Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad gör en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och förskolor och tar fram en åtgärdsplan. Han menar att den ökade antisemitismen efter händelserna i Israel och Gaza gör en ny studie nödvändig, eftersom den förra gjordes 2021.
Majoriteten av nämnderna och borgarråden håller med om vikten av att motverka antisemitism, men anser att det redan pågår flera insatser och kartläggningar, både lokalt och nationellt, som behöver slutföras och analyseras först. De menar att ytterligare en specifik kartläggning kan övervägas senare, men avstyrker motionen nu. Liberalerna står fast vid sitt förslag och kritiserar befintliga planer för att vara för otydliga och inte tillräckligt fokusera på antisemitism.
Stockholms kommun
Ärenden som berör hela Stockholm, kortfattat.
Aktivitet senaste året
Ärenden
Möten
Visa siffror
| Månad | Ärenden | Möten |
|---|---|---|
| jan 2026 | 148 | 13 |
| feb 2026 | 298 | 29 |
| mar 2026 | 373 | 51 |
| apr 2026 | 302 | 29 |
| maj 2026 | 419 | 30 |
| jun 2026 | 408 | 47 |
| jul 2026 | 2 | 2 |
| aug 2026 | 52 | 9 |
| sep 2026 | 273 | 21 |
| okt 2026 | 263 | 54 |
Ärenden
Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska införa ett prov i svenska, liknande det som redan finns i matematik, för att bättre följa upp gymnasieelevernas läsförståelse och ge skolorna bättre verktyg att förbättra den. Förslaget har dock avslagits av kommunstyrelsen med hänvisning till att en liknande utredning från 2022 visade att ett sådant prov inte skulle vara tillräckligt effektivt eller prisvärt. Oppositionen reserverar sig mot beslutet och menar att ett prov kan hjälpa grundskolorna att åtgärda läsbrister innan eleverna börjar gymnasiet.
Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit att Stockholms stad ska undersöka hur homo- och transfobi yttrar sig inom stadens egna verksamheter. Syftet är att ta fram konkreta åtgärder för att motverka diskriminering mot HBTQI-personer.
Flera nämnder, som Socialnämnden och Utbildningsnämnden, menar att staden redan arbetar med dessa frågor genom sitt program för mänskliga rättigheter och att en separat kartläggning är svår att genomföra. Liberalerna anser dock att befintliga insatser är otillräckliga, särskilt gällande hur invånare upplever bemötandet i stadens verksamheter, och vill se fler HBTQ-certifierade verksamheter.
Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår att Stockholm stad ska underlätta för besöksnäringen genom att minska byråkratin, förbättra servicen och göra regler och processer mer förutsägbara. De vill bland annat se snabbare handläggningstider, bättre telefonservice, förenklade ansökningsprocesser för befintliga företag samt en översyn av regler för uteserveringar och danstillstånd. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med dessa frågor genom regelförenkling, digitalisering och dialog med branschen, och att motionen därför inte behöver leda till nya uppdrag. Liberalerna och Centerpartiet har lämnat in reservationer, där de framhåller att motionens förslag är väl grundade och att branschen upplever att problemen fortfarande kvarstår.
Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utreda hur digitala verktyg används i förskolorna och ta fram nya riktlinjer. De vill att förskolor ska vara skärmfria som huvudregel, med undantag för äldre barn och tydliga pedagogiska syften, eftersom forskning visar att omfattande digital användning kan påverka barns utveckling negativt.
Stadsledningen och andra nämnder anser att motionen redan är besvarad genom den reviderade läroplanen för förskolan, som trädde i kraft i juli 2025. Den nya läroplanen har tagit bort krav på digitala verktyg och betonar analoga verktyg, särskilt för yngre barn, samt att förskollärare får större frihet att välja lärverktyg utifrån vetenskaplig grund och barnens behov.
Liberalerna föreslår att Stockholm ska kartlägga hur utbrett hedersförtryck är i stadens förskolor och att resultatet ska användas för att ge förskolepersonal bättre verktyg och utbildning för att upptäcka och motverka förtrycket. Majoriteten i kommunstyrelsen anser att staden bör invänta resultatet av en nationell utredning om hedersförtryck i skolan, men att stadens eget arbete med att stärka kompetensen mot hedersvåld ska fortsätta under tiden.
Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att Stockholm ska ha som mål att antalet parkeringsplatser inte får bli färre än vad det var 2020. Hon menar att parkeringar är viktiga för stockholmarnas vardag och att staden bör satsa på fler underjordiska garage. Kommunstyrelsen och flera nämnder avråder från detta mål, då de anser att det går emot stadens mål om att minska biltrafiken med 30 procent till 2030, förbättra framkomligheten och minska klimatpåverkan. Istället vill de fortsätta prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik.
Liberalerna föreslår att Stockholms stads policy för markanvisning, alltså hur staden säljer eller hyr ut mark för byggnation, ska ses över för att bättre hjälpa människor som har svårt att hitta bostad. De vill att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav på byggaktörer, till exempel att fler bostäder byggs för hushåll med lägre inkomster, och att socialnämnden får en större roll i planeringen. Staden, genom kommunstyrelsen, menar dock att befintliga riktlinjer och en ny handlingsplan för bostadsförsörjning redan hanterar dessa frågor och att en revidering av policyn inte behövs.
Gabriel Kroon (SD) föreslår att invånare i Stockholm ska kunna 'köpa' och finansiera egna träd som planteras på offentlig mark, eventuellt med en namnbricka. Detta för att få fler träd i staden utan att belasta kommunens budget för mycket. Kommunstyrelsen avstyrker dock förslaget då tidigare liknande initiativ visat sig vara administrativt krävande och inte kostnadseffektiva, samt att det finns juridiska och praktiska utmaningar med ägande och skötsel. De rödgröna partierna har istället satsat 71 miljoner kronor på trädplantering och skötsel för 2026.
