Stockholms syn på utrymningsplan vid kärnkraftsolycka – för otydlig.

Länsstyrelsen  Stockholm (Länsstyrelsen) har remitteratPlan för utrymning på grund av markbeläggningtill bland annat Stockholms stad för yttrande. Länsstyrelsen har enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ansvar att förbereda utrymning av allmänheten, baserat på strålningsmätningar, inom planeringszonen.Den markbeläggning som avses i planen är radioaktiva ämnen som kan finnas på marken efter en kärnteknisk händelse. Planensyftar till att beskriva förutsättningar och förberedande planering inför utrymning i händelse av en kärnteknisk olycka vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län.Länsstyrelsen avser genom denna plan att tydliggöra aktörers, inklusive kommuners, ansvar. [R1 PM Svar på remiss om Plan för utrymning på grund av markbeläggning.pdf] PM Rotel I (Dnr KS 2026/147) Plan för utrymning på grund av markbeläggning Remiss från Länsstyrelsen Stockholm Remisstid den 27 mars 2026 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen Stockholm (Länsstyrelsen) har remitterat Plan för utrymning på grund av markbeläggning till bland annat Stockholms stad för yttrande. Länsstyrelsen har enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ansvar att förbereda utrymning av allmänheten, baserat på strålningsmätningar, inom planeringszonen. Den markbeläggning som avses i planen är radioaktiva ämnen som kan finnas på marken efter en kärnteknisk händelse. Planensyftar till att beskriva förutsättningar och förberedande planering inför utrymning i händelse av en kärnteknisk olycka vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län. Länsstyrelsen avser genom denna plan att tydliggöra aktörers, inklusive kommuners, ansvar. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret avstyrker att Länsstyrelsen Stockholm antar Plan för utrymning på grund av markbeläggning i dess nuvarande utformning. Föredragande borgarrådets synpunkter Det är välkommet att Länsstyrelsen Stockholm tar in synpunkter från länets aktörer vid framtagandet av planeringsdokument för så pass ingripande åtgärder som utrymning. Stadens bedömning är dock att planens innehåll inte i tillräcklig grad 1 (5) svarar mot det angivna syftet – ”att övergripande besvara frågan om hur utrymning och mottagande ska genomföras”. Innehållet motsvarar snarare en övergripande inriktning, samtidigt som vissa delar är mer detaljerade än vad som är förenligt med ett sådant övergripande perspektiv. Stockholms stad avstyrker att Länsstyrelsen antar Plan för utrymning på grund av markbeläggning i dess nuvarande utformning. I övrigt hänvisar jag till Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. Stockholm den 18 mars 2026 Karin Wanngård Bilagor 1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/147-5.1 2. Remiss Plan för utrymning på grund av markbeläggning, dnr KS 2026/147-1.1 3. Bilaga – Mall remisskommentarer Plan för utrymning på grund av markbeläggning, dnr KS 2026/147-1.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 2 (5) Ärendet Länsstyrelsen Stockholm (Länsstyrelsen) har remitterat Plan för utrymning på grund av markbeläggning till bland annat Stockholms stad för yttrande. Länsstyrelsen har enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ansvar att förbereda utrymning av allmänheten, baserat på strålningsmätningar, inom planeringszonen. Under 2024 och 2025 anordnade Länsstyrelsen ett antal samverkansmöten om utrymningsplanering mellan Region Stockholm, Trafikverket, Polismyndigheten, samt vissa av planeringszonkommunerna. Utifrån vad som framkommit i dessa samverkansmöten så har Länsstyrelsen arbetat fram denna plan som en del i kärnenergiberedskapen. Planen ska svara mot de krav som ställs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Den markbeläggning som avses i planen är radioaktiva ämnen som kan finnas på marken efter en kärnteknisk händelse. Planen syftar till att beskriva förutsättningar och förberedande planering inför utrymning i händelse av en kärnteknisk olycka vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län. Länsstyrelsen i Stockholms län avser att tydliggöra aktörers, inklusive kommuners, ansvar genom denna plan. Länsstyrelsen har begärt svar i en mall och denna bifogas därför ärendet. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret ser positivt på att Länsstyrelsen inhämtar synpunkter från länets aktörer i framtagandet av planeringsdokument för så ingripande åtgärder som utrymning. Stadsledningskontoret konstaterar att planens innehåll inte i tillräcklig omfattning motsvarar det angivna syftet; ”att övergripande besvara frågan om hur utrymning och mottagande ska gå till”. Stadsledningskontoret anser att innehållet snarare motsvarar det som kan förväntas av en övergripande inriktning samtidigt som att det i vissa stycken är mer detaljerat än vad som kan anses vara övergripande. Stadsledningskontoret bedömer att den lagstiftning Länsstyrelsen pekar på inte är tydlig avseende kommuners ansvar inom utrymning på grund av markbeläggning och rekommenderar Länsstyrelsen att förtydliga vilket ansvar de anser att kommuner utanför planeringszonen har. Stadsledningskontoret anser att det är skäligt att 3 (5) Stockholms stad kan agera mottagarkommun vid behov av utrymning av en närliggande kommun. Utan närmare inriktning om antalet hushåll som kan komma att omfattas kan stadsledningskontoret inte avgöra i vilken utsträckning det krävs förberedande planering för Stockholms stad som i grunden är en resursstark kommun. Därför anser stadsledningskontoret att det är nödvändigt att Länsstyrelsen ger kommunerna dimensionerande utgångspunkter för att kunna vidta nödvändiga förberedelser. Utöver antalet hushåll som kan omfattas av ett utrymningsbeslut bör Länsstyrelsen även kunna peka ut vilka kommuner de anser är de mest lämpade att utgöra en mottagningskommun. Stadsledningskontoret avstyrker att Länsstyrelsen antar Plan för utrymning på grund av markbeläggning i dess nuvarande utformning. Ställningstaganden Stadsledningskontoret ser positivt på att Länsstyrelsen inhämtar synpunkter från länets aktörer i framtagandet av planeringsdokument för så ingripande åtgärder som utrymning. Stadsledningskontoret konstaterar att Länsstyrelsen har valt att remittera planen i ett tidigt skede och utgår ifrån att Länsstyrelsen avser arbeta vidare med textens läsbarhet och väljer därför att avstå från att lämna synpunkter avseende detta. Sammanfattning Stadsledningskontoret konstaterar att den arbetsgång som presenteras i sammanfattningen inte återges på ett tydligt sätt i dokumentet i övrig. Vidare anser stadsledningskontoret att arbetsgången ska uttryckas i form av aktiviteter och inte som nu, en blandning av aktiviteter och ansvar. 1 Inledning Stadsledningskontoret bedömer att det angivna syftet inte motsvarar dokumentets innehåll och efterlyser uppskattningar av antal hushåll som kan komma att omfattas utrymningsbeslut och föredragna riktningar för utrymning. Stadsledningskontoret rekommenderar att dokumentet omarbetas för att bättre uppfylla det angivna syftet. 2 Ansvar och roller Stadsledningskontoret anser att de regleringar som Länsstyrelsen hänvisar till i detta stycke visserligen ger kommunen ansvar att verka för samordning vid en utrymningssituation men att de krav som beskrivs i kapitel 8 Ta emot inte går att härleda ur nämnda regleringar. Stadsledningskontoret vill också understryka vikten av att den Länsstyrelsen utser till mottagningsledare för en kommun bör ha god kännedom om kommunens verksamhet och övriga lokala förhållanden. Länsstyrelsen bör tydliggöra i planen att en nära dialog med berörda kommuner ska ske. 5 Kommunikation Stadsledningskontoret föreslår att Länsstyrelsen upprättar en separat plan för kommunikation vid utrymning på grund av markbeläggning. 