Remiss om barnsäkerhet i förskolor

Kommunfullmäktige har beslutet omRiktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor(KS 2026/321) utifrån förskolenämndens revidering avRiktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor(FÖF 2025/403).I förskolenämndens beslut ingick ett förslag att fyra vägledningar ska publiceras under 2026. Dessa vägledningar ska vara styrande och stödjande i stadsdelsnämndernas arbete för respektive säkerhetsområde.Vägledningarna är:·         Vägledning gällande barn som far illa i hemmet·         Vägledning för sekretesshantering i förskolan·         Vägledning vid brott mot barn i verksamheten·         Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling.Förskoleförvaltningen bedömer att dessa vägledningar underlättar framtagandet av de aktuella styrdokumenten på stadsdelsområdesnivå och bidrar till ökad likställighet i arbetet stadens kommunala förskolor samt att de stärker möjligheterna att följa upp arbetet på en stadsövergripande nivå [Tjänsteutlåtande - Stadsövergripande vägledledningar till riktlinje om barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor.pdf] Förskoleförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande utveckling Kaplansbacken 10 Box 12278 102 27 Stockholm Växel Fax https://start.stockholm/ Sida 1 (3) Stadsövergripande vägledledningar till riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Kompletterande vägledningar till Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor (FÖF 2025/403) Förvaltningens förslag till beslut Förskolenämnden godkänner de stadsövergripande vägledledningarna tillhörande till Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor i enlighet med tjänsteutlåtandets bilagor. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutet om Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor (KS 2026/321) utifrån förskolenämndens revidering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor (FÖF 2025/403). I förskolenämndens beslut ingick ett förslag att fyra vägledningar ska publiceras under 2026. Dessa vägledningar ska vara styrande och stödjande i stadsdelsnämndernas arbete för respektive säkerhetsområde. Vägledningarna är: • Vägledning gällande barn som far illa i hemmet • Vägledning för sekretesshantering i förskolan • Vägledning vid brott mot barn i verksamheten • Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskoleförvaltningen bedömer att dessa vägledningar underlättar framtagandet av de aktuella styrdokumenten på stadsdelsområdesnivå och bidrar till ökad likställighet i arbetet stadens kommunala förskolor samt att de stärker möjligheterna att följa upp arbetet på en stadsövergripande nivå. Handläggare Björn Axén Telefon: 08–50800953 Till Förskolenämnden 2026-09-22 Förskoleförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande utveckling Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/161 2026-06-26 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/161 Sida 2 (3) Stadsövergripande vägledledningar till riktlinje om barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor Bakgrund/ Ärendet Kommunfullmäktige har beslutet om Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor (KS 2026/321) utifrån förskolenämndens revidering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor (FÖF 2025/403). De tidigare riktlinjerna Säker förskola angav att varje förskola skulle ha elva handlingsplaner för att täcka upp de olika säkerhetsområden som omfattades av riktlinjerna. Sedan dess har kommunfullmäktige beslutat om tillämpningsanvisningar för Stockholms stads stadsövergripande styrdokument. Tillämpningsanvisningarna fastställer att dokumenttypen handlingsplan ingår i kategorin stadsövergripande dokument som kräver beslut av kommunfullmäktige. Förskoleförvaltningen gör därför bedömningen att det varken är ändamålsenligt eller resurseffektivt att behålla elva stadsövergripande handlingsplaner. Samtidigt bedömer förskoleförvaltningen att det finns ett behov av stadsövergripande dokument som ska vara styrande och stödjande för stadsdelsnämnderna gällande fyra av de säkerhetsområden som omfattas av riktlinjen: Barn som far illa i hemmet, Informationssäkerhet, Brott mot barn i verksamheten och Diskriminering