligger på jämförelsevis höga nivåer. Bland de obligatoriska ämnena har engelska, musik och hem- och konsumentkunskap högst genomsnittlig betygspoäng. Precis som föregående år har svenska som andraspråk, matematik och kemi lägst poäng. Även i årskurs 6 har samtliga övergripande resultatmått förbättrats och ligger nu på de högsta nivåerna sedan 2017. Högst genomsnittlig betygspoäng återfinns i engelska, moderna språk och hem- och konsumentkunskap, medan svenska som andraspråk, matematik och kemi har lägst poäng. Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar, även om skillnaderna har minskat över tid, främst genom förbättrade resultat i kvartil 4. Jämfört med det föregående året har resultaten förbättrats i samtliga kvartiler, särskilt i kvartil 3 och 4. I kvartil 4 är det i år främst pojkarnas resultat som har förbättrats. Även i årskurs 6 är skillnaderna mellan kvartilerna fortsatt tydliga. Jämfört med det föregående året har behörigheten ökat mest i kvartil 2 och kvartil 4. Samtidigt kvarstår stora variationer mellan enskilda skolor, särskilt bland skolor med högre socioekonomiskt index. I årskurs 9 har resultaten förbättrats för både flickor och pojkar, särskilt bland pojkarna. Könsskillnaderna har minskat och behörigheten till yrkesprogram samt andelen med godkänt betyg i alla ämnen är nu i stort sett lika hög för båda grupperna. Flickorna har fortsatt högre meritvärde än pojkarna. Även i årskurs 6 har både flickor och pojkar förbättrat sina resultat. Förbättringen är något tydligare bland pojkarna, vilket har bidragit till att könsskillnaderna minskat något även i årskurs 6. Flickorna har dock fortsatt högre resultat än pojkarna, särskilt vad gäller meritvärdet. Se bilaga 5 Betygsresultat grundskola och anpassad grundskola för mer information om resultaten i Stockholms stads kommunala skolor. Gymnasieskola Av totalt 5 527 avgångselever från ett nationellt program läsåret 2025/26 gick cirka 91 procent på ett högskoleförberedande program och omkring 9 procent på ett yrkesprogram. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 11(94) Fördelningen var oförändrad jämfört med föregående läsår. Under läsåret 2025/26 tog 89 procent av eleverna som avslutade ett nationellt program en examen, vilket ligger i nivå med tidigare år. De högskoleförberedande programmen hade fortsatt höga resultat med 90 procent examinerade, med högst andel på ekonomiprogrammet. På teknikprogrammet noteras en minskning i examensgrad jämfört med förra året. På yrkesprogrammen nådde 77 procent av avgångseleverna examen, en ökning med fem procentenheter sedan 2024/25. Naturbruksprogrammet och hotell- och turismprogrammet visade tydligast förbättrade resultat. Barn- och fritidsprogrammet var det enda yrkesprogrammet som hade en lägre examensandel jämfört med föregående år. Andelen elever med yrkesexamen som även fick grundläggande högskolebehörighet ökade från 32 till 47 procent, vilket sannolikt hänger samman med att yrkesprogrammen sedan läsåret 2023/24 i grunden utformas för att ge högskolebehörighet. Socioekonomiska faktorer spelar fortsatt en stor roll för resultaten på de högskoleförberedande programmen. Utbildningar med lågt elevbakgrundsindex – där eleverna har starka förutsättningar – når mycket höga examensgrader på 96 procent. Program med högt elevbakgrundsindex ligger betydligt lägre, på 63 procent. På yrkesprogrammen är sambandet svagare och flera program visar goda resultat även vid höga index. Flickornas examensandel var även i år något högre än pojkarnas – 90 procent mot pojkarnas 87 procent. På de högskoleförberedande programmen har skillnaden mellan könen ökat något i år, främst till följd av en minskad examensgrad bland pojkarna på flera program. För yrkesprogrammen som helhet är det ingen större könsskillnad i examensgrad, men de flesta program är tydligt könsuppdelade. Totalt nådde 11 procent av avgångseleverna inte examensmålen och fick därför studiebevis – 23 procent på yrkesprogram och 10 procent på högskoleförberedande program. Många elever med studiebevis saknar godkänt betyg i examensgrundande kurser, främst Svenska 3, Matematik 1b och Gymnasiearbetet på högskoleförberedande program samt Matematik 1a, Engelska 5 och Gymnasiearbetet på yrkesprogram. Se bilaga 6 Betygsresultat gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola för mer information om resultaten. Analys av betygsresultaten Det är viktigt att analysera både framgångsfaktorer och utmaningar vad gäller resultatutvecklingen. Betygsresultaten kommer att analyseras av förvaltningen under hösten och redovisas i verksamhetsberättelsen. Skolornas egna analyser och resultatdialogerna mellan rektorerna och företrädare från förvaltningen kommer ligga till grund för analyserna och kompletteras med andra relevanta underlag. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 12(94) För grundskolan är det särskilt angeläget att fortsätta följa utvecklingen vad gäller andelen elever med godkänt betyg i matematik. Matematik är fortsatt det obligatoriska ämnet där elevernas medelbetyg är det lägsta i både årskurs 6 och 9, även om medelbetyget jämfört med föregående år ökat marginellt för både pojkar och flickor. Förvaltningen ser även behov av att analysera skillnader mellan nationella prov och slutbetyg samt vilka kompensatoriska insatser kan bidra till att öka andelen elever som blir behöriga till gymnasiet, särskilt i de skolor som har en låg andel behöriga till gymnasiet. Inom gymnasieskolan är det prioriterat att fortsätta följa utvecklingen vad gäller införandet av gymnasiereformen (Gy25) och de nya ämnesbetygen samt anpassa uppföljningsmodellerna till det nya ramverket. Det är även angeläget att fortsätta arbeta för att höja resultaten i programmen med en genomsnittlig och hög elevbakgrundsindex. Grundskola och anpassad grundskola Ökad likvärdighet Arbetet för att höja kunskapsresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar pågår. Långsiktig lokal samverkan med stadsdelsförvaltningar, socialtjänsten, polis och vårdnadshavare främjar likvärdiga förutsättningar för stadens elever. Samarbete finns också med lokala aktörer som exempelvis olika idrottsföreningar. Systematiskt kvalitetsarbete i stadens kommunala grundskolor Förvaltningen har med stöd av skolforskare låtit genomföra en omfattande översyn som handlat om att genomlysa, identifiera och analysera styrkor och utvecklingsområden i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete avseende grundskolan. Forskarna har sammanställt resultatet av arbetet i en rapport. Förvaltningen startar nu utvecklingsarbetet utifrån rapporten och forskarnas rekommendationer. Skolfrukost För att ge alla elever mer jämlika förutsättningar erbjuder nu 46 kommunala grundskolor i områden med större socioekonomiska utmaningar skolfrukost till samtliga elever. Skolutveckling i områden med socioekonomiska utmaningar Enskede-Årsta-Vantör Insatsen Kvalitetsutveckling genom förstelärare, KUF, avslutades vårterminen 2026. Insatsen övergår till nätverk för förstelärare med start i augusti. Insatsen har bidragit till att öka såväl skolledares som förstelärares kunskap och förmåga att leda utvecklingsarbete med fokus på undervisning och elevers lärande. Hässelby-Vällingby Ett särskilt fokus har under våren varit Unga i riskzon för destruktivt beteende. Förvaltningen Utbildningsnämnden, Tertialrapport 13(94) har aktivt deltagit i att utveckla arbetet med att fånga upp och ge stöd till barn och unga i riskzonen för kriminalitet och/eller beroende. Under våren anställdes ytterligare koordinatorer inom SSPF(samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) av socialtjänsten för att stödja arbetet i de olika samverkansgrupperna, vilket innebär att samtliga samverkansgrupper från och med höstterminen kan arbeta utifrån SSPF-modellen. Socialtjänsten, polisen och skolan har också genomfört en halvdag med föreläsning och workshop om ämnet våldsbejakande extremism. För att öka närvaron i grundskolan sker samverkan mellan skola och socialtjänst inom ramen för Närvaroprogrammet, som är ett stöd som ges till elever i årskurs 1–9 med omfattande frånvaro. Under hösten kommer detta arbete att integreras i ett gemensamt arbete utifrån den stadsgemensamma samverkansmodellen Skolsociala team (SST). Förvaltningen deltar regelbundet i stadsdelens Operativa Lägesbild som leds av stadsdelens trygghetssamordnare. På så sätt skapas en gemensam lägesbild som grund för att agera och samverka kring trygghetsfrågor i stadsdelen. I Hässelby-Vällingby har ett arbete med att utveckla former för Tidiga samordnade insatser (TSI) påbörjats. Förvaltningen deltar i en gemensam arbetsgrupp med syftet att under nästa läsår ta fram och implementera gemensamma rutiner för barn (0–6 år) i behov av samordnade insatser. Särskilda satsningar på meningsfull fritid har under året gjorts, bland annat genom ett ökat fokus på samverkan mellan fritidsklubbar och parklekar i området. Utöver samverkan med stadsdelsförvaltningen och andra samhällsaktörer i området pågår flera insatser i många skolor i området för att förbättra skolresultaten: • KSBS (kommunal samverkan för bästa skola) • SKUA (Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt) • Flerårig satsning på områdesövergripande förstelärarnätverk med stöd från förvaltningen. • Mellanstadielärare på flera skolor i området deltar i utbildningsinsatsen i matematikmetodik som ges av Linköpings universitet. En viktig del i skolornas systematiska kvalitetsarbete är att undersöka om de insatser som gjorts lett till de förbättringar som förväntas. Särskild vikt läggs vid att se och förstå ingångsvärdena och sedan följa hur dessa utvecklas över tid. Järva Arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse har fortsatt under året. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har förvaltningen även fortsatt sin regelbundna Utbildningsnämnden, Tertialrapport 14(94) resultatuppföljning. Sedan årsskiftet har arbetet haft ett ökat fokus på att stärka analyskompetensen på verksamhetsnivå. Skolornas arbete med att regelbundet följa upp och analysera resultaten har stärkts och det finns rutiner för att koppla resultaten till skolans resurser då dessa kan omfördelas och bättre anpassas utifrån elevernas behov. Skolornas arbete med att öka elevernas måluppfyllelse har gett effekt och gymnasiebehörigheten för eleverna i åk 9 har generellt ökat i området. Förvaltningen startade Projekt Järva – Explicit skolutveckling i januari, ett projekt som är planerat att pågå under 2026 och 2027. Projektets syfte är att utreda och sammanställa en solid vetenskaplig grund som utgångspunkt för skolornas utvecklingsarbete. Projektet syftar också till att stärka likvärdigheten mellan Stockholms stads skolor och därmed utjämna skillnader i elevers förutsättningar att välja sin framtid. Under våren har särskild uppmärksamhet riktats mot läs- och skrivutveckling på vetenskaplig grund och gemensam resultatuppföljning och screening. I områdets skolor med specifika utvecklingsbehov pågår insatser för att förbättra skolresultaten. Exempel på insatser är KSBS (kommunal samverkan för bästa skola) och utveckling av matematikundervisningen under ledning av förvaltningen. Mellanstadielärare på flera skolor i området kommer delta i utbildningsinsatsen i matematikmetodik som ges av Linköpings universitet, med start under hösten. Nätverket för de praktisk-estetiska lärarna som fokuserar på språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt, fortsätter och innefattar områdets alla skolor. Satsningen har visat på positiva effekter i lärares förhållningssätt och undervisning vid berörda skolor på Järva. För att få fler elever att bli simkunniga och öka förutsättningarna att nå ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa erbjuds områdets skolor fasta tider i simhallen varje vecka. Idrottslärare och annan personal på skolorna fortbildas inom simning och vattenvana. Simningen är både en stadsgemensam och en områdesspecifik satsning. I samverkan mellan förvaltningen och Järva stadsdelsförvaltning kommer SSPF-modellen att implementeras i skolorna under hösten och de skolsociala teamens (SST) arbete fortsätter att utvecklas. Skärholmen och Farsta Insatsen Kvalitetsutveckling genom förstelärare (KUF) avslutades under våren i samarbete med deltagande skolor i Skärholmen. Se avsnittet Enskede-Årsta-Vantör ovan för mer information. I båda stadsdelsområdena fortsätter arbetet inom ramen för samverkan i SSPF. I Farsta deltar Lokal samordning mot rekrytering till kriminalitet (LOSAM) aktivt i SSPF-arbetet, och även förskolan är involverad. Inom SSPF i Farsta har föräldraforum genomförts med temat När Utbildningsnämnden, Tertialrapport 15(94) våldet lockar. I Skärholmen har skolan, tillsammans med socialtjänsten och polisen, arrangerat en halvdag med föreläsning och workshop om våldsbejakande extremism. I Farsta har arbetet med fritidslotsar vidareutvecklats för att öka mellanstadieelevers deltagande i meningsfulla fritidsaktiviteter. Under året har satsningen utökats till att omfatta fler skolor i stadsdelen. I samverkan med Farsta stadsdelsförvaltning följs nu inte bara Hitta språket upp kontinuerligt, utan även Hitta matematiken. I Skärholmen har samverkan med förskolor inom stadsdelsnämnden haft fokus på närvarofrämjande arbete i förskola/skola Arbetet med att förebygga och motverka frånvaro är fortsatt prioriterat för att ge elever goda förutsättningar att lyckas i skolan. Arbetet med skolsociala team (SST) fortsätter och har under året etablerats i båda stadsdelsområdena. Organisation, roller och funktioner är nu på plats och arbetet fortgår. Kommunal samverkan för bästa skola Insatsen Kommunal samverkan för bästa skola (KSBS) fortsätter i tio kommunala grundskolor i grundskoleområdena Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skärholmen, Hägersten- Älvsjö, Järva, samt Hässelby-Vällingby och Spånga. Skolorna får riktat stöd under tre år med syfte att stärka kunskapsresultaten utifrån identifierade utvecklingsbehov. För tre av de aktuella skolorna förlänger förvaltningen den ordinarie processen utifrån uppmärksammade behov. En skola avslutade processen enligt plan under vårterminen, medan en skola, efter överenskommelse med grundskolechef, avslutar processen efter genomförd nulägesanalys. Dialog med medverkande skolor visar att stöd från förvaltningen är en viktig framgångsfaktor för att skapa kontinuitet och struktur i skolans systematiska utvecklingsarbete. Vidare bidrar stödet med tydliga mål och riktning samt att skapa en ökad delaktighet, acceptans och medvetenhet hos medarbetarna kring prioriterade utvecklingsområden. Språkutvecklande arbete Förvaltningen stödjer skolor i att stärka lärares kompetens inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA). Insatserna erbjuds till skolor som genom sitt systematiska kvalitetsarbete har identifierat ett behov av utveckling inom området. Under året pågår insatser på sex skolor, både inom ramen för arbetet med Kommunal samverkan för bästa skola (KSBS) och på skolor utanför detta. På några av skolorna ingår även utveckling av fritidshemmens arbete som en integrerad del, med fokus på språkutveckling genom strukturerad högläsning och/eller samtal. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 16(94) Behovet av kompetensutveckling inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är fortsatt stort. Deltagande lärare omsätter innehållet i undervisningen, med fokus på att integrera ämnesspråk och kunskapsinnehåll. Förvaltningen bedömer att insatserna sammantaget bidrar till att stärka undervisningens kvalitet och att arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår. Nyanlända och flerspråkiga elever Inom ramen för satsningen Kommunal samverkan för bästa skola (KSBS) har sex skolor under våren i grundskoleområdena Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skärholmen samt Hässelby-Vällingby och Spånga, genomfört fördjupade kartläggningar i svenska som andraspråk. Kartläggningarna har haft fokus på att analysera både organisation och undervisning för att skapa en samlad bild av hur verksamheten fungerar i relation till elevernas behov. Syftet med de fördjupade kartläggningarna har varit att ge skolorna en ökad förståelse för hur undervisning och organisation möter elevernas språkliga och kunskapsmässiga behov i svenska som andraspråk. Kartläggningarna syftar också till att identifiera och formulera prioriterade utvecklingsområden som kan bidra till att stärka elevernas kunskaper och förbättra deras resultat, både i svenska som andraspråk och i andra ämnen. Under våren avslutades den tredje omgången av den interna utbildningen i svenska som andraspråk för lågstadielärare. Totalt deltog 55 lärare från sju grundskolor under läsåret 2025/2026. Utvärderingen visar att lärarna i hög utsträckning upplever att utbildningen har bidragit till fördjupade teoretiska kunskaper om hur elever som läser svenska som andraspråk kan mötas och undervisas. Vidare visar resultaten att undervisningen i svenska som andraspråk har utvecklats i relativt hög grad, vilket indikerar att utbildningen har haft en positiv effekt på undervisningens kvalitet. För att ytterligare höja kompetensen hos lärare och stärka undervisningskvaliteten i förskoleklass och lågstadiet fortsätter förvaltningen satsningen under läsåret 2026/2027. Utbildningen omfattar såväl andraspråksutveckling som läs- och skrivinlärning ur ett andraspråksperspektiv. Skolorna ska ha en god kompetens i att bedöma elevers behov av undervisning i svenska som andraspråk, så att varje elev får undervisning i enlighet med den läroplan som bäst motsvarar deras språkliga förutsättningar och behov. Förvaltningen erbjuder därför fortbildning inom bedömning av andraspråksutveckling. Insatserna utgår från Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska och riktar sig till lärare i både grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 17(94) Nätverk För att utveckla undervisning och bedömarkompetens samt för att dela erfarenheter genomförs nätverksträffar för Järvas lärare som arbetar i förskoleklass. Deltagandet är obligatoriskt för skolorna inom området. Sva-nätverket för lärare som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever pågår med två träffar per termin. Nätverket når ut till över 170 lärare, varav cirka 50–60 deltar vid respektive träff. Utvärderingen visar att nätverket bidrar till en utvecklad undervisningspraktik genom konkreta och direkt tillämpbara metoder samt fördjupad ämnesdidaktisk kompetens. Vidare framkommer att deltagandet stärker lärarnas professionella utveckling, deras säkerhet i yrkesrollen samt deras ämnesidentitet inom svenska som andraspråk. Bedömningen är att träffarna håller en hög och jämn kvalitet, med ett innehåll som är relevant och väl anpassat till verksamhetens behov. Matematik Förvaltningen fortsätter arbetet med att undersöka orsaker till resultaten i matematik. Flertalet skolor har redan under våren använt digitala screeningverktyg som stöd för att analysera och utveckla undervisningen. Som ytterligare insats inför förvaltningen i höst en gemensam screening gällande taluppfattning med syftet att kunna göra snabbare analys och sätta in tidigare insatser både på skol- och huvudmannanivå. Flera skolor har matematik som prioriterat utvecklingsområde i sina verksamhetsplaner, med tydliga beskrivningar av insatser utifrån skolans egna analyser. Som ett led i att höja kompetensen hos skolornas matematiklärare planeras en utbildningsinsats för drygt 60 mellanstadielärare. Genom att stärka lärarnas ämneskunskaper ska förutsättningar för en mer likvärdig, trygg och högkvalitativ matematikundervisning skapas. Utbildningen, som har en tydlig koppling till de förmågor som uttrycks i grundskolans läroplan, genomförs i samarbete med Linköpings universitet under två läsår. Efter avslutad kurs ges möjlighet till examination motsvarande 15 högskolepoäng. Utbildningen startar under höstterminen och det finns beredskap för nya grupper hösten 2027, efter att första omgången följts upp. I grundskoleområde Järva ska en fördjupad analys av matematikundervisningen göras på ett urval av områdets skolor. Lektionsobservationer genomförs i stor omfattning och kopplas till vad aktuell forskning visar om framgångsrik matematikundervisning. Riktade insatser med fokus på att stärka matematikundervisningen har även genomförts i prioriterade grundskoleområden, bland annat insatser för elever i årskurs 9 som riskerar att inte nå godkänt, samt ett arbete med systematisk undervisningsutveckling. Från hösten stärks även förvaltningens arbete med att utveckla matematikundervisningen genom en forskartjänst Utbildningsnämnden, Tertialrapport 18(94) med inriktning matematikdidaktik. Tillgängliga lärmiljöer och stöd i elevhälsoarbetet Under läsåret 2025/2026 har den nya mallen för grundskolans elevhälsoplaner implementerats. Samtliga grundskolor använder den nya mallen från och med höstterminen. Förvaltningen använder skolornas elevhälsoplaner i den årliga elevhälsorapporten för att ge en sammanfattning av grundskolornas identifierade utvecklingsområden inom elevhälsa. Många skolor har fortsatt behov av att få stöd i processer kring arbetet med särskilt stöd. Förvaltningen kommer under höstterminen att undersöka närmare inom vilka specifika områden som skolorna önskar stöd. Implementeringen av stödmaterialet Övergångar för elever med omfattande behov av stöd fortgår för att se till att elever som behöver stöd i skolan får det i så tidigt skede som möjligt. Den nyinrättade centrala kontaktfunktionen för vårdnadshavare med barn i behov av särskilt stöd kommer öppna under höstterminen. Förvaltningen arbetar med att ta fram de digitala funktioner som behövs för att ge alla vårdnadshavare en likvärdig ingång till kontaktfunktionen. Skolakuten Skolakutens riktlinjer har uppdaterats i enlighet med Skolverkets rekommendationer. Under hösten kommer dessa riktlinjer att implementeras. Mobil akutskola Förvaltningen har under våren förberett för att starta den mobila akutskolan för yngre elever till hösten. Personal är rekryterad och kommer påbörja arbetet med att ta fram lämpliga arbetssätt och metoder för att senare under terminen kunna ta emot elever. Stockholm Distans Stockholm Distans startade sin verksamhet höstterminen 2025. Verksamheten erbjuder distansundervisning som särskilt stöd. Från och med höstterminen utökas antalet platser från 50 till 100 elever, 75 platser till elever skrivna i Stockholms stad och resterande 25 platser till elever med annan huvudman. Särskilda undervisningsgrupper De särskilda undervisningsgrupperna i grundskolan organiseras på tre olika nivåer: lokala särskilda undervisningsgrupper (LSU), regionala särskilda undervisningsgrupper (RSU) och centrala särskilda undervisningsgrupper (CSU). För att främja och upprätthålla hög kvalitet i gruppernas undervisning deltar förvaltningen sedan i våras i ett forskningsprojekt tillsammans med Stockholms universitet och KIND. I projektet kommer man testa hur väl verktyget APERS (Autism Program Environment Rating Utbildningsnämnden, Tertialrapport 19(94) Scale) kan mäta kvaliteten i SU-grupper. Totalt deltar 11 SU-grupper under kommande läsår, 9 CSU-grupper och 2 lokala LSU-grupper. Specialpedagoger inom central förvaltning kommer att bilda ett coachteam och ska utbildas i verktyget. Under hela projektet kommer coachteamet att ha ett nära samarbete med personalen i de deltagande SU-grupperna. Skolpsykologer Arbetet med att utreda hur psykologtillgång inom grundskolan har påbörjats och kommer att slutföras under hösten. Utredningen kommer att kartlägga orsaker till den ojämna tillgången till psykologkompetens i stadens skolor samt granska hur andra större kommuner organiserat verksamheten. Kartläggningen kommer att ligga till grund för åtgärdsförslag som är förankrade i såväl socioekonomiska förutsättningar, organisatoriska förutsättningar lokalt för skolan som centralt för förvaltningen, samt kostnadsberäknade. Under våren har utbildningsförvaltningen anställt fem PTP-psykologer (Praktisk tjänstgöring för psykologer) som arbetar på varsin grundskola. Handledning och uppföljning görs av förvaltningen. Utvärdering av insatsen kommer att ske då PTP-året är fullföljt. Fysisk och psykisk hälsa Under våren har skolor i utvalda områden där simkunnigheten är låg, erbjudits möjlighet att, inom ramen för skolans klubbverksamhet, delta i verksamheten Aquasplashy, som är vattenvaneträning för elever i åldern 10–12 år. Aquasplashy har erbjudits vid sju simhallar och sju skolor deltog. Det relativt låga deltagandet kan bero på kort framförhållning samt redan inplanerad verksamhet under våren. Fler tillfällen för Aquasplashy planeras under året, bättre förankring och framförhållning ökar förhoppningsvis deltagandet. Under våren erbjöds även vattenvaneträning för elever i förskoleklass vid skolor i kvartil 3 och 4. Totalt har 65 grundskolor, motsvarande cirka 4 000 elever, anmält deltagande för sina förskoleklasser och på vissa skolor även årskurs 1. Lovsimskola Under sportlovet genomfördes lovsimskola på nio av stadens simhallar för elever i årskurs 6– 9 och på påsklovet för elever i årskurs 4–5. Lovsimskola erbjuds de elever som ännu inte uppnått målen för simkunnighet. Antal deltagande elever: • sportlovet (åk 6–9): 320 elever • påsklovet (åk 4–5): 377 elever Av det totala antalet deltagare klarade 29 procent (203 elever varav 106 elever i årskurs 6–9 och 97 elever i årskurs 4–5) målet att simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. Resultaten visar att lovsimskolan är en viktig insats för att stärka elevernas simkunnighet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 20(94) Måluppfyllelsen var högre bland elever med god närvaro och tidigare simvana. Samtliga satsningar inom vattenvana och simträning bedöms bidra till ökad trygghet i vatten samt förbättrade förutsättningar för siminlärning. Skolor ska registrera simkunnighet i Infomentor för årskurs 6 och 9 vid avslutat läsår. Resultat kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. Andra insatser för fysisk hälsa Under vintern erbjöd Skidförbundet cirka 6 000 elever i årskurs 4 att delta i aktiviteten Alla på snö. Goda snöförhållanden har möjliggjort att aktiviteten kunnat genomföras enligt plan vid samtliga anläggningar. Den återkommande aktiviteten är mycket uppskattad och efterfrågan på platser stor. I samverkan med Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas regionala organisation (RF-SISU), inom ramen för regeringsuppdraget Rörelsesatsning i skolan, har en workshop med fokus på inspiration till aktiviteter i skolans klubbverksamhet och på högstadiet, anordnats med högt deltagande. Arbetet med rörelse under skoldagen och ökad fysisk aktivitet fortsätter att utvecklas i skolornas verksamheter. Framgångsfaktorer är bland annat att ha utsedda medarbetare med ansvar för fysisk aktivitet och organiserade raster. Psykisk hälsa Arbetet med att främja psykisk hälsa genom fysisk aktivitet fortgår i stadens grundskolor. Under våren hölls tre träffar för erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel. Medarbetare återkopplar att träffarna bidrar till ökad samverkan mellan skolor, inspiration till fortsatt arbete samt en stärkt förståelse för uppdragets betydelse och värdet av att ingå i ett stadsgemensamt sammanhang. För att öka kunskapen om psykisk hälsa har förvaltningen arrangerat en föreläsning med fokus på suicidprevention samt om att våga fråga och agera vid oro för att en elev inte mår bra. Sammanlagt 300 medarbetare från olika yrkesgrupper deltog. Utifrån deltagarnas återkoppling och utvärdering planeras liknande tillfällen framöver. Övergångar mellan förskola och skola För att skapa en trygg och likvärdig skolstart pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom förvaltningen med att stärka samverkan mellan förskola och skola, med fokus på tidiga insatser i språk och matematik samt förbättrat stöd till barn med särskilda behov. Uppföljningar visar att frånvaron fortfarande är hög i förskoleklass, särskilt i socioekonomiskt svagare områden. Därför utvecklas insatser inom varje stadsdel för att öka närvaron med tonvikt på tidiga åtgärder, stärkt samverkan och tydliga strukturer kring skolstarten. I varje stadsdelsnämndsområde finns lokala handlingsplaner för övergången mellan förskola och Utbildningsnämnden, Tertialrapport 21(94) skola, som utgör en grund för ett strukturerat och likvärdigt arbete när de tillämpas i verksamheterna. I ett grundskoleområde har införandet av ett årshjul för kartläggning med Hitta språket och Hitta matematiken i förskoleklass fallit väl ut och bidragit till ett mer likvärdigt genomförande av kartläggningen mellan skolorna. Det har också skapat ökad samsyn kring arbetssätt och förbättrade förutsättningar att tidigt identifiera elevers behov. Under året genomförs även dialogmöten för erfarenhetsutbyte mellan skolformerna, och under våren har Stockholms stad genomfört en kampanj för att öka intresset för de kommunala grundskolorna. Närvarofrämjande arbete och skolplikt Den totala frånvaron i stadens kommunala skolor har minskat under läsåret 2025/2026, från 9,8 till 9,1 procent i jämförelse med läsåret 2024/2025. Andelen elever med hög frånvaro (mer än 50 % total frånvaro) är 0,8 procent, vilket är samma nivå som läsåret 2024/2025. Med total frånvaro avses både den av vårdnadshavare anmälda frånvaron, det vill säga ledigheter och sjukdom, och den ogiltiga frånvaron, alltså frånvaro som inte anmälts av vårdnadshavare. Från och med höstterminen har alla grundskolor ett närvaroombud på skolan. Närvaroombud är en funktion inom elevhälsan som har ett särskilt ansvar för arbetet med att främja närvaro och minska frånvaro på skolan. Elever med upprepad eller längre frånvaro hos annan huvudman Hemkommunen ansvarar för att alla skolpliktiga elever fullgör sin skolplikt och får sin rätt till utbildning tillgodosedd. För elever som går i skola hos annan huvudman ska rektor anmäla till hemkommunen när en frånvaroutredning har inletts. Ett elevärende avslutas när eleven åter fullgör sin skolplikt, folkbokförs i en annan kommun eller avslutar årskurs 9. Till och med juni har 284 anmälningar om upprepad eller längre frånvaro inkommit från fristående huvudmän. För samma period föregående år inkom 265 anmälningar. Till och med juni har 332 ärenden avslutats och dessa kan ha inkommit tidigare år. Siffran skiljer sig markant från föregående rapportering och det beror på att förvaltningen har utvecklat metoden för avläsning. I juni uppgick antalet pågående ärenden till 459, vilket är en minskning från 514 motsvarande period föregående år. Minskningen beror på att samtliga ärenden gällande avgående årskurs 9 har avslutats vid årets avläsning, till skillnad från föregående år. Med hänsyn till det kvarstår antalet på liknande nivåer som 2025. Uppskjuten skolplikt Uppskjuten skolplikt innebär att ett barn kan få sin skolplikt uppskjuten i ett år om Utbildningsnämnden, Tertialrapport 22(94) vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl, exempelvis när barnet har en intellektuell funktionsnedsättning, annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Till och med juni har utbildningsförvaltningen handlagt och fattat beslut i 60 ärenden om uppskjuten skolplikt. I 54 av ärendena har ansökan beviljats. Hittills under året har fyra beslut om uppskjuten skolplikt överklagats till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN). Nämnden har bifallit ett av överklagandena, medan utbildningsförvaltningens beslut har stått fast i övriga tre ärenden. Oplacerade elever De kommunala skolorna ansvarar för att säkerställa att alla skolpliktiga barn har en skolplacering. Att en elev saknar registrerad skolplacering kan ha flera orsaker, exempelvis in- eller utflyttning till kommunen eller ett pågående skolbyte. Majoriteten av ärendena gäller dock elever som vistas utomlands under en kortare eller längre period. I juni saknade 428 elever en registrerad skolplacering i BER, jämfört med 423 elever i juni 2025. Antalet ligger därmed på samma nivå som föregående år. Varje ärende utreds utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. I utredningsarbetet samverkar utbildningsförvaltningen bland annat med Skatteverket, Försäkringskassan och socialtjänsten. Ett ärende avslutas när det har konstaterats att eleven har fått en skolplacering, flyttat från kommunen eller utvandrat. Lovskola Sammanlagt 4 917 elever har hittills deltagit i lovskola (sommarlovsskolans antal kan komma att ändras eftersom det kan finnas skolor som ännu inte har redovisat, fullständiga siffror redovisas i verksamhetsberättelsen). Totalt har 91 skolor arrangerat minst en lovskola hittills, vilket är ett något högre antal jämfört med tertialrapport 2 för 2025. Av de elever som har avslutat årskurs 9 har 89 elever höjt sitt betyg efter sommarlovsskola, 58 elever har inte höjt sitt betyg och uppgift saknas för 27 elever. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 23(94) Diagram 1. Elever som har deltagit i lovskola efter årskurs och lov Lovskola för språkstärkande insatser under skollov Hittills har 426 elever deltagit i språkstärkande lovskola, varav 412 elever i årskurserna F–3 (redovisning för sommarskolan kan komma att revideras till verksamhetsberättelsen). Antalet arrangerande skolor ligger något högre jämfört med föregående år. Antalet deltagande elever något lägre men det kan finnas skolor som ännu inte redovisat sommarlovsskolan. Tydligt är att antalet elever årskurserna F–3 som deltagit i språkstärkande lovskola har ökat under året. I övrigt skiljer sig antalet deltagande elever inte mycket från föregående år. Förvaltningen kan även konstatera att skolorna fortsätter att använda lovskola under läsåret. Ett mindre antal elever deltar i sommarlovsskolan. Diagram 2. Elever som har deltagit i språkstärkande lovskola efter årskurs och lov. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 24(94) Fritidshem Varje grundskoleområde i staden har ett fritidshemsnätverk för grundskolan. Nätverken arbetar utifrån ett gemensamt forskningsbaserat innehåll. Under läsåret 2025/2026 har fritidsnätverksträffarna haft fokus på så kallade mjuka förmågor som till exempel ansvarstagande, nyfikenhet och impulskontroll, för att stärka elevernas ansvar och motivation. Nästa läsår kommer temat att vara övergångar, med särskilt fokus på tillgängliga lärmiljöer, NPF och strategier. Under tre år har 13 av stadens fritidshem deltagit i Ifous-programmet Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse (Fribi). Programmet avslutades i maj och samtidigt redovisade skolorna sina utvecklingsarbeten. Vid några av skolorna skrivs även utvecklingsartiklar. Förvaltningen kommer att se över och förbättra informationen om fritidshem på intranätet. Anpassad grundskola Ökat antal platser Antalet elever i anpassad grundskola i stadens skolor fortsätter att öka. Ökningen från föregående läsår är drygt 5 procent. Två nya verksamheter etableras under höstterminen, vid Beckombergaskolan och Västertorpsskolan. Tabell 1. Antal elever mottagna i anpassad grundskola i Stockholms stads kommunala grundskolor Antalet elever i egen regi VT 2018 740 VT 2019 772 VT 2020 868 VT 2021 946 VT 2022 1 026 VT 2023 1 053 VT 2024 1 123 VT 2025 1 200 VT 2026 1 264 Behovet av fler elevplatser inom anpassad grundskola är fortsatt högt och arbetet med att planera för utökad kapacitet har fortsatt. Behovet är särskilt påtagligt i Hässelby-Vällingby, Järva och Bromma. Samtidigt finns i dagsläget ett antal lediga platser i vissa områden i södra Stockholm. Det finns utmaningar kopplade till prognostisering och långsiktig planering, då elevutvecklingen och behoven i enskilda områden är svår att förutse. En arbetsgrupp på förvaltningen har tillsatts för att skapa bättre förutsättningar för samordning mellan lokalplanering och elevantalsutveckling. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 25(94) Kompetensförsörjning Behovet av fler behöriga speciallärare inom anpassad grundskola kvarstår. Utmaningen är gemensam för flera verksamheter och arbetet behöver samordnas ytterligare inom förvaltningen. En samordnad strategi för rekrytering och kompetensutveckling av speciallärare med inriktning intellektuell funktionsnedsättning ska upprättas. Den utbildningsinsats som genomförts för arbetslag inom anpassad grundskola via KIND (Karolinska institutet) har avslutats under våren. Syftet med utbildningen var att höja samtliga medarbetares kompetens inom exempelvis utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, tydliggörande pedagogik och bemötande. En utvärdering har gjorts efter insatsen men svarsfrekvensen var för låg för att kunna dra några kvalificerade slutsatser av denna. Effekterna av insatsen kommer att följas upp vid ett senare tillfälle. Likvärdighet, kunskapsuppföljning och måluppfyllelse Arbetet med att stärka likvärdigheten och kvaliteten i de anpassade grundskolornas kunskapsuppföljning har fortsatt under perioden. Det finns variationer mellan skolor i hur de bedriver det systematiska kvalitetsarbetet samt i hur de dokumenterar och analyserar resultaten inom anpassad grundskola. Det gäller såväl verksamhetsplanering som verksamhetsuppföljning. Förvaltningen har tagit fram manualer och stödmaterial för att skapa mer enhetliga arbetssätt kring dokumentation och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling samt förtydligat instruktionerna inför kvalitets- och resultatdialogerna för att möjliggöra en mer samlad analys av resultaten på huvudmannanivå. Förvaltningen kommer att genomföra fördjupade kvalitets- och resultatdialoger utifrån ett justerat tillvägagångssätt samt erbjuda en workshop för skolledare om hur skolformen kan integreras tydligare i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med att utveckla stöd och gemensamma arbetssätt för att använda MIRA-verktyget för uppföljning har inte fortlöpt som planerat. Förvaltningen inväntar utveckling av det digitala systemstödet innan hanteringsanvisningar och utbildningsmaterial kan färdigställas. Lärmiljö Arbetet med kvalitetskriterier för lärmiljöer har fortsatt under perioden. Den pågående kvalitetssäkringen syftar till att fastställa att kriterierna är relevanta och användbara för verksamheterna. Förvaltningen ska färdigställa kriterierna samt ta fram en implementeringsplan med ambitionen att presentera materialet för skolorna under hösten. Fritidshem i anpassad grundskola Utvecklingsarbetet inom fritidshem i anpassad grundskola, med fokus på en sammanhållen skoldag, fortsätter. Området behöver fortsatt utvecklas och det kommer därför att utgöra ett fokusområde i kommande kvalitets- och resultatdialoger. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 26(94) Under året har fritidshemmets nätverksarbete genomförts. De som har deltagit beskriver att nätverket bidragit till erfarenhetsutbyte och ökad samsyn, vilket i sin tur bedöms kunna stärka likvärdigheten mellan skolor. Vikten av deltagande har lyfts i skolledarnätverken. Övergång och skolplacering I arbetet med övergångar och skolplacering har förvaltningen identifierat behov av att stärka informationen till såväl vårdnadshavare som förskolor inför övergången till förskoleklass vid anpassad grundskola. Förvaltningen planerar därför för mer regelbundna avstämningar med förskolor samt att genomföra centrala informationsmöten riktade till vårdnadshavare. För att stärka rättssäkerheten och skapa mer ändamålsenliga processer har en vidareutveckling av systemstödet för skolplacering påbörjats. Öka de kommunala grundskolornas attraktivitet Under första halvåret har utvalda skolor från flera grundskoleområden genomfört ett antal workshops för att arbeta med ”skolans berättelse”. De har resulterat i ett metodstöd för skolornas arbete att identifiera det som gör dem unika och attraktiva. Arbetet ska leda till att varje skola kan skapa en berättelse om sin verksamhet och ska vara grunden för skolans kommunikation till identifierade målgrupper i olika sammanhang. Gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola Undervisningsutveckling i gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan Samarbetet med Stockholms universitet med målet att stärka skolledarnas förmåga att leda undervisningsutveckling och att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och forskningsbaserat utvecklingsarbete har fortsatt under våren. Hittills har två gemensamma träffar genomförts. Innehållet från träffarna har därefter bearbetats i lärgrupper där skolorna har delat erfarenheter och lärdomar med varandra. Skolorna befinner sig i olika faser av sitt utvecklingsarbete och har olika förutsättningar, men samtliga har identifierat prioriterade områden för det fortsatta arbetet. En central del i arbetet framöver är att utse och involvera förändringsagenter som kan driva, stödja och förankra utvecklingsinsatserna i verksamheterna. Rektorerna är positiva till samarbetet och bedömer att det finns goda möjligheter att stärka undervisningens kvalitet genom ett mer systematiskt, forskningsanknutet och långsiktigt utvecklingsarbete. Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att skapa samsyn kring de prioriterade utvecklingsområdena samt att säkerställa att arbetet får genomslag i undervisningen. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 27(94) Närvaro och frånvaro Läsåret 2025/2026 uppgick den totala frånvaron till 14 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående läsår. På grund av införandet av ett nytt system från och med läsåret 2024/2025 redovisas endast de två senaste läsåren. I underlaget ingår även elever i anpassad gymnasieskola, vilket kan påverka jämförbarheten mellan skolor men bedöms ha en begränsad påverkan på helhetsresultatet. Tabell 2 Total frånvaro i gymnasieskolan, läsåren 2024/2025–2025/2026 Källa:Infomentor Läsår Total frånvaro % Oanmäld frånvaro % 2024/2025 15 3 2025/2026 14 2,5 Jämfört med föregående läsår har ungefär hälften av gymnasieskolorna minskat sin frånvaro. Utvecklingen återfinns bland skolor med olika programutbud och förutsättningar. Samtidigt är variationen mellan skolorna fortsatt stor. Den totala frånvaron varierar från omkring 10 procent till drygt 30 procent. De högsta frånvarotalen återfinns främst på skolor med introduktionsprogram, där enskilda elevgrupper kan ha stor påverkan på den samlade frånvarostatistiken. Den totala frånvaron inom introduktionsprogrammen uppgår till drygt 27 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående läsårs 26 procent. En möjlig förklaring är förändringar i elevsammansättningen, med färre elever på språkintroduktion och fler elever på individuellt alternativ, där tidigare uppföljning har visat att den elevgruppen generellt har en högre frånvaro. På yrkesprogrammen uppgår den totala frånvaron till 17,1 procent, vilket är en mindre minskning jämfört med 17,6 procent föregående läsår. Lägst frånvaro återfinns på de högskoleförberedande programmen. Där har frånvaron minskat från 13,2 procent läsåret 2024/2025 till 12,8 procent läsåret 2025/2026. Gymnasieutbud och utbyggnad Slutantagningen till gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan är genomförd, och reservantagningen pågår under augusti. Intresset för stadens gymnasieskolor är fortsatt högt. I juli var 6 775 elever antagna till stadens gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor, exklusive yrkesdansarutbildningen. Det är en ökning med 330 elever jämfört med föregående år. Till de nationella programmen sökte 7 500 behöriga elever i första hand, vilket är en ökning med 450 sökande. Av dessa avser 150 sökande yrkesprogrammen. Totalt är 688 elever antagna till stadens yrkesprogram, exklusive yrkesdansarutbildningen. Det är en ökning med 50 elever och motsvarar den utökning av antalet platser som har genomförts på försäljnings- och serviceprogrammet, naturbruksprogrammet samt fordons- Utbildningsnämnden, Tertialrapport 28(94) och transportprogrammet. Till de högskoleförberedande programmen har 5 484 elever antagits, vilket är 280 fler än föregående år. Under antagningsprocessen har mindre justeringar av antalet utbildningsplatser genomförts för att bättre möta efterfrågan. Slakthusområdets gymnasium Ökningen av antalet sökande och antagna till stadens gymnasieskolor kan till stor del förklaras av att Slakthusområdets gymnasium öppnat till höstterminen. Skolan erbjuder 264 utbildningsplatser och samtliga platser har fyllts. Vid slutantagningen hade 1 748 elever sökt till skolan, varav 224 var behöriga förstahandssökande. Två tredjedelar av de sökande till Slakthusområdets gymnasium är folkbokförda i Stockholm. Många av dem har tidigare gått i grundskola på Södermalm eller i söderort. Skolan har även lockat sökande från stora delar av gymnasieregionen, särskilt från Huddinge, Haninge, Tyresö, Nacka och Botkyrka. Av de antagna eleverna är 64 procent pojkar och 36 procent flickor, vilket motsvarar könsfördelningen bland de sökande. Andelen pojkar är särskilt hög på ekonomiprogrammet samt försäljnings- och serviceprogrammet, medan söktrycket till samhällsvetenskapsprogrammet är jämnare fördelat mellan könen. Skolan har ett stort antal reserver till samtliga utbildningar, vilket visar på ett högt intresse för de utbildningar som erbjuds. Verksamhetsförändringar för gymnasieskolan Under sommaren har Betty Petterssons gymnasium fått tillgång till ytterligare lokaler vilka omfattar främst specialsalar för kemi, fysik, biologi och naturkunskap. Dessa salar är även planerade att användas av Slakthusområdets gymnasium. International School of the Stockholm Region (ISSR) har flyttat sin verksamhet till Kärrtorps gymnasium inför höstterminen. Där kommer ISSR att bedriva verksamhet parallellt med den sista elevkullen vid Kärrtorps gymnasium under Kärrtorps gymnasiums successiva avveckling fram till läsåret 2026/2027. Uppföljning av gymnasieskolans sommarskola Årets sommarskola ordnades på Campus Konradsberg och riktades till både elever från nationella program och introduktionsprogram i stadens gymnasieskolor. Eleverna erbjöds att läsa en gymnasiekurs, ett gymnasieämne eller ett grundskoleämne. Totalt erbjöds 8 gymnasiekurser, 6 ämnesnivåer inom Gy25 (för elever i årskurs 1) och två grundskoleämnen. Studierna var på heltid och med krav på obligatorisk närvaro. Anmälningar och avhopp Precis som tidigare år har elevantalet ändrats löpande. 302 elever var inskrivna vid Utbildningsnämnden, Tertialrapport 29(94) sommarskolans start och efter ca en vecka hade 60 av eleverna hoppat av. Totalt hoppade 82 elever av sommarskolan. 220 elever deltog under hela perioden. Tabell 3 Anmälningar och deltagande under sommarskolan år 2024–2026 År Antal anmälda maj Antal anmälda vid skolstart Antal elever efter cirka 1-2 veckor Antal elever som fullföljt 2024 700 323 281 225 2025 753 384 302 282 2026 590 302 242 220 Deltagande och betyg För gymnasiekurser läste flest elever Fysik 1a tätt följt av Matematik 2b och 81 procent av eleverna blev godkända i Fysik 1a och 61 procent blev godkända i Matematik 2b. Inom Gy25:s ämnesnivåer läste flest elever Matematik Nivå 1b, följt av Matematik Nivå 2c. I Matematik Nivå 1b blev en 77 procent av eleverna godkända och i Matematik Nivå 2c blev 54 procent av eleverna godkända. Totalt höjde 149 av 220 elever sina betyg till E eller högre under sommarskolan. Det motsvarar 68 procent av eleverna. Tabell 4 Elever med betyg E eller högre under sommarskolan, år 2026 Kurs/ämne/ämnesnivå Antal elever Antal elever med E eller högre Andel med E eller högre Grundskoleämnen Svenska som andraspråk 13 7 54% Matematik 10 5 50% Gymnasiekurser Engelska 5 5 4 80% Fysik 1a 36 29 81% Kemi 1 5 5 100% Matematik 1b 10 8 80% Matematik 1c 3 1 33% Matematik 2b 33 20 61% Matematik 2c 2 1 50% Svenska 1 1 0 0% Engelska, Nivå 1 2 2 100% Gy25 Kemi, Nivå 1 6 5 83% Matematik, Nivå 1a 17 9 53% Matematik, Nivå 1b 52 40 77% Utbildningsnämnden, Tertialrapport 30(94) Kurs/ämne/ämnesnivå Antal elever Antal elever med E eller högre Andel med E eller högre Matematik, Nivå 1c 1 0 0% Matematik, Nivå 2c 24 13 54% Totalsumma 220 149 68% Jämförelse med tidigare år I år var antalet elever som deltog på sommarskolan något lägre än föregående år. Den övergripande måluppfyllelsen var högre än tidigare. Samtidigt försvåras jämförelser med tidigare år av införandet av Gy25, då elever i årskurs 1 läser ämnesnivåer istället för kurser. Tabell 5 Elevantal och måluppfyllelse vid avslutad sommarskola År 2024 2025 2026 Deltagande 225 282 220 Antal elever med E el högre 119 124 149 Andel med E eller högre 53% 44% 68% Körkortsstipendium Förvaltningen införde läsåret 2025/2026 körkortsstipendier på vissa yrkesprogram. Stipendiet omfattar vård- och omsorgsprogrammet vid Kungsholmens västra gymnasium, två av tre inriktningar på fordons- och transportprogrammet vid Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG) samt den anpassade gymnasieskolan vid STFG. Satsningen riktades till elever som påbörjade årskurs 1 höstterminen 2025. Syftet med körkortsstipendiet är att stärka elevernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom körkort ofta är ett krav inom de aktuella yrkesområdena. Stipendiet är villkorat och kopplat till elevens närvaro och studieresultat. Satsningen bedöms även till att öka utbildningarnas attraktivitet, förbättra genomströmningen samt bidra till att öka utbildningens attraktivitet, förbättra genomströmningen och skapa mer likvärdiga förutsättningar för elever oavsett socioekonomisk bakgrund. I Stockholms stads budget för 2026 fick utbildningsnämnden i uppdrag att utvidga körkortsstipendiet till fler yrkesprogram, med särskilt fokus på utbildningar som leder till bristyrken. Under första halvåret 2026 har utbildningsförvaltningen därför utrett förutsättningarna för en sådan utvidgning. Som ett resultat av detta omfattar stipendiet nu även den återstående inriktningen på fordons- och transportprogrammet vid STFG, naturbruksprogrammet vid Spånga gymnasium samt den anpassade gymnasieskolan vid Spånga gymnasium. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 31(94) Utvidgningen gäller elever som börjar årskurs 1 höstterminen 2026. För den tillkommande inriktningen på STFG tillämpas dock utvidgningen retroaktivt av rättviseskäl. Det innebär att även elever som påbörjade årskurs 1 höstterminen 2025 omfattas av stipendiet. En utmaning i planeringen av körkortsstipendiet är att kostnaderna uppstår först flera år efter att eleverna påbörjat sin utbildning. Detta gör det svårt att bedöma det framtida resursbehovet. De första eleverna som omfattas av stipendiet börjar årkurs 2 höstterminen 2026, vilket är den tidigaste tidpunkt de kan ansöka om utbetalning. Förvaltningen avser därför att under hösten följa upp hur många elever som använder stipendiet, utvärdera satsningens effekter och vid behov se över regelverket och revidera kostnadsberäkningarna. Förvaltningen arbetar också aktivt med erfarenhetsutbyte mellan de berörda gymnasieskolorna. Syftet är att minska den administrativa belastningen för skolorna och säkerställa att stipendiet hanteras på ett likvärdigt sätt. Modellkommun funktionshinder Myndigheten för delaktighet har utsett Stockholms stad till en av tio modellkommuner för utveckling av funktionshinderspolitiken. Uppdraget innebär att staden ska stärka arbetet för ett mer tillgängligt och inkluderande samhälle för personer med funktionsnedsättning samt sprida erfarenheter och arbetssätt till andra kommuner. Staden har även beviljats statsbidrag för insatser som ska stärka det brottsförebyggande arbetet samt förbättra möjligheterna till meningsfull fritid, arbete och studier för barn och unga med funktionsnedsättning. Elevhälsa Förvaltningen fortsätter arbetet med att stödja gymnasieskolornas arbete med att öka elevernas närvaro genom reviderade rutiner och dialog med varje skola. I skolornas elevhälsoplaner framgår att majoriteten av gymnasieskolorna har ökad närvaro som ett prioriterat utvecklingsområde och genomför hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdade insatser på skol- grupp- och individnivå. Förvaltningen har under våren följt arbetet med skolornas elevhälsoplaner och kommer följa upp skolornas egna analyser under hösten. Det gemensamma elevhälsonätverket för skolledare och elevhälsans personal har fokus på arbetet med utredning om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Utifrån det har ett arbete påbörjats med att systematiskt följa upp processen för utredning om särskilt stöd och åtgärdsprogram i journalföringssystemet. Arbetet kommer att fortsätta läsår 2026/2027. Pilotprojekt med senare skolstart för gymnasieelever läsåret 2025/2026 Under höstterminen 2025 inleddes ett pilotprojekt på tre gymnasieskolor där cirka 300 elever har börjat skoldagen tidigast klockan 9 i stället för klockan 8. Samtidigt har ytterligare cirka 300 elever på samma skolor ingått i projektet som kontrollgrupp utan förändrad starttid. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 32(94) Projektet genomförs i samverkan med Karolinska Institutet och Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Syftet är att undersöka hur en senare skolstart påverkar elevernas sömn, psykiska hälsa, skolresultat och annan personlig utveckling. Resultaten kommer att redovisas för nämnden i höst efter att projektet är avslutat. Gemensamma insatser Forskning och utveckling Genom Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) bedrivs praktiknära forskning i samarbete med fem andra skolhuvudmän. Förvaltningen har avsatt medel till STLS för lärares fortsatt praktiknära forskning på flera av stadens skolor, främst i de prioriterade ämnesområdena matematik och svenska/svenska som andraspråk. Ett nytt samarbetsavtal inom ramen för Utbildning Lärande och Forskning (ULF) är under framtagande mellan Konstfack och utbildningsförvaltningen och börjar gälla från 2027. Innovation och artificiell intelligens (AI) Arbete pågår med att stärka förvaltningens förmåga att arbeta strukturerat med innovation samt att tydliggöra hur innovationsarbetet integreras i portföljstyrningen. Under perioden har fokus legat på att utveckla förutsättningarna för ett mer systematiskt innovationsarbete. Det inkluderar att se över och tydliggöra ingångar för idéer och identifierade behov med digitala lösningar, stärka principer för prioritering samt vidareutveckla arbetssätt från idé till beslut. Arbetet syftar till att skapa ökad transparens och förutsägbarhet i hur innovationsinitiativ tas om hand. Framåt är målsättningen att skapa tydliga arbetssätt som stödjer verksamheten i att lösa problem genom innovation och därigenom öka kvalitet och resurseffektivitet. En viktig möjliggörare i detta arbete är användningen av AI och generativ AI, både i administrativa processer och i undervisningen. Utveckling genom artificiell intelligens (AI) Arbetet med generativ AI i undervisning fortgår. Projektet Generativ AI i undervisning fortsätter enligt plan och bidrar till måluppfyllelsen. Inga större avvikelser har identifierats, men ett fortsatt stort behov av kompetensutveckling och stöd samt frågor kring verktygstillgång kvarstår. Implementering av Stockholms stads program för barns rätt till kultur Programmet ”Barns rätt till kultur” har distribuerats i tryckt form till samtliga skolor samt presenterats för skolledare och kulturombud. Arbetet med målen i programmet genomförs inom ramen för det ordinarie arbetet. Skolornas kulturombud, Kulansamarbetet och Utbildningsnämnden, Tertialrapport 33(94) statsbidraget Skapande skola är centrala för genomförandet av programmet. För att stärka tillgången till kultur och eget skapande riktar förvaltningen särskilda erbjudanden till målgrupper där deltagandet bedöms vara relativt lägre, såsom elever i anpassad skola, högstadiet och gymnasiet. Ett exempel under våren är den satsning där cirka 2 800 elever i årskurs 9 och gymnasiet fick uppleva föreställningen Lonely Together på Kulturhuset Stadsteatern. Utvecklingsarbetet med att stärka elevernas tillgång till kulturupplevelser och eget skapande sker i nära samverkan med kulturförvaltningen genom samarbete med kulturskolan samt stadens scener, museer och bibliotek. Implementering av den nya skolbiblioteksplanen Den nya skolbiblioteksplanen för Stockholms stads förskolor och skolor som beslutades i kommunfullmäktige i början av året har distribuerats till samtliga skolor. Som en del i implementeringen förs under året dialog om skolbiblioteksplanens innehåll och inriktning med stadens rektorer. Skolorna erbjuds riktat stöd i genomförandet av skolbiblioteksplanen och de skollagsändringar som trädde i kraft den 1 juli 2025. Förvaltningen följer löpande utvecklingen av skolornas arbete för att möta de nya kraven. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 84 % 80 % 2026 Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd 89 % 89 % 89 % 2026 Total frånvaro i grundskolan 9,1 % 8,9 % 9,4 % 9,8 % 7 % 2026 Analys Den totala frånvaron i stadens kommunala skolor har minskat under läsåret 2025/2026. Andelen med hög frånvaro (mer än 50 % total frånvaro) ligger kvar på samma nivå som föregående läsår. Från och med höstterminen har alla grundskolor ett närvaroombud som ska ha ett särskilt ansvar för arbetet med att främja frånvaron på skolan. Total frånvaro i gymnasieskolan 14 % 15 % 15 % 2026 ÅK 1: Andel elever som i slutet av årskurs 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik 91 % 90 % 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 34(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period ÅK 1: Andel elever som i slutet av årskurs 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter 92 % 90 % 2026 ÅK 6: Andel elever i årskurs 6 som når motsvarande behörighet till nationella program 87,2 % 86,6 % 87,8 % 86,1 % 87 % 2026 ÅK 9: Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till nationella program 88,6 % 88,7 % 88,6 % 87,9 % 89 % 2026 Analys De preliminära betygsresultaten visar en förbättring jämfört med tidigare år och är den högsta noteringen sedan 2011. Resultatet kommer att analyseras under hösten. ÅK 9: Meritvärde i årskurs 9 255,9 Poäng 250 262,3 250 Poäng 252 Poäng 2026 Nämndmål: 1.2.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö Uppfylls helt Förväntat resultat Den upplevda tryggheten i skolan har ökat Skolan har utvecklat arbetet för att motverka kränkningar riktat mot elever Trygg och god lärmiljö Förvaltningen har tagit fram stödmaterial med information till skolorna och till vårdnadshavare med anledning av nya bestämmelser i skollagen (2010:800) om kränkande behandling och trygghet och studiero. Förvaltningen har också reviderat mallen för plan mot kränkande behandling och diskriminering, samt uppdaterat informationen på intranätet. Förvaltningen har även uppdaterat stödmaterialet för trygghet och studiero som bland annat konkretiserar ansvar och befogenheter gällande disciplinära åtgärder och ska fungera som ett stöd i skolornas trygghetsarbete. Förvaltningen har arbetat med tekniska åtgärder för att blockera olämpliga tjänster och webbsidor på stadens digitala enheter, eftersom efterfrågan har ökat om att kunna begränsa åtkomsten till sociala medier, online-spel och andra kategorier av innehåll. En teknisk lösning Utbildningsnämnden, Tertialrapport 35(94) för att komplettera nuvarande webbfilter är framtagen och testad på 2700 elevdatorer. Lösningen kommer att införas i september för alla typer av digitala enheter som används av elever. För grundskolan kommer blockeringarna på datorerna ska vara aktiva dygnet runt – alltså även kvällar och helger. Stödmaterial för utagerande beteende Arbetet med att ta fram stödmaterialet Tryggt bemötande – Stödmaterial vid utagerande beteende för skolornas arbete med elever som uppvisar utagerande beteenden har fortsatt under perioden. Arbetet är särskilt prioriterat inom den anpassade grundskolan, där antalet incidentrapporter är högre än i övriga skolformer. Förvaltningen har inhämtat synpunkter från referensgrupper bestående av chefer, skolledare, forskare, sakkunniga samt fackliga organisationer. Utifrån inkomna synpunkter har förvaltningen reviderat materialet för att öka dess relevans och användbarhet i verksamheterna. Nästa steg är att färdigställa en kommunikations- och implementeringsplan samt skapa förutsättningar för ett likvärdigt införande i stadens skolor. Arbete mot våld och förtryck Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål och sexuellt våld Förvaltningen inväntar beslut i Kommunfullmäktige gällande Stockholms stads program mot våld, förtryck och utnyttjande, som kommer att vara underlag för en revidering av utbildningsnämndens handlingsplan Våga fråga, lyssna och agera! Planering har gjorts för att information om arbetet mot skadliga utlandsvistelser ska ges till alla skolor under hösten. Arbetet med att öka kunskapen gällande kvinnlig könsstympning fortskrider. I hälsoenkäterna för årskurs 8 och gymnasiet finns frågor som fångar upp olika symptom som kan tyda på att elev blivit utsatt för könsstympning. I hälsoenkäten kommer det även finnas stöd i form av hjälptexter till skolsköterskor kring detta område. Våldspreventivt arbete Förvaltningen har följt upp arbetet med Mentorer i våldsprevention (MVP) genom besök på MVP-skolorna. Där det våldspreventiva arbetet är väl förankrat syns positiva effekter, som till exempel att elever agerar aktiva åskådare och personalen kan återkoppla till det dagliga värdegrundsarbetet. Ytterligare fem nya grundskolor startar upp MVP till hösten. Förvaltningen har gjort en uppföljning med det tiotal skolor som pilottestat det våldspreventiva materialet Tåget. Uppföljningen visade generellt att elever och personal är positiva till materialet. Den visade också vikten av att skolledningen är involverad i implementeringsarbetet för att skapa organisatoriska förutsättningar. Materialet upplevs som flexibelt, verklighetsnära och relevant. Arbetet fortsätter till hösten med fokus att lära känna Utbildningsnämnden, Tertialrapport 36(94) materialet och hitta bra anpassningar av metoden för att passa stadens organisation. Arbetet med att ta fram ett nytt material kring åskådarrollen och civilkurage, Vem bryr sig? för mellanstadiet är klart. Ett par skolor och förvaltningen har varit med i arbetet som letts av Fryshuset och Forum för levande historia. Lansering av det nya materialet sker under hösten. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 94 % 92 % 2026 ÅK 3: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 3 89 75 2026 ÅK 6: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 6 86 75 2026 ÅK 9: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 9 84 75 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås. Till måluppfyllelsen bidrar att samverkan med socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna fortsatt att utvecklats och att den lokala samverkan fördjupats i de områdena med störst behov. Arbetet med skolsociala team är ett exempel på samverkan som bidrar till måluppfyllelsen. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedrivs under nämndmålet Elever i behov får ett samlat stöd genom samverkan mellan samhällsaktörer. Nämndmål: 1.3.1 Elever i behov får ett samlat stöd genom samverkan mellan samhällsaktörer Uppfylls helt Utbildningsnämnden, Tertialrapport 37(94) Förväntat resultat Förvaltningen har en väl fungerande samverkan med andra samhällsaktörer för elever i behov av ett samlat stöd Elever som är placerade utanför det egna hemmet har en väl fungerande skolgång Samverkan för barnets bästa Skolsociala team Utvecklingsarbetet med en gemensam modell för en sammanhållen skolsocial stödkedja fortgår enligt planering tillsammans med socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Utbildningsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen anordnat erfarenhetsutbyten för chefer och medarbetare i de fem stadsdelsområden som ingår i utvecklingsarbetet: Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Järva, Kungsholmen och Skärholmen. Under året har utbildningsförvaltningen tillsammans med socialförvaltningen också genomfört ett samverkansmöte mellan stadens avdelningschefer för individ- och familjeomsorg och förskola samt grundskolechefer med fokus på gemensam styrning och utveckling. Föräldraskapsstöd Utbildningsförvaltningen, förskoleförvaltningen och socialförvaltningen fortsätter arbetet med att ta fram, utveckla och sprida information om föräldraskapsstöd. Informationen finns bland annat på stadens webbplats för föräldratips. Skolorna länkar också till webbplatsen i den stadsövergripande kommunikationen om prevention som de regelbundet skickar via brev till vårdnadshavare. Arbetet med att ta fram ett digitalt informationsmaterial om föräldrastödsprogrammet pågår också. Socialtjänsten har tagit fram en film riktad till föräldrar och ledare om unga och kriminalitet. Skolorna kan visa filmen på föräldramöten. Placerade barn och ungas skolgång (SAMS) Inom samverkan mellan socialtjänst och skola för placerade barns kontinuerliga skolgång (SAMS) har socialförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen fortsatt sprida kunskap om skolans respektive socialtjänstens ansvar för placerade barn och unga enligt SAMS stödmodell. Rollen skolsamordnare finns på stadens samtliga stadsdelsförvaltningar, med syfte att göra skillnad för placerade barns skolgång, på kort och lång sikt. Arbetet med SAMS är en del av skolsamordnarnas arbete och i socialtjänstinspektörernas senaste granskning Eftervård vid placering barn 13–17 år framkom att införandet av skolsamordnare har haft tydligt positiva effekter och bidragit till en mer kontinuerlig skolgång samt har tydliggjort att när samordnare Utbildningsnämnden, Tertialrapport 38(94) har ett tydligt ansvar för en fråga ökar förutsättningarna för goda resultat. Detta är även ett resultat av stadens arbete för att implementera SAMS. Nya skolsamordnare har deltagit i introduktionsutbildning och en skräddarsydd utbildning i motiverande samtal (MI-utbildning) för skolsamordnare. Samtliga skolsamordnare har deltagit i MI-boost samt genom utbildningsförvaltningen fått en utbildning i Elevens rättigheter och skolans skyldigheter. Under våren har rutinen för att placerade barn och unga ska få en skolplacering inom grundskolan setts över och uppdaterats i enlighet med delegationsordningen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås Till måluppfyllelsen bidrar samarbetet med SISAB, idrottsförvaltningen och kulturförvaltningen för att tillgängliggöra skollokaler för allmänheten och föreningslivet. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skollokaler är tillgängliga för föreningsliv och andra aktörer utanför skoltid. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal bokade timmar i skolidrottshallar utanför skoltid 103 993 111 600 Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt basket-EM för damer 2027 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska i samarbete med idrottsnämnden utreda möjliga former för att idrottsföreningar ska kunna låna eller hyra utrustning i skolidrottshallar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.5.1.Skollokaler är tillgängliga för föreningsliv och andra aktörer utanför skoltid Uppfylls helt Utbildningsnämnden, Tertialrapport 39(94) Förväntat resultat Fler skol- och idrottslokaler är tillgängliga för uthyrning genom idrottsförvaltningens bokningssystem Tillgängliga skol- och idrottslokaler Anpassningar har utförts vid Snösätraskolan och lokalen finns numera tillgänglig i stadens bokningssystem. Anpassningar har även genomförts vid Mariehällsskolan för att möjliggöra upplåtelse och utredningen för anpassningar vid Midsommarkransens skola har slutförts. Dessa anpassningar planeras genomföras under hösten. Idrottsförvaltningen har efter avslutad utredning valt att inte gå vidare med anpassningar vid Björngårdsskolan men planerar att under hösten beställa anpassningar vid Höglandsskolan, Vårbergsskolan och Kungsholmens gymnasium. Utbildningsförvaltningen ansvarar för de investeringar som görs efter idrottsförvaltningens beställningar. I takt med att idrottsförvaltningens beställningar ökar i omfattning ökar även utbildningsförvaltningens investeringsbehov vilket leder till att investeringsbudgeten behöver öka. Efter att investeringen genomförts debiteras idrottsförvaltningen för den kapitalkostnad som uppstår för att på så vis inte belasta skolverksamheten. Kulturförvaltningen avser att investera i lokalen Prisma vid Hässelbygårdsskolan och har ansökt om egna investeringsmedel för utredning och anpassning. Förvaltningen har ändrat i fördelningen av ersättningen för lokaluthyrning så att delar av intäkten kan användas för att finansiera eventuell skadegörelse som uppstår i samband med upplåtelser genom bokningssystemet. Planering av O-Ringen Ett arbete har inletts inför stadens värdskap för O-Ringen 2027. Som en del av detta erbjuds grundskolor som saknar orienteringskartor över skolgården möjlighet att få en karta kostnadsfritt. Stockholms orienteringsförbund levererar kartor löpande med målsättningen att 26 kartor ska vara färdiga under 2026 och lika många under 2027. I samband med att skolorna får sina kartor erbjuds även fortbildning för idrottslärare i orientering, i samverkan med Svenska orienteringsförbundet. Under våren har 16 medarbetare från 12 skolor deltagit. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 40(94) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig på det pågående arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse. I samband med beslut om verksamhetsplan och budget för 2026 ansökte utbildningsnämnden om budgetförstärkning från kommunfullmäktiges centrala medelsreserv för särskilda insatser kring hållbara skolmåltider och kemikaliesmart skola. I februari beslutade kommunfullmäktige att bevilja nämnden 10,9 miljoner kronor. Under året genomförs projektet Giftfri och klimatsmart skola med stöd av dessa medel. Projektet omfattar en stor mängd aktiviteter inom kemikaliesmart skola, minskad plastanvändning, klimatsmarta leveranser, minskat matsvinn samt lärande för hållbar utveckling. Insatserna och resultaten redovisas till nämnden i tertialrapporter och verksamhetsberättelse, under respektive nämndmål som aktiviteterna syftar till att uppfylla. Under 2026–2028 pågår kompetensutvecklingsprojektet Hållbara skolmåltider, som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Projektet är förvaltningens viktigaste satsning för att minska skolmåltidernas klimatpåverkan genom utbildningar för olika målgrupper på skolorna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig bland annat på de angivna aktiviteterna för en fortsatt utveckling mot minskad plastanvändning i verksamheterna. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Klimatpåverkan från utbildningsnämndens verksamheter minskar. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 41(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 25 % 25 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 57 ton 525 ton 2026 Analys Prognosen för helåret pekar mot en inköpsvolym på 67 ton plats vilket är en väsentlig förbättring mot föregående år då volymen var 77 ton. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,8 kg CO2 per kg livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Analys Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel fortsätter att minska och uppgår till 1,75 jämfört med 1,82 samma period förra året. Trots den positiva utvecklingen bedömer förvaltningen att årsmålet inte kommer att uppnås. Köpt energi i stadens organisation 2,7 GWh 3 GWh 1 675 GWh 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.1.1 Klimatpåverkan från utbildningsnämndens verksamheter har minskat. Uppfylls delvis Förväntat resultat Klimatpåverkan från skolmåltider har minskat Matsvinnet från skolmåltider har minskat Mängden onödiga plastprodukter har minskat Klimatpåverkan från måltiderna minskar Fokus i projektet Hållbara måltider har legat på utbildningar i och lansering av kostdatasystemet Mateo. Genom kostdatasystemet får skolorna tillgång till närings- och klimatberäknade recept som uppfyller skollagens krav om näringsriktiga skolmåltider samt till Utbildningsnämnden, Tertialrapport 42(94) stadens miljö- och klimatmål. Utfallet för perioden januari – juni visar att klimatpåverkan från upphandlade livsmedel fortsätter minska, och uppgår till 1,75 kg CO2 per kg livsmedel, jämfört med 1,82 samma period föregående år. Den positiva utvecklingen beror till stor del på att allt fler skolor baserar sina menyer på en större del växtbaserade livsmedel. Trots den positiva utvecklingen bedömer förvaltningen att målet om 1,5 kg CO2 per kg livsmedel inte kommer nås 2026. Arbetet med revidering av nuvarande riktlinjer för skolmåltider är i uppstartsfas, med utgångspunkt från stadens kommande matprogram. Minska mängden matsvinn Inom ramen för projektet Giftfri och kemikaliesmart skola pågår ett delprojekt för att utveckla en gemensam mätmetod för skolornas matsvinn. Projektet ska även utarbeta kommunikationsmaterial och kompetensutvecklade insatser som stöd i arbetet med att minska matsvinnet. Under våren har projektet haft fokus på omvärldsanalys och kartläggning av möjliga mätmetoder. Under hösten planeras matsvinnsmätningar enligt en gemensam metod på ett 20-tal utvalda skolor. Minskad användning av onödiga plastprodukter Från och med i år följer förvaltningen löpande upp inköpen av förbrukningsartiklar i plast, mätt i ton. En analys av inköpsdata från första halvåret visar att inköpsvolymen minskat med 12 procent jämfört med samma period föregående år – från 42 till 37 ton. Andelen artiklar i återvunnen plast har ökat under 2026, vilket bidrar till att det totala klimatavtrycket från engångsartiklar i plast minskat med 18,9 procent jämfört med samma period 2025. Prognosen för helåret pekar mot en total inköpsvolym på 67 ton plast. Detta är en väsentlig förbättring mot 2025, då 77 ton plast köptes in, och ett viktigt trendbrott i utvecklingen då plastinköpen ökat under flera år. Samtidigt pekar prognosen på att nämndens årsmål på 57 ton plast inte kommer nås. Förvaltningen har även påbörjat ett arbete med att utreda orsakerna till skolornas inköp av förbrukningsartiklar i plast och vilka möjligheter som finns att minska inköpen. Under hösten kommer inköpen studeras närmare på ett antal utvalda skolor. Resultatet av studien, samt förslag till förändringsåtgärder, kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. Arbetet med att minska inköp och användning av engångshandskar i plast fortskrider genom spridning av informationsmaterial i form av filmer samt en verktygslåda med stöd- och workshopmaterial. Materialet har tagits fram tillsammans med miljöförvaltningen och har publicerats på intranätet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 43(94) Återbruk av möbler och andra inventarier Under perioden har arbetet med återbruk främst varit inriktat på nyetableringar, evakueringar och flyttar av skolverksamheter. Ett tydligt exempel är Kärrtorps gymnasium, där verksamheten successivt avvecklas samtidigt som ISSR flyttar in i lokalerna. I samband med detta har hela skolbiblioteket vid Kärrtorps gymnasium flyttats till Slakthusområdets gymnasium. Även möbler och köksutrustning har återbrukats. Betty Petterssons gymnasium har tagit över naturvetenskaplig utrustning och elevskåp, och klassrumsmöbler har omfördelats till flera grundskolor. Återbruk sker även när grundskolor avvecklar tillfälliga lokaler i paviljonger. Möbler och inventarier omfördelas då till andra verksamheter eller förvaras tillfälligt för att kunna användas vid framtida evakueringar och verksamhetsanpassningar. En central utmaning för ett långsiktigt och strategiskt återbruk är tillgången till lämpliga lagerutrymmen. Det behövs möjligheter att förvara möbler, inventarier och storköksutrustning från verksamheter som inte längre har behov av utrustningen tills den kan tas i bruk när ett nytt behov uppstår. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis under året. Bedömningen grundar sig bland annat på arbetet med att möta klimatförändringar genom ombyggnationer som skapar mer grönska på skolgårdar. Bedömningen att målet kommer att uppnås delvis förklaras av målet om andelen ekologiska livsmedelsinköp inte förväntas uppnås under året trots en positiv utveckling. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Nämndens verksamheter bidrar till ökad biologisk mångfald. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 46,3 % 70 % 70 % 2026 Analys Andelen ekologiska livsmedel ökar under första halvåret jämfört med samma period föregående år, till 48,9 procent av inköpen jämfört med 46,6 procent samma period 2025. Trots en viss förbättring bedömer förvaltningen att årsmålet om 70 procent ekologiska livsmedel inte kommer uppnås. En av de största utmaningarna för att nå måluppfyllelse handlar om brister i det upphandlade sortimentet. Fokus har legat på det nya anbudssortimentet i arbetet med stadens gemensamma livsmedelsupphandling för att öka förutsättningarna att nå andelen ekologiska inköp. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 44(94) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska inrätta en ny naturskola i sydvästra Stockholm 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.2.1 Utbildningsnämndens verksamheter bidrar till ökad biologisk mångfald Uppfylls delvis Förväntat resultat Andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat Skolgårdar präglas av ökad biologisk mångfald och står bättre rustade mot klimatförändringar Öka andelen ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel ökar under första halvåret jämfört med samma period föregående år, till 48,9 procent av inköpen jämfört med 46,6 procent samma period 2025. Trots en viss förbättring bedömer förvaltningen att årsmålet om 70 procent ekologiska livsmedel inte kommer uppnås. En av de största utmaningarna för att nå måluppfyllelsen handlar om brister i det upphandlade sortimentet. Stadens nya gemensamma livsmedelsupphandling beräknas träda i kraft i början av 2027. Ett stort fokus har legat på att det nya anbudssortimentet ska öka förutsättningarna att nå målet för andelen ekologiska inköp. Under våren har förvaltningen utrett förutsättningarna för att öka andelen ekologiska livsmedel. Skolor som har en tydlig handlingsplan för ökad måluppfyllelse, god inköpsplanering och anpassning av menyerna efter tillgången på ekologiska livsmedel har ett bättre resultat. Utredningen redovisas i sin helhet i bilaga 7 Ekologiska livsmedel på utbildningsförvaltningen. Skolgårdsutveckling för biologisk mångfald och klimatanpassning Gröna skolgårdar Förvaltningen har tillsammans med SISAB påbörjat två skolgårdsprojekt med planerat genomförande sommaren 2027. Fokus är att utveckla ändamålsenliga gårdar för anpassad grundskola utifrån en grön gestaltning och naturmaterial. Elever på respektive skola har, eller ska, vara delaktiga i planeringen av ombyggnationerna. I dessa projekt har förvaltningen ett extra fokus på att utveckla metoder som vänder sig till barn och unga i anpassad grundskola. I synnerhet ser förvaltningen ett behov av att utveckla metoder för elever som främst använder andra uttryckssätt än verbala. Förvaltningen planerar även tillsammans med SISAB att Utbildningsnämnden, Tertialrapport 45(94) utveckla ytterligare tre skolgårdar med planerat genomförande sommaren 2028. Arbetet med skolgårdsutveckling är i linje med stadens lekvärdesriktlinjer. Utvecklingen av skolgårdar med en ökad grönstruktur är ett prioriterat utvecklingsområde. För att skapa långsiktigt hållbara och välfungerande skolgårdar krävs rätt kompetens genom hela processen, från projektering och anläggning till skötsel och underhåll. För gröna miljöer krävs det andra krav-ställningar, rutiner och anvisningar än för de konstgjorda och programmerade gårdarna. De skolgårdar som har byggts om under 2024 och 2025 med fokus på att öka grönstrukturen utvärderas därför löpande. Förvaltningen har även gett SISAB i uppdrag att göra kompletterande insatser där växtligheten inte uppnått önskat resultat. Tidplanen för nya projekt har anpassats så att risken för ökade kostnader eller felaktigt utförande minimeras. Skolgården som en resurs i lärande för hållbar utveckling Under det gångna läsåret har förvaltningen deltagit i uppstarten av projektet ”Vilda grannar” tillsammans med Naturskyddsföreningen Stockholms län. Projektet har som mål att stötta skolor i att utveckla sitt arbete med lärande för hållbar utveckling där skolgården används som en aktiv resurs i undervisning, fritids- och rastverksamhet. Projektet har under det första läsåret främst fokuserat på Brotorpsskolan, där man utbildat lärare och fritidspedagoger. Den kunskap och det material som tas fram under projektet kommer kunna användas till fler skolor som får förgrönade skolgårdar framåt. Förvaltningen har också arbetat för att stötta elevdelaktigheten och fritidshemmens delaktighet på de skolor som fått förgrönade skolgårdar. Nätverket "Odla med elever" har under året startats upp för att öka möjligheten till kompetensutveckling och delande av goda exempel för de skolor som aktivt vill arbeta med förgrönade skolgårdar. Inrätta en ny mobil Naturskola Under våren har förutsättningarna utretts för en fast naturskola i sydvästra Stockholm. Trots ett gediget lokalsök har ingen lämplig fast lokal kunnat hittas. Utbildningsnämnden har därför beslutat anta förvaltningens föreslagna lösning att skapa ytterligare en mobil naturskola med ett särskilt fokus på att nå ut till skolor i sydvästra Stockholm. Skolor i området kommer att kunna boka verksamheten kostnadsfritt under de kommande två åren för att öka etableringen av naturskolan som en naturlig del av skolornas verksamhet. Invigning av den nya naturskolan kommer att ske i slutet av augusti. Förvaltningen har även fått ett fortsatt uppdrag av utbildningsnämnden att bevaka lämpliga lokaler i området med ambitionen att på sikt kunna inrätta en fast lokaliserad verksamhet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 46(94) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Måluppfyllelsen motiveras av förvaltningens arbete utifrån stadens nya resepolicy med skärpta krav på tjänsteresor. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedöms under nämndmålet Utbildningsnämndens transporter är hållbara. Nämndmål: 2.3.1 Utbildningsnämndens transporter är hållbara Uppfylls helt Förväntat resultat Klimatpåverkan från förvaltningens tjänsteresor har minskat Flygresor Förvaltningen har fortsatt att delta på en stor andel möten och utbildningar digitalt med syfte att minska klimatpåverkan från resor. Förvaltningens följer kommunfullmäktiges beslut att samtliga flygresor ska godkännas av förvaltningsdirektören, i ett led att minska andelen flygresor. Under första halvåret har förvaltningen haft kostnader för flygresor för omkring 300 000 kronor. Resornas syfte har varit personalresor för olika internationella projekt och samarbeten, samt fortbildningsresor. Elevresor samt medföljande personal till elevresor är inte inkluderade. Off peak-leveranser Ett omfattande arbete pågår med att kartlägga tillagningskök som kan vara aktuella för så kallade off peak-leveranser utanför ordinarie leveranstid, med fordon som drivs av fossilfria drivmedel. Som ett första steg har ritningarna för samtliga grundskolors tillagningskök granskats. Utifrån denna genomgång har cirka 50 skolor valts ut för fortsatt dialog och platsbesök. Under våren har förvaltningen besökt ett tiotal av dessa skolor tillsammans med representanter från miljöförvaltningen och stadens livsmedelsleverantör. Bedömningen visar att flera av de grundskolor som är aktuella för livsmedelsleveranser utanför ordinarie verksamhetstid behöver anpassa sina passersystem för att möjliggöra sådana leveranser. Anpassningarna påbörjas under hösten. Under hösten fortsätter även skolbesöken med Utbildningsnämnden, Tertialrapport 47(94) målsättningen att öka antalet grundskolor som har off peak-leveranser från dagens tre skolor till cirka tio innan årsskiftet. Inom gymnasieskolan påbörjas off peak-leveranser på tre skolor under hösten. Totalt innebär det att fem gymnasieskolor har möjlighet till denna typ av leveranser. Övriga gymnasieskolor har av praktiska skäl inte bedömts möjliga för leveranser off peak. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Måluppfyllelsen motiveras av att de i verksamhetsplanens angivna uppdragen pågår genom att bland annat minska förekomsten av skadliga kemikalier i skolan. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedöms under nämndmålet Skolornas inomhusmiljö är giftfri. Nämndmål: 2.4.1 Skolornas inomhusmiljö är giftfri Uppfylls helt Förväntat resultat Förekomsten av skadliga kemikalier i skolan har minskat Giftfri och kemikaliesmart skola Förvaltningen har beviljats medel från kommunfullmäktige för arbete med kemikaliesmart skola. Projektet fokuserar på följande insatser: • kompetensutveckling i grön kemi för kemilärare på grund- och gymnasieskolan • kartläggning och rensning av radioaktiva preparat • inventering och rensning av skolornas kemiinstitutioner. Kompetensutveckling i grön kemi för kemilärare genomförs under hösten på Midsommarkransens gymnasium. Utbildningarna genomförs i samarbete med Stockholms universitet och hittills har omkring 130 lärare anmält sig till utbildningen. Syftet med kompetensutvecklingen är att minska förekomsten och användningen av farliga kemikalier (så kallade utfasnings- och riskminskningsämnen) i undervisningen, samtidigt som det laborativa arbetet inom kemiämnet stärks och kemisäkerheten förbättras. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 48(94) Kartläggning av radioaktiva preparat samt inventering och rensning av skolornas kemiinstitutioner sker löpande. Hittills i år har 25 skolor fått hjälp med att rensa ut kemikalier och förbättra säkerheten i sina kemisalar. Omkring 810 kg farligt avfall har hämtats från skolorna. I samband med skolbesöken har ett antal oregistrerade kemikalier upptäckts och åtgärdats. Totalt har 34 skolor deklarerat innehav av radioaktiva preparat som tidigare använts i undervisningen. Förvaltningen har dialog med Strålsäkerhetsmyndigheten om vilka möjliga lösningar som finns att tillgå för att bli av med dessa. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig främst på att nämnden prognostiserat en budget i balans efter fondförändringar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på att nämnden prognostiserat en budget i balans efter fondförändringar tillsammans med arbetet med en effektiv lokalplanering med målet att nå en hög fyllnadsgrad i kommunala skolor i relation till det minskade elevunderlaget. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som står beskriven under nämndmålet Skattemedel används effektivt och bidrar till god kvalitet för stockholmarna. De ekonomiska förutsättningarna redovisas under rubriken Uppföljning av ekonomi. Indikator Periode ns utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 99,8 % 99,2 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 99,9 % 98,4 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 -1 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 49(94) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, utbildningsnämnden, SISAB och Stockholms Stadshus AB utreda möjliga former för samfinansiering för skolidrottshallar i de fall sådana byggs fullstora utan att skolan identifierat ett sådant behov för sin verksamhet. Samfinansiering ska i sådana fall ske på ett sätt som inte belastar skolpengen 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.1.1 Skattemedel används effektivt och bidrar till god kvalitet för stockholmarna Uppfylls helt Förväntat resultat Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Fyllnadsgraden i skollokaler är hög och stabil över tid Avtalstroheten inom inköp har ökat Systemstöd och digitala enheter är ändamålsenliga och kostnadseffektiva Resurseffektiv lokalplanering Enligt stadens befolkningsprognos från juni kommer antalet barn och unga i grundskoleåldern minska årligen under de kommande tio åren. År 2035 beräknas antalet elever vara nästan 13 000 färre än idag. Förvaltningen arbetar under året med en scenarioplanering för grundskolan där organisatorisk planering och lokalplanering knyts samman. Målsättningen är en skolstruktur med hög fyllnadsgrad (antal elever i relation till skolans kapacitet) och en hållbar ekonomi som bidrar till en likvärdig skola för stadens elever. Förvaltningen prioriterar en kostnadseffektiv lokalplanering för att begränsa investeringar och hyrornas andel av nämndens totala budget. För att stärka den ekonomiska styrningen redovisar förvaltningen i inriktnings- och genomförandeärenden hyrans andel av verksamhetens totala budget. En likvärdig skola för stadens elever handlar bland annat om tillgång till en skola nära hemmet, likvärdig tillgång till lokaler och ur ett barnrättsperspektiv rätt till inflytande och icke-diskriminering. Det innebär att det, trots det sjunkande elevantalet i grundskolan, finns behov av att öka antalet elevplatser i anpassad grundskola samt ersätta en del lokaler med tidsbegränsade bygglov. Flera skolor är i behov av omfattande underhåll, vilka initieras och genomförs av SISAB. Förvaltningen ansvarar för att säkerställa fungerande evakueringslösningar och kommer i första hand att nyttja lokaler inom det befintliga lokalbeståndet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 50(94) Ekonomistyrning och kostnadseffektivitet i byggprojekt Under tertialen har förvaltningen slutfört byggprojekt med omfattande verksamhetsanpassningar vid följande skolor: • Slakthusområdets gymnasium • Nya Enskede skola • Grimstaskolan • Slättgårdsskolan • Vasa Real • Kista grundskola (kök) Enkelt avhjälpta hinder i skolornas publika lokaler Förvaltningen beaktar löpande tillgänglighetsaspekter i samtliga lokalprojekt, men driver även ett projekt för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder (HIN). Hittills har fem etapper med totalt 63 skolor avslutats. I nuvarande etapp 6 ingår 12 skolor. Nämnden har i april beslutat om reviderade riktlinjer avseende åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för att uppnå ökad tids- och kostnadseffektivitet. Funktionsprogram för skollokaler Utbildningsnämnden beslutade i juni om nya krav på lokaler för anpassad grundskola i funktionsprogrammet. Denna del av arbetet är därmed slutförd. De nya kraven skapar förutsättningar för en tydligare och mer enhetlig kravställning vid planering och utformning av lokaler för anpassad grundskola. Arbetet med att utreda och förtydliga funktionsprogrammets krav på flexomklädningsrum pågår enligt plan. Förvaltningen inledde under våren ett referensgruppsarbete med högstadieelever. Dialogen fortsätter under hösten med elever i grundskolans yngre åldrar samt gymnasieskolan. Resultatet ska utgöra underlag för den fortsatta utvecklingen av funktionskraven. Hyresavtal Förvaltningen ansvarar för cirka 400 hyresavtal för stadens skolor. Förvaltningen omförhandlar och träffar hyresavtal avseende lokaler som hyrs in. Nedan redovisas de avtal som förvaltningen har sagt upp på delegation sedan redovisningen i tertialrapport 1 för 2026. Tabell 6 Uppsagda avtal sedan redovisningen i tertialrapport 1 för 2026 Skolenhet Årshyra Gatuadress Uppsägningsdatu m Giltigt t.o.m. Enskede skola / Fth annex 2 0,2 mnkr Handelsvägen 20 2026-03-25 2026-12-31 Rödabergsskolan paviljong 1 2,3 mnkr Dannemoragatan 13 2026-04-30 2027-01-31 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 51(94) Skolenhet Årshyra Gatuadress Uppsägningsdatu m Giltigt t.o.m. Slättgårdsskolan paviljong 1 1,1 mnkr Frimurarvägen 11 2026-06-03 2026-06-12 Enskede skola annex 4 0,3 mnkr Mellanvägen 8 2026-06-10 2027-06-30 Abrahamsbergsskolan SU 0,1 mnkr Gustav III:s väg 15 2026-06-25 2026-06-30 Sturebyskolan provisorisk paviljong 4 2 mnkr Bastuhagsvägen 58 2026-08-03 2027-03-18 Placering i grundskola Förvaltningen har testat ett nytt simuleringsverktyg i antagningskartan som används vid antagning till grundskolan. Syftet är att stärka förutsättningarna i planeringen av skolplaceringar för att utnyttja lokalkapaciteten optimalt. Simuleringen visualiserar effekter av förändringar på ett bättre sätt och kan på sikt ge ett stöd inför beslut om lokalanvändning. Arbetet med att optimera verktyget kommer att fortsätta under hösten. Inköp och upphandling Arbetet med upphandlingarna enligt nämndens Plan för upphandling 2026 fortskrider enligt plan. Under hösten planerar förvaltningen att teckna ramavtal inom flera områden, bland annat för idrottsmateriel, maskiner för trä- och metallslöjdsundervisning, aktivitetsledare samt för lokalvård för skolor i innerstaden. Förvaltningen har också påbörjat arbetet med kommande upphandlingar inom bland annat byggservice, bemanningstjänster inom elevhälsan, pedagogiska bemanningstjänster samt lokalvård för skolor i söderort. Förvaltningen har under året genomfört fördjupade kontroller av befintliga avtal avseende tjänster inom elevhälsan, lokalvård, pedagogiska bemanningstjänster samt ett flertal varuavtal. Särskilt fokus har lagts på uppföljning av miljö-, transport- och sociala krav. Vid kvalitetsbrister eller andra avvikelser har förvaltningen vidtagit åtgärder, däribland utfärdande av viten. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att öka systemutnyttjandet, mätt i andelen inköp som genomförs i Agresso. Förvaltningen bedömer att utfallet är i linje med nämndens mål om ett systemutnyttjande på 80 procent för helåret. På skolor med lågt systemutnyttjande genomför förvaltningen riktade utbildningsinsatser. Kategoriarbete lokalvård Stockholms stad samordnar arbetet med upphandling och inköp genom så kallad kategoristyrning inom ett antal områden. Inom varje kategori organiseras arbetet i ett kategoriråd och ett team som leds av den ansvariga förvaltningen. Utbildningsförvaltningen ansvarar för kategoriarbetet inom lokalvård. En extern part har på beställning av Stockholms stad genomfört en granskning av Utbildningsnämnden, Tertialrapport 52(94) arbetsrättsliga villkor hos en av stadens större leverantörer av lokalvårdstjänster. Utöver utbildningsförvaltningen deltog även stadsdelsförvaltningarna i Farsta, Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör. Förvaltningen mottog rapporten från granskningen i maj. Granskningen identifierade ett flertal brister och avvikelser vilket ledde till slutsatsen att leverantören inte uppfyller stadens avtalskrav. Förvaltningen har utfärdat viten i enlighet med gällande avtal. Kategoriteamet kommer att följa upp leverantören under hösten för att säkerställa att de har åtgärdat de identifierade bristerna. Kategoriteamet planerar även att genomföra ytterligare minst en gemensam granskning av arbetsrättsliga villkor under hösten. Under 2025 identifierade staden ett behov av ett gemensamt systemstöd för uppföljning av lokalvårdstjänster, både för entreprenadverksamhet och verksamhet i egen regi. Mot denna bakgrund har kategorirådet gett kategoriteamet i uppdrag att initiera en gemensam upphandling av ett sådant systemstöd. Arbetet med upphandlingen ska påbörjas under hösten. Utveckling av IT-stöd Förvaltningen har under året initierat ett utvecklingsarbete av portföljen för digitala stöd för stadens pedagogiska verksamheter. Fokus har legat på att skapa en samsyn kring vad som krävs för en mer effektiv och ändamålsenlig portfölj för både förvaltning och utveckling med utgångspunkt i användarnas behov. Skiftet innebär att gå från ett primärt förvaltningsfokus till att i högre grad använda portföljen för verksamhetsutveckling. Införande av nya digitala stöd Förvaltningen har genomfört och avslutat samtliga införandeprojekt inom programmet Upphandling systemstöd stadens pedagogiska verksamheter (USP) Därmed har förvaltningen överfört de nya digitala stöden till objektförvaltning inom portföljstyrningen. Programmet avslutades formellt i juni. Förvaltningen kommer att utvärdera och följa upp verksamheternas effekter samt ta vara på lärdomar framåt. Systemstöd för uppföljning av frånvaro i gymnasieskolan Under våren gjorde förvaltningen en utvärdering på samtliga gymnasieskolor av hur väl det befintliga systemstödet hanterar skolornas behov kopplat till registrering och uppföljning av elevers frånvaro/närvaro. Resultatet visade tydligt att systemstödet har medfört en ökad administrativ belastning för lärare, skolledare och administrativ personal. För att underlätta för skolorna har förvaltningen fattat beslut om att, för läsåret 2026/2027, avropa licenser på systemstöd från Skola24. Implementeringen av Skola24 som systemstöd för att anmäla frånvaro inom gymnasieskolan har fungerat bra och inga större avvikelser har rapporterats. Systemstöd för elevhälsans processer Arbetet med att vidareutveckla i Prorenata fortskrider. Sedan april använder stadens Utbildningsnämnden, Tertialrapport 53(94) grundskolor Prorenata för hantering av upprepad och längre frånvaro kopplad till elevärenden. Stadens gymnasieskolor började samtidigt använda Prorenata för disciplinära åtgärder. Förvaltningen har också tagit fram en lösning för hantering av klagomålsärenden som rör arbete utfört av psykologer. Lösningen omfattar kontaktformulär för vårdnadshavare och personal, där synpunkter och klagomål kan lämnas avseende utfört psykologarbete. Parallellt har arbete pågått med mallar för utredning av särskilt stöd och åtgärdsprogram, digital remisshantering samt tillgång till åtgärdsprogram via Infomentor. Under kvartal 2 har förvaltningen identifierat behov av fler och tydligare behörigheter i systemet. Förvaltningen kommer att utreda det vidare. Upphandling av nytt barn- och elevregister Projektet för upphandling av ett nytt Barn-och elevregister (BOE) pågår till 2029 och syftar till att ett kommande barn- och elevregister ska vara ändamålsenligt, kostnadseffektivt och säkert. Projektet är indelat i tre etapper och har under kvartal 1 avslutat första delen – krav och process. Etapp 2 – upphandling har en uppdaterad tidplan med anledning av att projektet behöver ta höjd för nya risker såsom ny EU lagstiftning och ett förändrat leverantörslandskap där uppköp blir vanligare. Den uppdaterade tidplanen innebär att etapp 2 pågår fram till kvartal 2 2027. Projektet har även påbörjat arbetet med sista etappen – införande. Projektet arbetar med att förstärka vissa områden enligt rekommendation från en extern projektgranskning. Exempelvis ska projektet tydliggöra mätbara effektmål, nyttorealisering, styrning och förändringsledning. Gemensam IT-service Upphandling av nästa generations gemensamma IT-service (GSIT3) pågår under åren 2026– 2027. Arbetet leds av stadsledningskontoret, med deltagande från utbildningsförvaltningen i projektgrupp, referensgrupp och styrgrupp. Arbete pågår också med kravställning av nytt tjänsteavtal för den digitala arbetsplatsen, som bland annat omfattar samarbetstjänster, utskriftstjänster, servicedesk och portal. Tillgång till digitala enheter Under året har det varit brist på komponenter, vilket har orsakat en global prishöjning på digitala enheter. För att avhjälpa bristen på tillgång till digitala enheter och för att i möjligaste mån minimera kostnadsökningarna, har förvaltningen hanterat verksamheternas behov med lång framförhållning. Förvaltningen har också tillsammans med stadsledningskontoret beslutat om en begränsning av utbudet på modeller. Stadsledningskontoret har med stöd av förvaltningen tecknat ett nytt ramavtal för digitala Utbildningsnämnden, Tertialrapport 54(94) enheter och en första förnyad konkurrensutsättning (FKU) kommer att genomföras under hösten. Priset på komponenter gör att prognosen är att priserna på digitala enheter fortsatt stiger. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på insatserna för att öka yrkesprogrammens status och på det pågående samarbetet med arbetsmarknadsförvaltningen att stötta ungdomar som varken arbetar eller studerar. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Alla stadens ungdomar studerar eller arbetar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 495 st 507 st 495 482 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 48 st 65 st 85 85 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 1 001 st 1 936 st 2 000 st 2 000 st Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 95 st 46 st 49 st 94 st 95 90 st 11 500 st Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stockholm Business Region AB ska i samarbete med utbildningsnämnden och berörda stadsdelsnämnder testa modellen studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO-jobb) på ett antal skolor i stadens utpekade fokusområden 2026-01-01 2026-12-31 Stockholm Business Region AB ska i samarbete med utbildningsnämnden testa en modell med en praktikbank för att stötta skolorna med att tillhandahålla PRAO-platser inom 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 55(94) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse näringslivet för elever i årskurs 8 och 9, med särskilt fokus på bristyrken Nämndmål: 3.2.1 Alla stadens ungdomar studerar eller arbetar Uppfylls helt Förväntat resultat Antalet elever som läser yrkesprogram ska öka Gymnasieskolan har god samverkan med näringsliv och övriga lärosäten för att främja övergången till anställning eller fortsatta studier Samverkan med övriga aktörer är god för att erbjuda utbildning för elever i behov av studier Slutlig antagning till gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Inför höstterminen har cirka 35 300 ungdomar sökt till gymnasieskolan eller den anpassade gymnasieskolan i Stockholmsregionen. Cirka en tredjedel av de sökande är folkbokförda i Stockholms stad. Befolkningsstatistik och prognoser visar att detta är den största årskullen av 16-åringar i staden och regionen under överskådlig tid. Antagning till nationella program i regionen Drygt 29 200 elever har antagits till ett nationellt program i Stockholmsregionen. Det är omkring 850 fler än föregående år. Av de antagna eleverna har 77 procent antagits till ett högskoleförberedande program och 23 procent till ett yrkesprogram. Andelen elever som antagits till yrkesprogram har ökat med en procentenhet jämfört med föregående år. Det är fjärde året i rad som andelen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet är det största programmet med cirka 6 800 antagna elever, följt av ekonomiprogrammet med cirka 6 700 elever. Naturvetenskapsprogrammet är det tredje största programmet med cirka 4 700 elever. Samhällsvetenskapsprogrammet är återigen det största programmet. Ekonomiprogrammet, som varit störst de senaste tre åren, fortsätter däremot att minska. Naturvetenskapsprogrammet når sin högsta nivå sedan 2021. Teknikprogrammet fortsätter att minska medan estetiska programmet ökar efter två år med lägre antagningstal. Bland yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet störst med cirka 1 400 antagna elever. Därefter följer försäljnings- och serviceprogrammet med cirka 700 elever. Samtliga yrkesprogram som svarar mot arbetsmarknadens kompetensbehov ökar i omfattning. Ökningen är dock begränsad för restaurang- och livsmedelsprogrammet samt industritekniska programmet. Bygg- och anläggningsprogrammet ökar och är tillbaka på samma nivå som Utbildningsnämnden, Tertialrapport 56(94) 2020. Antagning till kommunala och fristående gymnasieskolor i regionen Andelen elever i regionen som antagits till ett nationellt program vid en kommunal gymnasieskola är oförändrad och uppgår till 52 procent. Motsvarande andel för fristående gymnasieskolor är 48 procent. Uppgifter från Gymnasieantagningen Storsthlm visar att de flesta gymnasieelever går i en skola i sin hemkommun eller i en närliggande kommun. Samtidigt pendlar många elever till och från Stockholms stad. Antagning till gymnasieskola och anpassad gymnasieskola i Stockholms stad Intresset för Stockholms stads gymnasieskolor är fortsatt stort. Fyllnadsgraden på de nationella programmen är generellt hög och vid den slutliga antagningen låg den på 98 procent. De flesta av stadens gymnasieskolor har ett stort antal reserver. Antalet elever som antagits till ett yrkesprogram vid någon av stadens gymnasieskolor fortsätter att öka. Till de anpassade gymnasieskolorna i staden har totalt 124 elever antagits. Det är fler än föregående år. Av de antagna eleverna är 71 procent folkbokförda i Stockholms stad. Det är viktigt för staden att följa stockholmselevernas sökmönster och att erbjuda ett brett utbildningsutbud med goda möjligheter till antagning vid stadens egna skolor. Nedan redovisas årets antagning och en jämförelse med de två föregående åren. Om inget annat anges avser uppgifterna slutantagningen respektive år. Tabell 6 Elever folkbokförda i Stockholms stad, andel antagna till nationella program oavsett huvudman Program 2024 2025 2026 Högskoleförberedande program 85% 84% 83% Yrkesprogram 15% 16% 17% Stockholmselever som antas till yrkesprogram oavsett huvudman För att möta arbetsmarknadens behov av kompetens är det viktigt att fler ungdomar väljer yrkesprogram. Andelen stockholmselever som antagits till ett yrkesprogram fortsätter att öka och uppgår i år till 17 procent. Trots ökningen är andelen lägre än genomsnittet i Stockholmsregionen, där 23 procent av eleverna antagits till ett yrkesprogram. Den är också lägre än riksgenomsnittet som låg på 35 procent föregående läsår 2025/2026. Stockholmselever som antas till stadens egna skolor Mer än tre fjärdedelar av de stockholmselever som antagits till ett nationellt program har antagits till en gymnasieskola i Stockholms stad, oavsett huvudman. Andelen har varit relativt oförändrad de senaste åren. Andelen elever som antas till Stockholms stads egna gymnasieskolor ökar i år, vilket delvis kan förklaras av att staden erbjuder fler utbildningsplatser än tidigare. En betydande del av de elever som antas hos en annan kommunal huvudman antas till Utbildningsnämnden, Tertialrapport 57(94) Värmdö gymnasium, som är beläget i Stockholms stad, eller till gymnasieskolor i närliggande kommuner, framför allt Nacka. Tabell 7 Elever folkbokförda i Stockholms stad, antagna till nationella program efter huvudman Huvudman 2024 2025 2026 Stockholms stad 39% 38% 39% Fristående i Stockholms stad 39% 39% 38% Annan kommunal huvudman 12% 13% 13% Annan fristående huvudman 11% 11% 11% Stockholmselever som antas till anpassad gymnasieskola oavsett huvudman Efter den andra reservantagningen har 156 elever folkbokförda i Stockholms stad antagits till anpassad gymnasieskola. Det är 19 fler elever än föregående år. Av de antagna eleverna har 93 antagits till Stockholms stads egen verksamhet, nio till en annan kommunal huvudman och 54 till en fristående huvudman. Av de antagna eleverna har 92 procent fått sitt förstahandsval. Ungefär hälften av stockholmseleverna har antagits till ett nationellt program och hälften till ett individuellt program. Fördelningen följer samma mönster som vid de fem senaste antagningstillfällena. Hörsel- och synpedagogiskt kompetensnav Stockholms stad erbjuder gymnasieutbildning i mindre klasser för elever med behov av hörselanpassning vid två gymnasieskolor: Kungsholmens västra gymnasium och Thorildsplans gymnasium. Gymnasieskolorna har tillgång till ett kompetensnav som erbjuder stöd till personal som har elever som har en bekräftad hörsel- och eller synnedsättning, som söker till eller är inskrivna på någon av stadens kommunala gymnasieskolor. I årets antagning antogs två elever med profil hörselanpassning till Kungsholmens västra gymnasium och två elever till Thorildsplans gymnasium. Läsåret 2026/2027 är totalt 9 elever inskrivna på specialpedagogisk verksamhet, profil hörsel. Öka yrkesprogrammens attraktivitet Yrkes-SM 2026 Den 4–6 maj genomfördes Yrkes-SM på Stockholmsmässan i samverkan mellan Stockholms stad, Region Stockholm och WorldSkills Sweden. Evenemanget hade totalt 31 642 besökare, vilket gör det till det största Yrkes-SM som hittills har arrangerats. Av dessa kom 13 557 besökare från Stockholms stad. Merparten, 13 508 personer, tillhörde målgrupperna grundskole- och gymnasieelever, medan 49 besökare var vuxenstuderande eller arbetssökande. Därutöver deltog 10 540 besökare från övriga kommuner i länet och 7 545 besökare från övriga delar av landet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 58(94) Ungdomsbarometern genomförde en undersökning bland de grundskoleelever som besökte evenemanget. Resultatet visar att Yrkes-SM hade en tydlig påverkan på elevernas attityder till yrkesutbildningar. Efter besöket uppgav 68 procent att de hade fått en mer positiv inställning till denna utbildningsväg. Efter evenemanget genomfördes även en utvärdering bland lärare och studie- och yrkesvägledare vid de deltagande skolorna. Resultatet visar att Yrkes-SM uppfattades som ett inspirerande och lärorikt komplement till den ordinarie gymnasiemässan. Särskilt uppskattad var den praktiska modellen där besökarna fick möjlighet att se, prova och möta olika yrken. Utvärderingen visar också att eleverna fick ökad kunskap om yrken och bredare underlag för sina framtida utbildningsval. Samtidigt identifierades flera utvecklingsområden. Dessa rörde framför allt evenemangets struktur, tillgänglighet och kapacitet. Ung Företagsamhet – arbete för ett gott företagsklimat Samarbetet med den ideella föreningen Ung Företagsamhet i Stockholmsregionen är förvaltningens viktigaste verktyg för att bidra till stadens mål om ett gott företagsklimat. Verksamheten omfattar grundskola, gymnasieskola och anpassade skolformer. Förvaltningens nuvarande idéburna offentliga partnerskap (IOP) med Ung Företagsamhet löper ut vid årsskiftet. En dialog pågår för närvarande mellan staden och föreningen om hur samarbetet ska utformas och finansieras från och med 2027. Elever som driver UF-företag och genomför samtliga obligatoriska moment får ett intyg från Ung Företagsamhet vid läsårets slut. Organisationens nationella mål är att minst 90 procent av eleverna ska vara berättigade till intyg. Statistik från Ung Företagsamhet för läsåret 2025/2026 visar att resultaten för stadens kommunala skolor som erbjuder UF-företagande har förbättrats. Andelen elever som blev berättigade till intyg uppgick till i genomsnitt 98 procent, jämfört med 97 procent föregående läsår. På 16 av de 20 berörda skolorna fick samtliga elever intyg, vilket är en ökning från 11 skolor året innan. Bland de fristående skolorna i staden som erbjuder UF-företagande var i genomsnitt 92 procent av eleverna berättigade till intyg. På 17 av 41 skolor fick samtliga elever intyg. SM i Ung Företagsamhet De svenska mästerskapen i Ung Företagsamhet avgjordes på Stockholmsmässan den 26–27 maj. Stockholms stads kommunala gymnasieskolor tog förstaplatsen i två tävlingskategorier. Bromma gymnasium utsågs till Årets UF-skola i Sverige. Utmärkelsen tilldelades skolan i konkurrens med omkring 640 gymnasieskolor i landet som erbjuder UF-företagande. UF-företaget NA V A UF från finsnickeriutbildningen vid S:t Eriks gymnasium vann kategorin Årets yrkesskicklighet i Sverige. Kategorin är öppen endast för elever på yrkesprogram. Företaget tillverkar egendesignade barnpallar av spillvirke från lokala snickerier. Juryn lyfte särskilt fram det höga hantverksmässiga utförandet och den professionella kvaliteten i arbetet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 59(94) Utmärkelsen är särskilt betydelsefull eftersom förvaltningen under flera år har arbetat för att öka antalet UF-företag på yrkesprogrammen och stimulera affärsidéer med tydlig koppling till elevernas yrkesutbildning. Detta resultat visar att arbetet har gett positiva effekter. Stockholmsnästet Förvaltningen bjuder varje år in samtliga gymnasieskolor i staden som erbjuder UF- företagande, både kommunala och fristående, att nominera ett UF-företag till tävlingen Stockholmsnästet. Tävlingen ger elever möjlighet att presentera sina affärsidéer inför en jury med representanter från näringslivet. Stockholmsnästet har arrangerats fem år i rad och antalet deltagande skolor har ökat varje år. Flera skolor beskriver tävlingen som en viktig del av sin planering och undervisning inom UF-företagande. Det ökande intresset har samtidigt medfört kapacitetsutmaningar. I tävlingens nuvarande format finns det inte möjlighet att ta emot alla anmälda skolor till finalen i Stadshuset, eftersom samma jury ska hinna bedöma samtliga bidrag. Samtidigt är det viktigt att alla intresserade skolor ges möjlighet att delta, i linje med stadens mål om att främja entreprenörskap och bidra till ett gott företagsklimat. Förvaltningen arbetar därför med att utveckla tävlingsformatet. Målsättningen är att skapa förutsättningar för att samtliga intresserade skolor ska kunna delta i finalen under innevarande läsår. Studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO-jobb) Avtal med organisationen Nästa generation Sverige är klart. På tre av stadens skolor, Enbacksskolan, Sätraskolan och Vällingbyskolan, kommer alla elever i årskurs 8 få erbjudande om att under nästa år genomföra studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO- jobb). Skolorna har deltagit i en start up-dag med Nästa generation Sverige och fått besök av dem ute på skolorna. Stockholm Business Region arbetar för att få fram de arbetsplatser som eleverna ska arbeta på under kommande år. Stockholm Business Region och utbildningsförvaltningen har regelbundna möten med organisationen Nästa generation Sverige samt med skolorna. PRAO-platser Under året har skolorna använt en stor andel av de centralt anskaffade praoplatserna. Förvaltningen har påbörjat ett arbete tillsammans med Stockholm Business Region för att lättare få tillgång till praoplatser inom bristyrken. Feriearbeten och Stockholmsjobb Målsättningen för antalet tillhandahållna platser för feriejobb höjdes under 2026 till 482 platser. Årets utfall på antal tillhandahållna feriejobb uppgick till totalt 495 vilket är 13 platser fler än förvaltningens mål. Det totala utfallet på 495 platser är uppdelat på 465 arbetstillfällen Utbildningsnämnden, Tertialrapport 60(94) för sommarjobb som central förvaltningen har samordnat samt 30 platser som enskilda skolor på eget initiativ har erbjudit under vårens sportlov. Förvaltningen har anställt 95 ungdomar, varav 49 flickor och 46 pojkar. Utöver feriejobb har förvaltningen även tillhandahållit 48 platser för Stockholmsjobb. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Bedömningen grundar sig främst på det riktade arbetet med skolor med störst behov som beskrivs närmare under mål 1.2.1. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Alla stadens kommunala skolor är välfungerande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Farsta stadsdelsnämnd ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, AB Familjebostäder samt andra berörda nämnder och bolag ta fram en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö. Arbetet ska ske i dialog med boende och föreningsliv 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Järva stadsdelsnämnd, Stockholm Business Region AB samt Stockholms Stadshus AB ta fram en plan för Kistas framtida utveckling i samråd med Kista Science City AB och andra externa aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, utbildningsnämnden, Södermalms stadsdelsnämnd, SISAB och andra berörda nämnder och bolag i staden ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av platsen kring Åsö gymnasium 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.3.1 Det finns välfungerande kommunala skolor i alla stadsdelar Uppfylls helt Förväntat resultat Kunskapsresultaten i översiktsplanens fokusområden har höjts Utbildningsnämnden, Tertialrapport 61(94) Sammanhållen stad Mellan förvaltningarna i Stockholms stad och andra externa aktörer finns fortsatt flera etablerade samverkansforum där olika perspektiv möts och kompletterar de uppdrag respektive förvaltning har inom sitt ansvarsområde. Exempel på sådana forum är lokala samverkansgrupper mellan skola, socialtjänst och fritidsverksamhet, SSPF-samverkan, trygghets- och brottsförebyggande råd samt områdesbaserade nätverk där även civilsamhälle och näringsliv deltar. Även andra satsningar pågår för att stärka samverkan generellt i staden, såsom gemensamma utvecklingsprojekt, stadsövergripande strategier och kompetenshöjande insatser. Stadens skolor har en central roll för att minska ojämlikhet, stärka livsvillkor och skapa en mer sammanhållen stad. Fortsatt fokus för samverkan är: • ökad likvärdighet inom och mellan stadens skolor • goda uppväxtvillkor för barn och unga • minskad koncentration av hushåll med sårbara livsvillkor. Mer om samverkan beskrivs under nämndmål 1.1.1, 1.2.1 och 1.3.1. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanen angivna uppdrag och aktiviteter i huvudsak genomförts och att utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen når sammantaget uppsatta mål för sjukfrånvaron. Målet för aktivt medskapandeindex från årets medarbetarundersökning uppnås inte fullt ut men avvikelsen är marginell och bedöms därför inte påverka den samlade bedömningen. Måluppfyllelsen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 80 79 81 80 80 82 2026 Sjukfrånvaro 5 % 4 % 5,4 % 5,2 % 5,2 % 5,4 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 62(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Sjukfrånvaro dag 1-14 2,1 % 2,1 % 2,1 % 2,1 % 2,2 % 2,2 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Nämndmål: 3.4.1 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare Uppfylls helt Förväntat resultat Förvaltningen rekryterar, behåller och utvecklar kompetenta medarbetare och chefer Arbetsmiljön är god och präglas av öppenhet, kollegialt stöd och kunskapsutbyte Rektors pedagogiska ledarskap ska stärkas med fokus på lärarnas förmåga att undervisa Förvaltningen stärker sin förmåga att attrahera medarbetare inom de yrkesgrupper där det finns rekryteringsutmaningar Kompetensförsörjning Förvaltningens kompetensförsörjningsarbete syftar till att förvaltningen ska kunna rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare och chefer. Under våren beslutade nämnden om förvaltningens kompetensförsörjningsplan för 2027–2029. Planen sammanställer rekryteringsbehov och rekryteringsutmaningar samt innehåller aktiviteter och insatser kring hur utbildningsförvaltningen långsiktigt ska säkra kompetensförsörjningen. Under planperioden påverkas förvaltningen av ett minskat elevunderlag. Det minskar kompetensförsörjningsbehovet men ställer samtidigt krav på en effektiv omställningsorganisation. Kommande reformer inom skolområdet, däribland en reglering av undervisningstiden, förväntas också innebära ökade rekryteringsbehov. Förvaltningen bedömer samtidigt att förutsättningarna för att möta behoven inom de flesta områden är goda eftersom förvaltningens skolor är attraktiva arbetsplatser för såväl lärare som skolledare och andra yrkesgrupper. Utbildningsförvaltningen har under året fortsatt att bedriva ett utåtriktat arbete för att förmedla en positiv bild av skolan som arbetsplats och staden som arbetsgivare i såväl digitala kanaler som på arbetsmarknadsmässor och i andra sammanhang. Verksamhetsförlagd utbildning Hittills i år har förvaltningen placerat 1 001 lärarstudenter inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Förvaltningen bedömer att årsmålet om 2 000 placeringar kommer att nås. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 63(94) Förvaltningen har tillämpat ett nytt arbetssätt som syftar till att stärka och effektivisera förvaltningens arbete med placeringen av ämneslärarstudenter. Det innebär bland annat att förvaltningen inför en rekommenderad kvot för VFU-studenter, att förvaltningen ska tillämpa parplacering för inledande VFU-perioder samt att skolorna ska prioritera handledarutbildningen inom det kompetensutvecklande arbetet. Utveckling av vikariepoolen Under perioden har fler skolor använt sig av Stockholm stads interna vikariepool istället för bemanningsföretag. Arbetet med att erbjuda korttidsvikarier till stadsdelsförvaltningarnas förskoleverksamhet var genomfört i maj och är nu en del av vikariepoolens verksamhet. Utbildningsförvaltningen, förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna har bildat en grupp för att underlätta informationsspridning och utgöra ett forum för att diskutera verksamhetens utveckling. Kompetensutveckling, karriärvägar, ledarskap och utvecklingsmöjligheter Ett av fokusområdena inom kompetensutvecklingsområdet under våren har varit insatser för att stärka skolledarnas pedagogiska ledarskap med fokus på lärarnas förmåga att undervisa. Under våren har förvaltningen genomfört en utbildningsinsats för nya biträdande rektorer. Introduktionsutbildningen lägger fokus på chefens tre huvudområden: verksamhet med fokus på det pedagogiska ledarskapet, personalledning och ekonomiansvar. För att stärka förvaltningens interna chefsförsörjning och karriärspåret mot ett skolledarskap genomför förvaltningen inom ramen för chefsförsörjningsprogrammet utbildningen Leda grupper i tre omgångar under vårterminen, samt utbildningarna Leda i skolan och Leda som biträdande rektor. Förvaltningen har i samarbete med Stockholms universitet även samordnat en längre insats med syfte att stärka skolledares förmåga att leda undervisningsutveckling. Insatsen riktar sig till rektorer och biträdande rektorer inom gymnasieskolan och pågår till vårterminen 2028. Förvaltningen har genomfört processledning riktat till tre grundskoleområden med syfte att stärka ledarskapet och rektors ledarhandlingar i förhållande till undervisning och elevresultat. Ytterligare två områdesspecifika insatser planeras under 2026 och 2027. Insatserna kommer att ha fokus på rektors pedagogiska ledarskap. För att stärka stödet till elever i behov av särskilt stöd har förvaltningen under våren erbjudit utbildningsinsatser för barnskötare, elevassistenter och andra medarbetare. Syftet har varit att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och stärka medarbetarnas förmåga att möta och stödja elever utifrån deras behov. En enkät har skickats till elevhälsans professioner och skolledare på grund- och Utbildningsnämnden, Tertialrapport 64(94) gymnasieskolor för att kartlägga behov av stöd och utbildningsinsatser gällande intellektuell funktionsnedsättning och arbete i anpassad skolform. Cirka 200 svar kan sammanfattas med att behovet av kompetensutveckling är stort, särskilt inom områden som utagerande beteende, kommunikation och övergångar. Det finns också ett tydligt önskemål om tvärprofessionella insatser och samarbete för att stärka kvaliteten i arbetet med elever med intellektuell funktionsnedsättning. Utifrån de identifierade behoven planerar förvaltningen för flera olika insatser, bland annat en utbildningsdag primärt för skolledare och studie- och yrkesvägledare på temat "Vägen genom skola till arbetslivet för elever med intellektuell funktionsnedsättning eller svag teoretisk begåvning" samt insatser till elevhälsopersonal inom anpassad skolform i samband med implementering av förvaltningens stödmaterial om utagerande beteende. Det nationella professionsprogrammet och karriärtjänster Det nationella professionsprogrammet och utvecklingen av karriärtjänster är viktiga komponenter för förvaltningens arbete med att utveckla undervisningens kvalitet och stärka kompetensförsörjningen av lärare. Under 2025 genomförde förvaltningen en översyn av organiseringen av och arbetet med karriärtjänster med fokus på förstelärare. Översynen resulterade i ett nämndbeslut som innebär att vakanta försteläraruppdrag från hösten ska tillsättas genom tidsbegränsade förordnanden inom ramen för lärarens tillsvidareanställning. Förvaltningen har arbetat med att förbereda genomförandet av beslutet som kommer att gälla från och med 24 augusti. Organisering för ett hållbart arbetsliv Förvaltningen har fortsatt arbetet med att implementera den stadsgemensamma chefsstrukturen. Förvaltningens har haft dialog vid behov med skolornas ledningar gällande organisations- och chefsstruktur, däribland storleken på medarbetargruppen. Förvaltningen implementerade chefsstrukturen under 2025 och slutförde då också chefskodningen utifrån de stadsgemensamma riktlinjerna. Den 31 juli 2026 hade utbildningsförvaltningen 800 chefer i organisationen. Av dessa hade 62 procent av cheferna medarbetargrupper som följer stadens riktvärde på 10 till 30 medarbetare per chef och 24 procent hade färre än 10 medarbetare. Gruppen chefer som hade över 30 medarbetare per chef utgörs av ett 100-tal chefer i organisationen (14 procent). Av dessa hade 50 procent av cheferna fler än 35 medarbetare. Vid central förvaltning hade samtliga chefer medarbetargrupper under 30 medarbetare, förutom vid språkcentrum där antalet modersmålslärare per chef överstiger riktvärdet. Den chefsgrupp där det är vanligast med fler medarbetare än riktvärdet är biträdande rektorer där 21 procent av cheferna hade fler än 30 medarbetare. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 65(94) Chefsstrukturen utifrån chefskoder finns beskriven i bilaga 1 UtbN T2 2026. Förvaltningen har fortsatt att arbeta i enlighet med de stadsgemensamma riktlinjerna. Skollagen ger rektor mandat att besluta om skolans inre organisation vilket innebär att förvaltningens skolor inte fullt ut omfattas av riktlinjerna. Förvaltningens har utifrån behov haft dialog med skolornas ledningar gällande skolornas organisations- och chefsstruktur, däribland storleken på medarbetargruppen. Fortsatt arbete med omställning I och med att elevunderlaget för Stockholms stads skolor minskar behöver skolor fortsätta att anpassa sina organisationer vilket i vissa fall har lett till neddragningar av personal och organisationsförändringar. Förvaltningen bedriver omställningsarbetet enligt stadens personalplaneringsprocess vilket innebär att personal alltid i första hand matchas mot vakanta tjänster i andra delar av förvaltningen. Förvaltningen har tagit fram nytt stödmaterial och mallar som underlättar vid neddragningar och organisationsförändringar. I dialog med fackliga parter har förvaltningen också tagit fram instruktioner avseende vilka underlag som ska finnas tillgängliga vid förhandlingen avseende lärares kompetenser och behörigheter. Förvaltningen även hållit workshops i frågan. Under tertial två genomförde förvaltningen kompetensinventeringar av medarbetare som berörts av neddragningar för att underlätta matchningen av medarbetare till andra uppdrag inom förvaltningen. Medarbetarenkäten Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten var i år 88 procent, en procentenhet högre än föregående år. Förvaltningens resultat på AMI (Aktivt Medarbetarindex) blev 80, samma som föregående år. Resultatet visar att medarbetarna i förvaltningen i hög grad finner sitt arbete meningsfullt och att medarbetarna i hög grad har förtroende för sin närmaste chef. Påståendet ”Jag känner till vilka lönekriterierna är på min arbetsplats” har fortsatt att utvecklas i positiv riktning. Frågor där det finns utvecklingspotential är ”Min chef ger mig regelbunden återkoppling på mitt arbete”, ”Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt” samt ”Min chef och jag har regelbunden dialog om min arbetssituation”. Samtliga chefer förväntas arbeta med sitt resultat. Chefer med ett AMI-resultat under 70 ska också upprätta en handlingsplan. I år har förvaltningen upphandlat ett särskilt stöd från företagshälsovården för att skolor/enheter med låga resultat ska kunna få anpassade stödinsatser. Vidare har förvaltningen anordnat ett chefsseminarium för att ge stöd i hur verksamheterna kan arbeta med utveckling utifrån sitt resultat. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 66(94) Hot och våld Förvaltningen har fortsatt att arbeta med stöd till skolor för att förebygga och hantera hot- och våldsincidenter. Bland annat finns stödmaterialet för beredskapsplaner samt stödmaterialet för hot, våld och otillåten påverkan. Skolorna har fått information via rektorsmöten, i nyhetsbrev till chefer samt i dialog med säkerhetsfunktionen i samband med skolbesök. Förvaltningen arbetar också med ett stödmaterial till skolledning och personal som möter elever med utagerande beteende. Se nämndmål 3.6.1 Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare för mer information om stödmaterialet. Inom ramen för förvaltningens arbetsmiljöutbildning ges chefer och skyddsombud grundläggande kunskaper i det förebyggande arbetet kring hot och våld. Utbildningen inkluderar även en genomgång av stödmaterialet om hot, våld och otillåten påverkan. Fortsatt arbete för en minskad sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för den senaste tolvmånadersperioden (”rullande tolv”) var i juni 5,0 procent (5,4 procent för kvinnor och 4,0 procent för män). Det är en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med samma period 2025 då den totala sjukfrånvaron var 5,4 procent. Gällande den totala sjukfrånvaron för rullande tolv har sjukfrånvaron legat konstant på 5,0 procent under alla månader i kvartal två. Nivån är alltså stabil under kvartalet. Årsmålet för 2026 är 5,4 procent och målet är därmed uppnått. Korttidssjukfrånvaron (dag 1–14) för den senaste tolvmånadersperioden, ligger på 2,1 procent i juni 2026. Årsmålet på 2,2 procent är uppnått och det finns i nuläget inget som talar för att det kommer att ändras under hösten. I juni 2025 låg korttidsfrånvaron på 2,2 procent. Det innebär att korttidsfrånvaron har minskat med 0,1 procentenheter för de senaste tolvmånadersperioderna. Kvinnor och män hade samma sjukfrånvaro i juni 2026. Långtidssjukfrånvaron (dag 15-90) för den senaste tolvmånadersperioden låg i juni på 1,3 procent (1,4 % för kvinnor och 0,9 % för män). Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med samma period förra året då långtidsfrånvaron låg på 1,4 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män följer det mönster som förvaltningen har noterat under de senaste åren. Förvaltningen arbetar aktivt enligt stadens rehabiliteringsprocess för att möjliggöra en snabb återgång till arbete efter en längre sjukfrånvaro. Förvaltningen gör även anpassade insatser riktade till skolor för att minska sjukfrånvaron. Arbetet innefattar bland annat utveckling av rapporter och underlag för att ge bättre kunskapsunderlag till förvaltning och chefer. Chefer får även operativt stöd kopplat till rehabiliteringsprocessen. Under året har förvaltningen genomfört utbildningar med teman så som hållbart ledarskap, leda mot friskfaktorer och effektiv rehabilitering. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 67(94) Lönebildning Förvaltningen genomförde årets löneöversyn under våren och den avlöpte väl. Samtliga anställda som har varit föremål för löneöversynen har fått sina nya löner utbetalda. Även om Sverige ännu inte har infört lagstiftning i enlighet med EU:s direktiv om jämställda löner, det så kallade lönetransparensdirektivet, bedömer förvaltningen att vissa delar kan anses ha direkt effekt för offentliga arbetsgivare. Information har gått ut om att chefer från och med den 7 juni 2026 ska ge information om löneintervall och kollektivavtal vid rekrytering. Vid rekrytering ska chefer inte heller ställa frågor om lönehistorik. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel lärare (uttryckt i heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i grundskolan 80,3 % 2026 Andel lärare (uttryckt i heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i gymnasieskolan 91,4 % 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanens angivna uppdrag och aktiviteter i stor utsträckning har inletts, bland annat arbetet med att bygga upp en krisorganisation och beredskapslager för skolmåltider. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan kan upprätthålla verksamheten vid en större samhällsstörning. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 71 % 75 % 75 % 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 68(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 50 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 3.5.1 Skolan kan upprätthålla verksamheten vid en större samhällsstörning Uppfylls helt Förväntat resultat Alla skolor är förberedda på att tillgodose omsorgsbehovet vid en större samhällsstörning Alla skolor är förberedda på att tillgodose utbildningsbehovet vid en större samhällsstörning Beredskap Under våren har förvaltningen fortsatt arbetet med att utveckla en resurspool för att stärka bemanningen i händelse av krig eller höjd beredskap. Arbetet sker i samverkan med stadsledningskontoret. Förvaltningen avser under hösten att följa upp arbetet med en lokal krigsorganisation på samtliga av stadens skolor. En inventering av skolornas beredskapslager med livsmedel påbörjades under mars månad. Inventeringen genomförs med stöd av miljöförvaltningen i samband med deras ordinarie tillsyn av skolkök. Rapporterna har fortlöpande inkommit under våren och en samlad bild kommer redovisas i verksamhetsberättelsen. För att även stärka beredskapen på skolor med kök på entreprenad arbetar förvaltningen med tilläggsklausuler i avtalen med upphandlade leverantörer. Detta arbete fortsätter under hösten. Förvaltningen har under våren genomfört steg 1–4 i den nya tvåårscykeln av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) i enlighet med stadens anvisningar. De fyra första stegen i RSA- cykeln fokuserar på analys genom kartläggning av verksamheter och konsekvensbedömning. Syftet är att identifiera befintlig förmåga att hantera risker, samt vilka behov av åtgärder som finns. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 69(94) Informationssäkerhet, dataskydd och integritet Förvaltningen arbetar årligen med att se över och revidera styrdokument och riktlinjer inom informationssäkerhet och dataskydd. Förvaltningen gör även kontinuerliga förbättringar samt utvecklar processer, rutiner och verktygsstöd som används vid informationsklassningar, riskanalyser och konsekvensbedömningar. Som en del av detta arbete har förvaltningen påbörjat anpassningen av metoder och processer till den nya inriktningen för stadens ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Utöver detta pågår arbete med att hantera de åtgärder som lyfts i dokumenten Ledningens genomgång för informationssäkerhet samt GDPR-årsrapport. De uppdateringar som genomfördes under våren har nu börjat implementeras. Förvaltningen hanterar kontinuerligt informationssäkerhets- och personuppgiftsincidenter enligt nämndens beslutade rutiner och processer. Dessutom hanteras även registrerades rättigheter i enlighet med dataskyddsförordningen enligt beslutade rutiner och processer. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på att de uppdrag och aktiviteter som beskrivs i verksamhetsplanen i stor utsträckning är påbörjade eller genomförda under perioden. Till exempel har arbetet med att förhindra pågående dödligt våld intensifierats och arbetet med att motverka våldsbejakande extremism har ett stort fokus. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse SISAB ska i samarbete med trafiknämnden, utbildningsnämnden, Skärholmens stadsdelsnämnd, AB Stockholmshem, Kulturhuset Stadsteatern AB samt relevanta lokala aktörer utreda hur Bredholmstorget i högre utsträckning kan utvecklas till ett tryggare och mer och inbjudande torg/skolgård i Skärholmens centrum 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.6.1 Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare Uppfylls helt Utbildningsnämnden, Tertialrapport 70(94) Förväntat resultat Alla skolor har en beredskapsplan för allvarligt våld och hot om allvarligt våld Alla skolor har arbetsmetoder för att inga obehöriga ska vistas i lokalerna Alla skolor erbjuds metoder och verktyg för att arbeta med narkotikaprevention Det finns metoder för att upptäcka och förhindra välfärdsbrott inom nämndens ansvarsområde Metoder för att motverka allvarligt våld Förvaltningen har färdigställt ett omfattande stödmaterial med anledning av skollagens nya kapitel om säkerhetsarbete. Materialet ger skolorna stöd i arbetet med beredskap för allvarliga våldssituationer samt stöd kring åtgärder mot obehöriga på skolområdet under verksamhetstid. Förvaltningen genomför en uppföljning av beredskapsplanerna för allvarliga våldssituationer. Förvaltningen genomför löpande utbildningar och övningar inom ämnet pågående dödligt våld (PDV) och kompletterar den digitala grundutbildningen som finns på intranätet. Förvaltningen planerar också för en samverkansövning med polis och räddningstjänst på Campus Konradsberg under hösten. Under våren har samtliga modersmålslärare fått tillgång till kriskommunikation-appen CoSafe. Trygghetskameror I januari tecknade förvaltningen avtal med en ny leverantör för inomhuskameror. Under våren genomförde förvaltningen också två utbildningstillfällen om kamerabevakning för stadens skolor i samarbete med SISAB och den upphandlade leverantören. Under våren har förvaltningen genomfört en teknisk inventering av bevakningskameror har på samtliga kommunala gymnasieskolor. Förvaltningen planerar även för en inventering av kamerabevakning i grundskolorna under hösten. Syftet är att samla aktuell information kring samtliga skolors kamerabevakning centralt på förvaltningen. Förvaltningen kommer att omhänderta och bedöma resultaten av inventeringen och vidta eventuella åtgärder beroende på utfallet. Metoder och verktyg för narkotikaprevention Förvaltningen har sedan 2025 ett upphandlat avtal för narkotikasök med hund och skolorna gör egna avrop från avtalet. Möjligheten att söka efter narkotika med hund är en del av en större strategi som inkluderar utbildning, stödinsatser och samarbete med vårdnadshavare och lokalsamhället för att tillsammans skapa en säker och drogfri lärandemiljö. Det finns 300 000 kronor avsatt för narkotikasök med hund från statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder i skolan. Under hösten kommer förvaltningen att använda medlen Utbildningsnämnden, Tertialrapport 71(94) för riktade insatser på utvalda skolor. Arbete mot välfärdsbrott Förvaltningen deltog under våren i en förvaltningsövergripande uppföljning av arbetsrättsliga villkor hos en stor leverantör av lokalvård. Uppföljningen har samordnats inom ramen för kategoriarbetet för lokalvård och förvaltningen har vidtagit åtgärder utifrån resultatet av uppföljningen (se mål 3.1.1, kategoriarbete lokalvård). Förvaltningen har även deltagit i ett flertal möten inom det nätverk för lokalvårdsfrågor som initierats av Centrum mot arbetslivskriminalitet (AKC). Nätverket syftar till att främja samverkan och informationsutbyte mellan kommuner och regioner. Ersättningshantering och felaktiga utbetalningar till andra huvudmän Förvaltningen fortsätter att verka för en korrekt användning av offentliga medel och för att motverka missbruk inom välfärdssystemet. Under perioden har utbildningsförvaltningen genomfört informationsinsats mot andra huvudmän om skyldigheten att snarast lämna uppgift till hemkommunen om elevplaceringar och om eventuella korrigeringar. Syftet är att i större utsträckning säkerställa att grund- och tilläggsbelopp tillfaller huvudmannen i så snar anslutning till elevens gällande placering som möjligt och att minimera ansökningarna om bidragsanspråk för historisk period. Tryggare miljö i skolans närområde Utbildningsförvaltningens samverkar även med förvaltningar och bolag i utveckling av platser runt skolor för att bidra med och trygghet i stadens offentliga rum. Rågsveds centrum, Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsförvaltningen ska inrätta ett ”aktivitetshus” i en SISAB-ägd fastighet som ligger i anslutning till Rågsveds grundskola. När aktivitetshuset startar kommer det samt dess angränsande yta öppnas upp för allmänheten för att öka trivseln och tryggheten i Rågsveds centrum. Förvaltningen och stadsdelsförvaltningen ska också ta fram en gemensam förslagshandling för att anpassa Rågsveds grundskolas skolgård så att den är ändamålsenlig och trygg. Bredholmstorget, Skärholmen Förvaltningen har tillsammans med andra berörda förvaltningar och bolag inom staden inlett ett utredningsarbete där målsättningen är att ta fram ett samlat utvecklingsförslag för Bredholmstorget i Skärholmen, inklusive ansvarsfördelning och finansiering. Utredningen behöver även hantera avvägningen mellan skolgård och offentlig plats i enlighet med 6 a kap. 4 § skollagen (2010:800). Utredningen väntas bli klar under 2026. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 72(94) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på förvaltningens arbete för att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna kopplat till utbildningsnämndens ansvarsområde. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan förmedlar demokratiska värden och mänskliga rättigheter och det som beskrivs under nämndmålen 1.2.1, 1.2.2, 1.3.1 och 3.6.1. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna med utgångspunkt i handlingsplanen mot rasism initiera ett arbete för att öka kunskapen om alla former av rasism i stadens pedagogiska verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att de pedagogiska verksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska ta fram åtgärder för att fler elever som tillhör de nationella minoriteterna ska känna till och kunna tillgodogöra sig sin särskilda rätt till modersmålsundervisning 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utveckla arbetet mot alla former av rasism till att, med inspiration från Malmö stad, också omfatta pedagogiska resurser riktade till skolorna 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Skolan förmedlar demokratiska värden och mänskliga rättigheter Uppfylls helt Förväntat resultat Medarbetare och elever ökar sin kunskap om mänskliga rättigheter, barns rättigheter, hbtqi, rasism och diskriminering Nationella minoriteter får sina rättigheter tillgodosedda Mänskliga rättigheter Jämställdhet Skolorna arbetar kontinuerligt med jämställdhet i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, utifrån skollagen och läroplanerna. Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de värden som skolan löpande gestaltar och förmedlar. Skolans våldspreventiva arbete, som bland annat syftar till att utmana stereotypa Utbildningsnämnden, Tertialrapport 73(94) könsnormer, är en integrerad del av arbetet med jämställdhet. Hbtqi+-personers rättigheter Ett antal skolor i staden har varit delaktiga i arbetet med RFSL:s nya undervisningsmaterial Vi finns överallt – hbtqi på schemat! Det kostnadsfria materialet lanseras under hösten. Förvaltningen har tagit fram nya webbsidor på Pedagog Stockholm med fokus på hbtqi+- personers rättigheter i syfte att stödja skolors arbete inom detta område. Förvaltningen ger fortsatt stöd till de skolor som pilottestar den nya Diplomutbildningen för hbtqi-personers rättigheter. Rasism Förvaltningen har tilldelats riktade medel för att utveckla arbetet mot rasism i stadens skolor. Medlen finansierar bland annat framtagandet av fyra nya utbildningspass om rasism inom Mentorer i våldsprevention (MVP) och två deltidsuppdrag, varav ett är inriktat mot demokratiuppdraget och ett mot anpassad skola. Planering har påbörjats för hur förvaltningen tillsammans med skolor ska kunna utveckla stöd och material till de anpassade grund- och gymnasieskolorna för att motverka rasism, extremism och hat. Skolorna har även möjlighet att ansöka om medel för att anlita föreläsare. Uppföljning av hågkomstresorna för elever som gjordes till Norge och Polen under vårterminen, visar att elever får ökade kunskaper och ett större engagemang att dela sina nya kunskaper med andra elever på skolan. Det framkommer också i uppföljningarna att när elever från olika skolor åker tillsammans på studieresor blir det en positiv sidoeffekt att elever lär känna varandra mellan skolorna och över stadsdelsgränserna. Förvaltningen ger fortsatt stöd till de skolor som pilottestar den nya Diplomutbildningen mot rasism. På Pedagog Stockholm finns nu nya webbsidor med fokus på rasism i syfte att stödja skolors arbete inom detta område. Antisemitism Förvaltningen har tagit fram en ny kompetensutvecklingsinsats med fokus på antisemitism i sociala medier. Utbildningen har under våren pilottestats på en grundskola och två gymnasieskolor. Ytterligare tre skolor har bokat in utbildningen inför hösten. En samlingssida för undervisningsresurser på temat mänskliga rättigheter har skapats på Pedagog Stockholm. Förvaltningen arrangerar flera olika studieresor till minnesplatser för Förintelsen och pedagogiskt stödmaterial till skolor som planerar och genomför egna studieresor tas fram. Förvaltningen har beslutat att bekosta föreläsningen Stolt jude som skolor har möjlighet att erbjuda sina klasser. Föreläsningen ger eleverna ökad kunskap om judiskt liv, kultur, historia och identitet genom personliga berättelser. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 74(94) Studieresorna till Norge och Polen fortskrider enligt plan i samarbete med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) och V oksenåsen. Våldsbejakande extremism Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism för 2026–2027 är klar och är ett stöd för att visa riktningen på det fortsatta arbetet. Ett stort inflöde av rapporterade händelser som bedöms ha med våldsbejakande extremism att göra, fortsätter komma in till förvaltningen. Nästan alla händelser är kopplade till den våldsbejakande högerextrema miljön. Skolor och förvaltningen samverkar kring dessa händelser och skolor ges stöd i hur man bäst bemöter extremism, hat, antisemitism och rasism. Samverkan sker även med stadsdelsförvaltningar, andra fackförvaltningar och myndigheter som Polisen och Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE). Under våren tog socialförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen, idrottsförvaltningen och stadsledningskontoret (SLK) fram en informationsfolder riktad till vårdnadshavare med information och råd om hur de kan agera vid oro om barn fascineras och lockas av våld. Syftet var att stärka det förebyggande arbetet samt öka kunskapen om tidiga kännetecken, vad föräldrar och vårdnadshavare ska vara uppmärksamma på, samt vart de kan vända sig för att söka stöd. Utöver detta har också ett antal informationsträffar kring samma tema arrangerats för vårdnadshavare under vårterminen. Förvaltningen har uppdaterat informationen ”Politiska partier i skolan” som finns på intranätet. Förvaltningen har också erbjudit en föreläsning för lärare med fokus på valet samt skolans demokratiuppdrag. Ett nytt webbstöd finns på Pedagog Stockholm. Nationella minoriteter och romsk inkludering Kommunfullmäktige har fattat beslut om de nya handlingsplanerna för romsk inkludering och för nationella minoriteter och urfolkets samernas rättigheter. Implementeringen av planerna har påbörjats. Arbetet med att ta fram åtgärder för att fler elever som tillhör de nationella minoriteterna ska känna till och kunna tillgodogöra sig sin särskilda rätt till modersmålsundervisning pågår som planerat: • Ett årshjul med återkommande information till medarbetare, elever och vårdnadshavare har tagits fram. Under hösten kommer underlag för informationsblad att tas fram så att skolorna på ett enklare och likvärdigt sätt kan synliggöra och tillgängliggöra rätten till modersmålsundervisningen för elever och vårdnadshavare. • Information på intranätet och externa informationssidor kopplade till grund- och gymnasieskolan i Stockholm stad uppdateras så att villkoren för modersmålsundervisningen framgår ännu tydligare. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 75(94) • Ansökningsperioden tas bort så att ansökan kan göras under hela läsåret. Samarbetet med Södertörns högskola fortsätter i syfte att skapa utbildningar, bland annat i romani chib. EU och internationellt arbete På utbildningsförvaltningen centralt har det genomförts kunskaps- och erfarenhetsutbyte med Wien (Österrike), Lahti (Finland), Macon (USA) och Birmingham (England). Fokus i dessa möten har bland annat varit skolpsykologers arbete, psykisk ohälsa bland barn och unga, likvärdighet och inkludering samt hållbarhetsfrågor. Flera av de delegationer som besökt förvaltningen har även gjort verksamhetsbesök på grund- och gymnasieskolor. Inkludering av olika enheter på central förvaltning i det internationella arbetet utvecklas kontinuerligt och skapar även ett lärande internt. Förvaltningens representant för internationella kontakter har föreläst digitalt vid konferens som anordnades av International Academy of Pedagogy, Kazakhstan. Fokus varorganisation kring och arbete med fritidshem. Förvaltningen har också deltagit i Eurocities-konferens i Milano, Italien, på temat Well-being of students. Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Prognos årsutfall 2026 Nämnden prognostiserar ett överskott med 50 mnkr mot budget efter fondförändring i prognosen per augusti. Prognosen bygger på att resultatenheternas fonder kommer att minska med 33,5 mnkr, vilket innebär att resultatet före fondförändring är ett överskott med 16,5 mnkr. Skolorna i egen regi redovisar totalt sett underskott med 42,3 mnkr. Driftverksamhet, mnkr Budget Prognos Avvikelse Summa kostnader 24 156,2 23 781,9 374,3 Drift och underhåll 24 070,2 23 695,9 374,3 Kapitalkostnader 86,0 86,0 0,0 Summa intäkter -2 865,2 -2 682,9 -182,3 Nettoutfall 21 291,0 21 099,0 192,0 Beräknade prestationsförändringar -175,5 Summa justerat nettoutfall 16,5 Ingående resultatfond från 2025 812,3 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 76(94) Driftverksamhet, mnkr Budget Prognos Avvikelse Resultatöverföring till 2027 -778,8 Nettoutfall efter resultatfond 50,0 Investeringar, mnkr Budget Prognos Avvikelse Investeringsutgifter 92,1 92,1 0,0 Prestationsförändringar sammanlagt I prognosen har hänsyn tagits till beräknade prestationsförändringar. Med prestationsförändring avses förändringar av elevantal jämfört med kommunfullmäktiges budget. Även förändringar gällande extra ersättning för merkostnader för elever i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola ingår i prestationsförändringarna. De prognostiserade förändringarna av elevantalen innebär en prestationsrelaterad minskning av budgeten med totalt 175,5 mnkr jämfört med kommunfullmäktiges budget. Prestationsförändringarna består av en budgetminskning med 150,4 mnkr för grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola samt en budgetminskning med 25,1 mnkr för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Prestationsförändringarna redovisas även under respektive verksamhetsområde. Elevantalsutvecklingen jämfört med förra året och jämfört med antagandet i nämndens verksamhetsplan för 2025 är viktig att följa. I nedanstående tabell anges antal stockholmselever i grundskola och gymnasieskola, uppdelat mellan stadens kommunala skolor och andra huvudmäns skolor. Antal stockholmselever i grundskola och gymnasieskola*, egen regi samt andra huvudmän** Grundskola VB 2025 Andel % VP 2026 Årsprogno s T1 2026 Andel % I kommunala skolor i Stockholms stad 74 203 74% 73 100 73 210 74% I kommunala skolor i annan kommun 837 1% 810 835 1% I fristående skolor 25 503 25% 25 100 25 180 25% Totalt i grundskola 100 543 100% 99 010 99 225 100% Gymnasieskola VB 2025 Andel % VP 2026 Årsprogno s T1 2026 Andel % I kommunala skolor i Stockholms stad 12 246 39% 12 462 12 437 39% I kommunala skolor i annan kommun 3 563 11% 3 692 3 680 12% I fristående skolor 15 406 50% 15 892 15 779 49% Totalt i gymnasieskola 31 215 100% 32 046 31 896 100% *exklusive anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola, **inklusive fristående resursskolor och internationella skolor Utbildningsnämnden, Tertialrapport 77(94) Sedan 2022 minskar elevantalet inom grundskola och för skolorna i egen regi beräknas antal elever i år minska med cirka 1 000 elever jämfört med förra året. Totalt sett för alla huvudmän är minskningen drygt 1 300 elever jämfört med förra året. Minskningen kommer att pågå under en lång tid, sannolikt de närmsta tio åren. Antal gymnasieelever i egen regi ökar med cirka 200 elever jämfört med förra året och det totala antalet för samtliga huvudmän ökar med cirka 700 elever. Andelen stockholmselever i grundskolor och gymnasieskolor i egen regi beräknas vara i princip oförändrad jämfört med förra året, 74 procent respektive 39 procent. Antal elever i anpassad grundskola visar en motsatt trend jämfört med antal grundskoleelever och beräknas öka med drygt 80 elever där skolorna i egen regi står för hela ökningen. Även antal elever i anpassad gymnasieskola beräknas öka. Ökningen är drygt 30 elever varav knappt 20 elever i skolor i egen regi. Resultatenheter redovisas i bilaga 1 och anslagsenheter i bilaga 3. Detaljerad prognos över antal elever finns i bilaga 2. Bokslutsinformation finns i bilaga 4. Prognos per verksamhetsområde och investeringar Driftverksamhet, netto, mnkr VP 2026 Bokfört tom augusti- tertial 2 Utfall i % av årsbudget (riktvärde 33,3%) Avvikels e prognos april - tertial 1 Förskola 0,0 4,6 0,0 Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola 16 724,0 10 784,9 64,5% -4,9 Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 4 182,3 2612,4 62,5 % 5,0 Nämnd och övergripande verksamhet 384,7 240,7 62,6 % 16,4 Netto 21 291,0 13 642,6 64,1% 16,5 Resultatfond från 2025 812,3 Resultatfond till 2027 -778,8 Totalt resultat 50,0 Investeringar, mnkr 92,1 53,9 58,5% 0,0 För perioden januari-augusti har nämnden förbrukat 64,1 procent av 2026 års budget. Om hänsyn tas till årets prestationsförändringar ligger förbrukningen på 64,6 procent. För investeringsmedlen har 53,9 procent förbrukats, vilket är mer än tidigare år vid denna tid. Nämnden prognostiserar ett överskott med 50 mnkr mot budget efter fondförändring i prognosen per augusti. Jämfört med tertialrapport 1 är det en förbättring med 44,2 mnkr före Utbildningsnämnden, Tertialrapport 78(94) fondförändring och 50 mnkr efter fondförändring. Prognosen bygger på att resultatenheterna går med underskott och minskar sina fonder med 33,5 mnkr. Skolornas prognos visar underskott med sammanlagt 42,3 mnkr, varav 41,8 mnkr för grundskolorna och 0,5 mnkr för gymnasieskolorna. Endast ett fåtal skolor prognostiserar ett större underskott. Då antalet elever inom grundskolan kommer att minska under många år framöver kommer skolorna kontinuerligt behöva anpassa sin verksamhet efter detta och att följa elevantalsutvecklingen är en viktig del i skolornas prognosarbete. Följande budgetavvikelser innebär sammanlagt att nämndens budget efter fondförändringar visar ett överskott med 50 mnkr. • underskott för skolorna • underskott avseende särskilt stöd grundskola • underskott avseende kostnader för skolskjuts • underskott avseende statsbidrag för asylsökande • överskott gällande budgetreserver • överskott gällande lokalkostnader för administrativa lokaler • överskott gällande IT-kostnader • överskott gällande interkommunala intäkter avseende elever från andra kommuner I prognosen för nämndens lokalkostnader ingår antagande om att tomställda lokaler där det inte bedrivs skolverksamhet, rivningskostnader och vissa kostnader för idrottslokaler finansieras av kommunstyrelsen. Investeringar Nämnden beräknar att de totala investeringsutgifterna för 2026 kommer att uppgå till 92,1 mnkr, vilket innebär att nämndens budget för investeringar är i balans. Prognosen för de fördelade investeringsmedlen beräknas följa tilldelade budgetanslag. I prognosen och budget ingår anpassningar för att tillgängliggöra idrottslokaler för föreningslivet med 2,1 mnkr. Kapitalkostnader I driftbudgeten ingår kapitalkostnader på befintliga ej avskrivna anläggningstillgångar och på beräknade framtida investeringar. Utfallet för dessa kostnader per augusti är 71,9 mnkr och prognosen för helåret är 96 mnkr. Omslutningsförändringar Med omslutningsförändring avses en ökad/minskad kostnad eller utgift som har ett direkt Utbildningsnämnden, Tertialrapport 79(94) samband med en ökad/minskad intäkt eller inkomst. Omslutningsförändringar består normalt enbart av driftskostnader till följd av ökade intäkter. Inga omslutningsförändringar redovisas i tertialrapport 2. Budgetjusteringar Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden ansöker om budgetjustering med sammanlagt 117,4 mnkr avseende driftskostnader och 2,1 mnkr avseende investeringsutgifter. Driftskostnaderna gäller för kostnader för tomställda lokaler och skolidrottslokaler om 108,4 mnkr enligt anvisningarna Medel för lokaländamål 2026 och rivningskostnader om 9,0 mnkr. Detta avser kostnader som inte ska belasta skolpengen. Investeringsutgifterna avser anpassningar för att tillgängliggöra idrottslokaler för föreningslivet utifrån beställningar från idrottsförvaltningen. Se bilaga 8 Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål – drift och bilaga 9 Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål – investeringar. Uppföljning av driftbudget – per verksamhetsområde Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestation s- förändring Prognos Avvikelse Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola 16 724,0 -150,4 16 578,4 -4,9 Ingående fond från 2025 630,0 Utgående fond till 2027 -589,4 Resultat efter fonder 35,8 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Grundskoleverksamheten inklusive fritidshem och anpassad grundskola prognostiserar ett underskott om 4,9 mnkr före fondförändring och ett överskott med 35,8 mnkr efter fondförändring. Jämfört med tertialrapport 1 är det en förbättring med 38,0 mnkr före fondförändring och 34,6 mnkr efter fondförändring. Grundskolor i egen regi Skolorna prognostiserar ett sammanlagt underskott med 41,8 mnkr före fondförändring och 1,1 mnkr efter fondförändring. Resultatenheterna prognostiserar ett underskott med 33,1 mnkr och anslagsenheterna ett underskott om 8,7 mnkr. Skolorna redovisar en förbättrad prognos om 1,3 mnkr jämfört med tertialrapport 1. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 80(94) När det gäller de 130 grundskoleenheterna, som består av resultatenheter och anslagsenheter, har 100 en budget i balans eller ett underskott på högst en mnkr. 28 enheter har ett underskott på mellan en och fyra mnkr och fyra enheter har ett underskott på över fyra mnkr. För två av dessa enheter, Åsö grundskola och Observatorielundens skola har beslut om avveckling fattats vilket medför stora underskott. Generellt sett så använder skolorna fonderna främst för att möta ett tillfälligt underskott innan åtgärder har fått effekt men även till planerade inköp och kompetensutveckling. De flesta resultatenheterna kommer fortfarande ha en positiv utgående fond vid årets slut. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 81(94) Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 630,0 Totalt ingående fond grundskola 630,0 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (110) 601,0 Resultatenheter med underskott (9) -11,6 Resultatenheter med fond +/- 0 (0) 0,0 Totalt utgående fond grundskola 589,4 Grundskoleverksamhetens 120 resultatenheter har en sammanlagd ingående fond 2026 om 630,0 mnkr. Ett överskott om 589,4 mnkr beräknas föras över till 2027, vilket innebär att fonderna minskar med 40,6 mnkr. Totalt 58 resultatenheter redovisar underskott före fondförändring varav sju enheter redovisar en negativ utgående fond. Av dessa sju resultatenheter riskerar två att avvecklas i samband med bokslutet 2026. Anslagsenheter Grundskoleverksamhetens 11 anslagsenheter redovisar ett sammanlagt underskott om 8,7 mnkr. Två enheter har möjlighet att bli resultatenhet i samband med bokslutet 2026. Grundskola särskilt stöd - hemkommun Grundskola, särskilt stöd i mnkr Budget 2026 Prognos 2026 Differens Kommentar Tilläggsbelopp och verksamhetsstöd 68 48 20 Färre ansökningar och färre beviljade Förhöjt grundbelopp resursskolor (Strukturbidrag + SU-grupp) 232 244 -12 930 elever i budget och 980 i prognos SU-grupp egen regi och fristående 125 136 -11 1 500 elever i budget och 1 630 i prognos CSU egen regi 116 116 0 350 platser RSU-bidrag egen regi 26 26 0 170 elever i budget och prognos Totalt 567 570 -3 Avsatta medel för särskilt stöd redovisar totalt sett ett underskott med 3 mnkr. Det beror på att antal elever inom de grupper som ersätts med en fast peng per elev fortsätter att öka samtidigt som kostnaderna för individuellt beslutat stöd minskar. Ökningen av antal elever har pågått Utbildningsnämnden, Tertialrapport 82(94) ända sedan nuvarande ersättningsmodell infördes 2022. Grundskola övriga avvikelser Budgetavvikelser i form av överskott prognostiseras avseende IT-kostnader, reserver för att täcka anslagsenheternas underskott och interkommunala intäkter avseende elever från andra kommuner. Underskott prognostiseras gällande kostnader för särskilt stöd, intäkter för asylbidrag och kostnader för skolskjuts. Underskottet avseende kostnader för skolskjuts beror på ökade kostnader för elever som går i centrala särskilda undervisningsgrupper (CSU- grupper). Prestationsförändringar Prestationsförändringarna beräknas som skillnaden mellan elevantalet enligt kommunfullmäktiges budget och faktiskt antal elever. Nämnden tilldelas budget utifrån det faktiska antalet barn och elever. Avräkning sker vid årets slut då budgeten revideras. De totala prestationsförändringarna uppgår till en minskning med 150,4 mnkr. Grundskoleverksamhetens schablonbudget beräknas minska med totalt 200,1 mnkr jämfört med kommunfullmäktiges budget. Elevminskningen i egen regi beräknas till drygt 1 300 elever. I fristående grundskolor beräknas antal elever bli cirka 400 elever färre och antalet elever i andra kommuners grundskolor beräknas bli drygt 170 elever färre i jämförelse med kommunfullmäktiges budget. Antalet barn inskrivna i fritidshem beräknas bli cirka 680 barn färre jämfört med kommunfullmäktiges budget, bestående av 570 barn i egen regi och 110 barn i fristående skolor och i andra kommuner. Totalt innebär volymförändringen en schablonminskning om 40,4 mnkr, samtidigt som intäkterna från vårdnadshavarnas avgifter beräknas öka med 16,8 mnkr jämfört med kommunfullmäktiges budget på grund av högre snittintäkt. Antalet barn i fritidshem i den anpassade grundskolan beräknas bli 90 barn fler, vilket motsvarar en schablonökning om 17,4 mnkr jämfört med kommunfullmäktiges budget. Inom den öppna fritidsverksamheten (fritidsklubb) beräknas barnantalet öka med 2 400 barn, vilket motsvarar en schablonökning om 26,7 mnkr jämfört med kommunfullmäktiges budget. Den kraftigt prognostiserade ökningen av barn inom den öppna fritidsverksamheten härleds till beslutet i kommunfullmäktiges budget 2025 om att från och med 1 juli 2025 avskaffa föräldraavgiften för deltagande i fritidsklubb. Inom anpassad grundskola beräknas elevantalet bli cirka 110 elever fler, varav 100 elever i egen regi och cirka 10 elever i fristående anpassade grundskolor och anpassade grundskolor i andra kommuner. Det motsvarar en schablonökning om cirka 52,6 mnkr. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 83(94) Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestationsförändring Prognos Avvikels e Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 4 182,3 -25,1 4 152,2 5,0 Ingående fond från 2024 155,2 Utgående fond till 2026 -156,9 Resultat efter fonder 3,3 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Gymnasieverksamheten inklusive anpassad gymnasieskola prognostiserar ett överskott om 5,0 mnkr före fondförändring och 3,3 mnkr efter fondförändring. Jämfört med tertialrapport 1 är det en förbättring med 3,4 mnkr före fondförändring och 2,5 mnkr efter fondförändring. Gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor i egen regi Gymnasieskolorna i egen regi prognostiserar ett underskott om 0,5 mnkr före och 2,2 mnkr efter fondförändring. Resultatenheterna prognostiserar ett överskott om 15,3 mnkr och anslagsenheterna ett underskott om 15,8 mnkr. Jämfört med tertialrapport 1 är det en förbättring med 3,9 mnkr före och 3,1 mnkr efter fondförändring. Av de 28 skolorna och fem enheterna, prognostiserar 22 en budget i balans, medan sju prognostiserar mindre underskott på upp till en mnkr. Av dessa sju har fyra ett planerat underskott och planerar att göra uttag från fonder. Två enheter prognostiserar underskott på strax över en mnkr och två på över fyra mnkr där Kärrtorps gymnasium prognostiserar ett underskott på över 9 mnkr och kommer att avvecklas. Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 155,2 Totalt ingående fond gymnasieskola 155,2 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (19) 156,9 Resultatenheter med underskott (0) 0,0 Totalt utgående fond gymnasieskola 156,9 De 21 resultatenheterna inom gymnasieverksamheten har sammanlagt en positiv ingående fond 2026 som uppgår till 155,2 mnkr. I prognosen visar resultatenheterna ett överskott om 15,3 mnkr före och 13,6 mnkr efter fondförändring. Ett överskott om 156,9 mnkr prognostiseras att överföras till 2027, vilket innebär att fonderna ökas med 1,7 mnkr. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 84(94) Av resultatenheternas överskott på 15,3 mnkr går alltså endast 1,7 in i resultatfonderna. Det beror på att många enheter har fonder som är maximalt fyllda enligt reglerna för resultatenheter och därmed tillfaller deras överskott inte fonderna fullt ut. Enligt reglerna för resultatenheter får fonden maximalt uppgå till tio procent av enhetens bruttobudget. Alla resultatenheter har en positiv utgående fond. Anslagsenheter Gymnasieverksamhetens 12 anslagsenheter prognostiserar ett sammanlagt underskott om 15,8 mnkr. Tre enheter prognostiserar ett sammanlagt underskott om 16,4 mnkr, tre enheter ett nollresultat och fyra enheter ett sammanlagt överskott om 0,6 mnkr. En enhet har möjlighet att bli resultatenhet i samband med bokslutet 2026. Övrigt, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola i egen regi Övriga avvikelser består av ett överskott avseende reserver för att täcka anslagsenheternas underskott. Prestationsförändringar Prestationsförändringarna beräknas som skillnaden mellan elevantalet enligt kommunfullmäktiges budget och faktiskt antal elever. Nämnden tilldelas budget utifrån det faktiska antalet barn och elever. Avräkning sker vid årets slut då budgeten revideras. De totala prestationsförändringarna beräknas till en minskning med 25,1 mnkr. Elevantalsförändringen jämfört med kommunfullmäktiges budget beskrivs mera detaljerat enligt följande. Jämfört med kommunfullmäktiges budget beräknas en sammanlagd minskning av antalet elever inom gymnasieskolan med drygt 450 elever, vilket ger en total schablonminskning om 54,9 mnkr. Denna minskning består av en minskning av antalet elever i egen regi med drygt 170 elever, vilket motsvarar en schablonminskning om cirka 20,7 mnkr, och en minskning av antalet elever i fristående gymnasieskolor/andra kommuner med drygt 280 elever, vilket motsvarar en schablonminskning om drygt 34,2 mnkr. Antalet elever i anpassad gymnasieskola ökar med 51 elever totalt jämfört med kommunfullmäktiges budget och ger en sammanlagd schablonökning med cirka 29,8 mnkr. där 17 mnkr avser extra ersättning för merkostnader för elever i anpassad gymnasieskola. Elevantalsförändringen är fördelad med 54 elever fler i egen regi och fyra elever fler i andra kommuner samt en minskning med sju elever i fristående skolor. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 85(94) Nämnd och övergripande verksamhet Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestations- förändring Prognos Avvikelse Nämnd och övergripande verksamhet 384,7 368,3 4,016,4 Ingående fond från 2025 27,0 Utgående fond till 2027 -32,5 Resultat efter fonder 10,9 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Nämnd och övergripande verksamhet prognostiserar ett överskott om 16,4 mnkr före fondförändring och 10,9 mnkr efter fondförändring. Budgetavvikelserna består främst av överskott gällande lokalkostnader för administrativa lokaler och överskott för resultatenheterna bemanningsenheten och språkcentrum. Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 27,0 Totalt ingående fond nämnd och övergripande 27,0 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (3) 32,5 Resultatenheter med underskott (0) Totalt utgående fond nämnd och övergripande 32,5 De två resultatenheterna språkcentrum och elevhälsans medicinska insats har en positiv ingående fond som uppgår till 27,0 mnkr. Därtill tillkommer bemanningsenheten inom avdelningen för personal och kompetensförsörjning som är nyinrättad som resultatenhet och som därav saknar upparbetad fond. Ett överskott om 32,5 mnkr kommer att överföras till 2027, vilket innebär att fonderna ökar med 5,5 mnkr. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 86(94) Resultatenheter Grundskolan Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 630 Totalt ingående fond grundskola 630 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (110) 601,0 Resultatenheter med underskott (9) -11,6 Resultatenheter med fond +/- 0 (0) 0 Totalt utgående fond grundskola 589,4 Gymnasieskolan Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 155,2 Totalt ingående fond gymnasieskola 155,2 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (19) 156,9 Resultatenheter med underskott (0) 0 Totalt utgående fond gymnasieskola 156,9 Nämnd och övergripande verksamhet Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 27,0 Totalt ingående fond nämnd och övergripande 27,0 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (3) 32,5 Resultatenheter med överskott (0) 0,0 Totalt utgående fond nämnd och övergripande 32,5 Utbildningsnämnden totalt Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 812,3 Totalt ingående fond utbildningsnämnden 812,3 Utgående fond 2026 mnkr Utgående fond resultatenheter 2026 778,8 Totalt utgående fond utbildningsnämnden 778,8 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 87(94) Analys av balansräkning Tillgångar 2026-08 2025-08 Förändring Anläggningstillgångar 329,2 294,7 34,5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 22,2 13,0 9,2 Maskiner och inventarier 307,0 281,7 25,3 Omsättningstillgångar 1 737,8 1 756,9 -19,1 Kundfordringar 33,2 19,2 14,0 Diverse kortfristiga fordringar 861,0 1 181,8 -320,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 843,2 555,5 287,7 Kassa och bank 0,4 0,4 -0,0 Summa 2 067,0 2 051,7 15,3 Skulder och eget kapital 2026-08 2025-08 Förändring Eget kapital -1 243,4 -1 195,6 47,8 Långfristiga skulder -23,2 -16,4 6,8 Kortfristiga skulder -800,3 -839,6 -39,3 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -9,1 -10,3 1,2 Leverantörsskulder -265,5 -253,5 -12,0 Övriga kortfristiga skulder -161,2 -87,2 -74,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -364,5 -488,6 124,1 Summa -2 067,0 -2 051,7 -15,3 Förvaltningen har periodiserat hyror, statsbidrag, timlöner samt övriga kostnader och intäkter. Förvaltningen har, liksom tidigare år, valt att periodisera kostnader och intäkter på 50 tkr eller högre. Periodiseringar i samband med tertialbokslut sköts centralt och skolorna/enheterna lämnar inte in egna beräkningsunderlag. Bokslutsinformation finns i bilaga 4. Tillgångar Anläggningstillgångarna har ökat mellan åren 2025 och 2026 från 294,7 mnkr till 329,2 mnkr. Detta beror främst på flera pågående investeringsprojekt avseende ny verksamhet på olika skolor. Kundfordringarna har ökat mellan åren 2025 och 2026 från 19,2 mnkr till 33,2 mnkr. Ökningen mellan åren beror främst på en stor intern kundfordran avseende retroaktiv graviditetsersättning som hänförs till pandemin samtidigt som kundfordringar inte behövts justeras som osäkra (medför minskning av fordran) i samma omfattning som föregående år. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 88(94) Diverse kortfristiga fordringar har minskat från 1 181,8 mnkr till 861,0 mnkr, alltså med 320,8 mnkr. Det beror framför allt på ny redovisningsprincip för periodisering av statsbidrag som bytt kontoklass till förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har ökat från 555,5 mnkr till 843,2 mnkr, alltså med 287,7 mnkr. Ökningen kan främst hänföras till ny redovisningsprincip för periodisering av fordringar hos staten som har flyttats till denna kontoklass. Saldot för kassa och bank uppgår till 0,4 mnkr, alltså ingen förändring sedan föregående år. Här bokförs förskottskassor samt tillfälliga förskott till verksamheten. Skulder och eget kapital Eget kapital har ökat från 1 195,6 mnkr till 1 243,4 mnkr. Ökningen med 47,8 mnkr kan hänföras till ökning av erhållna statsbidrag. Långfristiga skulder har ökat från 16,4 till 23,2 mnkr och avser statliga investeringsbidrag från Skolverket. Kortfristiga skulder har minskat från 10,3 till 9,1 mnkr. Förändringen kan hänföras till minskning av skolornas externa stipendiefonder med cirka 1,0 mnkr som använts till stipendier och resor för elever. Leverantörsskulder har ökat från 253,5 till 265,5 mnkr. Ökningen mellan åren beror i huvudsak på vid vilket tillfälle leverantörerna fakturerar. Övriga kortfristiga skulder har ökat från 87,2 mnkr till 161,2 mnkr. Ökningen på 74,1 mnkr kan bland annat hänföras till ett statsbidrag som skulle förts över till annan förvaltning. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har minskat från 488,7 mnkr till 364,5 mnkr. Minskningen beror till största delen på att lönerörelsen är klar och inga retroaktiva löner bokats upp detta år. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 89(94) Jämförelse av resultaträkningens kostnader och intäkter tertialbokslut 2 2025 och 2026 Kostnads- och intäktsutveckling, mnkr 2026 (T2) 2025 (T2) Förändring Förändring i procent Kostnader (+) Löner och arvoden m.m. 5 410,4 5 197,7 212,7 4,1% Personalomkostnader 2 135,0 2 094,3 40,8 1,9% Lokal-och markhyror 1 871,1 1 834,5 36,7 2,0% Avskrivningar 66,8 65,9 1,0 1,5% Räntor 5,7 5,8 -0,1 -1,9% Entreprenader och köp av verksamhet 4 761,9 4 582,0 179,9 3,9% Övriga kostnader 1 357,7 1 229,2 128,5 10,5% Summa kostnader 15 608,7 15 009,2 599,5 4,0% Intäkter (-) Taxor och avgifter fastställda av KF -201,1 -214,2 13,1 -6,1% Hyror och arrenden -16,4 -17,5 1,1 -6,4% Bidrag (inkl. specialdestinerade statsbidrag) -855,28 -787,5 -67,7 8,6% Övriga intäkter -893,4 -818,4 -75,1 9,2% Summa intäkter -1 966,1 -1 837,5 -128,5 7,0% Netto 13 642,6 13 171,7 470,9 3,6% Kostnaderna har ökat med totalt 599,5 mnkr jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning med 4,0 procent. Lönekostnaderna har ökat med 212,7 mnkr, vilket motsvarar 4,1 procent. Ökningen beror på årets löneökningar samt ett ökat antal timanställda. En mindre del av avvikelsen består retroaktiv graviditetsersättning som hänförs till pandemin. För detta har kompensation erhållits från stadsledningskontoret vilket syns under intäkter. Lokal- och markhyror har ökat med 36,7 mnkr, motsvarande 2,0 procent. Till en del består ökningen av indexökning, hyrorna baseras på KPI i oktober varje år. Ökningen i KPI var 1,0 procent mellan 2025 och 2024. Dessutom har ett antal byggprojekt blivit klara under våren vilket medför ökade hyror. De större projekten innefattar Slättgårdsskolan och Slakthusområdets gymnasium. Under sommaren har underhåll och ombyggnationer i externa lokaler genomförts i något större omfattning än 2025. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 90(94) Kostnaderna för entreprenader och köp av verksamhet har ökat med 179,9 mnkr, motsvarande 3,9 procent. Ökningen beror främst på ökad skolpeng men även på att antalet gymnasieelever är fler 2026 än 2025. Övriga kostnader har ökat med 128,5 mnkr, motsvarande 10,5 procent. Av dessa avser 56,1 mnkr en ökning av kostnaden för IT-system, vilket kan hänföras till indexuppräkning i licensavtalen, samt till att våra nya upphandlade system nu köps på licens. Inköp av förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial har ökat vilket till största delen avser inköp av livsmedel samt lokaltillbehör och inventarier. Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader har ökat vilket främst avser städ- och renhållningstjänster och beror på förändrad hantering av mat och restavfall samt indexregleringar och ökade leverantörskostnader. Intäkterna har ökat med 128,5 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år, vilket motsvarar en ökning med 7,0 procent. Intäkter för statsbidrag har ökat med 67,7 mnkr, främst beroende på en ökning av kunskapsbidraget med 50 mnkr samt på de generella höjningarna av vissa bidrag. Här ingår även retroaktiv graviditetsersättning som hänförs till pandemin som finansieras av stadsledningskontoret. Övriga intäkter har ökat med 75,1 mnkr, motsvarande 9,2 procent, beroende ny rutin avseende hantering av IT-kostnader som innebär ökade intäkter från stadsledningskontoret. Detta innebär samtidigt ökade övriga kostnader. Intern kontroll Arbetet med intern kontroll följer utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026 och tillhörande internkontrollplan. Internkontrollplanen innehåller kontroller och direktåtgärder kopplad till 15 risker som nämnden i väsentlighets- och riskanalysen bedömt har hög risknivå. Uppföljning av intern kontroll Enligt stadens anvisningar för den interna kontrollen ska verksamheterna dokumentera och rapportera avvikelser som upptäckts i den interna kontrollen. I tertialrapport 2 finns resultat för 8 av kontrollerna i internkontrollplanen. Det förekommer betydande avvikelser inom vissa områden och det finns vissa brister i omhändertagandet av de avvikelser som Utbildningsnämnden, Tertialrapport 91(94) uppmärksammas. Kontroll av antal anmälda beslut per skola Tre gånger per år kontrolleras antal anmälda beslut till nämnden på delegation per skola. Under januari-juni är det 73 av cirka 160 skolor som inte har anmält något delegationsbeslut. Förvaltningen bedömer det som osannolikt att så många skolor inte har tagit något beslut på delegation även om ett stort antal beslut om anställningar anmäls till nämnden först i augusti. Bristerna kring anmälan av delegationsbeslut har uppmärksammats tidigare, bland annat av stadsrevisorerna. Förvaltningen ser ett behov av tydligare styrning och förstärkt information till skolorna. Uppföljning av enheternas prognoser Prognostiserat ekonomiskt underskott följs upp per enhet månadsvis. Vid befarade underskott ska skolor skyndsamt upprätta en åtgärdsplan. Tre av cirka 160 skolor har underskott som inte hanteras enligt förvaltningens riktlinjer. Sammantaget är resultatet gott, även om enstaka avvikelser förekommer. Uppföljning av systemutnyttjande Risken Avrop sker inte enligt avtal följs upp med hjälp av stadsledningskontorets standardrapport för systemutnyttjande. I rapporten kan konstateras att förvaltningen under första halvåret klarar målet om 75 procent systemutnyttjande. Förvaltningen som helhet når 76 procent. 134 enheter har mer än 75 procent och 60 enheter har mindre. Uppföljning av kapacitetsutnyttjande En detaljerad analys av kapacitetsutnyttjandet i nämndens skollokaler har genomförts och redovisats i lokalförsörjningsplanen 2027–2029. I lokalförsörjningsplanen uttrycks ambitionen att fyllnadsgraden i nämndens skollokaler totalt ska överstiga 90 procent i grundskolan och 95 procent i gymnasieskolan. I den interna kontrollen följs fyllnadsgraden upp på områdesnivå. Två av åtta grundskoleområden har under 80 procent i fyllnadsgrad. Två av tre gymnasieområden har en fyllnadsgrad på 95 procent eller högre och det tredje har en mindre avvikelse med 93 procent. Förvaltningen bedömer att den låga fyllnadsgraden i två grundskoleområden innebär en väsentlig risk för lokalkostnadsutvecklingen och att åtgärder kring avveckling av skollokaler har hög prioritet. Mätning av andel ekologiska livsmedel Andel ekologiska livsmedel i måltidsverksamheten följs upp och redovisas tertialvis per skola med indikatorn andel ekologiska livsmedel. Sju grundskolor och en gymnasieskola når målet om minst 70 procent ekologiska livsmedel. Mer än hälften av förvaltningens skolor köper mindre än 50 procent ekologiska livsmedel, vilket bedöms som allvarlig avvikelse. Förvaltningen ser behov av en tydligare styrning för att fler skolor ska nå målet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 92(94) Mätning av CO2 Kommunfullmäktige har satt målet max 1,5 kg CO2/kg livsmedel för nämndens verksamhet. I den interna kontrollen redovisas resultat per skola. På skolnivå bedöms 1,5–1,7 kg CO2/kg livsmedel som avvikelse, och över 1,7 som allvarlig avvikelse. Under första halvåret låg 65 grund- och gymnasieskolor över gränsen för allvarlig avvikelse. Förvaltningen ser behov av en tydligare styrning för att fler skolor ska nå målet. Genomgång av anmälningar i incidenthanteringssystem Förekomst av otillåten påverkan undersöks genom kontroll av anmälda incidenter i incidenthanteringssystemet (IA). Under perioden januari till juni har 5 incidenter av otillåten påverkan dokumenterats i IA. Dokumentation med förklaring till avvikelser samt uppföljning av obligatoriskt deltagande på attestmöten För risken Felaktiga utbetalningar av bidrag och ersättningar har förvaltningen dokumenterat och kommenterat avvikelser varje månad. Ett fåtal avvikelser i form av felaktiga utbetalningar, varav en allvarlig, har hanterats enligt förvaltningens rutin. Se mer under redovisningen av nämndmål 3.6.1. Uppföljning av direktåtgärder i den interna kontrollen I förvaltningens internkontrollplan ingår 17 direktåtgärder, varav 14 har slutförts eller pågår enligt plan. Arbetet med en av åtgärderna, att Komplettera riktlinjerna för upphandling med informationssäkerhetsperspektiv är i vänteläge då förvaltningen inväntar underlag från stadsledningskontoret. Implementering av lokal rutin för behörighetshantering är försenad, då rutinen ännu inte färdigställts. Implementering kommer sannolikt behöva ske under 2027. För åtgärden Säkerställa erforderligt deltagande i kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för ESF-projektet hållbara skolmåltider noteras en avvikelse i form av lägre deltagande än planerat. Projektet arbetar kontinuerligt med åtgärder för att öka deltagandet. Nya arbetssätt 2026 Väsentlighets- och riskanalysen för 2026 genomfördes utifrån nya anvisningar från stadsledningskontoret, och nämndens system för intern kontroll har utvecklats jämfört med tidigare år. Under 2026 prövas en ny modell för uppföljning och återrapportering av utfallet av den interna kontrollen. Modellen ger en samlad återkoppling av resultat på skol- och enhetsnivå till förvaltningsledningen för vidare hantering i styrkedjan. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 93(94) Redovisning av tillsynsärenden och anmälningar om kränkande behandling Tillsynsärenden Grundskola Under vårterminen, från den 1 januari till den 11 juni, har 12 ärenden inletts hos Skolinspektionen, Barn- och elevombudet samt Diskrimineringsombudsmannen. Hälften av ärendena avser kränkande behandling. Under motsvarande period 2025 inleddes 17 ärenden. Utbildningsnämnden har erhållit beslut i 5 ärenden. Av dem har 3 av besluten inneburit att Barn- och elevombudet inte prövat ärendena. I ett av besluten har Diskrimineringsombudsmannen bedömt att diskriminering inte förekommit. I ett av ärendena har Skolinspektionen gett Stockholms stad ett föreläggande. Med tanke på att det går närmare 80 000 elever i Stockholms stads kommunala grundskolor är det försvinnande små siffror och det går inte att dra några slutsatser från att ärendena minskat från 17 till 12. Gymnasieskola Skolinspektionen har under juni inlett planerad tillsyn vid Thorildsplans gymnasium samt Stockholms hotell- och restaurangskola. Även en tillsyn vid Liljeholmens gymnasium inleddes då. I april inleddes en tillsyn av ESS-gymnasiet. Ett ärende har inkommit till Barn- och elevombudet (BEO). BEO har överlämnat ärendet till huvudmannen för att hanteras inom den reguljära klagomålshanteringen. Ärendet är avslutat. Anmälningar om kränkande behandling Under perioden 1 januari–11 juni 2026 inkom det 8 901 anmälningar om kränkande behandling till huvudmannen från grundskolorna och 104 ärenden från gymnasieskolorna. Under motsvarande period 2025 hade det inkommit 8 009 anmälningar för grundskolan och 42 ärenden för gymnasieskolan. Av de utredningar som har genomförts under perioden har grundskolorna kunnat konstatera kränkande behandling i 86 procent av fallen. I 9 procent av fallen har skolorna varken kunnat konstatera kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Motsvarande siffror för gymnasieskolorna är 66 respektive 22 procent. Förvaltningen bedömer att ökningen av antalet anmälningar beror på att skolorna successivt blir bättre på att systematiskt arbeta mot kränkningar och inte att kränkningarna har blivit fler. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 94(94) Sedan maj 2024 hanteras anmälan och utredning av kränkande behandling i det digitala systemet Prorenata. Systemet förenklar för skolorna att göra anmälan och utredning. Från den 1 augusti 2026 ändrades skollagens bestämmelser om kränkande behandling. Ändringen innebär att skolpersonalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn ändras till en skyldighet att informera i vissa situationer. --- [Bilaga 1 UtbN T2 2026.pdf] Bilaga 1 Utbildningsnämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar t o m 2025 Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Start Slut Start Slut Projekt Hållbara skolmåltider (ESF) 0,6 -0,5 4,8 -5,5 4,8 -4,6 5,7 -5,3 4,0 -4,3 16,5 -14,7 15,1 -14,7 25-10-01 28-09-30 25-10-01 28-09-30 0,0 0,0 0,0 0,0 Upphandling skolplattformen (USP) 72 0 2 0 4 0 95 0 76 0 22-01-01 26-06-30 22-01-01 26-06-30 Upphandling barn och elevregister (BOE) 6 0 10 0 10 0 26 0 29 0 29 0 100 100 0 24-09-30 28-12-31 24-09-30 29-12-31 Varav UtbF 5 0 7 0 7 0 20 0 21 0 21 0 74 74 0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 78,7 -0,5 16,3 -5,5 18,4 -4,6 31,7 -5,3 33,0 -4,3 29,0 0,0 0,0 0,0 211,8 -14,7 190,8 -14,7 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden Kolumn F-O Prognos för angivna år Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Prognos Ack. utfall Budget Prognos Totalt Period 2029 2030 Beslutat Prognos Beslutat Mnkr 2026 2026 2027 2028 Bilaga 1 Utbildningsnämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Grundskolor Abrahamsbergsskolan 80 973 4 049 -1 763 2 945 -1 182 -1,5% 8 097 -3,6% Adolf Fredriks musikklasser 108 413 5 421 -4 840 -509 5 349 4,9% 10 841 0,5% Adolfsbergsskolan 48 472 2 424 -2 638 1 163 1 475 3,0% 4 847 -2,4% Akalla grundskola 106 929 5 346 -10 731 -1 420 10 693 10,0% 10 693 0,0% Alviksskolan 156 295 7 815 -9 909 357 9 552 6,1% 15 629 -0,2% Askebyskolan 80 942 4 047 -3 159 -259 3 418 4,2% 8 094 0,3% Aspuddens skola 108 444 5 422 -2 988 1 056 1 932 1,8% 10 844 -1,0% Backluraskolan 56 776 2 839 -5 686 -126 5 678 10,0% 5 678 0,0% Bagarmossen-Brotorp skolor 165 231 8 262 -13 122 -99 13 221 8,0% 16 523 0,1% Bandhagens skola 84 023 4 201 -217 2 292 -2 075 -2,5% 8 402 -2,7% Beckombergaskolan 68 198 3 410 -7 101 33 6 820 10,0% 6 820 -0,4% Björkhagens skola 93 774 4 689 -1 730 0 1 731 1,8% 9 377 0,0% Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan 58 065 2 903 -5 769 -401 5 807 10,0% 5 807 0,1% Björngårdsskolan 70 176 3 509 173 4 186 -3 681 -5,2% 7 018 -5,0% Blackebergsskolan 62 856 3 143 -6 680 1 108 5 572 8,9% 6 286 -1,8% Blommensbergsskolan 77 907 3 895 -6 237 -465 6 702 8,6% 7 791 0,6% Bredängsskolan 91 249 4 562 -7 301 -982 8 283 9,1% 9 125 1,1% Bromstensskolan 67 802 3 390 -6 832 1 962 4 869 7,2% 6 780 -2,9% Bäckahagens skola 112 422 5 621 -1 170 -2 765 3 935 3,5% 11 242 2,5% Eiraskolan 72 035 3 602 -4 345 -290 4 635 6,4% 7 204 0,4% Elinsborgsskolan 58 523 2 926 -3 215 1 558 1 657 2,8% 5 852 -2,7% Enbacksskolan 67 700 3 385 -6 136 -166 6 302 9,3% 6 770 0,2% Engelbrektsskolan 113 270 5 664 -6 438 1 243 5 195 4,6% 11 327 -1,1% Enskedefältets skola 75 634 3 782 -6 683 0 6 683 8,8% 7 563 0,0% Eriksdalsskolan 187 701 9 385 -18 393 -55 18 448 9,8% 18 770 0,0% Fagersjöskolan 27 302 1 365 -2 706 100 2 606 9,5% 2 730 -0,4% Farsta Grundskola / Adolf Fredriks musikklasser120 586 6 029 -8 190 671 7 519 6,2% 12 059 -0,6% Fruängens skola 91 009 4 550 -5 740 -622 6 362 7,0% 9 101 0,7% Gamla Enskede skola 84 066 4 203 -7 297 3 884 3 413 4,1% 8 407 -4,6% Grimstaskolan 101 818 5 091 -4 972 -2 042 7 015 6,9% 10 182 2,0% Gubbängsskolan 90 216 4 511 -9 222 0 9 022 10,0% 9 022 -0,2% Gullingeskolan 70 796 3 540 -3 418 -2 476 5 895 8,3% 7 080 3,5% Gustav Vasa/Karlbergs skolor 66 351 3 318 -4 370 2 953 1 417 2,1% 6 635 -4,4% Hammarbyskolan södra 117 629 5 881 -1 239 54 1 185 1,0% 11 763 0,0% Herrängens skola 62 415 3 121 -4 708 -318 5 026 8,1% 6 241 0,5% 2026-09-07 10:58 Resultatenheter Bilaga 1 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Hjorthagens skola/Bobergskolan 111 695 5 585 -10 113 846 9 267 8,3% 11 170 -0,8% Hjulsta grundskola 78 821 3 941 -5 240 -3 241 7 882 10,0% 7 882 3,4% Husbygårdsskolan 98 717 4 936 -6 506 -86 6 592 6,7% 9 872 0,1% Hägerstenshamnens skola 57 006 2 850 -2 789 -104 2 893 5,1% 5 701 0,2% Hägerstensåsens skola 68 866 3 443 -6 650 -874 6 887 10,0% 6 887 0,3% Hässelby Villastads skola 106 871 5 344 -3 188 2 566 622 0,6% 10 687 -2,4% Hästhagsskolan 106 904 5 345 -5 607 -88 5 695 5,3% 10 690 0,1% Högalidsskolan 106 793 5 340 -6 271 1 295 4 976 4,7% 10 679 -1,2% Hökarängsskolan 109 224 5 461 -10 336 -1 082 10 922 10,0% 10 922 0,5% Johan Skytteskolan 124 455 6 223 -4 555 3 910 645 0,5% 12 446 -3,1% Johannes skola 60 587 3 029 -142 488 -346 -0,6% 6 059 -0,8% Katarina Norra skola 76 042 3 802 -6 426 -632 7 058 9,3% 7 604 0,8% Katarina Södra skola 73 025 3 651 -7 226 -97 7 303 10,0% 7 303 0,1% Kista grundskola F-9 129 419 6 471 -9 398 -393 9 791 7,6% 12 942 0,3% Klastorp-Essinge skolor 53 688 2 684 -4 255 765 3 490 6,5% 5 369 -1,4% Knutbyskolan 60 128 3 006 -1 521 -136 1 657 2,8% 6 013 0,2% Konradsbergsskolan 54 164 2 708 -5 264 290 4 974 9,2% 5 416 -0,5% Kristinebergsskolan 69 900 3 495 -6 962 -1 413 6 990 10,0% 6 990 0,0% Kungsholmens grundskola 143 288 7 164 -12 929 1 691 11 238 7,8% 14 329 -1,2% Kvarnbackaskolan 70 116 3 506 -2 342 -1 298 3 641 5,2% 7 012 1,9% Kvarnbyskolan 64 577 3 229 -5 467 -1 122 6 458 10,0% 6 458 1,5% Kämpetorpsskolan 114 410 5 720 0 -193 193 0,2% 11 441 0,2% Lilla Adolf Fredriks skola 41 887 2 094 -1 049 -2 1 051 2,5% 4 189 0,0% Lillholmsskolan 123 045 6 152 -8 081 0 8 081 6,6% 12 304 0,0% Lindeskolan 44 149 2 207 -2 620 0 2 620 5,9% 4 415 0,0% Loviselundsskolan 81 379 4 069 -4 648 -3 291 7 939 9,8% 8 138 4,0% Lugnets skola 78 671 3 934 -6 193 1 527 4 665 5,9% 7 867 -1,9% Långbrodals skola 70 025 3 501 -4 758 0 4 757 6,8% 7 002 0,0% Magelungsskolan 47 134 2 357 -4 671 -129 4 713 10,0% 4 713 0,1% Maltesholmsskolan 69 965 3 498 -7 295 -740 6 996 10,0% 6 996 -0,4% Mariaskolan 89 267 4 463 -4 854 -190 5 044 5,7% 8 927 0,2% Mariehällsskolan 71 644 3 582 -6 811 -304 7 115 9,9% 7 164 0,4% Matteusskolan 94 820 4 741 -7 996 65 7 931 8,4% 9 482 -0,1% Midsommarkransens skola 121 594 6 080 -7 220 519 6 701 5,5% 12 159 -0,4% Mälarhöjdens skola 136 445 6 822 -6 000 -33 6 033 4,4% 13 644 0,0% Norra Ängby skola 78 834 3 942 -4 285 -45 4 331 5,5% 7 883 0,1% Nya Elementar 154 403 7 720 -9 290 2 314 6 976 4,5% 15 440 -1,5% Nybohovsskolan 31 837 1 592 -3 062 577 2 485 7,8% 3 184 -1,8% Nälstaskolan 81 656 4 083 -3 733 -513 4 246 5,2% 8 166 0,6% Observatorielundens skola 39 762 1 988 196 4 262 -2 184 -5,5% 3 976 -5,0% Olovslundsskolan 79 977 3 999 -4 422 -365 4 787 6,0% 7 998 0,5% 2026-09-07 10:58 Resultatenheter Bilaga 1 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ormkärrskolan 27 132 1 357 -1 463 20 1 443 5,3% 2 713 -0,1% Oxhagsskolan 73 035 3 652 -6 929 -338 7 267 10,0% 7 303 0,5% Rinkebyskolan 72 397 3 620 -2 409 -317 2 726 3,8% 7 240 0,4% Rågsveds grundskola 83 792 4 190 -6 961 1 180 5 781 6,9% 8 379 -1,4% Rålambshovsskolan 53 811 2 691 -5 726 -1 935 5 381 10,0% 5 381 -0,6% Rödabergsskolan 108 842 5 442 -7 603 90 7 513 6,9% 10 884 -0,1% Sandåkraskolan 64 531 3 227 -6 346 1 166 5 180 8,0% 6 453 -1,8% Sjöstadsskolan 124 221 6 211 -8 321 968 7 353 5,9% 12 422 -0,8% Sjöviksskolan 93 288 4 664 -2 757 -1 314 4 071 4,4% 9 329 1,4% Sjöängsskolan 97 732 4 887 -4 286 2 807 1 479 1,5% 9 773 -2,9% Skanskvarnsskolan 93 750 4 688 -3 315 -852 4 167 4,4% 9 375 0,9% Skarpatorpsskolan 95 244 4 762 -8 267 1 300 6 967 7,3% 9 524 -1,4% Skarpnäcks skola 154 269 7 713 -6 884 0 6 884 4,5% 15 427 0,0% Sköndalsskolan 69 830 3 492 -6 827 756 6 071 8,7% 6 983 -1,1% Skönstaholmsskolan 42 048 2 102 -911 -18 930 2,2% 4 205 0,0% Slättgårdsskolan 79 174 3 959 -7 652 -77 7 729 9,8% 7 917 0,1% Smedshagsskolan 57 219 2 861 -4 515 -1 4 516 7,9% 5 722 0,0% Smedslättsskolan 44 698 2 235 -4 285 -229 4 470 10,0% 4 470 0,4% Snösätraskolan 45 295 2 265 -95 -362 457 1,0% 4 529 0,8% Sofia Distans 30 376 1 519 -1 484 -1 086 2 570 8,5% 3 038 3,6% Sofia skola 101 680 5 084 -5 682 0 5 682 5,6% 10 168 0,0% Solbergaskolan 75 613 3 781 -3 035 649 2 386 3,2% 7 561 -0,9% Solhemsskolan 93 577 4 679 -1 502 -94 1 596 1,7% 9 358 0,1% Spånga grundskola 63 745 3 187 -2 143 125 2 017 3,2% 6 375 -0,2% Sturebyskolan 131 095 6 555 -9 324 535 8 789 6,7% 13 110 -0,4% Sundbyskolan 100 982 5 049 -4 524 45 4 480 4,4% 10 098 0,0% Sätraskolan 138 517 6 926 -2 798 714 2 084 1,5% 13 852 -0,5% Söderholmsskolan 62 480 3 124 -5 699 -1 376 6 248 10,0% 6 248 0,9% Södermalmsskolan 119 975 5 999 -11 746 4 525 7 221 6,0% 11 998 -3,8% Södra Ängby skola 98 057 4 903 -4 988 1 224 3 765 3,8% 9 806 -1,2% Tallkrogens skola 56 495 2 825 -4 142 -53 4 194 7,4% 5 649 0,1% Tellusborgsskolan 88 101 4 405 -8 370 -200 8 570 9,7% 8 810 0,2% Trollbodaskolan 75 958 3 798 -2 454 -938 3 392 4,5% 7 596 1,2% Tullgårdsskolan 45 756 2 288 -2 745 1 240 1 506 3,3% 4 576 -2,7% Vasa Real 100 810 5 041 -9 216 1 803 7 413 7,4% 10 081 -1,8% Vällingbyskolan 126 389 6 319 -4 148 -1 326 5 473 4,3% 12 639 1,0% Västertorpsskolan 70 174 3 509 -6 851 978 5 873 8,4% 7 017 -1,4% Ålstensskolan 47 542 2 377 -4 748 139 4 609 9,7% 4 754 -0,3% Årstadalsskolan 43 970 2 199 -4 284 -709 4 397 10,0% 4 397 0,3% Årstaskolan 102 363 5 118 -1 400 2 521 -1 120 -1,1% 10 236 -2,5% Äppelviksskolan 53 267 2 663 -5 209 271 4 938 9,3% 5 327 -0,5% 2026-09-07 10:58 Resultatenheter Bilaga 1 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Örbyskolan 79 283 3 964 -7 407 2 961 4 445 5,6% 7 928 -3,7% Östbergaskolan 40 012 2 001 -43 1 102 -1 058 -2,6% 4 001 -2,8% Östermalmsskolan 66 349 3 317 -5 791 -122 5 913 8,9% 6 635 0,2% Gymnasieskolor Anna Whitlocks Gymnasium 176 118 8 806 -17 696 -3 156 17 612 10,0% 17 612 0,0% Bernadottegymnasiet 38 312 1 916 -3 848 33 3 815 10,0% 3 831 -0,1% Blackebergs gy 108 982 5 449 -10 945 713 10 232 9,4% 10 898 -0,7% Bromma gy 112 861 5 643 -11 399 -1 126 11 286 10,0% 11 286 -0,1% ESS-gymnasiet 83 648 4 182 -7 718 0 7 718 9,2% 8 365 0,0% Globala gymnasiet 59 899 2 995 -5 600 -356 5 956 9,9% 5 990 0,6% Int. School of the Stockholm Region 84 801 4 240 -8 210 -2 269 8 480 10,0% 8 480 0,3% Kungsholmens gymnasium/Sthlms Musikgymnasium 114 712 5 736 -11 552 -1 601 11 471 10,0% 11 471 -0,1% Kungsholmens Västra Gymnasium 88 360 4 418 -8 782 0 8 783 9,9% 8 836 0,0% Midsommarkransens gymnasium 86 107 4 305 0 -2 196 2 196 2,6% 8 611 2,6% Norra Real 84 028 4 201 -8 350 300 8 050 9,6% 8 403 -0,4% P A Fogelström Gymnasium 51 314 2 566 -3 969 -700 4 669 9,1% 5 131 1,4% RgRh Stockholm 34 010 1 700 -3 121 -4 193 3 401 10,0% 3 401 0,8% S:t Eriks gy 139 549 6 977 -13 618 -1 737 13 955 10,0% 13 955 0,2% Skolslussen 17 853 893 -1 601 -6 1 607 9,0% 1 785 0,0% Sthlms Hotell- och Restaurangskola 85 922 4 296 0 -1 664 1 664 1,9% 8 592 1,9% Stockholm Science and Innovation School 35 402 1 770 -2 454 346 2 108 6,0% 3 540 -1,0% Stockholms transport och fordonstekniska gy 44 770 2 238 -4 035 38 3 997 8,9% 4 477 -0,1% Södra Latins gymnasium 112 984 5 649 -11 306 912 10 394 9,2% 11 298 -0,8% Thorildsplans gymnasium 132 824 6 641 -10 843 1 417 9 426 7,1% 13 282 -1,1% Östra reals gymnasium 100 972 5 049 -10 150 -42 10 097 10,0% 10 097 -0,1% Övriga enheter ALE Elevhälsan Medicinska insats 41 957 2 098 -3 998 22 3 976 9,5% 4 196 -0,1% ALE Språkcentrum 288 821 14 441 -23 022 -2 284 25 306 8,8% 28 882 0,8% PK avd Bemanningsenheten 64 049 3 202 0 -7 265 3 202 5,0% 6 405 5,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 12 262 316 -812 257 8 271 778 763 1 226 232 2026-09-07 10:58 Resultatenheter Bilaga 1 Utbildningsnämnden Uppföljning av budget 2065 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Prognos (mnkr) Utfall 2025 VP 2026 Avvikelse Prognos 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 Inventarier och maskiner 103,9 92,1 0,0 92,1 90,0 90,0 2026-09-07 10:59 Invent o maskiner Bilaga 1 Antal underställda medarbetare inklusive underställda chefer Intervall Chefsnivå 0. Politisk verksamhet och gemensam administration Övriga verksamhetsområdenTotalt Färre än 10 st A 1 1 B 1 1 B1 1 1 B2 0 C 2 2 C1 1 31 32 C2 2 132 134 C3 23 23 Mellan 10-30 st A 0 B 2 1 3 B1 1 1 B2 10 10 C 12 9 21 C1 2 108 110 C2 3 344 347 C3 4 4 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 1 1 C1 17 17 C2 91 91 C3 1 1 Antal chefer per verksamhetsområde --- [Bilaga 2 Schablongrundande samt interkommunala barn och elever T2 2026 .pdf] Bilaga 2 Fritidshem VB 2025 KF 2026 VP 2026 T2 2026 Stockholmsbarn i kommunala skolor i Stockholms stad 30 586 30 761 29 950 30 195 Stockholmsbarn kommunala skolor i annan kommun 239 250 220 230 Stockholmsbarn i fristående skolor 7 245 7 334 7 240 7 240 Totalt Stockholmsbarn i fritidshem 38 070 38 345 37 410 37 665 Barn från andra kommuner i Stockholms stads skolor 285 300 270 Grundskola VB 2025 KF 2026 VP 2026 T2 2026 Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 74 203 74 527 73 100 73 210 Stockholmselever kommunala skolor i annan kommun 837 871 810 835 Stockholmselever i fristående skolor 23 218 23 261 22 820 22 820 Stockholmselever i fristående resursskolor 916 930 930 980 Stockholmselever i internationella skolor 1 369 1 380 1 350 1 380 Totalt Stockholmselever i grundskola 100 543 100 969 99 010 99 225 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 1 665 1 600 1 680 Anpassad grundskola VB 2025 KF 2026 VP 2026 T2 2026 Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 1 159 1 138 1 192 1 235 Stockholmselever i kommunala skolor i annan kommun 17 22 23 18 Stockholmselever i fristående skolor 256 256 263 260 Totalt Stockholmselever i anpassad grundskola 1 432 1 416 1 478 1 513 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 20 15 8 Gymnasieskola VB 2025 KF 2026 VP 2026 T2 2026 Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 12 246 12 607 12 462 12 437 Stockholmselever kommunala skolor i annan kommun 3 563 3 700 3 692 3 680 Stockholmselever i fristående skolor 15 406 16 042 15 892 15 779 Totalt Stockholmselever i gymnasieskola 31 215 32 349 32 046 31 896 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 6 636 6 693 6 700 Anpassad gymnasieskola VB 2025 KF 2026 VP 2026 T2 2026 Stockholmselever i Stockholms skolor 302 266 320 320 Stockholmselever i kommunala skolor i annan kommun 48 41 45 44 Stockholmselever i fristående skolor 193 217 211 210 Totalt Stockholmselever i anpassad gymnasieskola 543 523 576 574 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 93 94 96 Schablongrundande samt interkommunala elever 2026 --- [Bilaga 3 Anslagsenheter inom utbildningsnämnden T2 2026.pdf] BILAGA 3 Sid 1 (1) Anslagsenheter inom utbildningsnämnden 2026 Grundskolor Avvikelse Mnkr Ekens skola -0,2 Gärdesskolorna 0,2 Hagsätraskolan -1,2 Hammarbyskolan norra -3,8 Hedvig Eleonora skola 0,5 Hässelbygårdsskolan 0,4 Höglandsskolan 0,1 Nya Enskede skola -0,0 Vinsta grundskola -0,6 Åsö grundskola -4,6 Enheten för barnomsorg på obekväm arbetstid 0,6 Totalt -8,7 Gymnasieskolor Avvikelse Mnkr Betty Petterssons gymnasium -1,2 Kungliga Svenska balettskolan 0,0 Kärrtorps gymnasium -9,4 Liljeholmens gymnasium 0,0 Lindeparkens anpassade gymnasieskola -0,3 Polhems anpassade gymnasieskola -5,2 Slakthusområdets gymnasium 0,0 Spånga gymnasium 0,4 Studerandeboende Kungsholmen 0,0 Studerandeboende Skärholmen 0,2 Sommarskolan gy -0,3 Totalt -15,8 Central förvaltning Campus Konradsberg 0,1 Totalt 0,1 --- [Bilaga 4 Bokslutsinformation T2 2026.pdf] Period: 202600-202608 Förvaltning: 117 Kr Förändring IB 202600 202601-202608 Externt Stadens bolag Internt Totalt 339 535 183,15 -10 328 959,81 329 206 223,34 0,00 0,00 329 206 223,34 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 18 575 311,84 3 590 989,85 22 166 301,69 0,00 0,00 22 166 301,69 12 Maskiner och inventarier 320 959 871,31 -13 919 949,66 307 039 921,65 0,00 0,00 307 039 921,65 840 477 055,22 897 275 543,79 1 381 778 525,41 210 861 144,60 145 112 929,00 1 737 752 599,01 15 Kundfordringar 41 856 521,48 -8 678 081,86 5 227 799,62 0,00 27 950 640,00 33 178 439,62 16 Diverse kortfristiga fordringar 13 004 434,41 847 947 730,75 860 952 165,16 0,00 0,00 860 952 165,16 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 785 232 771,95 58 017 846,32 515 227 184,67 210 861 144,60 117 162 289,00 843 250 618,27 19 Kassa och bank 383 327,38 -11 951,42 371 375,96 0,00 0,00 371 375,96 1 180 012 238,37 886 946 583,98 1 710 984 748,75 210 861 144,60 145 112 929,00 2 066 958 822,35 -590 893 107,28 -652 549 514,06 -431 185 226,65 0,00 -812 257 394,69 -1 243 442 621,34 20 Eget kapital -590 893 107,28 -652 549 514,06 -431 185 226,65 0,00 -812 257 394,69 -1 243 442 621,34 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -25 098 086,13 1 898 731,81 -23 199 354,32 0,00 0,00 -23 199 354,32 23 Långfristiga skulder -25 098 086,13 1 898 731,81 -23 199 354,32 0,00 0,00 -23 199 354,32 -564 021 044,96 -236 295 801,73 -668 959 961,51 -71 952 510,47 -59 404 374,71 -800 316 846,69 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -11 128 055,48 2 021 912,66 -9 020 141,80 -52 500,00 -33 501,02 -9 106 142,82 25 Leverantörsskulder -308 105 136,59 42 630 325,67 -228 839 277,92 -31 935 581,00 -4 699 952,00 -265 474 810,92 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 -3 792 713,68 -3 792 713,68 0,00 0,00 -3 792 713,68 28 Övriga kortfristiga skulder -116 765 509,00 -40 652 303,00 -157 417 812,00 0,00 0,00 -157 417 812,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -128 022 343,89 -236 503 023,38 -269 890 016,11 -39 964 429,47 -54 670 921,69 -364 525 367,27 -1 180 012 238,37 -886 946 583,98 -1 123 344 542,48 -71 952 510,47 -871 661 769,40 -2 066 958 822,35 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Eget kapital UB 202608 Balansräkning Summa Skulder & Eget kapital Kortfristiga skulder Summa Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Långfristiga skulder Avsättningar Bilaga 4 Bokslutsinformation T2 2026 1 (1) Utskrift: 2026-09-10 07:52 Period: 202601-202608 Förvaltning: 117 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt -1 762 924 588,65 -15 247,61 -202 388 692,53 -1 965 328 528,79 30 Försäljning av varor, material -21 399 622,21 0,00 -566 436,39 -21 966 058,60 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -201 020 626,41 0,00 -44 719,50 -201 065 345,91 34 Hyror och arrenden -5 867 318,24 17 356,00 -10 544 765,91 -16 394 728,15 35 Bidrag -832 129 512,34 0,00 -23 047 932,00 -855 177 444,34 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -702 508 642,95 -32 605,97 -168 184 837,97 -870 726 086,89 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 1 133,50 2,36 -0,76 1 135,10 38 Försäljning av anläggningstillgångar samt diverse periodiseringskonton0,00 0,00 0,00 0,00 11 302 581 280,041 781 161 893,732 452 399 646,06 15 536 142 819,83 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar1 594 043,99 4 681 522,70 400,00 6 275 966,69 41 Anläggnings- och underhållsmaterial 1 692,10 0,00 0,00 1 692,10 45 Lämnade bidrag 7 086 080,66 0,00 0,00 7 086 080,66 46 Köp av huvudverksamhet 4 372 535 331,77 10 377,36 16 343 665,00 4 388 889 374,13 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 5 300 235 189,91 0,00 0,00 5 300 235 189,91 51 Löner ej arbetad tid 104 251 609,13 0,00 0,00 104 251 609,13 53 Andra ersättningar 1 715 000,00 0,00 0,00 1 715 000,00 54 Kostnader för naturaförmåner 1 963,20 0,00 0,00 1 963,20 55 Kostnadsersättningar 4 171 075,53 1 280,00 0,00 4 172 355,53 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 8 560,00 0,00 2 135 031 777,83 2 135 040 337,83 60 Lokal- och markhyror 137 369 752,53 1 664 991 576,76 68 768 417,52 1 871 129 746,81 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 168 254 515,13 56 559 887,65 1 782 611,91 226 597 014,69 62 Bränsle, energi och vatten 6 097 969,91 1 801 344,97 778 760,25 8 678 075,13 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 166 101 047,25 7 653,75 6 436,32 166 115 137,32 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 450 362 335,58 915 969,09 -22 134,78 451 256 169,89 65 Kontorsmateriel och trycksaker 19 736 900,70 59 270,00 8 179,14 19 804 349,84 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 8 475 379,10 769 412,50 40 502,00 9 285 293,60 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 4 155 063,34 34 840 000,15 33 955 087,37 72 950 150,86 69 Kostnader för transportmedel 883 535,41 16,00 400,00 883 951,41 Resultaträkning Verksamhetens intäkter (-) Verksamhetens kostnader (+) Bilaga 4 Bokslutsinformation T2 2026 1 (3) Utskrift: 2026-09-10 07:53 Period: 202601-202608 Förvaltning: 117 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Resultaträkning 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 167 781 413,15 18 906,29 408 919,34 168 209 238,78 71 Representation 6 990 434,91 0,00 -16 864,61 6 973 570,30 72 Annonser, reklam och information 4 162 638,50 2 643 130,52 494 885,00 7 300 654,02 73 Försäkringar och riskkostnader 7 665 531,33 13 174 061,65 -3 071 543,06 17 768 049,92 74 Övriga främmande tjänster 267 532 514,62 85 662,07 192 867 399,11 460 485 575,80 75 Tillfälligt inhyrd personal 50 572 439,07 0,00 510 030,00 51 082 469,07 76 Diverse kostnader 44 839 263,22 601 822,27 4 512 717,72 49 953 803,21 9 539 656 691,391 781 146 646,122 250 010 953,53 13 570 814 291,04 66 839 470,75 0,00 0,00 66 839 470,75 79 Avskrivningar 66 839 470,75 0,00 0,00 66 839 470,75 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 9 606 496 162,141 781 146 646,122 250 010 953,53 13 637 653 761,79 -741 400,10 0,00 0,00 -741 400,10 84 Finansiella intäkter -741 400,10 0,00 0,00 -741 400,10 74 755,73 10 977,02 5 619 993,87 5 705 726,62 85 Finansiella kostnader 74 755,73 10 977,02 5 619 993,87 5 705 726,62 9 605 829 517,771 781 157 623,142 255 630 947,40 13 642 618 088,31 0,00 0,00 0,00 0,00 9 605 829 517,771 781 157 623,142 255 630 947,40 13 642 618 088,31 Verksamhetens resultat Verksamhetens nettokostnader Generella stadsbidrag och utjämning (-) Skatteintäkter (-) Avskrivningar (+) Årets resultat Extraordinära poster Finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader (+) Resultat efter finansiella poster Bilaga 4 Bokslutsinformation T2 2026 2 (3) Utskrift: 2026-09-10 07:53 Period: 202601-202608 Förvaltning: 117 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Resultaträkning Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Bilaga 4 Bokslutsinformation T2 2026 3 (3) Utskrift: 2026-09-10 07:53 Bilaga 4 Anläggningsinformation 10 11 12 13 2381-2389 Immateriella Mark, byggnader ochMaskiner och inventarier Finansiella Inv.skuld anläggningstillgångartekniska anläggningar anläggningstillgångar Upplösningar exkl. 117x Förvaltning: 117 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 0,00 727 773 723,90 0,00 -32 128 481,16 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 0,00 52 919 521,09 0,00 -4 927 527,00 UB Anskaffningar 0,00 0,00 780 693 244,99 0,00 -37 056 008,16 IB Avskrivningar 0,00 0,00 -406 813 852,59 0,00 12 196 212,41 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 0,00 -66 839 470,75 0,00 4 557 013,88 UB Avskrivningar 0,00 0,00 -473 653 323,34 0,00 16 753 226,29 Summa bokfört värde 0,00 0,00 307 039 921,65 0,00 -20 302 781,87 Summa förändring i Huvudbok 0,00 0,00 -13 919 949,66 0,00 -370 513,12 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 0,00 52 801 086,27 0,00 -4 927 527,00 Tillägg 0,00 0,00 118 434,82 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 0,00 52 919 521,09 0,00 -4 927 527,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 0,00 -66 839 470,75 0,00 4 557 013,88 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 -747 843,00 0,00 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 747 843,00 0,00 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bilaga 4 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 0,00 -13 919 949,66 0,00 -370 513,12 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bilaga 4 Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 117 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital 590 893 107,28 Drift Intäkter -1 966 069 928,89 Kostnader 15 608 688 017,20 Summa 13 642 618 088,31 Investering Inkomster -2 658 282,07 Utgifter 56 510 510,94 Summa 53 852 228,87 Totalt 13 696 470 317,18 Stadskassans konto Externa inbetalningar 2 301 232 452,05 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -8 674 463 821,08 Interna utbetalningar -7 921 936 233,34 Summa -14 295 167 602,37 Fordran/skuld stadskassan -652 549 514,06 Årets förändring av resultatfond 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -652 549 514,06 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital 1 243 442 621,34 Anläggnings- och rörelsekapital Bilaga 4 Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 117 Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) 1712 Förutbetalda kostnader manuell hantering 5 667 272,74 1714 M4 Förutbetalda kostnader 39 450 183,35 2950 Uppbokningar månadsavslut(ej bokslut el. T2) 0,00 2955 Förskott från kund, övrigt. 0,00 2957 M4 Förutbetalda intäkter -45 117 456,09 . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -5 620 018,99 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv -370 330 738,95 9045 Skatt felaktigt betalad lön 1 338,00 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -665 098,00 9047 Nystartsjobb 8 481 612,00 9052 PO -2 137 747 207,83 9055 LISA-löner -5 416 056 119,57 SUMMA Konto 904x och 905x -7 921 936 233,34 Kontokontroller Bilaga 4 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9134 Skatt felaktigt betalad lön 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 6 373 231 369,03 6 373 231 369,03 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport 13 642 618 088,31 Summa drift enligt resultatrapport 13 642 618 088,31 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 53 852 228,87 Summa aktiverat (789x) -53 852 228,87 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 13 642 618 088,31 Summa drift enligt anl. & rör.kap 13 642 618 088,31 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -652 549 514,06 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) -652 549 514,06 SUMMA 0,00 Tillgångar 2 066 958 822,35 Skulder & Eget kapital -2 066 958 822,35 Summa drift Summa konto Summa stadkonto Bilaga 4 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202500-202514 IB 202600 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 18 575 311,84 18 575 311,84 12 Maskiner och inventarier 320 959 871,31 320 959 871,31 15 Kundfordringar 41 856 521,48 41 856 521,48 16 Diverse kortfristiga fordringar 13 004 434,41 13 004 434,41 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 785 232 771,95 785 232 771,95 19 Kassa och bank 383 327,38 383 327,38 SUMMA Tillgångar 1 180 012 238,371 180 012 238,37 201 Eget kapital, ingående värde -635 800 350,90 -590 893 107,28 202 Årets resultet 44 907 243,62 0,00 SUMMA Eget kapital -590 893 107,28 -590 893 107,28 23 Långfristiga skulder -25 098 086,13 -25 098 086,13 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -11 128 055,48 -11 128 055,48 25 Leverantörsskulder -308 105 136,59 -308 105 136,59 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -116 765 509,00 -116 765 509,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -128 022 343,89 -128 022 343,89 SUMMA Skulder -589 119 131,09 -589 119 131,09 --- [Bilaga 5 Betygsresultat grundskola och anpassad grundskola 2026.pdf] Betygsresultat grundskolan och anpassade grundskolan 2026 stockholm.se 2 (29) Sammanfattning De preliminära resultaten för läsåret 2025/2026 visar en positiv utveckling i Stockholms kommunala grundskolor. I årskurs 9 förbättras samtliga övergripande resultatmått jämfört med föregående år. Andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 uppgår till 88,6 procent, den högsta nivån sedan nuvarande betygssystem infördes 2011. Även andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet har ökat och ligger på jämförelsevis höga nivåer. Bland de obligatoriska ämnena har engelska, musik och hem- och konsumentkunskap högst genomsnittlig betygspoäng. Precis som föregående år har svenska som andraspråk, matematik och kemi lägst poäng. Även i årskurs 6 har samtliga övergripande resultatmått förbättrats och ligger nu på de högsta nivåerna sedan 2017. Högst genomsnittlig betygspoäng återfinns i engelska, moderna språk och hem- och konsumentkunskap, medan svenska som andraspråk, matematik och kemi har lägst poäng. Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar, även om skillnaderna har minskat över tid, främst genom förbättrade resultat i kvartil 4. Jämfört med det föregående året har resultaten förbättrats i samtliga kvartiler, särskilt i kvartil 3 och 4. I kvartil 4 är det i år främst pojkarnas resultat som har förbättrats. Även i årskurs 6 är skillnaderna mellan kvartilerna fortsatt tydliga. Jämfört med det föregående året har behörigheten ökat mest i kvartil 2 och kvartil 4. Samtidigt kvarstår stora variationer mellan enskilda skolor, särskilt bland skolor med högre socioekonomiskt index. I årskurs 9 har resultaten förbättrats för både flickor och pojkar, särskilt bland pojkarna. Könsskillnaderna har minskat och behörigheten till yrkesprogram samt andelen med godkänt betyg i alla ämnen är nu i stort sett lika hög för båda grupperna. Flickorna har fortsatt högre meritvärde än pojkarna. Även i årskurs 6 har både flickor och pojkar förbättrat sina resultat. Förbättringen är något tydligare bland pojkarna, vilket har bidragit till att könsskillnaderna minskat något även i årskurs 6. Flickorna har dock fortsatt högre resultat än pojkarna, särskilt vad gäller meritvärdet. 3 (29) Innehåll Sammanfattning ....................................................................................... 2 Inledning ................................................................................................... 4 Kort om dataunderlaget .............................................................................. 4 Övergripande resultat .............................................................................. 5 Betygsresultat årskurs 9 ............................................................................. 5 Betygsresultat årskurs 6 ............................................................................. 9 Resultat i förhållande till socioekonomiskt index .............................. 14 Betygsresultat årskurs 9 ........................................................................... 14 Betygsresultat årskurs 6 ........................................................................... 18 Skillnader i betygsresultat mellan flickor och pojkar ......................... 20 Betygsresultat årskurs 9 ........................................................................... 20 Betygsresultat årskurs 6 ........................................................................... 22 Resultat utifrån stadsdelsområden ...................................................... 24 Resultat utifrån grundskoleområden ................................................... 25 Resultat i matematik .............................................................................. 26 Resultat i anpassad grundskola ........................................................... 29 4 (29) Inledning I följande sammanställning analyseras resultaten i Stockholms stads kommunala grundskolor. Fokus är på årets resultat. Därutöver presenteras även tidsserier över resultatutvecklingen. I sammanställningen redovisas betygsresultaten i årskurs 6 och 9, och nationella prov för årskurs 3, 6 och 9. Redovisningen görs dels på totalnivå, dels utifrån elevernas och skolornas socioekonomiska förutsättningar samt skillnader mellan flickor och pojkar. Tonvikten ligger på betygsmåttet andelen behöriga till yrkesprogram (den lägsta behörigheten till gymnasieskolan) och resultaten i årskurs 9. I sammanställningen ingår också ett avsnitt om resultaten i matematik samt ett avsnitt om resultaten i anpassad grundskola. Kort om dataunderlaget Betygsresultaten för årskurs 9 är till och med år 2025 de officiella resultaten från Skolverket. Resultatet för 2026 är utbildningsförvaltningens egna siffor och har hämtats från systemet Beslutsstöd. Årets resultat är preliminära, men skillnader mot Skolverkets officiella statistik väntas bli små. De slutgiltiga betygsresultaten för årskurs 9 publiceras i slutet av september. Resultatet utifrån stadsdelsområde samt grundskoleområde är för samtliga år utbildningsförvaltningens egna siffor och har hämtats från Beslutsstöd. För årskurs 6 redovisar Skolverket officiella resultat avseende andelen elever som erhållit godkänt betyg (A–E) i alla ämnen i slutet av oktober. Övriga resultatmått för årskurs 6 är utbildningsförvaltningens egna uträkningar. 5 (29) Övergripande resultat Betygsresultat årskurs 9 Det finns tre övergripande resultatmått i grundskolans årskurs 9:  andel behöriga till yrkesprogram (den lägsta behörigheten till gymnasieskolan)1  genomsnittligt meritvärde2  andel som fått godkänt betyg (A–E) i alla ämnen.3 I tabell 1 redovisas dessa övergripande resultatmått för årskurs 9 i Stockholms kommunala grundskolor under de senaste fem åren. Tabell 1. Betygsresultat totalt i årskurs 9, Stockholms kommunala grundskolor och riket, åren 2022–2026. 2022 2023 2024 2025 2026 (prel) Andel behöriga till yrkesprogram (%) Sthlm 88,1 88,1 87,9 87,9 (prel 87,3) 88,6 Riket 85,0 85,2 83,7 84,1 Andel som fått godkänt betyg i alla ämnen (%) Sthlm 80,2 79,3 79,1 78,9 (prel 78,9) 82,1 Riket 74,1 73,2 71,9 71,9 Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen Sthlm 249 248 248 250 256 Riket 229 229 228 229 Preliminära betygsresultat för eleverna i årskurs 9 visar en tydlig förbättring jämfört med tidigare år. Samtliga resultatmått utvecklas positivt och når de högsta nivåerna sedan nuvarande betygssystem infördes 2011. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram uppgår till 88,6 procent, vilket är den högsta noteringen sedan 2011. Även det preliminära genomsnittliga meritvärdet, 256 poäng, är det högsta sedan läsåret 2014/2015, då meritvärde baserat på 17 ämnen började redovisas. 1 För behörighet till yrkesprogram krävs minst godkänt i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk samt i ytterligare fem ämnen. 2 Meritvärdet beräknas på maximalt 17 ämnen, där ämnet moderna språk kan läggas till som ett 17:e ämne om eleven har läst det. Maximalt meritvärde är 340 poäng. 3 Andel elever med godkänt betyg (A–E) i alla ämnen som respektive elev enligt uppgift har eller ska ha läst. Andelen beräknas utifrån elever med betyg A–F, streck eller anpassad studiegång. 6 (29) Andelen elever som fått godkänt betyg i alla ämnen uppgår i år till 82,1 procent, jämfört med 78,9 procent det föregående året. Det är också den högsta andelen sedan det nuvarande betygssystemet infördes. Tabell 2 redovisar betygsresultaten i årskurs 9 där nyanlända elever och elever med okänd bakgrund är exkluderade. Nyanlända elever definieras som elever som varit mindre än fyra år i svensk skola. Elever med okänd bakgrund är vanligen elever som är nyanlända och som har tillfälliga personnummer.4 Tabell 2. Betygsresultat i årskurs 9, exklusive nyanlända (0–4 år) och elever med okänd bakgrund, Stockholms kommunala grundskolor och riket, åren 2022–2026. 2022 2023 2024 2025 2026 (prel) Andel behöriga till yrkesprogram (%) Sthlm 91,7 91,3 90,5 90,3 (prel 89,8) 90,2 Riket 86,8 86,8 85,1 85,3 Andel som fått godkänt betyg i alla ämnen (%) Sthlm 83,6 82,3 81,7 81,3 (prel 81,2) 83,6 Riket 75,9 74,8 73,3 73,0 Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen Sthlm 256 253 253 255 259 Riket 232 231 230 230 Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund ligger andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i nivå med Skolverkets officiella statistik för föregående år. Jämfört med de preliminära resultaten från förra året kan en mindre ökning noteras. I ett något längre perspektiv, med jämförelse mot 2022, är behörigheten till yrkesprogram något lägre i år. Andelen elever som har godkänt betyg i alla ämnen har ökat jämfört med föregående år och är nu tillbaka på samma nivå som 2022. Även det genomsnittliga meritvärdet har förbättrats. För samtliga år ligger Stockholms stads resultat tydligt över riksgenomsnittet. I diagram 1 redovisas andel behöriga till yrkesprogram totalt och exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund både för Stockholms kommunala grundskolor och för riket totalt under en tioårsperiod. 4 Sammanlagt 7 227 elever gick ut årskurs 9 i stadens kommunala grundskolor vårterminen 2026. Av dem var 177 elever, motsvarande knappt 2,5 procent, nyanlända eller elever med okänd bakgrund. 7 (29) Diagram 1. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, Stockholms kommunala grundskolor och riket, 2016–2026. Under den senaste tioårsperioden har andelen elever i stadens kommunala grundskolor som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram ökat. Efter en nedgång 2015–2016, som även fortsatte i riket 2017, ökade behörigheten mellan 2017 och 2021.5 Därefter har resultaten i Stockholm varit relativt stabila, för att öka något igen i år. På riksnivå har utvecklingen varit svagare, med en viss nedgång efter 2021, även om rikssnittet ökade något 2025. Sedan 2017 har behörigheten i Stockholms kommunala grundskolor genomgående legat något över riksgenomsnittet och där har skillnaden ökat under senare år. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram minskat över tid i såväl Stockholms kommunala grundskolor som i riket som helhet. Trots den nedåtgående trenden har resultaten i Stockholm genomgående legat något över riksgenomsnittet sedan 2015, då denna statistik började redovisas. Även här har skillnaden mellan Stockholm och riket ökat under senare år. Diagram 2 redovisar genomsnittlig betygspoäng per ämne våren 2026.6 Bland de obligatoriska ämnena har engelska, musik och 5 Minskningen under tidigare år kopplas till en ökning av nyanlända elever, som ofta har svårt att nå kunskapsmålen de första åren på grund av bristande kunskaper i svenska. 6 Genomsnittlig betygspoäng per ämne beräknas genom att elevens betyg (A–F) omvandlas till följande betygsvärde: A=20 B=17,5 C=15 D=12,5 E=10 F=0. 50607080901002016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026ProcentAndel behöriga, Stockholm kommunalaAndel behöriga, RiketAndel behöriga, exkl nyanlända och okänd bakgrund, StockholmkommunalaAndel behöriga, exkl nyanlända och okänd bakgrund, Riket 8 (29) hem- och konsumentkunskap högst poäng i år. Liksom förra året har svenska som andraspråk, matematik och kemi lägst betygspoäng. Diagram 2. Medelbetygsvärde per ämne, slutbetyg i årskurs 9, Stockholms kommunala grundskolor, 2026. Not: ML avser modersmål och är icke obligatoriskt ämne som läses av mindre andel av eleverna och särredovisas därför i bilden. M2 avser modernt språk som språkval, där de flesta eleverna läser spanska, franska eller tyska. Diagram 3 visar genomsnittlig betygspoäng i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk under de tre senaste åren. Betygspoängen i engelska ligger fortsatt på en hög nivå och har ökat något jämfört med föregående år. I matematik uppgår den genomsnittliga betygspoängen till 13,5, och över tid syns endast mindre variationer. Även i svenska har betygspoängen ökat något jämfört med förra året. För svenska som andraspråk ligger betygspoängen fortfarande på en relativt låg nivå, men resultaten har förbättrats tydligt sedan föregående år. Diagram 3. Medelbetygsvärde per ämne, slutbetyg i årskurs 9, Stockholms kommunala grundskolor, 2024–2026. 024681012141618EN MU HKK SL BL IDH TK RE HI GE SH M2 SV BI FY KE MA SVA ML16,613,515,29,4024681012141618EN MA SV SVAVT24VT25VT26 9 (29) Betygsresultat årskurs 6 Skolverket publicerar officiella resultat vad gäller andel elever i årskurs 6 som fått godkänt betyg (A–E) i alla ämnen. Övriga resultatmått för årskurs 6 är utbildningsförvaltningens egna uträkningar. Resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram räknas ut på samma sätt som i årskurs 9, även om eleverna i årskurs 6 inte formellt är behöriga till ett yrkesprogram. I tabell 3 redovisas övergripande resultatmått för årskurs 6 i Stockholms kommunala grundskolor under den senaste femårsperioden. Tabell 3. Betygsresultat totalt i årskurs 6, Stockholms kommunala grundskolor och riket, åren 2022–2026. 