Enklare sopsortering av byggavfall för boende och miljö

Avfallsnämnden föreslår att det i de lokala avfallsföreskrifterna förs in en bestämmelse där det tillåts att bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande avfall av samma materialslag. Det föreslagna tillägget har inte föregåtts av samråd och utställning, men då den kan betraktas som en mindre ändring anses detta inte vara nödvändigt. Tillägget bedöms heller inte vara till nackdel för medborgarna. [R9 Utl TReviderade avfallsföreskrifter för Stockholms kommun - samhantering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande grovavfall.pdf] Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/1610) Reviderade avfallsföreskrifter för Stockholms kommun – samhantering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande grovavfall Hemställan från avfallsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Föreskrifter för avfallshantering för Stockholms kommun, enligt bilaga till utlåtandet, godkänns. 2. Föreskrifterna kungörs genom att det på kommunens digitala anslagstavla tillkännages att protokoll för de beslutade föreskrifterna har justerats. 3. Beslutet gäller från kungörandet. Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Avfallsnämnden föreslår att det i de lokala avfallsföreskrifterna förs in en bestämmelse där det tillåts att bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande avfall av samma materialslag. Det föreslagna tillägget har inte föregåtts av samråd och utställning, men då den kan betraktas som en mindre ändring anses detta inte vara nödvändigt. Tillägget bedöms heller inte vara till nackdel för medborgarna. Beredning Ärendet har initierats av avfallsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Stadsledningskontoret anser att ändringen som avfallsnämnden föreslår är adekvat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker det föreslagna tillägget. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag delar avfallsnämndens och stadsledningskontorets bedömning att en samordnad hantering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall av samma materialslag är den lämpligaste och effektivaste lösningen. En separation skulle medföra fler 1 (7) transporter, sämre service för invånarna och ett sämre samlat miljömässigt resultat – vilket strider mot de förutsättningar som avfallsförordningens bemyndigande uppställer. Bilaga Föreskrifter för avfallshantering för Stockholms kommun, dnr KS 2025/1610-5.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 2 (7) Ärendet Avfallsnämnden konstaterar att avfallsförordningen (2020:614) har förändrats under hösten 2025. Från och med den 1 oktober gäller att ett antal uppräknade avfallslag ska sorteras ut och hållas skilda från varandra och från annat avfall. Bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall är två avfallsslag som ingår i uppräkningen, vilket innebär att de ska hållas åtskilda. Samma datum trädde en ny bestämmelse i avfallsförordnigen i kraft som bemyndigar kommunen att meddela föreskrifter om att bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande avfall av samma materialslag. En förutsättning är att hanteringen leder till ett bättre miljömässigt resultat mot bakgrund av den sammanlagda miljöpåverkan från hanteringen av de aktuella avfallsströmmarna. Nämnden konstaterar att den insamling som idag sker på stadens återvinningscentraler, återbruk samt via de mobila tjänsterna för grovavfall innebär att avfallsströmmarna bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall samsorteras, baserat på vilket materialslag de utgörs av. Det kan till exempel vara skrymmande avfall i form av en trasig trästol som blandas med icke-farligt bygg- och rivningsavfall av trä, eller en plastpulka (skrymmande) som blandas med grovplast (bygg- och rivningsavfall). Nämnden bedömer att en samordnad hantering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall av samma materialslag är den lämpligaste och effektivaste hanteringen av avfallet. Den nya skrivningen i avfallsförordningen innebär att det, utan en ändring i de lokala avfallsföreskrifterna, inte längre skulle vara möjligt att samsortera bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall. Konsekvenserna av det skulle bland annat vara att antalet transporter från återvinningscentralerna och återbruken ökar och att det blir svårare för kunden att sortera rätt. Avfallsnämnden föreslår att kommunen i de lokala avfallsföreskrifterna för in en bestämmelse därdet tillåts att bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande avfall av samma materialslag, vilket möjliggörs i avfallsförordningen. En ny paragraf föreslås införas under rubriken Bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet, med följande lydelse: 39a § Bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande grovavfall av samma materialslag i renhållarens insamlingssystem, i enlighet med bemyndigande i 3 kap. 35 § avfallsförordningen (2020:614). Det föreslagna tillägget i avfallsföreskrifterna har inte föregåtts av samråd och utställning, men då den kan betraktas som en mindre ändring anses detta inte vara nödvändigt. Den bedöms heller inte vara till nackdel för medborgarna. 3 (7) Avfallsnämnden Avfallsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. att godkänna förslag till tillägg till föreskrifter för avfallshantering för Stockholms kommun, Kfs 2024: 07, om ny bestämmelse att hantera bygg- och rivningsavfall tillsammans med skrymmande grovavfall av samma materialslag. 