och kränkande behandling. Till dessa har förskoleförvaltningen tagit fram följande vägledningar: • Vägledning gällande barn som far illa i hemmet • Vägledning för sekretesshantering i förskolan • Vägledning vid brott mot barn i verksamheten • Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förskoleförvaltningens avdelning för stadsövergripande utveckling. Ärendet behandlas i samverkan med de fackliga organisationerna den 14 september. Funktionshindersrådet har möjlighet att behandla ärendet vid sammanträdet den 16 september. Förvaltningens synpunkter och förslag Förskoleförvaltningens förslag på vägledningar syftar till att ge gemensamma utgångspunkter för de aktuella säkerhetsområdena: Barn som far illa i hemmet, Informationssäkerhet, Brott mot barn i Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2026/161 Sida 3 (3) Stadsövergripande vägledledningar till riktlinje om barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor verksamheten och Diskriminering och kränkande behandling. Förvaltningen bedömer att dessa vägledningar underlättar framtagandet av de aktuella styrdokumenten på stadsdelsområdesnivå och bidrar till ökad likställighet i arbetet stadens kommunala förskolor samt att de stärker möjligheterna att följa upp arbetet på en stadsövergripande nivå. Gunilla Davidsson Katarina Odén Ryhede Förvaltningsdirektör Avdelningschef Förskoleförvaltningen Förskoleförvaltningen Bilagor • Bilaga 1 - Vägledning för barn som far illa i hemmet • Bilaga 2 - Vägledning för sekretesshantering i förskolan • Bilaga 3 - Vägledning vid brott mot barn i verksamheten • Bilaga 4 - Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Gunilla Davidsson, Förvaltningsdirektör 2026-09-10 Katarina Odén Ryhede, Avdelningschef 2026-09-10 --- [Bilaga 1 - Vägledning gällande barn som far illa i hemmet - bilaga.pdf] Vägledning gällande barn som far illa i hemmet Kompletterande vägledningar till Riktlinje för barnsäkerhet Stockholms stads kommunala förskolor stockholm.se Vägledning barn som far illa i hemmet Juni 2026 Dnr: FÖF 2026/161 Utgivare: Förskoleförvaltningen Vägledning gällande barn som far illa i hemmet 3 (7) Bakgrund och syfte Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor (KS 2026/321) ger styrning till de kommunala förskolornas arbete med barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med dokumentet är att säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd, skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet. Enligt riktlinjen ska alla förskolor ha rutiner för när ett barn far illa i hemmet, se Säkerhetsområden, ”Barn som far illa i hemmet”. Denna vägledning är ett komplement till ovan nämnda riktlinje med syftet att ge Stockholms stads stadsdelsnämnder ett stöd att ta fram dessa rutiner. Målgrupp Vägledningen riktar sig till Stockholms stads stadsdelsnämnder samt till kommunala skolchefer för förskolan och rektorer inom respektive stadsdelsområde. Även enskilda huvudmän kan använda sig av vägledningen för framtagande av rutiner för barn som far illa i hemmet. Tidsperiod Vägledningen gäller under samma tid som Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Innehåll i rutin för barn som far illa i hemmet Alla barn har rätt till en trygg barndom, men barn kan fara illa i hemmet. Det kan handla om alla former av fysiskt eller psykiskt våld så som skada eller övergrepp, vanvård, försummelse, misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Att ett barn far illa i hemmet kan även bero på missbruk, hedersrelaterat våld och förtryck eller handla om att barn riskerar att bli bortförda ur landet för tvångsäktenskap eller könsstympning. Det är viktigt att både ledning och personal har kunskap om att upptäcka signaler om att barn far illa samt det personliga ansvaret att anmäla oro till socialtjänsten. Vägledning gällande barn som far illa i hemmet 4 (7) Lagstöd och personlig anmälningsskyldighet Rutinen bör innehålla hänvisning och information om socialtjänstlag, 19 kap. 1§ (2025:400) som fastställer att den som är yrkesverksam inom förskolan är skyldig att genast anmäla till Socialtjänsten om man i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten är personlig. Det innebär att den