Stockholms kommun

Stockholms stad antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad som syftar till att säkerställa att äldre stockholmare har samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Planen bygger på Världshälsoorganisationens (WHO) modell och fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information. Alla nämnder och bolag får ansvar att arbeta systematiskt mot ålderism och för att förbättra äldres livskvalitet i staden.

Stockholms stad inför ett nytt program för barnhälsa som ska ge alla barn mellan 1 och 6 år i kommunen bättre och mer jämlika förutsättningar för fysisk, psykisk och social hälsa. Programmet ska styra hur stadens förvaltningar och bolag arbetar med att främja, förebygga och inkludera, med särskilt fokus på förskolans roll. Programmet har reviderats efter synpunkter från remissinstanser, men oppositionen anser att det fortfarande finns brister, bland annat när det gäller att lyfta fram barns motoriska utveckling och digitaliseringens effekter.

Stockholms stads funktionshindersombudsman har lämnat sin rapport för 2025 till kommunfullmäktige. Rapporten beskriver utmaningar, framgångar och förbättringsbehov för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället på jämlika villkor, med utgångspunkt i FN:s granskning av Sveriges efterlevnad av funktionsrättskonventionen. Majoriteten av kommunstyrelsen föreslår att rapporten godkänns. Flera oppositionspartier, däribland Moderaterna och Centerpartiet, reserverar sig och kritiserar rapporten för att inte tillräckligt lyfta problem med skolskjuts för barn med funktionsnedsättning, omsorg på obekväm arbetstid eller ekonomisk utsatthet. De föreslår bland annat en extern granskning av skolskjutsen och att staden aktivt tar sig an de identifierade bristerna med konkreta uppdrag och uppföljning.

Stockholms stad har svarat på ett remissförslag från Justitiedepartementet om att reformera det svenska valsedelssystemet. Förslaget innebär bland annat att avskaffa partivalsedlar, att valadministrationen ensam får ansvar för distributionen av valsedlar och att det införs krav för partier att få delta med kandidatvalsedlar. Valnämndens kansli är positiv till förslagen men ser att det kommer innebära en ökad kostnad på minst en miljon kronor för Stockholms stad och en omfattande logistik att hantera. Kansliet avråder från att partier ska få beställa egna valsedlar för att undvika otillbörlig påverkan på väljare.

Valnämnden föreslår sin budget för 2027 med planer för 2028 och 2029 till kommunstyrelsen. De förbereder sig för Europaparlamentsvalet 2029 och riksdagsvalet 2030, vilket innebär att digitala röstkort och digitala röstlängder införs, samt att kommunen tar över ansvaret för valsedlar. Detta medför ökade kostnader för bland annat datasystem, lagerlokaler och personal för att säkerställa hög säkerhet och tillgänglighet för alla väljare i Stockholm.

Förskoleförvaltningen har tagit fram nya riktlinjer för hur förskolorna i Stockholm ska bedöma och ge särskilt stöd till barn. Syftet är att alla barn ska få likvärdigt stöd oavsett vilken förskola de går på. Riktlinjerna beskriver en gemensam process för att identifiera behov, planera åtgärder, och ansöka om extra ekonomiskt stöd vid omfattande behov.

Kommunfullmäktige har beslutat om nya riktlinjer för att söka och få plats på förskola och pedagogisk omsorg som gäller från 1 juli 2026. Som en följd av detta kommer befintliga avtal med 115 fristående förskolor och 13 pedagogiska omsorger att sägas upp. Nya avtal ska sedan upprättas för att reglera köhanteringen enligt de nya riktlinjerna.

Förskolenämnden föreslår att godkänna ett nytt ramverk för pedagogisk utvecklingstid (PUT) för förskollärare i Stockholm. Ramverket innebär att alla heltidsanställda förskollärare får minst 5 timmar i veckan för att planera, analysera och utveckla undervisningen. Syftet är att säkerställa hög kvalitet i förskolan och att ge förskollärare tillräckligt med tid för deras undervisningsansvar, samtidigt som hänsyn tas till lokala förutsättningar och barngruppernas storlek.

Förskolenämnden har granskat sin ekonomiska månadsrapport för februari 2026. Prognosen visar att nämndens budget är i balans, vilket innebär att utgifterna inte förväntas överstiga intäkterna. Detta baseras på aktuella utfall och dialog med berörda avdelningar om eventuella avvikelser från budgeten.

Sophia Granswed Baat (M) och andra politiker har frågat förskolenämnden om tillsyn av fristående förskolor i Stockholm. De undrar hur många tillsynsärenden som gjordes 2025, hur förskolor väljs ut för tillsyn, hur ofta tillsyn sker, vad som händer vid brister samt hur säkerhet och kvalitet säkras i kommunala förskolor. Förskoleförvaltningen svarade att 87 tillsynsärenden genomfördes under 2025. Tillsynen planeras nu utifrån en riskbedömning och sker vanligtvis vart femte år, men oftare vid behov. Vid brister kan förvaltningen besluta om åtgärder som förelägganden eller att dra in tillståndet. För kommunala förskolor ansvarar stadsdelsnämnderna för kvalitet och säkerhet, och nya riktlinjer för barnsäkerhet väntas beslutas om under 2026.