2. att överlämna förslaget till kommunfullmäktige för beslut. Avfallsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 14 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idag hanteras bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall tillsammans på stadens anläggningar och tjänster för grovavfall, där de sorteras utifrån materialslag. Den 1 oktober träder nya bestämmelser i avfallsförordningen i kraft, vilka anger att bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall ska hållas separerade från varandra. Samtidigt tillkommer en ny bestämmelse som bemyndigar kommunerna att i de lokala avfallsföreskrifterna tillåta samhantering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall. Den samhantering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall som sker idag på bland annat återvinningscentralerna bedöms vara välmotiverad både ur miljö- och kundperspektiv. En ny bestämmelse som tillåter samhantering av de nämnda avfallsslagen föreslås därför införas i kommunens avfallsföreskrifter. Bakgrund Som en del i regeringens reformpaket av avfallslagstiftningen har ett antal förändringar i avfallsförordningen (2020:614) presenterats. En av de nya bestämmelserna anger att ett antal uppräknade avfallslag ska sorteras ut och hållas skilda från varandra och från annat avfall (3 kap. 2 § avfallsförordningen). Bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall är två avfallsslag som ingår i uppräkningen, vilket innebär att de ska hållas åtskilda. Förändringen träder i kraft den 1 oktober 2025. Samma datum träder en ny bestämmelse i kraft som bemyndigar kommunen att meddela föreskrifter om att bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande avfall av samma materialslag (3 kap. 35 § första stycket tredje punkten avfallsförordningen). En förutsättning är att hanteringen leder till ett bättre miljömässigt resultat mot bakgrund av den sammanlagda miljöpåverkan från hanteringen av de aktuella avfallsströmmarna. Ärendet Den insamling som sker idag på stadens återvinningscentraler, återbruk samt via de mobila tjänsterna för grovavfall innebär att avfallsströmmarna bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall samsorteras baserat på vilket materialslag de utgörs av. Det kan till exempel vara skrymmande avfall i form av en trasig trästol som blandas med ickefarligt bygg- och rivningsavfall av trä, eller en plastpulka 4 (7) (skrymmande) som blandas med grovplast (bygg- och rivningsavfall). En samordnad hantering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall av samma materialslag bedöms vara den lämpligaste och effektivaste hanteringen av avfallet. Den nya skrivningen i avfallsförordningen innebär att det, utan en ändring i de lokala avfallsföreskrifterna, inte längre skulle vara möjligt att samsortera bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall. Konsekvenserna av det skulle bland annat vara att antalet transporter från återvinningscentralerna och återbruken ökar och att det blir svårare för kunden att sortera rätt. På de mobila tjänsterna och återvinningscentraler/återbruk där det är platsbrist skulle det kunna innebära att någon fraktion behöver tas bort, vilket skulle ge en försämrad service till kunderna. Då samsortering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall innebär minskade transporter och möjliggör plats för sortering av andra fraktioner leder samsortering till ett bättre miljömässigt resultat mot bakgrund av den sammanlagda miljöpåverkan av avfallshanteringen. För att kunna fortsätta samhantera bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall behöver kommunen i de lokala avfallsföreskrifterna föra in en bestämmelse där detta tillåts, vilket möjliggörs genom 3 kap. 35 § första stycket tredje punkten avfallsförordningen. Att föra in en bestämmelse som medger att bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande avfall av samma materialslag, kan enligt Avfall Sverige betraktas som endast en mindre ändring till/av avfallsföreskrifterna, vilken inte kräver samråd eller utställning. Den formella grunden för att inte behöva samråda och ställa ut är att en ändring berör ett fåtal fastighetsinnehavare eller annars är liten (15 kap. 44 § andra stycket 2 punkten miljöbalken). I detta fall motiveras utelämnat samråd och utställning med att ett tillägg i föreskrifterna om att bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall av samma material får blandas, endast är en mindre ändring. Ändringen är inte heller till nackdel för medborgarna. En större revidering av gällande föreskrifter pågår och förslag är framtaget för utställning. Mot bakgrund av att processen för revidering av föreskrifterna är omfattande och tar lång tid föreslås att denna mindre justering av nu gällande föreskrifter beslutas utanför den pågående revideringen. Följande tillägg i Föreskrifter för avfallshantering för Stockholms kommun, Kfs 2024: 07 under rubriken Bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet föreslås: 39 a § Bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande grovavfall av samma materialslag i renhållarens insamlingssystem, i enlighet med bemyndigande i 3 kap. 35 § avfallsförordningen (2020:614). I avfallsförordningen används begreppet skrymmande avfall men i avfallsföreksrifterna används begreppet skrymmande grovavfall för att förtydliga vilken avfallsström som avses. 