Stockholms kommun

Isabel Smedberg Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) har frågat kulturnämnden om möjligheterna att fördjupa samarbetet med Stockholms filmfestival för att öka tillgången till filmkultur och utbildning för barn och unga. Kulturförvaltningen svarar att de inte ingår samarbeten med enskilda aktörer som Stockholms filmfestival, men att filmfestivalen kan söka kulturstöd för program riktade till barn och unga, precis som andra fria aktörer. De uppmanas också att kontakta utbildningsförvaltningen för pedagogiska projekt i skolan.

Politiker från L, M och C har ställt frågor till kulturförvaltningen om så kallade snubbelstenar, ett konstprojekt som hedrar offer för nazismen. De undrar hur förvaltningen ser på att installera fler snubbelstenar i Stockholm och hur man kan göra befintliga stenar mer synliga och använda dem som pedagogiska resurser. Kulturförvaltningen svarar att om fler stenar ska installeras, måste det ske i samarbete med konstnären Gunter Demnig för att respektera projektets konstnärliga integritet, och att Forum för levande historia redan erbjuder bra undervisningsmaterial om de befintliga stenarna.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) föreslår att Stockholms bibliotek ska erbjuda fler digitala böcker för att möta en växande efterfrågan och öka tillgängligheten. Kulturförvaltningen svarar att det nuvarande utbudet av digitala och fysiska medier i stort sett motsvarar stockholmarnas behov, men att e-böcker är mer komplexa då kostnaden ökar med varje utlån, till skillnad från fysiska böcker. Stadsbiblioteket arbetar med att se över avtalsmodeller och följer utvecklingen på e-mediemarknaden.

Politikerna Isabel Smedberg Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) har ställt tre frågor till kulturnämnden om hur man arbetar för att förbättra tillgängligheten vid Stockholms scener. Kulturförvaltningen svarar att de löpande arbetar med att skapa jämlika förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet, bland annat genom en kulturlotsfunktion som stöttar scenaktörer med tillgänglighetsanpassningar. Förvaltningen bedömer att det nuvarande arbetet i huvudsak möter behoven men att brister kvarstår, särskilt i äldre lokaler, och de har i dagsläget inga planer på att utreda specifika insatser för syntolkning, textning eller alternativa biljettsystem, utan fångar upp sådana behov via scenaktörers ansökningar om stöd.

Politiker från L, M och C har lämnat in en skrivelse som undrar om Kulturförvaltningen vill införa längre öppettider, så kallat meröppet, på Stockholms bibliotek. De vill veta hur förvaltningen ser på att utöka meröppet för olika målgrupper som studenter och arbetande vuxna, samt hur registreringen till meröppet kan förenklas. Kulturförvaltningen svarar att de redan har infört meröppet på åtta bibliotek och planerar för fler, och att de kontinuerligt arbetar med att utöka både bemannade och obemannade öppettider. De menar att dagens öppettider i stor utsträckning motsvarar behoven, och att de undersöker hur registreringsprocessen för meröppet kan förbättras, bland annat genom digitalisering.

Motionärer från Sverigedemokraterna, Linnea Vinge, Emelie Wassermann och Sergej Salnikov, föreslår att Stockholms stad ska genomföra en oberoende granskning av studieförbundet Ibn Rushds verksamhet och hur de följt stadens demokrativillkor för kulturstöd. De vill också att granskningen ska undersöka hur tidigare stöd har använts och om det finns skäl att återkräva pengar. Kulturförvaltningen svarar att en extern granskning redan gjorts under 2024, vilken visade att Ibn Rushd uppfyllde stadens villkor för stödmottagare. Då Ibn Rushd har förlorat sin status som nationellt studieförbund och avslutade sin verksamhet den 1 januari 2025, och tidigare kontroller inte visat på avvikelser som motiverar återkrav, anser kulturförvaltningen att motionens intentioner redan är uppfyllda och inga ytterligare åtgärder behövs.

En motion från Leif Söderström (SD) föreslår att Stockholm ska skärpa sina demokrativillkor för föreningsbidrag. Detta innebär att organisationer som bojkottar eller exkluderar baserat på nationalitet eller etnicitet, eller anslutit sig till konceptet ”Apartheidfria zoner”, inte ska få stöd. Kulturförvaltningen har ombetts svara på remissen och anser att nuvarande riktlinjer för demokrativillkor är tillräckliga och att det inte finns skäl att skärpa dem. De hänvisar också till ett avgörande från Europadomstolen som säger att bojkott utan våldsuppmaningar är legitimt.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholms stads konstsamling ska bli mer tillgänglig för invånarna. Detta ska göras genom att digitalisera samlingen, inventera och värdera den, samt ta fram planer för att hitta saknade verk och se till att de konserveras. De vill också att konsten placeras ut i stadens verksamheter som skolor och äldreboenden, och att man ser över uthyrningsmodellen. Kulturförvaltningen välkomnar ambitionen men påpekar att mycket redan görs och att utökade åtgärder kräver särskild finansiering.

Justitiedepartementet har skickat Domstolsverkets förslag att ta bort skyldigheten för domstolar att binda in domar och beslut i fysiska böcker på remiss. Domstolsverket föreslår detta då domar nu hanteras digitalt och kan bevaras i e-arkiv, vilket också skulle spara pengar. Stockholms stadsarkiv instämmer med att ta bort skyldigheten, men motsätter sig att möjligheten att fortsätta binda in domar ska finnas kvar, eftersom det kan skapa en oenhetlig hantering och försvåra framtida arkivering och insyn.

