Remiss av Program för stadsnära odling
Kommunstyrelsen föreslår ett program för att stärka den stadsnära odlingen i Stockholm, med sex inriktningar för att få mer odling, ökad kunskap, bättre tillgänglighet, klimat- och miljösmarta lösningar samt god förvaltning. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är positiv till programmet, men lyfter fram att många förslag kräver mer finansiering och att stadsdelsnämnderna saknar resurser för att samordna och följa upp de nya kraven. Förvaltningen föreslår också att nya koloniområden och odlingar i första hand skapas i stadsdelar som idag har få sådana, och att kommersiell småskalig odling bör hanteras centralt snarare än lokalt.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-08-27. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Kommunstyrelsen har skickat ut ett Program för stadsnära odling (KS 2026/354) på remiss. Programmet ska stärka Stockholm stads arbete med stadsnära odling och innehåller sex planeringsinriktningar: mer odling på rätt plats, ökad kunskap, tillgänglighet för alla, klimat- och miljösmart odling, god förvaltning samt utveckling utifrån nya förutsättningar. Arbetet kräver bred samverkan mellan stadens nämnder, bolag och civilsamhället, och trafiknämnden får en samordnande roll.Programmet lyfter fram framtida behov av finansiering, tydligare ansvarsfördelning och en ny process för att inrätta odlingsområden. Småskalig kommersiell odling behöver utredas vidare, liksom ansvar för drift och investeringar. Programmet betonar också att odlingsmark ska ses som en långsiktig resurs och att tillgängligheten i befintliga odlingsområden behöver förbättras.Förvaltningen är positiv till programmet, men framhåller att flera förslag kräver finansiering och att stadsdelsnämnderna saknar resurser för samordning och uppföljning utifrån förtydligad ambitionsnivå. Koloniområden har redan styrande dokument, men genom en ökad uppföljning skulle fler lotter kunna frigöras.Gemensamhetsodlingar behöver hanteras likvärdigt över staden, vilket påverkar stadsdelsförvaltningarna. Förvaltningen anser att småskalig kommersiell odling bör hanteras centralt, inte av stadsdelsnämnderna. En ny inrättandeprocess för odlingsområden är positiv och bör tydliggöra ansvar för finansiering och förvaltning. Nya koloniområden och stadsnära odlingar bör i första hand skapas i stadsdelar som idag har få sådana.Förvaltningen ser behov av ytterligare samordning och eventuella delar med central hantering för att staden ska kunna ta sig an frågorna professionellt, likartat och kostnadseffektivt över hela staden.
[(Godkänd - R 1) Remiss Program för stadsnära odling.pdf]
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning
Avdelningen för verksamhetsstöd och
stadsmiljö
Björkhagsplan 6
Box 5117
121 17 Johanneshov
Växel 08-508 150 00
Fax 08-508 15 099
skarpnack@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (5)
Program för stadsnära odling.
Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/354
Förvaltningens förslag till beslut
Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande och översänder det till kommunstyrelsen som svar
på remissen.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har skickat ut ett Program för stadsnära odling
(KS 2026/354) på remiss. Programmet ska stärka Stockholm stads
arbete med stadsnära odling och innehåller sex
planeringsinriktningar: mer odling på rätt plats, ökad kunskap,
tillgänglighet för alla, klimat- och miljösmart odling, god
förvaltning samt utveckling utifrån nya förutsättningar. Arbetet
kräver bred samverkan mellan stadens nämnder, bolag och
civilsamhället, och trafiknämnden får en samordnande roll.
Programmet lyfter fram framtida behov av finansiering, tydligare
ansvarsfördelning och en ny process för att inrätta odlingsområden.
Småskalig kommersiell odling behöver utredas vidare, liksom
ansvar för drift och investeringar. Programmet betonar också att
odlingsmark ska ses som en långsiktig resurs och att
tillgängligheten i befintliga odlingsområden behöver förbättras.
Förvaltningen är positiv till programmet, men framhåller att flera
förslag kräver finansiering och att stadsdelsnämnderna saknar
resurser för samordning och uppföljning utifrån förtydligad
ambitionsnivå. Koloniområden har redan styrande dokument, men
genom en ökad uppföljning skulle fler lotter kunna frigöras.
Gemensamhetsodlingar behöver hanteras likvärdigt över staden,
vilket påverkar stadsdelsförvaltningarna. Förvaltningen anser att
småskalig kommersiell odling bör hanteras centralt, inte av
stadsdelsnämnderna. En ny inrättandeprocess för odlingsområden är
positiv och bör tydliggöra ansvar för finansiering och förvaltning.
Nya koloniområden och stadsnära odlingar bör i första hand skapas
i stadsdelar som idag har få sådana.
Handläggare
Peter Mellin
Telefon: 08-50815088
Till
Skarpnäcks stadsdelsnämnd
2026-08-27
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning
Avdelningen för verksamhetsstöd och
stadsmiljö
Tjänsteutlåtande
Dnr SKA 2026/280
2026-06-10
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SKA 2026/280
Sida 2 (5)
Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige
Förvaltningen ser behov av ytterligare samordning och eventuella
delar med central hantering för att staden ska kunna ta sig an
frågorna professionellt, likartat och kostnadseffektivt över hela
staden.
Bakgrund
Stadsdelsnämnden har ombetts yttra sig över en remiss från
kommunstyrelsen Stockholms stad (KS 2026/354). Ärendet som
remitterats gäller Program för stadsnära odling, svar på uppdrag
från kommunfullmäktige. Remissinstanser är stadsledningskontoret,
exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden,
utbildningsnämnden, äldrenämnden, förskolenämnden, Stockholms
Stadshus AB samt Bromma, Järva och Skarpnäcks stadsdelsnämnd.
Även ett antal föreningar är remissinstanser, bland annat
Stockholms koloniträdgårdar, Boodla och Naturskyddsföreningen
Stockholms län.
Ärendet
I kommunfullmäktiges budget 2023 fick trafiknämnden i uppdrag
att i samarbete med stadsdelsnämnderna, exploateringsnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem
och AB Svenska Bostäder ta fram ett program för främjande av
stadsnära odling. 2024 breddades uppdraget till trafiknämnden till
att omfatta samarbete även med fastighetsnämnden,
utbildningsnämnden, socialnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, Stockholm Business Region AB, SISAB,
Micasa Fastigheter i Stockholm AB samt odlingsföreningar m.fl.
Program för stadsnära odling ska stärka Stockholm som odlingsstad
genom att ta ett samlat grepp om stadens arbete med stadsnära
odling. Den övergripande målsättningen är att den stadsnära
odlingen ska bidra till Stockholms attraktivitet och långsiktiga
hållbarhet.
Programmet anger sex planeringsinriktningar:
• Mer odling och på rätt plats
• Ökad kunskap om odling
• Välkomnande och till för alla
• Klimat- och miljösmarta
• Välförvaltade
• Utvecklas efter nya förutsättningar
Programmet vänder sig till samtliga nämnder och bolag och ska
användas vid planering och förvaltning av stadsnära odling.
Tjänsteutlåtande
Dnr SKA 2026/280
Sida 3 (5)
Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige
Programmet ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete och
visa medborgare och intressenter stadens intentioner för hur
stadsnära odling ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Det
gemensamma målstyrda och långsiktiga arbetet bedöms ge odlare,
intressenter och de som arbetar med stadsnära odling inom staden
en större gemenskap kring odlingsfrågor, fler möjliga
synergieffekter samt effektivare insatser för att utveckla och
förvalta stadsnära odling.
Det kommer att krävas ett tvärsektoriellt arbete för att implementera
planeringsinriktningarna. Programmet spänner över flera sektorer
och varje nämnd och bolag kommer att behöva arbeta med frågan
utifrån respektive ansvarsområde. Samverkan, såväl internt mellan
stadens nämnder och bolag som externt mellan staden och
civilsamhället är avgörande för att nå resultat. Trafiknämnden
kommer att samordna arbetet genom en nyinrättad tjänst med
samordnare för stadsnära odling.
Delar av programmet kommer att behöva finansiering i framtida
beslut om budget och separat organisation för att kunna
genomföras. Vissa av de aktiviteter som krävs kommer att innebära
en översyn av reglementen och ansvarsområden. Framförallt
stadsdelsnämnderna kommer att påverkas ekonomiskt av en höjd
ambitionsnivå för odling.
En ny inrättandeprocess för att anlägga nya odlingsområden behövs
för att klargöra vilken nämnd som ska ha det ekonomiska ansvaret
för planläggning, anläggning och förvaltning. Den nya föreslagna
formen av odling; småskalig kommersiell odling behöver utredas
vidare. Även här ingår att klargöra ansvar för både drift och
eventuella ekonomiska investeringar. Anläggning av nya
odlingsområden saknar idag finansiering.
Historiskt sett har flera kommersiella stadsnära odlingar
kontaminerats genom till exempel gödselmedel, vilket innebär att
det idag finns föroreningar kvar i marken på flera platser. Idag är
kontrollen av vad odlare använder inom stadens odlingsområden
fortsatt begränsad. Frilandsodling (istället för pallkragar) på
parkmark utan att tillföra jord är bara genomförbara om befintlig
jordmån är lämplig, men de utsätts även för högre risk för
skadegörelse. Det är mycket kostsamt att byta ut mark.
Programmet tydliggör att stadens odlingsmark ska ses som en
långsiktig resurs med målsättningen att nå levande och friska jordar.
Planeringsinriktningen Välkomnade och till för alla poängterar
vikten av att odling ska vara tillgänglig för alla. Stadens bredd av
olika former av odling gör att fler ska kunna ha tillgång till odling i
Tjänsteutlåtande
Dnr SKA 2026/280
Sida 4 (5)
Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige
olika skeden och förutsättningar i livet, vilket ökar tillgängligheten.
Här ingår också att på sikt öka tillgängligheten i befintliga
odlingsområden, så att fler kan ta del av områdena även om de inte
själva har tillgång till en egen lott. Idag är många odlingsområden
inte tillgängliga eftersom de ligger i kuperad terräng och vissa har
gångvägar igenväxta av gräs. Åtgärder för att höja tillgängligheten
inom befintliga områden kommer att behöva genomföras under lång
tid av ekonomiska skäl och utifrån principer som fungerar i
befintliga miljöer.
Det är viktigt att poängtera att Stockholm inom stadens gränser inte
kan tillgodose sin egen matförsörjning från stadens stadsnära
odlingar. Det bör inte heller vara en målsättning eftersom Sverige
bedöms kunna försörja sin befolkning med egen jordbruksmark i
händelse av kris. Det finns dock sårbarheter inom
jordbrukssystemet i händelse av kris såsom till exempel brist på
nationellt framställt drivmedel och tillgång till gödsel. Stadsnära
odling kan delvis utgöra ett bidrag till en ökad beredskap på flera
sätt och i programmet berörs beredskapsfrågan genom flera
planeringsinriktningar. Att ambitionsnivån höjs för stadsnära odling
generellt och att staden börjar arbeta aktivt med frågorna utgör
grunden i detta.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom enheten för stadsmiljö och
stadsutveckling. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen och
pensionärsrådet den 20 augusti 2026.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Stadsdelsförvaltningen är positivt inställd till att ett program för
stadsnära odling tas fram då det idag varierar hur
gemensamhetsodlingarna och koloniträdgårdarna hanteras praktiskt
och finansiellt över staden.