5 (7) Remissammanställning Ärendet har initierats av avfallsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret anser att ändringen i föreskrifterna för avfallshantering som avfallsnämnden föreslår är adekvat. I likhet med avfallsnämnden bedömer stadsledningskontoret att en samordnad hantering av bygg- och rivningsavfall och skrymmande avfall av samma materialslag är den lämpligaste och effektivaste hanteringen av avfallet. Det innebär att den uppfyller kraven på att ge ett bättre miljömässigt resultat med hänsyn till den totala miljöpåverkan från de berörda avfallsströmmarna. Stadsledningskontoret erfar att avfallsnämndens beslut innehåller ett skrivfel, som innebär att den paragraf som föreslås att införas inte ska anges § 39a utan § 38a. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att Föreskrifter för avfallshantering för Stockholms kommun, enligt bilaga 1, godkänns att gälla från och med att de kungörs. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att tillstyrka avfallsnämndens förslag. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Av bemyndigandet i 3 kap. 35 § avfallsförordningen framgår att föreskrifter om undantag endast får avse ”avfall där hanteringen leder till ett bättre miljömässigt resultat mot bakgrund av den sammanlagda miljöpåverkan från hanteringen av de aktuella avfallsströmmarna”. Förvaltningen delar uppfattningen att sorteringen på avfallscentraler/återbruken samt de mobila tjänsterna bör vara enkel för invånarna för att öka sannolikheten att avfall sorteras korrekt. Om en separering av dessa avfallsslag skulle medföra fler transporter och en försämrad service bedöms en separat hantering medföra ett sämre miljömässigt resultat. 6 (7) Samtidigt ser förvaltningen att staden har ett intresse i att kunna mäta och följa upp mängden bygg- och rivningsavfall som lämnas in till ÅVC:erna för att kunna vidta lämpliga åtgärder i att minska flödet. Detta behov kan dock tillgodoses på andra sätt, t ex. genom stickprovsmätningar där andelarna av de olika fraktionerna skrymmande eller bygg- och rivningsavfall separeras. Mot denna bakgrund anser förvaltningen att nämnden bör tillstyrka det föreslagna tillägget. 7 (7) --- [Bilaga - Avfallsföreskrifter Kfs202407 med tillägg.pdf] Förslag till reviderade avfallsföreskrifter med tillägg 38 a __________________________________________________________________________ Inledande bestämmelser Bemyndigande 1 § Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 §§ miljöbalken (1998:808) och 9 kap.1-2 §§ avfallsförordningen (2020:614) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Stockholms kommun. Definitioner 2 § Följande termer och begrepp används i dessa föreskrifter med de betydelser som anges här: 1. Med kommunalt avfall avses detsamma som i 15 kap. 3 § miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll, med undantag för vad som anges i 15 kap. 3 § 1-6 punkterna. I begreppet kommunalt avfall ingår returpapper enligt 1 kap. 10 § avfallsförordningen (202:614). a. Med avfall under kommunalt ansvar avses kommunalt avfall inklusive avfall under kommunalt ansvar enligt 15 kap. 20 § miljöbalken samt förpackningsavfall enligt 6 kap. 2 och 6 §§ förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. b. Med kärl- och säckavfall avses den del av det kommunala avfallet som får lämnas i behållare eller anordning på fastigheten. c. Med grovavfall avses kommunalt avfall under kommunalt ansvar som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i behållare eller anordning avsett för restavfall. d. Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall i enlighet med definitionen i 1 kap. 5 § 1 punkten avfallsförordningen (2020:614) som uppstår i trädgård vid bostadshus och sådant avfall från andra källor som är kommunalt avfall i enlighet med 15 kap. 3 § miljöbalken. e. Med farligt avfall avses avfall som i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*) f. Med konsumentelavfall avses detsamma som i 13 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. g. Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU. h. Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall enligt definitionerna i 15 kap. 3 § miljöbalken och 1 kap. 4 § avfallsförordningen (202:614), det vill säga som består av livsmedels- eller köksavfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen (skal, ben och liknande) i hushåll, restauranger, storkök, butiker, personalmatsalar, catering och liknande. I begreppet ingår matavfall som hälls ut i vasken i de fall detta samlas upp avskilt i sluten tank. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (f) ovan. i. Med restavfall avses sorterat brännbart kärl- och säckavfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, grovavfall, farligt avfall, returpapper, förpackningar, elavfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från kärl- och säckavfallet. Restavfall omfattar även ev. ej utsorterade fraktioner som kvarstår. j. Med returpapper avses kommunalt avfall som utgörs av tidningar eller tidningspapper enligt avfallsförordningen (2020:614). k. Med bygg- och rivningsavfall avses i enlighet med 15 kap. 8 § miljöbalken avfall från bygg- och rivningsarbeten. l. Med bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet avses detsamma som i 15 kap. 20 § 4 punkten miljöbalken. 2. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Tomträttshavare jämställs med fastighetsinnehavare. 3. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet ex. genom bostadsarrende eller anläggningsarrende. Med nyttjanderättshavare avses inte bostadshyresgäst eller verksamhet som hyr lokal. 4. Med avfallsnämnden avses kommunens avfallsnämnd. 5. Med hämtställe avses utrymme eller plats där en eller flera behållare är uppställda för hämtning. 6. Med insamlingssystem avses det sätt som olika slags avfall samlas in på. Insamlingssystemen kan vara maskinella eller manuella och skiljer sig åt vad gäller behållartyper och hämtningsfordon. 7. Med behållare avses kärl, säck, container, bottentömmande behållare, tank, fett- och latrinbehållare, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av avfall under kommunalt ansvar. 8. Med utrustning avses kärlskåp, säckkaruseller, kärl- och säckväxlare, sopnedkast, sopsug, transportanordningar eller annat som används vid insamling av avfall under kommunalt ansvar. 9. I enlighet med avgränsningen av kommunens ansvar enligt 15 kap. 20 § 2 miljöbalken, avses med enskilda avloppsanläggningar slutna tankar, slamavskiljare, fosforfällor, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som inte är allmänna enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, som är dimensionerade för högst 25 personekvivalenter och endast används för hushållspillvatten eller spillvatten som till sin art och sammansättning liknar hushållsspillvatten. 10. Med latrin avses latrin från torrtoaletter och andra jämförliga lösningar, i enlighet med 15 kap. 20 § 3 miljöbalken. För definitioner av övriga termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas till 15 kap. miljöbalken samt till gällande avfallsförordning och andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken. Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information 3 § Avfallsnämnden har verksamhetsansvar, enligt 15 kap. 20 § miljöbalken, för hanteringen av avfall under kommunalt ansvar i kommunen. Om inte annat anges i dessa föreskrifter eller i kommunens beslut om auktorisation eller dispens, ska all borttransport och vidare hantering av avfall under kommunalt ansvar utföras av kommunens avfallsorganisation (renhållaren) eller den som renhållaren anlitar eller kommunen samverkar med i dessa föreskrifter benämnd renhållarens utförare. Inom Stockholms kommun bedrivs avfallshanteringen av Stockholm Avfall AB, nedan kallad renhållaren. 4 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljö- och hälsoskyddsnämnden. 5 § Avfallsnämnden ska särskilt informera hushållen om krav och hantering avseende förpackningar, konsumentelavfall samt information om avfallsförebyggande åtgärder. Betalning och information 6 § Avgift ska betalas för de åtgärder som kommunen vidtar i syfte att informera hushåll och verksamhetsutövare som producerar avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 § miljöbalken om avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder. de åtgärder som kommunen vidtar för att underlätta insamling och sortering av återanvändbara produkter från hushåll och verksamhetsutövare som producerar avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 § miljöbalken. den insamling, transport, behandling i form av återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har antagit med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken. 7 § Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor på eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. 8 § Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska utan dröjsmål meddela renhållaren om ändrade ägarförhållanden eller annan förändring av betydelse för fastighetens avfallshantering. Sortering och överlämning av avfall under kommunalt ansvar. Sortering av avfall 9 § Den som innehar avfall under kommunalt ansvar ska sortera ut avfallsslag i enlighet med 32-70 §§ och hålla det skilt från annat avfall. 10 § Fastighetsinnehavare ska skapa möjligheter för insamling av avfall på fastigheten i enlighet med 30 §, 32 § 36 §. Skyldighet att överlämna avfall 11 § Avfall under kommunalt ansvar ska lämnas till och transporteras bort av renhållaren eller renhållarens utförare om inte annat sägs i dessa föreskrifter. Utsorterade avfallsslag hanteras och lämnas enligt vad som framgår av 32 -70 §§. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport. 12 § För fastigheter anslutna till en kommunalt ägd sopsug ska denna användas för överlämning av kommunalt avfall under kommunens ansvar enligt renhållarens anvisningar. Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning Anskaffande och ägande 13 § I de fall renhållaren äger och tillhandahåller sopsugsanläggning ansvarar renhållaren för anläggningen fram till fastighetsgräns. Fastighetsinnehavare äger och ansvarar för den del av anläggningen som är belägen inom fastigheten. 14 § De behållare som är godkända i kommunen framgår av bilaga 2. 15 § Ansvar för anskaffande och installation av behållare framgår av bilaga 2. 