← Tillbaka till arkivet
Trygghet Stockholms kommun Kommunstyrelsen · Möte 2026-06-17 · Kortfattat 2026-06-18

Sprängregler: Polisens förslag om att ta bort gamla råd

Polismyndigheten föreslår att de gamla allmänna råden om sprängning (RPSFS 2012:6, FAP 523-1) ska tas bort eftersom de är inaktuella och innehåller felaktiga hänvisningar till andra lagar och förordningar. Förslaget bedöms inte påverka Stockholms stad direkt, men berör enskilda och företag som ansöker om tillstånd för sprängning, då vissa krav på till exempel sprängarbetsledare kommer att tas bort eller justeras. Kommunstyrelsen föreslås svara Polismyndigheten att Stockholms stad inte har några synpunkter på förslaget.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.

Bilagor

Från originalhandlingen
Polismyndigheten föreslår i att Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1 ska upphävas. Anledningen är att dokumentet till stor del bedöms som inaktuellt.Polismyndigheten anser inte att förändringen berör kommuner eller regioner. Förslaget berör dock enskilda som ansöker om tillstånd för sprängning.Polismyndigheten har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. [R1 PM Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning, FAP 523-1.pdf] 1 (3) PM Rotel I (Dnr KS 2026/612) Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning, FAP 523-1 Remiss från Polismyndigheten Remisstid den 7 augusti 2026 Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Polismyndigheten föreslår i att Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1 ska upphävas. Anledningen är att dokumentet till stor del bedöms som inaktuellt. Polismyndigheten anser inte att förändringen berör kommuner eller regioner. Förslaget berör dock enskilda som ansöker om tillstånd för sprängning. Polismyndigheten har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret har inga synpunkter på förslaget. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag hänvisar till Stockholms stads yttrande som svar på remissen. Stockholm den 17 juni 2026 Karin Wanngård Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. 2 (3) Bilagor 1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/612-4.1 2. Remiss - Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning, FAP 523-1, dnr KS 2026/612-1.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 3 (3) Ärendet Polismyndigheten föreslår att Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1 ska upphävas. Anledningen är att dokumentet till stor del bedöms som inaktuellt. Sedan rådet infördes har polisorganisationens omorganiserats. Från och med den 1 januari 2025 har de tidigare 21 polismyndigheterna blivit en. Dokumentet var framför allt ett sätt för den tidigare Rikspolisstyrelsen att styra de tidigare polismyndigheterna. I rådet finns hänvisningar till andra föreskrifter och allmänna råd som är inaktuella. Bland annat till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:1) om sprängarbete, vilka har upphävts. Motsvarande regler finns i dag i 16 kap. i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten. Därutöver finns hänvisningar till Boverkets byggregler (BFS 2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR 18. Bestämmelser om sprängarbeten finns inte längre i BFS 2011:6, utan i Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder. Det finns även skrivningar kopplat till en ”sprängningsledare” som är daterade. Polismyndigheten föreslår att FAP 523-1 inte fyller någon funktion och kan upphävas utan att ersättas. Polismyndigheten avser att ta fram stödjande dokument till myndighetens personal. Polismyndigheten anser inte att förändringen berör kommuner eller regioner. Förslaget berör dock enskilda som ansöker om tillstånd för sprängning. Polismyndigheten har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 3 juni 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar, precis som Polismyndighetens egen konsekvensbeskrivning av förslaget, att staden i egenskap av kommun inte berörs direkt av förändringen. Handlingen är daterad. Stadsledningskontoret har därför inga synpunkter på förslaget. --- [Stockholms stads yttrande.pdf] Stadshuset Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Sida 1 (1) bvvvv Till