Månadsrapport om kommunens ekonomi, juli 2026

Kallelse: [(Godkänd - R 2) KS 2026/156 Tjänsteutlåtande Finansiell månadsraport för kommunkoncernen augusti 2026.pdf] Stadsledningskontoret Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm start.stockholm Sida 1 (13) Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen augusti 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott beslutar följande. Finansiell månadsrapport för augusti 2026 godkänns. Sammanfattning Den finansiella månadsrapporten beskriver kommunkoncernen Stockholms stads finansi ella ställning. Rapporten följer månadsvis upp ramar och finansiella risklimiter fastslagna i styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad. Kommunkoncernens externa upplåning per den 31 augusti 2026 (rapportdatum) uppgår till nominellt belopp motsvarande 86 769 miljoner kronor (mnkr), vilket är oförändrat sedan juli och en ökning om 2 013 mnkr sedan årsskiftet. Finansiella placeringar på bankkonto om 4 352 mnkr syftar till att möta kommande skuldförfall och lånebehov enligt internbankens prognoser. Extern nettoupplåning uppgår därmed till 82 405 mnkr per rapportdatum, vilket är en minskning med 1 108 mnkr sedan juli och en ökning med 807 mnkr sedan årsskiftet. Snitträntan för kommunkoncernens upplåning i augusti uppgick till 2,64 procent. En ny låneram hos Nordiska Investeringsbanken (NIB) om 2 000 mnkr gällande delfinansiering av Stockholms Framtida Vattenförsörjning tecknades den 31 augusti 2026 i enlighet med beslut den 27 maj 2026 (KS 2026/536). Stockholms stads finansiella nettotillgångar per rapportdatum uppgår till 19 575 mnkr, vilket är en ökning med 858 mnkr sedan juli och en ökning med 3 676 mnkr sedan årsskiftet. Utlåning från Stockholms stad till bolagen uppgår per rapportdatum till netto 101 980 mnkr, vilket är en minskning med 250 mnkr sedan juli och en ökning med 4 483 mnkr sedan årsskiftet. Handläggare Charlotta Rahm Telefon: 08-50829274 Till Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 23 september 2026 Stadsledningskontoret Finansavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 2026-09-14 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 2 (13) Riskkontroll konstaterar att det inte föreligger några avvikelser från fastställda finansiella ramar och risklimiter i Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad under augusti 2026. Se nedan tabell över finansiella nyckeltal. Sammanställning över finansiella nyckeltal samt ramar och limiter Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets finansavdelning. Ärendet Enligt gällande styrdokument Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms Stad ska det finnas en funktion för riskkontroll som löpande ska följa upp risk utifrån finanspolicy. Funktionen rapporterar till stadsdirektören i staden, eller till av denne delegerad. Överträdelser av ramar, limiter och mandat ska snarast möjligt rapporteras till kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen. Den finansiella månadsrapporten rapporteras månadsvis, med undantag av juni, till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Kommunkoncernen Styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicy) anger ramar och finansiella risklimiter enligt kommunfullmäktiges beslut den 19 november 2025 (Dnr KS 2025/1042) och gäller sedan den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (bilaga A) beslutades av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) och gäller sedan den 1 januari 2026. Beslut gällande direktutlåning från Stockholms Stadshus AB till enskilda bolag fastställs enligt särskilt beslut av koncernstyrelsen och Finanspolicy Stockholms Stadshus Kommunkoncernen 2026-08-312026-07-312025-12-31 LimitExtern upplåning (mnkr)* 86 769 86 769 84 756 max 110 000Extern nettoupplåning (mnkr) * 82 405 83 513 81 598 Duration (år) ** 1,75 1,82 1,96 inom 1,25-3,75Ränteförfall inom 1 år 40,4% 41,2% 42,8% max 75%Kapitalförfall inom 1 år 12,8% 9,1% 17,3% max 