Stockholms kommun

Micasa Fastigheter i Stockholm AB ska ta del av och arbeta enligt flera nya styrdokument från kommunfullmäktige. Detta inkluderar bland annat stadens kemikalieplan 2025-2031, nya näringslivs- och etableringsstrategier, riktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar, en handlingsplan för bostadsförsörjning samt riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion. Syftet är att samordna stadens bolag för att nå stadens mål inom dessa områden.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett protokoll från funktionshinderrådets möte den 10 februari 2026. Rådet, som består av representanter från bostadsbolagen, Bostadsförmedlingen och funktionshinderrörelsen, diskuterar tillgänglighetsfrågor i bostäder och har konstaterat att bostadsbolagen har överträffat målet för tillgänglighetsmärkta lägenheter. En fråga som lyftes var att ta fram en åtgärdsplan för hyresgäster med samlarproblematik för att förebygga vräkning.

Förskolenämnden kommer att behandla sin ekonomiska månadsrapport för mars månad. Nämnden prognostiserar ett överskott på 2 miljoner kronor, främst på grund av att kostnaderna för extra stöd till barn med särskilda behov i enskilda förskolor är lägre än budgeterat, då det finns färre barn och förskolor.

Förskolenämnden ska behandla ett underlag för budgeten 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Förvaltningen beskriver och analyserar kommande års utveckling och konsekvenser för Stockholms stad, särskilt med tanke på ett förväntat minskat barnantal i förskolan. Detta underlag är viktigt för den kommande budgetprocessen och lyfter strategiska utvecklingsområden och utmaningar för framtiden inom förskolan.

Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag om att Stockholms stad ska gå över till digitala personalakter för att förbättra kvalitet, säkerhet och effektivitet i hanteringen av personalhandlingar. Förskoleförvaltningen är positiv till förslaget och anser att det skapar bättre förutsättningar för hantering, informationssäkerhet och arkivering. De föreslår att nämnden lämnar över sitt tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Förskolenämnden ska yttra sig över ett förslag till ett nytt program för evenemang i Stockholms stad. Programmet syftar till att Stockholm ska bli en ledande evenemangsstad genom att arrangera evenemang för alla åldrar, med fokus på inkludering och tillgänglighet. Förskoleförvaltningen tycker att programmet är bra men föreslår att man tydligare ska inkludera en analys av evenemangens konsekvenser för barn, eftersom evenemang är viktiga för barns rätt till delaktighet, kultur och fritid.

Förskolenämnden ska yttra sig över kommunstyrelsens förslag till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Denna plan, som gäller alla nämnder och bolagsstyrelser, syftar till att säkerställa att kvinnor, män och ickebinära i Stockholm har samma rättigheter och möjligheter. Förvaltningen är positiv till handlingsplanen och ser den som ett viktigt steg mot att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras på grund av kön. Nämnden är särskilt ansvarig för att skolor och förskolor ger barn samma möjligheter och en trygg miljö oavsett kön.

Kommunstyrelsen har remitterat utredningen "Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap" (SOU 2026:4) till förskolenämnden för yttrande. Utredningen föreslår att rektorers pedagogiska ledarskap ska stärkas genom att definiera det i skollagen, minska deras administrativa börda och säkerställa att ansvarsområden inte är för stora. Förskoleförvaltningen är i huvudsak positiv, men ser att förslagen kan påverka stadsdelsförvaltningarnas organisation av förskolan, särskilt vad gäller möjligheten att delegera personalansvar och omfattningen av rektorers ansvarsområden.

Förskolenämnden i Stockholm kommer att yttra sig över ett förslag från regeringen (SOU 2025:123) om skärpta villkor för fristående förskolor och skolor. Förvaltningen instämmer i huvudsak med förslagen som syftar till att enskilda huvudmän ska följa regler och driva kvalitativ verksamhet, men påpekar att vissa ändringar kan innebära mer tillsynsarbete för kommunerna. De är kritiska till vissa detaljer, som att små brister hos stora aktörer inte skulle beaktas, och att myndigheter ska informera om återkallelse av godkännande vid förvärvsförbud.

Miljöförvaltningen föreslår att Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner en förändrad medlemsavgift till Mälarens vattenvårdsförbund. Förbundet vill stärka sitt arbete med vattenvård, miljöövervakning och kunskapsutbyte för att förbättra vattenkvaliteten i Mälaren, som är en viktig dricksvattenkälla för Stockholm. Detta innebär att Stockholm, som idag betalar 556 100 kr, kommer att betala 1,15 kr per invånare, likt andra strandnära kommuner, vilket sannolikt leder till en högre medlemsavgift.