som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har ett personligt ansvar för att anmälan görs. Rutinen bör ta upp följande områden • Lagstöd och personlig anmälningsskyldighet • Rutin vid oro för att barn far illa • Information om kontakt för orosanmälan • Rutin för att förhindra skadliga utlandsvistelser för barn • Kommunikation med vårdnadshavare, barn samt personal • Information om uppföljning och återkoppling från socialtjänst • Förskolans uppföljningsansvar Information om kontakt för orosanmälan Rutinen bör innehålla vilka som ska kontaktas vid oro för att ett barn far illa samt vilka kontaktvägar som finns: • Närmsta chef, såsom rektor eller biträdande rektor ansvarar för att stötta, samordna och medunderteckna orosanmälan till Socialtjänsten. • Den som är anmälningsskyldig ansvarar för att kontakta socialtjänsten. - socialtjänstens mottagning i stadsdelsområdet (olika beroende på stadsdelsområde). - Socialjouren (utanför kontorstid) 08-508 40 000. - skriftligt via e-tjänst, länk till anmälningsformulär, Stockholms stads hemsida: etjanster.stockholm.se/orosanmalan/ Vägledning gällande barn som far illa i hemmet 5 (7) • Information om konsultation med socialtjänsten inför möjlig orosanmälan. • Vid akut oro för att ett barn ska fara illa som exempelvis rattfylla, misshandel eller skadliga utlandsvistelser ska polisen kontaktas via 112, se även Rutin för utreseförbud och tillfälligt utreseförbud. Rutin för att förhindra skadliga utlandsvistelser för barn Rutinen bör innehålla information om skadliga utlandsvistelser för barn utifrån Förskolans rutin och arbete för att förhindra skadliga utlandsvistelser för barn. Se också Rutin om utreseförbud och tillfälligt utreseförbud (Socialförvaltningen i Stockholms stad, Dnr: 3.1.1–62/2022). Kommunikation med vårdnadshavare, barn samt personal Rutinen bör innehålla information om hur kommunikationen med vårdnadshavare, barn samt relevant personal bör ske: • Förskolan ska meddela vårdnadshavare att det görs en anmälan, om inget annat beslutas i samråd med socialtjänsten. • Handlar oron om en misstanke om att barnet utsatts för våld, övergrepp eller något annat brott av vårdnadshavare eller hedersrelaterat våld eller förtryck ska vårdnadshavarna inte informeras om anmälan. Hur man kommunicerar med barnet i fråga är viktigt. Barn kan vara i behov av stöd både före och efter anmälan. Det är viktigt att barnet förstår att oron finns och att andra vuxna kommer att hjälpa till. Information om uppföljning och återkoppling från socialtjänst Rutinen bör innehålla information om socialtjänstens skyldigheter gällande uppföljning och återkoppling av ärenden: • Uppgiftsskyldighet: Om socialtjänsten startar en utredning är den anmälningsskyldiga också skyldig Vägledning gällande barn som far illa i hemmet 6 (7) att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning av ett barns behov av skydd och stöd. • Information om utredningen: Socialtjänsten får informera anmälningsskyldig anmälare om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Information får lämnas om socialtjänsten bedömer att det är förenligt med barnets bästa och inte riskerar att påverka utredningen eller barnets skydd. • Information om anmälningsmöte: Socialtjänsten bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som har gjort en anmälan ett möte, om det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa. Socialtjänsten ska inom 24 timmar göra en skyddsbedömning om huruvida barnet är i akut behov av hjälp eller skydd. Vidare ska anmälan behandlas inom 14 dagar eller tidigare, om det inte finns synnerliga skäl till att förlänga tidsfristen. Förskolans uppföljningsansvar Rutinen ska innehålla information om hur • förskolan dokumenterar vidtagna åtgärder • fortsatt stöd till barnet planeras och följs upp inom verksamheten. Ansvarsfördelning Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att alla förskoleenheter har rutiner för hur ledning och förskolepersonal ska agera vid oro för när ett barn far illa i hemmet. Skolchef ansvarar för att rektor tar fram rutiner för barn som fara illa i hemmet och att dessa rutiner implementeras och följs upp. Rektorer ansvarar för att varje förskola har rutiner för barn som far illa i hemmet