Supporting Disabled Residents into Work or Education
Councillor Johan Kling (Centre Party) proposed that the municipality map and actively seek out individuals with disabilities who are neither working nor studying, with the aim of offering them better support to enter the job market or pursue education. The City Executive Board rejected the proposal, stating that existing outreach efforts are well-developed and needs are well-known, and a separate mapping could be perceived as stigmatizing.
From the original document
Johan Kling (C) har väckt en motion om kommunfullmäktige där det föreslås att arbetsmarknadsnämnden, i samarbete med berörda nämnder, genomför en kartläggning av personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar. Syftet med förslaget är att identifiera behov av stöd och insatser samt utveckla en strategi för att söka upp dessa personer och erbjuda dem stöd via stadens insatser.
[R3 Utlåtande Motion om kartläggning och uppsökande verksamhet för personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar.pdf]
Utlåtande Rotel III (Dnr KS 2025/385)
Motion om kartläggning och uppsökande verksamhet
för personer med funktionsnedsättning som varken
arbetar eller studerar
Motion av Johan Kling (C)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
Föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren
Sammanfattning av ärendet
Johan Kling (C) har väckt en motion om kommunfullmäktige där det föreslås att
arbetsmarknadsnämnden, i samarbete med berörda nämnder, genomför en
kartläggning av personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar.
Syftet med förslaget är att identifiera behov av stöd och insatser samt utveckla en
strategi för att söka upp dessa personer och erbjuda dem stöd via stadens insatser.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden, Bromma
stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd och
Funktionsrätt Stockholms stad.
Stadsledningskontoret instämmer i vikten av att funktionsnedsatta som varken arbetar
eller studerar får rätt stöd för att öka målgruppens möjligheter att bli självständiga och
självförsörjande. Vidare framhåller stadsledningskontoret att staden erbjuder en stor
mängd arbetsmarknadsinsatser som ibland är särskilt inriktade mot personer med
funktionsnedsättning. Det bedrivs också ett visst uppsökande arbete för att nå
målgruppen, då främst inriktat mot yngre personer.
Arbetsmarknadsnämnden anser att det redan finns god kännedom om behovet och att
nämnden erbjuder flera insatser som ger goda resultat till personer med
funktionsnedsättning. Vidare avstyrker nämnden förslaget om kartläggning och
utökat uppsökande arbete gentemot personer med funktionsnedsättning men
välkomnar utökade insatser riktade mot målgrupper som ligger inom nämndens
uppdrag.
1 (18)
Bromma stadsdelsnämnd instämmer i vikten av att stötta personer med
funktionsnedsättning till självförsörjning och en meningsfull vardag.
Järva stadsdelsnämnd vill lyfta fram att det finns upparbetade samarbeten, strategier
och arbetssätt för arbetet med målgruppen, vilka översiktligt beskrivs i nämndens
remissvar.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd framhåller att det för närvarande inte bedrivs något
uppsökande arbete gentemot personer med funktionsnedsättning som varken arbetar
eller studerar (FUVAS) som inte redan är i kontakt med socialtjänsten. Vidare anser
nämnden att med införandet av den nya socialtjänstlagen, som särskilt betonar ett
förebyggande och uppsökande arbetssätt, skapas nya möjligheter att nå FUVAS i ett
tidigare skede.
Funktionsrätt Stockholms stad framhåller att personer med funktionsnedsättning är en
heterogen grupp med olika förutsättningar. En generell strategi riskerar att misslyckas
att möta de särskilda behov som finns. Därför är det särskilt viktigt att strategin
utvecklas i dialog med funktionshinderrörelsen och individer med egen erfarenhet. I
övrigt ser Funktionsrätt Stockholms stad positivt på motionens ambitioner.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Alla insatser som främjar inträde på arbetsmarknaden eller övergång till studier för
grupper som står långt från dessa arenor är positiva. Därför har vi socialdemokrater
under mandatperioden utvecklat ett systematiskt och uppsökande arbetssätt, riktat
mot personer med svag arbetsmarknads- och studieförankring.
Arbetssättet är förebyggande, individanpassat och målinriktat, med syftet att
motverka socialt utanförskap. Vi har valt att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik med
särskilt fokus på dessa grupper i syfte att bryta marginaliseringen av redan utsatta
individer. Beslutet att föra en offensiv arbetsmarknadspolitik har vuxit fram i en tid
präglad av höga levnadskostnader och tufft läge på svensk arbetsmarknad. Människor
behöver framtidstro och de som står allra längst ifrån egen försörjning måste få rätt
stöd.
Personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar är en av de
samhällsgrupper som ofta har en svag koppling till arbetsmarknaden och
utbildningssystemet, något som ökar risken för utanförskap. Ett minskat utanförskap
gynnar både individen och samhället i stort – därför är insatser som syftar till detta av
central betydelse. Det är positivt att arbetsmarknadsnämnden redan idag har ett
upparbetat och strukturerat arbetssätt riktat mot prioriterade grupper, däribland
personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar.
Kombinationen av olika stöd- och arbetsmarknadsinsatser riktade mot målgruppen
finns redan på plats och bidrar till att stärka möjligheterna till både arbete och studier.
På stadens jobbtorg för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa arbetar
jobbcoacher som erbjuder stöd för att deltagarna ska kunna hitta, få och behålla ett
2 (18)
arbete eller inleda studier. Arbetssättet sker i samverkan med Samordningsförbundets
parter: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Stockholm.