Flera av förslagen som berör förvaltningen behöver finansiering och
påverkas ekonomiskt av en höjd ambitionsnivå för stadsnära odling
och ökade förväntningar från allmänhet. Tanken med flera olika
typer av odlingsmöjligheter är i praktiken god, men riskerar att bli
förvirrande för invånare och tjänstemän.
Det finns risk för rådighetsfrågor eller frågor som ”faller mellan
stolarna” vid intresse från allmänheten i att få stöd att starta upp
stadsodlingar eller stadsträdgårdar på platser som berör flera av
stadens förvaltningar. Det finns i dagsläget inte tillräckliga resurser
hos stadsdelsnämnderna att samordna frågan utifrån förtydliga
ambitionsnivå.
Tjänsteutlåtande
Dnr SKA 2026/280
Sida 5 (5)
Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige
För koloniområden finns aktuella avtal, uppdaterade
ordningsföreskrifter och övriga styrande dokument. Staden ska
kontinuerligt följa upp att föreningarna följer villkoren i avtalen. En
ökad uppföljning bedöms öka odlingen i staden när lotter som inte
brukas lättare kan roteras och får nya odlare.
Gemensamhetsodlingarna ska hanteras på ett likartat sätt över hela
staden vilket är positivt, men påverkar i hög grad
stadsdelsförvaltningarna som saknar resurser för kontinuerlig
uppföljning.
Småskalig kommersiell odling bör hanteras centralt och inte av
respektive stadsdelsnämnd då detta inte är kostnadseffektivt.
Förvaltningen ser positivt på att en inrättandeprocess ska tas fram
för nya stadsnära odlingar som kräver planläggning samt
investerings- och driftmedel, så som till exempel koloniområden.
Inrättandeprocessen behöver tydliggöra ansvariga nämnder
avseende finansiering av planläggning, anläggning och förvaltning.
Utifrån en rättvis och inkluderande omställning anser förvaltningen
att det i första hand ska skapas nya koloniområden och stadsnära
odlingar i de delar av staden som idag inte har så många.
Förvaltningen ser behov av ytterligare samordning och eventuella
delar med central hantering för att staden ska kunna ta sig an
frågorna professionellt, likartat och kostnadseffektivt över hela
staden.
Jonas Lauri Elisabet Tullgren
Stadsdelsdirektör Avdelningschef
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Skarpnäcks stadsdelsförvaltning
Bilagor
1. Bilaga - Program för stadnära odling
2. Följebrev Program för stadsnära odling. Svar på uppdrag
från kommunfullmäktige, KS 2026/354
3. Tjänsteutlåtande - Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige
4. Komplettering Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige, KS 2026/354
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Jonas Lauri, Stadsdelsdirektör 2026-07-31
Elisabet Tullgren, Avdelningschef 2026-07-31
---
[Bilaga 1 - Program för stadnära odling.pdf]
Program för
stadsnära odling
Beslutat av kommunfullmäktige 2026-XX-XX
Doknr: T2023-00863-16
Innehåll
Bakgrund ..............................................................................................................3
Odlingsstaden Stockholm .....................................................................................5
Planeringsinriktningar ........................................................................................10
Mer odling och på rätt plats ..................................................................................................12
Ökad kunskap om odling ......................................................................................................14
Välkomnande och till för alla ...............................................................................................16
Klimat- och miljösmarta .......................................................................................................18
Välförvaltade ..........................................................................................................................20
Utvecklas efter nya förutsättningar ..................................................................................22
Referenslista .......................................................................................................24
Ordlista ...............................................................................................................26
Program för stadsnära odling
Dnr: T2023-00863
Utgivningsdatum: 20xx
Utgivare: Trafikkontoret, Stockholms stad
Kontakt: trafikkontoret@stockholm.se
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 3
Bakgrund
Bakgrund
Stockholm är en fantastisk stad för odling med tillgång
till koloniträdgårdar, gemensamhetsodlingar samt
odling i trädgårdar och på gårdar. Odlingarna bidrar på
många sätt till Stockholms attraktivitet och långsiktiga
hållbarhet.
Stadsnära odling ger rekreationsvärden och utlopp för
egen kreativitet samt vardagsmotion som kan bidra till
ett bättre fysiskt och psykiskt välmående. Innerstadens
koloniträdgårdar, där marken brukats kontinuerligt i
över hundra år, är ett levande kulturarv som speglar
stadens historia och berikar miljön med blomprakt och
skönhetsvärden. På stadens skolor, förskolor och
särskilda boenden ger odlingar meningsfull aktivitet,
egen skörd och pedagogiska värden. Stadsnära odling
skapar gemenskaper på bostadsgårdar, i koloniområden
och inom gemensamhetsodlingar i parker, där delak-
tighet och föreningsliv stärker lokalsamhället. Stadsnära
odlingar kan också gynna den biologiska mångfalden
och stärka spridningsvägar för vissa arter. Dessutom
kan den ge staden en ökad resiliens med fler och nya
möjligheter till hållbar matframställning.
Syftet med programmet
Stockholms stads Program för stadsnära odling är ett
stadsövergripande styrdokument som gäller för stadens
samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Det övergripande målet är att den stadsnära odlingen
ska bidra till Stockholms attraktivitet och långsiktiga
hållbarhet.
Programmet ska fungera som ett stöd för stadens
interna arbete och visa invånare och intressenter stadens
intentioner för hur stadsnära odling ska utvecklas och
förvaltas långsiktigt.
Programmet fokuserar på den stadsnära odling som
staden själv har rådighet över och på den samverkande
roll staden kan ta för att nå fler aktörer.
Doknr: T2023-00863-16
Social
gemenskap
och trygghet
Levande
kulturarv
STOCKHOLMS
STADSNÄRA
ODLINGAR
Försörjnings-
förmåga och
autonomi
Ekologisk håll-
barhet och social
rättvisa
Biologisk
mångfald
Hälsa och
välbefinnande
Kunskap och
utveckling
Skönhetsvärden
och attraktiv stad
Figur över den stadsnära
odlingens värden och funktioner.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 5
Odlingsstaden Stockholm
Odlingsstaden
Stockholm
Ett ökat fokus på stadsnära odling bidrar till stadens
övergripande och långsiktiga mål på flera sätt.
Programmet tar avstamp i stadens vision 2040, över-
siktsplanen för Stockholms stad, Miljöprogram 2030
samt Agenda 2030. Vision 2040 anger att Stockholm ska
vara en mångsidig storstad för alla, vara hållbart
växande och dynamisk samt en smart och innovativ
storstad. Tre områden i fokus är trygghet, klimat- och
miljö samt tillväxt. Översiktsplanen anger att staden ska
vara en växande stad, en sammanhängande stad, ha en
god offentlig miljö samt vara en klimatsmart och tålig
stad. Agenda 2030 utgör stöd och inriktning för utveck-
ling av stadens arbete för social, ekonomisk och miljö-
mässig hållbarhet. Ett ökat fokus på stadsnära odling
bidrar till flera av de globala målen samt till miljöpro-
grammets mål.
Olika former av stadsnära odling idag
Stadsnära odling i stadens regi finns i flera olika
former. Odlingarna har olika syften, förutsättningar,
förvaltningsformer samt krav på planläggning och
ekonomi. Ansvaret för stadsnära odling delas av flera
olika nämnder och bolagsstyrelser. Även inom samma
form av odling kan ansvaret för till exempel samord-
ning, investering och förvaltning vara fördelat på flera
nämnder och bolagsstyrelser.
Arrendeavtal Övriga avtal Stadens egna odlingar
Stadsdelsnämnderna
(Trafiknämnden ansvarar för sam-
ordningen av stadsdelsnämnder-
nas stadsmiljöverksamhet)
Koloniträdgårdar
med stuga
Bostadsarrende
Odlingslotter
(Fd fritidsträdgårdar)
Lägenhetsarrende
Gemensamhets-
odlingar parkmark
Brukaravtal
Plocka och odla
i parken
Utbildningsnämnden, (SISAB) Odling på skolor
Förskolenämnden,
stadsdelsnämnderna, (SISAB)
Odling på förskolor
Äldrenämnden,
socialnämnden, (MICASA)
Odling på särskilda
boenden
Bostadsbolagen Odling inom
bostadsbolagen
Fastighetsnämnden Stadsjordbruk
Arrende
Stockholm Vatten och Avfall AB Jordbruk
Tabell över olika former av stadsnära odling som staden har rådighet över idag. Tabellen visar de ansvariga nämnderna
eller bolagsstyrelser till vänster med förvaltande bolagsstyrelse inom parantes. Kolumnerna till höger visar typ av avtal
eller om staden odlar i egen regi
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 6
Odlingsstaden Stockholm
Bagisodlarnas gemensamhetsodlingar
I Bagarmossen driver Bagisodlarna gemen-
samhetsodlingar och en liten hönsgård som
blivit en lokal mötesplats. Många passerar
förbi på väg till skola, centrum eller tunnel-
bana. Hönsen lockar dagligen förskole-
klasser, ungdomar tittar in och platsen skapar
möten mellan generationer. Odlingarna och
omsorgen om platsen har bidragit till en
trygg atmosfär och öppenheten gör det till
en plats för återhämtning. Arbetet blir som
ett kulturprojekt – med lokal förankring och
i ständig förändring. De som odlar här
beskriver glädjen i att skapa något gemen-
samt tillsammans med sina grannar. De
nämner både glädjen och utmaningarna,
såsom det tunga arbetet att ta hand om
hönsen året runt.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 7
Odlingsstaden Stockholm
Plocka och odla i parken
Det enklaste sättet att ta del av odling är att plocka frukt
och bär i parken. Ätbara växter, frukter och bär som
invånare kan plocka finns över hela stadens parkmark.
På vissa platser finns även anlagda fruktlundar och
några stadsdelar har skapat plats för grönsaksodlingar i
parken. Det kan vara för att öka tryggheten, genomföra
arbetsmarknadsinsatser eller för att tillföra pedagogiska
värden. Idag känner många inte till att det är tillåtet att
plocka frukt och bär på parkmark, vilket innebär att
mycket mer av det ätbara skulle kunna tas tillvara.
Gemensamhetsodlingar på parkmark
Gemensamhetsodlingar innebär att invånare ges
möjlighet att odla tillsammans i en del av parken.
Odlingarna kan startas upp på initiativ av invånare och
ett brukaravtal för skötseln av den del av parkmarken
upprättas då mellan stadsdelsnämnderna och odlarna.
Det varierar idag hur gemensamhetsodlingarna
hanteras praktiskt och finansiellt över staden.
Odlingarna är öppna för alla.
