Årsrapport Vuxenutbildning Stockholm 2025: Fler deltagare, sämre sfi-resultat
Kommunfullmäktige har godkänt årsrapporten för Vuxenutbildning Stockholm 2025. Rapporten visade att vuxenutbildningen hade nya avtal, fler deltagare och bättre studieresultat, men färre elever inom svenska för invandrare (sfi) och kvarstående utmaningar med avhopp. Flera partier uttryckte dock oro över resultaten inom sfi, särskilt att endast 60 procent klarade kursen inom utsatt tid, samt ifrågasatte den ökade satsningen på egen regi istället för upphandlade utbildningar och valfrihet för eleverna.
Detta ärende har uppdaterats med information från protokollet för mötet den 2026-06-16.
Från originalhandlingen
Detta är den första årliga rapporten för Vuxenutbildning Stockholm, vars syfte är att vara ett fördjupande komplement till de redovisningar som lämnas i tertialrapporterna och verksamhetsberättelsen. Den årliga rapporten ger en samlad och långsiktig analys av utvecklingen inom vuxenutbildningen.För vuxenutbildningen präglades år 2025 av införandet av nya avtal samt en ökad egen regi, med två nya skolenheter och fler kursdeltagare. Studieresultaten förbättrades men elevantalet minskade något, särskilt inom sfi. Nya utbildningsformer och samverkan med arbetsmarknaden stärktes för att möta bristyrken. Utmaningar kvarstår, som avhopp, tidsbegränsad sfi från år 2026 och behov av stöd för elever med kort utbildningsbakgrund. Framåt prioriteras digitalisering, tillgänglighet och kompetensförsörjning för stadens välfärdssektor.Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 260604.Förslag till beslutOrdföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.BeslutsgångOrdföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.Särskilt uttalandeVice ordförande Johan Kling (C) och ledamoten Per Rosencrantz m.fl. (M) lämnade gemensamt in följande särskilda uttalande.Årsrapporten för vuxenutbildningen 2025 ger en oroande bild av resultaten inom sfi. Andelen kursdeltagare med godkända betyg eller fullföljd kurs uppgår till runt 89 procent, vilket är en marginell men ändå noteringsvärdig minskning jämfört med föregående år. Det är en utveckling vi tar på allvar och som kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att fler deltagare når målen för utbildningen. Vi vet att många i Stockholm står utanför arbetsmarknaden, och just språket är grundläggande för att få ett jobb – och för att komma in i samhället.Än mer bekymmersamt är att endast 60 procent av deltagarna har klarat kursen inom angiven tid — en nivå som är långt ifrån tillräcklig. Det är helt enkelt för lågt, och det måste bli bättre. Inte minst mot bakgrund av de nya och skärpta kraven på SFI är det avgörande att andelen som fullföljer utbildningen i rätt takt ökar markant. Vi förväntar oss att detta prioriteras och att konkreta åtgärder vidtas för att vända utvecklingen.Slutligen har vi svårt att förstå anledningen till varför vänsterstyret premierar egenregi. Årsrapporten tycks helt sakna argument för varför denna stora reform genomförs.Ledamoten Christina Tufvesson (L) lämnade följande särskilda uttalande.Vuxenutbildning Stockholms första årsrapport ger en samlad bild av verksamhetens utveckling över tid, vilket är värdefullt, inte minst mot bakgrund av att vuxenutbildningen är av stor betydelse för människors möjligheter att kunna få en egen försörjning och frihet.Vi kan notera den fortsatta förskjutningen mot egen regi. Vi liberaler har kontinuerligt, framhållit att vi inte ser något egenvärde i sig med en ökad andel vuxenutbildning i egen regi. Vi menar att kommunal vuxenutbildning ska kunna bedrivas i såväl egen som privat regi; det viktigaste är att den fungerar väl och ger bra resultat. För oss liberaler har även valfriheten i sig ett stort värde. Avvägningen mellan egen och upphandlad regi ska styras av vad som är bäst för elevens bästa.Att vad som bör vara en neutral lägesrapport i sin framåtblick argumenterar för den egna regins fördelar framför upphandlad verksamhet kan ifrågasättas. Ett exempel på detta finns på sidan 21, där det görs gällande att långsiktighet i praktiken förutsätter egen regi eftersom upphandlade utbildningar styrs av avtal. Det är riktigt att avtal bland annat anger avtalstid men det går att sluta avtal på olika långa löptider och de kan även innehålla möjlighet till förlängning just för att få till långsiktighet. Detta är alltså inte ett skäl i sig för mer utbildningar i egen regi.Antalet leverantörer och avtal har samtidigt skurits ned kraftigt. Liberalerna har värnat och värnar specialiserade och upphandlade utbildningar – exempelvis svenska för lastbilsförare (SFL) – och har drivit frågan om ett regionalt yrkesvux, eftersom sådant breddar utbudet och ger eleverna tillgång till utbildningar som annars inte skulle bedrivas i staden. Minskad mångfald av utförare riskerar på sikt ett smalare utbud, mindre innovation och att näringslivets kompetensbrist fortsätter.Vi noterar att förvaltningen själv konstaterar att det systematiska kvalitetsarbetet skiljer sig mellan skolorna och att gemensamma mallar och årshjul ännu inte är på plats, samtidigt som egen regi tagit emot tusentals fler kursdeltagare. När verksamheten växer så snabbt är det viktigt att kvaliteten inte släpar efter.Rapporten bekräftar att avhopp, särskilt på gymnasial nivå, och stödet till elever med kort utbildningsbakgrund fortsatt är en utmaning. Det är frågor vi drivit länge, bland annat genom vår motion om en åtgärdsplan mot avhopp från sfi. Vi vill också, som vi återkommande framhållit, att vuxenutbildningens utformning tydligare styrs av näringslivets rekryteringsbehov, och har nyligen efterlyst en Stockholmsspecifik bristyrkesanalys för att stärka matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad.Förvaltningens förslag till beslut anger att arbetet framåt bland annat ska prioritera kompetensförsörjningen till stadens välfärdssektor. Även om välfärdens kompetensbehov är stort anser vi liberaler att vuxenutbildningen ska svara mot hela arbetsmarknadens behov; både stadens och näringslivets. En prioritering som i praktiken pekar ut enbart den offentliga sektorn riskerar att låsa utbudet och försämra matchningen mot de bristyrken som finns i det privata näringslivet.
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.