Handlingsplan för romsk inkludering i Stockholm 2030

[§23 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Genomförandebeslut gällande projekt Renovering och ombyggnad av fastigheten Pelarbacken Större 4 på Södermalm.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 23 Genomförandebeslut gällande projekt Renovering och ombyggnad av fastigheten Pelarbacken Större 4 på Södermalm Framställan från fastighetsnämnden och kulturnämnden KS 2026/259 Beslut 1. Fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projekt Renovering och ombyggnad av fastigheten Pelarbacken Större 4 på Södermalm till en projektutgift som framgår av bilaga till utlåtandet. 2. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom fastighetsnämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Genomförandebeslut gällande projekt Renovering och ombyggnad av fastigheten Pelarbacken Större 4 på Södermalm. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Anders Göransson (S) och borgarrådet Boucher (V) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Therese Lindström (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen som innebär återremiss. Peter Öberg (L) och Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Beslutsordning Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [§21 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Avgiftsmodell och kursavgifter för Kulturskolan Stockholm.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 21 Avgiftsmodell och kursavgifter för Kulturskolan Stockholm Hemställan från kulturnämnden KS 2026/406 Beslut 1. Avgiftsmodell och kursavgifter för Kulturskolan Stockholm godkänns i enlighet med utlåtandet och bilaga till utlåtandet. 2. Avgiftsmodell och kursavgifter för Kulturskolan Stockholm börjar att gälla den 1 augusti 2026. 3. Nuvarande kursavgiftssystem för Kulturskolan Stockholm (dnr KS 2020/433) upphör därmed att gälla den 31 juli 2026. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Avgiftsmodell och kursavgifter för Kulturskolan Stockholm. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Alma Carlsson (S) och borgarrådet Boucher (V) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Johan Brege (M), Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Jonas Naddebo (C) och Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [§20 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Handlingsplan för romsk inkludering 2030.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 20 Handlingsplan för romsk inkludering 2030 KS 2025/809 Beslut 1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilaga 2 i utlåtandet. 3. Stockholms stads strategi för romsk inkludering 2018-2022 (dnr KS 2018/000070) upphör att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för romsk inkludering 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M), borgarrådet Jönsson (L), Claes Nyberg (C) och Maurice Forslund (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas och Centerpartiets gemensamma förslag till beslut i kommunstyrelsen. Linnéa Vinge (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [R9 Utl Handlingsplan för romsk inkludering.pdf] 1 (78) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/809) Handlingsplan för romsk inkludering 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilaga 2 i utlåtandet. 3. Stockholms stads strategi för romsk inkludering 2018-2022 (dnr KS 2018/000070) upphör att gälla. Föredragande borgarråd Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Fokus för handlingsplanen är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra 2 (78) innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället och Romskt stöd och pensionär förening. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Le Romane Phaka, Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation och Romano Paso har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Region Stockholm har avstått från att svara på remissen. Arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Den är ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom sina verksamhetsområden. Exploateringsnämnden ser mycket positivt på de kunskapsunderlag och utbildningar som finns i staden och avser att ta del av dessa. Nämnden arbetar med projekt och förvaltning över hela staden som normalt inte har särskild påverkan på romer. Genom att tillgodose grundkompetens på exploateringskontoret kan lämpliga åtgärder vidtas vid behov. Fastighetsnämnden är utpekad som ansvarig för aktiviteten att skapa trygghet för romer i stadens verksamheter och offentliga miljöer. Det kan innebära trygghet i lokaler såväl som på vägen till och från byggnaderna, exempelvis fritidsgårdar, öppna förskolor och bibliotek. Förskolenämnden framför att de exempel på insatser och arbetssätt som ges i planen är framåtsyftande och kan bidra till det övergripande målet om att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter som den som är icke-rom. Uppsökande verksamhet kan vara en framgångsfaktor för romsk inkludering. Idrottsnämnden ser positivt på stadens arbete för att stärka romers rättigheter och möjligheter. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det är positivt att insatser exemplifieras då det underlättar för nämndens utvecklingsarbete. Kulturnämnden anför att för att lyckas i arbetet är det viktigt med samverkan och samordning mellan stadens förvaltningar och bolag samt det romska civilsamhället. 3 (78) Det handlar exempelvis om målgruppsanpassade arbetssätt och trygga mötesplatser samt samordning för att skapa bättre former för dialog och inflytande för romer. Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens arbete för romsk inkludering som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att handlingsplanen utgör en god utgångspunkt för nämnders och bolagsstyrelsers arbete. Att målen för handlingsplan för romsk inkludering 2030 följer samma struktur som det övergripande MR-programmets fokusområden skapar kontinuitet och bidrar till ökad tydlighet. Servicenämnden anser att det är bra att antidiskrimineringskrav i upphandlingar lyfts som ett tillvägagångssätt för att nå målen i handlingsplanen. I alla sammanhang sätts krav på att leverantörer ska följa aktuell antidiskrimineringslagstiftning. Leverantörer ska värna om alla människors lika värde. Socialnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen. Arbetet med en öppen och jämställd stad, fri från diskriminering och rasism, behöver prioriteras och vara likställt i hela staden. Därför är central samordning och stöd betydelsefullt. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för romers lika rättigheter och möjligheter. Trafiknämnden anför att romer är en av flera utsatta grupper som det tas hänsyn till inom ramen för trafiknämndens ordinarie trygghetsarbete. Kunskap om romers rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande och rekrytering av nya medarbetare. Utbildningsnämnden framhåller att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån romers önskemål. Nämnden föreslår att det intersektionella perspektivet, som visar hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och överlappar varandra genomgående, ska bli tydligare i hela handlingsplanen. Äldrenämnden ser positivt på tydlig styrning och riktning för stadens arbete med romsk inkludering. För att arbetet ska vara hållbart och långsiktigt är det viktigt med stadsgemensamma mål och förväntade förflyttningar men med flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser. Överförmyndarnämnden ser fram emot uppdaterade riktlinjer för arbetet med romsk inkludering. Nämnden möter romer bl.a. som huvudmän, anhöriga, ställföreträdare och anställda och är medveten om att antiziganism och utanförskap drabbar många romer. Nämnden är angelägen om att vara en motkraft till detta. 4 (78) Bromma stadsdelsnämnd är positiv till handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna arbetet med romsk inkludering. Nämnden anför att det saknas ett tydligt arbetsgivarperspektiv och att staden som arbetsgivare har en central roll i att förebygga diskriminering. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd är positiv till handlingsplanen om romsk inkludering. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på insatser och aktiviteter inom fokusområdena anges. Farsta stadsdelsnämnd vill särskilt lyfta vikten av att det tas fram utbildningar och material som ger stöd i nämnders och bolags fortsatta arbete. Nämnden ser positivt på att fackförvaltningarna får ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd välkomnar att staden tagit fram en handlingsplan för romsk inkludering som ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbeta för att informera romer om deras rättigheter och inkludera romer i samhällsgemenskapen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver resultatmål inom de olika fokusområdena och ger exempel på insatser och aktiviteter för förflyttningar i riktning mot stadens övergripande effektmål. Det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Järva stadsdelsnämnd pekar på att utöver att medarbetare deltar på utbildningstillfällen skulle handlingsplanen även kunna påtala betydelsen av att arbetslag och arbetsplatser skapar utrymme att reflektera över sitt arbete utifrån den nya kunskapen. Det krävs förändrade arbetssätt snarare än enskilda aktiviteter. Kungsholmens stadsdelsnämnd anför att planen ger en tydlig riktning till stadens nämnder och bolag i arbetet med att informera romer om deras rättigheter och inkludera romer i samhällsgemenskapen. Nämnden ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget. Norra innerstadens stadsdelsnämnd anser att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden. Det gäller såväl arbetet för romsk inkludering som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Arbetet för mänskliga rättigheter kan med fördel integreras i fler befintliga nätverk inom staden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ställer sig positiv till att målen i planen avser skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder att utifrån sina verksamhets- områden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Samtidigt vill nämnden framhålla en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner. 5 (78) Skärholmens stadsdelsnämnd framför att handlingsplanen är välskriven och att målen har tydliga ansvarshänvisningar till respektive nämnd. Samtidigt finns flexibilitet att utifrån nämndernas verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Regelbundna uppföljningar kommer bidra till att planen får reell påverkan. Södermalms stadsdelsnämnd ser positivt på föreslagen handlingsplan men påtalar att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering. Stockholms Stadshus AB anför att några av stadens bolag har enligt planen ett särskilt ansvar att bland annat arbeta uppsökande och sprida information om sin verksamhet. Det vore fördelaktigt om det kunde tas fram ett internt forum på intranät eller liknande där goda exempel från förvaltningar och andra aktörer i staden kan lyftas. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 anför att arbetet ligger i linje med flera av de globala målen i Agenda 2030. Planen bör tydligare utgå från ett rättighetsbaserat perspektiv, där romers rätt till delaktighet, inflytande och likabehandling är vägledande i alla delar. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter välkomnar att en handlingsplan för stadens arbete med romsk inkludering har arbetats fram. Rådet vill särskilt lyfta att det är positivt att handlingsplanen pekar ut att alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för och ska säkra att romers rättigheter tillgodoses. Länsstyrelsen i Stockholms län anför att handlingsplanen tydligare kan hänvisa till FN-kommittéernas rekommendationer avseende romers rättigheter och bristen på dem i Sverige. Det kan göras en tydligare koppling till ett rättighetsbaserat arbetssätt i plan för genomförande och uppföljning. Malmö stad ställer sig positiva till handlingsplanen. Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö stad föreslår att i inledningen förtydliga att begreppet romsk inkludering utgår från regeringens strategi och ska ses som en förstärkning av den nationella minoritetspolitiken. Romers rättigheter i samhället anser att planen varken förverkligar EU- kommissionens och Europarådets krav på romsk inkludering eller stadens folkrättsliga åtaganden och har därför lämnat ett omfattande yttrande. Romskt stöd och pensionärsförening anför att planen är viktig för att öka romers rättigheter och delaktighet. Förslag på tillägg ges bland annat om kontaktväg att klaga på diskriminering och upprättande av rutiner för hur hatbrott mot romer upptäcks. 6 (78) Föredragande borgarrådets synpunkter Genom historien har romer utsatts för omfattande rasism och diskriminering. Tyvärr utgör antiziganismen fortfarande ett strukturellt hinder för romer att få sina rättigheter tillgodosedda. Rapporter visar att antiziganism förekommer överallt i samhället, såsom i skolan, sjukvården och det offentliga rummet. Många romer väljer därför att dölja sin romska identitet. Stockholms stad har ett stort ansvar att arbeta för romsk inkludering och mot alla former av antiziganism. Alla romer i Stockholm ska kunna känna sig trygga i staden. Denna handlingsplan är ett viktigt styrdokument i stadens arbete för romers rättigheter. Handlingsplanen utgår från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och bygger på programmets tre fokusområden: Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ett ansvar för genomförandet av handlingsplanen. I stadens samråd med romer har det återkommande lyfts behov av kunskapshöjande insatser om antiziganism och minoritetsstress. En viktig del i arbetet framåt kommer därför att vara insatser för att öka kunskapen hos stadens medarbetare om romers levnadsvillkor och utsatthet för antiziganism. Staden behöver också stärka sitt arbete med att nå ut till romer med information om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Trygghet är en viktig förutsättning för att romer ska kunna ta del av välfärd och service på samma villkor som andra stockholmare. En viktig del i arbetet med romsk inkludering är därför att staden arbetar för att verksamheter och offentliga miljöer är trygga för romer. För att möjliggöra lika tillgång till välfärden för romer behövs målgruppsanpassade arbetssätt. En nyckelfaktor är även långsiktiga samarbeten med det romska civilsamhället. I stadens samråd med den romska minoriteten lyfts också behovet av mötesplatser, något stadens verksamheter behöver ha med sig i arbetet framåt. Som nationell minoritet har den romska gruppen en lagstadgad rätt till delaktighet och inflytande. Handlingsplanen anger att stadens arbete med romers delaktighet och inflytande ska stärkas. Den romska gruppen har efterfrågat fler öppna samråd och några av stadens nämnder får därför ett särskilt ansvar för att regelbundet anordna detta. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för romsk inkludering och mot antiziganism och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. Bilagor 1. Stockholms stad handlingsplan för romsk inkludering 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/809-48.1 7 (78) 2. Stockholms stad handlingsplan för romsk inkludering 2030, slutlig version, dnr KS 2025/809-48.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M), Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L), Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (båda C) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Linnéa Vinge (SD) enligt följande. 8 (78) Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola med mera. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. 9 (78) Ärendet Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Fokus för handlingsplanen är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 27 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 anges att staden arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter vilket innefattar romsk inkludering, ska intensifieras. Av budgeten framgår även att de nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för respektive minoritetsgrupp. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är ett viktigt verktyg för att stötta denna intensifiering. Arbetet för romsk inkludering har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Romsk inkludering är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Romer är ett samlingsnamn på en folkgrupp som består av flera olika grupper och romer har befunnit sig inom Sveriges gränser sedan 1500-talet. Romer är även en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. I det svenska samhället finns fördomar om romer och en bild av romer som en enhetlig grupp. Men romer är ingen homogen folkgrupp utan består av individer från exempelvis olika länder, utbildningsbakgrund och socioekonomisk ställning. Romsk inkludering handlar om att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna så som rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt att motverka diskriminering och marginalisering. Det handlar också om att skapa förutsättningar som möjliggör för romer att fullt ut delta i samhället och om att öka den ömsesidiga tilliten mellan romer och det offentliga. Inom ramen för arbetet med romsk inkludering har staden vidtagit ett flertal åtgärder. Bland annat har brobyggare anställts på flera förvaltningar och läsambassader för 10 (78) romsk inkludering utvecklats. Även utbildningsinsatser om romsk inkludering och arbete mot antiziganism har tagits fram. Staden har även genomfört samråd med representanter för den romska minoriteten och i framtagandet av handlingsplanen har en romsk referensgrupp inrättats. Företrädare för den romska minoriteten har dock påtalat att ytterligare insatser krävs såsom att öka medarbetares kunskap om antiziganism och minoritetsstress, öka förståelse för romers situation och möjliggöra för ett likvärdigt bemötande samt stärka romers möjlighet till delaktighet och inflytande. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts och förstärker arbetet med mål som ska bidra till stadens arbete med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Den nya handlingsplanen tydliggör bland annat vikten av kunskap om romers levnadsvillkor och antiziganism och vikten av strukturerade och kontinuerliga samråd med den romska minoriteten. Fler förvaltningar och bolag pekas även ut som särskilt ansvariga under de uppsatta målen. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för romsk inkludering inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för romsk inkludering 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilagan. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilagan. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, 11 (78) Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället och Romskt stöd och pensionär förening. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Le Romane Phaka, Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation och Romano Paso har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Region Stockholm har avstått från att svara på remissen. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................ 9 Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 12 Exploateringsnämnden ............................................................................. 14 Fastighetsnämnden .................................................................................. 15 Förskolenämnden ..................................................................................... 16 Idrottsnämnden ........................................................................................ 16 Kulturnämnden ......................................................................................... 17 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 18 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 19 Servicenämnden ...................................................................................... 19 Socialnämnden ......................................................................................... 20 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 22 Trafiknämnden ......................................................................................... 23 Utbildningsnämnden ................................................................................. 24 Äldrenämnden .......................................................................................... 24 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 25 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 26 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 27 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 28 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 30 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 30 12 (78) Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 31 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 32 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 33 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 34 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 35 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 37 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 38 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 ................................................. 40 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter .................. 41 Länsstyrelsen i Stockholms län ................................................................ 42 Malmö stad ............................................................................................... 43 Romers rättigheter i samhället ................................................................. 44 Romskt stöd och pensionär förening ........................................................ 53 Reservationer m.m. .................................................................................. 56 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Laryd (L), se Reservationer m.m. Reservation av Ann-Christine Carlberg (SD), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningens synpunkter och förslag Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Dessa två presenteras i handlingsplan mot rasism och bör även läggas till samtliga handlingsplaner. 13 (78) Disposition, rubriksättning och läsbarhet Förvaltningen välkomnar överlag den höga ambitionsnivån vad gäller utvecklingen av flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter. Det bör dock uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter samt bidra till en tungrodd struktur. Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgängligt och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren. Ett exempel på detta kan vara stycket med rubriken ansvarsfördelning. Där skulle man med fördel kunna ha underrubrikerna ”Alla nämnder och bolagsstyrelser, kommunstyrelsen och kontaktperson” Sista stycket under rubriken ”Ansvarsfördelning” bör flyttas till rubriken ”Fokusområde kunskap och information” Under alla fokusområden, efter att målet har presenterats, saknas det en underrubrik som underlättar för läsaren. Resultatmålen som beskrivs i handlingsplanerna tenderar att i vissa avsnitt vara formulerade mer som aktiviteter än resultatmål. Upphandling Antidiskrimineringsklausulen finns med som krav i samtliga upphandlingar och perspektiv kopplade till romsk inkludering beaktas på så sätt i våra upphandlingsprocesser. Önskvärt vore utöver detta att upphandlade verksamheter också omfattas av samma krav på inkludering, likabehandling och respekt för rättigheter som stadens egna verksamheter. Delaktighet och trygghet Arbetsmarknadsförvaltningen uppskattar att handlingsplanen så tydligt belyser den historia av diskriminering som romer varit utsatta för. Ett önskemål är att utifrån den historiska kontexten ytterligare förstärka arbetet med trygghets - och tillitsskapande åtgärder och att tidigt i planeringen involvera den romska målgruppen. Arbetsmarknadsförvaltningen framhåller vikten av att säkerställa möjligheten för målgruppen att lyfta synpunkter till stadens olika fack-och stadsdelsnämnder. Handlingsplanen lyfter hur antiziganism pekats ut som hinder för romer att få sina rättigheter tillgodosedda. Förvaltningen saknar perspektivet om hur diskriminering på arbetsmarknaden påverkar individens möjlighet att forma sitt eget liv. Internt arbete För att öka möjligheten till att säkerställa att stadens medarbetare har goda kunskaper om romer och deras rättigheter är ett förslag att lägga till en mening som berör vikten av attitydförändring med målet att skapa inkludering. Utbildningar ska inte bara ge kunskap, utan också syfta till att förändra normer och attityder, samt skapa en kultur 14 (78) av respekt och inkludering inom alla verksamheter. För att säkerställa att handlingsplanernas mål efterlevs efterfrågas en skrivning om vikten av ett internt antidiskrimineringsarbete som genomsyrar stadens medarbetare och den interna strukturen. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna exploateringskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Gabriel Kroon (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för romsk inkludering 2030 som positivt. Romsk inkludering syftar till att säkerställa romers lika tillgång till något så grundläggande som de mänskliga rättigheterna. Dessa inkluderar rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt rätten att inte bli diskriminerad och marginaliserad. I flera rapporter pekas antiziganism ut som ett stort hinder för att tillgodose romska personers rättigheter. Något som pekas ut som en del av lösningen är kunskapshöjande insatser i olika delar av samhället. Kontoret ser därför mycket positivt på det kunskapsunderlag och de utbildningar som redan finns inom staden och avser att på relevanta sätt ta del av dessa. Stadens Budget 2025 inleds med orden att Stockholm ska vara en stad för alla. I inledningen nämns vidare att de nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom både ökad kunskap och praktisk handling samt att arbetet med detta ska intensifieras. Exploateringsnämnden har inga särskilda uppdrag kopplade till detta arbete. Handlingsplanen för romsk inkludering 2030 innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna aktiviteter utifrån de utpekade målen i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. Handlingsplanen ger i uppdrag till alla nämnder att säkerställa att: - medarbetarna har god kunskap om romers levnadsvillkor och respektfullt bemötande - att verksamheterna identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer som kan vara exkluderande mot romer. 15 (78) Utöver dessa mål finns ytterligare mål där andra nämnder såsom till exempel stadsdelsnämnderna och socialnämnden pekas ut som särskilt ansvariga. Exploateringsnämnden har dock inget särskilt ansvar för några av handlingsplanens mål. Exploateringsnämnden arbetar med projekt och förvaltning över hela stadens geografi vilket normalt inte har någon särskild påverkan på romer. Inom specifika projekt eller områden kan dessa frågor bli aktuella och romer bli påverkade. Genom att tillgodose en grundkompetens inom kontoret kan dessa situationer identifieras, fångas upp och lämpliga åtgärder vidtas när de behövs. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Hansi Karppinen, (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 september har i huvudsak följande lydelse. Kontoret är positivt till handlingsplanen. Handlingsplanen fokuserar på den rådighet kommunen har och på de sätt som kommunen kan påverka romers liv och rättigheter i positiv riktning. Kontoret berörs av aktiviteterna som syftar till att öka medarbetares kunskap och kompetens. Kontoret arbetar idag med att utveckla det interna lärandet, och i detta kommer ingå att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området. Kontoret är även utpekat ansvarig för aktiviteten om att skapa trygghet för romer i stadens verksamheter och offentliga miljöer. I beskrivningen av detta mål står att insatser för att undersöka och vidta åtgärder utifrån romers upplevelse av trygghet/otrygghet bör utgå från stadens befintliga arbetssätt för trygghetsskapande arbete. För kontorets del kan det innebära trygghet inom kontorets lokaler så väl som på vägen till och från byggnaderna. Som exempel på offentliga miljöer ges mötesplatser som fritidsgårdar, öppna förskolor och bibliotek. För kontorets del är det av vikt att samverka i denna fråga med övriga ansvariga förvaltningar. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har alltså fyra-fem år på sig att genomföra de förändringar och aktiviteter som är beslutade. För att göra detta på ett effektivt sätt kommer en struktur att behövas, likväl som stadsledningskontorets stöd. En del frågor kan troligen genomföras med liknande arbetssätt för flera handlingsplaner, till exempel de som handlar om att öka 16 (78) medarbetares kunskap och kompetens. Stadsledningskontoret har beställt en övergripande utbildning om mänskliga rättigheter samt två särskilda delar, en om rasism och en om hbtqi. Utbildningen ska vara klar 2025 och stadens förvaltningar ska kunna börja använda sig av denna 2026. Dessa och liknande stöd uppskattas av kontoret. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 18 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till handlingsplan för romsk inkludering och menar att dess struktur med fokusområden innehållandes mål och namngivna ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Vidare kan detta bidra till att konkretisera och utveckla arbetet för romsk inkludering. Förskolenämnden har ansvarsområden inom handlingsplanens samtliga tre fokusområden. Förvaltningen är av uppfattningen att de exempel på insatser och arbetssätt som ges i handlingsplanen är framåtsyftande och kan bidra till det övergripande målet om att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Förvaltningen menar att uppsökande verksamhet i syfte att nå målgruppen med information om deras rättigheter kan vara en framgångsfaktor för romsk inkludering. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 oktober 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positiv på stadens arbete för att stärka romers rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. 17 (78) Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Förvaltningen ser även positivt på att insatser exemplifieras då det underlättar för nämndens utvecklingsarbete. Ett önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då det underlättar vid planering och uppföljning. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande daterat den 10 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen och ser positivt på att mål och insatser konkretiseras med utgångspunkt i de fokusområden som har identifierats i MR-programmet. Handlingsplanen är ett viktigt styrdokument för att stärka stadens arbete för att säkra romers rättigheter. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet bedömer att identifierade förflyttningar är relevanta och att föreslagna mål och insatser ligger i linje med förvaltningarnas respektive uppdrag. Att motverka diskriminering och ojämlikhet är en viktig del i arbetet med att säkerställa romers lika tillgång till stadens välfärd och service, där kultur är en viktig del. För att lyckas i arbetet är det viktigt med samverkan och samordning mellan stadens förvaltningar och bolag samt det romska civilsamhället. Det handlar exempelvis om utveckling av målgruppsanpassade arbetssätt och trygga mötesplatser samt samordning för att skapa bättre former för dialog och inflytande för romer. Kunskap och information Kulturförvaltningen och Stadsarkivet instämmer i att det finns fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om romers levnadsvillkor och ett jämlikt bemötande bland stadens medarbetare. Kulturförvaltningen genomför regelbundet kunskapshöjande insatser för medarbetare inom Stockholms stadsbibliotek. Biblioteken arbetar också med att synliggöra romsk historia och kultur utifrån litteratur, aktiviteter och romers egna berättelser. 18 (78) Stadsarkivet arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen om alla former av rasism och diskriminering, lyfta fram grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program samt belysa romers villkor genom att bidra med det historiska perspektivet. Välfärd och service Handlingsplanen lyfter fram bibliotek som en viktig mötesplats för romer. Stockholms stadsbibliotek arbetar för att romer ska uppleva biblioteket som en trygg och inbjudande plats. Biblioteken genomför uppsökande arbete tillsammans med det romska civilsamhället och andra aktörer samt genomför olika typer av insatser för att nå ut med bibliotekets erbjudande till målgruppen. Handlingsplanen lyfter fram romska läsambassader som ett exempel på målgruppsanpassade arbetssätt. Projektet Romska läsambassader är ett avslutat initiativ inom Kulturrådet. Dåvarande läsambassadören Bagir Kwiek bjöd in svenska folkbibliotek till att bli romska läsambassader under åren 2020 - 2022. Syftet var att stötta biblioteken i att vidareutveckla sin verksamhet kring minoriteten romer och nationella minoriteter. Högdalens bibliotek, Farsta bibliotek, Rinkeby bibliotek och Tranströmerbiblioteket samt Kulturhuset Stadsteaterns bibliotek Lava, Rum för barn och Tio Tretton utsågs då till romska läsambassader. Stockholms stadsbibliotek fortsätter att arbeta enligt projektets intentioner i ordinarie verksamhet. Det innebär ett aktivt arbete med romani chib-språk och minoritetsperspektivet både i bestånd och aktiviteter inom hela organisationen, inte bara på de bibliotek som utnämndes till romska läsambassader i projektet. Eftersom Romsk läsambassad är ett avslutat projekt föreslår kulturförvaltningen att skrivningar om romsk läsambassad tas bort ur handlingsplanen. Delaktighet och inflytande Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ser positivt på handlingsplanens ambition att tydliggöra stadens arbete med att tillgodose romers rätt till delaktighet och inflytande. Förvaltningarna vill samtidigt framhålla att stadens sammanhållna struktur för delaktighet och inflytande som presenteras i Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter inte ger tillräcklig vägledning i hur samråd och öppna samråd ska utformas och genomföras. Kulturnämnden lyfts som en av flera nämnder fram som särskilt ansvarig för att möjliggöra att romer har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem genom samråd. Kulturnämnden lyfts också som en av flera nämnder fram som särskilt ansvarig för att regelbundet arrangera öppna samråd för att möjliggöra delaktighet och inflytande i stadens arbete med romsk inkludering inom nämndens ansvarsområde. Förvaltningarna efterlyser en stadsövergripande styrning, samordning och vägledning vad gäller dessa samråd för att säkerställa ett helhetsperspektiv och enhetliga arbetssätt inom staden. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 1 oktober 2025 följande. 19 (78) Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens arbete för romsk inkludering som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Edin (SD) se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 11 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen anser att handlingsplanen utgör en god utgångspunkt för nämnders och bolagsstyrelsers arbete med romsk inkludering. Att målen för handlingsplan för romsk inkludering 2030, liksom flera andra handlinglaner kopplade till MR-programmet, följer samma struktur som det övergripande MR-programmets fokusområden skapar också kontinuitet och bidrar till ökad tydlighet. Att målen är tämligen generellt formulerade ökar också möjligheten för stadens respektive verksamheter att hitta lämpliga tillämpningar inom sina respektive verksamhetsområden. Miljöförvaltningen anser också att det är klokt att uppföljningen av arbetet ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem, vilket minskar risken för onödig administrativ påbyggnad. Förvaltningen ställer sig också positiv till att stadsledningskontoret vartannat år gör en bedömning av stadens arbete med utgångspunkt i nämndernas rapportering, för att ge en bild av stadens samlade MR- arbete. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. 20 (78) Serviceförvaltningen anser att det är positivt med handlingsplaner för att stödja implementeringen av MR-programmet och anser att planen för romsk inkludering konkretiserar arbetet för att nå målsättningen i programmet. Att handlingsplanen beskriver genomförande och ansvarsfördelning i staden samt för målen särskilt ansvariga nämnder anser förvaltningen stimulerar ett fokuserat arbete. För att få genomslag för handlingsplanerna, och MR-programmet, är det bra och strategiskt viktigt att kommunstyrelsen fortsatt har det övergripande ansvaret för samordning, stöd och uppföljning i implementeringen. Förvaltningen uppmärksammar att servicenämnden inte har ett särskilt utpekat ansvar för något av målen. Förvaltningen vill dock framhålla att flera av fokusområdenas mål är i linje med servicenämndens uppdrag, exempelvis genom verksamhetsområde rekrytering, Kontaktcenter Stockholm och upphandling och inköp. Gällande upphandling anser förvaltningen att det är bra att antidiskriminerings krav i upphandlingar lyfts som ett tillvägagångssätt för att nå målen i handlingsplanen. I upphandlingar i alla sammanhang sätts krav på att leverantörer ska följa aktuell antidiskrimineringslagstiftning. Därtill ska leverantörer värna om principen om alla människors lika värde och människors rätt att bli behandlade och få möjligheter på lika villkor. I samband med upphandlingar av tjänster och byggentreprenader tillämpas den antidiskrimineringsklausul som beslutats av kommunfullmäktige och därmed görs efterlevnaden av den aktuella lagstiftningen till en avtalsrättslig fråga med sanktionsmöjligheter. Detta ger ett större handlingsutrymme att vidta åtgärder vid upptäckta brister inom handlingsplanens område. Förvaltningen ser möjligheter att informationsdelande av statistik, analys och kännedom om invånarens behov med de förvaltningar och bolag som nyttjar servicenämndens tjänster kan utvecklas ytterligare. Det kan underlätta implementering och uppföljning av samtliga handlingsplaner som tillhör MR- programmet. Värt att notera är att serviceförvaltningen är en intäktsfinansierad verksamhet och eventuellt nytillkomna uppdrag bör hanteras inom ordinarie process för uppdrag och prislista som finns etablerad mellan kommunstyrelsen och servicenämnden. Förvaltningen vill även föreslå att konkreta mätmetoder tas fram som kan användas i uppföljningen av handlingsplanerna hos förvaltningar och bolag. Mätningar skapar framdrift och kan användas för att säkerställa måluppfyllelse. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. 21 (78) Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Arbetet med en öppen, jämställd stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden, och därför är central samordning och stöd betydelsefullt. Handlingsplanen har en tydlig struktur och det underlättar att den utgår från samma fokusområden som MR-programmet. Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR-programmet, vilket innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser samtidigt stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR- programmet och tillhörande handlingsplaner. Ansvarsfördelning och samordning Förvaltningen önskar en ökad tydlighet och konkretisering gällande vilka förväntningar som finns för de särskilt ansvariga nämnderna under respektive fokusområde. När flera facknämnder är särskilt ansvariga tillsammans finns det en risk för otydliga arbetsprocesser, framförallt då det saknas mandat för styrning. I handlingsplanen framkommer att socialnämnden tillsammans med förskolenämnden och äldrenämnden är särskilt ansvariga för att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete att nå målen enligt handlingsplanen1.1 Förvaltningen ser att Handlingsplanen för romsk inkludering 2030 kan behöva stadsövergripande styrning av flera skäl och förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen fortsatt håller samman arbetet gällande handlingsplanens mål. Överlag finns behov av stadsövergripande samordning och stöd för att säkerställa att implementering och uppföljning av MR-programmets handlingsplaner blir likriktat över staden. Förvaltningen ser exempelvis behov av stadsgemensamma beslutandeforum för att hitta samsyn gällande rimliga avgränsningar och möjligheter med MR-programmet och handlingsplanen för romsk inkludering. Öppna samråd I handlingsplanen framkommer att arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden särskilt ansvarar för att regelbundet arrangera öppna samråd för romer. Det framkommer även att kommunstyrelsen håller ihop arbetet med det stadsövergripande råd som finns för nationella minoriteter. Förvaltningen ser fördelar med att kommunstyrelsen även samordnar arbetet med öppna samråd tillsammans med ovan nämnda nämnder då det finns behov av stadsövergripande samordning för att öka tydlighet och likställighet kring romsk inkludering i staden. 1 Handlingsplan för romsk inkludering 2030. Del av Stockholms stads MR-program (sida 5). 22 (78) Minoritetsstress Minoritetsstress är ett centralt begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter. Begreppet är kopplat till den särskilda typ av stress som minoriteter på grund av strukturella ojämlikheter, stereotypa uppfattningar och medvetna eller omedvetna kränkningar kan uppleva2.2 Förvaltningen önskar att begreppet minoritetstress lyfts in tydligare i handlingsplanen och främst när det kommer till fokusområdet som rör kunskap och information. Behov av utbildning Förvaltningen delar handlingsplanens syn att en förutsättning för att stadens medarbetare ska kunna arbeta i enlighet med program och handlingsplaner är att de får mer kunskap om mänskliga rättigheter och romsk inkludering. Förvaltningen ser här att det är viktigt med en central utbildning som är flexibel för att säkerställa att alla har samma kunskaper och information i ett övergripande perspektiv. Dessa utbildningar behöver sedan kompletteras utifrån verksamheters olika förutsättningar och behov. Det är också viktigt att staden följer upp att utbildningen genomförs och vilka effekter utbildningen får. Socialförvaltningen erbjuder idag utbildningar i romsk inkludering enligt fastställt årshjul och dessa utbildningar belyser flera av målen i handlingsplanen samt bygger på socialstyrelsens material "I bemötande tar framtiden form". Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C) se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för romers lika rättigheter och möjligheter. 2 2 D. Frost & I. Meyer. Minority stress theory: Application, critique, and continued relevance Current opinion in Psychology. 51:101579 (2023) Doi: 10.1016/j.copsyc.2023.101579. 23 (78) Översiktsplanen slår fast att all stadsutveckling ska vara socialt värdeskapande. Alla delar i staden ska erbjuda trygga offentliga miljöer där människor kan delta och engagera sig. Stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploateringskontoret arbetar aktivt med att identifiera och förbättra platser som upplevs som otrygga och otillgängliga, till exempel genom de socialt värdeskapande analyser som görs i samtliga stadsutvecklingsprojekt. Stadsbyggnadskontoret instämmer i handlingsplanens vikt på ökad kunskap och utbildning. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 2 oktober 2025 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 22 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom sex handlingsplaner, där handlingsplanen för romsk inkludering är en. Handlingsplanen konkretiserar hur staden kan arbeta för att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna, genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Trafikkontoret arbetar aktivt för att skapa tillgängliga och trygga offentliga rum för alla. Det utgör en viktig del av kontorets trygghetsarbete. Romer är en av flera utsatta grupper som behöver tas hänsyn till inom ramen för kontorets ordinarie trygghetsarbete. Kontoret kommer fortsätta utveckla arbetssätt och metoder i syfte att kunna ta hänsyn till ytterligare perspektiv i arbetet med att skapa trygga och välkomnande offentliga rum. Trafikkontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om romers rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret använder också kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering. Kompetensbaserad rekrytering innebär bland annat att det personliga brevet inte är grund för urval och att kompetensbaserade strukturerade intervjufrågor som matchar kompetensprofilen används för att utvärdera samtliga kandidater på samma sätt. Trafikkontoret konstaterar att handlingsplanens övriga mål och åtgärder i liten utsträckning är applicerbara på kontorets verksamhet. 24 (78) Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande behandling. Normmedvetenhet, arbete mot kränkande behandling och arbete mot rasism är högt prioriterade områden i stadens skolor och på central förvaltning. Utbildningsförvaltningen har flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen berör. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån romers önskemål. Utbildningsförvaltningen föreslår att det intersektionella perspektivet genomgående ska bli tydligare i hela handlingsplanen. Ett intersektionellt perspektiv kan visa hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och överlappar varandra. Det kan vara ett stöd och ett verktyg vid implementeringen av handlingsplanerna som hör till MR-programmet. Utbildningsförvaltningen ser en risk i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Förvaltningen ser också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden 25 (78) Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om förslaget till handlingsplan för romsk inkludering 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen 2. Paragrafen justeras omedelbart Reservation av Margita Jacobsson (L), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på tydlig styrning och riktning för stadens arbete med romsk inkludering. För att arbetet ska vara hållbart och långsiktigt är det viktigt med stadsgemensamma mål och förväntade förflyttningar men med flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att själva forma lämpliga aktiviteter utifrån sina ordinarie processer. Att kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning och stöd i implementeringen är nödvändigt för att underlätta arbetet och för att skapa en stadsgemensam ansats. Vidare anser förvaltningen att det är viktigt att målen följs upp i stadens ordinarie uppföljningssystem. Förvaltningen har en generell farhåga om att det kommer att finnas för många handlingsplaner. Många olika styrdokument kan försvåra för nämnder att identifiera den sammansatta effekten av flera diskrimineringsgrunder. Därför önskar förvaltningen en stadsgemensam, för vissa grupper obligatorisk utbildning, som säkerställer grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter samt de nationella minoriteternas, inklusive romernas, historia, utsatthet och samtida utmaningar för att få sina rättigheter tillgodosedda. På detta sätt kan staden också synliggöra och motarbeta strukturell rasism och den diskriminering som målgrupperna vittnar om. Vidare bedömer förvaltningen att det är viktigt att kommunstyrelsen samordnar stadens fortsatta arbete med en del praktiska frågor, såsom att identifiera skadliga normer, ta fram konkreta exempel på normkritiska, rättighetsbaserade och målgruppsanpassade arbetssätt samt skapa samsyn om möjliga avgränsningar exempelvis om vilken typ av ärenden som särskilt berör romer och föranleder målgruppens inflytande. Samordningen skulle stärka möjligheten för nämnderna att arbeta utifrån likvärdiga bedömningar och fördjupa förståelsen för stadens samlade arbete med mänskliga rättigheter. Därmed skulle staden också kunna bemöta målgrupperna på samma sätt i likvärdiga ärenden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen. 26 (78) Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Nämnden möter romer bl.a. som huvudmän, anhöriga, ställföreträdare och anställda. Nämnden är medveten om den antiziganism som finns i samhället och det utanförskap som drabbar många romer. Nämnden är angelägen om att vara en motkraft till detta. Principerna om alla människors lika värde samt att ingen ska lämnas utanför är bärande för hela nämndens verksamhet. Det handlar om värderingar som ska prägla det dagliga arbetet och omfattas av alla anställda. För att säkerställa detta genomförs introduktion av nyanställda, utbildningar i medarbetarskap och diskussioner på enhets och arbetsplatsträffar. Överförmyndarnämnden ser fram emot att få uppdaterade riktlinjer för sitt arbete med romsk inkludering Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Findel Madison (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdal (C), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med romsk inkludering. Handlingsplanens fokusområden har en tydlig koppling till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt, samt till förvaltningens pågående arbete med att stärka de mänskliga rättigheterna och det systematiska kvalitetsarbetet, som alltid ska utgå från alla stockholmares bästa och behov. Förvaltningen bedömer att implementeringen av samtliga handlingsplaner inom ramen för MR-programmet kan bidra till att öka verksamheternas kunskap om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Ett stärkt fokus på dessa perspektiv kan bidra till att invånare som kommer i kontakt med stadens verksamheter upplever ett gott bemötande och känner sig delaktiga i beslut som berör dem, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanen konkretiserar stadens ansvar för att främja romsk inkludering och arbetet med lika rättigheter för romer. De tre fokusområdena pekar ut centrala prioriteringar och samlar de insatser som krävs för att arbetet ska bli långsiktigt och 27 (78) verkningsfullt. Förvaltningen bedömer att målen i handlingsplanen bidrar till tydlig styrning och vägledning, samtidigt som de möjliggör för nämnder och bolagsstyrelser att inom sina respektive verksamhetsområden utforma aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen konstaterar att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Staden har som arbetsgivare en central roll i arbetet med att värna de mänskliga rättigheterna och förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan, liksom arbetet med lokal demokrati där frågor om delaktighet och inflytande ingår. Avsaknaden av ett arbetsgivarperspektiv innebär en risk för att staden förlorar ett helhetsgrepp i det strukturella arbetet med romsk inkludering. Om detta perspektiv inte ska ingå i handlingsplanen bör avgränsningen motiveras, och dokumentet tydliggöra hur dessa frågor hanteras inom andra delar av stadens organisation. Förvaltningen bedömer det som positivt att arbetet med romsk inkludering ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocesser samt att uppföljning ska ske inom ramen för den ordinarie uppföljningsstrukturen. Detta bedöms bidra till att frågorna även framöver ges hög prioritet. Barnrättsanalys Förvaltningen anser att handlingsplanen bidrar till att uppfylla barnkonventionen och stärka arbetet med alla barns rättigheter. Enligt konventionen har varje barn rätt att behandlas med respekt, komma till tals och ges samma skydd och möjligheter oavsett bakgrund. I Barnombudsmannens rapport Om barns och ungas utsatthet för rasism (2021) framgår att unga romer ofta upplever diskriminering och oro för att inte bli rättvist behandlade. Socialstyrelsens stödmaterial om romsk inkludering visar att många romer har lågt förtroende för offentliga institutioner, särskilt socialtjänsten. Det finns en oro bland romska familjer att kontakt med socialtjänsten kan leda till utredning om omhändertagande av barn enligt LVU. Förvaltningen bedömer att ett aktivt arbete för att överbrygga detta bristande förtroende kan ha stor betydelse för barns trygghet, utveckling och livsvillkor. Jämställdhetsanalys Förvaltningen bedömer vidare att handlingsplanen omfattar både kvinnor och män och därmed bidrar till arbetet för jämställdhet. Åtgärder som stärker romsk inkludering är en central del av stadens arbete för mänskliga rättigheter och en grundläggande förutsättning för demokrati. Handlingsplanen bedöms kunna medföra positiva effekter för målgruppen oavsett kön. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. 28 (78) Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att en handlingsplan om romsk inkludering med koppling till MR-programmet har tagits fram. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på insatser och aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen ligger i linje med de nationella jämställdhetsmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika stort inflytande i stadens verksamheter oavsett härkomst. Barnrättsperspektiv Handlingsplanen går i linje med artikel 12 i barnkonventionen om att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, artikel 17 om barns rätt att få tillgång till information och särskilt artikel 30 om att barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Tillgänglighet För att tillgängliggöra information om romers samt övriga nationella minoriteters rättigheter och vad stadsdelsförvaltningen erbjuder, informerar stadsdelsförvaltningen varje år i EÅV-bladet och i lokaltidningen Mitti. Stadens broschyr om nationella minoriteters rättigheter finns bland annat i receptionen i förvaltningshuset och på Medborgarkontoret. De öppna förskolorna har så kallade minoritetsväggar med information. Stadsdelsförvaltningen deltar även i ett projekt om romsk inkludering med socialförvaltningen, där målet är att romer ska ta del av den välfärd och service de har rätt till. Äldreperspektiv Denna handlingsplan har även koppling till Handlingsplan för en äldrevänlig stad. I båda handlingsplanerna är delaktighet och inflytande viktiga områden. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 29 (78) 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att främja romsk inkludering och stärka romers rättigheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Förvaltningen ställer sig bakom de ambitioner som beskrivs i handlingsplanen och anser att det är viktigt att alla stadens verksamheter arbetar för att säkerställa stockholmarnas tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen vill särskilt lyfta vikten av att det tas fram utbildningar och material som ger stöd i nämnders och bolags fortsatta arbete. Förvaltningen ser positivt på att fackförvaltningarna får ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial, och vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser och informationsmaterial efter målgruppens behov. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen har förtydligats och att styrmodellen för MR-programmets handlingsplaner nu tydligt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta frågan kring antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen står att ”Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser.” Av elva definierade resultatmål i handlingsplanen för romsk inkludering, står stadsdelsnämnderna som särskilt ansvariga för tio. Inom ramen för det samlande MR- programmet finns just nu fyra handlingsplaner, inom kort sex, som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. Enbart i de tre handlingsplaner som nu är på remiss finns 40 – av totalt 44 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. Handlingsplanen beskriver på ett tydligt sätt hur romska företrädare vittnar om att många romer har ett lågt förtroende för offentliga institutioner och att många väljer att dölja sin romska identitet. Att så är fallet, i kombination med att det rör en liten målgrupp, gör att stadsdelsförvaltningens särskilt efterfrågar stöd i att göra adekvata målgruppsanalyser och tydligt formulera vilka aktiviteter som bör göras på stadsdelsnivå respektive gemensamt inom staden. 30 (78) Handlingsplanen för romsk inkludering bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Det bedöms även kunna ha en positiv effekt på såväl barn som att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Runar Finnman (SD), se reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar att staden tagit fram en handlingsplan för romsk inkludering och att planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbete för att informera romer om deras rättigheter och inkludera romer i samhällsgemenskapen. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver resultatmål inom de olika fokusområdena och ger exempel på insatser och aktiviteter för förflyttningar i riktning mot stadens övergripande effektmål. Det är även positivt att insatser och aktiviteter kan kopplas till flera verksamhetsområdesmål i stadens budget. I handlingsplanen beskrivs att en central metod för att genomföra arbetet med att säkerställa romsk inkludering är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt. På stadens intranät finns länsstyrelsernas metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Metodstödet är väl genomarbetat och beskriver bland annat de tre grundprinciperna 31 (78) och tillämpningen av arbetssätt men utgår till stora delar från länsstyrelsernas organisation och uppdrag. Förvaltningen anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR-program. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 oktober 2025 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering. Reservation av Ghazal Saberian (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och anser att den konkretiserar vad förvaltningens verksamheter förväntas genomföra i det fortsatta arbetet med lika rättigheter för romer. Förvaltningen ser positivt på sättet som handlingsplanen lyfter vikten av att anta ett normkritiskt perspektiv. Enligt handlingsplanen ska verksamheter som en del av arbetet med fokusområdet Välfärd och service identifiera och vidta åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera romer. Förvaltningen anser att det här även skulle kunna förtydligas i beskrivningen av fokusområdet Kunskap och information. Utöver att medarbetare deltar på utbildningstillfällen och höjer sin kunskap skulle handlingsplanen även här kunna påtala betydelsen av att arbetslag och arbetsplatser skapar utrymme att reflektera över sitt arbete utifrån den nya kunskapen. På så sätt länkas arbetet med de olika fokusområdena samman och det blir tydligare hur genomförandet kräver förändrade arbetssätt snarare än enskilda aktiviteter. Förvaltningen anser därtill att innebörden av ett intersektionellt perspektiv kan förtydligas i handlingsplanen och/eller genom hänvisning till vidare läsning. Normkritik och intersektionalitet kan som teori och metod bli utgångspunkt och stöd i arbetet med att anta nya arbetssätt bortom enskilda aktiviteter och insatser. Intersektionalitet pekar på hur konstruktionen av makt och ojämlikhet pågår hela tiden och involverar individer, ideologier, vedertagen kunskap och diskurser. Som teori och metod påtalar intersektionalitet vikten av att reflektera över hur makt blir till, och identifiera centrala maktordningar (så som kön, klass, etnicitet) i processer som skapar och upprätthåller maktrelationer och ojämlikhet. Arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna handlar om att förändra/utmana historiska och samtida relationer av makt och ojämlikhet. Det handlar även om att vara uppmärksam på hur maktrelationer, maktutövning och ojämlikhet tar sig i nya uttryck. Stadens 32 (78) verksamheter är inbegripna i att skapa och upprätthålla maktrelationer och MR- arbetet kräver utrymme för kritisk reflektion kring välfärdens, den offentliga verksamhetens, roll i att legitimera/naturalisera och/eller motverka ojämlikhet. Förvaltningen anser att handlingsplanen, genom att lyfta fram och förtydliga begreppet intersektionalitet, kan bidra till en ökad förståelse för vikten av att skapa den här sortens utrymme att kritiskt reflektera över arbetet och dess effekter. I handlingsplanen anges i avsnittet om ansvarsfördelning att förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden”. Förvaltningen anser att det i handlingsplanen bör förtydligas vad detta stöd och denna samordning mer specifikt kan handla om i det fortsatta arbetet med lika rättigheter för romer. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att en handlingsplan om romsk inkludering med koppling till MR-programmet har tagits fram. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Det är också positivt att synpunkter från konsultation med representanter för den romska minoriteten har beaktats i utformningen av dessa mål. Samtidigt vill förvaltningen lyfta att staden har många styrdokument och handlingsplaner och att flera av dessa går in i varandra och rör samma områden. Förvaltningen ser en risk i att om antalet dokument ökar kan göra styrningen bli otydlig, framförallt om dessa rör eller överlappar varandra. Planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbeta för att informera romer om deras rättigheter och inkludera romer i samhällsgemenskapen. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Handlingsplanen ligger i linje med flera centrala artiklar i barnkonventionen – särskilt artikel 12 om barns rätt att uttrycka sin mening och bli hörda i alla frågor som rör 33 (78) dem, artikel 17 om barns rätt till information, samt artikel 30, som slår fast att barn tillhörande etniska, religiösa eller språkliga minoriteter – eller urfolk – har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. För närvarande saknar staden särskilda former för delaktighet och inflytande riktade till barn och unga som tillhör nationella minoriteter. Både Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att delaktighetsarbetet anpassas efter barns och ungas olika behov och förutsättningar. Detta är avgörande för att deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen ska kunna säkerställas. Handlingsplanen omfattar både kvinnor och män, och förvaltningen bedömer att den kan ha en positiv påverkan på målgruppen oavsett kön. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika möjligheter att påverka stadens verksamheter – oavsett bakgrund. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen för romsk inkludering utgör ett bra stöd i arbetet för romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen anser även att det är hjälpsamt att strukturen i handlingsplanen följer strukturen i MR- programmet, samt att det finns exempel på åtgärder kopplat till målen i handlingsplanen. I syfte att få en tydlig överblick över handlingsplanens samtliga mål och vilka nämnder och bolagsstyrelser som är särskilt ansvariga för dessa, anser förvaltningen att det hade kunnat synliggöras i en tabell i slutet av handlingsplanen. På så vis menar förvaltningen att det skulle bli lättare att få överblick över målsättningar och ansvar. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden, det gäller såväl arbetet för romsk inkludering som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Förvaltningen menar att arbetet för mänskliga rättigheter med fördel kan integreras i fler befintliga nätverk inom staden, till exempel de som riktar sig till chefer. Genom att integrera dessa perspektiv i fler sammanhang menar förvaltningen att bättre förutsättningar kan skapas för att höja kunskaperna, stärka engagemang och förmåga att driva arbetet framåt. Det nämns i handlingsplanen att socialtjänsten är en viktig aktör som särskilt bör beakta romers rätt till lika tillgång till stöd och insatser inom socialtjänstens samtliga områden. Det beskrivs i synnerhet gälla arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck, arbetet med barn och arbetet med budget- och skuldrådgivning. Förvaltningen 34 (78) instämmer i beskrivningen att dessa perspektiv blir viktiga i omställningen till Framtidens socialtjänst. Förvaltningen ser även generellt att arbetet för mänskliga rättigheter med fördel skulle kunna knytas närmare större stadsövergripande omställningsarbeten och förändringsprocesser, där omställningen till Framtidens socialtjänst är ett exempel. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget till handlingsplan för romsk inkludering som stadsledningskontoret har tagit fram. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur nämnder och bolagsstyrelser förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och tidigare genomförda insatser och stärker arbetet med mål som ska bidra till att staden gör förflyttningar i arbetet med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Förvaltningen ställer sig även positiv till att målen i handlingsplanen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Samtidigt vill förvaltningen framhålla en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen att bli otydlig, särskilt om dessa överlappar varandra. Förvaltningen är av uppfattningen att det hade varit fördelaktigt om programmet för mänskliga rättigheter inklusive samtliga handlingsplaner hade haft ett liknande upplägg som programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I programmet finns tydliga målsättningar för hela staden, prioriteringar och fokusområden. Programmet har därtill ett stödmaterial med indikatorer och aktiviteter som verksamheterna kan använda. Varje nämnd ska löpande rapportera kring hur verksamheterna arbetar med målen i programmet, men behöver inte uttryckligt formulera enskilda mål kring området. Istället kan nämnderna och verksamheterna välja aktiviteter och indikatorer som känns rimliga och lämpliga för respektive verksamhet. Förvaltningen bedömer att det ger bra förutsättningar för 35 (78) att staden ska nå de målsättningar som finns såväl inom handlingsplanen som i programmet för mänskliga rättigheter. Förvaltningen ser positivt på att kunskap betonas som en viktig faktor för att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Det är välkommet att staden centralt ska ha ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial samt vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Detta kan bidra till effektivitet, ökad kvalitet och likställdhet i arbetet. Samtidigt vill förvaltningen understryka vikten av att verksamheter ska kunna behålla och omsätta kunskaperna efter avslutad utbildning (trots personalomflyttning eller personalomsättning). Metoder för att arbeta vidare med nyvunnen kunskap kan därför behöva utvecklas. Därtill ser förvaltningen behov av att utbildningar utformas med olika verksamheter och verksamhetsområden i åtanke för att dessa ska bli så genomförbara och tillämpbara som möjligt. I handlingsplanen lyfts att Stadens verksamheter undersöker behov av, utvecklar och utvärderar målgruppsanpassade arbetssätt. Förvaltningen instämmer i vikten av att anpassa verksamheterna efter målgruppens behov, men vill samtidigt lyfta utmaningen att på lokal nivå bedöma och prognostisera efterfrågan. Förslagsvis tas stadsövergripande material kring detta fram. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen för romsk inkludering är ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering. Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barns bästa. Jämställdhetsanalys Förvaltningen har inte funnit att förslaget har någon påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m.Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschött (MP), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 september 2026 har i huvudsak följande lydelse. 36 (78) Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen, med omedelbar justering. Förvaltningen anser att handlingsplanen är välskriven och att målen har tydliga ansvarshänvisningar till respektive nämnd. Samtidigt finns en flexibilitet att utifrån nämndernas verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen ser att de regelbundna uppföljningarna av hur väl handlingsplanen efterföljs kommer bidra till att handlingsplanen får reell påverkan. Förvaltningen anser vidare att Stadsledningskontoret har vidtagit en angelägen åtgärd under framtagandet av handlingsplanen, i form av samrådet med romska företrädare. Företrädarna påtalade att ytterligare insatser krävs i stadens verksamheter, exempelvis att medarbetare får ökad förståelse för romers situation, att säkerställa ett i förhållande till övriga stockholmare likvärdigt bemötande samt att stärka romers möjlighet till delaktighet i frågor som rör dem. Förvaltningen ser att synpunkterna inarbetats i de mål och den förändring som stadens verksamheter ska genomföra. Förvaltningen anser att handlingsplanen tydliggör vikten av kunskap om romers levnadsvillkor, minoritetstress och antiziganism. Handlingsplanen bygger också naturligt vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts för att främja inkludering i stadens tidigare minoritetspolitiska arbete, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen berör alla kvinnor och män men särskilt de som tillhör de romska minoriteterna. I handlingsplanen framkommer att arbete som främjar jämställdhet ska prioriteras. Det beskrivs utmaningar kring att romska kvinnor och flickor oftare blir utsatta för våld eller hot om våld, har sämre förankring i samhället och mer ohälsosamma levnadsvanor, jämfört med befolkningen i stort. Kvinnor vittnar också om social isolering. Utanförskap kan göra det svårare att söka hjälp, få information och lita på myndigheter. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 har inget mål och beskriver heller inte någon specifik insats som riktar sig särskilt till kvinnor, vilket förvaltningen gärna hade sett. Framför allt då handlingsplanen påtalar jämställdhetsproblematiken. Bland remissinstanserna finns inte Jämställdhetsmyndigheten med, men däremot Resande och romska kvinnors organisation. Barnkonsekvensanalys FN:s Barnkonvention, artikel 30 anger: Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Handlingsplanen berör indirekt alla barn och direkt barn som tillhör de romska minoriteterna. Handlingsplanen lyfter att arbete som främjar barns rättigheter särskilt ska prioriteras och har målet att alla nämnder och bolagsstyrelser ska säkerställer romers lika tillgång till förskola, skola, idrott, kultur och fritid som övriga stockholmare. Förvaltningen anser att handlingsplanen ligger i linje med barnets bästa. 37 (78) Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Johan Lisspers (L), se Reservationer m.m. Reservation av Ulf Wester, (SD), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en möjlighet att implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR- programmet kan öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanen konkretiserar arbetet med lika rättigheter för romer och stadens ansvar för att främja romsk inkludering. Fokusområdena pekar ut viktiga prioriteringar och samlar insatser för arbetet framåt. Målen i handlingsplanen kan bidra till att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för förvaltningen att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där delaktighet och inflytandefrågorna ingår. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för romsk inkludering. Om det perspektivet inte ska ingå behöver avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med romsk inkludering ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. 38 (78) Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att uppnå barnkonventionen och stärka arbetet med alla barns rätt. Enligt barnkonventionen har alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och få komma till tals samt rätt till samma skydd och möjligheter, oavsett deras kön, hudfärg, ursprung, religion, eller någon annan egenskap. I Barnombudsmannens rapport ”Om barns och ungas utsatthet för rasism” (2021) framgår att unga romer ofta upplever trakasserier och diskriminering och känner oro för att bli dåligt behandlade. De känner sig inte heller trygga med att få hjälp från skolan eller jobbet vid upplevelser av trakasserier. I Socialstyrelsens stödmaterial om romsk inkludering framgår att många romer har ett lågt förtroende för offentliga institutioner, och särskilt för socialtjänsten. Det finns bland annat en oro inom familjer som tillhör den romska minoriteten om att kontakt med socialtjänsten också ska leda till en utredning om omhändertagande av barn enligt LVU. Att socialtjänsten kan överbrygga detta bristande förtroende kan göra stor skillnad för barns levnadsvillkor, utveckling och trygghet. Jämställdhetsanalys Handlingsplan för romsk inkludering omfattar både kvinnor och män. Åtgärder som syftar till att stärka arbetet för romsk inkludering är en del i arbetet för mänskliga rättigheter och grundläggande i en demokrati. Förvaltningen uppfattar att föreslagen handlingsplan kan medföra positiva effekter för den aktuella målgruppen, oavsett om de är kvinnor eller män. Stockholms Stadshus AB Stockholm Stadshus AB:s yttrande den 15 oktober 2025 följande har i huvudsak följande lydelse. I Kommunfullmäktiges budget betonas att arbetet för mänskliga rättigheter och nationella minoriteters rättigheter, inklusive romsk inkludering, ska intensifieras. Koncernledningen bedömer att Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är ett centralt verktyg i detta arbete. Några av stadens bolag har enligt handlingsplanen ett särskilt ansvar att bland annat arbeta uppsökande för att sprida information om sin verksamhet. Det vore fördelaktigt om det kunde tas fram ett internt forum på intranät eller liknande där goda exempel från förvaltningar och andra aktörer i staden kan lyftas, för inspiration och spridning av arbetssätt- och metoder. Ett sådant forum skulle även underlätta samarbete mellan förvaltningar och bolag. Flera nämnder i staden har ett särskilt ansvar för att stödja och samordna stadsdelarnas arbete med MR-frågor, förslagsvis kan detta ansvar även utvidgas till att vid behov ge stöd även till de bolag som har ett särskilt ansvar utpekat i handlingsplanen. Det kan skapa positiva synergieffekter och bidra till förbättrat bolags- och förvaltningsövergripande samarbete. Koncernledningen tillstyrker förslaget. 39 (78) Underremisser S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget instämmer med handlingsplanens förslag till genomförande och uppföljning. Handlingsplanen ger bolaget relevanta mål och stöd i arbetet med att bland annat fortsätta säkerställa kompetens om icke-diskriminering vid upphandling av externa leverantörer Stockholms Stads Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Parkering ställer sig positiv till Handlingsplanen. Bolaget kommer att arbeta med de fokusområden som handlingsplanen tagit fram med fokus på bemötande och information för bolagets personal. AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen kommer att utgöra ett stöd för bolaget. Familjebostäder ser vinster med att samordna arbetet för att stärka romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna med såväl andra bolag som med förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Stockholm Business Region AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Business Region AB framhåller att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens och bolagets arbete med att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna, främja inkludering och motverka all form av antiziganism. AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget noterar att mycket är lika i denna handlingsplan och handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter som är på remiss samtidigt. Bolaget föreslår att staden ser över möjligheten att utveckla den senare och arbeta in perspektivet romsk inkludering. Staden har många styrdokument och en samordning där så är lämpligt ökar verksamheternas möjlighet att ta till sig och omsätta intentionerna i praktiken. Bostadsbolagen är en av flera aktörer som i handlingsplanen pekas ut att arbeta uppsökande för att sprida information om sin verksamhet. Bolaget ser potential i att samverka med andra förvaltningars uppsökande verksamhet och föreslår att stadens interna websida kompletteras med goda exempel och etablerade forum för att underlätta för olika aktörer i staden att kroka arm. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Micasa Fastigheter ställer sig bakom förslaget. Bolaget ser särskilt positivt på förslagen om kunskapshöjande insatser och ser gärna att det erbjuds en enhetlig utbildning för alla medarbetare inom staden för att säkerställa likvärdig kompetens och kunskap i frågan. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser mycket positivt på handlingsplan för romsk inkludering och ser det som ett viktigt och nödvändigt arbete för att främja en inkluderande och rättvis stad. 40 (78) Kulturhuset Stadsteatern AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Kulturhuset Stadsteatern tillstyrker remissen. Handlingsplanen är ambitiös och ställer krav på noggrann uppföljning utifrån delmål och aktiviteter. Uppfyllelsen av handlingsplanen kommer ta i anspråk ökade resurser. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bostadsförmedlingen har ingen egen uppsökande verksamhet men anser sig ha ett ansvar att sprida information och säkerställa att kunskap och vägledning om bolagets verksamhet alltid finns tillgänglig för stadens uppsökande verksamheter och för målgruppen vid kontakt med bolaget. På så sätt kan bolaget bidra till likvärdigt bemötande och tillgång till bostadsmarknaden för alla, i linje med handlingsplanens syfte. Sammanfattningsvis är handlingsplanen ett värdefullt verktyg för att stärka romers rättigheter och bolaget välkomnar förslaget. Skolfastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. SISAB:s kunder och beställare är främst utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. SISAB tillhandahåller utbildningsmiljöer och beaktar i det arbetet inkludering utifrån stadens principer kring allas lika rätt. Det är främst utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna som genom sina verksamheter i byggnaderna möter stockholmare. Det gör att samarbetet med förvaltningarna, stadsdelarna och verksamheterna är viktigt. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser positivt på att staden tar fram handlingsplaner som fördjupar kunskap och tydliggör mål för stadens arbete med mänskliga rättigheter. Bolaget ser positivt på att staden skapar gemensamma utbildningar. Bolaget ser vinster med att samordna arbetet med handlingsplanen med andra bolag, förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Kommunstyrelsens råd Agenda 2030 välkomnar förslaget till Handlingsplan för romsk inkludering 2030 och ser det som ett viktigt steg för att stärka Stockholms arbete med mänskliga rättigheter, jämlikhet och social hållbarhet. Arbetet ligger i linje med flera av de globala målen i Agenda 2030, särskilt mål 1 (Ingen fattigdom), mål 4 (God utbildning för alla), mål 10 (Minskad ojämlikhet), mål 11 (Hållbara städer och samhällen) och mål 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). Rådet vill dock framhålla ett antal övergripande principer och förbättringsområden som bedöms nödvändiga för att handlingsplanen ska få långsiktigt genomslag. Rättighetsbaserat och delaktighetsdrivet genomförande Handlingsplanen bör tydligare utgå från ett rättighetsbaserat perspektiv, där romers rätt till delaktighet, inflytande och likabehandling är vägledande i alla delar. Det är 41 (78) avgörande att romska grupper ges reellt inflytande i såväl planering som genomförande och uppföljning av insatser. Staden bör etablera en formell samrådsstruktur och säkerställa långsiktigt stöd till romska organisationer. Utbildning och språk Utbildning är en grundläggande förutsättning för inkludering. Handlingsplanen bör stärka arbetet med att säkerställa modersmålsundervisning i romani chib, utveckla kompetens hos skolpersonal kring antiziganism, motverka skolfrånvaro och följa upp skolresultat bland romska elever. Arbete, försörjning och egenmakt För att minska ojämlikhet och arbetslöshet behöver romska individers ställning på arbetsmarknaden stärkas genom fler brobyggande program, kommunala jobbinsatser och stöd till entreprenörskap. Bostad och boendemiljö Staden bör motverka diskriminering på bostadsmarknaden, säkerställa att romska områden har god tillgång till service och inkludera romska perspektiv i stadsplanering. Kultur, språk och identitet Att stärka romsk kultur och synliggöra dess bidrag till Stockholms historia är centralt. Handlingsplanen bör öka stödet till romska kulturinitiativ, festivaler och konstnärliga projekt, samt främja utbildning och forskning om romsk historia och kulturarv. Hälsa, trygghet och social service Romer möter ofta hinder i kontakt med socialtjänst och hälso- och sjukvård. Staden bör stärka utbildningen om antiziganism, säkerställa tillgång till rådgivning på romani chib och erbjuda särskilda insatser för psykisk hälsa kopplad till diskriminering och social utsatthet. Bekämpning av diskriminering och antiziganism Arbetet mot antiziganism bör vara ett genomgående tema. Staden bör genomföra utbildningsinsatser för personal, skolor och bostadsbolag, kartlägga diskriminering och hatbrott samt synliggöra romers rättigheter i stadens kommunikation. Uppföljning och indikatorer För att säkerställa måluppfyllelse behöver staden utveckla tydliga indikatorer, exempelvis kring utbildning, sysselsättning, boende och upplevd diskriminering. Uppföljningen bör genomföras årligen med romsk delaktighet i analys och återkoppling. Kommunstyrelsens råd Agenda 2030 ser Handlingsplanen som ett viktigt verktyg för att uppnå social hållbarhet och jämlikhet i staden. För att nå visionen om full romsk inkludering till år 2030 krävs ett långsiktigt, samordnat och rättighetsbaserat arbete där romers delaktighet står i centrum. Rådet rekommenderar att planen stärks i dessa avseenden och följs upp inom ramen för stadens övergripande Agenda 2030-arbete. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter 42 (78) Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter tackar för möjligheten att yttra sig över förslaget till Stockholms stads handlingsplan för romsk inkludering. Rådet välkomnar att en handlingsplan för stadens arbete med romsk inkludering fram till år 2030 har arbetats fram som en del i Stockholms stads arbete för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från kommunstyrelsens referensgrupp för romsk inkludering. Rådet vill särskilt lyfta fram att det är positivt att handlingsplanen pekar ut att alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för och ska säkra att romer får sina rättigheter tillgodosedda. Det är också bra att nämnder och bolag i samband med ordinarie uppföljningsprocesser ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med romsk inkludering. Rådet ställer sig positiva till förslaget till handlingsplan. Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms läns yttrande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen för romsk inkludering är ett styrdokument som syftar till att stärka och utveckla Stockholm stads arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen är kopplad till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (Dnr KS 2023/1159) som Länsstyrelsen tidigare lämnat ett yttrande kring. Handlingsplanens syfte övergripande mål är att staden ska säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Länsstyrelsen välkomnar förslaget att Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för romsk inkludering. Regeringens strategi för Romsk inkludering 2012–2032 konstaterar att kommuner har en central roll i arbetet med att främja romsk inkludering och betonar vikten av att kommunerna tar ett aktivt ansvar. Länsstyrelsen delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar ett styrdokument som kan stärka, utveckla och samla stadens arbete för att bekämpa antiziganism och säkerställa romers lika tillgång till rättigheter. Mycket arbete återstår för att uppnå målsättningarna i strategin. Det behövs ett fortsatt långsiktigt arbete med romsk inkludering och för att motverka antiziganism. Många romer väljer att dölja sin romska identitet för att undvika diskriminering och fördomar, men även för att slippa krav på att förklara sig eller på så sätt behöva stå till svars för hela den romska gruppen. Länsstyrelsens huvudsakliga synpunkter: - Handlingsplanen kan tydligare hänvisa till FN-kommittéernas rekommendationer avseende romers rättigheter och bristen på dem i Sverige. 43 (78) - Det kan göras en tydligare koppling till ett rättighetsbaserat arbetssätt i plan för genomförande och uppföljning. Rekommendationer Handlingsplanen saknar en tydlig koppling till det rättighetsbaserade arbetssättet, vilket bör vara dess utgångspunkt, med hänvisning till att den hänger samman med stadens program för mänskliga rättigheter. Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Därför tillämpar länsstyrelserna ett rättighetsbaserat arbetssätt som är en internationellt beprövad metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Länsstyrelserna arbetar främjande för att fler aktörer i länen ska använda det rättighetsbaserade arbetssättet. Under 2025 har Sveriges granskats inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, inom den s. k Universal Periodic Review (UPR). Länsstyrelsen uppmuntrar staden att i arbetet med romsk inkludering ta del av de rekommendationer som Sverige fått av de andra medlemsländerna med koppling till romer och att motverka antiziganism. Det går att följa processen via regeringen samt Institutet för mänskliga rättigheter. Malmö stad Malmö stads yttrande daterat den 7 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattning Malmö stad ställer sig positiva till Handlingsplan för romsk inkludering 2030 och inkommer med synpunkter i detta yttrande. Romskt informations- och kunskapscenter är en enhet tillhörande kulturförvaltningen i Malmö stad och samordnar stadens arbete med frågor som rör den nationella minoriteten romer. Yttrande Malmö stad ställer sig positiva till Stockholms stads Handlingsplan för romsk inkludering 2030, att staden har en särskild handlingsplan rörande den romska minoritetens mänskliga rättigheter samt att den sträcker sig över en längre tidsperiod. Handlingsplanen har ett tydligt rättighetsfokus, redogör för hur planen relaterar till väsentlig lagstiftning och andra kommunala styrdokument samt inkluderar arbetet med den nationella minoriteten romer i befintlig kommunal struktur. Det finns en plan för uppföljning och ansvariga instanser som ska arbeta med handlingsplanen. Kommentarer, synpunkter och förslag följer nedan. • Att även i inledningen förtydliga att begreppet romsk inkludering utgår från regeringens strategi och ska ses som en förstärkning av den nationella minoritetspolitiken. • Att se över hur samråd med den nationella minoriteten romer kan förtydligas i avsnittet om uppföljning av handlingsplanen. 44 (78) • Att se över handlingsplanens koppling till arbetsgivarperspektiv, såsom arbetsmiljö och stärkt kunskap inom HR-avdelningar avseende antiziganism och minoritetsstress. Med bakgrund i lokala och nationella rapporter framgår att personer tillhörande den romska minoriteten döljer sin minoritetstillhörighet i flera sammanhang. Återkommande vittnar de tillfrågade i dessa rapporter om att de bland annat döljer sin romska tillhörighet på sina arbetsplatser, i utbildningssammanhang och vid arbetsansökningar för att undvika diskriminering och andra former av utsatthet. Med utgångspunkt i detta föreslår Malmö stad att arbetsgivarperspektivet, såsom arbetsmiljö och stärkt kompetens inom HRavdelningar kopplat till nationella minoriteten romer, skrivs in i Stockholms stads Handlingsplan för romsk inkludering 2030. • Under fokusområde Kunskap och information föreslås att formuleringen av Mål 1 ses över utifrån rättighetsperspektiv. Förslag till omformulering: ”Den romska minoriteten upplever likvärdigt och respektfullt bemötande utifrån individens behov i kontakt med staden.” • Under fokusområde Välfärd och service, mål 2 inkludera insats om synliggörande av den romska minoriteten i stadsbilden, som relaterar till insats i stadens Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samers rättigheter. Romers rättigheter i samhället Romers rättigheter i samhällets yttrande daterat den 23 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Romers Rättigheter i Samhället Riksförbund (RRSR) har granskat Stockholms stads remissversion av Handlingsplan för romsk inkludering 2030 och jämfört den med remissversionen av Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Sammanställningen nedan visar att staden varken förverkligar EU- kommissionens och Europarådets krav på romsk inkludering eller sina folkrättsliga åtaganden. Vi är därför tvungna att lämna ett omfattande och kritiskt svar. 1. Planens utgångspunkter och juridiska ramverk Planen för romsk inkludering anges utgå från samma tre målområden som minoritetspolicyn: kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Dokumentet innehåller dock endast övergripande beskrivningar och saknar särskilda åtgärder. Målen om språk, delaktighet och inflytande är redan definierade i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och i regeringens styrdokument; planens främsta funktion skulle därför vara att tydliggöra vad som krävs för romers verkliga inkludering, vilket inte sker. 1.1 Folkrättsliga åtaganden Sverige har ratificerat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Konventionen slår fast att staten, när så behövs, ska vidta lämpliga åtgärder för att främja full och effektiv jämlikhet för personer som tillhör en nationell 45 (78) minoritet, och att sådana insatser inte ska betraktas som diskriminering (artikel 4.2– 4.3). Vidare förpliktar konventionen staterna att säkerställa minoriteternas effektiva deltagande i offentliga angelägenheter (artikel 15). Europarådets strategiska handlingsplan för romer och resande (2020–2025) betonar dessutom att medlemsstaterna ska främja romers representation och tillgång till chefs- och ledarpositioner inom offentliga organ; planen konstaterar att frånvaron av romer i beslutsfattande organ upprätthåller strukturell diskriminering. På EU-nivå ger Rasdirektivet 2000/43/EG uttryckligt utrymme för positiva åtgärder; direktivets artikel 5 fastslår att medlemsstaterna får besluta eller behålla särskilda insatser för att förhindra eller kompensera missgynnanden på grund av etniskt ursprung. EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 och rådets rekommendation 2021/C 93/01 anger processindikatorer som förväntar att kommuner med betydande romsk befolkning har minst en särskild tjänsteman för romska frågor och att romer innehar ledande eller beslutsfattande positioner i de organisationer som genomför romsk inkludering. Dessa indikatorer utgår från att särskilda tjänster och representation inte är frivilliga utan en väsentlig del av att uppnå faktiska lika rättigheter. 1.2 Nationell lagstiftning I Sverige gäller diskrimineringslagen (2008:567), vars 2 kap. 2 § tillåter särskilda yrkeskrav när de är berättigade och nödvändiga, till exempel språkkunskaper eller kulturkompetens. 3 kap. 5 § ålägger arbetsgivare att arbeta med aktiva åtgärder i rekrytering, befordran och kompetensutveckling för att främja lika rättigheter och möjligheter. Arbetsmiljölagen (1977:1160) reglerar fysiska, organisatoriska och psykosociala förhållanden på arbetsplatsen – t.ex. arbetsbelastning, trivsel och säkerhet – men den styr inte hur minoritetspolitiska strukturer ska organiseras eller vilka anställningar som behövs för att motverka diskriminering. Att hänvisa till arbetsmiljön för att undvika frågor om representation och karriärvägar är därför en förfinad form av att skylla ifrån sig. 1.3 Kommunens ansvar Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter ska myndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem (5 §), och kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för minoritetspolitiken (5 b §). Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget granskar hur kommunerna genomför detta och har i flera rapporter konstaterat att romer utsätts för diskriminering och att särskilda åtgärder är nödvändiga. 1.4 Lika behandling kontra faktisk jämlikhet Ofta möter vi argumentet att ”alla ska behandlas lika” och att detta skulle hindra särskilda insatser för romer. Det är en missuppfattning. Lika behandling i juridisk mening innebär att lika fall ska behandlas lika och olika fall olika; det är inte ett förbud mot att anpassa åtgärder efter olika behov. EU-rätten och folkrätten utgår från 46 (78) materiell jämlikhet, dvs. att alla ska ha samma reella möjligheter – inte bara samma regler på papperet. I Europadomstolens praxis har det slagits fast att det kan vara diskriminering att behandla väsentligt olika situationer lika. Europarådets ramkonvention och EU:s direktiv erkänner därför att minoriteter ibland behöver särskilt stöd för att nå samma möjligheter som majoriteten. Särskilda åtgärder för en utsatt grupp är alltså inte ett brott mot likabehandling; tvärtom ett verktyg för att säkerställa lika rättigheter i praktiken. 2. Bristande implementering och strukturell antiziganism 2.1 Symbolisk handlingsplan RRSR konstaterar att den remitterade Handlingsplan för romsk inkludering 2030 i allt väsentligt är identisk med den parallella Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. I minoritetspolicyn anges att varje stadsdelsnämnd och vissa facknämnder ska utse en kontaktperson för minoritetspolitiken; personen kan vara någon som redan ansvarar för andra frågor och behöver inte ha minoritetskompetens. Romernas handlingsplan innehåller samma skrivning, utan krav på att kontaktpersonen ska vara rom eller att nya tjänster ska skapas. Denna identiska utformning visar att Stockholms stad inte skiljer mellan ett allmänt minoritetspolitiskt arbete och den särskilda romska inkluderingen som EU och Europarådet kräver. Staden använder begreppet ”romsk inkludering” utan att göra något som inte redan ingår i minoritetslagen – ett tydligt exempel på symbolpolitik. 2.2 Avsaknad av särskilda åtgärder Planen saknar konkreta mekanismer för att uppnå det romska ramverkets mål. Den innehåller inga krav på att socialtjänsten ska integrera strategin i sina rutiner; det saknas föreskrifter om utbildning av handläggare i romers rättigheter, om att beslut ska dokumenteras med hänvisning till strategin eller om hur man ska bedöma diskriminering i biståndsärenden. Handläggare känner sällan till strategin och använder den inte. Den formulerar heller inga krav på hur de socioekonomiska målen – exempelvis att minska arbetslösheten och fattigdomen bland romer – ska vävas in i handläggningen. Det finns varken checklistor att följa vid prövning av ekonomiskt bistånd eller krav på att hänvisa till EU:s strategi i bedömningar. Påståendet att socialtjänstlagen hindrar sådana checklistor är felaktigt: lagen reglerar vad som krävs för att bevilja stöd, men förbjuder inte att kommunen tar fram rättssäkra rutiner och kontrollpunkter för att säkerställa ickediskriminering och faktisk jämlikhet. Planen saknar dessutom riktlinjer för att förebygga vräkningar av romska familjer eller erbjuda förtur i Stockholms bostadskö vid trångboddhet och av kulturella skäl, trots att sådana åtgärder behövs för att motverka hemlöshet, misstro och överbeläggning. Det finns inte heller någon mekanism för att utreda och åtgärda diskriminering i beslut om ekonomiskt bistånd, bostad eller barnärenden – i strid med EU:s rekommendation om att kombinera mainstreaming med riktade åtgärder för att säkerställa lika tillgång till tjänster. Handlingsplanen nämner att jämställdhetsarbete och barns rättigheter ska prioriteras, men den saknar konkreta riktlinjer för hur socialtjänsten ska stärka romska kvinnors ekonomiska självständighet eller skydda 47 (78) dem i komplexa biståndsärenden. Det finns heller inga föreskrifter om hur man ska säkerställa barns rättigheter när föräldrar nekas ekonomiskt bistånd eller andra stöd. 2.3 Förnekande av strukturellt ansvar I sitt svar till referensgruppen har Stadsledningskontoret hävdat att förslag om romsk representation, karriärstegar och brobyggarfunktioner ”rör arbetsmiljöfrågor” och därför inte kan ingå i planen. Detta är en förfinad form av strukturell antiziganism: en myndighet vägrar att införa strukturella åtgärder för en marginaliserad minoritet genom att hänvisa till regelverk som inte är relevanta. Arbetsmiljölagen handlar om att förebygga olyckor och ohälsa för anställda, inte om rekryteringspolicy eller minoritetspolitik. Att avfärda våra förslag på detta sätt är ett sätt att fortsätta hålla romer underordnade. Det visar också att hindren inte är juridiska utan beror på bristande vilja. 2.4 Brobyggarrollens underordning Brobyggarrollen, som i stadens dokument lyfts fram som ett exempel på målgruppsanpassat arbetssätt, har i praktiken utvecklats till en strukturellt underordnad funktion. Den används som en bekväm modell för inkludering men utan att utmana maktordningen. I stället för att vara en väg till inflytande har rollen blivit ett verktyg för att behålla romer i beroende och underordning. Romska medarbetare får ofta rollen som samhällsvägledare (brobyggare) mellan romer och majoritetssamhället, men saknar reell beslutsmakt, karriärvägar eller möjlighet att påverka verksamhetens utveckling. Brobyggarrollen representerar därmed en paradox: den framställs som ett medel för jämlikhet men har blivit ett verktyg för att upprätthålla maktobalansen mellan romer och icke-romer. Man tillåts vara närvarande men inte styrande; delta men inte besluta; tala men inte definiera. Det är en form av kontrollerad delaktighet, typisk för strukturell antiziganism, där romska individer placeras i positioner som är beroende av icke-romska chefer och beslut. Att vissa brobyggare är tillsvidareanställda förändrar inte grundproblemet – rollen är fortfarande en yrkesmässig återvändsgränd med låg lön och begränsat inflytande. Den är en del av ett system där romer hålls kvar på en låg samhällsnivå, under täckmantel av inkludering. Brobyggarrollen har därmed blivit symbolen för en politiskt bekväm men djupt orättvis modell. Den håller romer i beroende, i underordning – i ett tillstånd där man tillåts ”bygga broar” men aldrig gå över dem. Det är en roll som i praktiken fungerar som ett filter mellan romer och beslutsfattare, där romers kunskap reduceras till information – inte inflytande. På så sätt har brobyggarrollen blivit ett modernt uttryck för den gamla strukturen: romer tillåts arbeta, men inte leda; tala, men inte bestämma; delta, men inte avancera. Det är ett system som i sin funktion påminner om ett kastsystem, där romska medborgare hålls kvar i de lägsta samhällslagren under täckmantel av inkludering. RRSR vill vara tydlig: brobyggarrollen är viktig men otillräcklig. Den kan aldrig 48 (78) ersätta behovet av romer i ledande, strategiska och beslutsfattande roller – som samordnare, strateger, utredare, utvecklingsledare, sektionschefer, områdeschefer och avdelningschefer. Att fortsätta begränsa romer till brobyggartjänster är en form av strukturell antiziganism som cementerar ojämlikhet och hindrar verklig inkludering. 2.5 Avsaknad av åtgärder för kvinnor och barn EU:s strategiska ram 2020–2030 betonar att nationella strategier ska ta hänsyn till diversitet bland romer och att kvinnor, ungdomar och barn ska omfattas av riktade åtgärder. Handlingsplanen nämner jämställdhet och barns rättigheter men ger inga instruktioner om hur socialtjänsten ska stärka romska kvinnors ekonomiska självständighet, skydda barnens rättigheter i biståndsbeslut (t.ex. när föräldrar nekas stöd) trots att romska kvinnor och barn ofta drabbas hårdare av diskriminering och fattigdom. 2.6 Delaktighet reduceras till samråd Enligt minoritetslagen ska minoriteter ges inflytande i frågor som berör dem. Planen talar om samråd men ger ingen mekanism för återkoppling eller uppföljning. Romska representanter upplever att deras synpunkter sällan leder till förändring; delaktigheten reduceras till rådgivande möten utan beslutskraft. Europarådets ramkonvention kräver däremot att minoriteter ges effektivt deltagande i offentliga angelägenheter – inte symboliska samråd. Det räcker alltså inte att genomföra möten; det måste finnas tydliga processer för att romska perspektiv ska omsättas i beslut. Vi vill understryka att riktig delaktighet och inflytande inte kan begränsas till enbart samrådsmöten. Samråd är en grundläggande form av dialog, men enligt både Europarådets ramkonvention och lagen om nationella minoriteter (2009:724) är det tydligt att romer ska ges förutsättningar att delta effektivt i beslut som berör oss. Idag sker samråden ofta på ojämlika villkor. Romska representanter förväntas delta ideellt eller mot symboliska arvoden, medan tjänstepersoner från staden regionen och myndigheter deltar som en del av sitt avlönade arbete. Detta är inte förenligt med principen om jämlikt deltagande. Samråd är ett första steg, men verklig inkludering och delaktighet för romer i Stockholm uppnås först när vi ges partnerskap, representation och jämlika villkor i arbetet med att utforma, genomföra och följa upp stadens insatser. 2.7 Behov av egna lokaler och plattformar I handlingsplanen anges att romer ska få tillgång till stadens befintliga lokaler. Detta är dock inte tillräckligt. Att erbjuda ”tillgång” till andra aktörers lokaler innebär inte att romer ges en egen plats för delaktighet, kultur och utveckling. Det riskerar istället att permanenta beroendeförhållanden där romer alltid är gäster i någon annans struktur. Med stöd av regeringsformen 1 kap. 2 § – som ålägger det allmänna att verka för delaktighet och jämlikhet, motverka diskriminering och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv – kräver vi därför att det inrättas egna lokaler för romer i Stockholm, inspirerat av exempel som Romano Kher i Norge. 49 (78) Dessa centra fungerar som fristäder för romer – platser där kultur, utbildning, arbetsmarknadsinsatser, sociala aktiviteter och möten kan utvecklas på romers egna villkor. De skapar dessutom arbetsmöjligheter för romer, då lokalerna kan bemannas och drivas av romska medarbetare inom kultur, pedagogik, administration och socialt arbete. Internationella exempel visar att sådana lokaler fyller flera funktioner: • Egenmakt och inflytande: Romer får en plats där deras språk, kultur och traditioner är norm. • Jobbskapande: Centrumet skapar direkta arbetstillfällen för romer, inte minst för unga och kvinnor. • Tillgång till service: Myndigheter och kommunala aktörer kan samarbeta med lokalerna som nav för information, utbildning och rådgivning. • Förtroendeskapande: När romer möter det allmänna på en plats som är deras egen, minskar misstro och känslan av exkludering. EU:s strategiska ram för romers inkludering (2020–2030) betonar att kommuner ska säkerställa delaktighet på jämlika villkor och främja kulturella uttrycksformer. Att nöja sig med att ”låna ut” befintliga lokaler uppfyller inte dessa krav. Det som krävs är egna plattformar, där romer inte längre placeras i en underordnad position utan får reella resurser och strukturer för inkludering. Att bygga ett Romano Kher i Stockholm skulle därmed vara ett konkret steg för att leva upp till såväl Europarådets ramkonvention (artiklarna om kulturell identitet och deltagande), som till Agenda 2030:s mål 10 (minskad ojämlikhet). 2.8 Nutida exempel på diskriminering inom socialtjänsten Det är viktigt att tydliggöra att diskrimineringen inte bara är en fråga om historiska händelser eller enskilda individers upplevelser, utan pågår i nutid och bekräftas även av stadens egen personal. • Erfarenheter från socialsekreterare. Under utbildningsinsatser inom projektet Utveckla ömsesidiga broar mellan romer och socialtjänsten berättade flera socialsekreterare själva om hur de har bevittnat eller hört kollegor uttrycka sig diskriminerande och i vissa fall medvetet söka skäl för att neka romer stöd. Dessa vittnesmål från personalen visar att antiziganism inte enbart är ett ”romskt perspektiv” utan också uppmärksammas inom kåren – men utan att åtgärdas systematiskt. • Fabricerade avslagsgrunder. En brobyggare bevittnade hur en romsk klient, som blivit vräkt och sökte stöd, fick avslag med motiveringen att efterfrågade handlingar inte hade inkommit. I själva verket hade klienten lämnat in samtliga handlingar i receptionen tillsammans med brobyggaren. Handlingarna hade sedan ”försvunnit” i administrationen och avslogs på denna grund. • Avslag trots barn och akut fattigdom. En annan romsk familj, där kvinnan ansökte om ekonomiskt bistånd, fick avslag med hänvisning till att mannen hade ett arbete och ett kreditkort, trots att kortet var uttömt och samtliga bankkonton visade minus. 50 (78) Handläggaren uppmanade familjen att låta skulderna gå till Kronofogden innan de kunde söka stöd på nytt. Detta trots att familjen hade barn i hushållet och trots att stadsdelen samtidigt utpekades som ett fokusområde i projektet, med särskild prioritering för kvinnor och barn. Dessa fall illustrerar att diskriminering av romer inom socialtjänsten sker här och nu, även i projekt som formellt syftar till inkludering. Det handlar inte bara om brist på rutiner, utan om aktivt diskriminerande praktiker som leder till att romska familjer blir hemlösa, skuldsatta eller nekas nödvändiga stödinsatser. Sådana förfaranden strider dessutom mot regeringsformen 1 kap. 9 §, som kräver att förvaltningsmyndigheter beaktar allas likhet inför lagen samt iakttar saklighet och opartiskhet. Att låta fördomar, osakliga bedömningar eller fabricerade avslagsgrunder styra handläggning står i strid med grundlagen. Det kan inte vara förenligt med Sveriges folkrättsliga åtaganden att romska familjer fortsatt hålls kvar i socioekonomiskt underläge. Europarådets ramkonvention, EU:s strategiska ram 2020–2030 och FN:s konvention mot rasdiskriminering (ICERD) förpliktar staten och kommunerna att aktivt bryta den onda cirkeln av fattigdom, bostadsbrist och diskriminering. När socialsekreterare i praktiken uppmanar romska familjer att låta skulder gå till Kronofogden i stället för att ge stöd, är detta ett direkt brott mot de internationella målen. Det visar att problemet inte är juridiska hinder, utan brist på politisk vilja och ett djupt rotat systemfel i kommunens förhållningssätt till romer. 3. Alternativ: en effektiv handlingsplan För att planen ska vara ett verktyg snarare än symbolik krävs djupgående reformer: • Tydlig implementering i socialtjänst och förvaltningar. Obligatorisk utbildning om romers rättigheter och antiziganism för alla handläggare; rutiner för att hänvisa till strategin i biståndsbeslut och barnavårdsärenden; checklistor för att säkerställa likvärdig och icke-diskriminerande bedömning enligt SoL; intern uppföljning och extern redovisning. • Kontaktpunkter med romsk kompetens. En permanent kontaktpunkt för romsk inkludering vid Stadsledningskontoret, där romer arbetar tillsammans med icke-romer och har huvudansvar för samordning, uppföljning och rapportering. Motsvarande kontaktpunkter ska finnas i varje förvaltning, stadsdel, nämnd och bolag. Dessa ska vara nya tjänster bemannade av romer med språk- och kulturkompetens – inte extra uppgifter för befintliga medarbetare. • Starka mandat och karriärvägar för romer. Brobyggarrollen ska utvecklas, men inte vara den enda möjligheten. Skapa ordinarie tjänster som romska rådgivare, strateger, samordnare, utredare och utvecklingsledare etc, samt karriärstegar till sektionschef, områdeschef och avdelningschef etc. Romer ska finnas i ledande och beslutsfattande 51 (78) positioner i de organisationer som arbetar med romsk inkludering (i linje med EU:s indikatorer). • Åtgärder för kvinnor och barn. Inför särskilda riktlinjer för bedömning av ekonomiskt bistånd och sociala insatser med hänsyn till romska kvinnors och barns situation; säkerställ att barns rättigheter inte undermineras när föräldrar nekas stöd; motverka barnfattigdom enligt EU:s rekommendationer. • Förebygg vräkningar och diskriminering. Inrätta rutin där alla vräkningar av romska familjer rapporteras och analyseras; samarbeta med bostadsbolag för att hitta alternativ till vräkning; överväg förtur i bostadskön för romska familjer vid trångboddhet och av kulturella skäl; inför procedurer för att utreda och jämföra beslut om bistånd/bostad för att upptäcka diskriminerande mönster. • Reell delaktighet och finansiering. Skapa strukturer där romska företrädare har mandat, budget och beslutsinflytande; dokumentera alla samråd och återkoppla skriftligt hur synpunkter påverkat beslut; avsätt öronmärkta medel och redovisa resultat årligen. • Socioekonomiska åtgärder och entreprenörskap. Inför riktade jobbprogram, lärlingsplatser, entry-level-anställningar och livslångt lärande; skapa inkubatorer och mikrofinansiering för att hjälpa romer att starta och driva eget företag; stöd övergång från informellt till formellt arbete; investera i kompetensutveckling för romer. Dessa insatser är centrala för EU:s mål att minska sysselsättnings- och utbildningsgapet samt minska fattigdomen fram till 2030. · Egna lokaler och plattformar. I stället för att endast erbjuda tillgång till stadens befintliga lokaler ska Stockholm inrätta egna lokaler för romer, efter modell från Romano Kher i Norge. Ett sådant centrum kan fungera som romernas fristad, med plats för kultur, utbildning, arbetsmarknadsinsatser, sociala aktiviteter och möten på romers egna villkor. Lokalerna skapar också direkta arbetstillfällen för romer och stärker förtroendet mellan romska invånare och staden. · Jämlika villkor för delaktighet och inflytande. Samrådsmöten ska inte bygga på ideellt arbete. Arvoden ska stå i proportion till den tid och expertis som krävs. Romska representanter ska också ges plats i stadens arbets- och styrgrupper kopplade till romsk inkludering, med reellt inflytande över beslut och resurser. Uppföljning ska ske genom tydliga indikatorer som visar om romers situation faktiskt förbättras i praktiken. 4. Konsekvenser om planen antas oförändrad Om Stockholms stad antar handlingsplanen i dess nuvarande form sker ingen verklig förändring. Romer kommer att förbli underordnade; det blir fortsatt svårt för romer att få inflytande och representation; brobyggare blir kvar i en exploaterande roll; diskriminering i biståndsärenden kommer inte att utredas. Stadens hänvisningar till lagstiftning döljer endast viljan att inte följa EU:s och Europarådets krav. RRSR aviserar därför att vi kommer att agera: 52 (78) • Om staden inte vill omarbeta planen för att inkludera krav enligt ovan, anser vi att staden ska avstå från att kalla detta arbete för ”romsk inkludering”. Det är då en allmän minoritetspolitisk plan, inget annat. • Vi kommer att anmäla Sveriges tillämpning av diskrimineringslagen och Rasdirektivet 2000/43/EG till EU-kommissionen med begäran om överträdelseförfarande, om svensk praxis i praktiken blockerar tillåtna positiva åtgärder. • Vi avser även att uppmärksamma Europarådets rådgivande kommitté (ramkonventionen) och FN-organ (bl.a. CERD-kommittén) om att Stockholms stad inte lever upp till kraven på effektivt deltagande och särskilda åtgärder. • Handlingsplanen strider dessutom mot Agenda 2030, särskilt mål 10 (Minska ojämlikhet), vilket ytterligare understryker behovet av reell förändring. Avslutning Romerna i Sverige, Stockholms Stad, har länge varit utsatta för diskriminering och exkludering. Stockholms stad har nu en möjlighet att bryta denna struktur. I stället för att försvara status quo med felaktiga tolkningar av lagar bör staden ta vara på EU:s och Europarådets ramverk och skapa en verklig handlingsplan med bindande mål, resurser och indikatorer. Om så inte sker har staden förlorat rätten att påstå att man arbetar med romsk inkludering. Källhänvisningar (urval, i klarspråk) 1. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (1995), särskilt artikel 4.2–4.3 (åtgärder för faktisk jämlikhet är inte diskriminering) och artikel 15 (effektivt deltagande). 2. Europarådets strategiska handlingsplan för romer och resande (2020–2025) – mål om representation, tillgång till chefs- och ledarpositioner och motverkande av strukturell diskriminering. 3. Rådets direktiv 2000/43/EG (Rasdirektivet), särskilt artikel 5 (positiva åtgärder får beslutas eller behållas). 4. EU-kommissionen: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030 (Kommissionens meddelande 2020). 5. Rådets rekommendation 2021/C 93/01 om jämlikhet, inkludering och delaktighet för romer (12 mars 2021) – bl.a. processindikatorer om lokala tjänstemän och romsk representation i beslutsfattande. 6. Diskrimineringslagen (2008:567) – 2 kap. 2 § (särskilda yrkeskrav), 3 kap. 5 § (aktiva åtgärder). 7. Arbetsmiljölagen (1977:1160) – reglerar arbetsmiljö för anställda; styr inte minoritetspolitiska strukturer eller representation. 53 (78) 8. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk – bl.a. 5 § (inflytande) och 5 b § (mål och riktlinjer). 9. ICERD (FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering), artikel 1.4 – särskilda åtgärder är inte diskriminering. 10. Agenda 2030, särskilt mål 10 (Minska ojämlikhet inom och mellan länder). Romskt stöd och pensionär förening Romskt stöd och pensionär förenings yttrande daterat den 11 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Det här dokumentet innehåller förslag på förändringar i "Handlingsplan för romsk inkludering 2030". Syftet är att göra planen mer konkret, rättssäker och förankrad i svensk och europeisk lag. Förslagen utgår också från behov som lyfts av romska företrädare och bygger på kommunens ansvar för att säkerställa mänskliga rättigheter. Datainsamling – för att veta vad som fungerar I dag saknas tydliga metoder för att samla in information om hur romer har det i vardagen. Det handlar om tillgång till utbildning, arbete, bostad, socialt stöd och trygghet. För att kunna följa upp om kommunens åtgärder har effekt krävs information som visar hur situationen ser ut före och efter insatser. Samtidigt måste detta göras utan att kränka människors rätt till integritet. EU:s ramverk (2020–2030) ställer krav på att medlemsstater och lokala myndigheter följer upp arbetet med inkludering genom tillförlitlig statistik och annan kunskap. Det är också viktigt att datainsamlingen sker med respekt för GDPR och principen om frivillig självidentifikation. Idag saknas detta i planen. Förslag: Ta fram en modell som möjliggör att romer frivilligt kan identifiera sig i exempelvis brukarundersökningar, intervjuer eller verksamhetsstatistik, utan att personuppgifter samlas in på ett otillbörligt sätt. Arbeta i nära dialog med det romska civilsamhället för att metoden ska kännas trygg, legitim och träffsäker. Lagstöd: EU:s strategiska ramverk för romers inkludering (artikel 5), dataskyddsförordningen (GDPR). Om möjlighet att klaga på diskriminering Det är viktigt att en person som upplever sig diskriminerad vet vart den ska vända sig. Detta är särskilt angeläget för romer, som har en historisk erfarenhet av att inte bli trodda eller tagna på allvar. Idag framgår det inte i planen hur romer kan få sin sak prövad om de bemöts fel av en kommunal verksamhet. Alla kommuner har enligt lag ett ansvar att arbeta aktivt mot diskriminering och att underlätta för invånare att utöva sina rättigheter. Detta gäller både i rollen som myndighetsutövare och som arbetsgivare. 