Stockholms kommun

Styrelsen för Kulturhuset Stadsteatern AB har beslutat att ge infrastrukturchefen Andreas Eriksson rätt att teckna firma för bolaget. Detta innebär att Andreas Eriksson får behörighet att representera och skriva under avtal för Kulturhuset Stadsteatern AB.

Kulturhuset Stadsteatern har lämnat in sin årsredovisning för 2025. Rapporten visar att 2025 var det starkaste året hittills, med 2,5 miljoner besökare och biljettintäkter på 124,8 miljoner kronor. Kulturhuset Stadsteatern bidrar till ett rikt kulturliv i Stockholm och arbetar aktivt med hållbarhet, mångfald och tillgänglighet i hela staden.

Kulturhuset Stadsteatern AB har fått sin årsredovisning för 2025 granskad av både stadsrevisionen och auktoriserade revisorer. Rapporterna visar att bolaget generellt sköter sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, och de flesta mål uppfylls. Det finns dock förbättringsområden gällande intern kontroll, avtalsförvaltning och uppföljning av brandrisker, samt hantering av korttidsinventarier och att etablera ett system för klimatväxling för flygresor.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse har godkänt verksamhetsberättelsen för 2025, som visar på ett rekordår för publik och biljettintäkter. Bolaget har nu en stabil ekonomisk grund inför 2026. Dessutom har nya riktlinjer för representation och jäv antagits, samt stadsgemensamma styrdokument för att förbättra verksamheten.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion om att automatisera enklare tillståndsprocesser i Stockholm, som bygglov och tillstånd för uteserveringar, för att minska långa handläggningstider för både privatpersoner och företag. Han föreslår att staden inför en bygglovsrobot och utreder fler processer som kan automatiseras, med hänvisning till framgångsrika exempel i Nacka och Huddinge kommuner. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att digitalisera och effektivisera dessa processer, bland annat genom nya ärendehanteringssystem och omorganisationer, och anser att motionens syfte redan tillgodoses.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska ta fram en ny modell för att dela upp avgifter för detaljplaner över tid. Detta skulle underlätta för byggaktörer, särskilt mindre sådana, att hantera kostnader och främja byggande under lågkonjunktur. Kommunstyrelsen avslog dock motionen med motiveringen att stadens nuvarande modell med kontinuerlig fakturering är transparent och att de stora kostnaderna för byggprojekt främst beror på breda samhällsekonomiska faktorer, inte planavgifterna.

Jan Jönsson (L) har föreslagit att Stockholm stad ska etablera ett särskilt utbildningscenter, kallat Viva Lyceum vård och omsorg, som samlar både gymnasie- och vuxenutbildning inom vård och omsorg. Syftet är att locka fler att utbilda sig inom vårdsektorn och att minska personalbristen, bland annat genom att delvis finansiera körkort för elever som fullföljer sin utbildning. Kommunstyrelsen avråder från förslaget att slå samman utbildningarna, då de menar att det skulle medföra organisatoriska och pedagogiska utmaningar och att det saknas bevis för att det skulle ge bättre resultat än befintliga insatser. Däremot har staden redan beslutat att införa möjlighet till betalt körkort för elever på vård- och omsorgsprogrammen från och med höstterminen 2025, vilket de anser tillgodoser den delen av förslaget.

Jan Jönsson (L) föreslår att SISAB, som äger Stockholms skolfastigheter, ska stå för kostnaderna för att byta ut föråldrade inpasseringssystem i skolor, snarare än att skolorna själva ska betala. Detta för att förbättra säkerheten och arbetsmiljön i skolorna och hantera det ökade hotet om skolskjutningar. Majoriteten i kommunstyrelsen delar motionärens uppfattning att kostnader för inpasseringssystem bör vara en fastighetsägarfråga, och att detta redan utreds inom ramen för en pågående översyn av samverkansavtalet.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska inventera alla skolgårdar och rusta upp dem för att göra dem tillgängliga för alla, inklusive barn med funktionsnedsättning. Bakgrunden är en rapport från Funktionsrätt Stockholm som visar på utanförskap. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till befintligt arbete, eftersom staden redan arbetar med att göra förskole- och skolgårdar mer tillgängliga genom olika program och upprustningar, med ett särskilt fokus på tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära innerstadsskolor som idag mest har teoretiska utbildningar. Målet är att öka yrkesprogrammens attraktionskraft och få fler elever att välja dem, särskilt inom bristyrken som vård och omsorg, bygg och fordon. Staden svarar att man redan arbetar aktivt med att stärka yrkesprogrammen, till exempel genom att ha flyttat ett program till Bromma gymnasium med goda resultat, samt erbjuder fortbildning till studie- och yrkesvägledare. Majoriteten ser dock hinder med att placera nya yrkesprogram i innerstaden, som att det kan bli dyrt och att de kanske inte lockar tillräckligt många elever.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas närmare forskning. De vill inrätta en "forskningshubb" där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans på socialkontor, samt att stadens riktlinjer tydliggör att sociala insatser ska utvärderas. Kommunstyrelsen avstyrker motionen och anser att staden redan har effektiva samarbetsformer med universitet och att de istället fokuserar på att förbättra digitala system för att samla in data och möjliggöra analys inom socialtjänsten.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att kommunanställda ska kunna få betald tjänstledighet för att bli familjehem, likt en modell i Karlskrona, och att detta marknadsförs aktivt. Detta för att minska bristen på familjehem och placera färre barn på HVB-hem som ofta har brister. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget och anser att det riskerar stadens kompetensförsörjning och att Karlskronas modell inte lett till fler familjehem. De framhåller dock att staden redan arbetar med att rekrytera fler familjehem och förbättra stödet till dem.