Utöver dessa grundläggande insatser har vi socialdemokrater valt att växla upp
arbetet ytterligare. Under 2024 investerade vi 20 miljoner kronor i
utvecklingsprojektet Lärkedjan, med målet att fler unga vuxna med intellektuell
funktionsnedsättning ska komma i arbete. Genom Lärkedjan ges unga mellan 20 och
30 år möjlighet att, med rätt stöd och utbildningsinsatser, påbörja en anställning som
vårdbiträde på några av stadens vård- och omsorgsboenden. Möjlighet finns också att
utbilda sig till köksbiträde. Genom en riktad inkörsport till arbetsmarknaden
tillvaratas personens kompetens samtidigt som välfärdens kompetensförsörjning
stärks.
Som framgår har staden idag ett väl utvecklat uppsökande arbetssätt gentemot
målgruppen. Det är dock viktigt att insatserna riktas rätt och att det sker utan att
upplevas som stigmatiserande. Därför fokuserar vi på individanpassade insatser
utifrån de personer vi når. Någon ytterligare strategi bedöms inte vara nödvändig i
nuläget med tanke på att det finns en god kännedom om behovet och insatserna som
erbjuds ger goda resultat. Vi har stärkt och utvecklat politiken på området och är
beredda att fortsätta detta arbete i takt med att nya behov uppstår.
Bilaga
Motion om kartläggning och uppsökande verksamhet för personer med
funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar, dnr KS 2025/385–1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 1 oktober 2025
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att tillstyrka motionen i sin helhet
2. Att därutöver anföra följande:
Centerpartiet tackar för svaret på motionen om att utveckla en kartläggning och
strategi för personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar
3 (18)
(FUVAS). Det är positivt att frågan uppmärksammas, men vi anser att det krävs
tydligare och mer kraftfulla åtgärder för att möta de behov som finns.
Det handlar om människor som står långt från arbetsmarknaden, som riskerar social
isolering och psykisk ohälsa – och som alltför ofta faller mellan stolarna i det
offentliga stödsystemet. Staden har ett ansvar att säkerställa att alla medborgare ges
likvärdiga förutsättningar till deltagande i samhällslivet. Därför menar Centerpartiet
att motionens förslag bör genomföras i sin helhet.
4 (18)
Ärendet
Johan Kling (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framgår att
unga personer med funktionsnedsättning ofta står långt från arbetsmarknaden och
studier, vilket riskerar att leda till isolering och psykisk ohälsa. Till skillnad från unga
som varken arbetar eller studera (UVAS) saknas en strategi för att specifikt nå
FUVAS.
I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta följande:
• att arbetsmarknadsnämnden, tillsammans med berörda förvaltningar, genomför en
kartläggning av personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller
studerar, i syfte att identifiera behov av stöd och insatser.
• att arbetsmarknadsnämnden, tillsammans med berörda förvaltningar, utvecklar en
strategi utifrån kartläggningen för att söka upp dessa personer och erbjuda dem
hjälp via stadens insatser
• att en årlig uppföljning genomförs av hur kartläggningen och insatserna påverkat
målgruppen, med fokus på ökad sysselsättning och inkludering
• att arbetsmarknadsnämnden, tillsammans med berörda förvaltningar, utreder
möjligheten att skapa särskilda stödprogram för entreprenörskap och företagande
för personer med funktionsnedsättning.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden, Bromma
stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd och
Funktionsrätt Stockholms stad.
Innehållsförteckning
Stadsledningskontoret ................................................................................ 5
Arbetsmarknadsnämnden .......................................................................... 7
Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 11
Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 12
Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 15
Funktionsrätt Stockholms stad ................................................................. 16
Reservationer m.m. .................................................................................. 18
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 27 augusti 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
5 (18)
Stadsledningskontoret instämmer i vikten av att funktionsnedsatta som varken arbetar
eller studerar får rätt stöd för att öka målgruppens möjligheter att bli självständiga och
självförsörjande. Rätten till arbete och försörjning är ett av nio fokusområden i
stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med
funktionsnedsättning. Begreppet funktionsnedsättning är brett och omfattar fysiska,
psykiska och neuropsykiatriska tillstånd som på olika sätt påverkar individens
förmåga att fungera i vardagen. Det finns en stor variation i funktionsförmåga hos
individer med funktionsnedsättning.
Stadens arbetsmarknadsinsatser riktar sig idag främst till personer som är aktuella
inom socialtjänsten eller som själva söker kontakt med staden. Staden bedriver ett
visst uppsökande arbete främst avseende unga personer som varken arbetar eller
studerar, bland annat genom samarbeten med organisationer som har målgruppen som
naturliga medlemmar eller klienter. Den nya socialtjänstlagen som trätt i kraft 1 juli
2025 har även ålagt socialtjänsten att bli än mer utåtriktad i sitt arbete för att kunna nå
fler med behov samt förebygga att stödbehov uppstår.
Stadsledningskontoret ser en utmaning i att identifiera och kartlägga personer med
funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar då detta riskerar att upplevas
som stigmatiserande och utpekande. Vidare är information om en persons eventuella
funktionsnedsättning känsliga personuppgifter som behöver en laglig grund för att
hanteras och dokumenteras.
Stadsledningskontoret anser att staden i stor utsträckning bör arbeta enligt principen
om universell utformning i linje med stadens Program för tillgänglighet och
delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029. Universell utformning
innebär att produkter, miljöer, program och tjänster utformas för att de ska kunna
användas av alla i största möjliga utsträckning, utan behov av anpassning eller
specialutformning.
Många av stadens arbetsmarknadsverksamheter arbetar utifrån funktion och behov
snarare än diagnos. Ibland är det viktigt att veta om en person har en
funktionsnedsättning, men oftast är det viktigast att veta hur behovet ser ut oavsett
eventuell funktionsnedsättning. Det finns en risk att missa personer med behov av
stöd om man utgår från funktionsnedsättning, till exempel i kontexter där
funktionsnedsättningar är stigmatiserade av kulturella faktorer.