30%Betalningsberedskap (mnkr) 21 352 20 244 20 147 min 10 000Ej säkrade valutaflöden (mnkr) 0 0 0 max/flöde 25 mnkrSamlat kreditvärde enligt finanspolicy 1 176 573 527 max 3 500Kreditexponering enligt finanspolicyn (mnkr) 5 136 3 299 3 147Kreditexponering enligt särskilda beslut (mnkr) 12 12 12 Stockholms stadFinansiella nettotillgångar (mnkr) 19 575 18 717 15 899Intern upplåning (mnkr) 4 082 4 092 3 396Intern utlåning (mnkr) 106 113 106 373 100 946 max 130 000 varav koncernbolagen*** 106 062 106 322 100 893 max 126 110 varav borgen för koncernbolagen 52 52 53Externa garantier och borgensförbindelser (mnkr) 968 968 999* Nominellt utestående belopp justerat till säkrad valutakurs. ** Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat.*** Maximal ram enligt kommunfullmäktige uppgår till 130 000 mnkr, inom vilken kommunstyrelsen beslutar enskilda limiter. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 3 (13) AB som är underordnad Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad. Utvecklingen av kommunkoncernens externa skuld beror på hur stor del av investeringarna som behöver lånefinansieras. Vidare information om investeringar och egenfinansieringsgrad återfinns i kommande tertialrapport 2 för Stockholms stad. Kreditbetyg för Stockholms stad Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's Global Ratings (S&P) utvärderar Stockholms stads kreditvärdighet två gånger per år. Kreditbetyget (ratingen) ska återspegla förmågan att infria betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter de närmaste åren framåt. Stockholms stad har kreditbetyg AAA respektive A-1+ med stabila utsikter. Ratingbetyget av S&P bekräftades den 8 maj 2026. Nästa genomgång görs under hösten med publicering den 6 november 2026. Bedömningen av stadens kreditvärdighet baseras på en förväntan om fortsatt robusta resultat genom god kostnadskontroll och ökade skatteintäkter. Enligt rapporten prognosticeras en gradvis stigande skuld som en effekt av fortsatt stora investeringar inom bland annat vatten- och avloppsrelaterad infrastruktur. Staden förväntas genom investeringsprioriteringar, resultat i verksamheten samt avyttringar av icke strategiska tillgångar tillse att skuldökningen begränsas. Tillsammans med stadens goda tillgång till likviditet och kvalificerade finansiella styrning motiveras fortsatt högsta möjliga kreditbetyg. Detta ger fördelaktiga räntevillkor för stadens upplåning. Fullständig analys och nyckeltal från S&P finns tillgänglig på Stockholms stads hemsida: https://start.stockholm/om-stockholms-stad/sa-arbetar- staden/finansverksamhet/kreditbetyg/ Extern upplåning Enligt gällande finanspolicy och bilaga A sker skuldförvaltningen gemensamt för hela kommunkoncernen, vilket ger kostnadseffektivitet såväl som god riskkontroll. Ramen för kommunkoncernens externa upplåning uppgår till 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. Extern upplåning för kommunkoncernen per den 31 augusti 2026 (rapportdatum) uppgår till motsvarande nominellt belopp om totalt 86 769 mnkr, vilket är oförändrat sedan föregående månad och en ökning med 2 013 mnkr sedan årsskiftet. Trenden är en fortsatt ökande skuld enligt prognosen för kommande år (se nedan diagram 1). Finansiella placeringar (exklusive särskilda beslut i kommunfullmäktige) uppgick vid detta månadsskifte till totalt 4 352 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 4 (13) mnkr på bankkonto. Dessa medel är tillfälliga med syfte att möta kommande externa skuldförfall och lånebehov enligt internbankens prognoser för kommunkoncernens kassaflöden. Extern nettoupplåning (bruttoskuld minus placeringar) uppgår därmed till totalt 82 405 mnkr, vilket är en minskning med 1 108 mnkr sedan föregående månad och en ökning med 807 mnkr sedan årsskiftet. Nettoskulden varierar beroende på in- och utbetalningar i kommunkoncernen, men trenden är stigande. Nettoskulden för hela kommunkoncernen minskar tillfälligt då stadens ökade finansiella