Kulturförvaltningen föreslår att Banar Sabet och Nazem Tahvilzadeh utses till nya referenspersoner för att bedöma ansökningar om stöd till studieförbund. Emma Dominguez föreslås bli referensperson för att bedöma stöd till lokalförvaltande organisationer. Dessa referenspersoner ska förstärka förvaltningens bedömning med sin sakkunskap, bland annat inom civilsamhälle, folkbildning och deltagarkultur, och bidra till en rättvisare fördelning av bidrag till kulturverksamhet i Stockholm.

Kulturnämnden ska godkänna ett förslag på en stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare. Syftet är att invånarna i Stockholm ska få en mer jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet, särskilt de grupper som har svårare att ta del av kulturutbudet, som barn och unga, personer med funktionsnedsättning och äldre. Kultursamordnaren kommer att arbeta med att stimulera och samordna kulturarbetet lokalt i stadsdelarna.

Kulturnämnden ska yttra sig över Stadsrevisionens årsrapport för 2025, som granskar kulturförvaltningen och Stadsarkivet. Revisionen anser att verksamheten i huvudsak har bedrivits ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, men att den interna styrningen och kontrollen endast är delvis tillräcklig. Rapporten lyfter fram att nämnden behöver förbättra kontrollerna för betalkort, lönehantering, direktupphandlingar och konst. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet delar i stort sett revisionskontorets synpunkter och planerar åtgärder utifrån de lämnade rekommendationerna.

Kulturförvaltningen presenterar sin första tertialrapport för 2026, där de bedömer att målen för kulturverksamheten i Stockholm kommer att uppfyllas under året. De föreslår även flera budgetjusteringar, bland annat 0,2 miljoner kronor för att främja filmproduktion i Stockholm, 1,0 miljon kronor för förlorade hyresintäkter under renoveringen av Liljevalchs konsthall samt 5,9 miljoner kronor för säkerhetsåtgärder i Stadsbiblioteket vid Odenplan och 7,1 miljoner kronor för att rusta upp takkonstruktionen till Kungsträdgårdens scen.

Kulturnämnden har utrett hur Stockholms stad tillämpar den så kallade enprocentregeln, som innebär att en del av byggkostnaderna avsätts för konstnärlig gestaltning. Utredningen, som baseras på intervjuer med stadens förvaltningar och bolag, visar att det finns en stark vilja att se över hur regeln tillämpas för att få en mer flexibel finansiering och en bättre geografisk spridning av offentlig konst i staden. En viktig slutsats är att Stockholm konst behöver ett tydligare uppdrag och möjlighet att disponera en samlad budget för konsten, för att bland annat stärka förvaltningen och det pedagogiska arbetet kring den offentliga konsten.

Kulturförvaltningen anmäler sin verksamhetsplan för Kulturstrategiska staben för år 2026. Planen fokuserar på att öka tillgången till kultur för alla stockholmare, särskilt barn, unga och äldre, genom att bland annat förstärka kulturstöd, etablera nya kulturplatser och öka samarbetet med skolor och fritidsgårdar. Man vill bland annat öka besöken på fritidsgårdar med 4 procent och antalet barn från utsatta områden som åker på kollo med 320 fler jämfört med 2025, samt öka användningen av Kulanpremien i skolor.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet presenterar resultatet av sin årliga uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rapporten visar att förvaltningen generellt bedriver ett fungerande arbetsmiljöarbete, men identifierar flera förbättringsområden. Åtgärder föreslås bland annat för att stärka kommunikationen kring befintliga rutiner, förbättra arbetet med friskfaktorer och vidareutveckla samverkansprocessen.

Kulturnämnden ska informeras om flera delegationsbeslut som fattats av förvaltningschefen och andra chefer. Besluten rör bland annat upphandlingar av ramavtal för konstprojektledare och blåsinstrument, avrop för konsulter inom systemutveckling, samt avtal om interkommunal ersättning för elevplatser i kulturskolan. Det innefattar även beslut om stöd till kultur för äldre, kulturprogram i förskola och skola, samt konstnärlig produktion och kulturarrangemang.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att godkänna "Handlingsplan för romsk inkludering 2030". Syftet med planen är att stärka arbetet för romers lika rättigheter i Stockholm och motverka diskriminering, med fokus på att romer ska få lika tillgång till mänskliga rättigheter. Planen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser i staden och sträcker sig fram till år 2030.

Kulturnämnden ska fatta beslut om ett stöd på totalt 656 000 kronor till Mittiprickteatern ekonomisk förening och Teatergruppen Pero ekonomisk förening för att erbjuda kulturprogram i förskolor och skolor under 2026. Stödet är tänkt att möta en stor efterfrågan och det sammanlagda beloppet för båda aktörerna är 1 456 000 kronor för året.

Socialförvaltningen föreslår att Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) beviljas ett tidsbegränsat bidrag på 300 000 kronor för perioden 1 juli 2026 till och med 30 juni 2027. Bidraget är avsett för kören Gatans röster, som vänder sig till personer i utsatta livssituationer, ofta med tidigare missbruk, psykisk ohälsa eller hemlöshet. Kören erbjuder körövningar, gruppaktiviteter och socialt stöd för att stärka medlemmarnas självkänsla och bidra till en nykter gemenskap.