16 § Fastighetsinnehavare ansvarar för anskaffande och installation av övrig inom fastigheten förekommande utrustning och utrymmen för avfallshanteringen. Anläggande 17 § Behållare, utrustning och utrymmen för avfallshantering ska utformas och anordnas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls samt att risk för driftavbrott och olycksfall minimeras. Behållare, utrustning och utrymmen för avfallshantering ska medge hantering och möjliggöra hämtning med den utrustning och de hämtningsfordon som används i renhållarens insamlingssystem. Samråd med renhållaren ska ske innan ett maskinellt insamlingssystem tas i bruk. Behållare och annan utrustning ska vara tillslutna på ett barnsäkert sätt och försedda med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till behållarens eller utrustningens beskaffenhet och belägenhet. Rengöring och tillsyn 18 § Fastighetsinnehavare och i förekommande fall nyttjanderättshavare har ansvar för underhåll, rengöring och tillsyn av behållare enligt bilaga 2. Fastighetsinnehavare ansvarar för underhåll och rengöring av övrig utrustning och de utrymmen som används för avfallshanteringen. Regelbunden service ska ges för att förebygga störningar gällande funktion och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande utrustning och utrymmen ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risk för driftavbrott och olycksfall minimeras. Åtgärder inför hämtning Tillträde för renhållaren 19 § Renhållaren eller renhållarens utförare ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där avfallet ska hämtas. Nycklar, portkoder och dylikt ska vid begäran tillhandahållas renhållaren eller renhållarens utförare. Ändringar ska skyndsamt meddelas renhållaren. Emballering av avfall under kommunalt ansvar samt placering av behållare 20 § I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsedd. Glödande avfall får inte lämnas till renhållarens insamlingssystem. 21 § Avfallet ska vara emballerat på sådant sätt att det inte sprids, orsakar skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet. 22 § Behållare får inte fyllas mer än att de kan stängas. De får inte heller vara så tunga att det blir uppenbara svårigheter att hantera dem eller att andra arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare bör vara fria från snö och is vid hämtningstillfället. 23 § Behållare ska vara uppställda så att hantering kan ske med de hämtningsfordon som används i renhållarens insamlingssystem. Avfall som uppsamlas i kärl vid en- och tvåbostadshus ska placeras på lämplig plats vid fastighetsgränsen i anslutning till hämtningsfordonets uppställningsplats. Hämtningsområde 24 § Stockholms kommun utgör ett hämtningsområde. Hämtställe 25 § På hämtställe får endast läggas sådant avfall som hämtstället är avsett för. 26 § Hämtning av avfall under kommunalt ansvar sker normalt vid fastighetsgränsen, vid en överenskommen plats eller vid en av kommunen anvisad plats. 27 § Anvisning av plats görs av avfallsnämnden. Avfallsnämnden kan anvisa plats för hämtning utanför den fastighet där avfallet uppkommer under förutsättning att: - Godtagbara hämtningsförhållanden inte kan uppnås inom fastigheten, - möjlig plats finns att anvisa inom skäligt avstånd, - kommunen har rådighet över platsen, samt - att det i övrigt bedöms lämpligt. Hämtnings- och transportvägar 28 § Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- eller tömningsplats hålls i farbart skick. Transportvägen ska inför hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av avfall under kommunalt ansvar ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren avlämna avfallet på plats som överenskommits med renhållaren eller anvisats enligt 27 §. 29 § Fastighetsinnehavaren och nyttjanderättshavare ska se till att den väg som kärl och/eller säckkärra behöver dras av den som utför hämtningen hålls i sådant skick att de utan svårighet kan förflyttas. Dragvägen ska inför hämtning hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Hämtningsintervall och hantering av avfall under kommunens ansvar Restavfall 30 § Hämtning av restavfall sker normalt måndag till fredag i nedan angivna omfattning. a. Från en- och tvåbostadshus sker hämtning en gång varannan vecka. Renhållaren tillhandahåller även hämtning en gång per vecka. b. Från en- och tvåbostadshus med godkänd gemensamhetslösning med kärl eller säck sker hämtning minst en gång per vecka. c. Från en- och tvåbostadshus med godkänd gemensamhetslösning där maskinella system används sker hämtning minst en gång varannan vecka. d. Från flerbostadshus och verksamheter med kärl eller säck sker hämtning minst en gång per vecka. e. Från flerbostadshus och verksamheter med maskinella system sker hämtning minst en gång varannan vecka. I de fall hämtning av avfall sker i sluten behållare, exempelvis sluten container som körs med containerhanterande fordon, tillåts hämtning minst en gång var fjärde vecka. f. Från anläggning som inte kan hänföras till någon av ovan angivna kategorier sker hämtning i den omfattning som kommunen bestämmer. Utsträckt hämtningsintervall 31 § En- och tvåbostadshus som har abonnemang för separat hämtning av matavfall i kärl eller som kan visa att anmälan om kompostering enligt 87 § har gjorts, kan efter beställning till renhållaren, få restavfallet hämtat var fjärde vecka. Matavfall 32 § Matavfall ska sorteras ut från annat avfall och lämnas till renhållarens insamlingssystem. 33 § Hämtning av utsorterat matavfall sker normalt måndag till fredag i nedan angivna omfattning. a. Från en- och tvåbostadshus sker hämtning minst en gång varannan vecka. b. Från en- och tvåbostadshus med godkänd gemensamhetslösning sker hämtning minst en gång varannan vecka. c. Från flerbostadshus och verksamheter där det utsorterade matavfallet hanteras i kärl sker hämtning minst en gång varje vecka. d. Från flerbostadshus och verksamheter där det utsorterade matavfallet hanteras i maskinella system sker hämtning minst en gång varannan vecka. e. Pumpbart matavfall i tank och kombitank hämtas minst en gång var fjärde vecka. 