nettotillgångar, delvis beroende på de fastighetsförsäljningar som genomförts, motverkar skuldökningen som skett i bolagskoncernen. Internbanken upprättar prognoser över kommunkoncernens samlade kassaflöden. Detta möjliggör en uppskattning av skuldutvecklingen och behovet av finansiering på kort och lång sikt. Prognoserna är en förutsättning för att internbanken ska kunna förse den kommunala koncernen med en kostnadseffektiv finansiering. Prognosen över kommunkoncernens externa skuld baseras i närtid på inrapporterade externa penningflöden och uppdateras löpande när ny information inkommer till internbanken från staden och bolagssektorn. För skuldutvecklingen därefter utgår prognosen från internbankens samlade bedömning av försäljningsinkomster, investeringsutgifter avskrivningar och resultat framöver, som är de faktorer som har störst påverkan på skuldutvecklingen. Beroende på utfall och tidpunkt för investeringar och försäljningar är osäkerheten i prognosen stor. Aktuell uppdaterad prognos per 31 december 2026 för nettoskulden uppgår till ca 86 300 mnkr respektive 91 000 mnkr per 31 december 2027 givet nuvarande antaganden. Framtida utfall för prognosen kan bli lägre eller högre beroende på hur stora investeringarna blir och i vilken utsträckning de lånefinansieras. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 5 (13) Diagram 1. Utfall och prognos över kommunkoncernens externa bruttoupplåning (mnkr) Enligt budget är bolagens och nämndernas investeringar relativt stora, vilket är huvudorsaken till den ökande upplåningen i grafen ovan då betydande del av investeringarna planeras lånefinansieras. En ökad egenfinansieringsgrad av kommunkoncernens investeringar skulle därför medföra lägre skuldökning. Investeringarna består främst av pågående projekt avseende vatten- och trafikrelaterad infrastruktur samt byggnation av bostäder. Upplåningen genomförs i huvudsak genom Stockholms stads marknadsprogram för certifikat (KC och ECP) och obligationer (MTN och EMTN). Utöver finansiering via marknadsprogrammen görs upplåning från Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB). En ny låneram hos Nordiska Investeringsbanken (NIB) om 2 000 mnkr gällande delfinansiering av Stockholms Framtida Vattenförsörjning tecknades den 31 augusti 2026 i enlighet med beslut den 27 maj 2026 (KS 2026/536). Låneramar hos NIB har därmed ökat från totalt 6 000 mnkr till 8 000 mnkr. Kommuncertifikat om totalt 800 mnkr förföll i augusti och ersattes av nya kommuncertifikat om 800 mnkr. Nuvarande utestående extern skuld utgörs av 71 procent EMTN obligationer, 17 procent EIB lån och 7 procent NIB lån. Rambelopp samt nyttjat belopp för respektive marknadsprogram redovisas i nedanstående tabell 1. 0 1 0 0 0 0 2 0 0 0 0 3 0 0 0 0 4 0 0 0 0 5 0 0 0 0 6 0 0 0 0 7 0 0 0 0 8 0 0 0 0 9 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 a u g - 2 1 a u g - 2 2 a u g - 2 3 a u g - 2 4 a u g - 2 5 a u g - 2 6 j u l - 2 7 j u l - 2 8 E x t e r n u p p l å n i n g … E x t e r n u p p l å n i n g p r o g n o s ( m n k r ) R a m ( m n k r ) Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 6 (13) Tabell 1. Marknadsprogram och låneprogram Valuta- och räntederivat får användas för att hantera risker i den finansiella verksamheten och lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Derivat för valuta- och räntesäkring är kopplade till underliggande obligationslån. Per månadsskiftet uppgår utestående derivat till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om oförändrat totalt 28 608 mnkr. En marknadsvärdering av utestående derivat estimeras till cirka 773 mnkr per rapportdatum. Sedan årsskiftet har norska kronan stärkts, vilket ökat marknadsvärdet på stadens valutasäkringar. Finansiellt resultat Det finansiella resultatet exklusive indexuppräkning uppgick för kommunkoncernen i augusti till preliminärt ca -231 mnkr och ackumulerat -1 424 mnkr sedan årsskiftet. Prognosen för helåret 2026 för finansiellt resultat exklusive indexuppräkning uppgår till - 2 407 mnkr för kommunkoncernen. Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks enligt bilaga A som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen uppgick till 1,75 år (efter beaktande av räntesäkringar) per rapportdatum och ska enligt bilaga A inte understiga 1,25 år och inte överstiga 3,75 år. Den externa totala skuldportföljen, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent får förfalla inom 1 år. Per rapportdatum förföll 40,4 procent av räntorna inom 1 år. (mnkr) 2026-08-31 2026-07-31Tillgångar Konto 4 352 3 244 MarknadsprogramDepo 0 0 Nyttjad ramÖvrigt* 12 12 Valuta nominellt RamTotalt 4 364 3 256 Kommuncertifikat mnSEK 1 800 12 000KCSkulder Euro-Commercial Paper mnUSD 0 1 500ECPKonto 0 0 Medium Term Note mnSEK 0 10 000MTNDepo 0 0 Euro Medium Term Note mnEUR 5 566 8 000EMTNKC 1 800 1 800ECP 0 0MTN 0 0EMTN 61 908 61 908 Övriga låneprogram Nyttjad ramEIB 15 000 15 000 Valuta nominellt RamNIB 6 000 6 000 Europeiska Investeringsbanken mnSEK 15 000 25 000EIBCEB 2 061 2 061 Nordiska Investeringsbanken mnSEK 6 000 8 000NIBÖvrigt 0 0 Council of Europe Development Bank mnEUR 200 200CEBTotalt 86 768 86 768 Nettoupplåning 82 405 83 513*) Enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 7 (13) Diagram 2. Duration (år) för extern skuldportfölj Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj, ska i möjligaste mån vara strukturerad på ett sådant sätt så att kapitalförfallen sprids över tid. Skuldportföljen ska ha en kapitalförfallostruktur där maximalt 30 procent får förfalla inom ett år. Per rapportdatum förfaller 12,8 procent av kapitalet inom ett år. Enligt bilaga A till finanspolicyn gäller maximal löptid om maximalt 15 år vid upplåningen i den externa skuldportföljen. Förfalloprofil för extern skuldportfölj framgår i nedan diagram. Ljusgrå stapel utgör specifika bilaterala lån (LTLN) som oftast enbart ränteomsätts. Förfallen är relativt jämnt fördelade över åren. Diagram 3. Extern upplåning förfalloprofil per år Likviditetsrisk För att säkerställa upplåning, när annan finansiering inte är möjlig, ska kommunkoncernen alltid ha tillgång till en betalningsberedskap om minst 10 000 mnkr enligt bilaga A. Denna betalningsberedskap ska enligt finanspolicyn vara i form av tillgängliga likvida medel. 0 0 , 5 1 1 , 5 2 2 , 5 3 3 , 5 4 4 , 5 5 a u g - 2 1 a u g - 2 2 a u g - 2 3 a u g - 2 4 a u g - 2 5 a u g - 2 6 D u r a t i o n e n l i g t f i n a n s p o l i c y * L i m i t 1 , 2 5 - 3 , 7 5 å r * G e n o m s n i t t l i g r ä n t e b i n d n i n g s t i d i n k l u s i v e d e r i v a t ( 2 5 0 0 0 ) ( 2 0 0 0 0 ) ( 1 5 0 0 0 ) ( 1 0 0 0 0 ) ( 5 0 0 0 ) - 2 0 2 6 2 0 2 7 2 0 2 8 2 0 2 9 2 0 3 0 2 0 3 1 2 0 3 2 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 3 5 M i l j o n e r S E K F ö r f a l l o p r o f i l O N L O A N K C E C P L T L N E M T N Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 8 (13) Omvärldsläget innebär ökad risk för olika former av störningar i det finansiella systemet enligt Finansinspektionen och aktörer behöver ha finansiell motståndskraft. Kommunkoncernen har en checkräkningskredit samt två tillgängliga kreditfaciliteter. Placering kan i övrigt ske på bankkonto. Innehav på bankkonton uppgår för närvarande till totalt 4 352 mnkr. Totala ramar för betalningsberedskap uppgår till 17 000 mnkr. Staden har därmed ett fortsatt stabilt läge med mycket god betalningsberedskap och tillgång till likviditet. Möjliga tillgängliga likvida medel uppgår per rapportdatum till totalt 21 352 mnkr. Tabell 2. Betalningsberedskap (mnkr) Valutarisk Lån och placeringar ska enligt finanspolicyn valutasäkras till 100 procent. Samtliga lån och placeringar inom kommunkoncernen är valutasäkrade. Enligt finanspolicyn ska kontrakterade flöden i utländsk valuta för staden, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr rapporteras till internbanken. Internbanken fattar beslut om huruvida valutakurssäkring