Stockholms kommun

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam) föreslår att Stockholm ska införa fler sommargågator och sommartorg. De menar att detta skulle göra staden mer levande och gynna lokala affärer, men betonar också att kollektivtrafikens framkomlighet måste garanteras och att medborgardialog ska hållas. Staden svarar att antalet sommargågator redan utökas kontinuerligt (9 nya platser sommaren 2026, totalt 64). Trafikkontoret säkerställer redan kollektivtrafikens framkomlighet genom dialog med trafikförvaltningen och undviker platser där bussar går. De har också dialog med närboende och näringsidkare via informationsbrev och öppna hus. Flera nämnder och intresseorganisationer ställer sig positiva till sommargågator, men betonar också vikten av dialog och hänsyn till kollektivtrafik och räddningstjänst.

Två politiker från Centerpartiet, Svante Linusson och Jonas Naddebo, föreslår att Stockholm ska införa en interaktiv karta som visar snöröjningsinsatser i realtid, samt att informationen ska göras tillgänglig som öppen data via ett API. Detta skulle underlätta för invånare att planera sina resor och öka framkomligheten, särskilt för fotgängare och cyklister, och även visa var sandlådor finns. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då de anser att andra frågor som ansvarsgränser för snöröjning och risker för personalens arbetsmiljö måste utredas först, samt att det är viktigare med hög kvalitet på snöröjningen än realtidsinformation.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att staden ska utreda hur musikalar på Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns ett underskott på replokaler i staden. Kommunstyrelsen anser att en sådan utredning inte behövs, då ett arbete redan pågår för att göra fler skollokaler, inklusive musiksalar, tillgängliga för förenings- och kulturlivet efter skoltid. Detta inkluderar att titta på tydligare regler för ansvar, utrustning och kostnader.

Motionärerna Claes Nyberg och Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska införa screening för psykisk hälsa i grundskolan, med ett obligatoriskt samtal med skolkurator i årskurs sju. Detta för att tidigt upptäcka och ge stöd till elever som mår dåligt, då psykisk ohälsa bland unga har ökat. Kommunstyrelsen avslår motionen med motiveringen att stadens nuvarande elevhälsoarbete redan är förebyggande och hälsofrämjande, med hälsobesök i årskurs ett, fyra och åtta, samt möjlighet att kontakta elevhälsan vid behov.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska införa en strategi för så kallade "Privately Owned Public Spaces" (POPS), alltså privatägda offentliga platser. Detta innebär att privata fastighetsägare kan anlägga och förvalta offentliga ytor som torg och grönområden. Kommunstyrelsen menar dock att nya offentliga platser i första hand ska ägas och förvaltas av staden och att samverkan med privata aktörer är en bättre väg framåt, då nuvarande lagstiftning begränsar möjligheterna att fullt ut genomföra motionens intentioner.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm stad ska satsa mer på gröna tak vid nybyggen och på befintliga kommunala fastigheter, samt att underlätta för privata fastighetsägare. Tanken är att gröna tak ska hjälpa till med dagvatten, sänka temperaturer och öka den biologiska mångfalden. Kommunstyrelsen, tillsammans med flera nämnder och kontor, anser att gröna tak är bra men vill inte göra dem till en standardlösning. De menar att man istället bör välja de lösningar som passar bäst för varje specifik plats och byggnad, och att det redan finns verktyg som Grönytefaktor som uppmuntrar till gröna ytor.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam) har föreslagit att Stockholms stad ska ta fram en strategi för hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra klimatsmarta material. De anser att staden måste ha en plan för att hantera utsläpp från byggandet, som står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan, och att stadens markanvisningspolicy ska premiera hållbara byggprojekt. Kommunstyrelsen, med föredragande borgarrådet Jan Valeskog, föreslår att motionen avslås. De menar att staden redan har en strategi för detta i form av Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030, som redan innehåller åtgärder för att minska klimatpåverkan från byggsektorn. Att skapa ytterligare en strategi skulle riskera att förskjuta fokus från genomförandet av befintliga beslut.

Motionären Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm tar fram en strategi för villa- och radhusbebyggelse. Målet är att hitta lämpliga områden för småhus och att vid förtätning kunna bygga fler småskaliga bostäder istället för stora flerbostadshus, för att bevara villaområdenas karaktär och skapa fler småhus. Kommunstyrelsen menar dock att stadens befintliga planer och arbete med en ny översiktsplan redan täcker behovet och att en separat strategi inte behövs, då den begränsade marken i Stockholm måste användas effektivt för att bygga många bostäder för alla.

Stockholms stad redovisar sin årsredovisning för 2025, inklusive ekonomiska resultat och hur väl stadens mål har uppfyllts. I årsredovisningen framgår att staden går med ekonomiskt överskott trots minskade statsbidrag, vilket minskar behovet av att låna pengar till investeringar. Besluten handlar bland annat om att godkänna årsredovisningen, justera budgeten för vissa nämnder och öka avsättningar för kompetensutveckling och sociala investeringar med 100 respektive 150 miljoner kronor.