2022 2023 2024 2025 2026 Andel behöriga till yrkesprogram (%) Sthlm 85,4 86,2 85,8 86,1 87,2 Andel som fått godkänt betyg i alla ämnen (%) Sthlm 75,8 77,2 77,3 78,1 79,3 Riket 72,4 71,2 69,7 70,4 Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen Sthlm 238 240 241 240 244 Både andelen behöriga till yrkesprogram och andelen elever med godkänt betyg i samtliga ämnen har ökat något i år och når den högsta nivån sedan 2017. Även meritvärdet har förbättrats och ligger något högre jämfört med tidigare år. Andelen elever som fått godkänt betyg i alla ämnen har under en längre period varit högre i Stockholm än i riket. Under de senaste åren har skillnaderna ökat. Nationella resultat publiceras av Skolverket i slutet av oktober. I tabell 4 nedan redovisas resultaten för årskurs 6 exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund. Skolverket publicerar enbart officiella resultat för andelen med godkänt betyg i alla ämnen. Övriga resultat är från utbildningsförvaltningen. 10 (29) Tabell 4. Betygsresultat årskurs 6, 2022–2026, exklusive nyanlända elever (0–4 år) och elever med okänd bakgrund. 2022 2023 2024 2025 2026 Andel behöriga till yrkesprogram (%) Sthlm 87,9 88,9 87,9 87,9 88,5 Andel som fått godkänt betyg i alla ämnen (%) Sthlm 78,5 79,9 79,5 80,1 80,6 Riket 74,4 73,0 71,2 71,7 Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen Sthlm 242 244 244 243 246 Även exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund kan en positiv utveckling noteras för samtliga resultatmått. Ökningarna är dock något mindre än för elevgruppen som helhet.7 Diagram 4 redovisar genomsnittlig betygspoäng per ämne våren 2026. Även i årskurs 6 har engelska högst poäng bland de obligatoriska ämnena, följt av moderna språk och hem- och konsumentkunskap. Lägst betygspoäng har svenska som andraspråk, matematik och kemi, vilket överensstämmer med det mönster som även syns i årskurs 9. Diagram 4. Medelbetygsvärde per ämne i årskurs 6, Stockholms kommunala grundskolor, 2026. Not: ML avser modersmål och är icke obligatoriskt ämne som läses av mindre andel av eleverna och särredovisas därför i bilden. M2 avser modernt språk som språkval, där de flesta eleverna läser spanska, franska eller tyska. 7 Sammanlagt 7 551 elever gick ut årskurs 6 i stadens kommunala grundskolor vårterminen 2026. Av dem var 166 elever, motsvarande cirka 2 procent, nyanlända eller elever med okänd bakgrund. 024681012141618ENM2HKKBLMUSOIDHBISLTKRESHHISVGENOFYKEMASVAML 11 (29) Diagram 5 visar genomsnittlig betygspoäng i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk under de tre senaste åren. Betygspoängen i engelska ligger stabilt på en hög nivå och har ökat något i år. Även i matematik syns en mindre förbättring jämfört med föregående år, och den genomsnittliga betygspoängen uppgår nu till 13,6. I svenska har resultaten stärkts något jämfört med tidigare år. Svenska som andraspråk ligger fortsatt på en låg nivå, men betygspoängen har ökat jämfört med föregående år, vilket tyder på viss förbättring. Diagram 5. Medelbetygsvärde per ämne i årskurs 6, Stockholms kommunala grundskolor, 2024–2026. 16,513,614,39,2024681012141618EN MA SV SVAVT24VT25VT26 12 (29) Nationella prov Nationella prov utgör centrala indikatorer för bedömning av måluppfyllelse och genomförs i årskurs 3, 6 och 9. Tabell 5 redovisar andelen elever som klarat minst nivå godkänt i nationella prov i årkurs 3, 6 och 9 under de senaste fem åren i Stockholms kommunala grundskolor. Tabell 5. Andel (%) elever av deltagande* elever som klarat minst nivå godkänt i nationella prov, årskurs 3, 6 och 9 i Stockholms kommunala grundskolor åren 2022–2026. Ämne Åk 2022 2023 2024 2025 2026 Svenska/svenska som andraspråk Åk 3 90 89 90 91 91 Åk 6 93 94 93 94 95 Åk 9 94 96 94 94 96 Svenska Åk 3 93 93 94 94 95 Åk 6 96 97 95 96 97 Åk 9 97 98 97 97 98 SVA Åk 3 75 66 72 76 75 Åk 6 76 81 76 79 83 Åk 9 74 80 75 70 79 Matematik Åk 3 90 89 92 90 90 Åk 6 93 92 91 92 93 Åk 9 90 93 90 90 87 Engelska Åk 6 97 98 98 98 99 Åk 9 99 99 98 99 99 NO-ämne Åk 9 94 93 93 94 94 SO-ämne Åk 9 93 96 94 96 97 *Not: Uppgifterna för årskurs 3 avser genomsnittlig andel elever som uppnått kravnivån per delprov, av samtliga elever. Uppgifterna för årskurs 6 och 9 avser andel elever med godkänt betyg per ämnesprov, av de elever som deltagit. Resultaten är över lag stabila, med undantag för svenska som andraspråk där vi ser större variationer över tid. I flera skolor är det relativt få elever som deltagit i provet vilket gör att årsvisa skillnader kan få stort genomslag. Framför allt i årskurs 9, men även i årskurs 6, har andelen elever som uppnått ett godkänt resultat i svenska som andraspråk ökat jämfört med 2025. I matematik har resultaten i årskurs 9 minskat något jämfört med föregående år. Andelen elever som nådde ett godkänt resultat uppgår i år till 87 procent. Nedgången återfinns hos både flickor och pojkar, men är något större bland flickorna. Då proven varierar mellan olika år är det svårt att avgöra om skillnader i resultat mellan 13 (29) år beror på förändrade kunskaper hos eleverna eller på att proven haft olika svårighetsgrad. I årskurs 3 är resultaten i stort sett oförändrade jämfört med föregående år, medan en mindre ökning kan noteras i årskurs 6. 14 (29) Resultat i förhållande till socioekonomiskt index Forskning och statistik visar att det finns ett tydligt genomsnittligt samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och framgång i skolan. Resultaten analyseras därför vidare mot bakgrund av vilka socioekonomiska förutsättningar som eleverna på en skola har. Den analysen görs utifrån ett socioekonomiskt index på skolnivå som är framtaget genom en statistisk modell som tar hänsyn till faktorer som påverkar elevers skolresultat. I indexet ingår om eleven invandrat till Sverige och i så fall invandringsår, vårdnadshavarnas utbildningsnivå, om vårdnadshavare uppbär ekonomiskt bistånd, och boende- och familjesituation (i vilken utsträckning eleven bor med vårdnadshavare), samt två strukturella variabler (i vilket område eleven bor och skolans elevsammansättning).8 Ett lågt socioekonomiskt index på en skola innebär att skolan, utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund, generellt har gynnsamma förutsättningar för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Ett högt index indikerar däremot att skolan har mer utmanande förutsättningar för att eleverna ska nå målen, givet elevernas socioekonomiska bakgrund. Ett index på 100 är genomsnittet för Stockholms stad, inklusive fristående skolor. Betygsresultat årskurs 9 För att undersöka sambandet mellan socioekonomiska förutsättningar och betygsresultat har skolorna med årskurs 9 i Stockholms stad delats i fyra lika stora grupper (kvartiler) utifrån det socioekonomiska indexet.9 Indelningen i kvartilerna sker efter indexet för aktuellt år, vilket innebär att det inte är exakt samma skolor som ingår i samma kvartiler för de olika åren.10 Det bör noteras att den tredje kvartilen rymmer skolor med socioekonomiska förutsättningar som både tangerar och överstiger genomsnittet för Stockholms stad, vilket innebär att kvartilen 8 Det är samma index som ligger till grund för den socioekonomiska resursfördelningen till skolorna. 9 Socioekonomiskt index (ju högre index, desto svårare förutsättningar givet elevernas socioekonomiska bakgrund) för skolorna i de fyra kvartilerna är för 2026: Kvartil 1 (21– 37), Kvartil 2 (38–96), Kvartil 3 (100–159), Kvartil 4 (175–353). Det finns 18 skolor i kvartil 1 och kvartil 4, och 17 skolor i kvartil 2 och kvartil 3. Det finns fler elever i de två första kvartilerna (ca 60 procent) jämfört med de två sista (ca 40 procent). 10 De flesta skolor i kvartil 1, 3 och 4 tillhörde samma kvartil även föregående år. I kvartil 2 är rörligheten något större: av årets 17 skolor i kvartil 2 tillhörde 13 samma kvartil förra året, medan 3 tillhörde kvartil 1 och 1 tillhörde kvartil 3. 15 (29) omfattar skolor med relativt skilda förutsättningar. Även inom kvartil 4 finns en märkbar variation i socioekonomiskt index, trots att samtliga skolor tillhör gruppen med de högsta indexvärdena. Tabell 6 redovisar betygsresultaten i årskurs 9 för åren 2024–2026 efter skolornas socioekonomiska index, indelat i kvartiler. Betygsresultaten är beräknade som skolornas genomsnitt, vilket inte tar hänsyn till hur många elever som går på varje skola. Det blir därmed i första hand ett mått på hur resultaten varierar mellan skolorna utifrån deras olika socioekonomiska förutsättningar. Tabell 6. Betygsresultat i årskurs 9, 2024–2026 efter skolans socioekonomiska index (kvartiler), genomsnitt av skolresultat (ovägt medelvärde). Stockholms kommunala skolor. Andel behöriga till yrkesprogram (%) Andel som fått godkänt betyg i alla ämnen (%) Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen 2024 2025 2026 2024 2025 2026 2024 2025 2026 Kvartil 1 (lägst index) 94,9 95,1 95,6 90,0 89,9 92,5 268 270 276 Kvartil 2 91,2 92,5 93,0 85,1 85,9 88,7 258 267 266 Kvartil 3 84,8 82,9 84,5 75,0 71,2 75,7 235 230 242 Kvartil 4 (högst index) 73,3 74,4 76,8 56,4 56,3 62,3 210 212 220 Not: Resultat för 2026 är preliminära siffror medan resultaten för 2024 och 2025 bygger på Skolverkets statistik. Spridningen i resultat är fortsatt stor mellan olika grupperingar av skolor, och det finns ett tydligt samband mellan elevernas resultat i skolan och deras socioekonomiska bakgrund. I samtliga kvartiler syns en positiv utveckling jämfört med 2025. I kvartil 3 och 4 har resultaten ökat mest jämfört med det föregående året, vilket gäller samtliga resultatmått. I kvartil 4 har andelen behöriga ökat från cirka 74 procent till nära 77 procent. Även andelen med godkänt i alla ämnen har ökat, från 56 procent till 62 procent, medan meritvärdet har stigit från 212 till 220 poäng. I tabell 7 nedan redovisas betygsresultaten i årskurs 9 exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund efter skolornas socioekonomiska index, kvartilsuppdelat. 16 (29) Tabell 7. Betygsresultat i årskurs 9, 2024–2026, exklusive nyanlända (0–4 år) och elever med okänd bakgrund, efter skolornas socioekonomiska index, kvartilsuppdelat (ovägt medelvärde). Andel behöriga till yrkesprogram (%) Andel som fått godkänt betyg i alla ämnen (%) Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen 2024 2025 2026 2024 2025 2026 2024 2025 2026 Kvartil 1 (lägst index) 95,6 95,7 95,8 90,7 90,4 92,7 269 271 277 Kvartil 2 94,0 94,2 93,8 87,8 87,9 89,7 263 270 268 Kvartil 3 88,4 85,9 87,0 78,1 73,8 77,9 241 235 245 Kvartil 4 (högst index) 76,8 77,4 78,7 59,8 59,2 63,9 217 218 223 Not: Resultat för 2026 är preliminära siffror medan resultaten för 2024 och 2025 bygger på Skolverkets statistik. Resultatutvecklingen för elever, där nyanlända och elever med okänd bakgrund har exkluderats, följer i stort samma mönster som för samtliga elever. Förbättringen mellan 2025 och 2026 är dock något mindre än för samtliga elever. I kvartil 2 noteras en mindre minskning, jämfört med föregående år, både av andelen behöriga elever och av meritvärdet. Diagram 6 visar utvecklingen av andelen behöriga elever till yrkesprogram i årskurs 9 under en tioårsperiod. Även här redovisas resultaten efter skolornas socioekonomiska index indelat i kvartiler. Diagram 6. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, 2016–2026 efter skolornas socioekonomiska index, kvartilsuppdelat (ovägt medelvärde). Som framgår i diagrammet har skillnaderna mellan kvartilerna minskat över tid, främst tack vare förbättrade resultat för skolorna i kvartil 4. Skillnaden mellan kvartil 1 och kvartil 4 är nu den minsta under den senaste tioårsperioden. Samtidigt är årsvariationerna 4050607080901002016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026Kvartil 1Kvartil 2Kvartil 3Kvartil 4 17 (29) stora, särskilt i kvartil 3 och 4. Jämförelser över tid påverkas även av skolornas placering i kvartilerna vilket kan variera mellan åren. Även om det finns tydliga resultatskillnader mellan kvartilerna finns också tydliga skillnader inom respektive kvartil. Diagram 7 visar spridningen mellan skolorna avseende resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 efter skolornas socioekonomiska index. Diagram 7. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 efter skolans socioekonomiska index, årskurs 7–9, läsåret 2025/2026. Varje skolas resultat i årskurs 9 illustreras med en prick i diagrammet. Längs y-axeln (vertikal axel) visas andelen behöriga till yrkesprogram och längs x-axeln (horisontell axel) visas skolans socioekonomiska index för aktuell elevpopulation i årskurs 7–9, indelat efter kvartiler. Den blå linjen i diagrammet utgör stadens genomsnitt vad gäller andelen behöriga i årskurs 9. Som diagrammet visar är resultatspridningen liten i kvartil 1 och även i kvartil 2 relativt sett. I de högre kvartilerna ökar däremot spridningen mellan resultaten. Den största variationen återfinns i kvartil 4, där andelen behöriga till gymnasiet varierar från cirka 53 procent till 98 procent. Samtidigt finns flera skolor i kvartil 4 som når resultat i nivå med eller över stadens genomsnitt. Också i kvartil 3 är variationen tydlig, även om resultaten generellt ligger närmare genomsnittet. Trots att det i de högre kvartilerna, särskilt i kvartil 4, framträder ett samband mellan högre socioekonomiskt index och lägre andel behöriga elever, framgår samtidigt tydliga skillnader i behörighetsgrad mellan skolor med liknande socioekonomiskt förutsättningar. 01020304050607080901000 50 100 150 200 250 300 350 400Behörighet åk 9 (%)Socioekonomiskt index 2026, åk 7-9Kvartil 1Kvartil 2Kvartil 3Kvartil 4Snitt Stockholms stad 18 (29) Betygsresultat årskurs 6 I tabell 8 redovisas andelen behöriga till yrkesprogram för årskurs 6 utifrån skolornas socioekonomiska index. Även här finns tydliga skillnader mellan skolornas resultat utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Tabell 8. Andel (%) behöriga till nationellt program i årskurs 6, 2022–2026 utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar (ovägt medelvärde).11 2022 2023 2024 2025 2026 Kvartil 1 94,7 94,0 93,8 94,5 94,4 Kvartil 2 90,1 89,6 88,8 89,7 92,3 Kvartil 3 79,9 81,8 79,2 81,7 82,6 Kvartil 4 68,9 71,6 71,9 70,1 71,6 Skolorna i kvartil 1 och 2 har haft stabila resultat sedan 2022. I kvartil 3 och 4 varierar resultaten mer mellan åren, utan tydliga trender under senaste femårsperioden. Jämfört med 2025 har andelen behöriga i årskurs 6 ökat i alla kvartiler förutom kvartil 1, där det syns marginell nedgång. Mest har behörigheten ökat i kvartil 2 och kvartil 4. Även i årskurs 6 finns tydliga skillnader mellan skolorna inom respektive kvartil. Diagram 8 visar spridningen mellan skolorna avseende resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram efter skolornas socioekonomiska index för aktuell elevpopulation i årskurs 4–6, per kvartil. Den blå linjen visar snittet för staden totalt. 11 För årskurs 6 ser kvartilsindelningen något annorlunda ut jämfört med årskurs 7 till 9 eftersom det finns fler skolor som har årskurs 6. Socioekonomiskt index (ju högre index, desto sämre socioekonomiska förutsättningar) för skolorna i de fyra kvartilerna är för 2026: Kvartil 1 (16–31), Kvartil 2 (32–85), Kvartil 3 (91–181), Kvartil 4 (182–415). Det finns 34 skolor i kvartil 1, 32 skolor i kvartil 2 och kvartil 4 och 31 skolor i kvartil 3. Indelningen i kvartilerna sker efter indexet för aktuellt år, vilket innebär att det inte är exakt samma skolor som ingår i samma kvartiler för de olika åren. Det är dock inte några större förändringar som skett mellan dessa båda kategoriseringar när det gäller vilka skolor som tillhör de olika kvartilerna. 19 (29) Diagram 8. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 6 efter skolans socioekonomiska index, årskurs 4–6, läsåret 2025/2026. Precis som i årskurs 9 är resultatspridningen minst i kvartil 1 och ökar successivt i de högre kvartilerna. Den största variationen återfinns i kvartil 4, där andelen behöriga elever varierar mellan 35 procent och 92 procent. Flera av skolorna i denna kvartil har resultat i nivå med eller över stadens genomsnitt på 87 procent. Även i kvartil 3 är variationen betydande. Här varierar andelen behöriga mellan 58 och 100 procent, och flera skolor når resultat i nivå med eller över stadssnittet. Samtidigt visar resultaten även i årskurs 6 att skolor med liknande socioekonomiska förutsättningar kan uppvisa stora skillnader i behörighetsgrad. 01020304050607080901000 50 100 150 200 250 300 350 400 450Behörighet åk 6 (%)Socioekonomiskt index 2026, åk 4-6Kvartil 1Kvartil 2Kvartil 3Kvartil 4Snitt Stockholms stad 20 (29) Skillnader i betygsresultat mellan flickor och pojkar Betygsresultat årskurs 9 Tabell 9 visar betygsresultaten i årskurs 9 under åren 2022–2026 redovisat efter kön. Tabell 9. Betygsresultat årskurs 9, 2022–2026, flickor och pojkar. 2022 2023 2024 2025 2026 (prel) Andel behöriga till yrkesprogram (%) Flickor 89,0 88,4 88,1 88,4 88,6 Pojkar 87,0 87,7 87,7 87,4 88,7 Andel som fått godkänt betyg i alla ämnen (%) Flickor 81,0 79,6 79,2 78,8 82,1 Pojkar 80,0 79,1 79,0 79,0 82,1 Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen Flickor 257 255 256 257 262 Pojkar 242 241 241 244 250 Preliminära siffror för 2026 visar att andelen behöriga till yrkesprogram ökar tydligt bland pojkar jämfört med Skolverkets officiella statistik för 2025. Även bland flickor syns en positiv utveckling, men den är något mindre. Sett över tid har könsskillnaderna minskat och behörigheten är nu i princip lika hög för båda könen. I årets preliminära resultat har pojkarna en marginellt högre behörighetsgrad än flickorna. För både flickor och pojkar syns en tydlig ökning av andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen. År 2026 uppgår andelen till 82,1 procent för såväl flickor som pojkar. Sett över tid har flickornas resultat minskat något fram till 2025, medan pojkarnas resultat varit relativt stabila. I år har den skillnad mellan könen som tidigare funnits helt utjämnats. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan flickor och pojkar kvarstår, men har minskat något över tid. Jämfört med 2025 har snittet ökat något mer för pojkarna än för flickorna. Tabell 10 redovisar könsskillnaderna i betygsresultaten utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Redovisningen görs som ett vägt medelvärde, där hänsyn tas till hur många flickor och pojkar det går på skolorna. 21 (29) Tabell 10. Andel (%) behöriga till yrkesprogram årskurs 9, efter kön och efter skolornas socioekonomiska index, kvartilsindelat, 2022–2026 (vägt medelvärde). 2022 2023 2024 2025 2026 Kvartil 1 Flickor 96,0 96,6 94,3 94,0 96,1 Pojkar 96,0 95,9 94,5 95,8 95,6 Kvartil 2 Flickor 92,0 91,9 90,9 91,6 91,9 Pojkar 89,0 89,7 91,1 91,1 93,1 Kvartil 3 Flickor 86,0 82,4 86,0 82,1 84,0 Pojkar 83,0 82,9 82,0 82,5 84,1 Kvartil 4 Flickor 74,0 76,1 68,4 75,9 75,4 Pojkar 74,0 75,7 71,9 67,9 74,2 Resultatutvecklingen skiljer sig mellan pojkar och flickor och varierar mellan de olika socioekonomiska kvartilerna. För pojkarna är utvecklingen sammantaget positiv jämfört med föregående år. I kvartil 4 är cirka 74 procent behöriga till yrkesprogram i år, vilket är en tydlig ökning jämfört med 2025 då behörigheten bland pojkarna låg på en jämförelsevis låg nivå. Även i kvartil 2 och kvartil 3 syns positiva resultatförändringar, där andelen behöriga är den högsta under den senaste femårsperioden. I kvartil 1 syns däremot en marginell minskning. Även för flickorna syns en positiv utveckling i flera kvartiler. Resultaten har framför allt förbättrats i kvartil 1 och kvartil 3, och även i kvartil 2 kan en mindre ökning noteras. Till skillnad från pojkarna har dock flickornas resultat minskat något i kvartil 4. Skillnaderna mellan flickornas och pojkarnas resultat är överlag små och visar inget tydligt eller stabilt mönster över tid. Utfallet varierar mellan kvartilerna och mellan olika år. I årets resultat når flickorna något högre resultat i kvartil 1 och kvartil 4, medan pojkarna når något högre resultat i kvartil 2. I kvartil 3 är skillnaden mellan könen försumbar. Samtidigt har elevernas socioekonomiska bakgrund en starkare påverkan på resultaten än kön. Skillnaderna mellan kvartilerna är avsevärt större än skillnaderna mellan könen inom respektive kvartil. I årets resultat skiljer det nästan 21 procentenheter mellan flickornas resultat i kvartil 1 och kvartil 4, vilket innebär en något större skillnad än föregående år. För pojkarna är skillnaden mellan kvartilerna i år ungefär lika stor som för flickorna. Till skillnad från flickorna har dock skillnaden mellan kvartilerna minskat jämfört 22 (29) med föregående år, vilket beror på att pojkarnas resultat i kvartil 4 har förbättrats. Flickorna har fortsatt ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna i samtliga kvartiler (se tabell 11). Jämfört med 2025 har meritvärdet ökat för både flickor och pojkar i samtliga kvartiler och ligger nu på den högsta nivån under den senaste femårsperioden. Även om flickorna genomgående uppnår högre meritvärden än pojkarna framgår även här att socioekonomiska faktorer har betydligt större betydelse för elevernas studieresultat än kön. Tabell 11. Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) årskurs 9, flickor och pojkar utifrån skolornas socioekonomiska index (kvartiler), 2022–2026, vägt medelvärde. 2022 2023 2024 2025 2026 Kvartil 1 Flickor 278 279 277 278 281 Pojkar 266 264 261 266 272 Kvartil 2 Flickor 264 264 264 267 271 Pojkar 247 244 253 259 263 Kvartil 3 Flickor 246 237 244 239 251 Pojkar 227 227 224 223 231 Kvartil 4 Flickor 217 219 213 223 228 Pojkar 207 208 202 198 209 Betygsresultat årskurs 6 Tabell 12 visar betygsresultat i årskurs 6 för åren 2022–2026 uppdelat efter kön. Jämfört med 2025 syns en positiv resultatutveckling för både pojkar och flickor. Samtliga mått har förbättrats, men förbättringen är något större bland pojkarna, vilket har bidragit till att skillnaderna mellan könen minskat något. Under hela femårsperioden har flickorna haft något bättre resultat än pojkar, särskilt vad gäller genomsnittligt meritvärde där skillnaden är tydlig. 23 (29) Tabell 12. Betygsresultat årskurs 6, 2022–2026, flickor och pojkar. 2022 2023 2024 2025 2026 Andel behöriga till yrkesprogram (%) Flickor 87,0 87,1 86,0 87,2 87,8 Pojkar 84,5 85,5 85,6 85,1 86,6 Andel som fått godkänt betyg i alla ämnen (%) Flickor 77,4 77,9 77,8 79,9 80,6 Pojkar 74,1 76,5 76,8 76,4 78,1 Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen Flickor 249 249 250 251 254 Pojkar 229 232 232 230 235 24 (29) Resultat utifrån stadsdelsområden Tabell 13 redovisar andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 efter stadsdelsnämndsområde. För samtliga år redovisas resultaten enligt nu gällande stadsdelsnämndsområden.12 Tabell 13. Andel (%) behöriga till yrkesprogram årskurs 9, efter stadsdelsområde, 2022–2026. 2022 2023 2024 2025 2026 Bromma SDF 91,6 92,5 91,1 92,2 93,3 Enskede-Årsta-Vantör SDF 82,6 80,3 82,3 82,3 82,3 Farsta SDF 83,5 84,5 84,9 85,1 81,5 Hägersten-Älvsjö SDF 88,3 89,2 89,9 86,9 89,0 Hässelby-Vällingby SDF 82,3 80,4 77,2 79,2 79,9 Järva SDF 84,4 84,5 82,7 80,9 83,4 Kungsholmen SDF 93,3 92,8 92,1 93,4 96,3 Norra innerstaden SDF 92,4 92,5 93,1 93,7 96,8 Skarpnäck SDF 85,5 86,2 83,5 87,3 90,2 Skärholmen SDF 84,4 87,0 71,2 75,7 78,1 Södermalm SDF 90,6 92,1 91,5 91,1 91,4 Totalt 87,9 88,1 87,2 87,3 88,6 Resultaten visar att utvecklingen har varit positiv i de flesta stadsdelsområden. I nio av elva stadsdelsområden har andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram ökat jämfört med 2025. De största ökningarna återfinns i Norra innerstaden, Kungsholmen och Skarpnäck. I Enskede-Årsta-Vantör ligger behörigheten kvar på samma nivå som 2025. Farsta är det enda stadsdelsområde där andelen behöriga har minskat jämfört med föregående år. Samtidigt har en högre andel av eleverna i Farsta nått kunskapskraven i samtliga ämnen jämfört med 2025 och meritvärdet är stabilt. Skolorna kommer att analysera samtliga resultat i sina respektive tertialrapporter och ta fram insatser för läsåret. Analyser och insatser följs upp av förvaltningen under höstens kvalitets- och resultatdialoger samt löpande under läsåret. 12 Järva stadsdelsförvaltning är ny fr.o.m. 1 juli 2023 och består av de tidigare stadsdelsförvaltningarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista. Även Norra innerstadens stadsdelsförvaltning är ny fr.o.m. 1 juli 2023 och består av de tidigare stadsdelsförvaltningarna Norrmalm och Östermalm. 25 (29) Resultat utifrån grundskoleområden Tabell 14 redovisar andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 efter grundskoleområde. Tabell 14. Andel (%) behöriga till yrkesprogram årskurs 9, efter grundskoleområde, 2022–2026. 2022 2023 2024 2025 2026 Bromma och Kungsholmen 92,1 92,6 91,4 92,6 94,2 Enskede-Årsta-Vantör 82,6 80,3 82,3 82,3 82,3 Farsta och Skärholmen 83,9 85,5 79,6 81,6 80,1 Hägersten-Älvsjö 88,3 89,2 89,9 86,9 89,0 Hässelby-Vällingby och Spånga 85,2 84,2 82,2 82,5 82,7 Norra innerstaden 92,4 92,5 93,1 93,7 96,8 Järva 77,6 77,9 74,3 73,0 79,4 Södermalm och Skarpnäck 89,3 90,6 89,6 90,0 91,0 Totalt 87,9 88,1 87,2 87,3 88,6 Sammantaget visar resultaten att behörigheten till yrkesprogram har stärkts i flera områden, även om utvecklingen varierar mellan olika delar av staden. I fem av åtta områden har andelen elever som är behöriga till yrkesprogram ökat jämfört med föregående år. Den största ökningen syns i området Järva, där behörigheten på 79 procent nu ligger på den högsta nivån under den senaste femårsperioden. Även i Bromma och Kungsholmen och i Norra innerstaden samt Södermalm och Skarpnäck är behörigheten den högsta på fem år. I Farsta och Skärholmen har behörigheten däremot minskat jämfört med 2025 och uppgår nu till cirka 80 procent. Behörigheten är därmed lägre än för fem år sedan. I Enskede-Årsta-Vantör och Hässelby-Vällingby och Spånga är resultaten i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. 26 (29) Resultat i matematik Vårterminen 2026 hade 90,9 procent av eleverna i årskurs 9 ett godkänt betyg (A–E) i matematik, vilket innebär en mindre ökning jämfört med det föregående året. Pojkar har genomgående en något högre andel godkända betyg än flickor i matematik. Efter en mindre nedgång 2025, särskilt bland flickor, syns en ökning för båda könen 2026. Diagram 9 visar andel elever med godkänt betyg i årskurs 9 under de senaste tre åren. Diagram 9. Andel elever med godkänt betyg i årskurs 9, 2024–2026. I årskurs 6 hade 91,1 procent av eleverna ett godkänt betyg i matematik vårterminen 2026. Liksom i årskurs 9 syns en mindre ökning jämfört med det föregående året. Pojkar har även i årskurs 6 en något högre andel godkända betyg än flickor. Jämfört med vårterminen 2025 har andelen elever med godkänt betyg ökat för båda könen, något mer bland pojkar. Diagram 10 visar andel elever med godkänt betyg i årskurs 6 under de senaste tre åren. 27 (29) Diagram 10. Andel elever med godkänt betyg i årskurs 6, 2024–2026. Jämfört med övriga obligatoriska ämnen är elevernas medelbetyg i matematik fortsatt bland de lägsta i både årskurs 6 och 9. Medelbetyget har ökat något jämfört med det föregående året i båda årskurserna, med en något större ökning i årskurs 6. I årskurs 9 hade pojkar vårterminen 2026 ett något högre medelbetyg än flickor (13,8 jämfört med 13,3). Jämfört med det föregående året har medelbetyget ökat marginellt för både pojkar och flickor. Diagram 11. Medelbetyg i årskurs 9 efter kön, 2024–2026. Även i årskurs 6 har pojkarna ett högre medelbetyg i matematik än flickor. Vårterminen 2026 uppgick medelbetyget till 13,9 för pojkar och 13,4 för flickor. Jämfört med vårterminen 2025 har medelbetyget ökat för båda grupperna, men ökningen är något större för pojkar än för flickor. 28 (29) Diagram 12. Medelbetyg i årskurs 6 efter kön, 2024–2026. Medelbetyget i matematik skiljer sig fortfarande tydligt mellan kvartilerna både i årskurs 6 och årskurs 9. I årskurs 6 uppgår medelbetyget vårterminen 2026 till 14,9 i kvartil 1, jämfört med 11,1 i kvartil 4. Skillnaden mellan kvartilerna har dock minskat något jämfört med föregående år, eftersom medelbetyget har ökat lite mer i kvartil 4 (+0,5) än i kvartil 1 (+0,1). I årskurs 9 är skillnaderna mellan kvartilerna något större. Vårterminen 2026 är medelbetyget 15,1 i kvartil 1 och 10,4 i kvartil 4. Jämfört med föregående år är förändringarna små, och det går inte att se någon tydlig förändring i skillnaderna mellan kvartilerna. Diagram 13 visar medelbetyg i årskurs 6 och 9 efter kvartil. Diagram 13. Medelbetyg i årskurs 6 och 9 efter kvartil. 29 (29) Resultat i anpassad grundskola Vårterminen 2026 var 171 stockholmselever mottagna i årskurs 9 i anpassad grundskola. Av dessa gick 128 elever i stadens kommunala skolor, 38 elever gick i fristående skolor och 5 elever gick i skola i annan kommun. Endast elever som läser enligt kursplanen för ämnen kan få betyg och dessa sätts endast om vårdnadshavaren eller eleven begär det. Antalet som begär betyg varierar från år till år och mellan olika skolor vilket gör att måluppfyllelsen kopplad till betygsresultat är svår att följa. Totalt sattes 618 betyg under vårterminen 2026 där betyget C är det vanligast förekommande betyget. Förvaltningen ska under kommande läsår fortsätta arbetet för att öka likvärdigheten gällande betygssättning i staden. Elever som läser ämnesområden, eller som läser ämnen men inte begär betyg, får omdömen i respektive ämne eller ämnesområde. Utvecklingsarbetet för att kunna följa upp dessa elever på aggregerad nivå fortsätter. Tabell 15. Betyg i ämnen årskurs 9 i anpassad grundskola, vårterminen 2026. Ämne A B C D E Totalt Bild (BL) 3 14 18 7 11 53 Engelska (EN) 7 12 10 13 17 59 Hem- och konsumentkunskap (HKK) 8 4 26 10 10 58 Idrott och hälsa (IDH) 5 7 15 14 41 Modersmål 2 4 2 3 11 MatematÅsaik (MA) 6 7 15 16 11 55 Musik (MU) 5 8 15 5 24 57 Naturorienterande ämnen (NO) 1 11 19 14 12 57 Samhällsorienterande ämnen (SO) 3 11 16 13 13 56 Slöjd (SL) 3 10 15 17 18 63 Svenska (SV) 4 8 18 8 10 48 Svenska som andraspråk (SVA) 1 2 4 2 9 Teknik (TK) 11 15 16 9 51 Totalt: 46 105 188 125 154 618 --- [Bilaga 6 Betygsresultat gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 2026.pdf] Resultat i Stockholms kommunala gymnasieskolor 2026 stockholm.se Resultaten i Stockholms kommunala gymnasieskolor 2026 Augusti 2026 3 (20) Sammanfattning Av totalt 5 527 avgångselever från ett nationellt program läsåret 2025/26 gick cirka 91 procent på ett högskoleförberedande program och omkring 9 procent på ett yrkesprogram. Fördelningen var oförändrad jämfört med föregående läsår. Under läsåret 2025/26 tog 89 procent av eleverna som avslutade ett nationellt program en examen, vilket ligger i nivå med tidigare år. De högskoleförberedande programmen hade fortsatt höga resultat med 90 procent examinerade, med högst andel på ekonomiprogrammet. På teknikprogrammet noteras en minskning i examensgrad jämfört med förra året. På yrkesprogrammen nådde 77 procent av avgångseleverna examen, en ökning med fem procentenheter sedan 2025/26. Naturbruksprogrammet och hotell- och turismprogrammet visade tydligast förbättrade resultat. Barn- och fritidsprogrammet var det enda yrkesprogrammet som hade en lägre examensandel jämfört med föregående år. Andelen elever med yrkesexamen som även fick grundläggande högskolebehörighet ökade från 32 till 47 procent, vilket sannolikt hänger samman med att yrkesprogrammen sedan läsåret 2023/24 i grunden utformas för att ge högskolebehörighet. Socioekonomiska faktorer spelar fortsatt en stor roll för resultaten på de högskoleförberedande programmen. Utbildningar med lågt elevbakgrundsindex – där eleverna har starka förutsättningar – når mycket höga examensgrader på 96 %. Program med högt elevbakgrundsindex ligger betydligt lägre, på 63 procent. På yrkesprogrammen är sambandet svagare och flera program visar goda resultat även vid höga index. Flickornas examensandel var även i år något högre än pojkarnas – 90 procent mot pojkarnas 87 procent. På de högskoleförberedande programmen har skillnaden mellan könen ökat något i år, främst till följd av en minskad examensgrad bland pojkarna på flera program. För yrkesprogrammen som helhet är det ingen större könsskillnad i examensgrad, men de flesta program är tydligt könsuppdelade. Totalt nådde 11 procent av avgångseleverna inte examensmålen och fick därför studiebevis – 23 procent på yrkesprogram och 10 procent på högskoleförberedande program. Många elever med studiebevis saknar godkänt betyg i examensgrundande kurser, främst Svenska 3, Matematik 1b och Gymnasiearbetet på högskoleförberedande 4 (20) program samt Matematik 1a, Engelska 5 och Gymnasiearbetet på yrkesprogram. Vid läsårsslut 25/26 utfärdades totalt 56 gymnasiebevis från den anpassade gymnasieskolans nationella program och 28 från individuellt program. För kurser inom nationellt program sågs en mindre ökning av andelen betyg på nivåerna A och D, samtidigt som andelen E-betyg har minskat jämfört med föregående läsår. 5 (20) Innehåll Sammanfattning ....................................................................................... 3 Övergripande resultat .............................................................................. 6 Fortsatt starka resultat – ökad examensandel på yrkesprogrammen ........ 6 Överlag höga examensandelar inom de högskoleförberedande programmen med ekonomiprogrammet fortsatt i topp .................... 6 Sju av nio yrkesprogram ökade andelen med examen .............................. 7 Fler elever med lägre betyg från grundskolan tar examen, men fortsatt tydlig resultatspridning utifrån elevbakgrund ................................... 8 Flickornas examensandel fortsatt något högre än pojkarnas .................. 11 Stabilt höga betygsresultat över tid med fortsatt skillnad mellan flickor och pojkar ............................................................................................. 12 Pojkarnas examensgrad har minskat något inom de högskoleförberedande programmen .............................................. 12 För yrkesprogrammen som helhet är könsskillnaderna i examensgrad små, men de flesta program är tydligt könsuppdelade .................. 14 Stora skillnader i andelen studiebevis mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program ..................................................... 15 Många studiebevis på högskoleförberedande program kopplas till svårigheter i matematik .................................................................. 15 Flest F-betyg i gymnasiegemensamma ämnen bland elever med studiebevis från yrkesprogram ....................................................... 16 Resultat i den anpassade gymnasieskolan ......................................... 18 Nationella program ................................................................................... 18 Individuellt program .................................................................................. 19 Uppföljning av arbetsplatsförlagt lärande (APL) ...................................... 19 Resultat vid introduktionsprogrammen (IM) ....................................... 19 Gy25 19 6 (20) Övergripande resultat Fortsatt starka resultat – ökad examensandel på yrkesprogrammen Den kommunala gymnasieskolan uppvisade fortsatt goda och stabila resultat under läsåret 2025/26. Bland de elever som avslutade ett nationellt program erhöll 89 procent ett examensbevis, vilket var samma andel som förra året. För de högskoleförberedande programmen var andelen som tog examen 90 procent, en marginell nedgång från förra året, medan examensandelen på yrkesprogrammen ökade från 72 procent förra året till 77 procent läsåret 2025/26. Diagram 1. Andel elever med examensbevis (%), totalt och per programtyp, åren 2022–2026. Av de totalt 5 527 avgångseleverna från ett nationellt program läsåret 2025/26 hade merparten, omkring 91 procent, gått ett högskoleförberedande program, medan resterande cirka 9 procent hade fullföljt ett yrkesprogram. Dessa andelar var desamma som föregående läsår. Överlag höga examensandelar inom de högskoleförberedande programmen med ekonomiprogrammet fortsatt i topp Examensandelarna inom de högskoleförberedande programmen låg överlag på en fortsatt hög och stabil nivå. Samtidigt syns vissa 7 (20) variationer mellan programmen. Precis som föregående år hade ekonomiprogrammet den högsta examensandelen på aggregerad nivå, 94 procent, tätt följt av det naturvetenskapliga programmet på 93 procent och det humanistiska programmet på 92 procent. Lägst examensandel av de högskoleförberedande programmen hade teknikprogrammet med 80 procent, vilket innebar en nedgång från 87 procent förra läsåret. Övriga högskoleförberedande program hade en examensandel som låg i linje med förra läsårets resultat. Diagram 2. Andel elever med examensbevis (%), per högskoleförberedande program, åren 2024–2026. Sju av nio yrkesprogram ökade andelen med examen Jämfört med föregående år ökade examensandelen på sju av stadens nio yrkesprogram. 1 Den tydligaste ökningen var på naturbruksprogrammet (59 till 82 procent) och hotell- och turismprogrammet (43 till 74 procent). På yrkesdansarutbildningen avgick för tredje året i rad samtliga elever med examen. Barn- och fritidsprogrammet noterade som enda yrkesprogram en tydlig nedgång i andelen elever med examen jämfört med förra året, från 84 till 51 procent. Det är viktigt att komma ihåg att antalet avgångselever är litet på flera av yrkesprogrammen, vilket förklarar att andelen elever med examen ibland uppvisar betydande variation mellan läsår. När elevgrupperna är små får varje enskild elevs prestation större effekt, 1 Detta exkluderar 3 avgångselever från försäljnings- och serviceprogrammet på Kärrtorps gymnasium som är under avveckling. 