Stockholms kommun

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände förslaget att upphäva badförbudet på totalt nio platser i Stockholms innerstad, inklusive Norra och Södra Djurgården, delar av Årstaviken, Marievikskajen, norra Reimersholme, södra Lilla Essingen och Luxviken, Gröndal samt södra Skeppsholmen. Beslutet innebar även att badförbudet hävdes för badkonstruktioner som godkänts av staden, vilket nu möjliggör bad på fler ställen. Förslaget ska nu lämnas vidare till koncernstyrelsen i Stockholms Stadshus AB för att sedan föreslås för kommunfullmäktige att fastställa.

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände underlaget för budget 2027 och den strategiska inriktningen för 2028-2029. Detta underlag lämnades därefter över till styrelsen för Stockholms Stadshus AB. Budgeten innehåller en plan för investeringar på totalt 1 miljard kronor under treårsperioden 2027-2029 och fokuserar på att öka intäkterna, effektivisera driften och arbeta mot en fossilfri hamn.

Kommunfullmäktige ska behandla årsredovisningen för 2025 för Samordningsförbundet Stockholms stad (FINSAM) och Storstockholms brandförsvar. FINSAM arbetar med finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser för stockholmare, medan Storstockholms brandförsvar skyddar liv, hälsa och egendom i elva kommuner. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer årsredovisningen och beviljar ansvarsfrihet för båda förbundens styrelser för år 2025, vilket innebär att styrelserna godkänns för hur de har skött ekonomin och verksamheten.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om att sänka och förenkla avgiftsmodellen för Kulturskolan Stockholm, med start 1 augusti 2026. Förslaget innebär sänkta kursavgifter för de flesta kurser, till exempel att långa kurser går från 750-950 kronor till 650 kronor, och att fler hushåll med låg inkomst får möjlighet till avgiftsfri kulturskola. Syftet är att öka jämlikheten och tillgängligheten till kulturskolans utbud för barn och unga i Stockholm, oavsett familjens ekonomi, men oppositionen motsätter sig förslaget då de anser att generella sänkningar inte är effektiva för att nå underrepresenterade grupper.

Kommunstyrelsen ska svara på en remiss från Myndigheten för civilt försvar om en vägledning för att uppnå ett likvärdigt skydd mot olyckor för personer med funktionsnedsättning. Vägledningen är främst tänkt att stödja räddningstjänsten i att arbeta systematiskt och inkluderande. Stockholms stad är positiv till initiativet att stärka skyddet men avstyrker formuleringar som kan tolkas som att nya, skärpta brandskyddskrav kan ställas på gruppboenden och äldreomsorgen baserat på till exempel avstånd till brandstation.

Klimat- och näringslivsdepartementet föreslår nya regler för att komplettera EU-förordningarna om kritiska råmaterial och nettonollindustri. Dessa regler syftar till att snabba på tillståndsprocesser för projekt som handlar om strategiska råmaterial och nettonollteknik genom att införa tidsfrister och utse kontaktpunkter. Länsstyrelserna, inklusive den i Stockholms län, föreslås fortsätta att vara kontaktpunkter. Stockholms stad har inga invändningar mot förslagen, men bedömer att tidsfristen på 45 dagar för att bedöma en ansökan som komplett är kort, även om staden framhåller att möjligheten att yttra sig kvarstår senare i processen.

Kommunfullmäktige föreslås anta en detaljplan för att möjliggöra utbyggnaden av den nya Gula tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Den 7,8 kilometer långa sträckan ska inkludera sex nya stationer: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östbergahöjden och Älvsjö. Denna utbyggnad syftar till att stärka kollektivtrafiken, binda samman stadsdelar och möjliggöra nya bostäder och arbetsplatser i ett växande Stockholm.

Kommunstyrelsen föreslås godkänna underlaget för Stockholms stads budget för 2027, samt planeringen för 2028 och 2029. Underlaget beskriver strategiska prioriteringar för att möta utmaningar som ekonomisk osäkerhet, klimatomställning, trygghet och bostadsbyggande. Flera partier, inklusive Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, har lämnat reservationer med egna förslag och synpunkter, bland annat gällande brottsförebyggande arbete, valfrihet inom socialtjänsten och byggtakt.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam) föreslår att Stockholm ska införa fler sommargågator och sommartorg. De menar att detta skulle göra staden mer levande och gynna lokala affärer, men betonar också att kollektivtrafikens framkomlighet måste garanteras och att medborgardialog ska hållas. Staden svarar att antalet sommargågator redan utökas kontinuerligt (9 nya platser sommaren 2026, totalt 64). Trafikkontoret säkerställer redan kollektivtrafikens framkomlighet genom dialog med trafikförvaltningen och undviker platser där bussar går. De har också dialog med närboende och näringsidkare via informationsbrev och öppna hus. Flera nämnder och intresseorganisationer ställer sig positiva till sommargågator, men betonar också vikten av dialog och hänsyn till kollektivtrafik och räddningstjänst.

Två politiker från Centerpartiet, Svante Linusson och Jonas Naddebo, föreslår att Stockholm ska införa en interaktiv karta som visar snöröjningsinsatser i realtid, samt att informationen ska göras tillgänglig som öppen data via ett API. Detta skulle underlätta för invånare att planera sina resor och öka framkomligheten, särskilt för fotgängare och cyklister, och även visa var sandlådor finns. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då de anser att andra frågor som ansvarsgränser för snöröjning och risker för personalens arbetsmiljö måste utredas först, samt att det är viktigare med hög kvalitet på snöröjningen än realtidsinformation.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att staden ska utreda hur musikalar på Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns ett underskott på replokaler i staden. Kommunstyrelsen anser att en sådan utredning inte behövs, då ett arbete redan pågår för att göra fler skollokaler, inklusive musiksalar, tillgängliga för förenings- och kulturlivet efter skoltid. Detta inkluderar att titta på tydligare regler för ansvar, utrustning och kostnader.