och att dessa rutiner är implementerade. Vägledning gällande barn som far illa i hemmet 7 (7) Förskolenämnden ansvarar för att följa upp efterlevnaden av beslutade riktlinjer genom att synliggöra en stadsövergripande lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Uppföljning Förskolenämnden ska årligen följa upp att stadsdelsnämnderna har säkerställt att varje förskola har rutiner för barn som fall illa i hemmet. Stadsdelsnämnderna ska årligen följa upp att varje förskola har en rutin för barn som far illa i hemmet. --- [Bilaga 2 - Vägledning för sekretesshantering - bilaga.pdf] Vägledning för sekretesshantering Kompletterande vägledningar till Riktlinje för barnsäkerhet Stockholms stads kommunala förskolor stockholm.se Vägledning sekretesshantering Juni 2026 Dnr: FÖF 2026/161 Utgivare: Förskoleförvaltningen Vägledning för sekretesshantering 3 (7) Bakgrund och syfte Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola (KS 2026/321) ger styrning till de kommunala förskolornas arbete med barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med riktlinjen är att säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd, skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet. Enligt riktlinjen (se Säkerhetsområden, ”Informationshantering”) ska alla förskolor följa Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad (KS 2021/866) samt ha rutiner för sekretesshantering. Denna vägledning är ett komplement till ovan nämnda riktlinjer med syftet att ge Stockholms stads stadsdelsnämnder ett stöd att ta fram dessa rutiner. Målgrupp Vägledningen riktar sig till Stockholms stads stadsdelsnämnder samt till kommunala skolchefer för förskolan och rektorer inom respektive stadsdelsområde. Även enskilda huvudmän kan använda sig av vägledningen för stöd vid framtagande av rutiner för sekretesshantering. Tidsperiod Vägledningen gäller under samma tid som Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Innehåll i rutin för sekretesshantering Förskolan hanterar en mängd information om barn. Därför är det av vikt att förskolan har en god säkerhetskultur och att informationshantering sker på ett tryggt och säkert sätt. Stadens förskolor ska följa riktlinjen för informationssäkerhet och ha rutiner för sekretesshantering. Vägledning för sekretesshantering 4 (7) Vidare ska rutinerna följa stadens Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866) Tillämpningsanvisning till stadens riktlinje för informationssäkerhet (Dnr. KS 2023/1192). Enligt Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad är Stadens inriktning att informationssäkerhetsarbetet inom nämnder ska utgå från den internationella standarden SS-ISO/IEC 27001/2. Informationssäkerhetsarbetet ska alltid utföras med hänsyn tagen till stadens övergripande mål samt till nämnders egna verksamhetsuppdrag. Samtliga nämnder i staden ska tillämpa nämnda riktlinje samt tillhörande tillämpningsanvisningar för all informationshantering. Dessa gäller för samtliga anställda, samt för externa uppdragstagare som leverantörer och konsulter. Barn i Stockholms stads förskolan omfattas av regelverket i den utsträckning det är tillämpbart. Framtagandet av rutin för sekretesshantering ska utgå från stadsdelsområdets lokala anvisning om övergripande regler för informationssäkerhetsarbete. Se även Offentlighets- och sekretesslag 23 kap. (2009:400) samt EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Rutinen ska ta upp följande områden • Sekretess och tystnadsplikt • Incidenter gällande personuppgifter eller informationssäkerhet • Skyddad identitet • Sekretess för beredskapsplaner Sekretess och tystnadsplikt Utgångspunkten i förskolan är att sekretess råder för uppgifter som rör en enskilds personliga förhållanden. För all anställd personal, vikarierar eller de som genomför praktik inom förskolans gäller tystnadsplikt. Vägledning för sekretesshantering 5 (7) Incidenter gällande personuppgifter eller informationssäkerhet Rutinen bör innehålla information hur incidenter gällande personuppgifter eller informationssäkerhet ska rapporteras, dokumenteras, utredas och följas upp. En personuppgiftsincident är en oönskad händelse som påverkat sekretessen, integriteten eller tillgängligheten för personuppgiften. En informationssäkerhetsincident uppstår när information har gått förlorad, är felaktig, är otillgänglig eller har blivit åtkomlig för obehöriga. Vid en incident gällande personuppgifter eller informationssäkerhet ska den som upptäcker incidenten • informera sin närmsta chef (som skolchef, rektor, biträdande rektor) • anmäla incidenten. Skyddade personuppgifter Rutinen bör innehålla information om skyddade personuppgifter och hur dessa ska hanteras i verksamheten. Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn för tre olika typer av skyddsåtgärder: • Sekretessmarkering: markerar för Skatteverket och andra myndighet att göra en noggrann sekretessprövning innan uppgifterna lämnas. • Skyddad folkbokföring: personens adress registreras inte i folkbokföringen. • Fingerade personuppgifter: Personen får nya identitetsuppgifter. I rutinen ska det framgå • hur personuppgifter ska hanteras när en familj med skyddade personuppgifter söker plats i förskola • hur förskolan i samråd med barnets vårdnadshavare ska hantera familjens personuppgifter • hur rektor ska informera berörd personal. Vägledning för sekretesshantering 6 (7) Det bör vidare framgå • vem som får ta del av uppgifterna • hur uppgifterna dokumenteras • hur kommunikation med vårdnadshavare sker. Sekretess för beredskapsplaner Utgångspunkten är att uppgifter i beredskapsplanen är offentliga men att sekretess gäller om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer motverkas om uppgiften röjs. Rutinen bör därför beskriva hur sekretessprövning av beredskapsplaner ska göras och under vilka förutsättningar uppgifter kan omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Även om innehållet i en beredskapsplan behöver vara känt inom förskolan kan det finnas behov av att kunna sekretessbelägga beredskapsplanen eller delar av den i förhållande till utomstående. Detta för att undvika att en potentiell gärningsman skulle kunna använda uppgifterna när gärningsmannen planerar en attack. Se 18 kap. 13 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Ansvarsfördelning Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att det finns rutiner för sekretesshantering samt • säkerställa att handlingsplanen för sekretesshantering är implementerad på varje förskoleenhet • säkerställa att det finns lokal anvisning som beskriver de övergripande reglerna för informationssäkerhetsarbete • säkerställa operativ styrning, resurstilldelning och uppföljning av det lokala informationssäkerhetsarbetet. I rutinen ska det framgå hur ny personal och vikarier får adekvat kunskap gällande sekretesshantering. Skolchef ansvarar för att rektor tar fram rutiner för sekretesshantering och att dessa rutiner implementeras och följs upp. Vägledning för sekretesshantering 7 (7) Rektorer ansvarar för att varje förskola har rutiner för sekretesshantering och att dessa rutiner är implementerade. Förskolenämnden ansvarar för att följa upp efterlevnaden av beslutade riktlinjer genom att synliggöra en stadsövergripande lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Uppföljning Förskolenämnden ska årligen följa upp att stadsdelsnämnderna har säkerställt att varje förskola har rutiner för sekretesshantering. Stadsdelsnämnderna ska årligen följa upp att varje förskola har en rutin för sekretesshantering. --- [Bilaga 3 - Vägledning vid brott mot barn i verksamheten.pdf] Vägledning vid brott mot barn i verksamheten Kompletterande vägledningar till Riktlinje för barnsäkerhet Stockholms stads kommunala förskolor stockholm.se Vägledning vid brott mot barn i verksamheten Juni 2026 Dnr: FÖF 2026/161 Utgivare: Förskoleförvaltningen Vägledning vid brott mot barn i verksamheten 3 (8) Vägledning vid brott mot barn i verksamheten Bakgrund och syfte Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor (KS 2026/321) ger styrning till de kommunala förskolornas arbete med barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med dokumentet är att säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd, skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet. Enligt riktlinjen (se Säkerhetsområden, ”Brott mot barn i verksamheten”) ska alla förskolor ha rutiner för hur ledning och medarbetare ska