Polismyndigheten Ert Dnr: A702.294/2025 Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning, FAP 523-1 Sammanfattning Stockholms stad konstaterar, precis som Polismyndighetens egen konsekvensbeskrivning av förslaget, att staden i egenskap av kommun inte berörs direkt av förändringen. Handlingen är daterad. Stockholms stad har därför inga synpunkter på förslaget. Ställningstaganden Stockholms stad har inga synpunkter på förslaget. Stockholm som ovan Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Yttrande Dnr KS 2026/612 2026-06-04 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm --- [Remiss - Förslag om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:6) om sprängning, FAP 523-1.pdf] 1 (11) CNoa föredragning 2026-05-05-upphäva FAP 523-1 -c.docx Polismyndigheten Nationella operativa avdelningen Nationell samordning Konsekvensutredning om upphävande av Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1 Innehåll 1 Inledning ................................ ................................ ....................... 2 2 Gällande rätt ................................ ................................ .................. 2 2.1 Ordningslagen ........................................................................... 2 2.2 Lagen om brandfarliga och explosiva varor ............................. 3 2.3 Miljöbalken ............................................................................... 3 2.4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ................................................ 4 2.5 Boverkets föreskrifter ............................................................... 4 2.6 Rikspolisstyrelsens allmänna råd .............................................. 5 3 Det aktuella problemet ................................ ................................ .. 6 3.1 Polisorganisationens förändring ............................................... 6 3.2 Inaktuella hänvisningar ............................................................ 6 3.3 Delar av FAP 523-1 återger bara gällande rätt ......................... 7 3.4 Råden är formulerade som föreskrifter ................................... 7 3.5 Krav på sprängarbetsledare...................................................... 7 3.6 Råd om platsbestämt respektive generellt tillstånd ................ 8 3.7 Register ..................................................................................... 8 4 Bedömningar och förslag ................................ ............................... 8 4.1 FAP 523-1 bör upphävas utan att ersättas ............................... 8 4.2 Alternativ som diskuterats ....................................................... 8 Konsekvensutredning Diarienr (åberopas) A702.294/2025 Infoklass Öppen Datum 2026-03-17 Saknr 124 Polismyndigheten 2026-03-17 2 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen 5 Vilka som berörs av upphävande av FAP 523-1 ............................... 9 5.1 Enskilda ..................................................................................... 9 5.2 Personal vid Polismyndigheten ................................................ 9 5.3 Kommuner och regioner .......................................................... 9 6 Konsekvenser ................................ ................................ ................ 9 6.1 Konsekvenser för Polismyndgiheten ........................................ 9 6.2 Konsekvenser för företag och sökanden .................................. 9 6.2.1 Kravet på sprängarbetsledare .......................................................... 9 6.2.2 Registerföring ................................................................................. 10 6.2.3 Handläggningsrutiner ..................................................................... 10 7 Nollalternativet ................................ ................................ ........... 10 8 Sveriges anslutning till Europeiska unionen ................................ .. 11 9 Tidpunkt för upphävande och informationsinsatser ...................... 11 1 Inledning Polismyndigheten avser att upphäva Rikspolisstyrelsens allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1. Myndigheten redovisar härmed sin konsekvensutredning enligt förordningen (2024:183) om konsekvens- utredningar. Dokumentet är också en konsekvensanalys enligt 6 kap. 2 § Polismyndighetens arbetsordning. 2 Gällande rätt 2.1 Ordningslagen Av 3 kap. 6 § ordningslagen följer att sprängning inte får ske utan tillstånd av Polismyndigheten inom ett område som omfattas av detaljplan. Bestäm- melsen syftar bland annat till att trygga ordningen och säkerheten på allmänt tillgängliga områden och utrymmen. Tillstånd till sprängning får endast beviljas den som har tillstånd, eller inte behöver ha tillstånd, till användning av explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Den senare regeln infördes genom en lagändring den 15 juli 2025. Syftet var att kodifiera en ordning som redan tillämpades i praktiken (prop. 2024/25:163 s. 37). Polismyndigheten 2026-03-17 3 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen Enligt 3 kap. 14 § ordningslagen ska Polismyndigheten vid prövningen av en ansökan om tillstånd till sprängning beakta vad som krävs av hänsyn till trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Ett beslut av Polismyndig- heten om tillstånd får förenas med de villkor som behövs av hänsyn till trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Villkoren får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller på annat sätt göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. I förarbetena till reglerna i 3 kap. 14 § ordningslagen anges bl.a. följande. Begreppet allmän ordning och säkerhet rymmer en mängd olika faktorer och omständigheter som Polismyndigheten har att beakta vid tillstånds- prövningen. Myndigheten ska bl.a. bedöma om den planerade verksamheten kan innebära störningar för omgivningen, exempelvis i form av buller från sprängning. Myndigheten ska också bedöma sökandens personliga lämplighet i de fall där denna har betydelse för prövningen av tillståndsärendet. Om sökanden inte är lämplig att bedriva den tilltänkta verksamheten, kan det nämligen befaras att kravet på allmän ordning och säkerhet inte kommer att bli tillgodosett. Omständigheter och förhållanden som det ankommer på någon annan att beakta, t.ex. om en tilltänkt verksamhet kan medföra sanitär olägenhet som inte i sig innebär en säkerhetsrisk eller ordningsstörning ligger i princip utanför Polismyndighetens prövning (prop. 1992/93:210 s. 290). I Polismyndighetens prövning av sökandens personliga lämplighet ingår en bedömning av om den som ska utföra arbetet har tillräcklig kompetens för uppgiften. I praxis har det ansetts att de utbildningskrav som ställs upp i författningar som gäller för sprängarbete och hantering av sprängämnen bör beaktas vid bedömningen om den som ska utföra arbetet har tillräcklig kompetens för att göra detta på ett säkert sätt. Att dessa krav är uppfyllda har dock inte ansetts automatiskt innebära att ett tillstånd ska meddelas, utan det ska göras en helhetsbedömning utifrån vad som krävs med hänsyn till allmän ordning och säkerhet (se Kammarrätten i Stockholms dom den 11 maj 2018 i mål nr 6530-17). 2.2 Lagen om brandfarliga och explosiva varor Enligt 16 § lagen om brandfarliga och explosiva varor krävs det som huvudregel tillstånd för att hantera, överföra, importera eller exportera explosiva varor. Detsamma gäller för den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor. Det finns undantag från kravet på tillstånd. 2.3 Miljöbalken Var och en, både i det dagliga livet och vid bedrivande av näringsverksamhet, har en skyldighet att beakta de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel. Där framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en Polismyndigheten 2026-03-17 4 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (2 kap. 2 § miljöbalken). 2.4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverket har beslutat föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten. I 16 kap. finns bestämmelser om sprängarbete. Enligt 1 § regleras i kapitlet all verksamhet där explosiva varor används för att utföra ett sprängarbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter innehåller en rad olika bestämmelser som syftar till att säkerställa att sprängarbeten utförs på ett säkert sätt. Det ställs t.ex. krav på undersökning, riskbedömning och sprängplan (4 §). Enligt 5 § ska arbetsgivaren vid allt sprängarbete utse en sprängarbas. Med begreppet sprängarbas avses den person som ska se till att sprängarbetet utförs säkert, yrkesmässigt och enligt givna instruktioner (3 §). Arbetsgivaren ska se till att sprängarbasen säkerställer att arbetet utförs yrkesmässigt och enligt givna instruktioner. När arbetet utförs i lag ska arbetsgivaren se till att sprängarbasen med ledning av sina kunskaper instruerar övriga arbetstagare om hur arbetet ska utföras. Arbetsgivaren ska se till att sprängarbasen säkerställer att explosiva varor och annan sprängutrustning förvaras och används på avsett sätt. Arbetsgivaren får bara anlita en sprängarbas som har dokumenterad teoretisk kunskap om sprängning och minst ett års praktik från sprängarbete. En sprängarbas som endast utför sprängning av mindre komplicerat slag behöver dock endast ha dokumenterad teoretisk kunskap om sådan sprängning och minst två års yrkeserfarenhet i arbete där sprängning ingått (7 §). I allmänna råd till 7 § anges bl.a. att kravet på att den teoretiska kunskapen ska finnas dokumenterad kan uppfyllas genom intyg från den som utbildar. Ett sätt att ha kunskapen dokumenterad är genom så kallade sprängkort. 2.5 Boverkets föreskrifter I 10 kap. 2 c § plan- och bygglagen (2010:900) anges att bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Boverket har beslutat föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder, vilka preciserar kravet i lagbestämmelsen. Enligt 8 § i föreskrifterna ska skaderiskerna förebyggas om markåtgärder kan komma att påverka byggnadsverk negativt. För spräng- arbeten vid bygg-, rivnings- eller markåtgärder inom områden med detaljplan ska det finnas en sprängplan och en sprängjournal som är anpassade till arbetenas art och omfattning. Polismyndigheten 2026-03-17 5 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen 2.6 Rikspolisstyrelsens allmänna råd Rikspolisstyrelsen beslutade år 2012 om allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1. Avsnitt 1 innehåller hänvisningar till andra författningar som t.ex. plan- och bygglagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor, Boverkets föreskrifter och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Avsnitt 2 handlar om vilken del av polisväsendet som ska pröva en ansökan om tillstånd till sprängning. I avsnitt 3 beskrivs vilken ansökningsblankett som bör användas, Ansökan om tillstånd till sprängning och stenspräckning (RPS 523.2). Därefter anges att två olika typer av sprängtillstånd kan meddelas: platsbestämt tillstånd och generellt tillstånd. Platsbestämt tillstånd är där platsen för sprängarbetet är exakt angivet. Generellt tillstånd avser olika platser inom ett polisdistrikt som inte kan anges vid tidpunkten för ansökan. Enligt FAP 523-1 kan generellt tillstånd enbart beviljas statlig eller kommunal myndighet eller i vissa fall enskilda sprängentreprenörer under förutsättning att sprängarbas och sprängarbetsledare har längre tid väl vitsordad erfarenhet. Därefter anges att tillståndskravet i 3 kap. 6 § ordningslagen bör uppfattas som att det gäller både inomhus, utomhus eller underjord oavsett vem som äger marken. Tillståndstiden bör avse den faktiska tid som sprängarbetet förväntas pågå, dock högst två år. Ska sprängningen bedrivas av en juridisk person bör dennes organisationsnummer anges i ansökan. Slutligen finns en upplysning om att det följer av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:1) om sprängarbete att en sprängplan bör fogas ansökan. Om det är fråga om sprängning där risken för skador är ringa behöver en sådan plan normalt inte bifogas. Avsnitt 4 innehåller handläggningsrutiner. I avsnittet anges att om sökanden är en enskild person bör uppgifter för lämplighetsprövningen hämtas ur belastningsregistret (BR) och misstankeregistret (MR) samt för uppgifter om omhändertagande enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) ur körkortsregistret. Detsamma gäller spräng- arbetsledaren, ersättaren för sprängarbetsledaren, sprängarbasen och ersättaren för sprängarbasen. Avsnitt 4 innehåller också en hänvisning till kraven på utbildning och erfarenhet för sprängarbetsledare och sprängarbas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:1) om spräng- arbete. Beträffande sprängarbete som ställer särskilda krav på säkerheten, t.ex. vid sprängning nära ett bostadshus eller en bensinstation, bör samråd ske med berörd myndighet eller annan som kan beröras av arbetet, exempelvis byggnadsnämnd, räddningsnämnd, gatukontor, järnvägsförvaltare, väghållare och fastighetsägare. Polismyndigheten 2026-03-17 6 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen Avsnitt 5 handlar om tillståndet och vilket formulär som tillståndet bör ges på. Som ett särskilt villkor för generella tillstånd bör uppställas, att anmälan görs till polismyndigheten i god tid innan sprängarbete påbörjas vid varje sprängobjekt. Anmälan bör antecknas hos polismyndigheten. Formulären Sprängning pågår (RPS 523.3) och Sprängjournal (RPS 523.5) bör tillhandahållas tillståndshavaren i samband med expedieringen av tillståndet. I avsnitt 6 anges att polismyndigheten bör föra ett register över beviljade tillstånd samt personalens teoretiska utbildning och praktik. Här görs en hänvisning till nu upphävda personuppgiftslagen (1998:204). I avsnitt 7 anges att om det har inträffat en olycka bör det prövas om sprängtillståndet ska återkallas i avvaktan på utredningen av sprängolyckan. 3 Det aktuella problemet Rikspolisstyrelsen allmänna råd (RPSFS 2012:1) om sprängning, FAP 523-1 beslutades år 2012 och har inte uppdaterats sedan dess. Dokumentet är till stor del inaktuellt och bör upphävas av flera skäl, vilka beskrivs i det följande. 3.1 Polisorganisationens förändring Rikspolisstyrelsen beslutade 2012 om FAP 523-1. Dokumentet var framför allt ett verktyg för dåvarande Rikspolisstyrelsen att styra de tidigare 21 polismyndigheterna. Den 1 januari 2015 ombildades polisen i Sverige till en sammanhållen myndighet, Polismyndigheten. Styrningen inom polisväsendet går sedan dess till på ett annat sätt. Styrning av polisanställda sker framför allt genom interna styrdokument. 3.2 Inaktuella hänvisningar I FAP 523-1 finns hänvisningar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:1) om sprängarbete, vilka har upphävts. Motsvarande regler finns i dag i 16 kap. i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten. Redan 2020 infördes en ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.1 De särskilda bestämmelserna om arbete med spräckutrustning som använder krut eller andra satser togs bort och all användning av explosiva varor för att sönder- dela material benämns sedan dess sprängarbete. Arbete med exempelvis sönderdelning av stenblock och användning av deflagrerande explosiva varor av typ stenspräckare benämns i dag ”sprängning av mindre komplicerat slag”. En arbetsledare (sprängarbas) för sprängning av mindre komplicerat slag ska 1 AFS 2019:2. Polismyndigheten 2026-03-17 7 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen ha dokumenterad teoretisk kunskap om sådan sprängning och minst två års yrkeserfarenhet i arbete där sprängning ingått (16 kap. 7 §). I FAP 523-1 finns hänvisningar till bestämmelser om sprängarbeten i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR 18. Bestämmelser om sprängarbeten finns inte längre i BFS 2011:6, utan i Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder. Rollen sprängarbetsledare användes tidigare i bl.a. Statens Planverks författningssamling 1980:1, Svensk byggnorm 1980, genom att det angavs att det skulle finnas en arbetsledare på sprängplatsen. Detta finns inte i nuvarande reglering. Hänvisningen till personuppgiftslagen (1998:204) är inaktuell. Lagen gäller inte längre. 3.3 Delar av FAP 523-1 återger bara gällande rätt FAP 523-1 återger till stora delar gällande rätt, t.ex. vad som följer av ordningslagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 3.4 Råden är formulerade som föreskrifter FAP 523-1 används i dag som stöd både i Polismyndighetens handläggning av ärenden om tillstånd till sprängning, men även av externa aktörer. Med allmänna råd avses sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende, se 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725). FAP 523-1 har dock över tid dock närmast kommit att tillämpas som föreskrifter, vilket är mindre lämpligt. 3.5 Krav på sprängarbetsledare I FAP 523-1 används begreppet sprängarbetsledare. Det anges inte uttryckligen att en sprängarbetsledare är en förutsättning för tillstånd, men råden kan tolkas på det sättet. Det anges t.ex. att generella tillstånd i vissa fall kan beviljas enskilda sprängentreprenörer under förutsättning att sprängarbas och sprängarbetsledare uppfyller vissa krav. Vidare finns råd om lämplighets- prövningen av sprängarbetsledaren. Begreppet sprängarbetsledare användes i nu upphävda föreskrifter om byggnormer. I föreskrifterna angavs att det skulle finnas en arbetsledare på sprängplatsen. Detta krav har tagits bort, men begreppet används fortfarande i sprängbranschen. Det finns framförallt två aktörer som tillhandahåller en särskild kurs för sprängarbetsledare, Bergutbildarna och Explosiv utbildning. Bergutbildarna beskriver kursen som svårare än grundkursen för sprängarbas och att alla som går grundkursen inte skulle klara av kursen. Sprängarbetsledarkursen ska ge kunskaper om omgivningspåverkan, om vad Polismyndigheten 2026-03-17 8 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen en luftstötsvåg är, vad en vibration är och vilka laddningsmängder som behövs för att få så liten omgivningspåverkan som möjligt. Kursen ska också ge ytterligare kunskaper om relevanta lagar och bestämmelser. Explosiv utbildning beskriver kursen på ungefär samma sätt. Svensk Bergteknikförening är en ideell förening som ackrediterar utbildningsföretag, godkänner utbildare, ansvarar för examinationstillfällen och beskriver vilken kunskap, färdigheter och kompetens som krävs för sprängarbas. Beskrivningen är granskad och beslutad av Myndigheten för yrkeshögskolan. Något motsvarande finns inte för sprängarbetsledare. Som framgår ovan är allmänna råd generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Det är därmed inte möjligt att genom allmänna råd göra det obligatoriskt att ha en sprängarbetsledare vid sprängarbeten. 3.6 Råd om platsbestämt respektive generellt tillstånd Enligt FAP 523-1 kan en ansökan om tillstånd till sprängning avse två typer av tillstånd: platsbestämt eller generellt. Med platsbestämt tillstånd avses ett tillstånd i vilket platsen för sprängarbetet är exakt angiven. Ett generellt tillstånd är ett tillstånd som avser olika platser inom ett polisdistrikt vilka inte kan anges vid tidpunkten för tillståndets utfärdande. Det beskrivs även vid vilka typer av sprängningar som generellt tillstånd kan ges. Texten är formulerad som en rättsregel snarare än en rekommendation. 3.7 Register Enligt FAP 523-1 bör polismyndigheten föra ett register över beviljade tillstånd samt över sprängarbetsledares, sprängarbasars och deras ersättares teoretiska utbildning och praktik. En personuppgiftsbehandling ska vara förenlig med dataskyddsregelverket och kan inte grunda sig i allmänna råd. Dessutom finns bestämmelser i förvaltningslagen om hur ett ansökningsförfarande ska gå till. 4 Bedömningar och förslag 4.1 FAP 523-1 bör upphävas utan att ersättas Polismyndigheten gör bedömningen att FAP 523-1 inte länge fyller någon funktion och därför bör upphävas utan att ersättas. Polismyndigheten kommer att ta fram stödjande dokument till myndighetens personal. 4.2 Alternativ som diskuterats Polismyndigheten har övervägt att i stället revidera FAP 523-1. Myndigheten anser dock att det är bättre att stödja myndigheten personal genom interna Polismyndigheten 2026-03-17 9 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen dokument. Information till den som ska söka tillstånd kan lämnas på Polismyndighetens webbplats. 5 Vilka som berörs av upphävande av FAP 523-1 5.1 Enskilda Förslaget berör företag som bedriver utbildning för personal som arbetar med sprängning. Förslaget berör företag eller andra enskilda som har bekostat utbildning till sprängarbetsledare för anställda eller sig själv. Förslaget berör enskilda som ansöker om tillstånd till sprängning. 5.2 Personal vid Polismyndigheten Förslaget berör den personal vid Polismyndigheten som handlägger ärenden om tillstånd till sprängning. 5.3 Kommuner och regioner Polismyndigheten bedömer att förslaget inte berör kommuner eller regioner. 