4 (5) 6 Beslut Stadsledningskontoret anser att kapitlet bör kompletteras med tydliga hänvisningar till de regleringar som beslut om utrymning vilar mot. Stadsledningskontoret anser att kapitlet bör kompletteras med en beskrivning av hur kommuner nås av beslut om att de ska upprätta mottagningsplatser. 7 Genomföra utrymning Stadsledningskontoret delar inte Länsstyrelsens bedömning att merparten av invånarna själva kan sörja för sin utrymning men konstaterar att Länsstyrelsen kan ha tillgång till ytterligare information om de hushåll som kan komma att omfattas som de inte har skrivit ut i detta dokument. Trots att kapitlet är långt mer detaljerat och beskrivande än stadsledningskontoret bedömer som ändamålsenligt för en övergripande plan saknas kriterier för vad Länsstyrelsen anser är en lämplig uppsamlingsplats. 8 Ta emot Stadsledningskontoret anser att Länsstyrelsen i detta avsnitt bör ge inriktning om en ungefärlig bedömning av hur många individer respektive kommun bör ha förmåga att ta emot snarare än att ge exempel på vilka typer av fastigheter som kan vara lämpliga att använda. Sådan information hör mer naturligt hemma i en vägledning än i en plan. Stadsledningskontoret vill även betona vikten av att invånarna uppmuntras att bidra till den frivilliga registreringen så att mottagande kommuner ges förutsättningar att tillhandahålla kommunal service och leva upp till lagstadgade krav inom exempelvis skola och omsorg. 5 (5) --- [Stockholms stads yttrande.pdf] bvvvv Kommunstyrelsen Yttrande Dnr KS 2026/147 2026-03-03 Sida 1 (3) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Till Länsstyrelsen Stockholms län Ert Dnr: 15030-2025 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Sammanfattning Stockholms stad ser positivt på att Länsstyrelsen Stockholms län (Länsstyrelsen) inhämtar synpunkter från länets aktörer i framtagandet av planeringsdokument för så ingripande åtgärder som utrymning. Stockholms stad konstaterar att planens innehåll inte i tillräcklig omfattning motsvarar det angivna syftet; ”att övergripande besvara frågan om hur utrymning och mottagande ska gå till”. Stockholms stad anser att innehållet snarare motsvarar det som kan förväntas av en övergripande inriktning samtidigt som att det i vissa stycken är mer detaljerat än vad som kan anses vara övergripande. Stockholms stad bedömer att den lagstiftning Länsstyrelsen pekar på inte är tydlig avseende kommuners ansvar inom utrymning på grund av markbeläggning och rekommenderar Länsstyrelsen att förtydliga vilket ansvar de anser att kommuner utanför planeringszonen har. Stockholms stad anser att det är skäligt att Stockholms stad kan agera mottagarkommun vid behov av utrymning av en närliggande kommun. Utan närmare inriktning om antalet hushåll som kan komma att omfattas kan Stockholms stad inte avgöra i vilken utsträckning det krävs förberedande planering för Stockholms stad som i grunden är en resursstark kommun. Därför anser Stockholms stad att det är nödvändigt att Länsstyrelsen ger kommunerna dimensionerande utgångspunkter för att kunna vidta nödvändiga förberedelser. Utöver antalet hushåll som kan omfattas av ett utrymningsbeslut bör Länsstyrelsen även kunna peka ut vilka kommuner de anser är de mest lämpade att utgöra en mottagningskommun. Stockholms stad avstyrker att Länsstyrelsen antar Plan för utrymning på grund av markbeläggning i dess nuvarande utformning. Ställningstaganden Stadshuset Ragnar Östbergs Plan 1 Stockholms stad ser positivt på att Länsstyrelsen inhämtar 105 35 Stockholm synpunkter från länets aktörer i framtagandet av Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/147 Sida 2 (3) planeringsdokument för så ingripande åtgärder som utrymning. Stockholms stad konstaterar att Länsstyrelsen har valt att remittera planen i ett tidigt skede och utgår ifrån att Länsstyrelsen avser arbeta vidare med textens läsbarhet och väljer därför att avstå från att lämna synpunkter avseende detta. Sammanfattning Stockholms stad konstaterar att den arbetsgång som presenteras i sammanfattningen inte återges på ett tydligt sätt i dokumentet i övrig. Vidare anser Stockholms stad att arbetsgången ska uttryckas i form av aktiviteter och inte som nu, en blandning av aktiviteter och ansvar. 1 Inledning Stockholms stad bedömer att det angivna syftet inte motsvarar dokumentets innehåll och efterlyser uppskattningar av antal hushåll som kan komma att omfattas utrymningsbeslut och föredragna riktningar för utrymning. Stockholms stad rekommenderar att dokumentet omarbetas för att bättre uppfylla det angivna syftet. 2 Ansvar och roller Stockholms stad anser att de regleringar som Länsstyrelsen hänvisar till i detta stycke visserligen ger kommunen ansvar att verka för samordning vid en utrymningssituation men att de krav som beskrivs i kapitel 8 Ta emot inte går att härleda ur nämnda regleringar. Stockholms stad vill också understryka vikten av att den Länsstyrelsen utser till mottagningsledare för en kommun bör ha god kännedom om kommunens verksamhet och övriga lokala förhållanden. Länsstyrelsen bör tydliggöra i planen att en nära dialog med berörda kommuner ska ske. 5 Kommunikation Stockholms stad föreslår att Länsstyrelsen upprättar en separat plan för kommunikation vid utrymning på grund av markbeläggning. 6 Beslut Stockholms stad anser att kapitlet bör kompletteras med tydliga hänvisningar till de regleringar som beslut om utrymning vilar mot. Stockholms stad anser att kapitlet bör kompletteras med en beskrivning av hur kommuner nås av beslut om att de ska upprätta mottagningsplatser. 7 Genomföra utrymning Stockholms stad delar inte Länsstyrelsens bedömning att merparten av invånarna själva kan sörja för sin utrymning men konstaterar att Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/147 Sida 3 (3) Länsstyrelsen kan ha tillgång till ytterligare information om de hushåll som kan komma att omfattas som de inte har skrivit ut i detta dokument. Trots att kapitlet är långt mer detaljerat och beskrivande än Stockholms stad bedömer som ändamålsenligt för en övergripande plan saknas kriterier för vad Länsstyrelsen anser är en lämplig uppsamlingsplats. 8 Ta emot Stockholms stad anser att Länsstyrelsen i detta avsnitt bör ge inriktning om en ungefärlig bedömning av hur många individer respektive kommun bör ha förmåga att ta emot snarare än att ge exempel på vilka typer av fastigheter som kan vara lämpliga att använda. Sådan information hör mer naturligt hemma i en vägledning än i en plan. Stockholms stad vill även betona vikten av att invånarna uppmuntras att bidra till den frivilliga registreringen så att mottagande kommuner ges förutsättningar att tillhandahålla kommunal service och leva upp till lagstadgade krav inom exempelvis skola och omsorg. Stockholm som ovan Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande --- [Remiss - Plan för utrymning på grund av markbeläggning.pdf] Plan för utrymning på grund av markbeläggning Titel: [Klicka här och skriv] Författare: [Klicka här och skriv] ISBN: [Klicka här och skriv] Rapportnummer: [Klicka här och skriv] Diarienummer: [Klicka här och skriv] Utgivningsår: [Klicka här och skriv] Omslagsbild: [Klicka här och skriv] Plan för utrymning på grund av markbeläggning Sammanfattning Ingångsvärden • Utsläpp av radioaktiva ämnen har skett • Resultat från strålningsmätningar visar att det finns områden som är olämpliga att bo kvar i (dvs. markbeläggningen är för hög) Övergripande process Utrymningsprocessen delas in i följande steg: 1. Förberedelser 2. Beslut om utrymning 3. Genomföra utrymning 4. Ta emot 5. Återflytta Kommunikation till allmänheten sker i samtliga steg och ska anpassas till målgruppen. Sammanfattning arbetsgång  Länsstyrelsens räddningsledare fattar beslut om utrymning pga. markbeläggning utifrån framtaget beslutsunderlag.  