Arbetsmarknadsnämnden har det övergripande ansvaret för att skapa effektiva
insatser för att fler stockholmare ska hitta ett arbete eller börja studera och detta sker
bland annat i samverkan med stadsdelsnämnderna och Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknads-nämnden har ett verksamhetsområde inom Jobbtorg Stockholm för
personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa (FoP). De är specialiserade på
funktionshinderfrågor och arbetar med deltagare som tillhör LSS respektive
socialpsykiatrins målgrupp. Huvudsyftet med verksamheterna inom FoP är att bistå
personer ur mål-grupperna att finna, få och behålla ett arbete eller komma ut i studier.
Inom FoP finns tre huvudsakliga insatser: IWork, Alfa och Bron.
6 (18)
För personer med funktionsnedsättning som inte omfattas av LSS så erbjuds också ett
antal insatser såsom Stockholmsjobb och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
(OSA). Arbetsmarknadsnämnden deltar också i Samstart som är ett EU-finansierat
projekt med mål att öka möjligheterna för unga med funktionsnedsättning att få en
bra övergång från skola till arbetsliv.
Egenföretagande kan vara ett värdefullt alternativ som främjar självbestämmande och
delaktighet i arbetslivet, både för personer med och utan funktionsnedsättning. Staden
har ett utbud av program för entreprenörskap och företagande och dessa bör fortsätta
tillgängliggöras för alla i enlighet med inriktningen för universell utformning.
Stadsledningskontoret anser inte att utveckla separata lösningar baserat på
funktionsnedsättning är rätt väg att gå då stödbehovet inom gruppen personer med
funktionsnedsättning sannolikt varierar kraftigt sett till att gruppen är heterogen.
Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
beslutar att motion om kartläggning och uppsökande verksamhet för personer med
funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar besvaras med hänvisning till
vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Arbetsmarknadsnämnden
Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 juni 2025
följande.
Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande
som sitt yttrande över remissen.
Reservation av Johan Kling (C), se Reservationer m.m.
Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 juni 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Definition av funktionsnedsättning
Motionären har inte definierat vad som menas med funktionsnedsättning.
Arbetsmarknadsförvaltningen ser ett behov av att tydligare definiera målgruppen,
särskilt när det gäller vilka personer som eventuellt ska kartläggas. Alla
funktionsnedsatta utan varken arbete eller studier är inte aktuella för
arbetsmarknadsförvaltningens insatser.
Definitionen av funktionsnedsättning är bred och innefattar en nedsättning av fysisk,
psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.1 Funktionsnedsättningen kan vara i olika
grad och påverka livet olika mycket.
I detta yttrande framhävs de målgrupper som ligger inom
arbetsmarknadsförvaltningens uppdrag: KAA-ungdomar, unga upp till 29 år som
varken arbetar och studerar och personer som tillhör LSS respektive socialpsykiatrins
målgrupp.
7 (18)
Arbetsmarknadsförvaltningen ser positivt på att lyfta personer med
funktionsnedsättning som är i behov av stöd för att närma sig arbete eller studier.
Samtidigt menar förvaltningen att man bör sträva efter insatser och lösningar som är
universella för att passa alla. I stadens program för tillgänglighet och delaktighet för
personer med funktionsnedsättning lyfts principen om universell utformning som
innebär att produkter, miljöer, program och tjänster utformas för att de ska kunna
användas av alla i största möjliga utsträckning, utan behov av anpassning eller
specialutformning. Många verksamheter inom förvaltningens kärnuppdrag arbetar
utifrån funktion och behov snarare än diagnos. Ibland är det viktigt att veta om en
person har en funktionsnedsättning, men oftast är det viktigaste att veta hur behovet
ser ut oavsett funktionsnedsättning eller inte. Det finns en risk att missa personer med
behov av stöd om man utgår från funktionsnedsättning, till exempel i kontexter där
funktionsnedsättningar är stigmatiserade av kulturella faktorer.
Uppsökande verksamheter inom arbetsmarknadsförvaltningen som innefattar
målgruppen
I den aktuella motionen föreslås att en strategi ska utvecklas för att starta ett
uppsökande arbete för att kunna stötta personer med funktionsnedsättning utan
varken arbete eller studier. Arbetsmarknadsförvaltningen har ett omfattande
uppsökande arbete riktat till prioriterade målgrupper där funktionsnedsatta innefattas.
Kommunens aktivitetsansvar
Inom kommunens aktivitetsansvar (KAA) som är lagstadgat arbetar förvaltningen
med unga under 20 år som inte är inskrivna i gymnasiet, har hoppat av eller saknar
gymnasieexamen. Verksamheterna registrerar inte funktionsnedsättning på
ungdomarna men samtliga ur KAA-målgruppen erbjuds stöd när de skrivs in i KAA-
registret. Många av ungdomarna har någon typ av psykosociala besvär som de
behöver stöd med eller npf-diagnos. Det är också många som inte är
färdigdiagnostiserade och som har fallit mellan stolarna. En av faktorerna för att unga
inte klarar av sina gymnasiestudier kan vara kända och okända
funktionsnedsättningar och diagnoser vilket innebär att staden sannolikt når en stor
del av unga under 20 år med funktionsnedsättning inom ramen för KAA-arbetet.
Arbetsmarknadsförvaltningen har två KAA-enheter: syd och nord. Enheterna arbetar
individanpassat och har samverkansstrukturer med andra aktörer, bland annat sådana
som arbetar med funktionsnedsatta, för att kunna ge varje ungdom rätt stöd. Det
individanpassade arbetet innebär att varje individ möts där den är och det uppsökande
arbetet är utbrett. Jobbcoacher, lärare, studie- och yrkesvägledare och kuratorer kan
åka hem till ungdomar, eller möta dem på platser utifrån ungdomarnas behov.