34 § För att säkerställa att matavfallet sorterats rätt får renhållaren genomföra regelbundna stickprovskontroller. Grovavfall 35 § Grovavfall ska sorteras ut från annat avfall och lämnas till renhållarens insamlingssystem. 36 § Utsorterat grovavfall hämtas från fastighet efter särskild beställning till renhållaren eller renhållarens utförare. Fastighetsinnehavare av flerbostadshus har ansvar för att minst två gånger årligen erbjuda en tjänst för hämtning av grovavfall från boende i fastigheten. Sådan tjänst för hämtning av grovavfall ska ordnas inom eller i anslutning till fastigheten, och ska ske utöver de publika tjänster för grovavfall som renhållaren, eller renhållarens utförare tillhandahåller. 37 § Utsorterat grovavfall får även transporteras till och lämnas vid de återvinningscentraler som finns i kommunen eller vid annat ställe som anvisats av renhållaren. Det är dock inte tillåtet att anlita yrkesmässig avfallstransportör för transporten. Vid lämning av grovavfall ska renhållarens anvisningar följas. Bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet 38 § Bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet ska sorteras ut från annat avfall och lämnas till renhållarens insamlingssystem. 38 a § Bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande grovavfall av samma materialslag i renhållarens insamlingssystem, i enlighet med bemyndigande i 3 kap. 35 § avfallsförordningen (2020:614). 39 § Utsorterat bygg- och rivningsavfall från hushåll och andra icke-yrkesmässiga verksamheter hämtas från fastighet, efter särskild beställning till renhållaren eller renhållarens utförare. Insamling sker i kärl och ska sorteras i enlighet med renhållarens anvisningar. 40 § Utsorterat bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet får även transporteras till och lämnas vid de återvinningscentraler som finns i kommunen eller vid annat ställe som anvisats av renhållaren. Det är dock inte tillåtet att anlita yrkesmässig avfallstransportör för transporten. Vid lämning av bygg- och rivningsavfall ska renhållarens anvisningar följas. Trädgårdsavfall 41 § Trädgårdsavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. 42 § Hushåll och andra icke-yrkesmässiga verksamheter ska lämna trädgårdsavfall till renhållarens insamlingssystem. Trädgårdsavfall får också tas omhand enligt 86 §. 43 § Utsorterat trädgårdsavfall från hushåll och andra icke-yrkesmässiga verksamheter hämtas från fastighet, efter särskild beställning till renhållaren eller renhållarens utförare. 44 § Utsorterat trädgårdsavfall får även lämnas vid de återvinningscentraler som finns i kommunen eller vid annat ställe som anvisats av renhållaren. Det är dock inte tillåtet att anlita yrkesmässig avfallstransportör för transporten. Vid lämning av trädgårdsavfall ska renhållarens anvisningar följas. 45 § Trädgårdsavfall som uppkommit i yrkesmässig verksamhet får lämnas till annan än renhållaren för borttransport och behandling som uppfyller krav i miljöbalken, avfallsförordningen och tillhörande föreskrifter. Särskilt om invasiva växter 46 § Avfall i form av invasiva växter ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och sorteras ut från annat trädgårdsavfall. 47 § Utsorterat avfall i form av invasiva växter ska lämnas vid de återvinningscentraler som finns i kommunen eller vid annat ställe som anvisats av renhållaren. Vid lämning av avfall i form av invasiva växter ska renhållarens anvisningar följas. 48 § Avfall i form av invasiva växter som uppkommit i yrkesmässig verksamhet får även lämnas till annan än renhållaren för borttransport och behandling som uppfyller krav i miljöbalken, avfallsförordningen och tillhörande föreskrifter. Farligt avfall 49 § Farligt avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Farligt avfall lämnas till renhållarens eller producenternas insamlingssystem för farligt avfall. Det farliga avfallet ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. 50 § Utsorterat farligt avfall hämtas från fastighet, efter särskild beställning till renhållaren eller renhållarens utförare. 51 § Farligt avfall får även lämnas vid de återvinningscentraler som finns i kommunen eller vid annat ställe som anvisats av renhållaren. Det är dock inte tillåtet att anlita yrkesmässig avfallstransportör för transporten. Vid lämning av farligt avfall ska renhållarens anvisningar följas. Särskilt om konsumentelavfall och batterier 52 § Konsumentelavfall och bärbara batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. 53 § Konsumentelavfall och bärbara batterier omfattas av producentansvar och ska lämnas till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Konsumentelavfall och batterier ska lämnas enligt de anvisningar som finns vid respektive mottagningsplats. 54 § Hushåll kan få utsorterat konsumentelavfall och batterier hämtat från fastigheten, efter särskild beställning till renhållaren eller renhållarens utförare. 55 § Bilbatterier och större blybatterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Bilbatterier och större blybatterier omfattas av producentansvar och ska lämnas till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Särskilt om läkemedelsavfall och förbrukade kanyler 56 § Läkemedelsavfall omfattas av producentansvar och ska hållas skilt från övrigt avfall. 