Centerpartiet föreslår att Stockholm blir en pilotstad för självkörande bilar i samarbete med Waymo, för att skaffa egen kunskap om tekniken. Stadsledningskontoret och trafiknämnden anser att staden redan följer utvecklingen via internationella nätverk, och Farsta och Södermalms stadsdelsnämnder är tveksamma till ett pilotprojekt i nuläget. Majoriteten i kommunstyrelsen avstyrker förslaget och anser att nuvarande arbetssätt räcker för att följa utvecklingen, men Centerpartiet vill att Stockholm ska vara mer proaktiv och inte hamna på efterkälken.

Liberalerna, genom Jan Jönsson och Björn Ljung, föreslår i en motion att Stockholm stad ska prioritera renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader utan att föreningslivet drabbas av kraftigt höjda hyror eller vräkningar. De vill att staden utreder en budgetprioritering och en ny kulturhistorisk fond för detta ändamål. Den styrande majoriteten, med Alexandra Mattsson, delar vikten av föreningslivet och underhåll av kulturhistoriska byggnader. De menar dock att förslaget om en fond inte är tillräckligt och att Liberalernas budget för ändamålet är för liten. Istället pågår redan ett arbete med en ny hyresmodell där Kulturnämnden kan bli förstahandshyresgäst för att stabilisera hyrorna för föreningar, samt att fastighetsnämndens ansvar för underhåll tydliggjorts, vilket de anser vara en mer strukturell och långsiktig lösning.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidor, cykel och parasport som kan användas året runt. Förslaget är att banan ska vara stängd för trafik, belyst, nära kollektivtrafik och anpassad för bland annat personer med funktionsnedsättning, med möjlighet till konstsnö på vintern. Kommunstyrelsen anser att förslaget ligger i linje med stadens befintliga arbete för att öka antalet idrottsanläggningar och att dialog redan förs med bland annat Stockholms skidförbund om en sådan bana, men menar att en separat utredning inte behövs i nuläget.

Liberalerna, genom Hanna Wistrand, föreslår att Stockholm stad ska utreda ett särskilt "återstartsstöd" för idrottsföreningar som drabbats ekonomiskt av att deras anläggningar stängts för renovering. Dessutom vill de att staden tar fram en långsiktig plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar, till exempel genom att subventionera privata hallar eller bygga tillfälliga lösningar under renoveringar. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget och menar att staden redan arbetar med att erbjuda ersättningstider, hyresstöd och att ta fram en uppdaterad strategi för idrottsanläggningar, samt att ett nytt stöd skulle vara svårt att fördela rättvist och vara kostsamt.

Liberalerna föreslår satsningen "Skolfrid" för att öka trafiksäkerheten runt skolor i Stockholm. De vill se extra resurser på 10 miljoner kronor för att åtgärda farliga övergångsställen, förbättra belysning, utöka gång- och cykelvägar samt införa strängare hastighetsbegränsningar, särskilt med fokus på snöröjning i ytterstaden vintertid. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar systematiskt med trafiksäkerhet för skolbarn och årligen satsar 15-20 miljoner kronor, men erkänner behov av beteendeförändringar hos föräldrar för att minska bilåkande till skolan.

Två centerpartister föreslår att Stockholms stad ska börja frystorka överbliven mat från offentliga verksamheter, som skolor och äldreboenden. Detta ska minska matsvinnet och förbättra stadens förmåga att förse invånarna med mat vid kriser. Staden svarar att det redan pågår arbete med att minska matsvinn och bygga upp beredskapslager, och att frystorkning av överbliven mat är för dyrt och inte lämpligt då maten i första hand ska ätas upp.

Motionärer från Liberalerna vill förbättra framkomligheten i Stockholm för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning, genom att åtgärda problem med byggsäckar på trottoarer och dålig snöröjning. De föreslår att staden ska fokusera mer på tillgänglighet i allt arbete och att trafiknämnden intensifierar sitt arbete med detta. Staden svarar att de redan arbetar med dessa frågor och att en lagändring kan ge kommunen större möjligheter att agera mot hinder. De pekar på pilotprojekt för att få bort byggsäckar och förbättrad sopsaltning av gång- och cykelvägar. Liberalerna reserverar sig och menar att staden måste vara mer aktiv och använda befintliga lagar, som miljöbalken, för att säkerställa att gatorna är framkomliga.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm inför speciella "arkitekturzoner" i innerstaden och äldre förorter. Syftet är att styra nya byggnationers utseende (höjd, material, form) för att de bättre ska passa in med äldre bebyggelse och bevara stadens historiska karaktär. Kommunstyrelsen, med borgarrådet Jan Valeskog i spetsen, föreslår att motionen avslås. De menar att det redan finns tillräckligt med lagar och riktlinjer för att värna stadens kulturmiljö, och att staden också behöver kunna utvecklas och tillåta nya arkitektoniska stilar.