Motion om skydd för barn i anpassad skolgång

[Tjänsteutlåtande Svar på motion De bortglömda barnen.pdf] Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Fleminggatan 2 Box 49039 100 28 Stockholm Växel 08-508 08 000 Fax kungsholmen@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (4) Motion om de bortglömda barnen Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har begärt nämndens yttrande över Andréa Hedins (M) motion till kommunfullmäktige gällande barn i anpassad skolgång. Motionären beskriver att barn i anpassad skolgång tillhör samhällets mest sårbara grupper och att övergrepp mot dessa barn kan ske i det fördolda. Forskning visar att barn med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp. Med anledning av ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar kring tre olika förslag. Dessa förslag rör kartläggning av olika typer av våld och kriminell rekrytering i anpassad skola, ta fram trygghetsprogram för att motverka och förebygga hot och våld samt en obligatorisk utbildning för personal med fokus på sårbarhet och utsatthet i målgruppen. Stadsdelsförvaltningen kan se att en kartläggning enligt ovanstående förslag skulle kunna hjälpa socialttjänstens arbete. När det gäller trygghetsprogram erbjuder stadsdelsförvaltningen vid Kungsholmen i nuläget två olika program, Respekt och Självrespekt och Machofabriken. När det kommer till anmälningsskyldigheten är socialtjänsten behjälpliga med att komma ut till skolor för att informera kring detta. Bakgrund Kommunstyrelsen har begärt nämndens yttrande över remiss av Motion om de bortglömda barnen senast den 16 juni 2026. Remissinstanser är stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Kungsholmens stadsdelsnämnd, kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor, FUB Stockholm, myndigheten för delaktighet och polisregion Stockholm. Handläggare Jenny Tälth Telefon: 08-50808520 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2026-06-11 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/161 2026-05-05 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/161 Sida 2 (4) Motion om de bortglömda barnen Ärendet Andréa Hedin (M) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige gällande barn i anpassad skolgång. Motionären beskriver att barn i anpassad skolgång tillhör samhällets mest sårbara grupper och att övergrepp mot dessa barn kan ske i det fördolda. Forskning visar att barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper högre risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp. Dessa barn befinner sig ofta i en beroendeställning till andra och deras eventuella kognitiva och motoriska begränsningar kan göra det svårt för barnen att uttrycka att de utsätts för våld eller övergrepp. Motionären beskriver vidare att en studie visat att otillräcklig utbildning ökar risken för att yrkesverksamma som arbetar med målgruppen själva utöver våld mot barnen. Kunskap om våld, övergrepp, sexualitet och rättigheter påverkar i vilken utsträckning utsattheten uppmärksammas. Forskning visar att vårdnadshavare och pedagoger brister i att ge barnen information, och att barn med IF har lägre kunskap om våld än andra barn. Skolan har ett tydligt ansvar för att ge elever kunskap om relationer, samtycke och rättigheter, samt att belysa hur maktstrukturer kan ta sig uttryck i hedersrelaterat våld och förtryck. Motionären menar att för att förebygga våld och skydda dessa barn krävs att staden har en tydlig bild av deras utsatthet och säkerställer att de som arbetar i den anpassade grundskolan har rätt kompetens och kunskap samt att barnen får information som är anpassade till deras förutsättningar och kommuniceras på ett tillgängligt sätt. Med anledning av ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar: 1. att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i anpassad grund- och gymnasieskola. 2. att ta fram ett trygghetsprogram med riktlinjer och åtgärder för att motverka och förebygga hot och våld mot elever i anpassad grund- och gymnasieskola. 