Länsstyrelsen utser en utrymningsledare, mottagningsledare och veterinär  Länsstyrelsen aktiverar samverkan inom SSR  Utrymmande kommun upprättar utrymningsplats (en eller flera)  I samverkan med Region Stockholm utses uppsamlingsplatser.  Utrymmande kommun ansvarar för utrymning av kommunala verksamheter, samt utrymning av behovsgrupper (se kap 7.1)  Region Stockholm utrymmer de vårdenheter som ligger inom deras ansvarsområde.  Mottagningsledaren skickar en förfrågan till övriga kommuner i länet om kapacitet för mottagning (där även behovsgrupperna i kap 7.1 beaktas). Mottagande kommuner utses i samverkan.  Mottagande kommuner upprättar mottagningsplats med tillhörande inkvarteringsplatser.  Länsstyrens utrymningsledare upprättar återflyttningsplan. Återflyttning påbörjats först när strålningsmätningar visat att området är säkert att flytta tillbaka till. 3 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Versionshistorik Versionsnummer Datum Diarienummer Ändrade avsnitt 1.0 15030-2025 Ursprunglig version 4 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Innehåll 1. INLEDNING ................................................................................................. 7 1.1 Bakgrund ..................................................................................................... 7 1.2 Syfte ............................................................................................................. 8 1.3 Mål med utrymningen ............................................................................... 8 1.4 Beroenden till annan planering ............................................................... 9 1.5 Beaktade händelser ................................................................................... 9 1.5.1 Avgränsning ........................................................................................ 9 1.6 Planens framtagande ................................................................................ 9 1.7 Målgrupp ................................................................................................... 10 2. ANSVAR OCH ROLLER .............................................................................. 10 2.1 Länsstyrelsen i Stockholm län ................................................................ 10 2.2 Strålsäkerhetsmyndigheten ................................................................... 11 2.3 Kommuner ................................................................................................ 11 2.4 Region Stockholm .................................................................................... 11 2.5 Polismyndigheten .................................................................................... 12 2.6 Försvarsmakten ....................................................................................... 12 2.7 Trafikverket ............................................................................................... 12 2.8 Jordbruksverket ........................................................................................ 12 2.9 Kustbevakningen ..................................................................................... 12 2.10 Sjöfartsverket ........................................................................................... 12 3. ORGANISATION ........................................................................................ 13 3.1 Samverkan ................................................................................................ 13 4. PROCESSÖVERSIKT ................................................................................... 14 5. KOMMUNIKATION ................................................................................... 14 5.1 Kommunikation utifrån processteg ....................................................... 15 6. BESLUT OM UTRYMNING ........................................................................ 16 6.1 Förberedelser ........................................................................................... 16 6.2 Handlingsalternativ ................................................................................. 18 6.3 Beslut och dokumentation ..................................................................... 18 5 Plan för utrymning på grund av markbeläggning 7. GENOMFÖRA UTRYMNING ..................................................................... 19 7.1 Spontanutrymning ................................................................................... 19 7.2 Utrymning av olika behovsgrupper ....................................................... 19 7.3 Uppsamlingsplatser ................................................................................. 20 7.4 Utrymningsplatser ................................................................................... 21 7.5 Transporter ............................................................................................... 21 7.6 Ordning och säkerhet .............................................................................. 22 7.7 Registrering............................................................................................... 22 7.8 Kvarboende .............................................................................................. 23 7.9 Personsanering ........................................................................................ 23 7.10 Djur ............................................................................................................ 23 7.11 Verksamheter som inte kan avbrytas .................................................... 23 8. TA EMOT .................................................................................................... 24 8.1 Mottagningsplatser och inkvartering .................................................... 25 9. ÅTERFLYTTA .............................................................................................. 26 BILAGA 1 – ROLLKORT ........................................................................................... 27 Rollkort Utrymningsledare ................................................................................... 27 Rollkort Mottagningsledare ................................................................................. 28 Rollkort Veterinär .................................................................................................. 29 BAKSIDA .................................................................................................................. 30 6 Plan för utrymning på grund av markbeläggning 1. Inledning Denna utrymningsplan är en del av Länsstyrelsen i Stockholms län (i fortsättningen ”Länsstyrelsen”) program för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor1. Tillsammans med andra operativa planer svarar utrymningsplanen mot de krav som ställs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Utrymningsplanen beskriver utrymningsprocessen vid markbeläggning samt mottagande av utrymda. Utrymningsplanen tydliggör medverkande organisationers roller och ansvar. 