Stockholms stad har beslutat om nya regler för barnomsorg på obekväm arbetstid, som gäller från 17 augusti 2026. De nya reglerna innebär bland annat utökade öppettider mellan kl. 17.30 och 07.30, en tydligare barnfokus samt att möjligheten för privata aktörer att erbjuda denna typ av omsorg tas bort. Det blir också striktare krav för att få barnomsorg i hemmet.

Detta ärende handlar om att rapportera protokoll från Förskolenämndens förvaltningsgrupp den 23 mars 2026 och Utbildningsnämndens, Förskolenämndens och SISAB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 18 mars 2026. Fokus ligger på att säkerställa att förskollärare har tillräckligt med tid för planering och uppföljning av undervisningen. Dessutom diskuteras arbetssätt och lokalutnyttjande i förskolan samt åtgärder för att göra skolmiljöerna mer tillgängliga, särskilt för personer med funktionsnedsättning.

Detta ärende handlar om att godkänna rapporter för S:t Erik Försäkring, ett bolag som ägs av Stockholms Stadshus AB och ansvarar för stadens och närstående bolags försäkringar och riskhantering. Rapporterna visar att bolagets ekonomiska ställning är stark, med en kraftigt ökad solvenskvot. S:t Erik Försäkring arbetar också med att förebygga skador, optimera försäkringslösningar och bidra till stadens miljö- och klimatplaner, bland annat genom att analysera klimatrelaterade risker och digitalisera sin verksamhet.

Jan Jönsson (L) har ställt frågor till Utbildningsnämnden om bristen på utbildade plåtslagare i Stockholm och föreslår att kommunen tar ett större ansvar för utbildning inom bristyrken. Utbildningsförvaltningen svarar att det finns lediga platser på plåtslagarutbildningar i regionen, men för få ungdomar söker. Eftersom Stockholms byggtekniska gymnasium lades ner 2019 anordnar staden inte längre bygg- och anläggningsprogrammet själva och kan därför inte utöka utbudet. Förvaltningen arbetar dock med att öka intresset för yrkesprogrammen generellt.

Jan Jönsson (L) har ställt frågor till utbildningsnämnden om att förbättra yrkesutbildningar och hur elever kan få mer arbetsplatsförlagt lärande. Förvaltningen håller med om att det är viktigt att göra yrkesprogrammen mer attraktiva och att vägleda eleverna bättre. De kommer att testa en ny modell, SAO-jobb, som ersätter prao för åttondeklassare i vissa fokusområden i Stockholm, men kommer inte att införa en dansk modell eller starta andra pilotprojekt innan de utvärderat SAO-jobben.

Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag till en ny handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholm fram till 2030. Planen är en del av stadens större program för mänskliga rättigheter och syftar till att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för alla barn under 18 år. Utbildningsförvaltningen välkomnar initiativet men anser att handlingsplanen har för många mål, vilket riskerar att göra arbetet ofokuserat och svårt att följa upp. De föreslår därför att antalet mål minskas för att få tydligare resultat.

Utbildningsnämnden i Stockholm presenterar en ekonomisk prognos för februari 2026. Prognosen visar att nämnden som helhet förväntas hålla sin budget i balans tack vare att skolornas fonder minskas. Många grundskolor och gymnasieskolor har dock underskott, totalt 64 miljoner kronor, och arbetar med åtgärdsplaner för att få sin ekonomi i balans, delvis på grund av minskande elevantal.

Utbildningsförvaltningen har lämnat synpunkter på ett reviderat avtal för Gymnasieantagningen i Stockholms län. Avtalet, som hanteras av Storsthlm, förtydligar arbetsmetoder och ansvarsfördelningen mellan kommuner. Det inkluderar även en förändring där företaget Inera AB tar över ägandet av antagningssystemet Indra från och med juli 2026, vilket innebär att varje kommun tecknar ett eget avtal för systemåtkomst, men Storsthlm fortsätter att hantera administrationen. Förvaltningen har också godkänt en revidering av överenskommelsen för kostnadsansvar för hjälpmedel i förskola och skola mellan Region Stockholm och kommunerna. Denna överenskommelse klargör vem som ska betala för olika typer av hjälpmedel – skolan för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel, och regionen för personligt förskrivna hjälpmedel, för att säkerställa att barn och unga får det stöd de behöver.

Stockholms stad reviderar sina riktlinjer för barnomsorg på obekväm arbetstid, som kommer gälla från den 17 augusti 2026. Förändringarna innebär bland annat utökade öppettider mellan 17:30 och 07:30, samt en mer restriktiv syn på barnomsorg i hemmet för att prioritera en tryggare miljö i anpassade lokaler. Dessutom betonas ett tydligare barnperspektiv med särskild vägledning för barn i behov av extra stöd, och möjligheten för privata aktörer att bedriva denna typ av omsorg tas bort då kommunen bedömer att stadens egen verksamhet kan täcka behovet.

Svenska Bostäder antar nya riktlinjer för hur staden ska utvecklas. Det handlar bland annat om att minska användningen av farliga kemikalier, att förbättra näringslivet och att se till att förskole- och skolgårdar utformas för att ge barnen bästa möjliga lek. Besluten inkluderar även en plan för bostadsförsörjningen och riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att främja hållbara resor.