Motionärerna Claes Nyberg och Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska införa screening för psykisk hälsa i grundskolan, med ett obligatoriskt samtal med skolkurator i årskurs sju. Detta för att tidigt upptäcka och ge stöd till elever som mår dåligt, då psykisk ohälsa bland unga har ökat. Kommunstyrelsen avslår motionen med motiveringen att stadens nuvarande elevhälsoarbete redan är förebyggande och hälsofrämjande, med hälsobesök i årskurs ett, fyra och åtta, samt möjlighet att kontakta elevhälsan vid behov.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska införa en strategi för så kallade "Privately Owned Public Spaces" (POPS), alltså privatägda offentliga platser. Detta innebär att privata fastighetsägare kan anlägga och förvalta offentliga ytor som torg och grönområden. Kommunstyrelsen menar dock att nya offentliga platser i första hand ska ägas och förvaltas av staden och att samverkan med privata aktörer är en bättre väg framåt, då nuvarande lagstiftning begränsar möjligheterna att fullt ut genomföra motionens intentioner.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm stad ska satsa mer på gröna tak vid nybyggen och på befintliga kommunala fastigheter, samt att underlätta för privata fastighetsägare. Tanken är att gröna tak ska hjälpa till med dagvatten, sänka temperaturer och öka den biologiska mångfalden. Kommunstyrelsen, tillsammans med flera nämnder och kontor, anser att gröna tak är bra men vill inte göra dem till en standardlösning. De menar att man istället bör välja de lösningar som passar bäst för varje specifik plats och byggnad, och att det redan finns verktyg som Grönytefaktor som uppmuntrar till gröna ytor.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam) har föreslagit att Stockholms stad ska ta fram en strategi för hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra klimatsmarta material. De anser att staden måste ha en plan för att hantera utsläpp från byggandet, som står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan, och att stadens markanvisningspolicy ska premiera hållbara byggprojekt. Kommunstyrelsen, med föredragande borgarrådet Jan Valeskog, föreslår att motionen avslås. De menar att staden redan har en strategi för detta i form av Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030, som redan innehåller åtgärder för att minska klimatpåverkan från byggsektorn. Att skapa ytterligare en strategi skulle riskera att förskjuta fokus från genomförandet av befintliga beslut.

Motionären Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm tar fram en strategi för villa- och radhusbebyggelse. Målet är att hitta lämpliga områden för småhus och att vid förtätning kunna bygga fler småskaliga bostäder istället för stora flerbostadshus, för att bevara villaområdenas karaktär och skapa fler småhus. Kommunstyrelsen menar dock att stadens befintliga planer och arbete med en ny översiktsplan redan täcker behovet och att en separat strategi inte behövs, då den begränsade marken i Stockholm måste användas effektivt för att bygga många bostäder för alla.

Stockholms stad redovisar sin årsredovisning för 2025, inklusive ekonomiska resultat och hur väl stadens mål har uppfyllts. I årsredovisningen framgår att staden går med ekonomiskt överskott trots minskade statsbidrag, vilket minskar behovet av att låna pengar till investeringar. Besluten handlar bland annat om att godkänna årsredovisningen, justera budgeten för vissa nämnder och öka avsättningar för kompetensutveckling och sociala investeringar med 100 respektive 150 miljoner kronor.

Jan Jönsson (L) föreslår att politiska ungdomsförbund ska få lättare att besöka skolor i Stockholm. Syftet är att stärka ungdomars politiska engagemang och demokratiska utveckling. Förslaget innebär att staden ska ta fram tydliga riktlinjer och stödmaterial för skolorna samt uppmuntra skolledningar att aktivt bjuda in ungdomsförbunden och samtidigt garantera säkerheten. Kommunstyrelsen menar dock att rektorer redan har mandat att fatta dessa beslut och att det redan finns stödmaterial, men oppositionen (M och L) menar att lagen inte är hindret utan att förvaltningen måste stötta skolorna bättre.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att elever i låg- och mellanstadiet inte ska få egna digitala enheter att ta med hem och att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna. Hon vill också att staden ska ta fram riktlinjer för när digitala verktyg introduceras. Kommunstyrelsen, tillsammans med stadsledningskontoret och utbildningsnämnden, avstyrker motionen. De menar att ett förbud kan missgynna elever utan teknik hemma och de med funktionsnedsättningar som behöver digitala hjälpmedel. De anser att digitala verktyg, när de används pedagogiskt och åldersanpassat, är viktiga för lärandet och en jämlik skola.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm utreder möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora (som filosofi, historia, språk) i stadens skolor. Detta för att elever med särskilt intresse och fallenhet inom dessa ämnen ska få samma möjlighet till fördjupning som de som idag kan välja spetsklasser inom matematik och naturvetenskap. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden anser dock inte att en särskild utredning behövs, utan att frågan kan hanteras inom det löpande arbetet med att utveckla gymnasieskolornas utbud, delvis på grund av de höga behörighetskraven för spetsklasser och det relativt låga söktrycket till dagens humanistiska program.