Två Sverigedemokrater har föreslagit att alla skyltar och all reklam i Stockholms offentliga rum ska vara huvudsakligen på svenska. Detta skulle innebära att svensk text alltid ska dominera visuellt, till exempel genom att vara minst dubbelt så stor som text på andra språk. Förslaget avslås av majoriteten i kommunstyrelsen och av flertalet nämnder, som hänvisar till befintlig lagstiftning, stadens kommunikationsprogram, och att förslaget kan försvåra kommunikation och tillgänglighet för stadens invånare och besökare.
Motionärer från Liberalerna vill att stadens policydokument, som arkitekturpolicyn och strategin för småhusområden, ska få större genomslag när Stockholm utvecklas. De menar att dokumenten inte alltid följs fullt ut, vilket kan leda till att viktiga kulturmiljöer och stadens unika karaktär riskerar att försvinna. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar systematiskt med att stärka dessa dokument och samordningen mellan nämnderna, bland annat genom utbildningar och uppföljningar, men ser positivt på fortsatt utveckling.
Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår att Stockholm inrättar ett kompetenscenter för att hjälpa personer som utsatts för transnationellt förtryck, vilket innebär hot och påtryckningar från sina hemländer. Centret skulle samla kunskap, ge stöd och erbjuda juridisk hjälp. Majoriteten av förvaltningarna och borgarrådet anser att detta faller utanför kommunens ansvar och är en statlig uppgift, medan Liberalerna anser att det kan drivas likt "Origo", ett befintligt center mot hedersrelaterat våld.
Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms skolor i större utsträckning ska använda läsmetoden ”phonics” (ljudning) för att förbättra elevers läsförmåga, som har försämrats enligt en internationell studie. Kommunstyrelsen menar att phonics är viktigt men inte tillräckligt; en balanserad undervisning med flera metoder och fokus på språkförståelse behövs, särskilt för elever som inte har svenska som modersmål. Man delar också Stockholms universitets oro över att politiker detaljstyr lärares metodval.
Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att alla Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Parkering för att öka effektiviteten och tydligheten. Detta skulle innebära att bolag som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) inte längre skulle förvalta parkeringshus, utan fokusera på sina huvuduppdrag. Även om det finns utmaningar som fastighetsbildning och skatteeffekter, menar motionärerna att en utredning bör göras för att hitta den bästa lösningen.
Motionären Dennis Wedin (M) vill att staden ska vidta åtgärder för att sänka matpriserna genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Han föreslår att staden ska göra konkurrensanalyser vid planering, skapa ett ”snabbspår” för livsmedelsbutiker vid nya detaljplaner och se över befintliga planer för att underlätta nya etableringar. Staden svarar att man redan arbetar aktivt med detta, bland annat genom projektet "Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning", och att det inte är lämpligt att införa ett snabbspår eftersom det kan påverka kvalitetssäkringen i planprocessen och riskera att motverka stadens mål för hållbar stadsutveckling.
Motionären Svante Linusson (C) föreslår att sportlovet ska flyttas till en tidigare vecka för att öka chansen för Stockholms barn att uppleva vinterlek med snö och is. Bakgrunden är att vintrarna blir mildare och snö allt mer sällsynt under vecka 9. Kommunstyrelsen avråder dock från detta, då det skulle skapa stora utmaningar för skolor, familjer och företag, samt att snögaranti inte finns även vid tidigareläggning.
Motionärer föreslår att Stockholms stad omedelbart aktiverar ett vänortsavtal med Ukrainas huvudstad Kyjiv och donerar utrustning som inte längre behövs till återuppbyggnaden av Ukraina. Detta ska ses som en solidaritetshandling och ett sätt att hjälpa Kyjiv med kompetens och material. Föredragande borgarråd Karin Wanngård svarar att Stockholm redan stöder Ukraina på olika sätt och att ett avtal kan signeras när det är möjligt, men att staden kontinuerligt utreder möjligheter att donera utrustning baserat på Ukrainas behov. Moderaterna och Liberalerna har reservationer och vill att vänortsavtalet aktiveras omedelbart och att donationer av utrustning blir en regelbunden praxis.
Johan Nilsson (M) har föreslagit att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska vara låsta dygnet runt för att öka säkerheten och förhindra obehöriga från att vistas i lokalerna. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men att frågan ska utredas vidare. Man har redan gett Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och stadsledningskontoret i uppdrag att undersöka om SISAB kan bära kostnaderna för installation av elektroniska passersystem, med målet att fler skolor ska kunna utrustas med sådana låssystem.
Moderaterna föreslår att Stockholms stad regelbundet ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, minst en gång per mandatperiod, för att kunna följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser, särskilt för barn och ungdomar i skolan. Stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden anser dock att det redan görs mycket arbete och att en ny kartläggning är för resurskrävande just nu, samt att en statlig utredning om detta pågår. Därför föreslås motionen inte bifallas.
Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm säljer mark de äger utanför kommungränsen, främst i Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka, som inte längre är viktig för Stockholms stads utveckling. Stockholms stad har historiskt köpt mark för att bygga ut förorterna, men Naddebo menar att det inte längre finns skäl att behålla den. Stadsledningskontoret och exploateringsnämnden svarar att de redan arbetar med att sälja icke-strategisk mark när marknadsläget tillåter, och att det mesta redan har sålts sedan 2007. De ser ingen anledning att ge ytterligare uppdrag.
2540 ärenden
Fler stadsdelar
Få Stockholms kommun-ärenden direkt i din inkorg
Prenumerera →