1.1 Bakgrund Utrymning kan ske i förebyggande syfte innan ett befarat utsläpp från ett kärnkraftverk. Åtgärden vidtas framför allt i den inre beredskapszonen, ut till 5 km ifrån kärnkraftverk. Även den yttre beredskapszonen, ut till 25 km ifrån kärnkraftverk, kan utrymmas vid ett utsläpp. Utrymning av beredskapszonen ska ske skyndsamt. Målsättningen är att den inre beredskapszonen ska utrymmas på 4 timmar, och den yttre på 12 timmar. Utrymning kan även behöva ske efter ett utsläpp från ett kärnkraftverk. I detta fall handlar det om utrymning på grund av markbeläggning. Markbeläggning i detta sammanhang syftar på radioaktiva ämnen som finns på marken som ger stråldos till människor som vistas där. Om stråldosen förväntas bli för hög2 i ett område kan det bli aktuellt att utrymma människor som bor i området. En förutsättning för att kunna påvisa områden med för hög markbeläggning är att strålningsmätningar har genomförts och resultaten analyserats. Enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ska Länsstyrelsen förbereda för utrymning av allmänheten baserat på strålningsmätningar inom planeringszonen, dvs. ca 25- 100 km från kärnkraftverk. Det finns alltså inte krav på skyndsam utrymning i planeringszonen så som det finns i beredskapszonerna närmare kärnkraftverken. Delar av Stockholms län ingår sedan 2022 i planeringszonen kring Forsmark kärnkraftverk i Uppsala län. Följande kommuner ingår: Norrtälje, Sigtuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och 1 Länsstyrelsen Stockholm. Program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. 2022, rapportnr. 2022:16 2 Om den effektiva årsdosen efter att utsläppet har upphört förväntas bli 20 mSv eller mer 7 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Österåkers kommun. 1.2 Syfte Utrymningsplanen syftar till att beskriva förutsättningar och förberedande planering inför utrymning av planeringszonen, samt mottagande av utrymda från det egna eller andra län. Planen ska övergripande besvara frågan om hur utrymning och mottagande ska gå till. Skyddsåtgärden utrymning på grund av markbeläggning syftar till att minska risken för negativa hälsoeffekter hos allmänheten till följd av en olycka på Forsmark kärnkraftverk. 1.3 Mål med utrymningen Länsstyrelsens mål är att utrymningen ska kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt i samverkan med relevanta aktörer i länet. Länsstyrelsen ska verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som vidtas. Återflyttning ska ske så snabbt som möjligt. Vidare ska följande aspekter beaktas vid utrymningen: • Så långt som det är rimligt och möjligt säkerställa att de negativa effekterna på allmänhetens hälsa till följd av olyckan och utrymningen minimeras o ingen får diskrimineras o tillfredställande förhållanden på utrymnings- och mottagningsplatser och inkvarteringsplatser • Minska negativ psykologisk påverkan på de utrymda och på allmänheten i övrigt o undvika splittring av familjer o att barn och andra särskilt utsatta personer skyddas • Planeringen och genomförandet har gjorts på ett sätt som medför att återgång till det normala kan ske så snabbt som möjligt o att utrymningen inte fortgår längre än nödvändigt • Begränsa de ekonomiska förlusterna som utrymningen kan medföra för näringslivet och för de personer som utryms o att kvarlämnad egendom skyddas i största möjliga utsträckning 8 Plan för utrymning på grund av markbeläggning 1.4 Beroenden till annan planering Strålningsmätningar ligger till grund för beslut om utrymning på grund av markbeläggning. Länsstyrelsens strategi för strålningsmätningar beskrivs i en egen plan3. Kommunikation till allmänheten och andra myndigheter är en väsentlig del vid beslut och genomförande av skyddsåtgärder. Denna plan beskriver kommunikation på en övergripande nivå. Mer information finns i Plan för kommunikation vid en kärnteknisk olycka4. För att kunna flytta tillbaka till områden med markbeläggning behövs saneringsåtgärder för att få ner stråldoserna. Plan för sanering beskriver Länsstyrelsens strategi och målsättning med sanering5. 1.5 Beaktade händelser Den dimensionerande händelsen för utrymningsplanen är ett utsläpp från Forsmark kärnkraftverk i Uppsala län. Utsläpp av radioaktiva ämnen som motiverar utrymning på grund av markbeläggning kan dock förekomma i andra händelser, exempelvis: - Kärnvapendetonation: Vid kärnvapenangrepp mot Sverige eller ett grannland i händelse av krig kan höga nivåer av markbeläggning bli en effekt. Observera att det är kommunal räddningstjänst, inte statlig räddningstjänst, som råder vid attack av kärnvapen. 1.5.1 Avgränsning Föreliggande version av planen är inte anpassad till att gälla under höjd beredskap. Planen beaktar heller inte antagonistiska handlingar som leder till utsläpp från en kärnteknisk anläggning. 1.6 Planens framtagande Arbetet med utrymningsplanen inleddes med att ett antal samverkansmötens hölls mellan kommuner i planeringszonen, Region Stockholm, Polismyndigheten och Trafikverket. 3 Länsstyrelsen Stockholm. Plan för strålningsmätning. 2025, rapportnr. 2025:32 4 Plan för kommunikation är inte färdigställd 5 Länsstyrelsen Stockholm. Plan för sanering efter kärnteknisk olycka. 2024, rapportnr. 2024:6 9 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Vid framtagande av planen har Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) vägledning Storskalig utrymning6 använts som stöd. Begrepp som används i planen är hämtade från denna vägledning. Det inte går att på förhand veta hur omfattade markbeläggningen blir efter ett utsläpp från kärnkraftverk. Länsstyrelsens mål har därför varit att ta fram en dynamisk plan7 som utgår från att utrymningsområdet inte är känt på förhand. Planen ska beskriva hur utrymningen ska kunna genomföras principiellt och ska kunna användas både när utrymningsområdet är begränsat (dvs. omfatta stadsdel eller mindre samhälle) och mer omfattade (hela kommuner, en eller flera). 1.7 Målgrupp Planen riktar sig till Länsstyrelsens krisorganisation samt relevanta delar av linjeorganisationen. Planen riktar sig även till samverkande aktörer i länet som berörs av utrymning och/eller mottagande. Planen kan användas som en utgångspunkt för aktörens egen planering. 2. Ansvar och roller Ansvar och roller för relevanta aktörer beskrivs i Länsstyrelsens program för kärnteknisk olycka8. Nedan beskrivs aktörers roller och ansvar specifikt vid utrymning. 2.1 Länsstyrelsen i Stockholm län Länsstyrelsen har ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning9. Vid en händelse med utsläpp, eller risk för utsläpp, från en kärnteknisk anläggning utses en räddningsledare. Räddningsledaren har mandat att besluta om skyddsåtgärder för allmänheten, däribland utrymning pga. markbeläggning. Länsstyrelsen ansvar för att information samordnas och förmedlas till utrymda samt bistår med stöd för planering av mottagning och 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Storskalig utrymning Del 1 – Grunder i planering. 2022 7 En dynamisk plan utgår från att utrymningen sker på grund av en utlösande faktor på en okänd plats inom ett geografiskt område 8 Länsstyrelsen Stockholm. Program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. 2022, rapportnr. 2022:16 9 Lag om skydd mot olyckor (2003:778), förordning om skydd mot olyckor (2003:789) 10 Plan för utrymning på grund av markbeläggning inkvartering. Länsstyrelsens ansvar kvarstår fram till dess att en återflyttning har genomförts. För att Länsstyrelsen arbete ska nå rätt effekt är det av stor vikt att beslut om skyddsåtgärder samordnas med Länsstyrelsen i Uppsala län, samt övriga länsstyrelser inom planeringszonen kring Forsmark kärnkraftverk. Detta beskrivs i planeringszonslänens överenskommelse10. 2.2 Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten är expertmyndighet inom strålskydd. De utgör ett viktigt stöd till Länsstyrelsen i framtagning av beslutsunderlag till räddningsledaren. Mer specifikt handlar det om att omvandla data från strålningsmätningar till förväntade årsdoser, vilket utgör grunden för beslut om vilka områden som behöver utrymmas. 