agera vid misstanke om brott mot barn i verksamheten. Denna vägledning är ett komplement till ovan nämnda riktlinje med syftet att ge Stockholms stads stadsdelsnämnder ett stöd att ta fram dessa rutiner. Målgrupp Vägledningen riktar sig till Stockholms stads stadsdelsnämnder samt till kommunala skolchefer för förskolan och rektorer inom respektive stadsdelsområde. Även enskilda huvudmän kan använda sig av vägledningen som stöd för framtagande av rutiner för barn som far illa i hemmet. Tidsperiod Vägledningen gäller under samma tid som Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Vägledning vid brott mot barn i verksamheten 4 (8) Innehåll i rutin vid brott mot barn i verksamheten Rutinen ska ta upp följande områden • Förebyggande åtgärder • Misstanke om brott och akuta situationer • Information och kommunikation • Uppföljning Förebyggande åtgärder Rutinerna bör inkludera information om förebyggande åtgärder gällande brott mot barn i verksamheten. Det handlar om att genomföra och dokumentera registerkontroll, att personalen har adekvat kunskap, samt identifikation av risker på respektive förskola. Områden att tänka på handlar om bland annat om introduktion av nyanställda och olika situationer som ensamarbete och arbetssätt vid toalettbesök, omvårdnads- och vilosituationer. Misstanke om brott och akuta situationer Rutinerna bör ta upp lämpligt förfarande beroende på vilket sätt misstanken om brott uppstår: • Bevittnar ett brott mot barn/Akut situation. • Ett barn berättar. • En av personalen berättar. • En vårdnadshavare eller annan extern person berättar. • Om misstanken riktar sig mot närmsta chef. Rutinerna ska ta upp olika steg som ska vidtas vid misstanke om brott mot barn i verksamheten. I dessa steg ingår: • Polisanmälan: Ring polisen på 114 14 eller 112 vid pågående brott. • Meddela rektor eller biträdande rektor. - Om misstanken riktar sig mot närmsta chef kontaktas HR eller överordnad chef. • Dokumentation av det misstänkta brottet. Vägledning vid brott mot barn i verksamheten 5 (8) • Hur rektor, eller annan enligt delegationsordningen ansvarig, ska agera vid misstanke om brott mot barn i verksamheten: - Skyndsamt informera om händelsen till stadsdelsförvaltningens avdelningschef. - Upprätta och säkerställa kontakt med vårdnadshavare till det misstänkt utsatta barnet. I vissa situationer kan det vara nödvändigt att avvakta kontakt med vårdnadshavare. Detta avgörs i samråd med polis eller socialtjänst. - Kontakta HR för stöd och rådgivning kring arbetsmiljöansvaret. - Kontakta socialtjänsten för konsultation om det är aktuellt med en orosanmälan i enlighet med bestämmelserna i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025: 400). - Kontakta stadsdelsförvaltningens kommunikatör för stöd i strategi för interna och externa kommunikationsinsatser och kommunikationskanaler. - Kontakta den juridiska avdelningen vid stadsledningskontoret för vidare stöd och rådgivning i agerande och ansvar utifrån skollagen och socialtjänstlagen. - Dokumentera händelseförloppet och de åtgärder som vidtas (datum/tid). - Om händelsen handlar om allvarlig eller upprepad kränkande behandling eller allvarliga eller upprepade trakasserier eller sexuella trakasserier ska rektor anmäla detta till huvudmannen som skyndsamt ska inleda en utredning, i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 10 § skollagen (2010:800). - Säkerställa att verksamheten organiserar sig på lämpligt vis för att vara tillgänglig och ge stöd utifrån barnets/barnens behov. - Vara tillgänglig och erbjuda stöd till förskolans medarbetare efter deras behov. - Vid behov aktivera enhetens krisledning. • Hur skolchef ska verka som stöd till rektor - Säkerställa att en eventuellt akut händelse är avvärjd. - Inhämta information: vad, var, när, vem, hur har händelsen hanterats fram tills nu? - Dokumentera/logga händelseförloppet, beslut och åtgärder skriftligt (datum/tid). Vägledning vid brott mot barn i verksamheten 6 (8) - Säkerställ att rektor har: ▪ Organiserat verksamheten utifrån barnets/barnens behov. ▪ Upprättat kontakt med HR för stöd och rådgivning kring arbetsmiljöansvaret (företagshälsovården samt för stöd vid bedömning och hantering av eventuella arbetsrättsliga