ska ske, vilket ska dokumenteras. Under månaden har inga osäkrade flöden över motsvarande 25 mnkr noterats. Kreditrisk Kreditrisken definieras som summan av exponeringar i placeringar och derivat. Exponeringen i placeringar definieras som placeringarnas nominella belopp inklusive upplupen ränta. Exponeringen i derivat definieras som derivatkontraktens sammanlagda marknadsvärde. Kreditrisken delas upp i två delar. Dels totalt för hela portföljen där den totala exponeringen anges som ett samlat kreditvärde och dels per motpart eller instrument, vilket anges i kronor. (mnkr) 2026-08-31 Ram Saldo Tillgängligt Limit Syndikerat kreditlöfte * 7 500 0 7 500 Bilateralt kreditlöfte ** 3 500 0 3 500 Checkräkningskredit 6 000 3 243 9 243 Kontoplacering A - 0 0 Kontoplacering B - 109 109 Kontoplacering C - 1 000 1 000 Totalt 17 000 4 352 21 352 10 000 * Revolving Credit Agreement inkl swingline 1 500 mnkr ** Revolving Credit Agreement Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 9 (13) I kreditvärdet tas hänsyn till motpartens eller instrumentets kreditvärdighet samt återstående löptid på kontraktet eller placeringen. Enligt bilaga A uppgår limiten för maximalt tillåtet kreditvärde till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Måttet på den totala kreditexponeringen kompletteras med en begränsning per motpart eller instrument för att diversifiera risken. Maximal kreditexponering per motpart eller instrument anges i kronor. Motparten eller instrumentet ska inneha en kreditbedömning, rating, av Standard & Poor’s Global Ratings eller Moody´s. Det lägre betyget ska väljas om de två ratinginstituten har olika betygsnivåer. Den lägsta tillåtna rating vid kreditexponering är BBB+. Kreditvärdet uppgår till totalt 1 176, vilket är inom limit 3 500. Tabell 3. Kreditvärde enligt finanspolicy per rapportdatum Kreditexponeringen är fördelad på placeringar genomförda i enlighet med finanspolicyn samt därutöver genomförda efter särskilda beslut. Rating S&P /Moody's Kreditvärde LimitAAA / AaaAA+ / Aa1AA/ Aa2AA- / Aa3 874A+/ A1 303A / A2A- / A3BBB+ / Baa1Totalt kreditvärde 1 176 3 500 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 10 (13) Tabell 4. Kreditexponering enligt finanspolicy per rapportdatum Operativa risker Enligt finanspolicy ska förluster överstigande 200 000 kronor rapporteras till kommunstyrelsen. För den aktuella rapportmånaden finns inga förluster att rapportera för finansverksamheten. Stockholms stad Finansiella nettotillgångar Stockholms stads finansiella nettotillgångar uppgick till 19 575 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 858 mnkr sedan föregående månad och en ökning om 3 676 mnkr sedan årsskiftet. Under augusti noteras markant lägre nivåer leverantörsreskontra jämfört med föregående månader. Exploateringskontoret hade i augusti inkommande flöde om nettolikvid 163 mnkr relaterat till fastighetsförsäljning. Årets ökning i finansiella nettotillgångar beror främst på inkomster från markexploatering (inklusive fastighetsförsäljningar). Se Tertialrapport 2, 2026. Nuvarande prognos för finansiella nettotillgångar per 31 december 2026 uppgår till cirka 16 800 mnkr. Rating S&P / Moody´s Maxbelopp per motpart/Exponering (mkr) Placering längre än 6 mån Svenska staten Kolumn1 ObegränsatAAA / Aaa Kolumn1 6 000AA-/Aa3 Kolumn1 4 000SEB SE 438Danske DK 104Swedbank SE 199SHB SE 24Nordea FIN 18A-/A3 Kolumn1 2 000BBB+ / Baa1 Kolumn1 1 000Total lång exponering 783 Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Maxbelopp per motpart Placering kortare än 6 mån Svenska staten Kolumn1 ObegränsatA-1 / P-1 Kolumn1 6 000Nordea SE 3 243Swedbank SE 109Danske SE 1 000A-2 / P-2 Kolumn1 4 000Total kort exponering 4352 Total exponering 5 136 Placering enligt särskilt beslut Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr)Svenska statenAAA / AaaAA- / Aa3A- / A3BBB+ / Baa1Övrigt 12Totalt 12 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 11 (13) Diagram 4. Finansiella