Koloniområden
Den vanligaste formen av stadsnära odling som staden
ansvarar för är koloniområden, det vill säga koloniträd-
gårdar med stugor och odlingslotter utan stuga.
Odlingsformen har en hundraårig tradition och präglas
av en stark föreningskultur. Varje odlare ansvarar för
sin egen lott inom en koloniförening. Områdena har en
etablerad infrastruktur för odling, såsom skyddande
staket, ledningar för bevattning och föreningsstugor.
Koloniträdgårdar med stuga överlåts genom hembud.
Skötsel och utformning av områdena regleras i arrende-
avtal, ordningsföreskrifter, detaljplaner och flera andra
dokument. Koloniföreningarna ansvarar för driften av
områdena, medan stadsdelsnämnderna ansvarar för
investeringarna. Idag finns ett 70-tal föreningar som
arrenderar totalt cirka 150 hektar mark med ungefär
7 500 lotter.
Odling på skolor och förskolor
Odling på skolor och förskolor ger pedagogiska
mervärden och bedrivs idag där verksamheterna har
detta önskemål. Ett uppdrag för gröna skolgårdar där
bland annat lekvärden och odling har kombinerats har
drivit på utvecklingen mot mer odling på gårdarna.
Gårdarnas ytor ska fungera för flera olika funktioner
såsom varierad lek, rörelse och lärande. Odling kan
kopplas till både lärande och återhämtning. Fältlabbet,
som är en mobil naturskola, erbjuder exempelvis en
aktivitet för elever kring hydroponisk odling.
Odling på specialboenden
På stadens särskilda boenden bidrar odling till trivsel
och meningsfulla aktiviteter. Förutsättningarna för
odling skiljer sig åt mellan olika typer av boenden och
odlingarna anpassas därför efter de boendes behov.
Ljungbackens stödboende
I Åkersberga ligger stödboendet
Ljungbacken som drivs av Stockholms
stad. Det är ett drogfritt stödboende för
vuxna. När matpriserna gick upp såg
verksamheten fördelar med att odla egna
grönsaker till måltider. Samtidigt fick
boende tillgång till en meningsfull akti-
vitet. På Ljungbacken sammanfaller flera
goda förutsättningar för att lyckas med
egen odling till köket: ekonomiska incita-
ment, ett intresse från personalen, tillgång
till plats att odla, matlagning på plats
samt en boendemålgrupp som aktivt kan
delta i arbetet med odlingarna.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 8
Odlingsstaden Stockholm
Odling inom bostadsbolagen
Bostadsbolagen arbetar med att möjliggöra för boende
att ta del av odling på flera olika sätt. Fruktträd,
bärbuskar och ätbara perenner finns på många bostads-
gårdar. Det går ofta att få tillgång till en egen eller en
gemensam odlingslott, på eller i anslutning till sin gård.
Större gemensamma odlingsytor får bäst resultat med
insatser i form av samordning och skötsel, vilket kan ske
genom till exempel en anställd odlingscoach.
Jordbruk
Stockholms stad har, sett ur ett nationellt perspektiv, en
relativt låg andel jordbruksmark. Samtidigt äger staden
flera jordbruksfastigheter både inom stadens gränser
och i kranskommuner. Enligt Jordbruksverkets klass-
ning från 2024 finns det inom kommungränsen totalt
127 hektar åkermark och 57 hektar betesmark.
Stadens jordbruksmarker rymmer flera viktiga ekosys-
temtjänster samt betydande natur- och kulturvärden. I
regel ligger de inom områden som har någon form av
skydd, såsom kultur- eller naturreservat eller ingår i ett
riksintresse för kulturmiljövården eller för det rörliga
friluftslivet.
Hästa Gård i Igelbäckens kulturreservat erbjuder en
publik verksamhet. I områdena kring Orlången och
Ågesta i Huddinge kommun har jordbruksmarkerna
stora natur-, kultur och rekreationsvärden. Stockholm
Vatten och Avlopp AB driver ett jordbruk i Salems och
Botkyrka kommun i egen regi med syfte att skydda
Stockholms reservvattentäkt Bornsjön.
Potentialstudier i
Norra Djurgårdsstaden
I stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårds-
staden finns målsättningar att öka odlingen i
staden. Det ska finnas möjlighet till egen
odling och den ska nyttjas som ett medel att
främja hälsa samt uppnå sociala och estetiska
kvaliteter. Odling kan ordnas på allmän plats,
av mer eller mindre permanent karaktär eller i
privata och gemensamma odlingsytor i kvar-
teren på till exempel takterrasser, uteplatser
och balkonger.
I ett tidigt skede gjordes potentialstudier för att
se över möjligheten till odling i större skala som
till exempel i befintliga bergrum eller andra
mörka utrymmen som källare och garage.
Ett mer storskaligt förslag som visades i studien
är att odla kommersiellt på taken till industri-
byggnaderna i staden med hjälp av ny teknik.
Exempel från flera platser i världen visar att
detta kan göras med ekonomisk hållbarhet.
Potentialstudien pekar också på möjligheten
att integrera växthus i arkitekturen som en del
av en byggnad och på så sätt uppnå andra
funktioner som till exempel en skärm mot
buller. Studien visade även på möjligheten till
småskalig kommersiell odling på tillfälliga
platser som väntar på att bebyggas i till
exempel containers.
Ett innovationsprojekt är påbörjat för att ta
resultatet från potentialstudien ett steg längre.
Projektet undersöker hur stadsplaneringen kan
stödja odling på kvartersmark, men också
skapa cirkulära flöden där vatten, energi och
näring återvinns istället för att gå till spillo.
Projektet avser också att utveckla en pilotan-
läggning och involvera invånare.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 9
Odlingsstaden Stockholm
SVOA:s jordbruk vid Bornsjön
Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) driver
ett jordbruk vid vattenskyddsområdet
Bornsjön. Jordbruket omfattar ca 5500 ha
mark varav ca 900 hektar är jordbruksmark.
Målsättningen med förvaltningen är att
skydda Bornsjön som vattentäkt. Driften
bygger på forskning om långsiktigt hållbart
jordbruk. För att minska klimatpåverkan
lämnas tex mulljord som gräsmarker och
biodrivmedel används till traktorer och
fordon. Grödorna får näring via gröngödsling
och ekologiskt gödselmedel, bekämpnings-
medel används inte och skyddszoner finns
längs alla diken och vattendrag för att minska
erosion. Den biologiska mångfalden stärks
genom bryn i skogskanter och odling av
blommor på utvalda fält. Sedan SVOA tog
över förvaltningen 2012 syns en trend av
bättre vattenkvalitet. Jordbruket kan fungera
som förebild och kunskapskälla för stadens
övriga stadsjordbruk. På Talby Nedergården
finns lokaler som passar för grupper och
utbildning.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 10
Planeringsinriktningar
Planeringsinriktningar
Stadens arbete med stadsnära odling konkretiseras i sex
planeringsinriktningar som anger hur staden ska priori-
tera när stadsnära odling utvecklas och förvaltas.
Planeringsinriktningarna gäller både för befintliga och
nya stadsnära odlingar över hela staden.
Mer odling och på rätt plats Klimat- och miljösmarta
Ökad kunskap om odling Välförvaltade
Välkomnande och till för alla Utvecklas efter nya
förutsättningar
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 11
Kapitel
Program för stadsnära odling 11
Planeringsinriktningar
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 12
Planeringsinriktningar
Mer odling och
på rätt plats
Det ska finnas förutsättningar att tillskapa ny stadsnära
odling i Stockholm. Eftersom ny odling innebär investe-
ringar för framtiden är det viktigt att de insatser som
görs bidrar till programmets översiktliga målsättning
och följer dess planeringsinriktningar. Stadsnära odling
kan utvecklas på flera sätt, till exempel genom att anlägga
nya odlingsområden eller genom att stärka förvaltningen
av befintliga områden så att de kan användas mer effektivt
för odling.
De olika formerna av odling fyller olika syften och har
skilda förutsättningar. Därför behöver de utvecklas där
de ger störst nytta för staden som helhet.
Kunskapsunderlag och avvägningar för
planering och investering
Stockholm utvecklas och förtätas samtidigt som staden
behöver behålla sin attraktiva karaktär med en blandning
av bebyggelse och gröna och blå miljöer. Tillgången till
grönområden och odling är avgörande för att staden ska
upplevas som trivsam och hälsosam. När Stockholm
växer behöver olika intressen balanseras och planeringen
av stadsnära odling måste därför utgå från aktuell
kunskap om befintliga värden och prövas i relation till
andra intressen.
Länsstyrelsen i Stockholms läns vägledning för jord-
bruksmark ger ett stöd i planeringen. Den förtydligar
miljöbalkens bestämmelser att jordbruksmark endast får
tas i anspråk när ett väsentligt samhällsintresse inte kan
tillgodoses på annan mark.
Ett kunskapsunderlag ska tas fram och användas vid
lokaliseringsstudier för nya stadsnära odlingar. Inven-
tering av stadens jordbruksmark, övriga potentiella
odlingsvärda ytor, programmets planeringsinriktningar,
en rättvis geografisk fördelning över staden, det gröna
kulturarvet, ekologiska värden, val av odlingsform, andra
intressen för markanvändning samt genomförbarhet är
exempel på faktorer som också bör beaktas i arbetet.
Vid anläggning av nya och utveckling av befintliga
odlingsområden inom stadens reservat ska målsätt-
ningen för reservaten förstärkas. Lämpliga platser för
odling inom reservaten är i regel äldre åkermark som
lagts om till betesmark eller träda eller som riskerar att
växa igen.Nya odlingar ska dock i första hand anläggas
utanför reservaten, på parkmark med låga naturvärden
eller på hårdgjord mark.
Inrättandeprocess för nya odlingar
En inrättandeprocess ska tas fram för nya stadsnära
odlingar som kräver planläggning samt investerings-
och driftmedel, så som till exempel koloniområden.
Inrättandeprocessen behöver tydliggöra ansvariga
nämnder avseende finansiering av planläggning,
anläggning och förvaltning.
Stadens gårdar utvecklas
Stockholms egna jordbruksmarker kan utvecklas mot
större andel uppodlad åkermark, förutsatt att det är
förenligt med andra intressen och värden. Allt jordbruk
som bedrivs ska vara ekologiskt hållbart och ta hänsyn
till platsens historia samt andra intressen och
förutsättningar.
Hästa gårds landskapshistoriska värden och öppna
marker bevaras genom ett småskaligt och hållbart
jordbruk. Gården ska fortsätta att utvecklas med större
andel åkermark, djurhållning, utbildning och innova-
tion för odling samt sociala verksamheter.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 13
Småskalig kommersiell odling för ökad
bredd och beredskap
Staden ska pröva förutsättningarna för en ny form av
odling: småskalig kommersiell odling. Formen skulle
ge staden möjlighet att arrendera ut mark till mindre
aktörer med ett hållbarhetsfokus. Marken som arren-
deras ut behöver vara planlagd så att odling medges
eller ligga på mark som inte är planlagd.