Verksamheternas kurator arbetar överbryggande mot psykiatrin och socialtjänsten då
många hemmasittare har psykisk ohälsa och olika diagnoser. Lärarna arbetar med
skolmotivation vilket är en stor tillgång för unga med olika funktionsnedsättningar
som har misslyckats med skolan tidigare. Verksamheterna har nyligen initierat
samarbete med BUP-projektet Fact som jobbar i team runt svårt psykiskt sjuka barn
och unga. Arbetsmarknadsförvaltningen samarbetar även med Arbetsförmedlingen i
8 (18)
myndighetens projekt Samstart. Samstart är ett nationellt projekt med mål att öka
möjligheterna för unga med funktionsnedsättning att få en bra övergång från skola till
arbetsliv.
Det individbaserade arbetet innebär att man utgår från ungdomarnas behov och
intressen. Det betyder att för de ungdomar som är intresserade av företagande och
entreprenörskap riktas insatser och aktiviteter för att rusta dem inför det.
Unga upp till 29
Arbetsmarknadsförvaltningen har i uppdrag att nå alla unga i staden mellan 19–29 år
som varken arbetar eller studerar. Det finns ingen specifik strategi för att nå personer
med funktionsnedsättning men arbetet innefattar samarbeten med organisationer som
jobbar med personer som har funktionsnedsättning. För att nå målgruppen initieras
samarbeten med organisationer som har målgruppen som naturliga medlemmar eller
klienter. I dagsläget handlar det framförallt om psykiska funktionsnedsättningar
oftare än fysiska. Jobbcoacherna både informerar organisationerna om insatserna som
erbjuds och är med i deras verksamheter för att träffa målgruppen.
När jobbcoacherna sökt upp unga som varken arbetar eller studerar slussas
individerna vidare till andra insatser. Utmaningen ligger inte i att finna målgruppen,
utan snarare i att kunna erbjuda ett nästa steg för personer med ett extra stort behov av
stöd. När jobbcoacherna söker upp personer i behov av stora anpassningar för att ta
sig vidare mot arbete och studier är insatserna begränsade. De verksamheter inom
staden som är särskilt inriktade mot LSS och socialpsykiatrin har långa väntetider.
Utöver utökning av specialiserade insatser ser förvaltningen ett behov av
kompetenshöjande insatser till ordinarie jobbtorg för att fortsätta utveckla arbetet med
universella lösningar och kunna erbjuda insatser till personer med stora stödbehov.
Verksamheter som specialiserar sig på personer med extra stort stödbehov
Förvaltningen har ett verksamhetsområde inom Jobbtorg Stockholm för personer med
funktionsnedsättning och psykisk ohälsa (FoP). De är specialiserade på
funktionshinderfrågor och arbetar med deltagare som tillhör LSS respektive
socialpsykiatrins målgrupp. Huvudsyftet med verksamheterna inom FoP är att bistå
personer ur målgrupperna att finna, få och behålla ett arbete eller komma ut i studier.
Jobbcoacherna matchar de arbetssökandes kompetenser med arbetsgivares behov och
erbjuder stöd till arbetsgivare som önskar rekrytera personer ur verksamhetens
målgrupper. Inom ramen för olika projekt samarbetar FoP också med
Samordningsförbundets parter, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region
Stockholm.
Inom FoP finns tre huvudsakliga insatser: IWork, Alfa och Bron. IWork är en insats
som vänder sig till personer från 18–64 år som har diagnos som omfattas av LSS-
lagstiftningen. Deltagarna har ofta diagnoser inom autism eller en intellektuell
funktionsnedsättning. Alfa är en insats som vänder sig till personer från 18–64 år som
tillhör socialpsykiatrin. Deltagarna har drabbats av långvarig psykisk ohälsa och har
9 (18)
ofta en psykosproblematik eller schizofreni. Bron erbjuder stöd och coachning till
unga vuxna att gå från anpassad gymnasieskola till arbete och fortsatta studier.
Deltagarna har en intellektuell funktionsnedsättning och enheten träffar alla elever
som går sista året på anpassad gymnasieskola.
På FoP finns också några projekt som vänder sig till olika grupper av personer med
funktionsnedsättning eller beroendeproblematik. Projekt Lärkedjan erbjuder
arbetsplatsförlagt lärande i syfte att få personer som har en intellektuell
funktionsnedsättning att klara av kunskapskriterierna i yrkesutbildningarna
vårdbiträde alternativt köksbiträde.
Projektet Integrering av IPS i psykosvården är placerade på fem av sju
psykosmottagningar i staden. Syftet är att så tidigt som möjligt föra arbete och studier
på tal med patienter inskrivna på mottagningarna samt erbjuda möjlighet till
arbetslivsinriktad rehabilitering i form av IPS. Projektet ses som uppsökarverksamhet
då det befinner sig där vuxna med psykosproblematik finns. IPS projektet fyller upp
alla sina platser och behovet av verksamheten är större än vad projektet i dagsläget
kan möta. Vidare finns det utmaningar med överlämningar från projektet då det är
långa kötider till FoP:s ordinarie verksamheter. Om uppsökandedelen ska utökas
behöver det säkerställas att det finns enheter som kan ta emot de personer man möter
i behov av stöd.
Även de ordinarie verksamheterna på FoP upplever utmaningar med en stor
efterfrågan på verksamhetens insatser. När verksamhetsområdets insatser först blev
biståndsbedömda gick man ut brett med informationsarbete om verksamhetens
insatser. Utfallet blev ett mycket högt tryck på verksamheten med en högre
efterfrågan än vad enheterna hade kapacitet att möta. Därmed har man minskat på
informationsspridningen.