nettotillgångar (mnkr) Finansiellt resultat Det preliminära finansiella resultatet exklusive utdelning och indexuppräkning uppgick för Stockholms stad till preliminärt 26 mnkr i augusti och ackumulerat 284 mnkr sedan årsskiftet. Prognosen för helåret 2026 indikerar ett finansiellt resultat exklusive utdelning och indexuppräkning för Stockholms stad om 521 mnkr. Det budgeterade finansiella resultatet exklusive utdelning och indexuppräkning för helåret 2026 är 488 mnkr. Ränterisk Durationen på Stockholms stads totala externa skuldportfölj var per rapportdatum 1,75 år. Stadens ränterisk motsvarar risken i kommunkoncernens externa skuldportfölj. Garantier och borgensförbindelser Alla borgen och garantier, med undantag för pensionsutfästelser enligt bilaga A, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Ökade borgensåtaganden för pensionsutfästelser anmäls till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott i enlighet med finanspolicy. I tabell 5 nedan redovisas stadens samtliga befintliga tecknade åtaganden som uppgår till oförändrat totalt 1 020 mnkr per rapportdatum. Utöver befintliga tecknade borgensåtaganden för Syvab om totalt 795 mnkr finns därmed onyttjat belopp om 68 mnkr, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut (Dnr KS 4 0 0 0 6 0 0 0 8 0 0 0 1 0 0 0 0 1 2 0 0 0 1 4 0 0 0 1 6 0 0 0 1 8 0 0 0 2 0 0 0 0 2 2 0 0 0 a u g - 2 1 a u g - 2 2 a u g - 2 3 a u g - 2 4 a u g - 2 5 a u g - 2 6 j u l - 2 7 U t f a l l P r o g n o s Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 12 (13) 2022/1104) som löper ut under 2027. Se ärende gällande att minska Stockholm Vatten AB:s ägarandel i Syvab AB från 33 till 14 procent, vilket även leder till lägre borgensåtagande för staden (Dnr KS 2025/1136). Tabell 5. Garantier och borgen (mnkr) * Sydvästra Stockholmsregionens va-verk AB (Himmersfjärdsverkets avloppsrening). Onyttjad limit finns om 68 mnkr enligt KF beslut (dnr KS 2022/1104) utöver befintligt tecknat åtagande om 795 mnkr. Stockholms stads bolag och motparter Finansiella limiter för utlåning och borgensåtagande Stockholms stad har enligt gällande finanspolicy rätt att lämna lån och teckna borgen för kommunkoncerninterna motparter intill ett belopp om totalt 130 000 mnkr enligt finanspolicy. Varje enskild motparts ram fastställs i Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms Stad av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott (KS EKTU) utifrån respektive investeringsbudget och finansieringsplan. Borgensåtaganden ska enligt finanspolicy inte ingå i respektive bolags limit utan rapporteras separat. Summan av beslutade ramar för utlåning från Stockholms stad till enskilda motparter per rapportdatum anges enligt bilaga A till 126 810 mnkr, men summan tillgängliga ramar uppgår till 126 110 mnkr då direktutlåning till bolaget Mässfastigheter i Stockholm från staden upphört. Nyttjade ramar uppgår till 84,1 procent. Se tabell 7 nedan. Utlåning från Stockholms stad till kommunkoncerninterna motparter uppgår till netto 101 980 mnkr per rapportdatum, vilket är en minskning med 250 mnkr sedan föregående månad och en ökning med 4 483 mnkr sedan årsskiftet. Stockholm Vatten och Avfall och Familjebostäder har sedan årsskiftet ökad skuld med 2 124 mnkr respektive 1 255 mnkr. Motpart Åtagande Åtagande Onyttjad limit2026-08-31 2026-07-31 2026-08-31KoncernbolagBorgen för bolagens pensionsåtaganden 52 52 0Summa borgen för koncernbolag 52 52 Övriga privata och juridiska personerStockholms Stadsmission 53 53 0Stiftelsen Stockholms Studentbostäder 42 42 0Syvab* 795 795 68Övriga 8 8 0Summa borgen för lån 897 897 Pensionsutfästelser för stiftelser m.m. 71 71 0Summa övriga privata och juridiska personer 968 968 Summa garantier och borgen 1 020 1 020 68 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/156 Sida 13 (13) Tabell 6. Utlåning och borgensåtagande för motparter inom kommunkoncernen (mnkr) Snitträntan för kommunkoncernens upplåning för augusti 