Syftet med odlingsformen är att ge förutsättningar för
viss primärproduktion inom stadens gränser.
För att öka lönsamheten för småskaliga kommersiella
odlare behövs lämpliga platser att sälja grödorna direkt
till konsumenten. Exempel på detta är Bondens egen
Marknad och REKO-ringen. Staden ska främja upplå-
telser för försäljning av mat från småskaliga ekologiska
odlingar både från staden och från regionen.
Rätt plats för gemensamhetsodling
Gemensamhetsodlingar på allmän platsmark ska vara
till för alla, men de får inte tränga bort andra viktiga
rekreationsvärden i parkerna. Platser som används för
gemensamhetsodlingar behöver kunna anpassas efter
hur stort intresset är över tid. Platserna ska hålla för att
odlingarna utökas samt kunna återställas eller ställas
om till annan odlingsform om de inte längre nyttjas för
gemensamhetsodlingar. Där det är möjligt bör odling-
arna ske direkt på friland och användandet av pallkragar
med torvbaserad jord ska undvikas för att minska
klimatpåverkan.
För att starta en gemensamhetsodling ska det finnas en
förening med ett intresse av att odla tillsammans. Det är
bra att börja med en mindre yta som kan växa i takt med
att engagemanget håller i sig och odlingen fungerar väl.
Det är också viktigt att säkerställa tillgång till vatten,
något som ibland kan vara en utmaning men som är en
grundförutsättning för att odlingen ska fungera.
Planeringsinriktningar
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 14
Planeringsinriktningar
Ökad kunskap
om odling
Odlare söker ofta ny kunskap och bidrar också till att
driva utvecklingen framåt. Staden ska arbeta för att
kunskap om odling sprids och höjs. Ökad kunskap om
odling ger en ökad glädje för odlaren, möjliggör för ett
mer hållbart odlande samt bidrar till en ökad beredskap.
Intern kunskapshöjning
Kunskap om stadsnära odling ska höjas inom stadens
berörda förvaltningar för att underlätta för beslut för
förvaltning av befintliga odlingar och utvecklingen av
nya. Det kan ske genom regelbunden utbildning för
berörda tjänstepersoner samt genom att säkerställa
relevant datainsamling och uppföljning.
Odlingskunskap kan också spridas inom de förvalt-
ningar och bolag som på ett mer direkt sätt berörs av
odlingsfrågor. Det kan ske genom att personal erbjuds
möjlighet till utbildning om odling.
För att göra korrekta bedömningar och avvägningar vid
frågor gällande förvaltning och bygglov i äldre koloni-
områden finns behov av vägledande kunskapsunderlag.
Detta bidrar även till att höja den generella kunskapen
om stadens historiska framväxt under 1900-talet.
Kunskap och nätverkande
Det finns ett värde av att utveckla samverkan mellan
staden, näringslivet, föreningar och akademi eftersom
det möjliggör samarbetsytor och synergieffekter i
utvecklingen av Stockholms stadsnära odling.
Staden ska främja kunskapshöjning genom att samverka
med de organisationer och verksamheter som arbetar
aktivt med utbildning om odling och hållbarhet. När
insatser samordnas når informationen längre.
Kunskapsinsatser kan vara att göra egen kvalitativ
jord med ett minskat klimatavtryck, hur man ökar den
biologiska mångfalden och hejdar spridningen av
invasiva arter.
Stöd till föreningar kan också ske genom förenings-
bidrag eller genom att upplåta lokaler.
Stadsnära odling kan bidra positivt till den större och
mer komplexa frågan om stadens beredskap. Staden har
ett pågående beredskapsarbete som täcker samtliga
verksamheter.
En höjd kunskap om odling samt det föreningsliv, de
nätverk och gemenskaper som växer fram kring stads-
nära odling kan bidra till stadens beredskap.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 15
Planeringsinriktningar
”Det ska finnas likvärdiga
möjligheter för alla att ta
del av stadens odlingar.”
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 16
Planeringsinriktningar
Välkomnande
och till för alla
Det ska finnas likvärdiga möjligheter för alla att ta del av
stadens odlingar. Ålder, funktionshinder, ekonomiska
förutsättningar, boendeform, kunskapsnivå eller motiv
för att odla ska inte påverka möjligheterna att odla.
Utveckling av nya odlingar ska bidra till att odlings-
möjligheterna blir mer rättvist fördelade över staden.
Det ska både vara ett lätt insteg till att börja odla såväl
som möjligt att öka sina odlingskunskaper eller göra en
odlingskarriär. Det ska finnas en mångfald av odlings-
former för att underlätta för alla att hitta den odling
som passar bäst för de egna förutsättningarna. Detta
förhållningssätt ger utrymme för att kunna odla i olika
skeden och förutsättningar i livet.
En mångfald av flera olika former av odlingar och aktörer
i olika skalor bidrar också till en ökad resiliens i staden.
Öppen stadsträdgårdsodling för alla
Det finns behov av en samlingsplats för berörda tjänste-
personer, odlingsgrupper och intressenter för att sprida
kunskap om odling. Det finns också ett värde i att sänka
tröskeln för odling ytterligare.
Målsättningen är att en ny odlingsform: öppen stads-
trädgårdsodling för alla, både ska fungera som en
mötesplats där alla kan odla oavsett bakgrund samt som
en mötesplats för kunskapsutbyte, utbildning och
utveckling.
För att formen av odling ska kunna införas behöver den
utredas avseende ansvar, finansiering och
förvaltningsform.
Bärbuskar, nöt- och fruktträd och andra
ätbara växter blir fler
Andelen ätbara växter ska öka i stadens parker. Det ger
fler stockholmare tillgång till något ätbart nära bostaden,
även utan tillgång till en egen odling. Fler ätbara växter
är även gynnsamt för den biologiska mångfalden i staden
och ökar grönstrukturens mångfunktionalitet.
På utvalda platser kan ätbara växter koncentreras till
skogsträdgårdar, matparker eller perenn köksträdgård.
Det är viktigt att formerna, artval samt plats i staden
beaktas så att förvaltningen av parkmark blir lång-
siktigt hållbar.
I samband med skördetid behövs tydlig information om
att alla får lov att plocka det ätbara, hur man gör för att
plocka samt hur det skördade kan tas om hand och
lagras. Informationsinsatser bedöms bidra till att det
ätbara tas tillvara i högre grad.
Odling på skolor och förskolor
för pedagogik och lek
Stadens lekvärdesriktlinjer ska användas vid planering
av nya gårdar och vid upprustning av befintliga.
Skolgårdar och förskolegårdar är intensivt använda
platser där många funktioner behöver tillgodoses. För
att odling ska fungera långsiktigt behövs en genom-
tänkt planering och förvaltning. Hur odlingarna sköts
och vattnas under odlingssäsong, vad som kan odlas för
att fungera för målgruppen samt hur och var odlings -
platserna anläggs behöver fortsatt tas fram i dialog med
verksamheten, elever och förvaltare.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 17
Odling på särskilda boenden för
ökad trivsel
Det ska vara lätt att odla på stadens särskilda boenden
och odlingarna ska bidra till trivsel och meningsfull
aktivitet. Odlingarna behöver anpassas till de boendes
behov och förutsättningar. Till exempel kan odlings-
bäddar höjas upp för att lättare nås från rullstol.
Odlingscoacher kan bidra till att underlätta för boende
att själva aktivt delta i odlingsverksamheten.
Odling för alla på de kommunala
bostadsbolagens gårdar
Det ska vara lätt att odla på de kommunala bostads-
bolagens gårdar. Det ska vara lätt att komma igång, det
ska finnas något för alla och odlingarna ska vara
välskötta samt kunna utvecklas efter nya förutsätt -
ningar. Det ska finnas tydlig kommunikation kring
odlingarna och hur man går tillväga för att odla.
Ett enkelt sätt att få tillgång till skörd är att sätta ätbara
växter på gårdarna som alla kan plocka av för husbehov.
Det kan vara fruktträd, bärbuskar och ätbara perenner.
Boende kan även få tillgång till en egen odlingslott, på
eller i anslutning till gården. De boende kan skapa en
förening som söker bidrag för jord och redskap för nya
lotter eller tilldelas en redan befintlig lott.
Mer omfattande odling kan ske i större odlings-
gemenskaper, på terrasser och i anlagda gemensamma
växthus. Ofta knyts detta till något mer än bara odling
såsom till exempel lek och mötesplatser. Detta kan
skötas tillsammans av boende eller så sköts odlingen av
en odlingscoach och trädgårdsmästare. Den resursen
har möjlighet att stötta odlare, hålla ihop arbetet och
säkerställer att odlingarna är välskötta även om
intresset fluktuerar bland de boende.
Koloniområden för alla
Stockholmare med olika ekonomiska förutsättningar
ska kunna få tillgång till en egen koloniträdgård med
stuga. Därför ska gällande modell för hembud fortsatt
tillämpas. Stugorna ska hålla en enklare standard för
att säkerställa ett lägre pris.
Föreningarna i koloniområden ska tillämpa ett rättvist
kösystem för tilldelning av lotter, ha ett fastställt
takpris för köavgift samt ett transparent kösystem.
Tillgängliga odlingar
För att odlingarna ska komma fler till gagn kan befintliga
odlingar utvecklas mot en högre grad av tillgänglighet.
Målsättningen är att det ska finnas tillgängliga gångar
genom områdena som är öppna och välkomnande för
allmänheten.
I nya koloniträdgårdsområden ska god tillgänglighet
säkerställas med angöringsplatser, tillgängliga stråk,
sittplatser och toaletter.
Eftersom gemensamhetsodlingar är förlagda på allmän
platsmark ska alla ha möjlighet att ta del av odlingarna.
Det innebär också att det ska vara möjligt för alla och
gå med i föreningen som odlar.
Tydlig kommunikation
Alla ska lätt kunna förstå hur Stockholm arbetar med
stadsnära odling.
Aktuell information, riktlinjer, kartor och aktiviteter
ska finnas samlade på stadens webbplats. Det ska
framgå vem som ansvarar för olika delar inom arbetet
med den stadsnära odlingen. Bredden av olika former
av odling gör detta extra viktigt.
Staden ska kommunicera tydligt vid de fysiska odlingarna
och det ska vara lätt för odlare och besökare att ta till
sig information om områdena.
Planeringsinriktningar
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 18
Planeringsinriktningar
Klimat- och miljösmarta
Att själv bidra till ökad ekologisk hållbarhet är ett starkt
motiv för många som odlar och att odla sin egen mat
ger stockholmare en delaktighet i klimatomställningen.
Stadsnära odling ska utvecklas och förvaltas på ett sätt
som bidrar till Stockholms miljömål enligt Stockholms
stads Miljöprogram 2030. Det ska vara enkelt att odla
klimat- och miljösmart.
Minskat klimatavtryck
Staden ska sträva efter att de egna odlingarna är klimat-
positiva. Staden ska också underlätta för alla odlare att
odla med ett mindre klimatavtryck.