I dagsläget genomförs viss informationsspridning i forum där personer med
funktionsnedsättning befinner sig eller finns representerade: på funktionshindersråd,
funktionshinderorganisationer, brukardagen, branschdagar m.fl. Verksamheten har
även anställt en ambassadör från målgruppen som fungerar som en länk mellan FoP
och tänkbara deltagare. Jobbcoacherna på FoP har även ett samarbete med aktörer
inom daglig verksamhet. Alla personer på daglig verksamhet som vill kan få tillgång
till en jobbcoach. Andelen som vill ha en coach är dock låg, av ca 3200 personer i
staden som har daglig verksamhet arbetar jobbcoacherna med ca 20 personer. Här ser
förvaltningen en risk för inlåsningseffekter och behov av riktade insatser för att fler
från daglig verksamhet får möjlighet att närma sig arbete och studier. Inte minst när
det gäller unga personer är insatser som breddar framtidsutsikterna viktiga att
fortsätta prioritera och vidareutveckla för att målgruppen inte ska fastna i ett livslångt
deltagande i daglig verksamhet.
Om kartläggning
Gällande kartläggning av målgruppen ser arbetsmarknadsförvaltningen flera
svårigheter. Motionären har inte specificerat hur en kartläggning förväntas gå till.
10 (18)
En persons eventuella funktionsnedsättning klassas som känsliga uppgifter. Ska en
kartläggning ske på individnivå måste en utredning genomföras för att ta reda på om
vi kan behandla denna typ av uppgifter. Det handlar bland annat om att se vilken
laglig grund vi har att ge olika insatser.
Ett annat tillvägagångsätt att kartlägga funktionsnedsättning är att fråga till exempel
intresseorganisationer om deras bild på aggregerad nivå. Då undviker man insamling
av känsliga uppgifter men riskerar att missa de personer som inte finns inom
intresseorganisationernas kännedom.
Arbetsmarknadsförvaltningens synpunkter och förslag
Arbetsmarknadsförvaltningen välkomnar en fortsatt satsning på målgrupper som är i
behov av stöd för att närma sig arbete eller studier. Den generella målgruppen
personer med funktionsnedsättning är dock väldigt bred och skulle behöva definieras
ytterligare. Förvaltningen ställer sig frågande till om kartläggning och utökat
uppsökande arbete bör prioriteras framför att utöka befintliga insatser.
Motionären skriver att en kartläggning av personer med funktionsnedsättning bör
göras i syfte att identifiera behov av stöd och insatser. Arbetsmarknadsförvaltningen
anser att det redan finns god kännedom om behovet och att förvaltningen erbjuder
flera insatser som ger goda resultat till personer med funktionsnedsättning. Befintliga
verksamheter hinner dock inte möta upp behovet i tillräckligt hög takt. Målgruppen
har växt inom förvaltningen de senaste åren vilket innebär att det saknas kapacitet att
ta emot alla och kö uppstår. Arbetsmarknadsförvaltningen anser att om man ska utöka
det uppsökande arbetet måste även insatserna utökas. Detta kan ske bland annat
genom riktade uppdrag till kärnverksamheten på jobbtorg eller genom att utöka FoP.
Arbetsmarknadsförvaltningen avstyrker förslaget om kartläggning och utökat
uppsökande arbete gentemot personer med funktionsnedsättning men välkomnar
utökade insatser riktade mot målgrupper som ligger inom förvaltningens uppdrag.
Bromma stadsdelsnämnd
Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 28 augusti 2025
följande.
1. Nämnden antar yttrandet i detta tjänsteutlåtande som sitt eget och överlämnar
det som svar på remissen.
2. Nämnden beslutar att ärendet justeras omedelbart
Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 juli 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Stadsdelsförvaltningen instämmer i vikten av att stötta personer med
funktionsnedsättning till självförsörjning och en meningsfull vardag. Nedan följer
förvaltningens bedömning av de två huvudsakliga förslagen i motionen.
Kartläggning av FUVAS samt ny strategi
11 (18)
Det finns en stor variation i funktionsförmåga hos målgrupperna inom
funktionshinderområdet. En del är högpresterande på ordinarie arbetsplatser, en del
behöver stöd att upprätthålla en meningsfull vardag genom sinnesstimulering (t.ex.
beröring, ljud och ljusstimulering) medan andra har en samsjuklighet och lever i
hemlöshet.
Stadsdelsförvaltningarna har som huvudsakligt ansvarig för socialtjänsten det yttersta
ansvaret att människor får det stöd och hjälp de behöver för att uppnå en skälig
levnadsnivå och ansvarar även för insatser enligt lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS).
För att enskild ska erhålla rätt stöd behöver de i grunden ansöka om detta själv, eller
få hjälp att ansöka. Förvaltningen kan även inleda utredning om stöd ifall oro
uttryckts för en person. Vidare bedriver förvaltningen utåtriktat arbete för att nå
personer i behov av stöd, exempelvis genom öppna verksamheter och uppsökande
aktiviteter. Den nya socialtjänstlagen som trätt i kraft 1 juli 2025 har även ålagt
socialtjänsten att bli än mer utåtriktad i sitt arbete för att kunna nå fler med behov
samt förebygga att stödbehov uppstår.
Förvaltningen är positiv till allt kunskapsunderlag som underlättar att utveckla
verksamheten för att bättre nå målgrupper i behov av stöd. Dock görs bedömningen
att analysen inte bör avgränsas till ett perspektiv om hur målgruppen enbart ska ges
stöd till arbete eller studier, utan snarare hur enskilds samtliga behov ska säkerställas.
Utifrån den nya socialtjänstlagen är detta ett prioriterat utvecklingsarbete för
stadsdelsförvaltningarna, socialförvaltningen samt äldreförvaltningen.
Relaterat till arbete och studier inom funktionshinderområdet bedöms det mer
angeläget att kartlägga hur stadens insatser kan vidareutvecklas för att fler personer
med funktionsnedsättning ska nå självförsörjning genom dessa.
