Stockholms kommun

Gabriel Kroon (SD) föreslår att invånare ska kunna köpa egna träd som planteras på offentlig mark i Stockholm, med en namnbricka vid trädet. Idén är att hitta nya sätt att finansiera fler träd utan att belasta stadens budget, eftersom trädplantering är kostsamt. Kommunstyrelsen och de flesta nämnder säger nej till förslaget, då de anser att det skulle bli för administrativt krångligt och dyrt för staden, med problem kring val av träd och plats, samt att det redan finns stora satsningar på träd.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen från SD har föreslagit att alla skyltar i Stockholms offentliga rum, inklusive reklam, främst ska vara på svenska och att svensk text ska dominera om andra språk används. Stadsledningskontoret och trafiknämnden avråder från förslaget, då det anses sakna stöd i svenska grundlagar och skulle kunna försvåra kommunikation och inkludering, särskilt för turister och nyanlända. Enligt förslaget ska trafiknämnden utreda hur detta kan genomföras, men stadens nuvarande policy är att svenska alltid används, med möjlighet till översättningar vid behov.

Två liberala ledamöter föreslår att stadens olika styrdokument för stadsutveckling, som arkitekturpolicyn och strategin för småhusområden, ska följas tydligare av alla nämnder. De vill se bättre samordning och regelbunden uppföljning för att bevara Stockholms karaktär och undvika konflikter vid byggprojekt. Kommunstyrelsen svarar att det redan pågår ett omfattande arbete med att stärka dessa dokument och samordningen mellan nämnderna, men Liberalerna menar att det inte räcker för att skydda värdefulla områden från exploatering.

Åsa Nilsson Söderström (L) har föreslagit att Stockholm inrättar ett kompetenscenter för att hjälpa invånare som utsätts för transnationellt förtryck, vilket innebär hot och påtryckningar från deras hemländer. Centret skulle samla kunskap, ge råd och erbjuda juridiskt stöd. Staden och stadsdelsnämnderna tycker frågan är viktig men anser att ansvaret ligger hos statliga myndigheter, även om de är öppna för dialog med dessa aktörer. Liberalerna menar dock att ett sådant center kan organiseras kommunalt, likt befintliga Origo som arbetar mot hedersrelaterat våld.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms skolor ska använda läsmetoden ”phonics” mer, eftersom svenska elevers läsförmåga har försämrats. Han menar att forskning stödjer metoden, som kopplar bokstäver till ljud. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden håller med om att metoden är viktig, men anser att den inte är tillräcklig på egen hand. Istället förordar de en balanserad undervisning som även inkluderar språkförståelse och ordförrådsutveckling, särskilt för elever som inte har svenska som modersmål. De uttrycker också oro över att politiker ska detaljstyra lärares undervisningsmetoder.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att alla Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Parkering. Detta för att effektivisera förvaltningen och göra ansvarsfördelningen tydligare. Kommunstyrelsen anser dock att det är bättre att Stockholm Parkering sköter driften genom långsiktiga avtal, snarare än att äga alla parkeringshus, på grund av komplexa frågor kring fastighetsägande och skatter.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår åtgärder för att sänka matpriserna i Stockholm genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Han menar att dagens lagstiftning och stadens planering försvårar nyetableringar, vilket lett till att de flesta butiker tillhör stora kedjor. Han vill bland annat se snabbspår för nya livsmedelsbutiker och analyser av konkurrenssituationen vid planering. Kommunstyrelsen avslog dock motionen, då de anser att staden redan arbetar aktivt med att främja fler livsmedelsbutiker genom projekt som "Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning", och att ett snabbspår skulle kunna motverka stadens mål för hållbar stadsutveckling.

Svante Linusson (C) föreslår att Stockholm ska flytta sportlovet till en tidigare vecka, runt vecka 6 istället för vecka 9, för att öka chansen till snö och vinterlek för de barn som stannar hemma under lovet. Han menar att klimatförändringarna gör att snö blir allt ovanligare i slutet av februari. Kommunstyrelsen avråder dock från att flytta lovet, då det skulle skapa stora utmaningar för familjer med barn i olika kommuner eller skolor, samt påverka företag och organisationer som planerar aktiviteter utifrån nuvarande datum.

Motionärer föreslår att Stockholms stad omedelbart aktiverar ett vänortsavtal med Kiev och inför en rutin för att donera oanvänd utrustning till Ukrainas återuppbyggnad. Kommunstyrelsen menar att staden redan stöder Ukraina genom olika insatser och att avtalet kan skrivas under när situationen tillåter, samt att donationer ska ske utifrån Ukrainas kommunicerade behov. Flera borgerliga partier reserverar sig och anser att stödet bör sättas in omedelbart och vara mer proaktivt.

Johan Nilsson (M) föreslår att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska hållas låsta dygnet runt för obehöriga. Detta för att öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön, då olåsta skolor kan leda till stölder, skadegörelse och utgöra en risk vid allvarligare våldshandlingar. Kommunstyrelsen anser att låsta dörrar är en viktig del i säkerhetsarbetet mot stölder och skadegörelse, men är inte ett helt tillförlitligt skydd mot planerade våldsdåd. Majoriteten av skolorna har redan elektroniska passersystem, och staden utreder nu om Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) kan ta över kostnaderna för installation av fler sådana system för att göra det möjligt för fler skolor att hålla obehöriga ute under skoltid. Dessutom betonar man vikten av tydliga rutiner och övningar för att hantera våldssituationer.