6 Konsekvenser 6.1 Konsekvenser för Polismyndgiheten Ett upphävande av föreskrifterna och de allmänna råden bedöms inte medföra några konsekvenser för ekonomin. Förslaget berör den personal vid Polismyndigheten som handlägger ärenden om tillstånd till sprängning. Personal kommer att få stöd i interna stödjande dokument. Lösningen innebär fördelar, eftersom det är enklare att uppdatera sådana dokument. 6.2 Konsekvenser för företag och sökanden 6.2.1 Kravet på sprängarbetsledare Som framgår i avsnitt 3.5 tolkas FAP 523-1 i dag som att det är krävs en sprängarbetsledare för sprängarbeten. Kravet på sprängarbetsledare fyller framför allt en funktion genom de särskilda utbildningskrav som är kopplade till rollen. Det ställs högre krav på sprängarbetsledarens kunskap om omgivningspåverkan än på sprängarbasens kunskaper utifrån de krav som Arbetsmiljöverket ställer ur arbetsmiljösynpunkt. Polismyndigheten 2026-03-17 10 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen Polismyndigheten bedömer att ordningslagens krav på hänsyn till allmän ordning och säkerhet ger tillräckligt stöd för att myndigheten vid prövningen av en ansökan ska kunna ställa krav på att den som ska spränga har tillräckliga kunskaper om omgivningspåverkan. Detta ligger även i linje med miljöbalkens regler om att inhämta den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art. Hur kunskapen har inhämtats spelar ur det perspektivet mindre roll, så länge sökanden kan visa på att kunskaperna har inhämtats. Information om vilka underlag som Polismyndigheten behöver i sin prövning kommer att finnas på myndighetens webbplats. Därutöver gör Polismyndigheten bedömningen att myndigheten kan besluta om villkor för tillstånd enligt 3 kap. 14 § 2 st. ordningslagen om vilken kunskap om områdespåverkan som den som ska utföra sprängningen ska ha. 6.2.2 Registerföring Som framgår i avsnitt 3.7 beskriver FAP 523-1 hur Polismyndigheten bör föra register över sprängarbetsledares, sprängarbasars och deras ersättares teoretiska utbildning och praktik. I förvaltningslagen finns bestämmelser om att en ansökan ska innehålla de omständigheter som ligger till grund för begäran (19 §). En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning (23 §). Polismyndigheten bedömer att en korrekt och rättssäker ordning är att sökanden skickar in underlag för utbildning och praktik för samtliga deltagare vid varje ansökan. Sökanden säkerställer då också att underlagen är korrekta inför varje ansökan. 6.2.3 Handläggningsrutiner Förslaget kan innebära kostnader för de företag som utbildar sprängarbets- ledare eller för de företag som har investerat pengar för att anställda ska gå utbildningen. Då Polismyndigheten bedömer att kunskap om omgivningspåverkan fortfarande är aktuellt, även om rollen tas bort, och att sökanden behöver visa på inhämtande av denna kunskap får utbildningen och inhämtandet av utbildningen fortfarande anses vara av intresse. En konsekvens för sökanden av att FAP 523-1 upphävs är att Polismyndighetens rutiner för hur prövningen går till i stället kommer framgå av interna stödjande dokument. Myndigheten kommer i stället lämna information på polisens webbplats. 7 Nollalternativet Förslagen ska bedömas i jämförelse med det så kallade nollalternativet, det vill säga att de allmänna råden inte upphävs. Som framgår av problem- beskrivningen är FAP 523-1 till stor del inaktuell, vilket riskerar att leda till otydlighet på området. Polismyndigheten gör bedömningen att otydligheten Polismyndigheten 2026-03-17 11 (11) A702.294/2025 Infoklass Öppen är större om FAP 523-1 inte upphävs, vilket kan få negativa effekter på den allmänna ordningen och säkerheten samt rättssäkerheten. 8 Sveriges anslutning till Europeiska unionen Polismyndigheten bedömer att förslaget överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 9 Tidpunkt för upphävande och informationsinsatser FAP 523-1 bör upphävas så snart som möjligt. Någon särskild hänsyn vad gäller tidpunkten för upphävandet bedöms inte nödvändig. Upphävandet kommer att publiceras på Polismyndighetens webbplats och intranät. De kommer också att kommuniceras till berörda verksamheter inom Polismyndigheten.
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.