Stockholms kommun

Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit att en offentlig plats i Stockholm ska namnges efter Aaron Isaac, som var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen år 1775. Förslaget är tänkt att synliggöra den judiska minoritetens historia och bidrag till samhället, särskilt då det i år är 250 år sedan judiskt liv etablerades i Sverige. Kommunstyrelsen har dock valt att inte gå vidare med förslaget, med motiveringen att det redan finns platser kopplade till Aaron Isaac (som Aaron Isaacs gränd och en judisk begravningsplats) och att ett nytt namn kan skapa förvirring. De föreslår istället att informationen kring de befintliga platserna kan förstärkas, till exempel med skyltar.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska undersöka hur utbredd afrofobi är i stadens skolor, bland annat genom att analysera anmälningar om diskriminering och hatbrott. Staden svarar att en bredare kartläggning av all form av rasism i skolorna redan pågår under 2025 och att afrofobi är en del av det arbetet. Man anser att resultatet från denna kartläggning bör inväntas innan man beslutar om ytterligare specifika undersökningar.

Jan Jönsson (L) föreslår att en ny kartläggning av antisemitism i Stockholms skolor och förskolor ska göras, eftersom den senaste är från 2021 och antisemitismen anses ha ökat sedan dess. Syftet är att ta fram en handlingsplan med nya åtgärder mot antisemitism i utbildningsverksamheterna. Kommunstyrelsen menar dock att staden redan arbetar aktivt mot antisemitism och att nya kartläggningar ska vänta tills de nuvarande nationella och lokala utredningarna är klara, vilket sker under 2025.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett prov i svenska, liknande det som redan finns i matematik, för att bättre följa upp elevers läsförståelse när de börjar gymnasiet. Detta skulle ge grundskolorna värdefull information för att förbättra svenskundervisningen. Stadsledningskontoret, utbildningsnämnden och föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren (S) avstyrker förslaget. De menar att ett sådant prov skulle bli för omfattande, svårt att utforma för att ge jämförbara resultat med slutbetyg i årskurs 9, och att det inte skulle ge tillräckligt med nytta för att motivera kostnaden. De hänvisar till en tidigare utredning från 2022 som kom till samma slutsats och menar att dagens uppföljningar och kompetensutveckling för lärare är tillräckliga. Dock reserverar sig Moderaterna och Liberalerna mot beslutet och menar att provet är viktigt för att upptäcka och åtgärda brister i läsförståelse tidigt.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av homo- och transfobi i alla sina verksamheter för att motverka diskriminering. De flesta nämnder anser att staden redan arbetar med dessa frågor genom sitt program för mänskliga rättigheter och en handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter. Dock menar Jönsson och andra kritiker att fokus bör ligga mer på brukarnas upplevelser och att fler verksamheter bör HBTQ-certifieras.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår åtgärder för att förenkla och förbättra villkoren för besöksnäringen i Stockholm. De vill minska byråkratin, öka serviceandan och införa tydligare regler för restauranger, hotell och nöjesliv. Detta inkluderar bland annat kortare handläggningstider, förbättrad telefonservice och en översyn av regler för uteserveringar och danstillstånd. Stadsledningskontoret, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Socialnämnden och Trafiknämnden anser att man redan arbetar med dessa frågor och att motionen inte behöver leda till nya uppdrag. Svensk Handel och Visita Stockholm stödjer däremot motionärernas förslag.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska kartlägga användningen av digitala verktyg i förskolan och ta fram tydliga riktlinjer, med syftet att förskolor i huvudsak ska vara skärmfria, särskilt för yngre barn. Detta för att säkerställa att barnens utveckling genom lek och samspel prioriteras. Stadsledningen och flera stadsdelsnämnder anser dock att den nyligen reviderade läroplanen för förskolan redan hanterar dessa frågor, då den tydliggör att analoga verktyg ska vara norm för de yngsta barnen och att digitala verktyg ska användas med restriktivitet och tydligt pedagogiskt syfte.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska kartlägga hedersförtryck i stadens förskolor för att kunna motverka det bättre och ge personalen mer stöd. Enligt oppositionen är omfattningen av hedersförtryck i förskolan okänd, men att det är en allvarlig kränkning av barns rättigheter. Majoriteten i kommunstyrelsen vill avvakta en nationell utredning om ämnet, men betonar samtidigt att staden ska fortsätta sitt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck parallellt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att Stockholm ska ha som mål att antalet parkeringsplatser inte får bli färre än vad det var 2020. Hon menar att parkering är viktigt för stockholmarna och att fler underjordiska garage kan bidra till en bättre stad. Flera kommunala nämnder och bolag, bland annat trafiknämnden och exploateringsnämnden, motsätter sig förslaget. De anser att ett sådant mål skulle gå emot stadens nuvarande planer för att minska biltrafiken, förbättra framkomligheten och minska klimatpåverkan, samt att parkeringsplatser tar upp värdefull yta som kan användas till annat. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås.

