Stockholms kommun

Stockholm stads Parkerings AB reviderar sin arbetsordning och instruktioner för hur företaget ska ledas. Den största ändringen är att det inte längre kommer att vara möjligt att få handlingar per post, utan allt kommer att tillgängliggöras digitalt. Detta är en årlig översyn som anpassas efter moderbolagets riktlinjer och syftar till att effektivisera styrelsens arbete.

Stockholms stads dotterbolag har fått i uppdrag att anta flera nya riktlinjer. Dessa inkluderar en handlingsplan mot rasism, ett program för hur staden ska göra sina inköp, nya mål för de som utför kommunala tjänster, riktlinjer mot mutor och jäv, samt en avfallsplan för Stockholm mellan 2025 och 2030. Syftet är att säkerställa att alla bolag inom koncernen arbetar enligt samma principer och stadens övergripande mål.

Denna punkt handlar om en marknadsrapport för februari 2026 som styrelsen ska godkänna. Rapporten innehåller information om intäkter, marknadsföring och olika projekt. Den är hemlig och föreslås godkännas av styrelsen.

Stockholms Stads Parkerings AB rapporterar sin ekonomiska månadsrapport för november 2025. Bolagets låneskuld uppgick till 1 495 miljoner kronor, en minskning med 31 miljoner kronor från föregående månad, och räntan för månaden var 2,61 procent. Rapporten innehåller även en ränteprognos för kommunkoncernens lån och beskriver hur bolagets lån anpassas till stadens finanspolicy.

Stockholm Parkering presenterar sitt årsbokslut för 2025, som visar ett bättre ekonomiskt resultat än budgeterat, främst tack vare ökade intäkter från elbilsladdning och besöksparkering. Bolaget bidrar med 170 miljoner kronor till Stockholms Stadshus AB. Planerade investeringar i nya parkeringsgarage, som Hjorthagsgaraget och Sandhagsgatan P-hus, har förskjutits i tid men arbetet fortsätter för att skapa mer parkeringsutrymme i staden, samtidigt som fokus ligger på hållbarhet och tillgänglighet.

Denna rapport redovisar beslut om pensionsärenden för anställda i Stockholms stad under 2025. Totalt har 1698 pensionsärenden beslutats, vilket är en ökning från 1551 år 2024. De flesta besluten handlar om ålderspension till anställda som går i pension, men det finns också beslut om efterlevandepension till familjer, samt särskild avtalspension som beviljas av särskilda skäl.

Stockholms stad redovisar hur många arbetsrättsliga tvister och omplaceringar som hanterats under 2025. Antalet tvister ökade jämfört med tidigare år, med totalt 36 tvister. Stadens HR-avdelning arbetar aktivt med att ge rådgivning och föra dialog med fackliga organisationer för att lösa ärenden innan de blir formella tvister, vilket har lett till en markant ökning av ärenden som lösts i enighet. Dessutom har antalet omplaceringsutredningar ökat, och under 2025 kunde fem medarbetare erbjudas ny placering inom staden.

Motionären Claes Nyberg (C) föreslår att Stockholm ska införa syskonförtur vid förskoleplacering. Det skulle innebära att barn får förtur till en förskola om de har ett syskon i en närliggande eller organisatoriskt kopplad grundskola. Syftet är att underlätta för barnfamiljer, minska stress och främja jämställdhet då kvinnor ofta tar störst ansvar för hämtning och lämning. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget och anser att det inte är motiverat att genomföra förändringen utan omfattande utredningar, bland annat på grund av att förskolor och skolor inte tillhör samma organisation och att stadens olika områden har olika förutsättningar.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (C) föreslår att alla förskolor i Stockholm ska få möjlighet att odla som en del av undervisningen. De menar att det är viktigt för barns hälsa, motorik och förståelse för naturen och hållbarhet, och att det behövs en plan för att det ska bli en naturlig del av verksamheten, även för förskolor utan egna gårdar. Stockholms stad svarar att odling redan är en del av läroplanen och att det pågår flera insatser för grönare förskolegårdar och hållbarhet. De anser inte att det behövs ytterligare en stadsövergripande plan.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska utreda livsvillkoren för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen, ställa krav på HBTQI-kompetens vid upphandling av äldreomsorg samt erbjuda personal kontinuerlig utbildning i bemötandefrågor. De menar att äldre HBTQI-personer är särskilt utsatta och riskerar att dölja sin identitet av rädsla för diskriminering. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till redan pågående arbete med stadens handlingsplan för HBTQI-personers rättigheter och andra insatser som syftar till att säkerställa en inkluderande äldreomsorg, snarare än en separat utredning eller tillfälliga projekt.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm stad ska följa Europarådets konvention om människohandel genom att se till att potentiella offer får 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid och ett "rättighetspaket" med boende, juridisk hjälp och psykologiskt stöd. Socialnämnden svarar att de redan jobbar aktivt med detta och reviderar sitt program mot våld och prostitution, men både Frälsningsarmén Safe Havens och Talita stöder motionen och pekar på bristande kunskap hos myndigheter som leder till att få ansökningar om betänketid görs.