2.3 Kommuner Kommunerna har en central roll vid hantering av samhällsstörningar, bland annat genom bestämmelserna i lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, lag (2003:778) om skydd mot olyckor, socialtjänstlagen (2025:400) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Vid en kärnkraftsolycka behöver kommunerna säkerställa driften av den verksamhet som kommunerna bedriver och som anses vara samhällsviktig. Kommunerna har dessutom ett geografiskt områdesansvar på lokal nivå, som innebär att de ska verka för att åtgärder som vidtas av olika aktörer inför och under händelsen samordnas och ge information till allmänheten. De kommuner som berörs av ett utrymningsbeslut behöver särskilt beakta de behovsgrupper som presenteras i kapitel 7.2. Övriga kommuner länet bistår med mottagning och inkvartering av utrymda. Observera att en kommun både kan vara utrymmande och mottagande om utrymningsområdet är litet. 2.4 Region Stockholm Vid utrymningen ska Region Stockholm upprätthålla katastrofmedicinsk beredskap samt vid behov omorganisera och förstärka sjukvården. Regionen Stockholm ansvarar för planering av eventuell flytt av patienter 10 Länsstyrelserna Uppsala. Överenskommelse för samverkan över länsgränserna vid en radiologisk olycka vid kärnteknisk anläggning. 2022, dnr 452-16338-2022. 11 Plan för utrymning på grund av markbeläggning från sjukhus eller andra vårdinrättningar som Region Stockholm ansvarar för. Region Stockholm ansvarar för kollektivtrafiken i länet. Vid utrymning planerar och genomförs eventuella anpassningar av kollektivtrafiken. 2.5 Polismyndigheten Polisen har en central roll vid genomförandet av utrymning och bistår Länsstyrelsen vid utrymningsförfarandet. Polisens huvuduppgift är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Mer specifikt kan det exempelvis handla om att vid behov spärra av vägar och ge trafikdirigering. 2.6 Försvarsmakten Försvarsmakten kan vid begäran ge stöd till insatser som definierats som räddningstjänst inom lag (2003:778) om skydd mot olyckor, så länge det inte allvarligt hindrar den ordinarie verksamheten. Alla former av begäran av stöd från Försvarsmakten bör specificera vilken effekt som eftersträvas, snarare än att lista önskade resurser. 2.7 Trafikverket Trafikverket ansvarar för framkomlighet på statliga vägar. Trafikverket stödjer utrymningen med hantering av trafikflödet för utrymningsvägar, trafikdirigering och avspärrning, samt ge trafikinformation och vägvisning till dem som ska ta sig ur utrymningsområdet. 2.8 Jordbruksverket Vid en utrymning ska Jordbruksverket i första hand stödja Länsstyrelsen i frågor som rör hantering och påverkan på djur och djurhållning. 2.9 Kustbevakningen Kustbevakningen medverkar genom biträde och i samverkan med andra myndigheter i frågor om avspärrning, ordningsfrågor till sjöss samt utrymning av de som vistas vid kusten, öar och till sjöss. 2.10 Sjöfartsverket Sjöfartsverket kan vid begäran från räddningsledaren enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 6 kap. 7 §, bistå med stöd och råd till 12 Plan för utrymning på grund av markbeläggning räddningsinsatsen. Sjöfartsverket genom JRCC11 bistår initialt, efter anmodan av länsstyrelsen, med information och varningar till sjötrafiken och luftfarten. Vid beslut om utrymning och avlysning av vattenområden och öar kan JRCC bistå ansvarig aktör med att vidarebefordra meddelanden samt koordinera sambandet mellan myndigheter och sjö-/ flygenheter. 3. Organisation Länsstyrelsen Stockholms krisledningsorganisation beskrivs i Krisledningsplan12. Organisation för att hantera en kärnteknisk olycka beskrivs i Länsstyrelsens program13. Vid beslut om utrymning pga. markbeläggning förstärks Länsstyrelsens krisledningsstab med en utrymningsledare, en mottagningsledare och veterinär. Dessa funktioner bemannas i första hand av Länsstyrelsens personal och respektive rollkort finns i bilaga 1. Utrymningsledaren samordnar och leder utrymningsinsatsen. Därtill ansvarar utrymningsledaren för att skapa inriktning och bidra till Länsstyrelsens lägesbild samt den samlade lägesbilden i länet. Utrymningsledaren ansvarar också för att arbetet med återflyttning startas och att en återflyttningsplan tas fram. Utrymningsledaren arbetar i nära kontakt med utrymmande kommuner och andra relevanta aktörer, så som Polismyndigheten, Trafikverket och Region Stockholm. Mottagningsledaren bistår kommunerna i frågor som rör mottagande av utrymda som behöver stöd i form av boende eller andra insatser, och fördelning av dessa till respektive mottagningsområde. Mottagningsledaren arbetar i nära kontakt med de kommuner i länet som inte utrymmer. I samverkan med kommunerna utser mottagningsledaren vilka kommuner som ska ta emot de utrymda. Veterinären ger rådgivning i frågor som rör lantbruksdjur och husdjur. Det kan till exempel handla om transporter och avlivning. Veterinären skapar också en lägesbild av vilka djurbesättningar som inte utrymmer. 3.1 Samverkan Samverkan med aktörer inom länet sker via Samverkan 11 Nationella Sjö- och flygräddningscentral, Joint Rescue Co-ordination Centre 12 Länsstyrelsen Stockholm. Krisledningsplan. 2024, dnr. 20676-2024 13 Länsstyrelsen Stockholm. Program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. 2022, rapportnr. 2022:16 13 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Stockholmsregionen (SSR). Vid en kärnteknisk händelse som motiverar utrymning i länet, eller mottagande från andra län, kommer samverkansbehovet vara mycket stort. Länsstyrelsen initierar samverkan enligt gällande rutin. Inom SSR finns rutiner för att kunna samverka, samordna och inrikta det gemensamma arbetet på ett effektivt sätt. Det kan tex vara samlokalisering, regelbundna möten på olika samverkansnivåer, framtagande av gemensam och samordnad kommunikation och budskap 4. Processöversikt Utrymningsförfarandet består av olika delar. Nedan kapitel i planen beskriver dessa delar. Figur 1: Processöversikt utrymningsförfarandet Inledningsvis genomförs förberedelser inför beslut som innebär att beslutsunderlag tas fram. Därefter kan beslut om utrymning fattas. Utrymningen genomförs och allmänheten tas emot. Så snart som möjligt ska återflyttning ske. Kommunikation till allmänheten sker i samtliga steg. Figur 1 visar de olika stegen i utrymningsförfarandet. 5. Kommunikation Information till och kommunikation med allmänheten ska ske kontinuerligt vid beslutet om skyddsåtgärder och vid samtliga steg i utrymningsprocessen, se figur 1. Kommunikationen ska samordnas med Länsstyrelsen i Uppsala län, övriga länsstyrelser i planeringszonen samt berörda kommuner, myndigheter och organisationer. Kommunikationen ska anpassas till olika gruppers behov och förmedlas via relevanta kanaler, exempelvis webbplatser, media (TV, radio) och sociala medier. Beslut om utrymning är ett stort ingrepp i den enskildes liv och kan ge stor påverkan på såväl psykiskt välbefinnande som privatekonomin. Länsstyrelsen och andra berörda aktörer (särskilt utrymmande och 14 Plan för utrymning på grund av markbeläggning mottagande kommuner) kommer behöva kommunicera med allmänheten under lång tid och vara beredda på att svara på frågor. 