åtgärder). ▪ Kontaktat socialtjänsten om misstanke att ett barn farit illa, 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400). ▪ Skyndsamt påbörja en utredning om kränkande behandling, 6 kap. skollagen (2010:800) eller trakasserier eller sexuella trakasserier 2 kap. 7§ diskrimineringslag (2008:567) - Efterfråga och rådgöra med rektor om behov av stöd från juridiska avdelningen vid stadsledningskontoret. - Efterfråga och rådgöra med rektor om behov av kommunikationsstöd. - Informera stadsdelsdirektören om ärendet. - Vid behov aktivera avdelningens krisledning. Agerande vid akut situation Alla förskolor ska ha en beredskapsplan anpassad efter lokala förutsättningar. Beredskapsplanen ska beskriva hur medarbetare och barn ska agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. För mer information om beredskapsplanen, se säkerhetsområdet ”Hot och Våld” i Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Rutinen för agerande vid akuta situationer bör ligga i linje med beredskapsplanen. Det bör framgå i rutinen vad som ska göras i en akut situation vid pågående brott Vägledning vid brott mot barn i verksamheten 7 (8) Rutinerna bör innehålla vad som ska göras i en akut situation vid pågående brott. Förhindra/avstyr om möjligt den akuta situationen (nödvärn): • Påkalla hjälp. • Sätt barn och personal i säkerhet. • Ring 112. • Kontakta och informera rektor, eller närmast tillgänglig chef, omedelbart. • Dokumentera händelsen. Information och kommunikation Rutinerna ska tydliggöra vem och hur informationen om det misstänkta brottet ska kommuniceras inom organisation, till barnets vårdnadshavare, övriga vårdnadshavare samt till media. Uppföljning Rutiner bör beskriva uppföljande åtgärder, ansvarsfördelning och hur verksamheten säkerställer stöd till berörda barn, vårdnadshavare och medarbetare. Dessa åtgärder bör omfatta kartläggning och adekvata åtgärder av behov av psykologiskt stöd för dem som berörts av händelsen. Ansvarsfördelning Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att alla förskolor har implementerade rutiner för brott mot barn i verksamheten med utgångspunkt från denna vägledning. Skolchef ansvarar för att rektor tar fram rutiner för brott mot barn i verksamheten och att dessa rutiner implementeras och följs upp. Rektorer ansvarar för att varje förskola har rutiner vid brott mot barn i verksamheten och att dessa rutiner är implanterade. Förskolenämnden ansvarar för att följa upp efterlevnaden av beslutade riktlinjer genom att synliggöra en stadsövergripande lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Vägledning vid brott mot barn i verksamheten 8 (8) Uppföljning Förskolenämnden ska årligen följa upp att stadsdelsnämnderna har säkerställt att varje förskola har rutiner vid brott mot barn i verksamheten. Stadsdelsnämnderna ska årligen följa upp att varje förskola har en rutin vid brott mot barn i verksamheten. --- [Bilaga 4 - Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling.pdf] Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompletterande vägledningar till Riktlinje för barnsäkerhet Stockholms stads kommunala förskolor stockholm.se Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling Juni 2026 Dnr: FÖF 2026/161 Utgivare: Förskoleförvaltningen Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling 3 (6) Bakgrund och syfte Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor (KS 2026/321) ger styrning till de kommunala förskolornas arbete med barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med dokumentet är att säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd, skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet. Enligt riktlinjen (se Säkerhetsområden, ”Diskriminering och kränkande behandling”) ska alla förskolor ha en plan mot kränkande behandling samt dokumentera de aktiva åtgärderna för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier. Denna vägledning är ett komplement till ovan nämnda riktlinje med syftet att ge Stockholms stads stadsdelsnämnder ett stöd att ta fram en plan mot kränkande behandling samt rutiner för dokumentation av aktiva åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier. Målgrupp Vägledningen riktar sig till Stockholms