Torv, som är ett vanligt förekommande odlingssubstrat
har stor kolinlagring och avger koldioxid lång tid efter
att den lagts ut i odlingarna. Torven behöver därför
succesivt fasas ut ur stadens egna odlingar.
Det finns ett behov av att se över möjligheten att ersätta
odlingstorven genom till exempel kompostering av
höstlöv samt beskärnings- och växtmaterial. På sikt
bedöms en ökad recirkulation minska driftkostnader
och mängden avfall.
Det ska till exempel finnas möjlighet att recirkulera löv i
större gemenskaper av odlare, i anslutning till odlings-
området, till ny jord. Det måste dock säkerställas att
gemensamma lövkomposter sköts med stor noggrannhet
för att inte sprida sjukdomar och invasiva arter.
Ökad biologisk mångfald
Stadsnära odling ska bidra till stadens biologiska
mångfald. Inhemska och lokala växtarter som gynnar
pollinatörer kan uppmuntras.
Andra exempel är att använda fruktträd eller benjes -
häckar som yttre avgränsningarna runt odlingsområden.
Träden bidrar till biologisk mångfald, att sänka tempe-
raturen i staden, binda kol och återföra näring till
odlingarna. Benjeshäckarna recirkulerar beskärnings -
material och gynnar den biologiska mångfalden genom
att den döda veden fungerar som livsmiljö för insekter
och mindre djur.
Invasiva arter ska bekämpas i enlighet med stadens
riktlinjer.
Friska och levande jordar
Att nå en god kvalitet på odlingsjord tar lång tid och
jordarna ska behandlas som en ändlig resurs och en
investering för framtiden. En välmående och väl-
förvaltad odlingsjord ger förutsättningar för en
långsiktig god avkastning.
Tillgång till näringsrik kompost och jord är grund-
läggande för att nå ett bra odlingsresultat. Genom till
exempel täckodling kan organiskt material tillföras
vilket gör jorden lucker, näringsrik och väldränerad
samtidigt som behovet av bevattning minskar. Alla
odlare ska uppmuntras till att kompostera trädgårds-
avfall i anslutning till egen odling för att växtmaterial
ska recirkuleras och näringen återföras jorden.
Odling i Stockholm bör ske utan kemiska bekämpnings-
medel både för att skydda den biologiska mångfalden
och för att minska risken för spridning av giftiga
ämnen till mark och vatten.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 19
För att undvika att odlare exponeras för förhöjda halter
av föroreningar behöver marken och platsens lämplighet
utredas innan den används för odling. Marken kan
tidigare ha nyttjats på ett sätt som gett upphov till
markförorening och mark i storstadsområden har även
en högre bakgrundsbelastning jämfört med dess
motsvarighet i en rural miljö.
Minskat näringsläckage
Det är viktigt att gödsla rätt mängd och vid rätt
tidpunkt för att minimera läckaget av näringsämnen
oavsett i vilken form stadsodlingen sker. Att helt sluta
använda näring är inte möjligt om odlingarna ska ge
avkastning. Skyddszoner som fångar upp närings-
ämnen mellan odlingar och vattendrag kan anläggas
vid behov och odlare ska uppmuntras att använda rätt
mängd gödning och under rätt säsong.
Planeringsinriktningar
”Att själv bidra till ökad ekologisk
hållbarhet är ett starkt motiv för
många som odlar och att odla sin
egen mat ger stockholmare en del-
aktighet i klimatomställningen.”
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 20
Planeringsinriktningar
Välförvaltade
Staden ska främja odling genom att tillhandahålla en
fungerande infrastruktur för odling för koloniområden.
Att bygga upp en välfungerande administration och
struktur för odlingarna under normala förhållanden
kommer att ge ett bidrag till stadens ökade beredskap i
händelse av kris.
Trygga odlare
Odlingar ska vara trygga och säkra platser för alla i alla
delar av staden. Därför ska staden arbeta med att
förbättra tryggheten genom att säkerställa rutiner för
och uppföljning av tryggheten inom stadens odlingar.
Föreningslivet kopplat till stadsnära odling bidrar starkt
till den sociala hållbarheten och tryggheten i lokal-
samhället. Det ska finnas samma förutsättningar för
föreningar och odlare att utgöra en positiv kraft i
stadens samtliga stadsdelar.
Aktuella avtal och uppföljning
Det ska finnas aktuella avtal, uppdaterade ordnings-
föreskrifter och övriga styrande dokument för koloni -
områden. Staden ska kontinuerligt följa upp att fören-
ingarna följer villkoren i avtalen. En ökad uppföljning
bedöms öka odlingen i staden när lotter som inte
brukas lättare kan roteras och får nya odlare.
Gemensamhetsodlingarna ska hanteras på ett likartat
sätt över hela staden.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 21
Planeringsinriktningar
”Det ska finnas samma för-
utsättningar för föreningar
och odlare att utgöra en
positiv kraft i stadens samt-
liga stadsdelar.”
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 22
Planeringsinriktningar
Utvecklas efter nya
förutsättningar
I en föränderlig värld är det viktigt att staden anpassar
arbetet med den stadsnära odlingen efter nya förutsätt -
ningar och krav. Nya former av odling och praxis ska
kunna utvecklas om behov finns.
Stadsnära odling ska kunna utvecklas både genom
initiativ från invånare som startar odlingsprojekt och
genom stadens initiativ och strategiska planering.
Genom en aktiv omvärldsbevakning och samverkan
med flera aktörer säkerställs ett dynamiskt arbetssätt.
Nya odlingstekniker och innovationer
Staden behöver aktivt samverka med akademin och
forskarsamhället för att främja en hållbar livsmedels-
produktion inom stadens gränser. Det innebär bland
annat att kontinuerligt följa och ta del av ny forskning och
erfarenheter kring urban livsmedelsproduktion från andra
storstadsregioner, både i Sverige och internationellt.
Genom att vara uppdaterade på den senaste kunskapen
kan staden identifiera möjligheter och metoder som kan
anpassas till lokala förhållanden.
Nya odlingstekniker erbjuder potentiellt fler vägar för
att producera mat på ett hållbart sätt, vilket samtidigt
kan stärka stadens beredskap för framtida utmaningar
inom livsmedelsförsörjningen. Odlingarna kan ses som
ett komplement till växthus- och frilandsodling. För att
dessa odlingar ska bidra till långsiktig hållbarhet krävs
fungerande affärsmodeller, livscykelanalyser samt
konsekvensbedömningar av miljömässiga och ekono-
miska effekter.
Miljöfördelarna och den ekonomiska lönsamheten
bedöms öka när odling integreras med lokala resurser
genom att till exempel använda spillvärme, återbruka
näringskällor eller att odla i befintliga uppvärmda,
mörka lokaler och på platta tak.
Vid utredning och analyser av stadens potential att
använda ny odlingsteknik är det viktigt att ta hänsyn
till Stockholms kontext och lokala förutsättningar. För
att uppnå bäst resultat behöver staden dessutom arbeta
tvärsektoriellt, där olika nämnder, forskningsinstitu -
tioner och kommersiella aktörer samverkar.
Möjliggöra för framtida odling
Vid planläggning av nya områden kan detaljplanen
utformas så att den medger att det i framtiden är möjligt
att uppföra växthus och möjligheter för odling på
gårdar, tak eller fasader.
Nya former för koloniområden
Koloniområden ska kunna utvecklas i nya former. En
ny form av koloniområde kan vara odlingslotter med en
mindre dagstuga eller växthus för att förlänga odlings -
säsongen. Ett annat exempel är att koloniområden
anläggs utifrån principerna för ett trädjordbruk för att
öka den biologiska mångfalden, ge robusta odlingar,
öka koldioxinlagringen och minska effekten av
värmeöar.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 23
Planeringsinriktningar
”I en föränderlig värld är det
viktigt att staden anpassar
arbetet med den stadsnära
odlingen efter nya förutsätt-
ningar och krav.”
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 24
Här finns mer information
Referenslista
• Agenda 2030, UN, 2015
• Bygglov för kolonister, Stockholm stad, 2014
• Dags att miljödiplomera er koloniträdgårdsfören-
ing? Studiefrämjandet, Koloniträdgårdsförbundet,
Stockholm, 2023
• EBH-kartan, Länsstyrelserna, 2025
• Guide för biologisk mångfald – åtgärder för att
skapa större artrikedom i trädgårdar, på bostads-
gårdar och i andra miljöer i staden. Miljöförvalt-
ningen, Stockholms stad, Stockholm, 2022
• Handlingsplan för biologisk mångfald, Stockholm
stad, 2020
• Innovativt jordbruk minskar övergödningen i Stock-
holm reservvattentäkt, artikelserie, Stockholm
Vatten och Avfall AB, 2023
• Intern granskning av verksamheten i Bornsjön,
Stockholm Vatten och Avfall AB, 2022
• Jordbruksmark i fysisk planering – Länsstyrelsen i
Stockholms län, 2025
• Kommunal författningssamling för Stockholm, II.
Författningssamling, Stockholms stads statistiska
kontor, 1919
• Kommunal författningssamling för Stockholm,
reglemente för fastighetsnämnden, Utgiven av
stadsledningskontoret, 2024:13
• Kommunal författningssamling för Stockholm,
reglemente för miljö- och hälsoskyddsnämnden,
Utgiven av stadsledningskontoret, 2020:12
• Kommunal författningssamling för Stockholm,
reglemente för stadsdelsnämnderna, Utgiven av
stadsledningskontoret, 2024:18
• Kommunal författningssamling för Stockholm,
reglemente för trafiknämnden, Utgiven av stads-
ledningskontoret, 2024:19
• Kommunens möjligheter att bevara och utveckla
jordbruksmarkens värden, Jordbruksverket, 2015
• Lekvärdesriktlinjer. Utformning av förskole- och
skolgårdar, Stockholms stad, 2025
• Leve koloniträdgården: bevara, vårda, förnya: råd,
anvisningar och rekommendationer för koloni-
trädgårdsverksamhet i Stockholm, Stockholms
fastighetskontor, förvaltningsavdelningen och In-
formation Stockholm i samarbete med Föreningen
Stor-Stockholms koloniträdgårdar, 1984
• Miljöbalk (1998:808), Klimat- och näringslivsdepar-
tementet, Stockholm, 1998
• Naturvårdsplan för Huddinge kommun 2022-2025,
Huddinge kommun, 2025
• Odla din egen trygghet – hur förberedd är du?