5.1 Kommunikation utifrån processteg Nedan ges exempel på kommunikationsbehov och frågor som kan uppstå i respektive fas av utrymningsprocessen. Förberedelser: Innan beslut om utrymning fattas behöver kommunikationen innehålla information om • Varför strålningsmätningar görs • Varför inte utrymning redan har skett • Att ett utrymningsbeslut kan komma när strålningsmätningar är genomförda Beslut om utrymning: Kommunikation om skyddsåtgärder (dvs. utrymning pga. markbeläggning) behöver innehålla information om följande: • Vem som har fattat beslut om skyddsåtgärden och varför • Vad som konkret behöver göras • Vilka människor och områden som är berörda • Från vilken tidpunkt gäller skyddsåtgärden • Var det finns mer information Vid beslut om utrymning på grund av markbeläggning är det särskilt viktigt att kommunikationen tydliggör: • Att markbeläggningen inte utgör någon akut skada (utrymningen behöver därför inte ske skyndsamt) • Att det är olämpligt att bo kvar i området då markbeläggningen kommer ge en för hög årsstråldos • Att syftet med utrymningen är att minska risken för långsiktiga strålskador, exempelvis cancer Genomföra utrymning: Vid genomförandet behöver det vara tydligt att samhällets resurser kommer fokusera på behovsgrupperna och att övriga medborgare behöver genomföra utrymningen på egen hand. Kommunikationsinsatsen behöver anpassas för dem med särskilda behov och övriga, där följande information minst behöver kommuniceras: • Information om utrymningsplatser och mottagningsplatser (samt vilket stöd platserna erbjuder och inte) • Information om frivillig registrering • Att man kan behöva kontakta sitt försäkringsbolag 15 Plan för utrymning på grund av markbeläggning • Information om kollektivtrafik • Hur husdjur och produktionsdjur ska hanteras • Information om tillgängligt krisstöd Ta emot: Initialt behöver kommunikationen i denna fas fokusera på inkvarteringen av behovsgrupper och dem inte kan ordna eget alternativt boende. På sikt är det sannolikt att andra behov uppstår, exempelvis kring: • Försäkringsfrågor, ekonomiska frågor • Folkbokföring • Sysselsättning, arbetslöshet • Skolgång och tillgång till välfärd i ny kommun • Bevakning av och besök i utrymd bostad • Information kring sanering och prognos för återflyttning Återflytta: Inför och under återflyttningsfasen behöver det finnas information om hur återflyttningen ska gå till, hur saneringen har gått och om det finns några kvarvarande riskområden. Allmänheten kan fortsatt behöva krisstöd samt information om ekonomiska frågor, försäkringsfrågor m.m. 6. Beslut om utrymning Beslut om utrymning fattas av Länsstyrelsen Stockholms räddningsledare. Om statlig räddningstjänst råder i något annat län med anledning av händelsen ska räddningsledaren samverka med dessa läns räddningsledare inför beslut14. För utrymning av områden i planeringszonen kommer tidshorisonten vara betydligt längre och ett utrymningsbeslut kommer att grunda sig på genomförda strålmätningar. 6.1 Förberedelser För att kunna fatta beslut om utrymning behöver räddningsledaren ha tillgång till goda beslutsunderlag. Nedan ges exempel på relevant information som behövs inför ett beslut samt faktorer som kan påverka genomförandet: • Risker - Data från strålningsmätningar som har behandlats till att visa på 14 Länsstyrelserna Uppsala. Överenskommelse för samverkan över länsgränserna vid en radiologisk olycka vid kärnteknisk anläggning. 2022, dnr 452-16338-2022. 16 Plan för utrymning på grund av markbeläggning områden där markbeläggningen kan ge en effektiv dos om 20 mSv eller mer under första året15 - Övriga risker som kan påverka utrymningen, exempelvis andra störningar i samhället • Geografi - Geografi över det bedömda utrymningsområdet (exempelvis om det rör sig om tätbebyggda områden eller landsbygd) - Samhällsviktig verksamhet som behöver beaktas • Demografi - Antal vuxna och barn som berörs - Antal personer med behov av hjälp och stöd från kommun/socialtjänst pga. funktionsnedsättningar, sjukdomsbesvär etc. - Personer som inte har svenska som modersmål - Djurbesättningar - Turister - Bedömt uppträdande från allmänheten (exempelvis förtroende för myndigheter, tillgång till egen bil, andra hjälpbehov) • Transporter - Trafikflöden och framkomlighet längs olika vägar - Tillgänglighet till transporter, kollektivtrafik - Möjliga insatsvägar för stödjande myndigheter • Tidsförhållanden - Bedömd tid för utrymningsförfarandet i relation till hur lång tid risken kvarstår - Tid för att aktivera resurser - Tid för att informera de som ska utrymma • Resurser - Tillgängliga resurser i förhållande till behov för att stödja i utrymningen - Möjliga uppsamlingsplatser för utrymmande och deras kapacitet - Möjliga utrymningsplatser och deras kapacitet - Möjliga mottagningsplatser/inkvarteringsplatser och deras kapacitet - Kommer det egna länets kapacitet att räcka eller måste hjälp begäras från annan aktör? • Kommunikation 15 Strålsäkerhetsmyndigheten. Översyn av beredskapszoner. 2017, rapportnr. 2017:27 17 Plan för utrymning på grund av markbeläggning - Händelseutveckling och konsekvenser i samhället - Inventera informationsbehov - Informera involverade aktörer • Väderförhållanden - Vädrets påverkan på kort och lång sikt 6.2 Handlingsalternativ Utifrån den samlade lägesbilden, och i samverkan berörda myndigheter16, fattar räddningsledaren beslut om utrymning på grund av markbeläggning. Räddningsledaren kan också besluta att inte utrymma ett område med hög markbeläggning om det finns skäl till det. Exempelvis om det pågår någon annan samhällsstörning som skulle påverka en utrymning negativt. Vid beslut om utrymning på grund av markbeläggning har sannolikt andra skyddsåtgärder, så som inomhusvistelse och intag av jodtabletter, redan genomförts och avslutats. Anledningen är att utrymning på grund av markbeläggning sker lång tid efter utsläppet och inomhusvistelse och intag av jodtabletter genomförs innan och under pågående utsläpp. 6.3 Beslut och dokumentation Utrymningsbeslutet ska minst innehålla: • Orsak till beslutet och den väntade händelseutvecklingen • Tidpunkt för beslutet • Vilket beslut som har fattats och av vem • Det lagrum som beslutet baseras på • Utrymningsområdets utsträckning • Starttidpunkt när utrymningen ska påbörjas, och om möjligt när den ska vara avslutad • Information om uppsamlingsplatser, utrymningsplatser och mottagningsplatser (när och var de kommer upprättas) • Vilka utrymningsvägar som ska användas och eventuell annan trafik- och reseinformation • Eventuell fördelning mellan mottagningsplatserna utifrån utrymningsområden • Vad som ska, bör och får medföras av de utrymmande 16 Särskilt Strålsäkerhetsmyndigheten, Länsstyrelsen Uppsala, samt övriga länsstyrelser i planeringszonen runt Forsmark kärnkraftverk. 18 Plan för utrymning på grund av markbeläggning 7. Genomföra utrymning Utrymning på grund av markbeläggning behöver inte ske skyndsamt och genomförandet bör därför ha en lång tidshorisont. Det kan till exempel handla om utrymningen ska vara genomförd veckor-månader efter att beslutet om skyddsåtgärden har fattats. Merparten av de utrymmande bedöms kunna genomföra utrymning utan särskilt stöd från myndigheter. Denna grupp av medborgarna behöver dock få tillgång till information. Resurser och stöd från myndigheter ska rikta sig till och prioritera utsatta grupper, så som personer med vårdbehov, andra modersmål, funktionsvariationer etc. Kommunikationsinsatser behöver särskilt beakta dessa grupper och ge målgruppsanpassad information. 7.1 Spontanutrymning Spontanutrymning innebär att allmänhet lämnar sitt hem på egen hand utan att det finns ett utrymningsbeslut. Vid en olycka på Forsmark kärnkraftverket med utsläpp förväntas så kallad spontanutrymning ske i länet initial och långt innan ett beslut om utrymning på grund av markbeläggning fattas. Tidig och tydlig information om olyckan kan minimera spontanutrymningen. Spontanutrymningen kan ge stor påverkan på samhället. Exempelvis kan det uppstå trafikstockningar. Det kan i sin tur leda till trafikolyckor och att personal inom räddningstjänst och samhällsviktig verksamheten inte kan ta sig fram. Även kollektivtrafiken kan bli överbelastad. Följer av spontanutrymning. Relevanta aktörer behöver vara beredda på att hantera följder av spontanutrymning. 