57 § Hushåll ska lämna läkemedelsavfall till apotek som hanterar receptbelagda läkemedel. Undantag görs för cytostatika och cytotoxiska läkemedel som ska lämnas till renhållarens bemannade insamlingssystem för farligt avfall. Cytostatika och cytotoxiska läkemedel klassas som farligt avfall och måste således hållas skilt från övriga läkemedel och andra sorters farligt avfall. Skärande, stickande eller smittförande avfall från hushåll såsom förbrukade kanyler ska lämnas till apotek som hanterar receptbelagda läkemedel. Förbrukade kanyler ska lämnas in i för ändamålet avsedd behållare som tillhandahålls av apotek eller motsvarande som renhållaren har avtal med. Textil 58 § Textil ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. 59 § Textil från hushåll ska lämnas till de insamlingssystem som renhållaren eller annan aktör tillhandahåller för utsorterat textilavfall. Förpackningar 60 § Den som innehar förpackningsavfall i form av 1. papper och kartong 2. plast 3. metall 4. färgat glas 5. ofärgat glas 6. trä, och 7. övrigt förpackningsmaterial (som inte avses i 1-6) ska sortera ut förpackningsslagen och hålla dessa skilt från annat avfall. Hushåll ska lämna utsorterade förpackningar till ett insamlingssystem som renhållaren eller renhållarens utförare tillhandahåller. Plastflaskor och metallburkar som är avsedda för ett retursystem enligt 4 kap. 3 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar ska lämnas till retursystemet. 61 § Förpackning som innehåller farligt avfall eller rester av farligt avfall ska hanteras som farligt avfall. Förpackning som innehåller läkemedelsavfall eller rester av läkemedelsavfall ska hanteras som läkemedelsavfall. Returpapper 62 § Returpapper ska sorteras ut och lämnas till de insamlingssystem som renhållaren eller renhållarens utförare tillhandahåller. Döda sällskapsdjur 63 § Döda sällskapsdjur får inte lämnas i behållaren för restavfall. 64 § Döda sällskapsdjur ska lämnas till veterinär eller till avfallsanläggning som har rätt att ta emot döda sällskapsdjur. 65 § Trots vad som anges i 64 § får mindre sällskapsdjur grävas ner på egen fastighet i enlighet med miljö-och hälsoskyddsnämndens anvisningar Fettavskiljare 66 § Fettavskiljare ska vara lättillgängliga för tömning. Lock, manlucka eller annan tömningsanordning ska lätt kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt vid tömning. 67 § Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. Finns anläggningen på båt, fartyg, pråm eller liknande flytetyg svarar ägaren för anläggningens skötsel och underhåll. 68 § Tömning av fettavskiljare sker genom renhållaren eller renhållarens utförare. a. Fettavskiljare ska tömmas minst en gång var fjärde vecka. b. Renhållaren tillhandahåller även hämtning var sjätte och var åttonde vecka om särskild överenskommelse finns. Fett, frityrolja och liknande 69 § Fett, frityrolja och liknande i enskilda slutna behållare hämtas efter särskild beställning till renhållaren eller renhållarens utförare. 70 § Hushåll ska lämna överbliven matolja och fett i sluten behållare till renhållarens insamlingssystem för farligt avfall. Behållarens vikt får inte överstiga 15 kg. Enskilda avloppsanläggningar 71 § Slutna tankar och slamavskiljare ska vara lättillgängliga för tömning. Lock, manlucka eller annan tömningsanordning ska lätt kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt vid tömning. 72 § Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. Finns anläggningen på båt, fartyg, pråm eller liknande flytetyg svarar ägaren för anläggningens skötsel och underhåll. 73 § Tömning av slutna tankar och slamavskiljare sker genom entreprenör upphandlad av renhållaren. Tömning ska ske i minst nedan angivna omfattning. a. Slutna enskilda tankar ska tömmas minst en gång per år. b. Slamavskiljare ska tömmas minst en gång vartannat år. Latrin 74 § Hämtning av latrin sker efter särskild beställning till renhållaren eller renhållarens utförare. 75 § I de fall då fastighet, båt, fartyg, pråm eller liknande flytetyg i hamn saknar anslutning till avloppsanläggning ska latrin samlas upp i latrinbehållare eller flyttbar torrtoalett. Permanent användning av flyttbar torrtoalett och liknande är inte tillåtet. Avvikelser från ordinarie hämtning 76 § Utebliven hämtning till följd av otjänlig väderlek eller annan oförutsedd händelse utförs skyndsamt och så snart det är möjligt för renhållaren. 77 § Avfall som blir kvar i behållare efter tömning, till exempel fastfruset eller hårt packat avfall, har renhållaren ingen skyldighet att ta loss. 78 § Vid upprepade avvikelser från gällande abonnemang, så som överfulla behållare, förekomst av åtskilliga extra säckar eller felsorterat matavfall har renhållaren rätt att justera abonnemanget så att det motsvarar rådande förhållanden på hämtstället. Särskilt om avfall under kommunalt ansvar från verksamheter 79 § Avfall under kommunalt ansvar från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än kommunalt avfall. För kommunalt avfall från verksamheter gäller 9-70 §§ om inte annat anges i dessa föreskrifter. 80 § Fastighetsinnehavare ska anmäla till renhållaren de verksamheter som delar avfallsbehållare med hushåll i de fall verksamheten vill ha kommunal insamling av förpackningar. I anmälan ska verksamheten-/erna bekräfta att de godkänt insamling samlokaliserad med hushållen. Annat avfall än kommunalt avfall från verksamheter Uppgiftsskyldighet 81 § Den som inom kommunen bedriver en yrkesmässig verksamhet som ger upphov till annat avfall än kommunalt avfall ska vid begäran av renhållaren lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. 