2026 var 2,64 procent. Internbankens prognosticerade snittränta för december 2026 är 2,65 procent samt för december 2027 motsvarande 3,00 procent. Marknadsmässiga kreditmarginaler anpassade till respektive motpart på löpande basis adderas sedan till snitträntan för erhållande av respektive motparts (bolags) låneränta. Inlåningsmarginal uppgår för månaden till -0,20 procent och utlåningsmarginal för bolagen uppgår till en viktad medianmarginal om ca 0,26 procent, vilket gäller fram till den 31 december 2026 och uppdateras varje halvår. Susanne Tiderman Sofie Nilvall Ekonomidirektör Finanschef Bilagor 1. Marknadskommentarer per 2026-08-31 Kommunkoncerninterna motparter Utlåning Utlåning UtlåningBorgen (mn) Limit *) Nyttjat **)2026-08-312026-07-312025-12-312026-08-312026-08-312026-08-31AB Familjebostäder 10 639 10 725 9 384 3,4 11 400 93,3%AB Stockholmshem 14 114 14 179 14 026 0,0 15 500 91,1%AB Stokab 834 769 785 3,1 1 400 59,5%AB Svenska Bostäder 12 052 12 134 12 259 1,7 13 900 86,7%Micasa Fastigheter i Stockholm AB 5 994 5 942 5 509 0,8 7 000 85,6%Mässfastigheter i Stockholm AB**** 0 0 459 0,0 0S:t Erik Markutveckling AB 3 296 3 243 2 333 1,1 4 900 67,3%Skolfastigheter i Stockholm AB 17 872 17 670 17 150 3,4 22 500 79,4%Stockholm Business Region AB 0 0 0 7,8 0Stockholm Globe Arena Fastigheter AB *** 0 0 0 1,9 0Stockholm Vatten och Avfall AB 36 518 36 877 34 394 3,6 43 000 84,9%Stockholms Hamn AB 3 131 3 132 3 092 8,2 4 500 69,6%Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 0 0 0 4,2 0Stockholms Stads Parkerings AB 1 613 1 650 1 505 5,3 2 000 80,7%Kulturhuset Stadsteatern *** 0 0 0 0,0 0Stockholms Stadshus AB 0 0 0 7,0 0Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 0 0 0 0,0 10 0,0%Totalt **) 106 062 106 322 100 893 126 110 84,1%TOTALT 106 062 106 322 100 893 52 130 000 81,6% Kommunkoncerninterna motparter Inlåning Inlåning Inlåning2026-08-312026-07-312025-12-31Stockholms Stadshus AB*** 3 234 3 229 2 691St Erik Försäkrings AB 486 489 416Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 76 83 66Stockholms Business Region AB 113 121 70Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 170 168 151Kaplansbacken AB 1 1 1Svenska Teknologiföreningen 1 1 1Totalt 4 082 4 092 3 396* Avser gällande ramar enligt Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad** Borgensåtaganden ingår inte i respektive bolags limit enligt finanspolicy.*** Direktutlåning kan ske via moderbolaget Stockholms Stadshus AB till Stockholm Globe Arena Fastigheter, Kulturhuset Stadsteatern, Stockholmsmässan samt Kista Utvecklings AB enligt koncernstyrelse särskilt beslut. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanne Tiderman, Ekonomidirektör 2026-09-15 Sofie Nilvall, Finanschef 2026-09-15 --- [KS 2026/156 Bilaga 1 Marknadskommentarer 2026-08-31.pdf] Dnr KS 2026/156 Marknadskommentarer per 2026-08-31 Bilaga I Sammanfattning Ränteuppgångar präglar obligationsmarknaden. Centralbanker väntas höja styrräntor något. Mycket god tillväxt och låg inflation i Sverige. Internationellt onflikten i Mellanöstern fortsätter, utan att visa tecken på att närma sig en lösning. Oljepriset är fortsatt högre än jämfört med samma period för ett år sedan, men ökad produktion utanför Mellanöstern, ändrade transportvägar, nyttjade reserver och viss utförsel genom Hormuz sundet nära Omans kust skyddat av amerikansk militär har inneburit att de värsta farhågorna om oljebortfall inte infriats. I USA fortsätter inflationen att vara förhöjd samtidigt som arbetsmarknaden är stark, vilket får marknaden att vänta sig höjningar från den amerikanska centralbanken (FED), i kontrast till tidigare i år då styrräntan förväntades sänkas. De amerikanska långräntorna fortsätter att stiga på marknadens förväntningar om fortsatta budgetunderskott och ökade lånebehov både från stat och företag, men även på förväntningar om en fortsatt god tillväxt framgent driven av först utbyggnaden av infrastruktur för AI och sedan från