Folder från Fritidsodlingens riksorganisation (FOR),
2025
• Om krisen eller kriget kommer, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, Karlstad, 2024
• Orlången naturreservat, beslut och skötselplan,
Huddinge kommun, 1998
• Plan- och bygglag (2010:900), Landsbygds- och
infrastrukturdepartementet, Stockholm, 2010
• Program för tillgänglighet och delaktighet för
personer med funktionsnedsättning 2024-2029,
Stockholms stad
• Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
RUFS 2050, Region Stockholm, 2018
• Slutredovisning värdering av jordbruksmark i plan-
processen, John Andersson, Jordbruksverket, 2021
• Stadsodlingens historia, kålgårdar, kolonister &
asfaltblommor, Ulrika Flodin Furås, Votum, 2019
• Stockholm – en stad för alla. Handbok i utformning
av en tillgänglig och användbar miljö. Stockholms
Stad, trafikkontoret, 2008
• Stockholms koloniträdgårdar: områdesbeskriv-
ningar, Stockholm: Stockholms fastighetskontor,
Stockholm koloniträdgårdsråd, 1990
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 25
Här finns mer information
• Stockholms koloniträdgårdar: tillkomst, utveckling,
nuläge, framtid, Stockholm: Stockholms fastighets-
kontor, 1990
• Strategi för äldrevänlig stad, Stockholms stad, 2017
• Svensk trädgårdshistoria 1800–1900-tal, Kom-
mersiell trädgårdsodling, Inger Olausson, Kungliga
Vitterhets historie- och antikvitetsakademin, 2023
• Torvmarker, klimat och återvätning. Att minska
utsläpp och främja koldioxidlagring, Åsa Kasimir
och Amelie Lindgren, 2024
• Trädjordbruk i Sverige, Jordbruksverket, Linköping,
2024
• Trädgårdens klimatnytta och betydelse för biodi-
versiteten, Riksförbundet Svensk trädgård, Stock-
holm, 2023
• Vision 2040, Möjligheternas Stockholm, kommun-
fullmäktige, Stockholms stad, 2020
• Vårdprogram för kulturlandskapet i Nackareser-
vatet i Nacka. Fastighetskontoret, Stockholms
stad, 2016
• Vägledning för jordbruksmark i den fysiska plane-
ringen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholm,
2023
• Övergripande skötselplan för Igelbäckens kulturre-
servat i Stockholms stad, Stockholms stad, 2006
• Översiktsplan för Stockholms stad, Stadsbygg-
nadskontoret, Stockholms stad, 2018
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 26
Ordlista
Ordlista
Allmän plats
En gata, väg, park, ett torg eller ett annat område som
enligt detaljplan är avsett för ett gemensamt behov.
Agenda 2030
Handlingsplan som antogs av FN:s medlemsländer 2015.
De tillhörande 17 globala målen för hållbar utveckling
syftar till att utrota fattigdom, bekämpa klimatföränd-
ringar, främja fred och rättvisa samt uppnå en miljö-
mässig, social och ekonomisk hållbar utveckling.
Benjeshäck
Häck eller vindskydd byggd av ris och grenar som fylls
på ovanifrån när de bryts ner. Fungerar som ett skydd
för insekter och mindre djur.
Betesmark
Typ av jordbruksmark som är permanent bevuxen med
gräs och inte plöjs upp. Ger foder till betande djur.
Biologisk mångfald
Mångfalden i den genetiska variationen hos individerna
inom en art, variationen mellan olika arter och mellan
olika naturtyper och landskap.
Hembud
Tillämpas för koloniträdgårdar med hus inom
Stockholms stad. Kolonist som vill överlåta sin lott
hembjuder den till föreningen för försäljning.
Föreningen värderar stuga, anläggningar och växter
enligt en särskild värderingsnyckel och erbjuder lotten
för försäljning genom föreningens kö.
Hydroponisk odling
Växtodling utan matjord där näringsämnen tillförs
rötterna i en vattenlösning.
Koloniområden
Samlingsbegrepp för områden med koloniträdgårdar
med stuga samt områden med odlingslotter.
Invasiva arter
Arter som flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin
nya omgivning börjar sprida sig snabbt och orsaka
skada på ekosystem, infrastruktur eller människors
hälsa vilket medför kostnader för samhälle och
enskilda. Utgör ett hot mot biologisk mångfald.
Jordbruksmark
Samlingsnamn för åker-, betes- och ängsmark. Mark
som har planlagts för annat ändamål än odling räknas
inte som jordbruksmark.
Ordningsföreskrifter
Bilaga till arrenden för koloniträdgårdsföreningar och
odlingslotter som anger hur odlingsområdet och de
enskilda lotterna ska vara beskaffade och skötas
avseende häckar, redskapslådor, spaljéer osv.
Primärproduktion
Begrepp som inom jordbrukssektorn innebär verksam-
heter i matkedjans första steg; såsom att odla och skörda
grönsaker, föda upp djur före slakt, producera ägg och
mjölk samt fiska och jaga.
Resiliens
Förmågan att stå emot och klara av en förändring samt
återhämta sig och vidareutvecklas.
Särskilda boenden
Boenden inom äldrenämnden och socialnämndens
ansvarsområde. Det kan till exempel vara vård- och
omsorgsboenden, korttidsboenden eller stödboenden.
Stadsnära odling
All odling som sker inom och i närheten av staden.
Trädjordbruk
Svensk term från det internationella begreppet agro-
forestry. Odling som integrerar träd, växtodling och/
eller bete.
Åkermark
Typ av jordbruksmark som kan plöjas och används för
växtodling eller som kan användas för växtodling utan
ytterligare förberedelse.
Doknr: T2023-00863-16
Program för stadsnära odling 27
Kapitel
Fotografier: Lotta Magnuson, Karin Sundström
Produktion: Miltton.se
Doknr: T2023-00863-16
---
[Följebrev Program för stadsnära odling. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige, KS 2026/354.pdf]
Kommunstyrelsen
Rotel VIII
Remissbrev
Dnr KS 2026/354
Sida 1 (2)
2026-03-25
Kommunstyrelsen
Stadshuset
105 35 Stockholm
Växel 08-508 290 00
kommunstyrelsen@stockholm.se
start.stockholm
Till berörd remissinstans
Remiss av Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige
Remiss från kommunstyrelsen Stockholms stad. Observera att
bilagor/underlag till remissen skickas i ett separat e-postutskick.
Samtliga remissinstanser får underlag till remissen via e-post, även
de remissinstanser som använder eDok. Från Stockholm Stadshus
AB önskas vidareremittering till bostadsbolagen, Micasa, Sisab,
Stockholm Business Region samt Stockholm Vatten och Avfall).
Ni ombeds att yttra er över bifogad remiss senast
2026-09-09. Kontakta ansvarig handläggare om ni inte kan svara
inom utsatt tid.
Stadsledningskontoret för yttrande senast 2026-09-21.
Ansvarig borgarrådssekreterare är Gabriele Werner.
Telefonnummer: 08-50829064.
Expediering av remissvar till kommunstyrelsen
Remissinstanser inom eDok (Stockholms stads
ärendehanteringssystem)
• Använd funktionen Svara på remiss för expediering till
kommunstyrelsens registratur (KF/KS kansli).
• Använd även korrespondensverktyget för att skicka
tjänsteutlåtandet i word-format och det autogenererade
protokollsutdraget i pdf-format till
RVIII-remissvar.SLK@stockholm.se
• Ange diarienummer KS 2026/354 i ämnesraden.
• Bilägg inte remissen.
Övriga remissinstanser
• Skicka remissvaret i pdf-format till
kommunstyrelsen@stockholm.se
• Skicka remissvaret i word-format till
RVIII-remissvar.SLK@stockholm.se
Remissbrev
Dnr KS 2026/354
Sida 2 (2)
Remiss av Program för stadsnära odling. Svar
på uppdrag från kommunfullmäktige
• Ange diarienummer KS 2026/354 i ämnesraden.
• Bilägg inte remissen.
Remissinstanser
• Stadsledningskontoret
• Exploateringsnämnden
• Fastighetsnämnden
• Miljö- och hälsoskyddsnämnden
• Socialnämnden
• Stadsbyggnadsnämnden
• Utbildningsnämnden
• Äldrenämnden
• Bromma stadsdelsnämnd
• Skarpnäcks stadsdelsnämnd
• Stockholms Stadshus AB
• Agro Stockholm
• Boodla
• Ekologiska Lantbrukarna
• Förskolenämnden
• Järva stadsdelsnämnd
• KTH FOOD
• Naturskyddsföreningen Stockholms län
• Odla ihop
• Reformaten
• Småbrukarna
• Stockholms Koloniträdgårdar
Bilagor
1. Bilaga - Program för stadnära odling
2. Följebrev Program för stadsnära odling. Svar på uppdrag
från kommunfullmäktige, KS 2026/354
Med vänlig hälsning,
Gabriele Werner
Rotel VIII
---
[Tjänsteutlåtande - Program för stadsnära odling. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.pdf]
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Sida 1 (10)
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Handläggare
Lotta Magnuson
08-508 26 394
Tjänsteutlåtande
Dnr T2023-00863
2026-01-13
Till
Trafiknämnden
2026-03-12
Adress- och kontaktuppgifter: Besöksadress Fleminggatan 4. Postadress Box 8311, 104 20 Stockholm. Telefon Växel 08-508 27 200.
E-post: lotta.magnuson@stockholm.se. trafikkontoret@stockholm.se. Organisationsnummer: 212000-0142. Hemsida: start.punkt.stockholm.
Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige
Förslag till beslut
1. Trafiknämnden beslutar att för egen del godkänna
trafikkontorets förslag till Program för stadsnära odling.
2. Trafiknämnden föreslår att kommunfullmäktige godkänner
förslaget till Program för stadsnära odling.
3. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Gunilla Glantz
Förvaltningschef
Ulrika Falk
Avdelningschef
Karin Tufvesson Hjelmfeldt
Enhetschef
Sammanfattning
I kommunfullmäktiges budget 2023 fick trafiknämnden i uppdrag
att i samarbete med stadsdelsnämnderna, exploateringsnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem
och AB Svenska Bostäder ta fram ett program för främjande av
stadsnära odling. 2024 breddades uppdraget till trafiknämnden till
att omfatta samarbete även med fastighetsnämnden,
utbildningsnämden, socialnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, Stockholm Business Region AB, SISAB,
Micasa Fastigheter i Stockholm AB samt odlingsföreningar m.fl.
Program för stadsnära odling ska stärka Stockholm som
odlingssstad genom att ta ett samlat grepp om stadens arbete med
stadsnära odling. Den övergripande målsättningen är att den
stadsnära odlingen ska bidra till Stockholms attraktivitet och
långsiktiga hållbarhet. Programmet anger sex
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 2 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
planeringsinriktningar: mer odling och på rätt plats, ökad kunskap
om odling, välkomnande och till för alla, klimat- och miljösmarta,
välförvaltade samt utvecklas efter nya förutsättningar. Programmet
vänder sig till samtliga nämnder och bolag och ska användas vid
planering och förvaltning av stadsnära odling. Det gemensamma
målstyrda och långsiktiga arbetet bedöms ge odlare, intressenter och
de som arbetar med stadsnära odling inom staden en större
gemenskap kring odlingsfrågor, fler möjliga synergieffekter samt
effektivare insatser för att utveckla och förvalta stadsnära odling.
Trafikkontoret föreslår att trafiknämnden beslutar att godkänna
förslaget till Program för stadsnära odling och överlämnar till
kommunfullmäktige för att fastslå programmet.