3. att all personal i den anpassade grund- och gymnasieskolan ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på målgruppens sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom socialtjänstavdelningen. Ärendet har behandlats av pensionärsrådet och i förvaltningsgruppen. Synpunkter framgår av protokoll eller separat skrivelse. Rådet för Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/161 Sida 3 (4) Motion om de bortglömda barnen funktionshinderfrågor har haft möjlighet att ta del av motionen via Meetings, eventuella synpunkter framgår i separat skrivelse. Förvaltningens synpunkter och förslag Då Kungsholmens stadsdelsförvaltningen inte har rådighet i frågan är det svårt att ge konkreta svar på de förslag motionären föreslår i motionen men lämnar följande kommentarer: 1. Generellt kan sägas att förvaltningen ser positivt på alla sätt att förebygga utsatthet för våld och övergrepp, speciellt för sårbara grupper, och att en kartläggning av förekomst av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering även skulle kunna vara till hjälp för socialtjänstens arbete. 2. När det gäller trygghetsprogram arbetar fältassistenterna på Kungsholmen idag med att erbjuda alla skolor, även anpassade skolor, två olika föreläsningsprogram; Respekt och självrespekt (RoS) och Machofabriken. RoS syftar till att hjälpa unga att ta till sig goda värderingar, tankemönster och normer kring sexualitet och könsroller. Målet är att skapa goda förebilder, väcka funderingar och tydliggöra vad som är tillåtet och otillåtet för att tydligt skilja mellan frivillighet och tvång. Machofabriken är ett metodmaterial för praktiskt arbete för jämställdhet och mot våld tillsammans med unga. Fokus ligger på normer för manlighet och hur de påverkar oss. Det är skolorna som bestämmer om de vill ta hjälp av fältassistenterna för att föreläsa på skolorna. Om det behövs andra program än dessa två kan stadsdelsförvaltningen inte uttala sig om utan lämnar det till utbildningsförvaltningen. 3. När det gäller utbildningar för skolans personal kan inte stadsdelsförvaltningen uttala sig men när det kommer till anmälningsskyldigheten är socialtjänsten behjälpliga med att komma ut till skolor för att informera kring detta. Barnrätts-, funktionshinder-, och jämställdhetsperspektiv Då förvaltningen inte har rådighet i de förslag motionären ställer kan förvaltningen inte beakta ovanstående perspektiv mer än att de förslag som ligger verkar positivt för att motverka våld och utsatthet. Tjänsteutlåtande Dnr KUNG 2026/161 Sida 4 (4) Motion om de bortglömda barnen Ann-Christine Hansson Tero Tegel Stadsdelsdirektör Avdelningschef Kungsholmens stadsdelsförvaltning Kungsholmens stadsdelsförvaltning Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ann-Christine Hansson, Stadsdelsdirektör 2026-05-25 Tero Tegel, Avdelningschef 2026-05-25 --- [Motion om de bortglömda barnen.pdf] Motion om de bortglömda barnen av Andréa Hedin (M) När ett barn inte har orden för att berätta att något är fel vilar ett särskilt ansvar på samhället. För barn i anpassad skolgång är beroendet av vuxna för omsorg, stöd och trygghet ofta omfattande. Det gör deras utsatthet för våld och övergrepp särskilt allvarlig. De tillhör en av samhällets mest sårbara grupper, och när skyddet brister kan övergrepp ske i det fördolda. Många i målgruppen har språkliga svårigheter med begränsad talförmåga och behov av alternativ och kompletterande kommunikation, såsom bildstöd, för att tillgodogöra sig information. De kan även ha ett omfattande behov av omvårdnad i vardagliga situationer, såsom vid personlig hygien och påklädning. Denna beroendeställning innebär en ökad sårbarhet, samtidigt som kognitiva och motoriska begränsningar kan göra det svårt för barnen att uttrycka att de utsatts för våld eller övergrepp. Högre risk att utsättas för olika former av övergrepp och våld Forskning visar att barn med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk att utsättas för flera typer av våld och att de utsätts för grövre våld. Dels kommer våldet från främlingar, och vägen till och från skolan är exempel på en riskmiljö. Det är också förekommande att våldet kommer från personer som är bekanta för barnet. Att berätta om våld man utsätts för av en professionell eller