Jan Jönsson (L) föreslår att politiska ungdomsförbund ska få lättare att besöka skolor i Stockholm. Syftet är att stärka ungdomars politiska engagemang och demokratiska utveckling. Förslaget innebär att staden ska ta fram tydliga riktlinjer och stödmaterial för skolorna samt uppmuntra skolledningar att aktivt bjuda in ungdomsförbunden och samtidigt garantera säkerheten. Kommunstyrelsen menar dock att rektorer redan har mandat att fatta dessa beslut och att det redan finns stödmaterial, men oppositionen (M och L) menar att lagen inte är hindret utan att förvaltningen måste stötta skolorna bättre.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att elever i låg- och mellanstadiet inte ska få egna digitala enheter att ta med hem och att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna. Hon vill också att staden ska ta fram riktlinjer för när digitala verktyg introduceras. Kommunstyrelsen, tillsammans med stadsledningskontoret och utbildningsnämnden, avstyrker motionen. De menar att ett förbud kan missgynna elever utan teknik hemma och de med funktionsnedsättningar som behöver digitala hjälpmedel. De anser att digitala verktyg, när de används pedagogiskt och åldersanpassat, är viktiga för lärandet och en jämlik skola.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm utreder möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora (som filosofi, historia, språk) i stadens skolor. Detta för att elever med särskilt intresse och fallenhet inom dessa ämnen ska få samma möjlighet till fördjupning som de som idag kan välja spetsklasser inom matematik och naturvetenskap. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden anser dock inte att en särskild utredning behövs, utan att frågan kan hanteras inom det löpande arbetet med att utveckla gymnasieskolornas utbud, delvis på grund av de höga behörighetskraven för spetsklasser och det relativt låga söktrycket till dagens humanistiska program.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett datasystem för att upptäcka elever som riskerar att föras bort. Systemet skulle larma om en elev skrivs ut från en skola utan att skrivas in på en ny, och ha en spärr som förhindrar utskrivning. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog förslaget och anser att staden redan har rutiner och handlingsplaner för att upptäcka och agera vid misstankar om bortförande, samt att ett nationellt system behövs och utreds på statlig nivå.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad inför en handlingsplan för att hjälpa så kallade "gråzonsbarn". Det är elever som kämpar i skolan på grund av kognitiva svårigheter men som inte uppfyller kraven för anpassad skola. Liberalerna menar att dessa elever får stöd i grundskolan men riskerar att misslyckas i gymnasiet eftersom stödet där ofta är otillräckligt. Stockholms stad och utbildningsnämnden anser att det redan finns ett strukturerat arbete för elever med särskilda behov och att en ny handlingsplan inte behövs. De lyfter fram insatser som specialpedagogisk verksamhet och rutiner vid övergångar mellan skolor. Jan Jönsson (L) menar dock att de befintliga insatserna inte är tillräckliga för att hjälpa just denna specifika grupp av elever.

Jan Jönsson (L) föreslår att kommunen ändrar avtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att SISAB betalar för åtgärder som förbättrar skolornas arbetsmiljö och säkerhet, exempelvis nya inpasseringssystem, bättre ventilation och ljudisolering. Idag betalar skolorna själva för många av dessa åtgärder, vilket kan leda till att säkerheten skiljer sig mellan skolor beroende på deras ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen är positiv till att SISAB ska kunna ta ansvar för kostnader för passersystem, men vill inte flytta över allt ekonomiskt ansvar för skolornas arbetsmiljö och säkerhet eftersom det skulle kunna höja skolornas hyror och minska deras handlingsfrihet.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten i grundskolan, så att de främst sker vid terminsstart, liknande en modell i Uppsala. Detta för att skapa stabilitet för skolor, elever och personal. Kommunstyrelsen menar dock att staden redan har infört skolbytesperioder och att det inte finns lagstöd för att helt begränsa byten till endast terminsstart, och att frågan därför snarare bör riktas till regeringen. Moderaterna och Jan Jönsson (L) invänder och vill att kommunen ändå utreder detta vidare, med tydliga bytestillfällen och undantagsregler, eftersom de anser att ett tydligare regelverk stärker både skolornas förutsättningar och elevernas trygghet.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa elevers möjlighet att byta gymnasium under läsåret, då många byten skapar oordning och sämre studiero. Staden svarar att det är mycket svårt att införa begränsningar utan lagstöd, särskilt eftersom det krävs en överenskommelse med 26 kommuner och över 100 fristående skolor i regionen. Istället anser kommunstyrelsen att frågan om lagändring bör riktas till regeringen.

Stockholms stad föreslår att kommunfullmäktige godkänner ett reviderat avtal för Gymnasieantagningen Stockholms läns tjänster. Avtalet anpassas till nuvarande arbetssätt och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Storsthlm och kommunerna. Även om systemet Indra övergår till Inera AB den 1 juli 2026, kommer Storsthlm fortsatt att ansvara för administrationen av gymnasieantagningen och hanteringen av de ekonomiska transaktionerna för kommunerna.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm inför SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering) för högstadieelever, där de kombinerar skola med betalt arbete. Motionen vill minska antalet feriejobb med 1000 till 2026 och ersätta dem med lika många SAO-jobb. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget om att minska feriejobben eftersom de och SAO-jobben riktar sig till olika målgrupper, men staden planerar ändå att testa SAO-jobb i pilotform under 2026 i utvalda fokusområden.

Gabriel Kroon (SD) har föreslagit att Stockholm stad ska starta en informationskampanj om stroke på stadens reklamtavlor för att lära invånarna känna igen symtom och agera snabbt. Stadsledningskontoret svarar att det är Region Stockholms ansvar att informera om sjukvård och att staden inte ska bedriva sådana kampanjer själva. Däremot kan staden, om Region Stockholm ber om det, hjälpa till att sprida information via sina egna kanaler som medborgarkontor och bibliotek.