Stödprogram för entreprenörskap och företagande för personer med
funktionsnedsättning
Som tidigare nämnts finns det en stor variation i funktionsförmåga hos personer inom
funktionshinderområdet. Arbete i form av entreprenörskap och företagande ställer i
normalfallet högre krav på individen, och innebär högre risker, än andra typer av
sysselsättningar för att nå en skälig inkomstnivå.
Förvaltningen bedömer att stödprogram för entreprenörskap och företagande med en
speciell inriktning mot personer med funktionsnedsättning inte är en prioriterad insats
för att fler i målgruppen ska nå sysselsättning eller självförsörjning.
Det bör dock säkerställas att eventuella aktuella stödprogram som staden
tillhandahåller inom entreprenörskap och företagande arbetar utifrån kravet om
universell utformning. Detta för att personer med funktionsnedsättning i största mån
ska kunna delta i stödprogrammet vid intresse.
Järva stadsdelsnämnd
12 (18)
Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2025 följande.
Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar
det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Reservation av Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m.
Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 maj 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Järva stadsdelsförvaltning instämmer om vikten av att funktionsnedsatta unga som
varken arbetar eller studerar får rätt stöd för att öka målgruppens möjligheter att bli
självständiga och självförsörjande. Det är arbetsmarknadsförvaltningen som har det
övergripande ansvaret för ska skapa effektiva insatser för att fler stockholmare ska
hitta ett arbete eller börja studera. Järva stadsdelsförvaltning har ett nära samarbete
med arbetsmarknadsförvaltningen gällande målgruppen. Exempel på samarbete är
kompetensverkstan, Unga kraft Järva och IWork. Fokus är på det uppsökande och
motiverande arbetet.
Kartläggning av målgrupp och strategi för det uppsökande arbetet
Förvaltningen vill uppmärksamma att FUVAS är en heterogen målgrupp, vilket kan
försvåra en kartläggning av målgruppen. I det här sammanhanget kan det nämnas att
förvaltningen skulle se positivt på om det skulle skapas systemstöd för att på ett
effektivt och tillförlitligt sätt ta fram uppgifter avseende målgruppen. Exempelvis har
förvaltningen genom den befintliga UVAS sammanställningen i dagsläget begränsade
möjligheter att få fram uppgifter över individer som saknar sysselsättning och som
har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning eller andra funktionsnedsättningar.
En stadsövergripande kartläggning och strategi för att söka upp målgruppen och
erbjuda hjälp via stadens insatser skulle behöva ta hänsyn till såväl målgruppens olika
behov som stadsdelsförvaltningarnas lokala förutsättningar.
Förvaltningen vill lyfta fram att det finns upparbetade samarbeten, strategier och
arbetssätt för arbetet med målgruppen, vilka översiktligt beskrivs nedan.
Förvaltningens arbete gentemot elever på anpassad gymnasieskola
Anpassad gymnasieskola (tidigare gymnasiesärskola) riktar sig till elever med en
intellektuell funktionsnedsättning. Järva stadsdelsförvaltning samarbetar med
utbildningsförvaltningen och de anpassade gymnasieskolor som har elever som är
mantalsskrivna i Järva. I kontakt med skolorna har handläggarna i samarbete med de
anpassade skolorna uppdrag att ge information om de valmöjligheter som finns när
det kommer till daglig verksamhet och arbetsinriktad verksamhet och det individuella
stöd som går att få via IWork (se nedan) efter gymnasieexamen. Handläggarna har
vanligtvis dessa möten under våren för att kunna informera om de stödinsatser som
finns.
Genom arbetsmarknadsförvaltningens insats Bron arbetar vissa anpassade skolor,
exempelvis Spånga gymnasium, med utökat stöd till elever under skolgången med
13 (18)
fokus på arbetspraktik. Detta görs genom att erbjuda individuellt stöd. Under
gymnasieperioden kan eleverna söka stöd för denna insats utan biståndsbeslut via
stadsdelsförvaltningen. Efter gymnasieexamen kan eleverna välja att söka ett liknande
individuellt utformat stöd som de erhöll under gymnasiet, nu riktat mot arbete eller
studier. Det utökade stödet kan beviljas genom ett LSS-biståndsbeslut där den före
detta eleven kan få individuell hjälp enligt IPS (Individual Placemnet and Support)
modellen genom verksamheten IWork som organiseras under
arbetsmarknadsförvaltningen.
De elever som inte väljer daglig verksamhet eller att söka stöd via IWork väljer
många gånger att söka arbete på egen hand eller söker stöd via Arbetsförmedlingens
insatser, ibland genom särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd –
SIUS konsulenter.
Förvaltningens LSS-insatser
Förvaltningens LSS-insatser (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade)
beviljas till personer som själva, eller med hjälp av anhöriga eller andra aktörer,
ansöker om stöd. Detta innebär att förvaltningen i hög grad når de personer som redan
har en viss medvetenhet om sina rättigheter och behov av stöd, exempelvis via
anpassad gymnasieskola. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha rätt
till insatsen daglig verksamhet. Insatsen avser att ge meningsfull sysselsättning för
personer med en funktionsnedsättning som innebär att de inte kan stå till den öppna
arbetsmarknadens förfogande.
Förvaltningen har i enlighet med motionen begränsade möjligheter att identifiera och
nå dem som av olika anledningar inte själva söker hjälp om LSS när de lämnat den
anpassade gymnasieskolan eller får en diagnos efter 20 år. Flera av dessa invånare
bedömer dock förvaltningen kan nås via kompetensverkstan och projektet Ung kraft
Järva.