vårdnadshavare kan utöver de emotionella konsekvenserna innebära en risk att förlora det stöd man behöver. Eftersom barnen är vana att bli omhändertagna och lyda kan det vara särskilt svårt att urskilja ett övergrepp och när en vuxen går över gränsen. Sexuellt våld mot pojkar med intellektuell funktionsnedsättning är vanligare än mot pojkar i övrigt. Flickor med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt sårbara på internet, där det rapporterats att de dragits in i sexhandel och trafficking. Det finns även forskning som visar att barn med intellektuell funktionsnedsättning är mer utsatt i en hederskontext och löper högre risk för att bli bortgifta via arrangerade eller tvångsäktenskap. Barn med intellektuell funktionsnedsättning blir även oftare placerade på grund av att de utsätts för våld i hemmet. För barn utan intellektuell funktionsnedsättning minskar risken för sexuella övergrepp vid familjehemsplaceringar, men för målgruppen har studier funnit motsatt samband. Barn med intellektuell funktionsnedsättning löper tre gånger så hög risk att utsättas för sexuella övergrepp i fosterhem jämfört med andra barn. Förövarna är i många fall andra placerade barn i fosterhemmet.1 Skolans skyddande roll Okunskap kan inte bara bidra till att våld och övergrepp förblir oupptäckta, utan i sig utgöra en riskfaktor för att professionella blir förövare. En studie fann att otillräcklig utbildning ökar risken för att yrkesverksamma som arbetar med stöd till målgruppen själva utövar våld mot barnen. Även svag eller utebliven kommunikation med föräldrar rapporterades utgöra en riskfaktor för detta. Därutöver identifierades flera organisatoriska riskfaktorer, såsom otillräckligt ledningsstöd, hög personalomsättning, bristfälliga rutiner för att rapportera missförhållanden samt begränsad förmåga att identifiera när barn utsätts för våld. 1 Myndigheten för delaktighet, 2024. Fråga, lyssna och förstå – Om att förebygga, upptäcka och utreda våld mot barn och unga med funktionsnedsättning. Kunskap om våld, övergrepp, sexualitet och rättigheter påverkar i vilken utsträckning utsattheten uppmärksammas. Forskning visar att vårdnadshavare och pedagoger brister i att ge barnen information, och att barn med IF har lägre kunskap om våld än andra barn. Skolan har ett tydligt ansvar för att ge elever kunskap om relationer, samtycke och rättigheter, samt att belysa hur maktstrukturer kan ta sig uttryck i hedersrelaterat våld och förtryck.2 Samtidigt är det ofta de med lägst kunskap och erfarenhet som arbetar med de barn som har störst utmaningar. I Stockholms stad hade endast 18 procent av lärarna 2025 den behörighet som krävs för att undervisa elever inom anpassad grundskola.3 För att förebygga våld och skydda dessa barn krävs att staden har en tydlig bild av deras utsatthet och säkerställer att de som arbetar i den anpassade grundskolan har rätt kompetens och kunskap. Det är också nödvändigt att säkerställa att eleverna själva kan tillgodogöra sig kunskap om rättigheter, stöd och hur våld och övergrepp kan ta sig i uttryck. Informationen måste anpassas till elevernas förutsättningar och kommuniceras på ett tillgängligt sätt. Utan en samlad bild av hot, våld och övergrepp mot dessa barn riskerar utsattheten att förbli osynlig och stadens insatser att bli verkningslösa. Staden behöver därför kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp samt rekrytering till kriminella gäng som riktar sig mot dessa barn, både i fysiska och digitala miljöer. Utifrån detta kan man sedan identifiera risk- och skyddsfaktorer och utforma trygghetsinsatser. Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i anpassad grund- och gymnasieskola. att ta fram ett trygghetsprogram med riktlinjer och åtgärder för att motverka och förebygga hot och våld mot elever i anpassad grund- och gymnasieskola. att all personal i den anpassade grund- och gymnasieskolan ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på målgruppens sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet. 2 Skolverket. Läroplan för anpassade grundskolan (Lgra22). 3 Stockholms stad, 2025. Verksamhetsplan 2026 för utbildningsnämnden.