Motion om stöd för barn i anpassad skola

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen innehåller förslag om att kommunfullmäktige ska besluta att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i de anpassade skolorna samt besluta att ta fram ett trygghetsprogram för att motverka och förebygga hot och våld mot eleverna. I motionen finns också ett förslag om att all personal i de anpassade skolorna ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på elevernas sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet.Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att staden har en tydlig bild av utsattheten hos eleverna i de anpassade skolorna och att personalen som arbetar där har rätt kunskap och kompetens. Det finns nationella studier om målgruppens utsatthet för våld som staden kan bygga sitt arbete på. Förvaltningen anser därför inte att staden ska göra en egen kartläggning. Förvaltningen ser inte heller att staden behöver besluta om ett nytt trygghetsprogram, detta eftersom förvaltningen har stödmaterial som omfattar alla Stockholms stads skolor, oavsett skolform. Vidare är förvaltningen i grunden positiv till att fortsätta öka kunskaperna hos personalen som arbetar i de anpassade skolorna.Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart. [Tjänsteskrivelse - Motion om de bortglömda barnen.pdf] Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Växel 08 508 33 000 Fax utbildningsforvaltningen@edu.stockholm.se https://start.stockholm/ Sida 1 (4) Motion om de bortglömda barnen Remiss från kommunstyrelsen, KS 2026/233 Förvaltningens förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen innehåller förslag om att kommunfullmäktige ska besluta att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i de anpassade skolorna samt besluta att ta fram ett trygghetsprogram för att motverka och förebygga hot och våld mot eleverna. I motionen finns också ett förslag om att all personal i de anpassade skolorna ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på elevernas sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet. Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att staden har en tydlig bild av utsattheten hos eleverna i de anpassade skolorna och att personalen som arbetar där har rätt kunskap och kompetens. Det finns nationella studier om målgruppens utsatthet för våld som staden kan bygga sitt arbete på. Förvaltningen anser därför inte att staden ska göra en egen kartläggning. Förvaltningen ser inte heller att staden behöver besluta om ett nytt trygghetsprogram, detta eftersom förvaltningen har stödmaterial som omfattar alla Stockholms stads skolor, oavsett skolform. Vidare är förvaltningen i grunden positiv till att fortsätta öka kunskaperna hos personalen som arbetar i de anpassade skolorna. Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart. Handläggare Katja Hatschek Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2026-06-11 Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/1758 2026-05-11 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/1758 Sida 2 (4) Motion om de bortglömda barnen Bakgrund/Ärendet Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande. Av motionen framgår att elever i anpassad skolgång tillhör en av samhällets mest sårbara grupper och att barn med intellektuell funktionsnedsättning har högre risk att utsättas för olika typer av övergrepp och att de utsätts för grövre våld. Av motionen framgår även att det för att förebygga våld krävs att staden har en tydlig bild av elevernas utsatthet och att staden säkerställer att personalen som arbetar i de anpassade skolorna har rätt kompetens och kunskap. Därutöver är det nödvändigt att staden säkerställer att eleverna själva kan tillgodogöra sig kunskap om rättigheter, stöd och hur våld och övergrepp kan ta sig i uttryck. Motionen innehåller förslag om att kommunfullmäktige ska besluta att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i den anpassade grund- och gymnasieskolan samt besluta att ta fram ett trygghetsprogram med riktlinjer och åtgärder för att motverka och förebygga hot och våld mot eleverna. I motionen finns också ett förslag om att kommunfullmäktige ska besluta att all personal i den anpassade grund- och gymnasieskolan ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på målgruppens sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen och avdelningen för personal och kompetensförsörjning. Ärendet kommer att behandlas i samverkan med de fackliga organisationerna den 2 juni 2026. Funktionshinderrådet kommer att få möjlighet att behandla ärendet vid sammanträdet den 3 juni 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att staden har en tydlig bild av utsattheten hos eleverna i de anpassade skolorna och att personalen som arbetar där har rätt kunskap och kompetens. Eftersom det finns nationella studier som staden kan bygga sitt arbete på anser förvaltningen inte att staden ska göra en egen kartläggning av förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i den anpassade grund- och gymnasieskolan. Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/1758 Sida 3 (4) Motion om de bortglömda barnen I rapporten Mer utsatta än andra har Myndigheten för delaktighet beskrivit risker för barn och unga med funktionsnedsättning att utsättas för våld. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har också gjort pilotstudien Unga, utsatta, osynliga om våld mot barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning i anpassad gymnasieskola. I februari 2026 fick Allmänna Barnhuset 1,6 miljoner kronor från regeringen för att genomföra en studie om våld mot barn med intellektuell funktionsnedsättning. Studien ska omfatta fler elever och skolmiljöer än pilotstudien. Den ska även utveckla arbetssätt som gör det möjligt att lyssna till barnen på ett tryggt och tillgängligt sätt. Förvaltningen ser inte heller att staden behöver besluta om ett nytt trygghetsprogram med riktlinjer och åtgärder. Förvaltningen har ett flertal stödmaterial som omfattar alla Stockholms stads skolor, oavsett skolform. Skolorna kan exempelvis använda förvaltningens handlingsplan Våga fråga, lyssna och agera eller stödmaterialet Hot, våld och otillåten påverkan. Under året kommer förvaltningen att uppdatera handlingsplanen Våga fråga, lyssna och agera och även uppmärksamma stödmaterialet Hot, våld och otillåten påverkan för skolledare i stadens anpassade grundskolor. I förvaltningens vägledning Sexualitet, samtycke och relationer finns också material som är riktat till elever med intellektuell funktionsnedsättning. Därutöver finns en ny lärarhandledning från Myndigheten för delaktighet. Materialet riktar sig till elever i årskurs 6–9 i anpassad grundskola och ger dem kunskap om vad brott kan vara, hur de kan bli rekryterade till att utföra brott och hur de kan säga nej. En av stadens anpassade gymnasieskolor ingår också i ett modellkommunsarbete för att utveckla arbetet för ett mer inkluderande och tillgängligt samhälle för personer med funktionsnedsättning, samt för att sprida erfarenheter, metoder och lärande exempel till andra kommuner. Arbetet fokuserar på brottsförebyggande arbete, meningsfull fritid och vägar till studier och jobb för målgruppen. Det är ett förvaltningsövergripande arbete med utbildnings-, arbetsmarknads-, idrotts- och socialförvaltningen i samverkan Kungsholmens stadsdel, skolpersonal och polis. Förvaltningen är positiv till att fortsätta öka kunskaperna hos personal som arbetar i de anpassade skolorna. Det kan dock vara praktiskt svårt att organisera ytterligare obligatoriska kompetenshöjande insatser för all personal. I dagsläget får personalen i Stockholms stads skolor utbildning i anmälningsskyldigheten. Skolledare från stadens samtliga anpassade grundskolor har också deltagit i Myndigheten för Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/1758 Sida 4 (4) Motion om de bortglömda barnen delaktighets fortbildningsinsats om våldsutsatthet hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. Personalen på de skolor som arbetar med lektionsserien Mentorer i våldsprevention (MVP) får även grundläggande kunskaper om aktiv åskådare och normer kring kön samt kunskaper för att bredda bilden av våld. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart. Per Törnvall Peter Bragner Utbildningsdirektör Grundskoledirektör Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Bilagor Motion om de bortglömda barnen av Andréa Hedin (M) --- [Motion om de bortglömda barnen.pdf] Motion om de bortglömda barnen av Andréa Hedin (M) När ett barn inte har orden för att berätta att något är fel vilar ett särskilt ansvar på samhället. För barn i anpassad skolgång är beroendet av vuxna för omsorg, stöd och trygghet ofta omfattande. Det gör deras utsatthet för våld och övergrepp särskilt allvarlig. De tillhör en av samhällets mest sårbara grupper, och när skyddet brister kan övergrepp ske i det fördolda. Många i målgruppen har språkliga svårigheter med begränsad talförmåga och behov av alternativ och kompletterande kommunikation, såsom bildstöd, för att tillgodogöra sig information. De kan även ha ett omfattande behov av omvårdnad i vardagliga situationer, såsom vid personlig hygien och påklädning. Denna beroendeställning innebär en ökad sårbarhet, samtidigt som kognitiva och motoriska begränsningar kan göra det svårt