stads stadsdelsnämnder samt till kommunala skolchefer för förskolan och rektorer inom respektive stadsdelsområde. Även enskilda huvudmän kan använda sig av vägledningen som stöd för framtagande av rutiner för barn som far illa i hemmet. Tidsperiod Vägledningen gäller under samma tid som Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling 4 (6) Innehåll för plan mot kränkande behandling samt dokumentation av aktiva åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier Alla förskolor ska arbeta för att aktivt motverka att ett barn eller någon som barnet har anknytning till blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Det inkluderar både främjande och förebyggande arbete. Grundläggande för arbetet är att ta tillvara signaler från barn som kan tyda på att barnet är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Trakasserier utgör en specifik form av diskriminering medan aktiva åtgärder handlar om det förebyggande arbetet för att förhindra diskriminering. Alla förskolor ska ha en plan mot kränkande behandling samt dokumentera de aktiva åtgärderna för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier. Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna: • kön • könsöverskridande identitet eller uttryck • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • funktionsnedsättning • sexuell läggning • ålder Därutöver finns sex former av diskriminering • direkt diskriminering • indirekt diskriminering • bristande tillgänglighet • trakasserier och sexuella trakasserier • instruktioner att diskriminera Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling 5 (6) Aktiva åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier Det förebyggande arbetet kan göras i följande fem steg • Kartlägg risker för kränkningar • Analysera orsaker till riskerna • Sätt upp mål och bestäm åtgärder • Följ upp och utvärdera Plan mot kränkande behandling Planen mot kränkande behandling ska innehålla • en översikt över de mål som verksamheten har satt upp för det förebyggande arbetet. • en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar. • en redovisning av vilka åtgärder verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året • en redovisning av hur åtgärderna i den föregående årsplanen har genomförts. Planen ska ange vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs samt åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Planen bör innehålla • vilka rutiner verksamheten har för akuta situationer • en redogörelse för hur barn kan medverka i arbetet. Planen bör innehålla • rutiner för information till vårdnadshavare till ett barn som utsatts för kränkande behandling. • information om huvudmannens och personalens skyldighet att genast anmäla till socialnämnden vid kännedom om eller misstänker att ett barn far illa inom verksamheten i enlighet med Socialtjänstlagen 19 kapitlet 1 §. Vägledning för plan mot diskriminering och kränkande behandling 6 (6) Ansvarsfördelning Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att alla förskoleenheter har en plan mot kränkande behandling samt följa upp förskoleenheternas förebyggande arbete med aktiva åtgärder samt deras arbete med att motverka kränkande behandling. Skolchef ansvarar för att rektor tar fram en plan mot kränkande behandling samt dokumenterar de aktiva åtgärderna för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier. Rektorer ansvarar för att varje förskola har en aktuell plan mot kränkande behandling samt dokumenterar de aktiva åtgärderna för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier. Förskolenämnden ansvarar för att följa upp efterlevnaden av beslutade riktlinjer genom att synliggöra en stadsövergripande lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Uppföljning Förskolenämnden ska årligen följa upp att stadsdelsnämnderna har säkerställt att varje förskola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling samt rutiner för dokumentation av aktiva åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier. Stadsdelsnämnderna ska årligen följa upp att varje förskola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling samt rutiner för dokumentation av aktiva åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier.