Bällsta Hamn: Nya bostäder, skolor och parker i Ulvsunda
Stadsbyggnadskontoret föreslår en detaljplan för Bällsta Hamn i Ulvsunda industriområde, som ska omvandlas från ett industriområde till en blandstad med cirka 1400 nya bostäder, en grundskola, tre förskolor, parker och ett torg. Bromma stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget men lämnar synpunkter gällande förskoleplanering, utformning och förvaltning av parker samt behovet av trygghet och samhällsservice för invånarna.
Från originalhandlingen
[(Godkänd - R 1) Planärende på samråd Bällsta Hamn.pdf]
Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande
Ekonomi, lokal och stadsmiljö Dnr BRO 2025/629
2026-01-29
Sida 1 (10)
K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se
Handläggare Till
Maria Haskas Bromma stadsdelsnämnd
Telefon: 08-50806060205 19 februari 2026
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret, Dnr Dnr 2018-
10844
Förvaltningens förslag till beslut
1. Bromma stadsdelsnämnd överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande till stadsbyggnadskontoret som svar på
remissen.
2. Ärendet justeras omedelbart.
Sammanfattning
Stadsbyggnadskontoret har remitterat ett förslag till detaljplan för
Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1 m.fl. i stadsdelen Ulvsunda
Industriområde till Bromma stadsdelsförvaltning. Detaljplanens
syfte är att långsiktigt omvandla Bällsta Hamns idag hårdgjorda
industriområde till ett attraktivt blandstadsområde. Sammanlagt
möjliggörs nio nya kvarter för ca 1400 bostäder, lokaler med
centrumändamål, en grundskola, tre förskolor, parker etcetera.
Förvaltningen är sammantaget positiv till detaljplaneförslaget men
gör ett antal medskick bland annat gällande förskola, park och natur
samt trygghet och service.
Bakgrund
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för
Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1 m.fl. i stadsdelen Ulvsunda
Industriområde. Förslaget är utställt på samråd mellan den 16
december 2025 och 16 februari 2026. Ärendet har remitterats till
Bromma stadsdelsförvaltning för yttrande senast den 16 februari
2026. Förvaltningen har beviljats förlängd svarstid till den 20
februari.
Ärendet
Bromma stadsdelsförvaltning
Detaljplanens syfte är att långsiktigt omvandla Bällsta Hamns idag
Ekonomi, lokal och stadsmiljö
hårdgjorda industriområde till ett attraktivt blandstadsområde. För
Köpsvängen 24
att möjliggöra detta föreslås en ny gatustruktur med trädplanteringar
Box 150 17
167 15 Bromma i växtbäddar, en ny central park, en lekplats, en sammanhängande
Växel 08-508 06 000
Fax 08-508 06 011 strandpark med bryggor och kaj med pendelbåtshållplats samt en
bromma@stockholm.se
torgplats i områdets norra del. Sammanlagt möjliggörs nio nya
www.stockholm.se
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 2 (10)
kvarter för ca 1400 bostäder, lokaler med centrumändamål, en
grundskola (F-9 för 630 lever), tre förskolor, flera
kontorsbyggnader och ett mobilitetshus med flera funktioner. För
att minska områdets barriärer föreslås även flera nya gång- och
cykelkopplingar i både gatunätet samt en strandpromenad längs
Bällstaviken.
Planområdet
Planområdet är ca 14,2 hektar och beläget i Ulvsunda
industriområde i Bromma. I öst angränsar planområdet till
Bällstaviken, i söder till kv. Gjutmästaren 6, i väst till tvärbanan och
i norr till kv. Schaktugnen. Planområdet omfattar kv. Tackjärnet 1,3
och 4, Masugnen 1, Valsverket 5-10, Gjutmästaren 3, 4 och 5 samt
del av Ulvsunda 1:1, Ulvsunda industriområde 1:14, 1:59 och 1:60,
1:18 samt 1:20. Större delen av planområdet utgörs av stadens mark
eller tomträtter, förutom Gjutmästaren 4 och 5, som är privatägda.
Planområdet har flera svåra miljötekniska utmaningar. Eftersom
tidigare industriverksamheter har förorenat både mark, grundvatten
och byggnader behöver området saneras. Då området idag
är hårdgjort och ingår i ett stort avrinningsområde behöver varje
etapp säkerställa en förbättrad hantering av dagvattnet, liksom
områdets skyfalls- och översvämningsfrågor samt syfta till att
stärka miljökvalitetsnormerna för vatten. Planområdet påverkas
även av en komplex bullersituation med trafik-, flyg- och mark-
samt verksamhetsbuller. Eftersom området idag både saknar
grönstruktur och biologisk mångfald behöver grönstrukturen
stärkas och samordnas för att hantera kommande
klimatförändringar, förbättra områdets resiliens samt biologiska
värden. Ovanstående miljökonsekvenser bedöms betydande och
beskrivs i en miljökonsekvensbeskrivning, som tillhör planen.
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 3 (10)
Förslaget
I kv. Masugnen 1:s norra del föreslås ett halvöppet kvarter med
gatuhus på åtta-nio våningar mot Karlsbodatorget. Husen mot
Strandparken är sex-sju våningar. Hela kvarteret utgörs av
bostadsanvändning, förutom i gatuhusets bottenvåning, där lokaler,
huvudsakligen caféer och restauranger, möjliggörs i västläget invid
torget.
I kv. Masugnen 1:s södra del föreslås ett halvöppet kvarter med
gathus mot Råjärnsvägen på åtta-nio våningar. I hörnet mellan
områdets huvudgata Smältvägen och Bällstahamnsparken föreslås
tio våningar. Båda husen mot Strandparken föreslås bli sex-sju
våningar. Hela kvarteret utgörs av bostadsanvändning, förutom i det
norra strandhusets bottenvåning, där en förskola på fyra avdelningar
Planärende på samråd Bällsta Hamn möjliggörs samt i det södra strandhusets bottenvåning, där caféer
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 4 (10)
och restauranger möjliggörs invid Bällstahamnsparken samt invid
Strandparken.
I kv. Gjutmästaren 3 möjliggörs bostäder i hela kvarteret förutom i
det norra strandhusets bottenvåning, där lokaler, huvudsakligen
caféer och restauranger möjliggörs invid Bällstahamnsparken. I
gatuhuset vid Smältvägen möjliggörs en förskola på fyra
avdelningar.
I kv. Gjutmästaren 4 föreslås ett gatuhus mot Smältvägen på sju till
åtta våningar och en tydligt indragen, nionde våning. Hela kvarteret
utgörs av bostadsanvändning, förutom i gatuhusets norra hörn mot
Smältvägen där en lokal möjliggörs.
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 5 (10)
Kvarteret Gjutmästaren 5 består av sex övergripande
byggnadsvolymer. Bostadshusen är placerade i kvarterets östra del
invid Smältvägen samt, lokalgatorna och föreslås bli sju-åtta
våningar med en indragen takvåning. Två större kontorsvolymer i
sex till sju våningar föreslås under flygbullerkurvan i kvarterets
västra del mot Masugnsvägen och två kontorsvolymer i fem-sex
våningar föreslås i kvarterets mitt.
I kv. Valsverkets västra del föreslås en sex våningar hög skol- och
kontorsbyggnad mot Masugnsvägen. Grundskolan (F-6) föreslås i
de tre nedersta våningarna och är dimensionerad för 630 elever.
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 6 (10)
Vid Smältvägen föreslås ett slutet bostadskvarter på totalt åtta
våningar. Användningen utgör huvudsakligen bostäder, med
utpekade lokallägen för lokaler, främst caféer och restauranger i
bottenvåningens norra och södra hörn mot Smältvägen. I kvarterets
södra del föreslås en förskola för fyra avdelningar.
I kv. Valsverkets södra del mot Gjuterivägen föreslås två mindre
tegelbyggnader i två våningar bevaras med användningen industri
som i tidigare stadsplan. Ett mobilitetshuset föreslås placeras
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 7 (10)
centralt i hela Bällsta Hamnsområdet. Byggnadens bottenvåning ska
utformas aktiv.
Parker och torg
Då området har en relativt hög exploatering samtidigt som
tillgången till grönyta inom området idag är mycket begränsad har
en viktig gestaltningsprincip varit att öka både storleken och
kvaliteten på de gröna ytorna och offentliga platser.
Trädplanteringar föreslås både i gator och som generösa, öppna
planteringar i växtbäddar. De breda gångbanorna och planteringarna
utmed Smältvägen föreslås kompletteras med mindre
platsbildningar för vistelse. Syftet är att skapa större
sammanhängande grönytor och rekreativa stråk både igenom
områdets centrala delar och längs strandlinjen. Här föreslås:
- Strandparken som länkar samman ett längre rekreationsstråk
från Annedal i norr och utmed Ulvsundasjön i söder.
- Bällstahamnsparken som utgör hela
stadsutvecklingsområdet centrala park och är en stark
målpunkt för omgivande områden med sitt goda solläge och
närheten till vatten och Strandparken.
- Vattenparken som föreslås bli Bällsta Hamns stora lekplats
och placeras centralt i området.
- Karlsbodatorget som föreslås bli Bällsta Hamns
stadsutvecklingsområdes enda allmänna torgplats.
Konsekvenser
Stadsbyggnadskontorets sammantagna bedömning är att aktuell
detaljplan kan förbättra huvuddelen av planområdets komplexa
miljöproblem samt bidra med flera centrala funktioner för att
möjliggöra en blandstad enligt översiktsplanens syfte. En
omvandling av industriområdets östra delar innebär även att stadens
rumsliga integration och kontinuitet ökar då Johannesfred och
Mariehäll länkas samman. Planförslagets nya kopplingar och
innehåll möjliggör nya värden för olika målgrupper, vilket kan
främja en socialt och ekologiskt hållbarare stadsdel.
Barnkonsekvensanalys
Att den tunga trafiken i området minskar generellt till följd av att
området inte längre kommer bestå av tung industri- och
handelsverksamhet bidrar även till ökad tillgänglighet och ett
tryggare område för barn och unga. Föreslagen lekpark,
Vattenparken, som är placerad mellan den föreslagna skolan och
Bällstahamnsparken, möjliggör olika typer av utomhusaktiviteter.
Både skolgården, lekparken och föreslagna förskolegårdar kan,
beroende på hur de utformas förvaltas, komma att utgöra attraktiva
målpunkter för både barn och unga.
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 8 (10)
Ärendets beredning
Stadsbyggnadskontoret har remitterat ärendet till Bromma
stadsdelsförvaltning för besvarande senast den 16 februari 2026.
Förvaltningen har begärt och beviljats förlängd svarstid till den 20
februari 2026. Ärendet har beretts inom avdelning Ekonomi, lokal
och stadsmiljö i samråd med övriga berörda avdelningar. Ärendet
har behandlats i förvaltningsgruppen och pensionärsrådet den 12
februari och i rådet för funktionshindersfrågor den 18 februari 2026.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förvaltningen är sammantaget positiv till detaljplaneförslaget som
möjliggör för nya bostäder i kollektivtrafiknära läge i stadsdelen
Ulvsunda industriområde. Förslaget innebär att området får mindre
hårdgjord yta vilket bidrar till ökad biologisk mångfald och
klimatanpassning. Då industriområdet ersätts av bostäder minskar
den tunga trafiken i området vilket bidrar till ökad trygghet och
trivsel samt renare luft.
Förskolebehov
Detaljplanen möjliggör för tre nya förskolor. En förskola på fyra
avdelningar i kvarteret Masugnen Södra, en förskola på fyra
avdelningar i kvarteret Gjutmästaren 3 samt en förskola på fyra
avdelningar i kvarteret Valsverket.
Förvaltningen har en kontinuerlig dialog med
stadsbyggnadskontoret i planeringen av förskolor utifrån kommande
förutsättningar och prognoser. Vi instämmer i det totala behovet av
förskoleavdelningar utifrån de underlag som finns idag men
bedömer att en fortsatt dialog behövs framgent då
befolkningsprognoser och andra faktorer kan förändras.
Förvaltningen vill poängtera att den grundskola som planeras i
kvarteret Valsverket är en förutsättning för att placeringen av
förskolan i samma kvarter ska vara möjlig. Detta utifrån
bulleraspekter från större vägar. En annan förutsättning för att
förskolans nuvarande placering ska fungera är nedläggningen av
Bromma flygplats, med hänsyn till luftbuller.
För att förskoleplaneringen ska tillmötesgå faktiska behov hade det
varit önskvärt att så tidigt som möjligt i processen få information
om storleken på de planerade bostäderna. Något som idag oftast inte
är känt och kan ändras sent under processen.
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 9 (10)
Park och natur
I förslaget framgår att en del bostadsgårdar kommer byggas på
bjälklag. I kvarteret Masugnen Norra möjliggörs ett lätt
gårdsbjälklag ovan mark på gården närmast gatuhuset,
förvaltningen undrar hur stor del som ska byggas på bjälklag då
möjligheten att plantera stora träd sannolikt minskar då. I
Bällstaviken föreslås en utökad yta för den föreslagna Strandparken,
förvaltningen undrar om det innebär att det kommer fyllas upp med
massor för ett utökat strandområde. Delar av de befintliga kajerna
längs Bällstaviken föreslås ersättas med permanenta utfyllnader på
nuvarande kajers platser samt i vattnet. Förvaltningen undrar vem
som blir ansvarig för denna typ av konstruktion. Finns det över tid
risk för erosionsproblematik likt den vi sett på flera andra platser i
staden? Denna typ av konstruktion är både svårhanterad och
kostnadsdrivande.
Den nya strandlinjen föreslås utformas för att skapa livsmiljöer
både för djur- och växtliv, bland annat föreslås växtlighet integreras
i bryggorna för att möjliggöra skydd och biotop för vattenlevande
organismer. Förvaltningen ser positivt på detta men ser svårigheter i
att förvalta en sådan anläggning då den kräver särskilda
skötselplaner och kompetens hos utföraren.
Då det finns markföroreningar på platsen efter tidigare industri
undrar förvaltningen hur staden kravställer sanering av allmän plats.
Förvaltningen anser att det behöver säkerställas att de problem som
finns idag vid Bubbelparken och Troll-Ola skogen i Mariehäll inte
upprepas i Bällsta Hamn.
En dagsljusstudie har tagits fram för att utvärdera aktuellt
detaljplaneförslag i relation till Boverkets byggregler. För
förvaltningen är det intressant att veta om ljusförhållandena är
sådana att de möjliggör för trädplantering i den utsträckning som
beskrivs i ärendet. En annan fråga som är viktigt för förvaltningen
är den vindanalys som gjorts och som visar att vinden kan utgöra
problem i de parker, lekplatser och grönytor som planeras. I stort
sett ingen del av dessa vistelseytor ligger inom grönmarkerat
område. Det behöver klargöras hur detta ska hanteras.
Det föreslås en del åtgärder för att minska barriärer som finns i
området idag vilket är positivt. Förvaltningen ser det dock som
sannolikt att Ulvsundaleden fortsatt kommer vara hårt trafikerad av
såväl genomfartstrafik som av besökare till Bromma Blocks.
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Tjänsteutlåtande
Dnr BRO 2025/629
Sida 10 (10)
Tillgänglighet
Förvaltningen ser positivt på att planområdet är relativt flackt och
att alla övergångsställen och passager inom planområdet föreslås
tillgänglighetsanpassas.
Trygghet och service
Förvaltningen vill lyfta vikten av att i planeringen inte upprepa
samma misstag som skedde vid planeringen av Annedal i stadsdelen
Mariehäll. Redan från början är det viktigt att det finns goda
förutsättningar i området för en meningsfull fritid för barn och unga
samt närhet till skolor årskurs F-9.
För att främja en trygg stadsmiljö är det önskvärt att den fysiska
miljön utformas för att gynna naturlig övervakning, tydliga gränser
mellan offentliga och privata ytor samt logiska och överblickbara
stråk. Bebyggelse, entréer och verksamheter ska orienteras mot
gator, torg, parker och kajmiljöer för att bidra till liv och rörelse
samt ökad närvaro under större delen av dygnet. Aktiva
bottenvåningar, särskilt vid torg, bidrar positivt till både upplevd
och faktisk trygghet. Här är det viktigt att lokaler i anslutning till
torg och andra vistelseytor nyttjas av utåtriktade verksamheter som
bidrar till social samvaro. Offentliga rum och grönområden med
god belysning, tydliga gångstråk och bibehållna siktlinjer minskar
risken för otrygga platser. Särskild hänsyn behöver tas till miljöer
där barn vistas, där gränsdragningen mellan offentliga stråk och
skol- respektive förskolgårdar görs tydlig.
Utöver kommersiell service anser förvaltningen att även andra icke
kommersiella mötesplatser behövs, till exempel kulturhus och
bibliotek samt verksamheter som riktar sig till barn och unga samt
äldre. Samhällsservice så som vårdcentral är också viktigt att
planera in.
Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet och
översänder det till stadsbyggnadskontoret som svar på remissen.
Susanna Halldin Olsson Joel Färlin
Stadsdelsdirektör Avdelningschef
Bromma stadsdelsförvaltning Bromma stadsdelsförvaltning
Bilagor
1. Planbeskrivning
2. Plankarta
Planärende på samråd Bällsta Hamn
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Susanna Halldin Olsson, Stadsdelsdirektör 2026-02-03
Joel Färlin, Avdelningschef 2026-02-03
---
[Planbeskrivning Bällsta Hamn Samråd 12370236_1_0 (2).pdf]
Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling
Planavdelningen Dnr 2018-10844
Tua Sandberg 2025-12-11
Telefon +46 (0)8-508 27 190 Sida 1 (110)
Planbeskrivning
Detaljplan för Bällsta Hamn, kv. Masugnen 1
m.fl. i stadsdelen Ulvsunda Industriområde,
SDp 2018-10844
Planområdet (röd markering) är placerat mellan tvärbanans Solna- och Kistagren i
väster och Bälllstaviken i öster.
Stadsbyggnadskontoret
Fleminggatan 4
Box 8314
104 20 Stockholm
Telefon 08-508 27 300
stadsbyggnadskontoret@stockholm.se
start.stockholm
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 2 (110)
Sammanfattning
Ulvsunda industriområde är ett av Stockholms äldsta verksam-
hetsområden med stora kulturhistoriska och industrihistoriska
värden. Området rymmer spår från tre kulturhistoriskt intressanta
skeden – förhistoriens arkeologiska lämningar, 1600-1800-talets
odlingslandskap, 1800-talets vattenleder och 1900-talets
industriella verksamhet. Att ta tillvara dessa värden och stärka
kontakten till Bällstaviken samt kopplingarna till närliggande
bebyggelse har varit viktiga utgångspunkter för att skapa en stark
identitet i hela stadsutvecklingsområdet och möjliggöra en
mångsidig och levande blandstadsmiljö.
I Stockholms översiktsplan hör Bällsta Hamnsområdet till ett
större stadsutvecklingsområde nära Bromma flygplats med stor
potential. Bällsta Hamns första etapp utgörs av detaljplanen för
Masugnen 5 & 7 (Dnr 2011-04316), som fick laga kraft år 2020
och möjliggjorde 370 nya bostäder samt en förskola, vilka redan
byggts. Den andra planetappen utgörs av Gjutmästaren 6 (Dnr
2018-06893), som fick laga kraft år 2023, där det f.d. bryggeriet
nu byggs om till ett stort idrotts- och kulturcentrum med olika
besöksändamål och service. Aktuell detaljplan för Bällsta Hamns
centrala delar utgör områdets tredje planetapp. Den fjärde och
sista planetappen i Bällsta Hamns stadsutvecklingsområde
planeras ske i områdets södra del kring Gjutmästaren 6 & 9 då
Bromma flygplats lagts ned och dess bullerrestriktioner hävts,
varvid bostäder i detta läge möjliggörs.
Utöver Bällsta Hamns stadsutveckling pågår det även närligg-
ande planarbeten bl.a. för en ny hotellbyggnad på Trafikflyget 4,
Bromma Blocks (Dnr 2022-13745) samt en grundskola,
centrumfunktioner och bostäder på Betongblandarna 2, 10 m.fl.
(Dnr 2017-11601). På kvarteret Archimedes 1 (Dnr 2014-17690)
pågår byggnation för ca 1200-1300 bostäder och en förskola
m.m. Totalt beräknas ovanstående detaljplaner, exkl.
Gjutmästaren 6 & 9, möjliggöra en blandstad med ca 3800 nya
lägenheter i planområdets direkta närhet.
För att långsiktigt omvandla Bällsta Hamns idag hårdgjorda
industriområde till ett attraktivt blandstadsområde föreslås en ny
gatustruktur med trädplanteringar i växtbäddar, en ny, central
park, en lekplats, en sammanhängande strandpark med bryggor
och kaj med pendelbåtshållplats samt en torgplats i områdets
norra del. Sammanlagt möjliggörs nio nya kvarter för ca 1400
bostäder med centrumändamål, en grundskola (F-9 för 630
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 3 (110)
elever), tre förskolor, flera kontorsbyggnader och ett mobilitets-
hus med flera funktioner. För att minska områdets barriärer
föreslås även flera nya gång- och cykelkopplingar i både
gatunätet samt en strandpromenad längs Bällstaviken.
Planområdet har flera svåra miljötekniska utmaningar. Eftersom
tidigare industriverksamheter har förorenat både mark, grund-
vatten och byggnader behöver området saneras. Då området idag
är hårdgjort och ingår i ett stort avrinningsområde behöver varje
etapp säkerställa en förbättrad hantering av dagvattnet, liksom
områdets skyfalls- och översvämningsfrågor samt syfta till att
stärka miljökvalitetsnormerna för vatten. Planområdet påverkas
även av en komplex bullersituation med trafik-, flyg- och mark-
samt verksamhetsbuller. Eftersom området idag både saknar
grön-struktur och biologisk mångfald behöver grönstrukturen
stärkas och samordnas för att hantera kommande klimatföränd-
ringar, förbättra områdets resiliens samt biologiska värden.
Ovanstående miljökonsekvenser bedöms betydande och beskrivs
i en miljökonsekvensbeskrivning, som tillhör planen.
Stadsbyggnadskontorets sammantagna bedömning är att aktuell
detaljplan kan förbättra huvuddelen av planområdets komplexa
miljöproblem samt bidra med flera centrala funktioner för att
möjliggöra en blandstad enligt översiktsplanens syfte. En
omvandling av industriområdets östra delar innebär även att
stadens rumsliga integration och kontinuitet ökar då Johannesfred
och Mariehäll länkas samman. Planförslagets nya kopplingar och
innehåll möjliggör nya värden för olika målgrupper, vilket kan
främja en socialt och ekologiskt hållbarare stadsdel.
Planens syfte och huvuddrag
Syftet med Bällsta Hamns övergripande planering är att enligt
översiktsplanens intention omvandla denna del av Ulvsunda
industriområde till en blandad stadsbebyggelse med nya bostäder,
en grundskola, tre förskolor, kontor, hotell, icke-störande
verksamheter, lokaler i bottenvåningar. Detaljplanen innebär en
ny struktur med gator, parker och torg samt en sammanhängande
strandpark med gångstråk läng Bällstaviken, där även bryggor
och kaj med pendelbåtshållplats möjliggörs. Detaljplanen är en
del av ett större stadsutvecklingsområde vid Bromma Flygplats.
Denna detaljplan omfattar fastigheterna Masugnen 1, Tackjärnet
1, 4 och 4, Valsverket 5-10 samt Gjutmästaren 3,4 och 5 m.fl.
Inom planområdet ska en etappindelning att säkra utbyggnads-
ordningen för att skydda området mot buller, ras och skred.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 4 (110)
Miljöbedömning
Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanens
genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan
som avses i PBL och i 6 kapitlet i miljöbalken att en
miljöbedömning behöver göras. Enligt den förslagna avgränsning
som tidigare avstämts och samråtts med Länsstyrelsen bedöms
det nu aktuella planförslaget kunna innebära betydande
miljöpåverkan för nedanstående miljö- och hälsoaspekter:
Hantering av:
• Föroreningar i mark, grundvatten och sediment
• Dagvatten, skyfall , översvämning vid högvatten i
Bällstaviken samt MKN vatten (ekologisk + kemisk status).
• Buller (flyg-, mark-, spår-, väg- samt verksamhetsbuller)
• Grönstruktur och biologisk mångfald inkl. klimatanpassning.
Ovanstående frågor hanteras i detaljplanens miljökonsekvens-
beskrivning (MKB), vilken löper parallellt med planprocessen.
För genomförandet av denna detaljplan bedöms en vattendom
behövas. Utöver den MKB som tillhör detaljplanen, hanteras
åtgärder i vattenområdena i en skild MKB, som tillhör
vattendomen. Ansökan om vattendom beräknas ske innan
detaljplanen går ut på granskning.
Tidplan
Planprojektet genomförs med utökat förfarande.
Tidplanen är:
Start-Pm: 2017-12-14
(Övergripande för hela Bällsta Hamnsområdet)
Aktuell detaljplaneetapp, Bällsta Hamns centrala del:
Projektstart, kvartersmöten: 2024-04-12
Samråd: 2025-12-16 t.o.m. 2026-02-16
Redogörelse efter samråd: Q3 2026
Granskning Q4 2027
Godkännande SBN Q1 2029
Antagande KF Q2 2029
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 5 (110)
Innehåll
Sammanfattning...................................................................................2
Innehåll..................................................................................................5
Inledning...............................................................................................7
Handlingar..............................................................................................7
Planens syfte och huvuddrag.................................................................8
Plandata.................................................................................................9
Tidigare ställningstaganden...................................................................9
Förutsättningar...................................................................................13
Natur....................................................................................................13
Geotekniska förhållanden....................................................................14
Hydrologiska förhållanden....................................................................15
Befintlig bebyggelse.............................................................................18
Landskapsbild/stadsbild.......................................................................18
Kulturhistoriskt värdefull miljö...............................................................19
Offentlig service...................................................................................23
Genomförda dialoger...........................................................................24
Gator och trafik.....................................................................................25
Störningar och risker (miljö).................................................................27
Risk avseende människors hälsa och säkerhet...................................29
Vision och stadsbyggnadsprinciper för Bällsta Hamn...................30
Vision för Bällsta hamn........................................................................30
Stadsbyggnadsprinciper Bällsta Hamn................................................30
Planförslag, Bällsta Hamn.................................................................32
Planstrukturens utgångspunkter och förhållningssätt..........................33
Planförslagets huvuddrag och volymhantering....................................33
Ny bebyggelse.....................................................................................36
Planbestämmelser, användning av mark och vatten...........................54
Kvartersbebyggelsens utformning........................................................55
Kvartersmarkens anordnande..............................................................61
Parker och torg.....................................................................................64
Gator och trafik.....................................................................................69
Teknisk försörjning...............................................................................72
Konsekvenser.....................................................................................73
Undersökning om betydande miljöpåverkan........................................73
Detaljplanens miljötekniska förutsättningar..........................................74
Avgränsning av Bällsta Hamns MKB samt alternativ...........................75
Miljökonsekvensbeskrivningens slutsatser....................................76
Föroreningar i jord, grundvatten och sediment..............................76
Hantering av vattenfrågor.................................................................79
Dagvattenhantering..............................................................................79
Översvämningsrisker...........................................................................82
Miljökvalitetsnormerna för vatten.........................................................85
Hantering av buller.............................................................................86
Hantering av grönstruktur.................................................................89
Övriga konsekvenser.........................................................................90
Strandskydd.........................................................................................90
Störningar och risker (miljörisker)........................................................92
Risk avseende människors hälsa och säkerhet...................................93
Landskapsbild/stadsbild.......................................................................95
Kulturhistoriskt värdefull miljö...............................................................95
Ljusförhållanden och lokalklimat..........................................................97
Mikroklimat.........................................................................................100
Social hållbarhet, trygghet och jämlikhet............................................101
Barnkonsekvenser.............................................................................102
Tidplan..............................................................................................102
Genomförande..................................................................................103
Organisatoriska frågor........................................................................103
Ansvarsfördelning..............................................................................103
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
- tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 6 (110)
Huvudmannaskap..............................................................................104
Avtal...................................................................................................104
Verkan på befintliga detaljplaner........................................................104
Fastighetsrättsliga frågor....................................................................105
Ekonomiska frågor.............................................................................108
Tekniska frågor..................................................................................109
Genomförandetid...............................................................................110
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 7 (110)
Inledning
Handlingar
Planhandlingar
Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder
förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen
hör denna planbeskrivning samt en miljökonsekvensbeskrivning.
Utredningar
Utredningar som tagits fram för Bällsta Hamns planarbete är:
Antikvarisk konsekvensbeskrivning (Wenanders, 2025-09-24)
Bullerutredning (Ramböll, 2025-11-28)
Dagsljusutredning inkl. skuggstudie (ACC 2025-04-29)
Ekologiutredning av land- och vattenmiljöer (Ekologigruppen,
2025-10-01)
Fågelinventering (Ekologigruppen, 2025-11-21)
Förutsättningar för handel och lokaler (Wsp, 2025-08-26)
Hållbarhetsprogram (Stockholms stad, 2025-11-24)
Kulturmiljöanalys (Wenanders, 2025-03-31)
Luftkvalitetsutredning (SLB-analys, 2025-04-25)
LÅP-åtgärd Bällsta Hamn (SVOA 2025-08-18)
Miljökonsekvensbeskrivning (Tyréns, 2025-12-05)
PM förutsättningar pendelbåtstrafik (ELU 2025-09-12)
PM Gata Bällsta Hamn (Ramböll, 2025-08-18)
PM Gestaltning för allmän platsmark (Nyréns 2025-09-23)
PM Hydrogeologi (Bergab, 2025-06-11)
PM Miljökvalitetsnormer ekologisk status (Ekologigruppen, 2025-
09-26)
PM Miljökvalitetsnormer kemisk status (Bergab, 2025-09-23)
PM Riskbedömning Miljö (Sweco, 2025-09-12)
PM Skyfall (Norconsult, 2025-09-12)
PM Trafik (Sweco, 2025-08-18)
PM Åtgärdsutredning Miljö (Sweco, 2025-09-12)
Riskutredning avseende människors hälsa och säkerhet
(Projektstaben, 2025-09-12)
Samlade dagvattenutredninar (Norconsult, 2025-09-12)
Samlade geotekniska PM Bällsta Hamn (ELU, 2025-08-18)
Samlade Mobilitets-PM (2025-12-04)
Vindanalys och mikroklimatanalys (Sweco 2025-04-22)
Övriga planeringsunderlag:
Förstudie för del av Ulvsunda industriområde, del 1-3.
(Sbk och Explk 2018-01-31)
Socialt värdeskapande analys och konsekvensbeskrivning.
(Ramböll, 2019-10-15)
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 8 (110)
Medverkande
Planen är framtagen av Tua Sandberg, ansvarig stadsplanerare
från Stadsbyggnadskontoret, tillsammans med Per Jerling. Från
Exploateringskontoret har bl.a. Joacim Nylander ansvarat för
detaljplanens genomförande tillsammans med flera sakkunniga.
Sju byggaktörer har medverkat till aktuellt samrådsförslag med
olika arkitekt- och landskapsarkitektkontor, som utarbetat förslag
för kvarterens utformning och illustrationer. För kv. Masugnens
norra del har OBOS/SBB medverkat med FOJAB och ÅWL. För
kv. Masugnens södra del har Borätt/ Seniorgården medverkat
med Ettelva Arkitekter. För kv. Tackjärnet har Medvind samt
CATEA medverkat med Ateljé Nord och AJ Landskap. För kv.
Gjutmästaren 3 har Svenska Hem medverkat med arkitektkontor
AndrénFogelström och Land Arkitektur. För kv. Gjutmästaren 4
har Primula medverkat med DinellJohansson och PAJU. För kv.
Gjutmästaren 5 har Niam medverkat med Brunnberg & Forshed
Arkitektkontor samt AJ Landskap. Nyréns Arkitektkontor har
utvecklat förslag och illustrationer för detaljplanens parker, gator
och torg, utgående från områdets förstudier och Bällsta Hamns
kvalitétsprogram, som tagits fram av Landskapslaget.
Planens syfte och huvuddrag
Syftet med denna detaljplan är att i linje med översiktsplanen
omvandla den östra delen av Ulvsunda industriområde mellan
tvärbanan och Bällstaviken till en blandad stadsbebyggelse med
ca 1400 nya bostäder, lokaler, kontor, hotell, ett mobilitetshus
samt nya gator, gångfartsområden, parker, natur och ett torg.
Planen ska även säkerställa funktioner som skola och förskolor.
En framtida hållplats för pendelbåt möjliggörs vid kajen invid
Bällstaviken. Detaljplanen möjliggör även tekniska anläggningar
som transformatorstationer, likriktarstation/teknikhus,
pumpstationer och underjordiska dagvattenmagasin. Inom
planområdet ska en etappindelning säkra utbyggnadsordningen
och skydda området mot buller, ras, skred och erosion.
Denna detaljplan är en del av ett större stadsutvecklingsområde
invid Bromma Flygplats. Målsättningen är att här skapa en bland-
stad med en kvalitétsfull offentlig miljö och ett varierat innehåll
av funktioner som bidrar till att området upplevs befolkat, tryggt
och händelserikt året runt. Då hela området har en stor brist på
parker, natur och andra kvalitativa allmänna platser är det av vikt
att skapa god tillgång till kvalitativa gröna ytor på både kvarters-
och allmänplatsmark. Planområdets attraktiva läge vid Bällsta-
viken, Bromma Blocks samt det nya idrotts- och kulturcentret på
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 9 (110)
Gjutmästaren 6 invid Huvudstabron gör området till ett
besöksmål även för omkringliggande stadsdelar.
Planstrukturen tar sin utgångspunkt i dess läge mellan tvärbanan
och Bällstaviken, där den befintliga Smältvägen breddas och
förlängs för att bli områdets lokala huvudgata i nord-sydlig
riktning. I öst-västlig riktning tillskapas lokalgator, som likt den
befintliga Gjuterivägen riktas mot vattnet. Dessa har en radiell
vinkling för att möjliggöra siktlinjer mot vattnet och ljusglimtar
på strandparken vid olika tider på eftermiddagen. Lokalgatornas
vändzoner vid strandparken föreslås gestaltas som gröna entré-
rum för att skapa en mjuk övergång mellan gata och park. Alla
gator föreslås få växtbäddar med rekreativa zoner och/eller träd.
Bällsta Hamn föreslås få flera nya platsbildningar. Vid tvär-
banans hållplats i norr föreslås en mindre torgplats, Karlsboda-
torget. I områdets centrala del förslås en större park, Bällsta-
hamnsparken, invid planerad pendelbåtshållplats samt en lekpark,
Vattenparken, som ansluter till skolgården. Vid Bällstaviken
föreslås även en ny strandpark med gröna, rekreativa ytor och en
strandpromenad som ansluter till gångvägarna norr och söder om
planområdet. Strandparken föreslås även få rekreativa inslag med
solbryggor för att minska slitaget på parkerna, vilket bedöms
tillkomma med den pågående stadsutvecklingen i närområdet.
Plandata
Läge, areal, markägoförhållanden
Planområdet är ca 14,2 hektar och beläget i Ulvsunda industri-
område i Bromma. I öst angränsar planområdet till Bällstaviken, i
söder till kv. Gjutmästaren 6, i väst till tvärbanan och i norr till
kv. Schaktugnen. Planområdet omfattar kv. Tackjärnet 1,3 och 4,
Masugnen 1, Valsverket 5-10, Gjutmästaren 3, 4 och 5 samt del
av Ulvsunda 1:1, Ulvsunda industriområde 1:14, 1:59 och 1:60,
1:18 samt 1:20. Större delen av planområdet utgörs av stadens
mark eller tomträtter, förutom Gjutmästaren 4 och 5, som är
privatägda, se karta till vänster.
Tidigare ställningstaganden
Karta över markägoförhållanden. Översiktsplan
Gult visar Stockholms stads mark, Ulvsunda industriområde är i gällande översiktsplan utpekat som
blått visar privata tomträtter, vitt
”Stadsutvecklingsområde – omvandling” och bedöms ha mycket
visar mark i privat ägo. Orange visar
stora stadsutvecklingsmöjligheter. Industriområdet föreslås även i
mark som ägs av stadens bolag.
framtiden ges plats för små och medelstora tillverkande företag
som inte har störande verksamheter. Delarna närmast Bällsta-
viken, som inte är påverkade av flygbuller, bedöms kunna om-
vandlas till blandad stadsbebyggelse med stort inslag av bostäder.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 10 (110)
Förutom tillkommande bebyggelse med nya lokala parker och
torg samt nya stadsgator finns goda förutsättningar för en ny
sammanhängande strandpark längs med Bällstaviken. Här finns
även möjlighet att utveckla pendelbåtstrafik och eventuellt
mindre transporter på båt vid områdena för befintliga kajer.
Utdrag, stadsutvecklingskarta i antagen översiktsplan för Stockholm 2018.
Planområdets ungefärliga placering markerad med rött. Mörk skraffering
visar område som föreslås omvandlas till blandad stads-bebyggelse med
bostäder, verksamheter, service, gator, torg, parker, kultur och idrottsytor.
I och med nya bostäder behöver mark reserveras för nya
förskolor och skolor i Ulvsunda industriområde och Mariehäll.
Nya mötesplatser med närservice, kultur och idrott behöver också
skapas. De delar av industriområdet som påverkas av flygplatsens
bullerbegränsningar kan vidareutvecklas och bidra med arbets-
platser och verksamheter. Stråk för gående och cyklister i
strategiska lägen kan underlätta rörelsen mellan den nya
stadsdelen och de delar av industriområdet som bevaras.
Förstudie
Stadsbyggnadskontoret påbörjade år 2008 ett program för del av
Ulvsunda industriområde som avbröts år 2012 p.g.a Bromma
flygplats riksintresseprecisering, vilken blev klar år 2015. Efter
detta har stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploaterings-
kontoret gjort en förstudie över Bällsta Hamnsområdet (2015-
2017), som kompletterats med generella stadsbyggnadsprinciper
och en miljökonsekvensanalys inför Bällsta Hamns Start-Pm.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 11 (110)
Detaljplaner
I planområdet finns flera äldre stads- och detaljplaner, vilka i
huvudsak omfattar kvartersmark och anger industri (J) som mark-
användning. I norr gäller stadsplan 7339 (från 1975) för kv.
Masugnen med användningen industri och ett gångtrafikområde,
som inte får bebyggas närmast Bällstaviken. För kv. Tackjärnet
gäller stadsplan 2899A (från 1944) med användningen industri
och för del av Masugnsvägen, Råjärnsvägen och tvärbanans
likriktarstation gäller dp 2007-36057 (från 2009).
I områdets centrala del gäller stadsplan 6180 (från1969) för
befintligt pumphus m.m. samt stadsplan 1960B (från 1940) med
användningen industri för kv. Valsverket, Bällsta Hamn samt
Gjutmästaren 3, liksom för vattenområdet i Bällstaviken. I söder
gäller stadsplan 6722 (från 1967) med användningen industri för
Gjutmästaren 3 och 4. För Gjuterivägen gäller stadsplan 3757A.
För del av Masugnsvägen gäller även dp 2016-18325 för
Kistagrenen och för tvärbanans Solnagren gäller järnvägsplan
2010-07233. För Gjutmästaren 6 gäller dp 2018-06893.
Planmosaik, gällande planer. Planområdet är markerat med röd linje.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 12 (110)
Kommunala beslut i övrigt
St Eriks Markutveckling AB, som ägs av Stockholms stad, har
förvärvat kv. Valsverket 10 samt 7-9 för att möjliggöra en
utveckling av fastigheterna i enlighet med den detaljplan som tas
fram för området.
Markanvisning
Exploateringsnämnden har anvisat mark för bostäder till flera
aktörer i fyra separata ärenden mellan 2017 och 2023. Föravtal
har även tecknats med två privata markägare inom planområdet.
Framöver ska kvarvarande fastigheter Valsverket 7-10 (kvarter
G) markanvisas för mobilitetshus, kontor och bostäder samt en
eventuell skola.
Följande byggaktörer har nu fått markanvisning/ingått
samarbetsavtal med exploateringsnämnden, se karta till vänster:
• Kvarter A – OBOS Nya Hem AB & SBB i Norden AB
• Kvarter B – AB Borätt & Seniorgården AB
• Kvarter C – Medvind AB & Catea Group AB
• Kvarter D – Svenska Hem i Bromma Mark nr IV AB
• Kvarter E – Primula Byggnads AB
• Kvarter F – Niam AB
Riksintressen
Bromma flygplats utgör riksintresse sedan 1989, vilket preci-
serades år 2015 och uppdaterades 2023 och anger flygplatsens
markanspråk och influensområden. Planområdet berörs av en
höjdbegränsning på 59,2 m.ö.h. samt vissa restriktioner, bl.a. mot
störande belysning samt reflektioner. I den del av området, där
flygbuller överstiger FBN 55 dBA kan bostäder inte byggas.
Flygplatsen medför även markbuller vilket hanteras i
planprocessen. Även Bällsta radartorn påverkar områdets total-
höjder. Planerade objekt högre än 20 meter över marknivå eller
vattenyta ska remitteras till såväl flygplatser som LFV för en
CNS-analys, i sin roll som sakägare och även i en del fall till
flygplatser. Inom en radie av 6 km från flygledartornet behöver
alla nya byggnader, elektriska anläggningar, solenergianlägg-
ningar och radioanläggningar analyseras på motsvarande sätt.
Bromma Flygplats riksintresses påverkan på
Bällsta Hamns planområde, markerat med
svart linje. Blått raster visar Bromma flyg- Närliggande riksintressen är Ulvsundaleden, som är riksintresse
plats influensområde för flygbuller (FBN 55 som kommunikationsled till Bromma Flygplats och Bällstaviken,
dBA) enligt prognos år 2038 med 60 000
som är en del av Mälaren och utgör riksintresse för yrkesfiske.
flygrörelser/år, där bostäder inte är möjliga.
Blå linje visar markbuller för Laeq 50 dBA
dagtid, mätt på 8 m höjd. Källa: Trafikverket
2023. Kartunderlag: Stockholms Stad
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
- tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 13 (110)
Strandskydd
Det generella strandskyddet gäller 100 meter på land och ut i
vatten från strandlinjen. Kommunen kan pröva frågor om
upphävande av strandskyddet i detaljplanen, vilket avses göras.
Förutsättningar
Natur
Inom ramen för planarbetet har en ekologiutredning och en
naturvärdesinventering (NVI) av vatten- och landmiljöer, en
översiktlig beskrivning av ekologiska samband baserat på
befintligt material, en fågelinventering, konsekvensbeskrivning
och förslag på åtgärder tagits fram.
Mark och vegetation
Marken i området är till stor del ianspråktagen för bebyggelse
och markparkering. Vissa naturvärden finns i planområdets södra
del utanför Gjutmästaren 4. Huvuddelen av planområdet består
av industrimark, hårdgjorda kajer och vattenmiljöer påverkade av
tidigare utfyllnader.
Naturvärden
Naturvärdet i huvuddelen av området är lågt. Två naturvärdes-
biotoper återfinns, utmed stranden och i vattnet. I området
förekommer drygt ett 30-tal skyddade och/eller rödlistade växt-
och djurarter, främst i de små ytorna av naturliga vattenmiljöer
(naturvärdesbiotop 1) som förekommer, men också i
industrilandskapet där en rad fåglar förekommer.
Naturvärdesbiotop 1 utgörs av mer naturliga delar av Bällsta-
viken vars biotop klassas som näringsrik sjö med viss förekomst
av naturliga stränder och bottnar. Biotopkvaliteter finns i form av
långskottsvegetation och flytbladsväxter, som tillsammans med
vanliga strandarter och ett fåtal, ej skyddsvärda träd skapar
passande miljöer för fisk, sjöfågel och bottenfauna. I naturvärdes-
biotopen förekommer flera värdearter, t.ex. pilblad och vid en
tidigare inventering har några exemplar av äkta målarmussla
noterats. Det finns också flera vanliga vattenväxter i form av
Karta, planområdets biotopvärden. exempelvis axslinga, hornsärv och gul näckros. Naturvärdes-
Naturvärdesklass 3 (nr 1/orange) biotop 2 utgörs av en mindre träddunge/ i parkmiljö vid en
visar påtagligt naturvärde.
vändplan i områdets södra del.
Naturvärdesklass 4 (nr 2/gul) visar
visst naturvärde. Grönt område visar
lågt naturvärde. Inventeringsområdet
Fågelinventering
avgränsat med blå linje.
Under inventeringen påträffades 30 fågelarter varav 11 arter
bedöms vara naturvårdsrelevanta och 19 vara vanligt före-
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 14 (110)
kommande arter med stabila eller ökande populationer. Inga
ytterligare naturvårdsrelevanta fågelarter har noterats i det
inventerade området enligt databasen Artportalen (sökning
mellan 2000–2025). Sex av de elva naturvårdsrelevanta arterna
(björktrast, fiskmås, gråkråka, gråsparv, gråtrut och östersjötrut)
bedöms ha fortplantningsområde eller revir inom
detaljplaneområdet.
ESBO-områden
En mindre del av inventeringsområdet ligger inom
spridningszon i stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla
områden (ESBO) i Bällstavikens västra del. Områden
klassade som kärnområde eller livsmiljö för skyddsvärda
arter saknas i inventeringsområdet. Området ligger
utanför stadens habitatnätverk för eklevande insekter,
barrskog och för groddjur. För fladdermöss är större
delen av området klassat som sämre förutsättningar för
födosök då området är hårdgjort och i stort saknar
vegetation. Vatten- och strandmiljöer med vegetation
Bild som visar ESBO-områden.
klassas som något bättre för fladdermössens födosök.
Mörkblå fält visar livsmiljöer för
skyddsvärda arter och ljusblå fält
visar spridningszoner. Planområdet Rekreation och friluftsliv
markerat med röd linje. Aktuellt planområde är delvis instängt och används för olika
verksamheter och saknar helt rekreativa ytor. Området norr och
söder om planområdet har delvis strandpromenader med
rekreativa inslag.
Geotekniska förhållanden
Markförhållanden
Jordlagerföljden på land i det aktuella området utgörs av blandad
fyllning som överlagrar lera, friktionsjord och berg. Den största
delen av området består av tidigare sjöbotten som har fyllts ut vid
anläggandet av befintliga kajer. Fyllningens mäktighet är mellan
en och en halv och cirka fem meter. I delar av området vilar
fyllningen direkt på berg. Lerans mäktighet är som mest cirka 20
meter i den sydöstra delen av områden. Generellt överlagrar leran
ett naturligt friktionsjordlager med varierande tjocklek upp till
cirka fem meter. Ställvis förekommer lera direkt på berg. Utanför
kajlinjen vid Bällstaviken finns lera som vilar på underliggande
Jordartskarta som visar att lera
och silt är den mest friktionsjord. Leran har en mäktighet på cirka tio meter i kajlinjen
förekommande jordarten inom och ökar ut mot viken. Befintliga anläggningar inom området
området. Planområdet markerat innefattar byggnader, vägar, kajer, ledningar och kvarlämnade
med svart linje.
grundkonstruktioner för rivna byggnader.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 15 (110)
Ras/skred
Stabilitetsförhållandena för obebyggd mark inom området
uppvisar i flera sektioner ej tillfredställande säkerhetsfaktor,
vilket bedöms kräva stabilisering/pålning och särskild hänsyn i
samband med ombyggnation och förändrade laster i området. De
omfattande utfyllnader som utförts sedan 1950-talet har medfört
betydande sättningar i områden med kvarvarande lera under
fyllningen, vilket innefattar den största delen av området, se karta
till vänster. Under befintliga byggnader är marken ej undersökt.
Det är låg stabilitet mot ras och skred vid befintliga kajer och vid
uppfyllnader vid kvartersmark, låg stabilitet mot ras och skred,
risk för sättningar samt massundanträngning vid permanent skede
och utförande av utfyllningar. På grund av uppfyllningar på
lerlager är det risk för sättningar. Vid slänter i vattnet och kajer
förekommer risk för erosion.
Markradon
Markradon i mark eller befintliga byggnader har inte undersökts.
Ledningsdragning
Det befintliga VA-nätet i området är anlagt från 1950-talet och
framåt. Spillvattnet från området leds huvudsakligen till en
befintlig pumpstation i Smältvägen. Från pumpstationen trycks
avloppsvattnet vidare i en 1000 mm tryckledning ut mot
Karta över planområdet, där lösjord (ljusare
grått) bedöms förekomma. korsningen Kvarnbacksvägen/Ulvsundavägen och vidare till
Bromma reningsverk. En mindre del av det södra spillvatten-
systemet leds söderut mot Huvudstaleden. Idag finns två
dagvattenutlopp i planområdet, varav ett är en större kulvert.
Elledningar som bl.a. försörjer tvärbanan med ström finns i den
västra delen av planområdet längs med tvärbanan.
Hydrologiska förhållanden
Hydrogeologi
Inom planområdet förekommer generellt två grundvatten-
magasin: ett övre i fyllnadsmaterialet ovan lerlagren och ett undre
i friktionsjorden under leran. De två magasinen separeras från
varandra av ett ställvis mäktigt lerlager. I områden med mer
marknära berg och avsaknad av lera kan vatten tillrinna det undre
magasinet. Avrinningsområdet för Bällsta hamn, vilket är det
område inom vilket grundvatten kan bildas och sedermera
tillrinna Bällsta hamn, sträcker sig väster om Bromma flygplats.
Inom planområdet förekommer relativt marknära grundvatten-
nivåer, som motsvarar en plusnivå om +0,7 till ca +1,7 m.ö.h
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 16 (110)
(meter över havet) utryckt i referenssystemet RH2000.
Observationer från grundvattenrör belägna nära Bällstaviken
indikerar även att det kan finnas ett utbyte mellan grund- och
ytvatten då mätningar visar en samvariation. En tydlig korrelation
finns också med nederbörd, att grundvattennivån sjunker när
nederbördsmängden minskar.
Översvämningsrisker
Området är utsatt för översvämningsrisk både p.g.a. skyfall samt
närheten till Bällstaviken, vilket kan påverkas vid högvattennivå.
Avrinningsområdet med maximala flöden och flödesriktning (blåa pilar).
Planområdet ligger nedströms i ett stort avrinningsområde som är
ca 3,2 km2 och mynnar ut i Bällstaviken. Stora delar av
avrinningsområdet består av hårdgjorda ytor vilket begränsar
vattnets möjlighet att infiltrera i marken. Den största delen av det
regn som faller inom avrinningsområdet bedöms därför avrinna
ytligt. Då planområdet tar emot stora delar av denna avrinning är
det av viktigt att den planerade strukturens höjdsättningen tillåter
att de ytliga flödena kan ledas igenom planområdet utan hinder.
Utanför planområdets västra kant går tvärbanan, som har en
hållplats och ett teknikhus i höjd med planområdets norra delar.
En pumpstation, belägen vid korsningen Karlsbodavägen-
Smältvägen har identifierats som samhällsviktig verksamhet
inom planområdet. Samhällsviktig verksamhet, som upprätthåller
grundläggande samhällsfunktioner, behöver fungera även vid
extremväder och översvämningar till följd av skyfall. Det är
därmed viktigt att säkerställa pumpstationens funktion vid
händelse av översvämning till följd av skyfall.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 17 (110)
Beräknade maximala vattendjup för befintlig situation. Svarta markeringar
visar vattenansamlingar på tvärbanan, som hindrar dess framkomlighet.
Flödet som idag leds in i planområdet delas upp i tre huvud-
sakliga utsläppspunkter. De maximala vattendjupen som
beräknas uppkomma i befintlig situation indikerar att det finns
betydande översvämningsproblematik vid händelse av skyfall,
både inom och i anslutning till planområdet. Stående vatten kan
leda till relativt omfattande problem med framkomlighet på
utrymningsvägar samt risk för skada på fastigheter inom
planområdet. Således finns incitament för att implementera
skyfallsåtgärder redan i befintlig situation. I.o.m. den planerade
exploateringen finns möjlighet att förbättra situationen för
bebyggelse inom planområdet vid en skyfallshändelse. För att
säkerställa framkomligheten till och från planområdet är det
viktigt att beakta risken för stående vatten i samband med
skyfall/översvämning även utanför planområdet.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för
ytvattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön (SE658229-162450).
Enligt VISS september 2025 har Mälaren-Ulvsundasjön
otillfredsställande ekologisk status för miljökonsekvenstyperna
morfologiska förändringar och kontinuitet p.g.a. att planområdet i
sin helhet har påverkad strandlinje, där huvuddelen består av
hårdgjord kaj. Mälaren-Ulvsundasjön uppnår enligt VISS
september 2025 ej god kemisk ytvattenstatus på grund av att
gränsvärden för parametrarna PFOS, kadmium, bly, antracen,
tributyltenn, kvicksilver och PBDE överskrids i vattenföre-
komsten. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvatten-
förekomsten är måttlig ekologisk status år 2027 och god kemisk
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 18 (110)
ytvattenstatus. Ett lokalt åtgärdsprogram (LÅP) har tagits fram
för Mälaren-Ulvsundasjön, som fastställer förbättringsbehov
avseende de kemiska ämnena ovan och där lämpliga platser för
dagvattenåtgärder inom tillrinningsområdet identifierats.
Dagvatten
Planområdet är drygt 14 hektar stort och består av både vatten-
och markområden, som huvudsakligen utgörs av hårdgjorda ytor.
I området finns en mängd olika verksamheter, exempelvis
transportverksamhet och lager. Dagvatten från planområdet
avleds i dagsläget via dagvattenledningar och kan delas in i två
huvudsakliga tekniska avrinningsområden. Det ena har ett utlopp
i Smältvägens förlängning österut och det andra via Gjuterivägen.
I Smältvägen ligger en större kulvert som även fungerar som
bräddavlopp för Smältvägens pumpstation. Planområdet ligger i
avrinningsområdet för Mälaren-Ulvsundasjön.
Befintlig bebyggelse
Befintlig bebyggelse i Ulvsunda industriområde har sitt ursprung
i 1900-talets industriella utveckling, som skett under flera olika
epoker. Bebyggelsen är generellt i 2-3 våningar och präglas av
närheten till Bromma flygplats, vars flyghinderhöjder begränsat
bebyggelsen. Större industribebyggelse finns på Gjutmästaren 6 i
Pripps f.d. bryggeribyggnader. Bebyggelsen vid Bällstaviken är
generellt relativt enkel till sin karaktär med fasader utförda i
tegel, betong och fibercement samt korrugerad plåt. Invid Bällsta-
viken fanns tidigare en bygghandel med flera byggnader i trä.
Landskapsbild/stadsbild
Det f.d. Prippsbryggeriet strax söder om planområdet är den
dominerande anläggningen i Ulvsunda industriområde. De två
betongsilosarna och den f.d. kontorsbyggnaden i tegel som står
på kajen invid vattnet och den bakomliggande s.k. högdelen i
tegel, är dominerande inslag i stadsbilden p.g.a. deras storlek och
höjd. Deras särpräglade roll och dominans i stadsbilden är
synnerligen framträdande som en del i bebyggelsefronten i öster
mot Bällstaviken. Även från väster, bl.a. från entrén in till
Ulvsunda industriområde, är dessa volymer väl synliga
byggnader som reser ovan övrig bebyggelse. Det f.d.
Prippsbryggeriet bedöms ha stora stadsbildsmässiga och
kulturhistoriska värden. Denna industrimiljö och skala samspelar
med den storskaliga bebyggelsen med bl.a. värmekraftverket och
kontorskomplex på Solnasidan av Bällstaviken,
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 19 (110)
Den befintliga bebyggelsen inom planområdet består av låga
solitärer på respektive tomt, vars placering främst utgår från
funktionella krav för respektive verksamhet. Den varierande
bebyggelsestrukturen inom det aktuella stadsutvecklingsområdet
upplevs idag som både splittrad och uppluckrad och en tydlig
orientering inom området saknas. Bebyggelsen i området i stort
har närmast Bällstaviken en svag relation till både Karlsboda-
vägen och vattenrummet. På grund av barriärer, byggnadernas
skala, placering och orientering är området svåråtkomligt från
både Bällstaviken och Karlsbodavägen. Mellan industribyggnad-
erna domineras landskapet framförallt av hårdgjorda ytor och
stängsel. De öppna ytorna mellan volymerna används främst som
upplag, köryta och parkeringsplatser. Några få träd utgör de enda
befintliga gröna inslagen, liksom viss vegetation vid vattnet.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Kulturlandskap
Ulvsunda är ett av de tidigaste ortnamnen i skrift i Stockholm.
Ulvsunda slott uppfördes 1645 och dess ägor sträckte sig så
småningom över hela östra Bromma ända ut på Essingeöarna.
Från år 1686 nämns Norrby gård som ett frälsehemman under
Ulvsunda säteri. Norrby kan också ha haft en föregångare ända
från järnåldern och gården finns med på de tidigaste kartorna
över området. Ända till uppförandet av Pripps bryggeri år 1970
präglades markanvändningen vid planområdet av gården Norrbys
verksamhet, med bl.a. ett gjuteri på Gjutmästaren 5. Få spår finns
kvar idag från denna tid, då de flesta ytor är hårdgjorda. Rester
består av en skogsbevuxen höjd vid Huvudsta-bron och en lång-
sträckt naturyta längs med Huvudstaleden. Den f.d.
ångbåtsbryggan vid strandlinjen finns också bevarad. Inom
Häradsekonomiska kartan från 1901–
planområdet finns inga spår från denna epok.
1906 över nuvarande Ulvsunda. Norrby
Gårds tidigare plats markerad med
rött. Källa: Kulturmiljöutredning 2018, Fornlämningar
Runstenar och andra fornminnen i närområdet vittnar om ett visst
välstånd och en rik omgivning i Bromma under järnåldern,
särskilt allt yngre järnåldern. Inom planområdet saknas fornläm-
ningar, då detta varit en havsvik, men söder om planområdet på
Gjutmästaren 6 finns en kulturhistorisk lämning kvar i form av en
stensättning (RAÄ Bromma 23:1) med ca 6 meter i diameter.
Ulvsunda industriområde
Egendomen Ulvsunda inköptes 1904 av Stockholms stad för att
ge plats för industrier som behövde goda järnvägsförbindelser
och tillgång till en kaj. Sedan 1866 gick Norra stambanan genom
området liksom den privat anlagda Västeråsbanan från 1876. Vid
Bällstaviken fanns kajanläggningar och en spårvagnslinje startade
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 20 (110)
1914. De tidigaste industriella etableringarna i området skedde
under senare delen av 1910-talet, men på grund av första
världskrigets utbrott avstannade byggnationen. En viss
nyetablering påbörjades vid 1930-talets slut, men först efter andra
världskriget tog den industriella etableringen fart på allvar.
År 1937 föreslogs att Ulvsunda industriområde skulle utvidgas
vilket ledde till att det befintliga industriområdet utökades för att
till sist nå hela vägen ut till Bällstaviken. Det möjliggjordes av att
staden i början av 1940-talet köpte Norrby gård, vars verksamhet
präglade aktuellt planområde fram till uppförandet av Pripps
bryggeri i slutet på 1960-talet. Prippsanläggningen uppfördes
som en del av bryggeriföretagets koncentration av verksamheten,
och är ur denna synvinkel ett uttryck för tidens strukturella
rationaliseringar och idéer om stordrift, med synnerligen stora
samhällshistoriska och industrihistoriska värden.
Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering visar att hela
planområdet har kulturhistoriska värden, se karta nedan. Blått
omfattar fastigheter som bedöms ha synnerligen höga
kulturhistoriska värden och bedöms ej finnas inom planområdet.
4
Grönmarkerade fastigheter bedöms vara särskilt värdefulla från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Gulmarkerade fastigheter bedöms ha positiv betydelse för
stadsbilden och/ eller ha visst kulturhistoriskt värde.
För planprojektet har en fördjupad kulturvärdesutredning tagits
fram, där alla fastigheter bedöms ha kulturhistoriska värden.
2
Flera av dem är idag dock i mycket dåligt skick och bebyggelsen
1
på Masugnen 1 revs år 2020, bl.a. på grund av den underliggande
3
kajens bristande stabilitet och risker. Fyra befintliga byggnader
har bedömts vara särskilt värdefulla.
De kvarvarande, grönklassade, byggnaderna på planområdet
utgörs av Valsverket 5 (nr 1) samt Gjutmästaren 4 (nr 2) och 5
Stockholms stadsmuséums klassificeringskarta (nr 3), vilket innebär att dessa byggnader är särskilt värdefulla ur
kompletterad med numrering för planområdets historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, se Stockholms
kvarvarande, och kulturhistoriskt särskilt stadsmuséums övergripande klassificeringskarta till vänster.
värdefulla byggnader. Planområdet markerat Även den norra byggnaden på Tackjärnet 4 har i detaljplanens
med röd linje. kulturhistoriska värdeanalys bedömts ha särskilt höga
kulturhistoriska värden. Dessa byggnader beskrivs i den
kulturhistoriska värdeanalysen bl.a. på nedanstående sätt:
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 21 (110)
1. Valsverket 5
Valsverket 5, vy från korsningen Masugnsvägen – Gjuterivägen
Valsverket 5 utgörs av en välbevarad kontors- och verkstads-
byggnad som från 1950-talet efter ritningar av industriarkitekten
Karl G H Karlsson. Byggnaden bedöms ha industrihistoriska
värden, som ett representativt och pedagogiskt exempel på tidens
industribebyggelse. Husets välgestaltade arkitektur är typisk för
denna arkitekt och utgör ett bra exempel på en gedigen vardags-
arkitektur. Utmärkande är det röda teglet med en del dekorativa
element som balkong, portal och franskt fönster. Byggnaden är
en del av en längre länga med industrihus i rött tegel, vilket
bidrar till betydande miljöskapande och stadsbildsmässiga
värden. Byggnaden är den bäst bevarade av dessa hus.
2. Gjutmästaren 4
Gjutmästaren 4, vy från Gjuterivägens vändplan.