Kompetensverkstan och aktiv fritid Järva
Många personer med olika typer av funktionsnedsättning bedöms finnas inom
UVAS-gruppen. Det kan exempelvis handla om unga med odiagnostiserade eller
lindriga funktionsnedsättningar som inte omfattas av LSS, men ändå har svårt att ta
sig in på arbetsmarknaden. Kompetensverkstan i Järva stadsdelsförvaltning är en
verksamhet som syftar till att stödja UVAS-gruppen i åldern 19–29. Verksamheten är
ett samarbete mellan stadsdelsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen.
Arbetet bedrivs både uppsökande och motiverande. Genom samarbetet med
arbetsmarknadsförvaltningen och dess specialister i form av jobbcoacher,
studievägledare och andra professioner erbjuds individanpassat stöd för att vägleda
unga mot sysselsättning, utbildning eller andra arbetsmarknadsinsatser.
Förvaltningens ESF-projekt Ung kraft Järva (2024-04-22 till 2027- 04-21) som
stöttar unga vuxna 18–29 år i Husby, Rinkeby och Tensta mot arbete och studier är
också en del av de insatser som finns inom förvaltningens ram för att stödja UVAS-
gruppen. Projektet prioriterar bland annat invånare med psykisk ohälsa och/eller
14 (18)
nedsatt funktionsförmåga. Projektet fungerar som en sluss till etablerade insatser som
exempelvis Kompetensverkstan och andra insatser som individen behöver för att ta
steget vidare i sin egen utveckling. En viktig del i projektet är att utveckla nya
arbetssätt och metoder för att arbeta med målgruppen (som i motionen benämns
FUVAS) samt öka kompetens om den i förvaltningen.
Särskilda stödprogram avseende företagande och entreprenörskap för personer
med funktionsnedsättning
Förvaltningen är tveksam till motionens förslag om att utreda möjligheten att skapa
särskilda stödprogram för entreprenörskap och företagande för personer med
funktionsnedsättning. Förvaltningen anser att staden sammantaget har ett stort utbud
av program för entreprenörskap och företagande och att dessa istället ska fortsätta
tillgängliggöras för alla i enlighet med inriktningen för universell design och i linje
med stadens Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med
funktionsnedsättning 2024–2029 istället för att utveckla separata lösningar baserat på
funktionsnedsättning.
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2025
följande.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen.
Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 maj 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen instämmer med att förslaget kan bidra till ett viktigt steg mot att
säkerställa att personer med funktionsnedsättning får likvärdiga möjligheter till
delaktighet i samhälle, arbete och utbildning. Förslaget bidrar till att minska social
isolering och psykisk ohälsa genom att skapa meningsfull sysselsättning. Förslaget
bidrar till att komplettera ett område som hittills varit otillräckligt uppmärksammat
och där insatserna behöver stärkas för båda grupperna,
Förvaltningen ser en utmaning i att identifiera individer inom FUVAS-gruppen, då
detta riskerar att upplevas som stigmatiserande och utpekande. För närvarande
bedrivs inget uppsökande arbete gentemot FUVAS som inte redan är i kontakt med
socialtjänsten. Förvaltningens insatser riktar sig i dagsläget till personer som är
aktuella inom socialtjänsten, där man arbetar motiverande och informerar om
möjligheter som till exempel daglig verksamhet, eller hänvisar vidare till
Arbetsförmedlingen eller andra arbetsmarknadsinsatser. Med införandet av den nya
socialtjänstlagen, som bland annat betonar ett mer förebyggande och uppsökande
arbetssätt, skapas nya möjligheter att nå FUVAS i ett tidigare skede. Att identifiera
15 (18)
individer är ett första steg, men utan tillräckliga anpassade arbetsmarknadsåtgärder,
utbildningar eller dagliga verksamheter riskerar insatserna att inte leda vidare trots
goda ambitioner.
Jämställdhetsanalys
Förvaltningen har inte funnit att förslaget har någon påverkan utifrån ett
jämställdhetsperspektiv. Förslaget anses påverka män och kvinnor på samma sätt.
Funktionsrätt Stockholms stad
Funktionsrätt Stockholms stads yttrande daterat den 26 augusti 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Ställningstaganden
Funktionsrätt Stockholms stad har läst och utvärderat remissen utifrån de
konsekvenser och resultat vi tror kan följa.
Kartläggningen
Kartläggningen av personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller
studerar måste genomföras med respekt för individens integritet för att undvika att
den blir ytterligare en markering av utanförskap.
Vidare är det avgörande att kartläggningen följs av en tydlig och långsiktig strategi
för uppsökande verksamhet och samordning mellan arbetsmarknadsinsatser,
utbildning och till exempel daglig verksamhet. Hänsyn behöver tas till individers
förutsättningar och önskemål.
Viktigt att ha med sig är att målgruppen kan vara svåra att nå på grund av social
isolering och ibland sakna kontakt med offentliga institutioner. En kartläggning kan
därför bli en resurskrävande och långdragen process där enbart identifiering inte leder
till hjälp utan måste följas upp av robusta och långsiktiga insatser. Det åligger
Stockholms stad att genomföra sådana.
Befintliga system
Motionens att-satser lägger mycket fokus på stöd och insatser för målgruppen, vilket
så klart är bra. Men det skulle vara bra om kartläggningen också får mandat att
identifiera brister i befintliga system och var man faller mellan stolarna. Går det att
täppa till gliporna? Vi menar att man inte enbart behöver utöka insatserna utan
faktiskt se vad som gått fel och hur det kan förebyggas. Skulle det ha gått att
förhindra? Finns det erfarenheter hos målgruppen som hindrar att få ett jobb eller
utbilda sig? Här är tydlighet kring de ekonomiska stöden avgörande. Det handlar till
syvende och sist om ett förtroendekapital som måste byggas upp och verka varaktigt.