82 § Enligt 4 kap. § 9 avfallsförordningen ska den som är innehavare av en hamn lämna uppgift till kommunen om behovet av avfallshantering enligt 4 kap. 8 § avfallsförordningen. Uppgifterna ska lämnas till avfallsnämnden. Undantagsregler Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 83 § Anmälan eller ansökan om kompostering eller annat omhändertagande av avfall under kommunalt ansvar inom den fastighet där avfallet uppkommit handläggs av ansvarig nämnd enligt vad som anges nedan. Anmälan eller ansökan ska göras av den som vill ha undantag. Ansökan eller anmälan prövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden, med undantag av 88-90 §§ och 92 § som prövas av avfallsnämnden. Anmälan och ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att eventuell påverkan på miljön och människors hälsa kan bedömas. Av anmälan eller ansökan ska framgå den tidsperiod som avses och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst kommunalt avfall. 84 § Kommunalt avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges i 85-87 §§ och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 85 § Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast under vecka 18 och vecka 40 samt på Valborgsmässoafton om det kan ske utan att olägenhet uppstår och det inte strider mot andra föreskrifter eller beslut. Förbud mot eldning till skydd för människors hälsa och miljön meddelade med stöd av stöd av 40 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, eldningsförbud till skydd mot brand utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, förbud och restriktioner enligt annan författning samt brandriskvarning måste således beaktas. 86 § Kompostering av matavfall och liknande avfall inom den fastighet där avfallet uppkommit får ske efter anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kompostering av matavfall och liknande avfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden. 87 § Kompostering av latrin på fastigheten får, efter ansökan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, medges i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, så kallad förmultningsanläggning eller liknande anläggning för omhändertagande av latrin för användning av näringsämnen. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Gemensamma avfallsbehållare Restavfall 88 § Två eller flera närliggande fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan till avfallsnämnden medges rätt att använda gemensam behållare för restavfallet. Medgivande kan ges under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna eller nyttjanderättshavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. Medgivande om gemensam avfallsbehållare för restavfall kan återkallas om avfallsnämnden konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. Matavfall 89 § Två eller flera närliggande fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare har efter ansökan till renhållaren rätt att dela behållare för matavfall. Medgivande kan ges under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna eller nyttjanderättshavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. Medgivande om gemensam avfallsbehållare för matavfall kan återkallas om avfallsnämnden konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. Förpackningar 90 § Två eller flera närliggande fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan till avfallsnämnden medges rätt att använda gemensam behållare för utsorterade förpackningsslag enligt 60 §. Medgivande kan ges under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna eller nyttjanderättshavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. Medgivande om gemensam avfallsbehållare för utsorterade förpackningsslag kan återkallas om avfallsnämnden konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. Trädgårdsavfall 91 § Två eller flera närliggande fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare har möjlighet att dela behållare för trädgårdsavfall utan särskild anmälan. Uppehåll i hämtning 92 § Ansökan om uppehåll i hämtning ska göras till avfallsnämnden senast en månad före den avsedda uppehållsperioden. Uppehåll i hämtning medges för maximalt ett år per ansökningstillfälle. Medgivande om uppehåll i hämtning kan återkallas om avfallsnämnden konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. a. Uppehåll i hämtning av restavfall från en- och tvåbostadshus kan efter ansökan till avfallsnämnden medges om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst tre månader. I de fall hämtning av restavfall sker genom godkänd gemensamhetsanläggning medges däremot inte uppehåll i hämtning. b. Uppehåll i hämtning av restavfall från flerbostadshus kan efter ansökan till avfallsnämnden medges om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst fyra veckor. c. Uppehåll i hämtning av restavfall från en verksamhet kan efter ansökan till avfallsnämnden medges om verksamheten inte kommer att bedrivas under en sammanhängande tid om minst fyra veckor. Eget omhändertagande och dispens från skyldigheten att överlämna avfall under kommunalt ansvar till kommunen 93 § Miljö- och hälsoskyddsnämnden får med stöd av 15 kap. 25 § miljöbalken, om det finns särskilda skäl och under förutsättning att avfallet kan hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, ge dispens från förbudet i 15 kap. 24 § 1 st. miljöbalken, som innebär att avfall under kommunalt ansvar inte får hanteras av annan än kommunen eller den som kommunen anlitar.