Moderaterna föreslår att Stockholm ska undersöka omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck minst en gång per mandatperiod. Syftet är att följa utvecklingen och förbättra stadens insatser. Majoriteten, bland annat stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden, anser att tillräckligt mycket redan görs och att en ny kartläggning skulle ta resurser från det konkreta arbetet. De menar också att en sådan undersökning skulle vara resurskrävande och öka den administrativa bördan för skolpersonal.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm säljer mark de äger utanför stadens gränser i kommuner som Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka. Argumentet är att marken inte längre är strategisk för Stockholms tillväxt, som nu sker inifrån och ut, och att försäljningen kan stärka grannkommunernas egen utveckling samt ge ekonomisk avkastning. Stockholms stad svarar att de redan arbetar med att sälja icke-strategisk mark utanför kommungränsen sedan 2007, och att detta arbete fortsätter i den takt marknaden tillåter. De menar att det inte behövs ytterligare uppdrag för detta, men Centerpartiet håller fast vid att arbetet är viktigt för både ekonomi och lokal demokrati.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholms stad ska skapa en webbplats där alla medborgarförslag med svar och beslut samlas och blir sökbara. Syftet är att öka insynen och göra det enklare för invånarna att följa hur deras förslag hanteras, då många förslag idag tenderar att försvinna i byråkratin. Förslaget har fått positivt mottagande av flera nämnder, men Centerpartiet har lämnat reservationer för att de anser att motionen ska bifallas i sin helhet och att de vill se en snabbare utveckling av den centrala portalen.

Liberalerna föreslår att Stockholm startar ett pilotprojekt för att installera solceller på kommunala byggnaders fasader och sedan utreda hur fler fasadinstallationer kan bli möjliga. Syftet är att öka den lokala, förnybara energiproduktionen och minska stadens klimatpåverkan. En majoritet av nämnderna anser dock att tidigare projekt visat att fasadsolceller är mindre effektiva och lönsamma än taksolceller, men Svensk Solenergi menar att tekniken utvecklats och att fasadsolceller är ett viktigt komplement i stadsmiljö.

Liberalerna föreslår att Trafikkontoret anställer en "avtalscontroller" för att bättre granska och förhandla stora avtal. Detta ska förhindra att stora infrastrukturprojekt blir dyrare än planerat, som det har varit de senaste åren, och därmed spara stockholmarnas skattepengar. Trafikkontoret svarar att de redan har förstärkt arbetet med avtalsuppföljning och har anställt en avtalscontroller, vilket de anser stämmer väl överens med motionens förslag.

Motionärerna Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för att öka antalet kolonilotter och stadsodlingsytor. De vill bland annat att staden ska se över markområden som kan användas, utforma nya lotter så de är tillgängliga för alla och införa en enklare process för att etablera nya odlingsytor, även tillfälliga eller på tak. Kommunstyrelsen svarar att det redan pågår ett arbete med ett program för stadsnära odling som ska vara klart under 2025, vilket omfattar motionens förslag. De delar uppfattningen att fler platser för odling behövs, men anser att motionen därmed är besvarad.

Motionen föreslår att en så kallad "slöseriombudsman" ska tillsättas i Stockholm under två år. Ombudsmannens uppgift skulle vara att granska hur stadens förvaltningar och bolag använder skattepengar, med fokus på att hitta utgifter som kan effektiviseras eller som inte ingår i stadens kärnuppgifter. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog dock förslaget, eftersom de anser att det redan finns effektiva kontrollsystem och granskningar på plats, som Stadsrevisionen, och att en ny ombudsman skulle leda till dubbelarbete.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad aktivt ska arbeta för att stödja och utveckla nya, innovativa modeller för bostadsbyggande med fokus på social och ekonomisk hållbarhet. De lyfter fram Kymmendömodellen som ett exempel, vilken involverar behovsprövning och differentierad hyressättning. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med liknande frågor genom nya markanvisningsriktlinjer och uppdrag i budgeten, men Liberalerna och Centerpartiet anser att staden måste göra mer för att undanröja hinder och prioritera sådana projekt.

Motionären Johan Kling (C) vill att kommunen ska kartlägga och aktivt söka upp personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar. Syftet är att erbjuda dem bättre stöd och insatser för att komma in på arbetsmarknaden eller börja studera. Kommunstyrelsen avslår förslaget och menar att det redan finns ett välutvecklat uppsökande arbete och god kännedom om behoven, samt att en separat kartläggning riskerar att upplevas som stigmatiserande.

Maurice Forslund (KD) föreslår att Stockholms stad slutar ge ekonomiskt bistånd till personer utan uppehållstillstånd, eftersom det anses bidra till ett "skuggsamhälle". Stadsledningskontoret, Socialnämnden och flera stadsdelsnämnder invänder att kommunen har ett yttersta ansvar att hjälpa alla som vistas i kommunen vid akuta nödsituationer, särskilt barn, och att ändringen inte är förenlig med gällande lag och rättspraxis.