Bakgrund
Trafiknämnden fick i uppdrag i kommunfullmäktiges budget för
2023 att i samarbete med stadsdelsnämnderna,
exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och AB
Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder ta
fram ett program för främjande av stadsnära odling.
Under 2024 breddades samverkan till fler förvaltningar och bolag
för att omfatta och främja odling inom fler av stadens
verksamheter.. I samverkan inkluderas fastighetsnämnden,
utbildningsnämnden, förskolenämnden, socialnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, Stockholm Business Region AB, SISAB,
Micasa Fastigheter i Stockholm AB, odlingsföreningar m.fl.
Ambitionen utökades också till fler områden i programmet. Här kan
nämnas beredskapsfrågan, nya odlingstekniker samt recirkulation
för att minska klimatavtrycket.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av trafikkontoret i samråd med
stadsledningskontoret, stadsdelsförvaltningarna,
exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen,
AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska
Bostäder.
Dialog har förts med fastighetskontoret, utbildningsförvaltningen,
socialförvaltningen, kulturförvaltningen, serviceförvaltningen,
SISAB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB Stockholm Business
Region AB, samt Stockholm Vatten och Avfall AB.
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 3 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Dialog har förts med externa parter såsom Stockholms
koloniträdgårdar, styrelserna i stadens koloniföreningar,andra
kommuner och bostadsbolag, odlingsföreningar, forskare,
kommersiella aktörer inom gröna näringar, med flera.
Syfte
Programmets övergripande målsättning är att bidra till Stockholms
attraktivitet och långsiktiga hållbarhet.
Programmet ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete och
visa medborgare och intressenter stadens intentioner för hur
stadsnära odling ska utvecklas och förvaltas långsiktigt.
Programmets innehåll
I programmet konkretiseras hur stadens arbete med stadsnära odling
ska ske genom sex planeringsinriktningar. Dessa anger hur staden
ska prioritera när stadsnära odling ska utvecklas och förvaltas.
Planeringsinriktningar gäller både för befintliga och nya stadsnära
odlingar över hela staden.
⋅ Mer odling och på rätt plats
⋅ Ökad kunskap om odling
⋅ Välkomnande och till för alla
⋅ Klimat- och miljösmarta
⋅ Välförvaltade
⋅ Utvecklas efter nya förutsättningar
Mer odling och på rätt plats innebär att det ska kunna skapas fler
odlingsmöjligheter i Stockholm utifrån stadens specifika
förutsättningar. Det innebär bland annat att befintliga
odlingsområden utvecklas och följs upp för att skapa mer odling, att
det ska finnas en inrättandeprocess för nya odlingsområden, att den
nya odlingsformen småskalig kommersiell odling ska utredas, att
stadens gårdar utvecklas samt att hänsyn tas till stadens andra
värden och markanvändningsbehov genom att säkerställa aktuella
kunskapsunderlag och lokaliseringsstudier.
Ökad kunskap om odling innebär att sprida och höja kunskapen om
odling internt och externt genom utbildningsinsatser, samverkan
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 4 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
och ökat nätverkande. Även höjd kunskap om odlingarnas
kulturhistoriska värden ingår.
Välkomnande och till för alla innebär att det ska finnas likvärdiga
möjligheter för alla att ta del av stadens odlingar. En mångfald av
olika former av odling förenklar för odling utifrån olika
förutsättningar och skeden i livet. I planeringsinriktningen ingår
bland annat att en mötesplats för odling och utbildning i stadens
regi skapas, fler ätbara växter i parken och en ökad tillgänglighet
inom odlingsområden. Vidare slår inriktningen fast att
koloniområden med stuga fortsatt ska överlåtas genom hembud för
att säkerställa att fler stockholmare även i framtiden ska kunna få
tillgång till en egen stuga. I planeringsinriktningen ingår även
odling på skolor, förskolor, specialboenden och på de kommunala
bostadsbolagens gårdar för att nå fler grupper. Slutligen poängteras
vikten av en tydlig och samlad information kring stadens arbete
med stadsnära odling för att nå ut till alla.
Klimat- och miljösmarta innebär att stadsnära odling ska utvecklas
på ett sätt som bidrar till stadens miljömål. Minskat klimatavtryck
från till exempel odlingstorv, en ökad recirkulation, ökad biologisk
mångfald, friska och levande jordar som en resurs samt ett minskat
näringsläckage ingår i planeringsinriktningen.
Välförvaltade innebär att staden ska tillhandahålla en välfungerande
administration för stadsnära odling och en fungerande infrastruktur
för odling inom koloniområden. Här ingår även att det ska finnas
aktuella avtal och ordningsföreskrifter som följs upp för
koloniområden och gemensamhetsodlingar samt att alla odlare ska
känna sig trygga inom stadens odlingsområden.
Utvecklas efter nya förutsättningar är en framåtblickande
planeringsinriktning som innebär att arbetet med stadsnära odling
ska kunna anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar och
behov. Exempel ges på vikten av att samverka med
forskningssamhället och näringslivet avseende hållbar teknik inom
livsmedelsproduktion, att nya koncept och former för odling ska
kunna utvecklas samt att nya planer ska kunna medge
markanvändning för odling om behov av detta uppstår i ett senare
skede.
Analys och konsekvenser
Ett mer målinriktat arbete för stadsnära odling bedöms bidra till
Stockholms attraktivitet och långsiktiga hållbarhet.
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 5 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Det gemensamma målstyrda och långsiktiga arbetet ska ge odlare,
intressenter och de som arbetar med stadsnära odling inom
förvaltningar och bolag en större gemenskap kring odlingsfrågor,
fler möjliga synergieffekter samt effektivare insatser för att utveckla
och förvalta stadsnära odling.
Det kommer att krävas ett tvärsektoriellt arbete för att implementera
planeringsinriktningarna. Programmet spänner över flera sektorer
och varje nämnd och bolag kommer att behöva arbeta med frågan
utifrån respektive ansvarsområde. Samverkan, såväl internt mellan
stadens nämnder och bolag som externt mellan staden och
civilsamhället är avgörande för att nå resultat. Trafiknämnden
kommer att samordna arbetet genom den nyinrättade tjänsten
samordnare för stadsnära odling. För att säkerställa en effektiv
samordning kommer förvaltningsövergripande samordning att ske
löpande.
Ekonomiska konsekvenser
Delar av programmet kommer att behöva finansiering i framtida
beslut om budget och separat organisation för att kunna
genomföras. Vissa av de aktiviteter som krävs kommer att innebära
en översyn av reglementen och ansvarsområden. Detta beskrivs mer
ingående i det separata avsnittet om ekonomi nedan.
Miljömässiga konsekvenser
Planeringsinriktningen Klimat- och miljösmarta innebär att odling i
högre uträckning ska kunna bidra till Stockholms miljömål.
Miljöeffekter av småskalig odling kan variera stort. Många
kommersiella aktörer och fritidsodlare vill odla med ett lågt
klimatavstryck. Samtidigt kan småskalig odling leda till ökad
belastning på miljö och klimat. Staden behöver därför informera om
hur odling kan ske på ett hållbart sätt, både mot koloniföreningar,
enskilda odlare och odling i stadens regi.
Historiskt sett har flera kommersiella stadsnära odlingar
kontaminerats genom till exempel gödselmedel, vilket innebär att
det idag finns föroreningar kvar i marken på flera platser. Idag är
kontrollen av vad odlare använder inom stadens odlingsområden
fortsatt begränsad. Programmet tydliggör att stadens odlingsmark
ska ses som en långsiktig resurs med målsättningen att nå levande
och friska jordar.
Att minska användandet av odlingstorv kommer att bidra till att
minska stadens klimatavtryck. Att framställa egen jord av kompost
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 6 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
och befintliga resurser bidrar ytterligare till detta både för enskilda
odlare och för staden.
Tillgänglighet
Planeringsinriktningen Välkomnade och till för alla poängterar
vikten av att odling ska vara tillgänglig för alla. Stadens bredd av
olika former av odling gör att fler ska kunna ha tillgång till odling i
olika skeden och förutsättningar i livet, vilket ökar tillgängligheten.
Här ingår också att på sikt öka tillgängligheten i befintliga
odlingsområden så att fler kan ta del av områdena även om de inte
själva har tillgång till en egen lott. Idag är många odlingsområden
inte tillgängliga eftersom de ligger i kuperad terräng och vissa har
gångvägar igenväxta av gräs. Åtgärder för att höja tillgängligheten
inom befintliga områden kommer att behöva genomföras under lång
tid av ekonomiska skäl och utifrån en princip som fungerar i
befintliga miljöer.
En samlad kommunikation från staden kring stadsnära odling bidrar
ytterligare till tillgängligheten till odling.
Trygghet och säkerhet
Planeringsinriktningen Välförvaltade slår fast att alla odlare ska
vara trygga och säkra på sina lotter. Idag finns det inom vissa
områden problem med trygghet och säkerhet. Här behöver
stadsdelsnämnderna tillsammans med trafiknämnden och övriga
berörda nämnder genomföra riktade insatser och stöttning till
föreningar och odlare.
Med rätt förutsättningar att driva en odlingsförening bidrar dessa till
tryggheten i närområdet. Att föreningsaktiva vuxna vistas ute i sin
stadsdel under längre perioder bidrar till social samvaro, informella
nätverk och fler ögon på det offentliga rummet.
Påverkan på barn
Planeringsinriktningen Välkomnade och till för alla lyfter fram
odling på skolor och förskolor. Möjligheten till variationsrik lek,
rörelse, lärande och återhämtning ska finnas på skolgårdar och
förskolor, vilket framgår av stadens lekvärdesriktlinjer. Odling kan
bidra med värden till både lärande och återhämtning. Programmet
anger att odlingsverksamhet ska inordnas efter
lekvärdesriktlinjernas principer, vilket bedöms ge en god
helhetsmiljö för barn och ungdomar i deras skol- och
förskolemiljöer.
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 7 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Planeringsinriktningen Välförvaltade anger att odlare ska vara
trygga på sina odlingslotter. Med en ökad satsning på trygghet kan
odlingsföreningar bidra till tryggare miljöer i närområdet. Fler
aktiva, engagerade och synliga vuxna kan ge barn och ungdomar en
ökad trygghet.
Ianspråktagen grönyta
Planeringsinriktningen Mer odling och rätt plats poängterar vikten
av att ny odling förläggs på en plats som fungerar för andra värden
och behov i staden. Nya koloniträdgårdar innebär att ytan för
odlingarna privatiseras. Ligger odlingen på mark som tidigare var
planlagd som allmän plats innebär det att färre kommer att få
tillgång till ytan. Även gemensamhetsodlingar tar allmän plats i
anspråk varför programmet poängterar att gemensamhetsodlingarna
är till för alla och att de ska planeras så att de inte innebär en
konflikt med andra värden som behövs på platsen. Det är också
därför det är viktigt att gångvägar inom odlingsområden hålls öppna
och tillgängliga för att alla ska kunna komma in och titta på
odlingarna och ta del av blomprakt och flor. Det framgår av
planeringsinriktningen Välkomnande och till för alla.
