Isinformation för ökad trygghet på sjöisarna
Dennis Wedin (M) har frågat trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om varför Stockholms stad inte informerar om istjockleken på populära platser som Årstaviken och Riddarfjärden. Han menar att staden har ett ansvar att tillhandahålla denna information för att öka tryggheten för stockholmarna, särskilt barnfamiljer och ovana, och vill att trafikförvaltningen får i uppdrag att införa ett system för regelbundna ismätningar till nästa vintersäsong.
Från originalhandlingen
[Interpellation av Dennis Wedin (M) till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om mätning av isens tjocklek för ökad säkerhet på stadens vatten.pdf]
Interpellation av Dennis Wedin (M) till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om
mätning av isens tjocklek för ökad säkerhet på stadens vatten
Stockholm är en stad byggd på vatten, och när kylan sätter in blir våra frusna sjöar och vikar
naturliga och uppskattade samlingsplatser för många stockholmare. Tusentals ger sig ut på
isarna under vinterhalvåret för att promenera, åka skridskor, pimpla eller bada isvak. Det är
livskvalitet vi ska värna om.
Med detta följer ett stort ansvar för den enskilde att vara försiktig och aldrig ge sig ut på isar
man inte är säker på. Samtidigt har staden ett grundläggande ansvar för invånarnas trygghet
och för att tillhandahålla service som underlättar för medborgarna att fatta säkra beslut.
Idag brister staden i detta ansvar. Trots att platser som bland annat Årstaviken och
Riddarfjärden är oerhört populära för vinteraktiviteter, finns ingen som helst officiell
information från Stockholms stad att tillgå om isens tjocklek eller bärighet.
Det är en ansvarslös och passiv hållning från det rödgröna styret. Att skapa en trygg och
välskött stad handlar inte bara om nya och dyra toaletter, köbildande cykelbanor eller
ineffektiv snöröjning utan ytterst handlar om att hjälpa stockholmare i sin vardag. Att erbjuda
information om isförhållanden är en enkel och relativt billig åtgärd som kan rädda liv. Särskilt
viktigt är det för barnfamiljer och ovana, som kanske inte har den kunskap som krävs för att
själva bedöma isens kvalitet.
Staden har via sina förvaltningar både kompetens och resurser att utföra regelbundna
mätningar. Att man ändå väljer att avstå är ett politiskt beslut som prioriterar ansvarsflykt
framför service och säkerhet.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till trafikborgarrådet:
1. Varför har Stockholms stad, till skillnad från många andra kommuner, under den
rödgröna majoritetens ledning valt att inte tillhandahålla någon officiell information
om isens tjocklek på populära och välbesökta naturområden i staden?
2. Anser trafikborgarrådet att det är förenligt med stadens ansvar för trygghet och service
att stockholmarna, inklusive barnfamiljer, helt lämnas att gissa isförhållandena på
platser som staden vet är populära för rekreation?
3. Är trafikborgarrådet beredd att ge trafikförvaltningen i uppdrag att till nästa
vintersäsong utreda och införa ett system för regelbunden mätning och
offentliggörande av isens tjocklek på ett antal platser i staden?
Stockholm den 10 februari 2026
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.