Företagande
Vi välkomnar också förslaget om att utreda särskilda stödprogram för
16 (18)
entreprenörskap och företagande. Egenföretagande kan vara ett värdefullt alternativ
som främjar självbestämmande och delaktighet i arbetslivet, förutsatt att rätt
stödfunktioner finns på plats. Det får dock inte resultera i att man tvingas starta
företag för att man inte får rätt förutsättningar på arbetsmarknaden.
Samverkan
Något som däremot saknas i att-satserna är samverkan. Det borde uttryckligen i
strategiuppdraget finnas ett åläggande att samverka med funktionsrättsrörelsen. Det
kan till exempel vara i form av en referensgrupp eller avstämningar med
funktionshinderrådet. Mycket kunskap finns redan i våra led om var problemen
uppstår, men också många förslag på vad som behöver göras för att lösa dessa.
Personer med funktionsnedsättning är en heterogen grupp med olika förutsättningar.
En generell strategi riskerar att misslyckas att möta de särskilda behov som finns. Vi
betonar därför vikten av att strategin utvecklas i dialog med funktionshinderrörelsen
och individer med egen erfarenhet.
Avslutningsvis ser Funktionsrätt Stockholms stad positivt på motionens ambitioner
och uppmanar kommunfullmäktige att anta att-satserna.
17 (18)
Reservationer m.m.
Arbetsmarknadsnämnden
Reservation av Johan Kling (C)
1. Att motionen bifalles i sin helhet
2. Att därutöver anföra följande
Centerpartiet tackar förvaltningen för svaret på motionen om att utveckla en
kartläggning och strategi för personer med funktionsnedsättning som varken arbetar
eller studerar (FUVAS).
Det är positivt att frågan uppmärksammas, men vi anser att det krävs tydligare och
mer kraftfulla åtgärder för att möta de behov som finns. Det handlar om människor
som står långt från arbetsmarknaden, som riskerar social isolering och psykisk ohälsa
– och som alltför ofta faller mellan stolarna i det offentliga stödsystemet.
Staden har ett ansvar att säkerställa att alla medborgare ges likvärdiga förutsättningar
till deltagande i samhällslivet. Därför menar Centerpartiet att motionens förslag bör
genomföras i sin helhet
Järva stadsdelsnämnd
Reservation av Patrick Amofah (C)
1. Att motionen bifalles i sin helhet.
2. Att därutöver anföra följande
Centerpartiet tackar stadsdelsförvaltningen för svaret på motionen om att utveckla en
kartläggning och strategi för personer med funktionsnedsättning som varken arbetar
eller studerar (FUVAS). Det är positivt att frågan uppmärksammas, men vi anser att
det krävs tydligare och mer kraftfulla åtgärder för att möta de behov som finns. Det
handlar om människor som står långt från arbetsmarknaden, som riskerar social
isolering och psykisk ohälsa – och som alltför ofta faller mellan stolarna i det
offentliga stödsystemet.
Staden har ett ansvar att säkerställa att alla medborgare ges likvärdiga förutsättningar
till deltagande i samhällslivet. Därför menar Centerpartiet att motionens förslag bör
genomföras i sin helhet.
18 (18)
---
[Motion om kartläggning och uppsökande verksamhet för personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar.pdf]
Centerpartiet Stockholms stad
Motion om kartläggning och uppsökande verksamhet för personer med funktionsnedsättning
som varken arbetar eller studerar
Statistik visar att personer med funktionsnedsättning i högre grad riskerar att hamna utanför
arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Hur många av Stockholms invånare med
funktionsnedsättning som inte deltar i någon verksamhet är idag okänt. Det vi däremot vet är att dessa
individer står långt från arbetsmarknaden. Att människor tvingas sitta hemma utan sysselsättning leder
inte bara till social isolering utan ökar också risken för psykisk ohälsa. Samtidigt går samhället miste
om arbetskraft och kompetens. Så kan vi inte ha det.
Staden har sedan tidigare utvecklat ett arbete för att nå UVAS (Unga utan varken arbete eller studier)
men saknar i mångt och mycket en strategi och arbete för att nå FUVAS (Funktionsnedsatta utan
varken arbete eller studier) som sitter hemma. Det är en målgrupp som också förtjänar stadens fokus
och resurser.
För att säkerställa att alla ges möjlighet till sysselsättning och egenmakt bör kommunen genomföra en
kartläggning för att identifiera dessa individer och därefter utveckla en strategi för att starta ett
uppsökande arbeta för att kunna stötta dessa individer. Arbetsmarknadsinsatser och daglig verksamhet
måste även samordnas för att säkerställa att ingen hamnar mellan stolarna.
Kommunen har ett ansvar att verka för att alla medborgare har möjlighet att delta i samhället på lika
villkor. En kartläggning av gruppen samt uppsökande verksamhet möjliggör individanpassade
stödinsatser och stärker förutsättningarna för egenförsörjning och ökat deltagande i arbetslivet.
Om fler FUVAS ges möjlighet till en sysselsättning oavsett om det är via arbete, studier,
arbetsmarknadsinsatser, företagande eller daglig verksamhet är varje arbetad timme en vinst för både
individen och för samhället.
Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta:
ATT Arbetsmarknadsnämnden, tillsammans med berörda förvaltningar, genomför en kartläggning av
personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar, i syfte att identifiera behov av
stöd och insatser.
ATT Arbetsmarknadsnämnden, tillsammans med berörda förvaltningar, utvecklar en strategi utifrån
kartläggningen för att söka upp dessa personer och erbjuda dem hjälp via stadens insatser
ATT en årlig uppföljning genomförs av hur kartläggningen och insatserna påverkat målgruppen, med
fokus på ökad sysselsättning och inkludering
ATT Arbetsmarknadsnämnden, tillsammans med berörda förvaltningar, utreder möjligheten att skapa
särskilda stödprogram för entreprenörskap och företagande för personer med funktionsnedsättning.
Stockholm den 10 mars 2025
Johan Kling (C)
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.