7.2 Utrymning av olika behovsgrupper Olika grupper av allmänheten har olika behov av stöd vid en utrymning. Nedan beskrivs övergripande hur utrymning av olika behovsgrupper ska gå till: • Utrymmande som inte kan ta sig till samlingsplats: Personer med sjukdomsbesvär eller funktionshinder som vistas i hemmet har särskilt behov av hjälp och ska prioriteras vid utrymning. 19 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Kommunen ansvarar för att ge riktat stöd. • Utrymning av särskilda boenden: HVB17, LSS18 och andra boendeformer där människor med särskilda hjälpbehov vistas ska också prioriteras vid utrymningen. Den som ansvarar för verksamheten har ytterst ansvar för att utrymningen genomförs. Verksamhetens personal bör i möjligaste mån hjälpa till med utrymningen. Verksamhetsägaren bedömer om personer med särskilt hjälpbehov ska utrymmas till utrymningsplats eller till annan lämplig plats. • Utrymning av vårdinrättningar: Den aktör som är ansvarig för vårdinrättning ansvarar också för att utrymma vårdtagarna. I de flesta fall kommer det röra sig om privata aktörer men även Region Stockholm och kommunen berörs. • Utrymning av turister: Stockholms län är ett populärt turistmål, särskilt sommartid. Turister har sämre lokalkännedom än fastboende och för denna grupp är det extra viktigt med kommunikation på flera språk om var utrymningsplatser och mottagningsplatser är placerade. • Utrymmande utan eget fordon: Utrymmande som saknar egna fordon uppmanas att uppsöka närmast belägna uppsamlingsplats för vidare transport mot utrymningsplats eller mottagningsplats. • Utrymmande med eget fordon: Utrymmande med egna fordon som behöver hjälp med ett alternativt boende uppmanas att förflytta sig till aktuell mottagningsplats för vidare stöd. Det finns även delar av befolkningen som står långt ifrån samhället och har lågt förtroende för myndigheter, vilket kan ses som en egen behovsgrupp. För att nå denna grupp är det särskilt viktigt med anpassad kommunikation och samarbete med exempelvis lokala församlingar, föreningar etc. kan underlätta arbetet. Se vidare avsnittet om kommunikation. 7.3 Uppsamlingsplatser Uppsamlingsplatser syftar till att hjälpa de utrymmande som inte kan transportera sig själva ut ur utrymningsområdet. I första hand ska 17 Hem för vård eller boende 18 Bonde för dem som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 20 Plan för utrymning på grund av markbeläggning befintliga hållplatser för kollektivtrafiken användas. Skolgårdar och torg kan användas som alternativ. Länsstyrelsen, i samråd med berörd kommun och Region Stockholm, beslutar om var uppsamlingsplatserna ska lokaliseras. Länsstyrelsen meddelar via Sveriges Radio P4 vilka uppsamlingsplatser som är aktuella. På uppsamlingsplatserna bör det, förutom transportmedel, finnas tillgång till: • Information på olika språk, exempelvis på informationstavlor som kompletteras av transportinformatörer 7.4 Utrymningsplatser Utrymningsplatser placeras i utkanten eller nära utrymningsområdet. Syftet med utrymningsplatsen är ge stöd till allmänheten som har utrymts. Allmänheten ska kunna få information om utrymningen och eventuell vidare transport till inkvarteringen. På utrymningsplatsen är tanken att allmänheten ska vistas under en kort tid och platsen ska planeras så att köer undviks. Från utrymningsplatsen sker transport till mottagningsplats för uppehälle och fortsatt möjlighet till stöd. De som kan ta sig till mottagningsplatsen utan att besöka utrymningsplatsen ska uppmanas att göra det. På uppsamlingsplatserna bör det finnas tillgång till: • Information i form av informationstavlor och personal som kan svara på frågor • El, uppvärm lokal • Dricksvatten • Toaletter Det är önskvärt att det finns tillgång till: • Wifi • Möjlighet att ladda mobiltelefon • Avsedda platser för mindre husdjur (så som hund, katt) Berörd kommun är ansvarig för att starta upp och bemanna utrymningsplatsen. 7.5 Transporter Vid utrymningen kommer medborgarna i första hand hänvisas till befintlig kollektivtrafik. Region Stockholm har viss möjlighet att anpassa kollektivtrafiken, exempelvis omleda busslinjer för att underlätta utrymningen. Detta görs efter begäran från räddningsledaren. 21 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Eftersom utrymning på grund av markbeläggningen inte sker skyndsamt kommer de utrymmande sannolikt ta med sig en stor del av sitt bohag och behöver då ordna transport för det på egen hand. De utrymmande förväntas också vilja besöka sitt boende i utrymningsområdet för att kontrollera om någon skadegörelse har skett och hämta bohag. Eftersom det inte går att veta på förväg utrymningsområdets utsträckning är det inte lämpligt att utse vilka transportvägar som ska användas. Trafikverket ansvarar för att ge trafikinformation till allmänheten. Polismyndigheten, i samverkan med Trafikverket, ansvarar för avspärrningar. 7.6 Ordning och säkerhet Vid utrymningen ska ordning och säkerhet upprätthållas. Samordning ska ske särskilt mellan berörd kommun och Polisen. Specifikt handlar det om att: • Förhindra plundring och skadegörelse av butiker och bostäder som står tomma. Detta kan ske genom att vägar in till utrymningsområdet spärras av och området bevakas. • Undvika oroligheter i folkmassor (exempelvis vid uppsamlingsplatserna). Här krävs även samordning med Region Stockholm som bedriver kollektivtrafik i länet. Observera att ordning och säkerhet behöver bibehållas även vid spontanutrymning (se tidigare avsnitt). 7.7 Registrering Vid utrymning pga. markbeläggning finns inte samma behov av registrering som vid skyndsam utrymning och andra katastrofer. Anledningen är att faran inte är akut hotande och att utrymningen sker över längre tid. Dock finns det fördelar med att ge de utrymda möjlighet till frivillig registrering. Det kan exempelvis handla att registrera dem som har stödbehov i syfte att kunna planera insatser, samt att försäkringsbolag kan kräva registrering för att godkänna ersättningsanspråk till följd av utrymningen. Registreringen bör ske digitalt via webbsida och app. Registreringen behöver följa de lagar och regler som handlar om personuppgifter (GDPR). Berörd kommun ansvarar för att det finns möjlighet till frivillig registrering. Vid utrymning av nötkreatur, grisar, får och getter ska förflyttningen anmälas till Jordbruksverkets centrala djurdatabas. Detta görs av djurägaren. 22 Plan för utrymning på grund av markbeläggning 7.8 Kvarboende Det är troligt att inte alla som berörs av utrymningsbeslutet kommer följa det. Berörd kommun bör ha kännedom om vilka områden som kvarboende finns i. Observera att det inte handlar om registrering. Syftet är att: • Kunna ge riktad information om strålningens hälsopåverkan och utrymningsförfarandet • Barn som kvarstannar i området behöver omfattas av socialtjänstens resurser • Kunna göra eventuella anpassningar i saneringsarbetet 7.9 Personsanering Eftersom utrymning pga. markbeläggning kommer att genomföras så pass lång tid efter olyckan är nyttan av avsökning med avseende radioaktivitet och personsanering mycket liten. Däremot är det viktigt att de utrymda får information om att tvätta händerna, duscha och byta kläder i syfte att minska oavsiktligt intag av radioaktiva partiklar. 