Gjutmästaren 4 är bebyggd med en industribyggnad i två
våningar med souterräng, ursprungligen uppförd som central-
tvätteri i början av 1960-talet. Byggnaden är ritad av arkitekt
Harry Tingne för Verkstadsaktiebolaget CALOR. Anläggningen
har betydande och arkitektoniska industrihistoriska värden. Det
horisontella formspråket förstärks av fasadmaterialet i form av
liggande lättbetongplank tillsammans med fönsterband med
vågräta, rektangulära bröstningar i rödfärgat skivmaterial.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 22 (110)
Den relativt enkla arkitekturen lyfts av det ovanliga motfallstaket
med sågtakslanterniner. Byggnaden har ursprungliga fönster samt
ursprungliga entréer på sydöstfasaden. Den bevarade murade
skorstenen är viktig för förståelsen av anläggningens ursprung-
liga verksamhet. Inbyggnaden av lastbryggan i sydväst samt
utbytta garageportar och dörrar på nordväst och nordöstfasad har
tillkommit senare.
3. Gjutmästaren 5
Gjutmästaren 5, vy från Masugnsvägen.
Gjutmästaren 5 består av en byggnadsvolym i tre våningar med
ett artikulerat, högre trapphus i kvarterets östra del. Byggnaden
uppfördes under senare delen av 1960-talet för AB Bygg- och
Transportekonomi efter ritningar av Sven Eklöf vid KFAI AB.
De industrihistoriska värdena är betydande. Byggnaden har även
arkitektoniska värden med välgestaltade detaljer.
Byggnadens fasad är utformad med två olika material som
markerar de ursprungliga funktionerna. Kontorsdelen är klädd i
gult tegel med vågräta fönsterband. Den ursprungliga verkstads-
/lagerdelen i öster har en sluten fasad i lättbetongplank. Kontors-
delens ursprungliga entréer framträder på ett markant sätt i den i
övrigt homogena fasadutformningen. Huvudentrén utgörs av en
tornliknande trapphusbyggnad med smala fönsterband i
glasbetong. Entrén på nordvästra fasaden markeras med
plåtbröstningar och dekorativa räcken med kvadratmotiv i plåt.
Byggnaden har genomgått flera förändringar, bl.a. annat har
fönster och dörrar bytts ut samt nya skyltar satts upp. Den största
förändringen har dock skett mot öster, där fasaden klätts in i
korrugerad plåt och en ny entré tagits upp. Dessa förändringar
stämmer ej överens med byggnadens ursprungliga arkitektur.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 23 (110)
4.Tackjärnet 4
Tackjärnet 4, vy från Masugnsvägen vid tvärbanans hållplats.
Även Tackjärnet 4 bedöms i den kulturhistoriska utredningen ha
stora kulturhistoriska värden. Den tidstypiska industribyggnaden
är byggd 1960 och utförd i en betongstomme med rött fasadtegel.
Arkitekturen präglas av en rationalitet, där de olika elementens
bärande/burna roller är synliggjorda. De horisontella fönster-
banden och en ombyggd entré mot Karlsbodavägen präglar
fasadernas uttryck. Byggnaden har en tillbyggnad i söder. Även
alla fönster, portar och dörrar är utbytta.
Angränsande bebyggelse
Strax söder om planområdet ansluter planerad bebyggelse till
Pripps f.d. bryggeribebyggelse på Gjutmästaren 6, vilken är
blåklassad. Både den före detta bryggeribebyggelsen och delar av
utemiljön, särskilt landskapet invid Bällstaviken, trädgårdsan-
läggningen och entréplatsen framför kontorshuset bedöms ha
särskilt stora kulturhistoriska värden. Fastighetens höga kultur-
historiska värden är skyddade med planbestämmelser i en
detaljplan från 2023, vilken möjliggör en ombyggnad av
fastigheten till en idrotts- och kulturcenter med viss service.
Offentlig service
Skola och förskola
Närmaste grundskola (F-6) ligger i Mariehäll, ca 1,5 km norr om
planområdet, där det går ca 550 elever. I Johannesfred, ca 200
meter sydväst om planområdet ligger Ulvsundaskolan, en
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 24 (110)
annexskola (F-3) med ca 80 elever och Lunaskolan, en privat
grund- och grundsärskola (4–9), som delar lokaler med Ulvsun-
daskolan. Den privata grundskolan (4–9) Internationella Engelska
skolan har ca 945 elever och ligger i Riksby, ca 1,5 km väster om
planområdet. Närmaste förskola har fyra avdelningar och finns i
kv Schaktugnen (f.d .Masugnen 7) och en ny förskola planeras i
kv Archimedes. Flera förskolor finns i kringliggande stadsdelar.
Historiskt sett har det funnits brist på både grundskole- och
förskoleplatser i stadsdelen, men två nya förskolor har startat år
2024 på Bällstaågatan och Masugnsvägen. Två nya förskolor
planeras även i dp. Enigheten på Bällstavägen samt i dp
Archimedes på Gårdsfogdevägen, varmed förskolebehovet enligt
Bromma stadsdelsförvaltning är i linje med behovet med
befintliga och antagna detaljplaner. En fortsatt omvandling av
Ulvsunda industriområde till en stadsdel med många nya bostäder
förutsätter att det tillkommer en ny grundskola (F-6) samt flera
förskolor i närområdet i pågående och kommande detaljplaner.
Sjukvård
Vårdcentral finns i Bromma Blocks samt på ca 4 min avstånd
med tvärbanan i Alvik. Apotek finns i Alvik, Bromma Blocks
och på Brommaplan. Även i Sundbyberg finns ett flertal apotek
och vårdcentral på några minuters avstånd med tvärbanan.
Skyddsrum
På kv. Masugnens södra del har funnits ett skyddsrum som
numera är rivet. Under fortsatt planering ska detta ersättas.
Kommersiell service
Handelsområdet Bromma Blocks, som finns ca 100 m väster om
planområdet, erbjuder ett omfattande utbud inom mode,
sport/fritid, hus/hem, skönhet, restauranger, caféer samt flera
stormarknader för dagligvaror och ett Systembolag. Med
tvärbanan nås även Sundbybergs centrum med ett stort utbud av
olika typer av kommersiell service, närmast i Signalfabriken.
Genomförda dialoger
I genomförda dialoger med invånare i Mariehäll och
Johannesfred samt en workshop med barn och unga framkommer
att de flesta trivs i sin stadsdel. Närhet och utbud av parker,
grönområden samt stråk som binder dem samman utpekas som
viktiga trivselfaktorer. Även närhet till handel, offentlig service
och kultur lyfts fram. De flesta upplever sig trygga, även om
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 25 (110)
otrygghetstalen i Johannesfred ökat. Många saknar dock
offentliga platser för aktivitet samt rofyllda platser.
Av det som saknas nämns bland annat utomhusgym, lekplatser
och aktivitetsytor som skateboardramp, parkourbana, löparbana
och fotbollsplan. Även platser för picknick, fler sittplatser, flera
planteringar, upprustade promenadstråk, fler och bättre gång- och
cykelvägar tas upp som brister. Särskilt nämns önskemål om en
gång- och cykelväg längs västra sidan av Bällstaviken. I både
Mariehäll och Johannesfred nämns caféer, restauranger, pubar
och mindre butiker som något som saknas. I Mariehäll framhålls
avsaknaden av förskolor, skolor och fritids- eller ungdomsgård.
Gator och trafik
Gatunät
I planområdets närhet finns tre större genomfartsleder;
Ulvsundavägen, Norrbyvägen/Huvudstaleden och Karlsboda-
vägen. Inom planområdet finns idag tre utbyggda gator; Smält-
vägen, Masugnsvägen och Gjuterivägen. Området angörs från
Smältvägens infart vid Karlsbodavägen samt via Masugnsvägen
mot norr. Söder om planområdet planeras en ny bilkoppling till
Bryggerivägen, vilken ansluter till Norrbyvägen/ Huvudstaleden.
Biltrafik
Trafikvolymen i planområdet uppgår idag till cirka 1 900 motor-
fordon per dygn. De delar av planområdet som inte är bebyggda
med gator används till lastning och lossning, uppställningsytor
för transportfordon och parkering för anställda i samt besökare
till de olika verksamheterna. Den centrala delen av Bällsta hamns
tidigare hamnplan används idag främst för varuleveranser. Då en
del av verksamheterna idag utgörs av tidsbegränsad handel är
delar av områdets tillgängliga ytor idag kundparkering.
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykelbanorna i området är få. Längs Ulvsundavägens
västra sida löper idag ett primärt pendlingsstråk för cykel och
längs Karlsbodavägen västra sida finns ett huvudpendlingsstråk.
Längs med tvärbanan sträcker sig en kombinerad gång- och
cykelbana söder om planområdet. Utmed Masugnsvägen övergår
cykelbanan till blandtrafik för att sedan, vid Smältvägens
korsning med Karlsbodavägen, kopplas samman med gång- och
cykelbanan längs Karlsbodavägen. Inom planområdet sker
cykling i blandtrafik. Cykelparkering saknas, förutom vid
tvärbanans hållplatser.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 26 (110)
Längs med Bällstaviken finns gångstråk och rekreativa värden
norr och söder om planområdet, men idag blockeras promenader
längs vattnet av de inhägnade industrifastigheter som finns inom
planområdet och sträcker sig ända ned till vattnet. Utmed de få
gatorna löper en smal trottoar på båda eller ena sidan av gatan.
Tvärbanan utgör en stor barriär för gående och cyklister, som
endast kan passera i en större signalreglerad korsning ibland-
trafik vid Smältvägens infart och vid tvärbanans hållplatser.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafikläget är väl utbyggt med spårväg (tvärbanans
Solna- och Kistagren) samt stombusslinjer i direkt anslutning till
området med närhet till tunnelbana och pendeltåg.
Invid planområdet sträcker sig tvärbanan med de närmaste håll-
platslägena vid Karlsbodavägen, Bromma blocks och Norra
Ulvsunda. Med tvärbanan nås viktiga knutpunkter i Solna, Sund-
byberg, Liljeholmen och Alvik där byte till tunnelbanans röda,
blå respektive gröna linje kan göras. Tvärbanan kopplar även
samman pendeltågens stationer med Sundbyberg och Årstaberg.
Vid Bromma flygplats pågår utbyggnaden av tvärbanans
Kistagren, som kopplar vidare mot Kista och Helenelund.
Även möjligheten att nå pendeltåg i Sundbyberg centrum är god.
Stationen finns på ca 0,5 km avstånd och kan nås på ett par
minuter med tvärbanan och 5 min med cykel. Närmaste
tunnelbanestation i Solna, Solna Strand, ligger på ca 1,2 km
promenadavstånd från Huvudstabrons fäste.
Översikt, kollektivtrafik, karta från trafik-PM, Bällsta Hamn
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 27 (110)
Även ett flertal bussar trafikerar området, bl.a. vid Ranhammars-
vägen. Stombuss 176 och 177, som trafikerar sträckan Mörby
station-Danderyds sjukhus-Solna-Brommaplan-Ekerö C-
Svanhagen-Stenhamra stannar längs Norrbyvägen i närheten av
planområdet.
Tillgänglighet, angöring
Planområdet är generellt relativt flackt och sluttar ned norrut,
med den största höjden i sydväst, som har en höjd på ca 7,1 meter
invid Masugnsvägens vändplan ned till Karlsbodavägens håll-
plats som ligger på ca 2,5 meter (RH 2000). Planområdet är även
svagt sluttande ned mot Bällstaviken och befintliga kajer, som
ligger på ca 2 meter (RH 2000) vid Gjuterivägens vändplats. De
få gatorna och ytorna för angöring och parkering har låg lutning
och bedöms följa stadens riktlinjer.
Störningar och risker (miljö)
Elektromagnetiska fält
Vid Karlsbodavägens hållplats står en teknikbyggnad för tvär-
banan, vilka vid långtidsexponering generellt kan medföra risk
för elektromagnetisk strålning, framförallt där det finns
intilliggande bostäder.
Föroreningar
I Ulvsunda industriområde har verkstads- och tillverknings-
industri pågått sedan 1940-talet, varför mark, byggnader samt
grund- och ytvatten i området är belastat av förorenande ämnen.
Föroreningarna inom planområdet utgörs främst av klorerade
alifater samt tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten,
polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler
(PCB) och dioxin.
I grundvattnet förekommer även förhöjda halter av per- och
polyfluorerade alkylsubstaner (PFAS) och i sedimenten
förekommer även förhöjda halter av tennorganiska föroreningar
(TBT). Källområden till påvisade föroreningar förekommer
främst inom, men även uppströms planområdet.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 28 (110)
Identifierade föroreningskällor i och invid planområdet enligt Länsstyrelsens
EBH-stöd.
Luft
Högsta PM10-halter i detaljplaneområdet beräknas förekomma
längs Karlsbodavägen. Miljökvalitetsnormgränsen och miljö-
kvalitetsmålet för både års- och dygnsmedelvärden klaras i
nuläget. Beräknade kvävedioxidhalter visar att miljökvalitets-
normen klaras för både dygns- och årsmedelvärden i dagsläget.
Miljökvalitetsmålet klaras för årsmedelvärden och finns inte
definierat för dygnsmedelvärden.
Buller, vibrationer
Planområdet är utsatt för väg-, spår- och flygtrafikbuller samt
verksamhetsbuller från närliggande verksamheter och Bromma
flygplats. Buller från biltrafik kommer främst från Ulvsundaleden
och Karlsbodavägen. Planområdet har idag ingen större genom-
fartstrafik för bilar. Väster om planområdet passerar tvärbanan,
vilken orsakar visst buller samt risk för vibrationer och stomljud.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 29 (110)
Bromma flygplats väster om planområdet orsakar såväl flygbuller
då flygplanen är i luften, som verksamhetsbuller, när flygplanen
taxar eller arbete på marken utförs, t.ex. snöröjning, avisning
eller motortester. Sydväst om planområdet finns en vindtunnel,
som orsakar verksamhetsbuller då den används och på andra
sidan Bällstaviken ligger Solnaverket, en fjärrvärmeanläggning,
som också orsakar verksamhetsbuller.
Risk avseende människors hälsa och säkerhet
Spårtrafik
Planpassagen över tvärbanan bedöms utgöra det mest specifika
riskinslaget där oskyddade trafikanter rör sig frekvent. I övrigt är
banvallen instängslad längs hela sträckan invid planområdet.
Påsegling
I Bällstaviken finns en sjöfartsled som nyttjas av de fartyg som
trafikerar Solnaverket samt fritidsbåtar, som använder vatten-
rummet, vilket kan medföra en viss risk för kollisioner vid
motorstopp. Risken för påsegling har bedömts relativt låg pga. att
det idag både saknas vistelseytor för allmänheten längs stranden
och delar av strandlinjen idag är relativt grund.
Farligt gods
Ulvsundaleden, som utgör primärled för farligt gods har ett
minsta avstånd till planområdet på ca 65 meter.
Flygtrafik
Risken för planområdet avseende flygtrafiken till och från
Bromma flygplats ligger med god marginal inom samhällets
toleransnivå. En tredjepartsutredning genomförd av National
Aero Space Laboratory (NLR) för Bromma flygplats riksintresse-
precisering anger att den redan låga risknivån succesivt förväntas
minska fram till år 2038, då flygplatsens avtal upphör.
Farlig verksamhet
Verksamheter inom angränsande industriområde samt Solna-
verket bedöms inte utgöra något betydande riskbidrag.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 30 (110)
Vision och stadsbyggnadsprinciper för Bällsta Hamn
Vision för Bällsta hamn
Visionen för Bällsta Hamn är att omvandla detta hårdgjorda
industriområde till en attraktiv blandstadsmiljö med god tillgång
till kvalitativa gröna ytor med rekreativa och ekologiska
funktioner på både kvartersmark och allmän plats. Syftet är att
skapa en blandstad med ett varierat funktionsinnehåll som bidrar
till att området känns befolkat, tryggt och händelserikt större
delen av dygnet året runt.
Eftersom området är isolerat och omgivet av flera stora barriärer
är det viktigt att med nya gator, gång- och cykelvägar skapa nya
kopplingar till kringliggande områden, bland annat Mariehäll i
norr, Bromma Blocks och Riksby i väster samt Johannesfred i
söder. En ny strandpark med promenad ska tillgängliggöra och
koppla ihop stadsdelen med omgivande bebyggelse på båda sidor
om Bällstaviken.
Bällsta Hamns stadsutveckling till blandstad har pågått i tre olika
planetapper, med start från dp Masugnen 5 & 7 i norr (blå
markering), Gjutmästaren 6 i söder (röd markering) och aktuell
dp Bällsta Hamn (grön markering). Målsättningen är att fortsatt
vidareutveckla Gjutmästaren 6 och 9 med en fjärde etapp, enligt
den övergripande struktur (se bild till vänster) som togs fram till
samråd 2019. Planarbetet avses aktualiseras när en blandstad är
möjlig på denna plats, dvs. ett beslut om Bromma flygplats som
riksintresse tagits och flygplatsen lagts ned enligt avtal år 2038.
Stadsbyggnadsprinciper Bällsta Hamn
Strukturskiss för Bällsta Hamn, som
redovisats i Start-Pm i dec 2017, De stadsbyggnadsprinciper som arbetats fram för Bällsta hamn
kompletterad med samrådsförslaget för har kortfattat redovisats i områdets gemensamma Start-PM.
Gjutmästaren 6 och 9. Stads-
Bällsta Hamn föreslås få nya gator, parker och torg med en tydlig
utvecklingsområdets tre genomförda
/pågående planetapper framgår med kvartersindelning. Kvarteren är slutna mot bullerkällorna vid
blått, grönt och rött. Bromma flygplats, tvärbanan och Ulvsundavägen och öppnas ut
mot Bällstaviken för att ge siktlinjer, ljusinsläpp och luftighet
mot strandparken och vattnet. Smältvägen utvecklas som områ-
dets huvudgata genom Bällsta Hamns norra och södra delar.
Den övergripande bebyggelseskalan ska samspela med bebyggel-
sen på båda sidor om Bällstaviken och föreslås trappa upp från
sex våningar invid strandpromenaden till en basskala vid
Smältvägen-Råjärnsvägen på åtta våningar, vilket ansluter till
omgivande och pågående bebyggelse vid Karlsbodavägen. Denna
basskala bedöms kunna kompletteras med tre högre byggnads-
delar på tio våningar för att markera viktiga platser, som
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 31 (110)
landmärken vid Karlsbodavägens torg och hela stadsutvecklings-
områdets centrala parkrum. Denna föreslagna bebyggelsen syftar
även till att skapa en tydlig rytm och djupverkan i stadssilhuetten.
För att minska den upplevda skalan från gatu- och parkrummen
föreslås bebyggelsen delas in i en tydlig sockeldel, mellandel och
takvåning, där den översta våningen generellt dras in från
fasadliv. Takterrasser kompletterar bostadsgårdarna och skapar
vistelseytor med utblickar samt goda sollägen. Då de olika
byggnadernas volymer har något olika höjder och indrag skapas
även en reliefverkan och variation i stadsbilden.
Entrédelar med lokaler och entrépartier föreslås få en avvikande
gestaltning för att tydligt markera byggnadens sockelanvändning
samt entréer. Den högre våningshöjden i bottenvåningarna ska
möjliggöra etablering av verksamheter i hela planområdet. I
anslutning till entréer föreslås fasta utvändiga sittplatser för att
stärka samhörigheten med gatan.
Större balkonger och utkragande delar föreslås huvudsakligen
placeras mot gård och i mindre utsträckning mot de större
gatorna, där de ska utformas grunda så att de inte inkräktar på det
offentliga rummet. Även balkonger och terrasser mot vatten-
rummet kräver en genomtänkt gestaltning p.g.a. bebyggelsens
exponerade läge mot stråk samt strandparken i öster.
Den föreslagna planstrukturen ska tydliggöra stråk och siktlinjer
till målpunkter i/invid planområdet, t.ex. tvärbanehållplatserna
vid Karlsbodavägen, Bromma Blocks och Norra Ulvsunda. Även
befintlig bebyggelse, som det f.d. bryggeriet, som nu blir ett
idrotts- och kulturcentrum på Gjutmästaren 6, synliggörs i
stadsbilden. På allmän plats föreslås grönska få stort utrymme.
Planstrukturen ska tillföra sammanhängande grönska och kontakt med Bällstaviken,
nya kopplingar med stadsliv samt synliggöra områdets kulturhistoriska värden.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 32 (110)
Planförslag, Bällsta Hamn
Illustrerad situationsplan. Planförslagets tre högdelar är markerade med röd stjärna. Närliggande
identitetsmarkörer, vilka utgör synliga fonder i planstrukturen är markerade med blå stjärna.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 33 (110)
Planstrukturens utgångspunkter och förhållningssätt
Planstrukturen utgår från områdets stadsbildsmässigt och
kulturhistoriskt viktiga värden, där Smältvägens förlängning i
söder riktats så att det f.d. bryggeriets blåklassade tappningshall
med sitt välvda tak utgör en fond och stadsbildsmässigt viktig
identitetsmarkör. I norr har Råjärnsvägen riktats mot det 16
våningar höga punkthuset i kv Archimedes, vilket likaså utgör en
viktig identitetsmarkör för det historiska industriområdet väster
och norr om Bällsta bro. I väster möjliggör Smältvägen och
Vattenparken siktlinjer över mot Bromma Blocks kulturhistoriskt
värdefulla hangardelar och vidare mot Bromma flygplats.
Gatustrukturen utgår från planområdets läge mellan tvärbanan
och Bällstaviken, där den befintliga Smältvägen breddas och
förlängs för att bli områdets lokala huvudgata i nord-sydlig
riktning. I öst-västlig riktning tillskapas lokalgator, som likt den
befintliga Gjuterivägen riktas mot vattnet. Dessa har en radiell
vinkling för att möjliggöra siktlinjer mot vattnet och ljusglimtar
på strandparken vid olika tider på eftermiddagen. Lokalgatornas
vändzoner vid strandparken föreslås gestaltas som gröna entré-
rum för att skapa en mjuk övergång mellan gata och park. Alla
gator föreslås få växtbäddar med rekreativa zoner och/eller träd.
Bällsta hamns historiska hamnplan föreslås bevaras som ett öppet
område, där längre siktlinjer möjliggörs ut över Bällstaviken, som
även historiskt varit en viktig kommunikationsled i området. I
planområdet föreslås flera nya platsbildningar. Vid tvärbanans
hållplats i norr föreslås en mindre torgplats, Karlsbodatorget. I
områdets centrala del förslås en större park, Bällstahamnsparken,
invid planerad pendelbåtshållplats samt en lekpark, Vattenparken,
som ansluter till skolgården. Invid Bällstaviken förelås även en
ny strandpark med gröna, rekreativa ytor och en strandpromenad
som ansluter till gångvägarna norr och söder om planområdet.
Strandparken föreslås även få rekreativa inslag med solbryggor
för att minska slitaget på parkerna, vilket bedöms tillkomma med
den pågående stadsutvecklingen i närområdet.
Planförslagets huvuddrag och volymhantering
Planområdets bebyggelseskala är relativt hög p.g.a. de höga
investeringsutgifterna till följd av sanerings- och anläggnings-
kostnader, med en åtta + en våningar hög bebyggelse invid
områdets två nord-sydliga större gaturum. Mot Strandparken och
Bällstaviken föreslås bebyggelsen trappa ned till sex våningar,
med en indragen sjunde våning. Den övergripande bebyggelsen
föreslås utformas med enkla, tydliga volymer för att det f.d.
bryggeriet med dess spektakulära former ska dominera den
övergripande stadsbilden.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 34 (110)
Kvarteren har utformats så, att föreslagen bebyggelse är indragen
från stranden för att hålla siktlinjerna från allmän plats öppna mot
det f.d. bryggeriet silodelar och kajgatan i söder. I norr ansluter
strandparken mot den utbyggda strandpromenaden i kv.
Schaktugnen.
Planområdets tre högdelar markerar viktiga platser på båda sidor
om Bällstahamnsparken samt vid Karlsbodatorget och utgör även
områdets entrépunkter. Högdelarna vid parken är tio våningar
och är underordnade den tidigare bryggeribebyggelsens silos
söder om planområdet, som dominerar den övergripande
stadsbilden. I norr föreslås Tackjärnet 4:s industribyggnad
bevaras och byggas på med sex hela våningar och en mindre
byggnad på taket. Även denna byggnad utgör en kulturhistoriskt
och stadsbildsmässigt viktig identitetsmarkör vid
Karlsbodatorgets platsbildning.
Bebyggelsen föreslås utformas med en tydlig indelning av
fasaderna för att minska den upplevda bebyggelseskalan.
Kvarterens takvåningar är tydligt indragna, förutom i de två
punkthusen närmast Bällstahamnsparken. Fasadmaterial och
färgsättning ska anspela på det industriella arvet och samspela
med närliggande bebyggelse i färgtoner med Stockholms-
palettens varma kulörer. Avsikten är att studera färgsättning och
fastställa detaljplanens gestaltningsprinciper och -kvalitéter i ett
arkitekturprogram, som ska biläggas exploateringsavtalen till
granskningsskedet av detaljplanen.
Alla kvarter ska bidra till områdets dagvattenhantering och
tillskapa gröna och rekreativa värden på gårdarna. Kvarteren
föreslås få hybridzoner i form av en grön, infiltrerbar förgårds-
mark för att hantera nivåskillnaderna i den sluttande terrängen
samt möjliggöra grönska och dagvattenhantering. Utanför
lokallägena möjliggörs därmed även en zon, som kan möbleras
med mindre sittplatser, cafébord, planteringar m.m. för att
levandegöra bottenvåningen. Hybridzonernas utformning ska
studeras vidare i ett arkitekturprogram efter samråd.
Planförslagets stadsbild, bebyggelsens huvudvolymer och
skalhantering, gröna rum och platsbildningar samt förhållandet
till områdets topografi och närliggande bebyggelse redovisas i
elevationer på nästa sida, markerade på kartan till vänster.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 35 (110)
Elevationer över Bällsta Hamns planerade bebyggelse:
Elevation A-A från vattenfronten vid Bällstaviken österut. Gjutmästaren 6/f.d. silos till vänster, kv. Schaktugnen till höger i bild.
Vänster del av elevation A-A ovan. Gjutmästaren 6 och det f.d. bryggeriet silos till vänster, Bällstahamnsparken till höger i bild.
Höger del av elevation A-A ovan. Bällstahamnsparken till vänster, kv Schaktugnen till höger i bild.
Elevation B-B från Råjärnsvägen-Smältvägen österut. Bällstahamnsparken i mitten i bild.
Elevation C-C från Smältvägen-Råjärnsvägen västerut, skolgården och Vattenparken i mitten i bild, kv. Tackjärnet till höger.
Elevation D-D från Karlsbodavägen-Masugnsvägen österut, Karlsbodatorget till vänster, Bällstahamnsparken i mitten i bild.
Elevation E-E från Gjutmästaren 6/lokalgata 6 norrut. Bällstaviken syns till höger i bild.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 36 (110)
Ny bebyggelse
Övergripande områdesindelning
Området har hanterats i tre olika delområden, vilka har starkare
geografiska samband. Indelningen framgår enligt kartan nedan:
1. Den norra delen omfattar totalt tre bostadskvarter, ett på kv.
Tackjärnet 1, 3 och 4 samt två bostadskvarter på kv.
Masugnens norra och södra delar.
2. Den centrala delen omfattar kv. Valsverket med en skol-
/kontorsbyggnad i väster, ett bostadskvarter i kvarterets östra
del samt ett mobilitetshus i söder.
3. Den södra delen omfattar totalt tre kvarter. Gjutmästaren 3
omfattar ett bostadskvarter, som även möjliggör hotell och en
förskola. Gjutmästaren 4 omfattar ett bostads-kvarter och på
Gjutmästaren 5 föreslås ett kontors- och bostadskvarter.
Kvartersbebyggelsens struktur och huvuddrag:
Kvarteret Tackjärnet 1 och 3 samt 4
Kv. Tackjärnet 1, 3 och 4: Illustrerad situationsplan med takplaner.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 37 (110)
1.Vy från Karlsbodatorget mot den befintliga byggnaden med påbyggnad.
Kv Tackjärnet 4:s befintliga byggnad i fyra våningar med betong-
stomme och fasadtegel föreslås byggas till med en sex våningar
hög påbyggnad. Det nya tillägget särskiljs i volymhanteringen
med ett tydligt indrag med längsgående balkongpartier samt
avvikande fasader i trä och glas. På takvåningen möjliggörs en
tydligt indragen, mindre komplementbyggnad och en grön gård
för att fördröja dagvatten och tillskapa rekreativa värden. För att
skydda gården för buller möjliggörs ett större, indraget räcke,
vars exakta utformning och höjd preciseras i bygglovsskedet.
Då det tio våningar höga punkthuset utgör områdets entréfond
mot norr samt mot Karlsbodatorget är det viktigt att den gestaltas
med en särskilt hög kvalitét med robusta fasadmaterial, en
balanserad färgsättning samt en hög detaljeringsnivå. Eftersom
Tackjärnet 4 både har höga kulturhistoriska värden och en
särskild buller- samt insynsproblematik föreslås rivningsförbud
samt varsamhetsbestämmelser för att säkra påbyggnadens
utformning samt utblick från de föreslagna bostäderna.
Kv Tackjärnet 4, typplan för befintlig byggnad: Miljörum och lokal i entréplan till vänster samt små lägenheter(<35 m2)
i de övre planen i bilden i mitten. Mellan befintlig byggnad och befintligt teknikhus för tvärbanan möjliggörs bostäder
endast från andra våningen uppåt. Påbyggnadsdelen till höger har indragna, veckade fasader, vilka särskiljer befintliga
byggnad från det nya tillägget och möjliggör längre siktlinjer med utblick samt indragna, bullerskyddade balkonger.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 38 (110)
Hela kv. Tackjärnet utgörs av bostäder, förutom i bottenvåning-
arna mot Smältvägens infart samt i kvarterets nordöstra hörn, där
mindre lokaler för caféer och restauranger med platsbildningar
möjliggörs. I bottenvåningen mellan befintlig byggnad på
Tackjärnet 4 och tvärbanans teknikbyggnad föreslås ett miljörum,
där minsta avstånd till teknikbyggnaden är ca 5 meter. Planerade
bostäder ligger en våning ovanför detta.
Avståndet mellan befintlig byggnad på kv. Tackjärnet 1 och 3
samt 4 är som minst ca 9 meter. De indragna och veckade
fasaderna i släppet mellan Tackjärnet 1 och 3 samt 4 möjliggör
längre avstånd mellan fasaderna på ca 10-11,5 meter samt
siktlinjer med utblick mot Råjärnsvägen och lokalgata 2 i öster.
Detta gestaltningsgrepp möjliggör även tystare fasader och
uteplatser för lägenheterna.
2.Vy från Karlsbodatorget mot den befintliga byggnaden med påbyggnad.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 39 (110)
Kv. Tackjärnet 1 och 3 har idag två mindre industribyggnader i
två våningar, vilka föreslås rivas och ersättas med en halvöppen
kvartersbebyggelse på åtta våningar med en tydligt indragen
takvåning mot Karlsbodavägen/Masugnsvägen i öster. Längst i
söder förslås en lägre, fyra våningar hög byggnad för att möjlig-
göra ljusinsläpp till gården och lägenheterna samt ett släpp med
en trappa ned mot Smältvägen och Vattenparken. De skilda
byggnaderna föreslås gestaltas i olika tegelkulörer med robusta
fasadmaterial och industriell prägel, vars färgsättning ska
samspela med omkringliggande bebyggelse.
På grund av Karlsbodavägens och spårvägens trafikbuller
föreslås genomgående lägenheter i det västra bostadshuset, vilka
har tyst sida med uteplatser och balkonger mot gården. Eftersom
kvarteret är kringbyggt möjliggörs även en gemensam tyst gård,
vilken kompletteras med en gemensam takgård med en mindre
komplementbyggnad på den norra byggnaden i. På gården är
avståndet mellan bostadshusen, exklusive balkonger, ca 18 meter
i norr och ca 33 meter i gårdens södra del.
Tackjärnet 1och 3, typplan med svagt veckade fasader i norr, som möjliggör
längre siktlinjer och utblick. Kvarteret föreslås få genomgående lägenheter
och delvis indragna, bullerskyddade balkonger samt en bullerskyddad gård.
3.Vy från Smältvägens infart/Vattentorget mot Tackjärnet 1 och 3.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 40 (110)
Kvarteret Masugnen Norra
Kv. Masugnens norra del, illustrerad situationsplan.
I kv. Masugnen 1:s norra del föreslås ett halvöppet kvarter med
ett släpp i nord-sydlig riktning. Gatuhuset mot Karlsbodatorget
föreslås bli åtta våningar med en tydligt indragen, nionde tak-
våning. Båda strandhusen är sex våningar mot Strandparken med
en sjunde, indragen takvåning.
Hela kvarteret utgörs av bostadsanvändning, förutom i gatuhusets
bottenvåning, där lokaler, huvudsakligen caféer och restauranger,
möjliggörs i västläget invid torget. En längsgående balkong
annonserar det publika läget och skapar skydd för uteserve-
ringarna. Torghuset föreslås få tegelfasader med reliefverkan.
På gården närmast gatuhuset möjliggörs ett lätt gårdsbjälklag
ovan mark, under vilket en bil- och cykelparkering ryms.
Bjälklaget föreslås trappa ner via gradänger med planteringar för
att skapa ett mjukt möte mot gården. Avståndet mellan
strandhusens fasader, exkl. balkonger, är drygt 30 meter. På
gården möjliggörs även en mindre komplementbyggnad för
exempelvis växthus eller gemensamhetslokal.
Kvarterets utformning har en tydlig skillnad i karaktären mellan
det högre, mer stadsmässiga gatuhuset vid Karlsbodatorget och
de lägre strandhusen vid parken mot Bällstaviken, vilka har en
mer informell karaktär med ett enklare formspråk och gröna
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 41 (110)
hybridzoner. Bebyggelsens ut- och insida har utformats med
något olika gestaltningsgrepp, både avseende volymhantering och
fasadhantering. Samtliga byggnader föreslås utformas med ett
renodlat och industriellt formspråk.
1.Vy från Karlsbodatorget mot gatuhuset med dess längsgående balkong.
Strandhusens gestaltning mot lokalgatorna föreslås få ett enklare
utförande i syfte att förtydliga hierarkin mellan stadstorget och
bostadsgatorna. Kvarterets insida, som vänder sig mot gården och
Bällstaviken, föreslås få kontrasterande fasader av trä med
längsgående balkonger för att skapa en egen, mer informell
karaktär och generösare balkonger. Kvarterets gårdsfasader
föreslås få en mer informell karaktär mot Bällstavikens strand-
park och vattenrum, där bebyggelsens volymer samspelar med
befintlig bebyggelse på andra sidan vattnet.
2.Vy från Bällstaviken mot strandhusen och gården vid Strandparkens bro.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 42 (110)
Kvarteret Masugnen Södra
Kv. Masugnen södra, illustrerad situationsplan med förskolegård i röd linje.
I kv. Masugnen 1:s södra del föreslås ett halvöppet kvarter med
ett släpp i nord-sydlig riktning. Gatuhuset mot Råjärnsvägen
föreslås bli åtta våningar med en tydligt indragen, nionde
takvåning. I hörnet mellan områdets huvudgata Smältvägen och
Bällstahamnsparken föreslås en reslig högdel på tio våningar.
Båda strandhusen föreslås bli sex våningar mot Strandparken och
trappar upp till sju våningar mot kvartersöppningarna i väster.
Hela kvarteret utgörs av bostadsanvändning, förutom i det norra
strandhusets bottenvåning, där en förskola på fyra avdelningar
möjliggörs samt i det södra strandhusets bottenvåning, där caféer
och restauranger möjliggörs invid Bällstahamnsparken samt invid
Strandparken. Café´- och restaurangdelen markeras med en
utskjutande volym för att annonsera det publika läget. I hög-
delens gavel mot parken möjliggörs även en gemensamhetslokal.
Gården är drygt 40 m djup mellan strandhusen, exkl. förskolan i
en våning samt balkonger. Vid förskolans gårdsentré finns en
förskolegård med 15 m2 gårdsyta/ förskolebarn enligt tidigare
diskussioner med stadsdelsförvaltningen. På gården möjliggörs
även en komplementbyggnad för bostäderna och en för förskolan.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 43 (110)
1.Vy från Bällstaviken mot kajen vid Bällstahamnsparken, högdelen
och strandhusen med den utkragande lokaldelen invid Strandparken.
Gatuhusets volymer förslås indelas horisontellt i fyra delar med
indragna balkongpartier mellan fasaderna för att bryta ned skalan.
Endast balkonger mot Råjärnsvägen får ha bakomliggande
glasräcken för att förbättra mikroklimat och ljudmiljön. För att
minska den upplevda bebyggelseskalan mot Strandparken
föreslås gatuhuset få en något lägre byggnadsdel med indragna
balkonger mot gården. Byggnadsvolymernas indelning och
fasadernas reliefverkan avses även skapa en djupverkan i
stadsbilden både mot gatan, parken och vattenrummet.
Högdelen på tio våningar är indelad i tre volymer, vilka succesivt
är indragna mot kvartersöppningen och dess trappa. Byggnaden
skapar en pendang till sin motsvarighet i parkens sydvästra hörn.
Syftet är låta högdelen dominera mot områdets huvudgata så att
kvarteret både skapar en tydlig fond mot gatan samtidigt som det
ger en inramning för Bällstahamnsparken. Då byggnaden utgör
ett landmärke som syns från Ulvsundaleden, Karlsbodavägen
samt Bällstavikens östra sida mot Sundbyberg och Solna är det
viktigt att den gestaltas med en särskilt hög kvalitét och robusta
fasadmaterial samt en balanserad färgsättning och detaljering.
2.Vy från Vattenparken mot kv Masugnens södra högdel och strandhus.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 44 (110)
Kvarteret Gjutmästaren 3
Kv Gjutmästaren 3, illustrerad situationsplan. Förskolegård i röd linje.
I kv. Gjutmästaren 3 föreslås ett halvöppet kvarter med ett släpp i
nord-sydlig riktning. Kvarteret har en övergripande bebyggelse-
skala med ett gatuhus mot Smältvägen på åtta våningar med en
tydligt indragen, nionde takvåning. I kvarterets norra hörn mot
Smältvägen föreslås en reslig högdel på tio våningar, som
markerar områdets centrala entré och parkrum, Bällstahams-
parken. Båda strandhusens volymer är sex våningar med en
indragen sjunde takvåning. Byggnaderna föreslås utformas som
lamellhus med ett renodlat, industriellt formspråk.
I hela kvarteret möjliggörs av bostäder, förutom i det norra
strandhusets bottenvåning, där lokaler, huvudsakligen caféer och
restauranger möjliggörs invid Bällstahamnsparken. Denna del
markeras med en arkad som annonserar det publika läget och
skapar en väderskyddad zon. I gatuhuset samt det norra
strandhuset möjliggörs även tillfälligt boende i form av hotell,
vilket även möjliggör ett utökat serviceutbud och aktivare
bottenvåningar.
I gatuhuset vid Smältvägen möjliggörs en förskola på fyra
avdelningar med entré och komplementytor mot den upphöjda
gården. Gårdsytan motsvarar 15 m2/förskolebarn, enligt
diskussioner med stadsdelsförvaltningen. I kvarterets södra hörn
mot Smältvägen är strandhuset indraget, vilket möjliggör en liten
platsbildning i hörnet vid förskolans huvudentré från gatan.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 45 (110)
1.Vy från Bällstahamnsparken mot strandhuset med arkad och högdel.
Den tio våningar höga högdelen är indelad i tre volymer, vilka är
indragna mot kvartersöppningen och dess trappa. Byggnaden
skapar en volymmässig pendang till sin motsvarighet i parkens
nordvästra hörn. Syftet är att låta högdelen dominera mot
områdets huvudgata så att kvarteret både skapar en tydlig fond
mot Smältvägen och en inramning för Bällstahamnsparken. Då
denna byggnad utgör ett landmärke som syns på längre håll från
både Ulvsundaleden och Karlsbodavägen samt Bällstavikens
östra sida mot Sundbyberg och Solna är det viktigt att den gestal-
tas med en särskilt hög kvalitét och robusta fasadmaterial samt en
balanserad färgsättning och hög detaljeringsgrad.
2.Vy från gatuhuset med indragna länkdelar och indelade gavelpartier
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 46 (110)
Gatuhuset mot Smältvägen föreslås indelas i fem fasaddelar, där
de tre huvudvolymerna särskiljs från varandra med två tydligt
indragna volymer, som även volymmässigt återspeglas i tre
skilda, indragna takvåningar. Gatuhusets båda gavlar är gestaltat
med indragna delar för att dela upp de breda volymerna.
Fasadgestaltningen är strikt med ett industriellt uttryck med
fackverk vilka skapar en reliefbildning samt en hög detaljerings-
nivå vid entréer och fönster. Strandhusen föreslås utformas som
lamellhus med längsgående ramverk för balkonger mot båda
lokalgatorna. Fasadmaterialet föreslås bli varmt ljus puts för att
samspela med den närliggande bebyggelsen på Gjutmästaren 4.
3.Vy från Bällstaviken mot strandhusen och gården invid Strandparken.
Kvarteret Gjutmästaren 4
Gjutmästaren 4, illustrerad situationsplan över gårdar med spänger mot
vattnet och föreslagen gångbro. Befintlig strandlinje syns med streckad linje.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 47 (110)
I kv. Gjutmästaren 4 föreslås ett halvöppet kvarter med ett släpp i
nord-sydlig riktning, som i söder ligger i nivå med lokalgatan.
Kvarteret har en övergripande bebyggelseskala med ett gatuhus
mot Smältvägen på sju till åtta våningar och en tydligt indragen,
nionde våning. Bebyggelsen trappar ned från söder till norr och
följer Smältvägens topografi samt intilliggande byggnadskvarters
höjder. I kvarterets östra del intill Bällstaviken föreslås tre
strandhus, vars övergripande volymer är sex våningar, med en
indragen sjunde takvåning. Avståndet mellan strandhusen är ca
17 meter, exklusive balkonger. Strandhusens gård ansluter direkt
till den allmänna naturmark som föreslås vid vattenområdet.
1.Vy från gatuhuset med indragna balkongpartier och höga entrépartier.
Hela kvarteret utgörs av bostadsanvändning, förutom i gatuhusets
norra hörn mot Smältvägen där en lokal möjliggörs. Lokalläget
markeras här med en förhöjd och uppglasad bottenvåning. Mot
Smältvägen föreslås byggnaden indelas i fem fasaddelar med
skilda trapphus, som återspeglas i de rundade takvåningarna. Vid
gavlarna föreslås vinklade burspråk för att dela upp de breda
volymerna. Fasadgestaltningen är strikt med högre detaljerings-
nivå vid entréer och fönster. Samtliga byggnaders bottenvåning
ar är artikulerade med ett markerat tvåvåningsmotiv.
2.Vy från strandhus med längsgående balkongparti och förgårdsmark.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 48 (110)
Strandhusen föreslås utformas som lamellhus med ett stort,
längsgående balkongparti mot båda lokalgatorna och rundande
entré- och burspråksdelar, vilka stadsbildsmässigt samspelar med
närliggande bebyggelse i det f.d. bryggeriets kulturhistoriskt
värdefulla silobyggnader i söder. Fasadmaterialet föreslås bli ljus
puts för att samspela med de befintliga silornas betongfasader.
För att säkerställa att de föreslagna byggnaderna samspelar med
den kulturhistoriskt värdefulla stadsbilden vid kajen finns
särskilda utformningsbestämmelser för detta kvarter.
3. Vy från Bällstaviken mot strandhusen invid naturmarken och gångbron.
I öster angränsar byggnaderna direkt till den allmänna strand-
parken, som här föreslås bli naturlik med ett flikigt vassområde
och en friliggande gångbro. Kvarterets två gårdar sluttar ned mot
detta område och föreslås utformas med bryggspänger och små
rekreativa platser på gårdarna mellan husen, vilka avses utformas
med våtängskaraktär för att stärka kvarterets ekologiska värden
samt koppling till det närliggande naturområdet.
Kvarteret Gjutmästaren 5
Kv. Gjutmästaren 5, illustrerad situationsplan. Smältvägen till höger.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 49 (110)
Kvarteret Gjutmästaren 5 består av sex övergripande byggnads-
volymer. Bostadshusen är placerade i kvarterets östra del invid
Smältvägen samt, lokalgatorna och föreslås bli sju-åtta våningar
med en indragen takvåning. Bebyggelsen följer topografin samt
närliggande bebyggelseskala. Två större kontorsvolymer i sex till
sju våningar föreslås under flygbullerkurvan i kvarterets västra
del mot Masugnsvägen och två kontorsvolymer i fem-sex
våningar föreslås i kvarterets mitt med gatufasader mot
Gjuterivägen respektive Smältvägens förlängning.
1.Vy från gatuhuset vid Smältvägen, där en mindre platsbildning möjliggörs.
2.Vy mot Gjutmästaren 5, där de högresta kontorsdelarna med länkbyggnad
bildar planområdets front mot tvärbanan och Masugnsvägens södra del.
Gården är uppdelad mellan en kontors- och en bostadsgård med
ett gångstråk genom storskaliga kvarteret. Mellan kontorshusen
finns byggrätter för två mindre, tydligt indragna länkbyggnader
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 50 (110)
för att möjliggöra flexibla och expanderbara kontorslokaler, vilka
kan samnyttja exempelvis kök och konferensytor. I mitten av
kontorsdelen skapas även en öppen platsbildning, som kan
aktiveras med exempelvis lunchcaféer och restauranger i
bottenvåningarna. Avståndet mellan kontors- och bostadshusen är
mellan ca 30 och drygt 50 meter. På bostadsgården möjliggörs
även en mindre komplementbyggnad, t.ex. ett växthus.
3.Vy från Gjutmästaren 5, där kontorsdelens länkbyggnader möjliggör
gångstråk och siktlinjer genom kvarteret mot bostadsgården i öster.
Kvarteret Valsverket, skola/kontor
Kv. Valsverkets skol- och kontorskvarter, illustrerad situationsplan.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 51 (110)
I kv. Valsverkets västra del föreslås en sex våningar hög skol-
och kontorsbyggnad mot Masugnsvägen. Grundskolan (F-6)
föreslås i de tre nedersta våningarna och är dimensionerad för
630 elever med en skolgård på 10 m2/elev. Gårdsytan utgår från
diskussioner med Sisab inför Start-Pm samt tillgänglig kvarters-
mark. Skol- och kontorsbyggnaden utgör en längre, samman-
byggd volym för att inte släppa genom markbuller från Bromma
flygplats och trafikbuller från Ulvsundaleden och tvärbanan.
Angöringen till skolan planeras ske från lokalgatan i kvarterets
mitt samt gårdssidan i öster för eleverna och från Masugnsvägen
för övrig servicetrafik, så att denna inte korsar elevernas skolväg.
Skolgården ansluter till områdets centrala lekpark, Vattenparken.
Eftersom skolans slutliga placering i det hela närliggande stads-
utvecklingsområdet ännu inte är helt klarlagd, ska planstrukturens
form och bebyggelsens exakta fotavtryck, volymer, funktioner
och gestaltning studeras vidare efter samråd.
Kvarteret Valsverket, bostadshus
Kv Valsverket, illustrerad situationsplan. Förskolegårdens
ungefärliga placering markerad med rödstreckad linje.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 52 (110)
Vid Smältvägen föreslås ett slutet bostadskvarter på totalt åtta
våningar, varav den översta är tydligt indragen likt intilliggande
kvarter. Användningen utgör huvudsakligen bostäder, med
utpekade lokallägen för lokaler, främst caféer och restauranger i
bottenvåningens norra och södra hörn mot Smältvägen. I
kvarterets norra del föreslås en inbyggd transformatorstation. I
den södra delen föreslås en förskola för fyra avdelningar, med 15
m2 gård/förskolebarn, utgående från tidiga diskussioner med
stadsdelsförvaltningen inför Start-Pm. På gården möjliggörs även
en mindre komplementbyggnad för denna. Minsta avstånd mellan
bostadshusen på gården varierar mellan drygt ca 30 och 50 meter.
Kvarteret ska förses med en eller flera öppningar/portiker för att
undvika instängda ytor och möjliggöra siktlinjer ut från inner-
gården samt passage för vatten vid skyfall. I kvarterets sydöstra
hörn ska ett indrag studeras, som samspelar med motstående
kvarter på Gjutmästaren 5 och skapar en platsbildning för t.ex. en
uteservering i planområdets södra del. Kvarteret ska markanvisas
och studeras vidare efter samråd, då skolplaceringen klarnat.
Kvarteret Valsverket 5-6, inklusive mobilitetshus
VIII
II
II
N
Valsverket 5-6 och del av 10, illustrerad situationsplan
I kv. Valsverkets södra del mot Gjuterivägen föreslås två mindre
tegelbyggnader i två våningar bevaras med användningen industri
som i tidigare stadsplan. Då denna del av planområdet är kraftigt
förorenat, bl.a. med klorerade lösningsmedel, bedöms ingen
annan användning möjlig utan större saneringsåtgärder, då dessa
bedöms innebära hälsorisker. Användningen begränsas även med
en planbestämmelse om att användningen inte får vara störande
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 53 (110)
mot sin omgivning exempelvis gällande buller, lukt eller tung
trafik, enligt riktlinjerna i gällande översiktsplan.
Mellan kvarterets två befintliga industribyggnader i väster, som i
samrådsförslaget avses bevaras och det nya bostadskvarteret i
öster möjliggörs en entréväg till det planerade, bakomliggande
mobilitetshuset. Övriga byggnader i samma länga föreslås rivas
då samtliga byggnader i denna byggandslänga liksom marken
under dem bedöms vara kraftigt förorenade och även ha dåliga
grundläggningsförhållanden med en sättningsproblematik.
Mobilitetshuset föreslås placeras centralt i hela Bällsta
Hamnsområdet för att vara lättillgängligt för allmänheten.
Bebyggelseskalan föreslås lik närliggande bebyggelse och bli åtta
våningar och innehålla bostadskvarterens huvudsakliga
parkeringsplatser (ca 500), medan en viss del tillgängliga
parkeringsplatser för bil samt bostädernas cykelparkering
möjliggöra i de enskilda kvarteren. I mobilitetshuset ska utöver
bilparkering för boende, upplåtas yta för mobilitetsåtgärder,
såsom bilpool, lastcykelpool, leveransskåp och laddnings-
möjligheter för elcykel och elbil samt en transformatorstation.
Även övriga funktioner, som t.ex. cykelverkstad, en lokal
återvinningsstation, bytesplatser m.m. ska studeras efter samråd.
Byggnadens bottenvåning ska utformas aktiv med exempelvis en
mindre, lokal matvaruaffär samt en stor andel uppglasad fasad för
att bidra till ett tryggare gaturum. I bottenvåningens fasader mot
lokalgatorna i norr föreslås centrumändamål för exempelvis
caféer och kiosker för att skapa en aktiv och trygg plats i
anslutning till byggnadens norra entré, där även en mindre
platsbildning möjliggörs.
Eftersom hela kvarteret Valsverket med skola/kontor, bostäder
och mobilitetshus ännu inte är markanvisat och exakt antal behov
av bilparkeringsplatser därför inte är helt klarlagda ska detta
kvarters slutliga utbredning, volymer och användning studeras
framöver. Även de övriga kvarterens parkeringsbehov och –
möjligheter samt samordning med mobilitetshusets tjänster ska
analyseras vidare efter samråd.
.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 54 (110)
Planbestämmelser, användning av mark och vatten
Användning av allmän plats och vattenområden
Detaljplanen fastställer en ny gatustruktur för fordons-, gång- och
cykeltrafik i flera nya och befintliga gator samt två gångfartsom-
råden vid Bällstahamnsparken och Karlsbodavägens hållplats, där
en aktiv och central torgplats ska möjliggöras. En hållplats för
pendelbåt möjliggörs vid kajen nära det kollektivtrafiknära läget
invid Bällstahamnsparken, där även gångtrafik och vistelseytor
möjliggörs. För att bli lämplig som blandstad säkerställer planen
även en ny grönstruktur med två större parker i Bällstahamns-
parken och Strandparken samt en centralt placerad lekpark i
Vattenparken. I Bällstaviken föreslås både en utökad yta för den
föreslagna Strandparken samt ett öppet vattenområde med en del
natur i söder samt ett vattenområde för bryggor för allmän
gångtrafik och rekreation, vilka bedöms bli viktiga målpunkter
även för omkringliggande stadsdelar. Strandparken ska ansluta
till den strandpark med gångstråk som tillskapats i tidigare
detaljplaner norr samt söder om planområdet och möjliggör även
rekreativa ytor på bryggor i det solbelysta läget vid Bällstaviken.
Huvudsaklig användning av kvartersmarken
Planförslaget möjliggör en blandstad med flera nya funktioner.
Bostäder föreslås öster om flygbullerkurvan i sju nya bostads-
kvarter. Kontor föreslås i två kvarter under flygbullerkurvan i
planområdets västra del. Även tillfällig vistelse, hotell möjliggörs
i ett kvarter söder om Bällstahamnsparken. Centrumfunktioner,
även bostadskomplement, möjliggörs i alla kvarters gatuplan,
men är bindande i centrala platser invid områdets viktigaste stråk,
vilka är markerade på illustration 1 på plankartan. Bottenvåningar
vid de mest centrala platserna, markerade med rött, ska aktiveras
med centrumändamål, huvudsakligen restauranger och caféer.
Stadsdelens allmänna behov säkerställs med en grundskola, tre
förskolor samt ett centralt placerat mobilitetshus. Även två
befintliga, mindre industribyggnader vid Gjuterivägen kvarstår i
sin nuvarande form med användningen industri, som ej får vara
störande mot sin omgivning.
Plankartan, illustration 1: Röda och gröna
markeringar visar var centrumfunktioner
Tekniska anläggningar:
ska inrymmas i kvarterens bottenvåningar.
Detaljplanen säkerställer de tekniska anläggningar som området
behöver i form av två nya, inbyggda transformatorstationer, en
befintlig likriktarstation för tvärbanan vid Karlsbodavägens
hållplats och en befintlig pumpstation. Ett nytt, underjordiskt
dagvattenmagasin möjliggörs för att säkerställa stadens lokala
åtgärdsprogram och miljökvalitétsnormerna för vatten.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 55 (110)
Kvartersbebyggelsens utformning
Kvarterens utformning utgår från Bällstahamnsområdets över-
gripande stadsbyggnadsprinciper och de specifika stadsbyggnads-
frågorna för respektive kvarter, vilket formulerats i generella
utformningsbestämmelser. Efter samråd ska ett arkitekturprogram
tas fram för att förtydliga och illustrera nedanstående
gestaltningsprinciper och planbestämmelser för Bällsta Hamn.
Generella utformningsbestämmelser
För att minska den upplevda bebyggelseskalan ska byggnadernas
fasader delas in i sockeldel, mellandel och takvåning vilka ska
markeras med t ex olika kulörnyanser, fogar etc. Byggnader ska
utföras med en tydligt förhöjd sockeldel med högre detaljerings-
grad och avvikande karaktär jämfört med övriga våningar.
Bottenvåningar ska även utföras med visuellt tyngre material
eller utförande än övriga fasader. Bottenvåningar inom samma
kvarter ska utföras med enhetligt fasadmaterial och samordnas
med dess murar och terrasseringar. Bottenvåningars fasader mot
Smältvägen, Råjärnsvägen och Masugnsvägen ska ha en
markerad sockeldel med minst 4,0 meters höjd. Bottenvåningar
mot övriga gator ska ha en markerad sockeldel med minst 3,5
meters höjd. Takvåningar ska särskiljas från huvudbyggnaden
avseende kulör och/eller fasadmaterial.
I planområdets mest aktiva delar, invid områdets större stråk, ska
bottenvåningar med krav på centrumändamål (C1) huvudsakligen
vara uppglasade. I bostadskvarteren ska färdigt golv i bostäder
placeras minst 0,7 meter ovan den intilliggande gatans nivå där
inte annat anges för att undvika direkt insyn till lägenheterna från
gatan. I kv. Tackjärnet, som har en relativt begränsad byggrätt
och mindre fotavtryck och där risken för insyn bedöms vara
mindre möjliggörs även bostäder i gatuplanets bottenvåningar.
För att stärka områdets industriella identitet ska nya byggnader
utformas med gedigna, rustika fasadmaterial av tegel, betong,
rost-trögt stål, trä eller slammad/riven puts, där inte annat anges.
För att skapa djup i stadsbilden och minska risken för att de stor-
skaliga byggnaderna i samma kvarter upplevs som en stor
sammanhängande byggnadsmassa, ska byggnader som vetter mot
Råjärnsvägen och Smältvägen särskiljas med till exempel
fasadmaterial, färgnyanser och/eller detaljering, gentemot övriga
byggnader inom samma kvarter.
Gatuhierarkin tydliggörs i gestaltningen med att fasaderna mot
områdets centrala gator, Smältvägen, Råjärnsvägen och Mas-
ugnsvägen, gestaltas med en högre detaljeringsgrad och med
utkragande relief. För att skapa en varierad stadsbild och minska
den upplevda bebyggelseskalan ska kvarterens fasader indelas
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 56 (110)
med balkongpartier, trapphusvisa indrag eller länkdelar som ska
placeras minst 0,5 meter från fasadliv, där inget annat anges.
För att skapa en varierad stadsbild med relief ska fönster- och
balkongpartier placeras tydligt inskjutna i fasad. Sammanhäng-
ande fönsterpartier med mellanliggande fack ska placeras i liv
med varandra. Huvudentréer till lokaler och bostäder ska placeras
mot gata. Entrépartier till bostäder mot gata ska tydliggöras i
fasaderna och vara indragna minst 1,0 meter från fasadliv, där
inget annat anges. Samtliga entréer ska särskiljas från övrig fasad
genom avvikande material, kulör eller fasadhantering. För att
möjliggöra väntplatser för barn och äldre ska fast sittplats
anordnas i anslutning till entrépartierna.
Balkonger möjliggörs för bostadshusen i alla kvarter, men
föreslås kraga ut mindre mot allmän plats och mer in mot
gårdarna, där de inte påverkar allmänheten i samma grad.
Balkonger i bottenvåning medges inte. Balkonger mot Smält-
vägen, Råjärnsvägen och Masugnsvägen får kraga ut högst 0,5
meter från fasadliv på våning två och högst 1,0 meter från
fasadliv från våning tre och däröver. Balkonger mot övriga gator
får kraga ut högst 0,5 meter från fasadliv på våning två och högst
1,5 meter från fasadliv från våning tre och däröver. Principerna
visas med två illustrationer på plankartan.
För att stärka områdets industriella identitet och skapa ett lättare
uttryck i stadsbilden ska räcken på balkonger och takterrasser
utföras som smides- eller pinnräcken i metall. Balkonger och
räcken får inte glasas in där inte annat anges. Takterrassers
räcken ska vara indragna från fasadliv. Burspråk och utskjutande
fasadpartier möjliggörs från och med andra våningen mot allmän
plats och föreslås få en visuellt lätt utformning med ett högsta
djup på 0,8 meter för att inte inkräkta på gatubilden. Dessa får
uppföras från och med andra våningen mot allmän plats.
Då många av taken kommer att bli synliga från andra sidan
Bällstaviken och Huvudstabron är syftet att skapa ett samman-
hållet taklandskap för planområdets bebyggelse avseende
formspråk och färgsättning. Där inte annat anges ska tak utföras
som flacka med en taklutning om högst 10 grader, i grå eller svart
plåt, takpapp eller vara vegetationsklädda. Tekniska utrymmen
ska rymmas inom angiven byggnadsvolym. Uppstickande
solpaneler och mindre tekniska anläggningar vara indragna minst
2,0 meter från fasadliv för att minska risken för höga,
uppstickande delar som syns från gatan och blir visuellt
dominerande i stadsbilden.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 57 (110)
Vyer, planområdets norra del, kv. Masugnen Norra o. Södra, Tackjärnet 1 & 3, 4:
Vyer 1 och 2 från kv Masugnens norra del vid Karlsbodatorget samt mot lokalgatan, där lokalläge är
markerat med ett större längsgående paradbalkong. Öppningarna i kvarteret siktlinjer och utblick
genom kvarteret samt ljusinsläpp på gårdarna.
Vyer 1 och 2 från Masugnens södra del vid Bällstahamnsparken samt Råjärnsvägen. Stödmurar mot
gatan ska vara låga med gröna terrasseringar och utformas som en helhet med bottenvåningarna. De
indragna bostadsentréerna ska fasta sittplatser.
Vyer 1 och 2 mot kv. Tackjärnet 1 och 3 samt 4 från Råjärnsvägen och Karlsbodatorget. Alla entréer
ska vara markerade och indragna med en fast sittplats. Hybridzonen har en upphöjd växtbädd som
avskärmning mellan bostadsvåning och gata. Lokalläget vid Karlsodatorget är uppglasat och
markerat i fasaden med ett utkragande skärmtak.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 58 (110)
Vyer, planområdets södra del, kv. Gjutmästaren 3, 4 och 5:
Vyer 1 och 2 mot Gjutmästaren 3 från Strandparken, där lokalläget vid Bällstahamnsparken är
markerat med en utkragande arkad. I kvarterets södra del tydliggörs förskolans entré med ett
tydligt indrag av det södra strandhuset, vilket möjliggör en mindre platsbildning.
Vyer 1 och 2 mot Gjutmästaren 4 från Smältvägen, där gatuhusets entréer markeras med förhöjda
tvåvåningsmotiv i en industriell karaktär och gavlarna föreslås få grunda, vinklade burspråksdelar.
Vyer 1 och 2 från Gjutmästaren 5:s trappa, där grönska, gångstråk och siktlinjer möjliggörs mellan
kontors- och bostadsgård. Inne på gården möjliggörs gångstråk mellan de storskaliga kontorshusen.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 59 (110)
Specifika utformningsbestämmelser
För att indela den storskaliga bebyggelsen ska den sammanlagda
byggnadsvolymen mot Smältvägen och Råjärnsvägen delas in i
tre till fem fasadpartier som särskiljs från varandra med vertikala
indrag etc, varav ett enskilt fasadparti får vara högst 25,0 meter
långt (f4).
I en del av kvarteren begränsas den fria höjden under större
byggnadsdelar för att möjliggöra siktlinjer och luftighet i stads-
bilden. I kv Gjutmästaren 5 regleras fri höjd under länkbyggnad-
erna för att möjliggöra stråk och siktlinjer genom kontorskvar-
teret (f5). I Masugnens södra del regleras större utkragande bygg-
nadsdelar på strandhusens gavlar mot strandpromenaden samt
gatuhusets norra gavel mot lokalgata 2. (f6 och f7).
På strandkvarterens innerfasader föreslås de många och relativt
stora balkongerna inordnas i ramverk eller längsgående balkong-
partier som en del av kvarterens gestaltning och arkitektoniska
idé (f8, f 9, f10, f11). Syftet är att ramverken delar in och bryter
ned den upplevda skalan i gårdsfasaderna, som vetter mot
strandparken och blir synliga mot andra sidan av Bällstaviken. Då
utförda dagsljusstudier har visat svårigheter att uppfylla
dagsljuskraven för en del av lägenheterna under de föreslagna
balkongerna/ramverket, behöver deras exakta utformning och
djup studeras vidare efter samråd.
En del av kvarteren har specifika utformningsbestämmelser,
kopplade till de specifika frågorna för respektive kvarter. För kv.
Gjutmästaren 4 säkerställs gatuhusens entrébyggnaders uttryck,
vilka ska utformas runda i glasbetong (f12) för att samspela med
det f.d. bryggeriets silobyggnader vid anslutande kaj i söder.
För kv. Tackjärnet 1 och 3 säkerställs tillgängliga entréer till
bostäderna direkt från gatan, vilket möjliggör de genomgående
bostäder, som krävs pga bullerskäl (f13). För kv. Masugnens
södra del möjliggörs balkongräcken i glas med utanpåliggande
smides- eller pinnräcken för att säkerställa ett bättre mikroklimat
och lägre ljudnivå för de föreslagna seniorlägenheterna. (f14). Då
avståndet till Tackjärnet 4, som består av en befintlig byggnad,
endast är ca 9 m, finns en planbestämmelse om att den norra
fasaden ska utföras med veckade indrag (f15). Syftet med denna
bestämmelse är att undvika direkt insyn mellan lägenheterna på
Tackjärnet 3 och 4 samt möjliggöra tystare fasad och uteplatser
samt längre siktlinjer genom gränden.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 60 (110)
Utformning av Bällsta Hamns områdets tre landmärken
A. Kv. Tackjärnet 4 ska utformas enligt principskiss A med den
befintliga byggnaden i fyra våningar samt en påbyggd, indragen
mellandel i sex våningar samt en komplementbyggnad på taket.
Utkragande balkonger och burspråk medges inte på befintlig
byggnad. Mellandelens fasader ska utföras i trä med glaspartier
och avslutas med ett detaljerat krön högst upp. Mellandelens
södra fasad mot Tackjärnet 3 ska utföras med veckade indrag.
Komplementbyggnad på taket ska utformas med träfasad och
glaspartier. Takterrassen ska utformas som en gemensam
bostadsgård. Takterrassens räcke ska vara indraget minst 4,0
meter från fasadliv (f1).
B. Högdelen i kv. Masugnens södra del ska utformas enligt
principskiss B och gestaltas med särskilt hög kvalitet i material
och utförande. Fasaderna ska utföras i tegel samt ha ett markerat
takkrön. Fönstersättningen ska gestaltas med sammanhängande
vertikala partier i tvåvåningsmotiv med avvikande nyans från
intilliggande fasad. Utkragande balkonger mot söder ska placeras
innanför byggnadens yttre hörn (f2).
C. Högdelen i Gjutmästaren 3 ska utformas enligt principskiss C
och gestaltas med särskilt hög kvalitet i material och utförande.
Fasader ska utföras i ljus riven eller slammad puts alternativt
tegel samt ha ett markerat takkrön. Fönstersättningen ska
gestaltas med sammanhängande vertikala partier i tvåvånings-
motiv med avvikande nyans från intilliggande fasad. Utkragande
balkonger mot norr ska placeras innanför byggnadens yttre hörn
(f3).
Principskisser för planområdets tre högdelar: A (Tackjärnet 4), B (Masugnen Södra) och C (Gjutmästaren 3 )
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 61 (110)
Kvartersmarkens anordnande
Kvartersmarken är markerad med en begränsningslinje utanför
planens byggrätter, där dess användningsmöjligheter både mot
allmän plats och kvartersmark tydliggörs. Prickmark, vilken
huvudsakligen vetter mot allmän plats, visar var byggnad inte får
uppföras och där murar över 0,5 meter och plank inte medges och
endast parkering för rörelsehindrad medges. Vissa gårdar är även
markerade med plusmarkerad mark, där marken endast får
bebyggas med komplementbyggnad och murar över 1,1 meter
samt varken plank eller parkering medges. Flera kvarter har
underbyggda gårdsdelar, markerade i plankartan med ring-plus,
där marken får byggas under med planterbart bjälklag. Ovan detta
får marken endast bebyggas med komplementbyggnad. Murar
över 1,1 meter, plank eller parkering medges inte på planterbart
bjälklag. En del gårdar har även markerats med ringprickad yta,
där marken får byggas under med planterbart bjälklag. Ovan detta
får byggnad inte uppföras, murar över 0,5 meter, plank samt
parkering medges inte på planterbart bjälklag.
På de större bostadsgårdarna möjliggörs komplementbyggnader
som får vara högst 35 m2 stora med en nockhöjd på högst 4 m, så
att de bostadsgårdarnas öppenhet och siktlinjer bevaras. Dessa
ska huvudsakligen vara uppglasade och får inte nyttjas som
bostäder (e1). Syftet är att möjliggöra lokaler för de boende för
att stärka den sociala gemenenskapen. I kvarter med förskola och
skola får komplementbyggnad uppföras med en byggnadsarea om
högst 15 kvm och nockhöjden får högst vara 3,0 meter. (e2) för
lekförråd m.m. Även på kv. Tackjärnet 1-3:s tak möjliggörs en
högst 15 m2 stor och 3,0 m hög komplementbyggnad (e3) för
exempelvis växthus eller annan gemensamhetslokal.
Övriga byggnaders volymer regleras i planen med högsta
byggnadshöjd i meter över nollplanet (RH 2000). Byggnadernas
totalhöjd får vara högst 2,0 m utöver angiven högsta byggnads-
höjd över nollplanet. Även högsta höjd för gator och allmän plats,
vilka ska säkra områdets skyfallsvägar. För att säkerställa planens
arkitektoniska kvalitét, skalhantering samt övergripande stadsbild
liksom de funktioner som en blandstad kräver i form av t.ex.
parkeringsplatser samt förskole- och skolplatser per lägenhet
regleras kvarterens byggnadsvolymer även med högsta antal
våningar. För planområdets tre högdelar finns även principskisser
med tillhörande planbestämmelser, vilka ska säkra dessa
landmärkens volymhantering och gestaltningsprinciper.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 62 (110)
Markens anordnande och vegetation
Kvartersmarken mot allmän plats ska vara infiltrerbar för
omhändertagande av dagvatten i skelettjordar eller underjordiska
magasin. Där mark och grundvatten är förorenade får dagvatten
ändå inte infiltreras ner till grundvattnet, utan ska ledas vidare
från magasin på ledning till reningsverk. Kvartersmarken ska
följa föreskriven höjd över nollplanet och marken ska ha
anslutning i nivå mot allmän plats.
Skydd av kulturvärden
Tackjärnet 4:s befintliga byggnad, som har utpekade, höga
kulturhistoriska värden, skyddas både med rivningsförbud för den
befintliga byggnaden (r), där fasadens bärande element av betong
ska bevaras (q) och med varsamhetsbestämmelser, vilka säkrar
att vid ändringar ska fasadens struktur och arkitektoniska
grammatik med bärande pelare och bjälklag samt utfyllnads-
element med rött tegel i stapelförband bibehållas. Fönster och
entrépartier ska vara av trä (k).
Skydd mot störning
Kv. Valsverket 5 och 6 ska säkras med skydd för störning, där de
två befintliga industribyggnaderna inte får ha verksamheter som
är störande för omgivningen (m1). Även ett slutet bostadskvarter
på kv Valsverket samt kvartersmarken vid Smältvägens infart
skyddas för störning, då marken ska utformas och höjdsättas för
att motverka översvämning av intilliggande bebyggelse (m2).
Kvarteren ska skyddas mot övriga störningar på följande sätt:
Då planområdet är utsatt för buller ska kvarteren skyddas mot
störning. För bostäder gäller att där ekvivalent ljudnivå vid
bostadens fasad är högre än 60 dBA ska lägenheter större än 35
kvm utföras med minst hälften av boningsrummen orienterade
mot ljuddämpad sida. För lägenheter om högst 35 kvm gäller att
minst hälften av boningsrummen ska vara orienterade mot
ljuddämpad sida, där ekvivalent ljudnivå vid fasaden överskrider
65 dBA. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en
ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå
nattetid på högst 70 dBA. Bestämmelsen avser trafikbuller.
Eftersom planområdet ligger invid tvärbanans Kista- och Solna-
grenar ska kvarteren skyddas mot stomljud och vibrationer.
Byggnader ska grundläggas och utformas så att maximal
stomljudsnivå i bostadsrum, skola och kontor inte överskrider 32
dB(A) FAST vid tågpassage. Byggnader ska grundläggas och
utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum, skola
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 63 (110)
och kontor inte överskrider 0,4 mm/s vid tågpassage. Då flera
kvarter innehåller transformatorstationer, ska dessa avskärmas
från omkringliggande bebyggelse så att gällande riktvärden för
elektromagnetisk strålning uppfylls.
Då planområde invid Bällstaviken är låglänt ska bebyggelsen
säkras för översvämning vid högvatten. Som skydd för störning
regleras lägsta nivå färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler
till +2,7 meter ö. nollplanet. Byggnadskonstruktioner ska utföras
vattentäta under nivån +2,7 meter över nollplanet. Ventilations-
öppningar, dörrar, fönster och garageinfarter får inte placeras
under +2,7 meter över nollplanet. Då planområdet även ligger
nedströms flera skyfallsstråk ska byggnadskvarter utformas med
öppning mot allmän plats som skydd mot översvämning.
Då markens stabilitetsförhållanden idag är dåliga och föreslagen
markanvändning innebär ökad belastning på nuvarande mark
medför detta en risk för stabilitetsförhållandena, vilket säkras
genom planbestämmelser. Både anläggningar på allmän plats och
i vattenområden, liksom ny bebyggelse och kvartersmark ska
utföras och grundläggas så att ingen risk för ras, skred och
erosion uppstår.
Administrativa bestämmelser
Då utredningar visat på en omfattande föroreningsproblematik
med bl.a. klorerade alifater införs även en utökad lovplikt om att
mark- och grundvattenföroreningar samt föroreningar i bevarade
byggnadsdelar ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder ha
vidtagits så att mark och byggnader blir lämpliga för avsett
ändamål innan startbesked för nybyggnad, ombyggnad eller
tillbyggnad ges. Etappvis utbyggnad och därmed sanering tillåts.
Platsspecifika riktvärden avses tas fram inför bygglovsskedet och
utgör mätbara åtgärdsmål.
Risk för ras, sked och erosion ska vara avhjälpta och/eller
skyddsåtgärder ha vidtagits så att mark och byggnader blir
lämpliga för sitt ändamål innan startbesked för nybyggnad,
ombyggnad eller tillbyggnad ges. För att även förhindra ras vid
tillfälliga och permanenta åtgärder som innebär förändrad
belastning och marknivåer, till exempel schaktning, uppfyllnad
och upplag införs en administrativ bestämmelse med utökad
lovplikt för dessa åtgärder.
Strandskydd föreslås upphävas inom skrafferad del av
planområdet, vilket redovisas med en bild på plankartan.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 64 (110)
Parker och torg
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 65 (110)
De bärande gestaltningsprinciperna för planområdet har sin
utgångspunkt i Bällsta Hamns förstudie och kvalitetsprogram.
Gestaltningen av allmän platsmark utgår från strukturen med
gröna parker och gaturum, med varierande platser för vistelse
samt gena stråk för gång och cykel för att skapa en attraktiv
vardagsmiljö. Nya kopplingar och målpunkter föreslås för att
brygga över barriärer och länka till omkringliggande stadsdelar.
Då det nya området vänder sig mot Bällstaviken är kopplingarna
samt tillgängliggörandet av vattenrummet särskilt viktiga.
Bällsta Hamn, vy över Strandparken, kajen och Bällstahamnsparken.
Då området har en relativt hög exploatering samtidigt som
tillgången till grönyta inom området idag är mycket begränsad
har en viktig gestaltningsprincip varit att öka både storleken och
kvaliteten på de gröna ytorna och offentliga platser. Delar av de
befintliga kajerna längs Bällstaviken är i mycket dåligt skick och
föreslås ersättas med permanenta utfyllnader på nuvarande kajers
platser samt i vattnet. Invid Bällstahamnsparken bevaras befintlig
kaj, som är i bättre skick och kan repareras och bevaras.
För att öka den gröna friytan anläggs även ny fast mark i vattnet
utmed strandlinjen. Trädplanteringar föreslås både i gator och
som generösa, öppna planteringar i växtbäddar. De breda
gångbanorna och planteringarna utmed Smältvägen föreslås
kompletteras med mindre platsbildningar för vistelse. Syftet är att
skapa större sammanhängande grönytor och rekreativa stråk både
igenom områdets centrala delar och längs strandlinjen.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 66 (110)
Strandparken
Närheten till vattnet är en av områdets största kvaliteter. Att till-
gängliggöra Bällstavikens vatten har varit en viktig utgångspunkt
för gestaltningen, Den nya strandlinjen föreslås utformas för att
skapa livsmiljöer både för djur- och växtliv. Utmed stranden och
bryggdäcken föreslås en riklig strandvegetation och flytande sjok
av vattenlevande växter för att ytterligare stärka stadsdelens
grönskande ytor och Bällstavikens ekologiska status. Tre långa
bryggor i strategiska lägen ger möjlighet till kvällssol ute i viken.
Växtlighet föreslås integreras i bryggorna för att möjliggöra
skydd och biotop för vattenlevande organismer. Strandparken
länkar samman ett längre rekreationsstråk från Annedal i norr och
utmed Ulvsundasjön i söder. Planområdets gångstråk föreslås
koppla ihop strandpromenaderna norr och söder om planområdet
och delvis förläggas på broar.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 67 (110)
Bällstahamnsparken
Bällstahamnsparken utgör hela stadsutvecklingsområdet centrala
park och är en stark målpunkt för omgivande områden med sitt
goda solläge och närheten till vatten och Strandparken. Utmed
gångfartsgatorna runt parken och vid den planerade pendelbåts-
hållplatsen finns bra lägen för uteserveringar och lokaler. Den del
av kajen som bevaras inkorporeras i den nya utformningen där
Strandparken möter Bällstahamnsparken Kajen föreslås förlängas
med en bryggkonstruktion som trappar ner mot vattnet för att
skapa ytterligare vistelseytor i anslutning till parken, invid
Bällstaviken och Kajgatan.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 68 (110)
Vattenparken
Centralt i området föreslås Bällsta Hamns stora lekplats, Vatten-
parken. Inom en bård av breda planteringar med träd möjliggörs
lekfunktioner samt ytor för aktiviteter och spel för olika åldrar.
Förutom klätterställningar, sand- och vattenlek samt gungor
möjliggörs även utrymme för fart, boll- och rörelselekar.
Gestaltningen stödjer även lugna platser för betraktelse och lugn
lek i skuggan av träden. Lekparken föreslås även få flera mindre
samlingsplatser med sociala värden.
Planteringarna på båda sidor om Smältvägen skapar ett grönt
samband mellan Vattenparken och Bällstahamnsparken. Även
entrélägen, övergångar och stråk bidrar till att koppla samman de
båda parkerna. Vattenparkens möte med skolgården föreslås bli
öppet, grönt och tydligt genom en gräsyta med låga gradänger,
som tar upp höjdskillnaden mot skolgården. Här möjliggörs även
sociala värden som sitt- och mötesplats, estrad m.m.
Karlsbodatorget
I förlängningen av Råjärnsvägen norrut föreslås Bällsta Hamns
stadsutvecklingsområdes enda allmänna torgplats, Karlsboda-
torget. Detta utgörs av ett triangelformat offentligt rum som ska
utformas som ett gångfartsområde och torg. Gestaltningen
möjliggör både en riktad passage för de bilar som bedöms behöva
passera över torgytan samt för cykel och gångstråk från och till
Masugnsvägen till torget, tvärbanehållplatsen och Strandparken.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
- tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 69 (110)
Torgets utformning möjliggör gena rörelsestråk för boende och
besökare från Råjärnsvägen, tvärbanans station och Strandparken.
Mitt på torgytan föreslås en fontän eller vattenspegel för att
stärka områdets rekreativa och ekologiska värden. Området invid
tvärbanans befintliga teknikhus ska gestaltas så att det stärker
denna plats trygghet och möjliggör sociala värden, exempelvis
med en fristående spaljé för växtlighet och sittbänkar.
Målsättningen är att gångfartsområdets golv gestaltas som
sammanhållet mellan kv. Masugnens norra fasad i öster, kv.
Tackjärnets fasader i söder och Masugnsvägen i väster. Hela ytan
ska utformas utan kantstenar och körbanor för att möjliggöra en
flexibel yta för exempelvis torghandel, vistelse och exempelvis
uteserveringar vid lokalerna.
Gator och trafik
Gatunät
Planförslaget möjliggör för en ny stadsdel genom att tillskapa nya
kvarter med en anpassad gatustruktur. Planförslaget möjliggör
nya målpunkter i Bällsta Hamn med skola, kontor och bostäder
med lokaler i bottenvåningarna. Dessa förstärker gångstråken
utmed gatorna, då bebyggelsen ansluter direkt mot gångbanorna,
vilket skapar en aktiv och trygg gatumiljö. Strandparken utmed
Bällstaviken i områdets östra del väntas likaså attrahera gående
och cyklister till området.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 70 (110)
Översikt över planområdets gatustruktur till vänster samt planerad gång- och cykelstruktur till höger.
Dagens överbreda körbanor i området minskas ned för att ge plats
åt gående och cyklister samt planteringsytor och platsbildningar.
Det ger en tydligare trafiksituation med lägre hastigheter, vilket
ökar trafiksäkerheten. Karlsbodatorget i norr och Bällstahamns-
parken i öster regleras och utformas som gångfartsområden.
Biltrafik
Öster om Bällstahamnsparken föreslås en ny pendelbåtshållplats.
I övrigt innefattar planområdet inga hållplatslägen då gatu-
sträckorna inte trafikeras av busstrafik. Trafikalstringen från
planområdet beräknas uppgå till cirka 1 500 motorfordon/dygn.
En trafikanalys har utförts för korsningen Smältvägen –
Karlsbodavägen, vilken kopplar området till omgivande vägnät.
Trafikanalysen visar att trafikflödena till och från Smältvägen har
liten påverkan på korsningens kapacitet. Köerna på Karlsboda-
vägen beror främst på kapaciteten i korsningen med Ulvsunda-
vägen söder om området. Om trafikalstringen från Bällsta Hamn
ökar innebär det att köerna på Smältvägen ökar, då trafiksignalen
inte släpper ut mer trafik i korsningen, oavsett trafikflödet. Påver-
kan på Karlsbodavägens kapacitet i stort är därmed begränsad.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 71 (110)
Bilparkering
De föreslagna bostädernas parkering föreslås främst ske i ett
gemensamt mobilitetshus i Valsverkets 10. Därmed koncentreras
en stor del av biltrafiken i området, vilket minskar konflikterna
med oskyddade trafikanter. Flertalet byggaktörer planerar även
att anlägga garage under bebyggelsen där viss andel av
parkerings-behovet kan lösas, bl.a. parkering för rörelsehindrade
(RHP). För bebyggelsen närmast vattnet behöver RHP delvis
lösas på allmän plats då närheten till vattnet medför svårigheter
att anlägga garage under huskropparna längst i öster. Angöring
föreslås generellt ske i parkeringsfickor förutom på lokalgatorna
mot vattnet där angöring föreslås ske i körbanan då trafikflödena
väntas vara låga. Lägesbestämt p-tal är 0,42 men kan minskas
med mobilitetsåtgärder. För cykelparkeringar krävs 3 platser/100
m2 BTA. Slutliga parkeringstal fastställs i bygglovsskedet.
Gång- och cykeltrafik
Generellt föreslås gångbanor på gatornas båda sidor inom hela
planområdet, med undantag för Masugnsvägen, Smältvägens
förlängning och Lokalgata 6, där sektionen föreslås kompletteras
med en gångbana på södra sidan när den intilliggande detalj-
planen för Gjutmästaren 6 byggs ut. Utmed den lokala
huvudgatan Smältvägen och Smältvägens förlängning föreslås ett
nytt huvudnät för cykel. Huvudnätet kopplar samman området
med befintligt huvudnät utmed Karlsbodavägen genom en ny
signalreglerad passage vid Smältvägens infart. Norr om denna
skapas en cykelbana längs Masugnsvägen. På övriga gator inom
planområdet föreslås cykel hänvisas till blandtrafik.
Principsektion genom områdets huvudgata, Smältvägen med
dubbelsidiga gång- och cykelbanor och växtbäddar med träd.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 72 (110)
Kollektivtrafik
Planområdet har god kollektivtrafik och planeras därför inte få
fler kollektivtrafiklinjer för befintliga trafikslag. Vid Bällstaviken
möjliggörs dock en hållplats för pendelbåt.
Tillgänglighet
Planområdet är relativt flackt och föreslagna gator följer stadens
rekommendationer på största lutning. Planförslaget avser även
uppfylla stadens riktlinjer avseende tillgänglig angöring samt
parkering samt de nationella riktlinjerna gällande lutning på
gångvägar och cykelbanor.
Den tre spårvägsstationerna i norr samt väster och söder om
planområdet (Karlsbodavägens hpl, Bromma Blocks hpl och
Norra Ulvsunda hpl) utgör viktiga entréer till området, liksom
den planerade pendelbåtshållplatsen. Planområdet orienteras
tydligt mot vattnet både visuellt och kommunikativt, då viktiga
samband förstärks genom att avskärmande bebyggelse rivs
samtidigt som en ny gatustruktur med trädrader och siktlinjer
tillskapas. Även strandparken utformas med en hög tillgänglighet
till vattnet.
Tillgänglig angöring möjliggörs via RHP på gata/garage till
samtliga lokaler och bostadsentréer. Alla övergångsställen och
passager inom planområdet föreslås tillgänglighetsanpassas. Vid
det signalreglerade övergångsstället i korsningen mellan Smält-
vägen och Karlsbodavägen föreslås trafiksignalerna förses med
tryckknappsdetektorer med akustisk och taktil information, för att
tydliggöra korsningarna för personer med funktionsnedsättningar.
Teknisk försörjning
Vattenförsörjning, spillvatten, dagvatten
Kommunalt vatten och avlopp finns inom området och kommer
att byggas ut i samband med detaljplanens genomförande. Vid
korsningen mellan Smältvägen och Masugnsvägen finns en
befintlig pumpstation för spillvatten inom området som har
tillräcklig kapacitet för den tillkommande bebyggelsen. En ny
pumpstation för dagvatten möjliggörs i områdets centrala del.
El/Tele
Planområdet kan anslutas till el- och tele/optonätet. Två nya
transformatorstationer planeras inhysas inom mobilitetshuset
samt i bostadskvarteret inom fastigheten Valsverket 10. Två
befintliga transformatorstationer kan användas så länge som
möjligt för byggström innan de ersätts av de nya stationerna.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 73 (110)
Energiförsörjning
Till planområdet finns befintliga ledningar både från Stockholm
Exergi och Norrenergi, vilka båda förmedlat att ledningarna kan
förlängas för att försörja den tillkommande bebyggelsen med
fjärrvärme. Val av leverantör till respektive fastighet kommer att
utredas vidare i kommande systemhandlingsarbete
Avfallshantering
Inom respektive kvarter planeras miljörum för avfallshantering i
anslutning till bostadsentréer. Entréer till miljörum bedöms
kunna nås inom 10 meter från angöringsplatsen för sopbil. Inom
kv. Masugnens södra del planeras även för avfallshantering
genom mobil sopsug i garageplan, med tömning från lokalgatan.
För hantering av grovsopor hänvisas de boende till kommunala
återvinningscentraler, där närmaste finns vid Linta gårdsväg i
Riksby väster om Ulvsundaleden
Räddningstjänst
Inom planområdet har räddningstjänsten tillträde till samtliga
byggnaders angreppspunkter från angränsande gatumark. Den
övergripande principen för utrymning från bostäder inom plan-
området är att minimera behovet av räddningstjänstens hjälp med
utrymning. Utrymning från bostäder inom planområdet löses via
brandskyddade s.k. TR2-trapphus. Utöver säkerhetsaspekten
möjliggör lösningen att gator och gårdar i högre grad kan
utformas med trädplanteringar då utrymmet nära husen inte krävs
för räddningstjänstens stegutrustning.
Konsekvenser
Undersökning om betydande miljöpåverkan
Stadsbyggnadskontoret har bedömt, enligt 5 kap 11a § PBL, att
detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande
miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken och anslutande
bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljö-
konsekvensbeskrivning har genomförts.
Bedömningen/beslutet bygger på kriterier i 5 § och 10 – 13 §§ i
miljöbedömningsförordningen. Frågor relaterade till genomförd
miljöbedömning och upprättad miljökonsekvensbeskrivning
redovisas under rubriken nedan. Övriga miljöfrågor som har
betydelse för projektet har studerats under planarbetet och
redovisas i resterande delar av planbeskrivningen. Enligt den
avgränsning som skriftligt samråtts med Länsstyrelsen bedöms
det nu aktuella planförslaget kunna innebära betydande
miljöpåverkan för följande miljö- och hälsoaspekter.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 74 (110)
Detaljplanens miljötekniska förutsättningar
Planstrukturen har tagit särskild hänsyn till områdets
övergripande MKB- och klimatfrågor i hanteringen av:
• Föroreningar i mark, grundvatten och sediment
• Dagvatten, skyfall , översvämning vid högvatten i
Bällstaviken samt MKN vatten (ekologisk + kemisk status).
• Buller (flyg-, mark-, spår-, väg- samt verksamhetsbuller)
• Grönstruktur och biologisk mångfald inkl. klimatanpassning.
MKB-frågornas påverkan på detaljplanen framgår nedan:
Föroreningar i mark, grundvatten och sediment hanteras i
detaljplanen med att befintliga, förorenade markområden,
kajdelar och byggnader rivs och området saneras, så att marken
blir lämpligt för sitt ändamål. En planbestämmelse reglerar att
startbesked för nya konstruktioner på allmän plats och kvarters-
mark inte får beviljas innan sanering utförts, så planen blir
lämplig för sitt ändamål. För de delar av allmän plats, där
människor bedöms bli exponerade, t.ex. parker, förslås
platsspecifika åtgärdsmål tas fram inför bygglovsskedet.
Hanteringen av dagvatten säkras i planstrukturen, som har
dimensionerats så att stora mängder dagvatten kan hanteras på
allmän plats i gators och torgs växtbäddar, i de gröna parkerna
samt på kvartersmarkens gårdar. Kvartersmark mot allmän plats
ska vara infiltrerbar för omhändertagande av dagvatten i skelett-
jordar eller underjordiska magasin. Där mark och grundvatten är
förorenade får detta dagvatten inte infiltreras ner till grundvattnet,
utan ska ledas bort via ledning till reningsanläggning.
För att förbättra miljökvalitétsnormerna för vatten, kemisk
status, bedöms både den föreslagna dagvattenhanteringen på
allmän plats och kvartersmark samt ett ca 2000 m2 stort
dagvattenmagasin, som ska hantera och rena en del av det stora
avrinningsområdets förorenade dagvatten i enlighet med
områdets lokala åtgärdsprogram (LÅP) bidra till en renare miljö.
Även saneringen av området och den föreslagna utfyllnaden på
Bällstavikens förorenade bottensediment i bedöms bidra till att
MKN, kemisk status förbättras.
För att stärka miljökvalitétsnormerna, ekologisk status, planeras
den befintliga hårdgjorda kajen delvis rivas och ersättas med en
större, flikig strandpark med grunda strandområden, som
möjliggör nya ekologiska blå-gröna värden samt byggda, flytande
delar med grönska i vattnet. Det befintliga grunda strandområdet
i söder avses även vid omdaning utvecklas som naturområde med
vassar och strandnära växtlighet.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 75 (110)
Skyfallsproblematiken har beaktats då Bällstahamnsparken hållits
fri från bebyggelse för att kunna hantera stora mängder vatten.
Även Karlsbodatorget och Vattenparken har lämnats obebyggda
för att möjliggöra större skyfallsstråk. Hela gatustrukturen är
noggrant analyserad, höjdsatt och lokalgatorna riktade mot
vattnet för att möjliggöra avrinning mot Bällstaviken.
Alla kvarter är utformade med släpp eller öppningar för att
motverka instängda områden, vilket reglerats med en
planbestämmelse (m2). Planområdet har även skyddats mot
översvämning vid högvatten med planbestämmelse om lägsta
golvnivå för bostäder (2,7 m, RH 2000) och vattentäta
konstruktioner under detta. Samhällsviktiga funktioner som
SVOA:s pumphus har säkrats för skyfall.
Pga. den komplexa bullersituationen har alla kvarter utformats
med en rygg mot bullerkällorna i väster för att skapa tysta
bostadsgårdar i öster. Kvarterens användning har likaså buller--
anpassats med avskärmande byggnader för kontor och skola i
mer bullerstörda lägen pga. trafik-, verksamhets-, mark- samt
flygbuller och bostäder i planområdets tystare lägen. I vissa fall
behöver de enskilda lägenheternas, balkongernas och uteplatser.
utformning anpassas för att skapa tystare fasader. De kvarvarande
verksamheterna får inte vara störande för omgivningen (m1).
Grönstruktur och biologisk mångfald gynnas i strukturen, som
innebär att detta hårdgjorda industriområde omvandlas till en
blandstad med en stor andel grönytor. Allmän platsmark har
dimensionerats för att möjliggöra grönska i form av stora träd och
växtbäddar på allmän plats i parker, gator och torg för att hantera
dagvatten/skyfall, minska risken för värmeöar och skapa en
mångfald av ekologiska, sociala och rekreativa värden.
Även kvarteren föreslås utformas med hybridzoner mot gata och
park samt gårdar med grönska för att hantera dagvatten, värmeöar
och skapa ekologiska och rekreativa värden, vilka huvudsakligen
regleras med grönytefaktor. Mötet mot Strandparken utformas
med låga slänter och grönska för att skapa en grön fond och
gynna strandzonens biologiska mångfald.
Avgränsning av Bällsta Hamns MKB samt alternativ
Konsekvensbedömningen utgår från de förändringar som denna
detaljplan bedöms medföra inom planområdet och angränsande
områden. Avgränsningen i tid är år 2040, vilket är horisontåret
för gällande översiktsplan, vilken tagit ställning till detta områdes
ändamål och lokalisering. Nollalternativet utgår från att gällande
detaljplaner med huvudsaklig användning industri inte ändras. I
nollalternativet väntas därför planområdet även fortsättningsvis
användas som idag för småindustri, lager och verksamheter.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 76 (110)
Miljökonsekvensbeskrivningens slutsatser
Föroreningar i jord, grundvatten och sediment
Föroreningarna i området har analyserats. Inom planområdet har
påvisats föroreningar i jord, grundvatten och sediment, som kan
utgöra risk för människors hälsa och miljö vid planerad
markanvändning. Föroreningar sprids även till planområdet via
grundvattnet. Dessa härrör från historisk industriverksamhet.
Karta över föroreningssituationen i området på en övergripande nivå med
uppmätta föroreningshalter i jord i förhållande till Naturvårdsverkets
generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Kartan visar högsta
tilldelade klass för respektive provpunkt och djupintervall, oavsett ämne.
Föroreningar som påträffats i ytliga jordlager redovisas ned till en meters
djup och i de djupare jordlagren över en meters djup. Färgskalan indikerar
hur mycket riktvärdet för känslig markanvändning överskrids i respektive
provpunkt. Alla ytor under de befintliga byggnaderna har inte kunnat provtas.
Planområdet markerat med röd linje. (Sweco, 2025a)
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 77 (110)
Förekommande föroreningar inom planområdet utgörs främst av
klorerade alifater, samt tungmetaller, alifatiska och aromatiska
kolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade
bifenyler (PCB) och dioxin. I sedimenten förekommer även
förhöjda halter av tennorganiska föroreningar (TBT). I
grundvattnet förekommer även förhöjda halter av per- och
polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS). I kartan nedan redovisas
klorerade lösningsmedel i grundvatten.
Uppmätta halter av klorerade lösningsmedel (PCE, TCE, cis-1,2-DCE och
VC) i ytligt grundvatten (övre figuren) och djupt grundvatten (undre figuren).
Halter under rapporteringsgränsen har tilldelats halva värdet för rapporter-
ingsgränsen. (Sweco, 2025a)
För att planområdet ska vara lämpligt för sitt planerade ändamål,
har förslag på saneringsåtgärder tagits fram, se nedan. Förutsatt
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 78 (110)
att nödvändiga utredningar och undersökningar utförs samt de
åtgärder som föreslagits efterlevs vid genomförande, bedöms
planförslaget vara möjligt att genomföra utan att oacceptabla
risker uppstår vid planerad markanvändning. Det är viktigt att
åtgärder vidtas för att hindra negativ hälsopåverkan från
påträffade föroreningar, däribland klorerade lösningsmedel.
Områden med befintliga, identifierade hälsorisker och/eller risker för
markmiljö. T.v. ytlig jord/grundvatten, t.h. djup jord/grundvatten.
Ett genomförande av planen innebär att stora mängder
föroreningar kommer att avlägsnas ur marken vid planerade
anläggningsarbeten vilket kommer att reducera förorenings-
halterna inom planområdet. Planförslaget innebär även att det är
möjligt att minska föroreningsspridningen via grundvattnet till
omgivande ytvatten. Planförslaget bedöms minska riskerna
kopplade till människors hälsa och miljö med avseende på
föroreningar i jord, sediment och grundvatten, samt spridning av
dessa föroreningar.
Sammantaget bedöms planförslaget därför medföra positiva
konsekvenser för föroreningar i jord, grundvatten och sediment,
under förutsättning att kompletterande utredningar och åtgärder
genomförs.
Nollalternativet
I nollalternativet kan nya industrier tillkomma, vilket kan
medföra schaktningsarbeten och sannolikt sanering av befintliga
föroreningar i jorden. Nollalternativet innebär att ingen samlad
hantering av föroreningarna planeras och spridning av befintliga
föroreningar förväntas fortgå som i nuläget. På sikt kan detta
medföra en försämrad föroreningssituation och ökad förorenings-
belastning till Bällstaviken, jämfört med nuläget. Det har inte
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 79 (110)
varit möjligt att bedöma omfattningen nollalternativets påverkan.
Nollalternativet kan även innebära, om inga åtgärder vidtas för att
reducera halten av föroreningar, att Naturvårdsverkets generella
riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) delvis
överskrids inom planområdet och därmed utgör en risk för de
personer som verkar i området.
Sammantaget bedöms konsekvenserna avseende föroreningar i
jord, grundvatten och sediment i nollalternativet som små
negativa jämfört med nuläget.
Åtgärdsbehov
En åtgärdsutredning visar att det finns flera olika etablerade
åtgärdsmetoder som kan tillämpas för att reducera identifierade
risker. Åtgärderna utgörs av schaktsanering, ev. i kombination
med övertäckning och tekniska skyddsåtgärder samt, för
klorerade alifater, genom in situ-behandling. Förorenade
sediment föreslås åtgärdas genom övertäckning och i begränsad
omfattning muddring. Spridningsvägar som kan komma att
öppnas upp vid planerade anläggningsarbeten bedöms kunna
hanteras med skyddsåtgärder och bedöms inte medföra
oacceptabla risker för människors hälsa eller miljö.
Riskbedömningen och tillhörande åtgärdsutredning visar att
föroreningssituationen inom planområdet inte innebär några
hinder för detaljplanens genomförande. De hälso- och miljörisker
som identifieras bedöms kunna hanteras och åtgärdas så att
marken ur föroreningssynpunkt kan bli lämplig för den planerade
markanvändningen. I fortsatta arbete kommer ytterligare under-
sökningar att krävas inom respektive fastighet/delområde för att
tydliggöra behov och omfattning av riskreducerande åtgärder.
Hantering av vattenfrågor
Dagvattenhantering
Befintlig situation innebär en mycket bristfällig dagvatten-
hantering då området huvudsakligen är hårdgjort och saknar ytor
för infiltration. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all
ny- och större ombyggnation för att uppfylla lagkrav på rening
och skapa ett robust dagvattensystem. Åtgärdsnivån innebär att
system för rening ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm,
vilket beräknas göra det möjligt att omhänderta 90 % av årsav-
rinningen. Syftet med åtgärdsnivån är att följa miljökvalitets-
normerna för vatten (Stockholms stad, 2016). För planförslaget
har alla dagvattenanläggningar dimensionerats för att uppnå
stadens åtgärdsnivå och det är endast vid kraftiga regn som
dagvatten bräddas till kommunalt ledningsnät.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 80 (110)
Dagvattenhantering på allmän platsmark
På allmän platsmark planeras en ny gatustruktur med gång- och
cykelvägar samt ett nytt torg, två nya parker, ett nytt parkområde
och en strandpark vid Bällstaviken, vilka inrymmer mer gröna
ytor och planteringar. Även utan dagvattenåtgärder beräknas
därför både dagvattenflöden och föroreningsbelastning minska
efter exploatering. På allmän platsmark föreslås dagvattnet
omhändertas i nedsänkta regnbäddar och/eller skelettjordar längs
med planerade gator. Dessa föreslås utformas med en dränerings-
ledning i botten som kan anslutas till kommunalt dagvattennät.
Ytbehovet för dagvattenanläggningar har jämförts med andelen
planteringar redovisad i Bällsta Hamns illustrerade situations-
plan, som anses möjliga att nyttja för dagvattenhantering. Före-
slagna ytor för planteringar i överstiger ytbehovet för dagvatten-
anläggningar. Föreslagen dagvattenhantering och utformning
bedöms därmed möjlig. I de planerade parkerna förväntas
andelen genomsläppliga ytor vara högre än i övriga delar av
allmän platsmark och åtgärdsnivån tillämpas inte där. Dessa ytor
bedöms kunna omhänderta sitt eget dagvatten.
Dagvattenhantering på kvartersmark
Principskiss, Bällsta Hamns dagvattensystem.
Inom kvartersmark planeras dagvatten omhändertas i nedsänkta
regnbäddar, planteringsytor, svackdiken, infiltrationsytor, gröna
tak samt poröst magasin på bjälklag. Allt dagvatten ska renas och
fördröjas innan avledning till ledningsnätet. Med föreslagen
rening beräknas föroreningskoncentrationer och -mängder
minska för alla studerade ämnen inom allmän platsmark och på
kvartersmark. Exploateringen bedöms därmed inte påverka
recipientens möjlighet att uppnå MKN, utan påverkar positivt.
Exempel på kvarterens dagvattenhantering från kv. Masugnen Norra.
Skrafferade ytor visar växtbäddar med möjlig dagvattenhantering.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 81 (110)
Med ombyggnationen kommer det dimensionerade dagvatten-
flödet minska från utredningsområdet. I befintlig situation är det
dimensionerade dagvattenflödet 122 l/s beräknat utan klimat-
faktor och 153 l/s med klimatfaktor. Dagvattenflödet i planerad
situation beräknas till 102 l/s utan klimatfaktor och 127 l/s med
klimatfaktor. Dagvattenflödet efter fördröjning beräknas till 89 l/s
utan klimatfaktor respektive 112 l/s med klimatfaktor. Utifrån
föroreningsberäkningarna av dagvatten efter rening i växtbäddar
minskar samtliga föroreningar med 60–100 % jämfört med
befintlig situation. Utredningsområdet bedöms därför inte
försvåra recipientens möjlighet att nå MKN i och med områdets
omvandling.
Förväntad årlig föroreningsbelastning i dagvattnet, befintlig och planerad situation.
Påverkan, effekt och konsekvens av planförslag
Sammantaget uppfyller planförslaget dimensionering och
åtgärdsnivåer enligt Stockholms stads dagvattenstrategi. Vid
genomförande av planförslaget förväntas positiva effekter på
föroreningsbelastningen i både kvarter och allmän platsmark.
Detta uppnås enbart genom en förändring av markanvändning.
Med föreslagna dagvattenåtgärder fås ytterligare förbättring.
Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva
konsekvenser för dagvattenhanteringen inom planområdet.
Nollalternativet
På grund av att området i dagsläget har en hög andel hårdgjorda
ytor påverkas både dagvattenflöden och föroreningsinnehåll
negativt, vilket kommer att förvärras med ett framtida förändrat
klimat med ökade nederbördsmängder. Avsaknaden av grönytor
och genomsläppliga ytor bidrar till att föroreningar från hård-
gjorda ytor och verksamheter transporteras direkt till recipienten
Mälaren-Ulvsundasjön, vilket riskerar att bidra till negativ
påverkan på vattenkvaliteten. Vid kraftiga regn i framtiden
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 82 (110)
finns också en ökad risk för överbelastning av ledningsnätet och
potentiella översvämningar, särskilt då dagvattensystemet inte är
dimensionerat för framtida klimatförändringar eller ökade
nederbördsmängder.
Nollalternativet har antagits innebära att ingen rening av dag-
vatten genomförs inom området. En ”LÅP-åtgärd” skulle kräva
en planändring, vilket inte sker i och nollalternativet. Samman-
fattningsvis innebär Nollalternativet att nuvarande brister i
dagvattenhantering kvarstår. Avsaknad av gröna strukturer och
dagvattenrening i nollalternativet leder till fortsatt negativ
påverkan på både stadsmiljö och vattenmiljö.
Sammantaget bedöms nollalternativet medföra negativa konsek-
venser för dagvattenhanteringen i området jämfört med nuläget.
Översvämningsrisker
Planområdet påverkas av två motverkande översvämningsrisker:
Översvämningsrisken p.g.a. skyfall samt tillfälligt högvatten i
Bällstaviken, vilket beror på att området är låglänt. Planförslaget
innebär att markanvändningen och höjdsättningen i planområdet
behövt anpassas för att motverka negativa effekter både pga.
högvatten samt extrem nederbörd. Sex olika höjdsättnings-
alternativ har analyserats för att optimera skyfallshanteringen
med hänsyn till övriga krav och behov som ställs på planen.
Planförslaget tar hänsyn till Mälarens vattennivåhöjning vid
beräknat högsta flöde och rekommenderad grundläggningsnivå
på +2,7 meter (RH 2000) enligt Länsstyrelsen. Den planerade
höjdsättningen inom planområdet kommer därmed ha lägsta nivå
färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler på +2,7 meter över
nollnivå. Byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under
nivån +2,7 meter. Ventilationsöppningar, dörrar, fönster och
garageinfarter får inte placeras under +2,7 meter. Höjdsättningen
av området har även tagit hänsyn till andra aspekter, bl.a.
anslutningen mellan kvartersmark, allmän platsmark och
befintliga nivåer. Detta har inneburit att höjdsättningen tagits
fram inom snäva ramar.
Skyfallsutredningen har analyserat ett 100-årsregn med
klimatfaktor samt ett 500-årsregn med klimatfaktor. För
pumpstationen, som utgör samhällsviktig funktion, har ett
scenario med 500-årsregn analyserats för att säkerställa robusthet
mot mycket extrema händelser. Skyfallsutredningen identifierar
även flödesvägar för att minimera risken för stående vatten och
översvämning av bebyggelse. Hänsyn till detta tas genom att
utforma byggnadskvarteren med en öppning mot allmän plats i
planförslaget. En särskild analys utförs också för pumpstationen,
som klassas som samhällsviktig verksamhet med ett 500-årsregn.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 83 (110)
Framkomligheten för utryckningsfordon har studerats för att
säkerställa att planområdet kan nås och byggnader kan utrymmas.
En väg bedöms som framkomlig om maximalt vattendjup inte
överstiger 20 cm på en överblickbar sträcka av vägen. Tvärbanan
kan inte köra på spåren om vatten djupare än 5 cm är stående på
spårbanan enligt information från Trafikförvaltningen.
Skyfallsresultat, planförslaget
Sammanfattningsvis visar skyfallsutredningen att risken för
översvämning vid ett 100-årsregn inte ökar för befintlig
bebyggelse utanför planområdet. Tvärbanans framkomlighet
bedöms inte heller försämras i planförslaget. Framkomlighet till
byggnader riskeras inte, undantaget att Lokalgata 1 norr om
planområdesgränsen, får ett vattendjup över 20 centimeter under
3-4 h. Dock finns det alternativa entréer för kvarteret som kan
användas under den tiden. Masugnsvägen kommer ha stående
vatten under en tid men även där finns alternativa vägar till
kvarteren. Ytor omkring Lokalgata 1 och Karlsbodatorget har
medvetet höjdsatts så att Lokalgata 1 ska utgöra ett skyfallsstråk
och leda vatten mot Bällstaviken.
Beräknade maximala flöden inkl. flödesstråk, planerad situation. (Norconsult)
Resultaten visar även att pumpstationen bedöms bibehålla sin
funktion vid både 100-årsregn och 500-årsregn utan att bli direkt
påverkad av översvämning. Vid mer extrema 500-årsregn kan
dock framkomligheten till stationen vara begränsad under cirka
en timme, men stationen bör ändå kunna nås till fots med lämplig
utrustning. Planbestämmelse m2 ”Marken ska utformas och
höjdsättas för att motverka översvämning av intilliggande
bebyggelse” har införts i planförslaget för att reglera markens
utformning och höjdsättning vid kvartersmark över Vattentorget,
för att säkerställa en flödesväg mot Bällstahamnsparken.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 84 (110)
Maximala vattendjup vid teknikhuset vid Karlsbodatorget och befintligt
pumphus vid kvarteret Valsverket norra del invid Smältvägens infart.
Stockholm Vatten och Avfall planerar även utöka kapaciteten på
ledningsnätet i framtiden och därav bedöms enligt skyfallsutred-
ningen att översvämningsutbredningen för planerad exploatering
vara något tilltagen i det studerade skyfallsscenariot.
Planförslaget innebär att Bällstahamnsparken och Karlsboda-
torget planeras som multifunktionella ytor som kan användas
som park respektive torg när det inte är skyfall. Dessa är
utformade för att kunna ta emot och fördröja stora mängder
vatten vid skyfall, vilket bidrar till att skydda både bebyggelse
och samhällsviktiga funktioner. Skyfallsutredningen visar även
att ingen fara för enligt MSB:s definition bedöms skapas på
olämpliga platser inom planförslaget.
Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva
konsekvenser genom anpassad höjdsättning, multifunk-tionella
ytor samt dagvattenåtgärder och tillgodose behovet av att
hantera avrinnande vatten med avseende på skyfall.
Nollalternativet
I skyfallsutredningen har den befintliga situationen med
klimatfaktor för år 2040, dvs nollalternativet analyserats.
Slutsatsen är att planområdet präglas av betydande utmaningar
kopplade till skyfall och översvämningsrisker. Området utgörs
huvudsakligen av hårdgjorda ytor med begränsad infiltration,
vilket medför att ytavrinningen vid kraftiga regn blir omfattande
och snabbt kan leda till stående vatten i lågpunkter.
Dagvattensystemets kapacitet är osäker och systemet riskerar att
bli överbelastat vid extrema nederbördssituationer. Detta ökar
risken för översvämning av både bebyggelse och infrastruktur,
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 85 (110)
särskilt i områden där vatten samlas och avrinningen är långsam.
Framkomligheten för utryckningsfordon och kollektivtrafik,
såsom tvärbanan, kan begränsas av höga vattendjup. Bristen på
grönytor och naturliga fördröjningsytor förvärrar situationen
ytterligare, då möjligheterna till naturlig vattenhantering är små.
Nollalternativet i skyfallsutredningen visar att det skulle uppstå
relativt omfattande problem med framkomlighet, utrymnings-
vägar samt risk för skada på fastigheter i planområdet. Nollalter-
nativet innebär sammanfattningsvis att nuvarande problem med
översvämningsrisk, otillräcklig dagvattenhantering och sårbar
infrastruktur kvarstår.
Sammantaget bedöms nollalternativet medföra små negativa
konsekvenser för skyfall jämfört med nuläget.
Fortsatt arbete
Höjdsättningen inom planområdet är bearbetad, men har en yta
där tvärbaneperrongen vid Karlsbodatorget ansluter till Masugns-
vägen där höjdsättning saknas och har antagits vara en jämn
slänt. Denna yta behöver höjdsättas i fortsatt arbete så att
flödesvägen som går över den inte stoppas.
Miljökvalitetsnormerna för vatten
Planförslaget innebär att stränder och bottnar inom planområdet
omvandlas till ett mer naturlikt tillstånd med ökade förutsätt-
ningar för naturligt förekommande arter och ekologiska
funktioner. Hanteringen av dagvatten samt föroreningar i mark
och sediment enligt planförslaget innebär minskad belastning av
näringsämnen och föroreningar på Ulvsundasjön.
Planförslaget möjliggör anläggandet av ett underjordiskt
dagvattenmagasin enligt det lokala åtgärdsprogrammet.
Dagvattenmagasinet innebär att belastningen av föroreningar
minskar ytterligare och innebär därför ökade förutsättningar att
nå miljökvalitetsnormerna.
Planförslaget bedöms sammanfattningsvis öka möjligheterna att
nå miljökvalitetsnormerna. Det bedöms inte leda till sänkt kemisk
eller ekologisk status eller sänkt status för någon kvalitetsfaktor
under ekologisk status. Det bedöms heller inte förhindra att
planerade miljöförbättrande åtgärder genomförs eller på annat
sätt äventyra möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna.
Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva
konsekvenser på möjligheterna att nå god vattenstatus.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 86 (110)
Nollalternativet
Nollalternativet innebär att stränderna och bottnarna i området
förblir oförändrade. Nollalternativet antas inte inrymma det
underjordiska dagvattenmagasinet (”LÅP-åtgärden”) och det
innebär inte någon samlad hantering av föroreningarna. Spridning
av föroreningar förväntas fortgå som i nuläget vilket på sikt
bedöms ge en ackumulering och försämrad föroreningssituation i
Bällstaviken jämfört med nuläget. Nollalternativet bedöms därför
medföra oförändrad påverkan på fysiska livsmiljöer men en
försämring med avseende på vatten- och sedimentkemi
jämfört med nuläget.
Sammantaget bedöms nollalternativet medföra negativa
konsekvenser på möjligheterna att nå god vattenstatus i
jämförelse med nuläget.
Hantering av buller
Trafikbuller
Beräkningarna av trafikbuller visar att riktvärdet 60 dBA
ekvivalent ljudnivå överskrids vid fasad vid Karlsbodavägen, där
planerade bostäder behöver bulleranpassas med genomgående
lägenheter för minst hälften av boenderummen, alternativt kan
lägenheter på högst 35 kvadratmeter anordnas. Kv. Tackjärnets
byggnader planeras med veckade indrag, vilket möjliggör tystare
fasad och uteplatser. En gård och inglasad gemensam terrass
möjliggörs på taket av Tackjärnet 4.
Längre in i området beräknas lägre ljudnivåer med värden mellan
cirka 40-58 dBA vid fasad. Maximala ljudnivåer från spårvägen
beräknas som högst till 78 dBA närmast tvärbanan och inom 50-
75 dBA på gavlarna. Längre in i planområdet beräknas huvud-
sakligen maximala ljudnivåer under 70 dBA vid fasad. Möjlighet
Planförslagets norra del, kv. Tackjärnet,
bör finnas att anordna skola med skolgård öster om Karlsboda-
ekvivalent ljudnivå för trafikbuller.
vägen där riktvärdet 50 dBA ekvivalent ljudnivå på minst hälften
av skolgården kan uppfyllas.
Stomljud och vibrationer
Även stomljudnivåer och vibrationsnivåer i byggnader närmast
tvärbanan bedöms ge låga nivåer inomhus, utgående från att
byggnaderna och tvärbanan inte är grundlagda på berg. Plan-
bestämmelser säkerställer att planerade byggnader utformas så att
stomljudspåverkan begränsas. Även risken för vibrationsnivåer
över 0,4 mm/s bedöms vara låg med troliga värden som högst
cirka 0,2 mm/s, vilket säkerställs genom planbestämmelse.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 87 (110)
Verksamhetsbuller
Verksamhetsbuller omfattar buller från en befintlig vindtunnel
sydväst om planområdet, Solnaverket på andra sidan Bällstaviken
samt markbuller från Bromma Flygplats.
När vindtunneln söder om planområdet körs i normal drift
beräknas ekvivalenta ljudnivåer vid fasad tangera riktvärdet 45
dBA (nattetid). Nya bostadsbyggnader bör kunna medges där 45
dBA klaras. Där 45 dBA överskrids kvällstid bör anpassning
göras så att en ljuddämpad sida med högst 45 dBA ekvivalent
ljudnivå vid fasad och kan åstadkommas. 45 dBA i markplan och
uteplats bör kunna klaras. Maxdrift av vindtunneln sker cirka 2-5
dagar per månad.
Buller från Solnaverket klarar riktvärdet för industribuller
nattetid vid samtliga bostadshus i planområdet.
Sydvästra delen av planområdet hamnar inom influensområdet
för flygbuller FBN 55 dBA. Markbuller från Bromma flygplats
beräknas som högst till 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid skol- och
kontorsbyggnadens västra fasad. Boverkets riktvärden för
industribuller (BFS 2020:2) bör därmed klaras och nya bostäder
bör kunna åstadkommas under förutsättning att tillgång till
ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas.
Sammanfattad bedömning, buller
Den kumulativa påverkan från alla bullerkällorna bedöms i de
västra delarna att ge de högsta ekvivalenta ljudnivåerna med
cirka 60-66 dBA vid fasad. I den östra delen av området bedöms
lägre ljudnivåer, inom cirka 50 dBA. Kvällstid bedöms något
lägre nivåer och de lägsta ljudnivåerna nattetid. Inom parkerna i
planområdet bedöms merparten underskrida ekvivalent ljudnivå
50 dBA inom minst 50% av parkytan, vilket uppfyller ”god
miljö” enligt Stockholms stads bedömningskriterier.
Sammantaget bedöms planförslaget, förutsatt att nödvändiga
anpassningar av de utsatta bostadskvarteren genomförs, medföra
obetydliga konsekvenser för boendemiljön avseende buller.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 88 (110)
Karta över planområdets kumulativa bullereffekter.
Nollalternativet
I nollalternativet, då detaljplanen inte vinner laga kraft och
gällande planer med användning industri (J) med gällande
byggrätter kvarstår kommer buller från trafik, verksamheter och
flyg- och markbuller från Bromma flygplats fortsatt att påverka
området. Eftersom det inte finns några byggrätter för bostäder
och skola i gällande planer saknas krav på buller. Bullerkällorna
inom planområdet skulle fortsatt påverka omgivande bostads-
bebyggelse i norr. All yttre bullerpåverkan från trafik (väg- och
spårtrafik), flyg- och markbuller från Bromma flygplats, buller
från Solnaverket och vindtunneln bedöms bli oförändrat oavsett
om planförslaget genomförs eller inte.
Jämfört med planförslaget förväntas ljudspridningen inte bli lika
avskärmad som vid utbyggnad, vilket bedöms ge högre
ljudnivåer i området. Befintliga byggnader i planområdet innebär
en avskärmning av buller för angränsande bostadsbebyggelse,
den är dock inte utformad för att minimera bullerstörningar. Vid
anläggande av ny bebyggelse enligt befintliga planer saknas det
samlade helhetstänk för att optimera mot bullerstörningar som
finns i planförslaget. Befintliga bostäder norr om planområdet
bedöms därför riskera att utsättas för mer buller i nollalternativet
jämfört med planförslaget. Eftersom ingen bostadsbebyggelse,
skola eller park planeras i nollalternativet finns inga riktvärden
att förhålla sig till inom planområdet.
Sammantaget bedöms nollalternativet därmed medföra
obetydliga konsekvenser i jämförelse med nuläget.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 89 (110)
Fortsatt arbete
Nya beräkningar av markbuller bör göras utifrån planförslaget för
fastigheten Valsverket 10 för att avgöra vilka anpassningar som krävs
för att klara riktvärden. Riktvärden för buller inomhus behöver klaras
vid genomförande av planen även om detta inte styrs av detaljplanen.
Hantering av grönstruktur
Vid ett genomförande av planförslaget skapas ny grönstruktur i
planområdet vilket har positiva effekter för tillgången till
områden för rekreation och biologisk mångfald. Den nya
grönstrukturen bidrar med flera ekosystemtjänster och bidrar
positivt till klimatanpassning genom exempelvis hantering av
dagvatten och minskad värmeöeffekt. Mängden grönyta per
boende är dock låg vilket medför risk för högt slitage på de
planerade parkerna. Detta behöver bevakas i kommande skeden i
vidare gestaltning och underhåll under genomförandet. Ett
mindre område befintlig grönstruktur med naturvärde tas
eventuellt i anspråk och ersätts vid genomförande av planen.
Sammantaget bedöms planförslaget medföra positiva
konsekvenser avseende grönstruktur.
Klimatanpassning
Den nya grönstruktur som skapas vid ett genomförande av
planförslaget i form av parker och annan grönska bidrar till
klimatanpassning av området. Krontäckningen bidrar till att
lokalt sänka utetemperaturen och ger skugga vilket minskar
risken för värmeöeffekter. Vegetationen är även betydelsefull för
hantering av dagvattenflöden eftersom gröna ytor och växtbäddar
kan absorbera dagvatten. Viss typ av vegetation kan även bidra
till att minska risken för erosion vid strandlinjen.
Planförslaget bedöms därmed medföra positiva konsekvenser för
möjligheten till klimatanpassning.
Nollalternativet
I nollalternativet fortsätter nuvarande markanvändning vilket
innebär att ingen ny grönstruktur skapas som knyter samman
grönområden norr och söder om planområdet.
Nollalternativet bedöms inte medföra några konsekvenser för
grönstrukturen i jämförelse med nuläget.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 90 (110)
Övriga konsekvenser
Strandskydd
För att möjliggöra genomförandet av planen föreslås att
strandskyddet upphävs i sin helhet på kvartersmark, gatumark
och i delar av vattenområdet. I övrigt avses strandskyddet ligga
kvar för delar av både park-/naturmark och vattenområdet.
Särskilda skäl enligt 7 kapitlet 18 c-d paragraferna i miljöbalken
anses föreligga.
Planförslagets relation till strand och vatten
Planförslaget innebär att marken närmast strandlinjen i hela
stadsdelen på sikt kommer att omvandlas från hårdgjord, delvis
privatägd industrimark till allmänt tillgänglig parkmark.
Berörda fastigheter i föreliggande detaljplan har under lång tid
används för industriändamål. Dessa är placerade på anlagd kaj
invid Bällstavikens strandlinje. Marken har sedan den planlades
för industri inte varit tillgänglig för allmänheten. Kajen är en del
av en befintlig industrianläggning som sträcker sig ända ned till
vattnet. Den befintliga kajdel, som avses bevaras, ligger cirka
0,5-2 meter högre jämfört med föreslagna promenadvägar i park-
stråket. I den framtida, utbyggda stadsdelen kommer strukturen
med de föreslagna halvöppna byggnadskvarteren mot Strand-
parken att möjliggöra allmänt tillgängliga, solbelysta parkytor
med grönska, gångstråk och rekreativa funktioner.
För att möjliggöra en allmänt tillgänglig, sammanhängande och
kontinuerligt tillgänglighetsanpassad parkmiljö längs med och i
nära kontakt med vattnet, föreslås bryggor anläggas längs strand-
parken. Dessa ska ses som en anpassning av miljön för
funktionshindrade och som en åtgärd för att tillgodose ett för
staden viktigt allmänt friluftsintresse i enlighet med 7 kapitlet 18
c paragrafen punkt 5 i miljöbalken. Tillgänglighetsanpassning av
strandzonen för funktionshindrade samt behovet av en samman-
hängande parkmiljö längs vattnet i den här delen av staden
bedöms inte kunna tillgodoses på annat ställe eller på annat sätt.
Den befintliga naturmarkens karaktär längs stranden i söder avses
bevaras. Sammantaget säkerställer detaljplanen att andelen park-
och naturmark vid stranden ökar samt att stranden och kajen,
genom att möjliggöra nya flytbryggor, blir allmänt tillgänglig för
allmänheten. Genom att anlägga grönstråk längs vattnet kommer
de värden som strandskyddet syftar till att bevara i högre
utsträckning att uppnås. Då förutsättningarna för undervattens-
växter idag saknas utanför kajen, växt - och djurlivet längs
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 91 (110)
Bällstavikens södra sida bedöms ha ett obetydligt biotopvärde
och inte vara känsligt för ytterligare modifieringar förutsatt att
vissa hänsynsåtgärder vidtas bedöms planförslaget inte påverka
växt- och djurliv längs Bällstavikens södra strand negativt, utan
bidra med en ökad biologisk mångfald och ekologiska värden.
Upphävande av strandskydd
Stadsbyggnadskontoret bedömer att särskilda skäl för
upphävande av strandskydd enligt miljöbalken kan åberopas.
Mark i detaljplanen redovisad som kvartersmark med allmänna
kopplingar inom 100 m från strandlinjen, se karta till vänster,
ligger huvudsakligen på exploaterad och hårdgjord mark. Marken
bedöms därmed redan ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att
den saknar betydelse för strandskyddets syften och kopplingen
till omkringliggande strandpromenad i norr och söder väger
tyngre än strandskyddsintresset.
I planområdets östra del planeras det redan ianspråktagna
området utformas som en allmän strandpark med rekreativa
funktioner som gångstråk och bryggor, vilka tillgängliggör
området för allmänheten. Strandskydd föreslås upphävas på dessa
delar. Denna mark saknar inte betydelse för strandskyddets
syften, men både mark, sittmurar och parkanläggningarna
behöver skötas. Strandskydd i dessa delar bedöms försvåra
skötsel och underhåll av dessa miljöer samt försvåra normal
utveckling, drift och skötsel av övrig parkmark, varför det
föreslås upphävas i dessa delar. Även möjligheten till sanering av
marken samt anläggande av hållbara dagvattenanläggningar är
mycket angelägna intressen.
Vattenområde i detaljplanen redovisad som öppet vattenområde
samt vattenområde där bryggor/flytbryggor med en högsta bredd
på 3,5 m får finnas bedöms behövas tas i anspråk för ett ange-
läget allmänt friluftsintresse, det vill säga ett sammanhängande
och för alla tillgängligt gångstråk längs Bällstavikens strand som
inte kan tillgodoses utanför området. I vattenområdet W samt W1
bedöms kontinuerliga underhållsåtgärder krävas av både befintlig
kajkonstruktion samt de föreslagna bryggdelarna, varför
strandskydd föreslås upphävas även inom dessa delar.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 92 (110)
Störningar och risker (miljörisker)
Elektromagnetiska fält
Planförslaget medför att den befintliga, ombyggda byggnaden på
kv. Tackjärnet 4 har ett avstånd på ca 5 meter till tvärbanans
likriktarstation, vilket kan innebära risk för elektromagnetiska fält
för de planerade bostäderna. Den befintliga byggnaden föreslås
därför inte få bostäder i bottenvåningen, där det föreslås ett
miljörum samt en entré närmast likriktarstationen.
Luft
Nuvarande miljökvalitetsnormen och kommande EU-gränsvärden
för PM10 och kvävedioxid klaras med utbyggnad.
Ras/skred
Geotekniska risker inom planområdet innefattar bland annat:
• Låg stabilitet mot ras och skred vid befintliga kajer och vid
uppfyllnader invid kvartersmark.
• Låg stabilitet mot ras och skred, risk för sättningar samt
massundanträngning vid permanent skede och utförande av
utfyllningar för strandpark.
• Risk för sättningar på grund av uppfyllningar på lerlager inom
allmän platsmark och kvartersmark.
• Risk för vibrationer i planerade bostäder och kontor på grund av
närheten till tvärbanan.
Stabilitet
I byggskedet finns geotekniska risker kopplat till byggproduk-
tionen vilka måste beaktas vid fortsatt projektering, bland annat
vibrationer och massundanträngning ifrån mark- och grundlägg-
ningsarbeten, både inom planområdet samt intilliggande fastig-
heter. Stabilitetshöjande åtgärder behövs inom området för att
säkerställa säkerheten mot ras och skred. Detta kan innefatta
förstärkningsåtgärder eller lastrestriktioner. Den planerade
strandparken erfordrar åtgärder såsom jordförstärkning eller
Karta över planområdet, där lösjord pålning för att säkerställa stabiliteten i det utfyllda landområdet
(ljusare grått) bedöms förekomma. för strandparken och minska risken för sättningar. Planerad
höjdsättning inom planområdet innebär att sättningsreducerande
åtgärder är nödvändiga. För allmän platsmark erfordras jordför-
stärkning eller förbelastning som anpassas efter sättningskrav
inom planområdet. Laster från planerade konstruktioner inom
kvartersmark bör föras ner till fast botten för de delar där risk för
skadliga sättningar föreligger.
Erosionsskydd erfordras längs kajer och mot Bällstaviken. I
vattendomen, som krävs för att genomföra denna detaljplan och
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 93 (110)
påbörjas parallellt med planprocessen, ska de specifika tekniska
lösningarna studeras och redovisas för att säkra mot de risker som
bedöms kunna uppstå.
Hydrogeologi
Arbeten under grundvattennivå kommer utföras. Det är inte känt
om det kommer krävas en tillfällig bortledning av grundvatten
under byggtiden. En grundvattenbortledning, även tillfällig, kan
ge upphov till ändrade grundvattenförhållanden som t.ex.
avsänkta grundvattennivåer och ändrade strömningsförhållanden,
vilket i regel är en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11
kap. miljöbalken, varför en ansökan om tillstånd för bortledning
av grundvatten kan behövas. Vid en grundvattenbortledning kan
åtgärder så som skyddsinfiltration, täta konstruktioner under
byggskede samt strömningshindrande skikt tillämpas. Utöver
arbeten i allmän platsmark tillkommer även eventuell påverkan
från kvartersmark, där bl.a. byggnader med källare planeras. De
kumulativa effekterna av arbeten inom hela planområdet är
viktiga att ta i beaktning. Även för att genomföra övriga åtgärder
i vatten bedöms en vattendom krävas.
Risk avseende människors hälsa och säkerhet
En platsspecifik riskbedömning av planförslaget har gjorts för att
säkerställa de krav på riskhantering som ställs i Plan- och
bygglagen avseende människors hälsa och säkerhet. De riskkällor
som identifierats för planområdet omfattas av:
1. Tvärbanan (urspårning, brand. påverkan på insatsmöjligheter)
2. Båttrafik (påseglingsrisk)
3. Ulvsundavägen (farligt godsolyckor)
4. Bromma Flygplats (flygplanshaverier)
5. Solnaverket (större kemikalieolycka).
1. Minsta avstånd från planerad byggnad till tvärbanans närmsta
spår överstiger 15 meter, vilket bedöms säkerställa att en
urspårning eller brand inte riskerar att föranleda allvarlig
påverkan på människor inom närliggande byggnad.
2. Bällstaviken trafikeras av sjötrafik i farled 913 och går längs
med befintlig kaj. Utgående från aktuell trafikering i Bällstaviken
bedöms planerat promenadstråk genom parken längs vattenlinjen
samt nya flytbryggor för rekreation vara förknippat med godtag-
bara risknivåer avseende påsegling. Byggnader kan uppföras i
direkt anslutning till Bällstaviken givet att utformningen säker-
ställer att inte allvarliga konsekvenser kan uppstå i samband med
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 94 (110)
påsegling, för detta krävs hänsynstagande till påseglingsrisk i den
fortsatta konstruktionsdimensioneringen av kajområdet.
Längs med strandparken i Bällsta hamn planeras för att angöra
med pendelbåtstrafik inom ramen för krav från trafikförvalt-
ningen. Den befintliga kajen vid Bällstahamnsparken bedöms
vara möjlig att renoveras och anpassas för dessa krav. Kajens
höjd över medelvattennivån behöver anpassas till en plusnivå på
+2,35 vilket kräver en pågjutning på kajen. Vattendjupet vid
kajen behöver vara 4,5 m från medelvattennivån varför delen
närmast kajen behöver muddras. För att inte få urspolning och
erosion rekommenderas ett erosionsskydd. Dialog kring kajens
utformning sker med trafikförvaltningen och Sjöfartsverket.
För att säkerställa erforderlig riskhänsyn kan byggnader intill ett
kajområde behöva skyddas från påsegling eller utformas så att
inte allvarliga konsekvenser kan uppstå i samband med påseg-
Bällstavikens djup invid planområdet.
ling. Utgående från de grunda områden som finns i Bällstaviken,
se karta till vänster, samt en tidig dialog med Sjöfartsverket, har
påseglingsrisken dock prelimärt bedömts som liten.
3. Avståndet från planområdet till Ulvsundavägen varierar och
uppgår som kortast till ca 65 meter. Detta är i stort i linje med
Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd och bedöms
säkerställa ett betryggande skydd mot de allra flesta tänkbara
olycksscenarier som kan uppstå.
4. Planområdet ligger utanför in-/utflygningszonen för Bromma
flygplats, vilket medför en väldigt begränsad riskexponering för
människor inom planområdet. Inga särskilda åtgärder bedöms
krävas för att säkerställa erforderlig riskhänsyn med hänsyn till
flygplanshaverier. När planområdet byggts ut i slutet på 2030-
talet bedöms olycksriskerna kopplade till Bromma Flygplats
minska då dess avtal gått ut och verksamheten avvecklats.
5. Solnaverket, som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder
för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie-
olyckor på den lägre kravnivån, ligger på ett avstånd om mer än
300 meter från planområdet. Det stora avståndet bedöms innebära
att inga allvarliga konsekvenser kunna uppstå inom planområdet
vid händelse av en mer allvarlig olycka såsom t.ex. storbrand.
Sammanfattningsvis, baserat på utförd analys, kan konstateras att
Bromma flygplats, individriskkurvor för
planområdet ej är särskilt riskutsatt. Utförd analys indikerar en
olyckor, 1X 106 per år. Planområde i rött.
låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 95 (110)
samhällsrisknivån bedöms kvalitativt vara godtagbar. Slutsatsen
är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur.
Landskapsbild/stadsbild
Utvecklingen av Bällsta Hamnsområdet från ett bebyggt, relativt
lågt industriområde till blandstad kommer att innebära en stor
förändring i landskaps- och stadsbilden. Det nya stadsutveck-
lingsområdet kommer att bli synlig på långt håll, både mot
Bällstaviken, mot tvärbanans Kista- och Solnagrenar samt mot de
stora gaturummen vid Ulvsundavägen och Karlsbodavägen. Mot
Bällstaviken kommer strandkvarterens gavlar att skapa en ny,
rytmisk stadsbild tillsammans med strandkvarterens gavlar på
Sundbybergsidan av vattnet.
De föreslagna allmänna parkerna och torget - den långsträckta
Strandparken, Bällstahamnsparken, Vattenparken och Karlsboda-
torget kommer att synliggöras i både landskaps- och stadsbilden
med de landmärken som planeras vid dessa platser. Även de om-
kringliggande landmärkena - i form av det f.d bryggeriets
monumentala byggelse och det nya punkthuset i kv. Archimedes
kommer att få en ny roll i den övergripande landskaps- och
stadsbilden som fonder i Smältvägens norra och södra delar.
Den nya planstrukturen medför ett nytt, allmänt gatunät med en
tydlig kvartersstruktur och gröna gaturum med rekreativa delar,
vilka kommer att förändra områdets idag hårdgjorda stadsbild,
som präglas av stora hårdgjorda ytor och barriärer. Den nya
bebyggelsen innebär både flera funktioner och en högre
bebyggelseskala, vilken avses samspela med omkringliggande
bebyggelsevolymer längs Karlsbodavägen. Den föreslagna
bebyggelsens volym- och fasadhantering bedöms bidra till en
djupverkan både i den övergripande silhuetten mot Bällstaviken
samt i gaturummen. Den föreslagna allmänna platsens samt
bebyggelsens gestaltning bedöms kunna bidra till att skapa goda
offentliga miljöer och stärka platsens sociala sammanhang.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Planförslaget innebär att det befintliga industriområdet, bortsett
från ett par byggnader, utraderas. I konsekvensanalysen bedöms
dock den befintliga bebyggelsen inom planområdet inte som
omistlig. Den har satt sin prägel på området under knappt tre
generationer och berättar om industriernas utflyttning från staden
samt utgör en provkarta över småskalig industribebyggelse från
1900-talets andra hälft, men den är varken unik eller av osedvan-
ligt hög arkitektonisk verkshöjd. Delar av bebyggelsen är mer av
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 96 (110)
upplagskaraktär än reguljära hus. Av den anledningen, i kombi-
nation med den komplexitet som de konstaterade markföroren-
ingarna och nuvarande marknivåer innebär, är det enligt den
antikvariska konsekvensanalysen svårt att motivera ett storskaligt
bevarande av kulturvärdesskäl.
Vy över planområdet med befintlig, påbyggd tegelbyggnad i fonden invid
Karlsbodatorget. Den blåklassade f.d bryggeribebyggelsen längst bort i bild.
Trots planförslagets rivning av merparten av befintlig
bebyggelse, kommer industriepoken att berättas vidare genom att
vägsträckningar, platsbildningar och kvarter återskapas och ges
namn som minner om industriperioden. Planområdet får därmed
en kontinuitet och koppling bakåt i tiden. Även den nya strand-
parkens utformning bidrar till en form av historisk kontinuitet då
strandremsans gestaltning knyter an till den låglänta strandmark
som fanns på platsen innan industriområdet anlades.
Den bebyggelse som planförslaget medger och som illustreras i
samrådsunderlaget är betydligt högre och av en annan typ än den
befintliga, samtidigt har den föreslagna bebyggelsen höjd och ut-
formning som är samordnad med den närliggande, relativt
nyligen uppförd flerbostadshusbebyggelse runt Bällstaviken, i
såväl Stockholm som Sundbyberg. Ur ett framtidsperspektiv kan
planförslagets bebyggelse, kulturvärdesmässigt, därför betraktas
som en fortsättning på den bebyggelseutvecklingsprocess som
redan pågår runt Bällstaviken. Den redan uppförda bebyggelsen
samt den som prövas i planförslaget, kommer därför småningom
att utgöra en sammanhållen omgestaltning av området runt
Bällstaviken, genomförd under 2000-talets första decennier.
När det gäller planförslagets relation till den blåklassade
bebyggelsen inom Gjutmästaren 6 (Pripps före detta bryggeri),
visar illustrationerna som hämtats ur samrådsmodellen att de
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 97 (110)
föreslagna byggrätterna är volymmässigt och gestaltningsmässigt
samordnade med den före detta bryggeribebyggelsen.
Vy strandparken mot den blåklassade, tidigare bryggeribebyggelsen i söder.
Planförslagets skalförskjutning mot väster avgränsas på ett natur-
ligt sätt genom den befintliga spårvägen, varför den förslagna be-
byggelsens relation till den befintliga bebyggelsen på andra sidan
spårvägen bedöms som möjlig utan att kulturvärdena tar oskälig
skada. Det gäller även relationen till Bromma flygplatsområde.
Den nya föreslagna bebyggelsen bedöms därför vara förenlig
med plan- och bygglagens krav på lämplighet med hänsyn till
kulturvärdena på platsen, i enlighet med PBL § 2:6. En
förstärkande faktor i denna bedömning är att vägsträckningar,
platsbildningar och kvarter återskapas och ges namn som minner
om den industriperiod som idag präglar planområdet.
Ljusförhållanden och lokalklimat
Dagsljusförhållanden
En dagsljusstudie har tagits fram för att utvärdera aktuellt detalj-
planeförslag i relation till de nya kraven i BBR 31. De största ut-
maningarna finns i hus där närliggande bebyggelse begränsar
dagsljuset och i flera fall försämras förutsättningarna ytterligare
av loftgångar och indragna balkonger. Då flera byggnader har en
byggnadstjocklek som överstiger standard försvåras möjligheten
att uppfylla kraven. I vissa lägen kan genomgående lägenheter
förbättra situationen, men där dagsljusprestandan är likartad på
båda sidor av byggnaden medför genomgående lägenheter ingen
betydande skillnad när det gäller uppfyllandet av aktuella krav.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 98 (110)
För att förbättra förutsättningarna rekommenderas begränsade
DAGSLJUSANALYS
rumsdjup, optimerad placering och storlek på fönster samt att
Sammanfattande karta
balkongdjupet inte överstiger 1,5 meter i områden med svag
dagsljustillgång. Med begränsat dagsljus i större lägenheter bör
fönster placeras i hörnlägen mot flera väderstreck. Trots åtgärder
bedöms samtliga kvarter få ett antal lägenheter som inte uppfyller
de nya dagsljuskraven. Kontorsbyggnaderna bedöms i huvudsak
ha dagsljus och utblick, även om vissa delar av de nedersta
våningarna mellan kontorsbyggnaderna inte bör användas för
stadigvarande arbetsplatser.
Sammanfattningsvis bedöms dagsljusförhållandena i stort mot-
svara vad som kan förväntas i en centralt belägen och förtätad
stadsdel. Särskilda utmaningar ses i kv. Masugnens norra del,
Tackjärnet 1 och 3 samt Gjutmästaren 5, där dagsljusförhålland-
ena är svåra för delar av bebyggelsen. Även flera andra byggnad-
er i kv. Masugnens norra del, kv. Gjutmästaren 3 samt kv.
Gjutmästaren 4 bedöms innebära en utmaning vad gäller
uppfyllandet av dagsljuskraven. Kvarterens byggnader behöver
därför studeras vidare efter samråd för att klara dagsljusfaktorn.
Även övertemperaturer till följd av stora glasytor identifieras som
en ytterligare framtida utmaning, särskilt för Tackjärnet 4.
Skuggstudier
Skuggstudier för detaljplanen har genomförts och redovisas
nedan för höst- och vårdagjämning dvs den 22 september/20
mars samt under midsommar, dvs den 21 juni och midvinter, dvs
den 21 december. Dessa studier visar att planförslagets struktur
innebär att de föreslagna allmänna parkerna (Strandparken,
Vattenparken och Bällstahamnsparken) samt Karlsbodatorget är
solbelysta under större delen av dagen under den ljusa delen av
året. Även bostadskvarteren i planområdet har relativt goda
ljusförhållanden på gårdarna under denna tid. På vinterhalvåret
samt under kvällar är stora delar av både de allmänna parkerna
samt torget skuggade från direkt solsken, vilket är förväntat under
denna årstid med de väderstreck detta detaljplaneområde har.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 99 (110)
Skuggstudie vår- och höstdagjämning kl 9, 12, 15 och 18.
Skuggstudie, midsommar kl 9, 12, 15 och 18.
Skuggstudie midvinter kl 9, 12 och 15.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 100 (110)
Mikroklimat
En analys av planförslagets vind- samt mikroklimat har gjorts
med fokus på de tre högdelarnas (10 vån) påverkan på den om-
givande strukturen. Mikroklimatanalysen bygger på den aktuella
vindanalysen sammanvägd med temperatur och solförhållanden
på platsen. Mikroklimatanalysen visar upplevd temperatur för
sommarhalvåret då man tillbringar mest tid ute, dvs april, juni
och september utifrån fyra vindriktningar, varav den sydliga är
den starkast dominerande.
Resultatet av vindanalysen (se figur 1) visar att ett fåtal platser i
anslutning till högdelarna (se prickade ringar) hamnar i kategorin
Figur 1: Sammanslagen vindanalys för alla ”uncomfortable” (röda), den starkaste vindriktningen på platsen.
vindriktningar. Svarta ringar visar planens Något fler och större platser hamnar i kategorin ”walking”
tre högdelar. Röda områden har sämst (orange) vilket innebär att de inte lämpar sig särskilt bra för
mikroklimat, orange och gula lämpar sig längre vistelser utan vidare åtgärder, men fungerar bra som
för att gå och kortare vistelser. Gröna kommunikationsytor. De gulmarkerade ytorna lämpar sig väl för
områden fungerar bäst för längre vistelser. att promenera, de gröna för att stå och de ljusgröna för att sitta.
Resultatet av mikroklimatanalysen visar att nord-sydliga
gatustråk, särskilt vid fasaderna på Råjärnsvägens östra sida och i
de nord-sydliga passagerna i kvarteren kan upplevas som kallare
(blåare) än den uppmätta temperaturen under delar av året. Vid
västliga vindar kan även väst-östliga passager upplevas kallare än
uppmätt temperatur. Under sommarhalvåret är hela planområdet
huvudsakligen markerat med gult eller grönt, vilket innebär att de
föreslagna högdelarna inte innebär några betydande, avkylande
konsekvenser på boendemiljön.
Figur 2: Mikroklimat för april med sydliga vindar. Blå områden visar
kallare delar. De svarta ringarna visar detaljplanens tre högdelar.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 101 (110)
Sammanfattningsvis bedöms både Strandparken med strand-
promenaden, Bällstahamnsparken och Vattenparken samt
Karlsbodatorget, liksom bostadsgårdarna lämpa sig väl för de
föreslagna användningarna. De balkonger som föreslås på kv.
Masugnens västra gatufasad föreslås få ett bakomliggande,
avskärmande glasparti bakom pinnräcket, för att möjliggöra en
bättre boendekomfort på detta kvarters uteplatser mot Råjärns-
vägen, planeras för seniorboende. I övrigt bedöms det inte
föreligga behov av inglasade balkonger i planområdet.
Social hållbarhet, trygghet och jämlikhet
Idag utgör Ulvsunda industriområde en barriär mellan
stadsdelarna Johannesfred i söder och Mariehäll/Annedal i norr.
Området används idag för industri och saknar sociala värden och
en stadsmiljö lämpad för blandstad. Planförslaget bedöms
sammantaget skapa goda möjligheter till utvecklingen av en
socialt hållbar stadsdel.
Planområdet ligger i direkt anslutning till tvärbanan som
förbinder platsen med stadsdelar av olika karaktär både söder och
norr om planområdet. Detaljplanens breda innehåll av torg,
parker, service, lokaler, bostäder och kontor förväntas bidra till
att platsen blir en målpunkt för människor från olika delar av
Stockholmsregionen, inte minst pga. dess närhet till det stora
idrotts- och kulturcenter byggs på Gjutmästaren 6 samt närheten
till Bromma Blocks och den föreslagna pendelbåtskopplingen.
Med föreslagen markanvändning möjliggör planförslaget en stor
variation av funktioner, som riktar sig mot allmänheten.
Tillsammans med et föreslagna gång- och cykelnätet som kopplar
platsen till kringliggande områden möjliggör planförslaget för
strukturell integration med kringliggande områden. Planförslaget
skapar goda förutsättningar för att människor i olika åldrar, med
olika intressen och behov ska kunna få dessa tillgodosedda inom
området till vardags. Basfunktioner som livsmedelsbutik, parker
och andra rekreationsmöjligheter av olika karaktär samt belysta
gång- och cykelbanor möjliggörs i området.
Sammantaget bidrar detta sannolikt till att människor från olika
delar av staden och kommer att röra sig i det offentliga rummet
under olika tider på dygnet. Detta har positiva effekter på
jämlikhet, trygghet och samspel människor emellan. Vid
områdets huvudgata Smältvägen samt vid Strandpromenaden och
pendelbåtskajen kan nya uppglasade lokaler och bostäder i
bostadskvarteren bidra till ökad trygghet i den framtida
stadsmiljö som byggnaderna kommer att ingå i.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 102 (110)
Att befintliga byggnader och platser med höga kulturhistoriska
värden bevaras och återbrukas är positivt då det bidrar till
förståelse för platsens historia och en möjliggör fördjupad
relation mellan platsen och de människor som kommer att bo,
verka och vistas här.
Det framtagna planförslaget och dess innehåll bedöms tillgodose
delar av det som innevånare Johannesfred och Mariehäll/Annedal
anser saknas.
Barnkonsekvenser
Planerade gång- och cykelvägar genom planområdet till och från
planerad skola och idrottsanläggningen på Gjutmästaren 6 samt
kopplingarna genom hela planområdet mot omkringliggande
målpunkter, bl.a. vid Bromma Blocks är positivt för barn och
ungas rörelsefrihet. Att den tunga trafiken i området minskar
generellt till följd av att området inte längre kommer bestå av
tung industri- och handelsverksamhet bidrar även till ökad
tillgänglighet och ett tryggare område för barn och unga.
Att Bällstahamnsparken anläggs i anslutning till Bällstaviken på
allmän plats bedöms positivt, då detta ger möjligheter till att
vistas och gå på dessa fredade zoner. Planerade bryggor längs
den befintliga kajen kan utgöra en risk för barn, särskilt vid de
föreslagna förskolorna. Förskoleårdarna bedöms dock ha
tillräcklig storlek för att kunna utformas säkert med slussar för att
minska olycksrisker. Även den planerade grönskan med sittmur
bildar en barriär, som skiljer förskolegårdarna från Bällstaviken.
Föreslagen lekpark, Vattenparken, som är placerad mellan den
föreslagna skolan och Bällstahamnsparken, möjliggör olika typer
av utomhusaktiviteter. Både skolgården, lekparken och före-
slagna förskolegårdar kan, beroende på hur de utformas förvaltas,
komma att utgöra attraktiva målpunkter för både barn och unga.
Planförslaget ligger i linje med de åsikter som framkom under
dialogen med barn och unga, som både saknar parker och
grönområden i Mariehäll samt platser för idrott och aktivitet.
Tidplan
Gemensamt Start-Pm: 2017-12-14 (Bällsta Hamnsområdet)
Projektstart, kvartersmöten: 2024-04-12
Samråd: 2025-12-16 t.o.m. 2026-02-16
Granskning Q4 2027
Godkännande SBN Q1 2029
Antagande KF Q2 2029
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 103 (110)
Genomförande
Organisatoriska frågor
Utbyggnaden av Bällsta Hamn kommer att ske i flera etapper.
Inledningsvis kommer omfattande sanerings- och markförstärk-
ningsarbeten att genomföras för allmän platsmark. Först därefter
kan byggaktörernas arbeten inom kvartersmarken påbörjas
successivt.
Detaljplanens arkitekturprogram, som ska tas fram efter samråd,
utgör en bilaga till avtal om exploatering/exploateringsavtalet.
Erforderliga avtal ska tecknas mellan staden och övriga
inblandade aktörer i området
Ansvarsfördelning
Stadsbyggnadsnämnden genom dess stadsbyggnadskontor
upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning i
samband med bygglov och bygganmälan.
Exploateringsnämnden genom dess exploateringskontor
medverkar genom markägaransvar samt bekostar och genomför
åtgärder på allmän platsmark. Exploateringskontoret ansvarar för
att ta fram erforderliga avtal och överenskommelser.
Trafiknämnden genom dess trafikkontoret och Bromma
stadsdelsnämnd genom dess stadsdelsförvaltning ansvarar för
drift och underhåll av anläggningar inom allmän platsmark.
Lantmäterimyndigheten utför fastighetsbildning, vilket krävs för
att bygglov ska kunna ges i enlighet med planen. Fastighetsbild-
ning sker på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Kostnads-
ansvar för fastighetsbildning och förrättningen regleras i de
överenskommelser som respektive byggaktör träffar med staden.
Respektive byggaktör finansierar och ansvarar för uppförande,
drift och skötsel av ny bebyggelse, anläggningar, ledningar och
iordningsställande av utemiljö på kvartersmark.
Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för utbyggnad, drift
och skötsel av dagvattenmagasin, pumpstationer och allmänna
VA-ledningar.
Respektive ledningsägare ansvarar för flytt och utbyggnad, drift
och skötsel av ledningar efter överenskommelse med
exploateringskontoret och respektive byggaktör.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 104 (110)
Behov av vattendom för åtgärder inom vattenområden eller
grundvattenbortledning etc. i genomförandeskedet åligger
verksamhetsutövaren för allmän platsmark och byggaktörerna
inom kvartersmark.
Huvudmannaskap
Staden är huvudman för allmän platsmark genom berörda
förvaltningar.
Avtal
Genomförandet regleras i kommande överenskommelse om
exploatering samt exploateringsavtal mellan Staden och
byggaktörerna. Avtal ska även tecknas med samtliga
ledningsägande bolag inom detaljplaneområdet.
Avtal om parkeringsköp kommer bli aktuellt för de
bostadskvarter som avser ansluta sig till mobilitetshuset.
Befintliga arrendeavtal inom planområdet som har betydelse för
planens genomförande kommer att sägas upp.
Verkan på befintliga detaljplaner
I planområdet finns flera äldre stads- och detaljplaner, vilka avses
upphävas och ersättas av aktuell detaljplan inom planområdet.
Dessa omfattar både allmän plats och kvartersmark och anger
huvudsakligen industri (J) som markanvändning. I norr gäller
stadsplan 7339 (från 1975) för kv. Masugnen med användningen
industri och ett gångtrafikområde, som inte får bebyggas närmast
Bällstaviken. För kv. Tackjärnet gäller stadsplan 2899A (från
1944) med användningen industri och för del av Masugnsvägen,
Råjärnsvägen och tvärbanans teknikbod gäller dp 2007-36057
(från 2009).
I områdets centrala del gäller stadsplan 6180 (från1969) för
befintligt pumphus m.m. samt stadsplan 1960B (från 1940) med
användningen industri för kv. Valsverket, Bällsta Hamn samt
Gjutmästaren 3, liksom för vattenområdet i Bällstaviken. I söder
gäller stadsplan 6722 (från 1967) med användningen industri för
Gjutmästaren 3 och 4. För Gjuterivägen gäller stadsplan 3757A.
För del av Masugnsvägen gäller även dp 2016-18325 för
Kistagrenen och för tvärbanans Solnagren gäller järnvägsplan
2010-07233. För Gjutmästaren 6 gäller dp 2018-06893.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 105 (110)
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsbildning, marksamfälligheter och ägoförhållanden
Lantmäteriverket har tagit fram förändringskartor (se nedan) för
Bällsta hamns planområde, vilken redovisar konsekvenserna för
varje fastighetsägare (4:33 3 st PBL). Förändringskartornas
fastighetsrättsliga konsekvenser redovisas i färg enligt nedan:
• Gula områden övergår från kvartersmark, i huvudsak industri,
till allmän plats, gata, park, natur, gångfartsområde.
• Röda områden övergår från allmän plats till kvartersmark
• Blå områden övergår från kvartersmark till vattenområde
• Ljusgrönt område övergår från hamnområde till allmän plats
• Mörkgrönt område övergår från hamnområde till kvartersmark
• Grått område övergår från trafikområde till allmän plats, gata
Översiktlig förändringskarta, Bällsta hamns detaljplan:
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 106 (110)
Förändringskarta över planområdets norra del:
Förändringskarta över kvarteret Valsverket:
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 107 (110)
Förändringskarta över kv. Gjutmästaren 3
Förändringskarta över Gjutmästaren 4, 5 och-6
Gemensamhetsanläggningar
Inga gemensamhetsanläggningar föreslås inom planområdet.
Ledningsrätter
Inom planområdet förekommer inga befintliga ledningsrätter och
inget behov av framtida ledningsrätter har identifierats.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
- tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 108 (110)
Servitut
Nyttjanderätter:
Upplåtelse av mark för den del av dagvattenmagasinet som
planeras under allmän platsmark kommer ske med stöd av avtal
mellan Stockholms stad och Stockholm Vatten och Avfall AB
(SVOA). För den del som planeras på kvartersmark behövs avtal
mellan berörd framtida fastighetsägare och SVOA.
Kvartersmark med ändamålet E kan bilda egna fastigheter, men
detta avses inte ske inom aktuellt planområde. Upplåtelse av
mark planeras istället att ske genom avtal mellan berörd
ledningsägare och Stockholms stad.
Ekonomiska frågor
Staden ansvarar för genomförandet av allmän platsmark inom
planområdet. De två byggaktörer som exploaterar sina egna
fastigheter bekostar även delar av utbyggnaden av ny allmän
platsmark enligt undertecknade föravtal, vilket även regleras i
kommande exploateringsavtal.
Byggaktörerna bekostar framtagande av detaljplan enligt
undertecknade planavtal. Byggaktörerna står för kostnaden för
genomförandet av exploateringen inom kvartersmark samt för
återställande och anslutningsarbeten som måste göras på allmän
platsmark och som är en följd av byggaktörernas bygg- och
anläggningsarbeten inom kvartersmarken
Vatten och avlopp
Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för nya
förbindelsepunkter. Byggaktörerna svarar för eventuella
anslutningsavgifter till ledningsnätet från kvartersmarken med
undantag för de fastigheter som upplåts med tomträtt, dessa
svarar staden för.
Gatukostnader
Staden står för utbyggnad av gator inom planområdet. De två
byggaktörer som exploaterar sina egna fastigheter bekostar även
delar av utbyggnaden.
Ersättning vid markförvärv/försäljning
Stadens intäkter från projektet utgörs av ersättning för såld mark
och tomträttsavgälder. Stadens och byggaktörernas
kostnadsansvar regleras i de överenskommelser samt
exploateringsavtal som respektive byggaktör träffar med staden.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 109 (110)
Fastighetsbildning
Staden ansöker om fastighetsbildning hos Lantmäterimyndig-
heten för de fastigheter som ägs av staden. Byggaktörerna
ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning för de
delar som respektive byggaktör äger. Stadens och byggaktörernas
kostnadsansvar för fastighetsbildning och förrättning regleras i de
överenskommelser samt exploateringsavtal som respektive
byggaktör träffar med staden
El och tele m.m.
Staden och de ledningsägande bolagen bekostar omläggning och
nyläggning av ledningar. Byggaktörerna svarar för eventuella
anslutningsavgifter till ledningsnätet kvartersmarken med
undantag för de fastigheter som upplåts med tomträtt, dessa
svarar staden för.
Kostnader för miljöskyddsåtgärder
Staden ansvarar för markrening och anläggningar inom allmän
platsmark. Staden tar vid behov fram en handlingsplan för den
fortsatta hanteringen av marken för att den ska kunna användas
enligt ändamålet i detaljplanen. Stadens och byggaktörernas
kostnadsansvar förknippade med hantering och avsättning av
massor regleras i överenskommelse om exploatering.
Fastighetsägaren för byggnader som ska bevaras inom
planområdet (Tackjärnet 4, Valsverket 5 och 6) ansvarar för den
eventuella sanering som behövs av byggnaden för att den ska bli
lämplig för sitt användningsändamål i detaljplanen.
Grönkompensation
Den föreslagna exploateringen inom planområdet innebär att den
totala ytan grönområden ökar genom tillskapandet av
Strandparken, Bällstahamnsparken och Vattenparken. Åtgärder
för grönkompensation är därmed inte aktuell till följd av
föreslagen exploatering.
Tekniska frågor
Vatten och avlopp
Kommunalt vatten och avlopp finns inom området och kommer
att byggas ut i samband med detaljplanens genomförande. Vid
korsningen mellan Smältvägen och Masugnsvägen finns en
befintlig pumpstation för spillvatten inom området som har
tillräcklig kapacitet för den tillkommande bebyggelsen.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Samrådshandling
Dnr 2018-10844
Sida 110 (110)
Dagvatten
På allmän platsmark ska allt vatten som kommer från hårdgjorda
ytor ledas till LOD-anläggningar (Lokalt Omhändertagande av
Dagvatten) i enlighet med Stockholms stads åtgärdsnivå. Det
innebär att anläggningarna ska kunna ta emot en volym
motsvarande 20 mm nederbörd. Dagvatten ska så långt som
möjligt fördröjas inom fastigheten innan det enligt VA-
huvudmannens anvisningar leds till dagvattenledning. I gaturum
utformas LOD-anläggningar i form av skelettjordar och biofilter.
I parker sker dagvattenhantering via infiltration och avledning till
dagvattennät. Allt vatten inom kvartersmark ska hanteras i
enlighet med Stockholms stads åtgärdsnivå. Inom planområdet
planeras även för två nya dagvattenkulvertar, vilket utgör en
kapacitetshöjande åtgärd i dagvattensystemet uppströms.
För att bidra till att uppnå god ekologisk och kemisk status för
Mälaren-Ulvsundasjön planeras ett underjordiskt
dagvattenmagasin inom planområdet enligt förslaget i det lokala
åtgärdsprogrammet (LÅP) för Mälaren-Ulvsundasjön.
El/Tele
Planområdet kan anslutas till el- och tele/optonätet. Två nya
transformatorstationer planeras inhysas inom mobilitetshuset
samt i bostadskvarteret inom fastigheten Valsverket 10. Två
befintliga transformatorstationer kan användas så länge som
möjligt för byggström innan de ersätts av de nya stationerna.
Fjärrvärme
Till planområdet finns befintliga ledningar både från Stockholm
Exergi och Norrenergi. Båda leverantörer har förmedlat att
ledningarna kan förlängas för att försörja den tillkommande
bebyggelsen med fjärrvärme. Val av leverantör till respektive
fastighet kommer att utredas vidare i kommande
systemhandlingsarbete.
Avfallshantering
För de fastigheter som ansluter till mobil sopsug ska docknings-
punkt i första hand placeras inom kvartersmarken. Om detta inte
är möjligt kan den placeras samordnat med växtligheten i stadens
växtbäddar.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 15 år efter det att detaljplanen får laga
kraft.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
---
[Plankarta Bällsta Hamn.pdf]
N=6582400
E=147700
E=148100
(Sv)
(Sv) 2 5 (ga:8) A H
r a c m
A (ga:6) (ga:1) h i 3.6 ga:2 n g KLIPPAN
r (Sv) (Sv) m a
c h i 5.6 ( 4 Sv) HATTFABRIKEN (Sv) e d UTOMBORDAREN BLÄSTERUGNEN 1:6 t a n 21 22
m
e (Sv)
e
s
2 1 1:63 20
MARIEHÄLL d e s (ga:2) (ga:5) (Sv) 6 4 g r ä 3.8 1:7 3 ga:3 19 24 15 v ä g e n 5.37 1 (ga:7) 3 (S ( v S ) v) (Sv) (Sv) (Sv) n d 1 Sv ga:1 25 1 1 1 1 5 6 7 8 23 (Sv) 14
BETONGBLANDAREN 4.9 (Sv) 7 3.56 13
(Sv) 3.63
12
10 2 (Sv) (Sv) 4 Sv
(ga:3) 11
(Sv) 3.5 1:8
6
Gårdsfogdevägen 3.8
5
Sv
Trädgårdsgatan
4.5 n 4
4.8 e 3 ga:6
g (ga:1)
ULVSUNDA 1:1 ä
v 5.0 19 3.2 s SCHAKTUGNEN ELVERKET
Sv n
g
11 u 3 9 Sv
s
a
M 2 6
5
4
3
1 (Sv)
3.0
(Sv) 1:62
1:9
Hamngatan
SJÖBODEN
4
(ga:2) Sv 7
1.6
Sv
Sv
Bällstaviken
VALLONSMIDET 2.0
8 2:1
2.5
8
2:2 2.6
2.4 SUNDBYBERG
Tritonvägen
2:4
r L
1:3
3.5
2.7 SUNDBYBERG
2.5 MASUGNEN 4
1
2.9 4
3.1
n3.3
e
g 3 7 ä
v
5 a 3.6 d TACKJÄRNET o ULVSUNDA 1:1 2.6 b
s 31 l
r R a å 3.1 K j ä SOLNA r
U n s NÖTEN l v v
s ä 5
u 3.5 1 g
n e
d n a v 10
3.5
ä g
e n
Smältvägen 2.2
3.7 HUVUDSTA
3.3
2.8
S
4.0 9 1:14 2:3 o l n ULVSUNDA 1:1 Lr a 19 3.4 3.4 1:59 s t Markens anordnande och vegetation
TRAFIKFLYGET r
n 3.2 1:60 a +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet.
e n
g d ä v
9 v ä s g
4.0
n g
u s Lr
2.7 a
M 4.4 GJUTMÄSTAREN 4.0 Skydd av kulturvärden 3
3.8 q Fasadens bärande element av betong ska bevaras.
Lr 3 Rivningsförbud
S 4.0 m
ä r Byggnaden får inte rivas.
l
t
v
ä g RIKSBY e2.7 Sv n
4.4 Lr 4.6
Skydd mot störning
(Sv) VALSVERKET
m1 Verksamheten får inte vara störande för omgivningen.
4.5 10
2.0
(Sv)
2.2
10
(ga:10) 4.7 1.8 5.1
n
e
g 1 ä
v a 5.0 7
d
n 4
u 3.0
s v l
U
MOTSTÅNDET n
5.1 9 ä g e riv
te 8 ju
G 5.18 3.9
6
5.5
2 5
5
Bällstaviken
6.2 6.1 5.4 4.6 7.83
1:23
8 5.9
7
1:17
6.02
3:1
6.16 INDUKTORN
1:19 7.0 1
6.18 9
37 1:24
1
6.5
6.46
1
:
1 8
7.1
Lr
7.6
7 7.6
R
a
n Genomförandetiden slutar 15 år efter det att planen har fått laga kraft.
h
a
m
m
a
r
s
6 v
ä 28
g
e 1:20
n
1 GJUTMÄSTAREN
SAMRÅDSHANDLING
N=6581800 7.1
7.9 6
Detaljplan för
Lr
STRÖMBRYTAREN
ILLUSTRATIONER
Bällsta hamn,
5
ULVSUNDA INDUSTRIOMR
Illustrerade gångvägar och vägkanter
kv. Masugnen 1 m.fl.
GENERATORN illustration Illustrationstext
19
i Ulvsunda industriområde i Stockholm
27
UPPLYSNINGAR
7.9 Stockholms stadsbyggnadskontor
NORR
17 Planen består av: Planavdelningen
- plankarta med bestämmelser 2025-12-11
Till planen hör:
Karin Norlander Tua Sandberg
8 - planbeskrivning
planchef stadsplanerare
Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen
(PBL 2010:900). Godkänd av SBN
Antagen av
Laga kraft
1:21 0 50m
10.1 8.3 33
Skala 1:1000, utskriftsformat A0 S-Dp 2018-10844
2
3
MÄTAREN
kliW
araS
:daC
PLANBESTÄMMELSER
f10 Balkonger ska inordnas i ett ramverk som högst kragar ut Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. 1,5 meter från fasadliv. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. f11 Balkonger och burspråk mot gata ska inordnas i längs- I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet gående balkongpartier som högst kragar ut 1,5 meter från
inom respektive område. fasadliv. Balkonger och burspråk mot gård ska utgöras av
enskilda byggnadsdelar som högst kragar ut 1,5 meter från
fasadliv. Gränsbeteckningar
f12 Burspråk med entréer mot gata ska utformas runda i glas-
Gräns för planområdet
betong.
Användningsgräns
f13 Färdigt golv i bostad får placeras i nivå med den intill-
Egenskapsgräns liggande gatans nivå.
f14 Balkonger mot Råjärnsvägen ska ha smides- eller
Användning av mark och vatten Förstoring 1 som visar utbredning för prickmark, höjdbestämmelse och bestämmelse pinnräcken i metall. Räcken får ha bakomliggande glas.
f7. Bilden är ej skalenlig. Allmänna platser
f15 Den norra fasaden ska utföras med veckade indrag.
GATA Fordons-, gång- och cykeltrafik Byggnadens fasad ska delas in i en sockeldel, mellandel och takvåning
GÅNGFARTSOMR Gångfartsområde vilka ska markeras med t ex olika kulörnyanser, fogar etc. Byggnader ska
utföras med en tydligt förhöjd sockeldel med avvikande karaktär jämfört KAJ Kajområde. I huvudsak gångtrafik, vistelseytor, angöring
med övriga våningar. Takvåningar ska särskiljas från huvudbyggnaden
av fartyg samt pendelbåtshållplats.
avseende kulör och/eller fasadmaterial.
NATUR Naturområde
Bottenvåningars fasader mot Smältvägen, Råjärnsvägen och Masugnsvägen
PARK Park
ska ha en markerad sockeldel med minst 4,0 meters höjd. Bottenvåningar
mot övriga gator ska ha en markerad sockeldel med minst 3,5 meters höjd.
Kvartersmark
Färdigt golv i bostad ska placeras minst 0,7 meter ovan den intilliggande
B Bostäder gatans nivå, där inget annat anges. Se principsektioner A och B.
C Centrum Bottenvåningars sockeldel ska utföras med mörkare nyans och/eller större
C1 Centrumändamål, huvudsakligen restauranger och detaljeringsgrad än ovanliggande våningar. Sockeldelar inom samma
f9+26,5 W caféer ska inrymmas i bottenvåningar på de platser kvarter ska utföras med enhetligt fasadmaterial och samordnas med dess
som markeras med röd linje i illustration 1. Centrum- murar och terrasseringar.
GÅNG- W1 ändamål ska inrymmas i bottenvåningar på de platser Bottenvåningar med krav på centrumändamål (C1) ska huvudsakligen
+22,5
som markeras med grön linje i illustration 1, bostads- vara uppglasade.
FARTS-
komplement får finnas. Centrumändamål får inrymmas
OMR + 2 9
,5
+6,2
B
e
C
1
1+3,2
s
F
k
ö
a
rs
le
to
n
r
l
i
i
n
g
g
.
2 som visar illustrerade, rundade burspråk. Bilden är ej
E1 T
i ö
ra
v
n
ri
s
g
fo
a
r
b
m
o
a
tt
t
e
o
n
rs
v
t
å
a
n
ti
i
o
n
n
gar mot allmän plats.
m
t
B
rä
y
o
g
t
e
g
l
R
l
n
e
å
a
r
j
d
ä
s
e
r
l
n
a
r
m
s
s
v
k
m
ä
a
g
a
u
e
d
t
n
/
f
,
r
o
i
S
r
v
m
m
en
a
ä
s
l
p
t
m
u
v
t
ä
e
s
g
,
d
e
d
n
f
ä
a
,
r
s
M
a
in
d
a
t
m
s
e
u
a
a
g
t
n
e
n
n
r
s
i
a
v
a
t
ä
l
a
g
a
n
e
v
g
n
t
e
e
o
s
g
c
.
e
h
B
l ,
K
y
b
g
a
e
g
r
t
l
n
o
s
a
n
b
d
g
o
e
,
d
r
r
a
o
s
to
o
st
r
m
t
g
r
e
ö
v
t
g
e
s
t
t
k
t
s
e
a
t
r
å l,
Karlsbodatorget E2 Likriktarstation och teknikhus särskiljas med till exempel fasadmaterial, färgnyanser och/eller detaljering,
+7,1
gentemot övriga byggnader inom samma kvarter. E2 f 8 E3 Pumpstation
+6,1 +26,5 Fasader mot Smältvägen, Råjärnsvägen och Masugnsvägen ska gestaltas
+ f9 E4 Underjordiskt dagvattenmagasin
3 med en hög detaljeringsgrad och med utkragande relief. Fasader ska indelas
3
f4 ,5 J Industri med balkongpartier, trapphusvisa indrag eller länkdelar som ska placeras
K Kontor minst 0,5 meter från fasadliv, där inget annat anges.
+20,5 Förstoring 1 O Tillfällig vistelse, hotell Fönster- och balkongpartier mot gata och gångfartsområde ska placeras
f1
tydligt inskjutna i fasad. Sammanhängande fönsterpartier med mellan-
q +28,0 f7 +29,0 f6 P Parkering liggande fack ska placeras i liv med varandra.
rk +22,5 +22,5 S Skola
+40,5 + +25,5 +28,0 Entrépartier till bostäder mot gata och gångfartsområde ska vara indragna
+44,0 3 2 ,0 PARK S1 Förskola får anordnas i bottenvåning mot gata. minst 1,0 meter från fasadliv, där inget annat anges. Samtliga entréer ska
+7,5 Komplementutrymmen får finnas i våning däröver. särskiljas från övrig fasad genom avvikande material, kulör eller fasad-
+3,1
+4,7 Strandparken hantering. I anslutning till entrépartierna ska fast sittplats anordnas.
Vattenområden
f Balkonger i bottenvåning medges inte. Balkonger mot Smältvägen, Råjärns- e3 1 4 e1 W Öppet vattenområde vägen och Masugnsvägen får kraga ut högst 0,5 meter från fasadliv på
+31,0 + 2 8 ,0 + 2 5 ,0 B e S 2 1 +4,7 W1 3 V , a 5 t t m en e o te m r r fö åd r e a l m lm e ä d n b g ry ån g g g t o r r a f m ik e o d c e h n r h ek ö r g e s a t t a i o b n r . edd om B vå a n lk in o g n g tv e å r m oc o h t h ö ö v g ri s g t a 1 g ,0 a t m or e t f e å r r f k r r å a n g a fa u sa t d h l ö iv g s f t r å 0 n ,5 v m ån e i t n e g r f t r r å e n o f c a h s a d d ä l r i ö v v p e å r.
+ 3 5
,0
B + C 5,3 1 f f 1 1 5 3 BC1 +26,0 + 2 2 ,5 +22,5 f6 Förstoring 3 som visar befintlig strandlinje. Bilden är ej skalenlig. Allm +0 ä ,0 nna pl F a ö t re s s e k r ri s v e a n n h o öj r d d ö n ve a r n n d ol e lplanet. d
v
R
å
ä ä
n
r c
i
i k
n
n e
g
g n e
t v
p t
å
å a n
o
b n
c
a a
h
lk t
h
o a
ö
n n
g
g g
s
e e
t
s r
1
. o
,
S
5
c e h
m
p ta
e
ri k
t
n
e
t
r
c e i r
f
p r
r
a
å
s s e
n
s k e
f
t
a
r io
s
s
a
n k
d
e a
l
r
i
u
v
A t f
f r
ö o
å
r c
n
a h s
v
B s
å
o .
n
m
in g
s m
tr
i
e
d
o
e
c
s-
h
e
d
l
ä
le
r
r
ö v
p
e
in
r,
n -
+ 3 4 ,0 +28,0 lek Lekplats a rä n c g k e e s n . T i m ak e t t e a r l r l a . s B se a r lk s o r n ä g ck er e n o c s h k a r ä v c a k r e a n i n få d r r a in g t n e a g f l r a å s n a s f a in s , a d d l ä i r v i . nget annat
+7,5
+19,0
+
dagvatten Underjordiskt dagvattenmagasin.
Burspråk och utskjutande fasadpartier med ett högsta djup på 0,8 meter
3 5 ,5 f 2
ÅNG
FARTSO M R f
D
å
ä
r
r
u
i
p
n
p
te
fö
a
r
n
a
n
s
a
f
t
r å
a
n
n g
o
e
c
s
h
s
m
ka
e d
ta
a
k
n
u
d
t
r
f
a
ö
v
ra
å
s
n
s
in
o
g
m
e n
f l
m
ac
o
k
t
a
a
m
llm
ed
ä n
e n
p l
t
a
a
t
k
s
l
.
utning om högst
G 10 grader, i grå eller svart plåt, takpapp eller vara vegetationsklädda.
+8,0 Kvartersmarkens anordnande
Tekniska utrymmen ska rymmas inom angiven byggnadsvolym. Övriga
Utnyttjandegrad tekniska installationer på tak ska vara indragna minst 2,0 meter från
E 3 e1 Komplementbyggnader för bostäder får uppföras med fasadliv. PARK en sammanlagd byggnadsarea om högst 35 kvm och SE4 K Bällstahamnsparken W nockhöjden får högst vara 4,0 meter. Byggnad ska
A
m2 huvudsakligen vara uppglasad.
J
e2 Komplementbyggnad för förskola och skola får uppföras PARK
med en byggnadsarea om högst 15 kvm och nockhöjden Kvartersmark mot allmän plats ska vara infiltrerbar för omhändertagande av
får högst vara 3,0 meter. dagvatten i skelettjordar eller underjordiska magasin.
G
A +8,5 + T 2 4 A ,0 1 W f 1
+30,0 +28,5 0 Begränsning av markens utnyttjande
+27,5
SK 1 Byggnad får inte uppföras. Murar över 0,5 meter och plank + C
3 8 ,0 + 3 7
,0
B O PARK medges inte. Endast parkering för rörelsehindrad medges.
e2 n
Marken får endast bebyggas med komplementbyggnad.
f +3,0
3 Murar över 1,1 meter, plank samt parkering medges inte. Varsamhet +5,5 E 1+30,0 +6,2 Strandparken 1 C 1 + W Marken får byggas under med planterbart bjälklag. Ovan k Vid ändringar ska fasadens struktur och arkitektoniska B 8 BS1OC1
,5 detta får marken endast bebyggas med komplementbyggnad. grammatik med bärande pelare och bjälklag samt ut-
Murar över 1,1 meter, plank samt parkering medges inte på fyllnadselement med rött tegel i stapelförband bibehållas.
e1 e2
+ 3 3 ,5
1
f10 + 2 3 ,0
M
pla
a
n
rk
te
e
r
n
b a
få
r
r
t b
b
j
y
ä
g
lk
ga
la
s
g
u
.
nder med planterbart bjälklag. Ovan
Fönster och entrépartier ska vara av trä.
C
B detta får byggnad inte uppföras. Murar över 0,5 meter, plank
1
f W samt parkering medges inte på planterbart bjälklag.
4 +
3
+26,5
0 m2 Marken ska utformas och höjdsättas för att motverka
,0 Höjd på byggnader
översvämning av intilliggande bebyggelse.
BC1S1 + +0,0 Högsta byggnadshöjd i meter över nollplanet.
3 För bostäder gäller att där ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad är
3 ,5 Förstoring 2 +0,0 Högsta höjd för konstruktion och växtbäddar i meter högre än 60 dBA ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst
e1 e2 m2 Illustration 1. Planbestämmelse C1. Röd linje markerar var centrum-
ändamål, huvudsakligen restauranger och caféer, ska inrymmas i över nollplanet. hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida. För
1
+4,5 f1 2 bottenvåning. Grön linje markerar var centrumändamål ska inrymmas Totalhöjd får vara högst 2,0 m utöver angiven högsta byggnadshöjd lägenheter om högst 35 kvm gäller att minst hälften av boningsrummen +21,0 f1 i bottenvåning, bostadskomplement får finnas. Bilden är ej skalenlig. över nollplanet.
f
s
a
k
s
a
a
v
d
a
e
r
n
a
ö
o
v
r
e
ie
r
n
sk
te
r
r
i
a
d
d
e
e
r 6
m
5
o
d
t
B
lju
A
d
.
d
M
äm
ed
p a
l
d
ju
s
d
i
d
d
ä
a
m
, d
p
ä
a
r
d
e
s
k
i
v
d
i
a
v a
m
le
e
n
n
t
a
l
s
j u
fa
d
s
n
a
iv
d
å
s o
v
m
id
Förstoring 3
Placering har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid
+24,5 N på högst 70 dBA. Bestämmelsen avser trafikbuller.
+3,1 A Huvudentréer till lokaler och bostäder ska placeras mot gata eller
T gångfartsområde. Byggnader ska grundläggas och utformas så att maximal stomljudsnivå
W1
PE1C1 + U i bostadsrum och skola inte överskrider 32 dB(A) FAST vid tågpassage.
f4 2 8 ,0 + 3 BC1 f1 1 R Utformning Byggnader ska grundläggas och utformas så att komfortvägd vibrationsnivå
0
+30,0 +30,0 f 4 ,5 +21,0 Högsta antal våningar. i bostadsrum och skola inte överskrider 0,4 mm/s vid tågpassage.
+ f1 Byggnad ska utformas enligt principillustration A i plan- Transformatorstationer ska avskärmas från omkringliggande bebyggelse så att
+8,0
in fa
2
7 ,0 +24,5 +3,1 P beskrivningen, sida 60 med befintlig byggnad i fyra våningar, gällande riktvärden för elektromagnetisk strålning uppfylls.
r t f 4 f A en påbyggd mellandel i sex våningar samt en komplement- Lägsta nivå färdigt golv för bostäder, kontor och lokaler är +2,7 meter över 4 1 R byggnad på taket. Utkragande balkonger och burspråk medges + f1 nollplanet. Byggnadskonstruktioner ska utföras vattentäta under nivån
+28,0 3 1 ,0 +6,0 f1 2 K inte på befintlig byggnad. Mellandelens fasader ska utföras i trä +2,7 meter över nollplanet. Ventilationsöppningar, dörrar, fönster och garage-
+21,0 med glaspartier och avslutas med ett detaljerat krön högst upp.
infarter får inte placeras under +2,7 meter över nollplanet.
J
+24,5
K
M
o
e
m
lla
p
n
le
d
m
el
e
e
n
n
t
s
b
s
y
ö
g
d
g
r
n
a
a
f
d
a s
p
a
å
d
t a
s
k
k
e
a
t
u
s
t
k
fö
a
r
u
a
t
s
f o
m
rm
ed
a s
v e
m
c
e
k
d
a d
tr
e
ä
i
f
n
a
d
sa
ra
d
g .
Som skydd mot översvämning ska byggnadskvarter utformas med öppning
+14,0 + 3 +24,5 mot allmän plats. 3 och glaspartier. Takterrassens räcke ska vara indraget minst
,0
m1 4,0 meter från fasadliv.
BC1
f2 Byggnad ska utformas enligt principillustration B i plan-
+34,0
e1 +7,4
beskrivningen, sida 60 och gestaltas med särskilt hög kvalitet
Administrativa bestämmelser
i material och utförande. Fasaderna ska utföras i tegel samt
+
+28,5 3 3 ,5 ha ett markerat takkrön. Fönstersättningen ska gestaltas med
sammanhängande vertikala partier i tvåvåningsmotiv med av-
+7,2 vikande nyans från intilliggande fasad. Utkragande balkonger
+28,5
mot söder ska vara indragna från byggnadens yttre hörn.
+36,5 f5 +34,0 f4 +30,0 f3
b
B
e
y
s
g
k
g
r
n
iv
a
n
d
i n
sk
g
a
e n
u
,
t f
s
o
id
rm
a
a
6
s
0
e
o
n
c
li
h
g t
g
p
es
ri
t
n
a
c
lt
i
a
p
s
i l
m
lu
e
st
d
r a
s
t
ä
io
rs
n
k
C
ilt
i
h
p
ö
l
g
an
k
-
valitet
i material och utförande. Fasader ska utföras i ljus riven eller
KC +28,5
slammad puts alternativt tegel samt ha ett markerat takkrön.
Fönstersättningen ska gestaltas med sammanhängande +7,4
vertikala partier i tvåvåningsmotiv med avvikande nyans från
intilliggande fasad. Utkragande balkonger mot norr ska vara
Ändrad lovplikt
indragna från byggnadens yttre hörn.
+33,0
f4 Den sammanlagda byggnadsvolymen ska mot Smältvägen,
f5 +33,0
Råjärnsvägen, Masugnsvägen och Karlsbodatorget delas in
+36,5
i tre till fem fasadpartier som särskiljs från varandra, varav
Strandskydd
ett enskilt fasadparti får vara högst 25,0 meter långt.
Strandskydd upphävs inom skrafferat område enligt 4 kap. 17§ PBL, se
f5 Byggnad ska ha en fri höjd av minst 7,5 meter och utformas
illustration 2.
uppglasad.
Illustration 2. Strandskydd upphävs inom skrafferat blått område. Befintlig
strandlinje är markerad i rött. Bilden är ej skalenlig. f6 Utkragande byggnadsdel ska ha en fri höjd av minst 3,3 meter. Genomförandetid
f8 Balkonger mot gård ska inordnas i ett ramverk som högst
kragar ut 2,3 meter från fasadliv.
f9 Balkonger mot gård ska inordnas i ett ramverk som högst
kragar ut 1,8 meter från fasadliv. Balkonger mot strandpark
ska inordnas i ett ramverk som högst kragar ut 1,5 meter
från fasadliv.
SNÄRGSTEHGITSAF
SNÄRGSTEHGITSAF
3,0 m
max 1,0 m
max
0,5 m
Urban hybridzon
min 1,0 m
nim m
0,4
max
1,5 m
max
0,5 m
nim m
5,3
Uteplats mot lokalgata
min 3,0 m
nim m
7,0
2
7 f ,0 8 2 +
+1,6
+2,6
n
+2,7
+22,5
+1,6
+2,7
+2,8 +2,2
+2,3
+2,6
+2,5
arkad
f +
1 1 4 ,4
n
f n 4
n
+2,0
+3,6 +2,7 Anläggningar på allmän plats och i vattenområden ska utföras och
grundläggas så att ingen risk för ras, skred eller erosion uppstår.
+3,0
+2,8
+ +3,5 Skyfallsyta 2 ,4 +3,5 +3,5 +1,4
+1,7
n Mark ska ha anslutning i nivå mot allmän plats.
n
Vattenparken +2,5
+3,2 e3 Utöver angiven högsta byggnadshöjd får komplement-
Där mark och grundvatten är förorenade får dagvatten inte infiltreras ner till
byggnad uppföras med en sammanlagd byggnadsarea +3,6 lek grundvattnet. om högst 15 kvm och nockhöjden på denna får högst dagvatten 1, 3 + +2,8 n + 1 vara 3,0 meter.
,5
+2,9
+3,8
+4,2
n
n
+2,5
portik
+2,7
+5,5
+5,0
+3,0
n n
+2,5
4 5 6
+4,7 7
+3,3
Ny bebyggelse och kvartersmark ska utföras och grundläggas så att ingen
+3,6 1 risk för ras, skred eller erosion uppstår.
Villkor för lov
+6,0
Mark- och grundvattenföroreningar samt föroreningar i bevarade byggnads-
delar ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder ha vidtagits, så att mark
+4,8 och byggnader blir lämpliga för avsett ändamål innan startbesked för ny-
byggnad, ombyggnad eller tillbyggnad ges. Etappvis utbyggnad och därmed
sanering tillåts.
Risk för ras, skred och erosion ska vara avhjälpta och/eller skyddsåtgärder
ha vidtagits, så att mark och byggnader blir lämpliga för avsett ändamål innan
startbesked för nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad ges.
Marklov krävs för alla tillfälliga och permanenta åtgärder som innebär
förändrad belastning och marknivåer.
GRUNDKARTA f7 Utkragande byggnadsdel ska ha en fri höjd av minst 4,0 meter.
+7,4 Kommungräns
Stadsdelsgräns
Kvarter enligt detaljplan,
Allmän plats-gräns
Fastighetsgräns
(Kvarterstraktgräns,Traktgräns
Fastighetsområdesgräns)
2, 1:2 Fastighetsbeteckning
ga:1 alt (ga:1) Gemensamhetsanläggning
Sv Servitutsområde
Lr Ledningsrättsområde
Fornlämningsområde
Byggnad
Väg/gångbanekant
Staket
Mur
Stödmur
Träd
5 Nivåkurvor
0.0 Markhöjd
Transformatorbyggnad
Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Grön hybridzon min 1,0 m
och RH2000 i höjd.
Upprättad av Stadsmätningsavdelningen
Aktualitetsdatum 2025-10-29
Sara Wilk Principsektion A: Bostadskvarter mot Smält- Principsektion B: Bostadskvarter mot övriga
vägen, Råjärnsvägen, Masugnsvägen och lokalgator. kartingenjör
11 Karlsbodatorget.
44801-8102
rnD
,11-21-5202
,rotnoksdanggybsdats
smlohkcotS
,rednalroN
niraK
-
tnemukod
tnäkdoG
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.