Miljöförvaltningen föreslår att man godkänner slutrapporten för projektet NonHazCity3, där Stockholm tillsammans med partners runt Östersjön har arbetat med att minska farliga kemikalier i byggmaterial. Projektet har lett till ökad kunskap om kemikaliespridning, vikten av livscykelperspektiv och hur kommuner kan agera som beställare för att undvika farliga ämnen. Man har bland annat utvecklat en byggmaterialkatalog för giftfritt byggande och undersökt spridning av kemikalier som PFAS och ftalater i inomhusdamm och dagvatten, vilket har visat att regleringar gett effekt men att vissa problem kvarstår, särskilt med PVC-golv och behandlade ytor.

Miljöförvaltningen föreslår att man godkänner en utredning om utsläpp av växthusgaser och PFAS från köldmedieanläggningar i Stockholm. Utredningen visar att de årliga utsläppen uppskattas till cirka 74 ton, varav 97 procent är PFAS-klassade kemikalier, med en klimatpåverkan motsvarande över 31 000 ton CO2-ekvivalenter. Förvaltningen föreslår fortsatt arbete med att öka kunskap, informera invånare och företag, samt ställa tydligare krav vid upphandling för att minska dessa utsläpp och skydda miljö och hälsa.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslås godkänna nya riktlinjer och riktvärden för utsläpp av olika typer av vatten, som dagvatten, grundvatten och processvatten, i Stockholms stad. Dessa nya riktlinjer ska ersätta äldre vägledning och ska användas som stöd för att bedöma behovet av rening vid utsläpp för att skydda stadens vattenkvalitet och dricksvatten. Förvaltningschefen får också i uppdrag att kunna justera riktvärdena vid behov, baserat på ny kunskap eller lagändringar.

Miljöförvaltningen föreslår att Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd godkänner Kemikalieinspektionens förslag om utökat tillsynsansvar för anmälan till produktregistret och för betat utsäde. Förvaltningen avstyrker dock övriga delar av förslaget, som innebär att Kemikalieinspektionen får tillsynsansvar över hela leverantörskedjan för kemiska produkter. Anledningen är att konsekvenserna för kommunerna, särskilt gällande ökad samordning och finansiering, inte har utretts tillräckligt.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer att behandla ett handlingsprogram för att förebygga legionellasmitta i Stockholms län. Nämnden föreslås godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande, som betonar vikten av fastighetsägares och verksamhetsutövares egenkontroll för att förhindra legionellatillväxt i vattensystem. Förvaltningen föreslår även förtydliganden gällande kallvattentemperaturer, ansvarsfördelning vid ombyggnationer, samt att fastighetsorganisationen och kommunen tydliggör sina roller vid åtgärder mot legionella.

Miljöförvaltningen presenterar en rapport om klagomål på inomhusmiljön i Stockholm under 2025. Antalet klagomål har nästan fördubblats sedan 2016, från 577 till 1 083 år 2025. De vanligaste klagomålen gäller buller, lukt, fukt/mögel, ventilation och temperatur, och majoriteten av ärendena kommer från Stockholms innerstad. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner rapporteringen och kommer att fortsätta arbeta med att möta det ökade inflödet genom nya arbetssätt, kompetensutveckling samt att öka medvetenheten i ytterområdena.

Motionen föreslår att Stockholm ska införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter, som nattklubbar och livescener, mot klagomål från nyinflyttade grannar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden svarar att befintliga lagar redan tillåter skydd i nya detaljplaner, men att lokala avtal för att boende ska avsäga sig rätten att klaga inte är lämpligt. Nämnden påpekar också att de inte har förbjudit verksamheter på grund av grannklagomål, men ställer krav på åtgärder för att klara riktvärden inomhus.

Elin Hjelmestam (L) har skickat en skrivelse till miljö- och hälsoskyddsnämnden angående behovet av tydligare och mer rättssäkra processer för tillstånd och tillsyn av restaurang- och krogverksamheter. Liberalerna lyfter fram utmaningar som otydlig kommunikation, långa handläggningstider och höga kostnader för små aktörer vid klagomålsärenden. Miljöförvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras tjänsteutlåtande som svar, där förvaltningen beskriver att de arbetar löpande med att förbättra service, tydlighet och samordning, bland annat genom digitala tjänster, utbildning i klarspråk och riskbaserad tillsyn.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner en ny handlingsplan för ett jämställt Stockholm fram till år 2030. Planen syftar till att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma rättigheter och möjligheter att forma sina liv. Den ersätter den tidigare planen från 2018–2022 och innehåller tre fokusområden: kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande.

Kommunstyrelsen föreslår att Stockholms stads nämnder ska införa digitala personalakter för att effektivisera hanteringen av medarbetarnas handlingar. Detta innebär att alla nuvarande pappersbaserade akter kommer att skannas in för att skapa en enhetlig digital lösning. Miljöförvaltningen välkomnar förslaget men betonar vikten av hög informationssäkerhet och ett förtydligande av ansvaret för personuppgifter innan systemet införs.