Liberalerna har lagt en motion om att revidera stadens policy för markanvisningar för att bättre främja stadens bostadssociala arbete. De vill att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, exempelvis gällande bostadsformer och målgrupper, och att socialnämnden får en större roll i samarbetet kring bostäder för grupper med särskilda behov. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och Stockholms Stadshus AB anser att intentionerna i motionen redan tillgodoses inom befintligt arbete med nya riktlinjer för markanvisning och en ny handlingsplan för bostadsförsörjning. De menar att sociala krav redan skärpts för att minska segregation och trångboddhet, och att socialnämndens kunskap redan beaktas i planeringen. Liberalerna håller inte med och menar att konkreta och bindande krav i policyn saknas för att verkligen lösa den strukturella hemlösheten och tillgängligheten till bostäder för personer med svag ekonomi.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att invånare ska kunna köpa egna träd som planteras på offentlig mark i Stockholm, med en namnbricka vid trädet. Idén är att hitta nya sätt att finansiera fler träd utan att belasta stadens budget, eftersom trädplantering är kostsamt. Kommunstyrelsen och de flesta nämnder säger nej till förslaget, då de anser att det skulle bli för administrativt krångligt och dyrt för staden, med problem kring val av träd och plats, samt att det redan finns stora satsningar på träd.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen från SD har föreslagit att alla skyltar i Stockholms offentliga rum, inklusive reklam, främst ska vara på svenska och att svensk text ska dominera om andra språk används. Stadsledningskontoret och trafiknämnden avråder från förslaget, då det anses sakna stöd i svenska grundlagar och skulle kunna försvåra kommunikation och inkludering, särskilt för turister och nyanlända. Enligt förslaget ska trafiknämnden utreda hur detta kan genomföras, men stadens nuvarande policy är att svenska alltid används, med möjlighet till översättningar vid behov.

Två liberala ledamöter föreslår att stadens olika styrdokument för stadsutveckling, som arkitekturpolicyn och strategin för småhusområden, ska följas tydligare av alla nämnder. De vill se bättre samordning och regelbunden uppföljning för att bevara Stockholms karaktär och undvika konflikter vid byggprojekt. Kommunstyrelsen svarar att det redan pågår ett omfattande arbete med att stärka dessa dokument och samordningen mellan nämnderna, men Liberalerna menar att det inte räcker för att skydda värdefulla områden från exploatering.

Åsa Nilsson Söderström (L) har föreslagit att Stockholm inrättar ett kompetenscenter för att hjälpa invånare som utsätts för transnationellt förtryck, vilket innebär hot och påtryckningar från deras hemländer. Centret skulle samla kunskap, ge råd och erbjuda juridiskt stöd. Staden och stadsdelsnämnderna tycker frågan är viktig men anser att ansvaret ligger hos statliga myndigheter, även om de är öppna för dialog med dessa aktörer. Liberalerna menar dock att ett sådant center kan organiseras kommunalt, likt befintliga Origo som arbetar mot hedersrelaterat våld.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms skolor ska använda läsmetoden ”phonics” mer, eftersom svenska elevers läsförmåga har försämrats. Han menar att forskning stödjer metoden, som kopplar bokstäver till ljud. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden håller med om att metoden är viktig, men anser att den inte är tillräcklig på egen hand. Istället förordar de en balanserad undervisning som även inkluderar språkförståelse och ordförrådsutveckling, särskilt för elever som inte har svenska som modersmål. De uttrycker också oro över att politiker ska detaljstyra lärares undervisningsmetoder.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att alla Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Parkering. Detta för att effektivisera förvaltningen och göra ansvarsfördelningen tydligare. Kommunstyrelsen anser dock att det är bättre att Stockholm Parkering sköter driften genom långsiktiga avtal, snarare än att äga alla parkeringshus, på grund av komplexa frågor kring fastighetsägande och skatter.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår åtgärder för att sänka matpriserna i Stockholm genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Han menar att dagens lagstiftning och stadens planering försvårar nyetableringar, vilket lett till att de flesta butiker tillhör stora kedjor. Han vill bland annat se snabbspår för nya livsmedelsbutiker och analyser av konkurrenssituationen vid planering. Kommunstyrelsen avslog dock motionen, då de anser att staden redan arbetar aktivt med att främja fler livsmedelsbutiker genom projekt som "Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning", och att ett snabbspår skulle kunna motverka stadens mål för hållbar stadsutveckling.

Svante Linusson (C) föreslår att Stockholm ska flytta sportlovet till en tidigare vecka, runt vecka 6 istället för vecka 9, för att öka chansen till snö och vinterlek för de barn som stannar hemma under lovet. Han menar att klimatförändringarna gör att snö blir allt ovanligare i slutet av februari. Kommunstyrelsen avråder dock från att flytta lovet, då det skulle skapa stora utmaningar för familjer med barn i olika kommuner eller skolor, samt påverka företag och organisationer som planerar aktiviteter utifrån nuvarande datum.

Motionärer föreslår att Stockholms stad omedelbart aktiverar ett vänortsavtal med Kiev och inför en rutin för att donera oanvänd utrustning till Ukrainas återuppbyggnad. Kommunstyrelsen menar att staden redan stöder Ukraina genom olika insatser och att avtalet kan skrivas under när situationen tillåter, samt att donationer ska ske utifrån Ukrainas kommunicerade behov. Flera borgerliga partier reserverar sig och anser att stödet bör sättas in omedelbart och vara mer proaktivt.

Johan Nilsson (M) föreslår att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska hållas låsta dygnet runt för obehöriga. Detta för att öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön, då olåsta skolor kan leda till stölder, skadegörelse och utgöra en risk vid allvarligare våldshandlingar. Kommunstyrelsen anser att låsta dörrar är en viktig del i säkerhetsarbetet mot stölder och skadegörelse, men är inte ett helt tillförlitligt skydd mot planerade våldsdåd. Majoriteten av skolorna har redan elektroniska passersystem, och staden utreder nu om Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) kan ta över kostnaderna för installation av fler sådana system för att göra det möjligt för fler skolor att hålla obehöriga ute under skoltid. Dessutom betonar man vikten av tydliga rutiner och övningar för att hantera våldssituationer.