54 (78) Förslag: Inför en synlig kontaktväg för klagomål – det kan vara ett diskrimineringsombud, en visselblåsarfunktion eller en särskild e-postadress och telefonlinje. Information om detta ska finnas på hemsidan, i tryckt material och i mötet med kommunen. Komplettera med utbildning till personalen om hur man bemöter och hanterar sådana ärenden. Lagstöd: Diskrimineringslagen (2008:567), särskilt 2 kap. 1 §. EU:s rasdirektiv 2000/43/EG, artikel 7. Nya socialtjänstlagen – risk att romer hamnar utanför igen Regeringen föreslår en ny socialtjänstlag där rätten till individanpassade och kunskapsbaserade insatser betonas. I romska sammanhang finns ett utbrett misstroende mot socialtjänsten, bland annat utifrån en historik av omhändertaganden av barn och bristande förståelse för romska livsvillkor. Handlingsplanen bör visa att kommunen är medveten om dessa förhållanden och proaktivt arbetar för att socialtjänsten ska bli mer tillgänglig, rättssäker och förtroendeingivande för romer. Förslag: Utveckla utbildningsmaterial för socialsekreterare om romers levnadsvillkor, diskriminering och minoritetsstress. Lyft särskilt fram rättigheter för romska kvinnor, barn och unga samt personer i socialt utsatta situationer. Följ upp hur förändringarna inom socialtjänsten påverkar förtroendet hos romer. Lagstöd: Socialtjänstlagen (2001:453) och förslag till ny socialtjänstlag (SOU 2024:5). Språk och kultur – rättigheter som inte får glömmas bort Språket är en central del av identitet och kultur. Romani chib är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Kommunen är skyldig att främja språket, informera om rättigheter och skapa förutsättningar för att språket ska kunna användas i kontakt med myndigheter. Även kulturarvet ska synliggöras och stödjas. I planen finns vissa insatser kopplade till kultur, till exempel brobyggare och mötesplatser. Men det saknas tydliga mål om hur kommunen säkerställer att romani chib syns, används och värnas i praktiken. Förslag: Erbjud möjlighet att använda romani chib i kontakt med kommunala verksamheter där så är praktiskt möjligt. Ge stöd till modersmålsundervisning. Låt bibliotek och kulturverksamheter inkludera romers historia, språk och kultur i sina program. Inrätta särskilda kulturevenemang i samverkan med romska aktörer. Lagstöd: Språklagen (2009:600), 8–9 §§. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724), 4–5 §§. Hatbrott och otrygghet – måste tas på allvar Romer är enligt flera rapporter särskilt utsatta för hatbrott och trakasserier. Många vittnar om rädsla för att röra sig i det offentliga rummet, särskilt kvinnor. Det är kommunens ansvar att arbeta förebyggande för att alla invånare ska känna trygghet i 55 (78) sina miljöer. Det saknas idag insatser i planen som specifikt handlar om trygghet, hatbrott och samverkan med polis. Förslag: Kommunen bör upprätta rutiner för hur hatbrott mot romer upptäcks, anmäls och följs upp. Trygghetsarbetet bör inkludera romers upplevelser, och särskilda utbildningar om antiziganism bör ges till ordningsvakter, trygghetssamordnare och andra nyckelpersoner. Samverkan med Polismyndigheten och brottsofferjourer är avgörande. Lagstöd: EU:s brottsofferdirektiv (2012/29/EU), diskrimineringslagen, brottsbalken 29 kap. 2 § 7 om hatbrott. Barns rättigheter – från ord till handling Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. Det innebär att barns bästa ska beaktas i alla beslut som rör dem, och att barn ska få komma till tals utifrån ålder och mognad. Romers barnrättsperspektiv är särskilt viktigt att uppmärksamma eftersom många romska barn växer upp i otrygghet, fattigdom eller diskriminering. Handlingsplanen nämner barns rättigheter men saknar strukturer för hur det ska genomföras i praktiken. Förslag: Inför krav på barnkonsekvensanalyser (BKA) i alla verksamheter som påverkar barn. Skapa forum där romska barn och unga kan göra sina röster hörda, till exempel genom ungdomsråd eller workshops. Samverka med föreningar som arbetar med barns rättigheter. Lagstöd: FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 3, 12), Lag (2018:1197) om inkorporering av barnkonventionen. Romska medarbetare – behöver trygghet och stöd Romer som arbetar i stadens verksamheter kan själva vara utsatta för diskriminering. Det gäller inte minst brobyggare, som ofta bär dubbla roller – både som kollegor och som representanter för sin grupp. Det är kommunens skyldighet att säkerställa en trygg och inkluderande arbetsmiljö för alla, inklusive romska medarbetare. Planen nämner inte denna fråga alls, vilket är en brist. Förslag: Ta fram stödstrukturer för romska medarbetare. Det kan vara mentorprogram, regelbunden uppföljning om arbetsmiljö och tillgång till trygg anmälningsfunktion. Chefer bör få utbildning i att hantera diskrimineringsrisker och stärka mångfaldskompetens. Lagstöd: Arbetsmiljölagen (1977:1160), diskrimineringslagen, särskilt 2 kap. 1 §. Handlingsplanen är ett viktigt verktyg för att öka romers rättigheter och delaktighet i Stockholms stad. Men för att planen ska ge verklig effekt krävs att den förstärks inom ett antal områden. Dessa rör både lagstadgade skyldigheter och förtroendefrågor. Genom att införa de förbättringar som föreslås här ökar sannolikheten för att arbetet blir långsiktigt hållbart och tillitsfullt. Kommunstyrelsen bör säkerställa att kompletteringarna görs innan planen antas. 56 (78) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Ann-Christine Carlberg (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade 57 (78) eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Exploateringsnämnden Reservation av Gabriel Kroon (SD) Att besluta att besvara remissen med Sverigedemokraternas utlåtande samt att därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Handlingsplanen ska därför i sin helhet avslås. Reservation av Peter Öberg (L) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig 58 (78) ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Fastighetsnämnden Reservation av Sergej Salkinov (SD) Att i huvudsak avslå kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig 59 (78) ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att avslå svaret på remissen. 2. Därutöver anföra följande: 60 (78) Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola m.m. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Leif Söderström (SD) 61 (78) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. 62 (78) Reservation av Emelie Wassermann (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftningen föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att inkludera romer och motverka antiziganism. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en enskild folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer 63 (78) Reservation av Anders Edin (SD) Att nämnden beslutar avslå förvaltningens förslag samt därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas Socialnämnden Reservation av Anne-Lie Elvén (L) och Andrea Hedin m.fl. (M) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter, samt 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. 64 (78) Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. Att socialnämnden avslår förvaltningens svar på remissen och istället anför följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och 65 (78) samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) Stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna ska intensifieras. I detta innefattas ett systematiskt arbete för att i enlighet med stadens program och handlingsplaner motverka alla former av rasism, stärka barnets rättigheter, nationella minoriteters rättigheter, romsk inkludering och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Ambitionerna i handlingsplanen för romsk inkludering blir relevanta enbart när de kan göra skillnad i stockholmarnas vardag. Därför är det viktigt att lyfta vikten av en kontinuerlig och medveten implementering av handlingsplanens ambitioner i stadsbyggnadsnämndens olika verksamhetsområden däribland kompetensbaserad rekrytering och bemötandet vid myndighetsutövning. Frågan är också relevant vid planering av bostäder för olika familjekonstellationer och möjlighet till behov såsom generationsboende. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Instämmer i reservationen från Johan Nilsson m.fl. (M), Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C) Trafiknämnden Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att nämnden beslutar att avslå kontorets svar på remiss Handlingsplan för romsk inkludering och istället besvarar remissen med Sverigedemokraternas utlåtande, samt 2. Att därutöver anföra följande: Enligt Sverigedemokraterna ska romer likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. Om de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftningen föreskriver för nationella minoriteter. 66 (78) Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskolan m.m. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Reservation av Sara Svanström (L) a) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b) Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c) Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Utbildningsnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. 67 (78) Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Mats Johnsson (SD) 1. Att avslå svaret på remissen. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola m.m. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Äldrenämnden Reservation av Margita Jacobsson (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 68 (78) 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Findel Madison (SD) a) Att avslå förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. b) Att därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har i 69 (78) dag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola med mer. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper. 3) Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdahl (C) föreslår Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdal (C) 1. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 2. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Emelie Wassermann (SD) 1. Att nämnden antar Sverigedemokraternas skrivning som svar på remissen 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftningen föreskriver för nationella minoriteter. 70 (78) Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att inkludera romer och motverka antiziganism. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en enskild folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Reservation av Peter Backlund (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Leif Söderström (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller vistas lagligt i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. 71 (78) Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Runar Finnman (SD) 1. Sverigedemokraterna yrkar på att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver vill vi anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. De ska dock inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. I dagsläget pågår redan många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas." Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Fatima Nur (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder 72 (78) till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ghazal Saberian (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Romer uppbär redan nationellminoritetsstatus och ska därför inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för övriga nationella minoriteter som uppbär samma lagstadgade status. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att 73 (78) särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. 74 (78) Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens svar på remis av Handlingsplan för romsk inkludering och istället besvarar remissen med Sverigedemokraternas utlåtande. 2. Därutöver anföra följande: Enligt Sverigedemokraterna ska romer likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. Om de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftningen föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskolan m.m. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Lena Kling (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. 75 (78) Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och HBTQI-personer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Reservation av Sergej Salnikov 1. Att i huvudsak avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ 76 (78) fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. Att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens svar på remissen och istället anför följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott (MP) Den rödgröna majoriteten tackar förvaltningen för ett välskrivet och genomarbetat remissvar om Handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Vi delar förvaltningens positiva syn på att handlingsplanen tydligt konkretiserar stadens ansvar för att motverka diskriminering och stärka romers rättigheter. Skärholmens stadsdelsförvaltning lyfter särskilt behovet av ökad kunskap hos stadens medarbetare om romers levnadsvillkor, minoritetsstress och antiromanism. Vi instämmer i att dessa kunskapshöjande insatser är avgörande för att säkerställa ett 77 (78) likvärdigt bemötande och ökad tillit mellan romska invånare och stadens verksamheter. Förvaltningen betonar även vikten av att romska kvinnor och flickor uppmärksammas särskilt, då de ofta är mer utsatta för våld, social isolering och ohälsa. Den rödgröna majoriteten delar uppfattningen att detta perspektiv måste stärkas i det fortsatta arbetet. Vi välkomnar att handlingsplanen lyfter delaktighet och inflytande som en central del av inkluderingen och att staden ska utveckla mötesplatser och samarbeten med det romska civilsamhället. Det är så verklig inkludering byggs, genom dialog, delaktighet och gemensamt ansvar. Den rödgröna majoriteten vill samtidigt framföra en synpunkt gällande remissvaret: Begreppet ”antiziganism” bör ersättas med ”antiromanism”, som är det ord flera romska organisationer och forskare idag använder för att bättre spegla romers egen terminologi och självbild. Skärholmen är en stadsdel med stark mångfald och rika erfarenheter som en naturlig plats för att fortsätta fördjupa arbetet för romsk inkludering, respekt och jämlika rättigheter i hela staden Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Johan Lisspers (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. 78 (78) Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Reservation av Ulf Wester (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag på tjänsteutlåtande. 2. Därutöver anföra följande: Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fallet de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter. Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola m.m. En förutsättning för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas. --- [§19 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 19 Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 KS 2025/836 Beslut 1. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Stockholms stads program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck 2018 - 2022 (dnr KS 171-116/2017) upphör att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Arvid Vikman Rindevall (S) och borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M), borgarådet Jönsson (L), Claes Nyberg (C) och Maurice Forslund (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas och Centerpartiets gemensamma förslag till beslut i kommunstyrelsen. Linnéa Vinge (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030.pdf] Beslutat av kommunfullmäktige 2026-xx-xx Handlingsplan för hbtqi- personers rättigheter 2030 : : : Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 3 (29) Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 8 Bakgrund .................................................................................................... 8 Ansvarsfördelning..................................................................................... 10 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 12 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 16 Skola och förskola .................................................................................... 16 Socialtjänst och andra verksamheter som möter hbtqi-personer ............ 20 Öppna verksamheter inom välfärdsområdena ......................................... 22 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 23 Offentliga miljöer ...................................................................................... 25 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 27 Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 4 (29) De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på att säkra stockholmares lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. I handlingsplanen uttrycks detta också som hbtqi-personers rättigheter. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar arbetet med lika rättigheter för hbtqi-personer och stadens ansvar för att motverka hbtqi-personers utsatthet för diskriminering. Hbtqi är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer och intersexpersoner. Gemensamt för hela gruppen är att alla bryter mot normer om kön och/eller sexuell läggning. Men det är inte en homogen grupp.2 Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla 1 Sveriges kommuner och regioner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-06-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor 2025-12-02. 2 För centrala begrepp, se ruta nedan med definitioner. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 5 (29) stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 6 (29) Kön – med kön menas antingen det kön som tilldelas en person vid födseln, det kön en person identifierar sig med eller det juridiska könet. Juridiskt kön – är det kön som är registrerat i folkbokföringen. I Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man. Könsidentitet – en persons självupplevda kön och det den identifierar sig med. Könsuttryck – hur en person uttrycker kön genom exempelvis kläder, kroppsspråk, frisyr, röst mm. Sexuell läggning – handlar om vem en person blir attraherad av och/eller kär i. Enligt svensk diskrimineringslag finns tre sexuella läggningar; homosexuell, bisexuell och heterosexuell. Könskarakteristika – är ett annat ord för könsskillnader och handlar både om de yttre könsorganens utseende och om andra aspekter av kroppen som ofta uppfattas som ”könade” såsom röst och kroppsform. Intersexpersoner föds med könskarakteristika som bryter mot normer om att män ser ut på ett visst sätt och kvinnor på ett annat. Homosexuell – en person som blir kär i eller attraherad av någon av samma kön. Bisexuell – en person som blir kär i eller attraherad av någon oavsett kön eller av fler än ett kön. Transperson – en person vars könsidentitet inte överensstämmer med det kön den tilldelades vid födseln eller som bryter mot normer om könsidentitet och/eller könsuttryck och identifierar sig som trans. 3 Beskrivningen av begreppen i rutan ovan kommer från följande källor: RFSL, 2025, https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/begreppsordlista/ 2025-06-02. SOU 2017:92, 2017, Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor - Regeringen.se 2025-06-02. MUCF,2022, https://www.mucf.se/publikationer/jag-ar-inte-ensam-det-finns- andra-som-jag 2025-06-02. RFSU, 2023, https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/kropp- och-kon/intersex/ 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 7 (29) Queer – en persons identitet som bryter mot normer om kön och heteronormen på något sätt. Begreppet kan även syfta på queerteori eller queeraktivism, idéer om att ifrågasätta normer kring kön och sexualitet och granska hur det hänger samman med makt och inflytande. Intersexperson eller person med intersexvariation – en person vars medfödda kropp bryter mot normer om kön genom att personens inre eller yttre könsorgan, kromosomer och/eller hormoner inte följer det förväntade. Personen kan vara kvinna, man eller icke- binär. Intersex säger inget om en persons sexuella läggning. Ickebinär – en person vars könsidentitet inte är kvinna eller man. Heterosexuell – en person som blir kär och/eller attraherad av ett annat kön än det egna. Cisperson – en person som identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln. Heteronorm – normer kopplade till kön och sexualitet, förutsätter att kvinnor är feminina och män maskulina och att alla är heterosexuella. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 8 (29) Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet har stor betydelse för hbtqi- personers rättigheter då hbtqi-personer också kan utsättas för rasism, kan vara barn, kan tillhöra de nationella minoriteterna samt kan identifiera sig som kvinnor eller män. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. FN-konventioner och FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter är grunden för nationellt och internationellt skydd för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queera personers och intersexpersoners åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Sexuell läggning och könsidentitet får inte utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. Detta slås fast i Yogyakartaprinciperna4 som omfattar principer om till exempel rätten till social trygghet, rätten till bästa uppnåeliga hälsa, rätten att bilda familj, rätten till utbildning och rätten att delta i det offentliga livet. Sverige stödjer 4 Yogyakartaprinciperna (2006) utgör internationella rättsprinciper om tillämpning av internationell rätt när det gäller brott mot mänskliga rättigheter på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Rättsprinciperna är framtagna av Internationella juristkommissionen och International Service for Human Rights. Yogyakarta Principles plus 10 – Yogyakartaprinciples.org 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 9 (29) dessa principer. FN:s råd för mänskliga rättigheter antog även 2011 en resolution som fördömer våld mot och kränkningar av hbt- personer.5 I Europakonventionen framgår förbud mot diskriminering och genom den garanteras även skydd för de mänskliga rättigheterna. Artiklarna är tillämpliga då en person diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Europakonventionen gäller som lag i Sverige. Vidare finns i den svenska diskrimineringslagen sju diskrimineringsgrunder som bland annat omfattar sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket de senaste årtiondena. Detta har medfört ökad tillgång till rättigheter både på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta är risken för ohälsa signifikant högre för personer som inte följer eller bryter mot konventionella normer kopplade till könsidentitet och sexuell läggning. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen under hela livet.6 Detta bekräftas av den senaste stora studien om unga hbtqi- personers levnadsvillkor där det framgår att unga hbtqi-personer fortsatt har sämre levnadsvillkor än andra unga.7 Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning.8 Hälsoskillnaderna förklaras delvis av att homosexuella, bisexuella och transpersoner är mer utsatta för diskriminering, trakasserier samt hot och våld på grund av omgivningens negativa föreställningar om sexuell läggning och könsidentitet.9 Livsvillkoren för personer med intersexvariation skiljer sig åt och inom gruppen finns både personer som identifierar sig som ”intersexperson” eller ”person med intersexvariation” och personer 5 Regeringskansliet, 2014, En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 6 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 7 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 8 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 9 Folkhälsomyndigheten, 2025, Främja hälsan bland hbtqi-personer — Folkhälsomyndigheten 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 10 (29) som inte gör det utan talar om sin könsvariation utifrån den medicinska diagnosen. Diskrimineringsombudsmannen bedömer att det finns samhällsområden där personer med intersexvariation lever i en utsatt situation och riskerar att möta olika former av diskriminering. En särskild utsatthet kan aktualiseras i hälso- och sjukvården, men också i skolan och arbetslivet.10 Civilsamhällesorganisationer beskriver brister i bemötandet av hbtqi-personer inom samhällets generella skydds- och stödverksamheter såsom polisen, socialtjänsten och vården. Hbtqi- personer uppger även ett lägre förtroende för stöd och hjälpinsatser än majoritetsbefolkningen. Sammantaget kan detta leda till att hbtqi-personer i lägre utsträckning än andra söker stöd vid utsatthet för brott.11 Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att stockholmare får lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas 10 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Livsvillkor för personer med intersexvariation ur ett diskrimineringsperspektiv. 11 RFSL, 2017, Förtroende att stärka. Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 11 (29) levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med hbtqi-personers rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 12 (29) I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om hbtqi-personers rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. De senaste åren har flera myndigheter haft i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag gällande olika hbtqi-personers levnadsvillkor, såsom exempelvis unga personer, äldre personer och hbtqi- personers situation på arbetsmarknaden. Det saknas dock fortfarande kunskap om hur livsvillkoren ser ut för hbtqi-personer vars identitet eller bakgrund gör att de riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder.12 Transpersoner är särskilt utsatta för fördomar, intolerans och diskriminering både i Sverige och i EU.13 Civilsamhällesorganisationer vittnar om vikten av att staden informerar målgruppen om att det finns riktade verksamheter och att verksamheter i staden har kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor. Det finns en oro hos hbtqi-personer, och särskilt hos transpersoner, för att inte bli lyssnade på eller mötas av okunskap då de söker stöd, vård och omsorg. Diskrimineringsombudsmannen lyfter vikten av att kunskapen om intersexpersoner ökar då dagens kunskapsbrist riskerar öka risken för diskriminering.14 Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa hbtqi-personers rättigheter. Staden ser därför fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor bland stadens 12 Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, uppdaterad 2022, Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. 13 European Union, 2025, Discrimination in the European Union - oktober 2015 - - Eurobarometer survey 2025-06-02. 14 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Livsvillkor för personer med intersexvariation ur ett diskrimineringsperspektiv. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 13 (29) medarbetare och för att sprida information till rättighetsbärarna om deras rättigheter. År 2025 har kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en ny utbildning för stadens anställda om hbtqi-personers rättigheter. Syftet är att ge fler verksamheter möjlighet att ta del av en utbildning och att erbjuda verksamheter att diplomera sig med hjälp av utbildningen. I arbetet tas erfarenheter från tidigare års diplomutbildning tillvara och det ska vara möjligt för de verksamheter som vill ha en utbyggd utbildning att fördjupa sig. Att diplomera sig och informera om det till sina målgrupper är ett sätt att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter respekteras i verksamheten. Stadens medarbetare bemöter alla invånare respektfullt och anpassat efter individens behov – oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens medarbetare har god kunskap om hbtqi-personers rättigheter och vad det innebär för verksamheten. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om transpersoners levnadsvillkor och särskilda utsatthet. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om likvärdigt bemötande av personer som riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Verksamheter i staden samt stadens alla pedagogiska verksamheter diplomerar sig med hjälp av stadens diplomutbildning. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 14 (29) Stadens verksamheter ska öka sina kunskaper och arbeta normkritiskt så att alla invånare bemöts respektfullt och anpassat efter individens behov – oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Insatser för att få god kunskap om hbtqi-personers rättigheter kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar, befintlig kunskapsnivå och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • Deltagande i stadens egna utbildningar. • Deltagande i andra myndigheters utbildningar. • Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser. • Studiebesök och studieresor. • Spridning av relevanta rapporter. • Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Vid utformningen av kunskapshöjande insatser bör verksamheterna utöver generell kunskap sträva efter att prioritera transpersoners levnadsvillkor och särskilda utsatthet samt bemötande av personer som riskerar att bli utsatta utifrån flera diskrimineringsgrunder. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Det är tydligt för hbtqi-personer att stadens verksamheter är tillgängliga för dem. Stadens verksamheter synliggör – både fysiskt och digitalt – kunskap om hbtqi-frågor. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att synliggöra kunskap om hbtqi-frågor samt att arbeta normkritiskt avser här exempelvis att informera och inkludera målgruppen i stadens verksamheter. Det kan handla om att informera om att det finns Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 15 (29) en särskild verksamhet för hbtqi-personer, att visa upp att medarbetare har genomgått en utbildningsinsats eller att publicera information på stadens hemsida riktad till hbtqi-personer. Det kan också handla om språkbruk i bemötande och blanketter samt bilder och skyltning. Redan etablerade arbetssätt i staden är att sätta upp en prideflagga i väntrummet, att ha en inkluderande e-postsignatur och att uppmärksamma hbtqi-personers rättigheter i digitala kanaler. Det finns behov av att utveckla fler sätt att synliggöra kunskap och informera om hbtqi-personers rättigheter och att dela goda exempel mellan verksamheterna. Det är även viktigt att uppmärksamma och synliggöra hbtqi-personer i stadens kommunikationsarbete. Vid utformningen av insatser bör verksamheterna ha i åtanke att hbtqi- personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. Transpersoner är särskilt oroliga för att inte bli lyssnade på eller för att mötas av okunskap då de söker stöd, vård och omsorg. Verksamheterna kan därför behöva göra informationsinsatser som riktar sig särskilt till transpersoner. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 16 (29) I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. För att motverka diskriminering behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på normer, både i samhället och i stadens verksamheter. För hbtqi-personer är särskilt normer kring kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning centrala.15 Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter.16 Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmare i alla åldrar. Det finns stora möjligheter att arbeta för allas lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika, inom skola och förskola, socialtjänst, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor. I skollagen, läroplanen och diskrimineringslagen framgår att diskriminering och trakasserier av hbtqi-personer inte är tillåtet. 15 Hbtqi-personer kan även identifiera sig med fler diskrimineringsgrunder såsom ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Hbtqi-personer kan även tillhöra en nationell minoritet. 16 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Bli medveten om dina normer | DO, 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 17 (29) Men trots att lagar och riktlinjer är tydliga finns traditionella normer kvar i skolan, vilket skapar utsatthet för unga hbtqi-personer.17 Unga hbtqi-personer uppger i en stor undersökning om unga hbtqi- personers levnadsvillkor att de är mindre nöjda med sin skolsituation och utbildning, jämfört med andra unga. En relativt stor andel av de unga hbtqi-personer som deltagit i undersökningen svarar att de inte alltid känner sig trygga i skolan. Det framkommer också att de är mer utsatta för olika former av kränkningar, hot, våld och diskriminering i skolan än heterocisungdomar. Kränkningarna kan komma från andra elever, lärare och annan personal i skolan.18 Intervjupersonerna berättar också om lärare som är passiva när kränkningar sker, förminskar kränkningar eller behandlar hbtqi- personers rättigheter som åsiktsfrågor.19 Undervisningen beskrivs också som bristfällig gällande hbtqi-frågor och enligt ungdomarna saknas det ett hbtqi-perspektiv i sex- och samlevnadsundervisningen.20 Förskolan ska erbjuda alla barn samma möjlighet till utveckling, lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet, könsidentitet eller könsuttryck.21 Förskolan är ofta barnets första ”egna” miljö utanför hemmet och det är viktigt att barn som lever i regnbågsfamiljer också får sin familj bekräftad på förskolan.22 17 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 18 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 19 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 20 Området som länge har kallats för sex och samlevnad heter efter läroplansändringarna 2022 sexualitet, samtycke och relationer. 21 Skolverket, 2025, Jämställdhet i förskolan - Skolverket 2025-06-02. 22 RFSL, 2025, https://www.rfsl.se/verksamhet/foralder/att-bli-och-vara- foralder/barnboktips-pa-temat-hbtqi-regnbagsfamiljer/ 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 18 (29) I stadens skolor och förskolor känner sig barn, unga och vuxna trygga och inkluderade oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens skolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera barn och unga eller deras familjer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Utbildningsnämnden. Stadens förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheter som riskerar att exkludera barn eller deras familjer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Förskolenämnden och stadsdelsnämnderna. Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om kränkningar, våld och diskriminering mot barn och unga på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens vuxenutbildning och Jobbtorg Stockholm identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella hinder och normer i verksamheten som riskerar att exkludera personer på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 19 (29) Insatser för att skapa trygghet i stadens skolor och förskolor för barn och unga riskerar otrygghet på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever/barngrupper. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet för alla elever är ett väl fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar.23 I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter Mentorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån och de ser eller hör våld eller kränkningar.24 Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och hur det tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Stadens förskolor ska även arbeta inkluderande med vårdnadshavare som är hbtqi-personer och alla barn ska känna att deras familjer blir bekräftade på förskolan. Exempel på insatser som redan görs är att förskolor arbetar med böcker som synliggör olika familjekonstellationer. Det finns även exempel på en öppen förskola som har särskilda öppettider för regnbågsfamiljer. Fler exempel på insatser är: • APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. • Att använda elevundersökningar för att få syn normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. • Att använda elevundersökningar för att få syn på unga hbtqi- personers upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser bör skolor och förskolor ha i åtanke att barn och unga och vårdnadshavare som är hbtqi-personer eller som på annat sätt riskerar otrygghet på grund av normer om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. 23 Skolverket, 2025, Trans, könsidentitet och könsuttryck - Skolverket 2025-06- 02. 24 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete med dem. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 20 (29) Stadens samhällsorientering har också en viktig roll för att uppmärksamma och befästa hbtqi-personers rättigheter och stärka tryggheten för nyanlända hbtqi-personer. Äldre hbtqi-personer har ofta svårt att känna förtroende för socialtjänsten samt för hälso- och sjukvården. Det kan bero på den historiska stigmatiseringen och sjukdomsstämpeln som fanns kvar i Sverige fram till 1979, när homosexualitet inte längre klassades som en sjukdom av Socialstyrelsen. Vård och omsorg är ofta präglad av hetero- och cis-normativa antaganden, vilket riskerar leda till att hbtqi-personer upplever sig osynliggjorda och diskriminerade. Transpersoner har en särskilt utsatt situation och svår relation till vården eftersom de behöver genomgå en krävande process för att få tillgång till transvård. Flera studier visar att tidigare erfarenheter av homo- och/eller transfobi i kontakter med vården och äldreomsorgen leder till att äldre hbtqi-personer avstår från att söka den vård de behöver. Det är också känt att par i samkönade relationer väljer att inte följa med sin partner till vården för att undvika diskriminering.25 Hbtqi-personer som utsätts för våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck och hatbrott kan som en följd av samhällets diskriminering och marginalisering befinna sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet. Det finns en risk att de i möten med socialtjänsten och vården inte betraktas som trovärdiga.26 Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på patriarkala och heteronormativa föreställningar och hbtqi-personer kan utsättas på grund av att den sexuella läggningen inte accepteras.27 Barn och unga hbtqi-personer riskerar att utsättas för omvändelseförsök, tvångsäktenskap eller så kallade uppfostringsresor. Stadens skolor och förskolor behöver därför arbeta både främjande och förebyggande. Skolpersonal och förskolepersonal behöver våga fråga om exempelvis hedersrelaterat 25 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 26 Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), 2025, Särskild sårbarhet och intersektionalitet - Uppsala universitet 2025-06-02. 27 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Hedersrelaterat våld och förtryck | Jämställdhetsmyndigheten 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 21 (29) våld och förtryck och även kunna lyssna och ta barn och ungas berättelser på allvar. 28 Staden säkerställer lika tillgång till stöd, vård och omsorg oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens verksamheter förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Stiftelsen SHIS Bostäder och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Stadens äldreomsorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera äldre hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Äldrenämnden, stadsdelsnämnderna och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Stadens verksamheter har arbetssätt för att upptäcka hbtqi- personer som utsätts för våld, exempelvis våld i nära relation, hedersrelaterat våld och hatbrott, och säkerställer lika tillgång till skydd, stöd och hjälpinsatser som för heterosexuella cis-personer. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att säkerställa lika stöd, vård och omsorg kan betyda en bredd av insatser där resultatmålen innebär en riktning men där andra insatser också kan behövas utifrån nämndens målgrupper. Det kan exempelvis handla om: 28 Skolverket, 2025, Motverka hedersrelaterat våld och förtryck - Skolverket 2025-06-02 och Skolverket, 2025, Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan - Skolverket 2026-02-12. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 22 (29) • Ett jämlikt bemötande av enskilda individer. • Att arbeta med att anpassa verksamheten och informera om att den är tillgänglig för särskilda personers behov och förutsättningar, exempelvis samkönade par eller transpersoner. • Att åtgärda befintliga brister i tillgängligheten så att alla kan ta del av välfärd och service oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck. • Att inom äldreomsorgen tillhandahålla verksamheter och boenden som riktas särskilt till eller tydligt inkluderar hbtqi-personer. Vid utformningen av insatser bör stadens verksamheter ha i åtanke att hbtqi-personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. Äldre hbtqi-personer upplever att vård och omsorg ofta är präglad av hetero- och cis-normativa antaganden.29 Unga hbtqi-personer beskriver att tillgången till trygga rum på fritiden, där de får uppleva gemenskap, ger dem möjlighet att pausa från majoritetssamhällets normer och den minoritetsstressen30 dessa normer skapar.31 Särskilda mötesplatser för hbtqi-personer i olika åldersgrupper är mot bakgrund av detta motiverat inom stadens verksamhetsområden. I staden finns olika typer av mötesplatser som är inkluderande för hbtqi-personer. Stadens verksamheter säkerställer att mötesplatser är trygga och inkluderande för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, idrottsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. 29 Nordiska ministerrådet, TemaNord 2023:547, ”Han gick in i garderoben igen” Äldre LGBTI-personers möte med vård och omsorg i Norden. 30 Läs mer om minoritetsstress: RFSL utbildning AB, 2025, Vad är minoritetsstress? - RFSL Utbildning 2026-02-12. 31 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 23 (29) Stadens verksamheter erbjuder särskilda mötesplatser för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. De mötesplatser som avses här är bland annat öppna verksamheter inom stadens välfärdsområden som finns till för alla stockholmare, såsom fritidsgårdar, aktivitetscentrum och liknande för äldre, öppna förskolor och bibliotek. Stadens alla mötesplatser ska vara trygga och inkluderande för hbtqi- personer men utifrån hbtqi-personers behov och önskemål är det motiverat att även erbjuda särskilda mötesplatser. En del mötesplatser behöver rikta sig mot en specifik grupp, såsom exempelvis unga hbtqi-personer, äldre hbtqi-personer, hbtqi-personer med funktionsnedsättning, transpersoner eller regnbågsfamiljer. Civilsamhällesorganisationer kan vara en viktig samarbetspart i arbetet med mötesplatser. Staden kan exempelvis ge ekonomiskt stöd till en mötesplats som drivs av en civilsamhällesorganisation eller samarbeta kring aktiviteter på en mötesplats. I MUCF:s rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor beskrivs att unga hbtq-personer anser i lite lägre andel (73 procent) än unga heterocispersoner (80 procent) att de har mycket eller ganska stora möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter såsom idrott, fritidsgård och cafébesök. Gällande möjligheter att delta i kulturella aktiviteter på fritiden finns inte några skillnader alls vid en jämförelse mellan unga hbtqi-personer och unga heterocispersoner. Det är istället andra faktorer som påverkar inom gruppen unga hbtqi-personer. Personer med funktionsnedsättning, personer vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning och personer med utländsk bakgrund upplever i lägre utsträckning att de har mycket eller ganska stora möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, sociala och kulturella aktiviteter.32 32 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 24 (29) Det framgår också i rapporten att det är dubbelt så vanligt bland unga hbtqi-personer att avstå från en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött, jämfört med andra unga. Sju av tio transpersoner mellan 15 och 29 år uppgav att de har avstått från olika aktiviteter av rädsla för att bli dåligt behandlade eller diskriminerade. De vanligaste aktiviteterna de har avstått från var att gå på gym, att träna och delta på sociala evenemang. Framför allt transpersoner berättade också om en oro för tillgång till idrottsanläggningar. Starka föreställningar och normer kring kön gör att gym och andra idrottsanläggningar upplevs som otrygga.33 Staden säkerställer lika tillgång till kultur, idrott och fritid oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Stadens verksamheter säkerställer att kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet är inkluderande för hbtqi-personer. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, fastighetsnämnden utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna och Sisab – Skolfastigheter i Stockholm AB. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler unga hbtqi-personer ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att säkerställa lika tillgång till kultur, idrott och fritid kan betyda en bredd av insatser där resultatmålen innebär en riktning men där andra insatser också kan behövas utifrån verksamhetens målgrupper. Vid utformningen av insatser bör verksamheterna ha i åtanke att hbtqi- personer inte är en homogen grupp och kan ha olika behov. 33 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 25 (29) En insats för att öka tillgängligheten för hbtqi-personer i stadens idrottsanläggningar och skolor är att tillskapa fler flexomklädningsrum för de som vill byta om enskilt och könsneutrala toaletter för personer som inte identifierar sig som kvinna eller man. Stockholm ska vara en stad för alla och undersökningar visar att hbtqi-personer upplever otrygghet i offentliga miljöer. Enligt en undersökning från RFSL känner hbtqi-personer sig mindre trygga i sitt område än befolkningen i allmänhet. De har även sämre erfarenheter av kontakt med rättsväsendet och upplever i lägre utsträckning att polis och väktare bidrar till ökad trygghet på allmän plats.34 I MUCF:s studie om unga hbtqi-personers levnadsvillkor framkommer att upplevelser av trygghet och utsatthet hänger ihop med samhällets normer. De flesta av respondenterna i studien har inte egen erfarenhet av fysiskt våld i offentlig miljö men flera har erfarenhet av verbala kränkningar, hotfulla blickar och hot. I vissa sammanhang anpassar unga sitt beteende för att uppfattas som heterocispersoner. Unga som inte uppfattas som heterocispersoner kan undvika vissa platser för att inte utsättas för våld och kränkningar. I samma undersökning framgår att unga hbtqi-personer med utländsk bakgrund kan uppleva en särskild utsatthet, där de både riskerar att utsättas för rasism överallt i samhället och upplever en större utsatthet för hbtqi-fobi när de vistas i socioekonomiskt svaga områden.35 Enligt en annan studie undviker 32 procent av de svarande att hålla sin partner i handen i offentliga miljöer och 40 procent uppger att de har trakasserats det senaste året (inte enbart i offentliga miljöer).36 34 RFSL, 2024, Hbtqi och trygghet 35 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2022, ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. 36 Institutet för mänskliga rättigheter, 2025, Hbtqi-personers rättigheter - Institutet för mänskliga rättigheter 2026-02-12. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 26 (29) Offentliga miljöer i staden är trygga för hbtqi-personer. Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för hbtqi-personer i offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. De offentliga miljöer som avses här är exempelvis stadens torg, parker och andra mötesplatser i stadsmiljön samt spontanidrottsplatser. Insatser för att få kunskap om och vidta åtgärder utifrån hbtqi-personers upplevelser av trygghet/otrygghet bör utgå från stadens befintliga arbetssätt för trygghetsskapande arbete samt modell för platssamverkan. Civilsamhällesorganisationer är en viktig samarbetspart för att bättre förstå hbtqi-personers upplevelser av de offentliga miljöerna i staden, se mer nedan under Fokusområde: Delaktighet och inflytande. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 27 (29) I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med delaktighet och inflytande. Civilsamhällesorganisationer har gått före och visat vägen för viktiga verksamheter, exempelvis startade RFSL den första mötesplatsen för unga hbtqi-personer i staden. Ett annat exempel är RFSL:s stödmottagning som riktar sig till hbtqi-personer som har utsatts för trakasserier, hot och våld. Varje år arrangeras även Stockholm Pride som är Nordens största Pridefestival. Genom samarbeten kan stadens verksamheter få viktig kunskap om aktuella behov och utmaningar för hbtqi-personer som kan ge idéer till anpassade eller nya verksamheter och insatser. I staden finns flera råd som också kan användas i arbetet: Funktionshindersråden, pensionärsråden, råd för nationella minoriteter och kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 är viktiga sammanhang för att inhämta civilsamhällets synpunkter på stadens arbete med mänskliga rättigheter generellt och särskilt hbtqi- personers rättigheter. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en bärande princip. Invånarnas delaktighet har ett viktigt värde både för invånarna generellt, för de som använder sig av verksamheterna och för verksamheterna i sig. Genom delaktighet får de som ger service, beslutar om eller utför insatser mer kunskap om målgruppers behov och erfarenheter. Det ger i sin tur högre kvalitet och bättre service.37 37 Sveriges kommuner och regioner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-06-02. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 28 (29) Verksamheter som möter medborgare har god kunskap om hbtqi-personers upplevelser av stadens välfärd och service. Stadens verksamheter arbetar med enkäter, intervjuer och referensgrupper för att särskilt fånga hbtqi-personers behov och erfarenheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden ska öka kunskapen om hbtqi-personers upplevelser av välfärdsverksamheterna och offentliga miljöer. Staden ska även identifiera utmaningar och behov som hbtqi-personer upplever i kontakten med verksamheterna och de offentliga miljöerna. Exempel på insatser är att använda brukarenkäter och olika former av dialoger. Dialoger kan både hållas med civilsamhällsorganisationer och med enskilda individer som identifierar sig som hbtqi-personer. Den kunskap som framkommer ska användas i verksamhetsutveckling. Mer konkret kan det exempelvis handla om: • Att genomföra dialoger för att få kunskap om hbtqi-personers behov och erfarenheter. • Att inkludera transpersoner och personer som inte identifierar sig med könen kvinna eller man i enkäter till verksamhetens målgrupp. • Att genomföra intervjuer med personer som identifierar sig som hbtqi-personer för att särskilt fånga deras behov och erfarenheter. Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter 2030 29 (29) Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi-personers rättigheter. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar hbtqi-personers rättigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden har en återkommande dialog med civilsamhället i hbtqi-frågor. Särskilt ansvarig: Kommunstyrelsen. Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi- personers rättigheter kan se olika ut beroende på nämndens eller bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del. Staden ska därför ta fram en planering för dialog med civilsamhället i hbtqi-frågor. Det kan till exempel handla om ett årligt återkommande öppet möte med politiska representanter från staden. Civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi-personers rättigheter kan tillfrågas om att ge synpunkter på insatser som stadens verksamheter erbjuder eller planerar att erbjuda. Det kan exempelvis handla om hur stadens verksamheter bättre kan nå målgrupper som transpersoner och samkönade par eller att få synpunkter på hur en öppen verksamhet för äldre hbtqi-personer ska utformas. Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd till anpassade verksamheter för hbtqi-personer som kompletterar stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) med en organisation som företräder hbtqi-personers rättigheter och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka hbtqi-personers rättigheter. Exempelvis ska staden säkerställa långsiktiga och stabila förutsättningar för Stockholm Pride och stärka stödet till festivalen. Anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____________ ______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ --- [§18 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 203 urfolket samernas rättigheter (4/5).pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 18 Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 KS 2025/870 Beslut 1. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter (dnr KS 2018/000069) upphör att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Arvid Vikman Rindevall (S), Tina Kratz (V) och borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M), borgarrådet Jönsson (L), Claes Nyberg (C) och Maurice Forslund (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas och Centerpartiets gemensamma förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Linnéa Vinge (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [R9 Utl Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter.pdf] 1 (69) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/870) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter (dnr KS 2018/000069) upphör att gälla. Föredragande borgarråd Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. 2 (69) Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Forum för levande historia, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Sametinget, Saminuorra, Stockholms finska förening, Stockholms finska studentförening, Svenska finlandsinstitutet, Svenska samernas riksförbund (SSR), Svenska tornedalingarnas riksförbund, Sverigefinska riksförbundet, Sverigefinska Ungdomsförbundet och Tornedalingar i Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Internationella Evangeliska Missionen (IREM), Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Met Nuoret (Tornedalingarna ungdsomförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening Sameföreningen i Stockholm, Saminuorra, Stockholms finska förening, Svenska tornedalingarnas riksförbund, Stockholms finska studentförening, Svenska samernas riksförbund (SSR), Sverigefinska riksförbundet och Sverigefinska ungdomsförbundet har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Malmö stad avstår från att yttra sig. Arbetsmarknadsnämnden anför att det är positivt att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras en modell för uppföljning samt ett rättighetsbaserat arbetssätt. Detta bör läggas till i samtliga handlingsplaner. Exploateringsnämnden anger att de mål som exploateringsnämnden berörs av handlar om att kontorets medarbetare ska ha kunskap om de nationella minoriteter och 3 (69) urfolket samernas rättigheter samt om hur dessa grupper påverkats och påverkas av rasism och diskriminering. Fastighetsnämnden anför att nämnden framförallt berörs av aktiviteterna som syftar till att öka medarbetares kunskap och kompetens. Nämnden arbetar idag med att utveckla det interna lärandet och att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området. Förskolenämnden påpekar att nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i arbetet med personalens språk- och/eller kulturkompetens, men det behöver betonas att det är stadsdelsförvaltningarnas ansvar att ha kännedom om befintlig personals kompetens. Idrottsnämnden ser positivt på stadens arbete för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Ett önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då detta underlättar vid planering och uppföljning. Kulturnämnden framhåller vikten av stadsövergripande styrning, samordning och vägledning för att planen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det gäller till exempel stadsövergripande vägledning för samråd, öppna samråd, konsultationer samt forum för barn och ungas delaktighet. Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att planen är en god utgångspunkt för nämnders och styrelsers arbete för att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Det är klokt att uppföljningen av arbetet ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem. Servicenämnden uppger att Kontaktcenter har flertalet medarbetare med språkkompetens inom olika språk och språkkunskaper. I dagsläget saknas en samlad översikt av medarbetares kunskaper i de nationella minoritetsspråken. Kontaktcenter Stockholm uppmanar medarbetare att dela sina språkkunskaper på intranätet. Socialnämnden påpekar att stadsdelsnämnderna och vissa facknämnder, men inte socialnämnden, enligt handlingsplanen ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Nämndens särskilda ansvar att stödja och samordna behöver här tydliggöras. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla arbetet för de nationella minoriteterna och det samiska folkets lika rättigheter och möjligheter. Nämnden ser ett behov av att inventera och säkerställa språkkompetens för att kunna tillgodose minoritetslagen Trafiknämnden delar uppfattningen att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika 4 (69) diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande eller rekrytering av nya medarbetare. Kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering används. Utbildningsnämnden ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån de nationella minoriteternas önskemål. Äldrenämnden framför att kommunstyrelsens ansvar för övergripande samordning och stöd i implementeringen är nödvändig för att underlätta arbetet och för att skapa en stadsgemensam ansats. Det är viktigt att målen följs upp i stadens ordinarie uppföljningssystem. Överförmyndarnämnden anför att språk- och kulturkompetens hos medarbetarna på överförmyndarförvaltningen kartläggs. De ställföreträdare som överförmyndar- förvaltningen rekryterar tillfrågas rutinmässigt om deras språk och kulturkompetens. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd är positiv till att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tas fram. Nämnden efterfrågar en beskrivning av vad ”ett rättighetsbaserat arbetssätt” innebär i praktiken. Farsta stadsdelsnämnd uttalar att av tretton definierade resultatmål i handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, står stadsdelsnämnderna som särskilt ansvariga för tolv. Nämnden vill lyfta behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i planen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget. Enligt nämnden är det en förutsättning för att de och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR-program. Järva stadsdelsnämnd anför att det anges att staden enligt socialtjänstlagen ska verka för personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska i äldrevården. Nämnden ser vikten av att verka för detta, men har samtidigt flera utmaningar med kompetensförsörjningen både avseende utbildning och språk. Kungsholmens stadsdelsnämnd ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Norra innerstadens stadsdelsnämnd anser att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden, såväl arbetet för nationella minoriteters och urfolket 5 (69) samernas rättigheter som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Det kan med fördel integreras i befintliga nätverk inom staden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd instämmer i vikten av att anpassa verksamheter efter målgruppens behov. Nämnden vill däremot lyfta utmaningen att på lokal nivå bedöma och prognosticera efterfrågan kring behovet av anpassade verksamheter. Skärholmens stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen ger goda förutsättningar att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete. Nämnden vill lyfta sin avdelning förskolas arbete med att främja och synliggöra minoriteternas rätt till sitt kulturliv. Detta sker bland annat genom ett så kallat ”traditionsdokument”.Södermalms stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivar-perspektiv. Det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess, vilket bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Stockholms Stadshus AB anser att handlingsplanen är ett viktigt verktyg. Flera av stadens nämnder har ett särskilt ansvar för att stödja och samordna stadsdelarnas arbete med MR-frågor. Det bör övervägas att utvidga detta ansvar till att även omfatta stöd till stadens bolag, i de fall frågorna ligger nära bolagens ansvarsområden. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 vill lyfta att alla svenska nationella minoriteter har specifika problem för just den specifika gruppen. Behovet av konkreta kunskapsinsatser, synliggörande eller skydd är också olika. Kunskap och dialog med den specifika minoriteten måste därför vara vägledande i alla stadens insatser. Kommunstyrelsen råd för nationella minoriteters rättigheter anför att det är bra att nämnder och bolag i ordinarie uppföljningsprocesser ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet. Rådet saknar dock skrivningar i handlingsplanen om hur Stockholms stad kommer att agera om bolag och nämnder inte följer handlingsplanen. Svenska Finlandsinstitutet anser att det är positivt att samarbetet med civilsamhällets aktörer lyfts fram i planen. Att strukturen tydliggör de berörda nämndernas ansvar gällande samråd och konsultationer är värdefullt. Institutet vill betona att biblioteken är viktiga forum för att främja och skydda de nationella minoriteternas språk och kultur. Länsstyrelsen Stockholm anför att planen saknar en tydlig beskrivning av hur den kopplar an till det rättighetsbaserade arbetssättet. I hänvisning till arbetet med samråd, under fokusområde inflytande och delaktighet, kan det göras en tydligare hänvisning till ”strukturerad dialog” som minoritetslagstiftningen förespråkar som metod. Sametinget ser positivt på att Stockholms stad tar aktiv ställning till hur det minoritetspolitiska arbetet ska bedrivas genom handlingsplanen tillsammans med nationella minoriteter och urfolket samerna för att säkerhetsställa tillgången till deras rättigheter. 6 (69) Tornedalingar i Stockholm har inga synpunkter på den väl genomarbetade handlingsplanen förutom att de på några ställen vill förtydliga att det ska stå tornedalingar, kväner och lantalaiset. Föredragande borgarrådets synpunkter Sveriges fem nationella minoriteter har under lång tid varit en del av det svenska samhället, men deras möjligheter att utöva sin kultur, tala sitt språk och föra vidare sitt arv till kommande generationer har begränsats och inskränkts av majoritetssamhället. Idag är situationen för de nationella minoriteterna bättre än tidigare, mycket tack vare minoriteternas egen kamp för förändring. Mycket arbete återstår dock innan de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter fullt ut tillgodoses. Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kommuner och regioner anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. I Stockholms stad tillgodoses kravet genom den här handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolk. Handlingsplanen utgår från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och bygger på programmets tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ett ansvar för genomförandet av handlingsplanen. Stockholms stad har tagit flera viktiga steg på senare år för att stärka arbetet för de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Till exempel har staden blivit förvaltningsområde för samiska och meänkieli, utöver finska, och startat förskolan Norrskenet med inriktning samiska och meänkieli. Det pågår också ett arbete med att införa äldreomsorgsverksamhet med inriktning samiska och meänkieli samt aktivitetscenter med aktiviteter för samer och tornedalingar. Staden har även inrättat ett råd för nationella minoriteters rättigheter under kommunstyrelsen för att stärka inflytande och delaktighet samt utvecklat arbetet med konsultationer med samiska företrädare i frågor som rör det samiska folket. Ytterligare exempel på insatser är ett stärkt arbete mot antisemitism i stadens skolor, ett aktivt deltagande i firandet av judiskt liv 250 år och en ny handlingsplan för romsk inkludering som beslutas inom kort. Mer måste dock göras. I arbetet framåt är det viktigt att staden har en aktuell bild av utbud och efterfrågan inom äldreomsorg och förskola kopplat till de nationella minoriteterna och urfolket samerna samt att staden har kännedom om befintlig personal med språk- och kulturkompetens. Staden behöver även stärka arbetet med modersmålsundervisning i skolan och modersmålsstöd i förskolan för nationella minoriteter, så att fler barn och unga får möjligheten att ta del av sitt språk och sin kultur. För att möjliggöra en revitalisering av språk och kultur är det även viktigt att 7 (69) synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur i stadens verksamheter och skapa mötesplatser utifrån de nationella minoriteternas behov. I detta arbete är långsiktiga samarbeten med civilsamhället viktigt. Samråd och konsultation är en central del av stadens arbete för de nationella minoriteterna och ett lagstadgat ansvar. I handlingsplanen lyfts vikten av att stadens nämnder och bolag fortsätter stärka arbetet med delaktighet och inflytande. Företrädare för de nationella minoriteterna har i samråd lyft att det saknas tillräcklig kunskap inom staden om de nationella minoriteterna, både deras historia och samtida utsatthet för rasism och diskriminering. Att höja kunskapen inom staden är därför en central del av handlingsplanen. Staden har också en viktig uppgift att nå ut till invånare som tillhör de nationella minoriteterna och urfolket samerna med information om deras rättigheter. I förslaget till handlingsplan har felaktigt angivits att en utvärdering av kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter ska redovisas till kommunfullmäktige. Detta har ändrats. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för nationella minoriteter och urfolk i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. Bilagor 1. Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/870-50.1 2. Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030, slutlig version, dnr KS 2025/870-50.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. 8 (69) Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M), Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L), Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (båda C) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Linnéa Vinge (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut. 9 (69) 2. Därutöver anföra följande: De nationella minoriteternas och samernas rättigheter är redan reglerade i svensk lagstiftning och i internationella överenskommelser. Själva handlingsplanen anger också uttryckligen att dessa rättigheter redan är fastställda i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Det finns därför inte något behov av att bygga ut den kommunala styrningen ytterligare genom ännu ett omfattande styrdokument. Handlingsplanen är dessutom en del av Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och kopplas till flera andra handlingsplaner och styrdokument. I dokumentet anges att arbetet ska bedrivas genom ytterligare mål, resultatmål, effektmål, exempel på åtgärder samt återkommande uppföljning. Det riskerar att öka administrationen och flytta fokus från kärnverksamhet till processer, styrning och rapportering. Utgångspunkten bör vara att alla svenska medborgare och stockholmare ska behandlas lika inför lagen och mötas av samma grundläggande rättigheter, skyldigheter och respekt från det offentliga. Det offentliga ska skydda enskilda från diskriminering och värna lagstadgade rättigheter, men bör vara återhållsamt med att bygga ut särskilda kommunala ordningar som riskerar att förstärka grupptänkande och särbehandling. En sådan utveckling riskerar i förlängningen att uppfattas som orättvis och skapa nya motsättningar mellan grupper. Detta är inte en ändamålsenlig väg för Stockholms stad. Stockholms stad bör därför fokusera på att upprätthålla gällande rätt, motverka diskriminering generellt och säkerställa ett likvärdigt bemötande i hela den kommunala verksamheten, i stället för att anta ytterligare en handlingsplan som bygger ut administrationen utan att tillföra nya rättsliga skyldigheter. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. 10 (69) Ärendet Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 anges att stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter, ska intensifieras. De nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för respektive minoritetsgrupp. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett viktigt verktyg för att stötta denna intensifiering. Arbetet med nationella minoriteters rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Staden har även en lagstadgad skyldighet att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. 11 (69) Staden har under en längre tid bedrivit ett aktivt minoritetspolitiskt arbete och vidtagit en rad åtgärder för att stärka de nationella minoriteterna och urfolket samernas tillgång till sina rättigheter. Företrädare för de nationella minoriteterna har dock påtalat att ytterligare insatser krävs såsom att öka medarbetares kunskap om nationella minoriteters rättigheter, historia och utsatthet för olika former av rasism, att stärka arbetet för enskilda att utveckla och bibehålla sin kulturella identitet och att stärka de nationella minoriteternas möjlighet till delaktighet och inflytande. Handlingsplanens tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde hör ett antal mål som tar sikte på önskvärda förflyttningar bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som har framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna och konsultation med företrädare för det samiska folket. Inom ramen för fokusområdet Delaktighet och inflytande innehåller handlingsplanen en struktur för de nationella minoriteternas delaktighet och inflytande i Stockholms stad. Strukturen tydliggör de berörda nämndernas ansvar gällande samråd och konsultationer och definierar relevanta begrep. Framtagandet av denna struktur är i linje med uppdraget i kommunfullmäktiges budget för 2025 om att utarbeta en långsiktig planering för delaktighet, inflytande och samråd i staden avseende de nationella minoriteterna. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. 1. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby 12 (69) stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Forum för levande historia, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Sametinget, Saminuorra, Stockholms finska förening, Stockholms finska studentförening, Svenska finlandsinstitutet, Svenska samernas riksförbund (SSR), Svenska tornedalingarnas riksförbund, Sverigefinska riksförbundet,Sverigefinska Ungdomsförbundet och Tornedalingar i Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Internationella Evangeliska Missionen (IREM), Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Saminuorra, Stockholms finska förening, Svenska tornedalingarnas riksförbund, Stockholms finska studentförening, Svenska samernas riksförbund (SSR), Sverigefinska riksförbundet och Sverigefinska ungdomsförbundet har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Malmö stad avstår från att yttra sig. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 13 Exploateringsnämnden ............................................................................. 15 Fastighetsnämnden .................................................................................. 16 Förskolenämnden ..................................................................................... 16 Idrottsnämnden ........................................................................................ 17 Kulturnämnden ......................................................................................... 18 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 20 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 20 Servicenämnden ...................................................................................... 21 Socialnämnden ......................................................................................... 22 13 (69) Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 23 Trafiknämnden ......................................................................................... 24 Utbildningsnämnden ................................................................................. 25 Äldrenämnden .......................................................................................... 26 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 27 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 28 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 29 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 30 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 32 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 32 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 33 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 35 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 36 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 37 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 38 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 39 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 41 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 ................................................. 42 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter .................. 44 Svenska Finlandsinstitutet........................................................................ 45 Länsstyrelsen Stockholms........................................................................ 46 Sametinget ............................................................................................... 48 Tornedalingar i Stockholm........................................................................ 48 Reservationer m.m. .................................................................................. 49 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L), se Reservationer m.m. 14 (69) Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Dessa två presenteras i handlingsplan mot rasism och bör även läggas till samtliga handlingsplaner. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Förvaltningen välkomnar överlag den höga ambitionsnivån vad gäller utvecklingen av flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter. Det bör dock uppmärksammas att ett stort Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/870 Sida 3 (4) Yttrande över remiss av handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter samt bidra till en tungrodd struktur. Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgängligt och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren. Ett exempel på detta kan vara stycket med rubriken ansvarsfördelning. Där skulle man med fördel kunna ha underrubrikerna alla nämnder och bolagsstyrelser, kommunstyrelsen och kontaktperson. Resultatmålen som beskrivs i handlingsplanerna tenderar att i vissa avsnitt vara formulerade mer som aktiviteter än resultatmål. Upphandling och lagrum Antidiskrimineringsklausulen finns med som krav i samtliga upphandlingar och perspektiv kopplade till nationella minoriteter beaktas på så sätt i våra upphandlingsprocesser. Önskvärt vore utöver detta att upphandlade verksamheter också omfattas av samma krav på inkludering, likabehandling och respekt för rättigheter som stadens egna verksamheter. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är fastställda enligt svensk lag, varför arbetsmarknadsförvaltningen gärna ser att lagrummet lyfts än tydligare, exempelvis utifrån egen rubriksättning i bakgrundsavsnittet. Diskriminering i arbetslivet De nationella minoriteterna och urfolket samerna är i olika grad drabbade av rasism i arbetslivet. Förvaltningen saknar perspektivet om hur diskriminering på arbetsmarknaden påverkar individens möjlighet att forma sitt eget liv. 15 (69) Internt arbete För att säkerställa att handlingsplanernas mål efterlevs efterfrågas en skrivning om vikten av ett internt antidiskrimineringsarbete som genomsyrar stadens medarbetare och den interna strukturen. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Peter Öberg (L), se reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter som positivt. I Sverige finns fem erkända minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. Det framkommer att rasism och diskriminering, också i form av antisemitism, antiziganism och rasism mot samer utgör ett hinder för individer inom dessa grupper att få sina rättigheter tillgodosedda. En av de grundläggande förutsättningarna för att komma till rätta med detta problem är kunskapshöjande insatser. Stadens Budget 2025 inleds med orden att Stockholm ska vara en stad för alla. I inledningen nämns vidare att arbetet med nationella minoriteters rättigheter ska stärkas på olika sätt. Handlingsplanen innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna mål och aktiviteter i enlighet med de utpekade utvecklingsområdena i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. De mål som exploateringsnämnden berörs av handlar om att kontorets medarbetare ska ha kunskap om de nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter samt om hur dessa grupper påverkats och påverkas av rasism och diskriminering. Exploateringsnämndens ordinarie verksamhet berör normalt inte frågor som särskilt berör nationella minoriteter eller urfolket samer. Exploateringsnämnden arbetar med projekt och förvaltning över hela stadens geografi och inom specifika projekt eller områden kan dessa frågor bli aktuella. Genom att tillgodose en grundkompetens inom kontoret kan dessa situationer identifieras, fångas upp och lämpliga åtgärder vidtas där de behövs. Exploateringsnämnden ser positivt på de kunskapsunderlag och utbildningar som redan finns och välkomnar det stöd i frågorna som kommunstyrelsen enligt handlingsplanen ska erbjuda. 16 (69) Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret är positivt till handlingsplanen. Den fokuserar på den rådighet kommunen har och på de sätt som kommunen kan påverka nationella minoriteter och urfolket samernas liv och rättigheter i positiv riktning. Inom denna handlingsplan berörs kontoret framförallt av aktiviteterna som syftar till att öka medarbetares kunskap och kompetens. Kontoret arbetar idag med att utveckla det interna lärandet, och i detta kommer ingå att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har alltså fyra-fem år på sig att genomföra de förändringar och aktiviteter som är beslutade. För att göra detta på ett effektivt sätt kommer en struktur att behövas, likväl som stadsledningskontorets stöd. En del frågor kan troligen genomföras med liknande arbetssätt för flera handlingsplaner, till exempel de som handlar om att öka medarbetares kunskap och kompetens. Stadsledningskontoret har beställt en övergripande utbildning om mänskliga rättigheter samt två särskilda delar, en om rasism och en om hbtqi. Utbildningen ska vara klar 2025 och stadens förvaltningar ska kunna börja använda sig av denna 2026. Dessa och liknande stöd uppskattas av kontoret. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till handlingsplanen och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Detta kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter. Förskolenämnden har ansvarsområden inom handlingsplanens samtliga tre fokusområden. 17 (69) I handlingsplanen skrivs förskolenämnden fram som en av de särskilt ansvariga nämnderna avseende kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt att verka för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses. Förskoleförvaltningen menar att formuleringen skulle kunna uppfattas som att förskolenämnden har arbetsgivaransvar för förskolans personal. Förvaltningen stöttar stadsdelsnämnderna i detta arbete men behöver betona stadsdelsförvaltningarnas ansvar för kännedom om befintlig personals språk och/eller kulturkompetens. Under fokusområde välfärd och service står att Förskolenämnden och äldrenämnden ansvarar för att sammanställa och följa upp den statistik som insamlas inom deras sakområden av stadsdelsnämnderna. Förvaltningen ser ett behov av förtydligande avseende vilken statistik som åsyftas. Förvaltningen noterar en skillnad i hur handlingsplaner kopplade till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna är namngivna. Namnet på handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter inkluderar orden lika rättigheter och möjligheter vilket inte ingår i namnet på Handlingsplan för de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Förvaltningen vill uppmärksamma att detta skulle kunna signalera olika tyngd i rättighetsarbetet. För att handlingsplanerna ska ges lika tyngd, menar förvaltningen att en beskrivning om orsaken till skillnaden i benämning av dessa skulle kunna läggas till. Sammanfattningsvis menar förvaltningen att handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet. Genom att skriva fram särskilt ansvariga nämnder tydliggörs ansvaret. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på stadens arbete för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Förvaltningen ser även positivt på att insatser exemplifieras då det underlättar för nämndens utvecklingsarbete. 18 (69) Ett önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då detta underlättar vid planering och uppföljning. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande daterat den 10 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen och ser positivt på att mål och insatser konkretiseras med utgångspunkt i de fokusområden som har identifierats i MR-programmet. Handlingsplanen är ett viktigt styrdokument för att stärka stadens arbete med att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter tillgodoses. Förvaltningarna bedömer att identifierade förflyttningar är relevanta och att föreslagna insatser ligger i linje med förvaltningarnas respektive uppdrag. MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis kunskapshöjande insatser, informationsinsatser och framtagande av relevant statistik och andra underlag som kan ligga till grund för analyser samt gemensamma metoder och arbetssätt. Stadsledningskontoret bör ta ansvar för att underlätta styrning och uppföljning av handlingsplanernas olika perspektiv och säkra ett intersektionellt perspektiv i stadens samlade arbete för mänskliga rättigheter. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet framhåller även vikten av stadsövergripande styrning, samordning och vägledning för att denna handlingsplan ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det gäller till exempel stadsövergripande former och vägledning för samråd, öppna samråd, konsultationer samt forum för barn och ungas delaktighet och inflytande för att säkerställa ett helhetsperspektiv och enhetliga arbetssätt inom staden. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet har även följande synpunkter och medskick. Kunskap och information Kulturförvaltningen och Stadsarkivet instämmer i att det finns fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om de nationella minoriteternas och urfolkets samernas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare. Samtliga medarbetare inom kulturförvaltningen har tillgång till en digital utbildning om de nationella minoriteterna utifrån bibliotekets uppdrag. Kunskapshöjande insatser genomförs löpande, men i olika omfattning beroende på verksamhet. Den 19 (69) stadsövergripande utbildning som finns idag, och som Stadsmuseet är med och arrangerar, riktar sig till chefer och strateger. Den bör kompletteras med en stadsövergripande utbildning för samtliga medarbetare. En sådan utbildning skulle bidra till att höja kunskapen bland stadens medarbetare om de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet. Kulturnämnden lyfts som en av flera nämnder fram som särskilt ansvarig för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial samt vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Det bör förtydligas att detta ansvar gäller utbildningar, stödmaterial och kunskapshöjande insatser inom nämndernas respektive ansvarsområden. Välfärd och service Kulturförvaltningen och Stadsarkivet genomför olika typer av insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur i linje med handlingsplanens mål. Det handlar både om insatser riktade till minoriteterna och insatser riktade till allmänheten. Förvaltningarna instämmer i att en ökad långsiktighet i samarbetet mellan staden och civilsamhället är en framgångsfaktor i detta arbete. Insatser för att främja nationella minoriteters organisering och civilsamhälle bör i första hand riktas till de grupper som uttrycker behov av att stärka sin organisering. De nationella minoriteterna är en av folkbibliotekens prioriterade målgrupper enligt Bibliotekslag (2013:801). Stadens bibliotek arbetar med att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken som en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Exempelvis genomförs programverksamhet såsom bokcirklar, författarsamtal och sagostunder för barn med koppling till de nationella minoritetsspråken. Biblioteken gör urval och inköp av medier på de nationella minoritetsspråken och uppmärksammar högtids- och minnesdagar. Barnens första bok erbjuds på finska, meänkieli och samiska genom ett pilotprojekt på fyra bibliotek. Biblioteken arbetar systematiskt för att nå ut med bibliotekets erbjudande till de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Kulturförvaltningen fördelar kulturstöd till sverigefinska, samiska och tornedalska föreningar för kulturaktiviteter som stärker språken finska, samiska och meänkieli. Kulturförvaltningen ger även stöd till minnesceremonier som arrangeras av de judiska och romska minoriteterna i samband med Förintelsens minnesdag. Stadens museer och arkiv skapar genom sina verksamheter möjligheter att lära av historien och lyfter fram de nationella minoriteterna och urfolket samerna i utställningar, programpunkter och vandringar. Två exempel är Stadsmuseets vandring om de nationella minoriteternas historia i Stockholm och en ny digital stadsvandring om unga judar i sekelskiftets Stockholm. Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhällsstrukturer, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av 20 (69) information för framtida forskning. Stadsarkivet arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen om alla former av rasism och diskriminering, lyfta fram grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program samt belysa historiska skeenden som har påverkat de nationella minoriteterna. Kulturskolan möjliggör för unga som tillhör de nationella minoriteterna att berätta sin historia genom att skapa konst, poddar och film. Delaktighet och inflytande Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ser positivt på handlingsplanens ambition att tydliggöra stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rätt till delaktighet och inflytande. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet efterlyser en stadsövergripande samordning av ett sådant forum. Förvaltningarna efterlyser också en stadsövergripande styrning, samordning och vägledning i hur samråd, öppna samråd och konsultationer ska utformas samt hur de relaterar till kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. Den struktur som handlingsplanen presenterar bedöms inte vara tillräcklig. Det kan leda till att förvaltningar arbetar på olika sätt, vilket skapar en otydlighet gentemot målgrupperna. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet anser att stadsledningskontoret bör ha det samordnande ansvaret även för de öppna samråden för att säkra ett stadsövergripande perspektiv i dialogen med invånarna. Kulturnämnden lyfts tillsammans med utbildningsnämnden fram som särskilt ansvarig för att utveckla och använda former för delaktighet och inflytande för barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Det bör förtydligas att detta ansvar gäller inom nämndernas respektive ansvarsområden. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 1 oktober 2025 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 21 (69) Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen anser att handlingsplanen utgör en god utgångspunkt för nämnders och bolagsstyrelsers arbete för att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Att målen följer samma struktur som det övergripande MR-programmets fokusområden skapar också kontinuitet och bidrar till ökad tydlighet. Att målen är tämligen generellt formulerade ökar också möjligheten för stadens respektive verksamheter att hitta lämpliga tillämpningar inom sina respektive verksamhetsområden. Miljöförvaltningen anser också att det är klokt att uppföljningen av arbetet ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem, vilket minskar risken för onödig administrativ påbyggnad. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Serviceförvaltningen anser att det är positivt med handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter eftersom det konkretiserar arbetet för att nå målsättningen om att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter samt att handlingsplanen stödjer implementeringen av MR-programmet. Förvaltningen instämmer i att mål skapar tydlighet och anser att det är bra att det finns en flexibilitet i att nämnder och att bolagsstyrelser skapar sina egna aktiviteter. Implementeringen kan dock stärkas ytterligare om införandet ges som budgetaktivitet i kommande budgeter för staden. Budgetaktiviteter ger förstärkta gemensamma styrsignalerna i vilket underlättar både styrning, uppföljning och tillämpning samt samverkan. För att få genomslag för handlingsplanerna, och MR-programmet, är det bra och strategiskt viktigt att kommunstyrelsen fortsatt har det övergripande ansvaret för samordning, stöd och uppföljning i implementeringen. Gällande mål två och delmålet att ”stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses” är servicenämnden tillsammans med andra nämnder särskilt ansvarig. Kontaktcenter Stockholm kan informera om verksamheter i staden som har äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk och/eller med en kulturell inriktning. Kontaktcenter har flertalet medarbetare med språkkompetens 22 (69) inom olika språk och språkkunskaper är i regel en merit vid rekrytering. I dagsläget saknas en samlad översikt av medarbetares kunskaper i de nationella minoritetsspråken, i enlighet med handlingsplanens mål. Kontaktcenter Stockholm uppmanar medarbetare att dela sina språkkunskaper på intranätet. Däremot kan inga särskilda register föras eftersom det skulle bryta mot Dataskyddsförordningen. Förvaltningen ser positivt på samverkan för att stärka arbetet med minoritetsspråken och för att nå målsättningen. Ett konkret förslag är att skapa en ”språkkompetens- pool” eller en liknande lösning som gör det möjligt att använda språkresurser brett i staden. Avgörande är dock att en sådan lösning bygger på samtycke och frivillighet från medarbetarna och att den utformas så att den inte strider mot förordningen. Förvaltningen ser möjligheter att informationsdelande av statistik, analys och kännedom om invånarens behov med de förvaltningar och bolag som nyttjar servicenämndens tjänster kan utvecklas ytterligare. Det kan underlätta implementering och uppföljning av samtliga handlingsplaner som tillhör MR- programmet. Värt att notera är att serviceförvaltningen är en intäktsfinansierad verksamhet och eventuellt nytillkomna uppdrag bör hanteras inom ordinarie process för uppdrag och prislista som finns etablerad mellan kommunstyrelsen och servicenämnden. Förvaltningen vill även föreslå att konkreta mätmetoder tas fram som kan användas i uppföljningen av handlingsplanerna hos förvaltningar och bolag. Mätningar skapar framdrift och kan användas för att säkerställa måluppfyllelse. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Arbetet med en öppen, jämställd stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden. Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR-programmet, vilket innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser samtidigt stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR- programmet och tillhörande handlingsplaner. 23 (69) Ansvarsfördelning av handlingsplanen gör gällande att socialnämnden, förskolenämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Uppdraget gynnas av att få ytterligare tydlighet i vad som ingår och hur uppdraget ska utföras. Stadsdelsnämnderna och vissa facknämnder, men inte socialnämnden, ska enligt handlingsplanen ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Socialnämndens särskilda ansvar att stödja och samordna, men utan krav på kontaktperson, behöver tydliggöras. Förvaltningen delar handlingsplanens syn att en förutsättning för att stadens medarbetare ska kunna arbeta i enlighet med program och handlingsplaner är att de har tillräcklig kunskap om mänskliga rättigheter. Förvaltningen anser att det är viktigt med en central utbildning som är flexibel för att säkerställa att alla medarbetare har relevant kunskap och information i ett övergripande perspektiv. Dessa utbildningar behöver kompletteras utifrån verksamheters olika förutsättningar och behov. Det är också betydelsefullt att staden följer upp att utbildningen genomförs och vilka effekter utbildningen får. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner kontorets utlåtande som svar på remissen. 2. Stadsbyggnadsnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Reservation av Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för de nationella minoriteterna och det samiska folkets lika rättigheter och möjligheter. Stadsbyggnadskontoret instämmer i handlingsplanens vikt på ökad kunskap och utbildning. Stadsbyggnadsnämnden står utpekat som särskilt ansvarig under välfärd och service; mål 2: Service, förskola och äldreomsorg erbjuds på nationella minoritetsspråk och ger de nationella minoriteterna möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och resultatmålet Stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av 24 (69) språkkompetens tillgodoses. Enligt lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk har enskilda rätt att använda finska, meänkieli och samiska i muntliga och skriftliga kontakter med staden i ärenden där den enskilda är part. På stadsbyggnadskontoret kan det till exempel handla om handläggning av ansökan om bygglov. Kontoret ser ett behov av att inventera och säkerställa att språkkompetens finns, internt eller externt, för att kunna tillgodose minoritetslagen. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 7 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom med sex handlingsplaner, där handlingsplanen för nationella minoriteteter och urfolkets samernas rättigheter 2030 är en. Handlingsplanen konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att uppnå det övergripande målet om att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Målformuleringarna är överlag tydliga med konkreta potentiella åtgärder för att uppnå dessa. Trafikkontoret konstaterar samtidigt att trafiknämndens verksamhet har få direkta och tydliga beröringspunkter med handlingsplanens innehåll. Detta bekräftas också genom att trafiknämnden inte pekas ut som särskilt ansvarig förvaltning i handlingsplanen utöver de sammanhang där stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser pekas ut. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, som nämns i handlingsplanen, har till exempel mer konkreta kopplingar till kontorets arbete och därmed till hur kontoret bidrar till att staden uppfyller de mänskliga rättigheterna. Trafikkontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret använder också kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering. Kompetensbaserad rekrytering innebär bland annat att det personliga brevet inte är grund för urval och att kompetensbaserade strukturerade intervjufrågor som matchar kompetensprofilen används för att utvärdera samtliga kandidater på samma sätt. Trafikkontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla medborgare bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt, oavsett ursprung eller förmåga. Stadens kommunikationsprogram anger att all kommunikation i staden ska utgå från svenska språket och att förvaltningar och bolag utifrån behov kan avgöra om fler språk behövs. Som 25 (69) komplement till svenska använder kontoret i viss utsträckning engelska, både i skriftlig och muntlig kommunikation. Skulle behov av att använda minoritetsspråk uppstå är kontorets ambition att tillgodose detta på lämpligt sätt. Vad gäller kunskapshöjande insatser välkomnar kontoret att ett antal nämnder tillsammans med kommunstyrelsen ges ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial och vid behov utvecklar nya kunskapshöjande insatser. Kontoret ser fram mot att få ta del av vad detta arbete leder till och är redo att genomföra relevanta insatser gentemot kontorets medarbetare. Kontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla de medborgare vi har kontakt med bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt, oavsett ursprung eller förmåga. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande behandling. Normmedvetenhet, arbete mot kränkande behandling och arbete mot rasism är högt prioriterade områden i stadens skolor och på central förvaltning. Utbildningsförvaltningen har flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen berör. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån de nationella minoriteternas önskemål. Vidare föreslår utbildningsförvaltningen att det intersektionella perspektivet genomgående ska bli tydligare i hela handlingsplanen. Ett intersektionellt perspektiv kan visa hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och överlappar varandra. Det kan vara ett stöd och ett verktyg vid implementeringen av handlingsplanerna som hör till MR-programmet. Utbildningsförvaltningen ser även en i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till 26 (69) exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Samtidigt anser förvaltningen också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om förslaget till handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Margita Jacobsson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Thomas Wihlman (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på tydlig styrning och riktning för stadens arbete med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. För att arbetet ska vara hållbart och långsiktigt är det viktigt med stadsgemensamma mål och förväntade förflyttningar men med flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att själva forma lämpliga aktiviteter utifrån sina ordinarie processer. Att kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning och stöd i implementeringen är nödvändigt för att underlätta arbetet och för att skapa en stadsgemensam ansats. Vidare anser förvaltningen att det är viktigt att målen följs upp i stadens ordinarie uppföljningssystem. Förvaltningen har en generell farhåga om att det kommer att finnas för många handlingsplaner. Många olika styrdokument kan försvåra för nämnder att identifiera den sammansatta effekten av de olika diskrimineringsgrunderna. Förvaltningen önskar därför en stadsgemensam, för vissa grupper obligatorisk, utbildning som säkerställer grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter och belyser de berörda minoriteternas historia, utsatthet och utmaningar för att få sina rättigheter 27 (69) tillgodosedda. På detta sätt kan staden också synliggöra och motarbeta strukturell rasism och den diskriminering som målgrupperna vittnar om. Vidare bedömer förvaltningen att det är viktigt att kommunstyrelsen samordnar stadens fortsatta arbete med en del praktiska frågor, såsom att ta fram konkreta exempel på rättighetsbaserade och normkritiska arbetssätt och skapa samsyn om motiverade avgränsningar, exempelvis vilken typ av frågor och ärenden som särskilt berör målgrupperna, vad som menas med inflytande och hur återkoppling kan lämnas efter ett öppet samråd. Samordning skulle stärka möjligheten för nämnder och bolagsstyrelser att arbeta utifrån likvärdiga bedömningar och fördjupa förståelsen för stadens samlade arbete med mänskliga rättigheter. Därmed skulle staden också kunna bemöta målgrupperna på samma sätt i likvärdiga ärenden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Principen om att ingen ska lämnas utanför är den bärande för hela nämndens verksamhet. Det handlar om värderingar som ska prägla det dagliga arbetet och omfattas av alla anställda. För att säkerställa detta genomförs introduktion av nyanställda, utbildningar i medarbetarskap och diskussioner på enhets och arbetsplatsträffar. En grundläggande värdering om alla människors lika värde ligger till grund för allt arbete i nämnden. Det är viktigt att skapa förutsättningar för alla människor att utvecklas till sitt bästa jag oavsett etnisk tillhörighet. Överförmyndarnämnden har ett mål som den är särskilt ansvarig för i handlingsplanen: Välfärd och service, mål 2. verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses.” Det särskilda ansvaret delas med kommunstyrelsen, förskolenämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden samt stadsdelsnämnderna. Språk och kulturkompetens hos medarbetarna på överförmyndarförvaltningen kartläggs rutinmässigt. De ställföreträdare som överförmyndarförvaltningen rekryterar tillfrågas rutinmässigt om deras språk och kulturkompetens. Vidare arbete med att rekrytera fler ställföreträdare med de efterfrågade språk och kulturkompetenserna kommer kräva resurser för marknadsföring. 28 (69) Överförmyndarförvaltningen ser fram emot att få uppdaterade riktlinjer för sitt arbete med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdahl (C), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanens fokusområden har en tydlig koppling till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt. Förvaltningen bedömer vidare att handlingsplanen ligger i linje med pågående arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna och det systematiska kvalitetsarbetet, vilket alltid ska utgå från alla stockholmares bästa och behov. Förvaltningen ser även att implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet kan bidra till att öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Detta kan i sin tur stärka invånarnas upplevelse av att bli väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanens tre fokusområden, Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande, utgör centrala förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Varje fokusområde innehåller mål som tar sikte på önskvärda utvecklingsinsatser, bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna samt genom konsultation med representanter för det samiska folket. Målen i handlingsplanen bedöms bidra till en tydlig styrning av arbetet, samtidigt som de ger förvaltningarna flexibilitet att inom sina respektive verksamhetsområden utarbeta aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen konstaterar att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Staden har som arbetsgivare en central roll i arbetet med mänskliga rättigheter och i att förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan, liksom att främja lokal demokrati där frågor om delaktighet och inflytande ingår. Avsaknaden av ett 29 (69) arbetsgivarperspektiv innebär en risk för att staden förlorar ett helhetsgrepp i det strukturella arbetet för nationella minoriteter. Om detta perspektiv inte ska ingå i handlingsplanen bör avgränsningen motiveras och dokumentet tydliggöra hur frågorna hanteras inom andra delar av stadens organisation. Förvaltningen bedömer det som positivt att arbetet med nationella minoriteter integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess samt att uppföljningen ska ske inom ramen för den ordinarie uppföljningsstrukturen. Detta bedöms bidra till att frågorna fortsatt hålls prioriterade inom stadens verksamheter. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att stärka stadens arbete med att uppfylla barnkonventionen och säkerställa alla barns rättigheter. Enligt barnkonventionen har alla barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt, komma till tals och få samma skydd och möjligheter oavsett kön, hudfärg, ursprung, religion eller annan egenskap. Förvaltningen konstaterar att staden i dagsläget saknar särskilda former för delaktighet och inflytande som riktar sig till barn och unga tillhörande nationella minoriteter. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor framhåller vikten av att arbetet med delaktighet och inflytande anpassas till barns och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt såväl minoritetslagen som barnkonventionen. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen omfattar både kvinnor och män och bedöms bidra till stadens övergripande arbete för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Åtgärder som syftar till att stärka arbetet med de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen kan medföra positiva effekter för målgruppen, oavsett kön. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tas fram. Att den innehåller konkreta mål inom MR- 30 (69) programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Stadsdelsförvaltningen har bara en synpunkt på handlingsplanen. Eftersom det anges att en central metod för genomförandet av handlingsplanen är att utveckla ett ”rättighetsbaserat arbetssätt”, hade det varit bra att förtydliga vad det innebär. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen ligger i linje med de nationella jämställdhetsmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika stort inflytande i stadens verksamheter. Barnrättsperspektiv Handlingsplanen går i linje med artikel 12 i barnkonventionen om att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, artikel 17 om barns rätt att få tillgång till information och särskilt artikel 30 om att barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. För att möta barnets rättigheter har stadsdelsförvaltningen en öppen förskola med finsk verksamhet en eftermiddag i veckan. Vidare används så kallade språkväskor med material om och för nationella minoriteter inom förskolan. Tillgänglighet För att tillgängliggöra information om nationella minoriteters rättigheter och vad stadsdelsförvaltningen erbjuder, informerar stadsdelsförvaltningen varje år i EÅV- bladet och i lokaltidningen Mitti. Stadens broschyr om nationella minoriteters rättigheter finns bland annat i receptionen i förvaltningshuset och på Medborgarkontoret. De öppna förskolorna har så kallade minoritetsväggar med information Äldreperspektiv Denna handlingsplan har även koppling till Handlingsplan för en äldrevänlig stad. I båda handlingsplanerna är delaktighet och inflytande viktiga områden. Inom välfärd och service finns stadsdelsförvaltningens mötesplatser för seniorer, med bland annat caféverksamhet i samverkan med Farsta och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar, som bidrar till social inkludering. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen 2. Ärendet justeras omedelbart. 31 (69) Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i Stockholms stads verksamheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Förvaltningen ställer sig bakom de ambitioner som beskrivs i handlingsplanen och anser att det är viktigt att alla stadens verksamheter arbetar för att säkerställa stockholmarnas tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen har förtydligats och att styrmodellen för MR-programmets handlingsplaner nu tydligt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen står att ”Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser.” Av tretton definierade resultatmål i handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, står stadsdelsnämnderna som särskilt ansvariga för tolv. Inom ramen för det samlade MR-programmet finns just nu fyra handlingsplaner, inom kort sex, som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. Enbart i de tre handlingsplaner som nu är på remiss finns 40 – av totalt 44 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. I handlingsplanen står att ”Stadens verksamheter undersöker behov av, utvecklar och utvärderar målgruppsanpassade arbetssätt” med förtydligandet att ”De anpassningar som är lämpliga att genomföra inom en verksamhet beror på den specifika verksamhetens karaktär, samt målgruppens behov och förutsättningar. Det behöver identifieras vid varje förvaltning och gemensamt med målgruppen.” I frågan om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, rör det i praktiken små målgrupper som inte är möjliga att kartlägga över tid eftersom att den typen av data inte lagligt går att samla in. Förvaltningen önskar därför konkret stöd i att göra målgruppsanalyser och behovsinventeringar för att kunna prioritera rätt på lång sikt. Förvaltningen önskar också en tydlighet kring vilka satsningar som förväntas göras lokalt i stadsdelen, respektive gemensamt i staden. Vidare ser förvaltningen gärna ett förtydligande av vad det innebär för verksamheterna på stadsdelsnämndsnivå att Stockholms stad har särskilda skyldigheter kopplade till de nationella minoritetsspråken inom förskola, äldreomsorg och ärendehandläggning, såväl som att Stockholms stad är förvaltningsområde för 32 (69) finska, meänkieli och samiska, och att staden är skyldig att på begäran erbjuda äldreomsorg på jiddisch och romani chib om det finns befintlig personal som behärskar språket. Ett förtydligande önskas särskilt kring vilken verksamhet stadsdelen är skyldig att erbjuda, respektive kunna hänvisa till, och i så fall var den hänvisningen ska ske. I handlingsplanens bakgrundstext kan en redigering behövas i relation till den nya socialtjänstlagen. Nämnden vill särskilt lyfta vikten av att det finns och tas fram utbildningar och material som ger stöd i nämnders och bolags fortsatta arbete. Nämnden uppskattar att fackförvaltningarna får ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial, och vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser och informationsmaterial efter målgruppens behov. Handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Det bedöms även kunna ha en positiv effekt på såväl barn som att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar att staden samlar sitt arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i en handlingsplan och att planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbete för att säkerställa dessa rättigheter. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. 33 (69) Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver resultatmål inom de olika fokusområdena och ger exempel på insatser och aktiviteter för förflyttningar i riktning mot stadens övergripande effektmål. Det är även positivt att insatser och aktiviteter kan kopplas till flera verksamhetsområdesmål i stadens budget. I handlingsplanen beskrivs att en central metod för att genomföra arbetet med att säkerställa att de nationella minoriteternas och samernas rättigheter tillgodoses är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt. På stadens intranät finns länsstyrelsernas metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Metodstödet är väl genomarbetat och beskriver bland annat de tre grundprinciperna och tillämpningen av arbetssätt men utgår till stora delar från länsstyrelsernas organisation och uppdrag. Förvaltningen anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR program. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är överlag positiv till handlingsplanen och sättet som den konkretiserar vad förvaltningen förväntas göra i det fortsatta arbetet med att säkerställa de nationella minoriteterna och urfolkets samernas rättigheter. Förvaltningen ser positivt på sättet som handlingsplanen förtydligar vilka andra lagar (förutom minoritetslagstiftningen) som reglerar stadens verksamheter och som innehåller bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter så som Språklagen (2009:600), Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2001:453) och Bibliotekslagen (2013:801). I handlingsplanen anges att staden enligt socialtjänstlagen ”ska verka för att det finns personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor”. Förvaltningen ser vikten av socialtjänstverksamheterna verkar för att det finns personal med dessa språkkunskaper. Förvaltningen har samtidigt flera utmaningar med kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen idag (både avseende utbildning och 34 (69) språkkunskaper). För att säkerställa efterlevnaden av den här bestämmelsen i socialtjänstlagen anser förvaltningen att staden i större utsträckning behöver anta ett helhetsperspektiv och hitta gemensamma arbetssätt och lösningar för att möta dessa kunskapsbehov. Det här är konkretiserar också vad berörda fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar kan samarbeta kring i genomförandet av handlingsplanen. Därtill skulle handlingsplanen, särskilt med tanke på fokusområdet Kunskap och information, kunna förtydliga kopplingen mellan MR-arbete och kompetensförsörjningsarbetet i stadens verksamheter. MR-program och tillhörande handlingsplaner kan till exempel bli ett viktigt underlag i kompetensanalysen som är en del av arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner. I handlingsplanen anges att det i samråd med de nationella minoriteterna har lyfts att det på grund av en lång ”språkbytesprocess” finns många personer som inte behärskar minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Enligt handlingsplanen har minoritetsföreträdare därför betonat värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen. Förvaltningen föreslår att det förtydligas vad som avses med ”språkbytesprocess” i handlingsplanen. En definition av begreppet kan också bidra till ökad förståelse för historiska och samhälleliga faktorer (så som assimileringspolitik) som påverkat användandet av de nationella minoritetsspråken samt betydelsen av att arbeta för att främja dessa språk. I handlingsplanen anges vidare att ”verksamheter som arbetar med ärendehandläggning, förskola eller äldreomsorg ansvarar för att säkerställa aktuell kunskap om befintlig personal inom den egna verksamheten som kan och vill använda sig av sin språkkompetens i minoritetsspråk i sitt arbete. Detta kan till exempel göras genom enkäter till medarbetare eller system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens.” Förvaltningen ser positivt på att se över personalens kompetens men önskar ett förtydligande kring vad som avses med ”system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens”. Om det finns sådana system i stadens verksamheter idag vore det bra om dessa lyftes fram som exempel i handlingsplanen. Förvaltningen ser även en möjlighet att öka handlingsplanens tillgänglighet och användarvänlighet genom att bryta upp eller korta några av de långa meningar som återkommer i avsnitten om fokusområdena. Förvaltningen anser slutligen att innebörden av ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv skulle kunna förtydligas i handlingsplanen och/eller genom hänvisning till vidare läsning. Både normkritik och intersektionalitet kan som teori och metod bli utgångspunkt och stöd i arbetet med att anta nya arbetssätt bortom enskilda aktiviteter och insatser. Intersektionalitet pekar på hur konstruktionen av makt och ojämlikhet pågår hela tiden och involverar individer, ideologier, vedertagen kunskap och diskurser. Som teori och metod påtalar intersektionalitet vikten av att reflektera över hur makt blir till, och identifiera centrala maktordningar (så som kön, klass, etnicitet) i processer som skapar och upprätthåller maktrelationer och ojämlikhet. Arbetet med 35 (69) att förverkliga de mänskliga rättigheterna handlar om att förändra/utmana historiska och samtida relationer av makt och ojämlikhet. Det handlar även om att vara uppmärksam på hur maktrelationer, maktutövning och ojämlikhet tar sig i nya uttryck. Stadens verksamheter är inbegripna i att skapa och upprätthålla maktrelationer och MR-arbetet kräver utrymme för kritisk reflektion kring välfärdens, den offentliga verksamhetens, roll i att både legitimera och naturalisera och utmana/motverka utsatthet och ojämlikhet. Den assimileringspolitik som svenska staten bedrivit gentemot de nationella minoriteterna är ett exempel på sådan legitimering och naturalisering. Förvaltningen anser att handlingsplanen, genom att lyfta intersektionalitet som teori och metod, ytterligare kan betona vikten av att skapa den här sortens utrymme att stanna upp och kritiskt reflektera över arbetet och dess effekter. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Anette Nordvall (C), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samers rättigheter. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Samtidigt vill förvaltningen lyfta att staden har många styrdokument och handlingsplaner och att flera av dessa går in i varandra och rör samma områden. Förvaltningen ser en risk i att om antalet dokument ökar kan göra styrningen bli otydlig, framförallt om dessa rör eller överlappar varandra. De tre fokusområden i handlingsplanen – Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande – utgör viktiga förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde kopplas mål som syftar till önskade förflyttningar i linje med stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen. Det är positivt att synpunkter från samråd med företrädare för de nationella minoriteterna, samt konsultation med det samiska folket, har beaktats i utformningen av dessa mål. Fokusområden knyter an till verksamhetsområdesmål 3.7 i budget 2026 om att Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt. Programmet ligger 36 (69) också i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Handlingsplanen omfattar både kvinnor och män, och förvaltningen bedömer att den kan ha en positiv påverkan på målgruppen oavsett kön. Den bidrar även till att uppfylla barnkonventionen och stärker arbetet för alla barns rättigheter. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att behandlas med respekt, få uttrycka sina åsikter och ges lika skydd och möjligheter – oavsett kön, hudfärg, ursprung, religion eller annan tillhörighet. För närvarande saknar staden särskilda former för delaktighet och inflytande riktade till barn och unga som tillhör nationella minoriteter. Både Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att delaktighetsarbetet anpassas efter barns och ungas olika behov och förutsättningar. Detta är avgörande för att deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen ska kunna säkerställas. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Daniele Fava m.fl. (C), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter utgör ett bra stöd i det fortsatta arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter. Förvaltningen anser även att det är hjälpsamt att strukturen i handlingsplanen följer strukturen i MR-programmet, samt att det finns exempel på åtgärder kopplat till målen i handlingsplanen. I syfte att få en tydlig överblick över handlingsplanens samtliga mål och vilka nämnder och bolagsstyrelser som är särskilt ansvariga för dessa, anser förvaltningen att det hade kunnat synliggöras i en tabell i slutet av handlingsplanen. På så vis menar förvaltningen att det skulle bli lättare att få överblick över målsättningar och ansvar. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden, det gäller såväl arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas 37 (69) rättigheter som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Förvaltningen menar att arbetet för mänskliga rättigheter med fördel kan integreras i befintliga nätverk inom staden, till exempel de som riktar sig till chefer. Genom att integrera dessa perspektiv i fler sammanhang menar förvaltningen att bättre förutsättningar kan skapas för att höja kunskaperna, stärka engagemang och förmåga att driva arbetet framåt. Detta kan även göras genom att arbetet för mänskliga rättigheter knyts närmare större stadsövergripande omställningsarbeten och förändringsprocesser, som till exempel arbetet med Framtidens socialtjänst. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tagits fram. Förvaltningen instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen instämmer i vikten av att anpassa verksamheter efter målgruppens behov. Förvaltningen vill däremot lyfta utmaningen att på lokal nivå bedöma och prognosticera efterfrågan kring behovet av anpassade verksamheter. Förvaltningen ser det som fördelaktigt att vissa mål och insatser organiseras på en stadsövergripande nivå. Alternativt i form av samverkan mellan förvaltningar, för att på ett effektivt sätt nå de önskvärda grupperna och ett högre deltagande i de insatser eller aktiviteter som erbjuds. Förvaltningen ser en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen bli otydlig, framförallt om dessa går in i eller överlappar varandra. Förvaltningen ser positivt på att barns rättigheter lyfts fram i handlingsplanen. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete. 38 (69) Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barns bästa. Jämställdhetsanalys Förvaltningen har inte funnit att förslaget har någon påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. Remissen justeras omedelbart. Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 september har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen ger goda förutsättningar att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete. Ansvarsfördelningen inom staden anges, men samtidigt finns flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen vill lyfta att en viktig åtgärd som stadsledningskontoret tagit under arbetet med handlingsplanen, är samråd och konsultation med företrädare för de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Genom detta framkom att företrädarna ansåg att fler insatser krävs och även utvecklingsåtgärder vad gäller samråden. Förvaltningen ser att de påtalade behoven som företrädarna tog upp, har fått genomslag. Inom fokusområdet ”kunskap och information”, anges att stadens verksamheter ska utformas särskilt för att även nå grupper som är svåra att nå. Här nämns inte om det finns skillnader mellan att nå kvinnor och män. Förvaltningen hade gärna sett att stadsledningskontoret fyllde på med den kunskapen. Bland Kommunstyrelsens remissinstanser saknas Jämställdhetsmyndigheten. Förvaltningen uppmärksammar att kultur- och utbildningsnämnderna ska utveckla former för inflytande för barn och unga inom de nationella minoriteterna. Detta arbete välkomnas med tanke på att det hittills saknats i staden. Stadsdelsförvaltningen vill lyfta sin avdelning förskolas arbete med att främja och synliggöra minoriteternas rätt till sitt kulturliv. Detta sker bland annat genom ett så kallat ”traditionsdokument”. Svenska traditioner, minoriteternas högtidsdagar och högtider inom de stora världsreligionerna är en del av det som ska uppmärksammas eller firas med exempelvis aktiviteter, musik och mat. Barnböcker har köpts in utifrån samtliga nationella minoriteter. Böckerna är anpassade till olika åldrar och kommer 39 (69) tillsammans med ett informationsmaterial delas ut till samtliga förskolor. Under hösten ska ledningsgruppen inom avdelning förskola genomföra en digital utbildning på kunskapssajten minoritet.se. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen berör alla kvinnor och män men särskilt de som identifierar sin tillhörighet i en nationell minoritet eller i urfolket samerna. Det finns dock ingen skrivning om män och kvinnor var för sig. Förvaltningen hade gärna sett att stadsledningskontoret fyllde på med kunskap i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Barnkonsekvensanalysanalys Den föreslagna handlingsplanen berör indirekt alla barn och direkt barn med tillhörighet i de nationella minoriteterna. I FN:s Barnkonvention, artikel 30 anges: Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Den föreslagna handlingsplanen har flera mål som rör artikel 30. Förvaltningen anser att handlingsplanen ligger i linje med barnets bästa och arbetet kommer ytterligare stärkas genom uppdraget till kultur- och utbildningsnämnden att utveckla former för barn och ungdomars inflytande. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Johan Lisspers (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Lars Rottem Krangnes (C), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samers rättigheter. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en möjlighet att implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet kan öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem 40 (69) oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanens tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde hör ett antal mål som tar sikte på önskvärda förflyttningar bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som har framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna och konsultation med företrädare för det samiska folket. Målen i handlingsplanen kan bidra till att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för förvaltningen att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där delaktighet och inflytandefrågorna ingår. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för nationella minoriteter. Om det perspektivet inte ska ingå behöver avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att uppnå barnkonventionen och stärka arbetet med alla barns rätt. Enligt barnkonventionen har alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och få komma till tals samt rätt till samma skydd och möjligheter, oavsett deras kön, hudfärg, ursprung, religion, eller någon annan egenskap. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att anpassa arbetet med delaktighet och inflytande för att svara mot barn och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen. Jämställdhetsanalys Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter omfattar både kvinnor och män. Åtgärder som syftar till att stärka arbetet för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är en del i arbetet för mänskliga rättigheter och grundläggande i en demokrati. Förvaltningen uppfattar att föreslagen 41 (69) handlingsplan kan medföra positiva effekter för den aktuella målgruppen, oavsett om de är kvinnor eller män. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 15 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. I budget framgår att arbetet med mänskliga rättigheter ska intensifieras. Rättigheterna ska stärkas genom ökad kunskap och praktiska insatser i nära dialog med respektive minoritetsgrupp. Koncernledningen anser att Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett viktigt verktyg i detta arbete. Flera av stadens nämnder har ett särskilt ansvar för att stödja och samordna stadsdelarnas arbete med MR-frågor. Det bör övervägas att utvidga detta ansvar till att även omfatta stöd till stadens bolag, i de fall frågorna ligger nära bolagens ansvarsområden. Byggs ett stödsystem upp bör kommunkoncernen som helhet beredas tillgång till det; utöver att skapa positiva synergieffekter kan det bidra till förbättrat bolags- och förvaltningsövergripande samarbete. Koncernledningen tillstyrker förslaget. Underremisser S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. S:t Erik Markutveckling är positiv till förslaget och instämmer med handlingsplanens analyser samt förslag till genomförande och uppföljning. AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget bedömer att handlingsplanen kommer utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och stärka mänskliga rättigheter. Familjebostäder ser vinster med att samordna arbetet med andra bolag och förvaltningar. Stockholm Business Region AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Business Region AB bedömer att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens och bolagets arbete med att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Stockholms Stads Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Parkering ställer sig positiv till Handlingsplanen. AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser positivt på att staden tar fram handlingsplaner för arbetet med mänskliga rättigheter. Bolaget noterar att mycket är lika i denna handlingsplan och handlingsplanen för romsk inkludering som är på remiss samtidigt, och föreslår att staden ser över möjligheten att utveckla denna handlingsplan och arbeta in perspektivet romsk inkludering. Staden har många styrdokument och en samordning där så är lämpligt ökar verksamheternas möjlighet att ta till sig och omsätta intentionerna i praktiken. Remissvar 42 (69) Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Micasa Fastigheter ställer sig bakom förslaget. Bolaget ser gärna att det erbjuds en enhetlig utbildning för samtliga medarbetare inom staden för att säkerställa likvärdig kompetens och kunskap i frågan. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser mycket positivt på Stockholms stads remiss av handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och ser det som ett viktigt och nödvändigt arbete för att främja en inkluderande och rättvis stad. Kulturhuset Kulturhuset Stadsteatern AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Kulturhuset Stadsteatern tillstyrker remissen. Handlingsplanen är ambitiös och ställer krav på noggrann uppföljning utifrån delmål och aktiviteter. Uppfyllelsen av handlingsplanen kommer ta i anspråk ökade resurser. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. För Bostadsförmedlingen är handlingsplanen särskilt angelägen eftersom bostaden är en grundläggande förutsättning för trygghet, delaktighet och jämlikhet. Ett rättighetsbaserat arbetssätt inom bostadsförsörjningen är centralt. Bostadsförmedlingen ser handlingsplanen som ett viktigt bidrag till stadens arbete med mänskliga rättigheter och tillstyrker förslaget. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget stödjer handlingsplanens betoning på samråd och konsultation, men bedömer att det skulle underlätta för bostadsbolag om en tydlig vägledning fanns som klargör hur konsultationslagen (2022:66) bör tillämpas i praktiken, i de fall en sådan fråga uppstår. Bolaget ser vinster med att samordna arbetet med handlingsplanen med andra bolag, förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Genom samordning på central nivå kan även uppföljning ske, på liknande sätt som övrig rapportering, där ansvariga inom staden samordnar insatser, följer upp och även fungerar som stöd i arbetet. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Att ha en tydligt framtagen handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter knyter starkt an till det övergripande ledordet med Agenda 2030, nämligen att ingen ska lämnas utanför - Leave no one behind. Agenda 2030-rådet ställer sig därför bakom denna handlingsplan. Agenda 2030-rådet vill lyfta fram att alla svenska nationella minoriteter i Stockholm har specifika problem som kännetecknar just den specifika gruppen. Därför är behovet av konkreta kunskapsinsatser, synliggörande eller skydd också olika för de olika grupperna. Kunskap och dialog med den specifika minoriteten måste därför vara 43 (69) vägledande i alla stadens insatser för att vi inte ska riskera att göra insatser för en grupp som baseras på en annan grupps behov. Gällande samers rättigheter är det viktigt att se till samers situation just i Stockholm, där mycket av de konfliktområden som påverkar samer på en nationell nivå inte är omedelbart närvarande, men trots det kan få efterverkningar och påverkan på samers livskvalitet i Stockholm. Ett exempel är markkonflikten om gruvor och rennäring. Mycket av det som påverkar samers ställning handlar om konkreta målkonflikter i den geografiska närmiljön, samt kultur, historia och identitet i Sápmi. I Stockholm behöver en handlingsplan som omfattar samer förhålla sig till det liv som samer lever i Stockholm och det utanförskap som kan manifesteras här. Konflikter på nationell nivå kan leda till fördomar och konflikter även i Stockholm, och därmed riskera en slags ”självcensur” hos samer i Stockholm och rädsla för att uttrycka sin identitet. Detsamma kan sägas gälla för tornedalingar, vars historia, språk och kultur är starkt förknippat med ett geografiskt område, men där konflikter kan få konsekvenser även i Stockholm. Risken för att rädsla för konflikter och rasistiska påhopp leder till att individer som tillhör någon av de nationella minoritererna undviker att uttrycka sin identitet är stor för alla grupper. Detta har på senare tid uppmärksammats särskilt när det gäller judar, som väljer att dölja religiösa symboler av rädsla för påhopp. Agenda 2030-rådet önskar därför lägga till ett mål i fokusområdet Delaktighet och inflytande, att Stockholm ska vara en trygg stad för alla nationella minoriteter att uttrycka sin identitet på det sätt den vill. Agenda 2030-rådet anser att det är positivt att handlingsplanen i foksuområdet Välfärd och service fokuserar på minoriteternas rättigheter i Stockholm från förskola till gymnasium. Skolor och förskolor har en viktig roll i att sprida kunskap och synliggöra de svenska minoriteterna och urfolket samer. Detta gäller särskilt kopplat till minoritetsspråken, och rätten till språkundervisning, vilket också belyses i handlingsplanen. Att Stockholm är förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska ställer extra stora krav på organisation inom staden och kompetensutveckling för stadens anställda. Skolan är särskilt viktig även för att tidigt upptäcka tecken på rasism eller annan kränkande behandling som riktas mot de nationella minoriteterna, där antisemitism och antiziganism samt rasism mot samer särskilt benämns i handlingsplanen. Värt att notera är att även tillmälen som riktas mot den finska minoriteten eller tornedalingar bör uppmärksammas särskilt i skolan. Även inom äldreomsorgen är kunskap hos personalen om minoritetsfolkens och samernas rättigheter, språk och kultur viktigt. Stockholm måste därför fortsätta att aktivt bygga kompetens om de nationella minoriteternas villkor i Stockholm. Vi behöver en tydlig organisation och struktur inom staden. Det krävs också att staden har en aktiv dialog med de olika nationella minoriteterna. Vi ser det därför som positivt att hela staden ska organiseras för bättre dialog med kommunstyrelsen, och att arbetet med Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter stärks. Vi uppmuntrar staden till att fortsätta arbeta aktivt med minoritetsspråken, men även 44 (69) med kulturstärkande insatser utan språk, vilket nämns i handlingsplanen. Digitala verktyg, som undervisning på distans, skulle kunna användas i större utsträckning. Agenda 2030-rådet uppmuntrar staden att fundera på sätt att få de nationella minoriteterna att känna sig mer representerade i gatumiljön. Det kan handla om skyltar på platser som är viktiga för gruppen eller där framstående personer ur minoritetsgruppen bott eller verkat, eller om nya gatunamn. Vi uppmanar även till att biblioteken ska få i uppdrag att säkerställa att den litteratur som finns på minoritetsspråken också lätt går att hitta på våra bibliotek, inte minst barnlitteratur. Detta är både en synliggörande aktivitet, som stärker tryggheten för individerna i dessa grupper, samt kultur- och språkstärkande. Agenda 2030-rådet anser att förutom Agenda 2030:s ledord om att ingen ska lämnas utanför, knyter handlingsplanen tydligt an till följande mål: Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen. Att aktivt inkludera de nationella minoriteterna i beslutsfattande samt att synliggöra och stärka individernas deltagande i det demokratiska livet, är ett sätt att arbeta mot ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer (16.7). Att se till att information, exempelvis inom äldreomsorgen, finns tillgänglig på minoritetsspråken, arbetar mot att stärka deltagandet och inkluderingen av människor i dessa grupper. Mål 11 – Hållbara städer och samhällen. Att utveckla kunskapen om de nationella minoriteterna för alla anställda inom staden och uppmuntra förskolor och skolor att arbeta kunskapshöjande med information om de nationella minoriteternas kultur och språk är ett sätt att stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv (11.4). Mål 10 – Minskad ojämlikhet. Handlingsplanen lyfter vikten av att skapa förutsättningar för mer jämlikt inflytande i staden, vilket skapar en grund för alla människor att bygga sin egen framtid utifrån sina förutsättningar. Det knyter särskilt an mot att ”möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.” (10.2) samt att ”säkerställa lika rättigheter för alla och utrota diskriminering” (10.3). Mål 4 – God utbildning för alla. Handlingsplanen fokuserar bland annat på skolans roll att skapa en trygg lärandemiljö för alla nationella minoriteter, bland annat genom synliggörande och kunskapshöjande insatser för lärare och elever. Detta knyter särskilt an till mål 4.5 om att utrota diskrimineringen i utbildningen. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheters yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 45 (69) Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter tackar för möjligheten att yttra sig över förslaget till Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Rådet välkomnar att en handlingsplan för stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter fram till år 2030 har arbetats fram som en del i stadens arbete för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. Under arbetet har rådet följt processen och haft möjlighet att komma med inspel till handlingsplanen. Rådet vill särskilt lyfta fram att det är positivt att handlingsplanen pekar ut att alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för och ska säkra att de nationella minoriteterna och urfolket samerna får sina rättigheter tillgodosedda. Vidare är det positivt att handlingsplanen använder begreppen urfolk och det samiska folket. När det gäller den nationella minoriteten tornedalingar bör det förtydligas att minoriteten inbegriper tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det är också bra att nämnder och bolag i samband med ordinarie uppföljningsprocesser ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Rådet saknar dock skrivningar i handlingsplanen om hur Stockholms stad kommer att agera om bolag och nämnder inte följer handlingsplanen. Rådet vill också tydliggöra att handlingsplanen omfattar alla som tillhör de nationella minoriteterna oavsett ålder. Sammanfattningsvis är rådet positiva till förslaget och ställer sig utöver ovan nämnda inspel bakom förslaget till handlingsplan. Svenska Finlandsinstitutet Svenska Finlandsinstitutets yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Finlandsinstitutet välkomnar handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanens fokusområden är relevanta och linje med minoritetspolitikens delområden. Det övergripande målet är bra och tydligt. Det är positivt att samarbetet med civilsamhällets aktörer lyfts fram i handlingsplanen. Att strukturen tydliggör de berörda nämnderna ansvar gällande samråd och konsultationer är värdefullt, och vi bedömer att detta kommer att öka de nationella minoriteternas delaktighet och inflytande i Stockholms stad. Då Finlandsinstitutet har en bred kompetens när det gäller nationella minoritetskultur och språkrevitalisering, ser vår organisation gärna ett gemensamt långsiktigt samarbete med staden för att främja den sverigefinska minoritetens tillgång till sitt minoritetsspråk och sin kultur. Finlandsinstitutets verksamhet och bibliotek utgör i nuläget det enda demokratiskt öppna rummet i Stockholm där det finska och det svenska språket är jämställda, vilket ger språkbrukarna möjlighet att både använda och träna det nationella minoritetsspråket finska. 46 (69) Allmänna synpunkter Kultur och litteratur på ett minoritetsspråk stöttar språkutvecklingen på många sätt. En särskild betydelse har verksamheten för barn och unga i de nationella minoriteterna, där behovet är verksamhet och stöd är stort. Den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk betonar utbyte över nationella gränser. Samtidigt är strukturerna i Sverige för kultur på minoritetsspråken överlag sköra och projektartade. Sverige har vid Europarådets återkommande granskningar och nu senast av riksrevisionen kritiserats för att inte leva upp till sina åtaganden och för kortsiktiga, otillräckliga insatser. Kulturella band kan förbättra den ömsesidiga förståelsen. Därför är det särskilt önskvärt med samarbete över nationsgränser där samma språk talas på ömse sidor av en gräns, med ex. större spridning av litteratur, medier och film. Det finska språket är störst av Sveriges nationella minoritetsspråk. Tack vare grannlandet Finland är finskan i en särställning när det gäller utbudet av kultur, litteratur, film. Detta innebär att det finns tillgång till utmärkta och uppdaterade redskap för tillämpningen av minoritetslagen och språklagen. Bibliotekssektorn I handlingsplanens beskrivningar är bibliotekssektorn inte särskilt synlig. Bibliotekslagen nämns endast i avsnittet Bakgrund. Vi vill betona att biblioteken är viktiga forum för att synliggöra nationella minoriteters erfarenheter och för att främja och skydda de nationella minoriteternas språk och kultur. Det vore därför önskvärt att biblioteken på ett tydligare sätt synliggörs i stadens handlingsplan. Att de nationella minoriteterna är en prioriterad målgrupp enligt bibliotekslagen och att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, är en aspekt som vi anser att behöver nämnas. Tack vare Stockholms stads stöd till Finlandsinstitutets programverksamhet och till biblioteket, som är Sveriges enda finskspråkiga bibliotek och även äger landets största finskspråkiga bokbestånd, kan vi erbjuda en unikt språkfrämjande mötesplats som är tillgänglig och trygg – även i språkligt hänseende. Samverkan Finlandsinstitutet vill inspirera och sporra stockholmare i alla åldrar till användning av och läsning på minoritetsspråket finska. Vi ser att Finlandsinstitutet i samverkan med staden kan bidra till att, med kultur som redskap, möta och lösa de utmaningar som finns för det nationella minoritetsspråket finska och den nationella sverigefinska minoriteten. Länsstyrelsen Stockholms Länsstyrelsen Stockholms yttrande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 47 (69) Handlingsplanen är ett styrdokument som syftar till att stärka och utveckla Stockholm stads arbete för att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen är kopplad till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (Dnr KS 2023/1159) som Länsstyrelsen tidigare lämnat ett yttrande kring och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen omfattar samtliga nationella minoriteter: samer (även urfolk), tornedalingar, romer, judar och sverigefinnar. Länsstyrelsen välkomnar förslaget att Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Länsstyrelsen delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar ett styrdokument som kan stärka, utveckla och samla stadens arbete för att säkerställa minoriteternas tillgång till sina rättigheter. Som Länsstyrelsen påtalat tidigare är det betydelsefullt att handlingsplanen samlas under ett bredare program för mänskliga rättigheter, i synnerhet utifrån en hållbarhetssynpunkt, då det bidrar till ett helhetsperspektiv utifrån Agenda 2030 och principen att ingen ska lämnas utanför. Det är av särskilt betydelse, med hänvisning till Stadsledningskontorets bedömning att det tidigare arbetet till viss del varit fragmentiserat och genomförts i stuprör. Länsstyrelsens huvudsakliga synpunkter: - Bra att det i handlingsplanen tagits fram effekt- och resultatmål till varje fokusområde (kunskap och information, välfärd och service, delaktighet och inflytande). - Positivt att synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter, samt att det genomförts en konsultation med urfolket samerna. - Det saknas en tydlig beskrivning av koppling till ett rättighetsbaserat arbetssätt i plan för genomförande och uppföljning. - Under fokusområde delaktighet och inflytande ger staden en beskrivning av samråd som kan ha tydligare hänvisning till lagstiftningen och den metod som förespråkas. Rekommendationer: Handlingsplanen saknar en tydlig beskrivning av hur den kopplar an till det rättighetsbaserade arbetssättet, vilket bör vara dess utgångspunkt, med hänvisning till att den hänger samman med stadens program för mänskliga rättigheter. Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Därför tillämpar länsstyrelserna ett rättighetsbaserat arbetssätt som är en internationellt beprövad metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Länsstyrelserna arbetar främjande för att fler aktörer i länen ska använda det rättighetsbaserade arbetssättet. I hänvisning till arbetet med samråd, under fokusområde inflytande och delaktighet, kan det göras en tydligare hänvisning till ”strukturerad dialog” som minoritetslagstiftningen förespråkar som metod. Dialog betonar att 48 (69) förvaltningsmyndigheter har ett ansvar att forma samråd som möjliggör ett jämbördigt, ömsesidigt och förtroendefullt meningsutbyte. Struktur pekar på skyldigheten att driva en systematisk samrådsprocess, utifrån en genomtänkt och långsiktig struktur Sametinget Sametingets yttrande daterat den 7 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sametinget ser det som positivt att Stockholm stad tar aktiv ställning till hur det minoritetspolitiska arbetet ska bedrivas genom handlingsplanen tillsammans med nationella minoriteter och urfolket samerna för att säkerhetsställa tillgången till deras rättigheter. Sametinget vill även uppmärksamma er på att tidigare reglering i minoritetslagens 18 §§, regleras från den 1 juli 2025 i 8 kap. 5-9 §§ socialtjänstlagen (2025:400). Sametinget har i övrigt inga synpunkter på remissen Tornedalingar i Stockholm Tornedalingar i Stockholms yttrande daterat den 14 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Tornedalingar i Stockholm har inga synpunkter på den väl genomarbetade handlingsplanen förutom på några ställen vill vi förtydliga att det ska stå tornedalingar, kväner och lantalaiset. 49 (69) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Exploateringsnämnden Reservation av Peter Öberg (L) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 50 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Fastighetsnämnden Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M) 51 (69) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 52 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) 53 (69) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Socialnämnden Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Andréa Hedin m.fl. (M) 1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter, samt 3. att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig 54 (69) ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Stadsbyggnadsnämnden Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP) Stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna behöver intensifieras. I detta innefattas ett systematiskt arbete för att i enlighet med stadens program och handlingsplaner motverka alla former av rasism, stärka barnets rättigheter, nationella minoriteters rättigheter, romsk inkludering och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Handlingsplanen för nationella minoriteter är en välkommen fördjupning för detta arbete. 55 (69) Ambitionerna i handlingsplanen blir relevanta enbart när de kan göra skillnad i stockholmarnas vardag. Därför är det viktigt att påpeka vikten av en kontinuerlig och medveten implementering av handlingsplanens ambitioner i stadsbyggnadsnämndens olika verksamhetsområden däribland kompetensbaserad rekrytering och bemötandet vid myndighetsutövning där användning av minoritetsspråk behöver möjliggöras. Reservation av Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Instämmer i förslag från Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M). 56 (69) Trafiknämnden Reservation av Sara Svanström (L) a) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b) Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c) Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Utbildningsnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 57 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Äldrenämnden Reservation av Margita Jacobsson (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. 58 (69) Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Särskilt uttalande av Thomas Wihlman (C) Centerpartiet ser det som viktigt och naturligt att staden arbetar för en handlingsplan avseende de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Staden är dessutom förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli. Det framgår av handlingsplanen att stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Vidare sägs: Stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dock menar äldreförvaltningen att det är svårt att ta till sig all information från de olika styrdokumenten om mänskliga rättigheter. Så kan det vara men i 59 (69) handlingsplanen får vi inte heller någon tydlig hänvisning eller plan till hur arbetet förväntas bedrivas. Vi har inte heller någon nulägesbild. Centerpartiet uppskattar inte svävande utgångspunkter och mål. Inte heller sätts de nationella minoriteterna och samerna in i ett bredare minoritetsperspektiv. Förvisso är finskan ett av de stora minoritetsspråken i Stockholm, men vi har också andra – som arabiska, somali, persiska etcetera. Alla minoritetsgrupper bör respekteras för sin kultur, sin religion, sitt språk och historia och för allt de tillför Stockholm. Inte minst inom äldreomsorgen har detta betydelse, det stora antalet personer med utländsk bakgrund är medarbetare som vi inte kan vara utan de måste synliggöras likaväl som de medarbetare som tillhör är samer eller tillhöra de nationella minoriteterna. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Hanna Wiidstrand (L) och Johan Duvdal (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Peter Backlund (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 60 (69) 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Enskede-Årsta-Vantörs verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår 61 (69) deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Fatima Nur (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer." Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel 62 (69) äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Hässelby-Vällingbys verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. 63 (69) Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Patrik Amofah (C) Centerpartiet instämmer i Järva stadsdelsförvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att det i handlingsplanen anges att det i samråd med de nationella minoriteterna har framkommit att det på grund av en lång "språkbytesprocess" finns många personer som inte minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Som förvaltningen påpekar, enligt handlingsplanen, har minoritetsföreträdare därför betonat värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen. Centerpartiet ställer sig bakom Järva stadsdelsförvaltningens förslag att det förtydligas vad som avses med "språkbytesprocess" i handlingsplanen. En definition av begreppet kan också bidra till ökad förståelse för historiska och samhälleliga faktorer (så som assimileringspolitik) som har påverkat användandet av de nationella minoritetsspråken, samt betydelsen av att arbeta för att främja dessa språk. Vi delar Järva stadsdelsförvaltningens uppfattning att staden, för att säkerställa efterlevnaden av vissa bestämmelser i socialtjänstlagen, i större utsträckning behöver anta ett helhetsperspektiv och hitta gemensamma arbetssätt och lösningar för att möta vissa kunskapsbehov. Det är positivt att förvaltningen i stort är välkomnande till handlingsplanen och det sätt som den konkretiserar vad förvaltningen förväntas göra i det fortsatta arbetet med att säkerställa de nationella minoriteternas och urfolkets samers rättigheter. Det är också bra att förvaltningen ser positivt på hur handlingsplanen förtydligar vilka andra lagar (utöver minoritetslagstiftningen) som reglerar stadens verksamheter och som innehåller bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Detta innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. 64 (69) Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Detta är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan ett gott arbete i många av Stockholms stads och Järvas verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Dock behöver den förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Anette Nordvall (C) 65 (69) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är en förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på sina språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholms stads och Kungsholmens verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande Norra innerstadens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Daniele Fava m.fl. (C) Centerpartiet ser det som viktigt och naturligt att staden arbetar för en handlingsplan avseende de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Staden är dessutom förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli. Det framgår av handlingsplanen att stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor om berör dem. Vidare sägs: Stadens medarbetare ska ha god 66 (69) kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dock menar förvaltningen att det är svårt att ta till sig all information från de olika styrdokumenten om mänskliga rättigheter. Så kan det vara men i handlingsplanen får vi inte heller någon tydlig hänvisning eller plan till hur arbetet förväntas bedrivas. Vi har inte heller någon nulägesbild. Centerpartiet uppskattar inte svävande utgångspunkter och mål. Inte heller sätts de nationella minoriteterna och samerna in i ett bredare minoritetsperspektiv. Förvisso är finskan ett av de stora minoritetsspråken i Stockholm, men vi har också andra – som arabiska, somali, persiska etcetera. Alla minoritetsgrupper bör respekteras för sin kultur, sin religion, sitt språk och historia och för allt de tillför Stockholm. Inte minst inom äldreomsorgen har detta betydelse, det stora antalet personer med utländsk bakgrund är medarbetare som vi inte kan vara utan de måste synliggöras likaväl som de medarbetare som tillhör är samer eller tillhöra de nationella minoriteterna Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Lena Kling (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med HBTQI-personer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så 67 (69) sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är ett viktigt styrdokument för stadens arbete för mänskliga rättigheter. Dock är det en brist att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Skarpnäcks verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. 68 (69) Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Johan Lisspers (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 69 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Särskilt uttalande av Lars Rottem Krangnes (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Södermalms verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. --- [§17 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Handlingsplan för åldersvänlig stad.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 17 Handlingsplan för åldersvänlig stad KS 2025/524 Beslut 1. Handlingsplan för en åldersvänlig stad godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för en åldersvänlig stad enligt bilaga 1 till utlåtandet. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för åldersvänlig stad. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Felix Finnveden (S) och borgarrådet Boucher (V) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Anette Hellström (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen som i första hand innebär återremiss, i andra hand avslag. Isabel Smedberg-Palmqvist (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kristin Jacobsson (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Kristdemokraternas ersättaryttrande i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [R1_R6 Utl Handlingsplan för en åldersvänlig stad.pdf] 1 (65) Utlåtande Rotel I, Rotel VI (Dnr KS 2025/524) Handlingsplan för åldersvänlig stad Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för en åldersvänlig stad godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för en åldersvänlig stad enligt bilaga 1 till utlåtandet. Föredragande borgarråden Karin Wanngård och Torun Boucher Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för en åldersvänlig stad syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Dessa är: • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö • Kommunikation och information Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande. 2 (65) Mot bakgrund av ovan, samt till följd av den utmaning som välfärdsuppdraget står inför med tanke på den demografiska utvecklingen, görs bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad. Ärendet har remitterats i två omgångar, eftersom den första remissomgången föranledde behov av revideringar och tydliggöranden i förslaget. I utlåtandet presenteras inkomna synpunkter från den andra remissomgången. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats i två omgångar. I första omgången remitterades ärendet till exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, äldrenämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. Efter den första remissomgången föreslog stadsledningskontoret större förändringar i handlingsplanen och ärendet remitterades på nytt till samtliga facknämnder, förutom avfallsnämnden och valnämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. I ärendet redovisas de synpunkter som inkommit i den andra remissomgången. Arbetsmarknadsnämnden anser att en definition av ”äldre” borde inkluderas, alternativt att ett resonemang förs om hur begreppet äldre ska förstås i förhållande till handlingsplan för en åldersvänlig stad. Att inledningsvis förklara begreppets innebörd och betydelse i sammanhanget skulle skapa en ökad tydlighet i förhållande till stadens förvaltningar och bolags olika uppdrag. Exploateringsnämnden anser att handlingsplan för en åldersvänlig stad, med de förändringar som gjorts, ger en bra bild av vad som krävs för att förverkliga målen i stadens budget. Fastighetsnämnden är positiv till handlingsplan för åldersvänlig stad och att den på ett brett sätt beskriver hur staden ska arbeta framåt för att nå målet om en åldersvänlig stad. Förskolenämnden ställer sig positiv till handlingsplan för åldersvänlig stad och dess fem utvecklingsområden och anser att det är angeläget att stadens verksamheter fortsätter att utvecklas på ett sätt som främjar delaktighet, hälsa och social inkludering för äldre invånare i takt med stadens äldre befolkning ökar. Idrottsnämnden är positiv till det reviderade förslaget till handlingsplan för åldersvänlig stad och ser den som ett viktigt styrdokument för att stärka samverkan inom staden och främja äldres hälsa i Stockholm. Kulturnämnden anser att de nya skrivningarna är i linje med nämndens pågående arbete mot målgruppen äldre. 3 (65) Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till revideringarna i handlingsplan för åldersvänlig stad och i de, till handlingsplanen, tillhörande uppdragen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom de aktiviteter som riktar sig brett till stadens nämnder och bolag. Servicenämnden delar bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad och ställer sig positiv till planens mål och utvecklingsområden. Socialnämnden ställer sig överlag positiv till föreslagen handlingsplan för åldersvänlig stad och välkomnar tillägget om äldre i hemlöshet men saknar skrivningar om äldre utsatta för våld i nära relationer samt äldre med skadligt bruk och beroende. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen ger en god och samlad bild av stadens ambition för att skapa en åldersvänlig stad. Trafiknämnden bedömer att de har konkret koppling till samtliga fem utvecklingsområden och ser positivt på de revideringar som genomförts. Utbildningsnämnden ser positivt på att det tas fram en ny stadsövergripande handlingsplan och att den har en roll att spela i att uppfylla stadens ambitioner inom området, bland annat kring arbetet med värdefrågor och för att motverka ålderism. Nämnden bedömer att dessa uppdrag redan ryms i nuvarande styrning som utbildningsnämnden får och bedömer att det inte är ändamålsenligt eller nödvändigt att ta fram särskilda mål och uppföljning av handlingsplanen. Äldrenämnden anser att det är positivt att ansvarsfördelningen har förtydligats och att äldrenämnden har fått en särskild roll att samverka med andra utpekade nämnder. Nämnden ser även gärna att stadsledningskontoret ska ansvara för en stadsövergripande samordning och lämnar förslag till kompletteringar och förtydliganden under utvecklingsområden för samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö samt kommunikation och information. Överförmyndarnämnden tillstyrker handlingsplanen för en åldersvänlig stad då planen ligger i linje med hur nämnden arbetar med äldre. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ställer sig positiv till handlingsplan för åldersvänlig stad och ser det som positivt att utveckla och tillgängliggöra dokumentet, både för verksamheter som ska arbeta enligt handlingsplanen och för invånarna i Stockholms stad. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den reviderade handlingsplanen som de anser ger goda förutsättningar för ett långsiktigt strukturellt arbete med viktiga åtaganden för att uppnå en åldersvänlig stad. Kungsholmens stadsdelsnämnd lämnar flera synpunkter, framförallt att det behöver bli ännu tydligare vilka som ansvarar för genomförandet. 4 (65) Stockholms Stadshus AB instämmer i att förslaget till Handlingsplan för en åldersvänlig stad ger ett bra stöd för att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Föredragande borgarrådens synpunkter Stockholms stad ska vara en åldersvänlig stad och vi välkomnar revideringen av Handlingsplan för en åldersvänlig stad som ett viktigt steg i att bli ännu bättre. I takt med att andelen äldre ökar behöver vi fortsätta utveckla staden så att den är inkluderande, tillgänglig och trygg för alla, oavsett ålder. Att motverka ålderism och säkerställa äldres mänskliga rättigheter är en självklar del av detta arbete. Arbetet med en åldersvänlig stad är ett gemensamt ansvar. Alla nämnder och bolag behöver vara delaktiga och ta ansvar inom sina verksamhetsområden. Det är ett lagarbete där vi tillsammans skapar förutsättningar för delaktighet, inflytande och goda livsvillkor för äldre stockholmare. Samverkan över sektorsgränser är avgörande för att nå resultat. Det är positivt att vissa nämnder har ett särskilt samordnande ansvar och att äldrenämnden har en tydlig sammanhållande roll. En tydlig struktur stärker genomförandet. Vi behöver även fortsätta utveckla bostadsutbudet genom både nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder, så att fler kan bo kvar i trygga och tillgängliga miljöer. Genom att följa upp arbetet, ta tillvara äldres erfarenheter och justera insatser vid behov kan vi säkerställa att Stockholms stad fortsätter utvecklas som en åldersvänlig stad, där äldre ges möjlighet att leva ett aktivt, tryggt och värdigt liv hela livet. Stockholms stads arbete för en åldersvänlig stad är integrerat i stadens ordinarie styr- och ledningsmodell och stadens övergripande mål formuleras i kommunfullmäktiges budget tillsammans med beslutade styrdokument. I beredningen av ärendet har förslag remitterats ut två gånger, varav remissvaren från den andra omgången är det som presenteras i utlåtandet. Utifrån inkomna synpunkter efter den andra remissomgången har vissa formella ändringar gjorts. Den extra beredningen har gjort att förankringen kring handlingsplanen är större och startsträckan för att sätta igång med implementeringen är kortare. Bilagor 1. Handlingsplan för en åldersvänlig stad (slutlig), dnr KS 2025/524-34.1 2. Handlingsplan för en åldersvänlig stad (remissversion med spårade ändringar), dnr KS 2025/524-34.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. 5 (65) Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andréa Hedin (alla M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att i första hand återremittera ärendet. 2. Att i andra hand avslå förslag till beslut. 3. Att därutöver anföra följande Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt åt möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar väntas att öka med över 20 000 personer fram tills 2033 och att andelen över 80 väntas öka med nästan 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och 6 (65) erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för en åldersvänlig stad 2. Att därutöver anföra följande Liberalerna välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig för äldre. Handlingsplanen syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta är det avgörande att äldre invånare ges möjlighet att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Tillgänglighet i det offentliga rummet är en grundförutsättning för att äldre ska kunna delta fullt ut i samhällslivet och leva ett självständigt liv. Under senare tid har bristande vägunderhåll och otillräcklig snöskottning inneburit att många äldre fått sin rörelsefrihet kraftigt begränsad och haft svårt att ta sig dit de vill. Detta är inte acceptabelt. En åldersvänlig stad förutsätter att trottoarer, gångvägar och offentliga platser hålls säkra och framkomliga året runt. Det finns i dag möjlighet för äldre att få hjälp med snöskottning vid och i anslutning till den egna bostaden genom trafikkontoret. Många äldre känner dock inte till att 7 (65) denna möjlighet finns. Därtill är stödet biståndsbedömt, vilket innebär att hjälpen ofta beviljas först när behovet redan blivit akut. Staden behöver därför bli betydligt bättre på att informera om vilket stöd som finns, samt se över hur insatser kan ges mer förebyggande för att undvika att äldre isoleras under vintertid. Behovet och efterfrågan på boenden för äldre är stort, och efterfrågan väntas öka de kommande åren samtidigt som många av de nyproducerade bostäderna för äldre är dyra. Vi vill även lyfta det faktum att majoriteten nedprioriterat servicehusen under mandatperioden, en boendeform som är efterfrågad bland våra äldre. Vi har i flera år drivit ett krav om att 85+ ska ha rätt att välja att flytta in på äldreboende (ej vård-och omsorgsboende) utan biståndsbeslut. Det gör servicehusen ännu viktigare att bevara. Siffror från äldreförvaltningen visar att antalet beslut om servicehus minskade med 32 under 2024, samtidigt som andelen avslag ökade. Servicehus är en populär och viktig boendeform för många äldre, och vi menar att den bör värnas och utvecklas snarare än avvecklas. En åldersvänlig stad kräver fler valmöjligheter för äldre. Servicehusen är en boendeform som kombinerar trygghet, gemenskap och självständighet, och därför är det av största vikt att staden säkerställer att denna boendeform fortsatt finns tillgänglig för de som behöver den. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (båda C) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna borgarrådets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan 8 (65) också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet vill också lyfta behovet av att införa och tydliggöra möjligheten att göra en orosanmälan för äldre. I dag finns strukturer inom staden för att hantera oro, men det är långt ifrån självklart för anhöriga, grannar eller personal vart man ska vända sig när en äldre person far illa eller riskerar att hamna i en utsatt situation. Därför har Centerpartiet föreslagit att Stockholm inför en särskild funktion för orosanmälan för äldre, inkluderar detta i stadens e-tjänster och synliggör möjligheten tydligt på stadens hemsida. För en äldre person som lever i ensamhet, försummelse eller utsatthet kan en uppsökande kontakt vara helt avgörande. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Särskilt uttalande av Linnéa Vinge (SD) enligt följande. Sverigedemokraterna delar ambitionen att Stockholm ska vara en stad där äldre kan leva ett tryggt, aktivt och värdigt liv. Men en verkligt åldersvänlig stad kräver mer än välformulerade ord i ett policydokument. Det handlar om äldres trygghet i det egna hemmet, fungerande mobilitet, god omsorg och ekonomiska villkor som gör det möjligt att leva med värdighet. På samtliga av dessa områden ser vi i dag tydliga brister. En åldrande befolkning ställer ökade krav på tillgängliga bostäder, trygga utemiljöer, fungerande vinterväghållning, tydlig information och effektiva insatser mot 9 (65) ensamhet. Dessa frågor är avgörande för äldres livskvalitet, självständighet och möjlighet att fortsätta vara delaktiga i samhället. Samtidigt konstaterar vi att handlingsplanen är mycket bred och övergripande. Den rymmer många goda intentioner, men få tydliga prioriteringar och en begränsad konkretisering av hur målen faktiskt ska genomföras och följas upp. För att planen ska få verklig betydelse krävs mätbara mål, tydlig ansvarsfördelning och realistiska åtgärder. Inom äldreomsorgen är det helt avgörande att kunna förstå och bli förstådd. Trots det rapporteras det återkommande om språkhinder som skapar oro, otrygghet och missförstånd. Sverigedemokraterna har länge krävt obligatoriska språktest i svenska samt årliga kontroller mot belastningsregistret. Den som tar emot omsorgspersonal i sitt hem ska kunna känna full trygghet, både språkligt och fysiskt. Den tandvårdsreform som nu genomförs av Sverigedemokraterna och regeringen är ett viktigt steg för att rätta till år av ekonomisk orättvisa. Det är orimligt att nyanlända tidigare har erbjudits tandvård till en bråkdel av den kostnad som svenska pensionärer själva har fått bära. Vi ser också ett tydligt behov av att säkerställa att arbetet inte leder till ökad administrativ börda utan märkbar effekt i äldres vardag. Skillnaden ska märkas i den fysiska stadsmiljön, i äldreomsorgen, i tillgängligheten till service och i det förebyggande arbetet mot fallolyckor, ensamhet och isolering. Äldre är inte en homogen grupp. Insatserna måste därför utformas med hänsyn till olika behov, erfarenheter och livssituationer. Samtidigt måste ambitionsnivån stå i rimlig proportion till de ekonomiska förutsättningarna. Resurser ska i första hand gå till konkreta förbättringar som stärker trygghet, självständighet och livskvalitet. För att åtgärderna ska träffa rätt är det viktigt att de tas fram i dialog med stadens pensionärsråd och att så många äldre som möjligt ges möjlighet att komma till tals. Sverigedemokraterna stödjer inriktningen att göra Stockholm till en mer åldersvänlig stad, men förutsätter att genomförandet präglas av tydliga prioriteringar, kostnadsmedvetenhet och ett tydligt fokus på praktisk nytta för stadens äldre invånare. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad 2. Att därutöver anföra följande Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Vi beklagar dock att vår kritik inte har hörsammats i de revideringar som nu föreslås. Först och främst ställer vi oss fortsatt frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter ju exempelvis 10 (65) medelålders. Vi anser därför att termen ”äldrevänlig stad” är en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara kort. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Inte minst i ljuset av det snökaos som präglade Stockholm under december 2025. Vi vill även fortsatt att programmet kompletteras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. 11 (65) Ärendet Handlingsplan för en åldersvänlig stad syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta måste äldre invånare erbjudas möjligheter att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Åtagandet omfattar att: • lyssna på den åldrande befolkningens behov, • samarbeta med äldre människor och över sektorsgränserna för att skapa åldersvänliga fysiska och sociala miljöer, • bedöma och bevaka stadens åldersvänlighet, • dela med sig av erfarenheter, prestationer och lärdomar till andra städer och samhällen. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Dessa är: • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö • Kommunikation och information Till varje utvecklingsområde hör ett antal mål. Målen beskriver den långsiktiga förändring som eftersträvas inom respektive fokusområde och avser att skapa en tydlig, gemensam riktning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolag att utifrån sina verksamhetsområden ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. Uppföljningen av handlingsplanen sker i ordinarie processer för uppföljning. 12 (65) I samband med remissförfarandet vid framtagande av handlingsplanen framkom ett behov av revideringar och tydliggöranden. Förslaget reviderades därför innan det remitterades ännu en gång. Revideringarna var till största del förtydliganden och en tydligare ansvarsfördelning, med utpekade ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetet med äldre personers rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplan för en åldersvänlig stad fokuserar på att bidra till att stadens verksamheter har en gemensam målbild om att alla människor i Stockholms stad har goda möjligheter att vidhålla en god hälsa och tillgänglighet till samhället, känna välbefinnande samt möjlighet att bidra till samhället. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism, är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande. Med ålderism avses fördomar eller stereotypa föreställningar för en människas ålder. Stereotypa föreställningar av äldre kan komma till uttryck i överdrivet negativa bilder med betoning på den skröpliga ålderdomen, eller överdrivet positiva, det synnerligen aktiva åldrandet. WHO betonar att ålderism motverkas om det finns ett erkännande för och ett arbete som möter den stora variationen av levnadsvillkor och erfarenheter som äldre har. Ett sådant arbete behöver också aktivt identifiera missförhållanden eller hinder som i synnerhet påverkar äldres levnadsförhållanden. Arbetet behöver ta sin utgångspunkt i att olikheter är det gemensamma för äldre och att spännvidden inom gruppen äldre är betydande. Mot bakgrund av ovan samt till följd av den utmaning som välfärdsuppdraget står inför med tanke på den demografiska utvecklingen gör stadsledningskontoret sammantaget bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad. 13 (65) Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats i två omgångar. I första omgången remitterades ärendet till exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, äldrenämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. Efter den första remissomgången föreslog stadsledningskontoret större förändringar i handlingsplanen och ärendet remitterades på nytt till samtliga facknämnder(förutom avfallsnämnden och valnämnden) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd och Stockholms Stadshus AB. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 14 Exploateringsnämnden ............................................................................. 15 Fastighetsnämnden .................................................................................. 16 Förskolenämnden ..................................................................................... 17 Idrottsnämnden ........................................................................................ 18 Kulturnämnden ......................................................................................... 18 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 19 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 19 Servicenämnden ...................................................................................... 20 Socialnämnden ......................................................................................... 21 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 22 Trafiknämnden ......................................................................................... 23 Utbildningsnämnden ................................................................................. 24 Äldrenämnden .......................................................................................... 26 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 28 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 28 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 30 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 31 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 34 Reservationer m.m. .................................................................................. 36 14 (65) Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Christina Tufvesson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Johan Kling (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ann-Kristin Carlberg (SD), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen önskar inledningsvis påpeka att en definition av ”äldre” saknas. Förvaltningen anser att en sådan definition borde inkluderas i handlingsplanen alternativt att ett resonemang förs om hur begreppet äldre ska förstås i förhållande till handlingsplanen. Att inledningsvis förklara begreppets innebörd och betydelse i sammanhanget skulle skapa en ökad tydlighet i förhållande till stadens förvaltningar och bolags olika uppdrag. Det kronologiska åldersspannet som åsyftas när begreppet äldre används i föreliggande handlingsplan är centralt för hur arbetsmarknadsförvaltningen ska förstå och implementera handlingsplanen i sin verksamhet. Förslaget till handlingsplan, på sidan 4-5 under rubriken ”Ålderism”, framhåller att diskriminering baserad på ålder, ålderism, är en form av diskriminering som ”allvarligt begränsar äldre personers möjlighet att delta i arbetslivet […]” samt att ”Äldre personer med sin kompetens och erfarenhet är också en värdefull resurs i arbetslivet”. Arbetsmarknadsförvaltningen anser att det utifrån detta är relevant att under punkten 3, ”Social inkludering”, behandla frågan om äldres inkludering i arbetslivet. De flesta av anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen, DO, om åldersdiskriminering rör arbetslivet, där den vanligaste orsaken är att man upplever att man blivit bortsållad i en rekryteringsprocess på grund av sin ålder (uppnådd levnadslängd).1 Arbetsmarknadsförvaltningen anser att det är viktigt att adressera hur staden, i egenskap av en av Sveriges största arbetsgivare, ska säkerhetsställa att äldre 1 https://www.do.se/diskriminerad/diskrimineringsgrunder/aldersdiskriminering -ar-forbjudet 15 (65) inkluderas på arbetsplatsen och hur staden ska få fler att stanna kvar längre i arbetslivet. Detta ska ses mot bakgrund av att riktåldern för allmän pension den 1 januari 2026 höjdes till 67 år, och att rätten att kvarstå i anställning höjdes till 69 år under år 2023 samt att diskussioner förs om ytterligare höjningar i takt med ökad medellivslängd. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Aron Modig (KD), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer att den reviderade handlingsplanen ger en god bild av stadens ambition för att uppnå en åldersvänlig stad. Handlingsplanen beskriver fem utvecklingsområden. Utvecklingsområdet Bostäder och stadsmiljö har en tydlig koppling till exploateringskontorets ansvarsområde. Exploateringsnämnden säkerställer, i samarbete med berörda nämnder och bolagsstyrelser, att staden på ett tidigt stadium planerar för senior- och äldreboenden och samhällsservice i hela staden. Kontoret deltar aktivt i kommunstyrelsens arbete med stadens samordnade äldreboendeplanering och ska genom markanvisningar bidra till att säkerställa tillgången till bostäder för äldre. Exploateringskontoret instämmer i att även näringslivet och privata aktörer har en viktig roll i att utveckla bostäder, mobilitet och digitala tjänster som stärker äldres självständighet. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning innehåller flera insatser som syftar till att förbättra boendesituationen för äldre. Insatserna omfattar såväl nyproduktion som ett mer effektivt nyttjande av befintliga bostäder. Av den anledningen bör även handlingsplanen för bostadsförsörjning finnas med som exempel på handlingsplan som bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad. Utöver behovet av nya bostäder behöver även nyttjandet av befintligt bostadsbestånd bli mer effektivt. Exploateringskontoret välkomnar därför initiativet att stadsdelsnämnderna med stöd av äldrenämnden ska samverka med bostadsbolagen och Micasa för att identifiera lämpliga lokaler som gynnar möjligheten att utveckla träffpunkter och aktiviteter för äldre. 16 (65) Exploateringskontoret anser att handlingsplanen för en åldersvänlig stad, med de förändringar som gjorts, ger en bra bild av vad som krävs för att förverkliga målen i stadens budget. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Henrik Virro m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 7 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen innehåller mål och aktiviteter för de fem utvecklingsområdena. I detta svar kommer kontoret fokusera på området Bostäder och stadsmiljö då det är detta som framför allt berör kontorets verksamhet och där det finns aktiviteter där fastighetsnämnden har ett utpekat ansvar. Kontoret har även ett indirekt ansvar för delar av utvecklingsområdet Social inkludering då många av de mötesplatser som nämns befinner sig i lokaler som förvaltas av kontoret, såsom bibliotek, idrotts- och simhallar och gemenskapslokaler. Inom detta område är kontorets ansvar att dessa lokaler ska vara fysiskt tillgängliga och arbetet sammanfaller med tillgänglighetsanpassningar för personer med funktionsnedsättning. Inom området Bostäder och stadsmiljö finns ett delområde som heter Anpassad stadsmiljö. Inom detta område tar handlingsplanen upp behovet av svala platser i staden för gruppen äldre och att stärka grönstrukturen i staden. Även lokaler kan fungera som svala platser. Tillgång till toaletter i den offentliga miljön samt vätske- fontäner lyfts också. Detta arbete ligger i linje med det arbete som pågår inom klimatanpassning och ekosystemtjänster, och kontoret är positivt till att denna aspekt även lyfts i handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Inom området Anpassad stad finns två aktiviteter där fastighetsnämnden lyfts som särskilt ansvarig, nämligen: - Trafikkontoret, fastighetskontoret och bostadsbolagen arbetar i samverkan med stadsdelsnämnderna för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre. - Trafikkontoret, fastighetskontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna genomför, med stöd av äldrenämnden, kunskapshöjande informationsinsatser. 17 (65) Det är insatser riktade till medarbetare som i sitt yrkesutövande möter äldre vuxna, med fokus på hur stadsmiljö kan utformas och kommuniceras på ett sätt som främjar trygghet, tillgänglighet och självständighet genom hela livet. Fastighetskontoret arbetar med trygghet tillsammans med stadsdelsförvaltningarna i så kallad platssamverkan; här är äldre personer en av flera målgrupper. Vad gäller den andra aktiviteten önskar kontoret ett förtydligande av vilka medarbetare detta avser och på vilket sätt, för att kunna arbeta vidare med denna aktivitet. Kontorets medarbetare har sällan direktkontakt med medborgare och de flesta av kontorets hyreskontrakt är med stadsinterna förvaltningar eller företag, inte privatpersoner, vilket gör att de flesta personer medarbetarna har kontakt med är yrkesverksamma personer. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 mars 2026 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ismail Ali (C), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förskoleförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och dess utvecklingsområden. I takt med att stadens äldre befolkning ökar kommer äldre att bli en allt viktigare målgrupp för stadens verksamheter. Handlingsplan för en åldersvänlig stad är ett viktigt styrdokument för att utveckla samverkan inom staden och för att främja äldres hälsa och tillgång till aktivitet som stärker både fysisk, psykisk och social hälsa. Förvaltningen föreslår att förkortningar skrivs ut första gången de förekommer i handlingsplanen. Exempelvis bör begreppet mänskliga rättigheter skrivas ut första gången innan förkortningen MR används, för att öka tydligheten för samtliga läsare. Vidare anser förvaltningen att handlingsplanen bör förses med ett försättsblad, följt av en innehållsförteckning, för att förbättra dokumentets struktur och tillgänglighet. Sammanfattningsvis bedömer förskoleförvaltningen att handlingsplan för åldersvänlig stad kommer att underlätta samarbeten inom staden och bidra till att säkerställa att äldre personer tillförsäkras samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. 18 (65) Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mikael Peterson (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsnämnden ser Handlingsplan för en åldersvänlig stad som ett viktigt styrdokument för att stärka samverkan inom staden och främja äldres hälsa i Stockholm. Nämnden är positiv till det reviderade förslaget till handlingsplan och att flera synpunkter från tidigare remissomgång har tagits omhand. Handlingsplanen tydliggör mål, ansvarsfördelning och ambitionsnivå samt bidrar till ökad uppföljningsbarhet. I och med att idrottsnämndens roll inom staden framgår tydligare kan handlingsplanen fungera som ett stöd i verksamheternas planering. Detta skapar förutsättningar för ett långsiktigt vidmakthållande av insatserna och utgör en aktuell utgångspunkt för det framåtsyftande utvecklingsarbetet med syfte att stärka äldres möjligheter att delta i hälsofrämjande, fysiska och sociala sammanhang. Det reviderade förslaget utgör även ett tydligare underlag för uppdatering av Idrottsnämndens handlingsplan för att främja hälsa hos äldre. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Kulturnämnden överlämnar förvaltningarnas tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. De nya skrivningarna är i linje med kulturförvaltningens pågående arbete mot målgruppen äldre. Detta gäller inte minst bibliotekets viktiga arbete för att motverka digitalt utanförskap bland äldre. 19 (65) Revideringarna sätter även ökat fokus på samverkan för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre och här ser kulturförvaltningen att kultur är en viktig del i arbetet. Kulturnämnden har inga övriga synpunkter utöver de vi lämnat i remissvar tidigare. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 18 februari 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Ewa-Marie Ås (KD), se Reservationer m.m. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till revideringarna i handlingsplanen och i de, till handlingsplanen, tillhörande uppdragen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L) och Torbjörn Erbe m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ashna Ibrahim (C), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig bakom de aktiviteter som riktar sig brett till stadens nämnder och bolag. Av de fem fokusområden som handlingsplanen omfattar är det främst Bostäder och stadsmiljö som är relevant för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Förvaltningen är positiv till att klimatanpassning, särskilt gällande värmeböljor, tas upp i handlingsplanen. Risken för fler och längre värmeböljor ökar i takt med klimat- förändringarna. Nämnden delar problembeskrivningen att äldre människor är en utsatt grupp vid värmebölja och att det därför är motiverat att ha med värmebölja som en viktig fråga i handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i stadens budget för 2026 fått uppdraget att vara stadens stödfunktion för värmebölja. Miljöförvaltningen bidrar och samverkar gärna vid genomförandet av aktiviteter i handlingsplanen gällande åtgärder mot värmebölja. 20 (65) Förvaltningen är positiv till att handlingsplanen tar upp arbetet med att anpassa stadsmiljön och bostadsbeståndet mot höga temperatur inomhus vid värmebölja. Av förvaltningens miljöbalkstillsyn och klagomålshantering av olägenhetsärenden i bostäder framgår att det ofta är i nybyggda bostäder som det uppstår problem med höga temperaturer inomhus. Dessa bostäder är ofta enkelsidiga i söderläge med hög solinstrålning genom stora glaspartier. Handlingsplanen skulle kunna trycka tydligare på att staden, i planeringen och utformningen av nya bostäder för äldre, tar större hänsyn till påverkan av inomhusklimat vid värmeböljor. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 februari 2026 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Reservation av Anette Hellström m.fl. (M), se Reservationer m.m. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad och ställer sig positiv till planens mål och utvecklingsområden. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen med fler äldre i staden ser förvaltningen ett tydligt behov av samverkan, där handlingsplanen ger en klar riktning och fokus. Förvaltningen anser att flera av nämndens verksamhetsområden bidrar till utvecklingsområdena men att Kontaktcenter Stockholm bidrar särskilt genom svarsgrupp Äldre direkt. Äldre direkt utgör en central ingång för äldre till staden och Kontaktcenter hanterar årligen en omfattande ärendemängd inom svarsgruppen. Äldre direkt utgör det största uppdraget inom verksamheten och 44 procent av allt arbetet kopplar till målgruppen äldre. Kontaktcenter har genom sin löpande kontakt med äldre mycket god kännedom om målgruppens behov, särskilt avseende trygghet, tillgänglighet och digitalt stöd. Verksamhetsområdet ser en kontinuerlig ökning av ärenden till svarsgruppen och i kontakterna med äldre och deras anhöriga identifieras värdefulla synpunkter och utvecklingsbehov. Dessa tillvaratas idag endast i begränsad utsträckning och det finns en utvecklingspotential inom staden gällande inhämtning och strukturering av synpunkter från målgruppen. Med utvecklat systemstöd och arbetssätt kan Kontaktcenter vara en lämplig kanal där synpunkter kan samlas in och vidareförmedlas som underlag för verksamhetsutveckling i staden. För att kunna leva upp till målet om att ”Äldre ska uppleva att det är lätt att kommunicera med stadens verksamheter” bedöms det fortsatt finnas behov av att utveckla befintliga kanaler in till staden och särskilt se över möjligheterna med utökade digitala kontaktvägar, såsom e-tjänster och digitala formulär. Avsaknaden av digitala lösningar medför i dag ökad belastning på Äldre direkt. En ökad 21 (65) digitalisering av stadens blanketter och underlag efterfrågas även av både äldre och anhöriga. En digital utveckling bedöms kunna förbättra tillgängligheten och möjliggöra omprioritering av resurser i linje med behov av nya uppdrag som kan bli aktuella genom nya socialtjänstlagen. Verksamheten bedöms kunna utgöra ett stärkt stöd vid ökad digitalisering men vill framhålla att utökade uppdrag kan medföra ökad ärendemängd och därmed behov av förstärkta resurser. Kontaktcenter har under gångna verksamhetsåret deltagit i flera nätverksträffar hos stadsdelsförvaltningarna riktade till äldre i syfte att informera om verksamhetens uppdrag och det stöd som finns i staden. Kontaktcenter har även genomfört flera nätverksträffar med det Kommunala pensionärsrådet och deltagit på Seniordagen. Dessa insatser har varit uppskattade och verksamheten upplever att det ger ett stort mervärde för målgruppen äldre. Vid dessa insatser lyfts ofta behov och önskemål om ökade insatser för att skapa delaktighet samt ökad information och kommunikation. Bland annat önskas det fler föreläsningar om Äldre direkt. Ett ökat åtagande i linje med ovanstående bedöms stärka utvecklingsområdena men innebär också behov av resursförstärkning för att möjliggöra fortsatt och/eller utökat deltagande utan att påverka ordinarie tillgänglighet. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig överlag positiv till föreslagen handlingsplan för åldersvänlig stad. Vid den föregående remissrundan lyfte förvaltningen att det är angeläget att äldre i utsatta livssituationer särskilt lyfts fram och synliggörs i handlingsplanen och förvaltningen välkomnar därför att den nya versionen inkluderar ett avsnitt om äldre i hemlöshet. Dock saknas det skrivningar om äldre utsatta för våld i nära relationer samt äldre med skadligt bruk och beroende. Utifrån att en nyutgiven rapport2 från Socialstyrelsen visar att antalet äldre med skadligt bruk eller beroende ökar är det angeläget att den gruppen synliggörs i stadens handlingsplan. 2 Lägesbild – Hemtjänstens omsorg om äldre med skadligt bruk eller beroende, juni 2025 - Socialstyrelsen 22 (65) Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen ger en god och samlad bild av stadens ambition för att skapa en åldersvänlig stad. Kontoret är positivt till de justeringar som gjorts i handlingsplanen sedan den tidigare remissen. Justeringarna hjälper till att förtydliga och stärka de olika nämndernas och bolagens ansvar och mål. Handlingsplanen beskriver fem utvecklingsområden där området bostäder och stadsmiljö är det som har störst bäring på stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadskontoret anser att det är positivt att handlingsplanen trycker på att det krävs en kombination av nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder för att möta bostadsbehovet för äldre. Stadsbyggnadskontoret möjliggör nya bostäder för äldre, såväl vård- och omsorgsboende som seniorbostäder genom framtagande av detaljplaner. Berörda förvaltningar kommer att arbeta mer samordnat med planering av vård- och omsorgsboenden inom ramen för samordnad äldreboendeplanering (SÄB). Syftet är att omsätta behovet av nya vård- och omsorgsboenden till geografiska platser. Kontoret kommer att bidra genom att bedöma och avväga platsernas lämplighet och potential i ett tidigt skede. Kontoret arbetar även med anpassning av befintliga bostäder till förändrade behov. För att klara det framtida omsorgsuppdraget är det viktigt med lämpliga 23 (65) seniorbostäder på rätt plats och med rätt kvaliteter. Handlingsplanen lyfter att stadsbyggnadsnämnden tillsammans med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ska genomföra kommunikationsinsatser om möjlighet till bostadsanpassningsbidrag. Kontoret kan exempelvis tillhandahålla stadsdelarna information om bostadsanpassningsbidraget så att de i möten med seniorer kan informera om möjligheten, delta på seniordagar och liknande event. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner kontorets utlåtande som svar på remissen samt förklarar beslutet omedelbart justerat. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 februari 2026 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Svante Linusson (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret ser positivt på de revideringar som genomförts och har inga nya synpunkter. Tidigare lämnade remissynpunkter kvarstår. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 augusti 2026 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med mänskliga rättigheter stärks genom handlingsplan för en åldersvänlig stad. Handlingsplanen konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. En åldersvänlig stad säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Kontoret konstaterar att planens alla fem utvecklingsområden har konkreta kopplingar till kontorets verksamhet och därmed till hur kontoret bidrar till att staden uppfyller de mänskliga rättigheterna. Många av de frågor som behandlas i handlingsplanen arbetar kontoret redan idag aktivt med. Handlingsplanens utvecklingsområde pekar ut viktiga prioriteringar och samlar insatser för arbetet 24 (65) framåt. Kontoret anser dock att de mål som refereras till i handlingsplanen, både de övergripande och utvecklingsområdenas mål, behöver framgå mer tydligt. Trafikkontoret vill vara en aktiv part i arbetet med att skapa en inkluderande stadsmiljö som är trygg, säker och tillgängliga för äldre. Kontoret delar uppfattningen att trygghet och tillgänglighet är avgörande för att äldre ska kunna delta i samhället. Kontoret saknar dock skrivningar om säkerhetens betydelse. Äldre är en utsatt grupp i trafikmiljön och är överrepresenterade inom de allvarligaste skadegraderna. Av alla allvarligt skadade under 2024 var 53 procent 65 år eller äldre. Låga hastigheter och vinterväghållning av god kvalitet är av största vikt för minskat antal olyckor, äldres självständighet och för att förebygga isolering vintertid. Kontoret är gärna en del av den samverkan som krävs för att minska antalet fallolyckor. Kost och träning nämns i handlingsplanen men också att utveckla vinterväghållningen, tillgängliggöra broddar och ge information om väderförhållanden och lämpliga skor är viktiga pusselbitar. Trafikkontoret och stadens äldreombudsman har haft en inledande dialog kring hur man tillsammans skulle kunna arbeta för att förebygga och minska antalet fallolyckor. Under 20204 var 38 procent av de allvarligt skadade i trafiken 65 år eller äldre och skadades i en fallolycka. En viktig del i trafikkontorets bidrag till att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad är arbetet med att utforma det offentliga rummet (gator och torg) på ett sätt som gör dem trygga, säkra, tillgängliga och attraktiva för alla. Målsättningen är att skapa förutsättningar för att en mix av människor ska vilja nyttja det offentliga rummet i så stor utsträckning som möjligt. Kontoret har mångårig erfarenhet av tillgänglighetsarbete och genomför årligen åtgärder för ökad tillgänglighet. Kontoret genomför också åtgärder för ökad trygghet och tar del av de synpunkter som framkommer genom stadsdelsförvaltningarnas trygghetsvandringar med bland annat pensionärsråden. Trafikkontoret arbetar kontinuerligt med att kompetensutveckla medarbetarna, utveckla metoder, processer och rutiner inom exempelvis trygghet, universell utformning, säkerhet och grönstruktur i syfte att säkerställa en inkluderande stadsmiljö för alla. Kontoret delar uppfattningen av att kommunikation och information ska vara tillgänglig för alla, oavsett digital vana, språklig bakgrund eller funktionsförmåga. Kontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla de medborgare vi har kontakt med bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt. Sammantaget gör trafikkontoret bedömningen att handlingsplan för en åldersvänlig stad utgör ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. 25 (65) 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Claes Nyberg (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiva till att staden antar en reviderad handlingsplan för en åldersvänlig stad. Handlingsplanen är välskriven och relevant och styr inom relevanta områden. Även om förvaltningens målgrupp är barn och elever så finns det områden där även äldre indirekt påverkas av den verksamhet som bedrivs inom utbildningsnämndens verksamhetsområden. Det handlar till exempel om den fysiska planeringen där skolans lokaler och närliggande skolmiljö kan ha en viktig funktion i lokalsamhället och även för äldre. Många av förvaltningens skolor är vallokaler vid allmänna val och ska det i sammanhanget vara tillgängliga för alla kommunmedlemmar. Skolan har också ett viktigt uppdrag att arbeta med värdefrågor och ska enligt läroplanen gestalta och förmedla värden om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde samt solidaritet mellan människor. En del i detta är att skapa en känsla av samhörighet mellan generationer och förebygga och motverka fördomar och diskriminering av äldre, så kallad ålderism. Gruppen äldre är dock inte är en primär målgrupp för förvaltningens verksamhet och nämnden är inte utpekad som ansvarig för någon aktivitet eller insats eller mål som lyfts upp i handlingsplanen. Samtidigt ska nämnden enligt förslaget ”utarbeta aktiviteter och insatser utifrån handlingsplanen”. Mot bakgrund av behovet att minska mängden styrsignaler och att nämnden redan har uppdrag inom ramen för befintliga handlingsplaner/program och lagstiftning som ligger i linje med intentionerna i planen, är förvaltningen tveksam till om det är ändamålsenligt att ställa ytterligare krav på nämnden. Förvaltningen anser därför inte att det är nödvändigt att formulera ytterligare insatser och aktiviteter. Förvaltningen önskar därför att kravet på att formulera egna aktiviteter endast ställs till berörda nämnder och bolag. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. 26 (65) Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden krävs omedelbar justering av beslutet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om handlingsplan för en åldersvänlig stad och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Hugo Laigar (M), se Reservationer m.m. Reservation av Rosie Rothstein (L), se Reservationer m.m. Reservation av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Malin Frick (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att staden har en ambition att följa WHO:s evidensbaserade modell för åldersvänliga städer. Det främjar de äldre och deras levnadsvillkor men också staden i sin strävan att planera de olika verksamheterna både hållbart och resurseffektivt, i enlighet med Agenda 2030. Att de äldre får påverka hur verksamheter, service och miljöer bör utformas är avgörande för en målgruppsanpassad och inkluderande stadsutveckling. Förvaltningen instämmer i att det är viktigt att handlingsplanen revideras vid behov för att den ska motsvara den äldre befolkningens aktuella behov. Förvaltningen bedömer att det fortsatta arbetet bör utgå från effekterna av det redan pågående arbetet och vad som behövs för att göra förflyttningar framåt. Att under inledning av planen beskriva de huvudsakliga åtgärderna hittills inom de prioriterade utvecklingsområdena skulle ge en helhetsbild av stadens arbete. Det är positivt att vissa nämnder och bolag tilldelats en särskild roll inom de olika utvecklingsområdena. Även om alla berörda nämnder och bolag ska ta ansvar inom sitt verksamhetsområde är det viktigt att vissa nämnder håller ihop arbetet. Det är också mycket bra att äldrenämnden har en uttalat sammanhållande roll i flera frågor som ingår i dess ansvarsområde. Förvaltningen anser att det är bra att arbetet löpande redovisas i stadens ordinarie uppföljningsprocesser och att kommunstyrelsens äldreombudsman ska vara stöd för nämnders och bolagsstyrelsers arbete. För att stötta och styra den stadsgemensamma ansatsen föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen samordnar stadens arbete exempelvis genom att ha regelbundna avstämningar med de utpekade facknämnderna och bolagen. 27 (65) Följande synpunkter berör respektive utvecklingsområde: Samverkan och partnerskap Texten beskriver väl mångfalden av de aktörer som staden behöver samverka med. Dock stämmer inte andra meningen i tredje stycket på sidan 8 och behöver formuleras om, förslagsvis: ”Stadsdelsnämndernas förebyggande enheter anordnar exempelvis särskilda seniordagar där bland annat även äldrenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden och idéella föreningar medverkar.” Social inkludering På första punkten på sidan 11 vill förvaltningen formulera om början av meningen eftersom äldrenämnden inte är operativ utan endast stödjer stadsdelsnämnder: ”Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden se över vilka insatser som bidrar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten för äldre.” Förvaltningen föreslår att det under kapitlet ”Stärkt hälsa och social inkludering” beskrivs närmare skillnaderna mellan kvinnor och män, exempelvis såsom det står under jämställdhetsanalysen i detta tjänsteutlåtande. Hälsa, livskvalitet och förutsättningar att delta i sociala sammanhang påverkas av flera faktorer, vilket är viktigt att ha i åtanke vid valet av effektiva åtgärder för att nå båda könen. För att betona detta kan den andra punkten på sidan 12 kompletteras genom att skriva båda könen för sig, inte enbart ”äldre”: ”Äldrenämnden ska i samverkan med socialnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna identifiera evidensbaserade insatser som kan bidra till psykiskt och socialt välbefinnande både hos kvinnor och män samt utveckla metoder för uppsökande arbete.” Bostäder och stadsmiljö Förvaltningen anser att texten beskriver väl det som är viktigt inom området. Dock önskar förvaltningen lyfta fram följande: - sista punkten på sidan 13: Stryk sista meningen ”Markanvisningar görs i enlighet med det behov som identifieras i ny modell äldreboendeplanering.” Meningen stämmer inte eftersom möjligheten till markanvisning styrs av så många andra faktorer än identifierat behov i äldreboendeplanen. - Första punkten på sidan 14: Stryk gärna det som kommer efter kommatecknet i sista meningen ”…, samt hur kost och träning kan bidra till att upprätthålla muskulatur och balans.” Detta ingår i arbetet att förebygga fallolyckor. Kommunikation och information Förvaltningen delar handlingsplanens analys av informations- och kommunikationsbehovet. Däremot riskerar planens detaljstyrning, exempelvis i val av kanaler för kommunikationen och att det ska finnas rörlig bild, snarare att hämma utveckling och anpassning. Förslagsvis kunde planen med fördel beskriva vikten av det personliga mötet och tilltalet som ofta är avgörande för att en person ska testa och 28 (65) ta till sig en ny aktivitet. Det är viktigare att förstå hur kommunikationen kan stödja en sådan process än att exakt beskriva var information ska synas. Detta är ett ständigt pågående arbete där specialister och yrkesprofession måste samverka och där man ibland måste pröva sig fram till det mest lyckade arbetssättet. Samma gäller detaljnivån av tillgänglighet och språk: Stockholms stad behöver följa ett antal lagar och föreskrifter, vilket kommunikationsprofessionen ska stötta med. Förvaltningen föreslår att äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen för handlingsplan för en åldersvänlig stad och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 februari 2026 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande, tillstyrker handlingsplanen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Nämnden ansvarar för att personer som av olika skäl behöver stöd i sin livsföring får det i form av till exempel en god man eller en förvaltare. Möjligheten att få en ställföreträdare är viktig för att många äldre ska få en trygg ålderdom och en äldreomsorg av god kvalitet. Därmed bidrar nämnden till att äldres tillvaro präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande. Överförmyndarverksamheten nämns inte i äldreplanen och nämnden har inte involverats i framtagandet av stadens äldreplan. Äldre är dock en av de främsta målgrupperna för nämndens verksamhet och flera mål, indikatorer och aktiviteter i nämndens verksamhetsplan syftar till att tillgodose äldres behov av ställföreträdare. Många äldre berörs också av nämndens verksamhet då de är ställföreträdare eller anhöriga till huvudmän. Förvaltningen når äldre genom nämndens utbildningar för ställföreträdare, kontakter med huvudmän och samarbete med pensionärsorganisationer. Nämnden har ibland medverkat på seniormässan. Överförmyndarförvaltningen föreslår att överförmyndarnämnden tillstyrka handlingsplanen för en äldrevänlig stad då planen ligger i linje med hur nämnden arbetar med äldre. Det kommer dock att vara en utmaning för nämnden och kräva en del resurser för att nå planens krav på kommunikation med äldre. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. 29 (65) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen ställer sig positivt till att handlingsplanen har fått en tydligare strategisk och stadsövergripande inriktning, vilket skapar förutsättningar för prioritering och ett långsiktigt arbete. I handlingsplanen tydliggörs ansvarsfördelning, men också samverkan mellan aktörer i olika frågor. Stadsdelsförvaltningen noterar att handlingsplanen i första hand, likt tidigare, fungerar som vägledning snarare än som en konkret åtgärdsplan. Det ger verksamheterna flexibilitet, men det är samtidigt viktigt att säkerställa att handlingsplanen tillämpas och följs upp på ett likvärdigt sätt i stadens olika delar. Den reviderade handlingsplanen innehåller i huvudsak samma innehåll som den tidigare versionen. Dokumentet har kortats ned, vilket har gjort handlingsplanen mer överskådlig. Strukturen har förtydligats och skapar tydliga utvecklingsområden där det framgår hur dessa är kopplade till WHO:s modell. Av den reviderade handlingsplanen framgår även att dokumentet kan revideras vid behov och därmed inte är bunden till en treårsperiod. Det skapar ökad flexibilitet i en handlingsplan som riktar sig till en snabbt växande och föränderlig målgrupp, men det kan också påverka förutsättningarna för ett mer långsiktigt arbete. Stadsdelsförvaltningen vill även betona vikten av att dokumentet är tillgänglighetsanpassat, det vill säga att språket är enkelt och lätt att förstå till exempel används ord som tangerar eller odelbar. Förkortningar, till exempel hänvisningar till styrdokument som MR-programmet och HBTQI, bör förklaras tidigt i texten. Jämställdhetsanalys Förslaget om ny handlingsplan har ett tydligt fokus på inkludering och delaktighet för målgruppen äldre. Handlingsplanen identifierar särskilt utsatta grupper, däribland kvinnor, HBTQI-personer, personer med funktionsnedsättning och äldre med låg socioekonomisk status. Exempelvis lyfts vikten av att locka både kvinnor och män till deltagande i aktiviteter, samtidigt som kvinnor särskilt framhålls som en grupp som löper större risk för psykisk ohälsa. 30 (65) Jämställdhet mellan könen är delvis adresserad, men strategierna för hur arbetet ska stärka jämställdhetsperspektivet kan utvecklas. Det skulle kunna kompletteras med mer konkreta mål och tydliga rutiner för uppföljning och säkerställande av jämställdhet. Eftersom det finns identifierade skillnader mellan mäns och kvinnors levnadsförhållanden, behövs ett systematiskt arbete för att kunna vidta rätt åtgärder som främjar lika möjligheter. Äldreperspektiv Ur ett äldreperspektiv ser stadsdelsförvaltningen positivt på att ålderism lyfts fram och får en central plats i handlingsplanens innehåll och i rubriken Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Äldre personer har olika förutsättningar, behov, livsvillkor och utgör därför ingen enhetlig grupp. Arbetet inom Stockholms stad behöver ta hänsyn till dessa skillnader för att målen ska kunna uppnås. Förtydligandet visar också på att arbetet för en åldersvänlig stad är ett ansvar för fler verksamheter än enbart äldreomsorgen. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Aras Amin (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Ofelia Namazova Venneman (KD), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den reviderade handlingsplanen som ger goda förutsättningar för ett långsiktigt strukturellt arbete med viktiga åtaganden för att uppnå en åldersvänlig stad. Det är även positivt att handlingsplanen påtalar att arbetet är gemensamt ansvar för hela staden och inte enbart ett ansvar för verksamheter som direkt arbetar med frågor som rör äldre. De önskade effekterna som beskrivs under de lokala utvecklingsbehoven i handlingsplanen kan uppnås genom aktiviteter i verksamheternas planering vilket ger en tydlig riktning i arbetet. Förvaltningen anser dock att det under rubrik Andra styrdokument bör förtydligas att äldre kan utsättas för diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck för att bättre koppla till stadens Program för mänskliga rättigheter och 31 (65) arbetet för lika rättigheter och möjligheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera identiteter och uttryck och intersexpersoner, hbtqi-personer. Slutligen anser förvaltningen att det finns viktiga aspekter förutom värmeböljor som är avgörande för tillgängligheten i stadsmiljön och ett självständigt liv som ytors lutning, sittplatser, vinterväghållning, sikt och offentliga toaletter. Även utemiljöns möjlighet att fungera som en mötesplats med exempelvis boulebanor och tillgängliga parker är viktigt för att motverka social isolering. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 13 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen lämnar här sina synpunkter på handlingsplanen nedan. Generella synpunkter på handlingsplanen Förslag till ny handlingsplan bedöms av förvaltningen vara snarlik den tidigare handlingsplanen och kan inte utläsa någon direkt skillnad i ambitionsnivå. Fokus är på samma fem utvecklingsområden; delaktighet och inflytande, samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö och kommunikation och information. Dessa utvecklingsområden förefaller relevanta då de ska omhänderta stadens delar i åtagandena inom Age-friendly cities and communities och WHOs modell. En förändring är namnbytet, från ”äldrevänlig” till ”åldersvänlig”. Förvaltningen föreslår att handlingsplanen tydligare definierar vilken målgrupp som avses. Enligt nuvarande förslag är det öppet för tolkning om handlingsplanen omfattar människor från 0 år och uppåt eller om det framförallt är äldre personer som avses. Innehållet i handlingsplanen indikerar att det är äldre som avses då detta begrepp används frekvent medan yngre åldrar ej benämns. Det finns risk att handlingsplanen inte hamnar rätt organisatoriskt om inte detta tydliggörs. Förvaltningen föreslår också att det i handlingsplanen tydligare samt tidigare i dokumentet, framgår vilka som är ansvariga för handlingsplanens genomförande och vad som förväntas. Detta kan med fördel läggas in direkt i inledningen. Om det är förenligt med stadens mallar är det fördelaktigt om det redan på omsättsbladet framgår vilka som avses omhänderta handlingsplanen. Bakgrunden till förslaget är att 32 (65) Stockholms stad har ett stort antal styrdokument, vilket medför svårigheter för nämnder och bolag att överblicka och säkerställa efterlevnaden av samtliga styrdokument. Gällande nuvarande handlingsplan för äldrevänlig stad bedömer förvaltningen att åtgärderna framförallt har hamnat hos de avdelningar och nämnder som har äldre som sin målgrupp - så här finns ett extra stort behov av att kommunicera ut att fler behöver omhänderta handlingsplanen. Ett försök till detta är förmodligen namnbytet, men förvaltningen bedömer att det inte är tillräckligt. Gällande ansvariga står det ofta ”nämnder och bolag”. Det kan vara värdefullt att beskriva detta lite mer specifikt. Inom stadsdelsnämnderna finns det risk att det till exempel blir så att handlingsplanen hamnar enbart hos äldreomsorgsavdelningarna. Vidare betonar planen tvärsektoriellt ansvar, vilket är en styrka, men i vissa delar anges flera ansvariga aktörer utan att en samordnande huvudaktör tydligt pekas ut. För vissa utvecklingsområden kan det finnas behov av att tydligare utse en huvudansvarig aktör med samordningsansvar. Till varje utvecklingsområde i handlingsplanen finns en punktlista där det beskrivs hur olika parter ska arbeta, till exempel står det; ” Nämnders och bolags arbete för en åldersvänlig stad utmärks av intern och extern samverkan och partnerskap.”. Det vore bra om punktlistorna kan få en rubrik där det framgår vad det är för typ av punktlista, om det är målsättning, obligatoriska aktiviteter et cetera. Förvaltningen vill lyfta att det är bra att uppföljning har fått ett eget avsnitt och egen rubrik så det synliggörs att nämnder och bolag, (liksom tidigare) ska ange i sina verksamhetsplaner hur de ska arbeta med handlingsplanen. Förvaltningen är positiv till att planering samt uppföljning av arbetet ska läggas in i verksamhetsplanerna. Handlingsplanen förefaller ge en stor flexibilitet i utförandet vilket kan vara bra. Dock finns inga konkreta mått eller indikatorer inlagda och inte heller någon tidsram. Ambitionsnivån och utvärdering verkar lämnats till nämnder och bolag att själva avgöra. Detta kan sammantaget försvåra stadens uppföljning av måluppfyllelse och medföra stora skillnader inom staden hur man arbetar med handlingsplanen. Det vore bra att hänvisa till de rapporter/referenser som använts i handlingsplanen så att den som är intresserad vet var källan kommer ifrån samt ser var det går att fördjupa sig i ämnet. Till exempel står det såhär på sida 11, men det finns ingen referens till påståendet; ”Grupper som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa är äldre kvinnor, ensamboende och ogifta äldre, äldre med låg socioekonomisk position, äldre som bor i särskilt boende, äldre som är mer socialt isolerade och äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Fler exempel på särskilt utsatta grupper är nationella minoriteter, hbtqi-personer och våldsutsatta.” Utvecklingsområde Delaktighet och inflytande I jämförelse med tidigare handlingsplan verkar ingen förflyttning skett kring vad som förväntas av nämnder och bolag. 33 (65) För att öka äldres delaktighet och inflytande kan det vara lämpligt att lägga in att brukarundersökningar ska användas i utvecklingsarbetet samt genomföra nya brukarundersökningar om äldres perspektiv saknas/behövs. Utvecklingsområde Samverkan och partnerskap En god samverkan är alltid utmanande och det är positivt att avsnittet har utvecklats lite i jämförelse med tidigare handlingsplan. Utvecklingsområde Social inkludering Underrubrik Stärkt hälsa och social inkludering Inom punktlistan i detta avsnitt kanske det går att specificera vilka som ingår i begreppet ”berörda nämnder”. ”Samtliga berörda nämnder ska arbeta för att motverka och bryta ofrivillig ensamhet, digitalt utanförskap och social isolering hos äldre både i ordinärt och särskilt boende.” Förvaltningen är positiv till att denna åtgärdspunkt lagts till ”Äldrenämnden arbetar aktivt och samordnande för nätverksbyggande mellan olika aktörer.” Utvecklingsområde Bostäder och stadsmiljö Förvaltningen instämmer att stadsmiljöns gestaltning och innehåll har stor betydelse för äldres självständighet, livskvalitet och förutsättningar att kunna delta i samhället och vistas i staden. Förvaltningen föreslår att handlingsplanen beskriver tillgänglighetsperspektivet mer utförligt och tydligare då det är en viktig del i att staden är åldersvänlig. Stockholms stad har arbetat mycket med detta så det finns material att ta del av för att kunna utveckla avsnittet. Exempel på material är bland annat Boverkets krav på tillgänglighet, stadens framkomlighetsstrategi, gångplan och handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö. Underrubrik Anpassad stadsmiljö Det är positivt att klimatanpassningsperspektivet finns med i handlingsplanens del om anpassad stadsmiljö. Det vore bra om det även läggs in åtgärd gällande detta. Stöd bör kunna tas från stadens handlingsplan för klimatanpassning, där nämns barn och äldre som en särskilt viktig målgrupp i detta arbete. Det är dock viktigt att säkerställa att åtgärderna är unika och anpassade utifrån syftet med denna handlingsplan, så att åtgärderna inte förekommer i båda handlingsplanerna och skapar otydlighet. En hänvisning till handlingsplanen för klimatanpassning kan med fördel läggas in. Gällande avsnitt Anpassad stadsmiljö första åtgärdspunkten på sidan 15 ”Trafikkontoret, fastighetskontoret och bostadsbolagen arbetar i samverkan med stadsdelsnämnderna för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre.” Det kan behöva framgå att 34 (65) stadsdelsnämnderna inte bara är samverkanspart utan också huvudaktör då stadsdelsnämnderna har egen mark och budget. Förvaltningen föreslår att det läggs till att offentliga platser är viktiga mötesplatser och att målet bör vara att skapa platser som uppmuntrar äldre att komma ut och delta i sociala sammanhang. Att vistas utomhus i gröna miljöer är positivt för hälsan. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 12 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen instämmer i att förslaget till Handlingsplan för en åldersvänlig stad ger ett bra stöd för att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. I detta reviderade förslag till handlingsplan har ansvar för nämnder och bolag inom vissa utvecklingsområden blivit tydligare, vilket var en av de aspekter som koncernledningen lyfte fram i tidigare version. Det är även positivt att handlingsplanen tydliggör samordning mellan bolag och förvaltningar. Bostadsbolagen är överlag positiva till handlingsplanen och anser att bostadsbolagens perspektiv omhändertagits på ett bra och tydligt sätt. Bostadsförmedlingen uppfattar det positivt att handlingsplanen betonar vikten av tidig information och planering kring boendefrågor. Koncernledningen noterar att handlingsplanen under avsnitten ansvarsområden och uppföljning anger att samtliga nämnder och bolag ska identifiera hur de når måluppfyllelse och hur de kan samverka internt och externt. Koncernledningen vill betona vikten av att det är bolag, som har en särskild roll i förhållande till aktuellt utvecklingsområde, som bör omfattas av denna separata uppföljning och inte samtliga bolag. Koncernledningen instämmer även med Micasa Fastigheter att nämnder och bolag även fortsättningsvis ges utrymme och flexibilitet, att utifrån sina egna verksamhetsområden kan identifiera aktiviteter i syfte att nå målsättningen om att i dag och framöver vara en åldersvänlig stad. I övrigt tillstyrker koncernledningen förslaget. Underremisser AB Svenska Bostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse. Svenska Bostäder är positiva till att specifika handlingsplaner tas fram för att belysa de olika perspektiven inom Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Bolaget anser att den omarbetade handlingsplanen på ett tydligare sätt beskriver vad som ska göras och av vem. Bolaget noterar också att bostadsbolagens perspektiv omhändertagits på ett bra sätt. 35 (65) En tydligare avgränsning gentemot andra styrande dokument hade kunnat bidra till ökad tydlighet. AB Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse. Familjebostäder ställer sig bakom förslaget till Handlingsplan för åldersvänlig Stad. Det är positivt att den reviderade versionen har blivit tydligare samt att vikten av samordning lyfts fram. Bolaget anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver vilka de ansvariga nämnderna och bolagen är samt hur dessa förväntas samverka. AB Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget tillstyrker förslaget till Handlingsplan för åldersvänlig stad och ser positivt på att den reviderade versionen har omhändertagit de synpunkter gällande tydlighet och samordning som bolaget delgav under tidigare remissförfarande. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bostadsförmedlingen ser positivt på Handlingsplan för en åldersvänlig stad och välkomnar en gemensam och långsiktig inriktning för stadens arbete med frågan. Bolaget är särskilt positivt till handlingsplanens helhetsperspektiv och dess betoning på samverkan mellan bolag och förvaltningar. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Micasa Fastigheter är i huvudsak positiv till stadsledningskontorets reviderade förslag till ny handlingsplan för en åldersvänlig stad. Det nya förslaget har utökats och anger specifika uppdrag och aktiviteter som utpekade förvaltningar och bolag förväntas utföra inom flera av utvecklingsområdena. Bolaget lyfter att merparten av dessa uppdrag och aktiviteter idag hanteras inom ramen för berörda förvaltningar och bolags ansvarsområden eller som specifika budgetuppdrag. Mot den bakgrunden anser Micasa att det inte finns behov av att ange detaljerade och delvis parallella uppdrag och aktiviteter även i handlingsplanen. 36 (65) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. 37 (65) Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Servicehusen är en uppskattad boendeform som erbjuder trygghet och social gemenskap, men som den nuvarande majoriteten har prioriterat ned. Denna boendeform måste värnas och utvecklas. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Den måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Christina Tufvesson (L) 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för en åldersvänlig stad 2. Att därutöver anföra följande Liberalerna välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig för äldre. Handlingsplanen syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta är det avgörande att äldre invånare ges möjlighet att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Tillgänglighet i det offentliga rummet är en grundförutsättning för att äldre ska kunna delta fullt ut i samhällslivet och leva ett självständigt liv. Under senare tid har bristande vägunderhåll och otillräcklig snöskottning inneburit att många äldre fått sin rörelsefrihet kraftigt begränsad och haft svårt att ta sig dit de vill. Detta är inte acceptabelt. En åldersvänlig stad förutsätter att trottoarer, gångvägar och offentliga platser hålls säkra och framkomliga året runt. Det finns i dag möjlighet för äldre att få hjälp med snöskottning vid och i anslutning till den egna bostaden genom trafikkontoret. Många äldre känner dock inte till att denna möjlighet finns. Därtill är stödet biståndsbedömt, vilket innebär att hjälpen ofta beviljas först när behovet redan blivit akut. Staden behöver därför bli betydligt bättre på att informera om vilket stöd som finns, samt se över hur insatser kan ges mer förebyggande för att undvika att äldre isoleras under vintertid. Behovet och efterfrågan på boenden för äldre är stort, och efterfrågan väntas öka de kommande åren samtidigt som många av de nyproducerade bostäderna för äldre är dyra. Vi vill även lyfta det faktum att majoriteten nedprioriterat servicehusen under mandatperioden, en boendeform som är efterfrågad bland våra äldre. Vi har i flera år 38 (65) drivit ett krav om att 85+ ska ha rätt att välja att flytta in på äldreboende (ej vård-och omsorgsboende) utan biståndsbeslut. Det gör servicehusen ännu viktigare att bevara. Siffror från äldreförvaltningen visar att antalet beslut om servicehus minskade med 32 under 2024, samtidigt som andelen avslag ökade. Servicehus är en populär och viktig boendeform för många äldre, och vi menar att den bör värnas och utvecklas snarare än avvecklas. En åldersvänlig stad kräver fler valmöjligheter för äldre. Servicehusen är en boendeform som kombinerar trygghet, gemenskap och självständighet, och därför är det av största vikt att staden säkerställer att denna boendeform fortsatt finns tillgänglig för de som behöver den. Särskilt uttalande av Johan Kling (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Särskilt uttalande av Ann-Kristin Carlberg (SD) 39 (65) En åldersvänlig stad handlar om mer än bara fina ord i ett policydokument. Det handlar om äldres trygghet i det egna hemmet, fungerande mobilitet, ekonomi och omsorg. Men idag ser vi brister inom samtliga områden. Inom äldreomsorgen är det livsviktigt att kunna förstå och bli förstådd. Ändå rapporteras det frekvent om språkhinder som skapar oro och missförstånd. Sverigedemokraterna har länge krävt obligatoriska språktest i svenska och årliga kontroller mot både belastnings- och nu även misstankeregistret. Den som släpper in omsorgspersonal i sitt hem ska kunna känna sig absolut trygg, både språkligt och rent fysiskt. Stadsrummet måste även tillhöra seniorerna, när staden tar bort offentliga toaletter eller byter ut belysningen på de befintliga till blått ljus, så skapar man otrygghet då det blåa ljuset riskerar att slå ut de äldres rumsuppfattning. Det är en felprioritering, de äldres behov av offentliga och trygga toaletter måste vara normen. Stockholms stad lider av rekordlånga vårdköer, men ändå lägger det rödgröna styret enorma summor på att återföra privata verksamheter till kommunal regi. Denna symbolpolitik skapar inte en enda ny vårdplats eller vårdcentral. Vi vill att pengarna ska gå till personalens löner och fler händer i vården, inte till administrativ byråkrati för systemskiften. Den tandvårdsreform som nu genomförs på Sverigedemokraternas initiativ är ett mycket viktigt steg för att rätta till år av ekonomisk orättvisa. Det är ett hån att nyanlända tidigare erbjudits tandvård för en bråkdel av priset som svenska pensionärer fått betala. Stockholm stads äldre ska inte behöva oroa sig för att gå ut på grund av det ofta pågår aggressiva konfliktsökande demonstrationer i staden, eller sitta isolerade i sina hem för att busslinjer dras in och snöröjning främst prioriteras för cyklister istället för gångtrafikanter och färdtjänstens fordon. I Sverigedemokraternas Stockholm ska seniorers behov tas på allvar, så de åldras med värdighet, i frihet och trygghet. Exploateringsnämnden Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M) 1. att nämnden beslutar att avslå kontorets förslag, samt 2. att därutöver anföra följande: Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, 40 (65) som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". 41 (65) Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Peter Öberg (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Ersättaryttrande av Aron Modig (KD) 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad. 2. Att därutöver anföra följande: Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Först och främst ställer vi oss lite frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter ju exempelvis medelålders. Vi anser därför att termen ”äldrevänlig stad” är en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara i en enda bisats. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Vi vill även att programmet kompletteras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. Fastighetsnämnden Reservation av Henrik Virro m.fl. (M) att nämnden beslutar att återremittera ärendet enligt vad som anförs nedan, i andra hand att avslå kontorets förslag. 42 (65) Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. 43 (65) Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gottexempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. att delvis godkänna handlingsplan för en åldersvänlig stad, samt 2. att därutöver anföra följande: Liberalerna välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig för äldre. Handlingsplanen syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta är det avgörande att äldre invånare ges möjlighet att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Tillgänglighet i det offentliga rummet är en grundförutsättning för att äldre ska kunna delta fullt ut i samhällslivet och leva ett självständigt liv. Under senare tid har bristande vägunderhåll och otillräcklig snöskottning inneburit att många äldre fått sin rörelsefrihet kraftigt begränsad och haft svårt att ta sig dit de vill. Detta är inte acceptabelt. En åldersvänlig stad förutsätter att trottoarer, gångvägar och offentliga platser hålls säkra och framkomliga året runt. Det finns i dag möjlighet för äldre att få hjälp med snöskottning vid och i anslutning till den egna bostaden genom trafikkontoret. Många äldre känner dock inte till att denna möjlighet finns. Därtill är stödet biståndsbedömt, vilket innebär att hjälpen ofta beviljas först när behovet redan blivit akut. Staden behöver därför bli betydligt bättre på att informera om vilket stöd som finns, samt se över hur insatser kan ges mer förebyggande för att undvika att äldre isoleras under vintertid. Behovet och efterfrågan på boenden för äldre är stort, och efterfrågan väntas öka de kommande åren samtidigt som många av de nyproducerade bostäderna för äldre är dyra. Vi vill även lyfta det faktum att majoriteten nedprioriterat servicehusen under mandatperioden, en boendeform som är efterfrågad bland våra äldre. Vi har i flera år drivit ett krav om att 85+ ska ha rätt att välja att flytta in på äldreboende (ej vård-och omsorgsboende) utan biståndsbeslut. Det gör servicehusen ännu viktigare att bevara. Siffror från äldreförvaltningen visar att antalet beslut om servicehus minskade med 32 under 2024, samtidigt som andelen avslag ökade. Servicehus är en populär och viktig 44 (65) boendeform för många äldre, och vi menar att den bör värnas och utvecklas snarare än avvecklas. Liberalerna välkomnar kloka och genomtänkta åtgärder som gör livet bättre för våra medborgare och vi välkomnar även att Fastighetskontoret tar till sig detta. Dock finns det mer att göra inom kategorierna ”delaktighet och inflytande” samt ”social inkludering” där vi i Liberalerna vill att mer fokus läggs på att erbjuda våra medborgare samlingslokaler så att föreningslivet kan frodas och våra medborgare kunna träffas. Det är mycket bra att fastighetskontoret jobbar med tillgänglighetsanpassningar och att i samarbete med berörda förvaltningar skapa en tryggare stad. En åldersvänlig stad kräver fler valmöjligheter för äldre. Servicehusen är en boendeform som kombinerar trygghet, gemenskap och självständighet, och därför är det av största vikt att staden säkerställer att denna boendeform fortsatt finns tillgänglig för de som behöver den. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD) 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad. 2. Att därutöver anföra följande: Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Först och främst ställer vi oss frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter exempelvis medelålders. Vi anser termen ”äldrevänlig stad” vara en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre i det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara i en enda bisats. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Det är en förutsättning inte minst för att kunna ta sig till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. För att på riktigt vara en äldrevänlig stad hade Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av handlingsplanen. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Vi vill även att programmet komplementeras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet, vilket kan ta sin form av exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. 45 (65) Förskolenämnden Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) 1. Att i första hand återremittera ärendet 2. Att i andra hand avslå förvaltningens förslag till beslut 3. Att därutöver anföra följande. Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är 46 (65) viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Ismail Ali (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling. Annars kan inte resultat och effekt av genomförda åtgärder mätas över tid och utgöra grund för ständiga förbättringar, riktningsförändringar och omprioriteringar. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för 47 (65) äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad både utifrån fysisk miljö och behov av service. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad och även bidra till att upplysa om de boendeformer och stödfunktioner staden själv har när behoven som äldre ändras eller ökar. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet menar också att det finns möjligheter att delvis samlokalisera och samnyttja fastigheter eller kommunal service där både verksamheter inom skolan, förskolan och äldreomsogen kan få synergier. Både ekonomiskt, resursmässigt och för möten mellan generationer. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Idrottsnämnden Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Reservation av Hanna Wistrand (L) Re reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Mikael Peterson (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) Se särskilt anförande anfört av Ann-Kristin Carlberg (SD) under arbetsmarknadsnämnden. Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) 48 (65) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart - både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill också betona vikten av att äldre ges reella möjligheter att ta del av ett rikt och högkvalitativt kulturutbud. Under förra mandatperioden, när pandemin tvingade många äldre till isolering, tog Centerpartiet initiativ till kulturturnéer på vård- och omsorgsboenden. Dessa insatser var mycket uppskattade och erfarenheterna visar att denna typ av verksamhet fyller en viktig funktion även efter pandemin genom att berika vardagen, bryta ofrivillig ensamhet och minska social isolering bland äldre. I en åldersvänlig stad ska det vara enkelt för äldre att möta kultur, och kulturturnéer på vård- och omsorgsboenden är ett effektivt sätt att nå dem som har svårast att ta sig till kultur på egen hand. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad - men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Kyrkogårdsnämnden Reservation av Ewa-Marie Ås (KD) 1. Att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad, 2. Att därutöver anföra följande; Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Först och främst ställer vi oss lite frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter ju exempelvis medelålders. Vi anser därför att termen ”äldrevänlig stad” är en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. 49 (65) Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara i en enda bisats. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Vi vill även att programmet kompletteras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet." Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) och Torbjörn Erbe m.fl. (M) 1. att nämnden beslutar att i första hand återremittera ärendet, i andra hand 2. att nämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut samt 3. att därutöver anföra enligt följande: Moderaterna och Liberalerna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Vi ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp 50 (65) ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser vi att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Särskilt uttalande av Ashna Ibrahim (C) Se särskilt anförande av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Servicenämnden Reservation av Anette Hellström m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. 51 (65) Socialnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Stockholmsliberalerna delar i huvudsak förvaltningens bedömning av handlingsplanen för en åldersvänlig stad och välkomnar att frågan ges ett tydligare och mer samlat grepp. En åldersvänlig stad handlar ytterst om självbestämmande, trygghet och faktisk delaktighet. Det innebär att äldre ska kunna röra sig fritt, påverka sin vardag och ha reella valmöjligheter i frågor som rör boende, stöd och omsorg. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande ambitioner eller värdeord. Genomförandet måste följas systematiskt och kopplas till konkreta prioriteringar i stadens budget och styrning. Det räcker inte att målen finns formulerade – de måste också avspeglas i resursfördelning, uppföljning och tydligt ansvar. Boendefrågan är central i detta. Servicehusen fyller en viktig funktion som mellanboendeform och erbjuder en kombination av självständighet, trygghet och gemenskap. Utvecklingen de senaste åren, med minskat antal beslut och ökad andel avslag, behöver tas på allvar. Det riskerar annars att urholka äldres faktiska valmöjligheter. Om staden menar allvar med att stärka självbestämmandet måste servicehusens roll långsiktigt säkras och utvecklas, inte gradvis försvagas genom minskad tillgång. Tillgängligheten i stadsmiljön är en annan grundförutsättning. När framkomligheten brister, exempelvis vintertid, begränsas äldres rörelsefrihet i praktiken. Otrygga eller svårframkomliga gångvägar leder till isolering, minskad självständighet och i förlängningen ökade behov av stöd. En åldersvänlig stad måste fungera i vardagen – året runt och i hela staden. Handlingsplanen är ett viktigt steg. Men dess värde avgörs av genomförandet. Det behövs tydlig uppföljning som visar att ambitionerna också ger konkret effekt för äldre stockholmares livsvillkor. Först då kan staden på allvar säga att den är åldersvänlig i praktiken, inte bara i styrdokument. Särskilt uttalande av Kristin Jacobsson (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. 52 (65) Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet vill också lyfta behovet av att införa och tydliggöra möjligheten att göra en orosanmälan för äldre. I dag finns strukturer inom staden för att hantera oro, men det är långt ifrån självklart för anhöriga, grannar eller personal vart man ska vända sig när en äldre person far illa eller riskerar att hamna i en utsatt situation. Därför har Centerpartiet föreslagit att Stockholm inför en särskild funktion för orosanmälan för äldre, inkluderar detta i stadens e-tjänster och synliggör möjligheten tydligt på stadens hemsida. För en äldre person som lever i ensamhet, försummelse eller utsatthet kan en uppsökande kontakt vara helt avgörande. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) 1. att delvis godkänna Handlingsplan för åldersvänlig stad, samt 2. att därutöver anföra följande: Vi välkomnar ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för äldre. Vi beklagar dock att vår kritik inte har hörsammats i de revideringar som nu föreslås. Först och främst ställer vi oss fortsatt frågande till termen ”åldersvänlig stad” som sådan. Ålder är inte samma sak som att vara äldre, det heter ju exempelvis medelålders. Vi anser därför att termen ”äldrevänlig stad” är en mer rättvisande benämning, så att det blir tydligt till vem handlingsplanen riktar sig. Handlingsplanen får heller inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. 53 (65) Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara kort. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Äldrevänlig snöröjning, snarare än feministiskt dito. Inte minst i ljuset av det snökaos som präglade Stockholm under december 2025. Vi vill även fortsatt att programmet komplementeras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att som svar på remissen anföra följande: Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en 54 (65) utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Reservation av Mats Johnsson (SD) 1. att stadsbyggnadsnämnden beslutar att delvis ställa sig bakom utkastet till handlingsplan samt 2. att där utöver anföra följande: Det ska vara roligt att bli gammal i Stockholm. Möjligtvis är det så för de som redan är priviligierade, men för alltför många är ålderdomen en tid av förnedring och plåga. Att vara sjuk på ålderns höst kan man inte ändra på, men vi måste ge mesta möjliga stöd och lindring i detta. För att äldre ska trivas i Stockholm behöver närsjukvården och hemtjänsten vara mycket mera tillgänglig för gamla. Gamla som är sjuka ska inte 55 (65) behöva vänta på vården, den ska bara finnas där när de behöver den. Samma valfrihet ska gälla på äldreboenden. De boende måste få önska sig den mat och dryck de önskar, inklusive alkoholhaltiga drycker, utan pekpinnar från en moraliserande vänstermajoritet. Personer som behöver hemtjänst och hemsjukvård ska kunna få välja personal de är bekväma med och de ska kunna vara språkligt förstådda av den personal som tar hand om dem. Detta ska ske utan minsta misstanke om diskriminering från de äldres sida. Stadens äldrevård ska bistå äldre som lurats via telefonbedrägerier att återfå sina pengar. De som lurats att köpa lotter av politiska partier och deras olika organisationer måste få hjälp att söka ersättning för pengar de förlorat, och få stöd i den oro de måst utstå för att hantera sin godtrogenhet. Såsom ovanstående föreslås är det inte i Stockholm under nuvarande majoritet. De politiker som styr förstår inte situationen eftersom de själva är tillräckligt priviligierade för att inte behöva utstå det som vanligt folk måste uthärda. De kan inte ens förstå att problemet existerar. Allt detta vill vi ändra på. Stadens handlingsplan för en åldersvänlig stad har flera bra delar och bra målsättningar. Vi menar dock att den även bör inkludera ovanstående resonemang, och ha konkreta planer för hur de ska uppnås. Reservation av Björn Ljung (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) Handlingsplanen för en åldersvänlig stad är ett viktigt och välkommet styrdokument som tydliggör stadens ambition att stärka äldres delaktighet, trygghet och tillgång till bostäder och service. Det är positivt att planen tar ett helhetsgrepp och omfattar såväl social inkludering som bostäder och stadsmiljö. Särskilt bra är betoningen på både nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder för att möta äldres varierande behov. Arbetet med samordnad äldreboendeplanering (SÄB) är mycket värdefullt, eftersom det skapar bättre förutsättningar att tidigt identifiera lämpliga platser för vård- och omsorgsboenden och säkerställa att utbyggnaden sker där behoven är som störst. Sammantaget ger handlingsplanen en stabil grund för ett långsiktigt arbete för en mer åldersvänlig stad. Gällande utformningen av utomhusmiljön med hänseende till äldres villkor är det viktigt att bevara träd och grönområden, särskilt runt bostäder och äldreboenden, som kan skapa naturlig svalka och skugga under varma dagar. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. 56 (65) Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Se ersättaryttrande anfört av Aron Modig (KD) under exploateringsnämnden. Trafiknämnden Reservation av Sara Svanström (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M) Den havererade snöröjningen under januari var ett allt för tydligt exempel på när Stockholm inte är en äldrevänlig stad. Snöröjningen av inte minst gångstråken måste bli bättre för att fler äldre ska kunna ta sig ut vintertid och att risken för benbrott blir betydligt mindre. Särskilt uttalande av Svante Linusson m.fl. (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD) Se ersättaryttrande anfört av Maurice Forslund (KD) under socialnämnden. Utbildningsnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Reservation av Jan Jönsson (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Claes Nyberg (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och 57 (65) planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling. Annars kan inte resultat och effekt av genomförda åtgärder mätas över tid och utgöra grund för ständiga förbättringar, riktningsförändringar och omprioriteringar. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad både utifrån fysisk miljö och behov av service. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad och även bidra till att upplysa om de boendeformer och stödfunktioner staden själv har när behoven som äldre ändras eller ökar. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet menar också att det finns möjligheter att delvis samlokalisera och samnyttja fastigheter eller kommunal service där både verksamheter inom skolan och för omsorg av äldre kan få synergier. Både ekonomiskt, resursmässigt och för möten mellan generationer. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) Se ersättaryttrande anfört av Maurice Forslund (KD) under socialnämnden. Äldrenämnden Reservation av Hugo Laigar m.fl. (M) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Reservation av Rosie Rothstein (L) Se reservation anförd av Christina Tufvesson (L) under arbetsmarknadsnämnden. Reservation av Nike Örbrink (KD) 58 (65) Se ersättaryttrande anförd av Maurice Forslund (KD) under socialnämnden. Särskilt uttalande av Malin Frick (C) Centerpartiet instämmer i ambitionen att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Att motverka ålderism är inte bara en fråga om värdighet och mänskliga rättigheter, utan också en förutsättning för att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att diskriminera människor på grund av ålder är ohållbart – både socialt och samhällsekonomiskt. Det är positivt att den reviderade handlingsplanen har förtydligats i flera avseenden. Ansvarsfördelningen mellan stadens nämnder och bolag har blivit tydligare, och planen avgränsas nu bättre i relation till andra styrdokument och program. Detta är viktiga steg för att skapa en mer sammanhållen styrning. Samtidigt kvarstår flera brister. Planen saknar fortfarande tydliga prioriteringar och konkreta, uppföljningsbara mål. För att arbetet med en åldersvänlig stad ska bli mer än en ambition krävs en tydligare struktur för hur utvecklingsområdena ska omsättas i praktisk handling och hur resultaten ska mätas över tid. Centerpartiet vill också betona vikten av att bostadsfrågan hanteras med konkreta verktyg som stärker äldres självständighet och valfrihet. Det måste bli enklare för äldre att planera sitt boende i tid och att byta från en otillgänglig bostad till en mer anpassad. Därför vill Centerpartiet införa en flyttlots för äldre som kan ge konkret stöd i den ofta övermäktiga processen att byta bostad. En sådan funktion skulle både öka livskvaliteten för äldre och bidra till en nödvändig rörlighet på bostadsmarknaden. Vi har även föreslagit Vinterhjälpen, en viktig åtgärd för att trygga äldres mobilitet även när vädret medför utmaningar. Centerpartiet vill också lyfta behovet av att införa och tydliggöra möjligheten att göra en orosanmälan för äldre. I dag finns strukturer inom staden för att hantera oro, men det är långt ifrån självklart för anhöriga, grannar eller personal vart man ska vända sig när en äldre person far illa eller riskerar att hamna i en utsatt situation. Därför har Centerpartiet föreslagit att Stockholm inför en särskild funktion för orosanmälan för äldre, inkluderar detta i stadens e-tjänster och synliggör möjligheten tydligt på stadens hemsida. För en äldre person som lever i ensamhet, försummelse eller utsatthet kan en uppsökande kontakt vara helt avgörande. Stockholm har alla möjligheter att vara en föregångare som åldersvänlig stad – men då krävs att handlingsplanen följs av tydligare prioriteringar, mätbar uppföljning och reformer som gör verklig skillnad i äldres vardag. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M) 59 (65) Se reservation anförd av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) under förskolenämnden. Särskilt uttalande av Peter Backlund (L) Stockholmsliberalerna delar i huvudsak förvaltningens bedömning av handlingsplanen för en åldersvänlig stad och välkomnar att frågan ges ett tydligare och mer samlat grepp. En åldersvänlig stad handlar ytterst om självbestämmande, trygghet och faktisk delaktighet. Det innebär att äldre ska kunna röra sig fritt, påverka sin vardag och ha reella valmöjligheter i frågor som rör boende, stöd och omsorg. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande ambitioner eller värdeord. Genomförandet måste följas systematiskt och kopplas till konkreta prioriteringar i stadens budget och styrning. Det räcker inte att målen finns formulerade – de måste också avspeglas i resursfördelning, uppföljning och tydligt ansvar. Boendefrågan är central i detta. Servicehusen fyller en viktig funktion som mellanboendeform och erbjuder en kombination av självständighet, trygghet och gemenskap. Utvecklingen de senaste åren, med minskat antal beslut och ökad andel avslag, behöver tas på allvar. Det riskerar annars att urholka äldres faktiska valmöjligheter. Om staden menar allvar med att stärka självbestämmandet måste servicehusens roll långsiktigt säkras och utvecklas, inte gradvis försvagas genom minskad tillgång och ingen alls som det exempelvis skett i Enskede-Årsta-Vantör. Tillgängligheten i stadsmiljön är en annan grundförutsättning. När framkomligheten brister, exempelvis vintertid, begränsas äldres rörelsefrihet i praktiken. Otrygga eller svårframkomliga gångvägar leder till isolering, minskad självständighet och i förlängningen ökade behov av stöd. En åldersvänlig stad måste fungera i vardagen – året runt och i hela staden. Handlingsplanen är ett viktigt steg. Men dess värde avgörs av genomförandet. Det behövs tydlig uppföljning som visar att ambitionerna också ger konkret effekt för äldre stockholmares livsvillkor. Först då kan staden på allvar säga att den är åldersvänlig i praktiken, inte bara i styrdokument. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD) Sverigedemokraterna delar ambitionen att Stockholm ska vara en stad där äldre kan leva ett tryggt, aktivt och värdigt liv. En åldrande befolkning ställer krav på tillgängliga bostäder, trygga utemiljöer, fungerande vinterväghållning, god information och insatser mot ensamhet. Dessa frågor är centrala för livskvalitet och självständighet. 60 (65) Samtidigt konstaterar vi att handlingsplanen är mycket bred och övergripande. Den innehåller många goda intentioner men få tydliga prioriteringar och begränsad konkretisering av hur målen ska genomföras och följas upp. För att planen ska få faktisk betydelse behöver den omsättas i mätbara mål, tydliga ansvarsfördelningar och realistiska åtgärder. Vi ser också behov av att säkerställa att arbetet inte leder till ökad administrativ börda utan tydlig effekt i vardagen. Det är i den fysiska stadsmiljön, i äldreomsorgen, i tillgängligheten till service och i det förebyggande arbetet mot fall, ensamhet och isolering som skillnad ska märkas. Äldre är inte en homogen grupp, och insatser måste ta hänsyn till olika behov och livssituationer. Samtidigt måste ambitionsnivån stå i rimlig proportion till ekonomiska förutsättningar. Resurser ska i första hand gå till konkreta förbättringar som stärker trygghet, självständighet och livskvalitet. För att insatserna ska träffa rätt är det viktigt att de tas fram i dialog med stadens pensionärsråd och att så många äldre som möjligt ska få komma till tals. Sverigedemokraterna stödjer inriktningen att göra staden mer åldersvänlig, men förutsätter att genomförandet präglas av tydliga prioriteringar, kostnadsmedvetenhet och fokus på praktisk nytta för stadens äldre invånare. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Aras Amin (M) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro. Förslaget som är en bra grundplatta, men den har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänligstad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer 61 (65) med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Handlingsplanen är svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Vi anser att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där alla kan åldras med trygghet och värdighet. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L) Stockholmsliberalerna delar i huvudsak förvaltningens bedömning av handlingsplanen för en åldersvänlig stad och välkomnar att frågan ges ett tydligare 62 (65) och mer samlat grepp. En åldersvänlig stad handlar ytterst om självbestämmande, trygghet och faktisk delaktighet. Det innebär att äldre ska kunna röra sig fritt, påverka sin vardag och ha reella valmöjligheter i frågor som rör boende, stöd och omsorg. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande ambitioner eller värdeord. Genomförandet måste följas systematiskt och kopplas till konkreta prioriteringar i stadens budget och styrning. Det räcker inte att målen finns formulerade – de måste också avspeglas i resursfördelning, uppföljning och tydligt ansvar. Boendefrågan är central i detta. Servicehusen fyller en viktig funktion som mellanboendeform och erbjuder en kombination av självständighet, trygghet och gemenskap. Utvecklingen de senaste åren, med minskat antal beslut och ökad andel avslag, behöver tas på allvar. Det riskerar annars att urholka äldres faktiska valmöjligheter. Om staden menar allvar med att stärka självbestämmandet måste servicehusens roll långsiktigt säkras och utvecklas, inte gradvis försvagas genom minskad tillgång. Tillgängligheten i stadsmiljön är en annan grundförutsättning. När framkomligheten brister, exempelvis vintertid, begränsas äldres rörelsefrihet i praktiken. Otrygga eller svårframkomliga gångvägar leder till isolering, minskad självständighet och i förlängningen ökade behov av stöd. En åldersvänlig stad måste fungera i vardagen – året runt och i hela staden. Handlingsplanen är ett viktigt steg. Men dess värde avgörs av genomförandet. Det behövs tydlig uppföljning som visar att ambitionerna också ger konkret effekt för äldre stockholmares livsvillkor. Först då kan staden på allvar säga att den är åldersvänlig i praktiken, inte bara i styrdokument. Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C) Se särskilt uttalande anfört av Johan Kling (C) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Ofelia Namazova Venneman (KD) Det är välkommet med ambitionen om en stad som är tillgänglig och ändamålsenlig för alla. Handlingsplanen får dock inte bara stanna vid goda avsikter och vackra ord, utan måste leda till en positiv utveckling. Vi efterfrågar därför också fler mätbara indikatorer. Utan konkreta mål blir arbetet svårt att följa upp och utvärdera. Även vissa aspekter när det kommer till tillgänglighet för äldre till det offentliga rummet lyser med sin frånvaro. Trygghet i det offentliga rummet i form av snöröjning och halkbekämpning nämns bara i en enda bisats. För äldre är en god snöröjning och halkbekämpning helt avgörande för att komma ut under vintermånaderna. Inte minst till de sociala aktiviteter som det ägnas ett helt kapitel åt att beskriva. 63 (65) Kristdemokraterna hade gärna sett ett större fokus på snöröjning och halkbekämpning som en del av en äldrevänlig stad. Vi vill även att programmet kompletteras med åtgärder för att stärka det brottsförebyggande arbetet mot exempelvis äldrebedrägerier. Handlingsprogrammet lyfter inte heller behovet av rena praktikaliteter, som exempelvis en god tillgång till toaletter och bänkar att vila sig på i det offentliga rummet. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver godkänna Stockholmsliberalerna och Moderaterna delar grundambitionen att Stockholm ska vara en av världens bästa städer att åldras i. Stockholm ska vara en stad som präglas av trygghet, valfrihet och framtidstro, för alla åldrar. Problemet uppstår dock redan i namnet ”Handlingsplan för åldersvänlig stad”. Genom att inte vara tydlig med vilken målgrupp man avser i handlingsplanen så blir det också att man osynliggör de äldre och de specifika behov som behöver adresseras i handlingsplanen. Stockholmsliberalerna och Moderaterna anser att handlingsplanen har en har alldeles för låg ambitionsnivå. Den styrande majoriteten går hårt på möjligheterna för äldre att leva i Stockholm, med hårdare regler för vilken mat som serveras på äldreboenden och att, som vänstermajoriteten gjort, förbjuda ett glas vin eller öl på vissa seniorträffar är ett exempel på onödigt förmynderi. En åldersvänlig stad måste präglas av tillit till de äldres omdöme, inte av onödiga restriktioner. I ett läge där, enligt stadens egna prognoser, andelen 65–79-åringar kommer att öka med nästan 18 procent fram tills 2034 och andelen över 80 med drygt 50 procent är det viktigt att staden har en plan för hur man ska göra Stockholm till en bättre plats att bo i som äldre. Den här planen når inte i upp till den målsättningen. Handlingsplanen präglas av övergripande och allmänt hållna mål utan tydlig ansvarsfördelning eller mätbara indikatorer. För att undvika att planen blir ett dokument som samlar damm måste varje utvecklingsområde ha tydliga indikatorer med konkreta mätbara mål: Vi anser att förslaget till beslut prioriterar visioner framför genomförbarhet och misslyckas med att adressera de verkliga utmaningarna inom äldreomsorgen. För att planen ska kunna omsättas i reell förbättring för Stockholms äldre krävs en tydligare inriktning i dokumentet. Ett talande exempel är att HBTQI-personer bara direkt nämns en enda gång i dokumentet, trots att Folkhälsomyndigheten varnar för en stor oro hos gruppen om framtidens vård och omsorg. Moderaterna ser ett stort behov av att konkretisera hur äldre som tillhör en 64 (65) utsatt grupp ska skyddas. Ett bra första steg hade varit att HBTQI-certifiera hemtjänsten, vilket dessvärre den styrande majoriteten motsätter sig. Vi delar förvaltningens synpunkter och är oroliga över formuleringarna om att nämnder ska samverka för att nå flera målsättningar utan att det tydliggörs vilken nämnd eller vilket bolag som bär huvudansvaret. Det måste tydligt framgå vem som äger respektive mål och aktivitet. Varje större åtgärd bör också följa med en tidsplan samt en analys av dess ekonomiska konsekvenser för att säkerställa realism och genomförandekraft. Vänstermajoritetens politik riskerar att urholka den valfrihet som stockholmarna värdesätter. Handlingsplanen nämner samverkan, men i praktiken ser vi hur välfungerande privata utförare motarbetas till förmån för lösningar i egen regi. Detta leder till minskad mångfald, sämre konkurrens och en förlust av viktig kompetens och erfarenhet. Fokus måste alltid vara kvalitet och effektivitet för den äldre, oavsett vem som utför tjänsten. Vi motsätter oss en ideologisk styrning där huvudmannaskap är viktigare än resultat. Den nyligen framtagna äldreboendeplanen visar med all tydlighet på vikten av att privata aktörer är med och behandlas som partners snarare än som motståndare. Planen misslyckas med att tillräckligt tydligt skilja på behoven hos olika grupper av äldre. Boendefrågan är central i detta. Behovet av bostäder ser olika ut för en aktiv 70-åring och en skör 90-åring. Det måste finnas olika typer av biståndsbedömda boenden. Servicehusen fyller en viktig funktion som mellanboendeform och erbjuder en kombination av självständighet, trygghet och gemenskap. Utvecklingen de senaste åren, med minskat antal beslut och ökad andel avslag för den som söker biståndsbedömt boende, behöver tas på allvar. Det riskerar annars att urholka äldres faktiska valmöjligheter. Om staden menar allvar med att stärka självbestämmandet måste servicehusens roll långsiktigt säkras och utvecklas, inte gradvis försvagas genom minskad tillgång på platser. Handlingsplanen är även svag när det gäller äldres roll på arbetsmarknaden. En åldersvänlig (äldrevänlig) stad måste erkänna den värdefulla resurs som äldre med sin kompetens och erfarenhet utgör. Staden bör som stor arbetsgivare föregå med gott exempel och skapa förutsättningar för dem som vill och kan arbeta längre. Dessutom föreslår vi att frågan om inkludering av äldre i arbetslivet lyfts in som en specifik punkt under utvecklingsområdet "Social inkludering". Sammanfattningsvis anser Stockholmsliberalerna och Moderaterna att handlingsplanen behöver omarbetas för att bli ett verkningsfullt verktyg. Det här känns som ett AI-genererat dokument fyllt med värdeord, inte en konkret handlingsplan för att göra Stockholm bättre för stadens äldre. Handlingsplanen måste fokusera på konkreta åtgärder, säkerställa verklig valfrihet, främja en differentierad bostadsmarknad och se äldre som en resurs. Endast då kan vi bygga ett Stockholm där 65 (65) alla kan åldras med trygghet och värdighet och där äldres behov synliggörs och tas på allvar. --- [Handlingsplan för åldersvänlig stad.pdf] Handlingsplan för en åldersvänlig stad Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Skriv här Beslutad: Skriv datum för när beslutet togs här Diarienummer: KS 2025/524 Dokumentansvarig: Stadsledningskontoret Handlingsplan för en åldersvänlig stad 3 (19) Innehåll Inledning .....................................................................................................4 Andra styrdokument ...................................................................................5 Bakgrund ....................................................................................................6 Ålderism ......................................................................................................6 Ansvarsfördelning .......................................................................................7 Styrning och uppföljning .............................................................................8 Fem utvecklingsområden ............................................................................9 1. Delaktighet och inflytande ...............................................................9 2. Samverkan och partnerskap .........................................................10 3. Social inkludering ..........................................................................12 4. Bostäder och stadsmiljö ................................................................14 5. Kommunikation och information ...................................................18 Handlingsplan för en åldersvänlig stad 4 (19) Inledning Stockholms stad ska vara en åldersvänlig stad som säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. För att uppnå detta måste äldre invånare erbjudas möjligheter att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till nödvändiga tjänster och omsorg. Eftersom de äldre är en heterogen grupp med varierande behov, resurser och förutsättningar såväl i hälsa, ekonomisk situation, kulturell bakgrund, utbildningsnivå som i livsstil, behöver staden vara väl förtrogen målgruppens olikheter. Ett åldersvänligt samhälle är inkluderande, tillgängligt och skapar förutsättningar för att människor mår bra och känner sig trygga. Det bidrar även till ett hälsosamt åldrande, där äldre personer ges möjlighet att bibehålla fysisk, psykisk och social hälsa, känna delaktighet och ha inflytande över sina liv. I enlighet med Världshälsoorganisationens globala initiativ "Decade of Healthy Ageing" (2021–2030) främjar en åldersvänlig stad rättvisa möjligheter till god hälsa, meningsfullhet och trygghet för äldre personer – hela livet. Genom att undanröja hinder och motverka diskriminering på grund av ålder skapas förutsättningar för ett samhälle där äldre kan leva ett värdigt och aktivt liv i gemenskap med andra hela livet. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Åtagandet omfattar att: • lyssna på den åldrande befolkningens behov, • samarbeta med äldre människor och över sektorsgränserna för att skapa åldersvänliga fysiska och sociala miljöer, • bedöma och bevaka stadens åldersvänlighet, • dela med sig av erfarenheter, prestationer och lärdomar till andra städer och samhällen. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar. Dessa är: Handlingsplan för en åldersvänlig stad 5 (19) • Delaktighet och inflytande • Samverkan och partnerskap • Social inkludering • Bostäder och stadsmiljö • Kommunikation och information Till varje utvecklingsområde hör ett antal mål. Målen beskriver den långsiktiga förändring som eftersträvas. Målen avser att skapa en tydlig, gemensam riktning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolag att utifrån sina verksamhetsområden ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. För inspiration har WHO en global digital databas över åldersvänliga städer och praktiska exempel på aktiviteter. Nämnderna och bolag kan avgöra i vilken ordning de tar sig an de mål som berör deras verksamheter. I samband med beslut om den förra handlingsplanen beslutades även att en revidering av planen skulle genomföras. Under 2024 fick Äldrecentrum i uppdrag att genomföra en utvärdering av implementeringen av handlingsplanen. Utvärderingen har tillsammans med workshops med representanter för stadsdelsnämndernas pensionärsråd, kommunstyrelsens pensionärsråd, samtal med andra kommuner samt enkätutskick till styrgruppen utgjort grund för revideringen av handlingsplanen som presenteras i föreliggande dokument. Styrgruppen utgörs av förvaltnings- och bolagschefer från olika stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar, bolag, äldreombudsmannen och representanter från stadsledningskontoret. Andra styrdokument Det finns flera styrdokument som tangerar handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med en åldersvänlig stad vara en del. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad. Flera av dessa handlingsplaner är kopplade till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) som har stor betydelse för arbetet för en åldersvänlig stad då äldre personer också kan utsättas för rasism, kan tillhöra de nationella minoriteterna samt kan identifiera sig som kvinnor eller män. Exempel på handlingsplaner Handlingsplan för en åldersvänlig stad 6 (19) och styrdokument som bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad är: • Översiktsplan för Stockholms stad, • Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning, • Äldreboendeplan, • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet Bakgrund 2017 tog Äldrenämnden fram Strategi för en äldrevänlig stad, underlag till program i vilken bland annat kommunstyrelsens pensionärsråd och stadsdelsnämndernas pensionärsråd var delaktiga. Äldrecentrum genomförde en baslinjemätning som reflekterade äldre personers synpunkter på hur staden kan bli mer åldersvänlig. Strategin och baslinjemätningen utgjorde underlag till framtagande av handlingsplanen 2021–2024 som nu reviderats. I december 2024 beslutade kommunfullmäktige om Stockholms stads program för mänskliga rättigheter. Målet med programmet är att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Stockholms stads arbete mot ålderism integreras i det övergripande programmet för mänskliga rättigheter, som betonar att alla invånare, oavsett ålder, har rätt att tillgodogöra sig sina grundläggande rättigheter och att staden aktivt arbetar mot diskriminering och ojämlikhet, något som tydligt kopplas till ålderismens effekter på äldres rättigheter. Ålderism Ålderism, diskriminering baserad på ålder, är ett utbrett och strukturellt problem både globalt och lokalt i Stockholms stad. WHO:s rapport om ålderism framhåller att denna form av diskriminering allvarligt begränsar äldre personers möjlighet att delta i arbetslivet, samhället och att få tillgång till nödvändiga tjänster. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism, är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt Handlingsplan för en åldersvänlig stad 7 (19) åldrande.1 Med ålderism avses fördomar eller stereotypa föreställningar för en människas ålder. Stereotypa föreställningar av äldre kan komma till uttryck i överdrivet negativa bilder med betoning på den skröpliga ålderdomen, eller överdrivet positiva, det synnerligen aktiva åldrandet. WHO betonar att ålderism motverkas om det finns ett erkännande för och ett arbete som möter den stora variationen av levnadsvillkor och erfarenheter som äldre har. Ett sådant arbete behöver också aktivt identifiera missförhållanden eller hinder som i synnerhet påverkar äldres levnadsförhållanden. Arbetet behöver ta sin utgångspunkt i att olikheter är det gemensamma för äldre och att spännvidden inom gruppen äldre är betydande. Äldre personer med sin kompetens och erfarenhet är också en värdefull resurs i arbetslivet. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolag har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. MR-programmet ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplan för en åldersvänlig stad fokuserar på att bidra till att stadens verksamheter har en gemensam målbild om att alla människor i Stockholms stad har goda möjligheter att vidhålla en god hälsa och tillgänglighet till samhället, känna välbefinnande samt möjlighet att bidra till samhället. Handlingsplanen är stadsövergripande och berör samtliga nämnder och bolag. Arbetet med en åldersvänlig stad är således tvärsektoriellt och låter sig inte sorteras in i någon enskild nämnds eller bolags verksamhet. Det innebär att samtliga nämnder och bolag ska identifiera hur de når måluppfyllelse och hur de kan samverka internt och externt i syfte att nå målsättningen om att i dag och framöver vara en åldersvänlig stad. Löpande i handlingsplanen identifieras nämnder och bolag, som har en särskild roll i förhållande till aktuellt utvecklingsområde. 1 https://www.who.int/ageing/ageism/campaign/en/ Handlingsplan för en åldersvänlig stad 8 (19) Styrning och uppföljning Stockholms stads arbete för en åldersvänlig stad är integrerat i stadens ordinarie styr- och ledningsmodell. Stadens övergripande mål formuleras i kommunfullmäktiges budget tillsammans med beslutade styrdokument. Nämnder och bolag ska i verksamhetsplaneringen beskriva hur de arbetar och avser att bidra till att staden når målsättningarna som anges i handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp handlingsplanen. Kommunstyrelsens äldreombudsman ska i linje med den instruktion som kommunfullmäktige beslutat om, vara ett stöd för nämndernas och bolagens möjlighet att arbeta i enlighet med denna plan. Genom dialog med nämnder, bolag, pensionärsråd och civilsamhället informerar och inspirerar äldreombudsmannen att arbeta utifrån WHO:s ramverk för åldersvänliga städer och samhällen samt utifrån stadens strategi. Äldreombudsmannens rapport, som vartannat år ska lämnas in till kommunfullmäktige, är en viktig del av uppföljningen av utvecklingsarbetet.2 2 Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman, kommunal författningssamling 2016:3. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 9 (19) Fem utvecklingsområden Handlingsplan för en åldersvänlig stad omfattar fem utvecklingsområden som stadens nämnder och bolag ska arbeta med för att nå måluppfyllelse. Samtliga områden tar sikte på målen i stadens budget och vad som krävs för att förverkliga dem. Varje område inleds med en ingress som beskriver de önskade effekterna för stadens utvecklingsarbete. 1. Delaktighet och inflytande Stockholms stad bedriver ett aktivt arbete som främjar delaktighet och inflytande. Äldre är delaktiga och har inflytande i hur utvecklingsarbetet stärks och utvecklas. Att skapa delaktighet och inflytande är grundläggande för att Stockholm ska vara en åldersvänlig stad. Genom främjande av äldres delaktighet och inflytande kan ålderism motverkas. En åldersvänlig stad säkerställer att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Det finns många frågor som kontinuerligt behöver utvecklas i samverkan med äldre där flera lyfts i denna handlingsplan. I staden finns flera sammanhang för att låta äldres synpunkter och erfarenheter ha betydelse för stadens arbete med att stärka och utveckla möjligheten att vara en åldersvänlig stad. Kommunstyrelsens pensionärsråd och funktionshindersråd, likaså stadsdelsnämndernas pensionärsråd och funktionshindersråd samt facknämndernas funktionshindersråd är redan etablerade fora. Råden bör involveras i nämndernas och bolagens utvecklingsarbete genom exempelvis tematiska dialoger som kan kopplas till genomförandet av handlingsplanen. En sådan dialog kan med fördel knyta an till det lokala utvecklingsarbete som varje stadsdelsnämndsområde bedriver. Pensionärsråden är värdefulla kanaler, men det utesluter inte att andra former för delaktighet och inflytande kan behöva tillämpas. Enkäter, medborgardialoger, trygghetsvandringar, öppna mötesplatser och fokusgrupper är exempel på andra former och forum för att öka delaktighet och inflytande i nämndernas och bolagens utvecklingsarbete. Råden, precis som medborgarpanelen, är självvalda och på så sätt inte representativa för hur samhället ser ut utifrån att även äldre Handlingsplan för en åldersvänlig stad 10 (19) invånare är en heterogen grupp. Det är därför viktigt att nämnder och bolag arbetar för att fånga en mångfald av åsikter. För att förbättra dialogen mellan äldre och staden är det viktigt att skapa fler möjligheter för äldre att framföra sina synpunkter och tillvara ta dessa. En årlig medborgardialog, både digital och fysisk, kan fungera som ett forum där äldre kan bidra med förslag och feedback om hur stadens information och kommunikation kan utvecklas. Dessutom kan referensgrupper skapas där äldre ges möjlighet att testa och ge synpunkter på digitala tjänster innan de lanseras. För att bredda dialogen och nå ut till fler äldre kan staden också samarbeta med frivilligorganisationer och föreningar, som ofta har nära kontakt med äldre och kan fungera som en brygga mellan staden och invånarna. • Nämnder och bolag utvecklar ett åldersvänligt arbetssätt som säkerställer att olika kunskaper och erfarenheter från stadens äldre invånare tillvaratas och vägleder utvecklingsarbetet. 2. Samverkan och partnerskap En åldersvänlig stad byggs genom samverkan mellan stadens verksamheter, civilsamhälle, akademi, Region Stockholm och näringsliv. Genom att arbeta över sektorsgränser skapas bättre möjligheter att möta äldres behov och utveckla hållbara lösningar för trygghet, delaktighet och livskvalitet. För att nå framgång i arbetet krävs en samordnad och sektorsövergripande ansats. Samverkan mellan stadens förvaltningar, bostadsbolag och regionala aktörer stärker helhetsperspektivet i arbetet för en åldersvänlig stad. Ett tätare samarbete mellan äldreomsorgen, fastighetssektorn och kultur- och fritidsverksamheter kan exempelvis bidra till fler anpassade bostäder, tryggare stadsmiljöer och ett mer tillgängligt utbud av aktiviteter. Flera förvaltningar har redan etablerat framgångsrik samverkan. Stadsdelsnämndernas ordnar exempelvis särskilda seniordagar där bland annat även äldrenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden och ideella föreningar medverkar. Genom att inspireras av befintliga samarbeten och dra lärdom av goda exempel kan stadens förvaltningar och bolag utveckla sitt arbete och undvika att ”uppfinna hjulet på nytt”. Samverkan mellan verksamheter Handlingsplan för en åldersvänlig stad 11 (19) möjliggör synergieffekter och skapar bättre förutsättningar för en effektiv och hållbar utveckling av stadens åldersvänliga insatser. Fackförvaltningar kan även fungera som samlande krafter genom att driva nätverk där representanter från andra förvaltningar och bolag kan utbyta erfarenheter och sprida goda exempel. Dessa nätverk är viktiga verktyg för att säkerställa att kunskap och innovationer inom bland annat åldersvänlig stadsutveckling förankras och implementeras på bred front. Samverkan med civilsamhället sker både genom formella avtal, såsom idéburet offentligt partnerskap (IOP), och genom mer flexibla samarbeten kring gemensamma sakfrågor. Även stadens regelbundna samråd med de fem nationella minoriteterna utgör underlag för stadens arbete för nationella minoriteters rättigheter. Föreningar, religiösa samfund och intresseorganisationer är viktiga aktörer för att nå ut till äldre och skapa sociala sammanhang, digitalt stöd och frivilliginsatser. Genom gemensamma initiativ kan staden och civilsamhället arbeta för att motverka social isolering, öka delaktighet och stärka äldres inflytande i lokalsamhället. Akademi och forskningsinstitut bidrar med kunskap och innovationer som kan omsättas i praktiken. Genom samarbete kan exempelvis insatser för fallprevention, digital inkludering och klimatanpassning utvecklas och implementeras med stöd av aktuell forskning. Genom huvudöverenskommelsen, HÖK, mellan kommunerna och regionen samt den länsövergripande handlingsplanen för god och nära vård och omsorg i Stockholms län finns en gemensam målbild och flera planerade aktiviteter för ett stärkt samarbete med Region Stockholm. Samarbetsstrukturerna ska utgå från den äldres situation och inkludera alla eventuella vårdgivare runt den äldre, exempelvis vårdcentral, psykiatri, äldreomsorg och rehabilitering. Region Stockholm har även en viktig roll i sitt ansvar över kollektivtrafiken som är en central faktor för en inkluderande stadsplanering, stadens tillgänglighet och möjlighet till mobilitet. Förutom samverkan mellan stadens nämnder och bolag har även näringslivet och privata aktörer en viktig roll i att utveckla bostäder, mobilitet och digitala tjänster som stärker äldres självständighet. Genom dialog och samverkan kan nya lösningar skapas, exempelvis genom samarbete med fastighetsägare för att öka tillgången till anpassade boenden eller genom teknikföretag som utvecklar digitala verktyg för kommunikation och social samvaro. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 12 (19) Arbetet med en åldersvänlig stad präglas av att staden är en aktiv part inom nordens nätverk för åldersvänliga städer och samhällen. Stockholm deltar aktivt i internationella nätverk som WHO:s åldersvänliga städer och Nordens välfärdscenter, där erfarenhetsutbyte bidrar till att utveckla stadens arbete. Genom att ta del av andra städers lösningar kan Stockholm inspireras av goda exempel och innovativa åtgärder. • Nämnders och bolags arbete för en åldersvänlig stad utmärks av intern och extern samverkan och partnerskap. • Äldrenämnden arbetar aktivt och samordnande för nätverksbyggande mellan olika aktörer. 3. Social inkludering Stockholms stad arbetar aktivt med att främja social gemenskap och inkludering med fokus på allas lika möjligheter. Ett hälsosamt och värdigt åldrande innefattar att staden utvecklar seniorers möjlighet att bibehålla och stärka fysisk, social och psykisk hälsa. Stadens arbete ska bidra till att seniorer har goda förutsättningar att åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet. Social inkludering är en central del av ett åldersvänligt samhälle där alla äldre ska ha möjlighet att delta i sociala sammanhang, känna sig delaktiga i samhället och ha tillgång till stöd vid behov. Ensamhet och social isolering kan ha negativa effekter på hälsan och livskvaliteten, medan meningsfulla relationer och aktiviteter bidrar till ökad livslust och välbefinnande. Goda förutsättningar för deltagande i aktiviteter Flera av stadens verksamheter fyller en viktig funktion för stadens möjligheter att vara en åldersvänlig stad. Mötesplatser så som bibliotek, gym och idrottsanläggning, simhallar, gemenskapslokaler och träffpunkter är betydelsefulla för äldres möjligheter att upprätthålla sociala relationer och hälsosamt åldrande. Digitala lösningar och forum kan vara ett viktigt komplement till de fysiska verksamheterna men det får inte ersätta fysiska möten. Att arbeta med att motverka det digitala utanförskapet är betydelsefull för möjligheten att vara en åldersvänlig stad. Det kan vara särskilt fördelaktigt för de som är mindre mobila att kunna sköta sin ekonomi, få tillgång till underhållning, sociala relationer Handlingsplan för en åldersvänlig stad 13 (19) och nödvändig samhällsinformation. Detta gäller såväl äldre i ordinärt som särskilt boende. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden för att identifiera relevanta aktiviteter för äldre med varierande behov och förutsättningar. • Stadsdelsnämnderna ska med stöd av äldrenämnden samverka med bostadsbolagen och Micasa för att identifiera lämpliga lokaler som gynnar möjligheten att utveckla träffpunkter och aktiviteter för äldre. • Utifrån lokala analyser ska stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden erbjuda fysiska och digitala aktiviteter som bidrar till ett jämställt deltagande som lockar såväl män som kvinnor. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna se över vilka insatser som bidrar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten för äldre. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda de äldre möjlighet att öka sin digitala kompetens och därmed delaktighet i det digitala samhället. Stärkt hälsa och social inkludering Att stärka social inkludering är något som spänner över samtliga nämnders och bolags ansvar. Stadsdelsnämndernas uppsökande och förebyggande verksamhet gentemot äldre har stor betydelse för möjligheten att bryta ofrivillig isolering, bland annat genom att informera om vilket stöd kommunen kan erbjuda. Öppna mötesplatser i form av träffpunkter för seniorer och aktivitetscenter har en viktig roll där äldres resurser, erfarenheter och kunskaper kan tas tillvara. Utbud och öppettider bör utformas i dialog med målgruppen. I utvecklingsarbetet med att motverka isolering och ofrivillig ensamhet kan exempelvis möjligheten att erbjuda äldre att medverka som volontärer beaktas. Att åldras kan medföra sociala och eller hälsomässiga förändringar och den psykiska hälsan kan därtill påverkas av förändringar i funktionsförmåga, förlust av anhöriga och vänner och ett minskat socialt nätverk. Social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och en meningsfull vardag är viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande och kan förebygga psykisk ohälsa. Grupper som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa är äldre kvinnor, ensamboende och ogifta äldre, äldre med låg Handlingsplan för en åldersvänlig stad 14 (19) socioekonomisk position, äldre som bor i särskilt boende, äldre som är mer socialt isolerade och äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Fler exempel på särskilt utsatta grupper är nationella minoriteter, hbtqi-personer och våldsutsatta. Socialstyrelsens menar att det finns starka samband mellan depression, social isolering och ökad risk för suicid.3 Staden behöver fortsätta samverka med andra aktörer, så som exempelvis Region Stockholm och civilsamhället, för att nå ut till och erbjuda stöd till äldre personer som har eller som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. • Samtliga berörda nämnder ska arbeta för att motverka och bryta ofrivillig ensamhet, digitalt utanförskap och social isolering hos äldre både i ordinärt och särskilt boende. • Äldrenämnden ska i samverkan med socialnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna identifiera evidensbaserade förebyggande insatser som kan bidra till psykiskt och socialt välbefinnande både hos kvinnor och män samt utveckla metoder för uppsökande arbete. • Äldrenämnden ska samverka med idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna för att äldre ska ha möjlighet att bibehålla och utveckla sina intressen samt delta i social gemenskap. Arbetet ska ske i samverkan med civila samhället och andra relevanta aktörer. 4. Bostäder och stadsmiljö En åldersvänlig stad möjliggör ett tryggt och självständigt boende genom hela livet. Tillgängliga bostäder och en välplanerad stadsmiljö med hög kvalitet stärker äldres rörelsefrihet, säkerhet, gemenskap och trygghet. Med tanke på hur många äldre som skadas i fallolyckor både i hemmet och i utemiljön behöver säkerhetsaspekter beaktas i planering, utformning och skötsel. Genom klimatanpassning, universell utformning, kunskapshöjande insatser och samverkan utvecklas boendealternativ och offentliga platser som stödjer ett aktivt och inkluderande liv. Stockholm står inför en demografisk förändring där andelen äldre växer, vilket medför nya krav på bostadsplanering och stadsmiljö. En åldersvänlig stad innebär att äldre ska kunna bo tryggt och 3 Socialstyrelsen (2018) Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 15 (19) självständigt, med tillgång till en stadsplanering som stödjer rörelsefrihet, gemenskap och säkerhet. Tillgängliga bostäder Det finns en stor efterfrågan på tillgängliga bostäder till rimligt och överkomligt pris för äldre. För att möta detta krävs en kombination av nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder samt en matchning mellan lediga tillgängliga bostäder och de med störst behov av dessa. Det behöver också bli enklare att genomföra tillgänglighetsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgänglighetsanpassningen av befintliga bostäder har varit en prioriterad fråga där stadens bostadsbolag genomfört insatser. Exempelvis har tillgänglighetsanpassningar genomförts i äldre hyresbestånd genom hissinstallationer, automatiserade dörrar i gemensamhetsutrymmen och förbättrad belysning i trapphus. Därtill har seniorbostäder anpassats genom bättre anpassade entréer, halksäkra golv och gemensamhetslokaler för social samvaro. Dessa insatser behöver skalas upp, och en bredare inventering av det befintliga bostadsbeståndet kan ge en tydligare bild av var insatser behövs mest. För att säkerställa att äldre har kunskap om sina boendemöjligheter behöver informationen förbättras. Flera stadsdelar har framgångsrikt arbetat med digitala informationskampanjer om boendemöjligheter via sociala medier och lokaltidningar. Därtill arbetar bland annat äldrelotsar, äldrekoordinatorer, äldrekuratorer, biståndshandläggare, medborgarkontor och mötesplatser i samarbete med bostadsförmedlingen och allmännyttan för att underlätta flytt till mer tillgängliga bostäder och för att informera om möjligheterna till att planera för sitt framtida boende. En breddning av denna typ av insats till fler stadsdelar och även riktad till yngre äldre kan ge målgruppen möjlighet att planera sitt framtida boende i tid. För att arbetet med bostäder och stadsmiljö ska vara långsiktigt hållbart och rättvist krävs också kunskap hos dem som i sitt yrkesutövande möter äldre personer. Det handlar exempelvis om medarbetare inom teknisk förvaltning, stadsbyggnad, trafik, fastighetsbolag och medborgarkontor samt inom funktionsnedsättnings- och äldreomsorg. Utbildningsinsatser inom till exempel tillgänglighet, trygghet, klimatrisker, universell utformning och information om boendealternativ kan säkerställa att dessa yrkesgrupper har aktuell kunskap om äldres olika behov i relation till bostäder och stadsmiljö. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 16 (19) • Äldrenämnden, socialnämnden, stadsdelsnämnder och bostadsbolagen arbetar aktivt tillsammans för att genomföra informationsinsatser för att påverka rörligheten på bostadsmarknaden i syfte att få fler äldre att byta en otillgänglig bostad mot en mer tillgänglig. • Kommunstyrelsen, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna arbetar gemensamt för att nå ut med information till gruppen yngre äldre om möjligheter för att själva planera sitt framtida boende. • Stadsbyggnadsnämnden ska i samverkan med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna vidta riktade kommunikationsinsatser till seniorer om möjligheten till bostadsanpassning. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och äldrenämnden ska samverka i kunskapsuppbyggnaden om hur fler aktörer kan stimuleras till att bygga fler ändamålsenliga bostäder för äldre och i dialog med byggaktörer undersöka hur tillkomst av bostäder kan öka. • Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och bostadsbolagen arbetar aktivt för fler tillgängliga och klimatanpassade bostäder för äldre till överkomliga priser genom nyproduktion och anpassning av befintliga bostäder. Markanvisningar görs bland annat utifrån behov som identifieras i ny modell Äldreboendeplanering. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsbyggnadsnämnden, bostadsbolagen, Micasa, stadsdelsnämnderna och idrottsnämnden vidta insatser som förebygger fallolyckor. De ska även sprida kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja risker i boendemiljön. • Bostadsbolagen och bostadsförmedlingen ska genomföra riktade informationsinsatser om möjligheten att byta bostad för att fler kan planera ett fungerande och ändamålsenligt boende i tid. Hemlöshet Hemlöshet förekommer i alla åldersgrupper. Stadens verksamheter ska särskilt uppmärksamma äldre personer som riskerar att bli avhysta från sin bostad. Arbetssätt som gynnar stadens möjlighet att förebygga att äldre blir avhysta är samverkan mellan flera förvaltningar gällande handläggningen av frågor som rör äldreomsorg och individ- och familjeomsorg och funktionsnedsättning. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 17 (19) • Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ska i samverkan med bostadsbolagen och Micasa arbeta för att motverka hemlöshet. Anpassad stadsmiljö Trygghet och tillgänglighet i stadsmiljön är avgörande för att äldre ska kunna delta i samhället. God belysning, viloplatser och säkra övergångsställen är viktiga faktorer för en åldersvänlig stad. Det är också av vikt att anpassa stadsmiljön utifrån ett brett mobilitetsperspektiv – från gångstråk och kollektivtrafik till bättre vinterväghållning. Stockholms stad anpassar successivt sin stadsmiljö och bostadsbestånd för att möta klimatförändringarnas effekter, med särskild hänsyn till äldre som kan vara extra sårbara vid värmeböljor. Forskning från Karolinska Institutet visar att hög ålder, kroniska sjukdomar och vissa mediciner kan öka risken för hälsoproblem vid extremvärme. För att skapa en trygg och hållbar stadsmiljö pågår arbete med att stärka grönstrukturen, där fler träd och växtlighet kan bidra till naturlig svalka i offentliga miljöer. Utöver insatser i bostäder och äldreboenden finns möjligheter att skapa svalkande miljöer i stadens offentliga lokaler, parker och mötesplatser. Offentliga byggnader, såsom bibliotek och kulturhus, kan också fungera som svala tillflyktsplatser under varma dagar. Vidare kan tillgången till offentliga vätskefontäner och toaletter i stadens parker och andra strategiska platser bidra till att äldre och andra invånare kan hålla sig svala och återhämtade vid extremvärme. För att fler ska kunna ta del av dessa möjligheter är det viktigt att information om svala platser och förebyggande åtgärder kommuniceras brett. Genom lokaltidningar, utskick via vykort och stadens digitala plattformar kan äldre och deras anhöriga få information om var de kan söka svalka och hur de kan skydda sig vid värmeböljor. • Trafikkontoret, fastighetskontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna samverkar för att trygga platser och för att säkerställa en inkluderande stadsmiljö som är tillgänglig för äldre. • Trafikkontoret, bostadsbolagen och stadsdelsnämnderna genomför, med stöd av äldrenämnden, kunskapshöjande informationsinsatser. Insatser riktade till medarbetare som i sitt yrkesutövande möter äldre vuxna, med fokus på hur Handlingsplan för en åldersvänlig stad 18 (19) stadsmiljö kan utformas och kommuniceras på ett sätt som främjar trygghet, tillgänglighet och självständighet genom hela livet. 5. Kommunikation och information Stockholm ska vara en åldersvänlig stad där all information om stadens verksamheter och tjänster är lättillgänglig, begriplig och anpassad efter olika äldres behov. Äldre ska uppleva att det är lätt att kommunicera med stadens verksamheter och att information om stadens verksamheter och aktiviteter är relevant samt väcker nyfikenhet och intresse. WHO:s modell för åldersvänliga städer betonar vikten av att kommunikationskanaler och informationsmaterial anpassas efter äldres varierande behov. Det kräver en kombination av digital och analog kommunikation samt ett tydligt fokus på tillgänglighet och inkludering. Tillgång till relevant och begriplig information är en förutsättning för äldres delaktighet i samhället och deras möjlighet att fatta informerade beslut om sin vardag. I en åldersvänlig stad ska information vara tillgänglig för alla, oavsett digital vana, språklig bakgrund eller funktionsförmåga. Genom att erbjuda innehållet på start.stockholm samt senior.stockholm i flera format – text, ljud och video – blir det mer tillgängligt för personer med olika behov och förutsättningar. Informationen måste även finnas tillgänglig på andra språk än svenska samt ses över med regelbundenhet. Eftersom äldre inte är en homogen grupp, måste stadens informations- och kommunikationsstrategier spegla mångfalden i behov och förutsättningar. Information ska inte bara nå ut, utan också engagera och inspirera till delaktighet i stadens aktiviteter och tjänster. För att exempelvis nå äldre som inte är digitalt aktiva bör tryckt informationsmaterial om bland annat stadens verksamheter finnas tillgänglig på strategiska platser i stadens verksamheter och informationstavlor. Dessutom kan regelbundna utskick via post och lokaltidningar användas för att informera äldre invånare om aktuella händelser och tjänster i staden. Även denna information måste finnas tillgänglig på andra språk än svenska och kompletteras med tolkningstjänster. • Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna utveckla informationsmaterial utifrån aktuella förutsättningar. Handlingsplan för en åldersvänlig stad 19 (19) • Stadens nämnder och bolag ska vidta informationsinsatser som bidrar till att äldre får ökade möjligheter att få information om de aktiviteter och andra riktade insatser för äldre som staden erbjuder. • Stadens nämnder och bolag ska vidta kommunikationsinsatser som bidrar till att äldre inkluderas oavsett språkliga eller digitala hinder. --- [Expediering av kommunfullmäktiges beslut den 4 maj § 17 - Handlingsplan för åldersvänlig stad (1/5).pdf] Från: <daniel.bjorkegren@stockholm.se> Till: <jarva@stockholm.se> <skarpnack@stockholm.se> <skarholmen@stockholm.se> <norra.innerstaden@stockholm.se> <kungsholmen@stockholm.se> <hasselby-vallingby@stockholm.se> <farsta@stockholm.se> <eav@stockholm.se> <bromma@stockholm.se> <hagersten-alvsjo@stockholm.se> <soder@stockholm.se> <Kyrkogardsforvaltningen@stockholm.se> <stadsbyggnadskontoret@stockholm.se> <Exploateringskontoret.expl@stockholm.se> <revision.rvk@stockholm.se> <miljoforvaltningen@stockholm.se> <serviceforvaltningen@stockholm.se> <stadsarkivet@stockholm.se> <trafikkontoret@stockholm.se> <Info.amf@stockholm.se> <idrott@stockholm.se> <socialforvaltningen@stockholm.se> <kultur@stockholm.se> <Aldreforvaltningen@stockholm.se> <fastighetskontoret@stockholm.se> <valnamnden@stockholm.se> <overformyndarforvaltningen@stockholm.se> <namndsekretariatet.forskola@edu.stockholm.se> <namndsekretariat.utbildning@edu.stockholm.se> <info@stadshusab.se> <ingrid.broman.storm@stadshusab.se> Ämne: Expediering av kommunfullmäktiges beslut den 4 maj § 17 - Handlingsplan för åldersvänlig stad Skickat: 2026-05-11 13:51:39 Hej, Bifogar protokollsutdrag, utlåtande och bilaga 1 till utlåtandet - slutlig version av handlingsplanen. Övriga handlingar finns att tillgå på Meetings: Möte 2026-05-04 | MeetingPlus [sv] Hälsningar Daniel Björkegren Stadsledningskontoret Stadshuset, 105 35 Stockholm Telefon: 08-508 290 00 E-post: kommunstyrelsen@stockholm.se stockholm.se --- [§15 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Revisionsberättelse över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 m.m. samt beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnder (bihang 2026_01.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 15 Revisionsberättelse över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 m.m. samt beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnder (bihang 2026:01) KS 2026/458 Beslut 1. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende kommunstyrelsen. 2. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende facknämnderna arbetsmarknadsnämnden, avfallsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, valnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden. 3. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende stadsdelsnämnderna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten-Älvsjö, Hässelby-Vällingby, Järva, Kungsholmen, Norra innerstaden, Skarpnäck, Skärholmen och Södermalm. 4. Ansvarsfrihet beviljas för revisorskollegiet avseende år 2025. Jäv Kommunfullmäktige noterar att de ledamöter och ersättare som hade förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen och nämnderna m.m. under år 2025 inte deltar i den del av ärendet som avser kommunstyrelsen eller respektive nämnd m.m. Ärendet Utlåtande med revisionsberättelser över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 jämte granskningsrapporter avseende bolagen behandlas. Björn Jansson, revisorsgrupp 1, Mia Sydow Mölleby, revisorsgrupp 2, och Stefan Kindborg, revisorsgrupp 3, redogör för revisionsberättelser över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2024 jämte granskningsrapporter avseende bolagen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt utlåtandet. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [§14 den 4 maj 2026, Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 § 14 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2026/71 Kompletterande och förlängd finansiering för utveckling av sociala system, dnr KS 2025/1604 Justering av ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning, dnr KS 2026/215 Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2026/231 Storstockholms Brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2026/276 Upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen, dnr KS 2026/130 Tertialrapport 2 2025 för SHIS bostäder, dnr KS 2025/1280 KS 2025/1568 Beslut 1. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål godkänns. 2. Redovisade avsättningar om 601 mnkr godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsens beslut gällande uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, anmäls enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns i enlighet med bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2025 godkänns i enlighet med bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025 godkänns i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Lägesredovisning stora investeringsprojekt godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr anmäls enligt bilaga 9 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 9. Exploateringsnämndens investeringsbudget för 2025 justeras för utgifter och inkomster med 145,9 mnkr enligt bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Nuvarande reservation av eget kapital avseende kompetensutveckling utökas med 100 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 11. Nuvarande reservation av eget kapital avseende sociala investeringar utökas med 150 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 12. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 (dnr KS 2026/71) godkänns i enlighet med bilaga 10 a till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 13. Medel om 40 mnkr som tidigare beviljats socialnämnden för utveckling av sociala system omdisponeras till kommunstyrelsen (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 14. Kommunstyrelsen medges kompletterande finansiering om 50 mnkr för 2026-2029 för teknisk förnyelse av sociala system (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras i budgetprocessen. 15. Tidigare beslut om att socialnämnden medges finansiering för utveckling av sociala system förlängs till och med 2029 (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning för rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse justeras (dnr KS 2026/215) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter antas (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Förskolenämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom förskoleverksamheten i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Socialnämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 20. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser (dnr KS 2026/130), i Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser ska användas av samtliga nämnder i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 22. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att använda centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att använda centralt upphandlat stöd i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 23. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling samt avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt häva avtal (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 24. Kommunstyrelsen ska implementera upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser hos stadens nämnder och bolag (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 25. Finansiering för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, avseende den del som gäller stadens nämnder sker genom de reserverade medlen för utvecklingskostnader IT som återfinns inom ramen för Central medelsreserv i budget (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 26. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser och efterföljande avtalsförvaltning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 27. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del finansiera samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att finansiera den del av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser som avser stadens bolagsstyrelser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 28. Storstockholms Brandförsvars årsredovisning för verksamhetsåret 2025 (dnr KS 2026/276), fastställs, i enlighet med bilaga 10 c till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunfullmäktige Protokoll nr 5 2026-05-04 Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Borgarrådet Wanngård (S), borgarrådet Mattsson (V) och borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Borgarrådet Fjellner (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Borgarrådet Jönsson (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Aron Modig (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Kristdemokraternas ersättaryttrande i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-05-11 Cecilia Brinck 2026-05-11 Sara Stenudd 2026-05-11 Karin Jöback 2026-05-11 --- [R1 Utl Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad.pdf] 1 (21) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/1568) Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2026/71 Kompletterande och förlängd finansiering för utveckling av sociala system, dnr KS 2025/1604 Justering av ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning, dnr KS 2026/215 Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2026/231 Storstockholms Brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2026/276 Upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen, dnr KS 2026/130 Tertialrapport 2 2025 för SHIS bostäder, dnr KS 2025/1280 2 (21) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål godkänns. 2. Redovisade avsättningar om 601 mnkr godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsens beslut gällande uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, anmäls enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns i enlighet med bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2025 godkänns i enlighet med bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025 godkänns i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Lägesredovisning stora investeringsprojekt godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr anmäls enligt bilaga 9 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Exploateringsnämndens investeringsbudget för 2025 justeras för utgifter och inkomster med 145,9 mnkr enligt bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Nuvarande reservation av eget kapital avseende kompetensutveckling utökas med 100 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 11. Nuvarande reservation av eget kapital avseende sociala investeringar utökas med 150 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 12. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 (dnr KS 2026/71) godkänns i enlighet med bilaga 10 a till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 13. Medel om 40 mnkr som tidigare beviljats socialnämnden för utveckling av sociala system omdisponeras till kommunstyrelsen (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 14. Kommunstyrelsen medges kompletterande finansiering om 50 mnkr för 2026-2029 för teknisk förnyelse av sociala system (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras i budgetprocessen. 3 (21) 15. Tidigare beslut om att socialnämnden medges finansiering för utveckling av sociala system förlängs till och med 2029 (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning för rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse justeras (dnr KS 2026/215) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter antas (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Förskolenämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom förskoleverksamheten i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Socialnämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 20. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser ska användas av samtliga nämnder i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 22. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att använda centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att använda centralt upphandlat stöd i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 23. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling samt avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt häva avtal (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 24. Kommunstyrelsen ska implementera upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser hos stadens nämnder och bolag (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 25. Finansiering för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, avseende den del som gäller stadens nämnder sker genom de reserverade medlen för utvecklingskostnader IT som återfinns inom ramen för Central medelsreserv i budget (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4 (21) 26. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser och efterföljande avtalsförvaltning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 27. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del finansiera samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att finansiera den del av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser som avser stadens bolagsstyrelser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 28. Storstockholms Brandförsvars årsredovisning för verksamhetsåret 2025 (dnr KS 2026/276), fastställs, i enlighet med bilaga 10 c till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. 1. Stadsdirektören ska genomföra centralupphandling samt säkerställa införande och användning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument, avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Nämnderna medges budgetjustering för ökade kostnader med 233,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 334 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 5 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjustering för minskade nettoutgifter med 120 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5 (21) 4. Nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade kostnader med 94,6 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade utgifter med 36,4 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Mot bakgrund av vad som framgår av bolagsordningar och ägardirektiv för bolagen, utfallsrapporter, protokoll samt övrig rapportering från Stockholms Stadshus AB, bedömer kommunstyrelsen att verksamheterna i varje bolag i koncernen Stockholms Stadshus AB under föregående kalenderår har bedrivits enligt det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Anmälan av SHIS Bostäders Tertialrapport 2 för 2025 (dnr KS 2025/1280) fastställs med hänvisning till bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Övriga framställningar från nämnderna avslås. 9. Paragrafen justeras omedelbart. 6 (21) Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Föredragande borgarrådets synpunkter Det är glädjande att konstatera att Stockholms stad levererar goda verksamheter till sina invånare. Årsredovisningen redovisar en fortsatt god måluppfyllelse vilket bekräftar de undersökningar som gjorts i andra sammanhang. Fler stockholmare känner sig stolta över sin stad och fler upplever trygghet i staden. Välfärden levererar god kvalitet och staden arbetar intensivt med ambitiösa klimatmål. Och fler vill bo i vår stad. Stockholm är nu nära att för första gången bli en miljonstad. Staden visar såväl goda ekonomiska som verksamhetsmässiga resultat. Trots minskande statsbidrag från riksdag och regering med mer än 300 miljoner kronor har verksamheterna fått uppräkningar som garanterat en god verksamhet och genom en ansvarsfull ekonomisk politik kan staden i årsredovisningen redovisa ett ekonomiskt överskott som kraftigt minskat behovet av upplåning för de investeringar som genomförts. Stadens verksamheter visar generellt goda resultat även om högt uppställda mål inte alltid uppnås fullt ut. Bland de goda resultaten kan nämnas att allt fler stockholmare känner sig trygga i sina stadsdelar. Antalet öppna drogscener har minskat från 26 till 21 under året. Det omfattande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som i hög grad bygger på samverkan, både inom den kommunala organisationen och tillsammans med externa aktörer som polisen och civilsamhället, har fortsatt att utvecklas. Förebyggande insatser har stärkts och stadsdelsnämnderna har också mött upp behovet av fler platser för barn och unga på hem för vård eller boende (HVB) som en följd av bland annat det grova våldet och annan kriminalitet i kombination med brist på statliga institutionsplatser. Stockholms stad har under året fortsatt att stärka kvaliteten i verksamheten genom att öppna HVB Almen som riktar sig till pojkar i åldern 13–15 år med social problematik. Genom att öppna verksamheter i egen regi möts också risker för välfärdsbrott i utsatta branscher. 7 (21) Under året har också arbetet mot våld i nära relationer stärkts. Införandet av Islandsmodellen har bidragit till fler möjligheter att komma i kontakt med våldsutövare vilket underlättar för att våldsutsatta inklusive medföljande barn kan lämna våldsamma relationer. Modellen syftar till att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och polisen vid akuta våldshändelser i familjer. Under året har samtidigt Bryt upp – ett sammanhållet stöd för våldsutsatta implementerats. Barn och ungas välfärd och fritid har varit centralt för att skapa mer jämlika uppväxtvillkor. Ett exempel är den handlingsplan för bostadsförsörjning som staden antagit under året, i vilken det finns flera åtgärder som syftar till att minska den trångboddhet som många stockholmsfamiljer upplever. Ett annat exempel på insatser riktade mot barn och unga är de avgiftsfria sommarlovsaktiviteterna, som har bidragit till att barn och ungdomar fått meningsfulla fritidsaktiviteter under sommarlovet. De avgiftsfria lovaktiviteterna bedöms ha besökts av drygt 29 000 barn och unga. Till detta ska tilläggas att alltfler barn och unga nu i vardagen kan delta i god och trygg pedagogisk verksamhet när avgiften för fritidsklubben helt avskaffats. Under år 2025 har också åtgärder och upprustning genomförts vid 15 parkleksbyggnader. Utöver dessa planeras det för nya parklekar eller parkleksbyggnader i stadsdelsnämndsområdena Farsta och Kungsholmen. Barn och ungas möjligheter att idrotta ska stärkas och under året har bland annat genomförandebeslut fattats avseende idrottshall i Akalla samt ny hall för fotboll och friidrott på Enskede IP. Allra viktigast för en trygg uppväxt är dock en väl fungerande förskola och skola. Det är därför glädjande att staden trots minskande barn- och elevantal och den ökande kostnaden per elev som det medför, klarar att upprätthålla och stärka personaltätheten i verksamheterna. Det bidrar sannolikt till att en ökande andel föräldrar är nöjda med sitt barns förskola och att de höjda resultaten i årskurs sex i Stockholms skolor kvarstår. Under året har därtill lekvärdesriktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar tagits fram. Riktlinjerna syftar till att skapa utemiljöer som ger såväl grönska som förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, socialt samspel och lärande. Socialstyrelsens årliga brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” visar även att den stora majoriteten av stadens äldre är nöjda och trygga med sina omsorgsinsatser. Undersökningen visar att det finns ett högt förtroende för personalen och att de svarande upplever att de i stor utsträckning kan påverka hur omsorgsinsatserna genomförs. För att fortsätta klara kompetensförsörjningen i äldreomsorgen har staden under år 2025 beslutat om en historisk avsättning om 200 miljoner kronor för att under de kommande fyra åren investera i bättre arbetsvillkor genom exempelvis 8 (21) arbetstidsförkortning, förbättrad arbetsmiljö och kompetenssatsningar. Genom stadens kompetensutvecklingssatsning har nämnderna redan under år 2025 beviljats 56,3 miljoner kronor för att genomföra olika kompetensutvecklingsinsatser, bland annat utbildningar inom demens, geriatrik och psykisk ohälsa inom äldreomsorg och utbildning i svenska för personalen inom äldreomsorgen och förskola. För att öka attraktiviteten och kontinuiteten arbetar stadsdelsnämnderna fortsatt med att öka antalet heltidstjänster och andelen tillsvidaretjänster. Till exempel arbetar flera stadsdelsnämnder med att säkerställa kvalificerade vikarier vid oplanerad frånvaro inom äldreomsorg, omsorgen om personer med funktionsnedsättning och förskola, genom att etablera resursteam med tillsvidareanställda medarbetare. En insats för att stärka kvaliteten i välfärdsverksamheten är den intensifierade uppföljningen av privat verksamhet inom exempelvis förskola och hemtjänst, där granskningen under 2025 har lett till att två avtal har sagts upp, en utförare uteslutits från valfrihetssystemet och beställningsstopp har införts för tre utförare på grund av återkommande brister. En stärkt tillsyn är en del av stadens systematiska och intensifierade arbete mot välfärdsbrott. Det sker bland annat genom förstärkt kontroll och avtalsuppföljning, gemensam tillsyn samt genom att en ökad andel av verksamheter i risksektorer bedrivs i egen regi. Även inom ramen för arbetet att skapa en hållbar stad, där Stockholm tar ansvar för klimatomställningen, har det skett stora framsteg under år 2025 även om den nationella politiken givit dåliga förutsättningar. Ett exempel på detta är utsläppen från transportsektorn. Här konstaterar stadsledningskontoret att utsläppen trots stadens aktiva arbete ökat till följd av den nationella sänkningen av reduktionsplikten. Samtidigt har staden underlättat omställning och elektrifiering genom att utöka antalet publika laddplatser på gator och i stadens parkeringsgarage samt antalet parkeringsplatser med laddinfrastruktur. Staden har parallellt arbetat med att minska utsläppen från entreprenadarbeten genom att successivt skärpa kraven i upphandlingarna. I Slakthusområdet pågår som exempel en av Stockholms största eldrivna entreprenader: anläggandet av Fållanparken. En del av arbetet för att minska utsläppen från transporter är att underlätta för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Det är därför glädjande att staden under året tilldelats Cycling Improvement Award, ett pris som uppmärksammar städer som utvecklar och förbättrar förutsättningar för cyklingen. Inom byggsektorn har ytterligare steg tagits för att minska utsläppen. Nya metoder och arbetssätt har tillämpats, bland annat gällande materialsubstitution och elektrifierade entreprenader. Staden har även under året planerat för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter. Användandet av plast som förbränns måste minskas och eftersom staden är en stor konsument av förbrukningsartiklar i plast har under året en modell tagits fram för minskade inköp av dessa. 9 (21) Träd är en viktig del såväl av klimat- som klimatanpassningsarbetet. Därtill bidrar fler träd till en grönare och trevligare stad. Det är därför viktigt att staden under året fattat en rad beslut som bidrar till fler träd. Alltifrån ökat anslag i budgeten till att det strategiska arbetet kring skötsel och skydd av träd har stärkts. Staden har även under året arbetat med att ta fram en trädpolicy och en analys av stadens krontäckningsgrad. Den här mandatperioden har fler naturreservat och biotopskyddsområden etablerats än vad som tidigare skett. Under år 2025 har fyra biotopskyddsområden inrättats i Skönstavik, Nockebyhov, Vårberg och Vinterviken. Samråd har genomförts om naturreservatsbildning av Ålstensskogen-Storskogen, Majroskogen och Kyrkhamn- Riddersvik. Dessa goda resultat inom såväl välfärdssektorn och inom klimat- och miljöarbetet har varit möjliga trots att de icke specificerade generella statsbidragen för kommunsektorn inte har höjts för åren 2025–2026. Regleringsbidraget, fastighetsavgiften och de generella statsbidragen har däremot sammantaget för Stockholms stad minskat med 390 mnkr under år 2025 vilket inneburit att regeringen och riksdagsmajoriteten försämrat förutsättningarna för skola, omsorg och förebyggande arbete i Stockholm. Tack vare stadens beslut att vägra de neddragningar som staten påbjöd och istället justera skatten kunde stadens verksamheter ges goda förutsättningar att leverera välfärd av god kvalitet. Genom en stark finansiering har det också skapats förutsättningar att finansiera en större del av de investeringar som är nödvändiga med egna medel. I årsredovisningen framgår att stadens soliditet stärkts under året trots stora investeringsbehov i exempelvis infrastruktur och verksamhetslokaler. Det är ett resultat av en god kostnadskontroll i verksamheterna, processer för att stärka kostnadskontrollen i investeringsprojekt, en stärkt prioritering och budgetering av kostnader som tidigare togs av resultatet. Sammantaget har det stärkt stadens ekonomi och gör att en större del av nödvändiga investeringar nu kan finansieras utan behov av lån. Resultatet på drygt 4,3 miljarder innebär att staden slipper låna i motsvarande grad. De som nu ansvarsbefriat tycker att ett sådant resultat skulle kunna användas för skattesänkningar eller nya utgifter propagerar i slutändan för ökad låneskuld. Stockholms stad har till följd av en ansvarstagande ekonomisk politik högsta möjliga kreditvärdighet. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s den 7 november 2025; A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. Det är fortsatt viktigt att upprätthålla en ansvarstagande ekonomisk politik. Den kommunala koncernens planerade investeringar uppgår de närmaste åren till mer än 20 miljarder kronor årligen och ett fortsatt fokus behöver vara på en hög egenfinansieringsgrad av det samlade investeringsbehovet. Den goda hushållningen har skett trots att förutsättningarna verkligen inte varit de bästa. Minskade generella statsbidrag till välfärden har kombinerats med att Sverige, 10 (21) jämfört med andra europeiska länder, tappat i tillväxt vilket i sin tur har lett till en historiskt hög arbetslöshet. Stadens arbete mot arbetslöshet har därför behövts intensifieras. Fler har skrivits in vid jobbtorgen, det uppsökande arbetet har förstärkts och ökningen har skett inom alla målgrupper, men har varit som störst bland vuxna med försörjningsstöd. Vilket syns genom att andelen biståndstagare i förhållande till befolkningen är i stort sett på samma nivå som 2024 och att andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat. Resultaten är också goda. Andelen som gått till arbete eller studier har ökat, särskilt bland vuxna kvinnor. Samtidigt har staden under året arbetat med utökningen av vuxenutbildningen i egen regi och den 1 januari 2025 infördes ett nytt komvuxavtal med färre externa leverantörer. Antalet kursdeltagare i egen regi har ökat med 13 000 under året. Det nystartade Vuxenutbildningscentrum Järva har fått besök av cirka 3 000 individer och har nått ännu fler genom uppsökande verksamhet. Under året antogs stadens nya näringslivspolicy och etableringsstrategi. Näringslivsfrämjande åtgärder för att stärka företagsklimatet har genomförts och antal företag i staden har ökat jämfört med föregående år, dock nåddes inte det höjda årsmålet till följd av den svaga konjunkturen. Genom tillsyn, samverkan och olika kontrollinsatser har staden genomfört åtgärder för att hålla oseriösa aktörer och aktörer med kopplingar till organiserad brottslighet borta från stadens näringsliv. Nytt rekord har också satts när det gäller antal ungdomar som fått feriejobb. Fler än 11 700 ungdomar fick därmed chansen att jobba. Samtliga ungdomar som sökte feriejobb i Järva inför sommarlovet fick exempelvis erbjudande om anställning. Ska Stockholms arbetsmarknad fungera väl krävs det att bostadsbristen minskar. Höga byggkostnader till följd av inflation och uteblivet statligt stöd till nyproduktion har medfört ett förhållandevis lågt bostadsbyggande under ett antal år. Under hösten sågs en ökning i byggtakten och antalet påbörjade bostäder var 35 procent högre jämfört med 2024. Majoriteten av de påbörjade bostäderna är hyresrätter. Det är glädjande, men ska bostadsmarknaden utvecklas i takt med behoven krävs ett statligt engagemang för bostadsbyggandet. I budget för år 2024 beslutade kommunfullmäktige om en modell där överskott från ett antal lönsamma exploateringsprojekt kan motivera investeringsbeslut avseende olönsamma projekt. Under år 2025 har sammanlagt fem investeringsbeslut i stadens fokusområden fattats som möjliggjorts genom modellen: rivning av parkeringsdäck i Rågsved, temalekpark i Södra Järva, Nationellt fotbollscenter i Kista, radhusprojektet Kråksätra i Sätra samt utveckling av Sätra Centrum är bara några av de exempel som nu bygger ihop vår stad och minskar segregationen. Även om utvecklingen i stort är positiv i Stockholm så finns det uppenbart fortsatt stora behov. Staden har arbetat med och kommer fortsätta med att stärka välfärden, 11 (21) det brottsförebyggande arbetet och klimatomställningen. Men Stockholm och landets övriga kommuner kan inte göra detta på egen hand. Sverige behöver en regering som bryr sig om dessa frågor. Det blir inte bättre skola eller omsorg med sänkta statsbidrag. Det blir inte mer ordning och reda i välfärden med tvångsprivatiseringar. Det blir inte färre ungdomar som fastnar i kriminella gäng med sparkrav på socialtjänsten. Och det blir inte minskade utsläpp med lägre pris på fossila bränslen. Särskilt viktigt blir det givet att vi faktiskt har stora utmaningar framför oss. Under kommande år står vi inför en stor demografisk utmaning i välfärden. Vi står inför stora investeringar i infrastruktur och VA-nät. Vi ska samtidigt klimatanpassa vår stad så att vi bättre står emot översvämningar till följd av skyfall och värmestress till följd av värmeböljor. Vi ska säkerställa att staden är redo att ta ett större ansvar för ökade krav på arbetet med civil beredskap och civilt försvar. Under de kommande åren väntas ny lagstiftning träda ikraft som medför väsentligt utökade uppgifter för kommunerna, bland annat inom försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Stockholms stad är redo att ta sig an dessa uppdrag. Det bygger dock på att det finns en regeringspolitik som också bidrar till att bygga Sverige starkt och som ger kommunerna förutsättningar att genomföra vad som krävs. Slutligen; Stockholm är och Stockholm ska vara en stad för alla. I tider när den politiska högern gör sitt bästa för att skapa polarisering mellan olika grupper och kollektivt misstänkliggöra grupper av stockholmare behövs stadens arbete för mänskliga rättigheter och mot rasism mer än någonsin. Det är därför viktigt att stadens nya program för de mänskliga rättigheterna visar vägen till ett rättighetsbaserat arbete i stadens verksamheter Staden har också antagit den allra första handlingsplanen mot rasism, vilken har som mål att verksamheterna ska vara fria från alla former av rasism. Bilagor 0. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål, dnr KS 2025/1568-1.1 1. Ombudgeteringar och budgetjusteringar, dnr KS 2025/1568-1.2 2. Stadsledningskontorets kommentarer till nämndernas utfall, dnr KS 2025/1568-1.3 3. Resultatbudget och investeringsplan, dnr KS 2025/1568-1.4 4. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, dnr KS 2025/1568-1.5 5. Basnyckeltal 2025, dnr KS 2025/1568-1.6 6. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag, dnr KS 2025/1568-1.7 7. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025, dnr KS 2025/1568-1.8 8. Lägesredovisning Stora projekt 2025, dnr KS 2025/1568-1.9 12 (21) 9. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr, dnr KS 2025/1568- 1.10 10. Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025, dnr KS 2025/1568-1.11 10 a. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2025/1568-1.12 10 b. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2025/1568-1.13 10 c. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2025/1568-1.14 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Christofer Fjellner (M) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr). Överskott från nämnderna uppgår till totalt 887 mnkr, varav 369 mnkr för stadsdelsnämnderna och 517 mnkr för facknämnderna. Hittills under mandatperioden, år 2023–2025, har staden gjort ett resultat på sammanlagt nästan 10 mdkr. Under samma period har S-styret höjt den samlade kommunalskatten till den högsta nivån någonsin. När Socialdemokraterna inte klarar av att prioritera i stadshuset tvingas nu hushållen att vända på slantarna vid köksbordet istället. Det är djupt orättvist. Den kommunala koncernens planerade investeringar är fortsatt mycket höga på omkring 20 miljarder kronor årligen. Egenfinansieringsgraden av investeringar 2025 uppgår till 70 procent, och är långt ifrån målet om 100 procent. Vi är mycket oroade över den höga skuldsättningen. Mot bakgrund av detta vill vi understryka vikten av att minska stadens skuld och bedriva en långsiktigt hållbara ekonomisk politik. Tyvärr kan vi konstatera att staden just nu ökar skuldsättningen med över två miljoner kronor i timmen. Socialdemokraterna monterar ner arbetslinjen. I december var arbetslösheten 7,1 procent i staden, vilket kan jämföras med riket som helhet, där var arbetslösheten lägre och uppgick till 6,8 procent i december 2025. Den höga arbetslösheten innebär att stadens kostnader för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser ökar. Även tillväxten i Stockholm hackar. Göteborg och Malmö växer snabbare än Stockholm, särskilt när det gäller näringsliv och attraktionskraft för yngre arbetskraft. Stockholm uppvisar ett negativt flyttnetto. Under mandatperioden har Stockholm rasat i ranking över lokalt företagsklimat. 13 (21) Otryggheten är fortfarande utbredd i stora delar av staden. Det lokala trygghetsarbetet monteras ned. Samtidigt faller skolresultaten, andelen behöriga elever till gymnasiet har minskat jämfört med 2022. Särskilt allvarligt är det att elever från socioekonomiskt svagare områden presterar sämre i Socialdemokraternas skola. Socialdemokraternas byggpolitik driver på stadens skuldutveckling. Ett ensidigt fokus på att bygga i allmännyttan innebär att nya miljonprogramhus byggs i stadens grön- och villaområden, vilket helt saknar stöd hos stockholmarna. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Föredragande borgarrådets förslag till beslut godkänns delvis. 2. Därutöver anförs följande. Eolshäll och de övergrepp som begicks där på placerade barn är en djup skamfläck i stadens historia – inte minst för att staden ännu inte ens förmått lyfta på stenarna och klarlägga hela sanningen. Som Liberalerna påtalat är det hög tid att Stockholms stad tar det ansvar man bar då, utreder sin egen roll och prövar kompensation till de drabbade. Att hänvisa till regeringen eller svara med tystnad håller inte, särskilt när det finns belägg för både tillsynsansvar och tidig politisk kännedom. Nu måste den rödgröna majoriteten ta fullt ansvar och gå till botten med vad som faktiskt hände. Liberalernas egen utredning visar dessutom att staden haft tillsynsansvar och att det tidigt fanns politisk kännedom om att något inte stod rätt till på Eolshäll. Mot den bakgrunden är det oacceptabelt att inte gå till botten med vad som faktiskt hände. Nu måste den rödgröna majoriteten ta sitt ansvar – fullt ut. Trots det ekonomiskt ansträngda läget redovisar Stockholms stad ett betydande överskott, vilket tyder på att skatteuttaget är högre än nödvändigt. Med tanke på den ökande arbetslösheten i Stockholm skulle en sänkt skatt kunna bidra till att stärka den lokala ekonomin genom att öka hushållens köpkraft och företagens investeringsmöjligheter. Liberalerna ser med oro på hur samhandlingen mellan skola, socialtjänst och polis under hela mandatperioden avstannat på sina håll i staden. Till exempel hämtas det inte in medgivanden från vårdnadshavare och skolorna får ingen återkoppling på sina orosanmälningar. Att det socialt förebyggande arbetet behöver stärkas är uppenbart och likaså måste särskilt fokus riktas mot de barn som placeras – innan, under och efter en placering. Målgruppen är en utpekad rekryteringsbas för de kriminella nätverken och därför är dessa barns vård en nyckel till att stoppa nyrekryteringen. Samhällsvården måste förbättras kraftigt och få kosta, med ett eftervårdsprogram som tar vid direkt efter en placering. Den förstärkning av budgeten för dessa områden som den rödgröna majoriteten lyfter fram är dels otillräcklig sett till stadsdelarnas faktiska underskott, och dels hade problemet inte uppstått från början om den skyddsfond som Liberalerna 14 (21) inrättade föregående mandatperiod funnits kvar – just för höga placeringskostnader svåra att budgetera för. Vi saknar en utförlig analys över de vikande studieresultaten i skolorna. Stadens skolor präglas dessutom av oacceptabelt låga trygghets- och studiesiffor och där dessutom kränkningarna ökar. Vi har vid upprepade tillfällen kritiserat den rödgröna majoriteten för att ha ett alltför ensidigt fokus på Järvafältet, vilket har skett på bekostnad av andra utsatta områden. Detta tunnelseende har lämnat Skärholmen på efterkälken där såväl socialtjänst som skola saknar nödvändiga resurser. Trots att Järva varit i centrum för majoritetens politiska uppmärksamhet, visar dessutom senaste statistiken att resultaten pekar åt fel håll, också där. Den totala behörigheten för Järva SDF ligger nu på 80,9 %. Det är ett fall på 3,5 procentenheter sedan 2022 (när Liberalerna senast styrde skolan), och som tabellen visar har den trenden varit stagnerande eller nedåtgående under hela denna mandatperiod då Socialdemokraterna styrt skolan. Och medan resurser och politiskt kapital har flödat till Järva, har Skärholmen hamnat på efterkälken, vilket vi redan tidigt i mandatperioden beskrev som ett politiskt svek. Lillholmsskolan har idag en behörighet på endast 49 %, vilket är en av de lägsta siffrorna i staden. Skärholmen SDF har visserligen ökat från bottennoteringen 2024 (71,2 %), men ligger med sina 75,7 % långt under både stadens snitt (87,3 %) och nivån i Järva. Vi noterar också lägre närvaro i skolan i Skärholmen. Vi har tidigare även varnat för att Skärholmen aktivt uteslutits från viktiga nationella nätverk för skolor i utsatta områden, trots att behoven är akuta. Insatser för att stabilisera skolgången för barn i samhällsvården är i helt grundläggande för att förebygga kriminalitet och sociala problem. Vi fortsätter efterfråga systematisk och anonymiserad sammanställning av skolresultat på aggregerad nivå, precis som redan görs för exempelvis nyanlända elever. Vår uppfattning är att de omhändertagna och placerade barnens skolresultat skall följas upp mycket noga, då det är staden som i dessa fall har klivit in som vårdnadshavare. Då är det rimligt att staden följer upp dessa barns skolresultat i alla årskurser. Liberalerna noterar att stadens investeringsverksamhet fortsatt präglas av avvikelser och tidsförskjutningar mellan budget och utfall. Även om genomförandegraden har förbättrats kvarstår behovet av ökad träffsäkerhet i planering och prognoser. Återkommande omprioriteringar och reviderade beslut riskerar att minska effektiviteten i användningen av skattemedel. Liberalerna vill även att de större investeringar som Stockholm genomför ska granskas av en extern aktör för att identifiera brister i planering, genomförande och uppföljning. En mer realistisk budgetering och tydligare ansvarsutkrävande gynnar både Stockholm och dess skattebetalare. 15 (21) Risken med allt högre avvikelser är att de inte bara leder till ineffektivt resursutnyttjande, utan även tränger undan andra viktiga investeringar. När kostnader skenar minskar stadens möjligheter att genomföra nödvändiga satsningar inom exempelvis skola, äldreomsorg och socialtjänst. Liberalerna noterar att bostadsbyggandet i Stockholm återhämtar sig alltför sakta, där nivån fortsatt är långt under stadens mål. Samtidigt är utvecklingen i planeringen djupt oroande. Antalet bostäder i antagna detaljplaner har minskat kraftigt, liksom antalet genomförandebeslut och markanvisningar. Detta riskerar att leda till ett ännu lägre bostadsbyggande de kommande åren. Att stadens bostadsmål endast uppnås delvis visar att den rödgröna majoriteten inte förmår säkerställa en tillräcklig byggtakt över tid. Liberalerna anser att arbetet med att korta ledtider, öka planberedskapen och förbättra genomförbarheten i projekten måste intensifieras för att möta stockholmarnas behov av bostäder. Stockholm står även inför en kompetensförsörjningskris, där staden kommer få det allt svårare att täcka behoven inom välfärden. Detta på grund av att människor inte kan söka sig till Stockholm för att arbeta inom skola, vård och omsorg. Därför anser Liberalerna att Stockholm måste ha en mer aktiv bostadspolitik där vi vill se en snabbare och mer effektiv planeringsprocess, fler markanvisningar och tydligare incitament för att öka byggtakten. Liberalerna är starkt kritiska till den bekymmersamma ökningen av vräkningar i Stockholms stad. Särskilt alarmerande är att andelen vräkningar där barn är inblandade, enligt Kronofogdens sammanställning för 2025, fortfarande är hög och till och med ökat. Från 21 till 34. Detta strider mot stadens nollvision om att barn inte ska vräkas eller utsättas för att ha föräldrar som hamnar på gatan. Siffrorna som redovisats visar att stadens brister i sitt ansvar för att skydda, där de mest utsatta grupperna inte tillräckligt beaktas. Där brister i stödet till barnfamiljer som riskerar att hamna i en utsatt situation påverkar barn negativt. Att vräkas är en oerhört social och ekonomisk förlust, både för den enskilde individen men även samhället i stort. Därför anser Liberalerna att en omedelbar översyn av stadens arbete för att förhindra vräkningar, särskilt när barn är inblandade, bör genomföras. Stockholm måste leva upp till sitt åtagande om att ingen barnfamilj ska behöva stå utan tak över huvudet Efter årets vintersäsong kvarstår stora brister i stadens snöröjning. Många trottoarer och gångbanor är fortsatt svårframkomliga efter snöfall, särskilt i områden där sopsaltning inte genomförs. Liberalerna har även noterat att cykelbanor prioriteras i allt högre grad på bekostnad på gångbanor. Detta påverkar äldre, personer med funktionsnedsättningar och föräldrar med barnvagnar i hög grad. I flera stadsdelar vittnar invånare om att de tvingas ut i vägbanan eftersom snövallar blockerar trottoarer, vilket ökar risken för olyckor. Den ojämlika snöröjningen gör att vissa grupper i samhället får allt sämre framkomlighet och trygghet, vilket vi anser är oacceptabelt i en stad som vill vara både jämlik och tillgänglig för alla. 16 (21) Stockholms stad har de senaste åren genomfört omfattande ombyggnationer, nya trafiklösningar och miljözoner i ett försök att skapa en mer hållbar stad. Samtidigt upplever många inom stadens handel och näringsliv att dessa förändringar är stor utmaning. Särskilt i innerstaden har arbeten i den fysiska miljön försvårat för planering av leveranser och otydliga trafikflöden har lett till minskad kundtillströmning för många butiker och handlare. Både Svensk Handel och småföretagare upplever att dialogen med Trafikkontoret har varit bristfällig, att beslut fattas utan att de informeras i god tid och att en otillräcklig konsekvensanalys legat till grund för besluten. Det är viktigt att staden hittar en balans mellan hållbarhetsmålen och en levande stadskärna, så att företag får rätt förutsättningar att överleva och utvecklas. Trots satsningar på bilfria zoner och lekgator vid vissa skolor upplever många skolor i Stockholm fortfarande en farlig trafikmiljö. Skolpersonal har vittnat om farliga transportfordon i nära anslutning där skolbarn rör sig, bristfälliga övergångsställen och ett stort antal bilar i direkt anslutning till skolorna under morgon- och eftermiddagstimmarna. De åtgärder som införts på vissa platser, såsom tillfälliga hinder, är lovvärda men långt ifrån tillräckliga. För att öka barns säkerhet krävs att trafiken kring stadens skolor även under renoveringar och godstransport sker på ett för barnen säkert sätt. Elektrifieringspakten och stadens satsningar på laddinfrastruktur är viktiga steg mot en fossilfri transportsektor. Liberalerna är dock kritiska till att utbyggnaden av laddplatser sker i en ojämn takt, där innerstaden har ett betydligt större utbud av publika laddplatser jämfört med ytterstadsområdena. För många boende i ytterstaden innebär detta en avsevärd utmaning när de överväger att byta till elbil. Bristen på laddinfrastruktur i dessa områden riskerar att bromsa elektrifieringen och skapa en ojämlik situation, där de som bor längre från stadens kärna har färre möjligheter att ställa om sitt resande. För att uppnå en rättvis klimatomställning måste staden öka incitamenten för att bygga ut laddinfrastrukturen i hela staden. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 15 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 17 (21) Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna föredragande borgarrådets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Stockholms stads årsredovisning 2025 visar återigen ett ekonomiskt resultat som på pappret framstår som stabilt. Samtidigt döljer sig betydande strukturella problem bakom siffrorna. Den styrande majoriteten fortsätter att ge en alltför positiv bild av stadens utveckling, trots att både välfärdens kvalitet, tryggheten och klimatmålen är under tydlig press. Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr. Trots ett starkt resultat är det anmärkningsvärt att skatteuttaget fortsatt ligger på en hög nivå samtidigt som stadens skuldsättning utvecklas i fel riktning. Nettoskulden ökar och egenfinansieringsgraden för investeringar försvagas, vilket pekar på en ekonomisk politik som riskerar att bli kortsiktig. Centerpartiet är fortsatt kritiska till att stora resurser binds upp i centrala reserver istället för att användas mer träffsäkert i verksamheterna, inte minst i ett läge där behoven förändras till följd av demografiska skiften. Bedömningarna av måluppfyllelsen framstår i flera fall som väl generösa. Särskilt tydligt är detta inom bostadspolitiken, där byggtakten fortsatt är otillräcklig i förhållande till målen. Av sju indikatorer, nås bara en. En särskild oroande trend är att antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner har minskat med 45% på bara ett år. Bostadsbristen kvarstår som en av Stockholms största utmaningar, samtidigt som majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder för att öka takten i byggandet. Inom skolområdet kvarstår betydande utmaningar. De demografiska förändringarna ställer höga krav på anpassning av resurser, lokaler och organisation. Indikatorn Antal barn per grupp i barngrupp i förskolan nås inte, tvärtom ser vi en minskning. Centerpartiet ser en risk att dessa förändringar inte hanteras tillräckligt proaktivt, vilket kan påverka både kvalitet och likvärdighet negativt. Samtidigt är det positivt att kompetensförsörjning fortsatt uppmärksammas, men insatserna behöver stärkas ytterligare för att möta välfärdens långsiktiga behov. Klimat- och miljöarbetet präglas även under 2025 av bristande måluppfyllelse inom flera områden. Av 18 indikatorer så nås bara 4. Det är en oroande utveckling som visar på bristande fokus i frågorna bland vänstermajoriteten. Styrningen är inte tillräckligt effektiv. Vi ställer oss frågande till varför indikatorn på andel ekologiska livsmedel i år inte inkluderar måltider. Istället för att göra miljö- och klimatnytta på riktigt stirrar sig styret blint på symbolåtgärder. Centerpartiet efterlyser en mer resultatinriktad klimatpolitik där genomförandet ges högre prioritet. Trygghetsläget i staden är fortsatt bekymmersamt. Otryggheten i vissa områden biter sig fast och utvecklingen kopplad till kriminalitet och social oro kräver kraftfullare åtgärder. Stadens insatser är viktiga men otillräckliga. Det förebyggande arbetet 18 (21) måste intensifieras och samverkan stärkas för att bryta utvecklingen och skapa långsiktig trygghet. Centerpartiet konstaterar att Stockholm har starka grundförutsättningar. Trots detta saknas ett tydligt och långsiktigt politiskt ledarskap som fullt ut tar tillvara stadens potential. Centerpartiet vill fortsatt bidra med en politik som stärker framtidstron. Vi verkar för ett grönt, öppet och tryggt Stockholm där fler bostäder byggs, där välfärden håller hög kvalitet och där klimatambitionerna omsätts i konkret handling. En stad som håller ihop – och där varje människa ges möjlighet att forma sin egen framtid. Särskilt uttalande av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. Årsredovisningen för 2025 markerar tre verksamhetsår av det rödgröna styrets Stockholmsfientliga politik. Under mandatperioden har p-platser byggts bort i rasande fart, p-avgifterna har höjts kraftigt och snöröjningen har total fallerat när den behövs som mest. Styrets vision om att styra om färdsättet till kollektivtrafik har omöjliggjorts på grund av att motsvarande rödgrönt styre i Region Stockholm har ställt in bussavgångar. Underlåtet i att investera i pendeltågens punktlighet och dragit ned på ordningsvakter i kollektivtrafiken. Bostadsbyggandet med tvångsblandning där välskötta villa-och radhusområden men även bostadrättsområden bebyggs med hyresrätter i parker och på grönområden. Desto mer välfungerande område desto fler hyresrätter ska Socialdemokraterna tvinga in, samtidigt som Miljöpartiet har sålt av träden för att bygga fler cykelbanor (som ingen använder). År 2026 kommer att innefatta ett ödesval, det behövs en ny konservativ kraft i Stockholm stad som slutar förstöra för bilen, bevarar skogsområden samt kraftsatsar på fler poliser och ordningsvakter. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna förslaget, 2. Att därutöver anföra följande Stockholms stad gör miljardöverskott år efter år, nästan 10 miljarder kronor i ackumulerat överskott under denna mandatperiod. Skatten har, trots dessa överskott, höjts flera gånger. Inte för att välfärden utökades eller kostnaden för befintlig välfärd skenade, utan för att stadens kreditvärdighet riskerade sänkas. Det håller inte. Överuttaget av skatt som lösning på lånefestens finansiella konsekvenser är en stöld från folket. 19 (21) Vidare noterar vi att inte ett enda vård- och omsorgsboende byggts under mandatperioden, tvärtom har privata initiativ dessutom stoppats trots skriande behov. Likaså är avsaknaden av insikt i den demografiska utmaningen provocerande. Kristdemokraterna efterfrågar en politik som ser problem och löser dem, inte som ser mellan fingrarna och skapar fler. Vi hänvisar därför avslutningsvis till vår reservationsbudget för 2025 som hade säkrat finansiering och kreditvärdighet utan överbeskattning, liksom en seriös och hållbar politik som möter Stockholms demografiska utveckling. Ett Stockholm för hela livet. 20 (21) Ärendet Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. I ärendet redogörs även för stadsledningskontorets analys och målbedömning av kommunfullmäktiges mål och verksamhetsområdesmål för år 2025. Siffror inom parentes avser år 2024. Under 2025 har omvärlden präglats av betydande osäkerhet, främst till följd av geopolitiska spänningar och handelskonflikter, vilket har bidragit till ekonomiska utmaningar för offentlig sektor, företag och hushåll. Arbetsmarknaden har varit fortsatt svag under 2025. Mot slutet av året har dock tecken på en vändning synts och arbetslösheten i Stockholm har börjat minska. Samtidigt råder fortsatt brist på kompetens inom vissa av stadens verksamhetsområden och även hos andra arbetsgivare i Stockholm. Verksamheternas driftkostnader har ökat och omprioriteringar har varit nödvändiga inom investeringsprojekt som fördyrats och vissa fall behövt skjutas fram i tid. Trots utmaningar har nämnder och bolag kunnat leverera en service av hög kvalitet, där nämnderna visar ett överskott om totalt 887 mnkr (504 mnkr) och stadens bolag ett resultat efter skatt om totalt 539 mnkr (96 mnkr). Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter med 950 mnkr (1 369 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr), 110 mnkr lägre än budgeterat. Investeringarna uppgår till 8 008 mnkr (8 809 mnkr). Stockholms stads investeringar har till största del finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar, avsättningar och försäljningar. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s resultat efter skatt uppgår till 539 mnkr (96 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster om 35 mnkr (519 mnkr) och realisationsförluster om 73 mnkr netto (619 mnkr). Realisationsresultaten är främst hänförliga till försäljningar av fastigheter och tomträtter. Bruttoinvesteringarna uppgår till 11 480 mnkr (12 802 mnkr). Koncernen Stockholms Stadshus AB:s investeringar har delvis finansieras med egna medel. Den kommunala koncernens resultat uppgår till 4 367 mnkr (2 482 mnkr) efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning, har räknats bort. Bruttoinvesteringar uppgår till 19 391 mnkr (21 151 mnkr). Investeringar har inte fullt ut kunnat finansieras med egna medel. Nettoskuldökning, som inkluderar utbetalningar till medfinansiering, uppgår under året till 3 725 mnkr (5 645 mnkr). Den kommunala koncernens nettoskuld per 31 december 2025 är 81 598 mnkr (77 873 mnkr). Stadsledningskontoret bedömer att den kommunala koncernen uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2025, utifrån nämndernas 21 (21) och bolagsstyrelsernas rapportering samt att fyra av de fem finansiella målen uppfylls.