Konflikt med övrig markanvändning i staden
Mer odling och på rätt plats tar upp behovet av ett
kunskapsunderlag för värdet av stadens jordbruksmark och
lokaliseringsstudier för nya odlingar. I Stockholm behöver många
intressen för markanvänding vägas mot varandra i den fysiska
planeringen. Med ett uppdaterat kunskapsunderlag och relevanta
analyser finns bättre förutsättningar för välavvägda
planeringsunderlag. Även Länsstyrelsen i Stockholms län ger
vägledning för hur plan- och bygglagen och miljöbalken ska tolkas
avseende jordbruksmark vid fysisk planering. Stor del av den
befintliga jordbruksmarken i staden har idag någon form av skydd.
Beredskap
Det är viktigt att poängtera att Stockholm inom stadens gränser inte
kan tillgodose sin egen matförsörjning från stadens stadsnära
odlingar. Det bör inte heller vara en målsättning eftersom Sverige
bedöms kunna försörja sin befolkning med egen jordbruksmark i
händelse av kris. Det finns dock sårbarheter inom
jordbrukssystemet i händelse av kris såsom till exempel brist på
nationellt framställt drivmedel och tillgång till gödsel.
Stadsnära odling kan delvis utgöra ett bidrag till en ökad beredskap
på flera sätt och i programmet berörs beredskapsfrågan genom flera
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 8 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
planeringsinriktningar. Att ambitionsnivån höjs för stadsnära odling
generellt och att staden börjar arbeta aktivt med frågorna utgör
grunden i detta.
I planeringsinriktningen Mer odling och på rätt plats ingår
utredning av en ny form av odling: småskalig kommersiell odling.
Att det finns flera aktörer inom hållbar matframställning sprider
riskerna i händelse av kris. Genom att föra in den nya formen av
odling möjliggörs att fler aktörer producerar mat. Att öka andelen
uppodlad mark inom stadens egna gårdar motiveras också av
beredskapsfrågan. Även aktuella kunskapsunderlag om markens
lämplighet för odling är en förutsättning för att kunna skala upp
odlingen om behov av detta skulle uppstå.
I planeringsinriktningen Miljö- och klimatsäkra ingår ökad
recirkulation och jordframställning. Egen näringsrik odlingsjord
minskar behovet av att köpa in detta från andra håll.
Planeringsinriktningen Välkomnade och till för alla ska ge bättre
förutsättningar för det föreningsengagemang och de nätverk som
skapas i olika odlingsgrupper och föreningar. Dessa är
betydelsefulla i händelse av kris eftersom de kan stötta varandra och
enklare mobilisera insatser.
I planeringsinriktningen Utvecklas efter nya förutsättningar ingår
kunskapsbevakning av möjligheten av att staden ska bli mer
självförsörjande på mat året om.
Näringsliv
I planeringsinriktningen Utvecklas efter nya förutsättningar ingår
bevakning av ny odlingsteknik och i Mer odling och på rätt plats
föreslås en ny form av odling: småskalig kommersiell odling.
Kommersiella aktörer inom småskalig kommersiell odling vittnar
generellt om svårigheterna med att få lönsamhet i verksamheten.
Konkurrensen från befintliga matproducenter är hård och nya
aktörer behöver i regel hitta sin nisch för att nå lönsamhet. Platser
för att sälja grönsaker direkt till konsumenten liknande bondens
marknad efterfrågas.
Ekonomi
För att genomföra programmet kommer ekonomiska resurser krävas
hos berörda förvaltningar och bolag i staden. Delar av programmet
bygger på utvecklade arbetssätt eller innehåll i redan pågående
arbete, exempelvis kommunikation. Andra delar av programmet
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 9 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
kräver både personella resurser och finansiering för att kunna
genomföras.
Framförallt stadsdelsnämnderna kommer att påverkas ekonomiskt
av en höjd ambitionsnivå för odling. Koloniområden genererar idag
intäkter genom arrrenden till stadsdelsnämnderna. Dessa är dock
ojämnt fördelade över staden och är inte alltid i proportion till vilka
insatser som behövs inom odling inom respektive stadsdelsområde.
I vissa områden saknas giltiga arrendeavtal. Det gör att
stadsdelsnämnderna har olika förutsättningar att förvalta
odlingsområdena. Insatser kommer att behöva genomföras i etapper
både på grund av personella och ekonomiska resurser. Med tillförsel
av medel för investeringar kan åtgärder genomföras snabbare.
Insatser inom odlingarnas infrastruktur, ökad tillgänglighet inom
odlingsområdena och skyltning inom befintliga koloniområden
behöver finansiering. Mer ätbart i parken ställer krav på
beskärningsåtgäder, omhändertagande av fallfrukt och speciell
skötselkompetens som bedöms öka driftskostnaderna.
En ny inrättandeprocess för att anlägga nya odlingsområden behövs
för att klargöra vilken nämnd som ska ha det ekonomiska ansvaret
för planläggning, anläggning och förvaltning. Den nya föreslagna
formen av odling; småskalig kommersiell odling behöver utredas
vidare. Även här ingår att klargöra ansvar för både drift och
eventuella ekonomiska investeringar. Anläggning av nya
odlingsområden saknar idag finansiering.
Fastighetsnämnden kan behöva se över arrenden för stadens gårdar
om krav på att andelen odling ska öka.
Det är mer ekonomiskt fördelaktigt att tillföra mer fritidsodling för
fler inom staden genom att öka uppföljningen av och utveckla
befintliga odlingsområden än att anlägga nya odlingsområden.
Trafikkontorets synpunkter
Stockholm är en idag en fantastisk stad för odling med tillgång till
koloniträdgårdar, gemensamhetsodlingar samt odling i trädgårdar
och på gårdar. Odlingarna bidrar på många sätt till Stockholms
attraktivitet och långsiktiga hållbarhet. Social gemenskap inom
odlingsområdena, bidrag till biologisk mångfald, spridning av
kunskap om odling genom föreningar, rekreationsvärden, folkhälsa
samt bidrag till försörjningsförmåga kan nämnas. Det finns dock ett
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande
Sida 10 (10) Stadsmiljö
Trafikkontoret
Stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8311
104 20 Stockholm
Telefon
Växel 08-508 27 200
lotta.magnuson@stockholm.se
trafikkontoret@stockholm.se
Org nr 212000-0142
start.stockholm
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
behov av att se över strukturer och samarbeten för att förbättra
befintlig förvaltning och för att kunna skapa nya odlingar.
Förvaltningen och tilldelningen av medel är idag ojämn över staden.
Det finns en underhållsskuld i koloniområdenas infrastruktur såsom
till exempel vattenledningar och inom vissa koloniområden finns
problem i form av minskad andel odling, otrygghet, otillåten
byggnation och osäkra kösystem. Kunskapen om odlingsfrågor
behöver byggas upp inom berörda förvaltningar. Ett ökat intresse
för egenodlad mat ställer också nya krav på staden som behöver
utveckla arbetsätt för att möta behoven.
Trafikkontoret bedömer att intresset för stadsnära odling kommer
att växa framöver. En orolig omvärld och synliga effekter av
klimatförändringarna bedöms bidra till detta. Trafikkontoret har
inställningen att arbetet med att utveckla stadsnära odling därmed
behöver få ett ökat fokus kommande år. Insatser som genomförs
bedöms tillföra stora värden och bidra till stadens
långsiktiga attraktivitet och hållbarhet. Program för stadsnära odling
är efterfrågat och innebär en nystart för arbetet med stadsnära
odling i Stockholms stad. Tillsättningen av den nya tjänsten
samordnare för stadsnära odling har ytterligare bidragit till detta.
Trafikkontoret bedömer att staden behöver arbeta med
utvecklingsarbete och ny odling parallellt med en höjd ambition och
samordning av förvaltning av befintliga odlingar för att få störst
effekt av insatserna. Det finns en stor potential att öka graden odling
där staden redan har avsatt yta för odlingsaktiviteter.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår trafikkontoret att
trafiknämnden beslutar att godkänna förslaget till Program för
stadsnära odling överlämnar till kommunfullmäktige att fastslå
programmet.
Slut
Bilagor
1. Program för stadnära odling
---
[Komplettering Program för stadsnära odling. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige, KS 2026/354.pdf]
Kommunstyrelsen
Rotel VIII
Remissbrev
Dnr KS 2026/354
Sida 1 (2)
2026-03-26
Kommunstyrelsen
Stadshuset
105 35 Stockholm
Växel 08-508 290 00
kommunstyrelsen@stockholm.se
start.stockholm
Till berörd remissinstans
Remiss av Program för stadsnära odling
Flera av er har gjort oss uppmärksamma att inte tjänsteutlånandet
kopplat till den aktualla remissen kom med i utskicket. Därför görs
detta kompletterande utskick.
Ni ombeds att yttra er över bifogad remiss senast
2026-09-09. Kontakta ansvarig handläggare om ni inte kan svara
inom utsatt tid.
Stadsledningskontoret för yttrande senast 2026-09-21.
Ansvarig borgarrådssekreterare är Gabriele Werner.
Telefonnummer: 08-50829064.
Expediering av remissvar till kommunstyrelsen
Remissinstanser inom eDok (Stockholms stads
ärendehanteringssystem)
• Använd funktionen Svara på remiss för expediering till
kommunstyrelsens registratur (KF/KS kansli).
• Använd även korrespondensverktyget för att skicka
tjänsteutlåtandet i word-format och det autogenererade
protokollsutdraget i pdf-format till
RVIII-remissvar.SLK@stockholm.se
• Ange diarienummer KS 2026/354 i ämnesraden.
• Bilägg inte remissen.
Övriga remissinstanser
• Skicka remissvaret i pdf-format till
kommunstyrelsen@stockholm.se
• Skicka remissvaret i word-format till
RVIII-remissvar.SLK@stockholm.se
• Ange diarienummer KS 2026/354 i ämnesraden.
• Bilägg inte remissen.
Remissinstanser
Remissbrev
Dnr KS 2026/354
Sida 2 (2)
Remiss av Program för stadsnära odling. Svar
på uppdrag från kommunfullmäktige
• Stadsledningskontoret
• Exploateringsnämnden
• Fastighetsnämnden
• Miljö- och hälsoskyddsnämnden
• Socialnämnden
• Stadsbyggnadsnämnden
• Utbildningsnämnden
• Äldrenämnden
• Bromma stadsdelsnämnd
• Skarpnäcks stadsdelsnämnd
• Stockholms Stadshus AB
• Agro Stockholm
• Boodla
• Ekologiska Lantbrukarna
• Förskolenämnden
• Järva stadsdelsnämnd
• KTH FOOD
• Naturskyddsföreningen Stockholms län
• Odla ihop
• Reformaten
• Småbrukarna
• Stockholms Koloniträdgårdar
Bilagor
1. Tjänsteutlåtande - Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige
2. Komplettering Program för stadsnära odling. Svar på
uppdrag från kommunfullmäktige, KS 2026/354
Med vänlig hälsning,
Gabriele Werner
Rotel VIII
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.