för barnen att uttrycka att de utsatts för våld eller övergrepp. Högre risk att utsättas för olika former av övergrepp och våld Forskning visar att barn med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk att utsättas för flera typer av våld och att de utsätts för grövre våld. Dels kommer våldet från främlingar, och vägen till och från skolan är exempel på en riskmiljö. Det är också förekommande att våldet kommer från personer som är bekanta för barnet. Att berätta om våld man utsätts för av en professionell eller vårdnadshavare kan utöver de emotionella konsekvenserna innebära en risk att förlora det stöd man behöver. Eftersom barnen är vana att bli omhändertagna och lyda kan det vara särskilt svårt att urskilja ett övergrepp och när en vuxen går över gränsen. Sexuellt våld mot pojkar med intellektuell funktionsnedsättning är vanligare än mot pojkar i övrigt. Flickor med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt sårbara på internet, där det rapporterats att de dragits in i sexhandel och trafficking. Det finns även forskning som visar att barn med intellektuell funktionsnedsättning är mer utsatt i en hederskontext och löper högre risk för att bli bortgifta via arrangerade eller tvångsäktenskap. Barn med intellektuell funktionsnedsättning blir även oftare placerade på grund av att de utsätts för våld i hemmet. För barn utan intellektuell funktionsnedsättning minskar risken för sexuella övergrepp vid familjehemsplaceringar, men för målgruppen har studier funnit motsatt samband. Barn med intellektuell funktionsnedsättning löper tre gånger så hög risk att utsättas för sexuella övergrepp i fosterhem jämfört med andra barn. Förövarna är i många fall andra placerade barn i fosterhemmet.1 Skolans skyddande roll Okunskap kan inte bara bidra till att våld och övergrepp förblir oupptäckta, utan i sig utgöra en riskfaktor för att professionella blir förövare. En studie fann att otillräcklig utbildning ökar risken för att yrkesverksamma som arbetar med stöd till målgruppen själva utövar våld mot barnen. Även svag eller utebliven kommunikation med föräldrar rapporterades utgöra en riskfaktor för detta. Därutöver identifierades flera organisatoriska riskfaktorer, såsom otillräckligt ledningsstöd, hög personalomsättning, bristfälliga rutiner för att rapportera missförhållanden samt begränsad förmåga att identifiera när barn utsätts för våld. 1 Myndigheten för delaktighet, 2024. Fråga, lyssna och förstå – Om att förebygga, upptäcka och utreda våld mot barn och unga med funktionsnedsättning. Kunskap om våld, övergrepp, sexualitet och rättigheter påverkar i vilken utsträckning utsattheten uppmärksammas. Forskning visar att vårdnadshavare och pedagoger brister i att ge barnen information, och att barn med IF har lägre kunskap om våld än andra barn. Skolan har ett tydligt ansvar för att ge elever kunskap om relationer, samtycke och rättigheter, samt att belysa hur maktstrukturer kan ta sig uttryck i hedersrelaterat våld och förtryck.2 Samtidigt är det ofta de med lägst kunskap och erfarenhet som arbetar med de barn som har störst utmaningar. I Stockholms stad hade endast 18 procent av lärarna 2025 den behörighet som krävs för att undervisa elever inom anpassad grundskola.3 För att förebygga våld och skydda dessa barn krävs att staden har en tydlig bild av deras utsatthet och säkerställer att de som arbetar i den anpassade grundskolan har rätt kompetens och kunskap. Det är också nödvändigt att säkerställa att eleverna själva kan tillgodogöra sig kunskap om rättigheter, stöd och hur våld och övergrepp kan ta sig i uttryck. Informationen måste anpassas till elevernas förutsättningar och kommuniceras på ett tillgängligt sätt. Utan en samlad bild av hot, våld och övergrepp mot dessa barn riskerar utsattheten att förbli osynlig och stadens insatser att bli verkningslösa. Staden behöver därför kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp samt rekrytering till kriminella gäng som riktar sig mot dessa barn, både i fysiska och digitala miljöer. Utifrån detta kan man sedan identifiera risk- och skyddsfaktorer och utforma trygghetsinsatser. Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i anpassad grund- och gymnasieskola. att ta fram ett trygghetsprogram med riktlinjer och åtgärder för att motverka och förebygga hot och våld mot elever i anpassad grund- och gymnasieskola. att all personal i den anpassade grund- och gymnasieskolan ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på målgruppens sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet. 2 Skolverket. Läroplan för anpassade grundskolan (Lgra22). 3 Stockholms stad, 2025. Verksamhetsplan 2026 för utbildningsnämnden.