produktivitetsvinsterna som förväntas från nyttjandet av AI. Kevin Warsh, den nya centralbankschefen, har att balansera detta vid kommande beslut kring styrräntan i USA som i nuläget är 3,75%. Stigande långräntor påverkar även hushållen som i USA ofta har bindningstider på 30 år på sina bolån, vilket indirekt minskar rörligheten på arbetsmarknaden då hushållen inte vill flytta och ta nya lån till högre ränta än på nuvarande bostadslån. Det är inte bara amerikanska långräntor som är relativt höga utan detta ses i hela västvärlden inklusive Japan som länge haft en mycket låg både kort och lång ränta. Globala börsindex MSCI World visade under augusti en god utveckling på ca 2,5 % i lokala valutor och USD stärktes med 0,5 % mot den svenska kronan till 9,58. Europa CB förväntas höja styrräntan en gång till under den tidiga hösten. Inflationen är förhöjd och en åtstramande penningpolitik krävs. Tillväxten i Tyskland och därmed Europa är fortsatt låg, med den tyska tillverkningsindustrin under kraftig press från höga energipriser och kinesisk statsstödd konkurrens samtidigt som Sydeuropa visar på bättre tillväxt. Bedömare varnar för ytterligare högre energipriser i vinter. Det är låga lager av den för Europa så viktiga naturgasen, K E Dnr KS 2026/156 drivet av prisuppgångar på flytande naturgas i spåren av de pågående geopolitiska oroligheterna i Mellanöstern samt efter utfasningen av gas från Ryssland som tidigare försåg Europa med billig naturgas. Ukrainas fokus på attacker på den för Ryssland så viktiga ryska energisektorn och särskilt dess raffinaderier har också bidragit till prisuppgång globalt och bränslebrist i Ryssland. Euron stärktes mot den svenska kronan under månaden med 1,4 % och stärktes även mot den amerikanska dollarn. Sverige e preliminära BNP siffrorna för andra kvartalet visade en tillväxt i Sverige på hela 3,3 %, vilket är högt även i ett globalt perspektiv. Detta efter ett antal år med en modest tillväxt om ca 1 % där hushållens återhållsamhet varit en bidragande faktor. Sverige har en mycket låg inflation just nu, delvis drivet av temporära effekter som skattesänkningar på energi, livsmedel och drivmedel. Inflationen mätt som KPIF för augusti var 0,7 % i årstakt, långt under ett europeiskt snitt om 3,0 % och Riksbankens mål om 2 %. Undersökningar av hushållens konsumtionsplaner och framtidstro har stärkts något vilket syns i den privata konsumtionen som ökat påtagligt efter många år av svaga siffror då hushållen har hållit igen efter de snabba och kraftiga uppgångar i räntor och levnadskostnader som uppstod 2022. Konjunkturinstitutets barometerindikator steg för fjärde månaden i rad och visar på ett starkare stämningsläge väl över normalnivån. Den goda tillväxten tillsammans med en orolig omvärld väntas under hösten höja inflationen upp mot 2 procent och målet för Riksbanken. Flera bedömare förväntar sig därför att Riksbanken höjer räntan en gång i år och möjligtvis ytterligare en gång under 2027 till mer normala nivåer om 2,25 %. Detta då ekonomin inte längre behöver penningpolitisk stimulans, vilket är positivt. Stockholmsbörsens breda index med återlagd utdelning (SIX Return Index) avkastade under månaden 1,9 % och har i år avkastat 12,6 % D Dnr KS 2026/156

Protokoll: § 3 Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen augusti 2026 KS 2026/156 Beslut Finansiell månadsrapport för augusti 2026 godkänns. Ärendet Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 14 september 2026 behandlas. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är stadsledningskontorets förslag. Ordföranden finner att ekonomi- och trygghetsutskottet beslutar enligt stadsledningskontorets förslag. Handlingar i ärendet • 2822609 (Godkänd - R 2) KS 2026/156 Tjänsteutlåtande Finansiell månadsraport för kommunkoncernen augusti 2026 • 2818219 KS 2026/156 Bilaga 1 Marknadskommentarer 2026-08-31 Sida 4 (17) Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott Protokoll nr 8/2026 2026-09-23