7.10 Djur Djurägaren ansvarar för att utrymma sitt husdjur. I kollektivtrafiken används de principer som redan är etablerade. Länsstyrelsen kommer inte ha möjlighet att erbjuda transport av djur som inte kan färdas med bussar, tåg. För exempelvis hästar ansvarar ägaren för transport och uppstallning. Produktionsdjur i utrymningsområden bör generellt lämnas kvar. Det är ovanligt att djurägare har egna transporter som rymmer djuren i besättningen och det bedöms som svårt att hitta lämpliga uppställningsplatser. Djur från olika besättningar ska dessutom inte blandas på grund av smittorisk. Djurägaren behöver säkerställa att kvarlämnade djur omhändertas och har tillgång till vatten och foder. Djurägaren och eventuell annan personal kommer därför behöva vistas i det utrymda området. 7.11 Verksamheter som inte kan avbrytas Inom Stockholms län finns olika typer av samhällsviktig verksamhet. Dessa verksamheter kan vara svåra att omlokalisera och nedstängning kan ge negativ påverkan på samhället. Det kan alltså bli aktuellt att 23 Plan för utrymning på grund av markbeläggning verksamheter behöver fortgå i det utrymda området. Notera att beslutet om utrymning endast avser utrymning av allmänheten och inte innehåller beslut om vilka verksamheter i utrymningsområdet som ska fortgå eller ej. Dock kan särskilda kommunikationsinsatser behöva genomföras för att informera verksamheterna om läget. När beslut om utrymning fattas är det sannolikt att statlig räddningstjänst pågår. I sådant fall beaktas den så kallade exponeringssituationen som radiologisk nödsituation19. Arbetsgivaren behöver beakta de regler20 som finns om bland annat referensnivåer för stråldos. Arbetsgivaren behöver följa upp arbetstagarnas erhållna stråldoser och erbjuda relevant skyddsutrustning. När den statliga räddningstjänsten har avslutats och skyddsåtgärder genomförts räknas exponeringssituationen som befintlig exponeringssituation. Det saknas i dagsläget föreskrifter som är tillämpbara för dessa verksamheter och det finns inga uppsatta dosgränser. Dock kan jämförelse göras med gruvpersonal och flygplatspersonal som arbetar i miljö som beaktas som befintlig exponeringssituation, vilket regleras i föreskrifter21. 8. Ta emot Vid en kärnteknisk olycka kan det bli aktuellt utrymda från den inre och yttre beredskapszonen i Uppsala län behöver mottas och inkvarteras i Stockholms län. Länsstyrelsen ska samordna mottagandet utifrån det geografiska områdesansvaret. I ett sådant läge behöver Länsstyrelsen utse en mottagningsledare (se avsnittet organisation) som koordinerar arbetet med mottagning i kommunerna. Länsstyrelsen kan även på längre sikt behöva stödja andra län med mottagande från deras delar av planeringszonen. Värt att notera är att det inte nödvändigtvis bedrivs statlig räddningstjänst i Stockholm län vid ett sådant scenario. 19 En radiologisk nödsituation definieras i strålskyddslag (2018:396), 1 kap. 6 § 20 Se strålskyddslag (2018:396) samt strålskyddsförordning (2018:506) 21 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSMFS 2018:10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser, samt SSMFS 2018:11 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om exponering för kosmisk strålning i flyg- och rymdverksamhet 24 Plan för utrymning på grund av markbeläggning 8.1 Mottagningsplatser och inkvartering Mottagningsplatser upprättas i syfte att ge stöd till dem som inte kan ordna eget boende, samt service för utrymmande som behöver stöd för att sedan ta sig vidare. Varje kommun i länet kan fungera som ett mottagningsområde med tillhörande mottagningsplats. Precis som för utrymningsplatser är berörd kommun ansvarig för att starta upp och bemanna mottagningsplatsen. På mottagningsplatserna bör det finnas tillgång till: • Information i form av informationstavlor och personal som kan svara på frågor • El, uppvärm lokal • Dricksvatten • Toaletter • Möjlighet att ladda mobiltelefon samt wifi Det är önskvärt att det finns tillgång till: • Utrymmen för mindre husdjur (så som hund, katt) alternativt inkvarteringsplatser där husdjur är tillåtna Möjlighet till inkvartering ska finnas på mottagningsplatsen eller i närheten av den, alternativt att via kollektivtrafiken. Varje kommun bör ha förmåga att upprätthålla listor över tillgängliga inkvarteringsplatser och dess kapacitet. Exempel på inkvarteringsplatser är: • Campingplatser • Fartyg • Församlingshem • Hotell • Militärförläggningar • Rum hos privatpersoner som frivilligt erbjuder sig • Vandrarhem 25 Plan för utrymning på grund av markbeläggning 9. Återflytta Vid en händelse som resulterar i ett utsläpp och markbeläggning finns det risk för att det kan ta lång tid innan de utrymda kan flytta tillbaka. Det är av stor vikt att de utrymda får information om läget och delges prognoser för återflyttning. Länsstyrelsen är ansvarig för saneringen efter en kärnteknisk olycka. Saneringsarbetets framdrift blir avgörande för när återflyttning kan ske. Inför återflyttning behöver utrymningsområdena kontrollmätas för att garantera allmänhetens hälsa. I samband med att ett utrymningsbeslut fattas ska planering för återflyttning initieras så snart som möjligt. Utrymningsledaren är ansvarig för att en återflyttningsplan tas fram. Utrymning kan ge stor påverkan på människors psykiska hälsa samt ekonomi. Om utrymningen pågår länge är det troligt att vissa väljer att inte återvända. Det kan i sin tur ge stor påverkan på berörd kommun som får minskade skatteintäkter. 26 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Bilaga 1 – Rollkort Rollkorten nedan ska ses som ett stöd till dem som utses till utrymningsledaren, mottagningslaren och veterinär. Rollkorten preciserar arbetsuppgifter, kontaktytor och kompetenskrav. Rollkort Utrymningsledare UTRYMNINGSLEDARE Arbetsuppgifter • Bistå räddningsledaren inför beslut om utrymning, exempelvis om handlingsalternativ och författa utrymningsbeslutet • Ansvarar för planering, genomförande av utrymning samt återflyttning • Ansvarar för att utvärdera utrymningsinsatsen Kontaktytor • Räddningsledare • Mätledare • Saneringsledare • Mottagningsledare • Veterinär • Berörda kommuner samt övriga relevanta aktörer inom SSR Kompetenskrav • Storskalig utrymning • Krisledning och stabsmetodik 27 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Rollkort Mottagningsledare MOTTAGNINGSLEDARE Arbetsuppgifter • Ansvara för koordinering av mottagandet av de utrymda som behöver stöd i form av mottagningsplats (dvs. fördela de utrymda till mottagningsplatser) • Ansvarar för att mottagande kommuners utses (sker i samverkan) • Ansvarar för att följa upp beläggningsgrad hos mottagnings- och inkvarteringsplatserna, samt om omfördelning behöver ske. Kontaktytor • Utrymningsledare • Utrymnings- och mottagningsledare i andra län • Mottagande kommuner Kompetenskrav • Storskalig utrymning • Krisledning och stabsmetodik 28 Plan för utrymning på grund av markbeläggning Rollkort Veterinär VETERINÄR Arbetsuppgifter • Bistår med rådgivning inom frågor som rör lantbruksdjur och husdjur, exempelvis: o Utrymning och mottagning av djur o Transporter o Avlivning • Skapar lägesbild till utrymningsledare över djurbesättningar i utrymningsområdet (utifrån Jordbruksverkets statistik) och hur de hanteras • Samverkar med Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Blå stjärnan vid eventuell utrymning av djurbesättning Kontaktytor • Utrymningsledare • Jordbruksverket • LRF och Blå stjärnan Kompetenskrav • Veterinärutbildning 29 Baksida [Skriv löptext] www.lansstyrelsen.se/stockholm --- [Bilaga - Mall remisskommentarer Plan utrymning pga markbeläggning.pdf] Kapitel Sida Synpunkt Lösningsförslag Avsändare