Stockholms stad ska effektivisera hur beslut fattas kring socialtjänstens insatser utan behovsprövning, vilket är en ny möjlighet enligt den nya socialtjänstlagen. Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden får tillfälligt, fram till 2028, mandat att fatta dessa beslut för hela staden. Detta ska snabba upp anpassningen till den nya lagen, men stadsdelsförvaltningarna ska fortsatt få säga sitt innan beslut tas. Moderaterna kritiserar tempot i omställningen och vill se tätare uppföljning för ökad transparens.

Stockholms stad svarar på ett förslag från Utbildningsdepartementet om att Kriminalvården ska ansvara för skolverksamhet för barn och unga som sitter i fängelse. Staden är positiv till förslaget, då skolan är en viktig skyddsfaktor, men understryker att Kriminalvården måste upprätthålla hög kvalitet på undervisningen med behöriga lärare. Staden betonar också vikten av att enkelt kunna överföra information om eleverna när de går mellan Kriminalvårdens skola och det vanliga skolväsendet för att underlätta deras utbildning.

Stockholms stad ska justera pensionsavgifterna för förtroendevalda, alltså politiker och andra med uppdrag. Detta innebär att pensionsavgifterna höjs från 4,5 procent till 6 procent på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp, och från 30 procent till 31,5 procent på inkomstdelar över detta. Förändringen, som gäller från 1 januari 2025, syftar till att harmonisera politikernas pensioner med de som gäller för anställda inom kommuner och regioner, vilket borgarrådet Emilia Bjuggren ser positivt på.

Stockholms kommunstyrelse har yttrat sig om Lidingö stads handlingsplan för bostadsförsörjning. Lidingö planerar att bygga cirka 50 bostäder per år de närmaste tio åren, med fokus på särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Stockholms stad kritiserar planen och menar att Lidingö borde bygga betydligt fler bostäder, minst 100-244 per år, för att leva upp till regionala behov och bidra till Stockholmsregionens utveckling.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm inför speciella arkitekturzoner i stadens äldre delar, som City och innerstaden. Tanken är att dessa zoner ska styra hur nya byggnader får se ut gällande höjd, volym, material och stil, för att bevara stadens gamla arkitektur och förhindra att nya hus sticker ut för mycket. Kommunstyrelsen avslår motionen med hänvisning till att det redan finns tillräckligt med regler och riktlinjer för att skydda stadens kulturmiljö, och att staden dessutom ska kunna utvecklas och tillåta nya stilar som speglar sin egen tid.

Kommunstyrelsen har beslutat att stadsdirektören ska upphandla en ny tjänst för leverans av profilprodukter och profilkläder som Stockholms stad använder i sitt kommunikationsarbete. Detta ramavtal, som inte medför några volymförpliktelser eller kostnader för staden, ska gälla från den 1 juni 2027 då det nuvarande avtalet löper ut. Oppositionen (M, L, C, KD) har dock uttryckt oro över stadens ekonomiska situation och betonar att alla icke-verksamhetskritiska inköp, som profilprodukter, måste präglas av återhållsamhet och endast göras om stadens kärnverksamheter som skola, omsorg och socialtjänst först får de resurser de behöver.

Stockholms stad yttrar sig över Trafikverkets förslag till nationell plan för hur vägar, järnvägar och farleder ska underhållas och byggas ut 2026–2037. Stockholm välkomnar att budgeten har ökats till 1 200 miljarder kronor och att flera projekt i Stockholm inkluderas, men anser att det inte räcker för regionens stora behov. Staden betonar vikten av att prioritera kollektivtrafik, tvärförbindelser och att klimatmålen ska ligga till grund för investeringarna. Moderaterna och Sverigedemokraterna beklagar att Östlig förbindelse inte ingår i förslaget, då de menar att den skulle minska bilköer och förbättra framkomligheten. Centerpartiet vill också förbättra internationell tillgänglighet till Arlanda och stärka spårbunden trafik.

Stockholms stad har beslutat om hur de ska arbeta för att påverka EU:s beslut under 2026. Detta görs årligen för att säkerställa att EU:s lagar är anpassade till Stockholms förhållanden och att stadens verksamheter är förberedda på förändringar i EU-reglerna. Prioriterade områden för 2026 inkluderar bland annat klimat och miljö, energi, transport, digitalisering och välfärd, med syftet att skydda stockholmarnas intressen.

Stockholms stad har fått en remiss gällande en slutrapport från Stiftelsen Sveriges Nationaldag om hur nationaldagsfirandet kan samordnas och bli mer inkluderande i hela landet. Staden välkomnar förslaget om att länsstyrelserna får en tydligare roll i samordningen och att kommunerna, som Stockholm, fortsätter att arrangera lokala firanden, med särskilt fokus på medborgarskapsceremonierna i Stadshuset. Kristdemokraterna i Stockholm motsätter sig dock att kalla nationaldagen för "6 juni" istället för "nationaldagen" och anser att högtidligheten ska stärkas.