8 (20) medan resultaten blir mer stabila i större grupper. De minsta yrkesprogrammen hade knappt 15 avgångselever läsåret 2025/26, medan de största nådde upp mot eller över 80 elever. Sett över de senaste tre åren är det yrkesdansarutbildningen, el och energi, hantverk samt fordon och transport som haft den högsta andelen elever med examen bland yrkesprogrammen. Diagram 3. Andel elever med examensbevis (%), per yrkesprogram, åren 2024–2026. Av de elever som tog en yrkesexamen var det 47 procent som också fick grundläggande behörighet till högskolan, en tydlig uppgång från 32 procent förra läsåret. Bakom uppgången ligger troligen att studieplanerna på yrkesprogrammen sedan läsåret 23/24 (det vill säga det år då årets avgångskull påbörjade sina studier) alltid som utgångspunkt utformas för att ge högskolebehörighet. Elever på yrkesprogrammen som väljer att inte läsa mot högskolebehörighet måste alltså till skillnad från tidigare aktivt välja bort kurser ur studieplanen. Andelen utexaminerade med högskolebehörighet skiljer sig fortsatt mycket mellan de olika yrkesprogrammen, vilket delvis kan förklaras av skillnader i programstruktur och de valmöjligheter som finns när det gäller kurser som leder till högskolebehörighet. Fler elever med lägre betyg från grundskolan tar examen, men fortsatt tydlig resultatspridning utifrån elevbakgrund Ett sätt att illustrera spridningen i resultat mellan stadens olika gymnasieutbildningar är att sätta andelen elever som tar examen i 9 (20) relation till det så kallade elevbakgrundsindexet. Elevbakgrundsindex är ett mått som beräknas utifrån elevernas resultat från grundskolan i kombination med ett antal socioekonomiska variabler såsom föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ett lågt index signalerar att elevgruppen har höga betyg med sig från grundskolan och goda socioekonomiska förutsättningar. Omvänt betyder ett högt index att många av eleverna på utbildningen har låga betyg med sig från grundskolan eller kommer från svagare socioekonomisk bakgrund. Elevbakgrundsindex beräknas på så sätt att stadens snitt, inklusive fristående skolor, blir 100. Figuren nedan visar hur examensandel och elevbakgrundsindex skilde sig åt mellan stadens olika utbildningar vårterminen 2026. Varje punkt i bilden representerar en viss utbildning vid en viss skola, exempelvis ”Teknikprogrammet vid Thorildplans gymnasium”. Punkterna storlek är proportionell mot antalet elever på respektive utbildning. Diagram 4. Examensandel i relation till socioekonomiskt index per utbildning år 2026. Bilden visar att examensgraden har ett tydligt samband med elevbakgrundsindex: ju högre index desto lägre andel elever som tar examen. Undantaget är yrkesprogrammen (orange prickar) där flera program har hög examensandel trots högt elevbakgrundsindex. I diagrammet nedan visas examensgraden för stadens högskoleförberedande program, indelade i tre grupper utifrån elevernas elevbakgrundsindex. Diagrammet illustrerar hur examensgraden varierar mellan de tre elevgrupperna utifrån elevernas olika socioekonomiska bakgrund samt hur resultaten har utvecklats över tid. 10 (20) Diagram 5. Andel elever med examensbevis från ett högskoleförberedande program i relation till elevgruppens elevbakgrundsindex, åren 2024–2026. Mer än hälften (58 procent) av 2026 års avgångselever gick på utbildningar med under 50 i elevbakgrundsindex, det vill säga utbildningar som domineras av elever med höga grundskolebetyg och socioekonomiskt stark bakgrund. Examensgraden i denna grupp är hög och stabil, för VT2026 var den 96 procent. Cirka 20 procent av avgångseleverna 2026 gick på ett högskoleförberedande program med ett elevbakgrundsindex mellan 50 och 100, det vill säga där elevgruppen har mer genomsnittliga grundskolebetyg och sociala förhållanden. VT2026 tog 90 procent av eleverna i denna grupp en examen, och över de senaste tre åren ses en positiv trend.2 Samtidigt varierade examensgraden mycket inom gruppen, från 55 till 100 procent beroende på skola och program. 13 procent av avgångseleverna 2026 gick på ett högskoleförberedande program med ett elevbakgrundsindex över 100, det vill säga utbildningar där många av eleverna har med sig lägre än genomsnittliga betyg från grundskolan. I denna grupp tog 63 procent av eleverna examen VT2026, vilket var en liten nedgång från förra året. Även inom denna grupp varierar resultaten tydligt mellan olika skolor och program. Sammanfattningsvis kan sägas att de allra flesta elever i stadens gymnasieskolor påbörjar sina studier med goda förutsättningar sett till betygen från grundskolan. Det är en följd av att det är hård 2 Förändringar över tid behöver tolkas med viss försiktighet då enskilda skolor och program över tid kan förflyttas mellan indexgrupper, liksom av att nya utbildningar kan tillkomma, vilket kan bidra till variationen mellan åren. 11 (20) konkurrens om platserna vid många av stadens utbildningar. Denna elevgrupp klarar även gymnasiestudierna väl och går ut med examen. För elever som har mer genomsnittliga eller låga resultat med sig från grundskolan är bilden betydligt mer blandad. Särskild vid högskoleförberedande utbildningar är det en stor del av dessa elever som inte når examen utan i stället lämnar gymnasieskolan med studiebevis. Elever med lägre betyg från grundskolan lyckas dock väl vid flera av yrkesprogrammen. Att fortsätta höja resultaten och minska resultatspridningen på högskoleförberedande program med genomsnittliga elevbakgrundsindex är ett viktigt utvecklingsområde för att höja stadens samlade resultat. Flickornas examensandel fortsatt något högre än pojkarnas Sett till de nationella programmen som helhet tog en något större andel flickor än pojkar examen våren 2026 – 90 procent jämfört med 87 procent. Medan flickornas examensandel varit relativt stabil de senaste fem åren har pojkarnas resultat varit något mer varierande. Årets mindre nedgång till trots syns en svagt positiv trend över tid för pojkarna. Diagram 6. Andel elever med examensbevis (%) per kön, åren 2022–2026. 12 (20) Stabilt höga betygsresultat över tid med fortsatt skillnad mellan flickor och pojkar Den genomsnittliga betygspoängen har över tid uppvisat endast mindre variationer och ligger fortsatt på en mycket hög nivå under 2026. Resultaten är även höga i ett nationellt perspektiv. Flickor uppnådde även i år en högre genomsnittlig betygspoäng än pojkar. För både flickor och pojkar syntes en marginell nedgång jämfört med föregående läsår. Flickornas betygspoäng har varit förhållandevis stabil de senaste åren, men minskade i år något från 16,5 till 16,3. Pojkarnas betygspoäng har varierat lite mer över tid. Diagram 7. Genomsnittlig betygspoäng bland elever med examensbevis, totalt och per kön, åren 2022–2026. Pojkarnas examensgrad har minskat något inom de högskoleförberedande programmen Bland de 5 038 avgångseleverna från de högskoleförberedande programmen våren 2026 utgjorde flickor 56 procent och pojkarna 44 procent. Mellan programmen varierar könsfördelningen tydligt. Ekonomiprogrammet har en nästan helt jämn könsfördelning, och även naturvetenskapsprogrammet har en relativt balanserad fördelning, även om flickorna är något fler. På de estetiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga programmen är flickor i klar majoritet, medan teknikprogrammet sticker ut som det enda programmet där pojkar dominerar. 13 (20) Diagram 8. Könsfördelning högskoleförberedande program, avgångselever läsåret 2025/26. Flickor hade generellt en högre examensgrad än pojkar på samtliga program, med undantag för naturvetenskapsprogrammet, där pojkarna hade en något högre examensgrad. Naturvetenskapsprogrammet var också det enda högskoleförberedande program där pojkarnas examensgrad ökade jämfört med föregående läsår. På övriga program minskade pojkarnas examensgrad något, ett mönster som inte återfanns i samma utsträckning bland flickorna. Ett undantag var teknikprogrammet, där examensgraden minskade för båda könen. Sammantaget innebar detta att skillnaderna i examensgrad mellan flickor och pojkar, uppdelat per högskoleförberedande program, var något större i år än föregående år. Diagram 9. Andel elever med examensbevis (%), per högskoleförberedande program och kön, läsåret 2025/26. 14 (20) För yrkesprogrammen som helhet är könsskillnaderna i examensgrad små, men de flesta program är tydligt könsuppdelade Könsfördelningen bland avgångselever från yrkesprogrammen var överlag jämn. Av de 489 elever som tog examen läsåret 2025/26 var 49 procent flickor och 51 procent pojkar. Ser man däremot till de enskilda programmen framträder som tidigare år tydliga skillnader. Flickor var i majoritet inom vård och omsorg, hotell och turism, yrkesdansarutbildningen, hantverk och naturbruk. Andelen pojkar var högre inom fordon och transport samt el och energi, där samtliga elever var pojkar. Restaurang och livsmedel hade en näst intill jämn könsfördelning, och även barn och fritid hade en relativt balanserad fördelning. Diagram 10. Könsfördelning yrkesprogram avgångselever, läsåret 2025/26. Diagrammet nedan visar examensgraden per kön för de program där det fanns fler än tio avgångselever av vardera kön. Inom dessa tre program hade pojkarna i år en något högre examensgrad än flickorna på hantverksprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet, medan flickorna hade en något högre examensgrad på barn- och fritidsprogrammet. De relativt små elevgrupperna innebär att resultaten kan variera mellan åren, vilket gör jämförelser över tid osäkra. Föregående år hade flickorna en något högre examensgrad än pojkarna inom samtliga dessa program. För yrkesprogrammen som helhet var skillnaderna små och examensgraden i stort sett jämn mellan könen. 15 (20) Diagram 11. Andel elever med examensbevis (%), per yrkesprogram och kön, läsåret 2025/26. Stora skillnader i andelen studiebevis mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program Elever som inte uppnår kraven för examen får i stället ett studiebevis. Under läsåret 2025/26 erhöll totalt 11 procent av eleverna på nationella program ett studiebevis. Andelen varierade dock både mellan programtyper och mellan enskilda program. Sammantaget fick 23 procent av eleverna på yrkesprogram ett studiebevis, medan motsvarande andel på de högskoleförberedande programmen uppgick till 10 procent. Många studiebevis på högskoleförberedande program kopplas till svårigheter i matematik Bland de elever på högskoleförberedande program som fått studiebevis hade en stor majoritet - 88 procent - inte uppnått kraven om minst 2 250 godkända kurspoäng. Tabellen nedan redovisar vilka gymnasiekurser som flest elever med studiebevis fått F eller streck i under läsåret 2025/26. Kurserna med flest F-betyg eller streck bland elever med studiebevis omfattar både gymnasiegemensamma ämnen och programspecifika kurser. Högst andel underkända betyg hade Matematik 2b, som främst läses på ekonomi-, samhällsvetenskaps-, estetiska- och humanistiska programmet. Av eleverna med studiebevis som läst kursen hade 69 procent fått F eller streck. 16 (20) Bland kurserna återfinns också flera som är centrala för att få gymnasieexamen. Svenska 3, Gymnasiearbetet och Matematik 1b måste vara godkända för examen på ett högskoleförberedande program. I Svenska 3 hade hälften av eleverna med studiebevis som läst kursen fått F eller streck, medan motsvarande andel för Gymnasiearbetet och Matematik 1b var omkring 30 procent. Tabell 1. Kurser med flest F-betyg/streck bland elever med studiebevis från högskoleförberedande program, läsåret 2025/26. Gymnasiekurs Bland elever med studiebevis Antal F/streck Andel av utfärdade betyg Matematik 2b 186 69% Svenska 3 185 52% Gymnasiearbete 162 33% Religionskunskap 1 148 30% Fysik 1a 110 62% Filosofi 1 106 42% Engelska 7 93 39% Matematik 1b 93 30% Kemi 1 91 49% Historia 1b 91 22% Flest F-betyg i gymnasiegemensamma ämnen bland elever med studiebevis från yrkesprogram Även bland de elever på yrkesprogram som fått studiebevis hade en tydlig majoritet - 86 procent - inte uppnått kraven om för 2 250 poäng med godkända kurser. Nedanstående tabell visar de tio gymnasiekurser där flest elever med studiebevis från yrkesprogrammen fått F eller streck under läsåret 2025/26. 17 (20) Tabell 2. Kurser med flest F-betyg/streck bland elever med studiebevis från yrkesprogram, läsåret 2025/26. Gymnasiekurs Bland elever med studiebevis Antal F/streck Andel av utfärdade betyg Religionskunskap 1 69 65% Historia 1a1 52 49% Gymnasiearbete 49 45% Idrott och hälsa 1 48 44% Matematik 1a 47 44% Naturkunskap 1a1 44 42% Samhällskunskap 1a1 39 36% Svenska 2 27 50% Engelska 5 25 23% Godkänd i färre än 400 poäng av programgemensamma kurser 24 22% Bland kurserna med flest F-betyg eller streck återfinns flera gymnasiegemensamma ämnen. Av dessa är Matematik 1a, Engelska 5 och Gymnasiearbetet särskilt betydelsefulla eftersom godkänt betyg i dessa kurser är ett krav för att en elev ska kunna få en yrkesexamen. För yrkesexamen krävs även godkänt betyg i minst 400 poäng inom de programgemensamma ämnena, vilket omkring en av fyra elever med studiebevis inte hade uppnått. 18 (20) Resultat i den anpassade gymnasieskolan Ett gymnasiebevis från anpassad gymnasieskola ska innehålla: För samtliga program Program Vilka kurser eller ämnesområden eleven har last Ämnesområdenas omfattning samt kursernas omfattning Betyg Gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola Inriktningen på arbetsplatsförlagda lärande För nationella program För individuellt program Kurser Ämnesområden Gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola Praktik Arbetsplatsförlagt lärande Nationella program Vid läsårsslutet utfärdades totalt 56 gymnasiebevis inom den anpassade gymnasieskolan (AGY) nationella program, varav 30 till pojkar och 26 till flickor. Av dessa elever har 45 genomfört ett fullständigt program och 11 elever ett utökat program. En elev har läst en kurs från gymnasieskolans nationella program inom ramen för sitt program i anpassad gymnasieskola. 53 elever har genomfört sina gymnasiearbeten. Elevers kursbetyg, procentuell fördelning Stockholms stad Läsår A B C D E - *** 2020/2021 5% 12% 24% 24% 26% 5% 5% 2021/2022 8% 18% 31% 20% 17% 4% 2% 2022/2023 9% 19% 30% 18% 23% 1% 1% 2023/2024 15% 21% 33% 16% 15% 0% 0% 2024/2025 12% 16% 29% 17% 24% 1% 1% 2025/2026 14% 15% 29% 19% 21% 1% 1% - betygsunderlag saknas *** ej uppnått kraven för betyget E Användningen av hela betygsskalan vid bedömning av elevernas studieresultat har tidigare uppmärksammats i olika uppföljningar. Årets resultat visar en mindre ökning av andelen betyg på nivåerna A och D, samtidigt som andelen E-betyg har minskat. För övriga betygssteg är förändringarna små eller så är resultaten oförändrade jämfört med föregående år. 19 (20) Individuellt program Inom den anpassade gymnasieskolans individuella program utfärdades 28 gymnasiebevis, varav 19 till pojkar och 9 till flickor. Elever läser ämnesområden och kan, utifrån individuell bedömning, ges möjlighet att läsa ämnen från den anpassade gymnasieskolans nationella program. Under året har två elever tagit del av kurser från nationellt program vilket är i enlighet med gällande läroplan. Uppföljning av arbetsplatsförlagt lärande (APL) Under läsåret har uppföljningen av elevernas arbetsplatsförlagda lärande (APL) varit ett prioriterat område. Arbetet har utgått från att elevernas möjligheter till övergång till egen försörjning efter avslutad utbildning är en central målsättning. Under den fyraåriga utbildningen ska eleverna genomföra 22 veckors APL. Detta ställer höga krav på både skolan och huvudmannen när det gäller att säkerställa tillgången till praktikplatser i konkurrens med andra utbildningsformer. En ny modell för uppföljning har införts under året. Därutöver har en kvalitativ uppföljning genomförts genom intervjuer med skolorna. Resultaten från dessa insatser har ännu inte sammanställts. En redovisning och analys av resultaten kommer därför att presenteras i kommande verksamhetsberättelse. Resultat vid introduktionsprogrammen (IM) Gymnasieavdelningen har infört en ny uppföljningsplan för introduktionsprogrammen som innebär att resultaten för läsåret 25/26 kommer att analyseras under hösten 2026 och sammanställas i början av 2027. Syftet är att kunna ta ett samlat grepp som omfattar såväl utfärdade dokument som skolornas egna analyser i samband med T2 och resultaten från elevenkäterna, vilket bedöms ge en mer komplett och relevant bild av utbildningarnas kvalitet. Gy25 Gymnasiereformen Gy25 infördes den 1 juli 2025. För elever som påbörjar en gymnasieutbildning efter detta datum ersätts kursbetygen av ämnesbetyg, vilket innebär att elevernas kunskaper bedöms över en längre tid. Reformen innebär också nya 20 (20) ämnesplaner med nivåer i stället för kurser samt uppdaterade examensmål och programstrukturer. Under läsåret 25/26 har de första betygen satts i enlighet med Gy25. Utbildningsförvaltningen följer införandet av reformen och de nya ämnesbetygen, och anpassar successivt uppföljningsmodellerna till det nya ramverket. --- [Bilaga 7 Ekologiska livsmedel.pdf] Utbildningsförvaltningen Planeringsenheten Hantverkargatan 2H 112 21 Stockholm Telefon 08-508 33 940 Växel 08-508 33 000 anders.norrlid@edu.stockholm.se start.stockholm Sida 1 (5) Ekologiska livsmedel på utbildningsförvaltningen Sammanfattning I verksamhetsplanen för 2026 beslutade utbildningsnämnden, som en del av internkontrollplanen, att utreda förutsättningarna för att förbättra måluppfyllelsen för andel ekologiska livsmedel i måltidsverksamheten. Denna rapport är resultatet av utredningen. Att nå målet om 70 procent ekologiska varor i skolornas måltidsverksamhet är förenat med utmaningar både vad gäller yttre förutsättningar och hur skolorna arbetar för att nå målet. Förvaltningen har undersökt förutsättningarna och menar att flera åtgärder kan vidtas som sammantaget skulle leda till en tydlig förbättring av måluppfyllelsen. • Stadens pågående upphandling av livsmedel är en central byggsten i arbetet för att både hålla ner kostnaderna och förbättra tillgången på ekologiska livsmedel. • Aktiva åtgärder på skolor med låg andel ekologiska livsmedel behöver planeras och följas upp i hela styrkedjan. • Varje skola behöver tillämpa arbetssätt som främjar måluppfyllelse. Exempel på detta är en tydlig handlingsplan för ökad måluppfyllelse, god inköpsplanering och anpassning av menyerna efter tillgången på ekologiska livsmedel. De yttre förutsättningarna i form av prisskillnad och tillgång på ekologiska produkter i större volymer försvårar förvaltningens arbete för att nå målet. Eftersom de yttre förutsättningarna är desamma för alla skolor beror de stora skillnaderna i måluppfyllelse mellan skolor på i vilken utsträckning man tillämpar de arbetssätt som ger goda resultat. Med en effektiv och likformig styrning skulle förvaltningens resultat kunna förbättras avsevärt, även med nuvarande yttre förutsättningar. Brister i måluppfyllelse Stockholms stads mål för utbildningsförvaltningen, precis som för andra förvaltningar, är att minst 70 procent av livsmedelsinköpen ska avse ekologiska livsmedel. Andelen beräknas på Utbildningsförvaltningen Planeringsenheten 2026-08-13 PM Sida 2 (5) Ekologiska livsmedel på utbildningsförvaltningen inköpskostnaden, det vill säga inköp av ekologiska livsmedel i kronor som andel av de totala inköpen av livsmedel i kronor. Förvaltningens resultat är betydligt lägre än stadsdelsnämndernas, se tabell 1 nedan. Tabell 1 Ekologiska livsmedel helår 2025 Nämnd Andel ekologiska livsmedel (%) Lästa värde stadsdelsnämnder 52,6 % Ovägt medelvärde stadsdelsnämnder 64,2 % Utbildningsförvaltningen 46,3 % Stadsdelsnämndernas resultat för 2025 varierar mellan 52,6 och 84,6 procent, med ett ovägt medelvärde på 64,2 procent. Utbildningsförvaltningens resultat är alltså 6 procentenheter lägre än resultatet för den stadsdel som har lägst måluppfyllelse. Jämfört med genomsnittet för stadsdelsnämnderna är resultatet 18 procentenheter lägre. I tabell två redovisas utfallet för kvartal 1 2026 på utbildningsförvaltningen, uppdelat på typ av skolor samt enheter på central förvaltning. Tabell 2 Ekologiska livsmedel UtbF kvartal 1 2026 Verksamhet Inköp livsmedel mnkr Varav ekologiska mnkr Andel ekologiska livsmedel % Grundskolor 78,1 39,9 51% Gymnasieskolor 14,0 6,8 49% Central förvaltning 0,5 0,2 45% Summa 92,6 46,9 51% Resultatet för hela förvaltningen på 51 procent är en procentenhet bättre än kvartal 1 2025, alltså en marginell förbättring. Grundskolorna, med 84 procent av de totala inköpen, ligger högst tätt följt av gymnasieskolorna som står för 15 procent av de totala inköpen. Central förvaltning står för mindre än en procent av inköpen, och har lägre måluppfyllelse än skolorna. Utmaningar att nå målet I arbetet för att nå målet om 70 procent ekologiska livsmedel möter förvaltningen både yttre och inre utmaningar. Med yttre utmaningar menas sådana som förvaltningen inte själv kan styra över, såsom tillgång på produkter. Med inre utmaningar menas förvaltningens sätt att arbeta mot målet. PM Sida 3 (5) Ekologiska livsmedel på utbildningsförvaltningen I arbetet med denna utredning har förvaltningen också identifierat en negativ effekt av själva målformuleringen. Yttre förutsättningar Förvaltningen har våren 2026 genomfört en enkät på ett urval av skolor, både sådana med hög och sådana med låg andel ekologiska livsmedel. Sex skolor med låg andel och två med hög andel ekologiska livsmedel har besvarat frågor om de yttre förutsättningar och de egna arbetssätten. Med så få skolor går svaren inte att generalisera till förvaltningsnivå, men de bekräftar väl vad som tidigare framkommit. Tabell 3 Antal skolor (av 8) som svarat ja om de yttre förutsättningarna Antal ja 1. Det är dyrt att köpa in ekologiska produkter 5 2. Det är specifika ekologiska produkter som ofta är slut 4 3. Grossisten ersätter systematiskt ekologiska livsmedel med konventionella livsmedel 1 Hälften av skolorna uppger att det dyrt med ekologiska livsmedel, och att ekologiska livsmedel ofta saknas inom vissa produkttyper. De typer av livsmedel som upplevs vara svåra att få tag på är exempelvis kyckling/fågel, lamm och laktosfria mejeriprodukter. De flesta anser emellertid inte att det är ett problem att grossisten på ett systematiskt sätt ersätter ekologiska livsmedel med konventionella. Noterbart är att de två skolor som har goda resultat och de sex skolor som har låg måluppfyllelse upplever samma grad av utmaningar när det kommer till de yttre förutsättningarna för arbetet. Utbildningsförvaltningen har bett serviceförvaltningen att undersöka hur stor prisskillnaden är mellan ekologiska livsmedel och motsvarande konventionella, och i vilken utsträckning det faktiskt råder brist på ekologiska livsmedel. Serviceförvaltningens prisjämförelse av ett urval produkter med stora inköp visar att ekologiska livsmedel är cirka 20 procent dyrare än motsvarande konventionella alternativ. Att köpa 70 procent ekologiska livsmedel ökar därför kostnaderna med 14 procent jämfört med om bara konventionella produkter köpts in. Baserat på inköp under kvartal 1 2026 kan den totala merkostnaden för att nå målet 2026, jämfört med om endast konventionella produkter köptes in, uppskattas till cirka 50 miljoner kronor per år. Per elev motsvarar det cirka 500 kronor per år. PM Sida 4 (5) Ekologiska livsmedel på utbildningsförvaltningen Eftersom förvaltningen redan idag köper 51 procent ekologiska livsmedel är en del av den totala merkostnaden redan tagen. Att öka från 51 till 70 procent skulle öka livsmedelskostnaden med ytterligare cirka 15 miljoner kronor om året. Serviceförvaltningen har inte kunnat bidra med någon information om hur vanligt det är att ekologiska livsmedel inte går att beställa. De egna arbetssätten De åtta skolkök som besvarade frågor om de yttre förutsättningarna för att arbeta mot målet besvarade också fem frågor om i vilken utsträckning de tillämpar målfrämjande arbetssätt. Tabell 4 Antal skolor (av 8) som svarat ja om de egna arbetssätten Antal ja 4. Skolledningen prioriterar ekologiska livsmedel 5 5. Skolan har en handlingsplan för att nå målet om ekologiska livsmedel 3 6. Skolan anpassar menyer efter tillgång på ekologiska livsmedel 3 7. Skolan ersätter ekologiska varor med brist mot annan ekologisk vara 4 8. Köper skolan endast in eko/KRAV animaliska produkter 1 När det gäller skolornas arbetssätt (fråga 4–8) är det i allmänhet högst hälften av skolorna som utnyttjar respektive verktyg för att nå målet. Brister finns både i skolledningens engagemang och i kökens arbete mot målet. De två skolor som har goda resultat använder sig av de arbetssätt som främjar målet i dubbelt så hög utsträckning som de sex skolor som inte har så goda resultat. Utöver ovanstående svar lyfter också enstaka skolor upp utmaningar som handlar om att ekologiska produkter ofta är mindre hållbara, att de saknar kunskap om hur man kan öka sin andel ekologiska livsmedel eller hur man beställer på rätt sätt. Central förvaltning Som framgår av tabell 2 är central förvaltnings inköp av livsmedel mycket små i relation till skolornas. Inköpen handlar främst om kaffe, frukt och enklare förtäring. Ekologiska alternativ avropas alltid där så är möjligt men begränsningar i det ekologiska utbudet hos leverantören påverkar resultatet. Mål och mätmetod I dialogen med kökschefer har det framkommit synpunkter på målets utformning. En återkommande synpunkt är att viktandelen ekologiska livsmedel borde mätas, snarare än kostnadsandelen. En effekt av att använda sig av kostnadsandel är att målet tenderar att bli mer kostnadsdrivande. Enligt SLK är orsaken till valet av PM Sida 5 (5) Ekologiska livsmedel på utbildningsförvaltningen kostnadsandel att vikten inte är tillgänglig för samtliga inköp, utan bara för de 92 procent som läses in i stadens systemstöd Tendmill. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förvaltningen ser ett antal åtgärder som centrala för att nå ökad måluppfyllelse. • Stadens pågående upphandling av livsmedel är en central byggsten i arbetet. En hög andel ekologiska alternativ i utbudet, en aktiv avtalsförvaltning och villkor om systematisk uppföljning av leveranssäkerhet skulle kunna öka möjligheterna att nå målet. • En tydlig styrning från chefer på avdelnings- och områdesnivå är avgörande, med tydliga krav på skolor med låg måluppfyllelse att förändra sitt arbetssätt. • Regelbunden uppföljning av skolornas måluppfyllelse samt tydlig återkoppling kring resultatet. • Ett tydligt ansvar hos varje skolas rektor att tillräckliga resurser avsätts för planering och inköp i syfte att nå målen, samt en aktiv uppföljning av resultaten. • Varje skolkök behöver tillämpa arbetssätt som främjar måluppfyllelse: o Planera med god framförhållning så att varor beställs i tillräckligt god tid. o Anpassa menyerna efter tillgången på ekologiska livsmedel. o Ersätta ekologiska varor som inte är tillgängliga med andra ekologiska varor. --- [Bilaga 8 Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål drift.pdf] Bilaga 8 Sammanställning nämndens ansökningar Budgetjusteringar för driftåtgärder Fliknamn Projektnamn Belopp UtbN tomgångshyror 76,0 UtbN skolidrottslokaler 32,4 Övriga ansökningar drift Rivningskostnader skolor 9,0 Nämndens totalt ansökta budgetjusteringar för driftåtgärder 117,4 Bilaga 8 Tomgångshyror Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd: utbildningsnämnden Kontaktperson: Peter Alexanderson Epost: peter.alexanderson@edu.stockholm.se Roll/Titel: Controller Gatuadress eller fastighetsbeteckning Verksamhetens beteckning eller populärnamn Verksamhetsområd e (förskola, grundskola eller gymnasium) Motivering till tomgångshyra eller behov Lokalen är uppsagd (år-månad - ÅÅÅÅ-MM) Genomfört samråd med stadslednings- kontoret (ja/nej) Uppsägning kvalitetsgranskad av hyresfunktionen (ja/nej) Hyres- kostnad per år (mnkr) Tomgångshyra som faller ut 2026 (kostnad ansökan avser) (mnkr) Hyresavtal upphör/ projekt färdigställs (år-månad - ÅÅÅÅ-MM) Geografisk tillhörighet (UtbN) Ekensberg 1 Ekensbergsskolan/ Hus A och fthgrundskola Används ej 1,286 1,3 Skogsnävan 1 Björnbodaskolan grundskola Används ej 3,138 1,7 Blocket 32 Gröndalsskolan, skyddsrum och tomträttgrundskola Används ej, rivewn under året, skyddsrum 1,621 1,6 Krysstaket 7 Bäckahagens skola grundskola Underhåll 32,33 6,8 2027-09 Tjället 9 Kungsholmens grundskola Åk 7-9grundskola Underhåll 9,2 3,9 2026-06 Hävringe 1 Kärrtorps gymnasium gymnasium Tom första halvåret, ISSR evakueras dit andra halvåret 14,9 2,6 Vasastaden 1:118 Rödabergsskolan Paviljong 1grundskola Används ej 2026-04 ja ja 2,3 2,3 2027-01 Söderholmen 1 Söderholmsskolan grundskola Området runt skolan byggs om 4,1 3,8 Piplärkan 13 Engelbrektsskolan /Fth grundskola Behövs inte 2025-09 ja ja 1,1 0,8 2026-09 Samsö 1 Kvickenstorpsskolan grundskola Ska användas för evakuering 2027 7,4 6,9 Cedersdal 5 Roslagstullsskolan grundskola Används ej 7,52 7,5 Cedersdal 5 Roslagstullsskolan/ pav 1grundskola Ska användas för evakuering 2027 6,994 7,0 Orion 16 Vasa Real/Lokal grundskola Används ej 2025-12 ja ja 0,6 0,5 2026-09 Drivhuset 1 Betty Petterssons gymnasiumgrundskola Underhåll första halvåret 29,2 4,4 2026-06 Läroboken 13 Abrahamsbergsskolan Hus A-Hgrundskola Underhåll andra halvåret 8,7 3,6 2028-07 Zinket 2 Grimstaskolan grundskola Underhåll första halvåret 9,4 4,2 2026-06 Brevvågen 2 Vällingbyskolan hus A grundskola Underhåll 23,8 5,8 2028-06 Nätet 2 ISSR gymnasium Underhåll andra halvåret 10,5 5,2 2028-06 Concordia 5 Bredängsskolan grundskola Underhåll 13,9 2,4 2027-01 Falkholmen 3 Lillholmsskolan hus A grundskola Underhåll andra halvåret 28,9 3,1 2029-07 Glaven 7 Kungsholmens grundskola, nattisgrundskola Används ej 1,2 0,6 2028-12 Totalt ansökt belopp 76,0 Bilaga 8 Skolidrottslokaler Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 2 Nämnd: utbildningsnämnden Kontaktperson: Peter Alexanderson Epost: peter.alexanderson@edu.stockholm.se Roll/Titel: Controller Anläggning Verksamhetsområde grundskola eller gymnasium Antal objekt Boknings- bara timmar (totalt) Boknings- bara timmar (per objekt) Totalt antal timmar som lokalerna kan nyttjas Andel av tiden som lokalerna är tillgängliga för uthyrning Hyreskostnad enl. kapacitets- verktyget (kr) Avdrags- grundande belopp (kr) Abrahamsbergsskolan grundskola 1 44 89 49% 527 168 260 622 Adolf Fredriks musikklasser grundskola 1 44 89 49% 709 944 350 984 Adolfsbergsskolan grundskola 1 44 89 49% 5 173 745 2 557 807 Akalla Grundskola F-9 grundskola 1 44 89 49% 999 786 494 276 Alviksskolan grundskola 1 44 89 49% 1 208 970 597 693 Aspuddens skola grundskola 1 44 89 49% 810 822 400 856 Backluraskolan grundskola 1 44 89 49% 273 210 135 070 Bagarmossens skola grundskola 1 44 89 49% 677 767 335 076 Bandhagens skola grundskola 1 44 89 49% 356 334 176 165 Björkhagens skola grundskola 1 44 89 49% 552 072 272 934 Blackebergsskolan grundskola 1 44 89 49% 477 434 236 035 Bromma gymnasium gymnasium 1 44 89 49% 488 238 241 376 Bromstensskolan grundskola 1 44 89 49% 258 931 128 011 Eiraskolan grundskola 1 44 89 49% 469 795 232 258 Ekensbergsskolan grundskola 1 44 89 49% 137 717 68 085 Elinsborgsskolan grundskola 1 44 89 49% 523 519 258 818 Enskede skola grundskola 1 44 89 49% 539 541 266 739 Enskedefältets skola grundskola 1 44 89 49% 1 288 192 636 859 Eriksdalsskolan grundskola 1 44 89 49% 1 204 832 595 647 Essingeskolan grundskola 1 44 89 49% 270 284 133 624 Bilaga 8 Fagersjöskolan grundskola 1 44 89 49% 207 996 102 829 Fruängens skola grundskola 1 44 89 49% 499 046 246 719 Globala gymnasiet gymnasium 1 44 89 49% 453 577 224 240 Gullingeskolan grundskola 1 44 89 49% 274 893 135 902 Gustav Vasa skola grundskola 1 44 89 49% 481 576 238 082 Hammarbyskolan Norra grundskola 1 44 89 49% 490 369 242 430 Hammarbyskolan Södra grundskola 1 44 89 49% 920 685 455 170 Herrängens skola grundskola 1 44 89 49% 510 569 252 416 Hjulsta grundskola F-9 grundskola 1 44 89 49% 826 073 408 396 Husbygårdsskolan F-3 grundskola 1 44 89 49% 237 136 117 236 Hägerstenshamnens skola grundskola 1 44 89 49% 657 674 325 142 Hägerstensåsens skola grundskola 1 44 89 49% 382 097 188 902 Hästhagsskolan grundskola 1 44 89 49% 887 932 438 978 Högalidsskolan grundskola 1 44 89 49% 1 089 833 538 794 Hökarängsskolan grundskola 1 44 89 49% 903 428 446 639 Johan Skytteskolan grundskola 1 44 89 49% 532 794 263 404 Johannes skola grundskola 1 44 89 49% 1 251 184 618 563 Karlbergs skola grundskola 1 44 89 49% 253 680 125 415 Katarina Norra skola grundskola 1 44 89 49% 325 468 160 905 Katarina Södra Skola grundskola 1 44 89 49% 225 005 111 238 Klastorpsskolan grundskola 1 44 89 49% 421 828 208 544 Knutbyskolan grundskola 1 44 89 49% 208 255 102 957 Kristinebergsskolan grundskola 1 44 89 49% 627 361 310 156 Kungsholmens grundskola grundskola 1 44 89 49% 1 325 449 655 278 Kungsholmens grundskola grundskola 1 44 89 49% 1 463 341 723 449 Kvarnbackaskolan grundskola 1 44 89 49% 475 332 234 996 Kvarnbyskolan grundskola 1 44 89 49% 375 368 185 575 Lilla Adolf Fredriks skola grundskola 1 44 89 49% 551 550 272 676 Lindesskolan grundskola 1 44 89 49% 642 994 317 885 Loviselundsskolan grundskola 1 44 89 49% 228 798 113 114 Långbrodalsskolan grundskola 1 44 89 49% 607 453 300 314 Magelungsskolan grundskola 1 44 89 49% 358 070 177 023 Mariaskolan grundskola 1 44 89 49% 630 843 311 878 Matteusskolan grundskola 1 44 89 49% 495 181 244 808 Mälarhöjdens Skola grundskola 1 44 89 49% 421 147 208 207 Norra Reals gymnasium gymnasium 1 44 89 49% 413 046 204 202 Norra Ängby skola grundskola 1 44 89 49% 365 344 180 619 Nybohovsskolan grundskola 1 44 89 49% 199 392 98 576 Nälstaskolan grundskola 1 44 89 49% 1 241 400 613 726 Olovslundsskolan grundskola 1 44 89 49% 208 122 102 892 Rågsvedsskolan grundskola 1 44 89 49% 850 626 420 534 Rålambshovsskolan grundskola 1 44 89 49% 521 096 257 620 Bilaga 8 Sandåkraskolan grundskola 1 44 89 49% 292 546 144 630 Sjöstadsskolan grundskola 1 44 89 49% 1 201 012 593 759 Sjöängsskolan grundskola 1 44 89 49% 639 893 316 352 Skanskvarnsskolan grundskola 1 44 89 49% 722 322 357 103 Skarpatorpsskolan grundskola 1 44 89 49% 265 026 131 024 Skarpnäcks skola grundskola 1 44 89 49% 305 258 150 914 Skönstaholmsskolan grundskola 1 44 89 49% 464 217 229 501 Slättgårdsskolan grundskola 1 44 89 49% 1 287 082 636 310 Smedslättsskolan grundskola 1 44 89 49% 518 916 256 543 Sofia skola grundskola 1 44 89 49% 841 998 416 269 Storkyrkoskolan grundskola 1 44 89 49% 233 046 115 214 Sturebyskolan grundskola 1 44 89 49% 873 473 431 830 Sundbyskolan grundskola 1 44 89 49% 1 745 548 862 968 Sätraskolan grundskola 1 44 89 49% 574 745 284 144 Södermalmsskolan grundskola 1 44 89 49% 555 784 274 770 Södra Latins gymnasium gymnasium 1 44 89 49% 1 368 231 676 429 Södra Ängby skola grundskola 1 44 89 49% 760 189 375 824 Sörgårdsskolan grundskola 1 44 89 49% 270 051 133 508 Tallkrogens skola grundskola 1 44 89 49% 449 322 222 137 Trollbodaskolan grundskola 1 44 89 49% 814 323 402 587 Tullgårdsskolan grundskola 1 44 89 49% 342 099 169 127 Vasa Real grundskola 1 44 89 49% 1 768 580 874 354 Vinstagårdsskolan grundskola 1 44 89 49% 1 061 096 524 587 Vällingbyskolan grundskola 1 44 89 49% 729 752 360 776 Västertorpsskolan grundskola 1 44 89 49% 811 051 400 969 Ålstensskolan grundskola 1 44 89 49% 378 481 187 114 Årstaskolan grundskola 1 44 89 49% 674 165 333 295 Årstadalsskolan grundskola 1 44 89 49% 588 134 290 763 Åsö grundskola grundskola 1 44 89 49% 1 950 035 964 062 Äppelviksskolan grundskola 1 44 89 49% 634 966 313 916 Örbyskolan grundskola 1 44 89 49% 364 161 180 035 Östbergaskolan grundskola 1 44 89 49% 648 941 320 825 Östermalmsskolan grundskola 1 44 89 49% 465 220 229 996 Totalt ansökt belopp 32,4mnkr Bilaga 8 Övriga ansökningar Rivningskostnader skolor Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 2 Nämnd Utbildningsnämnden Kontaktperson: Peter Alexanderson Epost: peter.alexanderson@edu.stockholm.se Telefon: 08-50833714 1. Information om åtgärd 1.1 Ansökan avser Rivningskostnader skolor 1.2 Beskrivning av åtgärd Rivning av Gröndalsskolan, hus på Högalidsskolan skolgård och ett hus i samband med upprustning av Betty Petterssons gymnasim 1.3 Åtgärdens syfte Klicka här för att ange text. 1.4 Åtgärdens tidplan Klicka här för att ange text. 2. Ansökt belopp, avser kostnader för 2026 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 9,0mnkr Rivning Gröndalsskolan 7 100 000 Rivning hus på Högalidsskolan 600 000 Rivning hus på Betty Petterssons gymnasium 1 300 000 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Klicka här för att ange text. 3. Eventuella övriga upplysningar --- [Bilaga 9 Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål investeringar.pdf] Bilaga 9 Sammanställning nämndens ansökningar Budgetjusteringar för investeringsåtgärder Fliknamn Projektnamn Belopp Övriga ansökningar investering Tillgänglingligöra idrottslokaler för föreningslivet2,1 Nämndens totalt ansökta budgetjusteringar för investeringsåtgärder 2,1 Bilaga 9 Övriga ansökningar Tillgänglingligöra idrottslokaler för föreningslivet Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 2 Nämnd Utbildningsnämnden Kontaktperson: Peter Alexanderson Epost: peter.alexanderson@edu.stockholm.se Telefon: 08-50833714 1. Information om åtgärd 1.1 Namn på projektet/åtgärden/enheten Tillgänglingligöra idrottslokaler för föreningslivet 1.2 Hyresvärd (om det avser investering i fastighet) SISAB 1.3 Beskrivning av åtgärd Åtgärder för att tillgängliggöra idrottshallar, hyresgästens egendom 1.4 Åtgärdens syfte Fler idrottshallar ska tillgängliggöras för föreningslivet på kvällar och helger 1.5 Åtgärdens tidplan Avser 2026 2. Ansökt belopp 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 2,1mnkr Östra real 1 200 000 Mariehällsskolan 500 000 Midsommarkransens grundskola 400 000 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget 3. Eventuella övriga upplysningar